<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228531</hangar_id>
 <dok_id>GM0371</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>71</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:71</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>71</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-03-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:31</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ersättning av staten till steriliserade i vissa fall</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0371/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0371</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0371</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:71&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ersättning av staten till steriliserade i vissa fall&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0371/prop_199899__71-1.png" style="width:64pt;height:100pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Engqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till lag som ger rätt för vissa personer&lt;br&gt;som steriliserats mot sin vilja eller på någon annans initiativ att begära&lt;br&gt;och erhålla ekonomisk ersättning av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vara ersättningsgrundande skall steriliseringen ha skett innan&lt;br&gt;den nu gällande steriliseringslagen (1975:580) trädde i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1976. I lagen uppställs därutöver vissa villkor för att ersättning skall be-&lt;br&gt;viljas. Dessa villkor är utformade så att ersättning skall utgå om vissa&lt;br&gt;yttre omständigheter eller kriterier är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen är ett schablonbelopp om 175 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild nämnd skall handlägga och besluta i ersättningsfrågorna&lt;br&gt;efter det att ansökan lämnats till nämnden. Nämndens beslut skall inte gå&lt;br&gt;att överklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ersättning till steriliserade i vissa fall... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&amp;nbsp;(1980:100).....6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens allmänna överväganden................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Steriliseringslagstiftningen och dess tillämpning..............................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1934 års steriliseringslag....................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1941 års steriliseringslag..................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frivilliga steriliseringar....................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Steriliseringar som inte var frivilliga................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Principer för ersättning och organisation........................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vad lagen skall reglera.....................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Villkor för att ersättning skall beviljas.............................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Steriliseringar utan egen ansökan eller skriftligt sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tycke..................................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Steriliseringar i anslutning till vissa typsituationer..........15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sterilisering efter otillbörlig påverkan eller försumlig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het av myndighet...............................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Brister i underlagsmaterialet.............................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättningens storlek.........................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vem skall besluta om ersättning?.....................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Möjlighet för sökanden att muntligen lämna uppgifter.... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentlighet och sekretess.................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande av beslut.....................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vem skall initiera frågan om ersättning?..........................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När skall ansökan senast göras?.......................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handläggningsfrågor m.m................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadseffekter..............................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ersättning till steriliserade i vissa fall. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningens sammanfattning.........................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningens lagförslag...................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag............................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande............................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 1999.........64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad...........................................................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ersättning till steriliserade i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ersättning till steriliserade i vissa&lt;br&gt;fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller ersättning av staten till personer som steriliserats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enligt lagen (1934:171) om sterilisering av vissa sinnessjuka,&lt;br&gt;sinnesslöa eller andra som lida av rubbad själsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. enligt lagen (1941:282) om sterilisering, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. före år 1976 med myndighets medverkan utan stöd av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som steriliserats enligt 1 § har rätt till ersättning om han eller&lt;br&gt;hon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varken undertecknat ansökan om sterilisering eller skriftligen sam-&lt;br&gt;tyckt till sterilisering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid tidpunkten för ansökan om sterilisering eller då sterilisering ut-&lt;br&gt;fördes var omyndig eller underårig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid tidpunkten för ansökan om sterilisering eller då sterilisering ut-&lt;br&gt;fördes var intagen på anstalt, vårdhem eller liknande institution,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. steriliserats på grund av att han eller hon var diagnostiserad som&lt;br&gt;sinnessjuk, sinnesslö eller epileptiker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. enligt uttryckligt myndighetskrav steriliserats för att få dispens att&lt;br&gt;ingå äktenskap, för att få genomgå abort eller för att få mödrahjälp eller&lt;br&gt;annat statligt eller kommunalt bidrag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. får antas ha samtyckt till steriliseringen på grund av att en myndig-&lt;br&gt;het har utövat otillbörlig påverkan eller varit försumlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ersättningen uppgår för var och en till etthundrasjuttiofemtusen&lt;br&gt;(175 000) kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från detta belopp avräknas ersättning som staten tidigare betalat ut på&lt;br&gt;grund av steriliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ersättning är personlig och kan inte överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten förfaller om sökanden avlider innan beslutet har meddelats.&lt;br&gt;Avlider sökanden efter att ett beslut om ersättning har meddelats, till-&lt;br&gt;faller ersättningen dödsboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En ansökan om ersättning skall göras skriftligen av den som ansökan&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En ansökan om ersättning skall prövas av en särskild nämnd.&lt;br&gt;Ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.&lt;br&gt;Regeringen utser nämnden och förordnar om dess sammansättning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En ansökan om ersättning skall ha kommit in till nämnden före ut- Prop. 1998/99:71&lt;br&gt;gången av juni månad 2001. Ansökningar som kommer in därefter skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Nämnden skall hålla muntlig förhandling om sökanden begär det och&lt;br&gt;det inte är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntlig förhandling skall vara offentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att lämnas någon&lt;br&gt;uppgift för vilken det hos nämnden gäller sekretess som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 40 § sekretesslagen (1980:100), får ordföranden vid förhandlingen&lt;br&gt;besluta att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En sökande eller annan som har inställt sig till en muntlig förhand-&lt;br&gt;ling får av nämnden beviljas ersättning av allmänna medel för kostnader&lt;br&gt;för resa och uppehälle, om nämnden finner det skäligt att ersättning be-&lt;br&gt;talas ut. Nämnden får bevilja förskott på ersättningen. Närmare bestäm-&lt;br&gt;melser om ersättning och förskott meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett beslut enligt denna lag kan inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:71&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 40 §, av följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet&lt;br&gt;enligt lagen (1999:000) om ersätt-&lt;br&gt;ning till steriliserade i vissa fall&lt;br&gt;för uppgift om enskilds hälsotill-&lt;br&gt;stånd eller andra personliga för-&lt;br&gt;hållanden, om det inte står klart&lt;br&gt;att uppgiften kan röjas utan att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i högst&lt;br&gt;sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-&lt;br&gt;såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt&lt;br&gt;5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse enligt prop. 1998/99:72.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 39 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;såvitt avser uppgift om annat än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställigheten av beslut om vård&lt;br&gt;utan samtycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 §&lt;br&gt;första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-&lt;br&gt;såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt&lt;br&gt;5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om annat än&lt;br&gt;verkställigheten av beslut om vård&lt;br&gt;utan samtycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 §&lt;br&gt;första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 4 september 1997 gav dåvarande chefen för Socialdepartementet&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande en särskild utredare i uppdrag att all-&lt;br&gt;sidigt belysa de politiska beslutsfattarnas, myndigheternas, forskarsam-&lt;br&gt;hällets och den medicinska professionens ställningstaganden och ansvar&lt;br&gt;vad gäller tillkomsten och tillämpningen av den steriliseringslagstiftning&lt;br&gt;som var i kraft i Sverige under 1930-, 1940-, 1950-, 1960- och 1970-&lt;br&gt;talen, fram till dess att den nuvarande steriliseringslagen trädde i kraft&lt;br&gt;år 1976. Utredningen antog namnet 1997 års Steriliseringsutredning. Ut-&lt;br&gt;redningen lade den 26 januari 1999 fram delbetänkandet Steriliserings-&lt;br&gt;frågan i Sverige 1935-1975, Ekonomisk ersättning (SOU 1999:2). Ut-&lt;br&gt;redaren har i delbetänkandet övervägt principerna för en gottgörelse av&lt;br&gt;samhället till dem som steriliserades mot sin vilja eller på någon annans&lt;br&gt;initiativ och lämnat förslag till lagstiftning. En sammanfattning av betän-&lt;br&gt;kandet finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanserna är Justitie-&lt;br&gt;kanslem, Socialstyrelsen, Personskaderegleringen AB (PSR) samt&lt;br&gt;Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO). Därutöver har Riksför-&lt;br&gt;bundet FUB För utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna samt&lt;br&gt;Svenska Epilepsiförbundet inkommit med yttrande. Remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgängliga i Socialdepartementets ärende (S1999/412/HS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 4 mars 1999 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 4. Regeringen har följt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Regeringens allmänna överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Fram till år 1976 steriliserades ett stort antal människor i vårt land med&lt;br&gt;stöd av då gällande steriliseringslagstiftning. Lagarnas utformning och&lt;br&gt;hur de kom att tillämpas i praktiken präglades bl.a. av ett rashygieniskt&lt;br&gt;synsätt och en tro på folkrening som var förhärskande bland många be-&lt;br&gt;slutsfattare, forskare och läkare under första hälften av 1900-talet i&lt;br&gt;Sverige, liksom i andra länder. Många av dem som steriliserades blev&lt;br&gt;offer för detta synsätt. Sedan länge är detta något som det svenska sam-&lt;br&gt;hället starkt tar avstånd från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Steriliseringsutredningen har i enlighet med sina direktiv med förtur&lt;br&gt;behandlat frågan om ersättning till dem som under tidigare lagstiftning&lt;br&gt;blivit steriliserade mot sin vilja eller på någon annans initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan när utredningen tillsattes var det regeringens uppfattning att det&lt;br&gt;var ytterst angeläget att de som mot sin vilja utsatts för dessa ingrepp så&lt;br&gt;fort som det var möjligt fick en upprättelse och en gottgörelse från staten.&lt;br&gt;Denna uppfattning har regeringen också i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av det förslag som utredningen lagt fram i frågan om er-&lt;br&gt;sättning, om principerna för ersättning och hur handläggningen av ersätt-&lt;br&gt;ningarna och utbetalningen av ersättningarna skall organiseras kommer&lt;br&gt;att behandlas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis vill regeringen slå fast att den i allt väsentligt ställer sig&lt;br&gt;bakom utredningens förslag till ersättning och de överväganden som&lt;br&gt;redovisas i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan det forhållandet att regeringen genom att tillsätta steriliserings-&lt;br&gt;utredningen erkände att utformningen av 1934 och 1941 års sterilise-&lt;br&gt;ringslagar och deras tillämpning i praktiken präglades av ett synsätt som&lt;br&gt;samhället i dag tar avstånd från innebar en upprättelse för dem som&lt;br&gt;drabbats. Men detta förhållande kan bara till viss del lindra det lidande&lt;br&gt;som många människor har utsatts för. Det är därför naturligt att de som&lt;br&gt;steriliserats mot sin vilja eller på någon annans initiativ också far en eko-&lt;br&gt;nomisk gottgörelse även om regeringen är medveten om att en sådan er-&lt;br&gt;sättning aldrig kan ersätta den enskilde för det lidande som denne fatt&lt;br&gt;utstå. Ersättningen far därför framför allt en symbolisk funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till ersättning som läggs fram innebär av denna anledning&lt;br&gt;betydande avsteg från gällande skadeståndsrättsliga principer när det&lt;br&gt;gäller det allmännas ansvar. Förslaget kan därför inte i framtiden åbe-&lt;br&gt;ropas av andra grupper som kan komma att rikta skadestånd mot staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av steriliseringsingreppen gjordes för mycket länge sedan.&lt;br&gt;Detta kan komma att innebära att den bedömning som skall utföras i er-&lt;br&gt;sättningsärendena i stor utsträckning måste utgå från den enskildes egna&lt;br&gt;uppgifter och upplevelser av t.ex. bemötande från myndighetspersoners&lt;br&gt;sida. Att finna klara belägg för omotiverade påtryckningar mot den en-&lt;br&gt;skilde i myndigheternas material kan komma att bli svårt. I dessa situa-&lt;br&gt;tioner måste den steriliserades egna upplevelser ges ett betydande tolk-&lt;br&gt;ningsföreträde och den nämnd som skall besluta i tveksamma fall hellre&lt;br&gt;ge ersättning än avslå en ansökan. Regeringen vill särskilt betona att det&lt;br&gt;är angeläget att detta synsätt kommer att gälla och att hanteringen av er-&lt;br&gt;sättningsärendena kommer att präglas av service och assistans när så be-&lt;br&gt;hövs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Steriliseringslagstiftningen och dess&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;tillämpning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1934 års steriliseringslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1934 års steriliseringslag (lag den 18 maj 1934 om sterilisering av vissa&lt;br&gt;sinnessjuka, sinnesslöa eller andra som lida av rubbad själsverksamhet)&lt;br&gt;hade som framgår av lagens rubrik begränsad tillämplighet. Lagen om-&lt;br&gt;fattade enbart personer som saknade förmåga att lämna samtycke till&lt;br&gt;sterilisering - vissa s.k. rättsinkapabla. Lagen gav med andra ord förut-&lt;br&gt;sättningarna för att kunna sterilisera de personer som ansågs sakna insikt&lt;br&gt;i eller inte förstod steriliseringsingreppets innebörd. (För att undvika&lt;br&gt;missförstånd används de termer och begrepp som förekommer i de sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tida texterna. Det gäller t.ex. ett begrepp som &amp;quot;sinnesslö&amp;quot; som i dag har&lt;br&gt;en starkt nedsättande klang.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen som steriliserades enligt 1934 års lag hade således själv ansökt&lt;br&gt;om eller lämnat samtycke till steriliseringen. Lagen reglerade inte frågan&lt;br&gt;om sterilisering på den enskildes egen begäran eller efter samtycke;&lt;br&gt;varken när det gällde sterilisering av friska individer eller av sinnesslöa&lt;br&gt;eller andra sjuka som förstod ingreppets innebörd. Lagstiftarens stånd-&lt;br&gt;punkt vid denna tid var att sterilisering av sådana individer på deras egen&lt;br&gt;begäran eller med deras samtycke var tillåten utan särskilt lagstöd. Det&lt;br&gt;gäller till att bölja med sterilisering av medicinsk-terapeutiska skäl som&lt;br&gt;ansågs tillåten i samma utsträckning som andra medicinska ingrepp. I&lt;br&gt;övrigt ansågs sterilisering tillåten om den företogs med samtycke av den&lt;br&gt;som steriliserades samt om det förelåg bärande skäl av - med samtidens&lt;br&gt;uttryck - eugenisk, social, humanitär eller kriminalpolitisk natur.&lt;br&gt;Däremot ansågs det nödvändigt med lagstiftning för att det skulle vara&lt;br&gt;tillåtet att sterilisera en person som inte hade förmåga att lämna sådant&lt;br&gt;samtycke. Detta var en orsak till lagregleringen. Sterilisering med använ-&lt;br&gt;dande av fysiskt tvång var överhuvudtaget inte tillåten. Redan när riks-&lt;br&gt;dagen antog 1934 års lag hemställde den om en utredning under vilka&lt;br&gt;förhållanden frivillig sterilisering av rättskapabla personer måtte kunna&lt;br&gt;företagas. Uppdraget lämnades till den sittande Befolkningskommissio-&lt;br&gt;nen vars förslag lämnades år 1936 och som sedan i huvudsak lades till&lt;br&gt;grund för 1941 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1941 års steriliseringslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 1941 års steriliseringslag reglerades i princip alla steriliseringar som&lt;br&gt;inte utfördes i rent medicinsk-terapeutiskt syfte, dvs. även de fall när den&lt;br&gt;enskilde själv önskade sterilisering. Utgångspunkten var att sterilisering&lt;br&gt;inte fick ske utan tillstånd av Medicinalstyrelsen. Likaså var en förutsätt-&lt;br&gt;ning för tillstånd att vissa personer beretts tillfälle att yttra sig; for under-&lt;br&gt;årig vårdnadshavare, för omyndig förmyndare, för den som var gift make&lt;br&gt;samt för den som var intagen på allmän anstalt läkare och föreståndare.&lt;br&gt;Huvudregeln i lagen var att sterilisering endast fick ske efter att den en-&lt;br&gt;skilde själv ansökt om sterilisering eller, om ansökan gjordes av någon&lt;br&gt;annan, skriftligen samtyckt till den. Lagen byggde således enligt förar-&lt;br&gt;betena i princip på frivillighet. Sterilisering kunde ske på flera grunder -&lt;br&gt;s.k. indikationer - eugenisk, social eller medicinsk. Den eugeniska inne-&lt;br&gt;bar att sterilisering kunde ske om det kunde antas att en person kom att&lt;br&gt;genom arvsanlag på avkomlingar överföra sinnessjukdom eller&lt;br&gt;sinnesslöhet, svårartad sjukdom eller svårt lyte av annat slag. Den sociala&lt;br&gt;indikationen innebar att sterilisering kunde ske om någon för framtiden&lt;br&gt;var uppenbart olämplig att handha vårdnaden om barn på grund av&lt;br&gt;sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själsverksamheten&lt;br&gt;eller på grund av asocialt levnadssätt. Den medicinska indikationen inne-&lt;br&gt;bar att om en kvinna led av sjukdom, kroppsfel eller svaghet kunde hon&lt;br&gt;steriliseras för att förebygga ett havandeskap som skulle medföra allvar-&lt;br&gt;lig fara för hennes liv eller hälsa. Tillstånd av Medicinalstyrelsen krävdes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte om sterilisering efter samtycke företogs enligt den medicinska indi-&lt;br&gt;kationen grundad på kroppslig sjukdom eller kroppsfel efter att två läkare&lt;br&gt;i ett skriftlig utlåtande angett grunden för åtgärden och förklarat att förut-&lt;br&gt;sättningarna för den var för handen (s.k. tvåläkarintyg).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom var det möjligt för läkare att, utan inhämtande av tillstånd&lt;br&gt;från Medicinalstyrelsen eller genom tvåläkarintyg, efter samtycke sterili-&lt;br&gt;sera en kvinna i samband med avbrytande av havandeskap om det fanns&lt;br&gt;grundad anledning anta att sjukdom eller kroppsfel som föranledde in-&lt;br&gt;greppet vid nytt havandeskap skulle medföra allvarlig fara för kvinnans&lt;br&gt;liv eller hälsa (den s.k. nödfallsbestämmelsen). Sådan sterilisering fick&lt;br&gt;också genomföras utan samtycke om kvinnan, på grund av rubbad själs-&lt;br&gt;verksamhet, saknade förmåga att lämna samtycke, under förutsättning att&lt;br&gt;läkaren, om det kunde ske utan menligt dröjsmål, inhämtade samtycke&lt;br&gt;från anhörig. De eugeniska och sociala indikationerna var tillämpliga på&lt;br&gt;både män och kvinnor medan den medicinska som framgår endast var&lt;br&gt;tillämplig på kvinnor. Om någon på grund av rubbad själsverksamhet&lt;br&gt;saknade förmåga att lämna giltigt samtycke fick han eller hon trots det&lt;br&gt;steriliseras om de förutsättningar som uppställdes var uppfyllda. Liksom&lt;br&gt;vad gällde 1934 års lag fick enligt förarbetena till 1941 års lag fysiskt&lt;br&gt;tvång inte användas. Däremot fanns inget uttalat förbud mot verbal&lt;br&gt;övertalning eller påtryckning. I Medicinalstyrelsens anvisningar upp-&lt;br&gt;muntrades tvärtom sådan påverkan, särskilt från anstaltspersonals sida.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Frivilliga steriliseringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under de år 1934 och 1941 års steriliseringslagar var i kraft, dvs. 1935&lt;br&gt;till 1975, steriliserades cirka 63 000 personer i Sverige. Enligt utred-&lt;br&gt;ningens uppfattning har många av dessa steriliseringar varit genuint fri-&lt;br&gt;villiga, framförallt under de sista 10-15 åren som lagstiftningen var i&lt;br&gt;kraft. Utredningen har också pekat på undersökningar som genomfördes i&lt;br&gt;slutet av 1950-talet och böljan av 1960-talet. I dessa undersökningar,&lt;br&gt;utförda några år efter ingreppet, görs gällande att närmare 80 procent av&lt;br&gt;patienterna var fullt tillfreds med steriliseringen och ångrade den inte. De&lt;br&gt;negativa reaktionerna gällde främst kvinnor som i samband med in-&lt;br&gt;greppet varit föremål för tvång eller mycket stark påverkan eller som&lt;br&gt;tidigare inte hade några barn. Uppfattningen att många steriliseringar var&lt;br&gt;frivilliga under den tiden har utredningen också ansett stödjas av för-&lt;br&gt;hållandet att många låtit sterilisera sig även sedan nuvarande lagstiftning&lt;br&gt;trädde i kraft år 1976. Den nuvarande lagstiftningen bygger helt på fri-&lt;br&gt;villighet och tillstånd från någon myndighet krävs som huvudregel inte.&lt;br&gt;En förutsättning för att få bli steriliserad är att man är över 25 år. En&lt;br&gt;annan förutsättning är att man noggrant informerats om ingreppets inne-&lt;br&gt;börd och följder samt, i förekommande fall, om andra möjligheter att&lt;br&gt;förebygga havandeskap. Om man är mellan 18 och 25 år krävs däremot&lt;br&gt;Socialstyrelsens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Steriliseringar som inte var frivilliga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att således 1941 års lag i princip byggde på frivillighet har utred-&lt;br&gt;ningen konstaterat att steriliseringar i många fall i realiteten gjordes mot&lt;br&gt;den enskildes vilja. Nedan ges exempel på steriliseringar där det, trots att&lt;br&gt;den enskilde själv undertecknat ansökan eller samtyckt till åtgärden, kan&lt;br&gt;ifrågasättas om de varit frivilliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) &amp;nbsp;&amp;nbsp;I flera fall ställdes sterilisering som uttryckligt villkor för ut-&lt;br&gt;skrivning från anstalter och institutioner, men även för att erhålla förmå-&lt;br&gt;ner under vistelsen där. Detta förfarande kritiserades kraftigt av JO i hans&lt;br&gt;ämbetsberättelse så tidigt som år 1947.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagstiftningen gällde även underåriga och omyndiga. Vad gäller&lt;br&gt;myndighetsåldern var den 21 år fram till år 1969. Under åren 1969 till&lt;br&gt;1973 var den 20 år. Sedan år 1974 är myndighetsåldern 18 år. I förarbe-&lt;br&gt;tena till 1941 års lag angavs att det inte var behövligt att fastställa en&lt;br&gt;åldersgräns under vilken sterilisering ej måtte ske. I stället tog departe-&lt;br&gt;mentschefen för givet &amp;quot;att prövande myndighet även utan sådan föreskrift&lt;br&gt;tog nödig hänsyn till den ifrågavarande personens ålder&amp;quot;. En garanti för&lt;br&gt;missbruk låg enligt departementschefen för övrigt däri &amp;quot;att underårig som&lt;br&gt;regel inte fick steriliseras med mindre än att den som hade vårdnaden om&lt;br&gt;honom beretts tillfälle yttra sig&amp;quot;. Något krav på att en vårdnadshavare&lt;br&gt;skulle samtycka till åtgärden ställdes dock inte. Dessutom var enligt&lt;br&gt;Medicinalstyrelsens anvisningar den som avsågs med ansökan alltid be-&lt;br&gt;hörig att underteckna den själv oberoende av ålder och rättskapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av dem som steriliserades medan de vistades på anstalt eller in-&lt;br&gt;stitution var dessutom underåriga eller omyndiga. Av forskningsresultat&lt;br&gt;framgår att sterilisering i flera fall genomfördes trots avstyrkan från&lt;br&gt;vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) &amp;nbsp;&amp;nbsp;En förhållandevis vanlig grund för sterilisering, i vart fall fram&lt;br&gt;till 1950-talet, var att en person av läkare rubricerades som sinnesslö. Om&lt;br&gt;så var fallet kunde sterilisering göras på såväl eugenisk som social indi-&lt;br&gt;kation om förutsättningarna i övrigt var uppfyllda. Sinnesslöbegreppet&lt;br&gt;var samtidigt ett diffust begrepp som användes också för att beteckna&lt;br&gt;andra problem av social karaktär och som ofta tycks ha använts på ett&lt;br&gt;slentrianmässigt sätt och på mycket begränsat och tveksamt underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Genom en särskild bestämmelse i 1938 års abortlag kopplades&lt;br&gt;denna ihop med steriliseringslagstiftningen. I bestämmelsen angavs att&lt;br&gt;avbrytande av havandeskap på eugenisk indikation inte fick ske med&lt;br&gt;mindre än att sterilisering företogs på kvinnan. I praktiken förekom det&lt;br&gt;att sterilisering ställdes som villkor för abort även i andra situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Enligt bestämmelser i 1920 års giftermålsbalk var det förbjudet&lt;br&gt;för den som led av epilepsi, sinnessjukdom eller var sinnesslö att ingå&lt;br&gt;äktenskap. Dispens kunde meddelas i vissa fall. Ett villkor för att få till-&lt;br&gt;stånd att ingå äktenskap kunde vara sterilisering. Bestämmelserna om&lt;br&gt;äktenskapsförbud upphörde för epileptiker år 1969 och för sinnesslöa och&lt;br&gt;psykiskt sjuka år 1973.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(6) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sterilisering ställdes ibland även som villkor för att erhålla vissa&lt;br&gt;statliga bidrag. Således förekom i vart fall under 1940-talet att&lt;br&gt;mödrahjälp, ett behovsprövat bidrag som föregick barnbidraget, i vissa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall beviljades endast under förutsättning av kvinnan också steriliserade Prop. 1998/99:71&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Principer för ersättning och organisation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Denna proposition syftar till att ge dem som blivit steriliserade mot sin&lt;br&gt;vilja eller på någon annans initiativ ersättning. Vilka principer som skall&lt;br&gt;gälla för en sådan ersättning samt hur handläggningen och beslut i ersätt-&lt;br&gt;ningsärendena skall organiseras behandlas i följande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Vad lagen skall reglera&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ersättning kan betalas ut till personer som ste-&lt;br&gt;riliserats med tillämpning av antingen lagen (1934:171) om sterilise-&lt;br&gt;ring av vissa sinnessjuka, sinnesslöa eller andra som lida av rubbad&lt;br&gt;själsverksamhet, eller lagen (1941:282) om sterilisering. Ersättning&lt;br&gt;kan även betalas ut till personer som steriliserats utan tillämpning av&lt;br&gt;dessa lagar om steriliseringen skett med en myndighets medverkan&lt;br&gt;före år 1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser är i huvudsak positiva&lt;br&gt;till förslaget. Socialstyrelsen har synpunkter på att lagtexten skulle kunna&lt;br&gt;formuleras tydligare. Personskaderegleringen AB (PSR) betonar vikten&lt;br&gt;av vägledande synpunkter på vilka beviskrav som ska gälla för att den&lt;br&gt;sökande ska anses ha visat att sterilisering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagen skall reglera rätten till ersätt-&lt;br&gt;ning för vissa personer som steriliserats med tillämpning av 1934 och&lt;br&gt;1941 års steriliseringslagar. Utöver dem som steriliserats enligt dessa&lt;br&gt;lagar skall vissa andra personer som steriliserats ha rätt till ersättning&lt;br&gt;under de förutsättningar som lagen i övrigt ställer upp. Det gäller perso-&lt;br&gt;ner som steriliserades före 1935, dvs. innan 1934 års steriliseringslag&lt;br&gt;trädde i kraft samt personer som steriliserades under åren 1935-1941&lt;br&gt;utanför tillämpningen av 1934 års lag. Såväl före år 1935 som under åren&lt;br&gt;1935 till 1941 förekom steriliseringar utan lagstöd. Dessa ingrepps lag-&lt;br&gt;lighet diskuterades under 1920 och 1930-talet. Det förekommer också&lt;br&gt;före år 1935 steriliseringar av psykiskt sjuka som var intagna på anstalt,&lt;br&gt;dokumenterade såväl i utredningar och forskarrapporter som i artiklar i&lt;br&gt;Läkartidningen. Det är enligt regeringens uppfattning rimligt att de som&lt;br&gt;steriliserades mot sin vilja eller på annans initiativ före år 1935 eller&lt;br&gt;utanför tillämpningsområdet for 1934 års lag också skall omfattas av lag-&lt;br&gt;stiftningen. Redan det förhållandet att man vid den tiden ansåg sådana&lt;br&gt;steriliseringar otillåtna eller tveksamma samt att lagreglering diskutera-&lt;br&gt;des och genomfördes talar för att ersättning bör beviljas även i de fallen.&lt;br&gt;Det har av utredningens kartläggning framkommit att det inte kan ute-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutas att det kan ha förekommit steriliseringar med myndighets med-&lt;br&gt;verkan utan tillämpning av lag under åren 1941 till 1975. Såvitt utred-&lt;br&gt;ningen kunnat bedöma är det fråga om ytterst få steriliseringar men för&lt;br&gt;det fall att så har skett bör dessa behandlas på samma sätt som ovan&lt;br&gt;angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser således att ersättningsförslaget även skall gälla per-&lt;br&gt;soner steriliserade före år 1976 med myndighets medverkan utan&lt;br&gt;tillämpning av vare sig 1934 eller 1941 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i sammanhanget erinra om att ersättningsförslaget inte&lt;br&gt;fråntar den enskilde rätten att väcka talan vid domstol och kräva ersätt-&lt;br&gt;ning på allmän skadeståndsrättslig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PSR har betonat vikten av vägledande synpunkter på vilka beviskrav&lt;br&gt;som skall gälla för att den sökande skall anses ha visat att sterilisering&lt;br&gt;skett. Regeringens uppfattning är att det som regel kommer att framgå av&lt;br&gt;de akter från Socialstyrelsens eller Riksarkivets arkiv, som kommer att&lt;br&gt;ligga till grund för besluten, att en sterilisering har genomförts. Om så&lt;br&gt;inte skulle vara fallet bör det vara möjligt för den enskilde att med jour-&lt;br&gt;nalhandling eller liknande dokumentation alternativt med ett läkarintyg&lt;br&gt;visa att han eller hon steriliserats under ifrågavarande tidsperiod. Rege-&lt;br&gt;ringen kommer att närmare behandla frågan i avsnitt 6.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Villkor för att ersättning skall beviljas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som tillhör den personkrets för vilken er-&lt;br&gt;sättning kan komma ifråga är berättigad till ersättning om han eller&lt;br&gt;hon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- varken undertecknat ansökan om sterilisering eller skriftligen&lt;br&gt;samtyckt till steriliseringsåtgärden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vid tidpunkten för ansökan om sterilisering eller då sterilisering&lt;br&gt;genomfördes var omyndig eller underårig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vid tidpunkten för ansökan om sterilisering eller då sterilisering&lt;br&gt;genomfördes var intagen på anstalt, vårdhem eller liknande institu-&lt;br&gt;tion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- steriliserats på grund av att han eller hon var diagnostiserad som&lt;br&gt;sinnessjuk, sinnesslö eller epileptiker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- enligt uttryckligt myndighetskrav steriliserats för att få dispens att&lt;br&gt;ingå äktenskap, för att få genomgå abort eller för att få mödrahjälp&lt;br&gt;eller annat statligt eller kommunalt bidrag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- får antas ha samtyckt till steriliseringen på grund av att en&lt;br&gt;myndighet har utövat otillbörlig påverkan eller varit försumlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har i huvudsak tillstyrkt&lt;br&gt;forslaget. Socialstyrelsen anser dock att det finns anledning att ändra dis-&lt;br&gt;positionen av paragrafen. Personskaderegleringen AB (PSR) framhåller&lt;br&gt;att förslaget förutsätter att tillgängligt arkivmaterial kan bekräfta att krite-&lt;br&gt;rierna i dessa punkter är uppfyllda samt att förslaget också förutsätter att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det finns behjälplig arkivpersonal på olika myndigheter som skyndsamt&lt;br&gt;kan efterkomma den handläggande organisationens begäran i olika ären-&lt;br&gt;den. Vidare pekar PSR på svårigheten med att bedöma ersättningsrätt&lt;br&gt;enligt punkten 6 eftersom det ställda beviskravet är mycket svagt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att ersättning skall komma ifråga skall den enskilde tillhöra en per-&lt;br&gt;sonkrets som antingen steriliserats under den aktuella tidsperioden utan&lt;br&gt;egen ansökan eller skriftligt samtycke, steriliserats i anslutning till vissa&lt;br&gt;typsituationer, eller steriliserats efter otillbörlig påverkan eller försum-&lt;br&gt;lighet av myndighet. I det följande kommer att närmare redogöras för de&lt;br&gt;specifika situationerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Steriliseringar utan egen ansökan eller skriftligt samtycke&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1941 års steriliseringslag byggde formellt sett i huvudsak på frivillighet&lt;br&gt;och på att den enskilde själv ansökte om eller skriftligen samtyckte till&lt;br&gt;steriliseringen. Av den kartläggning utredningen genomfört framgår att&lt;br&gt;över 90 procent av ansökningarna om sterilisering också undertecknats&lt;br&gt;av den enskilde. Det stora flertalet av dem som hittills begärt ersättning&lt;br&gt;har också angett att de själva på något sätt undertecknat ansökan om ste-&lt;br&gt;rilisering. Utredningen har samtidigt kunnat konstatera att många sterili-&lt;br&gt;seringar, trots undertecknande, skett mot den enskildes vilja. Detta för-&lt;br&gt;hållande gör att man inte utan vidare utifrån undertecknandet av ansökan&lt;br&gt;om sterilisering kan avgöra om den enskilde steriliserats frivilligt eller&lt;br&gt;mot sin vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller dem som steriliserades med tillämpning av 1934 års lag&lt;br&gt;förhåller det sig annorlunda. Skälet till att de steriliserades med tillämp-&lt;br&gt;ning av den lagen var att de inte hade insikt i vad ett samtycke eller en&lt;br&gt;sterilisering innebar och således inte kunde samtycka till steriliseringen.&lt;br&gt;Det gäller även dem som steriliserades med tillämpning av motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse (2 §) i 1941 års lag. Samtliga dessa steriliseringar genom-&lt;br&gt;fördes definitionsmässigt utan samtycke efter ansökan av någon annan,&lt;br&gt;nästan uteslutande myndighetspersoner vid olika anstalter. Man kan en-&lt;br&gt;ligt regeringens mening inte tala om någon form av frivillighet i dessa&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga som steriliserades med stöd av 1934 års lag eller 2 § i&lt;br&gt;1941 års lag skall därför vara berättigade till ersättning från statens sida.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Steriliseringar i anslutning till vissa typsituationer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller dem som steriliserats efter egen ansökan eller skriftligt sam-&lt;br&gt;tycke delar regeringen utredningens bedömning att de personer som kan&lt;br&gt;visa att de steriliserats i anslutning till vissa typsituationer är berättigade&lt;br&gt;till ersättning. Situationerna är sådana där det direkt eller indirekt fram-&lt;br&gt;går att myndigheter har påverkat den enskilde att själv ansöka om eller&lt;br&gt;samtycka till sterilisering på ett sätt som i en del fall inte ens varit i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överensstämmelse med dåtidens lagstiftning och i vart fall i våra ögon&lt;br&gt;inte varit försvarligt. Man kan misstänka att det varit olika former av&lt;br&gt;tvång bestående i övertalningar, påtryckningar eller missledande infor-&lt;br&gt;mation som lett till att den enskilde gått med på åtgärden. Det kan också&lt;br&gt;vara situationer där den enskilde på grund av bristande mognad eller in-&lt;br&gt;tellektuell kapacitet eller genom fysisk inlåsning eller kombinationer av&lt;br&gt;dessa förhållanden haft små möjligheter att påverka sin situation och där&lt;br&gt;myndigheter inte tagit tillräcklig hänsyn till dessa förhållanden. De typ-&lt;br&gt;situationer regeringen i likhet med utredningen avser är sterilisering av&lt;br&gt;omyndiga och underåriga personer, personer intagna på anstalter,&lt;br&gt;sinnesslöhem, skolhem och andra institutioner, sterilisering av person&lt;br&gt;rubricerad som sinnesslö, sinnessjuk eller epileptiker samt sterilisering&lt;br&gt;som uttryckligt villkor för annat myndighetsbeslut. Tanken med dessa&lt;br&gt;typsituationer är att om den enskilde kan visa att någon av dem var för&lt;br&gt;handen när ansökan om sterilisering gjordes är det tillräckligt för att er-&lt;br&gt;sättning skall kunna utgå. Härigenom undviker man i så stor utsträckning&lt;br&gt;som möjligt att den nämnd som skall handlägga ersättningsfrågorna&lt;br&gt;måste göra subjektiva bedömningar angående karaktären och omfatt-&lt;br&gt;ningen av eventuellt tvång, övertalningar eller oacceptabla påverkningar&lt;br&gt;från företrädare för myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i enstaka fall ha förekommit att personer, som nu kommer att&lt;br&gt;begära ersättning, i realiteten steriliserat sig frivilligt eller av starka me-&lt;br&gt;dicinska skäl enligt någon av dessa punkter. Regeringen har därför över-&lt;br&gt;vägt att införa ett undantag för den situationen att det klart framgår av&lt;br&gt;underlagsmaterialet att steriliseringen är frivillig eller att det förelegat&lt;br&gt;starka medicinska skäl för en sterilisering. Eftersom syftet med dessa&lt;br&gt;punkter är att undvika skälighetsbedömningar har regeringen dock avstått&lt;br&gt;från någon sådan undantagsregel i dessa fall. Regeringen är medveten om&lt;br&gt;att ersättning i något enstaka fall kan komma att ges till en person som&lt;br&gt;frivilligt låtit sterilisera sig eller steriliserat sig därför att det förelegat&lt;br&gt;starka medicinska skäl. Regeringen delar i detta hänseende utredningens&lt;br&gt;bedömning att det är en liten kostnad för att bespara huvuddelen av dem&lt;br&gt;som steriliserats mot sin vilja obehaget att åter tvingas argumentera för&lt;br&gt;sin sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts i avsnitt 5.2 behövdes inte en ansökan om sterili-&lt;br&gt;sering i vissa fall. Det gällde nödfallssteriliseringar i samband med abort&lt;br&gt;och steriliseringar med stöd av tvåläkarintyg. Om sterilisering genom-&lt;br&gt;förts med stöd av de bestämmelserna och den enskilde kan visa att detta&lt;br&gt;skett när den enskilde var underårig eller omyndig eller var intagen på&lt;br&gt;anstalt, vårdhem eller liknande institution bör ersättning också utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga som steriliserats med tillämpning av 1941 års lag enligt&lt;br&gt;följande fyra punkter föreslås således vara berättigade till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underåriga och omyndiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening har de som steriliserats före uppnådd myndig-&lt;br&gt;hetsålder eller då de var omyndiga av annat skäl än underårighet generellt&lt;br&gt;sett haft begränsade möjligheter att inse alla konsekvenser av sterilise-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsåtgärden. Personen har under alla förhållanden haft sämre möjlig-&lt;br&gt;heter att påverka sin situation än en myndig person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en del fall av detta slag har initiativet till åtgärden kommit från&lt;br&gt;föräldrar eller andra vårdnadshavare eller i vart fall har dessa aktivt&lt;br&gt;understött att en sterilisering skulle ske. Myndigheternas roll i samman-&lt;br&gt;hanget behöver då inte ha varit lika framträdande. Emellertid är det i&lt;br&gt;regel svårt att så långt efteråt klargöra vad som egentligen förekommit&lt;br&gt;inom den steriliserades familj i sammanhanget, och enligt regeringens&lt;br&gt;mening kan man utgå från att i de allra flesta fall av denna kategori myn-&lt;br&gt;digheterna varit så pass aktiva att det med dagens synsätt motiverar&lt;br&gt;ersättning. Eftersom en sterilisering krävde tillstånd av myndighet var det&lt;br&gt;ändå tillståndsgivande myndighets uppgift och ansvar att avgöra om ste-&lt;br&gt;rilisering skulle fa utföras. Myndigheten kan också ha varit försumlig&lt;br&gt;genom att underlåta att undersöka de enskilda förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att alla personer som steriliserats med stöd&lt;br&gt;av 1941 års steriliseringslag och där ansökan om sterilisering gjorts&lt;br&gt;medan de var omyndiga eller underåriga skall vara berättigade till ersätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte uteslutas att vissa omyndiga eller underåriga steriliserades&lt;br&gt;med tillämpning av någon av de två undantagsbestämmelser som fanns i&lt;br&gt;lagstiftningen där Medicinalstyrelsens tillstånd inte behövdes. Rege-&lt;br&gt;ringen tänker då på sterilisering med tillämpning av 1938 års abortlags&lt;br&gt;s.k. nödfallsparagraf samt steriliseringar med stöd av s.k. tvåläkarintyg.&lt;br&gt;Om dessa bestämmelser tillämpats för att sterilisera en omyndig eller&lt;br&gt;underårig bör likväl dessa personer vara berättigade till ersättning av&lt;br&gt;samma skäl som nyss angetts. Härigenom kommer också huvuddelen av&lt;br&gt;de personer som steriliserats på någon annans initiativ att fångas upp. En&lt;br&gt;stor andel av dem som steriliserats medan de varit intagna på anstalter&lt;br&gt;och institutioner var dessutom underåriga varför de kommer att omfattas&lt;br&gt;redan av denna ersättningsregel. För dem som var äldre kan i stället nästa&lt;br&gt;punkt komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intagna på institutioner och anstalter som steriliserats under vistelsen&lt;br&gt;där eller i samband med utskrivning från institutionen eller anstalten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1940-talet och i bötjan av 1950-talet uppsatte myndigheter i stor&lt;br&gt;utsträckning sterilisering som villkor såväl för utskrivning från institutio-&lt;br&gt;ner/anstalter som för att erhålla olika förmåner under vistelsen där. De&lt;br&gt;institutioner/anstalter det gäller är i första hand statliga, landstingsägda,&lt;br&gt;kommunala och privata s.k. sinnesslöanstalter (arbetshem, vårdhem,&lt;br&gt;skolhem, särskolor, extematskolor, specialsjukhus m.fl.) men också ung-&lt;br&gt;domsvårdsskolor, alkoholistanstalter, anstalter för epileptiker samt men-&lt;br&gt;talsjukhus och fängelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde kunna uteslutas eller tillhöra de yttersta undantagen att någon&lt;br&gt;frivilligt ansökte om sterilisering eller frivilligt steriliserade sig under&lt;br&gt;vistelse på sådana institutioner/anstalter. I stället talar allt för att en sådan&lt;br&gt;ansökan har varit påverkad av förhoppningar eller löften om förmåner&lt;br&gt;som permission, frigång, arbete utanför institutionen/anstalten eller ut-&lt;br&gt;skrivning eller av hot om att utskrivning skulle ske senare; med andra ord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har den egna ansökan gjorts eller samtycket skett i en tvångsliknande&lt;br&gt;situation. Av den anledningen anser regeringen att ersättning skall utgå&lt;br&gt;redan om det framgår att den enskilde skrivit på en ansökan om sterilise-&lt;br&gt;ring eller samtyckt till åtgärden under institutions- eller anstaltsvistelsen.&lt;br&gt;Avgörande för ersättning enligt denna punkt bör vara när ansökan&lt;br&gt;undertecknades. I de fall ansökan inte var nödvändig är det i överens-&lt;br&gt;stämmelse med vad som tidigare sagt tillräckligt att den enskilde visar att&lt;br&gt;sterilisering genomfördes under institutions- eller anstaltsvistelsen. Om&lt;br&gt;den enskilde skrivits ut och var frigiven innan ansökan skrevs på kan&lt;br&gt;någon ersättning inte erhållas enligt denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sterilisering av personer sedan de bedömts vara sinnessjuka, sinnesslöa&lt;br&gt;eller epileptiker utan att vara intagna på institution eller anstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förhållandevis vanlig grund för sterilisering i vart fall fram till 1950-&lt;br&gt;talet var att en person av läkare bedömts vara sinnesslö. Om så var fallet&lt;br&gt;kunde sterilisering göras på såväl eugenisk som social indikation om&lt;br&gt;förutsättningarna i övrigt var uppfyllda. Motsvarande gällde dem som&lt;br&gt;diagnostiserades som sinnessjuka eller epileptiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning har många av de människor det nu&lt;br&gt;gäller haft begränsade möjligheter att till fullo inse konsekvenserna av&lt;br&gt;steriliseringsåtgärden. Mycket talar också för att steriliseringen i många&lt;br&gt;fall ställdes som ett alternativ till olika former av omhändertagande, t.ex.&lt;br&gt;risk för intagning på en anstalt eller omhändertagande av barn. Den en-&lt;br&gt;skildes möjligheter att påverka steriliseringsbeslutet har, generellt sett,&lt;br&gt;varit mycket små. I likhet med utredningen är regeringen av den me-&lt;br&gt;ningen att om det av handlingarna framgår att ansökan tillstyrkts, bl.a. av&lt;br&gt;det skälet att personen angetts vara sinnesslö, skall det vara tillräckligt&lt;br&gt;för att ersättning skall kunna beviljas. Många av dem som steriliserats på&lt;br&gt;denna grund torde dessutom ha blivit det innan de fyllt 21 år. De kommer&lt;br&gt;då att vara berättigade till ersättning redan på den grunden att de var&lt;br&gt;underåriga vid tiden för steriliseringen i enlighet med regeringens tidi-&lt;br&gt;gare nämnda förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör även frågan om sterilisering av sinnessjuka&lt;br&gt;behandlas. Såvitt regeringen känner till skedde sterilisering av sinnes-&lt;br&gt;sjuka i de flesta fall på anstalter eller sinnessjukhus där dessa personer&lt;br&gt;var intagna. De kommer då att omfattas av regeringens förslag ovan. För&lt;br&gt;den händelse någon steriliserats på den grund att han eller hon diagnosti-&lt;br&gt;serats som sinnessjuk utan att samtidigt ha varit intagen på anstalt eller&lt;br&gt;sjukhus föreslår regeringen att även en sådan person skall omfattas av&lt;br&gt;ersättning enligt denna punkt. Motsvarande bör gälla epileptiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sterilisering som uttryckligt villkor för annat myndighetsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de åren som 1934 och 1941 års steriliseringslagstiftning var i kraft&lt;br&gt;ställdes sterilisering som uttryckligt villkor för olika former av myndig-&lt;br&gt;hetsbeslut, t.ex. för att få gifta sig, för att få abort eller för att få visst&lt;br&gt;statligt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt giftermålsbalken utgjorde sinnesslöhet, sinnessjukdom och ärft-&lt;br&gt;lig epilepsi skäl för äktenskapshinder. Epileptiker kunde ansöka om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dispens från äktenskapshindret ända sedan 1920-talet. Från år 1945 änd-&lt;br&gt;rades giftermålsbalken så att även sinnesslöa och psykiskt sjuka kunde fa&lt;br&gt;dispens. Som regel uppställdes som villkor för dispens att sterilisering&lt;br&gt;genomfördes. Tillämpningen av lagstiftningen förändrades dock under&lt;br&gt;böijan av 1950-talet då epileptiker i allt större utsträckning fick dispens&lt;br&gt;utan krav på sterilisering. Äktenskapsförbudet för epileptiker upphörde&lt;br&gt;formellt år 1968 och för sinnesslöa och psykiskt sjuka år 1973.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uttryckligt myndighetskrav på sterilisering för att fa ingå äktenskap&lt;br&gt;är en sådan tvångsliknande situation som enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;föranleda rätt till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till böijan av 1950-talet förekom det att sterilisering ställdes som&lt;br&gt;krav för att erhålla s.k. mödrahjälp; ett behovsprövat bidrag från år 1938&lt;br&gt;fram till år 1963 som gavs till kvinnor med barn. Bidraget administrera-&lt;br&gt;des av särskilda mödrahjälpsnämnder. I tidiga instruktioner för dessa&lt;br&gt;nämnder angavs att sterilisering kunde ställas som ett krav för att erhålla&lt;br&gt;bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har funnit ärenden där sterilisering uttryckligen ställdes&lt;br&gt;som villkor för mödrahjälp. Sådana ärenden har överklagats av den en-&lt;br&gt;skilde ända till Kungl. Maj:t utan framgång. Även dessa fall är exempel&lt;br&gt;på en situation där den enskilde ställts inför ett tvångsliknande val varför&lt;br&gt;regeringen i likhet med utredningen anser att ersättning bör utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har kunnat konstatera att sterilisering sattes som villkor&lt;br&gt;för abort enligt 1938 års abortlag om eugenisk indikation förelåg. Det var&lt;br&gt;dessutom inte ovanligt att sterilisering genomfördes i samband med abort&lt;br&gt;utan att denna indikation förelåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det av ansökningshandlingar avseende sterilisering eller abort eller&lt;br&gt;på annat sätt framgår att sterilisering uttryckligen uppsatts som ett villkor&lt;br&gt;för abort (dvs. aborten omfattades av villkorsparagrafen) är detta enligt&lt;br&gt;regeringens mening tillräckligt för att ersättning skall utgå till den som&lt;br&gt;steriliserats. Man skulle kunna invända mot den här föreslagna lösningen,&lt;br&gt;att t.ex. mycket starka medicinska skäl för sterilisering kan ha förelegat i&lt;br&gt;de nu diskuterade typfallen där enligt regeringens mening ersättning skall&lt;br&gt;utgå utan någon prövning av myndighetens handlande i samband med&lt;br&gt;ingreppet. Man kan t.ex. tänka sig att en sterilisering framstått som nöd-&lt;br&gt;vändig av hänsyn till kvinnans liv och hälsa i samband med abort som&lt;br&gt;företagits på en omyndig, en - med dåtidens språkbruk - sinnesslö eller&lt;br&gt;en intagen på anstalt. Många gånger kommer det att bli besvärligt att i&lt;br&gt;efterhand konstatera om det verkligen förelegat en så trängande medi-&lt;br&gt;cinsk nödvändighet som kan anses motivera ingrepp på en kvinna i denna&lt;br&gt;situation. Även om i något fall ersättning skulle utgå trots att i själva&lt;br&gt;verket steriliseringen varit motiverad även med nuvarande värderingar,&lt;br&gt;får detta anses som en mindre olägenhet än att komplicera bedömningen&lt;br&gt;på detta vis. Som regeringen angett är det avgörande syftet med typsitua-&lt;br&gt;tionema att undvika skälighetsbedömningar i det enskilda fallet. Följden&lt;br&gt;blir också att ersättning snabbare kan betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.3 Sterilisering efter otillbörlig påverkan eller försumlighet Prop. 1998/99:71&lt;br&gt;av myndighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Även om en mycket stor del av dem som steriliserats mot sin vilja eller&lt;br&gt;på någon annans initiativ kommer att kunna få ersättning enligt de&lt;br&gt;tidigare rubricerade fallen är en kompensation motiverad också i flera&lt;br&gt;andra fall där den enskilde påverkats av myndigheter att ansöka om ste-&lt;br&gt;rilisering på ett sätt som med dagens synsätt får anses otillbörligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller till att börja med de fall där en person steriliserats på grund&lt;br&gt;av asocialt levnadssätt. I många sådana fall kan man förutsätta att sterili-&lt;br&gt;seringen skett efter olika påtryckningar från myndigheters sida, t.ex. hot&lt;br&gt;om omhändertagande av barn som alternativ till sterilisering. Regeringen&lt;br&gt;tänker också på situationer där kvinnor lät sterilisera sig efter övertalning&lt;br&gt;i samband med abort utan att eugenisk indikation förelåg. Sådan övertal-&lt;br&gt;ning kan också ha förekommit i nära samband med förlossning. Dessa&lt;br&gt;övertalningar kan visserligen ha varit av olika karaktär. Frågan om steri-&lt;br&gt;lisering kom ibland upp i en allmän diskussion mellan kuratorer, läkare&lt;br&gt;och den enskilde som ett alternativ för att lösa ett i första hand socialt&lt;br&gt;problem. Även om det är inte självklart att sådana diskussioner med för-&lt;br&gt;slag och rekommendation om sterilisering från myndighetspersoners eller&lt;br&gt;andras sida utan vidare kan betraktas som en otillbörlig övertalning eller&lt;br&gt;påverkan ter sig en sådan diskussion ofta främmande för oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att det är angeläget att de&lt;br&gt;kvinnor som i samband med ett abortingrepp eller vid en förlossning&lt;br&gt;varit föremål för tvång eller stark påverkan och då gått med på sterilise-&lt;br&gt;ring också skall få möjlighet till ersättning. Samtidigt anser regeringen att&lt;br&gt;det inte är möjligt att ge ersättning till alla som t.ex. steriliserats i sam-&lt;br&gt;band med abort eftersom det utan tvivel i dessa sammanhang också före-&lt;br&gt;kommit många frivilliga steriliseringar. Under åren 1944 till 1964 sterili-&lt;br&gt;serades enligt Medicinalstyrelsens egna uppgifter cirka 4 000 kvinnor i&lt;br&gt;enlighet med abortlagens villkorsparagraf. 1 stället far den enskilde i de&lt;br&gt;situationer det nu kan vara fråga om, t.ex. sterilisering på grund av&lt;br&gt;asocialt levnadssätt, i samband med abort eller förlossning, lägga fram&lt;br&gt;någon omständighet som tyder på att han eller hon utsatts för påverkan&lt;br&gt;av myndigheter att gå med på sterilisering - eller med juridiskt uttrycks-&lt;br&gt;sätt - göra antagligt att han eller hon samtyckt till sterilisering under&lt;br&gt;otillbörlig påverkan eller på grund av försumlighet av en myndighet.&lt;br&gt;Juridiskt sett är detta ett mycket svagt beviskrav. Påverkan från myndig-&lt;br&gt;heten bör ha inneburit någon form av otillbörlighet, t.ex. påtryckning&lt;br&gt;eller missledande information. Det kan också ha varit så att myndigheten&lt;br&gt;varit försumlig, t.ex. genom att underlåta att undersöka otillbörlig påver-&lt;br&gt;kan från någon annan, t.ex. enskilda läkare eller anhöriga och att under-&lt;br&gt;låta att ge den enskilde behövligt stöd i en svår situation. Om den en-&lt;br&gt;skilde kan göra detta antagligt skall han eller hon vara berättigad till er-&lt;br&gt;sättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera fall har sterilisering genomförts i samband med abort utan att&lt;br&gt;Medicinalstyrelsens tillstånd inhämtats. Enligt 5 § i 1941 års sterilise-&lt;br&gt;ringslag fanns lagligt utrymme för sterilisering utan sådant tillstånd om&lt;br&gt;läkaren vid en abort på medicinsk indikation konstaterade att sjukdom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller kroppsfel vid nytt havandeskap skulle medföra allvarlig fara för&lt;br&gt;kvinnans liv och hälsa. En sådan sterilisering kan också ha varit genom-&lt;br&gt;förd med stöd av s.k. tvåläkarintyg enligt 3 § andra stycket i lagen. Enligt&lt;br&gt;den bestämmelsen gavs möjlighet att sterilisera en kvinna efter samtycke&lt;br&gt;om det förelåg medicinsk indikation för sterilisering på grund av kropps-&lt;br&gt;lig sjukdom eller kroppsfel genom att två läkare, varav den ene den som&lt;br&gt;utförde ingreppet, intygade att förutsättningarna var uppfyllda. Även i&lt;br&gt;dessa situationer kan den enskilde ha utsatts för sådana påtryckningar att&lt;br&gt;steriliseringen inte varit frivillig, varför ersättning naturligtvis kan bli&lt;br&gt;aktuell enligt de bedömningsgrunder som regeringen nyss angett.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.4 Brister i underlagsmaterialet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har konstaterat att arkivmaterialet hos Riksarkivet och i&lt;br&gt;Socialstyrelsens arkiv inte alltid är fullständigt. En del ansökningshand-&lt;br&gt;lingar har inte gått att återfinna och i andra fall är underlagsmaterialet&lt;br&gt;mycket bristfälligt. Om den enskilde med läkarintyg kan visa att han eller&lt;br&gt;hon blivit steriliserad och gör gällande att det skett enligt någon av de&lt;br&gt;angivna grunderna regeringen angett ovan, men där ansökningshand-&lt;br&gt;lingar och annat material inte går att återfinna, är det regeringens upp-&lt;br&gt;fattning att en sådan begäran om ersättning i de allra flesta fall ändå bör&lt;br&gt;kunna bifallas trots att det finns mycket begränsat med information. Det&lt;br&gt;bör inte läggas den enskilde till last om myndigheterna har brister i sin&lt;br&gt;arkivhantering eller redan har gallrat ut väsentliga handlingar. Den en-&lt;br&gt;skildes egna berättelser och upplevelser av steriliseringen har därför&lt;br&gt;mycket stor betydelse. I det sammanhanget kan det inte uteslutas att även&lt;br&gt;andra uppgifter, t.ex. om den enskildes allmänna situation, från myndig-&lt;br&gt;heter eller personer kan komma att få betydelse som stöd för den enskil-&lt;br&gt;des påståenden genom skriftliga handlingar, intyg eller muntliga uppgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Ersättningens storlek&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Till den som är berättigad till ersättning skall&lt;br&gt;staten betala ett belopp om 175 000 kr. Från detta belopp avräknas er-&lt;br&gt;sättning som staten tidigare kan ha lämnat på grund av steriliseringen.&lt;br&gt;Rätten till ersättning är personlig och kan inte överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av Justitiekanslem, Social-&lt;br&gt;styrelsen och Personskaderegleringen AB (PSR). Handikappförbundens&lt;br&gt;Samarbetsorgan (HSO) menar att ersättningens storlek är låg med tanke&lt;br&gt;på den kränkning som de som steriliserats fatt utstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En schabloniserad och symbolisk ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att sätta sig in i och bedöma enskilda människors lidande och&lt;br&gt;gradera detta lidande beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Av nödvändighet blir en sådan bedömning mycket subjektiv. Visserligen&lt;br&gt;görs sådana bedömningar av domstolar och myndigheter i olika ersätt-&lt;br&gt;ningsfall. I här aktuella fall gäller det händelser som inträffade för kanske&lt;br&gt;över femtio år sedan. Bedömningen blir då mycket beroende av den en-&lt;br&gt;skildes förmåga att i dag uttrycka sina känslor och upplevelser och vad&lt;br&gt;som antecknats i ansökningshandlingar och journaler. Det finns därför en&lt;br&gt;stor risk för att de som steriliserats kommer att känna sig orättvist be-&lt;br&gt;handlade om en myndighet i dag skall göra en individuell bedömning av&lt;br&gt;deras lidande. Man kan heller inte bortse från att ett förslag om&lt;br&gt;schablonersättning betydligt skulle underlätta handläggningen av ersätt-&lt;br&gt;ningsfrågorna så att ersättning kan betalas ut snabbare. Detta talar, enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning, med styrka mot en individualiserad ersättning&lt;br&gt;och för en schablonersättning. Regeringen har inte funnit några andra&lt;br&gt;skäl att differentiera ersättningen, t.ex. beroende på ålder eller kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt med ersättningen är, som tidigare nämnts i av-&lt;br&gt;snitt 4, att ge de personer som steriliserats mot sin vilja eller på någon&lt;br&gt;annans initiativ en upprättelse och en gottgörelse från staten. Regeringen&lt;br&gt;är medveten om att en sådan ersättning aldrig kan ersätta den enskilde för&lt;br&gt;det lidande som denne fått utstå. Ersättningen får därför framförallt en&lt;br&gt;symbolisk funktion. Regeringen anser att det ersättningsbelopp som ut-&lt;br&gt;redningen kommit fram till, dvs. 175 000 kr, är en väl avvägd symbolisk&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår regeringen att det belopp som skall utgå&lt;br&gt;bör vara ett schablonbelopp, lika för alla. Ersättningen - som till sin art&lt;br&gt;är skattefri - skall uppgå till 175 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till dem som tidigare beviljats eller fått avslag på sin ansökan&lt;br&gt;av regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som tidigare fatt ersättning av regeringen eller fått avslag på en sådan&lt;br&gt;begäran bör på nytt få sin sak prövad. I de fall ersättning tidigare bevil-&lt;br&gt;jats har denna varit lägre än vad regeringen nu föreslår. För att undvika&lt;br&gt;att de skadelidande som varit mindre aktiva tidigare för att få ersättning&lt;br&gt;missgynnas, föreslår regeringen att vad som tidigare beviljats i ersättning&lt;br&gt;skall räknas av på det nu föreslagna beloppet. Någon uppräkning av&lt;br&gt;dessa tidigare utbetalda belopp till dagens penningvärde bör dock inte&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personlig ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör ersättningen betraktas som en person-&lt;br&gt;lig upprättelse. För att ersättning skall kunna utgå bör den drabbade&lt;br&gt;därför vara i livet när beslut om ersättning meddelas. Avlider han eller&lt;br&gt;hon dessförinnan skall utredningen om ersättning läggas ned. Avlider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personen efter att ersättningsbeslutet meddelats men innan den betalats ut Prop. 1998/99:71&lt;br&gt;skall ersättningen betalas ut till dödsboet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Vem skall besluta om ersättning?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En av regeringen utsedd nämnd skall pröva an-&lt;br&gt;sökan om ersättning. Ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit&lt;br&gt;ordinarie domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 6.1 i den europeiska&lt;br&gt;konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen)&lt;br&gt;gäller att var och en, vid prövningen av hans eller hennes civila&lt;br&gt;rättigheter, skall vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling&lt;br&gt;inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som&lt;br&gt;upprättats enligt lag. Sedan den 1 januari 1995 gäller konventionen som&lt;br&gt;svensk lag enligt lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen&lt;br&gt;angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande&lt;br&gt;friheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom rätten till ersättning enligt den föreslagna lagen är en sådan&lt;br&gt;civil rättighet som torde falla inom tillämpningsområdet för artikel 6.1&lt;br&gt;blir det således nödvändigt att besluten om ersättning fattas på ett sådant&lt;br&gt;sätt och av en sådant organ att konventionens krav tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller bedömningen av om ett organ är att betrakta som en dom-&lt;br&gt;stol framgår av Europadomstolens praxis att det saknar betydelse hur det&lt;br&gt;är klassificerat enligt den nationella lagen. Det avgörande är dess funk-&lt;br&gt;tion. De krav som ställs för att ett organ skall betraktas som en domstol&lt;br&gt;är att det har en i lag grundad befogenhet att avgöra ärenden inom sitt&lt;br&gt;kompetensområde, att avgörandena är bindande för partema och att för-&lt;br&gt;farandet styrs av bestämda regler. Den tidigare svenska brottsskade-&lt;br&gt;nämnden har exempelvis accepterats som en sådan domstol som upp-&lt;br&gt;fyller Europakonventionens krav (se målet Rolf Gustafson mot Sverige,&lt;br&gt;Europadomstolens dom 1 juli 1997, RJD 1997-IV s. 1149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att alla beslut om ersättning fattas av en särskild&lt;br&gt;nämnd, uppbyggd på ett sådant sätt att kraven på domstolsprövning upp-&lt;br&gt;fylls. (För en mer ingående redogörelse över vad rätten till dom-&lt;br&gt;stolsprövning innebär enligt konventionens krav kan hänvisas till en av&lt;br&gt;regeringen nyligen avlämnad proposition till riksdagen angående&lt;br&gt;Brottsoffermyndighetens nämnds prövning av ärenden om brottsskadeer-&lt;br&gt;sättning, prop. 1998/99:41 s. 20 ff.). Nämnden skall vara stationerad i&lt;br&gt;Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att nämndens ordförande och ersättare skall vara&lt;br&gt;eller ha varit ordinarie domare. De bör även ha erfarenhet av hantering av&lt;br&gt;ersättningsfrågor grundade på skadestånd, försäkring och/eller&lt;br&gt;patientskador. I nämnden bör ingå en representant för det allmänna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom en folkvald ledamot för att ge offentlig insyn i verksamheten.&lt;br&gt;Dessutom bör ingå ledamöter med medicinsk och social-psykiatrisk&lt;br&gt;kompetens. Dessa bör också ha kunskap om och vana att bedöma ut-&lt;br&gt;låtanden i äldre journaler och liknande material samt bedömningar av&lt;br&gt;ersättningskrav i sådana sammanhang. Samtliga ledamöter bör ha per-&lt;br&gt;sonliga ersättare och nämnden bör vara beslutför med fyra ledamöter.&lt;br&gt;Det bör vara möjligt för ledamöter och ersättare att alternera vid nämn-&lt;br&gt;dens sammanträden. Ledamöterna förordnas av regeringen för en begrän-&lt;br&gt;sad tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i sammanhanget erinra om bestämmelserna i 1 kap. 9 §&lt;br&gt;och 11 kap. 7 § regeringsformen. Den i lag etablerade nämnden skall så-&lt;br&gt;ledes i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet&lt;br&gt;och opartiskhet, och dess beslut i ersättningsfrågan skall ske oberoende&lt;br&gt;av såväl riksdagen som regeringen och andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid prövningen regleras i förvaltningslagen (1986:223).&lt;br&gt;Bestämmelser om exempelvis jäv i 11 och 12 §§, partsinsyn och kom-&lt;br&gt;munikation i 16 och 17 §§ samt motivering av beslut i 20 § förvalt-&lt;br&gt;ningslagen blir således tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda är nämnden att betrakta som en enligt lag&lt;br&gt;upprättad domstol enligt Europakonventionen och far också anses upp-&lt;br&gt;fylla konventionens krav på oavhängighet och opartiskhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Möjlighet för sökanden att muntligen lämna&lt;br&gt;uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nämnden skall hålla muntlig förhandling, om&lt;br&gt;sökanden begär det och det inte är uppenbart obehövligt att en sådan&lt;br&gt;förhandling hålls. Det införs också vissa bestämmelser om förfarandet&lt;br&gt;vid muntlig förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det material som den sökande vill&lt;br&gt;lämna in kan vara av olika karaktär och bör även kunna omfatta munt-&lt;br&gt;liga uppgifter. De handläggare som förordnas i nämnden kan handlägga&lt;br&gt;ärenden muntligen med stöd av 14 § förvaltningslagen. Det bör därutöver&lt;br&gt;finnas möjlighet för sökanden att företräda inför nämnden och lägga fram&lt;br&gt;sådana uppgifter samt även låta andra lämna muntliga uppgifter om dessa&lt;br&gt;kan antas ha betydelse för ärendets utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En prövning inför domstol skall enligt artikel 6.1 i Europakonventio-&lt;br&gt;nen äga rum vid en offentlig förhandling. Förhandlingen får dock hållas&lt;br&gt;inom stängda dörrar bl.a. om skyddet för partemas privatliv kräver det.&lt;br&gt;Vad gäller rätten att muntligen fa lägga fram sin sak kan av Europadom-&lt;br&gt;stolens praxis utläsas att en part som regel har rätt till muntlig förhand-&lt;br&gt;ling åtminstone i en instans. Om parten avstår från att begära muntlig&lt;br&gt;förhandling, behöver inte någon förhandling hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som gäller för nämndens prövning av ärenden om er-&lt;br&gt;sättning finns som tidigare angetts i förvaltningslagen. Denna innehåller&lt;br&gt;emellertid inte någon bestämmelse om rätt till muntlig förhandling.&lt;br&gt;Därför bör rätten till muntlig förhandling tas in i en särskild bestämmelse&lt;br&gt;i den föreslagna lagen. Situationer där det måste anses uppenbart obe-&lt;br&gt;hövligt att hålla en förhandling framgår av avsnitt 8.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningslagen innehåller inte heller några regler om offentlighet&lt;br&gt;och sekretess vid förhandlingar. Även sådana regler bör därför införas i&lt;br&gt;den föreslagna lagen. Det är lämpligt att dessa bestämmelser utformas i&lt;br&gt;enlighet med vad som gäller för förvaltningsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller för parts inställelse till en förhandling vid&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol bör det finnas vissa möjligheter att ersätta&lt;br&gt;sökanden för dennes kostnader för inställelsen hos nämnden. Om inte en&lt;br&gt;sådan möjlighet ges kan det uppkomma situationer där möjligheten att&lt;br&gt;utnyttja rätten till muntlig förhandling blir alltför begränsad. På motsva-&lt;br&gt;rande sätt bör även annan som hörs inför nämnden under vissa omstän-&lt;br&gt;digheter kunna få ersättning för sin inställelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Offentlighet och sekretess&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sekretess skall gälla i ersättningsärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Personskaderegleringen AB (PSR) och Handi-&lt;br&gt;kappförbundens Samarbetsorgan (HSO) har inga invändningar mot för-&lt;br&gt;slaget. Justitiekanslem anser att med de sekretessbestämmelser som före-&lt;br&gt;slås kommer tystnadsplikt inte att gälla avseende den praktiska hand-&lt;br&gt;läggningen av ersättningsärendena eftersom denna skall skötas av PSR&lt;br&gt;som är ett aktiebolag och inte av nämnden. Socialstyrelsen har påpekat&lt;br&gt;att det av utredningens förslag inte framgår hur behovet av sekretess till-&lt;br&gt;godoses hos PSR. Vidare noterar Socialstyrelsen att förslaget inte berört&lt;br&gt;frågor om registrering och arkivering av handlingar hos PSR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De ärenden som nämnden skall han-&lt;br&gt;tera är i flertalet fall av känslig personlig karaktär. Det rör enskilda&lt;br&gt;människors personliga förhållanden angivna i journaler och andra lik-&lt;br&gt;nande handlingar, ofta upprättade under deras vistelser på anstalter eller&lt;br&gt;institutioner, där deras psykiska, sexuella och sociala situation beskrivs&lt;br&gt;på ett utlämnande och ofta nedsättande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av dem som varit i kontakt med såväl Regeringskansliet som&lt;br&gt;utredningen har klart deklarerat att en förutsättning för att de skall skriva&lt;br&gt;och ansöka om ersättning är att varken deras namn eller vad de utsatts för&lt;br&gt;kommer till någon utomståendes kännedom. De vill med andra ord inte&lt;br&gt;att det skall bli känt att de steriliserats under sådana förutsättningar som&lt;br&gt;den föreslagna lagen reglerar. Med hänsyn härtill föreslår regeringen att&lt;br&gt;sekretess skall gälla i ersättningsärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör införas en ny regel i sekretesslagen, som i stora drag överens-&lt;br&gt;stämmer med de som gäller för sekretess inom hälso- och sjukvården och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialtjänsten. Samma sekretesskrav bör gälla vid handläggningen av&lt;br&gt;anspråk på ersättning på grund av sterilisering. En sådan sekretess-&lt;br&gt;bestämmelse kommer även att omfatta nämndens sammanträden och de&lt;br&gt;uppgifter som framkommer där. Sekretess bör gälla med omvänt skade-&lt;br&gt;rekvisit i högst sjuttio år. Om nämndens beslut blir offentliga skulle en-&lt;br&gt;skilda personers namn avslöjas och vid beslutet skulle det bli känt att&lt;br&gt;personen blivit steriliserad. Även nämndens beslut bör därför vara sek-&lt;br&gt;retessbelagda. Likaså bör, på samma sätt som inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården och socialtjänsten, den s.k. meddelarfriheten inte omfatta uppgift&lt;br&gt;rörande enskildas hälsotillstånd eller personliga förhållanden i dessa er-&lt;br&gt;sättningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att all hantering av ärendena skall skötas av per-&lt;br&gt;soner förordnade i nämnden som kommer att omfattas av de föreslagna&lt;br&gt;sekretessbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering och arkivering av ansökningshandlingarna skall ske hos&lt;br&gt;den av regeringen utsedda nämnden som kommer att ha ställning av en&lt;br&gt;statlig myndighet och vara underkastad de bestämmelser om offentlighet,&lt;br&gt;sekretess, arkivering m.m. som gäller inom statlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Överklagande av beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beslut av nämnden skall inte gå att överklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med den utformning nämnden före-&lt;br&gt;slås få med särskild sakkunskap, offentlig insyn genom en folkvald&lt;br&gt;ledamot och rätt till muntlig förhandling minskar behovet av att nämn-&lt;br&gt;dens avgöranden även skall kunna överklagas. Mot en sådan över-&lt;br&gt;klaganderätt talar också effektivitets- och kostnadsskäl. Dessutom utgör&lt;br&gt;ett avslag från nämndens sida inget hinder för den enskilde att ånyo an-&lt;br&gt;söka om ersättning och i samband därmed ange nya omständigheter för&lt;br&gt;sina krav. En sådan framställning skall således prövas av nämnden på&lt;br&gt;nytt. Det är också möjligt för nämnden att själv ompröva ett ärende om&lt;br&gt;man konstaterar att man tidigare felaktigt avslagit ett ersättningskrav&lt;br&gt;eller upptäcker andra uppenbara felaktigheter (jfr. 27 § förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223)).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan i detta sammanhang inte heller bortse från att grunden för den&lt;br&gt;nu föreslagna regleringen av ersättning till vissa steriliserade utgörs av&lt;br&gt;ett frivilligt åtagande från statens sida. Utan detta åtagande skulle med all&lt;br&gt;säkerhet få, om ens några, enskilda krav på ersättning kunnat bifallas,&lt;br&gt;särskilt med hänsyn till de skadeståndsrättsliga beviskraven och&lt;br&gt;preskriptionsreglerna. Ur det perspektivet kan det inte anses oskäligt att&lt;br&gt;begränsa prövningen av ersättning till en instans. Ett avslag från nämn-&lt;br&gt;dens sida hindrar inte heller den enskilde från att väcka talan vid domstol&lt;br&gt;och kräva ersättning på allmän skadeståndsrättslig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut angående ersättning för kostnader vad gäller resa och Prop. 1998/99:71&lt;br&gt;uppehälle skall inte heller gå att överklaga. Mot bakgrund av bl.a. den&lt;br&gt;relativt korta tid som nämnden har att verka är det mindre lämpligt att&lt;br&gt;låta nämndens beslut i dessa frågor bli föremål för överklagande i allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.8 Vem skall initiera frågan om ersättning?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Initiativet till en begäran om ersättning skall&lt;br&gt;komma från den enskilde själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av remissinstanserna. Social-&lt;br&gt;styrelsen har dock vissa synpunkter på utformningen av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Initiativet till en begäran om ersätt-&lt;br&gt;ning bör komma från den enskilde själv. Det bör inte vara nämndens eller&lt;br&gt;statens uppgift att söka upp eventuellt drabbade. Det kan nämligen inte&lt;br&gt;uteslutas att en del människor som steriliserats inte vill beröra detta i dag&lt;br&gt;eller till och med förträngt händelsen. Det kan också vara så att enskilda&lt;br&gt;inte har berättat om steriliseringen för anhöriga eller andra i sin närmaste&lt;br&gt;omgivning. Ett initiativ från statens sida, t.ex. genom brev från en&lt;br&gt;myndighet, skulle därför kunna kränka den enskildes integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare behandlat 38 ärenden där personer begärt er-&lt;br&gt;sättning av regeringen för att de steriliserats. Av dessa har regeringen&lt;br&gt;gett ersättning i 17 fall och avslagit begäran i 21 fall. De som tidigare&lt;br&gt;begärt ersättning bör kunna komma ifråga för sådan. Det gäller givetvis&lt;br&gt;även dem vars ansökningar tidigare avslagits av regeringen samt dem&lt;br&gt;som under 1997 och senare vänt sig med ansökan till Regeringskansliet&lt;br&gt;eller utredningen. Dessa bör underrättas av nämnden att deras ansök-&lt;br&gt;ningar, efter inhämtat samtycke, kommer att prövas, alternativt prövas på&lt;br&gt;nytt, utifrån de kriterier som nu föreslås. De bör i samband därmed också&lt;br&gt;beredas tillfälle att komplettera sina tidigare ansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.9 När skall ansökan senast göras?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen skall tillämpas på ansökningar om er-&lt;br&gt;sättning som kommit in till nämnden inom två år från det att lagstift-&lt;br&gt;ningen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Eftersom regeringen föreslagit att en&lt;br&gt;särskild nämnd skapas för att handlägga ersättningsärendena är det&lt;br&gt;lämpligt att man har överblick över under hur lång tid den skall verka&lt;br&gt;och hur stora de administrativa kostnaderna blir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt bör en eventuell tid inte sättas så kort att det finns risk för att&lt;br&gt;någon inte hinner ansöka om ersättning. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;lagen skall tillämpas på ansökningar om ersättning som kommit nämnden&lt;br&gt;till del inom två år från det att lagstiftningen träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;br&gt;Ersättning skall då begäras senast den 30 juni 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen bör, som Lagrådet påpekat, inte göras tidsbegränsad. I stället&lt;br&gt;bör lagen upphävas när nämnden har avslutat sitt arbete, dvs. fattat beslut&lt;br&gt;i samtliga ärenden som kommit in före utgången av juni 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även sedan lagen upphävts har regeringen givetvis möjlighet att efter&lt;br&gt;utredning bevilja ersättning av humanitära skäl även till den som begär&lt;br&gt;ersättning senare enligt de grunder och med det belopp som kommer att&lt;br&gt;fastställas utifrån regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.10 Handläggningsfrågor m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Handläggningen i nämnden bör göras av&lt;br&gt;personal som hämtats från Personskaderegleringen AB (PSR) och&lt;br&gt;som särskilt förordnats i nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för information om den nya lagen bör åvila staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt ansökningsformulär bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden bör ha en långtgående service- och undersöknings-&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i allt väsentligt tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: För att handläggningen av ären-&lt;br&gt;dena skall bli såväl snabb och effektiv som rättssäker krävs en organisa-&lt;br&gt;tion med erfarenhet av och kunskap om såväl juridiska som medicinska&lt;br&gt;frågor. Organisationen måste därför ha personal med kompetens i dessa&lt;br&gt;frågor. Den måste ha erfarenhet av att göra medicinska bedömningar ur&lt;br&gt;äldre, ofta handskrivet joumalmaterial. Den bör även ha kunskap om er-&lt;br&gt;sättningsfrågor. Inom organisationen måste också finnas erfarenhet av&lt;br&gt;rättssäkerhetsfrågor och förvaltningsrättsliga frågor samt sekretessfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det inte meningsfullt att bygga upp&lt;br&gt;en ny, särskild organisation med eget kansli för den begränsade tid er-&lt;br&gt;sättningsfrågan skall hanteras och med det - med all reservation - för-&lt;br&gt;hållandevis begränsade antal prövningar som förmodligen kommer att&lt;br&gt;ske. Organisationsfrågorna bör i stället lösas genom att expertis för&lt;br&gt;ändamålet hämtas in från en redan existerande verksamhet och att dessa&lt;br&gt;- på hel- eller deltid - formellt knyts till nämnden under den tid lagen&lt;br&gt;gäller. Flera skäl talar för att anlita personal från Personskaderegle-&lt;br&gt;ringen AB (PSR) som handläggare i nämnden. Dessa särskilt förordnade&lt;br&gt;handläggare bör ansvara för den praktiska hanteringen av ersättnings-&lt;br&gt;frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PSR föreslår i sitt remissyttrande att handläggarna i nämnden inte skall&lt;br&gt;lämna förslag till beslut eftersom detta skulle kunna uppfattas som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrande vilket vore olyckligt i de fall där ersättningskrav kommer att&lt;br&gt;avslås av nämnden. Regeringen kommer närmare att reglera nämndens&lt;br&gt;arbetsformer i en förordning. Vidare skall nämnden inom sig fastställa en&lt;br&gt;arbetsordning för verksamheten. Därigenom kommer de närmare arbets-&lt;br&gt;formerna att regleras. Rent allmänt kan dock påpekas att det är naturligt&lt;br&gt;att den som handlägger ett ärende redogör för sin bedömning och lämnar&lt;br&gt;ett förslag till beslut för det beslutande organets ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att information om den&lt;br&gt;nya lagen når ut till dem som drabbats. Ansvaret för informationsinsat-&lt;br&gt;serna bör åvila staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt ansökningsformulär bör utformas. Det är viktigt att det av&lt;br&gt;ansökan framgår namn vid steriliseringstillfället, adress, personnummer,&lt;br&gt;tidpunkt för steriliseringen samt vid vilken inrättning steriliseringen&lt;br&gt;skett. Dessa uppgifter är nödvändiga för att nämnden skall kunna efter-&lt;br&gt;forska och finna relevanta handlingar i olika myndighetsarkiv. I flera fall&lt;br&gt;torde de sökande själva kunna lämna sådana uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de sökande saknar emellertid av olika skäl möjlighet till&lt;br&gt;detta. Regeringens bedömning är därför att den föreslagna nämnden skall&lt;br&gt;vara behjälplig med att begära in sådana handlingar från myndigheter och&lt;br&gt;arkiv. För detta kommer att krävas att den enskilde i ansökan samtyckt&lt;br&gt;till att nämnden hämtar in materialet. Även en möjlighet att ge ett sådant&lt;br&gt;tillstånd bör finnas med på ansökningsblanketten. Överhuvudtaget bör&lt;br&gt;nämnden ha en långtgående service- och undersökningsskyldighet i syfte&lt;br&gt;att hjälpa enskilda sökande. Socialstyrelsen har i sitt remissyttrande kon-&lt;br&gt;staterat att förslaget inte behandlat frågan om Socialstyrelsens möjlighet&lt;br&gt;att på PSR:s begäran lämna ut uppgifter ur aktuella arkivhandlingar.&lt;br&gt;Även Justitiekanslem har tagit upp frågeställningen. Som regeringen&lt;br&gt;ovan konstaterat löses detta lämpligen genom ett samtycke från den en-&lt;br&gt;skilde. Noteras bör också att det inte är PSR som kommer att vara den&lt;br&gt;enskilde behjälplig med efterforskning av arkivmaterial utan personal&lt;br&gt;från PSR som är förordnade i nämnden. Med den nu skisserade ord-&lt;br&gt;ningen kommer det ej att föreligga några problem ur sekretessynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Kostnadseffekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för den ersättning som skall betalas till följd av förslaget är&lt;br&gt;dels det totala belopp som kan komma att betalas ut till de steriliserade&lt;br&gt;inberäknat det belopp som kan komma att utbetalas för att komplettera&lt;br&gt;tidigare utgivna ersättningar, dels vissa övriga kostnader av administrativ&lt;br&gt;karaktär. Ersättningen till dem som steriliserats mot sin vilja eller på&lt;br&gt;någon annans initiativ beräknas komma att omfatta 500 - 1 000 personer.&lt;br&gt;Regeringens bedömning överensstämmer här med utredningens. Detta&lt;br&gt;skulle innebära att kostnaderna för utbetalda ersättningar totalt kan be-&lt;br&gt;räknas uppgå till 100 - 175 miljoner kronor. Det är värt att framhålla att&lt;br&gt;dessa uppskattningar är behäftade med stor osäkerhet. Redan innan ut-&lt;br&gt;redningens betänkande presenterades hade 200 personer ansökt om er-&lt;br&gt;sättning vilket - om dessa ansökningar bifalles - motsvarar 35 miljoner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor i ersättning. Därefter har uppskattningsvis närmare 200 personer&lt;br&gt;hört av sig per telefon eller i brev till Regeringskansliet eller utredningen&lt;br&gt;med frågor om ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver ersättningen till steriliserade tillkommer vissa administrativa&lt;br&gt;kostnader. Häri ingår bl. a. kostnader för den särskilda nämnd som skall&lt;br&gt;besluta i ersättningsärendena och för den handläggande personalen. De&lt;br&gt;administrativa kostnaderna omfattar även ersättning för inställelse vid&lt;br&gt;muntlig förhandling, samt kostnader för vissa informationsinsatser i&lt;br&gt;samband med riksdagsbeslutet om den nya lagen om ersättning till steri-&lt;br&gt;liserade i vissa fall. Totalt kan de administrativa kostnaderna beräknas&lt;br&gt;uppgå till ca 7,5 miljoner kronor. Med hänsyn till att många av dem som&lt;br&gt;kan vara berättigade till ersättning har hög ålder är det särskilt angeläget&lt;br&gt;att hanteringen av ersättningsfrågan sker snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i 1999 års ekonomiska vårproposition föreslå att&lt;br&gt;sammanlagt 180 miljoner kronor skall avsättas på statsbudgeten under&lt;br&gt;perioden 1999-2001 för ersättning till steriliserade. Mot bakgrund av den&lt;br&gt;stora osäkerhet som finns om det antal personer som kan komma att om-&lt;br&gt;fattas av den nya lagen, avser regeringen att ingående och fortlöpande&lt;br&gt;följa utvecklingen inom området.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslag till lag om ersättning till steriliserade i vissa&lt;br&gt;fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen ges rätt för vissa personer som steriliserats att begära och&lt;br&gt;erhålla ekonomisk ersättning av staten. I lagen regleras under vilken tids-&lt;br&gt;period steriliseringen skall ha skett för att vara ersättningsgrundande&lt;br&gt;(1 §), under vilka förutsättningar steriliseringen i övrigt skall ha skett för&lt;br&gt;att ersättning skall beviljas (2 §), hur stort ersättningsbeloppet är (3 §),&lt;br&gt;vem som skall göra ansökan (4 §), vilken instans som skall handlägga&lt;br&gt;ersättningsfrågorna (5 §), när ansökningarna skall ha kommit in till den&lt;br&gt;handläggande instansen för att prövas enligt lagen (6 §), möjligheten att&lt;br&gt;lämna muntliga uppgifter (7 §), möjligheten att få ersättning för sin&lt;br&gt;inställelse (8 §) samt om nämndens beslut skall gå att överklaga (9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vad lagen reglerar, dvs. rätten till ersättning av staten&lt;br&gt;för vissa personer som steriliserats innan den nu gällande sterilise-&lt;br&gt;ringslagen (1975:580) trädde i kraft den 1 januari 1976. Ersättning kan&lt;br&gt;betalas ut dels till personer som steriliserats med tillämpning av 1934 och&lt;br&gt;1941 års steriliseringslagar, dels till personer som steriliserats utan stöd&lt;br&gt;av lag om steriliseringen skedde med myndighets medverkan före&lt;br&gt;år 1976. Härmed avgränsas rätten till ersättning till den tidsperiod då en&lt;br&gt;sterilisering kan ha genomförts med någon form av tvång mot den en-&lt;br&gt;skilde från samhällets sida. I fortsättningen kommer detta uttryck för&lt;br&gt;samhällets maktbefogenhet i förhållande till vissa medborgare att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskrivas som att myndighet medverkat till att sterilisering skett. Be-&lt;br&gt;greppet myndighet får då anses ha en vidsträckt tolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller dem som steriliserats enligt 1934 och 1941 års lagar med-&lt;br&gt;verkade alltid myndighet i besluten. För att sterilisering skulle kunna&lt;br&gt;genomföras med tillämpning av lagarna krävdes som huvudregel Medi-&lt;br&gt;cinalstyrelsens/Socialstyrelsens tillstånd. I vissa undantagsfall kunde ste-&lt;br&gt;rilisering genomföras utan tillstånd; vid s.k. nödfallssteriliseringar i sam-&lt;br&gt;band med abort (7 § abortlagen (1938:318) jämfört med 5 § 1941 års&lt;br&gt;steriliseringslag) samt genom s.k. tvåläkarintyg (3 § 1934 års sterili-&lt;br&gt;seringslag och 3 § andra stycket 1941 års steriliseringslag). I dessa fall&lt;br&gt;får beslutande läkare betraktas som företrädare för myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för att de som steriliserats före år 1976 utan stöd av lag skall ha&lt;br&gt;rätt till ersättning framgår av avsnitt 6.1. För det fall att myndighet med-&lt;br&gt;verkat till en sterilisering under denna tid i strid med lagens bestämmel-&lt;br&gt;ser skall således ersättning kunna betalas ut till den sökande. Om&lt;br&gt;steriliseringen skett utan medverkan från myndighets sida, t.ex. av en&lt;br&gt;privat läkare, uppkommer självfallet inte någon ersättningsskyldighet för&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras villkoren för att ersättning skall beviljas. Punkten 1&lt;br&gt;omfattar samtliga som steriliserats enligt 1934 års lag samt de som&lt;br&gt;steriliserats med stöd av 2 § i 1941 års lag. Punkterna 2-5 omfattar&lt;br&gt;steriliseringar i anslutning till vissa typsituationer och punkten 6 omfattar&lt;br&gt;sterilisering efter otillbörlig påverkan eller försumlighet av myndighet.&lt;br&gt;Regeringen har närmare diskuterat skälen for och innehållet i de olika&lt;br&gt;villkoren i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regel skall ersättning beviljas om vissa yttre omständigheter eller&lt;br&gt;kriterier är uppfyllda. Det gäller om den sökande steriliserats - efter an-&lt;br&gt;sökan till och beslut av Medicinalstyrelsen/Socialstyrelsen - utan att&lt;br&gt;själv ha undertecknat eller skriftligen samtyckt till steriliseringen&lt;br&gt;(punkten 1), om den sökande var omyndig eller underårig när ansökan&lt;br&gt;om sterilisering gjordes eller när steriliseringen utfördes (punkten 2), om&lt;br&gt;den sökande var intagen på någon anstalt eller institution när ansökan&lt;br&gt;gjordes eller när steriliseringen utfördes (punkten 3), om den sökande&lt;br&gt;steriliserats på grund av att han eller hon rubricerades som sinnessjuk,&lt;br&gt;sinnesslö eller epileptiker (punkten 4) eller om sterilisering varit ett ut-&lt;br&gt;tryckligt myndighetskrav för att erhålla ett tillstånd eller en förmån&lt;br&gt;(punkten 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ersättning omfattar därutöver den situationen att den&lt;br&gt;sökande steriliserats efter otillbörlig påverkan eller försumlighet från&lt;br&gt;myndighets sida (punkten 6). Som framhållits i avsnitt 6.2.3 kan frågan&lt;br&gt;om myndighets påverkan framfor allt antas bli aktuell vid steriliseringar&lt;br&gt;där grunden var asocialt levnadssätt, steriliseringar i samband med abort&lt;br&gt;där sterilisering inte utgjorde ett uttryckligt myndighetskrav och sterili-&lt;br&gt;seringar i samband med förlossning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra fall är det tänkbart att övertalningar förekommit. Ibland&lt;br&gt;kan dessa övertalningar eller påtryckningar ha kommit från enskilda per-&lt;br&gt;soner så som anhöriga, hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialvården eller andra personer som kan ha uppfattats som&lt;br&gt;&amp;quot;myndighetsliknande&amp;quot; personer. Om tillståndsgivande myndighet eller&lt;br&gt;intygsskrivande läkare kan antas ha haft kännedom om sådana påtryck-&lt;br&gt;ningar mot den enskilde men varit passiv och inte tagit reda på den en-&lt;br&gt;skildes egen uppfattning kan det komma att betraktas som en sådan för-&lt;br&gt;sumlighet att ersättning skall kunna betalas ut. Sjätte punkten är utformad&lt;br&gt;enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ersättning skall beviljas räcker det att villkoren enligt en av de&lt;br&gt;angivna punkterna är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att den som uppfyller kraven enligt 1 och 2 §§ är be-&lt;br&gt;rättigad till ersättning av staten med 175 OOOkr. Ersättningen är till sin&lt;br&gt;art skattefri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall regeringen tidigare av billighetsskäl betalat ut ersättning till&lt;br&gt;steriliserade på grund av att formella fel begåtts i handläggningen skall&lt;br&gt;det utbetalda beloppet avräknas från den ersättning som den steriliserade&lt;br&gt;är berättigad till enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen skall betalas ut snarast efter det att beslut om ersättning&lt;br&gt;fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ersättning är personlig och kan inte överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fjärde stycket framgår att rätten till ersättning förfaller om den&lt;br&gt;sökande avlider innan beslut om ersättning meddelats. Avlider sökanden&lt;br&gt;efter det att ersättningsbeslutet meddelats men innan ersättningen betalats&lt;br&gt;ut skall ersättningen övergå på dödsboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att en ansökan om ersättning skall göras av den sterili-&lt;br&gt;serade själv. Ersättningsärendena är av känslig personlig karaktär och det&lt;br&gt;måste därför framgå att den enskilde verkligen önskar att frågan om er-&lt;br&gt;sättning prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som tidigare ansökt om ersättning och antingen beviljats eller&lt;br&gt;nekats ersättning bör gälla att deras ansökningar, efter inhämtande av&lt;br&gt;samtycke från den enskilde, på nämndens initiativ prövas på nytt. Det-&lt;br&gt;samma gäller för dem som under 1997 och senare vänt sig med ansökan&lt;br&gt;till Regeringskansliet eller utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av allmänna rättsgrundsatser följer att den enskilde kan välja att låta&lt;br&gt;någon företräda honom eller henne som ombud med fullmakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den enskilde inte själv är kapabel att skriva under en ansökan eller&lt;br&gt;fullmakt följer på samma sätt av allmänna regler att en ansökan kan göras&lt;br&gt;av en ställföreträdare för den enskilde, dvs. en god man eller en för-&lt;br&gt;valtare. Detta förutsätter emellertid att en ansökan om ersättning omfattas&lt;br&gt;av den gode mannens eller förvaltarens förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förvaltare har inom ramen för sitt förvaltaruppdrag ensam rådighet&lt;br&gt;över huvudmannens egendom och företräder denne i alla angelägenheter&lt;br&gt;som omfattas av uppdraget. Förvaltaren kan många gånger behöva in-&lt;br&gt;hämta den enskildes mening. Men förvaltaren är inte beroende av&lt;br&gt;huvudmannens samtycke för sina åtgärder. Det är viktigt att i samman-&lt;br&gt;hanget komma ihåg att frågan om ersättning skall begäras endast till en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mindre del kan ses som en ekonomisk angelägenhet. Den rör mycket Prop. 1998/99:71&lt;br&gt;känsliga förhållanden av personligt slag. Även om en ansökan om ersätt-&lt;br&gt;ning generellt sett bör kunna anses vara till fördel för den steriliserade,&lt;br&gt;kan en förvaltare inte alltid utgå ifrån att så är fallet för den individ som&lt;br&gt;hans eller hennes uppdrag rör. För det fall förvaltaren enbart har förord-&lt;br&gt;nats att ta hand om huvudmannens ekonomiska angelägenheter, har han&lt;br&gt;eller hon inte någon bestämmanderätt i frågor av mera personligt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förordnandet även omfattar icke-ekonomiska frågor bör enligt&lt;br&gt;förarbetena till 11 kap. föräldrabalken huvudmannen ändå tillerkännas en&lt;br&gt;viss självständighet i dessa frågor. Ett exempel på detta är att en för-&lt;br&gt;valtare i normala fall inte bör företräda huvudmannen när det gäller&lt;br&gt;samtycke till operativa ingrepp (se prop. 1987/88:124 s. 171 f.). För det&lt;br&gt;fall den enskilde klart uttrycker att han eller hon inte vill att frågan om&lt;br&gt;ersättning prövas - och hälsotillståndet är sådant att man kan bedöma att&lt;br&gt;detta är den enskildes vilja - bör denna vilja således respekteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för den gode mannens behörighet bestäms som tidigare sagts&lt;br&gt;genom förordnandet. Därutöver krävs i normalfallet att huvudmannen&lt;br&gt;samtycker till olika rättshandlingar. Om den som ansökan avser sam-&lt;br&gt;tycker till att ersättning begärs uppkommer inga svårigheter i nu aktuellt&lt;br&gt;avseende. Om den enskildes hälsotillstånd är sådant att ett samtycke inte&lt;br&gt;går att inhämta bör - på motsvarande sätt som beskrivits gälla vid för-&lt;br&gt;valtarskap - en ansökan om ersättning normalt kunna anses vara till för-&lt;br&gt;del för huvudmannen. Detta förutsätter naturligtvis att den gode mannen&lt;br&gt;inte utifrån tidigare handlande eller uttalanden av huvudmannen kan dra&lt;br&gt;slutsatsen att han eller hon inte vill driva frågan om ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den gode mannens eller förvaltarens förordnande inte kan anses&lt;br&gt;omfatta en ansökan om ersättning kan i sammanhanget erinras om möj-&lt;br&gt;ligheten till jämkning av förordnandet enligt de förutsättningar som an-&lt;br&gt;ges i 11 kap. 23 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den enskilde av hälsoskäl inte kan skriva under en ansökan eller en&lt;br&gt;fullmakt bör till en ansökan som undertecknats av annan bifogas förord-&lt;br&gt;nandet och i förekommande fall ytterligare utredning, t.ex. läkarintyg om&lt;br&gt;den drabbades hälsotillstånd och orsaken till att han eller hon inte själv&lt;br&gt;kan föra sin talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att en särskild nämnd skall handlägga och besluta i&lt;br&gt;ersättningsfrågorna efter det att ansökan skett till nämnden. I fråga om&lt;br&gt;hur nämnden bör vara sammansatt och hur administrativa frågor i övrigt&lt;br&gt;bör handläggas hänvisas till den allmänna motiveringen, avsnitt 6.4 och&lt;br&gt;6.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges när ansökan om ersättning skall ha kommit in till&lt;br&gt;nämnden för att prövas enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke skall muntlig förhandling hållas hos&lt;br&gt;nämnden om sökanden begär det och det inte är uppenbart obehövligt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhandling hålls. I vilka fall det är uppenbart obehövligt får i allmänhet&lt;br&gt;avgöras mot bakgrund av Europadomstolens praxis (se t.ex. målet Allan&lt;br&gt;Jacobsson II mot Sverige, dom 1998-02-19, RJD 1998-1 s. 154). Situa-&lt;br&gt;tioner där lämnandet av muntliga uppgifter måste anses uppenbart obe-&lt;br&gt;hövligt kan t.ex. vara när det klart framgår att sökanden inte tillhör den&lt;br&gt;personkrets som kan fa ersättning, när redan det skriftliga materialet visar&lt;br&gt;att ersättning skall betalas ut, eller när en sökande efter ett eller flera av-&lt;br&gt;slagsbeslut återkommer med en begäran om ersättning trots att några nya&lt;br&gt;omständigheter till stöd för kravet inte redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke föreskriver att muntliga förhandlingar hos&lt;br&gt;nämnden skall vara offentliga. Nämnden far dock enligt tredje stycket&lt;br&gt;förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar, om det kan&lt;br&gt;antas att det vid förhandlingen kommer att lämnas en uppgift för vilken&lt;br&gt;det gäller sekretess enligt den föreslagna nya paragrafen i 7 kap. 40 §&lt;br&gt;sekretesslagen. I praktiken torde därför förhandlingarna i allmänhet, helt&lt;br&gt;eller delvis, hållas inom stängda dörrar. Beslut om stängda dörrar fattas&lt;br&gt;av ordföranden vid förhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om ersättning av allmänna medel för kost-&lt;br&gt;nader som kan uppkomma i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnader som kan komma att ersättas är sökandens kostnader för&lt;br&gt;resa och uppehälle. För att ersättning skall utgå krävs att nämnden finner&lt;br&gt;det skäligt. Motsvarande regel finns bl.a. i 15 § förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden begär att muntlig förhandling skall hållas och nämnden&lt;br&gt;bedömer att en muntlig förhandling kan fa betydelse vid nämndens pröv-&lt;br&gt;ning av rätten till ersättning, bör sökanden i regel få ersättning för sin&lt;br&gt;inställelse, i vart fall om inte kostnaden för inställelsen är helt obetydlig.&lt;br&gt;I de fall det kan anses tillräckligt för utredningen i ärendet att sökanden&lt;br&gt;framställer sina synpunkter skriftligen eller per telefon bör ersättning för&lt;br&gt;inställelse inte utgå av allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden begär att någon annan skall få lämna muntliga uppgifter&lt;br&gt;inför nämnden får nämnden göra en motsvarande skälighetsbedömning i&lt;br&gt;ersättningsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att begära förskott kan sökanden få besked om hur nämnden&lt;br&gt;ser på frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken av den ersättning som betalas ut framgår av förordningen&lt;br&gt;(1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen m.m. Genom&lt;br&gt;hänvisningen till de närmare bestämmelser som meddelas av regeringen&lt;br&gt;blir förordningen tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen får nämndens beslut inte överklagas. Skälen för detta&lt;br&gt;redovisas närmare i avsnitt 6.7. I sammanhanget kan erinras om att&lt;br&gt;nämndens verksamhet kommer att utgöra en sådan myndighetsutövning&lt;br&gt;som står under tillsyn av Justitiekanslem och Riksdagens ombudsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf är ny. Regeringen har i avsnitt 6.6 närmare angett skälen&lt;br&gt;för dess införande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom regeringen i proposition 1998/99:72 Rättspsykiatriskt forsk-&lt;br&gt;ningsregister föreslagit en ny paragraf i sekretesslagen - 7 kap. 39 § —&lt;br&gt;som bl.a. reglerar sekretessen för uppgifter i det rättspsykiatriska forsk-&lt;br&gt;ningsregistret bör den nu aktuella paragrafen ges beteckningen&lt;br&gt;7 kap. 40 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att 7 kap. 40 § omfattas av undantaget från meddelar-&lt;br&gt;friheten. Regeringen har i ovan nämnda avsnitt också angett skälen för&lt;br&gt;den ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av utredningens förslag&lt;br&gt;(SOU 1999:2)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Utredningens uppdrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens uppdrag kan delas upp i tre delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall för det första göra en historisk belysning för att&lt;br&gt;skapa klarhet om vilka överväganden som låg till grund för utformningen&lt;br&gt;av 1934 och 1941 års steriliseringslagar. I det uppdraget ingår att belysa&lt;br&gt;den tillämpning lagarna fick och att redovisa och analysera den debatt&lt;br&gt;som kan ha förts i riksdag, i de politiska partierna, av forskarsamhället&lt;br&gt;eller på annat sätt under de år lagarna var i kraft fram till dess de slut-&lt;br&gt;ligen upphävdes. Det är också enligt direktiven angeläget att allsidigt&lt;br&gt;belysa de politiska beslutsfattarnas, myndigheternas, forskarsamhällets&lt;br&gt;och den medicinska professionens ställningstaganden och ansvar. Här&lt;br&gt;ingår även att sätta in lagarnas tillkomst, deras tillämpning och skälen till&lt;br&gt;att de slutligen upphävdes i sitt historiska sammanhang och belysa för-&lt;br&gt;hållandena i Sverige i ett internationellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall för det andra göra en kartläggning av hur många&lt;br&gt;personer som steriliserades med stöd av lagarna under de olika indikatio-&lt;br&gt;nerna, vilka de var och hur deras liv påverkades. Däri ingår att redovisa&lt;br&gt;hur många steriliseringar som utfördes efter ansökan av någon annan.&lt;br&gt;Utredningen skall också göra en kartläggning av eventuella förändringar&lt;br&gt;i tillämpningen av lagstiftningen under den tid den var i kraft och de&lt;br&gt;bakomliggande orsakerna till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall för det tredje lägga fram förslag om ersättning till&lt;br&gt;dem som blivit steriliserade mot sin vilja eller på någon annans initiativ,&lt;br&gt;om vilka principer som skall gälla för en sådan ersättning och om hur&lt;br&gt;handläggningen och besluten i ersättningsärendena skall organiseras.&lt;br&gt;Utredningen skall kostnadsberäkna sina förslag. I utredningens uppdrag&lt;br&gt;ingår inte att fatta beslut i enskilda ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens uppdrag i sin helhet skall vara avslutat senast den 1 juli&lt;br&gt;1999. Förslaget om ersättning till de drabbade och därtill hörande frågor&lt;br&gt;skall enligt direktiven redovisas med förtur. Det sker genom detta betän-&lt;br&gt;kande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrund och syfte med utredningens uppdrag i ersättnings-&lt;br&gt;frågan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I utredningens direktiv anges regeringens grundläggande skäl för upp-&lt;br&gt;draget. Där sägs bl.a. följande. &amp;quot;Fram till år 1976 steriliserades ett stort&lt;br&gt;antal människor i vårt land med stöd av då gällande steriliseringslagstift-&lt;br&gt;ning. Lagarnas utformning och hur de kom att tillämpas i praktiken&lt;br&gt;präglades bl.a. av ett rashygieniskt synsätt och en tro på folkrening som&lt;br&gt;var förhärskande bland många beslutsfattare, forskare och läkare under&lt;br&gt;första hälften av 1900-talet i Sverige, liksom i andra länder. Många av&lt;br&gt;dem som steriliserades blev offer för detta synsätt. Sedan länge är detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;något som det svenska samhället starkt tar avstånd från. (—) Det är an-&lt;br&gt;geläget att de som under denna tid blivit steriliserade mot sin vilja eller&lt;br&gt;på någon annans initiativ får en gottgörelse trots att det inte finns någon&lt;br&gt;formell skyldighet för staten att betala ersättning. Förslag skall läggas&lt;br&gt;fram om ersättning till de drabbade, om vilka principer som skall gälla&lt;br&gt;för en sådan ersättning och om hur handläggning och beslut i ersätt-&lt;br&gt;ningsärendena skall organiseras.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen ser det är tanken med en ekonomisk ersättning eller&lt;br&gt;gottgörelse att den skall vara ett försök till upprättelse från statens sida&lt;br&gt;för de åtgärder och beslut i det förflutna som drabbat enskilda och som vi&lt;br&gt;idag - med direktivens ord - starkt tar avstånd från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av direktiven har utredningen inte sett det som sin upp-&lt;br&gt;gift att närmare överväga skäl som kan finnas för eller emot införande av&lt;br&gt;en ersättning av nu aktuellt slag och inte heller i vad mån det är befogat&lt;br&gt;att i detta hänseende särbehandla steriliserade framför andra grupper av&lt;br&gt;skadade t.ex. lobotomerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens uppdrag att göra en kartläggning och en historisk belys-&lt;br&gt;ning kan främst sägas vara avsett som ett underlag för en diskussion om&lt;br&gt;samhällets attityder och statens agerande under de år den aktuella sterili-&lt;br&gt;seringlagstiftningen var i kraft liksom om våra värderingar idag. Vad&lt;br&gt;gäller uppdraget att föreslå en ersättning till steriliserade är detta en mer&lt;br&gt;konkret uppgift: att ange hur, och med vilket belopp, staten skall kom-&lt;br&gt;pensera skador och lidande på grund av de beslut och åtgärder i det för-&lt;br&gt;flutna gentemot de steriliserade som vi idag anser felaktiga. Utredningens&lt;br&gt;förslag i sin helhet kan kanske också ge ett visst underlag för en debatt&lt;br&gt;kring andra, steriliseringsfrågan närliggande, ämnen främst ur ett&lt;br&gt;moralfilosofiskt perspektiv. Ur ett sådant perspektiv hade det varit lämp-&lt;br&gt;ligare att de olika delarna i utredningens uppdrag hade kunnat slutföras&lt;br&gt;och publiceras vid samma tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har samtidigt stor förståelse för regeringens önskemål om&lt;br&gt;att ersättningsfrågan skulle behandlas med förtur. De som kan komma i&lt;br&gt;fråga för ersättning har med fa undantag hög ålder och det är därför an-&lt;br&gt;geläget att de far del av en ekonomisk ersättning snarast möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta betänkande har därför fatt en förhållandevis juridisk-teknisk ut-&lt;br&gt;formning. Det handlar inte om de politiska, etiska och historiska aspekter&lt;br&gt;som utredningen också fatt i uppdrag att behandla. De historiska av-&lt;br&gt;snitten i detta betänkande bygger uteslutande på tidigare publicerad&lt;br&gt;forskning såvitt annat inte uttryckligen anges. Många läsare kanske rea-&lt;br&gt;gerar på att betänkandet till stor del saknar sådana analyser som utred-&lt;br&gt;ningen nyss nämnde samt slutsatser och värderingar kring sterilise-&lt;br&gt;ringslagstiftningens tillämpning i ett vidare perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen är väl medveten om detta och vill därför poängtera att i&lt;br&gt;slutbetänkandet kommer att presenteras forskningsresultat och analyser,&lt;br&gt;såväl svenska som internationella, som förhoppningsvis på ett mer djup-&lt;br&gt;gående sätt kan belysa den svenska steriliseringspolitiken och att det då&lt;br&gt;på grundval av det materialet går att dra erfarenhet av det förflutna inför&lt;br&gt;framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. I saml. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Steriliseringslagstiftningen och dess tillämpning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1934 års steriliseringslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar i betänkandet mycket kortfattat bakgrunden till&lt;br&gt;tillkomsten av 1934 och 1941 års steriliseringslagar. Vad gäller den juri-&lt;br&gt;diska, politiska och vetenskapliga diskussion som låg till grund för lag-&lt;br&gt;stiftningen men även samhällsdebatten i övrigt kring frågan hänvisar ut-&lt;br&gt;redningen till de utredningar som föregick lagregleringen, till tidigare&lt;br&gt;forskning om dessa frågor samt till utredningens slutbetänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1934 års steriliseringslag (lag den 18 maj 1934 om sterilisering av&lt;br&gt;vissa sinnessjuka, sinnesslöa eller andra som lida av rubbad själsverk-&lt;br&gt;samhet) hade som framgår av lagens rubrik begränsad tillämplighet.&lt;br&gt;Lagen omfattade enbart personer som saknade förmåga att lämna sam-&lt;br&gt;tycke till sterilisering - vissa s.k. rättsinkapabla. Lagen gav med andra&lt;br&gt;ord förutsättningarna för att kunna sterilisera de personer som ansågs&lt;br&gt;sakna insikt i eller inte förstod steriliseringsingreppets innebörd. (För att&lt;br&gt;undvika missför-stånd använder utredningen de termer och begrepp som&lt;br&gt;förekommer i de samtida texterna. Det gäller t.ex. ett begrepp som&lt;br&gt;&amp;quot;sinnesslö&amp;quot; som idag saknar vetenskaplig mening och har en starkt ned-&lt;br&gt;sättande klang.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen som steriliserades enligt 1934 års lag hade således själv ansökt&lt;br&gt;om eller lämnat samtycke till steriliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen reglerade inte frågan om sterilisering på den enskildes egen be-&lt;br&gt;gäran eller efter samtycke; varken när det gällde sterilisering av friska&lt;br&gt;individer eller av sinnesslöa eller andra sjuka som förstod ingreppets&lt;br&gt;innebörd. Lagstiftarens ståndpunkt vid denna tid var att sterilisering av&lt;br&gt;sådana individer på deras egen begäran eller med deras samtycke var&lt;br&gt;tillåten utan särskilt lagstöd. Det gäller till att börja med sterilisering av&lt;br&gt;medicinsk-terapeutiska skäl som ansågs tillåten i samma utsträckning&lt;br&gt;som andra medicinska ingrepp. 1 övrigt ansågs sterilisering tillåten om&lt;br&gt;den företogs med samtycke av den som steriliserades samt om det förelåg&lt;br&gt;bärande skäl av - med samtidens uttryck - eugenisk, social, humanitär&lt;br&gt;eller kriminalpolitisk natur. Däremot ansågs det nödvändigt med lagstift-&lt;br&gt;ning för att det skulle vara tillåtet att sterilisera en person som inte hade&lt;br&gt;förmåga att lämna sådant samtycke. Detta var en orsak till lagregle-&lt;br&gt;ringen. Sterilisering med användande av fysiskt tvång var överhuvud-&lt;br&gt;taget inte tillåten. Redan när riksdagen antog 1934 års lag hemställde den&lt;br&gt;om en utredning under vilka förhållanden frivillig sterilisering av&lt;br&gt;rättskapabla personer måtte kunna företagas. Uppdraget lämnades till den&lt;br&gt;sittande befolkningskommissionen vars förslag lämnades år 1936 och&lt;br&gt;som sedan i huvudsak lades till grund för 1941 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1941 års steriliseringslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 1941 års steriliseringslag reglerades i princip alla steriliseringar som&lt;br&gt;inte var i rent medicinsk-terapeutiskt syfte dvs även de fall när den en-&lt;br&gt;skilde själv önskade sterilisering. Utgångspunkten var att sterilisering&lt;br&gt;inte fick ske utan tillstånd av medicinalstyrelsen. Huvudregeln i lagen var&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att sterilisering endast fick ske efter att den enskilde själv ansökt om ste-&lt;br&gt;rilisering eller, om ansökan gjordes av någon annan, skriftligen samtyckt&lt;br&gt;till den. Lagen byggde således enligt förarbetena i princip på frivillighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sterilisering kunde ske på flera grunder - s.k. indikationer - eugenisk,&lt;br&gt;social eller medicinsk. Den eugeniska (även benämnd rashygienisk)&lt;br&gt;innebar att sterilisering kunde ske om det kunde antas att en person kom&lt;br&gt;att genom arvsanlag på avkomlingar överföra sinnessjukdom eller&lt;br&gt;sinnesslöhet, svårartad sjukdom eller svårt lyte av annat slag. Den sociala&lt;br&gt;indikationen innebar att sterilisering kunde ske om någon för framtiden&lt;br&gt;var uppenbart olämplig att handha vårdnaden om barn på grund av&lt;br&gt;sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själsverksamheten&lt;br&gt;eller på grund av asocialt levnadssätt. Den medicinska indikationen inne-&lt;br&gt;bar att om en kvinna led av sjukdom, kroppsfel eller svaghet kunde hon&lt;br&gt;steriliseras för att förebygga ett havandeskap som skulle medföra allvar-&lt;br&gt;lig fara för hennes liv eller hälsa. De eugeniska och sociala indikatio-&lt;br&gt;nerna var tillämpliga på både män och kvinnor medan den medicinska&lt;br&gt;som framgår endast var tillämplig på kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon på grund av rubbad själsverksamhet saknade förmåga att&lt;br&gt;lämna giltigt samtycke fick han eller hon trots det enligt 2 § steriliseras&lt;br&gt;om de förutsättningar som uppställdes i 1 § var uppfyllda. Liksom vad&lt;br&gt;gällde 1934 års lag fick enligt förarbetena till 1941 års lag fysiskt tvång&lt;br&gt;inte användas. Däremot fanns inget uttalat förbud mot verbal övertalning&lt;br&gt;eller påtryckning. I medicinalstyrelsens anvisningar uppmuntrades&lt;br&gt;tvärtom sådan påverkan, särskilt från anstaltspersonals sida.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Frivilliga steriliseringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under de år 1934 och 1941 års steriliseringslagar var i kraft dvs. 1935 till&lt;br&gt;1975 steriliserades cirka 63.000 personer i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens uppfattning genomfördes många av dessa sterilise-&lt;br&gt;ringar genuint frivilligt. Viktiga s.k. efterundersökningar som genom-&lt;br&gt;fördes i slutet på 1950-talet och början av 1960-talet visar bl.a. på detta.&lt;br&gt;Enligt dessa undersökningar, utförda några år efter ingreppet, var när-&lt;br&gt;mare 80 procent av patienterna fullt tillfreds med steriliseringen och ång-&lt;br&gt;rade den inte. De negativa reaktionerna gällde främst kvinnor som i sam-&lt;br&gt;band med ingreppet varit föremål för tvång eller mycket stark påverkan&lt;br&gt;eller som tidigare inte hade några barn. Överhuvudtaget tyder materialet&lt;br&gt;på att särskilt de sista decennierna som 1941 års lag gällde ett stort antal&lt;br&gt;av dem som ansökt om eller samtyckt till sterilisering gjort det helt fri-&lt;br&gt;villigt. Några säkra uttalanden om detta kan dock inte göras på detta&lt;br&gt;stadium av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att många lät sterilisera sig helt frivilligt med tillämpning av 1941 års&lt;br&gt;steriliseringslag i vart fall under de sista 10 till 15 åren den var tillämplig&lt;br&gt;anser utredningen också stöds av det förhållandet att många människor&lt;br&gt;låtit sterilisera sig sedan den nuvarande lagstiftningen började tillämpas.&lt;br&gt;Som belysning kan nämnas att från mitten av 1950-talet till och med&lt;br&gt;1975 steriliserades i genomsnitt mellan 1.5OO-1.8OO personer om året,&lt;br&gt;nästan alla kvinnor på medicinsk indikation. När nuvarande sterilise-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringslag började tillämpas steriliserades under de första tio åren närmare&lt;br&gt;8 000 människor varje år, varav cirka en fjärdedel män. Från och med&lt;br&gt;1976 har fram till och med 1996 har 166 000 människor steriliserats i&lt;br&gt;Sverige, varav 40 000 män. Detta skall jämföras med de cirka 63 000&lt;br&gt;steriliseringar som genomfördes med stöd av den tidigare lagstiftningen&lt;br&gt;under åren 1935-1975, varav över 90 procent var kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lagstiftningen som började tillämpas 1976 bygger helt&lt;br&gt;på frivillighet och tillstånd från någon myndighet krävs som huvudregel&lt;br&gt;inte. En förutsättning för att fa bli steriliserad är att man är över 25 år. En&lt;br&gt;annan förutsättning är att man noggrant informerats om ingreppets inne-&lt;br&gt;börd och följder samt, i förekommande fall, om andra möjligheter att&lt;br&gt;förebygga havandeskap. Om man är mellan 18 och 25 år krävs däremot&lt;br&gt;socialstyrelsens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Steriliseringar som inte var frivilliga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Trots att således 1941 års lag i princip byggde på frivillighet har utred-&lt;br&gt;ningen kunnat konstatera att steriliseringar i många fall i realiteten&lt;br&gt;gjordes mot den enskildes vilja. Nedan ges exempel på steriliseringar där&lt;br&gt;det, trots att den enskilde själv undertecknat ansökan eller samtyckt till&lt;br&gt;åtgärden, kan ifrågasättas om de varit frivilliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) 1 flera fall ställdes sterilisering som uttryckligt villkor för utskriv-&lt;br&gt;ning från anstalter och institutioner, men även för att erhålla förmåner&lt;br&gt;under anstaltsvistelsen. Detta förfarande kritiserades kraftigt av JO i hans&lt;br&gt;ämbetsberättelse så tidigt som 1947.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) Lagstiftningen gällde även underåriga och omyndiga. Vad gäller&lt;br&gt;myndighetsåldern var den 21 år fram till år 1969. Under åren 1969 till&lt;br&gt;1973 var den 20 år. Sedan år 1974 är myndighetsåldern 18 år. I förar-&lt;br&gt;betena till 1941 års lag angavs att det inte var behövligt att fastställa en&lt;br&gt;åldersgräns under vilken sterilisering ej måtte ske. Istället tog departe-&lt;br&gt;mentschefen för givet &amp;quot;att prövande myndighet även utan sådan föreskrift&lt;br&gt;tog nödig hänsyn till den ifrågavarande personens ålder&amp;quot;. En garanti för&lt;br&gt;missbruk låg enligt departementschefen för övrigt däri &amp;quot;att underårig som&lt;br&gt;regel inte fick steriliseras med mindre den som hade vårdnaden om&lt;br&gt;honom beretts tillfälle yttra sig&amp;quot;. Något krav på att en vårdnadshavare&lt;br&gt;skulle samtycka till åtgärden ställdes dock inte. Dessutom var enligt&lt;br&gt;medicinalstyrelsens anvisningar den som avsågs med ansökan alltid&lt;br&gt;behörig att underteckna den själv oberoende av ålder och rättskapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av dem som steriliserades medan de vistades på anstalt eller&lt;br&gt;institution var dessutom underåriga eller omyndiga. Av forsknings-&lt;br&gt;resultat framgår att sterilisering i flera fall genomfördes trots avstyrkan&lt;br&gt;från vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) En förhållandevis vanlig grund för sterilisering, i vart fall fram till&lt;br&gt;1950-talet, var att en person av läkare rubricerades som sinnesslö. Om så&lt;br&gt;var fallet kunde sterilisering göras på såväl eugenisk som social indika-&lt;br&gt;tion om förutsättningarna i övrigt var uppfyllda. Sinnesslöbegreppet var&lt;br&gt;samtidigt ett diffust begrepp som användes också för att beteckna andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;problem av social karaktär och som ofta tycks ha använts på ett&lt;br&gt;slentrianmässigt sätt och på mycket begränsat och tveksamt underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) Genom en särskild bestämmelse i 1938 års abortlag kopplades&lt;br&gt;denna ihop med steriliseringslagstiftningen. I bestämmelsen angavs att&lt;br&gt;avbrytande av havandeskap på eugenisk indikation inte fick ske med&lt;br&gt;mindre jämväl sterilisering företogs på kvinnan. I praktiken förekom det&lt;br&gt;att sterilisering ställdes som villkor för abort även i andra situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5) Enligt bestämmelser i 1920 års giftermålsbalk var det förbjudet för&lt;br&gt;den som led av epilepsi och sinnessjukdom eller var sinnesslö att ingå&lt;br&gt;äktenskap. Dispens kunde meddelas i vissa fall. Ett villkor för att fa till-&lt;br&gt;stånd att ingå äktenskap kunde vara sterilisering. Bestämmelserna om&lt;br&gt;äktenskapsförbud upphörde för epileptiker år 1969 och för sinnesslöa och&lt;br&gt;psykiskt sjuka år 1973.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(6) Sterilisering ställdes ibland även som villkor för att erhålla vissa&lt;br&gt;statliga bidrag. Således förekom i vart fall under 1940-talet att&lt;br&gt;mödrahjälp, ett behovsprövat bidrag som föregick barnbidraget, i vissa&lt;br&gt;fall beviljades endast under förutsättning att kvinnan också steriliserade&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utredningens slutsatser och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i uppdrag att föreslå en ersättning till dem som sterilise-&lt;br&gt;rats mot sin vilja eller på någon annans initiativ. Som framgått av tidigare&lt;br&gt;avsnitt byggde 1941 års steriliseringslag formellt sett på frivillighet och&lt;br&gt;på att den enskilde själv ansökte om eller skriftligen samtyckte till sterili-&lt;br&gt;seringen. Av den kartläggning utredningen genomför framgår att över&lt;br&gt;90 procent av ansökningarna om sterilisering också undertecknats av den&lt;br&gt;enskilde. Det stora flertalet av dem som hittills begärt ersättning har&lt;br&gt;också angett att de själva på något sätt undertecknat ansökan om sterilise-&lt;br&gt;ring. Detta förhållande gör att man inte utan vidare utifrån underteck-&lt;br&gt;nandet av ansökan om sterilisering kan avgöra om den enskilde sterilise-&lt;br&gt;rats mot sin vilja.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Steriliserade med tillämpning av 1934 års lag m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller dem som steriliserades med tillämpning av 1934 års lag för-&lt;br&gt;håller det sig annorlunda. Skälet till att de steriliserades med tillämpning&lt;br&gt;av den lagen var att de inte bedömdes ha insikt i vad ett samtycke eller en&lt;br&gt;sterilisering innebar och således inte kunde samtycka till steriliseringen.&lt;br&gt;Det gäller även dem som steriliserades med tillämpning av motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse (2 §) i 1941 års lag. Samtliga dessa steriliseringar genom-&lt;br&gt;fördes definitionsmässigt utan samtycke efter ansökan av någon annan,&lt;br&gt;nästan uteslutande myndighetspersoner vid olika anstalter. Man kan en-&lt;br&gt;ligt utredningens mening inte tala om någon form av frivillighet i dessa&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga som steriliserades med stöd av 1934 års lag eller 2 § i Prop. 1998/99:71&lt;br&gt;1941 års lag bör därför vara berättigade till ersättning från statens sida. Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Andra ersättningsfall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I huvuddelen av de fall utredningen studerat har emellertid den enskilde&lt;br&gt;själv ansökt eller samtyckt till åtgärden. Det är som tidigare antytts ut-&lt;br&gt;redningens uppfattning att bland dessa ansökningar finns många som&lt;br&gt;trots detta steriliserats mot sin vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens mening föreligger generellt vissa svårigheter att ur&lt;br&gt;arkivmaterialet få fram uppgifter som stöder den enskildes påstående om&lt;br&gt;att han eller hon steriliserats mot sin vilja. Utredningen har därför disku-&lt;br&gt;terat om det är möjligt att ta fram ett antal typsituationer eller kriterier&lt;br&gt;där det måste anses som mycket sannolikt att sterilisering skett mot den&lt;br&gt;enskildes vilja eller där den enskilde inte haft möjlighet att påverka ett&lt;br&gt;beslut om sterilisering trots egen ansökan eller samtycke; typsituationer&lt;br&gt;vars existens oftast framgår av underlagsmaterialet. Utredningen har&lt;br&gt;ovan nämnt exempel på sådana situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att alla som steriliserats med tillämpning av&lt;br&gt;1941 års lag enligt följande fyra rubriker också skall vara berättigade till&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen är medveten om att det i enstaka fall kan ha förekommit&lt;br&gt;sterilisering på starka medicinska skäl under någon av dessa rubriker och&lt;br&gt;att åtgärden därför skulle ha kunnat vara försvarlig. Utredningen har&lt;br&gt;dock valt att inte göra något undantag for en sådan situation i dessa fall&lt;br&gt;för att underlätta handläggningen och möjligheterna för de steriliserade&lt;br&gt;att få ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Underåriga och omyndiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens mening har de som steriliserats före uppnådd myn-&lt;br&gt;dighetsålder eller då de var omyndiga av annat skäl än underårighet&lt;br&gt;generellt sett haft begränsade möjligheter att inse alla konsekvenser av&lt;br&gt;steriliseringsåtgärden. Personen har under alla förhållanden haft sämre&lt;br&gt;möjligheter att påverka sin situation än en myndig person.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Intagna på institutioner och anstalter som steriliserats under vistel-&lt;br&gt;sen där eller i samband med utskrivning från anstalten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen tidigare konstaterat uppsatte myndigheter under 1940-&lt;br&gt;talet och i början av 1950-talet i stor utsträckning sterilisering som&lt;br&gt;villkor såväl för utskrivning från anstalter som för att erhålla olika för-&lt;br&gt;måner under anstaltsvistelsen. De institutioner det gäller är i första hand&lt;br&gt;statliga, landstingsägda, kommunala och privata s.k. sinnesslöanstalter&lt;br&gt;(arbetshem, vårdhem, skolhem, särskolor, extematskolor, specialsjukhus&lt;br&gt;m. fl.) men också ungdomsvårdsskolor, alkoholistanstalter, anstalter för&lt;br&gt;epileptiker samt mentalsjukhus och fängelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde kunna uteslutas eller tillhöra de yttersta undantagen att någon&lt;br&gt;frivilligt ansökte om sterilisering eller frivilligt steriliserade sig under&lt;br&gt;vistelse på sådana anstalter. Istället talar allt för att en sådan ansökan har&lt;br&gt;varit påverkad av förhoppningar eller löften om förmåner som per-&lt;br&gt;mission, frigång, arbete utanför anstalten eller utskrivning eller av hot&lt;br&gt;om att utskrivning skulle ske senare; med andra ord har den egna an-&lt;br&gt;sökan gjorts eller samtycket skett i en tvångsliknande situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sterilisering av personer sedan de rubricerats som sinnessjuka,&lt;br&gt;sinnesslöa eller epileptiker utan att vara intagna på anstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förhållandevis vanlig grund för sterilisering i vart fall fram till&lt;br&gt;1950-talet var, som tidigare nämnts, att en person av läkare rubricerades&lt;br&gt;som sinnesslö. Om så var fallet kunde sterilisering göras på såväl euge-&lt;br&gt;nisk som social indikation om förutsättningarna i övrigt var uppfyllda.&lt;br&gt;Motsvarande gällde dem som diagnostiserades som sinnessjuka eller&lt;br&gt;epileptiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens uppfattning har många av de människor det nu&lt;br&gt;gäller haft begränsade möjligheter att till fullo inse konsekvenserna av&lt;br&gt;steriliseringsåtgärden. Mycket talar också för att steriliseringen i många&lt;br&gt;fall ställdes som ett alternativ till olika former av omhändertagande t.ex.&lt;br&gt;risk för intagning på en anstalt eller omhändertagande av barn. Den en-&lt;br&gt;skildes möjligheter att påverka steriliseringsbeslutet har, generellt sett,&lt;br&gt;varit mycket små.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sterilisering som uttryckligt villkor för annat myndighetsbeslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har utredningen kunnat konstatera att sterilisering&lt;br&gt;ställdes som uttryckligt villkor för olika former av myndighetsbeslut,&lt;br&gt;t.ex. för att fa gifta sig, för att fa abort eller för att få visst statligt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant uttryckligt myndighetskrav är enligt utredningens uppfatt-&lt;br&gt;ning en sådan tvångsliknande situation som bör föranleda rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga de fall utredningen hittills beskrivit bör det vara möjligt för&lt;br&gt;den enskilde att kunna visa att han eller hon blivit steriliserad i de an-&lt;br&gt;givna situationerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Annan otillbörlig påverkan eller försumlighet av myndighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Även om en mycket stor del av dem som steriliserats mot sin vilja eller&lt;br&gt;på någon annans initiativ kommer att kunna få ersättning enligt de tidi-&lt;br&gt;gare rubricerade fallen är en kompensation motiverad också i flera andra&lt;br&gt;fall där den enskilde påverkats av myndigheter att ansöka om sterilisering&lt;br&gt;på ett sätt som med dagens synsätt får anses otillbörligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller till att börja med de fall där en person steriliserats på grund&lt;br&gt;av asocialt levnadssätt. I många sådana fall kan man förutsätta att sterili-&lt;br&gt;seringen skett efter olika påtryckningar från myndigheters sida t.ex. hot&lt;br&gt;om omhändertagande av barn som alternativ till sterilisering. Utred-&lt;br&gt;ningen tänker också på situationer när kvinnor lät sterilisera sig efter&lt;br&gt;övertalning i samband med abort utan att eugenisk indikation förelåg.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan övertalning kan också ha förekommit i nära samband med förloss-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa övertalningar kan visserligen ha varit av olika karaktär. Frågan&lt;br&gt;om sterilisering kom ibland upp i en allmän diskussion mellan kuratorer,&lt;br&gt;läkare och den enskilde som ett alternativ för att lösa ett i första hand&lt;br&gt;socialt problem. Även om det är inte självklart att sådana diskussioner&lt;br&gt;med förslag och rekommendation om sterilisering från myndighetsper-&lt;br&gt;soners eller andras sida utan vidare kan betraktas som en otillbörlig&lt;br&gt;övertalning eller påverkan ter sig en sådan diskussion ofta främmande för&lt;br&gt;oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser det angeläget att de kvinnor som i samband med ett&lt;br&gt;abortingrepp eller vid en förlossning varit föremål för tvång eller stark&lt;br&gt;påverkan och då gått med på sterilisering också skall få möjlighet till&lt;br&gt;ersättning. Samtidigt anser utredningen att det inte är möjligt att ge er-&lt;br&gt;sättning till alla som t.ex. steriliserats i samband med abort eftersom det&lt;br&gt;utan tvivel i dessa sammanhang också förekommit många frivilliga steri-&lt;br&gt;liseringar. Under åren 1944 till 1964 steriliserades enligt medicinalstyrel-&lt;br&gt;sens egna uppgifter cirka 4 000 kvinnor i enlighet med abortlagens vill-&lt;br&gt;korsparagraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Istället far den enskilde i de situationer det nu kan vara fråga om, t.ex.&lt;br&gt;sterilisering på grund av asocialt levnadssätt, i samband med abort eller&lt;br&gt;förlossning, lägga fram någon omständighet som tyder på att han eller&lt;br&gt;hon utsatts för påverkan av myndigheter att gå med på sterilisering - eller&lt;br&gt;med juridiskt uttryckssätt - göra antagligt att han eller hon samtyckt till&lt;br&gt;sterilisering under otillbörlig påverkan eller på grund av försumlighet av&lt;br&gt;en myndighet. Juridiskt sett är detta ett mycket svagt beviskrav. Påverkan&lt;br&gt;från myndigheten bör ha inneburit någon form av otillbörlighet t.ex.&lt;br&gt;påtryckning eller missledande information. Det kan också ha varit så att&lt;br&gt;myndigheten varit försumlig t.ex. genom att underlåta att undersöka&lt;br&gt;otillbörlig påverkan från någon annan t.ex. enskilda läkare eller anhöriga&lt;br&gt;och att underlåta att ge den enskilde behövligt stöd i en svår situation.&lt;br&gt;Om den enskilde kan göra detta antagligt skall han eller hon vara är&lt;br&gt;berättigad till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen vill samtidigt understryka att en bedömning idag i mycket&lt;br&gt;stor utsträckning måste utgå från den enskildes egna uppgifter och upp-&lt;br&gt;levelser av t.ex. bemötande från myndighetspersoners sida. Att finna&lt;br&gt;klara belägg för omotiverade påtryckningar i myndigheters material torde&lt;br&gt;många gånger ställa sig svårt. Den steriliserades egna upplevelser måste&lt;br&gt;med andra ord ges ett betydande tolkningsföreträde. Den myndighet som&lt;br&gt;skall handlägga ersättningsfrågan bör således i tveksamma fall där&lt;br&gt;underlagsmaterialet är sparsamt och/eller svårtolkat hellre ge ersättning&lt;br&gt;än avslå en begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera fall har sterilisering genomförts i samband med abort utan att&lt;br&gt;medicinalstyrelsens tillstånd inhämtats. Enligt 5 § i 1941 års sterilise-&lt;br&gt;ringslag fanns lagligt utrymme för sterilisering utan sådant tillstånd om&lt;br&gt;läkaren vid en abort på medicinsk indikation konstaterade att sjukdom&lt;br&gt;eller kroppsfel vid nytt havandeskap skulle medföra allvarlig fara för&lt;br&gt;kvinnans liv och hälsa. En sådan sterilisering kan också ha varit genom-&lt;br&gt;förd med stöd av s.k. tvåläkarintyg enligt 3 § andra stycket i lagen. Enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den bestämmelsen gavs möjlighet att sterilisera en kvinna efter samtycke&lt;br&gt;om det förelåg medicinsk indikation för sterilisering på grund av kropps-&lt;br&gt;lig sjukdom eller kroppsfel genom att två läkare, varav den ene den som&lt;br&gt;utförde ingreppet, intygade att förutsättningarna var uppfyllda. Även i&lt;br&gt;dessa situationer kan den enskilde ha utsatts för sådana påtryckningar att&lt;br&gt;steriliseringen inte varit frivillig varför ersättning naturligtvis kan bli&lt;br&gt;aktuell enligt de bedömningsgrunder som utredningen nyss angett.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tidigare av regeringen handlagda ersättningskrav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare under åren 1983 till 1996 i 17 fall av billig-&lt;br&gt;hetsskäl beviljat ersättning till steriliserade med i huvuddelen av fallen&lt;br&gt;50 000 kr i dagens penningvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa fall har regeringen konstaterat att formella fel begåtts i hand-&lt;br&gt;läggning. Den ersättning som då beviljades var lägre än den utredningen&lt;br&gt;nu förslår. Enligt utredningens uppfattning bör de som tidigare erhållit&lt;br&gt;ersättning inte undantas från det nu föreslagna ersättningsbeloppet. Vad&lt;br&gt;som tidigare betalats ut bör dock avräknas från ersättningen. Härigenom&lt;br&gt;undviker man att de skadelidande som varit mindre aktiva tidigare för att&lt;br&gt;fa ersättning missgynnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har avslagit begäran om ersättning i 21 fall. Det är enligt&lt;br&gt;utredningen självklart att dessa bör prövas på nytt av den myndighet ut-&lt;br&gt;redningen föreslår skall handlägga ersättningsärendena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Steriliseringar utan tillämpning av 1934 års lag eller genomförda&lt;br&gt;före år 1935&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har kunnat konstatera att det såväl före år 1935 som under&lt;br&gt;åren 1935 till 1941 förekom steriliseringar utan lagstöd. Dessa ingrepps&lt;br&gt;laglighet diskuterades under 1920 och 1930-talet. Några rättsliga ingri-&lt;br&gt;panden mot läkare som steriliserade personer på deras begäran eller med&lt;br&gt;deras samtycke gjordes dock inte. Det förekommer också före år 1935&lt;br&gt;steriliseringar på psykiskt sjuka som var intagna på anstalt, dokumente-&lt;br&gt;rade såväl i tidigare utredningar och forskarrapporter som i artiklar i&lt;br&gt;Läkartidningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om utredningens uppdrag enligt direktiven formellt sett gäller&lt;br&gt;tillämpningen av 1934 och 1941 års steriliseringslagar och ersättnings-&lt;br&gt;frågan gäller personer steriliserade enligt dessa lagar är det enligt vår&lt;br&gt;uppfattning inte rimligt att de som steriliserades mot sin vilja eller på&lt;br&gt;annans initiativ före år 1935 eller utanför tillämpningsområdet för&lt;br&gt;1934 års lag skulle förvägras ersättning av detta formella skäl. Redan det&lt;br&gt;förhållandet att man vid den tiden ansåg sådana steriliseringar otillåtna&lt;br&gt;eller tveksamma, att lagreglering diskuterades och genomfördes, talar för&lt;br&gt;att ersättning bör beviljas även i de fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser således att ersättningsförslaget - med de förutsätt-&lt;br&gt;ningar som utredningen tidigare angett - även skall gälla personer sterili-&lt;br&gt;serade före 1935 eller som steriliserats under åren 1935 till 1941 utan&lt;br&gt;tillämpning av 1934 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Schablonersättning eller individuellt prövad ersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att sätta sig in i och bedöma enskilda människors lidande och&lt;br&gt;gradera detta lidande beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Av nödvändighet blir en sådan bedömning mycket subjektiv. Visserligen&lt;br&gt;görs sådana bedömningar då och då av domstolar och myndigheter i&lt;br&gt;olika ersättningsfall. Men samtidigt gäller det händelser som inträffade&lt;br&gt;för kanske över femtio år sedan. Bedömningen blir då mycket beroende&lt;br&gt;av den enskildes förmåga att i dag uttrycka sina känslor och upplevelser&lt;br&gt;och vad som antecknats i ansökningshandlingar och journaler. Det finns&lt;br&gt;därför en stor risk för att de som steriliserats kommer känna sig orättvist&lt;br&gt;behandlade om en myndighet i dag skall göra en individuell bedömning&lt;br&gt;av deras lidande. Man kan heller inte bortse från att ett förslag om&lt;br&gt;schablonersättning betydligt skulle underlätta handläggningen av ersätt-&lt;br&gt;ningsfrågorna så att ersättning kan betalas ut snabbare. Detta talar, enligt&lt;br&gt;utredningens uppfattning, med styrka mot en individualiserad ersättning&lt;br&gt;och för en schablonersättning. Utredningen har inte funnit några andra&lt;br&gt;skäl att differentiera ersättning t.ex. beroende på ålder eller kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser utredningen att det belopp som skall utgå&lt;br&gt;bör vara ett schablonbelopp, lika för alla.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ersättningens storlek&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Redan det förhållandet att staten erkänner att utformningen av 1934 och&lt;br&gt;1941 års steriliseringslagar och deras tillämpning i praktiken präglades&lt;br&gt;av ett synsätt som vi idag tar avstånd från är givetvis ägnat att ge en upp-&lt;br&gt;rättelse till dem som drabbades av lagstiftningen. Detta förhållande kan&lt;br&gt;dock endast till viss del lindra det lidande som många människor utsatts&lt;br&gt;för. Det är därför naturligt att de som steriliserats mot sin vilja eller på&lt;br&gt;någon annans initiativ också får en ekonomisk gottgörelse även om en&lt;br&gt;sådan ersättning aldrig till fullo kan ersätta den enskildes lidande. Ersätt-&lt;br&gt;ningen får därför framför allt en symbolisk funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har utredningen funnit det naturligt att knyta en sådan ersätt-&lt;br&gt;ning till de ersättningssystem som i dag tillämpas i vårt land avseende&lt;br&gt;försäkringsersättningar och skadestånd. En ersättning byggd på dessa&lt;br&gt;utgångspunkter och i den storleksordningen överensstämmer också med&lt;br&gt;den praxis som finns i andra nordiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att betala ersättningar i den storleksordning som förekommer i&lt;br&gt;nordamerikanska skadeståndsmål är däremot främmande för skandina-&lt;br&gt;visk rättstradition. De skadeståndsbeloppen grundar sig på andra rättsliga&lt;br&gt;principer och helt andra ekonomiska utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens slutsats är att den ersättning som de tvångssteriliserade&lt;br&gt;bör erhålla i vart fall skall motsvara vad en person som i dag drabbas av&lt;br&gt;sterilitet genom brott eller olyckshändelse erhåller i invaliditetsersättning&lt;br&gt;inom ramen för den skadeståndsrättsliga ersättningen för lyte och men.&lt;br&gt;Denna ersättning uppgår idag till cirka 110 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har kunnat konstatera att tillämpningen av lagstiftningen i&lt;br&gt;flera fall gått utöver gränsen för vad som rymdes inom lagarnas ramar.&lt;br&gt;Som tidigare redovisats har JO anmärkt på förfarandet vad gäller sterili-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sering som villkor för utskrivning från anstalter m.m. så tidigt som 1947.&lt;br&gt;JO konstaterade då att denna praxis inte hade stöd i lagtext-en och inte&lt;br&gt;syntes ha haft stöd ens i lagstiftningens förarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte exakt går att avgöra hur många steriliseringar som&lt;br&gt;skett i direkt strid med lagstiftningen kan utredningen i vart fall&lt;br&gt;konstatera att tillämpningen i flera fall stått i strid med såväl lagtext som&lt;br&gt;förarbeten. Myndigheter och enskilda myndighetspersoner har också&lt;br&gt;genom bl.a. påtryckning, övertalning och andra former av indirekt tvång&lt;br&gt;- fått den enskilde att skriva på en ansökan eller att samtycka till sterili-&lt;br&gt;sering. I sådana ärenden synes förfarandet, även om det inte stred mot&lt;br&gt;lagstiftningen och synes haft visst stöd i medicinalstyrelsens anvisningar,&lt;br&gt;i vart fall ha brustit i den hänsyn och försiktighet som borde ha präglat&lt;br&gt;det, såsom JO då uttryckte det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om hanteringen av steriliseringsärenden inte stod i direkt strid&lt;br&gt;med lagstiftningen har många av steriliseringsbesluten fattats på grunder&lt;br&gt;som klart strider mot den rättsuppfattning angående individens rättigheter&lt;br&gt;som vi har idag. I detta sammanhang kan nämnas att redan i direktiven&lt;br&gt;till den utredning som år 1972 fick i uppgift att se över 1941 års&lt;br&gt;steriliseringslag angav regeringen att den gällande lagen var baserad på&lt;br&gt;andra värderingar och förhållanden än dem som rådde år 1972.&lt;br&gt;Regeringen angav då också att tillämpningen förändrats vilket bl.a.&lt;br&gt;innebar att de eugeniska och sociala indikationerna fortlöpande avtagit&lt;br&gt;och att deras praktiska betydelse numer (år 1972, utr. anm.) måste&lt;br&gt;betecknas som tämligen marginell. Regeringen tilläde att av betydelse för&lt;br&gt;denna utveckling har säkerligen varit en ökad medvetenhet om värdet av&lt;br&gt;att upprätthålla och stärka respekten och skyddet för den enskildes&lt;br&gt;integritet och en i takt därmed stegrad motvilja hos myndigheter och&lt;br&gt;enskilda att ta initiativ till eller på annat sätt medverka till beslut om&lt;br&gt;ingrepp som i hög grad rör individens person och familjeförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att vad som nu sagts utgör tillräckliga skäl för att&lt;br&gt;staten utöver en invaliditetsersättning även bör utge ett belopp som kan&lt;br&gt;sägas motsvara en ersättning för det lidande eller kränkning som den en-&lt;br&gt;skilde utsatts för. Det beloppet bör till sin storlek i vart fall jämföras med&lt;br&gt;en &amp;quot;normal&amp;quot; kränkningsersättning i brottmål för våldtäkt dvs. 50 000 kr&lt;br&gt;men bör sättas något högre. Utredningen vill i detta sammanhang dock&lt;br&gt;understryka att det av allt att döma inte finns laglig grund för att i dag&lt;br&gt;utkräva något rättsligt ansvar av någon enskild person eller staten som&lt;br&gt;skulle ge rätt till sådan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget föreslår utredningen att en ersättning till var och en som&lt;br&gt;steriliserats mot sin vilja eller på någon annans initiativ skall utgå med&lt;br&gt;175 000 kr. I detta sammanhang bör också nämnas att beloppet enligt&lt;br&gt;allmänna principer är skattefritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen tidigare nämnt skall de som tidigare fått ersättning av&lt;br&gt;regeringen eller fått avslag på en sådan begäran på nytt få sin sak prövad.&lt;br&gt;I de fall ersättning tidigare beviljats har denna varit lägre än vad utred-&lt;br&gt;ningen nu föreslår. För att undvika att de skadelidande som varit mindre&lt;br&gt;aktiva tidigare för att få ersättning missgynnas föreslår utredningen att&lt;br&gt;vad som tidigare beviljats i ersättning skall räknas av på det nu före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slagna beloppet. Någon uppräkning av dessa tidigare utbetalda belopp till&lt;br&gt;dagens penningvärde bör dock inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av dem som skrivit till regeringen eller utredningen i anledning&lt;br&gt;av debatten och steriliseringarna har i sina brev inte uttryckligen angett&lt;br&gt;något ersättningsbelopp. Av dem som gjort detta uppgår beloppet i&lt;br&gt;huvudsak till mellan 50 000 kr och 200 000 kr. Några enstaka personer&lt;br&gt;har begärt högre ersättning, i något fall upp till ett par miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen är medveten om att inte ens en ersättning i den storleks-&lt;br&gt;ordning som utredningen nu föreslår av alla kommer att uppfattas som en&lt;br&gt;rimlig kompensation för den kränkning och det lidande som många ut-&lt;br&gt;satts för. Men vid en avvägning mellan det enskilda lidandet och de er-&lt;br&gt;sättningsprinciper som tillämpas i bl.a. skadeståndsfall i såväl Sverige&lt;br&gt;som andra nordiska länder hoppas och tror utredningen att det föreslagna&lt;br&gt;ersättningsbeloppet - generellt sett - ter sig acceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är samtidigt viktigt att nämna att i många av de brev som kommit&lt;br&gt;utredningen till del, brevskrivarna framför allt uttrycker en önskan om&lt;br&gt;upprättelse och krav på en ursäkt från statens sida. Enligt utredningens&lt;br&gt;uppfattning är det nu föreslagna beloppet så högt att det visar på viljan att&lt;br&gt;gottgöra dem som drabbats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilt om kastreringslagen (1944:133)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sedan den alltjämt gällande kastreringslagen började tillämpas år 1944&lt;br&gt;har cirka 400 personer kastrerats - huvuddelen under åren 1944 till 1975.&lt;br&gt;Sedan cirka 20 år tillämpas lagen uteslutande på personer som önskar&lt;br&gt;byta kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen vill i detta sammanhang framföra att utredningen delar&lt;br&gt;tidigare framförda uppfattningar att kastreringslagen inte längre fyller&lt;br&gt;någon funktion utan bör upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen vill också uppmärksamma regeringen på att arkivmaterial&lt;br&gt;utredningen studerat tyder på att kastreringar ibland genomförts som ett&lt;br&gt;alternativ till sterilisering på nästan uteslutande män som varit tvångsin-&lt;br&gt;tagna på vissa anstalter. Kastrering har ställts som villkor för att de skulle&lt;br&gt;få bli utskrivna från anstalten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1944 års ännu gällande kastreringslag företer således flera likheter med&lt;br&gt;den sedan 1976 avskaffade steriliseringslagen. Påtryckningar och indirekt&lt;br&gt;tvång tycks ha förekommit som liknar tillämpningen i vissa fall av&lt;br&gt;steriliseringslagen. Detta motiverar att överväganden görs om kastrerade&lt;br&gt;skulle kunna komma ifråga för någon form av ekonomisk ersättning&lt;br&gt;motsvarande den som utredningen nu föreslår för de steriliserade.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Organisationsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Handläggande organisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i uppdrag att lägga fram förslag om hur handläggningen&lt;br&gt;och beslut i ersättningsärendena skall organiseras. Vad utredningen vet&lt;br&gt;idag kommer i vart fall 200 ansökningar om ersättning att prövas. Hur&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;många som ytterligare kommer att begära ersättning är mycket svårt att&lt;br&gt;uppskatta. En indikation på hur många ytterligare som kommer att begära&lt;br&gt;ersättning får man när detta betänkande presenterats. Under alla för-&lt;br&gt;hållanden kommer ersättningsfrågan att kräva en organisation som under&lt;br&gt;i vart fall ett till två år kan handlägga dessa ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av ärendena måste vara såväl snabb och effektiv som&lt;br&gt;rättssäker. Det krävs därför en organisation med erfarenhet av och&lt;br&gt;kunskap om såväl juridiska som medicinska frågor. Organisationen&lt;br&gt;måste ha personal med kompetens i dessa frågor. Den måste ha&lt;br&gt;erfarenhet av att göra medicinska bedömningar ur äldre, ofta handskrivet&lt;br&gt;joumalmaterial. Den bör även ha kunskap om ersättningsfrågor. Inom&lt;br&gt;organisationen måste också finnas erfarenhet av rättssäkerhetsfrågor och&lt;br&gt;förvaltningsrättsliga frågor samt sekretessfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens uppfattning är det inte meningsfullt att bygga upp&lt;br&gt;en ny, särskild organisation med eget kansli för den begränsade tid er-&lt;br&gt;sättningsfrågan skall hanteras och med det - med all reservation - för-&lt;br&gt;hållandevis begränsade antal prövningar som kommer att ske. Organisa-&lt;br&gt;tionsfrågorna bör istället lösas inom ramen för en existerade verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till antalet ärenden och de krav på domstolsprövning som&lt;br&gt;den lagstiftning utredningen föreslår måste förutsätta, kan de organ som&lt;br&gt;vanligen handlägger ersättningskrav mot staten inte utnyttjas. Det gäller&lt;br&gt;Justitiekanslem och regeringskansliet. Ett alternativ är en organisation&lt;br&gt;nära knuten till Socialstyrelsen. En viktig och kanske avgörande invänd-&lt;br&gt;ning mot att låta Socialstyrelsen hantera ersättningsfrågorna är att denna&lt;br&gt;myndighet i princip är densamma som en gång beslutade om de sterilise-&lt;br&gt;ringar som nu är föremål för utredning och ersättning. Många av dem&lt;br&gt;som skrivit till regeringen och utredningen har uttryckt stor misstänk-&lt;br&gt;samhet mot de myndigheter och myndighetspersoner som en gång&lt;br&gt;beslutade om sterilisering. För dessa människor skulle det kunna framstå&lt;br&gt;som stötande om det var &amp;quot;samma&amp;quot; myndighet som idag skulle besluta om&lt;br&gt;ersättning och i vissa fall - om än i begränsad omfattning - göra skälig-&lt;br&gt;hets- och trovärdighetsbedömning av deras påståenden om sterilisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till dessa omständigheter anser utredningen att den lämp-&lt;br&gt;ligaste lösningen är att en mer fristående, erfaren, organisation tar hand&lt;br&gt;om den praktiska hanteringen av ersättningsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förslår att den organisation som handlägger den offentliga&lt;br&gt;och stora delar av den privata sjukvårdens patientskadeärenden utnyttjas&lt;br&gt;för att sköta den praktiska handläggningen av ansökningarna om ersätt-&lt;br&gt;ning vid sterilisering. Organisationen - Patientskadereglering AB (PSR)&lt;br&gt;- skapades i samband med att patientskadeersättningen blev lagreglerad&lt;br&gt;genom patientskadelagen. Organisationen handlägger årligen cirka 7 000&lt;br&gt;ärenden. Den har även handlagt utbetalning av särskild ersättning från&lt;br&gt;staten och landstingsförbundet till HIV-smittades anhöriga under år 1997&lt;br&gt;(224 ersättningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslutande nämnd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom lagregleringen blir ersättningen till de steriliserade en civil rättig-&lt;br&gt;het enligt Europakonventionens regler. Då ställs krav på en dom-&lt;br&gt;stolsprövning. Av den anledningen bör alla beslut om ersättning fattas av&lt;br&gt;en särskild nämnd, uppbyggd på sådant sätt att kraven på domstols-pröv-&lt;br&gt;ning uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att nämndens ordförande och vice ordförande&lt;br&gt;skall vara lagfarna och ha erfarenhet av domarvärv. I nämnden bör ingå&lt;br&gt;en representant för det allmänna genom en parlamentariker för att ge&lt;br&gt;offentlig insyn. Dessutom bör där ingå medicinskt och social-psykiatriskt&lt;br&gt;sakkunniga. De tjänstemän inom PSR som handlägger och föredrar&lt;br&gt;ärendena inför nämnden bör också vara förordnade där.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Offentlighet och sekretess&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De ärenden som nämnden skall hantera är i flertalet fall av känslig per-&lt;br&gt;sonlig karaktär. Det rör enskilda människors personliga förhållanden an-&lt;br&gt;givna i journaler och andra liknande handlingar, ofta upprättade under&lt;br&gt;deras vistelser på anstalter eller institutioner, där deras psykiska, sexuella&lt;br&gt;och sociala situation beskrivs på ett utlämnande och ofta nedsättande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av dem som varit i kontakt med såväl regeringskansliet som ut-&lt;br&gt;redningen har klart deklarerat att en förutsättning för att de skall skriva&lt;br&gt;och ansöka om ersättning är att varken deras namn eller vad de utsatts för&lt;br&gt;kommer till någon utomståendes kännedom. De vill med andra ord inte&lt;br&gt;att det skall bli känt att de steriliserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill föreslår utredningen att en omfattande sekretess&lt;br&gt;skall gälla i ersättningsärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att en ny regel införs i sekretesslagen, överens-&lt;br&gt;stämmande med dem som gäller inom hälso- och sjukvård och social-&lt;br&gt;tjänst. Sekretess skall som huvudregel gälla, dvs. med omvänt skade-&lt;br&gt;rekvisit, och i högst sjuttio år. Om nämndens beslut skulle vara offentliga&lt;br&gt;skulle enskilda personers namn avslöjas och vid bifallsbeslut skulle det&lt;br&gt;bli känt att personen var steriliserad och mot sin vilja. Även nämndens&lt;br&gt;beslut bör därför vara sekretessbelagda. Likaså bör, på samma sätt som&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, den s.k. meddelarfriheten inte&lt;br&gt;omfatta uppgifter rörande enskildas hälsotillstånd eller personliga för-&lt;br&gt;hållanden i dessa ersättningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Andra handläggningsfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att ansökan om ersättning skall vara personlig. Det&lt;br&gt;måste med andra ord stå helt klart att den enskilde verkligen vill att&lt;br&gt;frågan om en ansökan om ersättning för sterilisering mot hans eller&lt;br&gt;hennes vilja skall prövas. Givetvis bör det vara möjligt att begära ersätt-&lt;br&gt;ning genom ombud eller, då det gäller mycket sjuka personer, genom god&lt;br&gt;man eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ärenden som regeringen tidigare genom åren fattat beslut i bör&lt;br&gt;prövas på nytt utan att enskilda skall behöva ta något nytt initiativ till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen kommer att till nämnden överlämna samtliga de ansök-&lt;br&gt;ningar om ersättning som kommit till utredningen eller som utredningen&lt;br&gt;fatt överlämnat till sig från regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få överblick på de administrativa kostnaderna skall den före-&lt;br&gt;slagna lagen endast tillämpas på ansökningar som kommit in inom två år&lt;br&gt;från det lagen börjar gälla. Skulle antalet ärenden som kommer in vara&lt;br&gt;stort vid slutet av denna tidsperiod är det möjligt att förlänga lagens&lt;br&gt;tillämpningstid. Det är alternativt möjligt för regeringen att även sedan&lt;br&gt;lagen upphävts bevilja ersättning ex gratia för senare ansökningar utifrån&lt;br&gt;de kriterier utredningen angett i lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt ansökningsformulär bör upprättas där alla väsentliga upp-&lt;br&gt;gifter skall föras in för att det skall vara enklare att ta fram äldre jour-&lt;br&gt;nalmaterial m.m. Det innefattar även uppgift om efternamn vid det till-&lt;br&gt;fälle ansökan om sterilisering skedde, när och var åtgärden vidtogs samt&lt;br&gt;andra uppgifter om den enskildes personliga förhållanden då som kan ge&lt;br&gt;stöd för ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som begär ersättning kan själv begära in äldre arkivmaterial. Den&lt;br&gt;handläggande organisationen bör också var behjälplig med det. Över-&lt;br&gt;huvudtaget bör nämnden ha en långtgående service- och undersöknings-&lt;br&gt;skyldighet i syfte att hjälpa enskilda sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ersättning utredningen föreslår är avsedd att vara en personlig&lt;br&gt;upprättelse för den enskilde. Det medför att anhöriga inte skall kunna&lt;br&gt;ansöka om ersättning för den som redan avlidit. Om någon avlider innan&lt;br&gt;nämnden fattat beslut i ärendet skall inte heller ersättning utgå med hän-&lt;br&gt;syn till ersättningens personliga karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kostnadsberäkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att den som är berättigad till ersättning enligt de&lt;br&gt;kriterier utredningen satt upp i lagförslaget skall få en ersättning med&lt;br&gt;175 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har för närvarande cirka 200 ärenden som med säkerhet&lt;br&gt;kommer att prövas. Av dessa uppskattar utredningen att huvuddelen&lt;br&gt;också efter kompletteringar av underlagsmaterial kommer att kunna be-&lt;br&gt;viljas ersättning. Det innebär en kostnad för ersättningar på cirka&lt;br&gt;35 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur många som därutöver kommer att begära ersättning är mycket&lt;br&gt;svårt att nu uppskatta. Men redan under våren 1999 efter att utredningens&lt;br&gt;förslag offentliggjorts och regering och riksdag behandlat frågan kommer&lt;br&gt;det på ett säkrare sätt vara möjligt att uppskatta hur många som totalt&lt;br&gt;kommer att begära ersättning. Utredningen föreslår därför att det i&lt;br&gt;tilläggsbudgeten våren 1999 avsätts tillräckliga medel för att med margi-&lt;br&gt;nal täcka ersättningen till dem som redan nu ansökt men att man sedan&lt;br&gt;avvaktar utvecklingen under våren och sommaren innan ytterligare medel&lt;br&gt;avsätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för den administrativa hanteringen av ersättningsfrågan&lt;br&gt;dvs. PSR:s handläggningskostnader och kostnader för nämnden bör&lt;br&gt;kunna stanna på knappt en och en halv miljon kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När kan lagstiftningen träda i kraft?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är självfallet mycket angeläget att de som steriliserats mot sin vilja&lt;br&gt;eller på någon annans initiativ får ersättning så fort som möjligt. Med&lt;br&gt;hänsyn till att utredningen föreslår en särskild lag om ersättning gör&lt;br&gt;regeringskansliets och riksdagens beslutsprocesser att lagen av tidsskäl&lt;br&gt;inte kan träda i kraft tidigare än den 1 juli 1999. Den nämnd utredningen&lt;br&gt;föreslår skall besluta om ersättning kan därför inte börja arbeta före detta&lt;br&gt;datum. Däremot bör det vara möjligt för PSR att redan tidigare under&lt;br&gt;våren 1999 förbereda de ärenden som redan kommit in till utredningen.&lt;br&gt;Utredningen kommer under hand att på alla sätt hjälpa till med dessa för-&lt;br&gt;beredelser så att ersättningsfrågan kan lösas snabbt efter riksdagens&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Generella kommittédirektiv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det ingår i utredningens uppdrag att ta ställning till vissa kommittédirek-&lt;br&gt;tiv som gäller alla utredningar. Det gäller prövning av offentliga åtagan-&lt;br&gt;den, regionalpolitiska konsekvenser, jämställdhetspolitiska konsekvenser&lt;br&gt;samt effekterna för det brottsförebyggande arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet om prövning av offentliga åtaganden skall utred-&lt;br&gt;ningen förutsättningslöst pröva om det offentliga åtagande som utred-&lt;br&gt;ningen är satt att utreda bör vara en offentlig angelägenhet samt om så är&lt;br&gt;fallet och förslaget innebär kostnadsökningar föreslå en finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utredningen skulle följa direktivet om offentliga åtaganden skulle&lt;br&gt;konkreta förslag till effektiviseringar, omprioriteringar eller besparingar&lt;br&gt;inom samma politikerområde lämnas motsvarande de kostnader som er-&lt;br&gt;sättningen till de steriliserade skulle innebära, dvs. inom socialdeparte-&lt;br&gt;mentets område och då främst inom hälso- och sjukvården och det medi-&lt;br&gt;cinsk-etiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens uppfattning är det varken rimligt att utredningen&lt;br&gt;nu eller regering och riksdag senare när det slutliga beslutet tas föreslår&lt;br&gt;besparingar inom t.ex. hälso- och sjukvården för att finansiera en gott-&lt;br&gt;görelse till dem som steriliserats mot sin vilja. Det skulle vara stötande&lt;br&gt;att på sådant sätt ställa de steriliserade mot andra utsatta grupper eller&lt;br&gt;verksamheter. Utredningen avstår därför från att föreslå någon konkret&lt;br&gt;finansiering utan föreslår istället att kostnaderna får tas från ett generellt&lt;br&gt;ekonomiskt utrymme. Om ett sådant ekonomiskt utrymme saknas får&lt;br&gt;besparingar göras generellt i budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen ser inga direkta regionalpolitiska konsekvenser av utred-&lt;br&gt;ningens förslag. Inte heller har de - i generella termer - några effekter på&lt;br&gt;det brottsförebyggande arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är tydligt att steriliseringsfrågan som sådan är en i stora delar&lt;br&gt;könsrelaterad fråga. Över 90 procent av de steriliserade var kvinnor. Vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller jämställdhetspolitiska konsekvenser innebär utredningens ersätt-&lt;br&gt;ningsförslag att samma belopp ges till alla, oberoende av kön. Utred-&lt;br&gt;ningen kommer i den historiska analysen bl.a. ta upp de könsrelaterade&lt;br&gt;aspekterna på steriliseringspolitiken. Utredningens slutbetänkande be-&lt;br&gt;räknas vara klart under sommaren 1999. I det kommer även utredningens&lt;br&gt;kartläggning att presenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ersättning till steriliserade i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ersättning enligt denna lag kan utgå på grund av sterilisering som&lt;br&gt;företagits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. med tillämpning av lagen (1934:171) om sterilisering av vissa&lt;br&gt;sinnessjuka, sinnesslöa eller andra som lida av rubbad själsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. med tillämpning av lagen (1941:282) om sterilisering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. före år 1942 utan tillämpning av under första punkten nämnda lag.&lt;br&gt;Närmare villkor för ersättning anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som steriliserats enligt 1 § är berättigad till ersättning om han&lt;br&gt;eller hon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varken undertecknat ansökan om sterilisering eller skriftligen sam-&lt;br&gt;tyckt till steriliseringsåtgärden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid tidpunkten för ansökan om sterilisering eller då sterilisering&lt;br&gt;genomfördes var omyndig eller underårig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid tidpunkten för ansökan om sterilisering eller då sterilisering&lt;br&gt;genomfördes var intagen på anstalt, vårdhem eller liknande institution,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. steriliserats på grund av att han eller hon var rubricerad som&lt;br&gt;sinnessjuk, sinnesslö eller epileptiker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. enligt uttryckligt myndighetskrav steriliserats för att fa dispens att&lt;br&gt;ingå äktenskap, för att få genomgå abort eller för att få mödrahjälp eller&lt;br&gt;annat statligt eller kommunalt bidrag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. får antas ha samtyckt till steriliseringen på grund av otillbörlig på-&lt;br&gt;verkan eller annan försumlighet av myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Staten utger ersättning till den som är berättigad enligt 2 § med ett-&lt;br&gt;hundrasjuttiofemtusen (175.000) kr. Från detta belopp avräknas ersätt-&lt;br&gt;ning som staten tidigare kan ha utgett på grund av steriliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ersättning är personlig och kan inte överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ansökan om ersättning kan endast göras av den steriliserade person-&lt;br&gt;ligen eller, om han eller hon är förhindrad på grund av sjukdom eller&lt;br&gt;svaghet, av ställföreträdare eller ombud med uttryckligt uppdrag att an-&lt;br&gt;söka om ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ansökan om ersättning prövas av en särskild nämnd. Ordföranden&lt;br&gt;och vice ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie&lt;br&gt;domare. Regeringen utser nämnden och förordnar om dess sammansätt-&lt;br&gt;ning och arbetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som ansöker om ersättning har rätt att företräda inför nämnden&lt;br&gt;och lämna muntliga uppgifter i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Beslut enligt denna lag kan inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999. Den tillämpas på ansökningar&lt;br&gt;om ersättning som kommit in till den i 5 § angivna nämnden från ikraft-&lt;br&gt;trädandet till utgången av juni månad 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 39 §, av följande&lt;br&gt;lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet&lt;br&gt;enligt lagen (1999:00) om ersätt-&lt;br&gt;ning till steriliserade i vissa fall för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det inte står klart&lt;br&gt;att uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;enskilde eller någon honom när-&lt;br&gt;stående lider men. I fråga om upp-&lt;br&gt;gift i allmän handling gäller sek-&lt;br&gt;retessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;16 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap 1 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen (—) i&lt;br&gt;övrigt är begränsad, är de där tyst-&lt;br&gt;nadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2,&lt;br&gt;6 § första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap 1 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen (—) i&lt;br&gt;övrigt är begränsad, är de där tyst-&lt;br&gt;nadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ersättning till steriliserade i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller ersättning av staten till personer som steriliserats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enligt lagen (1934:171) om sterilisering av vissa sinnessjuka,&lt;br&gt;sinnesslöa eller andra som lida av rubbad själsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. enligt lagen (1941:282) om sterilisering, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. före år 1976 med myndighets medverkan utan stöd av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som steriliserats enligt 1 § har rätt till ersättning om han eller&lt;br&gt;hon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varken undertecknat ansökan om sterilisering eller skriftligen sam-&lt;br&gt;tyckt till sterilisering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid tidpunkten för ansökan om sterilisering eller då sterilisering ut-&lt;br&gt;fördes var omyndig eller underårig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid tidpunkten för ansökan om sterilisering eller då sterilisering ut-&lt;br&gt;fördes var intagen på anstalt, vårdhem eller liknande institution,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. steriliserats på grund av att han eller hon var diagnostiserad som&lt;br&gt;sinnessjuk, sinnesslö eller epileptiker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. enligt uttryckligt myndighetskrav steriliserats för att få dispens att&lt;br&gt;ingå äktenskap, för att få genomgå abort eller för att få mödrahjälp eller&lt;br&gt;annat statligt eller kommunalt bidrag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. får antas ha samtyckt till steriliseringen på grund av otillbörlig på-&lt;br&gt;verkan eller annan försumlighet av myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ersättningen uppgår för var och en till etthundrasjuttiofemtusen&lt;br&gt;(175 000) kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från detta belopp avräknas ersättning som staten tidigare betalat ut på&lt;br&gt;grund av steriliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ersättning är personlig och kan inte överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten förfaller om sökanden avlider innan beslutet har meddelats.&lt;br&gt;Avlider sökanden efter att ett beslut om ersättning har meddelats, till-&lt;br&gt;faller ersättningen dödsboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En ansökan om ersättning skall göras skriftligen av den som ansökan&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En ansökan om ersättning skall prövas av en särskild nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden och vice ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit&lt;br&gt;ordinarie domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser nämnden och förordnar om dess sammansättning och&lt;br&gt;arbetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En ansökan om ersättning skall ha kommit in till nämnden före ut-&lt;br&gt;gången av juni månad 2001. Ansökningar som kommer in därefter skall&lt;br&gt;avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Nämnden skall hålla muntlig förhandling om sökanden begär det och&lt;br&gt;det inte är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntlig förhandling skall vara offentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att lämnas någon&lt;br&gt;uppgift för vilken det hos nämnden gäller sekretess som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 39 § sekretesslagen (1980:100), får ordföranden vid förhandlingen&lt;br&gt;besluta att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En sökande eller annan som har inställt sig till en muntlig förhand-&lt;br&gt;ling far av nämnden beviljas ersättning av allmänna medel för kostnader&lt;br&gt;för resa och uppehälle, om nämnden finner det skäligt att ersättning be-&lt;br&gt;talas ut. Nämnden får bevilja förskott på ersättningen. Närmare bestäm-&lt;br&gt;melser om ersättning och förskott meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett beslut enligt denna lag kan inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999 och gäller t.o.m. den&lt;br&gt;31 december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 39 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet&lt;br&gt;enligt lagen (1999:000) om ersätt-&lt;br&gt;ning till steriliserade i vissa fall för&lt;br&gt;uppgift om enskilds hälsotillstånd&lt;br&gt;eller andra personliga förhållan-&lt;br&gt;den, om det inte står klart att upp-&lt;br&gt;giften kan röjas utan att den en-&lt;br&gt;skilde eller någon honom när-&lt;br&gt;stående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i högst&lt;br&gt;sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-&lt;br&gt;såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 § första stycket 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 §&lt;br&gt;första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-&lt;br&gt;såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt&lt;br&gt;5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 §&lt;br&gt;första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-03-11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud&lt;br&gt;Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 4 mars 1999 (Socialdepartementet) har rege-&lt;br&gt;ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ersättning till steriliserade i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Christina&lt;br&gt;Fleur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ersättning till steriliserade i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen avviker i olika hänseenden från grunder på vilka&lt;br&gt;den svenska skadeståndsrätten vilar. Den kan trots eller snarare till följd&lt;br&gt;av detta tänkas fa viss inverkan på skadeståndsrättens fortsatta utveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sägs i den allmänna motiveringen att förslaget mte i framtiden kan&lt;br&gt;åberopas av andra grupper som kan komma att rikta ersättningskrav mot&lt;br&gt;staten. Härtill må anmärkas att det svenska rättssamhället i utpräglad&lt;br&gt;grad kännetecknas av starka krav att lika skall behandlas lika. Om i&lt;br&gt;framtiden skulle dyka upp nya grupper som anser sig ha blivit på lik-&lt;br&gt;nande sätt illa behandlade av myndigheterna - vilket dessvärre inte kan&lt;br&gt;uteslutas - kan det inte undgås att den nu föreslagna lagen kommer att fa&lt;br&gt;viss prejudicerande effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget är intressant också såtillvida att i lagen fastläggs ett be-&lt;br&gt;stämt belopp med vilket ersättning skall utgå. Storleken av ett ideellt&lt;br&gt;skadestånd har inte tidigare reglerats i lag och så bör det enligt&lt;br&gt;Kommittén om ideell skada förbli (se SOU 1995:33 s. 410—413, jfr&lt;br&gt;SOU 1992:84 s. 254 och 256). I förevarande fall talar emellertid goda&lt;br&gt;skäl för att beloppet anges i lag: skadan är densamma, konsekvenserna&lt;br&gt;ligger långt tillbaka i tiden och är svåra att utreda och ett lidande av&lt;br&gt;denna art kan egentligen inte värderas annat än schablonmässigt. Det&lt;br&gt;föreslagna beloppet har bestämts under beaktande av ersättningspraxis.&lt;br&gt;Det får antas att, om riksdagen bestämmer ett visst belopp, detta i sin tur&lt;br&gt;kommer att utgöra en riktpunkt för praxis i dess bedömning av storleken&lt;br&gt;av ideellt skadestånd i jämförbara situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissen utgår från att den föreslagna nämnden kommer att&lt;br&gt;godtas som en domstol i Europakonventionens mening. Det bör erinras&lt;br&gt;om att justitierådet Hans Danelius betecknat Europadomstolens avgö-&lt;br&gt;rande i målet Rolf Gustafson mot Sverige, vari dåvarande Brottsskade-&lt;br&gt;nämnden godtogs som en oavhängig och opartisk domstol, som &amp;quot;något&lt;br&gt;överraskande&amp;quot;, med tillägg att det måste anses ovisst vilka slutsatser som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan dras av avgörandet när det gäller andra liknande organ i Sverige&lt;br&gt;(Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 1997 s. 151). Mot&lt;br&gt;bakgrund av de, vid en jämförelse med Brottsoffermyndighetens nämnd,&lt;br&gt;likartade uppgifterna och den likartade sammansättning och handlägg-&lt;br&gt;ningsordning som föreslås för den nu aktuella nämnden, finner Lagrådet&lt;br&gt;det vara ett rimligt antagande att nämnden, mot bakgrund av avgörandet i&lt;br&gt;Gustafson-målet, kan godtas som en domstol i Europakonventionens me-&lt;br&gt;ning. Att, som anmälts under föredragningen, de kompetenskrav som&lt;br&gt;skall ställas på ersättare för ordföranden kommer att regleras i regerings-&lt;br&gt;föreskrifter och inte i lagen, ändrar inte denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar, med dessa kommentarer, förslagets grunder utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 6 har den som steriliserats rätt till ersättning om han eller&lt;br&gt;hon far antas ha samtyckt till steriliseringen på grund av otillbörlig på-&lt;br&gt;verkan eller annan försumlighet av myndighet. Språkligt sett torde&lt;br&gt;”annan försummelse” knappast kunna jämställas med det mera aktiva&lt;br&gt;uttrycket ”otillbörlig påverkan”. Bestämmelsen kan omformuleras t.ex.&lt;br&gt;enligt följande: ”... får antas ha samtyckt till steriliseringen på grund av&lt;br&gt;att en myndighet har utövat otillbörlig påverkan eller varit försumlig”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall lagen gälla t.o.m. den 31 december 2002. Begräns-&lt;br&gt;ningen av lagens giltighetstid har motiverats med att den tiden bör räcka&lt;br&gt;för nämnden att slutbehandla de ansökningar, som enligt 6 § skall ha&lt;br&gt;kommit in till nämnden före utgången av juni månad 2001. Samtidigt&lt;br&gt;sägs dock att det finns möjlighet att pröva om en förlängning av lagens&lt;br&gt;giltighetstid bör ske, om det skulle visa sig att det mot slutet av tids-&lt;br&gt;perioden alltjämt kommer in nya ansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna begränsningen kan ha flera fördelar. Så t.ex. blir&lt;br&gt;nämndens och dess anställdas uppgifter tidsmässigt avgränsade. Detta&lt;br&gt;kan i sin tur tjäna som riktlinje för nämnden när det gäller arbetet med att&lt;br&gt;snarast möjligt avgöra ersättningsfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenhetsmässigt är det emellertid inte uteslutet att arbetet med vissa&lt;br&gt;ansökningar kan - med uppgiftsinhämtande, kommunicering o.dyl. - dra&lt;br&gt;ut på tiden så att ärendena inte hinner avgöras före den 1 januari 2003.&lt;br&gt;Då står visserligen möjligheten att förlänga lagens giltighetstid till buds,&lt;br&gt;men frågan är om detta är en lämpligare lösning än den som utredningen&lt;br&gt;föreslog, nämligen att nämndens arbete skulle anses avslutat när beslut&lt;br&gt;fattats i samtliga ärenden som kommit in före utgången av juni 2001. Det&lt;br&gt;för förutsättas att nämnden bedriver sitt arbete effektivt och med erfor-&lt;br&gt;derlig skyndsamhet, särskilt med beaktande av att många ersättnings-&lt;br&gt;sökande kan vara till åren komna. Det framstår då som en mer tilltalande&lt;br&gt;lösning att låta nämnden utan någon tidsfrist avsluta sitt arbete innan&lt;br&gt;lagen upphävs. För övrigt kan det inte heller uteslutas att nämnden klarar&lt;br&gt;av att avgöra inneliggande ärenden redan före den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar således att någon begränsning av lagens giltighetstid&lt;br&gt;inte ställs upp utan att lagen upphävs när nämnden har avslutat sitt ar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremiss den 4 februari 1999 (Socialdepartementet) angående&lt;br&gt;rättspsykiatriskt forskningsregister finns också i ett förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i sekretesslagen en paragraf med beteckning 7 kap. 39 § och en&lt;br&gt;bestämmelse om meddelarfriheten i anslutning till denna paragraf. Det&lt;br&gt;förutsätts att en samordning av förslagen sker under det fortsatta&lt;br&gt;beredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Freivalds, Åsbrink, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin,&lt;br&gt;von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren,&lt;br&gt;Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Engqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:71 Ersättning av staten till&lt;br&gt;steriliserade i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:71&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1999:000) om&lt;br&gt;ersättning till steriliserade&lt;br&gt;i vissa fall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 57860, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-03-10 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-03-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-04-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 07:14:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM0371</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 07:14:34</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:SoU13</uppgift>
<ref_dok_id>GM01SoU13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ersättning av staten till steriliserade i vissa fall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>