<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2336206</hangar_id>
 <dok_id>GM037</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>7</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:7</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>7</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-10-08 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:00</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Koncernbeskattningsfrågor för ideella föreningar och stiftelser, m.m. </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM037/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM037</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM037</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:7&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Koncembeskattningsfrågor för ideella föreningar och&lt;br&gt;stiftelser, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM037/prop_199899__7-1.png" style="width:41pt;height:71pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 8 oktober 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att reglerna om skattefrihet för utdelning på&lt;br&gt;näringsbetingade aktier utvidgas till att gälla också utdelningar som&lt;br&gt;tillfaller stiftelser och ideella föreningar. Vidare föreslås att en möjlighet&lt;br&gt;införs att ge koncernbidrag i koncerner där moderföretaget är en stiftelse&lt;br&gt;eller en ideell förening. Samma sak föreslås gälla för ömsesidiga&lt;br&gt;livförsäkringsföretag. Dessutom föreslås inskränkningar i beloppsspärren&lt;br&gt;i lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till rikdagsbeslut................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext..............................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).......4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt......................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningsfonder.............................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underskott av näringsverksamhet....................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.........................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning........................................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Civilrättsliga regler..........................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelser............................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ideella föreningar..............................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Inkomstbeskattning.........................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt.............................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelser............................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ideella föreningar..............................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Deklarationsskyldighet.....................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder för att undvika kedjebeskattning................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Koncernbidrag...............................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försäkringsföretag........................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inskränkning av beloppsspärren vid&amp;nbsp;vissa&amp;nbsp;ägarförändringar.. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsfinansiella effekter................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Författningskommentarer............................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Koncembeskattningsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för ideella föreningar och stiftelser, m.m. Ds&amp;nbsp;1998:4 .....................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Promemorians lagförslag i relevanta delar...............................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Remissinstanser........................................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag....................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande....................................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1998.......51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1960:663) om ersättningsfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1? Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar&lt;br&gt;eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten&lt;br&gt;skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och&lt;br&gt;ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för va-&lt;br&gt;ror, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller&lt;br&gt;även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga&lt;br&gt;varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista&lt;br&gt;affärshändelsen i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid&lt;br&gt;avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventa-&lt;br&gt;rier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av vär-&lt;br&gt;deminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en&lt;br&gt;fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om den&lt;br&gt;skattskyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkes-&lt;br&gt;mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening&lt;br&gt;som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida&lt;br&gt;innehavet av andelen betingas av sådan verksamhet. Detsamma gäller&lt;br&gt;vinst vid icke yrkesmässig avyttring av en medlems fordran på en sådan&lt;br&gt;ekonomisk förening, om medlemskapet betingas av medlemmens&lt;br&gt;näringsverksamhet. I fråga om handelsbolag hänförs till intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet också realisationsvinst vid avyttring av andra&lt;br&gt;tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1&lt;br&gt;mom., 30 § 1 mom. och 31 § samt av förpliktelser som avses i 3 § 1&lt;br&gt;mom. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla sker beskattning som om&lt;br&gt;tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknads-&lt;br&gt;värdet (uttagsbeskattning). Vad nu sagts gäller dock endast om vederlag&lt;br&gt;eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av närings-&lt;br&gt;verksamhet och särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte föreligger. Ut-&lt;br&gt;tag av bränsle från fastighet som är taxerad som lantbruksenhet för upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:851.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värmning av den skattskyldiges privatbostad på denna beskattas ej. Uttag&lt;br&gt;av andra aktier än sådana som utgör omsättningstillgångar enligt punkt 4&lt;br&gt;av anvisningarna till 21 § beskattas inte heller om aktierna delats eller&lt;br&gt;skiftats ut enligt 3 § 7 mom. Ijärde stycket eller 3 § 8 mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänst. Värdet av bilförmån beräknas&lt;br&gt;och 4 av anvisningarna till 42 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning skall även ske&lt;br&gt;- under förutsättning att särskilda&lt;br&gt;skäl mot det inte föreligger -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om verksamheten i en för-&lt;br&gt;värvskälla har upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om en näringsidkare upphört&lt;br&gt;att vara skattskyldig för inkomst av&lt;br&gt;en förvärvskälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om inkomst av en förvärvs-&lt;br&gt;källa skall undantas från beskatt-&lt;br&gt;ning på grund av ett avtal om und-&lt;br&gt;vikande av dubbelbeskattning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fråga om tillgång som har&lt;br&gt;förts över från en del av en&lt;br&gt;förvärvskälla till en annan del, om&lt;br&gt;inkomst av den senare delen men&lt;br&gt;inte av den förra är undantagen från&lt;br&gt;beskattning i Sverige på grund av&lt;br&gt;avtal om undvikande av dubbelbe-&lt;br&gt;skattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i sjätte stycket 2&lt;br&gt;och 3 skall uttagsbeskattning dock&lt;br&gt;inte ske till den del tillgångarna i&lt;br&gt;förvärvskällan knutits till ett fast&lt;br&gt;driftställe i Sverige. Undantas&lt;br&gt;endast en del av inkomsten från en&lt;br&gt;förvärvskälla från beskattning på&lt;br&gt;grund av avtal om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning, gäller sjätte&lt;br&gt;stycket 3 tillgångar som är&lt;br&gt;hänförliga till motsvarande del av&lt;br&gt;förvärvskällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt bestämmelserna i punkterna 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning skall även ske&lt;br&gt;- under förutsättning att särskilda&lt;br&gt;skäl mot det inte föreligger -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om verksamheten i en för-&lt;br&gt;värvskälla har upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om skattskyldighet för inkomst&lt;br&gt;av en förvärvskälla helt eller delvis&lt;br&gt;har upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om inkomst av en förvärvs-&lt;br&gt;källa skall undantas från beskatt-&lt;br&gt;ning på grund av ett avtal om und-&lt;br&gt;vikande av dubbelbeskattning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fråga om tillgång som har&lt;br&gt;förts över från en del av en för-&lt;br&gt;värvskälla till en annan del, om&lt;br&gt;inkomst av den senare delen men&lt;br&gt;inte av den förra är undantagen från&lt;br&gt;beskattning i Sverige på grund av&lt;br&gt;avtal om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i sjätte stycket 2&lt;br&gt;och 3 skall uttagsbeskattning dock&lt;br&gt;inte ske till den del tillgångar i&lt;br&gt;förvärvskällan knutits till ett fast&lt;br&gt;driftställe i Sverige. Undantas&lt;br&gt;endast en del av inkomsten från en&lt;br&gt;förvärvskälla från beskattning på&lt;br&gt;grund av avtal om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning, gäller sjätte&lt;br&gt;stycket 3 tillgångar som är&lt;br&gt;hänförliga till motsvarande del av&lt;br&gt;förvärvskällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;omständigheter som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 3 mom. och 7 § 8 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Äger svenskt aktiebo-&lt;br&gt;lag, svensk ekonomisk förening,&lt;br&gt;svensk sparbank eller svenskt öm-&lt;br&gt;sesidigt skadeförsäkringsföretag&lt;br&gt;(moderföretag) mer än nio tionde-&lt;br&gt;lar av aktierna eller andelarna i ett&lt;br&gt;eller flera svenska aktiebolag eller&lt;br&gt;svenska ekonomiska föreningar&lt;br&gt;(helägda dotterföretag), skall&lt;br&gt;koncernbidrag som moderföretaget&lt;br&gt;lämnar till helägt dotterföretag&lt;br&gt;eller som sådant företag lämnar till&lt;br&gt;moderföretaget eller till annat&lt;br&gt;helägt dotterföretag hos moder-&lt;br&gt;företaget anses som avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad för givaren och skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt för mottagaren, även&lt;br&gt;om bidraget inte för givaren utgör&lt;br&gt;omkostnad för intäkternas förvär-&lt;br&gt;vande eller bibehållande. Som&lt;br&gt;förutsättning för detta gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Äger svenskt aktiebo-&lt;br&gt;lag, svensk ekonomisk förening,&lt;br&gt;svensk sparbank, svenskt ömsesi-&lt;br&gt;digt försäkringsföretag eller sådan&lt;br&gt;svensk stiftelse eller svensk ideell&lt;br&gt;förening som inte är frikallad från&lt;br&gt;skattskyldighet enligt 7 £ 3-6&lt;br&gt;mom. (moderföretag) mer än nio&lt;br&gt;tiondelar av aktierna eller andel-&lt;br&gt;ama i ett eller flera svenska aktie-&lt;br&gt;bolag eller svenska ekonomiska&lt;br&gt;föreningar (helägda dotterföretag),&lt;br&gt;skall koncernbidrag som moder-&lt;br&gt;företaget lämnar till helägt&lt;br&gt;dotterföretag eller som sådant&lt;br&gt;företag lämnar till moderföretag&lt;br&gt;eller till annat helägt dotterföretag&lt;br&gt;hos moderföretaget anses som&lt;br&gt;avdragsgill omkostnad för givaren&lt;br&gt;och skattepliktig intäkt för&lt;br&gt;mottagaren, även om bidraget inte&lt;br&gt;för givaren utgör omkostnad för&lt;br&gt;intäkternas förvärvande eller&lt;br&gt;bibehållande. Som förutsättning&lt;br&gt;för detta gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att varken givare eller mottagare är bostadsföretag enligt 7 mom.,&lt;br&gt;investmentföretag enligt 10 mom. eller förvaltningsföretag enligt 7 § 8&lt;br&gt;mom. andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års&lt;br&gt;taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt&lt;br&gt;under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan&lt;br&gt;dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:854.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till moderföretag,&lt;br&gt;moderföretaget skulle vara ffikallat från skattskyldighet för utdelning&lt;br&gt;som under beskattningsåret hade uppburits från dotterföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till annat dotterföretag,&lt;br&gt;moderföretaget är investmentföretag eller förvaltningsföretag som avses i&lt;br&gt;a eller moderföretaget i annat fall skulle vara antingen frikallat från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits från&lt;br&gt;det givande dotterföretaget eller skattskyldigt för utdelning som under&lt;br&gt;beskattningsåret hade uppburits från det mottagande dotterföretaget samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) att mottagaren inte enligt avtal om undvikande av dubbelbeskattning&lt;br&gt;skall anses ha hemvist i en främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag&lt;br&gt;som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall&lt;br&gt;bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och&lt;br&gt;skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i&lt;br&gt;första stycket a, b och f är uppfyllda och om ägarförhållandena under&lt;br&gt;hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottaga-&lt;br&gt;ren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att motta-&lt;br&gt;garen genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat&lt;br&gt;bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga&lt;br&gt;rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag&lt;br&gt;men inte i annat fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till&lt;br&gt;annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och&lt;br&gt;skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med&lt;br&gt;avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat läm-&lt;br&gt;nas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt eller&lt;br&gt;genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till&lt;br&gt;mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt&lt;br&gt;till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för koncernbidrag far åtnjutas endast av den som visar att för-&lt;br&gt;utsättningar för sådant avdrag föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med vil-&lt;br&gt;ket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig betydelse&lt;br&gt;från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan re-&lt;br&gt;geringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad för&lt;br&gt;givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera av&lt;br&gt;de förutsättningar som anges i första-tredje styckena inte är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning&lt;br&gt;som anges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har uppbu-&lt;br&gt;rits i förhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har uppbu-&lt;br&gt;rits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget&lt;br&gt;enligt 2 § 8 mom. första stycket. Bestämmelserna i tredje stycket nedan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1227.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller inte sådan utdelning pa förlagsinsatser, som är avdragsgill för det&lt;br&gt;utdelande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar&lt;br&gt;värdepapper eller likartad lös egendom och därutöver inte - direkt eller&lt;br&gt;indirekt - bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet&lt;br&gt;(förvaltningsföretag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den&lt;br&gt;mån sammanlagda beloppet av utdelningen motsvaras av annan utdelning&lt;br&gt;än som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket som företaget har beslutat för&lt;br&gt;samma beskattningsår. Som förvaltningsföretag anses inte&lt;br&gt;investmentföretag som avses i 2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening är med un-&lt;br&gt;dantag av investmentföretag och&lt;br&gt;förvaltningsföretag, frikallat från&lt;br&gt;skattskyldighet för utdelning på&lt;br&gt;näringsbetingade aktier eller an-&lt;br&gt;delar. Detsamma gäller svensk&lt;br&gt;sparbank och svenskt ömsesidigt&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretag. Med när-&lt;br&gt;ingsbetingad aktie eller andel av-&lt;br&gt;ses aktie eller andel som inte utgör&lt;br&gt;omsättningstillgång i företagets&lt;br&gt;verksamhet under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening är med un-&lt;br&gt;dantag av investmentföretag och&lt;br&gt;förvaltningsföretag, frikallat från&lt;br&gt;skattskyldighet för utdelning på&lt;br&gt;näringsbetingade aktier eller an-&lt;br&gt;delar. Detsamma gäller svensk&lt;br&gt;sparbank och svenskt ömsesidigt&lt;br&gt;försäkringsföretag samt sådan&lt;br&gt;svensk stiftelse och svensk ideell&lt;br&gt;förening som inte är frikallad från&lt;br&gt;skattskyldighet for utdelning enligt&lt;br&gt;3-6 mom. Med näringsbetingad&lt;br&gt;aktie eller andel avses aktie eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andel som inte utgör&lt;br&gt;omsättningstillgång i företagets&lt;br&gt;verksamhet under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det&lt;br&gt;utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel&lt;br&gt;eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande&lt;br&gt;företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till&lt;br&gt;äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå&lt;br&gt;det nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på&lt;br&gt;aktie eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om detta&lt;br&gt;äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit&lt;br&gt;skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag&lt;br&gt;som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller investmentfö-&lt;br&gt;retaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte&lt;br&gt;uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång&lt;br&gt;av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet,&lt;br&gt;föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien&lt;br&gt;eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande&lt;br&gt;företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;br&gt;Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar&lt;br&gt;tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie&lt;br&gt;eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan sägs för&lt;br&gt;det fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den inkomstbeskattning som den utländska juridiska personen är&lt;br&gt;underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett&lt;br&gt;enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med&lt;br&gt;vilka Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning&lt;br&gt;(avtalsländer) skall anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med&lt;br&gt;den som skulle ha skett enligt denna lag. Denna presumtion gäller dock&lt;br&gt;endast om personens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller av-&lt;br&gt;talsland och verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller&lt;br&gt;de länder där den bedrivs. I det fall personens intäkter endast till obetyd-&lt;br&gt;lig del härrör från verksamhet i andra länder eller från särskilt skattemäs-&lt;br&gt;sigt gynnad verksamhet skall den ändå anses underkastad jämförlig be-&lt;br&gt;skattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är med undantag av investmentföretag och förvalt-&lt;br&gt;ningsföretag, frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller&lt;br&gt;andel i ett bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska ge-&lt;br&gt;menskapen - även om förutsättningarna enligt sjätte stycket inte är för&lt;br&gt;handen - om innehavet av aktier eller andelar i bolaget motsvarar 25 pro-&lt;br&gt;cent eller mer av andelskapitalet i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapen avses utländskt företag som uppfyller villkoren i artikel 2 i det av&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om&lt;br&gt;en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dotterbolag i&lt;br&gt;olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 1995&lt;br&gt;(90/435/EEG). En förutsättning är att den inkomstbeskattning bolaget är&lt;br&gt;underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett&lt;br&gt;enligt denna lag om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.&lt;br&gt;Utdelning från ett svenskt företag som enligt avtal om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i en främmande stat skall vid&lt;br&gt;tillämpning av detta moment behandlas som utdelning på aktie eller an-&lt;br&gt;del i utländsk juridisk person hemmahörande i den främmande staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om&lt;br&gt;ersättningsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;]&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att ett&lt;br&gt;företags ersättningsfond övertas av ett annat företag. För sådant med-&lt;br&gt;givande krävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det ena företaget är moderföretag och det andra företaget är dess&lt;br&gt;helägda dotterföretag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag eller en svensk eko-&lt;br&gt;nomisk förening vars aktier eller andelar till mer än 90 procent ägs av&lt;br&gt;moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera&lt;br&gt;av dess helägda dotterföretag och det andra företaget antingen är ett annat&lt;br&gt;sådant aktiebolag eller sådan ekonomisk förening eller också moderföre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taget eller dess helägda dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket avses med moderföretag&lt;br&gt;svenskt aktiebolag, svensk eko-&lt;br&gt;nomisk förening, svensk sparbank&lt;br&gt;eller svensk ömsesidig skadeför-&lt;br&gt;säkringsanstalt och med helägt&lt;br&gt;dotterföretag svenskt aktiebolag&lt;br&gt;eller svensk ekonomisk förening&lt;br&gt;vars aktier eller andelar till mer än&lt;br&gt;90 procent ägs av moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket avses med moderföretag&lt;br&gt;svenskt aktiebolag, svensk eko-&lt;br&gt;nomisk förening, svensk sparbank,&lt;br&gt;svenskt ömsesidigt försäk-&lt;br&gt;ringsföretag eller sådan svensk&lt;br&gt;stiftelse eller svensk ideell&lt;br&gt;förening som inte är frikallad från&lt;br&gt;skattskyldighet enligt 7 § 3-6&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt och med helägt&lt;br&gt;dotterföretag svenskt aktiebolag&lt;br&gt;eller svensk ekonomisk förening&lt;br&gt;vars aktier eller andelar till mer än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90 procent ägs av moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en ersättningsfond övertagits skall det anses som om det övertag-&lt;br&gt;ande företaget gjort avsättning till fonden vid den tidpunkt då det över-&lt;br&gt;låtande företaget gjorde avsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;omständigheter som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:783.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om&lt;br&gt;avdrag för underskott av näringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3-5 §§ lagen (1993:1539) om avdrag för&lt;br&gt;underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses aktiebolag,&lt;br&gt;ekonomisk förening, stiftelse,&lt;br&gt;ideell förening, sparbank, försäk-&lt;br&gt;ringsbolag eller utländskt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller annan&lt;br&gt;person än&lt;br&gt;Med annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses aktiebolag,&lt;br&gt;ekonomisk förening, bankaktie-&lt;br&gt;bolag, sparbank, försäkringsbolag&lt;br&gt;eller utländskt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förlustföretag avses ett företag med underskott beskattningsåret&lt;br&gt;närmast före det beskattningsår företaget omfattats av en sådan ägar-&lt;br&gt;förändring som anges i 4 eller 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med annat rättssubjekt avses&lt;br&gt;fysisk person, dödsbo, stiftelse,&lt;br&gt;ideell förening&lt;br&gt;utländsk juridisk&lt;br&gt;utländskt bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättssubjekt avses även handels-&lt;br&gt;bolag i vilket subjekt av de slag&lt;br&gt;som anges i föregående mening är&lt;br&gt;delägare. Närstående räknas som&lt;br&gt;en person. Med närstående avses&lt;br&gt;föräldrar, far- och morföräldrar,&lt;br&gt;make, avkomling, avkomlings&lt;br&gt;make, syskon, syskons make och&lt;br&gt;avkomling. Med avkomling avses&lt;br&gt;även styvbarn och fosterbarn. Med&lt;br&gt;närstående avses även dödsbon&lt;br&gt;och handelsbolag i vilka någon&lt;br&gt;sådan person som anges i fjärde&lt;br&gt;och femte meningarna är delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med gammalt underskott avses underskott som kvarstår från&lt;br&gt;beskattningsåret närmast före det beskattningsår då ett förlustföretag&lt;br&gt;omfattats av en sådan ägarförändring som anges i 4 eller 5 § eller utgjort&lt;br&gt;överlåtande eller övertgande företag i sådan fusion, ombildning eller&lt;br&gt;övertagande som anges i 12 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med annat rättssubjekt avses&lt;br&gt;fysisk person, dödsbo eller annan&lt;br&gt;utländsk juridisk person än&lt;br&gt;utländskt bolag. Med annat&lt;br&gt;rättssubjekt avses även handels-&lt;br&gt;bolag i vilket subjekt av de slag&lt;br&gt;som anges i föregående mening är&lt;br&gt;delägare. Närstående räknas som&lt;br&gt;en person. Med närstående avses&lt;br&gt;föräldrar, far- och morföräldrar,&lt;br&gt;make, avkomling, avkomlings&lt;br&gt;make, syskon, syskons make och&lt;br&gt;avkomling. Med avkomling avses&lt;br&gt;även styvbarn och fosterbarn. Med&lt;br&gt;närstående avses även dödsbon&lt;br&gt;och handelsbolag i vilka någon&lt;br&gt;sådan person som anges i fjärde&lt;br&gt;och femte meningarna är delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1617.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förlustforetag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om ett&lt;br&gt;foretag (den nya ägaren) fatt bestämmande inflytande över&lt;br&gt;förlustföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller&lt;br&gt;ett moderföretag till ett sådant företag fatt bestämmande inflytande över&lt;br&gt;ett annat företag (det nya dotterföretaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första och&lt;br&gt;andra styckena skall ett företag&lt;br&gt;anses ha ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande över ett annat foretag&lt;br&gt;om det senare företaget är&lt;br&gt;dotterföretag till det förra företaget&lt;br&gt;enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385), 1 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar, 1 kap. 6 § bankaktie-&lt;br&gt;bolaglagen (1987:618), 1 kap. 2 §&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619), 1 kap.&lt;br&gt;5 &amp;nbsp;§ lagen (1995:1570) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemsbanker eller 1 kap. 9 §&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713). Ett utländskt bolag&lt;br&gt;skall anses ha ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande över ett foretag om&lt;br&gt;företaget skulle ha varit ett&lt;br&gt;dotterföretag till det utländska&lt;br&gt;bolaget om detta varit ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första och&lt;br&gt;andra styckena skall ett företag&lt;br&gt;anses ha ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande över ett annat företag&lt;br&gt;om det senare företaget är&lt;br&gt;dotterföretag till det förra företaget&lt;br&gt;enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385), 1 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar, 1 kap. 2 § sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619), 1 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1995:1570) om medlemsbanker, 1&lt;br&gt;kap. 9 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) eller 1 kap. 5 §&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220). Ett&lt;br&gt;utländskt bolag eller en ideell&lt;br&gt;förening skall anses ha ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över ett&lt;br&gt;företag om företaget skulle ha&lt;br&gt;varit ett dotterföretag till det&lt;br&gt;utländska bolaget eller den ideella&lt;br&gt;föreningen om bolaget eller&lt;br&gt;föreningen varit ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förlustföretag skall - i annat fall än som anges i 4 § första stycket -&lt;br&gt;anses ha omfattats av en ägarförändring om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett annat rättssubjekt (den nya ägaren) fatt bestämmande inflytande&lt;br&gt;över förlustföretaget eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. - i annat fall än som anges i 1 - ett armat rättssubjekts förvärv av&lt;br&gt;aktier eller andelar i förlustföretaget medför att under en period som om-&lt;br&gt;fattar fem beskattningsår för företaget, förvärvaren förvärvat aktier eller&lt;br&gt;andelar med minst fem procent av samtliga röster i företaget och till-&lt;br&gt;sammans med andra, som utgör annat rättssubjekt och som under perio-&lt;br&gt;den förvärvat aktier eller andelar i företaget (de nya ägarna) med för var&lt;br&gt;och en minst fem procent av samtliga röster i företaget, sammantaget&lt;br&gt;förvärvat aktier eller andelar med mer än hälften av samtliga röster i&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat rättssubjekt skall vid Ett annat rättssubjekt skall vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1588.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvat aktier eller andelar med&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat rättssubjekt skall vid&lt;br&gt;tillämpning av första stycket 1&lt;br&gt;anses ha bestämmande inflytande&lt;br&gt;över ett företag om företaget&lt;br&gt;skulle ha varit dotterföretag till&lt;br&gt;rättssubjektet om detta hade varit&lt;br&gt;ett aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer än hälften av samtliga röster i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat rättssubjekt skall vid&lt;br&gt;tillämpning av första stycket 1&lt;br&gt;anses ha bestämmande inflytande&lt;br&gt;över ett företag om företaget&lt;br&gt;skulle ha varit dotterföretag till&lt;br&gt;rättssubjektet om detta hade varit&lt;br&gt;ett aktiebolag. Första stycket skall&lt;br&gt;inte tillämpas om det be-&lt;br&gt;stämmande inflytandet eller för-&lt;br&gt;värvet erhålls genom arv, testa-&lt;br&gt;mente, bodelning eller genom änd-&lt;br&gt;rade familjeförhållanden. Första&lt;br&gt;stycket 1 skall inte tillämpas om&lt;br&gt;den nya ägaren de två närmast&lt;br&gt;föregående beskattningsåren haft&lt;br&gt;ställning som företagsledare enligt&lt;br&gt;punkt 14 av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I skattereformen gjordes inga förändringar i fråga om beskattningsreg-&lt;br&gt;lerna för stiftelser och ideella föreningar. Frågan om dessa företagsfor-&lt;br&gt;mer skulle omfattas av reglerna om skattefrihet för utdelning på närings-&lt;br&gt;betingade aktier fick anstå i avvaktan på Stiftelse- och föreningsskatte-&lt;br&gt;kommitténs förslag (prop. 1989/90:110 s. 552 och 579). Kommitténs&lt;br&gt;betänkande Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar&lt;br&gt;(SOU 1995:63) berörde emellertid inte den frågan. Inte heller frågan om&lt;br&gt;rätt att ge koncernbidrag skall finnas i fall där moderföretaget är en stif-&lt;br&gt;telse eller en ideell förening togs upp. Inom Finansdepartementet har&lt;br&gt;promemorian Koncembeskattningsfrågor för ideella föreningar och stif-&lt;br&gt;telser, m.m. (Ds 1998:4) utarbetats. En sammanfattning av promemorian&lt;br&gt;och dess lagförslag finns i bilaga 1 respektive bilaga 2. Promemorian har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.&lt;br&gt;En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet (dnr Fi98/121). De nämnda skattefrågorna tas nu upp till&lt;br&gt;behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlades också vissa andra företagsskattefrågor.&lt;br&gt;Där föreslogs dels en inskränkning av beloppsspärrens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet,&lt;br&gt;dels ökade möjligheter att föra över expansionsmedel och periodiserings-&lt;br&gt;fond vid byte av företagsform. I denna proposition tas endast frågan om&lt;br&gt;inskränkningar av beloppsspärren upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under beredningen av ärendet har det uppmärksammats att&lt;br&gt;uppräkningen i 2 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;(SIL) av vilka moderföretag som kan ge koncernbidrag bör ändras.&lt;br&gt;Ändringen avser ömsesidiga försäkringsföretag och är av&lt;br&gt;rättelsekaraktär. En motsvarande justering görs bl.a. även i 7 § 8 mom.&lt;br&gt;SIL beträffande vilka företag som kan ta emot utdelning på&lt;br&gt;näringsbetingade aktier utan beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 20 maj 1998 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran, se bilaga 5. Vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar har gjorts i förhållande till lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Som en bakgrund till förslagen ges en sammanfattande beskrivning av de&lt;br&gt;civil- och skatterättsliga reglerna för stiftelser och ideella föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Civilrättsliga regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen (1994:1220) trädde i kraft den 1 januari 1996 (prop.&lt;br&gt;1993/94:9, bet 1993/94:LU12, rskr. 1993/94:225). I stiftelselagen finns i&lt;br&gt;första hand bestämmelser om ”stiftelser i allmänhet”. De kan delas in i&lt;br&gt;två huvudtyper, nämligen avkastningsstiftelser och verksamhetsstiftelser&lt;br&gt;(jfr ovan angivna prop. s. 40 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det karaktäristiska for den första typen är att stiftelsen tillgodoser sitt&lt;br&gt;syfte genom att ur den löpande avkastningen på förmögenheten utge&lt;br&gt;kontanta bidrag till som regel fysiska personer. Stiftelsens förmögenhet&lt;br&gt;består ofta av värdepapper eller banktillgodohavanden. Stiftelsen far i&lt;br&gt;princip inte förbruka medel för annat än for det av stiftaren bestämda&lt;br&gt;syftet och den av honom bestämda förmånstagar- eller destinatärskretsen.&lt;br&gt;En avkastningsstiftelse är således i praktiken förhindrad att bedriva&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det karaktäristiska for den andra typen av stiftelse är att den som regel&lt;br&gt;tillgodoser sitt syfte genom att utöva näringsverksamhet. Det kan t.ex.&lt;br&gt;gälla att mot betalning tillhandahålla sjukvård eller meddela undervis-&lt;br&gt;ning. Tidigare var verksamhetsstiftelser i första hand inriktade på att&lt;br&gt;främja just behov av utbildning eller social omvårdnad. Numera finns&lt;br&gt;denna typ av stiftelser även inom bostadssektorn, det massmediala&lt;br&gt;området och inom kultursektorn. Antalet verksamhetsstiftelser är lågt i&lt;br&gt;jämförelse med andra företagsformer. Stiftelselagen omfattar också&lt;br&gt;insamlingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse bildas genom att stiftaren förordnar att han for ett bestämt&lt;br&gt;ändamål vill skapa en varaktigt bestående, självständig förmögenhet av&lt;br&gt;egendom som han i enlighet med förordnandet tillskjuter själv. Stiftarens&lt;br&gt;förordnande skall som regel vara skriftligt och undertecknat av honom.&lt;br&gt;Härutöver krävs for uppkomsten av en stiftelse att den för stiftelsen av-&lt;br&gt;sedda egendomen är avskild, vilket är fallet när den har tagits om hand av&lt;br&gt;någon som har åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse har rättskapacitet. Det innebär att den kan förvärva rättig-&lt;br&gt;heter och åta sig skyldigheter samt fora talan infor domstolar och andra&lt;br&gt;myndigheter. Stiftelser har rätt att bedriva näringsverksamhet i eget&lt;br&gt;namn. Endast stiftelsens tillgångar svarar for stiftelsens förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftaren har i princip frihet att bestämma hur stiftelsen skall förvaltas.&lt;br&gt;Det finns dock vissa tvingande föreskrifter i stiftelselagen. Styrelsen for&lt;br&gt;en stiftelse far t.ex. inte bestå av enbart stiftaren eller stiftarna. Det finns&lt;br&gt;vidare regler om jäv for styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen innehåller bestämmelser om två olika förvaltningsfor-&lt;br&gt;mer, nämligen egen förvaltning och anknuten förvaltning. Stiftaren väljer&lt;br&gt;själv förvaltningsform. Förvaltningsformen är egen förvaltning om for-&lt;br&gt;valtningsåtagandet har lämnats av en eller flera fysiska personer och an-&lt;br&gt;knuten förvaltning om förvaltningsåtagandet har lämnats av en juridisk&lt;br&gt;person. I det förstnämnda fallet ankommer det på den eller de fysiska&lt;br&gt;personerna att bilda ett organ (styrelse) som sköter stiftelsens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra fallet är det den juridiska personen som är organ (förvaltare)&lt;br&gt;för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för förvaltningen av en stiftelse vilar ytterst på dess styrelse&lt;br&gt;eller förvaltare. I förvaltningen ingår bl.a. att se till att föreskrifterna i&lt;br&gt;stiftelseförordnandet följs. Vidare skall förvaltaren svara för att stiftel-&lt;br&gt;sens förmögenhet är placerad på ett godtagbart sätt, i den mån det inte&lt;br&gt;följer av stiftelseförordnandet hur förmögenheten skall vara placerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse far inte låna ut pengar eller ställa säkerhet till förmån för&lt;br&gt;stiftaren eller förvaltaren. För att förhindra kringgåenden omfattar&lt;br&gt;förbudet även närstående till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse är bokföringsskyldig bl.a. om den utövar näringsverksam-&lt;br&gt;het eller om den är moderföretag (moderstiftelse) i en koncern. Skyldig-&lt;br&gt;heten omfattar såväl löpande bokföring som årsbokslut och en på årsbok-&lt;br&gt;slutet grundad, offentlig årsredovisning. Stiftelser som inte är bokför-&lt;br&gt;ingsskyldiga är skyldiga att föra räkenskaper över inbetalningar till och&lt;br&gt;utbetalningar från stiftelsen. Räkenskaperna skall varje år avslutas med&lt;br&gt;en sammanställning. Alla stiftelser skall ha minst en revisor och stiftelser&lt;br&gt;som är årsredovisningsskyldiga skall ha minst en auktoriserad eller god-&lt;br&gt;känd revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänhet är länsstyrelsen i det län där en stiftelses styrelse eller för-&lt;br&gt;valtare har sitt säte tillsynsmyndighet för stiftelsen. Bl.a. stiftelser som är&lt;br&gt;årsredovisningsskyldiga skall vara registrerade i ett offentligt stiftelsere-&lt;br&gt;gister. Registreringsmyndighet är den länstyrelse som är tillsynsmyndig-&lt;br&gt;het för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Ideella föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte någon civilrättslig lagstiftning avseende ideella föreningar.&lt;br&gt;Därmed finns det inte heller någon legaldefinition av begreppet ideell&lt;br&gt;förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ideella föreningarna kan delas in i två huvudgrupper (jfr LU&lt;br&gt;1982/83:22). Den ena är sådana föreningar som har annat ändamål än att&lt;br&gt;främja sina medlemmars ekonomiska intressen, t.ex. föreningar för reli-&lt;br&gt;gionsutövning, politisk verksamhet, forskning, välgörenhet, idrott, djur-&lt;br&gt;skydd. Den andra huvudgruppen är föreningar som syftar till att främja&lt;br&gt;sina medlemmars ekonomiska intressen på annat sätt än genom&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet. Exempel på sådana är arbetsgivareföreningar,&lt;br&gt;fackföreningar och branschsammanslutningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praxis anses att en ideell förening far rättskapacitet då den har antagit&lt;br&gt;stadgar med tillräckligt preciserat innehåll och valt styrelse. Förbindelser&lt;br&gt;som ingås med en sådan förening binder endast föreningen, inte de en-&lt;br&gt;skilda medlemmarna. Om föreningen inte uppfyller de angivna grundför-&lt;br&gt;utsättningarna blir avtal som ingås för föreningens räkning bindande en-&lt;br&gt;dast för dem som har ingått detta avtal. Enligt praxis anses vidare följ-&lt;br&gt;ande principer gälla. Styrelsen har rätt att företräda föreningen om inte&lt;br&gt;stadgarna säger något annat. Stadgarna avgör föreningens organisation&lt;br&gt;och inre rättsförhållanden. Styrelsen sköter löpande ärenden och andra&lt;br&gt;ärenden som stadgarna eller föreningsstämman anförtror denna. I övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är föreningsstämman beslutande genom i regel enkel majoritet, om inte&lt;br&gt;stadgarna föreskriver annat. Särskilt ingripande beslut, t.ex. ändring av&lt;br&gt;föreningens ändamål, torde kräva samtycke från alla medlemmar. Beslut&lt;br&gt;som strider mot föreningens ändamål eller som otillbörligt gynnar vissa&lt;br&gt;medlemmar på andras bekostnad är ogiltiga, om inte alla medlemmar,&lt;br&gt;eller i det sistnämnda fallet de vilkas rätt eftersätts, ger sitt samtycke.&lt;br&gt;Frågor om ideell förenings beslut att utesluta medlem kan, i vart fall om&lt;br&gt;det rör formella förutsättningar, prövas av domstol. Beträffande före-&lt;br&gt;ningar med utpräglat idéburen inriktning, närmast religiösa föreningar,&lt;br&gt;har det ansetts ankomma på föreningen själv att avgöra om en medlem&lt;br&gt;bör uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideella föreningar kan bedriva näringsverksamhet. En begränsande&lt;br&gt;faktor är emellertid den i praxis utbildade principen att en sådan förening&lt;br&gt;inte med bibehållen rättssubjektivitet kan bedriva ekonomisk verksamhet&lt;br&gt;i syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Åtminstone i teo-&lt;br&gt;rin gäller därför att den ideella föreningen kan bedriva egentlig närings-&lt;br&gt;verksamhet endast under förutsättning att syftet är något annat än att&lt;br&gt;främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Inom den ramen finns det&lt;br&gt;däremot inte några hinder mot näringsverksamhet (jfr SOU 1995:63 s.&lt;br&gt;85).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkande ideella föreningar är bokföringsskyldiga. I större före-&lt;br&gt;ningar måste enligt 1980 års årsredovisningslag en offentlig årsredovis-&lt;br&gt;ning avges. Denna omfattar resultat- och balansräkningar samt i de allra&lt;br&gt;största föreningarna dessutom en förvaltningsberättelse. En ideell före-&lt;br&gt;ning kan vidare vara skyldig att ha en auktoriserad revisor samt att låta&lt;br&gt;sig registreras i handelsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Inkomstbeskattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideella föreningar och stiftelser är som huvudregel skattskyldiga för all&lt;br&gt;inkomst. De beskattas enbart statligt. Skattesatsen är som för andra juri-&lt;br&gt;diska personer 28 procent av den beskattningsbara inkomsten. All in-&lt;br&gt;komst hänförs till inkomstslaget näringsverksamhet. Inkomstberäkningen&lt;br&gt;görs i princip enligt de generella reglerna för bolagsbeskattningen. All-&lt;br&gt;männyttiga stiftelser och allmännyttiga föreningar är dock i betydande&lt;br&gt;utsträckning skattepriviligierade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av stiftelserna har sådana kvalificerat allmännyttiga ändamål&lt;br&gt;att deras skattskyldighet enligt reglerna i 7 § 6 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt (SIL) är begränsad till inkomst av näringsverk-&lt;br&gt;samhet som hänför sig till innehav av fastighet eller till rörelse. I&lt;br&gt;praktiken innebär detta att s.k. kvalificerat allmännyttiga stiftelser varken&lt;br&gt;beskattas för löpande kapitalavkastning eller reavinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en stiftelse skall hänföras till denna kategori skall den ha till&lt;br&gt;huvudsakligt ändamål att stärka rikets försvar, främja vård och uppfost-&lt;br&gt;ran av barn, stödja undervisning eller utbildning, utöva hjälpverksamhet&lt;br&gt;bland behövande, främja vetenskaplig forskning eller nordiskt samarbete.&lt;br&gt;Den begränsade skattskyldigheten förutsätter också att stiftelsen inte har&lt;br&gt;till ändamål att gynna viss familj eller vissa familjer eller bestämda per-&lt;br&gt;soner (familjestiftelse). Ytterligare en förutsättning är att stiftelsen&lt;br&gt;löpande använder minst cirka 80 procent av avkastningen för det allmän-&lt;br&gt;nyttiga ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Ideella föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ideella föreningarna är fr.o.m. 1979 års taxering i stor utsträckning&lt;br&gt;befriade från inkomstskatt (prop. 1976/77:135, SkU 1976/77:45, SFS&lt;br&gt;1977:572). En ideell förening som uppfyller vissa villkor är skattebefriad&lt;br&gt;för all annan inkomst än sådan inkomst av näringsverksamhet som hän-&lt;br&gt;för sig till innehav av fastighet eller till rörelse (7 § 5 mom. fjärde stycket&lt;br&gt;jämfört med första stycket SIL). Ett första villkor är att föreningen har&lt;br&gt;till huvudsakligt syfte att - utan begränsningar till vissa bestämda&lt;br&gt;personers ekonomiska intressen - främja sådana allmännyttiga ändamål&lt;br&gt;som enligt 7 § 6 mom. SIL leder till skattebefrielse för stiftelse eller&lt;br&gt;andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala,&lt;br&gt;politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella&lt;br&gt;ändamål. Föreningen skall i princip uteslutande tillgodose det&lt;br&gt;kvalificerade ändamålet. Det krävs vidare att föreningen är öppen, dvs.&lt;br&gt;ingen får vägras medlemskap om det inte finns särskilda skäl. Slutligen&lt;br&gt;skall föreningen bedriva verksamhet som är skälig med hänsyn till dess&lt;br&gt;inkomster. I allmänhet krävs att föreningen använder minst 80 procent av&lt;br&gt;sin inkomst till det priviligierade ändamålet sett över en längre&lt;br&gt;tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även fastighetsinkomster undantas från skattskyldighet om fastigheten&lt;br&gt;till övervägande del används i den allmännyttiga verksamheten (7 § 5&lt;br&gt;mom. första stycket SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmännyttiga ideella föreningar frikallas vidare från skattskyldighet&lt;br&gt;för sådan inkomst av näringsverksamhet som har naturlig anknytning till&lt;br&gt;föreningens allmännyttiga ändamål eller som av hävd utnyttjats som&lt;br&gt;finansieringskälla för ideellt arbete. Ett exempel på en näringsverksamhet&lt;br&gt;som kan anses ha naturlig anknytning till föreningens ändamål är att en&lt;br&gt;idrottsförening anordnar en mindre servering för dem som använder&lt;br&gt;föreningens anläggningar. Till verksamhet som av hävd utnyttjas för att&lt;br&gt;finansiera den ideella verksamheten räknas bl.a. anordnande av bingo,&lt;br&gt;fester, basarer samt försäljnings- och insamlingskampanjer. Från en all-&lt;br&gt;männyttig ideell förenings taxerade inkomst medges enligt 8 § SIL ett&lt;br&gt;grundavdrag om 15 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den ursprungliga lydelsen av skattefrihetsregeln gällde skattebe-&lt;br&gt;frielsen ”sådan inkomst av ... rörelse som till huvudsaklig del härrör från&lt;br&gt;verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga&lt;br&gt;ändamål”. Enligt förarbetena skulle huvudsaklighetsbedömningen göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt för varje förvärvskälla (prop. 1976/77:135 s. 85). Innebörden var&lt;br&gt;att all inkomst av en förvärvskälla undantogs från beskattning om verk-&lt;br&gt;samheten i förvärvskällan till huvudsaklig del (80 - 85 procent) var av&lt;br&gt;sådant slag att den i princip var skattefri. Om denna förutsättning inte var&lt;br&gt;uppfylld skulle all inkomst av förvärvskällan beskattas. Indelningen i&lt;br&gt;förvärvskällor inom inkomstslaget rörelse skulle göras enligt då gällande&lt;br&gt;bestämmelser i 18 § kommunalskattelagen (1928:370), KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med 1990 års skattereform slopades förvärvskälleindel-&lt;br&gt;ningen för juridiska personer och alla inkomster hänförs till en och&lt;br&gt;samma förvärvskälla. Det ansågs emellertid att skattefrihetsreglema för&lt;br&gt;ideella föreningar (liksom för stiftelser) skulle behållas i sak oförändrade&lt;br&gt;i avvaktan på resultatet av Stiftelse- och föreningsskattekommitténs ar-&lt;br&gt;bete. I detta syfte gjordes ett tillägg i 7 § 5 mom. SIL som klargör att&lt;br&gt;skattebefrielse kommer i fråga beträffande inkomst som hänför sig till&lt;br&gt;”särskild förvärvsverksamhet avseende rörelse” och att huvudsaklighets-&lt;br&gt;bedömningen skall avse inkomsten av den enhet som den särskilda för-&lt;br&gt;värvsverksamheten utgör. Med uttrycket ”särskild förvärvsverksamhet”&lt;br&gt;åsyftas vad som enligt äldre bestämmelser i 18 § KL utgjorde en särskild&lt;br&gt;förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse (se prop. 1989/90:110 s. 579&lt;br&gt;och 707).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Deklarationsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 8 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrollupp-&lt;br&gt;gifter (LSK) är allmännyttiga ideella föreningar deklarationsskyldiga om&lt;br&gt;bruttointäkterna överstiger 15 000 kr. För övriga ideella föreningar samt&lt;br&gt;avkastningsstiftelser och verksamhetsstiftelser är gränsen 100 kr. Dekla-&lt;br&gt;rationsskyldighet föreligger också om de skattepliktiga förmögenhetstill-&lt;br&gt;gångama överstiger 25 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förening eller stiftelse är helt eller delvis frikallad från skatt-&lt;br&gt;skyldighet skall en s.k. särskild uppgift lämnas till skattemyndigheten.&lt;br&gt;Den skall ta upp inkomster och utgifter under räkenskapsåret samt&lt;br&gt;tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut. Vidare skall&lt;br&gt;upplysning lämnas om de omständigheter som anses motivera frikallelse&lt;br&gt;från skattskyldighet (2 kap. 26 § LSK). Bestämmelserna om&lt;br&gt;förseningsavgift gäller för särskild uppgift [5 kap. 5 § taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324)].&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Åtgärder för att undvika kedjebeskattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om skattefrihet för utdelning på&lt;br&gt;näringsbetingade aktier utvidgas till att gälla också utdelningar som&lt;br&gt;tillfaller stiftelser och ideella föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning skall ske om skattskyldighet för inkomst av en&lt;br&gt;förvärvskälla helt eller delvis har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Skiljer sig från regeringens vad gäller frågan Prop- 1998/99:7&lt;br&gt;om uttagsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller har inte haft några synpunkter i sak. Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund anser t.ex. att det ur neutralitetssynpunkt är&lt;br&gt;motiverat att medge ideella föreningar och stiftelser skattefrihet på&lt;br&gt;näringsbetingade aktier och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund&lt;br&gt;SRF anser att det är angeläget att förslaget genomförs, eftersom det&lt;br&gt;bidrar till att öka enhetligheten i skattereglerna. Riksskatteverket (RSV)&lt;br&gt;avstyrker förslaget såvitt gäller de ideella föreningarna. RSV anser att om&lt;br&gt;skattefrihet införs för utdelning på näringsbetingade aktier och andelar&lt;br&gt;till ideella föreningar kommer sådan utdelning att i stor utsträckning bli&lt;br&gt;obeskattad. Att ett sådant förhållande redan gäller för sparbanker och&lt;br&gt;ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter, som också är enkelbeskattade, är&lt;br&gt;enligt RSV:s mening inte tillräckligt starkt motiv för att införa det även&lt;br&gt;för ideella föreningar. Sparbanker och försäkringsföretag står under&lt;br&gt;särskild samhällelig kontroll och förekommer i ett tämligen litet antal.&lt;br&gt;För ideella föreningar finns i dag ingen jämförbar reglerande lagstiftning.&lt;br&gt;Det är tämligen lätt att bilda eller lägga ned en ideell förening. Någon&lt;br&gt;allmän registrering sker inte. Antalet föreningar överstiger vida det antal,&lt;br&gt;som sparbanker och ömsesidiga skadeförsäkringsföretag förekommer i.&lt;br&gt;Även om en näringsidkande ideell förening är bokföringsskyldig har&lt;br&gt;föreningarna ofta svårt att fullgöra bokföringsskyldigheten på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt. En ideell förening kan utan större kompliktationer&lt;br&gt;tillägna sig en annan skattestatus genom en förändring av ändamåls- och&lt;br&gt;fullfölj dsrekvisit. Det finns inte heller krav på styrelsesammansättning,&lt;br&gt;revision och liknande. Svenska Revisorssamfundet SRS avstyrker&lt;br&gt;förslaget, som enligt samfundets uppfattning kan öppna möjligheter till&lt;br&gt;skatteundandragande. Detta i kombination med att stiftelser och ideella&lt;br&gt;föreningar är mindre lämpliga associationsformer för att bedriva&lt;br&gt;näringsverksamhet gör att behovet av åtgärderna inte framstår som&lt;br&gt;påkallat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I Sverige beskattas ett aktiebolags&lt;br&gt;eller en ekonomisk förenings vinst både i företagsledet genom&lt;br&gt;bolagsskatten och i ägarledet genom beskattning av utdelning eller&lt;br&gt;reavinst. Skatteplikt för aktieutdelning innebär att skatt skulle tas ut i&lt;br&gt;flera led i företagssektorn när en utdelningsinkomst slussas genom en&lt;br&gt;koncern. I sådana fall talar man om kedjebeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förhindra kedjebeskattning finns särskilda regler. Enligt 7 § 8&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) är vissa kategorier&lt;br&gt;av ägarföretag frikallade från skattskyldighet på s.k. näringsbetingade&lt;br&gt;aktier och andelar. Som näringsbetingad aktie eller andel anses aktie eller&lt;br&gt;andel under förutsättning antingen att ägarföretaget har ett aktie- eller an-&lt;br&gt;delsinnehav i det utdelande företaget som motsvarar minst en fjärdedel&lt;br&gt;av röstetalet i det företaget eller att det görs sannolikt att innehavet av&lt;br&gt;aktien eller andelen betingas av verksamhet som bedrivs av företaget&lt;br&gt;eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organi-&lt;br&gt;satoriska förhållanden kan anses stå det nära. Aktien eller andelen får inte&lt;br&gt;vara omsättningstillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för detta undantag från kedjebeskattning är att det har ansetts&lt;br&gt;rimligt att inte beskatta ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som&lt;br&gt;tar emot utdelning om aktie- eller andelsinnehavet utgör ett alternativ till&lt;br&gt;den verksamhet som företaget självt bedriver. Skattefrihet för utdel-&lt;br&gt;ningen har däremot inte ansetts motiverad om innehavet har karaktär av&lt;br&gt;ren kapitalplacering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om skattefrihet för utdelning på näringsbetingade aktier och&lt;br&gt;andelar i 7 § 8 mom. SIL gällde tidigare endast för aktiebolag och eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar. I samband med skattereformen utvidgades reglerna&lt;br&gt;till att gälla också utdelningar som tillfaller ömsesidiga skadeförsäkrings-&lt;br&gt;företag och sparbanker. Skälen för denna utvidgning framgår av skattere-&lt;br&gt;formens förarbeten (prop. 1989/90:110 s. 551 f.). Här framhålls att det&lt;br&gt;primära syftet med bestämmelserna - att undanta vinster från kedjebe-&lt;br&gt;skattning - i och för sig talar mot en utvidgning av skattefriheten för&lt;br&gt;denna typ av företag, eftersom de saknar ägare. Å andra sidan framstår&lt;br&gt;det som omotiverat att skattereglerna skall avhålla sådana företag från att&lt;br&gt;lägga vissa funktioner i ett dotterbolag eller från att samverka med andra&lt;br&gt;i gemensamägda bolag. Vid den avvägningen väger, enligt föredragande&lt;br&gt;statsrådet, det senare skälet tyngre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i och för sig riktigt att inte vare sig stiftelser eller ideella före-&lt;br&gt;ningar är lämpliga associationsformer för att bedriva näringsverksamhet.&lt;br&gt;För stiftelsernas del behandlas frågan i förarbetena till stiftelselagen&lt;br&gt;(prop. 1993/94:9 s. 60 f.). Det ställningstagande som görs där är dock att&lt;br&gt;stiftelser även fortsättningsvis skall ha rätt att bedriva näringsverksamhet.&lt;br&gt;Det finns sannolikt omkring 50 000 stiftelser i landet. Det övervägande&lt;br&gt;flertalet av dem främjar syften som från samhällets synpunkt är&lt;br&gt;angelägna. Stiftelserna förvaltar en stor förmögenhetsmassa och de delar&lt;br&gt;årligen ut ansenliga belopp, främst till stöd åt den vetenskapliga&lt;br&gt;forskningen. Stiftelsen har även blivit en vanlig form för samverkan&lt;br&gt;mellan staten och/eller kommuner på ena sidan samt privata intressenter&lt;br&gt;på den andra sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de ideella föreningarna finns - som tidigare framhållits -&lt;br&gt;inte någon associationsrättslig reglering. Den ideella föreningen är&lt;br&gt;emellertid en tillåten företagsform även om den i praxis utbildade&lt;br&gt;principen att en sådan förening inte med bibehållen rättssubjekti vitet kan&lt;br&gt;bedriva ekonomisk verksamhet i syfte att främja medlemmarnas ekono-&lt;br&gt;miska intressen är en begränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör skattelagstiftningen i princip vara neu-&lt;br&gt;tral i förhållande till olika möjliga företagsformer. I den mån någon asso-&lt;br&gt;ciationsform bedöms vara olämplig för näringsverksamhet bör det i&lt;br&gt;första hand hanteras i den civilrättsliga lagstiftningen. En annan sak är&lt;br&gt;givetvis att civilrättsliga regler ur skatteperspektiv kan vara bristfälliga&lt;br&gt;och motivera en skattemässig särbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV:s och Svenska Revisorsamfundets SRS kritik kan till stor del&lt;br&gt;sammanfattas med att man befarar att förslagen ger möjligheter till&lt;br&gt;skatteundandragande. Riskerna för skatteundandragande och för en&lt;br&gt;lagstridig användning av stiftelser resp, ideella föreningar skall&lt;br&gt;naturligtvis inte underskattas. Som påpekats av Stiftelse- och förenings-&lt;br&gt;skattekommittén (SOU 1995:63 s. 87) rör det sig i första hand om ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;missbruk av de civilrättsliga reglerna och det är då naturligt att motåtgär-&lt;br&gt;der vidtas på den civilrättsligt administrativa sidan. Stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220) innehåller redan nu en reglering som ger möjligheter till en&lt;br&gt;långtgående kontroll och tillsyn av näringsdrivande stiftelser. Riksdagen&lt;br&gt;har dessutom nyligen beslutat (prop. 1997/98:98, bet. 1997/98:LU22,&lt;br&gt;rskr. 1997/98:221) — bl.a. i syfte att förhindra att stiftelser används som&lt;br&gt;redskap i ekonomisk brottslighet - dels att stiftelseregistret skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om stiftelseföreträdamas personnummer eller&lt;br&gt;organisationsnummer, dels vissa ändringar i handelsregisterlagen&lt;br&gt;(1974:157). Det sistnämnda innebär att handelsregistrets uppgifter om&lt;br&gt;olika slag av näringsidkare skall kompletteras i vissa avseenden. Bl.a.&lt;br&gt;skall det vid registrering av handelsbolag i vilka en stiftelse med egen&lt;br&gt;förvaltning är bolagsman antecknas personuppgifter för dem som är&lt;br&gt;styrelseledamöter i stiftelsen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de ideella föreningarna kan avsaknaden av en&lt;br&gt;civilrättslig reglering i vissa fall vara besvärande. Enligt Stiftelse- och&lt;br&gt;föreningsskattekommittén (SOU 1995:63 s. 88) har man kunnat iaktta en&lt;br&gt;tendens till missbruk av den civilrättsliga formen. Även i fråga om före-&lt;br&gt;ningarna finns emellertid viss kontroll och insyn. En näringsdrivande&lt;br&gt;förening är bokföringsskyldig och skall upprätta årsbokslut. Under vissa&lt;br&gt;förutsättningar är den skyldig att upprätta årsredovisning och att hålla&lt;br&gt;denna tillgänglig för allmänheten [2 kap. 1 och 2 §§ lagen (1980:1103)&lt;br&gt;om årsredovisning m.m. i vissa företag]. Vidare skall ideella föreningar&lt;br&gt;som utövar näringsverksamhet vara införda i handelsregistret [2 § han-&lt;br&gt;delsregisterlagen (1974:157)].&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har emellertid pekat på en riskfaktor som hänger samman med&lt;br&gt;skattereglerna, nämligen att en ideell förening utan större komplikationer&lt;br&gt;kan tillägna sig en annan skatterättslig status genom en förändring av sitt&lt;br&gt;ändamål eller av hur detta fullföljs. En förening skulle på detta sätt kunna&lt;br&gt;övergå från att vara fullt ut skattskyldig för sina inkomster till att bli&lt;br&gt;skattskyldig för endast en del av dem. På detta sätt skulle inte avsedda&lt;br&gt;skattelättnader kunna uppkomma. En nära till hands liggande lösning på&lt;br&gt;problemet är att införa uttagsbeskattning i de fall en ideell förening över-&lt;br&gt;går från oinskränkt till delvis inskränkt skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 1 sjätte stycket 2 av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370), KL, skall uttagsbeskattning ske -&lt;br&gt;under förutsättning att särskilda skäl mot det inte föreligger - om en&lt;br&gt;näringsidkare har upphört att vara skattskyldig för inkomst av en&lt;br&gt;förvärvskälla. Lydelsen fångar inte in fallet att skattskyldigheten för en&lt;br&gt;förvärvskälla har upphört endast delvis. Regeringen anser att&lt;br&gt;bestämmelserna om uttagsbeskattning bör kompletteras så att&lt;br&gt;uttagsbeskattning sker även i de fallen. Eftersom en ideell förening kan&lt;br&gt;ha såväl skattefria som skattepliktiga verksamhetsgrenar bör en&lt;br&gt;komplettering ske även för de fall då överföringar sker inom en&lt;br&gt;förvärvskälla. Regeringen har i en lagrådsremiss den 28 maj 1998 lämnat&lt;br&gt;förslag om skatteregler för omstruktureringar av företag. Lagrådet har i&lt;br&gt;sitt yttrande över den del av lagförslaget som behandlar just&lt;br&gt;uttagsbeskattning förordat att en sådan bestämmelse införs. Regeringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delar Lagrådets bedömning. Ett förslag till komplettering av&lt;br&gt;bestämmelserna om uttagsbeskattning på det av Lagrådet föreslagna&lt;br&gt;sättet redovisas i den proposition om omstruktureringar och beskattning&lt;br&gt;som beslutas denna dag. Något förslag i den delen lämnas därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis förtjänar det också att framhållas att reglerna i lagen&lt;br&gt;(1995:575) mot skatteflykt kan bli tillämpliga om de föreslagna reglerna&lt;br&gt;utnyttjas för förfaranden av skatteflyktskaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De argument som anfördes såväl för som emot att utvidga bestämmel-&lt;br&gt;serna till att omfatta sparbanker och ömsesidiga försäkringsföretag har&lt;br&gt;samma giltighet när det gäller stiftelser och ideella föreningar. Stiftelser&lt;br&gt;har inga ägare. Medlemmarna i en förening har inte samma ägarfunktio-&lt;br&gt;ner som aktieägarna i ett bolag eller andelsinnehavama i en ekonomisk&lt;br&gt;förening. Den ideella föreningen kan t.ex. inte dela ut sitt överskott till&lt;br&gt;medlemmarna som i en ekonomisk förening. Med hänsyn härtill talar det&lt;br&gt;primära syftet med bestämmelserna, att undanta vinster från kedjebe-&lt;br&gt;skattning, mot en utvidgning av bestämmelserna i 7 § 8 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa omständigheter gör vidare stiftelsen och den ideella föreningen&lt;br&gt;mindre lämpliga som associationsform för näringsverksamhet jämfört&lt;br&gt;med aktiebolag och ekonomisk förening. Det finns emellertid inte några&lt;br&gt;civilrättsliga hinder mot att näringsverksamhet bedrivs av en stiftelse&lt;br&gt;eller av en ideell förening. Starka neutralitetsskäl och önskemålet om en&lt;br&gt;enhetlig skattelagstiftning talar därför för att förslaget skall genomföras.&lt;br&gt;Skattereglerna skall inte vara utformade på ett sådant sätt att stiftelser&lt;br&gt;och ideella föreningar avhålls från att lägga vissa funktioner i ett dotter-&lt;br&gt;bolag eller från att samverka med andra i samägda bolag. Man skall&lt;br&gt;självfallet inte underskatta riskerna för skatteundandragande. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening torde emellertid förekommande missbruk främst avse&lt;br&gt;redan de civilrättsliga regelverket och eventuella motåtgärder bör i första&lt;br&gt;hand sättas in på det området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som i samband med skattereformen ansågs gälla för&lt;br&gt;sparbanker och ömsesidiga försäkringsföretag far argumenten för att ut-&lt;br&gt;vidga tillämpningsområdet för reglerna om skattefrihet för utdelning på&lt;br&gt;näringsbetingade aktier anses väga tyngre. Bestämmelserna bör därför&lt;br&gt;utvidgas till att gälla också utdelning som tillfaller stiftelser och ideella&lt;br&gt;föreningar. En sådan utvidgning kan emellertid inte göras undantagslös&lt;br&gt;utan att komma i konflikt med reglerna om skattebefrielse för stiftelser&lt;br&gt;och ideella föreningar. Den situationen skulle nämligen kunna inträffa att&lt;br&gt;en utdelning i princip är skattefri såväl enligt reglerna om utdelning på&lt;br&gt;näringsbetingade aktier och andelar som enligt reglerna om&lt;br&gt;skattebefrielse för stiftelser och ideella föreningar. Enligt de senare&lt;br&gt;reglerna gäller som villkor för skattebefrielsen bl.a. att utdelningen&lt;br&gt;används på visst sätt. Det skulle komplicera tillämpningen om en&lt;br&gt;utdelning kunde bli skattebefriad enligt båda regelsystemen. För att&lt;br&gt;undvika sådana svårigheter bör därför reglerna om skattefrihet för&lt;br&gt;utdelning på näringsbetingade aktier och andelar endast omfatta sådan&lt;br&gt;utdelning som stiftelsen eller den ideella föreningen inte är befriad från&lt;br&gt;skattskyldighet för enligt reglerna om skattebefrielse för stiftelser och&lt;br&gt;ideella föreningar. Som angetts ovan anser regeringen också att det är&lt;br&gt;nödvändigt att komplettera reglerna om uttagsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Koncernbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Koncernbidrag skall kunna ges i koncerner där&lt;br&gt;moderföretaget är en stiftelse eller en ideell förening. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte allmännyttiga ideella föreningar eller vissa stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Förslaget överensstämmer i sak med&lt;br&gt;regeringens förslag men har av rättstillämpningsskäl fatt en annan&lt;br&gt;lagteknisk utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av dem som yttrat sig tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller har inget att erinra i sak. Riksskatteverket (RSV) tillstyrker&lt;br&gt;förslaget delvis och Svenska Revisorsamfundet SRS avstyrker det helt.&lt;br&gt;Deras synpunkter redovisas i föregående avsnitt. I det avsnittet redovisas&lt;br&gt;även övriga synpunkter på förslaget. RSV påpekar att lagen (1993:1539)&lt;br&gt;om avdrag för underskott av näringsverksamhet bör justeras om förslaget&lt;br&gt;genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Varje företag inom en koncern är ett&lt;br&gt;särskilt skattesubjekt. Koncernen som sådan beskattas inte. På olika sätt&lt;br&gt;tar man dock hänsyn till koncemförhållandet. Det mest tydliga exemplet&lt;br&gt;på detta är reglerna om öppna koncernbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernbidrag innebär en renodlad vinstöverföring och resultatutjäm-&lt;br&gt;ning mellan två koncernföretag. 12 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt (SIL) anges de förutsättningar som skall vara uppfyllda för&lt;br&gt;att koncernbidrag skall få lämnas med skattemässig verkan. Moderföre-&lt;br&gt;taget skall vara ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller&lt;br&gt;ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. Dotterföretaget skall vara ett&lt;br&gt;aktiebolag eller en ekonomisk förening. Inget av företagen får vara scha-&lt;br&gt;blonbeskattat bostadsföretag, investmentföretag eller förvaltningsföretag.&lt;br&gt;Vidare ställs ett antal ytterligare krav, bl.a. att moderföretaget ägt mer än&lt;br&gt;nio tiondelar av aktierna eller andelarna i dotterföretaget och att denna&lt;br&gt;ägargemenskap funnits under hela beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förutsättningarna i 2 § 3 mom. SIL är uppfyllda anses koncernbi-&lt;br&gt;draget som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för&lt;br&gt;mottagaren även om bidraget för givaren inte utgör omkostnad för intäk-&lt;br&gt;ternas förvärvande eller bibehållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med skattereformen utvidgades rätten att ge koncernbidrag&lt;br&gt;till koncerner där moderföretaget är en sparbank. Utvidgningen motive-&lt;br&gt;rades på samma sätt som angavs för att sparbanker inte skulle beskattas&lt;br&gt;för utdelning på näringsbetingade aktier (prop. 1989/90:110 s. 553).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föregående avsnitt föreslås att stiftelser och ideella föreningar inte&lt;br&gt;skall beskattas för utdelning på näringsbetingade aktier. Det finns ett nära&lt;br&gt;samband mellan reglerna om kedjebeskattning av utdelningar och be-&lt;br&gt;stämmelserna om koncernbidrag. Skattereglerna bör inte diskriminera&lt;br&gt;någon för näringsdrift tillåten företagsform. Dessa omständigheter talar&lt;br&gt;för att det bör vara möjligt att ge koncernbidrag även i koncerner där&lt;br&gt;moderföretaget är en stiftelse eller en ideell förening. Regeringens över-&lt;br&gt;väganden med anledning av remissyttrandena redovisas i föregående av-&lt;br&gt;snitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna möjligheten att ge koncernbidrag gäller oinskränkt&lt;br&gt;skattskyldiga subjekt. I fråga om begränsat skattskyldiga subjekt måste&lt;br&gt;ytterligare några aspekter beaktas. Koncembidragsreglema kan först och&lt;br&gt;främst inte gärna omfatta subjekt som inte skulle ha avdragsrätt för ett&lt;br&gt;lämnat koncernbidrag eller inte vara skattskyldigt för ett mottaget&lt;br&gt;koncernbidrag. Man skulle visserligen kunna hävda att en verksamhet&lt;br&gt;som bedrivits indirekt genom ett aktiebolag inte bör behandlas&lt;br&gt;annorlunda skattemässigt än om verksamheten bedrivits i egen regi. Att&lt;br&gt;låta skattebefriade subjekt omfattas av koncembidragsreglema skulle&lt;br&gt;emellertid medföra att bolagsinkomst helt undgick beskattning. Detta&lt;br&gt;skulle innebära en alltför långtgående lättnad i beskattningen av dessa&lt;br&gt;subjekt. En sådan ordning skulle vidare innebära att företag med sådana&lt;br&gt;ägare fick försteg ur konkurrenssynpunkt framför andra företag med&lt;br&gt;andra ägare. Det är därför uteslutet att låta skattebefriade subjekt&lt;br&gt;omfattas av möjligheten till koncernbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alternativ lösning, att endast låta koncembidragsreglema gälla till&lt;br&gt;den del stiftelsen eller föreningen är skattskyldig för inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet, ter sig materiellt mer rimligt men skulle bli praktiskt ohan-&lt;br&gt;terlig. Det skulle göra det nödvändigt att återinföra förvärvskälleindel-&lt;br&gt;ningen för aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen blir alltså att såväl materiella som hanteringsmässiga skäl&lt;br&gt;talar emot att låta skattesubjekt som inte är fullt ut skattskyldiga för in-&lt;br&gt;komst av näringsverksamhet omfattas av koncembidragsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder, förutom ändringen av 2 § 3 mom. SIL, juste-&lt;br&gt;ringar av 11 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder och 3^1 § lagen&lt;br&gt;(1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Försäkringsföretag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uppräkningen av moderföretag som kan ge&lt;br&gt;koncernbidrag ändras. ”Svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag”&lt;br&gt;ersätts med ”svenskt ömsesidigt försäkringsföretag”. Motsvarande&lt;br&gt;ändring görs i reglerna om vilka företag som kan ta emot utdelning på&lt;br&gt;näringsbetingade aktier utan beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Under beredningen av förslagen i&lt;br&gt;promemorian har det, bl.a. av Folksam, påpekats att begränsningen i 2 §&lt;br&gt;3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) till skadeförsäk-&lt;br&gt;ringsföretag är obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om ”öppna” koncernbidrag infördes år 1965 (prop.&lt;br&gt;1965:126, bet. 1965:BevU43, SFS 1965:573). Dessförinnan medgavs&lt;br&gt;avdrag för koncernbidrag i den mån de utgjort en driftkostnad i givarens&lt;br&gt;verksamhet. I samband med skattereformen formulerades bestämmelsen&lt;br&gt;om på så sätt att vissa typer av företag som inte omfattades av bestäm-&lt;br&gt;melserna räknades upp. Dessförinnan gällde att den huvudsakliga verk-&lt;br&gt;samheten skulle avse jordbruksfastighet, annan fastighet eller annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörelse än försäkringsrörelse som bedrevs av livförsäkringsanstalt. År&lt;br&gt;1993 togs livföräkringsföretag bort ur uppräkningen (prop. 1992/93:187,&lt;br&gt;bet. 1992/93 :SkU31, SFS 1993:939). Enligt propositionen (prop.&lt;br&gt;1992/93:187 s. 171) fanns det inget skäl att undanta livförsäkrings-&lt;br&gt;företagen från rätten att ge och ta emot koncernbidrag. Det underströks&lt;br&gt;emellertid att en sådan överföring av koncernbidrag endast skulle kunna&lt;br&gt;göras mellan företag i en livförsäkringskoncem som beskattas enligt SIL.&lt;br&gt;Genom den dåvarande utformningen av den särskilda avkastningsskatten&lt;br&gt;för livförsäkringsföretag aktualiserades en inkomstbeskattning med stöd&lt;br&gt;av SIL endast i fondförsäkringsbolag. Reglerna har senare ändrats så att&lt;br&gt;även verksamhet hänförlig till gruppliv- och sjukförsäkringar blir&lt;br&gt;föremål för vanlig inkomstbeskattning. Koncembidragsreglema bör&lt;br&gt;därför avse alla försäkringsföretag. En motsvarande justering bör göras i&lt;br&gt;fråga om vilka företag som enligt 7 § 8 mom SIL kan ta emot utdelning&lt;br&gt;på näringsbetingade aktier utan beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Inskränkning av beloppsspärren vid vissa&lt;br&gt;ägarförändringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beloppsspärren i lagen om avdrag för under-&lt;br&gt;skott av näringsverksamhet skall inte tillämpas om ägarförändringen&lt;br&gt;föranleds av arv, testamente, bodelning eller ändrade familj eförållan-&lt;br&gt;den. Spärren skall inte heller tillämpas i sådana fall då en delägare tar&lt;br&gt;över ett företag som han redan tidigare varit företagsledare i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget.&lt;br&gt;Hovrätten för Övre Norrland ställer sig frågande till lagtextens exempli-&lt;br&gt;fieringar av ändrade familjeförhållanden. Enligt hovrätten kan det räcka&lt;br&gt;med att i lagtexten inskränka sig till formuleringen ”ändrade familjeför-&lt;br&gt;hållanden”. Svenska Revisorsamfundet SRS framhåller att med ändrade&lt;br&gt;familjeförhållanden bör likställas förfaranden som medför att någon&lt;br&gt;skatterättsligt blir att anse som gift såsom vid registrering av partnerskap&lt;br&gt;och när samboenden får gemensamt barn.. Sveriges Fastighetsägare-&lt;br&gt;förbund anser att även förvärv genom gåva bör undantas från spärrens&lt;br&gt;tillämpning så att generationsskiften under ägarens livstid inte försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1993:1539) om avdrag&lt;br&gt;för underskott av näringsverksamhet (AUL) kan vissa spärregler bli&lt;br&gt;tillämpliga om ett förlustföretag omfattas av en ägarförändring. 5 § be-&lt;br&gt;handlar ägarförändringar som föranleds av att ett annat rättssubjekt (bl.a.&lt;br&gt;fysisk person) förvärvar ett förlustföretag. Vid sådana ägarförändringar&lt;br&gt;tillämpas beloppsspärren i 7 §. Enligt denna faller gammalt underskott&lt;br&gt;bort till den del underskottet överstiger 200 procent av kostnaden för att&lt;br&gt;erhålla det bestämmande inflytandet i det förvärvade företaget. Enligt 5 §&lt;br&gt;punkt 1 skall en ägarförändring anses ha skett om ett annat rättssubjekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(den nya ägaren) fatt bestämmande inflytande över förlustföretaget.&lt;br&gt;Enligt punkt 2 skall en ägarförändring också anses ha skett om flera så-&lt;br&gt;dana rättssubjekt under en femårsperiod får ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över förlustföretaget genom att var för sig förvärva minst fem procent av&lt;br&gt;samtliga röster i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med annat rättssubjekt förstås enligt definitionen i 3 § bl.a. fysisk per-&lt;br&gt;son. Närstående personer såsom föräldrar, make, barn, syskon, syskons&lt;br&gt;make m.fl. räknas därvid som en person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat rättssubjekt skall enligt 5 § andra stycket anses ha ett be-&lt;br&gt;stämmande inflytande över ett företag om företaget skulle ha varit dotter-&lt;br&gt;företag till rättssubjektet om detta varit ett aktiebolag. Ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande föreligger således t.ex. om en fysisk person ensam förvärvar&lt;br&gt;aktier motsvarande mer än 50 procent av rösterna i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom anförs i promemorian kan ägarförändringar inträda i situationer&lt;br&gt;där det framstår som inkonsekvent eller olämpligt att beloppsspärren ut-&lt;br&gt;löses. Sådana fall har uppmärksammats av bl.a. Riksskatteverket som i&lt;br&gt;RSV Rapport 1995:10 Förslag till förenklingar i skattelagstiftningen&lt;br&gt;föreslagit vissa lagändringar. Som exempel på fall där beloppsspärren&lt;br&gt;torde kunna utlösas har anförts att två delägare gifter sig med varandra&lt;br&gt;eller far ett gemensamt barn. I RSV-rapporten föreslogs att en&lt;br&gt;ägarförändring endast skall anses uppkomma om aktierna i ett för-&lt;br&gt;lustföretag förvärvas genom köp, byte eller ett därmed jämförligt förvärv.&lt;br&gt;Mot en sådan lösning görs i promemorian invändningen att den möjlig-&lt;br&gt;gör gåva av underskottsavdrag och att det kan vara svårt att kontrollera&lt;br&gt;huruvida givaren fatt något i utbyte genom ett sidoavtal eller dylikt.&lt;br&gt;Ägarförändringar genom gåva bör enligt promemorian därför alltjämt&lt;br&gt;kunna utlösa beloppsspärren. I stället begränsas enligt förslaget i prome-&lt;br&gt;morian undantagen till ägarförändringar som föranleds av arv, testa-&lt;br&gt;mente, bodelning resp, ägarförändringar som uppkommer genom att del-&lt;br&gt;ägare till följd av ändrade familjeförhållanden såsom ingående av äkten-&lt;br&gt;skap, adoption eller tagande av styvbarn eller fosterbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. När det gäller frågan om även&lt;br&gt;gåva bör omfattas av undantaget kan så vitt gäller generationsskiften&lt;br&gt;framhållas att beloppsspärren inte är tillämplig om den nya ägaren är när-&lt;br&gt;stående till den gamla ägaren. Spärren kan således inte tillämpas om akti-&lt;br&gt;erna i ett förlustföretag överlåts t.ex. från far till son. Om gåva skall om-&lt;br&gt;fattas av den nu aktuella inskränkningen kan det bli lättare att kringgå&lt;br&gt;spärren, t.ex. genom förvärv i två steg (först försäljning av ett stort antal&lt;br&gt;aktier, därefter gåva av en aktie). Regeringen ansluter sig i denna del till&lt;br&gt;bedömningen i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller undantaget för ägarförändringar som kan inträffa till&lt;br&gt;följd av ändrade familjeförhållanden delar regeringen hovrättens uppfatt-&lt;br&gt;ning att det inte är nödvändigt att ange några exemplifieringar i lagtexten.&lt;br&gt;De situationer som avses är när två eller flera delägare blir närstående till&lt;br&gt;varandra och därigenom kommer upp i sådana aktie- eller andelsinnehav&lt;br&gt;att spärregeln skulle utlösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I RSV-rapporten och promemorian behandlas också en annan situation&lt;br&gt;där tillämpligheten av beloppsspärren kan anses stötande. Som exempel&lt;br&gt;anges det fall att den ene kompanjonen löser ut den andre i ett fåmansfö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;retag i vilket två verksamma kompanjoner äger hälften vardera. I pro-&lt;br&gt;memorian föreslås en lättnadsregel av innebörd att om den nya majori-&lt;br&gt;tetsägaren under de två närmaste föregående beskattningsåren haft ställ-&lt;br&gt;ning som företagsledare i företaget skall beloppsspärren inte tillämpas.&lt;br&gt;Regeringen delar bedömningen i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändringar i 5 § AUL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Statsfinansiella effekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Några möjligheter att med någon grad av precision beräkna de&lt;br&gt;statsfinansiella effekterna av förslagen finns inte på grund av avsaknad&lt;br&gt;av statistiskt material. De statsfinansiella effekterna måste därför&lt;br&gt;bedömas utifrån ett mer allmänt resonemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i fråga om stiftelser och ideella föreningar (avsnitt 5 och 6)&lt;br&gt;avser stiftelser och ideella föreningar som är skattskyldiga för all&lt;br&gt;inkomst. Hur många av dessa som bedriver verksamhet genom&lt;br&gt;aktiebolag är inte känt. Enligt regeringens bedömning kan det i praktiken&lt;br&gt;endast vara fråga om ett fatal skattskyldiga som omfattas av de&lt;br&gt;föreslagna reglerna. Antalet sådana subjekt som över huvud taget har&lt;br&gt;intresse av att bedriva verksamhet genom bolag är först och främst av&lt;br&gt;naturliga skäl utomordentligt begränsat. Ett annat skäl är att nuvarande&lt;br&gt;skatteregler i betydande utsträckning kan sägas motverka eventuellt&lt;br&gt;intresse for ifrågavarande subjekt att bedriva en del av sin verksamhet&lt;br&gt;genom bolag. Gällande regler kan alltså, åtminstone i viss utsträckning,&lt;br&gt;sägas vara prohibitiva i detta hänseende. Ett annat synsätt när det gäller&lt;br&gt;att bedöma de statsfinansiella effekterna utgår ifrån att ifrågavarande&lt;br&gt;skattesubjekt typiskt sett bedriver verksamhet utan primärt vinstsyfte. Ett&lt;br&gt;överskott i en verksamhetsgren som bedrivs i bolagsform torde många&lt;br&gt;gånger kunna tas i anspråk genom att bolaget tillförs annan verksamhet&lt;br&gt;från den ägande stiftelsen eller föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen beträffande ömsesidiga försäkringsföretag (avsnitt 7) och&lt;br&gt;förslagen till inskränkningar i beloppsspärren vid vissa ägarförändringar&lt;br&gt;(avsnitt 8) är båda närmast av rättelsekaraktär och avser endast ett fatal&lt;br&gt;skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning måste mot ovanstående bakgrund de&lt;br&gt;statsfinansiella effekterna av förslagen bedömas som starkt begränsade&lt;br&gt;och uppgå till högst ett fatal miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 F örfattningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av sjätte stycket skall uttagsbeskattning ske -&lt;br&gt;under förutsättning att särskilda skäl inte föreligger - om en&lt;br&gt;näringsidkare har uphört att vara skattskyldig för inkomst av en&lt;br&gt;förvärvskälla. Lydelsen fångar inte in fallet att skattskyldigheten för en&lt;br&gt;förvärvskälla har upphört endast delvis. En allmännyttig ideell förening&lt;br&gt;kan t.ex. vara undantagen från skattskyldighet från såväl inkomst av&lt;br&gt;kapitalförvaltning (7 § 5 mom. första stycket SIL) som från inkomst av&lt;br&gt;en rörelse som har naturlig anknytning till föreningens ändamål (7 § 5&lt;br&gt;mom. andra stycket SIL). En sådan förening kan, om rörelsen ändrar&lt;br&gt;inriktning, gå miste om frikallelsen från skattskyldighet för inkomst av&lt;br&gt;rörelsen samtidigt som frikallelsen från inkomst av kapitalförvaltningen&lt;br&gt;kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjunde stycket görs en precisering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket innebär att kretsen av företag som med&lt;br&gt;skattemässig verkan kan ge och ta emot koncernbidrag har utvidgats med&lt;br&gt;stiftelser och ideella föreningar. Ett villkor härför är att stiftelsen eller&lt;br&gt;den ideella föreningen inte är frikallad från skattskyldighet enligt 7 § 3-6&lt;br&gt;mom. SIL. Vidare har ett villkor för att få tillämpa koncembidrags-&lt;br&gt;reglema fatt en ny lydelse. Genom ändringen som motiveras i avsnitt 7&lt;br&gt;omfattas även ömsesidiga livförsäkringföretag av möjligheten till&lt;br&gt;koncernbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i tredje stycket innebär att skattefri utdelning skall kunna tas&lt;br&gt;emot även av stiftelser och ideella föreningar under förutsättning att de&lt;br&gt;inte är frikallade från skattskyldighet enligt 3-6 mom. SIL. Motiven till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändringarna i uppräkningen av företag som är frikallade från Prop. 1998/99:7&lt;br&gt;skattskyldighet för utdelning på näringsbetingade aktier finns i avsnitten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:663) om&lt;br&gt;ersättningsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är justeringar till följd av den nya lydelsen av 2 § 3 mom.&lt;br&gt;SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för&lt;br&gt;underskott av näringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första och tredje styckena föranleds av att stiftelser och&lt;br&gt;ideella föreningar ges rätt att ge och ta emot koncernbidrag.&lt;br&gt;Bankaktiebolag har tagits bort från definitionen av företag i första&lt;br&gt;stycket, eftersom de fr.o.m. den 1 januari 1999 regleras av aktie-&lt;br&gt;bolagslagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket görs ett par ändringar i fråga om bestämningen av&lt;br&gt;begreppet bestämmande inflytande. I fråga om stiftelser hänvisas till&lt;br&gt;stiftelselagen. I fråga om ideella föreningar görs - på samma sätt som&lt;br&gt;redan gäller för utländska bolag - en hänvisning till aktiebolagslagen.&lt;br&gt;Hänvisningen till bankaktiebolagslagen (1987:618) tas bort, eftersom den&lt;br&gt;upphör att gälla fr.o.m. den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket införs några undantag från bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket. En ägarförändring enligt första stycket 1 eller 2 skall inte anses&lt;br&gt;ha uppkommit om det bestämmande inflytandet respektive förvärvet av&lt;br&gt;aktierna eller andelarna erhålls genom arv, testamente, bodelning eller&lt;br&gt;ändrade familjeförhållanden. Med ändrade familjeförhållanden avses&lt;br&gt;t.ex. att delägare gifter sig med varandra, registrerar partnerskap eller far&lt;br&gt;barn. En ägarförändring enligt första stycket 1 skall inte anses ha upp-&lt;br&gt;kommit för det fall den nya ägaren de två närmast föregående beskatt-&lt;br&gt;ningsåren haft ställning som företagsledare enligt punkt 14 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Undantagen innebär att&lt;br&gt;beloppsspärren i 7 § inte blir tillämplig i dessa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian&lt;br&gt;Koncembeskattningsfrågor för ideella föreningar och&lt;br&gt;stiftelser, m.m. Ds 1998:4&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att reglerna om skattefrihet för utdelning på&lt;br&gt;näringsbetingade aktier utvidgas till att gälla också utdelningar som&lt;br&gt;tillfaller stiftelser och ideella föreningar. Vidare föreslås att en möjlighet&lt;br&gt;införs att ge koncernbidrag i koncerner där moderföretaget är en stiftelse&lt;br&gt;eller en ideell förening. Dessutom föreslås inskränkningar av&lt;br&gt;beloppsspärren i lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet&lt;br&gt;samt en utvidgning av rätten att föra över expansionsmedel och&lt;br&gt;periodiseringsfonder vid byte av företagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag i relevanta delar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 3 mom. och 7 § 8 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Äger svenskt&lt;br&gt;aktiebolag, svensk ekonomisk&lt;br&gt;förening, svensk sparbank eller&lt;br&gt;svenskt ömsesidigt skadeförsäk-&lt;br&gt;ringsbolag (moderföretag) mer än&lt;br&gt;nio tiondelar av aktierna eller&lt;br&gt;andelama i ett eller flera svenska&lt;br&gt;aktiebolag eller svenska ekonom-&lt;br&gt;iska föreningar (helägda dotter-&lt;br&gt;företag), skall koncernbidrag som&lt;br&gt;moderföretaget lämnar till helägt&lt;br&gt;dotterföretag eller som sådant&lt;br&gt;företag lämnar till moderföretaget&lt;br&gt;eller till annat helägt dotterföretag&lt;br&gt;hos moderföretaget anses som&lt;br&gt;avdragsgill omkostnad för givaren&lt;br&gt;och skattepliktig intäkt för&lt;br&gt;mottagaren, även om bidraget inte&lt;br&gt;för givaren utgör omkostnad för&lt;br&gt;intäkternas förvärvande eller bibe-&lt;br&gt;hållande. Som förutsättning för&lt;br&gt;detta gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att varken givare eller mot-&lt;br&gt;tagare är bostadsföretag enligt 7&lt;br&gt;mom., investmentföretag enligt 10&lt;br&gt;mom. eller förvaltningsföretag&lt;br&gt;enligt 7 § 8 mom. andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Äger svenskt&lt;br&gt;aktiebolag, svensk ekonomisk&lt;br&gt;förening, svensk sparbank, svenskt&lt;br&gt;ömsesidigt skadeförsäkrings-&lt;br&gt;företag, svensk stiftelse eller&lt;br&gt;svensk ideell förening (moder-&lt;br&gt;företag) mer än nio tiondelar av&lt;br&gt;aktierna eller andelama i ett eller&lt;br&gt;flera svenska aktiebolag eller&lt;br&gt;svenska ekonomiska föreningar&lt;br&gt;(helägda dotterföretag), skall kon-&lt;br&gt;cernbidrag som moderföretaget&lt;br&gt;lämnar till helägt dotterföretag&lt;br&gt;eller som sådant företag lämnar till&lt;br&gt;moderföretag eller till annat helägt&lt;br&gt;dotterföretag hos moderföretaget&lt;br&gt;anses som avdragsgill omkostnad&lt;br&gt;för givaren och skattepliktig intäkt&lt;br&gt;för mottagaren, även om bidraget&lt;br&gt;inte för givaren utgör omkostnad&lt;br&gt;för intäkternas förvärvande eller&lt;br&gt;bibehållande. Som förutsättning&lt;br&gt;för detta gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att varken givare eller mot-&lt;br&gt;tagare är bostadsföretag enligt 7&lt;br&gt;mom., investmentföretag enligt 10&lt;br&gt;mom., förvaltningsföretag enligt 7&lt;br&gt;§ 8 mom. andra stycket eller&lt;br&gt;subjekt som frikallas från&lt;br&gt;skattskyldighet enligt 7 § 3 - 6&lt;br&gt;mom.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:854.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års Pr°P- 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxering öppet i självdeklarationen eller därvid fogad bilaga, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt&lt;br&gt;under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan&lt;br&gt;dotterföretaget börjat bedriva verksamhet av något slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till moderföretag,&lt;br&gt;moderföretaget skulle vara frikallat från skattskyldighet för utdelning&lt;br&gt;som under beskattningsåret hade uppburits från dotterföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till annat dotterföretag,&lt;br&gt;moderföretaget är investmentföretag eller förvaltningsföretag som avses i&lt;br&gt;a eller moderföretaget i annat fall skulle vara antingen frikallat från&lt;br&gt;skattskyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits&lt;br&gt;från det givande dotterföretaget eller skattskyldigt för utdelning som&lt;br&gt;under beskattningsåret hade uppburits från det mottagande&lt;br&gt;dotterföretaget samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) att mottagaren inte enligt avtal om undvikande av dubbelbeskattning&lt;br&gt;skall anses ha hemvist i en främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag&lt;br&gt;som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall&lt;br&gt;bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och&lt;br&gt;skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i&lt;br&gt;första stycket a, b och f är uppfyllda och om ägarförhållandena under&lt;br&gt;hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan&lt;br&gt;mottagaren börjat bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att&lt;br&gt;mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har&lt;br&gt;kunnat bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses&lt;br&gt;kunna äga rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i&lt;br&gt;dotterbolag men inte i annat fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till&lt;br&gt;annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och&lt;br&gt;skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med&lt;br&gt;avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat&lt;br&gt;lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt&lt;br&gt;eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat&lt;br&gt;vidarebefordras till mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande&lt;br&gt;företag skulle ha haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för&lt;br&gt;vidarebefordrat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för koncernbidrag far åtnjutas endast av den som visar att&lt;br&gt;förutsättningar för sådant avdrag föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med&lt;br&gt;vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig&lt;br&gt;betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget&lt;br&gt;öppet, kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en&lt;br&gt;eller flera av de förutsättningar som anges i första - tredje styckena inte&lt;br&gt;är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning&lt;br&gt;som anges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har&lt;br&gt;uppburits i förhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har&lt;br&gt;uppburits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande&lt;br&gt;företaget enligt 2 § 8 mom. första stycket. Bestämmelserna i tredje&lt;br&gt;stycket nedan gäller inte sådan utdelning på förlagsinsatser, som är&lt;br&gt;avdragsgill för det utdelande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar&lt;br&gt;värdepapper eller likartad lös egendom och därutöver inte - direkt eller&lt;br&gt;indirekt - bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet&lt;br&gt;(förvaltningsföretag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den&lt;br&gt;mån sammanlagda beloppet av utdelningen motsvaras av annan utdelning&lt;br&gt;än som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket som företaget har beslutat för&lt;br&gt;samma beskattningsår. Som förvaltningsföretag anses inte&lt;br&gt;investmentföretag som avses i 2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening är med&lt;br&gt;undantag av investmentföretag och&lt;br&gt;förvaltningsföretag, frikallat från&lt;br&gt;skattskyldighet för utdelning på&lt;br&gt;näringsbetingade aktier eller&lt;br&gt;andelar. Detsamma gäller svensk&lt;br&gt;sparbank och svenskt ömsesidigt&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretag. Med&lt;br&gt;näringsbetingad aktie eller andel&lt;br&gt;avses aktie eller andel som inte&lt;br&gt;utgör omsättningstillgång i före-&lt;br&gt;tagets verksamhet under förut-&lt;br&gt;sättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening är med&lt;br&gt;undantag av investmentföretag och&lt;br&gt;förvaltningsföretag, frikallat från&lt;br&gt;skattskyldighet för utdelning på&lt;br&gt;näringsbetingade aktier eller&lt;br&gt;andelar. Detsamma gäller svensk&lt;br&gt;sparbank och svenskt ömsesidigt&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretag samt&lt;br&gt;svensk stiftelse och svensk ideell&lt;br&gt;förening som inte är frikallad från&lt;br&gt;skattskyldighet för utdelning enligt&lt;br&gt;7 § 3 - 6 mom. Med närings-&lt;br&gt;betingad aktie eller andel avses&lt;br&gt;aktie eller andel som inte utgör&lt;br&gt;omsättningstillgång i företagets&lt;br&gt;verksamhet under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det&lt;br&gt;utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel&lt;br&gt;eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande&lt;br&gt;företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen med hänsyn&lt;br&gt;till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses&lt;br&gt;stå det nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på&lt;br&gt;aktie eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om detta&lt;br&gt;äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit&lt;br&gt;skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1227.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller&lt;br&gt;investmentföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte&lt;br&gt;uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång&lt;br&gt;av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet,&lt;br&gt;föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien&lt;br&gt;eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande&lt;br&gt;företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;br&gt;Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar&lt;br&gt;tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie&lt;br&gt;eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan sägs för det&lt;br&gt;fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den inkomstbeskattning som den utländska juridiska personen är&lt;br&gt;underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett&lt;br&gt;enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med&lt;br&gt;vilka Sverige har ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning&lt;br&gt;(avtalsländer) skall anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med&lt;br&gt;den som skulle ha skett enligt denna lag. Denna presumtion gäller dock&lt;br&gt;endast om personens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller&lt;br&gt;avtalsland och verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det&lt;br&gt;eller de länder där den bedrivs. I det fall personens intäkter endast till&lt;br&gt;obetydlig del härrör från verksamhet i andra länder eller från särskilt&lt;br&gt;skattemässigt gynnad verksamhet skall den ändå anses underkastad&lt;br&gt;jämförlig beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är med undantag av investmentföretag och&lt;br&gt;förvaltningsföretag, frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie&lt;br&gt;eller andel i ett bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen - även om förutsättningarna enligt sjätte stycket inte är för&lt;br&gt;handen - om innehavet av aktier eller andelar i bolaget motsvarar 25&lt;br&gt;procent eller mer av andelskapitalet i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen avses utländskt företag som uppfyller villkoren i artikel 2 i&lt;br&gt;det av Europeiska gemenskapens råd den 23 juli 1990 antagna direktivet&lt;br&gt;om en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och&lt;br&gt;dotterbolag i olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 1995&lt;br&gt;(90/435/EEG). En förutsättning är att den inkomstbeskattning bolaget är&lt;br&gt;underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett&lt;br&gt;enligt denna lag om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från ett svenskt företag som enligt avtal om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i en främmande stat skall vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpning av detta moment behandlas som utdelning på aktie eller P&lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P- 1998/99:7&lt;br&gt;andel i utländsk juridisk person hemmahörande i den främmande staten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om&lt;br&gt;ersättningsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att ett&lt;br&gt;företags ersättningsfond övertas av ett annat företag. För sådant&lt;br&gt;medgivande krävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det ena företaget är moderföretag och det andra företaget är dess&lt;br&gt;helägda dotterföretag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag eller en svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening vars aktier eller andelar till mer än 90 procent ägs av&lt;br&gt;moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera&lt;br&gt;av dess helägda dotterföretag och det andra företaget antingen är ett annat&lt;br&gt;sådant aktiebolag eller sådan ekonomisk förening eller också&lt;br&gt;moderföretag eller dess helägda dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svensk&lt;br&gt;svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket avses med moderföretag&lt;br&gt;svenskt aktiebolag,&lt;br&gt;ekonomisk förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparbank eller svensk ömsesidig&lt;br&gt;skadeförsäkringsanstalt och med&lt;br&gt;helägt doterföretag svenskt&lt;br&gt;aktiebolag eller svensk ekonomisk&lt;br&gt;förening vars aktier eller andelar&lt;br&gt;till mer än 90 procent ägs av&lt;br&gt;moderföretaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpning av första&lt;br&gt;avses med moderföretag&lt;br&gt;aktiebolag,&lt;br&gt;förening,&lt;br&gt;svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svensk&lt;br&gt;svensk&lt;br&gt;ömsesidig&lt;br&gt;svensk&lt;br&gt;ideell&lt;br&gt;helägt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid&lt;br&gt;stycket&lt;br&gt;svenskt&lt;br&gt;ekonomisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparbank,&lt;br&gt;skadeförsäkringsanstalt,&lt;br&gt;stiftelse eller svensk&lt;br&gt;förening och med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretag svenskt aktiebolag&lt;br&gt;eller svensk ekonomisk förening&lt;br&gt;vars aktier till mer än 90 procent&lt;br&gt;ägs av moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en ersättningsfond övertagits skall det anses som om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övertagande företaget gjort en avsättning till fonden vid den tidpunkt då Prop- 1998/99:7&lt;br&gt;det överlåtande företaget gjorde avsättningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för&lt;br&gt;underskott av näringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1993:1539) om avdrag för&lt;br&gt;underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förlustföretag skall - i annat fall än som anges i 4 § första stycket -&lt;br&gt;anses ha omfattats av en ägarförändring om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett annat rättssubjekt (den nya ägaren) fatt bestämmande inflytande&lt;br&gt;över förlustföretaget eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. - i annat fall än som anges i 1 - ett annat rättssubjekts förvärv av&lt;br&gt;aktier eller andelar i förlustföretaget medför att under en period som&lt;br&gt;omfattar fem beskattningsår för företaget, förvärvaren förvärvat aktier&lt;br&gt;eller andelar med minst fem procent av samtliga röster i företaget och&lt;br&gt;tillsammans med andra, som utgör annat rättssubjekt och som under&lt;br&gt;perioden förvärvat aktier eller andelar i företaget (de nya ägarna) med för&lt;br&gt;var och en minst fem procent av samtliga röster i företaget, sammantaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvat aktier eller andelar med&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett armat rättssubjekt skall vid&lt;br&gt;tillämpning av första stycket 1&lt;br&gt;anses ha bestämmande inflytande&lt;br&gt;över ett företag om företaget&lt;br&gt;skulle ha varit dotterföretag till&lt;br&gt;rättssubjektet om detta hade varit&lt;br&gt;ett aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer än hälften av samtliga röster i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat rättssubjekt skall vid&lt;br&gt;tillämpning av första stycket 1&lt;br&gt;anses ha bestämmande inflytande&lt;br&gt;över ett företag om företaget&lt;br&gt;skulle ha varit dotterföretag till&lt;br&gt;rättssubjektet om detta hade varit&lt;br&gt;ett aktiebolag. Första stycket skall&lt;br&gt;inte tillämpas for det fall det&lt;br&gt;bestämmande inflytandet erhålls&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. genom arv, testamente eller&lt;br&gt;bodelning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;genom ändrade famil-&lt;br&gt;jeförhållanden såsom ingående av&lt;br&gt;äktenskap, adoption eller tagande&lt;br&gt;av styvbarn eller fosterbarn, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. av någon som de två närmast&lt;br&gt;föregående beskattningsåren i&lt;br&gt;företaget haft ställning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsledare enligt punkt 14 av Prop. 1998/99:7&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § kommu- Bilaga 2&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över Finans-&lt;br&gt;departementets promemoria (Ds 1998:4) Koncembeskattningsfrågor for&lt;br&gt;ideella föreningar och stiftelser, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande kommit in från Riksskatteverket, Hovrätten&lt;br&gt;för Övre Norrland, Kammarrätten i Jönköping, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsrådet, Juridiska fakulteten vid Uppsala&lt;br&gt;universitet, Länsstyrelsen i Stockholms län, Byggentreprenörerna,&lt;br&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas Riksorga-&lt;br&gt;nisation, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Skogsägarnas Riksförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Svenska handelskammarförbundet, Svenska Revisors-&lt;br&gt;samfundet SRS, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Industri-&lt;br&gt;förbund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, och Föreningen&lt;br&gt;Stiftelser i samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har hämtat in yttrande från Skattemyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholms, Skåne, Västra Götalands och Värmlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund har&lt;br&gt;kommit in med ett gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska bankföreningen, Svenska&lt;br&gt;handelskammarförbundet och Sveriges Industriförbund hänvisar i sina&lt;br&gt;remissvar till Näringslivets Skattedelegations yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Sveriges Aka-&lt;br&gt;demikers Centralorganisation, Företagens Nämnd för Regelgranskning&lt;br&gt;och Tjänstemännens Centralorganisation har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar&lt;br&gt;eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten&lt;br&gt;skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och&lt;br&gt;ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för va-&lt;br&gt;ror, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller&lt;br&gt;även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga&lt;br&gt;varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista&lt;br&gt;affärshändelsen i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid&lt;br&gt;avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventa-&lt;br&gt;rier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av vär-&lt;br&gt;deminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en&lt;br&gt;fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om den&lt;br&gt;skattskyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkes-&lt;br&gt;mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening&lt;br&gt;som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida&lt;br&gt;innehavet av andelen betingas av sådan verksamhet. Detsamma gäller&lt;br&gt;vinst vid icke yrkesmässig avyttring av en medlems fordran på en sådan&lt;br&gt;ekonomisk förening, om medlemskapet betingas av medlemmens&lt;br&gt;näringsverksamhet. I fråga om handelsbolag hänförs till intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet också realisationsvinst vid avyttring av andra&lt;br&gt;tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1&lt;br&gt;mom., 30 § 1 mom. och 31 § samt av förpliktelser som avses i 3 § 1&lt;br&gt;mom. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla sker beskattning som om&lt;br&gt;tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknads-&lt;br&gt;värdet (uttagsbeskattning). Vad nu sagts gäller dock endast om vederlag&lt;br&gt;eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av närings-&lt;br&gt;verksamhet och särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte föreligger. Ut-&lt;br&gt;tag av bränsle från fastighet som är taxerad som lantbruksenhet för upp-&lt;br&gt;värmning av den skattskyldiges privatbostad på denna beskattas ej. Uttag&lt;br&gt;av andra aktier än sådana som utgör omsättningstillgångar enligt punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:851.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av anvisningarna till 21 § beskattas inte heller om aktierna delats eller&lt;br&gt;skiftats ut enligt 3 § 7 mom. fjärde stycket eller 3 § 8 mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänst. Värdet av bilformån beräknas&lt;br&gt;och 4 av anvisningarna till 42 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning skall även ske&lt;br&gt;- under förutsättning att särskilda&lt;br&gt;skäl mot det inte föreligger -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om verksamheten i en för-&lt;br&gt;värvskälla har upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om en näringsidkare upphört&lt;br&gt;att vara skattskyldig för inkomst av&lt;br&gt;en förvärvskälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om inkomst av en förvärvs-&lt;br&gt;källa skall undantas från beskatt-&lt;br&gt;ning på grund av ett avtal om und-&lt;br&gt;vikande av dubbelbeskattning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fråga om tillgång som har&lt;br&gt;förts över från en del av en&lt;br&gt;förvärvskälla till en annan del, om&lt;br&gt;inkomst av den senare delen men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt bestämmelserna i punkterna 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning skall även ske&lt;br&gt;- under förutsättning att särskilda&lt;br&gt;skäl mot det inte föreligger -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om verksamheten i en för-&lt;br&gt;värvskälla har upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om skattskyldighet för inkomst&lt;br&gt;av en förvärvskälla helt eller delvis&lt;br&gt;har upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om inkomst av en förvärvs-&lt;br&gt;källa skall undantas från beskatt-&lt;br&gt;ning på grund av ett avtal om und-&lt;br&gt;vikande av dubbelbeskattning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fråga om tillgång som har&lt;br&gt;förts över från en del av en för-&lt;br&gt;värvskälla till en annan del, om&lt;br&gt;inkomst av den senare delen men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte av den förra är undantagen från inte av den förra är undantagen från&lt;br&gt;beskattning i Sverige på grund av beskattning i Sverige på grund av&lt;br&gt;avtal om undvikande av dubbelbe- avtal om undvikande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i sjätte stycket 2 och 3 skall uttagsbeskattning dock&lt;br&gt;inte ske till den del tillgångarna i förvärvskällan knutits till ett fast drift-&lt;br&gt;ställe i Sverige. Undantas endast en del av inkomsten från en förvärv-&lt;br&gt;skälla från beskattning på grund av avtal om undvikande av dubbelbe-&lt;br&gt;skattning, gäller sjätte stycket 3 tillgångar som är hänförliga till&lt;br&gt;motsvarande del av förvärvskällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2000 års taxering. För beskattningsår som har påbörjats före&lt;br&gt;ikraftträdandet skall de nya bestämmelserna dock tillämpas först vid&lt;br&gt;2001 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 3 mom. och 7 § 8 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Äger svenskt aktiebo-&lt;br&gt;lag, svensk ekonomisk förening,&lt;br&gt;svensk sparbank eller svenskt öm-&lt;br&gt;sesidigt skadeförsäkringsföretag&lt;br&gt;(moderföretag) mer än nio tionde-&lt;br&gt;lar av aktierna eller andelarna i ett&lt;br&gt;eller flera svenska aktiebolag eller&lt;br&gt;svenska ekonomiska föreningar&lt;br&gt;(helägda dotterföretag), skall&lt;br&gt;koncernbidrag som moderföretaget&lt;br&gt;lämnar till helägt dotterföretag&lt;br&gt;eller som sådant företag lämnar till&lt;br&gt;moderföretaget eller till annat&lt;br&gt;helägt dotterföretag hos moder-&lt;br&gt;företaget anses som avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad för givaren och skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt för mottagaren, även&lt;br&gt;om bidraget inte för givaren utgör&lt;br&gt;omkostnad för intäkternas förvär-&lt;br&gt;vande eller bibehållande. Som&lt;br&gt;förutsättning för detta gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Äger svenskt aktiebo-&lt;br&gt;lag, svensk ekonomisk förening,&lt;br&gt;svensk sparbank, svenskt ömsesi-&lt;br&gt;digt försäkringsföretag eller sådan&lt;br&gt;svensk stiftelse eller svensk ideell&lt;br&gt;förening som inte är frikallad från&lt;br&gt;skattskyldighet enligt 7 J 3-6&lt;br&gt;mom. (moderföretag) mer än nio&lt;br&gt;tiondelar av aktierna eller andel-&lt;br&gt;ama i ett eller flera svenska aktie-&lt;br&gt;bolag eller svenska ekonomiska&lt;br&gt;föreningar (helägda dotterföretag),&lt;br&gt;skall koncernbidrag som moder-&lt;br&gt;företaget lämnar till helägt&lt;br&gt;dotterföretag eller som sådant&lt;br&gt;företag lämnar till moderföretag&lt;br&gt;eller till annat helägt dotterföretag&lt;br&gt;hos moderföretaget anses som&lt;br&gt;avdragsgill omkostnad för givaren&lt;br&gt;och skattepliktig intäkt för&lt;br&gt;mottagaren, även om bidraget inte&lt;br&gt;för givaren utgör omkostnad för&lt;br&gt;intäkternas förvärvande eller&lt;br&gt;bibehållande. Som förutsättning&lt;br&gt;för detta gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att varken givare eller mottagare är bostadsföretag enligt 7 mom.,&lt;br&gt;investmentföretag enligt 10 mom. eller förvaltningsföretag enligt 7 § 8&lt;br&gt;mom. andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års&lt;br&gt;taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt&lt;br&gt;under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan&lt;br&gt;dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:854.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till moderföretag,&lt;br&gt;moderföretaget skulle vara frikallat från skattskyldighet för utdelning&lt;br&gt;som under beskattningsåret hade uppburits från dotterföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till annat dotterföretag,&lt;br&gt;moderföretaget är investmentföretag eller förvaltningsföretag som avses i&lt;br&gt;a eller moderföretaget i annat fall skulle vara antingen frikallat från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits från&lt;br&gt;det givande dotterföretaget eller skattskyldigt för utdelning som under&lt;br&gt;beskattningsåret hade uppburits från det mottagande dotterföretaget samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) att mottagaren inte enligt avtal om undvikande av dubbelbeskattning&lt;br&gt;skall anses ha hemvist i en främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag&lt;br&gt;som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall&lt;br&gt;bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och&lt;br&gt;skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i&lt;br&gt;första stycket a, b och f är uppfyllda och om ägarförhållandena under&lt;br&gt;hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottaga-&lt;br&gt;ren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att motta-&lt;br&gt;garen genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat&lt;br&gt;bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga&lt;br&gt;rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag&lt;br&gt;men inte i annat fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till&lt;br&gt;annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och&lt;br&gt;skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med&lt;br&gt;avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat läm-&lt;br&gt;nas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt eller&lt;br&gt;genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till&lt;br&gt;mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt&lt;br&gt;till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för koncernbidrag far åtnjutas endast av den som visar att för-&lt;br&gt;utsättningar för sådant avdrag föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med vil-&lt;br&gt;ket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig betydelse&lt;br&gt;från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan re-&lt;br&gt;geringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad för&lt;br&gt;givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera av&lt;br&gt;de förutsättningar som anges i första-tredje styckena inte är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning&lt;br&gt;som anges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har uppbu-&lt;br&gt;rits i förhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har uppbu-&lt;br&gt;rits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget&lt;br&gt;enligt 2 § 8 mom. första stycket. Bestämmelserna i tredje stycket nedan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1227.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller inte sådan utdelning på förlagsinsatser, som är avdragsgill för det&lt;br&gt;utdelande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar&lt;br&gt;värdepapper eller likartad lös egendom och därutöver inte - direkt eller&lt;br&gt;indirekt - bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet&lt;br&gt;(förvaltningsföretag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den&lt;br&gt;mån sammanlagda beloppet av utdelningen motsvaras av annan utdelning&lt;br&gt;än som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket som företaget har beslutat för&lt;br&gt;samma beskattningsår. Som förvaltningsföretag anses inte&lt;br&gt;investmentföretag som avses i 2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening är med un-&lt;br&gt;dantag av investmentföretag och&lt;br&gt;förvaltningsföretag, frikallat från&lt;br&gt;skattskyldighet för utdelning på&lt;br&gt;näringsbetingade aktier eller an-&lt;br&gt;delar. Detsamma gäller svensk&lt;br&gt;sparbank och svenskt ömsesidigt&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretag. Med när-&lt;br&gt;ingsbetingad aktie eller andel av-&lt;br&gt;ses aktie eller andel som inte utgör&lt;br&gt;omsättningstillgång i företagets&lt;br&gt;verksamhet under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening är med un-&lt;br&gt;dantag av investmentföretag och&lt;br&gt;förvaltningsföretag, frikallat från&lt;br&gt;skattskyldighet för utdelning på&lt;br&gt;näringsbetingade aktier eller an-&lt;br&gt;delar. Detsamma gäller svensk&lt;br&gt;sparbank och svenskt ömsesidigt&lt;br&gt;försäkringsföretag samt sådan&lt;br&gt;svensk stiftelse och svensk ideell&lt;br&gt;förening som inte är frikallad från&lt;br&gt;skattskyldighet för utdelning enligt&lt;br&gt;3-6 mom. Med näringsbetingad&lt;br&gt;aktie eller andel avses aktie eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andel som inte utgör&lt;br&gt;omsättningstillgång i företagets&lt;br&gt;verksamhet under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det&lt;br&gt;utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel&lt;br&gt;eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande&lt;br&gt;företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till&lt;br&gt;äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå&lt;br&gt;det nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på&lt;br&gt;aktie eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om detta&lt;br&gt;äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit&lt;br&gt;skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag&lt;br&gt;som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller investmentfö-&lt;br&gt;retaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte&lt;br&gt;uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång&lt;br&gt;av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet,&lt;br&gt;föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien&lt;br&gt;eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande&lt;br&gt;företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;br&gt;Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar&lt;br&gt;tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie&lt;br&gt;eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan sägs för&lt;br&gt;det fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den inkomstbeskattning som den utländska juridiska personen är&lt;br&gt;underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett&lt;br&gt;enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med&lt;br&gt;vilka Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning&lt;br&gt;(avtalsländer) skall anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med&lt;br&gt;den som skulle ha skett enligt denna lag. Denna presumtion gäller dock&lt;br&gt;endast om personens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller av-&lt;br&gt;talsland och verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller&lt;br&gt;de länder där den bedrivs. I det fall personens intäkter endast till obetyd-&lt;br&gt;lig del härrör från verksamhet i andra länder eller från särskilt skattemäs-&lt;br&gt;sigt gynnad verksamhet skall den ändå anses underkastad jämförlig be-&lt;br&gt;skattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är med undantag av investmentföretag och förvalt-&lt;br&gt;ningsföretag, frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller&lt;br&gt;andel i ett bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska ge-&lt;br&gt;menskapen - även om förutsättningarna enligt sjätte stycket inte är för&lt;br&gt;handen - om innehavet av aktier eller andelar i bolaget motsvarar 25 pro-&lt;br&gt;cent eller mer av andelskapitalet i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapen avses utländskt företag som uppfyller villkoren i artikel 2 i det av&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om&lt;br&gt;en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dotterbolag i&lt;br&gt;olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 1995&lt;br&gt;(90/435/EEG). En förutsättning är att den inkomstbeskattning bolaget är&lt;br&gt;underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett&lt;br&gt;enligt denna lag om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.&lt;br&gt;Utdelning från ett svenskt företag som enligt avtal om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i en främmande stat skall vid&lt;br&gt;tillämpning av detta moment behandlas som utdelning på aktie eller an-&lt;br&gt;del i utländsk juridisk person hemmahörande i den främmande staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om&lt;br&gt;ersättningsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att ett&lt;br&gt;företags ersättningsfond övertas av ett annat företag. För sådant med-&lt;br&gt;givande krävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det ena företaget är moderföretag och det andra företaget är dess&lt;br&gt;helägda dotterföretag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag eller en svensk eko-&lt;br&gt;nomisk förening vars aktier eller andelar till mer än 90 procent ägs av&lt;br&gt;moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera&lt;br&gt;av dess helägda dotterföretag och det andra företaget antingen är ett annat&lt;br&gt;sådant aktiebolag eller sådan ekonomisk förening eller också moderföre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taget eller dess helägda dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket avses med moderföretag&lt;br&gt;svenskt aktiebolag, svensk eko-&lt;br&gt;nomisk förening, svensk sparbank&lt;br&gt;eller svensk ömsesidig skadeför-&lt;br&gt;säkringsanstalt och med helägt&lt;br&gt;dotterföretag svenskt aktiebolag&lt;br&gt;eller svensk ekonomisk förening&lt;br&gt;vars aktier eller andelar till mer än&lt;br&gt;90 procent ägs av moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket avses med moderföretag&lt;br&gt;svenskt aktiebolag, svensk eko-&lt;br&gt;nomisk förening, svensk sparbank,&lt;br&gt;svenskt ömsesidigt försäk-&lt;br&gt;ringsföretag eller sådan svensk&lt;br&gt;stiftelse eller svensk ideell&lt;br&gt;förening som inte är frikallad från&lt;br&gt;skattskyldighet enligt 7 £ 3-6&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt och med helägt&lt;br&gt;dotterföretag svenskt aktiebolag&lt;br&gt;eller svensk ekonomisk förening&lt;br&gt;vars aktier eller andelar till mer än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90 procent ägs av moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en ersättningsfond övertagits skall det anses som om det övertag-&lt;br&gt;ande företaget gjort avsättning till fonden vid den tidpunkt då det över-&lt;br&gt;låtande företaget gjorde avsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för&lt;br&gt;underskott av näringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3-5 §§ lagen (1993:1539) om avdrag för&lt;br&gt;underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses aktiebolag,&lt;br&gt;ekonomisk förening, bankaktie-&lt;br&gt;bolag, sparbank, försäkringsbolag&lt;br&gt;eller utländskt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller annan&lt;br&gt;person än&lt;br&gt;Med annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med foretag avses aktiebolag,&lt;br&gt;ekonomisk förening, stiftelse,&lt;br&gt;ideell förening, bankaktiebolag,&lt;br&gt;sparbank, försäkringsbolag eller&lt;br&gt;utländskt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förlustföretag avses ett företag med underskott beskattningsåret&lt;br&gt;närmast före det beskattningsår företaget omfattats av en sådan ägar-&lt;br&gt;förändring som anges i 4 eller 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med annat rättssubjekt avses&lt;br&gt;fysisk person, dödsbo, stiftelse,&lt;br&gt;ideell förening&lt;br&gt;utländsk juridisk&lt;br&gt;utländskt bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättssubjekt avses även handels-&lt;br&gt;bolag i vilket subjekt av de slag&lt;br&gt;som anges i föregående mening är&lt;br&gt;delägare. Närstående räknas som&lt;br&gt;en person. Med närstående avses&lt;br&gt;föräldrar, far- och morföräldrar,&lt;br&gt;make, avkomling, avkomlings&lt;br&gt;make, syskon, syskons make och&lt;br&gt;avkomling. Med avkomling avses&lt;br&gt;även styvbarn och fosterbarn. Med&lt;br&gt;närstående avses även dödsbon&lt;br&gt;och handelsbolag i vilka någon&lt;br&gt;sådan person som anges i fjärde&lt;br&gt;och femte meningarna är delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med gammalt underskott avses underskott som kvarstår från&lt;br&gt;beskattningsåret närmast före det beskattningsår då ett förlustföretag&lt;br&gt;omfattats av en sådan ägarförändring som anges i 4 eller 5 § eller utgjort&lt;br&gt;överlåtande eller övertgande företag i sådan fusion, ombildning eller&lt;br&gt;övertagande som anges i 12 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med annat rättssubjekt avses&lt;br&gt;fysisk person, dödsbo eller annan&lt;br&gt;utländsk juridisk person än&lt;br&gt;utländskt bolag. Med annat&lt;br&gt;rättssubjekt avses även handels-&lt;br&gt;bolag i vilket subjekt av de slag&lt;br&gt;som anges i föregående mening är&lt;br&gt;delägare. Närstående räknas som&lt;br&gt;en person. Med närstående avses&lt;br&gt;föräldrar, far- och morföräldrar,&lt;br&gt;make, avkomling, avkomlings&lt;br&gt;make, syskon, syskons make och&lt;br&gt;avkomling. Med avkomling avses&lt;br&gt;även styvbarn och fosterbarn. Med&lt;br&gt;närstående avses även dödsbon&lt;br&gt;och handelsbolag i vilka någon&lt;br&gt;sådan person som anges i fjärde&lt;br&gt;och femte meningarna är delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1617.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förlustföretag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om ett&lt;br&gt;foretag (den nya ägaren) fatt bestämmande inflytande över&lt;br&gt;förlustföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller&lt;br&gt;ett moderföretag till ett sådant företag fatt bestämmande inflytande över&lt;br&gt;ett annat företag (det nya dotterföretaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första och&lt;br&gt;andra styckena skall ett företag&lt;br&gt;anses ha ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande över ett annat företag&lt;br&gt;om det senare företaget är&lt;br&gt;dotterföretag till det förra företaget&lt;br&gt;enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385), 1 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar, 1 kap. 6 § bankaktie-&lt;br&gt;bolaglagen (1987:618), 1 kap. 2 §&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619), 1 kap.&lt;br&gt;5 &amp;nbsp;§ lagen (1995:1570) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemsbanker eller 1 kap. 9 §&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713). Ett utländskt bolag&lt;br&gt;skall anses ha ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande över ett företag om&lt;br&gt;företaget skulle ha varit ett&lt;br&gt;dotterföretag till det utländska&lt;br&gt;bolaget om detta varit ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första och&lt;br&gt;andra styckena skall ett företag&lt;br&gt;anses ha ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande över ett annat företag&lt;br&gt;om det senare företaget är&lt;br&gt;dotterföretag till det förra företaget&lt;br&gt;enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385), 1 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar, 1 kap. 6 § bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 §&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619), 1 kap.&lt;br&gt;5 &amp;nbsp;§ lagen (1995:1570) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemsbanker, 1 kap. 9 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) eller 1 kap. 5 §&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220). Ett&lt;br&gt;utländskt bolag eller en ideell&lt;br&gt;förening skall anses ha ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över ett&lt;br&gt;företag om företaget skulle ha&lt;br&gt;varit ett dotterföretag till det&lt;br&gt;utländska bolaget eller den ideella&lt;br&gt;föreningen om bolaget eller&lt;br&gt;föreningen varit ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förlustföretag skall - i annat fall än som anges i 4 § första stycket -&lt;br&gt;anses ha omfattats av en ägarförändring om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett annat rättssubjekt (den nya ägaren) fatt bestämmande inflytande&lt;br&gt;över förlustföretaget eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. - i annat fall än som anges i 1 - ett annat rättssubjekts förvärv av&lt;br&gt;aktier eller andelar i förlustföretaget medför att under en period som om-&lt;br&gt;fattar fem beskattningsår för företaget, förvärvaren förvärvat aktier eller&lt;br&gt;andelar med minst fem procent av samtliga röster i företaget och till-&lt;br&gt;sammans med andra, som utgör annat rättssubjekt och som under perio-&lt;br&gt;den förvärvat aktier eller andelar i företaget (de nya ägarna) med för var&lt;br&gt;och en minst fem procent av samtliga röster i företaget, sammantaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1588.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvat aktier eller andelar med&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat rättssubjekt skall vid&lt;br&gt;tillämpning av första stycket 1&lt;br&gt;anses ha bestämmande inflytande&lt;br&gt;över ett företag om företaget&lt;br&gt;skulle ha varit dotterföretag till&lt;br&gt;rättssubjektet om detta hade varit&lt;br&gt;ett aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer än hälften av samtliga röster i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat rättssubjekt skall vid&lt;br&gt;tillämpning av första stycket 1&lt;br&gt;anses ha bestämmande inflytande&lt;br&gt;över ett företag om företaget&lt;br&gt;skulle ha varit dotterföretag till&lt;br&gt;rättssubjektet om detta hade varit&lt;br&gt;ett aktiebolag. Första stycket skall&lt;br&gt;inte tillämpas om det be-&lt;br&gt;stämmande inflytandet eller för-&lt;br&gt;värvet erhålls genom arv, testa-&lt;br&gt;mente, bodelning eller genom änd-&lt;br&gt;rade familjeförhållanden. Första&lt;br&gt;stycket 1 skall inte tillämpas om&lt;br&gt;den nya ägaren de två närmast&lt;br&gt;föregående beskattningsåren haft&lt;br&gt;ställning som företagsledare enligt&lt;br&gt;punkt 14 av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-09-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet Arne&lt;br&gt;Baekkevold, justitierådet Edvard Nilsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 20 maj 1998 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1960:663) om ersättningsfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lena&lt;br&gt;Lagercrantz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Åsbrink, Schori, Winberg, Ulvskog, Sundström,&lt;br&gt;Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing,&lt;br&gt;Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:7 Koncembeskattningsfrågor&lt;br&gt;för ideella föreningar och stiftelser, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:SkU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-10-13 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-10-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-10-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 17:17:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM037</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 17:17:25</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:SkU2</uppgift>
<ref_dok_id>GM01SkU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Koncernbeskattningsfrågor för ideella föreningar och stiftelser, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:SkU5</uppgift>
<ref_dok_id>GM01SkU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Omstruktureringar och beskattning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>