<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287640</hangar_id>
 <dok_id>GM0369</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>69</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:69</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>69</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-03-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:31</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Särskilda mervärdesskatteregler för investeringsguld</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0369/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0369</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0369</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:69&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Särskilda mervärdesskatteregler för&lt;br&gt;investeringsguld&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0369/prop_199899__69-1.png" style="width:40pt;height:32pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars-Erik Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås särskilda mervärdesskatteregler för investerings-&lt;br&gt;guld. Reglerna, som är baserade på ett EG-direktiv, innebär att omsätt-&lt;br&gt;ning av guld i investeringssyfte skall undantas från mervärdesskatt. Syf-&lt;br&gt;tet är att beskatta handeln med investeringsguld på samma sätt som fi-&lt;br&gt;nansiella tjänster för vilka i dag gäller ett motsvarande undantag. Syftet&lt;br&gt;är också att komma tillrätta med den konkurrenssnedvridning som råder&lt;br&gt;mellan medlemsländerna på grund av skillnader i beskattningen av in-&lt;br&gt;vesteringsguld. Reglerna har utformats så att det skall bli tekniskt möjligt&lt;br&gt;att förhindra de omfattande bedrägerier med guld som för närvarande&lt;br&gt;förekommer inom gemenskapen. Med investeringsguld menas guldtackor&lt;br&gt;och guldmynt som omsätts i investeringssyfte oavsett om guldet är repre-&lt;br&gt;senterat av värdepapper eller inte. Med skattefriheten följer inte någon&lt;br&gt;rätt till återbetalning av ingående skatt. En möjlighet att välja att bli&lt;br&gt;skattskyldig har därför införts i de fall då investeringsguldet omsätts för&lt;br&gt;industriändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200)...........................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483)...........................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den svenska guldhandeln................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens förslag.........................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantag för investeringsguld..........................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begreppet investeringsguld...............................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt till skattskyldighet i vissa fall....................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Återbetalning av ingående skatt........................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda skyldigheter för dem som handlar med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;investeringsguld................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omvänd skattskyldighet...................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Transaktioner på en reglerad guldmarknad......................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande..................................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200).........................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483).........................................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som avgivit yttrande över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets promemoria om särskilda&lt;br&gt;mervärdesskatteregler för investeringsguld (Fi 1999:211) ..42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådets yttrande.................................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 mars 1999.........44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad....................................................  45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 2 §, 3 kap. 23 § och 10 kap. 12 § samt rubriken&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; närmast&lt;br&gt;före 10 kap. 12 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 1 kap. 18 §, 3 kap.&lt;br&gt;10 a - 10 c §§, 10 kap. 11 c och 11 d §§ och 11 kap. 5 b §, samt närmast&lt;br&gt;före 3 kap. 10 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för sådan omsättning som an-&lt;br&gt;ges i 1 § första stycket 1, om inte&lt;br&gt;annat följer av 2-4 a: den som&lt;br&gt;omsätter varan eller tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för sådan omsättning som an-&lt;br&gt;ges i 1 § första stycket 1, om inte&lt;br&gt;annat följer av 2-4: den som om-&lt;br&gt;sätter varan eller tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana tjänster&lt;br&gt;som avses i 5 kap. 7 §, om den som omsätter tjänsten är en utländsk fö-&lt;br&gt;retagare och förvärvaren är en näringsidkare: den som förvärvar tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana tjänster&lt;br&gt;som avses i 5 kap. 5 a, 6 a, 6 b och 7 a §§, om den som omsätter tjänsten&lt;br&gt;är en utländsk företagare och förvärvaren är registrerad till mervärdes-&lt;br&gt;skatt här: den som förvärvar tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för sådan efterföljande omsättning inom landet som avses i 3 kap.&lt;br&gt;30 b § första stycket: den till vilken omsättningen görs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a. för omsättning som anges i&lt;br&gt;1 § första stycket 1 mellan nä-&lt;br&gt;ringsidkare som är eller skall vara&lt;br&gt;registrerade till mervärdesskatt&lt;br&gt;här, av guldmaterial eller halvfär-&lt;br&gt;diga produkter med en finhalt av&lt;br&gt;minst 325 tusendelar eller av in-&lt;br&gt;vesteringsguld om den som om-&lt;br&gt;sätter guldet är skattskyldig enligt&lt;br&gt;3 kap. 10 b §: den som förvärvar&lt;br&gt;varan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Jfr rådets direktiv 98/80/EG av den 12 oktober 1998 om komplettering av det gemen-&lt;br&gt;samma systemet för mervärdesskatt och om ändring av direktiv 77/388/EEG - särskilda&lt;br&gt;regler för investeringsguld (EGT L 281, 17.10.1998, s. 31, Celex 398L0080).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:331.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för sådant förvärv som anges i 1 § första stycket 2: den som förvär-&lt;br&gt;var varan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. för import av varor: den som är skyldig att betala skatt enligt 10 §&lt;br&gt;tullagen (1994:1550) för den importerade varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om vem som i vissa fall är skattskyldig finns i&lt;br&gt;6 kap., 9 kap. och 9 c kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med investeringsguld&lt;br&gt;förstås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. guld i form av en tacka eller&lt;br&gt;platta med en vikt som godtas på&lt;br&gt;någon av marknaderna för sådant&lt;br&gt;guld och med en finhalt av minst&lt;br&gt;995 tusendelar, oavsett om guldet&lt;br&gt;representeras av värdepapper el-&lt;br&gt;ler inte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. guldmynt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— har en finhalt av minst 900 tu-&lt;br&gt;sendelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— är präglade efter år 1800,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— är eller har varit gällande be-&lt;br&gt;talningsmedel i ursprungslandet,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— normalt säljs till ett pris som&lt;br&gt;inte överstiger det öppna mark-&lt;br&gt;nadsvärdet för guldinnehållet i&lt;br&gt;myntet med mer än 80 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Små tackor eller plattor med en&lt;br&gt;vikt av 1 gram eller mindre om-&lt;br&gt;fattas inte av första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Guldmynt som omfattas av den&lt;br&gt;förteckning som årligen offentlig-&lt;br&gt;görs i C-serien av Europeiska ge-&lt;br&gt;menskapens officiella tidning skall&lt;br&gt;anses uppfylla kriterierna i första&lt;br&gt;stycket 2 under hela det år för-&lt;br&gt;teckningen gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Guldmynt enligt denna paragraf&lt;br&gt;skall inte anses omsatta på grund&lt;br&gt;av det numismatiska värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för investeringsguld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/M&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas om-&lt;br&gt;sättning av investeringsguld, inbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gripet investeringsguld represen-&lt;br&gt;terat av värdepapper, om omsätt-&lt;br&gt;ningen medför en äganderätt till&lt;br&gt;eller en fordran på guldet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas även&lt;br&gt;förmedling som görs för någon&lt;br&gt;annans räkning i dennes namn, om&lt;br&gt;förmedlingen avser en omsättning&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare har rätt att bli&lt;br&gt;skattskyldig för en omsättning som&lt;br&gt;annars skulle ha undantagits en-&lt;br&gt;ligt 10 a § första stycket om han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställer investeringsguld&lt;br&gt;eller omvandlar guld av något&lt;br&gt;slag till investeringsguld och om-&lt;br&gt;sättningen görs till en annan nä-&lt;br&gt;ringsidkare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i sin yrkesverksamhet normalt&lt;br&gt;omsätter guld för industriellt än-&lt;br&gt;damål och omsättningen avser&lt;br&gt;investeringsguld enligt 1 kap. 18 §&lt;br&gt;första stycket 1 och görs till en&lt;br&gt;annan näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ombud har rätt att bli skatt-&lt;br&gt;skyldigt för förmedling som annars&lt;br&gt;skulle ha undantagits enligt 10 a §&lt;br&gt;andra stycket om den för vars räk-&lt;br&gt;ning förmedlingen görs är skatt-&lt;br&gt;skyldig enligt 10 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sedlar och mynt som är gäl-&lt;br&gt;lande betalningsmedel, dock inte&lt;br&gt;samlarföremål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas omsättning av följande slag av varor och&lt;br&gt;tjänster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sedlar och mynt som är gäl-&lt;br&gt;lande betalningsmedel, dock inte&lt;br&gt;samlarföremål eller guldmynt som&lt;br&gt;omsätts efter sitt metallvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. läkemedel som lämnas ut enligt recept eller säljs till sjukhus eller&lt;br&gt;förs in i landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. modersmjölk, blod eller organ från människor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. flygbensin och flygfotogen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:700.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lotterier, inräknat vadhållning och andra former av spel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tjänster som avser gravöppning eller gravskötsel när tjänsten tillhan-&lt;br&gt;dahålls av huvudmannen for en allmän begravningsplats, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. guld som levereras till Sveriges riksbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;llc§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omsättning som är undanta-&lt;br&gt;gen från skatteplikt enligt 3 kap.&lt;br&gt;10 a § har en näringsidkare rätt&lt;br&gt;till återbetalning av ingående skatt&lt;br&gt;som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärv av investeringsguld&lt;br&gt;om den som omsätter investe-&lt;br&gt;ringsguldet till honom är skatt-&lt;br&gt;skyldig enligt 3 kap. 10 b §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärv eller import av annat&lt;br&gt;guld än investeringsguld som där-&lt;br&gt;efter av näringsidkaren eller för&lt;br&gt;hans räkning omvandlas till in-&lt;br&gt;vesteringsguld, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvärv av tjänster som inne-&lt;br&gt;bär en förändring av form, vikt&lt;br&gt;eller finhalt på guld, inbegripet&lt;br&gt;investeringsguld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lld§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omsättning som är undanta-&lt;br&gt;gen från skatteplikt enligt 3 kap.&lt;br&gt;10 a § har en näringsidkare, som&lt;br&gt;framställer investeringsguld eller&lt;br&gt;omvandlar guld av något slag till&lt;br&gt;investeringsguld, rätt till återbe-&lt;br&gt;talning av ingående skatt som av-&lt;br&gt;ser förvärv eller import av varor&lt;br&gt;eller tjänster som är knutna till&lt;br&gt;framställningen eller omvandling-&lt;br&gt;en av guldet, som om omsättning-&lt;br&gt;en hade varit skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Export m.m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omsätter varor eller&lt;br&gt;tjänster genom export har rätt till&lt;br&gt;återbetalning av ingående skatt för&lt;br&gt;vilken han saknar rätt till avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omsätter varor eller&lt;br&gt;tjänster genom export har rätt till&lt;br&gt;återbetalning av ingående skatt för&lt;br&gt;vilken han saknar rätt till avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1364.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 8 kap. på grund av att om-&lt;br&gt;sättningen sker utanför EG. Rätten&lt;br&gt;till återbetalning gäller under för-&lt;br&gt;utsättning att omsättningen är&lt;br&gt;skattepliktig eller undantagen från&lt;br&gt;skatteplikt enligt 3 kap. 9 § utom&lt;br&gt;tredje stycket 2, 10 §, 19 § första&lt;br&gt;stycket 2, 21 §, 23 § 7, 2 eller 4,&lt;br&gt;30 c § eller 30 e §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 8 kap. på grund av att om-&lt;br&gt;sättningen sker utanför EG. Rätten&lt;br&gt;till återbetalning gäller under för-&lt;br&gt;utsättning att omsättningen är&lt;br&gt;skattepliktig eller undantagen från&lt;br&gt;skatteplikt enligt 3 kap. 9 § utom&lt;br&gt;tredje stycket 2, 10 §, 10 a § 19 §&lt;br&gt;första stycket 2, 21 §,23 § 7- 4,&lt;br&gt;30 c § eller 30 e §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattskyldighet föreligger&lt;br&gt;för en säljare enligt 3 kap. 10 b §&lt;br&gt;eller för ett ombud enligt 3 kap.&lt;br&gt;10 c §, skall en faktura eller jäm-&lt;br&gt;förlig handling, utöver vad som&lt;br&gt;anges i 5 §, innehålla uppgift om&lt;br&gt;detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattskyldighet föreligger&lt;br&gt;för en förvärvare enligt 1 kap. 2 f&lt;br&gt;första stycket 4 a, skall en faktura&lt;br&gt;eller en jämförlig handling, utöver&lt;br&gt;vad som anges i 5 §, innehålla&lt;br&gt;uppgift om detta forhållande och&lt;br&gt;om säljarens registreringsnummer&lt;br&gt;till mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;dock fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 och 4 §§, 14 kap. 3 § och 22 kap. 11 § samt rubriken&lt;br&gt;till 15 kap. skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 14 kap. 1 a § och 15&lt;br&gt;kap. 6 a och 8 a §§, samt närmast före 14 kap. 1 a § och 15 kap. 6 a och&lt;br&gt;8 a §§ nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och&lt;br&gt;betalning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådan skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxe-&lt;br&gt;ringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avgift som avses i lagen (1999:000) om avgift till registrerat tros-&lt;br&gt;samfund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. skattetillägg och försenings-&lt;br&gt;avgift i fråga om sådan skatt eller&lt;br&gt;avgift som avses i 1-7, försenings-&lt;br&gt;avgift enligt fastighetstaxeringsla-&lt;br&gt;gen (1979:1152) samt kontrollav-&lt;br&gt;gift enligt lagen (1998:514) om&lt;br&gt;särskild skattekontroll av torg- och&lt;br&gt;marknadshandel m.m., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. skattetillägg och försenings-&lt;br&gt;avgift i fråga om sådan skatt eller&lt;br&gt;avgift som avses i 1-7, kontrollav-&lt;br&gt;gift enligt 15 kap. 6 a §, förse-&lt;br&gt;ningsavgift enligt fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringslagen (1979:1152) samt kon-&lt;br&gt;trollavgift enligt lagen (1998:514)&lt;br&gt;om särskild skattekontroll av torg-&lt;br&gt;och marknadshandel m.m., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ränta på skatt, skattetillägg eller avgift som avses i 1-8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat särskilt anges gäller lagen inte när skatt skall tas ut en-&lt;br&gt;ligt mervärdesskattelagen vid import av varor. I sådant fall gäller tullagen&lt;br&gt;(1994:1550).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avgift och avgiftsskyldig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr rådets direktiv 98/80/EG av den 12 oktober 1998 om komplettering av det gemen-&lt;br&gt;samma systemet för mervärdesskatt och om ändring av direktiv 77/388/EEG - särskilda&lt;br&gt;regler för investeringsguld (EGT L 281, 17.10.1998, s. 31, Celex 398L0080).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1998/99:38 och 1998/99:83.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:347.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som skall dras från ersättning for arbete, ränta eller utdelning&lt;br&gt;for betalning av preliminär skatt (avdragen skatt) och den som är skyldig&lt;br&gt;att göra sådant avdrag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skattetillägg, förseningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ränta och den som är skyldig&lt;br&gt;att betala skattetillägg, avgift eller&lt;br&gt;ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skattetillägg, förseningsavgift,&lt;br&gt;kontrollavgift och ränta och den&lt;br&gt;som är skyldig att betala skatte-&lt;br&gt;tillägg, avgift eller ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. belopp som någon annan än den skattskyldige är betalningsskyldig&lt;br&gt;för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har debiterats enligt&lt;br&gt;denna lag, 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla&lt;br&gt;bolag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som betalats tillbaka till den skattskyldige men som på grund&lt;br&gt;av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till skattemyndighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skattskyldig likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de&lt;br&gt;skatter som anges i 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt&lt;br&gt;10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som utan att vara skattskyldig här i landet har fatt en F-&lt;br&gt;skattsedel enligt 4 kap. 7 eller 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som skattemyndigheten enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall sva-&lt;br&gt;ra för redovisning och betalning av skatt som hänför sig till verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs genom enkelt bolag eller partrederi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som är grupphuvudman enligt 6 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. delägare i handelsbolag som enligt 2 kap. 20 § lagen om handelsbo-&lt;br&gt;lag och enkla bolag har ålagts betalningsskyldighet för skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identitetskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare som omsätter&lt;br&gt;investeringsguld som avses i 1&lt;br&gt;kap. 18 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994: 200) till en köpare i Sveri-&lt;br&gt;ge eller annat EG-land skall vid&lt;br&gt;transaktioner överstigande 10 000&lt;br&gt;kronor kontrollera identiteten hos&lt;br&gt;köparen. Detsamma gäller om&lt;br&gt;transaktionen inte överstiger&lt;br&gt;nämnda belopp men kan antas ha&lt;br&gt;samband med en annan transak-&lt;br&gt;tion och tillsammans med denna&lt;br&gt;överstiger beloppet. Om summan&lt;br&gt;inte är känd vid tidpunkten för en&lt;br&gt;transaktion, skall identiteten kon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trolleras så snart summan av&lt;br&gt;transaktionerna överstiger det&lt;br&gt;angivna värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag med verksamhet som&lt;br&gt;beskrivs i 2 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1993:768) om åtgärder mot pen-&lt;br&gt;ningtvätt behöver inte utföra iden-&lt;br&gt;titetskontroll beträffande ett annat&lt;br&gt;sådant foretag hemmahörande&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid identitetskontrollen skall&lt;br&gt;säljaren föra anteckningar om vad&lt;br&gt;transaktionen avser och om köpa-&lt;br&gt;rens namn, personnummer, adress&lt;br&gt;och telefonnummer. Om det är&lt;br&gt;fråga om en juridisk person skall&lt;br&gt;även uppgifter om firma och orga-&lt;br&gt;nisationsnummer antecknas. Så-&lt;br&gt;dana anteckningar behöver dock&lt;br&gt;inte göras, om en kopia av F-&lt;br&gt;skattebevis överlämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar och uppgifter som&lt;br&gt;lämnats vid identitet skontroll skall&lt;br&gt;bevaras under sju år efter utgång-&lt;br&gt;en av det kalenderår kontrollen&lt;br&gt;gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga den som är eller kan antas vara dekla-&lt;br&gt;rationsskyldig att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en&lt;br&gt;kopia av handling som behövs för kontroll av deklarationen eller av an-&lt;br&gt;nan uppgiftsskyldighet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får också fö-&lt;br&gt;relägga den som skall utföra iden-&lt;br&gt;titetskontroll enligt 1 a § att lämna&lt;br&gt;uppgift, visa upp handling eller&lt;br&gt;lämna över en kopia av handling&lt;br&gt;som använts vid identitetskontrol-&lt;br&gt;len.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Skattetillägg och forse- 15 kap. Skattetillägg, forse-&lt;br&gt;ningavgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningsavgift och kontrollavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säljaren inte fullgjort skyl-&lt;br&gt;digheten att utföra en sådan iden-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;titetskontroll av köparen som av-&lt;br&gt;ses i 14 kap. 1 a §, skall skatte-&lt;br&gt;myndigheten påföra säljaren en&lt;br&gt;kontrollavgift på 2 000 kronor för&lt;br&gt;varje tillfälle då skyldigheten inte&lt;br&gt;har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befrielse från kontrollavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säljaren skall befrias helt från&lt;br&gt;en kontrollavgift om det framstår&lt;br&gt;som uppenbart oskäligt att ta ut&lt;br&gt;den. Detta skall beaktas även om&lt;br&gt;ett yrkande om befrielse inte har&lt;br&gt;framställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut av länsrätten i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. preliminär taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sättet att ta ut preliminär skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. debitering eller ändring av preliminär skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verkställande av skatteavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. anstånd med redovisning eller inbetalning av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. befrielse från skattetillägg och&lt;br&gt;förseningsavgift enligt 15 kap. 7&lt;br&gt;och 8 §§ och ränta enligt 19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §, '&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. överföring av skatt till en annan stat, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. beslut enligt lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg-&lt;br&gt;och marknadshandel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får prövas av kammarrätten endast om den har meddelat prövningstill-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. befrielse från skattetillägg och&lt;br&gt;avgift enligt 15 kap. 7, 8 och&lt;br&gt;8a^ samt ränta enligt 19 kap.&lt;br&gt;11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 12 oktober 1998 antogs ett EG-direktiv om nya mervärdesskatte-&lt;br&gt;regler för investeringsguld. Direktivet går under beteckningen &amp;quot;Rådets&lt;br&gt;direktiv 98/80/EG om komplettering av det gemensamma systemet för&lt;br&gt;mervärdesskatt och om ändring av direktiv 77/388/EEG - särskilda reg-&lt;br&gt;ler för investeringsguld&amp;quot; (EGT L 281, 17.10.1998, s. 31), i fortsättningen&lt;br&gt;direktiv 98/80/EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de nya reglerna undantas handel med investeringsguld från&lt;br&gt;mervärdesskatt. En EG-harmonisering av mervärdesbeskattningen inom&lt;br&gt;detta område har ansetts nödvändig för att förhindra konkurrenssned-&lt;br&gt;vridning i handeln mellan medlemsländerna och för att minska risken för&lt;br&gt;guldbedrägerier inom gemenskapen. Reglerna skall vara införda i med-&lt;br&gt;lemsländernas lagstiftning den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för direktivet ligger kommissionens förslag av den 27 okto-&lt;br&gt;ber 1992 om särskilda regler för guld, KOM(92) 441 slutlig (EGT C 302,&lt;br&gt;19.11.1992, s. 9). Ekonomiska och sociala kommittén och Europaparla-&lt;br&gt;mentet har yttrat sig över förslaget (EGT C 161, 14.6.1993, s. 25 resp.&lt;br&gt;EGT C 91, 28.3.1994, s. 91). Förslaget har därefter bearbetats i rådsar-&lt;br&gt;betsgruppen för finansiella frågor under framför allt det italienska och&lt;br&gt;det brittiska ordförandeskapet (första halvåret 1996 resp, första halvåret&lt;br&gt;1998). När direktivet slutligen antogs hade det genomgått stora föränd-&lt;br&gt;ringar i förhållande till kommissionsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet har i januari 1999 utarbetats en promemoria&lt;br&gt;med förslag till sådana ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200) och&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483) som föranleds av direktiv 98/80/EG.&lt;br&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 1. Promemorian och en sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgängliga hos Finansdepartementet (dnr Fi 1999/211).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 11 mars 1999 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200, ML)&lt;br&gt;och förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483,&lt;br&gt;SBL). Lagrådet har inte haft något att erinra mot förslagen. Lagrådets&lt;br&gt;yttrande finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen i 10 kap. 12 § ML och en justering av 1 kap.&lt;br&gt;4 § SBL har tillkommit efter det att regeringen beslutat inhämta Lagrå-&lt;br&gt;dets yttrande. Ändringsförslagen är av så enkel beskaffenhet att Lagrå-&lt;br&gt;dets yttrande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den centrala rättsakten för mervärdesbeskattningen inom EG utgörs av&lt;br&gt;&amp;quot;Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonise-&lt;br&gt;ring av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Ge-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund&amp;quot; (EGT L&lt;br&gt;145, 13.6.1977, s. 1), senast ändrat genom rådets direktiv 96/95/EG&lt;br&gt;(EGT L 338, 28.12.1996, s. 89), i fortsättningen sjätte direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte direktivet undantas försäljning av guld till centralbanker från&lt;br&gt;mervärdesskatt. Undantaget, som är förenat med avdragsrätt för ingående&lt;br&gt;skatt, rör både inhemska tillhandahållanden (artikel 15.11) och import av&lt;br&gt;guldet (artikel 14.1.j). Skattefrihet gäller också för transaktioner med&lt;br&gt;sedlar och mynt som används som betalningsmedel, med undantag för&lt;br&gt;samlarföremål. Med samlarföremål avses guld-, silver eller andra me-&lt;br&gt;tallmynt eller sedlar som normalt inte används som betalningsmedel samt&lt;br&gt;mynt av numismatiskt intresse (artikel 13.B.d.4). Övriga transaktioner&lt;br&gt;med guld skall i princip beskattas. Det gäller oavsett om guldet används i&lt;br&gt;investeringssyfte eller för industriändamål. Trots detta föreligger det sto-&lt;br&gt;ra skillnader i medlemsländernas beskattning av handeln med guld. De&lt;br&gt;länder som var medlemmar i EG när sjätte direktivet antogs, fick en rätt&lt;br&gt;att övergångsvis behålla redan befintliga undantag för transaktioner med&lt;br&gt;annat guld än sådant guld som används för industriändamål (artikel&lt;br&gt;28.3.b och annex F, punkt 26). Medlemsländerna har vidare infört&lt;br&gt;särordningar för guldhandeln med stöd av artikel 27 i sjätte direktivet.&lt;br&gt;Artikeln reglerar möjligheten att avvika från direktivet av förenklingsskäl&lt;br&gt;eller för att förhindra vissa typer av skatteflykt eller skatteundandragan-&lt;br&gt;den. För länder som beskattar investeringsguld finns slutligen betydande&lt;br&gt;skillnader när det gäller skattesatsens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Variationerna i beskattningen av guld har lett till konkurrenssnedvrid-&lt;br&gt;ningar mellan medlemsländerna. Det föreligger också stora problem med&lt;br&gt;guldbedrägerier där gärningsmännen har utnyttjat medlemsländernas&lt;br&gt;skilda regler för beskattning av denna vara (se avsnitt 6.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsreglerna för beskattningen av investeringsguld (annex F,&lt;br&gt;punkt 26) blev först föremål för en översyn inom ramen för det s.k. ar-&lt;br&gt;tonde rådsdirektivet (direktiv 89/465/EEG). På grund av invändningar&lt;br&gt;från Europaparlamentet utgick dock frågan från den slutliga text som&lt;br&gt;antogs 1989. Under åberopande av guldsektoms särskilda natur gick i&lt;br&gt;stället kommissionen med på att utreda mervärdesbeskattningen av guld&lt;br&gt;mera i detalj och att lägga fram ett särskilt förslag angående denna fråga&lt;br&gt;före den 31 december 1992 (artikel 12.e första stycket i sjätte direktivet).&lt;br&gt;Vidare beslöts att medlemsländerna från och med den 1 januari 1993&lt;br&gt;skulle vidta alla nödvändiga åtgärder för att bekämpa bedrägerier inom&lt;br&gt;detta område. Exempelvis tilläts länderna införa ett särskilt redovis-&lt;br&gt;ningssystem som innebar att köparen och inte säljaren blev betalnings-&lt;br&gt;skyldig för skatten (artikel 12.3.e andra stycket i sjätte direktivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu aktuella direktivet 98/80/EG grundar sig på det förslag,&lt;br&gt;KOM(92) 441 slutlig, som kommissionen åtog sig att lämna före 1992&lt;br&gt;års utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lämnas förslag till hur direktivet skall införlivas i svensk&lt;br&gt;mervärdesskattelagstiftning. Först följer dock en kort redogörelse för vad&lt;br&gt;som gäller för handeln med guld i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Den svenska guldhandeln&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den totala guldbrytningen per år i Västeuropa svarar Sverige för ca.&lt;br&gt;28 % eller ca. 6 ton per år. Guld framställs inte bara från gruvmalm utan&lt;br&gt;också genom nedsmältning av skrot och annat guldbärande råmaterial.&lt;br&gt;Råmaterialet till denna framställning importeras i hög utsträckning från&lt;br&gt;tredje land. Den största producenten Boliden framställer ca. 10 ton guld&lt;br&gt;per år. Det svenska guldet går till andra EU-länder eller exporteras till&lt;br&gt;tredje land. Endast en mindre del används i inhemsk industri, framför allt&lt;br&gt;till smyckestillverkning. En liten andel går till dentalguld. Boliden pro-&lt;br&gt;ducerar 99,99 % rent guld i form av tackor om 12,5 kg och som granulat.&lt;br&gt;Någon tillverkning av småtackor eller annat guld för investeringsändamål&lt;br&gt;förekommer inte för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak beskattas all handel med guld i Sverige. Beskattningen sker&lt;br&gt;enligt normala mervärdesskatteregler och efter den generella skattesatsen&lt;br&gt;25 %. Det gäller oavsett om guldet skall användas för investeringsända-&lt;br&gt;mål eller i industriellt syfte. I mervärdesskattelagen (1994:200, ML) görs&lt;br&gt;endast undantag för guld som levereras till eller importeras av Sveriges&lt;br&gt;riksbank (3 kap. 23 § 7 ML jämförd med 3 kap. 1 § ML). Vidare finns en&lt;br&gt;bestämmelse om skattefrihet för sedlar och mynt som är gällande betal-&lt;br&gt;ningsmedel (3 kap. 23 § 1 ML). Skattefriheten gäller dock inte samlarfö-&lt;br&gt;remål eller guldmynt som omsätts efter sitt metallvärde. Skattefriheten är&lt;br&gt;i bägge fallen förenad med återbetalningsrätt för ingående skatt (10 kap.&lt;br&gt;11 § ML).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Regeringens förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I det följande diskuteras den skattefrihet som enligt direktiv 98/80/EG&lt;br&gt;skall gälla för investeringsguld (avsnitt 6.1). Därefter behandlas begrep-&lt;br&gt;pet investeringsguld (avsnitt 6.2) och rätten att bli skattskyldig för om-&lt;br&gt;sättning av investeringsguld i vissa fall (avsnitt 6.3). Frågor som rör av-&lt;br&gt;dragsrätten för ingående skatt (avsnitt 6.4) och vilka särskilda skyldig-&lt;br&gt;heter som skall gälla för dem som handlar med investeringsguld (avsnitt&lt;br&gt;6.5) diskuteras därefter. Vidare behandlas möjligheten att i vissa fall göra&lt;br&gt;köparen skattskyldig för en guldtransaktion, s.k. omvänd skattskyldighet&lt;br&gt;(avsnitt 6.6). Slutligen redogörs för möjligheten att införa en särskild&lt;br&gt;suspensionsordning för beskattningen av guldtransaktioner på en reglerad&lt;br&gt;guldmarknad (avsnitt 6.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda mervärdesskattereglema för guld i direktiv 98/80/EG ut-&lt;br&gt;gör i tekniskt avseende ett tillägg till sjätte direktivet genom att regle-&lt;br&gt;ringen tagits in där i en ny artikel 26 b. När det i fortsättningen hänvisas&lt;br&gt;till artikel 26 b i direktiv 98/80/EG avses således artikel 26 b i sjätte di-&lt;br&gt;rektivet i dess lydelse enligt direktiv 98/80/EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Undantag för investeringsguld&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna i direktiv 98/80/EG om skattefrihet&lt;br&gt;för handel med investeringsguld skall inforas i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200, ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksbanken, Finansinspektionen, Generaltullsty-&lt;br&gt;relsen, Rikspolisstyrelsen, Kommerskollegium, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Boliden AB, K.A. Ramussen AB och Sveriges Mynthandlares Förening&lt;br&gt;tillstyrker promemorians förslag generellt men har i något fall lämnat&lt;br&gt;synpunkter av teknisk natur. Riksskatteverket avstyrker användningen av&lt;br&gt;omvänd skattskyldighet (avsnitt 6.6) men ansluter sig i övrigt i huvudsak&lt;br&gt;till de i promemorian lämnade förslagen. Verket lämnar vidare vissa syn-&lt;br&gt;punkter på önskvärda kompletteringar och förtydliganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 26 b.B i direktiv&lt;br&gt;98/80/EG skall medlemsländerna i sin lagstiftning införa regler som un-&lt;br&gt;dantar omsättning, gemenskapsintema förvärv och import av investe-&lt;br&gt;ringsguld från mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Guld används inte bara som insatsvara i produktionen utan förvärvas&lt;br&gt;även i investeringssyfte. Omsättning av guld för investeringsändamål&lt;br&gt;liknar till sin natur andra finansiella investeringar, vilka är undantagna&lt;br&gt;från skatt enligt gällande regler i sjätte direktivet. Guld är en priskänslig&lt;br&gt;råvara som ofta omsätts med små vinstmarginaler. Tillämpningen av&lt;br&gt;normala skatteregler skulle därför utgöra ett stort hinder för användning-&lt;br&gt;en av guld som investeringsvara. En beskattning skulle vidare missgynna&lt;br&gt;guldmarknaden inom gemenskapen i förhållande till guldmarknader&lt;br&gt;utanför EU. Handeln skulle söka sig till tredje land med lägre skattesatser&lt;br&gt;eller ingen beskattning alls. Befrielse från skatt är därför den skattemäs-&lt;br&gt;siga behandling som ansetts mest lämplig för handeln med investerings-&lt;br&gt;guld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget avseende investeringsguld är liksom i fråga om finansiella&lt;br&gt;tjänster av okvalificerat slag. Det innebär att den som omsätter investe-&lt;br&gt;ringsguld inte har någon rätt till återbetalning för ingående skatt som be-&lt;br&gt;löper på förvärv av skattepliktiga insatsvaror och insatstjänster i verk-&lt;br&gt;samheten. Avdragsrätt för ingående skatt kan dock uppnås genom att det&lt;br&gt;är möjligt att bli skattskyldig i vissa fall (se avsnitt 6.3). Direktivet inne-&lt;br&gt;håller också en rätt till en mer begränsad avdragsrätt i vissa särskilt upp-&lt;br&gt;räknade situationer (se avsnitt 6.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ett undantag motsvarande direktivets artikel&lt;br&gt;26 b.B i ML. Bestämmelsen bör lämpligen tas in i anslutning till undan-&lt;br&gt;tagsreglerna för finansiella tjänster, som en ny 3 kap. 10 a § ML. Därtill&lt;br&gt;krävs en följdändring i 3 kap. 23 § 1 ML och en ändring i 10 kap. 12 §&lt;br&gt;ML angående rätt till återbetalning av ingående skatt vid export.&lt;br&gt;Tillämpningsområdet för skattefriheten behandlas närmare i författnings-&lt;br&gt;kommentaren till föreslagna 3 kap. 10 a § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett bemyndigande i mervärdesskatteförordningen (1994:223) Prop. 1998/99:69&lt;br&gt;avser regeringen att uppdra åt Riksskatteverket att utforma de närmare&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Begreppet investeringsguld&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Med investeringsguld skall avses guldtackor&lt;br&gt;och guldmynt definierade på det sätt som anges i direktiv 98/80/EG.&lt;br&gt;Små tackor eller plattor med en vikt på 1 gram eller mindre skall inte&lt;br&gt;omfattas av begreppet investeringsguld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens forslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket avstyrker att verket skall ges i&lt;br&gt;uppdrag att årligen underrätta Finansdepartementet om vilka svenska och&lt;br&gt;utländska mynt som uppfyller kriterierna for investeringsmynt och som&lt;br&gt;är föremål för handel i Sverige. Riksskatteverket har vidare ifrågasatt det&lt;br&gt;lämpliga i att som kriterium ha vikter som godtas på någon av&lt;br&gt;”guldmarknaderna”. Sveriges Mynthandlares Förening har anfört att man&lt;br&gt;önskar ta del av och ge eventuella synpunkter på den anmälan av mynt&lt;br&gt;som skall ske inför varje halvårsskifte. Generaltullstyrelsen förutsätter&lt;br&gt;att det blir Riksskatteverket som skall bevilja skattefrihet för de guld-&lt;br&gt;mynt som uppfyller kriterierna för investeringsguld men som inte om-&lt;br&gt;fattas av den särskilda förteckningen i Europeiska gemenskapernas offi-&lt;br&gt;ciella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 26 b.A i direktiv&lt;br&gt;98/80/EG avses med investeringsguld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) guld i form av en tacka eller en &amp;quot;wafer&amp;quot; (eng.), ”une plaquette” (fr.)&lt;br&gt;med en av guldmarknaderna, ”the bullion markets” (eng.), ”les marchés&lt;br&gt;de For (fr.) godtagen vikt, med en renhet av minst 995/1000, oavsett om&lt;br&gt;det representeras av värdepapper eller inte. Medlemsstaterna far utesluta&lt;br&gt;små tackor eller &amp;quot;wafers&amp;quot; med en vikt på 1 gram eller mindre från de sär-&lt;br&gt;skilda reglerna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) guldmynt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har en renhet av minst 900/1000,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- är präglade efter år 1800,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- är eller har varit lagligt betalningsmedel i ursprungslandet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- normalt säljs till ett pris som inte överstiger det öppna marknadsvär-&lt;br&gt;det för guldinnehållet i mynten med mer än 80 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana mynt skall enligt direktivet inte anses vara föremål för försälj-&lt;br&gt;ning på grund av det numismatiska värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En definition av begreppet investeringsguld motsvarande direktivets&lt;br&gt;artikel 26 b.A bör lämpligen fogas till förteckningen i 1 kap. ML över&lt;br&gt;begrepp och uttryck som används i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Guldtackor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom definitionen begränsas skattefriheten för investeringsguld till att&lt;br&gt;endast omfatta guldtackor av sådan form, vikt och mycket höga finhalt&lt;br&gt;som handlas med på marknaderna för investeringsguld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fyra stora guldbörsema i världen är belägna i London, Ziirich, New&lt;br&gt;York och Tokyo. Guldtackor eller plattor (&amp;quot;wafers&amp;quot;) som handlas med på&lt;br&gt;dessa börser har finhalten 995 tusendelar eller mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med en marknad för investeringsguld har inte definie-&lt;br&gt;rats i direktivet. Huruvida en sådan marknad föreligger eller inte får an-&lt;br&gt;ses framgå av omständigheterna. Medlemsländerna bör dock tillämpa&lt;br&gt;detta rekvisit på ett enhetligt sätt. Frågan diskuteras därför inom EG:s&lt;br&gt;mervärdesskattekommitté i syfte att uppnå riktlinjer för tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket små tackor eller plattor på 1 gram eller mindre bör inte omfat-&lt;br&gt;tas av skattebefrielsen, även om de skulle falla inom tillämpningsområdet&lt;br&gt;för investeringsguld. De säljs företrädesvis som guldföremål eller&lt;br&gt;smycken. Gränsvärdet har satts vid 1 gram för att neutralitet skall råda&lt;br&gt;gentemot de allra minsta investeringsmynten i guld vilka kan väga så lite&lt;br&gt;som ca. 1,5 gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte något krav på att medlemsländerna skall fastställa regler&lt;br&gt;för certifiering av guldet. Kriteriet att investeringsguldet måste ha en&lt;br&gt;form, vikt och finhalt som accepteras av guldmarknaden har ansetts till-&lt;br&gt;räckligt. Det har således överlåtits åt marknaderna att själva anta sina&lt;br&gt;certifieringssystem. Officiella regler skulle kunna utgöra hinder vid im-&lt;br&gt;port och därmed komma i konflikt med ingångna handelsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Guldmynt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet har preciserats fyra kriterier som skall uppfyllas för att ett&lt;br&gt;mynt skall anses som investeringsguld (finhalt 900/1000, präglat efter&lt;br&gt;1800, lagligt betalningsmedel och försäljningspris normalt inte översti-&lt;br&gt;gande marknadsvärdet för guld med mer än 80 %). Dessa kriterier avser&lt;br&gt;att begränsa skattefriheten till att endast omfatta mynt som omsätts i in-&lt;br&gt;vesteringssyfte. Mynt som säljs till överkurs på grund av att de är säll-&lt;br&gt;synta eller har egenskaper som gör att de har ett numismatiskt värde om-&lt;br&gt;fattas inte av definitionen. Värdet på sådana mynt kännetecknas mer av&lt;br&gt;andra faktorer än värdet på den ingående metallen (konstnärligt värde,&lt;br&gt;samlarvärde etc.). För sådana mynt gäller beskattning enligt marginal-&lt;br&gt;skattesystemet för begagnade varor eller enligt de normala reglerna om&lt;br&gt;säljaren valt detta (jfr artikel 26 a i sjätte direktivet och 9 a kap. ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är oundvikligt att vissa mynt som säljs för investeringsändamål&lt;br&gt;kommer att hamna utanför tillämpningsområdet för skattefriheten. Med-&lt;br&gt;lemsländerna har dock ansett det angeläget att definitionen är så säker&lt;br&gt;och tydlig som möjlig. Reglerna måste vara lätta att tillämpa och överva-&lt;br&gt;ka. Det far inte finnas utrymme för någon gråzon mellan reglerna för&lt;br&gt;begagnade varor och skattefriheten för investeringsmynt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förenkla tillämpningen och skapa säkerhet hos handlarna skall&lt;br&gt;kommissionen med hjälp av medlemsländerna årligen upprätta en för-&lt;br&gt;teckning över de mynt som omsätts på någon av guldmarknaderna inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemenskapen. Varje medlemsland skall före den 1 juli varje år, med&lt;br&gt;början år 1999, underrätta kommissionen om vilka mynt som uppfyller&lt;br&gt;kriterierna för investeringsguld och som är föremål för handel i det egna&lt;br&gt;landet. Därefter skall kommissionen före den 1 december varje år offent-&lt;br&gt;liggöra en fullständig förteckning över dessa mynt i C-serien av Europe-&lt;br&gt;iska gemenskapernas officiella tidning. De mynt som omfattas av för-&lt;br&gt;teckningen skall anses uppfylla kriterierna för investeringsguld under&lt;br&gt;hela det år som förteckningen gäller. Förteckningen påverkar dock inte&lt;br&gt;möjligheten att från fall till fall bevilja skattebefrielse för omsättning av&lt;br&gt;nypräglade eller andra guldmynt som inte omfattas av förteckningen men&lt;br&gt;som uppfyller direktivets kriterier för investeringsguld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att uppdra åt Riksskatteverket att årligen underrätta&lt;br&gt;Finansdepartementet om vilka svenska och utländska guldmynt som upp-&lt;br&gt;fyller kriterierna för investeringsmynt och som är föremål för handel i&lt;br&gt;Sverige. Bestämmelser om detta bör tas in i mervärdesskatteförordningen&lt;br&gt;(1994:223). Riksskatteverket har vid remissbehandlingen framfört att&lt;br&gt;fråga är om uppgifter som inte relaterar till verkets verksamhet och att&lt;br&gt;man inte har någon direkt tillgång till erforderliga uppgifter. Man har&lt;br&gt;därför inte ansett sig lämpad för uppdraget. Regeringen anser dock att det&lt;br&gt;bör ankomma på Riksskatteverket att som verkställande myndighet samla&lt;br&gt;in uppgifterna i fråga. Avsikten är inte att verket skall göra någon egen&lt;br&gt;bedömning av myntens karaktär. Uppgifterna bör samlas in i samråd med&lt;br&gt;Sveriges Mynthandlares Förening och sådan annan expertis på området&lt;br&gt;som kan bedömas lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generaltullstyrelsen har i sitt remissyttrande förutsatt att det blir Riks-&lt;br&gt;skatteverket som skall bevilja undantag för investeringsmynt som faller&lt;br&gt;utanför listan. När det gäller import av investeringsmynt som inte finns&lt;br&gt;med i förteckningen - vilket kan antas vara en importsituation som kom-&lt;br&gt;mer att förekomma mycket sällan - anser regeringen att det bör det an-&lt;br&gt;komma på köparen att visa att förutsättningar för undantag föreligger.&lt;br&gt;Beslut om huruvida importskatt skall tas ut eller inte skall därefter fattas&lt;br&gt;av tullverket såsom beskattningsmyndighet. Några skäl att vid import av&lt;br&gt;vissa investeringsmynt frångå den normala ordningen för beslutsförfa-&lt;br&gt;randet kan inte anses föreligga. Däremot kan det vara befogat att beslutet&lt;br&gt;i vissa fall fattas efter samråd med Riksskatteverket. Några särskilda fö-&lt;br&gt;reskrifter härom kan inte anses behövliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet investeringsguld behandlas närmare i författningskommen-&lt;br&gt;taren, avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Rätt till skattskyldighet i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Näringsidkare som producerar investeringsguld&lt;br&gt;eller som omvandlar guld till investeringsguld eller som i sin yrkes-&lt;br&gt;verksamhet normalt tillhandahåller guld för industriändamål har rätt&lt;br&gt;att bli skattskyldiga för omsättningar av investeringsguld till en annan&lt;br&gt;näringsidkare. I de fall omsättningen utförs av ett ombud och huvud-&lt;br&gt;mannen utnyttjat rätten till skattskyldighet skall ombudet få en mot-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande rätt. Det förhållandet att någon valt att bli skattskyldig skall&lt;br&gt;framgå av fakturan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Regeringens förslag innehåller dessutom ett särskilt krav på fakturans&lt;br&gt;innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att det från tillämpnings-&lt;br&gt;synpunkt och av kontrollskäl bör uppställas krav på att fakturan skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om att säljaren valt att bli skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Av artikel 26 b.C i direktiv 98/80/EG&lt;br&gt;framgår att en näringsidkare som producerar investeringsguld eller som&lt;br&gt;omvandlar guld till investeringsguld eller som i sin yrkesverksamhet&lt;br&gt;normalt tillhandahåller guld for industriändamål har en rätt att välja att&lt;br&gt;bli skattskyldig för omsättningar av investeringsguld som han gör till en&lt;br&gt;annan näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Guld som definieras som investeringsguld köps inte endast av investe-&lt;br&gt;ringsskäl eller andra finansiella skäl. Investeringsguldet kan också säljas&lt;br&gt;för industriändamål, exempelvis som råvara vid smyckestillverkning.&lt;br&gt;Skattefriheten för transaktioner med investeringsguld är som huvudregel&lt;br&gt;inte förenad med någon återbetalningsrätt för ingående skatt. En sådan&lt;br&gt;dold skatt leder till s.k. kumulativa effekter i handeln mellan näringsidka-&lt;br&gt;re, vilket i sin tur påverkar priset på investeringsguldet. För att undvika&lt;br&gt;den dolda skatten har i direktivet införts en möjlighet för näringsidkare&lt;br&gt;som omsätter investeringsguld för industriändamål att bli skattskyldiga&lt;br&gt;för omsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en näringsidkare som utnyttjat beskattningsoptionen gäller de&lt;br&gt;normala mervärdesskattereglema. Om han omsätter investeringsguld till&lt;br&gt;en näringsidkare i ett annat medlemsland är omsättningen, i enlighet med&lt;br&gt;vad som gäller for gemenskapsintema omsättningar, undantagen från&lt;br&gt;mervärdesskatt med full avdragsrätt för ingående skatt. Köparen i sin tur&lt;br&gt;förvärvar guldet skattefritt med stöd av undantagsreglerna för investe-&lt;br&gt;ringsguld. Det bör dock noteras att i de fall medlemsländerna infort möj-&lt;br&gt;ligheten till omvänd skattskyldighet (se avsnitt 6.6 nedan) blir beträffan-&lt;br&gt;de inhemska omsättningar förvärvaren skattskyldig för omsättningen och&lt;br&gt;inte den som valt att bli skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsoptionen omfattar producenter och forädlare av investe-&lt;br&gt;ringsguld. Likaså omfattas grossister och andra som säljer investerings-&lt;br&gt;guld vidare i industriellt syfte. Beträffande den förstnämnda gruppen är&lt;br&gt;medlemsländerna skyldiga att införa regler om rätt till skattskyldighet.&lt;br&gt;Detta för att det skall råda konkurrensneutralitet mellan importerat och&lt;br&gt;inhemskt producerat guld. Däremot är rätten till skattskyldighet i gros-&lt;br&gt;sistledet inte tvingande for medlemsländerna. I sistnämnda fall far även&lt;br&gt;omfattningen av beskattningsoptionen begränsas. Medlemsländerna kan&lt;br&gt;således själva bestämma hur exempelvis avdragsrätten skall utövas (full&lt;br&gt;avdragsrätt, pro ratametoden osv.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta länder kommer sannolikt att välja att införa beskattningsop-&lt;br&gt;tionen för att inte missgynna sina egna handlare. För svensk del saknas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for närvarande anledning att inte infora reglerna. Det finns inte heller&lt;br&gt;skäl att göra några begränsningar i tillämpningen av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till skattskyldighet och därmed rätten att dra av den ingående&lt;br&gt;skatten på alla kostnader i verksamheten gäller enligt direktivet endast i&lt;br&gt;de fall producenten, förädlaren eller grossisten säljer investeringsguldet&lt;br&gt;till en annan näringsidkare och inte när försäljningen sker till en privat-&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall beskattningsoptionen utnyttjats och mervärdesskatt därför ta-&lt;br&gt;gits ut vid omsättningen av investeringsguldet, har i direktivet införts en&lt;br&gt;rätt för köparen att göra avdrag för den ingående skatten om köparen i sin&lt;br&gt;tur säljer investeringsguldet vidare skattefritt, se avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 26 b.C framgår vidare att medlemsländerna är skyldiga att&lt;br&gt;ge ett ombud möjlighet att bli beskattad för sin förmedlingstjänst i de fall&lt;br&gt;huvudmannen har utnyttjat möjligheten att bli skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsländerna skall enligt direktivet även anta närmare bestämmel-&lt;br&gt;ser om användningen av beskattningsoptionen och underrätta kommis-&lt;br&gt;sionen om tillämpningsföreskrifterna för utnyttjandet av rätten till skatt-&lt;br&gt;skyldighet i den egna medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom beskattningsoptionen är utformad som en rättighet för nä-&lt;br&gt;ringsidkaren bör han fa utnyttja den från fall till fall i enlighet med vad&lt;br&gt;han överenskommit med köparen av investeringsguldet. Något särskilt&lt;br&gt;beslut av skattemyndigheten skall därför inte krävas. För en näringsidka-&lt;br&gt;re som redan är registrerad till mervärdesskatt bör det räcka med att han&lt;br&gt;redovisar mervärdesskatten på omsättningen i sin skattedeklaration. Den&lt;br&gt;näringsidkare som inte är registrerad, exempelvis därför att han enbart&lt;br&gt;omsätter investeringsguld skall, om han vill utöva sin rätt till skattskyl-&lt;br&gt;dighet, anmäla sig för registrering hos skattemyndigheten. Reglerna i&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483, SBL) om registrering, mervärdesskat-&lt;br&gt;tens bestämmande, debitering, redovisning och betalning blir därefter&lt;br&gt;tillämpliga på honom på samma sätt som för den som är skattskyldig en-&lt;br&gt;ligt mervärdesskattelagens normala regler. Registreringen utgör ett så-&lt;br&gt;dant beslut som kan överklagas med stöd av bestämmelsen i 22 kap. 1 §&lt;br&gt;SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förutsättningar för skattskyldighet inte längre föreligger har nä-&lt;br&gt;ringsidkaren skyldighet att enligt 3 kap. 3 § SBL underrätta skattemyn-&lt;br&gt;digheten om de ändrade förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser motsvarande direktivets artikel 26 b.C föreslås införda i&lt;br&gt;3 kap. ML i direkt anslutning till undantagsbestämmelsen för investe-&lt;br&gt;ringsguld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att en näringsidkare eller ett ombud valt att bli skatt-&lt;br&gt;skyldig skall såsom Riksskatteverket påpekat framgå av fakturan. En be-&lt;br&gt;stämmelse om detta föreslås i 11 kap. ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i författningskommentaren, avsnitt&lt;br&gt;9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Återbetalning av ingående skatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Vid skattefri omsättning av investeringsguld&lt;br&gt;har en näringsidkare rätt till återbetalning av ingående skatt som avser&lt;br&gt;förvärv av investeringsguld om den som omsätter investeringsguldet&lt;br&gt;till honom har utnyttjat möjligheten att bli skattskyldig för omsätt-&lt;br&gt;ningen. Vid skattefri omsättning av investeringsguld skall återbetal-&lt;br&gt;ning vidare medges säljaren för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ingående skatt hänförlig till inhemska eller gemenskapsintema&lt;br&gt;förvärv eller till import av sådant annat guld än investeringsguld som&lt;br&gt;krävts för framställning av investeringsguldet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ingående skatt hänförlig till vissa arbeten på guldet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ingående skatt hänförlig till inhemska eller gemenskapsintema&lt;br&gt;förvärv eller till import av varor och tjänster knutna till framställning&lt;br&gt;eller omvandling av investeringsguldet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer i sak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några erinringar i sak har inte framförts mot för-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Skattefriheten för omsättning av in-&lt;br&gt;vesteringsguld medför i princip inte någon avdragsrätt för eller rätt till&lt;br&gt;återbetalning av ingående skatt (se avsnitt 6.1). Det finns emellertid situ-&lt;br&gt;ationer där avsaknaden av en sådan rätt skulle leda till stora kumulativa&lt;br&gt;effekter och på så sätt motverka syftet med skattebefrielsen. I artikel 26&lt;br&gt;b.D i direktiv 98/80/EG har därför införts en rätt till avdrag för ingående&lt;br&gt;skatt vid skattefri omsättning av investeringsguld i följande fyra situatio-&lt;br&gt;ner d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den som omsätter investeringsguld har utnyttjat rätten till skatt-&lt;br&gt;skyldighet skall köparen vid en efterföljande skattefri omsättning av in-&lt;br&gt;vesteringsguld medges avdrag för den ingående skatt som han betalat vid&lt;br&gt;köpet av investeringsguldet. Genom kombinationen av skattskyldighet&lt;br&gt;för säljaren och avdragsrätt för köparen i dessa fall kan investeringsgul-&lt;br&gt;det omsättas utan någon dold mervärdesskatt i producent- förädlings- och&lt;br&gt;grossistledet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätt skall även medges säljaren av investeringsguldet för ingå-&lt;br&gt;ende skatt som hänför sig till förvärv och import av sådant annat guld än&lt;br&gt;investeringsguld som krävts för framställningen av investeringsguldet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätt skall vidare medges säljaren av investeringsguldet för in-&lt;br&gt;gående skatt som hänför sig till vissa typer av arbeten som utförts åt ho-&lt;br&gt;nom på detta guld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätten i de nu nämnda fallen avser endast ingående skatt som&lt;br&gt;hänför sig till själva köpet av guldet. Avdragsrätten är därmed mindre&lt;br&gt;omfattande än den som föreligger för den som utnyttjat sin rätt att bli&lt;br&gt;skattskyldig. Genom beskattningsoptionen uppnås en avdragsrätt för&lt;br&gt;säljaren för all ingående skatt, såväl ingående skatt hänförlig till kring-&lt;br&gt;kostnader (&amp;quot;overhead&amp;quot;-kostnader) som sådan ingående skatt som hänför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig till inköp av det investeringsguld eller annat guld som krävts för&lt;br&gt;framställning av investeringsguldet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte missgynna producenter och förädlare i de fall beskatt-&lt;br&gt;ningsoptionen inte kan utnyttjas, exempelvis vid försäljning till privat-&lt;br&gt;personer, har därför i direktivet slutligen införts en rätt till avdrag för&lt;br&gt;ingående skatt hänförlig till förvärv och import av varor och tjänster&lt;br&gt;knutna till framställning eller omvandling av investeringsguld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga fall förutsätter avdragsrätten att guldet faktiskt säljs vidare&lt;br&gt;som investeringsguld, dvs att det sker en efterföljande skattefri omsätt-&lt;br&gt;ning av investeringsguld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kompensation som skall utgå för mervärdesskatteutgifter hänför-&lt;br&gt;liga till omsättningar som inte är skattepliktiga har i ML utformats som&lt;br&gt;en återbetalningsrätt av ingående skatt till icke skattskyldiga. Regler här-&lt;br&gt;om återfinns i 10 kap. ML. Bestämmelser motsvarande direktivets artikel&lt;br&gt;26 b.D föreslås därför införda i det kapitlet. Av 19 kap. 12 § ML framgår&lt;br&gt;att rätten till återbetalning av ingående skatt följer samma regler som&lt;br&gt;gäller för avdrag för ingående skatt. Bestämmelserna behandlas även i&lt;br&gt;författningskommentaren, avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Särskilda skyldigheter för dem som handlar med in-&lt;br&gt;vesteringsguld&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I skattebetalningslagen (1997:483) skall det in-&lt;br&gt;föras en särskild skyldighet för den som säljer investeringsguld att&lt;br&gt;identifiera kunden vid transaktioner överstigande 10 000 kr. De hand-&lt;br&gt;lingar eller uppgifter som använts vid identitetskontrollen skall beva-&lt;br&gt;ras under sju år. Den som är skyldig att utföra identitetskontrollen&lt;br&gt;skall kunna föreläggas att lämna uppgifter som rör kontrollen. Den&lt;br&gt;som åsidosätter skyldigheten att identifiera kunden skall påföras en&lt;br&gt;kontrollavgift på 2 000 kr för varje tillfälle då skyldigheten inte full-&lt;br&gt;gjorts. Befrielse från kontrollavgift skall kunna medges om det fram-&lt;br&gt;står som uppenbart oskäligt att ta ut den. Överklagande av länsrättens&lt;br&gt;beslut i fråga om en sådan befrielse får prövas av kammarrätten endast&lt;br&gt;efter prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens förslag&lt;br&gt;utom i det avseendet att beloppsgränsen i promemorian satts till 110 000&lt;br&gt;kronor. Dessutom har skyldigheten att utföra identitetskontroll förenats&lt;br&gt;med möjligheten att påföra en kontrollavgift vid utebliven kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att kravet på identitets-&lt;br&gt;kontroll skall sanktioneras. Verket anser vidare att identitetskontroll skall&lt;br&gt;kunna ske även i samband med import. K.A. Rasmussen AB ser helst att&lt;br&gt;inga transaktioner undantas från kravet på identitetskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det faktum att guld kan användas&lt;br&gt;både för skattefritt investeringsändamål och för skattepliktigt industriän-&lt;br&gt;damål har befarats kunna leda till nya typer av skattebedrägerier eller&lt;br&gt;skatteundandraganden. I syfte att motverka detta finns i artikel 26 b.E i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktiv 98/80/EG bestämmelser om särskilda förpliktelser för dem som&lt;br&gt;handlar med investeringsguld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall medlemsländerna som ett minimikrav säkerställa&lt;br&gt;att de som handlar med investeringsguld bokför, ”keep account” (eng.),&lt;br&gt;”tenir une comptabilité” (fr.) alla betydande transaktioner med investe-&lt;br&gt;ringsguld och bevarar handlingarna så att kunden kan identifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlarna skall bevara denna information under minst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppfylla kraven far medlemsländerna godta likvärdiga skyldig-&lt;br&gt;heter som finns i annan gemenskapslagstiftning. Som exempel nämns&lt;br&gt;rådets direktiv 91/308/EEG av den 10 juni 1991 om åtgärder för att för-&lt;br&gt;hindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar (EGT&lt;br&gt;L 166, 28.6.1991, s. 77).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får fastställa strängare regler, särskilt i fråga om be-&lt;br&gt;varande av handlingar och dokumentation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det kommissionsförslag, KOM (92) 441 slutlig, som låg till grund för&lt;br&gt;direktiv 98/80/EG fanns krav på särskilt godkännande, auktorisation, av&lt;br&gt;handeln med investeringsguld. Begreppet &amp;quot;auktoriserad handlare&amp;quot; kom&lt;br&gt;dock att uteslutas som ett av kriterierna för skattebefrielse. Skälet för&lt;br&gt;detta var svårigheten att enas om en gemensam definition av begreppet. I&lt;br&gt;flertalet medlemsländer saknas krav på godkännande av handeln. Inves-&lt;br&gt;teringsguld säljs för det mesta av banker och andra finansinstitut. Även&lt;br&gt;om dessa aktörer hade varit tämligen lätta att definiera finns emellertid&lt;br&gt;andra som handlade med investeringsguld vilka också hade bort omfattas&lt;br&gt;av definitionen. Vilka dessa handlare är beror på nationella förhållanden i&lt;br&gt;medlemsländerna. Det ansågs därför svårt att åstadkomma en gemensam&lt;br&gt;definition av begreppet. Vidare framhölls att ett krav på godkännande&lt;br&gt;som kriterium för skattefrihet skulle kunna leda till en diskriminering av&lt;br&gt;handlare från tredje land. Detta skulle i sin tur kunna komma i konflikt&lt;br&gt;med ländernas handelsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för ett krav på auktorisation av handeln med investeringsguld,&lt;br&gt;uppställer direktivet vissa minimikrav på dokumentation av transaktio-&lt;br&gt;nerna. Medlemsländerna får själva bestämma den närmare utformningen&lt;br&gt;av föreskrifterna. Kontrollsystemet bör dock vara så enkelt som möjligt.&lt;br&gt;Det är ett allmänt önskemål inom gemenskapen att minimera den admi-&lt;br&gt;nistrativa belastningen på näringsidkare. Ett medlemsland har därför rätt&lt;br&gt;att anse att minimikraven i direktivet är uppfyllda om det krävs att den&lt;br&gt;begärda informationen skall lämnas redan till följd av likvärdiga skyldig-&lt;br&gt;heter i annan gemenskapslagstiftning. Hit hör exempelvis de krav som&lt;br&gt;uppställs i det s.k. penningtvättsdirektivet (91/308/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med &amp;quot;likvärdiga skyldigheter&amp;quot; har man velat förtydliga att man inte&lt;br&gt;avser penningtvättsdirektivet i sig. Direkta hänvisningar dit ansågs inte&lt;br&gt;möjliga dels för att de bägge direktiven har olika syften, dels för att den&lt;br&gt;legala grunden för penningtvättsdirektivet (artikel 100 a i EG-fördraget)&lt;br&gt;är en annan än den som gäller för direktiv 98/80/EG (artikel 99 i EG-&lt;br&gt;fördraget). Det ansågs dock att likvärdiga skyldigheter skulle kunna&lt;br&gt;godtas för att förenkla för de handlare (banker och andra finansinstitut)&lt;br&gt;för vilka båda direktiven är tillämpliga. Syftet är dock inte att penning-&lt;br&gt;tvättsdirektivet skall vara direkt tillämpligt på de nu aktuella fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningtvättsdirektivet är införlivat i svensk lagstiftning genom lagen&lt;br&gt;(1993:786) om åtgärder mot penningtvätt. Nyligen har antagits ändringar&lt;br&gt;i penningtvättslagen som innebär att den som yrkesmässigt bedriver han-&lt;br&gt;del med bl.a. metaller skall bli skyldig att, på begäran av polisen, lämna&lt;br&gt;de uppgifter som polisen anser vara av betydelse vid utredning om pen-&lt;br&gt;ningtvätt (prop. 1998/99:19, bet. 1998/99:JuU8, rskr. 1998/99:134). Det&lt;br&gt;krävs således att ett konkret ärende redan har initierats hos polisen för att&lt;br&gt;svarsskyldigheten skall inträda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dokumentationsplikten avser alla betydande transaktioner. Med&lt;br&gt;&amp;quot;betydande&amp;quot; avses transaktioner med ett värde på 15 000 ECU (numera&lt;br&gt;euro) eller mer. Medlemsländerna måste således införa regler som kräver&lt;br&gt;att handlaren dokumenterar all handel på 15 000 euro eller mer. Härige-&lt;br&gt;nom har man velat förhindra att handeln flyttar till länder med lägre&lt;br&gt;ställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått tidigare far medlemsländerna utöver åtgärder likvärdiga&lt;br&gt;med dem som nämns i penningtvättsdirektivet bestämma strängare reg-&lt;br&gt;ler, särskilt i fråga om arkivkering och dokumentation. Genom ordet&lt;br&gt;&amp;quot;särskilt&amp;quot; har man velat tydliggöra att länderna far ha särbestämmelser&lt;br&gt;även för transaktioner med ett lägre värde än 15 000 euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör noteras att skattefriheten inte är betingad av att villkoren för&lt;br&gt;handlaren uppfylls. De krav som ställs på handlarna utgör således inte en&lt;br&gt;förutsättning för tillämpningen av de aktuella beskattningsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att direktivets bestämmelser genomförs i&lt;br&gt;svensk lagstiftning på så sätt att 14 kap. skattebetalningslagen (1997:483,&lt;br&gt;SBL) om utredning och kontroll av skatteärenden kompletteras med en&lt;br&gt;särskild skyldighet för dem som säljer investeringsguld, att utföra iden-&lt;br&gt;titetskontroll av sina kunder. Vid bestämmandet av den beloppsmässiga&lt;br&gt;begränsningen föreslås bl.a. med hänsyn till önskemål från branschen&lt;br&gt;själv, en lägre gräns än den som angavs i promemorian och som motsva-&lt;br&gt;rade det belopp på 110 000 kr som idag gäller för identitetskontroll enligt&lt;br&gt;penningtvättslagen. Då identifikationsskyldigheten inte kan anses särskilt&lt;br&gt;betungande för aktörerna på marknaden förelås tills vidare att denna&lt;br&gt;skyldighet skall gälla för alla transaktioner som överstiger 10 000 kr.&lt;br&gt;Skäl att införa olika gränsvärden beroende på om aktören omfattas av&lt;br&gt;penningtvättslagen eller inte kan inte anses föreligga. För det fall det se-&lt;br&gt;nare skulle visa sig motiverat bör det kunna övervägas att justera värdet&lt;br&gt;uppåt eller nedåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden för bevarandet av handlingar eller uppgifter som använts vid&lt;br&gt;identitetskontrollen bör motsvara den som gäller för bevarandet av annat&lt;br&gt;underlag i skatteärenden, nämligen sju år (jfr 14 kap. 2 § SBL). Det skall&lt;br&gt;vidare vara möjligt för skattemyndigheten att förelägga den som är skyl-&lt;br&gt;dig att utföra identitetskontroll att lämna uppgift härom. För detta krävs&lt;br&gt;en ändring i 14 kap. 3 § SBL. Såsom Riksskatteverket framhållit bör&lt;br&gt;skyldigheten att utföra identitetskontroll sanktioneras. Detta kan åstad-&lt;br&gt;kommas genom att skattemyndigheten ges befogenhet att påföra den som&lt;br&gt;åsidosätter identifikationsskyldigheten en särskild kontrollavgift på 2 000&lt;br&gt;kr för varje tillfälle då skyldigheten inte fullgjorts. Befrielse från kon-&lt;br&gt;trollavgift skall kunna medges om det framstår som uppenbart oskäligt&lt;br&gt;att ta ut den. Överklagande av länsrättens beslut om befrielse från kon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trollavgift skall kräva prövningstillstånd av kammarrätten. Regler om&lt;br&gt;kontrollavgift föreslås i 15 kap. och 22 kap. 11 § SBL. Vidare krävs det&lt;br&gt;följdändringar i 1 kap. 1 och 4 §§ SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra det svårare att undandra skatt bör det också såsom Riks-&lt;br&gt;skatteverket påpekat, vara möjligt att kontrollera en köpare av investe-&lt;br&gt;ringsguld i samband med import. Importören kan vara köparen av guldet&lt;br&gt;eller någon annan. Uppgifter om köparens identitet bör lämnas i samband&lt;br&gt;med tulldeklarationen. Föreskrifter om detta bör kunna meddelas av Ge-&lt;br&gt;neraltullstyrelsen med stöd av 6 § tullförordningen (1994:1558).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om dokumentationsplikten skall vidare noteras att en deklara-&lt;br&gt;tionsskyldig handlare enligt 14 kap. 2 § första stycket SBL har en skyl-&lt;br&gt;dighet att föra anteckningar for kontroll av mervärdesbeskattningen. En-&lt;br&gt;ligt 14 kap. 3 § första stycket SBL far skattemyndigheten förelägga den&lt;br&gt;som är eller kan antas vara deklarationsskyldig att lämna ut uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlare med investeringsguld är även skyldiga att i bokföringen lö-&lt;br&gt;pande notera alla affärshändelser oavsett deras storlek och tillse att veri-&lt;br&gt;fikationer finns till alla bokforingsposter, jfr 2 § bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i skattebetalningslagen behandlas närmare i&lt;br&gt;författningskommentaren, avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Omvänd skattskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid omsättning av guldmaterial eller halvfärdi-&lt;br&gt;ga produkter med en finhalt av minst 325 tusendelar eller vid omsätt-&lt;br&gt;ning av investeringsguld där säljaren har utnyttjat rätten till skattskyl-&lt;br&gt;dighet skall köparen vara skattskyldig för omsättningen. Att det före-&lt;br&gt;ligger en sådan omvänd skattskyldighet måste framgå av fakturan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Regeringens förslag innehåller dessutom ett särskilt krav på fakturans&lt;br&gt;innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket avstyrker den föreslagna för-&lt;br&gt;värvsbeskattningen av köparen och menar att förslaget medför tillämp-&lt;br&gt;nings- och kontrollproblem samt ifrågasätter dess effekt när det gäller att&lt;br&gt;komma åt skattefusket. K.A Rasmussen AB ifrågasätter behovet av att&lt;br&gt;införa omvänd skattskyldighet mot bakgrund av de ändringar som i öv-&lt;br&gt;rigt är föreslagna, vilka enligt bolaget, i sig torde minska incitamenten till&lt;br&gt;skattebedrägerier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av artikel 26 b.F i direktiv 98/80/EG&lt;br&gt;framgår att medlemsländerna, i fråga om omsättning av guldmaterial el-&lt;br&gt;ler halvfärdiga produkter med en finhalt av minst 325 tusendelar, eller&lt;br&gt;omsättning av investeringsguld i de fall rätten till skattskyldighet har ut-&lt;br&gt;nyttjats, far utpeka köparen som skattskyldig i enlighet med de förfaran-&lt;br&gt;den och villkor som medlemsländerna fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för medlemsländerna att utse köparen i stället för säljaren&lt;br&gt;som skattskyldig (s.k. omvänd skattskyldighet, &amp;quot;reverse charge&amp;quot;) vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handel med guld har tillkommit för att länderna önskar bekämpa olika&lt;br&gt;former av guldbedrägerier inom gemenskapen. Det förekommer att guld&lt;br&gt;förs in okontrollerat från länder med låg beskattning eller ingen beskatt-&lt;br&gt;ning alls till länder där omsättningen är skattepliktig. Vid omsättning av&lt;br&gt;guldet debiterar säljaren mervärdesskatt men underlåter att redovisa&lt;br&gt;skatten. En näringsidkare kan också i enlighet med reglerna för gemen-&lt;br&gt;skapsintema transaktioner skattefritt köpa in finguld från ett annat med-&lt;br&gt;lemsland under åberopande av sitt registreringsnummer till mervärdes-&lt;br&gt;skatt. Någon förvärvsskatt i det egna landet enligt reglerna för gemen-&lt;br&gt;skapsintema förvärv redovisas dock inte av företaget. Guldet säljs vidare&lt;br&gt;med mervärdesskatt till ett företag i samma land. Det säljande företaget&lt;br&gt;underlåter därefter att redovisa skatten, dvs. det upphör utan att någon&lt;br&gt;skatt inbetalats till skattemyndigheterna. Köparen i sin tur yrkar avdrag&lt;br&gt;för den skatt han erlagt vilket lett till att skattemyndigheterna återbetalat&lt;br&gt;skatt, ofta med mycket höga belopp. Guldbedrägerier av detta slag har&lt;br&gt;också drabbat Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag har medlemsländerna med stöd av artikel 12.3.e andra&lt;br&gt;stycket i sjätte direktivet en möjlighet att införa en särskild ordning för&lt;br&gt;redovisning av mervärdesskatt på guldtransaktioner mellan näringsidkare&lt;br&gt;i det egna landet. Bestämmelsen innebär att köparen betalar mervärdes-&lt;br&gt;skatten för säljarens räkning och samtidigt far avdragsrätt för ingående&lt;br&gt;skatt med samma belopp. Regeln som tillkommit i syfte att bekämpa&lt;br&gt;guldbedrägerier, ersätts nu av rätten till omvänd skattskyldighet i artikel&lt;br&gt;26 b.F i direktiv 98/80/EG och kommer därför att upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har av principiella skäl avstyrkt den föreslagna för-&lt;br&gt;värvsbeskattningen av köparen och anfört att en beskattning av detta slag&lt;br&gt;generellt sett medför tillämpningsproblem. Vidare menar verket att pro-&lt;br&gt;blematiken med skattefusk ytterst är ett kontrollproblem. Regeringen&lt;br&gt;konstaterar att det finns en möjlighet att tillämpa en ordning med omvänd&lt;br&gt;skattskyldighet för guldhandeln redan i dag. En sådan ordning förekom-&lt;br&gt;mer exempelvis i England. En förvärvsbeskattning av köparen siktar bl.a.&lt;br&gt;till att angripa den typ av guldbedrägerier som leder till felaktiga utbetal-&lt;br&gt;ningar av mervärdesskatt från skattemyndighetens sida. Förvärvsbeskatt-&lt;br&gt;ningen kan antas vara ett verkningsfullt medel i detta avseende i vart fall&lt;br&gt;om gränsvärdet för guldets finhalt sätts tillräckligt lågt. Vid ett gränsvär-&lt;br&gt;de på 325 tusendelar har medlemsländerna bedömt att skattefusk inte&lt;br&gt;längre kan anses lönsamt. Med hänsyn till de bedrägerier med guld som&lt;br&gt;på senare tid förekommit i Sverige och som ofta rört mycket höga mer-&lt;br&gt;värdesskattebelopp, anser regeringen det angeläget att nu, i samband med&lt;br&gt;införandet av ett särskilt beskattningssystem för investeringsguld, pröva&lt;br&gt;den möjlighet som står till buds för att komma tillrätta med skattefusket.&lt;br&gt;Den föreslagna åtgärden, som endast berör ett begränsat antal skattskyl-&lt;br&gt;diga, skall dock ses som en metod bland flera för att förhindra skattebe-&lt;br&gt;drägerier med guld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omvända skattskyldigheten bör på samma sätt som gäller för om-&lt;br&gt;vänd skattskyldighet i andra fall (exempelvis enligt 1 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket 2 ML vid omsättning av tjänster som avses i 5 kap. 7 § ML) in-&lt;br&gt;begripa en rätt för köparen att vid deklarationen av den utgående skatten&lt;br&gt;dra av motsvarande belopp som ingående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser motsvarande direktivets artikel 26 b.F föreslås införda i&lt;br&gt;1 kap. 2 § ML som anger vem som är skyldig att betala mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås av kontrollskäl och på Riksskatteverkets inrådan en be-&lt;br&gt;stämmelse i 11 kap. ML om att fakturan måste innehålla uppgift om det&lt;br&gt;förhållandet att omvänd skattskyldighet tillämpas för transaktionen i frå-&lt;br&gt;ga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i författningskommentaren till den&lt;br&gt;paragrafen, se avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Transaktioner på en reglerad guldmarknad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En av de största marknadsplatserna för världshandeln med guld och and-&lt;br&gt;ra ädelmetaller är baserad i London och administreras av London Bullion&lt;br&gt;Market Association. Marknaden utgör en länk mellan producenter, for-&lt;br&gt;ädlare, industriföretag, investerare och centralbanker och regleras av den&lt;br&gt;engelska centralbanken, Bank of England.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet i London Bullion Market Association är hårt kontrolle-&lt;br&gt;rat. Handeln sker via telefon och datorer för direktansluten handel. Den&lt;br&gt;karakteriseras av en mycket hög transaktionsvolym, främst avistaaffarer&lt;br&gt;(&amp;quot;spot&amp;quot;) och forwardkontrakt. Transaktionerna görs mellan skattskyldiga&lt;br&gt;parter under en kort tidsperiod och huvudsakligen utan någon fysisk leve-&lt;br&gt;rans av guldet. Dokumentationen om transaktionerna är mycket liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknaden gynnas for närvarande av ett förenklat förfarandet vad&lt;br&gt;gäller registrering och redovisning av mervärdesskatt. Denna särordning,&lt;br&gt;som införts i England med stöd av artikel 27 i sjätte direktivet, innebär i&lt;br&gt;praktiken ett nollskattesystem for de aktuella transaktionerna. Genom en&lt;br&gt;form av suspensionsordning (&amp;quot;black box&amp;quot;) blir det möjligt att bortse från&lt;br&gt;mervärdesskatt så länge handeln görs av medlemmar på marknaden. För&lt;br&gt;transaktioner mellan marknadsmedlemmama uppskjuts skatteuppbörden&lt;br&gt;och ges dispens från registreringskraven. Deklaration och beskattning&lt;br&gt;sker först när guldet lämnar marknaden. När skatten förfaller till betal-&lt;br&gt;ning (t.ex. på grund av fysisk leverans till en icke-medlem) är mark-&lt;br&gt;nadsmedlemmen skyldig att redovisa skatten för icke-medlemmens räk-&lt;br&gt;ning (omvänd skattskyldighet) om denne inte redan är registrerad till&lt;br&gt;mervärdesskatt i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 26 b.G i direktiv 98/80/EG införs nu en möjlighet för samtliga&lt;br&gt;medlemsländer att tillämpa ett beskattningsforfarande for internationella&lt;br&gt;guldmarknader som återspeglar den suspensionsordning som gäller for&lt;br&gt;London Bullion Market Association. Bestämmelsen utgör en avvikelse&lt;br&gt;från de särskilda regler för investeringsguld som behandlas i direktivet i&lt;br&gt;övrigt. Av direktivtexten framgår att export och gemenskapsintema&lt;br&gt;transaktioner är undantagna från den särskilda ordningen. Endast natio-&lt;br&gt;nella transaktioner omfattas således.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillämpning av särreglerna skall föregås av konsultationer i EG:s&lt;br&gt;mervärdesskattekommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har motiverats med det stora antalet transaktioner som&lt;br&gt;äger rum på marknader av detta slag och den snabbhet med vilken de&lt;br&gt;företas. Eftersom alla marknadsaktörer är skattskyldiga personer har det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förenklade systemet ansetts vara till fördel både för skatteförvaltningen&lt;br&gt;och för de skattskyldiga. Ett normalt skattesystem vore svårt att hantera&lt;br&gt;och skulle innebära en sådan administrativ belastning för de skattskyldi-&lt;br&gt;ga att man befarat att handeln skulle flytta utanför gemenskapen. Efter-&lt;br&gt;som alla handlare är skattskyldiga anses systemet också intäktsneutralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns i dag inte någon sådan marknadsplats för guld som av-&lt;br&gt;ses i direktivet. Först om en handel av detta slag skulle bli aktuell finns&lt;br&gt;det skäl att överväga det beskattningsförfarande som regleras i artikel 26&lt;br&gt;b.G.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan noteras att det nuvarande artikel 27-undantaget för handeln på&lt;br&gt;Londons metallbörs innefattar en rätt att tillämpa den förenklade proce-&lt;br&gt;duren för samtliga transaktioner på råvarumarknaden. Medlemsländerna&lt;br&gt;har därför i samband med tillkomsten av direktiv 98/80/EG uttalat att&lt;br&gt;undantaget fortfarande skall vara tillämpligt på andra transaktioner än&lt;br&gt;dem som avser investeringsguld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De särskilda mervärdesskattereglema&lt;br&gt;för investeringsguld skall enligt direktivet införas den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av övergångsbestämmelserna till de föreslagna ändringarna i ML bör&lt;br&gt;framgå att äldre bestämmelser skall gälla i fråga om förhållanden som&lt;br&gt;hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser skall således&lt;br&gt;gälla i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före&lt;br&gt;ikraftträdandet. Detsamma gäller i fråga om ingående skatt för vilken rätt&lt;br&gt;till avdrag inträtt före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Sverige i dag beskattar handel med guld för investeringsända-&lt;br&gt;mål (se avsnitt 5) förekommer det i stort sett inte någon sådan handel här.&lt;br&gt;En skattebefrielse för transaktioner med investeringsguld kan därför inte&lt;br&gt;antas få någon negativ effekt på statsintäktema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten för investeringsguld kan förväntas fa positiva ekono-&lt;br&gt;miska effekter för EG-ländema genom att undanröja konkurrenssned-&lt;br&gt;vridningen mellan länderna och samtidigt stärka konkurrenskraften hos&lt;br&gt;guldmarknaden inom gemenskapen gentemot tredje land. Dessa faktorer&lt;br&gt;kommer sannolikt att leda till ett ökat intresse både i Sverige och utom-&lt;br&gt;lands, för inköp av guld i investeringssyfte En sådan utveckling gynnar i&lt;br&gt;sin tur guldproducerande länder som Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till förslagets positiva effekter hör även de åtgärder som införts för att&lt;br&gt;motverka skattebedrägerier med guld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen skall noteras att förslagen i propositionen inte innebär sådana&lt;br&gt;ändringar som kan förväntas medföra behov av resursförstärkning till&lt;br&gt;skattemyndigheterna eller förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ny punkt 4 a föreslås en bestämmelse om omvänd skattskyldighet&lt;br&gt;motsvarande artikel 26 b.F i direktiv 98/80/EG. Motivet till bestämmel-&lt;br&gt;sen kommenteras under regeringens förslag, avsnitt 6.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen omfattar endast transaktioner som görs mellan nä-&lt;br&gt;ringsidkare (”taxable persons”) i Sverige. Säljaren och köparen måste&lt;br&gt;båda vara registrerade till mervärdesskatt här eller vara registreringsskyl-&lt;br&gt;diga här som en konsekvens av transaktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att det företag som förvärvar guldet blir skatt-&lt;br&gt;skyldigt för omsättningen och skall redovisa och betala utgående skatt på&lt;br&gt;förvärvet beräknad på det fakturerade värdet. Förvärvaren far samtidigt&lt;br&gt;göra avdrag för hela förvärvsskatten såsom ingående skatt. Bestämmel-&lt;br&gt;sen i 8 kap. 2 § ML om vad som utgör ingående skatt kommer genom sin&lt;br&gt;lydelse att även omfatta sådan ingående skatt som här avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När medlemsländerna utnyttjar möjligheten till omvänd skattskyldig-&lt;br&gt;het skall de enligt artikel 26 b.F vidta nödvändiga åtgärder för att säker-&lt;br&gt;ställa att den person som utpekas som skattskyldig uppfyller skyldigheten&lt;br&gt;att lämna en deklaration och att betala skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det förvärvande företaget är skattskyldigt enligt 1 kap. 2 §&lt;br&gt;ML kommer vad som föreskrivs i skattebetalningslagen (1997:483) om&lt;br&gt;bestämmande, debitering, redovisning och betalning av skatten att gälla&lt;br&gt;för företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första strecksats omfattar guldmaterial med en renhet av&lt;br&gt;minst 325 tusendelar. Härmed avses allt guld som svarar mot detta krite-&lt;br&gt;rium oavsett om guldet har formen av guldtackor, guldmynt eller någon&lt;br&gt;annan form, såsom granulat eller demolerat guld. För guldtackor och&lt;br&gt;guldmynt som uppfyller kriterierna för investeringsguld gäller emellertid&lt;br&gt;skattefrihet. Omvänd skattskyldighet kan då endast bli aktuell om sälja-&lt;br&gt;ren utnyttjat rätten till skattskyldighet (jfr paragrafens andra strecksats).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att närmare fastställa vad som skall avses med guldmate-&lt;br&gt;rial eller halvfärdiga produkter bör viss ledning kunna sökas i kapitel 71&lt;br&gt;till den Kombinerade nomenklaturen (KN) enligt rådets förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statikstiknomen-&lt;br&gt;klaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen definieras begreppet investeringsguld. Bestämmelsen mot-&lt;br&gt;svarar artikel 26 b.A i direktiv 98/80/EG och kommenteras även under&lt;br&gt;regeringens förslag, avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1 anger förutsättningarna för att guldtackor skall om-&lt;br&gt;fattas av begreppet investeringsguld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Guldtackor eller plattor (&amp;quot;wafers&amp;quot;) som godtas på de fyra stora mark-&lt;br&gt;naderna för investeringsguld säljs endast i vissa bestämda vikter, i vissa&lt;br&gt;standardiserade former och med finhalten 995 tusendelar eller mer. Den&lt;br&gt;normala vikten för en guldtacka på London Bullion Market är 400 oz&lt;br&gt;(12,5 kg). Det finns dock över 20 mindre enheter enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktenhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgängliga vikter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12,5/1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gram &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;500/250/ 100/50/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20/10/5/2,5/1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ounce (1 oz = 31,1035 g) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;100/10/5/1/0,5/0,25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tael (en traditionell kinesisk viktenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tael = 1,913 oz) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10/5/1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tola (en traditionell indisk viktenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 tola = 3,75 oz) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa : World Gold Council och Union Bank of Switzerland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vikten på guld uttrycks också ofta i troy ounces (1 troy ounce = 1,097&lt;br&gt;vanliga ounce).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan noteras att småtackor och plattor på 1 gram eller mindre, inte&lt;br&gt;skall omfattas av den föreslagna skattefriheten för investeringsguld, se&lt;br&gt;avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett internationellt erkänt system för att certifiera finhalt och vikt hos&lt;br&gt;det guld som omfattas av definitionen existerar således redan. Guldtackor&lt;br&gt;som säljs på marknaderna för investeringsguld har en erkänd kontroll-&lt;br&gt;stämpel ingraverad i metallen där finhalt, vikt, serienummer och förädla-&lt;br&gt;re framgår för varje tacka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att guldet skall vara en lönsam investering och kunna säljas måste&lt;br&gt;det normalt uppfylla standarderna på guldmarknaden. Det finns dock inte&lt;br&gt;något krav på att guldet måste vara stämplat. Kan näringsidkaren på an-&lt;br&gt;nat sätt visa att kriterierna för investeringsguld är uppfyllda skall guldet&lt;br&gt;omfattas av tillämpningsområdet för skattefriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 2 anges förutsättningarna för att guldmynt skall anses&lt;br&gt;som investeringsguld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första kriteriet avser guldmyntets finhalt. De vanligast förekom-&lt;br&gt;mande finhaltema för investeringsmynt i guld är 900, 916 och 999 tusen-&lt;br&gt;delar. Ibland förekommer även 920, 983 och 986 tusendelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra kriteriet anger att guldmyntet skall vara präglat efter år&lt;br&gt;1800. Guldmynt präglade före denna tidpunkt säljs normalt för sitt sam-&lt;br&gt;larvärde. Kring år 1800 började man framställa guldmynt i större skala.&lt;br&gt;Årtalet 1800 har därför ansetts utgöra en rimlig avgränsning mellan&lt;br&gt;guldmynt som utgör investeringsguld och guldmynt som enbart har nu-&lt;br&gt;mismatiskt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje kriteriet &amp;quot;är eller har varit gällande betalningsmedel&amp;quot; avser&lt;br&gt;att säkerställa att föremål som t.ex. guldmedaljer eller rena samlarföre-&lt;br&gt;mål inte omfattas av skattefriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fjärde kriteriet definierar myntet efter det faktiska värdet i förhål-&lt;br&gt;lande till marknadsvärdet för guldinnehållet. Mynt av numismatiskt vär-&lt;br&gt;de säljs ofta till ett pris som ligger betydligt över guldpriset. Den i fjärde&lt;br&gt;kriteriet angivna procentsatsen 80 % utgör en kompromiss mellan län-&lt;br&gt;dernas önskemål och har ansetts vara en lämplig avvägning gentemot&lt;br&gt;mynt som omsätts för sitt samlarvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nackdelen med en värdering av det slag som anges i fjärde kriteriet är&lt;br&gt;att definitionen blir svår att tillämpa. För att avgöra om en transaktion är&lt;br&gt;skattepliktig eller inte är skattemyndigheterna och handlarna hänvisade&lt;br&gt;till en procentsats relaterad till ett guldpris i ständig förändring. Handlar-&lt;br&gt;na skulle behöva göra beräkningar för varje enskild omsättning för att&lt;br&gt;kunna fastställa om den omfattas av det särskilda systemet för investe-&lt;br&gt;ringsguld eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förenkla tillämpningen kommer urvalskriterierna för investe-&lt;br&gt;ringsmynt att kombineras med en förteckning över sådana mynt som an-&lt;br&gt;ses uppfylla kriterierna, se avsnitt 6.2. Mynt som tagits upp i förteck-&lt;br&gt;ningen skall alltid anses uppfylla kriterierna under den tid som listan&lt;br&gt;gäller. Förteckningen är således bindande för de guldmynt som finns&lt;br&gt;upptagna där. En hänvisning till företeckningen har därför gjorts i para-&lt;br&gt;grafens tredje stycke. Förteckningen utesluter dock inte att andra mynt&lt;br&gt;som uppfyller kriterierna också skall omfattas av definitionen för guld-&lt;br&gt;mynt även om de inte finns med i förteckningen. Det innebär att länderna&lt;br&gt;kan tillämpa skattefriheten på exempelvis nya investeringsmynt vilka&lt;br&gt;ännu inte hunnit komma med i förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsländerna skall senast den 30 juni varje år anmäla vilka mynt&lt;br&gt;som svarar mot de fyra kriterierna. För att Sverige skall kunna fullgöra&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten bör Riksskatteverkets lämna uppgifter till Fi-&lt;br&gt;nansdepartementet. Detta bör framgå av mervärdesskatteförordningen&lt;br&gt;(1994:223), jfr avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje land skall till kommissionen uppge inte bara vilka egna investe-&lt;br&gt;ringsmynt som omsätts i landet utan också vilka investeringsmynt från&lt;br&gt;andra medlemsländer och från tredje land som omsätts där. I syfte att&lt;br&gt;åstadkomma enhetlighet vid tillämpningen av 80%-kriteriet diskuterar&lt;br&gt;EG:s mervärdesskattekommitté möjligheten att fastställa ett visst datum&lt;br&gt;som referensdatum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i jjärde stycket syftar till att utesluta gränsdragnings-&lt;br&gt;problem i samband med omsättning av investeringsmynt som samtidigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har ett samlarvärde och omsättningen därför skulle kunna vara skatte-&lt;br&gt;pliktig (jfr artikel 13 B.d.4 i sjätte direktivet och 3 kap. 23 § 1 ML). För&lt;br&gt;guldmynt som uppfyller kriterierna i första stycket 2 gäller således den&lt;br&gt;särskilda ordningen för investeringsmynt. En tillämpning av marginal-&lt;br&gt;skattesystemet för begagnade varor utesluts därmed i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen som motsvarar artikel 26 b.B i direktiv 98/80/EG, kom-&lt;br&gt;menteras även under regeringens förslag (avsnitt 6.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket omfattar undantaget sådan omsättning av investe-&lt;br&gt;ringsguld som resulterar i en äganderätt till guldet eller en fordran på&lt;br&gt;guldet. Vad som i paragrafen sägs om omsättning gäller även vid gemen-&lt;br&gt;skapsintema förvärv och import av investeringsguldet. Att så är fallet&lt;br&gt;framgår av 3 kap. 1 § andra och tredje stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med investeringsguld framgår av föreslagna 1 kap. 18 §&lt;br&gt;ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillämpningsområdet ingår både transaktioner som innebär en fysisk&lt;br&gt;leverans av guldet och transaktioner med guld representerat av värdepap-&lt;br&gt;per. Enligt direktivet skall således undantas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) investeringsguld som representeras av certifikat för specificerat eller&lt;br&gt;ospecificerat guld eller som är föremål för handel på guldkonton,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) &amp;quot;särskilt&amp;quot; guldlån och swapaffarer, som innefattar en äganderätt till&lt;br&gt;eller fordran på investeringsguld, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) transaktioner med investeringsguld som omfattar futurekontrakt el-&lt;br&gt;ler forwardkontrakt vilka innebär överlåtelse av äganderätt till eller ford-&lt;br&gt;ran på investeringsguld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet &amp;quot;särskilt&amp;quot; före orden guldlån och swapaffarer har tillkommit för&lt;br&gt;att markera att marknaderna i framtiden kan komma att utveckla andra&lt;br&gt;typer av transaktioner som också bör kunna omfattas av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Guld representerat av guldcertifikat eller som finns insatt på guldkon-&lt;br&gt;ton berättigar i båda fallen innehavaren till en viss kvantitet guld lagrad&lt;br&gt;hos en finansiell institution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Certifikaten kan avse en äganderätt till eller fordran på specificerat el-&lt;br&gt;ler ospecificerat investeringsguld. Certifikat avseende specificerat guld&lt;br&gt;avser köp av en viss angiven guldtacka eller del av den. Certifikat avse-&lt;br&gt;ende ospecificerat guld hänför sig till en fungibel mängd guld som kan&lt;br&gt;finnas i förvar i samma bank eller i någon annan bank. Guldkonton avser&lt;br&gt;guld som kontoinnehavaren antingen köper av banken som öppnat kontot&lt;br&gt;eller som kontoinnehavaren själv sätter in på kontot mot insättningsbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även s.k. guldlån och swapaffarer med guld omfattas av tillämpnings-&lt;br&gt;området. Ett guldlån kan användas för att exempelvis finansiera brytning&lt;br&gt;eller förädling av guld. På guldlån löper ränta som på vanligt banklån.&lt;br&gt;Fördelen är att låntagaren kan skydda sig mot prisfall genom att låna och&lt;br&gt;betala tillbaka kreditbeloppet i guld i stället för i kontanter. En swap in-&lt;br&gt;nebär ett avtal mellan två parter om att byta betalningsflöden med var-&lt;br&gt;andra under en viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet för undantagsbestämmelsen omfattar även han-&lt;br&gt;del med terminskontrakt. Terminskontrakten kan vara av två slag, an-&lt;br&gt;tingen futurekontrakt eller forwardkontrakt. Båda typerna av kontrakt&lt;br&gt;medför en skyldighet att sälja eller köpa en på förhand bestämd kvantitet&lt;br&gt;investeringsguld vid en given tidpunkt och till ett fast pris. Ett forward-&lt;br&gt;kontrakt kan vara både standardiserat och individuellt utformat. Future-&lt;br&gt;kontrakten är däremot alltid standardiserade. Handeln med futurekontrakt&lt;br&gt;sker därför på särskilda börser medan handeln med forwardkontrakt ock-&lt;br&gt;så kan vara organiserad på annat sätt, exempelvis omsättas direkt mellan&lt;br&gt;huvudmännen i stället för på en metallbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För alla transaktioner som nämns i artikel 26 b.B gäller att de måste&lt;br&gt;leda till en äganderätt till eller fordran på investeringsguldet för att om-&lt;br&gt;fattas av skattefriheten. Tillämpningsområdet for undantaget är därmed&lt;br&gt;begränsat till att endast avse transaktioner avseende varan guld. Tillhan-&lt;br&gt;dahållande av finansiella tjänster avseende guld omfattas inte av tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet. För att undvika tveksamhet har medlemsländerna i sam-&lt;br&gt;band med direktivets tillkomst uttalat att transaktioner som rör investe-&lt;br&gt;ringsguld och som inte omfattas av artikel 26 b.B i direktiv 98/80/EG&lt;br&gt;men som kan anses som tillhandahållande av tjänst kan medföra en rätt&lt;br&gt;till undantag från beskattning enligt artikel 13.B.d i sjätte direktivet. Sist-&lt;br&gt;nämnda artikel motsvaras i svensk lagstiftning av 3 kap. 9 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar artikel 26 b.B andra stycket. Av artikeln&lt;br&gt;framgår att förmedling av investeringsguld som görs i någon annans&lt;br&gt;namn och for dennes räkning är föremål for samma undantag som gäller&lt;br&gt;for en leverans av investeringsguld. Härigenom undviks att förekomsten&lt;br&gt;av förmedlingstjänster far några negativa beskattningskonsekvenser för&lt;br&gt;handeln med investeringsguld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förmedling bör avses såväl att förmedlaren anvisar köpare eller&lt;br&gt;säljare som att han ikläder sig en agents eller mäklares funktion att bringa&lt;br&gt;parterna samman och medverka till att affären kommer till stånd dem&lt;br&gt;emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall huvudmannen valt att bli skattskyldig för en omsättning av in-&lt;br&gt;vesteringsguld enligt föreslagna 3 kap. 10 b § ML finns en motsvarande&lt;br&gt;rätt för ombudet att bli skattskyldig för förmedlingstjänsten enligt före-&lt;br&gt;slagna 3 kap. 10 c § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i egenskap av ombud förmedlar investeringsguld i eget namn&lt;br&gt;och uppbär likviden för guldet skall liksom huvudmannen anses som&lt;br&gt;säljare eller i förekommande fall som köpare av investeringsguldet (se 6&lt;br&gt;kap. 7 § ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras rätten att bli skattskyldig för omsättningar av in-&lt;br&gt;vesteringsguld. Genom en sådan beskattningsoption blir det möjligt att fa&lt;br&gt;avdragsrätt för ingående skatt på varor och tjänster i verksamheten. Be-&lt;br&gt;stämmelsen som motsvarar artikel 26 b.C första och andra stycket i di-&lt;br&gt;rektiv 98/80/EG, kommenteras även under regeringens förslag, avsnitt&lt;br&gt;6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första punkten regleras rätten till skattskyldighet för guldproducenter&lt;br&gt;och förädlare av guld. Syftet med bestämmelsen är att inte försvåra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transaktioner som innebär att investeringsguld hanteras som industriguld.&lt;br&gt;Bestämmelsen har stor betydelse för Sverige såsom guldproducerande&lt;br&gt;land. Genom beskattningsoptionen blir näringsidkare i guldbranschen fria&lt;br&gt;att ordna affarsstrukturen som de vill utan skattehänsyn. Guldproducen-&lt;br&gt;ten kan sälja guldtackor från sina försäljningsbolag till grossister och&lt;br&gt;tillämpa normala mervärdesskatteregler oavsett om avsikten hos grossis-&lt;br&gt;ten är att sälja guldet vidare som industriguld eller som investeringsguld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förädlaren har en rätt att bli skattskyldig om han omvandlar guld av&lt;br&gt;något slag till investeringsguld. (jfr artikel 26 b.C första stycket i engelsk&lt;br&gt;språkversion ”any gold” resp, fransk språkversion ”de l’or de origine que&lt;br&gt;ce soit”). Beskattningsoptionen avser med andra ord såväl omvandling av&lt;br&gt;annat guld än investeringsguld till investeringsguld som omvandling av&lt;br&gt;investeringsguld till annat investeringsguld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till skattskyldighet enligt första punkten avser investeringsguld&lt;br&gt;både i form av guldtackor och guldmynt. Beskattningsoptionen kan såle-&lt;br&gt;des utnyttjas av ett myntverk som framställer guldmynt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra punkten regleras rätten till skattskyldighet för näringsidkare&lt;br&gt;som bedriver grossistverksamhet. Bestämmelsen gäller exempelvis för&lt;br&gt;grossister som säljer tackguld till industrin, till tandtekniker eller till ju-&lt;br&gt;velerare för smyckestillverkning. Det guld som i dessa fall betecknas&lt;br&gt;som investeringsguld är i själva verket att betrakta som industriellt guld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare som normalt inte tillhandahåller industriguld eller som&lt;br&gt;tillhandahåller industriguld i endast begränsad omfattning omfattas inte&lt;br&gt;av beskattningsoptionen i andra punkten. Optionen bör endast avse den&lt;br&gt;som bedriver yrkesverksamhet där verksamheten åtminstone delvis är&lt;br&gt;inriktad på handel med industri guld. Den som i vanliga fall endast säljer&lt;br&gt;investeringsguld bör inte fa utnyttja optionen. I vissa länder är en del av&lt;br&gt;guldhandeln koncentrerad till banker och andra finansiella institutioner. I&lt;br&gt;de fallen måste möjligheten att använda de normala mervärdesskattereg-&lt;br&gt;lema anses mycket begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsoptionen i andra punkten gäller endast investeringsguld i&lt;br&gt;form av guldtackor och inte för guldmynt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för producenter, förädlare och grossister att bli skattskyl-&lt;br&gt;diga kan av praktiska skäl inte kopplas till köparens avsikter med guldet.&lt;br&gt;En juvelerare som köper guld av en grossist kanske väljer att inte använ-&lt;br&gt;da guldtackan för smyckestillverkning utan säljer den vidare till en pri-&lt;br&gt;vatperson för investeringsändamål. Om grossisten alltid skulle behöva&lt;br&gt;bevisa att det guld han säljer är avsett för industriändamål vore att utsätta&lt;br&gt;handeln för orimliga krav. Beskattningen av grossisten skulle bli beroen-&lt;br&gt;de av köparens uppgifter vilket skulle kunna leda till stora tillämpnings-&lt;br&gt;problem. Många gånger är det inte ens möjligt för en grossist att vid tid-&lt;br&gt;punkten för skattskyldighetens inträde veta hur en köpare kommer att&lt;br&gt;hantera investeringsguldet, särskilt i de fall det finns många köpare i&lt;br&gt;kedjan före slutkonsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast i de fall guldet omsätts till någon annan än en näringsidkare,&lt;br&gt;utesluts rätten till skattskyldighet. Omsättningen kan då antas ske för&lt;br&gt;investeringsändamål. Någon mervärdesskatt skall inte debiteras vid om-&lt;br&gt;sättningen samtidigt som säljaren saknar rätt till återbetalning av ingåen-&lt;br&gt;de skatt i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall säljaren valt att bli skattskyldig och därför säljer investerings-&lt;br&gt;guldet med mervärdesskatt är det möjligt för köparen att fa återbetalning&lt;br&gt;för den ingående skatten vid en efterföljande skattefri omsättning av in-&lt;br&gt;vesteringsguld , se föreslagna 10 kap. 11 c § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förfarandet för utövandet av rätten till skattskyldighet&lt;br&gt;hänvisas till avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras rätten till skattskyldighet för förmedlare. Bestäm-&lt;br&gt;melsen som motsvarar artikel 26 b.C tredje stycket i direktiv 98/80/EG,&lt;br&gt;kommenteras även under regeringens förslag, avsnitt 6.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmedlare som handlar i en annan persons namn och på dennes väg-&lt;br&gt;nar har rätt att bli skattskyldiga för sin förmedlingstjänst om huvudman-&lt;br&gt;nen utnyttjat sin rätt att bli skattskyldig för omsättningen av investe-&lt;br&gt;ringsguldet. Härigenom motverkas kumulativa effekter vid förmedling av&lt;br&gt;investeringsguld som i själva verket skall användas för industriändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmedlingstjänsten följer således huvudtjänsten och beskattas om den&lt;br&gt;beskattas. Förfarandet kräver dock att förmedlaren önskar bli beskattad&lt;br&gt;för tjänsten. Det sker således ingen automatisk beskattning av förmed-&lt;br&gt;lingstjänsten. Detta har ansetts svårt att genomföra i praktiken, inte minst&lt;br&gt;i de fall huvudmannen och förmedlaren befinner sig i olika medlemslän-&lt;br&gt;der. En sådan ordning far även anses följa av att huvudmannens och för-&lt;br&gt;medlarens tillhandahållanden principiellt sett är två skilda transaktioner&lt;br&gt;vilka inte alltid behöver följas åt i beskattningshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beskattningsoptionen för de i paragrafen angivna förmed-&lt;br&gt;lingstjänsterna undviks konkurrenssnedvridning gentemot en förmedlare&lt;br&gt;som agerar i sitt eget namn och som enligt reglerna i 6 kap. ML själv&lt;br&gt;skall betraktas som säljaren. För förmedlare av detta slag föreligger&lt;br&gt;samma rätt att bli skattskyldig för omsättning av investeringsguld som&lt;br&gt;om omsättningen utförts av huvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förfarandet för utövandet av rätten till skattskyldighet&lt;br&gt;hänvisas till avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har gjorts en följdändring i första punkten med anledning av&lt;br&gt;de särskilda mervärdesskatteregler för investeringsguld som föreslås i&lt;br&gt;propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För guldmynt gäller att de antingen kan vara gällande betalningsmedel&lt;br&gt;och som sådana skattebefriade enligt punkten 1 i paragrafen. Motsvaran-&lt;br&gt;de bestämmelse återfinns i artikel 13 B.d.4 i sjätte direktivet. Guldmynt&lt;br&gt;kan också vara mynt av numismatiskt värde. Omsättningen av sådana&lt;br&gt;mynt skall beskattas antingen enligt det marginalskattesystem som gäller&lt;br&gt;för begagnade varor eller enligt de allmänna bestämmelserna om den&lt;br&gt;skattskyldige begär det (se första punkten i paragrafen och 9 a kap. ML).&lt;br&gt;Ett mynt som inte längre utgör gällande betalningsmedel blir inte auto-&lt;br&gt;matiskt ett numismatiskt mynt. Det kan också vara ett mynt som accepte-&lt;br&gt;ras på guldmarknaden. Som sådant faller det in under definitionen för&lt;br&gt;investeringsguld i föreslagna 1 kap. 18 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns regler om rätt till återbetalning av ingående skatt vid&lt;br&gt;skattefri omsättning av investeringsguld motsvarande reglerna om av-&lt;br&gt;dragsrätt i artikel 26 b.D.l i direktiv 98/80/EG. Bestämmelserna kom-&lt;br&gt;menteras även under regeringens förslag, avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1 och andra stycket avser rätt till återbetalning om säl-&lt;br&gt;jaren utnyttjat rätten till skattskyldighet. Enligt artikel 26 b.D.l.a skall&lt;br&gt;beskattningsbara personer ha rätt att göra avdrag för skatt som skall be-&lt;br&gt;talas eller som har betalats för investeringsguld som omsatts till dem av&lt;br&gt;en person som har utnyttjat möjligheten att bli skattskyldig, om deras&lt;br&gt;efterföljande omsättning av detta guld är befriad från skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsrätten avser ingående skatt hänförlig till såväl inhemska&lt;br&gt;som gemenskapsintema förvärv av investeringsguld när förvärvet görs&lt;br&gt;från en producent, en förädlare eller en grossist som utnyttjat beskatt-&lt;br&gt;ningsoptionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2 och andra stycket avser rätt till återbetalning vid för-&lt;br&gt;värv av annat guld än investeringsguld för framställning av investerings-&lt;br&gt;guld. Enligt artikel 26 b.D.l.b skall beskattningsbara personer ha rätt att&lt;br&gt;göra avdrag för skatt som skall betalas eller som har betalats för omsätt-&lt;br&gt;ning till dem, eller gemenskapsintemt förvärv eller import som görs av&lt;br&gt;dem, av annat guld än investeringsguld som därefter av dem eller för&lt;br&gt;deras räkning har omvandlats till investeringsguld, om deras efterföljan-&lt;br&gt;de omsättning av detta guld är befriad från skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen avser således skatt som betalas vid import, inhemska&lt;br&gt;eller gemenskapsintema förvärv av guld som inte är investeringsguld&lt;br&gt;men som omvandlas till investeringsguld och därefter säljs utan skatt&lt;br&gt;som investeringsguld. Återbetalningsrätten är begränsad till ingående&lt;br&gt;skatt på guldvärdet för sådant guld som förädlaren eller hans huvudman&lt;br&gt;efter omvandlingen säljer som investeringsguld. Genom möjligheten att&lt;br&gt;få tillbaka importskatten undviks konkurrenssnedvridningar mellan in-&lt;br&gt;hemskt och importerat guld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 3 och andra stycket avser rätt till återbetalning av ingå-&lt;br&gt;ende skatt hänförlig till kostnader för arbete avseende investeringsguld.&lt;br&gt;Enligt artikel 26 b.D.l.c skall beskattningsbara personer ha rätt att göra&lt;br&gt;avdrag för skatt som skall betalas eller som har betalats för tjänster som&lt;br&gt;tillhandahållits dem och som innebär en förändring av guldets form, vikt&lt;br&gt;eller finhalt, också när det gäller investeringsguld, om deras efterföljande&lt;br&gt;omsättning av detta guld är befriad från skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen avser således ingående skatt som betalats för arbete på&lt;br&gt;guld som skall omvandlas till investeringsguld eller arbete på investe-&lt;br&gt;ringsguld. Exempel på det sistnämnda är nedsmältning av stora tackor för&lt;br&gt;att göra mindre tackor eller plattor. För att undvika stora kumulativa ef-&lt;br&gt;fekter införs en rätt till återbetalning av ingående skatten på sådana&lt;br&gt;tjänster. Eftersom arbetet skall innebära en förändring av guldets form,&lt;br&gt;vikt eller finhalt utesluts exempelvis transporttjänster, lagring och värde-&lt;br&gt;ring av guldet. Ingående skatt hänförlig till stämpling bör anses ingå i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begreppet förändring av guldets form och därmed medföra återbetal-&lt;br&gt;ningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;llb§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen avser rätt till återbetalning av ingående skatt hänförlig till&lt;br&gt;förvärv av varor eller tjänster knutna till framställning eller omvandling&lt;br&gt;av investeringsguld. Bestämmelserna, som motsvarar artikel 26 b.D.2 i&lt;br&gt;direktiv 98/80/EG kommenteras även under regeringens förslag, avsnitt&lt;br&gt;6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet skall beskattningsbara personer som framställer in-&lt;br&gt;vesteringsguld eller omvandlar guld av något slag till investeringsguld&lt;br&gt;(jfr artikel 26 b.D.2 i engelsk språkversion ”any gold” resp, fransk&lt;br&gt;språkversion ”de For de origine que ce soit”) ha rätt att göra avdrag för&lt;br&gt;skatt som skall betalas eller som har betalats av dem för omsättning, ge-&lt;br&gt;menskapsintemt förvärv eller import av varor eller tjänster som är knutna&lt;br&gt;till framställningen eller omvandlingen av guldet, som om deras efter-&lt;br&gt;följande omsättning av guldet, vilken enligt direktivet är befriad från&lt;br&gt;skatt, hade varit beskattningsbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Guldproducenter och förädlare har genom rätten till skattskyldighet en&lt;br&gt;möjlighet att dra av all ingående skatt som hänför sig till kostnader för&lt;br&gt;framställning eller omvandling av guld. Beskattningsoptionen kan emel-&lt;br&gt;lertid inte göras gällande vid försäljningar av investeringsguld till privat-&lt;br&gt;personer. En återbetalningsrätt för ingående skatt hänförlig till kostnader&lt;br&gt;kopplade till själva produktionen av investeringsguldet bör dock finnas&lt;br&gt;vid leveranser som utförts direkt av producenter eller förädlare till slut-&lt;br&gt;konsumenter. Privatpersoner kan importera investeringsguld från tredje&lt;br&gt;land utan någon dold ingående skatt. Av konkurrensskäl bör det vara&lt;br&gt;möjligt att också köpa investeringsguld från inhemska producenter och&lt;br&gt;förädlare utan dold mervärdesskatt. Genom återbetalningsrätten i den&lt;br&gt;föreslagna paragrafen undviks en sådan bristande neutralitet mellan im-&lt;br&gt;porterat och egenproducerat investeringsguld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med varor knutna till produktionen avses även fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen skall tolkas restriktivt. Den bör således inte avse&lt;br&gt;&amp;quot;overhead&amp;quot;-kostnader i form av exempelvis kostnader för marknadsfö-&lt;br&gt;ring eller administration. Inte heller banker och finansinstitut har någon&lt;br&gt;rätt till återbetalning av ingående skatt hänförlig till sådana kostnader vid&lt;br&gt;omsättning av investeringsguld till investerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats så att det framgår att rätten till återbetalning av&lt;br&gt;ingående skatt också gäller vid export av investeringsguld och av varor&lt;br&gt;som anges i 3 kap. 23 § 3 ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utför en skattepliktig omsättning av investeringsguld därför&lt;br&gt;att han utnyttjat beskattningsoptionen i 3 kap. 10 b § ML har vid export&lt;br&gt;av investeringsguldet en rätt till återbetalning av ingående skatt enligt&lt;br&gt;förevarande paragraf. Genom den föreslagna ändringen införs en rätt till&lt;br&gt;återbetalning av ingående skatt vid export av investeringsguld även i de&lt;br&gt;fall omsättningen av guldet är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap.&lt;br&gt;10 a § ML. En sådan rätt till återbetalning följer av artikel 17.3.b i dess&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lydelse enligt artikel 28f i sjätte direktivet. Nuvarande svenska regler&lt;br&gt;innebär att återbetalning av ingående skatt skall medges vid all export av&lt;br&gt;varor. Rätten till återbetalning skall därför också gälla vid export av så-&lt;br&gt;dana varor där omsättningen är undantagen enligt 3 kap. 23 § 3&lt;br&gt;(modersmjölk, blod eller organ från människor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafens första stycke anges vad som måste framgå av fakturan i de&lt;br&gt;fall säljaren väljer att tillämpa rätten att bli skattskyldig. Bestämmelsen&lt;br&gt;har tillkommit för att göra det möjligt för såväl köparen som skattemyn-&lt;br&gt;digheten att kontrollera att säljaren gjort detta val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall omsättningen görs inom landet och reglerna i föreslagna 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket 4 a ML om omvänd skattskyldighet blir tillämpliga&lt;br&gt;skall enligt andra stycket också detta förhållande framgå av fakturan.&lt;br&gt;Regeln har tillkommit för att underlätta tillämpningen och kontrollen av&lt;br&gt;förvärvsbeskattningen. Av samma skäl skall fakturan även innehålla&lt;br&gt;uppgift om säljarens registreringsnummer till mervärdeskatt. Detta bör&lt;br&gt;särskilt anges eftersom bestämmelsen i 11 kap. 5 § ML endast kräver&lt;br&gt;angivande av den skattskyldiges, i det här fallet förvärvarens, registre-&lt;br&gt;ringsnummer till mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 11 kap. 5 § framgår att fakturan skall innehålla uppgift om sådant&lt;br&gt;som kan ha betydelse för bedömningen av skattskyldigheten och motta-&lt;br&gt;garens avdragsrätt eller rätt till återbetalning. Beträffande tackguld bör&lt;br&gt;exempelvis kunna krävas uppgift i fakturan om att fråga är om investe-&lt;br&gt;ringsguld. Vidare bör finhalt, serienummer och tillverkarens namn fram-&lt;br&gt;gå. De närmare föreskrifterna om fakturans innehåll bör meddelas av&lt;br&gt;Riksskatteverket, jfr avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen i första stycket 8 kommer skattebetalningslagens regler&lt;br&gt;om bl.a. betalning och indrivning att bli tillämpliga på den särskilda&lt;br&gt;kontrollavgift som föreslås utgå för en säljare av investeringsguld som&lt;br&gt;inte fullgjort sina skyldigheter att utföra identitetskontroll av köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen i första stycket 3 följer bl.a. att ränta kan tas ut på en&lt;br&gt;sådan kontrollavgift som avses i föreslagna 15 kap. 6 a §. Därvid gäller&lt;br&gt;lagens regler även för betalning och indrivning av räntan (se 1 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 9 SBL). Jämfört med lagrådsremissen har punkten 3 gjorts&lt;br&gt;generellt tillämplig på kontrollavgifter, dvs. även på sådana kontrollav-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifter som avses i lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg-&lt;br&gt;och marknadshandel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna som inforts med stöd av artikel 26 b.E i direktiv&lt;br&gt;98/80/EG, kommenteras även under regeringens forslag, avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bekämpa skattebedrägerier skall medlemsländerna infora regler&lt;br&gt;som möjliggör kontroll av handeln med investeringsguld. En av de vikti-&lt;br&gt;gaste kontrollåtgärderna är att kunderna kan identifieras. På det sättet blir&lt;br&gt;det möjligt att följa alla led i en kedja av guldtransaktioner. I paragrafen&lt;br&gt;har därför införts en skyldighet för säljaren att utföra identitetskontroll av&lt;br&gt;sina kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 3 i penningtvättsdirektivet (91/308/EEG) finns regler om&lt;br&gt;identifiering av kunder för transaktioner om 15 000 ECU eller mer. I ar-&lt;br&gt;tikel 4 i nämnda direktiv finns en bestämmelse om skyldighet att bevara&lt;br&gt;uppgifter om identifieringen i minst fem år från det att affärsförbindelsen&lt;br&gt;med kunden upphörde. Motsvarande bestämmelser finns införda i 4 resp.&lt;br&gt;8 § lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 § penningtvättslagen har legat till grund för ut-&lt;br&gt;formningen av paragrafens första och andra stycke. Första stycket före-&lt;br&gt;skriver identitetskontroll för en transaktion som omfattar ett större belopp&lt;br&gt;än 10 000 kr. Beträffande den beloppsmässiga begränsningen i första&lt;br&gt;stycket hänvisas till motiven, avsnitt 6.5. Om transaktionen utförs i flera&lt;br&gt;steg som verkar ha samband med varandra skall det sammanlagda belop-&lt;br&gt;pet beaktas. Skyldighet att utföra identitetskontroll föreligger för en säl-&lt;br&gt;jare av investeringsguld vid omsättning inom Sverige eller vid omsätt-&lt;br&gt;ning till ett annat EG-land. Export av investeringsguld till tredje land&lt;br&gt;skall inte beskattas i Sverige. Skäl att kräva identitetskontroll för undvi-&lt;br&gt;kande av skatteundandraganden saknas därför i dessa fall. Inte heller om-&lt;br&gt;sättningar som förvärvsbeskattas alternativt är undantagna från förvärvs-&lt;br&gt;beskattning i ett annat EG-land skall i och för sig beskattas i Sverige. Det&lt;br&gt;kan dock finnas skäl att EG-ländema bistår varandra med att kontrollera&lt;br&gt;att obeskattat investeringsguld inte kommer till användning i industriellt&lt;br&gt;syfte inom gemenskapen. En skyldighet att utföra identitetskontroll även&lt;br&gt;vid gemenskapsintema omsättningar föreslås därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För transaktioner mellan företag med verksamhet av det slag som an-&lt;br&gt;ges 2 § penningtvättslagen anses identitetskontroll enligt den lagen inte&lt;br&gt;behövlig så länge kunden är ett företag hemmahörande i ett land inom&lt;br&gt;EES. En motsvarande begränsning kan anses motiverad även beträffande&lt;br&gt;den identitetskontroll som skall utföras enligt den nu föreslagna bestäm-&lt;br&gt;melsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tredje stycke har utformats med ledning av 2 § lagen&lt;br&gt;(1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i fjärde stycket angivna tiden för bevarande av handlingar eller&lt;br&gt;uppgifter som lämnats vid identitetskontrollen är en annan än den som&lt;br&gt;anges i 8 § penningtvättslagen. Tidsbegränsningen för arkiveringsskyl-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten föreslås i stället motsvara den tid som gäller enligt 14 kap. 2 §&lt;br&gt;SBL för bevarande av underlag i skatteärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om i vilken utsträckning handlingar för identi-&lt;br&gt;tetskontroll skall bevaras får det ankomma på Riksskatteverket att med&lt;br&gt;stöd av det allmänna bemyndigandet i 66 § skattebetalningsförordningen&lt;br&gt;(1997:750) meddela de ytterligare föreskrifter som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna ändringen blir det möjligt för skattemyndigheten&lt;br&gt;att förelägga den som säljer investeringsguld att lämna uppgift avseende&lt;br&gt;sådan identitetskontroll som föreslås i 1 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett föreläggande enligt paragrafen kan förenas med vite följer av 23&lt;br&gt;kap. 2 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om en administrativ sanktionsavgift som&lt;br&gt;skall påföras den säljare som inte fullgjort sina skyldigheter enligt före-&lt;br&gt;slagna 14 kap. 1 a § SBL. Paragrafen behandlas även under regeringens&lt;br&gt;förslag, avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 kap. 1 a § ankommer det på den som säljer investeringsguld&lt;br&gt;att vid transaktioner överstigande 10 000 kronor kontrollera identiteten&lt;br&gt;hos köparen genom att föra anteckningar om namn, adress m.m. För-&lt;br&gt;summelse att göra detta kan medföra att kontrollavgift påförs. Inhämtade&lt;br&gt;uppgifter skall bevaras under viss tid och enligt den föreslagna ändringen&lt;br&gt;i 14 kap. 3 § på begäran lämnas till skattemyndigheten. Underlåtenhet att&lt;br&gt;lämna ut bevarade anteckningar kan dock inte medföra att kontrollavgift&lt;br&gt;påförs. I dessa fall utgörs påtryckningsmedlet av vitesinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om befrielse från kontrollavgift. Be-&lt;br&gt;stämmelsen är avsedd att tillämpas på samma sätt som motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelse i 15 kap. 7 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut om kontrollavgift kan överklagas till länsrät-&lt;br&gt;ten med stöd av 22 kap. 1 § SBL. Av den nya lydelsen av punkt 6 i före-&lt;br&gt;varande paragraf följer att det krävs prövningstillstånd av kammarrätten&lt;br&gt;vid överklagande av länsrättens beslut om befrielse från sådan avgift.&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslut om vitesföreläggande enligt den föreslagna&lt;br&gt;ändringen i 14 kap. 3 § SBL kan inte överklagas (se 22 kap. 2 § SBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgivit&lt;br&gt;yttrande över Finansdepartementets promemoria om&lt;br&gt;särskilda mervärdesskatteregler för investeringsguld&lt;br&gt;(Fi 1999:211)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian lämnats av Riksbanken, Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen, Kommerskollegium, Generaltullstyrelsen, Riksskatte-&lt;br&gt;verket, Rikspolisstyrelsen, Sveriges Industriförbund, Boliden AB, K.A.&lt;br&gt;Rasmussen AB och Sveriges Mynthandlares Förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har beretts tillfälle att avge yttrande men för-&lt;br&gt;klarat sig avstå från yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Engelharth/Clal AB och&lt;br&gt;Guldsmedsbranschens Samarbetsforum har beretts tillfälle att avge ytt-&lt;br&gt;rande men inte yttrat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har vidare lämnats till Enskilda Mynt- och metallbörsen i&lt;br&gt;Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-03-16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud Len-&lt;br&gt;nander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 11 mars 1999 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Marianne Svan-&lt;br&gt;berg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Prop-1998/99:69&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Freivalds, Schori, Winberg, Ulvskog, Sahlin, Klingvall, Pagrotsky,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon,&lt;br&gt;Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:69 Särskilda mervärdesskatte-&lt;br&gt;regler för investeringsguld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för bak-&lt;br&gt;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;398L0281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kap. 2 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a och 18 §, 3 kap. 10 a-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 c §§ och 23 §, 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II c och 11 d §§ samt 11&lt;br&gt;kap. 5 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;398L0281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 § första stycket 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 4 §, 14 kap. 1 a och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §§, 15 kap. 6 a och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a §§ samt 22 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 57875, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:SkU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-03-10 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-04-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-04-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-04-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:57:51</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM0369</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:57:51</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:SkU18</uppgift>
<ref_dok_id>GM01SkU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Särskilda mervärdesskatteregler för investeringsguld</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>