<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2222694</hangar_id>
 <dok_id>GM0366</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>66</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:66</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>66</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-03-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:31</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>En stärkt kommunal revision</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0366/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0366</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0366</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:66&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;En stärkt kommunal revision&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0366/prop_199899__66-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 4 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britta Lejon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till ändringar i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900), aktiebolagslagen (1975:1385), lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa företag, lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, stiftelselagen (1994:1220), lagen (1979:412) om kommunala&lt;br&gt;indelningsdelegerade och lagen (1996:1415) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;regionförbund i Kalmar län och Skåne län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att lagen (1996:945) om sammanläggningsdelegerade&lt;br&gt;för Skåne läns landsting och lagen (1997:222) om sammanläggnings-&lt;br&gt;delegerade för Västra Götalands läns landsting skall upphöra vid&lt;br&gt;utgången av juni 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innehåller bl.a. följande nyheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skärpta regler om jäv i kommunal revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Krav på att de förtroendevalda revisorerna skall biträdas av&lt;br&gt;sakkunnigt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De förtroendevalda revisorerna ges en rätt att i fullmäktige, nämnder&lt;br&gt;och fullmäktigeberedningar löpande under året väcka ärenden som rör&lt;br&gt;granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De förtroendevalda revisorerna åläggs en skyldighet att anmäla&lt;br&gt;misstanke om brott till berörd nämnd. Om nämnden inte anmäler ett&lt;br&gt;misstänkt brott till åklagare skall revisorerna anmäla denna underlåtenhet&lt;br&gt;till fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nämndernas ansvar for den interna kontrollen i nämnderna lagfästs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Överlämnande av årsredovisningarna till fullmäktige och revisorerna&lt;br&gt;samt beslut i fråga om ansvarsfrihet tidigareläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Revisionsuppgiften preciseras i syfte att tydliggöra att den Prop. 1998/99:66&lt;br&gt;kommunala verksamheten skall revideras årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ökade möjligheter till informationsutbyte mellan revisorer och&lt;br&gt;lekmannarevisorer i kommunala foretag och förtroendevalda revisorer i&lt;br&gt;kommuner och landsting i syfte att möjliggöra en samordnad kommunal&lt;br&gt;revision i en kommun eller i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.&lt;br&gt;Bestämmelserna om överlämnade av årsredovisningen till fullmäktige&lt;br&gt;och revisorerna samt beslut i fråga om ansvarsfrihet far tillämpas i sin&lt;br&gt;äldre lydelse intill utgången av år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900)..7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385).......................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisning m.m. i vissa foretag..................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska föreningar.....................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1979:412) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunala indelningsdelegerade.....................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen (1996:945) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanläggningsdelegerade for Skåne läns landsting.....22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1415) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Skåne län....................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen (1997:222) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanläggningsdelegerade för Västra Götalands läns&lt;br&gt;landsting............................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådet............................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunal revision - en&amp;nbsp;gammal institution....................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunal revision i dag..................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den kommunala verksamhetens driftformer.. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Revision av kommunal verksamhet................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av skärpt lagstiftning i syfte att stärka den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunala revisionen......................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örtroendevalda revisorer...............................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Valbarheten.......................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Revisorernas kompetens...................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Revisorernas oberoende....................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Jäv....................................................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jäv vid revision.................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hantering av jäv................................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sakkunnigt&amp;nbsp;biträde...........................................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtroendevalda revisorer skall biträdas av sakkunniga... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det sakkunniga biträdets kompetens................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Krav på certifiering införs inte.........................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Initiativrätt.......................................................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Initiativrätt i fullmäktige...................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Initiativrätt i nämnder och fullmäktigeberedningar..........56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Intern kontroll..................................................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Årsredovisning och ansvarsfrihet....................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidigareläggning av överlämnande av&amp;nbsp;årsredovisningen. 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidigareläggning av beslut i fråga om&amp;nbsp;ansvarsfrihet........63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Revisionsuppgiften..........................................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Precisering av revisionsuppgiften.....................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Revisorernas ekonomiska resurser...................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Rätten till upplysningar...................................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Samordnad revision mellan kommunen och landstinget samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dess foretag......................................................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personsamband mellan lekmannarevisorema och de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förtroendevalda revisorerna..............................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Information till de förtroendevalda revisorerna................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Skyldighet att anmäla misstanke om brott......................................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Övriga frågor...................................................................................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bör kretsen revisionsansvariga vidgas till att omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de anställda?......................................................................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bör det vara en obligatorisk uppgift for en förtroende-&lt;br&gt;vald revisor att pröva lagligheten?....................................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redaktionella förändringar i kommunallagen..................92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;Ikraftträdande..................................................................................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 &amp;nbsp;Kostnadskonsekvenser....................................................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 &amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900) 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385), forslag till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisningar m.m. i vissa foretag,&lt;br&gt;forslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar och förslag till lag om ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i stiftelselagen (1994:1220)............................................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1979:412) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunal indelningsdelegerade....................................106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:945) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting&lt;br&gt;och lagen (1997:222) om sammanläggningsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for Västra Götalands läns landsting................................106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1415) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län&lt;br&gt;och Skåne län..................................................................107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Kommitténs sammanfattning&amp;nbsp;av&amp;nbsp;betänkandet.....................108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Kommitténs lagförslag........................................................114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser........................................126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag...............................................127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande...............................................................132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999.........133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelnings&lt;br&gt;delegerade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om upphävande av lagen (1996:945) om sammanläggnings-&lt;br&gt;delegerade för Skåne läns landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1996:1415) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;regionförbund i Kalmar län och Skåne län, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om upphävande av lagen (1997:222) om sammanläggnings-&lt;br&gt;delegerade för Västra Götalands läns landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900)’&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9 kap. 16 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 9 kap. 5 § skall betecknas 5 kap. 20 b §, att&lt;br&gt;nuvarande 9 kap. 6, 7-15 §§ skall betecknas 9 kap. 7, 9-17 §§ och att&lt;br&gt;nuvarande 9 kap. 17 § skall betecknas 5 kap. 25 b §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att de nya 5 kap. 20 b §, 9 kap. 8, 9, 11-13, 15 och 16 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 17 §, 4 kap. 6 och 17 §§, 5 kap. 19, 23 och 31 §§, 6 kap.&lt;br&gt;7 och 19 §§, 7 kap. 8 §, 8 kap. 17 och 18 §§ samt 9 kap. 4 och 20 §§ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 9 kap. 6 §, 7 §, 10 §, 12 § och 14 §&lt;br&gt;skall sättas närmast före de nya 9 kap. 7 §, 9 §, 12 §, 14 § respektive 16 §&lt;br&gt;samt att rubriken närmast före 9 kap. 16 § skall sättas närmast före den&lt;br&gt;nya 5 kap. 25 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 4 kap. 17 a §,&lt;br&gt;5 kap. 20 a och 25 a §§ samt 9 kap. 5 och 6 §§ av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen närmast före 9 kap. 8 § skall införas en ny rubrik av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en kommun eller ett&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommun eller ett lands-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting lämnar över vården av en&lt;br&gt;kommunal angelägenhet till ett&lt;br&gt;aktiebolag där kommunen eller&lt;br&gt;landstinget innehar samtliga aktier,&lt;br&gt;skall fullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ting med stöd av 16 § lämnar över&lt;br&gt;vården av en kommunal&lt;br&gt;angelägenhet till ett aktiebolag där&lt;br&gt;kommunen eller landstinget inne-&lt;br&gt;har samtliga aktier, skall full-&lt;br&gt;mäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utse samtliga styrelseleda-&lt;br&gt;möter och minst en revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utse samtliga styrelseleda-&lt;br&gt;möter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1998:1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:765.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. se till att fullmäktige far yttra sig innan sådana beslut i verksamheten&lt;br&gt;som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall också utse&lt;br&gt;minst en lekmannarevisor i aktie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller, när kommu-&lt;br&gt;nen eller landstinget ensam bildar&lt;br&gt;en stiftelse för en kommunal&lt;br&gt;angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om aktiebolag som avses&lt;br&gt;i första stycket skall fullmäktige&lt;br&gt;även utse minst en lekmanna-&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag där kommunen eller lands-&lt;br&gt;tinget direkt eller indirekt innehar&lt;br&gt;samtliga aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i första stycket&lt;br&gt;gäller, när kommunen ensam eller&lt;br&gt;landstinget ensamt bildar en&lt;br&gt;stiftelse för en kommunal ange-&lt;br&gt;lägenhet. Fullmäktige skall även&lt;br&gt;utse minst en revisor i en sådan&lt;br&gt;stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till lekmannarevisor i aktie-&lt;br&gt;bolaget eller revisor i stiftelsen&lt;br&gt;skall fullmäktige utse någon av de&lt;br&gt;revisorer eller revisorsersättare&lt;br&gt;som enligt 9 kap. 1 § valts för&lt;br&gt;granskning av styrelsen och övriga&lt;br&gt;nämnders verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är anställd hos en kommun eller ett landsting för att ha den&lt;br&gt;ledande ställningen bland personalen är inte valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds verksam-&lt;br&gt;hetsområde far inte väljas till ledamot eller ersättare i nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är redovisningsskyldig&lt;br&gt;till kommunen eller landstinget är&lt;br&gt;inte valbar som revisor eller revi-&lt;br&gt;sorsersättare för granskning av&lt;br&gt;verksamhet som omfattas av redo-&lt;br&gt;visningsskyldigheten. Detsamma&lt;br&gt;gäller make, sambo, föräldrar,&lt;br&gt;barn eller syskon eller annan&lt;br&gt;närstående till den redovisnings-&lt;br&gt;skyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna i nämnder far väcka ärenden i nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna får väcka ärenden&lt;br&gt;i en nämnd om ärendet rör gransk-&lt;br&gt;ningen av verksamheten i nämn-&lt;br&gt;den. När revisorsersättarna tjänst-&lt;br&gt;gör har de samma rätt att väcka&lt;br&gt;ärenden som revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna far väcka ärenden&lt;br&gt;i en fullmäktigeberedning om&lt;br&gt;ärendet rör granskningen av verk-&lt;br&gt;samheten i fullmäktigebered-&lt;br&gt;ningen. När revisorsersättarna&lt;br&gt;tjänstgör har de samma rätt att&lt;br&gt;väcka ärenden som revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot enligt 20 § eller&lt;br&gt;9 kap. 4 § är jävig i ett ärende, far&lt;br&gt;fullmäktige handlägga ärendet,&lt;br&gt;även om antalet deltagande på&lt;br&gt;grund av jävet inte uppgår till det&lt;br&gt;antal som föreskrivs i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot enligt 20 eller&lt;br&gt;20 a § är jävig i ett ärende, far&lt;br&gt;fullmäktige handlägga ärendet,&lt;br&gt;även om antalet deltagande på&lt;br&gt;grund av jävet inte uppgår till det&lt;br&gt;antal som föreskrivs i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är redovisningsskyldig&lt;br&gt;till kommunen eller landstinget far&lt;br&gt;inte delta i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. val av revisor eller revisors-&lt;br&gt;ersättare för granskning av verk-&lt;br&gt;samhet som omfattas av redovis-&lt;br&gt;ningsskyldigheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handläggningen av ärenden&lt;br&gt;om ansvarsfrihet för verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller också make,&lt;br&gt;sambo, föräldrar, barn eller&lt;br&gt;syskon eller annan närstående till&lt;br&gt;den redovisningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots 20 a § får enskilda för-&lt;br&gt;troendevalda mot vilka anmärk-&lt;br&gt;ning kan riktas enligt 9 kap. 17 §&lt;br&gt;andra stycket delta i fullmäktiges&lt;br&gt;överläggningar, när revisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen över den verksamhet som&lt;br&gt;de har ansvaret för behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden och vice ordföran-&lt;br&gt;dena i en nämnd får också delta i&lt;br&gt;fullmäktiges överläggning när&lt;br&gt;verksamhet inom den egna nämn-&lt;br&gt;den behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts gäller&lt;br&gt;även om de förtroendevalda inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är ledamöter i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;br&gt;Ärenden i fullmäktige far väckas av&lt;br&gt;1. en nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en ledamot genom motion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. revisorerna, om ärendet gäller&lt;br&gt;förvaltning som har samband med&lt;br&gt;revisionsuppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. revisorerna eller revisor-&lt;br&gt;ersättarna när de tjänstgör, om&lt;br&gt;ärendet gäller förvaltning som har&lt;br&gt;samband med revisionsuppdraget&lt;br&gt;eller om ärendet gäller gransk-&lt;br&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har föreskrivit det, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§, om&lt;br&gt;fullmäktige har beslutat det för särskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga far i fullmäktige&lt;br&gt;också väckas av minst fem procent av de röstberättigade kommun- eller&lt;br&gt;landstingsmedlemmama enligt lagen (1994:692) om kommunala folk-&lt;br&gt;omröstningar. Initiativet skall vara skriftligt, ange den aktuella frågan&lt;br&gt;samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, namn-&lt;br&gt;förtydliganden och uppgift om deras adresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall vid ett sam-&lt;br&gt;manträde före utgången av juni&lt;br&gt;månad året efter det år som revi-&lt;br&gt;sionen avser besluta om ansvars-&lt;br&gt;frihet skall beviljas eller vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om ansvarsfrihet för en&lt;br&gt;gemensam nämnd skall prövas av&lt;br&gt;fullmäktige i var och en av de sam-&lt;br&gt;verkande kommunerna eller lands-&lt;br&gt;tingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansvarsfrihet vägras, får&lt;br&gt;fullmäktige besluta att skade-&lt;br&gt;ståndstalan skall väckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan som inte grundas på brott&lt;br&gt;skall väckas inom ett år från det&lt;br&gt;att beslutet om vägrad ansvars-&lt;br&gt;frihet fattades. Annars är rätten&lt;br&gt;till sådan talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige far behandla revi- Fullmäktige får behandla revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen utan föregående sionsberättelsen utan föregående&lt;br&gt;beredning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beredning. Fullmäktige skall dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inhämta förklaringar över de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmärkningar som har framställts&lt;br&gt;i revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige också&lt;br&gt;utan ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag skall&lt;br&gt;återkallas enligt 4 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna skall var och en&lt;br&gt;inom sitt område se till att verk-&lt;br&gt;samheten bedrivs i enlighet med&lt;br&gt;de mål och riktlinjer som fullmäk-&lt;br&gt;tige har bestämt samt de föreskrif-&lt;br&gt;ter som gäller för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall också se till att verk-&lt;br&gt;samheten bedrivs på ett i övrigt&lt;br&gt;tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller när vården av &amp;lt;&lt;br&gt;av 3 kap. 16 § har lämnats över till i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna skall var och en&lt;br&gt;inom sitt område se till att verk-&lt;br&gt;samheten bedrivs i enlighet med&lt;br&gt;de mål och riktlinjer som fullmäk-&lt;br&gt;tige har bestämt samt de föreskrif-&lt;br&gt;ter som gäller för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall också se till att den&lt;br&gt;interna kontrollen är tillräcklig&lt;br&gt;samt att verksamheten bedrivs på&lt;br&gt;ett i övrigt tillfredsställande sätt,&lt;br&gt;kommunal angelägenhet med stöd&lt;br&gt;?on annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nämnd får kalla en ledamot&lt;br&gt;eller en ersättare i fullmäktige, en&lt;br&gt;annan nämnd eller beredning, en&lt;br&gt;anställd hos kommunen eller&lt;br&gt;landstinget eller en särskild&lt;br&gt;sakkunnig att närvara vid ett&lt;br&gt;sammanträde med nämnden för att&lt;br&gt;lämna upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nämnd får kalla en ledamot&lt;br&gt;eller en ersättare i fullmäktige, en&lt;br&gt;annan nämnd eller beredning, en&lt;br&gt;revisor eller en revisor sersättare,&lt;br&gt;en anställd hos kommunen eller&lt;br&gt;landstinget eller en särskild&lt;br&gt;sakkunnig att närvara vid ett&lt;br&gt;sammanträde med nämnden för att&lt;br&gt;lämna upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden beslutar det,&lt;br&gt;delta i överläggningarna men inte i besluten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för de anställda hos&lt;br&gt;en kommun eller ett landsting&lt;br&gt;(personalföreträdare) får, i den&lt;br&gt;omfattning som anges i 9-13 §§,&lt;br&gt;närvara vid sammanträden med&lt;br&gt;andra nämnder än styrelsen. Före-&lt;br&gt;trädare för anställda i kommuner&lt;br&gt;eller landsting som samverkar i en&lt;br&gt;gemensam nämnd får i mot-&lt;br&gt;svarande omfattning närvara vid&lt;br&gt;sammanträden med den gemen-&lt;br&gt;samma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt saknas dock i revi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för de anställda hos&lt;br&gt;en kommun eller ett landsting&lt;br&gt;(personalföreträdare) får, i den&lt;br&gt;omfattning som anges i 9-13 §§,&lt;br&gt;närvara vid sammanträden med&lt;br&gt;andra nämnder än styrelsen. Före-&lt;br&gt;trädare för anställda i kommuner&lt;br&gt;eller landsting som samverkar i en&lt;br&gt;gemensam nämnd får i mot-&lt;br&gt;svarande omfattning närvara vid&lt;br&gt;sammanträden med den gemen-&lt;br&gt;samma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt saknas dock vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionsnämnder, förtroendnämnder, revisorernas sammanträden, i&lt;br&gt;valnämnder och överförmyndar- patientnämnder, valnämnder och&lt;br&gt;nämnder. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;överförmyndamämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall lämnas&lt;br&gt;över till fullmäktige och revisorer-&lt;br&gt;na snarast möjligt och senast den&lt;br&gt;1 juni året efter det år som redo-&lt;br&gt;visningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall god-&lt;br&gt;kännas av fullmäktige. Det bör&lt;br&gt;inte ske innan fullmäktige enligt 9&lt;br&gt;kap. 16 § andra stycket beslutat&lt;br&gt;om ansvarsfrihet skall beviljas&lt;br&gt;eller vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall lämnas&lt;br&gt;över till fullmäktige och revisorer-&lt;br&gt;na snarast möjligt och senast den&lt;br&gt;15 april året efter det år som redo-&lt;br&gt;visningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall god-&lt;br&gt;kännas av fullmäktige. Det bör&lt;br&gt;inte ske innan fullmäktige enligt 5&lt;br&gt;kap. 25 a § beslutat om ansvars-&lt;br&gt;frihet skall beviljas eller vägras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som är redovisningsskyldig&lt;br&gt;till kommunen eller landstinget får&lt;br&gt;inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vara revisor eller revisors-&lt;br&gt;ersättare för granskning av verk-&lt;br&gt;samhet som omfattas av redovis-&lt;br&gt;ningsskyldigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. delta i val av revisor eller&lt;br&gt;revisorsersättare som skall&lt;br&gt;granska sådan verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. delta i handläggningen av&lt;br&gt;ärenden om ansvarsfrihet för verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas&lt;br&gt;också på make, sambo, föräldrar,&lt;br&gt;barn eller syskon eller annan när-&lt;br&gt;stående till den redovisnings-&lt;br&gt;skyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om jäv for en revisor och&lt;br&gt;en revisorsersättare skall bestäm-&lt;br&gt;melserna i 6 kap. 25 § om jäv&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor eller en revisors-&lt;br&gt;ersättare som är jävig i ett ärende&lt;br&gt;får inte delta eller närvara vid&lt;br&gt;behandlingen av ärendet. Denne&lt;br&gt;får dock vidta åtgärder som någon&lt;br&gt;annan inte kan vidta utan olägligt&lt;br&gt;uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som känner till en&lt;br&gt;omständighet som kan antas&lt;br&gt;utgöra jäv mot honom, skall&lt;br&gt;självmant ge det till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det uppkommit en fråga om&lt;br&gt;jäv mot någon av revisorerna skall&lt;br&gt;de samfällt besluta i jävsfrågan.&lt;br&gt;Den som jävet gäller får delta i&lt;br&gt;prövningen av jävsfrågan endast&lt;br&gt;om revisorerna inte är beslutsföra&lt;br&gt;utan honom och någon annan inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan tillkallas utan olägligt Prop. 1998/99:66&lt;br&gt;uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om jäv far överklagas&lt;br&gt;endast i samband med överklagan-&lt;br&gt;det av det beslut varigenom&lt;br&gt;ärendet avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från jäv skall bortses när&lt;br&gt;frågan om partiskhet uppen-&lt;br&gt;barligen saknar betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sakkunnigt biträde&lt;br&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall i sin&lt;br&gt;granskning biträdas av sakkun-&lt;br&gt;niga som de själva väljer och&lt;br&gt;anlitar i den omfattning som&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sakkunniga skall ha den&lt;br&gt;insikt och erfarenhet av kommunal&lt;br&gt;verksamhet som fordras för att&lt;br&gt;kunna fullgöra uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna granskar i den om-&lt;br&gt;fattning som följer av god revi-&lt;br&gt;sionssed all verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs inom nämndernas verk-&lt;br&gt;samhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De prövar om verksamheten&lt;br&gt;sköts på ett ändamålsenligt och&lt;br&gt;från ekonomisk synpunkt tillfreds-&lt;br&gt;ställande sätt, om räkenskaperna är&lt;br&gt;rättvisande och om den kontroll&lt;br&gt;som görs inom nämnderna är&lt;br&gt;tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna granskar årligen i&lt;br&gt;den omfattning som följer av god&lt;br&gt;revisionssed all verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs inom nämndernas verk-&lt;br&gt;samhetsområden och genom de&lt;br&gt;revisorer eller lekmannarevisorer&lt;br&gt;som utsetts enligt 3 kap. 17 och&lt;br&gt;18§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De prövar om verksamheten&lt;br&gt;sköts på ett ändamålsenligt och&lt;br&gt;från ekonomisk synpunkt tillfreds-&lt;br&gt;ställande sätt, om räkenskaperna är&lt;br&gt;rättvisande och om den interna&lt;br&gt;kontrollen som görs inom nämn-&lt;br&gt;derna är tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisorerna i sin granskning&lt;br&gt;finner att det föreligger misstanke&lt;br&gt;om brott av förmögenhetsrättslig&lt;br&gt;karaktär skall de anmäla för-&lt;br&gt;hållandet till berörd nämnd. Om&lt;br&gt;nämnden finner att det föreligger&lt;br&gt;misstanke om brott och inte utan&lt;br&gt;oskäligt dröjsmål vidtar åtgärder,&lt;br&gt;är revisorerna skyldiga att rap-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;portera nämndens agerande till Prop. 1998/99:66&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om nämnder i7 § Vad som sägs om nämnder i 9 §&lt;br&gt;gäller också fullmäktigebered- gäller också fullmäktigebered-&lt;br&gt;ningar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna och de anställda är&lt;br&gt;skyldiga att lämna revisorerna de&lt;br&gt;upplysningar som behövs för revi-&lt;br&gt;sionsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna och de enskilda&lt;br&gt;ledamöterna och ersättarna i&lt;br&gt;dessa samt de anställda är skyldiga&lt;br&gt;att lämna revisorerna de upp-&lt;br&gt;lysningar som behövs för revi-&lt;br&gt;sionsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de&lt;br&gt;tillgångar som nämnderna har hand om och ta del av de räkenskaper och&lt;br&gt;andra handlingar som berör nämndernas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om nämnder i&lt;br&gt;10 § gäller också fullmäktigebe-&lt;br&gt;redningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om nämnder i&lt;br&gt;12 § gäller också fullmäktigebe-&lt;br&gt;redningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut som revisorerna fattar De beslut som revisorerna fattar&lt;br&gt;om sin förvaltning skall tas upp i om sin förvaltning och om jäv&lt;br&gt;protokoll. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall tas upp i protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 6 kap. 30 § om justering av protokoll och tillkänna-&lt;br&gt;givande om justeringen skall tillämpas också på revisorernas protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall varje år till fullmäktige avge en berättelse med redo-&lt;br&gt;görelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det&lt;br&gt;föregående budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sakkunnigas rapporter skall&lt;br&gt;fogas till revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsrapport enligt&lt;br&gt;11 kap. 6 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) som har lämnats för&lt;br&gt;ett aktiebolag som avses i 3 kap.&lt;br&gt;17 och 18 §§ skall också fogas till&lt;br&gt;revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunalförbund med för-&lt;br&gt;bundsdirektion skall revisorerna&lt;br&gt;avge en revisionsberättelse till var&lt;br&gt;och en av förbundsmedlemmamas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunalförbund med för-&lt;br&gt;bundsdirektion skall revisorerna&lt;br&gt;avge en revisionsberättelse till var&lt;br&gt;och en av förbundsmedlemmamas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullmäktige. Vad som sägs om&lt;br&gt;fullmäktige i 5, 16 och 17 §§ skall&lt;br&gt;beträffande sådana förbund gälla&lt;br&gt;förbundsmedlemmamas full-&lt;br&gt;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullmäktige. Vad som sägs om&lt;br&gt;fullmäktige i 5 kap. 20 b, 25 a,&lt;br&gt;25 b och 31 §§ skall beträffande&lt;br&gt;sådana förbund gälla förbunds-&lt;br&gt;medlemmamas fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut får överklagas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut av fullmäktige eller den beslutande församlingen i ett&lt;br&gt;kommunalförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut av en nämnd eller ett partssammansatt organ, om beslutet inte&lt;br&gt;är av rent förberedande eller rent verkställande art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut av förbundsstyrelsen eller en annan nämnd eller ett parts-&lt;br&gt;sammansatt organ i ett kommunalförbund, om beslutet inte är av rent&lt;br&gt;förberedande eller rent verkställande art, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana beslut av revisorerna 4. sådana beslut av revisorerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 9 kap. 13 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som avses i 9 kap. 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Fullmäktiges sammanträde&lt;br&gt;i 5 kap. 25 a § såvitt avser revisionen av 1999 års verksamhet far dock&lt;br&gt;hållas senast före utgången av december år 2000. Till utgången av år&lt;br&gt;2000 får 8 kap. 17 § tillämpas i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 42 § och 11 kap. 14 och 19 §§&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn är skyldig att lämna medrevisor, lekmannarevisor, särskild&lt;br&gt;granskare som avses i 11 kap. 21 §, ny revisor och, om bolaget har för-&lt;br&gt;satts i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om&lt;br&gt;bolagets angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om&lt;br&gt;bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning&lt;br&gt;i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn i ett aktiebolag som&lt;br&gt;omfattas av 1 kap. 9 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100) är även&lt;br&gt;skyldig att på begäran lämna upp-&lt;br&gt;lysningar om bolagets ange-&lt;br&gt;lägenheter till de förtroendevalda&lt;br&gt;revisorerna i kommunen eller&lt;br&gt;landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsrapporten&lt;br&gt;lämnas till bolagets styrelse senast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tre veckor före den bolagsstämma&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 7 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsrapporten skall&lt;br&gt;lämnas till bolagets styrelse senast&lt;br&gt;tre veckor före den bolagsstämma&lt;br&gt;som avses 9 kap. 7 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten skall lekmannarevisom uttala sig om sådana förhållanden&lt;br&gt;som avses i 4 § och om sådana förhållanden som han har varit skyldig att&lt;br&gt;granska enligt 5 §. Om lekmannarevisom finner anledning till anmärk-&lt;br&gt;ning mot någon styrelseledamot eller mot den verkställande direktören,&lt;br&gt;skall han upplysa om detta i rapporten och lämna uppgift om anledningen&lt;br&gt;till anmärkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lekmannarevisom får i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lekmannarevisor får i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granskningsrapporten lämna även&lt;br&gt;andra upplysningar som han anser&lt;br&gt;att aktieägarna bör fa kännedom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granskningsrapporten lämna även&lt;br&gt;andra upplysningar som han anser&lt;br&gt;att aktieägarna bör fa kännedom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:150.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:760.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:760.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekmannarevisom är skyldig att lämna bolagets revisor, annan lek-&lt;br&gt;mannarevisor, särskild granskare som avses i 21 § och, om bolaget har&lt;br&gt;försatts i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om&lt;br&gt;bolagets angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekmannarevisom är dessutom skyldig att på begäran lämna upp-&lt;br&gt;lysningar om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under&lt;br&gt;förundersökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekmannarevisom i ett aktie-&lt;br&gt;bolag som omfattas av 1 kap. 9 §&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) är även&lt;br&gt;skyldig att på begäran lämna upp-&lt;br&gt;lysningar om bolagets angelägen-&lt;br&gt;heter till de förtroendevalda revi-&lt;br&gt;sorerna i kommunen eller lands-&lt;br&gt;tinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:760.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa företag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 § lagen (1980:1103) om årsredo-&lt;br&gt;visning m.m. i vissa företag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;En revisor får inte till dem som saknar rätt att erhålla kännedom om&lt;br&gt;den årsredovisningsskyldiges angelägenheter lämna upplysningar om&lt;br&gt;sådant som revisorn har fått kännedom om vid fullgörande av sitt&lt;br&gt;uppdrag, om det kan lända till förfång för den årsredovisningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn är skyldig att lämna medrevisor, ny revisor och, om den års-&lt;br&gt;redovisningsskyldige har försatts i konkurs, konkursförvaltaren erforder-&lt;br&gt;liga upplysningar om den årsredovisningsskyldiges angelägenheter.&lt;br&gt;Revisom är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om&lt;br&gt;företagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersök-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ning i brottmål.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Revisorn i ett handelsbolag som&lt;br&gt;omfattas av 1 kap. 9 § sekretess-&lt;br&gt;lagen (1980:100) är även skyldig&lt;br&gt;att på begäran lämna upplys-&lt;br&gt;ningar om bolagets angelägen-&lt;br&gt;heter till de förtroendevalda&lt;br&gt;revisorerna i kommunen eller&lt;br&gt;landstinget.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:946.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 16 § lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna får inte lämna upplysningar till enskilda medlemmar eller&lt;br&gt;utomstående om sådana föreningens angelägenheter som de har fatt&lt;br&gt;kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till nack-&lt;br&gt;del för föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna är skyldiga att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till föreningsstämman lämna alla upplysningar som stämman begär,&lt;br&gt;om det inte skulle vara till väsentlig nackdel för föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till medrevisor, granskare som avses i 17 §, ny revisor och, om före-&lt;br&gt;ningen har försatts i konkurs, konkursförvaltare lämna erforderliga upp-&lt;br&gt;lysningar om föreningens angelägenheter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på begäran lämna upplysningar om föreningens angelägenheter till&lt;br&gt;undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna i en förening som&lt;br&gt;omfattas av 1 kap. 9 § sekretess-&lt;br&gt;lagen (1980:100) är även skyldiga&lt;br&gt;att på begäran lämna upplys-&lt;br&gt;ningar om föreningens angelägen-&lt;br&gt;heter till de förtroendevalda&lt;br&gt;revisorerna i kommunen eller&lt;br&gt;landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 15 § stiftelselagen (1994:1220) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna far inte lämna upplysningar till utomstående om sådana&lt;br&gt;stiftelsens angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet&lt;br&gt;av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna är skyldiga att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen&lt;br&gt;har försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar&lt;br&gt;om stiftelsens angelägenheter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till&lt;br&gt;undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket 1 om upplysningsskyldighet till tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten gäller inte när det är fråga om sådan stiftelse som avses i&lt;br&gt;9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna i en stiftelse som&lt;br&gt;omfattas av 1 kap. 9 § sekretess-&lt;br&gt;lagen (1980:100) är även skyldiga&lt;br&gt;att på begäran lämna upplys-&lt;br&gt;ningar om stiftelsens angelägen-&lt;br&gt;heter till de förtroendevalda&lt;br&gt;revisorerna i kommunen eller&lt;br&gt;landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1979:412) om&lt;br&gt;kommunala indelningsdelegerade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga att 22 § lagen (1979:412) om kommunala&lt;br&gt;indelningsdelegerade skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegerade väljer tre eller flera revisorer och minst lika många revi-&lt;br&gt;sorsersättare som skall granska arbetsutskottets och kommittéernas verk-&lt;br&gt;samhet. I fråga om valbarhet till revisor eller revisorsersättare, verkan av&lt;br&gt;att valbarheten upphör och rätt till avsägelse tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;15 § om ledamöter och ersättare i arbetsutskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall det år då indelningsändringen träder i kraft avge en&lt;br&gt;berättelse om resultatet av revisionen till kommunfullmäktige i kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munen enligt den nya indelningen. Fullmäktige skall vid sammanträde&lt;br&gt;före utgången av detta år besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller om&lt;br&gt;någon åtgärd för att bevara kommunens rätt skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om revisionen tillämpas i&lt;br&gt;övrigt bestämmelserna om&lt;br&gt;revision i 9 kap. kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om revisionen tillämpas&lt;br&gt;i övrigt bestämmelserna om&lt;br&gt;revision &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1694.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om upphävande av lagen (1996:945)&lt;br&gt;om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns&lt;br&gt;landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1996:945) om sammanläggnings-&lt;br&gt;delegerade för Skåne läns landsting skall upphöra att gälla vid utgången&lt;br&gt;av juni 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1415) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län&lt;br&gt;och Skåne län&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;gen (1996:1415) om försöksverksam-&lt;br&gt;län och Skåne län skall ha följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) om&lt;br&gt;revision skall i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla för ett regionförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunallagen gäller dock inte för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 34 § la&lt;br&gt;het med regionförbund i Kalmar&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 9 kap.&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) om&lt;br&gt;revision skall i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla för ett regionförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 9 kap. 1 och 2 §§&lt;br&gt;ett regionförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om upphävande av lagen (1997:222)&lt;br&gt;om sammanläggningsdelegerade för Västra&lt;br&gt;Götalands läns landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1997:222) om sammanläggnings-&lt;br&gt;delegerade för Västra Götalands läns landsting skall upphöra att gälla vid&lt;br&gt;utgången av juni 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 3 april 1997 chefen för Inrikesdeparte-&lt;br&gt;mentet att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppgift att gör en&lt;br&gt;översyn av den kommunala revisionen samt att föreslå de lagändringar&lt;br&gt;och andra åtgärder som kan anses motiverade för att öka effektiviteten&lt;br&gt;och kompetensen i revisionsarbetet samt för att stärka de förtroende-&lt;br&gt;valdas självständiga ställning (dir. 1997:56). Kommittén antog namnet&lt;br&gt;Kommunrevisionsutredningen (In 1997:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén lämnade i juni 1998 betänkande Den kommunala revi-&lt;br&gt;sionen - ett demokratiskt kontrollinstrument (SOU 1998:71). En sam-&lt;br&gt;manfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Kommitténs lagförslag finns&lt;br&gt;i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena och remissamman-&lt;br&gt;ställningen finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Jul999/120/K).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 17 december 1998 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. I förhållande till lagråds-&lt;br&gt;remissen har vissa smärre redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunal revision - en gammal institution&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I kommuner och landsting har de förtroendevaldas formella roll såvitt&lt;br&gt;avser beslutanderätt, ansvar för beredning, verkställighet och kontroll, i&lt;br&gt;huvudsak varit oförändrad sedan de borgerliga primärkommunema och&lt;br&gt;landstingen etablerades på 1860-talet. De förtroendevalda har beslutande-&lt;br&gt;rätten i fullmäktige men även i styrelsen och övriga nämnder. Därtill an-&lt;br&gt;svarar de för beredning och verkställighet i nämnderna. De anställda i&lt;br&gt;kommuner och landsting kan visserligen fa rätt att besluta på delegation&lt;br&gt;men agerar även i sådana fall utan självständigt ansvar som biträden till&lt;br&gt;de förtroendevalda. Dessa förhållanden gäller även i fråga om den&lt;br&gt;kommunala revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kommunala revisorer fanns redan i 1862 års kom-&lt;br&gt;munförordningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunal revision i dag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.2.1 Den kommunala verksamhetens driftformer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunal verksamhet bedrivs huvudsakligen i förvaltningsform. Under&lt;br&gt;de senaste årtiondena har dock kommunal verksamhet i allt större omfatt-&lt;br&gt;ning kommit att bedrivas även i privaträttsliga former. Från kommunal-&lt;br&gt;demokratiska utgångspunkter är det kommunala företaget att betrakta&lt;br&gt;som ett instrument för att driva kommunal verksamhet - en alternativ&lt;br&gt;driftform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utgången av år 1997 fanns det 1 576 kommunala företag där kom-&lt;br&gt;muner eller landsting var majoritetsägare eller stiftare. Med företag avses&lt;br&gt;aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening, ideell förening eller&lt;br&gt;stiftelse (jfr 3 kap. 16 § kommunallagen 1991:900). Av dessa företag var&lt;br&gt;87 procent aktiebolag (1 281), 9 procent utgjordes av stiftelser och&lt;br&gt;resterande 4 procent av andra associationsformer. I de kommunägda före-&lt;br&gt;tagen omsattes ca 117 miljarder kronor. Företagen utgör omsättnings-&lt;br&gt;mässigt ungefär en fjärdedel av den verksamhet som kommunerna och de&lt;br&gt;kommunägda företagen tillsammans ansvarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller delvis olika regler - både med avseende på innehåll och&lt;br&gt;terminologi - för revision av kommunal verksamhet som bedrivs i för-&lt;br&gt;valtnings- respektive företagsform. Den verksamhet som bedrivs i för-&lt;br&gt;valtningsform granskas enligt de regler om revision som finns i kom-&lt;br&gt;munallagen. Sådan granskning utförs av förtroendevalda revisorer. De&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunala företagen granskas enligt de associationsrättsliga regler som&lt;br&gt;gäller för respektive företagsform. Dessa regler ställer ofta krav på&lt;br&gt;yrkesutbildade revisorer, dvs. auktoriserade eller godkända revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I både kommunallagen (1991:900, KL) och aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385, ABL) används begreppet revisor. I kommunallagen avses&lt;br&gt;med en revisor en förtroendevald revisor medan begreppet revisor i aktie-&lt;br&gt;bolagslagen avser en auktoriserad eller godkänd revisor. I aktiebolags-&lt;br&gt;lagen används begreppet lekmannarevisor för att beteckna en person utan&lt;br&gt;formell kompetens som kan utses för att utföra en allmän granskning av&lt;br&gt;ett bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottet har vid sin behandling av proposition 1997/98:99 Aktie-&lt;br&gt;bolagets organisation (bet. 1997/98 :LU26), i anledning av en motion,&lt;br&gt;uttalat att regeringen bör i det fortsatta arbetet med anledning av Aktie-&lt;br&gt;bolagskommitténs återstående betänkande överväga en annan benäm-&lt;br&gt;ningen än lekmannarevisor på den person som skall utföra utses att utföra&lt;br&gt;en allmän granskning av ett bolag. I avvaktan på utredningens förslag&lt;br&gt;används beteckningen lekmannarevisor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.2 Revision av kommunal verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förtroendevalda revisorer utses av fullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagens bestämmelser gäller både för kommuner och landsting.&lt;br&gt;Således gäller samma bestämmelser om revision för såväl kommuner&lt;br&gt;som för landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om den kommunala revisionen finns huvudsakligen samlade i&lt;br&gt;9 kap. kommunallagen. De förtroendevalda revisorerna väljs av fullmäk-&lt;br&gt;tige och är fullmäktiges instrument för granskning av den kommunala&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs i nämnderna och i eventuella fullmäktige-&lt;br&gt;beredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreskriver inte några särskilda kvalifikationskrav för de för-&lt;br&gt;troendevalda revisorerna annat än att de skall ha uppnått en ålder av 18 år&lt;br&gt;och därmed ha rösträtt i de kommunala valen (jfr 4 kap. 5 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förtroendevalda revisorerna (minst tre revisorer och tre ersättare)&lt;br&gt;väljs för en tid av fyra år. Det ställs i dag inga krav på att de skall&lt;br&gt;biträdas av sakkunniga. I alla kommuner och landsting anlitar de&lt;br&gt;förtroendevalda revisorerna i praktiken ändå ett sådant biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas granskning av verksamheten sker enligt god revisionssed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förtroendevalda revisorerna granskar enligt 9 kap. 7 och 9 §§&lt;br&gt;kommunallagen, i den omfattning som följer av god revisionssed, all&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs inom nämndernas och fullmäktigeberedningar-&lt;br&gt;nas verksamhetsområden. Verksamhet som bedrivs i kommunala företag&lt;br&gt;ligger emellertid utanför de förtroendevalda revisorernas ansvar och be-&lt;br&gt;fogenhet. De kommunala företagen omfattas i stället av revision enligt&lt;br&gt;den lagstiftning som gäller för respektive företagsform, t.ex. aktiebolags-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Passusen om “god revisionssed” i 9 kap. 7 § kommunallagen tillkom&lt;br&gt;under riksdagsbehandlingen av propositionen om en ny kommunallag&lt;br&gt;(prop. 1990/91:117) efter konstitutionsutskottets förslag (se bet.&lt;br&gt;1990/91 :KU38 s. 80). Utskottet framhöll att god revisionssed inte är&lt;br&gt;något en gång för alltid fastslaget begrepp utan det förändras över tiden.&lt;br&gt;Vidare angav utskottet att det är väsentligt att det tillämpas på ett sätt&lt;br&gt;som tar hänsyn till den kommunala sektorns särart, där bl.a. den&lt;br&gt;kommunala revisionen utövas av förtroendevalda revisorer och under&lt;br&gt;offentlig insyn. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har&lt;br&gt;redovisat förbundens syn på god revisionssed i skriften God revisionssed&lt;br&gt;i kommunal verksamhet (1995). Skriften har kommit att bli vägledande&lt;br&gt;för den kommunala revisionen. Förbunden har också inrättat en&lt;br&gt;referensgrupp i syfte att fortlöpande utveckla den goda seden. Förbunden&lt;br&gt;har även utarbetat ett förslag till revisionsreglemente. Avsikten är att&lt;br&gt;detta reglemente ska antas av fullmäktige och ge ytterligare preciseringar&lt;br&gt;rörande revisionsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala revisionen består av redovisnings- och förvaltnings-&lt;br&gt;revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergripande revisionsuppgiften i kommuner och landsting är att&lt;br&gt;granska om verksamheten efterlever fullmäktiges beslut och om verk-&lt;br&gt;samheten, inom budgetramarna och med avsedd kvalitet, uppnår de poli-&lt;br&gt;tiska målen. Den kommunala revisionsuppgiften omfattar såväl redovis-&lt;br&gt;ningsrevision som förvaltningsrevision. Gränsdragningen dem emellan är&lt;br&gt;inte given. Det finns ingen klar definition av vad som är redovisnings-&lt;br&gt;respektive förvaltningsrevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsrevisionen i kommuner och landsting syftar i huvudsak&lt;br&gt;till att bedöma om god redovisningssed tillämpas, om räkenskaperna är&lt;br&gt;rättvisande och kontrollen av förmögenhetsskyddet är tillräcklig (jfr&lt;br&gt;9 kap. 7 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsrevision i kommuner och landsting syftar till att bedöma&lt;br&gt;om fullmäktiges beslut efterlevs och om verksamheten, inom budget-&lt;br&gt;ramarna och med avsedd kvalitet, uppnår de politiska målen (jfr 9 kap.&lt;br&gt;7 § KL). Förvaltningsrevision i kommunal verksamhet kan t.ex. innebära&lt;br&gt;att man granskar effektiviteten inom äldreomsorgen, rättssäkerhet i&lt;br&gt;biståndshandläggning eller kvaliteten i den psykiatriska vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig del vid sidan av revisorernas granskande arbete är det&lt;br&gt;arbete som bedrivs i syfte att stödja nämndernas och fullmäktigebered-&lt;br&gt;ningamas arbete med bl.a. rutiner. Detta skall ses som en del i arbete med&lt;br&gt;att förebygga att felaktigheter begås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den interna kontrollen granskas av revisorerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förtroendevalda revisorerna har inte något omedelbart ansvar för den&lt;br&gt;interna kontrollen utan skall granska att sådan finns och att den är&lt;br&gt;ändamålsenlig och tillräcklig (jfr 9 kap. 7 § KL). Revisorerna bedömer&lt;br&gt;om den interna kontrollen stöder verksamheten och dess ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden och om verksamhetens riskhantering är tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten av revisorernas granskning lämnas i revisionsberättelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förtroendevalda revisorerna skall varje år lämna en revisionsberättelse&lt;br&gt;till fullmäktige (9 kap. 14 § KL). Om de framställer anmärkningar skall&lt;br&gt;anledningen anges i berättelsen. Anmärkningar far riktas mot nämnder,&lt;br&gt;beredningar och mot enskilda förtroendevalda. Berättelsen skall också&lt;br&gt;innehålla ett uttalande om ansvarsfrihet föreslås eller ej (9 kap. 15 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkningar kan inte riktas mot de anställda i kommunen eller&lt;br&gt;landstinget. Detta som en följd av att ansvaret för den kommunala&lt;br&gt;verksamheten ytterst åvilar de förtroendevalda. Revisionsberättelsen&lt;br&gt;innehåller inte heller några anmärkningar eller direkta uttalanden som&lt;br&gt;specifikt rör de kommunala företagen. De förtroendevalda revisorerna&lt;br&gt;kan och skall dock uttala sig om kommun- eller landstingsstyrelsen skött&lt;br&gt;sin allmänna tillsynsplikt över företagen (jfr 6 kap. 1 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Behovet av skärpt lagstiftning i syfte att stärka den&lt;br&gt;kommunala revisionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En allt mer komplex kommunal verksamhet ställer nya krav på lagstift-&lt;br&gt;ningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande reglerna om revision infördes redan i 1862 års kom-&lt;br&gt;munalförordningar. Reglerna har visserligen ändrats och kompletterats&lt;br&gt;under 1900-talet men de är i många avseenden oförändrade till sitt&lt;br&gt;innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal verksamhet har under 1900-talet ändrat karaktär, framför&lt;br&gt;allt sedan 1960-talet. Verksamheten har fatt allt större volym till sak-&lt;br&gt;innehåll och ekonomi och därigenom också blivit mer komplex. Kom-&lt;br&gt;muner och landsting är i dag stora beslutsenheter. Frågan om hur kom-&lt;br&gt;munal revision bör utformas för att möta dessa förändringar har därmed&lt;br&gt;också aktualiserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala revisionen behöver stärkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En demokratiskt förankrad revision har ett särskilt värde som, förutom att&lt;br&gt;ge stadga åt den kommunala självstyrelsen, tar till vara de förtroende-&lt;br&gt;valdas kännedom om och engagemang för kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare tid har det nuvarande systemet med förtroendemannarevision&lt;br&gt;i kommunal verksamhet kommit att ifrågasättas i en rad hänseenden. I&lt;br&gt;den allmänna debatten har bl.a. framförts krav på ökat inslag av&lt;br&gt;professionell revision av kommunal verksamhet. Flera utredningar har&lt;br&gt;också under 1990-talet pekat på behovet av en samlad översyn av den&lt;br&gt;kommunala revisionen. Senast har detta behov understrukits av&lt;br&gt;Justitiekanslem (JK) i rapporten Förstärkt skydd mot oegentligheter i&lt;br&gt;offentlig förvaltning, som överlämnades till regeringen i början av mars&lt;br&gt;1997. JK underströk att det vid en sådan översyn borde uppmärksammas&lt;br&gt;hur den kommunala revisionen och revisionen av kommunala bolag skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna samordnas. Det var bl.a. mot denna bakgrund som regeringen år Prop. 1998/99:66&lt;br&gt;1997 tillsatte Kommunrevisionsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag för att stärka den kommunala revisionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att stärka den kommunala revisionen lämnar regeringen i denna&lt;br&gt;proposition forslag som bl.a. rör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• skärpta regler om jäv i kommunal revision,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• krav på att de förtroendevalda revisorerna skall biträdas av sakkunnigt&lt;br&gt;biträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• de förtroendevalda revisorerna ges en rätt att i fullmäktige, nämnder&lt;br&gt;och fullmäktigeberedningar löpande under året väcka ärenden som rör&lt;br&gt;granskningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• de förtroendevalda revisorerna åläggs en skyldighet att anmäla&lt;br&gt;misstanke om brott av förmögenhetsrättslig karaktär till berörd nämnd&lt;br&gt;och rapportera nämndens agerande till fullmäktige om nämnden finner&lt;br&gt;att det föreligger misstanke om brott och inte vidtar åtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• nämndernas ansvar för den interna kontrollen i nämnderna lagfästs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• överlämnande av årsredovisningarna till fullmäktige och revisorerna&lt;br&gt;samt beslut i fråga om ansvarsfrihet tidigareläggs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• revisionsuppgiften preciseras i syfte att tydliggöra att den kommunala&lt;br&gt;verksamheten skall revideras årligen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ökade möjligheter till informationsutbyte mellan revisorer och lek-&lt;br&gt;mannarevisorer i kommunala företag och förtroendevalda revisorer i&lt;br&gt;kommuner och landsting i syfte att möjliggöra en samordnad kommunal&lt;br&gt;revision i en kommun eller i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förtroendevalda revisorer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Valbarheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det finns inte tillräckligt starka skäl för att&lt;br&gt;begränsa fullmäktiges möjligheter att t.ex. välja en ledamot i full-&lt;br&gt;mäktige till revisor eller revisorsersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna delar utred-&lt;br&gt;ningens bedömning däribland Samhällsvetenskapliga fakulteten i Göte-&lt;br&gt;borg, länsstyrelsen i Gävleborgs län, Stockholms, Mullsjö, Växjö, Karls-&lt;br&gt;krona, Halmstad, Östersunds och Luleå kommuner, Kalmar och&lt;br&gt;Kristianstads läns landsting, Svenska Kommunförbundet, Landstings-&lt;br&gt;förbundet, Kommuninvest AB, Starev samt Svenska Revisor samfundet.&lt;br&gt;Mora kommun förordar att någon delad revision inte bör tillåtas. Några&lt;br&gt;kommuner, däribland Luleå och Övertorneå kommuner, anser att det&lt;br&gt;snarare är det aktiva partiarbetet än medlemskapet i fullmäktige som&lt;br&gt;riskerar att skapa lojalitetskonflikter. Kammarrätten i Jönköping menar&lt;br&gt;att det är olämpligt att förtroendevalda revisorer har en beroende&lt;br&gt;ställning och finner det därför tveksamt om rekrytering av revisorerna&lt;br&gt;skall ske bland ledamöter i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vem är i dag valbar till revisor?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall inför varje mandatperiod välja minst tre revisorer och&lt;br&gt;lika många revisorsersättare för granskning av verksamheten (9 kap.&lt;br&gt;1 och 2 §§ kommunallagen, 1991:900, KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 5 § kommunallagen finns en valbarhetsregel som anger de&lt;br&gt;allmänna förutsättningarna för att en person skall vara valbar till ett&lt;br&gt;förtroendeuppdrag i en kommun eller i ett landsting. För att vara valbar&lt;br&gt;gäller att en person skall ha uppnått en ålder av 18 år och ha rösträtt i de&lt;br&gt;kommunala valen. Denna valbarhetsregel gäller lika för de förtroende-&lt;br&gt;valda revisorerna som för andra förtroendevalda. Den som är anställd i en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting för att ha den ledande ställningen bland&lt;br&gt;personalen, dvs. en kommundirektörer eller motsvarande, är inte valbar&lt;br&gt;(4 kap. 6 § första stycket KL). Detsamma gäller den som är chef för en&lt;br&gt;förvaltning som hör till en nämnds verksamhetsområde (jfr 4 kap. 6 §&lt;br&gt;andra stycket KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vem som kan väljas till revisor, finns i 9 kap. kom-&lt;br&gt;munallagen kompletterande regler till den allmänna bestämmelsen om&lt;br&gt;valbarhet i 4 kap. 5 § kommunallagen. Detta hänger samman med att den&lt;br&gt;speciella funktion som revisorerna har ställer särskilt stora krav på&lt;br&gt;oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarheten för revisorerna inskränks genom en jävs- och obehö-&lt;br&gt;righetsregel i 9 kap. 4 § första stycket 1 kommunallagen. Enligt denna&lt;br&gt;regel får den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget&lt;br&gt;inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet redovisningsskyldig omfattar både förtroendevalda och&lt;br&gt;kommunalt anställda som i sin befattning är redovisningsskyldiga. Make,&lt;br&gt;sambo, föräldrar, barn eller syskon eller andra närstående till den redo-&lt;br&gt;visningsskyldige ingår också i kretsen vid bedömningen av om obehörig-&lt;br&gt;het föreligger (9 kap. 4 § andra stycket KL). Som redovisningsskyldig&lt;br&gt;räknas enligt rättspraxis också styrelseledamot i ett kommunalt företag&lt;br&gt;(se RÅ 1976 Ab 28 och RÅ 1992 ref. 28). Utanför obehörighetsregeln i&lt;br&gt;9 kap. 4 § faller däremot ledamöterna i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle ett valbarhetshinder uppkomma under en revisors löpande&lt;br&gt;mandatperiod förfaller revisorsuppdraget omedelbart (se 4 kap 8 § KL). I&lt;br&gt;sådant fall måste fullmäktige förrätta fyllnadsval av revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det skäl att skärpa reglerna som begränsar valbarheten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbarheten till revisor skall enligt regeringens uppfattning vara be-&lt;br&gt;gränsad på ett sådant sätt att den garanterar att revisionen är opartisk och&lt;br&gt;tillförlitlig. Principiella motiv talar därför för en relativt sträng avgräns-&lt;br&gt;ning av valbarheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har i olika sammanhang efterfrågats ytterligare begränsningar i&lt;br&gt;valbarheten när det gäller revisorerna. Det har t.ex. sagts att det inte bör&lt;br&gt;vara möjligt att välja revisorer bland dem som är ledamöter i fullmäktige&lt;br&gt;framför allt på grund av risken för bindningar till respektive fullmäktige-&lt;br&gt;grupp och fullmäktiges arbete i övrigt. Enligt nuvarande bestämmelser&lt;br&gt;råder formellt inga hinder mot att välja revisorer som också är ledamöter&lt;br&gt;i fullmäktige. Bland landstingen är i dag ca 27 procent av revisorerna&lt;br&gt;ledamöter i fullmäktige och bland kommunerna är motsvarande andel ca&lt;br&gt;7 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns såväl för- som nackdelar med att kunna rekrytera revisorerna&lt;br&gt;bland fullmäktiges ledamöter. Till fördelarna hör att fullmäktiges leda-&lt;br&gt;möter har förutsättningar att vara väl insatta i de frågeställningar som&lt;br&gt;revisorer har att bedöma. De har erfarenheter som är värdefulla när det&lt;br&gt;gäller att identifiera olika kommunrevisionella problem. Att de är väl för-&lt;br&gt;ankrade i kommunal verksamhet är en fördel i revisionens främjande och&lt;br&gt;stödjande verksamhet. Till nackdelarna hör bl.a. det nyss nämnda dvs.&lt;br&gt;risken för bindningar till respektive fullmäktigegrupp eller fullmäktiges&lt;br&gt;arbete i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sägs ofta att revisorernas opartiska ställning och politiska mod är&lt;br&gt;av stor betydelse för medborgarnas tilltro till rättssäkerheten och&lt;br&gt;demokratin och att det därför är angeläget att undvika risken för att t.ex.&lt;br&gt;revisionen partipolitiseras. Genom att skärpa den regel som begränsar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valbarheten skulle objektivitet och opartiskhet i revisionen ytterligare&lt;br&gt;betonas. Detta talar för att revisorerna inte borde rekryteras bland leda-&lt;br&gt;möterna i fullmäktige men gärna bland personer med goda erfarenheter&lt;br&gt;av kommunal verksamhet (jfr Kommunala Förnyelsekommitténs&lt;br&gt;betänkande Förnyelse av kommuner och landsting, SOU 1996:169&lt;br&gt;s. 131).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inskränkning av valbarheten när det gäller ledamöter i fullmäktige&lt;br&gt;skulle generellt sett reducera antalet möjliga kandidater med kommunal&lt;br&gt;förankring och erfarenhet. Detta skulle i många mindre kommuner kunna&lt;br&gt;ge upphov till praktiska problem att rekrytera revisorer. I vart fall skulle&lt;br&gt;en önskvärd omsättning bland revisorerna kunna forsvåras. Det är enligt&lt;br&gt;regeringens mening ingen önskvärd utveckling i en situation där en&lt;br&gt;förstärkning av de förtroendevalda revisorernas ställning och kompetens&lt;br&gt;är angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad bedömning finner regeringen att det inte finns till-&lt;br&gt;räckligt starka skäl for att införa en reglering i kommunallagen som ute-&lt;br&gt;sluter rekrytering av ledamöter i fullmäktige till uppdrag som revisor.&lt;br&gt;Det får även fortsättningsvis ankomma på fullmäktige att självständigt&lt;br&gt;bedöma vilka kandidater som har sådan erfarenhet och integritet att revi-&lt;br&gt;sorsuppdragets krav på opartiskhet kan förenas med vederbörandes&lt;br&gt;uppdrag i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delad revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte ovanligt att revisorer även har förtroendeuppdrag som leda-&lt;br&gt;mot eller ersättare i en nämnd eller styrelse eller i ett kommunägt företag&lt;br&gt;i den egna kommunen eller det egna landstinget. Att ha uppdrag i en&lt;br&gt;nämnd inom den egna kommunen eller landstinget innebär enligt huvud-&lt;br&gt;regeln att vederbörande inte kan vara revisor där (jfr 9 kap. 4 § KL). I de&lt;br&gt;fall då denna situation är för handen och fullmäktige ändå vill anlita&lt;br&gt;personen som revisor brukar fullmäktige vid valet av revisor uttryckligen&lt;br&gt;ange att en viss revisor undantas från granskningen av den nämnd där&lt;br&gt;han eller hon är ledamot eller ersättare eller är redovisningsskyldig till.&lt;br&gt;Den förtroendevalda får då mandat att granska andra delar av den kom-&lt;br&gt;munala verksamheten. Fullmäktige utnyttjar möjligheten till s.k. delad&lt;br&gt;revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har av någon remissinstans ifrågasatts om detta förfaringssätt skall&lt;br&gt;vara tillåtet och menat att detta kan medföra problem t.ex. vid hantering&lt;br&gt;av revisionsfrågor av övergripande karaktär. Regeringen menar för sin&lt;br&gt;del att revisionen fungerar bäst om möjligheten till delad revision an-&lt;br&gt;vänds mer i undantagsfall. Det finns dock inte tillräckligt starka skäl att&lt;br&gt;förbjuda förfarandet. Det skulle kunna innebära stora praktiska problem&lt;br&gt;för t.ex. mindre kommuner som vanligen har ett mindre urval av revi-&lt;br&gt;sorskandidater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Revisorernas kompetens&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det finns inte tillräckligt starka skäl för att&lt;br&gt;i lag införa särskilda kompetenskrav på dem som skall kunna väljas&lt;br&gt;till revisor eller revisorsersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna delar utred-&lt;br&gt;ningens bedömning däribland Samhällsvetenskapliga fakulteten i Göte-&lt;br&gt;borg, länsstyrelsen i Gävleborgs län, Stockholms, Mullsjö, Växjö, Karls-&lt;br&gt;krona, Halmstad, Östersunds och Luleå kommuner, Kalmar och&lt;br&gt;Kristianstads läns landsting, Landstingsförbundet, Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet, Kommuninvest AB, Starev samt Svenska Revisor samfundet.&lt;br&gt;Strömstads och Trollhättans kommuner - som delar utredningens bedöm-&lt;br&gt;ning - anger att det bör framgå av lagtexten att valda revisorer skall&lt;br&gt;genomgå obligatorisk utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern förordar att frågan om utformningen av den kom-&lt;br&gt;munala revisionen bör beredas ytterligare genom att försöka finna en lös-&lt;br&gt;ning som tillgodoser kravet på bättre effektivitet i revisionen inom ramen&lt;br&gt;för att de förtroendevalda i styrelsen och nämnder även fortsättningsvis&lt;br&gt;skall granskas av sina egna. Riksrevisionsverket och Revisorsnämnden&lt;br&gt;anser att kommunal verksamhet även bör granskas genom en yrkes-&lt;br&gt;mässigt oberoende revision som komplement till den kommunala revi-&lt;br&gt;sionen och att en kompletterande utredning bör ges i uppdrag att ta fram&lt;br&gt;underlag för beslut att som ett komplement till den förtroendevalda&lt;br&gt;granskningen även etablera yrkesmässigt oberoende revision. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Gävleborgs län anger att frågan om en fristående yrkesrevision&lt;br&gt;borde bli föremål för ytterligare överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I dag finns inga särskilda kompetensregler för revisorerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagen (1991:900) innehåller i dag inga regler med krav på att&lt;br&gt;de förtroendevalda revisorerna skall besitta viss formell kompetens.&lt;br&gt;Däremot är det viktigt att de förtroendevalda revisorerna har politisk&lt;br&gt;erfarenhet och kunskap om den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del i revisionsuppgiften är förvaltningsrevisionen, dvs.&lt;br&gt;granskningen av om verksamheten är ändamålsenlig och bedrivs på ett&lt;br&gt;ekonomiskt tillfredsställande sätt. Revisionen skall utvärdera om kom-&lt;br&gt;munen tillhandahåller de nyttigheter och tjänster som de politiska orga-&lt;br&gt;nen avsett. Lika viktigt är att se om dessa tillhandahålls kommuninne-&lt;br&gt;vånarna till ett pris som inte är högre än nödvändigt. Utgångspunkten är&lt;br&gt;de mål och den resurstilldelning som de politiska organen lagt fast. Att&lt;br&gt;bedöma om en nämnd har levt upp till fullmäktiges formella beslut och&lt;br&gt;politiska intentioner kan inte alltid mätas med fasta mått. Detta kräver&lt;br&gt;politisk erfarenhet och kännedom om kommunal verksamhet. Även den&lt;br&gt;redovisningsrevisionella uppgiften ställer krav på politisk kompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eftersom de övergripande målen i kommuner och landsting inte enbart ut-&lt;br&gt;trycks i ekonomiska termer utan också i termer av volymer, kvalitet och&lt;br&gt;effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsuppgiften ingår emellertid också uppgifter som, förutom&lt;br&gt;politisk erfarenhet, ställer krav på yrkesrevisionella eller andra special-&lt;br&gt;kunskaper. Redan i dag biträds därför de förtroendevalda revisorerna i&lt;br&gt;stor utsträckning av antingen anställda i kommunen eller i landstinget&lt;br&gt;eller andra sakkunniga. Flera landsting och större kommuner har även&lt;br&gt;egna revisionskontor. Regeringen återkommer i avsnitt 7 till frågan om&lt;br&gt;sakkunnigt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget lagstadgat krav på utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunrevisonsutredningen ansåg att några särskilda kompetenskrav&lt;br&gt;som begränsar valbarheten inte skulle införas i kommunallagen. Detta&lt;br&gt;stöds också av det stora flertalet remissinstanserna. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;anser regeringen att det i dagsläget inte finns tillräckligt starka skäl att i&lt;br&gt;kommunallagen ställa några formella kompetenskrav som begränsar&lt;br&gt;valbarheten till uppdraget som förtroendevald revisor. Det far därför även&lt;br&gt;i fortsättningen ankomma på fullmäktige att självständigt bestämma vem&lt;br&gt;som skall utses till revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock, enligt regeringens mening, väsentligt att de förtroende-&lt;br&gt;valda revisorerna, precis som några remissinstanser påpekar, erbjuds en&lt;br&gt;till uppgiften anpassad utbildning och att de också ges möjlighet till ett&lt;br&gt;regelbundet erfarenhetsutbyte. Det finns dock inte skäl att i lag lägga fast&lt;br&gt;krav på att revisorerna skall erbjudas och genomgå viss utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på en kompletterande yrkesmässig revision av kommunal verk-&lt;br&gt;samhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser anser att den kommunala revisionen där gransk-&lt;br&gt;ningen av den kommunala verksamheten sker av egna förtroendevalda&lt;br&gt;inte uppfyller kravet på oberoende enligt den gängse definition av&lt;br&gt;begreppet oberoende som används för statsrevision och revision av&lt;br&gt;aktiebolag m.m. De anser att den kommunala verksamheten även bör&lt;br&gt;granskas av en yrkesmässigt oberoende revision som komplement till den&lt;br&gt;revision som sker genom de förtroendevalda revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan se att det ur revisionssynpunkt finns fördelar med en&lt;br&gt;sådan ordning. Den kommunala organisationen och verksamheten skiljer&lt;br&gt;sig emellertid i väsentliga avseende från såväl en statlig organisation som&lt;br&gt;en privaträttslig sammanslutning. Kommuner och landsting är styrda av&lt;br&gt;folkvalda församlingar i demokratisk ordning. Det är de förtroendevalda&lt;br&gt;som ansvarar för verksamheten inom ramen för en kommunal själv-&lt;br&gt;styrelse. Detta framgår redan av 1 kap. 1 och 7 §§ regeringsformen. Med&lt;br&gt;dagens ordning kan utomstående inte ansvara för verksamheten. De för-&lt;br&gt;troendevalda revisorerna är en viktig del av detta system. Skall man&lt;br&gt;ändra på detta handlar det om en mycket stor förändring av det ansvars-&lt;br&gt;system som gäller i dag. Regeringen anser inte att det i dagsläget finns&lt;br&gt;skäl att genomföra en så genomgripande förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av avsnitt 7.1 föreslår dock regeringen att den för-&lt;br&gt;troendevalda revisionen skall kompletteras med en yrkesrevisionell kun-&lt;br&gt;skap i form av sakkunnigt biträde. Skulle det visa sig att det inte är en&lt;br&gt;tillräcklig stark ordning där den kommunala revisionen förstärks med&lt;br&gt;sakkunniga biträden kommer regeringen att åter överväga behovet av en&lt;br&gt;yrkesmässigt oberoende revision som komplement till den revision som&lt;br&gt;sker av de förtroendevalda revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Revisorernas oberoende&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Systemet med förtroendevalda revisorer&lt;br&gt;förutsätter att fullmäktige till revisorer väljer personer som har för-&lt;br&gt;måga att medverka till en revision som uppfyller fullmäktiges och&lt;br&gt;medborgarnas rättmätiga krav på oberoende, effektivitet och kompe-&lt;br&gt;tens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av revisorer bör ske med bredast möjliga representativitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En bred majoriteten av remissinstanserna delar&lt;br&gt;utredningens bedömning däribland Simrishamns, Göteborgs, Strömstads,&lt;br&gt;Surahammars, Ljusdals, Bjurholms och Övertorneå kommuner, Värm-&lt;br&gt;lands och Dalarnas läns landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall vara oberoende och opartiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förtroendevalda revisorernas ställning och status i organisationen har&lt;br&gt;diskuterats i olika sammanhang. Lokaldemokratikommittén påpekade i&lt;br&gt;betänkandet Lokal demokrati i utveckling (SOU 1993:109 s. 81) att&lt;br&gt;revisorerna inte alltid hade den politiska tyngd, erfarenhet och själv-&lt;br&gt;ständiga ställning som kommunallagen förutsätter. Även Kommunala&lt;br&gt;Förnyelsekommittén menade i sitt slutbetänkande Förnyelse av kom-&lt;br&gt;muner och landsting (SOU 1996:169 s. 131) att de förtroendevalda&lt;br&gt;revisorernas status allmänt sett måste höjas. Kommunrevisionsutred-&lt;br&gt;ningen angav i sitt betänkande Den kommunala revisionen (SOU&lt;br&gt;1998:71 s. 60) att det finns behov av en stark och effektiv revision som&lt;br&gt;kännetecknas av oberoende och opartiskhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att systemet med förtroendevalda revisorer skall kunna behållas&lt;br&gt;också i framtiden krävs att fullmäktige fortsättningsvis lyckas rekrytera&lt;br&gt;personer som har förmågan att medverka till en revision som fyller full-&lt;br&gt;mäktiges och medborgarnas rättmätiga krav på opartiskhet, effektivitet&lt;br&gt;och kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är av stor betydelse för medborgarnas tilltro till rättssäkerheten&lt;br&gt;och demokratin. Inte minst de under de senaste åren uppdagade oegent-&lt;br&gt;lighetema inom kommunal förvaltning visar att det finns behov av en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stark och effektiv kommunal revision bl.a. för att granska att den interna&lt;br&gt;kontrollen är ändamålsenlig och effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har bl.a. i en motion till riksdagen framhållits att det är en fördel&lt;br&gt;om revisionens ordförande utses från minoriteten i fullmäktige&lt;br&gt;(mot. 1996/97 :K526). Ett antal kommuner och landsting har redan valt att&lt;br&gt;låta ordförandeskapet i revisionen innehas av minoriteten. Rent faktiskt&lt;br&gt;borde detta sakna betydelse mot bakgrund av att varje revisor kan agera&lt;br&gt;självständigt. Regeringen anser dock att en ordning som innebär att ord-&lt;br&gt;föranden i revisionen utses från minoriteten kan vara ett sätt för kom-&lt;br&gt;muner och landsting att på frivillig väg markera revisorernas oberoende i&lt;br&gt;förhållande till den politiska majoriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god representativitet är viktig!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att systemet med förtroendevalda revisorer skall vara&lt;br&gt;ändamålsenlig är att fullmäktige lyckas välja personer som har förmågan&lt;br&gt;att medverka till en revision som fyller medborgarnas rättmätiga krav på&lt;br&gt;oberoende, effektivitet och kompetens. En god representativitet bidrar till&lt;br&gt;att skapa en sådan revision. Det är därför viktigt att en bred representati-&lt;br&gt;vitet upprätthålls vid val av revisorer. Det gäller inte bara att representa-&lt;br&gt;tivitet tillgodoses med avseende på partierna i fullmäktige. Det förutsätter&lt;br&gt;också att representativiteten tillgodoses i fråga om ålder och erfarenhet,&lt;br&gt;kön, etnicitet, funktionshinder m.m. Det är viktigt inte minst mot bak-&lt;br&gt;grund av att det är en väsentlig uppgift för revisorerna att granska ända-&lt;br&gt;målsenligheten i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En strävan bör enligt regeringens mening vara att samtliga partier i&lt;br&gt;fullmäktige ges möjlighet att antingen bli representerade i revisionen&lt;br&gt;eller att på annat sätt följa revisionens arbete. Detta minskar risken för&lt;br&gt;ovidkommande lojaliteter. Det kan dock vara svårt att erbjuda representa-&lt;br&gt;tion för samtliga partier i vissa kommuner eller landsting där det finns ett&lt;br&gt;stort antal mindre partier representerade i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Jäv&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Jäv vid revision&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommunallagens regler för förtroendevalda&lt;br&gt;och anställda i nämnder om s.k. sakägarjäv, intressejäv, ställföre-&lt;br&gt;trädarjäv, ombudsjäv och delikatessjäv samt om när det skall bortses&lt;br&gt;från jäv skall omfatta även de förtroendevalda revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen finns intagna i 9 kap. 4 och 6 §§ kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens utom såvitt&lt;br&gt;avser den lagteknisk utformningen av bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna ställer sig&lt;br&gt;positiva till att samma jävsbestämmelser skall gälla för revisorerna som&lt;br&gt;för nämnderna. Flera av dessa instanser, däribland Norrtälje, Malmö,&lt;br&gt;Halmstad och Göteborgs kommuner, Värmlands läns landsting, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet samt Komrev AB förordar att jävsreglema bör&lt;br&gt;anpassas till de för revisorerna speciella förhållandena däribland&lt;br&gt;skillnaden mellan ärende och ett granskningsärende samt hur frågan om&lt;br&gt;jäv hanteras i revisionsberättelsen. Vidare anges att verkan av jäv bör ses&lt;br&gt;över. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet anser att frågan är svår-&lt;br&gt;bedömbar och att det därför behövs ytterligare överväganden. Mullsjö&lt;br&gt;kommun anför att förslaget inte är tillräckligt analyserat och därför inte&lt;br&gt;bör göras till föremål för lagstiftning. Värmlands, Västernorrlands och&lt;br&gt;Västerbottens läns landsting samt Starev förordar att en lagreglering bör&lt;br&gt;ske med innebörd att jäv föreligger om revisorernas budget bereds av&lt;br&gt;redovisningsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om jäv i kommunallagen är olika för ledamöterna i fullmäktige,&lt;br&gt;i en nämnd, de anställda och de förtroendevalda revisorerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jävs- och valbarhetsbestämmelser finns till för att säkra en objektiv&lt;br&gt;hantering av ärenden i en verksamhet. Ytterst handlar det om med-&lt;br&gt;borgarnas förtroende för den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med jäv avses att en person har ett sådant förhållande till saken eller&lt;br&gt;partema att det kan äventyra hans opartiskhet vid behandlingen av ett&lt;br&gt;visst ärende. I kommunallagen (1991:900, KL) finns olika regler om jäv&lt;br&gt;för ledamöter i fullmäktige, i en nämnd, de anställda och de förtroende-&lt;br&gt;valda revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jävsbestämmelserna för fullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledamöterna i fullmäktige föreligger jäv när ärendet personligen&lt;br&gt;berör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller&lt;br&gt;syskon eller någon annan närstående (5 kap. 20 § KL). Jävsregeln täcker&lt;br&gt;inte alla de fall där en ledamot kan tänkas sätta eget eller annans intresse&lt;br&gt;framför kommunens. I äldre motiv har man därför utgått från att den&lt;br&gt;förtroendevalde själv frivilligt skall avstå från att delta vid hanteringen i&lt;br&gt;sådana fall (prop. 1953:210 s. 151). Dessa uttalanden anses enligt dok-&lt;br&gt;trinen alltjämt vara vägledande (se Paulsson-Riberdahl-Westerling:&lt;br&gt;Kommunallagen s. 199). I 5 kap. 20 § tredje stycket kommunallagen&lt;br&gt;anges att föreskrifterna i 6 kap. 24 § andra-fjärde styckena om verkan av&lt;br&gt;jäv i styrelsen och övriga nämnder skall tillämpas också på fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jävsbestämmelserna för nämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För styrelsen och övriga nämnder gäller en jävsregeln som har förvalt-&lt;br&gt;ningslagens (1986:223) jävsregel som förebild. En förtroendevald eller&lt;br&gt;en anställd som är jävig i ett ärende i en nämnd far inte delta eller närvara&lt;br&gt;vid handläggningen av ärendet (6 kap. 24 § KL). För dessa gäller s.k.&lt;br&gt;sakägarjäv, intressejäv, släktskapsjäv, ställföreträdarjäv, ombuds- och&lt;br&gt;biträdesjäv samt delikatessjäv (6 kap. 25 § KL). Från jäv skall dock bort-&lt;br&gt;ses när frågan om opartiskhet uppenbart saknar betydelse (6 kap. 26 §&lt;br&gt;KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förtroendevalda och anställda som är engagerade i kommunala&lt;br&gt;företag anses inte ställföreträdarjäv och delikatessjäv föreligga enbart på&lt;br&gt;grund av att den som handlägger ärendet är ställföreträdare för bolaget&lt;br&gt;eller på annat sätt är knuten dit (6 kap. 27 § första stycket KL). Det krävs&lt;br&gt;således starkare koppling för att jäv skall föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln gäller emellertid enbart ärenden som berör ett aktiebolag där&lt;br&gt;kommunen äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen&lt;br&gt;utser minst hälften av styrelseledamöterna. Undantaget gäller dessutom&lt;br&gt;inte när en nämnd handlägger ärenden som innebär myndighetsutövning&lt;br&gt;mot enskilda. Anledningen till särregleringen är att företagsdrift i egna&lt;br&gt;privaträttsliga subjekt kan betraktas som ett alternativ till drift i nämnd-&lt;br&gt;form. I propositionen Lokal demokrati (prop. 1993/94:188 s. 61) uttalas&lt;br&gt;att nämndens uppgift i dessa fall är ofta att upprätthålla sambandet&lt;br&gt;mellan bolaget och kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller det sk. redovisningsjävet för de förtroendevalda revisorerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jävs- och obehörighetsreglema vid revision utgår från begreppet redo-&lt;br&gt;visningsskyldighet. Begreppet avser både förtroendevalda och kom-&lt;br&gt;munalt anställda som i sin befattning är redovisningsskyldiga till kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget. Med redovisningsskyldighet avses också leda-&lt;br&gt;möter i ett kommunalt företags styrelse. Regeln skall tillämpas också på&lt;br&gt;make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller annan närstående till den&lt;br&gt;redovisningsskyldige. Den som är redovisningsskyldig till kommunen far&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte vara revisor eller revisorsersättare och inte heller delta i val av&lt;br&gt;revisor eller i handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för&lt;br&gt;verksamheten (9 kap. 4 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen menar att denna regel formellt sett inte är att anse som en&lt;br&gt;ren jävsregel utan som en valbarhetsregel med visst inslag av jäv.&lt;br&gt;Regeringen återkommer till detta senare i detta avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma jävsbestämmelser skall gälla för revisorerna som för nämnderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jävsbestämmelserna i 5 och 6 kap. kommunallagen tar sikte på en&lt;br&gt;persons opartiskhet vid handläggningen av enskilda ärenden. Någon&lt;br&gt;sådan renodlad jävsregel finns i dag inte för revisorerna. Det förhållandet&lt;br&gt;att t.ex. ett enskilt ärende berör revisorn eller denne närstående förhindrar&lt;br&gt;honom inte enligt kommunallagen att delta i revisionen av ärendet. I den&lt;br&gt;av Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet utgivna skriften&lt;br&gt;“God revisionssed” anges att även om de jävsbestämmelser som gäller&lt;br&gt;för nämnderna inte är formellt tillämpliga på revisorerna, bör de ändå&lt;br&gt;tillämpas av etiska skäl (se skriftens avsnitt 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsaknaden av lagbestämmelser om revisionsjäv har lett till att&lt;br&gt;revisorskollegier i kommuner och landsting, i viss utsträckning och i&lt;br&gt;enlighet med ovan nämnda rekommendation, analogt har tillämpat de&lt;br&gt;jävsbestämmelser som gäller för nämnderna. Det har inneburit att&lt;br&gt;revisorerna avstått från att delta i handläggningen av sådana ärenden till&lt;br&gt;vilka de haft sådan anknytning att vederbörandes opartiskhet kunnat&lt;br&gt;ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är principiellt viktigt att slå fast att revisorernas agerande skall&lt;br&gt;präglas av objektivitet och att kravet på att uppmärksamma jävs-&lt;br&gt;situationer inte skall vara mildare för revisorer än för ledamöter i&lt;br&gt;nämnder och anställda i nämnder. Ytterst handlar det om allmänhetens&lt;br&gt;förtroende för revisionen. Detta stöds också av remissinstanserna. Det är&lt;br&gt;inte en tillfredsställande ordning att förlita sig på att kommuner och&lt;br&gt;landsting analogt tillämpar de jävsbestämmelser som gäller för nämnder.&lt;br&gt;Även om revisorernas granskningar normalt sett inte utmynnar i ett&lt;br&gt;löpande beslutsfattande på sätt som sker i nämnderna skall deras&lt;br&gt;granskningar ytterst läggas till grund för fullmäktiges årliga beslut i&lt;br&gt;ansvarsfrihetsfrågan. Beslut kommer även att fattas löpande i de ärenden&lt;br&gt;som revisorerna initierar med stöd av den av regeringen föreslagna&lt;br&gt;initiativrätten. För att bibehålla och stärka allmänhetens förtroende för&lt;br&gt;revisorernas objektivitet i verksamheten bör det därför införas en&lt;br&gt;uttrycklig jävsbestämmelse för de förtroendevalda revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilka ärenden kan jäv förekomma?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förtroendevalda revisorernas granskning sammanfattas varje år i en&lt;br&gt;revisionsberättelse. Rättsligt sett utgör den berättelsen ett enda ärende&lt;br&gt;trots att den består av ett stort antal delar. Regeringen menar att samma&lt;br&gt;regler skall gälla för jäv oavsett vilket slags ärende det gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna handlägger och beslutar även i förvaltningsärenden. Prop. 1998/99:66&lt;br&gt;Sådana kan gälla anställning av personal, avtal om medverkan av sakkun-&lt;br&gt;niga m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 8 föreslagit att de förtroendevalda revisorerna&lt;br&gt;skall ges initiativrätt i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar.&lt;br&gt;Dessa framställningar till de olika organen kommer också att i förvalt-&lt;br&gt;ningsrättslig mening utgöra ärenden hos de förtroendevalda revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de föreslagna bestämmelserna kan således jävssituationer också&lt;br&gt;komma att förekomma i revisionsberättelsen. Det kan leda till att full-&lt;br&gt;mäktiges beslut om revisionsberättelsen upphävs om det överklagas. Det&lt;br&gt;blir domstolens sak att pröva om och när det skall bortses från jävet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv kan således förekomma i alla de ärenden som de förtroendevalda&lt;br&gt;revisorerna skall handlägga, oavsett om det gäller revisorernas egna&lt;br&gt;förvaltningsärenden, de ärenden som revisorerna initierar med stöd av&lt;br&gt;initiativrätten eller i revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen har ansvaret för att upprätta kommunens eller landstingets&lt;br&gt;förslag till budget i (se 8 kap. 6 § KL). Vissa remissinstanser har framfört&lt;br&gt;synpunkten att jäv skall anses föreligga om revisorernas budget bereds av&lt;br&gt;redovisningsskyldiga. Ett sådant jäv skulle innebära att styrelsen inte&lt;br&gt;skulle kunna lämna ett samlat förslag till kommunens eller landstingets&lt;br&gt;budget till fullmäktige. En sådan ordning är inte önskvärd. Jäv för den&lt;br&gt;som i styrelsen deltar i beredningen av de förtroendevalda revisorernas&lt;br&gt;budget skall därför inte införas. Regeringen återkommer i avsnitt 11.2 till&lt;br&gt;frågan om beredning av revisorernas budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kan det bortses från jäv?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebilden till bestämmelsen i 6 kap. 26 § kommunallagen om bort-&lt;br&gt;seende från jäv har hämtats från förvaltningslagen. I förarbetena till kom-&lt;br&gt;munallagen finns inte angivet vilka situationer som avses falla under&lt;br&gt;bestämmelsen. Ledning far i stället sökas förarbetena till förvaltnings-&lt;br&gt;lagen (proposition 1985/86:80 om en ny förvaltningslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1985/86:80 s. 22 sas att i de fall där myndighetsutövning mot&lt;br&gt;någon enskild inte är aktuell skulle det föra för långt att utan inskränk-&lt;br&gt;ning upprätthålla kravet på att iaktta jävsgrundema. Det gäller bl.a. rena&lt;br&gt;serviceärenden, t.ex. lämnande av råd och upplysningar till allmänheten.&lt;br&gt;I sådana fall kan frågan om jäv vara helt underordnad eller t.o.m.&lt;br&gt;betydelselös. Vidare angavs att det även i övrigt förekommer ärenden där&lt;br&gt;ett upprätthållande av jävsreglema kan te sig onödigt formalistiskt. Av&lt;br&gt;denna anledning ansågs det nödvändigt att införa en bestämmelse som&lt;br&gt;gör det möjligt att i uppenbara fall bortse från jäv. I förarbetena till&lt;br&gt;förvaltningslagen nämns inte närmare vilka situationer som skall anses&lt;br&gt;falla under bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 6 kap. 26 § kommunallagen inskränker formellt sett&lt;br&gt;inte jävsgrundema. Regeln innebär bara att förekomsten av jäv inte skall&lt;br&gt;föranleda någon verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom samma jävsgrunder föreslås gälla för de förtroendevalda&lt;br&gt;revisorerna som de som gäller för nämnderna bör det också finnas en&lt;br&gt;regel som anger att man kan bortse från jäv när frågan om partiskhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppenbarligen saknar betydelse. Det är svårt att exakt ange vilka fall som&lt;br&gt;kan uppkomma i det praktiska revisionsarbetet. Det är likaledes svårt att&lt;br&gt;ange om en jävssituation som berör endast en del av ett större ärende&lt;br&gt;skall leda till att ett beslut kan komma att upphävas av en domstol. På&lt;br&gt;samma sätt som gäller andra ärenden far frågan avgöras från fall till fall.&lt;br&gt;Ledning får på samma sätt som när det gäller jäv i nämnd sökas i&lt;br&gt;förarbeten till förvaltningslagen och till den praxis som finns på området.&lt;br&gt;Sammantaget leder detta till att stor försiktighet bör iakttas när det gäller&lt;br&gt;för revisorerna att avgöra de är jäviga eller inte. En revisor bör således&lt;br&gt;självmant avstå från att delta i ett revisionsärende när fråga om jäv kan&lt;br&gt;komma att aktualiseras. Det är viktigt att revisorerna inte kan ifråga-&lt;br&gt;sättas. Det gäller ytterst allmänhetens förtroende för revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att en revisor är jävig skall fattas samfällt av revisorerna.&lt;br&gt;Det betyder att beslutet skall fattas av alla revisorerna gemensamt. Beslut&lt;br&gt;om jäv liksom beslut i andra förvaltningsfrågor fattas med enkel majo-&lt;br&gt;ritet. Det följer av kommunallagens regler om hur beslut fattas i&lt;br&gt;kommuner och landsting (se t.ex. 5 kap. 43 § KL). Den som jävet gäller&lt;br&gt;får inte delta eller närvara vid handläggningen av jävsfrågan annat än om&lt;br&gt;revisorerna inte är beslutsföra utan denne och någon annan inte kan&lt;br&gt;tillkallas utan olägligt uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa kommuner och landsting deltar inte revisorsersättama i revi-&lt;br&gt;sionsarbetet. När det nu införs skärpta regler om jäv kan revisors-&lt;br&gt;ersättamas deltagande i revisionsarbetet aktualiseras på ett annat sätt än&lt;br&gt;som i dag sker i vissa kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen om s.k. redovisningsjäv utgör i realiteten&lt;br&gt;en valbarhetsbestämmelse och handläggningsregel för fullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av den nuvarande jävsbestämmelsen i 9 kap. 4 § kommunallagen&lt;br&gt;som stadgar att den som är redovisningsskyldig till kommunen eller&lt;br&gt;landstinget inte får vara revisor snarare är att beteckna som en&lt;br&gt;valbarhetsbegränsande regel än som en jävsbestämmelse. Bestämmelsen&lt;br&gt;innebär att en person som är redovisningsskyldig är obehörig att vara&lt;br&gt;revisor. Regeringen har av den anledningen föreslagit att det skall&lt;br&gt;klargöras att bestämmelsen utgör ett valbarhetshinder för förtroendevalda&lt;br&gt;revisorer. Denna fråga behandlas i avsnitt 15.3 och i författnings-&lt;br&gt;kommentaren i avsnitt 18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga delar av paragrafen behandlar vilka ledamöter i fullmäktige&lt;br&gt;som är obehöriga att delta i fullmäktiges val av revisorer och vid hand-&lt;br&gt;läggningen av frågan om ansvarsfrihet. Dessa frågor rör således dessa&lt;br&gt;ledamöter och inte de förtroendevalda revisorerna. Denna fråga behand-&lt;br&gt;las vidare i författningskommentaren i avsnitt 18.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Hantering av jäv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Revisorerna skall samfällt besluta i jävsfrågor.&lt;br&gt;De beslut som revisorerna fattar om jäv skall tas upp i protokoll. Ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut i jävsfråga får överklagas i samband med överklagandet av det&lt;br&gt;beslut varigenom fullmäktige eller revisorerna avgör ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen finns intagna i 9 kap. 5 och 15 §§ kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;utom såvitt avser bortseende från jäv och den lagteknisk utformningen av&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna ställer sig positiva&lt;br&gt;till förslagen. Hovrätten för Nedre Norrland förordar att lagtexten bör&lt;br&gt;kompletteras med att revisorerna samfällt skall fatta beslut om jäv.&lt;br&gt;Strömstads och Trollhättans kommuner anger att frågan om hur jävet&lt;br&gt;skall dokumenteras bör belysas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hanteringen av jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att jävssituationer hanteras enhetligt i revisorskollegier&lt;br&gt;är det av värde att ha enhetliga hanteringsregler. Närmast till hands ligger&lt;br&gt;att tillämpa de regler som i detta sammanhang gäller för nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ledamot eller en anställd som är jävig far varken vidta någon&lt;br&gt;förberedande åtgärd eller delta i avgörandet av det ärende i vilken en&lt;br&gt;jävssituation föreligger. I begreppet handläggning ingår momenten&lt;br&gt;utredning, myndighetsutövning, föredragning och beslutsfattande. Den&lt;br&gt;som är jävig skall självmant ge jävet till känna. Det är naturligt att dessa&lt;br&gt;moment även skall gälla för en förtroendevald revisor. En ledamot i en&lt;br&gt;nämnd kan anmäla jävet till ordföranden före sammanträdet eller vid&lt;br&gt;sammanträdet. En revisor kan också anmäla jävet till ordföranden. Detta&lt;br&gt;får ske så snart jävet uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna är i granskningsärenden oberoende av varandra (jfr 9 kap.&lt;br&gt;6 § KL). En revisor kan inte överröstas av de andra revisorerna. I admini-&lt;br&gt;strativa ärenden utövar emellertid revisorerna förvaltningen samfällt.&lt;br&gt;Frågan om jäv i de olika granskningsärendena liksom andra ärenden som&lt;br&gt;handläggs av de förtroendevalda revisorerna hör till sådana ärenden som&lt;br&gt;bör hanteras samfällt av revisorerna. Följden skulle annars bli att den mot&lt;br&gt;vilken jäv gjorts gällande själv skulle kunna avgöra jävsfrågan. Det&lt;br&gt;föreslås därför att frågan om jäv skall behandlas samfällt av revisorerna.&lt;br&gt;Detta förhållande skall lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv skall dokumenteras i protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning skall tas upp i&lt;br&gt;protokoll (9 kap. 13 § första stycket KL). Dessa protokoll skall justeras&lt;br&gt;och tillkännages på samma sätt som nämndernas protokoll (se 9 kap. 13 §&lt;br&gt;andra stycket KL). Revisorernas beslut i jävsfrågor bör på motsvarande&lt;br&gt;sätt som de beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning tas upp i&lt;br&gt;protokoll. Det föreslås därför att beslut i jävsfrågor tas upp i protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas beslut i förvaltningsfrågor kan överklagas på motsvarande&lt;br&gt;sätt som gäller för beslut av en nämnd, dvs. inom tre veckor från den dag&lt;br&gt;det tillkännagavs på kommunens eller landstingets anslagstavla att&lt;br&gt;protokollet justerats (se 10 kap. 6 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om jäv kan dock för nämndernas del endast överklagas i&lt;br&gt;samband med överklagandet av det beslut varigenom frågan avgörs&lt;br&gt;(6 kap. 24 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid införandet av jävsbestämmelserna i 6 kap. 24 § kommunallagen&lt;br&gt;angavs i förarbetena att det bör klargöras att ett beslut i en jävsfråga&lt;br&gt;endast far överklagas i samband med överklagandet av det beslut vari-&lt;br&gt;genom fullmäktige eller nämnden avgör ärendet. Följden skulle annars&lt;br&gt;kunna bli att delar av den kommunala förvaltningen far problem med att&lt;br&gt;fullgöra sina uppgifter eftersom invändning om jäv med åtföljande&lt;br&gt;domstolsprövning riskerar att förhala nämndens hantering av sakfrågan&lt;br&gt;(prop. 1993/94:188 s. 62).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande resonemang bör föras även för överklagandet av beslut&lt;br&gt;som fattas av de förtroendevalda revisorerna eller av fullmäktige. Det&lt;br&gt;föreslås således att beslut i en jävsfråga endast far överklagas i samband&lt;br&gt;med överklagandet av det beslut varigenom fullmäktige eller de för-&lt;br&gt;troendevalda revisorerna avgör ärendet. Det föreslås att detta lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Sakkunnigt biträde&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Förtroendevalda revisorer skall biträdas av&lt;br&gt;sakkunniga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De förtroendevalda skall i sin granskning&lt;br&gt;biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den&lt;br&gt;omfattning som de själva bestämmer. De sakkunnigas rapporter skall&lt;br&gt;bifogas de förtroendevalda revisorernas revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom tillägg i 9 kap. 7 och 16 §§ kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förutom vad&lt;br&gt;avser lagregleringen av att förtroendevalda själv utser sina biträden och&lt;br&gt;att de sakkunnigas rapporter skall bifogas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den övervägande del av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget, däribland Juridiska&lt;br&gt;fakulteten i Uppsala, Stockholms, Enköpings, Simrishamns, Göteborgs,&lt;br&gt;Strömstads och Surahammars kommuner, Östergötlands och Värmlands&lt;br&gt;läns landsting, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Kommuninvest AB, Starev, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR)&lt;br&gt;och Svenska Revisorsamfundet. Justitiekanslern anser att yrkesrevisorer&lt;br&gt;inte bara bör anlitas som biträden utan att de bör ha ett eget ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) och Revisorsnämnden avstyrker förslaget&lt;br&gt;och anför att det är otillräckligt med ett sakkunnigt biträde utan eget&lt;br&gt;revisionsansvar. Länsstyrelsen i Gävleborgs län menar att en självständig&lt;br&gt;revisionsfunktion vid sidan om de förtroendevalda revisorerna stärker&lt;br&gt;förtroendet för den kommunala verksamheten och att frågan om en&lt;br&gt;fristående yrkesrevision bör bli föremål för ytterligare överväganden.&lt;br&gt;Föreningen Sveriges Kommunalekonomer som, förordar en uppdelning&lt;br&gt;av revisionsverksamheten i förvaltningsrevision och i redovisnings-&lt;br&gt;revision, anger att redovisningsrevisionen bör ombesörjas helt och hållet&lt;br&gt;av de sakkunniga. Halmstads kommun anser att det inte är logiskt att&lt;br&gt;lagreglera om sakkunnigt biträde till revisorerna men inte om biträde till&lt;br&gt;nämnder och styrelse. Enköpings, Gotlands, Göteborgs, Surahammars&lt;br&gt;och Luleå kommuner har förordat att en reglering bör ske av att&lt;br&gt;lekmannarevisorema också skall biträdas av sakkunniga. Några&lt;br&gt;remissinstanser, däribland Mullsjö och Göteborgs kommuner, Kalmar,&lt;br&gt;Värmlands och Västernorrlands läns landsting, Landstingsförbundet och&lt;br&gt;Starev, anger att det bör framgå av lagtexten att revisorerna själva väljer&lt;br&gt;sitt biträde. Svenska Revisorsamfundet förordar att de sakkunnigas&lt;br&gt;slutrapporter skall bifogas revisorernas skrivelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns inga regler om sakkunniga biträden till de förtroendevalda&lt;br&gt;revisorerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsarbetet har under årens lopp kommit att bli allt mer&lt;br&gt;komplicerat. Detta inte minst mot bakgrund av att den kommunala&lt;br&gt;verksamheten också blivit allt mer komplex med avseende på&lt;br&gt;verksamhetens innehåll, ekonomi och verksamhetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunallagen (KL) ställs i dag inga krav på att de förtroendevalda&lt;br&gt;revisorerna skall biträdas av sakkunniga i sitt revisionsarbete. Såväl kom-&lt;br&gt;muner som landsting har dock sedan länge och i stor omfattning på&lt;br&gt;frivillig basis anlitat sakkunniga biträden i sitt revisionsarbete. I några&lt;br&gt;fall anlitas egna anställda som biträden och i andra fall utomstående&lt;br&gt;sakkunniga. Det är således uppenbart att kommunernas och landstingens&lt;br&gt;revision numera är beroende av sakkunnig hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förtroendevalda revisorerna skall biträdas av sakkunniga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera motioner till riksdagen har det framhållits att det av såväl&lt;br&gt;trovärdighets- som effektivitetsskäl är nödvändigt att de förtroendevalda&lt;br&gt;biträds av sakkunniga. Detta har även föreslagits av Kommunal-&lt;br&gt;lagsgruppen i slutbetänkandet Ny lag om kommuner och landsting (Ds&lt;br&gt;1988:52 s. 131) och Lokaldemokratikommittén i slutbetänkandet Lokal&lt;br&gt;demokrati i utveckling (SOU 1993:109 s. 81). Från senare tid kan&lt;br&gt;nämnas att i propositionen Förvaltningen av kommunala pensionsmedel&lt;br&gt;(prop. 1997/98:52 s. 17) uttalade regeringen bl.a. att vid revisionen av&lt;br&gt;förvaltningen av pensionsmedel skall de förtroendevaldas ställning&lt;br&gt;stärkas genom medverkan av sakkunniga med särskild sakkunskap om&lt;br&gt;medelsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är en god ordning att de förtroendevalda&lt;br&gt;revisorerna i sitt viktiga arbete förstärks med en professionell revision&lt;br&gt;som består av sakkunniga. Denna ståndpunkt stöds av remissinstanserna.&lt;br&gt;Det finns därför skäl att lägga fast denna ordning direkt i kommunal-&lt;br&gt;lagen. Genom en sådan reglering kommer revisionens ställning att&lt;br&gt;stärkas ytterligare. Ett lagfästande av krav på sakkunnigt biträde är ett&lt;br&gt;sätt att markera den särskilda vikt som regeringen vill lägga vid&lt;br&gt;revisorernas arbete med att se till att all kommunal verksamhet bedrivs&lt;br&gt;på ett ändamålsenligt, kvalificerat och rättssäkert sätt. Det är viktigt ur ett&lt;br&gt;medborgarperspektiv att det ställs höga krav på att revisionen fungerar på&lt;br&gt;ett kompetent sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör andra också biträdas av sakkunniga?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon remissinstans har menat att det inte är logiskt att bara lagreglera&lt;br&gt;frågan om biträde till revisorerna utan att en sådan reglering även borde&lt;br&gt;omfatta nämnderna. Det är i och för sig så att den reglering som&lt;br&gt;regeringen nu föreslår inte får generell karaktär. Främsta motivet till&lt;br&gt;detta är att det i dag finns ett klart uttalat behov av en reglering av biträde&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till revisorerna. För nämnderna finns det däremot inte ett uttalat behov av&lt;br&gt;en sådan reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har förordat att lekmannarevisorer också skall&lt;br&gt;biträdas av sakkunniga. En lekmannarevisor far enligt 11 kap. 12 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385) anlita ett biträde vid sin granskning. Det&lt;br&gt;föreligger således inget hinder mot att en lekmannarevisor anlitar ett&lt;br&gt;biträde vid sin granskning. Någon ytterligare reglering bör inte ske utan&lt;br&gt;det får avgöras av varje kommun och landsting i vilken mån&lt;br&gt;lekmannarevisom skall biträdas av en sakkunnig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sakkunniga skall inte ha ett självständigt ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser har angett att de sakkunniga inte endast skall vara&lt;br&gt;biträden till de förtroendevalda utan att de skall ha ett eget ansvar for sin&lt;br&gt;granskning. Detta anknyter nära till frågan om en oberoende&lt;br&gt;yrkesrevision av kommunal verksamhet vilket behandlas i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som sägs i avsnitt 5.2. om yrkesrevision syftar den&lt;br&gt;föreslagna regleringen med krav på sakkunnigt biträde inte till att&lt;br&gt;förändra den nuvarande ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och&lt;br&gt;anställda eller anlitade konsulter. De förtroendevalda är fortfarande&lt;br&gt;ytterst ansvariga for verksamheten. Det sakkunniga biträdets ställning&lt;br&gt;skall inte vara annorlunda än andra kommunalt anställdas eller anlitade&lt;br&gt;konsulters. Det innebär att det åvilar de sakkunniga att på de&lt;br&gt;förtroendevaldas uppdrag självständigt göra och redovisa sina bedöm-&lt;br&gt;ningar till de förtroendevalda revisorerna. Detta följer naturligt av de&lt;br&gt;sakkunnigas yrkes- och konsultansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sakkunnigas rapporter skall fogas till revisionsberättelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nu regeringen föreslår att de förtroendevalda revisorerna skall&lt;br&gt;biträdas av sakkunniga finns det anledning att överväga hur de&lt;br&gt;sakkunnigas rapporter skall hanteras. I många kommuner och landsting&lt;br&gt;fogas dessa rapporter till de förtroendevaldas skrivelser. I andra&lt;br&gt;kommuner och landsting gör de sakkunniga inga självständiga rapporter&lt;br&gt;utan enbart underlag till de förtroendevalda revisorerna. I båda fallen gör&lt;br&gt;de förtroendevalda revisorerna, bl.a. på grundval av de sakkunnigas&lt;br&gt;rapporter och bedömningar, sina egna bedömningar och fattar beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige och nämnder bör enligt regeringens mening ha ett så&lt;br&gt;fullständigt bakgrunds- och beslutsunderlag som möjligt. De sakkunnigas&lt;br&gt;synpunkter skall således lyftas fram. Särskilt viktigt är det att de&lt;br&gt;sakkunniga biträdes rapporter fogas till revisionsberättelsen. Vi föreslår&lt;br&gt;därför att en lagreglering skall ske i detta avseende. Det är även i övrigt&lt;br&gt;en god ordning att lyfta fram de sakkunnigas synpunkter och därför&lt;br&gt;lämpligt att de sakkunnigas rapporter bifogas de förtroendevaldas&lt;br&gt;skrivelser. Det kan röra sig om de rapporter som de förtroendevalda&lt;br&gt;revisorerna avger till nämnderna liksom de ärenden som de förtroende-&lt;br&gt;valda revisorerna kan initiera (se avsnitt 8). Någon lagreglering föreslås&lt;br&gt;inte i detta avseende utan det får avgöras av varje kommun och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har de sakkunnigas rapporter skall hanteras. Frågan om sakkunnigas&lt;br&gt;rapporter behandlas vidare i författningskommentaren i avsnitt 18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förtroendevalda revisorerna skall själva välja sina sakkunniga&lt;br&gt;biträden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta kommuner och landsting väljer revisorerna själva vem som&lt;br&gt;skall biträda dem. Detta gäller oavsett om de biträds av egen anställd&lt;br&gt;personal eller om dessa är externa. Det naturliga är också att revisorerna&lt;br&gt;inom sin budgetram själva avgör i vilken omfattning och på vilket sätt&lt;br&gt;biträdena skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att garantera de förtroendevalda revisorernas oberoende anser&lt;br&gt;regeringen att de förtroendevalda revisorerna själva bör ha ansvaret för&lt;br&gt;att välja vem som skall biträda dem i granskningen. Denna ordning bör&lt;br&gt;lagfästas. I sammanhanget är det angeläget att påpeka att lagen&lt;br&gt;(1992:1528) om offentligt upphandling gäller även för revisionstjänster.&lt;br&gt;Externa revisionsuppdrag måste därför upphandlas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Det sakkunniga biträdets kompetens&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De sakkunniga skall ha den insikt och den&lt;br&gt;erfarenhet av kommunal verksamhet och kommunal revision som&lt;br&gt;fordras för att kunna fullgöra uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs i 9 kap. 8 § kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förutom&lt;br&gt;placeringen av bestämmelsen om sakkunnigt biträde..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna tillstyrker eller har&lt;br&gt;inte något att erinra mot förslaget, däribland Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Starev, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR)&lt;br&gt;och Svenska Revisorsamfundet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inga kompetenskrav i dag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet med förtroendevalda revisorer ställer inte upp&lt;br&gt;några formella kompetenskrav på de förtroendevalda revisorerna och än&lt;br&gt;mindre på dem som anlitas som biträde till de förtroendevalda&lt;br&gt;revisorerna. Några regler om kompetenskrav i form av godkännande eller&lt;br&gt;auktorisation motsvarande dem som finns t.ex. i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) finns inte i kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vanligen är de som biträder de förtroendevalda revisorerna i kom-&lt;br&gt;muner och landsting sådana personer som har praktisk erfarenhet av&lt;br&gt;kommunalt revisionsarbete eller kunskaper om och erfarenhet av den&lt;br&gt;kommunala miljön, det demokratiska styrsystemet, det legala ramverket&lt;br&gt;för kommunal verksamhet och god revisionssed för kommunal revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka krav ställer den kommunala revisionen på ett sakkunnigt biträde?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala förvaltningsrevisionens särart är tydlig. Utgångspunkten&lt;br&gt;för den revisionella bedömningen är de mål och de riktlinjer som&lt;br&gt;fullmäktige beslutat. Måluppfyllelsen avseende effektivitet och kvalitet&lt;br&gt;granskas med en rad olika tekniker, såsom intervjuer, enkätunder-&lt;br&gt;sökningar, statistisk analys, produktivitetsmätningar m.m. Gransk-&lt;br&gt;ningarna kan i vissa fall ställa krav på särskild kompetens. Således kan&lt;br&gt;det finnas behov av sakkunniga som har yrkesbakgrund inom social-&lt;br&gt;tjänsten, skolan, hälso- och sjukvård m.m. Dessa personer har ofta en&lt;br&gt;omfattande yrkesmässig kunskapsbredd vilken är en god grund för ut-&lt;br&gt;värderingar och analyser inom den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsrevisionen ger den grundinformation och det underlag&lt;br&gt;som krävs för de förvaltningsrevisionella bedömningarna. Att bedöma&lt;br&gt;om räkenskaperna är rättvisande, om god redovisningssed tillämpas och&lt;br&gt;om kontrollen av förmögenhetsskyddet är tillräcklig kräver givetvis hög&lt;br&gt;kompetens inom områdena för redovisning, finansiering, etc. För denna&lt;br&gt;del av uppdraget kan också den kompetens som godkända eller&lt;br&gt;auktoriserade revisorer har i vissa delar utgöra en relevant bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande kompetensen som krävs för att utföra kommunal&lt;br&gt;förvaltningsrevision är att revisorn har en grundläggande kunskaper om&lt;br&gt;utredningsarbete, metoder för kommunal förvaltningsrevision och&lt;br&gt;erfarenheter av den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En auktoriserad eller godkänd revisor har för näringslivsrevision&lt;br&gt;erforderlig kompetens. Förvaltningsrevisionens speciella innebörd i den&lt;br&gt;kommunala revisionen samt den kommunala verksamhetens särart i&lt;br&gt;övrigt innebär att den privata företagssektorns kompetenskrav för&lt;br&gt;revisorer inte är helt relevanta inom kommunsektorn eller i vart fall inte&lt;br&gt;tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan fråga sig, vilken någon remissinstans anfört, om man kan&lt;br&gt;eller bör skilja på den kompetens som behövs för redovisningsrevision&lt;br&gt;och den som behövs för förvaltningsrevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man i kommunala sammanhang exempelvis granskar verifi-&lt;br&gt;kationer, t.ex. en faktura, bör granskningen gälla inte bara om momsen är&lt;br&gt;korrekt redovisad och om attest och kontering har skett på rätt sätt. I&lt;br&gt;kommunala sammanhang skall också ifrågasättas om kostnaden redo-&lt;br&gt;visas på rätt nämnd, om den avser en verksamhet som fullmäktige har&lt;br&gt;beslutat om etc. Också för den redovisningsrevisionella granskningen&lt;br&gt;krävs att det sakkunniga biträdet, utöver traditionell redovisningsrevi-&lt;br&gt;sionen kompetens, har kunskaper och erfarenheter för förståelse av den&lt;br&gt;kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsrevisionen i kommuner och landsting är ett fundament&lt;br&gt;vid de förvaltningsrevisionella bedömningarna Även redovisnings-&lt;br&gt;revisionen i kommuner och landsting skall enligt regeringens mening&lt;br&gt;genomföras utifrån ett förvaltningsrevisionellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetenskraven bör således omfatta revisionsuppgiften i sin helhet.&lt;br&gt;Om kompetenskrav endast skulle ställas upp beträffande t.ex. redo-&lt;br&gt;visningsrevision skulle detta kunna leda till en uppdelning av revisionen i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en professionell redovisningsrevision och en politisk Prop. 1998/99:66&lt;br&gt;förvaltningsrevision. Det skulle kunna försvåra förutsättningarna för att&lt;br&gt;göra helhetsbedömningar av den kommunala verksamheten. Detta stöds&lt;br&gt;också av en majoritet av remissinstanserna. Det är inte heller helt klart&lt;br&gt;hur gränsdragningarna mellan förvaltnings- och redovisningsrevision&lt;br&gt;skall dras. Om det skulle visa sig att den nuvarande ordningen inte är en&lt;br&gt;tillräckligt stark ordning är regeringen inte främmande för att överväga&lt;br&gt;en sådan uppdelning av revisionen i en professionell redovisnings-&lt;br&gt;revision och en politisk förvaltningsrevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sakkunniga som anlitas i dag är till övervägande del personer med&lt;br&gt;utbildning som motsvarar den som auktoriserade eller godkända&lt;br&gt;revisorer har, vanligen med anställning vid revisionsföretag. De kan&lt;br&gt;också vara antingen auktoriserade eller godkända revisorer. Det kan&lt;br&gt;också vara fråga om i kommunen eller landstinget anställd personal.&lt;br&gt;Regeringen ser inga skäl för att i dagsläget i lag mer precist lägga fast&lt;br&gt;vilken formell kompetens i form av t.ex. utbildning som ett biträde skall&lt;br&gt;ha. Det enda som bör läggas fast är en miniminivå av betydelsen att det&lt;br&gt;skall vara en person med den insikt och erfarenhet av kommunal verk-&lt;br&gt;samhet som fordras för att fullgöra uppdraget. En kommun eller ett&lt;br&gt;landsting har full frihet att i övrigt internt bestämma vilken kompetens&lt;br&gt;man vill att de biträden man anlitar skall ha.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Krav på certifiering infors inte&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Något krav på certifiering bör för&lt;br&gt;närvarande inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har inte något att erinra mot förslaget, däribland Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet, Landstingsförbundet, Starev, Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;Revisorer (FAR) och Svenska Revisorsamfundet. Några instanser,&lt;br&gt;däribland Kammarrätten i Jönköping, Samhällsvetenskapliga fakulteten i&lt;br&gt;Göteborg, Örkelljunga, Trollhättans och Sundsvalls kommuner, Väster-&lt;br&gt;norrlands läns landsting, Föreningen Sveriges Kommunalekonomer samt&lt;br&gt;Komrev AB, anser att det bör införas ett lagreglerat krav på certifiering.&lt;br&gt;Några remissinstanser, däribland Luleå kommun och Kristianstad läns&lt;br&gt;landsting, anger att certifiering bör införas på sikt. Några remiss-&lt;br&gt;instanser, däribland Kalmar läns landsting och Landstingsförbundet,&lt;br&gt;förordar att initiativ till certifiering kan tas inom branschen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Krav på ett ökat oberoende för de sakkunniga biträdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser har ansett att en självständig revisionsfunktion vid&lt;br&gt;sidan om de förtroendevalda revisorerna skulle stärka förtroendet för den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunala revisionen och att frågan om en fristående yrkesrevision bör&lt;br&gt;bli föremål for ytterligare överväganden. Denna fråga tas upp i avsnitt&lt;br&gt;5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lagreglerat krav på certifiering av de sakkunniga biträdena skulle&lt;br&gt;kunna vara en väg att dels åstadkomma en yrkesrevision, dels säkerställa&lt;br&gt;att ett sakkunnigt biträde har viss erforderliga yrkeskompetensen och&lt;br&gt;erfarenheten. Det skulle anknyta till vad som gäller för den privata&lt;br&gt;sektorn där det finns auktoriserade eller godkända revisorer. Aukto-&lt;br&gt;riserade eller godkända revisorer är för övrigt inte något främmande&lt;br&gt;inslag i den kommunala verksamheten eftersom revisorer av detta slag&lt;br&gt;anlitas för revision av kommunala aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Certifiering skulle höja statusen för den kommunala revisionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett argument som talar för ett krav på särskild certifiering är att den&lt;br&gt;sannolikt i viss mån skulle höja kompetensen och statusen ytterligare för&lt;br&gt;de sakkunniga biträdena i kommuner och landsting och därigenom också&lt;br&gt;för de förtroendevalda revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste emellertid också beaktas att den kommunala organisationen&lt;br&gt;bygger på principerna om kommunal demokrati och kommunal själv-&lt;br&gt;styrelse. Kommunallagen ger de enskilda kommunerna stor frihet att&lt;br&gt;organisera sin förvaltning enligt vad som stämmer bäst med de lokala&lt;br&gt;förutsättningarna. Detta gäller även revisionen. Förhållandena varierar&lt;br&gt;mellan kommunerna, landstingen och över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sakkunniga som biträder de förtroendevalda revisorerna redan i dag&lt;br&gt;har i huvudsak en teoretisk grundutbildning och praktisk erfarenhet av&lt;br&gt;kommunal verksamhet som överensstämmer med den kompetensprofil&lt;br&gt;som är erforderlig vid revision i kommuner och landsting. Inom kom-&lt;br&gt;munsektorn förs dessutom redan i dag en diskussion om att på frivillig&lt;br&gt;väg införa ett certifieringssystem för revisorer som arbetar med&lt;br&gt;kommunal revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Certifiering kan övervägas om frivilliga åtgärder inte är tillräckliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kvalitetssäkringsarbete och den diskussion som förs inom branschen&lt;br&gt;om ett certifieringssystem har goda förutsättningar att främja det&lt;br&gt;sakkunniga biträdets kvalitetsutveckling och därigenom på sikt medverka&lt;br&gt;till en höjning av det sakkunniga biträdets status. Vidare utgår regeringen&lt;br&gt;från att kommunerna och landstingen självständigt beaktar kraven på den&lt;br&gt;för kommunalrevision erforderliga kompetensen. Kravet på upphandling&lt;br&gt;av revisionstjänster leder också till att kravet på de sakkunniga&lt;br&gt;konkretiseras. Det finns därför skäl att avvakta effekterna av denna&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det skulle visa sig att ytterligare åtgärder är nödvändiga för att&lt;br&gt;också på sikt garantera att det sakkunniga biträdet har erforderlig&lt;br&gt;kompetens kan det finnas skäl att på nytt överväga frågan om ett&lt;br&gt;lagreglerat krav på certifiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Initiativrätt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Initiativrätt i fullmäktige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Varje revisor far rätt att löpande under året i&lt;br&gt;fullmäktige väcka ärenden som rör granskningen. Förslaget genom-&lt;br&gt;fors genom tillägg till 5 kap. 23 § första stycket kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;eller har inget att erinra. Halmstads kommun, som anser att det finns goda&lt;br&gt;motiv för förslaget, anger att det bör preciseras vilka fall som initiativ-&lt;br&gt;rätten omfattar. Strömstads och Trollhättans kommuner, som ställer sig&lt;br&gt;positiva till förslaget, förordar att det klargörs om initiativrätten inne-&lt;br&gt;fattar en rätt för de förtroendevalda revisorerna att närvara och yttra sig&lt;br&gt;vid behandlingen av ärende som de initierat samt om de sakkunnigas rätt&lt;br&gt;att delta. Riksdagens ombudsmän (JO) anser att syftet med bestämmelsen&lt;br&gt;framstår som oklar. Riksrevisionsverket (RRV) avstyrker förslaget med&lt;br&gt;hänsyn till att det inte behövs någon särskild reglering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Initiativrätten i dag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall enligt 9 kap. 7 § kommunallagen (1991:900, KL)&lt;br&gt;granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhet i den&lt;br&gt;omfattning som följer av god revisionssed. I begreppet god revisionssed&lt;br&gt;anses bl.a. ligga att revisorerna rapporterar och har fortlöpande kontakter&lt;br&gt;med fullmäktige, styrelser och nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formell initiativrätt i fullmäktige har revisorerna i dag endast i ärenden&lt;br&gt;som rör den egna förvaltningen som har samband med revisions-&lt;br&gt;uppdraget (5 kap. 23 § KL). Resultatet av sin granskning får revisorerna&lt;br&gt;redovisa i den årliga revisionsberättelsen. Det innebär således att&lt;br&gt;revisorerna inte under löpande år har någon i lag reglerad rätt att väcka&lt;br&gt;ärenden i fullmäktige med anledning av vad som kommit fram vid&lt;br&gt;förvaltnings- och redovisningsrevisionen. Väcker de ändå ett ärende är&lt;br&gt;det upp till fullmäktige att bestämma om ärendet skall tas upp. Ett&lt;br&gt;revisionsärende kan komma upp på fullmäktiges bord även på annat sätt.&lt;br&gt;Fullmäktige kan behandla ett ärende som rör en revisionsfråga när&lt;br&gt;styrelsen eller någon arman nämnd väckt ärende. En revisor som är&lt;br&gt;ledamot i fullmäktige eller någon annan ledamot i fullmäktige kan också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utnyttja denna roll för att väcka en motion och i denna ta upp en&lt;br&gt;revisionsfråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förtroendevalda revisorerna skall ges initiativrätt i fullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att markera revisorernas självständiga&lt;br&gt;ställning gentemot uppdragsgivaren. Det är inte en tillfredsställande ord-&lt;br&gt;ning att revisorn i denna sin egenskap inte själv får väcka ärenden i&lt;br&gt;fullmäktige när som helst under året när så är påkallat. Möjligheten att&lt;br&gt;väcka ärenden i fullmäktige skall för revisorernas del inte vara beroende&lt;br&gt;av föreskrifter från fullmäktige eller fullmäktiges goda vilja att frivilligt&lt;br&gt;ta upp ett väckt ärende till behandling. En revisor skall inte heller vara&lt;br&gt;hänvisad till att be någon ledamot i fullmäktige att väcka ett ärende i&lt;br&gt;revisorns ställe. Initiativrätten skall vara ovillkorlig och lagreglerad. En&lt;br&gt;sådan rätt skall tillkomma varje revisor var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att de förtroendevalda revisorerna ges en&lt;br&gt;rätt i kommunallagen att löpande under året väcka ärenden som gäller&lt;br&gt;granskningen i nämnder och fullmäktigeberedningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka ärenden skall initiativrätten omfatta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som uppkommer är om det finns anledning att avgränsa&lt;br&gt;initiativrätten till att avse en viss typ av frågor eller om initiativrätten&lt;br&gt;skall kunna avse alla slags ärenden som rör granskningen i nämnder och&lt;br&gt;fullmäktigeberedningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorns uppdrag är i grunden ett politiskt uppdrag. Revisionsfrågor&lt;br&gt;måste dock skiljas från de frågor som skall behandlas partipolitiskt.&lt;br&gt;Initiativrätten är inget partipolitiskt instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Initiativrätten skall vara ett instrument för revisorerna att snabbt kunna&lt;br&gt;väcka ärenden i fullmäktige med anledning av frågor som uppkommit i&lt;br&gt;granskningsarbetet. Initiativrätten kan t.ex. avse förhållanden som fram-&lt;br&gt;kommit vid granskningen och som riskerar att föranleda anmärkningar,&lt;br&gt;påpekanden eller förslag i revisionsberättelsen. Det kan vara ärenden som&lt;br&gt;väcks enbart för debatt men även sådana ärenden som skall avgöras av&lt;br&gt;fullmäktige och där revisorerna dessutom lämnat förslag till beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i kommunallagen speciella bestämmelser om revisions-&lt;br&gt;berättelsen och om den efterföljande prövningen av frågan om ansvars-&lt;br&gt;frihet (9 kap. 14-17 §§ KL). Den föreslagna initiativrätten avser inte att&lt;br&gt;ändra det förhållandet att prövningen av ansvarsfriheten skall ske samlat&lt;br&gt;en gång per år efter det att revisionsberättelsen avgivits. Ett initiativ-&lt;br&gt;ärende, i vilket frågan om ansvarsfrihet aktualiseras, kan således inte av-&lt;br&gt;göras slutligt förrän i samband med behandlingen av revisionsberättelsen&lt;br&gt;eftersom ansvarsprövningen som hittills skall vara kopplad till avgivan-&lt;br&gt;det av revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktiges hantering av initiativrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ett ärende avgörs av fullmäktige skall detta ha beretts antingen av&lt;br&gt;en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tigeberedning (5 kap. 26 § KL). Styrelsen skall alltid ges tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig i ett ärende som har beretts antingen av en annan nämnd eller av en&lt;br&gt;fullmäktigeberedning (5 kap. 28 § KL). Styrelsen skall lägga fram&lt;br&gt;förslag till beslut i ett ärende, om inte någon annan nämnd eller en full-&lt;br&gt;mäktigeberedning har gjort det. Ett brådskande ärende får dock avgöras&lt;br&gt;trots att ärendet inte har beretts, om samtliga närvarande ledamöter är&lt;br&gt;ense om beslutet (5 kap. 32 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige kan behandla revisionsberättelsen utan föregående&lt;br&gt;beredning (5 kap. 31 § KL). Fullmäktige skall dock inhämta förklaringar&lt;br&gt;över de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen (9 kap.&lt;br&gt;16 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan därför övervägas om de frågor som väcks genom den före-&lt;br&gt;slagna initiativrätten skall fa avgöras av fullmäktige utan ett lagreglerat&lt;br&gt;krav på beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som talar för ett lagreglerat beredningskrav är att fullmäktige alltid&lt;br&gt;skall ha ett tillförlitligt och allsidigt belyst underlag för sitt beslut. Syftet&lt;br&gt;är inte att initiativärendena skall utmynna i en ansvarsprövning. Reviso-&lt;br&gt;rerna skall på motsvarande sätt som nämnder och ledamöter i fullmäktige&lt;br&gt;ges en möjlighet att utan omvägar väcka ärenden med förslag till&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som kan tala emot ett lagreglerat beredningskrav är att den nu&lt;br&gt;föreslagna initiativrätten avses skapa förutsättningar för revisorerna att&lt;br&gt;snabbt och utan omvägar fa väcka och behandla frågor som uppkommit i&lt;br&gt;revisorernas granskningsarbete i fullmäktige. Sådana frågor har normalt&lt;br&gt;kommunicerats med berörda nämnder. De frågor som under löpande år&lt;br&gt;väcks kan vara likartade de ärenden som tas upp i revisionsberättelsen&lt;br&gt;och som inte omfattas av någon lagreglerad beredningsplikt. Ett bered-&lt;br&gt;ningskrav skulle kunna innebära att hanteringen av ett initiativ drar ut på&lt;br&gt;tiden vilket i sin tur skulle kunna minska initiativrättens styrka. Vidare&lt;br&gt;omfattar den föreslagna initiativrätten inte sådana ärendena som skall&lt;br&gt;utmynna i en ansvarsprövning utan utgör endast en möjlighet för&lt;br&gt;revisorerna att väcka ärenden i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad bedömning av bl.a. de kommunaldemokratiska&lt;br&gt;aspekterna och de effektivitetsskäl som kan anföras i denna fråga anser&lt;br&gt;regeringen att det skall uppställas ett krav på att fullmäktige, även i de&lt;br&gt;ärenden som väckts av revisorerna, bör ha ett tillförlitligt och allsidigt&lt;br&gt;belyst underlag som grund för sitt beslut. Kommunallagens regler om&lt;br&gt;beredningsplikt blir således tillämpliga även i dessa ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas rätt att närvara och delta i överläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissbehandlingen har framförts att det bör klargöras om de&lt;br&gt;förtroendevalda revisorerna skall ha en i lag uttrycklig rätt att närvara&lt;br&gt;och yttra sig vid fullmäktiges behandling av ett ärende som de initierat.&lt;br&gt;Det har också anförts att rätten för sakkunniga att närvara och yttra sig&lt;br&gt;vid behandlingen av dessa ärenden bör klargöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna hade enligt 1977 års kommunallagen en rätt att deltaga i&lt;br&gt;fullmäktiges överläggningen men inte i besluten vid behandlingen av&lt;br&gt;revisionberättelen för den verksamhet som hans uppdrag avsåg. Rätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för ordförandens eller vice ordföranden i nämnder och styrelsen att delta&lt;br&gt;i fullmäktiges överläggningar reglerades likaså. I den nu gällande&lt;br&gt;kommunallagen har reglerna om fullmäktige förenklats och en del regler&lt;br&gt;som fanns i den äldre lagen har slopats. Regleringen om rätten att delta i&lt;br&gt;fullmäktiges överläggningar togs sålunda bort. Det ligger numera i full-&lt;br&gt;mäktiges hand att bestämma vilka andra än ledamöter som skall ha rätt&lt;br&gt;att delta i överläggningarna men inte i besluten (se 5 kap. 21 § KL). I&lt;br&gt;propositionen Ny kommunallag (prop. 1990/91:117 s. 181) uttalades att&lt;br&gt;regeln skall tillämpas på ett sådant sätt att de demokratiska aspekterna på&lt;br&gt;yttranderätten i fullmäktige inte eftersätts. Rätten att delta i överlägg-&lt;br&gt;ningarna skall regleras i arbetsordningen för fullmäktige (5 kap. 64 §&lt;br&gt;KL). Det vilar ett ansvar på fullmäktige att se till att kretsen inte blir för&lt;br&gt;snäv men å andra sidan inte heller så vid att det inverkar på fullmäk-&lt;br&gt;tigeförsamlingens suveräna roll som ett direktvalt demokratiskt&lt;br&gt;beslutsorgan (se Paulsson, Riberdahl, Westling; Kommunallagen 1997&lt;br&gt;s. 200 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget får&lt;br&gt;bl.a. inte delta i handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verk-&lt;br&gt;samheten. Om revisionsanmärkning riktas mot den som är redovisnings-&lt;br&gt;skyldig mot kommunen eller landstinget får denna dock delta i full-&lt;br&gt;mäktiges överläggningar när revisionsberättelsen över den verksamheten&lt;br&gt;som de har ansvaret för behandlas. I Kommunallagskommitténs&lt;br&gt;betänkande Ny kommunallag (SOU 1990:24 s. 148) angavs att syftet&lt;br&gt;med denna regel var att de nämnda personerna skall ha möjlighet att på&lt;br&gt;nämndens vägnar fa förklara och försvara sig när frågan om ansvarsfrihet&lt;br&gt;skall prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare far en ordförande eller en vice ordförande, även om de inte är&lt;br&gt;ledamöter i fullmäktige, delta i fullmäktiges överläggningar när verksam-&lt;br&gt;heten inom den egna nämnden behandlas (9 kap. 5 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande och vice ordförande i en nämnd, revisorerna och de&lt;br&gt;anställda i kommunen eller landstinget är därutöver skyldiga att lämna&lt;br&gt;upplysningar vid fullmäktiges sammanträde, om fullmäktige begär det&lt;br&gt;och det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag&lt;br&gt;(5 kap. 22 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna har således motsvarande möjligheter som en ordförande&lt;br&gt;eller vice ordförande i en nämnd som inte är ledamot i fullmäktige att&lt;br&gt;delta i fullmäktiges överläggningar. Det gäller för revisorernas del oav-&lt;br&gt;sett om det är fråga om behandlingen av revisionsberättelsen eller om det&lt;br&gt;är behandling av fråga om deras förvaltning. Det är fullmäktige som i&lt;br&gt;arbetsordningen bestämmer att revisorerna och deras biträde skall ha rätt&lt;br&gt;att delta vid behandlingen av dessa ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det av Svenska Kommunförbundet utarbetade normalförslaget&lt;br&gt;till arbetsordning för fullmäktige (1992) får ordföranden och vice ord-&lt;br&gt;föranden i en nämnd, vars verksamhetsområde ett ärende berör, delta i&lt;br&gt;överläggningen i ärendet. Revisorerna får enligt detta förslag delta i över-&lt;br&gt;läggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredo-&lt;br&gt;visningen samt när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revi-&lt;br&gt;sorernas egen förvaltning. Arbetsordningen för fullmäktige skall inne-&lt;br&gt;hålla bestämmelser om rätten att delta i fullmäktiges överläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna rätt att delta i överläggningarna i ett ärende som revisorerna&lt;br&gt;initierat är således också en fråga skall regleras i denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden kan regeringen inte finna att frågan&lt;br&gt;om revisorernas rätt att delta i fullmäktiges överläggningar utgör något&lt;br&gt;egentligt problem. Det torde för kommunerna och landstingen framstå&lt;br&gt;som självklart att revisorerna - och om så behövs också de sakkunniga&lt;br&gt;biträdena - ges en sådan närvarorätt. Någon särskild reglering av&lt;br&gt;revisorernas eller de sakkunnigas rätt att delta i överläggningarna är&lt;br&gt;enligt regeringens mening inte påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Initiativrätt i nämnder och fullmäktigeberedningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Varje revisor får rätt att löpande under året i&lt;br&gt;nämnder och fullmäktigeberedningar väcka ärenden om granskningen.&lt;br&gt;En nämnd kan kalla revisorerna till ett sammanträde för att lämna&lt;br&gt;upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs i 4 kap. 17 och 17 a §§ och 6 kap. 19 §&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förutom lag-&lt;br&gt;regleringen av möjligheten att kalla revisorerna till ett sammanträde för&lt;br&gt;att lämna upplysningar och placeringen av bestämmelsen om initiativrätt&lt;br&gt;i fullmäktigeberedningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har inget att erinra. Riksdagens ombudsmän (JO) anger att syftet med&lt;br&gt;bestämmelsen framstår som oklar. Riksrevisionsverket (RRV) avstyrker&lt;br&gt;förslaget och anger att det inte behövs någon särskild reglering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Initiativrätten i dag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna i nämnderna har möjlighet att väcka ärenden i nämnderna&lt;br&gt;(4 kap. 17 § KL). I sitt granskningsarbete kan revisorerna finna anledning&lt;br&gt;att väcka ärenden i en nämnd eller en beredning med anledning av vad&lt;br&gt;som kommit fram. Revisorerna har inte någon lagreglerad möjlighet att&lt;br&gt;väcka ärenden i nämnderna eller i fullmäktigeberedningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna och de anställda är dock skyldiga att lämna revisorerna de&lt;br&gt;upplysningar som behövs för revisionsarbetet (9 kap. 10 § första stycket&lt;br&gt;KL). Det föreligger vidare en skyldighet för nämnderna och deras per-&lt;br&gt;sonal att ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera tillgångar och&lt;br&gt;ta del av räkenskaper och andra handlingar (9 kap. 10 § andra stycket&lt;br&gt;KL). Detsamma gäller för fullmäktigeberedningar (9 kap. 11 § KL).&lt;br&gt;Revisorerna anses också ha rätt att infordra yttranden och förklaringar&lt;br&gt;under den löpande granskningen från nämnder och fullmäktigebered-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förtroendevalda revisorerna skall ges initiativrätt i nämnder och Prop. 1998/99:66&lt;br&gt;fullmäktigeberedningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta fall kan man utgå ifrån att nämnderna eller fullmäktige-&lt;br&gt;beredningarna i eget intresse tar upp en fråga till behandling som&lt;br&gt;revisorerna funnit anledning ta upp. Det är dock inte alltid självklart att&lt;br&gt;så sker och att det sker inom rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en nämnd eller en fullmäktigeberedning skall vara&lt;br&gt;skyldig att behandla framställningar från revisorerna. Revisorerna bör&lt;br&gt;därför ges möjlighet att i nämnder och fullmäktigeberedningar väcka&lt;br&gt;ärenden som uppkommit med anledning av granskningen. Regeringen&lt;br&gt;föreslår sålunda att det införs en lagreglerad rättighet för revisorerna att i&lt;br&gt;nämnder och fullmäktigeberedningar väcka ärenden som uppkommit&lt;br&gt;med anledning av granskningen. En sådan rätt skall tillkomma både&lt;br&gt;revisionen kollektivt och varje enskild revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas rätt att närvara och delta i överläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nämnd får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, en annan&lt;br&gt;nämnd eller beredning, en anställd hos kommunen eller landstinget eller&lt;br&gt;en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för&lt;br&gt;att lämna upplysningar (6 kap. 19 § första stycket KL). Den som har&lt;br&gt;kallats till ett sammanträde får, om nämnden beslutar det, delta i över-&lt;br&gt;läggningarna men inte i besluten (6 kap. 19 § andra stycket KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige har möjlighet att besluta att en förtroendevald som inte är&lt;br&gt;ledamot eller ersättare i en viss nämnd permanent under en mandatperiod&lt;br&gt;skall få närvara vid nämndens sammanträden och delta i överlägg-&lt;br&gt;ningarna men inte i besluten (jfr 4 kap. 23 § första stycket KL). Full-&lt;br&gt;mäktiges beslut får även innefatta att den förtroendevalde skall ha rätt att&lt;br&gt;få sin mening antecknad i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktiges möjlighet att besluta om denna mer permanenta närvaro-&lt;br&gt;rätt i en nämnd är främst avsedd att tillämpas på sådana heltidssysselsatta&lt;br&gt;förtroendevalda med övergripande arbetsuppgifter som saknar ord-&lt;br&gt;förandeuppdrag, på minoritetsföreträdare och på ordförande i styrelsen&lt;br&gt;som inte är heltidssysselsatta (prop. 1990/91:117 s. 73 f.). I doktrinen har&lt;br&gt;angetts att man får utgå från att sådan mer permanent närvarorätt inte till-&lt;br&gt;erkänns förtroendevalda revisorer med tanke på deras speciella uppdrag&lt;br&gt;(se Paulsson, Riberdahl, Westerling: Kommunallagen, 1997, s. 181).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som bl.a. en ledamot eller ersättare i fullmäktige eller en&lt;br&gt;annan nämnd kan kallas till en nämnd för att lämna upplysningar anser&lt;br&gt;regeringen att en nämnd skall kunna kalla revisorerna till nämndens&lt;br&gt;sammanträde t.ex. när revisorerna väckt ett ärende i nämnden. Denna&lt;br&gt;närvarorätt skall således avse enstaka tillfallen när deras medverkan är&lt;br&gt;påkallad. Det föreslås således att en lagreglering sker i enlighet med&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Intern kontroll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelsen om styrelsens och de övriga&lt;br&gt;nämndernas ansvar för att verksamheten bedrivs på ett tillfreds-&lt;br&gt;ställande sätt tydliggörs så att det framgår att det är nämnderna själva&lt;br&gt;som ansvarar för att den interna kontrollen som utförs inom nämn-&lt;br&gt;derna är tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom ett tillägg till 6 kap. 7 kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: en övervägande andel av instanserna har tillstyrkt&lt;br&gt;eller har inte haft något att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen lör regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna ansvarar för att den interna kontrollen är tillfredsställande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall bl.a. besluta om mål och riktlinjer för verksamheten&lt;br&gt;(3 kap. 9 § kommunallagen, 1991:900, KL). Vidare skall fullmäktige&lt;br&gt;besluta om nämndernas organisation och verksamhetsformer. Styrelsen&lt;br&gt;har ett ansvar för att leda och samordna förvaltningen av kommunens&lt;br&gt;eller landstingets angelägenheter samt för att ha uppsikt över övriga&lt;br&gt;nämnders verksamhet (6 kap. 1 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndernas skall var och en inom sitt område se till att verksamheten&lt;br&gt;bedrivs i enlighet med gällande mål och riktlinjer som fullmäktige&lt;br&gt;bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten (6 kap. 7 §&lt;br&gt;KL). Vidare skall nämnderna se till att verksamheten bedrivs på ett i&lt;br&gt;övrigt tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således nämnderna själva och inte revisorerna som har ett&lt;br&gt;ansvar för att det finns en tillfredsställande intern kontroll. Däremot är&lt;br&gt;det revisorernas uppgift att pröva om bl.a. den kontroll som görs inom&lt;br&gt;nämnderna är tillräcklig och att den utformas på ett tillfredsställande sätt&lt;br&gt;(9 kap. 7 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas granskning av den interna kontrollen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte några föreskrifter om hur revisorernas granskning av den&lt;br&gt;kommunala verksamheten skall ske. Granskningen sker därför på olika&lt;br&gt;sätt i olika kommuner och landsting med utgångspunkt från den goda&lt;br&gt;revisionsseden. Såvitt avser redovisningskontrollema kan det ske genom&lt;br&gt;att revisorerna granskar t.ex. efterlevnaden av god redovisningssed,&lt;br&gt;ekonomisystemets in- och utrapporteringssystem, fakturahantering och&lt;br&gt;attestrutiner. När det gäller de administrativa kontrollerna kan reviso-&lt;br&gt;rerna granska t.ex. efterlevnaden av reglementen och delegations-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordningar, organisations- och funktionsbeskrivningar med dokumenterad Prop. 1998/99:66&lt;br&gt;ansvars- och befogenhetsfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den interna kontrollens innehåll, syfte...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet intern kontroll är inte definierat i kommunallagen. Med intern&lt;br&gt;kontroll avses dock i administrativa sammanhang dels nämndens bestäm-&lt;br&gt;melser om bl.a. fördelning av ansvar och befogenheter, dels systematiskt&lt;br&gt;ordnade interna kontroller av organisation, redovisningssystem och&lt;br&gt;administrativa rutiner. I propositionen Ny kommunallag (prop.&lt;br&gt;1990/91:117 s. 197) sägs att nämnderna själv far bestämma hur de&lt;br&gt;konkret skall se till att de får den information de behöver för att kunna&lt;br&gt;kontrollera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den interna kontrollen är att säkra en effektiv förvaltning&lt;br&gt;och att undvika att det begås allvarliga fel. En god intern kontroll skall&lt;br&gt;således bidra till att ändamålsenligheten i verksamheten stärks och att&lt;br&gt;den bedrivs effektivt och säkert med medborgarnas bästa for ögonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;...och utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom alla kommunala verksamheter föreligger viss risk för att händelser&lt;br&gt;kan inträffa som påverkar verksamheten och därmed orsakar kommuner&lt;br&gt;och landsting eller dess invånare ekonomisk eller annan skada. Interna&lt;br&gt;kontrollsystem måste därför utformas utifrån en helhetssyn på den kom-&lt;br&gt;munala verksamheten och med beaktande av risk- och väsentlighets-&lt;br&gt;aspekter. I denna bedömning ingår att göra en avvägning mellan det som&lt;br&gt;kan anses väsentligt och det är som är försumbart. Hänsyn får härvid tas&lt;br&gt;till betydelsen av verksamheten och vilka väsentliga fel som kan uppstå. I&lt;br&gt;revisionen bör därför särskild uppmärksamhet riktas på den interna&lt;br&gt;kontrollen i verksamhet av väsentlig storlek där det finns risk för fel eller&lt;br&gt;oegentligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett internt kontrollsystem som är anpassat till alla rutiner och orga-&lt;br&gt;nisationslösningar finns inte. Förutsättningarna för den interna kontrollen&lt;br&gt;förändras fortlöpande varför kontinuerlig utvärdering och förändring av&lt;br&gt;rutiner måste ske. Varje kontrollsystem måste anpassas efter verksam-&lt;br&gt;hetens art, omfattning, utrustning, personalresurser m.m. Vidare måste en&lt;br&gt;avvägning alltid göras mellan kostnaden för kontrollen och betydelsen av&lt;br&gt;de eventuella fel och brister som kontrollen avser att eliminera eller&lt;br&gt;minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för den interna kontrollen behöver förtydligas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vikten av en väl fungerande intern kontroll inom de kommunala nämn-&lt;br&gt;derna har under senare år kommit att uppmärksammas allt mer. Bl.a. har&lt;br&gt;Justitiekanslem (JK) i sin rapport Förstärkt skydd mot oegentligheter i&lt;br&gt;offentlig förvaltning (1997) understrukit betydelsen av tydliga och ända-&lt;br&gt;målsenliga kontrollsystem och särskilt framhållit vikten av den egna&lt;br&gt;interna kontrollen inom nämnder och styrelser. JK konstaterade att&lt;br&gt;ansvaret ligger på styrelsen och nämnderna och att kommunallagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler på området behöver förtydligas och preciseras. Sammantaget&lt;br&gt;menar JK i sin rapport, att förändringarna av styrsystemen i den&lt;br&gt;offentliga sektorn innebär, att nya krav ställs både i fråga om&lt;br&gt;myndighetens egen kontroll av verksamheten och på de granskande och&lt;br&gt;utvärderande organ som har till uppgift att kontrollera att verksamheten&lt;br&gt;bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det vara en brist i den nuvarande lagstiftningen att&lt;br&gt;nämndernas ansvar för den interna kontrollen inte klart kan utläsas av&lt;br&gt;lagtexten. Det bör direkt av lagtexten framgå att, även om det är styrelsen&lt;br&gt;som har ett övergripande ansvar för att utforma en övergripande organi-&lt;br&gt;sation för den interna kontrollen, så har varje nämnd ett ansvar för den&lt;br&gt;interna kontrollen av nämndens verksamhet. Regeringen föreslår därför&lt;br&gt;att ett sådant förtydligande görs i 6 kap. 7 § första stycket kommunal-&lt;br&gt;lagen. Någon ytterligare reglering av styrelsens övergripande ansvar för&lt;br&gt;den interna kontrollen är enligt regeringens mening inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Årsredovisning och ansvarsfrihet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Tidigareläggning av överlämnande av årsredo-&lt;br&gt;visningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Årsredovisningen skall lämnas över till full-&lt;br&gt;mäktige och revisorerna snarast möjligt och senast den 15 april året&lt;br&gt;efter det år som redovisningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomfors genom en ändring i 8 kap. 17 S kommunal-&lt;br&gt;lagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har inte något att erinra mot forslaget, däribland de flesta kommuner och&lt;br&gt;landsting. Några av de remissinstanser som ställer sig positiva till&lt;br&gt;förslaget, däribland Östersunds och Övertorneå kommuner, Kalmar,&lt;br&gt;Jämtlands och Västerbottens läns landsting, anser att kraven kan ställas&lt;br&gt;högre och att lämnandet av årsredovisningen kan ske ännu tidigare.&lt;br&gt;Mullsjö kommun avstyrker forslaget och anger att frågan inte bör&lt;br&gt;lagregleras. Umeå kommun avstyrker förslaget om tidigareläggning av&lt;br&gt;årsredovisning med hänsyn till att förslaget inte går att infria utan ökade&lt;br&gt;insatser. Kumla kommun ifrågasätter värdet av förslaget då det avgörande&lt;br&gt;är vid vilken tidpunkt årsredovisningen behandlas i fullmäktige. Malmö&lt;br&gt;kommun anger att det kan vara svårt genomdriva att årsredovisning&lt;br&gt;lämnas vid en tidigare tidpunkt vid sådana bolag där kommunen inte är&lt;br&gt;majoritetsägare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för överlämnande av årsredovisning i dag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall lämnas över till fullmäktige och revisorerna&lt;br&gt;snarast möjligt och senast den 1 juni året efter det år som redovisningen&lt;br&gt;avser (8 kap. 17 § kommunallagen, 1991:900, KL). Fullmäktige skall vid&lt;br&gt;ett sammanträde före utgången av året efter det år som revisionen avser&lt;br&gt;besluta om ansvarsfrihet beviljas eller vägras (9 kap. 16 § KL). Fullmäk-&lt;br&gt;tige får bestämma att allmänheten får ställa frågor om årsredovisningen&lt;br&gt;vid ett fullmäktigesammanträde (8 kap. 20 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidgareläggning leder till bättre underlag för planering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambandet mellan årsredovisning, revision och dechargebehandling, dvs.&lt;br&gt;frågan om ansvarsfrihet, leder till att det är viktigt att årsredovisningen&lt;br&gt;lämnas till revisorerna i så god tid att de hinner genomfora sitt gransk-&lt;br&gt;ningsarbete och lämna revisionsberättelsen innan fullmäktige senast skall&lt;br&gt;behandla frågan om ansvarsfrihet. En sådan behandling bör ske innan&lt;br&gt;fullmäktige fastställer budgeten för andra året efter redovisningsåret&lt;br&gt;vilket skall ske före november månads utgång (8 kap. 8 § KL, prop.&lt;br&gt;1990/91:117 s. 216). Detta är bakgrunden till bestämmelsen att årsredo-&lt;br&gt;visningen skall lämnas över till fullmäktige och revisorerna snarast&lt;br&gt;möjligt och senast den 1 juni året efter det år som redovisningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas årsredovisningen sent leder detta till att fullmäktiges&lt;br&gt;dechargebehandling ofta dröjer och att diskussionen om det ekonomiska&lt;br&gt;och verksamhetsmässiga resultatet sker flera månader efter det att verk-&lt;br&gt;samhetsåret avslutats. En årsredovisning som lämnas tidigare kan på ett&lt;br&gt;bättre sätt än i dag ligga till grund för ställningstaganden om verksamhet&lt;br&gt;och ekonomi innevarande och kommande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för överlämnandet av årsredovisningen bör tidigareläggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt aktiebolagslagen (1975:1385) skall ordinarie bolagsstämma hållas&lt;br&gt;inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår. Vid bolags-&lt;br&gt;stämman skall såväl årsredovisningen som frågan om ansvarsfrihet för&lt;br&gt;styrelseledamöterna som verkställande direktören behandlas. Det är&lt;br&gt;vanligt förekommande att bolagsstämma hålls under någon av vårmåna-&lt;br&gt;dema mars till maj. Detta gäller även stora börsnoterade bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte ovanligt att de kommunala årsredovisningarna överlämnas&lt;br&gt;till fullmäktige och revisorerna kort tid före den 1 juni med hänsyn till att&lt;br&gt;de kommunala företagens årsredovisningar inte är klara tidigare. Det är&lt;br&gt;dock upp till varje enskild kommun och enskilt landsting att i egenskap&lt;br&gt;av ägare genom t.ex. ägardirektiv styra tidpunkten för företagens upprät-&lt;br&gt;tande av årsredovisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 1 § lagen om kommunal redovisning (1997:614) skall&lt;br&gt;kommuner och landsting upprätta en delårsrapport vid minst ett tillfälle&lt;br&gt;under året. Detta borde enligt regeringens bedömning underlätta arbetet&lt;br&gt;med bokslutet och därmed göra det möjligt att påskynda hanteringen av&lt;br&gt;årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening även viktigt att årsredovisningen&lt;br&gt;lämnas till revisorerna i så god tid att de hinner genomföra sitt gransk-&lt;br&gt;ningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att kommuner och landsting på samma sätt som&lt;br&gt;bl.a. stora börsnoterade företag bör kunna klara att färdigställa sina&lt;br&gt;årsredovisningar under början av året. Så sker redan i dag i flera kom-&lt;br&gt;muner och landsting vilka har såväl helägda som delägda företag.&lt;br&gt;Tidpunkten för när ett överlämnande av årsredovisning senast skall till&lt;br&gt;fullmäktige och revisorerna bör därför kunna tidigareläggas utan att detta&lt;br&gt;medför några stora svårigheter för kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således att tidpunkten för överlämnande av&lt;br&gt;årsredovisning tidigareläggs och att årsredovisningen lämnas till fullmäk-&lt;br&gt;tige och revisorerna snarast möjligt och senast den 15 april året efter det&lt;br&gt;år som redovisningen avser. Vissa kommuner och landsting kan behöva&lt;br&gt;tid för att anpassa sig till denna tidigareläggning av tidpunkten för&lt;br&gt;överlämnande av årsredovisningen. Det föreslås därför övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser som innebär att det blir möjligt att även under år 2000&lt;br&gt;överlämna årsredovisningen till fullmäktige och revisorerna vid den tid-&lt;br&gt;punkt som gäller i dag, dvs. senast den 1 juni året efter det år som redo-&lt;br&gt;visningen avser. Frågan om övergångsbestämmelser behandlas vidare i&lt;br&gt;avsnitt 16.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Tidigareläggning av beslut i fråga om ansvarsfrihet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fullmäktige skall före utgången av juni månad&lt;br&gt;året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet beviljas&lt;br&gt;eller vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom en ny paragraf, 5 kap. 25 a § kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förutom&lt;br&gt;avseende bestämmelsens placering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har inte något att erinra mot förslaget. Flera instanser säger att det är&lt;br&gt;viktigt att fullmäktige behandlar alla revisionsrapporter vid samma till-&lt;br&gt;fälle oavsett associationsform.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för behandling av frågan om ansvarsfrihet i dag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall varje år avge en berättelse med redogörelse för resul-&lt;br&gt;tatet av den revision som avser verksamheten under det föregående&lt;br&gt;budgetåret (9 kap. 14 § kommunallagen, KL). Fullmäktige skall vid ett&lt;br&gt;sammanträde före utgången av året efter det år som revisionen avser&lt;br&gt;besluta om ansvarsfrihet beviljas eller vägras (9 kap. 16 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidgareläggning möjliggör en aktuell diskussion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stärka revisorernas ställning är det viktigt att verka för att&lt;br&gt;diskussionen om revisorernas iakttagelser av kommunens eller lands-&lt;br&gt;tingets ekonomi och verksamhet sker med en så god aktualitet som&lt;br&gt;möjligt. Om fullmäktiges dechargebehandling dröjer leder det till att&lt;br&gt;diskussionen om det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet sker&lt;br&gt;flera månader efter det att verksamhetsåret avslutats. Ett tidigareläggande&lt;br&gt;av dechargebehandlingen möjliggör därför en aktuell och relevant&lt;br&gt;diskussion. Det kan också utgöra att bra underlag för revisorernas plane-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring av årets granskningsverksamhet En tidigareläggning kan också Prop. 1998/99:66&lt;br&gt;stimulera allmänhetens intresse av att delta och ställa frågor på full-&lt;br&gt;mäktiges sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för dechargebehandlingen bör tidigareläggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambandet mellan årsredovisning, revision och dechargebehandling&lt;br&gt;förutsätter att överlämnandet av årsredovisningen till revisorerna&lt;br&gt;tidigareläggs. Detta har föreslagits i avsnitt 10.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tidigareläggning av dechargedebatten får inte leda till att tidpunkten&lt;br&gt;för fullmäktiges dechargebehandling sätts alltför snart efter överlämnan-&lt;br&gt;de av årsredovisningen så att revisorerna inte hinner genomföra sitt&lt;br&gt;granskningsarbete. Revisorerna måste fa så god tid på sig att de kan&lt;br&gt;genomföra en meningsfull granskning av årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja aktualiteten i diskussionen om årsredovisningen och den&lt;br&gt;åtföljande dechargedebatten föreslås därför att årsredovisningen skall&lt;br&gt;lämnas till fullmäktige och revisorerna snarast möjligt och senast den&lt;br&gt;15 april året efter det år som redovisningen avser och att fullmäktige före&lt;br&gt;utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser skall&lt;br&gt;besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller ej (jfr förslagen i 8 kap. 17 §&lt;br&gt;respektive 5 kap. 25 a §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa kommuner och landsting kan behöva tid för att anpassa sig till&lt;br&gt;denna tidigareläggning av tidpunkten dechargebehandlingen. Det föreslås&lt;br&gt;därför övergångsbestämmelser som innebär att det blir möjligt att hålla&lt;br&gt;fullmäktiges sammanträde för behandling av fråga om ansvarsfrihet vid&lt;br&gt;den tidpunkt som gäller i dag, dvs. senast före utgången av december år&lt;br&gt;2000. Frågan om övergångsbestämmelser behandlas vidare i avsnitt 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen i kommuner och landsting skall bestå bl.a. av en&lt;br&gt;sammanställd redovisning som omfattar även kommunal verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs genom annan juridisk person (3 kap. 2 § och 8 kap. 2 § lagen om&lt;br&gt;kommunal redovisning, 1997:614). Härigenom görs det möjligt för de&lt;br&gt;förtroendvalda revisorerna att granska “kommunkoncemen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekmannarevisorernas granskningsrapporter skall lämnas till bolagets&lt;br&gt;styrelse senast tre veckor före bolagsstämman. Den skall hållas till-&lt;br&gt;gänglig och sändas till aktieägare samt läggas fram på bolagsstämman&lt;br&gt;(11 kap. 14 och 15 §§ aktiebolagslagen 1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte något krav vare sig i kommunallagen eller i aktiebolags-&lt;br&gt;lagen på att fullmäktige skall behandla granskningsrapporter från lek-&lt;br&gt;mannarevisorema. En kommun eller ett landsting har såsom aktieägare&lt;br&gt;att ta ställning till dessa granskningsrapporter liksom till de revisions-&lt;br&gt;berättelser som ett bolags revisorer lämnar. Behandlingen av revisions-&lt;br&gt;berättelser och granskningsrapporter rörande kommunala företag sker på&lt;br&gt;olika sätt i olika kommuner och landsting. Det skall enligt regeringens&lt;br&gt;mening även fortsättningsvis ankomma på varje enskild kommun och&lt;br&gt;landsting att bestämma hur behandlingen skall ske av dessa frågor. Kom-&lt;br&gt;muner och landsting kan i egenskap av ägare genom t.ex. ägardirektiv&lt;br&gt;styra tidpunkten för överlämnande av granskningsrapporter och revi-&lt;br&gt;sionsberättelser för företag. Arbetet kommer enligt regeringens bedöm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning att underlättas av den samordnade revision som blir möjlig genom&lt;br&gt;det personsamband som föreslås i avsnitt 13.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Revisionsuppgiften&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Precisering av revisionsuppgiften&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Revisorerna skall i den omfattning som följer&lt;br&gt;av god revisionssed årligen granska all verksamhet som bedrivs inom&lt;br&gt;nämndernas verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom ett tillägg i 9 kap. 9 § kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker eller har inte haft något att erinra mot förslaget. Några av de&lt;br&gt;instanser som är positiva till förslaget, däribland Enköpings,&lt;br&gt;Surahammars och Luleå kommuner, anger att förslaget bör preciseras.&lt;br&gt;Några instanser, däribland Samhällsvetenskapliga fakulteten vid&lt;br&gt;Göteborgs universitetet och Kumla kommun, ifrågasätter eller ställer sig&lt;br&gt;tveksamma till förslaget. Samhällsvetenskapliga fakulteten anser att&lt;br&gt;preciseringen är överflödig med hänsyn till att det ankommer på&lt;br&gt;revisorerna att välja område samtidigt som det är en självklarhet att&lt;br&gt;revisionen i någon mening omfattar hela den kommunal verksamheten&lt;br&gt;och ekonomin. Riksrevisionsverket (RRV) och Revisorsnämnden av-&lt;br&gt;styrker förslaget och menar att det enligt god revisionssed skall vara&lt;br&gt;yrkesmässigt oberoende revisorers bedömning av väsentlighet och risk&lt;br&gt;som skall styra granskningen och att den nuvarande regleringen därför&lt;br&gt;bör behållas. Svenska Kommunförbundet avstyrker förslaget då det inte&lt;br&gt;ger reella förutsättningar för en bättre och effektivare granskning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Granskningens omfattning i dag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall granska all kommunal verksamhet som bedrivs i nämn-&lt;br&gt;der och fullmäktigeberedningar i den omfattning som följer av god revi-&lt;br&gt;sionssed (9 kap. 7 och 9 §§ kommunallagen, 1991:900, KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagens behandlingen av propositionen Ny kommunallag&lt;br&gt;(prop. 1990/91:117) gjordes ett förtydligande i anslutning till regeringens&lt;br&gt;förslag om att granskningsarbetet skall ske i den omfattning som följer av&lt;br&gt;god revisionssed. Konstitutionsutskottet uttalade att god revisionssed inte&lt;br&gt;är ett en gång för alltid fastslaget begrepp utan det förändras över tiden.&lt;br&gt;Vidare menade utskottet att det är väsentligt att det tillämpas på ett sätt&lt;br&gt;som tar hänsyn till den kommunala sektorns särart, bl.a. att kommunal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revision utövas av förtroendevalda revisorer och under offentlig insyn&lt;br&gt;(bet. 1990/91 :KU38 s.80).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God revisionssed i kommunal verksamhet förutsätts således&lt;br&gt;kontinuerligt växa fram genom ett samspel mellan revisionsteori,&lt;br&gt;revisionspraktik och lagstiftning samt med den kommunala särarten i&lt;br&gt;förgrunden. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har&lt;br&gt;som vägledning för de förtroendevalda revisorerna i kommuner och&lt;br&gt;landsting i skriften God revisionssed i kommunal verksamhet (1995)&lt;br&gt;redovisat sin syn på god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förbundens skrift anges att det i begreppet god revisionssed ligger att&lt;br&gt;samtliga delar av det kommunala verksamhetsområdet skall beröras av&lt;br&gt;den årliga granskningen (jfr skriftens avsnitt 2.3). Dock anges inte hur&lt;br&gt;omfattande granskningen skall vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär således i praktiken att det är revisorernas egen bedömning&lt;br&gt;av förhållandena i det enskilda fallet som ytterst far avgöra omfattningen&lt;br&gt;av den granskning som skall ske. Granskningens omfattning kan därför&lt;br&gt;variera mellan kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precisering av revisionsuppgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundförutsättning för en tillförlitlig kommunal revision, och ytterst,&lt;br&gt;en effektiv kommunal verksamhet, är enligt regeringens mening att&lt;br&gt;samtliga delar av det kommunala verksamhetsområdet årligen blir&lt;br&gt;föremål för revisorernas granskning. Fullmäktiges ansvarsprövning sker&lt;br&gt;årligen och avser all verksamhet. Prövningen grundas på revisions-&lt;br&gt;berättelsen. Berörs inte den kommunala verksamheten i dess helhet på&lt;br&gt;något sätt av den årliga granskningen betyder det att fullmäktiges beslut i&lt;br&gt;ansvarsfrihetsfrågan i praktiken grundas på ett ofullständigt underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan varken anses rimligt eller vara förenligt med god revisionssed&lt;br&gt;om viss eller vissa delar av en verksamhet granskas enbart någon gång&lt;br&gt;under en mandatperiod. I någon mån måste verksamheten bli föremål för&lt;br&gt;en årlig granskning om än av i vissa avseenden övergripande art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det vara viktigt att det i lagen anges en miniminivå&lt;br&gt;för granskningens periodicitet. För att i lag klargöra att granskningen&lt;br&gt;skall ske årligen föreslås därför att bestämmelsen om revisorernas&lt;br&gt;uppgifter preciseras i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Revisorernas ekonomiska resurser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon lagreglering behövs inte av de&lt;br&gt;ekonomiska resurserna till förtroendevalda revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte något&lt;br&gt;att erinra mot utredningens bedömning. Av dessa anser några instanser,&lt;br&gt;däribland Enköpings, Växjö, Simrishamns, Strömstads och Östersunds&lt;br&gt;kommuner, Östergötlands och Värmlands läns landsting, Starev och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komrev AB, att preciseringen av revisionsuppgiften kan leda till ökade&lt;br&gt;kostnader för revisionen. Vissa av dessa instanser förordar att det bör&lt;br&gt;lagregleras att revisorernas budget skall beredas av fullmäktige eller ett&lt;br&gt;av fullmäktige tillsatt beredningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillräckliga ekonomiska resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lagreglerat krav på årlig revision av all verksamhet innebär att&lt;br&gt;revisorernas resurser behöver dimensioneras så att en sådan revision går&lt;br&gt;att genomföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken på anslaget till revisionen varierar i dag mellan kommunerna&lt;br&gt;och mellan landstingen. Anslagets storlek är inte bara beroende av vilken&lt;br&gt;storlek en kommun eller ett landstinget har. Anslagsbehovet för en och&lt;br&gt;samma kommun eller landsting är inte heller statiskt utan varierar över&lt;br&gt;tiden. Frågan om revisionen har tillräckliga ekonomiska resurser far&lt;br&gt;således bedömas utifrån de skilda förutsättningar som råder på olika håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnadsökningar som en årlig revision i vissa fall skulle kunna&lt;br&gt;medföra kan enligt regeringens bedömning, åtminstone på sikt, antas&lt;br&gt;uppvägas av de effektivitetsvinster som går att göra i en organisation&lt;br&gt;med god kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oberoende beredning av revisorernas budget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting skall varje år upprätta en budget för nästa&lt;br&gt;kalenderår (8 kap. 4 § KL). Förslag till budget upprättas av styrelsen och&lt;br&gt;antas av fullmäktige (8 kap. 6 och 8 §§ KL). I kommuners och landstings&lt;br&gt;budget ingår revisorernas budget. Det har i olika sammanhang, även av&lt;br&gt;några remissinstanser, framförts att revisorernas budget bör beredas&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens uppfattning av stor vikt för revisorernas&lt;br&gt;oberoende ställning att beredningen av deras budget är objektiv. Detta&lt;br&gt;angavs även i förarbeten till den tidigare gällande kommunallagen (se&lt;br&gt;SOU 1974: 99 s. 341). Det ansåg även Kommunrevisionsutredningen i&lt;br&gt;betänkandet Den kommunala revisionen (SOU 1998:71 s. 78) och&lt;br&gt;förordade att budgetberedningen skulle ske av fullmäktiges presidium&lt;br&gt;eller i ett av fullmäktige tillsatt beredningsorgan. Det är också enligt&lt;br&gt;regeringens mening viktigt att resurserna är sådana att revisionsarbetet&lt;br&gt;kan bli effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets förslag till&lt;br&gt;revisionsreglemente anges att det kan vara lämpligt att fullmäktige utser&lt;br&gt;en särskild budgetberedning för revisionsanslaget för att markera&lt;br&gt;revisionens oberoende ställning. Detta tillämpas av vissa kommuner och&lt;br&gt;landsting på så sätt att revisorernas budget inte bereds av styrelsen utan&lt;br&gt;av ett särskilt organ. Detta organ är t.ex. fullmäktiges presidium eller ett&lt;br&gt;särskilt av fullmäktige tillsatt beredningsorgan, bestående av fullmäktige-&lt;br&gt;ledamöter, svarar för budgetberedningen av revisionsanslaget i stället för&lt;br&gt;styrelsen. Enligt regeringens mening kan detta vara en lämplig ordning.&lt;br&gt;Det är dock kommunstyrelsens ansvar att se till att förslaget från en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan budgetberedning ingår som en del av det samlade forslaget till Prop. 1998/99:66&lt;br&gt;budget som fullmäktige skall ta ställning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Rätten till upplysningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den rätt som revisorerna har till upplysningar&lt;br&gt;av styrelsen, övriga nämnder och fullmäktigeberedningar skall&lt;br&gt;omfatta även de enskilda förtroendevalda i dessa organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom ett tillägg i 9 kap. 12 § kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har varit positiva eller inte&lt;br&gt;haft något att erinra mot förslaget. Norbergs kommun menar att förslaget&lt;br&gt;bör kompletteras med att upplysningarna skall lämnas med skäligt råd-&lt;br&gt;rum. Mora kommun förordar att förslaget skärps genom någon form av&lt;br&gt;disciplinär åtgärd när uppgifterna uppsåtligen undanhålls eller när upp-&lt;br&gt;gifterna vägras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Upplysningsskyldigheten i dag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 9 kap. 10 § kommunallagen (1991:900, KL) framgår att nämnderna&lt;br&gt;och de anställda är skyldiga att lämna upplysningar till revisorerna.&lt;br&gt;Revisorerna har dessutom en rätt att enligt samma lagrum inventera&lt;br&gt;nämndernas tillgångar liksom att ta del av deras räkenskaper och andra&lt;br&gt;handlingar som berör verksamheten. Skyldigheten att till revisorerna&lt;br&gt;lämna uppgifter om verksamheten gäller också för fullmäktigebered-&lt;br&gt;ningar (9 kap. 11 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningsskydigheten behöver förtydligas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lagtextens utformning har i tillämpningen givit upphov&lt;br&gt;till oklarheter om huruvida upplysningsskyldigheten enbart gäller kollek-&lt;br&gt;tivt för nämnden eller om det också gäller en individuell upplysnings-&lt;br&gt;skyldighet för den enskilde ledamoten i nämnden. Denna oklarhet har&lt;br&gt;ibland fått otillfredsställande följder. Det har sålunda hänt att enskilda&lt;br&gt;nämndledamöter vägrat lämna upplysningar och hänvisat revisorerna till&lt;br&gt;att rikta sin begäran om upplysningar till nämnden som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är otillfredsställande att det råder en oklarhet när det gäller reviso-&lt;br&gt;rernas möjligheterna att fa upplysningar direkt från t.ex. en ordförande&lt;br&gt;eller en nämndledamot. Den nuvarande regeln om upplysningsskyldighet&lt;br&gt;i 9 kap. 9 § kommunallagen behöver därför förtydligas i detta avseende.&lt;br&gt;Regeringen anser dock inte att det finns skäl att, som någon remiss-&lt;br&gt;instans sagt, reglera att uppgifter skall lämnas utan skäligt rådrum. Att så&lt;br&gt;skall ske far anses ligga i sakens natur. Det finns inte heller skäl att införa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler om disciplinära åtgärder i händelse av undanhållande av uppgift Prop. 1998/99:66&lt;br&gt;och liknande situationer. Regeringen utgår ifrån att nämnderna lämnar de&lt;br&gt;upplysningar som revisorerna efterfrågar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Samordnad revision mellan kommunen och&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;landstinget samt dess foretag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Personsamband mellan lekmannarevisorema och de&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;förtroendevalda revisorerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Någon av de förtroendevalda revisorerna&lt;br&gt;eller revisorsersättama som valts för granskning av nämndernas&lt;br&gt;verksamhet skall alltid utses till lekmannarevisor i ett aktiebolag där&lt;br&gt;kommunen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga&lt;br&gt;aktier. Till revisor i de stiftelser som kommunen eller landstinget&lt;br&gt;bildar ensam skall alltid utses någon av de revisorer eller&lt;br&gt;revisorsersättare som valts för granskning av nämndernas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens eller landstingets revisorer skall genom de&lt;br&gt;lekmannarevisorer eller de revisorer som utses enligt 3 kap. 17 eller&lt;br&gt;18 § kommunallagen (1991:900) granska företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekmannarevisoremas granskningsrapporter skall bifogas de för-&lt;br&gt;troendevaldas revisorernas revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen genomförs genom tillägg i 3 kap. 17 § samt 9 kap. 9 och&lt;br&gt;16 §§ kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förutom vissa lagtekniska justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans, förutom Botkyrka kommun&lt;br&gt;har avstyrkt förslaget. Botkyrka kommun förordar att varje kommun&lt;br&gt;själv skall få avgöra vem som skall väljas som lekmannarevisor i ett&lt;br&gt;kommunalt bolag och att förslaget inskränker den kommunala&lt;br&gt;självstyrelsen. Flera instanser, däribland Enköpings, Gotlands, Göteborgs&lt;br&gt;och Surahammars kommun, Kalmar, Värmlands och Västerbottens läns&lt;br&gt;landsting samt Starev, anger att lekmannarevisorema i de kommunala&lt;br&gt;företaget bör ges samma rätt att använda sakkunnigt biträde som&lt;br&gt;förtroendevalda revisorer i kommuner och landsting. Några instanser,&lt;br&gt;däribland Strömstads, och Ljusdals kommuner, anser att kretsen som kan&lt;br&gt;väljas till lekmannarevisorer bör begränsas till de ordinarie revisorerna.&lt;br&gt;Några instanser, däribland Mora, Luleå och Övertorneå kommuner, anför&lt;br&gt;att det bör klarläggas om det är kommunen eller det kommunala företaget&lt;br&gt;som skall bära kostnaderna för de förtroendevalda revisorerna i företaget.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet anger att det råder bristande kongruens&lt;br&gt;mellan kommunallagen och aktiebolagslagen och att upplysningsskyldig-&lt;br&gt;heten avser ett större område än vad den kommunala revisionen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Auktoriserade och godkända revisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förtroendevalda revisorerna granskar enligt 9 kap. 7 och 9 §§&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900, KL), i den omfattning som framgår av god&lt;br&gt;revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom nämndernas och&lt;br&gt;fullmäktigeberedningamas verksamhetsområden. Verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs i kommunala foretag ligger emellertid utanför de förtroendevalda&lt;br&gt;revisorernas ansvar och befogenhet. De kommunala företagen omfattas i&lt;br&gt;stället av revision enligt den lagstiftning som gäller för respektive&lt;br&gt;företagsform, t.ex. aktiebolagslagen (1975:1385, ABL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen ställs det, till skillnad mot vad&lt;br&gt;som gäller enligt kommunallagen, uttryckliga krav på att revisionen&lt;br&gt;utförs av personer med särskild kompetens. Således kan endast den som&lt;br&gt;är auktoriserad eller godkänd revisor revidera ett aktiebolag. Detta krav&lt;br&gt;har sin bakgrund i de krav som EG-rätten ställer genom det s.k. revisors-&lt;br&gt;direktivet, men även mot bakgrunden av det allmännas intresse av en&lt;br&gt;kvalificerad revision som åtgärd mot den ekonomiska brottsligheten och&lt;br&gt;skattefusk (jfr prop. 1981/82:171 s. 8, prop. 1994/95:152 s. 44 och prop.&lt;br&gt;1997/97:99).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på att utse auktoriserade eller godkända revisorer gäller obe-&lt;br&gt;roende av vem som är ägare till aktiebolaget. Detta gäller således även&lt;br&gt;när det är kommuner eller landsting som är ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekmannarevision i kommunala företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om kommunala företag finns i 3 kap. kommunallagen. Syftet med&lt;br&gt;reglerna är bl.a. att tydliggöra kommunens roll som ägare, betona vikten&lt;br&gt;av offentlig insyn och motverka kompetensöverskridanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 16 § kommunallagen regleras bl.a. förutsättningarna för att&lt;br&gt;lägga ut kommunal verksamhet på kommunala företag, dvs. ett&lt;br&gt;aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 17 § första stycket 2 kommunallagen föreskrivs att fullmäktige&lt;br&gt;skall utse minst en revisor i ett helägt aktiebolag. Av förarbetena framgår&lt;br&gt;att avsikten med denna bestämmelse är att den revision som föreskrivs i&lt;br&gt;aktiebolagslagen skall kompletteras med en förtroendemannarevision. I&lt;br&gt;propositionen Ny kommunallag (prop. 1990/91:117 s. 127) uttalades att&lt;br&gt;syftet med förtroendemannarevisionen är att de kommunala företagen&lt;br&gt;skall granskas ur ett kommunalrättsligt perspektiv, dvs. företagets verk-&lt;br&gt;samhet skall utvärderas mot bakgrund av det kommunala ändamålet. I&lt;br&gt;den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen ställs det uttryckliga krav på att&lt;br&gt;revisionen utförs av personer med särskild kompetens dvs. auktoriserad&lt;br&gt;eller godkänd revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om ett företag där kommunen eller landstinget bestämmer&lt;br&gt;tillsammans med någon annan, skall fullmäktige enligt 3 kap. 18 §&lt;br&gt;kommunallagen i varje enskilt fall utifrån vad som är rimligt med hänsyn&lt;br&gt;till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt&lt;br&gt;tillse att den juridiska personen blir bunden av de villkor som avses i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 § kommunallagen. Detsamma gäller om en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting tillsammans med någon annan bildar en stiftelse for en&lt;br&gt;kommunal angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det forhållandet att någon enligt 3 kap. 17 eller 18 § kommunallagen&lt;br&gt;av fullmäktige utsetts att vara revisor i ett kommunägt aktiebolag innebär&lt;br&gt;inte att den personen utan vidare kan vara revisor i aktiebolaget med de&lt;br&gt;befogenheter och skyldigheter som en revisor har enligt aktiebolags-&lt;br&gt;lagen. Det fordras också att han eller hon har utsetts till revisor enligt&lt;br&gt;aktiebolagslagens regler, dvs. antingen genom val på bolagsstämman&lt;br&gt;eller genom bestämmelser i bolagsordningen. Denna revisor omfattas då i&lt;br&gt;sin granskning av aktiebolagslagens regler och har ingen skyldighet eller&lt;br&gt;rättighet att samordna revisionen mellan kommunen och bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekmannarevision i aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1999 kan endast den som är auktoriserad eller&lt;br&gt;godkänd revisor vara revisor i aktiebolag. Det är dock möjligt att även&lt;br&gt;utse s.k. lekmannarevisorer (prop. 1997/98:99, bet. 1997/98:LU26, rskr.&lt;br&gt;1997/98:257).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om lekmannarevisorer ger kommuner och landsting&lt;br&gt;en möjlighet att även i fortsättningen upprätthålla en granskning av hel-&lt;br&gt;ägda kommunala aktiebolag genom att fullmäktige kan utse lekmanna-&lt;br&gt;revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lekmannarevisor omfattas i huvudsak av samma allmänna kom-&lt;br&gt;petenskrav och jävsbestämmelser som en revisor. Den som är underårig&lt;br&gt;eller i konkurs eller har fatt näringsförbud eller har en förvaltare enligt 11&lt;br&gt;kap. 7 § foräldrabalken kan inte vara lekmannarevisor (11 kap. 10 §&lt;br&gt;ABL). Vidare gäller ett antal bestämmelser om jäv som förhindrar att den&lt;br&gt;som på något angivet sätt står bolaget nära är lekmannarevisor i bolaget&lt;br&gt;(11 kap. 11 § ABL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekmannarevisom skall enligt 11 kap. 4 § aktiebolagslagen granska att&lt;br&gt;aktiebolagets ändamål följs, att verksamheten sköts på ett från ekonomisk&lt;br&gt;synpunkt tillfredsställande sätt och att den kontroll som görs inom före-&lt;br&gt;taget är tillräcklig. Granskningen skall ske enligt god sed vid detta slag&lt;br&gt;av granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lekmannarevisor har samma rätt till insyn och information som en&lt;br&gt;auktoriserad eller godkänd revisor. Detta medför att lekmannarevisom&lt;br&gt;har samma tystnadsplikt om aktiebolagets angelägenheter som en revisor&lt;br&gt;(10 kap. 37 § och 11 kap. 17 § ABL). En lekmannarevisor far anlita&lt;br&gt;biträde i samma utsträckning som en revisor. En lekmannarevisor far&lt;br&gt;däremot inte underteckna en revisionsberättelse utan skall redovisa resul-&lt;br&gt;tatet av granskningen i en egen granskningsrapport (11 kap. 6 och 7 §§&lt;br&gt;ABL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt för företagens revisorer och lekmannarevisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De aktiebolagsrättsliga reglerna innehåller som nämnts regler om&lt;br&gt;tystnadsplikt för revisorer. En lekmannarevisor har samma tystnadsplikt&lt;br&gt;som en revisor. En revisor eller en lekmannarevisor får således inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till aktieägare eller&lt;br&gt;andra, om det kan vara till skada för bolaget. Tystnadsplikten är dock&lt;br&gt;inskränkt i vissa avseenden. En revisor eller en lekmannarevisor är bl.a.&lt;br&gt;skyldig att till stämman lämna alla upplysningar som den begär, om det&lt;br&gt;inte skulle leda till väsentligt förfång för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om tystnadsplikt innebär således att revisorer och&lt;br&gt;lekmannarevisorer i företag är förhindrade att till de förtroendevalda&lt;br&gt;revisorerna i den kommun eller det landsting som äger eller har&lt;br&gt;motsvarande inflytande över företaget lämna uppgifter som kan skada&lt;br&gt;företaget. Sådana uppgifter kan vara affärshemligheter av teknisk,&lt;br&gt;ekonomisk eller annan art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala revisionen behöver samordnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare tid har det nuvarande systemet med förtroendemannarevision i&lt;br&gt;kommunal verksamhet kommit att ifrågasättas i en rad hänseenden. Flera&lt;br&gt;utredningar har under 1990-talet pekat på behovet av en samlad översyn&lt;br&gt;av den kommunala revisionen. Senast har detta behov understrukits av&lt;br&gt;Justitiekanslem (JK) i rapporten Förstärkt skydd mot oegentligheter i&lt;br&gt;offentlig förvaltning, som överlämnades till regeringen i böljan av mars&lt;br&gt;1997. JK underströk bl.a. behovet av en översyn av den kommunala&lt;br&gt;revisionen samt att det vid en sådan översyn borde uppmärksammas hur&lt;br&gt;den kommunala revisionen och revisionen av kommunala bolag skall&lt;br&gt;kunna samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendemannarevision - en viktig del av den lokala demokratin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med kommunal förtroendemannarevision har en gammal tradi-&lt;br&gt;tion. Det är ett av fullmäktiges viktigaste instrument för att kontrollera&lt;br&gt;den kommunala verksamheten. Den utgör därför en väsentlig del i det&lt;br&gt;lokaldemokratiska systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hög effektivitet och kompetens i den granskning som de förtroende-&lt;br&gt;valda revisorerna utför är en grundläggande förutsättning för med-&lt;br&gt;borgarnas förtroende för att kommunal verksamheten bedrivs på ett&lt;br&gt;effektivt och rättssäkert sätt. För att medborgarna även fortsättningsvis&lt;br&gt;skall ha ett förtroende för att så sker, behöver förtroendemannarevisionen&lt;br&gt;stärkas på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala företagen — en viktig del av den kommunala “koncernen ’’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma kommunalrättsliga begränsningar och principer som styr kom-&lt;br&gt;munal verksamhet som bedrivs i förvaltningsform styr också verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs i företagsform. Verksamheten måste vara kompetensenlig,&lt;br&gt;dvs. i grunden vara en kommunal angelägenhet. Vidare måste t.ex. loka-&lt;br&gt;liserings-, likställighets- och självkostnadsprincipema iakttas (proposi-&lt;br&gt;tionen Ny kommunallag, 1990/91:117 s. 161 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från kommunaldemokratiska utgångspunkter är de kommunala före-&lt;br&gt;tagen att betrakta som instrument för att driva kommunal verksamhet. De&lt;br&gt;kommunala företagen är en del av den kommunala verksamheten och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ses som en alternativ driftform. I princip ställs samma krav på&lt;br&gt;styrning, insyn och kontroll, oavsett driftform. I förarbetena till&lt;br&gt;kommunallagen sägs också att kommunen och dess foretag måste ses&lt;br&gt;som en ekonomisk beslutsenhet där fullmäktige har det yttersta&lt;br&gt;ekonomiska och politiska ansvaret. Genom detta uttalande läggs i lagen&lt;br&gt;en grund för ett helhetstänkande, ett kommunalt koncemtänkande (prop.&lt;br&gt;1990/91:117 s. 123). Detta uttrycks på flera håll i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommunala koncemtänkandet kommer t.ex. till uttryck i 3 kap.&lt;br&gt;16-18 §§ kommunallagen där kommunens och landstingets överordnade&lt;br&gt;roll i förhållande till de kommunala foretagen markeras. Den förvalt-&lt;br&gt;ningsmässiga kontrollfunktionen över foretagen har också tydliggjorts&lt;br&gt;genom den uppsiktsplikt som ålagts kommunstyrelsen och landstings-&lt;br&gt;styrelsen i 6 kap. 1 § kommunallagen. De förtroendevalda revisorerna,&lt;br&gt;som bl.a. skall granska kommunstyrelsen, har anledning att granska hur&lt;br&gt;kommunstyrelsen sköter uppsiktsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende i en nämnd&lt;br&gt;far inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet (6 kap. 24 §&lt;br&gt;KL). För förtroendevalda och anställda i en nämnd som även är&lt;br&gt;engagerade i t.ex. styrelsen i ett kommunalt företag föreligger inte&lt;br&gt;ställföreträdarjäv och delikatessjäv i nämnden enbart på den grunden att&lt;br&gt;den som handlägger ärendet är ställföreträdare för aktiebolaget eller&lt;br&gt;stiftelsen. I propositionen Lokal demokrati (prop. 1993/94:188 s. 61)&lt;br&gt;uttalades att huvudskälet till detta var att uppgiften för en nämnd ofta är&lt;br&gt;att upprätthålla sambandet mellan ett företag inom nämndens ansvars-&lt;br&gt;område och kommunen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens ambition att knyta de kommunala företagen till den kom-&lt;br&gt;munala organisationen fullföljs också på så sätt att de hel- respektive del-&lt;br&gt;ägda företag som behandlas i 3 kap. 17 och 18 §§ kommunallagen av&lt;br&gt;fullmäktige kan ges rätt att väcka ärenden i fullmäktige (5 kap. 23 §&lt;br&gt;5 KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare innehåller 8 kap. lagen (1997:614) om kommunal redovisning&lt;br&gt;bestämmelser om att upplysningar skall lämnas i en s.k. sammanställd&lt;br&gt;redovisning om sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra&lt;br&gt;juridiska personer i vilka kommuner eller landsting har ett betydande&lt;br&gt;inflytande. Motivet för detta angavs i propositionen Förvaltningen av&lt;br&gt;kommunala pensionsmedel verksamheten (prop. 1996/97:52 s. 47) vara&lt;br&gt;att företagen på så sätt kommer in i redovisningen av den samlade kom-&lt;br&gt;munala verksamheten. I den sammanställda redovisningen ges en samlad&lt;br&gt;bild av kommunens eller landstingets totala ekonomiska engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver finns en särskild reglering vad gäller rätten att ta del av all-&lt;br&gt;männa handlingar hos kommunala företag. I 1 kap. 9 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) anges att tryckfrihetsförordningens regler om rätt att ta del av&lt;br&gt;handlingar hos myndighet gäller i tillämpliga delar i företag där en kom-&lt;br&gt;mun eller ett landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordnad revision bör tillskapas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen eller landstinget har ett ansvar för all kommunal verksamhet&lt;br&gt;oavsett om den bedrivs i företagsform eller i förvaltningsform. Det ligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför i kommunens eller landstingets intresse att kunna kontrollera och&lt;br&gt;utvärdera verksamheten oavsett driftform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i den nuvarande kommunallagen och i lagens forarbeten&lt;br&gt;uttrycks ett kommunalt koncemtänkande. Med detta avses en kommunal&lt;br&gt;revision som utgår från kommunala förutsättningar och som omfattar&lt;br&gt;såväl kommunen som dess företag. Flera kommuner och landsting låter&lt;br&gt;redan i dag utföra sin kommun- och företagsrevision på ett sätt som&lt;br&gt;överensstämmer med det kommunala koncemtänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I linje med detta resonemang ligger en samordnad kommunal revision&lt;br&gt;som omfattar all kommunal verksamhet. Härigenom skapas förutsätt-&lt;br&gt;ningar för genomlysning av all kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrunden av det samband som enligt lagstiftningen faktiskt&lt;br&gt;finns mellan kommunen och landstinget och dess företag är det en brist&lt;br&gt;att det i det nuvarande rättssystemet saknas lagregler om samordnad&lt;br&gt;revision. Denna slutsats delas av remissinstanserna. Justitiekanslem&lt;br&gt;pekade också, som nämnts tidigare, på detta i sin rapport om förstärkt&lt;br&gt;skydd mot oegentligheter i offentlig förvaltning (1997).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommunala koncemtänkandet bör enligt regeringens mening&lt;br&gt;utvecklas ytterligare och befastas genom lagregler som innebär en&lt;br&gt;samordning av den kommunala revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör finnas ett personsamband mellan de förtroendevalda revisorerna&lt;br&gt;och lekmannarevisorema i kommunala företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall i de helägda kommunala aktiebolagen och i de fall&lt;br&gt;kommunen eller landstinget ensam bildar en stiftelse bl.a. utse minst en&lt;br&gt;revisor (3 kap. 17 § KL). Syftet med denna bestämmelse är att den&lt;br&gt;yrkesrevision som föreskrivs i bl.a. aktiebolagslagen skall kompletteras&lt;br&gt;med en förtroendemannarevision för att de kommunala företagen skall&lt;br&gt;granskas även ur ett kommunalrättsligt perspektiv, dvs. utvärdera&lt;br&gt;företagens verksamhet mot bakgrund av de kommunala ändamålet (prop.&lt;br&gt;1990/91:117 s. 127).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande kommunallagen finns inget krav på personsamband&lt;br&gt;mellan de kommunala revisorerna eller revisorerna i de kommunala&lt;br&gt;företagen. Det har lett till att olika personer har reviderat kommunal&lt;br&gt;verksamhet i förvaltningsform och kommunal verksamhet i företagsform.&lt;br&gt;De revisorer som granskar de kommunala företagen har vidare i många&lt;br&gt;fall varit bundna av associationsrättsliga regler om tystnadsplikt (se&lt;br&gt;avsnitt 13.2). Denna ordning har naturligtvis inneburit att det varit&lt;br&gt;problematiskt för de kommunala revisorerna att fa en samlad bild av all&lt;br&gt;kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de kommuner och landsting där man strävat efter att åstadkomma en&lt;br&gt;samordnad kommunal revision har personsambandet mellan de&lt;br&gt;förtroendevalda revisorer som utses att granska den kommunala verk-&lt;br&gt;samheten i nämnder och fullmäktigeberedningar och lekmanna-&lt;br&gt;revisorema varit en viktig del. I dessa fall har de personer som valts till&lt;br&gt;lekmannarevisorer i de kommunala företagen utsetts bland de förtroende-&lt;br&gt;valda revisorer som granskar nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja ett samordnat revisionsarbete och en god överblick av&lt;br&gt;den totala verksamheten i kommuner och landsting bör den eller de som&lt;br&gt;väljs respektive nomineras till lekmannarevisor i kommunala foretag&lt;br&gt;utses bland de förtroendevalda revisorer eller revisorsersättare som valts&lt;br&gt;för att granska styrelsen och övriga nämnders verksamhet enligt 9 kap.&lt;br&gt;1 § kommunallagen. Således bör det införas en bestämmelse i kom-&lt;br&gt;munallagen om ett personsamband mellan dem som väljs till revisorer&lt;br&gt;för kommunal verksamhet i förvaltningsform och dem som väljs till&lt;br&gt;revisorer i de stiftelser som kommunen eller landstinget bildar ensam&lt;br&gt;eller till lekmannarevisorer i de kommunala bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen om personsamband avser sådana&lt;br&gt;aktiebolag som kommunen eller landstinget direkt eller indirekt innehar&lt;br&gt;samtliga aktier i, dvs. även i dotterbolag till ett kommunalt bolag. Vidare&lt;br&gt;omfattar den stiftelser som kommun eller landsting bildar ensam. Det&lt;br&gt;faller sig naturligt att kommuner och landsting på det sätt som anges i&lt;br&gt;3 kap. 17 § kommunallagen strävar efter ett personsamband också i t.ex.&lt;br&gt;delägda kommunala företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samordnade revisionen omfattar de kommunala företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de kommunala revisorernas uppdrag ingår, enligt den nuvarande&lt;br&gt;ordningen i kommunallagen, inte i direkt bemärkelse, att granska de&lt;br&gt;kommunala företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen har att utöva uppsikt över samtliga kommunala&lt;br&gt;företagsengagemang. De kommunala revisorerna skall bl.a. granska hur&lt;br&gt;kommun- respektive landstingsstyrelsen fullgör sin uppsiktsplikt. Genom&lt;br&gt;bestämmelsen om kommunstyrelsens uppsiktsplikt i 6 kap. 1 § kom-&lt;br&gt;munallagen och genom kravet på kommunal koncernredovisning i lagen&lt;br&gt;(1997:614) om kommunal redovisning har de kommunala revisorerna&lt;br&gt;kommit att i indirekt bemärkelse ta befattning med de kommunala före-&lt;br&gt;tagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna regeln om personsamband avser att stärka&lt;br&gt;förutsättningarna för en samordning av den kommunala revisionen och&lt;br&gt;revisionen av de kommunala företagen. Detta kan åstadkommas genom&lt;br&gt;att det i kommunallagen fors in en bestämmelse som direkt uttrycker att&lt;br&gt;den kommunala revisionen skall omfatta de kommunala företagen.&lt;br&gt;Denna bestämmelse måste emellertid utformas med hänsyn till bl.a.&lt;br&gt;aktiebolagslagens regler om att endast godkända eller auktoriserade&lt;br&gt;revisorer får revidera aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det införs en bestämmelse&lt;br&gt;som innebär att revisorerna genom de revisorer eller lekmannarevisorer&lt;br&gt;som utsetts enligt 3 kap. 17 eller 18 § KL granskar de företag där sådan&lt;br&gt;eller sådana revisorer utsetts. Samordningen avser endast de företag där&lt;br&gt;kommunen eller landstinget utsett en lekmannarevisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekmannarevisoremas granskningsrapporter skall bifogas revisions-&lt;br&gt;berättelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en samordnad kommunal revision är det naturligt att de kommunala&lt;br&gt;revisorerna verkar för genomförande av den samordnade revisionen&lt;br&gt;mellan kommunens revision och revisionen i de kommunala företagen.&lt;br&gt;Med detta avses att revisorerna skall se till att samordning sker i alla&lt;br&gt;delar av revisionsprocessen dvs. planering, genomförande och rapporte-&lt;br&gt;ring, där inga hinder möter i annan lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall årligen avge en revisionsberättelse till fullmäktige&lt;br&gt;(9 kap. 14 § KL). För att markera att samordningen skall avse hela&lt;br&gt;revisionsprocessen skall det i kommunallagen föras in en bestämmelse&lt;br&gt;om att lekmannarevisoremas granskningsrapport skall fogas till&lt;br&gt;revisorernas revisionsberättelse. För det fall de förtroendevalda reviso-&lt;br&gt;rerna i kommunen eller landstinget önskar fästa fullmäktiges uppmärk-&lt;br&gt;samhet på särskilda förhållanden rörande de kommunala företagen kan&lt;br&gt;de yttra sig över innehållet i lekmannarevisoremas granskningsrapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall endast utse lekmannarevisor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det även i fortsättningen skall vara möjligt att låta personer utan&lt;br&gt;formell kompetens granska verksamheten i aktiebolag har det i&lt;br&gt;aktiebolagslagen förts in en möjlighet att låta en lekmannarevisor utföra&lt;br&gt;en allmän granskning av bolagen (11 kap. 1 § ABL). I propositionen&lt;br&gt;Aktiebolagens organisation (prop. 1997/98:99 bet. 1997/98:LU 26, rskr&lt;br&gt;1997/98:257) föreslås bl.a. att 3 kap. 17 § kommunallagen kompletteras&lt;br&gt;med en bestämmelse om att i fråga om helägda aktiebolag skall&lt;br&gt;fullmäktige även utse minst en lekmannarevisor. Det innebär i praktiken&lt;br&gt;att fullmäktige i fortsättningen skall utse två revisorer varav den ene är en&lt;br&gt;lekmannarevisor. Syftet med bestämmelsen är att kommunen eller&lt;br&gt;landstinget skall utse en förtroendevald som skall komplettera den&lt;br&gt;yrkesrevision som föreskrivs i aktiebolagslagen. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att kommunallagen justeras så att fullmäktige i fortsättningen&lt;br&gt;endast skall välja en lekmannarevisor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Information till de förtroendevalda revisorerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En revisor eller en lekmannarevisor i ett&lt;br&gt;kommunalt företag som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100)&lt;br&gt;skall på begäran lämna upplysningar om ett sådant företags&lt;br&gt;angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen eller&lt;br&gt;landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen genomförs genom tillägg till 10 kap. 42 § och 11 kap&lt;br&gt;19 § aktiebolagslagen (1975:1385), 4 kap. 13 § lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisnings m.m. i vissa företag, 8 kap. 16 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar och 4 kap. 15 § stiftelselagen (1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga instanser som angett sin inställning till&lt;br&gt;förslaget tillstyrker det eller lämnar det utan erinran, däribland Hovrätten&lt;br&gt;för Nedre Norrland, Kammarrätten i Jönköping, Samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;fakulteten i Göteborg, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Starev, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) och Komrev AB.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket (RRV), som anger att förslaget om en samordnad&lt;br&gt;revision är konstruktivt om det tillämpas i en modell som även inkluderar&lt;br&gt;yrkesmässigt oberoende revision av kommunerna och landstingen, anser&lt;br&gt;att förslaget bör utvecklas bl.a. mot bakgrunden av aktiebolagslagens&lt;br&gt;regler om tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas och lekmannarevisoremas tystnadsplikt innebär hinder mot&lt;br&gt;informationsutbyte och därmed hinder mot samordnad revision ...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningen av den kommunala revisionen försvåras bl.a. av det&lt;br&gt;faktum att kommunallagen (1991:900, KL) och aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385, ABL) tillkommit for att skydda skilda intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om offentlighet som gäller for de förtroendevalda revisorerna&lt;br&gt;i kommuner och landsting korresponderar inte med de associationsrätts-&lt;br&gt;liga reglerna om tystnadsplikt som gäller för revisorer och lekmanna-&lt;br&gt;revisorer i de olika företagen. De skilda utgångspunkterna for respektive&lt;br&gt;regelsystem hindrar ett önskvärt informationsutbyte mellan de olika&lt;br&gt;formerna av kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fullgörandet av sina uppdrag har revisorerna och lekmanna-&lt;br&gt;revisorema i ett aktiebolag en rätt att få tillgång till företagets alla räken-&lt;br&gt;skaper och handlingar, styrelseprotokoll m.m. samt att erhålla alla de&lt;br&gt;upplysningar angående förvaltningen som de begär. Den insyn i före-&lt;br&gt;tagets förhållanden som dessa revisorer har rätt att få och skyldighet att&lt;br&gt;skaffa sig avser även sådana förhållanden som företaget kan ha skäl att&lt;br&gt;hemlighålla (prop. 1993/94:48 s. 39).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För revisorer och lekmannarevisorer i aktiebolag finns i aktiebolags-&lt;br&gt;lagen uttryckliga bestämmelser om tystnadsplikt. Motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melser om revisors tystnadsplikt finns i 4 kap. 13 § lagen (1980:1103)&lt;br&gt;om årsredovisning m.m. i vissa företag, i 8 kap. 16 § lagen (1987:667)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar och i 4 kap. 15 § stiftelselagen (1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor eller en lekmannarevisor far inte for aktieägare, enskild&lt;br&gt;föreningsmedlem eller utomstående yppa vad som under granskningen&lt;br&gt;kommer till hans kännedom, om det kan vålla skada for företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisor eller en lekmannarevisor i ett företag t.ex. bryter mot sin&lt;br&gt;tystnadsplikt och därigenom förorsakar företaget skada kan han bli ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldig. Ansvaret gäller inte endast i förhållande till företaget utan&lt;br&gt;revisorn eller lekmannarevisom kan även bli skyldig att ersätta utom-&lt;br&gt;stående skada som därigenom uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De associationsrättsliga reglerna om revisorernas och lekmanna-&lt;br&gt;revisoremas tystnadsplikt innebär som tidigare nämnts således att&lt;br&gt;revisorer och lekmannarevisorer i foretag är förhindrade att till de&lt;br&gt;förtroendevalda revisorerna i den kommunen eller det landstinget som&lt;br&gt;äger eller har motsvarande inflytande över företaget lämna uppgifter som&lt;br&gt;kan skada företaget. Det kan vara affärshemligheter av teknisk,&lt;br&gt;ekonomisk eller annan art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;... detta hinder bör därför undanröjas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom redovisats i avsnitt 13.1 är det mot bakgrund av det samband som&lt;br&gt;enligt lagstiftningen faktiskt finns mellan kommuner och landsting och&lt;br&gt;deras respektive företag en brist att det saknas lagregler om samordnad&lt;br&gt;revision. Denna slutsats delas av remissinstanserna. Justitiekanslem&lt;br&gt;pekade också som nämnts på detta i sin rapport om förstärkt skydd mot&lt;br&gt;oegentligheter i offentlig förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag förekommer naturligtvis visst informationsutbyte mellan&lt;br&gt;de förtroendevalda revisorerna i kommuner och landsting och revisorerna&lt;br&gt;i de kommunala företagen. För att möjliggöra för revisorerna och lek-&lt;br&gt;mannarevisorema i ett helägt kommunalt aktiebolag att i ökad utsträck-&lt;br&gt;ning lämna uppgifter till de förtroendevalda revisorerna i kommuner och&lt;br&gt;landsting har redan i dag i vissa kommuner och landsting tystnadsplikten&lt;br&gt;avlyfts. Detta har skett genom ett bolagsstämmobeslut där ägaren så långt&lt;br&gt;den förfogar avlyft revisorer och lekmannarevisorer den aktiebolags-&lt;br&gt;rättsliga tystnadsplikten i förhållande till de förtroendevalda revisorerna.&lt;br&gt;Ett informationsflöde mellan revisorerna i företagen och de förtroende-&lt;br&gt;valda revisorerna i kommuner och landsting förutsätter således att kom-&lt;br&gt;muner och landsting såsom ägare till aktiebolagen måste ta initiativ till&lt;br&gt;att bolagsstämman fattar beslut om det. Det finns olika uppfattningar om&lt;br&gt;det rättsligt tillåtna i detta förfaringssätt. Det är inte en tillfredsställande&lt;br&gt;ordning att det inte finns en rättsligt godtagbar lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insynen i de kommunala företagen motiveras av de förtroendevalda&lt;br&gt;revisorerna är fullmäktiges och därmed ägarens viktigaste instrument för&lt;br&gt;att kontrollera verksamheten. Insynen är inte bara viktig i de företag där&lt;br&gt;det föreligger ett personsamband mellan de förtroendevalda revisorerna i&lt;br&gt;kommunen och lekmannarevisom eller revisorn i företaget. Möjligheten&lt;br&gt;till insyn är också ett sätt för revisorerna att bedöma om kommun-&lt;br&gt;styrelsen uppfyller sin uppsiktsplikt enligt 6 kap. 1 § kommunallagen.&lt;br&gt;Möjligheten till insyn genom att fa upplysningar är därför viktig i sådana&lt;br&gt;företag där kommunen eller landstinget inte utsett någon lekmanna-&lt;br&gt;revisor eller revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att utgångspunkten för kommunal revision skall vara&lt;br&gt;att de förtroendevalda revisorernas rättsliga möjligheter till insyn i och&lt;br&gt;information om den kommunala verksamheten inte skall vara beroende&lt;br&gt;av i vilken form som verksamheten drivs. De skall ha samma rätt till&lt;br&gt;insyn i de kommunala företagen som i verksamhet som bedrivs i förvalt-&lt;br&gt;ningsform. Detta stöds också av remissinstanserna. Det har inte vare sig&lt;br&gt;ur de kommunala företagens eller borgenärers synpunkt framförts några&lt;br&gt;skäl som motiverar ett bibehållande av dagens system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i detta sammanhang väsentlig fråga är i vad mån uppgifter som är&lt;br&gt;sekretessbelagda i ett kommunalt foretag behåller denna status även efter&lt;br&gt;att de lämnats ut till de förtroendevalda revisorerna i en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting. Den associationsrättsliga tystnadsplikten torde framfor allt&lt;br&gt;avse ett företags affärs- eller driftförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) föreskrivs att om en myndighet&lt;br&gt;i verksamhet, som avser tillsyn eller revision, från annan myndighet&lt;br&gt;erhåller uppgift som är sekretessbelagd där, gäller sekretessen också hos&lt;br&gt;den mottagande myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsmyndigheter enligt regeringsformens terminologi kan vara&lt;br&gt;en mängd olika organ, som ingår som självständiga enheter bl.a. i den&lt;br&gt;kommunala förvaltningsorganisationen (se Petrén, Ragnemalm: Sveriges&lt;br&gt;grundlagar 12 uppl. s. 37). Begreppet myndighet i sekretesslagen följer&lt;br&gt;regeringsformens terminologi (se Regner, Eliason, Heuman: Sekre-&lt;br&gt;tesslagen - en kommentar s. 1:19). De förtroendevalda revisorerna i en&lt;br&gt;kommun eller i ett landsting är att anse som en myndighet vid tillämp-&lt;br&gt;ning av bl.a. sekretesslagen (se Bohlin: Kommunalrättens grunder,&lt;br&gt;s. 216). I 1 kap. 9 § sekretesslagen jämställs de företag över vilka en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting har ett rättsligt bestämmande inflytande med&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen är att för sådana uppgifter i de kommunala företagen for&lt;br&gt;vilka det gäller sekretess enligt sekretesslagens bestämmelser gäller även&lt;br&gt;sekretess hos de mottagande förtroendevalda revisorerna i kommunen&lt;br&gt;eller landstinget. Det finns således enligt regeringens bedömning ett till-&lt;br&gt;fredsställande skydd for de sekretessbelagda uppgifter som företagens&lt;br&gt;revisorer och lekmannarevisorer överlämnar till de förtroendevalda revi-&lt;br&gt;sorerna i kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det införs regler som&lt;br&gt;innebär att revisorerna och lekmannarevisorema i de kommunala&lt;br&gt;företagen skall vara skyldiga att på begäran lämna information till de&lt;br&gt;förtroendevalda revisorerna i kommuner eller landsting. Det skall vara&lt;br&gt;uppgifter som behövs for revisionen i den kommunen eller det lands-&lt;br&gt;tinget som begär informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka revisorer och lekmannarevisorer skall omfattas av informations-&lt;br&gt;plikten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som återstår att besvara är vilka kommunala företags revisorer&lt;br&gt;som skall omfattas av reglerna om lättnader i den associationsrättsliga&lt;br&gt;tystnadsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening gör de offentligrättsliga aspektema på bl.a.&lt;br&gt;öppenhet och insyn sig gällande med större styrka desto större det kom-&lt;br&gt;munala inflytandet är i de kommunala företagen. Lättnader i tystnads-&lt;br&gt;plikten skall därför i vart fall gälla revisorer och lekmannarevisorer i&lt;br&gt;helägda företag, dvs. sådana företag i vilka kommuner och landsting och&lt;br&gt;kommunalförbund bestämmer ensamma samt i företag där de bestämmer&lt;br&gt;tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dock att det finns skäl att gå längre och låta&lt;br&gt;informationsplikten omfatta revisorer och lekmannarevisorer där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande.&lt;br&gt;Härigenom uppnås också en full överensstämmelse med den avgränsning&lt;br&gt;som redan finns i 1 kap. 9 § sekretesslagen. Det motiveras också av att ju&lt;br&gt;större det kommunala ägendet är i de kommunala företagen desto större&lt;br&gt;styrka gör sig de offentligrättsliga aspekterna gällande. I sådana bolag&lt;br&gt;finns det med hänsyn till ägarandelen också anledning att på ett djupare&lt;br&gt;sätt kunna granska hur styrelsen har utövat sin uppsiktsplikt enligt 6 kap.&lt;br&gt;1 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Skyldighet att anmäla misstanke om brott&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om revisorerna i sin granskning finner att det&lt;br&gt;föreligger misstanke om brott av förmögenhetsrättslig karaktär skall&lt;br&gt;de anmäla förhållandet till berörd nämnd. Om nämnden finner att det&lt;br&gt;föreligger misstanke om brott och inte utan oskäligt dröjsmål vidtar&lt;br&gt;åtgärder är revisorerna skyldiga att rapporter nämndens agerande till&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs i 9 kap. 9 § kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen har föreslagit att revisorerna&lt;br&gt;inte skall vara skyldiga att till polis eller åklagare anmäla misstanke om&lt;br&gt;brott begångna i den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av instanserna delar utredningens&lt;br&gt;bedömning. Några instanser, däribland Mora kommun, anser att reviso-&lt;br&gt;rerna har möjligheten att anmäla brott och att det kan ge en tidsvinst om&lt;br&gt;de gör detta direkt. Kalmar läns landsting menar att det ingår i god revi-&lt;br&gt;sionssed att följa upp oegentligheter och informera nämnden och förvissa&lt;br&gt;sig om att den vidtar lämpliga åtgärder. Värmlands läns landsting och&lt;br&gt;Starev anger att en polisanmälan ofta sker i samråd med revisionen.&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) understryker att frånvaron av skyldighet att&lt;br&gt;anmäla uppdagade brott inte far medföra att revisorerna underlåter att&lt;br&gt;reagera på uppdagade oegentligheter. Kammarrätten i Jönköping Stock-&lt;br&gt;holms och Simrishamns kommun samt Svenska Revisorsamfundet för-&lt;br&gt;ordar att det bör beredas vidare om det skall införas en skyldighet att på&lt;br&gt;motsvarande sätt som gäller i aktiebolagslagen anmäla misstanke om&lt;br&gt;brott.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att anmäla brott i dag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer i aktiebolag har i vissa fall enligt aktiebolagslagen (1997:1385,&lt;br&gt;ABL) en skyldighet att göra anmälan till åklagare vid misstanke om brott&lt;br&gt;som en styrelseledamot eller den verkställande direktören begått inom&lt;br&gt;ramen för bolagets verksamhet (10 kap. 38-40 §§ ABL). I propositionen&lt;br&gt;Aktiebolagets organisation (prop. 1997/98:99 s. 152 f.) angavs att det&lt;br&gt;gäller vid misstanke om sådana brott som bedrägeri mot bolaget, svind-&lt;br&gt;leri, förskingring, trolöshet mot huvudman, borgenärsbrott m.m. Revi-&lt;br&gt;sorn skall underrätta styrelsen och därefter inom två veckor avgå sam-&lt;br&gt;tidigt som åklagaren underrättas. En revisor behöver dock inte avgå eller&lt;br&gt;lämna underrättelse till åklagaren om de skadliga verkningarna av brottet&lt;br&gt;har avhjälpts, om brottsmisstanken på annat sätt har blivit föremål för&lt;br&gt;anmälan till polis eller åklagare eller om det misstänkta brottet framstår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som obetydligt. Skyldighet for revisorer att göra en sådan anmälan&lt;br&gt;infördes bl.a. mot bakgrunden att en revisor till följd av den tystnadsplikt&lt;br&gt;som aktiebolagslagen ålade honom var förhindrad att föra uppdagade&lt;br&gt;oegentligheter vidare till polis eller åklagare. En lekmannarevisor i ett&lt;br&gt;aktiebolag omfattas dock inte av någon anmälningsskyldighet vid&lt;br&gt;misstanke om brott i bolaget (prop. 1997/98:99 s. 169).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förtroendevald revisor, som i sig utgör en självständig myndighet,&lt;br&gt;är i dag inte skyldig att göra anmälan till polis eller åklagare om han&lt;br&gt;misstänker att det begåtts något brott i den kommunala verksamheten.&lt;br&gt;Det föreligger inte heller någon lagreglerad skyldighet för en kommun&lt;br&gt;eller ett landsting att såsom arbetsgivare göra en polisanmälan vid&lt;br&gt;misstanke om brott Skyldighet föreligger dock enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) att anmäla vissa förhållanden rörande underåriga och äldre&lt;br&gt;eller funktionshindrade. Det finns dock inte något förbud, utöver vad som&lt;br&gt;följer av sekretesslagen (1980:100), mot att en förtroendevald revisor&lt;br&gt;eller en kommun eller ett landsting gör en anmälan till polis, åklagare&lt;br&gt;eller annan myndighet. Sekretess hindrar inte att uppgift som angår miss-&lt;br&gt;tanke om brott lämnas till polis, åklagare eller annan myndighet som har&lt;br&gt;att ingripa mot bott, om fängelse är föreskrivet för brottet och påföljden&lt;br&gt;kan antas bli annan än böter. Såvitt gäller uppgift som omfattas av bl.a.&lt;br&gt;hälso- och sjukdomssekretess eller sociatjänstsekretess gäller att uppgift&lt;br&gt;far lämnas utan hinder av sekretess endast såvitt avser misstanke om&lt;br&gt;brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.&lt;br&gt;Utrymmet för att i annat fall lämna uppgift om misstanke om brott är be-&lt;br&gt;gränsat. Det innebär bl.a. att det är frågan om brottslighet såsom bedrä-&lt;br&gt;geri, svindleri, förskingring som uppgift kan lämnas om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet för revisorerna att anmäla misstänkta brott till berörd&lt;br&gt;nämnden och rapportera till fullmäktige om nämnden inte vidtar&lt;br&gt;åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är hur man lämpligen utformar en anmälningsplikt för de för-&lt;br&gt;troendevalda revisorerna i kommuner och landsting. Det är huvud-&lt;br&gt;sakligen två alternativ som står till buds. Det ena innebär ett system som&lt;br&gt;motsvarar det som gäller i aktiebolagen, dvs. att revisorerna skulle vara&lt;br&gt;skyldiga att göra sin anmälan direkt till åklagare. Ett annat alternativ är&lt;br&gt;en ordning där revisorerna skall informera berörd nämnd om viss&lt;br&gt;brottslighet och om nämnden inte vidtar åtgärder åläggs revisorerna en&lt;br&gt;skyldighet att till fullmäktige anmäla nämndens agerande samt att det&lt;br&gt;sedan läggs i fullmäktiges händer att slutligt avgöra hur frågor av denna&lt;br&gt;art skall hanteras i kommunen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en modell med anmälan direkt till åklagare är det positivt att&lt;br&gt;revisorerna har en självständig rätt att avgöra när kontakt skall tas med&lt;br&gt;åklagare. En sådan i lag föreskriven anmälningsplikt innebär att sekretess&lt;br&gt;enligt sekretesslagen inte hindrar en anmälan. Anmälningsskyldigheten&lt;br&gt;gäller såsom tidigare angivits t.ex. enligt 71 och 71 a §§ socialtjänstlagen&lt;br&gt;om förhållanden rörande underåriga och äldre eller funktionshindrade.&lt;br&gt;Man skall dock i det sammanhanget märka att den anmälningsplikt som&lt;br&gt;finns i aktiebolagen endast åvilar yrkesrevisorema och inte lekmanna-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisorerna. De förra besitter förutom ekonomisk kompetens även viss&lt;br&gt;juridisk kompetens, vilket torde vara en viktigt förutsättning för att i&lt;br&gt;revisionssammanhang t.ex. kunna bedöma en handlings straffbarhet. En&lt;br&gt;förtroendevald revisor har normalt sett inte sådana kunskaper. Det talar&lt;br&gt;för en viss försiktighet när det gäller att ålägga de förtroendevalda&lt;br&gt;revisorerna en sådan skyldighet. Det finns en risk att de förtroendevalda i&lt;br&gt;vissa situationer skulle känna sig tvingade att göra en anmälan för&lt;br&gt;säkerhets skull i syfte att inte försumma sin anmälningsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunrevisionsutredningen har för sin del stannat för att inte föreslå&lt;br&gt;en skyldighet för de förtroendevalda revisorerna. Detta stöds av en majo-&lt;br&gt;ritet av remissinstanserna. Regeringen kan för sin del således konstatera&lt;br&gt;att det underlag som utredningen tagit fram i denna del inte är tillräckligt&lt;br&gt;för att kunna bedöma t.ex. vilka effekter en modell med anmälningsplikt&lt;br&gt;direkt till åklagare skulle kunna få. En fråga i sammanhanget är också om&lt;br&gt;en skyldighet att till åklagare anmäla misstanke om brott bör förbehållas&lt;br&gt;personer inom yrkesrevisionen. Såvitt avser yrkesrevisionen behövs&lt;br&gt;anmälningsplikten för att bryta igenom en lagstadgad tystnadsplikt. De&lt;br&gt;förtroendevalda revisorerna i kommuner och landsting har ingen mot-&lt;br&gt;svarande sekretess förutom den som sekretesslagen ålägger dem. De kan&lt;br&gt;således redan i dag anmäla vissa misstänkta brott till åklagare. Komplika-&lt;br&gt;tionerna uppstår i det läge då dessa skulle åläggas en plikt att anmäla&lt;br&gt;misstänkta brott till åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen menar att det finns skäl att överväga en modell för&lt;br&gt;revisorerna att inom kommunen eller landstinget uppmärksamma sådant&lt;br&gt;som revisorerna misstänker kan vara brottsligt. Flera remissinstanser&lt;br&gt;betonar också vikten av att misstänkta brott och oegentligheter hanteras.&lt;br&gt;Det ligger dessutom redan i dag inom ramen för god revisionssed att&lt;br&gt;sådant uppmärksammas. Regeringen menar att det är viktigt att stärka&lt;br&gt;revisorernas roll både när det gäller att förebygga och uppmärksamma&lt;br&gt;kommunens eller landstingets högsta ledning på oegentligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför ett system där de förtroendevalda reviso-&lt;br&gt;rerna i första hand åläggs en skyldighet att anmäla misstänkta brott till&lt;br&gt;berörd nämnd. Det ska på samma sätt som i aktiebolagslagen avse&lt;br&gt;misstankar om brottslighet av ekonomiskt slag och som typiskt sett kan&lt;br&gt;vålla kommunen eller landstinget skada. Det kan vara frågan om brott&lt;br&gt;enligt brottsbalken såsom bedrägeri, svindleri, förskingring, trolöshet&lt;br&gt;mot huvudman, bestickning och mutbrott. Det rör sig således om&lt;br&gt;motsvarande brott som gäller för revisors anmälan till åklagare enligt&lt;br&gt;aktiebolagslagen. Det avser således brott för vilka är föreskrivet fängelse&lt;br&gt;och som kan antas föranleda annan påföljd än böter (se 14 kap. 2 §&lt;br&gt;sekretesslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden har härefter att hantera det av revisorerna misstänkta brottet&lt;br&gt;genom att t.ex. uppta en diskussion med revisorerna. Det kan handla om&lt;br&gt;hur nämnden kan förfara, göra ytterligare utredningar, vidta andra åtgär-&lt;br&gt;der för att komma till rätta med missförhållandet eller att göra en anmäler&lt;br&gt;om det misstänkta brottet till åklagare. Om nämnden inte utan oskäligt&lt;br&gt;dröjsmål vidtar åtgärder med anledning av det misstänkta brottet skall&lt;br&gt;revisorerna vara skyldiga att anmäla nämndens underlåtenhet att agera&lt;br&gt;till fullmäktige. Därefter är det fullmäktiges sak att avgöra hur saken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall hanteras vidare. Med en sådan ordning stärks revisorernas ställning&lt;br&gt;i dialogen med nämnderna. Det är också naturligt att, som när det gäller&lt;br&gt;ansvarsfrågan och revisionsberättelsen, det ytterst är fullmäktige i egen-&lt;br&gt;skap av revisorernas uppdragsgivare som slutligt far avgöra hur frågan&lt;br&gt;skall hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är inte heller främmande för att i ett senare sammanhang,&lt;br&gt;då frågan om att komplettera förtroenderevisionen med en oberoende&lt;br&gt;yrkesrevision kan komma att aktualiseras, även överväga frågan om&lt;br&gt;utformningen av anmälningsplikt till åklagare av misstänkta brott. I detta&lt;br&gt;sammanhang vill regeringen peka på att frågan bl.a. om myndigheters&lt;br&gt;informationsutbyte avseende misstanke om ekonomiska brott är föremål&lt;br&gt;för utredning inom ramen för Ekosekretessutredningens arbete. Utred-&lt;br&gt;ningen, som tillkallats för att utreda frågor om sekretess vid bekämpning&lt;br&gt;av ekonomisk brottslighet m.m., har enligt sitt direktiv (dir. 1997:61) att&lt;br&gt;föreslå åtgärder i syfte att effektivisera bekämpningen av ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet genom att göra det möjligt för berörda myndigheter och&lt;br&gt;andra organ att i ökad utsträckning lämna information om sådant som har&lt;br&gt;betydelse för att förebygga, upptäcka eller utreda ekonomisk brottslighet.&lt;br&gt;Utredningens förslag kan komma att fa betydelse även för frågan om&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten för de förtroendevalda revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;15.1 Bör kretsen revisionsansvariga vidgas till att omfatta&lt;br&gt;de anställda?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den nuvarande ordningen där enbart för-&lt;br&gt;troendevalda har revisionsansvar bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansterna: Ingen av remissinstanserna har haft något att&lt;br&gt;erinra mot bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Revisionsansvaret enligt kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall årligen i en revisionsberättelse redovisa resultatet av&lt;br&gt;sin granskning avseende det föregående budgetårets förvaltning (9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § kommunallagen, KL). Om revisorerna framställer en revisions-&lt;br&gt;anmärkning, måste skälen till detta anges i revisionsberättelsen (9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § KL). Sådan anmärkning får enbart riktas mot nämnder och fullmäk-&lt;br&gt;tigeberedningar samt mot enskilda förtroendevalda i sådana organ (9 kap.&lt;br&gt;15 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall också innehålla ett särskilt uttalande om&lt;br&gt;ansvarsfrihet tillstyrks eller ej. Fullmäktige skall inhämta förklaringar&lt;br&gt;över framställda revisionsanmärkningar, varefter beslut om ansvarsfrihet&lt;br&gt;skall beviljas eller vägras skall fattas före utgången av året efter det år&lt;br&gt;som revisionen (9 kap. 16 § KL). I propositionen Ny kommunallag&lt;br&gt;(prop. 1990/91:117 s. 63) angavs att revisorerna kan uttala sig om&lt;br&gt;huruvida de anser att fullmäktige vid vägrad ansvarsfrihet skall entlediga&lt;br&gt;de förtroendevalda enligt 4 kap. 10 § KL men någon skyldighet att uttala&lt;br&gt;sig därom finns inte. Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige besluta att&lt;br&gt;skadeståndstalan skall väckas (9 kap. 17 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således enbart de förtroendevalda som har ett revisionsansvar.&lt;br&gt;Detta förhållande speglar det faktum att en kommun eller ett landsting är&lt;br&gt;en politiskt styrd organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsansvaret har således fått en utformning som på ett tydligt sätt&lt;br&gt;skall markera att det är de förtroendevalda som har det yttersta politiska&lt;br&gt;ansvaret för verksamheten. De anställda ses i det kommunaldemokratiska&lt;br&gt;systemet som biträden till de förtroendevalda. Detta gäller även personer&lt;br&gt;i chefsställning som t.ex. förvaltningscheferna. De anställda har således&lt;br&gt;inte heller något direkt ansvar gentemot fullmäktige. Däremot omfattas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de som alla anställda av det ansvar som finns inom bl.a. arbets- och Prop. 1998/99:66&lt;br&gt;straffrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anställdas revisionsansvar har diskuterats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommunala förnyelsearbetet har emellertid inneburit en förskjutning&lt;br&gt;i relationen mellan ansvar och makt. Det formella politiska ansvaret&lt;br&gt;kvarstår hos de förtroendevalda medan den vardagliga makten över&lt;br&gt;ekonomiska resurser m.m. har förskjutits i riktning mot resultatenheter&lt;br&gt;och i första hand till chefstjänstemän. Det betyder enligt vad Kommunala&lt;br&gt;Förnyelsekommittén uttalade i slutbetänkandet Förnyelse av kommuner&lt;br&gt;och landsting (SOU 1996:169 s. 58 och 59) dels att politikernas in-&lt;br&gt;flytande minskat, dels att de professionella grupperna fatt ett ökat&lt;br&gt;inflytande över de politiskt centrala prioritetsuppgiftema och dels att&lt;br&gt;dessa uppgifter i stigande grad fatt lösas genom en balansering av de&lt;br&gt;professionella normerna mot ekonomiska rationalitetsnormer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om införande av ett revisionsansvar för anställda behandlades&lt;br&gt;redan i förarbetena till den nuvarande kommunallagen (prop.&lt;br&gt;1990/91:117 s. 129-130). Frågan om införandet av ett revisionsansvar&lt;br&gt;för kommunala förvaltningschefer övervägdes också i detta samman-&lt;br&gt;hang. Härvid angavs att förvaltningscheferna liksom övriga anställda var&lt;br&gt;att betrakta som biträden eller rådgivare till den nämnd de är under-&lt;br&gt;ställda. De har inte heller samma självständiga ställning som en verk-&lt;br&gt;ställande direktör i ett aktiebolag. Vidare anfördes att de liksom övriga&lt;br&gt;anställda är underkastade ett arbetsrättsligt ansvarssystem. Regeringen&lt;br&gt;menade att ett införande av revisionsansvar för förvaltningscheferna&lt;br&gt;skulle kunna medföra en om icke formell så i vart fall faktisk makt-&lt;br&gt;förskjutning från de förtroendevalda till förvaltningscheferna samt att en&lt;br&gt;sådan maktförskjutning inte är önskvärd. Den skulle heller inte passa in i&lt;br&gt;ett målstyrt system, eftersom den grundläggande fördelningen av beslu-&lt;br&gt;tanderätten i kommunerna och landstingen inte är ändrad i ett sådant&lt;br&gt;system. Regeringen uttalade att något revisionsansvar inte skulle införas&lt;br&gt;vare sig för anställda eller för förvaltningschefer (prop. 1990/91:117 s.&lt;br&gt;129-131). Riksdagen delade denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsen revisionsansvariga bör inte utvidgas nu heller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvidgning av revisionsansvaret till att avse anställda skulle enligt&lt;br&gt;regeringens mening leda till att den starka kopplingen mellan det politi-&lt;br&gt;ska ansvaret och revisionsansvaret försvagades. Den klara rollfördelning&lt;br&gt;som råder i dag mellan förtroendevalda och anställda skulle bli oklar.&lt;br&gt;Vidare skulle det kunna innebära en ytterligare maktförskjutning från de&lt;br&gt;förtroendevalda till de anställda. Regeringen anser, liksom vad som&lt;br&gt;angavs i förarbetena till kommunallagen, att en sådan utveckling inte är&lt;br&gt;önskvärd och att revisionsansvaret därför inte skall utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta de anställda vare sig de är chefstjänstemän eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bör det vara en obligatorisk uppgift for en&lt;br&gt;förtroendevald revisor att pröva lagligheten?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Laglighetsprövning skall som hittills i&lt;br&gt;första hand prövas av de rättsvårdande myndigheterna inom ramen for&lt;br&gt;nu gällande system. Sådan prövning skall inte regleras särskilt för de&lt;br&gt;förtroendevalda revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna delar utred-&lt;br&gt;ningens bedömning. Riksrevisionsverket (RRV) anger att yrkesmässigt&lt;br&gt;oberoende revisor kan granska lagligheten och lämna över sitt resultat till&lt;br&gt;sin uppdragsgivare. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet förordar&lt;br&gt;att revisorerna skall granska lagligheten då det minskar risken för s.k.&lt;br&gt;affärer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vem kan i dag utföra en laglighetsgranskning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterst är det domstolarna som prövar lagligheten av kommunala beslut.&lt;br&gt;Även Riksdagens ombudsmän (JO) har enligt sin instruktion att bedriva&lt;br&gt;tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och&lt;br&gt;andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. Det finns natur-&lt;br&gt;ligtvis också kommunintema system för att se till att verksamheten följer&lt;br&gt;lagar och förordningar, fullmäktiges föreskrifter m.m. I den löpande&lt;br&gt;verksamheten ankommer det primärt på respektive beredningsorgan att&lt;br&gt;bedöma lagligheten av de beslut som man slutligt fattar eller föreslår att&lt;br&gt;fullmäktige skall fatta. Härutöver ankommer det på fullmäktiges ord-&lt;br&gt;förande att vägra proposition, om ett förslag enligt ordförandens bedöm-&lt;br&gt;ning skulle leda till ett olagligt beslut (5 kap. 45 KL). Enligt förarbetena&lt;br&gt;har det förutsatts, att stadgandet endast skall nyttjas i “uppenbara fall”.&lt;br&gt;Prövningen av beslutens laglighet bör främst ankomma på förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna (prop. 1990/91:117 s. 189).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I doktrinen har det dock hävdats att det i den kommunala revisionens&lt;br&gt;uppgifter innefattas en möjlighet för revisorerna att granska lagligheten&lt;br&gt;av förvaltningen (se Kaijser-Riberdahl: Kommunallagarna II sjätte uppl.&lt;br&gt;s. 563 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas roll har diskuterats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera utredningar har övervägt möjligheten att låta revisorerna övervaka&lt;br&gt;de kommunala besluten från laglighetssynpunkt innan de verkställs.&lt;br&gt;Frågan behandlades också i Lokaldemokratikommittens delbetänkandet&lt;br&gt;Förtroendevaldas ansvar vid domstolstrots och lagtrots (SOU 1993:109&lt;br&gt;s. 78). Däri framhöll kommittén betydelsen av en utvidgning av de kom-&lt;br&gt;munala revisorernas obligatoriska uppgifter till att även omfatta gransk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av lagligheten i nämndernas verksamhet. Kommittén gjorde sin&lt;br&gt;bedömning utifrån den omständigheten att laglighetsgranskning ingår i&lt;br&gt;revisorernas arbete. Lokaldemokratikommittén framförde i sitt slut-&lt;br&gt;betänkande Lokal demokrati i utveckling (SOU 1993:90 s. 178) som sitt&lt;br&gt;huvudförslag, att revisorernas laglighetsgranskning skulle göras obliga-&lt;br&gt;torisk. Kommittén angav att det inte skulle innebära någon ingripande&lt;br&gt;förändring i revisorernas uppgifter och arbetsförutsättningar om gransk-&lt;br&gt;ningen genom bestämmelser i kommunallagen skulle göras obligatorisk.&lt;br&gt;Remissinstanserna var delade i uppfattningarna om Lokaldemokrati-&lt;br&gt;kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian Kommunalt domstolstrots och lagtrots (Ds 1995:27)&lt;br&gt;framhölls att utredningen inte för närvarande var beredd att föranstalta&lt;br&gt;om något obligatorium och pekade bl.a. på risken att en sådan granskning&lt;br&gt;skulle ta resurser från andra angelägna revisionsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter har Kommunala förnyelsekommittén i sitt slutbetänkande För-&lt;br&gt;nyelse av kommuner och landsting (SOU 1996:169 s. 131), såsom ett av&lt;br&gt;flera åtgärder i syfte att stärka revisionen, föreslagit att man skall under-&lt;br&gt;söka om revisorerna skall granska lagligheten i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagligheten skall även i fortsättningen prövas i beredningsarbetet och av&lt;br&gt;rättsvårdande myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt vid val av revisor är kunskap om kommunal&lt;br&gt;verksamhet och personliga egenskaper. Däremot ställs inga krav på vare&lt;br&gt;sig ekonomiska eller juridiska kunskaper. De laglighetsfrågor som skall&lt;br&gt;granskas kan många gånger vara mycket juridiskt komplicerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att revisionens primära uppgift är och bör vara de&lt;br&gt;förvaltnings- och redovisningsrevisionella uppgifterna. I den kommunala&lt;br&gt;revisionens uppgifter innefattas också en möjlighet men ingen uttrycklig&lt;br&gt;skyldighet för revisorerna att granska lagligheten av förvaltningen. Om&lt;br&gt;laglighetsgranskningen skulle göras till en lagreglerad obligatorisk&lt;br&gt;uppgift för revisorerna anser regeringen att det kan finnas en risk för att&lt;br&gt;denna uppgift kan komma att dominera på bekostnad av andra revisio-&lt;br&gt;nella uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad bedömning av dessa förhållanden anser regeringen att&lt;br&gt;laglighetsgranskningen inte skall vara en lagreglerad obligatorisk uppgift&lt;br&gt;för revisorerna utan att dessa frågor som hittills skall prövas i bered-&lt;br&gt;ningsarbetet och av de rättsvårdande myndigheterna. Regeringen vill&lt;br&gt;också betona vikten av en god intern kontroll och dess betydelse när det&lt;br&gt;gäller bl.a. lagenligheten i verksamheten. Det är också möjligt för ett&lt;br&gt;sakkunnigt biträde att i sin granskning göra en bedömning av lagligheten&lt;br&gt;och behandla detta i sin granskningsrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Redaktionella förändringar i kommunallagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Bestämmelser i 9 kap. kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) flyttas för att tydliggöra dessas sammanband med&lt;br&gt;bestämmelser i andra kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna har inte kommen-&lt;br&gt;terat flyttningen av de olika bestämmelserna. Komrev AB tillstyrker&lt;br&gt;förslaget och anser det är förtjänstfullt att valbarhets- och jävsfrågan&lt;br&gt;skilts åt och att sådant som egentligen inte har med revision har lyfts bort&lt;br&gt;från 9 kap. Svenska Kommunförbundet anser att reglernas placering i ett&lt;br&gt;kapitel har markerat revisionens egen ställning och utgjort ett praktiskt&lt;br&gt;stöd i arbetet och att det därför bör övervägas om inte de regler som&lt;br&gt;direkt eller indirekt samband med revisionen skall hållas samman i revi-&lt;br&gt;sionskapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. kommunallagen (1991:900, KL) behandlas de förtroendevalda.&lt;br&gt;Där återfinns bl.a. bestämmelser om valbarhet och om hinder för valbar-&lt;br&gt;heten Detta gäller dock inte regler om hinder för valbarheten för reviso-&lt;br&gt;rer. Det regleras i 9 kap. kommunallagen. I avsnitt 6.1 behandlas frågan&lt;br&gt;jäv för revisorerna. Regeringen har där föreslagit att bestämmelsen om&lt;br&gt;hinder för valbarhet för revisorer och revisorsersättare skall flyttas till&lt;br&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande 9 kap. kommunallagen finns även regler som&lt;br&gt;behandlar fullmäktiges handläggning av olika frågor som har samband&lt;br&gt;med revisionsärenden. Det gäller regler om vem som får delta i val av&lt;br&gt;revisorer och revisorsersättare och i handläggningen av ärenden om&lt;br&gt;ansvarsfrihet. Bestämmelserna avser även fullmäktiges handläggning av&lt;br&gt;revisionsberättelsen och om fullmäktiges skadeståndstalan. Regler som&lt;br&gt;gäller fullmäktige hantering av ärenden bör samlas på ett ställe. Det inne-&lt;br&gt;bär att de bestämmelser i 9 kap. flyttas 5 kap. kommunallagen. Förslaget&lt;br&gt;till ändringarna behandlas närmare i författningskommentaren i avsnitt&lt;br&gt;18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i kommunallagen (1991:900), aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385), lagen (1980:1103) om årsredovisningar m.m. i vissa&lt;br&gt;foretag, lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220) föreslås träda i kraft den 1 januari 2000. Samma tidpunkt&lt;br&gt;föreslås för ändringarna i lagen ((1979:412) om kommunala indelnings-&lt;br&gt;delegerade och i lagen (1996:1415) om försöksverksamhet med region-&lt;br&gt;förbund i Kalmar och Skåne län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa kommuner och landsting kan behöva tid för att anpassa sig till&lt;br&gt;den tidigareläggning som förelås för överlämnande av årsredovisningen&lt;br&gt;och för beslut i fråga om ansvarsfrihet. Det föreslås därför att övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser skall gälla för tidigareläggningen av överlämnande av&lt;br&gt;årsredovisningen och för beslut i fråga om ansvarsfrihet. Fullmäktiges&lt;br&gt;sammanträde i 5 kap. 25 a § kommunallagen såvitt avser revisionen av&lt;br&gt;1999 års verksamhet far därför hållas senast före utgången av december&lt;br&gt;år 2000. Vidare far 8 kap. 17 § kommunallagen tillämpas i sin äldre&lt;br&gt;lydelse till utgången av år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1996:945) om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns&lt;br&gt;landsting och lagen (1997:222) om sammanläggningsdelegerade för&lt;br&gt;Västra Götalands läns landsting föreslås upphöra vid utgången av juni&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Kostnadskonsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna avser att stärka, effektivisera och höja&lt;br&gt;kompetensen i den kommunala revisionen. Ett av syftena med förslagen&lt;br&gt;är att en effektiv revision kan bidra till effektiviseringar och kostnads-&lt;br&gt;besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna om sakkunnigt biträde, precisering av&lt;br&gt;revisionsuppgiften samt samordningen av revisionen mellan kommunen&lt;br&gt;eller landstinget och dess företag anknyter i mycket stor utsträckning till&lt;br&gt;dagens praxis i kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga kommuner och landsting anlitar redan i dag för sin revision&lt;br&gt;sakkunnigt biträde. Förslaget om ett lagstadgat krav på sakkunnigt&lt;br&gt;biträde bedöms därför inte medföra några kostnadskonsekvensema för&lt;br&gt;kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är oklart i vilken utsträckning kommuner och landsting redan i dag&lt;br&gt;genomför en årlig revision av all kommunal verksamhet. Emellertid&lt;br&gt;uttalas i Landstingsförbundets och Svenska Kommunförbundets skrift&lt;br&gt;“God revisionssed vid kommunal verksamhet” att det i begreppet god&lt;br&gt;revisionssed ligger att samtliga delar av det kommunala verksamhets-&lt;br&gt;området skall beröras av den årliga granskningen. Varje kommun och&lt;br&gt;landsting far även fortsättningsvis avgöra den exakta omfattningen av&lt;br&gt;den årliga revisionsinsatsen och frågan om var tyngdpunkten i gransk-&lt;br&gt;ningsinsatsema skall ligga. Då preciseringen i kommunallagen (KL) är&lt;br&gt;att lagfasta praxis är regeringens bedömning att detta inte innebär några&lt;br&gt;ökade kostnader för kommuner och landsting. De kostnadsökningar som&lt;br&gt;en årlig revision i vissa fall skulle kunna medföra kan enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning, åtminstone på sikt, antas uppvägas av de effektivitetsvinster&lt;br&gt;som går att göra i en organisation med god kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag bedöms inte heller medföra några kostnadskonse-&lt;br&gt;kvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller för statens del uppkommer några kostnader med anledning&lt;br&gt;av förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;18 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;18.1 Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om en kommun eller ett landsting med stöd av 16 § lämnar över vården&lt;br&gt;av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag där kommunen eller&lt;br&gt;landstinget innehar samtliga aktier, skall fullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utse samtliga styrelseledamöter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. se till att fullmäktige far yttra sig innan sådana beslut i verksamheten&lt;br&gt;som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall också utse minst en lekmannarevisor i aktiebolag där&lt;br&gt;kommunen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i första stycket gäller, när kommunen ensam eller&lt;br&gt;landstinget ensam/ bildar en stiftelse for en kommunal angelägenhet.&lt;br&gt;Fullmäktige skall även utse minst en revisor i en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till lekmannarevisor i aktiebolaget eller revisor i stiftelsen skall&lt;br&gt;fullmäktige utse någon av de revisorer eller revisorsersättare som enligt&lt;br&gt;9 kap. 1 § valts för granskning av styrelsen och övriga nämnders&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordalydelsen i första stycket har ändrats i syfte att tydliggöra att de i&lt;br&gt;3 kap. 17 § uppräknade förutsättningarna under hela tiden skall vara&lt;br&gt;uppfyllda om en kommun eller ett landsting låter vården av en kommunal&lt;br&gt;angelägenhet handhas av ett av kommunen eller landstinget helägt&lt;br&gt;aktiebolag eller stiftelse som kommunen eller landstinget bildar ensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket innebär att fullmäktige alltid skall utse en lek-&lt;br&gt;mannarevisorer i helägda aktiebolag. Syftet är att kommunen eller&lt;br&gt;landstinget skall utse en förtroendevald revisor som skall komplettera&lt;br&gt;den yrkesrevision som föreskrivs i aktiebolagslagen. Det är tillräckligt att&lt;br&gt;kommunallagen reglerar kommunens eller landstingets skyldighet att&lt;br&gt;utse lekmannarevisor. Något krav på att kommunen eller landstinget skall&lt;br&gt;utse en auktoriserad eller en godkänd revisor behöver inte ställas upp i&lt;br&gt;kommunallagen. Denna skyldighet regleras i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385). Tillägget av orden direkt eller indirekt har gjorts for att det&lt;br&gt;av lagtexten skall framgå att skyldigheten att utse en lekmannarevisor&lt;br&gt;gäller även om en kommunal angelägenhet överlämnas till ett dotterbolag&lt;br&gt;till ett kommunalt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya tredje stycket motsvarar i sak nuvarande 3 kap. 17 § första&lt;br&gt;stycket andra punkten och andra stycket. När kommun eller landsting&lt;br&gt;bildar en stiftelse, skall liksom hittills en kommun eller ett landsting utse&lt;br&gt;en revisor i stiftelsen. Här används begreppet revisor för den&lt;br&gt;förtroendevalda revisorn eftersom det överensstämmer med terminologin&lt;br&gt;i stiftelselagen (1994:1220). I aktiebolagslagen 81975:1385) används&lt;br&gt;termen lekmannarevisor. A det skälet används samma begrepp här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke görs ett tillägg att till lekmannarevisor i helägda&lt;br&gt;aktiebolag eller revisor i en stiftelse som kommunen bildar ensam skall&lt;br&gt;utses någon av de förtroendevalda revisorer eller revisorsersättare som&lt;br&gt;valts för granskning av styrelsen och övriga nämnders verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som är anställd hos en kommun eller ett landsting för att ha den&lt;br&gt;ledande ställningen bland personalen är inte valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds verksam-&lt;br&gt;hetsområde far inte väljas till ledamot eller ersättare i nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget är inte&lt;br&gt;valbar som revisor eller revisorsersättare för granskning av verksamhet&lt;br&gt;som omfattas av redovisningsskyldigheten. Detsamma gäller make,&lt;br&gt;sambo, föräldrar, barn eller syskon eller annan närstående till den&lt;br&gt;redovisningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har genom en redaktionell förändring tillförts ett nytt tredje&lt;br&gt;stycket, vilket helt motsvarar nuvarande 9 kap. 4 § första stycket första&lt;br&gt;punkten samt tredje stycket kommunallagen. Tillägget innebär således&lt;br&gt;inga sakliga förändringar. Förändringen har gjorts för att i lagen förtyd-&lt;br&gt;liga att det nya stycket reglerar ett valbarhetshinder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna i nämnder far väcka ärenden i nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor får väcka ärenden i en nämnd om ärendet rör granskningen&lt;br&gt;av verksamheten i nämnden. När revisorsersättarna tjänstgör har de&lt;br&gt;samma rätt att väcka ärenden som revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras i dag vem som får väcka ärenden i en nämnd. I&lt;br&gt;det nya andra stycket tillförs nu revisorernas initiativrätt i en nämnd.&lt;br&gt;Denna initiativrätt omfattar bara frågor som har samband med&lt;br&gt;granskningsverksamheten. Om en revisor väcker ett sådant ärende är&lt;br&gt;nämnden skyldig att behandla ärendet. Bestämmelsen gör det således&lt;br&gt;möjligt att tvinga fram en handläggning i en nämnd av ärenden som är&lt;br&gt;betydelsefulla för revisionens granskning. En revisorsersättare ges rätt att&lt;br&gt;när denne tjänstgör som revisor väcka ärenden i en nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En revisor får väcka ärenden i en fullmäktigeberedning om ärendet rör&lt;br&gt;granskningen av verksamheten i fullmäktigeberedningen. När revisors-&lt;br&gt;ersättarna tjänstgör har de samma rätt att väcka ärenden som&lt;br&gt;revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya paragrafen regleras revisorernas initiativrätt i en fullmäktige-&lt;br&gt;beredning. Denna initiativrätt omfattar bara frågor som har samband med&lt;br&gt;granskningsverksamheten. Om en revisor väcker ett sådant ärende är full-&lt;br&gt;mäktigeberedningen skyldig att behandla ärendet. Bestämmelsen gör det&lt;br&gt;således möjligt att tvinga fram en handläggning fullmäktigeberedning av&lt;br&gt;ärenden som är betydelsefulla för revisionens granskning. En revisors-&lt;br&gt;ersättare ges rätt att när denne tjänstgör som revisor väcka ärenden i en&lt;br&gt;fullmäktigeberedning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot enligt 20 eller 20 a § är jävig i ett ärende, far fullmäktige&lt;br&gt;handlägga ärendet, även om antalet deltagande på grund av jävet inte&lt;br&gt;uppgår till det antal som föreskrivs i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av hänvisningen i paragrafen är en följd av att delar av den&lt;br&gt;nuvarande 9 kap. 4 § kommunallagen nu placeras i 5 kap. 20 a § kommu-&lt;br&gt;nallagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget får inte&lt;br&gt;delta i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. val av revisor eller revisorsersättare för granskning av verksamhet&lt;br&gt;som omfattas av redovisningsskyldigheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten.&lt;br&gt;Detsamma gäller också make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller&lt;br&gt;annan närstående till den redovisningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya paragrafen motsvarar helt nuvarande 9 kap. 4 § första stycket&lt;br&gt;andra och tredje punkterna och andra stycket kommunallagen. Genom att&lt;br&gt;placera paragrafen i 5 kap. kommunallagen görs det tydligt att reglerna&lt;br&gt;rör generell obehörighet vid hanteringen av vem som kan delta i val av&lt;br&gt;revisorer och revisorsersättare samt vid handläggningen av fråga om&lt;br&gt;ansvarsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Trots 20 a § får enskilda förtroendevalda mot vilka anmärkning kan&lt;br&gt;riktas enligt 9 kap. 17 § andra stycket delta i fullmäktiges överlägg-&lt;br&gt;ningar, när revisionsberättelsen över den verksamhet som de har&lt;br&gt;ansvaret för behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd får också delta i&lt;br&gt;fullmäktiges överläggning när verksamhet inom den egna nämnden&lt;br&gt;behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts gäller även om de förtroendevalda inte är&lt;br&gt;ledamöter i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya paragrafen motsvarar helt nuvarande 9 kap. 5 § kommunallagen.&lt;br&gt;Genom att placera paragrafen i 5 kap. kommunallagen markeras att&lt;br&gt;regeln hör samman med bestämmelsen i den nu föreslagna 5 kap. 20 a §&lt;br&gt;kommunallagen och hanteringen i fullmäktige. I paragrafen har gjorts en&lt;br&gt;följdändring med anledning av omplaceringen av paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ärenden i fullmäktige får väckas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en ledamot genom motion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. revisorerna eller revisorsersättarna när de tjänstgör, om ärendet&lt;br&gt;gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om&lt;br&gt;ärendet gäller granskningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har föreskrivit det, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§, om&lt;br&gt;fullmäktige har beslutat det för särskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga far i fullmäktige&lt;br&gt;också väckas av minst fem procent av de röstberättigade kommun- eller&lt;br&gt;landstingsmedlemmama enligt lagen (1994:692) om kommunala folk-&lt;br&gt;omröstningar. Initiativet skall vara skriftligt, ange den aktuella frågan&lt;br&gt;samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, namn-&lt;br&gt;förtydliganden och uppgift om deras adresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 8.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar hur ärenden far väckas i fullmäktige. I första&lt;br&gt;stycket tredje punkten regleras revisorernas rätt att väcka ärenden.&lt;br&gt;Punkten tillförs nu revisorernas initiativrätt i fullmäktige vad avser ett&lt;br&gt;ärende som rör granskningen. Med granskningen avses revisorernas&lt;br&gt;granskning inom nämndernas verksamhetsområden, fullmäktigebered-&lt;br&gt;ningamas verksamhet och lekmannarevisoremas granskning av de&lt;br&gt;kommunala företagen. Den föreslagna initiativrätten omfattar ärenden&lt;br&gt;som väcks för debatt men också ärenden där revisorerna anser att full-&lt;br&gt;mäktige bör fatta beslut och där revisorerna också lämnat förslag till&lt;br&gt;beslut. Av bestämmelserna om beredningsplikt i 5 kap. följer att sådana&lt;br&gt;ärenden som initieras av revisorerna och som innebär att fullmäktige&lt;br&gt;skall besluta i sak skall beredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ärenden som revisorerna väcker i fullmäktige genom utnyttjande av&lt;br&gt;sin initiativrätt får väckas på motsvarande sätt som andra ärenden som&lt;br&gt;väcks av nämnder, dvs. skriftligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisorsersättare ges rätt att när denne tjänstgör som revisor väcka&lt;br&gt;ärenden i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 a § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall vid ett sammanträde före utgången av juni månad året&lt;br&gt;efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas&lt;br&gt;eller vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om ansvarsfrihet for en gemensam nämnd skall prövas av&lt;br&gt;fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller lands-&lt;br&gt;tingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar vid vilken tidpunkt fullmäktige senast skall pröva&lt;br&gt;frågan om ansvarsfrihet. Enligt den nya bestämmelsen skall fullmäktige&lt;br&gt;vid ett sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som&lt;br&gt;revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras.&lt;br&gt;Ändringen har skett för att möjliggöra en aktuell och relevant decharge-&lt;br&gt;behandling. Bestämmelsen motsvarar i övrigt helt nuvarande 9 kap. 16 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena kommunallagen. Genom att placera paragrafen&lt;br&gt;i 5 kap. kommunallagen markeras att regeln hör samman med bestäm-&lt;br&gt;melser om fullmäktiges hantering av frågan om ansvarsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;25 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige besluta att skadeståndstalan&lt;br&gt;skall väckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan som inte grundas på brott skall väckas inom ett år från det att&lt;br&gt;beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan&lt;br&gt;talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar fullmäktiges rätt att fatta beslut om att väcka skade-&lt;br&gt;ståndstalan om ansvarsfrihet vägrats och om tidsfristen för att väcka&lt;br&gt;sådan talan. Bestämmelsen motsvarar helt nuvarande 9 kap. 17 § kom-&lt;br&gt;munallagen. Genom att placera paragrafen i 5 kap. kommunallagen&lt;br&gt;markeras att regeln hör samman med fullmäktiges hantering av frågan&lt;br&gt;om ansvarsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;br&gt;Fullmäktige far behandla revisionsberättelsen utan föregående beredning.&lt;br&gt;Fullmäktige skall dock inhämta förklaringar över de anmärkningar som&lt;br&gt;har framställts i revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, far fullmäktige också&lt;br&gt;utan ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag skall&lt;br&gt;återkallas enligt 4 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i första stycket motsvarar helt nuvarande 9 kap. 16 § första&lt;br&gt;stycket kommunallagen. Genom att placera paragrafen i 5 kap. kom-&lt;br&gt;munallagen markeras att regeln hör samman med bestämmelser om&lt;br&gt;fullmäktiges hantering av revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten&lt;br&gt;bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt&lt;br&gt;samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att&lt;br&gt;verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd&lt;br&gt;av 3 kap. 16 § har lämnats över till någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i andra stycket i paragrafen tydliggör att det är nämnderna&lt;br&gt;som ansvarar för att den interna kontroll som utförs inom nämnderna är&lt;br&gt;tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En nämnd får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, en&lt;br&gt;annan nämnd eller beredning, en revisor eller en revisorsersättare, en&lt;br&gt;anställd hos kommunen eller landstinget eller en särskild sakkunnig att&lt;br&gt;närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har kallats till ett sammanträde far, om nämnden beslutar det,&lt;br&gt;delta i överläggningarna men inte i besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i första stycket gör det möjligt för en nämnd att kalla en eller&lt;br&gt;flera revisorer eller revisorsersättare till nämndens sammanträde för att&lt;br&gt;lämna upplysningar, t.ex. när revisorerna initierat ett ärende i nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för de anställda hos en kommun eller ett landsting (per-&lt;br&gt;sonalföreträdare) får, i den omfattning som anges i 9-13 §§, närvara vid&lt;br&gt;sammanträden med andra nämnder än styrelsen. Företrädare för anställda&lt;br&gt;i kommuner eller landsting som samverkar i en gemensam nämnd får i&lt;br&gt;motsvarande omfattning närvara vid sammanträden med den gemen-&lt;br&gt;samma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt saknas dock vid revisorernas sammanträden, i patien-&lt;br&gt;tnämnder, valnämnder och överförmyndamämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att begreppet personalföreträdare inom&lt;br&gt;parentes skall vara utskrivet med kursiv stil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket föranleds dels av att förtroendenämnder&lt;br&gt;numera benämns patientnämnder (prop. 1998/99:4, SFS 1998:1656) och&lt;br&gt;dels av att ett förtydligande bör ske med hänsyn till att revisorerna inte&lt;br&gt;utgör en nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall lämnas över till fullmäktige och revisorerna&lt;br&gt;snarast möjligt och senast den 75 april året efter det år som redo-&lt;br&gt;visningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 10.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har en ändring av tiden när årsredovisningen skall lämnas&lt;br&gt;över till fullmäktige och revisorerna gjorts i syfte att möjliggöra en&lt;br&gt;tidigareläggning av fullmäktiges dechargebehandling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall godkännas av fullmäktige. Det bör inte ske innan&lt;br&gt;fullmäktige enligt 5 kap. 25 a § beslutat om ansvarsfrihet skall beviljas&lt;br&gt;eller vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av hänvisningen i paragrafen är en följd av paragrafens&lt;br&gt;placering i 5 kap. 25 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I fråga om jäv för en revisor och en revisorsersättare skall bestäm-&lt;br&gt;melserna i 6 kap. 25 § om jäv tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor eller en revisorsersättare som är jävig i ett ärende får inte&lt;br&gt;delta eller närvara vid behandlingen av ärendet. Denne får dock vidta&lt;br&gt;åtgärder som någon annan inte kan vidta utan olägligt uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot&lt;br&gt;honom, skall självmant ge det till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ingen motsvarighet i dag. De jävsregler som gäller för&lt;br&gt;de förtroendevalda i nämnderna och anställda enligt 6 kap. 25 § kom-&lt;br&gt;munallagen dvs. vad som brukar kallas släktskaps-, sakägar- eller&lt;br&gt;intressejäv, ställföreträdarjäv, ombudsjäv och delikatessjäv skall nu&lt;br&gt;också tillämpas på revisorerna. Detta regleras i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av andra och tredje styckena är att samma bestämmelser&lt;br&gt;om handläggning av jäv gäller för revisorer som vid handläggning av jäv&lt;br&gt;inom en nämnd ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon av revisorerna skall de&lt;br&gt;samfällt besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen&lt;br&gt;av jävsfrågan endast om revisorerna inte är beslutsföra utan honom och&lt;br&gt;någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om jäv får överklagas endast i samband med överklagandet&lt;br&gt;av det beslut varigenom ärendet avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nya paragrafen regleras att revisorerna skall besluta samfällt om det&lt;br&gt;uppkommer en fråga om jäv mot någon. Vidare ges bestämmelser för hur&lt;br&gt;jäv skall överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Från jäv skall bortses när frågan om partiskhet uppenbarligen saknar&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ingen motsvarighet i dag. Innebörden av bestämmelsen&lt;br&gt;är att samma grunder som gäller i 6 kap. 25 § kommunallagen skall&lt;br&gt;tillämpas när en domstol skall avgöra om man kan bortse från jäv.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall i sin granskning biträdas av sakkunniga som de&lt;br&gt;själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sakkunniga skall ha den insikt och erfarenhet av kommunal&lt;br&gt;verksamhet som fordras för att kunna fullgöra uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i&lt;br&gt;den omfattning som behövs. Syftet med bestämmelsen är att stärka&lt;br&gt;revisorernas självständiga ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det markeras också att det krävs en särskild kompetens av det&lt;br&gt;sakkunniga biträdet. Revision av kommuner och landsting kräver en spe-&lt;br&gt;ciell kompetens vars grundläggande beståndsdelar utgörs av kunskap om&lt;br&gt;kommunal verksamhet, förvaltning, styrsystem, den lagstiftning som styr&lt;br&gt;kommunal verksamhet och vad som är god revisionssed för kommunal&lt;br&gt;revision.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god&lt;br&gt;revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhets-&lt;br&gt;områden och genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts&lt;br&gt;enligt 3 kap. 17 och 18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från eko-&lt;br&gt;nomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande&lt;br&gt;och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisorerna i sin granskning finner att det föreligger misstanke om&lt;br&gt;brott av förmögenhetsrättslig karaktär skall de anmäla förhållandet till&lt;br&gt;berörd nämnd. Om nämnden finner att det föreligger misstanke om brott&lt;br&gt;och inte utan oskäligt dröjsmål vidtar åtgärder är revisorerna skyldiga&lt;br&gt;att rapportera nämndens agerande till fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 11.1 och 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två tillägg har gjorts i första stycket i paragrafen. Det första tillägget&lt;br&gt;innebär att revisorerna årligen skall granska all kommunal verksamhet.&lt;br&gt;Det innebär dock inget ställningstagande till den exakta omfattningen av&lt;br&gt;den årliga revisionsinsatsen eller till frågan om var tyngdpunkten i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granskningsinsatsema skall ligga. Sådana prioriteringsfrågor får avgöras&lt;br&gt;mot bakgrund av revisorernas risk- och väsentlighetsanalys. Det andra&lt;br&gt;tillägget innebär att revisionen i kommuner och landsting också skall&lt;br&gt;omfatta de kommunala företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i andra stycket avser att tydliggöra att det är den interna&lt;br&gt;kontrollen som avses (jfr 6 kap. 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya tredje stycket innebär att misstanke om brott av förmögen-&lt;br&gt;hetsrättslig karaktär som revisorerna finner vid sin granskning skall tas&lt;br&gt;upp med ansvarig nämnd. Det är nämnden som är ansvarig för att hantera&lt;br&gt;det av revisorerna misstänkta brottet genom att t.ex. uppta diskussion&lt;br&gt;med revisorerna. Det kan handla om att göra ytterligare utredningar,&lt;br&gt;vidta andra åtgärder eller att anmäla det misstänkta brottet till åklagaren.&lt;br&gt;Om nämnden finner att det föreligger ett misstänkt brott och inte utan&lt;br&gt;oskäligt dröjsmål vidtar åtgärder är revisorerna skyldiga att rapportera&lt;br&gt;nämndens agerande till fullmäktige. Det är fullmäktige som far utfärda&lt;br&gt;riktlinjer eller liknande om hur kommunen eller landstinget skall agera&lt;br&gt;vid misstanke om brott.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om nämnder i 9 § gäller också fullmäktigeberedningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak nuvarande 9 kap. 9 § kommunallagen. Änd-&lt;br&gt;ringen av hänvisningarna i paragrafen är en följd av omnumrering av&lt;br&gt;paragraferna i 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna och de enskilda ledamöterna och ersättarna i dessa samt de&lt;br&gt;anställda är skyldiga att lämna revisorerna de upplysningar som behövs&lt;br&gt;för revisionsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de&lt;br&gt;tillgångar som nämnderna har hand om och ta del av de räkenskaper och&lt;br&gt;andra handlingar som berör nämndernas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i första stycket i paragrafen markerar att revisorerna har rätt&lt;br&gt;till upplysningar också i förhållande till enskilda ledamöterna och&lt;br&gt;ersättarna i nämnder och fullmäktigeberedningar. Paragrafen motsvarar i&lt;br&gt;övrigt nuvarande 9 kap. 10 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av revisorerna begärda upplysningarna skall lämnas så snart det är&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om nämnder i 12 § gäller också fullmäktigeberedningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak nuvarande 9 kap. 11 §. Ändringen av hänvis-&lt;br&gt;ningen i paragrafen är en följd av omnumrering av paragraferna i 9 kap.&lt;br&gt;kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv skall tas&lt;br&gt;upp i protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 6 kap. 30 § om justering av protokoll och tillkänna-&lt;br&gt;givande om justeringen skall tillämpas också på revisorernas protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna är i granskningsärenden oberoende av varandra. En revi-&lt;br&gt;sor kan inte överröstas av de andra revisorerna. I administrativa ärenden&lt;br&gt;utövar emellertid revisorerna förvaltningen samfällt. Frågor om jäv i&lt;br&gt;enskilda ärenden skall också hanteras samfällt av revisorerna. Detta&lt;br&gt;framgår av tillägget till första stycket. Följden skulle annars bli att den&lt;br&gt;mot vilken jäv gjorts gällande själv skulle kunna avgöra jävsfrågan.&lt;br&gt;Paragrafen motsvarar i övrigt nuvarande 9 kap. 13 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall varje år till fullmäktige avge en berättelse med redo-&lt;br&gt;görelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det&lt;br&gt;föregående budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sakkunnigas rapporter skall fogas till revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsrapport enligt 11 kap. 6 § aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;som har lämnats för ett aktiebolag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ skall&lt;br&gt;också fogas till revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 7.1 och 13.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge fullmäktige och nämnderna ett så fullständigt bakgrunds-&lt;br&gt;och beslutsunderlag som möjligt skall de sakkunnigas rapporter bifogas&lt;br&gt;till revisionsberättelsen. Det är de sakkunnigas slutliga rapporter eller&lt;br&gt;motsvarande som skall bifogas. Detta framgår av ett nytt andra stycke.&lt;br&gt;Det är således tillräckligt att övriga skrivelser, promemorior m.m. som&lt;br&gt;kan ha förekommit som underlag till revisionsberättelsen hålls på&lt;br&gt;lämpligt sätt tillgängligt för fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya tredje stycket innebär att de kommunala revisorerna skall se&lt;br&gt;till att samordning sker av rapporteringen till fullmäktige. Till de&lt;br&gt;kommunala revisorernas årliga revisionsberättelse skall därför fogas de&lt;br&gt;granskningsrapporter som lekmannarevisorema enligt 11 kap. 6 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen skall avge till bolagsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna i andra och tredje styckena innebär att den redogörelse&lt;br&gt;som revisorerna skall lämna till fullmäktige nu kommer att bestå av tre&lt;br&gt;delar. De tre delarna är revisionsberättelsen, de sakkunniga biträdenas&lt;br&gt;rapporter och lekmannarevisoremas granskningsrapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i övrigt nuvarande 9 kap. 14 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I kommunalförbund med förbundsdirektion skall revisorerna avge en&lt;br&gt;revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmamas fullmäktige.&lt;br&gt;Vad som sägs om fullmäktige i 5 kap. 20 b, 25 a, 25 b och 31 §§ skall&lt;br&gt;beträffande sådana förbund gälla förbundsmedlemmamas fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak nuvarande 9 kap. 20 § kommunallagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna av hänvisningarna i paragrafen är en följd av att&lt;br&gt;nuvarande bestämmelserna i 9 kap. 5, 16 och 17 §§ flyttas till 5 kap.&lt;br&gt;kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut får överklagas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut av fullmäktige eller den beslutande församlingen i ett&lt;br&gt;kommunalförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut av en nämnd eller ett partssammansatt organ, om beslutet inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är av rent förberedande eller rent verkställande art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut av förbundsstyrelsen eller en annan nämnd eller ett parts-&lt;br&gt;sammansatt organ i ett kommunalförbund, om beslutet inte är av rent&lt;br&gt;förberedande eller rent verkställande art, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana beslut av revisorerna som avses i 9 kap. 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i jjärde punkten är en följd av att nuvarande bestämmelse i 9&lt;br&gt;kap. 13 § flyttas till 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.2 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385), förslag till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisningar m.m. i vissa&lt;br&gt;företag, förslag till lag om ändring i lagen (1987:667)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar och förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i stiftelselagen (1994:1220)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordnad revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen behandlas i avsnitt 13.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i de olika associationsrättsliga lagarna är i sak överens-&lt;br&gt;stämmande. Ändringarna har lagtekniskt anpassats till de olika lagarna.&lt;br&gt;Ändringarna innebär att ett nytt tredje stycke tillförts 10 kap. 42 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 19 § aktiebolagslagen (1975:1385), 4 kap. 13 § lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag och 8 kap. 16 §&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar samt att ett nytt jjärde&lt;br&gt;stycke tillförts 4 kap. 15 § stiftelselagen (1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya stycket innebär att en revisor eller en lekmannarevisor i ett&lt;br&gt;företag som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) är skyldig att på&lt;br&gt;begäran av de förtroendevalda revisorerna i kommunen eller landstinget&lt;br&gt;lämna upplysningar till dessa om det kommunala företaget. Sådana&lt;br&gt;upplysningar kan begäras av de förtroendevalda revisorerna i samtliga&lt;br&gt;kommuner och landsting som äger andelar i ett företag eller är stiftare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtekniskt åstadkommer man detta genom att koppla informations-&lt;br&gt;skyldigheten till den avgränsning som görs i 1 kap. 9 § sekretesslagen.&lt;br&gt;Det betyder att skyldigheten gäller i sådana företag där kommuner, lands-&lt;br&gt;ting eller kommunalförbund utövar ett rättsligt bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 66&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer och lekmannarevisorer i foretag där kommuner eller landsting Prop. 1998/99:66&lt;br&gt;inte har ett rättsligt bestämmande inflytande omfattas således inte av&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med rättsligt bestämmande inflytande framgår av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 9 § sekretesslagen. Kommuner och landsting anses t.ex. när det&lt;br&gt;gäller aktiebolag ha ett rättsligt bestämmande inflytande, om de ensamma&lt;br&gt;eller tillsammans äger aktier med mer än hälften av samtliga röster i&lt;br&gt;bolaget eller annars förfogar över så många röster i detta. Ett sådant&lt;br&gt;inflytande kan också föreligga om de har rätt att utse eller avsätta mer än&lt;br&gt;hälften av ledamöterna i styrelsen för aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 kap. 14 § första och tredje stycket aktiebolagslagen har en språklig&lt;br&gt;felaktighet rättats till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1979:412) om&lt;br&gt;kommunal indelningsdelegerade&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Delegerade väljer tre eller flera revisorer och minst lika många revi-&lt;br&gt;sorsersättare som skall granska arbetsutskottets och kommittéernas verk-&lt;br&gt;samhet. I fråga om valbarhet till revisor eller revisorsersättare, verkan av&lt;br&gt;att valbarheten upphör och rätt till avsägelse tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;15 § om ledamöter och ersättare i arbetsutskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall det år då indelningsändringen träder i kraft avge en&lt;br&gt;berättelse om resultatet av revisionen till kommunfullmäktige i kom-&lt;br&gt;munen enligt den nya indelningen. Fullmäktige skall vid sammanträde&lt;br&gt;före utgången av detta år besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller om&lt;br&gt;någon åtgärd för att bevara kommunens rätt skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om revisionen tillämpas i övrigt bestämmelserna om revision i&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en följdändring av ändringar i 9 kap. kom-&lt;br&gt;munallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:945) om&lt;br&gt;sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting&lt;br&gt;och lagen (1997:222) om sammanläggningsdelege-&lt;br&gt;rade för Västra Götalands läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1996:945) om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns lands-&lt;br&gt;ting och lagen (1997:222) om sammanläggningsdelegerade för Västra&lt;br&gt;Götalands läns landsting skall upphöra att gälla. Skåne läns landsting och&lt;br&gt;Västra Götalands läns landsting företräds sedan den 1 november 1998 av&lt;br&gt;det nyvalda fullmäktige för Skåne läns landsting respektive Västra Göta-&lt;br&gt;lands landsting. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1Q6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1415) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län&lt;br&gt;och Skåne län&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;34 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900) om revision skall i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla för ett regionförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 9 kap. 1 och 2 §§ kommunallagen gäller dock inte för&lt;br&gt;ett regionförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en följd av ändringar i 9 kap. kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommitténs sammanfattning av betänkandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vårt uppdrag består i att göra en översyn av lagstiftningen om den&lt;br&gt;kommunala revisionen. Enligt direktiven skall utredningen föreslå de&lt;br&gt;lagändringar och andra åtgärder som kan anses motiverade for att öka&lt;br&gt;effektiviteten och kompetensen i revisionsarbetet samt for att stärka de&lt;br&gt;förtroendevalda revisorernas självständiga ställning. Kommittén skall&lt;br&gt;särskilt utreda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur de förtroendevalda revisorerna bör rekryteras och hur deras&lt;br&gt;självständiga ställning i övrigt kan stärkas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- på vilket sätt revisionen som sådan skulle kunna stärkas och&lt;br&gt;kompletteras med krav på yrkesrevision,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vilka uppgifter revisionen skall ha och om laglighetsgranskning&lt;br&gt;skall vara ett obligatoriskt inslag i revisionsuppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur revisorernas initiativrätt i kommunfullmäktige skall vara&lt;br&gt;utformad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vem som skall ha revisionsansvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förutsättningarna och formerna för en reell samordning av den&lt;br&gt;kommunala revisionen och revisionen av kommunala foretag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vilka insatser den kommunala revisionen bör göra för att&lt;br&gt;kontrollera om styrelsens och nämndernas interna kontroll fungerar&lt;br&gt;tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömningar och förslag i dessa delar redovisas nu.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rekryteringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Samma valbarhetsregler gäller för förtroendevalda revisorer som för alla&lt;br&gt;andra förtroendevalda. Detta hör samman med att revisionsuppdraget i&lt;br&gt;grunden är ett politiskt uppdrag. En demokratiskt förankrad revision har&lt;br&gt;ett särskilt värde som, förutom att den är väl förenlig med den&lt;br&gt;kommunala självstyrelsen, hör samman med de förtroendevaldas&lt;br&gt;kännedom om och engagemang för kommunal verksamhet. Något&lt;br&gt;särskilt kompetenskrav för de förtroendevalda revisorerna införs därför&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande valbarhetsbegränsande regeln, som hittills har&lt;br&gt;benämnts jävsregel, har analyserats och befunnits innebära en lämplig&lt;br&gt;avgränsning av valbarheten. Några formella hinder mot att rekrytera de&lt;br&gt;förtroendevalda revisorerna bland fullmäktigeledamöterna införs inte. En&lt;br&gt;skärpning av den valbarhetsbegränsande regeln skulle ytterligare&lt;br&gt;reducera antalet kandidater med kommunal förankring och erfarenhet.&lt;br&gt;Det är ingen önskvärd utveckling i en situation där förstärkning av&lt;br&gt;revisorernas kompetens anses angeläget. Det får ankomma på fullmäkti-&lt;br&gt;ge att bedöma vilka kandidater som har sådan integritet att revisions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdragets krav på opartiskhet kan förenas med vederbörandes&lt;br&gt;fullmäktigeuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att systemet med förtroendevalda revisorer skall kunna bibehållas&lt;br&gt;också i framtiden krävs att fullmäktige fortsättningsvis lyckas rekrytera&lt;br&gt;personer som har förmåga att medverka till en revision som fyller&lt;br&gt;medborgarnas rättmätiga krav på opartiskhet, effektivitet och kompetens.&lt;br&gt;Det är vidare viktigt att valet av revisorer sker med bredast möjliga&lt;br&gt;representativitet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sakkunnigt biträde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det införs en regel om att de förtroendevalda skall biträdas av&lt;br&gt;sakkunniga. En viktig förutsättning för revisorernas oberoende ställning&lt;br&gt;och en effektiv revision är att revisorerna biträds av sakkunniga som de&lt;br&gt;själva väljer ut och som de anlitar i den omfattning som de, inom ramen&lt;br&gt;för den av fullmäktige fastställda budgeten, själva bestämmer. För att&lt;br&gt;skapa garantier för att så sker och för att kunna ställa upp särskilda&lt;br&gt;kompetenskrav på det sakkunniga biträdet införs en lagreglerad&lt;br&gt;skyldighet att anlita sådant biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna lagregleringen åsyftas ingen förändring av den&lt;br&gt;nuvarande ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och anställda&lt;br&gt;eller anlitade konsulter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen markeras att revision av kommuner och landsting kräver en&lt;br&gt;speciell kompetens. De grundläggande beståndsdelarna i denna kompe-&lt;br&gt;tens utgörs av kunskap om kommunal verksamhet, förvaltning och&lt;br&gt;styrsystem samt kunskap om den lagstiftning som styr kommunal&lt;br&gt;verksamhet och vad som är god revisionssed vid kommunal revision. Det&lt;br&gt;gäller vid såväl redovisningsrevision som förvaltningsrevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något lagreglerat krav på certifiering av det sakkunniga biträdet införs&lt;br&gt;inte. Vi bedömer att det sakkunniga biträdet redan i dag har en teoretisk&lt;br&gt;grundutbildning och erfarenhet av kommunal verksamhet som vi anser&lt;br&gt;erforderlig. Också på sikt bedömer vi att det finns förutsättningar att på&lt;br&gt;frivillig väg åstadkomma detta. Vi utgår härvid från att kommuner och&lt;br&gt;landsting självständigt beaktar kraven på särskild kompetens hos det&lt;br&gt;sakkunniga biträdet. Vidare anser vi att man bör avvakta effekterna av de&lt;br&gt;initiativ som på frivillig väg tas inom revisionsbranschen till att&lt;br&gt;formalisera kompetenskraven och att inrätta certifieringsprogram för det&lt;br&gt;sakkunniga biträdet. Visar det sig att branschens åtgärder inte är&lt;br&gt;tillräckliga för att också på sikt garantera att det sakkunniga biträdet har&lt;br&gt;erforderlig kompetens eller att kommuner och landsting inte beaktar&lt;br&gt;kraven på särskild kompetens hos det sakkunniga biträdet kan det finnas&lt;br&gt;skäl att på nytt överväga frågan om ett lagreglerat krav på certifiering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Precisering av revisionsuppgiften&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En lagregel införs som innebär att samtliga delar av det kommunala&lt;br&gt;verksamhetsområdet årligen skall bli föremål för revisorernas&lt;br&gt;granskning. Detta innebär dock inte något ställningstagande till den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exakta omfattningen av den årliga revisionsinsatsen eller till frågan om&lt;br&gt;var tyngdpunkten i granskningsinsatsema skall läggas. Sådana priorite-&lt;br&gt;ringsfrågor får avgöras mot bakgrund av revisorernas risk- och&lt;br&gt;väsentlighetsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Initiativrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Varje enskild revisor ges rätt att, i fullmäktige, nämnderna och i&lt;br&gt;fullmäktigeberedningama löpande under året väcka ärenden som rör&lt;br&gt;granskningen. Initiativrätten skall vara ett instrument som revisorerna&lt;br&gt;kan använda för att snabbt kunna väcka ärenden i fullmäktige med&lt;br&gt;anledning av frågor som uppkommit i granskningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorns uppdrag är i grunden ett politiskt uppdrag. Revisorerna bör&lt;br&gt;emellertid skilja revisionsffågoma från de frågor som skall behandlas&lt;br&gt;partipolitiskt. Vi vill i detta sammanhang understryka vikten av att&lt;br&gt;revisorerna vid utnyttjandet av initiativrätten iakttar kravet på opartiskhet&lt;br&gt;så att initiativrätten inte utnyttjas i partipolitiska syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagens regler om beredningsplikt skall omfatta även dessa&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisorernas rätt till upplysningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att revisionsuppdraget skall kunna fullgöras på avsett sätt måste&lt;br&gt;revisorerna fa tillgång till information om hur verksamheten bedrivits.&lt;br&gt;Den nuvarande lagtextens utformning beträffande revisorernas rätt till&lt;br&gt;upplysningar har gett upphov till oklarheter om huruvida upplysnings-&lt;br&gt;skyldigheten enbart gäller kollektivt för nämnden eller om det också&lt;br&gt;gäller en individuell upplysningsskyldighet för den enskilde ledamoten.&lt;br&gt;Bestämmelsen om revisorernas rätt till upplysningar förtydligas därför&lt;br&gt;med en bestämmelse som uttrycker att upplysningsskyldigheten också är&lt;br&gt;individuell för de enskilda förtroendevalda i nämnder och fullmäktige-&lt;br&gt;beredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnandet av årsredovisning och beslut i frågan om ansvarsfrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stärka revisorernas ställning är det viktigt att verka för att&lt;br&gt;diskussionen om revisorernas iakttagelser av kommunens och&lt;br&gt;landstingets ekonomi och verksamhet sker med så god aktualitet som&lt;br&gt;möjligt. Ett tidigareläggande av fullmäktiges dechargebehandling möjlig-&lt;br&gt;gör en aktuell och relevant diskussion. Det kan också stimulera&lt;br&gt;allmänhetens intresse av att delta i och ställa frågor på fullmäktiges&lt;br&gt;sammanträden vilket indirekt skulle kunna stärka revisorernas ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av sambandet mellan årsredovisningen och decharge-&lt;br&gt;behandlingen förutsätter ett tidigareläggande av dechargebehandlingen&lt;br&gt;att överlämnandet av årsredovisningen till revisorerna tidigareläggs.&lt;br&gt;Årsredovisningen skall därför överlämnas till fullmäktige och revisorerna&lt;br&gt;senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser och&lt;br&gt;fullmäktige skall före utgången av juni månad året efter det år som&lt;br&gt;revisionen avser besluta om ansvarsfrihet beviljas eller vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Jäv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om revisionsjäv har analyserats och befunnits bestå av&lt;br&gt;dels en valbarhetsbegränsande regel, dels regler för handläggningen i&lt;br&gt;fullmäktige. Någon lagregel om en revisors obehörighet i enskilda fall&lt;br&gt;har hittills inte funnits. Kommunallagens regler för förtroendevalda och&lt;br&gt;anställda i nämnder om sakägarjäv, intressejäv, ställföreträdarjäv,&lt;br&gt;ombudsjäv och delikatessjäv görs därför tillämpliga också på revisorer-&lt;br&gt;na. Detsamma gäller reglerna om verkan av jäv och om när man kan&lt;br&gt;bortse från jäv. Den nya jävsregeln ersätter bestämmelsen om revisions-&lt;br&gt;jäv i kommunallagens kapitel om revision. Bestämmelsen i paragrafen&lt;br&gt;om revisionsjäv finns emellertid kvar i sak. Bestämmelserna har dock&lt;br&gt;delats upp och såvitt avser bestämmelsen om valbarhetshinder placerats i&lt;br&gt;4 kap. KL och såvitt avser bestämmelserna om handläggningen i&lt;br&gt;fullmäktige placerats i 5 kap. KL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisionsansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ordningen med revisionsansvar enbart för de&lt;br&gt;förtroendevalda bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Laglighetsprövning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi anser inte att laglighetsprövning skall vara en lagreglerad obligatorisk&lt;br&gt;uppgift för revisorerna. Den nuvarande ordningen behålls där en&lt;br&gt;skyldighet för revisorerna att göra en laglighetsprövning regleras inte i&lt;br&gt;lag men ändå anses ligga inom ramen för revisorernas befogenhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anmälningsskyldighet?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De kommunala revisorerna skall inte omfattas av anmälningsskyldighet&lt;br&gt;vid misstanke om brott i den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samordnad revision mellan kommunen/landstinget och dess foretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De kommunala revisorernas uppdrag enligt 9 kap. 7 § KL är att granska&lt;br&gt;all kommunal verksamhet som bedrivs i förvaltningsform. I deras&lt;br&gt;uppdrag ingår, enligt den nuvarande ordningen i KL, inte i direkt&lt;br&gt;bemärkelse att granska de kommunala företagen. Styrelsen och&lt;br&gt;nämnderna har enligt 6 kap. 1 och 7 §§ KL emellertid ett ansvar för all&lt;br&gt;kommunal verksamhet såväl för den som bedrivs i företagsform som&lt;br&gt;förvaltningsform. I linje med detta resonemang ligger en samordnad&lt;br&gt;kommunal revision som omfattar all kommunal verksamhet. Samord-&lt;br&gt;ning av revisionen försvåras emellertid av att det sker kollisioner mellan&lt;br&gt;offentlig rätt, främst kommunallagen, och civil rätt, främst&lt;br&gt;aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagregler infors nu som innebär att revisionen mellan kommunen och&lt;br&gt;dess foretag samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande kommunallagen finns inget krav på personsamband&lt;br&gt;mellan de kommunala revisorerna och förtroendevalda revisorerna i de&lt;br&gt;kommunala företagen. Det har lett till att olika personer har reviderat&lt;br&gt;kommunal verksamhet i förvaltningsform och kommunal verksamhet i&lt;br&gt;företagsform. Samordnat revisionsarbete och en god överblick av&lt;br&gt;verksamheten i kommuner och landsting bör främjas. Vi föreslår därför&lt;br&gt;att det införs en lagregel som innebär att till förtroenderevisor i de&lt;br&gt;kommunala bolagen och till revisor i de stiftelser som kommun och&lt;br&gt;landsting bildar ensam, alltid skall utses någon av de revisorer eller&lt;br&gt;revisorsersättare som valts för granskning av styrelsen och övriga&lt;br&gt;nämnders verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När associationsrättsliga företagsformer används i offentlig verksam-&lt;br&gt;het kommer de civilrättsliga regler, som kommit till för att skydda ägar-&lt;br&gt;och andra privata intressen, att gälla även när det offentliga har&lt;br&gt;ägarinflytande. För revisorer finns uttryckliga bestämmelser om&lt;br&gt;tystnadsplikt i ABL. Vidare finns bestämmelser om revisors tystnads-&lt;br&gt;plikt i stiftelselagen (1994:1220), i lagen om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;(1987:667) och i lagen om årsredovisning m.m. (1980:1103) i vissa&lt;br&gt;företag. De associationsrättsliga reglerna om revisorernas tystnadsplikt&lt;br&gt;har inneburit att det har varit problematiskt för de kommunala&lt;br&gt;revisorerna att fa en samlad överblick av all kommunal verkamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att de rättsliga möjligheterna till insyn och information för de&lt;br&gt;kommunala revisorerna inte bör vara beroende av i vilken form som&lt;br&gt;kommuner och landsting väljer att bedriva sin verksamhet. De&lt;br&gt;kommunala revisorerna skall ha samma rätt till insyn i de kommunala&lt;br&gt;företagen som de hade haft om verksamheten hade bedrivits i&lt;br&gt;förvaltningsform. Av den anledningen undanröjs de associationsrättsliga&lt;br&gt;begränsningar som gäller för informationsutbytet. Regler införs som&lt;br&gt;innebär att revisorerna i de kommunala företagen skall lämna&lt;br&gt;information till de kommunala revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagregeln om de kommunala revisorernas uppgifter kompletteras med&lt;br&gt;en bestämmelse som uttrycker att den kommunala revisionen också&lt;br&gt;omfattar de kommunala företagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Internkontrollen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om styrelsens och nämndernas ansvar för den interna&lt;br&gt;kontrollen har tydliggjorts så att det framgår att det är dessa som ansvarar&lt;br&gt;för att den kontroll som utförs inom nämnderna är tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna avser att stärka, effektivisera och höja&lt;br&gt;kompetensen i den kommunala revisionen. Ett av syftena med förslagen&lt;br&gt;är att en effektiv revision kan bidra till effektiviseringar och&lt;br&gt;kostnadsbesparingar. De föreslagna bestämmelserna om sakkunnigt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;biträde, precisering av revisionsuppgiften samt samordningen av&lt;br&gt;revisionen mellan kommunen och dess foretag anknyter i stor&lt;br&gt;utsträckning till dagens praxis i kommuner och landsting. Förslagen&lt;br&gt;bedöms därför inte medföra några kostnadskonsekvenser. Övriga förslag&lt;br&gt;medför inte heller några kostnadskonsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen bör kunna träda i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommitténs lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900)’&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 9 kap. 6-15, 18-21 §§ skall betecknas 9 kap. 5-14&lt;br&gt;och 15-18 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 17 §, 4 kap. 6 och 17 §§, 5 kap. 23 och 31 §§, 6 kap. 7 §,&lt;br&gt;8 kap. 17 §, 9 kap. 4, 6, 8-13, 17 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 9 kap. 6 §, 7 §, 10 §, 12 §, 14 §, 18 §&lt;br&gt;och 19 § skall sättas närmast före de nya 9 kap. 5 §, 6 §, 9 §, 11 §, 13 §,&lt;br&gt;15 § respektive 16 § samt att rubriken närmast före 9 kap. 16 § skall&lt;br&gt;sättas närmast före den nya 5 kap. 45 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya paragrafer, 5 kap. 20 a, 20 b, 45 a,&lt;br&gt;45 b §§ av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en kommun eller ett Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en kommun eller ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting lämnar över vården av en&lt;br&gt;kommunal angelägenhet till ett&lt;br&gt;aktiebolag där kommunen eller&lt;br&gt;landstinget innehar samtliga aktier,&lt;br&gt;skall fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastställa det kommunala ändai&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting med stöd av 3 kap. 16 §&lt;br&gt;lämnar över vården av en&lt;br&gt;kommunal angelägenhet till ett&lt;br&gt;aktiebolag där kommunen eller&lt;br&gt;landstinget direkt eller indirekt&lt;br&gt;innehar samtliga aktier, skall&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålet med verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;utse samtliga styrelseleda-&lt;br&gt;möter och minst en revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. se till att fullmäktige får yttra&lt;br&gt;sig innan sådana beslut i&lt;br&gt;verksamheten som är av principiell&lt;br&gt;beskaffenhet eller annars av större&lt;br&gt;vikt fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller, när kommu-&lt;br&gt;nen eller landstinget ensam bildar&lt;br&gt;en stiftelse för en kommunal&lt;br&gt;angelägenhet. I fråga om aktie-&lt;br&gt;bolag som avses i första stycket&lt;br&gt;skall fullmäktige även utse minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;utse samtliga styrelseleda-&lt;br&gt;möter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;utse minst en förtroende-&lt;br&gt;revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. se till att fullmäktige får yttra&lt;br&gt;sig innan sådana beslut i&lt;br&gt;verksamheten som är av principiell&lt;br&gt;beskaffenhet eller annars av större&lt;br&gt;vikt fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1, 2 och 4 gäller,&lt;br&gt;när kommunen eller landstinget&lt;br&gt;ensam bildar en stiftelse för en&lt;br&gt;kommunal angelägenhet. Full-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1998:1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1997/98:99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en lekmannarevisor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mäktige skall även utse minst en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisor. Till förtroenderevisor&lt;br&gt;eller revisor skall utses någon av&lt;br&gt;de revisorer med ersättare som&lt;br&gt;valts för granskning av styrelsen&lt;br&gt;och övriga nämnders verksamhet&lt;br&gt;enligt 9 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är anställd hos en kommun eller ett landsting för att ha den&lt;br&gt;ledande ställningen bland personalen är inte valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds&lt;br&gt;verksamhetsområde far inte väljas till ledamot eller ersättare i nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är redovisnings-&lt;br&gt;skyldig till kommunen eller&lt;br&gt;landstinget får inte vara revisor&lt;br&gt;eller revisorsersättare för gransk-&lt;br&gt;ning av verksamhet som omfattas&lt;br&gt;av redovisningsskyldigheten. Det-&lt;br&gt;samma gäller make, sambo, för-&lt;br&gt;äldrar, barn eller syskon eller&lt;br&gt;annan närstående till den redo-&lt;br&gt;visningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor får väcka ärenden i&lt;br&gt;en nämnd eller en fullmäktige-&lt;br&gt;beredning, om ärendet rör&lt;br&gt;granskningen av verksamheten i&lt;br&gt;nämnden eller fullmäktigebered-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot enligt 20 § eller&lt;br&gt;9 kap. 4 § är jävig i ett ärende, far&lt;br&gt;fullmäktige handlägga ärendet,&lt;br&gt;även om antalet deltagande på&lt;br&gt;grund av jävet inte uppgår till det&lt;br&gt;antal som föreskrivs i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot enligt 20 £&lt;br&gt;20 a § eller 9 kap. 4 § är jävig i ett&lt;br&gt;ärende, far fullmäktige handlägga&lt;br&gt;ärendet, även om antalet del-&lt;br&gt;tagande på grund av jävet inte&lt;br&gt;uppgår till det antal som föreskrivs&lt;br&gt;i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är redovisningsskyldig&lt;br&gt;till kommunen eller landstinget får&lt;br&gt;inte delta i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. val av revisor eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisorsersättare som skall&lt;br&gt;granska sådan verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handläggningen av ärenden&lt;br&gt;om ansvarsfrihet för verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas&lt;br&gt;också på make, sambo, föräldrar,&lt;br&gt;barn eller syskon eller annan&lt;br&gt;närstående till den redovisnings-&lt;br&gt;skyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots 20 a § får enskilda&lt;br&gt;förtroendevalda mot vilka&lt;br&gt;anmärkning kan riktas enligt&lt;br&gt;9 kap. 14 § andra stycket delta i&lt;br&gt;fullmäktiges överläggningar, när&lt;br&gt;revisionsberättelsen över den&lt;br&gt;verksamhet som de har ansvaret&lt;br&gt;för behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden och vice ord-&lt;br&gt;förandena i en nämnd får också&lt;br&gt;delta i fullmäktiges överläggning&lt;br&gt;när verksamhet inom den egna&lt;br&gt;nämnden behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts gäller&lt;br&gt;även om de förtroendevalda inte&lt;br&gt;är ledamöter i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;br&gt;Ärenden i fullmäktige far väckas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en ledamot genom motion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. revisorerna, om ärendet gäller&lt;br&gt;revisionsuppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en fullmäktigeberedning, om&lt;br&gt;fullmäktige har föreskrivit det,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltning som har samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en revisor om ärendet gäller&lt;br&gt;granskningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrelsen i ett sådant företag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 17 och 18 §§,&lt;br&gt;om fullmäktige har beslutat det för&lt;br&gt;särskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en fullmäktigeberedning, om&lt;br&gt;fullmäktige har föreskrivit det,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. styrelsen i ett sådant företag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 17 och 18 §§,&lt;br&gt;om fullmäktige har beslutat det för&lt;br&gt;särskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga far i fullmäktige&lt;br&gt;också väckas av minst fem procent av de röstberättigade kommun- eller&lt;br&gt;landstingsmedlemmama enligt lagen (1994:692) om kommunala&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkomröstningar. Initiativet skall vara skriftligt, ange den aktuella frågan ?&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1998/99:66&lt;br&gt;samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, namnför- Bilaga 2&lt;br&gt;tydliganden och uppgift om deras adresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige far behandla revi- Fullmäktige far behandla revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen utan föregående sionsberättelsen utan föregående&lt;br&gt;beredning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beredning. Fullmäktige skall dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inhämta förklaringar över de&lt;br&gt;anmärkningar som har framställts&lt;br&gt;i revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige också&lt;br&gt;utan ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag skall&lt;br&gt;återkallas enligt 4 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna skall var och en&lt;br&gt;inom sitt område se till att&lt;br&gt;verksamheten bedrivs i enlighet&lt;br&gt;med de mål och riktlinjer som&lt;br&gt;fullmäktige har bestämt samt de&lt;br&gt;föreskrifter som gäller för verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall vid ett&lt;br&gt;sammanträde före utgången av&lt;br&gt;juni månad året efter det år som&lt;br&gt;revisionen avser besluta om&lt;br&gt;ansvarsfrihet skall beviljas eller&lt;br&gt;vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om ansvarsfrihet för en&lt;br&gt;gemensam nämnd skall prövas av&lt;br&gt;fullmäktige i var och en av de&lt;br&gt;samverkande kommunerna eller&lt;br&gt;landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansvarsfrihet vägras, får&lt;br&gt;fullmäktige besluta att skade-&lt;br&gt;ståndstalan skall väckas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan som inte grundas på brott&lt;br&gt;skall väckas inom ett år från det&lt;br&gt;att beslutet om vägrad&lt;br&gt;ansvarsfrihet fattades. Annars är&lt;br&gt;rätten till sådan talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna skall var och en&lt;br&gt;inom sitt område se till att&lt;br&gt;verksamheten bedrivs i enlighet&lt;br&gt;med de mål och riktlinjer som&lt;br&gt;fullmäktige har bestämt samt de&lt;br&gt;föreskrifter som gäller för verk-&lt;br&gt;samheten och att kontrollen inom&lt;br&gt;nämnden är tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt&lt;br&gt;tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd&lt;br&gt;av 3 kap. 16 § har lämnats över till någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall lämnas&lt;br&gt;över till fullmäktige och revi-&lt;br&gt;sorerna snarast möjligt och senast&lt;br&gt;den 1 juni året efter det år som&lt;br&gt;redovisningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall god-&lt;br&gt;kännas av fullmäktige. Det bör&lt;br&gt;inte ske innan fullmäktige enligt&lt;br&gt;9 kap. 16 § andra stycket beslutat&lt;br&gt;om ansvarsfrihet skall beviljas&lt;br&gt;eller vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall lämnas&lt;br&gt;över till fullmäktige och revi-&lt;br&gt;sorerna snarast möjligt och senast&lt;br&gt;den 15 april året efter det år som&lt;br&gt;redovisningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall god-&lt;br&gt;kännas av fullmäktige. Det bör&lt;br&gt;inte ske innan fullmäktige enligt&lt;br&gt;5 kap. 45 a § beslutat om&lt;br&gt;ansvarsfrihet skall beviljas eller&lt;br&gt;vägras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är redovisningsskyldig I fråga om jäv för en revisor i&lt;br&gt;till kommunen eller landstinget får enskilda ärenden skall bestäm-&lt;br&gt;inte &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;melserna i 6 kap. 24-26 §§ om jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och om verkan av jäv tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vara revisor eller revisors-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättare för granskning av&lt;br&gt;verksamhet som omfattas av&lt;br&gt;redovisningsskyldigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. delta i val av revisor eller&lt;br&gt;revisorsersättare som skall&lt;br&gt;granska sådan verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. delta i handläggningen av&lt;br&gt;ärenden om ansvarsfrihet för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas&lt;br&gt;också på make, sambo, föräldrar,&lt;br&gt;barn eller syskon eller annan&lt;br&gt;närstående till den redovisnings-&lt;br&gt;skyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna granskar i den&lt;br&gt;omfattning som följer av god&lt;br&gt;revisionssed all verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs inom nämndernas verk-&lt;br&gt;samhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna granskar årligen i&lt;br&gt;den omfattning som följer av god&lt;br&gt;revisionssed all verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs inom nämndernas&lt;br&gt;verksamhetsområden och genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de revisorer som utsetts enligt&lt;br&gt;3 kap. 17 och 18 §§ de företag där&lt;br&gt;sådan eller sådana revisorer&lt;br&gt;utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från&lt;br&gt;ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är&lt;br&gt;rättvisande och om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om nämnder i 7 f&lt;br&gt;gäller också fullmäktigebered-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna och de anställda är&lt;br&gt;skyldiga att lämna revisorerna de&lt;br&gt;upplysningar som behövs för&lt;br&gt;revisionsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om nämnder i 6 §&lt;br&gt;gäller också fullmäktigebered-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna och de enskilda&lt;br&gt;förtroendevalda i dessa samt de&lt;br&gt;anställda är skyldiga att lämna&lt;br&gt;revisorerna de upplysningar som&lt;br&gt;behövs för revisionsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de&lt;br&gt;tillgångar som nämnderna har hand om och ta del av de räkenskaper och&lt;br&gt;andra handlingar som berör nämndernas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om nämnder i Vad som sägs om nämnder i 9 §&lt;br&gt;10 § gäller också fullmäktige- gäller också fullmäktigebered-&lt;br&gt;beredningar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband med&lt;br&gt;revisionsuppdraget, om inte fullmäktige bestämmer något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall biträdas av&lt;br&gt;sakkunniga i sin granskning i den&lt;br&gt;omfattning som behövs. De sak-&lt;br&gt;kunniga skall ha den insikt och&lt;br&gt;erfarenhet av kommunal verksam-&lt;br&gt;het som fordras för att fullgöra&lt;br&gt;uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut som revisorerna fattar De beslut som revisorerna fattar&lt;br&gt;om sin förvaltning skall tas upp i om sin förvaltning och om jäv&lt;br&gt;protokoll. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall tas upp i protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 6 kap. 30 § om justering av protokoll och&lt;br&gt;tillkännagivande om justeringen skall tillämpas också på revisorernas&lt;br&gt;protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall varje år till fullmäktige avge en berättelse med&lt;br&gt;redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under&lt;br&gt;det föregående budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsrapport enligt 11&lt;br&gt;kap. 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385)3 som har lämnats för&lt;br&gt;ett sådant aktiebolag som avses i 3&lt;br&gt;kap. 17 och 18 §§ skall fogas till&lt;br&gt;revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunalförbund med&lt;br&gt;förbundsdirektion skall reviso-&lt;br&gt;rerna avge en revisionsberättelse&lt;br&gt;till var och en av förbundsmed-&lt;br&gt;lemmamas fullmäktige. Vad som&lt;br&gt;sägs om fullmäktige i 5, 16 och&lt;br&gt;17 §§ skall beträffande sådana för-&lt;br&gt;bund gälla förbundsmedlem-&lt;br&gt;mamas fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunalförbund med&lt;br&gt;förbundsdirektion skall reviso-&lt;br&gt;rerna avge en revisionsberättelse&lt;br&gt;till var och en av förbundsmed-&lt;br&gt;lemmamas fullmäktige. Vad som&lt;br&gt;sägs om fullmäktige i 5 kap. 20 b,&lt;br&gt;31, 45 a och 45 b §§ skall&lt;br&gt;beträffande sådana förbund gälla&lt;br&gt;förbundsmedlemmamas full-&lt;br&gt;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1997/98:99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen J^&lt;sup&gt;987&lt;/sup&gt;&amp;quot; &lt;sup&gt;66&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;(1975:1385) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;iaga&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 42 § och 11 kap. 19 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligtprop. 1997/98:99 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Revisorn är skyldig att lämna&lt;br&gt;medrevisor, lekmannarevisor, sär-&lt;br&gt;skild granskare som avses i 11&lt;br&gt;kap. 21 §, ny revisor och, om&lt;br&gt;bolaget har försatts i konkurs,&lt;br&gt;konkursförvaltaren de upplys-&lt;br&gt;ningar som behövs om bolagets&lt;br&gt;angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn är dessutom skyldig att&lt;br&gt;på begäran lämna upplysningar om&lt;br&gt;bolagets angelägenheter till under-&lt;br&gt;sökningsledaren under förunder-&lt;br&gt;sökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn är skyldig att lämna&lt;br&gt;medrevisor, förtroenderevisor,&lt;br&gt;särskild granskare som avses i 11&lt;br&gt;kap. 21 §, ny revisor och, om&lt;br&gt;bolaget har försatts i konkurs,&lt;br&gt;konkursförvaltaren de upplys-&lt;br&gt;ningar som behövs om bolagets&lt;br&gt;angelägenheter. Revisorn är dess-&lt;br&gt;utom skyldig att på begäran lämna&lt;br&gt;upplysningar om bolagets ange-&lt;br&gt;lägenheter till undersöknings-&lt;br&gt;ledaren under förundersökning i&lt;br&gt;brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett aktiebolag som omfattas av&lt;br&gt;1 kap. 9 &amp;nbsp;§ sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100) är revisorn även&lt;br&gt;skyldig att till kommunens eller&lt;br&gt;landstingets revisorer lämna de&lt;br&gt;upplysningar om bolagets ange-&lt;br&gt;lägenheter som revisorerna begär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lekmannarevisom är skyldig att&lt;br&gt;lämna bolagets revisor, annan&lt;br&gt;lekmannarevisor, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granskare som avses i 21 § och,&lt;br&gt;om bolaget har försatts i konkurs,&lt;br&gt;konkursförvaltaren de upplys-&lt;br&gt;ningar som behövs om bolagets&lt;br&gt;angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekmannarevisom är dessutom&lt;br&gt;skyldig att på begäran lämna&lt;br&gt;upplysningar om bolagets ange-&lt;br&gt;lägenheter till undersöknings-&lt;br&gt;ledaren under förundersökning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroenderevisorn är skyldig&lt;br&gt;att lämna bolagets revisor, annan&lt;br&gt;lekmannarevisor, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granskare som avses i 21 § och,&lt;br&gt;om bolaget har försatts i konkurs,&lt;br&gt;konkursförvaltaren de upplys-&lt;br&gt;ningar som behövs om bolagets&lt;br&gt;angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroenderevisom är dessutom&lt;br&gt;skyldig att på begäran lämna&lt;br&gt;upplysningar om bolagets ange-&lt;br&gt;lägenheter till undersöknings-&lt;br&gt;ledaren under förundersökning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:150.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;brottmål.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;brottmål. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett aktiebolag som omfattas av Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100) är förtroenderevisorn&lt;br&gt;även skyldig att till kommunens&lt;br&gt;eller landstingets förtroendere-&lt;br&gt;visorer lämna de upplysningar om&lt;br&gt;bolagets angelägenheter som revi-&lt;br&gt;sorerna begär.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;företag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 § lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa företag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor far inte till dem som saknar rätt att erhålla kännedom om den&lt;br&gt;årsredovisningsskyldiges angelägenheter lämna upplysningar om sådant&lt;br&gt;som revisorn har fått kännedom om vid fullgörande av sitt uppdrag, om&lt;br&gt;det kan lända till förfång för den årsredovisningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn är skyldig att lämna medrevisor, ny revisor och, om den&lt;br&gt;årsredovisningsskyldige har försatts i konkurs, konkursförvaltaren&lt;br&gt;erforderliga upplysningar om den årsredovisningsskyldiges angelägen-&lt;br&gt;heter. Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar&lt;br&gt;om företagets angelägenheter till undersökningsledaren under&lt;br&gt;förundersökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett handelsbolag som omfattas&lt;br&gt;av 1 kap. 9 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) är revisorn även&lt;br&gt;skyldig att till kommunens eller&lt;br&gt;landstingets revisorer lämna de&lt;br&gt;upplysningar om bolagets&lt;br&gt;angelägenheter som revisorerna&lt;br&gt;begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1984:946.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Forslag till lag om ändring i lagen (1987:667) ** °&lt;sup&gt;p&lt;/sup&gt;' ^&lt;sup&gt;98/&lt;/sup&gt;&amp;quot;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;• 7 rs. •&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;om ekonomiska föreningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 16 § lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna får inte lämna upplysningar till enskilda medlemmar eller&lt;br&gt;utomstående om sådana föreningens angelägenheter som de har fatt&lt;br&gt;kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till&lt;br&gt;nackdel för föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna är skyldiga att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till föreningsstämman lämna alla upplysningar som stämman begär,&lt;br&gt;om det inte skulle vara till väsentlig nackdel för föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till medrevisor, granskare som avses i 17 §, ny revisor och, om&lt;br&gt;föreningen har försatts i konkurs, konkursförvaltare lämna erforderliga&lt;br&gt;upplysningar om föreningens angelägenheter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på begäran lämna upplysningar om föreningens angelägenheter till&lt;br&gt;undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en förening som omfattas av&lt;br&gt;1 kap. 9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100) är revisorerna även&lt;br&gt;skyldiga att till kommunens eller&lt;br&gt;landstingets revisorer lämna de&lt;br&gt;upplysningar om föreningens&lt;br&gt;angelägenheter som revisorerna&lt;br&gt;begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 15 § stiftelselagen (1994:1220) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna far inte lämna upplysningar till utomstående om sådana&lt;br&gt;stiftelsens angelägenheter som de har fatt kännedom om vid fullgörandet&lt;br&gt;av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna är skyldiga att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen&lt;br&gt;har försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar&lt;br&gt;om stiftelsens angelägenheter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till&lt;br&gt;undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket 1 om upplysningsskyldighet till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten gäller inte när det är fråga om sådan stiftelse som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en stiftelse som omfattas av&lt;br&gt;1 kap. 9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100) är revisorerna även&lt;br&gt;skyldiga att till kommunens eller&lt;br&gt;landstingets revisorer lämna de&lt;br&gt;upplysningar om stiftelsens&lt;br&gt;angelägenheter som revisorerna&lt;br&gt;begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet Den kommunala revisionen -&lt;br&gt;ett demokratiskt kontrollinstrument (SOU 1998:71) avgetts av Riks-&lt;br&gt;dagens ombudsmän (JO), Hovrätten för Nedre Norrland, Kammarrätten i&lt;br&gt;Jönköping, Justitiekanslem (JK), Statskontoret, Riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV), Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet,&lt;br&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, Jäm-&lt;br&gt;ställdhetsombudsmannen (JämO), Revisorsnämnden, Länsstyrelserna i&lt;br&gt;Södermanlands och Gävleborgs län, Botkyrka, Norrtälje, Sollentuna,&lt;br&gt;Stockholms, Enköpings, Oxelösunds, Mullsjö, Växjö, Borgholms,&lt;br&gt;Gotlands, Karlskrona, Malmö, Simrishamns, Örkelljunga, Halmstads,&lt;br&gt;Göteborgs, Strömstads Trollhättans, Kumla, Norbergs, Surahammars,&lt;br&gt;Mora, Ljusdals, Sundsvalls, Ragunda, Östersunds, Bjurholms, Umeå,&lt;br&gt;Vindelns, Luleå och Övertomeå kommuner, Östergötlands, Kalmar,&lt;br&gt;Kristianstads, Värmlands, Dalarnas, Västemorrlands och Västerbottens&lt;br&gt;läns landsting, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Kommuninvest AB, Starev, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR),&lt;br&gt;Svenska Revisorsamfundet, Föreningen Sveriges Kommunalekonomer&lt;br&gt;och Komrev AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också kommit in från Karlsborgs och Linköpings&lt;br&gt;kommuner, Allan Frieberg, Föreningen Sveriges Socialchefer (FSS),&lt;br&gt;Revisorerna i Västmanlands läns landsting, Södermanlands och Jämt-&lt;br&gt;lands läns landsting, De förtroendevalda revisorerna i Norrbottens läns&lt;br&gt;landsting resp kommunerna i Norrbottens län samt Skattebetalarnas&lt;br&gt;Förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet har anmodats&lt;br&gt;att yttra sig. Myndigheten har svarat att den avstått från att yttra sig.&lt;br&gt;Länsrätten i Stockhom har anmodats att yttra sig men inte inkommit med&lt;br&gt;yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oskarshamns och Dals-Eds kommuner har beretts tillfälle att avge&lt;br&gt;yttrande men har förklarat att de avstår från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 42 § och 11 kap. 19 § aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1975:1385)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt SFS 1998:760 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn är skyldig att lämna medrevisor, lekmannarevisor, särskild&lt;br&gt;granskare som avses i 11 kap. 21 §, ny revisor och, om bolaget har för-&lt;br&gt;satts i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om&lt;br&gt;bolagets angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om&lt;br&gt;bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning&lt;br&gt;i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn i ett aktiebolag som om-&lt;br&gt;fattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) är även skyldig att på&lt;br&gt;begäran lämna upplysningar om&lt;br&gt;bolagets angelägenheter till de&lt;br&gt;förtroendevalda revisorerna i kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekmannarevisom är skyldig att lämna bolagets revisor, annan lek-&lt;br&gt;mannarevisor, särskild granskare som avses i 21 § och, om bolaget har&lt;br&gt;försatts i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om&lt;br&gt;bolagets angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekmannarevisom är dessutom skyldig att på begäran lämna upp-&lt;br&gt;lysningar om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under&lt;br&gt;förundersökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekmannarevisom i ett aktie-&lt;br&gt;bolag som omfattas av 1 kap. 9 §&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) är även&lt;br&gt;skyldig att på begäran lämna upp-&lt;br&gt;lysningar om bolagets angelägen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1993:150.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter till de förtroendevalda revi- Prop. 1998/99:66&lt;br&gt;sorerna i kommunen eller lands- Bilaga 4&lt;br&gt;tinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa foretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 § lagen (1980:1103) om årsredo-&lt;br&gt;visning m.m. i vissa företag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor far inte till dem som saknar rätt att erhålla kännedom om&lt;br&gt;den årsredovisningsskyldiges angelägenheter lämna upplysningar om&lt;br&gt;sådant som revisorn har fått kännedom om vid fullgörande av sitt&lt;br&gt;uppdrag, om det kan lända till förfång för den årsredovisningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn är skyldig att lämna medrevisor, ny revisor och, om den års-&lt;br&gt;redovisningsskyldige har försatts i konkurs, konkursförvaltaren erforder-&lt;br&gt;liga upplysningar om den årsredovisningsskyldiges angelägenheter.&lt;br&gt;Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om&lt;br&gt;företagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersök-&lt;br&gt;ning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett handelsbolag som omfattas&lt;br&gt;av 1 kap. 9 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) är revisorn även skyldig&lt;br&gt;att på begäran lämna upplysningar&lt;br&gt;om bolagets angelägenheter till de&lt;br&gt;förtroendevalda revisorerna i kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:946.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 16 § lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna far inte lämna upplysningar till enskilda medlemmar eller&lt;br&gt;utomstående om sådana föreningens angelägenheter som de har fatt&lt;br&gt;kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till nack-&lt;br&gt;del för föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna är skyldiga att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till föreningsstämman lämna alla upplysningar som stämman begär,&lt;br&gt;om det inte skulle vara till väsentlig nackdel för föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till medrevisor, granskare som avses i 17 §, ny revisor och, om före-&lt;br&gt;ningen har försatts i konkurs, konkursförvaltare lämna erforderliga upp-&lt;br&gt;lysningar om föreningens angelägenheter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på begäran lämna upplysningar om föreningens angelägenheter till&lt;br&gt;undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn i en förening som om-&lt;br&gt;fattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) är även skyldig att på&lt;br&gt;begäran lämna upplysningar om&lt;br&gt;föreningens angelägenheter till de&lt;br&gt;förtroendevalda revisorerna i kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 15 § stiftelselagen (1994:1220) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna far inte lämna upplysningar till utomstående om sådana&lt;br&gt;stiftelsens angelägenheter som de har fatt kännedom om vid fullgörandet&lt;br&gt;av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna är skyldiga att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen&lt;br&gt;har försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar&lt;br&gt;om stiftelsens angelägenheter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till&lt;br&gt;undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket 1 om upplysningsskyldighet till tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten gäller inte när det är fråga om sådan stiftelse som avses i&lt;br&gt;9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn i en stiftelse som om-&lt;br&gt;fattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) är även skyldig att på&lt;br&gt;begäran lämna upplysningar om&lt;br&gt;stiftelsens angelägenheter till de&lt;br&gt;förtroendevalda revisorerna i kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-12-22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. jusititierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud&lt;br&gt;Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 17 december 1998 (Inrikesdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren&lt;br&gt;Barbro Rosensvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;J ustitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Engqvist, Rosengren,&lt;br&gt;Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lejon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 57785, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:KU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-03-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-03-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 23:18:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM0366</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 23:18:29</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:KU30</uppgift>
<ref_dok_id>GM01KU30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En stärkt kommunal revision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:66&lt;br/&gt;
En stärkt kommunal revision</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:66 En stärkt kommunal revision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:66&lt;br/&gt;
En stärkt kommunal revision</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:66 En stärkt kommunal revision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:66&lt;br/&gt;
En stärkt kommunal revision</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:66 En stärkt kommunal revision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:66&lt;br/&gt;
En stärkt kommunal revision</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:66 En stärkt kommunal revision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:66&lt;br/&gt;
En stärkt kommunal revision</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:66 En stärkt kommunal revision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:66&lt;br/&gt;
En stärkt kommunal revision</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:66 En stärkt kommunal revision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:66&lt;br/&gt;
En stärkt kommunal revision</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:66 En stärkt kommunal revision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Helena Bargholtz  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:66&lt;br/&gt;
En stärkt kommunal revision</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:66 En stärkt kommunal revision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Helena Bargholtz  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Svensson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:66&lt;br/&gt;
En stärkt kommunal revision</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:66 En stärkt kommunal revision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Svensson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Leif Jakobsson  och Marie Granlund  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:66&lt;br/&gt;
En stärkt kommunal revision</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:66 En stärkt kommunal revision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Leif Jakobsson  och Marie Granlund  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Hedquist  (M) och Ola Rask  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:66&lt;br/&gt;
En stärkt kommunal revision</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:66 En stärkt kommunal revision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Hedquist  (M) och Ola Rask  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Lager  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:66&lt;br/&gt;
En stärkt kommunal revision</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:66 En stärkt kommunal revision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Lager  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Unckel  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:66&lt;br/&gt;
En stärkt kommunal revision</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:66 En stärkt kommunal revision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Unckel  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rune Berglund  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:66&lt;br/&gt;
En stärkt kommunal revision</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:66 En stärkt kommunal revision</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rune Berglund  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>