<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2292483</hangar_id>
 <dok_id>GM0365</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>65</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:65</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>65</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-03-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:30</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Videokonferens i rättegång</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0365/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0365</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0365</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:65&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Videokonferens i rättegång&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0365/prop_199899__65-1.png" style="width:38pt;height:54pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 4 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att det på försök införs en möjlighet att använda&lt;br&gt;videokonferens vid handläggningen av mål och ärenden i de allmänna&lt;br&gt;domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att parter i brottmål och tvistemål under vissa&lt;br&gt;förutsättningar skall kunna delta i ett sammanträde inför rätten genom&lt;br&gt;videokonferens. Vidare föreslås att bevisning, t ex vittnesförhör, skall&lt;br&gt;kunna tas upp genom videokonferens. Enligt förslaget skall det även vara&lt;br&gt;möjligt att använda videokonferens vid handläggningen av konkurs- och&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med försöksverksamheten är att ge domstolarna ett redskap som&lt;br&gt;möjliggör en mer flexibel handläggning av mål och ärenden och att&lt;br&gt;erbjuda medborgarna ökad tillgänglighet till domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2000 och gälla till utgången&lt;br&gt;av år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ordning.................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ny teknik i domstolarna......................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattningen av en försöksverksamhet..........................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter för användning av videokonferens i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättegång............................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tvistemål..........................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Brottmål............................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tilltalads möjlighet att delta i huvudförhandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom videokonferens....................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Misstänkts möjlighet att delta i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häktningsförhandling och annan förhandling&lt;br&gt;genom videokonferens....................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åklagares möjlighet att delta i förhandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom videokonferens....................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Målsägandes möjlighet att delta i förhandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom videokonferens....................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Domstolsärenden..............................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konkursärenden................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bevisupptagning...............................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Påföljer för utevaro m.m...................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande m.m..........................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadseffekter m.m.....................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Promemorians lagförslag......................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;departementspromemorian Domstolsförfarandet Förslag till&lt;br&gt;förbättringar (Ds 1997:7)......................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Brottsoffer Vad har gjorts? Vad bör göras? (SOU&lt;br&gt;1998:40)................................................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Lagrådet.................................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999...........50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;försöksverksamhet med videokonferens i rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om försöksverksamhet med videokonferens i&lt;br&gt;rättegång&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid handläggningen av mål och ärenden i de allmänna domstolar som&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Domstolsverket&lt;br&gt;bestämmer far videokonferens användas på försök i enlighet med vad&lt;br&gt;som föreskrivs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En part får delta i ett sammanträde inför rätten enligt rättegångs-&lt;br&gt;balken genom videokonferens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det är lämpligt med hänsyn till ändamålet med partens inställelse&lt;br&gt;och övriga omständigheter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om sammanträdet annars skulle medföra kostnader eller olägenheter&lt;br&gt;som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att parten inställer sig&lt;br&gt;i rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte för en tilltalad i tingsrätt om det finns anled-&lt;br&gt;ning att döma till någon annan påföljd än böter, fängelse i högst tre&lt;br&gt;månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana påföljder i&lt;br&gt;förening. Med nämnda påföljder likställs förordnande enligt 34 kap. 1 § 1&lt;br&gt;brottsbalken, om det inte i samband med förordnandet blir aktuellt att&lt;br&gt;förklara villkorligt medgiven frihet förverkad i fråga om en strafftid som&lt;br&gt;överstiger tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Utan hinder av vad som sägs i 16 kap. 2 § konkurslagen (1987:672)&lt;br&gt;får den som skall kallas till ett sammanträde i ett konkursärende delta i&lt;br&gt;sammanträdet genom videokonferens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det är lämpligt med hänsyn till ändamålet med hans eller hennes&lt;br&gt;inställelse och övriga omständigheter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om sammanträdet annars skulle medföra kostnader eller olägenheter&lt;br&gt;som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att han eller hon&lt;br&gt;inställer sig i rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En part får delta i ett sammanträde enligt lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden genom videokonferens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det är lämpligt med hänsyn till sammanträdets ändamål och&lt;br&gt;övriga omständigheter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om sammanträdet skulle medföra kostnader eller olägenheter som&lt;br&gt;inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att parten inställer sig i&lt;br&gt;rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bevisning får tas upp genom videokonferens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det är lämpligt med hänsyn till bevisningens art och övriga&lt;br&gt;omständigheter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om bevisupptagning enligt reglerna i rättegångsbalken skulle&lt;br&gt;medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till&lt;br&gt;betydelsen av att bevisningen tas upp på ett sådant sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även bevisupptagning enligt lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I fråga om den som kallas till ett sammanträde genom videokonferens&lt;br&gt;gäller inte bestämmelserna i rättegångsbalken, konkurslagen (1987:672)&lt;br&gt;eller lagen (1996:242) om domstolsärenden om kallelser och&lt;br&gt;förelägganden och om påföljder för utevaro. Kallelse till sammanträde&lt;br&gt;genom videokonferens skall ske på det sätt som rätten finner lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har kallats att delta i en förhandling genom videokonferens&lt;br&gt;men som motsätter sig att delta på detta sätt, har rätt att inställa sig i&lt;br&gt;rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som deltar i ett sammanträde genom videokonferens med stöd av&lt;br&gt;denna lag skall anses ha inställt sig inför rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som har kallats till ett sammanträde genom videokonferens har&lt;br&gt;rätt till ersättning i enlighet med vad som sägs i rättegångsbalken eller&lt;br&gt;lagen (1996:242) om domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Utan hinder av vad som sägs i 5 kap. 9 § rättegångsbalken om förbud&lt;br&gt;mot fotografering får videokonferens användas i enlighet med vad som&lt;br&gt;föreskrivs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och gäller till utgången av&lt;br&gt;år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under några år har det hos Justitiedepartementet samlats ett antal olika&lt;br&gt;ändringsförslag avseende bl.a. rättegångsbalken, som domstolar och&lt;br&gt;domare fört fram i olika sammanhang. Den 29 september 1995 fick en&lt;br&gt;utredare i uppdrag att gå igenom detta material och lämna förslag till&lt;br&gt;lagändringar som är påkallade på grund av materialet eller i övrigt.&lt;br&gt;Utredaren fick även i uppdrag att lämna förslag till nödvändig reglering&lt;br&gt;för att videoteknik skall kunna utnyttjas i domstolarna. Resultatet av&lt;br&gt;detta arbete redovisades i departementspromemorian Domstolsförfaran-&lt;br&gt;det - Förslag till förbättringar (Ds 1997:7). Promemorians lagförslag&lt;br&gt;såvitt avser användning av videoteknik finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 15 juni 1995 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare&lt;br&gt;som fick i uppgift att utvärdera de åtgärder som den senaste tioårs-&lt;br&gt;perioden har vidtagits på brottsofferområdet (dir. 1995:94). Utredningen&lt;br&gt;antog namnet Brottsofferutredningen. Utredningen överlämnande sitt&lt;br&gt;betänkande, Brottsoffer - Vad har gjorts? Vad bör göras? (SOU 1998:40)&lt;br&gt;i mars 1998. I Brottsofferutredningens betänkande behandlas bl.a frågan&lt;br&gt;om användning av videoteknik i domstol, då förhörspersoner är utsatta&lt;br&gt;för hot eller påtryckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian och betänkandet har remissbehandlats. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilagorna 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställningar av remissvaren finns tillgängliga i Justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet (dnr Ju 97/480 och Ju 98/1237).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta ärende behandlar regeringen frågan om användning av&lt;br&gt;videokonferens i rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 4 februari 1999 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över det förslag som finns i bilaga 4. Lagrådet har fast uppmärksamhet&lt;br&gt;på hur 2 § första stycket i förslaget har utformats, men har inte haft några&lt;br&gt;avgörande invändningar mot den föreslagna regleringen. Lagrådets&lt;br&gt;yttrande kommenteras i författningskommentaren till 2 §. Lagrådets&lt;br&gt;yttrande finns i bilaga 5. Vissa redaktionella ändringar har gjorts i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rättegången i tvistemål och brottmål vid de allmänna domstolarna, dvs.&lt;br&gt;tingsrätterna, hovrätterna och Högsta domstolen, regleras i rättegångs-&lt;br&gt;balken, som trädde i kraft den 1 januari 1948. Handläggningen i de&lt;br&gt;allmänna domstolarna av sådana rättsvårdsärenden som skall tas upp av&lt;br&gt;en tingsrätt och som inte skall handläggas enligt rättegångsbalken&lt;br&gt;regleras i lagen (1996:242) om domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom rättegångsbalken infördes en processordning som var strikt&lt;br&gt;grundad på principerna om muntlighet, koncentration och omedelbarhet.&lt;br&gt;Av dessa principer följer bl.a. att målen skall avgöras vid en muntlig,&lt;br&gt;koncentrerad huvudförhandling, där bevisningen läggs fram och&lt;br&gt;parternas argumentering äger rum omedelbart. Målets avgörande skall&lt;br&gt;grundas på det material som läggs fram vid förhandlingen. I fråga om&lt;br&gt;bevisningen bygger rättegångsbalken på att fri bevisprövning tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är således att ett mål skall avgöras efter huvudförhand-&lt;br&gt;ling. De grundläggande principerna har emellertid mjukats upp något&lt;br&gt;under årens lopp i syfte att göra förfarandet mer ändamålsenligt. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas 1987 års reform av tingsrättsförfarandet. I samband&lt;br&gt;härmed fick rätten större möjlighet att välja mellan muntlig och skriftlig&lt;br&gt;handläggning under förberedelsen och det infördes bl.a. möjligheter för&lt;br&gt;tingsrätterna att avgöra vissa tvistiga mål på handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rättegångsbalken finns ett flertal bestämmelser som reglerar hur en&lt;br&gt;part skall inställa sig till sammanträden inför rätten. Huvudregeln är att&lt;br&gt;en part skall inställa sig till rättens sammanträden, men inställelse kan&lt;br&gt;ske på olika sätt. I vissa fall föreskrivs att en part skall inställa sig&lt;br&gt;personligen medan det i andra fall är tillräckligt att parten inställer sig&lt;br&gt;genom ombud. Är parten en juridisk person eller kan parten inte rättsligt&lt;br&gt;förfoga över saken förs talan av partens ställföreträdare. Vad som sägs&lt;br&gt;om en parts skyldighet att inställa sig personligen gäller enligt&lt;br&gt;tvistemålsreglerna också en parts ställföreträdare. Regler om en parts&lt;br&gt;skyldighet att inställa sig till rättens sammanträden i tvistemål finns i&lt;br&gt;11 kap. 5 § rättegångsbalken. I fråga om målsäganden i brottmål regleras&lt;br&gt;frågan i 20 kap. 14 § och för den misstänktes del i 21 kap. 2 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall behöver en part över huvud taget inte inställa sig till ett&lt;br&gt;sammanträde inför rätten utan kan ha kontakt med domstolen per telefon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av telefon i rättegång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att hålla sammanträden och förhör per telefon har funnits i&lt;br&gt;ett antal år. Användningen av telefon i rättegång inleddes med en&lt;br&gt;försöksverksamhet där telefonen användes som ett alternativ och&lt;br&gt;komplement till de ordinarie reglerna om parters närvaro och bevis-&lt;br&gt;upptagning. Permanenta regler om användning av telefon i rättegång&lt;br&gt;infördes i rättegångsbalken i samband med nyss nämnda tingsrättsreform&lt;br&gt;(SFS 1987:747, prop. 1986/87:89, bet. JuU31, rskr. 278)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om användning av telefon i rättegång innebär i&lt;br&gt;korthet följande. I tvistemål är det under vissa förutsättningar möjligt för&lt;br&gt;en part att utföra sin talan per telefon vid sammanträden för muntlig&lt;br&gt;förberedelse. I brottmål finns motsvarande möjlighet att hålla telefon-&lt;br&gt;sammanträde vid förberedelse som i tvistemål, 45 kap. 13 § tredje stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken. Detsamma gäller i mål om enskilt åtal, 47 kap. 10 §&lt;br&gt;rättegångsbalken. Om rätten har hållit muntlig förberedelse i ett tvistemål&lt;br&gt;per telefon är det även möjligt att hålla en så kallad förenklad huvud-&lt;br&gt;förhandling per telefon. Detta förutsätter emellertid att huvudförhand-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingen hålls i omedelbart samband med förberedelsesammanträdet, Prop. 1998/99:65&lt;br&gt;42 kap. 10 och 20 §§ rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att det skall vara möjligt för en part att i ovan&lt;br&gt;angivna situationer föra sin talan per telefon vid ett telefonsammanträde&lt;br&gt;är antingen att det är lämpligt med hänsyn till sammanträdets ändamål&lt;br&gt;och övriga omständigheter, eller att ett sammanträde inför rätten skulle&lt;br&gt;medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till&lt;br&gt;betydelsen av att ett sammanträde hålls inför rätten. Reglerna i rätte-&lt;br&gt;gångsbalken om kallelser och förelägganden och om påföljder för ute-&lt;br&gt;varo gäller inte i fråga om sammanträden som hålls per telefon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är även möjligt att använda telefon vid handläggning av domstols-&lt;br&gt;ärenden, om rätten bedömer att det är lämpligt med hänsyn till samman-&lt;br&gt;trädets ändamål och övriga omständigheter eller om ett sammanträde&lt;br&gt;skulle medföra kostnader och olägenheter som inte står i rimligt&lt;br&gt;förhållande till betydelsen av att sammanträdet hålls inför domstolen, 19&lt;br&gt;§ ärendelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsbalken och ärendelagen innehåller också bestämmelser som&lt;br&gt;gör det möjligt att under vissa förutsättningar ta upp muntlig bevisning&lt;br&gt;per telefon. Ett vittne eller en målsägande som skall höras i en rättegång&lt;br&gt;kan i vissa fall, i stället för att inställa sig till en förhandling, höras per&lt;br&gt;telefon. Bevisupptagning genom telefon får ske om det är lämpligt med&lt;br&gt;hänsyn till bevisningens art och övriga omständigheter eller om bevis-&lt;br&gt;upptagning enligt vanliga regler skulle medföra kostnader som inte står i&lt;br&gt;rimligt förhållande till betydelsen av att bevisningen tas upp på ett sådant&lt;br&gt;sätt. Vid bevisupptagning per telefon gäller inte reglerna i rättegångs-&lt;br&gt;balken och ärendelagen om kallelser och förelägganden och om påföljder&lt;br&gt;för utevaro, 43 kap. 8 § och 46 kap. 7 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningar i bestämmelserna för hovrätt och Högsta domsto-&lt;br&gt;len gäller bestämmelserna i tillämpliga delar även under rättegången i&lt;br&gt;högre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Ny teknik i domstolarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall på försök införas en möjlighet att&lt;br&gt;använda videokonferens i rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag. Promemorians förslag är dock inte begränsat till en försöks-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den stora majoriteten av remissinstanserna är&lt;br&gt;positiva till förslaget och välkomnar införandet av regler som möjliggör&lt;br&gt;användning av modem teknik. Några remissinstanser anser att införandet&lt;br&gt;av videoteknik i rättegång bör föregås av en försöksverksamhet.&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg och Länsrätten i Gävleborgs län har påpekat att&lt;br&gt;det finns ett behov av motsvarande teknik även för förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Regeringens övergripande mål for&lt;br&gt;rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Däri ligger&lt;br&gt;bl.a. ett krav på hög tillgänglighet hos domstolarna. I det ligger också&lt;br&gt;kravet på att det skall vara möjligt att få sin sak prövad av domstol inom&lt;br&gt;rimlig tid och att prövningen sker på ett rättssäkert sätt. När det gäller de&lt;br&gt;allmänna domstolarna har regeringen gjort bedömningen att målen för&lt;br&gt;närvarande avgörs inom rimlig tid. Det är emellertid en angelägen&lt;br&gt;målsättning att verka för att handläggningstidema vid domstolarna&lt;br&gt;förkortas ytterligare. Att mål ibland blir föremål för handläggning längre&lt;br&gt;tid än nödvändigt kan dock inte alltid läggas domstolarna till last.&lt;br&gt;Parterna i processen har också ett ansvar för att målen drivs framåt mot&lt;br&gt;ett avgörande. För att parterna skall kunna ta sitt ansvar är det emellertid&lt;br&gt;nödvändigt att det finns bestämmelser i vår processordning som&lt;br&gt;möjliggör effektiv handläggning av målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att vi har ett domstolsväsende som är modernt och&lt;br&gt;anpassat till samhället i övrigt. Den informationstekniska utvecklingen i&lt;br&gt;samhället går framåt med stora steg. Det gäller inte minst utvecklingen&lt;br&gt;på telekommunikationsområdet. Sedan flera år tillbaka är det möjligt att&lt;br&gt;kommunicera med hjälp av bild- och ljudöverföringsteknik, så kallad&lt;br&gt;videokonferens. Videokonferens innebär att både ljud och bild direkt-&lt;br&gt;överförs med hjälp av telekommunikationsteknik. Det bör noteras att det&lt;br&gt;i en videokonferens enbart är fråga om överföring av bild och ljud och&lt;br&gt;inte fråga om bevarande av överförd information, såvida inte en&lt;br&gt;videobandspelare ansluts. Vid användning av telefon överförs endast&lt;br&gt;ljud. Vid användning av videokonferens överförs både ljud och bild. Med&lt;br&gt;användning av sådan teknik kan människor således kommunicera med&lt;br&gt;varandra genom att både se och höra varandra samtidigt, utan att behöva&lt;br&gt;befinna sig på samma plats. Allteftersom tekniken har utvecklats och&lt;br&gt;förfinats har videokonferens kommit att börja användas i allt större&lt;br&gt;omfattning såväl inom den offentliga sektorn som inom näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökande internationaliseringen ställer också nya krav på våra&lt;br&gt;domstolar. Det blir allt vanligare med gränsöverskridande brottslighet.&lt;br&gt;Som en följd härav har behovet ökat av att kunna förhöra personer som&lt;br&gt;befinner sig i andra länder än där rättegången äger rum. Är 1995&lt;br&gt;inrättades inom EU en rådsarbetsgrupp för att behandla frågan om&lt;br&gt;effektivisering av det internationella samarbetet i brottmål. Arbetet syftar&lt;br&gt;till att en konvention skall färdigställas som skall komplettera 1959 års&lt;br&gt;Europakonvention om inbördes rättshjälp i brottmål. Konventionen är i&lt;br&gt;princip fardigförhandlad. I det utkast till konvention som föreligger finns&lt;br&gt;bestämmelser om användande av videoteknik vid förhör med vittnen som&lt;br&gt;befinner sig i en annan medlemsstat än domstolen. Även inom Europa-&lt;br&gt;rådet har frågan om användande av videoteknik vid förhör i domstol&lt;br&gt;diskuterats inom ramen för utarbetande av ett andra tilläggsprotokoll till&lt;br&gt;1959 års konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av användning av telefon i rättegång är mycket&lt;br&gt;positiva. Telefonen har visat sig vara ett mycket användbart hjälpmedel,&lt;br&gt;exempelvis i situationer då rättegångar riskerat att bli inställda på grund&lt;br&gt;av att vittnen befunnit sig på annan ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en jämförelse måste möjligheten att kunna använda videokon- Prop. 1998/99:65&lt;br&gt;ferens i allmänhet anses ha fördelar framför möjligheten att använda&lt;br&gt;telefon. Vid en videokonferens har deltagarna i konferensen inte&lt;br&gt;möjlighet bara att höra varandra utan även att se varandra. Kvalitén på&lt;br&gt;kommunikationen är därmed betydligt förbättrad. Med hänsyn till vad&lt;br&gt;som sagts ovan bl.a. om behovet av ett modernt rättsväsende anser&lt;br&gt;regeringen att starka skäl talar för att det bör införas en möjlighet att&lt;br&gt;använda videokonferensteknik i rättegång. En given utgångspunkt är att&lt;br&gt;videokonferens måste kunna användas i samma utsträckning som det är&lt;br&gt;möjligt att använda telefon. Med hänsyn till att videokonferens generellt&lt;br&gt;sett måste anses vara ett bättre kommunikationsmedel än telefon bör&lt;br&gt;emellertid, enligt regeringens mening, tillämpningsområdet kunna vara&lt;br&gt;större. En förutsättning för att videokonferens skall få användas i&lt;br&gt;rättegång är att domstolarna förfogar över utrustning som håller en&lt;br&gt;godtagbar standard. För att offentlighetsintresset skall kunna tillgodoses&lt;br&gt;krävs att mottagarna är så placerade i rättssalen att det finns möjlighet&lt;br&gt;också för allmänheten att tillgodogöra sig inte bara vad som händer i&lt;br&gt;rättssalen utan också videokonferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att tillåta användning av videokonferensteknik blir det möjligt&lt;br&gt;att öka tillgängligheten till våra domstolar. Det blir också möjligt att&lt;br&gt;åstadkomma en mer flexibel handläggning vilket i sin tur kan leda till att&lt;br&gt;handläggningstidema kan förkortas. Ett domstolsväsende som kan&lt;br&gt;erbjuda hög tillgänglighet och flexibel handläggning är till nytta både för&lt;br&gt;domstolarna själva och för dem som behöver ta domstolarnas tjänster i&lt;br&gt;anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har föreslagits att bestämmelser om användning av&lt;br&gt;videokonferens förs in direkt i rättegångsbalken. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening råder det inga tvivel om att videokonferens kommer att utgöra ett&lt;br&gt;viktigt redskap i domstolarnas verksamhet i framtiden. Det talar för att&lt;br&gt;det införs permanenta regler om användning av videoteknik i rättegångs-&lt;br&gt;balken redan nu. Regeringen bedömer emellertid att det i dag inte finns&lt;br&gt;tillräckligt underlag för att kunna ta slutlig ställning till i vilken&lt;br&gt;omfattning videokonferensteknik kan komma till användning i rättegång.&lt;br&gt;I likhet med några remissinstanser anser regeringen att införandet av&lt;br&gt;videoteknik i domstol bör inledas med en försöksverksamhet. Syftet med&lt;br&gt;en försöksverksamhet är att få underlag för att kunna ta ställning till i&lt;br&gt;vilken utsträckning videokonferensteknik skall kunna användas i&lt;br&gt;rättegång i framtiden. Tillämpningsområdet för videokonferens förslås&lt;br&gt;därför bli tämligen omfattande under försöksperioden. Resultatet av&lt;br&gt;försöksverksamheten skall följas fortlöpande och utvärderas. Utvärde-&lt;br&gt;ringen kommer sedan att kunna ligga till grund för ett slutligt ställnings-&lt;br&gt;tagande i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns för närvarande inte något beredningsunderlag för att kunna&lt;br&gt;bedöma i vilken utsträckning videokonferens kan komma till användning&lt;br&gt;i förvaltningsdomstolarna. Regeringen avser emellertid att återkomma till&lt;br&gt;denna fråga i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Omfattningen av en försöksverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Utgångspunkter för användning av videokonferens i&lt;br&gt;rättegång&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Närvaro i rättssalen skall fortfarande vara&lt;br&gt;huvudregel. Deltagande i förhandling genom videokonferens skall&lt;br&gt;endast komma i fråga om den som skall delta inte har något att&lt;br&gt;invända mot det. Det skall vara möjligt att använda videokonferens i&lt;br&gt;både under- och överrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna. Ett flertal remissinstanser instämmer i pro-&lt;br&gt;memorians förslag att närvaro i sessionssalen fortfarande skall vara&lt;br&gt;huvudregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Rättegångsbalkens regler bygger på&lt;br&gt;huvudregeln att de som skall delta i en förhandling skall inställa sig i&lt;br&gt;rättssalen. Bestämmelserna som möjliggör telefonanvändning utgör&lt;br&gt;således undantag från huvudregeln. Frågan är om införandet av ny teknik&lt;br&gt;i domstolarna bör leda till något annat ställningstagande i denna fråga. En&lt;br&gt;annan fråga är vilket inflytande parten själv skall ha i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler om hur en part skall inställa sig bygger på att parten&lt;br&gt;alltid har rätt att fa inställa sig i rättssalen. Bestämmelserna om&lt;br&gt;användning av telefon i rättegång innebär inte någon inskränkning i&lt;br&gt;denna rätt. Dessa utgör i stället ett komplement till de vanliga reglerna&lt;br&gt;om inställelse, och erbjuder parten en möjlighet att delta i en förhandling&lt;br&gt;på ett enklare sätt. Balkens regler om hur den som skall höras i domstol&lt;br&gt;skall inställa sig innebär att den som skall delta i en förhandling inte själv&lt;br&gt;förfogar över frågan om inställelsen i sig. Däremot har den som skall&lt;br&gt;höras inflytande över valet av inställelseform på så sätt att användning av&lt;br&gt;telefon i rättegång bygger på frivillighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med att låta införandet av videokonferensteknik i domstol&lt;br&gt;inledas med en försöksverksamhet är primärt att fa underlag för bedöm-&lt;br&gt;ningen i vilken omfattning denna teknik kan användas i rättegång. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening finns det inte nu något underlag för att göra någon&lt;br&gt;annan bedömning än den som redovisats i promemorian i frågan på vilket&lt;br&gt;sätt inställelse skall ske. Fysisk närvaro i rättssalen bör således vara&lt;br&gt;huvudregel även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den som berörs även i fortsättningen bör ha ett&lt;br&gt;inflytande i frågan om formen för inställelsen. Den som skall föra sin&lt;br&gt;talan eller höras i en rättegång bör inte fråntas sin rätt att fa inställa sig&lt;br&gt;fysiskt i rättssalen. Den som deltar i en förhandling genom video-&lt;br&gt;konferens skall dock anses ha inställt sig inför rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av praktiska skäl bör inte krävas att den som enligt rättens bedömning&lt;br&gt;kan delta i en rättegång genom videokonferens ger något uttryckligt&lt;br&gt;samtycke. Om rätten finner att förutsättningar föreligger för att låta&lt;br&gt;någon delta i en förhandling genom videokonferens bör rätten kalla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personen i fråga att inställa sig på detta sätt. Av kallelsen bör dock&lt;br&gt;framgå att den som har kallats att delta i ett sammanträde genom&lt;br&gt;videokonferens har rätt att få inställa sig i rättssalen. Vid bedömningen&lt;br&gt;av om rätten skall kalla någon att delta i en förhandling genom&lt;br&gt;videokonferens ligger självfallet frågan om det är sannolikt att den som&lt;br&gt;enligt rättens mening kan delta genom videokonferens kommer att&lt;br&gt;medverka på detta sätt. I de flesta fallen kommer initiativet till del-&lt;br&gt;tagande genom videokonferens sannolikt att komma från parten eller den&lt;br&gt;som skall höras och sistnämnda fråga torde då inte vålla något större&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har kallats att delta i en förhandling genom video-&lt;br&gt;konferens inte vill delta på detta sätt, bör han eller hon således ha rätt att&lt;br&gt;få komma till förhandlingen. Det bör då ankomma på den som kallats att&lt;br&gt;underrätta rätten om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sakliga skälen för användning av videokonferens är lika starka&lt;br&gt;oavsett domstolsinstans. Bestämmelserna som möjliggör användning av&lt;br&gt;videokonferens i rättegång bör därför vara tillämpliga i både över- och&lt;br&gt;underrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Tvistemål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Parter i tvistemål skall under vissa förutsättningar&lt;br&gt;kunna delta i en förhandling genom videokonferens vid såväl muntlig&lt;br&gt;förberedelse som vid huvudförhandling. Detta skall vara möjligt om det&lt;br&gt;är lämpligt med hänsyn till ändamålet med partens inställelse och övriga&lt;br&gt;omständigheter, eller om sammanträdet annars skulle medföra kostnader&lt;br&gt;eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att&lt;br&gt;parten är närvarande på vanligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft något att invända mot promemorians&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som redovisats i avsnitt 4.1 får enligt&lt;br&gt;gällande lagstiftning ett förberedelsesammanträde i tvistemål under vissa&lt;br&gt;förutsättningar hållas per telefon. Om en muntlig förberedelse hålls per&lt;br&gt;telefon, får även en huvudförhandling i förenklad form hållas per telefon&lt;br&gt;om den hålls i omedelbart samband med förberedelsen. Någon ytterligare&lt;br&gt;möjlighet för en part att närvara per telefon vid huvudförhandling i&lt;br&gt;tvistemål finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att hålla sammanträde för muntlig förberedelse per telefon är tillåtet i&lt;br&gt;två situationer. Den ena situationen är att det är lämpligt med hänsyn till&lt;br&gt;sammanträdets ändamål och övriga omständigheter. Härmed avses främst&lt;br&gt;sammanträden i mål rörande mindre komplicerade tvister eller i samman-&lt;br&gt;träden som rör avgränsade frågor inom mer omfattande mål. Den andra&lt;br&gt;situationen är att ett vanligt sammanträde skulle medföra kostnader eller&lt;br&gt;olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att&lt;br&gt;sammanträdet hålls inför rätten. Telefonsammanträde med stöd av denna&lt;br&gt;bestämmelse kan bli aktuell dels i mål som rör bagatellbelopp, dels i mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om större belopp, där den fråga som kräver sammanträde framstår som&lt;br&gt;mindre betydelsefull (se prop. 1986/87:89 s. 200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats tidigare anser regeringen att utgångspunkten är att&lt;br&gt;videokonferens bör kunna användas minst i samma utsträckning som&lt;br&gt;telefon. Det innebär bl.a. att parter bör få medverka genom video-&lt;br&gt;konferens vid förberedelsesammanträden i tvistemål. Förutsättningarna&lt;br&gt;för att det skall vara möjligt för en part att delta i ett sammanträde på&lt;br&gt;detta sätt bör vara desamma som i fråga om möjligheten för part att&lt;br&gt;närvara genom telefon, dvs. att det är lämpligt med hänsyn till&lt;br&gt;sammanträdets ändamål och övriga omständigheter eller att ett&lt;br&gt;sammanträde annars skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte&lt;br&gt;står i rimligt förhållande till betydelsen av att parten inställer sig i&lt;br&gt;rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att rätten skall kunna komma fram till att det är lämpligt att låta en&lt;br&gt;part delta i förhandlingen genom videokonferens bör krävas - i likhet&lt;br&gt;med vad som gäller i fråga om telefonkonferens - att videokonferensen&lt;br&gt;framstår som ett så gott som likvärdigt alternativ till ett vanligt samman-&lt;br&gt;träde. Utrymmet för att kunna göra bedömningen att videokonferens&lt;br&gt;framstår som ett likvärdigt alternativ torde dock vara större vid val&lt;br&gt;mellan vanligt sammanträde och videokonferens än vid val mellan&lt;br&gt;vanligt sammanträde och telefonkonferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i sådana fall en videokonferens inte framstår som likvärdig med&lt;br&gt;ett vanligt sammanträde bör det finnas utrymme att använda denna&lt;br&gt;teknik, nämligen om ett sammanträde som skulle hållas på vanligt sätt&lt;br&gt;skulle innebära kostnader eller olägenheter som är orimliga i förhållande&lt;br&gt;till betydelsen av att parten inställer sig i rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör som redovisats tidigare bedömningen att tillämpnings-&lt;br&gt;området för videokonferens bör vara större än tillämpningsområdet för&lt;br&gt;telefonkonferens. Enligt regeringens mening bör det vara möjligt för en&lt;br&gt;part att delta genom videokonferens inte bara vid förenklade huvud-&lt;br&gt;förhandlingar som hålls i omedelbart samband med förberedelsen utan&lt;br&gt;också vid vanliga huvudförhandlingar. Ett exempel på mål som bör vara&lt;br&gt;särskilt väl lämpade är tvistemål om felparkering i vilka talan enligt lag&lt;br&gt;skall väckas vid domstolen i den ort där felparkeringen har ägt rum. Men&lt;br&gt;det bör även finnas ett inte oväsentligt utrymme för att låta en part delta&lt;br&gt;genom videokonferens i dispositiva tvistemål i andra fall, i mål som rör&lt;br&gt;större värden och mer komplicerade förhållanden. I indispositiva mål&lt;br&gt;torde utrymmet vara mer begränsat. Det måste självfallet göras en&lt;br&gt;bedömning från fall till fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Brottmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.1 Tilltalads möjlighet att delta i huvudförhandling genom&lt;br&gt;videokonferens&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En tilltalad skall under vissa förutsättningar kunna&lt;br&gt;delta i en huvudförhandling genom videokonferens. Detta skall vara&lt;br&gt;möjligt om det är lämpligt med hänsyn till ändamålet med den tilltalades&lt;br&gt;inställelse och övriga omständigheter, eller om förhandlingen annars&lt;br&gt;skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt&lt;br&gt;förhållande till betydelsen av att den tilltalade inställer sig i rättssalen. I&lt;br&gt;tingsrätt skall dock en tilltalad kunna delta i en förhandling genom&lt;br&gt;videokonferens endast om det inte finns anledning att döma till annan&lt;br&gt;påföljd än böter, fängelse i högst tre månader, villkorlig dom eller&lt;br&gt;skyddstillsyn eller sådana påföljder i förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer delvis överens med regeringens&lt;br&gt;förslag. Promemorian innehåller dock förslag om att en tilltalad i&lt;br&gt;tingsrätt skall kunna delta i huvudförhandling genom videokonferens&lt;br&gt;endast i mål där det inte finns anledning att döma till annan påföljd än&lt;br&gt;böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser har påpekat att det bör&lt;br&gt;vara möjligt att gå längre än vad som föreslås i promemorian. Hovrätten&lt;br&gt;över Skåne och Blekinge liksom Riksåklagaren anser att videoteknik bör&lt;br&gt;kunna användas inte bara då påföljden kan förutses stanna vid böter utan&lt;br&gt;även då påföljden kan förutses bestämmas till fängelse högst tre&lt;br&gt;månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana påföljder i&lt;br&gt;förening. Åklagarmyndigheten i Umeå anser att domstolen bör ges&lt;br&gt;möjlighet att på begäran av en tilltalad medge närvaro genom video-&lt;br&gt;teknik även där andra påföljder än böter kan aktualiseras. Svea hovrätt&lt;br&gt;har framhållit att viss försiktighet är påkallad vid tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna för hovrätternas del. Hovrätten för Övre Norrland anser&lt;br&gt;att möjligheten för en tilltalad att delta genom videokonferens inte bör&lt;br&gt;vara större i högre rätt än i tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringen förslag: Enligt gällande regler skall den&lt;br&gt;misstänkte i princip alltid kallas till rättens förhandlingar och han eller&lt;br&gt;hon är skyldig att infinna sig till de förhandlingar som han har kallats till.&lt;br&gt;Den misstänkte kan infinna sig personligen eller genom ombud.&lt;br&gt;Huvudregeln är personlig inställelse. Den misstänkte är dock inte skyldig&lt;br&gt;att infinna sig personligen om målet kan avgöras även om han inte&lt;br&gt;infinner sig personligen eller om hans närvaro kan antas vara utan&lt;br&gt;betydelse för huvudförhandlingen, 21 kap. 2 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den tilltalade uteblir från ett rättegångstillfalle för huvudförhand-&lt;br&gt;ling i tingsrätt eller om han inställer sig genom ombud när han förelagts&lt;br&gt;att infinna sig personligen har rätten vissa möjligheter att avgöra målet&lt;br&gt;ändå, 46 kap. 15 § andra stycket rättegångsbalken. Om saken kan utredas&lt;br&gt;tillfredsställande och om det inte finns anledning att döma till annan&lt;br&gt;påföljd än böter, fängelse i högst tre månader, villkorlig dom eller&lt;br&gt;skyddstillsyn, eller sådana påföljder i förening far domstolen avgöra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målet i den tilltalade frånvaro. Med dessa påföljder likställs förordnande&lt;br&gt;enligt 34 kap. 1 § första stycket 1 brottsbalken. Det sistnämnda innebär att&lt;br&gt;domstolen utan hinder av att den tilltalade inte är närvarande får förordna&lt;br&gt;att tidigare utdömd påföljd som avser villkorlig dom, skyddstillsyn eller&lt;br&gt;fängelse skall avse ett nytt brott. Förordnandet kan även omfatta sådana&lt;br&gt;särskilda åtgärder som kan komma i fråga i samband med det. Domstolen&lt;br&gt;kan således även förklara en tidigare villkorligt medgiven frihet för-&lt;br&gt;verkad såvida strafftiden inte överstiger tre månader. Domstolen kan&lt;br&gt;dock inte döma den tilltalade till fängelse om han eller hon inte tidigare&lt;br&gt;har uteblivit från ett rättegångstillfalle för huvudförhandling i målet eller&lt;br&gt;då inställt sig enbart genom ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har föreslagits att en tilltalad skall fa delta i en&lt;br&gt;huvudförhandling i tingsrätt genom videokonferens men endast i sådana&lt;br&gt;fall då det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter. Som&lt;br&gt;skäl för att inte låta en tilltalad delta i en förhandling genom video-&lt;br&gt;konferens i större omfattning anförs dels att påfölj dsfrågan inte kan anses&lt;br&gt;bli lika väl genomlyst om den tilltalade inte finns i rättens lokaler, dels att&lt;br&gt;den personliga inställelsen i rättens lokaler kan vara av värde ur&lt;br&gt;kriminalpolitisk synvinkel. Enligt promemorian förhåller det sig inte på&lt;br&gt;samma sätt när det gäller huvudförhandlingar i brottmål i högre rätt och&lt;br&gt;enligt promemorians förslag bör det vara möjligt att låta en tilltalad delta&lt;br&gt;genom videokonferens i högre rätt vid alla sorters förhandlingar&lt;br&gt;oberoende av vilken påföljd som det är fråga om i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian framhålls att det måste anses innebära en förbättring av&lt;br&gt;rättssäkerheten att låta en tilltalad fa möjlighet att delta i en förhandling&lt;br&gt;genom videokonferens i fall då målet ändå kan bli prövat i sak utan att&lt;br&gt;den tilltalade är närvarande. Det kan tänkas att en tilltalad som enligt&lt;br&gt;gällande regler uteblir från en huvudförhandling skulle ha varit när-&lt;br&gt;varande vid förhandlingen om han hade haft möjlighet att kunna delta&lt;br&gt;genom videokonferens. Det föreslås därför att det införs en möjlighet för&lt;br&gt;den tilltalade att kunna delta vid huvudförhandlingar i tingsrätt i de fall&lt;br&gt;påföljden kan förutses komma att stanna vid böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar uppfattningen att det måste anses vara en förbättring&lt;br&gt;av rättssäkerheten att låta en tilltalad delta i en huvudförhandling genom&lt;br&gt;videokonferens jämfört med att avgöra målet i den tilltalades frånvaro.&lt;br&gt;Det kriminalpolitiska värdet av den personliga inställelsen i rättens&lt;br&gt;lokaler som förts fram i promemorian och som motiverat det begränsade&lt;br&gt;förslag för en tilltalads möjlighet att delta genom videokonferens i&lt;br&gt;tingsrätt som lämnats, måste emellertid anses vara högst begränsat i&lt;br&gt;sådana fall målet ändå hade kunnat avgöras i den tilltalades frånvaro.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening är det fråga om en betydande förbättring och&lt;br&gt;regeringen ansluter sig till den uppfattning som redovisats av några&lt;br&gt;remissinstanser, att det bör vara möjligt att gå längre än vad som&lt;br&gt;föreslagits i promemorian såvitt avser möjligheterna att låta en tilltalad&lt;br&gt;delta i en huvudförhandling genom videokonferens i tingsrätt. Som&lt;br&gt;redovisats ovan finns det i dag möjlighet att i relativt stor utsträckning&lt;br&gt;avgöra mål i den tilltalades frånvaro. Regeringen anser inte att det finns&lt;br&gt;några bärande skäl för att låta området för vilket det är möjligt att avgöra&lt;br&gt;ett mål i den tilltalades frånvaro vara större än området för vilket det är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligt att låta den tilltalade delta i förhandlingar genom videokonferens.&lt;br&gt;Det bör därför införas en möjlighet för en tilltalad att närvara i&lt;br&gt;huvudförhandlingar i tingsrätt inte bara då det kan tänkas bli aktuellt att&lt;br&gt;döma ut böter utan också då det kan bli aktuellt att bestämma påföljden&lt;br&gt;till fängelse högst tre månader, villkorlig dom, skyddstillsyn eller sådana&lt;br&gt;påföljder i förening. Regleringen bör således enligt regeringens mening&lt;br&gt;knyta an till 46 kap. 15 § andra stycket rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär dock inte att det införs en generell möjlig-&lt;br&gt;het att låta den tilltalade delta i en förhandling genom videokonferens.&lt;br&gt;För att det skall vara möjligt fordras antingen att det är lämpligt med&lt;br&gt;hänsyn till ändamålet med den tilltalades inställelse och övriga omstän-&lt;br&gt;digheter, eller att förhandlingen annars skulle medföra kostnader eller&lt;br&gt;olägenheter som inte står i rimligt förhållande till att han inställer sig i&lt;br&gt;rättssalen. Något behov av att uppställa samma krav som finns i 46 kap.&lt;br&gt;15 § andra stycket rättegångsbalken, att saken kan utredas tillfreds-&lt;br&gt;ställande, för att målet skall kunna avgöras, finns inte med hänsyn till att&lt;br&gt;den tilltalade vid användning av videokonferens faktiskt kommer att&lt;br&gt;delta i förhandlingen. Det finns heller inget behov av att införa den&lt;br&gt;begränsning som finns i fråga om möjligheten att kunna döma till&lt;br&gt;fängelse, att den tilltalade tidigare skall ha uteblivit från ett rättegångs-&lt;br&gt;tillfalle eller då inställt sig endast genom ombud. Dessa skillnader i&lt;br&gt;regleringen innebär att de uttalanden som gjorts i frågan om när det kan&lt;br&gt;anses lämpligt att avgöra ett mål i den tilltalades utevaro inte utan vidare&lt;br&gt;kan läggas till grund för en bedömning av om det är lämpligt att låta en&lt;br&gt;tilltalad medverka genom videokonferens. Generellt torde utrymmet för&lt;br&gt;att kunna låta en tilltalad medverka genom videokonferens vara större än&lt;br&gt;utrymmet för att kunna avgöra ett mål i en tilltalads utevaro. Förhand-&lt;br&gt;lingens ändamål måste antas bli i väsentlig mån uppnått även om den&lt;br&gt;tilltalade deltar genom videokonferens. Möjligheten att använda video-&lt;br&gt;konferens bör dock, i likhet med vad som gäller för att kunna avgöra ett&lt;br&gt;mål i en tilltalads utevaro, i första hand användas i mål där den tilltalade&lt;br&gt;har erkänt gärningen under förundersökningen. Något absolut krav på att&lt;br&gt;den tilltalade skall ha erkänt bör dock inte uppställas. Om det finns behov&lt;br&gt;för rätten att utreda den tilltalades personliga omständigheter för&lt;br&gt;överväganden i påfölj dsfrågan torde det inte helt sällan vara mindre&lt;br&gt;lämpligt att den tilltalade deltar i förhandlingen genom videokonferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som redovisats i promemorian anser regeringen att en&lt;br&gt;motsvarande begränsning som föreslås i fråga om möjligheten att låta en&lt;br&gt;tilltalad delta i en huvudförhandling genom videokonferens i tingsrätt,&lt;br&gt;inte bör finnas i högre rätt. Det innebär att en tilltalad kan delta i en&lt;br&gt;huvudförhandling i brottmål genom videokonferens i hovrätt oberoende&lt;br&gt;av vilken påföljd som det är fråga om i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om att unga lagöverträdare skall särbehandlas i vissa&lt;br&gt;avseenden har en lång tradition och bred förankring i vårt samhälle.&lt;br&gt;Exempelvis är påföljdssystemet för unga lagöverträdare utformat med&lt;br&gt;beaktande av ungas bristande mognad och särskilda behov. Genom 1995&lt;br&gt;års ungdomsmålsreform, Handläggning av ungdomsmål (prop.&lt;br&gt;1994/95:12), infördes ett antal lagändringar som syftade till att anpassa&lt;br&gt;förfarandet vid lagföring av ungdomar som misstänks för brott till de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;speciella krav som ställs just i ungdomsmål. Bakgrunden till denna Prop. 1998/99:65&lt;br&gt;reform var att lagföring av ungdomar ställer särskilda krav på förfarandet&lt;br&gt;och dem som hanterar det. I linje härmed anser regeringen att&lt;br&gt;utgångspunkten bör vara att unga lagöverträdare inte bör delta i för-&lt;br&gt;handlingar genom videokonferens. Något absolut förbud bör dock inte&lt;br&gt;införas i försökslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den tilltalade har en försvarare bör huvudregeln vara att han eller&lt;br&gt;hon finns vid den tilltalades sida. Det kan dock inte uteslutas att det finns&lt;br&gt;situationer där det framstår som lämpligare att den tilltalades försvarare i&lt;br&gt;stället befinner sig i rättssalen medan den tilltalade deltar i huvud-&lt;br&gt;förhandlingen genom videokonferens. Frågan får avgöras av domstolen&lt;br&gt;från fall till fall. Den tilltalades uppfattning i frågan bör tillmätas stor&lt;br&gt;betydelse. Hänsyn bör också tas till kostnadsaspekten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.2 Misstänkts möjlighet att delta i häktningsförhandling och&lt;br&gt;annan förhandling genom videokonferens&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En misstänkt skall under vissa förutsättningar&lt;br&gt;kunna delta i häktningsförhandling och annan förhandling i brottmål,&lt;br&gt;t.ex. förhandling om kvarstad, genom videokonferens. Detta skall vara&lt;br&gt;möjligt om det är lämpligt med hänsyn till ändamålet med den&lt;br&gt;misstänktes inställelse och övriga omständigheter, eller om förhand-&lt;br&gt;lingen annars skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står i&lt;br&gt;rimligt förhållande till betydelsen av en inställelse i rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer överens med regeringens förutom att&lt;br&gt;promemorian inte innehåller något förslag om att en misstänkt skall&lt;br&gt;kunna delta i häktningsförhandlingar genom videokonferens i tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser har uttalat att det bör vara&lt;br&gt;möjligt att gå längre än vad som föreslås i promemorian i vart fall vad&lt;br&gt;gäller omhäktningsförhandlingar. Riksåklagaren och Åklagarmyndig-&lt;br&gt;heten i Umeå anser att närvaro genom bild- och ljudöverföring för den&lt;br&gt;misstänkte även bör vara möjligt vid vanliga häktningsförhandlingar.&lt;br&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge anser inte att det finns anledning att&lt;br&gt;göra någon skillnad mellan tingsrätt och hovrätt i fråga om häktnings-&lt;br&gt;förhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En fråga om häktning väcks i regel&lt;br&gt;genom att åklagaren begär att rätten skall häkta en misstänkt som är&lt;br&gt;anhållen. Rätten skall då enligt 24 kap. 13 § rättegångsbalken hålla för-&lt;br&gt;handling i häktningsfrågan. Frågan om den misstänkte skall vara&lt;br&gt;närvarande personligen regleras av 21 kap. 2 § tredje stycket rättegångs-&lt;br&gt;balken. Av denna bestämmelse följer att den misstänkte skall infinna sig&lt;br&gt;personligen om hans närvaro kan antas främja syftet med sammanträdet.&lt;br&gt;Vid förhandlingen skall enligt 24 kap. 14 § rättegångsbalken den&lt;br&gt;anhållne vara närvarande om det inte finns synnerligt hinder. Det innebär&lt;br&gt;att den misstänkte praktiskt taget alltid är skyldig att infinna sig&lt;br&gt;personligen till en förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har inte lämnats något förslag om att en misstänkt skall&lt;br&gt;kunna delta i en häktningsförhandling genom videokonferens. Frågan är&lt;br&gt;om det är möjligt att ordna häktningsförhandlingar på det sättet med&lt;br&gt;hänsyn till bestämmelserna i Europakonventionen (d. 4 nov. 1950)&lt;br&gt;angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande&lt;br&gt;friheterna. Enligt konventionens artikel 5 (3) skall envar som är berövad&lt;br&gt;friheten på grund av att han är misstänkt för brott ofördröjligen ställas&lt;br&gt;inför domare. I promemorian anser man att det är tveksamt om man ställs&lt;br&gt;inför domare om det sker genom förmedling av tekniska hjälpmedel.&lt;br&gt;Som redovisats i avsnitt 5.1 anser regeringen att en person som deltagit i&lt;br&gt;en förhandling genom videokonferens skall anses ha inställt sig inför&lt;br&gt;rätten. Att kommunikationen sker med hjälp av bild- och ljudöver-&lt;br&gt;föringsteknik kan enligt regeringens mening inte anses innebära att den&lt;br&gt;misstänkte inte ställs inför en domare. Syftet med bestämmelsen är att ett&lt;br&gt;frihetsberövande snabbt skall bli föremål för domstolskontroll. Genom&lt;br&gt;att införa en möjlighet att låta en misstänkt delta i en häktnings-&lt;br&gt;förhandling genom videoteknik blir det möjligt att fa till stånd en&lt;br&gt;snabbare handläggning, vilket stämmer överens med konventionens&lt;br&gt;syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera goda skäl talar för att det införs en möjlighet att låta en anhållen&lt;br&gt;delta i en häktningsförhandling genom videokonferens. I vissa fall kan&lt;br&gt;frågan om transport av den anhållne till domstolen leda till att&lt;br&gt;prövningen av häktningsfrågan drar ut på tiden. Om man har möjlighet&lt;br&gt;att använda videokonferensteknik kan man fa till stånd en snabbare&lt;br&gt;handläggning. Det blir också möjligt att höja säkerheten vid förhand-&lt;br&gt;lingarna. Regeringen anser att det bör införas en möjlighet att låta en&lt;br&gt;misstänkt delta i en häktningsförhandling genom videokonferens om det&lt;br&gt;är lämpligt eller om kostnaderna för en vanlig inställelse inte står i&lt;br&gt;rimligt förhållande till betydelsen av den häktades närvaro i rättssalen.&lt;br&gt;Förhandlingens ändamål måste antas bli i väsentlig mån uppnått även om&lt;br&gt;den misstänkte deltar genom videokonferens. Den misstänktes inställning&lt;br&gt;i frågan måste tillmätas betydelse vid bedömningen av lämpligheten. Om&lt;br&gt;den misstänkte har invändningar mot att delta i förhandlingen genom&lt;br&gt;videokonferens skall han ha rätt att få inställa sig i rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovan förda resonemang gäller i första hand häktningsförhandlingar&lt;br&gt;avseende den som är anhållen. Frågan om användning av videokonferens&lt;br&gt;aktualiseras emellertid också i fråga om så kallade omhäktnings-&lt;br&gt;förhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När rätten beslutar om häktning skall den sätta ut den tid inom vilken&lt;br&gt;åtal skall väckas. Tiden för åtals väckande får inte bestämmas till längre&lt;br&gt;tid än vad som är oundgängligen nödvändigt. Om den utsatta tiden är&lt;br&gt;otillräcklig har rätten möjlighet att medge förlängning av tiden, om det&lt;br&gt;begärs före åtalstidens utgång. Den misstänkte eller hans försvarare skall&lt;br&gt;om möjligt beredas tillfälle att yttra sig, 24 kap. 18 § rättegångsbalken.&lt;br&gt;Regleringen innebär att om en misstänkt har häktats så skall rätten i&lt;br&gt;princip ompröva häktningsfrågan genom att hålla en ny förhandling var&lt;br&gt;fj ortonde dag. De nya häktningsförhandlingarna syftar till att pröva om&lt;br&gt;skälen för häktning fortfarande är hållbara och om förundersökningen&lt;br&gt;bedrivs med tillbörlig skyndsamhet. En sådan prövning kan med stor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sannolikhet i de flesta fall göras med lika stor säkerhet vare sig den&lt;br&gt;häktade inställer sig i rättssalen eller deltar i förhandlingen genom&lt;br&gt;videokonferens. Regeringen anser därför att videokonferens bör kunna&lt;br&gt;användas också vid den här typen av förhandlingar. Det bör även vara&lt;br&gt;möjligt att använda videokonferens vid häktningsförhandlingar avseende&lt;br&gt;den som är häktad i sin frånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förundersökningen i ett brottmål kan det hållas förhandling om&lt;br&gt;reseforbud (25 kap. 3 och 5 §§ rättegångsbalken), kvarstad (26 kap. 2 och&lt;br&gt;6 §§ rättegångsbalken) och beslag (27 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken).&lt;br&gt;Enligt regeringens mening bör den misstänkte kunna delta även i sådana&lt;br&gt;förhandlingar genom videokonferens. Detsamma bör gälla i fråga om&lt;br&gt;sammanträde för förberedelse i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.3 Åklagares möjlighet att delta i förhandling genom&lt;br&gt;videokonferens&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Åklagare skall under vissa förutsättningar kunna&lt;br&gt;delta i förhandling i brottmål genom videokonferens. Detta skall vara&lt;br&gt;möjligt om det är lämpligt med hänsyn till ändamålet med åklagarens&lt;br&gt;inställelse och övriga omständigheter eller om förhandlingen annars&lt;br&gt;skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt&lt;br&gt;förhållande till betydelsen av att åklagaren inställer sig i rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian innehåller ett förslag om att åklagaren ges en&lt;br&gt;oinskränkt rätt att närvara genom videokonferens vid rättens för-&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i&lt;br&gt;denna del. Riksåklagaren tillstyrker förslaget i promemorian. Hovrätten&lt;br&gt;för Övre Norrland avstyrker införandet av en möjlighet för åklagare att&lt;br&gt;inställa sig genom bild- och ljudöverföring. Göteborgs tingsrätt anser inte&lt;br&gt;att åklagaren skall ha en ovillkorlig rätt att närvara vid förhandling&lt;br&gt;genom bild- och ljudöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Till en huvudförhandling i brottmål&lt;br&gt;skall åklagaren kallas. Åklagaren är skyldig att komma personligen men&lt;br&gt;föreläggs inte någon påföljd för utevaro. Om åklagaren inte kommer till&lt;br&gt;huvudförhandlingen, skall den ställas in och sättas ut till en annan dag,&lt;br&gt;45 kap. 15 § och 46 kap. 2 § första stycket 1 rättegångsbalken. När det&lt;br&gt;gäller andra förhandlingar - exempelvis häktningsförhandlingar eller&lt;br&gt;kvarstadsförhandlingar - saknas bestämmelser om vad som händer om&lt;br&gt;åklagaren uteblir. Det ligger dock i sakens natur att en förhandling inte är&lt;br&gt;genomförbar om åklagaren inte är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har föreslagits att det införs en obegränsad möjlighet&lt;br&gt;for åklagare att delta i förhandlingar inför rätten genom videokonferens. I&lt;br&gt;den mån det behövs någon begränsning bör det enligt promemorians&lt;br&gt;förslag meddelas föreskrifter om det av Riksåklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar bedömningen att åklagare skall kunna delta i för-&lt;br&gt;handlingar genom videokonferens. Det är emellertid domstolens uppgift&lt;br&gt;att sköta administrationen av en förhandling. Domstolen planerar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhandlingen och skickar kallelser till parter och vittnen m.fl. För att&lt;br&gt;domstolen på ett ändamålsenligt sätt skall kunna planera och sköta&lt;br&gt;administrationen är det rimligt att den också har beslutanderätten i frågor&lt;br&gt;bl.a. om på vilket sätt en part eller ett vittne skall kallas till en&lt;br&gt;förhandling. Åklagare och domstol är sannolikt i de flesta fall överens&lt;br&gt;om på vilket sätt åklagaren lämpligen bör inställa sig. Frågan torde därför&lt;br&gt;inte vålla några problem i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår i avsnitt 5.1 anser regeringen att inställelse i rättssalen&lt;br&gt;bör vara huvudregel även i fortsättningen. Detta bör gälla även åklagare.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att åklagare skall ges samma möjlighet att delta i&lt;br&gt;förhandlingar som övriga parter i processen. Det innebär att en åklagare&lt;br&gt;skall kunna delta i en förhandling genom videokonferens dels om det är&lt;br&gt;lämpligt med hänsyn till ändamålet med åklagarens inställelse och övriga&lt;br&gt;omständigheter, dels om förhandlingen annars skulle medföra kostnader&lt;br&gt;eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att&lt;br&gt;åklagaren inställer sig rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.4 Målsägandes möjlighet att delta i förhandling genom&lt;br&gt;videokonferens&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En målsägande som väckt enskilt åtal, biträder ett&lt;br&gt;allmänt åtal eller för talan jämte åklagaren får delta i förhandling genom&lt;br&gt;videokonferens om det är lämpligt med hänsyn till ändamålet med&lt;br&gt;målsägandens inställelse och övriga omständigheter, eller om förhand-&lt;br&gt;lingen annars skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står i&lt;br&gt;rimligt förhållande till betydelsen av att målsäganden inställer sig i&lt;br&gt;rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En målsägande som väcker enskilt&lt;br&gt;åtal, biträder ett allmänt åtal eller för talan jämte åklagaren är part i&lt;br&gt;rättegången och skall kallas till huvudförhandlingen. Målsägandens&lt;br&gt;skyldighet att inställa sig personligen regleras av 11 kap. 5 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken, genom en hänvisning till detta lagrum i 20 kap. 14 § första&lt;br&gt;stycket samma balk. Av dessa bestämmelser följer att en målsägande&lt;br&gt;skall inställa sig personligen vid huvudförhandling i tingsrätt och hovrätt,&lt;br&gt;om inte hans närvaro kan antas vara utan betydelse för utredningen.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening bör samma regler gälla beträffande en&lt;br&gt;målsägande som är part i processen som för en åklagare i fråga om&lt;br&gt;möjligheten att delta i en förhandling genom videokonferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer i avsnitt 5.6. om målsägandes möjlighet att&lt;br&gt;delta i en förhandling genom videokonferens i fall då målsäganden enbart&lt;br&gt;skall höras i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Domstolsärenden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall vara möjligt att använda video-&lt;br&gt;konferens vid handläggning av domstolsärenden, om det är lämpligt&lt;br&gt;med hänsyn till sammanträdets ändamål och övriga omständigheter,&lt;br&gt;eller om sammanträdet skulle medföra kostnader eller olägenheter&lt;br&gt;som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att parten inställer&lt;br&gt;sig i rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot promemorians&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid de allmänna domstolarna&lt;br&gt;handläggs ett stort antal ärenden enligt lagen (1996:242) om domstols-&lt;br&gt;ärenden. Ibland håller rätten sammanträden i dessa ärenden. Sådana&lt;br&gt;sammanträden kan enligt 19 § ärendelagen hållas per telefon. Vid ett&lt;br&gt;sammanträde som hålls i ett domstolsärende kan även förhör med&lt;br&gt;sakkunniga och vittnen hållas och detta kan ske på telefon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det finnas motsvarande möjlighet att&lt;br&gt;delta i en förhandling i domstolsärenden genom videokonferens som&lt;br&gt;föreslås i fråga om tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Konkursärenden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall vara möjligt att använda videokonferens&lt;br&gt;i konkursärenden om det är lämpligt med hänsyn till ändamålet med&lt;br&gt;inställelsen och övriga omständigheter, eller om förhandlingen annars&lt;br&gt;skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt&lt;br&gt;förhållande till betydelsen av att den som skall kallas att inställa sig&lt;br&gt;inställer sig i rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten för Övre Norrland avstyrker att det&lt;br&gt;införs en möjlighet att delta vid edgångssammanträde genom video-&lt;br&gt;konferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 16 kap. 2 § konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672) gäller rättegångsbalkens bestämmelser i tillämpliga delar i&lt;br&gt;konkursärenden, om inte annat sägs. Om handläggningen sker vid&lt;br&gt;förhandling tillämpas bestämmelserna om huvudförhandling i tvistemål,&lt;br&gt;om inte sakens beskaffenhet motiverar avsteg från det. Denna reglering&lt;br&gt;innebär att det i dag inte är möjligt att använda telefon vid sammanträden&lt;br&gt;för prövning av konkursansökningar, utom när det gäller bevisupptag-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har föreslagits att videokonferens skall kunna användas&lt;br&gt;såväl vid konkursförhandlingar som vid andra sammanträden i konkurs-&lt;br&gt;ärenden, exempelvis edgångssammanträden. I promemorian har även&lt;br&gt;föreslagits att det införs en möjlighet att närvara per telefon vid andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanträden i konkursärenden än sådana som avser prövning av&lt;br&gt;konkursansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på sammanträde vid vilket användning av videokonferens&lt;br&gt;kan vara lämpligt är förhandlingar om prövning av konkursansökningar&lt;br&gt;då gäldenären med stor sannolikhet kommer att utebli. Vid en sådan&lt;br&gt;förhandling skulle konkursborgenären lämpligen kunna delta genom&lt;br&gt;videokonferens. Ett annat exempel där användning av videokonferens&lt;br&gt;kan vara lämpligt är edgångssammanträden då ed skall avläggas av en&lt;br&gt;likvidator. Enligt regeringens mening bör det i försökslagen införas en&lt;br&gt;möjlighet att kunna använda videokonferens i konkursärenden. Förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att det skall vara möjligt att använda sådan teknik bör vara&lt;br&gt;desamma som föreslagits i fråga om tvistemål. I likhet med förslaget i&lt;br&gt;övrigt bör huvudregeln vara fysisk inställelse i rättssalen och möjligheten&lt;br&gt;att använda videokonferensteknik bör utgöra undantag från huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller promemorians förslag om utökade möjligheter att&lt;br&gt;använda telefon i konkursärenden avser regeringen att återkomma till&lt;br&gt;detta förslag i ett annat lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Bevisupptagning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bevisning får tas upp genom videokonferens om&lt;br&gt;det är lämpligt med hänsyn till bevisningens art och övriga omständig-&lt;br&gt;heter, eller om bevisupptagningen enligt reglerna i rättegångsbalken&lt;br&gt;skulle föra med sig kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt&lt;br&gt;förhållande till betydelsen av att bevisningen tas upp på ett sådant sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge har satt i&lt;br&gt;fråga varför videoteknik inte skall kunna användas även i fall då&lt;br&gt;målsägande och vittnen p.g.a. rädsla eller fruktan för sin säkerhet inte vill&lt;br&gt;närvara i rätten. Liknande synpunkter har framförts från Brottsoffer-&lt;br&gt;myndigheten och Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige.&lt;br&gt;Åklagarmyndigheten i Umeå delar uppfattningen som redovisas i&lt;br&gt;promemorian; att det bör finnas ett större utrymme för att ta upp bevis&lt;br&gt;genom videoteknik än genom telefon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsofferutredningen har förordat att Domstolsverket får i uppdrag&lt;br&gt;att starta en försöksverksamhet med videoteknik men har med hänsyn till&lt;br&gt;det pågående beredningsarbetet avstått från att lämna något författ-&lt;br&gt;nings förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser är positiva till&lt;br&gt;användning av videoteknik i fall då bevispersoner utsatts för eller&lt;br&gt;riskerar att utsättas för hot eller andra övergrepp på grund av sin medver-&lt;br&gt;kan i rättegången och att en försöksverksamhet inleds. Brottsoffer-&lt;br&gt;myndigheten kan inte finna att utnyttjandet av videoteknik skulle minska&lt;br&gt;möjligheten att kritiskt kunna granska vederhäftigheten av målsägandens&lt;br&gt;och vittnets utsaga och anser att det finns såväl processekonomiska som&lt;br&gt;humanitära skäl för att utnyttja den teknik som finns i dag och som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ännu bättre och förfinad än den som fanns då Brottsoffermyndigheten&lt;br&gt;lämnade sitt remissyttrande över departementspromemorian. Hovrätten&lt;br&gt;över Skåne och Blekinge framhåller att det även av andra skäl är&lt;br&gt;angeläget att videoteknik for förhör utvecklas. Enligt hovrättens mening&lt;br&gt;skulle användandet av videoteknik vid förhör kunna leda till en minskad&lt;br&gt;användning av telefonförhör som typiskt sett ger ett sämre&lt;br&gt;beslutsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringen förslag: Enligt gällande rätt kan vittnesutsagor&lt;br&gt;och andra muntliga bevis tas upp per telefon. En av två förutsättningar&lt;br&gt;måste föreligga för att det skall vara möjligt. Den ena är att det är&lt;br&gt;lämpligt med hänsyn till bevisningens art och övriga omständigheter. Det&lt;br&gt;andra är att en bevisupptagning enligt vanliga regler skulle medföra&lt;br&gt;kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till&lt;br&gt;betydelsen av att bevisningen tas upp på ett sådant sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att ta upp bevisning genom telefon används i stor&lt;br&gt;utsträckning av domstolarna. Många huvudförhandlingar som annars&lt;br&gt;hade fatt ställas in har kunnat genomföras genom att vittnen som befunnit&lt;br&gt;sig på annan ort har kunnat höras per telefon. Regeringen anser att det&lt;br&gt;också bör vara möjligt att använda videoteknik vid bevisupptagning.&lt;br&gt;Härigenom far domstolarna tillgång till ett mer flexibelt system för&lt;br&gt;handläggning av målen vilket i slutändan gagnar medborgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör vara att videokonferens skall kunna användas i&lt;br&gt;alla de fall det i dag är möjligt att använda telefon. Som redovisats ovan&lt;br&gt;måste videokonferenstekniken emellertid för åtskilliga situationer anses&lt;br&gt;vara överlägsen telefonen i detta sammanhang. Utrymmet för att använda&lt;br&gt;denna teknik bör därför vara större än i de fall endast telefon står till&lt;br&gt;buds. Om möjlighet finns att använda videokonferens bör detta som regel&lt;br&gt;vara att föredra framför telefon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av videokonferensteknik vid bevisupptagning torde främst&lt;br&gt;komma i fråga vid förhör med vittnen och målsägande men det bör även&lt;br&gt;vara möjligt att genomföra sakkunnigförhör med hjälp av denna teknik.&lt;br&gt;Bevismedlet syn bör också omfattas av en reglering. Detsamma bör gälla&lt;br&gt;bevisupptagning som sker med stöd av ärendelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är domstolen som avgör frågan på vilket sätt bevisningen skall tas&lt;br&gt;upp. Som redovisats inledningsvis anser regeringen emellertid att&lt;br&gt;tillämpning av videokonferens bör bygga på frivillighet åtminstone under&lt;br&gt;försöksperioden. Vid bedömningen av om bevisupptagningen kan ske&lt;br&gt;genom videokonferens måste hänsyn tas till parternas inställning i frågan&lt;br&gt;liksom inställningen hos dem som skall höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har framhållits att användning av telefon enligt&lt;br&gt;gällande rätt inte skall komma till användning i sådana situationer vittnen&lt;br&gt;och målsägande i brottmål anser det vara obehagligt att sitta i&lt;br&gt;sessionssalen och konfronteras med den tilltalade och att det för den&lt;br&gt;misstänktes rättssäkerhet är viktigt att de bevis som finns mot honom tas&lt;br&gt;fram i ljuset på ett sådant sätt att deras vederhäftighet kan granskas&lt;br&gt;kritiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om användning av videoteknik i fråga om vittnen och måls-&lt;br&gt;ägande som känner sig hotade har tagits upp i flera olika sammanhang.&lt;br&gt;Som framgår ovan har Brottsofferutredningen i sitt betänkande föreslagit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att möjligheten införs. Domstolsverket har i en rapport Domstolarnas&lt;br&gt;bemötande av allmänheten — ett åtgärdsprogram föreslagit att en försöks-&lt;br&gt;verksamhet med användning av videoteknik skall införas i såväl de&lt;br&gt;allmänna domstolarna som i förvaltningsdomstolarna. Domstolsverket&lt;br&gt;framhåller att ett införande av videokonferensteknik skulle betyda&lt;br&gt;mycket för domstolarnas möjligheter att kunna bemöta parter och andra&lt;br&gt;på ett gott sätt och att risken för hot eller andra övergrepp kan begränsas.&lt;br&gt;Frågan om användning av videoteknik har även uppmärksammats i&lt;br&gt;internationella sammanhang. Europeiska unionens råd har den 23&lt;br&gt;november 1995 (95/C 327/04) utfärdat en resolution om skydd för&lt;br&gt;vittnen inom ramen för kampen mot den organiserade internationella&lt;br&gt;brottsligheten. I resolutionen uppmanas medlemsstaterna att tillförsäkra&lt;br&gt;vittnen lämpligt skydd. Av den framgår bland annat att en tänkbar&lt;br&gt;skyddsåtgärd är att skapa möjligheter för vittnen att få vittna på annan&lt;br&gt;ort, genom användande av audiovisuell teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått tidigare anser regeringen att huvudregeln skall vara&lt;br&gt;fysisk inställelse i rättssalen. Det bör även gälla dem som skall höras i&lt;br&gt;bevissyfte i en rättegång. Skälet för det är att beslutsunderlaget för&lt;br&gt;domstolen i många fall måste anses vara bättre vid fysisk närvaro i&lt;br&gt;rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något som bör framhållas i detta sammanhang är att en målsägande&lt;br&gt;eller ett vittne många gånger måste anses ha ett eget intresse av att få&lt;br&gt;lämna sin berättelse direkt inför åhörarna. Det är inte givet att en&lt;br&gt;möjlighet för ett vittne eller en målsägande att fa delta i en förhandling&lt;br&gt;genom videokonferens alltid ligger i deras intresse. Det finns i dag också&lt;br&gt;ett önskemål om att öka målsägandenas delaktighet i processen. Som&lt;br&gt;exempel på det kan nämnas att Brottsofferutredningen i sitt betänkande&lt;br&gt;har föreslagit att även en målsägande som inte för talan ges en frågerätt&lt;br&gt;beträffande tilltalade, vittnen och sakkunniga. Detta förslag bereds för&lt;br&gt;närvarande i Regeringskansliet. Närvaro genom videokonferens måste&lt;br&gt;typiskt sett anses minska målsägandens inflytande i processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det dock inte finnas några hinder mot&lt;br&gt;att använda videokonferens i sådana fall målsägande eller vittnen på&lt;br&gt;grund av rädsla eller fruktan för sin säkerhet inte anser sig kunna inställa&lt;br&gt;sig i rättssalen. Möjligheten bör emellertid av ovan angivna skäl&lt;br&gt;användas med viss återhållsamhet och det far naturligtvis inte ske på&lt;br&gt;bekostnad av den tilltalades rättssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berättelser som lämnas under förhör skall protokollföras. Sådana&lt;br&gt;berättelser far, i stället för att antecknas i domstolens protokoll, tas upp&lt;br&gt;på fonetisk väg, dvs. genom att ljudet spelas in på en bandspelare, 6 kap.&lt;br&gt;9 § rättegångsbalken. I dag torde det sällan förekomma att förhör tas upp&lt;br&gt;på något annat sätt. Berättelser som tas upp genom videokonferens bör&lt;br&gt;också protokollföras genom att ljudet från konferensen spelas in på en&lt;br&gt;bandspelare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Påföljer för utevaro m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Bestämmelser om påföljder för underlåtenhet&lt;br&gt;att delta i förhandling genom videokonferens är för närvarande inte&lt;br&gt;påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som kallats till ett sammanträde genom&lt;br&gt;videokonferens skall ha rätt till ersättning för kostnaderna för sin&lt;br&gt;inställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning och förslag stämmer överens med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sundsvalls tingsrätt och Hovrätten för Övre&lt;br&gt;Norrland anser att det bör övervägas om inte påföljd för utevaro och för&lt;br&gt;vägran att medverka bör införas. Riksåklagaren anser att kallelse att&lt;br&gt;medverka i en förhandling genom videokonferens bör kunna förenas med&lt;br&gt;en sanktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag: Då reglerna om&lt;br&gt;användning av telefon i rättegång permanentades behandlades frågan om&lt;br&gt;behovet av att införa ett system med påföljder för underlåtenhet att&lt;br&gt;medverka i rättegång genom telefon. Det konstaterades att försöks-&lt;br&gt;verksamheten byggt på frivillighet och att frivilligheten inte tycktes ha&lt;br&gt;haft några praktiska nackdelar av betydelse. På grund härav föreslogs&lt;br&gt;inga påföljder för underlåtenhet att medverka i rättegång genom telefon.&lt;br&gt;Bestämmelserna om användning av telefon i rättegång har fatt en&lt;br&gt;fakultativ utformning vilket innebär att om det finns anledning att anta att&lt;br&gt;den som enligt planerna skall medverka i rättegången genom telefon inte&lt;br&gt;kommer att medverka vid ett telefonsammanträde så får rätten kalla den&lt;br&gt;som berörs att inställa sig inför rätten på vanligt sätt. Något krav på att&lt;br&gt;parterna i förväg skall ha samtyckt till att ett sammanträde hålls per&lt;br&gt;telefon finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår ovan anser regeringen att också användning av&lt;br&gt;videokonferens i rättegång bör bygga på frivillighet, i vart fall under&lt;br&gt;försöket. Videokonferens kommer dock att kunna utnyttjas i större&lt;br&gt;utsträckning än telefon. Detta talar för att det kommer att finnas ett behov&lt;br&gt;av ett sanktionssystem som kan tillgripas vid underlåtenhet att medverka&lt;br&gt;i rättegång genom videokonferens. Å andra sidan torde ett system med&lt;br&gt;påföljder bli ganska komplicerat och föra med sig ett inte obetydligt&lt;br&gt;merarbete för domstolarna. Om det finns anledning att anta att någon inte&lt;br&gt;kommer att medverka i en videokonferens bör rätten avstå från att&lt;br&gt;använda denna möjlighet och i stället kalla den som skall delta i&lt;br&gt;sammanträdet eller förhandlingen på vanligt sätt. Detta gäller för såväl&lt;br&gt;parter som andra som skall delta i rättegång genom videokonferens.&lt;br&gt;Något uttalat behov av att införa ett påföljdssystem med sanktioner för&lt;br&gt;underlåtenhet att medverka i rättegång genom videokonferens torde&lt;br&gt;därmed inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som skall delta i en förhandling genom videokonferens kommer&lt;br&gt;att få inställa sig till en lokal där den aktuella videokonferensutrustningen&lt;br&gt;finns tillgänglig. Det kan tänkas att det uppstår kostnader för såväl resa&lt;br&gt;till och från lokalen där videokonferensanläggningen finns som för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlorad arbetsinkomst. I flera fall har den som skall medverka i en&lt;br&gt;rättegång rätt till ersättning för sin inställelse enligt rättegångsbalken&lt;br&gt;eller ärendelagen. Samma regler bör gälla för dem som kallats att delta i&lt;br&gt;en rättegång genom videokonferens och det bör därför införas en&lt;br&gt;bestämmelse om det i försökslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försöksverksamheten skall pågå i två år. Lagen&lt;br&gt;skall träda i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten skall utvärderas. Arbetet med utvärderingen&lt;br&gt;skall ske fortlöpande och inledas i samband med ikraftträdandet av&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag innebär att bestämmelserna om användning av&lt;br&gt;videoteknik förs in i rättegångsbalken. Lagändringarna skall enligt&lt;br&gt;promemorian träda i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Syftet med försöksverksamheten är&lt;br&gt;att få underlag för bedömningen i frågan om i vilken utsträckning&lt;br&gt;videokonferensteknik bör kunna användas i rättegång i framtiden. Skälen&lt;br&gt;för att låta införandet av videokonferensteknik i domstol inledas med en&lt;br&gt;försöksverksamhet har redovisats i avsnitt 4.2. För att det skall vara&lt;br&gt;möjligt att få ett bra beslutsunderlag bör försöksverksamheten pågå i två&lt;br&gt;år. Arbetet med utvärderingen av försöksverksamheten bör inledas redan&lt;br&gt;i samband med i kraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att de domstolar som skall omfattas av försöks-&lt;br&gt;verksamheten far rimlig tid för att kunna installera nödvändig utrustning.&lt;br&gt;Det är också nödvändigt att det finns personal vid domstolarna som har&lt;br&gt;kompetens att hantera tekniken. För att domstolarna skall hinna vidta&lt;br&gt;nödvändiga förberedelseåtgärder bör lagen träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;2000. Lagen bör gälla till utgången av år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Kostnadseffekter m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Införandet av videokonferens i domstol kommer att innebära att det&lt;br&gt;uppstår kostnader för införskaffande av videokonferensutrustning. Dom-&lt;br&gt;stolsverket har gjort en beräkning av kostnaderna för en försöks-&lt;br&gt;verksamhet som omfattar ett begränsat antal domstolar och bedömt att&lt;br&gt;kostnaden för den utrustning som behövs i domstolslokalema kan&lt;br&gt;finansieras inom ramen för domstolsväsendets verksamhet. Några&lt;br&gt;ytterligare resurser behöver således inte att tillföras domstolsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en verksamhet med användning av videokonferens skall kunna&lt;br&gt;fungera effektivt och ändamålsenligt krävs samverkan mellan flera&lt;br&gt;myndigheter inom rättsväsendet. Sådan samverkan kräver ytterligare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förberedelser och överväganden bl.a. i frågan hos vilka andra myn-&lt;br&gt;digheter — utöver domstolarna - videkonferensutrustning bör finnas.&lt;br&gt;Regeringen avser att uppdra åt Domstolsverket att i samråd med&lt;br&gt;myndigheter inom rättsväsendet utreda denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid handläggningen av mål och ärenden i de allmänna domstolar&lt;br&gt;som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Domstolsverket&lt;br&gt;bestämmer får videokonferens användas på försök i enlighet med vad&lt;br&gt;som föreskrivs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att videokonferens skall få användas på försök vid&lt;br&gt;de allmänna domstolarna. De närmare skälen för att införa&lt;br&gt;videokonferensteknik i rättegång har redovisats i avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen är tillämpliga i både under- och överrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En part får delta i ett sammanträde inför rätten enligt rättegångs-&lt;br&gt;balken genom videokonferens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det är lämpligt med hänsyn till ändamålet med partens&lt;br&gt;inställelse och övriga omständigheter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;om sammanträdet annars skulle medföra kostnader eller&lt;br&gt;olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att&lt;br&gt;parten inställer sig i rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte för en tilltalad i tingsrätt om det finns&lt;br&gt;anledning att döma till någon annan påföljd än böter, fängelse i högst tre&lt;br&gt;månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana påföljder i&lt;br&gt;förening. Med nämnda påföljder likställs förordnande enligt 34 kap. 1 §&lt;br&gt;1 brottsbalken, om det inte i samband med förordnandet blir aktuellt att&lt;br&gt;förklara villkorligt medgiven frihet förverkad i fråga om en strafftid som&lt;br&gt;överstiger tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges under vilka förutsättningar parter kan delta i ett&lt;br&gt;sammanträde genom videokonferens. Bestämmelsen är tillämplig i både&lt;br&gt;brottmål och tvistemål och omfattar alla typer av sammanträden och&lt;br&gt;förhandlingar. I lagtexten används dock genomgående ordet sam-&lt;br&gt;manträde (se Fitger, Rättegångsbalken I 6:1). Bestämmelsen är tillämplig&lt;br&gt;i både under- och överrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tvistemålens del innebär det att parter har möjlighet att delta i såväl&lt;br&gt;sammanträden under förberedelsen som vid huvudförhandling genom&lt;br&gt;videokonferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om brottmålen gäller att åklagare, målsägande som väckt&lt;br&gt;enskilt åtal, biträder ett allmänt åtal eller för talan jämte åklagaren, och&lt;br&gt;tilltalade också har möjlighet att delta i sammanträden och förhandlingar&lt;br&gt;genom videokonferens. Det innebär till exempel att det är möjligt för&lt;br&gt;både åklagare och anhållna eller häktade att delta i häktningsförhand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingar genom videokonferens. Ett annat exempel är att en misstänkt har&lt;br&gt;möjlighet att delta i en kvarstadsförhandling genom videokonferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att deltagande i ett sammanträde eller en förhandling genom&lt;br&gt;videokonferens överhuvudtaget skall vara möjligt fordras dock att en av&lt;br&gt;de två förutsättningarna som anges i paragrafen är uppfyllda. Rätten&lt;br&gt;måste göra bedömningen antingen att det lämpligt med hänsyn till&lt;br&gt;ändamålet med partens inställelse och övriga omständigheter eller att&lt;br&gt;sammanträdet annars skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte&lt;br&gt;står i rimligt förhållande till betydelsen av att parten inställer sig i&lt;br&gt;rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tvistemålen bör de uttalanden som gjorts om i vilka fall en&lt;br&gt;part skall kunna närvara vid ett sammanträde per telefon tjäna som&lt;br&gt;utgångspunkt, se prop. 1986/87:89 s. 200. Som redovisats i avsnitt 5.2&lt;br&gt;bör emellertid utrymmet för att kunna använda videokonferens vara&lt;br&gt;större. Vid bedömningen av om det är lämpligt att låta en part delta i ett&lt;br&gt;sammanträde för muntlig förberedelse i ett dispositivt tvistemål genom&lt;br&gt;videokonferens bör hänsyn tas till intresset av att parterna vill uppnå en&lt;br&gt;förlikning. Om det finns anledning att anta att eventuella förliknings-&lt;br&gt;förhandlingar skulle försvåras på grund av användning av videokonferens&lt;br&gt;bör man avstå från detta alternativ. I indispositiva mål bör parterna som&lt;br&gt;regel inställa sig i rättssalen till förberedelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om huvudförhandlingar torde möjligheten att använda&lt;br&gt;videokonferens i första hand komma till användning i okomplicerade mål&lt;br&gt;och mål som rör små värden. Ett exempel på mål som bör vara särskilt&lt;br&gt;väl lämpade är tvistemål om felparkering, i vilka talan enligt lag skall&lt;br&gt;väckas vid tingsrätten i den ort den olovliga parkeringen har ägt rum.&lt;br&gt;Men det bör även finnas ett inte oväsentligt utrymme för att låta en part&lt;br&gt;delta i en förhandling genom videokonferens i dispositiva tvistemål som&lt;br&gt;rör större värden eller mer komplicerade förhållanden. Det är rätten som&lt;br&gt;avgör om en part får delta i en förhandling genom videokonferens. Vid&lt;br&gt;denna prövning bör rätten som regel höra om motparten har några&lt;br&gt;invändningar. Om parterna i ett disposivt tvistemål är ense om att&lt;br&gt;videokonferens utgör ett godtagbart alternativ till ett vanligt samman-&lt;br&gt;träde, för att sammanträdet annars skulle medföra kostnader eller&lt;br&gt;olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av närvaro&lt;br&gt;på vanligt sätt, torde rätten ofta kunna tillåta det. I indispositiva mål bör&lt;br&gt;rätten var mer försiktig med att tillåta deltagande genom videokonferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utformningen av 2 § första stycket har Lagrådet&lt;br&gt;utvecklat sin mening något. Lagrådet har därvid uppmärksammat att den&lt;br&gt;föreslagna utformningen av lagrummet ger utrymme för en varierande&lt;br&gt;tillämpning. Som konstaterats i yttrandet har emellertid den föreslagna&lt;br&gt;regleringen utformats med utgångspunkt i gällande reglering om&lt;br&gt;användningen av telefon i rättegång. Den föreslagna regleringen är&lt;br&gt;avsedd att utgöra ett komplement till bestämmelserna i rättegångsbalken&lt;br&gt;och det finns ett intresse av att bestämmelserna i rättegångsbalken och&lt;br&gt;den föreslagna försökslagen har en likartad utformning. Med hänsyn&lt;br&gt;härtill och med beaktande av att erfarenheterna av regleringen om&lt;br&gt;telefonanvändning i rättegång varit positiva anser regeringen att den&lt;br&gt;föreslagna formuleringen av 2 § är ändamålsenlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller vissa begränsningar såvitt avser en tilltalads&lt;br&gt;möjlighet att kunna delta i en huvudförhandling genom videokonferens i&lt;br&gt;tingsrätt. Av det stycket framgår att det inte är möjligt för en tilltalad att&lt;br&gt;delta i en förhandling genom videokonferens i tingsrätt om det finns&lt;br&gt;anledning att döma till annan påföljd än böter, fängelse i högst tre&lt;br&gt;månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana påföljder i&lt;br&gt;förening. Med nämnda påföljder likställs förordnande enligt 34 kap. 1 § 1&lt;br&gt;brottsbalken om det inte i samband med förordnandet blir aktuellt att&lt;br&gt;förklara villkorligt medgiven frihet förverkad i fråga om en strafftid som&lt;br&gt;överstiger tre månader. Denna begränsning för den tilltalade att kunna&lt;br&gt;delta i förhandlingen genom videokonferens stämmer i sak överens med&lt;br&gt;vad som är föreskrivet i 46 kap. 15 § andra stycket rättegångsbalken om&lt;br&gt;möjligheten att kunna avgöra ett mål i den tilltalade utevaro. Som&lt;br&gt;redovisats i avsnitt 5.3.1 kan de uttalanden som gjorts i frågan om när det&lt;br&gt;kan anses lämpligt att avgöra ett mål i den tilltalades utevaro inte utan&lt;br&gt;vidare läggas till grund för bedömningen av om det är lämpligt att låta en&lt;br&gt;tilltalad delta i en förhandling genom videokonferens. Utrymmet för att&lt;br&gt;låta en tilltalad vara närvarande genom videokonferens bör vara större&lt;br&gt;med hänsyn till att den tilltalade faktiskt deltar i förhandlingen. Om det&lt;br&gt;finns behov för rätten att utreda den tilltalades personliga omständigheter&lt;br&gt;för överväganden i påfölj dsfrågan torde det inte sällan vara mindre&lt;br&gt;lämpligt att den tilltalade deltar i förhandlingen genom videokonferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarande begränsning som finns i fråga om möjligheten att&lt;br&gt;låta en tilltalad delta i en huvudförhandling genom videokonferens i&lt;br&gt;tingsrätt, finns inte i hovrätt. Det innebär att en tilltalad kan delta i en&lt;br&gt;huvudförhandling i brottmål genom videokonferens i hovrätt oberoende&lt;br&gt;av vilken påföljd som det är fråga om i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de gäller unga lagöverträdare, i första hand unga lagöverträdare i&lt;br&gt;åldersgruppen 15-17 år, bör utgångspunkten vara att de inte bör delta i&lt;br&gt;förhandlingar genom videokonferens. De närmare skälen för det har&lt;br&gt;redovisats i avsnitt 5.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av denna paragraf kommer det även att vara möjligt att låta&lt;br&gt;såväl åklagare som anhållna eller häktade att delta i en häktnings-&lt;br&gt;förhandling genom videokonferens. Den som vill inställa sig till en&lt;br&gt;förhandling i rättssalen har emellertid rätt att göra det, se nedan&lt;br&gt;kommentaren till 6 §. Om rätten bedömer att en anhållen eller häktad kan&lt;br&gt;delta i en häktningsförhandling genom videokonferens bör den av&lt;br&gt;praktiska skäl förvissa sig om att den anhållne eller häktade inte har&lt;br&gt;någon invändning mot att delta på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 £ Utan hinder av vad som sägs i 16 kap. 2 § konkurslagen (1987:672)&lt;br&gt;får den som skall kallas till ett sammanträde i ett konkursärende delta i&lt;br&gt;sammanträdet genom videokonferens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det är lämpligt med hänsyn till ändamålet med hans eller hennes&lt;br&gt;inställelse och övriga omständigheter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;om sammanträdet annars skulle medföra kostnader eller&lt;br&gt;olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att han&lt;br&gt;eller hon inställer sig i rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 16 kap. 2 § konkurslagen följer att rättegångsbalkens bestämmelser&lt;br&gt;om tvistemål skall gälla i tillämpliga delar i konkursärenden, om inte&lt;br&gt;något annat sägs i konkurslagen. Om handläggningen sker vid för-&lt;br&gt;handling skall bestämmelserna i rättegångsbalken om huvudförhandling&lt;br&gt;tillämpas, om inte sakens beskaffenhet motiverar avsteg från det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna paragraf blir det möjligt att låta dem som skall kallas till&lt;br&gt;sammanträden enligt konkurslagen att delta i sammanträdet eller&lt;br&gt;förhandlingen genom videokonferens om någon av de två i paragrafen&lt;br&gt;angivna förutsättningarna är uppfyllda. Dessa förutsättningar stämmer&lt;br&gt;överens med vad som är föreskrivet för parter i brottmål och tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör noteras att det i för närvarande inte finns någon möjlighet att&lt;br&gt;använda telefon vid sammanträden i konkursärenden om det inte är fråga&lt;br&gt;om bevisupptagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Videokonferens bör exempelvis kunna komma till användning för&lt;br&gt;konkursborgenären vid konkursförhandlingar då konkursgäldenären med&lt;br&gt;stor sannolikhet kommer att utebli. Som framgår i avsnitt 5.5 innebär&lt;br&gt;denna bestämmelse att det kommer att finnas möjlighet att delta i ett&lt;br&gt;edgångssammanträde genom videokonferens. Möjligheten att låta&lt;br&gt;gäldenärer delta i edgångssammanträden genom videokonferens bör dock&lt;br&gt;användas med försiktighet. Ett exempel där det kan tänkas vara lämpligt&lt;br&gt;är då en likvidator skall avlägga ed. Men det kan även tänkas att det finns&lt;br&gt;andra situationer då det kan vara lämpligt eller då kostnaderna för en&lt;br&gt;inställelse inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att den som&lt;br&gt;skall kallas kommer till domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En part får delta i ett sammanträde enligt lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden genom videokonferens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det är lämpligt med hänsyn till sammanträdets ändamål och&lt;br&gt;övriga omständigheter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om sammanträdet skulle medföra kostnader eller olägenheter som&lt;br&gt;inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att parten inställer sig i&lt;br&gt;rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna paragraf följer att det är möjligt att använda videokonferens-&lt;br&gt;teknik också vid sammanträden i domstolsärenden om någon av de två i&lt;br&gt;paragrafen angivna förutsättningarna är uppfyllda. De angivna förut-&lt;br&gt;sättningarna stämmer i huvudsak överens med vad som är föreskrivet i&lt;br&gt;19 § lagen (1996:242) om domstolsärenden i fråga om möjligheten att&lt;br&gt;hålla sammanträde per telefon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bevisning får tas upp genom videokonferens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det är lämpligt med hänsyn till bevisningens art och övriga&lt;br&gt;omständigheter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om bevisupptagning enligt reglerna i rättegångsbalken skulle&lt;br&gt;medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande&lt;br&gt;till betydelsen av att bevisningen tas upp på ett sådant sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även bevisupptagning enligt lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges under vilka förutsättningar det är&lt;br&gt;möjligt att ta upp bevisning genom användning av videokonferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen omfattar både bevisupptagning under huvudförhandling&lt;br&gt;och utom huvudförhandling. Det är även möjligt att med stöd av denna&lt;br&gt;paragraf ta upp bevisning genom videokonferens till framtida säkerhet.&lt;br&gt;Användning av videokonferens vid bevisupptagning torde i första hand&lt;br&gt;komma i fråga vid förhör med vittnen och målsägande. Med stöd av&lt;br&gt;denna bestämmelse är det emellertid även möjligt att ta upp förhör med&lt;br&gt;parter och sakkunniga. Bevismedlet syn omfattas också av regleringen.&lt;br&gt;Syn genom videokonferens kan tänkas komma till användning&lt;br&gt;exempelvis i samband med ett sakkunnigförhör som sker genom&lt;br&gt;videokonferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uttalanden som gjorts om i vilka situationer det är lämpligt att låta&lt;br&gt;bevisupptagning ske genom telefon bör tjäna som utgångspunkt för&lt;br&gt;bedömningen av om det är lämpligt att ta upp bevisning genom&lt;br&gt;videokonferens, se prop. 1986/87:89 s 220. Möjligheterna till värdering&lt;br&gt;av bevisningen får inte bli lidande av att upptagningen sker genom&lt;br&gt;videokonferens. Vid användning av videokonferens torde möjligheterna&lt;br&gt;att kunna värdera bevisning typiskt sett vara bättre än vid användning av&lt;br&gt;telefon och som redovisats i avsnitt 5.6 torde utrymmet för&lt;br&gt;bevisupptagning genom videokonferens vara större än utrymmet för att&lt;br&gt;kunna använda telefon. Videokonferens bör även kunna användas i fall&lt;br&gt;målsägande eller vittnen på grund av rädsla eller fruktan för sin säkerhet&lt;br&gt;inte anser sig kunna inställa sig i rättssalen. På de i avsnitt 5.6 redovisade&lt;br&gt;skälen bör denna möjlighet emellertid användas med viss återhållsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att bevisupptagning som sker med stöd av&lt;br&gt;ärendelagen också omfattas av regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I fråga om den som kallas till ett sammanträde genom videokonferens&lt;br&gt;gäller inte bestämmelserna i rättegångsbalken, konkurslagen (1987:672)&lt;br&gt;eller lagen (1996:242) om domstolsärenden om kallelser och före-&lt;br&gt;lägganden och om påföljder för utevaro. Kallelse till sammanträde&lt;br&gt;genom videokonferens skall ske på det sätt som rätten finner lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har kallats att delta i en förhandling genom videokonferens&lt;br&gt;men som motsätter sig att delta på detta sätt, har rätt att inställa sig i&lt;br&gt;rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som deltar i ett sammanträde genom videokonferens med stöd av&lt;br&gt;denna lag skall anses ha inställt sig inför rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns allmänna bestämmelser som gäller vid användning&lt;br&gt;av videokonferens i rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket följer att bestämmelserna i rättegångsbalken,&lt;br&gt;konkurslagen (1987:672) eller lagen (1996:242) om domstolsärenden om&lt;br&gt;förelägganden och påföljder för utevaro inte gäller. De närmare skälen&lt;br&gt;för det har redovisats i avsnitt 5.7. Kallelse till sammanträde genom&lt;br&gt;videokonferens skall i stället utformas på det sätt som rätten finner&lt;br&gt;lämpligt. Det krävs inte att den som skall höras lämnar något samtycke.&lt;br&gt;Om rätten finner att det finns förutsättningar att låta någon delta i en&lt;br&gt;förhandling på detta sätt, skall domstolen kalla personen i fråga att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inställa sig till den plats där den aktuella videokonferensutrustningen&lt;br&gt;finns. Vid bedömningen av om det är lämpligt ligger självklart frågan om&lt;br&gt;det är sannolikt att den som enligt rättens bedömning kan delta i en&lt;br&gt;förhandling genom videokonferens kommer att delta på detta sätt. Om&lt;br&gt;rätten bedömer att det finns risk för att den som skall delta på detta sätt&lt;br&gt;inte kommer att medverka vid en videokonferens bör man avstå från att&lt;br&gt;använda denna möjlighet. I de flesta fallen kommer initiativet till&lt;br&gt;deltagande genom videokonferens sannolikt att komma från parten eller&lt;br&gt;den som skall höras och frågan torde då inte vålla något större problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att den som inte vill delta i en förhandling&lt;br&gt;genom videokonferens har rätt att få inställa sig till förhandlingen på&lt;br&gt;vanligt sätt. Om den som far en kallelse att inställa sig till en&lt;br&gt;videokonferens föredrar att komma till domstolen bör det ankomma på&lt;br&gt;honom eller henne att underrätta rätten om det. Om det kommer fram&lt;br&gt;något som gör att det finns anledning för rätten att anta att någon som har&lt;br&gt;kallats att delta i en förhandling genom videokonferens inte kommer att&lt;br&gt;medverka bör den dock inte förhålla sig passiv utan snarast möjligt vidta&lt;br&gt;nödvändiga åtgärder för att förhandlingen skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av första stycket skall rätten utforma kallelsen på det sätt&lt;br&gt;den finner det lämpligt. Av kallelsen bör dock framgå att den som kallats&lt;br&gt;att delta i ett sammanträde genom videokonferens har rätt att inställa sig i&lt;br&gt;rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av sista stycket framgår att den som deltar i ett sammanträde genom&lt;br&gt;videokonferens med stöd av denna lag skall anses ha inställt sig inför&lt;br&gt;rätten. Härav följer att den som deltar i ett sammanträde genom video-&lt;br&gt;konferens skall anses ha inställt sig på samma sätt som om inställelsen&lt;br&gt;rent faktiskt ägt rum i rättssalen. Det innebär exempelvis att en part som&lt;br&gt;deltar i ett sammanträde genom videokonferens och inställer sig genom&lt;br&gt;ett ombud i rättssalen, skall anses ha inställt sig både personligen och&lt;br&gt;genom ombud inför rätten. Det innebär vidare att om en part företräds av&lt;br&gt;en ställföreträdare eller ett ombud som deltar i sammanträdet genom&lt;br&gt;videokonferens så har parten inställt sig inför rätten genom&lt;br&gt;ställföreträdaren eller ombudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 £ Den som har kallats till ett sammanträde genom videokonferens har&lt;br&gt;rätt till ersättning i enlighet med vad som sägs i rättegångsbalken eller&lt;br&gt;lagen (1996:242) om domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som kallats att delta i ett sammanträde genom videokonferens&lt;br&gt;kommer att - i stället för att inställa sig till den domstol där samman-&lt;br&gt;trädet eller förhandlingen äger rum - få inställa sig i den lokal där&lt;br&gt;videokonferensutrustningen finns. Det kommer följaktligen att kunna&lt;br&gt;uppstå kostnader för den som kallas att delta i ett sammanträde eller&lt;br&gt;förhandling genom videokonferens. Av denna paragraf följer att den som&lt;br&gt;har kallats till ett sammanträde på detta sätt har rätt till ersättning i&lt;br&gt;enlighet med vad som sägs i rättegångsbalken och lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Utan hinder av vad som sägs i 5 kap. 9 § rättegångsbalken om förbud&lt;br&gt;mot fotografering får videokonferens användas i enlighet med vad som&lt;br&gt;föreskrivs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 9 § rättegångsbalken är det förbjudet att fotografera i&lt;br&gt;rättssalen. För att bestämmelserna i försökslagen inte skall stå i strid mot&lt;br&gt;det så kallade fotograferingsförbudet i rättegångsbalken måste dessa&lt;br&gt;undantas från förbudet. Genom denna bestämmelse möjliggörs använd-&lt;br&gt;ning av videokonferensutrustning i rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 9 §, 9 kap. 5 §, 42 kap. 20 §, 43 kap. 8§, 45 kap. 13 §,&lt;br&gt;46 kap. 7 §, 50 kap. 10 §, 51 kap. 10 §, 52 kap. 11 § och 55 kap. 15 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i balken skall införas fyra nya paragrafer, 11 kap. 4 a §,&lt;br&gt;20 kap. 14 a §, 21 kap. 1 a § och 35 kap. 15 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på rättens&lt;br&gt;ordförande att upprätthålla ord-&lt;br&gt;ningen vid rättens sammanträden&lt;br&gt;och att meddela de föreskrifter&lt;br&gt;som behövs. Han far utvisa den&lt;br&gt;som stör förhandlingen eller på&lt;br&gt;annat sätt uppträder otillbörligt.&lt;br&gt;Han far också begränsa antalet&lt;br&gt;åhörare i rättssalen för att undvika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på rättens&lt;br&gt;ordförande att upprätthålla ord-&lt;br&gt;ningen vid rättens sammanträden&lt;br&gt;och att meddela de föreskrifter&lt;br&gt;som behövs. Han far utvisa den&lt;br&gt;som stör förhandlingen eller på&lt;br&gt;annat sätt uppträder otillbörligt.&lt;br&gt;Han far också begränsa antalet&lt;br&gt;åhörare i rättssalen för att undvika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trängsel. Rätten far förbjuda att&lt;br&gt;annan tar upp förhör på fonetisk&lt;br&gt;väg, om det kan antas att upp-&lt;br&gt;tagningen så besvärar den som&lt;br&gt;hörs att det blir till men för&lt;br&gt;utredningen. Fotografi får inte tas&lt;br&gt;i rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trängsel. Rätten får förbjuda att&lt;br&gt;annan tar upp förhör på fonetisk&lt;br&gt;väg, om det kan antas att upp-&lt;br&gt;tagningen så besvärar den som&lt;br&gt;hörs att det blir till men för&lt;br&gt;utredningen. Fotografering eller&lt;br&gt;annan bildupptagning får inte ske&lt;br&gt;i rättssalen i andra fall än som&lt;br&gt;avses i 11 kap. 4 a §, 20 kap. 14 a&lt;br&gt;§ första stycket, 21 kap. 1 a § och&lt;br&gt;35 kap. 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som har utvisats tränger sig in i rättssalen eller om någon i&lt;br&gt;övrigt inte lyder en tillsägelse som har meddelats för att upprätthålla&lt;br&gt;ordningen får rätten förordna att han omedelbart skall tas i häkte och&lt;br&gt;kvarhållas där så länge sammanträdet varar, dock inte längre än tre dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säkerhetskontroll vid domstolsförhandlingar finns särskilda&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1981:1065.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som vid sammanträde inför&lt;br&gt;rätten stör förhandlingen eller&lt;br&gt;fotograferar i rättssalen eller bryter&lt;br&gt;mot föreskrift eller förbud, som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 5 kap.&lt;br&gt;9 §, döms till penningböter. Till&lt;br&gt;samma straff döms den som&lt;br&gt;muntligen inför rätten eller i rätte-&lt;br&gt;gångsskrift uttalar sig otillbörligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vid sammanträde inför&lt;br&gt;rätten stör förhandlingen eller, i&lt;br&gt;strid mot 5 kap. 9 §, fotograferar i&lt;br&gt;rättssalen eller bryter mot före-&lt;br&gt;skrift eller förbud, som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av 5 kap. 9 §,&lt;br&gt;döms till penningböter. Till&lt;br&gt;samma straff döms den som munt-&lt;br&gt;ligen inför rätten eller i rättegångs-&lt;br&gt;skrift uttalar sig otillbörligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En part får infinna sig vid en&lt;br&gt;förhandling inför rätten genom&lt;br&gt;bild- och ljudöverföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om det är lämpligt med&lt;br&gt;hänsyn till ändamålet med hans&lt;br&gt;inställelse och övriga omständig-&lt;br&gt;heter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;om förhandlingen annars&lt;br&gt;skulle medföra kostnader eller&lt;br&gt;olägenheter som inte står i rimligt&lt;br&gt;förhållande till betydelsen av att&lt;br&gt;parten är närvarande på vanligt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samma förutsättningar&lt;br&gt;som anges i första stycket får en&lt;br&gt;part infinna sig genom telefon vid&lt;br&gt;ett sammanträde för förberedelse&lt;br&gt;och vid en huvudförhandling i&lt;br&gt;förenklad form som hålls i&lt;br&gt;omedelbart samband med för-&lt;br&gt;beredelsesammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i denna balk om&lt;br&gt;kallelser och förelägganden och&lt;br&gt;om påföljder för utevaro gäller&lt;br&gt;inte för en part som får infinna sig&lt;br&gt;vid rätten genom bild- och&lt;br&gt;ljudöverföring eller genom telefon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:241.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;74 a#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagaren får infinna sig vid&lt;br&gt;rättens förhandlingar genom bild-&lt;br&gt;och ljuöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i 11 kap. 2-5 §§ är stadgat&lt;br&gt;om part och ställföreträdare i&lt;br&gt;tvistemål tillämpas beträffande&lt;br&gt;målsägande, även om han ej för&lt;br&gt;talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rättegångsombud för måls-&lt;br&gt;ägande gäller vad i 12 kap. är&lt;br&gt;stadgat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den misstänkte får infinna sig&lt;br&gt;vid en förhandling inför rätten&lt;br&gt;genom bild- och ljudöverföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om det är lämpligt med&lt;br&gt;hänsyn till ändamålet med hans&lt;br&gt;inställelse och övriga omständig-&lt;br&gt;heter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;om förhandlingen annars&lt;br&gt;skulle medföra kostnader eller&lt;br&gt;olägenheter som inte står i rimligt&lt;br&gt;förhållande till betydelsen av att&lt;br&gt;han är närvarande på vanligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;häktningsförhandlingar i&lt;br&gt;tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huvudförhandlingar i tings-&lt;br&gt;rätt i mål där det finns anledning&lt;br&gt;att döma till annan påföljd än&lt;br&gt;böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samma förutsättningar&lt;br&gt;som anges i första stycket får den&lt;br&gt;misstänkte infinna sig genom&lt;br&gt;telefon vid ett sammanträde för&lt;br&gt;förberedelse och ett sammanträde&lt;br&gt;enligt 52 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i denna balk om&lt;br&gt;kallelser och förelägganden och&lt;br&gt;om påföljder för utevaro gäller&lt;br&gt;inte för en misstänkt som får&lt;br&gt;infinna sig vid rätten genom bild-&lt;br&gt;och ljudöverföring eller genom&lt;br&gt;telefon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;35 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevisning får tas upp genom&lt;br&gt;bild- och ljudöverföring eller&lt;br&gt;genom telefon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om det är lämpligt med&lt;br&gt;hänsyn till bevisningens art och&lt;br&gt;övriga omständigheter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om bevisupptagning enligt&lt;br&gt;vanliga regler skulle medföra&lt;br&gt;kostnader eller olägenheter som&lt;br&gt;inte står i rimligt förhållande till&lt;br&gt;betydelsen av att bevisningen tas&lt;br&gt;upp på sådant sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bevisupptagning genom&lt;br&gt;bild- och ljudöverföring eller&lt;br&gt;genom telefon gäller inte reglerna&lt;br&gt;i denna balk om kallelser och&lt;br&gt;förelägganden och om påföljder&lt;br&gt;för utevaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;42 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Så snart förberedelsen avslutats&lt;br&gt;skall rätten, om målet inte avgjorts&lt;br&gt;enligt 18 §, bestämma tid för&lt;br&gt;huvudförhandling, om möjligt efter&lt;br&gt;samråd med parterna. Huvud-&lt;br&gt;förhandling för handläggning av&lt;br&gt;rättegångsfråga eller del av saken,&lt;br&gt;som kan avgöras särskilt, far hållas&lt;br&gt;även om förberedelsen av målet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall så snart som möjligt&lt;br&gt;bestämma tid för huvudförhand-&lt;br&gt;ling. Huvudförhandling för hand-&lt;br&gt;läggning av rättegångsfråga eller&lt;br&gt;del av saken, som kan avgöras&lt;br&gt;särskilt, får hållas även om&lt;br&gt;förberedelsen av målet i övrigt inte&lt;br&gt;har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt inte har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudförhandlingen får med parternas samtycke hållas i förenklad&lt;br&gt;form, om det är möjligt med hänsyn till reglerna i 43 kap. 2 §. Sådan&lt;br&gt;huvudförhandling kan äga rum i omedelbart samband med förberedelsen&lt;br&gt;eller, under förutsättning att samma domare sitter i rätten, inom femton&lt;br&gt;dagar från den dag då den muntliga förberedelsen avslutades. Oavsett&lt;br&gt;parternas samtycke far huvudförhandling i förenklad form hållas i&lt;br&gt;omedelbart samband med förberedelsen, om saken är uppenbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om muntlig förberedelse hålls&lt;br&gt;per telefon, får även huvudför-&lt;br&gt;handling i förenklad form hållas&lt;br&gt;per telefon i omedelbart samband&lt;br&gt;med förberedelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid huvudförhandling i förenklad form skall vad som ägt rum under&lt;br&gt;det sammanträde då den muntliga förberedelsen avslutades anses ha ägt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:747. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rum även vid huvudförhandlingen utan att det behöver upprepas vid&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;43 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan parterna utvecklat sin talan, skall bevisningen förebringas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall en part höras i bevissyfte, bör förhöret äga rum innan&lt;br&gt;vittnesbevisning tas upp rörande den omständighet förhöret gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten får förordna att skriftliga bevis skall anses upptagna vid&lt;br&gt;huvudförhandlingen utan att de läses upp vid denna. Detta far ske endast&lt;br&gt;om parterna medger det, rättens ledamöter tagit del av bevisen och det&lt;br&gt;inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevisning får vid huvud-&lt;br&gt;förhandling tas upp per telefon,&lt;br&gt;om det är lämpligt med hänsyn till&lt;br&gt;bevisningens art och övriga&lt;br&gt;omständigheter eller om bevis-&lt;br&gt;upptagning enligt vanliga regler&lt;br&gt;skulle medföra kostnader eller&lt;br&gt;olägenheter som inte står i rimligt&lt;br&gt;förhållande till betydelsen av att&lt;br&gt;bevisningen tas upp på sådant sätt.&lt;br&gt;Vid bevisupptagning per telefon&lt;br&gt;gäller inte reglerna i denna balk&lt;br&gt;om kallelser och förelägganden&lt;br&gt;och om påföljder för utevaro.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;45 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, far rätten hålla sammanträde för&lt;br&gt;förberedelse med parter och andra som berörs. I fråga om kallelse av&lt;br&gt;parter skall 15 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir någon som kallats till sammanträdet, far detta ändå hållas, om&lt;br&gt;det främjar förberedelsens syfte. Om den som uteblivit förelagts vite, far&lt;br&gt;rätten besluta att nytt vite skall föreläggas eller att han skall hämtas till&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om sammanträde&lt;br&gt;per telefon i 42 kap. 10 § skall&lt;br&gt;gälla även vid sammanträde enligt&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 kap.&lt;br&gt;7§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten får förordna att skriftliga bevis skall anses upptagna vid&lt;br&gt;huvudförhandlingen utan att de läses upp vid denna. Detta får ske endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:747. Ändringen innebär att fjärde stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:747. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:747. Ändringen innebär att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om partema medger det, rättens ledamöter tagit del av bevisen och det&lt;br&gt;inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevisning får vid huvudför-&lt;br&gt;handling tas upp per telefon, om&lt;br&gt;det är lämpligt med hänsyn till&lt;br&gt;bevisningens art och övriga&lt;br&gt;omständigheter eller om bevis-&lt;br&gt;upptagning enligt vanliga regler&lt;br&gt;skulle medföra kostnader eller&lt;br&gt;olägenheter som inte står i rimligt&lt;br&gt;förhållande till betydelsen av att&lt;br&gt;bevisningen tas upp på sådant sätt.&lt;br&gt;Vid bevisupptagning per telefon&lt;br&gt;gäller inte reglerna i denna balk&lt;br&gt;om kallelser och förelägganden&lt;br&gt;och om påföljder för utevaro.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;50 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten skall sända över svarsskrivelsen till klaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs, far hovrätten besluta om ytterligare skriftväxling under&lt;br&gt;förberedelsen. Hovrätten far också meddela närmare bestämmelser om&lt;br&gt;skriftväxlingen och därvid bestämma i vilket avseende parten skall yttra&lt;br&gt;sig. En part får föreläggas att ge in mer än en skrivelse endast om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelsen får sammanträde hållas, om det behövs för en&lt;br&gt;ändamålsenlig handläggning av målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts om sammanträde&lt;br&gt;per telefon i 42 kap. 10 § skall&lt;br&gt;gälla även vid sammanträde enligt&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;51 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten skall sända över svarsskrivelsen till klaganden. Uppgift om&lt;br&gt;målsägandes eller vittnens ålder, yrke och bostadsadress som saknar&lt;br&gt;betydelse för åtalet skall inte framgå av de handlingar som sänds över till&lt;br&gt;den tilltalade i mål om allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs, får hovrätten besluta om ytterligare skriftväxling under&lt;br&gt;förberedelsen. Hovrätten får också meddela närmare bestämmelser om&lt;br&gt;skriftväxlingen och därvid bestämma i vilket avseende parten skall yttra&lt;br&gt;sig. En part får föreläggas att ge in mer än en skrivelse endast om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelsen får sammanträde hållas, om det behövs för en&lt;br&gt;ändamålsenlig handläggning av målet. Hovrätten får besluta att den som&lt;br&gt;är anhållen eller häktad skall inställas till sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1994:1034. Ändringen innebär att fjärde stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034. Ändringen innebär att fjärde stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts om sammanträde&lt;br&gt;per telefon i 45 kap. 13 § och&lt;br&gt;47 kap. 10 § skall gälla även vid&lt;br&gt;sammanträde enligt denna para-&lt;br&gt;graf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;52 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är nödvändigt för utredningen i målet att en part eller någon&lt;br&gt;annan hörs muntligen, far hovrätten besluta om detta på lämpligt sätt.&lt;br&gt;Hovrätten skall besluta att den som är anhållen eller häktad skall inställas&lt;br&gt;till förhöret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sägs i 43 kap. 8 §&lt;br&gt;fjärde stycket gäller även vid ett&lt;br&gt;förhör enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hovrätten beslutat häkta någon som inte är personligen närvarande&lt;br&gt;vid rätten, skall 24 kap. 17 § tredje och ijärde styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;55 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid rättegången i Högsta domstolen skall i övrigt följande bestäm-&lt;br&gt;melser tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i tvistemål, 50 kap. 10 §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena, 12 §,&lt;br&gt;14-22 §§, 24 § och 25 § första och&lt;br&gt;andra styckena och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i brottmål, 51 kap. 8 § fjärde&lt;br&gt;stycket, 10 § tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena, 12 §, 14-22 §§, samt&lt;br&gt;23 a, 24, 25 och 30 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sägs i 50 kap. 26-29 §§ rörande tvistemål samt i 51 kap. 26-29&lt;br&gt;§§ rörande brottmål om undanröjande av tingsrätts dom och om&lt;br&gt;återförvisning gäller för Högsta domstolen i fråga om lägre rätts dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i tvistemål, 50 kap. 10 §&lt;br&gt;tredje stycket, 12 §, 14-22 §§, 24 §&lt;br&gt;och 25 § första och andra styckena&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i brottmål, 51 kap. 8 § fjärde&lt;br&gt;stycket, 10 § tredje stycket 12 §,&lt;br&gt;14-22 §§, samt 23 a, 24, 25 och&lt;br&gt;30 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1994:1034. Ändringen innebär att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 kap. 2 § konkurslagen skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konkursärenden gäller rättegångsbalkens bestämmelser om tvistemål&lt;br&gt;i tillämpliga delar, om inte något annat sägs i denna lag. Sker hand-&lt;br&gt;läggningen vid förhandling, tillämpas bestämmelserna om huvud-&lt;br&gt;förhandling i tvistemål, om inte sakens beskaffenhet motiverar avsteg&lt;br&gt;därifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har kallats till en förhandling uteblir, hindrar det inte att&lt;br&gt;den fråga som förhandlingen gäller prövas och avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett sammanträde för&lt;br&gt;prövning av en konkursansökan&lt;br&gt;får parterna infinna sig genom&lt;br&gt;bild- och ljudöverföring eller&lt;br&gt;genom telefon under de förut-&lt;br&gt;sättningar som anges i 11 kap.&lt;br&gt;4 a § första stycket rättegångs-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som skall infinna sig vid&lt;br&gt;sammanträde inför rätten under&lt;br&gt;handläggningen av konkursen får&lt;br&gt;göra det genom bild- och&lt;br&gt;ljudöverföring eller genom telefon&lt;br&gt;under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i 11 kap. 4 a § första stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens avgörande sker genom beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19, 23, 24 och 25 §§ lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sammanträde får hållas på&lt;br&gt;telefon, om det är lämpligt med&lt;br&gt;hänsyn till sammanträdets ända-&lt;br&gt;mål och övriga omständigheter&lt;br&gt;eller om ett sammanträde inför&lt;br&gt;domstolen skulle medföra kost-&lt;br&gt;nader och olägenheter som inte&lt;br&gt;står i rimligt förhållande till&lt;br&gt;betydelsen av att sammanträdet&lt;br&gt;hålls inför domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En part får infinna sig vid ett&lt;br&gt;sammanträde genom bild- och&lt;br&gt;ljudöverföring eller genom telefon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sammanträden som hålls på&lt;br&gt;telefon gäller inte bestämmelserna&lt;br&gt;H8§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om det är lämpligt med&lt;br&gt;hänsyn till ändamålet med hans&lt;br&gt;inställelse och övriga omständig-&lt;br&gt;heter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;om sammanträdet annars&lt;br&gt;skulle medföra kostnader eller&lt;br&gt;olägenheter som inte står i rimligt&lt;br&gt;förhållande till betydelsen av att&lt;br&gt;parten är närvarande på vanligt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 18 och 20 §§ gäller&lt;br&gt;inte för en part som får infinna sig&lt;br&gt;genom bild- och ljudöverföring&lt;br&gt;eller genom telefon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bevisning i allmänhet I fråga om bevisning i allmänhet&lt;br&gt;tillämpas 35 kap. 1-7 och 10-12 tillämpas 35 kap. 1-7, 10-12 och&lt;br&gt;§§ rättegångsbalken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;75 §§ rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftliga handlingar vilka åberopas som bevis skall ges in till&lt;br&gt;domstolen utan dröjsmål. Detsamma gäller sådana föremål vilka&lt;br&gt;åberopas som bevis och kan flyttas till domstolen. Om det behövs får&lt;br&gt;domstolen förelägga den part som åberopat beviset att inom en viss tid ge&lt;br&gt;in detta. I föreläggandet skall det tas in en upplysning om att ärendet kan&lt;br&gt;komma att avgöras även om parten inte gett in beviset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanträde får vittnesförhör hållas. Förhöret får hållas under ed.&lt;br&gt;I övrigt tillämpas 36 kap. 1-18 och 20-25 §§ rättegångsbalken på&lt;br&gt;förhöret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhöret får hållas på telefon,&lt;br&gt;om det är lämpligt med hänsyn till&lt;br&gt;bevisningens art och övriga&lt;br&gt;omständigheter eller om bevis-&lt;br&gt;upptagning vid ett sammanträde&lt;br&gt;inför domstolen skulle medföra&lt;br&gt;kostnader eller olägenheter som&lt;br&gt;inte står i rimligt förhållande till&lt;br&gt;betydelsen av att bevisningen tas&lt;br&gt;upp på sådant sätt. Vid bevis-&lt;br&gt;upptagning på telefon gäller inte&lt;br&gt;rättegångsbalkens bestämmelser&lt;br&gt;om kallelser och förelägganden&lt;br&gt;och om påföljder för utevaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skriftliga bevis&lt;br&gt;tillämpas 38 kap. 1-5 och 7- 9 §§&lt;br&gt;rättegångsbalken. I fråga om syn&lt;br&gt;tillämpas 39 kap. 1 och 4-5 §§&lt;br&gt;rättegångsbalken. I fråga om&lt;br&gt;sakkunnig tillämpas 40 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken, dock inte hänvis-&lt;br&gt;ningen i 11 § till 36 kap. 19 §&lt;br&gt;rättegångsbalken. Förhör med&lt;br&gt;sakkunniga får hållas på telefon&lt;br&gt;enligt 24 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skriftliga bevis&lt;br&gt;tillämpas 38 kap. 1-5 och 7-9 §§&lt;br&gt;rättegångsbalken. I fråga om syn&lt;br&gt;tillämpas 39 kap. 1 och 4-5 §§&lt;br&gt;rättegångsbalken. I fråga om&lt;br&gt;sakkunnig tillämpas 40 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken, dock inte hänvis-&lt;br&gt;ningen i 11 § till 36 kap. 19 §&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över departementspromemorian Domstolsförfarandet&lt;br&gt;Förslag till förbättringar (Ds 1997:7)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Yttranden över departementspromemorian har avgetts av Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge,&lt;br&gt;Hovrätten för Övre Norrland, Stockholms tingsrätt, Södertälje tingsrätt,&lt;br&gt;Falu tingsrätt, Linköpings tingsrätt, Lunds tingsrätt, Halmstads tingsrätt,&lt;br&gt;Göteborgs tingsrätt, Sundsvalls tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;Länsrätten i Gävleborgs län, Justitiekanslem, Domstolsverket, Riks-&lt;br&gt;åklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Brottsoffermyn-&lt;br&gt;digheten, Konsumentverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds&lt;br&gt;universitet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Domareförbund,&lt;br&gt;Nämndemannaförbundet, Föreningen jurister vid Sveriges allmänna&lt;br&gt;advokatbyråer, Sammanslutningen för Sveriges Juridiska Byråer,&lt;br&gt;Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ), Riksorganisation för&lt;br&gt;kvinnojourer i Sverige (ROKS), ST-Domstol, Kvinnohuset i Örebro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över betänkandet Brottsoffer Vad har gjorts? Vad bör&lt;br&gt;göras? (SOU 1998:40)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Yttranden över Brottsofferutreningens betänkande Brottsoffer Vad har&lt;br&gt;gjorts? Vad bör göras? (SOU 1998:40) har avgetts av Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge,&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, Helsigborgs tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Växjö&lt;br&gt;tingsrätt, Örebro tingsrätt, Gävle tingsrätt, Sundsvalls tingsrätt, Luleå&lt;br&gt;tingsrätt, Justitiekanslem, Domstolsverket, Rättshjälpsmyndigheten,&lt;br&gt;Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Ekobrotts-&lt;br&gt;myndigheten, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket, Socialstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Folkhälso-&lt;br&gt;institutet, Statens institutionsstyrelse, Barnombudsmannen, Riks-&lt;br&gt;skatteverket, Nämndemännens Riksförbund, Juridiska fakulteten vid&lt;br&gt;Uppsala universitet, Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet,&lt;br&gt;Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, Kriminologiska&lt;br&gt;institutionen vid Stockholms universitet, Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Huddinge kommun, Lunds kommun, Göteborgs kommun, Kalmar&lt;br&gt;kommun, Östersunds kommun, Kiruna kommun, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Stockholms läns landsting, Västemorrlands läns landsting,&lt;br&gt;Rikskvinnocentrum, Svenska Läkarsällskapet, Sveriges Läkarförbund,&lt;br&gt;Sveriges Akademikers centralorganisation, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges Domareförbund, Vårdförbundet SHSTF, Föreningen Sveriges&lt;br&gt;Socialchefer, Sveriges Psykologförbund, Försäkringsförbundet, Svensk&lt;br&gt;Handel, Svenska kyrkans centralstyrelse, Brottsofferjouremas&lt;br&gt;riksförbund, Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige, Sveriges&lt;br&gt;Kvinnojourers riksförbund, Rädda Barnens riksorganisation,&lt;br&gt;Riksförbundet Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Svenska Röda Korset,&lt;br&gt;Sveriges Riksförbund för brottsdrabbade resenärer, Föreningen&lt;br&gt;Brottsoffer, Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade, Umeå&lt;br&gt;Brottsofferjour, Finansförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Föslag till lag om videokonferens i rättegång&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid handläggningen av mål och ärenden i de allmänna domstolar som&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Domstolsverket&lt;br&gt;bestämmer far videokonferens användas på försök i enlighet med vad&lt;br&gt;som föreskrivs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En part far delta i ett sammanträde inför rätten enligt rättegångs-&lt;br&gt;balken genom videokonferens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det är lämpligt med hänsyn till ändamålet med partens inställelse&lt;br&gt;och övriga omständigheter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om sammanträdet annars skulle medföra kostnader eller olägenheter&lt;br&gt;som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att parten inställer sig&lt;br&gt;i rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte för en tilltalad i tingsrätt om det finns&lt;br&gt;anledning att döma till någon annan påföljd än böter, fängelse i högst tre&lt;br&gt;månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana påföljder i&lt;br&gt;förening. Med sådana påföljder likställs förordnande enligt 34 kap. 1 § 1&lt;br&gt;brottsbalken, om det inte i samband med förordnandet blir aktuellt att&lt;br&gt;förklara villkorligt medgiven frihet förverkad i fråga om en strafftid som&lt;br&gt;överstiger tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Utan hinder av vad som sägs i 16 kap. 2 § konkurslagen (1987:672)&lt;br&gt;får den som skall kallas till ett sammanträde i ett konkursärende delta i&lt;br&gt;sammanträdet genom videokonferens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det är lämpligt med hänsyn till ändamålet med hans eller hennes&lt;br&gt;inställelse och övriga omständigheter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om sammanträdet annars skulle medföra kostnader eller olägenheter&lt;br&gt;som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att han eller hon&lt;br&gt;inställer sig i rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En part får delta i ett sammanträde enligt lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden genom videokonferens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det är lämpligt med hänsyn till sammanträdets ändamål och&lt;br&gt;övriga omständigheter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om sammanträdet skulle medföra kostnader eller olägenheter som&lt;br&gt;inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att parten inställer sig i&lt;br&gt;rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bevisning får tas upp genom videokonferens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det är lämpligt med hänsyn till bevisningens art och övriga&lt;br&gt;omständigheter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om bevisupptagning enligt reglerna i rättegångsbalken skulle&lt;br&gt;medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till&lt;br&gt;betydelsen av att bevisningen tas upp på ett sådant sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även bevisupptagning enligt lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I fråga om den som kallas till ett sammanträde genom videokonferens&lt;br&gt;gäller inte bestämmelserna i rättegångsbalken, konkurslagen (1987:672)&lt;br&gt;och lagen (1996:242) om domstolsärenden om kallelser och&lt;br&gt;förelägganden och om påföljder för utevaro. Kallelse till sammanträde&lt;br&gt;genom videokonferens skall ske på det sätt som rätten finner lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har kallats att delta i en förhandling genom videokonferens&lt;br&gt;men som motsätter sig att delta på detta sätt, har rätt att inställa sig i&lt;br&gt;rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som deltar i ett sammanträde genom videokonferens med stöd av&lt;br&gt;denna lag skall anses ha inställt sig inför rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som har kallats till ett sammanträde genom videokonferens har&lt;br&gt;rätt till ersättning i enlighet med vad som sägs i rättegångsbalken och&lt;br&gt;lagen (1996:242) om domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Utan hinder av vad som sägs i 5 kap. 9 § rättegångsbalken om förbud&lt;br&gt;mot fotografering far videokonferens användas i enlighet med vad som&lt;br&gt;föreskrivs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och gäller till utgången av&lt;br&gt;år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-02-18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, justitierådet Ingegerd&lt;br&gt;Westlander, regeringsrådet Susanne Billum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 4 februari 1999 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag&lt;br&gt;(1999:000) om försöksverksamhet med videokonferens i rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Monika&lt;br&gt;S örbom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet-,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen har utformats med utgångspunkt bl.a. i gällande&lt;br&gt;reglering om användningen av telefon i rättsskipningen och&lt;br&gt;möjligheterna att pröva brottmål i den tilltalades utevaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till promemorians förslag innebär remissen en väsentlig&lt;br&gt;utvidgning av de formella förutsättningarna att använda videkonferens i&lt;br&gt;brottmål. Det blir bl.a. tillåtet att utnyttja den nya tekniken i fall som i&lt;br&gt;praktiken förmodligen blir ganska ovanliga, t.ex. vid huvudförhandling i&lt;br&gt;brottmål i vilket påföljden kan bli relativt sträng - och i överrätt mycket&lt;br&gt;sträng - samt vid förhandling där en fråga om häktning behandlas för&lt;br&gt;första gången. Eftersom det gäller en försöksverksamhet är det i och för&lt;br&gt;sig naturligt att den föreslagna regleringen medger att erfarenheterna från&lt;br&gt;verksamheten kan bli så omfattande och allsidiga som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som upplysts under föredragningen inför Lagrådet avses&lt;br&gt;åtta tingsrätter och tre hovrätter medverka i den tvååriga&lt;br&gt;försöksverksamheten. Med hänsyn härtill och till vad som nyss anförts&lt;br&gt;om de formella förutsättningarna att använda den nya tekniken i&lt;br&gt;brottmål, finner Lagrådet anledning fasta uppmärksamheten på hur 2 §&lt;br&gt;första stycket i förslaget har utformats. Den naturliga tolkningen av&lt;br&gt;bestämmelsen är att prövningen primärt alltid gäller lämplighetsfrågan&lt;br&gt;(1). Den därpå eventuellt följande bedömningen gäller om sammanträdet&lt;br&gt;”annars skulle medföra kostnader eller olägenheter” av viss betydenhet.&lt;br&gt;En sådan alternativ prövning förutsätts således bli aktuell endast i fall där&lt;br&gt;det ansetts tveksamt, mindre lämpligt eller till och med direkt olämpligt&lt;br&gt;med en videokonferens. Den därvid nödvändiga avvägningen skall ske&lt;br&gt;inom ramen för en bedömning huruvida kostnaderna eller olägenheterna&lt;br&gt;”inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att parten inställer sig i&lt;br&gt;rättssalen.” Enligt Lagrådets mening visar det sagda att utrymmet för en&lt;br&gt;alternativ bedömning enligt punkt 2 i stycket i praktiken kan bli ytterst&lt;br&gt;varierande.-1 mer extrema fall skulle det rent av kunna te sig stötande att&lt;br&gt;överhuvudtaget beakta kostnadsaspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det nyss anförda i sig framstår som tämligen självklart och det i&lt;br&gt;remissen betonats att resultaten av försöksverksamheten skall utvärderas&lt;br&gt;fortlöpande, och inledas redan i samband med lagens ikraftträdande, har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet emellertid inga avgörande invändningar mot den föreslagna Prop. 1998/99:65&lt;br&gt;regleringen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Engqvist, Rosengren,&lt;br&gt;Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:65 Videokonferens i rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 57781, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:JuU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-03-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-03-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:51:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM0365</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:51:48</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:JuU23</uppgift>
<ref_dok_id>GM01JuU23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Försöksverksamhet med videoteknik i rättegång</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:65&lt;br/&gt;
Videokonferens i rättegång</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ju20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:65 Videokonferens i rättegång</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:65&lt;br/&gt;
Videokonferens i rättegång</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ju21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:65 Videokonferens i rättegång</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:65&lt;br/&gt;
Videokonferens i rättegång</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ju22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:65 Videokonferens i rättegång</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carin Lundberg  och Per Erik Granström  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:65&lt;br/&gt;
Videokonferens i rättegång</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ju21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:65 Videokonferens i rättegång</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carin Lundberg  och Per Erik Granström  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gun Hellsvik  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:65&lt;br/&gt;
Videokonferens i rättegång</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ju20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:65 Videokonferens i rättegång</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gun Hellsvik  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ragnwi Marcelind  och Ingemar Vänerlöv  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:65&lt;br/&gt;
Videokonferens i rättegång</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ju22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:65 Videokonferens i rättegång</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnwi Marcelind  och Ingemar Vänerlöv  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>