<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2307959</hangar_id>
 <dok_id>GM0344</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>44</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:44</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Närings- och handelsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>44</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-11-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:20</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändringar i lagen (1986:436) om näringsförbud</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0344/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0344</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0344</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:44&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändringar i lagen (1986:436) om näringsförbud&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0344/prop_199899__44-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 26 november 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Närings- och handelsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler i lagen (1986:436) om näringförbud har åklagaren&lt;br&gt;en exklusiv rätt att ansöka om näringsförbud. Genom förslaget far även&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten rätt att ansöka om näringsförbud och tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud vid betalningsunderlåtelse och konkurs under förutsättning&lt;br&gt;att åklagaren förklarat sig avstå från att ansöka. Ansökningar om&lt;br&gt;näringsförbud och tillfälligt näringsförbud som grundar sig på&lt;br&gt;betalningsunderlåtelse och konkurs skall enligt förslaget handläggas&lt;br&gt;enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden. Motsvarande gäller frågor&lt;br&gt;om upphävande av förbud, förlängning av tiden för avveckling, dispens,&lt;br&gt;återkallelse av dispens och förlängning av näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra det möjligt att kunna ingripa med näringsförbud även i fall&lt;br&gt;där någon lämnat sin post strax före ett konkursutbrott skall närings-&lt;br&gt;förbud kunna omfatta inte bara den som var ställföreträdare för den&lt;br&gt;juridiska personen när den försattes i konkurs utan även den som&lt;br&gt;innehade en sådan ställning senare än ett år innan konkursansökan kom&lt;br&gt;in till tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att tillsynen över efterlevnaden av meddelade&lt;br&gt;näringsförbud skall utövas av samtliga kronofogdemyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna bygger delvis på förslag från Näringsförbudslags-&lt;br&gt;utredningen i betänkandet, Ett effektivare näringsförbud (SOU&lt;br&gt;1997:123).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring&amp;nbsp;i lagen (1986:436) om näringsförbud....4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ordning.............................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningens förslag.......................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändrade regler för näringsförbud....................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna synpunkter på utredningens förslag.................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personkretsen....................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Talerätt..............................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillfälligt näringsförbud....................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfarandet i domstol........................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handläggning enligt ärendelagen...................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanträde..................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt till ombud eller offentlig försvarare........24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsynen...........................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader m.m................................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen&amp;nbsp;(1986:436) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsförbud....................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Näringsförbudslagsutredningens&amp;nbsp;lagförslag..........................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Remissinstanser som har yttrat sig över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbudslagsutredningens betänkande Ett effektivare&lt;br&gt;näringsförbud (SOU 1997:123).............................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådet.................................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 november 1998.50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om&lt;br&gt;näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436)&lt;br&gt;om näringsförbud&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:436) om näringsförbud&lt;br&gt;dels att 4, 8, 10, 13, 15, 17, 18, 21, 22, 24 och 26 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall inforas fyra nya paragrafer, 8 a-d §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har näringsverksamhet bedrivits av en juridisk person får, under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 1-3 §§, näringsförbud meddelas, i fråga om&lt;br&gt;kommanditbolag: komplementär,&lt;br&gt;annat handelsbolag: bolagsman,&lt;br&gt;aktiebolag och försäkringsbolag: ledamot och suppleant i styrelsen&lt;br&gt;samt verkställande direktör och vice verkställande direktör,&lt;br&gt;bankaktiebolag, sparbank och ekonomisk förening: ledamot och&lt;br&gt;suppleant i styrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige:&lt;br&gt;företagsledare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om denne begått brottet i näringsverksamheten eller innehade sin&lt;br&gt;ställning när betalningen av skatt, tull eller avgift underläts eller den&lt;br&gt;juridiska personen försattes i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också den som i annan egenskap än där sägs&lt;br&gt;faktiskt har utövat ledningen av en näringsverksamhet eller utåt har&lt;br&gt;framträtt som ansvarig för en enskild näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i 2 § får näringsförbud även&lt;br&gt;meddelas den som innehade sin&lt;br&gt;ställning enligt första stycket&lt;br&gt;senare än ett år innan&lt;br&gt;konkursansökan kom in till&lt;br&gt;tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om näringsförbud förs i&lt;br&gt;tingsrätt av allmän åklagare.&lt;br&gt;Angående utredningen och&lt;br&gt;förfarandet i mål om närings-&lt;br&gt;förbud skall, om inte annat före-&lt;br&gt;skrivs i denna lag, i tillämpliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om näringsförbud z&lt;br&gt;samband med brott förs i tingsrätt&lt;br&gt;av allmän åklagare. Angående&lt;br&gt;utredningen och förfarandet i mål&lt;br&gt;om näringsförbud skall, om inte&lt;br&gt;annat föreskrivs i denna lag, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:314.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delar gälla vad som i allmänhet är&lt;br&gt;föreskrivet om mål som rör&lt;br&gt;allmänt åtal för brott där straffet är&lt;br&gt;fängelse i högst ett år. Tvångs-&lt;br&gt;medel enligt 24 och 25 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken far dock inte&lt;br&gt;tillgripas i fråga om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpliga delar gälla vad som i Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänhet är föreskrivet om mål&lt;br&gt;som rör allmänt åtal för brott där&lt;br&gt;straffet är fängelse i högst ett år.&lt;br&gt;Tvångsmedel enligt 24 och 25 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken far dock inte&lt;br&gt;tillgripas i fråga om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om näringsförbud&lt;br&gt;grundat på 2 § får tas upp av&lt;br&gt;samma tingsrätt som handlägger&lt;br&gt;eller har handlagt konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän åklagare får ansöka om&lt;br&gt;näringsförbud i de fall som avses i&lt;br&gt;1 a och 2 §§, om han inte för talan&lt;br&gt;om det enligt 8 §. Om åklagaren i&lt;br&gt;de fall som avses i 1 a och 2 §§&lt;br&gt;förklarat sig avstå från att ansöka&lt;br&gt;om näringsförbud, får ansökan i&lt;br&gt;stället göras av kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten. Om inte annat föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 denna lag, handläggs ett ärende&lt;br&gt;om näringsförbud enligt 1 a och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §§ enligt lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;ansökt om näringsförbud i&lt;br&gt;tingsrätten företräder Riksskatte-&lt;br&gt;verket staten i högre domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende om näringsförbud tas&lt;br&gt;upp av tingsrätten i den ort där&lt;br&gt;näringsidkaren har sitt hemvist.&lt;br&gt;Om näringsidkaren inte har&lt;br&gt;hemvist i Sverige, tas ärendet upp&lt;br&gt;av Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i 2 § får&lt;br&gt;ärendet tas upp av den tingsrätt&lt;br&gt;som handlägger eller har handlagt&lt;br&gt;konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden som gäller&lt;br&gt;näringsförbud skall tingsrätten&lt;br&gt;hålla sammanträde, om detta inte&lt;br&gt;är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammanträde hålls skall&lt;br&gt;tingsrätten bestå av en lagfaren&lt;br&gt;domare och tre nämndemän.&lt;br&gt;Ärendet skall avgöras av samma&lt;br&gt;domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omröstning gäller reglerna i&lt;br&gt;29 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av lagen&lt;br&gt;(1996:242) om domstolsärenden&lt;br&gt;får rätten förelägga nytt vite eller&lt;br&gt;förordna om hämtning till rätten&lt;br&gt;antingen omedelbart eller till en&lt;br&gt;senare dag, om den som ansökan&lt;br&gt;riktas mot trots föreläggande om&lt;br&gt;personlig inställelse inte inställer&lt;br&gt;sig till sammanträdet eller&lt;br&gt;inställer sig genom ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten får i ärenden om&lt;br&gt;näringsförbud förordna offentlig&lt;br&gt;försvarare för den som avses med&lt;br&gt;förbudsyrkandet om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl. I fråga om offentlig&lt;br&gt;försvarare gäller bestämmelserna&lt;br&gt;i rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om rättegångskostnader&lt;br&gt;tillämpas i ärenden om närings-&lt;br&gt;förbud 31 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det uppenbart att grund för näringsförbud föreligger, får rätten&lt;br&gt;meddela förbud för tiden till dess frågan om näringsförbud slutligt har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgjorts (tillfälligt näringsförbud).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud tas upp på yrkande&lt;br&gt;av åklagaren. Innan ett förbud&lt;br&gt;meddelas skall den som yrkandet&lt;br&gt;avser fa tillfälle att yttra sig, om&lt;br&gt;det inte finns anledning att anta att&lt;br&gt;han har avvikit eller på annat sätt&lt;br&gt;håller sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten får hålla förhandling för&lt;br&gt;frågans prövning. Till förhand-&lt;br&gt;lingen skall den som avses med&lt;br&gt;yrkandet kallas personligen. I&lt;br&gt;kallelsen skall han upplysas om att&lt;br&gt;frågan kan avgöras även om han&lt;br&gt;inte inställer sig. Om förhand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud tas upp på yrkande&lt;br&gt;av åklagaren. Om åklagaren i de&lt;br&gt;fall som avses ila och 2 §§&lt;br&gt;förklarat sig avstå från att yrka&lt;br&gt;förbud, får yrkande om tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud i stället framställas&lt;br&gt;av kronofogdemyndigheten. Innan&lt;br&gt;ett förbud meddelas skall den som&lt;br&gt;yrkandet avser få tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig, om det inte finns anledning att&lt;br&gt;anta att han har avvikit eller på&lt;br&gt;annat sätt håller sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillfälligt närings-&lt;br&gt;förbud som prövas utan samband&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingen gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;föreskrifterna i 24 kap. 14 §&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bifalls en talan om&lt;br&gt;näringsförbud, far rätten i domen&lt;br&gt;självmant förordna om tillfälligt&lt;br&gt;förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten meddelar ett tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud innan talan om&lt;br&gt;näringsförbud har väckts, skall den&lt;br&gt;utsätta en tid inom vilken sådan&lt;br&gt;talan skall väckas. Tiden får inte&lt;br&gt;bestämmas längre än vad som&lt;br&gt;bedöms nödvändigt. Är den utsatta&lt;br&gt;tiden inte tillräcklig, får rätten&lt;br&gt;medge förlängning, om åklagaren&lt;br&gt;före tidens utgång gjort fram-&lt;br&gt;ställning om sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har talan om näringsförbud inte&lt;br&gt;väckts inom utsatt tid, och har en&lt;br&gt;framställning om förlängning av&lt;br&gt;tiden inte heller inkommit, skall ett&lt;br&gt;beslut om tillfälligt näringsförbud&lt;br&gt;omedelbart upphävas. Detsamma&lt;br&gt;gäller om talan återkallas eller&lt;br&gt;lämnas utan bifall eller om det inte&lt;br&gt;längre finns skäl för det tillfälliga&lt;br&gt;näringsförbudet. Om talan bifalls,&lt;br&gt;skall rätten pröva om det tillfälliga&lt;br&gt;näringsförbudet fortfarande skall&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med brott handläggs enligt 8 a-d&lt;br&gt;§§. I övriga fall tillämpas vad som&lt;br&gt;sägs i 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bifalls ett yrkande om&lt;br&gt;näringsförbud, får rätten i domen&lt;br&gt;eller beslutet självmant förordna&lt;br&gt;om tillfälligt förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten meddelar ett tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud innan talan om&lt;br&gt;näringsförbud har väckts eller&lt;br&gt;ansökan kommit in till rätten, skall&lt;br&gt;den utsätta en tid inom vilken&lt;br&gt;sådan talan skall väckas eller&lt;br&gt;ansökan lämnas in. Tiden far inte&lt;br&gt;bestämmas längre än vad som&lt;br&gt;bedöms nödvändigt. Om den&lt;br&gt;utsatta tiden inte är tillräcklig, och&lt;br&gt;om åklagaren eller kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten före tidens utgång&lt;br&gt;begär att tiden skall förlängas, får&lt;br&gt;rätten medge sådan förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har talan om näringsförbud inte&lt;br&gt;väckts eller en ansökan inte&lt;br&gt;kommit in till rätten inom utsatt&lt;br&gt;tid, och har en framställning om&lt;br&gt;förlängning av tiden inte heller&lt;br&gt;kommit in, skall ett beslut om&lt;br&gt;tillfälligt näringsförbud omedel-&lt;br&gt;bart upphävas. Detsamma gäller&lt;br&gt;om talan eller ansökan återkallas&lt;br&gt;eller lämnas utan bifall eller om&lt;br&gt;det inte längre finns skäl för det&lt;br&gt;tillfälliga näringsförbudet. Om&lt;br&gt;talan eller ansökan bifalls, skall&lt;br&gt;rätten pröva om det tillfälliga&lt;br&gt;näringsförbudet fortfarande skall&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lagakraftvunnet beslut om näringsförbud får upphävas på ansökan&lt;br&gt;av den som förbudet avser, om det senare kommer fram att han inte hade&lt;br&gt;grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande mål om upphävande&lt;br&gt;av förbud gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 8 § om talan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ärenden om upphävande av&lt;br&gt;förbud gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 8 a § samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förbud. Ett sådant mål tas upp&lt;br&gt;av den tingsrätt som tidigare&lt;br&gt;handlagt målet om näringsförbud.&lt;br&gt;Målet far i stället tas upp av rätten&lt;br&gt;i den ort där sökanden har sitt&lt;br&gt;hemvist, om rätten med hänsyn till&lt;br&gt;utredningen samt kostnader och&lt;br&gt;andra omständigheter finner det&lt;br&gt;lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om upphävande av förbud&lt;br&gt;far avgöras utan huvudförhand-&lt;br&gt;ling, om saken ändå kan utredas&lt;br&gt;tillfredsställande. Har rätten&lt;br&gt;beslutat att målet skall avgöras&lt;br&gt;utan huvudförhandling, skall&lt;br&gt;parterna ges tillfälle att slutföra&lt;br&gt;sin talan, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;att detta inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens beslut om att upphäva ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 c § andra och tredje styckena.&lt;br&gt;Ett sådant ärende tas upp av den&lt;br&gt;tingsrätt som tidigare handlagt&lt;br&gt;målet eller ärendet om närings-&lt;br&gt;förbud. Ärendet får även tas upp&lt;br&gt;av rätten i den ort där sökanden&lt;br&gt;har sitt hemvist, om rätten med&lt;br&gt;hänsyn till utredningen samt&lt;br&gt;kostnader och andra omständig-&lt;br&gt;heter finner det lämpligt. I ärendet&lt;br&gt;är den myndighet som yrkat&lt;br&gt;näringsförbud eller myndigheten i&lt;br&gt;den ort där sökanden har sitt&lt;br&gt;hemvist motpart till sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende om upphävande av&lt;br&gt;förbud får avgöras utan&lt;br&gt;sammanträde, om saken ändå kan&lt;br&gt;utredas tillfredsställande,&lt;br&gt;iringsförbud skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En domstol som meddelar beslut om näringsförbud eller om tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud får fastställa en begränsad tid efter vilken förbudet skall&lt;br&gt;gälla, om tiden behövs för avvecklingen av näringsverksamhet,&lt;br&gt;anställning, uppdrag, delägarskap i handelsbolag eller aktieinnehav som&lt;br&gt;anges i 6 och 7 §§. Rätten får föreskriva vilka åtgärder som får vidtas&lt;br&gt;eller som skall vara förbjudna under denna tid och vad den som fått&lt;br&gt;näringsförbud i övrigt då har att iaktta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger synnerliga skäl, får tiden för avveckling förlängas på&lt;br&gt;ansökan av den som fått förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande mål om förlängning&lt;br&gt;av tiden för avveckling gäller vad&lt;br&gt;som sägs om upphävande av&lt;br&gt;förbud i 17 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ärenden om förlängning av&lt;br&gt;tiden för avveckling gäller vad&lt;br&gt;som sägs i 17 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om dispens får prövas i&lt;br&gt;samband med dom&lt;br&gt;näringsförbud eller beslut&lt;br&gt;tillfälligt näringsförbud eller&lt;br&gt;en senare gjord ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fråga om dispens prövas särskilt, gäller i tillämpliga delar vad&lt;br&gt;som sägs i 17 § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om&lt;br&gt;om&lt;br&gt;efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om dispens får prövas i&lt;br&gt;samband med dom eller beslut om&lt;br&gt;näringsförbud eller beslut om&lt;br&gt;tillfälligt näringsförbud eller efter&lt;br&gt;en senare gjord ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om återkallelse av dispens Ansökan om återkallelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:314.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förs av allmän åklagare. När&lt;br&gt;frågan prövas i ett särskilt mål,&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;sägs i 17 § andra stycket. Målet far&lt;br&gt;dock tas upp även av den tingsrätt&lt;br&gt;som tidigare prövat frågan om&lt;br&gt;dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dispens får göras av allmän Prop. 1998/99:44&lt;br&gt;åklagare. Om åklagaren i de fall&lt;br&gt;som avses ila och 2 §§ förklarat&lt;br&gt;sig avstå från att ansöka om&lt;br&gt;återkallelse, får ansökan i stället&lt;br&gt;göras av kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När frågan prövas i ett särskilt&lt;br&gt;ärende gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;vad som sägs i 17 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena. Ett sådant ärende&lt;br&gt;får dock tas upp även av den&lt;br&gt;tingsrätt som tidigare prövat&lt;br&gt;frågan om dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn över att näringsförbud&lt;br&gt;och tillfälliga näringsförbud&lt;br&gt;efterlevs utövas av de&lt;br&gt;kronofogdemyndigheter som är&lt;br&gt;tillsynsmyndigheter i konkurs.&lt;br&gt;Tillsynen ankommer på den&lt;br&gt;kronofogdemyndighet som är&lt;br&gt;tillsynsmyndighet för konkurser&lt;br&gt;som handläggs vid tingsrätten i&lt;br&gt;den ort där den som är&lt;br&gt;underkastad förbudet är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har för&lt;br&gt;tillsyn enligt första stycket rätt att&lt;br&gt;få biträde av polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns skäl att misstänka&lt;br&gt;att ett förbud överträds eller att&lt;br&gt;den som fått dispens enligt 19 §&lt;br&gt;åsidosätter vad som åligger honom&lt;br&gt;i den verksamhet som avses med&lt;br&gt;dispensen, eller vad som rätten&lt;br&gt;föreskrivit i samband med att den&lt;br&gt;beviljade dispens, skall&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten göra anmälan&lt;br&gt;om förhållandet till åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn över att näringsförbud&lt;br&gt;och tillfälliga näringsförbud&lt;br&gt;efterlevs utövas av kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten i den ort där den som&lt;br&gt;har meddelats förbudet är bosatt&lt;br&gt;eller, om denne inte är bosatt i&lt;br&gt;Sverige, av kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten har för&lt;br&gt;tillsyn enligt första stycket rätt att&lt;br&gt;få biträde av polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns skäl att misstänka&lt;br&gt;att ett förbud överträds eller att&lt;br&gt;den som fått dispens enligt 19 §&lt;br&gt;åsidosätter vad som åligger honom&lt;br&gt;i den verksamhet som avses med&lt;br&gt;dispensen, eller vad som rätten&lt;br&gt;föreskrivit i samband med att den&lt;br&gt;beviljade dispens, skall&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten göra&lt;br&gt;anmälan om förhållandet till&lt;br&gt;åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett näringsförbud som överträds&lt;br&gt;skall förlängas med högst fem år&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett näringsförbud som överträds&lt;br&gt;skall förlängas med högst fem år&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlåta förlängning. Sker flera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlåta förlängning. Sker flera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:314.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:314.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlängningar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;får&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanlagda tiden för förläng-&lt;br&gt;ning inte vara mer än fem år.&lt;br&gt;Talan om förlängning skall väckas&lt;br&gt;innan forbudstiden har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fråga om förlängning&lt;br&gt;prövas särskilt, gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som föreskrivs i 8 § om&lt;br&gt;mål om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlängningar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;får&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanlagda tiden för förläng-&lt;br&gt;ning inte vara mer än fem år.&lt;br&gt;Talan om förlängning skall väckas&lt;br&gt;eller ansökan därom göras innan&lt;br&gt;forbudstiden har gått ut. Talan&lt;br&gt;väcks eller ansökan görs av&lt;br&gt;åklagaren. Om åklagaren i de fall&lt;br&gt;som avses i 1 a och 2 §§ förklarat&lt;br&gt;sig avstå från att yrka förlängning,&lt;br&gt;får ansökan i stället göras av&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fråga om förlängning&lt;br&gt;prövas särskilt, gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som sägs i 8 a-d §§ och&lt;br&gt;17 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 § finns bestämmelser om återkallelse av dispens när ett förbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya lydelsen av 4 § skall endast tillämpas i de fall då&lt;br&gt;konkursansökan kommit in till tingsrätten senare än ett år efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om en talan har väckts före lagens ikraftträdande gäller äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1986:436) om näringsförbud tillkom som ett led i kampen mot&lt;br&gt;den ekonomiska brottsligheten med huvudsakligt syfte att hindra oseriösa&lt;br&gt;näringsidkare från att driva näring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om näringsförbudsinstitutet fungerar effektivt har aktualiserats&lt;br&gt;i olika sammanhang. Förslag om en översyn i olika avseenden av&lt;br&gt;reglerna om näringsförbud har vid flera tillfällen förts fram i motioner i&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbudsutredningen föreslog i sitt betänkande, Ett renodlat&lt;br&gt;näringsförbud (SOU 1995:1) bl.a. att näringsförbud skulle kunna&lt;br&gt;meddelas enbart på grund av brott. Utredningens förslag genomfördes till&lt;br&gt;vissa delar (prop. 1995/96:98, bet. 1995/96:LU22, rskr. 1995/96:212,&lt;br&gt;SFS 1996:314). Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 1996 och innebar&lt;br&gt;bl.a. skärpningar i fråga om näringsförbud i anledning av brott. En&lt;br&gt;presumtion infördes som innebär att näringsförbud vid viss kvalificerad&lt;br&gt;brottslighet skall anses påkallat från allmän synpunkt, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl talar mot det. Någon förändring i fråga om näringsförbud i anledning&lt;br&gt;av betalningsunderlåtelse och konkurs infördes ej. Bestämmelserna för&lt;br&gt;dessa fall behölls oförändrade. I propositionen angavs att frågan om&lt;br&gt;näringsförbud i anledning av betalningsunderlåtelse och konkurs borde&lt;br&gt;utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 14 mars 1996 chefen för Närings- och&lt;br&gt;handelsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att&lt;br&gt;bl.a. se över bestämmelserna om betalningsunderlåtelse och konkurs&lt;br&gt;m.m. i lagen om näringsförbud. Utredningen (dir. 1996:20) antog namnet&lt;br&gt;Näringsförbudslagsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbudslagsutredningen överlämnade den 30 september 1997&lt;br&gt;betänkandet, Ett effektivare näringsförbud (SOU 1997:123).&lt;br&gt;Utredningens lagförslag finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgänglig i Närings- och handelsdepartementet (dnr N97/2805).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 5 november 1998 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag och synpunkter.&lt;br&gt;Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Regeringen&lt;br&gt;kommer att behandla Lagrådets synpunkter i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Gällande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med lagen (1986:436) om näringsförbud är främst att&lt;br&gt;förhindra att personer som i näringsverksamhet orsakar stora skador skall&lt;br&gt;kunna fortsätta med det. Det skall gå att ingripa med förbud i fall när det&lt;br&gt;framstår som stötande att en person som begått allvarliga oegentligheter i&lt;br&gt;näringsverksamhet fortsätter att driva näring. Institutet skall också ha en&lt;br&gt;allmänpreventiv verkan. Näringsförbud skall dock kunna komma i fråga&lt;br&gt;bara vid kvalificerade fall av illojala förfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud kan komma i fråga vid brott, betalningsunderlåtelse och&lt;br&gt;konkurs (1, 1 a och 2 §§). För att näringsförbud skall kunna meddelas&lt;br&gt;förutsätts således att näringsidkaren gjort sig skyldig till brottslighet som&lt;br&gt;inte är ringa, eller i avsevärd omfattning underlåtit att betala skatt, tull&lt;br&gt;eller avgift eller försatts i konkurs och förfarit grovt otillbörligt mot sina&lt;br&gt;borgenärer eller på annat sätt grovt åsidosatt vad som ålegat honom i&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande förutsättningarna för näringsförbud är att&lt;br&gt;näringsidkaren i angivna fall grovt åsidosatt vad som ålegat honom i&lt;br&gt;näringsverksamhet och att förbud är påkallat från allmän synpunkt. Vid&lt;br&gt;prövningen av om näringsförbud är påkallat från allmän synpunkt skall&lt;br&gt;det särskilt beaktas om åsidosättandet varit systematiskt, syftat till&lt;br&gt;betydande vinning, medfört eller varit ägnat att medföra betydande skada&lt;br&gt;eller om näringsidkaren tidigare dömts för brott i näringsverksamhet.&lt;br&gt;Sedan den 1 juli 1996 finns en presumtionsregel som innebär att om&lt;br&gt;näringsidkaren i näringsverksamheten gjort sig skyldig till brott för vilket&lt;br&gt;det lägsta föreskrivna straffet är fängelse i sex månader skall&lt;br&gt;näringsförbud anses påkallat från allmän synpunkt, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;talar mot det (3 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den personkrets som kan drabbas av ett förbud gäller att&lt;br&gt;det kan vara fråga om en enskild näringsidkare eller företrädare för olika&lt;br&gt;juridiska personer (1, 1 a, 2 och 4 §§). Även den som i annan egenskap&lt;br&gt;faktiskt har utövat ledningen av en näringsverksamhet eller utåt framträtt&lt;br&gt;som ansvarig för en enskild näringsverksamhet kan komma i fråga för ett&lt;br&gt;näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud skall meddelas för en viss tid, lägst tre år och - sedan&lt;br&gt;den 1 juli 1996 - högst tio år (5 § ).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har ålagts ett näringsförbud får inte driva näringsverksamhet&lt;br&gt;och inte heller äga, bilda eller inneha vissa funktioner (ledamot,&lt;br&gt;suppleant, verkställande direktör, vice verkställande direktör eller&lt;br&gt;företagsledare) i juridiska personer eller faktiskt utöva ledningen av&lt;br&gt;näringsverksamhet (6 §). Sedan den 1 juli 1996 gäller även ett förbud för&lt;br&gt;den som har näringsförbud att vara firmatecknare för juridisk person (6 §&lt;br&gt;första stycket 6). Sådana verksamheter som är skyddade av grundlag är&lt;br&gt;undantagna från näringsförbudsreglema (6 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud beslutas av domstol på talan av åklagare (8 § ).&lt;br&gt;Åklagaren har en exklusiv tal erätt i frågor om näringsförbud. Talan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöver inte väckas inom viss tid. Om det grova åsidosättandet utgörs av&lt;br&gt;endast brott, gäller dock att detta inte får vara preskriberat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att det föreligger grund för näringsförbud, kan&lt;br&gt;domstolen förordna om tillfälligt näringsförbud, som gäller tills&lt;br&gt;förbudsfrågan har avgjorts slutligt. Det finns två typer av tillfälliga&lt;br&gt;näringsförbud, dels de som kan meddelas under utredningsstadiet innan&lt;br&gt;domstolens prövning av ett slutligt näringsförbud ägt rum, dels de som&lt;br&gt;kan meddelas efter domstolens slutliga prövning, men innan beslutet&lt;br&gt;vunnit laga kraft. Ett tillfälligt näringsförbud gäller omedelbart om inte&lt;br&gt;annat förordnas (10 och 11 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan domstolen upphäva ett näringsförbud eller ett tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud (15-17 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ett beslut om näringsförbud får domstolen fastställa en&lt;br&gt;begränsad tid för näringsidkaren när han kan avveckla sin förbjudna&lt;br&gt;verksamhet (18 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen har också möjlighet att undanta viss verksamhet eller&lt;br&gt;anställning eller visst aktieägande från förbudet (19-22 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över att näringsförbud och tillfälliga näringsförbud efterlevs&lt;br&gt;utövas av de kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyndigheter i&lt;br&gt;konkurs. Tillsynsmyndigheten har för sin tillsyn rätt att få biträde av&lt;br&gt;polismyndighet (24 §). Tillsynen innebär att myndigheten t.ex. skall&lt;br&gt;övervaka att avveckling sker av befintlig näringsverksamhet, att&lt;br&gt;vederbörande inte startar något nytt företag och att den som fått dispens&lt;br&gt;från näringsförbud inte åsidosätter vad som åligger honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket för ett register över alla näringsförbud&lt;br&gt;och tillfälliga näringsförbud. Samtliga näringsförbud och tillfälliga&lt;br&gt;näringsförbud som meddelats efter den 1 juli 1996 kungörs i Patent- och&lt;br&gt;registreringsverkets tidning, Kungörelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som överträder ett näringsförbud eller ett tillfälligt näringsförbud&lt;br&gt;kan dömas till fängelse i högst två år. Vid ringa brott är straffet böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader (25 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överträdelse av ett näringsförbud kan medföra förlängning av&lt;br&gt;förbudet med högst fem år. Beslutas det fler förlängningar får den&lt;br&gt;sammanlagda tiden för förlängning inte vara mer än fem år (26 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Utredningens förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att lagen (1986:436) om näringsförbud skall&lt;br&gt;ersättas av en ny lag om näringsförbud i syfte att förenkla och&lt;br&gt;effektivisera institutet. I förslaget ingår att möjligheterna att meddela&lt;br&gt;näringsförbud utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning krävs att näringsförbud skall vara påkallat&lt;br&gt;från allmän synpunkt. De omständigheter som konstituerar detta är ofta&lt;br&gt;svåra att bevisa för åklagaren och kravet har vållat tillämpnings-&lt;br&gt;svårigheter. Utredningen har föreslagit att rekvisitet påkallat från allmän&lt;br&gt;synpunkt utmönstras ur lagen och ersätts av presumtionsregler för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsförbud där presumtionen kan brytas om särskilda skäl talar mot&lt;br&gt;forbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Presumtion for näringsförbud gäller enligt utredningens förslag i tre&lt;br&gt;fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid betalningsunderlåtelse som uppgår till minst sex basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid brott för vilket det lägsta föreskrivna straffet är fängelse i sex&lt;br&gt;månader eller vid upprepad brottslighet som inte är ringa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid konkurs om näringsidkaren två eller flera gånger tidigare under&lt;br&gt;de senaste tio åren i den egenskapen varit inblandad i konkurser, det s.k.&lt;br&gt;flerkonkursfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att om någon av de angivna förutsättningarna&lt;br&gt;föreligger skall detta i sig innebära en välgrundad misstanke om ett grovt&lt;br&gt;åsidosättande för vilket näringsförbud skall presumeras. I utredningens&lt;br&gt;förslag ställs det inte upp något särskilt krav på att näringsidkaren också&lt;br&gt;måste grovt ha åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamhet eller&lt;br&gt;- i konkursfallet - att näringsidkaren måste ha förfarit grovt otillbörligt&lt;br&gt;mot sina borgenärer. Det ankommer sedan på näringsidkaren att göra&lt;br&gt;gällande att särskilda skäl talar mot näringsförbud. Om näringsidkaren&lt;br&gt;kan göra sannolikt att särskilda skäl talar mot näringsförbud är detta&lt;br&gt;tillräckligt för att bevisbördan skall läggas på den som för talan eller&lt;br&gt;ansöker om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens förslag skall näringsförbud också kunna meddelas&lt;br&gt;vid grova åsidosättanden av bl.a. marknads- och konkurrensrättsliga&lt;br&gt;regler, arbetsmiljö- och miljöregler eller civilrättsliga skyldigheter. Det&lt;br&gt;skall enligt utredningens förslag vara möjligt att meddela näringsförbud&lt;br&gt;enbart på grund av sådana åsidosättanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för juridiska personer som lämnar sina poster strax före ett&lt;br&gt;konkursutbrott skall enligt utredningens förslag kunna meddelas&lt;br&gt;näringsförbud. Personkretsen föreslås således bli utvidgad till att omfatta&lt;br&gt;inte bara den som innehade sin ställning när den juridiska personen&lt;br&gt;försattes i konkurs utan även den som innehade en sådan ställning senare&lt;br&gt;än ett år innan konkursansökan kom in till tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens förslag skall även andra myndigheter än&lt;br&gt;åklagarmyndigheten ha rätt att ansöka om näringsförbud som inte&lt;br&gt;grundar sig på brott och att ombesörja de utredningar som behöver göras&lt;br&gt;dessförinnan. Kronofogdemyndigheten skall ha rätt att ansöka om&lt;br&gt;näringsförbud i betalningsunderlåtelse- och flerkonkursfallen samt i fall&lt;br&gt;av andra grova åsidosättanden. Vidare far kronofogdemyndigheten enligt&lt;br&gt;förslaget framställa yrkande om tillfälligt förbud. Konsumentverket,&lt;br&gt;Konkurrensverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Statens naturvårdsverk,&lt;br&gt;länsstyrelsen eller de ytterligare myndigheter som regeringen bestämmer&lt;br&gt;far i fall av andra grova åsidosättanden ansöka om näringsförbud. I dessa&lt;br&gt;fall skall enligt utredningens förslag ärendet handläggas vid tingsrätten&lt;br&gt;enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden. Tingsrätten skall dock&lt;br&gt;alltid hålla ett sammanträde i ärendet, om detta inte är obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över att näringsförbud och tillfälliga näringsförbud efterlevs&lt;br&gt;skall enligt utredningens förslag utövas av kronofogdemyndigheterna.&lt;br&gt;Den som har meddelats näringsförbud skall vara skyldig att en gång varje&lt;br&gt;halvår upplysa kronofogdemyndigheten om sina ekonomiska och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personliga förhållanden i den utsträckning som myndigheten begär det.&lt;br&gt;Kronofogdemyndigheten far enligt utredningens förslag förlänga&lt;br&gt;forbudstiden om anmälnings- och upplysningsskyldigheten inte fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen beräknar att dess förslag kommer att medföra att&lt;br&gt;ytterligare cirka 100 näringsförbud kommer att meddelas årligen och&lt;br&gt;anser att det finns anledning anta att antalet utredningar om&lt;br&gt;näringsförbud kommer att öka. Vidare anser utredningen att det främst är&lt;br&gt;kronofogdemyndigheterna som behöver en resursförstärkning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändrade regler för näringsförbud&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna synpunkter på utredningens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har avstyrkt utredningens huvudförslag om en&lt;br&gt;presumtion för näringsförbud med möjlighet att bryta presumtionen om&lt;br&gt;särskilda skäl talar mot ett förbud. Tekniken med en s.k. omvänd&lt;br&gt;bevisbörda strider enligt dessa remissinstanser mot grundläggande&lt;br&gt;rättssäkerhetskrav och är inte förenlig med svensk rättsuppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utredningens förslag om att även andra grova&lt;br&gt;åsidosättanden skall kunna föranleda näringsförbud är några&lt;br&gt;remissinstanser positiva till utredningens förslag däribland&lt;br&gt;Konsumentverket. Verket anför att man vid flera tillfallen tidigare&lt;br&gt;efterlyst möjligheter att meddela näringsförbud på grund av systematiska&lt;br&gt;eller grava överträdelser av den konsumentskyddande lagstiftningen. En&lt;br&gt;majoritet av remissinstanserna anser dock att den föreslagna regeln är&lt;br&gt;alltför allmänt hållen och för vagt formulerad och därför inte uppfyller&lt;br&gt;grundläggande krav på förutsebarhet och tydlighet. Vissa av&lt;br&gt;remissinstanserna ifrågasätter dessutom behovet av en sådan regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna avstyrker också förslaget om utvidgad&lt;br&gt;talerätt och anser att det skulle uppkomma kompetenskonflikter och&lt;br&gt;samordningsproblem. Några remissinstanser kan dock tänka sig att&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten far möjlighet att ansöka om näringsförbud vid&lt;br&gt;betalningsunderlåtelse och konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att näringsförbud vid konkurs bygger på ett&lt;br&gt;konstaterat grovt åsidosättande kan vissa remissinstanser tänka sig att&lt;br&gt;personkretsen utökas på så sätt att ett näringsförbud kan omfatta inte bara&lt;br&gt;den som var ställföreträdare för den juridiska personen när den försattes i&lt;br&gt;konkurs utan även den som innehade en sådan ställning senare än ett år&lt;br&gt;innan konkursansökan kom in till tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser för också fram synpunkten att det är för tidigt att&lt;br&gt;ändra på lagen redan nu eftersom den skärptes så sent som den 1 juli&lt;br&gt;1996 och att erfarenheter av tillämpningen bör avvaktas innan nya&lt;br&gt;ändringar görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den skarpa kritik som framförts av remissinstanserna&lt;br&gt;mot utredningens huvudförslag, som innebär införande av presumtioner&lt;br&gt;för näringsförbud i vissa angivna fall, bedömer regeringen att det inte är&lt;br&gt;möjligt att nu föreslå så ingripande ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar visserligen utredningens uppfattning att Prop. 1998/99:44&lt;br&gt;näringsförbud i princip bör kunna meddelas även vid andra grova&lt;br&gt;överträdelser än de som nu omfattas av lagen om näringsförbud. Det&lt;br&gt;gäller till exempel överträdelser av den konsument- och marknads-&lt;br&gt;rättsliga lagstiftningen. Regeringen har dock förståelse för remissin-&lt;br&gt;stansernas kritik mot den föreslagna bestämmelsens utformning och be-&lt;br&gt;dömer det inte möjligt att nu genomföra förslaget om näringsförbud vid&lt;br&gt;andra grova åsidosättanden. Regeringen har dock för avsikt att åter-&lt;br&gt;komma i frågan i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Personkretsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den personkrets som kan meddelas ett&lt;br&gt;näringsförbud i konkursfallet skall utvidgas till att omfatta inte bara&lt;br&gt;den som var ställföreträdare för den juridiska personen när den&lt;br&gt;försattes i konkurs utan även den som innehade en sådan ställning&lt;br&gt;senare än ett år innan konkursansökan kom in till tingsrätten. För att&lt;br&gt;näringsförbud i detta fall skall kunna komma i fråga förutsätts att&lt;br&gt;näringsidkaren förfarit grovt otillbörligt mot borgenärerna eller att han&lt;br&gt;på något annat sätt grovt åsidosatt vad som ålegat honom i&lt;br&gt;näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Flera av remissinstanserna, däribland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren, Statsåklagaren för speciella mål,&lt;br&gt;Kronofogdemyndigheterna i Stockholm och Malmö, Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige och&lt;br&gt;Svenska Kreditmannaföreningen, tillstyrker utredningens förslag.&lt;br&gt;Riksskatteverket och Sveriges Industriförbund tillstyrker förslaget under&lt;br&gt;förutsättning att nuvarande regler om förutsättningarna för näringsförbud&lt;br&gt;behålls, dvs. att näringsförbud vid konkurs förutsätter ett grovt&lt;br&gt;åsidosättande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern och Företagarnas Riksorganisation avstyrker&lt;br&gt;förslaget men utgår då ifrån att det bygger på en presumtion i&lt;br&gt;konkursfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att en ställföreträdare enligt&lt;br&gt;nuvarande regler skall kunna drabbas av näringsförbud förutsätts att&lt;br&gt;vederbörande innehaft sin ställning när den juridiska personen försattes i&lt;br&gt;konkurs. Det är inte ovanligt att en styrelseledamot eller en verkställande&lt;br&gt;direktör lämnar sin post strax före ett konkursutbrott och i stället sätter in&lt;br&gt;någon annan. Om inte brott eller betalningsunderlåtelse i samband med&lt;br&gt;näringsverksamheten har förekommit under den tid som vederbörande&lt;br&gt;var ställföreträdare för den juridiska personen uppstår idag bevissvårig-&lt;br&gt;heter. Åklagaren måste kunna visa att vederbörande - utan att vara&lt;br&gt;registrerad ställföreträdare - faktiskt har utövat ledningen av närings-&lt;br&gt;verksamheten när den juridiska personen försattes i konkurs. För att göra&lt;br&gt;det möjligt att kunna ingripa med näringsförbud även i fall där någon&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnat sin post strax före ett konkursutbrott bör, som utredningen Prop. 1998/99:44&lt;br&gt;föreslagit, näringsförbud omfatta även den som var ställföreträdare för&lt;br&gt;den juridiska personen senare än ett år innan konkursansökan kom in till&lt;br&gt;tingsrätten. Tiden ett år har ansetts lämplig då en kortare tid inte har&lt;br&gt;avsedd verkan. Längre tid än ett år bör inte komma i fråga av rätts-&lt;br&gt;säkerhetsskäl. Förslaget att utvidga personkretsen får naturligtvis inte&lt;br&gt;drabba ställföreträdare som avgår i protest mot missförhållanden i&lt;br&gt;bolaget. För att näringsförbud i detta fall skall kunna komma i fråga&lt;br&gt;förutsätts, liksom i andra fall, att åklagaren kan visa att näringsidkaren&lt;br&gt;under den tid han var ställföreträdare förfarit grovt otillbörligt mot&lt;br&gt;borgenärerna eller att han på något annat sätt grovt åsidosatt vad som&lt;br&gt;ålegat honom i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Talerätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten skall fa möjlighet att&lt;br&gt;ansöka om näringsförbud i de fall som avses i 1 a och 2 §§ lagen om&lt;br&gt;näringsförbud, dvs. vid betalningsunderlåtelse och konkurs under&lt;br&gt;förutsättning att åklagaren förklarat sig avstå från att ansöka om&lt;br&gt;näringsförbud. Om kronofogdemyndigheten ansökt om näringsförbud&lt;br&gt;i tingsrätten skall Riksskatteverket företräda staten i högre domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens till viss del.&lt;br&gt;Utredningen har också föreslagit att kronofogdemyndigheten skall kunna&lt;br&gt;ansöka om näringsförbud i fall av andra grova åsidosättanden och att&lt;br&gt;även andra myndigheter skall ha rätt att ansöka om näringsförbud i dessa&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;Domstolsverket, Statsåklagaren för speciella mål, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Industriförbund och Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen anser samtliga att åklagaren bör ha en exklusiv talerätt i&lt;br&gt;frågor om näringsförbud. Remissinstanserna framhåller särskilt risken för&lt;br&gt;samordningsproblem och kompetenskonflikter som kan uppkomma om&lt;br&gt;flera myndigheter far rätt att ansöka om näringsförbud. Domstolsverket&lt;br&gt;och Svea hovrätt påpekar att utredningen inte föreslagit några regler för&lt;br&gt;utredningsarbetet inom dessa andra myndigheter som ger rättssäkerhets-&lt;br&gt;garantier motsvarande förundersökning i brottmål (23:4 rättegångs-&lt;br&gt;balken). Justitiekanslern, Riksåklagaren, Riksskatteverket, Sveriges&lt;br&gt;Domareförbund, Sveriges Ackordscentral och Kronofogdemyndigheterna&lt;br&gt;z Göteborg, Malmö samt Härnösand tillstyrker förslaget att&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten skall ha rätt att ansöka om näringsförbud i&lt;br&gt;betalningsunderlåtelse- och konkursfallen. Riksskatteverket anser dock&lt;br&gt;att kronofogdemyndighetens talerätt skall vara subsidiär och att&lt;br&gt;Riksskatteverket bör föra talan i överrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att låta flera myndigheter ansöka om näringsförbud tillstyrks&lt;br&gt;av Uppsala universitet och Landsorganisationen i Sverige.&lt;br&gt;Kronofogdemyndigheten i Stockholm delar utredningens bedömning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99.1 saml. Nr 44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det kan vara effektivt att ge andra myndigheter möjlighet att föra talan&lt;br&gt;om näringsförbud och att andra myndigheter kan vara väl så skickade att&lt;br&gt;föra sådan talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den rådande ordningen med polisen&lt;br&gt;som utredningsorgan för frågor om näringsförbud och åklagaren som&lt;br&gt;ensam taleberättigad inför domstol har i allt väsentligt fungerat väl&lt;br&gt;åtminstone i de fall där talan om näringsförbud helt eller delvis grundat&lt;br&gt;sig på brott. Utredningen i näringsförbudsdelen har då som regel varit av&lt;br&gt;begränsad omfattning. Ofta har endast några extra frågor ställts till den&lt;br&gt;misstänkte under förundersökningen och svaren finns redovisade i&lt;br&gt;förundersökningsmaterialet. Även inför tingsrätten har en förhållandevis&lt;br&gt;begränsad tid av brottmålsrättegången tagits i anspråk för att närmare&lt;br&gt;utreda näringsförbudsfrågan. Vad däremot gäller näringsförbud i anled-&lt;br&gt;ning av betalningsunderlåtelse eller konkurs har det förekommit mycket&lt;br&gt;få fall där förbudstalan rört endast dessa grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller fördelama med åklagarens exklusiva talerätt är det positivt&lt;br&gt;att endast en myndighet har talerätt. Praktiska svårigheter med bl.a.&lt;br&gt;samordning och kompetenskonflikter undviks helt. Vidare har åklagarna&lt;br&gt;en processvana som är överlägsen andra myndigheters.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller nackdelarna med en exklusiv talerätt för åklagarna har det&lt;br&gt;riktats kritik mot att utredningen hos åklagare och polis ofta tar lång tid.&lt;br&gt;Detta har sin grund delvis i otillräckliga resurser hos dessa myndigheter.&lt;br&gt;Det kan dock inte helt bortses ifrån att åklagarnas främsta roll består i att&lt;br&gt;bekämpa brottslig verksamhet. Det kan inte uteslutas att i de fall där&lt;br&gt;frågor om näringsförbud uppkommer utan att dessa har samband med&lt;br&gt;brott dessa inte ges högsta prioritet. För en utökad talerätt talar också det&lt;br&gt;faktum att kronofogdemyndigheterna besitter mer sakkunskap än&lt;br&gt;åklagaren just när det gäller betalningsunderlåtelse- och konkursfallen.&lt;br&gt;Det kan också antas att om kronofogdemyndigheten hade en rätt att&lt;br&gt;ansöka om näringsförbud skulle redan detta i sig leda till att fler fall&lt;br&gt;skulle komma under domstols prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet för kronofogdemyndigheten att ansöka om näringsförbud&lt;br&gt;vid betalningsunderlåtelse och konkurs skulle således enligt regeringens&lt;br&gt;mening kunna leda till fler fall av näringsförbud enbart på dessa grunder.&lt;br&gt;Till skillnad från utredningen anser dock regeringen i likhet med&lt;br&gt;Riksskatteverket att kronofogdemyndighetens rätt att ansöka om&lt;br&gt;näringsförbud bör vara subsidiär i förhållande till åklagarens. Det är&lt;br&gt;således bara i de fall som åklagaren förklarat sig avstå från att ansöka om&lt;br&gt;näringsförbud som kronofogdemyndigheten får ansöka om förbud.&lt;br&gt;Genom denna ordning undviks till en del samordningsproblem och&lt;br&gt;kompetenskonflikter. Kronofogdemyndigheten torde t.ex. komma att&lt;br&gt;utnyttja sin talerätt i de fall där myndigheten genom anmälan funnit det&lt;br&gt;påkallat att ansöka om näringsförbud men åklagaren förklarat sig avstå&lt;br&gt;från detta. Enligt 9 &amp;nbsp;§ lagen om näringsförbud skall varje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronofogdemyndighet särskilt uppmärksamma när det kan finnas skäl att&lt;br&gt;meddela näringsförbud grundat på betalningsunderlåtelse och anmäla&lt;br&gt;förhållandet till åklagaren. Denna bestämmelse bör finnas kvar. En&lt;br&gt;bestämmelse av motsvarande innebörd finns för konkursfallen i 7 kap.&lt;br&gt;16 § konkurslagen (1987:672) enligt vilken konkursförvaltaren skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underrätta åklagaren. Även denna bestämmelse bör finnas kvar for att ge&lt;br&gt;åklagaren möjlighet att ta ställning till frågan om han avser att ansöka om&lt;br&gt;näringsförbud eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vara så att åklagaren avstår från att ansöka om näringsförbud&lt;br&gt;av den anledningen att näringsidkarens misskötsamhet har sin grund i&lt;br&gt;sådana omständigheter som gäller betalningsunderlåtelse eller konkurs&lt;br&gt;och att det därför är lämpligare att kronofogdemyndigheten ansöker om&lt;br&gt;förbud. I dessa fall kan kronofogdemyndigheten komma att utnyttja sin&lt;br&gt;subsidiära talerätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med Riksskatteverket anser regeringen att Riksskatteverket bör&lt;br&gt;företräda staten i högre domstol. Detta är en ordning som gäller enligt&lt;br&gt;t.ex. lönegarantilagen (1992:497) och lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller själva utredningsarbetet hos kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;saknas enligt regeringens mening anledning att införa en motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse som finns i 23:4 rättegångsbalken. I denna bestämmelse&lt;br&gt;slås det fast en objektivitetsprincip. Vidare görs uttalanden om diskretion&lt;br&gt;och inblandades integritet. Dessutom framhålls behovet av snabbhet samt&lt;br&gt;att en förundersökning skall läggas ned om det inte längre finns&lt;br&gt;anledning att fullfölja den. I 1 kap. 9 § regeringsformen har det slagits&lt;br&gt;fast en objektivitetsprincip för all offentlig verksamhet. En myndighets&lt;br&gt;skyldighet att iaktta takt och diskretion och att inte låta de inblandade&lt;br&gt;utsättas för större intrång i den personliga integriteten än nödvändigt är&lt;br&gt;visserligen inte lika tydligt uttryckt i regeringsformen. Detta far dock&lt;br&gt;anses så självklart att det inte behövs något särskilt stadgande om detta i&lt;br&gt;lagen om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller uppgifter som hänför sig till verksamhet som rör&lt;br&gt;utredningar i frågor om näringsförbud gäller sekretess både hos&lt;br&gt;åklagarmyndigheter och kronofogdemyndigheter. Detta följer av 5 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket 3 sekretesslagen (1980:100). I 14 kap. 5 §&lt;br&gt;sekretesslagen finns en bestämmelse om en parts rätt till insyn i mål och&lt;br&gt;ärenden. Den mot vilken ett näringsförbud avses gälla bör ha rätt att ta&lt;br&gt;del av det material som har tillförts ärendet. Några särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om detta behöver dock inte tas in i lagen om&lt;br&gt;näringsförbud, eftersom detta redan följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Tillfälligt näringsförbud&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nuvarande reglerna om tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud skall behållas. En fråga om tillfälligt förbud vid&lt;br&gt;betalningsunderlåtelse och konkurs skall även kunna tas upp på&lt;br&gt;yrkande av kronofogdemyndigheten under förutsättning att åklagaren&lt;br&gt;förklarat sig avstå från att ansöka om förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte uttalat sig&lt;br&gt;särskilt i frågan. Riksåklagaren, Riksskatteverket och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten i Härnösand tillstyrker förslaget att även låta&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten ansöka om tillfälligt näringsförbud.&lt;br&gt;Statsåklagaren för speciella mål förordar en skärpning av lagstiftningen&lt;br&gt;om näringsförbud på det sättet att det borde vara obligatoriskt för&lt;br&gt;domstolen att pröva frågan om tillfälligt näringsförbud fram till dess att&lt;br&gt;domen vinner laga kraft om domstolen bifallit talan om näringsförbud.&lt;br&gt;Sveriges Ackordscentral föreslår att reglerna om tillfälligt näringsförbud&lt;br&gt;avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Om det är uppenbart att grund för&lt;br&gt;näringsförbud föreligger, får rätten meddela förbud för tiden till dess&lt;br&gt;frågan om näringsförbud slutligt har avgjorts (10 § första stycket). Ett&lt;br&gt;tillfälligt näringsförbud kan meddelas såväl innan en talan om slutligt&lt;br&gt;näringsförbud har väckts som därefter. Även i samband med dom på&lt;br&gt;slutligt beslut om näringsförbud kan ett tillfälligt förbud meddelas. Ett&lt;br&gt;sådant beslut innebär detsamma som ett förordnande om att ett&lt;br&gt;näringsförbud skall gälla utan hinder av att domen inte har vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om tillfälligt näringsförbud tas upp på yrkande av åklagaren&lt;br&gt;(10 § andra stycket). Bifalls en talan om näringsförbud, får rätten i&lt;br&gt;domen självmant förordna om tillfälligt förbud (10 § fjärde stycket). Om&lt;br&gt;inte annat har förordnats gäller ett beslut om tillfälligt förbud omedelbart&lt;br&gt;(11 § första stycket). Högre rätt får vid överklagande omedelbart&lt;br&gt;förordna att förbudet tills vidare inte skall gälla (12 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tillfälligt förbud meddelas innan talan om näringsförbud har&lt;br&gt;väckts, skall rätten sätta ut en tid inom vilken sådan talan skall väckas.&lt;br&gt;Någon särskild tidsfrist har inte ställts upp. Tiden får dock inte&lt;br&gt;bestämmas längre än vad som bedöms nödvändigt. På begäran av&lt;br&gt;åklagaren kan rätten medge förlängning, om den utsatta tiden inte är&lt;br&gt;tillräcklig (13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbudsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1995:1 s.&lt;br&gt;166) att den nuvarande regeln om tillfälligt näringsförbud skulle&lt;br&gt;upphävas. Möjligheten att förordna att ett meddelat näringsförbud skall&lt;br&gt;gälla utan hinder av att beslutet inte har vunnit laga kraft, skulle dock&lt;br&gt;finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansåg emellertid att de nuvarande reglerna om tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud skulle behållas (se prop. 1995/96:98 s. 29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt skäl för att tillfälligt näringsförbud skall kunna åläggas är att&lt;br&gt;man snabbt skall kunna avbryta en verksamhet som orsakar stora skador.&lt;br&gt;Ett annat skäl är att det kan framstå som stötande om en person far&lt;br&gt;fortsätta att driva näringsverksamhet, trots att det är allmänt känt att&lt;br&gt;vederbörande gjort sig skyldig till omfattande oegentligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att meddela tillfälligt näringsförbud utgör ett viktigt inslag&lt;br&gt;i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Det har stor betydelse för&lt;br&gt;effektiviteten hos näringsförbudet att det finns en möjlighet att snabbt&lt;br&gt;kunna ingripa mot skadlig näringsverksamhet. Höga rättssäkerhetskrav&lt;br&gt;måste emellertid ställas på en så ingripande åtgärd som ett tillfälligt&lt;br&gt;förbud. I likhet med utredningen anser regeringen det nödvändigt att&lt;br&gt;behålla rekvisitet uppenbart dvs. det måste vara uppenbart att grund för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsförbud föreligger för att ett tillfälligt förbud skall kunna Prop. 1998/99:44&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kronofogdemyndigheten bör ha rätt att ansöka om tillfälligt&lt;br&gt;förbud vid betalningsunderlåtelse och konkurs. Denna rätt bör dock, till&lt;br&gt;skillnad från vad utredningen föreslagit vara subsidiär. Det är först om&lt;br&gt;åklagaren förklarat sig avstå från att yrka förbud som&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten får ansöka om tillfälligt näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förfarandet i domstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handläggning enligt ärendelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ansökningar om näringsförbud och tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud skall handläggas enligt lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden i de fall som avses i 1 a och 2 §§, dvs. vid&lt;br&gt;betalningsunderlåtelse och konkurs. Detta skall gälla oavsett om det är&lt;br&gt;åklagaren eller kronofogdemyndigheten som ansöker om&lt;br&gt;näringsförbud. Även frågor om upphävande av förbud, förlängning av&lt;br&gt;tiden för avveckling, dispens, återkallelse av dispens och förlängning&lt;br&gt;av näringsförbud skall handläggas enligt lagen om domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende om näringsförbud skall tas upp av tingsrätten i den ort&lt;br&gt;där näringsidkaren har sitt hemvist. Om näringsidkaren inte har&lt;br&gt;hemvist i Sverige skall ärendet tas upp av Stockholms tingsrätt. I de&lt;br&gt;fall som avses i 2 § far ärendet tas upp av den tingsrätt som&lt;br&gt;handlägger eller har handlagt konkursen. I vissa fall kan ärendet tas&lt;br&gt;upp av den tingsrätt som tidigare prövat frågan om förbud eller&lt;br&gt;dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen föreslog ingen ändring av förfarandereglema när åklagaren&lt;br&gt;yrkar näringsförbud utan samband med brott dvs. vid&lt;br&gt;betalningsunderlåtelse och konkurs. Några särskilda forumregler för&lt;br&gt;ärenden om näringsförbud föreslogs inte heller av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Stockholms tingsrätt, Riksskatteverket, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund och Sveriges Advokatsamfund anser att frågor om&lt;br&gt;näringsförbud bör handläggas inom ramen för brottmålsförfarandet&lt;br&gt;medan Kammarrätten i Göteborg är positiv till att lagen om&lt;br&gt;domstolsärenden tillämpas. Justitiekanslern vill inte avstyrka att olika&lt;br&gt;regelsystem för handläggningen hos domstolarna görs tillämpliga men&lt;br&gt;förordar att lagen blir föremål för en utvärdering efter några års&lt;br&gt;tillämpning. Statsåklagarmyndigheten för speciella mål avstyrker&lt;br&gt;förslaget om förfarandet i domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Mål om näringsförbud handläggs för&lt;br&gt;närvarande enligt reglerna i rättegångsbalken om brottmål. Utredningen&lt;br&gt;har föreslagit att näringsförbudsfrågor utan samband med brott skall&lt;br&gt;handläggas enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden (ärendelagen).&lt;br&gt;Enligt utredningen lämpar sig inte brottmålsreglema särskilt väl när&lt;br&gt;yrkandet om näringsförbud inte handläggs i samband med ansvarstalan.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har dock som förut nämnts inte föreslagit någon ändring i Prop. 1998/99:44&lt;br&gt;de fall åklagaren yrkar näringsförbud i anledning av betalningsunder-&lt;br&gt;låtelse eller konkurs. Flera remissinstanser har uttryckt oro över att olika&lt;br&gt;handläggningsregler kommer att gälla för näringsförbud om utredningens&lt;br&gt;förslag genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen anser regeringen att brottmålsreglema inte&lt;br&gt;passar för handläggningen av näringsförbud som inte grundar sig på&lt;br&gt;brott. Det är därför lämpligare att låta dessa frågor handläggas enligt&lt;br&gt;ärendelagen. Lagen gäller handläggningen i tingsrätt av sådana rätts-&lt;br&gt;vårdsärenden som skall tas upp av tingsrätt och som inte skall handläggas&lt;br&gt;enligt rättegångsbalken. Om en annan lag än förvaltningslagen innehåller&lt;br&gt;en bestämmelse som avviker från ärendelagen skall den bestämmelsen&lt;br&gt;gälla. Syftet med ärendelagen är framför allt att åstadkomma en ordning&lt;br&gt;som bättre passar sådana ärenden som är av mera kvalificerat slag.&lt;br&gt;Utvecklingen har gått mot att ärenden av mer kvalificerat slag, t.ex.&lt;br&gt;utsökningsärenden och skuldsaneringsärenden knutits till ärendelagen.&lt;br&gt;För att få ett något mer enhetligt system bör, som utredningen också&lt;br&gt;föreslagit, ärendelagen tillämpas vid handläggning av frågor om upp-&lt;br&gt;hävande av förbud, förlängning av tiden för avveckling, dispens, åter-&lt;br&gt;kallelse av dispens och förlängning av näringsförbud. Till skillnad från&lt;br&gt;utredningen anser regeringen att ärendelagen också bör tillämpas i de fall&lt;br&gt;åklagaren utnyttjar sin rätt att ansöka om näringsförbud i anledning av&lt;br&gt;betalningsunderlåtelse eller konkurs. Utredningen föreslog att brottmåls-&lt;br&gt;reglema skulle gälla för dessa fall vilket överensstämmer med nuvarande&lt;br&gt;ordning. Motiveringen som utredningen angav var att åklagaren troligtvis&lt;br&gt;inte kommer att föra sådan talan i någon större utsträckning. Även om&lt;br&gt;det i framtiden kommer att bli mest vanligt att kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;ansöker om näringsförbud i dessa fall kan det inte uteslutas att det någon&lt;br&gt;gång förekommer att åklagaren ansöker. Det förefaller inte ändamåls-&lt;br&gt;enligt att ha olika handläggningsregler beroende på vem som yrkar&lt;br&gt;näringsförbud utan i stället bör samma förfaranderegler gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta valet av forum när det gäller ärenden om närings-&lt;br&gt;förbud anser regeringen att särskilda forumregler bör införas i lagen om&lt;br&gt;näringsförbud. Huvudregeln är att ett ärende om näringsförbud tas upp av&lt;br&gt;tingsrätten i den ort där näringsidkaren har sitt hemvist. Om närings-&lt;br&gt;idkaren inte har hemvist i Sverige skall ärendet tas upp av Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt. I de fall som avses i 2 §, dvs. vid näringsförbud i anledning av&lt;br&gt;konkurs, far ärendet tas upp av den tingsrätt som handlägger eller har&lt;br&gt;handlagt konkursen. När det gäller vissa specialfall som t.ex. vid upp-&lt;br&gt;hävande av förbud eller vid återkallelse av dispens kan ärendet tas upp av&lt;br&gt;den tingsrätt som tidigare handlagt frågan om näringsförbud eller&lt;br&gt;dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.2 Sammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tingsrätten skall hålla ett sammanträde, om det&lt;br&gt;inte är uppenbart obehövligt. Om sammanträde hålls, skall tingsrätten&lt;br&gt;bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Ärendet skall då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgöras av samma domare. Vid omröstning skall reglerna i 29 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som ansökan riktas mot inte inställer sig till sammanträdet&lt;br&gt;eller inställer sig genom ombud trots föreläggande om personlig&lt;br&gt;inställelse, får rätten förelägga nytt vite eller förordna om hämtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen har föreslagit att sammanträde skall hållas om det inte är&lt;br&gt;obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har varit negativa till&lt;br&gt;utredningens förslag om att sammanträde kan underlåtas om det är&lt;br&gt;obehövligt. Kammarrätten i Göteborg anser att utgångspunkten måste&lt;br&gt;vara att det skall hållas sammanträde. Svea hovrätt och Riksskatteverket&lt;br&gt;framhåller båda vikten av att muntlighets, omedelbarhets- och koncentra-&lt;br&gt;tionsprincipen iakttas samt att frågor om näringsförbud prövas i&lt;br&gt;anslutning till en förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Huvudregeln i ärendelagen är att&lt;br&gt;förfarandet hos domstolen är skriftligt. Domstolen skall dock hålla&lt;br&gt;sammanträde om det begärs av en enskild part. Sammanträde behöver&lt;br&gt;dock inte hållas om ärendet inte skall prövas i sak, om ärendet inte går&lt;br&gt;parten emot eller om ett sammanträde på grund av någon annan särskild&lt;br&gt;omständighet inte behövs. I processer om näringsförbud är den utredning&lt;br&gt;som behövs i domstolen av det slaget att det regelmässigt kan vara av&lt;br&gt;vikt att den mot vilken förbudet riktas hörs personligen vid ett&lt;br&gt;sammanträde inför domstolen. Näringsförbud är en ingripande åtgärd och&lt;br&gt;förbudet har karaktär av en offentlig sanktion mot en enskild. För att&lt;br&gt;uppfylla Sveriges åtaganden enligt den europeiska konventionen om&lt;br&gt;skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna&lt;br&gt;(artikel 6, angående rätt till muntlig förhandling inför domstol) är det av&lt;br&gt;stor betydelse att parter ges en omfattande rätt att lägga fram sin sak&lt;br&gt;muntligt inför rätten. Mot bakgrund härav anser regeringen att&lt;br&gt;huvudregeln bör vara att sammanträde skall hållas. Det finns dock ett&lt;br&gt;behov av att kunna underlåta sammanträde i vissa fall. Rör det sig t.ex.&lt;br&gt;endast om en ansökan som skall avvisas eller skrivas av efter en&lt;br&gt;återkallelse behöver sammanträde inte hållas. Det är därför enligt&lt;br&gt;regeringens mening nödvändigt att ha en regel med den innebörden att&lt;br&gt;sammanträde inte behöver hållas om det är uppenbart obehövligt. Till&lt;br&gt;skillnad från vad utredningen föreslagit har ordet uppenbart lagts till för&lt;br&gt;att understryka att sammanträde bara far underlåtas i undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ärenden om upphävande av förbud, förlängning av tiden&lt;br&gt;för avveckling, dispens och återkallelse av dispens gäller redan enligt&lt;br&gt;nuvarande regler att en sådan fråga får avgöras utan förhandling om&lt;br&gt;saken ändå kan utredas tillfredsställande. I dessa fall föreslås ingen&lt;br&gt;ändring utan frågan far avgöras utan sammanträde under nämnda&lt;br&gt;förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggningen av ett domstolsärende består tingsrätten enligt&lt;br&gt;huvudregeln i ärendelagen av en lagfaren domare. Det skulle vara&lt;br&gt;olämpligt att ha olika sammansättningsregler beroende på om yrkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om näringsförbud grundas på brott eller någon annan omständighet. Vid&lt;br&gt;prövningen av ett ärende om näringsförbud utan samband med brott bör&lt;br&gt;tingsrätten därför enligt regeringens mening bestå av en lagfaren domare&lt;br&gt;och tre nämndemän. Ärendet skall då avgöras av samma domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om näringsförbud bör omröstningsreglema i 29 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken tillämpas. Detta innebär att vid lika röstetal skall den&lt;br&gt;åsikt gälla som leder till det förmånligaste resultatet för den mot vilken&lt;br&gt;förbudsyrkandet riktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammanträde skall hållas, skall enligt ärendelagen parterna kallas&lt;br&gt;till detta. I kallelsen skall det tas in en upplysning om betydelsen av att&lt;br&gt;parten uteblir från sammanträdet. Om domstolen finner att en part bör&lt;br&gt;infinna sig personligen, far domstolen föreskriva vite. Att en part uteblir&lt;br&gt;hindrar inte att domstolen avgör ärendet under förutsättning att parten är&lt;br&gt;delgiven och erinrad om att ärendet kan komma att avgöras i partens&lt;br&gt;utevaro. Är det den som inlett ärendet som uteblir, har tingsrätten att&lt;br&gt;välja mellan att avgöra ärendet - eller om personlig inställelse krävs - att&lt;br&gt;döma ut det förelagda vitet och förelägga nytt vite eller besluta om&lt;br&gt;hämtning. En särskild regel om hämtning bör finnas i lagen om&lt;br&gt;näringsförbud så att det tydligt framgår att denna möjlighet också finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.3 Rätt till ombud eller offentlig försvarare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I ärenden om näringsförbud får rätten om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl förordna offentlig försvarare för den som ansökan&lt;br&gt;avser. Bestämmelserna i rättegångsbalken skall gälla i fråga om&lt;br&gt;offentlig försvarare. I fråga om rättegångskostnader skall 31 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Vissa av remissinstanserna som Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt och Kammarrätten i Göteborg anser att huvudregeln måste vara&lt;br&gt;att näringsidkaren skall ha rätt till offentlig försvarare och delar inte den&lt;br&gt;restriktiva synen som utredningen har avseende förordnande av offentlig&lt;br&gt;försvarare. Svea hovrätt anser att näringsidkaren vid behov bör biträdas&lt;br&gt;av offentlig försvarare och att i de fall talan om näringsförbud förs i&lt;br&gt;annan ordning bör biträde kunna förordnas inom ramen för&lt;br&gt;rättshjälpslagen. Riksskatteverket anser att näringsidkaren så gott som&lt;br&gt;alltid bör biträdas av offentlig försvarare. Kronofogdemyndigheten i&lt;br&gt;Göteborg anser att dagens koppling till reglerna om offentlig försvarare&lt;br&gt;bör behållas. Enligt Sveriges Advokatsamfund finns det inget skäl att&lt;br&gt;inskränka möjligheterna för den enskilde att kunna anlita ombud eller&lt;br&gt;biträde i mål om näringsförbud. Riksåklagaren pekar på svårigheterna för&lt;br&gt;många småföretagare att tillvarata sin rätt om de inte biträds av en&lt;br&gt;offentlig försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I mål om näringsförbud i anledning&lt;br&gt;av brott gäller reglerna om offentlig försvarare (21 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken). I de flesta mål om näringsförbud är den misstänkte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;således biträdd av en advokat, som av tingsrätten förordnats till offentlig&lt;br&gt;försvarare. Om det gäller en ansökan om näringsförbud vid fall av&lt;br&gt;betalningsunderlåtelse eller konkurs gäller enligt regeringens förslag&lt;br&gt;lagen (1996:242) om domstolsärenden och denna lag blir tillämplig även&lt;br&gt;beträffande ombudsfrågan. Enligt lagen om domstolsärenden står det&lt;br&gt;parten fritt att anlita ombud eller biträde. I fråga om ombud eller biträde&lt;br&gt;tillämpas 12 kap. 2-5 §§ och 6 § andra stycket rättegångsbalken. I dessa&lt;br&gt;bestämmelser uppställs vissa krav på ombudets lämplighet, bl.a. krav på&lt;br&gt;redbarhet, insikter och tidigare verksamhet samt att ombudet inte far vara&lt;br&gt;underårig eller i konkurstillstånd. I fråga om fullmakt tillämpas i ärenden&lt;br&gt;12 kap. 8-19 §§ rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § rättshjälpslagen (1996:1619) gäller att rättshjälp inte far&lt;br&gt;beviljas den som är eller har varit näringsidkare i en angelägenhet som&lt;br&gt;har uppkommit i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl&lt;br&gt;med hänsyn till verksamhetens art och begränsade omfattning, hans eller&lt;br&gt;hennes ekonomiska och personliga förhållanden och omständigheterna i&lt;br&gt;övrigt. Med näringsidkare avses enligt samma paragraf en fysisk person&lt;br&gt;som driver verksamhet av ekonomisk natur som kan betecknas som&lt;br&gt;yrkesmässig eller har ett bestämmande inflytande över en juridisk person&lt;br&gt;som bedriver sådan verksamhet. Genom 9 § rättshjälpslagen blir rätts-&lt;br&gt;hjälpen subsidiär i förhållande till rättsskyddet. Den som har eller borde&lt;br&gt;ha haft en rättsskyddsförsäkring som täcker den aktuella angelägenheten&lt;br&gt;skall dock inte fa rättshjälp, om det inte finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kategorier av näringsidkare som kan komma i fråga för ett yrkande&lt;br&gt;om näringsförbud kan variera. Det kan ofta röra sig om sådana&lt;br&gt;småföretagare som står löntagarna nära och som har endast ett fåtal&lt;br&gt;anställda. Deras ekonomiska resurser är begränsade och det är enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte rimligt att helt utesluta dem från rättsligt bistånd&lt;br&gt;i näringsförbudsärenden. Trots remissinstansernas kritik av utredningens&lt;br&gt;förslag om offentlig försvarare anser regeringen att huvudregeln bör vara&lt;br&gt;att parten i ärenden om näringsförbud själv skall svara för sina rätte-&lt;br&gt;gångskostnader, men att särskilda skäl kan föranleda att en offentlig&lt;br&gt;försvarare förordnas. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl att&lt;br&gt;förordna offentlig försvarare måste hänsyn tas till om parten har ett&lt;br&gt;särskilt behov av en offentlig försvarare. Näringsförbudsärendets svårig-&lt;br&gt;hetsgrad måste ställas i relation till partens förmåga att själv ta tillvara&lt;br&gt;sina intressen. Kravet på särskilda skäl skall inte medföra en alltför&lt;br&gt;restriktiv bedömning av behovet av offentlig försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättegångskostnaderna skall 31 kap. rättegångsbalken&lt;br&gt;tillämpas. Om offentlig försvarare har förordnats och parten förlorar&lt;br&gt;ärendet genom att han åläggs ett näringsförbud blir han återbetalnings-&lt;br&gt;skyldig för försvararkostnadema i den utsträckning som hans&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden medger detta. På motsvarande sätt har han -&lt;br&gt;om frågan om näringsförbud ogillas - rätt till ersättning av allmänna&lt;br&gt;medel för sina kostnader för t.ex. bevisning. I de fall offentlig försvarare&lt;br&gt;inte förordnas får parten själv svara för sina ombudskostnader. Endast&lt;br&gt;om yrkandet om näringsförbud inte bifalls, får han ersättning av staten&lt;br&gt;för sina kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Tillsynen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillsynen över meddelade näringsförbud och&lt;br&gt;tillfälliga näringsförbud skall utövas av kronofogdemyndigheten i den&lt;br&gt;ort där den som har meddelats förbudet är bosatt, eller om denne inte&lt;br&gt;är bosatt i Sverige, av kronofogdemyndigheten i Stockholm. Hur&lt;br&gt;arbetet med tillsynen skall organiseras far myndigheterna själva&lt;br&gt;bestämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens till viss del.&lt;br&gt;Utredningen har också föreslagit att den som fått näringsförbud en gång&lt;br&gt;varje halvår skall upplysa kronofogdemyndigheten om sina ekonomiska&lt;br&gt;och personliga förhållanden samt att kronofogdemyndigheten får&lt;br&gt;förlänga forbudstiden om skyldigheten inte fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till att&lt;br&gt;tillsynen utövas av kronofogdemyndigheterna i stället för som idag av de&lt;br&gt;till kronofogdemyndigheterna knutna tillsynsmyndigheterna i konkurs.&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt ifrågasätter om en effektiv tillsyn över närings-&lt;br&gt;förbuden kan utövas endast på regional nivå utan i vart fall en central&lt;br&gt;samordning för landet. Tingsrätten anser att frågan om tillsynsfunk-&lt;br&gt;tionens utformning och placering ytterligare bör övervägas. Några&lt;br&gt;remissinstanser är starkt kritiska till utredningens förslag att den som har&lt;br&gt;näringsförbud skall vara skyldig att varje halvår upplysa kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten om sina ekonomiska och personliga förhållanden samt att&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten i anledning av underlåtenhet att fullgöra&lt;br&gt;anmälnings- och upplysningsskyldighet skulle få besluta om förlängd&lt;br&gt;förbudstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sedan den 1 januari 1997 gäller att&lt;br&gt;alla kronofogdemyndigheter är tillsynsmyndigheter. Förordningen&lt;br&gt;(1988:400) om tillsynsmyndighet i konkurs har upphört att gälla. Till-&lt;br&gt;synsmyndigheten för konkurser är i realiteten närmast att betrakta som en&lt;br&gt;enhet inom kronofogdemyndigheten. Övervakningsuppgiftema som&lt;br&gt;sådana ligger närmare den exekutiva sidan av kronofogdemyndighetens&lt;br&gt;verksamhet. Den exekutiva personalen har bättre vana och större resurser&lt;br&gt;att göra iakttagelser på faltet än de personer som arbetar på tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten. Redan idag låter många tillsynsmyndigheter all personlig&lt;br&gt;kontakt med den som har näringsförbud ske inom ramen för&lt;br&gt;myndighetens indrivningsverksamhet. Den personalen har ofta viss kun-&lt;br&gt;skap om den som har meddelats ett förbud och den kunskapen kan&lt;br&gt;utnyttjas i tillsynsarbetet. Tillsynen bör därför utövas av kronofogde-&lt;br&gt;myndigheterna. Det ankommer på den enskilda myndigheten att&lt;br&gt;bestämma vilken eller vilka enheter som skall utföra uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall i samband med att näringsförbud har meddelats&lt;br&gt;övervaka att vederbörande avvecklar sin näringsverksamhet och inte&lt;br&gt;handlar i strid med 6 eller 7 § lagen om näringsförbud. I uppgiften ingår&lt;br&gt;att bevaka att den som har näringsförbud inte startar något nytt företag&lt;br&gt;eller att vederbörande på annat sätt engagerar sig i näringsverksamhet på&lt;br&gt;ett sätt som inte är tillåtet. Myndigheten har vidare att kontrollera att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 19 § lagen om näringsförbud meddelad dispens efterlevs samt att Prop. 1998/99:44&lt;br&gt;den som fått näringsförbud följer sådana föreskrifter som tingsrätten&lt;br&gt;lämnat i samband med en beviljad dispens eller i samband med beslut om&lt;br&gt;avvecklingstid. Om det finns skäl för myndigheten att misstänka att ett&lt;br&gt;näringsförbud överträds, skall myndigheten anmäla detta till åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör denna anmälningsskyldighet till&lt;br&gt;åklagaren finnas kvar och vara utformad på samma sätt som enligt&lt;br&gt;gällande regel. Det saknas enligt regeringens mening anledning att&lt;br&gt;föreskriva en anmälnings- och upplysningsskyldighet på sådant sätt som&lt;br&gt;utredningen föreslagit. Behovet av en sådan regel kan ifrågasättas och&lt;br&gt;som remissinstanserna invänt bör beslut om förlängd förbudstid vara&lt;br&gt;förbehållet domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1999. Den nya&lt;br&gt;lydelsen av 4 § innebär att näringsförbud kan omfatta inte bara den som&lt;br&gt;var ställföreträdare för den juridiska personen när den försattes i konkurs&lt;br&gt;utan även den som innehade en sådan ställning senare än ett år innan&lt;br&gt;konkursansökan kom in till tingsrätten. Denna nya bestämmelse bör inte&lt;br&gt;träffa den som innehade en sådan ställning före ikraftträdandet. En&lt;br&gt;övergångsbestämmelse bör därför tas in med den innebörden att den nya&lt;br&gt;regeln endast gäller i de fall konkursansökan kommit in till tingsrätten&lt;br&gt;senare än ett år efter ikraftträdandet. Ändringar föreslås av de för-&lt;br&gt;faranderegler som skall tillämpas vid prövningen av näringsförbud och&lt;br&gt;vissa frågor i anledning av näringsförbud. För att undvika problem vid&lt;br&gt;handläggningen bör äldre bestämmelser gälla när talan väckts före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Kostnader m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De förslag som nu läggs fram vad avser kronofogdemyndigheternas&lt;br&gt;möjlighet att ansöka om näringsförbud vid betalningsunderlåtelse och&lt;br&gt;konkurs kommer sannolikt att på sikt något öka antalet meddelade&lt;br&gt;näringsförbud. Enligt utredningen kommer en utredningsskyldighet och&lt;br&gt;rätt för kronofogdemyndigheterna att ansöka om näringsförbud medföra&lt;br&gt;att ökade resurser måste tas i anspråk eller att omprioriteringar hos&lt;br&gt;kronofogdemyndigheterna måste ske. Ett större antal näringsförbud får&lt;br&gt;också enligt utredningen till följd att kronofogdemyndigheterna måste ta&lt;br&gt;större resurser i anspråk för att utöva en effektiv tillsyn över meddelade&lt;br&gt;näringsförbud. Mot bakgrund av nuvarande arbetsläge i stort vid krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheterna, och av att endast vissa delar av utredningens&lt;br&gt;förslag nu föreslås bli genomförda, gör regeringen bedömningen att de&lt;br&gt;ytterligare kostnader som uppstår kan rymmas inom nuvarande resurs-&lt;br&gt;ramar. Inom varje kronofogdemyndighetsregion är en processfunktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under uppbyggnad och torde kunna komma att utnyttjas även för att&lt;br&gt;utreda och ansöka om näringsförbud vid betalningsunderlåtelse och&lt;br&gt;konkurs. För domstolarnas del bör kostnaderna bli begränsade och detta&lt;br&gt;gäller också kostnaderna för offentlig försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:436) om&lt;br&gt;näringsförbud&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen kan vissa företrädare för juridiska personer få&lt;br&gt;näringsförbud. Att den som innehade sin ställning när den juridiska&lt;br&gt;personen försattes i konkurs kan drabbas av näringsförbud följer redan av&lt;br&gt;den nuvarande regeln. Dessa personer kan däremot inte drabbas av något&lt;br&gt;näringsförbud enbart i anledning av konkurs. Genom det föreslagna&lt;br&gt;tredje stycket kan även näringsförbud meddelas företrädare för juridiska&lt;br&gt;personer som lämnat sina poster strax före ett konkursutbrott. I&lt;br&gt;paragrafen utvidgas således den personkrets som får meddelas närings-&lt;br&gt;förbud till att omfatta även den som innehade en sådan ställning senare&lt;br&gt;än ett år innan konkursansökan kom in till tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om rättegången i mål om näringsförbud och&lt;br&gt;motsvarar i huvudsak den nuvarande regeln med den skillnaden att det&lt;br&gt;skall vara fråga om näringsförbud i samband med brott. Endast i dessa&lt;br&gt;fall tillämpas således brottmålsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagaren har enligt nuvarande ordning en exklusiv talerätt. Enligt den&lt;br&gt;föreslagna paragrafens första stycke ges emellertid kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten rätt att ansöka om näringsförbud i fall som avses i 1 a och&lt;br&gt;2 §§, dvs. vid betalningsunderlåtelse och konkurs under förutsättning att&lt;br&gt;åklagaren förklarat sig avstå från att ansöka om näringsförbud. I dessa&lt;br&gt;fall skall handläggningen ske enligt lagen (1996:242) om domstols-&lt;br&gt;ärenden, om inte annat föreskrivs i lagen om näringsförbud. Om&lt;br&gt;åklagaren utnyttjar sin rätt att ansöka om näringsförbud i anledning av&lt;br&gt;betalningsunderlåtelse eller konkurs gäller inte reglerna för brottmål utan&lt;br&gt;i stället samma regler som i det fall kronofogdemyndigheten ansöker om&lt;br&gt;näringsförbud, dvs. lagen om domstolsärenden och de särskilda reglerna i&lt;br&gt;lagen om näringsförbud. Lagrådet har påpekat att det kan förekomma fall&lt;br&gt;när åklagaren till stöd för ett yrkande om näringsförbud vill åberopa inte&lt;br&gt;bara brott utan därutöver också omständigheter som avses i 1 a och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då detta bör ske i ett och samma förfarande dvs. i brottmålet har, som&lt;br&gt;Lagrådet föreslagit, ett förtydligande gjorts i 8 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens andra stycke är det Riksskatteverket som företräder&lt;br&gt;staten i överrätt när kronofogdemyndigheten ansökt om näringsförbud i&lt;br&gt;tingsrätt. Efter förslag av Lagrådet har ordet ”överrätt” bytts ut mot&lt;br&gt;”högre domstol”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller en regel om att ett ärende om&lt;br&gt;näringsförbud skall tas upp av tingsrätten i den ort där näringsidkaren har&lt;br&gt;sitt hemvist. Om näringsidkaren inte har hemvist i Sverige, tas ärendet&lt;br&gt;upp av Stockholms tingsrätt. När det gäller näringsförbud i anledning av&lt;br&gt;konkurs får ärendet enligt paragrafens andra stycke tas upp av den&lt;br&gt;tingsrätt som handlägger eller har handlagt konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om förfarandet vid prövningen av&lt;br&gt;ansökningar om näringsförbud. Enligt 8 a § skall lagen om&lt;br&gt;domstolsärenden gälla om inte annat föreskrivs i lagen om&lt;br&gt;näringsförbud. Huvudregeln enligt lagen om domstolsärenden är att&lt;br&gt;förfarandet hos domstolen är skriftligt. Det är endast om en enskild part&lt;br&gt;begär det som domstolen skall hålla sammanträde. I ärenden om närings-&lt;br&gt;förbud är det som förut nämnts av vikt att den mot vilken förbudet riktas&lt;br&gt;kan höras personligen vid ett sammanträde inför domstolen. I para-&lt;br&gt;grafens första stycke har det därför intagits en regel om att tingsrätten&lt;br&gt;skall hålla ett sammanträde innan ett ärende avgörs i sak. Sammanträde&lt;br&gt;behöver dock inte hållas om det är uppenbart obehövligt. Sistnämnda&lt;br&gt;regel om att underlåta sammanträde är avsedd att tillämpas endast i&lt;br&gt;undantagsfall och avser främst situationer när en ansökan om närings-&lt;br&gt;förbud skall avvisas eller skrivas av efter återkallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i lagen om domstolsärenden har frångåtts även i fråga om&lt;br&gt;domförhet. Enligt paragrafens andra stycke skall tingsrätten, om sam-&lt;br&gt;manträde hålls, bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Enligt&lt;br&gt;27 § första stycket lagen om domstolsärenden skall domstolens beslut&lt;br&gt;grundas på det som handlingarna innehåller och det som i övrigt&lt;br&gt;förekommit i ärendet. Ett ärende om näringsförbud kan alltså som Lag-&lt;br&gt;rådet anfört avgöras av en ensamdomare efter det att sammanträde&lt;br&gt;hållits. Lagrådet har framhållit att det emellertid här är fråga om ett brott-&lt;br&gt;målsliknande förfarande och att det i denna situation skulle svara illa mot&lt;br&gt;grunderna för artikel 6 i Europakonventionen, om näringsidkaren visser-&lt;br&gt;ligen tillåts försvara sig vid ett sammanträde men ärendet sedan av-&lt;br&gt;gjordes i en helt annan sammansättning. På förslag av Lagrådet har det&lt;br&gt;därför i bestämmelsen intagits en erinran om att ärendet skall avgöras av&lt;br&gt;samma domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens tredje stycke skall reglerna i 29 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken gälla vid omröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens fjärde stycke har det intagits en regel om hämtning om&lt;br&gt;den mot vilken förbudet riktas inte inställer sig till ett sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller en regel om att rätten far förordna&lt;br&gt;offentlig försvarare för den mot vilken förbudet avses gälla, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl. Vid denna bedömning skall hänsyn tas till partens behov&lt;br&gt;av offentlig försvarare och ärendets svårighetsgrad måste ställas i relation&lt;br&gt;till partens förmåga att själv bevaka sina intressen i ärendet. Avsikten är&lt;br&gt;dock inte att begreppet särskilda skäl skall medföra en alltför restriktiv&lt;br&gt;bedömning av behovet av offentlig försvarare. I bestämmelsen erinras&lt;br&gt;om att reglerna i rättegångsbalken gäller i fråga om offentlig försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket görs en hänvisning till 31 kap. rättegångsbalken vad&lt;br&gt;avser rättegångskostnader. Om en offentlig försvarare har förordnats och&lt;br&gt;parten förlorar ärendet genom att näringsförbud meddelas inträder&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet för försvararkostnadema i den utsträckning som&lt;br&gt;partens ekonomiska förhållanden medger detta. På motsvarande sätt har&lt;br&gt;parten rätt till ersättning av allmänna medel för sina kostnader för t.ex.&lt;br&gt;bevisning eller privat ombud om näringsförbud inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70£&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna ändringen i andra stycket har även&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten fått en möjlighet att ansöka om tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud vid betalningsunderlåtelse och konkurs förutsatt att&lt;br&gt;åklagaren avstått från att yrka förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har det intagits en regel om att frågor om tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud utan samband med brott handläggs enligt 8 a-d §§ och att i&lt;br&gt;övriga fall brottmålsreglema blir tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 och 15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa paragrafer har endast ändringar gjorts som föranleds av att även&lt;br&gt;ansökningar om näringsförbud kan förekomma och att kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten får en möjlighet att ansöka om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17, 18och21§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragraferna framgår att förfarandereglema ändrats både vid&lt;br&gt;upphävande av näringsförbud, förlängning av tiden för avveckling av&lt;br&gt;förbjuden näringsverksamhet m.m. samt när frågor om dispens prövas&lt;br&gt;särskilt. Vid prövning av dessa frågor skall i tillämpliga delar gälla vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 8 a § samt 8 c § andra och tredje styckena. Syftet med&lt;br&gt;dessa ändringar är att få ett mer enhetligt system för handläggningen.&lt;br&gt;Med hänsyn till att ansökningar om näringsförbud enligt förslaget&lt;br&gt;kommer att handläggas enligt de särskilda förfarandereglema i 8 a-d §§&lt;br&gt;är det lämpligt att också dessa frågor handläggs på liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tydlighets skull har det i 17 § andra stycket intagits en erinran om&lt;br&gt;att sökandens motpart är den som yrkat näringsförbud. Lagrådet har&lt;br&gt;påpekat att detta kan leda till att kostnader uppkommer i de fall sökanden&lt;br&gt;har flyttat och fråga uppkommer om handläggning och sammanträde på&lt;br&gt;annan ort. Till detta kommer att det är kronofogdemyndigheten i den ort&lt;br&gt;där den som meddelats näringsförbud är bosatt som har tillsynen över att&lt;br&gt;förbudet efterlevs. Enligt Lagrådet bör den föreslagna bestämmelsen&lt;br&gt;kompletteras så att det också blir möjligt att låta åklagare eller&lt;br&gt;kronofogdemyndighet på den ort där sökanden har sitt hemvist fa upp-&lt;br&gt;träda som motpart. I bestämmelsen har det därför gjorts ett tillägg om att&lt;br&gt;respektive myndighet på sökandens hemvistort kan vara motpart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende av nu nämnt slag får avgöras utan sammanträde om saken&lt;br&gt;ändå kan utredas tillfredsställande. Det förutsätts att parterna i sådant fall&lt;br&gt;ges tillfälle att yttra sig slutligt. Någon särskild regel om detta är dock&lt;br&gt;inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf kan ansökan om återkallelse av dispens göras även&lt;br&gt;av kronofogdemyndigheten i fall som avses i 1 a och 2 §§ dvs. vid&lt;br&gt;betalningsunderlåtelse och konkurs under forutsättning att åklagaren&lt;br&gt;förklarat sig avstå från att ansöka om återkallelse. När frågan prövas i ett&lt;br&gt;särskilt ärende gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 17 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena. Enligt huvudregeln i 17 § andra stycket skall ett sådant&lt;br&gt;ärende tas upp av den tingsrätt som tidigare handlagt målet eller ärendet&lt;br&gt;om näringsförbud. Ärendet får även tas upp av rätten i den ort där&lt;br&gt;sökanden har sitt hemvist om rätten med hänsyn till utredningen samt&lt;br&gt;kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt. Enligt före-&lt;br&gt;varande paragraf kan dock ett sådant ärende även tas upp av den tingsrätt&lt;br&gt;som tidigare prövat frågan om dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande regeln är det de kronofogdemyndigheter som är&lt;br&gt;tillsynsmyndigheter i konkurs som skall utöva tillsyn över att närings-&lt;br&gt;förbud och tillfälliga näringsförbud efterlevs, dvs. tillsynen utövas av&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten i dess egenskap av tillsynsmyndighet i konkurs.&lt;br&gt;I den föreslagna lydelsen är det i stället kronofogdemyndigheten, i den&lt;br&gt;ort där den som har meddelats förbudet är bosatt, som skall utöva denna&lt;br&gt;tillsyn. Lagrådet har framhållit att det inte finns någon myndighet som&lt;br&gt;utövar tillsyn över ett meddelat näringsförbud om näringsidkaren inte är&lt;br&gt;bosatt i Sverige. Enligt Lagrådets mening blir ett näringsförbud ett slag i&lt;br&gt;luften om det inte finns någon myndighet som ser till att det efterlevs.&lt;br&gt;Lagrådet har därför föreslagit att kronofogdemyndigheten i Stockholm&lt;br&gt;utövar tillsyn om näringsidkaren inte är bosatt i Sverige. Bestämmelsen&lt;br&gt;har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Det är också&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten som enligt paragrafen har att anmäla vissa&lt;br&gt;förhållanden till åklagarmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om förlängning av forbudstiden vid&lt;br&gt;överträdelse av ett meddelat förbud. Enligt första stycket kan en ansökan&lt;br&gt;om förlängning av tiden i stället göras av kronofogdemyndigheten i de&lt;br&gt;fall som avses i 1 a och 2 §§, dvs. vid betalningsunderlåtelse och konkurs&lt;br&gt;under förutsättning att åklagaren förklarat sig avstå från att yrka&lt;br&gt;förlängning. Lagrådet har föreslagit ett förtydligande så att det klart&lt;br&gt;framgår att en fråga om förlängning också kan prövas i ett brottmål,&lt;br&gt;antingen om överträdelse av näringsförbud eller om andra brott.&lt;br&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När frågan prövas i ett särskilt ärende gäller enligt andra stycket i&lt;br&gt;tillämpliga delar vad som sägs i 8 a-d §§ och 17 § andra stycket. Genom&lt;br&gt;att hänvisning inte görs till 17 § tredje stycket far frågan om förlängning&lt;br&gt;av forbudstiden inte avgöras utan sammanträde. Sammanträde kan i detta&lt;br&gt;fall bara underlåtas om det är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna avses träda i kraft den 1 juli 1999. En övergångs-&lt;br&gt;bestämmelse är nödvändig för de fall som avses i den nya lydelsen av&lt;br&gt;4 §. Enligt denna regel kan näringsförbud även drabba den som var ställ-&lt;br&gt;företrädare for den juridiska personen senare än ett år innan konkurs-&lt;br&gt;ansökan kom in till tingsrätten. Det är därför nödvändigt med en&lt;br&gt;övergångsbestämmelse som innebär att regeln endast gäller i de fall&lt;br&gt;konkursansökan kommit in till tingsrätten senare än ett år efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet. Eftersom förfarandereglema ändrats både när det gäller hand-&lt;br&gt;läggningen av näringsförbud och vissa frågor i anledning av närings-&lt;br&gt;förbud bör äldre bestämmelser gälla när talan väckts före lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Näringsförbudslagsutredningens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Genom ett beslut om näringsförbud åläggs en näringsidkare under&lt;br&gt;viss tid omfattande inskränkningar i sin rätt att driva näring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för ett beslut om näringsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Näringsförbud skall, om inte särskilda skäl talar mot det, meddelas&lt;br&gt;den som i egenskap av näringsidkare i eller i samband med närings-&lt;br&gt;verksamhet gjort sig skyldig till brott för vilket det lägsta föreskrivna&lt;br&gt;straffet är fängelse i sex månader eller gjort sig skyldig till upprepad&lt;br&gt;brottslighet som inte är ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Näringsförbud skall, om inte särskilda skäl talar mot det, meddelas&lt;br&gt;den som i egenskap av näringsidkare underlåtit att betala sådan skatt, tull&lt;br&gt;eller avgift som omfattas av lagen (1978:880) om betalningssäkring för&lt;br&gt;skatter, tullar och avgifter till ett sammanlagt belopp som svarar mot&lt;br&gt;minst sex gånger det i lagen (1962:381) om allmän försäkring angivna&lt;br&gt;basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Näringsförbud skall, om inte särskilda skäl talar mot det, meddelas&lt;br&gt;den som i egenskap av näringsidkare försatts i konkurs och två eller flera&lt;br&gt;gånger tidigare under de senaste tio åren i den egenskapen varit&lt;br&gt;inblandad i konkurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Näringsförbud skall meddelas den som i andra fall än de som anges i&lt;br&gt;2-4 §§ grovt åsidosatt sina skyldigheter i egenskap av näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Näringsförbud skall meddelas för en viss tid, lägst tre och högst tio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem kan meddelas näringsförbud?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;§ Näringsförbud får meddelas en enskild näringsidkare. Om&lt;br&gt;näringsverksamheten har bedrivits av en juridisk person far&lt;br&gt;näringsförbud meddelas, i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommanditbolag: komplementär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat handelsbolag: bolagsman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag eller försäkringsbolag: ledamot och suppleant i styrelsen&lt;br&gt;samt verkställande direktör och vice verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankaktiebolag, sparbank eller ekonomisk förening samt ideell&lt;br&gt;förening eller stiftelse som driver näringsverksamhet: ledamot och&lt;br&gt;suppleant i styrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige: Prop. 1998/99:44&lt;br&gt;företagsledare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också den som i annan egenskap än där sägs&lt;br&gt;faktiskt har utövat ledningen av en näringsverksamhet eller utåt har&lt;br&gt;framträtt som ansvarig för en enskild näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Utöver den som avses i 7 § får vad som sägs i 4 § tillämpas även&lt;br&gt;beträffande den som innehade sin ställning senare än ett år innan&lt;br&gt;konkursansökningen kom in till tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbudets innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som har meddelats näringsförbud får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. driva näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än kommanditbolag eller&lt;br&gt;komplementär i ett kommanditbolag eller medlem i en europeisk&lt;br&gt;ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vara stiftare av ett aktiebolag, ett bankaktiebolag, en sparbank eller&lt;br&gt;ett försäkringsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett aktiebolag, ett&lt;br&gt;bankaktiebolag, en sparbank, ett försäkringsbolag, ett handelsbolag, en&lt;br&gt;europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige eller en&lt;br&gt;ekonomisk förening eller en sådan ideell förening eller stiftelse som&lt;br&gt;driver näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett&lt;br&gt;aktiebolag eller ett försäkringsbolag eller företagsledare i en europeisk&lt;br&gt;ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vara firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en&lt;br&gt;sådan juridisk person som anges vid 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan&lt;br&gt;juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. äga så många aktier i ett aktiebolag, ett bankaktiebolag eller ett&lt;br&gt;försäkringsbolag att hans eller hennes andel av röstetalet för samtliga&lt;br&gt;aktier i bolaget överstiger femtio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande verkställande direktör och vice verkställande direktör för&lt;br&gt;en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. och&lt;br&gt;föreståndare för en verksamhet enligt samma lag finns bestämmelser om&lt;br&gt;näringsförbud i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Näringsförbudet utgör inget hinder mot att sådan verksamhet&lt;br&gt;bedrivs som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;regeringsformen eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap.&lt;br&gt;1 § yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som har meddelats näringsförbud far inte vara anställd eller ta&lt;br&gt;emot återkommande uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en&lt;br&gt;närstående eller där en närstående har en sådan ställning som anges i 7 §.&lt;br&gt;Som närstående anses make, sambo, förälder, barn och syskon samt den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som genom äktenskap är besläktad med den som har meddelats&lt;br&gt;näringsförbud i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift&lt;br&gt;med den andres syskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller får den som har meddelats näringsförbud vara anställd eller&lt;br&gt;ta emot återkommande uppdrag i den näringsverksamhet där han eller&lt;br&gt;hon åsidosatt sina skyldigheter i egenskap av näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid prövningen av frågor om näringsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Talan om näringsförbud förs i tingsrätt av allmän åklagare.&lt;br&gt;Angående utredningen och förfarandet i mål om näringsförbud skall, om&lt;br&gt;inte annat föreskrivs i denna lag, i tillämpliga delar gälla vad som i&lt;br&gt;allmänhet är föreskrivet om mål som rör allmänt åtal för brott där straffet&lt;br&gt;är fängelse i högst ett år. Tvångsmedel enligt 24 och 25 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken far dock inte tillgripas i fråga om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ansökan om näringsförbud far i fall som avses i 3-5 §§ föras även&lt;br&gt;av kronofogdemyndigheten samt i fall som avses i 5 § av Konsument-&lt;br&gt;verket, Konkurrensverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Naturvårdsverket,&lt;br&gt;Länsstyrelsen eller de ytterligare myndigheter som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. I dessa fall handläggs ärendet, om inte annat föreskrivs i&lt;br&gt;denna lag, i tingsrätten enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I ärenden angående näringsförbud skall tingsrätten alltid hålla ett&lt;br&gt;sammanträde. Sammanträde behöver dock inte hållas, om det är&lt;br&gt;obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgörandet sker vid ett sammanträde, skall tingsrätten bestå av en&lt;br&gt;juristdomare och tre nämndemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omröstning gäller reglerna i 29 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Underlåter den mot vilken ansökan riktas att inställa sig till&lt;br&gt;sammanträdet eller inställer han eller hon sig genom ombud trots&lt;br&gt;föreläggande om personlig inställelse, skall rätten förelägga nytt vite eller&lt;br&gt;förordna att han eller hon skall hämtas till rätten antingen omedelbart&lt;br&gt;eller senare dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Rätten får i ärenden om näringsförbud förordna offentlig försvarare&lt;br&gt;för den som avses med förbudsyrkandet endast om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättegångskostnader tillämpas i ärenden om näringsförbud&lt;br&gt;31 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om konkursförvaltarens skyldighet att underrätta åklagaren eller&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten om omständigheter som kan medföra&lt;br&gt;näringsförbud finns det bestämmelser i 7 kap. 16 § konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfälligt näringsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Är det uppenbart att det finns grund för ett näringsförbud, får rätten&lt;br&gt;meddela tillfälligt näringsförbud för tiden till dess att frågan om&lt;br&gt;näringsförbud slutligt har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § En fråga om tillfälligt näringsförbud tas upp på yrkande av&lt;br&gt;åklagaren eller kronofogdemyndigheten. Innan ett förbud meddelas skall&lt;br&gt;den som yrkandet avser få tillfälle att yttra sig, om det inte finns&lt;br&gt;anledning att anta att han eller hon har avvikit eller på annat sätt håller&lt;br&gt;sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillfälligt näringsförbud som prövas utan samband med brott&lt;br&gt;handläggs enligt 13-16 §§. I övriga fall tillämpas vad som sägs i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Bifalls en talan eller ansökan om näringsförbud, får rätten i domen&lt;br&gt;eller beslutet självmant förordna om tillfälligt förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Ett beslut om tillfälligt näringsförbud gäller omedelbart, om inte&lt;br&gt;annat förordnas. Beslutet skall delges den som avses med förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Har ett tillfälligt näringsförbud meddelats, skall detta beaktas vid&lt;br&gt;tillämpningen av 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Ett beslut om tillfälligt näringsförbud som har meddelats under&lt;br&gt;rättegången får överklagas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagas ett beslut om tillfälligt förbud, får högre rätt omedelbart&lt;br&gt;förordna att förbudet tills vidare inte skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om rätten meddelar ett tillfälligt näringsförbud innan talan om&lt;br&gt;näringsförbud har väckts eller ansökan inkommit till rätten, skall den&lt;br&gt;utsätta en tid inom vilken sådan talan skall väckas eller ansökan lämnas&lt;br&gt;in till rätten. Tiden får inte bestämmas längre än vad som bedöms&lt;br&gt;nödvändigt. Är den utsatta tiden inte tillräcklig och begär åklagaren eller&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten före tidens utgång förlängning av tiden, får&lt;br&gt;rätten medge sådan förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § När näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud meddelas, skall&lt;br&gt;rätten till domen eller beslutet foga en särskild underrättelse, där&lt;br&gt;innebörden av förbudet beskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphävande av ett näringsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Har talan om näringsförbud inte väckts eller ansökan inte inkommit&lt;br&gt;till rätten inom utsatt tid och har en framställning om förlängning av&lt;br&gt;tiden inte heller inkommit, skall ett beslut om tillfälligt näringsförbud&lt;br&gt;omedelbart upphävas. Detsamma gäller om talan eller ansökan återkallas&lt;br&gt;eller lämnas utan bifall eller om det inte längre finns skäl för det&lt;br&gt;tillfälliga näringsförbudet. Om talan eller ansökan bifalls, skall rätten&lt;br&gt;pröva om det tillfälliga näringsförbudet fortfarande skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om den som genom lagakraftvunnen dom fått näringsförbud Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundat på 2 &amp;nbsp;§ frikänns från ansvar för brottsligheten, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsförbudet samtidigt upphävas. Avser frikännandet endast en viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del av brottsligheten eller hänförs denna under mildare straff-&lt;br&gt;bestämmelser, skall rätten pröva om och under vilken tid förbudet fort-&lt;br&gt;farande skall gälla. I fall som avses nu far rätten också upphäva eller&lt;br&gt;ändra ett beslut om skyldighet att svara för rättegångskostnader, om ett&lt;br&gt;sådant har meddelats i samband med domen om förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Upphäver rätten det konkursbeslut som utgjort förutsättning för ett&lt;br&gt;näringsförbud enligt 4 eller 5 §, skall näringsförbudet samtidigt&lt;br&gt;upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Rättens beslut om att upphäva eller ändra ett näringsförbud skall&lt;br&gt;gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Ett lagakraflvunnet beslut om näringsförbud far upphävas på&lt;br&gt;ansökan av den som förbudet avser, om det senare kommer fram att han&lt;br&gt;eller hon inte hade grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § För ärenden om upphävande av förbud gäller i tillämpliga delar vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 13-16 §§ om ansökan om förbud. Ett sådant ärende tas&lt;br&gt;upp av den tingsrätt som tidigare handlagt målet eller ärendet om&lt;br&gt;näringsförbud. Ärendet får även tas upp av rätten i den ort där sökanden&lt;br&gt;är bosatt, om rätten med hänsyn till utredningen samt kostnader och&lt;br&gt;andra omständigheter finner det lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende om upphävande av förbud far avgöras utan sammanträde,&lt;br&gt;om saken ändå kan utredas tillfredsställande. Har rätten beslutat att&lt;br&gt;sammanträde inte skall hållas, skall parterna ges tillfälle att slutföra sin&lt;br&gt;sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Rättens beslut om att upphäva ett näringsförbud skall gälla&lt;br&gt;omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid för avveckling av förbjuden näringsverksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § En domstol som meddelar beslut om näringsförbud eller om&lt;br&gt;tillfälligt näringsförbud far fastställa en begränsad tid efter vilken&lt;br&gt;förbudet skall gälla, om tiden behövs för avvecklingen av närings-&lt;br&gt;verksamhet, anställning, uppdrag, delägarskap i handelsbolag eller aktie-&lt;br&gt;innehav som anges i 9 §. Rätten får föreskriva vilka åtgärder som får&lt;br&gt;vidtas eller som skall vara förbjudna under denna tid och vad den som&lt;br&gt;fatt näringsförbud i övrigt då har att iaktta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl för det, far tiden för avveckling förlängas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på ansökan av den som fatt förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § För ärenden om förlängning av tiden för avveckling gäller vad som&lt;br&gt;sägs i 13-16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispens från förbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Den som har meddelats näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud&lt;br&gt;får medges dispens för att driva en näringsverksamhet, inneha anställning&lt;br&gt;eller uppdrag, vara delägare i ett handelsbolag eller medlem i en&lt;br&gt;europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige eller äga&lt;br&gt;vissa aktier. Rätten får föreskriva vad den som medges dispens har att&lt;br&gt;iaktta då dispensen utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § En dispens får återkallas, om den som medgetts denna överträder&lt;br&gt;näringsförbudet eller det tillfälliga näringsförbudet eller bryter mot en&lt;br&gt;föreskrift som är knuten till dispensen. Detsamma gäller om den som&lt;br&gt;medgetts dispens från ett förbud i 7 § i annat hänseende åsidosätter vad&lt;br&gt;som åligger honom eller henne i den verksamhet som avses med&lt;br&gt;dispensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § En fråga om dispens får prövas i samband med dom eller beslut om&lt;br&gt;näringsförbud eller beslut om tillfälligt näringsförbud eller efter en&lt;br&gt;senare gjord ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fråga om dispens prövas särskilt, gäller i tillämpliga delar vad&lt;br&gt;som sägs i 13-16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Ansökan om återkallelse av dispens får göras av allmän åklagare&lt;br&gt;eller kronofogdemyndigheten. När frågan prövas i ett särskilt ärende&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 13-16 §§. Ärendet får tas upp&lt;br&gt;även av den tingsrätt som tidigare prövat frågan om dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen av meddelade förbud m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 &amp;nbsp;§ Patent- och registreringsverket skall föra ett register över&lt;br&gt;näringsförbud och tillfälliga näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Tillsynen över att näringsförbud och tillfälliga näringsförbud&lt;br&gt;efterlevs utövas av kronofogdemyndigheten i den ort där den som har&lt;br&gt;meddelats förbudet är bosatt eller, om han eller hon inte är bosatt i&lt;br&gt;Sverige, där han eller hon senast var bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten har för tillsynen enligt första stycket rätt att&lt;br&gt;få biträde av polismyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Den som har meddelats näringsförbud är skyldig att en gång varje&lt;br&gt;halvår upplysa kronofogdemyndigheten om sina ekonomiska och&lt;br&gt;personliga förhållanden i den utsträckning som myndigheten begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Om det finns anledning att anta att ett förbud överträds eller att den&lt;br&gt;som fått dispens enligt 35 § åsidosätter vad som åligger honom eller&lt;br&gt;henne i den verksamhet som avses med dispensen, eller vad som rätten&lt;br&gt;föreskrivit i samband med att den beviljade dispens, skall kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten göra anmälan om förhållandet till åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Om den som har meddelats näringsförbud inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt 41 §, far kronofogdemyndigheten förlänga förbuds-&lt;br&gt;tiden med sex månader. Innan ett sådant beslut meddelas, skall den som&lt;br&gt;har meddelats näringsförbud erinras om sina skyldigheter och om att&lt;br&gt;forbudstiden kan komma att förlängas om han eller hon inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter. En sådan erinran skall delges den som avses med förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndighetens beslut far överklagas enligt reglerna i 18&lt;br&gt;kap. utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträdelse av förbud m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 &amp;nbsp;§ Den som överträder ett näringsförbud eller ett tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud eller bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av&lt;br&gt;33 eller 35 § skall dömas till fängelse i högst två år eller, om brottet är&lt;br&gt;ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Ett näringsförbud som överträds skall på ansökan av åklagaren eller&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten förlängas med högst fem år, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl mot det. Sker flera förlängningar, far den sammanlagda&lt;br&gt;tiden för förlängning inte vara mer än fem år. Ansökan om förlängning&lt;br&gt;skall göras innan forbudstiden har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fråga om förlängning prövas särskilt, gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;vad som sägs i 13-16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § I 36 § finns det bestämmelser om återkallelse av dispens när ett&lt;br&gt;förbud överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § Om den som har meddelats ett näringsförbud får ett nytt förbud,&lt;br&gt;skall rätten upphäva det tidigare meddelade förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998, då lagen (1986:436) om&lt;br&gt;näringsförbud skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid prövningen enligt 2 § av om en näringsidkare har gjort sig&lt;br&gt;skyldig till upprepad brottslighet som inte är ringa far hänsyn tas till&lt;br&gt;brottslighet som är begången före ikraftträdandet, om något av de brott&lt;br&gt;som åberopas till stöd för ett sådant näringsförbud är begånget efter det&lt;br&gt;att denna lag trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre regler tillämpas alltjämt när de omständigheter som åberopas till&lt;br&gt;stöd för talan om näringsförbud inträffat före ikraftträdandet av den nya&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;Näringsförbudslagsutredningens betänkande Ett&lt;br&gt;effektivare näringsförbud (SOU 1997:123)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden inkommit från Svea hovrätt, Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg, Justitiekanslem, Domstolsverket,&lt;br&gt;Riksåklagaren, Statsåklagarmyndigheten för speciella mål, Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen, Brottsförebyggande rådet, Finansinspektionen, Riksskatte-&lt;br&gt;verket, Kronofogdemyndigheten i Stockholms län, Kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten i Malmöhus län, Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län, Kronofogdemyndigheten i Jämtlands län, Uppsala universitet,&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket, Småföretagsdelegationen, Marknads-&lt;br&gt;domstolen, Konsumentverket, Sveriges Advokatsamfund, Svensk&lt;br&gt;Handel, Sveriges Industriförbund, Svenska Handelskammarförbundet,&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation, Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;TCO, Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO, Landsorganisa-&lt;br&gt;tionen i Sverige LO, Svenska Arbetsgivareföreningen SAF, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Sveriges Ackordscentral, Sveriges Domarförbund,&lt;br&gt;Hotell- och Restauranganställdas Förbund samt Kreditmannaföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har överlämnat yttranden av Åklagarmyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholm och Linköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om&lt;br&gt;näringsförbud&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:436) om näringsförbud&lt;br&gt;dels att 4, 8, 10, 13, 15, 17, 18, 21, 22, 24 och 26 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 8 a-d §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har näringsverksamhet bedrivits av en juridisk person far, under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 1-3 §§, näringsförbud meddelas, ifråga om&lt;br&gt;kommanditbolag: komplementär,&lt;br&gt;annat handelsbolag: bolagsman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag och försäkringsbolag: ledamot och suppleant i styrelsen&lt;br&gt;samt verkställande direktör och vice verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankaktiebolag, sparbank och ekonomisk förening: ledamot och&lt;br&gt;suppleant i styrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige:&lt;br&gt;företagsledare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om denne begått brottet i näringsverksamheten eller innehade sin&lt;br&gt;ställning när betalningen av skatt, tull eller avgift underläts eller den&lt;br&gt;juridiska personen försattes i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också den som i annan egenskap än där sägs&lt;br&gt;faktiskt har utövat ledningen av en näringsverksamhet eller utåt har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framträtt som ansvarig för en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om näringsförbud förs i&lt;br&gt;tingsrätt av allmän åklagare.&lt;br&gt;Angående utredningen och för-&lt;br&gt;farandet i mål om näringsförbud&lt;br&gt;skall, om inte annat föreskrivs i&lt;br&gt;denna lag, i tillämpliga delar gälla&lt;br&gt;vad som i allmänhet är föreskrivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i 2 § far näringsförbud även&lt;br&gt;meddelas den som innehade sin&lt;br&gt;ställning enligt första stycket&lt;br&gt;senare än ett år innan&lt;br&gt;konkursansökan kom in till&lt;br&gt;tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om näringsförbud z&lt;br&gt;samband med brott förs i tingsrätt&lt;br&gt;av allmän åklagare. Angående&lt;br&gt;utredningen och förfarandet i mål&lt;br&gt;om näringsförbud skall, om inte&lt;br&gt;annat föreskrivs i denna lag, i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla vad som i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:314.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om mål som rör allmänt åtal för&lt;br&gt;brott där straffet är fängelse i högst&lt;br&gt;ett år. Tvångsmedel enligt 24 och&lt;br&gt;25 kap. rättegångsbalken far dock&lt;br&gt;inte tillgripas i fråga om&lt;br&gt;näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om näringsförbud&lt;br&gt;grundat på 2 § får tas upp av&lt;br&gt;samma tingsrätt som handlägger&lt;br&gt;eller har handlagt konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänhet är föreskrivet om mål Prop. 1998/99:44&lt;br&gt;som rör allmänt åtal för brott där Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffet är fängelse i högst ett år.&lt;br&gt;Tvångsmedel enligt 24 och 25 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken far dock inte&lt;br&gt;tillgripas i fråga om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän åklagare får ansöka om&lt;br&gt;näringsförbud även i de fall som&lt;br&gt;avses i 1 a och 2 §§. Om&lt;br&gt;åklagaren förklarat sig avstå från&lt;br&gt;att ansöka om näringsförbud, får i&lt;br&gt;fall som avses ila och 2 §§ i&lt;br&gt;stället kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;ansöka. Om inte annat föreskrivs i&lt;br&gt;denna lag, handläggs ett ärende&lt;br&gt;om näringsförbud enligt 1 a och 2&lt;br&gt;§§ enligt lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;ansökt om näringsförbud i&lt;br&gt;tingsrätten företräder Riksskatte-&lt;br&gt;verket staten i överrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende om näringsförbud tas&lt;br&gt;upp av tingsrätten i den ort där&lt;br&gt;näringsidkaren har sitt hemvist.&lt;br&gt;Om näringsidkaren inte har&lt;br&gt;hemvist i Sverige, tas ärendet upp&lt;br&gt;av Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i 2 § får&lt;br&gt;ärendet tas upp av den tingsrätt&lt;br&gt;som handlägger eller har handlagt&lt;br&gt;konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden som gäller&lt;br&gt;näringsförbud skall tingsrätten&lt;br&gt;hålla ett sammanträde, om detta&lt;br&gt;inte är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammanträde hålls skall&lt;br&gt;tingsrätten bestå av en lagfaren&lt;br&gt;domare och tre nämndemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omröstning gäller reglerna i&lt;br&gt;29 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av lagen&lt;br&gt;(1996:242) om domstolsärenden&lt;br&gt;får rätten förelägga nytt vite eller&lt;br&gt;förordna om hämtning till rätten&lt;br&gt;antingen omedelbart eller till en&lt;br&gt;senare dag, om den som ansökan&lt;br&gt;riktas mot trots föreläggande om&lt;br&gt;personlig inställelse inte inställer&lt;br&gt;sig till sammanträdet eller&lt;br&gt;inställer sig genom ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten får i ärenden om&lt;br&gt;näringsförbud förordna en&lt;br&gt;offentlig försvarare for den som&lt;br&gt;avses med förbudsyrkandet om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl. I fråga om&lt;br&gt;offentlig försvarare gäller&lt;br&gt;bestämmelserna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättegångskostnader&lt;br&gt;tillämpas i ärenden om&lt;br&gt;näringsförbud 31 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det uppenbart att grund för näringsförbud föreligger, far rätten&lt;br&gt;meddela förbud för tiden till dess frågan om näringsförbud slutligt har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgjorts (tillfälligt näringsförbud).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud tas upp på yrkande&lt;br&gt;av åklagaren. Innan ett förbud&lt;br&gt;meddelas skall den som yrkandet&lt;br&gt;avser fa tillfälle att yttra sig, om&lt;br&gt;det inte finns anledning att anta att&lt;br&gt;han har avvikit eller på annat sätt&lt;br&gt;håller sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten får hålla förhandling for&lt;br&gt;frågans prövning. Till&lt;br&gt;förhandlingen skall den som avses&lt;br&gt;med yrkandet kallas personligen. I&lt;br&gt;kallelsen skall han upplysas om att&lt;br&gt;frågan kan avgöras även om han&lt;br&gt;inte inställer sig. Om&lt;br&gt;förhandlingen gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar föreskrifterna i 24 kap. 14 §&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud tas upp på yrkande&lt;br&gt;av åklagaren. Om åklagaren i de&lt;br&gt;fall som avses ila och 2 §§&lt;br&gt;förklarat sig avstå från att yrka&lt;br&gt;förbud, får yrkande om tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud i stället framställas&lt;br&gt;av kronofogdemyndigheten. Innan&lt;br&gt;ett förbud meddelas skall den som&lt;br&gt;yrkandet avser fa tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig, om det inte finns anledning att&lt;br&gt;anta att han har avvikit eller på&lt;br&gt;annat sätt håller sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillfälligt närings-&lt;br&gt;förbud som prövas utan samband&lt;br&gt;med brott handläggs enligt 8 a-d&lt;br&gt;§§. I övriga fall tillämpas vad som&lt;br&gt;sägs i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bifalls en talan om närings-&lt;br&gt;förbud, får rätten i domen själv-&lt;br&gt;mant förordna om tillfälligt&lt;br&gt;förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten meddelar ett tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud innan talan om&lt;br&gt;näringsförbud har väckts, skall den&lt;br&gt;utsätta en tid inom vilken sådan&lt;br&gt;talan skall väckas. Tiden får inte&lt;br&gt;bestämmas längre än vad som&lt;br&gt;bedöms nödvändigt. Är den utsatta&lt;br&gt;tiden inte tillräcklig, får rätten&lt;br&gt;medge förlängning, om åklagaren&lt;br&gt;före tidens utgång gjort fram-&lt;br&gt;ställning om sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har talan om näringsförbud inte&lt;br&gt;väckts inom utsatt tid, och har en&lt;br&gt;framställning om förlängning av&lt;br&gt;tiden inte heller inkommit, skall ett&lt;br&gt;beslut om tillfälligt näringsförbud&lt;br&gt;omedelbart upphävas. Detsamma&lt;br&gt;gäller om talan återkallas eller&lt;br&gt;lämnas utan bifall eller om det inte&lt;br&gt;längre finns skäl för det tillfälliga&lt;br&gt;näringsförbudet. Om talan bifalls,&lt;br&gt;skall rätten pröva om det tillfälliga&lt;br&gt;näringsförbudet fortfarande skall&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bifalls ett yrkande om&lt;br&gt;näringsförbud, far rätten i domen&lt;br&gt;eller beslutet självmant förordna&lt;br&gt;om tillfälligt förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten meddelar ett tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud innan talan om&lt;br&gt;näringsförbud har väckts eller&lt;br&gt;ansökan kommit in till rätten, skall&lt;br&gt;den utsätta en tid inom vilken&lt;br&gt;sådan talan skall väckas eller&lt;br&gt;ansökan lämnas in. Tiden får inte&lt;br&gt;bestämmas längre än vad som&lt;br&gt;bedöms nödvändigt. Om den&lt;br&gt;utsatta tiden inte är tillräcklig, och&lt;br&gt;om åklagaren eller kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten före tidens utgång&lt;br&gt;begär att tiden skall förlängas, får&lt;br&gt;rätten medge sådan förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har talan om näringsförbud inte&lt;br&gt;väckts eller en ansökan inte&lt;br&gt;kommit in till rätten inom utsatt&lt;br&gt;tid, och har en framställning om&lt;br&gt;förlängning av tiden inte heller&lt;br&gt;kommit in, skall ett beslut om&lt;br&gt;tillfälligt näringsförbud omedel-&lt;br&gt;bart upphävas. Detsamma gäller&lt;br&gt;om talan eller ansökan återkallas&lt;br&gt;eller lämnas utan bifall eller om&lt;br&gt;det inte längre finns skäl för det&lt;br&gt;tillfälliga näringsförbudet. Om&lt;br&gt;talan eller ansökan bifalls, skall&lt;br&gt;rätten pröva om det tillfälliga&lt;br&gt;näringsförbudet fortfarande skall&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lagakraffvunnet beslut om näringsförbud far upphävas på ansökan&lt;br&gt;av den som förbudet avser, om det senare kommer fram att han inte hade&lt;br&gt;grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande mål om upphävande&lt;br&gt;av förbud gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 8 § om talan&lt;br&gt;om förbud. Ett sådant mål tas upp&lt;br&gt;av den tingsrätt som tidigare&lt;br&gt;handlagt målet om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ärenden om upphävande av&lt;br&gt;förbud gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 8 a § samt 8&lt;br&gt;c § andra och tredje styckena. Ett&lt;br&gt;sådant ärende tas upp av den&lt;br&gt;tingsrätt som tidigare handlagt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet får i stället tas upp av rätten&lt;br&gt;i den ort där sökanden har sitt&lt;br&gt;hemvist, om rätten med hänsyn till&lt;br&gt;utredningen samt kostnader och&lt;br&gt;andra omständigheter finner det&lt;br&gt;lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om upphävande av förbud&lt;br&gt;far &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgöras&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudförhandling, om saken ändå&lt;br&gt;kan utredas tillfredsställande. Har&lt;br&gt;rätten beslutat att målet skall&lt;br&gt;avgöras utan huvudförhandling,&lt;br&gt;skall parterna ges tillfälle att&lt;br&gt;slutföra sin talan, om det inte är&lt;br&gt;uppenbart att detta inte behövs.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målet eller ärendet om&lt;br&gt;näringsförbud. Ärendet får även&lt;br&gt;tas upp av rätten i den ort där&lt;br&gt;sökanden har sitt hemvist, om&lt;br&gt;rätten med hänsyn till utredningen&lt;br&gt;samt kostnader och andra&lt;br&gt;omständigheter finner det&lt;br&gt;lämpligt. I ärendet är den som&lt;br&gt;ansökt om näringsförbudet&lt;br&gt;motpart till sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende om upphävande av&lt;br&gt;förbud får avgöras utan&lt;br&gt;sammanträde, om saken ändå kan&lt;br&gt;utredas tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens beslut om att upphäva ett näringsförbud skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En domstol som meddelar beslut om näringsförbud eller om tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud får fastställa en begränsad tid efter vilken förbudet skall&lt;br&gt;gälla, om tiden behövs för avvecklingen av näringsverksamhet,&lt;br&gt;anställning, uppdrag, delägarskap i handelsbolag eller aktieinnehav som&lt;br&gt;anges i 6 och 7 §§. Rätten får föreskriva vilka åtgärder som får vidtas&lt;br&gt;eller som skall vara förbjudna under denna tid och vad den som fått&lt;br&gt;näringsförbud i övrigt då har att iaktta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger synnerliga skäl, får tiden för avveckling förlängas på&lt;br&gt;ansökan av den som fått förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande mål om förlängning&lt;br&gt;av tiden för avveckling gäller vad&lt;br&gt;som sägs om upphävande av&lt;br&gt;förbud i 17 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om dispens får prövas i&lt;br&gt;samband med dom om närings-&lt;br&gt;förbud eller beslut om tillfälligt&lt;br&gt;näringsförbud eller efter en senare&lt;br&gt;gjord ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fråga om dispens prövas sä&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ärenden om förlängning av&lt;br&gt;tiden för avveckling gäller vad&lt;br&gt;som sägs i 17 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om dispens får prövas i&lt;br&gt;samband med dom eller beslut om&lt;br&gt;näringsförbud eller beslut om till-&lt;br&gt;fälligt näringsförbud eller efter en&lt;br&gt;senare gjord ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;;kilt, gäller i tillämpliga delar vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som sägs i 17 § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om återkallelse av dispens&lt;br&gt;förs av allmän åklagare. När&lt;br&gt;frågan prövas i ett särskilt mål,&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återkallelse av&lt;br&gt;dispens får göras av allmän&lt;br&gt;åklagare. Om åklagaren i de fall&lt;br&gt;som avses ila och 2 §§ förklarat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:314.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sägs i 17 § andra stycket. Målet far&lt;br&gt;dock tas upp även av den tingsrätt&lt;br&gt;som tidigare prövat frågan om&lt;br&gt;dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn över att näringsförbud&lt;br&gt;och tillfälliga näringsförbud&lt;br&gt;efterlevs utövas av de kronofogde-&lt;br&gt;myndigheter som är tillsyns-&lt;br&gt;myndigheter i konkurs. Tillsynen&lt;br&gt;ankommer på den kronofogde-&lt;br&gt;myndighet som är tillsyns-&lt;br&gt;myndighet för konkurser som&lt;br&gt;handläggs vid tingsrätten i den ort&lt;br&gt;där den som är underkastad&lt;br&gt;förbudet är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har för&lt;br&gt;tillsyn enligt första stycket rätt att&lt;br&gt;få biträde av polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns skäl att misstänka&lt;br&gt;att ett förbud överträds eller att&lt;br&gt;den som fått dispens enligt 19 §&lt;br&gt;åsidosätter vad som åligger honom&lt;br&gt;i den verksamhet som avses med&lt;br&gt;dispensen, eller vad som rätten&lt;br&gt;föreskrivit i samband med att den&lt;br&gt;beviljade dispens, skall tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten göra anmälan om&lt;br&gt;förhållandet till åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett näringsförbud som överträds&lt;br&gt;skall förlängas med högst fem år&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl att&lt;br&gt;underlåta förlängning. Sker flera&lt;br&gt;förlängningar, får den samman-&lt;br&gt;lagda tiden för förlängning inte&lt;br&gt;vara mer än fem år. Talan om för-&lt;br&gt;längning skall väckas innan för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig avstå från att ansöka om&lt;br&gt;återkallelse, får ansökan i stället&lt;br&gt;göras av kronofogdemyndigheten.&lt;br&gt;När frågan prövas i ett särskilt&lt;br&gt;ärende gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;vad som sägs i 17 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena. Ett sådant ärende&lt;br&gt;får dock tas upp även av den&lt;br&gt;tingsrätt som tidigare prövat&lt;br&gt;frågan om dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn över att näringsförbud&lt;br&gt;och tillfälliga näringsförbud efter-&lt;br&gt;levs utövas av kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten i den ort där den som har&lt;br&gt;meddelats förbudet är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten har för&lt;br&gt;tillsyn enligt första stycket rätt att&lt;br&gt;få biträde av polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns skäl att misstänka&lt;br&gt;att ett förbud överträds eller att&lt;br&gt;den som fått dispens enligt 19 §&lt;br&gt;åsidosätter vad som åligger honom&lt;br&gt;i den verksamhet som avses med&lt;br&gt;dispensen, eller vad som rätten&lt;br&gt;föreskrivit i samband med att den&lt;br&gt;beviljade dispens, skall krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten göra anmälan&lt;br&gt;om förhållandet till åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett näringsförbud som överträds&lt;br&gt;skall förlängas med högst fem år&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl att&lt;br&gt;underlåta förlängning. Sker flera&lt;br&gt;förlängningar, får den samman-&lt;br&gt;lagda tiden för förlängning inte&lt;br&gt;vara mer än fem år. Ansökan om&lt;br&gt;förlängning skall göras innan för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:314.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:314.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budstiden har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fråga om förlängning&lt;br&gt;prövas särskilt, gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som föreskrivs i 8 § om&lt;br&gt;mål om näringsförbud.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budstiden har gått ut. En sådan Prop. 1998/99:44&lt;br&gt;ansökan görs av åklagaren. Om Bilaga 3&lt;br&gt;åklagaren i de fall som avses ila&lt;br&gt;och 2 §§ förklarat sig avstå från&lt;br&gt;att ansöka om förlängning, får&lt;br&gt;ansökan i stället göras av krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fråga om förlängning&lt;br&gt;prövas särskilt, gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som sägs i 8 a-d §§ och&lt;br&gt;17 § andra stycket.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I 20 § finns bestämmelser om återkallelse av dispens när ett förbud&lt;br&gt;överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya lydelsen av 4 § skall endast tillämpas i de fall då&lt;br&gt;konkursansökan kommit in till tingsrätten senare än ett år efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om en talan har väckts före lagens ikraftträdande gäller äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-11-16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud&lt;br&gt;Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 5 november 1998 (Närings- och&lt;br&gt;handelsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om&lt;br&gt;näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Margareta&lt;br&gt;Gårdmark-Nylén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 och 8 a §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förekomma fall när åklagaren till stöd för ett yrkande om&lt;br&gt;näringsförbud vill åberopa inte bara brott utan därutöver också&lt;br&gt;omständigheter som avses i 1 a och 2 §§. Detta bör naturligtvis ske i ett&lt;br&gt;och samma förfarande, nämligen i brottmålet. Utformningen av 8 § -&lt;br&gt;”näringsförbud i samband med brott” - utgör inte hinder för det. Däremot&lt;br&gt;synes 8 a § ge vid handen att åklagaren i fråga om näringsförbud på&lt;br&gt;sådan grund skall ”ansöka” om saken, varvid ansökningen handläggs i ett&lt;br&gt;ärende. En antydan om kumulationsfallet synes böra tas in i 8 a §. Detta&lt;br&gt;kan ske exempelvis genom att första meningen ges följande lydelse:&lt;br&gt;”Allmän åklagare får ansöka om näringsförbud i de fall som avses i 1 a&lt;br&gt;och 2 §§, om han inte för talan om det enligt 8 §.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 a § andra stycket torde ordet ”överrätt” böra bytas mot ”högre&lt;br&gt;domstol” (jfr terminologin i prop. 1998/99:11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall, om sammanträde hålls, tingsrätten bestå av en&lt;br&gt;lagfaren domare och tre nämndemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 27 § första stycket lagen om domstolsärenden skall domstolens&lt;br&gt;beslut grundas på det som handlingarna innehåller och det som i övrigt&lt;br&gt;förekommit i ärendet. Ett ärende om näringsförbud kan alltså efter det att&lt;br&gt;sammanträde hållits avgöras av en ensamdomare, som inte ens behöver&lt;br&gt;ha deltagit i sammanträdet. Det är emellertid här fråga om ett&lt;br&gt;brottmålsliknande förfarande. Det skulle i denna situation illa svara mot&lt;br&gt;grunderna för artikel 6 i Europakonventionen, om näringsidkaren visser-&lt;br&gt;ligen tilläts försvara sig vid ett sammanträde men ärendet sedan&lt;br&gt;avgjordes i helt annan sammansättning. Lagrådet förordar att i andra&lt;br&gt;stycket införs en ny andra mening av följande lydelse: ”Ärendet skall&lt;br&gt;avgöras av samma domare.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista meningen i andra stycket anges att det är den som har ansökt om&lt;br&gt;näringsförbudet som är motpart till den sökande som vill ha förbudet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphävt. Detta kan emellertid leda till att kostnader uppkommer i de fall&lt;br&gt;sökanden har flyttat och fråga uppkommer om handläggning och&lt;br&gt;sammanträde på annan ort. Till detta kommer att det är kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten i den ort där den som meddelats näringsförbud är bosatt&lt;br&gt;som har tillsynen över att förbudet efterlevs. Den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen bör därför kompletteras så att det också blir möjligt att låta&lt;br&gt;åklagare eller kronofogdemyndighet på den ort där sökanden har sitt&lt;br&gt;hemvist få uppträda som motpart. Detta kan ske antingen på så sätt att&lt;br&gt;respektive myndighet på sökandens hemvistort direkt blir motpart eller&lt;br&gt;att ansökningsmyndigheten far rätt att lämna över ärendet till&lt;br&gt;myndigheten på hemvistorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 b § första stycket andra meningen tas ett ärende om&lt;br&gt;näringsförbud upp av Stockholms tingsrätt, om näringsidkaren inte har&lt;br&gt;hemvist i Sverige. Någon myndighet som utövar tillsyn över ett meddelat&lt;br&gt;näringsförbud finns däremot inte om näringsidkaren inte är bosatt i&lt;br&gt;Sverige. Enligt Lagrådets mening blir ett näringsförbud ett slag i luften&lt;br&gt;om det inte finns någon myndighet som ser till att det efterlevs. Första&lt;br&gt;stycket i paragrafen bör därför avslutas med orden: ”eller, om denne inte&lt;br&gt;är bosatt i Sverige, av kronofogdemyndigheten i Stockholm.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall, när en fråga om förlängning ”prövas särskilt”,&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla vad som sägs i 8 a-d §§ och 17 § andra stycket.&lt;br&gt;Detta är i och för sig tillräckligt for att antyda att frågan kan prövas också&lt;br&gt;i ett brottmål, antingen om överträdelse av näringsförbud eller om andra&lt;br&gt;brott. Liksom i 8 a § uppstår emellertid tvivelsmål genom att i första&lt;br&gt;stycket talas endast om ansökan. Detta kan botas genom att tredje-femte&lt;br&gt;meningarna i första stycket ges följande lydelse: ”Talan om förlängning&lt;br&gt;skall väckas eller ansökan därom göras innan forbudstiden har gått ut.&lt;br&gt;Talan väcks eller ansökan görs av åklagaren. Om åklagaren i de fall som&lt;br&gt;avses i 1 a och 2 §§ förklarat sig avstå från att yrka förlängning, far&lt;br&gt;ansökan i stället göras av kronofogdemyndigheten.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Närings- och handelsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 november 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Åsbrink, Schori, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin,&lt;br&gt;von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren,&lt;br&gt;Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:44 Ändringar i lagen&lt;br&gt;(1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 57588, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:LU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1899-01-01 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-12-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-12-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-12-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-01-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:01:03</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM0344</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:01:03</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:LU15</uppgift>
<ref_dok_id>GM01LU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i lagen om näringsförbud, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:44&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen (1986:436) om näringsförbud</uppgift>
<ref_dok_id>GM02L4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:44 Ändringar i lagen (1986:436) om näringsförbud</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:44&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen (1986:436) om näringsförbud</uppgift>
<ref_dok_id>GM02L5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:44 Ändringar i lagen (1986:436) om näringsförbud</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Åbjörnsson  m.fl. (KD, M, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:44&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen (1986:436) om näringsförbud</uppgift>
<ref_dok_id>GM02L5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:44 Ändringar i lagen (1986:436) om näringsförbud</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Åbjörnsson  m.fl. (KD, M, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stig Rindborg  m.fl. (M, FP, KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:44&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen (1986:436) om näringsförbud</uppgift>
<ref_dok_id>GM02L4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:44 Ändringar i lagen (1986:436) om näringsförbud</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stig Rindborg  m.fl. (M, FP, KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>