<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228565</hangar_id>
 <dok_id>GM0338</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>38</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:38</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>38</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-12-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:20</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Staten och trossamfunden begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0338/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0338</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0338</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:38&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Staten och trossamfunden -&lt;br&gt;begravningsverksamheten, kulturminnena,&lt;br&gt;personalen, avgiftsbetalningen, m.m.&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0338/prop_199899__38-1.png" style="width:42pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 december 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag om begravningsverksamheten,&lt;br&gt;kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m. vid ändringen av&lt;br&gt;relationerna mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000.&lt;br&gt;Förslagen är i korthet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter skall&lt;br&gt;fortsatt vara huvudmän för den helt övervägande delen av&lt;br&gt;begravningsverksamheten och tillhandahålla särskilda gravplatser för&lt;br&gt;dem som inte tillhör något kristet trossamfund. Verksamheten skall&lt;br&gt;finansieras genom en obligatorisk begravningsavgift. För dem som tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan betalas avgiften som en särskild del av kyrkoavgiften.&lt;br&gt;Begravningsavgiften skall täcka ett antal tjänster som utan kostnad skall&lt;br&gt;tillhandahållas ett dödsbo. Länsstyrelserna skall ha fortsatt tillsyn över&lt;br&gt;begravningsverksamheten och utse särskilda ombud med uppgift att&lt;br&gt;granska hur de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan tas&lt;br&gt;tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan skall få viss ersättning av staten för kulturhistoriskt&lt;br&gt;motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga&lt;br&gt;kulturminnena, kyrkoantikvarisk ersättning. Fördelningen skall ske&lt;br&gt;genom Svenska kyrkan. Besluten om fördelning skall föregås av samråd&lt;br&gt;med myndigheterna inom kulturmiljöområdet. Det skall träffas en&lt;br&gt;överenskommelse mellan staten och Svenska kyrkan i frågor som rör de&lt;br&gt;kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentligrättsligt reglerade handlingsoffentligheten inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan skall avse handlingar som rör begravningsverksamheten samt&lt;br&gt;fördelningen och användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna handlingar som före år 2000 har kommit in till eller&lt;br&gt;upprättats hos antingen myndigheter med uppgifter som hänför sig till&lt;br&gt;Svenska kyrkans verksamhet eller Svenska kyrkans beslutande&lt;br&gt;församlingar skall efter beslut av regeringen kunna förvaras hos Svenska&lt;br&gt;kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar efter relationsändringen&lt;br&gt;utan att därigenom upphöra att vara allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsavtalen för alla offentliganställda inom Svenska kyrkan&lt;br&gt;går vid relationsändringen automatiskt över till det registrerade&lt;br&gt;trossamfundet Svenska kyrkan eller dess organisatoriska delar.&lt;br&gt;Personalen tar med sig sina rättigheter och skyldigheter till den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren. Den arbetstagare som inte vill att anställningsavtalet skall&lt;br&gt;gå över skall anmäla det till sin arbetsgivare senast den 31 december&lt;br&gt;1999. Anställningen anses då upphöra den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången av rättigheter och skyldigheter omfattar också&lt;br&gt;pensionsåtagandena. Kapital för att trygga dessa skall avskiljas ur&lt;br&gt;kyrkofonden. Pensionsåtagandena skall fonderas före år 2010. Under&lt;br&gt;övergångstiden skall åtagandena kreditförsäkras. För åtaganden som inte&lt;br&gt;kan kreditförsäkras svarar Svenska kyrkan solidariskt med sina&lt;br&gt;organisatoriska delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrerade trossamfund, däribland Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar, likställs i skattehänseende med ideella föreningar&lt;br&gt;vilket innebär att de under vissa förutsättningar blir begränsat&lt;br&gt;skattskyldiga. Prästlönetillgångama skall vara befriade från inkomstskatt&lt;br&gt;under en övergångsperiod. De normala skattereglerna skall efter&lt;br&gt;övergångsperioden gälla även för Svenska kyrkan. Under tioårsperioden&lt;br&gt;2000-2009 inkomstbeskattas inte avkastningen på prästlönetillgångama.&lt;br&gt;För tiden därefter skall beskattningen ses över med utgångspunkt i&lt;br&gt;principbeslutet om stat-kyrkareformen. Den lagtekniska utformningen&lt;br&gt;innebär i sig inte något ställningstagande till vilka regler som skall gälla&lt;br&gt;för följande år. En förlängning av undantaget förutsätter dock ett nytt&lt;br&gt;riksdagsbeslut om förlängning eller modifiering av övergångsregeln. Den&lt;br&gt;egendomsöverföring som har direkt samband med relationsändringen&lt;br&gt;eller med registrering som trossamfund skall vara befriad från&lt;br&gt;stämpelskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift till trossamfund som tas in med statlig hjälp beräknas på den&lt;br&gt;kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten och behandlas i&lt;br&gt;hanteringshänseende som en skatt. Förskott på avgiftsmedlen betalas ut&lt;br&gt;till trossamfundet under inkomståret och slutavräkning görs när det&lt;br&gt;slutliga avgiftsunderlaget är känt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsinstituten stadgad åborätt och landgille avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen far positiva ekonomiska effekter för Svenska kyrkan främst&lt;br&gt;genom att de ekonomiska regleringarna mellan staten och kyrko-&lt;br&gt;kommunerna bortfaller inklusive skatteadministrationsersättningen och&lt;br&gt;genom att staten börjar betala kyrkoantikvarisk ersättning till Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Regeringen anser att kyrkan bör utnyttja det utrymme för&lt;br&gt;sänkning av kyrkoavgiften som reformen skapar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den tioåriga övergångsperioden förutsätts de med finansieringen&lt;br&gt;av reformen sammanhängande frågorna på nytt övervägas av regeringen&lt;br&gt;efter överläggningar med Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext.............................................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om överlämnande av allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess&lt;br&gt;organisatoriska delar för förvaring, m.m..........................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till tag om Svenska kyrkans personal vid&lt;br&gt;relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 1 januari 2000.............................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om skattefrihet för prästlönetillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid 2001-2010 års taxeringar...........................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om avgift till registrerat trossamfund.......15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om avveckling av stadgad åborätt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landgille............................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370).........................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig inkomstskatt...........................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delegationslagen (1954:130).............................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan&lt;br&gt;menighets utdebitering av skatt, m.m...............................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om&lt;br&gt;utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring&lt;br&gt;i rikets indelning i kommuner, landsting och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;församlingar......................................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152).......................................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lagom ändringi sekretesslagen (1980:100)...44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:343).........................................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.......................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturminnen m.m.............................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lagom ändring i arkivlagen (1990:782).........61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i begravningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:1144).......................................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:482) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av folkbokföringslagen (1991:481)..................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900).........................................................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1528) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlig upphandling........................................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200).........................................................................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlig anställning..........................................................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:615) om&lt;br&gt;ingripande mot otillbörligt beteende avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlig upphandling........................................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1221) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av stiftelselagen (1994:1220)...........................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1383) om&lt;br&gt;överlämnande av allmänna handlingar till andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organ än myndigheter för förvaring..................................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.28 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483).........................................................................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.29 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:624) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i sekretesslagen (1980:100).................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Begravningsverksamheten..............................................................97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksdagens principbeslut år 1995.....................................97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begreppet begravningsverksamhet...................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvudmannaskapet för begravningsverksamheten........100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om huvudmannaskapet...................100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvaret för särskilda gravplatser för dem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inte tillhör något kristet trossamfund.... 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansieringen av begravningsverksamheten.................108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alla bör betala begravningsavgift.................108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vad bör ingå i begravningsavgiften..............111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hur begravningsavgiften skall tas in m.m.... 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Obligatorisk begravningsclearing...................................121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inflytande och insyn.......................................................125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa övriga frågor.........................................................130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handläggning, överprövning och tillsyn......130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrigt............................................................132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De kyrkliga kulturminnena............................................................134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kyrkoantikvarisk ersättning............................................134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrunden till regeringens förslag.............134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättningens omfattning..............................137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Villkor för ersättningen................................142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överenskommelsen......................................148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkan i frågor som rör de kyrkliga kulturvärdena.. 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kulturminneslagen efter relationsändringen...................153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kyrkobyggnader...........................................153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kyrkliga inventarier......................................156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Möjlighet att åstadkomma rättelse, vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser om överklagande....................159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentlighet och insyn...................................................................161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De kyrkliga arkiven.......................................................................163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kyrkliga myndigheter.....................................................164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslutande församlingar.................................................173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader........................................................................176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska kyrkans personal.............................................................179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personalkategorier i Svenska kyrkan..............................179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fullmaktsinstitutet..........................................................181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anställningsskydd...........................................................182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska kyrkans personal och relationsändringen.........185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Principiella utgångspunkter..........................186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anställda med kyrkokommunala villkor......189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Präster...........................................................190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Biskopar........................................................193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrig offentliganställd personal...................194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pensioner.........................................................................197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Dagens förhållanden.....................................197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De historiska pensionsåtagandena................198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Biskopar och präster.....................................200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anställda med kyrkokommunala villkor......202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrig offentliganställd personal...................207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av trossamfunden......................................................207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Framtida ägarförhållanden..............................................207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Principer för beskattning.................................................208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt om egendomsöverföring vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relationsändringen...........................................................215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Statlig medverkan vid betalning av kyrkoavgift/avgift till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trossamfund...................................................................................216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar för statlig medverkan.............................216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning, debitering och betalning av avgift................217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksskatteverket och trossamfunden..............................219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgifter från trossamfunden till RSV........219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksskatteverkets redovisning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trossamfunden...............................................222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar av avgiftsunderlagets nivå......225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga förutsättningar för den statliga hjälpen...............226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut om hjälp åt andra trossamfund än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan.............................................226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Villkor för statligt stöd till andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trossamfund än Svenska kyrkan...................227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Enskildas samtycke till avgiftsbetalning......228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Register- och dataskyddsfrågor....................232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretessfrågor.............................................235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Stadgad åborätt och landgille........................................................236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avveckling av stadgad åborätt och landgille..................241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Övriga frågor.................................................................................248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vittnesförbud..................................................................248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretesslagen.................................................................250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelselagens tillämplighet............................................251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Äktenskapsbalken...........................................................252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentlig upphandling.....................................................253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om offentlig anställning.......................................254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunala delegationslagen.........................................255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Ekonomiska konsekvenser av stat-kyrkareformen.......................255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett budgetperspektiv.......................................................255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Budget- och kassamässiga effekter.................................257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter på skattetrycket och för den enskilde...............260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 F örfattningskommentarer..............................................................261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om överlämnande av allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess&lt;br&gt;organisatoriska delar för förvaring.................................261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om Svenska kyrkans personal vid&lt;br&gt;relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 1 januari 2000...........................................................261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om skattefrihet för prästlönetillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid 2001 - 2010 år taxeringar.........................................263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om avgift till registrerat trossamfund.. 263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om avveckling av stadgad åborätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och landgille....................................................................264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken.............265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken...........265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370).......................................................................265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig inkomstskatt.........................................................265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delegationslagen (1954:130)...........................................265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan&lt;br&gt;menighets utdebitering av skatt, m.m.............................265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:417) om&lt;br&gt;utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring&lt;br&gt;i rikets indelning i kommuner, landsting och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;församlingar....................................................................266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152).....................................................................266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100).......................................................................267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:343).......................................................................268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.....................269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturminnen m.m...........................................................269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lagom ändringi arkivlagen (1990:782)....270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i begravningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:1144).....................................................................270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:482) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av folkbokföringslagen (1991:481)................274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900).......................................................................274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1528) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlig upphandling......................................................274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200).......................................................................274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:260) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlig anställning........................................................274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:615) om&lt;br&gt;ingripande mot otillbörligt beteende avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlig upphandling......................................................274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1221) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av stiftelselagen (1994:1220).........................275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1383) om&lt;br&gt;överlämnande av allmänna handlingar till andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organ än myndigheter för förvaring................................275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.28 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483).......................................................................275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.29 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:624) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i sekretesslagen (1980:100)...............................276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Remissinstanserna...............................................................277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Remissinstanser som beretts tillfälle att yttra sig över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorian Svenska kyrkans personal och&lt;br&gt;relationsändringen...............................................................283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Frågeformulär 1...................................................................285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Frågeformulär 2...................................................................295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Första kyrkolagsutskottets betänkande&amp;nbsp;1998:2 ...................307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;Andra kyrkolagsutskottets betänkande&amp;nbsp;1998:1 ...................343&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag...............................................367&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande...............................................................449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 10 december 1998...........................................................................458&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................459&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan&lt;br&gt;och dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om Svenska kyrkans personal vid relationsändringen mellan&lt;br&gt;staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om skattefrihet för prästlönetillgångar vid 2001 - 2010 års&lt;br&gt;taxeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om avgift till registrerat trossamfund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om avveckling av stadgad åborätt och landgille,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i kommunala delegationslagen (1954:130),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och&lt;br&gt;utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner,&lt;br&gt;landsting och församlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i arkivlagen (1990:782),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1991:482) om införande av&lt;br&gt;folkbokföringslagen (1991:481),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt&lt;br&gt;beteende avseende offentlig upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i lagen (1994:1383) om överlämnande av&lt;br&gt;allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för&lt;br&gt;förvaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lag om ändring i lagen (1998:624) om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. regeringens förslag om kyrkoantikvarisk ersättning (avsnitt 5.1.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Förslag till lag om överlämnande av allmänna&lt;br&gt;handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess&lt;br&gt;organisatoriska delar för förvaring, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av vissa arkiv&lt;br&gt;till arkivmyndighet och om överlämnande av allmänna handlingar till&lt;br&gt;Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar i enlighet med&lt;br&gt;vad som anges i 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen samt&lt;br&gt;om förvaring av dessa handlingar sedan de har överlämnats. I lagen finns&lt;br&gt;också bestämmelser om skyldigheten att pröva framställningar om&lt;br&gt;utlämnande av sådana allmänna handlingar enligt reglerna i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Överlämnande av vissa arkiv till arkivmyndighet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;2 § Allmänna handlingar som senast den 31 december 1999 har kommit&lt;br&gt;in till eller upprättats hos Svenska kyrkans beslutande församlingar skall&lt;br&gt;senast den 31 mars 2000 överlämnas till en statlig arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arkivlagen (1990:782) finns bestämmelser om överlämnande i vissa&lt;br&gt;fall av kyrkokommunala myndigheters arkiv till arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förvaring av allmänna handlingar hos Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen far föreskriva att allmänna handlingar får överlämnas till&lt;br&gt;Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar och förvaras&lt;br&gt;där under viss tid utan att handlingarna upphör att vara allmänna. Detta&lt;br&gt;gäller handlingar som senast den 31 december 1999 har kommit in till&lt;br&gt;eller upprättats hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. myndigheter som har upphört och som har haft uppgifter som hänför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig till Svenska kyrkans verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Svenska kyrkans beslutande församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Vård och tillsyn av de allmänna handlingarna&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelser om vården av allmänna handlingar och om arkiv-&lt;br&gt;myndigheternas tillsyn finns i arkivlagen (1990:782).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar skall vid förvaring och&lt;br&gt;handhavande av de allmänna handlingarna se till att dessa lätt kan&lt;br&gt;särskiljas från andra handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för sin&lt;br&gt;verksamhet behöver göra tillägg i allmänna handlingar skall tilläggen&lt;br&gt;utföras så att det tydligt framgår när och av vem de har gjorts, om det inte&lt;br&gt;av omständigheterna klart framgår att tilläggen har gjorts efter&lt;br&gt;den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skyldigheter mot allmänheten&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i&lt;br&gt;2 kap. tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna&lt;br&gt;handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 8 §&lt;br&gt;tredje stycket andra meningen sekretesslagen framgår att Svenska kyrkan&lt;br&gt;och dess organisatoriska delar skall jämställas med myndighet i fråga om&lt;br&gt;befattningen med allmänna handlingar som de förvarar enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar är skyldiga att lämna&lt;br&gt;ut eget material, om detta är en nödvändig förutsättning för att en allmän&lt;br&gt;handling skall kunna lämnas ut med hänsyn till det sätt på vilket&lt;br&gt;materialet tillförts den handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Förslag till lag om Svenska kyrkans personal vid&lt;br&gt;relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan&lt;br&gt;den 1 januari 2000&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § De rättigheter och skyldigheter som Svenska kyrkans församlingar&lt;br&gt;och kyrkliga samfalligheter har övergår enligt 3 § lagen (1998:1592) om&lt;br&gt;införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan till motsvarande&lt;br&gt;församlingar, kyrkliga samfalligheter eller stift inom Svenska kyrkan vid&lt;br&gt;relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000.&lt;br&gt;Detta gäller också de rättigheter och skyldigheter på grund av de&lt;br&gt;anställningsavtal och anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten&lt;br&gt;för relationsändringen, om inte arbetstagaren väljer att frånträda&lt;br&gt;anställningen. Arbetstagaren skall senast den 31 december 1999 till&lt;br&gt;arbetsgivaren anmäla om han eller hon inte vill att anställningsavtalet&lt;br&gt;skall övergå till den nya arbetsgivaren. Anställningen skall i så fall anses&lt;br&gt;upphöra den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § De rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och&lt;br&gt;anställningsförhållanden som gäller för innehavare av biskopstjänst vid&lt;br&gt;tidpunkten för relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den&lt;br&gt;1 januari 2000 övergår då till det stift inom Svenska kyrkan i vilket&lt;br&gt;biskopstjänsten är inrättad, om inte biskopen väljer att frånträda&lt;br&gt;anställningen. Biskopen skall senast den 31 december 1999 till&lt;br&gt;arbetsgivaren anmäla om han eller hon inte vill att anställningsavtalet&lt;br&gt;skall övergå till den nya arbetsgivaren. Anställningen skall i så fall anses&lt;br&gt;upphöra den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § De rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och&lt;br&gt;anställningsförhållanden som gäller för dem som är anställda vid&lt;br&gt;Ärkebiskopsämbetet vid tidpunkten för relationsändringen mellan staten&lt;br&gt;och Svenska kyrkan den 1 januari 2000 övergår då på Svenska kyrkan,&lt;br&gt;om inte arbetstagaren väljer att frånträda anställningen. Arbetstagaren&lt;br&gt;skall senast den 31 december 1999 till arbetsgivaren anmäla om han eller&lt;br&gt;hon inte vill att anställningsavtalet skall övergå till den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren. Anställningen skall i så fall anses upphöra den 1 januari&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid tillämpningen av 28 § lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet skall de anställningsavtal och anställningsförhållanden som&lt;br&gt;avses i 1-3 §§ anses ha övergått enligt 6 b § lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En arbetsgivare inom Svenska kyrkan skall trygga sina åtaganden&lt;br&gt;avseende pensionsrättigheter som är intjänade före den 1 januari 2000.&lt;br&gt;Detta skall arbetsgivaren göra genom pensionsförsäkring eller på något&lt;br&gt;av de sätt som anvisas i lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsutfästelse m.m. Efter utgången av år 2009 skall dock tryggandet&lt;br&gt;ske genom pensionsförsäkring eller på det sätt som anvisas i 9-22 §§&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Svenska kyrkan svarar solidariskt med sina organisatoriska delar för&lt;br&gt;sådana åtaganden som avser pensionsrättigheter som är intjänade före&lt;br&gt;den 1 januari 2000 och som inte har tryggats enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Förslag till lag om skattefrihet för prästlönetillgångar&lt;br&gt;vid 2001-2010 års taxeringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda rättssubjekt som avses i 10 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan&lt;br&gt;skall vid 2001-2010 års taxeringar vara frikallade från skattskyldighet&lt;br&gt;för inkomst och förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2001 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om avgift till registrerat trossamfund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelser om statlig hjälp med beräkning, debitering och&lt;br&gt;redovisning av avgifter till Svenska kyrkan samt med att ta in avgifterna&lt;br&gt;finns i 16 § lagen (1998:1593) om trossamfund. Bestämmelser om&lt;br&gt;kyrkoavgift finns i 7 och 8 §§ lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen far besluta att ett annat registrerat trossamfund än&lt;br&gt;Svenska kyrkan också skall få sådan statlig hjälp som avses i 16 § lagen&lt;br&gt;(1998:1593) om trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far besluta att ett trossamfund som har beviljats statlig&lt;br&gt;hjälp inte längre skall få sådan hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För den som tillhör Svenska kyrkan skall begravningsavgift enligt&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144) räknas in i kyrkoavgiften. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte för den som är folkbokförd i en församling där kommunen är&lt;br&gt;huvudman för begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Avgifter som tas in med statlig hjälp beräknas på grundval av den till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt beskattningsbara förvärvsinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vid beräkning, debitering, redovisning och betalning av avgifter&lt;br&gt;gäller skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Trossamfundet skall senast den 3 december varje år på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling till Riksskatteverket lämna de uppgifter som&lt;br&gt;behövs för att beräkna, debitera, redovisa och ta in avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna skall gälla för visst inkomstår och far endast avse personer&lt;br&gt;som den 1 november året före det inkomstår för vilket avgiften skall tas&lt;br&gt;in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är skyldiga att betala kyrkoavgift enligt 7 § lagen (1998:1591) om&lt;br&gt;Svenska kyrkan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har eller anses ha samtyckt enligt 7 § denna lag till att betala avgift&lt;br&gt;till trossamfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om hur uppgifterna skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Andra registrerade trossamfund än Svenska kyrkan skall innan&lt;br&gt;uppgifter enligt 6 § lämnas skaffa skriftligt samtycke från de personer&lt;br&gt;vilkas avgifter skall tas in med statlig hjälp. Samtycket skall avse&lt;br&gt;avgiftsskyldigheten till trossamfundet och att avgifterna tas in med statlig&lt;br&gt;hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om trossamfundets stadgar innehåller regler om skyldighet för&lt;br&gt;medlemmarna att betala avgift till trossamfundet i den ordning som gäller&lt;br&gt;för skatter och avgifter enligt skattebetalningslagen (1997:483), anses&lt;br&gt;medlemmarna ha lämnat sådant samtycke som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som utträtt ur trossamfundet eller på annan grund inte längre är&lt;br&gt;betalningsskyldig till trossamfundet skall genast få en skriftlig&lt;br&gt;bekräftelse på detta från trossamfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om staten till följd av behandlingen av en uppgift som avses i 6 §&lt;br&gt;betalar skadestånd till en person som är registrerad i skatteregistret skall&lt;br&gt;det trossamfund som lämnat uppgiften ersätta staten i motsvarande&lt;br&gt;utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Bestämmelser om beräkning av avgiftssats och utbetalning av&lt;br&gt;avgifterna till trossamfundet finns i lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om preliminär skatt for inkomståret 2000 och slutlig skatt&lt;br&gt;enligt 2001 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5 Förslag till lag om avveckling av stadgad åborätt och&lt;br&gt;landgille&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Stadgad åborätt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som är rätt innehavare av besittningsrätten till fastighet under&lt;br&gt;stadgad åborätt skall inneha fastigheten med föll äganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Rätt innehavare enligt 1 § är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enligt grunderna för tidigare gällande bestämmelser skulle ha kunnat&lt;br&gt;skatteköpa fastigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. enligt grunderna för tidigare gällande bestämmelser skulle ha kunnat&lt;br&gt;villkorligt inrymmas eller antas som åbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sedan minst tio år innehar fastigheten på ett sådant sätt att han eller&lt;br&gt;hon enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är att anse&lt;br&gt;som ägare av fastigheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i annat fall efter kungörelse har gjort sannolikt att han eller hon är&lt;br&gt;rätt innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Länsstyrelsen prövar vem som är rätt innehavare enligt 1 §.&lt;br&gt;Länsstyrelsens beslut far överklagas hos Kammarkollegiet.&lt;br&gt;Kammarkollegiets beslut far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett beslut om att någon är rätt innehavare av åborätt är att anse som&lt;br&gt;en fangeshandling. När beslutet har vunnit laga kraft, skall länsstyrelsen&lt;br&gt;genast för förvärvarens räkning ansöka om lagfart.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Landgille&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;5 § Skyldighet att betala landgille upphör i och med att denna lag träder i&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en brukare inte äger den mark som han eller hon är skyldig att&lt;br&gt;betala landgille för, skall äganderätten överföras till brukaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Lantmäterimyndigheten i länet skall på begäran av Lantmäteriverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utreda vilken jord som är föremål för landgille och vem som är att anse&lt;br&gt;som brukare av jorden. Vid utredning och redovisning skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar gälla vad som sägs om äganderättsutredningen i lagen (1971:1037)&lt;br&gt;om äganderättsutredning och legalisering. Staten skall dock betala&lt;br&gt;förrättningskostnader som avses i 2 kap. 6 &amp;nbsp;§ fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988). Brukaren skall anses ha framställt&lt;br&gt;anspråk på äganderätt till den brukade egendomen. Motsvarar&lt;br&gt;landgillejord inte hel registerfastighet skall fastigheten anses delad&lt;br&gt;genom sämjedelning som är giltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande skall tillämpas 27 § lagen om äganderättsutredning Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;och legalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som innan denna lag trädde i kraft hade rätt till landgille och&lt;br&gt;som lider forlust genom att landgille upphör har rätt till ersättning för&lt;br&gt;förlusten av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förordningen den 21 februari 1789 om kronohemmans försäljande&lt;br&gt;till skatte, samt de förmåner och villkor varunder skattehemman&lt;br&gt;hädanefter skola innehavas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kungl. brev den 5 februari 1808 angående besittningsrätt å&lt;br&gt;kronohemman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kammarkollegiets kungörelse den 29 februari 1808 angående&lt;br&gt;besittningsrätt å kronohemman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kungörelsen (1848:64 s. 2) angående förändring uti hittills gällande&lt;br&gt;stadganden i avseende på ordningen och sättet för vinnande av&lt;br&gt;skattemannarätt till hemman och lägenheter av krononatur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kungörelsen (1863:26 s. 3) angående en utvidgad frihet i avseende&lt;br&gt;på överlåtelse av åborätt å kronohemman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kungörelsen (1930:194) angående upphävande av förbud mot&lt;br&gt;skatteköp i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. förordningen (1937:540) om försäljning av vissa kyrkolägenheter i&lt;br&gt;Skåne, Halland och Blekinge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. förordningen (1937:591) angående upphörande av det från viss jord&lt;br&gt;i Skåne, Halland och Blekinge utgående landgille,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1938:159) om avlösning av avgälder från de till skatte&lt;br&gt;försålda så kallade halländska kyrkohemmanen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;lagen (1988:1555) om landgille och städja för vissa&lt;br&gt;församlingskyrkors fastigheter i Lunds och Göteborgs stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa&lt;br&gt;lagrum, inte far lämna en uppgift far inte höras som vittne om denna utan&lt;br&gt;tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor,&lt;br&gt;psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) och deras biträden far höras som vittnen om något som i&lt;br&gt;denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband&lt;br&gt;därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån&lt;br&gt;tystnadsplikten gäller, samtycker till det. Den som till följd av 9 kap. 4 §&lt;br&gt;sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där far höras som&lt;br&gt;vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån&lt;br&gt;sekretessen gäller samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsombud, biträden eller försvarare far höras som vittnen om&lt;br&gt;vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten&lt;br&gt;medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket föreligger&lt;br&gt;skyldighet att vittna för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. andra än försvarare i mål angående brott som avses i 14 kap. 2 §&lt;br&gt;femte stycket sekretesslagen (1980:100) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har uppgiffsskyldighet enligt 71 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) i mål enligt 25 eller 27 § samma lag eller enligt lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikt för den som är&lt;br&gt;eller har varit behörig att utöva&lt;br&gt;det kyrkliga ämbetet som präst i&lt;br&gt;Svenska kyrkan finns föreskrifter i&lt;br&gt;36 kap. kyrkolagen (1992:300).&lt;br&gt;Den som inom något annat&lt;br&gt;trossamfund än Svenska kyrkan är&lt;br&gt;präst eller den som i sådant&lt;br&gt;samfund intar motsvarande&lt;br&gt;ställning far inte höras som vittne&lt;br&gt;om något som han eller hon har&lt;br&gt;erfarit under bikt eller enskild&lt;br&gt;själavård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är präst inom ett&lt;br&gt;trossamfund eller den som i ett&lt;br&gt;sådant samfund har motsvarande&lt;br&gt;ställning far inte höras som vittne&lt;br&gt;om något som han eller hon har&lt;br&gt;erfarit under bikt eller enskild&lt;br&gt;själavård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:314.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen far höras som vittne om&lt;br&gt;förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i&lt;br&gt;nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte far höras som&lt;br&gt;vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med&lt;br&gt;den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 4 § äktenskapsbalken skall upphöra att&lt;br&gt;gälla vid utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med allmän kommunalskatt&lt;br&gt;avses i denna lag kommunalskatt,&lt;br&gt;landstingsskatt och församlings-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med allmän kommunalskatt&lt;br&gt;avses i denna lag kommunalskatt&lt;br&gt;och landstingsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän kommunalskatt skall betalas av fysisk person och dödsbo i&lt;br&gt;förhållande till det antal skattekronor och skatteören, som påförs en var&lt;br&gt;skattskyldig enligt de i denna lag fastställda grunder, dock att skatten&lt;br&gt;skall tas ut i helt antal kronor enligt vad som föreskrivs i&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig till en kommun inom ett landsting är också&lt;br&gt;skyldig att betala landstingsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I taxeringslagen (1990:324) finns föreskrifter om taxerings-&lt;br&gt;myndigheter och om förfarandet vid taxering till allmän kommunalskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortfarande gälla i fråga om församlingsskatt avseende 2000 och tidigare&lt;br&gt;års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:506.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § 5 och 7 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ideella föreningar som&lt;br&gt;uppfyller i fjärde stycket angivna&lt;br&gt;villkor frikallas från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet som inte hänför sig till&lt;br&gt;innehav av fastighet eller till&lt;br&gt;rörelse. Sådana föreningar är&lt;br&gt;också frikallade från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för inkomst som hänför&lt;br&gt;sig till innehav av fastighet som&lt;br&gt;tillhör föreningen och som har&lt;br&gt;använts på sätt anges i 3 kap. 4 §&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152) och för sådan inkomst&lt;br&gt;som hänför sig till förvaltnings-&lt;br&gt;enhet avseende innehav av&lt;br&gt;fastighet eller till särskild för-&lt;br&gt;värvsverksamhet avseende rörelse&lt;br&gt;och som till huvudsaklig del härrör&lt;br&gt;från verksamhet som har naturlig&lt;br&gt;anknytning till föreningens all-&lt;br&gt;männyttiga ändamål eller av hävd&lt;br&gt;utnyttjats som finansieringskälla&lt;br&gt;för ideellt arbete. Annan inkomst&lt;br&gt;som hänför sig till innehav av&lt;br&gt;fastighet, utom inkomst som avses&lt;br&gt;i 7 mom., och till rörelse utgör&lt;br&gt;således i sin helhet skattepliktig&lt;br&gt;inkomst för föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst som direkt härrör från&lt;br&gt;föreningens ideella verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 mom. Ideella föreningar och&lt;br&gt;registrerade trossamfund som&lt;br&gt;uppfyller i fjärde stycket angivna&lt;br&gt;villkor frikallas från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet som inte&lt;br&gt;hänför sig till innehav av fastighet&lt;br&gt;eller till rörelse. Sådana föreningar&lt;br&gt;och registrerade trossamfund är&lt;br&gt;också frikallade från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för inkomst som hänför&lt;br&gt;sig till innehav av fastighet som&lt;br&gt;tillhör föreningen eller tros-&lt;br&gt;samfundet och som har använts på&lt;br&gt;sätt anges i 3 kap. 4 § fastighets-&lt;br&gt;taxeringslagen (1979:1152) och&lt;br&gt;för sådan inkomst som hänför sig&lt;br&gt;till förvaltningsenhet avseende&lt;br&gt;innehav av fastighet eller till&lt;br&gt;särskild förvärvsverksamhet&lt;br&gt;avseende rörelse och som till&lt;br&gt;huvudsaklig del härrör från&lt;br&gt;verksamhet som har naturlig&lt;br&gt;anknytning till föreningens eller&lt;br&gt;det registrerade trossamfundets&lt;br&gt;allmännyttiga ändamål eller av&lt;br&gt;hävd utnyttjats som finansierings-&lt;br&gt;källa för ideellt arbete. Annan&lt;br&gt;inkomst som hänför sig till&lt;br&gt;innehav av fastighet, utom&lt;br&gt;inkomst som avses i 7 mom., och&lt;br&gt;till rörelse utgör således i sin&lt;br&gt;helhet skattepliktig inkomst för&lt;br&gt;föreningen eller det registrerade&lt;br&gt;trossamfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst som direkt härrör från&lt;br&gt;föreningens eller det registrerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:181.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. hyror som en&lt;br&gt;samlingslokalägande förening&lt;br&gt;uppbär på grund av upplåtelse av&lt;br&gt;lokaler för allmännyttigt ändamål,&lt;br&gt;entréavgifter till idrotts- och&lt;br&gt;kulturevenemang o.d., skall anses&lt;br&gt;ha naturlig anknytning till&lt;br&gt;föreningens ändamål. Detsamma&lt;br&gt;gäller inkomst av verksamhet som&lt;br&gt;utgör ett direkt led i det ideella&lt;br&gt;arbetet, t. ex. Om en&lt;br&gt;naturskyddsförening &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;säljer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;affischer, märken och böcker för&lt;br&gt;att öka intresset för föreningens&lt;br&gt;verksamhet eller om en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappförening&lt;br&gt;avsedda för&lt;br&gt;personer. Kravet&lt;br&gt;anknytning skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säljer varor&lt;br&gt;handikappade&lt;br&gt;på naturlig&lt;br&gt;också anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfyllt om en förenings&lt;br&gt;kommersiella verksamhet har&lt;br&gt;karaktär av service till&lt;br&gt;medlemmarna och andra som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deltar i den ideella verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta får exempelvis anses vara&lt;br&gt;fallet om en idrottsförening i&lt;br&gt;mindre skala säljer förfriskningar&lt;br&gt;eller idrottsartiklar i sina&lt;br&gt;klubblokaler. Inkomst av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet, som inte har annat&lt;br&gt;samband med det ideella arbetet än&lt;br&gt;att den skall finansiera detta, skall&lt;br&gt;däremot anses sakna naturlig&lt;br&gt;anknytning till en förenings&lt;br&gt;allmännyttiga ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till verksamhet som av hävd&lt;br&gt;utnyttjas för att finansiera ideellt&lt;br&gt;arbete räknas anordnande av bingo&lt;br&gt;och andra lotterier, fester, basarer,&lt;br&gt;försäljnings- och insamlings-&lt;br&gt;kampanjer samt sådan biograf-&lt;br&gt;rörelse som bedrivs av&lt;br&gt;nykterhetsförening eller förening&lt;br&gt;med huvudsakligt ändamål att&lt;br&gt;tillhandahålla allmänna samlings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trossamfundets ideella verk-&lt;br&gt;samhet, t.ex. hyror som en&lt;br&gt;samlingslokalägande förening&lt;br&gt;uppbär på grund av upplåtelse av&lt;br&gt;lokaler för allmännyttigt ändamål,&lt;br&gt;entréavgifter till idrotts- och&lt;br&gt;kulturevenemang o.d., skall anses&lt;br&gt;ha naturlig anknytning till&lt;br&gt;föreningens eller det registrerade&lt;br&gt;trossamfundets ändamål. Det-&lt;br&gt;samma gäller inkomst av&lt;br&gt;verksamhet som utgör ett direkt&lt;br&gt;led i det ideella arbetet, t. ex. om&lt;br&gt;en naturskyddsförening säljer&lt;br&gt;affischer, märken och böcker för&lt;br&gt;att öka intresset för föreningens&lt;br&gt;verksamhet eller om en&lt;br&gt;handikappförening säljer varor&lt;br&gt;avsedda för handikappade&lt;br&gt;personer. Kravet på naturlig&lt;br&gt;anknytning skall också anses&lt;br&gt;uppfyllt om en förenings eller ett&lt;br&gt;registrerat trossamfunds kom-&lt;br&gt;mersiella verksamhet har karaktär&lt;br&gt;av service till medlemmarna och&lt;br&gt;andra som deltar i den ideella&lt;br&gt;verksamheten. Detta far&lt;br&gt;exempelvis anses vara fallet om en&lt;br&gt;idrottsförening i mindre skala&lt;br&gt;säljer förfriskningar eller&lt;br&gt;idrottsartiklar i sina klubblokaler.&lt;br&gt;Inkomst av verksamhet, som inte&lt;br&gt;har annat samband med det ideella&lt;br&gt;arbetet än att den skall finansiera&lt;br&gt;detta, skall däremot anses sakna&lt;br&gt;naturlig anknytning till en&lt;br&gt;förenings eller ett registrerat&lt;br&gt;trossamfunds allmännyttiga ända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till verksamhet som av hävd&lt;br&gt;utnyttjas för att finansiera ideellt&lt;br&gt;arbete räknas anordnande av bingo&lt;br&gt;och andra lotterier, fester, basarer,&lt;br&gt;försäljnings- och insamlings-&lt;br&gt;kampanjer samt sådan biograf-&lt;br&gt;rörelse som bedrivs av&lt;br&gt;nykterhetsförening eller förening&lt;br&gt;med huvudsakligt ändamål att&lt;br&gt;tillhandahålla allmänna samlings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokaler. Detsamma gäller&lt;br&gt;verksamhet som består i att en&lt;br&gt;förening upplåter reklamutrymme&lt;br&gt;på klubbdräkter eller i föreningens&lt;br&gt;samlingslokaler e.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ideell förening är&lt;br&gt;skattebefriad enligt första stycket&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;föreningen har till&lt;br&gt;huvudsakligt syfte att - utan&lt;br&gt;begränsning till viss familjs, vissa&lt;br&gt;familjers, föreningens med-&lt;br&gt;lemmars eller andra bestämda&lt;br&gt;personers ekonomiska intressen -&lt;br&gt;främja ändamål som anges i&lt;br&gt;6 mom. eller andra allmännyttiga&lt;br&gt;ändamål, såsom religiösa,&lt;br&gt;välgörande, sociala, politiska,&lt;br&gt;konstnärliga, idrottsliga eller&lt;br&gt;därmed jämförliga kulturella&lt;br&gt;ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föreningen i sin verksamhet&lt;br&gt;uteslutande eller så gott som&lt;br&gt;uteslutande tillgodoser ändamål&lt;br&gt;som anges under a,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) föreningen inte vägrar någon&lt;br&gt;inträde som medlem, om inte med&lt;br&gt;hänsyn till arten eller omfattningen&lt;br&gt;av föreningens verksamhet eller&lt;br&gt;föreningens syfte eller annan orsak&lt;br&gt;särskilda skäl motiverar det, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;föreningen bedriver en&lt;br&gt;verksamhet som skäligen svarar&lt;br&gt;mot avkastningen av föreningens&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan efter&lt;br&gt;ansökan medge att förening, som&lt;br&gt;avser att anskaffa fastighet eller&lt;br&gt;annan anläggning avsedd för den&lt;br&gt;ideella verksamheten, skall kunna&lt;br&gt;anses hänförlig under detta&lt;br&gt;moment utan hinder av att&lt;br&gt;föreningen inte uppfyller under&lt;br&gt;fjärde stycket d angivet villkor.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokaler. Detsamma gäller&lt;br&gt;verksamhet som består i att en&lt;br&gt;förening eller ett registrerat&lt;br&gt;trossamfund upplåter reklam-&lt;br&gt;utrymme på klubbdräkter eller i&lt;br&gt;föreningens samlingslokaler e.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebefrielse för en ideell&lt;br&gt;förening eller ett registrerat&lt;br&gt;trossamfund enligt första stycket&lt;br&gt;gäller om föreningen eller tros-&lt;br&gt;samfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) har till huvudsakligt syfte att&lt;br&gt;- utan begränsning till viss familjs,&lt;br&gt;vissa familjers, föreningens eller&lt;br&gt;trossamfundets medlemmars eller&lt;br&gt;andra bestämda personers&lt;br&gt;ekonomiska intressen - främja&lt;br&gt;ändamål som anges i 6 mom. eller&lt;br&gt;andra allmännyttiga ändamål,&lt;br&gt;såsom religiösa, välgörande,&lt;br&gt;sociala, politiska, konstnärliga,&lt;br&gt;idrottsliga eller därmed jämförliga&lt;br&gt;kulturella ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i sin verksamhet uteslutande&lt;br&gt;eller så gott som uteslutande&lt;br&gt;tillgodoser ändamål som anges&lt;br&gt;under a,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) inte vägrar någon inträde som&lt;br&gt;medlem, om inte med hänsyn till&lt;br&gt;arten eller omfattningen av&lt;br&gt;föreningens eller trossamfundets&lt;br&gt;verksamhet eller föreningens eller&lt;br&gt;trossamfundets syfte eller annan&lt;br&gt;orsak särskilda skäl motiverar det,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) bedriver en verksamhet som&lt;br&gt;skäligen svarar mot avkastningen&lt;br&gt;av föreningens eller trossam-&lt;br&gt;fundets tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan efter&lt;br&gt;ansökan medge att förening eller&lt;br&gt;registrerat trossamfund, som avser&lt;br&gt;att anskaffa fastighet eller annan&lt;br&gt;anläggning avsedd för den ideella&lt;br&gt;verksamheten, skall kunna anses&lt;br&gt;hänförlig under detta moment utan&lt;br&gt;hinder av att föreningen eller&lt;br&gt;trossamfundet inte uppfyller under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande av detta slag får avse&lt;br&gt;högst fem beskattningsår i följd&lt;br&gt;och kan förenas med villkor om&lt;br&gt;ställande av säkerhet e.d. för den&lt;br&gt;inkomst- eller förmögenhetsskatt&lt;br&gt;som enligt sjunde stycket kan&lt;br&gt;komma att påföras föreningen på&lt;br&gt;grund av taxering för det eller de&lt;br&gt;beskattningsår medgivandet avser.&lt;br&gt;Beslut i anledning av sådan&lt;br&gt;ansökan får överklagas hos&lt;br&gt;riksskatteverket. Riksskatteverkets&lt;br&gt;beslut far inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fjärde stycket d angivet villkor.&lt;br&gt;Medgivande av detta slag får avse&lt;br&gt;högst fem beskattningsår i följd&lt;br&gt;och kan förenas med villkor om&lt;br&gt;ställande av säkerhet e.d. för den&lt;br&gt;inkomst- eller förmögenhetsskatt&lt;br&gt;som enligt sjunde stycket kan&lt;br&gt;komma att påföras föreningen&lt;br&gt;eller trossamfundet på grund av&lt;br&gt;taxering för det eller de&lt;br&gt;beskattningsår medgivandet avser.&lt;br&gt;Beslut i anledning av sådan&lt;br&gt;ansökan far överklagas hos&lt;br&gt;Riksskatteverket. Riksskatteverkets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande enligt föregående&lt;br&gt;stycke får lämnas även då en&lt;br&gt;förening avser att genomföra&lt;br&gt;omfattande byggnads-, repara-&lt;br&gt;tions- eller anläggningsarbeten på&lt;br&gt;en fastighet som brukas av&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förening inte inom&lt;br&gt;föreskriven tid genomfört den&lt;br&gt;investering för vilken medgivande&lt;br&gt;enligt femte eller sjätte stycket&lt;br&gt;lämnats eller har föreningen&lt;br&gt;underlåtit att iaktta annat i sådant&lt;br&gt;beslut angivet villkor, skall&lt;br&gt;föreningen taxeras för de&lt;br&gt;beskattningsår som medgivandet&lt;br&gt;avsett efter de regler som skulle ha&lt;br&gt;gällt om något medgivande inte&lt;br&gt;hade lämnats. I fråga om sådan&lt;br&gt;taxering gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;4 kap. 19-22 §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande enligt föregående&lt;br&gt;stycke får lämnas även då en&lt;br&gt;förening eller ett registrerat&lt;br&gt;trossamfund avser att genomföra&lt;br&gt;omfattande byggnads-, repara-&lt;br&gt;tions- eller anläggningsarbeten på&lt;br&gt;en fastighet som brukas av&lt;br&gt;föreningen eller trossamfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förening eller registrerat&lt;br&gt;trossamfund inte inom föreskriven&lt;br&gt;tid genomfört den investering för&lt;br&gt;vilken medgivande enligt femte&lt;br&gt;eller sjätte stycket lämnats eller&lt;br&gt;har föreningen eller trossamfundet&lt;br&gt;underlåtit att iaktta annat i sådant&lt;br&gt;beslut angivet villkor, skall&lt;br&gt;föreningen eller trossamfundet&lt;br&gt;taxeras för de beskattningsår som&lt;br&gt;medgivandet avsett efter de regler&lt;br&gt;som skulle ha gällt om något&lt;br&gt;medgivande inte hade lämnats. I&lt;br&gt;fråga om sådan taxering gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. 19-22 §§&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet, att en ekonomisk förening med stöd av 14 § lagen&lt;br&gt;(1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;fått bestå som registrerad förening, utgör inte hinder mot att föreningen&lt;br&gt;vid tillämpning av denna lag behandlas såsom ideell förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Ägare av sådan fastighet, som avses i 3 kap. 2 § fastighets-&lt;br&gt;taxeringslagen (1979:1152), frikallas från skattskyldighet för inkomst av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:1061.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning som&lt;br&gt;gör att byggnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen skall indelas&lt;br&gt;som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distributions-&lt;br&gt;byggnad eller reningsanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3 § fastighets-&lt;br&gt;taxeringslagen frikallas från skattskyldighet for inkomst av fastigheten i&lt;br&gt;den mån ägarens inkomst härrör från sådan egendom och sådan&lt;br&gt;användning som avses i nämnda lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare av sådan fastighet som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 4 § fastighets-&lt;br&gt;taxeringslagen, dock ej ideell&lt;br&gt;förening som är hänförlig under&lt;br&gt;5 mom., frikallas från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för inkomst av&lt;br&gt;fastigheten i den mån den används&lt;br&gt;för ändamål som avses i 3 kap. 4 §&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare av sådan fastighet som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 4 § fastighets-&lt;br&gt;taxeringslagen, dock ej ideell&lt;br&gt;förening eller registrerat&lt;br&gt;trossamfund som kan hänföras&lt;br&gt;under 5 mom., frikallas från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för inkomst av&lt;br&gt;fastigheten i den mån den används&lt;br&gt;för ändamål som avses i 3 kap. 4 §&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2001 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i kommunala&lt;br&gt;delegationslagen (1954:130)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att kommunala delegationslagen (1954:130)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun, som tillhör sammanslutning av kommuner med uppgift att&lt;br&gt;tillvarataga medlemmarnas intressen såsom arbetsgivare (arbets-&lt;br&gt;givarorganisation), äger uppdraga åt sammanslutningen att med bindande&lt;br&gt;verkan för kommunen genom kollektivavtal eller annorledes enhetligt&lt;br&gt;reglera anställningsvillkoren för sådana arbetstagare i kommunens tjänst,&lt;br&gt;vilkas villkor det icke ankommer på statlig myndighet att fastställa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen äger bestämma att uppdrag enligt första stycket far lämnas&lt;br&gt;av nämnd, som handlägger frågor om anställningsvillkor för arbetstagare&lt;br&gt;i kommunens tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kommun jämställas i&lt;br&gt;denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;municipalsamhälle och&lt;br&gt;tingskommun även som annan,&lt;br&gt;borgerlig eller kyrklig, kommunal&lt;br&gt;förvaltningsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;församling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lands-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kommun jämställs i denna&lt;br&gt;lag landsting och annan kommunal&lt;br&gt;förvaltningsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1967:318.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan&lt;br&gt;menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 b § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 1, 3, 3 a och 4-6 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesatsen för kommuns och&lt;br&gt;annan menighets uttag av skatt&lt;br&gt;skall bestämmas i förhållande till&lt;br&gt;det antal skattekronor, som enligt&lt;br&gt;skattemyndighetens beräkning&lt;br&gt;kommer att påföras de&lt;br&gt;skattskyldiga vid taxeringen det år&lt;br&gt;skattesatsen skall fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enligt 8 kap. 9 § andra&lt;br&gt;stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900) eller 19 kap. 7 £ tredje&lt;br&gt;stycket kyrkolagen (1992:300)&lt;br&gt;någon annan skattesats slutligt&lt;br&gt;fastställts än den som har bestämts&lt;br&gt;tidigare, skall den nya skattesatsen&lt;br&gt;om möjligt bestämmas med&lt;br&gt;hänsyn till det antal skattekronor&lt;br&gt;som har påförts de skattskyldiga&lt;br&gt;vid taxeringen det år skattesatsen&lt;br&gt;skall fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesatsen för kommuns uttag&lt;br&gt;av kommunal inkomstskatt och&lt;br&gt;landstings uttag av landstingsskatt&lt;br&gt;samt avgiftssatsen för uttag av&lt;br&gt;begravningsavgift enligt 9 kap.&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144)&lt;br&gt;skall bestämmas i förhållande till&lt;br&gt;det antal skattekronor, som enligt&lt;br&gt;skattemyndighetens beräkning&lt;br&gt;kommer att påföras de skatt-&lt;br&gt;skyldiga vid taxeringen det år&lt;br&gt;skatte- och avgiftssatserna skall&lt;br&gt;fastställas. Motsvarande gäller vid&lt;br&gt;bestämmande av avgiftssatsen för&lt;br&gt;ett trossamfunds uttag av avgift&lt;br&gt;som avses i lagen (1999:000) om&lt;br&gt;avgift till registrerat trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enligt 8 kap. 9 § andra&lt;br&gt;stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900) någon annan skatte-&lt;br&gt;eller avgiftssats slutligt fastställts&lt;br&gt;än den som har bestämts tidigare,&lt;br&gt;skall den nya skatte- eller&lt;br&gt;avgiftssatsen om möjligt&lt;br&gt;bestämmas med hänsyn till det&lt;br&gt;antal skattekronor som har påförts&lt;br&gt;de skattskyldiga vid taxeringen det&lt;br&gt;år skatte- eller avgiftssatsen skall&lt;br&gt;fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1973:437.&lt;br&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagens rubrik 1997:191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b§ 1992:341.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1583.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall senast&lt;br&gt;den 8 mars till kommuner,&lt;br&gt;landsting, församlingar och&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter redovisa&lt;br&gt;den skatt för det föregående året&lt;br&gt;som tillkommer kommunen,&lt;br&gt;landstinget, församlingen eller den&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheten. Regering-&lt;br&gt;en meddelar närmare föreskrifter&lt;br&gt;om sådan redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall senast&lt;br&gt;den 10 september varje år lämna&lt;br&gt;kommuner, landsting, försam-&lt;br&gt;lingar och kyrkliga samfälligheter&lt;br&gt;uppgift om det beräknade antal&lt;br&gt;skattekronor som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall senast&lt;br&gt;den 8 mars till kommuner och&lt;br&gt;landsting redovisa den skatt för det&lt;br&gt;föregående året som tillkommer&lt;br&gt;kommunen eller landstinget.&lt;br&gt;Regeringen meddelar närmare&lt;br&gt;föreskrifter om sådan redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall senast&lt;br&gt;den 10 september varje år lämna&lt;br&gt;kommuner och landsting uppgift&lt;br&gt;om det beräknade antal&lt;br&gt;skattekronor som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket skall i fråga om&lt;br&gt;avgifter till trossamfund lämna&lt;br&gt;redovisning och uppgifter mot-&lt;br&gt;svarande dem som anges i första&lt;br&gt;och andra styckena till Svenska&lt;br&gt;kyrkan och andra registrerade&lt;br&gt;trossamfund, som enligt lagen&lt;br&gt;(1999:000) om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund har&lt;br&gt;beviljats statlig hjälp med att ta in&lt;br&gt;avgifterna. Riksskatteverket skall&lt;br&gt;lämna motsvarande redovisning&lt;br&gt;och uppgifter i fråga om&lt;br&gt;begravningsavgift enligt begrav-&lt;br&gt;ningslagen (1990:1144) till den&lt;br&gt;församling, kyrkliga samfällighet&lt;br&gt;eller kommun som är huvudman&lt;br&gt;för begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kommun eller ett landsting har fastställt budgeten, skall&lt;br&gt;kommunstyrelsen respektive landstingsstyrelsen genast underrätta&lt;br&gt;skattemyndigheten om den skattesats som har bestämts för det följande&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattesatsen inte har fastställts före oktober månads utgång, skall&lt;br&gt;styrelsen genast underrätta skattemyndigheten om styrelsens förslag till&lt;br&gt;skattesats. Har någon annan skattesats än den föreslagna fastställts, skall&lt;br&gt;styrelsen genast underrätta skattemyndigheten och Riksskatteverket om&lt;br&gt;den fastställda skattesatsen. Om budgeten inte har fastställts före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1583.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;november månads utgång, skall, så snart skattesatsen för den preliminära&lt;br&gt;skatten har fastställts, skattemyndigheten underrättas om skattesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller även&lt;br&gt;underrättelse om avgiftssats enligt&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna paragraf sägs&lt;br&gt;om kommun och kommunal-&lt;br&gt;skattemedel tillämpas också i fråga&lt;br&gt;om landsting och landstingsskatte-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sägs i denna paragraf&lt;br&gt;om kommun och kommunal-&lt;br&gt;skattemedel tillämpas också i fråga&lt;br&gt;om landsting och landstingsskatte-&lt;br&gt;medel samt kommuns begrav-&lt;br&gt;ningsavgiftsmedel. I fråga om&lt;br&gt;slutavräkning av begravnings-&lt;br&gt;avgiftsmedel gäller dock i stället&lt;br&gt;bestämmelserna i sjätte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visst år (beskattningsåret) av staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun har rätt att under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbära preliminära kommunalskattemedel med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar produkten av de sammanlagda beskattningsbara förvärvs-&lt;br&gt;inkomsterna i kommunen enligt skattemyndighetens beslut enligt 4 kap.&lt;br&gt;2 § taxeringslagen (1990:324) om taxering till kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;(skatteunderlaget) året före beskattningsåret, den skattesats som har&lt;br&gt;beslutats för beskattningsåret och de uppräkningsfaktorer enligt tredje&lt;br&gt;stycket som har fastställts senast i september året före beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast i september varje år skall regeringen, eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer, fastställa två uppräkningsfaktorer som skall svara&lt;br&gt;mot den uppskattade procentuella förändringen av skatteunderlaget i&lt;br&gt;riket. Den ena skall avse förändringen mellan andra och första året före&lt;br&gt;beskattningsåret. Den andra skall avse förändringen mellan året före&lt;br&gt;beskattningsåret och beskattningsåret. Under år då riksdagsval hålls i&lt;br&gt;september, far regeringen dock ändra redan fastställda&lt;br&gt;uppräkningsfaktorer. Detta skall ske senast en vecka efter att regeringen&lt;br&gt;avlämnat budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan skattemyndigheten betalar ut kommunalskattemedel till&lt;br&gt;kommunerna skall avräkning göras enligt 10 § lagen (1995:1516) om&lt;br&gt;utjämningsavgift för kommuner och landsting, 2 § lagen (1995:1518) om&lt;br&gt;mervärdesskattekonton för kommuner och landsting och 16 kap. 8 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483). Vidare skall tillägg göras för bidrag&lt;br&gt;enligt 10 § lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och&lt;br&gt;landsting samt för bidrag enligt 1 och 2 §§ lagen (1995:1514) om&lt;br&gt;generellt statsbidrag till kommuner och landsting. Det belopp som&lt;br&gt;framkommer skall betalas ut med en tolftedel per månad den tredje&lt;br&gt;vardagen räknat från den 17 i månaden, varvid dag som enligt 2 § lagen&lt;br&gt;(1930:173) om beräkning av lagstadgad tid jämställs med allmän helgdag&lt;br&gt;inte skall medräknas. Är kommunens fordran inte ufäknad vid&lt;br&gt;utbetalningstillfallena i månaderna januari och februari, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:647.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbetalningarna dessa månader grundas på samma belopp som&lt;br&gt;utbetalningen i december månad det föregående året. När särskilda skäl&lt;br&gt;föranleder det far skattemyndigheten dock förordna att utbetalningen&lt;br&gt;skall grundas på ett annat belopp. Om något av de belopp som&lt;br&gt;utbetalningen i månaderna januari, februari och mars grundats på inte&lt;br&gt;motsvarar en tolftedel av kommunens fordran, skall den jämkning som&lt;br&gt;föranleds av detta ske i fråga om utbetalningen i april eller, om det är&lt;br&gt;fråga om ett större belopp, fördelas på utbetalningarna i april, maj och&lt;br&gt;juni månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutavräkning av kommunalskattemedlen skall ske när den årliga&lt;br&gt;taxeringen under året efter beskattningsåret har avslutats. Därvid skall en&lt;br&gt;kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även&lt;br&gt;utgjorde ett landsting. Produkten av skatteunderlaget enligt den&lt;br&gt;taxeringen och den skattesats som har beslutats för beskattningsåret utgör&lt;br&gt;de slutliga kommunalskattemedlen. Om summan av dessa överstiger&lt;br&gt;summan av de preliminära kommunalskattemedlen enligt andra stycket&lt;br&gt;skall skillnaden betalas ut till kommunerna med ett enhetligt belopp per&lt;br&gt;invånare den 1 november året före beskattningsåret. I motsatt fall skall&lt;br&gt;skillnaden återbetalas av kommunerna med ett enhetligt belopp per&lt;br&gt;invånare den 1 november året före beskattningsåret. Utbetalning eller&lt;br&gt;återbetalning skall göras i januari andra året efter beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutavräkning av kommunens&lt;br&gt;begravningsavgiftsmedel skall ske&lt;br&gt;när den årliga taxeringen under&lt;br&gt;året efter beskattningsåret har&lt;br&gt;avslutats. Produkten av skatte-&lt;br&gt;underlaget enligt den taxeringen&lt;br&gt;och den avgiftssats för begrav-&lt;br&gt;ningsavgiften som har beslutats&lt;br&gt;för beskattningsåret utgör de&lt;br&gt;slutliga begravningsavgiftsmedlen.&lt;br&gt;Om dessa överstiger de&lt;br&gt;preliminära begravningsavgifts-&lt;br&gt;medlen enligt andra stycket skall&lt;br&gt;skillnaden betalas ut till&lt;br&gt;kommunen. I motsatt fall skall&lt;br&gt;skillnaden återbetalas av&lt;br&gt;kommunen. Utbetalning eller åter-&lt;br&gt;betalning skall göras i januari&lt;br&gt;andra året efter beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församling är berättigad att&lt;br&gt;under visst år av staten uppbära&lt;br&gt;församlingsskatt med belopp som&lt;br&gt;motsvarar vad som skulle utgå på&lt;br&gt;grundval av antalet skattekronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat trossamfund som&lt;br&gt;avses i lagen (1999:000) om avgift&lt;br&gt;till registrerat trossamfund är&lt;br&gt;berättigat att under visst år av&lt;br&gt;staten uppbära avgift som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:964.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skatteören i församlingen&lt;br&gt;enligt skattemyndighetens beslut&lt;br&gt;enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) vid det föregående&lt;br&gt;årets (taxeringsåret) taxering,&lt;br&gt;beräknat efter den skattesats som&lt;br&gt;har bestämts för året före&lt;br&gt;taxeringsåret. Har skattskyldig&lt;br&gt;enligt lagen (1951:691) om viss&lt;br&gt;lindring i skattskyldigheten för den&lt;br&gt;som inte tillhör svenska kyrkan&lt;br&gt;åtnjutit lindring i skattskyldigheten&lt;br&gt;till församlingen, skall belopp,&lt;br&gt;som församlingen annars skulle ha&lt;br&gt;varit berättigad att uppbära av&lt;br&gt;staten, nedsättas i motsvarande&lt;br&gt;mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har enligt 19 kap. 7 f kyrko-&lt;br&gt;lagen (1992:300) någon annan&lt;br&gt;skattesats slutligt fastställts än den&lt;br&gt;som har bestämts tidigare, skall&lt;br&gt;till grund för utbetalningen läggas&lt;br&gt;den utdebitering som har bestämts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samband med att budgeten fast-&lt;br&gt;ställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församling är berättigad att&lt;br&gt;under ett visst år av staten såsom&lt;br&gt;förskott uppbära ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar produkten av den&lt;br&gt;skattesats som har beslutats för&lt;br&gt;året och det antal skattekronor och&lt;br&gt;skatteören, som enligt skatte-&lt;br&gt;myndighetens beslut enligt 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § taxeringslagen rörande det&lt;br&gt;föregående årets taxering till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt har på-&lt;br&gt;förts de skattskyldiga. Förskottet&lt;br&gt;skall nedsättas i motsvarande mån&lt;br&gt;som skattskyldiga i församlingen&lt;br&gt;åtnjutit lindring i skattskyldigheten&lt;br&gt;enligt lagen om viss lindring i&lt;br&gt;skattskyldigheten för den som inte&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan. Det&lt;br&gt;återstående beloppet ingår i&lt;br&gt;församlingens fordran hos staten&lt;br&gt;vid ingången av året efter det år,&lt;br&gt;då beslutet fattades. Förskottet&lt;br&gt;avräknas mot den församlings-&lt;br&gt;skatt, som församlingen har rätt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den lagen med belopp som&lt;br&gt;motsvarar vad som skulle utgå på&lt;br&gt;grundval av antalet skattekronor&lt;br&gt;och skatteören för de&lt;br&gt;avgiftsskyldiga i trossamfundet&lt;br&gt;enligt skattemyndighetens beslut&lt;br&gt;enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) vid det föregående&lt;br&gt;årets (taxeringsåret) taxering,&lt;br&gt;beräknat efter den eller de&lt;br&gt;avgiftssatser som har bestämts för&lt;br&gt;året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trossamfund som avses i första&lt;br&gt;stycket är berättigat att under ett&lt;br&gt;visst år av staten såsom förskott&lt;br&gt;uppbära ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;produkten av den eller de&lt;br&gt;avgiftssatser som har beslutats för&lt;br&gt;året och det antal skattekronor och&lt;br&gt;skatteören, som enligt skatte-&lt;br&gt;myndighetens beslut enligt 4 kap.&lt;br&gt;2 § taxeringslagen rörande det&lt;br&gt;föregående årets taxering till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt har&lt;br&gt;påförts de avgiftsskyldiga.&lt;br&gt;Förskottet avräknas mot de&lt;br&gt;avgifter, som trossamfundet har&lt;br&gt;rätt att uppbära av staten på&lt;br&gt;grundval av taxeringen under året&lt;br&gt;efter det, då förskottet enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i nästföljande&lt;br&gt;stycke utanordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbära av staten på grundval av&lt;br&gt;taxeringen under året efter det, då&lt;br&gt;förskottet enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;nästfoljande stycke utanordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som vid ingången av ett&lt;br&gt;år utgör församlingens fordran hos&lt;br&gt;staten enligt denna paragraf skall&lt;br&gt;skattemyndigheten under samma år&lt;br&gt;utanordna till församlingen med en&lt;br&gt;tolftedel den 18 i varje kalender-&lt;br&gt;månad. Är församlingens fordran&lt;br&gt;inte uträknad vid utbetalnings-&lt;br&gt;tillfallena i månaderna januari och&lt;br&gt;februari, skall vid dessa tillfällen&lt;br&gt;utbetalas samma belopp som har&lt;br&gt;utbetalats i december månad det&lt;br&gt;föregående året. När särskilda skäl&lt;br&gt;föranleder det far skattemyn-&lt;br&gt;digheten dock förordna att utbetal-&lt;br&gt;ning skall ske med annat belopp.&lt;br&gt;Om något av de belopp som&lt;br&gt;utbetalades i månaderna januari&lt;br&gt;och februari inte motsvarar en&lt;br&gt;tolftedel av församlingens fordran,&lt;br&gt;skall den jämkning som föranleds&lt;br&gt;härav ske i fråga om det belopp,&lt;br&gt;som utbetalas i mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts om för-&lt;br&gt;samling tillämpas på motsvarande&lt;br&gt;sätt i fråga om kyrklig sam-&lt;br&gt;fällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som vid ingången av ett&lt;br&gt;år utgör trossamfundets fordran&lt;br&gt;hos staten enligt denna paragraf&lt;br&gt;skall Riksskatteverket under&lt;br&gt;samma år utanordna till trossam-&lt;br&gt;fundet med en tolftedel per månad&lt;br&gt;den tredje vardagen räknat från&lt;br&gt;den 17 i månaden, varvid dag som&lt;br&gt;enligt 2 § lagen (1930:173) om&lt;br&gt;beräkning av lagstadgad tid&lt;br&gt;jämställs med allmän helgdag inte&lt;br&gt;skall medräknas. Är trossam-&lt;br&gt;fundets fordran inte uträknad vid&lt;br&gt;utbetalningstillfällena i månaderna&lt;br&gt;januari och februari, skall vid&lt;br&gt;dessa tillfällen utbetalas samma&lt;br&gt;belopp som har utbetalats i&lt;br&gt;december månad det föregående&lt;br&gt;året. När särskilda skäl föranleder&lt;br&gt;det far Riksskatteverket dock&lt;br&gt;förordna att utbetalning skall ske&lt;br&gt;med annat belopp. Om något av de&lt;br&gt;belopp som utbetalades i&lt;br&gt;månaderna januari och februari&lt;br&gt;inte motsvarar en tolftedel av&lt;br&gt;trossamfundets fordran, skall den&lt;br&gt;jämkning som föranleds härav ske&lt;br&gt;i fråga om det belopp, som&lt;br&gt;utbetalas i mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund tillämpas&lt;br&gt;på motsvarande sätt i fråga om&lt;br&gt;begravningsavgift enligt begrav-&lt;br&gt;ningslagen (1990:1144), om den&lt;br&gt;inte enligt 3 § lagen om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund skall&lt;br&gt;räknas in i kyrkoavgiften. Det som&lt;br&gt;sägs om Riksskatteverket och&lt;br&gt;trossamfund skall dock i stället&lt;br&gt;gälla skattemyndigheten respektive&lt;br&gt;den församling eller kyrkliga&lt;br&gt;samfällighet som är huvudman för&lt;br&gt;begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner skattemyndighet på grund&lt;br&gt;av anmärkning eller eljest att av&lt;br&gt;skattemyndigheten meddelat beslut&lt;br&gt;enligt denna lag blivit uppenbart&lt;br&gt;oriktigt till foljd av skrivfel,&lt;br&gt;räknefel eller annat sådant&lt;br&gt;förbiseende, skall skatte-&lt;br&gt;myndigheten meddela beslut om&lt;br&gt;rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut enligt denna lag föres hos&lt;br&gt;regeringen genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner skattemyndigheten eller&lt;br&gt;Riksskatteverket på grund av&lt;br&gt;anmärkning eller eljest att av myn-&lt;br&gt;digheten meddelat beslut enligt&lt;br&gt;denna lag blivit uppenbart oriktigt&lt;br&gt;till följd av skrivfel, räknefel eller&lt;br&gt;annat sådant förbiseende, skall&lt;br&gt;myndigheten meddela beslut om&lt;br&gt;rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets eller skatte-&lt;br&gt;myndighetens beslut enligt denna&lt;br&gt;lagfar överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om skatt eller avgift som avser beskattningsåret 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En slutavräkning av forsamlingsskattemedlen for beskattningsåren&lt;br&gt;1998 och 1999 skall ske när den årliga taxeringen under året efter&lt;br&gt;beskattningsåret har avslutats. Om det förskott som en församling&lt;br&gt;uppburit for beskattningsåren vid avräkning understiger vad&lt;br&gt;församlingen har rätt att uppbära enligt 4 a § i dess äldre lydelse skall&lt;br&gt;skillnaden betalas ut till församlingen. I motsatt fall skall skillnaden&lt;br&gt;återbetalas av församlingen. Utbetalningen eller återbetalning skall göras&lt;br&gt;under andra året efter beskattningsåret med en tolftedel per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:353.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:353.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om&lt;br&gt;utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i&lt;br&gt;rikets indelning i kommuner, landsting och&lt;br&gt;församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1979:417) om&lt;br&gt;utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i&lt;br&gt;kommuner, landsting och församlingar samt 4 § lagen skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om utdebitering och&lt;br&gt;utbetalning av skatt vid ändring&lt;br&gt;i rikets indelning i kommuner,&lt;br&gt;landsting och församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om utdebitering och&lt;br&gt;utbetalning av skatt vid ändring&lt;br&gt;i rikets indelning i kommuner&lt;br&gt;och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts i denna lag om&lt;br&gt;kommun och kommunalskatt skall&lt;br&gt;gälla också för landsting och&lt;br&gt;landstingsskatt. Bestämmelserna i&lt;br&gt;1 § skall gälla också för för-&lt;br&gt;samling och församlingsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts i denna lag om&lt;br&gt;kommun och kommunalskatt skall&lt;br&gt;gälla också för landsting och&lt;br&gt;landstingsskatt. Bestämmelserna i&lt;br&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ skall gälla också för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begravningsavgift som skall&lt;br&gt;betalas till kommun enligt&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortfarande gälla i fråga om församlingsskatt avseende 2000 och tidigare&lt;br&gt;års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1520.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;(1979:1152)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § och 3 kap. 4 § fastighetstaxerings-&lt;br&gt;lagen (1979:1152) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två&lt;br&gt;familjer. Till sådan byggnad skall höra komplementhus&lt;br&gt;såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och&lt;br&gt;högst tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus,&lt;br&gt;om byggnaden ligger på fastighet med åkermark,&lt;br&gt;betesmark, skogsmark eller skogsimpediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer&lt;br&gt;eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande.&lt;br&gt;Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning&lt;br&gt;till hyreshus och som behövs för verksamheten, skall&lt;br&gt;utgöra hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är&lt;br&gt;inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om&lt;br&gt;den ingår i lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomi- Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk&lt;br&gt;byggnad och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom&lt;br&gt;djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och&lt;br&gt;växthus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthus och djurstall som inte har anknytning till&lt;br&gt;jordbruk eller skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industri- Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet,&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Special- Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvars-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvarsändamål eller ekonomisk&lt;br&gt;försvarsberedskap, om byggnaden inte&lt;br&gt;är en fristående industriell anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även mässbyggnad skall utgöra&lt;br&gt;försvarsbyggnad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunika-&lt;br&gt;tionsbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, terminal,&lt;br&gt;stationsbyggnad, expeditionsbyggnad,&lt;br&gt;vänthall, godsmagasin, reparations-&lt;br&gt;verkstad och liknande, om byggnaden&lt;br&gt;används för allmänna kommunika-&lt;br&gt;tionsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i Statens&lt;br&gt;järnvägars, Luftfartsverkets, Ban-&lt;br&gt;verkets, Svensk Rundradio Aktie-&lt;br&gt;bolags, Sveriges Radio Aktiebolags,&lt;br&gt;Sveriges Television Aktiebolags och&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio Aktiebolags&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Distributions-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som ingår i överförings- eller&lt;br&gt;distributionsnätet för gas, värme,&lt;br&gt;elektricitet eller vatten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värme-&lt;br&gt;central&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad för produktion och distri-&lt;br&gt;bution av varmvatten för uppvärmning,&lt;br&gt;dock ej sådan anläggning som även är&lt;br&gt;inrättad för produktion av elektrisk&lt;br&gt;starkström för yrkesmässig distri-&lt;br&gt;bution.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Renings-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenverk, avloppsreningsverk, an-&lt;br&gt;läggning för förvaring av radioaktivt&lt;br&gt;avfall, sopstation och liknande samt&lt;br&gt;pumpstation som hör till sådan&lt;br&gt;anläggning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vård-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för sjukvård,&lt;br&gt;nykterhetsvård, narkomanvård,&lt;br&gt;barnavård, kriminalvård, arbetsvärd,&lt;br&gt;åldringsvård eller omsorg om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda. Annan byggnad än&lt;br&gt;som nu har nämnts skall utgöra&lt;br&gt;vårdbyggnad, om den används som&lt;br&gt;hem åt personer som behöver institu-&lt;br&gt;tionell vård eller tillsyn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bad-, sport-&lt;br&gt;och idrotts-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för bad, sport, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;idrott och liknande, om allmänheten&lt;br&gt;har tillträde till anläggningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skol-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för&lt;br&gt;undervisning eller forskning vid skola&lt;br&gt;som anordnas av staten skola som&lt;br&gt;anordnas med statsbidrag och skola&lt;br&gt;vars undervisning står under statlig&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används som elevhem&lt;br&gt;eller skolhem för elever vid sådana&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för kulturellt&lt;br&gt;ändamål såsom teater, biograf,&lt;br&gt;museum och liknande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ecklesiastik-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kyrka eller annan byggnad som&lt;br&gt;används för religiös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästgård som avses i 41 kap.&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bårhus, krematorium och byggnad som&lt;br&gt;används för skötsel av begravnings-&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som tillhör staten, kommun&lt;br&gt;eller annan menighet och som används&lt;br&gt;för allmän styrelse, förvaltning,&lt;br&gt;rättsvård, ordning eller säkerhet samt&lt;br&gt;fritidsgård och byggnad med likartad&lt;br&gt;användning. Som allmän byggnad skall&lt;br&gt;inte anses byggnad som används för&lt;br&gt;statens affarsdrivande verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som inte skall utgöra någon&lt;br&gt;av de tidigare nämnda byggnads-&lt;br&gt;typerna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två&lt;br&gt;familjer. Till sådan byggnad skall höra komplementhus&lt;br&gt;såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;högst tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus,&lt;br&gt;om byggnaden ligger på fastighet med åkermark,&lt;br&gt;betesmark, skogsmark eller skogsimpediment.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer&lt;br&gt;eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande.&lt;br&gt;Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning&lt;br&gt;till hyreshus och som behövs för verksamheten, skall&lt;br&gt;utgöra hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är&lt;br&gt;inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om&lt;br&gt;den ingår i lantbruksenhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomi-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk&lt;br&gt;och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom&lt;br&gt;djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och&lt;br&gt;växthus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthus och djurstall som inte har anknytning till&lt;br&gt;jordbruk eller skogsbruk.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Special-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvars- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnad som används för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;försvarsändamål eller ekonomisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvarsberedskap, om byggnaden inte&lt;br&gt;är en fristående industriell anläggning.&lt;br&gt;Även mässbyggnad skall utgöra&lt;br&gt;försvarsbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunika- Garage, hangar, lokstall, terminal,&lt;br&gt;tionsbyggnad stationsbyggnad, expeditionsbyggnad,&lt;br&gt;vänthall, godsmagasin, reparations-&lt;br&gt;verkstad och liknande, om byggnaden&lt;br&gt;används för allmänna kommunika-&lt;br&gt;tionsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i Statens&lt;br&gt;järnvägars, Luftfartsverkets, Ban-&lt;br&gt;verkets, Svensk Rundradio Aktie-&lt;br&gt;bolags, Sveriges Radio Aktiebolags,&lt;br&gt;Sveriges Television Aktiebolags och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Utbildningsradio Aktiebolags Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Distributions-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som ingår i överförings- eller&lt;br&gt;distributionsnätet för gas, värme,&lt;br&gt;elektricitet eller vatten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värme-&lt;br&gt;central&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad för produktion och distri-&lt;br&gt;bution av varmvatten för uppvärmning,&lt;br&gt;dock ej sådan anläggning som även är&lt;br&gt;inrättad för produktion av elektrisk&lt;br&gt;starkström för yrkesmässig distri-&lt;br&gt;bution.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Renings-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenverk, avloppsreningsverk, an-&lt;br&gt;läggning för förvaring av radioaktivt&lt;br&gt;avfall, sopstation och liknande samt&lt;br&gt;pumpstation som hör till sådan&lt;br&gt;anläggning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vård-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för sjukvård,&lt;br&gt;nykterhetsvård, narkomanvård,&lt;br&gt;barnavård, kriminalvård, arbetsvärd,&lt;br&gt;åldringsvård eller omsorg om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda. Annan byggnad än&lt;br&gt;som nu har nämnts skall utgöra&lt;br&gt;vårdbyggnad, om den används som&lt;br&gt;hem åt personer som behöver institu-&lt;br&gt;tionell vård eller tillsyn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bad-, sport-&lt;br&gt;och idrotts-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för bad, sport,&lt;br&gt;idrott och liknande, om allmänheten&lt;br&gt;har tillträde till anläggningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skol-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för&lt;br&gt;undervisning eller forskning vid skola&lt;br&gt;som anordnas av staten skola som&lt;br&gt;anordnas med statsbidrag och skola&lt;br&gt;vars undervisning står under statlig&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används som elevhem&lt;br&gt;eller skolhem för elever vid sådana&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för kulturellt&lt;br&gt;ändamål såsom teater, biograf,&lt;br&gt;museum och liknande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ecklesiastik-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kyrka eller annan byggnad som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;används för religiös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bårhus, krematorium och byggnad som&lt;br&gt;används för skötsel av begravnings-&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som tillhör staten, kommun&lt;br&gt;eller annan menighet och som används&lt;br&gt;för allmän styrelse, förvaltning,&lt;br&gt;rättsvård, ordning eller säkerhet samt&lt;br&gt;fritidsgård och byggnad med likartad&lt;br&gt;användning. Som allmän byggnad skall&lt;br&gt;inte anses byggnad som används för&lt;br&gt;statens affärsdrivande verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som inte skall utgöra någon&lt;br&gt;av de tidigare nämnda byggnads-&lt;br&gt;typerna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Byggnad samt tomtmark och övrig mark som hör till byggnaden samt&lt;br&gt;markanläggning som hör till fastigheten skall undantas från skatteplikt&lt;br&gt;om fastigheten ägs av någon av följande institutioner och om den till&lt;br&gt;övervägande del används i deras verksamhet såsom sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kyrkor, barmhärtighets- 1. kyrkor, barmhärtighets-&lt;br&gt;inrättningar, stiftelser och ideella inrättningar, stiftelser, ideella&lt;br&gt;föreningar som avses i 7 § 5 och 6 föreningar och registrerade&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig trossamfund som avses i 7 § 5 och&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt samt sådana&lt;br&gt;särskilda rättssubjekt som avses i&lt;br&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1998:1592) om införande av&lt;br&gt;lagen (1998:1591) om Svenska&lt;br&gt;kyrkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;akademier, Nobelstiftelsen, stiftelsen Dag Hammarskjölds&lt;br&gt;Minnesfond, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins&lt;br&gt;utveckling m. m., stiftelsen Sveriges sjömanshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana sammanslutningar av studerande vid universitet och&lt;br&gt;högskolor, i vilka de studerande är skyldiga att vara medlemmar, samt&lt;br&gt;samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra&lt;br&gt;uppgifter som ankommer på sammanslutningarna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1382.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. främmande makts beskickningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten skall endast avse egendom, som enligt 4 kap. 5 § utgör&lt;br&gt;annan typ av taxeringsenhet än lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid fastighetstaxering år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 11 § och 7 kap. 33 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 8 §, 7 kap. 15 §, 9 kap. 1 §, 13 kap. 4 §, 14 kap. 2 och&lt;br&gt;3 §§, 16 kap. 1 § samt bilagan skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna lag&lt;br&gt;skall med myndighet jämställas&lt;br&gt;riksdagen, kyrkomötet och beslut-&lt;br&gt;ande kommunal församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen om rätt att ta&lt;br&gt;del av handlingar hos en myn-&lt;br&gt;dighet skall i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla också handlingar hos de&lt;br&gt;organ som anges i bilagan till&lt;br&gt;denna lag, i den mån handlingarna&lt;br&gt;hör till den verksamhet som nämns&lt;br&gt;där. De i bilagan angivna organen&lt;br&gt;skall vid tillämpningen av denna&lt;br&gt;lag jämställas med myndighet.&lt;br&gt;Detsamma gäller ett enskilt organ&lt;br&gt;som med stöd av lagen&lt;br&gt;(1994:1383) om överlämnande av&lt;br&gt;allmänna handlingar till andra&lt;br&gt;organ än myndigheter för för-&lt;br&gt;varing förvarar sådana handlingar&lt;br&gt;såvitt avser befattningen med&lt;br&gt;dessa handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna lag&lt;br&gt;skall med myndighet jämställas&lt;br&gt;riksdagen och beslutande kom-&lt;br&gt;munal församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen om rätt att ta&lt;br&gt;del av handlingar hos en myn-&lt;br&gt;dighet skall i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla också handlingar hos de&lt;br&gt;organ som anges i bilagan till&lt;br&gt;denna lag, i den mån handlingarna&lt;br&gt;hör till den verksamhet som nämns&lt;br&gt;där. De i bilagan angivna organen&lt;br&gt;skall vid tillämpningen av denna&lt;br&gt;lag jämställas med myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enskilt organ som med stöd&lt;br&gt;av lagen (1994:1383) om&lt;br&gt;överlämnande av allmänna&lt;br&gt;handlingar till andra organ än&lt;br&gt;myndigheter för förvaring förvarar&lt;br&gt;sådana handlingar skall vid&lt;br&gt;tillämpningen av denna lag&lt;br&gt;jämställas med myndighet såvitt&lt;br&gt;avser befattningen med dessa&lt;br&gt;handlingar. Detsamma gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1384.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar såvitt avser&lt;br&gt;befattningen med allmänna&lt;br&gt;handlingar som förvaras med stöd&lt;br&gt;av lagen (1999:000) om&lt;br&gt;överlämnande av allmänna&lt;br&gt;handlingar till Svenska kyrkan&lt;br&gt;eller någon av dess&lt;br&gt;organisatoriska delar för&lt;br&gt;förvaring, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan liknande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i verksamhet som avser&lt;br&gt;förande av eller uttag ur sjömans-&lt;br&gt;registret,&lt;br&gt;förhållanden, om det av särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller&lt;br&gt;registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen före-&lt;br&gt;skriver det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del&lt;br&gt;av befolkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i ärende om medlemskap i&lt;br&gt;Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;i verksamhet som avser&lt;br&gt;förande av eller uttag ur sjömans-&lt;br&gt;registret,&lt;br&gt;för uppgift om enskilds personliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en uppgift, för vilken sekretess gäller enligt första stycket 1,&lt;br&gt;lämnats till en kommunal myndighet enligt särskild uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;om skolpliktiga barn, gäller sekretessen också hos myndigheten.&lt;br&gt;Sekretess gäller dock inte om uppgiften tas upp i beslut hos myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av&lt;br&gt;skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för&lt;br&gt;bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets&lt;br&gt;verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i&lt;br&gt;skatteregisterlagen (1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register&lt;br&gt;och hos kommun eller landsting för uppgift som lämnats dit i ett ärende&lt;br&gt;om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga. Uppgift hos Tullverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;far dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller&lt;br&gt;sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men&lt;br&gt;om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av&lt;br&gt;överklagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap.&lt;br&gt;2 § första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från&lt;br&gt;annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna&lt;br&gt;sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt avses i detta kapitel&lt;br&gt;skatt på inkomst och, med&lt;br&gt;undantag för arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt, annan direkt skatt samt&lt;br&gt;omsättningsskatt, tull och annan&lt;br&gt;indirekt skatt. Med skatt jämställs&lt;br&gt;arbetsgivaravgift, prisreglerings-&lt;br&gt;avgift och liknande avgift samt&lt;br&gt;skattetillägg och förseningsavgift.&lt;br&gt;Med verksamhet som avser&lt;br&gt;bestämmande av skatt jämställs&lt;br&gt;verksamhet som avser bestäm-&lt;br&gt;mande av pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt avses i detta kapitel&lt;br&gt;skatt på inkomst och, med&lt;br&gt;undantag för arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt, annan direkt skatt samt&lt;br&gt;omsättningsskatt, tull och annan&lt;br&gt;indirekt skatt. Med skatt jämställs&lt;br&gt;arbetsgivaravgift, prisreglerings-&lt;br&gt;avgift och liknande avgift, avgift&lt;br&gt;enligt lagen (1999:000) om avgift&lt;br&gt;till registrerat trossamfund samt&lt;br&gt;skattetillägg och förseningsavgift.&lt;br&gt;Med verksamhet som avser&lt;br&gt;bestämmande av skatt jämställs&lt;br&gt;verksamhet som avser bestäm-&lt;br&gt;mande av pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs,&lt;br&gt;såvida inte beslutet meddelas i ärende om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt inte skall anses uppkomma vid avyttring av aktier i&lt;br&gt;famansföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när&lt;br&gt;beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen far uppgift lämnas till enskild enligt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning, om skatteregister&lt;br&gt;eller i lagen (1994:1552) om tullkontroll av varumärkesintrång m.m.&lt;br&gt;Vidare far utan hinder av sekretessen uppgift i en revisionspromemoria&lt;br&gt;lämnas till förvaltare i den reviderades konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i högst handling gäller sekretessen i högst&lt;br&gt;tjugo år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tjugo år. För uppgift om avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt lagen om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund gäller&lt;br&gt;dock sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhåller arkivmyndighet för arkivering från någon annan myndighet&lt;br&gt;uppgift som är sekretessbelagd där, gäller sekretessen också hos&lt;br&gt;arkivmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhåller ett enskilt organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket tredje&lt;br&gt;meningen för förvaring en handling som härrör från en myndighet och&lt;br&gt;som innehåller en uppgift som är sekretessbelagd hos myndigheten,&lt;br&gt;gäller sekretessen också hos det enskilda organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhåller Svenska kyrkan eller&lt;br&gt;någon av dess organisatoriska&lt;br&gt;delar for förvaring en allmän&lt;br&gt;handling enligt lagen (1999:000)&lt;br&gt;om överlämnande av allmänna&lt;br&gt;handlingar till Svenska kyrkan&lt;br&gt;eller någon av dess&lt;br&gt;organisatoriska delar för&lt;br&gt;förvaring, m.m. som innehåller en&lt;br&gt;uppgift som är sekretessbelagd,&lt;br&gt;skall sekretessen fortsätta att&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;br&gt;2§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess hindrar inte att uppgift i annat fall än som avses i 1 § lämnas&lt;br&gt;till myndighet, om uppgiften behövs där för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller&lt;br&gt;skiljande från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid&lt;br&gt;myndigheten mot någon rörande hans deltagande i verksamheten vid den&lt;br&gt;myndighet där uppgiften förekommer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften&lt;br&gt;förekommer, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften&lt;br&gt;förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas i muntligt eller skriftligt&lt;br&gt;yttrande av sakkunnig till domstol eller myndighet som bedriver&lt;br&gt;förundersökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess hindrar inte att uppgift om enskilds adress, telefonnummer&lt;br&gt;och arbetsplats lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för&lt;br&gt;delgivning enligt delgivningslagen (1970:428). Uppgift hos myndighet&lt;br&gt;som driver televerksamhet om enskilds telefonnummer far dock, om den&lt;br&gt;enskilde hos myndigheten begärt att abonnemanget skall hållas hemligt&lt;br&gt;och uppgiften omfattas av sekretess enligt 9 kap. 8 § tredje stycket,&lt;br&gt;lämnas ut endast om den myndighet som begär uppgiften finner att det&lt;br&gt;kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det&lt;br&gt;annars finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1384.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:86.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott lämnas&lt;br&gt;till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att&lt;br&gt;ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan&lt;br&gt;antas föranleda annan påföljd än böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgift som omfattas av&lt;br&gt;sekretess enligt 7 kap. 1-6, 33 och&lt;br&gt;34 §§, 8 kap. 8 § första stycket, 9&lt;br&gt;eller 15 § eller 9 kap. 4 eller 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första eller andra stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § andra stycket gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs i fjärde stycket endast&lt;br&gt;såvitt angår misstanke om brott för&lt;br&gt;vilket inte är föreskrivet lindrigare&lt;br&gt;straff än fängelse i två år. Dock&lt;br&gt;hindrar sekretess enligt 7 kap. 1, 4,&lt;br&gt;33 eller 34 § inte att uppgift som&lt;br&gt;angår misstanke om brott enligt 3,&lt;br&gt;4 eller 6 kap. brottsbalken mot&lt;br&gt;någon som inte har fyllt arton år&lt;br&gt;lämnas till åklagarmyndighet eller&lt;br&gt;polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje och fjärde styckena gäller inte uppgift som omfattas av&lt;br&gt;sekretess enligt 9 kap. 9 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt 7 kap. 1 § och 4 § första och tredje styckena hindrar&lt;br&gt;inte att uppgift om enskild, som inte fyllt arton år eller som fortgående&lt;br&gt;missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller&lt;br&gt;närstående till denne lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;och socialtjänsten till annan sådan myndighet, om det behövs för att den&lt;br&gt;enskilde skall fa nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om lämnande av uppgift om gravid kvinna eller närstående&lt;br&gt;till henne, om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det&lt;br&gt;väntade barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgift som omfattas av&lt;br&gt;sekretess enligt 7 kap. 1-6 och&lt;br&gt;34 §§, 8 kap. 8 § första stycket, 9&lt;br&gt;eller 15 § eller 9 kap. 4 eller 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första eller andra stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § andra stycket gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs i fjärde stycket endast&lt;br&gt;såvitt angår misstanke om brott for&lt;br&gt;vilket inte är föreskrivet lindrigare&lt;br&gt;straff än fängelse i två år. Dock&lt;br&gt;hindrar sekretess enligt 7 kap. 1, 4&lt;br&gt;eller 34 § inte att uppgift som&lt;br&gt;angår misstanke om brott enligt 3,&lt;br&gt;4 eller 6 kap. brottsbalken mot&lt;br&gt;någon som inte har fyllt arton år&lt;br&gt;lämnas till åklagarmyndighet eller&lt;br&gt;polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 1 och 2 §§ far sekretessbelagd uppgift lämnas&lt;br&gt;till myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas&lt;br&gt;har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i fråga&lt;br&gt;om sekretess enligt 7 kap. 1-6, 33&lt;br&gt;och 34 §§, 8 kap. 8 § första stycket&lt;br&gt;och 9 och 15 §§ samt 9 kap. 4 och&lt;br&gt;7 §§, 8 § första och andra styckena&lt;br&gt;och 9 §. Inte heller gäller första&lt;br&gt;stycket, om utlämnandet strider&lt;br&gt;mot lag eller förordning eller&lt;br&gt;föreskrift som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av personuppgiftslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i fråga&lt;br&gt;om sekretess enligt 7 kap. 1-6 och&lt;br&gt;34 §§, 8 kap. 8 § första stycket och&lt;br&gt;9 och 15 §§ samt 9 kap. 4 och&lt;br&gt;7 §§, 8 § första och andra styckena&lt;br&gt;och 9 §. Inte heller gäller första&lt;br&gt;stycket, om utlämnandet strider&lt;br&gt;mot lag eller förordning eller&lt;br&gt;föreskrift som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av personuppgiftslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:205.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av&lt;br&gt;uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i&lt;br&gt;övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. 36 kap. 1 § kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutet i Rom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska språknämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt stöd i form av stipendier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövning av anställnings- och&lt;br&gt;arbetsvillkor och andra frågor som&lt;br&gt;rör statligt reglerad anställning hos&lt;br&gt;nämnden (SFS 1992:318)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1215.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutet i Rom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska språknämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt stöd i form av stipendier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet som bedrivs enligt&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144)&lt;br&gt;samt fördelning och användning&lt;br&gt;av den statliga ersättning som&lt;br&gt;Svenska kyrkan erhåller enligt&lt;br&gt;4 kap. 16 § lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövning av anställnings- och&lt;br&gt;arbetsvillkor och andra frågor som&lt;br&gt;rör statligt reglerad anställning hos&lt;br&gt;nämnden (SFS 1992:318)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 9 kap. 1 § den 1 oktober 1999, i&lt;br&gt;fråga om bestämmelsen i bilagan om fördelning och användning av den&lt;br&gt;statliga ersättning som Svenska kyrkan erhåller enligt 4 kap. 16 § lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m. den 1 januari 2002, och i övrigt den&lt;br&gt;1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser om sekretess gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;uppgifter som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 och 7 §§ skatteregisterlagen (1980:343)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk person som är folkbokförd i riket skall i det centrala&lt;br&gt;skatteregistret anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;personnummer, namn, adress, civilstånd, datum för&lt;br&gt;civilståndsändring och folkbokföringsförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;registrering enligt skattebetalningslagen (1997:483), särskilt&lt;br&gt;registrerings och redovisningsnummer, organisationsnummer och firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;registrering i sjömans- 4. registrering i sjömans-&lt;br&gt;registret, tillhörighet till icke- registret, tillhörighet till Svenska&lt;br&gt;territoriell församling, tillhörighet kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. nationalitet, personnummer för hos personen folkbokförda barn&lt;br&gt;under 18 år, antal hemmavarande barn som inte har uppnått 16 eller 18&lt;br&gt;års ålder, personnummer för make och person som likställs med make&lt;br&gt;vid beskattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. slag av pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, i den mån det behövs för att debitera&lt;br&gt;socialförsäkringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. på vilket sätt den preliminära skatten skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som inte har uppnått 18 års ålder skall också anges&lt;br&gt;personnummer för den hos vilken personen är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som inte har uppnått 15 års ålder skall införas endast&lt;br&gt;uppgift om personnummer, namn och adress samt personnummer för den&lt;br&gt;hos vilken personen är folkbokförd, om inte ytterligare uppgift som avses&lt;br&gt;i första stycket behövs för beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som ej är folkbokförd här i riket skall uppgifter enligt&lt;br&gt;första, andra eller tredje stycket införas i den mån det behövs för&lt;br&gt;beskattning här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk och juridisk person far, utöver de uppgifter som anges i&lt;br&gt;5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:523.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i&lt;br&gt;dessa företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat&lt;br&gt;sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller&lt;br&gt;14 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För vaije sådan åtgärd får&lt;br&gt;anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om&lt;br&gt;beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning&lt;br&gt;av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om&lt;br&gt;innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om&lt;br&gt;återkallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet,&lt;br&gt;uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen,&lt;br&gt;lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen&lt;br&gt;(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på&lt;br&gt;ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och&lt;br&gt;återbetalning av sådana skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift&lt;br&gt;om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,&lt;br&gt;dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga&lt;br&gt;förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för&lt;br&gt;beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild&lt;br&gt;självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter&lt;br&gt;som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och&lt;br&gt;uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos&lt;br&gt;kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en&lt;br&gt;person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller&lt;br&gt;företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering,&lt;br&gt;ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedels-&lt;br&gt;försändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande&lt;br&gt;samt från sådan särskild uppgift som avses i 2 kap. 19 § lagen (1998:674)&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde,&lt;br&gt;taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och&lt;br&gt;tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen,&lt;br&gt;andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som&lt;br&gt;behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs&lt;br&gt;för värdering av bostad på fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt&lt;br&gt;beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid&lt;br&gt;för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §&lt;br&gt;taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är&lt;br&gt;näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta&lt;br&gt;emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots&lt;br&gt;nummer och typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit&lt;br&gt;sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan&lt;br&gt;beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och&lt;br&gt;belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för&lt;br&gt;levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om&lt;br&gt;fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd&lt;br&gt;enligt yrkestrafiklagen (1998:490) och lagen (1998:492) om biluthyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,&lt;br&gt;uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om&lt;br&gt;skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter&lt;br&gt;enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-&lt;br&gt;investeringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen&lt;br&gt;(1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på&lt;br&gt;bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt&lt;br&gt;uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande&lt;br&gt;av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för&lt;br&gt;fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om&lt;br&gt;beslut om sådan skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av&lt;br&gt;bosättningsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i&lt;br&gt;2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;br&gt;totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalans-&lt;br&gt;omslutning för koncemmoderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen&lt;br&gt;(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets&lt;br&gt;storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnads-&lt;br&gt;beloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §&lt;br&gt;andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisations-&lt;br&gt;nummer och namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och&lt;br&gt;andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter,&lt;br&gt;verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är&lt;br&gt;fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och förenings-&lt;br&gt;registret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. &amp;nbsp;Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för&lt;br&gt;utbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdesskatt&lt;br&gt;vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfallen samt de&lt;br&gt;tidsperioder som uppgifterna avser samt uppgifter från tullmyndigheter&lt;br&gt;som behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § andra stycket&lt;br&gt;mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader&lt;br&gt;för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller person-&lt;br&gt;nummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och&lt;br&gt;datum för förändring av lönesumma, om sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och&lt;br&gt;datum för inkomstanmälan samt om utsänd person såvitt avser uppgifter&lt;br&gt;från intyg om tillämplig lagstiftning och intyg om utsändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. &amp;nbsp;Uppgift om att en näringsidkare ingår i en sådan&lt;br&gt;mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 § mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Uppgift om uppskovsbelopp vid andelsbyte enligt lagen (1998:000)&lt;br&gt;om uppskov med beskattningen vid andelsbyten, namn och&lt;br&gt;organisationsnummer på det överlåtna företaget, antal andelar som&lt;br&gt;lämnats som ersättning vid andelsbytet samt namn och&lt;br&gt;organisationsnummer på det köpande företaget samt de övriga uppgifter&lt;br&gt;som behövs för beskattning av uppskovsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Uppgift om uppskovsbelopp vid andelsöverlåtelse inom koncerner&lt;br&gt;enligt lagen (1998:000) om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsöverlåtelser inom koncerner, namn och organisationsnummer på&lt;br&gt;det överlåtna företaget, antalet överlåtna andelar samt de övriga uppgifter&lt;br&gt;som behövs för beskattning av vinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Uppgift om avgiftsskyldighet&lt;br&gt;till annat registrerat trossamfund&lt;br&gt;än Svenska kyrkan och uppgift om&lt;br&gt;tillhörighet till icke-territoriell&lt;br&gt;församling inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999. Äldre bestämmelser i 5 §&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om förhållanden som avser tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om&lt;br&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0338/prop_199899__38-2.png" style="width:19pt;height:14pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger inte vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) förvärv från make, om förvärvet sker i syfte att för sammanläggning&lt;br&gt;åstadkomma enhetliga lagfartsförhållanden för makarnas fasta egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) förvärv genom byte i den mån ersättningen utgörs av annan fast&lt;br&gt;egendom, om bytet sker för att åstadkomma en lämpligare&lt;br&gt;fastighetsindelning eller utgör ett led i åtgärder för jordbrukets eller&lt;br&gt;skogsbrukets yttre rationalisering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) sambruksförenings förvärv genom tillskott från medlem och&lt;br&gt;samfållighetsförenings förvärv enligt 5 § lagen (1973:1150) om&lt;br&gt;förvaltning av samfälligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) försäkringsbolags förvärv från annat försäkringsbolag i samband&lt;br&gt;med sådant avtal om övertagande av det senare bolagets hela&lt;br&gt;försäkringsbestånd, som avses i 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) förvärv av järnväg som skall inskrivas i särskild ordning, eller av&lt;br&gt;mark för sådan järnväg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) kommuns eller annan menighets förvärv av mark som enligt&lt;br&gt;detaljplan eller områdesbestämmelser skall användas för allmän plats,&lt;br&gt;begravningsplats eller för sådant ändamål som enligt 2 kap. 2 §&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152) medför att byggnad för ändamålet&lt;br&gt;skall anses som specialbyggnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) förvärv av kronojord genom skatteköp eller annars på grund av&lt;br&gt;skattebrev,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8) förvärv av ständig besittningsrätt till ett kronohemman eller ett&lt;br&gt;krononybygge, då på grund av förvärvet inrymning vinns i sådan rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9) upplåtelse av tomträtt i en&lt;br&gt;nybildad fastighet, vars mark&lt;br&gt;tidigare helt eller till övervägande&lt;br&gt;del ingått i en fastighet som varit&lt;br&gt;upplåten med tomträtt till samme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tomträttshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9) upplåtelse av tomträtt i en&lt;br&gt;nybildad fastighet, vars mark&lt;br&gt;tidigare helt eller till övervägande&lt;br&gt;del ingått i en fastighet som varit&lt;br&gt;upplåten med tomträtt till samme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tomträttshavare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10) förvärv som annan än den&lt;br&gt;som avses under 6 gör av mark för&lt;br&gt;allmän begravningsplats eller&lt;br&gt;mark för sådan specialbyggnad&lt;br&gt;enligt 2 kap. 2 § fastighets-&lt;br&gt;taxeringslagen som är bårhus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:163.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krematorium eller byggnad som Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;används för skötsel av allmän&lt;br&gt;begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:950) om kulturminnen&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 4 kap. 16 § skall betecknas 4 kap. 18 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 2, 6-10, 13 och 18 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 4 kap. 16 § skall sättas närmast före&lt;br&gt;4 kap. 18 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 4 kap. 16 och&lt;br&gt;17 §§, samt närmast före 4 kap. 16 och 17 §§ nya rubriker av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkobyggnader och kyrkotomter skall vårdas och underhållas så att&lt;br&gt;deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär&lt;br&gt;inte förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkobyggnader enligt denna&lt;br&gt;lag är byggnader som invigts för&lt;br&gt;Svenska kyrkans gudstjänst och&lt;br&gt;som vårdas av en kyrklig kommun&lt;br&gt;samt domkyrkor som står under&lt;br&gt;egen förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkobyggnader enligt denna&lt;br&gt;lag är byggnader som före den&lt;br&gt;1 januari 2000 har invigts för&lt;br&gt;Svenska kyrkans gudstjänst och&lt;br&gt;den 1 januari 2000 ägdes eller&lt;br&gt;förvaltades av Svenska kyrkan&lt;br&gt;eller någon av dess&lt;br&gt;organisatoriska delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkotomt är ett område kring en kyrkobyggnad som hör samman med&lt;br&gt;byggnadens funktion och miljö och som inte är begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inventarier av kulturhistoriskt&lt;br&gt;värde, som hör till kyrkobyggnad&lt;br&gt;eller annan kyrklig byggnad eller&lt;br&gt;begravningsplats, skall förvaras&lt;br&gt;och vårdas väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje församling samt i dom-&lt;br&gt;kyrkor som står under egen&lt;br&gt;förvaltning skall det finnas en&lt;br&gt;förteckning över kyrkliga inven-&lt;br&gt;tarier av kulturhistoriskt värde. I&lt;br&gt;förteckningen skall anges om ett&lt;br&gt;föremål ägs eller förvaltas av&lt;br&gt;någon annan än församlingen eller&lt;br&gt;domkyrkan och om det förvaras på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inventarier av kulturhistoriskt&lt;br&gt;värde, som hör till kyrkobyggnad&lt;br&gt;eller annan kyrklig byggnad,&lt;br&gt;kyrkotomt eller begravningsplats,&lt;br&gt;skall förvaras och vårdas väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje församling skall det&lt;br&gt;finnas en förteckning över&lt;br&gt;inventarier som avses i 6 §. I&lt;br&gt;förteckningen skall anges om ett&lt;br&gt;föremål ägs eller förvaltas av&lt;br&gt;någon annan än församlingen och&lt;br&gt;om det förvaras på någon annan&lt;br&gt;plats än i kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon annan plats än i kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckningen skall föras av&lt;br&gt;kyrkoherden och en av kyrkorådet&lt;br&gt;utsedd kyrkvärd, som skall vara&lt;br&gt;ledamot eller suppleant i rådet. De&lt;br&gt;skall också se till att föremålen&lt;br&gt;förvaras och vårdas väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje församling skall det utses&lt;br&gt;två personer som har ansvar för&lt;br&gt;att föra förteckningen. De skall&lt;br&gt;också se till att föremålen förvaras&lt;br&gt;och vårdas väl. Församlingen skall&lt;br&gt;anmäla till länsstyrelsen vilka som&lt;br&gt;har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontraktsprosten skall minst&lt;br&gt;vart sjätte år kontrollera att alla&lt;br&gt;föremål i förteckningen finns kvar.&lt;br&gt;Sådan kontroll skall också göras&lt;br&gt;vid byte av kyrkoherde eller sådan&lt;br&gt;kyrkvärd som anges i 7 § andra&lt;br&gt;stycket. I en församling där kon-&lt;br&gt;traktsprosten är kyrkoherde skall&lt;br&gt;biskopen se till att kontroll sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftet skall minst vart sjätte år&lt;br&gt;kontrollera att alla föremål i&lt;br&gt;förteckningen finns kvar. Sådan&lt;br&gt;kontroll skall också göras vid byte&lt;br&gt;av någon av de personer som har&lt;br&gt;utsetts enligt 7 § andra stycket.&lt;br&gt;Efter varje kontroll skall en kopia&lt;br&gt;av förteckningen sändas till&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ett föremål i förteckningen, som inte ägs av någon enskild&lt;br&gt;person eller släkt, krävs tillstånd från länsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för att avyttra det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för att avföra det från förteckningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för att reparera eller ändra det, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för att flytta det från den plats där det sedan gammalt hör hemma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får, i fråga om&lt;br&gt;första stycket 3 och 4, ställa de&lt;br&gt;villkor för tillståndet som är&lt;br&gt;skäliga med hänsyn till de&lt;br&gt;förhållanden som föranleder&lt;br&gt;åtgärden. Villkoren får avse hur&lt;br&gt;åtgärden skall utföras samt den&lt;br&gt;dokumentation som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd krävs inte för mera obetydliga reparationer. Sådana&lt;br&gt;reparationer far inte utföras så, att föremålets kulturhistoriska värde&lt;br&gt;minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet får besikta kyrkliga&lt;br&gt;inventarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får också besluta att ett föremål skall tas upp i&lt;br&gt;förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns allvarlig fara för Om det finns allvarlig fara för&lt;br&gt;att ett föremål skadas, får läns- &amp;nbsp;&amp;nbsp;att ett föremål skadas, får läns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:560.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:560.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsen tills vidare ta hand om&lt;br&gt;det eller vidta någon annan&lt;br&gt;nödvändig åtgärd för att skydda&lt;br&gt;eller vårda det. Innan en sådan&lt;br&gt;åtgärd vidtas, skall samråd ske&lt;br&gt;med kontraktsprosten eller&lt;br&gt;biskopen och, om föremålet ägs av&lt;br&gt;någon enskild, med denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsen tills vidare ta hand om&lt;br&gt;det eller vidta någon annan&lt;br&gt;nödvändig åtgärd för att skydda&lt;br&gt;eller vårda det. Innan en sådan&lt;br&gt;åtgärd vidtas, skall samråd ske&lt;br&gt;med stiftet och, om föremålet ägs&lt;br&gt;av någon enskild, med denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en begravningsplats som anlagts före utgången av år 1939&lt;br&gt;krävs tillstånd av länsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;för att utvidga eller på något annat sätt väsentligt ändra&lt;br&gt;begravningsplatsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för att där uppföra någon ny byggnad eller fast anordning eller riva&lt;br&gt;eller väsentligt ändra befintlig byggnad eller fast anordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får ställa de&lt;br&gt;villkor for tillståndet som är&lt;br&gt;skäliga med hänsyn till de&lt;br&gt;förhållanden som föranleder&lt;br&gt;ändringen. Villkoren får avse hur&lt;br&gt;ändringen skall utföras samt den&lt;br&gt;dokumentation som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ersättning till Svenska kyrkan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan har rätt till viss&lt;br&gt;ersättning av staten för kultur-&lt;br&gt;historiskt motiverade kostnader i&lt;br&gt;samband med vård och underhåll&lt;br&gt;av de kyrkliga kulturminnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan beslutar om&lt;br&gt;fördelning av ersättningen mellan&lt;br&gt;stiften. Stiftet beslutar om för-&lt;br&gt;delning inom sitt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet skall ges&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig över&lt;br&gt;fördelningen i landet. Läns-&lt;br&gt;styrelsen skall ges tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig över fördelningen i länet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ingripande för att åstadkomma&lt;br&gt;rättelse&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får förelägga den&lt;br&gt;som är ansvarig för förvaltningen&lt;br&gt;av ett kyrkligt kulturminne att&lt;br&gt;vidta rättelse eller avbryta på-&lt;br&gt;gående åtgärder för att säkerställa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;efterlevnaden av föreskrifter och Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;beslut enligt detta kapitel. Ett&lt;br&gt;sådant föreläggande får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i första&lt;br&gt;stycket får länsstyrelsen i stället&lt;br&gt;hos kronofogdemyndigheten be-&lt;br&gt;gära särskild handräckning enligt&lt;br&gt;lagen (1990:746) om betalnings-&lt;br&gt;foreläggande och handräckning&lt;br&gt;mot den som ansvarar for&lt;br&gt;förvaltningen av ett kyrkligt&lt;br&gt;kulturminne.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f.d. 16 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som anges i 3, 9 och&lt;br&gt;13 §§ far överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Sådana be-&lt;br&gt;slut får alltid överklagas av&lt;br&gt;domkapitlet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som anges i 3, 4, 9, 10,&lt;br&gt;13 och 14 §§ samt 17 § första&lt;br&gt;stycket far överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 4, 10 och 14 §§ får&lt;br&gt;överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 4 kap. 16 § den 1 januari 2002,&lt;br&gt;och i övrigt den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut som har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:72.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 2, 7, 8 och 11 §§ i arkivlagen (1990:782)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges bestämmelser om myndigheternas och vissa andra&lt;br&gt;organs arkiv samt om arkivmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3-6 och 10 §§&lt;br&gt;skall tillämpas också på statliga,&lt;br&gt;kommunala och kyrkokommunala&lt;br&gt;beslutande församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3-6 samt 9&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 10 §§ skall i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla också sådana enskilda organ&lt;br&gt;hos vilka allmänna handlingar&lt;br&gt;förvaras med stöd av lagen&lt;br&gt;(1994:1383) om överlämnande av&lt;br&gt;allmänna handlingar till andra&lt;br&gt;organ än myndigheter för&lt;br&gt;förvaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3-6 och 10 §§&lt;br&gt;skall tillämpas också på statliga&lt;br&gt;och kommunala beslutande&lt;br&gt;församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3-6 samt 9&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 10 §§ skall i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana enskilda organ hos&lt;br&gt;vilka allmänna handlingar förvaras&lt;br&gt;med stöd av lagen (1994:1383) om&lt;br&gt;överlämnande av allmänna hand-&lt;br&gt;lingar till andra organ än myn-&lt;br&gt;digheter för förvaring, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar vid för-&lt;br&gt;varing av allmänna handlingar&lt;br&gt;med stöd av lagen (1999:000) om&lt;br&gt;överlämnande av allmänna hand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingar till Svenska kyrkan eller&lt;br&gt;någon av dess organisatoriska&lt;br&gt;delar för förvaring, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt denna lag gäller för statliga myndigheters arkiv skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla även för arkiv hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;kyrkokommunala myndig-&lt;br&gt;heter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana organ som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 8 § andra stycket första&lt;br&gt;meningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100) till den del arkivet&lt;br&gt;härrör från den verksamhet som&lt;br&gt;avses i bilagan till sekretesslagen,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. allmänna försäkringskassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana organ som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 8 § andra stycket första&lt;br&gt;meningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100) till den del arkivet&lt;br&gt;härrör från den verksamhet som&lt;br&gt;avses i bilagan till sekretesslagen,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. allmänna försäkringskassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1385.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1385.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsynen av att myn-&lt;br&gt;digheterna och sådana enskilda&lt;br&gt;organ som avses i 1 § tredje&lt;br&gt;stycket fullgör sina skyldigheter&lt;br&gt;enligt 3-6 §§ skall det finnas&lt;br&gt;arkivmyndigheter såväl inom den&lt;br&gt;statliga som den kommunala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivmyndigheterna skall dock inte ha tillsyn över riksdagens&lt;br&gt;myndigheter, regeringen, myndigheter inom regeringens kansli eller&lt;br&gt;utrikesrepresentationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsynen av att myn-&lt;br&gt;digheterna och sådana organ som&lt;br&gt;avses i 1 § tredje stycket fullgör&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt 3-6 §§&lt;br&gt;skall det finnas arkivmyndigheter&lt;br&gt;såväl inom den statliga som den&lt;br&gt;kommunala förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bestämmer vilka arkivmyndigheter som skall finnas för&lt;br&gt;tillsynen över de statliga myndigheterna. Tillsynen över att sådana organ&lt;br&gt;som avses i 2 § fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 §§ skall skötas av de&lt;br&gt;statliga arkivmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen är arkivmyndighet i kommunen och landstings-&lt;br&gt;styrelsen i landstinget, om inte kommunfullmäktige eller landstings-&lt;br&gt;fullmäktige har utsett någon annan nämnd eller styrelse till&lt;br&gt;arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala arkivmyndigheten skall se till att sådana juridiska&lt;br&gt;personer som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt 3-6 §§ denna lag. I de fall flera kommuner eller flera&lt;br&gt;landsting bestämmer tillsammans i ett sådant företag fullgörs uppgiften&lt;br&gt;av arkivmyndigheten i den kommun eller det landsting som kommunerna&lt;br&gt;eller landstingen kommer överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över att sådana&lt;br&gt;enskilda organ som avses i 1 §&lt;br&gt;tredje stycket fullgör sina skyldig-&lt;br&gt;heter enligt 3-6 §§ skall skötas av&lt;br&gt;de statliga arkivmyndigheterna i&lt;br&gt;de fall det enskilda organet&lt;br&gt;förvarar ett statligt arkiv och av de&lt;br&gt;kommunala arkivmyndigheterna i&lt;br&gt;de fall det enskilda organet&lt;br&gt;förvarar ett kommunalt arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över att sådana&lt;br&gt;enskilda organ som avses i 1 §&lt;br&gt;tredje stycket 1 fullgör sina skyl-&lt;br&gt;digheter enligt 3-6 §§ skall skötas&lt;br&gt;av de statliga arkivmyndigheterna&lt;br&gt;i de fall det enskilda organet&lt;br&gt;förvarar ett statligt arkiv och av de&lt;br&gt;kommunala arkivmyndigheterna i&lt;br&gt;de fall det enskilda organet&lt;br&gt;förvarar ett kommunalt arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga arkivmyndigheterna&lt;br&gt;skall också sköta tillsynen över att&lt;br&gt;Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt 3—6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende handlingar som förvaras&lt;br&gt;med stöd av lagen (1999:000) om&lt;br&gt;överlämnande av allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1385.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1386.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingar till Svenska kyrkan Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;eller någon av dess&lt;br&gt;organisatoriska delar for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaring, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en statlig myndighet har upphört och dess verksamhet inte har&lt;br&gt;förts över till en annan statlig myndighet, skall myndighetens arkiv&lt;br&gt;överlämnas till en arkivmyndighet inom tre månader, såvida inte&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1994:1383) om över-&lt;br&gt;lämnande av allmänna handlingar&lt;br&gt;till andra organ än myndigheter för&lt;br&gt;förvaring finns bestämmelser om&lt;br&gt;förvaring av statliga myndigheters&lt;br&gt;arkiv hos enskilda organ i vissa&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1994:1383) om över-&lt;br&gt;lämnande av allmänna handlingar&lt;br&gt;till andra organ än myndigheter för&lt;br&gt;förvaring finns bestämmelser om&lt;br&gt;förvaring av statliga myndigheters&lt;br&gt;arkiv hos enskilda organ i vissa&lt;br&gt;fall. Bestämmelser om förvaring&lt;br&gt;av allmänna handlingar finns&lt;br&gt;också i lagen (1999:000) om över-&lt;br&gt;lämnande av allmänna handlingar&lt;br&gt;till Svenska kyrkan eller någon av&lt;br&gt;dess organisatoriska delar för&lt;br&gt;förvaring, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1385.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i begravningslagen&lt;br&gt;(1990:1144)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om begravningslagen (1990:1144)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 8 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 9 kap. skall betecknas 11 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1-4 §§, 3 kap. 1 §, 5 kap. 3, 6, 9-13, 16 och&lt;br&gt;18 §§, 6 kap. 2 och 3 §§, 7 kap. 20 §, 8 kap. 1 § samt 11 kap. 2, 6 och&lt;br&gt;7 § § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas två nya paragrafer, 2 kap. 2 a § och 11 kap.&lt;br&gt;10 §, två nya kapitel, 9 och 10 kap., samt närmast före 11 kap. 10 § en ny&lt;br&gt;rubrik, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;begravningsverksamhet: de&lt;br&gt;olika åtgärder som har direkt&lt;br&gt;samband med förvaltningen av&lt;br&gt;allmänna begravningsplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- församling: församling eller&lt;br&gt;kyrklig samfällighet inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- huvudman: församling inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan eller kommun som&lt;br&gt;skall anordna och hålla allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begravningsplatser för dem som är&lt;br&gt;folkbokförda inom ett visst&lt;br&gt;geografiskt avgränsat förvalt-&lt;br&gt;ningsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- begravningsplatser: områden eller utrymmen som är behörigen&lt;br&gt;anordnade för förvaring av avlidnas stoft eller aska och som har tagits i&lt;br&gt;anspråk för detta ändamål, främst kyrkogårdar eller andra gravområden,&lt;br&gt;minneslundar, kolumbarier eller ummurar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- allmänna begravningsplatser:&lt;br&gt;sådana begravningsplatser som är&lt;br&gt;anordnade av pastorat eller&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter inom&lt;br&gt;svenska kyrkan, av kommuner&lt;br&gt;eller annars av det allmänna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- allmänna begravningsplatser:&lt;br&gt;sådana begravningsplatser som är&lt;br&gt;anordnade av församlingar, av&lt;br&gt;kommuner eller annars av det&lt;br&gt;allmänna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- enskilda begravningsplatser: andra begravningsplatser än allmänna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- gravrätt: den rätt som upp-&lt;br&gt;kommer när en bestämd gravplats&lt;br&gt;på en allmän begravningsplats&lt;br&gt;upplåts till någon för gravsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- gravrätt: den rätt som upp-&lt;br&gt;kommer när en bestämd gravplats&lt;br&gt;på en allmän begravningsplats&lt;br&gt;upplåts av den som förvaltar&lt;br&gt;begravningsplatsen till någon för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gravsattnmg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kremering: förbränning av stoftet efter en avliden person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- gravsättning: placering av stoft eller aska inom en bestämd gravplats&lt;br&gt;och placering eller utströende av aska i minneslund eller på någon annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plats än begravningsplats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- gr av anordningar: gravvårdar&lt;br&gt;och andra gravöverbyggnader,&lt;br&gt;stenramar, staket eller andra&lt;br&gt;liknande anordningar på en&lt;br&gt;gravplats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kyrkogårdsmyndigheter: myn-&lt;br&gt;digheter som förvaltar allmänna&lt;br&gt;begravningsplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- krematoriemyndigheter: myn-&lt;br&gt;digheter som förvaltar&lt;br&gt;krematorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna begravningsplatser&lt;br&gt;med ett tillräckligt antal&lt;br&gt;gravplatser och andra grav-&lt;br&gt;anläggningar av allmänt före-&lt;br&gt;kommande slag skall anordnas och&lt;br&gt;hållas av de territoriella pastoraten&lt;br&gt;inom svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far för särskilda fall&lt;br&gt;besluta att en allmän begrav-&lt;br&gt;ningsplats skall anordnas och&lt;br&gt;hållas av kommun i stället för&lt;br&gt;pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna begravningsplatser&lt;br&gt;med särskilda gravplatser för dem&lt;br&gt;som inte tillhör något kristet tros-&lt;br&gt;samfund skall anordnas och hållas&lt;br&gt;av stiftssamfälligheterna inom&lt;br&gt;svenska kyrkan eller, i fall som&lt;br&gt;avses i 1 § andra stycket, av&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— gravanordningar: gravvårdar&lt;br&gt;och andra gravöverbyggnader,&lt;br&gt;stenramar, staket eller andra&lt;br&gt;liknande anordningar på en&lt;br&gt;gravplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna begravningsplatser&lt;br&gt;med ett tillräckligt antal&lt;br&gt;gravplatser och andra grav-&lt;br&gt;anläggningar av allmänt före-&lt;br&gt;kommande slag skall anordnas och&lt;br&gt;hållas av de territoriella&lt;br&gt;församlingarna inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far för särskilda fall&lt;br&gt;besluta att en kommun i stället&lt;br&gt;skall anordna och hålla allmänna&lt;br&gt;begravningsplatser för dem som är&lt;br&gt;folkbokförda inom kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen skall, inom det&lt;br&gt;egna förvaltningsområdet eller&lt;br&gt;inom ett närbeläget förvaltnings-&lt;br&gt;område, tillhandahålla särskilda&lt;br&gt;gravplatser för dem som inte&lt;br&gt;tillhör något kristet trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församling som är huvudman&lt;br&gt;bör samråda med och informera&lt;br&gt;företrädare för dem inom&lt;br&gt;förvaltningsområdet som inte&lt;br&gt;tillhör något kristet trossamfund i&lt;br&gt;frågor som rör förvaltningen av de&lt;br&gt;särskilda gravplatserna. Vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anläggning, utvidgning eller Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;väsentlig ändring av en allmän&lt;br&gt;begravningsplats skall försam-&lt;br&gt;lingen samråda med företrädare&lt;br&gt;för andra trossamfund och övriga&lt;br&gt;berörda parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På allmän begravningsplats skall&lt;br&gt;gravplats beredas dem som vid&lt;br&gt;dödsfallet var folkbokförda inom&lt;br&gt;pastoratet, den kyrkliga samfällig-&lt;br&gt;heten eller kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillgången på gravplatsmark&lt;br&gt;gravplats där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som, utan att vara&lt;br&gt;huvudman för begravningsverk-&lt;br&gt;samheten, innehar en allmän&lt;br&gt;begravningsplats, har rätt att utan&lt;br&gt;kostnad lämna över förvaltningen&lt;br&gt;av begravningsplatsen till huvud-&lt;br&gt;mannen för begravningsverksam-&lt;br&gt;heten i det förvaltningsområde där&lt;br&gt;begravningsplatsen är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en allmän begravningsplats&lt;br&gt;skall gravplats beredas dem som&lt;br&gt;vid dödsfallet var folkbokförda&lt;br&gt;inom församlingen eller&lt;br&gt;kommunen. Där skall gravplats&lt;br&gt;också beredas en dödfödd som&lt;br&gt;avlidit efter utgången av tjugo-&lt;br&gt;åttonde havandeskapsveckan, om&lt;br&gt;kvinnan är folkbokförd inom&lt;br&gt;huvudmannens förvaltningsom-&lt;br&gt;råde. Detsamma gäller i fråga om&lt;br&gt;en dödfödd som avlidit före&lt;br&gt;utgången av tjugoåttonde ha-&lt;br&gt;vandeskapsveckan, om kvinnan&lt;br&gt;begär det och ett läkarintyg om&lt;br&gt;dödsfallet lämnas till huvud-&lt;br&gt;mannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medger det, får också andra beredas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till gravsättning på en allmän begravningsplats skall inte vara&lt;br&gt;beroende av att den avlidne tillhörde visst trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte för rätten&lt;br&gt;till gravsättning på en sådan&lt;br&gt;allmän begravningsplats som&lt;br&gt;avses i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte för rätten&lt;br&gt;till gravsättning på en sådan&lt;br&gt;särskild gravplats som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:496.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krematorier får anordnas och&lt;br&gt;hållas bara av den som innehar en&lt;br&gt;allmän begravningsplats eller av&lt;br&gt;en kyrklig samfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de efterlevande inte kan&lt;br&gt;enas om kremering skall ske eller&lt;br&gt;om gravsättningen, skall kyrko-&lt;br&gt;gårdsmyndigheten på den ort där&lt;br&gt;den avlidne senast var folkbokförd&lt;br&gt;på begäran medla mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om parterna enas, skall&lt;br&gt;myndigheten fastställa deras&lt;br&gt;överenskommelse. Om enighet&lt;br&gt;inte kan uppnås, skall myndigheten&lt;br&gt;i stället med eget yttrande&lt;br&gt;hänskjuta tvisten till länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krematorier får anordnas och&lt;br&gt;hållas bara av den som innehar en&lt;br&gt;allmän begravningsplats eller av&lt;br&gt;en församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de efterlevande inte kan&lt;br&gt;enas om kremering skall ske eller&lt;br&gt;om gravsättningen, skall huvud-&lt;br&gt;mannen for begravningsverksam-&lt;br&gt;heten på den ort där den avlidne&lt;br&gt;senast var folkbokförd på begäran&lt;br&gt;medla mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om parterna enas, skall&lt;br&gt;huvudmannen fastställa deras&lt;br&gt;överenskommelse. Om enighet&lt;br&gt;inte kan uppnås, skall huvud-&lt;br&gt;mannen i stället med eget yttrande&lt;br&gt;hänskjuta tvisten till länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana delar av stoftet som inte har förbränts vid kremeringen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillföras askurnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte kan ske, skall&lt;br&gt;krematoriemyndigheten låta för-&lt;br&gt;störa delarna eller gravsätta dem&lt;br&gt;inom en allmän begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte kan ske, skall&lt;br&gt;innehavaren av krematoriet låta&lt;br&gt;förstöra delarna eller gravsätta&lt;br&gt;dem inom en allmän begravnings-&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stoft får inte kremeras eller&lt;br&gt;gravsättas utan att ett sådant intyg&lt;br&gt;som avses i 4 kap. 7 § har lämnats&lt;br&gt;till krematoriemyndigheten eller&lt;br&gt;den som förvaltar begravnings-&lt;br&gt;platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stoft får inte kremeras eller&lt;br&gt;gravsättas utan att ett sådant intyg&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket eller 4 kap. 7 § har lämnats&lt;br&gt;till innehavaren av krematoriet&lt;br&gt;eller den som förvaltar begrav-&lt;br&gt;ningsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att kremering eller&lt;br&gt;gravsättning i vissa fall får ske även utan ett sådant intyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stoftet efter en avliden skall Stoftet efter en avliden eller en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:496.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:496.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:496.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kremeras eller gravsättas snarast dödfödd som avses i 2 kap. 3 §&lt;br&gt;möjligt och senast två månader första stycket skall kremeras eller&lt;br&gt;efter dödsfallet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gravsättas snarast möjligt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senast två månader efter&lt;br&gt;dödsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattemyndighet som skall utfärda intyg för kremering eller&lt;br&gt;gravsättning far dock medge anstånd med kremeringen eller&lt;br&gt;gravsättningen, om det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stoftet inte har kremerats eller gravsatts inom föreskriven tid, skall&lt;br&gt;skattemyndigheten undersöka anledningen till dröjsmålet och, om det&lt;br&gt;behövs, underrätta den kommun som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Askan efter en avliden som har&lt;br&gt;inom ett år från kremeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som förvarar&lt;br&gt;askan far dock medge anstånd med&lt;br&gt;gravsättningen, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kremerats i Sverige skall gravsättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den huvudman for begravnings-&lt;br&gt;verksamheten eller den innehavare&lt;br&gt;av krematorium som förvarar&lt;br&gt;askan får dock medge anstånd med&lt;br&gt;gravsättningen, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om askan inte har gravsatts&lt;br&gt;inom den tid som sägs i 11 §, skall&lt;br&gt;den myndighet som förvarar askan&lt;br&gt;låta gravsätta den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessförinnan skall den som ske&lt;br&gt;tillfälle att själv låta gravsätta askan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om askan inte har gravsatts&lt;br&gt;inom den tid som sägs i 11 §, skall&lt;br&gt;den huvudman för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten eller den innehavare&lt;br&gt;av krematorium som förvarar&lt;br&gt;askan låta gravsätta den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 ordna med gravsättningen lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på gravsättningen&lt;br&gt;skall askan förvaras av en&lt;br&gt;krematoriemyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Askan får även förvaras av&lt;br&gt;kyrkogårdsmyndigheten på den ort&lt;br&gt;där askan skall gravsättas eller, om&lt;br&gt;platsen för gravsättningen inte är&lt;br&gt;bestämd, av kyrkogårdsmyn-&lt;br&gt;digheten på den ort där den&lt;br&gt;avlidne senast var folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det för den myndighet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på gravsättningen&lt;br&gt;skall askan förvaras av en&lt;br&gt;innehavare av krematorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Askan får även förvaras av&lt;br&gt;huvudmannen för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten på den ort där askan&lt;br&gt;skall gravsättas eller, om platsen&lt;br&gt;för gravsättningen inte är bestämd,&lt;br&gt;av huvudmannen för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten på den ort där den&lt;br&gt;avlidne senast var folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det för den huvudman för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:496.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvarar askan är känt att det råder&lt;br&gt;tvist om platsen för gravsätt-&lt;br&gt;ningen, far askan inte lämnas ut&lt;br&gt;eller på annat sätt föras bort förrän&lt;br&gt;tvisten är slutligt löst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begravningsverksamheten eller Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;den innehavare av krematorium&lt;br&gt;som förvarar askan är känt att det&lt;br&gt;råder tvist om platsen för&lt;br&gt;gravsättningen, far askan inte&lt;br&gt;lämnas ut eller på annat sätt föras&lt;br&gt;bort förrän tvisten är slutligt löst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Askan skall gravsättas inom ett&lt;br&gt;år från det att den fördes in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som förvarar&lt;br&gt;askan far dock medge anstånd med&lt;br&gt;gravsättningen, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om askan inte har gravsatts&lt;br&gt;föreskrifterna i 12 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Askan skall gravsättas inom ett&lt;br&gt;år från det att den fördes in till&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den huvudman för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten eller den innehavare&lt;br&gt;av krematorium som förvarar&lt;br&gt;askan far dock medge anstånd med&lt;br&gt;gravsättningen, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom den föreskrivna tiden, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd enligt 1 §&lt;br&gt;andra stycket prövas av kyrko-&lt;br&gt;gårdsmyndigheten, om flyttning&lt;br&gt;skall ske från eller inom en allmän&lt;br&gt;begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd enligt 1 §&lt;br&gt;andra stycket prövas av&lt;br&gt;huvudmannen för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten eller den som&lt;br&gt;annars förvaltar en allmän&lt;br&gt;begravningsplats, om flyttning&lt;br&gt;skall ske från eller inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begravningsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall prövas frågor om tillstånd av länsstyrelsen, som därvid&lt;br&gt;skall höra innehavaren av begravningsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots det som sägs i 1 § far&lt;br&gt;kyrkogårdsmyndigheten ta ut aska&lt;br&gt;som har gravsatts i ett utrymme i&lt;br&gt;ett kolumbarium eller en ummur&lt;br&gt;där gravrätten har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots det som sägs i 1 § far&lt;br&gt;huvudmannen för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten eller den som&lt;br&gt;annars förvaltar en allmän&lt;br&gt;begravningsplats ta ut aska som&lt;br&gt;har gravsatts i ett utrymme i ett&lt;br&gt;kolumbarium eller en ummur där&lt;br&gt;gravrätten har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Askan skall i så fall grävas ned inom begravningsplatsen eller inom&lt;br&gt;någon annan närbelägen begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en gravrätt skall anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en gravrätt skall anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återlämnad enligt 19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplåtaren skyldig att behålla&lt;br&gt;gravplatsen under minst 15 år från&lt;br&gt;gravsättningen till förmån för den&lt;br&gt;som senast har gravsatts där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gravanordning behöver behållas&lt;br&gt;gravplatsen betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återlämnad enligt 19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplåtaren skyldig att behålla&lt;br&gt;gravplatsen under minst 25 år från&lt;br&gt;gravsättningen till förmån för den&lt;br&gt;som senast har gravsatts där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bara om kostnaden för skötseln av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Om någon gravsätts inom en&lt;br&gt;bestämd gravplats på en allmän&lt;br&gt;begravningsplats och gravplatsen&lt;br&gt;inte kan upplåtas till någon med&lt;br&gt;gravrätt, skall gravplatsen för-&lt;br&gt;behållas den avlidne under minst&lt;br&gt;75 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon gravsätts inom en&lt;br&gt;bestämd gravplats på en allmän&lt;br&gt;begravningsplats och gravplatsen&lt;br&gt;inte kan upplåtas till någon med&lt;br&gt;gravrätt, skall gravplatsen för-&lt;br&gt;behållas den avlidne under minst&lt;br&gt;25 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fraga om gravanordningar tillämpas 7 kap. 25-29 och 35-37 §§. Med&lt;br&gt;gravrättsinnehavare avses därvid den som ordnar med gravsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för att förse&lt;br&gt;gravplatsen med en gravanordning&lt;br&gt;far innehavaren av begravnings-&lt;br&gt;platsen bestämma att avgift för&lt;br&gt;gravplatsen och kostnaderna för&lt;br&gt;dess skötsel betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för att förse&lt;br&gt;gravplatsen med en gravanordning&lt;br&gt;far den som förvaltar begravnings-&lt;br&gt;platsen bestämma att kostnaderna&lt;br&gt;för gravplatsens skötsel betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Begravningsavgift&lt;br&gt;Avgiftsskyldighet&lt;br&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är folkbokförd i&lt;br&gt;Sverige skall betala en avgift för&lt;br&gt;begravningsverksamheten (be-&lt;br&gt;gravningsavgift).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsavgiften skall be-&lt;br&gt;talas till den huvudman inom vars&lt;br&gt;förvaltningsområde den avgifts-&lt;br&gt;skyldige är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om församlingen är huvudman&lt;br&gt;skall avgiften för den som tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan enligt lagen&lt;br&gt;(1999:000) om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund räknas in i&lt;br&gt;kyrkoavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avgiftsunderlag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsavgiften beräknas&lt;br&gt;på grundval av den avgifts-&lt;br&gt;skyldiges till kommunal inkomst-&lt;br&gt;skatt beskattningsbara förvärvs-&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställande av begravnings-&lt;br&gt;avgift&lt;br&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgiftssats enligt vilken&lt;br&gt;begravningsavgiften skall betalas&lt;br&gt;fastställs av huvudmannen och&lt;br&gt;skall grundas på en&lt;br&gt;särredovisning av verksamhetens&lt;br&gt;intäkter och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftssatsen skall bestämmas&lt;br&gt;på grundval av antalet&lt;br&gt;skattekronor och skatteören för de&lt;br&gt;avgiftsskyldiga på det sätt som&lt;br&gt;anges i lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m. I den&lt;br&gt;lagen finns också bestämmelser&lt;br&gt;om beräkning och utbetalning av&lt;br&gt;begravningsavgiften till huvud-&lt;br&gt;männen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning, debitering,&lt;br&gt;redovisning och betalning av&lt;br&gt;begravningsavgiften gäller skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tjänster som ingår i begrav-&lt;br&gt;ningsavgiften&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som vid dödsfallet var&lt;br&gt;folkbokförd inom en huvudmans&lt;br&gt;förvaltningsområde skall huvud-&lt;br&gt;mannen utan kostnad for dödsboet&lt;br&gt;tillhandahålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— gravplats eller motsvarande&lt;br&gt;på allmän begravningsplats under&lt;br&gt;en tid av 25 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— gravsättning inklusive grav-&lt;br&gt;öppning, återfyllning och iord-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningställande av öppnad grav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;transporter från det att&lt;br&gt;huvudmannen övertagit ansvaret&lt;br&gt;för stoftet till dess att gravsättning&lt;br&gt;har skett, med undantag av&lt;br&gt;transport för gravsättning utanför&lt;br&gt;huvudmannens område, om inte&lt;br&gt;transporten beror på ett avtal om&lt;br&gt;tillhandahållande av särskilda&lt;br&gt;gravplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kremering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lokal for förvaring och visning&lt;br&gt;av stoftet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lokal för begravningsceremoni&lt;br&gt;utan religiösa symboler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tjänster som anges i 6 § skall&lt;br&gt;utan kostnad för dödsboet&lt;br&gt;tillhandahållas även av annan som&lt;br&gt;förvaltar en allmän begravnings-&lt;br&gt;plats än den huvudman som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 6 §, om den avlidne kan beredas&lt;br&gt;gravplats där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en dödfödd som enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 § skall beredas gravplats&lt;br&gt;på en allmän begravningsplats&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 6 och 7 ££&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avgift vid förnyelse av&lt;br&gt;upplåtelse&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förnyad upplåtelse av&lt;br&gt;gravrätt får en särskild avgift tas&lt;br&gt;ut av gravrättsinnehavaren, om&lt;br&gt;förnyelsen inte har något samband&lt;br&gt;med ny gravsättning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Kostnadsansvar vid gravsätt-&lt;br&gt;ning m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvudman som avses i 6 §&lt;br&gt;skall ersätta den som har&lt;br&gt;tillhandahållit tjänster enligt 7 §.&lt;br&gt;Ersättningen skall betalas med de&lt;br&gt;belopp som fastställs för varje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänst i enlighet med 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de tjänster som anges i 6 §&lt;br&gt;tillhandahålls av den som innehar&lt;br&gt;en enskild begravningsplats skall&lt;br&gt;den huvudman som avses i den&lt;br&gt;bestämmelsen ersätta innehavaren&lt;br&gt;av den enskilda begravnings-&lt;br&gt;platsen med de belopp som&lt;br&gt;fastställs för varje tjänst i enlighet&lt;br&gt;med 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer&lt;br&gt;fastställer årligen de belopp med&lt;br&gt;vilka ersättning skall betalas för&lt;br&gt;de tjänster som anges i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Bidrag till innehavare&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvudman har rätt att till&lt;br&gt;den som innehar allmän begrav-&lt;br&gt;ningsplats inom huvudmannens&lt;br&gt;förvaltningsområde lämna ett&lt;br&gt;skäligt bidrag till förvaltningen av&lt;br&gt;begravningsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skyldighet att lämna uppgifter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan skall på medium&lt;br&gt;för automatisk databehandling&lt;br&gt;underrätta Riksskatteverket om de&lt;br&gt;avgiftssatser som skall gälla för&lt;br&gt;det följande inkomståret. På&lt;br&gt;samma sätt skall Svenska kyrkan&lt;br&gt;till Riksskatteverket lämna de&lt;br&gt;ytterligare uppgifter som behövs&lt;br&gt;för att beräkna, debitera, redovisa&lt;br&gt;och ta in avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;när och hur uppgifterna skall&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skyldighet att&lt;br&gt;lämna uppgifter när kommun är&lt;br&gt;huvudman finns i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av&lt;br&gt;skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 kap. Ombud&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en församling är huvudman&lt;br&gt;för begravningsverksamheten skall&lt;br&gt;länsstyrelsen förordna ett eller&lt;br&gt;flera ombud att granska hur&lt;br&gt;församlingen tar till vara de&lt;br&gt;personers intressen som inte&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen skall låta&lt;br&gt;ombudet fö tillgång till samtliga&lt;br&gt;handlingar som avser begrav-&lt;br&gt;ningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudet har rätt att närvara,&lt;br&gt;ställa frågor och göra påpekanden&lt;br&gt;vid sammanträden i församlingen,&lt;br&gt;när frågor om begravnings-&lt;br&gt;verksamheten behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudet skall kontrollera att&lt;br&gt;sådant samråd som avses i 2 kap.&lt;br&gt;2 § andra stycket andra meningen&lt;br&gt;sker. Ombudet skall verka för att&lt;br&gt;församlingen även i övrigt&lt;br&gt;samråder med och informerar&lt;br&gt;företrädare för dem som inte&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ombudet finner att det finns&lt;br&gt;anledning att rikta någon&lt;br&gt;anmärkning mot församlingens&lt;br&gt;sätt att sköta begravnings-&lt;br&gt;verksamheten skall länsstyrelsen&lt;br&gt;underrättas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudet har rätt till skälig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning for sitt arbete och sina&lt;br&gt;kostnader. Ersättningen betalas av&lt;br&gt;församlingen och utgör en kostnad&lt;br&gt;för begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer med-&lt;br&gt;delar närmare föreskrifter om&lt;br&gt;ombuden och den ersättning som&lt;br&gt;de har rätt till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar en allmän eller&lt;br&gt;enskild begravningsplats eller ett&lt;br&gt;krematorium och inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen far&lt;br&gt;av länsstyrelsen vid vite&lt;br&gt;föreläggas att fullgöra&lt;br&gt;skyldigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en huvudman eller den som&lt;br&gt;annars förvaltar en allmän&lt;br&gt;begravningsplats inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen far&lt;br&gt;länsstyrelsen vid vite förelägga&lt;br&gt;huvudmannen eller innehavaren&lt;br&gt;att fullgöra skyldigheterna.&lt;br&gt;Detsamma gäller om den som&lt;br&gt;innehar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begravningsplats eller ett&lt;br&gt;krematorium inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkogårds- eller krematorie-&lt;br&gt;myndighetens beslut enligt denna&lt;br&gt;lag eller enligt föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen far&lt;br&gt;överklagas hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- polismyndighetens beslut&lt;br&gt;kremering enligt 4 kap. 6 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som en huvudman eller&lt;br&gt;den som annars förvaltar en&lt;br&gt;allmän begravningsplats eller ett&lt;br&gt;krematorium fattat i ett enskilt&lt;br&gt;ärende enligt denna lag eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen far överklagas&lt;br&gt;hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om tillstånd till gravsättning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skattemyndighetens beslut om intyg for gravsättning eller kremering&lt;br&gt;enligt 4 kap. 7 § eller anstånd enligt 5 kap. 10 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i ett Länsstyrelsens beslut i ett&lt;br&gt;överklagat ärende far överklagas överklagat ärende far överklagas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hos allmän förvaltningsdomstol. Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;Den enskildes motpart skall därvid&lt;br&gt;vara den som fattat beslut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller länsstyrelsens&lt;br&gt;beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åven länsstyrelsens beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;- i ärende som avses i 5 kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om förfarande med aska enligt 5 kap. 5 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om flyttning av gravsatt stoft eller aska enligt 6 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om överflyttning eller upphörande av gravrätt enligt 7 kap. 34 §&lt;br&gt;far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagandet i länsrätten eller kammarrätten innebär prövning av&lt;br&gt;ett beslut som skattemyndigheten har meddelat, far Riksskatteverket från&lt;br&gt;skattemyndigheten ta över uppgiften att fora det allmännas talan i länsrätt&lt;br&gt;och kammarrätt. Riksskatteverket för i sådant mål det allmännas talan i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Handläggning av ärenden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningslagen (1986:223)&lt;br&gt;skall tillämpas när en församling&lt;br&gt;handlägger enskilda ärenden&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om den ändrade beteckningen av&lt;br&gt;9 kap. till 11 kap. samt 9 kap. 3-5 och 14 §§ den 1 oktober 1999, och i&lt;br&gt;övrigt den 1 januari 2000. Bestämmelserna i 9 kap. 1-5 §§ tillämpas&lt;br&gt;första gången i fråga om preliminär skatt for inkomståret 2000 och slutlig&lt;br&gt;skatt enligt 2001 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 9 kap. skall inte gälla i fråga om dödsfall som&lt;br&gt;inträffat före den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:482) om&lt;br&gt;införande av folkbokföringslagen (1991:481)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1991:482) om införande av&lt;br&gt;folkbokföringslagen (1991:481) skall upphöra att gälla vid utgången av&lt;br&gt;år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 9 och 11 §§ kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om budgeten på grund av&lt;br&gt;särskilda skäl inte kan fastställas&lt;br&gt;före november månads utgång,&lt;br&gt;skall fullmäktige ändå fastställa&lt;br&gt;skattesatsen inom denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten skall därefter&lt;br&gt;fastställas före december månads&lt;br&gt;utgång. Fullmäktige far då&lt;br&gt;fastställa en annan skattesats än&lt;br&gt;den som har bestämts tidigare, om&lt;br&gt;det finns skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m. finns&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet för&lt;br&gt;styrelsen att underrätta vissa&lt;br&gt;myndigheter om skattesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;i kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om budgeten på grund av&lt;br&gt;särskilda skäl inte kan fastställas&lt;br&gt;före november månads utgång,&lt;br&gt;skall fullmäktige ändå fastställa&lt;br&gt;skattesatsen och, i förekommande&lt;br&gt;fall, avgiftssatsen för begravnings-&lt;br&gt;avgiften enligt 9 kap. begravnings-&lt;br&gt;lagen (1990:1144) inom denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten skall därefter&lt;br&gt;fastställas före december månads&lt;br&gt;utgång. Fullmäktige far då&lt;br&gt;fastställa en annan skatte- eller&lt;br&gt;avgiftssats än den som har&lt;br&gt;bestämts tidigare, om det finns&lt;br&gt;skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m. finns&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet för&lt;br&gt;styrelsen att underrätta vissa&lt;br&gt;myndigheter om skattesatsen och&lt;br&gt;om avgiftssatsen för begravnings-&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1528) om&lt;br&gt;offentlig upphandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2, 5 och 6 §§, 4 kap. 1 § samt 7 kap.&lt;br&gt;5 § lagen (1992:1528) om offentlig upphandling&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid upp-&lt;br&gt;handling som görs av staten,&lt;br&gt;kommuner, landsting och sådana&lt;br&gt;andra upphandlande enheter som&lt;br&gt;avses i 5 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid upp-&lt;br&gt;handling som görs av staten,&lt;br&gt;kommuner, landsting, kyrkliga&lt;br&gt;kommuner och sådana andra&lt;br&gt;upphandlande enheter som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För upphandling som avses i 6 kap. gäller endast bestämmelserna i&lt;br&gt;nämnda kapitel och de bestämmelser i 1 och 5 kap., till vilka hänvisas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. samt 7 kap. 1-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag används följande termer med den betydelse som här anges:&lt;br&gt;Upphandling: köp, leasing,&lt;br&gt;byggentreprenader eller tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlande enhet: statliga,&lt;br&gt;kommunala och andra myn-&lt;br&gt;digheter, beslutande församlingar i&lt;br&gt;kommuner, landsting och kyrkliga&lt;br&gt;kommuner, sådana bolag, fören-&lt;br&gt;ingar, samfalligheter och stiftelser&lt;br&gt;som anges i 6 § och, såvitt avser&lt;br&gt;upphandling enligt 4 och 6 kap.,&lt;br&gt;sådana enheter som avses i 4 kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket och 6 kap. 1 §&lt;br&gt;tredje stycket samt samman-&lt;br&gt;slutningar av sådana myndigheter,&lt;br&gt;beslutande församlingar, bolag,&lt;br&gt;föreningar, samfälligheter, stiftel-&lt;br&gt;ser och enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyra eller hyrköp av varor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlande enhet: statliga,&lt;br&gt;kommunala och andra myn-&lt;br&gt;digheter, beslutande församlingar i&lt;br&gt;kommuner och landsting, sådana&lt;br&gt;bolag, föreningar, samfälligheter&lt;br&gt;och stiftelser som anges i 6 § och,&lt;br&gt;såvitt avser upphandling enligt&lt;br&gt;4 och 6 kap., sådana enheter som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;och 6 kap. 1 § tredje stycket,&lt;br&gt;sammanslutningar av sådana myn-&lt;br&gt;digheter, beslutande församlingar,&lt;br&gt;bolag, föreningar, samfälligheter,&lt;br&gt;stiftelser och enheter samt Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter i fråga om&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs enligt&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlingskontrakt: skriftliga avtal som en upphandlande enhet&lt;br&gt;ingår avseende upphandling enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1997:1068.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenad: utförande eller både projektering och utförande av&lt;br&gt;ett arbete, som kan hänföras till en verksamhet som anges i avdelning C i&lt;br&gt;bilagan till denna lag, eller ett byggnads- eller anläggningsarbete i sin&lt;br&gt;helhet, vars resultat självständigt kan fullgöra en teknisk och ekonomisk&lt;br&gt;funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession: ett upphandlingskontrakt avseende byggentreprenad där&lt;br&gt;ersättning för arbetet utgår i form av en rätt att utnyttja anläggningen&lt;br&gt;eller i form av dels en sådan rätt, dels betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leverantör: den som tillhandahåller varor eller utför arbeten eller&lt;br&gt;tillhandahåller tjänster även om han inte varit den som i det särskilda&lt;br&gt;fallet tillhandahållit eller utfört det som upphandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramavtal: avtal som ingås mellan en upphandlande enhet och en eller&lt;br&gt;flera leverantörer i syfte att fastställa samtliga villkor för avrop som görs&lt;br&gt;under en viss period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formgivningstävling: sådan tävling som avses i 5 kap. 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfrågningsunderlag: underlag för anbud, som en upphandlande&lt;br&gt;enhet tillhandahåller en leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påskyndat förfarande: sådant förfarande som avses i 2 kap. 15 §,&lt;br&gt;3 kap. 20 § och 5 kap. 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudsgivare: den som lämnar anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudssökande: den som ansöker om att fa lämna anbud vid selektiv&lt;br&gt;eller förhandlad upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppen upphandling: upphandling där alla leverantörer far lämna&lt;br&gt;anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Selektiv upphandling: upphandling där en upphandlande enhet inbjuder&lt;br&gt;vissa leverantörer att lämna anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlad upphandling: upphandling där en upphandlande enhet&lt;br&gt;inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud och tar upp förhandling med&lt;br&gt;en eller flera av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklad upphandling: upphandling där alla leverantörer har rätt att&lt;br&gt;delta, deltagande leverantörer skall lämna skriftligt anbud och den&lt;br&gt;upphandlande enheten far förhandla med en eller flera anbudsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktupphandling: upphandling utan infordrande av skriftligt anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen ”upphandlande enhet” innefattar sådana bolag, föreningar,&lt;br&gt;samfalligheter och stiftelser som har inrättats i syfte att täcka behov i det&lt;br&gt;allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell&lt;br&gt;eller kommersiell karaktär och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vars kapital huvudsakligen&lt;br&gt;har tillskjutits av staten, en&lt;br&gt;kommun, ett landsting en kyrklig&lt;br&gt;kommun eller en annan upp-&lt;br&gt;handlande enhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vars upphandling står under statlig eller kommunal tillsyn eller en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsyn av en annan upphandlande enhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vars styrelse till mer än halva&lt;br&gt;antalet ledamöter utses av staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vars kapital huvudsakligen&lt;br&gt;har ti 11 skjutits av staten, en&lt;br&gt;kommun, ett landsting eller en&lt;br&gt;annan upphandlande enhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vars styrelse till mer än halva&lt;br&gt;antalet ledamöter utses av staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en kommun, ett landsting en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en kommun, ett landsting eller en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrklig kommun eller en annan annan upphandlande enhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;upphandlande enhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas vid upphandling som&lt;br&gt;görs av en upphandlande enhet för sådan av enheten bedriven verksamhet&lt;br&gt;som består av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;drift eller tillhandahållande av fasta nät i syfte att betjäna&lt;br&gt;allmänheten i fråga om produktion, transporter, distribution eller&lt;br&gt;försörjning med dricksvatten, elektricitet, gas eller värme eller av&lt;br&gt;leverans av sådana nyttigheter till fasta nät,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utnyttjande av mark- eller vattenområden för prospektering eller&lt;br&gt;utvinning av olja, gas, kol eller andra fasta bränslen eller för&lt;br&gt;tillhandahållande av terminaler, flygplatser eller hamnanläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. drift av nät i syfte att betjäna allmänheten i fråga om transporter med&lt;br&gt;järnväg, spårväg, tunnelbana, buss, trådbuss eller linbana,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. drift eller tillhandahållande av ett allmänt telekommunikationsnät&lt;br&gt;eller tillhandahållande av en eller flera allmänna telekommunikations-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel innefattar termen&lt;br&gt;”upphandlande enhet”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag över vilka staten, en&lt;br&gt;kommun, ett landsting, en kyrklig&lt;br&gt;kommun eller en annan upp-&lt;br&gt;handlande enhet direkt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag över vilka staten, en&lt;br&gt;kommun, ett landsting eller en&lt;br&gt;annan upphandlande enhet direkt&lt;br&gt;eller indirekt kan utöva ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indirekt kan utöva ett bestämman-&lt;br&gt;de inflytande på det sätt som anges&lt;br&gt;i 3 kap. 8 § andra stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmande inflytande på det&lt;br&gt;sätt som anges i 3 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företag som bedriver verksamhet enligt första stycket med sådant&lt;br&gt;särskilt tillstånd från en myndighet som innebär att ett eller flera företag&lt;br&gt;förbehålls rätten att bedriva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel innefattar termen&lt;br&gt;”särskilt tillstånd” dels fall då ett företag i syfte att anlägga nät eller&lt;br&gt;annan anordning som avses i första stycket kan utnyttja rätt till&lt;br&gt;expropriation eller användning av egendom eller far placera nätutrustning&lt;br&gt;på, under eller över allmän väg, dels fall då ett företag bedriver&lt;br&gt;verksamhet som avses i första stycket 1 och levererar dricksvatten,&lt;br&gt;elektricitet, gas eller värme till ett nät som drivs av ett företag som har&lt;br&gt;särskilt tillstånd från en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För upphandling av tjänster för verksamheter som avses i första stycket&lt;br&gt;gäller, utöver detta kapitel, de bestämmelser till vilka hänvisas i 5 kap.&lt;br&gt;1 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut på vilket denna lag är&lt;br&gt;tillämplig far inte överklagas med&lt;br&gt;stöd av 10 kap. kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) eller 22 kap. kyrko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut på vilket denna lag är&lt;br&gt;tillämplig far inte överklagas med&lt;br&gt;stöd av 10 kap. kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.23 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 § samt rubriken närmast före 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § mervärdesskattelagen (1994:200) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideella föreningars verksamhet Ideella föreningars och&lt;br&gt;registrerade &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;trossamfunds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Som yrkesmässig verksamhet&lt;br&gt;räknas inte en verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs av en ideell förening, när&lt;br&gt;inkomsten av verksamheten utgör&lt;br&gt;sådan inkomst av näringsverk-&lt;br&gt;samhet för vilken föreningen är&lt;br&gt;frikallad från skattskyldighet&lt;br&gt;enligt 7 &amp;nbsp;§&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 mom. lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som yrkesmässig verksamhet&lt;br&gt;räknas inte en verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs av en ideell förening eller&lt;br&gt;ett registrerat trossamfund, när&lt;br&gt;inkomsten av verksamheten utgör&lt;br&gt;sådan inkomst av näringsverk-&lt;br&gt;samhet för vilken föreningen eller&lt;br&gt;trossamfundet frikallas från&lt;br&gt;skattskyldighet enligt 7 § 5 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om&lt;br&gt;offentlig anställning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:260) om offentlig&lt;br&gt;anställning att 1-3 och 6 §§ samt punkten 2 av övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. riksdagen och dess myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. myndigheterna under regeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;kyrkomötet och dess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;de allmänna försäkrings- 3. de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda föreskrifter om arbetstagare som avses i första stycket 2&lt;br&gt;finns också i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter i lagen&lt;br&gt;gäller också arbetstagare&lt;br&gt;kommuner, landsting&lt;br&gt;kommunalförbund, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter i lagen&lt;br&gt;gäller också arbetstagare hos&lt;br&gt;kommuner, landsting, kommunal-&lt;br&gt;förbund, församlingar och kyrk-&lt;br&gt;liga samfälligheter, nämligen&lt;br&gt;23-29 §§ om arbetskonflikter,&lt;br&gt;42 § första stycket om vissa undantag från lagen (1976:580)&lt;br&gt;medbestämmande i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 30 § om periodiska hälsoundersökningar gäller också&lt;br&gt;arbetstagare hos kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. statsråden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. riksdagens ombudsmän,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. biskopar eller präster som&lt;br&gt;avses i kyrkolagen (1992:300),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;arbetstagare som är&lt;br&gt;lokalanställda av svenska staten&lt;br&gt;utomlands och som inte är svenska&lt;br&gt;medborgare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetstagare som har anvisats&lt;br&gt;beredskapsarbete eller skyddat&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;arbetstagare som är&lt;br&gt;lokalanställda av svenska staten&lt;br&gt;utomlands och som inte är svenska&lt;br&gt;medborgare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbetstagare som har anvisats&lt;br&gt;beredskapsarbete eller skyddat&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För justitiekanslem, justitieråden och regeringsråden gäller bara 4 §&lt;br&gt;om bedömningsgrunder vid anställning, 7 § om bisysslor och 23-29 §§&lt;br&gt;om arbetskonflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far föreskriva eller för särskilda fall besluta att bara&lt;br&gt;svenska medborgare far ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anställning inom regeringskansliet eller utrikesförvaltningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statlig anställning som kan vara förenad med myndighetsutövning&lt;br&gt;eller handläggning av frågor som rör förhållandet till andra stater eller till&lt;br&gt;mellanfolkliga organisationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. statlig anställning som kan medföra kännedom om förhållanden som&lt;br&gt;är av betydelse för landets säkerhet eller för andra viktiga, allmänna eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskilda ekonomiska intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De befogenheter som regeringen&lt;br&gt;har enligt första stycket 2 och 3&lt;br&gt;utövas i fråga om arbetstagare hos&lt;br&gt;riksdagen eller dess myndigheter&lt;br&gt;av riksdagen eller den myndighet&lt;br&gt;som riksdagen bestämmer och i&lt;br&gt;fråga om arbetstagare hos&lt;br&gt;kyrkomötet eller dess myndigheter&lt;br&gt;av kyrkomötet eller den myndighet&lt;br&gt;som kyrkomötet bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De befogenheter som regeringen&lt;br&gt;har enligt första stycket 2 och 3&lt;br&gt;utövas i fråga om arbetstagare hos&lt;br&gt;riksdagen eller dess myndigheter&lt;br&gt;av riksdagen eller den myndighet&lt;br&gt;som riksdagen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om det i någon annan lag&lt;br&gt;eller författning än kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300) hänvisas till en&lt;br&gt;föreskrift som har ersatts genom&lt;br&gt;en föreskrift i denna lag, skall i&lt;br&gt;stället den nya föreskriften&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om det i någon annan lag&lt;br&gt;eller författning hänvisas till en&lt;br&gt;föreskrift som har ersatts genom&lt;br&gt;en föreskrift i denna lag, skall i&lt;br&gt;stället den nya föreskriften&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:615) om&lt;br&gt;ingripande mot otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:615) om ingripande mot&lt;br&gt;otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med enhet:&lt;br&gt;statliga, kommunala och andra&lt;br&gt;myndigheter, beslutande försam-&lt;br&gt;lingar i kommuner, landsting och&lt;br&gt;kyrkliga kommuner samt sådana&lt;br&gt;bolag, föreningar, samfälligheter&lt;br&gt;och stiftelser som utgör upp-&lt;br&gt;handlande enhet enligt 1 kap. 5 §&lt;br&gt;lagen (1992:1528) om offentlig&lt;br&gt;upphandling, med undantag av&lt;br&gt;företag som har särskilt tillstånd&lt;br&gt;enligt vad som anges i 4 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med enhet:&lt;br&gt;statliga, kommunala och andra&lt;br&gt;myndigheter, beslutande försam-&lt;br&gt;lingar i kommuner och landsting,&lt;br&gt;sådana bolag, föreningar,&lt;br&gt;samfalligheter och stiftelser som&lt;br&gt;utgör upphandlande enhet enligt&lt;br&gt;1 kap. 5 § lagen (1992:1528) om&lt;br&gt;offentlig upphandling, med&lt;br&gt;undantag av företag som har&lt;br&gt;särskilt tillstånd enligt vad som&lt;br&gt;anges i 4 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;den lagen, samt Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter i fråga om&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs enligt&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1221) om&lt;br&gt;införande av stiftelselagen (1994:1220)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1221) om införande av&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förmögenhetsbildningar som enligt 3 § skall anses som stiftelser&lt;br&gt;enligt stiftelselagen (äldre stiftelser) gäller stiftelselagen (1994:1220)&lt;br&gt;med de begränsningar som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan egendom som avses i&lt;br&gt;38 kap. 1 § och 2 § 3, 39 kap. 1 §&lt;br&gt;samt 41 kap. 1, 23 och 24 §§&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300) och som är&lt;br&gt;av stiftelsekaraktär gäller endast&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan egendom som avses i&lt;br&gt;9 § tredje stycket och 10 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1998:1592) om&lt;br&gt;införande av lagen (1998:1591)&lt;br&gt;om Svenska kyrkan gäller inte&lt;br&gt;bestämmelserna i stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1460.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.27 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1383) om Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;överlämnande av allmänna handlingar till andra&lt;br&gt;organ än myndigheter för förvaring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1994:1383) om&lt;br&gt;överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter&lt;br&gt;för förvaring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämm-&lt;br&gt;elser om överlämnande av&lt;br&gt;allmänna handlingar till sådana&lt;br&gt;enskilda organ som avses i 2 kap.&lt;br&gt;17 § tryckfrihetsförordningen och&lt;br&gt;om förvaring av dessa handlingar&lt;br&gt;sedan de överlämnats. I lagen ges&lt;br&gt;också bestämmelser om sådana&lt;br&gt;organs skyldighet att pröva fram-&lt;br&gt;ställningar om utlämnande av all-&lt;br&gt;männa handlingar enligt reglerna i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och sek-&lt;br&gt;retesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämm-&lt;br&gt;elser om överlämnande av&lt;br&gt;allmänna handlingar till sådana&lt;br&gt;enskilda organ som avses i 2 kap.&lt;br&gt;17 § första stycket tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen och om förvaring av&lt;br&gt;dessa handlingar sedan de över-&lt;br&gt;lämnats. I lagen ges också be-&lt;br&gt;stämmelser om sådana organs&lt;br&gt;skyldighet att pröva framställ-&lt;br&gt;ningar om utlämnande av all-&lt;br&gt;männa handlingar enligt reglerna i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och sek-&lt;br&gt;retesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om allmänna handlingar&lt;br&gt;som förvaras hos Svenska kyrkan&lt;br&gt;eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;någon&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisatoriska delar finns&lt;br&gt;bestämmelser i lagen (1999:000)&lt;br&gt;om överlämnande av allmänna&lt;br&gt;handlingar till Svenska kyrkan&lt;br&gt;eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;någon&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisatoriska delar för&lt;br&gt;förvaring, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i 2 kap.&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna&lt;br&gt;handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 17 § tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen och 1 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket tredje meningen sekretess-&lt;br&gt;lagen framgår att ett enskilt organ,&lt;br&gt;som efter ett beslut enligt denna&lt;br&gt;lag förvarar allmänna handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 17 § första stycket&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och&lt;br&gt;1 kap. 8 § tredje stycket första&lt;br&gt;meningen sekretesslagen framgår&lt;br&gt;att ett enskilt organ, som efter ett&lt;br&gt;beslut enligt denna lag förvarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall jämställas med myndighet i allmänna handlingar, skall jäm-&lt;br&gt;fråga om befattningen med dessa ställas med myndighet i fråga om&lt;br&gt;handlingar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;befattningen med dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.28 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 8 kap. 3 § samt 11 kap. 6-8, 10&lt;br&gt;och 12 §§ skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och&lt;br&gt;betalning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådan skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;skatt enligt mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgift enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1920) om allmän löneavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skattetillägg och försenings-&lt;br&gt;avgift i fråga om sådan skatt eller&lt;br&gt;avgift som avses i 1-5,&lt;br&gt;förseningsavgift enligt fastighets-&lt;br&gt;taxeringslagen&lt;br&gt;kontrollavgift&lt;br&gt;(1998:514)&lt;br&gt;skattekontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadshandel m.m., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ränta på skatt, skattetillägg&lt;br&gt;eller avgift som avses i 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte när skatt enligt mervärdesskattelagen skall tas ut för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varor vid import. I sådant fall gäller tullagen (1994:1550).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152) samt&lt;br&gt;enligt lagen&lt;br&gt;om särskild&lt;br&gt;av torg- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;begravningsavgift enligt&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;skatt enligt mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgift enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1920) om allmän löneavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;avgift som avses i lagen&lt;br&gt;(1999:000) om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. skattetillägg och försenings-&lt;br&gt;avgift i fråga om sådan skatt eller&lt;br&gt;avgift som avses i 1-7,&lt;br&gt;förseningsavgift enligt fastighets-&lt;br&gt;taxeringslagen&lt;br&gt;kontrollavgift&lt;br&gt;(1998:514)&lt;br&gt;skattekontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadshandel m.m., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ränta på skatt, skattetillägg&lt;br&gt;eller avgift som avses i 1-S.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152) samt&lt;br&gt;enligt lagen&lt;br&gt;om särskild&lt;br&gt;av torg- och&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna skattetabellerna skall ange skatteavdraget på olika&lt;br&gt;inkomstbelopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:953.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomsten är oförändrad under inkomståret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetstagaren endast kommer att taxeras för den inkomst som anges&lt;br&gt;i tabellen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arbetstagaren inte skall betala&lt;br&gt;någon annan skatt eller avgift än&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt, statlig&lt;br&gt;inkomstskatt på förvärvsinkomster&lt;br&gt;och avgift enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1744) om allmän&lt;br&gt;pensionsavgift, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arbetstagaren inte skall betala&lt;br&gt;någon annan skatt eller avgift än&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt, statlig&lt;br&gt;inkomstskatt på förvärvsinkoms-&lt;br&gt;ter, begravningsavgift enligt&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144),&lt;br&gt;avgift enligt lagen (1994:1744) om&lt;br&gt;allmän pensionsavgift och avgift&lt;br&gt;som avses i lagen (1999:000) om&lt;br&gt;avgift till registrerat trossamfund,&lt;br&gt;och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbetstagaren vid inkomsttaxeringen inte medges något annat avdrag&lt;br&gt;än avdrag för avgift enligt lagen om allmän pensionsavgift och&lt;br&gt;grundavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetabellerna skall ange&lt;br&gt;skatteavdraget med utgångspunkt&lt;br&gt;från att kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;beräknas efter skattesatser i hela&lt;br&gt;krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetabellerna skall ange&lt;br&gt;skatteavdraget med utgångspunkt&lt;br&gt;från att kommunal inkomstskatt,&lt;br&gt;begravningsavgift enligt begrav-&lt;br&gt;ningslagen och avgift som avses i&lt;br&gt;lagen om avgift till registrerat&lt;br&gt;trossamfund beräknas efter en&lt;br&gt;sammanlagd skatte- och&lt;br&gt;avgiftssats i hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabellerna skall också framgå skatteavdraget för den som inte är&lt;br&gt;skyldig att betala allmän pensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;För en fysisk person som kan fa&lt;br&gt;en A-skattsedel enligt 4 kap. 16 §&lt;br&gt;skall skattemyndigheten bestämma&lt;br&gt;tillämplig skattetabell med ledning&lt;br&gt;av den skattesats som för&lt;br&gt;inkomståret gäller för den fysiska&lt;br&gt;personen i hemortskommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en fysisk person som kan fa&lt;br&gt;en A-skattsedel enligt 4 kap. 16 §&lt;br&gt;skall skattemyndigheten bestämma&lt;br&gt;tillämplig skattetabell med ledning&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;den skattesats som för&lt;br&gt;inkomståret gäller för den fysiska&lt;br&gt;personen i hemortskommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;den avgiftssats som för&lt;br&gt;inkomståret gäller för den fysiska&lt;br&gt;personen enligt begravnings-&lt;br&gt;lagen (1990:1144), om den inte&lt;br&gt;ingår i avgiftssatsen enligt 3, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;den avgiftssats som for&lt;br&gt;inkomståret gäller for den fysiska&lt;br&gt;personen enligt de uppgifter som&lt;br&gt;lämnats av ett trossamfund enligt&lt;br&gt;lagen (1999:000) om avgift till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrerat trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om tillämplig skattetabell skall fattas senast den 18 januari&lt;br&gt;under inkomståret. Om en skattskyldig som tidigare inte har haft inkomst&lt;br&gt;från vilken skatteavdrag skall göras far sådan inkomst, skall beslut om&lt;br&gt;tillämplig skattetabell fattas så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i den kommunala&lt;br&gt;skattesats som gäller för den&lt;br&gt;skattskyldige ingår öretal över&lt;br&gt;femtio, tillämpas skattetabellen&lt;br&gt;med närmaste högre hela krontal.&lt;br&gt;Annars tillämpas skattetabellen&lt;br&gt;med närmaste lägre hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i summan av de skatte-&lt;br&gt;och avgiftssatser enligt 6 § första&lt;br&gt;stycket som gäller för den&lt;br&gt;skattskyldige ingår öretal över&lt;br&gt;femtio, tillämpas skattetabellen&lt;br&gt;med närmaste högre hela krontal.&lt;br&gt;Annars tillämpas skattetabellen&lt;br&gt;med närmaste lägre hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattesats för kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt har ändrats så sent&lt;br&gt;under december året före&lt;br&gt;inkomståret att ändringen inte kan&lt;br&gt;beaktas vid tillämpningen av 6&lt;br&gt;eller 7 §, skall den tidigare&lt;br&gt;skattesatsen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skatte- eller avgiftssats&lt;br&gt;har ändrats så sent under december&lt;br&gt;året före inkomståret att ändringen&lt;br&gt;inte kan beaktas vid tillämpningen&lt;br&gt;av 6 f första stycket eller 7 §, skall&lt;br&gt;den tidigare skatte- eller avgifts-&lt;br&gt;satsen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutlig skatt ingår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. egenavgift som avses i 3 kap. lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådan mervärdesskatt som&lt;br&gt;enligt 10 kap. 31 § första stycket&lt;br&gt;denna lag skall redovisas i&lt;br&gt;självdeklaration, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avgift som avses i 2 § lagen&lt;br&gt;(1994:1920) om allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;begravningsavgift enligt&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144),&lt;br&gt;om den inte ingår i avgiften&lt;br&gt;enligt 7,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;sådan mervärdesskatt som&lt;br&gt;enligt 10 kap. 31 § första stycket&lt;br&gt;denna lag skall redovisas i&lt;br&gt;självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. avgift som avses i 2 § lagen&lt;br&gt;(1994:1920) om allmän löneavgift,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;avgift som avses i lagen&lt;br&gt;(1999:000) om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;br&gt;När den slutliga skatten bestäms gäller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;räknas ut i en post med ledning av&lt;br&gt;den skattesats som för inkomståret&lt;br&gt;gäller för den skattskyldige i&lt;br&gt;hemortskommunen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter&lt;br&gt;debiteras på grundval av uppgifter&lt;br&gt;om försäkringsförhållanden som&lt;br&gt;lämnas av den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;räknas ut i en post med ledning av&lt;br&gt;den skattesats som för inkomståret&lt;br&gt;gäller för den skattskyldige i&lt;br&gt;hemortskommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter&lt;br&gt;debiteras på grundval av uppgifter&lt;br&gt;om försäkringsförhållanden som&lt;br&gt;lämnas av den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;begravningsavgift enligt&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144),&lt;br&gt;som inte ingår i avgift enligt 4,&lt;br&gt;räknas ut med ledning av den&lt;br&gt;avgiftssats som för inkomståret&lt;br&gt;gäller för den skattskyldige enligt&lt;br&gt;de uppgifter som lämnats för den&lt;br&gt;församling eller kommun som&lt;br&gt;avgiften skall betalas till, och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;avgift som avses i lagen&lt;br&gt;(1999:000) om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund räknas ut&lt;br&gt;med ledning av den avgiftssats&lt;br&gt;som för inkomståret gäller för den&lt;br&gt;skattskyldige enligt de uppgifter&lt;br&gt;som lämnats av trossamfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om preliminär skatt för inkomståret 2000 och slutlig skatt&lt;br&gt;enligt 2001 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:624) om&lt;br&gt;ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) i&lt;br&gt;paragrafens lydelse enligt lagen (1998:624) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av&lt;br&gt;uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i&lt;br&gt;övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 71 b § socialtjänstlagen 11. 71 c § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under år 1995 fattade riksdagen med stor majoritet ett principbeslut om&lt;br&gt;ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80,&lt;br&gt;bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84). Reformen är förutsatt att träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 2000. Med anledning av beslutet bemyndigade&lt;br&gt;regeringen den 21 december 1995 chefen för dåvarande&lt;br&gt;Civildepartementet att tillkalla två kommittéer och två utredare samt ge&lt;br&gt;Riksskatteverket och Kammarkollegiet i uppdrag att utreda vissa frågor&lt;br&gt;beträffande relationsändringen. Vidare lämnades genom regerings-&lt;br&gt;beslutet ett bemyndigande att tillkalla ett beredningsorgan för&lt;br&gt;samordning av och insyn i utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bemyndigandet tillsattes utredningar och gavs uppdrag&lt;br&gt;enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering med riksdagsman&lt;br&gt;Pär-Axel Sahlberg (s) som särskild utredare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Begravningsverksamhetskommittén med riksdagsman Anders Svärd&lt;br&gt;(c) som ordförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet med f. förbunds-&lt;br&gt;direktören Carl-Eric Lundgren som ordförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utredningen om kyrkans personal och om samfundsstöd med f.d.&lt;br&gt;landshövdingen Görel Bohlin som särskild utredare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Riksskatteverket med uppdrag att överväga formerna för statlig&lt;br&gt;uppbörd av kyrkoavgift samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kammarkollegiet med uppdrag att utreda den kyrkliga egendomen vid&lt;br&gt;en relationsändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare tillsattes Stat-kyrkadelegationen som beredningsorgan för&lt;br&gt;samordning och insyn. Ordförande i delegationen var chefen för&lt;br&gt;Kulturdepartementet och ärkebiskopen ersättare. I delegationen var&lt;br&gt;samtliga riksdagspartier representerade och där fanns också en bred&lt;br&gt;representation från Svenska kyrkan. Även andra trossamfund än Svenska&lt;br&gt;kyrkan och de berörda fackliga organisationerna fanns representerade i&lt;br&gt;delegationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten av utredningarna och uppdragen redovisades i början av&lt;br&gt;april 1997 i följande betänkanden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Staten och trossamfunden, Rättslig reglering (SOU 1997:41),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Staten och trossamfunden, Begravningsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1997:42),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Staten och trossamfunden, Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga&lt;br&gt;egendomen och de kyrkliga arkiven (SOU 1997:43),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Staten och trossamfunden, Svenska kyrkans personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1997:44),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Staten och trossamfunden, Stöd, skatter och finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1997:45),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Staten och trossamfunden, Statlig medverkan vid avgiftsbetalning&lt;br&gt;(SOU 1997:46) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Staten och trossamfunden, Den kyrkliga egendomen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1997:47).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningar av förslagen från utredningarna samt från Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;Riksskatteverket och Kammarkollegiet har publicerats i SOU 1997:55.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandena har varit föremål för en mycket bred remissbehandling.&lt;br&gt;Remissen har delats upp i två delar med olika remisstid, Remiss I och&lt;br&gt;Remiss II. Förslagen i den första delen har till stor del sådan karaktär att&lt;br&gt;de som huvudregel fordrar två beslut av riksdagen med val emellan. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta besvarandet av remissen och hanteringen av&lt;br&gt;remissvaren, utarbetades det två frågeformulär med olika svarsalternativ.&lt;br&gt;Bilagor för eventuella kommentarer togs också fram. Formulären&lt;br&gt;utarbetades av en referensgrupp som tillsattes av regeringen den&lt;br&gt;24 oktober 1996 och som hade till uppgift att biträda med vissa förslag&lt;br&gt;till åtgärder för att underlätta det fortsatta stat-kyrkaarbetet. I gruppen&lt;br&gt;ingick representanter för Kulturdepartementet, Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån (SCB). Frågeformulären underställdes Stat-&lt;br&gt;kyrkadelegationen för synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissvar i form av ifyllda frågeformulär överlämnades till SCB för&lt;br&gt;databehandling. I september och november 1997 publicerade SCB två&lt;br&gt;rapporter med analyser av remissutfallet från Remiss I och Remiss II.&lt;br&gt;Remissyttrandena och remissammanställningar avseende Remiss I och&lt;br&gt;Remiss II samt SCB:s rapporter finns tillgängliga i Kulturdepartementet&lt;br&gt;(dnr Ku97/903/Ky).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 18 december 1997 beslutade regeringen proposition 1997/98:49&lt;br&gt;Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor. I propositionen föreslås&lt;br&gt;vissa grundlagsändringar för att möjliggöra genomförandet av riksdagens&lt;br&gt;principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 12 mars 1998 beslutade regeringen vidare proposition&lt;br&gt;1997/98:116 Staten och trossamfunden - bestämmelser om Svenska&lt;br&gt;kyrkan och andra trossamfund. Propositionen innehåller regeringens&lt;br&gt;förslag till lagstiftning om trossamfund och om Svenska kyrkan samt&lt;br&gt;förslag till lag om införande av lagen om Svenska kyrkan avseende bl.a.&lt;br&gt;den kyrkliga egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionerna grundar sig på förslag som lämnas i betänkandena&lt;br&gt;Staten och trossamfunden, Rättslig reglering (SOU 1997:41), Staten och&lt;br&gt;trossamfunden, Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och&lt;br&gt;de kyrkliga arkiven (SOU 1997:43) och Staten och trossamfunden, Den&lt;br&gt;kyrkliga egendomen (SOU 1997:47).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade den 4 juni 1998 (bet. 1997/98:KU20, rskr.&lt;br&gt;1997/98:284) och slutligt den 18 november 1998 (bet. 1998/99:KU5,&lt;br&gt;rskr. 1998/99:3) att bifalla de båda propositionerna och att anta&lt;br&gt;regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen, lag om ändring&lt;br&gt;i tryckfrihetsförordningen, lag om trossamfund, lag om Svenska kyrkan&lt;br&gt;samt lag om införande av lagen om Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1998 remissbehandlades en inom Regeringskansliet&lt;br&gt;upprättad promemoria om Svenska kyrkans personal och&lt;br&gt;relationsändringen. En förteckning över remissinstanserna finns i&lt;br&gt;bilaga 2. Denna fråga liksom frågorna om begravningsverksamheten, den&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatter och finansiering samt statlig medverkan vid avgiftsbetalning m.m.&lt;br&gt;tas upp i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna om statens stöd till trossamfund och om den kyrkliga&lt;br&gt;beredskapen är för närvarande föremål för övervägande i var sin&lt;br&gt;arbetsgrupp inom Regeringskansliet med representanter för Svenska&lt;br&gt;kyrkan och övriga intressenter. Stöd- och beredskapsfrågorna kommer att&lt;br&gt;behandlas i särskild ordning liksom diverse mindre följdfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de olika avsnitten i den fortsatta framställningen hänvisas till&lt;br&gt;frågor som har ställts i frågeformulären till remissinstanserna. För att&lt;br&gt;underlätta läsningen har dessa formulär fogats till denna proposition som&lt;br&gt;bilaga 3 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skrivelse till 1998 års kyrkomöte, Staten och trossamfunden -&lt;br&gt;begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen&lt;br&gt;m.m. (RegSkr 1998:1), har regeringen inhämtat kyrkomötets yttrande&lt;br&gt;över de förslag som aktualiseras i propositionen. Vad kyrkomötet har&lt;br&gt;yttrat redovisas under respektive avsnitt. Första kyrkolagsutskottets och&lt;br&gt;andra kyrkolagsutskottets betänkanden finns i bilaga 5 respektive 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 12 november 1998 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns&lt;br&gt;i bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. Därutöver har&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar gjorts. Lagrådets synpunkter behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 4.5, 4.6, 4.7.1, &amp;nbsp;7.2,&amp;nbsp;&amp;nbsp;10.4.1,&amp;nbsp;&amp;nbsp;11.2 och 12.2 samt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Begravningsverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De förslag som behandlas i detta avsnitt har lämnats av&lt;br&gt;Begravningsverksamhetskommittén i betänkandet Staten och&lt;br&gt;trossamfunden, Begravningsverksamheten (SOU 1997:42). Kommittén&lt;br&gt;har haft till uppgift att utreda och analysera de praktiska, ekonomiska och&lt;br&gt;rättsliga konsekvenserna för begravningsverksamheten av en ny stat-&lt;br&gt;kyrkarelation. Det har emellertid inte varit fråga om att göra en allmän&lt;br&gt;översyn av begravningslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Riksdagens principbeslut år 1995&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom 1995 års principbeslut godkände riksdagen regeringens förslag&lt;br&gt;till riktlinjer för det fortsatta arbetet med ändrade relationer mellan staten&lt;br&gt;och Svenska kyrkan. Det innebar beträffande begravningsverksamheten&lt;br&gt;att följande principer skulle vara vägledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Svenska kyrkans huvudmannaskap för den helt övervägande delen av&lt;br&gt;begravningsverksamheten skall bestå. Möjligheterna att anordna&lt;br&gt;enskilda begravningsplatser skall finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Finansieringen av begravningsverksamheten skall vara lokalt&lt;br&gt;förankrad. De som tillhör Svenska kyrkan skall betala sina kostnader&lt;br&gt;via kyrkoavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett riksomfattande, obligatoriskt clearingsystem bör komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Olika modeller för att tillgodose de angivna principerna skall prövas&lt;br&gt;och därvid skall övervägas om det kan skapas ett flexibelt system som&lt;br&gt;tar hänsyn till de mycket skiftande förhållanden som finns i olika delar&lt;br&gt;av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen som ligger till grund för riksdagsbeslutet (prop.&lt;br&gt;1995/96:80) pekade regeringen på att en analys av huvudmannaskapet för&lt;br&gt;begravningsverksamheten förutsätter ett klargörande av vilka uppgifter&lt;br&gt;som följer av huvudmannaskapet, dvs. vad som närmare skall anses&lt;br&gt;innefattas i begreppet begravningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Begreppet begravningsverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Med begravningsverksamhet avses de olika&lt;br&gt;åtgärder som har direkt samband med förvaltningen av de allmänna&lt;br&gt;begravningsplatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Enkäten i Remiss II innehöll inte några frågor om&lt;br&gt;definitionen av begreppet begravningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som yttrat sig om begreppet är i allmänhet positiva&lt;br&gt;och tillstyrker förslaget. Svenska kyrkans centralstyrelse tillstyrker&lt;br&gt;förslaget om vad som obligatoriskt skall ingå i&lt;br&gt;begravningsverksamheten. Centralstyrelsen anser att det av&lt;br&gt;begravningslagen bör framgå att huvudmannen också kan svara för viss&lt;br&gt;fakultativ verksamhet. Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund anser att det som definieras som&lt;br&gt;begravningsverksamhet bör bestå dels av obligatoriska uppgifter, dels av&lt;br&gt;fakultativa uppgifter som huvudmännen frivilligt far åta sig. Sveriges&lt;br&gt;Begravningsbyråers Förbund anser inte att transporter av avlidna eller&lt;br&gt;ansvar för ceremonilokaler skall ingå i begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt riksdagens principbeslut skall&lt;br&gt;Svenska kyrkans huvudmannaskap för den helt övervägande delen av&lt;br&gt;begravningsverksamheten bestå. Finansieringen av verksamheten skall&lt;br&gt;vara lokalt förankrad. En riksomfattande, obligatorisk&lt;br&gt;begravningsclearing bör komma till stånd. Det är bl.a. mot den&lt;br&gt;bakgrunden av intresse att klargöra vilka uppgifter som följer av&lt;br&gt;huvudmannaskapet, dvs. vad som närmare skall anses ingå i begreppet&lt;br&gt;be gravningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagandet av en avliden omfattar ett antal åtgärder och Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;tjänster som tillsammans kan sägas utgöra begravningsväsendet i vid&lt;br&gt;mening. Vanligt förekommande åtgärder är t.ex. att svepa och lägga den&lt;br&gt;avlidne i kista, anskaffa gravplats, ordna med begravningsceremoni och&lt;br&gt;gravsättning eller kremering, utsmycka graven och ordna med&lt;br&gt;gravskötsel. Vissa av dessa åtgärder anses det vara samhällets uppgift att&lt;br&gt;svara för medan andra är en angelägenhet för de efterlevande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet begravningsverksamhet används som en sammanfattande&lt;br&gt;benämning på de uppgifter som samhället skall ansvara för i samband&lt;br&gt;med en begravning. Flera utredningar under senare tid har diskuterat&lt;br&gt;frågan om vad som skall anses ingå i begravningsverksamheten. Den&lt;br&gt;definition av begreppet som allmänt godtagits är att med&lt;br&gt;begravningsverksamhet avses de olika åtgärder som har direkt samband&lt;br&gt;med förvaltningen av allmänna begravningsplatser. Regeringen anser i&lt;br&gt;likhet med Begravningsverksamhetskommittén att definitionen bör&lt;br&gt;införas i begravningslagen (1990:1144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna definition blir det klart att det i begravningsverksamheten&lt;br&gt;ingår att anordna och hålla tillräckligt antal gravplatser, att ta emot stoft&lt;br&gt;för förvaring och visning samt att sköta gravsättning och kremering. Det&lt;br&gt;bör också åligga huvudmannen att tillhandahålla eller kunna anvisa en&lt;br&gt;lokal som lämpar sig för begravningsceremoni. Vidare ingår att hålla&lt;br&gt;personal, byggnader, maskiner och andra anordningar som erfordras för&lt;br&gt;att fullgöra dessa uppgifter samt att ansvara för att ekonomiska resurser&lt;br&gt;finns för verksamheten. De rättsliga uppgifter som enligt&lt;br&gt;begravningslagen åvilar den som innehar en begravningsplats ingår också&lt;br&gt;i begravningsverksamheten. Utanför begravningsverksamheten faller&lt;br&gt;däremot sådana tjänster som anskaffande av kista och gravsten,&lt;br&gt;annonsering, anordnande av begravningsceremoni och minnesstund samt&lt;br&gt;skötselåtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande vissa andra åtgärder i samband med en begravning än de&lt;br&gt;nyss nämnda kan det vara svårare att avgöra om de skall hänföras till&lt;br&gt;begravningsverksamheten eller inte. Det är inte möjligt att utforma en&lt;br&gt;definition på begravningsverksamhet som i varje enskilt fall entydigt&lt;br&gt;visar om en åtgärd innefattas i denna. Övriga bestämmelser i&lt;br&gt;begravningslagen bör i viss mån kunna tjäna som ledning för&lt;br&gt;bedömningar i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser påtalar att definitionen av begravnings-&lt;br&gt;verksamhet kan ses som en kompetensregel som begränsar&lt;br&gt;huvudmannens möjligheter att frivilligt åta sig uppgifter utanför det&lt;br&gt;lagfästa området. De föreslår en regel av innebörd att en huvudman för&lt;br&gt;begravningsverksamheten även far utföra andra uppgifter än sådana som&lt;br&gt;är obligatoriska. Enligt regeringens mening finns det inte något i&lt;br&gt;förslaget till ändringar i begravningslagen som utgör hinder för en&lt;br&gt;huvudman att - inom ramen för sin generella kompetens - även utföra&lt;br&gt;andra uppgifter än dem som kan anses ingå i begravningsverksamheten.&lt;br&gt;Finansieringen av sådana uppgifter far därvid ske på annat sätt än genom&lt;br&gt;den obligatoriska begravningsavgift som föreslås i avsnitt 4.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger även i sakens natur att utförandet av de olika uppgifter som&lt;br&gt;ingår i begravningsverksamheten kan variera något till omfattning och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;standard mellan olika huvudmän. Regeringens förslag är inte avsett att Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;utgöra hinder för sådana lokalt förankrade lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvudmannaskapet för begravningsverksamheten&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;4.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om huvudmannaskapet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Med huvudman för begravningsverksamheten&lt;br&gt;avses den församling eller kyrkliga samfallighet inom Svenska kyrkan&lt;br&gt;eller - efter särskilt beslut av regeringen — den kommun, som är&lt;br&gt;skyldig att anordna och hålla allmänna begravningsplatser för dem&lt;br&gt;som är folkbokförda inom visst geografiskt avgränsat&lt;br&gt;förvaltningsområde. Det skall endast finnas en huvudman inom varje&lt;br&gt;förvaltningsområde. Den som, utan att vara huvudman, innehar en&lt;br&gt;allmän begravningsplats, har rätt att kostnadsfritt överlåta&lt;br&gt;förvaltningen till huvudmannen. Huvudmannen har rätt att ge ett&lt;br&gt;skäligt bidrag till en innehavare som behåller förvaltningen av sin&lt;br&gt;allmänna begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I avsnittet Begravningsverksamheten i Remiss II&lt;br&gt;gällde fråga 1 förslaget att det endast skall finnas en huvudman för&lt;br&gt;begravningsverksamheten inom ett visst avgränsat förvaltningsområde.&lt;br&gt;Fråga 2 avsåg rätten för en församling som innehar en allmän&lt;br&gt;begravningsplats att kostnadsfritt överlåta förvaltningen till&lt;br&gt;huvudmannen. I fråga 3 behandlades möjligheten för en kommun som är&lt;br&gt;huvudman att ge bidrag till innehavare som behåller förvaltningen av sin&lt;br&gt;allmänna begravningsplats. Det blev ett starkt stöd för förslagen hos&lt;br&gt;remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Positiva&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Negativa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Justitieombudsmannen ifrågasätter om den utvidgning av den&lt;br&gt;kommunala kompetensen, som förslaget innebär, bör ske genom en&lt;br&gt;specialförfattning utanför det kommunalrättsliga området. Flera&lt;br&gt;remissinstanser, däribland Statskontoret, Kammarkollegiet, Teologiska&lt;br&gt;fakulteten i Uppsala och Samarbetsnämnden för statsbidrag till&lt;br&gt;trossamfund/Sveriges frikyrkosamråd anser att Svenska kyrkan av&lt;br&gt;religionsfrihetsskäl inte i framtiden bör ges ansvar för&lt;br&gt;begravningsverksamheten. Huvudmannaskapet bör i stället vara&lt;br&gt;kommunalt. Länsstyrelsen i Jönköpings län påpekar att efter ett&lt;br&gt;överlämnande av förvaltningen från en församling som innehar en&lt;br&gt;begravningsplats utan att vara huvudman till en huvudman, blir det oklart&lt;br&gt;vem som skall anses som innehavare av begravningsplats respektive&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplåtare av gravrätt. Svenska kyrkans församlings- och Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;pastoratsförbund och Stockholms stifissamfällighet framhåller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlingar bör vara huvudmän för&lt;br&gt;begravningsverksamheten i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker förslaget. Kyrkomötet konstaterar att&lt;br&gt;regeringens förslag i denna del överensstämmer med 1995 års&lt;br&gt;principbeslut och att det inte kan komma i fråga att nu ånyo ta upp&lt;br&gt;principfrågan om huvudmannaskapet och överväga alternativa lösningar i&lt;br&gt;det hänseendet. Kyrkomötet godtar förslaget att en kommunal huvudman&lt;br&gt;inte skall åläggas en ovillkorlig skyldighet att ge bidrag till en församling&lt;br&gt;som innehar en allmän begravningsplats, men utgår från att kommunen&lt;br&gt;lämnar församlingen ersättning om inte särskilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 1 § begravningslagen&lt;br&gt;skall allmänna begravningsplatser med tillräckligt antal gravplatser och&lt;br&gt;andra gravanordningar av allmänt förekommande slag anordnas och&lt;br&gt;hållas av de territoriella pastoraten inom Svenska kyrkan. Regeringen far&lt;br&gt;för särskilda fall besluta att en allmän begravningsplats skall anordnas&lt;br&gt;och hållas av kommun i stället för pastorat. I 1995 års principbeslut slogs&lt;br&gt;fast att Svenska kyrkan skall behålla huvudmannaskapet för den helt&lt;br&gt;övervägande delen av begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna avgöra vilka praktiska, rättsliga och ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenser som följer av ställningen som huvudman behövs det enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning ytterligare en precisering av begreppet.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att med huvudman för&lt;br&gt;begravningsverksamheten skall avses församling eller kyrklig&lt;br&gt;samfallighet inom Svenska kyrkan eller kommun som skall anordna och&lt;br&gt;hålla allmänna begravningsplatser för dem som är folkbokförda inom ett&lt;br&gt;visst geografiskt förvaltningsområde. Genom att anknyta definitionen till&lt;br&gt;dem som är folkbokförda inom visst område blir det möjligt för&lt;br&gt;huvudmannen att i sådana fall utföra uppgiften även på en plats utanför&lt;br&gt;förvaltningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör endast finnas en huvudman inom varje förvaltningsområde.&lt;br&gt;Detta är naturligt mot bakgrund av att huvudmannen föreslås ha ett&lt;br&gt;totalansvar för samtliga som är folkbokförda inom området och därvid&lt;br&gt;måste kunna räkna med dem som underlag vid finansieringen av&lt;br&gt;verksamheten. Även samhällsekonomiska skäl talar för att verksamheten&lt;br&gt;hålls samlad hos en huvudman och att förändringar av nuvarande&lt;br&gt;organisation som innebär ökade kostnader undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att det endast kommer att finnas en huvudman som är&lt;br&gt;skyldig att anordna och hålla allmänna begravningsplatser inom varje&lt;br&gt;förvaltningsområde kommer Svenska kyrkan att på de flesta orter ha det&lt;br&gt;totala ansvaret för begravningsverksamheten, således även för dem som&lt;br&gt;inte tillhör Svenska kyrkan. Detta medför att det blir viktigt att ägna&lt;br&gt;särskild uppmärksamhet åt förhållandena för denna grupp. Regeringen&lt;br&gt;återkommer i följande avsnitt med överväganden i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär inte någon förändring beträffande de&lt;br&gt;enskilda begravningsplatserna. En innehavare av en enskild&lt;br&gt;begravningsplats har fortsatt det fulla ansvaret för förvaltningen av&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På några orter sköter en kommun i dag huvuddelen av&lt;br&gt;begravningsverksamheten. De ändrade relationerna mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan är inte avsedda att medföra någon ändring av dessa&lt;br&gt;kommuners ansvar för begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kommun är huvudman för begravningsverksamheten kan det&lt;br&gt;också finnas församlingar som förvaltar allmänna begravningsplatser&lt;br&gt;inom kommunens område. Sådana församlingar kommer enligt förslaget&lt;br&gt;att även fortsättningsvis vara innehavare av allmän begravningsplats.&lt;br&gt;Även det omvända förhållandet, dvs. att församlingen är huvudman och&lt;br&gt;kommunen innehar en allmän begravningsplats, är tänkbar. Innehavare&lt;br&gt;av allmänna begravningsplatser som inte samtidigt är huvudman kommer&lt;br&gt;dock inte att ha rätt att ta ut begravningsavgift. För det fall det inom en&lt;br&gt;huvudmans förvaltningsområde finns en sådan innehavare av en allmän&lt;br&gt;begravningsplats som inte vill fortsätta att sköta begravningsplatsen, bör&lt;br&gt;denna innehavare ha möjlighet enligt begravningslagen att överlämna&lt;br&gt;förvaltningen till huvudmannen på orten. Vill innehavaren behålla&lt;br&gt;förvaltningen av begravningsplatsen bör huvudmannen i stället lämna ett&lt;br&gt;skäligt bidrag till driften. Regeringen utgår i likhet med kyrkomötet från&lt;br&gt;att de kommunala huvudmännen kommer att lämna sådana innehavare&lt;br&gt;bidrag om inte särskilda skäl talar mot det. Även vid det omvända&lt;br&gt;förhållandet utgår regeringen från att bidrag kommer att lämnas. Det far&lt;br&gt;dock överlämnas till parterna att komma överens om beräkningen av&lt;br&gt;bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen för att en kommun skall kunna bidra till en&lt;br&gt;församlings förvaltning av en allmän begravningsplats är således att&lt;br&gt;kommunen genom ett beslut av regeringen har fatt i uppdrag att anordna&lt;br&gt;och hålla allmänna begravningsplatser inom förvaltningsområdet.&lt;br&gt;Bidraget till församlingen kan därmed ses som ett sätt att fullgöra denna&lt;br&gt;skyldighet. Församlingens verksamhet avlastar de kommunala&lt;br&gt;begravningsplatserna och ett bidrag bör därför inte medföra några ökade&lt;br&gt;kostnader för kommunen. Frågan om utvidgning av den kommunala&lt;br&gt;kompetensen behöver inte regleras i kommunallagen (1991:900) utan kan&lt;br&gt;också regleras i annan lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.3.2 Ansvaret för särskilda gravplatser för dem som inte&lt;br&gt;tillhör något kristet trossamfund&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Huvudmannen för begravningsverksamheten&lt;br&gt;skall, inom det egna förvaltningsområdet eller inom ett närbeläget&lt;br&gt;förvaltningsområde, tillhandahålla särskilda gravplatser för dem som&lt;br&gt;inte tillhör något kristet trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det ställdes två frågor i avsnittet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsverksamheten i Remiss II om detta förslag. Fråga 16 gällde&lt;br&gt;om huvudmannen skall svara för de särskilda gravplatserna och fråga 17&lt;br&gt;avsåg möjligheten att fullgöra denna skyldighet genom avtal med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudman i närbeläget förvaltningsområde. Fråga 16 hade högre andel Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;negativa svar än flertalet frågor inom avsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_______________________Positiva__________Negativa Tar inte ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;81%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;92%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla stiftssamfalligheter utom en är positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av de remissinstanser som inte är kyrkokommuner är&lt;br&gt;positiva till förslaget. Svenska kyrkans centralstyrelse har inte något att&lt;br&gt;erinra mot förslaget. Ärkebiskopen efter hörande av övriga biskopar&lt;br&gt;framhåller att huvudmännen för begravningsverksamheten inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan har goda förutsättningar att förstå skilda trosriktningars religiösa&lt;br&gt;skäl för hur en gravplats skall anordnas och skötas. Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlings- och pastoratsforbund tillstyrker förslaget och tror att ett&lt;br&gt;regionalt samarbete om särskilda gravplatser kan komma att utveckla sig&lt;br&gt;inom mindre områden än vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de remissinstanser som är negativa till förslaget återfinns främst&lt;br&gt;andra trossamfund än Svenska kyrkan, men även några statliga&lt;br&gt;myndigheter. Kammarrätten i Stockholm är tveksam till om den&lt;br&gt;föreslagna ordningen är godtagbar. Kammarkollegiet och Statskontoret&lt;br&gt;anser att en ordning som bättre skulle tillgodose de icke-kristna&lt;br&gt;trosbekännamas intressen vore att ge kommunerna ansvaret för de&lt;br&gt;särskilda gravplatserna. Samarbetsnämnden för statsbidrag till&lt;br&gt;trossamfund/Sveriges frikyrkosamråd föreslår att huvudmannaskapet för&lt;br&gt;icke kristnas begravningsverksamhet läggs på kommunerna. Liknande&lt;br&gt;synpunkter framförs av Förenade islamiska forsamlingar i Sverige,&lt;br&gt;Svenska missionsförbundet och Judiska församlingarna i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte: Åtskilligt talar för att Svenska kyrkan inte bör&lt;br&gt;vara huvudman för de särskilda gravplatserna. Svenska kyrkan har själv&lt;br&gt;genom 1995 års principbeslut intagit ståndpunkten att ansvaret för de&lt;br&gt;särskilda gravplatserna inte bör åvila något kyrkligt organ. Inte desto&lt;br&gt;mindre godtar kyrkomötet den av regeringens valda lösningen. Det beror&lt;br&gt;framför allt på att denna lösning kommit att framstå som den från&lt;br&gt;praktiska och verksamhetsmässiga synpunkter lämpligaste. Förslaget&lt;br&gt;medför att församlingar och samfalligheter anförtros en allmänt&lt;br&gt;samhällelig uppgift och far en myndighetsfunktion gentemot alla som bor&lt;br&gt;inom förvaltningsområdet. En strikt likabehandling är därför&lt;br&gt;oundgängligen nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlingar har under lång tid varit huvudmän för&lt;br&gt;nästan all begravningsverksamhet i landet. Det har bl.a. samband med att&lt;br&gt;kyrkan haft mycket nära relationer till staten och att huvuddelen av&lt;br&gt;befolkningen har tillhört kyrkan. Under de senaste århundradena har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;församlingarna också haft en tydlig myndighetsställning som Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;kyrkokommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När församlingarna genom reformen upphör att vara en del av det&lt;br&gt;allmänna kommer frågan om huvudmannaskapet i ett annat läge.&lt;br&gt;Begravningsverksamheten såsom den definierats i avsnitt 4.2 är med&lt;br&gt;nutida synsätt i grunden främst en samhällsuppgift. Enligt 11 kap. 6 §&lt;br&gt;tredje stycket regeringsformen kan det överlämnas till enskilda organ att&lt;br&gt;handha en förvaltningsuppgift. Från och med den 1 januari 2000 kan en&lt;br&gt;förvaltningsuppgift även överlämnas till ett registrerat trossamfund eller&lt;br&gt;någon av dess organisatoriska delar. Från behörighetssynpunkt finns det&lt;br&gt;därför inte något som hindrar att Svenska kyrkan även i framtiden är&lt;br&gt;huvudman för den helt övervägande delen av begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den majoritet av befolkningen som tillhör Svenska kyrkan framstår&lt;br&gt;det som naturligt att församlingarna efter relationsändringen fortsätter att&lt;br&gt;sköta begravningsverksamheten. Verksamheten berör emellertid även&lt;br&gt;dem som tillhör andra trossamfund eller inte omfattar någon religiös&lt;br&gt;åskådning. Enligt nuvarande ordning åligger det stiftssamfallighetema att&lt;br&gt;anordna och hålla särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något&lt;br&gt;kristet trossamfund. Av Begravningsverksamhetskommitténs betänkande&lt;br&gt;framgår att samtliga stiftssamfälligheter träffat avtal med olika pastorat&lt;br&gt;om att fullgöra den praktiska förvaltningen av de särskilda gravplatserna.&lt;br&gt;Kommittén föreslår att varje huvudman i fortsättningen skall ansvara för&lt;br&gt;sådana gravplatser. Trossamfundet Svenska kyrkans församlingar far i&lt;br&gt;sådant fall ansvar för begravningsverksamheten även för dem som tillhör&lt;br&gt;andra trossamfund. Eftersom så många frågor i samband med dödsfall&lt;br&gt;och begravning har en religiös betydelse måste det vara klart att en sådan&lt;br&gt;lösning även är förenlig med gällande bestämmelser om religionsfrihet.&lt;br&gt;Regeringsformens bestämmelser om religionsfrihet utgör därvid den&lt;br&gt;grundläggande utgångspunkten. Även i Europakonventionen finns det&lt;br&gt;regler om religionsfrihet som lösningen inte får strida mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om religionsfrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religionsfriheten tillhör de grundläggande fri- och rättigheterna enligt&lt;br&gt;regeringsformen. I 2 kap. 1 § 6 regeringsformen föreskrivs att varje&lt;br&gt;medborgare gentemot det allmänna är tillförsäkrad bl.a. religionsfrihet,&lt;br&gt;dvs. frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.&lt;br&gt;Vidare är enligt 2 kap. 2 § regeringsformen varje medborgare gentemot&lt;br&gt;det allmänna skyddad mot tvång att ge till känna sin åskådning i bl.a.&lt;br&gt;religiöst hänseende och att tillhöra trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i huvudsak motsvarande reglering finns i 1-3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;religionsfrihetslagen (1951:680), som reglerar den enskildes rätt&lt;br&gt;gentemot det allmänna och i 4 § samma lag, som reglerar förhållandet&lt;br&gt;mellan den enskilde och trossamfunden. Genom lagen (1998:1593) om&lt;br&gt;trossamfund upphävs religionsfrihetslagen den 1 januari 2000. Lagen om&lt;br&gt;trossamfund innehåller vissa allmänna föreskrifter om religionsfrihet&lt;br&gt;som är tillämpliga på alla trossamfund oavsett associationsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är sedan år 1953 bundet av Europakonventionen. Från och&lt;br&gt;med den 1 januari 1995 är konventionen en del av svensk rätt och gäller&lt;br&gt;som lag här i landet (se SFS 1994:1219). Enligt 2 kap. 23 §&lt;br&gt;regeringsformen far lag eller annan föreskrift inte meddelas i strid med&lt;br&gt;Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. För det fall&lt;br&gt;konventionen ger ett starkare skydd än det som följer av svensk rätt i&lt;br&gt;övrigt skall konventionens bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europakonventionen innehåller bl.a. bestämmelser om tanke-,&lt;br&gt;samvets- och religionsfrihet. I artikel 9:1 i konventionen anges att var&lt;br&gt;och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna&lt;br&gt;rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i&lt;br&gt;gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro&lt;br&gt;genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. Enligt artikel 9:2&lt;br&gt;far friheten att utöva sin religion eller tro endast underkastas sådana&lt;br&gt;inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt&lt;br&gt;samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till&lt;br&gt;skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra&lt;br&gt;personers fri- och rättigheter. Den närmare innebörden av artikeln&lt;br&gt;utvecklas genom den rättspraxis som skapas av avgöranden i&lt;br&gt;Europadomstolen och Europakommissionen. Enligt den praxis som&lt;br&gt;utvecklats gäller konventionens artiklar inte enbart enskilda personer&lt;br&gt;utan även religiösa samfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År ett kyrkligt huvudmannaskap för de särskilda gravplatserna förenligt&lt;br&gt;med bestämmelserna om religionsfrihet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att organisera begravningsverksamheten på det sätt som&lt;br&gt;Begravningsverksamhetskommittén föreslagit har flera fördelar.&lt;br&gt;Systemet med endast en huvudman som har det totala ansvaret för den&lt;br&gt;allmänna begravningsverksamheten inom ett förvaltningsområde är&lt;br&gt;enkelt och överskådligt. Planering och styrning av verksamheten&lt;br&gt;underlättas. Samhällsekonomiskt är det en fördel att kunna fortsätta att&lt;br&gt;använda de begravningsplatser som anlagts av Svenska kyrkans pastorat&lt;br&gt;och att utnyttja den kompetens som finns inom kyrkan. För den enskilde&lt;br&gt;underlättas kontakterna i frågor som rör begravningsverksamheten om&lt;br&gt;den praktiska och formella kompetensen på området finns samlad hos en&lt;br&gt;huvudman. Förutsättningarna för likabehandling av människor med olika&lt;br&gt;trosinriktning i frågor som avser begravningsverksamheten blir goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med en begravning är det många olika frågor av både&lt;br&gt;principiellt och praktiskt slag som de anhöriga måste ta ställning till. Det&lt;br&gt;kan gälla gravplatsens läge, storlek och utsmyckning, tidpunkt och&lt;br&gt;former för gravsättningen och ritualer i samband med denna samt val av&lt;br&gt;lokal för bisättning och för begravningsceremoni. Kommitténs förslag&lt;br&gt;medför att de flesta människor i dessa frågor kommer att fa vända sig till&lt;br&gt;Svenska kyrkan och rätta sig efter dess beslut, oavsett om de tillhör&lt;br&gt;kyrkan eller inte. Vidare kommer de flesta att fa betala begravningsavgift&lt;br&gt;till något av Svenska kyrkans lokala organ, även om de tillhör något&lt;br&gt;annat trossamfund. Det kan ifrågasättas om detta sammantaget inkräktar&lt;br&gt;på den rätt till religionsfrihet som den enskilde har enligt svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits tidigare i detta avsnitt är anordnandet och hållandet av&lt;br&gt;allmänna begravningsplatser i grunden en samhällsverksamhet. Av&lt;br&gt;tradition utför kyrkokommunerna huvuddelen av denna uppgift.&lt;br&gt;Verksamheten regleras av begravningslagen och de kyrkliga&lt;br&gt;kommunerna fullgör en myndighetsuppgift när de tillämpar lagen. Beslut&lt;br&gt;som fattas enligt lagen kan den enskilde överklaga. Länsstyrelsen far&lt;br&gt;förelägga den som innehar en begravningsplats eller ett krematorium att&lt;br&gt;vid vite fullgöra sina skyldigheter enligt lagen. Det allmänna har på detta&lt;br&gt;sätt tagit ansvar för att verksamheten bedrivs enligt lagen och med&lt;br&gt;beaktande av principen om likabehandling av alla medborgare oavsett&lt;br&gt;trostillhörighet. Samma standard i utförande och skötsel skall tillämpas&lt;br&gt;för de särskilda gravplatserna som gäller för övriga gravplatser. I dag är&lt;br&gt;det enligt 2 kap. 2 § begravningslagen stiftssamfallighetema inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan som ansvarar för att det anordnas och hålls särskilda&lt;br&gt;gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund. Ett&lt;br&gt;kyrkligt ansvar för dessa gravplatser har således ansetts förenlig med&lt;br&gt;bestämmelserna om religionsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som inte tillhör Svenska kyrkan har inte rösträtt till de kyrkliga&lt;br&gt;valen och kan inte direkt påverka kyrkliga beslut om t.ex. planering av&lt;br&gt;nya begravningsplatsers utformning och om begravningsavgiftens&lt;br&gt;storlek. Om ett kyrkligt huvudmannaskap för de särskilda gravplatserna&lt;br&gt;skall vara förenligt med bestämmelserna om religionsfrihet, måste det&lt;br&gt;skapas särskilda möjligheter till inflytande och insyn för dem som inte&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan. För att öka inflytandet för denna grupp föreslås i&lt;br&gt;avsnitt 4.6 förstärkt tillsyn genom ombud som tillsätts av länsstyrelsen&lt;br&gt;och särskilda regler om samråd. I avsnitt 6 föreslås ökade&lt;br&gt;insynsmöjligheter genom att handlingar som rör&lt;br&gt;begravningsverksamheten skall vara offentliga. Sammantaget bör detta&lt;br&gt;ge goda möjligheter till insyn, inflytande och påverkan, även för dem&lt;br&gt;som inte tillhör något kristet trossamfund vad gäller förvaltningen av de&lt;br&gt;särskilda gravplatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av väsentlig betydelse i sammanhanget är vidare att de medel som&lt;br&gt;inflyter från dem som inte tillhör Svenska kyrkan enbart används inom&lt;br&gt;begravningsverksamheten och inte kommer kyrkans religiösa verksamhet&lt;br&gt;till del. I detta syfte föreslås i avsnitt 4.4.1 att begravningsavgiften skall&lt;br&gt;fastställas av huvudmannen på grundval av en särkostnadsredovisning av&lt;br&gt;verksamhetens intäkter och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör bedömningen att de nämnda faktorerna sammantaget&lt;br&gt;medför att den av kommittén föreslagna ordningen inte kränker den&lt;br&gt;enskildes rätt till religionsfrihet. Förvaltningen av de särskilda&lt;br&gt;gravplatserna för dem som inte tillhör något kristet trossamfund kan&lt;br&gt;därför ligga kvar hos Svenska kyrkan. 1998 års kyrkomöte har också&lt;br&gt;godtagit denna lösning men påpekat att den ställer krav på företrädarna&lt;br&gt;för de kyrkliga huvudmännen att visa respekt och lyhördhet vid möten&lt;br&gt;med icke-kristna trosbekännare och andra som inte tillhör kyrkan.&lt;br&gt;Regeringen avser att fortlöpande följa utvecklingen på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapet för de särskilda gravplatserna för dem som inte&lt;br&gt;tillhör något kristet trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande åligger det, som tidigare nämnts, stiftssamfallighetema&lt;br&gt;inom Svenska kyrkan att anordna och hålla allmänna begravningsplatser&lt;br&gt;med särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet&lt;br&gt;trossamfund. Kommittén har funnit att samtliga stiftssamfälligheter&lt;br&gt;genomför sina uppgifter genom avtal med ett eller flera pastorat om att&lt;br&gt;dessa tillhandahåller och förvaltar särskilda gravplatser på sina allmänna&lt;br&gt;begravningsplatser. I praktiken medför detta att de som inte tillhör något&lt;br&gt;kristet trossamfund i allmänhet vänder sig direkt till pastoraten med&lt;br&gt;önskemål i samband med nyanläggning av gravplatser. Vid upplåtelse av&lt;br&gt;gravplats i det enskilda fallet sker kontakterna nästan uteslutande mellan&lt;br&gt;de anhöriga och pastoratet. Antalet särskilda gravplatser bedöms för&lt;br&gt;närvarande motsvara behovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i avsnitt 4.3.1 att det endast skall finnas en huvudman med&lt;br&gt;ett totalansvar för begravningsverksamheten inom sitt&lt;br&gt;förvaltningsområde medför att nuvarande ordning beträffande de&lt;br&gt;särskilda gravplatserna inte kan behållas. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;det skall åligga varje huvudman, dvs. i regel en församling eller kyrklig&lt;br&gt;samfällighet inom Svenska kyrkan, att ansvara för de särskilda&lt;br&gt;gravplatserna för dem som är folkbokförda inom förvaltningsområdet.&lt;br&gt;Det innebär ett ändrat huvudmannaskap, men inte någon ändring av hur&lt;br&gt;verksamheten i praktiken fungerar i dag. En stor majoritet av&lt;br&gt;stiftssamfallighetema har inte haft några invändningar mot detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är underlaget inte så stort att det har anordnats särskilda&lt;br&gt;gravplatser på varje allmän begravningsplats. Regeringen anser inte att&lt;br&gt;reformen ger anledning till en ökning av antalet begravningsplatser med&lt;br&gt;särskilda gravplatser. En huvudman bör därför ges rätt att fullgöra sin&lt;br&gt;skyldighet genom avtal med en annan huvudman för ett närbeläget&lt;br&gt;förvaltningsområde om att denne skall tillhandahålla de särskilda&lt;br&gt;gravplatserna. Det är en uppgift för länsstyrelserna att se till att de&lt;br&gt;särskilda gravplatserna för dem som inte tillhör något kristet trossamfund&lt;br&gt;tillhandahålls inom ett godtagbart avstånd. Länsstyrelserna kan vid sin&lt;br&gt;bedömning ta hänsyn till behovet på olika platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det enskilda dödsboets kostnader vid begravning på en särskild&lt;br&gt;gravplats i ett annat förvaltningsområde än på folkbokföringsorten bör&lt;br&gt;inte fa bli högre än om begravningen hade skett på folkbokföringsorten.&lt;br&gt;De kostnader som uppstår för huvudmannen i det förvaltningsområde där&lt;br&gt;begravningen äger rum får regleras genom den obligatoriska&lt;br&gt;begravningsclearingen (se avsnitt 4.5). Utöver de tjänster som normalt&lt;br&gt;ingår i clearingen skall i sådant fall även ingå transporten till det&lt;br&gt;förvaltningsområde där gravsättningen sker. Vid sidan av den ersättning&lt;br&gt;som utgår enligt clearingen bör huvudmännen även kunna avtala om&lt;br&gt;ersättning sinsemellan för anordnandet och hållandet av gravplatserna.&lt;br&gt;Kravet på särredovisning av kostnaderna för begravningsverksamheten&lt;br&gt;(se avsnitt 4.4.1) bör underlätta att sådana avtal kan komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kommun är huvudman för begravningsverksamheten åligger Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;det kommunen att på samma sätt som nu svara för de särskilda&lt;br&gt;gravplatserna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Finansieringen av begravningsverksamheten&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;4.4.1 Alla bör betala begravningsavgift&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Alla som är folkbokförda i Sverige skall betala&lt;br&gt;en avgift för att täcka kostnaderna för begravningsverksamheten&lt;br&gt;(begravningsavgift). Begravningsavgiften skall vara inkomstrelaterad&lt;br&gt;och fastställas av huvudmannen på grundval av en särredovisning av&lt;br&gt;begravningsverksamhetens intäkter och kostnader. Begravnings-&lt;br&gt;avgiften betalas till den som är huvudman för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten på folkbokföringsorten. De som tillhör Svenska kyrkan&lt;br&gt;och är folkbokförda inom området för en sådan församling som är&lt;br&gt;huvudman för begravningsverksamheten betalar sin begravningsavgift&lt;br&gt;till församlingen som en del av kyrkoavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss II innehöll fem frågor i avsnittet&lt;br&gt;Begravningsverksamheten som berör denna del av finansieringen. Fråga&lt;br&gt;4 gällde förslaget att huvudmännen skall särredovisa kostnaderna för&lt;br&gt;verksamheten. Fråga 6 avsåg förslaget att de som är folkbokförda i en&lt;br&gt;kommun som är huvudman för begravningsverksamheten betalar avgift&lt;br&gt;till kommunen och fråga 7 förslaget att de som inte tillhör Svenska&lt;br&gt;kyrkan samt medlemmar i icke-territoriella församlingar betalar avgift&lt;br&gt;till huvudmannen på folkbokföringsorten. Fråga 8 gällde om andra än&lt;br&gt;dem som avses i fråga 6 och 7, dvs. huvuddelen av dem som tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan, skall betala begravningsavgiften som en del av&lt;br&gt;kyrkoavgiften. Fråga 9 rörde förslaget att begravningsavgiften fastställs&lt;br&gt;av huvudmannen. Alla frågor samlade en stor majoritet för att förslagen&lt;br&gt;bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Positiva&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Negativa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att den lösning som föreslås för finansieringen inte&lt;br&gt;är effektiv. Länsstyrelsen i Jönköpings län framhåller att förslaget inte&lt;br&gt;klargör vilka organ hos huvudmännen som skall ha möjlighet att&lt;br&gt;fastställa begravningsavgiften och vilka regler som bör gälla för&lt;br&gt;överklagande av beslutet. Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlings- och pastoratsförbund tillstyrker förslaget men&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ifrågasätter benämningen &amp;quot;begravningsavgift&amp;quot;. Samarbetsnämnden för&lt;br&gt;statsbidrag till trossamfund/Sveriges frikyrkosamråd, Svenska&lt;br&gt;missionsförbundet och Förenade islamiska församlingar i Sverige&lt;br&gt;föreslår att begravningsavgift skall tas ut i form av en kommunal skatt&lt;br&gt;och fördelas av kommunerna till den som driver begravningsplatserna.&lt;br&gt;Human-Etiska förbundet anser att den naturliga lösningen är att&lt;br&gt;kommunerna - efter förslag från huvudmännen - fastställer avgiften.&lt;br&gt;Karlskrona stadsförsamlings och Aspö forsamlings kyrkliga samfällighet&lt;br&gt;tillstyrker förslaget att den som tillhör en icke-territoriell församling skall&lt;br&gt;betala begravningsavgift till det pastorat där han eller hon är folkbokförd.&lt;br&gt;Samfälligheten föreslår att det införs en bestämmelse att&lt;br&gt;begravningssamfålligheten i Karlskrona med anledning av detta skall&lt;br&gt;upphöra i samband med reformens genomförande år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Begravningsverksamheten är i dag&lt;br&gt;skattefinansierad genom församlingsskatt eller kommunalskatt. Det&lt;br&gt;innebär att kostnaderna tas ut av alla skattskyldiga i förhållande till&lt;br&gt;inkomsten och enligt likformiga grunder. En utgångspunkt för&lt;br&gt;regeringens förslag är att samma principer skall gälla efter&lt;br&gt;relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan utgångspunkt för förslaget rörande finansieringen av&lt;br&gt;begravningsverksamheten är att enligt 1995 års principbeslut skall de&lt;br&gt;som tillhör Svenska kyrkan betala sina kostnader via kyrkoavgiften. Vad&lt;br&gt;som behöver övervägas närmare är således hur de som inte tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan och de som bor i en kommun som är huvudman för&lt;br&gt;begravningsverksamheten skall betala sin del av kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna om att alla människor skall bidra till&lt;br&gt;begravningsverksamheten på ett likformigt sätt i förhållande till sin&lt;br&gt;inkomst leder enligt regeringens uppfattning till att verksamheten bör&lt;br&gt;finansieras genom en särskild avgift, som betalas av alla och som i&lt;br&gt;hanteringshänseende behandlas som en skatt. För att markera att alla&lt;br&gt;bidrar till verksamheten på samma villkor bör den finansieras genom en&lt;br&gt;sådan avgift även i de fall en kommun är huvudman. Denna ordning med&lt;br&gt;en särskild begravningsavgift utgör inte något hinder mot att de som&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan betalar in sin avgift via kyrkoavgiften när en&lt;br&gt;församling är huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte tillhör Svenska kyrkan men är folkbokförd på en plats&lt;br&gt;där en församling är huvudman för begravningsverksamheten bör betala&lt;br&gt;begravningsavgift enligt samma grunder som gäller för de tillhöriga som&lt;br&gt;bor inom samma huvudmans förvaltningsområde. Regeringen har&lt;br&gt;övervägt möjligheten att något annat organ än församlingen i sådana fall&lt;br&gt;skulle fastställa avgiften för den som inte tillhör Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Förslaget i avsnitt 4.3.1 att det endast skall finnas en huvudman för&lt;br&gt;begravningsverksamheten inom ett geografiskt område innebär att&lt;br&gt;huvudmannen far ett totalansvar för denna verksamhet. Det är därmed i&lt;br&gt;praktiken inte tänkbart med någon annan ordning än att detta ansvar även&lt;br&gt;får omfatta det fulla ekonomiska ansvaret för verksamheten genom&lt;br&gt;budgetering och långsiktig ekonomisk planering. Till ett sådant&lt;br&gt;ekonomiskt ansvar hör också att förfoga över finansieringen av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnaderna. Enligt regeringens uppfattning måste det därför överlåtas&lt;br&gt;till varje huvudman att inom sitt förvaltningsområde besluta om storleken&lt;br&gt;på den avgift till täckande av verksamhetens kostnader som skall betalas&lt;br&gt;av samtliga som är folkbokförda inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När någon av Svenska kyrkans församlingar är huvudman för&lt;br&gt;begravningsverksamheten kommer församlingen således att fastställa&lt;br&gt;begravningsavgiften även för dem som inte tillhör Svenska kyrkan. Det&lt;br&gt;är nödvändigt att dessa personer i sådana fall har möjlighet att förvissa&lt;br&gt;sig om att de betalar lika stor avgift till begravningsverksamheten som de&lt;br&gt;tillhöriga och att församlingens avgiftsintäkter oavkortat används för&lt;br&gt;begravningsverksamheten. Av denna anledning bör begravnings-&lt;br&gt;verksamheten hållas skild från övrig verksamhet och dess intäkter och&lt;br&gt;kostnader särredovisas. Detta bör framgå av begravningslagen.&lt;br&gt;Kommittén har redovisat ett förslag till en metod för en särredovisning&lt;br&gt;som Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund har utformat på&lt;br&gt;kommitténs uppdrag. Förslaget bygger bl.a. på att fastighetsförvaltning&lt;br&gt;och begravningsverksamhet redovisas var för sig, att kostnader med&lt;br&gt;anknytning till församlingsverksamheten redovisas under annan post och&lt;br&gt;att interna tjänster som begravningsförvaltningen utfört åt andra&lt;br&gt;förvaltningar redovisas som intäkter för begravningsverksamheten.&lt;br&gt;Begravningsverksamhetens andel i den gemensamma administrationen&lt;br&gt;beräknas med de olika verksamheternas andel av de externa&lt;br&gt;bruttokostnadema som fördelningsnyckel. Regeringen finner att det bör&lt;br&gt;vara en uppgift för huvudmännen att själva utforma en särredovisning av&lt;br&gt;begravningsverksamhetens intäkter och kostnader som ger ett rättvisande&lt;br&gt;underlag för fastställande av begravningsavgiften. Det förslag som&lt;br&gt;kommittén har lämnat bör därvid kunna tjäna som modell. Den&lt;br&gt;tillsynsverksamhet som länsstyrelserna utövar bör utgöra en tillräcklig&lt;br&gt;säkerhet för att särkostnadsredovisningama uppfyller de krav som det är&lt;br&gt;rimligt att ställa på dem. Av likställighetsskäl bör en särredovisning av&lt;br&gt;begravningsverksamhetens intäkter och kostnader gälla även när en&lt;br&gt;kommun är huvudman. Regeringen återkommer i avsnitt 4.6 med förslag&lt;br&gt;om hur de som inte tillhör Svenska kyrkan skall få insyn i och inflytande&lt;br&gt;över beslut om bl.a. fastställande av begravningsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt principen att de som tillhör Svenska kyrkan skall betala sin&lt;br&gt;begravningsavgift som en del av kyrkoavgiften skulle en person som&lt;br&gt;tillhör en icke-territoriell församling inom Svenska kyrkan betala sin&lt;br&gt;begravningsavgift via kyrkoavgiften till den icke-territoriella&lt;br&gt;församlingen. Ansvaret för att tillhandahålla gravplatser för dem som&lt;br&gt;tillhör en icke-territoriell församling ligger emellertid på den församling&lt;br&gt;där den tillhörige är folkbokförd. I detta fall skulle det organ som uppbär&lt;br&gt;begravningsavgiften således inte vara detsamma som det organ som har&lt;br&gt;kostnaderna för att tillhandahålla gravplats. Den som tillhör en icke-&lt;br&gt;territoriell församling inom Svenska kyrkan och inte är folkbokförd inom&lt;br&gt;en kommun som är huvudman för begravningsverksamheten bör därför&lt;br&gt;betala begravningsavgift till den församling eller kyrkliga samfallighet&lt;br&gt;där han eller hon är folkbokförd. Det blir en uppgift för Svenska kyrkan&lt;br&gt;att besluta om de eventuella förändringar beträffande begravnings-&lt;br&gt;samfalligheten i Karlskrona som kan föranledas av detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har haft invändningar mot kommitténs forslag&lt;br&gt;att avgiften skall benämnas begravningsavgift. Det finns i och for sig en&lt;br&gt;viss risk att avgiften kan uppfattas vara kopplad till kostnaderna för en&lt;br&gt;persons egen begravning. Termen begravningsavgift har dock praktiska&lt;br&gt;fördelar och har redan fatt ett visst genomslag. Eftersom det inte finns&lt;br&gt;några hinder mot denna benämning finner regeringen att den bör godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.4.2 Vad bör ingå i begravningsavgiften&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Huvudmannen för det förvaltningsområde där&lt;br&gt;den avlidne var folkbokförd skall utan kostnad för dödsboet&lt;br&gt;tillhandahålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- gravplats eller motsvarande på allmän begravningsplats under en&lt;br&gt;tid av 25 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- gravsättning inklusive gravöppning, återfyllning och&lt;br&gt;iordningställande av öppnad grav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- transporter från det huvudmannen övertagit ansvaret för stoftet till&lt;br&gt;dess att gravsättning har skett, med undantag av transport för&lt;br&gt;gravsättning utanför huvudmannens förvaltningsområde, om inte&lt;br&gt;transporten beror på avtal om tillhandahållande av särskilda&lt;br&gt;gravplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kremering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lokal för förvaring och visning av stoftet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samt lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en dödfödd gravsätts eller kremeras skall samma tjänster&lt;br&gt;tillhandahållas av huvudmannen inom det förvaltningsområde där&lt;br&gt;kvinnan är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förnyad upplåtelse av gravrätt far en särskild avgift tas ut av&lt;br&gt;gravrättsinnehavaren, om förnyelsen inte har något samband med ny&lt;br&gt;gravsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Remiss II innehöll sju frågor om vad som bör&lt;br&gt;finansieras genom begravningsavgiften. Fråga 5.1 avsåg anordnande,&lt;br&gt;drift och underhåll av allmänna begravningsplatser; fråga 5.2 gravplats&lt;br&gt;eller motsvarande under 25 år; fråga 5.3 gravsättning, grav öppning och&lt;br&gt;iordningställande; fråga 5.4 transporter; fråga 5.5 kremering; fråga 5.6&lt;br&gt;lokal för förvaring och visning av stoftet och fråga 5.7 lokal för&lt;br&gt;be gravningsceremoni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Positiva&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Negativa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 5.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 5.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 5.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 5.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 5.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 5.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 5.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att huvudmannen endast bör stå för fasta,&lt;br&gt;långsiktiga kostnader medan tillfälliga tjänster av engångskaraktär skall&lt;br&gt;betalas genom differentierade avgifter. Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;br&gt;anser att även kostnaden när huvudmannen använder en egen lokal, t.ex.&lt;br&gt;en kyrka, skall täckas av avgiften. Kravet på att tillhandahålla annan&lt;br&gt;lämplig lokal bör, enligt Centralstyrelsen, innebära att lokal skall kunna&lt;br&gt;anvisas inom den kommun där förvaltningsområdet är beläget.&lt;br&gt;Centralstyrelsen menar att huvudmannens ansvar för transporter bör&lt;br&gt;preciseras. Flera domkapitel och stiftssamfälligheter anser att det måste&lt;br&gt;preciseras vad som är huvudmannens ansvar i fråga om transporter och&lt;br&gt;lokaler för visning och förvaring av stoft samt för ceremonier. Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser att för det fall makar&lt;br&gt;inte kan beredas gravplats till dubbelt djup skall extra plats för sådan&lt;br&gt;efterlevande anses svara mot &amp;quot;aktuellt behov&amp;quot; och ingå i avgiften.&lt;br&gt;Transport till krematorium i annat förvaltningsområde bör, enligt&lt;br&gt;förbundet, betraktas som anordnat inom och för det egna&lt;br&gt;förvaltningsområdet och transport för begravningsgudstjänst eller&lt;br&gt;avskedsceremoni bör inte betraktas som obligatorisk begravnings-&lt;br&gt;verksamhet. Judiska församlingarna i Sverige och Svenska ortodoxa&lt;br&gt;prosteriet anser att gravplats skall upplåtas för evigt. Sveriges&lt;br&gt;kyrkogårdschefers förening pekar på att det måste klarläggas hur vissa&lt;br&gt;personalkostnader skall fördelas för att en särredovisning av kostnaderna&lt;br&gt;skall kunna ske. Enligt Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund bör&lt;br&gt;förslaget att transporter och lokaler för begravningsceremonier skall ingå&lt;br&gt;i begravningsavgiften inte genomföras. Socialstyrelsen anser att de&lt;br&gt;tjänster som föreslås kostnadsfritt tillhandahållas dödsboet efter den som&lt;br&gt;vid dödsfallet var folkbokförd inom huvudmannens område även bör&lt;br&gt;tillhandahållas kostnadsfritt för en dödfödd som avlidit efter tjugoåttonde&lt;br&gt;havandeskapsveckan, om kvinnan är folkbokförd inom huvudmannens&lt;br&gt;förvaltningsområde. Sveriges Begravningsbyråers Förbund påpekar att&lt;br&gt;transporter av avlidna samt anordnande av lokal för begravningsceremoni&lt;br&gt;är områden som i dag ligger inom begravningsbyråernas service.&lt;br&gt;Förbundet anser inte att detta, bl.a. ur religionsfrihetssynvinkel, skall&lt;br&gt;ombesörjas av huvudmannen för begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte: Vid relationsändringen kommer det att finnas ett&lt;br&gt;stort antal gravskötselåtaganden - utöver åtaganden för all framtid - vars&lt;br&gt;medel är förbrukade. Kostnaderna för dessa åtaganden måste täckas av&lt;br&gt;begravningsavgiften eftersom de kyrkotillhörigas kyrkoavgiftsmedel inte&lt;br&gt;är avsedda för ändamålet. I fråga om kostnader för lokal för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begravningsceremoni noterar kyrkomötet att begravningsavgiften är Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;densamma oavsett tillhörighet. För att systemet skall vara&lt;br&gt;kostnadsneutralt bör de tjänster som tillhandahålls avgiftsfritt vara lika&lt;br&gt;oavsett kyrkotillhörighet. Begravningsavgiften bör därför alltid finansiera&lt;br&gt;upplåtelse av församlingskyrkan for begravningsgudstjänst. Förslaget att&lt;br&gt;huvudmannen skall tillhandahålla lokal för förvaring och visning av&lt;br&gt;stoftet far inte uppfattas som ett överflyttande av ansvaret för&lt;br&gt;bårhusverksamheten. Det ankommer på sjukvårdshuvudmännen att sörja&lt;br&gt;för att det finns bårhus i tillräcklig omfattning i anslutning till sjukhus&lt;br&gt;och andra sjukvårdsinrättningar. Kyrkomötet delar regeringens&lt;br&gt;uppfattning att begravningsavgiften skall täcka kostnaden för transporter&lt;br&gt;som normalt förekommer, men att det inte går att mer detaljerat precisera&lt;br&gt;under vilka förutsättningar en transport skall ingå i avgiften. I övrigt&lt;br&gt;tillstyrker kyrkomötet regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om tjänster som skall ingå i begravningsavgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsavgiften skall täcka de kostnader som huvudmannen har för&lt;br&gt;att sköta verksamheten enligt bestämmelserna i begravningslagen. Det&lt;br&gt;betyder att kostnader för åtgärder som omfattas av begreppet&lt;br&gt;begravningsverksamhet (se avsnitt 4.2) helt skall täckas av&lt;br&gt;begravningsavgiften. Detta innebär i sin tur att dödsboet inte skall&lt;br&gt;debiteras några kostnader när det tar i anspråk de tjänster som ingår i&lt;br&gt;begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den enskilde kan det vara svårt att avgöra vilka tjänster som&lt;br&gt;innefattas i begreppet begravningsverksamhet. Därför bör det i&lt;br&gt;begravningslagen preciseras vilka tjänster som utan kostnad för dödsboet&lt;br&gt;skall tillhandahållas dödsboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de tjänster som bör tillhandahållas utan kostnad för dödsboet är det&lt;br&gt;naturligt att räkna gravplats eller motsvarande på allmän&lt;br&gt;begravningsplats, gravsättning inklusive gravöppning, återfyllning och&lt;br&gt;iordningställande av öppnad grav samt kremering. Gravplatsen bör&lt;br&gt;tillhandahållas utan kostnad för dödsboet under en tid av 25 år. Efter&lt;br&gt;denna tid bör huvudmannen få ta ut en särskild avgift för förnyelse av&lt;br&gt;gravrätten, såvida inte förnyelsen har samband med ny gravsättning. Till&lt;br&gt;de tjänster som skall tillhandahållas utan kostnad för dödsboet bör även,&lt;br&gt;enligt vad som närmare utvecklas i det följande, höra transporter från det&lt;br&gt;att huvudmannen övertagit ansvaret för stoftet till dess att gravsättning&lt;br&gt;skett. Undantag bör göras för transporter för gravsättning utanför&lt;br&gt;huvudmannens förvaltningsområde, såvida inte transporten beror på avtal&lt;br&gt;mellan huvudmännen om tillhandahållande av särskilda gravplatser.&lt;br&gt;Slutligen bör även lokal för förvaring och visning av stoftet samt lokal&lt;br&gt;för begravningsceremoni ingå i de tjänster som skall tillhandahållas utan&lt;br&gt;kostnad för dödsboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har pekat på att enligt kommitténs förslag skulle de&lt;br&gt;kostnadsfria tjänsterna endast komma dem till del som var folkbokförda&lt;br&gt;inom huvudmannens förvaltningsområde. I 24 § folkbokföringslagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:481) finns bestämmelser om att dödfödda som avlidit efter Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;tjugoåttonde havandeskapsveckan skall anmälas till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § samma lag skall de dock inte folkbokföras. Däremot utfärdas&lt;br&gt;enligt Socialstyrelsen dödsbevis och dödsorsaksintyg och begravnings-&lt;br&gt;lagens regler om gravsättning och kremering tillämpas. Eftersom de&lt;br&gt;dödfödda inte är folkbokförda skulle enligt kommitténs förslag&lt;br&gt;kostnaderna för deras begravning inte täckas av begravningsavgiften.&lt;br&gt;Detsamma skulle gälla en dödfödd som avlidit före utgången av&lt;br&gt;tjugoåttonde havandeskapsveckan. Sådana dödfödda får enligt 23 §&lt;br&gt;begravningsförordningen (1990:1147) gravsättas eller kremeras om ett&lt;br&gt;läkarintyg om dödsfallet lämnas till den som förvaltar begravnings-&lt;br&gt;platsen eller krematoriemyndigheten. Regeringen anser att de tjänster&lt;br&gt;som utan kostnad skall tillhandahållas ett dödsbo bör gälla även&lt;br&gt;dödfödda som begravs. Tjänsterna bör tillhandahållas av huvudmannen&lt;br&gt;för det förvaltningsområde där kvinnan är folkbokförd. En bestämmelse&lt;br&gt;bör införas i lagen som klargör detta. I avsnitt 4.7.2 lämnar regeringen&lt;br&gt;förslag även angående gravsättning eller kremering av dödfödda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har påtalat att en gravplats i många fall behöver&lt;br&gt;vara så stor att plats även kan beredas för efterlevande maka/make och att&lt;br&gt;kostnaden för detta bör ingå i de tjänster som den först avlidne har rätt&lt;br&gt;till. Även regeringen anser att en efterlevande maka/make som önskar&lt;br&gt;ligga tillsammans med den tidigare avlidne bör kunna få en sådan&lt;br&gt;gravplats utan kostnad. Det är dock inte lämpligt att i lag reglera för&lt;br&gt;vilken krets och vid vilka tillfallen en sådan rätt skall föreligga eller om&lt;br&gt;en sådan tjänst skall tillhandahållas genom att en gravplats beräknas till&lt;br&gt;dubbel bredd eller till dubbelt djup. Det får förutsättas att huvudmannen&lt;br&gt;och dödsboet efter den först avlidne kan lösa sådana frågor i samförstånd&lt;br&gt;med hänsyn till förhållandena i det särskilda fallet. Är båda makarna&lt;br&gt;folkbokförda på samma plats torde det vara naturligt att huvudmannen&lt;br&gt;beräknar plats även för den efterlevande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två trossamfund anser att rätten till kostnadsfri gravplats inte bör&lt;br&gt;begränsas till en tid av 25 år. Enligt deras gravsed bör en gravplats vara&lt;br&gt;evig. Regeringen är medveten om att det inom vissa trossamfund finns ett&lt;br&gt;krav på att gravar inte skall återanvändas. Av detta skäl behölls&lt;br&gt;möjligheten att upplåta gravrätt för evig tid när begravningslagen&lt;br&gt;infördes (se prop. 1990/91:10 s. 105). Någon ovillkorlig rätt att få&lt;br&gt;gravrätt upplåten för alltid finns dock inte. Av denna anledning bör inte&lt;br&gt;heller kostnaden för evig gravrätt ingå i begravningsavgiften. Det får&lt;br&gt;förutsättas att särskild hänsyn tas till de olika gravsedema när det efter&lt;br&gt;den första 25-årsperioden blir fråga om att bedöma om gravrätten skall&lt;br&gt;bestå och eventuell ersättning för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund har påpekat att&lt;br&gt;äldre gravskötselåtaganden för all framtid eller för viss tid vars medel&lt;br&gt;förbrukats kommer att kunna täckas av begravningsavgiften enligt&lt;br&gt;kommitténs förslag. Även kyrkomötet har framfört att det kommer att&lt;br&gt;finnas kostnader för ett stort antal skötselåtaganden som måste täckas av&lt;br&gt;begravningsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratsförbundets och kyrkomötets yttranden belyser det förhållandet&lt;br&gt;att engångsersättningar som inbetalts för gravskötsel för viss tid eller för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all framtid vanligen inte fonderats av kyrkokommunerna utan betraktats&lt;br&gt;som löpande intäkter. De årliga kostnaderna för gravskötseln har sedan i&lt;br&gt;likhet med övriga löpande kostnader täckts av respektive års intäkter. Ett&lt;br&gt;sådant förfarande har varit naturligt mot bakgrund av att&lt;br&gt;kyrkokommunerna haft beskattningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De äldre skötselåtagandena har gjorts under en tid då andra&lt;br&gt;förutsättningar gällde för församlingarnas ekonomi än vad som kommer&lt;br&gt;att bli fallet efter relationsändringen och då en särredovisning av&lt;br&gt;begravningsverksamhetens kostnader inte var regel. Regeringen anser&lt;br&gt;därför att det är rimligt att kostnaden för alla äldre skötselåtaganden som&lt;br&gt;inte täcks av fonderade medel även i fortsättningen betraktas som en&lt;br&gt;driftskostnad i begravningsverksamheten och betalas genom&lt;br&gt;begravningsavgiften. Även skötsel som följer av kulturmiljövårdens&lt;br&gt;krav, som tex. underhåll av kulturhistoriskt intressanta grav-&lt;br&gt;anläggningar, bör ingå i begravningsverksamheten och finansieras via&lt;br&gt;begravningsavgiften. Detta utesluter dock inte att vissa kostnader kan&lt;br&gt;finansieras med hjälp av den kyrkoantikvariska ersättningen (se avsnitt&lt;br&gt;5). Kostnader för sådana frivilliga åtaganden rörande t.ex. skötsel av&lt;br&gt;enskilda gravplatser som huvudmännen tar på sig efter&lt;br&gt;relationsändringen bör däremot inte belasta de medel som tas in genom&lt;br&gt;den obligatoriska begravningsavgiften. Dessa åtaganden måste därför&lt;br&gt;baseras på en noggrann kalkyl så att de särskilda avgifter som tas ut ger&lt;br&gt;full kostnadstäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de tjänster som huvudmannen föreslås tillhandahålla utan kostnad för&lt;br&gt;dödsboet är transporter det som blivit mest ifrågasatt av&lt;br&gt;remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället har det grundläggande ansvaret för en väl fungerande&lt;br&gt;begravningsverksamhet. Samhället har också det avgörande inflytandet&lt;br&gt;över verksamheten, både genom den generella lagstiftningen och genom&lt;br&gt;den lokala organisationen av verksamheten. Det medför att en enskild har&lt;br&gt;begränsat inflytande över de olika åtgärder som krävs med anledning av&lt;br&gt;ett dödsfall. En följd av detta är att det enskilda dödsboet har små&lt;br&gt;möjligheter att påverka behovet av transporter av den avlidne i samband&lt;br&gt;med en begravning. Mot denna bakgrund anser regeringen att det är&lt;br&gt;rimligt att samhället tar ansvar för att finansieringen av kostnaden för&lt;br&gt;transporter ordnas genom begravningsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att huvudmannens kostnadsansvar för transporter&lt;br&gt;inträder när stoftet efter den avlidne kommit till den bisättningslokal eller&lt;br&gt;motsvarande som huvudmannen anvisar eller när huvudmannen på annat&lt;br&gt;sätt övertagit ansvaret för stoftet. Det är inte meningsfullt att söka&lt;br&gt;begränsa kostnadsansvaret endast till transporter som är obligatoriska.&lt;br&gt;Utgångspunkten bör i stället vara att sådana transporter av den avlidne&lt;br&gt;som normalt förekommer i förvaltningsområdet i samband med en&lt;br&gt;begravning bör ingå i avgiften. Dit hör t.ex. transport till en lokal för&lt;br&gt;begravningsceremoni inom rimligt avstånd samt transport till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begravningsplats som huvudmannen anvisar eller till och från Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;krematorium. Det är inte möjligt att i lag i detalj precisera alla&lt;br&gt;förutsättningar för att kostnaden för en transport skall ingå i&lt;br&gt;begravningsavgiften. Det är en fråga som far lösas i den praktiska&lt;br&gt;tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det allmänna tar ansvar för kostnaden för transporter i samband&lt;br&gt;med en begravning betyder inte att transporterna måste utföras av&lt;br&gt;huvudmannen för begravningsverksamheten. Det ligger lika nära till&lt;br&gt;hands att den transportorganisation som redan finns hos&lt;br&gt;begravningsbyråerna utnyttjas. Väsentligt är dock att transporterna utförs&lt;br&gt;på ett pietetsfullt och värdigt sätt. Flertalet dödsbon tar i dag hjälp av en&lt;br&gt;begravningsbyrå för att ordna en begravning. Huvudmannen bör som&lt;br&gt;regel kunna svara för kostnaderna för de transporter som den av dödsboet&lt;br&gt;valda begravningsbyrån utför. Det utesluter inte att huvudmannen&lt;br&gt;fastställer fasta ersättningar för vissa transporter eller schablonregler för&lt;br&gt;hur ersättningen skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdens ansvar för en avliden upphör när den avlidne har&lt;br&gt;lämnats ut för att bisättas och begravas (se prop. 1991/92:152 s.15). Efter&lt;br&gt;det att hälso- och sjukvårdens formella ansvar för den avlidne upphört&lt;br&gt;finns emellertid i regel ett behov av att stoftet förvaras viss tid innan det&lt;br&gt;kan gravsättas. Kostnaden för lokal för denna förvaring far anses vara en&lt;br&gt;kostnad i begravningsverksamheten och bör därför täckas av&lt;br&gt;begravningsavgiften. Kyrkomötet har i denna fråga anfört att regeringens&lt;br&gt;förslag inte far uppfattas som ett överflyttande av ansvaret för&lt;br&gt;bårhusverksamheten. Begravningsverksamhetskommittén anser&lt;br&gt;beträffande bårhusverksamheten att det kan finnas anledning att utreda&lt;br&gt;och se över kapaciteten och verksamheten vid bårhusen och göra en&lt;br&gt;tydlig gränsdragning mellan sjukvårdens och begravningsverksamhetens&lt;br&gt;ansvar i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På många större begravningsplatser har huvudmännen ordnat&lt;br&gt;bisättningslokaler för förvaring och visning av avlidna. På andra orter&lt;br&gt;sker denna förvaring i huvudsak på bårhusen enligt lokala&lt;br&gt;överenskommelser. Sådan lokal samordning av bårhus och&lt;br&gt;bisättningslokaler anvisas även som en möjlig lösning i det underlag för&lt;br&gt;rutiner kring omhändertagande av avlidna som hösten 1997 utformades&lt;br&gt;gemensamt av Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och&lt;br&gt;Svenska Kyrkans Församlings- och Pastoratsförbund i samverkan med&lt;br&gt;Socialstyrelsen och Sveriges Begravningsbyråers Förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i denna fråga syftar till att göra tydligt att ansvaret&lt;br&gt;för att det finns en bisättningslokal för förvaring av en avliden inte skall&lt;br&gt;ligga på dödsboet utan på huvudmannen för begravningsverksamheten&lt;br&gt;och täckas av begravningsavgiften. Den enskilde huvudmannen får&lt;br&gt;sålunda avgöra om detta ansvar skall fullgöras genom att egna lokaler&lt;br&gt;anskaffas eller genom avtal med annan som innehar lämplig lokal för&lt;br&gt;förvaring och visning av stoftet. Det gemensamma underlag för rutiner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kring omhändertagande av avlidna som tagits fram av berörda parter på&lt;br&gt;området bör underlätta att man kan finna förnuftiga lokala lösningar som&lt;br&gt;är ekonomiskt försvarbara. Det har inte framkommit något som tyder på&lt;br&gt;att det råder en allmän brist på lokaler av detta slag. En omfattande&lt;br&gt;nybyggnation av lokaler torde därför inte vara nödvändig och inte heller&lt;br&gt;samhällsekonomiskt önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller bårhusen medför relationsändringen inte att det uppstår&lt;br&gt;behov av ändring av ansvarsfrågorna avseende den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs där. Enligt regeringens uppfattning bör en utredning av de frågor&lt;br&gt;kring bårhusverksamheten som kommittén har pekat på kunna anstå i&lt;br&gt;avvaktan på erfarenheterna av den praxis som utbildas med stöd av det&lt;br&gt;gemensamma underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna&lt;br&gt;som nyligen tagits fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På många begravningsplatser finns ett begravningskapell eller en&lt;br&gt;liknande lokal med en inredning utan tydliga religiösa symboler. Dessa&lt;br&gt;lokaler kan brukas för begravningsceremonier för alla människor oavsett&lt;br&gt;trostillhörighet. De bör därför få användas utan kostnad för dödsboet vid&lt;br&gt;en begravning av någon som var folkbokförd inom huvudmannens&lt;br&gt;förvaltningsområde. Kostnaden för en sådan lokal bör ingå i&lt;br&gt;huvudmannens kostnader för begravningsverksamheten och finansieras&lt;br&gt;via begravningsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknas ett neutralt begravningskapell på en ort kan den som tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan använda församlingskyrkan för begravningsceremonin.&lt;br&gt;Svenska kyrkan är emellertid inte skyldig att upplåta kyrkobyggnaden för&lt;br&gt;någon som inte tillhör kyrkan eller som önskar en begravningsceremoni i&lt;br&gt;en arman ordning än Svenska kyrkans. Det finns också människor som av&lt;br&gt;olika skäl önskar en ceremonilokal helt utan religiösa symboler. Det bör&lt;br&gt;därför åligga huvudmannen att i sådana fall tillhandahålla eller kunna&lt;br&gt;anvisa en lokal som är lämplig för begravningsceremonier för dem som&lt;br&gt;inte tillhör Svenska kyrkan. Kostnaden för lokalen bör ingå i&lt;br&gt;begravningsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har framfört att det är oklart vilka skyldigheter&lt;br&gt;detta medför för huvudmannen med avseende på lokalens standard,&lt;br&gt;storlek och geografiska läge. Regeringen anser att det inte är möjligt att i&lt;br&gt;lag reglera vad som är en lämplig lokal. Även denna fråga får lösas i den&lt;br&gt;praktiska tillämpningen. Den lokal som anvisas bör präglas av den&lt;br&gt;värdighet som krävs för en begravningsceremoni. Om en lokal inte kan&lt;br&gt;anvisas inom huvudmannens förvaltningsområde bör en lokal normalt&lt;br&gt;kunna anvisas inom den kommun där förvaltningsområdet ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser inom Svenska kyrkan har uppfattat kommitténs&lt;br&gt;förslag så att om begravningsceremonin för en avliden som tillhörde&lt;br&gt;kyrkan hålls i församlingskyrkan skall huvudmannen för&lt;br&gt;begravningsverksamheten svara för de kostnader som uppkommer för&lt;br&gt;församlingen. Samma uppfattning har kyrkomötet framfört. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör begravningshuvudmännen ha det grundläggande&lt;br&gt;ansvaret för att en neutral ceremonilokal med god standard utan kostnad&lt;br&gt;för dödsboet kan erbjudas alla - även dem som tillhör Svenska kyrkan -&lt;br&gt;som önskar utnyttja den. Den som emellertid önskar en&lt;br&gt;begravningsceremoni i en särskild lokal som hans eller hennes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trossamfund erbjuder bör däremot själv stå för denna kostnad. Det torde&lt;br&gt;normalt ingå i en församlings verksamhet att kostnadsfritt tillhandahålla&lt;br&gt;kyrkolokal för en gudstjänst som avser någon som tillhör församlingen.&lt;br&gt;Kostnaden för församlingskyrkan bör därför vid begravningsgudstjänster&lt;br&gt;som avser dem som tillhörde Svenska kyrkan täckas av kyrkoavgiften.&lt;br&gt;Motsvarande bör gälla när de som tillhör något annat trossamfund&lt;br&gt;använder detta trossamfunds lokaler vid en begravning. Mot den&lt;br&gt;bakgrunden är regeringen inte beredd att utöka kretsen av de lokaler som&lt;br&gt;skall bekostas genom begravningsavgiften utöver vad kommittén&lt;br&gt;föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.4.3 Hur begravningsavgiften skall tas in m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Medlen för begravningsverksamheten skall&lt;br&gt;liksom i dag uppbäras med hjälp av skatteförvaltningen. Svenska&lt;br&gt;kyrkan skall lämna Riksskatteverket de uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;uppbära avgifterna. Regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer far meddela närmare föreskrifter om när och hur&lt;br&gt;uppgifterna skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som tillhör Svenska kyrkan och inte bor i en kommun som&lt;br&gt;är huvudman för begravningsverksamheten ingår begravningsavgiften&lt;br&gt;i kyrkoavgiften och hanteras på det sätt som gäller för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För följande personer påförs avgiften i en särskild post på beskedet&lt;br&gt;om slutlig skatt och redovisas och betalas ut till huvudmannen på&lt;br&gt;folkbokföringsorten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- andra än dem som tillhör Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de som är folkbokförda i en kommun som är huvudman för&lt;br&gt;begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsavgiften beräknas på den kommunalt beskattningsbara&lt;br&gt;inkomsten. Avgiftssatsen särredovisas på beskedet om slutlig skatt för&lt;br&gt;den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Kommittén har dock föreslagit att den fastställda avgiftssatsen för&lt;br&gt;begravningsavgiften skall redovisas till Riksskatteverket genom lokalt&lt;br&gt;uppgiftslämnande via kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fråga 10 i avsnittet om Begravningsverksam-&lt;br&gt;heten i Remiss II avsåg förslaget att begravningsavgiften skall&lt;br&gt;särredovisas på slutskattsedeln. Det blev en stor enighet om att detta&lt;br&gt;förslag bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negativa Tar inte ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0 % 1 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån förordar att Svenska kyrkan själv svarar för att&lt;br&gt;rapportera uppgifterna om begravningsavgiftssatser till Riksskatteverket.&lt;br&gt;Riksskatteverket (RSV) motsätter sig den föreslagna ordningen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgiftslämnande och utbetalning av medel. Samma rutiner bör enligt&lt;br&gt;RSV gälla for kyrkoavgift och begravningsavgift. RSV anser att&lt;br&gt;redovisning av avgiftssatser bör ske centralt av Svenska kyrkan till RSV&lt;br&gt;och på motsvarande sätt bör redovisning och utbetalning av medlen ske&lt;br&gt;centralt till Svenska kyrkan. Svenska kyrkans centralstyrelse anser att det&lt;br&gt;är nödvändigt att ett och samma system för uppbörd gäller för såväl&lt;br&gt;kyrkoavgiften som begravningsavgiften. Övervägande skäl talar, enligt&lt;br&gt;Centralstyrelsen, för den av RSV föreslagna ordningen för hur&lt;br&gt;meddelande skall lämnas om beslutad avgiftssats. Centralstyrelsen menar&lt;br&gt;att samma system inte behöver gälla för utbetalning av kyrkoavgift och&lt;br&gt;begravningsavgift som för anmälan av beslut om avgiftssatser. Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlings- och pastoratsförbund tillstyrker att särredovisning&lt;br&gt;av begravningsavgiften sker på beskedet om slutlig skatt på föreslaget&lt;br&gt;sätt. Enligt förbundet kan det uppfattas som olämpligt att&lt;br&gt;begravningsavgifter som avser icke kyrkotillhöriga samlat skall&lt;br&gt;överlämnas till Svenska kyrkan för fördelning. Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet anser att det inte finns anledning att sända uppgift om&lt;br&gt;begravningsavgifitssatsen via kommunen då ett pastorat är huvudman.&lt;br&gt;Stockholms kommun anser att förslaget att särredovisa&lt;br&gt;begravningsavgiften på skattsedeln är mindre lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte: Att begravningsavgiften för den kyrkotillhörige&lt;br&gt;skall tas in tillsammans med kyrkoavgiften kräver att den kyrkotillhörige&lt;br&gt;ges sådan information på sin skattsedel att kostnaderna för&lt;br&gt;begravningsverksamheten framgår. Förslaget att begravnings-&lt;br&gt;avgiftsmedlen för dem som inte tillhör Svenska kyrkan skall redovisas&lt;br&gt;och betalas ut direkt till huvudmannen på folkbokföringsorten tillstyrks.&lt;br&gt;Samma ordning bör enligt kyrkomötet gälla för kyrkoavgiftsmedlen,&lt;br&gt;inklusive begravningsavgiften för de tillhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ansvaret för en väl fungerande&lt;br&gt;begravningsverksamhet vilar ytterst på samhället. Det är därför naturligt&lt;br&gt;att samhället tar ansvar för att de medel som behövs för att finansiera&lt;br&gt;verksamheten kan tas in på ett likformigt sätt från alla skattskyldiga.&lt;br&gt;Detta sker bäst genom statlig hjälp via skattebetalningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1995 års principbeslut skall kostnaderna för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten för dem som tillhör Svenska kyrkan ingå i den kyrkoavgift&lt;br&gt;de skall betala. Frågan om debitering och betalning av denna avgift&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 10.2. I det här avsnittet behandlas hur&lt;br&gt;begravningsavgiften från andra än dem som tillhör Svenska kyrkan och&lt;br&gt;från dem som är folkbokförda i en kommun som är huvudman för&lt;br&gt;begravningsverksamheten samt från dem som tillhör en icke-territoriell&lt;br&gt;församling i Svenska kyrkan skall debiteras och betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande begravningsavgifter från dem som inte tillhör Svenska&lt;br&gt;kyrkan eller som tillhör en icke-territoriell församling inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan har kommittén föreslagit följande. Församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter skall lämna uppgift om fastställd begravningsavgiftssats&lt;br&gt;till kommunerna på samma sätt som i dag sker beträffande&lt;br&gt;församlingsskatten. Kommunerna vidarebefordrar därefter uppgiften till&lt;br&gt;skattemyndigheterna som tar in avgiften och betalar ut medlen direkt till&lt;br&gt;församlingarna och de kyrkliga samfallighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna metoden skiljer sig från den som RSV förordat&lt;br&gt;beträffande kyrkoavgiften i sitt betänkande Staten och trossamfunden,&lt;br&gt;Statlig medverkan vid av giftsbetalning (SOU 1997:46). I betänkandet&lt;br&gt;föreslås att Svenska kyrkan på central nivå skall lämna uppgifter för&lt;br&gt;avgiftsdebitering till RSV, som betalar ut de uppburna medlen till ett&lt;br&gt;konto hos Svenska kyrkan för intern fördelning. I sitt yttrande över&lt;br&gt;Begravningsverksamhetskommitténs betänkande har RSV motsatt sig att&lt;br&gt;det införs olika system för kyrkoavgiften och begravningsavgiften och att&lt;br&gt;den föreslagna ordningen för begravningsavgiften genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att övervägande skäl talar för att rapportering av&lt;br&gt;avgiftssatsen för begravningsavgiften sker centralt från Svenska kyrkan&lt;br&gt;till RSV. Som Svenska kommunförbundet anfört finns det inte någon&lt;br&gt;anledning att efter relationsändringen engagera de borgerliga&lt;br&gt;kommunerna i denna uppgift. Det bör för alla parter vara bättre att&lt;br&gt;rapportering av avgiftssatsen sker på samma sätt som rapporteringen av&lt;br&gt;avgiftssatsen för kyrkoavgiften. Beträffande tidpunkter och rutiner för att&lt;br&gt;lämna uppgifterna bör samma bestämmelser som föreslås för&lt;br&gt;kyrkoavgiften tillämpas (se avsnitt 10.3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller utbetalning av begravningsavgiftsmedlen gör sig delvis&lt;br&gt;andra synpunkter gällande. Huvudmannaskapet för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten är en samhällsuppgift som genom reformen till den helt&lt;br&gt;övervägande delen anförtros Svenska kyrkans församlingar. För denna&lt;br&gt;verksamhet ges församlingarna rätt att ta ut en avgift även från dem som&lt;br&gt;inte tillhör kyrkan. Regeringen delar Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbunds uppfattning att det kan uppfattas som olämpligt att&lt;br&gt;avgiftsmedel från dem som inte tillhör Svenska kyrkan överlämnas till&lt;br&gt;trossamfundet Svenska kyrkan på nationell nivå för fördelning. Även&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse har varit positiv till en utbetalning direkt&lt;br&gt;till församlingar och kyrkliga samfalligheter och har betonat att det inte&lt;br&gt;far skapas en sådan ordning att medlen kan komma att förvaltas hos den&lt;br&gt;nationella nivån och där ge ränteintäkter som kommer trossamfundet till&lt;br&gt;godo. Regeringen anser att den av kommittén föreslagna lösningen med&lt;br&gt;direktutbetalning från skattemyndigheterna till församlingama/-&lt;br&gt;samfällighetema därför bör väljas när det gäller avgiftsmedlen från dem&lt;br&gt;som inte tillhör Svenska kyrkan. I dag tillämpas direktutbetalning av&lt;br&gt;församlingsskatt till församlingar och samfälligheter. Förslaget torde&lt;br&gt;därför inte behöva medföra några merkostnader för skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna hantera begravningsavgiften krävs att skatte-&lt;br&gt;myndigheterna har kännedom om Svenska kyrkans indelning i&lt;br&gt;församlingar och kyrkliga samfälligheter, om vilken församling en&lt;br&gt;person är folkbokförd i, om en person tillhör Svenska kyrkan eller inte&lt;br&gt;samt om tillhörighet till en icke-territoriell församling. Vissa av dessa&lt;br&gt;uppgifter kommer RSV att få kännedom om genom den uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet som åläggs kyrkan för den statliga hjälpen med att ta in&lt;br&gt;kyrkoavgiften. I begravningslagen bör dock som komplettering tas in en&lt;br&gt;föreskrift att Svenska kyrkan skall lämna RSV de uppgifter som behövs&lt;br&gt;för att ta in och betala ut begravningsavgiften. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer bör ha möjlighet att meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om när och hur uppgifterna skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommun är huvudman för begravningsverksamheten skall alla&lt;br&gt;som är folkbokförda inom kommunen betala begravningsavgift till&lt;br&gt;kommunen. Avgiftssatsen fastställs av kommunen och avgiftsmedlen bör&lt;br&gt;beräknas, redovisas och betalas ut till kommunen på samma sätt som&lt;br&gt;gäller för kommunalskattemedel. Slutavräkningen av begravnings-&lt;br&gt;avgiftsmedel bör dock - i motsats till vad som gäller för kommunal-&lt;br&gt;skattemedlen - göras individuellt gentemot respektive kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhör en icke-territoriell församling inom Svenska kyrkan&lt;br&gt;och inte är folkbokförd i en kommun som är huvudman för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten betalar begravningsavgift till den församling eller kyrkliga&lt;br&gt;samfallighet som är huvudman för begravningsverksamheten på folk-&lt;br&gt;bokföringsorten, medan kyrkoavgiften tillfaller den icke-territoriella&lt;br&gt;församlingen. Rapportering av begravningsavgiftssats och utbetalning av&lt;br&gt;de uppburna medlen bör följa de regler som föreslås för kyrkoavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhör Svenska kyrkan betalar för begravningsverksamheten&lt;br&gt;genom sin kyrkoavgift. Denna beräknas på den kommunalt beskatt-&lt;br&gt;ningsbara inkomsten. Av likformighetsskäl bör även övriga personers&lt;br&gt;begravningsavgift beräknas på detta skatteunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av värde att alla som betalar begravningsavgift till samma&lt;br&gt;huvudman kan förvissa sig om att man betalar efter samma grunder.&lt;br&gt;Kyrkomötet har också uttalat att man förutsätter att det skall vara möjligt&lt;br&gt;att ge den kyrkotillhörige sådan information på skattsedeln att&lt;br&gt;kostnaderna för begravningsverksamheten framgår. Regeringen föreslår&lt;br&gt;att avgiftssatsen i procent redovisas på samtliga avgiftsskyldigas&lt;br&gt;slutskattebesked i likhet med vad som förekommer på skattsedeln i&lt;br&gt;övrigt. Det bör även vara möjligt för RSV att besluta om att på&lt;br&gt;slutskattesedeln informera om den enskildes kostnad i kronor för&lt;br&gt;begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5 Obligatorisk begravningsclearing&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Huvudmannen för det förvaltningsområde där&lt;br&gt;den avlidne vid dödsfallet var folkbokförd - eller, vid gravsättning&lt;br&gt;och kremering av en dödfödd, där kvinnan är folkbokförd - svarar för&lt;br&gt;kostnaderna för de tjänster som ingår i begravningsavgiften även när&lt;br&gt;dessa tjänster tillhandahålls av en huvudman för ett annat&lt;br&gt;förvaltningsområde. Detsamma gäller när tjänsterna tillhandahålls av&lt;br&gt;en innehavare av en allmän begravningsplats som inte är huvudman&lt;br&gt;för begravningsverksamheten eller av en innehavare av en enskild&lt;br&gt;begravningsplats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen till den som tillhandahåller tjänsterna betalas enligt en&lt;br&gt;gemensam rikstaxa som varje år fastställs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I avsnittet Begravningsverksamheten i Remiss II&lt;br&gt;ställdes fem frågor i denna del. Fråga 11 avsåg att obligatorisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begravningsclearing skall införas. Fråga 12 gällde om tjänsterna i&lt;br&gt;clearingen skall vara desamma som ingår i begravningsavgiften. I fråga&lt;br&gt;13 behandlades förslaget att tjänsterna skall erbjudas kostnadsfritt i mån&lt;br&gt;av tillgång på gravplatsmark och i fråga 14 förslaget att huvudmannen på&lt;br&gt;folkbokföringsorten skall betala. Fråga 15 avsåg förslaget att&lt;br&gt;clearingtjänstema skall ersättas efter en enhetlig taxa. Nästan alla&lt;br&gt;remissinstanser var positiva till förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Positiva&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Negativa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet har inga invändningar mot förslagen och är berett att&lt;br&gt;ta på sig uppgiften att fastställa rikstaxan, men påpekar att kostnaderna&lt;br&gt;för arbetet inte kan beräknas bli försumbara. Statskontoret tillstyrker&lt;br&gt;förslaget under förutsättning att begravningsverksamheten finansieras&lt;br&gt;mindre genom huvudmannen och mer genom differentierade avgifter för&lt;br&gt;den enskilde. Svenska kyrkans centralstyrelse påpekar att en gravplats&lt;br&gt;normalt rymmer mer än en kista eller en urna. Därför måste det, enligt&lt;br&gt;Centralstyrelsen, göras klart att clearingen omfattar gravplatsen i dess&lt;br&gt;helhet vid det första tillfallet då en ny gravrätt upplåts. Domkapitlen i&lt;br&gt;Uppsala och Strängnäs samt Sveriges kyrkokamerala förening påpekar&lt;br&gt;att frågan om kostnaderna för de huvudmän som har en boendeform för&lt;br&gt;äldre människor inom sitt förvaltningsområde måste lösas innan man&lt;br&gt;genomför ett obligatoriskt clearingsystem. Domkapitlet i Luleå menar att&lt;br&gt;det är nödvändigt att utarbeta ett system som tar hänsyn till de speciella&lt;br&gt;regionala förhållanden som fördyrar begravningsverksamheten i den&lt;br&gt;norra delen av landet. Samarbetsnämnden för statsbidrag till&lt;br&gt;trossamfund/Sveriges frikyrkosamråd tillstyrker förslagen, men anser att&lt;br&gt;ersättningen måste vara anordnad så att den kan anpassas till de speciella&lt;br&gt;religiösa krav som finns hos bl.a. ortodoxa kristna, muslimer och judar.&lt;br&gt;Liknande synpunkter har framförts av Förenade islamiska församlingar i&lt;br&gt;Sverige och Judiska församlingarna i Sverige. Stockholms kommun har&lt;br&gt;inga erinringar mot förslaget till nytt clearingsystem, men konstaterar att&lt;br&gt;det för Stockholms del blir ett omfattande nytt åtagande då ca 20 procent&lt;br&gt;av avlidna stockholmare gravsätts inom annan huvudmans&lt;br&gt;förvaltningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker förslagen, men betonar att problemen&lt;br&gt;med de särskilda boendeformerna och deras inverkan på clearingsystemet&lt;br&gt;kräver en skyndsam lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den svenska samhällsutvecklingen&lt;br&gt;har medfört en ökad rörlighet inom befolkningen. Många byter&lt;br&gt;bostadsort flera gånger under sitt liv. En följd av detta är att många&lt;br&gt;människor inte önskar bli begravda på den plats där de är folkbokförda&lt;br&gt;under den sista tiden av sitt liv, utan på en annan ort som de känner större&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhörighet med. Enligt 2 kap 3 § andra stycket begravningslagen kan&lt;br&gt;en avliden beredas plats på en allmän begravningsplats på annan ort än&lt;br&gt;folkbokföringsorten om tillgången på gravplatsmark medger det.&lt;br&gt;Kostnaderna för detta regleras i flertalet fall genom den s.k.&lt;br&gt;begravningsclearingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan flertalet huvudmän för begravningsverksamheten tillämpas i&lt;br&gt;dag ett frivilligt clearingsystem som innebär att en person som var&lt;br&gt;folkbokförd i ett pastorat kan begravas i ett annat pastorat utan särskilda&lt;br&gt;kostnader för dödsboet. De berörda pastoraten utjämnar kostnaderna&lt;br&gt;mellan sig. För närvarande är cirka 90 procent av pastoraten och Tranås&lt;br&gt;kommun anslutna till systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan har riksdagen slagit fast att ett riksomfattande, obligatoriskt&lt;br&gt;clearingsystem bör komma till stånd (se prop. 1995/96:80 s. 30).&lt;br&gt;Regeringens förslag att ett ökat antal tjänster utan kostnad skall&lt;br&gt;tillhandahållas ett dödsbo förstärker behovet av ett väl fungerande&lt;br&gt;clearingsystem. Den skillnad som utan clearing skulle uppstå mellan vad&lt;br&gt;ett dödsbo utan kostnad kan erhålla från huvudmannen på hemorten och&lt;br&gt;den kostnad man får betala för en begravning hos en annan huvudman&lt;br&gt;som inte deltar i clearingen, skulle inte vara acceptabel. I det följande&lt;br&gt;föreslås därför en riksomfattande, obligatorisk begravningsclearing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingen bör omfatta alla huvudmän för begravningsverksamheten.&lt;br&gt;Vidare bör de innehavare av allmänna begravningsplatser som inte är&lt;br&gt;huvudmän och innehavare av enskilda begravningsplatser fa ersättning&lt;br&gt;genom clearingen för tjänster som avser dem som gravsätts på nämnda&lt;br&gt;begravningsplatser. Clearingsystemet bör även gälla vid kremering eller&lt;br&gt;gravsättning av dödfödda. Därvid skall huvudmannen för det&lt;br&gt;förvaltningsområde där kvinnan är bosatt svara för kostnaderna för de&lt;br&gt;tjänster som tillhandahålls. Clearingen bör endast avse tjänster inom&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearing innebär att vissa av de ekonomiska konsekvenserna av en&lt;br&gt;begravning på en annan ort än hemorten regleras. Den innebär dock inte i&lt;br&gt;sig en ovillkorlig rätt att bli begravd på den plats man önskar. En&lt;br&gt;förutsättning är att den mottagande huvudmannen har tillgång på&lt;br&gt;gravplatsmark och medger att andra än de som är folkbokförda inom&lt;br&gt;förvaltningsområdet bereds gravplats där. Denna fråga regleras som&lt;br&gt;tidigare nämnts i 2 kap. 3 § andra stycket begravningslagen. Någon&lt;br&gt;ändring av tillämpningen av denna bestämmelse är inte avsedd. En&lt;br&gt;huvudman kan således inte tvingas att utöka sin begravningsplats för att&lt;br&gt;bereda plats för andra än dem som är folkbokförda inom&lt;br&gt;förvaltningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tjänster som skall omfattas av clearingen bör vara samma tjänster&lt;br&gt;som en huvudman skall tillhandahålla ett dödsbo utan kostnader.&lt;br&gt;Omfattningen av tjänsterna skall motsvara vad en huvudman normalt&lt;br&gt;skall tillhandahålla inom sitt eller angränsande förvaltningsområden.&lt;br&gt;Transport av den avlidne till den mottagande huvudmannen eller&lt;br&gt;innehavaren av en begravningsplats bör dock inte omfattas av clearingen&lt;br&gt;utan far bekostas av dödsboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har framfört synpunkter på hur stor gravplats&lt;br&gt;som den mottagande huvudmannen bör vara skyldig att tillhandahålla.&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse påpekar att en gravplats normalt rymmer&lt;br&gt;mer än en kista. Det måste enligt Centralstyrelsen göras klart att&lt;br&gt;clearingen omfattar gravplatsen i dess helhet vid det första tillfallet då en&lt;br&gt;ny gravrätt upplåts. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund&lt;br&gt;har föreslagit att om den mottagande huvudmannen inte kan bereda&lt;br&gt;gravplats på dubbelt djup bör kostnaden för dubbel gravplats stanna på&lt;br&gt;denne. Regeringen hänvisar i denna del till vad som anförts i avsnitt 4.4.2&lt;br&gt;om de tjänster som skall ingå i begravningsavgiften. Samma bedömning&lt;br&gt;som där görs om storleken på den gravplats som skall ingå i&lt;br&gt;begravningsavgiften bör gälla för den gravplats som en avliden bereds&lt;br&gt;genom clearingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen för de tjänster som betalas genom clearingen bör ske&lt;br&gt;genom en rikstaxa. Detta bör underlätta den praktiska hanteringen och&lt;br&gt;minimera risken för oenighet mellan huvudmännen om ersättningen.&lt;br&gt;Taxan bör fastställas årligen och bygga på ett underlag som visar de&lt;br&gt;faktiska kostnaderna för de olika tjänsterna i olika delar av landet.&lt;br&gt;Clearingtaxan bör enligt lag vara tvingande för huvudmännen. Vid&lt;br&gt;bestämmande av taxan bör det vara möjligt att utnyttja den kunskap och&lt;br&gt;erfarenhet på området som finns hos Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund och hos Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam taxa innebär att ersättningen för tjänsterna kommer att&lt;br&gt;utgöra ett genomsnitt av de faktiska kostnader som förekommer. Några&lt;br&gt;huvudmän kommer därigenom att fa en högre ersättning genom&lt;br&gt;clearingen än vad deras egna kostnader uppgår till, medan det omvända&lt;br&gt;förhållandet kommer att gälla för andra. Många remissinstanser har&lt;br&gt;framhållit att taxan måste utformas så att den tar hänsyn till vissa&lt;br&gt;merkostnader som är ofrånkomliga för vissa huvudmän. Regeringen gör&lt;br&gt;bedömningen att det bör vara möjligt att utforma en generell taxa som&lt;br&gt;även tar rimlig hänsyn till de skilda kostnader som uppkommer för&lt;br&gt;huvudmän i olika delar av landet eller till följd av olikheter i&lt;br&gt;begravningsseder som är relaterade till olika trossamfunds traditioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingtaxan kommer alltså att bygga på schabloniserade&lt;br&gt;självkostnader för de tjänster som enligt regeringens förslag utan kostnad&lt;br&gt;skall tillhandahållas ett dödsbo. Det är inte rimligt att riksdagen årligen&lt;br&gt;skall fastställa ersättningsbeloppen. Som Lagrådet anmärkt bör&lt;br&gt;fastställandet av taxan ses som föreskrifter om verkställighet av lag.&lt;br&gt;Clearingtaxan bör mot denna bakgrund fastställas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har påtalat att många äldre bor en kort tid mot&lt;br&gt;slutet av sitt liv på äldrevårdsanläggningar i andra församlingar än där de&lt;br&gt;bott tidigare under sitt liv. De önskar dock ofta bli begravda på den plats&lt;br&gt;där de tidigare bott. Huvudmän med en äldrevårdsanläggning inom sitt&lt;br&gt;förvaltningsområde far därmed höga kostnader för clearing som inte&lt;br&gt;motsvaras av avgiftsintäkter från dessa personer. Kommittén har också&lt;br&gt;uppmärksammat denna fråga och föreslagit att den utreds särskilt med&lt;br&gt;sikte på att en lösning skall föreligga till år 2000. Även kyrkomötet har&lt;br&gt;tillstyrkt en skyndsam utredning av frågan. Regeringen överväger att ta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;initiativ till en kartläggning av omfattningen och de ekonomiska Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;aspekterna av denna fråga och därefter i mån av behov återkomma med&lt;br&gt;förslag till lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.6&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Inflytande och insyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Länsstyrelsen skall utse ombud med uppgift att&lt;br&gt;granska hur församlingarna tar till vara de personers intressen som&lt;br&gt;inte tillhör Svenska kyrkan. Ombudet har rätt att fa tillgång till&lt;br&gt;samtliga handlingar som rör begravningsverksamheten och att&lt;br&gt;närvara, ställa frågor och göra påpekanden vid sammanträden i&lt;br&gt;församlingen då frågor om verksamheten behandlas. Ombudet skall&lt;br&gt;kontrollera att man samråder vid anläggning, utvidgning eller&lt;br&gt;väsentlig ändring av en allmän begravningsplats och verka för att man&lt;br&gt;samråder även i övrigt med dem som inte tillhör Svenska kyrkan. Om&lt;br&gt;anmärkning kan riktas mot förvaltningen skall ombudet underrätta&lt;br&gt;länsstyrelsen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudet har rätt till skälig ersättning för sitt arbete och sina&lt;br&gt;kostnader. Ersättningen betalas av församlingen och utgör en kostnad&lt;br&gt;för begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;meddelar närmare föreskrifter om ombuden och den ersättning som de&lt;br&gt;har rätt till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En församling som är huvudman för begravningsverksamheten bör&lt;br&gt;samråda och informera företrädare för dem inom förvaltningsområdet&lt;br&gt;som inte tillhör något kristet trossamfund i frågor som rör&lt;br&gt;förvaltningen av de särskilda gravplatserna. Vid anläggning,&lt;br&gt;utvidgning eller annan väsentlig ändring av en allmän&lt;br&gt;begravningsplats skall en sådan huvudman samråda med företrädare&lt;br&gt;för de trossamfund som är representerade på orten och övriga berörda&lt;br&gt;parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag rörande ombud överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss II innehöll två frågor i avsnittet&lt;br&gt;Begravningsverksamheten om särskilda ombud. Fråga 19 avsåg förslaget&lt;br&gt;att länsstyrelsen skall utse ombud och fråga 20 att ombuden skall ha rätt&lt;br&gt;att fa del av handlingar och närvara vid sammanträden som rör&lt;br&gt;begravningsverksamheten. Frågorna var de som fick störst andel negativa&lt;br&gt;svar i avsnittet om begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negativa Tar inte ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB:s utvärdering av svaren visar att av de kyrkliga instanserna har Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;stiftssamfallighetema den största andelen negativa svar på frågorna, med&lt;br&gt;41 procent respektive 47 procent negativa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de remissinstanser som yttrat sig särskilt om dessa frågor är&lt;br&gt;tveksamma eller negativa till forslagen. Justitieombudsmannen&lt;br&gt;konstaterar att förslaget innebär att de som inte tillhör Svenska kyrkan far&lt;br&gt;sina intressen tillgodosedda i långt större utsträckning än de&lt;br&gt;kyrkotillhöriga, som far nöja sig med det inflytande de har vid de&lt;br&gt;kyrkliga valen. Svea hovrätt ställer sig tveksam till behovet av ett allmänt&lt;br&gt;ombud. I länsstyrelsens allmänna ansvar ligger, enligt hovrätten, redan en&lt;br&gt;skyldighet att se till att begravningsverksamheten bedrivs på ett sådant&lt;br&gt;sätt att alla kan beredas gravplats i närheten av sin folkbokföringsort.&lt;br&gt;Kammarrätten i Jönköping avstyrker forslaget om ett särskilt ombud och&lt;br&gt;påpekar att den rättsliga konstruktionen inte har någon påvisad förebild&lt;br&gt;inom förvaltningsjuridiken i övrigt. Statskontoret anser att forslaget med&lt;br&gt;ombud är en nödlösning. Enligt Kammarkollegiet ger ett ombud inte ett&lt;br&gt;tillräckligt skydd för de grupper det är fråga om. Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse betonar att det är av stor betydelse att det råder full insyn i&lt;br&gt;hur församlingarna sköter begravningsverksamheten, men är inte&lt;br&gt;övertygad om att detta kräver särskild lagstiftning om ombud enligt&lt;br&gt;förslaget. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund/Sveriges&lt;br&gt;frikyrkosamråd anser att förslaget inte på ett rimligt sätt tillgodoser&lt;br&gt;kravet på demokratiskt inflytande och kontroll. Domkapitlen i Uppsala,&lt;br&gt;Västerås och Luleå, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsjorbund,&lt;br&gt;Förenade islamiska församlingar i Sverige, Svenska missionsförbundet&lt;br&gt;samt Strängnäs, Västerås, Härnösands och Stockholms stiftssam-&lt;br&gt;fälligheter avstyrker förslaget. PastoratsfÖrbundet föreslår en regel om&lt;br&gt;skyldighet att samråda vid anläggning, utvidgning eller väsentlig ändring&lt;br&gt;av en allmän begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte: Förslaget om särskilda länsstyrelseombud&lt;br&gt;avstyrks. Den försämring av möjligheten för den icke-tillhörige att på&lt;br&gt;legal väg fa inflytande över verksamheten som blir en följd av&lt;br&gt;relationsändringen bör inte överbetonas. Mera grundläggande är att&lt;br&gt;möjligheterna till insyn inte förändras. Det sätt på vilket Svenska kyrkan&lt;br&gt;har skött verksamheten har inte heller varit föremål för kritik. Ordningen&lt;br&gt;med länsstyrelseombud förefaller omständlig och blir administrativt&lt;br&gt;betungande. Den kan också leda till konflikter då ombuden inte kan delta&lt;br&gt;i sammanträden på samma villkor som övriga ledamöter. En förbättrad&lt;br&gt;och effektiviserad tillsyn inom ramen för nuvarande regler är tillräckligt&lt;br&gt;for att tillgodose syftet bakom förslaget om länsstyrelseombud. -&lt;br&gt;Kyrkomötet påpekar även att Svenska kyrkans församlingar måste vara&lt;br&gt;fria att själva utforma sin organisation av begravningsverksamheten&lt;br&gt;utifrån sina egna förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Begravningsverksamheten regleras&lt;br&gt;av flera olika lagar och förordningar. Förutom begravningslagen kan&lt;br&gt;nämnas miljöskyddslagen (1969:387) och hälsoskyddslagen&lt;br&gt;(1982:1080), vilka fr.o.m den 1 januari 1999 ersätts av miljöbalken&lt;br&gt;(1998:808), förvaltningslagen (1986:223), arbetsmiljölagen (1977:1160),&lt;br&gt;plan- och bygglagen (1987:10) samt lagen (1988:950) om kulturminnen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. Huvudmannen för begravningsverksamheten skall bedriva Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;verksamheten inom de ramar som bl.a. denna lagstiftning ställer upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde kan utöva inflytande över begravningsverksamheten på&lt;br&gt;olika sätt. I enskilda begravningsärenden kan de berörda anhöriga&lt;br&gt;framföra önskemål och överklaga beslut enligt begravningslagen. På&lt;br&gt;demokratisk väg kan den enskilde söka påverka hur en huvudman fullgör&lt;br&gt;sin förvaltning i olika avseenden. Slutligen kan man också på&lt;br&gt;demokratisk väg på en generell nivå verka för en ändring av de lagar och&lt;br&gt;förordningar som styr verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att kunna utöva inflytande över en verksamhet är&lt;br&gt;att man har tillräcklig insyn i hur denna bedrivs. I avsnitt 6 föreslår&lt;br&gt;regeringen att den offentligrättsliga handlingsoffentligheten skall avse&lt;br&gt;handlingar som rör begravningsverksamheten när en församling inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan efter relationsändringen är huvudman för denna&lt;br&gt;verksamhet. Härigenom kommer det inte att ske några förändringar av de&lt;br&gt;möjligheter som i dag finns till insyn i handlingar som visar hur en&lt;br&gt;kyrklig huvudman sköter verksamheten. Enligt det förslag till&lt;br&gt;kyrkoordning fr.o.m. den 1 januari 2000 som lagts fram av utredningen&lt;br&gt;om Svenska kyrkans framtida organisation (Svenska kyrkans utredningar&lt;br&gt;1998:1) skall sammanträden med kyrkofullmäktige och församlings-&lt;br&gt;delegerade vara offentliga. Även en sådan bestämmelse medför att&lt;br&gt;möjligheterna för en person som inte tillhör Svenska kyrkan att fa insyn i&lt;br&gt;beslut som rör begravningsverksamheten blir goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock begränsningar i möjligheterna för den som inte tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan att direkt påverka hur en församling sköter&lt;br&gt;begravningsverksamheten. De som inte tillhör kyrkan har inte rösträtt till&lt;br&gt;kyrkliga val och är inte valbara till förtroendeuppdrag inom kyrkan. De&lt;br&gt;har därmed inte samma möjligheter som de som tillhör Svenska kyrkan&lt;br&gt;att direkt påverka eller delta i beslut om t.ex. begravningsavgiften eller&lt;br&gt;om planering och utbyggnad av särskilda gravplatser för dem som inte&lt;br&gt;tillhör något kristet trossamfund. Enligt regeringens bedömning är det&lt;br&gt;med hänsyn till detta angeläget att vidta åtgärder för att öka inflytandet&lt;br&gt;och möjligheterna till påverkan för dem som inte tillhör Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet har avstyrkt att det införs ombud enligt kommitténs&lt;br&gt;förslag och förordat en förbättrad länsstyrelsetillsyn. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning är det i denna fråga viktigt att slå fast att begravnings-&lt;br&gt;verksamheten i första hand är en samhällsangelägenhet som vänder sig&lt;br&gt;till alla medborgare. Genom relationsändringen upphör de kyrkliga&lt;br&gt;begravningshuvudmännen att vara kyrkokommuner och en del av det&lt;br&gt;allmänna. Den försvagning av inflytandemöjlighetema för dem som inte&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan som detta innebär bör motverkas genom särskilda&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valet mellan ett särskilt ombud och förbättrad länsstyrelsetillsyn&lt;br&gt;faster regeringen vikt vid att ett särskilt ombud på ett tydligare sätt än&lt;br&gt;länsstyrelsen kan företräda dem som inte tillhör Svenska kyrkan i&lt;br&gt;begravningsfrågor. Det är av värde att det finns en särskilt utsedd person&lt;br&gt;som de icke tillhöriga kan vända sig till och som har till enda uppgift att&lt;br&gt;företräda dem. Ombudet bör även ha större möjligheter att arbeta&lt;br&gt;informellt och förebyggande än vad länsstyrelsen som myndighet kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göra. Risken för att systemet skall bli omständligt och administrativt&lt;br&gt;tungrott bör därför inte överdrivas. Systemet med särskilt ombud har&lt;br&gt;också likheter med de ombudsmannainstitutioner, som t.ex.&lt;br&gt;diskrimineringsombudsmannen och barnombudsmannen, som&lt;br&gt;förekommer i det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att länsstyrelserna far i uppdrag att utse&lt;br&gt;särskilda ombud med uppgift att följa begravningsverksamheten i de&lt;br&gt;församlingar och kyrkliga samfalligheter som är huvudmän för&lt;br&gt;begravningsverksamheten. Ombudens verksamhet bör avse frågor som&lt;br&gt;berör dem som inte tillhör Svenska kyrkan och syfta till att ta tillvara&lt;br&gt;deras intressen. Till ombudens uppgifter bör bl.a. höra att kontrollera att&lt;br&gt;samråd sker med berörda grupper i samband med anläggning, utvidgning&lt;br&gt;eller väsentlig ändring av begravningsplatser samt att underlaget för&lt;br&gt;fastställande av begravningsavgiften är rättvisande. Den särredovisning&lt;br&gt;av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader som regeringen&lt;br&gt;föreslagit i avsnitt 4.4.1 bör därvid vara till god hjälp. Vidare bör&lt;br&gt;ombuden verka för att församlingarna också i övrigt samråder med och&lt;br&gt;informerar företrädare för dem som inte tillhör Svenska kyrkan i frågor&lt;br&gt;som rör begravningsverksamheten. Ombuden bör aktivt hålla sig&lt;br&gt;informerade om begravningsverksamheten och om de synpunkter och&lt;br&gt;önskemål rörande verksamheten som finns hos de trossamfund som är&lt;br&gt;representerade inom huvudmannens område. Vid beslut av större vikt&lt;br&gt;som berör begravningsverksamheten vid de särskilda gravplatserna bör&lt;br&gt;ombuden förvissa sig om att de som inte tillhör något kristet trossamfund&lt;br&gt;far sina intressen beaktade i rimlig mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ombuden skall nå framgång med sitt arbete är det viktigt att de&lt;br&gt;kan vinna förtroende både hos trossamfunden och hos huvudmännen för&lt;br&gt;begravningsverksamheten. Länsstyrelsen bör till ombud om möjligt utse&lt;br&gt;en person som har kunskap om och förståelse för olika religioner och&lt;br&gt;deras begravningsseder samt god kompetens i ekonomiska och&lt;br&gt;administrativa frågor. En person bör kunna förordnas att vara ombud i&lt;br&gt;flera församlingar. Det är inte nödvändigt att ombuden är stationerade på&lt;br&gt;samma ort som länsstyrelsen. Länsstyrelsen får avgöra den lämpliga&lt;br&gt;fördelningen av uppdrag inom länet. För länsstyrelserna torde förslaget&lt;br&gt;inte medföra några kostnader som motiverar ökade resurser. Några&lt;br&gt;kostnadseffekter kommer därför inte att uppkomma på statsbudgeten till&lt;br&gt;följd av förslaget om särskilda ombud. Sedan några års erfarenhet&lt;br&gt;vunnits bör ombudsinstitutionen följas upp och utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombuden bör vara berättigade till skälig ersättning för sitt arbete och&lt;br&gt;för sina kostnader. Ersättningsbeloppen bör vara schabloniserade. Det är&lt;br&gt;inte rimligt att riksdagen årligen skall fastställa ersättningsbeloppen. Som&lt;br&gt;Lagrådet anmärkt bör fastställandet av ersättningsbeloppen ses som&lt;br&gt;föreskrifter om verkställighet av lag. De bör mot denna bakgrund&lt;br&gt;fastställas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Ersättningen bör betalas av berörda församlingar som en del av&lt;br&gt;kostnaderna för begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombuden bör inte ha egen beslutanderätt. Skulle ett ombud finna&lt;br&gt;anledning att rikta anmärkning mot en församlings eller kyrklig&lt;br&gt;samfällighets förvaltning skall han eller hon underrätta länsstyrelsen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta. Länsstyrelsen får då bedöma vilka åtgärder som erfordras och kan Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;besluta om vitesföreläggande enligt nuvarande 9 kap. 2 §&lt;br&gt;begravningslagen. Genom denna ordning kan ombuden ses som en&lt;br&gt;förstärkning av länsstyrelsens tillsynsfunktion, något som flera&lt;br&gt;remissinstanser förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna fullgöra sina uppgifter bör ombuden ha rätt att få tillgång&lt;br&gt;till samtliga handlingar som rör begravningsverksamheten. Ombuden bör&lt;br&gt;också ha rätt att närvara, ställa frågor och göra påpekanden under de&lt;br&gt;sammanträden i församlingen då begravningsfrågor behandlas och de bör&lt;br&gt;därför kallas till sådana sammanträden. Vissa remissinstanser har uttryckt&lt;br&gt;farhågor för att detta skulle kunna bli administrativt betungande och leda&lt;br&gt;till att kyrkorådet inte med kort varsel kan behandla begravningsfrågor på&lt;br&gt;ett vanligt sammanträde om inte ombudet dessförinnan kallats. Enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning behöver närvarorätten inte medföra några&lt;br&gt;egentliga praktiska problem. Viktigare frågor rörande begravnings-&lt;br&gt;verksamheten torde som regel inte komma upp till beslut med kort varsel.&lt;br&gt;Ombudet och församlingarna bör även kunna enas om att vissa&lt;br&gt;rutinbetonade ärenden far tas upp till övervägande och beslut utan&lt;br&gt;föregående kallelse av ombudet. Med hänsyn till att begravnings-&lt;br&gt;verksamhetens kostnader skall särskiljas är det inte orimligt att anta att&lt;br&gt;utvecklingen går mot att alltfler församlingar skiljer ut de ärenden som&lt;br&gt;rör begravningsverksamheten till en särskild nämnd. Därmed underlättas&lt;br&gt;även samarbetet mellan församling och ombud. Med hänsyn till att&lt;br&gt;begravningsverksamheten är en samhällsangelägenhet delar regeringen&lt;br&gt;inte kyrkomötets uppfattning att det är en helt inomkyrklig angelägenhet&lt;br&gt;hur denna verksamhet organiseras. Regeringen är därför positiv till en&lt;br&gt;utveckling som innebär att verksamheten organiseras i särskilda nämnder&lt;br&gt;för begravningsverksamheten, men anser inte att det finns anledning att&lt;br&gt;lagstifta om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund har föreslagit en&lt;br&gt;skyldighet för huvudmännen att samråda med trossamfunden på orten vid&lt;br&gt;anläggning, utvidgning eller väsentlig ändring av en allmän&lt;br&gt;begravningsplats. Regeringen delar pastoratsförbundets uppfattning att&lt;br&gt;samråd är en viktig åtgärd för att öka insynen och inflytandet samt&lt;br&gt;möjligheterna för påverkan för dem som inte tillhör Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Sådana samråd eller informationsmöten bör ske regelbundet, t.ex.&lt;br&gt;årligen, med dem som inte tillhör något kristet trossamfund i frågor&lt;br&gt;rörande förvaltningen av de särskilda gravplatserna. Samråden bör kunna&lt;br&gt;genomföras på ett informellt sätt och vända sig både till de lokala&lt;br&gt;trossamfunden och till enskilda. Formerna för denna typ av samråd kan&lt;br&gt;utvecklas av de berörda partema utan närmare författningsreglering. De&lt;br&gt;särskilda ombuden bör aktivt bidra till att sådana samråd kommer till&lt;br&gt;stånd och själva delta i dem. När det gäller samråd om anläggning,&lt;br&gt;utvidgning eller ändring av en befintlig begravningsplats bör samrådet&lt;br&gt;dock ges fastare former. Det bör därför finnas en skyldighet för&lt;br&gt;församlingama/samfållighetema att i sådana ärenden samråda med&lt;br&gt;företrädare för andra trossamfund och andra berörda parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa övriga frågor&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;4.7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handläggning, överprövning och tillsyn&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förvaltningslagen (1986:223) skall tillämpas&lt;br&gt;när församlingarna och de kyrkliga samfallighetema handlägger&lt;br&gt;enskilda ärenden enligt begravningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningslagens bestämmelser om överklagande av beslut&lt;br&gt;förtydligas så att det framgår att de endast avser beslut i enskilda&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarna skall även efter relationsändringen vara de&lt;br&gt;enskildas motpart när ett beslut av församlingen överklagas.&lt;br&gt;Regeringens bedömning: Länsstyrelsernas tillsynsansvar över&lt;br&gt;begravningsverksamheten kvarstår oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det ställdes inte någon fråga på förslaget i denna&lt;br&gt;del i enkäten i Remiss II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern ifrågasätter huruvida inte beslut om fastställande av&lt;br&gt;begravningsavgifter bör kunna överklagas och bli föremål for en&lt;br&gt;laglighetsprövning. Svea hovrätt har ingen erinran mot förslaget.&lt;br&gt;Kammarrätten i Jönköping anmärker att eftersom församlingarna ff.o.m.&lt;br&gt;år 2000 inte längre är myndigheter blir de inte längre motparter till de&lt;br&gt;enskilda i överklagade mål. Länsstyrelsen i Jönköpings län påpekar att&lt;br&gt;beslut om fastställande av begravningsavgift enligt den föreslagna 9 kap.&lt;br&gt;2 § begravningslagen torde vara överklagbart även om det inte direkt&lt;br&gt;framgår av den föreslagna lydelsen av 11 kap. 6 § första stycket i samma&lt;br&gt;lag. Länsstyrelsen påpekar vidare att det i dag inte finns någon föreskrift&lt;br&gt;i begravningslagen som anger att länsstyrelsen har tillsyn över&lt;br&gt;efterlevnaden av lagen. Strängnäs stiftssamfällighet anser att&lt;br&gt;förvaltningslagens tillämpning vad gäller de kyrkliga huvudmännen bör&lt;br&gt;klargöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Handläggning av ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarna och de kyrkliga samfallighetema i Svenska kyrkan är i&lt;br&gt;dag kyrkliga kommuner. De är därmed förvaltningsmyndigheter när de&lt;br&gt;handlägger ärenden enligt begravningslagen och förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) är således fullt ut tillämplig för dem. Genom stat-&lt;br&gt;kyrkareformen upphör församlingarnas och samfällighetemas&lt;br&gt;kommunstatus och därmed deras ställning som förvaltningsmyndigheter.&lt;br&gt;Det innebär att förvaltningslagen inte blir tillämplig vid&lt;br&gt;ärendehandläggning om det inte finns en särskild föreskrift om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningslagens regler syftar till att garantera rättssäkerheten inom&lt;br&gt;förvaltningen och att underlätta för den enskilde vid kontakter med&lt;br&gt;myndigheterna. Flera av reglerna rör handläggningen av ärenden som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser myndighetsutövning mot enskilda. I begravningsärenden är dessa&lt;br&gt;regler viktiga, inte minst för dem som inte tillhör Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att förvaltningslagen skall tillämpas även när&lt;br&gt;en församling/samfallighet handlägger enskilda ärenden enligt&lt;br&gt;begravningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor rörande överprövning av beslut enligt begravningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande kan beslut som rör begravningsverksamheten prövas på i&lt;br&gt;huvudsak två olika sätt. Alla som är folkbokförda i en kyrkokommun&lt;br&gt;eller en kommun som är huvudman för begravningsverksamheten kan&lt;br&gt;genom ett överklagande få lagligheten av ett beslut prövad av en allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol, s.k. laglighetsprövning. Domstolen kan i sådana&lt;br&gt;mål upphäva beslutet om det inte tillkommit i laga ordning, om det&lt;br&gt;hänför sig till något som inte är en angelägenhet för församlingen eller&lt;br&gt;kommunen, om det organ som fattat beslutet överträtt sina befogenheter&lt;br&gt;eller om beslutet strider mot lag eller annan författning. Domstolen kan&lt;br&gt;dock inte sätta något annat beslut i det överklagade beslutets ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i enskilda ärenden enligt begravningslagen kan överklagas av&lt;br&gt;den som direkt berörs av beslutet. Besluten överklagas till länsstyrelsen.&lt;br&gt;Länsstyrelsens beslut i ett överklagat ärende får överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Det överklagade förvaltningsbeslutet kan ersättas&lt;br&gt;med ett annat beslut av den överprövande instansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med år 2000 kommer församlingarna inte längre att vara&lt;br&gt;kyrkokommuner utan registrerade organisatoriska delar av det&lt;br&gt;registrerade trossamfundet Svenska kyrkan. Reglerna för hur&lt;br&gt;församlingarna fattar beslut kommer inte att bestämmas i lag utan&lt;br&gt;fastställas av Svenska kyrkan genom en kyrkoordning. Det blir därför&lt;br&gt;inte möjligt att behålla laglighetsprövningen för beslut som fattas av&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlingar. Om en kommun är huvudman för&lt;br&gt;begravningsverksamheten kvarstår möjligheten för en kommunmedlem&lt;br&gt;att begära laglighetsprövning av kommunens beslut om budget m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av att möjligheten till laglighetsprövning bortfaller för beslut&lt;br&gt;av kyrkliga huvudmän blir att den som inte tillhör Svenska kyrkan inte&lt;br&gt;kan klaga på beslut av församlingarna som inte avser enskilda ärenden&lt;br&gt;utan är av allmängiltig karaktär. Till sådana generella beslut hör t.ex.&lt;br&gt;beslut om budget för och finansieringen av begravningsverksamheten,&lt;br&gt;om planering och utbyggnad av begravningsplatser samt om regler och&lt;br&gt;anvisningar för verksamheten. Regeringen finner att det mot bakgrund av&lt;br&gt;Svenska kyrkans nya ställning som registrerat trossamfund inte är&lt;br&gt;lämpligt att införa regler som ger dem som inte tillhör kyrkan en&lt;br&gt;klagorätt som motsvarar laglighetsprövningen. Regeringen har därför i&lt;br&gt;avsnitt 4.6 lämnat förslag om särskilda ombud och om samråd som på&lt;br&gt;annat sätt skall öka bl.a. inflytandet på sådana beslut för dem som inte&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan. Regeringen kommer självfallet att följa&lt;br&gt;utvecklingen och, om behov av överprövning visar sig föreligga,&lt;br&gt;återkomma med förslag till åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jönköpings län har ifrågasatt om inte kommitténs&lt;br&gt;förslag medför att en huvudmans beslut om fastställande av&lt;br&gt;begravningsavgift kan överklagas som ett förvaltningsbeslut enligt&lt;br&gt;begravningslagen. Regeringen anser att det inte finns skäl att infora&lt;br&gt;regler som medger ett sådant förfarande. I 11 kap. 6 § begravningslagen&lt;br&gt;bör det därför klargöras att endast beslut i enskilda ärenden kan&lt;br&gt;överklagas enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Kammarrätten i Jönköping har påpekat medför församlingarnas&lt;br&gt;nya ställning att de inte längre automatiskt blir motparter till den enskilde&lt;br&gt;enligt 7 a § forvaltningsprocesslagen (1971:291) i överklagade mål.&lt;br&gt;Enligt regeringens uppfattning finns det inte någon anledning till ändring&lt;br&gt;i den ordning som gäller for närvarande. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;begravningslagen ändras så att de kyrkliga huvudmännen även efter&lt;br&gt;relationsändringen blir den enskildes motpart vid överklagande av beslut&lt;br&gt;som huvudmännen har fattat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 9 kap. 2 § begravningslagen följer indirekt att länsstyrelserna får ett&lt;br&gt;ansvar for att verksamheten sköts enligt lagen. Några remissinstanser har&lt;br&gt;föreslagit att länsstyrelsens tillsynsansvar skall förstärkas och göras&lt;br&gt;tydligare i lagen. Regeringen gör bedömningen att de särskilda ombud&lt;br&gt;som föreslagits i avsnitt 4.6 kommer att utgöra ett verksamt tillskott till&lt;br&gt;tillsynen inom ett område som fordrar särskild uppmärksamhet. Utöver&lt;br&gt;detta anser regeringen inte att det finns behov av förstärkt tillsyn.&lt;br&gt;Regeringen delar därför kommitténs uppfattning att länsstyrelsernas&lt;br&gt;tillsynsansvar över verksamheten bör kvarstå oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.7.2 Övrigt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I begravningslagen infors bestämmelser som&lt;br&gt;klargör att en dödfödd som avlidit efter utgången av tjugoåttonde&lt;br&gt;havandeskapsveckan skall gravsättas eller kremeras och beredas&lt;br&gt;gravplats på en allmän begravningsplats. Detsamma skall gälla för en&lt;br&gt;dödfödd som avlidit före utgången av tjugoåttonde&lt;br&gt;havandeskapsveckan om kvinnan begär det och ett läkarintyg om&lt;br&gt;dödsfallet lämnas till huvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har inte lämnat förslag i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Socialstyrelsen har påpekat att bestämmelsen i&lt;br&gt;23 § begravningsförordningen (1991:749) kan uppfattas så att&lt;br&gt;kyrkogårds- eller krematoriemyndighetema far avgöra om gravsättning&lt;br&gt;eller kremering av en dödfödd som avlidit före utgången av tjugoåttonde&lt;br&gt;havandeskapsveckan får ske. Socialstyrelsen anser det angeläget att det i&lt;br&gt;begravningslagen klargörs att myndigheterna är skyldiga att&lt;br&gt;tillhandahålla dessa tjänster om kvinnan är folkbokförd inom deras&lt;br&gt;förvaltningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte: De föreslagna reglerna om skyldighet för Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;kyrkogårds- eller krematoriemyndighetema att under vissa&lt;br&gt;förutsättningar tillhandahålla gravsättning eller kremering av foster&lt;br&gt;tillstyrks. Förslaget far dock inte uppfattas så att t.ex. en&lt;br&gt;sjukvårdsinrättning är förhindrad att till huvudmannen överlämna foster&lt;br&gt;för kremering. Kyrkomötet anser även att det råder oklarheter vid&lt;br&gt;jämförelse mellan regeringens förslag och bl.a. Socialstyrelsens allmänna&lt;br&gt;råd rörande omhändertagande av foster efter abort (SOSFS 1990:8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Beträffande begravning av dödfödda&lt;br&gt;gäller för närvarande följande. I begravningslagen eller&lt;br&gt;begravningsförordningen finns inte några föreskrifter som avser&lt;br&gt;dödfödda som avlidit efter tjugoåttonde havandeskapsveckan. Enligt&lt;br&gt;2 och 24 &amp;nbsp;§§ folkbokföringslagen anmäls dessa dödfödda till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndigheten, men de folkbokförs inte. Däremot utfärdas enligt&lt;br&gt;Socialstyrelsen dödsbevis och dödsorsaksintyg och begravningslagens&lt;br&gt;bestämmelser om gravsättning och kremering tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dödfödd som avlidit före utgången av tjugoåttonde&lt;br&gt;havandeskapsveckan far enligt 23 § begravningsförordningen gravsättas&lt;br&gt;och kremeras utan intyg för gravsättning eller kremering, om ett&lt;br&gt;läkarintyg om dödsfallet lämnas till den som förvaltar&lt;br&gt;begravningsplatsen eller krematoriemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 3 § begravningslagen anges att den som vid dödsfallet var&lt;br&gt;folkbokförd inom pastoratet, den kyrkliga samfälligheten eller&lt;br&gt;kommunen skall beredas gravplats på en allmän begravningsplats. Enligt&lt;br&gt;regeringens förslag i avsnitt 4.4.2 kommer det i lagen också att anges att&lt;br&gt;dödsboet efter den som var folkbokförd inom en huvudmans&lt;br&gt;förvaltningsområde skall tillhandahållas vissa begravningstjänster utan&lt;br&gt;kostnad för dödsboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är angeläget att det av begravningslagen klart&lt;br&gt;framgår vad som gäller vid begravning av dödfödda. I lagen bör därför&lt;br&gt;införas regler som motsvarar den praxis som i dag tillämpas beträffande&lt;br&gt;rätten till gravplats m.m. för dödfödda som avlidit efter tjugoåttonde&lt;br&gt;havandeskapsveckan. När det gäller en dödfödd som avlidit före&lt;br&gt;utgången av tjugoåttonde havandeskapsveckan delar regeringen&lt;br&gt;Socialstyrelsens uppfattning att det bör vara kvinnan som avgör om&lt;br&gt;begravning skall ske. Enligt de principer som i andra sammanhang&lt;br&gt;tillämpas i fråga om foster bör avgörandet ytterst ligga på kvinnan. Under&lt;br&gt;förutsättning att ett läkarintyg om dödsfallet utfärdas och lämnas till&lt;br&gt;huvudmannen skall således gravsättning eller kremering ske i sådana fall.&lt;br&gt;Även dessa dödfödda bör ha rätt att beredas gravplats. Detta bör framgå&lt;br&gt;av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bestämmelserna om dödfödda skall tillämpas bör kvinnans&lt;br&gt;folkbokföringsort avgöra inom vilken huvudmans förvaltningsområde&lt;br&gt;som gravsättning eller motsvarande skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.4.2 föreslår regeringen att de tjänster som utan kostnad skall&lt;br&gt;tillhandahållas dödsboet efter en avliden också skall tillhandahållas utan&lt;br&gt;kostnad när en dödfödd begravs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tar i sitt yttrande upp frågan om hur förslagen&lt;br&gt;förhåller sig till de gällande allmänna råden från Socialstyrelsen rörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omhändertagande av foster efter abort (SOSFS 1990:8). Förslaget far&lt;br&gt;enligt kyrkomötet inte uppfattas så att t.ex. en sjukvårdsinrättning är&lt;br&gt;förhindrad att till huvudmannen överlämna foster för kremering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag rörande behandlingen av dödfödda foster avser&lt;br&gt;sådana förfaranden som utgör ett led i en begravning enligt&lt;br&gt;begravningslagens regler. Förslaget är inte avsett att inverka på de rutiner&lt;br&gt;för ett värdigt omhändertagande av foster som utvecklats med stöd av de&lt;br&gt;rekommendationer som Socialstyrelsen utfärdat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att regeringens förslag till förändringar i&lt;br&gt;begravningslagen i allt väsentligt är sådana nödvändiga ändringar av&lt;br&gt;lagstiftningen som föranleds av de ändrade relationerna mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Något underlag för en allmän översyn av&lt;br&gt;begravningslagen föreligger inte. Det finns inte heller något underlag för&lt;br&gt;att behandla frågor som rör omhändertagande av foster som inte skall&lt;br&gt;begravas enligt begravningslagens bestämmelser. Hithörande frågor&lt;br&gt;regleras för närvarande genom de allmänna råd som Socialstyrelsen&lt;br&gt;utfärdar. Enligt vad regeringen erfar kommer Socialstyrelsen att med&lt;br&gt;anledning av bl.a. de föreslagna ändringarna i begravningslagen&lt;br&gt;omarbeta de allmänna råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 De kyrkliga kulturminnena&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De förslag som behandlas i detta avsnitt har lämnats av Kommittén&lt;br&gt;angående det kyrkliga kulturarvet i betänkandet Staten och&lt;br&gt;trossamfunden, Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och&lt;br&gt;de kyrkliga arkiven (SOU 1997:43).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kyrkoantikvarisk ersättning&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrunden till regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det kyrkliga kulturarvet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturarvet är en omistlig och ofrånkomlig del av vår kulturella helhet&lt;br&gt;och identitet. Det är ett gemensamt arv från tidigare generationer, något&lt;br&gt;som står för kontinuitet och tradition, samtidigt som det ständigt&lt;br&gt;förändras. Kulturarvets betydelse kommer till uttryck i bl.a. lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturminneslagen). I 1 kap. 1 §&lt;br&gt;föreskrivs att det är en nationell angelägenhet att skydda och bevara vår&lt;br&gt;kulturmiljö samt att ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som&lt;br&gt;stat och kommun skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan är ansvarig för den största sammanhållna delen av vårt&lt;br&gt;kulturarv. Det kyrkliga kulturarvet är mångfacetterat och omfattar bl.a.&lt;br&gt;kyrkobyggnader, prästgårdar och andra byggnader, kyrkotomter, kyrkliga&lt;br&gt;inventarier, begravningsplatser samt kyrkliga arkiv och kyrkomusik. En&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelsefull del av det kyrkliga kulturarvet är de kyrkliga Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;kulturmiljöerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kyrkliga kulturarvet har byggts upp under närmare ett årtusende&lt;br&gt;och har formats i kontinuerlig växelverkan med andra delar av samhället.&lt;br&gt;Genom kyrkans historiska ställning har det kommit att både avspegla och&lt;br&gt;utgöra en väsentlig del av Sveriges historia. Det är fråga om ett levande&lt;br&gt;kulturarv som genom århundradena fortlöpande har använts och alltjämt&lt;br&gt;används för samma ändamål. Det är också ett kulturarv som är&lt;br&gt;tillgängligt för alla, oberoende av exempelvis kyrkotillhörighet, ålder,&lt;br&gt;kön och medborgarskap. Var och en har möjlighet att uppleva&lt;br&gt;kyrkobyggnaderna och deras inventarier som historiska och antikvariska&lt;br&gt;minnesmärken, att ta del av konst och arkitektur, att lyssna på&lt;br&gt;kyrkomusik eller att söka en stund av stillhet och ro. De kyrkliga arkiven&lt;br&gt;är till följd av offentlighetsprincipen tillgängliga för alla. Det är av stor&lt;br&gt;betydelse att detta gemensamma kulturarv bevaras till kommande&lt;br&gt;generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kyrkliga kulturminnena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vissa kategorier av den kyrkliga egendomen ställer staten&lt;br&gt;speciella krav i fråga om förvaltningen. I 4 kap. kulturminneslagen finns&lt;br&gt;det nämligen särskilda bestämmelser om skydd för kyrkobyggnader,&lt;br&gt;kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. Skyddet för&lt;br&gt;dessa s.k. kyrkliga kulturminnen är generellt, dvs. oberoende av någon&lt;br&gt;myndighets beslut (se 4 kap. 1 §). De särskilda skyddsbestämmelserna&lt;br&gt;har sina rötter långt tillbaka i tiden och skall ses mot bakgrund av&lt;br&gt;Svenska kyrkans ställning i det svenska samhället genom århundradena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kyrkobyggnad avses i kulturminneslagen byggnader som invigts&lt;br&gt;för Svenska kyrkans gudstjänst och som vårdas av en kyrklig kommun&lt;br&gt;samt domkyrkor som står under egen förvaltning (4 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket). Kyrkotomt definieras som ett område kring en kyrkobyggnad&lt;br&gt;som hör samman med byggnadens funktion och miljö och som inte är&lt;br&gt;begravningsplats (4 kap. 2 § tredje stycket). Begravningsplats är ett&lt;br&gt;område eller utrymme som är behörigen anordnat för och som har tagits i&lt;br&gt;anspråk för förvaring av avlidnas stoft eller aska, se 4 kap. 12 § första&lt;br&gt;stycket kulturminneslagen och 1 kap. 1 § begravningslagen (1990:1144).&lt;br&gt;Bestämmelserna om skydd för kyrkliga inventarier omfattar inventarier&lt;br&gt;av kulturhistoriskt värde, som hör till kyrkobyggnad eller annan kyrklig&lt;br&gt;byggnad eller begravningsplats (4 kap. 6 § kulturminneslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De generella skyddsbestämmelserna i 4 kap. kulturminneslagen&lt;br&gt;innebär i korthet att de kyrkliga kulturminnena skall vårdas och&lt;br&gt;underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas.&lt;br&gt;Förvaltningen skall präglas av respekt för egendomens och miljöernas&lt;br&gt;särskilda karaktär. Antikvariska krav måste beaktas. Vissa åtgärder&lt;br&gt;kräver tillstånd av länsstyrelsen. En kyrkobyggnad som är uppförd före&lt;br&gt;år 1940 eller en kyrkotomt eller begravningsplats som har tillkommit&lt;br&gt;dessförinnan får inte ändras på något väsentligt sätt utan tillstånd (4 kap.&lt;br&gt;3 och 13 &amp;nbsp;§§). Riksantikvarieämbetet (RAA) kan under vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningar besluta att tillståndsplikten skall gälla också för en&lt;br&gt;kyrkobyggnad, kyrkotomt eller begravningsplats som har tillkommit&lt;br&gt;efter utgången av år 1939 (4 kap. 4 och 14 §§). I fråga om kyrkliga&lt;br&gt;inventarier av kulturhistoriskt värde, som inte tillhör någon enskild&lt;br&gt;person eller släkt, krävs det tillstånd från länsstyrelsen för att exempelvis&lt;br&gt;reparera eller ändra föremålet eller för att flytta det från den plats där det&lt;br&gt;sedan gammalt hör hemma (4 kap. 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsbestämmelserna i 4 kap. kulturminneslagen innebär att&lt;br&gt;möjligheterna att förfoga över och utnyttja egendomen inskränks.&lt;br&gt;Exempelvis kan möjligheten att bygga om och därmed anpassa en&lt;br&gt;kyrkobyggnad efter församlingens behov och önskemål vara begränsad.&lt;br&gt;Vidare kan bestämmelserna medföra att förvaltningen fördyras. Det kan&lt;br&gt;t.ex. röra sig om kostnader som följer av att det ställs krav på att ett visst&lt;br&gt;material eller en viss teknik skall användas vid en renovering eller att&lt;br&gt;arbetet skall genomföras under antikvarisk kontroll. Det kan också vara&lt;br&gt;fråga om kostnader som orsakas av särskilda krav på temperatur eller&lt;br&gt;luftfuktighet för att skydda vissa kategorier av egendom, t.ex.&lt;br&gt;träskulpturer och textilier. Det handlar alltså om kulturhistoriskt&lt;br&gt;motiverade extrakostnader som är en följd av de särskilda&lt;br&gt;skyddsbestämmelserna. Begrepp som används i detta sammanhang är&lt;br&gt;antikvariska merkostnader och kulturhistoriska överkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. kulturminneslagen omfattar endast sådan&lt;br&gt;egendom som definieras som kyrkliga kulturminnen. Skyddsreglema&lt;br&gt;gäller alltså inte för den egendom i övrigt som Svenska kyrkan förvaltar&lt;br&gt;och inte heller för egendom som tillhör andra fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personer, exempelvis andra trossamfund. Sådan egendom kan i stället&lt;br&gt;under vissa förutsättningar skyddas som byggnadsminnen enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. kulturminneslagen. Detta skydd gäller dock inte&lt;br&gt;generellt utan förutsätter ett särskilt beslut av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen av de kyrkliga kulturminnena, liksom av den kyrkliga&lt;br&gt;egendomen i övrigt, finansieras i dag till största delen av&lt;br&gt;församlingsskatten. Andra finansieringskällor är avkastningen av&lt;br&gt;fastigheter och olika fonder. En viktig faktor vid underhåll av&lt;br&gt;kyrkobyggnader är kyrkobyggnadsbidraget som betalas ur kyrkofonden.&lt;br&gt;För omfattande restaureringsarbeten på de medeltida domkyrkorna samt&lt;br&gt;klosterkyrkorna i Vadstena och Värnhem kan i dag visst statsbidrag utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RAA har överinseende över kulturminnesvården i landet, bl.a. i fråga&lt;br&gt;om de kyrkliga kulturminnena, medan länsstyrelserna ansvarar för&lt;br&gt;tillsynen i länen (1 kap. 2 § kulturminneslagen). Förutom myndigheterna&lt;br&gt;inom kulturmiljöområdet (de antikvariska myndigheterna) har de&lt;br&gt;regionala museerna, länsmuseerna, en viktig roll i kulturmiljöarbetet, se&lt;br&gt;2§ förordningen (1988:1188) om kulturminnen m.m. (kulturminnes-&lt;br&gt;förordningen). Det finns också enstaka kommunala museer som deltar i&lt;br&gt;detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens principbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagens principbeslut följer att kulturminneslagens skydd för&lt;br&gt;kyrkliga kulturminnen skall behållas även vid ändrade relationer mellan&lt;br&gt;staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80 s. 39 f.). Vidare uttalades&lt;br&gt;att relationsändringen inte bör leda till försämrade förutsättningar för&lt;br&gt;vård och underhåll av de kulturhistoriska värdena inom kyrkan. I&lt;br&gt;princippropositionen framhölls också att bevarandet av de kyrkliga&lt;br&gt;kulturvärdena är en angelägenhet för hela samhället och svenska folket&lt;br&gt;samt att det inte är rimligt att den totala kostnaden för detta&lt;br&gt;allmänintresse bärs endast av Svenska kyrkans medlemmar.&lt;br&gt;Skyddsbestämmelserna innebär inskränkningar och ibland fördyringar&lt;br&gt;vid skötseln av egendomen. Svenska kyrkan bör därför enligt&lt;br&gt;principbeslutet kunna få viss ersättning för vård av kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefull egendom (a. prop. s. 38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för den statliga ersättningen är alltså de särskilda krav som&lt;br&gt;ställs i 4 kap. kulturminneslagen och som enligt principbeslutet skall&lt;br&gt;behållas även efter relationsändringen. Ersättningen skall, i den&lt;br&gt;utsträckning som den utgår, ses som en kompensation för begränsningar i&lt;br&gt;möjligheterna att förfoga över egendomen och för extrakostnader som&lt;br&gt;uppstår till följd av de generella skyddsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.1.2 Ersättningens omfattning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I princippropositionen 1995/96:80 uttalades bl.a. att regeringen under år&lt;br&gt;1998 skall redovisa kostnaderna för och finansieringen av stat-&lt;br&gt;kyrkareformen samt att vägledande därvid skall vara en statsfinansiellt&lt;br&gt;neutral lösning (a. prop. s. 44). Regeringen tar nu ställning till kostnads-&lt;br&gt;och finansieringsfrågan, inklusive frågan om den statliga ersättningens&lt;br&gt;omfattning, för åren 2000-2009. Innan tidsperioden löper ut förutsätts att&lt;br&gt;regeringen överväger de med finansieringen av reformen&lt;br&gt;sammanhängande frågorna på nytt efter överläggningar med Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Svenska kyrkan har fr.o.m. år 2002 rätt till viss&lt;br&gt;ersättning från staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i&lt;br&gt;samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena&lt;br&gt;(kyrkoantikvarisk ersättning). Den statliga ersättningen skall under&lt;br&gt;tioårsperioden utgå med följande nominella belopp. För år 2002 med&lt;br&gt;50 miljoner kronor, år 2003 med 100 miljoner kronor, år 2004 med&lt;br&gt;150 miljoner kronor, år 2005 med 200 miljoner kronor, år 2006 med&lt;br&gt;250 miljoner kronor, år 2007 med 300 miljoner kronor, år 2008 med&lt;br&gt;390 miljoner kronor, år 2009 med 460 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att den årliga statliga&lt;br&gt;ersättningen skall uppgå till ett belopp som motsvarar ca 460 miljoner&lt;br&gt;kronor i 1996 års penningvärde, vilket innebär 0,05 procent av det totala&lt;br&gt;kommunala skatteunderlaget. Enligt förslaget skall den statliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningen finansieras av en särskild skatt som tas ut proportionellt mot Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;inkomsten av alla skattskyldiga, både kyrkotillhöriga och icke-&lt;br&gt;kyrkotillhöriga. Kommittén har vidare föreslagit att kyrkan skall åta sig&lt;br&gt;att vidta åtgärder för att kyrkans sammanlagda uttag av kyrkoavgift&lt;br&gt;minskas i totalt samma omfattning som den statliga ersättningen uppgår&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss II innehöll i avsnittet Den kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven en enkätfråga,&lt;br&gt;fråga 2, som rörde den föreslagna omfattningen av den statliga&lt;br&gt;ersättningen, ca 460 miljoner kronor i 1996 års penningvärde. Fråga 3&lt;br&gt;behandlade förslaget att den statliga ersättningen skall finansieras genom&lt;br&gt;en särskild statlig skatt som skall betalas av alla skattskyldiga. En&lt;br&gt;majoritet av remissinstanserna har ställt sig bakom förslagen. Fråga 6&lt;br&gt;gällde frågan om en minskning av kyrkoavgiften i förhållande till vad&lt;br&gt;som utgår i statlig ersättning. På denna fråga svarade en knapp majoritet&lt;br&gt;att förslaget bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Negativa Tar inte ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;79 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;81%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RAA anser att den föreslagna nivån på ersättningen är tillräcklig, men&lt;br&gt;att en eventuell höjning måste kunna prövas under pågående avtalsperiod&lt;br&gt;om förutsättningarna skulle ändras genom t.ex. en drastisk minskning av&lt;br&gt;kyrkans medlemsantal. Svenska kyrkans centralstyrelse och&lt;br&gt;Stiftsjuristernas förening menar att 460 miljoner kronor i 1996 års&lt;br&gt;penningvärde är en rimlig nivå för den statliga ersättningen. Enligt&lt;br&gt;Kammarkollegiet bör ersättningens storlek prövas årligen i den statliga&lt;br&gt;budgeten. Domkapitlet i Visby och Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund menar att det bör utredas vidare om beloppet är&lt;br&gt;tillräckligt. Ett antal kyrkokommuner, bl.a. Karlstads och Bettna kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter samt Årtemarks församling, framför liknande synpunkter.&lt;br&gt;Bland de kyrkliga remissinstanser som har tagit upp frågan om&lt;br&gt;ersättningens storlek anser exempelvis Gryta kyrkliga samfällighet,&lt;br&gt;Länghems pastorat samt Falkenbergs, Svalövs, Pajala och Skorpeds&lt;br&gt;församlingar att beloppet är för lågt. Jämtlands läns museum menar att&lt;br&gt;460 miljoner kronor är en absolut miniminivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser, däribland Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Kammarkollegiet, Svenska kyrkans centralstyrelse,&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt&lt;br&gt;Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund/Sveriges&lt;br&gt;frikyrkosamråd, har avstyrkt förslaget att den statliga ersättningen skall&lt;br&gt;finansieras genom en särskild skatt. 41 procent av remissinstanserna har&lt;br&gt;avstyrkt förslaget att Svenska kyrkan skall åta sig att vidta åtgärder för&lt;br&gt;att det sammanlagda uttaget av kyrkoavgift minskas i totalt samma&lt;br&gt;omfattning som den statliga ersättningen uppgår till. Vidare har vissa&lt;br&gt;kyrkliga remissinstanser ifrågasatt om en avräkning är förenlig med den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokala och regionala självstyrelsen inom Svenska kyrkan. Det har också&lt;br&gt;anförts att uttaget av kyrkoavgift är en inomkyrklig fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte: Det är naturligt att den kyrkoantikvariska&lt;br&gt;ersättningen beräknas med utgångspunkt från de kulturhistoriskt&lt;br&gt;motiverade överkostnadema för vården av kulturminnena. För att klara&lt;br&gt;dessa kostnader finns det ett behov av en kyrkoantikvarisk ersättning&lt;br&gt;motsvarande 460 miljoner kronor per år i 1996 års penningvärde.&lt;br&gt;Ersättningen bör årligen räknas upp med ett lämpligt index.&lt;br&gt;Konsekvenserna om behovet inte tillgodoses torde bli att kulturminnes-&lt;br&gt;lagens krav inte uppfylls. Det är inte acceptabelt att överväga en sänkt&lt;br&gt;ambitionsnivå. Det saknas anledning att införa en särskild skatt för att&lt;br&gt;finansiera den kyrkoantikvariska ersättningen. Överenskommelsen&lt;br&gt;mellan staten och Svenska kyrkan om vården av de kulturhistoriska&lt;br&gt;värdena bör omfatta 25 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgår av föregående avsnitt&lt;br&gt;innebär riksdagens principbeslut att Svenska kyrkan bör fa en viss&lt;br&gt;ersättning från staten för vård och underhåll av de kyrkliga&lt;br&gt;kulturminnena, kyrkoantikvarisk ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör, i enlighet med kommitténs förslag, införas en bestämmelse i&lt;br&gt;4 kap. kulturminneslagen om att Svenska kyrkan har rätt till viss&lt;br&gt;ersättning av staten för vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innebär att den statliga ersättningen årligen bör&lt;br&gt;uppgå till ett belopp som motsvarar ca 460 miljoner kronor i 1996 års&lt;br&gt;penningvärde. Kommittén har anfört att vägledande för bedömningen&lt;br&gt;beträffande ersättningens storlek har varit hur mycket förvaltningen av de&lt;br&gt;kyrkliga kulturminnena kostar i dag och hur stor del av dessa kostnader&lt;br&gt;som kan antas vara en följd av skyddsbestämmelserna i 4 kap.&lt;br&gt;kulturminneslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om den statliga ersättningens storlek måste dock&lt;br&gt;beaktas att det är förenat med svårigheter att bedöma omfattningen av&lt;br&gt;kostnaderna för att upprätthålla de kyrkliga kulturvärdena. Hänsyn måste&lt;br&gt;dessutom tas till ytterligare omständigheter. Bland annat vill regeringen&lt;br&gt;peka på att det under senare år i större utsträckning än tidigare har&lt;br&gt;genomförts kostnadskrävande underhåll och restaureringar av&lt;br&gt;kyrkobyggnader. En faktor som har medverkat till att göra detta möjligt&lt;br&gt;är att omfattningen av det s.k. kyrkobyggnadsbidraget ur kyrkofonden&lt;br&gt;har blivit allt större. Sedan starten år 1989 och fram till dagsläget har&lt;br&gt;summan utvecklats från drygt 30 miljoner kronor per år till att utgöra ca&lt;br&gt;90 miljoner kronor årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1998-2000 genomför staten och Svenska kyrkan ett&lt;br&gt;gemensamt sysselsättningsprogram, det s.k. miljardprogrammet för&lt;br&gt;kyrkliga jobb (se även avsnitt 13). Syftet med programmet är i första&lt;br&gt;hand att minska arbetslösheten genom att det skapas arbetstillfällen inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Programmet skall dock även medverka till att bevara&lt;br&gt;och stärka de kyrkliga kulturvärdena. Sysselsättningsprogrammet gör det&lt;br&gt;möjligt för Svenska kyrkan att exempelvis rusta upp kyrkobyggnader och&lt;br&gt;andra byggnader samt att utföra nödvändigt underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna för Svenska kyrkan att genomföra angelägna projekt,&lt;br&gt;exempelvis större arbeten på kyrkliga byggnader, och därmed att stärka&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkan inför framtiden, har alltså ökat. Under de senaste åren har det&lt;br&gt;gjorts stora investeringar och det planeras ytterligare insatser inom ramen&lt;br&gt;för miljardprogrammet. Det finns därför goda förutsättningar för att&lt;br&gt;Svenska kyrkans kyrkobyggnader och de kyrkliga kulturminnena i övrigt&lt;br&gt;skall vara i ett allmänt sett gott skick vid relationsändringen och ett antal&lt;br&gt;år därefter. Detta gäller särskilt åren 2000 och 2001 då sysselsättnings-&lt;br&gt;programmet, som i stor utsträckning avser byggnadsarbeten, precis&lt;br&gt;kommer att ha avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet gör gällande att det finns ett behov av en årlig kyrko-&lt;br&gt;antikvarisk ersättning motsvarande 460 miljoner kronor i 1996 års&lt;br&gt;penningvärde för att klara de kulturhistoriskt betingade överkostnadema.&lt;br&gt;Om detta behov inte tillgodoses torde enligt kyrkomötet konsekvenserna&lt;br&gt;bli att kulturminneslagens krav inte kan uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan förvaltar i dag de kyrkliga kulturminnena på ett&lt;br&gt;förtjänstfullt sätt. Med hänsyn till de ekonomiska effekter som reformen&lt;br&gt;innebär för Svenska kyrkan (se vidare avsnitt 13) finns det enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning goda förutsättningar att kyrkan även fort-&lt;br&gt;sättningsvis skall kunna vårda och underhålla de kyrkliga kulturminnena&lt;br&gt;och därmed leva upp till de krav som följer av kulturminneslagens&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inledningsvis framkommit tar regeringen nu ställning till frågan&lt;br&gt;om den kyrkoantikvariska ersättningens storlek för tidsperioden&lt;br&gt;2000-2009. I budgetsammanhang utgör en tioårsperiod ett långt&lt;br&gt;tidsperspektiv. Det bör inte komma i fråga att, som kyrkomötet förordar,&lt;br&gt;nu binda staten för betydande utgifter under längre tid än tio år. Någon&lt;br&gt;mer preciserad ståndpunkt beträffande långsiktigheten av statens&lt;br&gt;engagemang innehåller inte heller 1995 års principbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som ovan har anförts finner regeringen att den&lt;br&gt;statliga kyrkoantikvariska ersättningen under åren 2000-2009 bör uppgå&lt;br&gt;till de nominella belopp som framgår av tabell 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tabell 5.1. Storleken av kyrkoantikvarisk ersättning åren 2000-2009&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;År &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kyrkoantikvarisk ersättning, netto&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2009&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att staten efter relationsändringen skjuter&lt;br&gt;till medel för vård och underhåll av de kyrkliga kulturvärdena och att&lt;br&gt;samtliga skattebetalare är med och finansierar detta. Som tidigare har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgått (avsnitt 5.1.1) lämnas i dag endast visst statsbidrag för&lt;br&gt;exempelvis omfattande arbeten på de medeltida domkyrkorna samt&lt;br&gt;klosterkyrkorna i Vadstena och Värnhem. Genom den föreslagna&lt;br&gt;ersättningen far alltså Svenska kyrkan ett ekonomiskt tillskott för den&lt;br&gt;kyrkoantikvariska vården och underhållet jämfört med i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I god tid före tioårsperiodens utgång skall ett underlag tas fram till en&lt;br&gt;allsidig belysning av de kyrkoantikvariska frågorna. Härigenom ges&lt;br&gt;möjlighet att inom lämplig tid efter relationsändringen följa upp och&lt;br&gt;analysera dessa frågor i belysning av såväl de ekonomiska förut-&lt;br&gt;sättningarna, som de krav som ställs på Svenska kyrkan till följd av&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. kulturminneslagen. Utgångspunkten är att staten&lt;br&gt;i enlighet med principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan, långsiktigt skall ge ersättning för vård och underhåll av&lt;br&gt;de kyrkliga kulturvärdena. Om inte erforderlig finansiering kan ordnas&lt;br&gt;inom reformens ram eller det aktuella utgiftsområdet, vilket är&lt;br&gt;regeringens ambition, är statens utgångspunkt att väsentligt minska det&lt;br&gt;statliga stödet efter tioårsperioden. Som framgår i avsnitt 13 kommer&lt;br&gt;regeringen att överväga att under perioden och för tiden därefter införa&lt;br&gt;någon form av avgift eller skatt. Något förslag om en skatte- eller&lt;br&gt;avgiftsfinansiering finns dock inte för närvarande. En sådan finansiering&lt;br&gt;av den kyrkoantikvariska ersättningen skulle innebära att det blir tydligt&lt;br&gt;för var och en att bevarandet av de kyrkliga kulturvärdena är en&lt;br&gt;gemensam angelägenhet som bekostas av alla, både kyrkotillhöriga och&lt;br&gt;icke-tillhöriga. Vidare skulle det innebära en markering av de kyrkliga&lt;br&gt;kulturminnenas särskilda värde. Skulle detta inte visa sig lämpligt kan&lt;br&gt;det bli nödvändigt att pröva en sänkning av ambitionen på detta område.&lt;br&gt;Härvid bör beaktas att de särskilda krav som ställs på Svenska kyrkan till&lt;br&gt;följd av bestämmelserna i 4 kap. kulturminneslagen som, till skillnad mot&lt;br&gt;bestämmelserna om byggnadsminnen i 3 kap., är generella. Det bör&lt;br&gt;prövas om reglerna kan göras mer likartade. En utgångspunkt bör härvid&lt;br&gt;vara betydelsen av att det kyrkliga kulturarvet bevaras till kommande&lt;br&gt;generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden om ersättningens storlek efter tioårsperiodens utgång&lt;br&gt;bör ske efter särskilda överläggningar mellan staten och Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av förslaget om den kyrkoantikvariska ersättningens&lt;br&gt;omfattning bör bestämmelsen i kulturminneslagen om Svenska kyrkans&lt;br&gt;rätt till ersättning för vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena&lt;br&gt;inte träda i kraft förrän den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princippropositionen angavs att en utgångspunkt för det fortsatta&lt;br&gt;utredningsarbetet skall vara att Svenska kyrkans sammanlagda uttag av&lt;br&gt;kyrkoavgift minskas i totalt samma omfattning som den statliga&lt;br&gt;ersättningen (prop. 1995/96:80 s. 40). Samtidigt uttalades att detta&lt;br&gt;givetvis inte far innebära att man rubbar kyrkans rätt att självständigt&lt;br&gt;bestämma avgiftsuttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har ansett att dessa utgångspunkter är omöjliga att förena&lt;br&gt;och har mot denna bakgrund föreslagit att Svenska kyrkan skall åta sig&lt;br&gt;att vidta åtgärder för att kyrkans sammanlagda avgiftsuttag minskas i&lt;br&gt;totalt samma omfattning som den kyrkoantikvariska ersättningen uppgår&lt;br&gt;till. Frågan om en minskning av kyrkoavgiften har behandlats av ett stort&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antal remissinstanser. Härvid har bl.a. framhållits att den lokala och&lt;br&gt;regionala självstyrelsen inom Svenska kyrkan innebär att det inte är&lt;br&gt;möjligt att påverka avgiftsuttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan är utformad på ett sätt som&lt;br&gt;möjliggör att den lokala och regionala självstyrelsen inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan kan bestå. Bland annat skall storleken på kyrkoavgiften beslutas&lt;br&gt;av forsamlingar och/eller kyrkliga samfälligheter samt stift (se 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att kyrkan far en statlig ersättning innebär att Svenska&lt;br&gt;kyrkan delvis avlastas kostnaderna för att upprätthålla de kyrkliga&lt;br&gt;kulturvärdena. Den totala ekonomiska belastningen på kyrkan minskar&lt;br&gt;alltså i samma utsträckning som ersättning utgår. Med hänsyn till detta&lt;br&gt;samt till de ekonomiska konsekvenser i övrigt som uppstår for Svenska&lt;br&gt;kyrkan med anledning av reformen, anser regeringen att det under&lt;br&gt;tioårsperioden till följd av stat-kyrkareformen finns ett utrymme för en&lt;br&gt;sänkning av kyrkoavgiften som bör utnyttjas (se vidare avsnitt 13).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.1.3 Villkor för ersättningen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den kyrkoantikvariska ersättningen skall&lt;br&gt;fördelas av Svenska kyrkan. På nationell nivå skall ersättningen&lt;br&gt;fördelas mellan stiften. Stiften skall besluta om fördelningen inom sitt&lt;br&gt;område. Varje beslut om fördelning skall föregås av samråd med&lt;br&gt;myndigheter inom kulturmiljöområdet. Riksantikvarieämbetet skall&lt;br&gt;ges tillfälle att yttra sig över fördelningen mellan stiften. Respektive&lt;br&gt;länsstyrelse skall ges tillfälle att yttra sig över fördelningen inom&lt;br&gt;stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkoantikvariska ersättningen omfattar de kyrkliga&lt;br&gt;kulturminnena enligt 4 kap. kulturminneslagen. Ersättningen får&lt;br&gt;endast användas for kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband&lt;br&gt;med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss II innehöll tre enkätfrågor i avsnittet Den&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven&lt;br&gt;som rör detta avsnitt. I frågorna 7 och 8 behandlades förslaget att den&lt;br&gt;statliga ersättningen skall överföras till Svenska kyrkan för fördelning på&lt;br&gt;central respektive regional nivå. Fråga 9 gällde vad ersättningen far&lt;br&gt;användas till. Samtliga frågor besvarades med en stor majoritet for att&lt;br&gt;förslagen bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Positiva&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Negativa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;RAA ställer sig bakom kommitténs förslag i fråga om fördelning och&lt;br&gt;användning av ersättningen. Svenska kyrkans centralstyrelse har inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;något att erinra mot förslaget beträffande administration av ersättningen.&lt;br&gt;Statskontoret anser att RAÄ bör förmedla den statliga ersättningen till&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Kammarkollegiet och länsstyrelserna i Dalarnas,&lt;br&gt;Stockholms och Västerbottens län menar att fördelningen av den statliga&lt;br&gt;ersättningen bör göras av de antikvariska myndigheterna. Stockholms&lt;br&gt;kommun anser att även stadsmuseet bör ges möjligheter att framföra sina&lt;br&gt;synpunkter vid fördelningen på regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser, bl.a. Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund och Sveriges hembygdsförbund, menar att ersättningen&lt;br&gt;även bör kunna användas för driftskostnader, t.ex. i en övertalig-&lt;br&gt;hetssituation. Pastoratsförbundet förespråkar vidare att en del av den&lt;br&gt;kyrkoantikvariska ersättningen avsätts och används till utbildning,&lt;br&gt;samordning och utvecklingskunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsjuristernas förening menar att ersättning bör utgå också till&lt;br&gt;prästgårdar och andra kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga miljöer, t.ex.&lt;br&gt;kyrkstäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Skara anser att de medeltida domkyrkornas behov av att&lt;br&gt;fa del av den kyrkoantikvariska ersättningen särskilt måste beaktas.&lt;br&gt;Värnhems kyrkliga samfällighet samt Eggby-Istrums och Värnhems&lt;br&gt;församlingar tar upp frågan om kostnaderna för Värnhems klosterkyrka.&lt;br&gt;Vadstena, Hov och Strå församlingar pekar på de kostnader som&lt;br&gt;förvaltningen av Vadstena klosterkyrka innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser, bl.a. Kammarrätten i Stockholm, RAÅ och&lt;br&gt;Statskontoret, betonar betydelsen av att de kyrkliga kulturminnena är&lt;br&gt;tillgängliga för var och en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund/Sveriges&lt;br&gt;frikyrkosamråd (SST) anser att det statliga stödet bör omfatta&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla gudstjänstlokaler tillhöriga samtliga i landet&lt;br&gt;verksamma trossamfund - kristna och icke-kristna. Samma uppfattning&lt;br&gt;framförs av Förenade islamiska församlingar i Sverige.&lt;br&gt;Frälsningsarmén, Islamiska kulturcenterunionen i Sverige, Judiska&lt;br&gt;församlingarna i Sverige, Svenska ortodoxa prosteriet, Stockholms&lt;br&gt;katolska stift och Svenska missionsförbundet instämmer i SST:s yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vem som skall fördela den kyrkoantikvariska ersättningen har&lt;br&gt;stor betydelse. Kommittén har föreslagit att det skall överlämnas till&lt;br&gt;Svenska kyrkan att besluta om fördelningen. Enligt förslaget skall&lt;br&gt;Svenska kyrkan på nationell nivå besluta om en ramfördelning mellan&lt;br&gt;stiften. Varje stift skall sedan inom tilldelad ram fördela ersättningen&lt;br&gt;mellan de kyrkliga organ - församlingar eller motsvarande - som&lt;br&gt;förvaltar de kyrkliga kulturminnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ till en inomkyrklig fördelning är att ersättningen fördelas&lt;br&gt;av statliga organ. Fördelningen skulle då kunna ske på samma sätt som&lt;br&gt;när det gäller bidrag enligt förordningen (1993:379) om bidrag till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturmiljövård. Det skulle innebära att RAÄ gör en ramfördelning av&lt;br&gt;den kyrkoantikvariska ersättningen mellan länen och att sedan varje&lt;br&gt;länsstyrelse svarar for fördelningen inom respektive län. Om ersättningen&lt;br&gt;på detta sätt fördelas av myndigheterna inom kulturmiljöområdet&lt;br&gt;tillgodoses behovet av den särskilda kompetens i frågor som rör&lt;br&gt;förvaltning av kulturvärden som krävs vid fördelningen. RAÄ och&lt;br&gt;länsstyrelserna far vidare antas ha erforderlig överblick över&lt;br&gt;förhållandena i landet respektive länen. Eftersom det är länsstyrelsen&lt;br&gt;som prövar frågor om tillstånd i ärenden enligt 4 kap. kulturminneslagen&lt;br&gt;(se avsnitt 5.1.1) skulle det dessutom finnas en naturlig koppling mellan&lt;br&gt;tillståndsärenden och hantering av den kyrkoantikvariska ersättningen.&lt;br&gt;Det finns således skäl som talar för en lösning av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste dock beaktas att Svenska kyrkan har ansvaret för att de&lt;br&gt;kyrkliga kulturminnena vårdas och underhålls enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;4 kap. kulturminneslagen, dvs. så att deras kulturhistoriska värde&lt;br&gt;bevaras. Detta ansvar bör vara en utgångspunkt för hur Svenska kyrkan&lt;br&gt;förvaltar egendomen. Särskilda hänsyn måste tas och det är nödvändigt&lt;br&gt;med en långsiktig planering. Det är exempelvis viktigt att upprätta vård-&lt;br&gt;och underhållsplaner som sträcker sig över längre tidsperioder samt att&lt;br&gt;med god framförhållning planera större renoveringar och restaureringar.&lt;br&gt;Om ersättningen fördelas genom Svenska kyrkan underlättas för kyrkan&lt;br&gt;att planera och att göra de prioriteringar som är en förutsättning för att&lt;br&gt;vård och underhåll skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt och&lt;br&gt;rationellt sätt. Vidare innebär en sådan ordning att Svenska kyrkan far&lt;br&gt;medel för att kunna ta ansvar för att de kyrkliga kulturvärdena bevaras.&lt;br&gt;Detta måste också anses vara i linje med vad som uttalas i principbeslutet&lt;br&gt;(prop. 1995/96:80 s. 40), nämligen att ersättningen, i den utsträckning&lt;br&gt;som den utgår, skall ingå som ett led i ett ömsesidigt åtagande av staten&lt;br&gt;och Svenska kyrkan att bevara de kulturhistoriska värdena inom kyrkan&lt;br&gt;samt att detta skall komma till uttryck i en långsiktig överenskommelse&lt;br&gt;mellan staten och kyrkan (se avsnitt 5.1.4). Förslaget om att fördelningen&lt;br&gt;av ersättningen skall ske via kyrkliga organ har vidare fått stöd av den&lt;br&gt;helt övervägande delen av remissinstanserna, bl.a. av RAÄ som är&lt;br&gt;central förvaltningsmyndighet inom kulturmiljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör Svenska kyrkan fa ansvaret för att fördela den&lt;br&gt;kyrkoantikvariska ersättningen. En förutsättning för detta är givetvis att&lt;br&gt;fördelningen sker i enlighet med de villkor som gäller för ersättningen. I&lt;br&gt;annat fall kan det bli aktuellt att på nytt överväga frågan om vem som&lt;br&gt;skall fördela ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan på nationell nivå bör fördela ersättningen mellan&lt;br&gt;stiften. Det bör sedan vara en uppgift för stiften att besluta om&lt;br&gt;fördelningen inom respektive område. Att den slutliga fördelningen sker&lt;br&gt;på stiftsnivå ökar möjligheterna att ta till vara regionala samordnings-&lt;br&gt;och rationaliseringsfördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besluten om fördelning bör föregås av samråd med myndigheter inom&lt;br&gt;kulturmiljöområdet. När det gäller beslut på nationell nivå, dvs. beslut&lt;br&gt;om ramfördelning mellan stiften, bör det inhämtas yttrande från RAÄ.&lt;br&gt;Det är naturligt med tanke på RAÄ:s uppgift som central myndighet. I&lt;br&gt;fråga om beslut på regional nivå, inom stiften, bör respektive länsstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ges tillfälle att yttra sig. En sådan ordning är ändamålsenlig med hänsyn&lt;br&gt;till att länsstyrelsen har ansvar för den övergripande tillsynen över&lt;br&gt;kulturmiljön i länet, liksom för handläggningen av ärenden enligt 4 kap.&lt;br&gt;kulturminneslagen. Länsstyrelsen bör yttra sig såväl över de enskilda&lt;br&gt;ansökningarna om ersättning, som över prioriteringarna inom den egna&lt;br&gt;delen av stiftet. Av 2 § kulturminnesförordningen följer att länsstyrelsen&lt;br&gt;vid sin tillsyn över kulturminnesvården skall samverka med&lt;br&gt;kulturminnesvårdande organ inom länet. Förutom länsmuseerna avses&lt;br&gt;härmed t.ex. kommunala museer som Stockholms stadsmuseum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förslaget innebär att beslut om fördelning skall föregås av&lt;br&gt;samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet, är det betydelsefullt&lt;br&gt;att det inom Svenska kyrkan finns sådan kompetens som behövs när det&lt;br&gt;gäller vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Detta är viktigt&lt;br&gt;vid fördelningen av den kyrkoantikvariska ersättningen liksom vid&lt;br&gt;genomförandet av den faktiska förvaltningen. Svenska kyrkan bör därför&lt;br&gt;inom ramen för den förutsatta överenskommelsen med staten (se närmare&lt;br&gt;avsnitt 5.1.4) åta sig att svara för att erforderlig kompetens finns inom&lt;br&gt;den egna organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av principbeslutet följer att den statliga ersättningen till Svenska kyrkan&lt;br&gt;endast skall avse sådan egendom som för närvarande definieras som&lt;br&gt;kyrkliga kulturminnen enligt 4 kap. kulturminneslagen, dvs.&lt;br&gt;kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravnings-&lt;br&gt;platser. Ersättningen avser alltså inte annan egendom som Svenska&lt;br&gt;kyrkan förvaltar och som har kulturhistoriskt värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkoantikvariska ersättningen är avsedd bara för den del av&lt;br&gt;kostnaderna för förvaltningen av de kyrkliga kulturminnena som är en&lt;br&gt;följd av bestämmelserna i 4 kap. kulturminneslagen. Det är med andra&lt;br&gt;ord fråga om sådana extrakostnader, s.k. antikvariska merkostnader eller&lt;br&gt;kulturhistoriska överkostnader, som uppkommer på grund av&lt;br&gt;kulturhistoriska hänsynstaganden (se avsnitt 5.1.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen är alltså inte avsedd för övriga kostnader för de kyrkliga&lt;br&gt;kulturminnena och inte heller för förvaltning av annan kyrklig egendom,&lt;br&gt;för att bedriva verksamhet eller för administration. Vidare far&lt;br&gt;ersättningen självfallet inte användas för åtgärder som står i konflikt med&lt;br&gt;kulturminneslagens bestämmelser. Detta understryker betydelsen av att&lt;br&gt;myndigheterna inom kulturmiljöområdet medverkar inför varje beslut,&lt;br&gt;liksom av att erforderlig kompetens finns inom den kyrkliga&lt;br&gt;organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har uttalat att ersättningen i första hand bör användas till&lt;br&gt;extrakostnader vid mer omfattande åtgärder såsom större renoveringar&lt;br&gt;och restaureringar. Med hänvisning till betydelsen av ett kontinuerligt&lt;br&gt;genomfört underhåll har kommittén dock ansett att ersättning i vissa fall&lt;br&gt;även skall kunna lämnas vid löpande underhållsarbeten, under&lt;br&gt;förutsättning att det är fråga om åtgärder som syftar till att bevara de&lt;br&gt;kulturhistoriska värdena. Kostnader för drift och enklare, mindre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underhåll måste däremot, enligt kommitténs bedömning, anses vara ett&lt;br&gt;led i en normal egendomsförvaltning och utgöra en förutsättning för att&lt;br&gt;verksamhet över huvud taget skall kunna bedrivas. Ersättning skall,&lt;br&gt;enligt kommittén, inte utgå för sådana kostnader som Svenska kyrkan&lt;br&gt;under alla förhållanden har att räkna med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör kommitténs uttalanden vara&lt;br&gt;utgångspunkt för vad ersättningen skall användas till. Frågan om en&lt;br&gt;åtgärd bör berättiga till ersättning samt i så fall hur stor del av kostnaden&lt;br&gt;som kan anses vara en följd av kulturhistoriska hänsynstaganden måste&lt;br&gt;dock avgöras med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall. Den&lt;br&gt;närmare bedömningen måste göras av det fördelande organet. Härvid bör&lt;br&gt;de synpunkter som lämnas av de antikvariska myndigheterna inför&lt;br&gt;beslutet givetvis tillmätas stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser har tagit upp frågeställningen om den&lt;br&gt;kyrkoantikvariska ersättningen skall kunna användas för driftskostnader i&lt;br&gt;de fall en församling eller motsvarande inte anser sig behöva&lt;br&gt;kyrkobyggnaden för den kyrkliga verksamheten och det bara är hänsyn&lt;br&gt;till de kulturhistoriska värdena som motiverar ett bevarande, dvs. i en s.k.&lt;br&gt;övertalighetssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsbestämmelserna i 4 kap. kulturminneslagen gäller oberoende av&lt;br&gt;om en kyrkobyggnad används eller inte. Även en kyrkobyggnad som tas&lt;br&gt;ur bruk av Svenska kyrkan omfattas alltså av bestämmelserna (jfr avsnitt&lt;br&gt;5.3.1). De kyrkliga organ som fördelar ersättningen svarar för att göra det&lt;br&gt;möjligt för de enskilda förvaltarna att upprätthålla de kyrkliga&lt;br&gt;kulturvärdena. Ersättningen måste alltså fördelas så att det skapas&lt;br&gt;faktiska förutsättningar för att uppfylla de krav som följer av 4 kap.&lt;br&gt;kulturminneslagen. Som nämnts bör ersättning i princip inte lämnas för&lt;br&gt;driftskostnader. Om det endast är kulturhistoriska intressen som&lt;br&gt;motiverar ett bevarande av en kyrkobyggnad bör det emellertid kunna&lt;br&gt;övervägas om ersättningen undantagsvis skall kunna användas även för&lt;br&gt;sådana kostnader. Det fördelande organet far efter samråd med&lt;br&gt;antikvariska myndigheter och med utgångspunkt från de faktiska&lt;br&gt;omständigheterna göra den närmare bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund har förordat att en&lt;br&gt;del av ersättningen avsätts och används till utbildning, samordning och&lt;br&gt;utvecklingskunskap. Enligt regeringens uppfattning bör den statliga&lt;br&gt;ersättningen dock inte användas för kompetensutveckling eller liknande&lt;br&gt;ändamål. Det är en angelägenhet för Svenska kyrkan att försäkra sig om&lt;br&gt;att den personal som förvaltar den kyrkliga egendomen har erforderlig&lt;br&gt;kompetens och kunskap samt att ha ansvar för samordning och&lt;br&gt;kompetensutveckling. I detta ligger att svara för de kostnader som detta&lt;br&gt;innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har i viss utsträckning lämnat bidrag till underhållskostnader för&lt;br&gt;de medeltida domkyrkorna. Även klosterkyrkorna i Vadstena och&lt;br&gt;Värnhem har fatt visst statsbidrag. Bakgrunden till detta är att dessa&lt;br&gt;kyrkobyggnader av antikvariska och historiska skäl anses vara av&lt;br&gt;riksintresse. Något sådant särskilt stöd bör inte utgå efter&lt;br&gt;relationsändringen. Regeringen förutsätter dock att Svenska kyrkan vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelningen av den kyrkoantikvariska ersättningen beaktar dessa Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;kyrkobyggnaders särställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förvaltande organets ekonomiska förutsättningar bör inte tillmätas&lt;br&gt;betydelse vid fördelningen av den kyrkoantikvariska ersättningen.&lt;br&gt;Ersättningen far inte bli en komponent i det inomkyrkliga&lt;br&gt;utjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga ersättningen bör reduceras om omfattningen av Svenska&lt;br&gt;kyrkans ansvar för de kyrkliga kulturminnena på något väsentligt sätt&lt;br&gt;ändras. Så kan exempelvis vara fallet om en kyrkobyggnad överlåts eller&lt;br&gt;rivs. Denna fråga bör behandlas inom ramen för överenskommelsen&lt;br&gt;mellan staten och Svenska kyrkan (se vidare avsnitt 5.1.4). Som RAA har&lt;br&gt;förordat i sitt remissyttrande bör det i överenskommelsen även regleras&lt;br&gt;hur en sådan nedsättning skall beräknas. Härigenom blir det möjligt för&lt;br&gt;kyrkan att överblicka hur den statliga ersättningen påverkas av en&lt;br&gt;överlåtelse eller en rivning av en kyrkobyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare behandlas i avsnitt 5.2 anser regeringen att det bör&lt;br&gt;inrättas samrådsgrupper för frågor som rör de kyrkliga kulturvärdena&lt;br&gt;med representanter för staten genom de antikvariska myndigheterna och&lt;br&gt;för Svenska kyrkan. Det får förutsättas att övergripande frågor med&lt;br&gt;anledning av den kyrkoantikvariska ersättningen och dess användning&lt;br&gt;behandlas inom ramen för dessa grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för fördelning av den kyrkoantikvariska ersättningen bör&lt;br&gt;framgå av den tidigare föreslagna bestämmelsen i 4 kap. kultur-&lt;br&gt;minneslagen (se avsnitt 5.1.2). Handlingar som avser fördelningen och&lt;br&gt;användningen av ersättningen bör omfattas av en offentligrättsligt&lt;br&gt;reglerad handlingsoffentlighet (se vidare avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administration samt uppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste inom Svenska kyrkan finnas ett väl fungerande och enhetligt&lt;br&gt;system för fördelning och ekonomisk förvaltning av den&lt;br&gt;kyrkoantikvariska ersättningen. Det bör vara en inomkyrklig&lt;br&gt;angelägenhet att utforma och bygga upp ett sådant system, givetvis inom&lt;br&gt;ramen för vad som anges i villkoren för ersättningen eller i&lt;br&gt;kulturminneslagen eller annan lagstiftning. Regeringen förutsätter att&lt;br&gt;arbetet med att finna former för hanteringen av ersättningen bedrivs i&lt;br&gt;samråd med myndigheterna inom kulturmiljöområdet. Det system som&lt;br&gt;skapas bör vara enkelt att administrera och överblicka och bör inte&lt;br&gt;innebära långa handläggningstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan bör i förhållande till staten svara för att ersättningen&lt;br&gt;fördelas och används i enlighet med de mål och villkor som anges ovan&lt;br&gt;eller som i övrigt uppställs, exempelvis i överenskommelsen mellan&lt;br&gt;staten och kyrkan (se avsnitt 5.1.4) eller i samband med den årliga&lt;br&gt;överföringen av ersättningen. Staten måste ha reella möjligheter att följa&lt;br&gt;upp och utvärdera ersättningens fördelning och användning. Svenska&lt;br&gt;kyrkan bör därför varje år lämna regeringen en redovisning av hur&lt;br&gt;ersättningen har använts, bl.a. avseende vilka åtgärder som har vidtagits&lt;br&gt;och vilka resultat som har uppnåtts. Det är viktigt att redovisningen ger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet att göra en uppföljning och utvärdering från såväl ekonomisk&lt;br&gt;som antikvarisk synpunkt. De närmare formerna för redovisning bör&lt;br&gt;utformas i samråd med RAÄ. Frågan om redovisning bör behandlas inom&lt;br&gt;ramen för överenskommelsen mellan staten och Svenska kyrkan (se&lt;br&gt;vidare avsnitt 5.1.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor betydelse att tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena&lt;br&gt;är god. En förutsättning för den statliga ersättningen bör vara att de&lt;br&gt;kyrkliga kulturminnena hålls tillgängliga för var och en i minst samma&lt;br&gt;utsträckning som tidigare. Denna fråga bör behandlas närmare i&lt;br&gt;överenskommelsen mellan staten och Svenska kyrkan (se nästa avsnitt).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.1.4 Överenskommelsen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det träffas en överenskommelse mellan&lt;br&gt;staten och Svenska kyrkan i frågor som rör de kulturhistoriska&lt;br&gt;värdena inom kyrkan. Överenskommelsen skall gälla tills vidare. En&lt;br&gt;löpande utvärdering och uppföljning skall göras vid s.k. kontroll-&lt;br&gt;stationer. Den första kontrollstationen skall infalla under år 2009.&lt;br&gt;Därefter skall kontrollstationerna infalla vart femte år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Kommittén har dock föreslagit att överenskommelsen skall gälla för en&lt;br&gt;tid av 25 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss II innehöll två enkätfrågor i avsnittet Den&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven&lt;br&gt;som rör detta avsnitt. I fråga 10 behandlades förslaget om en 25-årig&lt;br&gt;principöverenskommelse mellan staten och Svenska kyrkan. Fråga 11&lt;br&gt;rörde uppföljning och utvärdering av den statliga ersättningen vid s.k.&lt;br&gt;kontrollstationer. Båda frågorna besvarades med en stor majoritet för att&lt;br&gt;förslagen bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Negativa Tar inte ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;86%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt för fram tanken på att i kulturminneslagen ta in ett&lt;br&gt;konkret bemyndigande att ingå avtal om den närmare användningen av&lt;br&gt;den statliga ersättningen. Enligt RAÄ bör Svenska kyrkans åtagande att&lt;br&gt;på bästa sätt förvalta i princip alla landets kyrkor, liksom statens&lt;br&gt;fortlöpande ansvar för att skapa praktiska förutsättningar för att&lt;br&gt;upprätthålla de kyrkliga kulturvärdena, framgå tydligt i&lt;br&gt;överenskommelsen. RAA anför vidare att avtalet bör precisera nivå och&lt;br&gt;omfattning för Svenska kyrkans skyldighet att underhålla&lt;br&gt;kyrkobyggnaderna och övriga kyrkliga kulturminnen. RAÄ föreslår att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den första kontrollstationen äger rum efter tre år. Enligt RAÄ bör&lt;br&gt;storleken på den kyrkoantikvariska ersättningen regleras i&lt;br&gt;överenskommelsen. RAÄ förordar vidare att det i överenskommelsen&lt;br&gt;även regleras hur en nedsättning av ersättningen skall beräknas vid en&lt;br&gt;eventuell överlåtelse eller rivning av en kyrkobyggnad. Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse stöder förslaget att överenskommelsen skall löpa över en&lt;br&gt;tidsperiod av 25 år. Några remissinstanser, bl.a. Alunda, Bäckebo,&lt;br&gt;Hidinge och Huaröds församlingar, anser att den angivna tidsperioden är&lt;br&gt;för kort. Enligt Södertälje kyrkliga samfällighet samt Fjärås och Östra&lt;br&gt;Huseby församlingar bör tiden för överenskommelsen vara minst 50 år.&lt;br&gt;Ett antal kyrkokommuner, däribland Burträsks, Nora, Nederkalix, Ilsbo&lt;br&gt;och Hjorteds församlingar samt Mörlunda kyrkliga samfällighet, menar&lt;br&gt;att överenskommelsen inte bör tidsbegränsas. Svenska kyrkans unga&lt;br&gt;anser att 25 år är en for lång tid for överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte: För att det skall vara fråga om långsiktighet och&lt;br&gt;för att nå en önskvärd stabilitet bör överenskommelsen mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan om vården av de kulturhistoriska värdena sträcka sig&lt;br&gt;över 25 år. Tio år är en for kort tid i detta sammanhang. Kontrollstationer&lt;br&gt;bör med början år 2005 infalla vart femte år. Vid dessa kontrollstationer&lt;br&gt;kan den kyrkoantikvariska ersättningens omfattning och användning&lt;br&gt;prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt riksdagens principbeslut skall&lt;br&gt;det träffas en långsiktig överenskommelse mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan avseende de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan (prop.&lt;br&gt;1995/96:80 s. 40).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kyrkliga kulturarvets betydelse och det gemensamma intresset av&lt;br&gt;att det bevaras motiverar, enligt regeringens bedömning, att&lt;br&gt;överenskommelsen inte tidsbegränsas utan löper tills vidare. En annan&lt;br&gt;sak är att förslaget i fråga om den kyrkoantikvariska ersättningens&lt;br&gt;omfattning och finansiering avser åren 2000-2009, dvs. en period om tio&lt;br&gt;år (se avsnitt 5.1.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lämpligt att, som kommittén har föreslagit, lägga in s.k.&lt;br&gt;kontrollstationer under överenskommelsens löptid. Vid dessa bör det&lt;br&gt;bl.a. göras en analys av frågor som rör de kyrkliga kulturvärdena och en&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av de resultat som har uppnåtts. Mot&lt;br&gt;bakgrund av förslaget i fråga om den kyrkoantikvariska ersättningen i&lt;br&gt;avsnitt 5.1.2 är det rimligt att den första kontrollstationen infaller under&lt;br&gt;år 2009. Därefter bör kontrollstationerna infalla vart femte år. Det finns&lt;br&gt;inte skäl att lägga in den första kontrollstationen redan under år 2005 som&lt;br&gt;kyrkomötet har förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen bör behandla allmänna frågor som rör de&lt;br&gt;kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan. De närmare villkoren bör&lt;br&gt;formuleras fram till och med nästföljande kontrollstation. Inom ramen&lt;br&gt;for överenskommelsen bör bl.a. behandlas frågan om justering av den&lt;br&gt;statliga ersättningen för det fall omfattningen av Svenska kyrkans ansvar&lt;br&gt;för de kyrkliga kulturminnena på något väsentligt sätt ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör det av överenskommelsen framgå bl.a. att Svenska kyrkan&lt;br&gt;åtar sig att svara for att erforderlig kompetens i frågor som rör&lt;br&gt;förvaltningen av de kyrkliga kulturvärdena finns inom den kyrkliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationen och att Svenska kyrkan svarar for att de kyrkliga&lt;br&gt;kulturminnena i framtiden är tillgängliga för var och en - oberoende av&lt;br&gt;exempelvis kyrkotillhörighet - i minst samma utsträckning som före&lt;br&gt;relationsändringen. Vidare bör det i överenskommelsen tas upp frågan&lt;br&gt;om samverkan mellan de antikvariska myndigheterna och Svenska&lt;br&gt;kyrkan, bl.a. genom samrådsgrupper på central och regional nivå (se&lt;br&gt;vidare avsnitt 5.2). Även frågan om en reducering av ersättningen vid en&lt;br&gt;eventuell överlåtelse eller rivning av en kyrkobyggnad bör behandlas i&lt;br&gt;överenskommelsen (se avsnitt 5.1.3). Som RAÄ har förordat i sitt&lt;br&gt;remissyttrande bör det i överenskommelsen även regleras hur en sådan&lt;br&gt;nedsättning skall beräknas. I överenskommelsen bör också frågan om&lt;br&gt;Svenska kyrkans redovisning av den kyrkoantikvariska ersättningen tas&lt;br&gt;upp (se avsnitt 5.1.3 ).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en uppgift för regeringen att träffa överenskommelsen med&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Något bemyndigande i lag behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Samverkan i frågor som rör de kyrkliga&lt;br&gt;kulturvärdena&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det skapas samrådsgrupper för frågor som&lt;br&gt;rör de kyrkliga kulturvärdena. Samrådsgruppema bör bestå av&lt;br&gt;representanter för de antikvariska myndigheterna och Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Det bör finnas samrådsgrupper på central och regional nivå.&lt;br&gt;Samrådsgruppema bör vara ett forum för kunskaps- och&lt;br&gt;erfarenhetsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss II innehöll en enkätfråga i avsnittet Den&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven,&lt;br&gt;fråga 1, som handlade om förslaget att det skall skapas särskilda&lt;br&gt;samrådsgrupper på central och regional nivå. En stor majoritet av&lt;br&gt;remissinstanserna har ställt sig bakom förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Negativa Tar inte ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;91%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett fatal remissinstanser har behandlat frågan om&lt;br&gt;samrådsgrupper i sina yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RAA menar att arbetet i grupperna kommer att bli viktigt för att bygga&lt;br&gt;upp och vidmakthålla en inomkyrklig kompetens för kulturhistoriskt&lt;br&gt;förankrad vård av det kyrkliga kulturarvet. Sveriges hembygdsförbund&lt;br&gt;pekar på betydelsen av att samverka även med lokala museer. Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlings- och pastoratsförbund avstyrker förslaget om&lt;br&gt;regionala samrådsgrupper. Domkapitlet i Västerås befarar att de&lt;br&gt;föreslagna samrådsgruppema ökar byråkratin och kostnaderna för kyrkan&lt;br&gt;och de statliga organen. Eggvena och Götlunda församlingar framför&lt;br&gt;liknande synpunkter. Ett antal kyrkokommuner, däribland Djurö&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;församling, anser att det inte behövs fast inrättade samrådsgrupper, utan&lt;br&gt;menar att det är tillräckligt med särskilt avgränsade projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker att det bildas samrådsgrupper för&lt;br&gt;kunskaps- och erfarenhetsutbyte i frågor som rör de kyrkliga&lt;br&gt;kulturvärdena. Till det som kan behöva behandlas i dessa grupper hör&lt;br&gt;enligt kyrkomötet avvägningen mellan önskan att förändra kyrkorummet&lt;br&gt;utifrån församlingens och gudstjänstens behov och strävan att bevara de&lt;br&gt;kulturhistoriska värdena för deras egen skull. Det är viktigt att utveckla&lt;br&gt;en ömsesidig förståelse och söka efter lösningar som kan tillgodose såväl&lt;br&gt;de liturgiskt som de antikvariskt betingade önskemålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Såväl Svenska kyrkan som&lt;br&gt;myndigheter och museer inom kulturmiljöområdet har viktiga uppgifter&lt;br&gt;när det gäller det kyrkliga kulturarvet. Svenska kyrkan ansvarar för att de&lt;br&gt;kyrkliga kulturminnena vårdas och underhålls så att deras&lt;br&gt;kulturhistoriska värde bevaras. De antikvariska myndigheterna, RAÄ och&lt;br&gt;länsstyrelserna, har väsentliga funktioner genom att tillhandahålla&lt;br&gt;expertkunskap och att svara för tillämpningen av skyddsbestämmelserna&lt;br&gt;i kulturminneslagen. Vid sidan av myndigheterna medverkar de regionala&lt;br&gt;museerna, bl.a. genom att bygga upp och förmedla kunskap i frågor som&lt;br&gt;rör kulturhistoriskt värdefull egendom. Det finns också enstaka&lt;br&gt;kommunala museer som deltar i kulturmiljöarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen av de kyrkliga kulturminnena förutsätter alltså ett nära&lt;br&gt;samarbete mellan Svenska kyrkan och kulturmiljöområdets myndigheter&lt;br&gt;och museer. Fortlöpande informationsutbyte och diskussioner i&lt;br&gt;gemensamma frågor ökar kunskapen om och förståelsen för olika krav&lt;br&gt;och behov och skapar därmed förutsättningar för att hitta&lt;br&gt;samförståndslösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför framtiden är det angeläget att ta till vara och utveckla det&lt;br&gt;samarbete som redan finns när det gäller kulturvärdena inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan. I dag är det vanligast med kontakter i enskilda ärenden, dvs. när&lt;br&gt;en församling eller motsvarande skall genomföra en tillståndspliktig&lt;br&gt;åtgärd enligt 4 kap. kulturminneslagen. Beträffande frågor av mer allmän&lt;br&gt;natur finns det inte någon fast form för fortlöpande samverkan, utan&lt;br&gt;kontakterna rör vanligen speciella uppgifter och projekt. Som exempel&lt;br&gt;kan nämnas Tidernas kyrka som är ett samarbetsprojekt mellan Svenska&lt;br&gt;kyrkan och RAÄ. Med hänsyn till den nya situation som&lt;br&gt;relationsändringen innebär torde behovet av kontinuerliga kontakter i&lt;br&gt;övergripande frågor öka. Det är därför väl motiverat att, som kommittén&lt;br&gt;har föreslagit, skapa särskilda samrådsgrupper med representanter för&lt;br&gt;staten och Svenska kyrkan. Det bör inrättas en samrådsgrupp på central&lt;br&gt;nivå. Vidare bör det finnas en regional samrådsgrupp i varje stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom samrådsgruppema bör inriktas på en fortlöpande dialog&lt;br&gt;och ett utbyte av kunskaper och erfarenheter i frågor som avser de&lt;br&gt;kyrkliga kulturvärdena. Det kan exempelvis röra sig om att belysa frågor&lt;br&gt;om vård och underhåll eller användning av de kyrkliga kulturminnena&lt;br&gt;utifrån olika aspekter — antikvariska, estetiska, pastorala, liturgiska,&lt;br&gt;ekonomiska och funktionella. En viktig uppgift bör vara att finna former&lt;br&gt;för att sprida information. Samrådsgruppema bör inte ha några&lt;br&gt;beslutsfunktioner och bör inte heller behandla enskilda ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet inom ramen för samrådsgruppema bör dock kunna bidra till&lt;br&gt;ökad kunskap om och förståelse för olika krav och behov och därmed&lt;br&gt;skapa förutsättningar för att hitta samförståndslösningar, exempelvis vid&lt;br&gt;sådana avvägningar mellan önskan att förändra kyrkorummet utifrån&lt;br&gt;församlingens och gudstjänstens behov och strävan att bevara de&lt;br&gt;kulturhistoriska värdena som kyrkomötet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den centrala samrådsgruppen bör staten representeras av RAÄ. Vem&lt;br&gt;eller vilka som skall representera kyrkan blir en inomkyrklig&lt;br&gt;angelägenhet. Gruppen bör bl.a. följa utvecklingen på området och&lt;br&gt;uppmärksamma behov av utbildning och kompetensutveckling. En&lt;br&gt;uppgift bör vara att arbeta för att information och kunskap i frågor som&lt;br&gt;rör de kyrkliga kulturvärdena sprids inom kulturmiljösektom och&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de regionala grupperna bör det ingå representanter för stiftet och&lt;br&gt;länsstyrelserna. Med hänsyn till den betydelse som museerna inom&lt;br&gt;kulturmiljöområdet har i arbetet med de kyrkliga kulturminnena i länen&lt;br&gt;bör även dessa vara representerade i gruppen. Det är lämpligt att i&lt;br&gt;respektive region bygga vidare på de nätverk och det samarbete som&lt;br&gt;många gånger redan finns. De regionala grupperna bör följa arbetet och&lt;br&gt;verksamheten inom stiftet samt verka för informations- och&lt;br&gt;kunskapsutbyte mellan organ inom såväl kulturmiljöområdet som&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör det vara en uppgift för RAÄ att i&lt;br&gt;samverkan med Svenska kyrkan ta fram underlag för samrådsgruppemas&lt;br&gt;närmare sammansättning och uppgifter. Det är angeläget att de grupper&lt;br&gt;som skapas inte blir tungrodda och kostnadskrävande i administrativt&lt;br&gt;hänseende. Ett antal remissinstanser menar att församlingar eller&lt;br&gt;motsvarande - dvs. de faktiska förvaltarna — bör vara representerade i&lt;br&gt;grupperna. Det är rimligt att denna fråga övervägs i arbetet med att finna&lt;br&gt;former för samrådsgruppema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samrådsgruppema är inte avsedda att ersätta andra former av&lt;br&gt;samverkan mellan de antikvariska myndigheterna och museerna och&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Samarbetet mellan kulturmiljöområdets och Svenska&lt;br&gt;kyrkans organ kan - och bör - ta sig olika uttryck. Syftet är att&lt;br&gt;samrådsgruppema skall utgöra ett forum för kontinuerligt erfarenhets-&lt;br&gt;och kunskapsutbyte och därmed vara ett komplement till exempelvis&lt;br&gt;kontakter i enskilda ärenden eller särskilda projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i framtiden vara en uppgift för såväl staten som Svenska&lt;br&gt;kyrkan att verka för att det skapas förutsättningar för samverkan i&lt;br&gt;övergripande frågor liksom i den löpande ärendehanteringen. Det är av&lt;br&gt;grundläggande betydelse att samverkan sker utifrån en tydlig roll- och&lt;br&gt;ansvarsfördelning. Frågan om samarbete, bl.a. i samrådsgrupper, bör&lt;br&gt;behandlas inom ramen för den föreslagna överenskommelsen (se avsnitt&lt;br&gt;5.1.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Kulturminneslagen efter relationsändringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagens principbeslut framgår att kulturminneslagens skydd för&lt;br&gt;kyrkliga kulturminnen skall behållas även vid ändrade relationer mellan&lt;br&gt;staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80 s. 39). Relationsändringen i&lt;br&gt;sig innebär dock att det finns behov av vissa ändringar i bestämmelserna.&lt;br&gt;Det beror bl.a. på att den kyrkliga organisationen, förutom genom vissa&lt;br&gt;grundläggande föreskrifter i lagen om Svenska kyrkan, inte kommer att&lt;br&gt;vara offentligrättsligt reglerad i framtiden. Regeringen föreslår vidare&lt;br&gt;vissa kompletteringar i 4 kap. kulturminneslagen. Bland annat bör det&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning finnas en bestämmelse om den&lt;br&gt;kyrkoantikvariska ersättningen och dess fördelning (avsnitt 5.1.2 och&lt;br&gt;5.1.3). Det bör vidare införas en föreskrift som gör det möjligt att ingripa&lt;br&gt;för att åstadkomma rättelse om bestämmelser och beslut enligt 4 kap.&lt;br&gt;kulturminneslagen inte följs (avsnitt 5.3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.3.1 Kyrkobyggnader&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skyddet för kyrkobyggnader i 4 kap.&lt;br&gt;kulturminneslagen skall gälla oavsett ägare. Med kyrkobyggnad avses&lt;br&gt;en byggnad som före den 1 januari 2000 har invigts för Svenska&lt;br&gt;kyrkans gudstjänst och den 1 januari 2000 ägdes eller förvaltades av&lt;br&gt;Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att en överlåtelse av&lt;br&gt;en kyrkobyggnad skall anmälas till länsstyrelsen samt att förvärvet inte&lt;br&gt;skall bli giltigt förrän länsstyrelsen har beslutat i fråga om&lt;br&gt;byggnadsminnesförklaring eller sex månader har gått från det att&lt;br&gt;anmälan kom in till länsstyrelsen. Vidare har kommittén föreslagit att&lt;br&gt;kyrkobyggnad skall definieras som en byggnad som har invigts för&lt;br&gt;Svenska kyrkans gudstjänst och som det ankommer på Svenska kyrkan&lt;br&gt;eller någon av dess organisatoriska delar att förvalta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss II innehöll inte någon särskild enkätfråga&lt;br&gt;som avsåg förslaget avseende överlåtelse av en kyrkobyggnad. Det är&lt;br&gt;endast ett fatal remissinstanser som i sina yttranden har tagit upp det&lt;br&gt;förslaget eller den föreslagna definitionen av begreppet kyrkobyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige har inget att erinra mot förslaget att en&lt;br&gt;överlåtelse av en kyrkobyggnad skall anmälas till länsstyrelsen. RAÄ&lt;br&gt;föreslår att skyddsbestämmelserna i 4 kap. kulturminneslagen skall gälla&lt;br&gt;även sedan en kyrka har överlåtits och att en överlåtelse av en&lt;br&gt;kyrkobyggnad eller kyrkotomt skall kräva tillstånd från länsstyrelsen.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Hallands län förordar att länsstyrelsens tillstånd skall&lt;br&gt;krävas för att en överlåtelse av en kyrkobyggnad skall bli giltig. Ett&lt;br&gt;alternativ till förslaget att länsstyrelsen skall kunna utfärda en&lt;br&gt;byggnadsminnesförklaring är, enligt länsstyrelsen, att kyrkobyggnaden&lt;br&gt;även i fortsättningen ges ett skydd enligt 4 kap. kulturminneslagen.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län föreslår att det generella lagskyddet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 4 kap. kulturminneslagen skall gälla för de kyrkliga kulturminnena&lt;br&gt;oberoende av framtida ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 4 kap. 2 § kulturminneslagen&lt;br&gt;skall kyrkobyggnader vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska&lt;br&gt;värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas.&lt;br&gt;Vidare gäller att en kyrkobyggnad som är uppförd före utgången av&lt;br&gt;år 1939 inte får ändras på något väsentligt sätt utan länsstyrelsens&lt;br&gt;tillstånd (4 kap. 3 §). RAÄ har möjlighet att besluta att tillståndsplikten&lt;br&gt;skall gälla också kyrkobyggnader som är uppförda efter utgången av år&lt;br&gt;1939 (4 kap. 4 §). Tillståndspliktiga åtgärder är exempelvis rivning,&lt;br&gt;flyttning och ombyggnad. Skyddsreglema för kyrkobyggnader är, till&lt;br&gt;skillnad mot vad som gäller i fråga om liknande regler beträffande&lt;br&gt;byggnadsminnen enligt 3 kap. kulturminneslagen, inte tillämpliga i&lt;br&gt;förhållande till en ny ägare. Det finns inte heller några bestämmelser som&lt;br&gt;särskilt reglerar hur en kyrkobyggnads kulturhistoriska värde skall kunna&lt;br&gt;skyddas i samband med en överlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs bedömning att kyrkor förmodligen&lt;br&gt;endast undantagsvis kommer att tas ur bruk och att det därmed kommer&lt;br&gt;att vara ytterst sällsynt med en överlåtelse av en kyrkobyggnad. Det är&lt;br&gt;dock angeläget att det finns möjlighet att tillgodose de kulturhistoriska&lt;br&gt;skyddsintressena i de fall detta sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs förslag skall en överlåtelse av en kyrkobyggnad&lt;br&gt;anmälas till länsstyrelsen. Det blir då möjligt för länsstyrelsen att&lt;br&gt;tillgodose behovet av skydd för de kulturhistoriska värdena genom en&lt;br&gt;byggnadsminnesförklaring enligt 3 kap. kulturminneslagen. Förvärvet&lt;br&gt;blir, enligt förslaget, inte giltigt förrän länsstyrelsen har beslutat i fråga&lt;br&gt;om byggnadsminnesförklaring eller sex månader har gått från det att&lt;br&gt;anmälan kom in till länsstyrelsen. Några remissinstanser har i stället&lt;br&gt;föreslagit att det generella skyddet i 4 kap. kulturminneslagen skall gälla&lt;br&gt;även i förhållande till en förvärvare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkobyggnadernas särskilda karaktär och den betydelse som de har&lt;br&gt;som en central del av vårt nationella kulturarv motiverar att de omfattas&lt;br&gt;av ett starkt skydd. Det förhållandet att byggnaden överlåts innebär i sig&lt;br&gt;inte att det kulturhistoriska värdet, och därmed inte heller behovet av&lt;br&gt;skydd, minskar. Så gott som alla kyrkobyggnader som skyddas enligt&lt;br&gt;4 kap. kulturminneslagen torde ha ett så stort kulturhistoriskt värde att de&lt;br&gt;kan bli föremål för en byggnadsminnesförklaring. Mot bakgrund härav&lt;br&gt;bör skyddet omfatta byggnaden som sådan, oberoende av vem som är&lt;br&gt;ägare. Bestämmelserna i 4 kap. kulturminneslagen bör alltså gälla även i&lt;br&gt;förhållande till en förvärvare. Det innebär att kommitténs förslag inte bör&lt;br&gt;genomföras. Därmed slipper man den administration som förslaget skulle&lt;br&gt;ha inneburit. Vidare undviks den osäkerhet som skulle ha följt av att en&lt;br&gt;överlåtelse inte blev giltig förrän länsstyrelsen beslutat i fråga om&lt;br&gt;byggnadsminnesförklaring eller sex månader gått sedan anmälan gjordes.&lt;br&gt;Den av regeringen föreslagna ordningen innebär att det är möjligt för en&lt;br&gt;presumtiv förvärvare att överblicka vilka skyddsbestämmelser som&lt;br&gt;byggnaden omfattas av. Denne kan redan före förvärvet bilda sig en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfattning om vilka inskränkningar i rådigheten över byggnaden som Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;gäller och därmed hur detta kan påverka byggnadens användningssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom regeringens förslag medför att byggnaden omfattas av&lt;br&gt;skyddsbestämmelserna i 4 kap. kulturminneslagen oberoende av vem&lt;br&gt;som är ägare finns det inte skäl att införa en reglering som innebär en&lt;br&gt;tillståndsprövning vid en överlåtelse. Det är inte heller nödvändigt att&lt;br&gt;införa en skyldighet att anmäla en överlåtelse till länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med en överlåtelse av en kyrkobyggnad är det viktigt att&lt;br&gt;uppmärksamma de särskilda hänsynstaganden som gör sig gällande i&lt;br&gt;fråga om de kyrkliga inventarierna. Det rör sig ofta om föremål med&lt;br&gt;såväl kulturhistoriskt som konstnärligt värde. Många gånger har de&lt;br&gt;förvarats på samma ställe genom århundradena. Som tidigare har nämnts&lt;br&gt;(avsnitt 5.1.1) finns det bestämmelser som innebär att det krävs tillstånd&lt;br&gt;från länsstyrelsen för att avyttra ett föremål eller för att flytta det från den&lt;br&gt;plats där det sedan gammalt hör hemma. Vidare förekommer det att&lt;br&gt;inventarier har donerats av t.ex. en enskild person eller släkt med&lt;br&gt;särskilda villkor eller föreskrifter. Regeringen vill understryka betydelsen&lt;br&gt;av att frågan om de kyrkliga inventarierna och deras framtida förvaring&lt;br&gt;uppmärksammas av Svenska kyrkan och länsstyrelserna i de - som det&lt;br&gt;far förmodas - fåtaliga fall som det blir aktuellt att överlåta en&lt;br&gt;kyrkobyggnad. Om kyrkobyggnaden omges av en begravningsplats&lt;br&gt;innebär också det att särskilda hänsyn måste tas. Det måste vidare&lt;br&gt;beaktas att det i många kyrkobyggnader finns äldre gravvårdar samt&lt;br&gt;gravkammare, gravkor och gravmonument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller begravningsplatser är skyddsbestämmelserna i 4 kap.&lt;br&gt;kulturminneslagen tillämpliga oberoende av vem som är innehavare, jfr&lt;br&gt;4 kap. 12 § kulturminneslagen och 1 kap. 1 § begravningslagen&lt;br&gt;(1990:1144). Detsamma gäller i fråga om kyrkotomter (se 4 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket kulturminneslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kyrkobyggnad som överlåts omfattas inte längre av den&lt;br&gt;kyrkoantikvariska ersättningen. Som anförts i avsnitt 5.1.3 bör&lt;br&gt;ersättningen reduceras om omfattningen av Svenska kyrkans ansvar för&lt;br&gt;de kyrkliga kulturminnena på något väsentligt sätt ändras, exempelvis&lt;br&gt;genom en överlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet kyrkobyggnad definieras i kulturminneslagen i dess&lt;br&gt;nuvarande lydelse som byggnader som invigts för Svenska kyrkans&lt;br&gt;gudstjänst och som vårdas av en kyrklig kommun - dvs. en församling&lt;br&gt;eller kyrklig samfällighet - samt domkyrkor som står under egen&lt;br&gt;förvaltning (se 4 kap. 2 § andra stycket). Det är endast sådana byggnader&lt;br&gt;som omfattas av skyddsbestämmelserna i 4 kap. kulturminneslagen.&lt;br&gt;Bestämmelserna gäller alltså inte för kyrkor (i bemärkelsen i Svenska&lt;br&gt;kyrkans ordning invigd byggnad) som vårdas av en annan huvudman,&lt;br&gt;t.ex. staten, en landstingskommun eller borgerlig kommun eller ett privat&lt;br&gt;rättssubjekt - en fysisk eller enskild juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationsändringen innebär att församlingarnas och de kyrkliga&lt;br&gt;samfallighetemas kommunstatus upphör, liksom att den offentligrättsliga&lt;br&gt;regleringen angående särskild förvaltning av vissa domkyrkor upphävs&lt;br&gt;(jfr dock nedan angående Lunds domkyrka). Definitionen av&lt;br&gt;kyrkobyggnad i kulturminneslagen måste därför ändras. Utgångspunkten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör vara att de kyrkobyggnader som omfattas av bestämmelserna före&lt;br&gt;relationsändringen, skall göra det också därefter. Någon utvidgning eller&lt;br&gt;inskränkning i tillämpningsområde är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör kyrkobyggnader efter relationsändringen&lt;br&gt;definieras som byggnader som före den 1 januari 2000 har invigts for&lt;br&gt;Svenska kyrkans gudstjänst och den 1 januari 2000 ägdes eller&lt;br&gt;förvaltades av Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar,&lt;br&gt;dvs. en församling eller kyrklig samfällighet eller ett stift. Skyddet bör&lt;br&gt;gälla oberoende av om kyrkan används eller inte och även om den&lt;br&gt;sedermera tas ur bruk genom ett inomkyrkligt beslut. Om en&lt;br&gt;kyrkobyggnad skulle överlåtas bör skyddet, som tidigare har nämnts,&lt;br&gt;gälla även i förhållande till den nye ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med invigning avses här den kyrkliga handling som företas innan en&lt;br&gt;byggnad tas i bruk för Svenska kyrkans gudstjänst. Byggnader som ägs&lt;br&gt;av Svenska kyrkan kan vara dels sådana kyrkobyggnader som for&lt;br&gt;närvarande är kyrkokommunal egendom, dels sådana äldre domkyrkor&lt;br&gt;och kyrkor som överförs med äganderätt enligt 9 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan. I&lt;br&gt;9 § tredje stycket i samma lag föreskrivs att Lunds domkyrka med&lt;br&gt;fastigheter och fastighetsfond skall behållas som en självständig&lt;br&gt;förmögenhet efter relationsändringen och att egendomen skall förvaltas&lt;br&gt;av Svenska kyrkan. Det innebär att också Lunds domkyrka omfattas av&lt;br&gt;den föreslagna definitionen av begreppet kyrkobyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.3.2 Kyrkliga inventarier&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Varje församling skall utse två personer som&lt;br&gt;skall fora en förteckning över kyrkliga inventarier av kulturhistoriskt&lt;br&gt;värde. Församlingen skall anmäla vilka som har utsetts till&lt;br&gt;länsstyrelsen. Stiftet skall minst vart sjätte år kontrollera att de&lt;br&gt;föremål som tas upp i förteckningen finns kvar. Efter varje kontroll&lt;br&gt;skall en kopia av förteckningen skickas till länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. kulturminneslagen skall gälla även för&lt;br&gt;kyrkliga inventarier av kulturhistoriskt värde på kyrkotomter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss II innehöll två enkätfrågor i avsnittet Den&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven&lt;br&gt;som rörde den förteckning över kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga&lt;br&gt;inventarier som skall finnas i varje församling. Fråga 12 gällde vilka som&lt;br&gt;skall föra förteckningen och fråga 13 handlade om tillsynen över att&lt;br&gt;föremålen i förteckningen finns kvar. En stor majoritet av&lt;br&gt;remissinstanserna har ställt sig bakom förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva__________Negativa Tar inte ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94% &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95 % &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett fatal remissinstanser har behandlat de aktuella förslagen i&lt;br&gt;sina yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RAA föreslår att vissa gravanordningar tillkomna före år 1850 skyddas&lt;br&gt;direkt i kulturminneslagen, på samma sätt som andra fasta anordningar&lt;br&gt;på begravningsplatser. RAÄ förordar vidare att den exemplifiering av&lt;br&gt;kyrkliga inventarier som nu finns i 19 § kulturminnesförordningen efter&lt;br&gt;relationsändringen i stället bör finnas i kulturminneslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse ifrågasätter om det inte är tillräckligt&lt;br&gt;att föreskriva att församlingen skall svara för att det finns en förteckning&lt;br&gt;över inventarierna och för att de förvaras och vårdas väl. Centralstyrelsen&lt;br&gt;anser vidare att det bör vara stiftet som har det eventuella lagstadgade&lt;br&gt;kyrkliga tillsynsansvaret i fråga om inventarierna. Ärkebiskopen efter&lt;br&gt;hörande av övriga biskopar anser att kontrollansvaret för inventarierna i&lt;br&gt;kyrkorna inom stiftet inte bör läggas på biskopen utan på respektive stift.&lt;br&gt;Även Stiftsjuristernas förening och Sveriges hembygdsförbund anser att&lt;br&gt;stiftet skall ha kontrollansvaret. Domkapitlet i Göteborg motsätter sig&lt;br&gt;inte en lösning som innebär att stiften har ansvar för kontrollen av&lt;br&gt;inventarierna. Pastoralinstitutet i Lund däremot menar att det är&lt;br&gt;angeläget att bevara biskopens ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser att förslaget&lt;br&gt;att två personer skall svara för inventarieförteckningen måste förenklas&lt;br&gt;för att motverka onödig administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I varje församling samt i domkyrkor&lt;br&gt;som står under egen förvaltning skall det i dag finnas en förteckning över&lt;br&gt;kyrkliga inventarier av kulturhistoriskt värde (4 kap. 7 § första stycket&lt;br&gt;kulturminneslagen). I förteckningen skall det anges om ett föremål ägs&lt;br&gt;eller förvaltas av någon annan än församlingen eller domkyrkan och om&lt;br&gt;det förvaras på någon annan plats än i kyrkan. Förteckningen skall föras&lt;br&gt;av kyrkoherden och en av kyrkorådet utsedd kyrkvärd, som skall vara&lt;br&gt;ledamot eller suppleant i rådet (4 kap. 7 § andra stycket). De skall också&lt;br&gt;se till att föremålen förvaras och vårdas väl. Det är fråga om ett&lt;br&gt;personligt ansvarstagande som är delat mellan kyrkoherden som&lt;br&gt;ämbetsbärare och den förtroendevalda kyrkvärden och som reglerades&lt;br&gt;redan i 1686 års kyrkolag (jfr prop. 1987/88:104 s. 98 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontraktsprosten skall minst vart sjätte år kontrollera att alla föremål i&lt;br&gt;förteckningen finns kvar (4 kap. 8 § kulturminneslagen). En sådan&lt;br&gt;kontroll skall göras också vid byte av ansvarig kyrkoherde eller&lt;br&gt;kyrkvärd. I en församling där kontraktsprosten är kyrkoherde skall&lt;br&gt;biskopen se till att kontroll sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör även efter relationsändringen finnas en förteckning över&lt;br&gt;kyrkliga inventarier av kulturhistoriskt värde i varje församling. Varken&lt;br&gt;ämbetsmanna- eller förtroendemannaorganisationen inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan kommer dock att vara offentligrättsligt reglerad i framtiden och&lt;br&gt;de ovan nämnda bestämmelserna måste därför ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller uppgiften att bl.a. föra förteckningen bör den nuvarande&lt;br&gt;ordningen som innebär ett personligt ansvarstagande behållas.&lt;br&gt;Relationsändringen bör inte medföra någon förändring i detta hänseende.&lt;br&gt;Det bör därför utses två personer i varje församling som skall föra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förteckningen och se till att föremålen förvaras och vårdas väl. Eftersom&lt;br&gt;det inte som tidigare kommer att framgå direkt av lagen vilka personer&lt;br&gt;som har detta ansvar bör det lämnas uppgift om vilka som utses till&lt;br&gt;länsstyrelsen. Denna anmälningsskyldighet torde inte behöva innebära&lt;br&gt;någon tungrodd administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några kyrkliga remissinstanser anser att det även fortsättningsvis bör&lt;br&gt;vara kyrkoherden och en kyrkvärd som har ansvaret för&lt;br&gt;inventarieförteckningen. Vilka personer som utses blir dock en&lt;br&gt;inomkyrklig angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att biskopen skall ha kontrollansvaret i fråga&lt;br&gt;om föremålen i förteckningen. Flera remissinstanser anser dock att&lt;br&gt;ansvaret i stället bör läggas på respektive stift. Enligt ärkebiskopen kan&lt;br&gt;det med tanke på den syn på biskopsämbetet som finns, inte anses rimligt&lt;br&gt;att kontrollansvaret för inventarierna i kyrkorna inom stiftet läggs på&lt;br&gt;biskopen. Regeringen finner med beaktande av dessa synpunkter att det&lt;br&gt;bör vara stiftet som har kontrollansvaret i fråga om de kyrkliga&lt;br&gt;inventarierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter varje kontroll som utförs av stiftet bör en kopia av förteckningen&lt;br&gt;skickas till länsstyrelsen. Härigenom far länsstyrelsen en överblick över&lt;br&gt;inventariebeståndet i länet. Det är betydelsefullt inte minst med tanke på&lt;br&gt;länsstyrelsens ansvar för den övergripande tillsynen inom kulturmiljö-&lt;br&gt;området i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 kap. 6 § kulturminneslagen framgår att en förutsättning för att&lt;br&gt;kyrkliga inventarier skall omfattas av skyddsbestämmelserna är att de har&lt;br&gt;kulturhistoriskt värde. Enligt samma bestämmelse är en ytterligare&lt;br&gt;förutsättning att inventarierna hör till en kyrkobyggnad eller annan&lt;br&gt;kyrklig byggnad eller begravningsplats (se nedan angående kyrkliga&lt;br&gt;inventarier på kyrkotomter). Kriterierna för att skyddsbestämmelserna&lt;br&gt;skall vara tillämpliga anges sålunda i kulturminneslagen och det behövs&lt;br&gt;därför inte någon exemplifierande uppräkning i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skydd för kyrkliga inventarier är enligt sin&lt;br&gt;ordalydelse inte tillämpliga på inventarier på kyrkotomter. Det är dock&lt;br&gt;rimligt att föreskrifterna gäller även de kyrkliga inventarier av&lt;br&gt;kulturhistoriskt värde som kan finnas på en kyrkotomt.&lt;br&gt;Kulturminneslagen bör därför ändras så att även dessa inventarier&lt;br&gt;skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre gravvårdar av kulturhistoriskt värde som hör till en&lt;br&gt;kyrkobyggnad eller annan kyrklig byggnad eller begravningsplats&lt;br&gt;omfattas i princip av bestämmelserna om skydd för kyrkliga inventarier&lt;br&gt;(jfr 19 § kulturminnesförordningen, 4 kap. 6-10 §§ kulturminneslagen).&lt;br&gt;RAA har, bl.a. med hänvisning till att enskilt ägda inventarier inte annat&lt;br&gt;än i ringa mån omfattas av inventarieskyddsreglema, föreslagit att&lt;br&gt;gravanordningar tillkomna före år 1850 i stället skall omfattas av skyddet&lt;br&gt;för begravningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om tillståndsplikten enligt 4 kap. 9 § första stycket&lt;br&gt;kulturminneslagen inte gäller i fråga om en gravvård som ägs av en&lt;br&gt;enskild person eller släkt, följer det dock av skyddsbestämmelserna att&lt;br&gt;den - oberoende av vem som är ägare - skall förvaras och vårdas väl och&lt;br&gt;att den skall föras upp på inventarieförteckningen. Länsstyrelsen har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidare alltid möjlighet att vidta åtgärder för att skydda eller vårda en&lt;br&gt;gravvård om det finns allvarlig fara för att den skadas (4 kap. 10 § tredje&lt;br&gt;stycket kulturminneslagen, se även avsnitt 5.3.3). Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning finns det inte belägg för att de nuvarande bestämmelserna ger&lt;br&gt;ett bristfälligt skydd. Det finns därför inte skäl att införa ett särskilt&lt;br&gt;skydd för vissa äldre gravanordningar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.3.3 Möjlighet att åstadkomma rättelse, vissa bestämmelser&lt;br&gt;om överklagande&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Länsstyrelsen ges rätt att förelägga den som är&lt;br&gt;ansvarig för förvaltningen av ett kyrkligt kulturminne att vidta rättelse&lt;br&gt;eller avbryta pågående åtgärder om föreskrifter eller beslut enligt&lt;br&gt;4 kap. kulturminneslagen inte följs. Ett föreläggande far förenas med&lt;br&gt;vite. Länsstyrelsen kan i stället begära särskild handräckning hos&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets rätt att överklaga beslut i tillståndsärenden enligt&lt;br&gt;4 kap. kulturminneslagen upphävs och ersätts inte av någon&lt;br&gt;motsvarande rätt för stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut att ta upp ett föremål i förteckningen över&lt;br&gt;kyrkliga inventarier av kulturhistoriskt värde eller att vidta någon&lt;br&gt;åtgärd för att skydda eller vårda ett föremål far överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Detsamma gäller Riksantikvarieämbetets beslut&lt;br&gt;att bestämmelserna i 4 kap. kulturminneslagen om tillståndsprövning&lt;br&gt;skall tillämpas i fråga om en kyrkobyggnad, en kyrkotomt eller en&lt;br&gt;begravningsplats som har tillkommit efter utgången av år 1939.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det ställdes inte någon särskild enkätfråga&lt;br&gt;avseende dessa förslag. ÄAA anser att det måste finnas möjlighet till&lt;br&gt;sanktioner i minst den utsträckning som föreslås av kommittén. RAÄ&lt;br&gt;förordar att beslut enligt 4 kap. 10 § kulturminneslagen far överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol i stället för hos regeringen. Enligt&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund är de föreslagna&lt;br&gt;bestämmelserna om möjlighet till handräckning från&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten och till vitesföreläggande överflödiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förslaget om stiftets rätt att överklaga uttalar&lt;br&gt;Justitieombudsmannen (JO) att det i mål, vari sådana beslut överklagas,&lt;br&gt;som regel redan finns två motstående parter, församlingen och&lt;br&gt;länsstyrelsen. JO anför att om stiftet också tillåts träda in som part&lt;br&gt;uppkommer ett trepartsmål, vilket inte är av helt okomplicerad natur hos&lt;br&gt;domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet att åstadkomma rättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avgörande betydelse för att de kulturhistoriska värdena inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan skall bevaras är att kulturminneslagens bestämmelser följs. Som&lt;br&gt;tidigare har nämnts är RAÄ central förvaltningsmyndighet för&lt;br&gt;kulturmiljön och har överinseende över kulturminnesvården i landet,&lt;br&gt;medan länsstyrelserna ansvarar för tillsynen i länet. Möjligheterna att&lt;br&gt;vidta åtgärder om kraven enligt 4 kap. kulturminneslagen inte&lt;br&gt;upprätthålls är dock begränsade. RAÄ och länsstyrelsen har rätt att&lt;br&gt;besikta kyrkliga inventarier (4 kap. 10 § första stycket). Länsstyrelsen far&lt;br&gt;vidare besluta att ett föremål skall tas upp i förteckningen över kyrkliga&lt;br&gt;inventarier av kulturhistoriskt värde (4 kap. 10 § andra stycket). Om det&lt;br&gt;finns allvarlig fara för att ett föremål skadas, far länsstyrelsen ta hand om&lt;br&gt;det tills vidare eller vidta någon annan nödvändig åtgärd för att skydda&lt;br&gt;eller vårda det (4 kap. 10 § tredje stycket). Utöver dessa bestämmelser&lt;br&gt;finns det inte någon möjlighet att ingripa om föreskrifter och beslut enligt&lt;br&gt;4 kap. kulturminneslagen inte efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, i likhet med kommittén, att det är rimligt att&lt;br&gt;länsstyrelsen kan ingripa om exempelvis en tillståndspliktig åtgärd vidtas&lt;br&gt;utan tillstånd eller om en åtgärd genomförs på ett sätt som inte är&lt;br&gt;förenligt med ett lämnat tillstånd och det inte har gått att fa till stånd en&lt;br&gt;rättelse på annat sätt. Länsstyrelsen bör därför ges möjlighet att förelägga&lt;br&gt;den som är ansvarig för förvaltningen av ett kyrkligt kulturminne att&lt;br&gt;vidta rättelse eller avbryta pågående åtgärder om föreskrifter eller beslut&lt;br&gt;enligt 4 kap. kulturminneslagen inte följs. Ett sådant föreläggande bör&lt;br&gt;kunna förenas med vite. Länsstyrelsen bör i stället kunna begära särskild&lt;br&gt;handräckning hos kronofogdemyndigheten om de krav som följer av&lt;br&gt;4 kap. kulturminneslagen inte uppfylls. Liknande bestämmelser finns&lt;br&gt;redan när det gäller byggnadsminnen (se 3 kap. 16 och 17 §§ kultur-&lt;br&gt;minneslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser föreslår att det införs straffansvar vid&lt;br&gt;överträdelser av bestämmelserna i 4 kap. kulturminneslagen. Regeringen&lt;br&gt;anser dock inte att det finns tillräckliga skäl att även införa&lt;br&gt;straffbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser om överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 16 § första stycket kulturminneslagen far domkapitlet alltid&lt;br&gt;överklaga beslut i tillståndsärenden. Bakgrunden är att domkapitlet har&lt;br&gt;tillsyn över lära och gudstjänster i församlingarna och därför har särskild&lt;br&gt;anledning att bevaka beslut som avser utformningen av kyrkorummet&lt;br&gt;m.m. och som kan påverka dess användning (prop. 1987/88:104 s. 101).&lt;br&gt;Möjligheten att överklaga torde ha utnyttjats i mycket begränsad&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlen kommer inte att vara offentligrättsligt reglerade efter&lt;br&gt;relationsändringen. Om det skall finnas motsvarande organ i framtiden är&lt;br&gt;en inomkyrklig fråga. Enligt lagen om Svenska kyrkan skall stiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgöra självständiga juridiska personer på regional nivå. Till stiftets Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;grundläggande uppgift hör bl.a. att ha tillsyn över församlingslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om de skäl som anfördes i den ovan nämnda&lt;br&gt;propositionen (prop. 1987/88:104) motiverar att den regionala nivån&lt;br&gt;(stiftet) inom Svenska kyrkan också i framtiden skall ha en generell rätt&lt;br&gt;att överklaga tillståndsbeslut. Av 22 § förvaltningslagen (1986:223)&lt;br&gt;följer att ett beslut som innebär att en tillståndsansökan helt eller delvis&lt;br&gt;avslås kan överklagas av sökanden (församlingen eller motsvarande). Det&lt;br&gt;finns inte skäl att dessutom stiftet skall kunna överklaga sådana beslut.&lt;br&gt;Inte heller finns det, enligt regeringens uppfattning, anledning att ge&lt;br&gt;stiftet rätt att överklaga ett beslut att bifalla en tillståndsansökan.&lt;br&gt;Tillståndsbeslutet är i ett sådant fall endast en konsekvens av ett&lt;br&gt;inomkyrkligt beslut att vidta en viss åtgärd. Det är snarast en&lt;br&gt;inomkyrklig fråga om stiftet skall ha möjlighet att agera om åtgärden i&lt;br&gt;sig anses påverka exempelvis kyrkorummets användning på ett negativt&lt;br&gt;sätt. Mot bakgrund av detta anser regeringen att Svenska kyrkan på&lt;br&gt;regional nivå i fortsättningen inte bör ha en generell rätt att överklaga&lt;br&gt;beslut i tillståndsärenden enligt 4 kap. kulturminneslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut att ta upp ett föremål i förteckningen över&lt;br&gt;kyrkliga inventarier av kulturhistoriskt värde eller att vidta någon åtgärd&lt;br&gt;för att skydda eller vårda ett föremål (4 kap. 10 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena) far enligt 4 kap. 16 § tredje stycket överklagas hos regeringen.&lt;br&gt;Detsamma gäller RAÄ:s beslut att bestämmelserna om tillståndsprövning&lt;br&gt;skall tillämpas också i fråga om en kyrkobyggnad, en kyrkotomt eller en&lt;br&gt;begravningsplats som har tillkommit efter utgången av år 1939 (4 kap.&lt;br&gt;4 och 14 §§). Beslut i sådana ärenden är emellertid inte av den art att de&lt;br&gt;bör prövas av regeringen, utan bör i stället överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Offentlighet och insyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt behandlas frågan om en offentligrättsligt reglerad&lt;br&gt;handlingsoffentlighet beträffande handlingar som tillkommer i Svenska&lt;br&gt;kyrkans verksamhet efter relationsändringen. De förslag som är aktuella&lt;br&gt;har lämnats av Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering i&lt;br&gt;betänkandet Staten och trossamfunden, Rättslig reglering (SOU&lt;br&gt;1997:41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentligrättsligt reglerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingsoffentligheten inom Svenska kyrkan skall avse handlingar&lt;br&gt;som rör begravningsverksamheten samt fördelningen och&lt;br&gt;användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svea hovrätt och Kammarkollegiet tillstyrker Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;utredningens förslag. Datainspektionen har från integritetssynpunkt inte&lt;br&gt;någon invändning mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Svenska kyrkan är i dag en del av det&lt;br&gt;allmänna, vilket bl.a. innebär att handlingsoffentlighet gäller för den&lt;br&gt;övervägande delen av den kyrkliga verksamheten. Till följd av de&lt;br&gt;ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan upphör&lt;br&gt;församlingarnas och de kyrkliga samfallighetemas kommunstatus och&lt;br&gt;kyrkan lämnar även i övrigt det allmänna. Det medför bl.a. att den&lt;br&gt;offentligrättsliga regleringen avseende handlingsoffentlighet inte längre&lt;br&gt;kommer att vara tillämplig på Svenska kyrkans verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen tidigare har uttalat är frågan om handlingsoffentlighet&lt;br&gt;inom Svenska kyrkan efter relationsändringen av stor principiell&lt;br&gt;betydelse (se prop. 1997/98:49 s. 19 och prop. 1997/98:116 s. 64). Det är&lt;br&gt;viktigt att kyrkans verksamhet också i fortsättningen bedrivs under&lt;br&gt;öppenhet och att allmänheten har tillgång till handlingar i samma&lt;br&gt;utsträckning som i dag. Offentlighet och möjlighet till ett fritt&lt;br&gt;meningsutbyte utgör förutsättningar för att Svenska kyrkans karaktär&lt;br&gt;som öppen folkkyrka skall behållas och för att demokratins&lt;br&gt;grundläggande idéer skall förbli vägledande inom kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter relationsändringen kommer en offentligrättslig&lt;br&gt;handlingsoffentlighet att gälla för handlingar som avser områden där&lt;br&gt;intresset av insyn från statlig utgångspunkt är störst, nämligen i de fall&lt;br&gt;Svenska kyrkan utför viktiga samhällsuppgifter. Frågan skall regleras i&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100), se 10 § lagen (1998:1591) om Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Svenska kyrkans handlingar i övrigt skall omfattas av en&lt;br&gt;inomkyrkligt reglerad handlingsoffentlighet, se 11 § lagen om Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Regeringen lägger nu fram förslag till närmare reglering av den&lt;br&gt;offentligrättsliga handlingsoffentligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsverksamheten är en viktig samhällelig angelägenhet. I&lt;br&gt;enlighet med riksdagens principbeslut föreslår regeringen att Svenska&lt;br&gt;kyrkan också efter relationsändringen skall vara huvudman för den&lt;br&gt;övervägande delen av denna verksamhet (se avsnitt 4). Det innebär att&lt;br&gt;Svenska kyrkan ges i uppdrag att utföra en samhällsuppgift, i vilken det&lt;br&gt;ingår myndighetsutövning. Mot denna bakgrund bör den offentlig-&lt;br&gt;rättsliga handlingsoffentligheten gälla i fråga om handlingar som avser&lt;br&gt;begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår i avsnitt 5 föreslår regeringen att Svenska kyrkan skall fa&lt;br&gt;viss ersättning från staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i&lt;br&gt;samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena&lt;br&gt;(kyrkoantikvarisk ersättning). Enligt förslaget skall ersättningen fördelas&lt;br&gt;genom Svenska kyrkans försorg. Kostnaderna för vård och underhåll av&lt;br&gt;de kyrkliga kulturminnena kommer alltså tills vidare att till viss del&lt;br&gt;finansieras genom en statlig ersättning. Bevarandet av de kyrkliga&lt;br&gt;kulturvärdena är nämligen en angelägenhet för hela samhället och&lt;br&gt;svenska folket (se prop. 1995/96:80 s. 40). De handlingar som avser&lt;br&gt;fördelningen och användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen&lt;br&gt;bör omfattas av den offentligrättsligt reglerade handlingsoffentligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga handlingar som avser den kulturhistoriskt värdefulla Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;egendomen kommer enligt 11 &amp;nbsp;§ lagen om Svenska kyrkan en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inomkyrkligt reglerad handlingsoffentlighet att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentligrättsliga handlingsoffentligheten skall, som tidigare har&lt;br&gt;nämnts, regleras i sekretesslagen. Det är fråga om offentlighet på vissa,&lt;br&gt;särskilt avgränsade områden där Svenska kyrkan kommer att ha uppgifter&lt;br&gt;som tillgodoser allmänna samhällsintressen. Detta liknar den ordning&lt;br&gt;som tillämpas i fråga om handlingsoffentlighet när samhällsuppgifter&lt;br&gt;lämnas till organ utanför myndighetssfaren och som regleras i 1 kap. 8 §&lt;br&gt;andra stycket första meningen sekretesslagen. Den regleringen innebär&lt;br&gt;att handlingsoffentligheten utvidgas till att gälla även vissa enskilda&lt;br&gt;organ som anges särskilt i en bilaga till sekretesslagen. I bilagan&lt;br&gt;preciseras också den verksamhet hos de angivna organen som omfattas&lt;br&gt;av bestämmelserna om handlingsoffentlighet. Det är lämpligt att den&lt;br&gt;offentligrättsliga handlingsoffentlighet som nu föreslås beträffande vissa&lt;br&gt;av Svenska kyrkans verksamheter regleras på motsvarande sätt. Det bör&lt;br&gt;alltså göras ett tillägg i bilagan till sekretesslagen om Svenska kyrkan&lt;br&gt;och dess organisatoriska delar i fråga om handlingar som avser dels&lt;br&gt;begravningsverksamheten, dels fördelningen och användningen av den&lt;br&gt;kyrkoantikvariska ersättningen. Mot bakgrund av regeringens förslag i&lt;br&gt;fråga om den kyrkoantikvariska ersättningens omfattning (se&lt;br&gt;avsnitt 5.1.2) bör bestämmelsen om handlingsoffentlighet beträffande&lt;br&gt;fördelning och användning av ersättningen inte träda i kraft förrän&lt;br&gt;den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivlagen (1990:782) bör tillämpas inom de områden av Svenska&lt;br&gt;kyrkans verksamhet där den offentligrättsliga handlingsoffentligheten&lt;br&gt;gäller.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 De kyrkliga arkiven&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt den ändring i 2 kap. 17 § tryckfrihetsförordningen som träder i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 2000 skall allmänna handlingar kunna förvaras hos&lt;br&gt;Svenska kyrkan även efter relationsändringen utan att därigenom&lt;br&gt;upphöra att vara allmänna. I denna proposition lämnas förslag till&lt;br&gt;närmare utformning av regleringen. De förslag som behandlas har&lt;br&gt;lämnats av Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet i betänkandet&lt;br&gt;Staten och trossamfunden, Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga&lt;br&gt;egendomen och de kyrkliga arkiven (SOU 1997:43).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen avser endast handlingar som omfattas av bestämmelserna&lt;br&gt;om allmänna handlingar i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och som senast&lt;br&gt;den 31 december 1999 har kommit in till eller upprättats hos antingen&lt;br&gt;myndigheter med uppgifter som hänför sig till Svenska kyrkans&lt;br&gt;verksamhet eller Svenska kyrkans beslutande församlingar. Förslagen&lt;br&gt;gäller alltså inte handlingar som kommer in till eller upprättas hos ett&lt;br&gt;kyrkligt organ efter relationsändringen. Frågan om sådana handlingar&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 6, se även 10-12 §§ lagen (1998:1591) om Svenska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkan. Inte heller avses handlingar som är från tiden före Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;relationsändringen, men som inte är att anse som allmänna. Det innebär&lt;br&gt;att förslagen inte gäller de organ inom Svenska kyrkan som bedriver sin&lt;br&gt;verksamhet i privaträttsliga former, t.ex. stiftelser och föreningar, och&lt;br&gt;som i dag inte omfattas av bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;eller av arkivlagstiftningen. Sådana organ regleras inte heller i&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet har på regeringens uppdrag kartlagt den ungefarliga&lt;br&gt;omfattningen och sammansättningen av de kyrkliga arkiven samt utrett&lt;br&gt;konsekvenserna för arkivmyndigheterna med anledning av relations-&lt;br&gt;ändringen. Riksarkivets rapport finns tillgänglig i Kulturdepartementet&lt;br&gt;(dnr Ku97/3313/Ka).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.1 Kyrkliga myndigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Allmänna handlingar som före år 2000 har&lt;br&gt;kommit in till eller upprättats hos myndigheter med uppgifter som&lt;br&gt;hänför sig till Svenska kyrkans verksamhet skall efter beslut av&lt;br&gt;regeringen kunna förvaras hos Svenska kyrkan eller någon av dess&lt;br&gt;organisatoriska delar efter relationsändringen utan att därigenom&lt;br&gt;upphöra att vara allmänna. En särskild lag stiftas om detta.&lt;br&gt;Handlingsoffentligheten enligt tryckfrihetsförordningen skall bestå.&lt;br&gt;Bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) samt bestämmelserna i&lt;br&gt;övrigt i arkivlagen (1990:782) skall tillämpas i samma utsträckning&lt;br&gt;som före relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss I innehöll två enkätfrågor i avsnittet Den&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven&lt;br&gt;som rör detta avsnitt. I fråga 2 var frågeställningen om lagstiftningen om&lt;br&gt;handlingsoffentlighet, sekretess och arkiv skall gälla handlingar från&lt;br&gt;tidigare kyrkliga myndigheter. I fråga 3 behandlades förslaget att någon&lt;br&gt;längsta tid för förvaring av allmänna handlingar hos kyrkliga organ inte&lt;br&gt;skall fastställas, men att målet bör vara att handlingarna levereras inom&lt;br&gt;tio år från relationsändringen. En klar majoritet av remissinstanserna har&lt;br&gt;ställt sig bakom dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Negativa Tar inte ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;98%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;T%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;84 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet tillstyrker kommitténs förslag och framhåller att det behövs&lt;br&gt;ett kontinuerligt samråd mellan arkivmyndigheterna och Svenska kyrkan&lt;br&gt;inför relationsändringen. Svenska kyrkans centralstyrelse anser att det är&lt;br&gt;värdefullt att det inte sätts någon absolut tidsgräns för när&lt;br&gt;arkivhandlingarna skall vara överlämnade till arkivmyndigheterna. Enligt&lt;br&gt;Domkapitlet i Luleå bör målet vara att arkivaliema levereras till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arkivmyndigheterna senast 70 år efter handlingarnas upprättande. Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund menar att det inte&lt;br&gt;bör uttalas ett mål för när inleverans senast skall ske. Förbundet anser att&lt;br&gt;Svenska kyrkan i likhet med staten skall vara fri från avgifter för kopior&lt;br&gt;och registerutdrag m.m. Domkapitlet i Västerås menar att det är fråga om&lt;br&gt;kyrkans böcker och arkiv och att det därför borde vara en självklarhet att&lt;br&gt;endast de församlingar m.fl. som själva vill lämna ifrån sig sitt&lt;br&gt;arkivmaterial skall behöva göra det. Liknande synpunkter framförs av&lt;br&gt;Västerås stiftssamfällighet samt ett antal kyrkokommuner på lokal nivå,&lt;br&gt;bl.a. Grangärde, Gagnefs, Rättviks, Stora Tuna och Västanfors kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter samt Avesta, Malungs, Solleröns, Orsa och Tortuna&lt;br&gt;församlingar. Riksskatteverket förutsätter att allmänheten kommer att ha&lt;br&gt;samma möjligheter som i dag att fa utdrag ur kyrkobokföringsarkiven&lt;br&gt;oavsett om det gäller arkiv som finns hos arkivmyndigheterna eller hos&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns myndigheter med uppgifter som hänför sig till Svenska kyrkans&lt;br&gt;verksamhet, kyrkliga myndigheter, inom såväl den kyrkokommunala&lt;br&gt;som den statliga delen av Svenska kyrkans organisation. Av 11 §&lt;br&gt;arkivlagen följer att om en statlig myndighet upphör och verksamheten&lt;br&gt;inte förs över till en annan statlig myndighet, skall myndighetsarkivet&lt;br&gt;överlämnas till en statlig arkivmyndighet, dvs. Riksarkivet eller något av&lt;br&gt;landsarkiven, inom tre månader. Denna bestämmelse gäller också arkiv&lt;br&gt;hos kyrkokommunala myndigheter (se 2 § 1 arkivlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med relationsändringen upphör de nuvarande kyrkliga&lt;br&gt;myndigheterna att vara myndigheter. Enligt gällande bestämmelser skall&lt;br&gt;följaktligen de allmänna handlingar som finns hos dessa organ levereras&lt;br&gt;till en statlig arkivmyndighet före den 1 april 2000. Den ändring i 2 kap.&lt;br&gt;17 § tryckfrihetsförordningen som träder i kraft den 1 januari 2000&lt;br&gt;innebär dock att det i lag far föreskrivas att regeringen får besluta att&lt;br&gt;allmänna handlingar som senast vid utgången av år 1999 har kommit in&lt;br&gt;till eller upprättats hos en kyrklig myndighet far överlämnas till Svenska&lt;br&gt;kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, utan att&lt;br&gt;handlingarna därigenom upphör att vara allmänna. Det kyrkliga organet&lt;br&gt;övertar den tidigare myndighetens uppgifter i fråga om bl.a. prövning av&lt;br&gt;utlämnande av handlingarna. Regeringens beslut om förvaring förutsätter&lt;br&gt;alltså ett bemyndigande i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten i fråga om vilka organ inom Svenska kyrkan som&lt;br&gt;skall kunna förvara allmänna handlingar efter relationsändringen har&lt;br&gt;varit den ordning som kommer att gälla beträffande Svenska kyrkans&lt;br&gt;framtida organisation. Enligt lagen om Svenska kyrkan skall Svenska&lt;br&gt;kyrkan och dess organisatoriska delar, dvs. församlingar, kyrkliga&lt;br&gt;samfalligheter och stift, var för sig ha rättskapacitet (se 3 §). Det är också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till dessa självständiga rättssubjekt som allmänna handlingar skall kunna Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;överlämnas enligt det nämnda tillägget till tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring av allmänna handlingar hos kyrkliga organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av de arkiv som enligt gällande regler skall levereras in till&lt;br&gt;arkivmyndigheterna i anslutning till relationsändringen finns hos&lt;br&gt;myndigheter inom den kyrkokommunala delen av Svenska kyrkans&lt;br&gt;organisation. På lokal nivå är det fråga om kyrkorådet och övriga&lt;br&gt;nämnder i församlingarna och de kyrkliga samfallighetema. På regional&lt;br&gt;nivå, i stiftssamfallighetema, handlar det om stiftsstyrelsen och övriga&lt;br&gt;nämnder, bl.a. egendomsnämnden. Allmänna handlingar från dessa&lt;br&gt;tidigare kyrkokommunala myndigheter bör som huvudregel förvaras hos&lt;br&gt;motsvarande församling, kyrkliga samfällighet eller stift efter&lt;br&gt;relationsändringen. Utgångspunkten bör alltså vara att den församling&lt;br&gt;eller kyrkliga samfällighet eller det stift som övertar en kyrkokommuns&lt;br&gt;uppgifter skall förvara de allmänna handlingar som härrör från den&lt;br&gt;tidigare kyrkokommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också ett antal statliga myndigheter som har uppgifter som&lt;br&gt;hänför sig till Svenska kyrkans verksamhet och som kommer att&lt;br&gt;avvecklas i samband med relationsändringen. Som exempel kan nämnas&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse, Kyrkofondens styrelse,&lt;br&gt;Ansvarsnämnden för biskopar, domkapitel och pastor. Om motsvarande&lt;br&gt;organ kommer att inrättas efter relationsändringen är en inomkyrklig&lt;br&gt;angelägenhet. I fråga om dessa tidigare myndigheters arkiv bör&lt;br&gt;huvudregeln vara att de allmänna handlingarna fortsättningsvis skall&lt;br&gt;förvaras på samma nivå inom den kyrkliga organisationen som tidigare.&lt;br&gt;Så bör exempelvis ansvaret för allmänna handlingar från domkapitlen&lt;br&gt;ligga på stiften, medan allmänna handlingar från Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse och Kyrkofondens styrelse bör överlämnas till Svenska&lt;br&gt;kyrkan på nationell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den statliga förvaltningen finns det myndigheter som bl.a. har till&lt;br&gt;uppgift att behandla ärenden med anknytning till Svenska kyrkan. I stor&lt;br&gt;utsträckning kommer denna många gånger klart avgränsade verksamhet&lt;br&gt;att upphöra i och med relationsändringen. Det gäller exempelvis&lt;br&gt;Kammarkollegiets handläggning av kyrkliga indelningsärenden,&lt;br&gt;Arbetsgivarverkets uppgifter beträffande statligt reglerade tjänster inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan och Riksskatteverkets uppgifter i fråga om de kyrkliga&lt;br&gt;valen. Enligt 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen skall&lt;br&gt;bestämmelserna inte omfatta allmänna handlingar hos dessa&lt;br&gt;myndigheter, utan bara gälla myndigheter som helt upphör senast den&lt;br&gt;31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beslut om förvaring bör ske i förordningsform i likhet&lt;br&gt;med vad som gäller när allmänna handlingar från en myndighet som&lt;br&gt;upphör överlämnas till ett enskilt organ för förvaring, se förordningen&lt;br&gt;(1994:1495) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ&lt;br&gt;än myndigheter för förvaring. Härigenom tillgodoses behovet av&lt;br&gt;information till allmänheten. Det är fråga om ett stort antal enskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheter och det måste därför vara möjligt att meddela beslut av&lt;br&gt;generell karaktär, dvs. att besluta vilka organ som skall förvara allmänna&lt;br&gt;handlingar från olika kategorier av kyrkliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelnings- och strukturförändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den kyrkliga indelningen kommer att vara en inomkyrklig&lt;br&gt;angelägenhet efter relationsändringen (jfr prop. 1997/98:49 s. 23). Den&lt;br&gt;föreslagna regleringen om förvaring av allmänna handlingar är inte&lt;br&gt;avsedd att innebära några begränsningar i detta hänseende. En&lt;br&gt;indelningsändring kan emellertid aktualisera exempelvis frågan om var&lt;br&gt;de allmänna handlingarna skall förvaras i fortsättningen. Vidare kan det&lt;br&gt;bli nödvändigt med justeringar i tidsplanen för överlämnande av&lt;br&gt;handlingar (se nedan). Med hänsyn till detta är det motiverat att&lt;br&gt;ändringar i den kyrkliga indelningen kommer till arkivmyndigheternas&lt;br&gt;kännedom. Även en genomgripande förändring av den kyrkliga&lt;br&gt;strukturen på olika nivåer kan tänkas fa återverkningar i fråga om&lt;br&gt;förvaringen av allmänna handlingar. Det är därför rimligt att&lt;br&gt;arkivmyndigheterna underrättas också om strukturförändringar. Svenska&lt;br&gt;kyrkan skall lämna uppgifter om indelning och stadgar till det statliga&lt;br&gt;registret över trossamfund samt vidare att förändringar i registrerade&lt;br&gt;uppgifter skall anmälas genast (se 14 § lagen om Svenska kyrkan).&lt;br&gt;Härigenom bör arkivmyndigheternas behov av information kunna&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkiwårdsregler m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationsändringen bör i princip inte innebära några förändringar när det&lt;br&gt;gäller hur de kyrkliga arkivens bestånd av allmänna handlingar skall&lt;br&gt;behandlas. Det bör alltså ställas samma krav före som efter&lt;br&gt;relationsändringen. Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar bör&lt;br&gt;även i fortsättningen bevara, ordna och vårda arkiven på ett sådant sätt att&lt;br&gt;behovet av tillgång till handlingarna tillgodoses. Vidare måste de&lt;br&gt;kyrkliga arkivens betydelse som en del av det nationella kulturarvet&lt;br&gt;beaktas. Föreskrifterna i arkivlagen om arkivbildningen och dess syften,&lt;br&gt;arkivvården samt gallring bör därför gälla i samma utsträckning som före&lt;br&gt;relationsändringen. De bestämmelser som avser statliga myndigheter bör&lt;br&gt;tillämpas. Eftersom kyrkokommunala myndigheter omfattas av de&lt;br&gt;bestämmelser i arkivlagstiftningen som avser statliga myndigheter,&lt;br&gt;innebär detta inte någon förändring i förhållande till vad som gäller före&lt;br&gt;relationsändringen, se 2 § 1 arkivlagen och 10 § andra stycket&lt;br&gt;arkivförordningen (1991:446).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kyrkliga myndigheterna — både statliga och kyrkokommunala - står&lt;br&gt;i dag under tillsyn av de statliga arkivmyndigheterna (Riksarkivet och&lt;br&gt;landsarkiven), se 8 § första stycket arkivlagen och 8 § arkivförordningen.&lt;br&gt;En arkivmyndighet har rätt att överta arkivmaterial från en myndighet&lt;br&gt;som står under dess tillsyn (9 § arkivlagen). Det kan ske efter&lt;br&gt;överenskommelse, men arkivmyndigheten kan också överta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arkivmaterial efter ett ensidigt beslut. Det sistnämnda kan bli aktuellt&lt;br&gt;exempelvis om arkiven inte sköts på ett tillfredsställande sätt. Regeringen&lt;br&gt;anser att motsvarande reglering bör gälla även efter relationsändringen i&lt;br&gt;fråga om de kyrkliga arkivens bestånd av allmänna handlingar. De&lt;br&gt;statliga arkivmyndigheterna bör alltså ha tillsyn över de kyrkliga organ&lt;br&gt;som förvarar allmänna handlingar såvitt avser dessa handlingar samt ha&lt;br&gt;rätt att överta de aktuella arkiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan kommer efter relationsändringen att förvara&lt;br&gt;handlingar som omfattas av olika regelsystem (se närmare avsnitt 6 samt&lt;br&gt;10-12 §§ lagen om Svenska kyrkan). Det innebär att det utöver de&lt;br&gt;generella föreskrifter som finns i arkivlagstiftningen kan behövas vissa&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om hanteringen av de kyrkliga arkivens bestånd&lt;br&gt;av allmänna handlingar. Bland annat bör det föreskrivas att allmänna&lt;br&gt;handlingar skall förvaras och handhas så att det utan svårigheter går att&lt;br&gt;skilja dem från andra handlingar hos de förvarande kyrkliga organen.&lt;br&gt;Vidare bör det framgå att eventuella tillägg i en allmän handling skall&lt;br&gt;utföras på ett sådant sätt att det tydligt framgår när och av vem de har&lt;br&gt;gjorts. Om det vid utlämnande av den allmänna delen av handlingen&lt;br&gt;skulle vara omöjligt att avskilja senare påförda delar, bör det kyrkliga&lt;br&gt;organet vara skyldigt att lämna ut också eget material (se nedan). De här&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna är av särskild betydelse i fråga om ärenden&lt;br&gt;som påbörjas före men som inte avslutas förrän efter relationsändringen.&lt;br&gt;Här skall nämnas att ärenden som vid utgången av år 1999 handläggs hos&lt;br&gt;bl.a. domkapitlen och Kyrkofondens styrelse skall överlämnas till&lt;br&gt;Svenska kyrkan för fortsatt handläggning, se 5 § lagen (1998:1592) om&lt;br&gt;införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utlämnande av allmänna handlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att kyrkliga organ skall kunna förvara allmänna&lt;br&gt;handlingar är att allmänhetens möjlighet att ta del av handlingarna inte&lt;br&gt;försvåras. Regeringens förslag innebär att tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;bestämmelser om handlingsoffentlighet samt sekretesslagstiftningen skall&lt;br&gt;gälla hos Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar i fråga om&lt;br&gt;hanteringen av allmänna handlingar. I detta ligger exempelvis att i eget&lt;br&gt;namn pröva utlämnande- och sekretessfrågor. De kyrkliga organen måste&lt;br&gt;också iaktta sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget medför bl.a. att en begäran att få ta del av uppgifter i en&lt;br&gt;allmän handling skall prövas i enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. Prövningen skall - på&lt;br&gt;samma sätt som när det gäller myndigheter - göras av den som har hand&lt;br&gt;om handlingen. I tveksamma fall skall frågan hänskjutas till det kyrkliga&lt;br&gt;organet, om det kan ske utan omgång. Om en befattningshavare vägrar&lt;br&gt;att lämna ut en handling skall frågan hänskjutas till det kyrkliga organet,&lt;br&gt;om sökanden begär det. Sökanden far överklaga ett negativt beslut hos&lt;br&gt;kammarrätten. Bestämmelserna om överklagande i förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) skall tillämpas också i fråga om beslut som meddelas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar med anledning&lt;br&gt;av en begäran om utlämnande av en handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår ovan föreslår regeringen att ett kyrkligt organ skall vara&lt;br&gt;skyldigt att lämna ut eget material om detta är en förutsättning för att en&lt;br&gt;allmän handling skall kunna lämnas ut. En sådan föreskrift torde&lt;br&gt;emellertid vara av mindre praktisk betydelse eftersom handlingar från&lt;br&gt;tiden efter relationsändringen kommer att omfattas av antingen en&lt;br&gt;offentligrättsligt eller en inomkyrkligt reglerad handlingsoffentlighet (se&lt;br&gt;avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän handling som inte är hemlig skall tillhandahållas gratis på&lt;br&gt;stället (2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen). Handlingen skall lämnas ut&lt;br&gt;genast eller så snart som möjligt. Vidare har var och en rätt att mot avgift&lt;br&gt;få en kopia eller en avskrift av en allmän handling som är offentlig&lt;br&gt;(2 kap. 13 § tryckfrihetsförordningen). Frågan om avgiftens storlek och&lt;br&gt;utformning regleras inte närmare i vare sig tryckfrihetsförordningen eller&lt;br&gt;sekretesslagen. Till följd av bestämmelserna i avgiftsförordningen&lt;br&gt;(1992:191) gäller för närvarande i princip en enhetlig taxa för de statliga&lt;br&gt;myndigheterna. För de kyrkokommunala myndigheterna finns det&lt;br&gt;däremot inte någon motsvarande enhetstaxa. För varje myndighet&lt;br&gt;bestäms taxan av det beslutande organet, varvid den kommunala&lt;br&gt;självkostnadsprincipen innebär begränsningar i fråga om avgiftsuttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att avgiften för att få en kopia eller en avskrift av en&lt;br&gt;allmän handling inte fastställs till ett belopp som i praktiken innebär att&lt;br&gt;möjligheterna att ta del av handlingen begränsas. Utgångspunkten måste&lt;br&gt;vara att den avgift som Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar tar&lt;br&gt;ut skall ligga på en nivå som motsvarar vad som tillämpas av&lt;br&gt;myndigheter. De bestämmelser och principer som gäller för statliga och&lt;br&gt;kyrkokommunala myndigheter i dag kommer emellertid inte att vara&lt;br&gt;tillämpliga på Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar efter&lt;br&gt;relationsändringen. Det kan därför ifrågasättas om det behövs särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om avgifter beträffande de allmänna handlingar som i&lt;br&gt;framtiden förvaras hos kyrkliga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reglering som föreslås beträffande de kyrkliga arkiven liknar den&lt;br&gt;som gäller när enskilda organ övertar en tidigare myndighets uppgifter,&lt;br&gt;jfr lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra&lt;br&gt;organ än myndigheter för förvaring. I förarbetena till dessa bestämmelser&lt;br&gt;behandlades frågan om avgifter för att fa ut en kopia eller en avskrift av&lt;br&gt;en handling. Bland annat uttalades följande: ”Regeringen, som utgår från&lt;br&gt;att bolagen kommer att tillämpa samma avgiftsprinciper som gäller inom&lt;br&gt;det allmänna, finner inte skäl att särskilt reglera denna fråga. Skulle&lt;br&gt;illojala förfaranden uppdagas får regeringen återkomma till frågan om en&lt;br&gt;särskild reglering....” (prop. 1993/94:113 s. 31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har anfört att frågan om avgifter inte bör regleras särskilt,&lt;br&gt;utan utgår från att Svenska kyrkan tar ansvar för att möjligheterna att ta&lt;br&gt;del av allmänna handlingar inte fördyras eller på annat sätt försvåras&lt;br&gt;jämfört med vad som gäller i dag. Kommittén förutsätter vidare att det&lt;br&gt;utfärdas inomkyrkliga riktlinjer och principer om avgiftens storlek och&lt;br&gt;utformning. Regeringen finner inte anledning att göra någon annan&lt;br&gt;bedömning. Om det skulle visa sig att de ovan angivna utgångspunkterna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte följs, kan det bli aktuellt att på nytt överväga frågan om reglering av&lt;br&gt;avgiftsprincipema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har rätt att utan någon avgift få kopior eller avskrifter av&lt;br&gt;allmänna handlingar hos statliga myndigheter (jfr 21 § avgifts-&lt;br&gt;förordningen). Regeringen finner att detta bör gälla också efter&lt;br&gt;relationsändringen i fråga om handlingar från tidigare statliga&lt;br&gt;myndigheter som förvaras hos Svenska kyrkan och förutsätter att kyrkan&lt;br&gt;inte heller efter det att reformen har genomförts tar ut någon avgift i&lt;br&gt;förhållande till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter relationsändringen kommer de kyrkliga organen i likhet med&lt;br&gt;övriga fysiska och juridiska personer att ha rätt att få kopior eller&lt;br&gt;avskrifter av allmänna handlingar. Detta gäller även i fråga om de&lt;br&gt;kyrkliga arkiv som har lämnats till arkivmyndigheterna för förvaring.&lt;br&gt;Med hänsyn till regeringens förslag avseende kostnadsansvaret för dessa&lt;br&gt;handlingar (se avsnitt 7.3) finns det inte skäl att göra en särreglering&lt;br&gt;beträffande eventuella kostnader för kopior och avskrifter av dessa&lt;br&gt;handlingar. En sådan reglering skulle dessutom kunna medföra praktiska&lt;br&gt;olägenheter och gränsdragningsproblem. Den ordning som i dag&lt;br&gt;tillämpas i förhållande till kyrkokommunerna bör tillämpas gentemot de&lt;br&gt;kyrkliga organen efter relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslem (JK) har tillsyn över&lt;br&gt;den som innehar en tjänst eller ett uppdrag som innefattar&lt;br&gt;myndighetsutövning, såvitt avser denna verksamhet, se 2 § lagen&lt;br&gt;(1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän respektive 3 §&lt;br&gt;lagen (1975:1339) om Justitiekanslems tillsyn. Eftersom prövning av&lt;br&gt;utlämnande- och sekretessfrågor är att anse som myndighetsutövning,&lt;br&gt;kommer befattningshavare och uppdragstagare hos de kyrkliga organen&lt;br&gt;att stå under tillsyn av JO och JK när det gäller denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild lag om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska&lt;br&gt;kyrkan för förvaring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har nämnts liknar den lösning som föreslås i fråga om&lt;br&gt;allmänna handlingar från tidigare kyrkliga myndigheter den som&lt;br&gt;tillämpas när en myndighet upphör och verksamheten förs över till ett&lt;br&gt;enskilt organ. Den närmare regleringen i fråga om de kyrkliga arkiven&lt;br&gt;skulle kunna genomföras genom ändringar i den lag som gäller i dessa&lt;br&gt;fall, dvs. lagen om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ&lt;br&gt;än myndigheter för förvaring. Med hänsyn till den speciella situation som&lt;br&gt;uppstår när relationerna mellan staten och Svenska kyrkan ändras bör det&lt;br&gt;emellertid skapas en särskild lag avseende de kyrkliga arkivens bestånd&lt;br&gt;av allmänna handlingar. En sådan lösning torde också medföra att&lt;br&gt;lagstiftningen blir mer överskådlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leverans till arkivmyndigheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om de kyrkliga arkivens bestånd av allmänna handlingar&lt;br&gt;innebär ett undantag från bestämmelsen ill § arkivlagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighetsarkivet från en myndighet som upphör skall överlämnas till&lt;br&gt;en arkivmyndighet inom tre månader. Däremot innebär det inte någon&lt;br&gt;förändring beträffande de statliga arkivmyndigheternas uppgifter i fråga&lt;br&gt;om tillsyn över de kyrkliga arkiven eller deras funktion som arkivdepåer&lt;br&gt;för arkivmaterial från Svenska kyrkan. På sikt skall alltså de allmänna&lt;br&gt;handlingarna från tidigare kyrkliga myndigheter levereras till de statliga&lt;br&gt;arkivmyndigheterna, dvs. Riksarkivet eller något av landsarkiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén bör det inte bestämmas någon generell längsta tid för&lt;br&gt;förvaring av allmänna handlingar hos Svenska kyrkan. Kommittén har&lt;br&gt;härvid hänvisat till att förhållandena varierar från fall till fall beroende på&lt;br&gt;omfattningen av arkiven, kyrkans behov av handlingarna och&lt;br&gt;arkivmyndigheternas möjlighet att ta emot dem. Vidare har kommittén&lt;br&gt;pekat på det värde som handlingarna har för Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar bedömningen att det inte bör fastställas någon&lt;br&gt;absolut tidsgräns för förvaring av allmänna handlingar hos Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Däremot är det lämpligt att som mål ange en viss tidsperiod inom&lt;br&gt;vilken leveranserna bör vara avslutade. Enligt kommitténs förslag bör de&lt;br&gt;kyrkliga myndighetsarkiven vara överlämnade till arkivmyndigheterna&lt;br&gt;inom tio år från relationsändringen. Ett antal kyrkokommuner anser att&lt;br&gt;den föreslagna perioden är för kort. Andra menar däremot att&lt;br&gt;tidsperioden bör vara kortare. En övervägande majoritet av&lt;br&gt;remissinstanserna, bl.a. Riksarkivet, har dock ställt sig bakom förslaget.&lt;br&gt;Även regeringen anser att den föreslagna tidsperiodens längd är lämpligt&lt;br&gt;avvägd. Allmänna handlingar bör dock kunna förvaras hos kyrkliga&lt;br&gt;organ även efter tioårsperiodens utgång, exempelvis om ett kyrkligt&lt;br&gt;organ behöver handlingarna i sin verksamhet. Det bör också vara möjligt&lt;br&gt;att tillmötesgå intresset av att ha tillgång till handlingarna som historiska&lt;br&gt;dokument som utgör en del av exempelvis en enskild församlings&lt;br&gt;identitet (se angående s.k. dispensarkiv nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan har nämnts regleras frågan om överlämnande av arkiv till&lt;br&gt;arkivmyndigheterna i 9 &amp;nbsp;§ arkivlagen. Det far förutsättas att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arkivmyndigheterna i samråd med Svenska kyrkan upprättar tidsplaner&lt;br&gt;för hur leveranserna skall genomföras. Därvid bör beaktas bl.a. kyrkans&lt;br&gt;behov och intresse av handlingarna samt vidare arkivmyndigheternas&lt;br&gt;förutsättningar att ta emot handlingarna. Det bör eftersträvas att&lt;br&gt;leveranserna genomförs på ett sådant sätt att kyrkans verksamhet inte&lt;br&gt;onödigtvis försvåras. Tidsplanerna gör det möjligt för såväl&lt;br&gt;arkivmyndigheterna som de kyrkliga organen att överblicka behovet av&lt;br&gt;personal och lokaler och underlättar därmed planeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avgörande betydelse för att allmänna handlingar skall kunna&lt;br&gt;förvaras hos Svenska kyrkan är, som tidigare nämnts, att de sköts på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt samt att frågor om utlämnande och sekretess&lt;br&gt;hanteras i enlighet med gällande bestämmelser. Arkiven står under&lt;br&gt;arkivmyndigheternas tillsyn och dessa myndigheter har möjlighet att&lt;br&gt;ingripa (se 9 § arkivlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkobokföringsarkiven &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av de offentligrättsligt reglerade kyrkliga arkiven är&lt;br&gt;kyrkobokföringsarkiven. De innehåller bl.a. de löpande&lt;br&gt;folkbokföringsregistren fram till den 1 juli 1991, då de lokala&lt;br&gt;skattemyndigheterna övertog ansvaret för folkbokföringen. Inför den&lt;br&gt;reformen beslutade regeringen den 26 april 1990 att&lt;br&gt;kyrkobokföringsarkiven skulle föras över från pastorsämbetena till&lt;br&gt;landsarkiven. Enligt ett regeringsbeslut den 5 september 1991 bör arbetet&lt;br&gt;vara slutfört inom högst 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § lagen (1991:482) om införande av folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481) finns vissa föreskrifter om vad som skall gälla beträffande de&lt;br&gt;kyrkobokföringshandlingar som har bildats före den 1 juli 1991, till dess&lt;br&gt;de överlämnas till en statlig arkivmyndighet. Den reglering som&lt;br&gt;regeringen nu föreslår innefattar även kyrkobokföringsarkiven och&lt;br&gt;bestämmelsen i lagen om införande av folkbokföringslagen bör därför&lt;br&gt;upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Dispensarkiv ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kungörelse den 14 november 1902 angående överlämnande av&lt;br&gt;arkivhandlingar till landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund ålades&lt;br&gt;kyrkoförsamlingama att leverera äldre arkivhandlingar till landsarkiven.&lt;br&gt;Ett antal församlingar i Dalarna ansåg det dock inte motiverat att leverera&lt;br&gt;handlingarna. Genom kungörelse den 6 december 1907 om undantag&lt;br&gt;beträffande kyrkoarkiv i Kopparbergs län från bestämmelserna i § 2 i&lt;br&gt;nådiga kungörelsen angående överlämnande av arkivhandlingar till&lt;br&gt;landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund den 14 november 1902 fick&lt;br&gt;dessa församlingar möjlighet att bli befriade från leveransskyldigheten.&lt;br&gt;Med stöd av kungörelsen befriades ett antal församlingar från leverans av&lt;br&gt;arkivhandlingar fram till och med utgången av år 1921. År 1923 blev&lt;br&gt;Sollerö, Floda och Mora församlingar enligt beslut av Kungl. Maj:t&lt;br&gt;befriade tills vidare från skyldigheten att sända in äldre arkivhandlingar&lt;br&gt;till landsarkivet. Övriga församlingar har inte fatt någon förlängd&lt;br&gt;dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1962 trädde allmänna arkivstadgan (1961:590) i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna författning skulle arkivhandlingar hos myndighet, för vilken&lt;br&gt;landsarkiv är arkivmyndighet, avlämnas till landsarkivet. Skyldigheten&lt;br&gt;att avlämna arkivhandlingar inträdde vart tionde år och avsåg&lt;br&gt;arkivhandlingar som var äldre än 100 år. I övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;föreskrevs dock att stadgan inte innebar någon ändring i sådant beslut&lt;br&gt;som meddelats enligt äldre bestämmelser om befrielse för vissa&lt;br&gt;myndigheter att till landsarkiv avlämna äldre arkivhandlingar.&lt;br&gt;Riksarkivet gavs dock möjlighet att återkalla en sådan befrielse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför förändringen av folkbokföringsorganisationen, som bl.a. innebar&lt;br&gt;att kyrkobokföringsarkiven skulle överföras till landsarkiven, hemställde&lt;br&gt;ett antal ”kyrkoarkiv i Kopparbergs län” att ”de s.k. dispensarkiven”,&lt;br&gt;oavsett de förändringar som föranleddes av ändringar i organisationen för&lt;br&gt;folkbokföringen, skulle få behålla böcker och andra arkivalier i sina&lt;br&gt;172&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokala arkiv. Regeringen meddelade beslut den 20 december 1990 Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;(Utbildningsdepartementet dnr 3531/89). I beslutet hänvisades till&lt;br&gt;arkivlagen, som sedermera trädde i kraft den 1 juli 1991. Regeringen&lt;br&gt;anförde att en arkivmyndighet enligt 9 § arkivlagen kommer att fa rätt att&lt;br&gt;överta arkivmaterial från en myndighet som står under dess tillsyn samt&lt;br&gt;att ett sådant övertagande kan ske både efter överenskommelse och på&lt;br&gt;grund av ett ensidigt beslut från arkivmyndigheten. Enligt regeringen låg&lt;br&gt;det i linje med principerna bakom arkivlagen att regeringen delegerar till&lt;br&gt;Riksarkivet att meddela föreskrifter om leveranser till&lt;br&gt;arkivmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser i Västerås stift har i sina yttranden över&lt;br&gt;kommitténs förslag aktualiserat frågan om de s.k. dispensarkiven. Frågan&lt;br&gt;har också tagits upp i några spontana yttranden. Önskemål har framställts&lt;br&gt;om att få behålla arkiven även efter relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivmyndigheterna bör, som tidigare har anförts, vara arkivdepå for&lt;br&gt;de kyrkliga arkiv som består av allmänna handlingar även efter&lt;br&gt;relationsändringen. Det finns inte tillräckliga skäl att göra undantag for&lt;br&gt;vissa kyrkliga arkiv i detta hänseende. Som ovan har framkommit bör&lt;br&gt;målet vara att allmänna handlingar från de tidigare kyrkliga&lt;br&gt;myndigheterna levereras till arkivmyndigheterna inom tio år från&lt;br&gt;relationsändringen. Enligt regeringens uppfattning bör dock allmänna&lt;br&gt;handlingar kunna förvaras hos kyrkliga organ också efter denna&lt;br&gt;tidsperiod. Förutom behov av handlingarna i den fortsatta verksamheten,&lt;br&gt;bör även kunna beaktas den betydelse som arkiven har som en&lt;br&gt;dokumentation av exempelvis en församlings framväxt och historia. Det&lt;br&gt;bör alltså vara möjligt att tillgodose intresset av att ha tillgång till&lt;br&gt;handlingarna som historiska dokument som är en del av exempelvis en&lt;br&gt;församlings identitet. En förutsättning för detta är att förvaringen sker&lt;br&gt;under betryggande former och att frågor om utlämnande och sekretess&lt;br&gt;behandlas på ett tillfredsställande sätt. Det är en uppgift for&lt;br&gt;arkivmyndigheterna att behandla frågan om överlämnande av arkiv-&lt;br&gt;materialet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 Beslutande församlingar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Allmänna handlingar som före år 2000 har&lt;br&gt;kommit in till eller upprättats hos Svenska kyrkans beslutande&lt;br&gt;församlingar skall överlämnas till statlig arkivmyndighet inom tre&lt;br&gt;månader från relationsändringen. Handlingarna skall dock även&lt;br&gt;därefter efter beslut av regeringen kunna förvaras hos Svenska kyrkan&lt;br&gt;eller någon av dess organisatoriska delar efter relationsändringen utan&lt;br&gt;att därigenom upphöra att vara allmänna. Handlingsoffentligheten&lt;br&gt;enligt tryckfrihetsförordningen skall bestå. Bestämmelserna i&lt;br&gt;sekretesslagen samt arkivlagens bestämmelser om arkivbildningen&lt;br&gt;och dess syften, arkivvården och gallring skall tillämpas i samma&lt;br&gt;utsträckning som före relationsändringen. Arkivlagens bestämmelser&lt;br&gt;om arkivmyndigheternas tillsyn skall gälla även för dessa arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att arkiv hos Svenska&lt;br&gt;kyrkans beslutande församlingar inte skall omfattas av bestämmelserna&lt;br&gt;om arkivmyndigheternas tillsyn och om överlämnande till&lt;br&gt;arki vmyndi ghetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss I innehöll två enkätfrågor i avsnittet Den&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven&lt;br&gt;som rör detta avsnitt. I fråga 7 var frågeställningen om lagstiftningen om&lt;br&gt;handlingsoffentlighet och sekretess skall gälla handlingar från Svenska&lt;br&gt;kyrkans beslutande församlingar. Fråga 8 gällde arkivlagstiftningens&lt;br&gt;tillämpning i fråga om arkiven hos de beslutande församlingarna. En stor&lt;br&gt;majoritet av remissinstanserna har ställt sig bakom förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_______________________Positiva__________Negativa Tar inte ställning&lt;br&gt;Fråga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;99%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;92 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern och Kammarkollegiet tillstyrker utredningsförslaget.&lt;br&gt;Svea hovrätt förordar att undantaget från arkivmyndigheternas tillsyn i&lt;br&gt;fråga om Svenska kyrkans beslutande församlingar tas bort. Enligt&lt;br&gt;hovrättens mening bör de allmänna handlingar som överlämnas för&lt;br&gt;handhavande hos ett privaträttsligt organ behandlas lika, oavsett från&lt;br&gt;vilken del av den tidigare kyrkliga förvaltningen de härrör. Riksarkivet&lt;br&gt;anser att allmänna handlingar från de beslutande församlingarna skall&lt;br&gt;överlämnas till arkivmyndigheterna. Enligt Riksarkivet skulle&lt;br&gt;kommitténs förslag innebära att allmänna handlingar lämnas till enskilda&lt;br&gt;organ för förvaring för all framtid. Inte heller Teologiska fakulteten i&lt;br&gt;Lund eller Domkapitlet i Göteborg anser att det bör göras åtskillnad&lt;br&gt;mellan myndigheters och beslutande församlingars arkiv. Liknande&lt;br&gt;synpunkter framförs också av ett antal kyrkokommuner, däribland&lt;br&gt;Brämaregårdens, Sätila och Näsets församlingar. Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse anser att också arkivmaterial från de beslutande&lt;br&gt;församlingarna bör kunna överlämnas på samma villkor som material&lt;br&gt;från myndigheterna, dvs. så att arkivmyndigheterna svarar för&lt;br&gt;kostnaderna efter överlämnandet. Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund anför att en indelning av arkivmaterial i&lt;br&gt;myndighetsmaterial och beslutande församlings material är mycket svår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt den ändring i 2 kap. 17 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen som träder i kraft den 1 januari 2000 far i lag&lt;br&gt;föreskrivas att regeringen far besluta att allmänna handlingar som senast&lt;br&gt;vid utgången av år 1999 har kommit in till eller upprättats hos någon av&lt;br&gt;Svenska kyrkans beslutande församlingar skall kunna överlämnas till och&lt;br&gt;förvaras hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar&lt;br&gt;utan att handlingarna därigenom upphör att vara allmänna. Med Svenska&lt;br&gt;kyrkans beslutande församlingar avses kyrkomötet och de&lt;br&gt;kyrkokommunala beslutande församlingarna på lokal och regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som föreslås beträffande allmänna handlingar som nu&lt;br&gt;finns hos kyrkliga myndigheter bör handlingsoffentligheten för allmänna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingar från Svenska kyrkans beslutande församlingar bestå och&lt;br&gt;sekretesslagstiftningen gälla i samma utsträckning som före&lt;br&gt;relationsändringen. Regleringen bör genomföras i den särskilda lag som&lt;br&gt;regeringen föreslår (se avsnitt 7.1). När det gäller exempelvis vilka&lt;br&gt;kyrkliga organ som skall kunna förvara allmänna handlingar, prövning av&lt;br&gt;frågor om utlämnande och sekretess samt avgifter för kopior och&lt;br&gt;avskrifter hänvisas till vad som anförs avseende kyrkliga myndigheter (se&lt;br&gt;avsnitt 7.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslutande församlingarna omfattas för närvarande endast av de&lt;br&gt;grundläggande föreskrifterna i arkivlagen, dvs. bestämmelserna om&lt;br&gt;arkivbildningen och dess syften samt om arkivvården och gallring (1 §&lt;br&gt;arkivlagen). Däremot är reglerna om arkivmyndigheternas tillsyn inte&lt;br&gt;tillämpliga. Arkivmyndigheterna fungerar inte som arkivdepå för arkiven&lt;br&gt;från de beslutande församlingarna. Riksarkivet far dock ta emot&lt;br&gt;handlingar från kyrkomötet, se 4 § förordningen (1995:679) med&lt;br&gt;instruktion för Riksarkivet och landsarkiven. Det finns inte någon&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i fråga om kyrkokommunala beslutande&lt;br&gt;församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationsändringen bör inte innebära någon förändring i fråga om hur&lt;br&gt;de kyrkliga arkivens bestånd av allmänna handlingar skall behandlas.&lt;br&gt;Arkivlagens bestämmelser om arkivbildning, arkivvård och gallring bör&lt;br&gt;därför gälla även efter relationsändringen. Vidare bör de särskilda&lt;br&gt;föreskrifter som föreslås i fråga om allmänna handlingar som förvaras&lt;br&gt;hos kyrkliga organ vara tillämpliga (se avsnitt 7.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bestämmelserna om arkivmyndigheternas tillsyn och&lt;br&gt;överlämnande till arkivmyndighet innebär kommitténs förslag att de&lt;br&gt;arkiv från Svenska kyrkans beslutande församlingar som härrör från&lt;br&gt;tiden före relationsändringen inte heller i fortsättningen skall omfattas av&lt;br&gt;dessa föreskrifter. Ett antal remissinstanser, däribland Svea hovrätt och&lt;br&gt;Riksarkivet, anser dock att förslaget inte bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att de aktuella arkiven för närvarande inte omfattas av&lt;br&gt;regleringen om arkivmyndigheternas tillsyn och överlämnande till&lt;br&gt;arkivmyndighet utgör inte i sig tillräckliga skäl för att samma ordning&lt;br&gt;skall gälla också fortsättningsvis. Förutsättningarna förändras eftersom&lt;br&gt;relationsändringen innebär att församlingarnas och de kyrkliga&lt;br&gt;samfällighetemas kommunstatus upphör och att Svenska kyrkan även i&lt;br&gt;övrigt lämnar det allmänna. Som Riksarkivet har anfört innebär&lt;br&gt;kommitténs förslag att allmänna handlingar lämnas till enskilda organ för&lt;br&gt;förvaring för all framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner mot denna bakgrund att även allmänna handlingar&lt;br&gt;från beslutande församlingar bör överlämnas till arkivmyndighet.&lt;br&gt;Allmänna handlingar från Svenska kyrkans beslutande församlingar bör,&lt;br&gt;på samma sätt som arkiv från tidigare kyrkliga myndigheter, stå under&lt;br&gt;tillsyn av de statliga arkivmyndigheterna och på sikt levereras till dessa&lt;br&gt;myndigheter. Det är naturligt att de kyrkliga arkivens bestånd av&lt;br&gt;allmänna handlingar behandlas lika, oavsett om det gäller handlingar från&lt;br&gt;en tidigare myndighet eller från en beslutande församling. Vidare torde&lt;br&gt;det från forskningssynpunkt vara ändamålsenligt att samtliga allmänna&lt;br&gt;handlingar som härrör från en församling eller samfällighet förvaras på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett och samma ställe. Det finns även praktiska synpunkter som talar för&lt;br&gt;denna lösning. Så torde exempelvis församlingens arkiv i viss&lt;br&gt;utsträckning betraktas som en enhet trots att det formellt är fråga om dels&lt;br&gt;kyrkorådets och övriga nämnders arkiv, dels det beslutande organets&lt;br&gt;arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att överlämna handlingarna till arkivmyndighet bör&lt;br&gt;utformas på i huvudsak samma sätt som 11 § arkivlagen, som gäller när&lt;br&gt;en myndighet upphör och verksamheten inte längre skall bedrivas av det&lt;br&gt;allmänna. Som tidigare har nämnts är denna bestämmelse tillämplig i&lt;br&gt;fråga om de nuvarande kyrkliga myndigheterna (se avsnitt 7.1). En&lt;br&gt;liknande bestämmelse avseende de beslutande församlingarna bör, i&lt;br&gt;enlighet med vad Lagrådet anfört, innebära att de allmänna handlingarna&lt;br&gt;skall överlämnas inom tre månader från relationsändringen, dvs. senast&lt;br&gt;den 31 mars 2000. På samma sätt som när det gäller allmänna handlingar&lt;br&gt;från tidigare kyrkliga myndigheter skall emellertid de allmänna&lt;br&gt;handlingarna från beslutande församlingar kunna förvaras hos de&lt;br&gt;kyrkliga organen även därefter. På sikt skall dock handlingarna levereras&lt;br&gt;till en statlig arkivmyndighet. Även när det gäller dessa handlingar bör&lt;br&gt;målet vara att leveranserna fullgörs inom tio år från relationsändringen&lt;br&gt;(jfr avsnitt 7.1). Regeringens förslag innebär bl.a. att bestämmelserna i&lt;br&gt;9 § arkivlagen om överlämnande av arkivmaterial till&lt;br&gt;arkivmyndigheterna blir tillämpliga i fråga om de allmänna handlingar&lt;br&gt;som härrör från Svenska kyrkans beslutande församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om tillsyn av och överlämnande till&lt;br&gt;arkivmyndigheterna hänvisas även till vad som föreslås beträffande de&lt;br&gt;kyrkliga myndigheterna (se avsnitt 7.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslutande församlingarnas arkiv torde inte vara av samma&lt;br&gt;omfattning som myndigheternas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3 Kostnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Svenska kyrkan svarar för kostnaderna för&lt;br&gt;arkiven fram till dess materialet har överlämnats till&lt;br&gt;arkivmyndigheterna. Staten svarar för de kostnader som uppkommer&lt;br&gt;därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss I innehöll två enkätfrågor i avsnittet Den&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven&lt;br&gt;som rör frågan om kostnaderna för arkiven från de kyrkliga&lt;br&gt;myndigheterna. Fråga 4 handlade om förslaget att Svenska kyrkan skall&lt;br&gt;svara för kostnaderna fram till och med överlämnandet till&lt;br&gt;arkivmyndigheterna. Fråga 5 gällde förslaget att staten skall svara för&lt;br&gt;kostnaderna efter överlämnandet. En stor majoritet av remissinstanserna&lt;br&gt;har ställt sig bakom förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negativa Tar inte ställning Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet tillstyrker utredningsförslaget. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Jönköpings län anser att det överlämnande (kyrkliga) organet skall svara&lt;br&gt;för de kostnader som uppstår hos arkivmyndigheterna efter&lt;br&gt;överlämnandet. Domkapitlet i Skara menar att det bör göras en&lt;br&gt;fördelning av kostnaderna mellan staten och kyrkan eller alternativt att&lt;br&gt;kyrkan har ett beloppsmaximerat kostnadsansvar med avtrappning under&lt;br&gt;de tio åren. Domkapitlet i Lund anser att tidsperioden för förvaring av&lt;br&gt;arkiven hos Svenska kyrkan skall bestämmas till tio år och att arkiv som&lt;br&gt;på grund av utrymmesbrist hos arkivmyndigheterna finns kvar hos&lt;br&gt;Svenska kyrkan därefter bör anses överlämnade med statligt&lt;br&gt;kostnadsansvar. Några kyrkliga remissinstanser, bl.a. Limhamns&lt;br&gt;församling, menar att staten bör svara för arkivkostnadema efter 10 år&lt;br&gt;oberoende av var arkiven då finns. Flera kyrkokommuner, däribland&lt;br&gt;Kungsängens, Skredviks och Norrköpings S:t Olai församlingar samt&lt;br&gt;Löddeköpinge kyrkliga samfällighet, anser att staten bör svara för&lt;br&gt;arkivkostnadema från och med år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Förvaring av allmänna handlingar&lt;br&gt;innebär dels kostnader för att rent fysiskt härbärgera och vårda&lt;br&gt;handlingarna på ett sätt som garanterar säkerhet och beständighet, dels&lt;br&gt;kostnader som följer av nyttjande och tillhandahållande. I samband med&lt;br&gt;leveranser till arkivmyndigheterna uppkommer kostnader för den&lt;br&gt;praktiska överföringen, men även för att avsluta och färdigställa arkiven&lt;br&gt;samt för att ta emot dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande principer svarar en myndighet för samtliga kostnader&lt;br&gt;till dess handlingarna överlämnas till en arkivmyndighet. Därutöver skall&lt;br&gt;myndigheten bidra till arkivmyndighetens kostnader för den fortsatta&lt;br&gt;förvaringen av arkivet. Detta har ansetts rimligt eftersom en leverans&lt;br&gt;innebär att långsiktiga kostnader för bevarande och tillhandahållande&lt;br&gt;uppstår för arkivmyndigheten, samtidigt som den levererande&lt;br&gt;myndigheten befrias från dessa kostnader (jfr prop. 1992/93:100 bil. 12 s.&lt;br&gt;105 f.). Frågan om kostnader för den fortsatta förvaringen samt för&lt;br&gt;engångskostnader i samband med övertagandet skall enligt 17 § andra&lt;br&gt;stycket arkivförordningen regleras i en överenskommelse mellan&lt;br&gt;arkivmyndigheten och den levererande myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 § lagen om överlämnande av allmänna handlingar till andra&lt;br&gt;organ än myndigheter för förvaring skall enskilda organ som förvarar&lt;br&gt;allmänna handlingar från statliga myndigheter svara för de kostnader&lt;br&gt;som uppstår för arkivmyndigheten när handlingarna överlämnas till&lt;br&gt;denna. I förarbetena till denna reglering anfördes att de principer som&lt;br&gt;lagts fast när det gäller kostnader för arkivvård m.m. borde gälla också&lt;br&gt;när ett bolag övertagit en myndighets verksamhet samt att det saknas&lt;br&gt;anledning att ”just i dessa fall övervältra kostnaden på någon annan än&lt;br&gt;den som svarar för verksamheten” (prop. 1993/94:113 s. 36 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillämpning av de ovan angivna finansieringsprinciperna skulle Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;innebära att Svenska kyrkan skall svara för kostnaderna fram till och med&lt;br&gt;överlämnandet till arkivmyndigheterna samt därutöver också bidra till&lt;br&gt;kostnaderna för den fortsatta förvaringen. I detta sammanhang måste&lt;br&gt;dock beaktas den särskilda situation som föranleds av de ändrade&lt;br&gt;relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Det förhåller sig utan&lt;br&gt;tvekan så att Svenska kyrkan behöver delar av arkiven i den fortsatta&lt;br&gt;verksamheten. Därtill kommer det värde i övrigt som det har för kyrkan&lt;br&gt;att ha tillgång till handlingarna som en symbol för kontinuitet och&lt;br&gt;tradition. Den föreslagna regleringen om förvaring av allmänna&lt;br&gt;handlingar hos kyrkliga organ skall emellertid även ses mot bakgrund av&lt;br&gt;att arkivmyndigheterna inte utan vidare har möjlighet att ta emot samtliga&lt;br&gt;kyrkliga arkiv inom föreskriven tid. Med hänsyn till detta föreslår&lt;br&gt;regeringen följande när det gäller fördelningen av kostnaderna för de&lt;br&gt;allmänna handlingar från tiden före relationsändringen som härrör från&lt;br&gt;kyrkliga myndigheter och Svenska kyrkans beslutande församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de kostnader som uppstår fram till och med överlämnandet&lt;br&gt;finns det inte skäl att göra avsteg från vad som annars gäller i detta&lt;br&gt;hänseende. Svenska kyrkan bör alltså svara för samtliga kostnader för&lt;br&gt;arkiven fram till dess de har levererats till arkivmyndigheterna. Det rör&lt;br&gt;sig inte om någon tillkommande omkostnad, utan det är fråga om&lt;br&gt;kostnader som finansieras av kyrkan redan i dag. På sikt kommer&lt;br&gt;kostnaderna att minska i takt med att handlingarna levereras till&lt;br&gt;arkivmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överlämnandet till arkivmyndigheten skall arkivet vara avslutat,&lt;br&gt;dvs. förtecknat, gallrat och i övrigt färdigställt i enlighet med gällande&lt;br&gt;bestämmelser. Att avsluta arkiven är att anse som ett led i den ordinarie&lt;br&gt;arkivverksamheten. Om arkiven fortlöpande har skötts enligt de&lt;br&gt;föreskrifter som finns bör de kostnader som detta innebär vara&lt;br&gt;begränsade för varje enskilt kyrkligt organ. Det är rimligt att kyrkan&lt;br&gt;svarar för dessa kostnader, vars storlek delvis är beroende av hur&lt;br&gt;arkivvården tidigare har genomförts. Kyrkan bör också stå för de&lt;br&gt;engångsvisa kostnaderna för det praktiska överförandet av de allmänna&lt;br&gt;handlingarna till arkivmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör svara för kostnaderna för den fortsatta förvaringen och för&lt;br&gt;de engångskostnader som kan uppstå i samband med att arkiven - i&lt;br&gt;färdigställt skick enligt ovan - kommer in till arkivmyndigheterna. Dessa&lt;br&gt;kostnader uppstår för arkivmyndigheterna i takt med att leveranserna&lt;br&gt;faktiskt genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som kostnaderna för förvaring av de kyrkliga arkiven&lt;br&gt;uppstår allteftersom leveranserna sker, kommer arkivmyndigheternas&lt;br&gt;tillsynskostnader när det gäller dessa arkiv att minska. Vidare innebär&lt;br&gt;den reglering som föreslås om offentlighet för handlingar som&lt;br&gt;tillkommer efter relationsändringen (se avsnitt 6) att arkivmyndig-&lt;br&gt;heternas tillsyn endast kommer att omfatta en begränsad del av det&lt;br&gt;framtida kyrkliga arkivmaterialet, nämligen de delar som omfattas av den&lt;br&gt;offentligrättsligt reglerade handlingsoffentligheten. Detta medför att&lt;br&gt;arkivmyndigheternas tillsynsverksamhet i fråga om Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;successivt kommer att minska jämfört med förhållandena före Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;relationsändringen, vilket bör leda till ett kostnadsbortfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationsändringen innebär alltså såväl ökade som minskade kostnader&lt;br&gt;för arkivmyndigheterna. Vilka nettoeffekter som uppkommer och när de&lt;br&gt;uppstår är i nuläget svårt att bedöma. Av avgörande betydelse för hur&lt;br&gt;kostnaderna fördelas över tiden är i vilken takt de allmänna handlingarna&lt;br&gt;överlämnas. Som tidigare har nämnts anser regeringen att målet bör vara&lt;br&gt;att handlingarna levereras inom tio år från relationsändringen, men att&lt;br&gt;allmänna handlingar bör kunna förvaras hos kyrkliga organ även efter&lt;br&gt;denna tidsperiods utgång. Arkivmyndigheterna får vid planeringen av&lt;br&gt;leveranserna beakta möjligheterna att ta emot materialet inom ramen för&lt;br&gt;sina resurser. I detta sammanhang skall erinras om att till de delar&lt;br&gt;materialet utgörs av folkbokföringshandlingar kompenseras&lt;br&gt;arkivmyndigheterna för de kostnader som leveranserna innebär inom&lt;br&gt;ramen för folkbokföringsreformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som ovan anförts bör, enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning, relationsändringen i sig inte föranleda några utvidgade&lt;br&gt;budgetramar i detta hänseende. Skulle det visa sig att ytterligare resurser&lt;br&gt;behövs får det ske genom omprioriteringar inom verksamheten eller det&lt;br&gt;aktuella utgiftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Svenska kyrkans personal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De förslag som behandlas i detta avsnitt har lämnats dels av Utredningen&lt;br&gt;om kyrkans personal och om samfundsstöd i betänkandet Staten och&lt;br&gt;trossamfunden, Svenska kyrkans personal (SOU 1997:44), dels i&lt;br&gt;promemorian Svenska kyrkans personal och relationsändringen som&lt;br&gt;upprättats inom Kulturdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1 Personalkategorier i Svenska kyrkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan bedriver sin verksamhet med såväl privatanställd som&lt;br&gt;offentliganställd personal. Den privatanställda personalen - exempelvis&lt;br&gt;anställda hos Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,&lt;br&gt;Kyrkans hus AB och domkyrkan i Lunds stift - berörs inte annat än&lt;br&gt;indirekt av relationsändringen. Den offentliganställda personalen, som&lt;br&gt;utgör flertalet av arbetstagarna i Svenska kyrkan, kan delas in i följande&lt;br&gt;kategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Anställda med kyrkokommunala villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Präster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Övrig offentliganställd personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sistnämnda kategorien består av ett mindre antal statligt anställda&lt;br&gt;som har en nära anknytning till Svenska kyrkan genom att verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utövas för kyrkans räkning. I formellt hänseende rör det sig dock inte om Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;anställningar inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställda med kyrkokommunala villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största delen av Svenska kyrkans personal är anställd med&lt;br&gt;kyrkokommunala villkor hos landets kyrkokommuner som också står för&lt;br&gt;deras avlöningsförmåner. Dessa ca 22 000 anställda representerar många&lt;br&gt;yrkesgrupper inom områdena församlingsverksamhet, mark och fastighet&lt;br&gt;samt administration. Hit hör församlingssekreterare, diakoner,&lt;br&gt;kyrkomusiker, kyrkvaktmästare, kyrkogårdsarbetare, krematoriepersonal,&lt;br&gt;skogvaktare, kanslichefer, stiftsjägmästare, stiftsjurister m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den anställde har ett anställningsavtal med en församling, en&lt;br&gt;pastoratssamfallighet, en flerpastoratssamfållighet eller en stifts-&lt;br&gt;samfällighet. Innehållet i anställningsavtalet regleras huvudsakligen i&lt;br&gt;kollektivavtal som har tecknats av arbetsgivaren själv eller någon som&lt;br&gt;arbetsgivaren har utsett att företräda sig. Vissa bestämmelser om&lt;br&gt;behörighet till kyrkomusikertjänster finns i kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Präster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans ca 3 300 präster är till övervägande del anställda hos&lt;br&gt;kyrkokommunerna. På lokal nivå, i pastorat, finns tjänster inrättade som&lt;br&gt;domprost, kyrkoherde och komminister. På regional nivå, i&lt;br&gt;stiftssamfalligheter, finns det tjänster som stiftsadjunkt, kontraktsadjunkt&lt;br&gt;och pastorsadjunkt. Den kyrkokommun där tjänsten är inrättad svarar för&lt;br&gt;avlöningsförmånerna till prästen men kostnaderna för prästens&lt;br&gt;pensionsförmåner betalas ur kyrkofonden. I kyrkolagen finns det&lt;br&gt;särskilda behörighetsvillkor för innehav av prästtjänster. Prästernas&lt;br&gt;anställningsvillkor bestäms till stor del i kollektivavtal men till skillnad&lt;br&gt;från de anställda med kyrkokommunala villkor har de som innehar&lt;br&gt;prästtjänster statligt reglerade anställningar. Det är regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer som medverkar vid fastställandet&lt;br&gt;av prästernas avlöningsförmåner. Det är också en uppgift för regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer att för arbetsgivarsidan&lt;br&gt;besluta om stridsåtgärder vid konflikt om sådana kollektivavtal samt att&lt;br&gt;företräda arbetsgivaren i tvister om kollektivavtal av denna typ eller att&lt;br&gt;besluta om påföljder vid konflikt om dessa avtal (32 kap. 11 §&lt;br&gt;kyrkolagen). Arbetsgivarverket företräder pastoraten och stifts-&lt;br&gt;samfållighetema i de nämnda frågorna enligt 1 § förordningen&lt;br&gt;(1994:272) med instruktion för Arbetsgivarverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarfunktionerna för dem som innehar prästtjänster är inte&lt;br&gt;entydigt samlade hos vare sig stat eller kyrkokommun, de är uppdelade&lt;br&gt;mellan staten och kyrkokommunen. Det har ansetts oklart om staten&lt;br&gt;tillsammans med kyrkokommunen är arbetsgivare för prästerna eller om&lt;br&gt;staten endast agerar som ställföreträdare för den egentlige arbetsgivaren,&lt;br&gt;kyrkokommunen. Med utgångspunkt från regleringen i kyrkolagen talar&lt;br&gt;dock övervägande skäl för att staten endast agerar som ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskopar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan har 13 stift. I varje stift skall det finnas en tjänst som&lt;br&gt;biskop. I Uppsala stift är ärkebiskopen biskop. I det stiftet finns det också&lt;br&gt;en biträdande biskop. Svenska kyrkans 14 biskopar utgör var för sig en&lt;br&gt;statlig förvaltningsmyndighet under regeringen. Biskoparna är statligt&lt;br&gt;anställda. Deras tjänster tillsätts av regeringen med fullmakt. I&lt;br&gt;kyrkolagen finns det särskilda behörighetsvillkor for innehav av&lt;br&gt;biskopstjänster. Kyrkofonden, som till största delen far sina inkomster&lt;br&gt;från kyrkokommunerna, betalar biskoparnas löner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig offentliganställd personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt anställda som utövar verksamhet för Svenska kyrkans räkning&lt;br&gt;finns bl.a. hos Ärkebiskopsämbetet, tre personer, och vid Kyrkofondens&lt;br&gt;kansli, sju personer. Även kyrkoherdarna i de svenska utlands-&lt;br&gt;församlingarna i Helsingfors, London och Oslo bör närmast betraktas&lt;br&gt;som anställda i staten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2 Fullmaktsinstitutet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Före den 1 juli 1989 tillsattes biskops-, domprost-, kyrkoherde- och&lt;br&gt;komministertjänster med fullmakt. Biskopstjänster tillsätts fortfarande&lt;br&gt;med denna anställningsform, övriga tjänster tillsätts med förordnande&lt;br&gt;tills vidare. Den som innehar sin tjänst med fullmakt kan inte sägas upp&lt;br&gt;annat än i vissa undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1994:261) om fullmaktsanställning (LFA) och lagen&lt;br&gt;(1994:260) om offentlig anställning (LOA) gäller inte biskopar och&lt;br&gt;präster som avses i kyrkolagen. För Svenska kyrkan finns i stället&lt;br&gt;särskilda regler om fullmaktsanställning i kyrkolagen. Det gäller också&lt;br&gt;särskilda regler om vilka rättsverkningar en fullmaktsanställning medför&lt;br&gt;på kyrkans område (jfr prop. 1993/94:65 s. 51). Dessa rättsverkningar&lt;br&gt;skiljer sig från dem som gäller enligt LFA och LOA. Kyrkolagens&lt;br&gt;reglering anses uttömmande (se SOU 1992:60 s. 251).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En präst som var anställd med fullmakt var enligt äldre bestämmelser&lt;br&gt;skyldig att låta sig förflyttas till annan prästerlig tjänst som tillsattes med&lt;br&gt;samma anställningsform om det var påkallat av organisatoriska eller&lt;br&gt;andra synnerliga skäl. Den 1 juli 1989 ändrades emellertid&lt;br&gt;bestämmelserna om förflyttning. Om en fullmaktsanställd präst far en&lt;br&gt;annan tjänst gäller numera att han eller hon i princip förlorar fullmakten&lt;br&gt;(jfr 35 kap. 10 § kyrkolagen). Det enda skydd en fullmaktspräst har i dag&lt;br&gt;är att inte kunna sägas upp, t. ex. vid arbetsbrist. En kyrkoherde eller&lt;br&gt;komminister som har fullmakt på sin tjänst kan förflyttas av&lt;br&gt;stiftsstyrelsen till en förordnandetjänst (jfr AD 1997 nr 88). Från denna&lt;br&gt;tjänst kan sedan uppsägning ske. Om kyrkoherden eller komministern far&lt;br&gt;en annan prästtjänst, ett vikariat på en prästtjänst eller en annan statligt&lt;br&gt;reglerad tjänst eller ett vikariat på en sådan tjänst förlorar han eller hon&lt;br&gt;alltså fullmakten. Dock får kyrkoherden eller komministern behålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullmakten om han eller hon förflyttas till en förordnandetjänst i samband&lt;br&gt;med en indelningsändring. Fullmakten förs då över stat i det nybildade&lt;br&gt;pastoratet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda skydd som anställningsformen fullmakt innebär utgör en&lt;br&gt;del av det enskilda anställningsavtalet. Ungefar 650 präster har för&lt;br&gt;närvarande fullmakt på sina tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Svenska kyrkan finns det tre kyrkomusiker kvar som anställts&lt;br&gt;med konstitutorial, en anställningsform som i stort innehåller samma&lt;br&gt;skydd som fullmakten. Vid 1990 års kyrkomusikerreform blev&lt;br&gt;kyrkomusikertjänstema rent kyrkokommunala. De tre kyrkomusikerna&lt;br&gt;torde ha kvar det förstärkta anställningsskydd som konstitutorialet gav.&lt;br&gt;Detta skydd utgör en del av det enskilda anställningsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.3 Anställningsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Lagen om anställningsskydd&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1982:80) om anställningsskydd, LAS, finns skyddsbestämmelser&lt;br&gt;för arbetstagare bl.a. i fråga om uppsägning och avskedande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i LAS gäller arbetstagare i såväl allmän som enskild&lt;br&gt;tjänst (1 § första stycket). Från lagens tillämpning undantas dock bl.a.&lt;br&gt;arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor&lt;br&gt;far anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning (1 § andra&lt;br&gt;stycket 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en annan lag eller i en förordning som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lag finns särskilda föreskrifter som avviker från bestämmelserna i&lt;br&gt;LAS, skall dessa avvikande föreskrifter gälla (2 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet övergår&lt;br&gt;från en arbetsgivare till en annan, övergår enligt 6 b § första stycket LAS&lt;br&gt;också de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal&lt;br&gt;och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för&lt;br&gt;övergången på den nya arbetsgivaren. Enligt tredje stycket i paragrafen&lt;br&gt;undantas dock ålders-, invaliditets- och efterlevandeförmåner från den&lt;br&gt;automatiska övergången av rättigheter och skyldigheter. Den tidigare&lt;br&gt;arbetsgivaren svarar solidariskt med den nya arbetsgivaren för de&lt;br&gt;ekonomiska förpliktelser som hänför sig till tiden före övergången.&lt;br&gt;Arbetstagaren kan dock välja att vara kvar hos sin tidigare arbetsgivare&lt;br&gt;med risken att likväl inte kunna beredas fortsatt arbete där (6 b § fjärde&lt;br&gt;stycket). Vidare innehåller LAS ett uttryckligt förbud mot uppsägningar&lt;br&gt;som grundar sig på en verksamhetsövergång som sådan, se 7 § tredje&lt;br&gt;stycket. Detta förbud hindrar dock inte uppsägningar som sker av&lt;br&gt;ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl där förändringar i&lt;br&gt;arbetsstyrkan ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 b § och 7 § tredje stycket LAS grundar sig på&lt;br&gt;artikel 3.1 och 4.1 i rådets direktiv 77/187/EEG av den 14 februari 1977&lt;br&gt;om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för&lt;br&gt;arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller&lt;br&gt;delar av verksamheter. De svenska reglerna trädde i kraft den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1995. Det är ytterst EG-domstolen som avgör vad som omfattas Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;av direktivet och därmed av bestämmelserna i LAS som utgår från&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Lagen om medbestämmande i arbetslivet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, MBL, finns regler&lt;br&gt;om bl.a. förhandlingsrätt, arbetsfred och om arbetstagares rätt till&lt;br&gt;medinflytande genom sina fackliga organisationer. Lagen äger&lt;br&gt;tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (1 §&lt;br&gt;första stycket). Från lagens tillämpningsområde undantas bl.a.&lt;br&gt;arbetsgivares verksamhet som är av religiös natur såvitt avser&lt;br&gt;verksamhetens mål och inriktning (2 §). I likhet med LAS är MBL&lt;br&gt;subsidiär i förhållande till regler av specialkaraktär i lagar och i&lt;br&gt;förordningar som meddelats med stöd av lag (se 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet övergår&lt;br&gt;från en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal till en ny arbets-&lt;br&gt;givare, genom en sådan övergång som omfattas av 6 b § LAS, gäller&lt;br&gt;enligt 28 § MBL följande. Den tidigare arbetsgivarens kollektivavtal&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar för den nya arbetsgivaren, om inte denne redan&lt;br&gt;är bunden av något annat kollektivavtal som kan tillämpas på de&lt;br&gt;arbetstagare som följer med. Bundenheten gäller också den fredsplikt&lt;br&gt;som följer med ett kollektivavtal. Uppsägning av kollektivavtalet i&lt;br&gt;samband med verksamhetsövergången kan göras av såväl arbetstagar-&lt;br&gt;parten som den ursprunglige arbetsgivaren. Om den nya arbetsgivaren&lt;br&gt;redan är bunden av ett kollektivavtal som kan tillämpas på den övertagna&lt;br&gt;personalen, gäller detta kollektivavtal också för denna personalgrupp.&lt;br&gt;Under en övergångstid av maximalt ett år skall dock villkoren i den&lt;br&gt;tidigare arbetsgivarens kollektivavtal tillämpas på den övertagna perso-&lt;br&gt;nalen. Villkoren skall tillämpas på samma sätt som den tidigare&lt;br&gt;arbetsgivaren var skyldig att tillämpa dem. Om den tidigare arbets-&lt;br&gt;givarens kollektivavtal har sagts upp är den nya arbetsgivaren ändå&lt;br&gt;skyldig att tillämpa villkoren i detta avtal under dess giltighetstid, dock&lt;br&gt;längst i ett år. Träffar den nya arbetsgivaren senare ett avtal för den över-&lt;br&gt;tagna personalen upphör skyldigheten att tillämpa de gamla villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Verksamhetsövergång&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Begreppet verksamhetsövergång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolen har i ett flertal avgöranden behandlat frågan om vad som&lt;br&gt;är en verksamhetsövergång. Domstolen har bl.a. uttalat att för att avgöra&lt;br&gt;om en verksamhet, eller en del av en verksamhet, har övergått från en&lt;br&gt;arbetsgivare till en annan, är det av väsentlig betydelse om verksamheten&lt;br&gt;har bevarat sin identitet eller inte. En helhetsbedömning av samtliga&lt;br&gt;omständigheter kring övergången måste ske. Omständigheter som kan&lt;br&gt;vara av betydelse är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arten av foretag eller verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. frågan om företagets materiella tillgångar, såsom byggnader och&lt;br&gt;lösöre, har överlåtits eller inte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdet av överlåtna immateriella tillgångar vid överlåtelsetidpunkten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om majoriteten av de anställda har tagits över av den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren eller inte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om kunderna har tagits över eller inte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. graden av likhet mellan verksamheten före och efter överlåtelsen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. i förekommande fall den tidsperiod under vilken verksamheten har&lt;br&gt;legat nere.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall framhållas att med övergång kan avses också andra typer av&lt;br&gt;transaktioner än sedvanliga överlåtelser och fusioner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om det föreligger en överlåtelsesituation fästs det&lt;br&gt;avseende vid att det skall vara fråga om ett arbetsgivarbyte. Något&lt;br&gt;rättsligt samband mellan den som har drivit en verksamhet och en ny&lt;br&gt;arbetsgivare som tar över verksamheten behöver inte finnas. Det kan&lt;br&gt;tilläggas att EG-domstolen i Redmond Stichting-målet (mål 29/91,&lt;br&gt;[1992] ECR s. 1-3189) har ansett EG-direktivet tillämpligt också i en&lt;br&gt;situation då understödet från en offentlig myndighet till en juridisk&lt;br&gt;person dras in och överflyttas till en annan juridisk person som driver&lt;br&gt;verksamhet med ett liknande ändamål, med påföljd att den förstnämnda&lt;br&gt;juridiska personens verksamhet helt upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller överlåtelse av en del av en verksamhet skall denna del&lt;br&gt;identifieras. Det gäller sedan att avgöra vilka arbetstagare som kan anses&lt;br&gt;höra till denna del. Om kriterierna i övrigt för tillämpning av reglerna är&lt;br&gt;uppfyllda torde samtliga sålunda berörda arbetstagare omfattas av&lt;br&gt;direktivets regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsregler för de anställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid verksamhetsövergång går den tidigare arbetsgivarens samtliga&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter - utom i fråga om pensionsförmåner -&lt;br&gt;automatiskt över på förvärvaren. Tanken är att förvärvaren, den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren, träder in i anställningsavtalet sådant det var vid tidpunkten&lt;br&gt;för överlåtelsen. Det betyder bl.a. att arbetstagaren inte är skyddad mot&lt;br&gt;sådana förändringar av anställningsvillkoren som redan den tidigare&lt;br&gt;arbetsgivaren hade kunnat vidta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är alltså att anställningsavtalet med automatik skall gå&lt;br&gt;över på förvärvaren som en direkt följd av överlåtelsen. Denna&lt;br&gt;huvudregel gäller dock inte utan undantag. Arbetstagaren kan nämligen&lt;br&gt;av egen fri vilja avstå från att följa med till den nya arbetsgivaren. Av&lt;br&gt;EG-domstolens dom i Katsikas-målet (mål 132, 138 och 139/91, [1992]&lt;br&gt;ECR 1-6577) framgår att arbetstagare genom bestämmelser i&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning kan tillåtas frånträda sin anställning eller,&lt;br&gt;om man vill gå längre, tillåtas välja att stå kvar i anställning hos&lt;br&gt;överlåtaren med den risk för uppsägning på grund av arbetsbrist som kan&lt;br&gt;föreligga. När EG-direktivet genomfördes i Sverige valdes, som tidigare&lt;br&gt;nämnts, det sistnämnda alternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna är däremot tvingande på det sättet att en arbetstagare&lt;br&gt;inte kan avstå från sina rättigheter för det fall han eller hon verkligen&lt;br&gt;följer med till förvärvaren. Detta gäller även om arbetstagaren på något&lt;br&gt;sätt skulle kompenseras för avståendet så att han vid en&lt;br&gt;helhetsbedömning inte kan anses ha blivit missgynnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild bestämmelse om övergång av rättigheter och skyldigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska&lt;br&gt;kyrkan, innehåller bl.a. särskilda övergångsbestämmelser för&lt;br&gt;genomförandet av relationsändringen. När det gäller rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter för kyrkokommunerna gäller följande bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ansvaret för de skyldigheter som har uppkommit för en församling&lt;br&gt;eller kyrklig samfällighet före den 1 januari 2000 övergår vid den tidpunkten&lt;br&gt;till motsvarande församling, kyrkliga samfällighet eller stift inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Den 1 januari 2000 övergår också en församlings eller kyrklig&lt;br&gt;samfällighets rättigheter till motsvarande församling, kyrkliga samfällighet&lt;br&gt;eller stift inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med bestämmelsen är att klargöra vad som händer med&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter i samband med den förändring av rättslig&lt;br&gt;form som sker vid relationsändringen (a. prop. s. 77). Den innebär att&lt;br&gt;ansvaret för skyldigheter som åvilar någon av Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlingar eller kyrkliga samfalligheter följer med vid övergången från&lt;br&gt;kyrkokommun till den nya associationsformen. Vad som avses är&lt;br&gt;skyldigheter av civilrättslig art, men även vissa skyldigheter av&lt;br&gt;offentligrättslig art, exempelvis skattskyldighet. Efter relationsändringen&lt;br&gt;gäller skyldigheterna alltså för motsvarande församling, kyrkliga&lt;br&gt;samfällighet eller stift. Detsamma gäller för rättigheterna. Frågan om&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter i anledning av anställningsavtal och andra&lt;br&gt;anställningsförhållanden diskuterades inte i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.4 Svenska kyrkans personal och relationsändringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Anställningsavtalen för all offentliganställd&lt;br&gt;personal inom Svenska kyrkan går den 1 januari 2000 över till det&lt;br&gt;registrerade trossamfundet Svenska kyrkan eller dess organisatoriska&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalen garanteras de rättigheter som de har i dag på grund av&lt;br&gt;anställningsavtal och andra anställningsförhållanden. Även&lt;br&gt;skyldigheterna består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetstagare som inte vill att anställningsavtalet skall gå över&lt;br&gt;till den nya arbetsgivaren skall anmäla det senast den 31 december&lt;br&gt;1999. Anställningen skall då anses upphöra den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild lag stiftas om Svenska kyrkans personal vid&lt;br&gt;relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8.4.1 Principiella utgångspunkter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för stat-kyrkareformen är att den rättsliga regleringen&lt;br&gt;av trossamfunden och deras förhållanden skall skapa goda&lt;br&gt;arbetsförutsättningar och så likvärdiga villkor som möjligt för olika&lt;br&gt;trossamfund. Alla trossamfund skall ges möjlighet att i formellt och&lt;br&gt;rättsligt hänseende uppträda som just trossamfund. I detta syfte har det&lt;br&gt;skapats en särskild associationsform för trossamfund - registrerat&lt;br&gt;trossamfund - till vilken också Svenska kyrkan hänförs, se lagen&lt;br&gt;1998:1593 om trossamfund. En grundtanke i reformen är vidare att de&lt;br&gt;ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan skall medföra att&lt;br&gt;Svenska kyrkan blir ett eget rättssubjekt, skilt från det allmänna, som&lt;br&gt;självständigt reglerar sina angelägenheter. Av lagen (1998:1591) om&lt;br&gt;Svenska kyrkan framgår att Svenska kyrkan skall vara ett evangelisk-&lt;br&gt;lutherskt trossamfund med episkopal struktur, en öppen folkkyrka,&lt;br&gt;demokratiskt uppbyggd och rikstäckande. Svenska kyrkans&lt;br&gt;grundläggande identitet preciseras för att denna skall vara oförändrad&lt;br&gt;över relationsändringen. I propositionen framhålls särskilt att regleringen&lt;br&gt;inte får medföra att Svenska kyrkan uppfattas som ett på statligt initiativ&lt;br&gt;nu upprättat trossamfund (se prop. 1997/98:116 s. 41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan skall alltså lämna det allmänna. En följd av detta blir&lt;br&gt;att församlingarnas och de kyrkliga samfallighetemas kommunstatus&lt;br&gt;upphör (se prop. 1997/98:49 s. 10). Detta medför i sin tur att den&lt;br&gt;nuvarande beskattningsrätten kommer att upphöra för dessa rättssubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationsändringen får också personalpolitiska konsekvenser. Av&lt;br&gt;grundläggande betydelse för anställningstryggheten är Svenska kyrkans&lt;br&gt;framtida ekonomiska ställning. Enligt principbeslutet skall den kyrkliga&lt;br&gt;egendomen stå till kyrkans förfogande efter relationsändringen.&lt;br&gt;Regeringen har föreslagit att en del av denna egendom, bl.a.&lt;br&gt;kyrkofonden, skall föras över med äganderätt - i regel förenad med en&lt;br&gt;ändamålsbestämmelse - till olika enheter inom Svenska kyrkan medan&lt;br&gt;prästlönetillgångama skall disponeras av kyrkan enligt det s.k.&lt;br&gt;lagstiftningsaltemativet (se prop. 1997/98:116 s. 80 ff.). Vidare har&lt;br&gt;regeringen föreslagit att Svenska kyrkan skall få kostnadsfri hjälp av&lt;br&gt;staten med att beräkna, debitera, redovisa och ta in avgifter från dem som&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan (a. prop. s. 60). Riksdagen har, som tidigare&lt;br&gt;nämnts, antagit förslagen (bet. 1997/98:KU20, rskr. 1997/98:284, bet.&lt;br&gt;1998/99:KU5 och rskr. 1998/99:3). I lagen om Svenska kyrkan regleras&lt;br&gt;församlingarnas och de kyrkliga samfällighetemas samt stiftens&lt;br&gt;grundläggande uppgifter på ett sätt som i huvudsak överensstämmer med&lt;br&gt;den nuvarande regleringen. Dessa åtgärder bör sammantaget kunna&lt;br&gt;tillförsäkra Svenska kyrkan en stabil ekonomi och organisation.&lt;br&gt;Härigenom bör de anställdas trygghet så långt som möjligt kunna&lt;br&gt;tillgodoses. Av stor betydelse i detta sammanhang är givetvis hur stor&lt;br&gt;tillhörigheten till Svenska kyrkan blir under 2000-talet. De&lt;br&gt;undersökningar som gjorts (se t.ex. SOU 1992:9 s. 231 ff.) tyder på att&lt;br&gt;det inte kommer att ske några mer betydande förändringar av antalet&lt;br&gt;tillhöriga i samband med relationsändringen. I samma riktning talar den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omständigheten att utträdesmöjligheten funnits under många år utan att&lt;br&gt;den utnyttjats i någon större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller stat-kyrkareformens ekonomiska konsekvenser innebär&lt;br&gt;riksdagens principbeslut att en statsfinansiellt neutral lösning skall vara&lt;br&gt;vägledande för reformarbetet (prop. 1995/96:80 s. 44). I dag har staten&lt;br&gt;inte något kostnadsansvar för kyrkans personal. Att staten på grund av&lt;br&gt;relationsändringen på något sätt skulle belastas med kostnader eller annat&lt;br&gt;ansvar för personal som hör hemma inom Svenska kyrkan bör därför inte&lt;br&gt;komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund måste en utgångspunkt för lösningen av&lt;br&gt;personalfrågorna vid relationsändringen vara att all personal som är&lt;br&gt;anställd hos kyrkokommunerna i fortsättningen bör vara anställd inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan i dess förnyade gestalt. Detsamma bör i princip gälla&lt;br&gt;personal med statlig eller därmed jämförlig anställning som utövar&lt;br&gt;verksamhet inom Svenska kyrkan. Detta medför att all offentliganställd&lt;br&gt;personal inom Svenska kyrkan behandlas lika. Den kyrkliga&lt;br&gt;verksamheten kommer därmed att fortsätta utan avbrott och med samma&lt;br&gt;personal, vilket kan antas ha varit förutsatt när de principiella besluten&lt;br&gt;om relationsändringen fattades år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationsändringen sker i samförstånd mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan. I formellt hänseende är det dock staten som i princip ensidigt&lt;br&gt;fattar de nödvändiga besluten. På nationell nivå skapas ett nytt enhetligt&lt;br&gt;rättssubjekt, det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan. På lokal och&lt;br&gt;regional nivå byter kyrkokommunerna - församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfalligheter — associationsform till registrerade organisatoriska delar&lt;br&gt;av Svenska kyrkan. Kyrkans identitet och karaktär skall emellertid vara&lt;br&gt;oförändrad över relationsändringen. I lagen om Svenska kyrkan regleras&lt;br&gt;kyrkans grundläggande organisation och verksamhet på sådant sätt att det&lt;br&gt;med fog kan sägas att den kyrkliga verksamheten i huvudsak kommer att&lt;br&gt;vara densamma efter ändringen av relationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur arbetsrättslig synvinkel innebär stat-kyrkareformen emellertid&lt;br&gt;omdaningar av sådan karaktär att arbetstagarnas situation förändras även&lt;br&gt;om förhållandet arbetstagare-arbetsgivare i grunden blir detsamma. Av&lt;br&gt;väsentlig betydelse är det byte av associationsform som sker beträffande&lt;br&gt;församlingarna och de kyrkliga samfällighetema. Förändringarna är av&lt;br&gt;sådan art att de bör betraktas som ett byte av arbetsgivare. Det blir&lt;br&gt;således fråga om en verksamhetsövergång. Samtidigt skall dock&lt;br&gt;framhållas att Svenska kyrkans identitet kommer att vara oförändrad över&lt;br&gt;relationsändringen. Ur praktisk synvinkel innebär verksamhets-&lt;br&gt;övergången ingen förändring av arbetssituationen utan samma&lt;br&gt;arbetsuppgifter kommer att utföras och detta sker på samma arbetsplats&lt;br&gt;som före relationsändringen. Betydelsen av förändringen bör därför inte&lt;br&gt;överdrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I LAS och MBL finns, som framgår av avsnitt 8.3, skyddsregler för&lt;br&gt;arbetstagare vid verksamhetsövergång. Lagarna gäller om inte annat&lt;br&gt;följer av särskilda föreskrifter i annan lagstiftning. Bestämmelser som&lt;br&gt;avviker från LAS eller MBL far dock inte strida mot det ovan nämnda&lt;br&gt;EG-direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skydd för rättigheter och skyldigheter i anledning av&lt;br&gt;anställningsavtal och andra anställningsförhållanden samt för&lt;br&gt;anställningsvillkoren i övrigt som följer av LAS och MBL bör självklart&lt;br&gt;gälla också för Svenska kyrkans olika personalkategorier vid&lt;br&gt;verksamhetsövergång i anledning av relationsändringen. Skyddet bör&lt;br&gt;inträda med automatik. De nya arbetsgivarna far överta&lt;br&gt;anställningsavtalen sådana som dessa är vid relationsändringen. De&lt;br&gt;kyrkokommunala arbetsgivarna kommer dock inte att kunna ansvara&lt;br&gt;solidariskt med de nya arbetsgivarna för ekonomiska förpliktelser som&lt;br&gt;hänför sig till tiden före övergången, eftersom kyrkokommunerna upphör&lt;br&gt;att existera vid relationsändringen. Någon olägenhet för arbetstagarna&lt;br&gt;torde detta dock inte medföra då de nya arbetsgivarna övertar&lt;br&gt;kyrkokommunernas samtliga rättigheter och skyldigheter. Som tidigare&lt;br&gt;nämnts har åtgärder beslutats som sammantaget bör kunna tillförsäkra&lt;br&gt;Svenska kyrkan en stabil ekonomi och organisation. Eftersom&lt;br&gt;kyrkokommunerna upphör att existera är det inte heller möjligt för&lt;br&gt;arbetstagarna att stanna kvar som arbetstagare hos dessa arbetsgivare.&lt;br&gt;För dem med statlig anställning är situationen annorlunda. Staten finns&lt;br&gt;kvar. Emellertid skall statens befattning med kyrkliga frågor i princip&lt;br&gt;helt upphöra. Det finns därför skäl att behandla dessa personalkategorier&lt;br&gt;på samma sätt som den kyrkokommunalt anställda personalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kollektivavtal som gäller vid tidpunkten för relationsändringen bör&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla för de nya arbetsgivarna till dess nya&lt;br&gt;kollektivavtal träffats som är anpassade till de förhållanden som gäller&lt;br&gt;efter relationsändringen. Bestämmelser om detta finns, som tidigare&lt;br&gt;nämnts, i 28 § första stycket MBL. Dessa bör vara tillämpliga också på&lt;br&gt;de kollektivavtal som gäller inom Svenska kyrkans verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det offentliga området är rätten att vidta fackliga stridsåtgärder&lt;br&gt;inskränkt. När Svenska kyrkan lämnar det allmänna bör samma regler&lt;br&gt;gälla för Svenska kyrkans personal som för privatanställda. Frågan om&lt;br&gt;eventuella inskränkningar i konflikträtten bör vara en fråga för&lt;br&gt;kollektivavtalspartema att ta ställning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kollektivavtalsreglerade trygghetssystem som finns för den&lt;br&gt;offentliganställda personalen inom Svenska kyrkan - Avgångsförmåner&lt;br&gt;för anställda hos kommuner och landsting, församlingar m.fl. (AGF-KL)&lt;br&gt;för dem med kyrkokommunalt reglerade villkor samt Avtal om&lt;br&gt;trygghetsfrågor (TA) för dem med statliga och statligt reglerade&lt;br&gt;anställningar - tillförsäkrar arbetstagarna vissa förmåner om de sägs upp&lt;br&gt;av arbetsgivaren exempelvis i samband med en verksamhetsövergång.&lt;br&gt;För båda trygghetssystemen gäller i princip att arbetstagaren inte har rätt&lt;br&gt;till några förmåner om arbetstagaren motsätter sig ett byte av anställning&lt;br&gt;som skäligen borde ha godtagits. Det är en uppgift för avtalsparterna att&lt;br&gt;avgöra hur de kollektivavtalsreglerade trygghetssystemen skall tillämpas&lt;br&gt;vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de principiella ställningstaganden som nu redovisats&lt;br&gt;bör det införas särskilda bestämmelser om vad som skall gälla för&lt;br&gt;Svenska kyrkans personal vid relationsändringen. Om dessa&lt;br&gt;bestämmelser placeras i lagen (1998:1592) om införande av lagen om&lt;br&gt;Svenska kyrkan, måste de antas i den kvalificerade ordning som gäller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för den lagen. Det bör därför stiftas en särskild lag om Svenska kyrkans&lt;br&gt;personal vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den&lt;br&gt;1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande behandlas vad relationsändringen far för konsekvenser&lt;br&gt;for de olika kategorierna av offentliganställd personal i Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8.4.2 Anställda med kyrkokommunala villkor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: De rättigheter och skyldigheter på grund av de&lt;br&gt;anställningsavtal och de anställningsförhållanden som vid&lt;br&gt;relationsändringen gäller för dem som är anställda med&lt;br&gt;kyrkokommunala villkor i en kyrkokommun går över till motsvarande&lt;br&gt;församling, kyrkliga samfällighet eller stift, om inte arbetstagaren&lt;br&gt;väljer att frånträda anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren inte vill att anställningsavtalet skall gå över till&lt;br&gt;den nya arbetsgivaren skall han eller hon anmäla det till sin&lt;br&gt;arbetsgivare senast den 31 december 1999. Anställningen skall i så&lt;br&gt;fall anses upphöra den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen anser att det inte är någon&lt;br&gt;verksamhetsövergång för dem som är anställda med kyrkokommunala&lt;br&gt;villkor. De behåller därför sina anställningar över relationsändringen och&lt;br&gt;deras kollektivavtal består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allmänhet lämnat&lt;br&gt;utredningens bedömning utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som yttrat sig om förslagen i promemorian är en&lt;br&gt;klar majoritet positiva. Arbetsdomstolen anser dock att det bör krävas en&lt;br&gt;rättshandling från arbetstagarens sida för att anställningsavtalet inte&lt;br&gt;automatiskt skall föras över vid relationsändringen. Rättsverkan av denna&lt;br&gt;rättshandling bör, enligt domstolen, vara att anställningen upphör.&lt;br&gt;Kammarkollegiet och Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund avstyrker&lt;br&gt;förslaget. Enligt kollegiet och förbundet kommer den arbetstagare som&lt;br&gt;anses ha sagt upp sig själv att ställas utanför trygghetssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För den personal som är anställd med&lt;br&gt;kyrkokommunala villkor är någon av Svenska kyrkans församlingar eller&lt;br&gt;kyrkliga samfalligheter arbetsgivare. Dessa utgör i dag kyrkokommuner&lt;br&gt;och de har rätt att beskatta sina medlemmar, såväl dem som tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan som dem som inte gör det. Efter relationsändringen&lt;br&gt;kommer verksamheten i stället att utövas av det registrerade&lt;br&gt;trossamfundet Svenska kyrkans organisatoriska delar: församlingar,&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter och stift. Dessa skall visserligen överta&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter från kyrkokommunerna, men någon&lt;br&gt;kommunstatus med beskattningsrätt kommer de inte att ha. Denna&lt;br&gt;skillnad i rättslig ställning utgör en sådan förändring av arbetsgivarens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;karaktär att ett arbetsgivarbyte måste anses ske vid relationsändringen.&lt;br&gt;Det är således fråga om en verksamhetsövergång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättigheter och skyldigheter som arbetstagarna har på grund av sina&lt;br&gt;anställningsavtal och övriga anställningsförhållanden vid tidpunkten för&lt;br&gt;relationsändringen bör gå över från kyrkokommunerna till motsvarande&lt;br&gt;församling, kyrkliga samfällighet eller stift inom Svenska kyrkan. Detta&lt;br&gt;innebär att de som är anställda med kyrkokommunala villkor fortsätter&lt;br&gt;sin verksamhet inom Svenska kyrkan med oförändrade rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter. Detsamma gäller de kyrkomusiker som har kvar det&lt;br&gt;förstärkta anställningsskydd som konstitutorialet gav, eftersom det utgör&lt;br&gt;en del av deras anställningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare inte vill att anställningsavtalet skall gå över till den&lt;br&gt;nya arbetsgivaren bör arbetstagaren kunna frånträda anställningen. I&lt;br&gt;promemorian har föreslagits att anställningsavtalet skall anses uppsagt av&lt;br&gt;arbetstagaren om han eller hon väljer att frånträda anställningen. Några&lt;br&gt;närmare regler om hur ffånträdandet skall gå till har emellertid inte&lt;br&gt;föreslagits i promemorian. Enligt regeringens uppfattning bör det, som&lt;br&gt;Arbetsdomstolen föreslår, krävas att arbetstagaren vidtar en rättshandling&lt;br&gt;för att anställningsavtalet inte automatiskt skall foras över vid&lt;br&gt;relationsändringen. Detta kan lämpligen ske genom en underrättelse till&lt;br&gt;arbetsgivaren. Senast den 31 december 1999 bör arbetstagaren anmäla till&lt;br&gt;sin arbetsgivare om han eller hon inte vill att anställningsavtalet skall gå&lt;br&gt;över till den nya arbetsgivaren. Rättsverkan av en sådan anmälan bör bli&lt;br&gt;att anställningen upphör den 1 januari 2000, eftersom den nuvarande&lt;br&gt;arbetsgivaren inte kommer att finnas kvar efter relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en arbetstagare som väljer att frånträda sin anställning ställs&lt;br&gt;utanför trygghetssystemet eller inte är, som framgår av avsnitt 8.4.1, en&lt;br&gt;uppgift for avtalsparterna att avgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor betydelse för arbetstagarna personligen och även för de&lt;br&gt;kyrkliga arbetsplatsernas funktion att varje arbetstagare inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan i god tid får korrekt, klar och utförlig information om vad rela-&lt;br&gt;tionsändringen innebär för den egna anställningen. Denna information&lt;br&gt;bör också innehålla avtalsparternas ställningstagande till trygg-&lt;br&gt;hetssystemens tillämplighet i förhållande till den arbetstagare som&lt;br&gt;eventuellt väljer att frånträda sin anställning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8.4.3 Präster&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De rättigheter och skyldigheter på grund av de&lt;br&gt;anställningsavtal och de anställningsförhållanden som vid rela-&lt;br&gt;tionsändringen gäller för präster som är anställda i en kyrkokommun&lt;br&gt;går över till motsvarande församling, kyrkliga samfällighet eller stift,&lt;br&gt;om inte prästen väljer att frånträda anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om prästen inte vill att anställningsavtalet skall gå över till den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren skall han eller hon anmäla det till sin arbetsgivare senast&lt;br&gt;den 31 december 1999. Anställningen skall i så fall anses upphöra den&lt;br&gt;1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Kammarkollegiet tar arbetsgivaransvaret för de&lt;br&gt;präster med fullmakt som motsätter sig en övergång till den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren. Kollegiet skall &amp;quot;hyra ut&amp;quot; dem till Svenska kyrkan. De&lt;br&gt;kyrkliga arbetsgivarna far dock själva avgöra om de vill hyra någon präst&lt;br&gt;från Kammarkollegiet. Präster som inte har fullmakt och som motsätter&lt;br&gt;sig övergång skall sägas upp av domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av remissinstanserna var en stor majoritet positiv&lt;br&gt;till utredningens förslag. Samtidigt är många kyrkliga instanser negativa&lt;br&gt;till att hyra präster med fullmakt som motsätter sig övergång. En orsak&lt;br&gt;till detta är att de anser att präster som motsätter sig övergång är illojala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som yttrat sig om förslagen i promemorian är en&lt;br&gt;klar majoritet positiv. Arbetsdomstolen anser dock att det bör krävas en&lt;br&gt;rättshandling från arbetstagarens sida för att anställningsavtalet inte&lt;br&gt;automatiskt skall överföras vid relationsändringen. Rättsverkan av denna&lt;br&gt;rättshandling bör, enligt domstolen, vara att anställningen upphör.&lt;br&gt;Ärkebiskopen efter hörande av övriga biskopar anser det självklart att de&lt;br&gt;som är präster i Svenska kyrkan vid reformens ikraftträdande stannar&lt;br&gt;kvar i sina befattningar med de oförändrade villkor som promemorian&lt;br&gt;beskriver, eftersom prästens identitet ur teologisk synvinkel inte&lt;br&gt;förändras. Svea hovrätt tillstyrker förslagen utom såvitt avser&lt;br&gt;befattningshavare med fullmakt. Enligt hovrätten har dessa&lt;br&gt;fullmaktshavare en särskild rätt gentemot staten som är förknippad med&lt;br&gt;fullmaktstjänsten och denna rätt anser hovrätten inte bör åsidosättas.&lt;br&gt;Kammarkollegiet avstyrker förslaget och föreslår bl.a. att fullmakterna&lt;br&gt;genom lag skall förlora sin speciella rättsverkan vid en viss angiven&lt;br&gt;tidpunkt och att arbetsgivaren från denna tidpunkt skall ha rätt att på&lt;br&gt;saklig grund säga upp själva anställningsförhållandet. Svenska kyrkans&lt;br&gt;personalförbund avstyrker förslaget och föreslår att det inrättas en&lt;br&gt;särskild avvecklingsmyndighet som övertar Svenska kyrkans&lt;br&gt;arbetsgivaransvar för de fullmaktshavare som önskar kvarstå i sina&lt;br&gt;statligt reglerade tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare redovisats är&lt;br&gt;arbetsgivarfunktionerna för dem som innehar prästtjänster uppdelade&lt;br&gt;mellan staten och kyrkokommunerna. Med utgångspunkt från regleringen&lt;br&gt;i kyrkolagen talar dock övervägande skäl för att staten endast agerar som&lt;br&gt;ställföreträdare för den egentlige arbetsgivaren, kyrkokommunen.&lt;br&gt;Tjänsterna är inrättade i kyrkans pastorat eller stiftssamfalligheter, dvs. i&lt;br&gt;någon av Svenska kyrkans församlingar eller kyrkliga samfälligheter,&lt;br&gt;och det är också där som prästerna utövar sin verksamhet. Detta gäller&lt;br&gt;också dem som innehar sin prästtjänst med fullmakt. Beträffande&lt;br&gt;fullmakternas rättsverkningar framgår det av avsnitt 8.2 att det gäller&lt;br&gt;särskilda regler på kyrkans område som skiljer sig från dem som gäller&lt;br&gt;för övriga fullmaktshavare. Utöver vad som följer av regleringen i&lt;br&gt;kyrkolagen har fullmaktshavare på kyrkans område inte någon särskild&lt;br&gt;rätt gentemot vare sig staten eller sin arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan innebär&lt;br&gt;bl.a. att den statliga regleringen av prästtjänsterna upphör. Efter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relationsändringen kommer den verksamhet som prästerna utövar att som&lt;br&gt;huvudregel utövas inom någon av Svenska kyrkans församlingar eller&lt;br&gt;kyrkliga samfalligheter eller inom något av kyrkans stift. Den förändring&lt;br&gt;av församlingarnas och de kyrkliga samfallighetemas rättsliga ställning&lt;br&gt;som sker vid relationsändringen innebär att det för prästernas del sker en&lt;br&gt;verksamhetsövergång i den mening som avses i anställningsskydds-&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättigheter och skyldigheter som prästerna har på grund av sina&lt;br&gt;anställningsavtal och övriga anställningsförhållanden vid tidpunkten för&lt;br&gt;relationsändringen bör då gå över till den församling, den kyrkliga&lt;br&gt;samfällighet eller det stift inom Svenska kyrkan där verksamheten i&lt;br&gt;fortsättningen skall bedrivas. Hur arbetsgivarfunktionerna för prästerna&lt;br&gt;skall utövas efter relationsändringen är Svenska kyrkans sak att besluta&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det särskilda skydd som anställningsformen fullmakt innebär&lt;br&gt;utgör en del av prästens anställningsavtal, inbegrips även detta skydd i&lt;br&gt;det som föreslås gå över vid relationsändringen. Detta innebär att alla&lt;br&gt;präster fortsätter sin verksamhet inom Svenska kyrkan med oförändrade&lt;br&gt;villkor. Att avveckla fullmakterna på det sätt som Kammarkollegiet&lt;br&gt;föreslagit skulle innebära en oacceptabel försämring för de präster som&lt;br&gt;innehar sina tjänster med fullmakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en präst inte vill att anställningsavtalet skall gå över till den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren bör prästen kunna frånträda anställningen. Några närmare&lt;br&gt;regler om hur frånträdandet skall gå till har emellertid inte föreslagits i&lt;br&gt;promemorian. Enligt regeringens uppfattning bör det krävas att prästen&lt;br&gt;vidtar en rättshandling för att anställningsavtalet inte automatiskt skall&lt;br&gt;föras över vid relationsändringen. Det kan lämpligen ske genom en&lt;br&gt;underrättelse till arbetsgivaren. Senast den 31 december 1999 bör prästen&lt;br&gt;anmäla till sin arbetsgivare om han eller hon inte vill att&lt;br&gt;anställningsavtalet skall gå över till den nya arbetsgivaren. Rättsverkan&lt;br&gt;av en sådan anmälan bör, i likhet med vad som föreslås för den övriga&lt;br&gt;kyrkokommunalt anställda personalen, bli att anställningen upphör&lt;br&gt;den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framhållits i tidigare avsnitt är det en uppgift för avtalsparterna&lt;br&gt;att avgöra hur trygghetssystemen skall tillämpas vid relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller prästerna är det betydelsefullt att det lämnas&lt;br&gt;korrekt, klar och utförlig information om vad relationsändringen innebär&lt;br&gt;för den egna anställningen och om trygghetssystemens tillämplighet för&lt;br&gt;den präst som eventuellt väljer att frånträda sin anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8.4.4 Biskopar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De rättigheter och skyldigheter på grund av de&lt;br&gt;anställningsavtal och de anställningsförhållanden som vid relations-&lt;br&gt;ändringen gäller för innehavare av biskopstjänst går över till det stift&lt;br&gt;inom Svenska kyrkan i vilket biskopstjänsten är inrättad, om inte&lt;br&gt;biskopen väljer att frånträda anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om biskopen inte vill att anställningsavtalet skall gå över till den&lt;br&gt;nya arbetsgivaren skall han eller hon anmäla det till sin arbetsgivare&lt;br&gt;senast den 31 december 1999. Anställningen skall i så fall anses&lt;br&gt;upphöra den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Arbetsgivarverket ges i uppdrag att avveckla&lt;br&gt;biskoparnas statliga anställningar eftersom deras anställningsavtal inte&lt;br&gt;automatiskt går över på den nye arbetsgivaren. Kammarkollegiet skall ta&lt;br&gt;arbetsgivaransvaret för de biskopar som motsätter sig övergång.&lt;br&gt;Kollegiet skall &amp;quot;hyra ut&amp;quot; dem till Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag har tillstyrkts eller lämnats&lt;br&gt;utan erinran av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allra flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller lämnat&lt;br&gt;promemorieförslaget utan erinran. Svea hovrätt avstyrker dock förslaget.&lt;br&gt;Enligt hovrätten har fullmaktshavare en särskild rätt gentemot staten som&lt;br&gt;är förknippad med fullmaktstjänsten och denna rätt anser hovrätten inte&lt;br&gt;bör åsidosättas. Även Kammarkollegiet avstyrker förslaget. Enligt&lt;br&gt;kollegiet kommer den arbetstagare som anses ha sagt upp sig själv att&lt;br&gt;ställas utanför trygghetssystemet. Kollegiet föreslår bl.a. att fullmakterna&lt;br&gt;genom lag skall förlora sin speciella rättsverkan vid en viss angiven&lt;br&gt;tidpunkt och att arbetsgivaren från denna tidpunkt skall ha rätt att på&lt;br&gt;saklig grund säga upp själva anställningsförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Biskopstjänster tillsätts i dag med&lt;br&gt;fullmakt av regeringen efter val. I varje stift skall det finnas en tjänst som&lt;br&gt;biskop. Det är i stiftet som biskopen utövar sin huvudsakliga verksamhet.&lt;br&gt;Beträffande fullmakternas rättsverkningar framgår det av avsnitt 8.2 att&lt;br&gt;det gäller särskilda regler på kyrkans område som skiljer sig från dem&lt;br&gt;som gäller för övriga fullmaktshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § andra stycket i lagen om Svenska kyrkan är stiftets&lt;br&gt;grundläggande uppgift att främja och ha tillsyn över församlingslivet.&lt;br&gt;För varje stift skall det också i fortsättningen finnas en biskop.&lt;br&gt;Biskopamas verksamhet kommer således att bedrivas inom något av&lt;br&gt;Svenska kyrkans stift efter relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAS gäller, som ovan nämnts, inte för arbetstagare som har&lt;br&gt;företagsledande eller jämförlig ställning. Svenska kyrkans biskopar är att&lt;br&gt;jämställa med personer i företagsledande ställning. Biskoparna omfattas&lt;br&gt;således inte av skyddsreglema i LAS och deras anställningsavtal går&lt;br&gt;därför inte automatiskt över till de nya arbetsgivarna. För att biskopamas&lt;br&gt;anställningar skall hamna inom Svenska kyrkan i dess förnyade gestalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krävs det alltså särskilda bestämmelser. Det behövs också särskilda Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;bestämmelser som skyddar biskoparnas rättigheter och skyldigheter på&lt;br&gt;motsvarande sätt som övriga personalkategoriers.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättigheter och skyldigheter som biskoparna har på grund av sina&lt;br&gt;anställningsavtal och övriga anställningsförhållanden vid tidpunkten för&lt;br&gt;relationsändringen bör då gå över till det stift inom Svenska kyrkan i&lt;br&gt;vilket respektive biskopstjänst är inrättad. Eftersom det särskilda skydd&lt;br&gt;som anställningsformen fullmakt innebär utgör en del av biskopens&lt;br&gt;anställningsavtal, inbegrips även detta skydd i det som föreslås gå över&lt;br&gt;vid relationsändringen. Detta innebär att biskoparna fortsätter sin&lt;br&gt;verksamhet inom Svenska kyrkan med oförändrade villkor. Att avveckla&lt;br&gt;fullmakterna på det sätt som Kammarkollegiet föreslagit skulle innebära&lt;br&gt;en oacceptabel försämring av biskopamas situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en biskop inte vill att anställningsavtalet skall gå över till den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren, stiftet, bör biskopen kunna frånträda anställningen. Några&lt;br&gt;närmare regler om hur frånträdandet skall gå till har emellertid inte&lt;br&gt;föreslagits i promemorian. Enligt regeringens uppfattning bör det krävas&lt;br&gt;att biskopen vidtar en rättshandling för att anställningsavtalet inte&lt;br&gt;automatiskt skall föras över vid relationsändringen. Detta kan lämpligen&lt;br&gt;ske genom en underrättelse till arbetsgivaren. Senast den 31 december&lt;br&gt;1999 bör biskopen anmäla till sin arbetsgivare, staten, om han eller hon&lt;br&gt;inte vill att anställningsavtalet skall gå över till den nya arbetsgivaren.&lt;br&gt;Rättsverkan av en sådan anmälan bör, i likhet med vad som föreslås för&lt;br&gt;den kyrkokommunalt anställda personalen, bli att anställningen upphör&lt;br&gt;den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur de kollektivavtalsreglerade trygghetssystemen skall tillämpas när&lt;br&gt;de ändrade relationerna träder i kraft är en uppgift för avtalsparterna att&lt;br&gt;avgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som uttalats beträffande övriga personalkategorier bör&lt;br&gt;också biskoparna ha korrekt, klar och utförlig information om vad&lt;br&gt;relationsändringen innebär för den egna anställningen och om&lt;br&gt;trygghetssystemens tillämplighet för den biskop som eventuellt väljer att&lt;br&gt;frånträda sin anställning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8.4.5 Övrig offentliganställd personal&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De rättigheter och skyldigheter på grund av de&lt;br&gt;anställningsavtal och de anställningsförhållanden som vid&lt;br&gt;relationsändringen gäller för dem som är anställda vid&lt;br&gt;Ärkebiskopsämbetet går över på Svenska kyrkan, om inte&lt;br&gt;arbetstagaren väljer att frånträda anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren inte vill att anställningsavtalet skall gå över till&lt;br&gt;den nya arbetsgivaren skall han eller hon anmäla det till sin&lt;br&gt;arbetsgivare senast den 31 december 1999. Anställningen skall i så&lt;br&gt;fall anses upphöra den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det statliga ansvaret för kyrkoherdarna i&lt;br&gt;de svenska utlandsförsamlingarna i Helsingfors, London och Oslo bör&lt;br&gt;avvecklas. Arbetsgivarverket bör få i uppdrag att lösa denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens forslag: Kammarkollegiet tar över arbetsgivaransvaret&lt;br&gt;för dem vars statliga anställningar består vid utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens. I promemorian föreslås emellertid också att anställnings-&lt;br&gt;avtalen för dem som tjänstgör vid Kyrkofondens kansli skall gå över på&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag har bemötts positivt eller&lt;br&gt;lämnats utan erinran av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller promemorieförslaget har den övervägande delen av&lt;br&gt;remissinstanserna varit positiva. Kammarkollegiet har avstyrkt förslaget&lt;br&gt;och beträffande dem som tjänstgör vid Kyrkofondens kansli särskilt&lt;br&gt;framhållit att de är anställda i kollegiet. Enligt kollegiet bör principerna i&lt;br&gt;gällande rätt tillämpas. Kollegiet har vidare påtalat att en kategori statligt&lt;br&gt;anställda fallit bort i den genomgång som görs i promemorian, nämligen&lt;br&gt;kyrkoherde för döva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte: Förslaget till lag om Svenska kyrkans personal&lt;br&gt;vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari&lt;br&gt;2000 bör även omfatta de anställda vid Domkyrkorådet i Lund. I övrigt&lt;br&gt;tillstyrker kyrkomötet regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Anställda vid Ärkebiskopsämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anställda vid Ärkebiskopsämbetet har arbetsuppgifter som framför&lt;br&gt;allt hänför sig till ärkebiskopens arbete på nationell nivå. Vid&lt;br&gt;relationsändringen kommer denna verksamhet att övertas av det&lt;br&gt;registrerade trossamfundet Svenska kyrkan. Det sker således en&lt;br&gt;verksamhetsövergång i den mening som avses i anställningsskydds-&lt;br&gt;lagstiftningen för dessa arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättigheter och skyldigheter som de anställda vid&lt;br&gt;Ärkebiskopsämbetet har på grund av sina anställningsavtal och övriga&lt;br&gt;anställningsförhållanden vid tidpunkten för relationsändringen bör då gå&lt;br&gt;över till det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan. Detta innebär att&lt;br&gt;de anställda vid Ärkebiskopsämbetet fortsätter sin verksamhet inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan med oförändrade villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en anställd vid Ärkebiskopsämbetet inte vill att anställningsavtalet&lt;br&gt;skall gå över till den nya arbetsgivaren bör han eller hon kunna frånträda&lt;br&gt;sin anställning. Några närmare regler om hur frånträdandet skall gå till&lt;br&gt;har emellertid inte föreslagits i promemorian. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning bör det krävas att arbetstagaren vidtar en rättshandling för att&lt;br&gt;anställningsavtalet inte automatiskt skall föras över vid&lt;br&gt;relationsändringen. Det kan lämpligen ske genom en underrättelse till&lt;br&gt;arbetsgivaren. Senast den 31 december 1999 bör arbetstagaren anmäla till&lt;br&gt;sin arbetsgivare om han eller hon inte vill att anställningsavtalet skall gå&lt;br&gt;över till den nya arbetsgivaren. Rättsverkan av en sådan anmälan bör, i&lt;br&gt;likhet med vad som föreslås för den kyrkokommunalt anställda&lt;br&gt;personalen, bli att anställningen upphör den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur de kollektivavtalsreglerade trygghetssystemen skall tillämpas när&lt;br&gt;de ändrade relationerna träder i kraft är en uppgift for avtalsparterna att&lt;br&gt;avgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som uttalats beträffande övriga personalkategorier är&lt;br&gt;det betydelsefullt att det också till dessa arbetstagare lämnas korrekt, klar&lt;br&gt;och utförlig information om vad relationsändringen innebär för den egna&lt;br&gt;anställningen och om trygghetssystemens tillämplighet for den som&lt;br&gt;eventuellt väljer att frånträda sin anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som tjänstgör hos domkyrkan i Lunds stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 39 och 41 kap. kyrkolagen finns föreskrifter om förvaltningen av&lt;br&gt;domkyrkan i Lunds stift. Domkyrkan, dess inventarier och övriga&lt;br&gt;egendom samt domkyrkans fastigheter skall förvaltas av Domkyrkorådet&lt;br&gt;i Lund. Domkyrkorådet, som är en statlig myndighet, består av fem&lt;br&gt;ledamöter med lika många ersättare. Av 16 § förordningen (SKFS&lt;br&gt;1989:1) med instruktion för Domkyrkorådet i Lund, m.m. framgår att&lt;br&gt;personal hos domkyrkan anställs av domkyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos domkyrkorådet finns ingen personal anställd. Den personal som&lt;br&gt;behövs för att förvalta domkyrkan med tillhörande egendom är anställd&lt;br&gt;hos domkyrkan som är ett särskilt rättssubjekt av stiftelsekaraktär.&lt;br&gt;Personalen är alltså privatanställd, inte statsanställd som kyrkomötet har&lt;br&gt;antagit. Regeringens förslag omfattar bara den offentliganställda&lt;br&gt;personalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som tjänstgör vid kyrkofondens kansli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 § första stycket 1 i lagen om införande av lagen om Svenska&lt;br&gt;kyrkan skall kyrkofondens tillgångar - sedan medel avsatts för&lt;br&gt;pensionsåtagandena - föras över med äganderätt till Svenska kyrkan och&lt;br&gt;användas för kyrkliga ändamål. I förvaltningen av tillgångarna ingår&lt;br&gt;främst hanteringen av det kyrkliga utjämningssystemet, placering av&lt;br&gt;fondens medel samt bokföring och redovisning av fondmedlen.&lt;br&gt;Förvaltningen av kyrkofonden är i dag delad mellan Kyrkofondens&lt;br&gt;styrelse och Kammarkollegiet i vilket styrelsens kansli ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter relationsändringen kommer alltså förvaltningen av kyrkofondens&lt;br&gt;tillgångar att handhas av det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Under förutsättning att kyrkan organiserar förvaltningen av tillgångarna&lt;br&gt;och hanteringen av utjämningssystemet så att dessa uppgifter sköts inom&lt;br&gt;trossamfundet, bör det även för de sju personer som är anställda i&lt;br&gt;Kammarkollegiet och utför kansligöromål åt Kyrkofondens styrelse&lt;br&gt;anses ske en verksamhetsövergång i den mening som avses i&lt;br&gt;anställningsskyddslagstiftningen. Kammarkollegiet kommer emellertid&lt;br&gt;att finnas kvar, vilket måste beaktas i sammanhanget. Med hänsyn till att&lt;br&gt;Svenska kyrkan inte tagit ställning till på vilket sätt förvaltningen av&lt;br&gt;tillgångarna och utjämningssystemet skall organiseras, kan man f.n. inte&lt;br&gt;avgöra om det blir fråga om en verksamhetsövergång för denna&lt;br&gt;personalkategori. Promemorieförslaget bör därför inte genomföras i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna del. När det står klart hur Svenska kyrkan kommer att förvalta Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;kyrkofondens tillgångar och organisera utjämningssystemet far frågan&lt;br&gt;hanteras enligt de generella bestämmelserna i anställnings-&lt;br&gt;skyddslagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandskyrkoherdarna m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherdarna i de svenska utlandsförsamlingarna i Helsingfors, London&lt;br&gt;och Oslo och har anställningar som närmast bör betraktas som statliga.&lt;br&gt;Sin verksamhet utövar de dock inom Svenska kyrkans&lt;br&gt;utlandsverksamhet. För kyrkans räkning sköts denna verksamhet sedan&lt;br&gt;den 1 januari 1997 av respektive utlandsförsamling tillsammans med&lt;br&gt;Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet. Någon förändring&lt;br&gt;av detta förhållande kommer relationsändringen inte att innebära. Därför&lt;br&gt;torde det inte för dessa präster vara fråga om en verksamhetsövergång i&lt;br&gt;den mening som avses i anställningsskyddslagstiftningen. Deras&lt;br&gt;anställningsvillkor påverkas således inte. Det är dock rimligt att det&lt;br&gt;statliga ansvaret för dem avvecklas i samband med relationsändringen.&lt;br&gt;Arbetsgivarverket bör därför fa i uppdrag att lösa denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherdarna för döva hade tidigare statliga tjänster tillsatta med&lt;br&gt;fullmakt. År 1990 erbjöds de att fa nyinrättade tjänster för teckenspråki ga&lt;br&gt;i stiftssamfallighetema. (jfr prop. 1989/90:101 s. 26). De som fick de nya&lt;br&gt;tjänsterna lämnade då sina statliga tjänster. Det finns i dag inte någon&lt;br&gt;sådan präst med statlig anställning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pensioner&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;8.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Dagens förhållanden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Biskopar och präster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till komplettering av den lagstadgade allmänna pensionen har&lt;br&gt;biskoparna och alla präster med statligt reglerade tjänster&lt;br&gt;tjänstepensionsrätt enligt det statliga pensionsavtalet PA-91,&lt;br&gt;pensionsplan för arbetstagare hos staten m.fl. Detta pensionsavtal skall&lt;br&gt;också tillämpas på präster som är anställda hos stiftelsen Svenska kyrkan&lt;br&gt;i utlandet och hos vissa diakoniinstitutioner. Statens pensionsverk (SPV)&lt;br&gt;administrerar förmånerna enligt pensionsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PA-91, som trädde i kraft den 1 januari 1992, är ett&lt;br&gt;nettopensionssystem vilket innebär att tjänstepensionen beräknas som ett&lt;br&gt;tillägg till den lagstadgade pensionen. Pensionsplanen omfattar&lt;br&gt;ålderspension, kompletterande ålderspension, sjukpension, kompletteran-&lt;br&gt;de delpension, efterlevandepension, kompletterande efterlevandepension,&lt;br&gt;egenlivränta, kompletterande efterlevandelivränta och fribrev för&lt;br&gt;kompletterande ålderspension. Kostnaderna för biskoparnas och&lt;br&gt;prästernas pensionsförmåner enligt PA-91 betalas ur kyrkofonden&lt;br&gt;(42 kap. 11 § kyrkolagen). Det yttersta ansvaret för pensionsåtagandena&lt;br&gt;till prästerna har dock kyrkokommunerna som svarar för prästernas&lt;br&gt;avlöningsförmåner (32 kap. 12 och 13 §§ kyrkolagen). För biskoparnas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsfordringar torde staten som arbetsgivare ha det yttersta ansvaret.&lt;br&gt;Kostnaderna för den kompletterande ålderspensionen (KÅPAN) har&lt;br&gt;fortlöpande betalats av kyrkofonden genom premier till Försäkrings-&lt;br&gt;föreningen för det statliga området (FSO), som har fonderat medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställda med kyrkokommunala villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till komplettering av den lagstadgade allmänna pensionen har de som är&lt;br&gt;anställda med kyrkokommunala villkor tjänstepensionsrätt enligt ett nytt&lt;br&gt;pensionsavtal, kommunala pensions- och försäkringsavtalet PFA 98.&lt;br&gt;Kyrkokommunen betalar kostnaderna för pensionsförmånerna som -&lt;br&gt;med vissa undantag - administreras av Kommunsektorns pension AB&lt;br&gt;(KPA). Pensionsbestämmelsema gäller från och med den 1 januari 1998&lt;br&gt;och omfattar arbetstagare som är födda 1938 eller senare. PFA 98 är -&lt;br&gt;liksom det statliga pensionsavtalet PA-91 - ett nettopensionssystem där&lt;br&gt;tjänstepensionen beräknas som ett tillägg till den lagstadgade pensionen.&lt;br&gt;Förmånerna är ålderspension, kompletterande ålderspension eller särskild&lt;br&gt;ålderspension före 65 år samt efterlevandepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som är födda före 1938 gäller det tidigare pensionsavtalet för&lt;br&gt;arbetstagare hos kommuner och landsting, PA-KL 85. Detta avtal är till&lt;br&gt;skillnad från det nya PFA 98 ett bruttopensionsavtal, vilket innebär att&lt;br&gt;pensionstagama garanteras en pension som inberäknat allmän pension&lt;br&gt;skall uppgå till minst en viss bestämd nivå av slutlönen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tidigare pensionssystemet har pensionerna betalats löpande över&lt;br&gt;budgeten. Många kyrkokommuner har skuldfört utfästelserna i sin&lt;br&gt;balansräkning men det har förekommit att redovisning endast skett&lt;br&gt;genom att verksamhetsårets utbetalningar har tagits med som kostnader i&lt;br&gt;resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig offentliganställd personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som är anställda hos Ärkebiskopsämbetet och de som är anställda hos&lt;br&gt;Kammarkollegiet för tjänstgöring vid Kyrkofondens kansli är arbets-&lt;br&gt;tagare hos staten och därmed gäller det statliga pensionsavtalet PA-91 för&lt;br&gt;dem. Ämbetets förvaltningskostnader betalas ur kyrkofonden. Kollegiet&lt;br&gt;betalar kostnaderna för avlöningsförmåner till dem som tjänstgör vid&lt;br&gt;kyrkofondens kansli men får ersättning ur kyrkofonden för dessa&lt;br&gt;kostnader. Ersättningen skall enligt ett avtal mellan Kyrkofondens&lt;br&gt;styrelse och Kammarkollegiet betalas med ett överenskommet fast&lt;br&gt;belopp per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PA-91 skall också tillämpas på de tre utlandskyrkoherdarna i&lt;br&gt;Helsingfors, London och Oslo. Deras avlöningsförmåner betalas ur&lt;br&gt;kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8.5.2 De historiska pensionsåtagandena&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I dag anses pensionsutfästelserna, dvs. löftena om framtida&lt;br&gt;pensionsutbetalningar till de anställda och f.d. anställda i Svenska kyrkan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt deras efterlevande, tryggade genom den beskattningsrätt som staten&lt;br&gt;och kyrkokommunerna har. En viss säkerhet ligger också i kyrkolagens&lt;br&gt;regler om den kyrkliga indelningen och om de församlings-&lt;br&gt;angelägenheter som kyrkokommunerna far ägna sig åt. Beskatt-&lt;br&gt;ningsrätten och kyrkolagen upphör år 2000 men ansvaret för&lt;br&gt;kyrkokommunens skyldigheter går, enligt 3 § lagen om införande av&lt;br&gt;lagen om Svenska kyrkan, över till motsvarande församling, kyrkliga&lt;br&gt;samfällighet eller stift (se avsnitt 8.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens principiella utgångspunkt är att de pensionsutfästelser&lt;br&gt;som har gjorts fram till tidpunkten för relationsändringen, de s.k.&lt;br&gt;historiska pensionsåtagandena, inte får försvagas eller minskas.&lt;br&gt;Arbetstagare och tidigare arbetstagare bör inte försättas i ett läge som är&lt;br&gt;mindre tryggt än det de har i dag. Staten har visserligen ett ansvar för hur&lt;br&gt;beslutet om relationsändringen påverkar gjorda pensionsutfästelser för&lt;br&gt;Svenska kyrkans personal. Det primära ansvaret för de historiska&lt;br&gt;pensionsåtagandena ligger dock hos Svenska kyrkan. Eftersom varje&lt;br&gt;enskild arbetsgivare inte kan förväntas komma att ha erforderliga&lt;br&gt;ekonomiska resurser för att klara alla sina pensionsutfästelser måste&lt;br&gt;någon form av samlat ansvarstagande uppnås för att tryggheten för&lt;br&gt;arbetstagarna skall bli tillfredsställande. Ett sådant samlat ansvarstagande&lt;br&gt;för pensionsåtagandena för all personal övervägs nu inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om säkerställande av pensionsåtaganden finns i lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Enligt den lagen&lt;br&gt;kan arbetsgivares utfästelse om pension till arbetstagare eller&lt;br&gt;arbetstagares efterlevande tryggas genom särskild redovisning av&lt;br&gt;pensionsskuld eller avsättning av medel till pensionsstiftelse. Tryggandet&lt;br&gt;anses också kunna ske genom en försäkringslösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild redovisning innebär att arbetsgivaren i balansräkningen gör en&lt;br&gt;avsättning för pensionsskulden. Beloppet skall motsvara nuvärdet av&lt;br&gt;pensionsutfästelserna. Avsättningarna skall göras enligt en allmän&lt;br&gt;pensionsplan som innehåller regler om säkerställande, t.ex. i form av&lt;br&gt;kreditförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensionsstiftelse är en stiftelse som inrättats av arbetsgivaren med&lt;br&gt;det enda syftet att trygga pensionsutfästelserna till arbetstagarna eller&lt;br&gt;deras efterlevande. Utfästelserna tryggas genom att arbetsgivaren gör&lt;br&gt;avsättningar till framtida pensionsutbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsåtaganden kan även tryggas genom tjänstepensionsförsäkring.&lt;br&gt;Arbetsgivaren betalar då premier till ett försäkringsbolag eller en&lt;br&gt;försäkringsförening mot att bolaget eller föreningen fullgör pensions-&lt;br&gt;utfästelserna. Finansinspektionen har tillsyn över försäkringsbolagen och&lt;br&gt;försäkringsföreningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsförening är en understödsförening. Därmed avses enligt&lt;br&gt;lagen (1972:262) om understödsförening en sådan förening för inbördes&lt;br&gt;bistånd som har till ändamål att meddela personförsäkring utan&lt;br&gt;affärsmässigt bedrivande av försäkringsrörelse. Om verksamheten&lt;br&gt;huvudsakligen avser pensionsförsäkring på grund av anställning anses&lt;br&gt;föreningen som understödsförening även om medlemsavgifterna betalas&lt;br&gt;av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För allt tjänstepensionskapital som har tryggats enligt tryggandelagen Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;eller i försäkringsförening skall avkastningsskatt betalas. Föreskrifter om&lt;br&gt;detta finns i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;br&gt;Skattskyldiga är försäkringsbolag, försäkringsföreningar, pensions-&lt;br&gt;stiftelser och arbetsgivare som skyddar pensionerna via balansräkningen.&lt;br&gt;Skatten uppgår för närvarande till 15 procent av ett på visst sätt beräknat&lt;br&gt;skatteunderlag. För pensionsmedel hos stat eller kommun betalas inte&lt;br&gt;någon avkastningsskatt. Efter relationsändringen blir försäkrings-&lt;br&gt;föreningen, pensionsstiftelsen eller den enskilde arbetsgivaren skyldig att&lt;br&gt;betala avkastningsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har utfast en tjänstepension skall betala särskild löneskatt&lt;br&gt;enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.&lt;br&gt;Skatten utgår för närvarande med 24,26 procent på kostnaden för&lt;br&gt;pensionsutfästelsen som beräknas på ett visst angivet sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ackumulerade pensionsskulden för biskopar och präster har SPV&lt;br&gt;beräknat per den 31 december 1997 till 1 257 mkr. I detta belopp ingår&lt;br&gt;särskild löneskatt på 245 mkr. Det totala pensionsåtagandet inklusive den&lt;br&gt;latenta skatteskulden har på ett år ökat med 183 mkr. Ökningen beror&lt;br&gt;delvis på ändrade beräkningsgrunder. Trots detta har sådana&lt;br&gt;reserveringar för framtida pensionsförpliktelser kunnat göras i&lt;br&gt;kyrkofondens balansräkning att det avsatta kapitalet motsvarar hela den&lt;br&gt;beräknade pensionsskulden per den 31 december 1997. Kyrkofonden har&lt;br&gt;under ett antal år gjort avsättningar i syfte att hela pensionsskulden skall&lt;br&gt;vara täckt vid utgången av år 1999. - Den kyrkokommunala&lt;br&gt;pensionsskulden uppskattas av KPA per den 31 december 1997 till&lt;br&gt;3 500 mkr inklusive särskild löneskatt. Enligt SCB:s senaste ekonomiska&lt;br&gt;redogörelse för kyrkokommunerna redovisas 2 595 mkr som pensions-&lt;br&gt;skuld inklusive löneskatten vid utgången av år 1997. Denna redovisning&lt;br&gt;bygger på delvis osäkra uppgifter från kyrkokommunerna som inte har&lt;br&gt;beräknat sina pensionsskulder på ett enhetligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8.5.3 Biskopar och präster&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Övergången av rättigheter och skyldigheter&lt;br&gt;skall även omfatta pensionsrättigheterna. Det stift, den församling&lt;br&gt;eller den kyrkliga samfällighet som anställningsavtalen går över till&lt;br&gt;skall svara för de pensionsåtaganden som gäller för biskoparna och&lt;br&gt;prästerna vid tidpunkten för relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ett så stort kapital som vid tidpunkten för&lt;br&gt;relationsändringen motsvarar hela pensionsskulden inklusive den&lt;br&gt;särskilda löneskatten skall avskiljas ur kyrkofonden och användas för&lt;br&gt;att trygga biskoparnas och prästernas pensionsfordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen har dock föreslagit att staten och Svenska kyrkan skall sluta&lt;br&gt;ett avtal om de historiska pensionsåtagandena till biskopar och präster&lt;br&gt;samt att Kyrkofondens styrelse skall fa i uppdrag att redan före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relationsändringen bilda en försäkringsförening eller pensionsstiftelse för&lt;br&gt;att trygga åtagandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En enkätfråga i avsnittet Svenska kyrkans&lt;br&gt;personal i Remiss II är aktuell i detta sammanhang. Fråga nr 6 handlade&lt;br&gt;om uppdrag till Kyrkofondens styrelse att redan före relationsändringen&lt;br&gt;bilda en pensionsförening eller pensionsstiftelse för att trygga&lt;br&gt;pensionsskulderna. En mycket stor majoritet av de remissinstanser som&lt;br&gt;besvarade frågan stödde förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Negativa Tar inte ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;92%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens löne- och pensionsverk (SPV) tillstyrker bildandet av en&lt;br&gt;försäkringsförening och att den tar hand om det historiska&lt;br&gt;pensionsåtagandet och det framtida intjänandet enligt de villkor som då&lt;br&gt;kommer att gälla för kyrkans personal. Det är, enligt SPV, angeläget att&lt;br&gt;bilda försäkringsföreningen före relationsändringen, eftersom förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för vilka försäkringstekniska grunder som skall tillämpas vid&lt;br&gt;beräkning av Svenska kyrkans pensionsåtaganden då klargörs.&lt;br&gt;Kammarkollegiet och Kyrkofondens styrelse avstyrker förslaget att&lt;br&gt;Kyrkofondens styrelse skall ges i uppdrag att redan före relations-&lt;br&gt;ändringen bilda en försäkringsförening eller en pensionsstiftelse för att&lt;br&gt;säkerställa de avsättningar som kyrkofonden gjort för prästers och&lt;br&gt;biskopars pensioner. Kyrkofondens styrelse framhåller att det inte är&lt;br&gt;styrelsens uppgift att bilda en försäkringsförening eller en pensions-&lt;br&gt;stiftelse före relationsändringen. Svenska kyrkans centralstyrelse har&lt;br&gt;inget att invända mot förslaget beträffande tryggandet av&lt;br&gt;pensionsåtaganden. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund&lt;br&gt;tillstyrker förslaget att bilda en Svenska kyrkans pensionsförening. Enligt&lt;br&gt;förbundet kan Svenska kyrkans organisatoriska uppbyggnad med många&lt;br&gt;små arbetsgivare och med en solidaritet mellan arbetsgivarna på ett bra&lt;br&gt;sätt tas till vara i en pensionsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Arbetstagarens rätt till ålders-,&lt;br&gt;invaliditets- och efterlevandeförmåner går, enligt 6 b § tredje stycket&lt;br&gt;LAS, inte såsom övriga rättigheter automatiskt över till den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren vid en verksamhetsövergång. Denne övertar därför inte på&lt;br&gt;grund av övergången överlåtarens skyldighet att betala sådana intjänade&lt;br&gt;förmåner. Detta hindrar inte att ansvaret för pensionsåtaganden på annan&lt;br&gt;grund - t.ex. med stöd av lag - kan flyttas över i samband med&lt;br&gt;verksamhetsövergång. Relationsändringen mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan innebär ingen förändring av kyrkans verksamhet. Också&lt;br&gt;förhållandet arbetsgivare-arbetstagare är egentligen detsamma även om&lt;br&gt;arbetsgivarens associationsform ändras. Samtliga övriga rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter går enligt regeringens förslag över till den nya arbetsgivaren&lt;br&gt;vid relationsändringen. Övergången av rättigheter och skyldigheter bör&lt;br&gt;därför också omfatta de anställdas pensionsrättigheter. Detta innebär att&lt;br&gt;det stift, den församling eller den kyrkliga samfällighet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställningsavtalen &amp;nbsp;går&amp;nbsp;&amp;nbsp;över&amp;nbsp;&amp;nbsp;till&amp;nbsp;&amp;nbsp;också skall svara för de&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsåtaganden &amp;nbsp;som&amp;nbsp;&amp;nbsp;gäller&amp;nbsp;&amp;nbsp;för&amp;nbsp;biskoparna och prästerna&amp;nbsp;vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidpunkten för relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts betalas biskoparnas och prästernas pensioner av&lt;br&gt;kyrkofonden. Utgående pensioner och gjorda pensionsåtaganden till&lt;br&gt;biskopar och präster samt deras efterlevande bör säkerställas inför&lt;br&gt;ändringen av relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Ett så stort&lt;br&gt;kapital som vid relationsändringen motsvarar hela pensionsskulden&lt;br&gt;inklusive den särskilda löneskatten bör därför avskiljas ur kyrkofonden&lt;br&gt;och användas för att trygga biskoparnas och prästernas&lt;br&gt;pensionsfordringar. Detta kan ske t.ex. i en försäkringsförening eller&lt;br&gt;pensionsstiftelse, som övertar ansvaret för att utfästelserna kan infrias&lt;br&gt;den dag pensionerna skall betalas ut. Kapitalet överlämnas samtidigt till&lt;br&gt;föreningen/stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med Kyrkofondens styrelse att det inte är&lt;br&gt;styrelsens uppgift att bilda en försäkringsförening eller pensionsstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan förberedelse till en förening eller stiftelse som styrelsen i sitt&lt;br&gt;remissvar föreslår som ett bättre alternativ har redan igångsatts. En&lt;br&gt;arbetsgrupp som består av representanter från Kyrkofondens styrelse,&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse samt Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet&lt;br&gt;har utsetts. Inom gruppen övervägs planerna på en försäkringsförening&lt;br&gt;som skall överta ansvaret för samtliga pensionsåtaganden till och med&lt;br&gt;den 31 december 1999 för biskopar, präster och all annan personal inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan samt garantera avtalad tjänstepension från och med den&lt;br&gt;1 januari 2000 för all personal inom trossamfundet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8.5.4 Anställda med kyrkokommunala villkor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Övergången av rättigheter och skyldigheter&lt;br&gt;skall även omfatta pensionsrättigheterna. Det stift, den församling&lt;br&gt;eller den kyrkliga samfällighet som anställningsavtalen går över till&lt;br&gt;skall svara för de pensionsåtaganden som gäller för de anställda med&lt;br&gt;kyrkokommunala villkor vid tidpunkten för relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarna inom Svenska kyrkan skall ha fonderat sina&lt;br&gt;historiska pensionsåtaganden senast vid utgången av år 2009. Till dess&lt;br&gt;fondering har skett skall arbetsgivaren kreditförsäkra&lt;br&gt;pensionsåtagandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de pensionsåtaganden som inte är möjliga att kreditförsäkra&lt;br&gt;skall Svenska kyrkan svara solidariskt med sina organisatoriska delar.&lt;br&gt;Regeringens bedömning: 300 mkr skall avskiljas ur kyrkofonden&lt;br&gt;och användas för att underlätta ett samlat tryggande av&lt;br&gt;pensionsfordringama för de anställda med kyrkokommunala villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för en avveckling av de kostnadsbidrag för&lt;br&gt;pensionsförmåner åt vissa anställda som har övergått från statlig till&lt;br&gt;kyrkokommunal anställning eller omvänt bör utredas. Statens&lt;br&gt;pensionsverk bör fa detta uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens forslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fem enkätfrågor i avsnittet Svenska kyrkans&lt;br&gt;personal i Remiss II är aktuella i detta sammanhang. Fråga 1 avsåg&lt;br&gt;förslaget att kyrkokommunerna skall beräkna sina pensionsskulder på&lt;br&gt;enhetligt sätt vid tidpunkten för relationsändringen. Fråga 2 gällde&lt;br&gt;förslaget att ansvaret för gjorda pensionsåtaganden och kostnaden för att&lt;br&gt;infria dessa bärs inomkyrkligt. Fråga 3 handlade om att de gjorda&lt;br&gt;pensionsåtagandena skall vara helt fonderade senast vid utgången av år&lt;br&gt;2009. Fråga 4 handlade om förslaget att avsätta medel ur kyrkofonden,&lt;br&gt;en grundplåt på 300 mkr, för att underlätta ett samlat tryggande av&lt;br&gt;pensionsåtagandena. Fråga 5 gällde om arbetsgivarna bör kreditförsäkra&lt;br&gt;sina pensionsåtaganden till dess fondering har skett. En mycket stor&lt;br&gt;majoritet av remissinstanserna har varit positiv till förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Positiva&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Negativa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Statens löne- och pensionsverk (SPV) tillstyrker bildandet av Svenska&lt;br&gt;kyrkans pensionsförening för säkerställande av pensionsåtagandena och&lt;br&gt;att 300 mkr från kyrkofonden avsätts som en grundplåt till föreningen.&lt;br&gt;Förslaget om en övergångsperiod på tio år för fondering av tidigare&lt;br&gt;kyrkokommunala åtaganden finner SPV skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;kyrkokommunernas skiftande ekonomi. Enligt SPV är det angeläget att&lt;br&gt;bilda försäkringsföreningen i god tid före relationsändringen. SPV&lt;br&gt;instämmer i förslaget om avveckling av statliga kostnadsbidrag till vissa&lt;br&gt;kyrkomusikers och stiftsanställdas pensioner samt av kyrkokommunala&lt;br&gt;kostnadsbidrag för tidigare anställd personal inom folkbokföringen.&lt;br&gt;Kammarkollegiet delar utredningens uppfattning att det är av intresse för&lt;br&gt;staten att åtaganden avseende intjänade pensionsrätter säkerställs.&lt;br&gt;Eftersom kyrkokommunerna redan säkerställt delar av sina&lt;br&gt;pensionsskulder torde det, enligt kollegiet, inte behövas tolv år för att&lt;br&gt;fondera återstoden. Kollegiet och Kyrkofondens styrelse föreslår att&lt;br&gt;arbetsgivarna skall ha säkerställt sina åtaganden senast vid utgången av&lt;br&gt;år 2004. Styrelsen har ingen erinran mot att 300 mkr avsätts ur&lt;br&gt;kyrkofonden för att underlätta ett samlat tryggande av pensionsskulden.&lt;br&gt;Styrelsen förutsätter dock att samtliga kyrkokommuner far en&lt;br&gt;proportionerlig del av dessa medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag med undantag av&lt;br&gt;den del som avser kreditförsäkring av pensionsskuld för kyrkogårds-&lt;br&gt;personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av samma skäl som regeringen&lt;br&gt;framför beträffande biskopar och präster i avsnitt 8.5.3 bör övergången&lt;br&gt;av rättigheter och skyldigheter även omfatta pensionsrättigheterna för de&lt;br&gt;anställda med kyrkokommunala villkor. Detta innebär att det stift, den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;församling eller den kyrkliga samfällighet som anställningsavtalet går&lt;br&gt;över till också bör svara för de pensionsåtaganden som gäller för dessa&lt;br&gt;arbetstagare vid tidpunkten för relationsändringen. Det ansvar som&lt;br&gt;kyrkokommunerna har för redan utgående pensioner och för livräntor&lt;br&gt;omfattas också av övergången av rättigheter och skyldigheter och&lt;br&gt;övergår därmed på motsvarande församling, kyrkliga samfällighet eller&lt;br&gt;stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkokommunerna med sina skiftande ekonomiska förhållanden har&lt;br&gt;inte alls i samma utsträckning som kyrkofonden haft möjlighet att göra&lt;br&gt;de reserveringar som krävs för att senare kunna infria pensionsskulderna.&lt;br&gt;Som trygghet för pensionsutbetalningar har den enskilda kyrko-&lt;br&gt;kommunen haft sin beskattningsrätt men den upphör med relations-&lt;br&gt;ändringen. För att ersätta den trygghet som beskattningsrätten har&lt;br&gt;inneburit förbereds nu ett samlat ansvarstagande inom hela Svenska&lt;br&gt;kyrkan för pensionsåtagandena. Frågan om att bilda en&lt;br&gt;försäkringsförening för Svenska kyrkans historiska och framtida&lt;br&gt;pensionsåtaganden övervägs, som framgår av avsnitt 8.5.3, av en särskild&lt;br&gt;arbetsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta uppbyggnaden av ett sådant gemensamt&lt;br&gt;ansvarstagande i form av en försäkringsförening har personalutredningen&lt;br&gt;föreslagit att 300 mkr skall avsättas ur kyrkofonden som ett slags&lt;br&gt;grundplåt till föreningen. En mycket stor majoritet av remissinstanserna&lt;br&gt;uttalar sitt stöd för detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon form av samlat ansvarstagande skall kunna uppnås torde det&lt;br&gt;krävas att kyrkokommunerna beräknar sina pensionsskulder på ett&lt;br&gt;enhetligt sätt. Bortfallet av den säkerhet som beskattningsrätten och&lt;br&gt;kyrkolagen har inneburit för anställda och tidigare anställda med&lt;br&gt;kyrkokommunala villkor kan kompenseras genom att en del av&lt;br&gt;kyrkofondens kapital tas i anspråk. För att underlätta ett samlat tryggande&lt;br&gt;av pensionsskulderna bör därför ett bidrag på 300 mkr betalas ur&lt;br&gt;kyrkofonden. Regeringen utgår från att dessa medel fördelas&lt;br&gt;proportionerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kyrkokommuner kommer säkert ha svårt att redan vid&lt;br&gt;tidpunkten för relationsändringen dels avsätta medel motsvarande hela&lt;br&gt;sin pensionsskuld, dels betala särskild löneskatt på avsättningen.&lt;br&gt;Åtskilliga arbetsgivare har långsiktigt bundit upp medel avsedda för&lt;br&gt;pensionsåtaganden i fasta anläggningstillgångar. Andra har inte gjort&lt;br&gt;några avsättningar alls för sina pensionsförpliktelser. Ett krav på att alla&lt;br&gt;kyrkokommuner skall fondera sina åtaganden i samband med&lt;br&gt;relationsändringen genom att avsätta medel till pensionsförsäkring eller&lt;br&gt;pensionsstiftelse är därför inte realistiskt. En successiv fondering bör&lt;br&gt;därför göras möjlig. En överväldigande majoritet av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker förslaget om en tioårig övergångsperiod för att fondera&lt;br&gt;pensionsskulden. Kammarkollegiet och Kyrkofondens styrelse anser&lt;br&gt;däremot att fem år är tillräckligt för att de kyrkliga arbetsgivarna skall&lt;br&gt;kunna fondera den återstående pensionsskulden. Arbetstagarnas fackliga&lt;br&gt;organisationer har inte några invändningar mot den föreslagna&lt;br&gt;övergångsperioden. Med hänsyn till arbetsgivarnas skiftande ekonomi&lt;br&gt;och remissutfallet bör enligt regeringens uppfattning den längre tiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väljas. Detta innebär naturligtvis inte något hinder mot en tidigare&lt;br&gt;fondering. Det torde ligga i varje kyrklig arbetsgivares intresse att så&lt;br&gt;snart som möjligt fondera sina historiska pensionsåtaganden, eftersom&lt;br&gt;kostnaderna blir större ju längre man väntar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom en tioårsperiod efter relationsändringen bör således samtliga&lt;br&gt;arbetsgivare inom Svenska kyrkan ha fonderat alla sina historiska&lt;br&gt;pensionsåtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsgivare som inte har möjlighet att genast fondera medlen bör&lt;br&gt;vara skyldiga att under övergångstiden kreditförsäkra pensionsskulden.&lt;br&gt;En klar majoritet av remissinstanserna tillstyrker detta forslag. Det&lt;br&gt;alternativ som för närvarande erbjuds på svensk arbetsmarknad är&lt;br&gt;kreditförsäkring hos Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG). Den&lt;br&gt;arbetsgivare som anlitar FPG måste betala en avgift för försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FPG är ett ömsesidigt försäkringsbolag som ägs av de försäkrade&lt;br&gt;företagen. Enligt bolagsordningen meddelar FPG dock kreditförsäkring&lt;br&gt;bara till arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet. En ändring av&lt;br&gt;bolagsordningen är således nödvändig för att FPG skall kunna lämna&lt;br&gt;kreditförsäkring för kyrkliga pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om FPG inte ändrar sin bolagsordning eller om nya alternativ som&lt;br&gt;erbjuder kreditförsäkring inte tillkommer bör Svenska kyrkan bära ett&lt;br&gt;solidariskt ansvar med sina organisatoriska delar för pensionsskulderna&lt;br&gt;fram till dess att fondering har skett. Detsamma bör också gälla för de&lt;br&gt;kyrkliga arbetsgivare som inte bedöms vara kreditvärdiga. Bland&lt;br&gt;remissinstanserna är en stor majoritet positiv till att Svenska kyrkan&lt;br&gt;svarar för att pensionsskulderna infrias. Att staten, som i dag inte har&lt;br&gt;något kostnadsansvar för Svenska kyrkans personal, skulle garantera&lt;br&gt;eller på annat sätt ansvara för dessa åtaganden bör inte komma ifråga (jfr&lt;br&gt;avsnitt 8.4.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan kommer efter relationsändringen fa disponera&lt;br&gt;kyrkofonden för kyrkliga ändamål, nämligen det som återstår av&lt;br&gt;fondmedlen sedan ett kapital avsatts för pensionsåtagandena, se 9 §&lt;br&gt;första stycket 1 lagen om införande av lagen om Svenska kyrkan och&lt;br&gt;prop. 1997/98:116 s. 114. Svenska kyrkan far själv besluta om formerna&lt;br&gt;för förfogandet över tillgångarna och om den närmare användningen av&lt;br&gt;dessa, dock inom ramen för det fastlagda ändamålet. Att under en&lt;br&gt;övergångstid garantera vissa historiska pensionsåtaganden torde ligga&lt;br&gt;inom den ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet har avstyrkt förslaget i vad det avser kreditförsäkring av&lt;br&gt;pensionsskuld för kyrkogårdspersonal. Kyrkomötet anser att den&lt;br&gt;särskilda avgift som alla som är folkbokförda i Sverige skall betala för att&lt;br&gt;täcka kostnaderna för begravningsverksamheten (se avsnittet 4.4)&lt;br&gt;motiverar undantag från kravet på kreditförsäkring av&lt;br&gt;pensionsåtagandena för kyrkogårdspersonalen. I det nya kommunala&lt;br&gt;pensions- och försäkringsavtalet PFA 98 finns särskilda föreskrifter om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelser. För en kyrklig kommun tryggas&lt;br&gt;utfästelserna intill den 31 december 1999 genom beskattningsrätten&lt;br&gt;(Kap. 8 § 33 mom. 1). Fr.o.m. den 1 januari 2000 då beskattningsrätten&lt;br&gt;har upphört skall tryggandet ske på annat sätt (Kap. 8 § 33 mom. 2), t.ex.&lt;br&gt;genom att teckna pensionsförsäkring i försäkringsförening, redovisa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsutfästelserna förenat med kreditförsäkring eller på annat sätt&lt;br&gt;enligt tryggandelagen. I avtalet görs inte något undantag från kravet på&lt;br&gt;kreditförsäkring vad gäller pensionsåtaganden för kyrkogårdspersonal.&lt;br&gt;Kyrkomötets hemställan om särbehandling av sådan personal skiljer sig&lt;br&gt;alltså från vad de avtalsslutande parterna centralt har kommit överens&lt;br&gt;om. Mot den bakgrunden är regeringen inte beredd att särbehandla denna&lt;br&gt;personalkategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionskostnadsbidrag vid ändrat huvudmannaskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med tidigare förändringar av huvudmannaskap mellan staten&lt;br&gt;och kyrkokommunerna har regeringen beslutat om bidrag till&lt;br&gt;pensionskostnader till vissa arbetstagare. Besluten grundar sig på en&lt;br&gt;överenskommelse den 6 maj 1981 mellan staten, Landstingsförbundet&lt;br&gt;och Svenska kommunförbundet om pensionskostnadsreglering med&lt;br&gt;anledning av ändrat huvudmannaskap för viss verksamhet. Den&lt;br&gt;16 oktober 1997 ingicks en ny överenskommelse mellan samma parter&lt;br&gt;som innebar bl.a. att 1981 års överenskommelse fortsätter att gälla men&lt;br&gt;att dess regelsystem fick en ny lydelse från och med år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tillämpning av 1981 års överenskommelse har regeringen&lt;br&gt;(civildepartementet) fattat följande beslut om bidrag till pensions-&lt;br&gt;kostnader för vissa yrkeskategorier i Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• För arbetstagare som har gått över från statligt reglerade tjänster&lt;br&gt;hos domkapitel och stiftsnämnder till kommunalt reglerade tjänster&lt;br&gt;hos stiftssamfälligheter (1990-03-29 nr 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• För arbetstagare som har gått över från statligt reglerade&lt;br&gt;kyrkomusikertjänster till kommunalt reglerade tjänster hos pastorat&lt;br&gt;(1990-05-31 nr 34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• För arbetstagare med arbetsuppgifter inom folkbokföringen som&lt;br&gt;har gått över från kommunalt reglerade anställningar till statligt&lt;br&gt;reglerade tjänster vid en lokal skattemyndighet (1991-12-05 nr 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen i överenskommelsen är den att den tidigare arbetsgivaren&lt;br&gt;betalar kostnadsbidrag när det står klart hur stor den allmänna pensionen&lt;br&gt;blir för arbetstagaren. Överföring av medel från den ena huvudmannen&lt;br&gt;till den andra sker således tidigast när den allmänna pensionen börjar&lt;br&gt;betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1997 års överenskommelse är parterna överens om att&lt;br&gt;kostnadsregleringar mellan statliga och kommunala pensionssystem bör&lt;br&gt;avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att kostnadsregleringama beträffande vissa&lt;br&gt;kyrkomusiker och stifisanställda avvecklas i samband med relations-&lt;br&gt;ändringen. Hela ansvaret för deras pensionsåtaganden bör ligga på&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Kostnadsregleringama beträffande vissa anställda vid&lt;br&gt;lokala skattemyndigheter bör också avvecklas. För denna kategori bör&lt;br&gt;hela ansvaret ligga på staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens pensionsverk bör fa i uppdrag att utreda förutsättningarna för&lt;br&gt;en avveckling av de kostnadsbidrag för pensionsförmåner åt vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställda som har övergått från statlig till kyrkokommunal anställning&lt;br&gt;eller omvänt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8.5.5 Övrig offentliganställd personal&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Övergången av rättigheter och skyldigheter&lt;br&gt;skall även omfatta pensionsrättigheterna för de anställda vid&lt;br&gt;Ärkebiskopsämbetet. Svenska kyrkan skall svara for de&lt;br&gt;pensionsåtaganden som vid tidpunkten för relationsändringen gäller&lt;br&gt;för dessa anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: En uppgörelse träffas mellan staten och den&lt;br&gt;nya arbetsgivaren om gjorda pensionsåtaganden för de anställda vid&lt;br&gt;Ärkebiskopsämbetet och för dem som tjänstgör vid Kyrkofondens kansli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-&lt;br&gt;ningar mot utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av samma skäl som regeringen&lt;br&gt;framför beträffande biskopar och präster i avsnitt 8.5.3 bör övergången&lt;br&gt;av rättigheter och skyldigheter även omfatta pensionsrättigheterna för&lt;br&gt;dem som är anställda vid Ärkebiskopsämbetet. Svenska kyrkan skall&lt;br&gt;svara för de pensionsåtaganden som vid tidpunkten för relations-&lt;br&gt;ändringen gäller för dessa arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 8.4.5 är det för närvarande inte möjligt att&lt;br&gt;avgöra om det blir fråga om en verksamhetsövergång eller inte för de&lt;br&gt;anställda i Kammarkollegiet som tjänstgör vid Kyrkofondens kansli. Om&lt;br&gt;det senare kan konstateras att det sker en verksamhetsövergång för denna&lt;br&gt;personalgrupp kan en uppgörelse mellan staten och Svenska kyrkan om&lt;br&gt;gjorda pensionsåtaganden bli aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Beskattning av trossamfunden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden i detta avsnitt omfattar de frågor som&lt;br&gt;behandlats i avsnittet om beskattning i betänkandet Staten och&lt;br&gt;trossamfunden, Stöd, skatter och finansiering, SOU 1997:45, om inte&lt;br&gt;annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1 Framtida ägarförhållanden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1998:1593) om trossamfund införs det en ny&lt;br&gt;associationsform, registrerat trossamfund. Svenska kyrkan blir vid&lt;br&gt;relationsändringen ett registrerat trossamfund medan dess församlingar&lt;br&gt;och kyrkliga samfalligheter, vilka i dag är kyrkokommuner, blir&lt;br&gt;registrerade organisatoriska delar av trossamfundet. Även andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trossamfund och deras organisatoriska delar kan genom registrering välja Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;att bedriva sin verksamhet i den nya associationsformen. De kan också&lt;br&gt;välja att stanna kvar i sin nuvarande associationsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkliga egendomen kommer att stå till Svenska kyrkans&lt;br&gt;förfogande även efter relationsändringen, se 9 och 10 §§ lagen&lt;br&gt;(1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Den specialreglerade egendomen består huvudsakligen av egendom av&lt;br&gt;äldre ursprung med stiftelsekaraktär vars förvaltning och ändamål i dag&lt;br&gt;är särskilt reglerade i lag. Äganderätten till denna egendom tillkommer&lt;br&gt;efter relationsändringen Svenska kyrkan, dess församlingar eller kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter. Det gäller dock inte prästlönetillgångama och Lunds&lt;br&gt;domkyrka med fastigheter och fastighetsfond. De kommer i stället att&lt;br&gt;bibehållas som självständiga förmögenheter och förvaltas av Svenska&lt;br&gt;kyrkan. För den kyrkokommunala egendomen gäller att de nuvarande&lt;br&gt;församlingarnas och kyrkliga samfållighetemas rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter, inklusive rätten till egendomen, kommer att övergå&lt;br&gt;oförändrade på motsvarande församlingar, kyrkliga samfalligheter eller&lt;br&gt;stift i den nya relationen, se 3 § lagen om införande av lagen om Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Med kyrkokommunal egendom avses sådan egendom som&lt;br&gt;anskaffats för kyrkokommunala medel sedan församlingen blivit en&lt;br&gt;självständig juridisk person (år 1817 på landet och år 1843 i stad),&lt;br&gt;exempelvis kyrkor, begravningsplatser, församlingshem,&lt;br&gt;kanslibyggnader och tjänstebostäder. Äganderätten till den fria stiftelse-&lt;br&gt;och föreningsegendomen påverkas inte av relationsändringen. Denna&lt;br&gt;kategori avser egendom som ägs av en stiftelse eller en förening med&lt;br&gt;särskild anknytning till Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2 Principer för beskattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Registrerade trossamfund, däribland Svenska&lt;br&gt;kyrkan och dess organisatoriska delar, skall i likhet med ideella&lt;br&gt;föreningar under vissa förutsättningar vara begränsat skattskyldiga till&lt;br&gt;inkomst- och mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönetillgångama skall vara befriade från inkomst- och&lt;br&gt;förmögenhetsskatt under en övergångsperiod. En förlängning av&lt;br&gt;undantaget förutsätter ett nytt riksdagsbeslut om förlängning eller&lt;br&gt;modifiering av övergångsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatt skall inte betalas för byggnad och tomtmark som ägs&lt;br&gt;av ett registrerat trossamfund eller någon av dess registrerade&lt;br&gt;organisatoriska delar och som till övervägande del används i&lt;br&gt;verksamheten. Inte heller för prästlönetillgångama skall&lt;br&gt;fastighetsskatt betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från skyldigheten att betala stämpelskatt görs för förvärv&lt;br&gt;av mark för allmän begravningsplats och byggnader med anknytning&lt;br&gt;till begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förslaget att stiftelser med ändamål att&lt;br&gt;främja religiös verksamhet skall bli begränsat skattskyldiga bör inte&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen föreslår dessutom att stiftelser med ändamål att främja&lt;br&gt;religiös verksamhet skall bli begränsat skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss II innehöll fyra frågor i avsnittet Stöd,&lt;br&gt;skatter och finansiering om beskattning av Svenska kyrkan och andra&lt;br&gt;trossamfund. Fråga 10 gällde förslaget att Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar i skattehänseende likställs med ideella föreningar&lt;br&gt;och andra trossamfund. Fråga 11 avsåg begränsad skattskyldighet för&lt;br&gt;stiftelser med ändamål att främja religiös verksamhet. I fråga 12&lt;br&gt;behandlades begränsad skattskyldighet för prästlönefastigheter och i&lt;br&gt;fråga 13 en övergångsfrist i fråga om förändrad beskattning av den&lt;br&gt;kyrkliga jorden. En majoritet av de instanser som besvarade enkäten var&lt;br&gt;positiva till förslagen. Andelen positiva var dock betydligt lägre än&lt;br&gt;beträffande flertalet övriga frågor i Remiss 2.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Positiva&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Negativa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag att såväl Svenska kyrkan som andra trossamfund&lt;br&gt;skall beskattas på samma sätt som allmännyttiga ideella föreningar&lt;br&gt;tillstyrks av bland andra Svea hovrätt, Kammarkollegiet, Juridiska&lt;br&gt;fakulteten i Lund, Riksskatteverket och Förenade islamiska församlingar&lt;br&gt;i Sverige. Av svaren från de tre förstnämnda framgår att de tillstyrker att&lt;br&gt;även prästlönetillgångama beskattas efter en övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse anser inte att det finns skäl att de&lt;br&gt;ändrade stat-kyrkarelationema skall medföra skattemässiga förändringar&lt;br&gt;för Svenska kyrkan. Centralstyrelsen kan dock acceptera att Svenska&lt;br&gt;kyrkan och organisatoriska delar inom kyrkan i inkomstskattehänseende&lt;br&gt;jämställs med allmännyttiga ideella föreningar. Centralstyrelsen är&lt;br&gt;däremot negativ till att även prästlönetillgångama skall vara begränsat&lt;br&gt;skattebefriade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att prästlönetillgångama (prästlönefastigheter och prästlönefonder)&lt;br&gt;även i fortsättningen bör vara helt befriade från inkomstskatt har&lt;br&gt;framförts av ett betydande antal remissinstanser, bland andra Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlings- och pastoratsförbund, flertalet domkapitel och&lt;br&gt;stiftssamfalligheter, Stiftsjuristernas förening, Egendomsnämndernas&lt;br&gt;samarbetsorgan, Stiftsjägmästarföreningen, Luleå stifts församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund samt ett stort antal församlingar, pastorat och&lt;br&gt;samfalligheter inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt anser det vara tveksamt att, som utredningen har Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;föreslagit, trossamfund som väljer att fortsätta i stiftelseform automatiskt&lt;br&gt;skall få samma beskattningsnorm som de registrerade trossamfunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte: Det bör nu tas slutlig ställning till frågan om&lt;br&gt;skattefrihet för prästlönetillgångama. Principen om skattefrihet i sin&lt;br&gt;helhet bör slås fast. Det är naturligt att relatera skattefriheten till det i lag&lt;br&gt;uppställda kravet på en rikstäckande kyrklig verksamhet. Vidare är det&lt;br&gt;angeläget att det skapas sådana ekonomiska betingelser att prästgårdarna&lt;br&gt;kan bevaras. Lunds domkyrka bör omfattas av samma undantag från&lt;br&gt;fastighetsskatt som prästlönetillgångama.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Likställighet med allmännyttiga ideella föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid relationsändringen upphör kommunstatusen för Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlingar och kyrkliga samfälligheter. De omfattas då inte längre av&lt;br&gt;de beskattningsregler som gäller för kommuner. Svenska kyrkan blir vid&lt;br&gt;relationsändringen ett registrerat trossamfund medan dess församlingar&lt;br&gt;och kyrkliga samfalligheter blir registrerade organisatoriska delar av&lt;br&gt;detta trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrerat trossamfund är en ny associationsform som är avpassad&lt;br&gt;efter trossamfundens behov. En utgångspunkt bör vara att alla&lt;br&gt;trossamfund som använder sig av den nya associationsformen behandlas&lt;br&gt;lika i beskattningshänseende. Andra trossamfund än Svenska kyrkan är i&lt;br&gt;regel organiserade som ideella föreningar och kommer efter år 2000&lt;br&gt;sannolikt att antingen övergå till den nya associationsformen eller kvarstå&lt;br&gt;i sin nuvarande form. Mot denna bakgrund och då ökad likställighet&lt;br&gt;mellan olika trossamfund enligt principbeslutet bör eftersträvas (prop.&lt;br&gt;1995/96:80 s. 15), är det naturligt att utgå från att i princip samma&lt;br&gt;beskattningsregler bör gälla för Svenska kyrkan och andra registrerade&lt;br&gt;trossamfund som för ideella föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideella föreningar som har till huvudsakligt syfte att främja&lt;br&gt;allmännyttiga ändamål är enligt 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt (SIL) frikallade från skattskyldighet för inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet som inte hänför sig till innehav av fastighet eller&lt;br&gt;rörelse. Religiösa ändamål nämns i lagen som exempel på allmännyttigt&lt;br&gt;ändamål. Det finns även undantag från skattskyldigheten för inkomster&lt;br&gt;från fastighet och rörelse för sådana föreningar. Om samma principer&lt;br&gt;tillämpas för registrerade trossamfund som för ideella föreningar&lt;br&gt;kommer Svenska kyrkan och andra trossamfund att, i detta sammanhang,&lt;br&gt;i fråga om statlig inkomstskatt och mervärdesskatt i princip beskattas i&lt;br&gt;samma utsträckning som ideella föreningar. Det kan i sammanhanget&lt;br&gt;framhållas att regeringen i prop. 1997/98:116 starkt har betonat att den&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av ett registrerat trossamfund inte genom&lt;br&gt;registreringen har sanktionerats av staten och att registreringen i sig inte&lt;br&gt;innebär någon kvalitetsstämpel på verksamheten (se s. 26). Enbart den&lt;br&gt;omständigheten att trossamfundet är registrerat innebär således inte att&lt;br&gt;det i beskattningshänseende kan anses främja ett religiöst ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönetillgångama&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönetillgångama - prästlönefastigheter och prästlönefonder — är i&lt;br&gt;dag självständiga rättssubjekt av stiftelsekaraktär vars ändamål är att&lt;br&gt;bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans&lt;br&gt;förkunnelse, se 41 kap. 9 § kyrkolagen (1992:300). Enligt en&lt;br&gt;kartläggning i Kammarkollegiets betänkande Staten och trossamfunden,&lt;br&gt;Den kyrkliga egendomen (SOU 1997:47) har huvuddelen av tillgångarna&lt;br&gt;medeltida ursprung och har tillkommit genom gåvor och donationer från&lt;br&gt;enskilda eller genom andra tillskott från församlingsbor. Prästlöne-&lt;br&gt;tillgångama förvaltas i dag av de kyrkokommunala egendomsnämnderna.&lt;br&gt;Genom sin anknytning till de nuvarande kyrkokommunerna är&lt;br&gt;tillgångarna, i likhet med dessa kommuner, frikallade från&lt;br&gt;skattskyldighet för all inkomst enligt 7 § 3 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönetillgångama kommer även efter relationsändringen att utgöra&lt;br&gt;särskilda rättssubjekt som förvaltas som självständiga förmögenheter av&lt;br&gt;Svenska kyrkan. De omfattas därmed inte längre av skattebefrielsen i 7 §&lt;br&gt;3 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser inom Svenska kyrkan har förordat fortsatt&lt;br&gt;fullständig befrielse från inkomstskatt för prästlönetillgångama med&lt;br&gt;hänvisning till bland annat egendomens unika ursprung och karaktär&lt;br&gt;samt dess oförändrade identitet och ändamål efter relationsändringen. De&lt;br&gt;framhåller i detta sammanhang att relationsändringen inte haft till syfte&lt;br&gt;att åstadkomma några skattemässiga förändringar. De hänvisar vidare till&lt;br&gt;statens krav att Svenska kyrkan skall upprätthålla en rikstäckande&lt;br&gt;verksamhet, något som kan uppfyllas bland annat med hjälp av det&lt;br&gt;utjämningssystem som tillgångarna bidrar till att finansiera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen har framhållit finns det skäl som talar för att dessa&lt;br&gt;tillgångar bör inkomstbeskattas. Ett vägande skäl är enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning reformens inriktning på ökad likställighet mellan Svenska&lt;br&gt;kyrkan och andra trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vidare pekat på att en total skattebefrielse skulle&lt;br&gt;kunna innebära risk för konkurrenssnedvridning och hänvisat till artikel&lt;br&gt;92 i Romfördraget som förbjuder statliga stödåtgärder som snedvrider&lt;br&gt;eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller&lt;br&gt;viss produktion, i den utsträckning åtgärderna påverkar handeln mellan&lt;br&gt;medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot utredningens resonemang kan invändas att en fortsatt total&lt;br&gt;inkomstskattebefrielse för prästlönetillgångama inte skulle innebära&lt;br&gt;någon förändring jämfört med dagens ordning. Vidare kan nämnas att&lt;br&gt;kyrkans skogsinnehav enbart motsvarar 1,6 procent av den totala&lt;br&gt;skogsarealen i landet vilket, som flera remissinstanser framhållit, inte&lt;br&gt;torde medge något övertag på marknaden. I betänkandet Ekonomi och&lt;br&gt;egendom (Svenska kyrkans utredningar 1998:5) föreslås dessutom att&lt;br&gt;den fasta egendomens andel på sikt nedbringas till 50 procent av&lt;br&gt;tillgångarnas totala värde. Den 31 december 1996 var andelen jord och&lt;br&gt;fastigheter 19 procent, skog 67 procent och prästlönefond 14 procent. En&lt;br&gt;debatt om förslaget pågår för närvarande inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte är uppenbart att en fortsatt skattebefrielse skulle&lt;br&gt;strida mot förbudet i artikel 92 i Romfördraget finns det enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning ändå anledning att väga in konkurrensaspekten&lt;br&gt;vid en samlad bedömning av hur den egendom som Svenska kyrkan&lt;br&gt;disponerar skall beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har betonat att om inkomstbeskattning av&lt;br&gt;prästlönetillgångama blir aktuell bör detta ske efter en väl tilltagen&lt;br&gt;övergångsfrist, bland annat mot bakgrund av att egendomen i alla tider&lt;br&gt;varit befriad från skatt. En övergång till beskattning av tillgångarna&lt;br&gt;innebär vidare en betydande omställning för Svenska kyrkan både när det&lt;br&gt;gäller den fortsatta inriktningen av innehavet och den förändrade&lt;br&gt;finaniseringssituationen för utjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvägningen mellan de olika argumenten föranleder regeringen att&lt;br&gt;göra följande bedömning när det gäller beskattningen av&lt;br&gt;prästlönetillgångama. De normala skattereglerna skall efter en&lt;br&gt;övergångsperiod gälla även för Svenska kyrkan. Under tioårsperioden&lt;br&gt;2000-2009 inkomstbeskattas inte avkastningen på prästlönetillgångama&lt;br&gt;och inte heller förmögenhetsbeskattas prästlönetillgångama. För tiden&lt;br&gt;därefter skall beskattningen ses över med utgångspunkt i principbeslutet&lt;br&gt;om stat-kyrkareformen. Den lagtekniska utformningen innebär i sig inte&lt;br&gt;något ställningstagande till vilka regler som skall gälla för följande år. En&lt;br&gt;förlängning av undantaget förutsätter dock ett nytt riksdagsbeslut om&lt;br&gt;förlängning eller modifiering av övergångsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötets synpunkter i frågan om beskattningen av prästlöne-&lt;br&gt;tillgångama föranleder ingen ändring av regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds domkyrka med fastigheter och fastighetsfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds domkyrka med fastigheter och fastighetsfond kommer även efter&lt;br&gt;relationsändringen att behålla sin stiftelseliknande karaktär och förvaltas&lt;br&gt;som en självständig förmögenhet. Den kommer att utgöra ett särskilt&lt;br&gt;rättssubjekt som får förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter samt&lt;br&gt;föra talan vid domstol och andra myndigheter. Efter relationsändringen&lt;br&gt;kommer domkyrkan med fastigheter och fastighetsfond att förvaltas av&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Enligt gällande rätt är Lunds domkyrka befriad från&lt;br&gt;skyldigheten att betala inkomstskatt i den omfattning som anges i 7 §&lt;br&gt;6 mom. lagen (1976:576) om statlig inkomstskatt. Lunds domkyrka är&lt;br&gt;inte skattepliktig enligt 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen. Detta innebär&lt;br&gt;enligt 1 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt att ingen&lt;br&gt;fastighetsskatt utgår. Relationsändringen påverkar inte&lt;br&gt;beskattningssituationen för Lunds domkyrka. Några särskilda&lt;br&gt;lagstiftningsåtgärder är därför inte nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatt för förvaltningsbyggnader och prästgårdar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastorsexpeditioner, andra förvaltningsbyggnader och prästgårdar&lt;br&gt;hänförs enligt bestämmelserna i 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen till&lt;br&gt;byggnadstypen specialbyggnad (ecklesiastikbyggnad eller allmän&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad). Specialbyggnad med tillhörande tomtmark är enligt 3 kap. 2 §&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen undantagen från skatteplikt vilket innebär att&lt;br&gt;sådan egendom inte skall åsättas något taxeringsvärde. Enligt 1 § lagen&lt;br&gt;(1984:1052) om statlig fastighetsskatt gäller att for fastighet som året&lt;br&gt;före taxeringsåret inte var skattepliktig enligt fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;inte heller skall erläggas fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter relationsändringen kommer pastorsexpeditioner, andra&lt;br&gt;förvaltningsbyggnader och prästgårdar inte längre att enligt&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen kunna hänföras till byggnadstypen special-&lt;br&gt;byggnad. Egendom av detta slag torde i stället genomgående vara att&lt;br&gt;hänföra till byggnadstyperna hyreshus eller småhus enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen. För fastigheter av&lt;br&gt;detta slag utgår fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har konstaterat att relationsändringen för bl.a.&lt;br&gt;prästgårdarnas del innebär att sådana fastigheter inte längre omfattas av&lt;br&gt;undantagsbestämmelser när det gäller fastighetstaxering och fastighets-&lt;br&gt;skatt. Regeringen delar denna bedömning. Svenska kyrkan bör i detta&lt;br&gt;hänseende behandlas på samma sätt som andra trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen anges bl.a. att fastigheter som ägs&lt;br&gt;av ”kyrkor, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser och ideella föreningar”&lt;br&gt;som avses i 7 § 5 och 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;undantas från skatteplikt om fastigheten till övervägande del används i&lt;br&gt;deras verksamhet som sådana. För en fastighet som enligt denna&lt;br&gt;bestämmelse betecknas som skattefri gäller enligt 1 § fastighets-&lt;br&gt;skattelagen att fastighetsskatt inte heller skall erläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen bör ändras så att&lt;br&gt;den även omfattar fastigheter som ägs av registrerade trossamfund. Även&lt;br&gt;prästlönetillgångama bör omfattas. En sådan ändring innebär bl.a. att om&lt;br&gt;en viss prästgård till övervägande del används i den kyrkliga&lt;br&gt;verksamheten - och alltså bostadsdelen utgör en mindre del - kommer&lt;br&gt;fastigheten i fråga att vara befriad från fastighetsskatt. Även om&lt;br&gt;förutsättningarna för bevarandet av prästgårdarna inte är en&lt;br&gt;beskattningsfråga kan det noteras att undantagsbestämmelsen stärker ett&lt;br&gt;sådant bevarande. Här kan också nämnas att kulturhistoriskt värdefulla&lt;br&gt;prästgårdar kan fa ekonomiskt stöd enligt förordningen (1993:379) om&lt;br&gt;bidrag till kulturmiljövård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämpelskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § 6 lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter&lt;br&gt;görs i dag undantag från skyldighet att betala stämpelskatt för&lt;br&gt;kommuners och andra menigheters förvärv av mark för allmän plats,&lt;br&gt;begravningsplatser eller ändamål som medför att byggnad skall anses&lt;br&gt;som specialbyggnader enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen. Svenska&lt;br&gt;kyrkans lokala och regionala enheter omfattas fram till&lt;br&gt;relationsändringen år 2000 av undantaget i sin egenskap av kyrkliga&lt;br&gt;kommuner. Andra trossamfund omfattas inte av detta undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingar och kyrkliga samfalligheter inom Svenska kyrkan&lt;br&gt;kommer, enligt regeringens förslag i avsnitt 4, att vara huvudmän för den&lt;br&gt;framtida begravningsverksamheten. I denna egenskap bör de, med tanke&lt;br&gt;på att begravningsverksamheten är en samhällelig uppgift, även i&lt;br&gt;fortsättningen omfattas av undantaget från skyldigheten att betala&lt;br&gt;stämpelskatt när det gäller förvärv av mark som är hänförlig till denna&lt;br&gt;verksamhet. Undantaget bör omfatta förvärv av mark för allmän&lt;br&gt;begravningsplats samt för bårhus, krematorier och byggnader som&lt;br&gt;används för skötsel av allmän begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringens uppfattning inte skäl att generellt utvidga&lt;br&gt;den krets som i dag undantas från skyldigheten att betala stämpelskatt.&lt;br&gt;Utöver undantaget för förvärv med anknytning till begravnings-&lt;br&gt;verksamheten föreslår regeringen därför inga ytterligare undantag när det&lt;br&gt;gäller Svenska kyrkan eller andra registrerade trossamfund. Regeringen&lt;br&gt;återkommer i avsnitt 9.3 till frågan om stämpelskatt för&lt;br&gt;egendomsöverföringar som har direkt samband med relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser med ändamål att främja religiös verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att trossamfund som efter relationsändringen&lt;br&gt;väljer eller har skäl att använda stiftelseformen för sin verksamhet skall&lt;br&gt;ha en likvärdig skattesituation som övriga trossamfund, dvs. begränsad&lt;br&gt;skattskyldighet till inkomstskatt. En stiftelse som har till ändamål att&lt;br&gt;främja religiös verksamhet är i dag i princip fullt skattskyldig. Religiös&lt;br&gt;verksamhet är inte ett sådant ändamål som gör att stiftelsen skall anses&lt;br&gt;vara kvalificerat allmännyttig och därmed begränsat skattskyldig enligt&lt;br&gt;7 § 6 mom. SIL. Med utredningens förslag skulle alltså kretsen av&lt;br&gt;begränsat skattskyldiga stiftelser vidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen av stiftelser och ideella föreningar är för närvarande&lt;br&gt;föremål för översyn. Stiftelse- och föreningsskattekommittén lade i&lt;br&gt;juni 1995 fram sitt slutbetänkande Översyn av skattereglerna för stiftelser&lt;br&gt;och ideella föreningar, SOU 1995:63. I direktiven till denna kommitté&lt;br&gt;(dir. 1988:6) står bland annat att grunderna för skattebefrielse inte far&lt;br&gt;utformas mindre restriktivt än i dag. Frågan bereds för närvarande inom&lt;br&gt;Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det olämpligt att under pågående&lt;br&gt;översyn av skattelagstiftningen föreslå ändringar som strider mot en av&lt;br&gt;de utgångspunkter som gäller för översynen. Det har vidare inte varit ett&lt;br&gt;syfte med stat-kyrkareformen att förändra beskattningssituationen för&lt;br&gt;samfunden utöver vad som med nödvändighet följer av själva&lt;br&gt;principbeslutet om relationsändringen. Mot bakgrund av detta bör&lt;br&gt;utredningens förslag inte genomföras i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3 Särskilt om egendomsöverföring vid&lt;br&gt;relationsändringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den egendomsöverföring som har direkt&lt;br&gt;samband med relationsändringen eller med registrering som&lt;br&gt;trossamfund bör vara befriad från stämpelskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen föreslår också stämpelskattefrihet för trossamfund som&lt;br&gt;övergår från stiftelse till registrerat trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fråga 14 i avsnittet Stöd, skatter och finansiering&lt;br&gt;i Remiss II gällde förslaget att den egendomsöverföring som&lt;br&gt;relationsändringen eller registreringen som trossamfund innebär, inte&lt;br&gt;skall föra med sig någon stämpelskatteplikt. En stor majoritet av&lt;br&gt;remissinstanserna var positiv till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Negativa Tar inte ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea Hovrätt, Kammarkollegiet och Juridiska fakulteten i Lund&lt;br&gt;tillstyrker utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare framhållit att&lt;br&gt;relationsändringen som sådan inte är avsedd att föra med sig några&lt;br&gt;beskattningskonsekvenser. Den egendomsöverföring som sker i direkt&lt;br&gt;samband med relationsändringen bör därför vara befriad från&lt;br&gt;stämpelskatt. Detta bör stå klart oavsett hur frågan om skatteplikt kan&lt;br&gt;komma att bedömas av de tillämpande myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter är&lt;br&gt;förvärv av fast egendom skattepliktiga om de sker genom köp eller byte,&lt;br&gt;tillskott till bolag eller förening, utdelning eller skifte från bolag eller&lt;br&gt;förening, fusion enligt 14 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;expropriation eller annan inlösen på grund av stadgande om rätt eller&lt;br&gt;skyldighet att lösa fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet ifrågasatte i betänkandet Staten och trossamfunden,&lt;br&gt;Den kyrkliga egendomen (SOU 1997: 47) om den äganderättsövergång&lt;br&gt;som sker i direkt samband med relationsändringen för med sig skyldighet&lt;br&gt;att betala stämpelskatt (s. 193). Kammarkollegiet ansåg sig dock inte&lt;br&gt;kunna utesluta att stämpelskatteplikt i princip skulle komma att anses&lt;br&gt;föreligga och föreslog därför att det skulle lagstiftas om att&lt;br&gt;&amp;quot;engångsöverföringen&amp;quot; av den kyrkliga egendomen skall vara befriad&lt;br&gt;från stämpelskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss anförts bör enligt regeringens uppfattning den&lt;br&gt;egendomsöverföring som sker i direkt samband med relationsändringen&lt;br&gt;vara befriad från stämpelskatt. Detta bör även gälla för&lt;br&gt;egendomsöverföring som sker i samband med att annat trossamfund än&lt;br&gt;Svenska kyrkan övergår från ideell förening till registrerat trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillämpande myndigheter skulle finna att stämpelskatteplikt Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;föreligger bör befrielse enligt 42 § stämpelskattelagen medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser enligt 7 §&lt;br&gt;lagen om trossamfund inte far registreras, blir det med regeringens&lt;br&gt;förslag inte aktuellt med övergång från någon av dessa&lt;br&gt;associationsformer till registrerat trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Statlig medverkan vid betalning av&lt;br&gt;kyrkoavgift/avgift till trossamfund&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;10.1 Förutsättningar för statlig medverkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84) bör&lt;br&gt;staten erbjuda Svenska kyrkan kostnadsfri uppbördshjälp. Detta statliga&lt;br&gt;stöd får ses mot bakgrund av bl.a. statens krav att Svenska kyrkan skall&lt;br&gt;upprätthålla en demokratiskt uppbyggd rikstäckande verksamhet. Genom&lt;br&gt;principbeslutet har det slagits fast att kyrkoavgiften kostnadsfritt för&lt;br&gt;Svenska kyrkan skall tas ut tillsammans med och på samma sätt som&lt;br&gt;inkomstskatten under förutsättning att hjälpen kan inordnas i gällande&lt;br&gt;uppbördssystem (a. prop. s. 29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av jämställdhetsskäl bör, enligt beslutet, motsvarande erbjudande&lt;br&gt;kunna riktas även till andra trossamfund. När det gäller andra&lt;br&gt;trossamfund än Svenska kyrkan skall staten, enligt beslutet, i varje&lt;br&gt;enskilt fall ta ställning till frågan om statlig hjälp med att ta in avgifter&lt;br&gt;skall ges. Även för dessa trossamfund gäller förutsättningen att hjälpen&lt;br&gt;kan inordnas i gällande uppbördssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till statlig hjälp med att ta in avgifter framgår av 16 § lagen&lt;br&gt;(1998:1593) om trossamfund. Att den som tillhör Svenska kyrkan skall&lt;br&gt;betala lokal och regional kyrkoavgift framgår av 7 § lagen (1998:1591)&lt;br&gt;om Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV) har i sitt betänkande Staten och&lt;br&gt;trossamfunden, Statlig medverkan vid avgiftsbetalning (SOU 1997:46)&lt;br&gt;lagt fram förslag till utformning av den statliga hjälpen med att ta in&lt;br&gt;kyrkoavgift/avgift till trossamfund. Detta avsnitt omfattar de frågor som&lt;br&gt;behandlats i RSV:s betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag avser enbart utformningen av hjälpen med att ta in&lt;br&gt;avgifter men inte villkoren för att fa denna hjälp eller andra former av&lt;br&gt;statligt stöd. Regeringen beslutade den 12 mars 1998 att tillsätta en&lt;br&gt;arbetsgrupp med uppdrag att se över det statliga stödet till trossamfunden&lt;br&gt;och lägga fram förslag till bland annat kriterier för stöd under hösten&lt;br&gt;1998. Under våren 1999 avser regeringen att föreslå vilka förutsättningar&lt;br&gt;som skall gälla för att trossamfunden skall få statligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2 Beräkning, debitering och betalning av avgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kyrkoavgift/avgift till trossamfund som tas in&lt;br&gt;med statens hjälp skall tas ut med viss procentsats av den kommunalt&lt;br&gt;beskattningsbara inkomsten. Avgiften skall i hanteringshänseende&lt;br&gt;behandlas som en skatt. För den som tillhör Svenska kyrkan och inte&lt;br&gt;är folkbokförd i en kommun där kommunen är huvudman för&lt;br&gt;begravningsverksamheten, skall begravningsavgift räknas in i&lt;br&gt;kyrkoavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss II innehöll två enkätfrågor om avgiften i&lt;br&gt;avsnittet Statlig medverkan vid avgiftsbetalning. Fråga 1 gällde förslaget&lt;br&gt;att underlaget för avgiften skall vara den kommunalt beskattningsbara&lt;br&gt;inkomsten. Fråga 2 avsåg förslaget att avgiften skall behandlas som skatt&lt;br&gt;i hanteringshänseende. Remissinstansernas anslutning till förslagen var&lt;br&gt;nära hundraprocentig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Negativa Tar inte ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;99 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;98%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har berört frågan om avgiftens behandling som&lt;br&gt;skatt. Domkapitlet i Uppsala och Uppsala stiftssamfällighet tillstyrker att&lt;br&gt;avgiften behandlas som en skatt men anser, i likhet med Stockholms&lt;br&gt;katolska stift, att det ändå är angeläget att det införs en möjlighet att&lt;br&gt;avskriva avgiftsskulden då fråga om indrivning är aktuell. Ett mindre&lt;br&gt;antal remissinstanser, bland andra Domkapitlet i Växjö och Växjö&lt;br&gt;stiftssamfällighet anser att ett tak för avgiften bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I principbeslutet anges som en&lt;br&gt;förutsättning för hjälpen att den kan inordnas i det gällande&lt;br&gt;uppbördssystemet och i hanteringshänseende behandlas fullt ut som en&lt;br&gt;skatt. Detta innebär bland annat att avgiften lämnas för indrivning&lt;br&gt;tillsammans med skatten om den inte betalas. Några remissinstanser&lt;br&gt;anser att trossamfundet bör ha möjlighet att avskriva en tillhörigs&lt;br&gt;avgiftsskuld. Det skulle dock inte vara förenligt med principbeslutet att&lt;br&gt;särbehandla avgiften i samband med skatte- och avgiftsbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att avgiften debiteras med tillämpning av skattebetal-&lt;br&gt;ningslagens bestämmelser kommer den att ingå i skattekontosystemet.&lt;br&gt;Om det vid avstämning av kontot visar sig att det sammanlagda betalda&lt;br&gt;beloppet är mindre än det sammanlagda debiterade beloppet under&lt;br&gt;perioden, uppkommer ett underskott på kontot. Eftersom det inte finns&lt;br&gt;någon bestämd avräkningsordning i skattekontosystemet kan&lt;br&gt;underskottet inte hänföra sig till någon viss av de bakomliggande&lt;br&gt;debiteringarna. Bara i speciella situationer finns det anledning att ange&lt;br&gt;hur mycket av underskottet som belöper på olika debiteringar. Det görs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med tillämpning av den s.k. likafördelningsmetoden (jfr prop. Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;1996/97:100 s. 309 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett underskott skall i normalfallet överlämnas till krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten för indrivning efter en kortare tid.&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslut om överlämnande utgör i så fall&lt;br&gt;exekutionstitel. Det kommer alltså inte att finnas någon särskild&lt;br&gt;exekutionstitel som avser just avgiften (jfr prop. 1996/97:100 s. 355).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skattebetalningslagen tillämpas innebär vidare att samma regler om&lt;br&gt;omprövning och överklagande kommer att gälla som för skatter och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter som ingår i skattekontosystemet. Skattemyndigheten&lt;br&gt;kommer alltså att ha möjlighet att ompröva debiteringen under en&lt;br&gt;femårsperiod och skattemyndighetens beslut kan överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt principbeslutet bör avgiften tas ut i förhållande till inkomsten.&lt;br&gt;Regeringen föreslår, i likhet med RSV, att avgiftsunderlaget skall vara&lt;br&gt;den kommunalt beskattningsbara inkomsten. Detta avviker från&lt;br&gt;principbeslutet som utgick från att underlaget skulle vara den statligt&lt;br&gt;beskattningsbara inkomsten. De båda underlagen beräknas i dag på&lt;br&gt;samma sätt och är alltså lika stora. Ett skäl för regeringens förslag är att&lt;br&gt;precisionen i preliminärskattetabellema skulle bli sämre med det statliga&lt;br&gt;underlaget om de båda underlagen blir olika i framtiden. Tabellerna&lt;br&gt;bygger på att delposterna i den nuvarande kommunalskatten (landstings-,&lt;br&gt;kommunal- och församlingsskatt) beräknas på samma underlag. Om&lt;br&gt;skatte- och avgiftsbeloppen i tabellerna skall beräknas på delvis olika&lt;br&gt;underlag kommer exempelvis &amp;quot;skattetabell 31&amp;quot; att ha olika innebörd&lt;br&gt;beroende på om 31 kr består av 29 kr i skatt till kommun och landsting&lt;br&gt;och 2 kr i avgift till trossamfund eller av 30 kr i skatt till kommun och&lt;br&gt;landsting och 1 kr i avgift till trossamfund. Hur mycket precisionen i&lt;br&gt;tabellerna skulle försämras beror på skillnaden mellan de båda&lt;br&gt;underlagen. Ett ytterligare skäl för förslaget är att ett oförändrat underlag&lt;br&gt;tekniskt sett kräver minst ingrepp. Om det kommunala underlaget skulle&lt;br&gt;komma att förändras på ett mer betydande sätt kan det finnas skäl att&lt;br&gt;ompröva detta ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För trossamfunden skulle det kanske vara önskvärt att själva fa&lt;br&gt;bestämma vilket underlag som skall ligga till grund för respektive&lt;br&gt;samfunds medlemsavgift även när avgiften tas in med statlig hjälp. En&lt;br&gt;sådan valfrihet för de enskilda trossamfunden skulle dock innebära en&lt;br&gt;betydande belastning på skattebetalningssystemet och fördyra den&lt;br&gt;statliga hjälpen avsevärt. Denna möjlighet för trossamfunden kan inte&lt;br&gt;heller anses ligga i linje med principbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några fa remissinstanser har föreslagit att avgift bara skall tas ut på&lt;br&gt;underlaget upp till ett visst &amp;quot;tak&amp;quot; och hänvisat till beräkningen av&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgiften. Det finns dock en avgörande skillnad mellan&lt;br&gt;egenavgifter/allmänna egenavgifter och avgiften till trossamfund;&lt;br&gt;egenavgiftema är kopplade till en förmån som beräknas på motsvarande&lt;br&gt;sätt, dvs. på underlaget upp till sju och en halv gånger basbeloppet.&lt;br&gt;Någon motsvarande koppling mellan avgifter och förmåner finns inte när&lt;br&gt;det gäller trossamfund. Att sätta en övre gräns för underlaget för avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till trossamfund skulle vidare innebära en avvikelse från principbeslutet.&lt;br&gt;Regeringen ser inte några vägande skäl till att föreslå en sådan avvikelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna utformningen av avgiftssystemet innebär inga hinder&lt;br&gt;mot att betala avgift via skattsedeln till mer än ett samfund. Om en&lt;br&gt;person anmäls för avgiftsdebitering av exempelvis två samfund kommer&lt;br&gt;alltså avgift till båda samfunden att anges på beskedet om den slutliga&lt;br&gt;skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1995 års principbeslut följer att begravningsavgift bör räknas in i&lt;br&gt;kyrkoavgiften för den som tillhör Svenska kyrkan. Den som är&lt;br&gt;folkbokförd i en kommun som är huvudman för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten betalar dock i stället begravningsavgift till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan noteras att personer som inte är bosatta eller stadigvarande&lt;br&gt;vistas i Sverige ändå kan ha kommunalt beskattningsbara inkomster här i&lt;br&gt;landet. De beskattas, enligt 56 § kommunalskattelagen (1928:370), för&lt;br&gt;inkomsterna i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål. Någon&lt;br&gt;kyrkoavgift torde inte bli aktuell för dessa personer eftersom det kan&lt;br&gt;förutsättas att de inte kommer att tillhöra någon församling eller något&lt;br&gt;stift inom Svenska kyrkan - enligt förslaget till kyrkoordning är&lt;br&gt;tillhörigheten till en församling beroende av dels tillhörigheten till&lt;br&gt;Svenska kyrkan, dels bosättning i Sverige. Inte heller begravningsavgift&lt;br&gt;torde bli aktuell eftersom avgiften, enligt regeringens förslag, enbart skall&lt;br&gt;tas ut av dem som är folkbokförda i Sverige (se avsnitt 4.4.1).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksskatteverket och trossamfunden&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;10.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgifter från trossamfunden till RSV&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De uppgifter som behövs för debitering av&lt;br&gt;avgift till trossamfund lämnas till RSV på datamedium av&lt;br&gt;trossamfundet. Uppgifter om tillhöriga/avgiftsskyldiga skall gälla för&lt;br&gt;helt inkomstår och avse förhållandena den 1 november året före&lt;br&gt;inkomståret. Trossamfunden lämnar uppgift om antingen en enhetlig&lt;br&gt;avgiftssats för samfundet eller den avgiftssats som skall gälla för varje&lt;br&gt;individ. Församlingsindelning som redan finns i skatteförvaltningens&lt;br&gt;register kan dock användas vid rapportering av avgiftssatser. Uppgift&lt;br&gt;om avgiftssatser för det följande inkomståret skall lämnas till RSV&lt;br&gt;senast den 3 december. Regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer får meddela närmare föreskrifter om hur uppgifter skall&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I avsnittet Statlig medverkan vid av giftsbetalning&lt;br&gt;i remiss II avsåg två frågor formerna för trossamfundens&lt;br&gt;uppgiftslämnande. Fråga 3 gällde uppgifter till RSV om fastställda&lt;br&gt;avgiftssatser och fråga 4 uppgifter om tillhöriga/medlemmar/betjänade.&lt;br&gt;En övervägande del av remissinstanserna var positiva till förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Negativa Tar inte ställning Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, Statistiska centralbyrån (SCB), Lunds stiftsförbund och&lt;br&gt;Ärkestiftets församlings- och pastoratsförbund tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag om rapportering via Svenska kyrkans centrala organ. Svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelse anser det vara nödvändigt med ett och samma&lt;br&gt;system för begravningsavgift och kyrkoavgift. Vad gäller uppgifter om&lt;br&gt;beslutad avgiftssats anser Centralstyrelsen att övervägande skäl talar för&lt;br&gt;den av RSV föreslagna ordningen. Ett antal remissinstanser motsätter sig&lt;br&gt;förslaget till centralt uppgiftslämnande. Svenska kyrkans församlings-&lt;br&gt;och pastoratsförbund anser att den kyrkliga indelningen i pastorat och&lt;br&gt;samfälligheter bör finnas kvar i skattesystemet och hanteras som i dag.&lt;br&gt;Uppgifter om avgiftssatser för kyrkoavgift (och begravningsavgift) bör&lt;br&gt;enligt förbundet lämnas per pastorat/samfällighet till SCB för&lt;br&gt;vidarebefordran till RSV. Genom detta, säger förbundet, tillgodoses&lt;br&gt;RSV:s önskemål om en kontaktpunkt. Församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbunden i Göteborgs, Karlstads, Luleå och Stockholms stift,&lt;br&gt;Stockholms stads stiftsförbund samt Stockholms stiftssamfällighet&lt;br&gt;förordar nuvarande decentraliserade ordning för uppgiftslämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om andra trossamfunds uppgiftslämnande har berörts av&lt;br&gt;Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund/Sveriges&lt;br&gt;frikyrkosamråd (SST), Islamiska kulturcenterunionen i Sverige och&lt;br&gt;Judiska församlingarna i Sverige. De anser bland annat att utformningen&lt;br&gt;av den statliga hjälpen för de samfund där församlingarna inte är&lt;br&gt;territoriella bör utredas ytterligare och pekar på skillnaden mellan&lt;br&gt;uppgiftslämnandet för Svenska kyrkan (uppgifter om avgiftssatser på&lt;br&gt;församlingsnivå) och övriga trossamfund (enhetlig avgift alternativt&lt;br&gt;uppgift per individ). Stockholms katolska stift ansluter sig till SST:s&lt;br&gt;yttrande och konstaterar vad gäller uppgiftslämnandet att samfunden&lt;br&gt;kommer att lämna ett databaserat underlag med personnummer till RSV&lt;br&gt;för debitering av avgift och att det där är möjligt att differentiera&lt;br&gt;avgiftssatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att kunna debitera rätt avgift&lt;br&gt;behöver skatteförvaltningen uppgifter från trossamfunden om vilka&lt;br&gt;medlemmar/tillhöriga som skall debiteras avgift och avgiftssatsen.&lt;br&gt;Uppgifterna skall lämnas till RSV på datamedium från trossamfundets&lt;br&gt;centrala nivå. Syftet med denna ordning är dels att skatteförvaltningen&lt;br&gt;inte skall behöva föra register över trossamfundens lokala indelning, dels&lt;br&gt;att säkra uppgifternas kvalitet och att de lämnas i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andra trossamfund än Svenska kyrkan gäller att vissa kan komma&lt;br&gt;att ta ut avgift med en gemensam procentsats för alla inom trossamfundet&lt;br&gt;medan avgifterna hos andra trossamfund sannolikt kommer att variera&lt;br&gt;lokalt eller på annat sätt. För att skatteförvaltningen inte skall behöva&lt;br&gt;hålla reda på trossamfundens indelning krävs att uppgifter om avgiftssats&lt;br&gt;lämnas till RSV antingen i form av en gemensam procentsats för alla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom trossamfundet eller att det anges individuellt för varje person vilken&lt;br&gt;procentsats som skall användas vid debiteringen av avgift. De&lt;br&gt;trossamfund som t.ex. har lokala enheter med olika utdebitering kan&lt;br&gt;alltså ange procentsatsen per individ. Avgiftsunderlaget skall vara&lt;br&gt;kommunalt beskattningsbar inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingsindelning som redan finns i skatteförvaltningens register&lt;br&gt;kan användas vid rapporteringen. Uppgifterna om avgiftssats kan då&lt;br&gt;lämnas per församling, dvs. med de procentsatser som skall gälla vid&lt;br&gt;debiteringen av tillhöriga i respektive forsamling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlingsindelning måste finnas kvar i&lt;br&gt;skatteförvaltningens register även efter utgången av år 1999. När det&lt;br&gt;gäller denna indelning är regeringens uppfattning generellt sett att den i&lt;br&gt;så liten utsträckning som möjligt bör användas i skatteförvaltningens&lt;br&gt;register efter relationsändringen; indelningen blir fr.o.m. år 2000 en&lt;br&gt;inomkyrklig fråga som det borgerliga samhället inte kommer att ha något&lt;br&gt;inflytande över. Den föreslagna utformningen av huvudmannaskapet för&lt;br&gt;begravningsverksamheten förutsätter dock att uppgift om församling&lt;br&gt;även efter relationsändringen finns registrerad inom skatteförvaltningen.&lt;br&gt;Med regeringens förslag (se avsnitt 4.3) kommer Svenska kyrkans&lt;br&gt;samfalligheter att ha ansvaret för begravningsverksamheten för samtliga&lt;br&gt;personer som är folkbokförda i de församlingar som ingår i&lt;br&gt;samfalligheten, alltså även för personer som inte tillhör Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Det måste därför finnas möjlighet att konstatera inom vilken församlings&lt;br&gt;område en person som inte tillhör Svenska kyrkan är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande bestämmelser om Svenska kyrkans organisatoriska&lt;br&gt;uppbyggnad finns i lagen om Svenska kyrkan. Någon närmare reglering&lt;br&gt;av den kyrkliga indelningen har dock inte gjorts. För att avgifterna skall&lt;br&gt;kunna tas in på det sätt som föreslås är det dock väsentligt att den&lt;br&gt;kyrkliga indelningen inte ändras på ett sätt som försvårar och fördyrar&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser inom Svenska kyrkan har ansett att&lt;br&gt;meddelandena om de lokala enheternas avgiftssatser inte bör lämnas via&lt;br&gt;Svenska kyrkan centralt till RSV utan via de borgerliga kommunerna&lt;br&gt;eller SCB till skattemyndigheten i respektive län. Regeringen ser dock&lt;br&gt;ingen anledning att föreslå att de borgerliga kommunerna skall fortsätta&lt;br&gt;att fungera som mellanhand vid uppgiftslämnandet efter&lt;br&gt;relationsändringen eller att någon statlig myndighet far motsvarande&lt;br&gt;uppdrag. Det ter sig mer naturligt att denna funktion ligger hos Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Det finns inte heller något vägande skäl till att uppgifterna om&lt;br&gt;avgiftssatser skulle lämnas till skattemyndigheten i respektive län och&lt;br&gt;inte till RSV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna om tillhöriga/avgiftsskyldiga skall, för att följa den&lt;br&gt;tidscykel som gäller vid inkomstbeskattningen, avse förhållandena&lt;br&gt;den 1 november året före inkomståret och gälla för hela inkomståret.&lt;br&gt;Uppgifterna om avgiftssatser för nästföljande inkomstår skall lämnas till&lt;br&gt;RSV senast den 3 december vilket är nödvändigt för att de skall kunna&lt;br&gt;beaktas vid beräkningen av den preliminära skatten. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer bör få meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;hur trossamfunden skall lämna uppgifter till RSV för avgiftsdebiteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10.3.2&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Riksskatteverkets redovisning till trossamfunden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Förskott på avgiftsmedlen betalas ut under&lt;br&gt;inkomståret och en slutreglering görs när det slutliga underlaget är&lt;br&gt;känt. Underlaget för förskott är avgiftsunderlaget enligt senaste&lt;br&gt;taxering. Omräkningar av enskildas skatt och avgift efter ordinarie&lt;br&gt;taxering skall inte påverka beräkningen av trossamfundets&lt;br&gt;avgiftsmedel. Det belopp som betalas ut till trossamfunden skall&lt;br&gt;motsvara de debiterade avgifterna. Redovisning och utbetalning av&lt;br&gt;avgifter till trossamfund sker till trossamfundet centralt. Tidpunkten&lt;br&gt;för utanordning av avgiftsmedel blir den tredje vardagen efter&lt;br&gt;den 17:e i varje månad. Avräkning för den inomkyrkliga utjämningen&lt;br&gt;görs inte vid utbetalningen till Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I remiss II, avsnittet Statlig medverkan vid&lt;br&gt;avgiftsbetalning, ställdes två frågor som avsåg redovisning och&lt;br&gt;utbetalning av avgiftsmedel. I fråga 5 behandlades beräkningssätt och&lt;br&gt;månatlig utbetalning av avgiftsmedel medan fråga 6 gällde förslaget om&lt;br&gt;redovisning och utbetalning av medlen till trossamfundet på central nivå.&lt;br&gt;Förslagen bemöttes positivt av en stor majoritet av remissinstanserna.&lt;br&gt;Andelen negativa till förslaget i fråga 6 var dock högre än till flertalet&lt;br&gt;övriga förslag i det aktuella betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Negativa Tar inte ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;98 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;83 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser, däribland Svenska kyrkans centralstyrelse har&lt;br&gt;noterat att Begravningsverksamhetskommittén och RSV föreslagit olika&lt;br&gt;ordning för utbetalningen av begravningsavgifter respektive&lt;br&gt;kyrkoavgifter och framhåller att samma ordning bör gälla för båda&lt;br&gt;avgifterna. Centralstyrelsen menar att den lösning RSV föreslagit är&lt;br&gt;möjlig men anser att det finns skäl att noga pröva&lt;br&gt;Begravningsverksamhetskommitténs förslag att nuvarande ordning för&lt;br&gt;utbetalning av församlingsskatt skall gälla. Centralstyrelsen betonar att&lt;br&gt;det inte far skapas en sådan ordning att avgiftsmedlen kan komma att&lt;br&gt;förvaltas ens en mycket kort tid hos den nationella nivån eller någon&lt;br&gt;annanstans och där generera ränteinkomster. Vidare far, säger&lt;br&gt;Centralstyrelsen, det system som införs inte leda till misstankar om att de&lt;br&gt;ändrade stat-kyrkarelationema på detta område medför en oacceptabel&lt;br&gt;form av centralisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drygt tio procent av de kyrkliga remissinstanser som yttrat sig i frågan&lt;br&gt;är negativa till den föreslagna ordningen för redovisning och utbetalning&lt;br&gt;av kyrkoavgiftsmedel. Domkapitlet i Strängnäs föreslår att nuvarande&lt;br&gt;system för utbetalning består. Domkapitlet i Göteborg avstyrker förslaget&lt;br&gt;om central redovisning. Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund hävdar att det finns starka praktiska skäl till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteförvaltningen betalar ut såväl kyrkoavgifterna som&lt;br&gt;begravningsavgifterna direkt till församlingar och samfalligheter.&lt;br&gt;Församlings- och pastoratsförbunden i Skara, Västerås, Göteborgs,&lt;br&gt;Karlstads, Härnösands, Luleå och Stockholms stift , Stockholms stads&lt;br&gt;stiftsförbund avstyrker förslaget till central utbetalning liksom ett antal&lt;br&gt;församlingar och samfalligheter, bland andra Rödöns församling,&lt;br&gt;Torrskogs församling och Vindelns kyrkliga samfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tidpunkt för utbetalning har tagits upp av bland andra&lt;br&gt;Sveriges kyrkokamerala förening som anser att utbetalning av förskott&lt;br&gt;bör göras senast tredje vardagen efter respektive uppbördsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte: Kyrkomötet anser att det är orationellt att ha&lt;br&gt;olika utbetalningssystem för kyrkoavgifter och de icke tillhörigas&lt;br&gt;begravningsavgifter. Den föreslagna centrala utbetalningsmodellen för&lt;br&gt;kyrkoavgifterna bör inte genomföras. Svenska kyrkans särställning,&lt;br&gt;bland annat genom statens krav på rikstäckning, motiverar en särskild&lt;br&gt;utbetalningsordning för Svenska kyrkan jämfört med andra trossamfund.&lt;br&gt;Vidare anser kyrkomötet att skatteförvaltningen - inom ramen för sin&lt;br&gt;uppdragsverksamhet - bör administrera in- och utbetalningar till det&lt;br&gt;kyrkliga utjämningssystemet i samband med utbetalningen av&lt;br&gt;kyrkoavgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett förskott på avgiftsmedlen bör&lt;br&gt;betalas ut under inkomståret till trossamfund vilkas avgifter tas in via&lt;br&gt;skattebetalningssystemet. När det slutliga avgiftsunderlaget är känt görs&lt;br&gt;en slutavräkning. Detta motsvarar den ordning som gäller i dag för&lt;br&gt;utbetalning av församlingsskattemedel. Underlag för förskottet är&lt;br&gt;avgiftsunderlaget enligt senaste taxering. Det innebär exempelvis att&lt;br&gt;förskottet för inkomståret 2005 baseras på avgiftsunderlaget enligt&lt;br&gt;2004 års taxering och betalas ut månatligen under år 2005. När det&lt;br&gt;slutliga avgiftsunderlaget för år 2005 är känt, dvs. i december 2006, kan&lt;br&gt;en slutlig reglering göras. Den regleringen görs år 2007. Omräkningar av&lt;br&gt;enskildas skatt och avgift som görs efter ordinarie taxering bör inte&lt;br&gt;påverka beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det inte går att konstatera hur stor del av influten skatt och&lt;br&gt;avgift som avser en viss delpost, exempelvis avgift till trossamfund, bör&lt;br&gt;de avgiftsmedel som betalas ut vara de debiterade - och inte de faktiskt&lt;br&gt;influtna - avgifterna. Även detta överensstämmer med dagens ordning&lt;br&gt;för församlingsskatt. Någon avräkningsordning finns inte mellan de olika&lt;br&gt;delposter som ingår i skatten. Staten står i dag för den förlust som blir&lt;br&gt;följden av att församlingsskatten inte betalas fullt ut och någon&lt;br&gt;förändring i detta hänseende föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning och utbetalning av avgiftsmedlen bör göras av RSV till&lt;br&gt;trossamfundet på central nivå. De trossamfund som omgående vill&lt;br&gt;fördela medlen till lokala/regionala enheter kan se till att medel fördelas&lt;br&gt;ut till respektive enhet samma dag som pengarna från staten kommer in&lt;br&gt;på kontot. Den centrala utbetalningsmodellen innebär för Svenska&lt;br&gt;kyrkans del en förändring jämfört med dagens ordning för&lt;br&gt;församlingsskatt. I dag görs redovisning och utbetalning av&lt;br&gt;skattemyndigheten i respektive län till de lokala och regionala enheter&lt;br&gt;inom Svenska kyrkan som har rätt att ta ut skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen avser enbart utbetalningen av avgifter till trossamfund.&lt;br&gt;Dessa inkluderar for Svenska kyrkans del de tillhörigas avgift till&lt;br&gt;begravningsverksamheten. De begravningsavgifter som betalas av&lt;br&gt;personer som inte tillhör Svenska kyrkan föreslås däremot betalas ut&lt;br&gt;direkt till huvudmännen för begravningsverksamheten. Detta framgår av&lt;br&gt;avsnitt 4 om begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser inom Svenska kyrkan har uttryckt önskemål&lt;br&gt;om att både begravningsavgifter från icke tillhöriga och&lt;br&gt;kyrkoavgiftsmedel skall betalas ut direkt till de lokala enheterna. Detta&lt;br&gt;skulle enligt remissinstanserna vara den mest praktiska lösningen.&lt;br&gt;Kyrkomötet delar denna uppfattning. Regeringen anser dock att&lt;br&gt;övervägande skäl talar för den centrala modellen när det gäller avgift till&lt;br&gt;trossamfund. En och samma ordning kommer därigenom att gälla&lt;br&gt;gentemot alla trossamfund vilket står i överensstämmelse med&lt;br&gt;strävandena att behandla alla trossamfund lika. Det torde inte innebära&lt;br&gt;några mer betydande olägenheter för de lokala kyrkliga enheterna att&lt;br&gt;redovisning och utbetalning av begravningsavgifter respektive&lt;br&gt;kyrkoavgifter sker i två olika delposter. Inte heller torde de&lt;br&gt;administrativa kostnaderna hos skatteförvaltningen eller Svenska kyrkan&lt;br&gt;bli så stora att de kan anses vara ett tyngre argument i sammanhanget. De&lt;br&gt;principiella skälen för att behandla alla trossamfund lika väger avsevärt&lt;br&gt;tyngre än eventuella praktiska vinster med en enda utbetalningsväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan kan kyrkoavgifterna fördelas till de lokala enheterna&lt;br&gt;samma dag som pengarna kommer in på kontot. Förslaget om en central&lt;br&gt;utbetalning innebär alltså inte heller att avgiften behöver nå den lokala&lt;br&gt;nivån senare med ränteförluster för denna som följd. Frågan om hur&lt;br&gt;avgiftsmedel eventuellt skall fördelas vidare till lokala enheter ankommer&lt;br&gt;på trossamfunden att själva besluta om. Det får också anses vara en fråga&lt;br&gt;för trossamfunden själva att se till att inga oönskade förseningar uppstår&lt;br&gt;vid en sådan fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalningen av avgiftsmedlen till Svenska kyrkan bör RSV inte&lt;br&gt;göra någon avräkning för bidrag och avgifter i det inomkyrkliga&lt;br&gt;utjämningssystemet. Statens åtagande enligt principbeslutet omfattar den&lt;br&gt;statliga hjälpen med att ta in avgift till Svenska kyrkan men inkluderar&lt;br&gt;inte administrationen av utjämningssystemet som får ses som en intern&lt;br&gt;kyrklig angelägenhet. Genom förslaget med en central&lt;br&gt;utbetalningsmodell för avgiftsmedlen kan dock goda möjligheter skapas&lt;br&gt;för Svenska kyrkan att, om man så önskar, göra avräkning för avgifter&lt;br&gt;och bidrag inom det kyrkliga utjämningssystemet i samband med att&lt;br&gt;avgiftsmedlen fördelas till lokala och regionala enheter. Kyrkomötet&lt;br&gt;anser att skatteförvaltningen bör fortsätta att administrera in- och&lt;br&gt;utbetalningar till utjämningssystemet men - till skillnad från i dag - på&lt;br&gt;uppdragsbasis. Ett sådant uppdrag förutsätter dock en annan&lt;br&gt;utbetalningsordning för kyrkoavgifterna än den som regeringen har&lt;br&gt;föreslagit. Det finns dessutom principiella skäl som talar emot att staten&lt;br&gt;åtar sig ett sådant uppdrag; 1995 års principbeslut har dragit upp&lt;br&gt;riktlinjerna för relationerna mellan staten och Svenska kyrkan och anger&lt;br&gt;ramarna för den statliga hjälpen med att ta in avgifter till trossamfunden.&lt;br&gt;Ett statligt uppdragsarbete åt Svenska kyrkan i anslutning till denna hjälp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan inte anses rymmas inom principbeslutets beskrivning av de framtida&lt;br&gt;relationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningen av avgiftsmedel till trossamfunden bör samordnas med&lt;br&gt;utbetalningen av kommunalskattemedel m.m. till de borgerliga&lt;br&gt;kommunerna. Utanordningsdag blir därmed den tredje vardagen efter&lt;br&gt;den 17:e i månaden, dvs. densamma som gäller i dag for borgerliga&lt;br&gt;kommuner. Vissa remissinstanser anser att utbetalningen i stället bör&lt;br&gt;göras den tredje vardagen efter respektive uppbördsdag, dvs. efter den&lt;br&gt;dag då avgiften betalas in, vilket vanligtvis är den 12:e i månaden. Det&lt;br&gt;far dock anses följa av principen om hanteringen av avgiften som en skatt&lt;br&gt;att utbetalningstidpunkten samordnas med den som gäller i övrigt vid&lt;br&gt;utbetalning av skattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10.3.3 Förändringar av avgiftsunderlagets nivå&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I samband med att de nuvarande kyrkokommunernas budget fastställs,&lt;br&gt;vanligen i november månad, beslutas även vilken skattesats som skall&lt;br&gt;gälla vid debiteringen av församlingsskatt för det nästföljande&lt;br&gt;inkomståret. Avgörande för vilken skattesats som beslutas är bl.a.&lt;br&gt;storleken på kyrkokommunens skatteunderlag, dvs. summan av de&lt;br&gt;kommunalt beskattningsbara inkomsterna för dem som bor i&lt;br&gt;församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån på den kommunalt beskattningsbara inkomsten kan såväl i dag&lt;br&gt;som i framtiden förändras genom ändringar i skattelagstiftningen. Om&lt;br&gt;exempelvis rätten att göra ett visst avdrag under inkomst av tjänst tas&lt;br&gt;bort, innebär det att underlaget för beskattning blir högre. Andra&lt;br&gt;ändringar av skattereglerna kan få effekter i motsatt riktning. Storleken&lt;br&gt;på kommunernas skatteunderlag, och därmed även på skatteintäkterna,&lt;br&gt;kan alltså påverkas av bl.a. förändringar i skattereglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar som påverkar skatteunderlaget för de enskilda men som inte&lt;br&gt;syftar till att minska eller öka de borgerliga och kyrkliga kommunernas&lt;br&gt;skatteintäkter neutraliseras i dag genom olika åtgärder. För de kyrkliga&lt;br&gt;kommunernas del neutraliseras effekterna genom att hänsyn tas till dem&lt;br&gt;när den s.k. ekonomiska regleringen mellan staten och&lt;br&gt;kyrkokommunerna beräknas och fastställs, senast i lagen (1997:684) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1998.&lt;br&gt;Regleringen innebär i denna del att en ökning av kyrkokommunernas&lt;br&gt;skatteintäkter neutraliseras genom att ett totalt sett lika stort avdrag görs&lt;br&gt;från skatteintäkterna innan skattemedlen betalas ut till mottagarna. En&lt;br&gt;minskning av intäkter neutraliseras genom ett tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt neutraliseras effekterna av andra statliga åtgärder&lt;br&gt;som gör att kostnaderna för den kyrkokommunala verksamheten blir&lt;br&gt;lägre eller högre utan att kyrkokommunernas åligganden förändras. I den&lt;br&gt;nuvarande ekonomiska regleringen ingår vidare den skatteadministra-&lt;br&gt;tionsavgift som kyrkokommunerna betalar till staten sedan år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även efter relationsändringen kommer ändringar av skatteregler och&lt;br&gt;andra statliga åtgärder att få effekter för Svenska kyrkans och andra&lt;br&gt;trossamfunds ekonomi. Någon ekonomisk reglering motsvarande den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som görs gentemot kyrkokommunerna i dag blir dock inte aktuell&lt;br&gt;gentemot Svenska kyrkan eller andra trossamfund efter&lt;br&gt;relationsändringen. Det innebär att trossamfunden själva far bedöma&lt;br&gt;effekterna av exempelvis förändringar i skattereglerna och ta med dem i&lt;br&gt;beräkningen när avgiftsuttaget fastställs. En ökning av avgiftsunderlaget&lt;br&gt;kan alltså neutraliseras genom en sänkning av uttagsprocenten så att&lt;br&gt;medlemmarna betalar avgifter som är i samma storleksordning som&lt;br&gt;tidigare. En minskning av underlaget kan kompenseras med en höjning&lt;br&gt;av uttagsprocenten om trossamfundet vill undvika att avgiftsintäkterna&lt;br&gt;minskar. Vad gäller Svenska kyrkans avgiftsuttag hänvisas också till&lt;br&gt;avsnitt 13 där regeringen redovisar sin uppfattning att det, till följd av&lt;br&gt;stat-kyrkareformen, under tidsperioden 2000-2009 finns ett utrymme för&lt;br&gt;en sänkning av kyrkoavgiften som regeringen anser bör utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga förutsättningar för den statliga hjälpen&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;10.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut om hjälp åt andra trossamfund än Svenska kyrkan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen får besluta att annat registrerat&lt;br&gt;trossamfund än Svenska kyrkan skall få statlig hjälp med att ta in&lt;br&gt;avgifter. Regeringen far också besluta att ett trossamfund som beviljats&lt;br&gt;sådan hjälp inte längre skall få den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte har inget att erinra mot förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 1995 års principbeslut bör&lt;br&gt;erbjudande om uppbördshjälp riktas även till andra trossamfund än&lt;br&gt;Svenska kyrkan men villkoras av att staten far ta ställning i varje enskilt&lt;br&gt;fall och föreskriva erforderliga villkor. Att registrerade trossamfund kan&lt;br&gt;beviljas sådan hjälp framgår av 16 § lagen om trossamfund. En&lt;br&gt;bestämmelse om vem som får besluta om av giftshjälpen bör tas in i den&lt;br&gt;nu föreslagna lagen om avgift till registrerat trossamfund. Regeringen&lt;br&gt;beslutar i dag om vilka trossamfund som skall fa statligt stöd i form av&lt;br&gt;statsbidrag. Att regeringen även i fortsättningen bör besluta om vilka&lt;br&gt;samfund som skall få statligt stöd framgår av uppdraget till den&lt;br&gt;arbetsgrupp som under hösten 1998 skall föreslå bl.a. förutsättningar för&lt;br&gt;det statliga stödet till trossamfunden (se avsnitt 10.4.2). Regeringen bör&lt;br&gt;därför även fatta de individuella besluten om vilka samfund som skall fa&lt;br&gt;stöd i form av avgiftshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt yttrande över förslaget till lag om trossamfund anmärkte Lagrådet&lt;br&gt;att det var önskvärt att det redan i den lagen angavs de principer enligt&lt;br&gt;vilka frågan om rätt till avgiftsuppbörden skulle prövas för att samfunden&lt;br&gt;skall bli behandlade på ett likvärdigt sätt. I detta lagstiftningsärende har&lt;br&gt;Lagrådet påpekat att förslaget innebär att regeringen ges en&lt;br&gt;beslutanderätt utan några som helst riktlinjer från riksdagens sida. Vidare&lt;br&gt;har Lagrådet uttalat att man utgår från att regeringen inte kommer att&lt;br&gt;utnyttja sin beslutanderätt, innan riksdagen har dragit upp riktlinjer för&lt;br&gt;hur beslutanderätten skall utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det pågående arbetet med förutsättningarna för statens&lt;br&gt;stöd till trossamfunden behandlas enbart beslutsförfarandet i denna&lt;br&gt;proposition. Regeringen avser att återkomma med förslag i frågan om&lt;br&gt;förutsättningarna för statens stöd till trossamfunden under våren 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett trossamfund som far statlig hjälp med att ta in avgifter inte&lt;br&gt;längre uppfyller villkoren för att fa denna hjälp bör regeringen kunna&lt;br&gt;besluta att hjälpen inte längre skall ges. Detta kan bli aktuellt om ett&lt;br&gt;trossamfund inte längre uppfyller de generella förutsättningarna för att få&lt;br&gt;statligt stöd (se avsnitt 10.4.2). Det kan också bli aktuellt med ett sådant&lt;br&gt;beslut om samfundet inte längre uppfyller de specifika villkor som är&lt;br&gt;förknippade med avgiftshjälpen. Utan att föregripa arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag om villkor för avgiftshjälpen kan det konstateras att vissa&lt;br&gt;förutsättningar tekniskt sett måste vara uppfyllda för att avgifter skall&lt;br&gt;kunna tas in. Bestämmelser om detta föreslås i lagen om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund. Exempelvis måste trossamfundet ha lämnat&lt;br&gt;uppgift om procentsats för avgift till RSV. Likaså måste trossamfundet se&lt;br&gt;till att medgivande i någon form finns från dem som skall omfattas av&lt;br&gt;avgiftshjälpen. Brister trossamfundet i dessa eller liknande avseenden har&lt;br&gt;skatteförvaltningen inte möjlighet att genomföra den beslutade hjälpen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan regeringen beslutar att ett trossamfund inte längre skall fa hjälp&lt;br&gt;med att ta in avgifter bör det dock noga prövas om hindren för att&lt;br&gt;genomföra det statliga åtagandet kan undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10.4.2 Villkor för statligt stöd till andra trossamfund än Svenska&lt;br&gt;kyrkan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 12 mars 1998 att tillsätta en arbetsgrupp med&lt;br&gt;uppdrag att göra en översyn av det statliga stödet till trossamfunden och&lt;br&gt;lägga fram förslag till framtida utformning, kriterier, administration och&lt;br&gt;organisation av detta stöd. I arbetsgruppen ingår företrädare för&lt;br&gt;Kulturdepartementet och de trossamfund som är representerade i&lt;br&gt;Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund samt en företrädare&lt;br&gt;för Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de generella kriterierna för statligt stöd skall arbetsgruppen&lt;br&gt;lägga fram förslag till sådana kriterier med utgångspunkt från vissa krav&lt;br&gt;som bör ställas på samfundet. Kraven innebär att samfundet skall vara&lt;br&gt;stabilt och ha en egen livskraft. Det skall vidare utöva sin verksamhet&lt;br&gt;med respekt för alla människors lika värde och bidra till en normbildning&lt;br&gt;i samhället som överensstämmer med demokratins idéer. Regeringen bör,&lt;br&gt;enligt beskrivningen av uppdraget, även i fortsättningen fatta besluten om&lt;br&gt;vilka trossamfund som skall vara berättigade till statligt stöd.&lt;br&gt;Arbetsgruppen skall dock överväga om kriterierna för stöd bör tas in i&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppdraget till arbetsgruppen konstateras att det framgår av&lt;br&gt;principbeslutet att statlig hjälp med att ta in medlemsavgifter av&lt;br&gt;jämställdhetsskäl även bör ges till andra trossamfund än Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De generella förutsättningarna för att få statligt stöd bör givetvis gälla&lt;br&gt;även för stöd i denna form. Genom att individuella beslut fattas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgiftshjälpen kan dessutom villkor av praktisk och annan art som är Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;specifika for stödformen anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen kommer inom kort att lämna sina forslag till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10.4.3 Enskildas samtycke till avgiftsbetalning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Enskilda som skall betala avgift via&lt;br&gt;skattebetalningssystemet till annat trossamfund än Svenska kyrkan&lt;br&gt;skall ge sitt samtycke till detta. Samtycke kan lämnas i form av ett&lt;br&gt;skriftligt medgivande från den enskilde eller genom att&lt;br&gt;trossamfundets stadgar innehåller en klart uttalad skyldighet för&lt;br&gt;medlemmarna att betala avgift till trossamfundet via&lt;br&gt;skattebetalningssystemet. Den som återkallar sitt samtycke till att&lt;br&gt;betala avgift via skattebetalningssystemet skall få en skriftlig&lt;br&gt;bekräftelse på detta från trossamfundet. På motsvarande sätt skall den&lt;br&gt;som utträder ur Svenska kyrkan få en skriftlig bekräftelse på utträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I remiss II, avsnittet Statlig medverkan vid&lt;br&gt;avgiftsbetalning, gällde fråga 7 förslaget om krav på skriftligt&lt;br&gt;medgivande till statlig uppbördshjälp från medlemmar i andra&lt;br&gt;trossamfund än Svenska kyrkan. Fråga 8 avsåg förslaget att&lt;br&gt;trossamfunden skall bekräfta skriftligt när avgiftsskyldigheten för en&lt;br&gt;person upphör. En klar majoritet av remissinstanserna var positiv till&lt;br&gt;förslagen. När det gäller fråga 7 har dock en förhållandevis stor andel&lt;br&gt;valt att inte ta ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_______________________Positiva__________Negativa Tar inte ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;81 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;98 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av samtycke har berörts av bland andra Svea hovrätt som&lt;br&gt;understryker vad Riksskatteverket anför om behovet av explicit samtycke&lt;br&gt;från varje individ för att staten skall kunna bistå andra trossamfund än&lt;br&gt;Svenska kyrkan med avgiftsuppbörd. Dessutom är medgivande enligt&lt;br&gt;hovrättens mening nödvändigt med hänsyn till gällande rätt på&lt;br&gt;dataskyddsområdet. Hovrätten för Västra Sverige anser att det tydligt bör&lt;br&gt;framgå att medgivandet även bör omfatta registrering av&lt;br&gt;samfundstillhörighet. Kammarrätten i Stockholm anser att förslaget om&lt;br&gt;medgivande reser frågeställningar om bland annat vilka krav som skall&lt;br&gt;ställas på medgivandet och vilka formföreskrifter som krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser anser att undantag från krav på skriftligt&lt;br&gt;medgivande till avgiftsbetalning bör kunna göras. Teologiska fakulteten i&lt;br&gt;Uppsala avstyrker förslaget om medgivande med motiveringen att&lt;br&gt;medlemskapet i trossamfund är tillräckligt som medgivande till att betala&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemsavgift via den statliga uppbördshjälpen. Förenade islamiska&lt;br&gt;församlingar i Sverige anser att undantag från medgivande bör kunna&lt;br&gt;göras. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund/Sveriges&lt;br&gt;frikyrkosamråd (SST) föreslår att trossamfund skall kunna undantas från&lt;br&gt;kravet på skriftligt medgivande i de fall samfundet i sin konstitution har&lt;br&gt;en förpliktelse för medlemmarna att bidra ekonomiskt. Vidare bör det,&lt;br&gt;säger SST, finnas en möjlighet att erbjuda medlemmarna att betala&lt;br&gt;avgiften på annat sätt även om huvudregeln är att avgiften tas in via&lt;br&gt;skattsedeln. Ett yttrande med likartat innehåll har lämnats av Stockholms&lt;br&gt;katolska stift. När ett trossamfund som Katolska kyrkan i sina stadgar,&lt;br&gt;den kanoniska lagen, klart slår fast att varje enskild medlem är&lt;br&gt;förpliktigad att bidra finansiellt till kyrkans verksamhet och den lokale&lt;br&gt;biskopen har rätt att bindande besluta hur det skall ske och i vilken&lt;br&gt;omfattning, så bör, menar Stockholms katolska stift, detta respekteras.&lt;br&gt;Svenska missionsförbundet tillstyrker för egen del förslaget om&lt;br&gt;medgivande men anser att samfund skall kunna undantas från kravet på&lt;br&gt;skriftligt medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte har inget att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Samtycke till att betala avgift via skattebetalningssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detta avsnitt behandlas formerna för samtycke till avgiftsbetalning via&lt;br&gt;skattebetalningssystemet från personer som är medlemmar i ett&lt;br&gt;trossamfund. Begreppet medlem används i avsnittet som en gemensam&lt;br&gt;beteckning på dem som omfattas av ett trossamfunds stadgar eller&lt;br&gt;liknande grunddokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmar i andra trossamfund än Svenska kyrkan har inte någon&lt;br&gt;författningsreglerad skyldighet att betala avgift till samfundet. Vissa&lt;br&gt;samfund tar ut en avgift medan andra finansierar verksamheten med&lt;br&gt;medlemmars och sympatisörers gåvor och frivilliga insatser. De avgifter&lt;br&gt;som trossamfunden tar ut är av privaträttslig natur och kräver därför&lt;br&gt;någon form av samtycke från de enskilda medlemmarna. Vanligen&lt;br&gt;innehåller trossamfundets stadgar eller liknande grunddokument en regel&lt;br&gt;om skyldighet för medlemmarna att betala avgift. Genom sitt&lt;br&gt;medlemskap i trossamfundet får medlemmarna anses ha samtyckt till att&lt;br&gt;betala avgift i enlighet med vad som framgår av stadgarna. Om&lt;br&gt;trossamfundet inte har avgiftsskyldigheten inskriven i stadgarna måste&lt;br&gt;samtycke från medlemmarna hämtas in på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift till trossamfund som tas ut via skattebetalningssystemet bör,&lt;br&gt;som tidigare nämnts, behandlas som en skatt i hanteringshänseende.&lt;br&gt;Detta innebär bland annat att den debiteras tillsammans med skatten och&lt;br&gt;lämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning om den inte betalas i&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att avgiften behandlas som en skatt far ses som en ingripande åtgärd&lt;br&gt;för medlemmarna, vilket talar för att det bör finnas ett samtycke från dem&lt;br&gt;till att betala avgiften via skattebetalningssystemet. Om trossamfundets&lt;br&gt;stadgar anger att avgiften får tas ut via skattebetalningssystemet bör detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses tillräckligt. Genom sitt medlemskap i trossamfundet far Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;medlemmarna anses ha samtyckt både till att betala avgift och att göra&lt;br&gt;detta via skattebetalningssystemet. Om trossamfundets stadgar inte&lt;br&gt;innehåller någon regel om hur avgiften skall betalas måste&lt;br&gt;medlemmarnas samtycke till att betala via skattebetalningssystemet&lt;br&gt;hämtas in på annat sätt. Ett sådant samtycke torde i princip kunna hämtas&lt;br&gt;in både muntligt och skriftligt. Med hänsyn till den enskilde bör ett&lt;br&gt;sådant samtycke dock vara skriftligt. Även praktiska skäl talar för detta.&lt;br&gt;Om trossamfundets stadgar saknar regler för såväl avgifitsskyldighet som&lt;br&gt;sättet att betala avgift bör det skriftliga samtycket omfatta båda dessa&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan används medlemsbegreppet i detta avsnitt som en&lt;br&gt;beteckning på dem som omfattas av ett trossamfunds stadgar eller&lt;br&gt;liknande grunddokument. Frågan om statlig hjälp vid avgiftsbetalning&lt;br&gt;kan emellertid bli aktuell också beträffande personer som har en mindre&lt;br&gt;stark anknytning till trossamfundet och som inte kan definieras som&lt;br&gt;medlemmar. Hur stark anknytningen till trossamfundet är och vilket&lt;br&gt;tillhörighetsbegrepp (medlem, tillhörig, betjänad etc.) som används&lt;br&gt;varierar mellan trossamfunden. Inom ett trossamfund kan också olika&lt;br&gt;grad av anknytning förekomma. Graden av anknytning till trossamfundet&lt;br&gt;påverkar bedömningen av vilken form för samtycke som krävs för&lt;br&gt;avgiftsbetalning via skattebetalningssystemet. Regeringen bör därför ges&lt;br&gt;möjlighet att i samband med beslutet om statlig hjälp med att ta in&lt;br&gt;avgifter bedöma vilken form av samtycke som krävs i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga hjälpen förutsätter att trossamfunden lämnar uppgifter till&lt;br&gt;RSV om vilka medlemmar som skall debiteras avgift. För att&lt;br&gt;skatteförvaltningen skall få behandla uppgifter om religiös tillhörighet i&lt;br&gt;sina register krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda. Ett sätt att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för behandlingen är att den enskilde lämnar sitt&lt;br&gt;uttryckliga samtycke till den. Andra alternativ finns också, vilket&lt;br&gt;regeringen återkommer till i avsnitt 10.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser av de olika formerna för samtycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de enskildas skriftliga samtycke krävs bör trossamfundet, med den&lt;br&gt;föreslagna ordningen, hämta in sådant från var och en som skall debiteras&lt;br&gt;avgift. Samtycket bör gälla tills vidare och dokumentationen om det&lt;br&gt;förvaras hos samfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samtycke skall ges &amp;quot;via stadgarna&amp;quot; bör trossamfundet svara för att&lt;br&gt;medlemmarnas skyldigheter klart kommer till uttryck i stadgarna och att&lt;br&gt;informera medlemmarna om innebörden av avgiftsbetalning via&lt;br&gt;skattebetalningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall trossamfundet och den enskilde har olika uppfattning om&lt;br&gt;dennes medlemskap/avgiftsskyldighet kan ett samtycke via stadgarna&lt;br&gt;möjligen sägas ge den enskilde en något svagare ställning gentemot&lt;br&gt;samfundet än ett skriftligt medgivande. Exempelvis torde ett skriftligt&lt;br&gt;medgivande som inte återkallats kunna ses som ett bevis på att&lt;br&gt;avgiftsskyldighet finns och från vilken tidpunkt, medan avgifisskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som bygger på samtycke via stadgarna kan vara svårare att konstatera,&lt;br&gt;inte minst vad gäller tidpunkten för när avgiftsskyldigheten skall anses&lt;br&gt;ha inträtt. Här kan nämnas att avgiftsskyldighet enligt regeringens förslag&lt;br&gt;kommer att gälla för helt inkomstår. Förhållandena den 1 november året&lt;br&gt;före inkomståret bör, som tidigare nämnts, bestämma avgiftsskyldigheten&lt;br&gt;för hela det kommande inkomståret. Den som detta datum är registrerad&lt;br&gt;som medlem/tillhörig/betjänad bör alltså vara skyldig att betala avgift för&lt;br&gt;hela det kommande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bekräftelse på att avgiftsskyldighet upphör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som återkallar sitt samtycke till att betala avgift via&lt;br&gt;skattebetalningssystemet bör fa en skriftlig bekräftelse från&lt;br&gt;trossamfundet. Detta bör även gälla för den som utträtt ur Svenska&lt;br&gt;kyrkan. För den som tillhör Svenska kyrkan kan nämligen&lt;br&gt;avgiftsbetalningen via skattebetalningssystemet bara upphöra genom&lt;br&gt;utträde ur kyrkan. I det inomkyrkliga utredningsarbetet har det föreslagits&lt;br&gt;att den som utträder ur Svenska kyrkan genast skall fa ett skriftligt bevis&lt;br&gt;om det. Ett bevis på utträde blir då samtidigt ett bevis på att&lt;br&gt;avgiftsskyldigheten upphör. Avgiftsskyldigheten bör dock gälla per&lt;br&gt;inkomstår och inte upphöra omedelbart. När utträdet sker före den&lt;br&gt;1 november bör avgiftsskyldigheten upphöra från och med det&lt;br&gt;nästkommande inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För medlemmar i andra trossamfund än Svenska kyrkan bör&lt;br&gt;avgiftsskyldigheten upphöra genom att de utträder ur samfundet eller&lt;br&gt;genom att de får betala avgiften på annat sätt (se nedan om andra&lt;br&gt;betalningssätt). När avgift betalas via skattebetalningssystemet bör&lt;br&gt;avgiftsskyldigheten inte upphöra omedelbart utan gälla för hela&lt;br&gt;inkomståret på det sätt som tidigare nämnts. Situationen den 1 november&lt;br&gt;bör avgöra avgiftsskyldigheten för det nästkommande inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens uppfattning av vikt att trossamfunden&lt;br&gt;bekräftar när skyldigheten att betala avgiften via skattebetalnings-&lt;br&gt;systemet av något skäl upphör. En sådan ordning skapar säkerhet både&lt;br&gt;för trossamfunden vilka har rätt till den statliga hjälpen, och för den&lt;br&gt;enskilde som skall betala avgiften. Vidare skapas goda möjligheter att&lt;br&gt;kunna konstatera vid vilken tidpunkt ett samtycke har återkallats. Det&lt;br&gt;torde inte bli en betungande uppgift för samfunden att utfärda bevisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra betalningssätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ansetts viktigt att medlemmar i andra trossamfund än Svenska&lt;br&gt;kyrkan ges möjlighet att betala avgift på annat sätt än via&lt;br&gt;skattebetalningssystemet. Som skäl för detta har åberopats&lt;br&gt;integritetsaspekter och att varje medborgare gentemot det allmänna är&lt;br&gt;skyddad mot tvång att ge till känna sin åskådning i religiöst hänseende&lt;br&gt;(se SOU 1992:9 s.396 och SOU 1994:42 s.137). Regeringsformens&lt;br&gt;bestämmelser innebär dock inte att staten kan kräva av trossamfunden att&lt;br&gt;de skall erbjuda alternativa betalningssätt. Det måste stå trossamfunden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fritt att utforma sina egna stadgar även i detta avseende. Om avgiften till&lt;br&gt;ett trossamfund enligt stadgarna skall betalas på ett sätt som innebär att&lt;br&gt;uppgift om avgiftsskyldighet/medlemskap lämnas till skatteförvaltningen&lt;br&gt;kan den enskilde välja att stå utanför detta samfund. Han eller hon har&lt;br&gt;alltså ett handlingsalternativ och kan inte tvingas att ge sin åskådning till&lt;br&gt;känna. Visserligen skulle alternativet att stå utanför kunna upplevas som&lt;br&gt;otillfredsställande för den som i övrigt känner stark samhörighet med&lt;br&gt;trossamfundet men något tvång att ge åskådningen till känna kan inte&lt;br&gt;anses föreligga. Inte heller föreligger det några integritetsaspekter som&lt;br&gt;kan sägas tala för att staten skall tvinga trossamfunden att ha alternativa&lt;br&gt;betalningssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om staten inte kan föreskriva om alternativa betalningssätt är det&lt;br&gt;för flertalet trossamfund som berört frågan i sina remissvar en naturlig&lt;br&gt;och självklar sak att ge medlemmarna möjlighet att betala avgiften på&lt;br&gt;annat sätt än via skattebetalningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10.4.4 Register- och dataskyddsfrågor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uppgift om att en person tillhör Svenska&lt;br&gt;kyrkan respektive är skyldig att betala avgift till annat trossamfund&lt;br&gt;skall fa registreras i skatteregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trossamfundet skall ersätta staten för skadestånd som har betalats&lt;br&gt;på grund av en oriktig uppgift som har lämnats av trossamfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer med regeringens när det&lt;br&gt;gäller registrering i skatteregistret. RSV har vidare föreslagit att staten&lt;br&gt;inte bör ha strikt skadeståndsansvar enligt 23 § datalagen (1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss II innehöll ingen enkätfråga om register-&lt;br&gt;och dataskyddsfrågor. Några remissinstanser har ändå berört frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm har i detta sammanhang tagit upp frågan&lt;br&gt;om behandlingen av klagomål på avgift. Denna fråga har delvis berörts i&lt;br&gt;avsnitt 10.4.2. Kammarrätten förordar att den enskildes erinringar godtas&lt;br&gt;och uppgiften om avgiftsskyldighet tas bort ur skatteregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen motsätter sig förslaget att staten inte skall ha strikt&lt;br&gt;skadeståndsansvar eftersom den registeransvarige enligt datalagen är&lt;br&gt;strikt ansvarig för de uppgifter som registreras. Det finns däremot, enligt&lt;br&gt;Datainspektionen, inget som hindrar den registeransvarige att regressvis&lt;br&gt;kräva kompensation för utgivet skadestånd av den ursprunglige&lt;br&gt;uppgiftslämnaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;För att skatteförvaltningen skall kunna ge trossamfunden den föreslagna&lt;br&gt;hjälpen med att ta in medlemsavgifter bör uppgift om att enskilda&lt;br&gt;individer är skyldiga att betala avgift till ett trossamfund få registreras i&lt;br&gt;skatteregistret. Detta innebär att det i skatteregistret kommer att finnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift om enskilda individers religiösa tillhörighet. Uppgift om&lt;br&gt;tillhörighet till Svenska kyrkan får redan i dag registreras i&lt;br&gt;skatteregistret. För att även de uppgifter om medlem-&lt;br&gt;skap/betalningsskyldighet som andra trossamfund lämnar for&lt;br&gt;avgiftsdebiteringen skall kunna bearbetas i skatteregistret föreslås en&lt;br&gt;ändring i 7 § skatteregisterlagen (1980:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om tillhörighet till Svenska kyrkan behöver även med tanke på&lt;br&gt;begravningsavgiften registreras i skatteregistret. Begravningsavgiften&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 4.4.3. Enligt regeringens förslag skall begravnings-&lt;br&gt;avgiften räknas in i kyrkoavgiften for den som tillhör Svenska kyrkan&lt;br&gt;medan de som inte tillhör Svenska kyrkan påförs en separat&lt;br&gt;begravningsavgift. Uppgift om tillhörighet till Svenska kyrkan bör därför&lt;br&gt;även i fortsättningen ingå i den kategori uppgifter som enligt 5 §&lt;br&gt;skatteregisterlagen skall registreras i det centrala skatteregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga uppgifter som behövs för avgiftsdebitering, exempelvis&lt;br&gt;procentsatsen för avgift till trossamfund, är sådana uppgifter som behövs&lt;br&gt;för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen och som får&lt;br&gt;registreras enligt punkten 3 i 7 § skatteregisterlagen. Eftersom&lt;br&gt;skattebetalningslagen föreslås gälla vid beräkning, debitering,&lt;br&gt;redovisning och betalning av avgift till trossamfund krävs inte någon&lt;br&gt;ändring i skatteregisterlagen för att dessa uppgifter skall få registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen (1998:204) trädde i kraft den 24 oktober 1998.&lt;br&gt;Lagen är subsidiär i förhållande till andra författningar, vilket innebär att&lt;br&gt;om det i annan lag eller i förordning finns bestämmelser som avviker&lt;br&gt;från personuppgiftslagen skall de bestämmelserna tillämpas i stället&lt;br&gt;(2 §). Det är således möjligt att införa regler som avviker från person-&lt;br&gt;uppgiftslagen. Bestämmelser som avviker från personuppgiftslagen får&lt;br&gt;inte avvika från EG:s direktiv om skydd för enskilda personer med&lt;br&gt;avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av&lt;br&gt;sådana uppgifter (95/46/EG). Det gäller dock inte områden som inte&lt;br&gt;regleras av EG-rätten, t.ex. straffrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som lämnats kommer som angivits ovan att registreras i&lt;br&gt;det centrala skatteregistret, som förs med stöd av skatteregisterlagen. För&lt;br&gt;den behandling som sker hos skattemyndigheterna är således&lt;br&gt;personuppgiftslagen inte tillämplig. Regeringen har tillsatt en utredning&lt;br&gt;som skall se över skatteförvaltningens registerförfattningar bland annat&lt;br&gt;för att anpassa dessa till personuppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § personuppgiftslagen får personuppgifter bara behandlas om&lt;br&gt;den registrerade lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om den är&lt;br&gt;nödvändig för vissa angivna ändamål. Ett av de angivna ändamålen är att&lt;br&gt;en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna utföras. Den statliga&lt;br&gt;hjälpen till trossamfunden måste anses tillgodose ett sådant allmänt&lt;br&gt;intresse (se prop. 1997/98:49 s. 17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känsliga personuppgifter, bland annat uppgifter som avslöjar religiös&lt;br&gt;övertygelse, får enligt 13 § personuppgiftslagen inte behandlas. Undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från förbudet finns dock. Förbudet gäller exempelvis inte om den&lt;br&gt;registrerade lämnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen (15 §).&lt;br&gt;Vidare far ideella organisationer med religiöst syfte inom ramen för sin&lt;br&gt;verksamhet behandla känsliga personuppgifter men däremot inte lämna&lt;br&gt;ut dem till tredje man utan den registrerades uttryckliga samtycke (17 §).&lt;br&gt;Den grundläggande definitionen av begreppet samtycke är enligt 3 §&lt;br&gt;personuppgiftslagen &amp;quot;vaije slag av frivillig, särskild och otvetydig&lt;br&gt;viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått information,&lt;br&gt;godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne&amp;quot;. I&lt;br&gt;Datalagskommitténs betänkande Integritet Offentlighet Informations-&lt;br&gt;teknik (SOU 1997:39) avsnitt 12.2.9, diskuteras innebörden av&lt;br&gt;begreppen otvetydigt och uttryckligt samtycke. Det förefaller, säger&lt;br&gt;kommittén, oklart vad dessa förstärkningsord har för materiell betydelse&lt;br&gt;vid sidan av den grundläggande definitionen. Samtycket behöver enligt&lt;br&gt;kommittén inte vara skriftligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känsliga personuppgifter far också behandlas i vissa andra fall, bland&lt;br&gt;annat om behandlingen är nödvändig för att rättsliga anspråk skall kunna&lt;br&gt;fastställas, göras gällande eller försvaras enligt 16 § c person-&lt;br&gt;uppgiftslagen. Behandlingen av uppgift om samfundstillhörighet för att&lt;br&gt;ta in avgifter till samfundet från dess medlemmar far anses vara ett&lt;br&gt;sådant fall eftersom den är en förutsättning för att samfundet skall få den&lt;br&gt;statliga hjälp det är berättigat till. Datalagskommittén har som exempel&lt;br&gt;på sådana fall nämnt förhållandet att tillhörigheten till Svenska kyrkan&lt;br&gt;har betydelse för vilken skatt den registrerade är skyldig att betala (a. bet.&lt;br&gt;s. 375). Ett annat exempel är situationen när uppgift om medlemskap i&lt;br&gt;fackförening behandlas till följd av att fackliga organisationer avtalar om&lt;br&gt;individuella eller kollektiva tjänster för medlemmarna, t.ex.&lt;br&gt;gruppförsäkring (prop. 1997/98:44 s. 125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de nämnda undantagen från förbudet finns också möjlighet&lt;br&gt;för regeringen att enligt 20 § personuppgiftslagen meddela föreskrifter&lt;br&gt;om ytterligare undantag om det behövs med hänsyn till ett viktigt allmänt&lt;br&gt;intresse. Den statliga hjälpen med att ta in avgifter får, som nämnts ovan,&lt;br&gt;anses tillgodose ett sådant intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning finns således de nödvändiga&lt;br&gt;förutsättningarna för att uppgifter om samfundstillhörighet skall kunna&lt;br&gt;lämnas till RSV och användas för debitering av avgift utan hinder av&lt;br&gt;personuppgiftslagen och det aktuella EG-direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registeransvarigs skadeståndsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagen innehåller i 23 § en bestämmelse om strikt skadeståndsansvar&lt;br&gt;för skada på grund av oriktig eller missvisande uppgift i personregister.&lt;br&gt;Regleringen av skadeståndsansvaret i 48 § personuppgiftslagen ligger i&lt;br&gt;linje med nuvarande reglering även om möjlighet till jämkning av&lt;br&gt;skadestånd i enskilda fall införs. RSV har föreslagit en uttrycklig&lt;br&gt;bestämmelse med innebörden att trossamfundet skall anses som&lt;br&gt;registeransvarigt när bestämmelsen om skadeståndsansvar tillämpas i de&lt;br&gt;fall trossamfundet lämnat den oriktiga uppgiften. Regeringen anser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellertid i likhet med Datainspektionen att det inte finns skäl att frångå&lt;br&gt;aktuella regler om strikt skadeståndsansvar. RSV:s förslag bör alltså inte&lt;br&gt;genomföras. Däremot bör trossamfundet vara skyldigt att ersätta staten i&lt;br&gt;det fall skadestånd betalats och detta har orsakats av en oriktig uppgift&lt;br&gt;som har lämnats av trossamfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10.4.5 Sekretessfrågor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Uppgift om tillhörighet till trossamfund skall&lt;br&gt;omfattas av sekretess medan uppgift om avgift till trossamfund är en&lt;br&gt;del av skattebeslutet. Sekretessen skall gälla i 70 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De två avslutande frågorna i avsnittet Statlig&lt;br&gt;medverkan vid avgiftsbetalning i remiss II gällde offentlighet och&lt;br&gt;sekretess. Fråga 9 avsåg omfattningen av sekretessen medan fråga 10&lt;br&gt;gällde hur lång tid sekretessen skall bestå. En stor majoritet av&lt;br&gt;remissinstanserna var positiva till förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Negativa Tar inte ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;91%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal församlingar och kyrkliga samfalligheter, bland andra&lt;br&gt;Linköpings Ryds församling, Heliga korsets församling i Kalmar och&lt;br&gt;Kiruna kyrkliga samfällighet anser att sekretessen bör gälla i all framtid&lt;br&gt;respektive i minst 100 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 10.2 föreslår&lt;br&gt;regeringen att avgiften till trossamfund i hanteringshänseende behandlas&lt;br&gt;som en skatt. Den debiterade avgiften kommer att redovisas som en&lt;br&gt;särskild post i slutskattebeskedet och vara en del av beslutet. Det kommer&lt;br&gt;dock inte att framgå av själva beslutet vilket trossamfund avgiften avser.&lt;br&gt;Den enskilde kommer däremot att underrättas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som gäller avgift till trossamfund bör enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning omfattas av samma sekretess som enligt 9 kap. 1 §&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) gäller i dag för uppgift om tillhörighet till&lt;br&gt;Svenska kyrkan i ärenden om församlingsskatt. Det innebär att sekretess&lt;br&gt;gäller för de uppgifter som ingår i underlaget för debitering av avgift,&lt;br&gt;bland annat uppgift om tillhörighet/medlemskap. Besluten om taxering&lt;br&gt;och skatt är däremot undantagna från den sekretess som i övrigt gäller i&lt;br&gt;beskattningsverksamheten vilket gör att den debiterade avgiften är&lt;br&gt;offentlig eftersom den ingår i skattebeslutet. Till den enskilde kommer&lt;br&gt;både underlag och beslut om debiterad avgift att redovisas i&lt;br&gt;slutskattebeskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person klagar på den debiterade avgiften kan det i&lt;br&gt;skattemyndighetens beslutsskäl förekomma uppgift om vilket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trossamfund personen är avgiftsskyldig till. Uppgift om&lt;br&gt;tillhörighet/medlemskap kan alltså i detta fall framgå av ett beslut om&lt;br&gt;skatt, vilket som nämnts är offentligt. Besluten om taxering och skatt har&lt;br&gt;undantagits från skattesekretessen för att tillgodose offentlighetsintresset.&lt;br&gt;RSV har inte ansett det lämpligt att inskränka offentligheten ytterligare.&lt;br&gt;Regeringen delar RSV:s uppfattning och föreslår därför inte någon&lt;br&gt;begränsning av skattebeslutens offentlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att sekretessen skall gälla i 70 år vilket är den tid&lt;br&gt;som gäller i dag i ärenden om tillhörighet till Svenska kyrkan enligt&lt;br&gt;7 kap. 15 § sekretesslagen. Ett mindre antal remissinstanser har ansett att&lt;br&gt;sekretessen bör gälla i minst 100 år, med tanke på människans livslängd,&lt;br&gt;respektive för all framtid. Sekretesslagens nuvarande längsta tid på 70 år&lt;br&gt;för vissa uppgifter om enskildas personliga förhållanden är dock bestämd&lt;br&gt;i avsikt att sekretessen nästan alltid skall kunna gälla så länge personen är&lt;br&gt;i livet (prop. 1937:107 s. 39). Denna tidsgräns gäller bland annat för&lt;br&gt;vissa uppgifter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Den gäller&lt;br&gt;också som nämnts för uppgift om tillhörighet till Svenska kyrkan. I detta&lt;br&gt;sammanhang kan även påpekas att avgiftsdebitering inte blir aktuell&lt;br&gt;förrän en person har beskattningsbara inkomster, dvs. vanligen tidigast i&lt;br&gt;tonåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förslaget om en 70-årsgräns för uppgifter i ärenden om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund anpassas dagens regler till förhållandena efter&lt;br&gt;relationsändringen. Regeringen har inte för avsikt att i detta sammanhang&lt;br&gt;införa nya tidsgränser i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Stadgad åborätt och landgille&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt behandlas frågan om avveckling av de äldre rättsinstituten&lt;br&gt;stadgad åborätt och landgille. Kammarkollegiet har föreslagit en&lt;br&gt;avveckling i betänkandet Staten och trossamfunden, Den kyrkliga&lt;br&gt;egendomen (SOU 1997:47).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.1 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Stadgad åborätt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Stadgad åborätt är en ålderdomlig form av ständig besittningsrätt till&lt;br&gt;hemman och lägenheter (äldre fastigheter) av krononatur med rötter i&lt;br&gt;1500-talet. Åborätten kan innehas av både fysisk och juridisk person.&lt;br&gt;Upplåtelseformen medför att staten endast har en formell äganderätt till&lt;br&gt;marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelsystemet kring åborättsinstitutet är i flera avseenden omständligt&lt;br&gt;och föråldrat. De huvudsakliga reglerna finns i förordningen den&lt;br&gt;21 februari 1789 om kronohemmans försäljande till skatte samt kungl.&lt;br&gt;brevet den 5 februari 1808 angående besittningsrätt å kronohemman och&lt;br&gt;Kammarkollegiets kungörelse den 29 februari 1808 angående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besittningsrätt å kronohemman. En närmare redogörelse för&lt;br&gt;åborättsinstitutet finns i prop. 1930:246. Där framgår att riksdagen&lt;br&gt;behandlat frågan om avveckling av åborätten vid upprepade tillfallen&lt;br&gt;alltsedan mitten av 1800-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åborätten är ärftlig enligt regler av fideikommisskaraktär. Den som&lt;br&gt;innehar en fastighet med åborätt är skyldig att bebygga och bruka jorden&lt;br&gt;på lämpligt sätt. Åborättsinnehavaren jämställs i skattehänseende med&lt;br&gt;ägare. Även i andra hänseenden, t.ex. i mark- och planfrågor och i frågor&lt;br&gt;om jakt- och fiskerätt, likställs åbon med ägare. Åborättshavama skulle&lt;br&gt;ursprungligen betala en årlig avgift till kronan för besittningsrätten, men&lt;br&gt;den skyldigheten har sedan länge upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åborätten kan överlåtas till annan fysisk eller juridisk person. En&lt;br&gt;överlåtelse kan även avse andelar av rätten. Åborätten upphör när det inte&lt;br&gt;längre finns någon som kan göra gällande rättmätiga anspråk på rätten.&lt;br&gt;Dispositionsrätten till fastigheten återgår i sådant fall till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fastighetsregistret framgår åborättskaraktären av att det beträffande&lt;br&gt;jordnaturen antecknats &amp;quot;krono under enskild disposition&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de gällande bestämmelserna kan en innehavare av en&lt;br&gt;kronofastighet i vissa fall efter ansökan hos länsstyrelsen bli villkorligt&lt;br&gt;antagen som åbo på fastigheten och villkorligt inrymd i åbo- och&lt;br&gt;besittningsrätten till den. Efter ett särskilt kungörelseförfarande kan den&lt;br&gt;som anser sig bättre berättigad till fastigheten, inom ett år från det att&lt;br&gt;kungörelsen utfärdats, anmäla sitt anspråk till länsstyrelsen. Om ingen&lt;br&gt;sådan anmälan görs, kan länsstyrelsen besluta att anta innehavaren som&lt;br&gt;ständig åbo och inrymma denne i åbo- och besittningsrätten till&lt;br&gt;fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kungörelsen den 15 december 1848 angående förändring uti&lt;br&gt;hittills gällande stadganden i avseende på ordningen och sättet för&lt;br&gt;vinnande av skattemannarätt till lägenheter av krono natur samt kungl.&lt;br&gt;cirkulär den 19 augusti 1870 angående upprättande av förteckningar över&lt;br&gt;till skatte icke lösta kronohemman har en inrymd åbo rätt att skatteköpa&lt;br&gt;(friköpa) en åborätt för en köpeskilling som fastställs i särskild ordning&lt;br&gt;(skatteköpeskilling). Möjligheten till skatteköp gäller inte för juridiska&lt;br&gt;personer. Länsstyrelsen skall enligt bestämmelserna regelbundet kungöra&lt;br&gt;en förteckning över de fastigheter som kan skatteköpas inom länet.&lt;br&gt;Skatteköpeskillingama skall anges i förteckningen. Till följd av de&lt;br&gt;ålderdomliga bestämmelserna uppgår skatteköpeskillingama till mycket&lt;br&gt;låga belopp och ligger normalt inom intervallet 1-25 kronor per objekt.&lt;br&gt;Sedan köpeskillingen har betalts, utfärdar länsstyrelsen ett&lt;br&gt;skatteköpebrev på vilket köparen kan söka lagfart. Stämpelskatt utgår&lt;br&gt;inte på förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet skall enligt 6 § förordningen (1994:634) med&lt;br&gt;instruktion för Kammarkollegiet pröva överklaganden i fråga om stadgad&lt;br&gt;åborätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att möjligheten att skatteköpa fastigheter under stadgad åborätt&lt;br&gt;har funnits under mycket lång tid, finns det enligt Kammarkollegiets&lt;br&gt;uppskattning alltjämt cirka 500 sådana fastigheter kvar. Den sannolika&lt;br&gt;orsaken är enligt kollegiet att förfaringssättet är otympligt och uppfattas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som krångligt. I många fall saknar åborättsinnehavaren dessutom Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;kännedom om fastighetens åborättsliga karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Landgille&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I Skåne, Halland och Blekinge finns det vissa jordar (äldre fastigheter&lt;br&gt;eller markområden) som tillhör församlingskyrkor men till vilka&lt;br&gt;dispositionsrätten är inskränkt. Inskränkningen består i att marken&lt;br&gt;innehas och brukas med ständig brukningsrätt under en prästgård eller ett&lt;br&gt;annat hemman. Den som innehar brukningsrätten skall betala en årlig&lt;br&gt;avgift till församlingskyrkan eller till prästerskapets avlöning, benämnd&lt;br&gt;landgille. Utöver landgille kan det åvila en brukningsrättshavare att vid&lt;br&gt;tillträdet betala en engångsavgift, benämnd städja eller städsmål. De&lt;br&gt;fastigheter eller markområden för vilka landgille skall betalas kan inte&lt;br&gt;överlåtas till någon annan än den som innehar brukningsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landgillefastigheter har i senare lagstiftning betecknats som&lt;br&gt;församlingskyrkas fastighet, som enligt 41 kap. 1 § första stycket 3&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300) är sådan fast egendom vars avkastning är avsedd&lt;br&gt;för församlingskyrkas behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till detta rättsinstitut är historisk. I Skåne, Halland och&lt;br&gt;Blekinge förekom under medeltiden att kyrkans egendom ökades med&lt;br&gt;jord som givits eller köpts från bondgårdar. Härigenom minskades&lt;br&gt;gårdarnas areal så att bönderna fick svårt att betala sin skatt. Därför&lt;br&gt;beslutades det under 1500-talet att bönderna skulle fortsätta att bruka den&lt;br&gt;jord som avståtts mot att de betalade det landgille som av gammalt hade&lt;br&gt;betalts för jorden. Böndernas brukningsrätt bekräftades av den danske&lt;br&gt;kungen under 1600-talet. Efter det att de danska landskapen hade avträtts&lt;br&gt;till Sverige genom fredsfördraget i Roskilde år 1658, fastställdes denna&lt;br&gt;brukningsrätt av svenska staten genom förordningen den 16 oktober 1723&lt;br&gt;angående prästerskapets i Skåne uppbörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också ett annat slag av landgille som betalas till&lt;br&gt;församlingskyrkan utan att kyrkan har äganderätt till marken. Detta slag&lt;br&gt;av landgille har uppkommit genom att kyrkan sålt mark med förbehåll&lt;br&gt;om skyldighet för ny ägare att betala en sådan årlig avgift. Det har även&lt;br&gt;förekommit att fastighetsägare, med behållen äganderätt, till kyrka eller&lt;br&gt;präst upplåtit rätt till viss årlig avgift, också benämnd landgille, att för all&lt;br&gt;framtid utgå ur fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1800-talet utfärdades regler om att landgillena skulle&lt;br&gt;bestämmas efter skattläggning enligt samma normer som var föreskrivna&lt;br&gt;för kronans räntor (skatter). Skattläggningen av landgillena fastställdes&lt;br&gt;av Kammarkollegiet. De skattlagda landgillena är oföränderliga och har&lt;br&gt;inte ansetts kunna höjas (se Regeringsrättens avgörande RÅ 1934:32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brukningsrätten till landgillefastighetema har åborättslig karaktär.&lt;br&gt;Brukaren jämställs därför i bl.a. skattehänseende med ägare. Inom båda&lt;br&gt;kategorierna landgille är det vanligt att marken inte är känd till sitt läge.&lt;br&gt;Uppgifter om landgille och landgilletagare finns antecknade i de senaste&lt;br&gt;jordeböckema men är inte fullständiga. Det nuvarande fastighetsregistret&lt;br&gt;innehåller normalt inte uppgifter om landgillen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mark som landgille betalas för kan till omfattningen variera från&lt;br&gt;ett hundratal kvadratmeter till flera hektar. Enligt Kammarkollegiets&lt;br&gt;utredning ligger den årliga avgiften för skattlagd mark normalt inom&lt;br&gt;intervallet 1-100 kronor per brukningsrätt; i många fall är dock avgiften&lt;br&gt;mindre än en krona. På grund av de försumbara beloppen har det ofta inte&lt;br&gt;ansetts värt besväret och kostnaden att driva in landgillena och de har&lt;br&gt;därför fallit i glömska. I ett mindre antal fall har skattläggning inte skett&lt;br&gt;och landgillet har ansetts kunna höjas vid byte av brukare och motsvara&lt;br&gt;skäligt arrende. För sådana jordar kan avgiften därför uppgå till några&lt;br&gt;tusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försök att avveckla landgilleinstitutet har gjorts vid flera tillfallen&lt;br&gt;alltsedan 1870-talet (en närmare redogörelse finns i prop. 1937:235).&lt;br&gt;Redan vid nämnda tidpunkt ansågs rättsinstitutet sakna ekonomisk&lt;br&gt;betydelse för kyrkan och de rättsregler som omgärdade det vara svåra att&lt;br&gt;tillämpa. Nya regler infördes kring sekelskiftet som gjorde det möjligt för&lt;br&gt;brukningshavare att under närmare angivna villkor friköpa marken eller&lt;br&gt;att fa landgillet avlöst. Även om många landgillen då kom att avvecklas,&lt;br&gt;ledde det dock inte till en fullständig avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande möjligheterna till avveckling regleras i följande&lt;br&gt;författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § förordningen (1937:540) om försäljning av vissa&lt;br&gt;kyrkolägenheter i Skåne, Halland och Blekinge kan en till läget känd och&lt;br&gt;kyrka tillhörig jordlägenhet, som ständigt brukas under ett visst hemman&lt;br&gt;och för vilken landgille bestämts efter skattläggning, under vissa villkor&lt;br&gt;säljas till den som äger hemmanet. Enligt 3 § skall Kammarkollegiet med&lt;br&gt;ledning av jordeboken och andra tillgängliga handlingar upprätta en&lt;br&gt;förteckning över de aktuella jordlägenheterna, deras beteckning och det&lt;br&gt;hemman med vilket brukningsrätten är förenad. I förteckningen skall för&lt;br&gt;varje objekt även anges landgillesbeloppet och den av kollegiet&lt;br&gt;fastställda lägsta köpeskillingen. Förteckningen skall sändas till&lt;br&gt;vederbörande egendomsnämnd. Om församlingen medger att en&lt;br&gt;jordlägenhet som har tagits upp i förteckningen säljs, skall kollegiet&lt;br&gt;enligt 4 § efter yttrande av egendomsnämnden erbjuda ägaren av det&lt;br&gt;hemman med vilket brukningsrätten är förenad att köpa lägenheten. -&lt;br&gt;Såvitt har framkommit är den senast upprättade förteckningen från&lt;br&gt;år 1979 och avser Lunds stift. Den upptar ett 60-tal objekt, som samtliga&lt;br&gt;är särskilda registerfastigheter. De fastställda lägsta köpeskillingarna&lt;br&gt;varierar mellan ett par hundra till några tusen kronor. Enligt uppgift från&lt;br&gt;egendomsnämnden i Lunds stift genomför egendomsnämnden ibland&lt;br&gt;försäljningar av de objekt som är upptagna i 1979 års förteckning.&lt;br&gt;Fortfarande är dock cirka 50 stycken osålda. - Enligt 5 § kan en&lt;br&gt;försäljning också genomföras efter anbud av ägaren av det hemman med&lt;br&gt;vilket brukningsrätten till lägenheten är förenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1937:591) angående upphörande av det från viss&lt;br&gt;jord i Skåne, Halland och Blekinge utgående landgille kan staten inlösa&lt;br&gt;landgille på vissa villkor. Landgille som skall betalas för mark som inte&lt;br&gt;tillhör kyrkan kan inlösas mot ersättning av statsmedel, om staten eller&lt;br&gt;ägaren till den landgillepliktiga fastigheten begär det. Ersättningen skall&lt;br&gt;uppgå till tjugo gånger det årliga landgillesbeloppet. Staten skall i dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall företrädas av ett allmänt ombud som utses av regeringen. Vidare kan&lt;br&gt;staten enligt förordningen inlösa landgille som utgår för mark som tillhör&lt;br&gt;en kyrka och som är belägen inom en viss fastighets ägoområde men till&lt;br&gt;sitt läge i övrigt är okänd. Ersättningen för detta slags landgille skall&lt;br&gt;uppgå till tjugofem gånger det årliga landgillesbeloppet. Om inlösen sker&lt;br&gt;av landgille för sådan mark, skall ägaren till den omgivande fastigheten&lt;br&gt;anses ha förvärvat äganderätten till marken. Ärenden om inlösen av&lt;br&gt;landgille enligt denna förordning prövas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens&lt;br&gt;beslut far överklagas hos Kammarkollegiet. - Fram till mitten av&lt;br&gt;1960-talet blev ett avsevärt antal landgillen inlösta. Inlösen har&lt;br&gt;sedermera förekommit alltmer sporadiskt och synes numera ha upphört&lt;br&gt;helt. Det har inte heller funnits något allmänt ombud sedan mitten av&lt;br&gt;1980-talet. Så länge reglerna om inlösen tillämpades var inlösenbeloppen&lt;br&gt;regelmässigt mycket låga till följd av de ringa belopp som de årliga&lt;br&gt;landgillena uppgick till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1938:159) om avlösning av avgälder från de till skatte&lt;br&gt;försålda så kallade halländska kyrkohemmanen skall landgillen som&lt;br&gt;åvilar sådana fastigheter avlösas på närmare reglerat sätt, om kronan&lt;br&gt;begär det. Enligt uppgift i 1958 års utredning kyrka-stat: X Kyrklig&lt;br&gt;egendom Skattefrågor Prästerskapets privilegier (SOU 1967:46 s.105)&lt;br&gt;har dessa avgifter blivit avlösta mot ersättning till vederbörande&lt;br&gt;kyrkoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1988:1555) om landgille och städja för vissa församlings-&lt;br&gt;kyrkors fastigheter i Lunds och Göteborgs stift (som ersatte en&lt;br&gt;förordning från år 1867) skall tillämpas när landgillet eller städj an vid ett&lt;br&gt;åbobyte inte har fastställts av Kammarkollegiet efter skattläggning.&lt;br&gt;Frågor om storleken av den avgift som skall betalas till församlings-&lt;br&gt;kyrkan skall prövas av egendomsnämnden. Egendomsnämnden beslut far&lt;br&gt;överklagas hos Kammarkollegiet. Enligt uppgift av de berörda&lt;br&gt;egendomsnämnderna och Kammarkollegiet har denna lag inte tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet uppskattar att det för närvarande finns totalt cirka&lt;br&gt;250 landgillen, som således utgörs av de båda slagen landgille; dels&lt;br&gt;landgille som brukare av mark är skyldig att betala till kyrkan såsom&lt;br&gt;ägare av marken, dels landgille som belastar en fastighet som inte ägs av&lt;br&gt;kyrkan utan ägs av den betalningsskyldiga. Det förstnämnda slaget&lt;br&gt;landgille kan beräknas uppgå till cirka 50. De motsvaras huvudsakligen&lt;br&gt;av de jordlägenheter som ännu inte blivit sålda enligt förordningen&lt;br&gt;(1937:540) om försäljning av vissa kyrkolägenheter i Skåne, Halland och&lt;br&gt;Blekinge. Det sistnämnda slaget landgille uppgår till cirka 200.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.2&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Avveckling av stadgad åborätt och landgille&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Stadgad åborätt avvecklas genom att&lt;br&gt;äganderätten till marken övergår till åborättsinnehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landgille avvecklas genom att skyldigheten att betala landgille&lt;br&gt;upphör. I de fall rätten till landgille är förenad med äganderätt till&lt;br&gt;lokaliserad mark övergår äganderätten till den som har&lt;br&gt;brukningsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som hade rätt till landgille och lider förlust genom&lt;br&gt;avvecklingen har rätt till ersättning för förlusten av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild lag om avvecklingen stiftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiets förslag överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss I innehöll en enkätfråga i avsnittet Den&lt;br&gt;kyrkliga egendomen, fråga 10, om avveckling av de äldre rättsinstituten&lt;br&gt;stadgad åborätt och landgille. En stor majoritet av remissinstanserna har&lt;br&gt;ansett att förslagen bör genomföras. En större andel av de svarande än&lt;br&gt;vad som förekommit i övriga frågor om den kyrkliga egendomen har&lt;br&gt;dock inte tagit ställning till frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Negativa Tar inte ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;81%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieombudsmannen anser att det bör framgå av lagen att&lt;br&gt;Kammarkollegiets beslut kan överklagas. Länsstyrelsen i Jönköpings län&lt;br&gt;anser att det bör klargöras hur bl.a. värderings- och lantmäterikostnader&lt;br&gt;skall hanteras. Om kostnaderna läggs på den som gör anspråk på en&lt;br&gt;åborättsfastighet, är det enligt länsstyrelsen möjligt att vissa objekt blir&lt;br&gt;svåra att avveckla. Ett fatal lokala kyrkliga instanser har uttalat sig om&lt;br&gt;förslaget till avveckling av de båda rättsinstituten, däribland Ryssby&lt;br&gt;kyrkliga samfällighet, som avstyrker förslaget av historiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket tillstyrker förslaget, men anser att kollegiets förslag&lt;br&gt;inte ger tillräcklig ledning för hur avvecklingen av åborättema och&lt;br&gt;landgillena skall gå till. Länsstyrelsen i Västra Götalands län tillstyrker&lt;br&gt;förslaget om avveckling av åborättsinstitutet, men ifrågasätter om&lt;br&gt;tillvägagångssättet för att finna kvarvarande åborättsfastigheter är&lt;br&gt;effektivt. Länsstyrelsen i Västra Götalands län tillstyrker också förslaget&lt;br&gt;om avveckling av åborättsinstitutet, men befarar att många ärenden om&lt;br&gt;rätt innehavare av besittningsrätt kommer att vara tvistiga eller av&lt;br&gt;komplicerad beskaffenhet och kan kräva betydande arbetsinsatser.&lt;br&gt;Länsstyrelsen anser att det i vissa fall kan vara lämpligare att staten&lt;br&gt;förblir ägare till fastigheter som ingen gör anspråk på. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Blekinge län tillstyrker förslagen, men förutsätter att en innehavare av&lt;br&gt;åborättsfastighet skall svara för kostnader för den utredning som behövs&lt;br&gt;för att styrka innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgad åborätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åborättsinstitutet avvecklas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åborättsinstitutet har för länge sedan spelat ut sin roll. Statens äganderätt&lt;br&gt;till de fastigheter som innehas med åborätt är endast formell och saknar&lt;br&gt;ekonomisk betydelse med hänsyn till de dispositionsinskränkningar som&lt;br&gt;följer med åborätten. Regelsystemet är föråldrat och tillämpas inte längre&lt;br&gt;fullt ut. De praktiska olägenheterna är många. Förekomsten av&lt;br&gt;åborättsfastigheter försvårar bildandet av såväl lämpliga&lt;br&gt;registerfastigheter som brukningsenheter. Extra kostnader kan&lt;br&gt;uppkomma för att utreda ägar- och sakägareförhållanden i samband med&lt;br&gt;olika markfrågor. För myndigheterna är handläggningen av ärenden&lt;br&gt;rörande åborättema omständlig och tidsödande. Det är därför ett&lt;br&gt;samhällsekonomiskt intresse att en avveckling sker. För den enskilde&lt;br&gt;åborättshavaren är det vidare en nackdel att inte kunna inteckna en&lt;br&gt;åborättsfastighet. Regeringen anser därför, i likhet med Kammarkollegiet&lt;br&gt;och remissinstanserna, att det är angeläget att åborättema avvecklas. Det&lt;br&gt;bör ske snarast medan kunskaper i ämnet fortfarande finns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att åborättsinstitutet avvecklas genom att staten&lt;br&gt;avstår sin formella äganderätt till fastigheter under stadgad åborätt i de&lt;br&gt;fall det finns en rättmätig innehavare av besittningsrätten. Den som är rätt&lt;br&gt;innehavare av besittningsrätten till en sådan fastighet bör i stället inneha&lt;br&gt;fastigheten med full äganderätt. Om det inte finns någon rätt innehavare&lt;br&gt;kommer staten att inneha fastigheten med full äganderätt. Bestämmelser&lt;br&gt;om avvecklingen av åborättsinstitutet bör tas in i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bör avvecklingen genomföras?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avveckling bör i huvudsak genomföras på det sätt som&lt;br&gt;Kammarkollegiet har föreslagit. Det innebär att de aktuella fastigheterna&lt;br&gt;i ett första steg måste identifieras till beteckning och läge. Detta&lt;br&gt;förutsätter medverkan från Lantmäteriverkets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nästa steg behöver klarläggas vem som är rätt innehavare av&lt;br&gt;besittningsrätten till en åborättsfastighet. Enligt nuvarande bestämmelser&lt;br&gt;åligger det länsstyrelsen att pröva frågor om inrymning av åbo, dvs. att&lt;br&gt;avgöra om den som gör anspråk på en åborätt är berättigad att inneha&lt;br&gt;åborätten. Länsstyrelsen beslutar vidare om skatteköp av åborätts-&lt;br&gt;fastigheter. Det är därför naturligt att det far ankomma på länsstyrelsen&lt;br&gt;att i samband med avvecklingen pröva frågor om rätt innehavare av&lt;br&gt;åborättsfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Lantmäteriverket har identifierat befintliga åborättsfastigheter&lt;br&gt;och överlämnat uppgifterna om dem till respektive länsstyrelse, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen således ta upp frågan om rätt innehavare av dessa&lt;br&gt;fastigheter. En utgångspunkt för länsstyrelsens utredning bör vara den&lt;br&gt;fysiska eller juridiska person som står upptagen som taxerad ägare enligt&lt;br&gt;taxeringsuppgifterna i fastighetsregistret. Om den personen är antagen&lt;br&gt;och inrymd åbo utan att skatteköp skett och således enligt nuvarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser skulle ha kunnat skatteköpa fastigheten, bör han eller hon&lt;br&gt;anses som rätt innehavare. Samma bör gälla, om personen skulle ha&lt;br&gt;kunnat villkorligt inrymmas i åborätten, t.ex. genom att ha styrkt sitt&lt;br&gt;innehav genom en åtkomsthandling. Den som under minst tio år har&lt;br&gt;beskattats for innehavet bör också anses som rätt innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en innehavare har beskattats för fastigheten kortare tid än tio år&lt;br&gt;och det inte går att styrka dennes rättmätiga anspråk på åborätten, bör ett&lt;br&gt;kungörelseförfarande ske på motsvarande sätt som nu genomförs vid&lt;br&gt;inrymning av åbo. Om ingen annan då anmäler anspråk på åborätten och&lt;br&gt;innehavaren gör sannolikt att han är rätt innehavare, skall han anses som&lt;br&gt;sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma kungörelseförfarande bör tillämpas om det inte finns någon&lt;br&gt;taxerad innehavare av fastigheten. Om någon då anmäler anspråk på&lt;br&gt;åborätten, skall länsstyrelsen pröva frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan länsstyrelsen har klarlagt frågan om rätt innehavare, bör&lt;br&gt;länsstyrelsen genom ett särskilt beslut fastställa vem som är rätt&lt;br&gt;innehavare av åborätten och att äganderätten till åborättsfastigheten&lt;br&gt;övergår till denne. Länsstyrelsens beslut är, sedan det har vunnit laga&lt;br&gt;kraft, att betrakta som en fangeshandling som kan ligga till grund för&lt;br&gt;lagfart. När beslutet har vunnit laga kraft, skall länsstyrelsen genast för&lt;br&gt;förvärvarens räkning ansöka om lagfart avseende förvärvet hos&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan beslut om lagfart har meddelats, skall inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;underrätta lantmäterimyndigheten för att uppgiften om fastighetens&lt;br&gt;jordnatur, &amp;quot;krono under enskild disposition&amp;quot;, skall kunna tas bort i&lt;br&gt;fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut bör liksom nu kunna överklagas hos&lt;br&gt;Kammarkollegiet. Kollegiets beslut bör kunna överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd bör krävas vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall länsstyrelsen vid sin prövning finner att ingen är rätt&lt;br&gt;innehavare av åborätten, har fastigheten upphört att ha jordnaturen krono&lt;br&gt;under enskild disposition. Staten innehar därmed fastigheten med full&lt;br&gt;äganderätt. Som Länsstyrelsen i Västra Götaland har påpekat kan det&lt;br&gt;vara lämpligt att staten behåller en sådan fastighet, om den exempelvis&lt;br&gt;har betydelse från naturvårdssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom vid nuvarande skatteköp bör övergången av den formella&lt;br&gt;äganderätten till innehavaren inte föranleda stämpelskatt. Inte heller bör&lt;br&gt;expeditionsavgift tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslogs att regeringen skulle ges möjlighet att&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om förfarandet. På inrådan av Lagrådet har&lt;br&gt;det förslaget fått utgå. De ytterligare föreskrifter som kan behöva&lt;br&gt;meddelas torde vara av verkställighetskaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för genomförandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av åborättsärendena är i dag omständlig och tidsödande&lt;br&gt;och är därmed kostsam för de myndigheter som berörs, framför allt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket och länsstyrelserna. Det är därför angeläget att en&lt;br&gt;avveckling genomförs så fort som möjligt. Avvecklingen bör därför vara&lt;br&gt;en prioriterad uppgift för de berörda myndigheterna. På sikt kommer&lt;br&gt;detta att medföra rationaliseringsvinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet har uppskattat att myndigheternas kostnader för&lt;br&gt;avvecklingen sammantaget motsvarar högst en årsarbetskraft. Dessa&lt;br&gt;kostnader skall således fördelas på Lantmäteriverket och länsstyrelserna&lt;br&gt;och bör kunna rymmas inom ramen för myndigheternas respektive&lt;br&gt;verksamhetsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inskrivningsmyndigheterna innebär avvecklingen endast ett&lt;br&gt;begränsat merarbete och således försumbara merkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Landgille&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Landgilleinstitutet avvecklas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landgilleinstitutet är en kvarleva av ett föråldrat rättssystem och far, i&lt;br&gt;likhet med åborättsinstitutet, anses för länge sedan ha spelat ut sin roll.&lt;br&gt;Det saknar i allt väsentligt ekonomisk betydelse för de berörda&lt;br&gt;församlingskyrkorna. Den äganderätt som församlingskyrkan har till&lt;br&gt;landgillejord är endast av formell natur och kyrkan kan alltså inte&lt;br&gt;disponera över jorden. Rätten att bruka landgillejorden är tillförsäkrad&lt;br&gt;innehavaren av en viss fastighet. Landgillejorden kan således inte&lt;br&gt;arrenderas ut till en annan person. Äganderätten kan inte överlåtas till&lt;br&gt;annan än den som är tillförsäkrad brukningsrätten. Kostnader för arbete&lt;br&gt;med att debitera och ta in landgillena har sedan länge ansetts inte stå i&lt;br&gt;rimlig proportion till nyttan av dem. Därför har betalningen av dessa&lt;br&gt;avgifter också som regel upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där landgillejordar förekommer har det i många fall medfört att&lt;br&gt;fastighetsindelningen blivit splittrad och olämplig. Genom detta&lt;br&gt;försvåras bildandet av såväl lämpliga registerfastigheter som&lt;br&gt;brukningsenheter. Det gäller enligt Lantmäteriverket i ännu högre grad&lt;br&gt;för landgillejordar än för åborätter. Det är således ett&lt;br&gt;samhällsekonomiskt intresse att en avveckling sker så snart som möjligt.&lt;br&gt;Regeringen delar därför Kammarkollegiets uppfattning att det är&lt;br&gt;nödvändigt att landgilleinstitutet avvecklas. Detta har också fått stöd hos&lt;br&gt;remissinstanserna. Grundläggande bestämmelser om landgilleinstitutets&lt;br&gt;avveckling bör tas in i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka landgillen behöver avvecklas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landgille som betalas till församlingskyrkan för mark utan att kyrkan har&lt;br&gt;äganderätten till marken bör upphöra. Detta gäller både om marken är&lt;br&gt;lokaliserad eller inte och om den är skattlagd eller inte. Skyldigheten bör&lt;br&gt;upphöra i och med att den föreslagna avvecklingslagen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den andra huvudtypen av landgille, nämligen landgille&lt;br&gt;som brukare av mark är skyldig att betala till kyrkan såsom ägare av&lt;br&gt;marken, bör följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan lokaliserad mark som är egen registerfastighet och tillhör en&lt;br&gt;församlingskyrka men brukas under en prästgård eller ett annat visst&lt;br&gt;hemman och för vilken landgille enligt äldre bestämmelser skall betalas&lt;br&gt;till församlingskyrkan, bör övergå med full äganderätt till den som&lt;br&gt;innehar brukningsrätten i och med att den föreslagna avvecklingslagen&lt;br&gt;träder i kraft. Detta gäller oavsett om landgillet tidigare har fastställts&lt;br&gt;genom skattläggning eller inte. Genom övergången upphör&lt;br&gt;församlingskyrkans formella äganderätt till fastigheten. Det kan i&lt;br&gt;sammanhanget anmärkas att kyrklig jord vars avkastning är avsedd för&lt;br&gt;församlingskyrkas behov (församlingskyrkas fastighet) från och med den&lt;br&gt;1 januari 2000 skall ägas av den församling där kyrkan är belägen, se 9 §&lt;br&gt;lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska&lt;br&gt;kyrkan. - Avvecklingsförslaget innebär vidare att skyldigheten att betala&lt;br&gt;landgille för även nu nämnd jord upphör. Skyldigheten upphör i och med&lt;br&gt;att den föreslagna avvecklingslagen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan lokaliserad skattlagd eller inte skattlagd mark som är belägen&lt;br&gt;inom en registerfastighet och tillhör en församlingskyrka och som mot&lt;br&gt;landgille brukas enligt äldre bestämmelser, bör också övergå med full&lt;br&gt;äganderätt till den som har brukningsrätten. Enligt Lantmäteriverket är&lt;br&gt;det osäkert om denna typ av landgillejord över huvud taget existerar. Om&lt;br&gt;så skulle vara fallet, blir det nödvändigt att avskilja markområdet från&lt;br&gt;fastigheten i övrigt genom en lantmäteriförrättning (se vidare nedan&lt;br&gt;angående genomförandet av avvecklingen). Skyldigheten att betala&lt;br&gt;landgille för sådan mark bör också upphöra i och med att&lt;br&gt;avvecklingslagen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en registerfastighet inte går att lokalisera, betraktas fastigheten&lt;br&gt;som obefintlig av lantmäteriet och avförs ur fastighetsregistret. Detta&lt;br&gt;följer av 15 § första stycket fastighetsregisterkungörelsen (1974:1059).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan avstår från sin rätt på grund av lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet föreslår att avvecklingen av landgilleinstitutet skall gå&lt;br&gt;till så att Svenska kyrkan i samband med relationsändringen skall avstå&lt;br&gt;från dels rätten till landgille, dels den formella äganderätten till&lt;br&gt;lokaliserad, landgillepliktig mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är församlingskyrkan den formella ägaren av landgillejorden och&lt;br&gt;den som har rätten till landgillet. I detta sammanhang företräds&lt;br&gt;församlingskyrkan enligt gällande bestämmelser av pastoratet. Efter&lt;br&gt;relationsändringen skall, som sagts ovan, äldre församlingskyrkor och&lt;br&gt;församlingskyrkas fastigheter ägas av den församling där kyrkan är&lt;br&gt;belägen. I så fall blir det församlingen som övertar de rättigheter som är&lt;br&gt;hänförliga till landgilleinstitutet. Kyrkomötet kan inte, med verkan för&lt;br&gt;berörda församlingar och kyrkliga samfalligheter, besluta att avstå från&lt;br&gt;rätten till landgille och landgillejord. Det förefaller inte heller praktiskt&lt;br&gt;genomförbart att i varje enskilt fall inhämta den berörda lokala instansens&lt;br&gt;beslut om avstående från den formella äganderätten till landgillejord&lt;br&gt;respektive rätten till landgille. Med hänsyn härtill bör det av lag framgå&lt;br&gt;att &amp;quot;kyrkans&amp;quot; rätt upphör. Det innebär att det till följd av grundlagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler om egendomsskydd kan uppkomma en rätt till ekonomisk Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet har ansett att det bör vara möjligt för ägaren och&lt;br&gt;brukaren att träffa en överenskommelse om att avvecklingen skall ske på&lt;br&gt;annat sätt än en övergång av äganderätten till brukaren. Enligt kollegiet&lt;br&gt;kan det nämligen finnas situationer där &amp;quot;kyrkan&amp;quot; kan ha ett intresse av att&lt;br&gt;lösa ut brukaren. Regeringen anser dock att en särskild bestämmelse om&lt;br&gt;detta inte är nödvändig. Det är inget som hindrar att församlingen och&lt;br&gt;brukaren kommer överens om en annan lösning sedan den formella&lt;br&gt;äganderätten gått över till brukaren så som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsfrågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sagts tidigare är den formella äganderätten till landgillejorden utan&lt;br&gt;ekonomiskt värde på grund av den dispositionsinskränkning som följer&lt;br&gt;av brukningsrätten. Rätten att ta ut landgille saknar också ekonomisk&lt;br&gt;betydelse med hänsyn till de försumbara beloppen, vilka som regel inte&lt;br&gt;längre debiteras den betalningsskyldiga. Regeringens förslag innebär&lt;br&gt;emellertid formellt att församlingen tvingas avstå från sin äganderätt till&lt;br&gt;mark och sin rätt att ta ut en avgift för innehav av mark till förmån för en&lt;br&gt;enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 18 § regeringsformen finns regler om skydd för äganderätten&lt;br&gt;som innebär att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna&lt;br&gt;eller till någon enskild eller tvingas tåla att det allmänna inskränker&lt;br&gt;användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose&lt;br&gt;angelägna allmänna intressen. Den som tvingas avstå sin egendom eller&lt;br&gt;tåla rådighetsinskränkningar av visst slag är enligt bestämmelsen&lt;br&gt;tillförsäkrad ersättning för förlusten eller skadan. Ersättningen skall&lt;br&gt;bestämmas enligt grunder som anges i lag. Genom lagen (1994:1219) om&lt;br&gt;den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de grundläggande friheterna gäller från och med den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1995 även reglerna om egendomsskydd i Europakonventionen&lt;br&gt;som svensk lag. I artikel 1 i första tilläggsprotokollet till konventionen&lt;br&gt;anges att varje fysisk eller juridisk person skall ha rätt till respekt för sin&lt;br&gt;egendom och att ingen far berövas sin egendom annat än i det allmännas&lt;br&gt;intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens&lt;br&gt;allmänna grundsatser. Enligt andra stycket i artikeln skall emellertid&lt;br&gt;första styckets bestämmelser inte inskränka en stats rätt att genomföra&lt;br&gt;sådan lagstiftning som en stat finner erforderlig för att reglera nyttjandet&lt;br&gt;av viss egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse. Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 23 § regeringsformen far lagar eller andra föreskrifter inte&lt;br&gt;meddelas i strid med Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med regeringens förslag att avveckla landgilleinstitutet är att&lt;br&gt;bringa ordning och reda i fastighetsindelningen samt att i största möjliga&lt;br&gt;utsträckning åstadkomma enkla och överskådliga regler för den kyrkliga&lt;br&gt;egendomen. Detta måste anses utgöra ett allmänt intresse av sådan vikt&lt;br&gt;att förslaget kan genomföras utan hinder av bestämmelserna om&lt;br&gt;egendomsskydd i grundlagen och Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att äganderätten till landgillejorden saknar ekonomisk betydelse&lt;br&gt;kan det inte helt uteslutas att det i samband med avvecklingen&lt;br&gt;uppkommer skada för någon rättsinnehavare, t.ex. den församling som är&lt;br&gt;formell ägare till landgillejord. Redan av allmänna principer torde följa&lt;br&gt;att en sådan rättsinnehavare bör ha rätt till ersättning. Reglerna om&lt;br&gt;egendomsskydd i 2 kap. 18 § regeringsformen föreskriver därtill att den&lt;br&gt;som genom expropriation eller annat sådant förfogande tvingas avstå sin&lt;br&gt;egendom skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten. En bestämmelse&lt;br&gt;om sådan ersättning behövs därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de speciella förhållanden som gäller för landgillena&lt;br&gt;finner regeringen att det sannolikt endast i rena undantagsfall kan bli&lt;br&gt;fråga om ersättningsanspråk till följd av den föreslagna lagstiftningen.&lt;br&gt;Den som lider förlust genom att landgille upphör bör ha rätt till&lt;br&gt;ersättning för förlusten av staten. Vid ersättningens bestämmande bör en&lt;br&gt;utgångspunkt vara den nu gällande lagstiftningen om försäljning av&lt;br&gt;landgillejord och inlösen av landgille. På grund av att rätten till landgille&lt;br&gt;och den formella äganderätten till landgillejord i de allra flesta fall saknar&lt;br&gt;ekonomiskt värde kan eventuella ersättningar inte uppgå till annat än&lt;br&gt;mycket ringa belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bör avvecklingen genomföras?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en avveckling av landgilleinstitutet kan det i vissa fall bli fråga om&lt;br&gt;att överföra äganderätten till del av fastighet. Sådana åtgärder kräver i&lt;br&gt;princip fastighetsbildning. Detta aktualiserar behovet av att knyta&lt;br&gt;avvecklingen av landgillejorden till befintligt system för lantmäteri-&lt;br&gt;förrättningar. Även i de fall det är fråga om att överföra äganderätten till&lt;br&gt;hela registerfastigheter talar flera skäl för att skapa bestämmelser som&lt;br&gt;ansluter till någon gällande förrättningslagstiftning. En lämplig&lt;br&gt;utgångspunkt är lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och&lt;br&gt;legalisering, ÄULL, eftersom den innehåller redskap för både utredning&lt;br&gt;om äganderätt, lagfarande och fastighetsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas av lantmäterimyndigheten. Utredningen i ett&lt;br&gt;avvecklingsärende bör därför genomföras av respektive lantmäteri-&lt;br&gt;myndighet. Det bör dock ankomma på Lantmäteriverket att ta initiativ till&lt;br&gt;utredning genom att hos lantmäterimyndigheten begära att den utreder&lt;br&gt;vilken jord som är föremål för landgille samt vilken eller vilka personer&lt;br&gt;som är att anse som brukare av landgillejorden. Förfarandet bör så långt&lt;br&gt;möjligt ansluta till bestämmelserna om äganderättsutredning i ÄULL.&lt;br&gt;Därigenom kan tillgängliga rutiner utnyttjas. Det innebär bl.a. att&lt;br&gt;fastighetsbildning åstadkoms i de fall som gäller del av fastighet. Genom&lt;br&gt;att det upprättas en äganderättsförteckning fastställs vidare vem som&lt;br&gt;skall anses vara ägare till varje särskild fastighet. Förfarandet resulterar&lt;br&gt;också i att lagfart beviljas på egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på de statliga lantmäterimyndigheterna att&lt;br&gt;handlägga ärenden om avveckling av landgillejorden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäterimyndighetens beslut bör, liksom vid äganderättsutredning,&lt;br&gt;kunna överklagas hos fastighetsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Kammarkollegiet föreslagit bör övergången av den formella Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;äganderätten till brukaren inte föranleda stämpelskatt. Inte heller bör&lt;br&gt;expeditionsavgift debiteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skyldigheten att betala landgille för mark som ägs av&lt;br&gt;brukaren behöver inga särskilda genomförandeåtgärder vidtas. Den&lt;br&gt;skyldigheten upphör på grund av den föreslagna lagbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för genomförandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att avvecklingen av landgilleinstitutet kan genomföras&lt;br&gt;så snart som möjligt. Om inte avvecklingen genomförs nu, kommer de&lt;br&gt;lantmäteritekniska och fastighetsrättsliga problem som följer av&lt;br&gt;landgillefastighetema att behöva lösas i det enskilda fallet. Detta torde på&lt;br&gt;längre sikt medför dryga kostnader för samhället. Därför bör arbetet med&lt;br&gt;avvecklingen ges prioritet. En sådan avveckling medför på sikt&lt;br&gt;rationaliseringsvinster för berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förrättningskostnader som kan uppkomma i samband med&lt;br&gt;landgilleavvecklingen torde sammantaget kunna beräknas ligga inom&lt;br&gt;intervallet 500 000-1 000 000 kronor. Med hänsyn till landgilleinstitutets&lt;br&gt;speciella karaktär, bl.a. de bakomliggande historiska förhållandena och&lt;br&gt;de hittillsvarande svårigheterna att genomföra en avveckling, bör&lt;br&gt;kostnaderna bäras av staten. Med tanke på att avvecklingsprocessen&lt;br&gt;troligen tar några år att slutföra kan kostnaderna beräknas bli fördelade&lt;br&gt;på ett antal år och därmed marginella. På grund härav beräknas&lt;br&gt;kostnaderna rymmas inom Lantmäteriverkets ekonomiska ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inskrivningsmyndigheterna innebär avvecklingen endast ett&lt;br&gt;begränsat merarbete och således försumbara merkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan innebär att det&lt;br&gt;behöver göras följdändringar i ett antal författningar. De förslag som tas&lt;br&gt;upp i detta avsnitt har i huvudsak lämnats av Utredningen om&lt;br&gt;trossamfundens rättsliga reglering i betänkandet Staten och&lt;br&gt;trossamfunden, Rättslig reglering (SOU 1997:41). Regeringen avser att&lt;br&gt;under år 1999 föreslå ytterligare följdändringar med anledning av stat-&lt;br&gt;kyrkareformen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12.1 Vittnesförbud&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förbudet att höra en präst inom ett trossamfund&lt;br&gt;eller den som har motsvarande ställning i ett sådant samfund som&lt;br&gt;vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild&lt;br&gt;själavård skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss I innehöll en enkätfråga i avsnittet&lt;br&gt;Rättslig reglering som rör detta avsnitt. Fråga 23 gällde bl.a. förslaget att&lt;br&gt;vittnesförbudet skall bestå. En klar majoritet av remissinstanserna har&lt;br&gt;ansett att förslaget bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Negativa Tar inte ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;74%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt ifrågasätter om inte den som lämnat en präst ett&lt;br&gt;förtroende under bikt eller enskild själavård bör ges möjlighet att lösa&lt;br&gt;prästen från dennes tystnadsplikt för ett vittnesmål. Enligt&lt;br&gt;Kammarkollegiet kan det övervägas om undantaget från vittnesplikt bör&lt;br&gt;gälla endast präst eller den som intar motsvarande ställning i ett&lt;br&gt;registrerat trossamfund eller trossamfund som bedriver sin verksamhet i&lt;br&gt;någon annan av rättsordningen accepterad juridisk form. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Jönköpings län anser att det bör klargöras om begreppet trossamfund är&lt;br&gt;liktydigt med eller skiljer sig från samma begrepp i den föreslagna lagen&lt;br&gt;om trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag. Kyrkomötet&lt;br&gt;understryker att vittnesförbudet är knutet till ämbetet som präst och inte&lt;br&gt;till anställning som präst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 36 kap. 5 § rättegångsbalken&lt;br&gt;råder det förbud för vissa yrkeskategorier att vittna. Bestämmelsen&lt;br&gt;innebär bl.a. att den som är eller har varit behörig att utöva det kyrkliga&lt;br&gt;ämbetet som präst i Svenska kyrkan inte får höras som vittne beträffande&lt;br&gt;sådant som omfattas av tystnadsplikten i 36 kap. kyrkolagen (1992:300).&lt;br&gt;Tystnadsplikten, som gäller uppgifter som har erfarits under bikt eller&lt;br&gt;enskild själavård, anses vara absolut (se prop. 1997/98:116 s. 72).&lt;br&gt;Prästens tystnadsplikt har ovillkorligt företräde framför vittnesplikten (jfr&lt;br&gt;prop. 1979/80:20 s. 8). Den genombryts inte heller av det s.k.&lt;br&gt;meddelarskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den som är präst eller som intar motsvarande ställning i något&lt;br&gt;annat trossamfund än Svenska kyrkan omfattas av vittnesförbud i fråga&lt;br&gt;om uppgifter som har erfarits under bikt eller enskild själavård. När&lt;br&gt;vittnesförbudet för dessa infördes uttalade Lagrådet att bestämmelsen&lt;br&gt;”bör tillämpas i överensstämmelse med vad som kan anses gälla för präst&lt;br&gt;inom svenska kyrkan” (prop. 1960:85 s. 49). Med präst eller person med&lt;br&gt;motsvarande ställning avses bara den som har ”erforderlig utbildning och&lt;br&gt;kompetens för sin syssla” och som utövar denna som sitt egentliga kall&lt;br&gt;(a. prop. s. 37). En förutsättning för att vittnesförbud skall gälla måste&lt;br&gt;vara att trossamfundets stadgar (eller motsvarande dokument) innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet att höra den som är präst inom ett trossamfund eller den som&lt;br&gt;har motsvarande ställning i ett sådant samfund som vittne bör gälla även&lt;br&gt;efter relationsändringen. Det allmänna skall inte kunna avkräva en präst&lt;br&gt;(eller den som har motsvarande ställning) uppgifter som han eller hon har&lt;br&gt;erfarit under bikt eller enskild själavård. När det gäller präster inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan hänvisas i 36 kap. 5 § femte stycket rättegångsbalken i&lt;br&gt;dess nuvarande lydelse till bestämmelserna om tystnadsplikt i&lt;br&gt;kyrkolagen. Regleringen i 2 § lagen (1998:1592) om införande av lagen&lt;br&gt;(1998:1591) om Svenska kyrkan medför att den lagreglerade&lt;br&gt;tystnadsplikten för präster upphör att gälla i och med relationsändringen.&lt;br&gt;Det innebär att det efter relationsändringen inte är straffbart att bryta mot&lt;br&gt;tystnadsplikten. För uppgifter som har anförtrotts före den 1 januari 2000&lt;br&gt;består dock den straffsanktionerade tystnadsplikten. Eftersom den&lt;br&gt;lagreglerade tystnadsplikten upphör måste bestämmelsen i&lt;br&gt;rättegångsbalken formuleras om. I sak föreslås dock inte någon ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har ansett att vittnesförbudet är livslångt för de uppgifter&lt;br&gt;som en präst (eller den som intar motsvarande ställning) har fatt del av&lt;br&gt;under bikt eller enskild själavård under tid som han eller hon var behörig.&lt;br&gt;Regeringen delar denna uppfattning. Något särskilt förtydligande om&lt;br&gt;detta behövs dock inte i lagtexten och har inte heller gjorts beträffande&lt;br&gt;övriga yrkeskategorier som omfattas av vittnesförbudet (36 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket rättegångsbalken). Detta innebär alltså att vittnesförbudet&lt;br&gt;för dessa uppgifter fortsätter att gälla även efter det att prästen (eller den&lt;br&gt;som intar motsvarande ställning) har lämnat sin tjänst eller sitt uppdrag,&lt;br&gt;exempelvis till följd av pensionering. Som kyrkomötet har understrukit&lt;br&gt;är vittnesförbudet knutet till ämbetet som präst (eller motsvarande) och&lt;br&gt;inte till anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § lagen (1998:1593) om trossamfund definieras begreppet&lt;br&gt;trossamfund som ”en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det&lt;br&gt;ingår att anordna gudstjänst”. Denna definition, som är oberoende av i&lt;br&gt;vilken associationsform verksamheten bedrivs, bör ligga till grund för&lt;br&gt;bedömningen vad som skall avses med trossamfund i detta sammanhang.&lt;br&gt;Det finns inte skäl att begränsa tystnadsplikten på det sätt som&lt;br&gt;Kammarkollegiet har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som regeringen nu föreslår är föranledda av stat-&lt;br&gt;kyrkareformen. Det saknas underlag för att i detta sammanhang överväga&lt;br&gt;frågan om inskränkningar i den absoluta tystnadsplikten och eventuella&lt;br&gt;undantag från vittnesförbudet. Enligt regeringens uppfattning finns det&lt;br&gt;för närvarande inte behov av att närmare utreda denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12.2 Sekretesslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100)&lt;br&gt;om sekretess i ärenden om medlemskap i Svenska kyrkan och i&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlingsvårdande verksamhet upphävs. Äldre&lt;br&gt;bestämmelser skall dock gälla för uppgifter från tiden före&lt;br&gt;relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna har inte närmare behandlat förslagen.&lt;br&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Sekretesslagen innehåller vissa Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;bestämmelser om sekretess som speciellt tar sikte på den kyrkliga&lt;br&gt;verksamheten. I 7 kap. 15 § 2 finns det föreskrifter om sekretess i&lt;br&gt;ärenden om medlemskap i Svenska kyrkan. För Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlingsvårdande verksamhet gäller sekretess enligt 7 kap. 33 §.&lt;br&gt;Frågan om sekretess på dessa områden kommer att vara en inomkyrklig&lt;br&gt;angelägenhet efter relationsändringen och bestämmelserna i&lt;br&gt;sekretesslagen bör därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ifrågasatt om det inte behövs särskilda regler om skydd&lt;br&gt;för uppgifter om enskildas förhållanden när det gäller verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs enligt begravningslagen (1990:1144). För närvarande saknas det&lt;br&gt;emellertid underlag att bedöma frågan. Det kan dock konstateras att&lt;br&gt;något sådant sekretesskydd hittills inte har bedömts nödvändigt.&lt;br&gt;Regeringen avser att följa utvecklingen på området och, om det visar sig&lt;br&gt;finnas ett behov, återkomma med förslag till åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 11 § och 16 kap. 1 § 7 sekretesslagen hänvisas till de särskilda&lt;br&gt;bestämmelser som gäller i fråga om tystnadsplikt for Svenska kyrkans&lt;br&gt;präster. Den lagreglerade tystnadsplikten för Svenska kyrkans präster&lt;br&gt;skall upphöra att gälla i och med relationsändringen, se 2 § lagen om&lt;br&gt;införande av lagen om Svenska kyrkan. Som en konsekvens av det bör&lt;br&gt;också bestämmelserna i sekretesslagen upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre bestämmelser om sekretess bör dock gälla även fortsättningsvis i&lt;br&gt;fråga om uppgifter från tiden före relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har uppmärksammats att vid en tidigare ändring av 16 kap. 1 §&lt;br&gt;sekretesslagen har paragrafen fatt en felaktig utformning vad det gäller&lt;br&gt;punkt 11. Detta föreslås nu åtgärdas genom en ändring i lagen (1998:624)&lt;br&gt;om ändring i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ändringar i sekretesslagen behandlas även i avsnitten 6, 7&lt;br&gt;och 10.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12.3 Stiftelselagens tillämplighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i stiftelselagen (1994:1220)&lt;br&gt;skall inte gälla för sådana särskilda rättssubjekt som avses i 9 § tredje&lt;br&gt;stycket och 10 § första stycket i lagen (1998:1592) om införande av&lt;br&gt;lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan, dvs. inte for Lunds domkyrka&lt;br&gt;och dess fastigheter och fastighetsfond eller for prästlönetillgångama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte lämnat något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Av 4 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1994:1221) om införande av stiftelselagen följer att sådan egendom som&lt;br&gt;avses i 38 kap. 1 § och 2 § 3, 39 kap. 1 § samt 41 kap. 1, 23 och 24 §§&lt;br&gt;kyrkolagen och som är av stiftelsekaraktär endast omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 4 § stiftelselagen. Den kyrkliga egendom som&lt;br&gt;avses är församlingskyrkor och andra kyrkor, domkyrkor,&lt;br&gt;prästlönefastigheter, prästgårdar, församlingskyrkors och domkyrkors&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastigheter, kyrkofondsfastigheter, biskopsgårdar, prästlönefonder samt&lt;br&gt;församlingskyrkors och domkyrkors fastighetsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § lagen om införande av lagen om Svenska kyrkan skall&lt;br&gt;kyrkolagen, inklusive bestämmelserna om den kyrkliga egendomen,&lt;br&gt;upphöra att gälla i och med relationsändringen. Lunds domkyrka och&lt;br&gt;dess fastigheter och fastighetsfond samt prästlönetillgångama skall&lt;br&gt;behållas som självständiga förmögenheter och förvaltas av Svenska&lt;br&gt;kyrkan, se 9 § tredje stycket nämnda lag. De skall alltså även i&lt;br&gt;fortsättningen utgöra juridiska personer. Bestämmelserna i stiftelselagen&lt;br&gt;bör inte gälla för dem (jfr prop. 1997/98:116 s. 87 och s. 100). För att det&lt;br&gt;inte skall uppstå några missförstånd om stiftelselagens tillämplighet i&lt;br&gt;fråga om Lunds domkyrka och dess fastigheter och fastighetsfond samt&lt;br&gt;prästlönetillgångama, bör det klargöras att den lagen inte gäller för dessa&lt;br&gt;rättssubjekt. När det gäller den kyrkliga egendom i övrigt som avses i 4 §&lt;br&gt;lagen om införande av stiftelselagen innebär regleringen i lagen om&lt;br&gt;införande av lagen om Svenska kyrkan att de nu existerande&lt;br&gt;rättssubjekten av stiftelsekaraktär upphör och att egendomen överförs&lt;br&gt;med äganderätt till organ på olika nivåer inom Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Stiftelselagen kommer därmed inte att vara tillämplig i fråga om denna&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som ovan anförs bör den aktuella bestämmelsen i&lt;br&gt;lagen om införande av stiftelselagen ändras. Ändringen, som är en&lt;br&gt;konsekvens av de ovan nämnda förslagen, har aktualiserats av Lagrådet&lt;br&gt;(se prop. 1997/98:116 s. 202).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12.4 Äktenskapsbalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelsen i 4 kap. 4 § äktenskapsbalken&lt;br&gt;skall upphöra i samband med relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte närmare behandlat förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 4 kap. 3 § äktenskapsbalken är&lt;br&gt;Svenska kyrkans präster behöriga att vara vigselförrättare. Av 4 kap. 4 §&lt;br&gt;följer att en kvinna och en man som skall vigas inom Svenska kyrkan har&lt;br&gt;rätt att välja den präst inom kyrkan som de själva önskar och som är&lt;br&gt;villig att viga dem. Vidare gäller att de har rätt till vigsel i en församling&lt;br&gt;som någon av dem tillhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter relationsändringen bör det inte finnas en lagstadgad skyldighet&lt;br&gt;för präster och församlingar i Svenska kyrkan att stå till förfogande för&lt;br&gt;kyrklig vigsel. Bestämmelsen i 4 kap. 4 § äktenskapsbalken bör därför&lt;br&gt;upphävas. Denna fråga blir i stället inomkyrklig sedan reformen har&lt;br&gt;genomförts. Bestämmelsen i 4 kap. 3 § äktenskapsbalken berörs inte av&lt;br&gt;detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12.5&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Offentlig upphandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling&lt;br&gt;och lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende&lt;br&gt;avseende offentlig upphandling skall vara tillämpliga på Svenska&lt;br&gt;kyrkan och dess organisatoriska delar i fråga om den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs enligt begravningslagen (1990:1144). I övrigt skall lagarna&lt;br&gt;inte vara tillämpliga på Svenska kyrkan och dess organisatoriska&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna har inte närmare behandlat denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års kyrkomöte: Lagstiftningen om offentlig upphandling är till&lt;br&gt;väsentlig del ett utflöde av internationella förpliktelser som Sverige har&lt;br&gt;åtagit sig. Huruvida Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar enligt&lt;br&gt;svenskt betraktelsesätt utgör en del av det allmänna är från denna&lt;br&gt;synpunkt inte av egentlig betydelse. Av vikt torde i stället främst vara&lt;br&gt;verksamhetens faktiska natur samt hur den finansieras och styrs. Mycket&lt;br&gt;talar för att de internationella förpliktelserna ännu efter&lt;br&gt;relationsändringen omfattar i vart fall begravningsverksamheten, där&lt;br&gt;kyrkan kommer att handha en allmän samhällsfunktion, vilken&lt;br&gt;finansieras tvångsvis och regleras i offentligrättslig ordning. Liknande&lt;br&gt;synpunkter kan möjligen göra sig gällande i fråga om den kyrkliga&lt;br&gt;kulturminnesvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Svenska kyrkans församlingar och&lt;br&gt;kyrkliga samfalligheter omfattas för närvarande av lagen om offentlig&lt;br&gt;upphandling och lagen om ingripande mot otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;upphandling, eftersom de som kyrkokommuner utgör en del av det&lt;br&gt;allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan innebär&lt;br&gt;bl.a. att församlingarnas och de kyrkliga samfällighetemas kommun-&lt;br&gt;status upphör och att Svenska kyrkan även i övrigt lämnar det allmänna.&lt;br&gt;Grunderna för Svenska kyrkans organisation och verksamhet regleras i&lt;br&gt;lagen om Svenska kyrkan. Inom de ramar som lagen uppställer är det&lt;br&gt;sedan Svenska kyrkans egen sak att själv reglera sina angelägenheter (se&lt;br&gt;prop. 1997/98:116 s. 39). Mot denna bakgrund bör lagen om offentlig&lt;br&gt;upphandling och lagen om ingripande mot otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling i princip inte vara tillämpliga på Svenska kyrkan&lt;br&gt;och dess organisatoriska delar efter relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet har ifrågasatt om inte lagstiftningen angående offentlig&lt;br&gt;upphandling även fortsättningsvis bör gälla Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar i fråga om begravningsverksamheten samt möjligen&lt;br&gt;också beträffande den kyrkliga kulturminnesvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för en väl fungerande begravningsverksamhet vilar ytterst på&lt;br&gt;samhället. Huvudmannaskapet för begravningsverksamheten är en&lt;br&gt;samhällsuppgift som enligt regeringens förslag till den helt övervägande&lt;br&gt;delen anförtros Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfällig-&lt;br&gt;heter (se avsnitt 4). Alla som är folkbokförda inom Sverige skall betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en avgift för att täcka kostnaderna för begravningsverksamheten. Frågan&lt;br&gt;om huvudmannaskapet liksom om skyldigheten att betala begravnings-&lt;br&gt;avgift skall enligt förslaget regleras i begravningslagen (1990:1144). Mot&lt;br&gt;denna bakgrund finner regeringen att lagen om offentlig upphandling bör&lt;br&gt;vara tillämplig på Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar i fråga&lt;br&gt;om begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för förvaltningen av den kyrkliga egendomen, inklusive&lt;br&gt;de kyrkliga kulturminnena, skall även efter stat-kyrkareformen&lt;br&gt;finansieras av Svenska kyrkan. Hur detta sker är en inomkyrklig&lt;br&gt;angelägenhet. Enligt regeringens förslag skall Svenska kyrkan få en viss&lt;br&gt;ersättning från staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband&lt;br&gt;med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena (se avsnitt 5).&lt;br&gt;Bakgrunden till ersättningen är att bevarandet av de kyrkliga kultur-&lt;br&gt;värdena är en angelägenhet för hela samhället och svenska folket och det&lt;br&gt;har därför inte ansetts rimligt att den totala kostnaden för detta&lt;br&gt;allmänintresse bärs endast av Svenska kyrkans medlemmar (se prop.&lt;br&gt;1995/96:80 s. 40). Det förhållandet att Svenska kyrkan på detta sätt far en&lt;br&gt;viss statlig ersättning för särskilt ändamål utgör inte skäl för att lagen om&lt;br&gt;offentlig upphandling skall vara tillämplig i fråga om denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12.6 Lagen om offentlig anställning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1994:260) om offentlig anställning&lt;br&gt;skall inte vara tillämplig på arbetstagare hos Svenska kyrkan efter&lt;br&gt;relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna har inte närmare behandlat förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I lagen om offentlig anställning,&lt;br&gt;LOA, finns bestämmelser som är tillämpliga på arbetstagare hos&lt;br&gt;kyrkomötet och dess myndigheter samt på arbetstagare hos Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter, se 1 och 2 §§. Lagen&lt;br&gt;gäller dock inte biskopar och präster som avses i kyrkolagen (1992:300),&lt;br&gt;se 3 § första stycket 3. Enligt 6 § far kyrkomötet eller den myndighet&lt;br&gt;som kyrkomötet bestämmer besluta att bara svenska medborgare far ha&lt;br&gt;vissa anställningar hos kyrkomötet och dess myndigheter. Det gäller bl.a.&lt;br&gt;anställning som kan vara förenad med myndighetsutövning eller&lt;br&gt;handläggning av frågor som rör förhållandet till andra stater eller till&lt;br&gt;mellanfolkliga organisationer och anställning som medför kännedom om&lt;br&gt;förhållanden av betydelse för landets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationsändringen innebär bl.a. att församlingarnas och de kyrkliga&lt;br&gt;samfällighetemas kommunstatus upphör och att Svenska kyrkan även i&lt;br&gt;övrigt lämnar det allmänna. I avsnitt 8.4 föreslås att anställningsavtalen&lt;br&gt;för den offentliganställda personalen inom Svenska kyrkan skall gå över&lt;br&gt;till det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan eller dess&lt;br&gt;organisatoriska delar den 1 januari 2000. Personalen kommer således inte&lt;br&gt;att ha offentliga anställningar efter relationsändringen. Mot denna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bakgrund bör LOA inte vara tillämplig på arbetstagare hos Svenska Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;kyrkan eller dess organisatoriska delar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12.7 Kommunala delegationslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommunala delegationslagen (1954:130) skall&lt;br&gt;inte vara tillämplig på Svenska kyrkans organisatoriska delar efter&lt;br&gt;relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte närmare behandlat förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den kommunala delegationslagen ger&lt;br&gt;en kommun rätt att uppdra åt en kommunal arbetsgivarorganisation, i&lt;br&gt;vilken kommunen är medlem, att med bindande verkan för kommunen&lt;br&gt;genom kollektivavtal eller på annat sätt reglera anställningsvillkoren för&lt;br&gt;arbetstagare i kommunens tjänst. Ett sådant uppdrag kan även lämnas av&lt;br&gt;den kommunala nämnd som handlägger frågor om anställningsvillkor för&lt;br&gt;arbetstagare i kommunens tjänst, om kommunen bestämmer det. Med&lt;br&gt;kommun jämställs i lagen även de kyrkliga kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationsändringen innebär bl.a. att församlingarnas och de kyrkliga&lt;br&gt;samfällighetemas kommunstatus upphör och att Svenska kyrkan även i&lt;br&gt;övrigt lämnar det allmänna. Det kommer således inte att finnas några&lt;br&gt;kyrkokommuner efter den 1 januari 2000. Regleringen i kommunala&lt;br&gt;delegationslagen bör därför inte vara tillämplig på Svenska kyrkans&lt;br&gt;organisatoriska delar efter relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser av stat-&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;kyrkareformen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett budgetperspektiv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom 1995 års principbeslut om ändrade relationer mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84)&lt;br&gt;har grunden lagts för en relationsförändring med bevarande av Svenska&lt;br&gt;kyrkans identitet. Svenska kyrkan kommer även i fortsättningen att vara&lt;br&gt;en evangelisk-luthersk kyrka med episkopal struktur, en öppen folkkyrka,&lt;br&gt;demokratiskt uppbyggd och rikstäckande. Utgångspunkten för reformen&lt;br&gt;är att kyrkan skall kunna fortsätta sin nuvarande verksamhet med&lt;br&gt;oförändrad identitet men med nya relationer till staten. Grundläggande är&lt;br&gt;att Svenska kyrkan har ekonomiska förutsättningar att klara detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför 1995 års principbeslut om ändrade relationer mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan aviserade regeringen att den under år 1998 skulle&lt;br&gt;redovisa kostnaderna för reformen och hur dessa avsågs bli finansierade.&lt;br&gt;Regeringen tar i denna proposition ställning till kostnads- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansieringsfrågan för åren 2000-2009. Därefter förutsätts att regeringen&lt;br&gt;överväger de med finansieringen av reformen sammanhängande frågorna&lt;br&gt;på nytt efter överläggningar med Svenska kyrkan. 1998 års kyrkomöte&lt;br&gt;har framhållit att det från kyrkans sida finns behov av att kunna grunda&lt;br&gt;överväganden om den framtida verksamheten och dess ekonomiska bas&lt;br&gt;på långsiktigt gällande och överblickbara ställningstaganden från statens&lt;br&gt;sida. Enligt regeringens uppfattning utgör tio år ett mycket långt&lt;br&gt;perspektiv i budgetsammanhang. Att nu binda staten for betydande&lt;br&gt;utgifter på detta område under längre tid än tio år som kyrkomötet&lt;br&gt;förordar bör därför inte komma i fråga. Någon mera preciserad&lt;br&gt;ståndpunkt beträffande långsiktigheten av statens engagemang innehåller&lt;br&gt;inte heller 1995 års principbeslut Där slås dock fast att vägledande for&lt;br&gt;reformen är att denna skall vara statsfinansiellt neutral jämfört med läget&lt;br&gt;före reformens ikraftträdande. Kravet på statsfinansiell neutralitet är en&lt;br&gt;av de viktigaste förutsättningarna för reformen. Den självklara&lt;br&gt;utgångspunkten för regeringens redovisning har därför varit att belysa&lt;br&gt;reformens ekonomiska konsekvenser ur främst ett budget- och&lt;br&gt;kassamässigt perspektiv. 1998 års kyrkomöte har kritiserat detta synsätt.&lt;br&gt;Enligt kyrkomötet kan inte framtidskalkyler rörande kyrkans verksamhet&lt;br&gt;efter relationsändringen utan vidare infogas i någon statsfinansiell eller&lt;br&gt;samhällsekonomisk balansanalys. Med hänsyn till principbeslutets krav&lt;br&gt;på statsfinansiell neutralitet kan regeringen dock inte bortse från&lt;br&gt;reformens effekter på statsbudgeten. Även lagen om statsbudgeten&lt;br&gt;(1996:1059) ställer vissa krav i sammanhanget. Konsekvenserna av&lt;br&gt;reformen för statens budget bör därför tydligt redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar i enskildheter som reformen innebär behandlas&lt;br&gt;område för område under respektive rubrik. En grundläggande&lt;br&gt;förändring i ekonomiskt hänseende är framförallt att församlingarnas och&lt;br&gt;de kyrkliga samfällighetemas kommunstatus upphör och därmed rätten&lt;br&gt;att ta ut skatt. Församlingsskatten utgör omkring 80 procent av kyrkans&lt;br&gt;intäkter på den lokala nivån. Men staten bistår Svenska kyrkan i&lt;br&gt;fortsättningen genom att kostnadsfritt via skattesystemet ta in den&lt;br&gt;kyrkoavgift som ersätter församlingsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framförallt i två avseenden som Svenska kyrkan kan påräkna&lt;br&gt;förbättrade inkomster jämfört med i dag. Det ena är att nuvarande&lt;br&gt;ekonomiska regleringar mellan staten och kyrkan inklusive&lt;br&gt;skatteadministrationsavgiften bortfaller i och med att församlingarnas&lt;br&gt;och de kyrkliga samfällighetemas kommunstatus upphör och Svenska&lt;br&gt;kyrkan blir ett registrerat trossamfund. Det andra är att staten skjuter till&lt;br&gt;medel till kulturhistoriskt betingade kostnader i samband med vård och&lt;br&gt;underhåll av de kyrkliga kulturminnena (kyrkoantikvarisk ersättning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare medför stat-kyrkareformen att det uppkommer ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenser till följd av vissa administrativa och skattemässiga&lt;br&gt;förändringar. De normala skattereglerna skall efter en övergångsperiod&lt;br&gt;gälla även för Svenska kyrkan. Under tioårsperioden 2000-2009&lt;br&gt;inkomstbeskattas inte avkastningen på prästlönetillgångama. För tiden&lt;br&gt;därefter skall beskattningen ses över med utgångspunkt i principbeslutet&lt;br&gt;om stat-kyrkareformen. Den lagtekniska utformningen innebär i sig inte&lt;br&gt;något ställningstagande till vilka regler som skall gälla för följande år. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlängning av undantaget förutsätter dock ett nytt riksdagsbeslut om Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;förlängning eller modifiering av övergångsregeln. Slutligen far Svenska&lt;br&gt;kyrkans sysselsättningsprogram för åren 1998-2000, det s.k.&lt;br&gt;miljardprogrammet för kyrkliga jobb, effekter som bör beaktas i detta&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13.2 Budget- och kassamässiga effekter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska regleringarna upphör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgeten har tillförts medel från kyrkokommunerna, dels i enlighet&lt;br&gt;med den finansieringsprincip som tillämpats mellan staten och hela den&lt;br&gt;kommunala sektorn, dels i form av en särskild skatte-&lt;br&gt;administrationsavgiff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsprincipen (se prop. 1991/92:150) har i praktiken inneburit&lt;br&gt;att kyrkokommunernas skattemedelsfordran har minskats varje år från&lt;br&gt;och med år 1993 med en procentsats som motsvarat det som netto&lt;br&gt;tillfallit kyrkokommunerna som en följd av ändringar inom skatte- och&lt;br&gt;avgiftsområdet. År 1998 tillförs statsbudgeten härigenom 133 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1995 har staten därutöver tagit ut en avgift för&lt;br&gt;administrationen av församlingsskatten. Uttaget har grundats på&lt;br&gt;riksdagens beslut om den ekonomisk-politiska propositionen 1994/95:25,&lt;br&gt;där regeringen uttalade att även de kyrkliga kommunerna borde bidra till&lt;br&gt;saneringen av statens finanser. Denna skatteadministrationsavgift uppgår&lt;br&gt;år 1998 till 410 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet anser att skatteadministrationsavgiften inte skall beaktas i&lt;br&gt;här redovisade beräkningar vad gäller de ekonomiska regleringarna&lt;br&gt;mellan staten och kyrkokommunerna. Kyrkomötets uttalande synes&lt;br&gt;bygga på förutsättningen att skatteadministrationsavgiften var av tillfällig&lt;br&gt;natur när den infördes och att den automatiskt skulle falla bort efter en&lt;br&gt;viss tid. Av riksdagsbehandlingen vid införandet av denna avgift framgår&lt;br&gt;emellertid klart att avgiftsuttaget skulle gälla tills vidare (se&lt;br&gt;prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, rskr. 1994/95:145 och 146). Frågan&lt;br&gt;har därefter behandlats årligen av regering och riksdag i samband med&lt;br&gt;budgetarbetet (se senast prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20, rskr.&lt;br&gt;1997/98:318 och 319) utan att något annat ställningstagande har gjorts.&lt;br&gt;Vid en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av stat-&lt;br&gt;kyrkareformen måste därför bortfallet av skatteadministrationsavgiften&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i sammanhanget konstateras att under de år som de&lt;br&gt;ekonomiska regleringarna funnits har kyrkokommunernas genomsnittliga&lt;br&gt;skattesats ökat med 5 öre från 1,14 kronor per skattekrona år 1993 till&lt;br&gt;nuvarande 1,19 kronor per skattekrona. (En skattekrona motsvarar&lt;br&gt;100 kronor i beskattningsbar förvärvsinkomst.) Dessa 5 öre motsvarar&lt;br&gt;405 miljoner kronor i skatt år 1998 eller ungefar lika mycket som&lt;br&gt;skatteadministrationsavgiften till staten kostar kyrkan detta år. Någon&lt;br&gt;neddragning av verksamheten till följd av regleringarna har alltså inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skett utan kostnaderna för dessa har övervältrats på dem som tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av att de ekonomiska regleringarna upphör genom reformen&lt;br&gt;kan för staten under perioden 2000-2009 beräknas till 543 miljoner&lt;br&gt;kronor per år eller 6,5 öre i skatte- eller avgiftssats. Av beloppet&lt;br&gt;543 miljoner kronor belöper 410 miljoner kronor på skatteadministra-&lt;br&gt;tionsavgiften och 133 miljoner kronor på regleringar mellan staten och&lt;br&gt;kommunsektorn till följd av finansieringsprincipen. Beräkningen baserar&lt;br&gt;sig på storleken av de ekonomiska regleringarna under budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoantikvarisk ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger i denna proposition fram förslag om en successivt&lt;br&gt;ökande kyrkoantikvarisk ersättning fram t.o.m. år 2009 ( se avsnitt&lt;br&gt;5.1.2). Den kyrkoantikvariska ersättningen utgår fr.o.m. år 2002 med&lt;br&gt;50 miljoner kronor. Ersättningen skall därefter öka med 50 miljoner varje&lt;br&gt;år fram till och med år 2007, då ersättningen uppgår till 300 miljoner&lt;br&gt;kronor. Därefter höjs ersättningen till 390 miljoner kronor under år 2008&lt;br&gt;och till 460 miljoner kronor år 2009. Ersättningen skall utgå med&lt;br&gt;nominella belopp. Överväganden om den framtida ersättningens storlek&lt;br&gt;efter år 2009 skall ske efter särskilda överläggningar mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrativa effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stat-kyrkareformen innebär att vissa uppgifter upphör hos statliga&lt;br&gt;myndigheter och hos de borgerliga kommunerna, vilket medför minskade&lt;br&gt;kostnader för dessa. Främst avser uppgifterna de kyrkliga valen som&lt;br&gt;kostar ca 25 miljoner kronor per år. För Svenska kyrkan tillkommer&lt;br&gt;uppgiften att själv administrera de kyrkliga valen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om kyrkans personal och om samfundsstöd har i&lt;br&gt;betänkandet Staten och trossamfunden, Stöd, skatter och finansiering&lt;br&gt;(SOU 1997:45) beräknat de årliga kostnadsminskningarna för de&lt;br&gt;borgerliga kommunerna till ca 12 miljoner kronor, för RSV:s valanslag&lt;br&gt;till ca 11 miljoner kronor, för länsstyrelserna till 1,3 miljoner kronor och&lt;br&gt;för den övriga statsförvaltningen till drygt 6 miljoner kronor, allt i&lt;br&gt;1996 års prisnivå. Med tillämpning av finansieringsprincipen kommer&lt;br&gt;kommunernas kostnadsminskning att växlas över till staten. Detta&lt;br&gt;innebär att nettoeffekten på statsbudgeten blir ca 31 miljoner kronor per&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteeffekter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att Svenska kyrkan och övriga registrerade&lt;br&gt;trossamfund kommer att likställas i skattehänseende med allmännyttiga&lt;br&gt;ideella föreningar, vilket innebär att de blir begränsat skattskyldiga.&lt;br&gt;Denna likställighet far till konsekvens i viss mån ökade skatteintäkter för&lt;br&gt;staten eftersom kyrkan till skillnad från dagsläget kommer att fa betala&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avkastningsskatt på pensionskapital och fastighetsskatt på vissa Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;förvaltningsbyggnader och prästgårdar. Dessa ökade skatteintäkter kan&lt;br&gt;beräknas till 50 miljoner kronor per år. Avkastningen på&lt;br&gt;prästlönetillgångama skall dock enligt förslaget fortsätta att vara befriad&lt;br&gt;från inkomstskatt under tioårsperioden 2000-2009 vilket kan värderas till&lt;br&gt;mellan 50 och 100 miljoner kronor per år för Svenska kyrkan. Detta har&lt;br&gt;inte tagits med i beräkningarna av de ekonomiska konsekvenserna av&lt;br&gt;reformen eftersom det för åren 2000-2009 inte innebär någon förändring&lt;br&gt;i förhållande till nuläget. Angående tiden därefter hänvisas till vad som&lt;br&gt;anförts i avsnitt 13.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för begravningsverksamheten som nu huvudsakligen&lt;br&gt;finansieras genom församlingsskatt kommer efter reformens&lt;br&gt;genomförande att bekostas genom uttag av en obligatorisk&lt;br&gt;begravningsavgift. De som tillhör Svenska kyrkan kommer att betala sin&lt;br&gt;begravningsavgift som en del av kyrkoavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfallet av den del av församlingsskatten som de icke-tillhöriga&lt;br&gt;betalar i dag till Svenska kyrkan för begravningsverksamheten kommer&lt;br&gt;att innebära en skattelättnad för de skattebetalare i Stockholms och&lt;br&gt;Tranås kommuner som inte är medlemmar av Svenska kyrkan. I dessa&lt;br&gt;kommuner är det nämligen den borgerliga kommunen som är huvudman&lt;br&gt;för begravningsverksamheten. Den kommande begravningsavgiften&lt;br&gt;motsvaras i dag av skatt och avgifter till Stockholms kommun och Tranås&lt;br&gt;kommun för begravningsverksamheten. Förändringarna kommer att&lt;br&gt;innebära ett inkomstbortfall för Svenska kyrkan i dessa kommuner på&lt;br&gt;omkring 35 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljardprogrammet för kyrkliga jobb&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska arbetslösheten har Svenska kyrkan och staten tagit ett&lt;br&gt;gemensamt initiativ till att skapa ökad sysselsättning i åren 1998-2000.&lt;br&gt;Under dessa år bidrar kyrkokommuner, andra kyrkliga organisationer och&lt;br&gt;kyrkofonden med sammanlagt 1 275 miljoner kronor, dvs. 425 miljoner&lt;br&gt;kronor per år i genomsnitt, till bekämpning av arbetslösheten. Statliga&lt;br&gt;medel på minst 150 miljoner kronor finns tillgängliga för&lt;br&gt;arbetsmarknadsinsatser. Vid beräkningen av effekterna på statsbudgeten&lt;br&gt;till följd av reformen bör i varje fall det kyrkliga bidraget för år 2000 på&lt;br&gt;425 miljoner kronor tas med som en budgetintäkt för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformens totala kassa- och budgetmässiga effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den historiska stat-kyrkareformen innehåller många komponenter och&lt;br&gt;det är inte självklart hur reformen bör summeras i ekonomiska termer.&lt;br&gt;Den sannolikt viktigaste komponenten, omfattningen av tillhörigheten till&lt;br&gt;Svenska kyrkan i framtiden, är särskilt svår att uppskatta. De&lt;br&gt;undersökningar som gjorts på området tyder emellertid på att det inte&lt;br&gt;kommer att ske några mera betydande förändringar av antalet tillhöriga i&lt;br&gt;samband med relationsändringen. I samma riktning talar den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omständigheten att utträdesmöjligheten funnits under många år utan att&lt;br&gt;den utnyttjats i någon större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hela tioårsperioden efter stat-kyrkareformens ikraftträdande&lt;br&gt;uppgår i genomsnitt den årliga forbättringen för Svenska kyrkan i&lt;br&gt;jämförelse med nuläget till nominellt 580 miljoner kronor, vilket&lt;br&gt;motsvarar 5,5 procent av vad kyrkan kostade på lokal och regional nivå&lt;br&gt;år 1996 eller 7 öre i kyrkoavgiftssats. Detta öretal kan jämföras med de&lt;br&gt;5 ören som församlingsskatten har höjts under senare år till följd av bl.a.&lt;br&gt;tillkomsten av de ekonomiska regleringarna. I sammanhanget bör också&lt;br&gt;beaktas att kyrkan far fortsatt hjälp av staten att kostnadsfritt ta in&lt;br&gt;kyrkoavgiften och behålla friheten från inkomstskatt för&lt;br&gt;prästlönetillgångama i enlighet med vad som redovisats i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den föreslagna lösningen för åren 2000-2009 inte är&lt;br&gt;statsfinansiellt neutral kommer regeringen att överväga att under&lt;br&gt;perioden och för tiden därefter införa någon form av avgift eller skatt för&lt;br&gt;att uppnå statsfinansiell neutralitet. 1998 års kyrkomöte avvisar denna&lt;br&gt;tanke om den innebär en mot Svenska kyrkan riktad pålaga. Något&lt;br&gt;förslag om en skatte- eller avgiftsfinansiering av reformen finns&lt;br&gt;emellertid inte för närvarande. Frågan kommer att övervägas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär förändringarna att Svenska kyrkan genom&lt;br&gt;reformen kan klara sina uppgifter och leva upp till kravet på en bevarad&lt;br&gt;identitet som rikstäckande folkkyrka som riksdagen satt upp i&lt;br&gt;principbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13.3 Effekter på skattetrycket och för den enskilde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan blir vid reformens ikraftträdande ett registrerat&lt;br&gt;trossamfund. Registrerade trossamfund är en privaträttslig&lt;br&gt;associationsform och Svenska kyrkan lämnar i och med reformen den&lt;br&gt;offentliga sektorn. Det innebär bl.a. att fr.o.m. den 1 januari år 2000 - då&lt;br&gt;församlingarnas kommunstatus och beskattningsrätt upphör - sjunker&lt;br&gt;skattetrycket med större delen av den nuvarande församlingsskatten. Att&lt;br&gt;inte skattetrycket minskar med hela församlingsskatten beror på att en del&lt;br&gt;av denna avser begravningsverksamhet. Denna verksamhet bör ses som&lt;br&gt;en samhällsuppgift som ligger kvar hos kyrkan även efter reformen. Alla&lt;br&gt;som betalar skatt på förvärvsinkomster kommer enligt lag även i&lt;br&gt;framtiden betala för begravningsverksamheten. Den kyrkoavgift som&lt;br&gt;genom reformens ikraftträdande ersätter församlingsskatten har karaktär&lt;br&gt;av privaträttslig avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att beräkna hur mycket skattetrycket sjunker bör först&lt;br&gt;församlingsskatten för dem som tillhör Svenska kyrkan minskas med&lt;br&gt;25 procent. Enligt gjorda undersökningar uppgår begravnings-&lt;br&gt;verksamhetens kostnader till ca 25 procent av församlingsskatten. Det är&lt;br&gt;också denna andel av församlingsskatten som de som inte tillhör Svenska&lt;br&gt;kyrkan i dag betalar för begravningsverksamhet. Beräkningar utifrån&lt;br&gt;läget år 1998 leder fram till att skattetrycket sjunker med 78 öre per&lt;br&gt;skattekrona eller med totalt 7 miljarder kronor genom reformen. Därmed&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapas ett motsvarande utrymme för en förstärkning av den offentliga Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;sektorns finanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har framkommit innebär reformen positiva ekonomiska&lt;br&gt;effekter för kyrkan. Det skapas därmed ett utrymme för en sänkning av&lt;br&gt;kyrkoavgiften som regeringen anser att kyrkan bör utnyttja. För en&lt;br&gt;person med 150 000 kronor i beskattningsbar förvärvsinkomst leder en&lt;br&gt;avgiftssänkning på 7 öre - vilket motsvarar det ekonomiska tillskott som&lt;br&gt;kyrkan i genomsnitt far under tioårsperioden 2000-2009 - till att&lt;br&gt;kyrkoavgiften minskar med drygt 100 kronor per år. För en person med&lt;br&gt;dubbelt så stor beskattningsbar förvärvsinkomst, dvs. 300 000 kronor per&lt;br&gt;år, blir den årliga sänkningen av kyrkoavgiften något mer än 200 kronor&lt;br&gt;per år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om överlämnande av allmänna&lt;br&gt;handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess&lt;br&gt;organisatoriska delar för förvaring&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1-7 §§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 7.1 och 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;br&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;br&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 7.1 och 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beslut skall ha formen av en förordning. Ett beslut om&lt;br&gt;förvaring innebär att det förvarande organet kan avhända sig de allmänna&lt;br&gt;handlingarna endast genom överlämnande till en arkivmyndighet eller&lt;br&gt;genom gallring, se 9 och 10 §§ arkivlagen (1990:782). En ändring när det&lt;br&gt;gäller förvaring förutsätter ett nytt beslut av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är tillämplig även på allmänna handlingar som härrör från en&lt;br&gt;verksamhet som har upphört tidigare. Som exempel kan nämnas&lt;br&gt;kyrkobokföringshandlingama som övergångsvis förvaras hos kyrkliga&lt;br&gt;organ. Detsamma gäller allmänna handlingar från kyrkliga myndigheter&lt;br&gt;som tidigare har lagts ned, exempelvis boställsnämndema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om Svenska kyrkans personal vid&lt;br&gt;relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan&lt;br&gt;den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 8.4.1-8.4.3 samt 8.5.3 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De personalkategorier som avses i bestämmelsen är dels präster, dels&lt;br&gt;anställda med kyrkokommunala villkor. Även anställningsavtalen for de&lt;br&gt;tre kyrkomusiker som har konstitutorial går över till de nya arbetsgivarna&lt;br&gt;genom bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 8.4.4 och 8.5.3.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 8.4.5 och 8.5.5.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 8.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gör de särskilda skyddsregler för arbetstagarnas&lt;br&gt;kollektivavtal som finns i 28 § lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet tillämpliga för de personalkategorier som avses i de&lt;br&gt;föregående paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 8.5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sätt att trygga pensionsåtaganden som anvisas i lagen (1967:531)&lt;br&gt;om tryggande av pensionsutfästelse m.m. är särskild redovisning av&lt;br&gt;pensionsskuld (5-8 a §§) och avsättning av medel till pensionsstiftelse&lt;br&gt;(9-22 §§). I 5 § föreskrivs att arbetsgivaren far som skuld under rubriken&lt;br&gt;Avsatt till pensioner ta upp vad arbetsgivaren enligt allmän pensionsplan&lt;br&gt;åtagit sig att redovisa under denna rubrik. Av det kommunala pensions-&lt;br&gt;och försäkringsavtalet PFA 98 framgår att pensionsutfästelserna skall&lt;br&gt;redovisas förenat med kreditförsäkring (kap. 8 § 33 mom. 2 b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kyrkliga historiska pensionsåtagandena tryggas genom att medel&lt;br&gt;fonderas i pensionsförsäkring eller i pensionsstiftelse. De kyrkliga&lt;br&gt;arbetsgivare som inte redan vid relationsändringen kan fondera sina&lt;br&gt;historiska pensionsåtaganden far en tidsfrist på 10 år för att göra detta.&lt;br&gt;Under övergångstiden måste dessa arbetsgivare trygga sina åtaganden&lt;br&gt;genom att dels redovisa pensionsskulden särskilt i balansräkningen, dels&lt;br&gt;kreditförsäkra pensionsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 8.5.4.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ikraftträdande&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 8 är det av stor betydelse för arbetstagarna&lt;br&gt;personligen och även för den kyrkliga arbetsplatsens funktion att varje&lt;br&gt;arbetstagare inom Svenska kyrkan i god tid far korrekt, klar och utförlig&lt;br&gt;information om vad relationsändringen innebär för den egna&lt;br&gt;anställningen. För att möjliggöra detta bör lagen träda i kraft redan den&lt;br&gt;1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om skattefrihet för&lt;br&gt;prästlönetillgångar vid 2001 - 2010 år taxeringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 9.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om avgift till registrerat&lt;br&gt;trossamfund&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;1§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Enligt 16 § lagen (1998:1593) om trossamfund har Svenska kyrkan rätt&lt;br&gt;till hjälp av staten med beräkning, debitering och redovisning samt med&lt;br&gt;att ta in avgifter från dem som tillhör Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 10.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 10.2.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 10.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att underlaget for avgiften till ett trossamfund&lt;br&gt;är den kommunalt beskattningsbara inkomsten. Avgiften kommer således&lt;br&gt;att tas ut i forhållande till den enskildes inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 10.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av hänvisningen till skattebetalningslagen (1997:483) följer bl.a. att de&lt;br&gt;regler som gäller preliminär skatt skall tillämpas och att avgiften skall&lt;br&gt;lämnas for indrivning tillsammans med skatten om den inte betalas.&lt;br&gt;Vidare kommer samma regler om omprövning och överklagande att gälla&lt;br&gt;som för skatter&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Med trossamfundet avses trossamfundet på central nivå. Se vidare avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.1 om trossamfundens uppgiftslämnande och avsnitt 10.4.3 om&lt;br&gt;enskildas samtycke till avgiftsbetalning. Bestämmelserna om enskildas&lt;br&gt;samtycke till avgiftsbetalning finns i 7 §. Bestämmelsen har utformats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets forslag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som utformats i enlighet med Lagrådets forslag,&lt;br&gt;behandlas närmare i avsnitt 10.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 10.4.3 under rubriken&lt;br&gt;Bekräftelse på att avgiftsskyldighet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 10.4.4 under rubriken&lt;br&gt;Registeransvarigs skadeståndsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 10.3.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ikraftträdande&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som skall lämnas under 6 § skall första gången avse&lt;br&gt;förhållandena den 1 november 1999. Se vidare avsnitt 10.3.1 om&lt;br&gt;trossamfundens uppgiftslämnande och avsnitt 10.4.3 om enskildas&lt;br&gt;samtycke till avgiftsbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.5 Förslaget till lag om avveckling av stadgad åborätt&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;och landgille&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;1§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 11.2.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 11.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges de alternativa kriterier som skall vara uppfyllda&lt;br&gt;for att en fysisk eller juridisk person skall anses vara rätt innehavare av&lt;br&gt;besittningsrätten till en fastighet under stadgad åborätt. Hänvisningarna i&lt;br&gt;1-2 till grunderna för tidigare gällande bestämmelser avser de äldre&lt;br&gt;forfattningar som upphävs genom lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3-6 §§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 11.2.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 11.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och&lt;br&gt;legalisering (ÄULL) som skall tillämpas är främst 2, 4-10, 25 och 27-&lt;br&gt;30 §§. Av första stycket tredje meningen följer att 26 § ÄULL, som&lt;br&gt;reglerar fördelningen av kostnader, inte skall tillämpas. Stycket har&lt;br&gt;utformats efter förslag av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innebär att lantmäterimyndighetens beslut överklagas&lt;br&gt;hos fastighetsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 11.2. Den har utformats efter&lt;br&gt;förslag av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;36 kap. 5 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 12.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i femte stycket är en följd av att den straffsanktionerade&lt;br&gt;tystnadsplikten för präster i Svenska kyrkan enligt kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300) upphör att gälla den 1 januari 2000, se 2 § lagen (1998:1592)&lt;br&gt;om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 kap. 4 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 12.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att församlingsskatt inte längre skall tas ut och&lt;br&gt;således inte heller ingå i den allmänna kommunalskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 9.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip samma beskattningsregler skall gälla för registrerade&lt;br&gt;trossamfund som för ideella föreningar. Ändringarna, som har tillkommit&lt;br&gt;i det syftet, har utformats efter förslag av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunala&lt;br&gt;delegationslagen (1954:130)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen behandlas närmare i avsnitt 12.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan&lt;br&gt;menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitten 4.4.3 och 10.2. Den har&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kyrkoavgift/avgift till trossamfund skall redovisning och&lt;br&gt;uppgifter lämnas till trossamfundet på central nivå. I den kyrkoavgift&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som tas in från tillhöriga till Svenska kyrkan ingår avgift till Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;begravningsverksamheten enligt 9 kap. begravningslagen (1990:1144),&lt;br&gt;vilket framgår av 2 § förslaget till lag om avgift till registrerat&lt;br&gt;trossamfund. Detta gäller dock inte för dem som är folkbokförda i en&lt;br&gt;församling där kommunen är huvudman för begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning och uppgifter som gäller begravningsavgift som tas in&lt;br&gt;från dem som inte tillhör Svenska kyrkan eller är folkbokförda där en&lt;br&gt;kommun är huvudman för begravningsverksamheten lämnas till&lt;br&gt;huvudmannen, dvs. församlingen/den kyrkliga samfalligheten respektive&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitten 4.4.3 och 10.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3a§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 4.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3b§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen upphävs eftersom kommunstatusen och därmed&lt;br&gt;beskattningsrätten upphör för Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter i och med relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 4.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4a-6§§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitten 4.4.3 och 10.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ikraftträdande&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 regleras hur slutavräkningen av församlingsskattemedlen för&lt;br&gt;beskattningsåren 1998 och 1999 skall gå till. Bestämmelsen har kommit&lt;br&gt;till på inrådan från Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:417) om&lt;br&gt;utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i&lt;br&gt;rikets indelning i kommuner, landsting och&lt;br&gt;församlingar&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 4.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 9.2. Den har i huvudsak&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.14 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;«§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att kyrkomötet utgår ur bestämmelsen&lt;br&gt;och är betingad av att Svenska kyrkan inte skall utgöra en del av det&lt;br&gt;allmänna efter relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket andra meningen anges att Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar skall jämställas med myndighet i fråga om&lt;br&gt;allmänna handlingar som har överlämnats med stöd av den föreslagna&lt;br&gt;lagen om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller&lt;br&gt;någon av dess organisatoriska delar för förvaring (se avsnitt 7.1 och 7.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Bestämmelser om Svenska kyrkan finns dels - såvitt avser begravnings-&lt;br&gt;verksamheten och den kulturminnesvård som det utgår kyrkoantikvarisk&lt;br&gt;ersättning till - i bilagan till sekretesslagen vartill andra stycket första&lt;br&gt;meningen hänvisar, dels i tredje stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;U §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 12.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;15 och 33 §§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 12.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 10.4.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar s.k. överföringssekretess. Genom det nya tredje&lt;br&gt;stycket kommer den sekretess som gällde hos den myndighet eller&lt;br&gt;beslutande församling från vilken de allmänna handlingarna härrör&lt;br&gt;automatiskt att överföras till det förvarande kyrkliga organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 och 3 §§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i dessa bestämmelser är en följd av förslaget att 7 kap. 33 §&lt;br&gt;skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 12.2.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Bilagan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 12.2. De äldre föreskrifterna&lt;br&gt;är tillämpliga i fråga om uppgifter i handlingar som förvaras hos såväl&lt;br&gt;Svenska kyrkan som arkivmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.15 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343)&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;5§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om uppgifter som skall anges i det&lt;br&gt;centrala skatteregistret. Ändringen i punkt 4 innebär att bestämmelsen&lt;br&gt;om att medlemskap i icke-territoriella församlingar inom Svenska kyrkan&lt;br&gt;skall registreras i det centrala skatteregistret tas bort. I 4 § lagen&lt;br&gt;(1998:1591) om Svenska kyrkan anges att icke-territoriella församlingar&lt;br&gt;kan finnas efter relationsändringen. Detta är dock en fråga för Svenska&lt;br&gt;kyrkan att besluta om internt. Uppgift om tillhörighet till icke-territoriella&lt;br&gt;församlingar inom Svenska kyrkan föreslås i stället få registreras med&lt;br&gt;stöd av 7 §, se nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om tillhörighet till Svenska kyrkan skall även i fortsättningen&lt;br&gt;registreras i skatteregistret. Detta är nödvändigt med tanke på&lt;br&gt;begravningsavgiften enligt förslaget till 9 kap. begravningslagen&lt;br&gt;(1990:1144). För den som tillhör Svenska kyrkan skall&lt;br&gt;begravningsavgiften i de flesta fall räknas in i kyrkoavgiften. Se förslaget&lt;br&gt;till 2 § lagen om avgift till registrerat trossamfund. De som inte tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan påförs en separat begravningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se vidare avsnitt 4.4.3 och avsnitt 10.4.4 samt kommentaren till 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om avgiftsskyldighet till trossamfund är att anse som en&lt;br&gt;integritetskänslig uppgift. Ett uttryckligt stöd behövs därför för&lt;br&gt;registrering av uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kyrkoavgifter som betalas av dem som tillhör icke-territoriella&lt;br&gt;församlingar inom Svenska kyrkan skall kunna hänföras till rätt&lt;br&gt;församling behöver uppgift om tillhörighet till sådana församlingar fa&lt;br&gt;registreras i skatteregistret. Se även kommentaren till 5 § ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga uppgifter som behövs för avgiftsdebitering är sådana uppgifter&lt;br&gt;som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen och som&lt;br&gt;far registreras med stöd av punkten 3 i 7 § skatteregisterlagen. Eftersom&lt;br&gt;skattebetalningslagen föreslås gälla vid beräkning, debitering,&lt;br&gt;redovisning och betalning av avgift till trossamfund - se förslaget till 3 §&lt;br&gt;lagen om avgift till registrerat trossamfund - behövs inte någon ändring i&lt;br&gt;skatteregisterlagen för att sådana uppgifter skall fa registreras. Se vidare&lt;br&gt;avsnitt 4.4.3 och avsnitt 10.4.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om&lt;br&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 9.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring görs av definitionen av kyrkobyggnad i andra stycket. Till&lt;br&gt;de kyrkobyggnader som ägs av Svenska kyrkan den 1 januari 2000 hör&lt;br&gt;dels de byggnader som for närvarande utgör kyrkokommunal egendom,&lt;br&gt;dels de äldre kyrkor och domkyrkor som skall överföras till Svenska&lt;br&gt;kyrkan med äganderätt, se 9 § första stycket lagen (1998:1592) om&lt;br&gt;införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan. Med byggnader som&lt;br&gt;förvaltas av Svenska kyrkan avses Lunds domkyrka. Domkyrkan skall&lt;br&gt;behållas som en självständig förmögenhet och förvaltas av Svenska&lt;br&gt;kyrkan (9 § tredje stycket lagen om införande av lagen om Svenska&lt;br&gt;kyrkan).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6-8 §§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 5.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket motsvarar det som gäller för&lt;br&gt;kyrkobyggnader och kyrkotomter (se 3 § fjärde stycket). Jfr prop.&lt;br&gt;1987/88:104 s. 63. Den har i huvudsak utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket är en följd av ändringen i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket motsvarar det som gäller för&lt;br&gt;kyrkobyggnader och kyrkotomter (se 3 § fjärde stycket). Jfr prop.&lt;br&gt;1987/88:104 s. 63.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;16 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.1.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att den kyrkoantikvariska ersättningen endast&lt;br&gt;skall avse kostnader som är en följd av kulturhistoriska hänsynstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;17 och 18 §§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 5.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i arkivlagen (1990:782) Prop. 1998/99:38&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;1§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 7.1 och 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är en följd av att församlingarnas och de&lt;br&gt;kyrkliga samfällighetemas kommunstatus upphör i och med&lt;br&gt;relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i tredje stycket avser frågan om arkivlagens tillämplighet i&lt;br&gt;fråga om sådana allmänna handlingar som förvaras hos Svenska kyrkan&lt;br&gt;eller någon av dess organisatoriska delar med stöd av den föreslagna&lt;br&gt;lagen om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller&lt;br&gt;någon av dess organisatoriska delar för förvaring.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att församlingarnas och de kyrkliga&lt;br&gt;samfällighetemas kommunstatus upphör i och med relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 7.1 och 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har en ändring gjorts som innebär att&lt;br&gt;arkivmyndigheternas tillsyn omfattar Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar vid förvaring av allmänna handlingar med stöd av&lt;br&gt;den föreslagna lagen. Tillsynen omfattar allmänna handlingar från såväl&lt;br&gt;tidigare kyrkliga myndigheter, som Svenska kyrkans beslutande&lt;br&gt;församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 7.1 och 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i fjärde stycket är en följd av att 1 § tredje stycket kommer&lt;br&gt;att innehålla två punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket slås det fast att Svenska kyrkan och dess organisatoriska&lt;br&gt;delar vid förvaringen av allmänna handlingar skall stå under tillsyn av de&lt;br&gt;statliga arkivmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;U §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har det lagts till en andra mening.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i begravningslagen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(1990:1144)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Begreppet begravningsverksamhet behandlas i avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet huvudman behandlas i avsnitt 4.3. Med förvaltningsområde&lt;br&gt;avses församlingens, den kyrkliga samfällighetens eller kommunens&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan ställs inte något krav på att det&lt;br&gt;efter relationsändringen skall finnas pastorat inom Svenska kyrkan. De&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldigheter som enligt begravningslagen åvilar pastorat har därför&lt;br&gt;ändrats till att avse församlingar eller kyrkliga samfalligheter inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom definitionen av begreppet gravrätt klargörs att om en&lt;br&gt;innehavare av en allmän begravningsplats, som inte är huvudman, lämnar&lt;br&gt;över förvaltningen till huvudmannen enligt 2 kap. 2 a § är det förvaltaren&lt;br&gt;som blir behörig att upplåta gravrätt och handlägga därmed&lt;br&gt;sammanhängande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfalligheter kommer&lt;br&gt;efter relationsändringen inte längre att vara myndigheter. I stället för&lt;br&gt;begreppen kyrkogårdsmyndighet och krematoriemyndighet används&lt;br&gt;därför som regel begreppen huvudmannen för begravningsverksamheten&lt;br&gt;respektive innehavaren av krematoriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 4.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket behandlas närmare i avsnitt 4.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket behandlas närmare i avsnitt 4.6.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2a§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 4.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 4.7.2.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har ändrats till följd av ändringen av 2 §, men innebär inte&lt;br&gt;någon ändring i sak. Som Lagrådet påpekat bör bestämmelsen tolkas&lt;br&gt;som att den ger en rätt men inte medför tvång för huvudmannen att kräva&lt;br&gt;tillhörighet till visst trossamfund. Det innebär att den som är ateist och&lt;br&gt;inte medlem av något trossamfund har rätt att gravsättas på en särskild&lt;br&gt;gravplats, avskild från gravar med religiösa symboler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Begreppet kyrklig samfällighet har ersatts av ordet församling, vilket&lt;br&gt;enligt definitionen i 1 kap. 1 § även omfattar sammanslutningar av&lt;br&gt;församlingar. Någon ändring i sak är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 1 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 1 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 1 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 4.7.2.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11-13,16 och 18 §§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 1 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd till flyttning av stoft eller aska skall enligt&lt;br&gt;bestämmelsen prövas av huvudmannen eller den som innehar och&lt;br&gt;förvaltar en allmän begravningsplats i stället för av kyrkogårds-&lt;br&gt;myndigheten. Det innebär bl.a. att en forsamling inom Svenska kyrkan&lt;br&gt;som innehar och förvaltar allmän begravningsplats utan att vara&lt;br&gt;huvudman for begravningsverksamheten även i fortsättningen själv kan&lt;br&gt;pröva frågor om flyttning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 6 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att gravplats skall tillhandahållas dödsboet utan kostnad,&lt;br&gt;upphör rätten att ta ut särskild avgift för gravrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;20 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Enligt i avsnitt 4.4.2 ingår gravplats under en tid av 25 år bland de&lt;br&gt;tjänster som skall tillhandahållas dödsboet utan kostnad. Paragrafen har&lt;br&gt;ändrats for att överensstämma med bestämmelsen om detta i 9 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Beträffande första stycket, se kommentaren till 7 kap. 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket har ändrats till följd av att möjligheten att ta ut särskild&lt;br&gt;avgift för gravrätten upphör. Vidare kommer en innehavare av en allmän&lt;br&gt;begravningsplats, som inte är huvudman, att kunna lämna över&lt;br&gt;förvaltningen av begravningsplatsen till huvudmannen. Bestämmelsen&lt;br&gt;har ändrats för att klargöra att det i sådana fall är förvaltaren som beslutar&lt;br&gt;i frågor som rör gravplatsens skötsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1-3 §§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 4.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i första stycket följer att begravningsavgift även skall&lt;br&gt;tas ut av den som avlidit under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket behandlas närmare i avsnitt 4.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket behandlas närmare i avsnitt 4.4.1 och&lt;br&gt;4.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 4.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 4.4.2.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 4.5. Den har utformats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 4.4.2.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Gravplats under en tid av 25 år ingår bland de tjänster som kostnadsfritt&lt;br&gt;skall tillhandahållas dödsboet. Vid förnyad upplåtelse av gravplats, utan&lt;br&gt;samband med ny gravsättning, skall det vara möjligt för huvudmannen&lt;br&gt;att ta ut ersättning för de kostnader som är hänförliga till den förnyade&lt;br&gt;upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 4.5. Den har utformats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11-12 §§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 4.5.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 4.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;14 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 4.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1-7 §§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 4.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar en allmän begravningsplats utan att vara huvudman för&lt;br&gt;begravningsverksamheten kan enligt 2 kap. 2 a § lämna över&lt;br&gt;förvaltningen av begravningsplatsen till huvudmannen. I sådana fall skall&lt;br&gt;skyldigheterna enligt lagen och länsstyrelsens åtgärder avse förvaltaren.&lt;br&gt;Bestämmelsen har ändrats för att åstadkomma detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 1 kap. 1 § angående ändringen av begreppen&lt;br&gt;kyrkogårds- resp, krematoriemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägget att bestämmelsen avser beslut i enskilda ärenden&lt;br&gt;preciseras möjligheterna att överklaga beslut enligt lagen. Detta&lt;br&gt;behandlas närmare i avsnitt 4.7.1.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7 och 10 §§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 4.7.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:482) om&lt;br&gt;införande av folkbokföringslagen (1991:481)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.21 Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 och 11 §§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 4.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.22 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1528) om&lt;br&gt;offentlig upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 12.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 9.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:260) om&lt;br&gt;offentlig anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 12.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.25 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:615) om&lt;br&gt;ingripande mot otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 12.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1221) om Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;införande av stiftelselagen (1994:1220)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 12.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1383) om&lt;br&gt;överlämnande av allmänna handlingar till andra&lt;br&gt;organ än myndigheter för förvaring&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;1§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i första stycket är en följd av att ett andra stycke införs i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i tredje stycket är en följd av att ett andra stycke införs i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.28 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(1997:483)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges det område inom vilket lagen gäller fullt ut. De&lt;br&gt;nya avgifterna, begravningsavgift och avgift till registrerat trossamfund,&lt;br&gt;har därför tagits in i paragrafen. Se vidare avsnitt 4.4.3 och 10.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke punkt 3 anger bl.a. vilka skatter och avgifter&lt;br&gt;som skall beaktas när skattetabellerna för preliminär skatt upprättas.&lt;br&gt;Avgift till registrerat trossamfund och begravningsavgift bör beaktas i&lt;br&gt;skattetabellerna. Se vidare avsnitt 4.4.3 och avsnitt 10.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6-8 §§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Med ledning av bestämmelserna i dessa paragrafer bestäms tillämplig&lt;br&gt;skattetabell. Se vidare avsnitten 4.4.3 och 10.2. Bestämmelsen i 6 § har&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 och 12 §§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas i avsnitt 4.4.3 och 10.2. De har utformats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.29 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:624) om Prop- 1998/99:38&lt;br&gt;ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen behandlas närmare i avsnitt 12.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Följande remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Riksmarskalksämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Justitiekanslem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Justitieombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Hovrätten för Västra Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Kammarrätten i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Kammarrätten i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Datainspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Arbetsgivarverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Statens löne- och pensionsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Arbetsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Riksarkivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Länsstyrelsen i Jönköpings län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Länsstyrelsen i Hallands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Länsstyrelsen i Dalarnas län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Länsstyrelsen i Västerbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Juridiska fakulteten i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Juridiska fakulteten i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Teologiska fakulteten i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Teologiska fakulteten i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Kyrkofondens styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Svenska kyrkans församlingsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Svenska kyrkans utbildningsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Nämnden för Svenska kyrkans mission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. Nämnden för Lutherhjälpen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. Ärkebiskopen efter hörande av övriga biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. Domkapitlet i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. Domkapitlet i Linköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. Domkapitlet i Skara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. Domkapitlet i Strängnäs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. Domkapitlet i Västerås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. Domkapitlet i Växjö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. Domkapitlet i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. Domkapitlet i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. Domkapitlet i Karlstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. Domkapitlet i Härnösand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. Domkapitlet i Luleå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. Domkapitlet i Visby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. Domkapitlet i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. Ansvarsnämnden för biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54. Solna kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55. Stockholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56. Tranås kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57. Sveriges akademikers centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58. Svenska kyrkans personalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59. Tjänstemännens centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60. Kyrkomusikernas riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61. Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62. Sveriges kristna råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63. Sveriges frikyrkosamråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64. Anglikanska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65. Bibeltrogna vänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66. Estniska evangelisk-lutherska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67. Evangeliska fosterlands-stiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68. Frälsningsarmén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69. Förenade islamiska församlingar i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70. Islamiska kulturcenterunionen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71. Sveriges muslimska förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72. Judiska församlingarna i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73. Metodistkyrkan i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74. Nybygget - Kristen samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75. Armenisk-apostoliska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76. Bulgarisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77. Estnisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78. Etiopisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79. Finska ortodoxa församlingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80. Grekisk-ortodoxa metropolitdömet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81. Koptisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82. Makedonsk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83. Rumänsk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84. Kristi förklarings ortodoxa kyrka (Ryska kyrkan)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85. Serbisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86. Svenska ortodoxa prosteriet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87. Syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Sverige och övriga Skandinavien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88. Syrisk-ortodoxa ställföreträdarskapet i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89. Österns apostoliska katolska assyriska kyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90. Pingströrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91. Sjundedags adventistsamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92. Stockholms katolska stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93. Svenska alliansmissionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94. Svenska baptistsamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95. Svenska missionsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96. Ungerska protestantiska församlingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97. Svenska kyrkans pastoralinstitut i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98. Svenska kyrkans pastoralinstitut i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99. Ersta diakonisällskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100. Stiftelsen Stora Sköndal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101. Kristna studentrörelsen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102. Svenska kyrkans lekmannaförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103. Kvinnor i Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104. Svenska kyrkans unga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105. Sveriges kyrkogårdschefers förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106. Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107. Sveriges kyrkokamerala förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108. Sveriges kyrkosångsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109. Stiftsjuristernas förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110. Svenska kyrkans diakon- och diakonissförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111. Sveriges hembygdsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112. Förbundet för kristen enhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113. Egendomsnämndernas samarbetsorgan&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Av dessa har följande remissinstanser avstått från att yttra sig&lt;br&gt;beträffande Remiss I:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16. Arbetsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Länsstyrelsen i Västerbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Svenska kyrkans utbildningsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. Nämnden för Lutherhjälpen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56. Tranås kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61. Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62. Sveriges kristna råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65. Bibeltrogna vänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66. Estniska evangelisk-lutherska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70. Islamiska kulturcenterunionen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74. Nybygget - Kristen samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75. Armenisk-apostoliska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76. Bulgarisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77. Estnisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78. Etiopisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79. Finska ortodoxa församlingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81. Koptisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82. Makedonsk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83. Rumänsk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84. Kristi förklarings ortodoxa kyrka (Ryska kyrkan)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85. Serbisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87. Syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Sverige och övriga Skandinavien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88. Syrisk-ortodoxa ställföreträdarskapet i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89. Österns apostoliska katolska assyriska kyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91. Sjundedags adventistsamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93. Svenska alliansmissionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96. Ungerska protestantiska församlingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99. Ersta diakonisällskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100. Stiftelsen Stora Sköndal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101. Kristna studentrörelsen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105. Sveriges kyrkogårdschefers förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106. Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108. Sveriges kyrkosångsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110. Svenska kyrkans diakon- och diakonissförbund&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Av remissinstanserna har följande avstått från att yttra&lt;br&gt;beträffande Remiss II:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Riksmarskalksämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Teologiska fakulteten i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Svenska kyrkans utbildningsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Nämnden för Svenska kyrkans mission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. Nämnden för Lutherhjälpen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56. Tranås kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59. Tjänstemännens centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61. Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62. Sveriges kristna råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63. Sveriges frikyrkosamråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64. Anglikanska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65. Bibeltrogna vänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66. Estniska evangelisk-lutherska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67. Evangeliska fosterlands-stiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71. Sveriges muslimska förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74. Nybygget - Kristen samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75. Armenisk-apostoliska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76. Bulgarisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77. Estnisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78. Etiopisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79. Finska ortodoxa församlingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80. Grekisk-ortodoxa metropolitdömet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81. Koptisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82. Makedonsk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83. Rumänsk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84. Kristi förklarings ortodoxa kyrka (Ryska kyrkan)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85. Serbisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87. Syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Sverige och övriga Skandinavien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88. Syrisk-ortodoxa ställföreträdarskapet i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89. Österns apostoliska katolska assyriska kyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90. Pingströrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91. Sjundedags adventistsamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93. Svenska alliansmissionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94. Svenska baptistsamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96. Ungerska protestantiska församlingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98. Svenska kyrkans pastoralinstitut i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99. Ersta diakonisällskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100. Stiftelsen Stora Sköndal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101. Kristna studentrörelsen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102. Svenska kyrkans lekmannaförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108. Sveriges kyrkosångsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110. Svenska kyrkans diakon- och diakonissförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har samtliga kyrkokommuner beretts tillfälle att yttra sig.&lt;br&gt;Omkring 2 300 svar har kommit in från denna remisskategori, mot-&lt;br&gt;svarande ca 70 procent av kyrkokommunerna. Analyser av dessa och&lt;br&gt;övriga remissvar har lämnats i två särskilda rapporter från Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån i september och november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;På eget initiativ har följande yttrat sig:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherdarna i Västerås stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkorådet i Kila församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunalarbetarförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoherdarna i de svenska utlandsförsamlingarna i Helsingfors, Oslo&lt;br&gt;och London&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsstyrelsen i Västerås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättviks församlings kyrkoråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristdemokraterna i Kista församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Human-Etiska förbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern kyrkopolitiska sektion i Bohuslän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands läns museum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga stiftsförbund av Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsj ägmästarföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lundby begravningsbyrå AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torsby missionsförsamling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eskilstuna kyrkogårds- och fastighetsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsa kyrkoråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eksjö missionsförsamling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävle kyrkogårdsförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Akademikerförbundet SSR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten, högkvarteret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges begravningsbyråers riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metodistkyrkans Östra Smålandskrets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga egendomsnämnder utom egendomsnämnden i Visby stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Missionsförbundet, uttalande vid förbundets generalkonferens&lt;br&gt;1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkorådet i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofullmäktige i Värnhems kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsj ägmästarföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skånes arrendatorförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Jordbruksarrendatorers Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska vice-provinsen av Den Heliga Dominikus Romerska&lt;br&gt;Kongregation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har ett antal skrivelser från enskilda personer kommit in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga yttranden finns tillgängliga i Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(dnr Ku97/903/Ky).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser som beretts tillfälle att yttra sig över&lt;br&gt;promemorian Svenska kyrkans personal och&lt;br&gt;relationsändringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kammarrätten i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgivarverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärkebiskopen efter hörande av övriga biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Domkapitlet&amp;nbsp;i Skara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Domkapitlet&amp;nbsp;i Västerås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Domkapitlet&amp;nbsp;i Växjö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges akademikers centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tjänstemännens centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska kyrkans personalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska Kommunalarbetareförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lärarförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftsjuristernas förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lunds stiftssamfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Luleå stiftssamfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stockholms stiftssamfällighet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Av dessa har följande remissinstanser avstått från att yttra sig:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tjänstemännens centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lärarförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftsjuristernas förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0338/prop_199899__38-3.png" style="width:25pt;height:43pt;"/&gt;
&lt;p&gt;REGERINGSKANSLIET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0338/prop_199899__38-4.png" style="width:25pt;height:36pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistics Sweden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997-04-11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etikett&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;STATEN OCH TROSSAMFUNDEN&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Remissvar I&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;SCB tillhanda senast 1 augusti 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om enkäten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besvaras av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marianne Cedermark 08 - 405 43 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marianne Soop &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;08 - 405 43 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enheten för kyrkofrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insänt av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnförtydkgande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befallning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkäten sänds till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån&lt;br&gt;V/ENK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Andersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;701 89 ÖREBRO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ort och datum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telefon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÄTTSLIG REGLERING - SOU 1997:41&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundlag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Föreskrifter om trossamfund och föreskrifter om&lt;br&gt;grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund&lt;br&gt;får bara meddelas i lag. Kapitel 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 Lagstiftningen om trossamfund ges ett särskilt&lt;br&gt;grundlagsskydd som innebär att det enligt huvud-&lt;br&gt;regeln krävs två riksdagsbeslut med riksdagsval&lt;br&gt;emellan för att besluta om ändring av sådan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om trossamfund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 För att registreras som trossamfund krävs att samfundet&lt;br&gt;har stadgar med bestämmelser om samfundets ändamål&lt;br&gt;och om hur beslut skall fattas samt att namnet särskiljer&lt;br&gt;trossamfundets verksamhet från andras. Avsnitt 8.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 Ett trossamfund får genom registrering rättskapacitet,&lt;br&gt;dvs. får förvärva rättigheter, ta på sig skyldigheter&lt;br&gt;och föra talan vid domstol och andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Organisatoriska delar av ett trossamfund som är&lt;br&gt;registrerat - t.ex. församlingar, stift och distrikt - kan&lt;br&gt;registrera sig och fä rättskapacitet. Avsnitt 8.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 Barn som fyllt 12 år får inflytande över om de skall&lt;br&gt;tillhöra ett trossamfund. Kapitel 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 Rätten för Svenska kyrkan till hjälp med uppbörden&lt;br&gt;av kyrkoavgiften lagstadgas. Kapitel 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;□□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 Andra registrerade trossamfund än Svenska kyrkan&lt;br&gt;kan beviljas hjälp med uppbörd av avgift. Avsnitt 8.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RÄTTSLIG REGLERING -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;SOU 1997:41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om Svenska kyrkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i lagen skall finnas bestämmelser om följande:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund&lt;br&gt;som framträder som församlingar och stift. Svenska&lt;br&gt;kyrkan har också nationella organ. Avsnitt 10.1-10.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan&lt;br&gt;mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete&lt;br&gt;bedriver en rikstäckande verksamhet. Avsnitt 10.1-10.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;□□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 Svenska kyrkan som helhet samt församlingar,&lt;br&gt;sammanslutningar av församlingar och stift får&lt;br&gt;var för sig rättskapacitet. Avsnitt 10.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 Den lokala självstyrelsen tryggas genom att försam-&lt;br&gt;lingar och sammanslutningar av församlingar får&lt;br&gt;rättskapacitet, beslutar om den lokala kyrkoavgiften,&lt;br&gt;svarar för förpliktelser gentemot tredje man och&lt;br&gt;genom att kyrkomötet inte får besluta i sådana&lt;br&gt;enskilda frågor, som det är en församlings uppgift&lt;br&gt;att besluta om. Avsnitt 8.8, 10.3, 11.4 och kapitel 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;□□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 Territorialprincipen slås fast dels genom att försam-&lt;br&gt;lingen omfattar de personer som tillhör Svenska&lt;br&gt;kyrkan och är bosatta inom församlingens område,&lt;br&gt;dels genom att stiften omfattar församlingarna inom&lt;br&gt;stiftets område. Avsnitt 11.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 Församlingens grundläggande uppgift är att fira&lt;br&gt;gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva&lt;br&gt;diakoni och mission. Avsnitt 11.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha&lt;br&gt;tillsyn över församlingslivet. Avsnitt 11.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;□□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande&lt;br&gt;organ, men får inte besluta om sådana enskilda frågor&lt;br&gt;som det är en församlings eller ett stifts uppgift att&lt;br&gt;besluta om. Avsnitt 11.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 Till registret avseende registrerade trossamfund skall&lt;br&gt;Svenska kyrkan lämna uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stadgar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. indelning i församlingar, kyrkliga samfälligheter och&lt;br&gt;stift och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. behöriga företrädare för Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift. Kapitel 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RÄTTSLIG REGLERING -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;SOU 1997:41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhör Svenska kyrkan skall betala lokal och&lt;br&gt;regional kyrkoavgift. Kapitel 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Församlingen eller den kyrkliga samfälligheten beslutar&lt;br&gt;om lokal kyrkoavgift. Stiftet beslutar om regional&lt;br&gt;kyrkoavgift. Kapitel 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Svenska kyrkan skall principen om allmänna handlingars&lt;br&gt;offentlighet gälla inom de områden där Svenska kyrkan&lt;br&gt;ålagts samhälleliga uppgifter, dvs. i fråga om begravnings-&lt;br&gt;verksamheten och den särskilda kulturvården som finan-&lt;br&gt;sieras av det allmänna. Avsnitt 14.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3Q&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Även andra handlingar än de som avses i fråga 20 skall&lt;br&gt;som huvudregel vara offentliga. Offentligheten kan dock&lt;br&gt;begränsas av kyrkomötet om det är särskilt motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;□et skall inrättas ett särskilt organ inom Svenska kyrkan&lt;br&gt;som prövar överklaganden i den utsträckning kyrkomötet&lt;br&gt;bestämmer att beslut får överklagas. Avsnitt 14.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten för präster och andra inom Svenska kyrkan&lt;br&gt;skall - i likhet med vad som gäller för andra trossamfund -&lt;br&gt;inte vara straffsanktionerad. Förbudet att vittna kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;□□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen om trossamfund innehåller det som behöver&lt;br&gt;regleras.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen om Svenska kyrkan innehåller det som behöver&lt;br&gt;regleras.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Om nej på fråga 24 och/eller 25. ange varför i &amp;quot;Kommentarer till remiss&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I I Vi har också lämnat synpunkter på detta avsnitt i ”Kommentarer till remiss&amp;quot;,&lt;br&gt;som insändes tillsammans med Remissenkäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;STATLIG MEDVERKAN VID AVGIFTSBETALNING - SOU 1997:46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundlag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1 grundlag införs en bestämmelse om att det allmänna&lt;br&gt;skall arbeta för att underlätta olika trossamfunds&lt;br&gt;möjligheter att verka i Sverige. Avsnitt 10.1, 13.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;t 1 1 Vi har också lämnat synpunkter på detta avsnitt i &amp;quot;Kommentarer till remiss&amp;quot;&lt;br&gt;som insändes tillsammans med Remissenkäten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEN KYRKLIGA EGENDOMEN - SOU 1997:47&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överföring av äganderätt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Staten avstår från sina anspråk på de s.k. kronoanslagen&lt;br&gt;. till förmån för olika enheter inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 18.2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;□□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 Äganderätten till äldre kyrkor, som idag betraktas som&lt;br&gt;stiftelser, förs över till resp, församling när det gäller&lt;br&gt;- de sju medeltida domkyrkorna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- övriga kyrkor&lt;br&gt;Avsnitt 18.2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 Äganderätten till domkyrkas och församlingskyrkas&lt;br&gt;fastigheter och deras fastighetsfonder förs över till&lt;br&gt;resp, församling. Avsnitt 18.2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;□□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 Äganderätten till prästgårdar förs över till resp,&lt;br&gt;pastorat. Avsnitt 18.2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3Ö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Äganderätten till de biskopsgårdar som inte samtidigt&lt;br&gt;är domkyrkas fastighet eller kyrkofondsfastighet förs&lt;br&gt;över till det stift i vilket biskopsgården ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 18.2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 När ett kapital motsvarande åtagandena för utgående&lt;br&gt;pensioner och gjorda pensionsutfästelser för präster&lt;br&gt;och biskopar avskilts från kyrkofonden, förs återstoden&lt;br&gt;av fonden över till Svenska kyrkan. Avsnitt 18.2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;«□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ändamälsbindningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 Efter relationsändringen är det övergripande ändamålet&lt;br&gt;för prästlönefastigheter och prästlönefonder att egen-&lt;br&gt;domen skall bidra till de ekonomiska förutsättningarna&lt;br&gt;för Svenska kyrkans förkunnelse. Avsnitt 18.3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEN KYRKLIGA EGENDOMEN - SOU 1997:47&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Formen för Svenska kyrkans disposition&lt;br&gt;av prästlönetillgångama&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör T ar inte&lt;br&gt;ej genomföras ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningsaltemativet (Kammarkollegiets förslag):&lt;br&gt;Svenska kyrkan förvaltar prästlönefastighetema och&lt;br&gt;prästlönefonderna enligt en särskild bestämmelse i&lt;br&gt;lagen om Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 12. Avsnitt 18.4.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zQ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8b&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsealternativet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomen samlas i en enda stiftelse med&lt;br&gt;trossamfundet Svenska kyrkan som förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen gäller fullt ut. Kapitel 10, Avsnitt 18.4.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;?□ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8c&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ägandealternativet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äganderätten till egendomen övergär till trossamfundet&lt;br&gt;Svenska kyrkan i dess helhet. Vanliga civilrättsliga regler&lt;br&gt;gäller. Kapitel 11, Avsnitt 18.4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zE] &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sEJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall kunna bestämma att staten&lt;br&gt;skall ha tillsyn över att prästlönetillgångama&lt;br&gt;inte används för främmande ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 14, Avsnitt 18.4.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zO &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;zEJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre rättsinstitut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;De äldre rättsinstituten stadgad åborätt och&lt;br&gt;landgille avvecklas. Kapitel 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;zEl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;I Vi har också lämnat synpunkter på detta avsnitt i &amp;quot;Kommentarer till remiss&amp;quot;,&lt;br&gt;som insändes tillsammans med Remissenkäten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEN KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA KYRKLIGA EGENDOMEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OCH DE KYRKLIGA ARKIVEN - SOU 1997:43&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arkiven hos de kyrkliga myndigheterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör Tar inte&lt;br&gt;ej genomföras ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna handlingar som före år 2000 har kommit in&lt;br&gt;till eller upprättats hos kyrkliga myndigheter skall kunna&lt;br&gt;förvaras hos Svenska kyrkan efter relationsändringen&lt;br&gt;och fortsätta att vara allmänna handlingar där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 18.2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3Ö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen om handlingsoffentlighet, sekretess&lt;br&gt;och arkiv skall gälla de handlingar som avses i fråga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 18.2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;□□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Någon längsta tid för denna förvaring skall inte&lt;br&gt;bestämmas, men målet bör vara att myndighetsarkiven&lt;br&gt;skall levereras in till arkivmyndigheterna inom 10 år&lt;br&gt;från relationsändringen. Avsnitt 18.2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan svarar för kostnaderna för myndighets-&lt;br&gt;arkiven fram t.o.m. överlämnandet till arkivmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 18.2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten svarar för kostnaderna för myndighetsarkiven&lt;br&gt;för tiden efter överlämnandet till arkivmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 18.2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;DEN KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA KYRKLIGA EGENDOMEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;OCH DE KYRKLIGA ARKIVEN - SOU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1997:43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arkiven hos Svenska kyrkans&lt;br&gt;beslutande församlingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 Allmänna handlingar som före är 2000 har kommit in&lt;br&gt;till eller upprättats hos Svenska kyrkans beslutande&lt;br&gt;församlingar skall kunna förvaras hos Svenska kyrkan&lt;br&gt;efter relationsändringen och fortsätta att vara allmänna&lt;br&gt;handlingar där. Avsnitt 18.2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3Q&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 Lagstiftningen om handlingsoffentlighet och sekretess&lt;br&gt;skall gälla de handlingar som avses i fråga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 18.2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;□□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 Arkivlagstiftningen skall gälla de handlingar som avses&lt;br&gt;i fråga 6 i samma utsträckning som före relationsänd-&lt;br&gt;ringen, dvs. handlingarna skall inte omfattas av bestäm-&lt;br&gt;melserna om arkivmyndigheternas tillsyn och om över-&lt;br&gt;lämnande till arkivmyndigheterna. Avsnitt 18.2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 Inomkyrkliga arkivbestämmelser skall gälla för de arkiv&lt;br&gt;som bildas efter är 2000, med undantag för de handlingar&lt;br&gt;som avser begravningsverksamheten eller fördelning och&lt;br&gt;användning av den kyrkoantikvariska ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 18.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1 I I Vi har också lämnat synpunkter på detta avsnitt i ”Kommentarer till remiss”,&lt;br&gt;som insändes tillsammans med Remissenkäten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0338/prop_199899__38-5.png" style="width:25pt;height:43pt;"/&gt;
&lt;p&gt;REGERINGSKANSLIET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Statistks Sweden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997-04-11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etiken&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;STATEN OCH TROSSAMFUNDEN&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Remissvar II&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;SCB tillhanda senast 1 oktober 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om enkäten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besvaras av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marianne Cedermark 08 - 405 43 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marianne Soop &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;08 - 405 43 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enheten för kyrkofrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insänt av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskrit!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnlörtydligande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkäten sänds till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V/ENK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Andersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;701 89 ÖREBRO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ort och datum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telefon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BEGRAVNINGSVERKSAMHETEN - SOU 1997:42&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förelaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Det skall finnas endast en huvudman som är skyldig&lt;br&gt;att anordna och hålla allmänna begravningsplatser&lt;br&gt;inom ett visst geografiskt avgränsat förvaltningsområde.&lt;br&gt;Kapitel 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 En församling som innehar en allmän begravningsplats&lt;br&gt;kan kostnadsfritt överlåta förvaltningen av begravnings-&lt;br&gt;platsen till huvudmannen. Avsnitt 6.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 Kommun som är huvudman kan ge bidrag till&lt;br&gt;innehavare som behåller förvaltningen av sin&lt;br&gt;allmänna begravningsplats. Avsnitt 6.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 Huvudmannen skall särredovisa kostnaderna&lt;br&gt;för begravningsverksamheten. Kapitel 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Bör följande finansieras genom begravningsavgiften?&lt;br&gt;Avsnitt 6.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1 Anordnande, drift och underhåll av allmänna&lt;br&gt;begravningsplatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.2 Gravplats eller motsvarande under 25 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.3 Gravsättning, gravöppning, återfyllning och&lt;br&gt;iordningställande av öppen grav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.4 Transporter inom huvudmannens förvaltningsområde&lt;br&gt;samt vissa transporter utanför förvaltningsområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.5 Kremering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;«□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.6 Lokal för förvaring och visning av stoftet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.7 Lokal för begravningsceremoni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 De som är folkbokförda i en kommun som är&lt;br&gt;huvudman för begravningsverksamheten betalar&lt;br&gt;begravningsavgift till kommunen. Avsnitt 6.4.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BEGRAVNINGSVERKSAMHETEN - SOU 1997:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör Förslaget bör Tar inte&lt;br&gt;genomföras ej genomföras ställning&lt;br&gt;7 De som inte tillhör Svenska kyrkan samt&lt;br&gt;medlemmar i icke-territoriella församlingar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;betalar begravningsavgift till huvudmannen på&lt;br&gt;folkbokföringsorten. Avsnitt 6.5, 6.6.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 Andra än de som avses i fråga 6 och 7, dvs. huvud-&lt;br&gt;delen av dem som tillhör Svenska kyrkan betalar&lt;br&gt;begravningsavgift via kyrkoavgiften. Kapitel 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;’D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 Begravningsavgiften fastställs av huvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6.6.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 Alla får begravningsavgiften särredovisad på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutskattesedeln. Avsnitt 6.9.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Obligatorisk begravningsclearing&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 Obligatorisk begravningsclearing införs. Avsnitt 7.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 Clearingen omfattar samma tjänster som tillhandahålls&lt;br&gt;inom ramen för begravningsavgiften. Avsnitt 7.3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 I mån av tillgång på gravplatsmark skall dessa tjänster&lt;br&gt;erbjudas kostnadsfritt hos annan huvudman. Avsnitt 7.3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 Huvudmannen på folkbokföringsorten skall betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 7.3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 Clearingtjänsterna skall ersättas efter en enhetlig&lt;br&gt;taxa. Avsnitt 7.3.2, 7.3.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda gravplatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 Särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något&lt;br&gt;kristet trossamfund tillhandahålls av huvudmannen&lt;br&gt;på folkbokföringsorten. Avsnitt 8.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 Huvudmannen kan tillhandahålla sådana särskilda&lt;br&gt;gravplatser även inom närbeläget förvaltningsområde&lt;br&gt;efter avtal med huvudmannen i detta område. Avsnitt 8.3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 Länsstyrelsen övervakar att gravplatser tillhandahålls&lt;br&gt;inom godtagbart avstånd. Avsnitt 8.3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;BEGRAVNINGSVERKSAMHETEN - SOU 1997:42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda ombud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 Länsstyrelsen utser särskilda ombud för att ta till vara&lt;br&gt;deras intressen som inte tillhör Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 Ombuden skall fä del av handlingar som avser begrav-&lt;br&gt;ningsverksamhet samt ha rätt att närvara och yttra sig&lt;br&gt;vid sammanträden dä frägor om begravningsverksamhet&lt;br&gt;behandlas. Avsnitt 9.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;i | | Vi har också lämnat synpunkter på detta avsnitt i &amp;quot;Kommentarer till remiss&amp;quot;&lt;br&gt;som insändes tillsammans med Remissenkäten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;DEN KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA KYRKLIGA EGENDOMEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;OCH DE KYRKLIGA ARKIVEN - SOU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1997:43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samrådsgrupper&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomtöras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grupper skapas på central och regional nivå för&lt;br&gt;samråd mellan staten och Svenska kyrkan rörande&lt;br&gt;vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 9.3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoantikvarisk ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga ersättningen till Svenska kyrkan för vård&lt;br&gt;och underhåll av de kyrkliga kulturminnena skall&lt;br&gt;uppgå till ca 460 mkr per år i 1996 års penningvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen finansieras genom en särskild statlig&lt;br&gt;skatt som betalas av alla skattskyldiga. Avsnitt 10.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatten skall vara proportionell och utgöra 0,05 procent&lt;br&gt;av den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten&lt;br&gt;(5 öre per skattekrona). Avsnitt 10.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 EZJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen räknas inte upp genom något index utan&lt;br&gt;ändras genom förändringen av skatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3Q&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan åtar sig att vidta åtgärder för att uttaget&lt;br&gt;av kyrkoavgift skall minska i totalt samma omfattning&lt;br&gt;som den kyrkoantikvariska ersättningen uppgår till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;«□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oen statliga ersättningen skall överföras till Svenska&lt;br&gt;kyrkan, som svarar för fördelningen av den. Avsnitt 10.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centrala organ beslutar om&lt;br&gt;fördelningen av ersättningen mellan stiften, vilka&lt;br&gt;i sin tur beslutar om fördelningen av ersättningen&lt;br&gt;inom sina områden. Avsnitt 10.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEN KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA KYRKLIGA EGENDOMEN&lt;br&gt;OCH DE KYRKLIGA ARKIVEN - SOU 1997:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Ersättning fär lämnas endast för värd och underhäll&lt;br&gt;av de kulturhistoriska värdena i kyrkobyggnader,&lt;br&gt;kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör Tar inte&lt;br&gt;ej genomföras ställning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 Statens och Svenska kyrkans åtaganden att bevara&lt;br&gt;de kyrkliga kulturminnena m.m. läggs fast i en&lt;br&gt;principöverenskommelse som gäller för 25 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 10.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3Ö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 Vid kontrollstationer skall följas upp och utvärderas&lt;br&gt;dels hur parterna uppfyllt sina åtaganden, dels öm&lt;br&gt;förutsättningarna för ersättningen på något&lt;br&gt;väsentligt sätt har förändrats. Avsnitt 10.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga inventarier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 Varje församling ska utse två personer som skall föra&lt;br&gt;förteckning över inventarier av kulturhistoriskt värde.&lt;br&gt;Avsnitt 13.1. 19.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 Biskopen eller den som biskopen utser skall ha tillsyn&lt;br&gt;över att föremålen i förteckningen finns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 13.1, 19.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;«□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;»□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;t | | Vi har också lämnat synpunkter på detta avsnitt i &amp;quot;Kommentarer till remiss&amp;quot;,&lt;br&gt;som insändes tillsammans med Remissenkäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;SVENSKA KYRKANS PERSONAL - SOU 1997:44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Kyrkokommunala arbetsgivare inom Svenska kyrkan&lt;br&gt;beräknar på enhetligt sätt sina pensionsskulder per den&lt;br&gt;31 december 1999. Avsnitt 3.2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;’D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 Svenska kyrkan svarar för att pensionsskulderna infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 Pensionsskulderna skall vara helt fonderade senast&lt;br&gt;vid utgången av år 2009. Avsnitt 3.2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 För att underlätta ett samlat tryggande av pensions-&lt;br&gt;skulderna avsätts medel ur kyrkofonden. Avsnitt 3.2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Till dess att fondering har skett kreditförsäkrar arbets-&lt;br&gt;givarna sina pensionsskulder. Avsnitt 3.2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bildande ay en försäkringsförening&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 Kyrkofondens styrelse ges i uppdrag att redan&lt;br&gt;före relationsändringen bilda en försäkringsföre-&lt;br&gt;ning eller pensionsstiftelse för tryggande av&lt;br&gt;pensionsskulderna. Avsnitt 3.2.4, 4.2.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konflikträtten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 Den särskilda inskränkningen av konflikträtten&lt;br&gt;för biskopar och präster samt för anställda med&lt;br&gt;kyrkokommunala villkor upphävs. Frågan kan&lt;br&gt;regleras i kollektivavtal. Avsnitt 3.3.3, 4.3.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Präster utan fullmakt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 Domkapitlen ges i uppdrag att säga upp de präster&lt;br&gt;som motsätter sig övergång. Avsnitt 4 2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;SVENSKA KYRKANS PERSONAL - SOU 1997:44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Präster med fullmakt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 Kammarkollegiet har arbetsgivaransvaret för&lt;br&gt;de präster som motsätter sig övergång. Avsnitt 4.2.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;«□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 De präster som fått sina anställningar flyttade&lt;br&gt;till Kammarkollegiet skall hyras ut till Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Avsnitt 4.3.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 Präster som avses i fråga 10 skall vara arbetsskyldiga&lt;br&gt;inom sitt stift. Avsnitt 4.3.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;i | | Vi har också lämnat synpunkter på detta avsnitt i &amp;quot;Kommentarer till remiss&amp;quot;,&lt;br&gt;som insändes tillsammans med Remissenkäten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STÖD, SKATTER OCH FINANSIERING - SOU 1997:45&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till trossamfund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Trossamfund kan få statligt stöd. Kapitel 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund&lt;br&gt;är bidragsfördelande myndighet. Kapitel 5 och 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Basstöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 Regeringen beslutar om trossamfunden skall kunna&lt;br&gt;komma ifråga för statligt stöd. Kapitel 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 För att ett trossamfund skall kunna få stöd krävs att&lt;br&gt;det är stabilt, förmedlar en etik som inte är destruktiv&lt;br&gt;samt har en egen livskraft Kapitel 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Alla bidragskvalificerade trossamfund ges ett basstöd&lt;br&gt;i form av antingen statlig uppbördshjälp eller ett&lt;br&gt;likvärdigt organisationsbidrag. Kapitel 5 och 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 Uppbördshjälp kan bara komma ifråga för registrerade&lt;br&gt;trossamfund. Kapitel 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 De övriga trossamfundens organisationsbidrag beräknas&lt;br&gt;med utgångspunkt från vad uppbördshjälpen kostar per&lt;br&gt;tillhörig i Svenska kyrkan. Kapitel 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ändamålsstyrda bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 Förutom basstöd kan ändamålsstyrda bidrag ges både till&lt;br&gt;Svenska kyrkan och andra trossamfund. Kapitel 5 och 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 Regeringen formulerar årligen verksamhetsmål för&lt;br&gt;dessa bidrag inom ramen för de övergripande motiven.&lt;br&gt;Kapitel 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;STÖD, SKATTER OCH FINANSIERING -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;SOU 1997:45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör Förslaget bor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ställning :&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar&lt;br&gt;likställs i skattehänseende med allmännyttiga ideella&lt;br&gt;föreningar och andra trossamfund, dvs. blir begränsat&lt;br&gt;skattskyldiga. Kapitel 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 &amp;nbsp;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser med ändamål att främja religiös verksamhet&lt;br&gt;blir begränsat skattskyldiga. Kapitel 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3Ö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prästlönefastigheter blir begränsat skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna ifråga om den kyrkliga jorden&lt;br&gt;föregås av eri övergångsfrisL Kapitel 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den egendomsöverföring som relationsändringen&lt;br&gt;eller registreringen som trossamfund innebär är inte&lt;br&gt;stämpelskattepliktig. Kapitel 20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;i | | Vi har också lämnat synpunkter pä detta avsnitt i &amp;quot;Kommentarer till remiss&amp;quot;,&lt;br&gt;som insändes tillsammans med Remissenkäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATLIG MEDVERKAN VID AVGIFTSBETALNING - SOU 1997:46&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsunderlag och&lt;br&gt;jämställande med skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Underlaget för avgiften är den kommunalt&lt;br&gt;beskattningsbara förvärvsinkomsten - samma&lt;br&gt;som för dagens församlingsskatt. Kapitel 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;’D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 Liksom församlingsskatten idag behandlas&lt;br&gt;avgiften i hanteringshänseende som en skatt,&lt;br&gt;bl.a. i fråga om indrivningen. Kapitel 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter till skatteförvaltningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 Uppgifter om fastställda avgiftssatser lämnas på central&lt;br&gt;nivå av Svenska kyrkan eller annat trossamfund till&lt;br&gt;Riksskatteverket. Kapitel 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 Uppgift om tillhöriga/medlemmar/betjänade som skall&lt;br&gt;omfattas av uppbördshjälpen lämnas också av&lt;br&gt;Svenska kyrkan/trossamfundet centralt. Kapitel 7 och 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Redovisning från skatteförvaltningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Avgiftsmedel beräknas på samma sätt som dagens&lt;br&gt;församlingsskatt och betalas ut månatligen. Kapitel 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*d&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 Redovisning och utbetalning görs till Svenska&lt;br&gt;kyrkan/trossamfundet centralt. Kapitel 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATLIG MEDVERKAN VID AVGIFTSBETALNING - SOU 1997:46&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skriftligt medgivande/bekräftelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;De medlemmar eller motsvarande som omfattas av&lt;br&gt;uppbördshjälpen till andra trossamfund än Svenska&lt;br&gt;kyrkan skall lämna ett skriftligt medgivande till detta.&lt;br&gt;Kapitel 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan/trossamfundet skall bekräfta skriftligt&lt;br&gt;när avgiftsskyldigheten för en person upphör. Kapitel 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlighet och sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om avgiften är offentlig men uppgift om&lt;br&gt;tillhörighet, medlemskap eller motsvarande är&lt;br&gt;sekretessbelagd. Kapitel 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om tillhörighet, medlemskap eller mot-&lt;br&gt;svarande är sekretessbelagd i 70 år. Kapitel 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;i I I Vi har också lämnat synpunkter på detta avsnitt i &amp;quot;Kommentarer till remiss&amp;quot;,&lt;br&gt;som insändes tillsammans med Remissenkäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första kyrkolagsutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av regeringens skrivelse 1998:1&lt;br&gt;jämte motioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet&lt;br&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i skrivelse 1998:1, Staten och trossamfunden - begravningsverksam-&lt;br&gt;heten, kulturminnena, personalen avgiftsbetalningen, m.m., till kyrkomötet för yttran-&lt;br&gt;de överlämnat en rad lagförslag inför ändringen den 1 januari 2000 av relationerna&lt;br&gt;mellan staten och Svenska kyrkan. Skrivelsen har, utom så vitt gäller de delar som rör&lt;br&gt;de kyrkliga kulturminnena, Svenska kyrkans personal samt vittnesförbud (skrivelsens&lt;br&gt;avsnitt 5, 8 och 12.1), hänvisats till utskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utskottet har vidare hänvisats följande motioner, som behandlas i detta betän-&lt;br&gt;kande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:4 av Eva Forsell Aronsson och Carina Etander Rimborg, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen verkar för att det blir möjligt att kre-&lt;br&gt;mera och/eller gravsätta foster oberoende av ålder i Sveriges alla församlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att kyrkomötet hos regeringen begär sådan ändring i begravningslagen att alla&lt;br&gt;foster oberoende av ålder ges ett värdigt omhändertagande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen utarbetar pastorala råd för försam-&lt;br&gt;lingar och kyrkogårdsförvaltningar angående omhändertagande och begravning av&lt;br&gt;foster samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen i övrigt verkar i enlighet med motio-&lt;br&gt;nens intention,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:6 av Gösta Äng, vari hemställs att kyrkomötet som sin mening beslutar att uttala&lt;br&gt;sig för ett avslag på varje förslag där prästlönetillgångamas nettoavkastning skall be-&lt;br&gt;skattas av svenska staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:27 av Sune Holgersson, vari hemställs att kyrkomötet i sitt yttrande till regeringen&lt;br&gt;föreslår en sådan ändring i Förslag till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)&lt;br&gt;10 kap. Ombud, att de i motionen framförda synpunkterna beaktas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:31 av Karl-Johan Nilsson m.fl., vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att kyrkomötet i anledning av förslagen i RegSkr 1998:1 uttalar sin uppfattning&lt;br&gt;att kyrko- och begravningsavgifterna skall utbetalas samlat av skatteförvaltningen di-&lt;br&gt;rekt till församlingar och samfälligheter samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att kyrkomötet uttalar som sin uppfattning att skatteförvaltningen i samband&lt;br&gt;därmed - inom ramen för sin uppdragsverksamhet - får administrera in- och utbetal-&lt;br&gt;ningar till utjämningssystemet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:33 av Reidar Gustafsson, om ombud inom begravningsverksamheten, vari hem-&lt;br&gt;ställs att kyrkomötet med avslag på regeringens skrivelse i denna del ger regeringen&lt;br&gt;tillkänna vad i motionen anförs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:36 av Sten Johansson, vari hemställs att kyrkomötet som sin mening ger reger-&lt;br&gt;ingen tillkänna vad i motionen anförts beträffande komplettering av fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:38 av Birgitta Johansson och Nils Svensson, vari hemställs att kyrkomötet för-&lt;br&gt;klarar sig inte kunna godkänna vad i Regeringens skrivelse 1998:1 föreslagits i denna&lt;br&gt;del om Ombud i begravningsverksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:39, yrkandena 2-4, av Nils Fredrik Aurelius m.fl., vari hemställs att kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som sin mening ger regeringen till känna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att prästlönetillgångama skall behålla sin skattefrihet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att hotet om nya skatter och avgifter riktade mot kyrkan måste avvisas samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att församlingarna som en följd av att de ekonomiska regleringarna bortfaller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör sträva efter att sänka uttaget av kyrkoavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:40 av Sten Johansson, vari hemställs att kyrkomötet som sin mening ger rege-&lt;br&gt;ringen till känna vad i motionen anförts beträffande behållande av tidigare lydelse i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:41 av Elisabeth Engberg och Jan Erik Ågren, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att kyrkomötet avstyrker den ordning med särskilda ombud som föreslås regle-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras i 10 kap. Begravningslagen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt anförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i motionen angående inflytande och insyn i begravningsverksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:42 av Staffan Holmgren, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om&lt;br&gt;huvudmannaskapet för särskilda begravningsplatser för den som inte tillhör något&lt;br&gt;kristet trossamfund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om&lt;br&gt;sättet att erlägga begravningsavgift samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om&lt;br&gt;innebörden av begreppet transporter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:44 av Karl-Johan Nilsson, vari kyrkomötet föreslås besluta att hos regeringen&lt;br&gt;begära en skyndsam utredning om de särskilda boendeformerna och begravnings-&lt;br&gt;clearingen i enlighet med begravningsverksamhetskommitténs förslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:45 av Karl-Johan Nilsson m.fl., vari hemställs att kyrkomötet i anledning av för-&lt;br&gt;slagen i RegSkr 1998:1 uttalar sin uppfattning att bidragen till staten för saneringen av&lt;br&gt;finanserna inte medräknas i den ekonomiska regleringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:46 av Lars Ekblad, om huvudmannaskapet för begravningsverksamheten, vari&lt;br&gt;hemställs att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen&lt;br&gt;framförts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:47 av Lars Ekblad, vari hemställs att kyrkomötet inte tillstyrker regeringens för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slag i kap 9 § 7 angående transporter samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:49 av Hans-Olof Andrén, vari hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att kyrkomötet hos regeringen begär, att hänsyn till huvudmannens avräkning med&lt;br&gt;kyrkofonden tas vid beräkning av kostnaderna för begravningsverksamheten samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att kyrkomötet beslutar ge Centralstyrelsen till känna, vad som anförts om ett even-&lt;br&gt;tuellt behov av justering av det inomkyrkliga utjämningssystemet via kyrkofonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden har yttrat sig över motion 1998:4. Yttrandet (Ln 1998:13) fogas till&lt;br&gt;detta betänkande, se bilaga nr 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsens och betänkandets huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den föreliggande skrivelsen redovisar regeringen för kyrkomötet de nu återståen-&lt;br&gt;de regetingsförslag som bedömts ligga inom den statliga delen av den pågående stat-&lt;br&gt;kyrkareformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de delar som omfattas av detta betänkande tar skrivelsen upp de lagstiftnings-&lt;br&gt;mässiga aspekterna på begravningsverksamheten och dess finansiering, offentlighet&lt;br&gt;och insyn, de kyrkliga arkiven, beskattningen av trossamfunden, den statliga medver-&lt;br&gt;kan vid betalning av kyrkoavgift resp, avgift från enskilda till trossamfund, avveck-&lt;br&gt;landet av instituten stadgad åborätt och landgille samt ett antal övriga lagstiftnings-&lt;br&gt;frågor gällande tystnadsplikt, sekretess, vigselskyldighet och gällande tillämpligheten&lt;br&gt;av bestämmelserna i stiftelselagen och lagen om offentlig upphandling. I skrivelsen&lt;br&gt;behandlas även de ekonomiska konsekvenserna av stat-kyrkareformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen upptar totalt 25 särskilda lagförslag, varav samtliga utom de tre som&lt;br&gt;gäller Svenska kyrkans personal vid relationsändringen samt ändring i rättegångsbal-&lt;br&gt;ken och kulturminneslagen (lagförslagen 2, 6 resp. 16) anknyter till sådant som omfat-&lt;br&gt;tas av detta betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagens sakliga innebörd redovisas i det följande kortfattat i samtliga delar,&lt;br&gt;också sådana som inte berörs av något särskilt motionsyrkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Begravningsverksamheten och dess finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Begreppet begravningsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 4.2, s. 90 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begravningsverksamhet avses i regeringens förslag de åtgärder som har direkt&lt;br&gt;samband med förvaltningen av de allmänna begravningsplatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppsbestämningen kommer till uttryck i 1 kap. 1 § begravningslagen i dess ly-&lt;br&gt;delse enligt förslaget till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144; avsnitt 2.18,&lt;br&gt;s. 60 ff., och 14.18, s. 250 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har inga invändningar mot den valda avgränsningen av lagens tillämpnings-&lt;br&gt;område eller annars mot skrivelsens innehåll i denna del. Förslaget tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Huvudmannaskapet för begravningsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 4.3, s. 91 ff., motion 1998:46)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med huvudman för begravningsverksamheten avses i regeringens förslag den försam-&lt;br&gt;ling eller kyrkliga samfällighet inom Svenska kyrkan - eller efter särskilt beslut av re-&lt;br&gt;geringen kommun - som är skyldig att anordna och hålla allmänna begravningsplatser&lt;br&gt;för dem som är folkbokförda inom ett visst geografiskt förvaltningsområde. Inom&lt;br&gt;varje sådant förvaltningsområde skall det bara finnas en huvudman. Är kommunen&lt;br&gt;huvudman, kan en församling inom Svenska kyrkan som innehar en allmän begrav-&lt;br&gt;ningsplats kostnadsfritt överlåta förvaltningen till huvudmannen. Kommun som är&lt;br&gt;huvudman kan ge bidrag till innehavare som behåller förvaltningen av sin allmänna&lt;br&gt;begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägandena utmynnar i förslaget till lag om ändring i begravningslagen&lt;br&gt;(1990:1144; avsnitt 2.18, s. 60 ff., och 14.18, s. 250 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringens förslag i denna del stämmer överens&lt;br&gt;med 1995 års principbeslut. I motion 1998:46 framställs nu önskemålet att huvud-&lt;br&gt;mannaskapet för begravningsverksamheten i dess helhet skall ankomma på kommunen&lt;br&gt;och kostnaderna täckas av den kommunala skatten. Svenska kyrkans församlingar&lt;br&gt;skulle därvid, liksom andra samfund, ges möjlighet att med kommunala bidrag anord-&lt;br&gt;na och hålla allmänna begravningsplatser. Enligt motionen skulle en sådan ordning&lt;br&gt;tillgodose religionsfrihetsaspekten och förenkla administrationen utan att inkräkta på&lt;br&gt;Svenska kyrkans möjligheter att sköta begravningsverksamheten för de kyrkotillhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt kyrkligt huvudmannaskap för begravningsverksamheten såvitt gäller dem&lt;br&gt;som tillhör Svenska kyrkan utgjorde ett av de fyra grundelement, varpå principbeslutet&lt;br&gt;om relationsändringen vilade och har sålunda varit en grundförutsättning för reform-&lt;br&gt;arbetet. Utskottet anser att det inte kan komma i fråga att nu ånyo ta upp principfrå-&lt;br&gt;gan om huvudmannaskapet och överväga alternativa lösningar i det hänseendet. Följ-&lt;br&gt;aktligen avstyrker utskottet bifall till motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten för en församling, som utan att vara huvudman för begravningsverksamhe-&lt;br&gt;ten innehar en allmän begravningsplats, att utan kostnad lämna över förvaltningen av&lt;br&gt;denna till kommunen regleras i 2 kap. 2a§ förslaget till lag om ändring i begravnings-&lt;br&gt;lagen. Av samma lagförslags 9 kap 14 § framgår att kommunen har rätt att lämna ett&lt;br&gt;skäligt bidrag till församlingen, om denna i stället väljer att själv behålla förvaltningen.&lt;br&gt;Utskottet, som inser att det inte är realistiskt att ålägga kommunen en ovillkorlig skyl-&lt;br&gt;dighet att i varje sådant fall utge bidrag till församlingen, godtar för sin del bestäm-&lt;br&gt;melsens icke-obligatoriska utformning. Det ligger enligt utskottets mening likväl i sa-&lt;br&gt;kens natur att kommunen lämnar församlingen ersättning för förvaltningen i ett så-&lt;br&gt;dant fall, om inte särskilda skäl talar mot det, och utgår från att bestämmelsen skall&lt;br&gt;komma att tillämpas i enlighet härmed. Det bör betonas att ersättningen bör vara i&lt;br&gt;nivå med församlingens faktiska kostnader för förvaltningen och skötseln av sådan be-&lt;br&gt;gravningsplats. Kommunen avlastas ju i allmänhet kostnader som den annars haft att&lt;br&gt;bära. Utskottet har i detta sammanhang noterat att regeringen i kommentaren på s. 93 i&lt;br&gt;skrivelsens hithörande del uttalat att kommunen bör lämna sådant bidrag. Utskottet ut-&lt;br&gt;går från att regeringen kommer att uppmärksamma tillämpningen av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot utformningen av regeringens&lt;br&gt;förslag i denna del och tillstyrker sålunda förslagen i skrivelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Ansvaret för särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet tros-&lt;br&gt;samfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 4.3.2, s. 94 ff., motion 1998:42, yrkande 1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag skall huvudmannen för begravningsverksamheten antingen&lt;br&gt;inom det egna förvaltningsområdet eller inom ett närbeläget förvaltningsområde, till-&lt;br&gt;handahålla särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln återfinns i 2 kap. 2 § förslaget till lag om ändring i begravningslagen&lt;br&gt;(1990:1144; avsnitt 2.18, s. 60 ff., och 14.18, s. 250 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande huvuddelen av de särskilda begravningsplatserna kommer till följd av för-&lt;br&gt;slaget förvaltningen att ligga hos Svenska kyrkan. När en kommun är huvudman för&lt;br&gt;begravningsverksamheten kommer på samma sätt som nu i stället denna att svara även&lt;br&gt;för de särskilda begravningsplatserna. Motion 1998:42, yrkande 1, grundas på upp-&lt;br&gt;fattningen att Svenska kyrkan inte bör vara huvudman för de särskilda begravningsplat-&lt;br&gt;serna och innebär att kyrkomötet bör som sin mening ge regeringen detta till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet för den i motionen intagna ståndpunkten är primärt att de krav som kan&lt;br&gt;ställas när det gäller förvaltning och skötsel av de särskilda gravplatserna kan komma&lt;br&gt;att komplicera huvudmännens verksamhet. I motionen hänvisas till att en förhållande-&lt;br&gt;vis stor andel av remissinstanserna ställt sig negativa till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utskottets mening har motionsyrkandet åtskilliga skäl för sig. Svenska kyrkan&lt;br&gt;har själv genom 1995 års principbeslut intagit ståndpunkten att ansvaret för de särskilda&lt;br&gt;begravningsplatserna inte bör åvila något kyrkligt organ. För denna ståndpunkt talar&lt;br&gt;enligt utskottets uppfattning tungt vägande religionsfrihetsskäl. Det förtjänar betonas att&lt;br&gt;en stor del av de remissinstanser som varit negativa till Begravningsverksamhetskommit-&lt;br&gt;téns förslag i denna del företräder andra trossamfund än Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Icke desto mindre stannar utskottet för att godta den av regeringen valda lösning-&lt;br&gt;en. Det beror framför allt på att denna lösning under utredningsarbetets gång kommit&lt;br&gt;att framstå som den från praktiska och verksamhetsmässiga synpunkter lämpligaste.&lt;br&gt;Det är långt ifrån givet på vilka principer en alternativ lösning skulle vila. Aven om&lt;br&gt;detta stod klart skulle en sådan annan lösning nu svårligen kunna utarbetas lagtek-&lt;br&gt;niskt inom den tid som står till förfogande. Utskottets ståndpunkt kan betecknas som&lt;br&gt;mer pragmatisk än principiellt grundad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget medför att församlingarna och samfälligheterna såsom delar av trossam-&lt;br&gt;fundet Svenska kyrkan anförtros en allmänt samhällelig uppgift och får en myndig-&lt;br&gt;hetsfunktion gentemot alla dem som bor inom förvaltningsområdet, oavsett deras reli-&lt;br&gt;giösa tillhörighet eller inriktning. En strikt likabehandling är därför oundgängligen&lt;br&gt;nödvändig. På företrädarna för de kyrkliga huvudmännen kommer att ställas krav på&lt;br&gt;respekt och lyhördhet för skilda önskemål vid möten och kontakter med icke kristna&lt;br&gt;trosbekännare och andra som inte tillhör kyrkan. Det får inte förekomma befogad&lt;br&gt;anledning till kritik mot det sätt på vilket Svenska kyrkan fullgör samhällsuppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet och tillstyrker regeringens&lt;br&gt;förslag i denna del. Till frågan om de icke kyrkotillhörigas insyn och inflytande åter-&lt;br&gt;kommer utskottet under 1.4.5 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 Finansieringen av begravningsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.1 Skyldigheten att betala begravningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 4.4.1, s.99 ff., motionerna 1998:42, yrkande 2, och 1998:49)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag skall alla som är folkbokförda inom Sverige betala avgift för&lt;br&gt;att täcka kostnaderna för begravningsverksamheten. Begravningsavgiften föreslås vara&lt;br&gt;inkomstrelaterad och fastställas av huvudmannen på grundval av en särredovisning av&lt;br&gt;begravningsverksamhetens intäkter och kostnader. Betalningen föreslås ske till huvud-&lt;br&gt;mannen för begravningsverksamheten på folkbokföringsorten. Den som tillhör Svenska&lt;br&gt;kyrkan och är folkbokförd inom området för en sådan församling som är huvudman&lt;br&gt;för begravningsverksamheten föreslås betala sin begravningsavgift till församlingen&lt;br&gt;som en del av kyrkoavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden utmynnar i förslaget till lag om ändring i begravnings-&lt;br&gt;lagen (1990:1144; avsnitt 2.18, s. 60 ff., och 14.18, s. 250 ff.), särskilt 9 kap 1-5&lt;br&gt;samt förslaget till lag om avgift till registrerat trossamfund (skrivelsens avsnitt 2.4, s.&lt;br&gt;15 f. och 14.4, s. 243 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan i motion 1998:42, yrkande 2, angår sättet att betala begravningsavgiften&lt;br&gt;och innebär att begravningsavgift och kyrkoavgift skall debiteras separat för de kyrko-&lt;br&gt;tillhöriga. Enligt motionen skulle detta förenkla lagstiftningen och bidra till att verk-&lt;br&gt;samheterna hålls åtskilda. Regeringens förslag innebär att kostnaderna för begrav-&lt;br&gt;ningsverksamheten skall finansieras genom en särskild begravningsavgift som skall&lt;br&gt;betalas av alla. Den föreslagna särredovisningen av verksamhetens kostnader och in-&lt;br&gt;täkter syftar dels till att garantera att alla betalar lika mycket oberoende av kyrkotill-&lt;br&gt;hörighet, dels också till att avgiftsintäkterna oavkortat skall gå till den avsedda verk-&lt;br&gt;samheten. Det förhållandet att den kyrkotillhörige betalar in sin avgift via kyrkoavgif-&lt;br&gt;ten försvårar inte uppnåendet av detta syfte. Att begravningsavgiften för den kyrko-&lt;br&gt;tillhörige skall tas in tillsammans med kyrkoavgiften kräver dock att den kyrkotillhö-&lt;br&gt;rige ges sådan information på sin skattsedel att kostnaderna för begravningsverksam-&lt;br&gt;heten framgår. Utskottet förutsätter att detta skall vara möjligt och finner att kyrko-&lt;br&gt;mötet bör ge regeringen detta till känna med anledning av motionen i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion 1998:49 tar upp en fråga som berör det inomkyrkliga utjämningssystemet&lt;br&gt;och kostnaderna för begravningsverksamheten. En komponent i systemet, såväl enligt&lt;br&gt;gällande kyrkolag som enligt den föreslagna nya kyrkoordningen, det s.k. begrav-&lt;br&gt;ningsplatsbidraget, är relaterad till antalet begravningsplatser i pastoratet. Fler be-&lt;br&gt;gravningsplatser än genomsnittligt berättigar till bidrag från kyrkofonden, färre inne-&lt;br&gt;bär skyldighet att betala avgift till denna. Motionens innebörd är att sådana bidrag&lt;br&gt;och avgifter skall betraktas som intäkter resp, kostnader för begravningsverksamheten&lt;br&gt;och sålunda ingå i underlaget för särkostnadsredovisningen. Utskottet finner det inte&lt;br&gt;möjligt att anlägga detta betraktelsesätt. Det inomkyrkliga utjämningssystemet vilar i&lt;br&gt;dess helhet framförallt på kravet att Svenska kyrkan skall upprätthålla en rikstäckande&lt;br&gt;verksamhet och på den grundläggande tanken om solidaritet mellan kyrkans olika de-&lt;br&gt;lar, vilken ytterst har en läromässig motivering (jfr. betänkandet 1 KL 1996:5, s. 2).&lt;br&gt;Det s.k. begravningsplatsbidraget är en integrerad komponent i detta system, vilket&lt;br&gt;som helhet är uttryck för en balanserad avvägning mellan skilda intressen och är utfor-&lt;br&gt;mat under hänsynstagande även till andra strukturellt betingade problem än sådana som&lt;br&gt;låter sig avläsas i ekonomiska statistik (jfr. samma betänkande s. 3). Särkostnadsredovis-&lt;br&gt;ningens syfte är däremot att så exakt som möjligt få fram varje församlings eller samfäl-&lt;br&gt;lighets kostnader för den allmänna samhällsangelägenhet som begravningsverksamheten&lt;br&gt;utgör. Utskottet anser i enlighet med det sagda att motionens yrkande 1 skall avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från principiell synpunkt kunde det enligt utskottets mening te sig mer motiverat&lt;br&gt;att se över utjämningssystemet som sådant med beaktande av att en av dess kostnads-&lt;br&gt;utjämningskomponenter är hänförlig just till begravningsverksamheten. Detta är också&lt;br&gt;innebörden av motionens yrkande 2, vari begärs att kyrkomötet skall ge Centralstyrelsen&lt;br&gt;till känna vad motionen innehåller om ett eventuellt behov av justering av det inom-&lt;br&gt;kyrkliga utjämningssystemet. Frågan har bl.a. berörts av utredningsgruppen för eko-&lt;br&gt;nomi och egendom i betänkandet SKU 1998:5, Ekonomi och egendom, s. 170 f. Ut-&lt;br&gt;redningsgruppen ansåg att det inte fanns skäl att redan vid sekelskiftet förändra det&lt;br&gt;utjämningssystem som just då kommit i full tillämpning. Däremot ansåg gruppen att&lt;br&gt;systemet längre fram kunde förändras, om det i denna eller någon annan del skulle&lt;br&gt;visa sig få icke avsedda effekter. Utskottet ansluter sig även för egen del till uppfatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;br&gt;ningen att frågan om en översyn är för tidigt väckt. Motionen bör följaktligen avslds&lt;br&gt;även i förevarande del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens skrivelse i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.2 Tjänster som skall ingå i begravningsavgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 4.4.2, s. 102 ff-, motionerna 1998:42, yrkande 3, och 1998:47)&lt;br&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebor att huvudmannen inom det förvaltningsområde där den&lt;br&gt;avlidne varit folkbokförd skall vara skyldig att utan kostnad för dödsboet till-&lt;br&gt;handahålla följande förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;gravplats eller motsvarande på allmän begravningsplats under en tid av 25 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;gravsättning inkl, gravöppning, återfyllning och iordningställande av öppnad grav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;transporter från det huvudmannen övertagit ansvaret för stoftet till dess att grav-&lt;br&gt;sättning skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kremering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lokal för förvaring och visning av stoftet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lokal för begravningsceremoni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller transport omfattar inte skyldigheten transporter för gravsättning utan-&lt;br&gt;för huvudmannens förvaltningsområde, annat än om transporten är hänförlig till avtal&lt;br&gt;mellan huvudmännen för tillhandahållande av särskilda gravplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en dödfödd gravsätts eller kremeras skall tjänsterna tillhandahållas av huvud-&lt;br&gt;mannen inom det förvaltningsområde där kvinnan är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden utmynnar i förslaget till lag om ändring i begravnings-&lt;br&gt;lagen (1990:1144; avsnitt 2.18, s. 60 ff., och 14.18, s. 250 ff.), särskilt 9 kap. 7-9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsavgiften skall täcka de kostnader som huvudmannen har för att sköta be-&lt;br&gt;gravningsverksamheten. Det gäller dels kostnaderna för de mera allmänna åtgärder&lt;br&gt;som krävs för förvaltningen och skötseln av begravningsplatserna, dels de särskilda&lt;br&gt;tjänster som huvudmannen utan kostnad skall tillhandahålla dödsboet. För att den&lt;br&gt;enskilde skall veta vilka tjänster som kostnadsfritt skall tillhandahållas föreslås att des-&lt;br&gt;sa räknas upp i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skötsel och vård av enskilda gravplatser ingår inte. Åtaganden härom från huvud-&lt;br&gt;mannens sida, s.k. gravskötselåtaganden, finansieras i stället genom civilrättsliga avtal.&lt;br&gt;Vad gäller vid tiden för relationsförändringen redan ingångna avtal föreslår regeringen&lt;br&gt;att de äldre gravskötselåtaganden för all framtid där avsatta medel är förbrukade skall&lt;br&gt;kunna bekostas av begravningsavgiften. Detta blir då att jämställa med sådan kostnad&lt;br&gt;som huvudmannen inom ramen för sitt förvaltningsuppdrag har för underhåll och&lt;br&gt;skötsel av de allmänna ytorna. Enligt utskottets mening är detta klargörande inte till-&lt;br&gt;fyllest. Det kommer nämligen vid relationsförändringen härutöver att finnas ytterligare&lt;br&gt;ett stort antal skötselåtaganden vars medel är förbrukade eller där inbetalda skötselavgif-&lt;br&gt;ter inte finns specificerade. Huvudmannen är ändå skyldig att fullfölja åtagandena.&lt;br&gt;Även kostnaderna härför måste täckas av begravningsavgiften, eftersom de kyrkotill-&lt;br&gt;hörigas kyrkoavgiftsmedel inte är avsedda för ändamålet. På denna punkt måste moti-&lt;br&gt;ven förtydligas. Detta bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsavgiften skall enligt regeringsförslaget bl.a. täcka kostnad för lokal för&lt;br&gt;begravningsceremoni. Detta skall dock enligt regeringen inte gälla de kostnader som&lt;br&gt;uppstår när en församlingskyrka används för begravningsgudstjänster avseende kyrko-&lt;br&gt;tillhöriga. Utskottet finner detta principiellt tvivelaktigt. Begravningsavgiften är den-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma oavsett kyrkotillhörighet. För att systemet skall vara kostnadsneutralt bör de&lt;br&gt;tjänster som huvudmannen skall tillhandahålla avgiftsfritt behandlas lika, oavsett den&lt;br&gt;avlidnes kyrkotillhörighet. Utskottet anser därför att kostnad för upplåtelse av för-&lt;br&gt;samlingskyrkan för begravningsgudstjänst alltid skall finansieras av begravningsavgif-&lt;br&gt;ten. Detta bör också ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall huvudmannen utan kostnad för dödsboet även tillhandahålla&lt;br&gt;lokal för förvaring och visning av stoftet. Det ankommer på sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;att sörja för att det finns bårhus i tillräcklig omfattning i anslutning till sjukhus och&lt;br&gt;andra sjukvårdsinrättningar. Den föreslagna bestämmelsen får inte uppfattas som ett&lt;br&gt;överflyttande, helt eller delvis, av ansvaret för bårhusverksamheten. Det är viktigt att&lt;br&gt;detta klargörs. Detta bör kyrkomötet enligt utskottets mening ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall huvudmannen kostnadsfritt tillhandahålla transporter. An-&lt;br&gt;svaret inträder här när stoftet efter den avlidne kommit till den bisättningslokal eller&lt;br&gt;annan motsvarande lokal som huvudmannen anvisat. Regeringen har inte i detalj velat&lt;br&gt;precisera alla förutsättningar för att kostnaden för en transport skall ingå i begravnings-&lt;br&gt;avgiften. Utgångspunkten bör enligt regeringen dock vara att det skall handla om trans-&lt;br&gt;porter som normalt förekommer i samband med en begravning. Utskottet delar uppfatt-&lt;br&gt;ningen att man i detta hänseende får nöja sig med att på detta sätt hänvisa till vad som&lt;br&gt;sedvanligen förekommer. Det låter sig inte gärna göras att i föreskriftsform mer detalje-&lt;br&gt;rat precisera under vilka förutsättningar en transport ingår i begravningsavgiften. Mo-&lt;br&gt;tion 1998:42, yrkande 3, innebär en begäran om klarläggande och förtydligande av&lt;br&gt;begreppet transporter i sådant hänseende. Av utskottets nyss angivna ståndpunkt följer&lt;br&gt;att utskottet avstyrker detta yrkande. Med anledning av innehållet i motionen vill ut-&lt;br&gt;skottet för egen del uttala att bärare vid begravningsakt och gravsättning torde få hän-&lt;br&gt;föras till sådan ceremoniell transportverksamhet som dödsboet självt får bekosta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1998:47 framställs ett yrkande av innebörd att transportkostnad över&lt;br&gt;huvud taget inte skall ingå i begravningsavgiften utan att dödsboet även i framtiden&lt;br&gt;självt skall bära sådana kostnader. Som skäl anförs att regeringens förslag gör det svå-&lt;br&gt;rare för dödsboet att själv välja transportsätt samtidigt som det rubbar konkurrensför-&lt;br&gt;hållandena mellan olika begravningsentreprenörer. Motionärerna anser även att det&lt;br&gt;allmänna inte borde tillföras ytterligare en kostnad som hittills legat på dödsboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som motiv för att transportkostnaden skall ingå i begravningsavgiften och därmed&lt;br&gt;tillhandahållas fritt anger regeringen samhällets grundläggande ansvar för begrav-&lt;br&gt;ningsverksamhet. Samhället har det avgörande inflytandet över verksamheten, och den&lt;br&gt;enskilde har därmed endast begränsat inflytande över de olika åtgärder som följer på&lt;br&gt;ett dödsfall. Dödsboet har små möjligheter att påverka behovet av transporter av den&lt;br&gt;avlidne i samband med en begravning. Utskottet delar av samma skäl regeringens upp-&lt;br&gt;fattning att denna kostnad bör ingå i begravningsavgiften och tillhandahållas avgifts-&lt;br&gt;fritt. De redovisade bedömningarna medför att utskottet avstyrker motion 1998:47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av utskottet nu godtagna ordningen kan naturligtvis betunga huvudmännens&lt;br&gt;organisation. Den av regeringen anvisade möjligheten, att det fastställs fasta ersätt-&lt;br&gt;ningar för vissa transporter eller schablonregler för beräkningen, kan i många fall vara&lt;br&gt;värd att överväga. Central upphandling kan vara ett annat sätt att förenkla hantering-&lt;br&gt;en. Ett grundläggande krav förblir givetvis att de för begravningen nödvändiga trans-&lt;br&gt;porterna sker på ett pietetsfullt och värdigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har utöver det förut sagda inte något att erinra mot regeringens förslag i&lt;br&gt;denna del utan tillstyrker i övrigt dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.3 Begravningsavgiftens erläggande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 4.4.3, s. 107 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förslår att medlen för begravningsverksamheten liksom i dag skall uppbäras&lt;br&gt;med hjälp av skatteförvaltningen. För dem som tillhör Svenska kyrkan och inte bor i en&lt;br&gt;kommun som är huvudman för begravningsverksamheten ingår begravningsavgiften i&lt;br&gt;kyrkoavgiften och hanteras i den ordning som gäller för denna. För andra än dem som&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan och för personer som är folkbokförda i en kommun som är hu-&lt;br&gt;vudman för begravningsverksamheten föreslås att avgiften såsom en särskild post på-&lt;br&gt;föres beskedet om slutlig skatt samt redovisas och betalas ut till huvudmannen på&lt;br&gt;folkbokföringsorten. Svenska kyrkan skall lämna Riksskatteverket de uppgifter som&lt;br&gt;behövs för att uppbära avgifterna. Begravningsavgiften föreslås beräknas på den kom-&lt;br&gt;munalt beskattningsbara inkomsten och avgiftssatsen särredovisas på beskedet om&lt;br&gt;slutlig skatt för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden utmynnar i skilda bestämmelser i förslaget till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan me-&lt;br&gt;nighets utdebitering av skatt (avsnitt 2.10, s. 26 ff. och 14.10, s. 245), förslaget till lag&lt;br&gt;om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i&lt;br&gt;rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar (avsnitt 2.11, s. 33, och&lt;br&gt;14.11, s. 246), förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343; avsnitt 2:14 ,&lt;br&gt;s. 47 ff., och 14:14, s. 248), i förslaget till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144;&lt;br&gt;avsnitt 2.18, s. 60 ff., och 14.18, s. 250 ff.), i förslag till lag om ändring i kommunal-&lt;br&gt;lagen (1991:900; avsnitt 2.19, s. 73, och 14.20, s 254) samt i förslaget till ändring i skat-&lt;br&gt;tebetalningslagen (1997:483, avsnitt 2.25, s. 83 ff., och 14.25, s. 254).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har inte funnit skäl till erinran mot regeringens förslag i denna del, vilka allt-&lt;br&gt;så tillstyrks. Vad gäller rutinerna för skattemyndigheternas utbetalning av kyrko- och&lt;br&gt;begravningsavgifterna till mottagarna hänvisar utskottet till vad som sägs härom un-&lt;br&gt;der avsnitt 5.3.2 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.4 Obligatorisk begravningsclearing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 4.5, s. 110 ff., motion 1998:44)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen för det förvaltningsområde där den avlidne vid dödsfallet var folkbok-&lt;br&gt;förd skail enligt regeringens förslag svara för kostnaderna för de tjänster som erhålls&lt;br&gt;för begravningsavgiften även när tjänsterna tillhandahålls av huvudmannen för ett an-&lt;br&gt;nat förvaltningsområde. Detsamma föreslås gälla när tjänsterna tillhandahålls av en&lt;br&gt;sådan innehavare av en allmän begravningsplats som inte är huvudman för begrav-&lt;br&gt;ningsverksamheten eller av en innehavare av en enskild begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen till den som tillhandahåller tjänsterna föreslås utgå enligt en rikstaxa&lt;br&gt;som skall fastställas varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden utmynnar i 9 kap 8 samt 11-13 §§ förslaget till lag om&lt;br&gt;ändring i begravningslagen (1990:1144; avsnitt 2.18, s. 60 ff., och 14.18, s. 250 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet finner att regeringens förslag är utformade i enlighet med de tankegångar&lt;br&gt;som legat bakom 1995 års principbeslut och tillstyrker dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1998:44 aktualiseras de särskilda problem som uppstår när det inom en&lt;br&gt;huvudmans förvaltningsområde finns inrättat särskilda boendeformer för service och&lt;br&gt;omvårdnad av äldre människor. Huvudmannen riskerar i sådant fall att få höga dear-&lt;br&gt;ingkostnader som inte motsvaras av avgiftsintäkter. Denna fråga behandlas av begrav-&lt;br&gt;ningsverksamhetskommittén, vilken emellertid ansåg att frågan på grund av problemets&lt;br&gt;vidd borde bli föremål för särskild utredning. Som framgår av skrivelsen fann regeringen&lt;br&gt;att det inte för närvarande finns tillräckliga skäl att lämna några förslag i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet delar den i motionen företrädda uppfattningen att problemen med de&lt;br&gt;särskilda boendeformerna och deras inverkan på clearingsystemet kräver en skyndsam&lt;br&gt;lösning. Som tänkbar lösning anges i motionen möjligheten att ålägga utflyttningsför-&lt;br&gt;samlingen ett kvardröjande kostnadsansvar. Utskottet anser en sådan lösning vara&lt;br&gt;värd att pröva. Utskottet ansluter sig också till förslaget att en sådan utredning bör&lt;br&gt;genomföras skyndsamt med målet att den ska vara klar under kommande år. Med&lt;br&gt;hänsyn till frågans betydelse för de kyrkliga begravningshuvudmännens ekonomi är&lt;br&gt;det enligt utskottet lämpligt att företrädare för Svenska kyrkan ges möjlighet att delta i&lt;br&gt;utredningsarbetet. Utskottet tillstyrker sålunda motionsyrkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.5 Inflytande och insyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 4.6, s. 113 ff., motionerna 1998:27, 1998:33, 1998:38 och&lt;br&gt;1998:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag skall länsstyrelsen utse ombud med uppgift att granska hur&lt;br&gt;församlingarna tar till vara deras intressen vilka inte tillhör Svenska kyrkan. Ombud&lt;br&gt;skall ha rätt att få tillgång till samtliga handlingar som rör begravningsverksamheten&lt;br&gt;och att närvara när frågor om verksamheten behandlas vid sammanträden i försam-&lt;br&gt;lingen. Finner ett ombud att anmärkning kan riktas mot förvaltningen skall länsstyrel-&lt;br&gt;sen underrättas om detta. Begravningslagen föreslås också innehålla föreskrift om&lt;br&gt;skyldighet för en församling som är huvudman för begravningsverksamheten att sam-&lt;br&gt;råda med de trossamfund som är representerade på orten vid anläggning, utvidgning&lt;br&gt;eller annan väsentlig ändring av en allmän begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden utmynnar i bestämmelser i 2 kap. 2 § 2 st. samt 10 kap&lt;br&gt;förslaget till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144; avsnitt 2.18, s. 60 ff., och&lt;br&gt;14.18, s. 250 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet noterar inledningsvis den förhållandevis utbredda tvekan som remissinstan-&lt;br&gt;serna visat i fråga om den föreslagna ombudsinstitutionen såsom medel att förstärka&lt;br&gt;inflytandet och insynen från de icke-kyrkotillhöriga. Utskottet hyser samma tvekan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan anförtros enligt förslaget en allmänt samhällelig uppgift. Försam-&lt;br&gt;lingarna och samfälligheterna, delar av trossamfundet Svenska kyrkan, skall därmed&lt;br&gt;svara för en verksamhet som riktar sig till alla dem som är folkbokförda inom resp,&lt;br&gt;förvaltningsområde. Statlig lagstiftning kommer att reglera verksamheten, och de&lt;br&gt;kyrkliga huvudmännen kommer att fullgöra myndighetsuppgifter när de tillämpar la-&lt;br&gt;gen och bedriva myndighetsutövning mot enskilda. I denna funktion kommer huvud-&lt;br&gt;mannen att fatta ett stort antal beslut som berör den enskilde. Sådana beslut överkla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gas som s.k. förvaltningsbesvär, och den enskilde har därmed möjlighet att få sin sak&lt;br&gt;prövad, oavsett sin tillhörighet till Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortsett från den principiella betydelsen av relationsförändringen blir den avgö-&lt;br&gt;rande faktiska skillnaden i förhållande till dagens situation att de icke tillhörigas möj-&lt;br&gt;ligheter till inflytande försämras något. Den icke tillhörige får inte rösträtt vid de&lt;br&gt;kyrkliga valen och blir inte heller valbar. Därvidlag sker alltså ingen förändring. Där-&lt;br&gt;emot kommer den icke kyrkotillhörige till skillnad från vad som nu gäller inte att ge-&lt;br&gt;nom överklagande kunna få till stånd den prövning av ett besluts laglighet som nuva-&lt;br&gt;rande laglighetsprövningsinstitut innebär. I det inomkyrkliga utredningsarbetet har&lt;br&gt;föreslagits en motsvarighet till nuvarande laglighetsprövning (s.k. beslutsprövning)&lt;br&gt;men denna möjlighet kommer av naturliga skäl endast att finnas för de kyrkotillhöri-&lt;br&gt;ga. Därigenom försämras naturligtvis den icke kyrkotillhöriges möjligheter till infly-&lt;br&gt;tande över verksamheten. Betydelsen härav skall dock enligt utskottets mening inte&lt;br&gt;överbetonas. Nuvarande ordning ger visserligen den icke tillhörige rätt att överklaga&lt;br&gt;exempelvis kyrkofullmäktiges beslut om skattesats till länsrätten för att få till stånd en&lt;br&gt;laglighetsprövning. Någon möjlighet att den vägen utverka en sänkning av skattesat-&lt;br&gt;sen, och därmed av den dissenterskatt som den icke tillhörige har att betala för be-&lt;br&gt;gravningsverksamheten, finns dock inte. Laglighetsprövningen är ju endast en formell&lt;br&gt;prövning. Lämplighetsfrågor, t.ex. utdebiteringens storlek, kan inte bli föremål för&lt;br&gt;prövning i denna ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utskottets uppfattning är frågan om den enskildes insyn den mera grund-&lt;br&gt;läggande. I detta hänseende bör följande framhållas. Någon faktisk förändring i fråga&lt;br&gt;om insynen torde inte följa av relationsförändringen. Inom begravningsverksamheten&lt;br&gt;kommer den statliga offentlighetsprincipen att gälla, och enligt det förslag till&lt;br&gt;kyrkoordning som nu remissbehandlas kommer dessutom sammanträden med de be-&lt;br&gt;slutande organen i församlingarna och samfälligheterna att även fortsättningsvis vara&lt;br&gt;offentliga. Den enskilde kommer sålunda även efter relationsförändringen att kunna ta&lt;br&gt;del av samtliga handlingar som rör verksamheten liksom att bevista sammanträden&lt;br&gt;med kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ovan anförda leder enligt utskottet till att behovet av ökad tillsyn och ökat in-&lt;br&gt;flytande för de icke tillhöriga inte bör överbetonas. Det sätt på vilket Svenska kyrkan&lt;br&gt;hittills har skött begravningsverksamheten när det gäller de icke tillhöriga har ju inte&lt;br&gt;heller varit föremål för kritik. Det finns enligt utskottets uppfattning ingen anledning&lt;br&gt;att befara att så skulle bli fallet efter relationsförändringen. Det är mot denna bak-&lt;br&gt;grund som förslaget om länsstyrelseombud skall bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om att huvudmannen för begravningsverksamheten, dvs. i&lt;br&gt;flertalet fall en av Svenska kyrkans församlingar eller samfälligheter, skall tillhanda-&lt;br&gt;hålla särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund har till-&lt;br&gt;styrkts av utskottet i avsnitt 1.3 ovan. Utskottet har där understrukit vikten, särskilt&lt;br&gt;mot bakgrund av remissutfallet i denna del, att Svenska kyrkan sköter sin uppgift på&lt;br&gt;ett objektivt, från religionsfrihetssynpunkt oklanderligt sätt. Länsstyrelsens tillsyns-&lt;br&gt;uppgift enligt begravningslagen utgör en garanti för att så blir fallet och är på det viset&lt;br&gt;av avgörande betydelse. En förbättrad och effektiviserad tillsyn inom ramen för nuva-&lt;br&gt;rande tillsynsregler i förening med den föreslagna bestämmelsen om samrådsförfaran-&lt;br&gt;den är enligt utskottets mening tillräcklig för att tillgodose syftet bakom förslaget om&lt;br&gt;länsstyrelseombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ordningen med länsstyrelseombud förefaller utskottet onödigt&lt;br&gt;omständlig. Utan tvivel blir den dessutom administrativt betungande, i synnerhet då&lt;br&gt;särskild kyrkogårdsnämnd eller motsvarande inte inrättats. När beslut fattas av tjäns-&lt;br&gt;teman eller annan på delegation får förslaget inte samma verkan som när beslut fattas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid sammanträde. Utskottet kan sålunda ansluta sig till huvudmotivet bakom yrkan-&lt;br&gt;dena i motionerna 1998:33, 1998:38 och 1998:41, yrkande 1, vilka samtliga går ut på&lt;br&gt;att förslaget om särskilt utsedda länsstyrelseombud inte bör genomföras. Därutöver&lt;br&gt;vill utskottet peka på att den förslagna ordningen kan tänkas rymma frön till konflik-&lt;br&gt;ter i somliga fall, eftersom ombudet inte kommer att kunna delta i sammanträden på&lt;br&gt;samma villkor som övriga ledamöter. På dessa grunder och av skäl som i övrigt redo-&lt;br&gt;visas i motionerna avstyrker utskottet regeringens förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1998:27 godtas i och för sig regeringens förslag om särskilda ombud. Mo-&lt;br&gt;tionärernas uppfattning är dock att den som är ombud skall vara folkbokförd inom för-&lt;br&gt;valtningsområdet, att ombudet för sitt uppdrag skall ha rätt till samma förmåner och&lt;br&gt;ersättning som de förtroendevalda samt att länsstyrelsen bör stå för de kostnader som är&lt;br&gt;förenade med för uppdragets genomförande nödvändig information och utbildning. Ut-&lt;br&gt;skottets ställningstagande i huvudfrågan ovan föranleder att motionen avstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang behandlar utskottet slutligen det yrkande som innefattas i&lt;br&gt;motion 1998:41, yrkande 2. Detta har sin grund i regeringens uttalande på sid. 116 i&lt;br&gt;skrivelsen att utvecklingen bör gå mot att allt fler församlingar skiljer ut de ärenden&lt;br&gt;som rör begravningsverksamheten till en särskild nämnd. Detta skulle enligt regeringen&lt;br&gt;bl.a. underlätta samarbetet mellan församling och ombud. Motionärerna vänder sig&lt;br&gt;mot att regeringen förordar en sådan utveckling och menar att Svenska kyrkans för-&lt;br&gt;samlingar måste vara fria att själva utforma sin organisation utifrån sina egna förut-&lt;br&gt;sättningar. Oavsett ställningstagandet i frågan om de särskilda länsstyrelseombuden&lt;br&gt;delar utskottet den i motionen framförda uppfattningen. Detta bör kyrkomötet med&lt;br&gt;anledning av motionsyrkandet ge regeringen tillkänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 Vissa övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5.1 Handläggning, överprövning och tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 4.7.1, s. 117 ff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag skall förvaltningslagen (1986:223) tillämpas, när försam-&lt;br&gt;lingarna och de kyrkliga samfällighetema handlägger enskilda ärenden enligt begrav-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningslagens bestämmelser om överklagande av beslut behålls i huvudsak&lt;br&gt;oförändrade, men förtydligas så att det framgår att de endast avser beslut i enskilda&lt;br&gt;ärenden. Församlingarna skall även efter relationsändringen vara de enskildas motpart&lt;br&gt;när ett beslut som församlingen har fattat överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas tillsynsansvar över begravningsverksamheten kvarstår oförändrat.&lt;br&gt;Regeringens överväganden utmynnar i bestämmelserna i 11 kap 2, 6 och 10 §§ försla-&lt;br&gt;get till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144; avsnitt 2.18, s. 60 ff., och&lt;br&gt;14.18, s. 250 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har ovan under 1.4.5 berört länsstyrelsernas tillsynsfunktion och behovet av&lt;br&gt;en förbättrad tillsyn. I fråga om övriga här redovisade regeringsförslag är inte något&lt;br&gt;ytterligare att anföra. Förslagen tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5.2 Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 4.7.2, s. 119 ff., motion 1998:4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att begravningslagen tillförs bestämmelser som klargör att en död-&lt;br&gt;född som avlidit efter utgången av tjugoåttonde havandeskapsveckan skall gravsättas&lt;br&gt;eller kremeras samt beredas gravplats på en allmän begravningsplats. Detsamma före-&lt;br&gt;slås gälla för en dödfödd som avlidit före utgången av tjugoåttonde havandeskaps-&lt;br&gt;veckan, om kvinnan begär det och det finns ett läkarintyg om dödsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden utmynnar i bestämmelser i förslaget till lag om ändring&lt;br&gt;i begravningslagen (1990:1144; avsnitt 2.18, s. 60 ff., och 14.18, s. 250 ff.) och kom-&lt;br&gt;mer till uttryck i 2 kap. 3 § samt 5 kap 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion 1998:4 om värdigt omhändertagande och gravsättning av foster berör en känslig&lt;br&gt;och komplicerad problematik från olika utgångspunkter. Utskottet tar upp motionen i detta&lt;br&gt;sammanhang, eftersom den bl.a. har anknytning till den fråga som nu föreslås reglerad ge-&lt;br&gt;nom regeringens förslag i förevarande del, och erinrar om att läronämnden yttrat sig över&lt;br&gt;dess innehåll, se bilaga 1. I vissa andra delar har utskottet fått synpunkter på motionens&lt;br&gt;innehåll i yttrande från församlingsutskottet, vilket bifogas betänkandet, se bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag föranleds av påpekandet från Socialstyrelsen att nuvarande i&lt;br&gt;förordning meddelade föreskrifter kan lämna utrymme för tvekan angående skyldighe-&lt;br&gt;ten för kyrkogårds- eller krematoriemyndighetema att tillhandahålla gravsättning eller&lt;br&gt;kremering av dödfödd som avlidit före utgången av 28:e havandeskapsveckan. Försla-&lt;br&gt;get innebär att sådan skyldighet föreskrivs tydligt i lag. Detsamma gäller den redan&lt;br&gt;odiskutabelt gällande skyldigheten med avseende på dödfödda som avlidit efter denna&lt;br&gt;tid. I fråga om de tidiga fostren skall dock skyldigheten bero av begäran från kvinnans&lt;br&gt;sida och överlämnande till huvudmannen av läkarintyg om dödsfallet. Beträffande&lt;br&gt;dessa bägge förutsättningar, vilka uppställts av hänsyn till kvinnan och av bl.a. all-&lt;br&gt;männa ordningshänsyn har utskottet ingen annan mening än regeringen. Kyrkomötet&lt;br&gt;föreslås sålunda tillstyrka regeringens förslag i hithörande del. Därmed är även motio-&lt;br&gt;nens bägge första yrkanden åtminstone delvis tillgodosedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte råda delade meningar om att alla foster bör omhändertas på ett vär-&lt;br&gt;digt och etiskt godtagbart sätt. Foster utgör - med transplantationsutredningens ut-&lt;br&gt;tryckssätt (SOU 1991:42) -mänskligt liv i vardande, och döda foster bör därför hante-&lt;br&gt;ras med respekt. Detta är, såsom utredningen även slog fast, ett allmänt intresse som&lt;br&gt;enskilda individer inte kan förfoga över. Biskopsmötet har likaledes i sitt brev Om-&lt;br&gt;händertagande av foster förklarat att det är viktigt att framhålla att fostret inte mindre&lt;br&gt;än barnet tillhör Guds skapelse. Det anförda måste, såsom med rätta understryks i mo-&lt;br&gt;tionen, utgöra utgångspunkten för alla överväganden i hithörande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill emellertid med anledning av innehållet i motionen och i viss anslut-&lt;br&gt;ning till den nyss behandlade lagstiftningsfrågan understryka att formell begravning av&lt;br&gt;foster eller andra ceremonier inte utan särskild begäran bör äga rum. Utskottet har&lt;br&gt;uppfattat att detta också är den ståndpunkt som församlingsutskottet intagit i sitt ytt-&lt;br&gt;rande. Begreppsmässigt måste frågan om omhändertagandet skiljas från denna fråga.&lt;br&gt;Nödvändigheten av denna åtskillnad har understrukits i biskopsbrevet. Även läronämn-&lt;br&gt;den har anfört att ett värdigt omhändertagande kan ta sig olika uttryck och att krema-&lt;br&gt;tion och gravsättning kan ses som ett erbjudande men aldrig får uppfattas som ett krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att söka tillgodose kravet på ett värdigt och etiskt godtagbart omhändertagande ge-&lt;br&gt;nom att utforma generella föreskrifter i ämnet, framstår för utskottet knappast som en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framkomlig väg. Amnet är för övrigt inte heller ägnat för reglering inom begravningslag-&lt;br&gt;stifmingens ram. Sedan frågan om ett värdigt omhändertagande inom sjukvården för ett&lt;br&gt;antal år sedan uppmärksammats och blivit genomlyst, tillhandahåller de gällande allmänna&lt;br&gt;råden från Socialstyrelsen enligt utskottets uppfattning behövliga normer. Den nya lydelsen&lt;br&gt;av 5 kap. 10 § begravningslagen får inte uppfattas så, att t.ex. en sjukvårdsinrättning är&lt;br&gt;förhindrad att till huvudmannen överlämna foster för kremering, oavsett fostrets ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet kan sålunda inte ställa sig bakom de krav på lagstiftning i ämnet, vilka&lt;br&gt;framställs i motionens yrkande 1 och 2, i den mån dessa går utöver regeringens förslag&lt;br&gt;utan avstyrker i dessa delar motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet kommer sedan in på behovet av pastorala råd för församlingar och kyrko-&lt;br&gt;gårdsförvaltningar angående omhändertagande och begravning av foster, dvs. på motio-&lt;br&gt;nens yrkande 3.1 likhet med motionärerna själva och församlingsutskottet i dess yttrande&lt;br&gt;konstaterar utskottet att det förut berörda biskopsbrevet, vilket riktar sig till medarbe-&lt;br&gt;tarna i sjukhuskyrkan samt församlingsprästerna till betydande grad tillgodoser behovet&lt;br&gt;av sådan rådgivning. De förut behandlade klargöranden som regeringens lagstiftningsför-&lt;br&gt;slag innefattar eliminerar i åtminstone ett väsentligt hänseende behovet av rådgivning&lt;br&gt;riktad särskilt till kyrkogårdsförvaltningama. Såsom även framgår av församlingsutskot-&lt;br&gt;tets yttrande arbetar en av Svenska kyrkans församlingsnämnd och Pastoratsförbundet&lt;br&gt;tillsatt arbetsgrupp på ett pastoralt program för begravning. Utskottet kan ansluta sig till&lt;br&gt;församlingsutskottets tanke att innehållet i motionen bör genom Centralstyrelsens för-&lt;br&gt;sorg förmedlas till denna arbetsgrupp för att i möjlig mån beaktas i dess arbete. Detta&lt;br&gt;bör med anledning av motionsyrkandet ges Centralstyrelsen till känna. Detta förslag tor-&lt;br&gt;de stå i överensstämmelse med församlingsutskottets intentioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionens yrkande 4 hemställs att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen i övrigt&lt;br&gt;verkar i enlighet med motionens intention. Församlingsutskottet har i sitt yttrande un-&lt;br&gt;derstött detta yrkande. För egen del vill utskottet särskilt framhålla att det kan vara&lt;br&gt;befogat att Centralstyrelsen verkar för att kännedom sprids om möjligheterna att få till&lt;br&gt;stånd begravning och även i övrigt beaktar motionens innehåll i utbildnings- och in-&lt;br&gt;formationsarbetet. Eftersom det finns grundad anledning att utgå från att Centralsty-&lt;br&gt;relsen är väl införstådd med den problematik som tas upp i motionen och även utan&lt;br&gt;särskilt uppdrag fortlöpande ägnar frågan uppmärksamhet, är det enligt utskottets&lt;br&gt;mening även i detta hänseende tillfyllest att kyrkomötet med anledning av motionen&lt;br&gt;som sin mening ger Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Offentlighet och insyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 6, s. 148 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att den offentligrättsligt reglerade handlingsoffentligheten inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan skall avse handlingar som rör begravningsverksamheten samt fördel-&lt;br&gt;ningen och användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övervägandena utmynnar i förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100; avsnitt 2.13, s.41ff. och 14.13, s. 247).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har inte funnit skäl till erinran mot regeringens förslag i denna del, vilka så-&lt;br&gt;lunda tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 De kyrkliga arkiven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 7, s. 149 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnar inledningsvis i denna del en redovisning av förslagen i propositio-&lt;br&gt;nen Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor (prop. 1997/98:49) och de förslag&lt;br&gt;denna grundas på. Av redovisningen framgår bl.a. att propositionens förslag att all-&lt;br&gt;männa handlingar skall kunna förvaras hos Svenska kyrkan även efter relationsän-&lt;br&gt;dringen utan att upphöra att vara allmänna endast avser handlingar som kommer in&lt;br&gt;till eller upprättas hos ett kyrkligt organ senast den 31 december 1999. Sådana hand-&lt;br&gt;lingar som kommit in senare har behandlats ovan under 2 (skrivelsens avsnitt 6). För-&lt;br&gt;slagen gäller inte organ inom Svenska kyrkan som bedriver verksamheten i privat-&lt;br&gt;rättsliga former. Omfattningen och sammansättningen av de kyrkliga arkiven samt&lt;br&gt;konsekvenserna av relationsändringen har utretts av Riksarkivet i en rapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Kyrkliga myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 7.1, s. 150 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att allmänna handlingar med uppgifter som hänför sig till&lt;br&gt;Svenska kyrkans verksamhet som före år 2000 har kommit in till eller upprättats hos&lt;br&gt;myndigheter efter beslut av regeringen skall kunna förvaras hos Svenska kyrkan eller&lt;br&gt;någon av dess organisatoriska delar sedan relationsändringen ägt rum, utan att där-&lt;br&gt;igenom upphöra att vara allmänna. En särskild lag föreslås härom. Handlingsoffent-&lt;br&gt;ligheten enligt tryckfrihetsförordningen föreslås bestå. Bestämmelserna i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) samt arkivlagens bestämmelser i övrigt föreslås bli tillämpliga i samma ut-&lt;br&gt;sträckning som före relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden utmynnar i förslag till lag om överlämnande av all-&lt;br&gt;männa handlingar till Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar för förvaring (av-&lt;br&gt;snitt 2.1, s. 10.f., 242.), förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100; avsnitt&lt;br&gt;2.13, s.41ff. och 14.13, s. 247), förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782; avsnitt&lt;br&gt;2.17, s. 57 ff., och 14.17, s. 249 f.) samt förslag till lag om ändring i lagen (1991:482)&lt;br&gt;om införande av folkbokföringslagen (1991:481; avsnitt 2.20, s. 74, och 14.19, s. 253).&lt;br&gt;Vissa följdändringar innefattas i förslag till ändring lagen (1994:1383) om överlämnande&lt;br&gt;av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring (avsnitt 2.24, s.&lt;br&gt;81f, och 14.24, s. 254).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har inte funnit skäl till erinran mot regeringens förslag i denna del, vilka så-&lt;br&gt;lunda tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Beslutande församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 7.2, s. 160 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller beslutande församlingar föreslår regeringen att före år 2000 inkomna eller&lt;br&gt;hos de beslutande församlingarna upprättade allmänna handlingar efter beslut av re-&lt;br&gt;geringen skall kunna förvaras hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska&lt;br&gt;delar efter relationsändringen, utan att därigenom upphöra att vara allmänna. Hand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingsoffentligheten enligt tryckfrihetsförordningen föreslås bestå. Bestämmelserna i&lt;br&gt;sekretesslagen, liksom arkivlagens bestämmelser om arkivbildningen och dess syften,&lt;br&gt;arkivvården och gallringen föreslås bli tillämpliga i samma utsträckning som före rela-&lt;br&gt;tionsändringen. Arkivlagens bestämmelser om arkivmyndigheternas tillsyn föreslås&lt;br&gt;gälla även för dessa arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden utmynnar i 3-4 förslaget till lag om överlämnande&lt;br&gt;av allmänna handlingar till Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar för förva-&lt;br&gt;ring (avsnitt 2.1, s. lO.f., 242), förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100;&lt;br&gt;avsnitt 2.13, s.41ff. och 14.13, s. 247) samt förslaget till lag om ändring i arkivlagen&lt;br&gt;(1990:782; avsnitt 2.17, s. 57 ff., och 14.17, s. 249 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har inte funnit skäl till erinran mot regeringens förslag i denna del, vilka så-&lt;br&gt;lunda tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 7.3, s. 163 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att Svenska kyrkan skall svara för kostnaderna för förvaring av&lt;br&gt;arkiven fram till dess materialet har överlämnats till arkivmyndigheterna och staten&lt;br&gt;för de kostnader som uppkommer därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har inte funnit skäl till erinran mot regeringens förslag i denna del, vilka så-&lt;br&gt;lunda tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Beskattning av trossamfunden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 9)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Framtida skattesubjekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 9.1, s. 194 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse innehåller i denna del inga särskilda förslag, utan i stället en re-&lt;br&gt;dovisning för de tidigare beslut som inverkar på övervägandena i hithörande delar.&lt;br&gt;Utskottet finner det Eksom regeringen ändamålsenligt att här kortfattat ange förut-&lt;br&gt;sättningarna för de följande övervägandena. Enligt förslagen i proposition&lt;br&gt;1997/98:116 skall sålunda tiUskapas en ny associationsform, registrerat trossamfund.&lt;br&gt;Svenska kyrkan avses vid relationsförändringen bli en sådan association, medan för-&lt;br&gt;samlingarna, de kyrldiga samfälligheterna och stiften, nu kyrkokommuner, i framtiden&lt;br&gt;blir registrerade organisatoriska delar av trossamfundet. Andra trossamfund än Svens-&lt;br&gt;ka kyrkan och deras organisatoriska delar kan välja den nya organisationsformen eller&lt;br&gt;den de f.n. har. Enligt principbeslutet (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr.&lt;br&gt;1995/96:84) skall vidare den kyrkliga egendomen stå till Svenska kyrkans förfogande&lt;br&gt;även efter relationsförändringen, vilket avses komma till uttryck i den grundläggande&lt;br&gt;lagstiftningen om Svenska kyrkan. Äganderätten till specialreglerad egendom, utom så&lt;br&gt;vitt gäller prästlönetillgångama samt Lunds domkyrka med fastigheter och fastighets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;br&gt;fond, tillkommer efter relationsförändringen Svenska kyrkan resp, dess församlingar&lt;br&gt;eller kyrkliga samfälligheter. Den kyrkokommunala egendomen kommer efter rela-&lt;br&gt;tionsändringen att övergå på motsvarande enhet i den nya associationsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att församlingsskatt inte längre skall tas ut och således inte heller ingå i den all-&lt;br&gt;männa kommunalskatten kommer till uttryck i förslaget till lag om ändring i kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) - se skrivelsens avsnitt 2.8, s. 22, och 14.8, s. 245.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Principer för beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 9.2, s. 195 ff., motionerna 1998:40, 1998:6, 1998:36 samt 1998:39,&lt;br&gt;yrkande 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att alla registrerade trossamfund och deras organisatoriska delar i&lt;br&gt;skattehänseende skall vara likställda med allmännyttiga ideella föreningar, vilket inne-&lt;br&gt;bär begränsad skattskyldighet. Prästlönetillgångama föreslås bli befriade från in-&lt;br&gt;komstskatt under en övergångsperiod. Det framhålls i skrivelsen att en förlängning av&lt;br&gt;undantaget förutsätter ett nytt riksdagsbeslut om förlängning eller modifiering av&lt;br&gt;övergångsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För byggnad som ägs av ett registrerat trossamfund eller någon av dess registrera-&lt;br&gt;de organisatoriska delar och som till övervägande del används i verksamheten föreslås&lt;br&gt;att fastighetsskatt inte skall betalas. Undantaget från skatteplikt skall även gälla för&lt;br&gt;prästlönetillgångama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förvärv av mark för allmän begravningsplats och byggnader med anknytning&lt;br&gt;till begravningsverksamheten föreslås undantag från stämpelskatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har regeringen gjort den bedömningen att förslaget att stiftelser med ända-&lt;br&gt;mål att främja religiös verksamhet skall bli begränsat skattskyldiga inte bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden utmynnar i förslaget till lag om skattefrihet för prästlö-&lt;br&gt;netillgångar vid 2001-2110 års taxeringar (avsnitt 2.3, s. 14, och 14.3, s. 243), försla-&lt;br&gt;get till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (avsnitt 2.9, s. 23 ff,&lt;br&gt;och 14.9, s. 245), samt i förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152; avsnitt 2:12, s. 34 ff. och 14.12, s. 246).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundtanke i principbeslutet om förändrade relationer var att Svenska kyrkan i&lt;br&gt;ökad utsträckning skulle jämställas med övriga trossamfund. Denna princip får bl.a.&lt;br&gt;till följd att de beskattningsregler som i dag gäller för allmännyttiga ideella föreningar&lt;br&gt;i stor utsträckning även blir tillämpliga på trossamfundet Svenska kyrkan och dess or-&lt;br&gt;ganisatoriska delar. Utskottet godtar detta synsätt men har i vissa delfrågor en från&lt;br&gt;regeringen avvikande uppfattning. Detta framgår i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För allmännyttiga ideella föreningar gäller enligt nuvarande skattelagstiftning som&lt;br&gt;huvudregel att de är vad som brukar kallas begränsat skattskyldiga. Detta innebär att&lt;br&gt;skyldigheten att erlägga inkomstskatt begränsas till inkomst av rörelse och inkomst av&lt;br&gt;fastighet. Det finns likväl undantagsregler som medför att något av dessa inkomstslag&lt;br&gt;undantas från beskattning. Om inkomsten härrör från verksamhet som har naturlig&lt;br&gt;anknytning till det allmännyttiga ändamålet, blir den som regel skattefri. Motsvarande&lt;br&gt;beskattningsregler kommer därför efter relationsändringen i huvudsak att gälla även&lt;br&gt;för Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om likabehandling får betydelse också vad gäller fastighetsskatten. Så-&lt;br&gt;dan skatt kommer därför att drabba Svenska kyrkan i större utsträckning än för närva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande. Regeringens förslag om vissa kompletteringar i fastighetstaxeringslagen medför&lt;br&gt;emellertid att en stor del av de fastigheter som ägs av Svenska kyrkan och dess organisa-&lt;br&gt;toriska delar även fortsättningsvis kommer att vara undantagna från beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet SOU 1997:45, Stöd, skatter och finansiering, finns en närmare redo-&lt;br&gt;görelse för den skatterättsliga regleringen av de allmännyttiga föreningarna och dess&lt;br&gt;konsekvenser för Svenska kyrkan. Utskottet hänvisar i övrigt till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönetillgångama&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om likabehandling av trossamfunden medför att prästlönetillgångama nor-&lt;br&gt;malt skulle bli föremål för beskattning såsom inkomst av fastighet till den del det rör sig&lt;br&gt;om fastigheter med åsatt taxeringsvärde. 1 regeringens skrivelse föreslås dock en särskild&lt;br&gt;lag, enligt vilken dessa tillgångar skall vara frikallade från skatt under tioårsperioden&lt;br&gt;2000-2009. Regeringen har i detta sammanhang anfört att beskattningen för tiden där-&lt;br&gt;efter skall ses över med utgångspunkt i principbeslutet om stat-kyrkareformen och att en&lt;br&gt;förlängning av undantaget förutsätter ett nytt riksdagsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionerna 1998:6 och 1998:39, yrkande 2, framställs yrkanden om att prästlö-&lt;br&gt;netillgångarna inte skall bli föremål för beskattning. Motiven till yrkandena i de bägge&lt;br&gt;motionerna är såväl principiella som ekonomiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för regeringens förslag om en tidsbegränsad skattebefrielse för präst-&lt;br&gt;lönetillgångarna ligger en av regeringen gjord avvägning av ett antal argument för eller&lt;br&gt;emot beskattning. Argumenten för beskattning synes ha vägt över, eftersom regeringen&lt;br&gt;avslutar sin argumentering med konstaterandet att de ”normala” skattereglerna skall&lt;br&gt;gälla för Svenska kyrkan efter övergångsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser för sin del att det finns övervägande skäl som talar för att skatte-&lt;br&gt;frihet inte skall genomföras endast genom en övergångsbetonad lagstiftning. I stället&lt;br&gt;bör ett slutligt ställningstagande komma till stånd, där riksdagen genom lagstiftning&lt;br&gt;slår fast principen om skattefrihet för Svenska kyrkans prästlönetillgångar i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet av kammarkollegiet, SOU 1997:47, Den kyrkliga egendomen, finns&lt;br&gt;en utförlig redogörelse för den kyrkliga egendomens ursprung och dess betydelse för&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Utskottet nöjer sig med att hänvisa till denna och konstaterar för&lt;br&gt;egen del att prästlönefastighetema intar en sådan särställning inom det kyrkliga egen-&lt;br&gt;domsinnehavet att detta motiverar den i motionerna förordade skattebefrielsen. Egen-&lt;br&gt;domens hävdvunna särställning i skattehänseende har alltid haft nära anknytning till&lt;br&gt;dess funktion att finansiera den lokala kyrkliga verksamheten. I grunden har inte den-&lt;br&gt;na funktion förändrats genom relationsändringen. Det är enligt utskottets mening na-&lt;br&gt;turligt att relatera skattefriheten till det i lag uppställda kravet på en rikstäckande&lt;br&gt;kyrklig verksamhet. Detta bör kyrkomötet med anledning av motionerna som sin me-&lt;br&gt;ning ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de bägge motionerna 1998:36 och 1998:40 framställs yrkanden om vissa ändringar i&lt;br&gt;den av regeringen föreslagna lagen om ändring i fastighetstaxeringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen i nuvarande lydelse finns under rubriken&lt;br&gt;Ecklesiastik byggnad upptaget ”Prästgård som avses i 41 kap. kyrkolagen (1992:300)”.&lt;br&gt;Detta innebär att sådan prästgård undantas från skatteplikt vad gäller fastighetsskatt&lt;br&gt;och därmed också från inkomstskatt. Prästgärd kommer efter relationsändringen inte&lt;br&gt;längre att vara en från rättslig synpunkt urskiljbar fastighetstyp. I regeringens förslag&lt;br&gt;till ändring i fastighetstaxeringslagen har därför denna typ av fastighet utmönstrats&lt;br&gt;och kommer därmed ej längre att utgöra skattefri s.k. specialbyggnad. Detta får till&lt;br&gt;följd att den församling eller samfällighet som efter relationsändringen är ägare av så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;br&gt;dan fastighet måste erlägga såväl fastighets- som inkomstskatt. Innebörden av motio-&lt;br&gt;nen 1998:40 är att vad som i dag rättsligt sett utgör prästgård även efter relationsänd-&lt;br&gt;ringen skall få behålla sin skattefria status.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet stöder motionens intentioner. Prästgårdarna i allmänhet utgör omistliga&lt;br&gt;inslag i den kyrkliga kulturmiljön. Församlingskyrka, prästgård och kyrkogård bildar&lt;br&gt;på landsbygden många gånger en enhet som vittnar om Svenska kyrkans självklara&lt;br&gt;plats i det svenska samhället. Prästgården såsom bostad åt församlingens präst utgör&lt;br&gt;även en god grund för ett väl fungerande församlingsliv. Det är därför enligt utskottet&lt;br&gt;angeläget att skapa sådana ekonomiska betingelser att prästgårdarna kan bevaras.&lt;br&gt;Detta bör med anledning av motionen ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkandet i motion 1998:36 går ut på att Lunds domkyrkas fastigheter efter rela-&lt;br&gt;tionsändringen i fastighetsskattehänseende skall vara likställda med prästlönetillgång-&lt;br&gt;ama. Utskottet kan konstatera att Lunds domkyrkas fastigheter i rättsligt hänseende&lt;br&gt;kommer att inta en särställning. Lunds domkyrkas fastigheter kommer nämligen att&lt;br&gt;behållas som självständig juridisk person, visserligen under förvaltning av Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Så blir inte fallet beträffande övriga domkyrkors fastigheter. Utskottet delar&lt;br&gt;därför uppfattningen att Lunds domskyrkas fastigheter i fråga om fastighetsskatt kan&lt;br&gt;behandlas på samma sätt som prästlönetillgångarna. I enlighet med motionsyrkandet&lt;br&gt;bör detta ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Särskilt om egendomsöverföring vid relationsändringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 9.3, s. 201 f)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att egendomsöverföring som har direkt samband med relations-&lt;br&gt;ändringen eller med registrering som trossamfund skall vara befriad från stämpelskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har inte funnit skäl till erinran mot regeringens förslag i denna del, vilka så-&lt;br&gt;lunda tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Statlig medverkan vid betalning av kyrkoavgift/avgift till&lt;br&gt;trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Förutsättningar för statlig medverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 10.1, s. 202 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna del innehåller skrivelsen inga förslag utan anger endast förutsättningarna för&lt;br&gt;statens medverkan med uppbördshjälp vid betalningen av kyrkoavgiften. Enligt princip-&lt;br&gt;beslutet skulle denna medverkan vara kostnadsfri, och en förutsättning var att hjälpen&lt;br&gt;skulle kunna inordnas i gällande skattesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Beräkning, debitering och betalning av avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 10.2, s. 203 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att kyrkoavgift/avgift till trossamfund som tas in med sta-&lt;br&gt;tens hjälp skall utgå med viss procentsats av den kommunalt beskattningsbara inkoms-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten. Avgiften föreslås i hanteringshänseende behandlas som en skatt, vilket bl.a. inne-&lt;br&gt;bär att uppgift om medlemskap, avgiftssats m.m. gäller för helt inkomstår, att avgiften&lt;br&gt;ingår i preliminär skatt, slutlig skatt och omräkning av skatt för den enskilde samt att&lt;br&gt;avgiften lämnas för indrivning, om den inte betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden utmynnar i förslaget till lag om avgift till registrerat tros-&lt;br&gt;samfund (avsnitt 2.4, s. 15f, och 14.4, s. 243 £.), i förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering&lt;br&gt;av skatt (avsnitt 2.10, s. 26 ff. och 14.10, s. 245) samt i förslaget till ändring i skattebe-&lt;br&gt;talningslagen (1997:483, avsnitt 2.25, s. 83 ff., och 14.25, s. 254).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har inte funnit skäl till erinran mot regeringens förslag i denna del, vilka så-&lt;br&gt;lunda tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Riksskatteverket och trossamfunden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Uppgifter från trossamfunden till Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 10.3.1, s. 205 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall trossamfund på datamedium lämna RSV de uppgifter som behövs&lt;br&gt;för debitering av avgift till samfundet. Uppgifter om tillhöriga/avgiftsskyldiga skall&lt;br&gt;gälla för helt inkomstår och avse förhållandena den 1 november året före inkomståret.&lt;br&gt;Trossamfunden lämnar uppgift om antingen en enhetlig avgiftssats för samfundet eller&lt;br&gt;den avgiftssats som skall gälla för varje individ. Församlingsindelning som redan finns&lt;br&gt;i skatteförvaltningens register kan dock användas vid rapportering av avgiftssatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägandena utmynnar i förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt (av-&lt;br&gt;snitt 2.10, s. 26 ff. och 14.10, s. 245).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har inte funnit skäl till erinran mot regeringens förslag i denna del, vilka så-&lt;br&gt;lunda tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Riksskatteverkets redovisning till trossamfunden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 10.3.2, s. 207 ff. och motion 1998:31)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att förskott på avgiftsmedlen betalas ut under inkomståret och en&lt;br&gt;slutreglering görs när det slutliga underlaget är känt. Underlaget för förskott föreslås&lt;br&gt;vara avgiftsunderlaget enligt senaste taxering. Omräkningar av enskildas skatt och&lt;br&gt;avgift efter ordinarie taxering föreslås inte påverka beräkningen av trossamfundets&lt;br&gt;avgiftsmedel, och det belopp som betalas ut till trossamfunden skall motsvara de debi-&lt;br&gt;terade avgifterna. Redovisning och utbetalning av avgifter till trossamfund skall enligt&lt;br&gt;förslaget ske till trossamfundet centralt. Tidpunkten för utanordning av avgiftsmedel&lt;br&gt;blir den tredje vardagen efter den 17:e i varje månad. Avräkning för den inomkyrkliga&lt;br&gt;utjämningen görs inte vid utbetalningen till Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägandena utmynnar i förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt (av-&lt;br&gt;snitt 2.10, s. 26 ff. och 14.10, s. 245).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvensen av regeringens förslag i denna del blir att två olika utbetalningssystem&lt;br&gt;måste administreras. Kyrkoavgiften, inklusive begravningsavgiften från de kyrkotillhö-&lt;br&gt;riga redovisas till Svenska kyrkan centralt för vidare befordran till de lokala enheterna.&lt;br&gt;Begravningsavgiften från dem som inte tillhör Svenska kyrkan betalas däremot ut di-&lt;br&gt;rekt från skattemyndigheterna till församlingarna och samfallighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med regeringen anser utskottet att begravningsavgiften från de icke kyrko-&lt;br&gt;tillhöriga måste betalas ut direkt till resp, huvudman för begravningsverksamheten. En&lt;br&gt;utbetalning av dessa medel till trossamfundet Svenska kyrkan skulle enligt utskottets&lt;br&gt;mening kunna uppfattas som mindre lämplig från religionsfrihetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anför som skäl för den centraliserade utbetalningsmodellen för av-&lt;br&gt;giftsmedlen bl.a. att samma ordning kommer att tillämpas gentemot alla trossamfund&lt;br&gt;och att den därför står i överensstämmelse med strävandena att behandla samfunden&lt;br&gt;lika. Utskottet är inte övertygat om hållbarheten av detta argument, eftersom det inte&lt;br&gt;för närvarande står klart hur andra trossamfund kommer att registrera sin verksamhet.&lt;br&gt;Oavsett hur därmed förhåller sig, går det emellertid inte att bortse från den särställ-&lt;br&gt;ning som Svenska kyrkan faktiskt intar och kommer att inta, inte minst genom det&lt;br&gt;krav på rikstäckning som uppställts. Denna särställning kan under alla förhållanden&lt;br&gt;motivera en särskild utbetalningsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har noterat att en förhållandevis stor andel remissinstanser vid remissbe-&lt;br&gt;handlingen av förslaget i denna del varit kritisk till att avgiftsmedlen från de kyrkotill-&lt;br&gt;höriga först måste betalas till nationell nivå för att därifrån befordras till mottagarna.&lt;br&gt;Skälen torde främst vara att ordningen uppfattats som onödigt centralistisk och att det&lt;br&gt;ansetts finnas risk för an de ränteintäkter som skanemedlen genererar efter utbetal-&lt;br&gt;ningen från Riksskatteverket inte fullt ut kommer församlingarna och samfällighetema&lt;br&gt;tillgodo. Det är enligt utskottets mening angeläget att undvika att relationsändringen&lt;br&gt;resulterar i sådan kritik och sådana misstankar. Utbetalningen bör därför ske direkt till&lt;br&gt;mottagarna. Utskottet ansluter sig sålunda till motion 1998:31j yrkande 1, som bygger&lt;br&gt;på uppfattningen att det är orationellt och innebär ett slöseri med administrativa re-&lt;br&gt;surser att anordna två olika utbetalningssystem. Detta bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kyrkliga utjämningssystemet blir efter relationsändringen en inomkyrklig ange-&lt;br&gt;lägenhet som det ankommer på kyrkan själv såsom trossamfund att organisera. Statens&lt;br&gt;åtagande enligt principbeslutet omfattar endast hjälpen med att ta in kyrkoavgifterna och&lt;br&gt;svara för redovisningen av dessa, däremot inte att som nu administrera utjämningssyste-&lt;br&gt;met. Regeringen anser att den föreslagna utbetalningsmodellen skapar goda möjligheter&lt;br&gt;för kyrkan själv att i samband med fördelningen av avgiftsmedlen göra avräkning för&lt;br&gt;avgifter och bidrag inom utjämningssystemet. Utskottet ansluter sig emellertid för sin del&lt;br&gt;till den i motionen framförda uppfattningen att den praktiska hanteringen av utjäm-&lt;br&gt;ningssystemet kan lösas på ett bra sätt även om utbetalning av avgiftsmedlen sker direkt&lt;br&gt;till mottagarna. På grund av den nuvarande statliga hanteringen av utjämningssystemet&lt;br&gt;finns det redan väl fungerande rutiner härför. Utskottet anser att det finns goda skäl att&lt;br&gt;bibehålla denna ordning, även om denna kommer att kräva avtal mellan staten och kyr-&lt;br&gt;kan, där staten mot ersättning åtar sig att administrera systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot nu angivna bakgrund anser utskottet att den föreslagna utbetalningsmodellen&lt;br&gt;inte bör genomföras. Utskottet ställer sig i konsekvens härmed och på de i motionen&lt;br&gt;anförda skälen bakom motionens yrkande 2, enligt vilket kyrkomötet skall uttala sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att skatteförvaltningen administrerar in- och utbetalningar till utjämningssystemet&lt;br&gt;inom ramen för sin uppdragsverksamhet. Det får härefter ankomma på Svenska kyr-&lt;br&gt;kan att träffa avtal med staten om dennas fortsatta medverkan vid hanteringen av det&lt;br&gt;inomkyrkliga utjämningssystemet. Detta bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Övriga förutsättningar för den statliga hjälpen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 Villkor för statligt stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under denna rubrik redovisar regeringen det uppdrag som givits till en arbetsgrupp,&lt;br&gt;vars uppgift är att göra en översyn av det statliga stödet till trossamfunden och lägga&lt;br&gt;fram förslag till framtida utformning, kriterier, administration och organisation av&lt;br&gt;detta stöd. Avsnittet innehåller därför inte några förslag att ta ställning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 Enskildas samtycke till avgiftsbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 10.4.2, s. 212 ff.))&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att enskilda som skall betala avgift via skattebetalningssystemet&lt;br&gt;till annat trossamfund än Svenska kyrkan skall lämna sitt samtycke till detta, antingen&lt;br&gt;skriftligen eller genom att trossamfundets stadgar innehåller en klart uttalad skyldighet&lt;br&gt;för medlemmarna att betala avgift till trossamfundet via skattebetalningssystemet. Den&lt;br&gt;som återkallar sitt samtycke till att betala avgift via skattebetalningssystemet skall en-&lt;br&gt;ligt förslaget få en skriftlig bekräftelse på detta från trossamfundet. På motsvarande&lt;br&gt;sätt skall den som utträder ur Svenska kyrkan få en skriftlig bekräftelse på utträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden utmynnar i bestämmelser i förslaget till lag om avgift&lt;br&gt;till registrerat trossamfund (avsnitt 2.4, s. 15f, och 14.4, s. 243 f.), särskilt 6 § och 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet finner inte något att erinra mot den föreslagna föreskriften i 7 §, såvitt den-&lt;br&gt;na innebär att den som utträder ur Svenska kyrkan skall erhålla skriftlig bekräftelse&lt;br&gt;härpå. Detta innebär inte något principiellt nytt. Bestämmelsen i den föreslagna 9 §&lt;br&gt;rörande beslut att trossamfund som beviljats statlig hjälp inte länge skall få sådan, be-&lt;br&gt;rör inte Svenska kyrkan. Ej heller i övrigt angår förslaget i hithörande del direkt för-&lt;br&gt;hållandena i Svenska kyrkan. Ehuru medvetet om att viktiga rättssäkerhetssynpunkter&lt;br&gt;gör sig gällande, avstår utskottet därför från att anlägga några ytterligare synpunkter&lt;br&gt;på de föreslagna bestämmelserna. Det anförda bör ges regeringen till känna såsom&lt;br&gt;kyrkomötets ståndpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.3 Register- och dataskyddsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 10.4.3, s. 216ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om att en person tillhör Svenska kyrkan respektive är skyldig att betala avgift&lt;br&gt;till annat trossamfund skall enligt förslaget få registreras i skatteregistret. Trossamfun-&lt;br&gt;det föreslås bli skyldigt att ersätta staten för skadestånd som har betalats på grund av&lt;br&gt;en oriktig uppgift som samfundet har lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden utmynnar i förslaget till lag om avgift till registrerat&lt;br&gt;trossamfund (avsnitt 2.4, s. 15f, och 14.4, s. 243 f.) samt förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;skatteregisterlagen (1980:343; avsnitt 2:14 , s. 47 ff., och 14:14, s. 248).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har inte funnit skäl till erinran mot regeringens förslag i denna del, vilka så-&lt;br&gt;lunda tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.4 Sekretessfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 10.4.4, s. 219 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att uppgifter i ärenden om avgift till registrerat trossamfund skall&lt;br&gt;omfattas av samma sekretess som motsvarande uppgifter har i dag, dvs. uppgift om&lt;br&gt;tillhörighet till trossamfund skall omfattas av sekretess medan avgiften är en del av&lt;br&gt;beslutet. Sekretessen föreslås gälla i 70 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägandena utmynnar i förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100;&lt;br&gt;avsnitt 2.13, s.41ff. och 14.13, s. 247).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har inte funnit skäl till erinran mot regeringens förslag i denna del, vilka så-&lt;br&gt;lunda tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Stadgad åborätt och landgille&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 11, s. 220 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att stadgad åborätt avvecklas genom att äganderätten till marken&lt;br&gt;övergår till åborättsinnehavaren i de fall det finns en innehavare med rättmätiga anspråk.&lt;br&gt;Landgille föreslås avvecklas genom att skyldigheten att betala landgille upphör. I de fall&lt;br&gt;rätten till landgille är förenad med äganderätt till lokaliserad mark föreslås äganderätten&lt;br&gt;övergå till den som har brukningsrätten. Den som hade rätt till landgille och lider förlust&lt;br&gt;genom avvecklingen har enligt förslaget rätt till skälig ersättning av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden i denna del utmynnar i förslaget till lagen om avveck-&lt;br&gt;ling av stadgad åborätt och landgille (avsnitt 2.5, s. 17f, och 14.5, s. 244 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de bägge ålderdomliga rättsinstitut som här behandlas är det för Svenska kyrkans&lt;br&gt;vidkommande främst landgillena som har betydelse. Utskottet har med anledning av&lt;br&gt;motionsyrkande förut uppehållit sig vid frågan om landgillenas avskaffande i sitt be-&lt;br&gt;tänkande 1994:2 Vissa ändringar i kyrkolagen m.m. (1KL1994:2 s. 261.). Utskottet&lt;br&gt;fann det då angeläget med en förenkling av proceduren för avveckling av institutet,&lt;br&gt;vilket betecknades som otidsenligt. På hemställan av utskottet beslöt kyrkomötet att&lt;br&gt;hos regeringen begära utredning härom (kskr. 1994:9). Genom den utredning som nu&lt;br&gt;skett genom Kammarkollegiets försorg har förutsättningarna för landgilleinstitutets&lt;br&gt;avskaffande klarlagts ytterligare. Detta saknar i allt väsentligt ekonomisk eller annan&lt;br&gt;betydelse för kyrkan. Utskottet finner ej skäl till erinran mot den valda lösningen. Det-&lt;br&gt;samma gäller i fråga om den stadgade åborätten. Kyrkomötet bör därför enligt utskot-&lt;br&gt;tets mening tillstyrka regeringens förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 12, s. 233 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 12.2, s. 235.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) om sekretess i&lt;br&gt;ärenden om medlemskap i Svenska kyrkan och i Svenska kyrkans församlingsvårdande&lt;br&gt;verksamhet upphävs. Äldre bestämmelser föreslås dock gälla för uppgifter från tiden&lt;br&gt;före relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande utmynnar i förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsnitt 2.13, s.41ff. och 14.13, s. 247).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har inte funnit skäl till erinran mot regeringens förslag i denna del, vilka så-&lt;br&gt;lunda tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Stiftelselagens tillämplighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 12.3, s. 235 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att bestämmelserna i stiftelselagen (1994:1220) inte skall gälla för&lt;br&gt;sådana särskilda rättssubjekt som avses i 9 § tredje stycket och 10 § första stycket i&lt;br&gt;den föreslagna lagen om införande av lagen om Svenska kyrkan, dvs. inte för Lunds&lt;br&gt;domkyrka och dess fastigheter och fastighetsfond eller för prästlönetillgångama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägandena utmynnar i förslag till lag om ändring i lagen (1994:1221) om in-&lt;br&gt;förande av stiftelselagen (1994:1220; avsnitt 2.23, s. 80, och 14.23, s.254).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har inte funnit skäl till erinran mot regeringens förslag i denna del, vilka så-&lt;br&gt;lunda tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Äktenskapsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 12.4, s. 236.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att bestämmelsen i 4 kap. 4 § äktenskapsbalken skall upphöra i&lt;br&gt;samband med relationsändringen, förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken (se&lt;br&gt;avsnitt 2.7, s. 21, och 14.7, s. 245).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet har inte funnit skäl till erinran mot regeringens förslag i denna del, vilka så-&lt;br&gt;lunda tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Offentlig upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 12.5, s. 237)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att lagen (1992:1528) om offentlig upphandling och lagen&lt;br&gt;(1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling&lt;br&gt;inte skall vara tillämpliga på Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar efter rela-&lt;br&gt;tionsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden utmynnar i förslag till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1992:1528) om offentlig upphandling (avsnitt 2.21, s. 75 ff., och 14.21, s. 254) och&lt;br&gt;till lag om ändring i lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende avseen-&lt;br&gt;de offentlig upphandling (avsnitt 2.22, s. 79, och 14.22, s. 254). Genom förslagen ut-&lt;br&gt;mönstras de kyrkliga kommunerna och hänvisningar till dessa ur lagtexterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som enda skäl för förslaget att lagstiftningen inte skall omfatta Svenska kyrkan och&lt;br&gt;dess organisatoriska delar anför regeringen att relationsändringen innebär att försam-&lt;br&gt;lingarnas och de kyrkliga samfällighetemas kommunstatus upphör och kyrkan lämnar&lt;br&gt;det allmänna. Följande bör därför framhållas. Lagstiftningen angående offentlig upp-&lt;br&gt;handling är till väsentlig del ett utflöde av internationella förpliktelser som Sverige har&lt;br&gt;åtagit sig och i synnerhet förpliktelser som följer av medlemskapet i Europeiska unio-&lt;br&gt;nen och EG-rättsliga bestämmelser. Huruvida Svenska kyrkan och dess organisatoris-&lt;br&gt;ka delar enligt ett internt svenskt betraktelsesätt utgör en del av det allmänna eller hur&lt;br&gt;annars klassificeringen utfaller enligt svensk rätt är från denna synpunkt inte av egent-&lt;br&gt;lig betydelse. Av vikt torde i stället främst vara verksamhetens faktiska natur samt hur&lt;br&gt;den finansieras och styrs. Mycket talar enligt utskottets mening för att de internatio-&lt;br&gt;nella förpliktelserna ännu efter relationsändringen omfattar i vart fall begravnings-&lt;br&gt;verksamheten, där ju kyrkan kommer att handha en allmän samhällsfunktion, vilken&lt;br&gt;finansieras tvångsvis och regleras i offentligrättslig ordning. Liknande synpunkter kan&lt;br&gt;möjligen göra sig gällande i fråga om den kyrkliga kulturminnesvården. Enligt utskot-&lt;br&gt;tets mening är följaktligen den av regeringen angivna motiveringen för förevarande&lt;br&gt;lagförslag inte fullt övertygande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från de synpunkter kyrkomötet i första hand har att beakta finns visserligen&lt;br&gt;knappast skäl att motsätta sig regeringens förslag i förevarande del. Förutsättningarna&lt;br&gt;för och konsekvenserna av lagstiftningsåtgärderna är dock inte uttömmande belysta.&lt;br&gt;Det kan inte uteslutas att ett bristande genomförande av de EG-rättsliga förpliktelser-&lt;br&gt;na på upphandlingsområdet kan leda till olägenheter för kyrkliga organ i enstaka fall.&lt;br&gt;För statens vidkommande kan bl.a. skadeståndsskyldighet tänkas inträda. Det anförda&lt;br&gt;bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Ekonomiska konsekvenser av stat-kyrkareformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skrivelsens avsnitt 13, s. 237 ff., motionerna 1998:39, yrkandena 3 och 4, samt&lt;br&gt;1998:45)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de lagförslag med anknytande motiv som regeringen beslutat överlämna till&lt;br&gt;kyrkomötet för yttrande, upptar regeringens skrivelse ett avsnitt 13 om ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsekvenser av stat-kyrkareformen. I det avsnittet förklarar regeringen att den genom&lt;br&gt;skrivelsen tar ställning till kostnads- och finansieringsfrågan för åren 2000-2009.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till förevarande avsnitt knyter sig motion 1998:39, yrkandena 3 och 4, samt mo-&lt;br&gt;tion 1998:45. Utskottet tar här upp dessa motioner och kommenterar därvid i vissa&lt;br&gt;delar avsnittets övriga innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt kan om förevarande avsnitt sägas att däri på ett tämligen oklart vis blan-&lt;br&gt;das statsfinansiella, samhällsekonomiska och andra överväganden av omväxlande&lt;br&gt;kortsiktig och långsiktig natur samt att det synbarligen inte grundar sig på någon ge-&lt;br&gt;nomtänkt analys av relationsändringens innebörd. Med rätta framhålls i motion&lt;br&gt;1998:39 att övervägandena om hur en statsfinansiell neutralitet skall räknas fram inte&lt;br&gt;är övertygande. Utskottet finner det befogat att erinra om att relationsändringens in-&lt;br&gt;nebörd till väsentlig del är att omfånget av det allmännas verksamhet begränsas genom&lt;br&gt;att Svenska kyrkans verksamhet såsom trossamfund inte längre blir att hänföra till den&lt;br&gt;offentliga sektorn, än mindre till den statliga. Framtidskalkyler rörande denna del av&lt;br&gt;Svenska kyrkans verksamhet låter sig inte utan vidare infogas i någon statsfinansiell&lt;br&gt;eller samhällsekonomisk balansanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i avsnittet ger utskottet befogad anledning att erinra om att Svenska&lt;br&gt;kyrkan är i behov av att kunna grunda överväganden om den framtida verksamheten&lt;br&gt;och dess ekonomiska bas på långsiktigt gällande och överblickbara ställningstaganden&lt;br&gt;från statens sida. Principbeslutet från år 1995 har vilat på förutsättningen att så skulle&lt;br&gt;komma att bli fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På flera ställen i avsnittet berörs Svenska kyrkans sysselsättningsprogram för&lt;br&gt;kyrkliga arbeten 1998-2000, det s.k. miljardprogrammet för kyrkliga jobb, vilket syf-&lt;br&gt;tar till att skapa sysselsättning och som har viss miljövårdande och kulturminnes-&lt;br&gt;vårdande profil. Regeringen anför att programmet får effekter som ”bör beaktas i det-&lt;br&gt;ta sammanhang”. Innebörden härav klargörs inte. Utskottet finner endast skäl att an-&lt;br&gt;märka att programmet inte har tillkommit med kyrkomötets medverkan och att ut-&lt;br&gt;skottet inte på grundval av innehållet i skrivelsens förevarande avsnitt eller annat till-&lt;br&gt;gängligt underlag kan bedöma huruvida eller på vad sätt programmet menas inverka&lt;br&gt;på de beräkningar som i övrigt åsyftas i avsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet behandlas vidare de ekonomiska regleringarna mellan staten och kyrko-&lt;br&gt;kommunerna. Så vitt kan förstås har regeringen ansett att den s.k. skatteadministra-&lt;br&gt;tionsavgift som under några år tagits ut bör tas med i kalkylerna. I motion 1998:45&lt;br&gt;hemställs med anledning av avsnittets innehåll i detta hänseende att kyrkomötet skall&lt;br&gt;uttala sin uppfattning att bidraget till staten för saneringen av finanserna inte medräk-&lt;br&gt;nas i den ekonomiska regleringen. I motionen pekas vidare på vissa omständigheter i&lt;br&gt;samband med skarteadministrationsavgiftens tillkomst. På samma sätt som tidigare&lt;br&gt;Centralstyrelsen i sitt remissyttrande över Remiss 2 avseende Staten och trossamfun-&lt;br&gt;den (jfr. Centralstyrelsens verksamhetsberättelse för år 1997; CsSkr 1998:2, bilaga 5)&lt;br&gt;ansluter sig utskottet till uppfattningen att det inte finns förutsättningar att beakta nå-&lt;br&gt;gon sådan ekonomisk reglering. Detta bör med anledning av motionen ges regeringen&lt;br&gt;till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uttalar sin avsikt att överväga att under perioden 2000-2009 och för&lt;br&gt;tiden därefter införa någon form av avgift eller skatt för att uppnå statsfinansiell neu-&lt;br&gt;tralitet. Det framgår inte vad som skulle komma att avgiftsbeläggas eller vad slags&lt;br&gt;skatt som kunde föresväva regeringen. Från konstitutionell synpunkt är uttalandet&lt;br&gt;närmast förbryllande. I motion 1998:39 har uttalandet uppfattats som ett hot om mot&lt;br&gt;kyrkan riktade nya skatter och avgifter, och i motionens yrkande 3 begärs att kyrko-&lt;br&gt;mötet som sin mening skall ge regeringen till känna att hotet avvisas. Enligt utskottets&lt;br&gt;mening låter det sig inte utan vidare inses varför Svenska kyrkan under en nu icke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;br&gt;överskådlig tidsperiod skulle belastas med någon särskild pålaga för att utjämna ett&lt;br&gt;eventuellt statsfinansiellt minussaldo. Med hänsyn till det sammanhang vari regering-&lt;br&gt;ens uttalande gjorts kan det likväl framstå som påkallat att kyrkomötet ger regeringen&lt;br&gt;till känna att det avvisar tanken på införandet av någon form av avgift eller skatt på&lt;br&gt;grund av relationsändringen mellan staten och kyrkan, försåvitt därmed skulle avses&lt;br&gt;någon mot Svenska kyrkan riktad pålaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma motions yrkande 4 begärs att kyrkomötet som sin mening skall ge reger-&lt;br&gt;ingen till känna att församlingarna som en följd av att de ekonomiska regleringarna&lt;br&gt;bortfaller bör sträva efter att sänka uttaget av kyrkoavgift. Utskottet kan för sin del&lt;br&gt;utan vidare ställa sig bakom uppfattningen att församlingarna bör sträva efter att sän-&lt;br&gt;ka uttaget av kyrkoavgiften i den mån utrymme härför uppstår till följd av relations-&lt;br&gt;ändringen. Det är enligt utskottets bedömning också sannolikt att ett visst sådant ut-&lt;br&gt;rymme generellt sett kan uppstå. Samtidigt skall dock understrykas att de lokala för-&lt;br&gt;hållandena är starkt skiftande och att det därför inte på grund härav kan uttalas att&lt;br&gt;det på alla håll finns utrymme för sänkning av avgiften. Det kan tvärtom finnas för-&lt;br&gt;samlingar och samfälligheter som av olika skäl kan behöva öka avgiftsuttaget. Ett till&lt;br&gt;regeringen riktat tillkännagivande av innebörd att församlingarna bör sträva efter en&lt;br&gt;sänkning av uttaget av kyrkoavgift framstår enligt utskottets uppfattning som missrik-&lt;br&gt;tat. I lagen om Svenska kyrkan föreskrivs att det är en uppgift för församlingar eller&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter att besluta om lokal kyrkoavgift och att stiften beslutar om den&lt;br&gt;regionala kyrkoavgiften. Därmed saknas det förutsättningar för kyrkomötet att göra&lt;br&gt;något sådant uttalande som yrkas i motionen. Ämnet är över huvud taget inte av den&lt;br&gt;arten att kyrkomötet bör utfärda någon form av generell rekommendation. Utskottet&lt;br&gt;kan inte tillstyrka motionsyrkandet utan föreslår kyrkomötet att avslå detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beträffande huvudmannaskapet för begravningsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse 1998:1 i denna del och&lt;br&gt;med avslag på motion 1998:46 som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br&gt;utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beträffande ansvaret för särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet&lt;br&gt;trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med avslag på motion 1998:42, yrkande 1, tillstyrker regeringens&lt;br&gt;skrivelse i denna del,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beträffande sättet att betala begravningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av motion 1998:42, yrkande 2, som sin mening ger&lt;br&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beträffande beräkningen av kostnaderna för begravningsavgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med avslag på motion 1998:49, yrkande 1 tillstyrker regeringens&lt;br&gt;förslag i denna del,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beträffande en översyn av det inomkyrkliga utjämningssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1998:49, yrkande 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beträffande tjänster som skall ingå i begravningsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse i denna del och med avslag&lt;br&gt;på motion 1998:47 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-&lt;br&gt;fört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beträffande klarläggande och förtydligande av begreppet transporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet avslår motion 1998:42, yrkande 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. beträffande skyndsam utredning angående de särskilda boendeformerna för äldre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet bifaller motion 1998:44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. beträffande inflytande och insyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse i denna del samt motio-&lt;br&gt;nerna 1998:33, 1998:38 samt 1998:41, yrkande 1, och med avslag på motion&lt;br&gt;1998:27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. beträffande särskild nämnd för begravningsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av motion 1998:41, yrkande 2, som sin mening ger&lt;br&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. beträffande begravning och gravsättning av foster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med avslag i övrigt på motion 1998:4, yrkandena 1 och 2, tillstyr-&lt;br&gt;ker regeringens förslag i denna del,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. beträffande pastorala råd för församlingar och kyrkogårdsförvaltningar angående&lt;br&gt;omhändertagande och begravning av foster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av motion 1998:4, yrkande 3, som sin mening ger Cen-&lt;br&gt;tralstyrelsen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. beträffande insatser för utbildning och information angående omhändertagande&lt;br&gt;och begravning av foster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av motion 1998:4, yrkande 4, som sin mening ger&lt;br&gt;Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. beträffande beskattning av prästlönetillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse i denna del samt motio-&lt;br&gt;nerna 1998:6 och 1998:39, yrkande 2, som sin mening ger regeringen till kän-&lt;br&gt;na vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. beträffande beskattning av prästgård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse i denna del samt motion&lt;br&gt;1998:40 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. beträffande beskattning av Lunds domkyrkas fastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse i denna del samt motion&lt;br&gt;1998:36 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. beträffande utbetalning av kyrko- och begravningsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse i denna del samt motion&lt;br&gt;1998:31, yrkande 1 och 2, som sin mening ger regeringen till känna vad ut-&lt;br&gt;skottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 beträffande enskildas samtycke till avgiftsbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse i denna del som sin mening&lt;br&gt;ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. beträffande offentlig upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse i denna del som sin mening&lt;br&gt;ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. beträffande lagförslagen i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet tillstyrker regeringens skrivelse i dessa delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. beträffande ekonomiska konsekvenser av stat-kyrkareformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av motion 1998:39, yrkande 3, samt motion&lt;br&gt;1998:45 och med avslag på motion 1998:39, yrkande 4, som sin mening ger&lt;br&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigtuna den 25 augusti 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På första kyrkolagsutskottets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Evert Josefsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Pålsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patrik Tibbling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Britas Lennart Eriksson, Börje Dahlvid, Sven&lt;br&gt;Håkansson, Ingrid Emanuelsson, Nils Gårder, Tomas Forsner, Per Lindberg, Susann&lt;br&gt;Torgerson, Inger Lifv, Eskil Jinnegård, Kerstin Linder, Karl-Johan Nilsson, Göran Petters-&lt;br&gt;son och Alf G Johansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskoparna Lars-Göran Lönnermark och Anders Wejryd har deltagit i utskottets&lt;br&gt;överläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i frågan om ansvaret för särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kris-&lt;br&gt;tet trossamfund (mom. 2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Susann Torgerson, Nils Gårder, Tomas Forsner, Per Lindberg och Alf G Johansson,&lt;br&gt;som anser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att utskottet i stället för texten i de tre sista styckena i betänkandets avsnitt&lt;br&gt;1.3 hade bort anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser att kyrkomötet i sitt yttrande till regeringen skall hålla fast vid sitt&lt;br&gt;tidigare ställningstagande att ansvaret för särskilda gravplatser för dem som inte till-&lt;br&gt;hör något kristet trossamfund inte skall åvila Svenska kyrkan. Regeringens förslag i&lt;br&gt;denna del kan sålunda inte tillstyrkas. Detta är också den ståndpunkt som intas i mo-&lt;br&gt;tion 1989:42, vars yrkande 1 innehåller en begäran att kyrkomötet som sin mening ger&lt;br&gt;regeringen till känna vad motionen innehåller i denna fråga. Med anledning av motio-&lt;br&gt;nen bör kyrkomötet ge regeringen till känna vad utskottet ovan anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beträffande ansvaret för särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet&lt;br&gt;trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning av motion 1998:42, yrkande 1, som sin mening ger&lt;br&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i frågan om ansvaret för särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kris-&lt;br&gt;tet trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Nils Gårder, som anför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet redovisade 1995 i yttrande till regeringen Svenska kyrkans principiella&lt;br&gt;uppfattning om hur begravningsväsendet bör vara organiserat i framtiden. Kyrkomö-&lt;br&gt;tet uttalade för det första att kyrkan bör även fortsatt vara ansvarig för huvuddelen av&lt;br&gt;begravningsverksamheten. Kyrkomötet uttalade för det andra att ansvaret för särskil-&lt;br&gt;da gravplatser för icke-kristna trosbekännare inte bör åvila Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens kommittédirektiv till begravningsverksamhetskommittén föreskrevs&lt;br&gt;att utredningsarbetet skulle bedrivas med en målsättning som överensstämde med kyr-&lt;br&gt;komötets yttrande. Sålunda skrev regeringen att ansvaret för befintliga och framtida&lt;br&gt;allmänna begravningsplatser bör ligga på Svenska kyrkan. Vidare skrev regeringen att&lt;br&gt;ansvaret för att bereda icke-kristna trosbekännare tillgång till särskilda begravnings-&lt;br&gt;platser, som är det uttryck som användes i direktivet, bör inte längre ligga på ett kyrk-&lt;br&gt;ligt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots vad som ovan nämnts framlade begravningsverksamhetskommittén i sitt be-&lt;br&gt;tänkande Begravningsverksamheten (SOU 1997:42) ett förslag som strider mot de&lt;br&gt;nämnda principerna. Förslaget innebär att församlingarna får ansvaret för även sär-&lt;br&gt;skilda gravplatser för icke-kristna trosbekännare. Förslaget, som innefattar en närmare&lt;br&gt;definition av vad som menas med begravningsverksamhet, ålägger församlingen att&lt;br&gt;verka för att även andra begravningstraditioner än de kristna kan komma till uttryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har vid remissbehandlingen blivit starkt kritiserat från religionsfrihets-&lt;br&gt;synpunkt. Vissa trossamfund, Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund&lt;br&gt;(SST), Kammarrätten i Stockholm, Kammarkollegiet och Statskontoret anser det&lt;br&gt;olämpligt att Svenska kyrkan skall ansvara för särskilda gravplatser för icke-kristna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har kritiken till trots till kyrkomötet för yttrande överlämnat ett för-&lt;br&gt;slag till lagstiftning som helt följer utredningsförslaget. Religionsfrihetsaspekten har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;helt tydligt oroat regeringen, som därför framhåller betydelsen av att särskilda ombud&lt;br&gt;skall bevaka den rätt, som tillkommer de medborgare som inte tillhör Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Ombudsorganisationen, som saknar motsvarighet inom den offentliga rätten, har vid&lt;br&gt;remissbehandlingen bedömts som en otillräcklig form av inflytande. Redan flera med-&lt;br&gt;lemmar av utredningskommittén ansåg den bristfällig. Ombuden saknar ju verkligt&lt;br&gt;medinflytande. Från Svenska kyrkans sida har invänts att ombudsorganisationen är&lt;br&gt;svår att praktiskt genomföra och därtill uttryck för ett misstroende mot församlingar-&lt;br&gt;na. Jag delar den kritik som framföres mot ett system med ombud för dem som inte&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan. Det bör i sammanhanget märkas att ombuden synes ha att fö-&lt;br&gt;reträda såväl kristna icke tillhörande Svenska kyrkan som icke-kristna. Min bedöm-&lt;br&gt;ning är att meningsskiljaktigheter mellan ombud och röstberättigade ledamöter av be-&lt;br&gt;rörd nämnd kan bli svårhanterlig. Om ombudens uppfattning inte tillgodoses kommer&lt;br&gt;dessa att känna vanmakt eftersom de saknar såväl rösträtt som besvärsrätt. Systemet&lt;br&gt;kan på goda grunder sägas odemokratiskt. Det finns anledning att befara att konflik-&lt;br&gt;ter leder till krav på att begravningsverksamheten inom berört område skall överföras&lt;br&gt;till kommunen. Om regeringen bifaller sådana krav kommer grundsatsen att Svenska&lt;br&gt;kyrkan skall vara huvudman för begravningsverksamheten att brytas. Detta skulle stå i&lt;br&gt;strid med vad som torde vara flertalets uppfattning och i tydlig strid med den av kyr-&lt;br&gt;komötet uttalade meningen att begravningsverksamhet är en kyrklig angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som är huvudman för begravningsverksamhet kan anlägga allmän be-&lt;br&gt;gravningsplats. Därför kan ansvaret för tillhandahållande av särskilda begravnings-&lt;br&gt;platser för icke-kristna inte anförtros annan än en huvudman för begravningsverk-&lt;br&gt;samhet. Sålunda kan inte kyrkomötets yttrande från 1995 och regeringens kommitté-&lt;br&gt;direktiv att Svenska kyrkan skall ansvara för allmänna begravningsplatser men inte för&lt;br&gt;särskilda gravplatser för icke-kristna tillgodoses inom ramen för ett förslag som bygger&lt;br&gt;på att det skall finnas endast en huvudman för begravningsverksamhet inom ett för-&lt;br&gt;valtningsområde. Antingen måste man acceptera mer än en huvudman för förvalt-&lt;br&gt;ningsområdet eller måste man frångå den principiella utgångspunkten. Utrednings-&lt;br&gt;kommittén och regeringen har gjort det senare. Även första kyrkolagsutskottet är nu&lt;br&gt;berett att acceptera avsteg från kyrkomötesbeslutet från 1995. Utskottet har enligt min&lt;br&gt;uppfattning inte tagit tillräcklig hänsyn till den kritik som framförts från minoritets-&lt;br&gt;företrädare och rättsvårdande myndigheter. Frågan avser minoritetsskydd. Att en ma-&lt;br&gt;joritet av befolkningen måhända ansluter sig till regeringsförslaget kan naturligtvis då&lt;br&gt;inte få vara avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innefattar en lagfäst riksomfattande clearing. Detta tillgodoser&lt;br&gt;ett länge framfört önskemål. Clearingsystemet innebär att resurser överföres från den&lt;br&gt;som uppburit medel till den som tillhandahållit tjänsterna. Ett sådant clearingsystem&lt;br&gt;möjliggör att den enskilde utan tillkommande krav på betalning kan välja begrav-&lt;br&gt;ningsplats och ianspråktagande av övriga tjänster på en ort trots att avgiften erlagts&lt;br&gt;till en huvudman på någon annan ort. Det bör med tillämpande av samma huvudprin-&lt;br&gt;ciper vara möjligt att ha två huvudmän för begravningsverksamhet inom samma för-&lt;br&gt;valtningsområde enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församling inom Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamhet och&lt;br&gt;tillhandahåller allmän begravningsplats. Ett borgerligt organ förslagsvis kommunen är&lt;br&gt;också huvudman för begravningsverksamhet och tillhandahåller allmän begravnings-&lt;br&gt;plats. Kommunens allmänna begravningsplats skall bestå av särskilda gravplatser för&lt;br&gt;icke-kristna trosbekännare. Den som tillhör Svenska kyrkan betalar genom kyrkoav-&lt;br&gt;giften begravningsavgift till församlingen där vederbörande är folkbokförd. Den som&lt;br&gt;inte tillhör Svenska kyrkan betalar begravningsavgift till kommunen där vederbörande&lt;br&gt;är folkbokförd. En person som inte tillhör Svenska kyrkan men likväl vill vila på kyr-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kans allmänna begravningsplats, t.ex. på grund av att vederbörande är kristen tros-&lt;br&gt;bekännare men tillhörig endast annat trossamfund eller därför att anhörig tidigare be-&lt;br&gt;gravts där, skall ha rätt därtill och församlingen har rätt till ersättning från personens&lt;br&gt;hemkommun genom clearingsystemet. Den kommunala begravningsavgiften måste&lt;br&gt;bestämmas med utgångspunkt från kommunens kostnad inte bara för tillhandahållan-&lt;br&gt;de av den egna allmänna begravningsplatsen utan också för utbetalning av dearing-&lt;br&gt;avgifter. Genom att alla kostnader för begravningsverksamheten särredovisas och är&lt;br&gt;föremål för offentlig granskning bör begravningsavgifterna komma att avspegla kost-&lt;br&gt;naderna som huvudmännen har. Svårigheter att uppnå en fullständigt riktig fördelning&lt;br&gt;finns oavsett om regeringens förslag väljes eller om ett alternativt förslag läggs till&lt;br&gt;grund för lagstiftning. T.ex. kan vissa huvudmän inom vars ansvarsområde ett sjuk-&lt;br&gt;hem är beläget drabbas av kostnader som är svåra att finansiera med begravningsav-&lt;br&gt;gifter. För tillgodoseende av detta kan ett särskilt utjämningssystem bli nödvändigt&lt;br&gt;enär den inomkyrkliga utjämningen inte kommer att omfatta begravningsverksam-&lt;br&gt;heten. Mitt alternativa system med två huvudmän kan vidare leda till att begravnings-&lt;br&gt;avgiften som utges som en integrerad del av kyrkoavgiften till församlingen och be-&lt;br&gt;slutas av denna blir annan än den begravningsavgift som utges till kommunen och beslu-&lt;br&gt;tas av denna. Sådan olikhet kan bero av att respektive huvudmans kostnader för be-&lt;br&gt;gravningsverksamhet efter clearing är olika t.ex. på grund av olika begravningsseder.&lt;br&gt;Att en sådan skillnad avspeglas i avgiften anser jag inte principiellt fel. Avvikelsen i&lt;br&gt;absoluta belopp torde vara för den enskilda av marginell betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den praktiska verksamheten bör naturligtvis församlingen och kommunen sam-&lt;br&gt;verka på grundval av avtal. Det är självklart att t.ex. krematorieverksamhet bedrives i&lt;br&gt;samverkan. Även skötsel av begravningsplatser kan ske gemensamt. De ur ideell syn-&lt;br&gt;vinkel känsliga frågorna, t.ex. utformning av det som i lagförslaget omnämnes&lt;br&gt;”ceremonilokal” och begravningsplatsens allmänna utformning bör däremot beslutas&lt;br&gt;helt självständigt av respektive huvudman. Besluten kan då fattas på ett fullt demokra-&lt;br&gt;tiskt sätt av respektive huvudman. Församlingen kan fatta beslut rörande dess allmän-&lt;br&gt;na begravningsplats med beaktande av läromässiga hänsyn. Kommunen kan beakta&lt;br&gt;andra ideella aspekter utan beroende av församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av mig här skisserade alternativa förslaget tillgodoser bättre än regeringsför-&lt;br&gt;slaget religionsfrihetskrav. Detta av två följande skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första åläggs inte trossamfundet Svenska kyrkan ansvaret för särskilda&lt;br&gt;gravplatser för icke-kristna. Svenska kyrkan har tidigare motsatt sig den uppgiften&lt;br&gt;bl.a. av hänsyn till respekten för dem som tillhör annan religion eller inte vill tillhöra&lt;br&gt;någon trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra skapas trovärdiga möjligheter för Svenska kyrkan att även långsik-&lt;br&gt;tigt behålla ansvaret för huvuddelen av begravningsverksamheten. Om minoritetsin-&lt;br&gt;tressen tillgodoses på ett rätt sätt minskar risken för framtida krav på att all begrav-&lt;br&gt;ningsverksamhet genom beslut av regeringen skall överföras på borgerlig kommun.&lt;br&gt;Det är betydelsefullt för Svenska kyrkan som folkkyrka att få behålla ansvaret för&lt;br&gt;kyrkliga allmänna begravningsplatser. Regeringsförslaget kan innebära att en framtida&lt;br&gt;regering med hänvisning till religionsfriheten och med hänvisning till att det endast&lt;br&gt;kan finnas en huvudman inom varje förvaltningsområde överför all begravningsverk-&lt;br&gt;samhet till borgerlig kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag här anfört ansluter jag mig till övriga reservanters yr-&lt;br&gt;kande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i frågan om inflytande och insyn (mom. 9)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Susann Torgerson, Britas Lennart Eriksson, Börje Dahl vid, Sven Håkansson och&lt;br&gt;Ingrid Emanuelsson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att utskottet i stället för texten i betänkandets avsnitt 1.4.5 till och med det&lt;br&gt;näst sista stycket hade bort anföra följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de som inte tillhör Svenska kyrkan och saknar rösträtt och valbarhet till be-&lt;br&gt;redande och beslutande organ inom kyrkan måste tillförsäkras inflytande över en an-&lt;br&gt;gelägenhet som berör dem i lika hög grad som de tillhöriga. Utskottet anser det själv-&lt;br&gt;klart att även de som inte tillhör Svenska kyrkan skall ha rätt att direkt påverka eller&lt;br&gt;delta i beslut om t.ex. begravningsavgiften eller planering och utbyggnad av särskilda&lt;br&gt;gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning, att det är angeläget att vidta åtgärder för att öka insynen&lt;br&gt;och inflytandet för dessa icke tillhöriga, är helt riktig. På vissa orter är det redan nu så&lt;br&gt;att andelen icke kyrkotillhöriga överstiger 30 procent. Om Svenska kyrkan skall vara&lt;br&gt;trovärdig är det viktigt att den garanterar dessa grupper full insyn. Annars föreligger&lt;br&gt;det enligt utskottets uppfattning en stor risk att Svenska kyrkan inom några få år&lt;br&gt;kommer att gå miste om uppdraget att ansvara för den största delen av begravnings-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har haft kritiska synpunkter på förslaget. Utskottet instäm-&lt;br&gt;mer i att man kan lösa frågan om insyn och medverkan på olika sätt och att förslaget&lt;br&gt;inte är helt idealiskt, men har inte funnit något alternativ som på ett bättre sätt tillgo-&lt;br&gt;doser behovet av minoritetsskydd. I samband med en framtida utvärdering av detta&lt;br&gt;system får det visa sig om en revidering bör ske. Med det anförda tillstyrker utskottet&lt;br&gt;bifall till regeringens förslag i denna del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. beträffande inflytande och insyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med avslag på motionerna 1998:27, 1998:33, 1998:38 samt&lt;br&gt;1998:41, yrkande 1, tillstyrker regeringens skrivelse i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämndens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av motion om värdigt omhändertagande&lt;br&gt;av foster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1998:4 om värdigt omhänderta-&lt;br&gt;gande av foster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämnden vill framhålla att frågorna om ett värdigt omhändertagande och&lt;br&gt;gravsättning av foster kräver stor varsamhet. Dessa frågor aktualiserar svårigheten att&lt;br&gt;tillämpa principen om respekt för människovärdet på ett entydigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore knappast rimligt att föreskriva att foster oberoende av ålder skall kreme-&lt;br&gt;ras och/eller gravsättas. Berörda föräldrar bör få adekvat information. Samtidigt skall&lt;br&gt;man i denna fråga söka undvika att skapa skuldkänslor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdigt omhändertagande kan ta sig olika uttryck. Kremation och gravsättning&lt;br&gt;kan ses som ett erbjudande men får aldrig uppfattas som ett krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala den 11 augusti 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På läronämndens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KG HAMMAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingemar Söderström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin&lt;br&gt;Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, bis-&lt;br&gt;kop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop&lt;br&gt;Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Göran Bexell, vice&lt;br&gt;ordförande, Birger Olsson, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Curt Forsbring, Anna-&lt;br&gt;Lena Weberup, Astrid Andersson Wretmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingsutskottets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:2y&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av KMot 1998:4, om värdigt&lt;br&gt;omhändertagande och gravsättning av foster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till första kyrkolagsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över KMot 1998:4 och där sär-&lt;br&gt;skilt punkterna 3 och 4 i hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande punkt 3 i motionens hemställan, där behovet av pastorala råd för för-&lt;br&gt;samlingar och kyrkogårdsförvaltningar påtalas, fann utskottet att Biskopsbrevet Om-&lt;br&gt;händertagande av foster från 1991 på ett utmärkt sätt har behandlat denna fråga. Ut-&lt;br&gt;skottet menade vidare, att en lämplig form för utarbetandet av pastorala råd vore att&lt;br&gt;låta denna fråga behandlas inom ramen för det arbete, som i samarbete mellan För-&lt;br&gt;samlingsnämnden och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund bedrivs av&lt;br&gt;Arbetsgruppen för begravningspastoral. Enligt uppgifter från arbetsgruppen kommer&lt;br&gt;frågorna kring omhändertagande och gravsättning av foster att tas upp i den begrav-&lt;br&gt;ningspastoral som är under utarbetande. Utskottet menade därför att Centralstyrelsen&lt;br&gt;bör anmodas att till denna arbetsgrupp förmedla innehållet i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet pekade också på den viktiga frågan om information och utbildning kring&lt;br&gt;dessa frågor. Utskottet menade vidare att Centralstyrelsen i övrigt bör verka enligt mo-&lt;br&gt;tionens intention, bland annat när det gäller kommande remissvar rörande förslag till&lt;br&gt;ändring av Socialstyrelsens Allmänna råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis ställde sig utskottet positivt till ett tillstyrkande av KMot&lt;br&gt;1998:4 punkt 3, med tillägget att ärendet bör hänskjutas till Arbetsgruppen för be-&lt;br&gt;gravningspastoral för Svenska kyrkan, och till ett tillstyrkande av punkt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigtuna den 24 augusti 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På församlingsutskottets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eivor Hultén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jonas Alwall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Eivor Hultén, ordförande, Nelly Wallenborg, Håkan Engström, Kerstin&lt;br&gt;Björk, Jörgen Silén, Lena Petersson, Åke Utterberg, Eva Forssell Aronsson, Christina&lt;br&gt;Holmgren, Berit Bergman, Ingemar Öberg, Henry Svensson, Bjöm-Eric Carlsson, Annika&lt;br&gt;Mellgren, Ann-Charlott Stegö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1KL 1998:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsens och betänkandets huvudsakliga innehåll...................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Begravningsverksamheten och dess finansiering......................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Begreppet begravningsverksamhet..................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Huvudmannaskapet för begravningsverksamheten.........................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Ansvaret för särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trossamfund.........................................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 Finansieringen av begravningsverksamheten..................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.1 Skyldigheten att betala begravningsavgift....................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.2 Tjänster som skall ingå i begravningsavgiften..............................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.3 Begravningsavgiftens erläggande m.m.........................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.4 Obligatorisk begravningsclearing................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.5 Inflytande och insyn..................................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 Vissa övriga frågor.......................................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5.1 Handläggning, överprövning och tillsyn....................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5.2 Övrigt........................................................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Offentlighet och insyn...........................................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De kyrkliga arkiven..............................................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Kyrkliga myndigheter...................................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Beslutande församlingar...............................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Kostnader.....................................................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Beskattning av trossamfunden...............................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Framtida skattesubjekt.................................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Principer för beskattning..............................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Särskilt om egendomsöverföring vid relationsändringen...............................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Statlig medverkan vid betalning av kyrkoavgift/avgift till&amp;nbsp;trossamfund.................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Förutsättningar för statlig medverkan..........................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Beräkning, debitering och betalning av avgift...............................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Riksskatteverket och trossamfunden............................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Uppgifter från trossamfunden till Riksskatteverket...................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Riksskatteverkets redovisning till trossamfunden......................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Övriga förutsättningar för den statliga hjälpen............................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 Villkor för statligt stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan............22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 Enskildas samtycke till avgiftsbetalning.....................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.3 Register- och dataskyddsfrågor.................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.4 Sekretessfrågor..........................................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Stadgad åborätt och landgille................................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Övriga frågor........................................................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Sekretesslagen...............................................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Stiftelselagens tillämplighet..........................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Äktenskapsbalken........................................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Offentlig upphandling..................................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Ekonomiska konsekvenser av stat-kyrkareformen.................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan...............................................................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation 1............................................................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt yttrande.......................................................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation 2............................................................................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kyrkolagsutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RegSkr 1998:1 Staten och trossamfunden -&lt;br&gt;kulturminnena, personalen, vittnesförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 Sammanfattning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 detta betänkande behandlas avsnitten 5 De kyrkliga kulturminnena, 8 Svenska kyr-&lt;br&gt;kans personal och 12.1 Vittnesförbud i regeringens skrivelse 1998:1 Staten och tros-&lt;br&gt;samfunden samt nio motioner som väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet före-&lt;br&gt;slär att kyrkomötet tillstyrker regeringens förslag till ändringar i kulturminneslagen&lt;br&gt;och rättegångsbalken. I huvudsak bör också förslaget till lag om Svenska kyrkans per-&lt;br&gt;sonal vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan tillstyrkas. Utskottet&lt;br&gt;föreslår dock ett par justeringar. Lagen bör även omfatta de anställda vid Domkyrko-&lt;br&gt;rådet i Lund. Förslaget att även kyrkogårdspersonalens pensioner skall kreditförsäkras&lt;br&gt;till dess fondering skett bör avstyrkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser att det är viktigt att slå fast att det finns ett behov av en kyrko-&lt;br&gt;antikvarisk ersättning motsvarande 460 miljoner kronor per år i 1996 års penningvär-&lt;br&gt;de. En överenskommelse mellan staten och Svenska kyrkan om vården av de kulturhi-&lt;br&gt;storiska värdena bör vara långsiktig och omfatta 25 år.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 Regeringens skrivelse&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Genom skrivelsen (RegSkr 1998:1) Staten och trossamfunden - begravningsverksam-&lt;br&gt;heten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m. har regeringen beslutat&lt;br&gt;inhämta kyrkomötets yttrande över regeringens förslag till bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om Svenska kyrkans personal vid relationsändringen mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan den 1 januari 2000,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 Motionerna&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I motion 1998:18 av Börje Finnstedt hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening förklarar att de arbetsgivarfunktioner som idag&lt;br&gt;utövas av den statliga myndigheten domkapitlet i samband med relationsändringen&lt;br&gt;övergår till den regionala enheten stiftet inom det registrerade trossamfundet Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1998:29 av Göran Wahlström och Eskil Jinnegård hemställs att kyrkomötet&lt;br&gt;beslutar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att begära att Centralstyrelsen snarast uppgör ett förslag till handlingsplan hur de&lt;br&gt;från staten utgående kyrkoantikvariska medlen för vård och underhåll av de kyrkliga&lt;br&gt;kulturminnena ska användas fram till år 2009 att av kyrkomötet antagas år 1999; det-&lt;br&gt;ta för att ge möjlighet för stiften till förnuftig planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1-2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1998:34 av Sven Janson hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen och centralstyrelsen tillkänna vad i&lt;br&gt;motionen anförts om behovet av och sättet att fördela kyrkoantikvarisk ersättning till&lt;br&gt;de medeltida domkyrkorna samt till klosterkyrkorna i Vadstena och Värnhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1998:35 av Sten Johansson hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts&lt;br&gt;beträffande angivet tillägg till nämnda lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1998:39, yrkande 1, av Nils Fredrik Aurelius m.fl. hemställs att kyrkomötet&lt;br&gt;som sin mening ger regeringen tillkänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att den kyrkoantikvariska ersättningen vid reformens genomförande bör be-&lt;br&gt;stämmas till 460 miljoner kronor per år och att denna nivå skall vara uppnådd senast&lt;br&gt;efter fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1998:43 av Hans-Olof Andrén hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet hos regeringen avstyrker förslaget, att pensionsåtagandena för&lt;br&gt;kyrkogårdspersonalen skall kreditförsäkras till dess fondering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1998:51 av Tomas Forsner hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna att stiften bör överta an-&lt;br&gt;svaret för dem som i kyrkan är innehavare av tjänst med fullmakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1998:54 av Tomas Forsner hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna att den kyrkoantikvariska&lt;br&gt;ersättningen från och med år 2000 bör uppgå till 460 miljoner kronor i 1996 års pen-&lt;br&gt;ningvärde och därefter årligen höjas utifrån index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1998:55 av Hans-Olof Hansson hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet i yttrande över Regeringens skrivelse 1998:1 föreslår att i Lag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans personal skall fastställas, att de rättigheter och skyldigheter på grund&lt;br&gt;av de anställningsavtal och anställningsförhållanden som gäller för innehavare av&lt;br&gt;prästtjänster vid tidpunkten för relationsändringen övergår till det stift inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan i vilket prästtjänsterna är inrättade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärendet föreligger ett yttrande från Läronämnden (Ln 1998:4), vilket är fogat till be-&lt;br&gt;tänkandet som bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Allmän bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skrivelsen (RegSkr 1995:1) om ändrade relationer mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan inhämtade regeringen ett yttrande från 1995 års kyrkomöte över det i skrivelsen&lt;br&gt;framlagda principförslaget om de framtida kyrka-statrelationema. Kyrkomötet beslutade&lt;br&gt;att med anledning av regeringens skrivelse som sin mening ge regeringen till känna vad&lt;br&gt;andra kyrkolagsutskottet anfört i sitt betänkande (2KL 1995:1, kskr 1995:15). Kyrko-&lt;br&gt;mötet fann att grundelementen i regeringens skrivelse, så som utskottet preciserat dem,&lt;br&gt;skulle tillgodose Svenska kyrkans behov och därmed kunde ligga till grund för reform-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet. I utskottsbetänkandet lyftes fyra grundelement fram, nämligen den konstitu-&lt;br&gt;tionella lösningen, lagen om Svenska kyrkan, begravningsverksamhetens organisering&lt;br&gt;och finansiering samt klarläggandet av den kyrkliga egendomens status. Därtill inne-&lt;br&gt;höll kyrkomötets yttrande principiella synpunkter och påpekanden av avgörande be-&lt;br&gt;tydelse för inriktningen på ett reformarbete som skulle garantera att Svenska kyrkan&lt;br&gt;förblir densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1995 beslutade riksdagen med bifall till proposition 1995/96:80 att&lt;br&gt;godkänna regeringens riktlinjer för arbetet med ändrade relationer mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan (bet. 1995/96:KU12, rskr 1995/96:84).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av riksdagens principbeslut utfärdade regeringen direktiv (dir&lt;br&gt;1995:162) för ett omfattande utredningsarbete. Direktiven avsåg följande utredningar&lt;br&gt;och särskilda uppdrag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ &amp;nbsp;utredning om konstitutionella och andra rättsliga frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ &amp;nbsp;särskilt uppdrag till Riksskatteverket att utreda formerna för statlig uppbörd av&lt;br&gt;kyrkoavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ &amp;nbsp;utredning om begravningsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ &amp;nbsp;särskilt uppdrag till Kammarkollegiet att utreda den kyrkliga egendomen vid en&lt;br&gt;relationsändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ &amp;nbsp;utredning om vården av kulturhistoriskt egendom och kyrkoarkiven, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ &amp;nbsp;utredning om personalfrågorna vid en ändring av relationerna och om statligt stöd&lt;br&gt;till trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta insyn och samordning i utredningsarbetet inrättade regeringen&lt;br&gt;ett särskilt beredningsorgan, kyrka-statdelegationen, med kyrkoministern som ordfö-&lt;br&gt;rande och ärkebiskopen som vice ordförande. I delegationen fanns representanter för&lt;br&gt;de politiska partierna i riksdagen, för Svenska kyrkan och för övriga trossamfund.&lt;br&gt;Delegationen har fortlöpande informerats om och diskuterat såväl det statliga som det&lt;br&gt;kyrkliga utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av det statliga utredningsarbetet förelåg våren 1997. Den 2 april över-&lt;br&gt;lämnades följande sju betänkanden till kyrkoministern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ &amp;nbsp;Rättslig reglering (SOU 1997:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ &amp;nbsp;Begravningsverksamheten (SOU 1997:42)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ &amp;nbsp;Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendom och de kyrkliga arkiven (SOU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997:43)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ &amp;nbsp;Svenska kyrkans personal (SOU 1997:44)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ &amp;nbsp;Stöd, skatter och finansiering (SOU 1997:45)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ &amp;nbsp;Statlig medverkan vid avgiftsbetalning (SOU 1997:46)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ &amp;nbsp;Den kyrkliga egendomen (SOU 1997:47)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med det statliga arbetet har pågått ett kyrkligt utredningsarbete om&lt;br&gt;Svenska kyrkans framtida organisation. Svenska kyrkans centralstyrelse har utfärdat&lt;br&gt;direktiv för det kyrkliga utredningsarbetet (CsSkr 1996:2, bilaga 1 och CsSkr 1996:3,&lt;br&gt;bilaga 3). Syftet har varit att utarbeta ett samlat och teologiskt väl begrundat inomkyr-&lt;br&gt;kligt regelsystem i form av en kyrkoordning. Utredningsarbetet avslutades i mars 1998&lt;br&gt;då ett huvudbetänkande med förslag till kyrkoordning och fem delbetänkanden över-&lt;br&gt;lämnades till Svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga betänkandena har varit föremål för en omfattande remissbehandling&lt;br&gt;uppdelad på två olika remisser. Remiss 1 omfattade i huvudsak förslag till grundlags-&lt;br&gt;ändringar samt andra lagförslag som kräver ett särskilt beslutsförfarande med två&lt;br&gt;riksdagsbeslut med mellanliggande val till riksdagen. Regeringen inhämtade genom&lt;br&gt;skrivelsen (RegSkr 1997:2) Staten och trossamfunden - grundläggande frågor kyrko-&lt;br&gt;mötets yttrande över dessa frågor (2 KL 1997:8, kskr 1997:16). I skrivelsen ingick&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. förslag till en särskild lag om införande av lagen om Svenska kyrkan. Detta lag-&lt;br&gt;förslag har därefter i propositionen 1997/98:116 förelagts riksdagen. Införandelagen&lt;br&gt;föresläs bl.a. innehålla särskilda övergångsbestämmelser för genomförandet av rela-&lt;br&gt;tionsändringen. I 3 $ denna lag föreslås en bestämmelse i syfte att klargöra vad som&lt;br&gt;händer med rättigheter och skyldigheter i samband med den förändring av rättslig&lt;br&gt;form som sker vid relationsändringen. Den innebär att ansvaret för de skyldigheter&lt;br&gt;som åvilar någon av Svenska kyrkans församlingar eller kyrkliga samfälligheter följer&lt;br&gt;med vid övergången från kyrkokommun till den nya associationsformen. Frågan om&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter i anledning av anställningsavtal och andra anställningsför-&lt;br&gt;hållanden diskuterades inte i propositionen. Riksdagen har våren 1998 fattat ett första&lt;br&gt;beslut beträffande ändringar i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen samt be-&lt;br&gt;träffande lag om trossamfund, lag om Svenska kyrkan och lag om införande av lagen&lt;br&gt;om Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remiss 2 omfattade de delar av det statliga utredningsarbetet som behandlas i den&lt;br&gt;föreliggande skrivelsen från regeringen. Därtill har våren 1998 inom Regeringskansliet&lt;br&gt;utarbetats en promemoria om Svenska kyrkans personal, vilken också remissbehand-&lt;br&gt;lats och bildat underlag för förslagen i skrivelsen till 1998 års kyrkomöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Skrivelsens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 De kyrkliga kulturminnena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen avseende de kyrkliga kulturminnena har lämnats av Kommittén angående&lt;br&gt;det kyrkliga kulturarvet i betänkandet Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egen-&lt;br&gt;domen och de kyrkliga arkiven (SOU 1997:43)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoantikvarisk ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen framhåller att kulturarvet är en omistlig och ofrånkomlig del av vår kultu-&lt;br&gt;rella helhet och identitet. Svenska kyrkan är ansvarig för den största sammanhållna&lt;br&gt;delen av vårt kulturarv. Det kyrkliga kulturarvet är mångfacetterat och omfattar bl.a.&lt;br&gt;kyrkobyggnader, prästgårdar och andra byggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier,&lt;br&gt;begravningsplatser samt även kyrkliga arkiv och kyrkomusik. Det kyrkliga kulturarvet&lt;br&gt;har byggts upp under närmare ett årtusende. Det både avspeglar och utgör en väsentlig&lt;br&gt;del av Sveriges historia. Det är ett levande kulturarv, tillgängligt för alla. Det har ge-&lt;br&gt;nom århundradena kontinuerligt använts och används alltjämt för samma ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar att det i 4 kap. kulturminneslagen finns särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om skydd för kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser samt kyrkliga&lt;br&gt;inventarier. Skyddet för dessa kyrkliga kulturminnen är generellt, dvs. oberoende av&lt;br&gt;någon myndighets beslut (se 4 kap. 1 $). Det innebär att de kyrkliga kulturminnena&lt;br&gt;skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Förvalt-&lt;br&gt;ningen skall präglas av respekt för egendomens och miljöernas särskilda karaktär. Vis-&lt;br&gt;sa åtgärder kräver tillstånd av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen konstateras att skyddsbestämmelserna i 4 kap. kulturminneslagen in-&lt;br&gt;nebär att möjligheterna att förfoga över och utnyttja egendomen inskränks. De kan&lt;br&gt;också medföra att förvaltningen fördyras. Förvaltningen av de kyrkliga kulturminne-&lt;br&gt;na, liksom av den kyrkliga egendomen i övrigt, finansieras i dag till största delen av&lt;br&gt;församlingsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare redovisas i skrivelsen att det av riksdagens principbeslut följer att kultur-&lt;br&gt;minneslagens skydd för de kyrkliga kulturminnena skall behållas även vid ändrade&lt;br&gt;relationer mellan staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80 s. 39 f.). Riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttalade också att relationsändringen inte bör leda till försämrade förutsättningar för&lt;br&gt;värd och underhäll av de kulturhistoriska värdena inom kyrkan. Bevarandet av de&lt;br&gt;kyrkliga kulturvärdena är en angelägenhet för hela samhället. Det är inte rimligt att&lt;br&gt;den totala kostnaden för detta allmänintresse bärs endast av Svenska kyrkans med-&lt;br&gt;lemmar. Skyddsbestämmelserna innebär inskränkningar och ibland fördyringar vid&lt;br&gt;skötseln av egendomen. Svenska kyrkan skall därför enligt principbeslutet kunna få&lt;br&gt;viss ersättning för värd av kulturhistoriskt värdefull egendom (a. prop. s. 40). Ersätt-&lt;br&gt;ningen skall, i den utsträckning som den utgår, ses som kompensation för begräns-&lt;br&gt;ningar i möjligheterna att förfoga över egendomen och för extrakostnader som upp-&lt;br&gt;står till följd av de generella skyddsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet föreslog att det från och med år&lt;br&gt;2000 skall utgå en kyrkoantikvarisk ersättning på 460 miljoner kronor. Beloppet&lt;br&gt;skulle uppräknas med index och en överenskommelse för 25 år skulle slutas mellan&lt;br&gt;staten och Svenska kyrkan. Regeringen tar i skrivelsen ställning beträffande den kyr-&lt;br&gt;koantikvariska ersättningens kostnad och finansiering enbart för tiden 2000-2009.&lt;br&gt;Regeringen föreslår att den statliga ersättningen för vård och underhåll av de kyrkliga&lt;br&gt;kulturvärdena (kyrkoantikvarisk ersättning) under tioårsperioden skall utgå med föl-&lt;br&gt;jande nominella belopp.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antikvarisk ersättning, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2009&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460 000 000 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den statliga ersättningens storlek anför regeringen i huvudsak följande.&lt;br&gt;Det måste beaktas att det är förenat med svårigheter att bedöma omfattningen av&lt;br&gt;kostnaderna för att upprätthålla de kyrkliga kulturvärdena. Under senare år har i stör-&lt;br&gt;re utsträckning än tidigare genomförts kostnadskrävande underhåll och restaureringar&lt;br&gt;av kyrkobyggnader, bl.a. med hjälp av kyrkobyggnadsbidraget från kyrkofonden.&lt;br&gt;Även det s.k. miljardprogrammet för kyrkliga jobb har enligt regeringen medverkat till&lt;br&gt;att bevara och stärka de kyrkliga kulturvärdena. I skrivelsen sägs att det finns goda&lt;br&gt;förutsättningar för att Svenska kyrkans kyrkobyggnader och de kyrkliga kulturminne-&lt;br&gt;na i övrigt skall vara i ett allmänt sett gott skick vid relationsändringen och ett antal är&lt;br&gt;därefter. Vidare hänvisar regeringen till de ekonomiska regleringarna mellan staten&lt;br&gt;och kyrkokommunerna som faller bort vid relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen sägs vidare att det i god tid före tioårsperiodens utgång skall tas fram&lt;br&gt;ett underlag till en allsidig belysning av de kyrkoantikvariska frågorna. Utgångspunk-&lt;br&gt;ten är att staten i enlighet med principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan, långsiktigt skall ge ersättning för vård och underhåll av de kyrkliga&lt;br&gt;kulturvärdena. Om inte erforderlig finansiering kan ordnas inom reformens ram eller&lt;br&gt;det aktuella utgiftsområdet är statens utgångspunkt att väsentligt minska det statliga&lt;br&gt;stödet efter tioårsperioden. Det kan bli nödvändigt att sänka ambitionen på detta om-&lt;br&gt;råde. Under perioden skall regeringen överväga om man skall införa någon form av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift eller skatt för att finansiera den kyrkoantikvariska ersättningen, överväganden&lt;br&gt;om ersättningens storlek efter tioårsperiodens utgång skall ske efter särskilda över-&lt;br&gt;läggningar mellan staten och Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att den kyrkoantikvariska ersättningen skall överföras till Svenska&lt;br&gt;kyrkan för fördelning. Svenska kyrkan skall på nationell nivå fördela ersättningen&lt;br&gt;mellan stiften. Stiften skall besluta om fördelningen inom sitt område. Varje beslut om&lt;br&gt;fördelning skall föregås av samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet. Riks-&lt;br&gt;antikvarieämbetet skall ges tillfälle att yttra sig över fördelningen mellan stiften. Re-&lt;br&gt;spektive länsstyrelse skall ges tillfälle att yttra sig inför fördelningen inom stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga ersättningen föreslås omfatta de kyrkliga kulturminnena enligt 4 kap.&lt;br&gt;kulturminneslagen. Ersättningen får endast användas för kostnader som uppkommer&lt;br&gt;på grund av kulturhistoriska hänsynstaganden och som avser vård och underhåll för&lt;br&gt;bevarandet av de kyrkliga kulturvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan skall varje år redovisa till regeringen hur ersättningen har använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att det skall träffas en överenskommelse mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan i frågor som rör de kulturhistoriska värdena inom kyrkan. Överenskommelsen&lt;br&gt;skall löpa tills vidare. Så kallade kontrollstationer skall läggas in. Den första kontrollsta-&lt;br&gt;tionen skall infalla under år 2009. Därefter skall kontrollstationerna infalla vart femte år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan efter relationsändringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör enligt regeringens förslag skapas samrådsgrupper för frågor som rör de kyrkli-&lt;br&gt;ga kulturvärdena. Samrådsgruppema bör bestå av representanter för de antikvariska&lt;br&gt;myndigheterna och Svenska kyrkan. Det bör finnas samrådsgrupper på central och regi-&lt;br&gt;onal nivå. Samrådsgruppema bör vara ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturminneslagen efter relationsändringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att skyddet för kyrkobyggnader i 4 kap. kulturminnesla-&lt;br&gt;gen behålls. Med kyrkobyggnad avses en byggnad som före den 1 januari 2000 har&lt;br&gt;invigts för Svenska kyrkans gudstjänst och den 1 januari 2000 ägdes eller förvaltades&lt;br&gt;av Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje församling skall utse två personer som skall föra en förteckning över kyrkliga&lt;br&gt;inventarier av kulturhistoriskt värde. Församlingen skall anmäla vilka som har utsetts&lt;br&gt;till länsstyrelsen. Stiftet skall minst vart sjätte år kontrollera att de föremål som tas&lt;br&gt;upp i förteckningen finns kvar. Efter varje kontroll skall en kopia av förteckningen&lt;br&gt;skickas till länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. kulturminneslagen skall gälla även för kyrkliga inventarier&lt;br&gt;av kulturhistoriskt värde på kyrkotomter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall ha rätt att förelägga den som är ansvarig för förvaltningen av&lt;br&gt;ett kyrkligt kulturminne att vidta rättelse eller avbryta pågående åtgärder om före-&lt;br&gt;skrifter eller beslut enligt 4 kap. kulturminneslagen inte följs. Ett föreläggande får för-&lt;br&gt;enas med vite. Länsstyrelsen skall också ha rätt att begära särskild handräckning hos&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets rätt att överklaga beslut i tillståndsärenden enligt 4 kap. kulturmin-&lt;br&gt;neslagen upphävs och ersätts inte av någon motsvarande rätt för stiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut att ta upp ett föremål i förteckningen över kyrkliga inventa-&lt;br&gt;rier av kulturhistoriskt värde eller att vidta någon åtgärd för att skydda eller vårda ett&lt;br&gt;föremål får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller Riksantikva-&lt;br&gt;rieämbetets beslut att bestämmelserna i 4 kap. kulturminneslagen om tillståndspröv-&lt;br&gt;ning skall tillämpas i fråga om en kyrkobyggnad, en kyrkotomt eller en begravnings-&lt;br&gt;plats som har tillkommit efter utgången av år 1939.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Svenska kyrkans personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsavtalen för alla offentliganställda inom Svenska kyrkan går vid relations-&lt;br&gt;ändringen automatiskt över till det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan eller&lt;br&gt;dess organisatoriska delar. Personalen tar med sig sina rättigheter och skyldigheter till&lt;br&gt;den nya arbetsgivaren. Den arbetstagare som inte vill att anställningsavtalet skall gå&lt;br&gt;över skall anmäla detta till sin arbetsgivare senast den 31 december 1999. Anställning-&lt;br&gt;en avses då ha upphört den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången av rättigheter och skyldigheter omfattar också pensionsåtagandena.&lt;br&gt;Kapital för att trygga dessa skall avskiljas ur kyrkofonden. Pensionsåtagandena skall&lt;br&gt;fonderas före år 2010, Under övergångstiden skall åtagandena kreditförsäkras eller&lt;br&gt;garanteras. För åtaganden som varken kan kreditförsäkras eller garanteras svarar&lt;br&gt;Svenska kyrkan solidariskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliganställd personal i Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den offentliganställda personalen i Svenska kyrkan är ca 22 000 anställda med&lt;br&gt;kyrkokommunala villkor hos landets kyrkokommuner som också står för deras avlö-&lt;br&gt;ningsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans ca 3 300 präster är till övervägande del anställda hos kyrkokom-&lt;br&gt;munerna. Den kyrkokommun där tjänsten är inrättad svarar för avlöningsförmånerna till&lt;br&gt;prästen men kostnaderna för prästens pensionsförmåner betalas ur kyrkofonden. Till&lt;br&gt;skillnad från de anställda med kyrkokommunala villkor har de som innehar prästtjänster&lt;br&gt;statligt reglerade anställningar. Det är regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer som medverkar vid fastställande av prästernas avlöningsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarfunktionerna för dem som innehar prästtjänster är inte entydigt samla-&lt;br&gt;de hos vare sig stat eller kyrkokommun, de är uppdelade mellan staten och kyrko-&lt;br&gt;kommunen. Det har ansetts oklart om staten tillsammans med kyrkokommunen är&lt;br&gt;arbetsgivare för prästerna eller om staten endast agerar som ställföreträdare för den&lt;br&gt;egentlige arbetsgivaren, kyrkokommunen. Med utgångspunkt från regleringen i kyr-&lt;br&gt;kolagen talar dock övervägande skäl för att staten endast agerar som ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskoparna är statligt anställda. Deras tjänster tillsätts av regeringen med fullmakt.&lt;br&gt;Kyrkofonden, som till största delen får sina inkomster från kyrkokommunerna, betalar&lt;br&gt;biskoparnas löner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till statligt anställda som utövar verksamhet för Svenska kyrkans räkning hör de&lt;br&gt;anställda vid Ärkebiskopsämbetet, f.n. tre personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmaktsinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före den 1 juli 1989 tillsattes biskops-, domprost-, kyrkoherde- och komministertjänster&lt;br&gt;med fullmakt. Biskopstjänster tillsätts fortfarande med denna anställningsform, övriga&lt;br&gt;tjänster tillsätts med förordnande tills vidare. Den som innehar sin tjänst med fullmakt&lt;br&gt;kan inte sägas upp annat än i vissa undantagsfall (jfr 35 kap. 2 $ första stycket samt 4&lt;br&gt;och 5 SS kyrkolagen). En frivillig avgång med pension eller uppsägning från arbetstaga-&lt;br&gt;rens sida anses inte som ett skiljande från anställningen i kyrkolagens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;349&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsverkningarna av en fullmaktsanställning på kyrkans område skiljer sig från&lt;br&gt;dem som gäller enligt lagen (1994:261) om fullmaktsanställning och lagen (1994:260)&lt;br&gt;om offentlig anställning. För Svenska kyrkan gäller nämligen i stället för dessa lagar&lt;br&gt;särskilda regler om fullmaktsanställning i kyrkolagen. Kyrkolagens reglering anses ut-&lt;br&gt;tömmande (jfr 35 kap. 1 S kyrkolagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1989 ändrades bestämmelserna om förflyttning för präster. Om en&lt;br&gt;fullmaktsanställd präst får en annan tjänst gäller numera att han eller hon i princip&lt;br&gt;förlorar fullmakten (jfr 35 kap. 10 $ kyrkolagen). Det enda skydd en sådan präst har i&lt;br&gt;dag är att inte kunna sägas upp, t.ex. vid arbetsbrist. En kyrkoherde eller komminister&lt;br&gt;som har fullmakt på sin tjänst kan förflyttas av stiftsstyrelsen till en förordnandetjänst.&lt;br&gt;Från denna tjänst kan sedan uppsägning ske. Om en kyrkoherde eller komminister&lt;br&gt;tillsätts på en förordnandetjänst i ett nybildat pastorat i samband med en indelnings-&lt;br&gt;ändring kan prästen dock behålla fullmaktens rättsverkningar genom att tekniskt sett&lt;br&gt;få tjänstledigt från fullmaktstjänsten. Fullmakten förs då så att säga ”över stat” i det&lt;br&gt;nybildade pastoratet (18 a $ förordningen 1992:997 om biskops- och prästtjänster).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1982:80) om anställningsskydd, LAS, finns skyddsbestämmelser för arbetsta-&lt;br&gt;gare bl.a. i fråga om uppsägning och avskedande. När ett företag, en verksamhet eller&lt;br&gt;en del av en verksamhet övergår från en arbetsgivare till en annan övergår enligt 6 b $&lt;br&gt;första stycket LAS också de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsav-&lt;br&gt;tal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren. Arbetstagaren kan dock välja att vara kvar hos sin tidigare arbetsgivare&lt;br&gt;med risken att likväl inte kunna beredas fortsatt arbete där (6 b $ fjärde stycket). Vidare&lt;br&gt;innehåller LAS ett uttryckligt förbud mot uppsägningar som grundar sig på en verk-&lt;br&gt;samhetsövergång som sådan (7 S tredje stycket). Dessa regler som i Sverige trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1995 grundar sig på ett EG-direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 28 J lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, MBL, gäller vid&lt;br&gt;en övergång som omfattas av 6 b $ LAS den tidigare arbetsgivarens kollektivavtal i&lt;br&gt;tillämpliga delar för den nye arbetsgivaren, om inte denne redan är bunden av något&lt;br&gt;annat kollektivavtal som kan tillämpas på de arbetstagare som följer med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsövergång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att avgöra om en verksamhet, eller en del av en verksamhet, har övergått från en&lt;br&gt;arbetsgivare till en annan, är det av väsentlig betydelse om verksamheten har bevarat&lt;br&gt;sin identitet eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsreglema i LAS och MBL kan vara tillämpliga också när det gäller andra ty-&lt;br&gt;per av transaktioner än sedvanliga överlåtelser och fusioner m.m. I sådant fall synes&lt;br&gt;avseende ofta fästas vid att det skall vara fråga om ett arbetsgivarbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid verksamhetsövergång går den tidigare arbetsgivarens samtliga rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter - utom i fråga om pensionsförmåner - automatiskt över på förvärvaren.&lt;br&gt;Tanken är att förvärvaren, den nya arbetsgivaren, träder in i anställningsavtalet sådant&lt;br&gt;det var vid tidpunkten för överlåtelsen. Det betyder bl.a. att arbetstagaren inte är&lt;br&gt;skyddad mot sådana förändringar av anställningsvillkoren som redan den tidigare ar-&lt;br&gt;betsgivaren hade kunnat vidta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principiella utgångspunkter för lösningen av personalfrågorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för lösningen av personalfrågorna vid relationsändringen måste vara&lt;br&gt;att all personal som är anställd hos kyrkokommunerna i fortsättningen bör vara an-&lt;br&gt;ställd inom Svenska kyrkan i dess förnyade gestalt. Detsamma bör i princip gälla per-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;br&gt;sonal med statlig eller därmed jämförlig anställning som utövar verksamhet inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Detta medför att all offentliganställd personal inom Svenska kyrkan&lt;br&gt;behandlas lika. Den kyrkliga verksamheten kommer därmed att fortsätta utan avbrott&lt;br&gt;och med samma personal, vilket kan antas ha varit förutsatt när de principiella beslu-&lt;br&gt;ten om relationsändringen fattades år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur arbetsrättslig synvinkel innebär stat-kyrkareformen emellertid omdaningar av&lt;br&gt;sådan karaktär att arbetstagarnas situation förändras även om förhållandet arbetsta-&lt;br&gt;gare-arbetsgivare i grunden blir detsamma. Av väsentlig betydelse är det byte av asso-&lt;br&gt;ciationsform som sker beträffande församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna.&lt;br&gt;Förändringarna är av sådan art att de bör betraktas som ett byte av arbetsgivare. Det&lt;br&gt;blir således fråga om en verksamhetsövergång. Svenska kyrkans identitet kommer&lt;br&gt;dock att vara oförändrad över relationsändringen. Ur praktisk synvinkel innebär verk-&lt;br&gt;samhetsövergången ingen förändring av arbetssituationen utan samma arbetsuppgifter&lt;br&gt;kommer att utföras och detta sker på samma arbetsplats som före relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skydd för rättigheter och skyldigheter i anledning av anställningsavtal och&lt;br&gt;andra anställningsförhållanden samt för anställningsvillkoren i övrigt som följer av&lt;br&gt;LAS och MBL bör gälla också för Svenska kyrkans olika personalkategorier vid verk-&lt;br&gt;samhetsövergång i anledning av relationsändringen. Skyddet bör inträda med automa-&lt;br&gt;tik. Eftersom kyrkokommunerna upphör att existera är det inte möjligt för arbetsta-&lt;br&gt;garna att stanna kvar som arbetstagare hos dessa arbetsgivare. För dem med statlig&lt;br&gt;anställning är situationen annorlunda. Staten finns kvar. Emellertid skall statens befatt-&lt;br&gt;ning med kyrkliga frågor i princip helt upphöra. Det finns därför skäl att behandla dessa&lt;br&gt;personalkategorier på samma sätt som den kyrkokommunalt anställda personalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kollektivavtal som gäller vid tidpunkten för relationsändringen bör i tillämp-&lt;br&gt;liga delar gälla för de nya arbetsgivarna till dess nya kollektivavtal träffats som är an-&lt;br&gt;passade till de förhållanden som gäller efter relationsändringen. Bestämmelser om det-&lt;br&gt;ta finns, som tidigare nämnts, i 28 $ första stycket MBL. Dessa bör vara tillämpliga&lt;br&gt;också på de kollektivavtal som gäller inom Svenska kyrkans verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kollektivavtalsreglerade trygghetssystem som finns for den offentliganställda&lt;br&gt;personalen inom Svenska kyrkan tillförsäkrar arbetstagarna vissa förmåner om de sägs&lt;br&gt;upp av arbetsgivaren exempelvis i samband med en verksamhetsövergång. För trygg-&lt;br&gt;hetssystemen gäller i princip att arbetstagaren inte har rätt till några förmåner om ar-&lt;br&gt;betstagaren motsätter sig ett byte av anställning som skäligen borde ha godtagits. Det&lt;br&gt;är en uppgift för avtalsparterna att avgöra hur de kollektivavtalsreglerade trygghets-&lt;br&gt;systemen skall tillämpas vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de principiella ställningstaganden som nu redovisats bör det infö-&lt;br&gt;ras särskilda bestämmelser om vad som skall gälla för Svenska kyrkans personal vid&lt;br&gt;relationsändringen. Om dessa bestämmelser placeras i den föreslagna lagen om infö-&lt;br&gt;rande av lagen om Svenska kyrkan, måste de antas i den kvalificerade ordning som&lt;br&gt;gäller för den lagen. Det bör därför stiftas en särskild lag om Svenska kyrkans perso-&lt;br&gt;nal vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den personal som är anställd med kyrkokommunala villkor är någon av&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlingar eller kyrkliga samfälligheter arbetsgivare. Dessa utgör i&lt;br&gt;dag kyrkokommuner och de har rätt att beskatta sina medlemmar, såväl dem som till-&lt;br&gt;hör Svenska kyrkan som dem som inte gör det. Efter relationsändringen kommer verk-&lt;br&gt;samheten i stället att utövas av det registrerade trossamfundet Svenska kyrkans orga-&lt;br&gt;nisatoriska delar: församlingar, kyrkliga samfalligheter och stift. Dessa skall visserligen&lt;br&gt;överta rättigheter och skyldigheter från kyrkokommunerna, men någon kommunstatus&lt;br&gt;med beskattningsrätt kommer de inte att ha. Denna skillnad i rättslig ställning utgör&lt;br&gt;en sådan förändring av arbetsgivarens karaktär att ett arbetsgivarbyte i anställnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;351&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddslagstiftningens mening måste anses ske vid relationsändringen. Det är således&lt;br&gt;fråga om en verksamhetsövergång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättigheter och skyldigheter som arbetstagarna har på grund av sina anställ-&lt;br&gt;ningsavtal och övriga anställningsförhållanden vid tidpunkten för relationsändringen&lt;br&gt;bör då gå över från kyrkokommunerna till motsvarande församling, kyrkliga samfäl-&lt;br&gt;lighet eller stift inom Svenska kyrkan. Detta innebär att de som är anställda med kyr-&lt;br&gt;kokommunala villkor fortsätter sin verksamhet inom Svenska kyrkan med oförändra-&lt;br&gt;de rättigheter och skyldigheter. Detta gäller även de kyrkomusiker som har kvar det&lt;br&gt;förstärkta anställningsskydd som konstitutorialet gav, eftersom detta utgör en del av&lt;br&gt;deras anställningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats är arbetsgivarfunktionerna för dem som innehar prästtjänster&lt;br&gt;uppdelade mellan staten och kyrkokommunerna. Med utgångspunkt från regleringen i&lt;br&gt;kyrkolagen talar dock övervägande skäl för att staten endast agerar som ställföreträ-&lt;br&gt;dare för den egentlige arbetsgivaren, kyrkokommunen. Tjänsterna är inrättade i kyr-&lt;br&gt;kans pastorat eller stiftssamfälligheter, dvs. i någon av Svenska kyrkans församlingar&lt;br&gt;eller kyrkliga samfälligheter, och det är också där som prästerna utövar sin verksamhet.&lt;br&gt;Detta gäller också dem som innehar sin prästtjänst med fullmakt. Beträffande fullmak-&lt;br&gt;ternas rättsverkningar gäller särskilda regler på kyrkans område som skiljer sig från&lt;br&gt;dem som gäller för övriga fullmaktshavare. Utöver vad som följer av regleringen i kyr-&lt;br&gt;kolagen har fullmaktshavare på kyrkans område inte någon särskild rätt gentemot&lt;br&gt;vare sig staten eller sin arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan innebär bl.a. att den&lt;br&gt;statliga regleringen av prästtjänsterna upphör. Efter relationsändringen kommer den&lt;br&gt;verksamhet som prästerna utövar att som huvudregel utövas inom någon av Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlingar eller kyrkliga samfälligheter eller inom något av kyrkans stift.&lt;br&gt;Den förändring av församlingarnas och de kyrkliga samfällighetemas rättsliga ställ-&lt;br&gt;ning som sker vid relationsändringen innebär att det för prästernas del sker en verk-&lt;br&gt;samhetsövergång i den mening som avses i anställningsskyddslagstifmingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättigheter och skyldigheter som prästerna har på grund av sina anställningsavtal&lt;br&gt;och övriga anställningsförhållanden vid tidpunkten för relationsändringen bör då gå över&lt;br&gt;till den församling, den kyrkliga samfällighet eller det stift inom Svenska kyrkan där&lt;br&gt;verksamheten i fortsättningen skall bedrivas. Eftersom det särskilda skydd som anställ-&lt;br&gt;ningsformen fullmakt innebär utgör en del av prästens anställningsavtal, inbegrips även&lt;br&gt;detta skydd i det som föreslås gå över vid relationsändringen. Detta innebär att alla präs-&lt;br&gt;ter fortsätter sin verksamhet inom Svenska kyrkan med oförändrade villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställ-&lt;br&gt;ningsförhållanden som vid relationsändringen gäller för innehavare av biskopstjänst&lt;br&gt;går över till det stift inom Svenska kyrkan i vilket biskopstjänsten är inrättad, om inte&lt;br&gt;biskopen väljer att frånträda anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om biskopen inte vill att anställningsavtalet skall gå över till den nya arbetsgiva-&lt;br&gt;ren skall biskopen anmäla detta till sin arbetsgivare senast den 31 december 1999. An-&lt;br&gt;ställningen skall i så fall anses ha upphört den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAS gäller inte för arbetstagare som har företagsledande eller jämförlig ställning.&lt;br&gt;Svenska kyrkans biskopar är att jämställa med personer i företagsledande ställning.&lt;br&gt;Biskoparna omfattas således inte av skyddsreglerna i LAS och deras anställningsavtal&lt;br&gt;går därför inte automatiskt över till de nya arbetsgivarna. För att biskoparnas anställ-&lt;br&gt;ningar skall hamna inom Svenska kyrkan i dess förnyade gestalt krävs det alltså sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser. Det behövs också särskilda bestämmelser som skyddar biskopar-&lt;br&gt;nas rättigheter och skyldigheter på motsvarande sätt som övriga personalkategoriers.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättigheter och skyldigheter som biskoparna har på grund av sina anställnings-&lt;br&gt;avtal och övriga anställningsförhållanden vid tidpunkten för relationsändringen bör då&lt;br&gt;gå över till det stift inom Svenska kyrkan i vilket respektive biskopstjänst är inrättad.&lt;br&gt;Eftersom det särskilda skydd som anställningsformen fullmakt innebär utgör en del av&lt;br&gt;biskopens anställningsavtal, inbegrips även detta skydd i det som föreslås gå över vid&lt;br&gt;relationsändringen. Detta innebär att biskoparna fortsätter sin verksamhet inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan med oförändrade villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställ-&lt;br&gt;ningsförhållanden som vid relationsändringen gäller för dem som är anställda vid Ärke-&lt;br&gt;biskopsämbetet går över på Svenska kyrkan, om inte arbetstagaren väljer att frånträda&lt;br&gt;anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren inte vill att anställningsavtalet skall gå över till den nya arbets-&lt;br&gt;givaren skall arbetstagaren anmäla detta till sin arbetsgivare senast den 31 december&lt;br&gt;1999. Anställningen skall i så fall anses ha upphört den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsåtaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången av rättigheter och skyldigheter skall även omfatta pensionsrättigheterna.&lt;br&gt;För biskoparna och prästerna skall det stift, den församling eller den kyrkliga samfäl-&lt;br&gt;lighet som anställningsavtalen går över till skall svara för de pensionsåtaganden som&lt;br&gt;gäller vid tidpunkten för relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett så stort kapital som vid denna tidpunkt motsvarar hela pensionsskulden inklu-&lt;br&gt;sive den särskilda löneskatten skall avskiljas ur kyrkofonden och användas för att&lt;br&gt;trygga biskoparnas och prästernas pensionsfordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarens rätt till ålders-, invaliditets- och efterlevandeförmåner går, enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 b S tredje stycket LAS, inte såsom övriga rättigheter automatiskt över till den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren vid en verksamhetsövergång. Denne övertar därför inte på grund av&lt;br&gt;övergången överlåtarens skyldighet att betala sådana intjänade förmåner. Detta hind-&lt;br&gt;rar inte att ansvaret for pensionsåtaganden på annan grund - t.ex. med stöd av lag -&lt;br&gt;kan flyttas över i samband med verksamhetsövergång. Relationsändringen mellan sta-&lt;br&gt;ten och Svenska kyrkan innebär ingen förändring av kyrkans verksamhet. Också för-&lt;br&gt;hållandet arbetsgivare-arbetstagare är egentligen detsamma även om arbetsgivarens&lt;br&gt;associationsform ändras. Samtliga övriga rättigheter och skyldigheter går enligt reger-&lt;br&gt;ingens förslag över till den nya arbetsgivaren vid relationsändringen. Övergången av&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter bör därför också omfatta de anställdas pensionsrättighe-&lt;br&gt;ter. Detta innebär att det stift, den församling eller den kyrkliga samfällighet som an-&lt;br&gt;ställningsavtalen går över till också skall svara för de pensionsåtaganden som gäller&lt;br&gt;för biskoparna och prästerna vid tidpunkten för relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskoparnas och prästernas pensioner betalas av kyrkofonden. Utgående pensioner&lt;br&gt;och gjorda pensionsåtaganden till biskopar och präster samt deras efterlevande bör&lt;br&gt;säkerställas inför ändringen av relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Ett så&lt;br&gt;stort kapital som vid relationsändringen motsvarar hela pensionsskulden inklusive den&lt;br&gt;särskilda löneskatten bör därför avskiljas ur kyrkofonden och användas för att trygga&lt;br&gt;biskoparnas och prästernas pensionsfordringar. Detta kan ske t.ex. i en försäkringsföre-&lt;br&gt;ning eller pensionsstiftelse, som övertar ansvaret för att utfästelserna kan infrias den dag&lt;br&gt;pensionerna skall betalas ut. Kapitalet kan därefter överlämnas till föreningen/stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl som beträffande biskopar och präster skall det stift, den församling&lt;br&gt;eller den kyrkliga samfällighet som anställningsavtalen går över till skall svara för de&lt;br&gt;pensionsåtaganden som gäller för de anställda med kyrkokommunala villkor vid tid-&lt;br&gt;punkten för relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;353&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300 mkr skall avskiljas ur kyrkofonden och användas för att underlätta ett samlat&lt;br&gt;tryggande av denna personalkategoris pensionsfordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarna inom Svenska kyrkan skall ha fonderat sina historiska pensions-&lt;br&gt;åtaganden senast vid utgången av år 2009. Till dess fondering har skett skall arbets-&lt;br&gt;givaren kreditförsäkra pensionsåtagandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får ställa ut garantier för&lt;br&gt;pensionsfordringar som ägs av pensionärer eller andra som avslutat sina anställningar&lt;br&gt;med kyrkokommunala villkor. De som svarar för pensionsåtagandena skall betala en&lt;br&gt;avgift för garantierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga pensionsåtaganden som inte är möjliga att kreditförsäkra skall Svenska&lt;br&gt;kyrkan ställa garanti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkokommunerna med sina skiftande ekonomiska förhållanden har inte alls i&lt;br&gt;samma utsträckning som kyrkofonden haft möjlighet att göra de reserveringar som krävs&lt;br&gt;för att senare kunna infria pensionsskulderna. Som trygghet för pensionsutbetalningar&lt;br&gt;har den enskilda kyrkokommunen haft sin beskattningsrätt men den upphör med rela-&lt;br&gt;tionsändringen. För att ersätta den trygghet som beskattningsrätten har inneburit förbe-&lt;br&gt;reds nu ett samlat ansvarstagande inom hela Svenska kyrkan för pensionsåtagandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon form av samlat ansvarstagande skall kunna uppnås torde det att krävas&lt;br&gt;att kyrkokommunerna beräknar sina pensionsskulder på ett enhetligt sätt. Bortfallet&lt;br&gt;av den säkerhet som beskattningsrätten och kyrkolagen har inneburit för anställda och&lt;br&gt;tidigare anställda med kyrkokommunala villkor kan kompenseras genom att en del av&lt;br&gt;kyrkofondens kapital tas i anspråk. För att underlätta ett samlat tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsskulderna bör därför ett bidrag på 300 mkr betalas ur kyrkofonden. Regeringen&lt;br&gt;utgår från att dessa medel fördelas proportionerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom en tioårsperiod efter relationsändringen bör samtliga arbetsgivare inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan ha fonderat alla sina historiska pensionsåtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsgivare som inte har möjlighet att genast fondera medlen bör vara skyldi-&lt;br&gt;ga att under övergångstiden kreditförsäkra pensionsskulden på marknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan skall även svara för de pensionsåtaganden som vid tidpunkten för&lt;br&gt;relationsändringen gäller för de anställda vid Ärkebiskopsämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Vittnesförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 36 kap. 5 $ rättegångsbalken råder det förbud för vissa yrkeskategorier att vitt-&lt;br&gt;na. Bestämmelsen innebär bl.a. att den som är eller har varit behörig att utöva det&lt;br&gt;kyrkliga ämbetet som präst i Svenska kyrkan inte får höras som vittne beträffande så-&lt;br&gt;dant som omfattas av tystnadsplikten i 36 kap. kyrkolagen. Tystnadsplikten, som gäll-&lt;br&gt;er uppgifter som har erfarits under bikt eller enskild själavård, anses vara absolut.&lt;br&gt;Prästens tystnadsplikt har ovillkorligt företräde framför vittnesplikten. Den genom-&lt;br&gt;bryts inte heller av det s.k. meddelarskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet att höra den som är präst inom ett trossamfund eller den som har motsva-&lt;br&gt;rande ställning i ett sådant samfund som vittne om något som han eller hon har erfarit&lt;br&gt;under bikt eller enskild själavård skall bestå. Regeringen har i prop. 1997/98:116 före-&lt;br&gt;slagit att kyrkolagen inklusive den lagstadgade tystnadsplikten för präster, skall upp-&lt;br&gt;höra att gälla i och med relationsändringen. Det innebär att det efter relationsändring-&lt;br&gt;en inte är straffbart att bryta mot tystnadsplikten. För uppgifter som har anförtrotts&lt;br&gt;före den 1 januari 2000 består dock den straffsanktionerade tystnadsplikten. Eftersom&lt;br&gt;bestämmelsen i rättegångsbalken hänvisar till den lagreglerade tystnadsplikten måste&lt;br&gt;den formuleras om. I sak föreslås dock inte någon ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar den bedömning som Utredningen om trossamfundens rättsliga&lt;br&gt;reglering ger uttryck för i betänkandet SOU 1997:41 att vittnesförbudet är livslångt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;br&gt;för de uppgifter som en präst(eller den som intar motsvarande ställning) har fått del av&lt;br&gt;under bikt eller enskild själavård under tid som han eller hon var behörig. Något sär-&lt;br&gt;skilt förtydligande om detta behövs dock inte i lagtexten och har inte heller gjorts be-&lt;br&gt;träffande övriga yrkeskategorier som omfattas av vittnesförbudet (36 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket rättegångsbalken). Detta innebär alltså att vittnesförbudet för dessa uppgifter&lt;br&gt;fortsätter att gälla även efter det att prästen (eller den som intar motsvarande ställ-&lt;br&gt;ning) har lämnat sin tjänst eller sitt uppdrag, exempelvis till följd av pensionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Motionernas huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1998:29 sägs att den kyrkoantikvariska ersättning avser stora och för Sveri-&lt;br&gt;ges folk betydelsefulla kulturvärden. Det krävs synnerligen ingående planering för att&lt;br&gt;det ”inte ska bli fel”. Vid rätt handläggning kan kostnaderna för aktuella renoveringar&lt;br&gt;etc. väsendigen minskas och resultatet kulturmiljömässigt förbättras. Om förslaget&lt;br&gt;angående den kyrkoantikvariska ersättningen genomförs bör det vara angeläget att sna-&lt;br&gt;rast planera de åtgärder som krävs. Därför hemställs i motionen att kyrkomötet begär,&lt;br&gt;att Centralstyrelsen snarast uppgör ett förslag till handlingsplan hur de kyrkoantikvaris-&lt;br&gt;ka medlen ska användas fram till år 2009 att av kyrkomötet antagas år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1998:34 framhålls att de medeltida domkyrkorna i flera avseenden intar&lt;br&gt;en särställning bland Sveriges kyrkor. De har uppförts som biskops- och stiftskyrkor&lt;br&gt;och som stora, mäktiga katedraler. Värnhems och Vadstena klosterkyrkor har också&lt;br&gt;en särställning. Genom sin storlek är de kostsamma att vårda. Staten har hittills tagit&lt;br&gt;ett visst ekonomiskt ansvar för renoveringar av nämnda kyrkor. De statliga bidragen&lt;br&gt;kan sägas har gått till såväl byggnadsvård i allmänhet, t ex omläggning av tak, som till&lt;br&gt;renovering och vård av kulturminnen av konstnärlig art. Motionären konstaterar att&lt;br&gt;regeringen anger att något särskilt stöd de aktuella kyrkorna inte bör utgå efter relations-&lt;br&gt;förändringen. Regeringen förutsätter dock att Svenska kyrkan vid fördelningen av den&lt;br&gt;kyrkoantikvariska ersättningen beaktar dessa kyrkobyggnaders särställning. I motionen&lt;br&gt;ställs frågan om regeringens uttalande kommer att ge ett tillräckligt framtida stöd då&lt;br&gt;den kyrkoantikvariska ersättningen skall fördelas. Motionären menar att det för att&lt;br&gt;klara såväl drift och underhåll som antikvarisk vård är viktigt att frågan om vad den&lt;br&gt;kyrkoantikvariska ersättningen får utgå till inte ges en alltför snäv tolkning. I motio-&lt;br&gt;nen refereras vad Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet uttalat beträffande&lt;br&gt;möjligheten att i vissa fall kunna lämna ersättning vid löpande underhållsarbeten, un-&lt;br&gt;der förutsättning att det är fråga om åtgärder som syftar till att bevara de kulturhisto-&lt;br&gt;riska värdena. Regeringen har anslutit sig till kommitténs uttalanden och i motionen&lt;br&gt;sägs att regeringens uttalande torde ge det tolkningsutrymme som erfordras för att den&lt;br&gt;kyrkoantikvariska ersättningen skall användas på ett ändamålsenligt sätt. Hemställan&lt;br&gt;innebär att kyrkomötet som sin mening ger regeringen och Centralstyrelsen tillkänna&lt;br&gt;vad som sägs i motionen om den kyrkoantikvarisk ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen 1998:35 påpekas att förslaget beträffande anställda vid Ärkebiskops-&lt;br&gt;ämbetet också bör gälla de anställda vid Domkyrkorådet i Lund, f.n. tre, personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1998:39 framhålls att två synpunkter givits allt större vikt vid de senaste&lt;br&gt;årens överläggningar i stat-kyrkafrågan, nämligen att reformen bör ske i bredast möj-&lt;br&gt;liga enighet och att lösningen skall vara långsiktig. 1 motionen pekas på att i utred-&lt;br&gt;ningsarbetet har föreslagits att en överenskommelse beträffande det ömsesidiga åta-&lt;br&gt;gandet att bevara de kulturhistoriska värde bör sträcka sig över 25 år medan regering-&lt;br&gt;en i skrivelsen framlägger ett förslag med en varaktighet av endast 10 år. Motionärer-&lt;br&gt;na menar att de överväganden som görs i skrivelsen om hur en statsfinansiell neutrali-&lt;br&gt;tet skall räknas fram inte blir särskilt övertygande. Den kyrkoantikvariska ersättning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en bör i enlighet med tidigare beräkningar fastställas till 460 miljoner per år från och&lt;br&gt;med år 2000. Om detta belopp av statsfinansiella skäl inte kan utbetalas redan från&lt;br&gt;och med första året bör nivån nås senast efter fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen 1998:43 anförs att - mot bakgrund av att beskattningsrätten i praktiken&lt;br&gt;kommer att bestå i fråga om begravningsverksamheten - det saknas skäl att pensions-&lt;br&gt;åtagandena för kyrkogårdspersonalen skall kreditförsäkras till dess fondering sker. Kre-&lt;br&gt;ditförsäkringen skulle bli en kännbar och helt onödig utgift för många pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1998:54 sägs att i den kompromiss som de förändrade relationerna mel-&lt;br&gt;lan staten och kyrkan bygger på, stipulerades att kyrkan skulle få en kyrkoantikvarisk&lt;br&gt;ersättning varje år i storleksordningen 400-500 miljoner kronor. Motionären menar&lt;br&gt;att det inte är korrekt och i enlighet med kompromissens anda att blanda in den s.k.&lt;br&gt;skatteadministrationsavgiften och det s.k. miljardpaketet för att nå en s.k. statsfinansi-&lt;br&gt;ellt neutral lösning. Många inom kyrkan kommer att uppfatta detta som ett löftesbrott&lt;br&gt;från regeringens sida och ett grovt avsteg från överenskommelsen. Vidare pekas på att&lt;br&gt;undersökningar har visat att intresset för kyrkobyggnaderna är stort i svenska folket&lt;br&gt;och att kyrkorna hör till vårt lands mest besökta turistattraktioner. Svenska folket&lt;br&gt;måste, över den gemensamma ekonomi som skatten utgör, solidariskt bidra till kyrko-&lt;br&gt;byggnadernas underhåll. Detta kan inte lastas enbart på de kyrkotillhöriga. Om så sker&lt;br&gt;kan effekten bli att många kyrkor måste tas ur bruk eller stängas för besök. I motionen&lt;br&gt;hemställs att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna att den kyrkoantik-&lt;br&gt;variska ersättningen från och med år 2000 bör uppgå till 460 miljoner kronor i 1996&lt;br&gt;års penningvärde och därefter årligen höjas utifrån index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionerna 1998:18, 51 och 55 behandlas frågor rörande anställningsförhållan-&lt;br&gt;den för prästerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i motionen 1998:55 innebär att det i lagen om Svenska kyrkans personal&lt;br&gt;skall fastställas en renodlad stiftsanställning för samtliga präster. I motionen anförs att&lt;br&gt;utgångspunkten att staten endast agerar som ställföreträdare för kyrkokommunen kan&lt;br&gt;ifrågasättas. Där erinras bl.a. om kyrkolagens formulering (34 kap. 11 §) ”domkapitlet&lt;br&gt;som arbetsgivare” och framhålls att de många tendenser till omstrukturering av&lt;br&gt;Svenska kyrkan i kongregationalistisk riktning som skett inte borde förstärkas genom&lt;br&gt;en flyttning av arbetsgivarfunktionerna. Också en rätt balans vad gäller den s.k.&lt;br&gt;dubbla ansvarslinjen kan därmed äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen 1998:18 görs den tolkningen av de på verksamhetsövergång grundade&lt;br&gt;bestämmelserna i förslaget till lag om Svenska kyrkans personal vid relationsändringen&lt;br&gt;att övergång till motsvarande församlingar, kyrkliga samfälligheter eller stift innebär&lt;br&gt;fortsatt delade arbetsgivarfunktioner mellan den lokala nivån och stiftet. I motionen&lt;br&gt;hävdas att den inomkyrkliga utredningen (”personalutredningen”) avvikit från denna&lt;br&gt;lagreglering och hemställs därför att kyrkomötet som sin mening skall förklara att de&lt;br&gt;arbetsgivarfunktioner som idag utövas av den statliga myndigheten domkapitlet övergår&lt;br&gt;till den regionala enheten stiftet inom det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen 1998:51 anförs att regeringens förslag till lösning på de s.k. fullmakts-&lt;br&gt;tjänsterna urholkar rättssituationen för dem som berörs. En naturlig lösning på frågan&lt;br&gt;måste vara att stiften får uppgiften att uppfylla det skydd som fullmaktstjänsterna in-&lt;br&gt;nebär. Präster som vill stå kvar i tjänst med fullmakt kan på så sätt förordnas till&lt;br&gt;tjänstgöring i pastorat eller stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;356&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 De kyrkliga kulturminnena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kyrkliga kulturarvet är en unik och ovärderlig del av det samlade kulturarvet. Det är&lt;br&gt;därför ett gemensamt ansvar för alla, oavsett kyrkotillhörighet, att de kyrkliga kultur-&lt;br&gt;minnena bevaras för kommande generationer. Svenska kyrkan måste självfallet ta ett&lt;br&gt;särskilt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkobyggnaderna utgör en mycket viktig del i det lokala samhällets identitet och&lt;br&gt;spelar för många människor en betydelsefull roll vid avgörande skeden i livet. Här-&lt;br&gt;igenom utgör kyrkobyggnaderna ett tecken på hur Svenska kyrkan som folkkyrka&lt;br&gt;finns närvarande i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Svenska kyrkan är kyrkobyggnaderna primärt gudstjänstrum. Som sådana är&lt;br&gt;kyrkobyggnaderna som sägs i regeringens skrivelse ”ett levande kulturarv som genom&lt;br&gt;århundradena kontinuerligt har använts och alltjämt används för samma ändamål”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års principbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen (RegSkr 1995:1) Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan an-&lt;br&gt;gavs följande grundläggande principer för det som nu fått benämningen kyrkoantikva-&lt;br&gt;risk ersättning. De ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan bör inte&lt;br&gt;medföra försämrade förutsättningar för vård och underhåll av kyrkans kulturhistoriska&lt;br&gt;värden. Det är ett allmänintresse att de kyrkliga kulturvärdena bevaras och därför bör&lt;br&gt;den totala kostnaden inte bäras endast av dem som tillhör Svenska kyrkan. Kultur-&lt;br&gt;minneslagens skyddsregler medför inskränkningar och ibland fördyrningar vid under-&lt;br&gt;hållet av de kyrkliga kulturvärdena och för detta bör församlingarna kompenseras.&lt;br&gt;Den kyrkoantikvariska ersättningen bör vara ett led i ett ömsesidigt åtagande från sta-&lt;br&gt;ten och Svenska kyrkan att bevara kyrkobyggnadernas kulturvärden. Den närmare&lt;br&gt;utformningen och omfattningen av ersättningen behövde utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års kyrkomöte fann att grundelementen i regeringens skrivelse såsom andra&lt;br&gt;kyrkolagsutskottet hade formulerat dem tillgodosåg Svenska kyrkans behov och där-&lt;br&gt;med kunde ligga till grund för reformarbetet avseende de framtida relationerna mellan&lt;br&gt;kyrka och stat. Härvid anslöt sig kyrkomötet i sitt yttrande över regeringens skrivelse&lt;br&gt;till de refererade utgångspunkterna för den kyrkoantikvariska ersättningen. Kyrko-&lt;br&gt;mötet konstaterade att det gemensamma ansvaret bör komma till uttryck i en långsik-&lt;br&gt;tig överenskommelse mellan staten och kyrkan. Vilka kostnader det är fråga om behövde&lt;br&gt;utredas (2KL 1995:1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även riksdagen anslöt sig i sitt principbeslut till bedömningen att det inte är rimligt&lt;br&gt;att kostnaderna för bevarandet av de kyrkliga kulturvärdena bärs endast av Svenska&lt;br&gt;kyrkans medlemmar. Riksdagen fann också att en ekonomisk ersättning skulle vara ett&lt;br&gt;led i ett ömsesidigt åtagande av staten och Svenska kyrkan att bevara de kulurhistoris-&lt;br&gt;ka värdena och att detta borde komma till uttryck i en långsiktig överenskommelse&lt;br&gt;(1995/96KU:12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter för den kyrkoantikvariska ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet finner i anslutning till 1995 års principbeslut, det fortsatta utredningsarbetet,&lt;br&gt;remissvaren och regeringens skrivelse att följande utgångspunkter bör gälla för den&lt;br&gt;kyrkoantikvariska ersättningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;De kyrkliga kulturminnena skall brukas och bevaras som ett levande kulturarv&lt;br&gt;tillgängligt för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Svenska kyrkan svarar för vården av de kyrkliga kulturminnena och staten anger i&lt;br&gt;kulturminneslagen de krav som samhället därvid ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ &amp;nbsp;Med hänsyn till de merkostnader som följer med ansvaret för det kyrkliga kultur-&lt;br&gt;arvet och till att det är ett allmänintresse att detta bevaras skall Svenska kyrkan&lt;br&gt;erhålla en kyrkoantikvarisk ersättning från staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ &amp;nbsp;Det skall ske en samverkan mellan Svenska kyrkan och samhällets antikvariska&lt;br&gt;myndigheter i arbetet för att vårda och bevara de kyrkliga kulturminnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ &amp;nbsp;Det skall träffas en långsiktig överenskommelse mellan Svenska kyrkan och staten&lt;br&gt;om den kyrkoantikvariska ersättningens omfattning och användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ &amp;nbsp;Vid kontrollstationer vart femte år bör det ske en närmare analys av den kyrkoan-&lt;br&gt;tikvariska ersättningens omfattning och användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa utgångspunkter kan såvitt utskottet ser bilda en gemensam utgångspunkt&lt;br&gt;för den nödvändiga samverkan mellan staten och Svenska kyrkan i arbetet med att&lt;br&gt;vårda och bevara de kyrkliga kulturminnena. Det råder en bred samstämmighet för-&lt;br&gt;ankrad i hela samhället om angelägenheten i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett par punkter som tas upp i regeringens skrivelse avviker utskottets ställnings-&lt;br&gt;tagande från regeringens förslag. Det gäller den kyrkoantikvariska ersättningens om-&lt;br&gt;fattning samt långsiktigheten i en överenskommelse mellan staten och Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kyrkoantikvariska ersättningens omfattning och finansiering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Kyrkoberedningens betänkandet (SOU 1994:42) Staten och trossamfunden redovisa-&lt;br&gt;des att utredningen Ekonomi och rätt i kyrkan (ERK-utredningen) gjort en beräkning av&lt;br&gt;de kulturhistoriska överkostnadema för församlingskyrkorna. Det noteras att det är&lt;br&gt;svårt att beräkna dessa kostnader. ERK-utredningen beräknade dock kostnaderna till&lt;br&gt;400 miljoner kronor i 1990 års penningvärde. Kyrkoberedningen angav att de remiss-&lt;br&gt;instanser som uttalat sig i frågan i växlande grad uttryckt tveksamhet till det angivna&lt;br&gt;beloppet och ansett detta lågt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet har låtit Statskontoret göra en beräk-&lt;br&gt;ning av den skäliga storleken på en kyrkoantikvarisk ersättning till Svenska kyrkan. Ut-&lt;br&gt;gångspunkten för Statskontorets beräkning var att den statliga ersättningen skulle avse&lt;br&gt;Svenska kyrkans överkostnader för vård av det kyrkliga kulturarvet. Sammanfatt-&lt;br&gt;ningsvis fann Statskontoret i likhet med flera undersökningar att 400 miljoner kronor i&lt;br&gt;1990 års penningvärde var ett rimligt belopp på den statliga ersättningen. (SOU&lt;br&gt;1997:43, bilaga 2) Detta har lagts till grund för kommitténs bedömning att ersättning-&lt;br&gt;en bör utgöra 460 miljoner kronor i 1996 års penningvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet finner det naturligt att den kyrkoantikvariska ersättningens storlek, så-&lt;br&gt;som också skett i utredningsarbetet, beräknas med utgångspunkt från de kulturhisto-&lt;br&gt;riskt betingade överkostnadema för vården av kulturminnena. Regeringen anför i sin&lt;br&gt;skrivelse att det är svårt att beräkna dessa kostnader. Även om detta är fallet bör note-&lt;br&gt;ras att Statskontorets beräkning grundar sig på flera undersökningar. Det har tidigare&lt;br&gt;ifrågasatts om det angivna beloppet för den kyrkoantikvariska ersättningen inte är för&lt;br&gt;lågt. Riksantikvarieämbetet har dock i sitt yttrande över betänkandet Den kulturhisto-&lt;br&gt;riskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven bedömt att den föreslag-&lt;br&gt;na ersättningen är tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet finner att med de utgångspunkter för den kyrkoantikvariska ersättningen&lt;br&gt;som ges i regeringens skrivelse finns det ett behov av en årlig ersättning med ett belopp&lt;br&gt;motsvarande 460 miljoner kronor i 1996 års penningvärde. Det motsvarar de kultur-&lt;br&gt;historiskt betingade överkostnader som Svenska kyrkans församlingar och samfällig-&lt;br&gt;heter har att svara för med utgångspunkt från kulturminneslagens bestämmelser till&lt;br&gt;skydd för de kyrkliga kulturminnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alltsedan 1995 års principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan har framhållits att den kyrkoantikvariska ersättningen bör vara ett led i ett ömse-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;br&gt;sidigt åtagande av staten och Svenska kyrkan att bevara de kulturhistoriska värdena&lt;br&gt;inom kyrkan. Detta skall ta sig uttryck i en överenskommelse mellan staten och Svens-&lt;br&gt;ka kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår nu att den överenskommelse som skall ingås bör omfatta tio&lt;br&gt;år. I proposition 1995/96:80 anslöt sig regeringen till det kyrkomötet framhållit om en&lt;br&gt;långsiktig överenskommelse mellan staten och kyrkan. Även riksdagen ställde sig bak-&lt;br&gt;om detta. Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet har föreslagit att en långsiktig&lt;br&gt;överenskommelse bör sträcka sig över 25 år. Regeringen har i skrivelsen tagit en annan&lt;br&gt;ställning. Utskottet ansluter sig till kommitténs bedömning. Tio år är nämligen i detta&lt;br&gt;sammanhang en kort tid. För att det skall vara fråga om långsiktighet och för att nå en&lt;br&gt;önskvärd stabilitet bör överenskommelsen i enlighet med förslaget från kommittén&lt;br&gt;angående det kyrkliga kulturarvet omfatta 25 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara av värde för såväl staten som kyrkan att överenskommelsen såsom&lt;br&gt;föreslås följs upp vid särskilda kontrollstationer. Vid dessa kan den kyrkoantikvariska&lt;br&gt;ersättningens omfattning och användning prövas. Kontrollstationer bör med början år&lt;br&gt;2005 infalla vart femte år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tidigare diskussioner och i remiss 2 har utgångspunkten för den kyrkoantikvaris-&lt;br&gt;ka ersättningens storlek varit ett angivet behov av 400 miljoner kronor i 1990 års pen-&lt;br&gt;ningvärde eller 460 miljoner kronor i 1996 års penningvärde. I remissen har 79% av de&lt;br&gt;svarande ställt sig positiva till den föreslagna omfattningen av den kyrkoantikvariska&lt;br&gt;ersättningen. Regeringens förslag innebär att detta belopp skall utgå först 2009. Som&lt;br&gt;skäl för detta pekar regeringen på att kyrkobyggnadsbidraget från kyrkofonden legat&lt;br&gt;på 90 miljoner kronor de senaste åren och på de insatser som görs genom det s.k. mil-&lt;br&gt;jardprogrammet för kyrkliga jobb. Regeringen menar att detta medför att det finns&lt;br&gt;goda förutsättningar för att kyrkobyggnaderna och de kyrkliga kulturminnena i övrigt&lt;br&gt;skall vara i ett allmänt gott skick vid relationsändringen. Vidare pekar regeringen på&lt;br&gt;att vissa ekonomiska regleringar liksom den s.k. skatteadministrationsavgiften upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet ser inte det som regeringen anför som några bärande skäl mot att den&lt;br&gt;kyrkoantikvariska ersättningen bör utgöra 460 miljoner kronor i 1996 års penning-&lt;br&gt;värde. Detta belopp är beroende av en beräkning av de verkliga överkostnader som är&lt;br&gt;en följd av de krav staten ställer på Svenska kyrkan. Detta förändras inte av att det&lt;br&gt;genom utjämningssystemet via kyrkofonden kunnat avsättas 90 miljoner kronor - allt-&lt;br&gt;så en betydligt lägre summa - som kyrkobyggnadsbidrag. Inte heller det s.k. miljard-&lt;br&gt;programmet medför att kostnaderna för det beräknade årliga underhållet minskar.&lt;br&gt;Utskottet kan inte heller se att de nämnda ekonomiska regleringarna är av betydelse&lt;br&gt;när den statliga ersättningen skall beräknas. Det är naturligt att kostnaderna kan vari-&lt;br&gt;era mellan olika år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår å ena sidan att det redan från och med år 2000 skall anges i&lt;br&gt;lagen om kulturminnen att Svenska kyrkan har rätt till viss ersättning för vård och&lt;br&gt;underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Ä andra sidan föreslås att det inte skall utgå&lt;br&gt;någon ersättning åren 2000 och 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill alltså sammanfattningsvis slå fast att det efter relationsändringen&lt;br&gt;finns ett behov av en kyrkoantikvarisk ersättning motsvarande 460 miljoner kronor&lt;br&gt;per år i 1996 års penningvärde för att klara de kulturhistoriskt betingade överkostna-&lt;br&gt;dema. Konsekvenserna om detta behov inte tillgodoses torde bli att kulturminnesla-&lt;br&gt;gens krav inte kan uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utskottets mening är det inte acceptabelt att såsom antyds i regeringens&lt;br&gt;skrivelse överväga en sänkt ambitionsnivå. Det är nödvändigt att på ett tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande sätt bevara de kulturminnen som enligt regeringens skrivelse utgör ”den största&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;359&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhållna delen” av det kulturarv som är ”en omistlig och ofrånkomlig del av vår&lt;br&gt;kulturella helhet och identitet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till känna. Med detta föreslår utskottet&lt;br&gt;att yrkande 1 i motion 1998: 39 avslås. I linje med vad som sägs i motion 1998:54 bör&lt;br&gt;det ske en på lämpligt index baserad uppräkning av den kyrkoantikvariska ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller finansieringen av den kyrkoantikvariska ersättningen saknas det enligt ut-&lt;br&gt;skottets mening anledning att införa en särskild skatt. Det har visat sig lätt att missförstå&lt;br&gt;vad den kyrkoantikvariska ersättningen innebär. När förslaget från det statliga utred-&lt;br&gt;ningsarbetet lades fram visade det sig att många trodde att ersättningen skulle täcka alla&lt;br&gt;kostnader för underhållet av kyrkobyggnaderna och inte endast de kulturhistoriskt be-&lt;br&gt;tingade överkostnadema. En särskild skatt kan underbygga ett sådant missförstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om fördelningen av den kyrkoantikvariska avgiften tas upp i motion&lt;br&gt;1998:34. Där hemställs att kyrkomötet ger regeringen och Centralstyrelsen till känna&lt;br&gt;det som sägs i motionen om behovet av och sättet att fördela kyrkoantikvarisk ersätt-&lt;br&gt;ning till de medeltida domkyrkorna samt klosterkyrkorna i Vadstena och Värnhem.&lt;br&gt;Regeringen förutsätter i sin skrivelse att Svenska kyrkan vid fördelningen av den kyrko-&lt;br&gt;antikvariska ersättningen beaktar dessa kyrkobyggnaders särställning. Utskottet delar&lt;br&gt;regeringens uppfattning på denna punkt. Det finns därför inte skäl att göra något sär-&lt;br&gt;skilt tillkännagivande och motion 1998:34 bör därför avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan i frågor som rör de kyrkliga kulturvärdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utskottets mening bör kyrkomötet tillstyrka att det i linje med vad regeringen&lt;br&gt;föreslår bildas samrådsgrupper för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Vissa frågor om&lt;br&gt;dessa samrådsgrupper bör tas upp i arbetet med överenskommelsen mellan staten och&lt;br&gt;kyrkan. Till det som kan behöva behandlas i samrådsgruppema hör avvägningen&lt;br&gt;mellan önskan att förändra kyrkorummet utifrån församlingens och gudstjänstens be-&lt;br&gt;hov och strävan att bevara de kulturhistoriska värdena för deras egen skull. Det är&lt;br&gt;viktigt att utveckla en ömsesidig förståelse och söka efter lösningar som kan tillgodose&lt;br&gt;såväl de liturgiskt som de antikvariskt betingade önskemålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1998:29 föreslås att Centralstyrelsen för fastställande av 1999 års kyrko-&lt;br&gt;möte skall lägga fram en handlingsplan för användningen av den kyrkoantikvariska&lt;br&gt;ersättningen. Enligt utskottets bedömning är frågan om en eventuell handlingsplan&lt;br&gt;alltför tidigt väckt. Om en sådan skall tas fram måste den bygga på det beslut som&lt;br&gt;riksdagen kommer att fatta med anledning av en kommande proposition. Vidare kan&lt;br&gt;noteras att den överenskommelse som skall träffas mellan staten och Svenska kyrkan&lt;br&gt;torde komma att ge vissa förutsättningar för den kyrkoantikvariska ersättningens an-&lt;br&gt;vändning. Slutligen bör observeras att det på den nationella nivån skall ske samråd&lt;br&gt;med Riksantikvarieämbetet beträffande fördelningen av ersättningen mellan stiften.&lt;br&gt;Motionen bör därför avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturminneslagen efter relationsändringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens skrivelse konstateras att det av riksdagens principbeslut framgår att kultur-&lt;br&gt;minneslagens skydd för de kyrkliga kulturminnena skall behållas vid relationsändring-&lt;br&gt;en. Detta förhållande med generella skyddsföreskrifter för kyrkliga kulturminnen ut-&lt;br&gt;gör en grund för den kyrkoantikvariska ersättningen och det föranledde inga erinring-&lt;br&gt;ar från 1995 års kyrkomöte i dess principyttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag skall i kulturminneslagen med kyrkobyggnad förstås en&lt;br&gt;byggnad som före den 1 januari 2000 invigts för Svenska kyrkans gudstjänst. Mot detta&lt;br&gt;finns inget att erinra. Inte heller mot förslaget att skyddsbestämmelserna i kulturmin-&lt;br&gt;neslagen följer kyrkobyggnaden om det sker en överlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om det behövs en sådan detaljreglering att det föreskrivs i&lt;br&gt;kulturminneslagen att två personer skall utses för att föra en förteckning över de&lt;br&gt;kyrkliga inventarierna och att det skall ske en anmälan till länsstyrelsen av vilka som&lt;br&gt;utsetts. Utskottet menar dock att kyrkomötet inte behöver rikta någon invändning på&lt;br&gt;denna punkt. Det är rimligt att det finns möjligheter att ingripa för att åstadkomma rät-&lt;br&gt;telse om någon inte följer vad som gäller i fråga om vården av de kyrkliga kulturminne-&lt;br&gt;na. De föreslagna bestämmelserna om överklagande bör tillstyrkas. Vad gäller förslagen&lt;br&gt;till ändringar i kulturminneslagen föreslår utskottet att dessa tillstyrks av kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Svenska kyrkans personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften för årets kyrkomöte är att med anledning av regeringens skrivelse yttra sig&lt;br&gt;över regeringens förslag till lag om Svenska kyrkans personal vid relationsändringen&lt;br&gt;mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000. Bestämmelserna reglerar vad&lt;br&gt;som skall gälla vid själva övergångstidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nästa års kyrkomöte skall behandlas förslag till inomkyrklig reglering i&lt;br&gt;kyrkoordningen av frågor rörande de kyrkligt anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offendiganställda personalen i Svenska kyrkan utgörs av tre huvudkategorier: an-&lt;br&gt;ställda med kyrkokommunala villkor, präster med statligt reglerade anställningsvillkor&lt;br&gt;samt biskoparna som är statligt anställda. Även de anställda vid Ärkebiskopsämbetet&lt;br&gt;samt vid Domkyrkorådet i Lund har stadig anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsövergång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen konstaterar regeringen att relationsändringen sker i samförstånd mellan&lt;br&gt;staten och Svenska kyrkan men att det i formellt hänseende är staten som i princip en-&lt;br&gt;sidigt fattar de nödvändiga besluten. I den föreslagna lagen om Svenska kyrkan regle-&lt;br&gt;ras kyrkans grundläggande organisation och verksamhet på sådant sätt att det med fog&lt;br&gt;kan sägas att den kyrkliga verksamheten i huvudsak kommer att vara densamma efter&lt;br&gt;ändringen av relationerna. Ur arbetsrättslig synvinkel innebär emellertid stat-kyrka-&lt;br&gt;reformen en förändrad situation. Av väsendig betydelse är bytet av associationsform&lt;br&gt;från kyrkokommuner med beskattningsrätt till enheter på olika nivåer inom trossam-&lt;br&gt;fundet Svenska kyrkan. Regeringen konstaterar att denna skillnad i rättslig ställning&lt;br&gt;utgör en sådan förändring av arbetsgivarens karaktär att ett arbetsgivarbyte i anställ-&lt;br&gt;ningsskyddslagstiftningens mening måste anses ske vid relationsändringen. Det blir&lt;br&gt;alltså ur arbetsrättslig synvinkel fråga om en verksamhetsövergång. Vid verksamhets-&lt;br&gt;övergång gäller regler om skydd för arbetstagares rättigheter m.m. i LAS och MBL.&lt;br&gt;Bestämmelserna innebär en automatisk övergång av den tidigare arbetsgivarens samt-&lt;br&gt;liga rättigheter och skyldigheter - utom i fråga om pensionsförmåner - till den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren, sådana de var vid tidpunkten för överlåtelsen. Reglerna grundar sig på&lt;br&gt;ett EG-direktiv. Det är ytterst EG-domstolen som avgör om den svenska lagstiftningen&lt;br&gt;är förenlig med EG-direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i den föreslagna lagen om Svenska kyrkans personal har utfor-&lt;br&gt;mats med utgångspunkt från detta regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller prästernas anställningsförhållanden har den nuvarande uppdelning-&lt;br&gt;en mellan staten och kyrkokommunen av arbetsgivarfunktionerna för dem som innehar&lt;br&gt;prästtjänster lett till oklarhet om staten tillsammans med kyrkokommunen är arbets-&lt;br&gt;givare för prästerna eller om staten endast agerar som ställföreträdare för den egentli-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ge arbetsgivaren, kyrkokommunen. Regeringen finner (skrivelsen s. 167 och 178) med&lt;br&gt;utgångspunkt från regleringen i kyrkolagen övervägande skäl tala för att staten endast&lt;br&gt;agerar som ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss nämnts blir enheterna inom trossamfundet Svenska kyrkan helt nya arbets-&lt;br&gt;givare. Också för prästernas del sker därför en verksamhetsövergång i den mening som&lt;br&gt;avses i anställningsskyddslagstiftningen och EG-direktivet. Huruvida staten tillsammans&lt;br&gt;med kyrkokommunen är arbetsgivare eller endast agerar ställföreträdare för kyrko-&lt;br&gt;kommunen, saknar betydelse i detta sammanhang. Kyrkokommunerna upphör att exi-&lt;br&gt;stera och statens befattning med kyrkliga frågor skall i princip helt upphöra. Eftersom&lt;br&gt;den verksamhet som kyrkoherdar och komministrar är engagerade i bedrivs i de nya en-&lt;br&gt;heterna församlingar och samfälligheter inom trossamfundet Svenska kyrkan medför&lt;br&gt;lagregleringen om verksamhetsövergång att de blir anställda i dessa lokala enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser utskottet också att motionen 1998:18 skall avslås. Ut-&lt;br&gt;skottet vill med anledning av denna motion även framhålla att utskottet inte anser att&lt;br&gt;den nya regionala enheten stiftet inom trossamfundet Svenska kyrkan ”motsvarar”&lt;br&gt;den regionala statliga myndigheten domkapitlet. När uttrycket ”motsvarande” i lagbe-&lt;br&gt;stämmelsen används även i fråga om stift har det enligt utskottets mening samma in-&lt;br&gt;nebörd som i fråga om församlingar och samfälligheter, nämligen att den nuvarande&lt;br&gt;stiftssamfälligheten med kommunstatus motsvaras av den regionala enheten stiftet&lt;br&gt;inom trossamfundet Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet tolkar yrkandet i motionen 1998:55 som att bestämmelserna i lagen om&lt;br&gt;Svenska kyrkans personal med den arbetsrättsliga lagstiftningen om verksamhetsöver-&lt;br&gt;gång som grund men med utgångspunkten att prästerna idag är statligt anställda skall&lt;br&gt;ges en lydelse som innebär en stiftsanställning av alla präster. Mot bakgrund av gällande&lt;br&gt;lagstiftning om verksamhetsövergång anser utskottet att motionen 1998:55 skall avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Präster anställda med fullmakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga gäller anställningsvillkoren för de präster som är anställda med full-&lt;br&gt;makt. Regeringens förslag innebär enligt utskottets bedömning att den präst som vid&lt;br&gt;verksamhetsövergången innehar en fullmaktstjänst är bibehållen fullmaktens rätts-&lt;br&gt;verkningar även gentemot den nya arbetsgivaren inom trossamfundet Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Samtidigt innebär förslaget att trossamfundet Svenska kyrkan inte har något ansvar&lt;br&gt;gentemot staten eller den enskilda präst som väljer att inte gå över till anställning inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Utskottet har därför att utifrån de intressen kyrkomötet har att beva-&lt;br&gt;ka inte något att erinra mot regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen 1998:51 hävdas att stiften bör överta ansvaret för alla präster som är&lt;br&gt;anställda med fullmakt, vilka enligt motionen ”på så sätt kan förordnas till tjänstgö-&lt;br&gt;ring i pastorat eller stift”. En sådan särreglering är inte möjlig mot bakgrund av vad&lt;br&gt;som ovan anförts om den verksamhetsövergång som relationsändringen innebär och&lt;br&gt;om det regelverk som därvid gäller. Utskottet anser att motionen 1998:51 skall avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställda vid Domkyrkorädet i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser att den ändring som yrkas i motionen 1998:35 avseende anställda vid&lt;br&gt;Domkyrkorådet i Lund skall tillstyrkas. Att rådet är en statlig myndighet som förut-&lt;br&gt;sätts upphöra vid relationsändringen framgår bl.a. av prop. 1997/98:116 s. 86-87.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsåtaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen 1998:43 anförs att den särskilda avgift som alla som är folkbokförda i Sveri-&lt;br&gt;ge skall betala för att täcka kostnaderna för begravningsverksamheten motiverar undan-&lt;br&gt;tag från kravet på kreditförsäkring av pensionsåtagandena för kyrkogårdspersonalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet delar denna uppfattning. Utskottet anser att kyrkomötet med anledning av mo-&lt;br&gt;tionen skall ge regeringen till känna att regeringens förslag i denna fråga avstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller pensionsfrågorna anser utskottet att i övrigt regeringens förslag vad&lt;br&gt;gäller 5 - 6 SJ lag om Svenska kyrkans personal vid relationsändringen skall tillstyrkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser att regeringens förslag till lag om Svenska kyrkans personal vid rela-&lt;br&gt;tionsändring i övrigt skall tillstyrkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Vittnesförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändring av bestämmelsen om vittnesförbud i rättegångsbalken som regeringen före-&lt;br&gt;slår avser ingen ändring i sak. Den är betingad av att den i kyrkolagen reglerade tyst-&lt;br&gt;nadsplikten för präster upphör vid relationsändringen. Denna fråga behandlades av kyr-&lt;br&gt;komötet 1997 (2KL 1997:8 s. 34 ff.) med anledning av regeringens skrivelse 1997-2 Sta-&lt;br&gt;ten och trossamfunden - grundläggande frågor. Utskottet fann därvid inte skäl föreligga&lt;br&gt;att påfordra lagstiftning om tystnadsplikt för präster utöver vad regeringen föreslog. Vid&lt;br&gt;ärendets behandling i kyrkomötet (protokoll 1997:10 s.52 ff.) betonades starkt den&lt;br&gt;mycket stora vikt som utskottet fäst vid att vittnesförbudet förutsatts vara kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till kyrkoordning ingår bestämmelser om tystnadsplikt att gälla fr.o.m.&lt;br&gt;relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet finner det angeläget understryka att vittnesförbudet är knutet till ämbe-&lt;br&gt;tet som präst och inte till anställning som präst. Utskottet noterar med tillfredsställelse&lt;br&gt;att regeringen i skrivelsen ger tydligt uttryck för att vittnesförbudet är livslångt för de&lt;br&gt;uppgifter som en präst har fått del av under bikt eller enskild själavård under tid som&lt;br&gt;han eller hon varit behörig att utöva ämbetet. Förbudet fortsätter alltså att gälla även&lt;br&gt;efter det att prästen har lämnat sin tjänst eller sitt uppdrag, exempelvis till följd av&lt;br&gt;pensionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser att regeringens förslag i fråga om vittnesförbud skall tillstyrkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet hemställer med anledning av regeringens skrivelse 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beträffande den kyrkoantikvariska ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning även av motion 1998:54 och med avslag på motion&lt;br&gt;1998:34 och 1998:39, yrkande 1, ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beträffande samverkan i frågor som rör de kyrkliga kulturvärdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med avslag på motion 1998:29 ger regeringen till känna vad ut-&lt;br&gt;skottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beträffande kulturminneslagen efter relationsändringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet tillstyrker förslagen i regeringens skrivelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beträffande Svenska kyrkans personal utom vad avser pensionsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med bifall till motion 1998:35 och med avslag på motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:18, 51 och 55 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;363&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beträffande Svenska kyrkans personal vad avser pensionsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet med anledning även av motion 1998:43 ger regeringen till känna&lt;br&gt;vad utskottet anfört samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beträffande vittnesförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kyrkomötet ger regeringen till känna vad utskottet anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigtuna den 25 augusti 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På andra kyrkolagsutskottets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torgny Larsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnar Edqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnar Samuelsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Torgny Larsson, ordförande, Birgith Wiklund Molberg, Tor Frylmark,&lt;br&gt;Lars Johnsson, Hans-Olof Hansson, Hans-Olof Andrén, Britt Louise Agrell, Elisabeth&lt;br&gt;Engberg, Thomas Söderberg, Herbert Sjödin, Anna-Lena Forsdahl, Per Åke Axelsson,&lt;br&gt;Robert Schött, Ingrid Johansson Fjelkman och Erna Arhag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biskoparna Christina Odenberg och Bengt Wadensjö har deltagit i utskottets över-&lt;br&gt;läggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt yttrande av biskop Bengt Wadensjö&lt;br&gt;och Per Åke Axelsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att regeringens förslag till ändring i kulturminneslagen i vissa avseenden ger ut-&lt;br&gt;tryck för en detaljreglering som det torde bli svårt att tillämpa i det praktiska kyrkolivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läronämndens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av motioner om mindre församlingars rätt&lt;br&gt;att finnas till, personalfrågor och prästernas anställnings-&lt;br&gt;förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1998:16, 18 och 55 om mindre&lt;br&gt;församlingars rätt att finnas till, personalfrågor i samband med relationsändringen år&lt;br&gt;2000 samt om prästernas anställningsförhållanden efter relationsändringen år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna tar upp frågor som har läromässiga aspekter. De berör vissa delar av&lt;br&gt;det kyrkoordningsförslag som för närvarande remissbehandlas. Läronämnden avser att&lt;br&gt;yttra sig över det slutliga kyrkoordningsförslaget i samband med att detta skall be-&lt;br&gt;handlas vid 1999 års kyrkomöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala den 11 augusti 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På läronämndens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KG HAMMAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klas Hansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin&lt;br&gt;Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, bis-&lt;br&gt;kop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop&lt;br&gt;Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Göran Bexell, vice&lt;br&gt;ordförande, Birger Olsson, Björn Skogar, Curt Forsbring, Anna-Lena Weberup, Astrid&lt;br&gt;Andersson Wretmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;365&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2KL 1998:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Sammanfattning................   1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Regeringens skrivelse.......-------------.....------.........------- 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Motionerna..............................................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Yttrande................................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Allmän bakgrund...........................-................-.......2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Skrivelsens huvudsakliga innehåll.............................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 De kyrkliga kulturminnena.............................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Svenska kyrkans personal................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Vittnesförbud................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Motionernas huvudsakliga innehåll........................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Utskottet...........................     15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 De kyrkliga kulturminnena...........................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Svenska kyrkans personal..............................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Vittnesförbud................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Hemställan.............  21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt yttrande av biskop Bengt Wadensjö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Per Åke Axelsson................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om överlämnande av allmänna&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;handlingar till Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar för förvaring, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av vissa arkiv&lt;br&gt;till arkivmyndighet och om överlämnande av allmänna handlingar till&lt;br&gt;Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar i enlighet med vad som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och om&lt;br&gt;förvaring av dessa handlingar sedan de har överlämnats. I lagen finns&lt;br&gt;också bestämmelser om skyldigheten att pröva framställningar om&lt;br&gt;utlämnande av sådana allmänna handlingar enligt reglerna i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Överlämnande av vissa arkiv till arkivmyndighet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;2 § Allmänna handlingar som senast den 31 december 1999 har kommit&lt;br&gt;in till eller upprättats hos Svenska kyrkans beslutande församlingar skall&lt;br&gt;senast den 31 mars 2000 överlämnas till en statlig arkivmyndighet, om&lt;br&gt;inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arkivlagen (1990:782) finns bestämmelser om överlämnande i vissa&lt;br&gt;fall av kyrkokommunala myndigheters arkiv till arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förvaring av allmänna handlingar hos Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen far föreskriva att allmänna handlingar far överlämnas till&lt;br&gt;Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar och förvaras&lt;br&gt;där under viss tid utan att handlingarna upphör att vara allmänna. Detta&lt;br&gt;gäller handlingar som senast den 31 december 1999 har kommit in till&lt;br&gt;eller upprättats hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. myndigheter som har upphört och som har haft uppgifter som hänför&lt;br&gt;sig till Svenska kyrkans verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Svenska kyrkans beslutande församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Vården och tillsynen av de allmänna handlingarna&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelser om vården av allmänna handlingar och om arkiv-&lt;br&gt;myndigheternas tillsyn finns i arkivlagen (1990:782).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;367&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar skall vid förvaring och&lt;br&gt;handhavande av de allmänna handlingarna se till att dessa lätt kan&lt;br&gt;särskiljas från andra handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för sin&lt;br&gt;verksamhet behöver göra tillägg i allmänna handlingar skall tilläggen&lt;br&gt;utföras så att det tydligt framgår när och av vem de har gjorts om det inte&lt;br&gt;av omständigheterna klart framgår att tilläggen har gjorts efter den 31&lt;br&gt;december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skyldigheter mot allmänheten&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i&lt;br&gt;2 kap. tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna&lt;br&gt;handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar skall jämställas med&lt;br&gt;myndighet i fråga om befattningen med allmänna handlingar som de&lt;br&gt;förvarar enligt denna lag. Detta framgår av 2 kap. 17 § andra stycket&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 8 § andra stycket fjärde meningen&lt;br&gt;sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar är skyldiga att lämna&lt;br&gt;ut eget material, om detta är en nödvändig förutsättning för att en allmän&lt;br&gt;handling skall kunna lämnas ut med hänsyn till det sätt på vilket&lt;br&gt;materialet tillförts den handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om Svenska kyrkans personal vid&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan&lt;br&gt;den 1 januari 2000&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § De rättigheter och skyldigheter som Svenska kyrkans församlingar&lt;br&gt;och kyrkliga samfalligheter har övergår enligt 3 § lagen (1999:000) om&lt;br&gt;införande av lagen (1999:000) om Svenska kyrkan till motsvarande&lt;br&gt;församlingar, kyrkliga samfälligheter eller stift inom Svenska kyrkan vid&lt;br&gt;relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000.&lt;br&gt;Detta gäller också de rättigheter och skyldigheter på grund av de&lt;br&gt;anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid&lt;br&gt;tidpunkten för relationsändringen, om inte arbetstagaren väljer att&lt;br&gt;frånträda sin anställning. Arbetstagaren skall senast den 31 december&lt;br&gt;1999 till arbetsgivaren anmäla om arbetstagaren inte vill att&lt;br&gt;anställningsavtalet skall övergå till den nya arbetsgivaren. Anställningen&lt;br&gt;skall i så fall anses ha upphört den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § De rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och&lt;br&gt;de anställningsförhållanden som gäller för innehavare av biskopstjänst&lt;br&gt;vid tidpunkten för relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan&lt;br&gt;den 1 januari 2000 övergår då till det stift inom Svenska kyrkan i vilket&lt;br&gt;biskopstjänsten är inrättad, om inte biskopen väljer att frånträda&lt;br&gt;anställningen. Biskopen skall senast den 31 december 1999 till&lt;br&gt;arbetsgivaren anmäla om han eller hon inte vill att anställningsavtalet&lt;br&gt;skall övergå till den nya arbetsgivaren. Anställningen skall i så fall anses&lt;br&gt;ha upphört den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § De rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och&lt;br&gt;de anställningsförhållanden som gäller för dem som är anställda vid&lt;br&gt;Ärkebiskopsämbetet vid tidpunkten för relationsändringen mellan staten&lt;br&gt;och Svenska kyrkan den 1 januari 2000 övergår då på Svenska kyrkan,&lt;br&gt;om inte arbetstagaren väljer att frånträda anställningen. Arbetstagaren&lt;br&gt;skall senast den 31 december 1999 till arbetsgivaren anmäla om&lt;br&gt;arbetstagaren inte vill att anställningsavtalet skall övergå till den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren. Anställningen skall i så fall anses ha upphört den 1 januari&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid tillämpningen av 28 § lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet skall de anställningsavtal och anställningsförhållanden som&lt;br&gt;avses i 1-3 §§ anses ha övergått enligt 6 b § lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En arbetsgivare inom Svenska kyrkan skall säkerställa sina åtaganden&lt;br&gt;som avser pensionsrättigheter som är intjänade före den 1 januari 2000.&lt;br&gt;Detta skall arbetsgivaren göra genom pensionsförsäkring eller på något&lt;br&gt;av de sätt som anvisas i lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;369&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsutfästelse m.m. Efter utgången av år 2009 skall dock Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;säkerställandet ske genom pensionsförsäkring eller på det sätt som Bilaga 7&lt;br&gt;anvisas i 9-22 §§ nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Svenska kyrkan svarar solidariskt med arbetsgivarna inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan för sådana åtaganden som avser pensionsrättigheter som är&lt;br&gt;intjänade före den 1 januari 2000 och som inte har säkerställts enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om skattefrihet för prästlönetillgångar&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;vid 2001 - 2010 års taxeringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda rättssubjekt som avses i 10 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1999:000) om införande av lagen (1999:000) om Svenska kyrkan skall&lt;br&gt;vid 2001-2010 års taxeringar vara frikallade från skattskyldighet för&lt;br&gt;inkomst och förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2001 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;371&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om avgift till registrerat trossamfund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelser om statlig hjälp med beräkning, debitering och&lt;br&gt;redovisning av avgift till Svenska kyrkan samt med att ta in avgifter finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 16 § lagen (1999:000) om trossamfund. Bestämmelser om kyrkoavgift&lt;br&gt;finns i 7 och 8 §§ lagen (1999:000) om Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen far besluta att ett annat registrerat trossamfund än&lt;br&gt;Svenska kyrkan också skall fa sådan statlig hjälp som avses i 16 § lagen&lt;br&gt;(1999:000) om trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far besluta att ett trossamfund som har beviljats statlig&lt;br&gt;hjälp inte längre skall fa sådan hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För den som tillhör Svenska kyrkan skall begravningsavgift enligt&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144), räknas in i kyrkoavgiften. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte för den som är folkbokförd där en kommun är huvudman för&lt;br&gt;begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Avgifter som tas in med statlig hjälp, skall beräknas på grundval av&lt;br&gt;den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vid beräkning, debitering, redovisning och betalning av avgift gäller&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Trossamfundet skall senast den 3 december varje år på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling till Riksskatteverket lämna de uppgifter som&lt;br&gt;behövs för att beräkna, debitera, redovisa och ta in avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna skall gälla för visst inkomstår och får endast avse personer&lt;br&gt;som den 1 november året före det inkomstår för vilket avgiften skall tas&lt;br&gt;in,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är skyldiga att betala kyrkoavgift enligt 7 § lagen (1999:000) om&lt;br&gt;Svenska kyrkan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har samtyckt enligt 7 § till att betala avgift till trossamfundet.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om hur uppgifterna skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Andra registrerade trossamfund än Svenska kyrkan skall innan&lt;br&gt;uppgifter enligt 6 § lämnas skaffa skriftligt samtycke från de personer&lt;br&gt;vilkas avgifter skall tas in med statlig hjälp. Samtycket skall avse&lt;br&gt;avgiftsskyldigheten till trossamfundet och till att avgifterna tas in med&lt;br&gt;statlig hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftligt samtycke enligt första stycket krävs dock inte om&lt;br&gt;trossamfundets stadgar innehåller regler om skyldighet för medlemmarna&lt;br&gt;att betala avgift till trossamfundet i den ordning som gäller för skatter&lt;br&gt;och avgifter enligt skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;372&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som utträtt ur trossamfundet eller på annan grund inte längre är&lt;br&gt;betalningsskyldig till trossamfundet skall genast fa en skriftlig&lt;br&gt;bekräftelse på detta från trossamfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om staten till följd av behandlingen av en uppgift som avses i 6 §&lt;br&gt;betalar skadestånd till en person som är registrerad i skaderegistret skall&lt;br&gt;det trossamfund som lämnat uppgiften ersätta staten i motsvarande&lt;br&gt;utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Bestämmelser om beräkning av avgiftssats och utbetalning av&lt;br&gt;avgifterna till trossamfundet finns i lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om preliminär skatt för inkomståret 2000 och slutlig skatt&lt;br&gt;enligt 2001 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om avveckling av stadgad åborätt och&lt;br&gt;landgille&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Stadgad åborätt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som är rätt innehavare av besittningsrätten till fastighet under&lt;br&gt;stadgad åborätt skall inneha fastigheten med full äganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Rätt innehavare enligt 1 § är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enligt grunderna för tidigare gällande bestämmelser skulle ha kunnat&lt;br&gt;skatteköpa fastigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. enligt grunderna för tidigare gällande bestämmelser skulle ha kunnat&lt;br&gt;villkorligt inrymmas eller antas som åbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sedan minst tio år innehar fastigheten på ett sådant sätt att denne&lt;br&gt;enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är att anse som&lt;br&gt;ägare av fastigheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i annat fall efter kungörelse har gjort sannolikt att denne är rätt&lt;br&gt;innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Länsstyrelsen prövar vem som är rätt innehavare enligt 1 §.&lt;br&gt;Länsstyrelsens beslut far överklagas hos Kammarkollegiet.&lt;br&gt;Kammarkollegiets beslut far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett beslut om rätt innehavare av åborätt är att anse som en&lt;br&gt;fångeshandling. När länsstyrelsens beslut har vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen genast för förvärvarens räkning ansöka om lagfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen får meddela närmare föreskrifter om förfarandet vid&lt;br&gt;avvecklingen av åborätt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Landgille&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;6 § Skyldighet att betala landgille upphör i och med att denna lag träder i&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en brukare inte äger marken som han eller hon är skyldig att&lt;br&gt;betala landgille för, skall äganderätten överföras till brukaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Lantmäterimyndigheten i länet skall på begäran av Lantmäteriverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utreda vilken jord som är föremål för landgille och vem som är att anse&lt;br&gt;som brukare av jorden. Vid utredning och redovisning skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar gälla vad som sägs om äganderättsutredningen i lagen (1971:1037)&lt;br&gt;om äganderättsutredning och legalisering. Staten skall dock betala&lt;br&gt;förrättningskostnader som avses i 2 kap. 6 &amp;nbsp;§ fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988). Brukaren skall anses ha framställt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;374&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anspråk på äganderätt till den brukade egendomen. Vidare skall&lt;br&gt;landgillejord som inte motsvarar hel registerfastighet anses ha avskilts&lt;br&gt;genom giltig sämjedelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande skall tillämpas 27 § lagen om äganderättsutredning&lt;br&gt;och legalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som innan denna lag trädde i kraft hade rätt till landgille och&lt;br&gt;som lider förlust genom att landgille upphör har rätt till skälig ersättning&lt;br&gt;av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förordningen den 21 februari 1789 om kronohemmans försäljande&lt;br&gt;till skatte, samt de förmåner och villkor varunder skattehemman&lt;br&gt;hädanefter skola innehavas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kungl. brev den 5 februari 1808 angående besittningsrätt å&lt;br&gt;kronohemman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kammarkollegiets kungörelse den 29 februari 1808 angående&lt;br&gt;besittningsrätt å kronohemman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kungörelsen (1848:64 s. 2) angående förändring uti hittills gällande&lt;br&gt;stadganden i avseende på ordningen och sättet för vinnande av&lt;br&gt;skattemannarätt till hemman och lägenheter av krononatur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kungörelsen (1863:26 s. 3) angående en utvidgad frihet i avseende&lt;br&gt;på överlåtelse av åborätt å kronohemman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kungörelsen (1930:194) angående upphävande av förbud mot&lt;br&gt;skatteköp i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. förordningen (1937:540) om försäljning av vissa kyrkolägenheter i&lt;br&gt;Skåne, Halland och Blekinge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. förordningen (1937:591) angående upphörande av det från viss jord&lt;br&gt;i Skåne, Halland och Blekinge utgående landgille,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1938:159) om avlösning av avgälder från de till skatte&lt;br&gt;försålda så kallade halländska kyrkohemmanen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;lagen (1988:1555) om landgille och städja för vissa&lt;br&gt;församlingskyrkors fastigheter i Lunds och Göteborgs stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;36 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa&lt;br&gt;lagrum, inte far lämna en uppgift far inte höras som vittne om denna utan&lt;br&gt;tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor,&lt;br&gt;psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) och deras biträden far höras som vittnen om något som i&lt;br&gt;denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband&lt;br&gt;därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån&lt;br&gt;tystnadsplikten gäller, samtycker till det. Den som till följd av 9 kap. 4 §&lt;br&gt;sekretesslagen inte far lämna uppgifter som avses där far höras som&lt;br&gt;vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån&lt;br&gt;sekretessen gäller samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsombud, biträden eller försvarare far höras som vittnen om&lt;br&gt;vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten&lt;br&gt;medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket föreligger&lt;br&gt;skyldighet att vittna för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. andra än försvarare i mål angående brott som avses i 14 kap. 2 §&lt;br&gt;femte stycket sekretesslagen (1980:100) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har uppgiftsskyldighet enligt 71 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) i mål enligt 25 eller 27 § samma lag eller enligt lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikt för den som är&lt;br&gt;eller har varit behörig att utöva&lt;br&gt;det kyrkliga ämbetet som präst i&lt;br&gt;Svenska kyrkan finns föreskrifter i&lt;br&gt;36 kap. kyrkolagen (1992:300).&lt;br&gt;Den som inom något annat&lt;br&gt;trossamfund än Svenska kyrkan är&lt;br&gt;präst eller den som i sådant&lt;br&gt;samfund intar motsvarande&lt;br&gt;ställning får inte höras som vittne&lt;br&gt;om något som han eller hon har&lt;br&gt;erfarit under bikt eller enskild&lt;br&gt;själavård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är präst inom ett&lt;br&gt;trossamfund eller den som i ett&lt;br&gt;sådant samfund har motsvarande&lt;br&gt;ställning far inte höras som vittne&lt;br&gt;om något som han eller hon har&lt;br&gt;erfarit under bikt eller enskild&lt;br&gt;själavård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:314.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;376&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen far höras som vittne om&lt;br&gt;förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i&lt;br&gt;nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte far höras som&lt;br&gt;vittne om ett visst förhållande, far vittnesförhör inte heller äga rum med&lt;br&gt;den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 4 § äktenskapsbalken skall upphöra att&lt;br&gt;gälla vid utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;378&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(1928:370)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med allmän kommunalskatt&lt;br&gt;avses i denna lag kommunalskatt,&lt;br&gt;landstingsskatt och församlings-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med allmän kommunalskatt&lt;br&gt;avses i denna lag kommunalskatt&lt;br&gt;och landstingsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän kommunalskatt skall betalas av fysisk person och dödsbo i&lt;br&gt;förhållande till det antal skattekronor och skatteören, som påförs en var&lt;br&gt;skattskyldig enligt de i denna lag fastställda grunder, dock att skatten&lt;br&gt;skall tas ut i helt antal kronor enligt vad som föreskrivs i&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig till en kommun inom ett landsting är också&lt;br&gt;skyldig att betala landstingsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I taxeringslagen (1990:324) finns föreskrifter om taxerings-&lt;br&gt;myndigheter och om förfarandet vid taxering till allmän kommunalskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortfarande gälla i fråga om församlingskatt avseende 2000 och tidigare&lt;br&gt;års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:506.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;379&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ideella föreningar som&lt;br&gt;uppfyller i fjärde stycket angivna&lt;br&gt;villkor frikallas från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet som inte hänför sig till&lt;br&gt;innehav av fastighet eller till&lt;br&gt;rörelse. Sådana föreningar är&lt;br&gt;också frikallade från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för inkomst som hänför&lt;br&gt;sig till innehav av fastighet som&lt;br&gt;tillhör föreningen och som har&lt;br&gt;använts på sätt anges i 3 kap. 4 §&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152) och för sådan inkomst&lt;br&gt;som hänför sig till förvaltnings-&lt;br&gt;enhet avseende innehav av&lt;br&gt;fastighet eller till särskild för-&lt;br&gt;värvsverksamhet avseende rörelse&lt;br&gt;och som till huvudsaklig del härrör&lt;br&gt;från verksamhet som har naturlig&lt;br&gt;anknytning till föreningens all-&lt;br&gt;männyttiga ändamål eller av hävd&lt;br&gt;utnyttjats som finansieringskälla&lt;br&gt;för ideellt arbete. Annan inkomst&lt;br&gt;som hänför sig till innehav av&lt;br&gt;fastighet, utom inkomst som avses&lt;br&gt;i 7 mom., och till rörelse utgör&lt;br&gt;således i sin helhet skattepliktig&lt;br&gt;inkomst för föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från skatt-&lt;br&gt;inkomst av&lt;br&gt;som inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som till&lt;br&gt;härrör från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 mom. Ideella föreningar och&lt;br&gt;registrerade trossamfund som&lt;br&gt;uppfyller i fjärde stycket angivna&lt;br&gt;villkor frikallas&lt;br&gt;skyldighet för&lt;br&gt;närin gsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänför sig till innehav av fastighet&lt;br&gt;eller till rörelse. Sådana föreningar&lt;br&gt;och registrerade trossamfund är&lt;br&gt;också frikallade från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för inkomst som hänför&lt;br&gt;sig till innehav av fastighet som&lt;br&gt;tillhör föreningen eller tros-&lt;br&gt;samfundet och som har använts på&lt;br&gt;sätt anges i 3 kap. 4 § fastighets-&lt;br&gt;taxeringslagen (1979:1152) och&lt;br&gt;för sådan inkomst som hänför sig&lt;br&gt;till förvaltningsenhet avseende&lt;br&gt;innehav av fastighet eller till&lt;br&gt;särskild &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förvärvsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende rörelse&lt;br&gt;huvudsaklig del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet som har naturlig&lt;br&gt;anknytning till föreningens eller&lt;br&gt;det registrerade trossamfundets&lt;br&gt;allmännyttiga ändamål eller av&lt;br&gt;hävd utnyttjats som finansierings-&lt;br&gt;källa för ideellt arbete. Annan&lt;br&gt;inkomst som hänför sig till&lt;br&gt;innehav av fastighet, utom&lt;br&gt;inkomst som avses i 7 mom., och&lt;br&gt;till rörelse utgör således i sin&lt;br&gt;helhet skattepliktig inkomst för&lt;br&gt;föreningen eller det registrerade&lt;br&gt;trossamfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst som direkt härrör från föreningens ideella verksamhet, t.ex.&lt;br&gt;hyror som en samlingslokalägande förening uppbär på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:181.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplåtelse av lokaler for allmännyttigt ändamal, entréavgifter till ldrotts-&lt;br&gt;och kulturevenemang o.d., skall anses ha naturlig anknytning till&lt;br&gt;föreningens ändamål. Detsamma gäller inkomst av verksamhet som utgör&lt;br&gt;ett direkt led i det ideella arbetet, t. ex. om en naturskyddsförening säljer&lt;br&gt;affischer, märken och böcker för att öka intresset för föreningens&lt;br&gt;verksamhet eller om en handikappförening säljer varor avsedda för&lt;br&gt;handikappade personer. Kravet på naturlig anknytning skall också anses&lt;br&gt;uppfyllt om en förenings kommersiella verksamhet har karaktär av&lt;br&gt;service till medlemmarna och andra som deltar i den ideella&lt;br&gt;verksamheten. Detta far exempelvis anses vara fallet om en&lt;br&gt;idrottsförening i mindre skala säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i&lt;br&gt;sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet, som inte har annat samband&lt;br&gt;med det ideella arbetet än att den skall finansiera detta, skall däremot&lt;br&gt;anses sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till verksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete&lt;br&gt;räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer,&lt;br&gt;försäljnings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som&lt;br&gt;bedrivs av nykterhetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål&lt;br&gt;att tillhandahålla allmänna samlings- lokaler. Detsamma gäller&lt;br&gt;verksamhet som består i att en förening upplåter reklamutrymme på&lt;br&gt;klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler e.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ideell förening är&lt;br&gt;skattebefriad enligt första stycket&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;föreningen har till&lt;br&gt;huvudsakligt syfte att — utan&lt;br&gt;begränsning till viss familjs, vissa&lt;br&gt;familjers, föreningens med-&lt;br&gt;lemmars eller andra bestämda&lt;br&gt;personers ekonomiska intressen -&lt;br&gt;främja ändamål som anges i&lt;br&gt;6 mom. eller andra allmännyttiga&lt;br&gt;ändamål, såsom religiösa,&lt;br&gt;välgörande, sociala, politiska,&lt;br&gt;konstnärliga, idrottsliga eller&lt;br&gt;därmed jämförliga kulturella&lt;br&gt;ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föreningen i sin verksamhet&lt;br&gt;uteslutande eller så gott som&lt;br&gt;uteslutande tillgodoser ändamål&lt;br&gt;som anges under a,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) föreningen inte vägrar någon&lt;br&gt;inträde som medlem, om inte med&lt;br&gt;hänsyn till arten eller omfattningen&lt;br&gt;av föreningens verksamhet eller&lt;br&gt;föreningens syfte eller annan orsak&lt;br&gt;särskilda skäl motiverar det, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebefrielse för en ideell&lt;br&gt;förening eller ett registrerat&lt;br&gt;trossamfund enligt första stycket&lt;br&gt;gäller om föreningen eller tros-&lt;br&gt;samfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) har till huvudsakligt syfte att&lt;br&gt;— utan begränsning till viss familjs,&lt;br&gt;vissa familjers, föreningens eller&lt;br&gt;trossamfundets medlemmars eller&lt;br&gt;andra bestämda personers&lt;br&gt;ekonomiska intressen - främja&lt;br&gt;ändamål som anges i 6 mom. eller&lt;br&gt;andra allmännyttiga ändamål,&lt;br&gt;såsom religiösa, välgörande,&lt;br&gt;sociala, politiska, konstnärliga,&lt;br&gt;idrottsliga eller därmed jämförliga&lt;br&gt;kulturella ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i sin verksamhet uteslutande&lt;br&gt;eller så gott som uteslutande&lt;br&gt;tillgodoser ändamål som anges&lt;br&gt;under a,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) inte vägrar någon inträde som&lt;br&gt;medlem, om inte med hänsyn till&lt;br&gt;arten eller omfattningen av&lt;br&gt;föreningens eller trossamfundets&lt;br&gt;verksamhet eller föreningens eller&lt;br&gt;trossamfundets syfte eller annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;381&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;orsak särskilda skäl motiverar det,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) bedriver en verksamhet som&lt;br&gt;skäligen svarar mot avkastningen&lt;br&gt;av föreningens eller trossam-&lt;br&gt;fundets tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) föreningen bedriver en&lt;br&gt;verksamhet som skäligen svarar&lt;br&gt;mot avkastningen av föreningens&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan efter ansökan medge att förening, som avser&lt;br&gt;att anskaffa fastighet eller annan anläggning avsedd för den ideella&lt;br&gt;verksamheten, skall kunna anses hänförlig under detta moment utan&lt;br&gt;hinder av att föreningen inte uppfyller under fjärde stycket d angivet&lt;br&gt;villkor. Medgivande av detta slag far avse högst fem beskattningsår i&lt;br&gt;följd och kan förenas med villkor om ställande av säkerhet e.d. för den&lt;br&gt;inkomst- eller förmögenhetsskatt som enligt sjunde stycket kan komma&lt;br&gt;att påföras föreningen på grund av taxering för det eller de beskattningsår&lt;br&gt;medgivandet avser. Beslut i anledning av sådan ansökan far överklagas&lt;br&gt;hos riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut far inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande enligt föregående stycke får lämnas även då en förening&lt;br&gt;avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller&lt;br&gt;anläggningsarbeten på en fastighet som brukas av föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förening inte inom föreskriven tid genomfört den investering för&lt;br&gt;vilken medgivande enligt femte eller sjätte stycket lämnats eller har&lt;br&gt;föreningen underlåtit att iaktta annat i sådant beslut angivet villkor, skall&lt;br&gt;föreningen taxeras för de beskattningsår som medgivandet avsett efter de&lt;br&gt;regler som skulle ha gällt om något medgivande inte hade lämnats. I&lt;br&gt;fråga om sådan taxering gäller bestämmelserna i 4 kap. 19-22 §§&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet, att en ekonomisk förening med stöd av 14 § lagen&lt;br&gt;(1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;fatt bestå som registrerad förening, utgör inte hinder mot att föreningen&lt;br&gt;vid tillämpning av denna lag behandlas såsom ideell förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2001 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;382&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunala&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;delegationslagen (1954:130)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att kommunala delegationslagen (1954:130)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun, som tillhör sammanslutning av kommuner med uppgift att&lt;br&gt;tillvarataga medlemmarnas intressen såsom arbetsgivare (arbets-&lt;br&gt;givarorganisation), äger uppdraga åt sammanslutningen att med bindande&lt;br&gt;verkan för kommunen genom kollektivavtal eller annorledes enhetligt&lt;br&gt;reglera anställningsvillkoren för sådana arbetstagare i kommunens tjänst,&lt;br&gt;vilkas villkor det icke ankommer på statlig myndighet att fastställa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen äger bestämma att uppdrag enligt första stycket far lämnas&lt;br&gt;av nämnd, som handlägger frågor om anställningsvillkor för arbetstagare&lt;br&gt;i kommunens tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;municipalsamhälle&lt;br&gt;tingskommun även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämställas i&lt;br&gt;församling,&lt;br&gt;och&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lands-&lt;br&gt;annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kommun jämställs i denna&lt;br&gt;lag landsting och annan kommunal&lt;br&gt;förvaltningsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgerlig eller kyrklig, kommunal&lt;br&gt;förvaltningsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1967:318.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan&lt;br&gt;menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 3-6 §§ lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m.' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesatsen för kommuns och&lt;br&gt;annan menighets uttag av skatt&lt;br&gt;skall bestämmas i förhållande till&lt;br&gt;det antal skattekronor, som enligt&lt;br&gt;skattemyndighetens beräkning&lt;br&gt;kommer att påföras de&lt;br&gt;skattskyldiga vid taxeringen det år&lt;br&gt;skattesatsen skall fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enligt 8 kap. 9 § andra&lt;br&gt;stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900) eller 19 kap. 7 § tredje&lt;br&gt;stycket kyrkolagen (1992:300)&lt;br&gt;någon annan skattesats slutligt&lt;br&gt;fastställts än den som har bestämts&lt;br&gt;tidigare, skall den nya skattesatsen&lt;br&gt;om möjligt bestämmas med&lt;br&gt;hänsyn till det antal skattekronor&lt;br&gt;som har påförts de skattskyldiga&lt;br&gt;vid taxeringen det år skattesatsen&lt;br&gt;skall fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatte- och avgiftssatsen för&lt;br&gt;kommuns uttag av kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt och för uttag av&lt;br&gt;begravningsavgift enligt 9 kap.&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144)&lt;br&gt;skall bestämmas i förhållande till&lt;br&gt;det antal skattekronor, som enligt&lt;br&gt;skattemyndighetens beräkning&lt;br&gt;kommer att påföras de skatt-&lt;br&gt;skyldiga vid taxeringen det år&lt;br&gt;skatte- och avgiftssatserna skall&lt;br&gt;fastställas. Motsvarande gäller vid&lt;br&gt;bestämmande av avgiftssatsen för&lt;br&gt;ett trossamfunds uttag av avgift&lt;br&gt;som avses i lagen (1999:000) om&lt;br&gt;avgift till registrerat trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enligt 8 kap. 9 § andra&lt;br&gt;stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900) någon annan skattesats&lt;br&gt;slutligt fastställts än den som har&lt;br&gt;bestämts tidigare, skall den nya&lt;br&gt;skattesatsen om möjligt&lt;br&gt;bestämmas med hänsyn till det&lt;br&gt;antal skattekronor som har påförts&lt;br&gt;de skattskyldiga vid taxeringen det&lt;br&gt;år skattesatsen skall fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall senast Skattemyndigheten skall senast&lt;br&gt;den 8 mars till kommuner, den 8 mars till kommuner och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1973:437.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:191.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1583.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1583.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting, församlingar och&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter redovisa&lt;br&gt;den skatt for det föregående året&lt;br&gt;som tillkommer kommunen,&lt;br&gt;landstinget, församlingen eller den&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheten. Regering-&lt;br&gt;en meddelar närmare föreskrifter&lt;br&gt;om sådan redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall senast&lt;br&gt;den 10 september vatje år lämna&lt;br&gt;kommuner, landsting, försam-&lt;br&gt;lingar och kyrkliga samfälligheter&lt;br&gt;uppgift om det beräknade antal&lt;br&gt;skattekronor som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting redovisa den skatt för det Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;föregående året som tillkommer Bilaga 7&lt;br&gt;kommunen &amp;nbsp;&amp;nbsp;eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar närmare&lt;br&gt;föreskrifter om sådan redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall senast&lt;br&gt;den 10 september varje år lämna&lt;br&gt;kommuner och landsting uppgift&lt;br&gt;om det beräknade antal&lt;br&gt;skattekronor som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket skall i fråga om&lt;br&gt;avgifter till trossamfund lämna&lt;br&gt;redovisning och uppgifter mot-&lt;br&gt;svarande dem som anges i första&lt;br&gt;och andra stycket till Svenska&lt;br&gt;kyrkan och andra registrerade&lt;br&gt;trossamfund, som enligt lagen&lt;br&gt;(1999:000) om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund har fått&lt;br&gt;statlig hjälp med att ta in&lt;br&gt;avgifterna. Riksskatteverket skall&lt;br&gt;lämna motsvarande redovisning&lt;br&gt;och uppgifter i fråga om&lt;br&gt;begravningsavgift enligt begrav-&lt;br&gt;ningslagen (1990:1144) till den&lt;br&gt;församling, kyrkliga samfällighet&lt;br&gt;eller kommun som är huvudman&lt;br&gt;for begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kommun eller ett landsting har fastställt budgeten, skall&lt;br&gt;kommunstyrelsen respektive landstingsstyrelsen genast underrätta&lt;br&gt;skattemyndigheten om den skattesats som har bestämts för det följande&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattesatsen inte har fastställts före oktober månads utgång, skall&lt;br&gt;styrelsen genast underrätta skattemyndigheten om styrelsens förslag till&lt;br&gt;skattesats. Har någon annan skattesats än den föreslagna fastställts, skall&lt;br&gt;styrelsen genast underrätta skattemyndigheten och Riksskatteverket om&lt;br&gt;den fastställda skattesatsen. Om budgeten inte har fastställts före&lt;br&gt;november månads utgång, skall, så snart skattesatsen för den preliminära&lt;br&gt;skatten har fastställts, skattemyndigheten underrättas om skattesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra stycket gäller även&lt;br&gt;underrättelse om avgiftssats enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 3 a § om&lt;br&gt;underrättelse om fastställd&lt;br&gt;skattesats skall tillämpas på&lt;br&gt;stiftssamfälligheter samt Stock-&lt;br&gt;holms territoriella församlingar&lt;br&gt;och kyrkliga samfälligheter. Före-&lt;br&gt;skrifterna om kommunstyrelsen&lt;br&gt;och landstingsstyrelsen skall&lt;br&gt;därvid avse stiftsstyrelsen respek-&lt;br&gt;tive kyrkorådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra kommuner än Stock-&lt;br&gt;holms kommun skall kommun-&lt;br&gt;styrelsen underrätta skattemyn-&lt;br&gt;digheten om beslut av försam-&lt;br&gt;lingar och kyrkliga samfälligheter&lt;br&gt;inom kommunen om skattesatsen&lt;br&gt;för det följande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begravningslagen (1990:1144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trossamfund som får statlig&lt;br&gt;hjälp med att ta in avgifter enligt&lt;br&gt;lagen (1999:000) om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund skall&lt;br&gt;senast den 3 december varje år&lt;br&gt;underrätta Riksskatteverket om&lt;br&gt;den avgiftssats som skall gälla för&lt;br&gt;det följande inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna paragraf sägs&lt;br&gt;om kommun och kommunal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sägs i denna paragraf&lt;br&gt;om kommun och kommunal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemedel tillämpas också i fråga&lt;br&gt;om landsting och landstingsskatte-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemedel tillämpas också i fråga&lt;br&gt;om landsting och landstingsskatte-&lt;br&gt;medel samt kommuns begrav-&lt;br&gt;ningsavgiftsmedel. I fråga om&lt;br&gt;slutavräkning av begravnings-&lt;br&gt;avgiftsmedel gäller dock i stället&lt;br&gt;bestämmelserna i sjätte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun har rätt att under visst år (beskattningsåret) av staten&lt;br&gt;uppbära preliminära kommunalskattemedel med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar produkten av de sammanlagda beskattningsbara förvärvs-&lt;br&gt;inkomsterna i kommunen enligt skattemyndighetens beslut enligt 4 kap.&lt;br&gt;2 § taxeringslagen (1990:324) om taxering till kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;(skatteunderlaget) året före beskattningsåret, den skattesats som har&lt;br&gt;beslutats för beskattningsåret och de uppräkningsfaktorer enligt tredje&lt;br&gt;stycket som har fastställts senast i september året före beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast i september varje år skall regeringen, eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer, fastställa två uppräkningsfaktorer som skall svara&lt;br&gt;mot den uppskattade procentuella förändringen av skatteunderlaget i&lt;br&gt;riket. Den ena skall avse förändringen mellan andra och första året före&lt;br&gt;beskattningsåret. Den andra skall avse förändringen mellan året före&lt;br&gt;beskattningsåret och beskattningsåret. Under år då riksdagsval hålls i&lt;br&gt;september, far regeringen dock ändra redan fastställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:341.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:647.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;386&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppräkningsfaktorer. Detta skall ske senast en vecka efter att regeringen&lt;br&gt;avlämnat budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan skattemyndigheten betalar ut kommunalskattemedel till&lt;br&gt;kommunerna skall avräkning göras enligt 10 § lagen (1995:1516) om&lt;br&gt;utjämningsavgift for kommuner och landsting, 2 § lagen (1995:1518) om&lt;br&gt;mervärdesskattekonton för kommuner och landsting och 16 kap. 8 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483). Vidare skall tillägg göras för bidrag&lt;br&gt;enligt 10 § lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och&lt;br&gt;landsting samt för bidrag enligt 1 och 2 §§ lagen (1995:1514) om&lt;br&gt;generellt statsbidrag till kommuner och landsting. Det belopp som&lt;br&gt;framkommer skall betalas ut med en tolftedel per månad den tredje&lt;br&gt;vardagen räknat från den 17 i månaden, varvid dag som enligt 2 § lagen&lt;br&gt;(1930:173) om beräkning av lagstadgad tid jämställs med allmän helgdag&lt;br&gt;inte skall medräknas. Är kommunens fordran inte uträknad vid&lt;br&gt;utbetalningstillfällena i månaderna januari och februari, skall&lt;br&gt;utbetalningarna dessa månader grundas på samma belopp som&lt;br&gt;utbetalningen i december månad det föregående året. När särskilda skäl&lt;br&gt;föranleder det far skattemyndigheten dock förordna att utbetalningen&lt;br&gt;skall grundas på ett annat belopp. Om något av de belopp som&lt;br&gt;utbetalningen i månaderna januari, februari och mars grundats på inte&lt;br&gt;motsvarar en tolftedel av kommunens fordran, skall den jämkning som&lt;br&gt;föranleds av detta ske i fråga om utbetalningen i april eller, om det är&lt;br&gt;fråga om ett större belopp, fördelas på utbetalningarna i april, maj och&lt;br&gt;juni månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutavräkning av kommunalskattemedlen skall ske när den årliga&lt;br&gt;taxeringen under året efter beskattningsåret har avslutats. Därvid skall en&lt;br&gt;kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även&lt;br&gt;utgjorde ett landsting. Produkten av skatteunderlaget enligt den&lt;br&gt;taxeringen och den skattesats som har beslutats för beskattningsåret utgör&lt;br&gt;de slutliga kommunalskattemedlen. Om summan av dessa överstiger&lt;br&gt;summan av de preliminära kommunalskattemedlen enligt andra stycket&lt;br&gt;skall skillnaden betalas ut till kommunerna med ett enhetligt belopp per&lt;br&gt;invånare den 1 november året före beskattningsåret. I motsatt fall skall&lt;br&gt;skillnaden återbetalas av kommunerna med ett enhetligt belopp per&lt;br&gt;invånare den 1 november året före beskattningsåret. Utbetalning eller&lt;br&gt;återbetalning skall göras i januari andra året efter beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutavräkning av kommunens&lt;br&gt;begravningsavgiftsmedel skall ske&lt;br&gt;när den årliga taxeringen under&lt;br&gt;året efter beskattningsåret har&lt;br&gt;avslutats. Produkten av skatte-&lt;br&gt;underlaget enligt den taxeringen&lt;br&gt;och den avgiftssats för begrav-&lt;br&gt;ningsavgiften som har beslutats&lt;br&gt;för beskattningsåret utgör de&lt;br&gt;slutliga begravningsavgiftsmedlen.&lt;br&gt;Om dessa överstiger de&lt;br&gt;preliminära begravningsavgifts-&lt;br&gt;medlen enligt andra stycket skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församling är berättigad att&lt;br&gt;under visst år av staten uppbära&lt;br&gt;församlingsskatt med belopp som&lt;br&gt;motsvarar vad som skulle utgå på&lt;br&gt;grundval av antalet skattekronor&lt;br&gt;och skatteören i församlingen&lt;br&gt;enligt skattemyndighetens beslut&lt;br&gt;enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) vid det föregående&lt;br&gt;årets (taxeringsåret) taxering,&lt;br&gt;beräknat efter den skattesats som&lt;br&gt;har bestämts för året före&lt;br&gt;taxeringsåret. Har skattskyldig&lt;br&gt;enligt lagen (1951:691) om viss&lt;br&gt;lindring i skattskyldigheten för den&lt;br&gt;som inte tillhör svenska kyrkan&lt;br&gt;åtnjutit lindring i skattskyldigheten&lt;br&gt;till församlingen, skall belopp,&lt;br&gt;som församlingen annars skulle ha&lt;br&gt;varit berättigad att uppbära av&lt;br&gt;staten, nedsättas i motsvarande&lt;br&gt;mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har enligt 19 kap. 7 £ kyrko-&lt;br&gt;lagen (1992:300) någon annan&lt;br&gt;skattesats slutligt fastställts än den&lt;br&gt;som har bestämts tidigare, skall&lt;br&gt;till grund för utbetalningen läggas&lt;br&gt;den utdebitering som har bestämts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samband med att budgeten fast-&lt;br&gt;ställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församling är berättigad att&lt;br&gt;under ett visst år av staten såsom&lt;br&gt;förskott uppbära ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar produkten av den&lt;br&gt;skattesats som har beslutats för&lt;br&gt;året och det antal skattekronor och&lt;br&gt;skatteören, som enligt skatte-&lt;br&gt;myndighetens beslut enligt 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § taxeringslagen rörande det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skillnaden betalas ut till&lt;br&gt;kommunen. I motsatt fall skall&lt;br&gt;skillnaden återbetalas av&lt;br&gt;kommunen. Utbetalning eller åter-&lt;br&gt;betalning skall göras i januari&lt;br&gt;andra året efter beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat trossamfund som&lt;br&gt;avses i lagen (1999:000) om avgift&lt;br&gt;till registrerat trossamfund, är&lt;br&gt;berättigat att under visst år av&lt;br&gt;staten uppbära avgift som avses i&lt;br&gt;den lagen med belopp som&lt;br&gt;motsvarar vad som skulle utgå på&lt;br&gt;grundval av antalet skattekronor&lt;br&gt;och skatteören för de&lt;br&gt;avgiftsskyldiga i trossamfundet&lt;br&gt;enligt skattemyndighetens beslut&lt;br&gt;enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) vid det föregående&lt;br&gt;årets (taxeringsåret) taxering,&lt;br&gt;beräknat efter den eller de&lt;br&gt;avgiftssatser som har bestämts för&lt;br&gt;året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trossamfund som avses i första&lt;br&gt;stycket är berättigat att under ett&lt;br&gt;visst år av staten såsom förskott&lt;br&gt;uppbära ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;produkten av den eller de&lt;br&gt;avgiftssatser som har beslutats för&lt;br&gt;året och det antal skattekronor och&lt;br&gt;skatteören, som enligt&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut enligt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:964.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;388&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föregående årets taxering till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt har på-&lt;br&gt;förts de skattskyldiga. Förskottet&lt;br&gt;skall nedsättas i motsvarande mån&lt;br&gt;som skattskyldiga i församlingen&lt;br&gt;åtnjutit lindring i skattskyldigheten&lt;br&gt;enligt lagen om viss lindring i&lt;br&gt;skattskyldigheten för den som inte&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan. Det&lt;br&gt;återstående beloppet ingår i&lt;br&gt;församlingens fordran hos staten&lt;br&gt;vid ingången av året efter det år,&lt;br&gt;då beslutet fattades. Förskottet&lt;br&gt;avräknas mot den församlings-&lt;br&gt;skatt, som församlingen har rätt att&lt;br&gt;uppbära av staten på grundval av&lt;br&gt;taxeringen under året efter det, då&lt;br&gt;förskottet enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;nästföljande stycke utanordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som vid ingången av ett&lt;br&gt;år utgör församlingens fordran hos&lt;br&gt;staten enligt denna paragraf skall&lt;br&gt;skattemyndigheten under samma år&lt;br&gt;utanordna till församlingen med en&lt;br&gt;tolftedel den 18 i varje kalender-&lt;br&gt;månad. Är församlingens fordran&lt;br&gt;inte uträknad vid utbetalnings-&lt;br&gt;tillfallena i månaderna januari och&lt;br&gt;februari, skall vid dessa tillfallen&lt;br&gt;utbetalas samma belopp som har&lt;br&gt;utbetalats i december månad det&lt;br&gt;föregående året. När särskilda skäl&lt;br&gt;föranleder det får skattemyn-&lt;br&gt;digheten dock förordna att utbetal-&lt;br&gt;ning skall ske med annat belopp.&lt;br&gt;Om något av de belopp som&lt;br&gt;utbetalades i månaderna januari&lt;br&gt;och februari inte motsvarar en&lt;br&gt;tolftedel av församlingens fordran,&lt;br&gt;skall den jämkning som föranleds&lt;br&gt;härav ske i fråga om det belopp,&lt;br&gt;som utbetalas i mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts om för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 2 § taxeringslagen rörande det Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;föregående årets taxering till Bilaga 7&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt har&lt;br&gt;påförts de avgiftsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskottet avräknas mot de&lt;br&gt;avgifter, som trossamfundet har&lt;br&gt;rätt att uppbära av staten på&lt;br&gt;grundval av taxeringen under året&lt;br&gt;efter det, då förskottet enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i nästföljande&lt;br&gt;stycke utanordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som vid ingången av ett&lt;br&gt;år utgör trossamfundets fordran&lt;br&gt;hos staten enligt denna paragraf&lt;br&gt;skall Riksskatteverket under&lt;br&gt;samma år utanordna till trossam-&lt;br&gt;fundet med en tolftedel per månad&lt;br&gt;den tredje vardagen räknat från&lt;br&gt;den 17 i månaden, varvid dag som&lt;br&gt;enligt 2 § lagen (1930:173) om&lt;br&gt;beräkning av lagstadgad tid&lt;br&gt;jämställs med allmän helgdag inte&lt;br&gt;skall medräknas. Är trossam-&lt;br&gt;fundets fordran inte uträknad vid&lt;br&gt;utbetalningstillfallena i månaderna&lt;br&gt;januari och februari, skall vid&lt;br&gt;dessa tillfallen utbetalas samma&lt;br&gt;belopp som har utbetalats i&lt;br&gt;december månad det föregående&lt;br&gt;året. När särskilda skäl föranleder&lt;br&gt;det far Riksskatteverket dock&lt;br&gt;förordna att utbetalning skall ske&lt;br&gt;med annat belopp. Om något av de&lt;br&gt;belopp som utbetalades i&lt;br&gt;månaderna januari och februari&lt;br&gt;inte motsvarar en tolftedel av&lt;br&gt;trossamfundets fordran, skall den&lt;br&gt;jämkning som föranleds härav ske&lt;br&gt;i fråga om det belopp, som&lt;br&gt;utbetalas i mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts om avgift till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samling tillämpas på motsvarande &amp;nbsp;&amp;nbsp;registrerat trossamfimd tillämpas Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt i fråga om kyrklig sam- &amp;nbsp;&amp;nbsp;på motsvarande sätt i fråga om Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fällighet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;begravningsavgift enligt begrav-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningslagen (1990:1144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner skattemyndighet på grund&lt;br&gt;av anmärkning eller eljest att av&lt;br&gt;skattemyndigheten meddelat beslut&lt;br&gt;enligt denna lag blivit uppenbart&lt;br&gt;oriktigt till följd av skrivfel,&lt;br&gt;räknefel eller annat sådant&lt;br&gt;förbiseende, skall skatte-&lt;br&gt;myndigheten meddela beslut om&lt;br&gt;rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner skattemyndigheten eller&lt;br&gt;Riksskatteverket på grund av&lt;br&gt;anmärkning eller eljest att av myn-&lt;br&gt;digheten meddelat beslut enligt&lt;br&gt;denna lag blivit uppenbart oriktigt&lt;br&gt;till följd av skrivfel, räknefel eller&lt;br&gt;annat sådant förbiseende, skall&lt;br&gt;myndigheten meddela beslut om&lt;br&gt;rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot skattemyndighetens Riksskatteverkets eller skatte-&lt;br&gt;beslut enligt denna lag föres hos myndighetens beslut enligt denna&lt;br&gt;regeringen genom besvär. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;\agfår överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om skatt eller avgift som avser beskattningsåret 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:353.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:353.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om&lt;br&gt;utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i&lt;br&gt;rikets indelning i kommuner, landsting och&lt;br&gt;församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1979:417) om utdebitering och&lt;br&gt;utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting&lt;br&gt;och församlingar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts i denna lag om&lt;br&gt;kommun och kommunalskatt skall&lt;br&gt;gälla också för landsting och&lt;br&gt;landstingsskatt. Bestämmelserna i&lt;br&gt;1 § skall gälla också för för-&lt;br&gt;samling och församlingsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts i denna lag om&lt;br&gt;kommun och kommunalskatt skall&lt;br&gt;gälla också för landsting och&lt;br&gt;landstingsskatt. Bestämmelserna i&lt;br&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ skall gälla också för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begravningsavgift som skall&lt;br&gt;betalas till kommun enligt&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortfarande gälla i fråga om församlingsskatt avseende år 2000 och&lt;br&gt;tidigare års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1520.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(1979:1152)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § och 3 kap. 4 § fastighetstaxerings-&lt;br&gt;lagen (1979:1152) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två&lt;br&gt;familjer. Till sådan byggnad skall höra komplementhus&lt;br&gt;såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och&lt;br&gt;högst tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus,&lt;br&gt;om byggnaden ligger på fastighet med åkermark,&lt;br&gt;betesmark, skogsmark eller skogsimpediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer&lt;br&gt;eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande.&lt;br&gt;Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning&lt;br&gt;till hyreshus och som behövs för verksamheten, skall&lt;br&gt;utgöra hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är&lt;br&gt;inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om&lt;br&gt;den ingår i lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomi- Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk&lt;br&gt;byggnad och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom&lt;br&gt;djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och&lt;br&gt;växthus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthus och djurstall som inte har anknytning till&lt;br&gt;jordbruk eller skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industri- Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet,&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Special- Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvars-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för&lt;br&gt;försvarsändamål eller ekonomisk&lt;br&gt;försvarsberedskap, om byggnaden inte&lt;br&gt;är en fristående industriell anläggning.&lt;br&gt;Även mässbyggnad skall utgöra&lt;br&gt;försvarsbyggnad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunika-&lt;br&gt;tionsbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, terminal,&lt;br&gt;stationsbyggnad, expeditionsbyggnad,&lt;br&gt;vänthall, godsmagasin, reparations-&lt;br&gt;verkstad och liknande, om byggnaden&lt;br&gt;används för allmänna kommunika-&lt;br&gt;tionsändamål.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i Statens&lt;br&gt;järnvägars, Luftfartsverkets, Ban-&lt;br&gt;verkets, Svensk Rundradio Aktie-&lt;br&gt;bolags, Sveriges Radio Aktiebolags,&lt;br&gt;Sveriges Television Aktiebolags och&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio Aktiebolags&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Distributions-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som ingår i överförings- eller&lt;br&gt;distributionsnätet för gas, värme,&lt;br&gt;elektricitet eller vatten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värme-&lt;br&gt;central&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad för produktion och distri-&lt;br&gt;bution av varmvatten för uppvärmning,&lt;br&gt;dock ej sådan anläggning som även är&lt;br&gt;inrättad för produktion av elektrisk&lt;br&gt;starkström för yrkesmässig distri-&lt;br&gt;bution.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Renings-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenverk, avloppsreningsverk, an-&lt;br&gt;läggning för förvaring av radioaktivt&lt;br&gt;avfall, sopstation och liknande samt&lt;br&gt;pumpstation som hör till sådan&lt;br&gt;anläggning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vård-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för sjukvård,&lt;br&gt;nykterhetsvård, narkomanvård,&lt;br&gt;barnavård, kriminalvård, arbetsvärd,&lt;br&gt;åldringsvård eller omsorg om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda. Annan byggnad än&lt;br&gt;som nu har nämnts skall utgöra&lt;br&gt;vårdbyggnad, om den används som&lt;br&gt;hem åt personer som behöver institu-&lt;br&gt;tionell vård eller tillsyn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;393&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bad-, sport-&lt;br&gt;och idrotts-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för bad, sport, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;idrott och liknande, om allmänheten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har tillträde till anläggningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skol-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för&lt;br&gt;undervisning eller forskning vid skola&lt;br&gt;som anordnas av staten skola som&lt;br&gt;anordnas med statsbidrag och skola&lt;br&gt;vars undervisning står under statlig&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används som elevhem&lt;br&gt;eller skolhem för elever vid sådana&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för kulturellt&lt;br&gt;ändamål såsom teater, biograf,&lt;br&gt;museum och liknande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ecklesiastik-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kyrka eller annan byggnad som&lt;br&gt;används för religiös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästgård som avses i 41 kap.&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bårhus, krematorium och byggnad som&lt;br&gt;används för skötsel av begravnings-&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som tillhör staten, kommun&lt;br&gt;eller annan menighet och som används&lt;br&gt;för allmän styrelse, förvaltning,&lt;br&gt;rättsvård, ordning eller säkerhet samt&lt;br&gt;fritidsgård och byggnad med likartad&lt;br&gt;användning. Som allmän byggnad skall&lt;br&gt;inte anses byggnad som används för&lt;br&gt;statens affärsdrivande verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som inte skall utgöra någon&lt;br&gt;av de tidigare nämnda byggnads-&lt;br&gt;typerna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två&lt;br&gt;familjer. Till sådan byggnad skall höra komplementhus&lt;br&gt;såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomi-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industri-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Special-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;högst tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus, Bilaga 7&lt;br&gt;om byggnaden ligger på fastighet med åkermark,&lt;br&gt;betesmark, skogsmark eller skogsimpediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer&lt;br&gt;eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning&lt;br&gt;till hyreshus och som behövs för verksamheten, skall&lt;br&gt;utgöra hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är&lt;br&gt;inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om&lt;br&gt;den ingår i lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk&lt;br&gt;och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom&lt;br&gt;djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och&lt;br&gt;växthus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthus och djurstall som inte har anknytning till&lt;br&gt;jordbruk eller skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvars-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunika-&lt;br&gt;tionsbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för&lt;br&gt;försvarsändamål eller ekonomisk&lt;br&gt;försvarsberedskap, om byggnaden inte&lt;br&gt;är en fristående industriell anläggning.&lt;br&gt;Även mässbyggnad skall utgöra&lt;br&gt;försvarsbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, terminal,&lt;br&gt;stationsbyggnad, expeditionsbyggnad,&lt;br&gt;vänthall, godsmagasin, reparations-&lt;br&gt;verkstad och liknande, om byggnaden&lt;br&gt;används för allmänna kommunika-&lt;br&gt;tionsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i Statens&lt;br&gt;järnvägars, Luftfartsverkets, Ban-&lt;br&gt;verkets, Svensk Rundradio Aktie-&lt;br&gt;bolags, Sveriges Radio Aktiebolags,&lt;br&gt;Sveriges Television Aktiebolags och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;395&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Utbildningsradio Aktiebolags Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Distributions-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som ingår i överförings- eller&lt;br&gt;distributionsnätet för gas, värme,&lt;br&gt;elektricitet eller vatten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värme-&lt;br&gt;central&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad för produktion och distri-&lt;br&gt;bution av varmvatten för uppvärmning,&lt;br&gt;dock ej sådan anläggning som även är&lt;br&gt;inrättad för produktion av elektrisk&lt;br&gt;starkström för yrkesmässig distri-&lt;br&gt;bution.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Renings-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenverk, avloppsreningsverk, an-&lt;br&gt;läggning för förvaring av radioaktivt&lt;br&gt;avfall, sopstation och liknande samt&lt;br&gt;pumpstation som hör till sådan&lt;br&gt;anläggning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vård-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för sjukvård,&lt;br&gt;nykterhetsvård, narkomanvård,&lt;br&gt;barnavård, kriminalvård, arbetsvärd,&lt;br&gt;åldringsvård eller omsorg om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda. Annan byggnad än&lt;br&gt;som nu har nämnts skall utgöra&lt;br&gt;vårdbyggnad, om den används som&lt;br&gt;hem åt personer som behöver institu-&lt;br&gt;tionell vård eller tillsyn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bad-, sport-&lt;br&gt;och idrotts-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för bad, sport,&lt;br&gt;idrott och liknande, om allmänheten&lt;br&gt;har tillträde till anläggningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skol-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för&lt;br&gt;undervisning eller forskning vid skola&lt;br&gt;som anordnas av staten skola som&lt;br&gt;anordnas med statsbidrag och skola&lt;br&gt;vars undervisning står under statlig&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används som elevhem&lt;br&gt;eller skolhem för elever vid sådana&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för kulturellt&lt;br&gt;ändamål såsom teater, biograf,&lt;br&gt;museum och liknande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ecklesiastik-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrka eller annan byggnad som&lt;br&gt;används för religiös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bårhus, krematorium och byggnad som&lt;br&gt;används för skötsel av begravnings-&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som tillhör staten, kommun&lt;br&gt;eller annan menighet och som används&lt;br&gt;för allmän styrelse, förvaltning,&lt;br&gt;rättsvård, ordning eller säkerhet samt&lt;br&gt;fritidsgård och byggnad med likartad&lt;br&gt;användning. Som allmän byggnad skall&lt;br&gt;inte anses byggnad som används för&lt;br&gt;statens affarsdrivande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som inte skall utgöra någon&lt;br&gt;av de tidigare nämnda byggnads-&lt;br&gt;typerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad samt tomtmark och övrig mark som hör till byggnaden samt&lt;br&gt;markanläggning som hör till fastigheten skall undantas från skatteplikt&lt;br&gt;om fastigheten ägs av någon av följande institutioner och om den till&lt;br&gt;övervägande del används i deras verksamhet såsom sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kyrkor, barmhärtighets- 1. kyrkor, barmhärtighets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inrättningar, stiftelser och ideella inrättningar, stiftelser, ideella&lt;br&gt;föreningar som avses i 7 § 5 och 6 föreningar och registrerade&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om statlig trossamfund som avses i 7 § 5 och&lt;br&gt;inkomstskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 mom. lagen (1947:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig inkomstskatt samt sådana&lt;br&gt;särskilda rättssubjekt som avses i&lt;br&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:000) om införande av lagen&lt;br&gt;(1999:000) om Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;akademier, Nobelstiftelsen, stiftelsen Dag Hammarskjölds&lt;br&gt;Minnesfond, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins&lt;br&gt;utveckling m. m., stiftelsen Sveriges sjömanshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana sammanslutningar av studerande vid universitet och&lt;br&gt;högskolor, i vilka de studerande är skyldiga att vara medlemmar, samt&lt;br&gt;samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra&lt;br&gt;uppgifter som ankommer på sammanslutningarna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. främmande makts beskickningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1382.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten skall endast avse egendom, som enligt 4 kap. 5 § utgör&lt;br&gt;annan typ av taxeringsenhet än lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid fastighetstaxering år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;398&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(1980:100)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 11 §, 7 kap. 33 § och 16 kap. 1 § punkt 7 skall upphöra&lt;br&gt;att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 8 §, 7 kap. 15 §, 9 kap. 1 §, 13 kap. 4 §, 14 kap. 2 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §§ samt bilagan skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna lag&lt;br&gt;skall med myndighet jämställas&lt;br&gt;riksdagen, kyrkomötet och beslut-&lt;br&gt;ande kommunal församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen om rätt att ta&lt;br&gt;del av handlingar hos en myn-&lt;br&gt;dighet skall i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla också handlingar hos de&lt;br&gt;organ som anges i bilagan till&lt;br&gt;denna lag, i den mån handlingarna&lt;br&gt;hör till den verksamhet som nämns&lt;br&gt;där. De i bilagan angivna organen&lt;br&gt;skall vid tillämpningen av denna&lt;br&gt;lag jämställas med myndighet.&lt;br&gt;Detsamma gäller ett enskilt organ&lt;br&gt;som med stöd av lagen&lt;br&gt;(1994:1383) om överlämnande av&lt;br&gt;allmänna handlingar till andra&lt;br&gt;organ än myndigheter för för-&lt;br&gt;varing förvarar sådana handlingar&lt;br&gt;såvitt avser befattningen med&lt;br&gt;dessa handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna lag&lt;br&gt;skall med myndighet jämställas&lt;br&gt;riksdagen och beslutande kom-&lt;br&gt;munal församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen om rätt att ta&lt;br&gt;del av handlingar hos en myn-&lt;br&gt;dighet skall i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla också handlingar hos de&lt;br&gt;organ som anges i bilagan till&lt;br&gt;denna lag, i den mån handlingarna&lt;br&gt;hör till den verksamhet som nämns&lt;br&gt;där. De i bilagan angivna organen&lt;br&gt;skall vid tillämpningen av denna&lt;br&gt;lag jämställas med myndighet.&lt;br&gt;Detsamma gäller ett enskilt organ&lt;br&gt;som med stöd av lagen&lt;br&gt;(1994:1383) om överlämnande av&lt;br&gt;allmänna handlingar till andra&lt;br&gt;organ än myndigheter för för-&lt;br&gt;varing förvarar sådana handlingar&lt;br&gt;såvitt avser befattningen med&lt;br&gt;dessa handlingar. Även Svenska&lt;br&gt;kyrkan och dess organisatoriska&lt;br&gt;delar skall jämställas med&lt;br&gt;myndighet vid tillämpningen av&lt;br&gt;denna lag såvitt avser befattningen&lt;br&gt;med allmänna handlingar som&lt;br&gt;förvaras med stöd av lagen&lt;br&gt;(1999:000) om överlämnande av&lt;br&gt;allmänna handlingar till Svenska&lt;br&gt;kyrkan och dess organisatoriska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1384.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;399&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delar för förvaring, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i verksamhet som avser&lt;br&gt;förande av eller uttag ur sjömans-&lt;br&gt;registret,&lt;br&gt;förhållanden, om det av särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande&lt;br&gt;registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen före-&lt;br&gt;skriver det, i arman verksamhet som avser registrering av betydande del&lt;br&gt;av befolkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i ärende om medlemskap i&lt;br&gt;Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;i verksamhet som avser&lt;br&gt;förande av eller uttag ur sjömans-&lt;br&gt;registret,&lt;br&gt;för uppgift om enskilds personliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en uppgift, för vilken sekretess gäller enligt första stycket 1,&lt;br&gt;lämnats till en kommunal myndighet enligt särskild uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;om skolpliktiga barn, gäller sekretessen också hos myndigheten.&lt;br&gt;Sekretess gäller dock inte om uppgiften tas upp i beslut hos myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av&lt;br&gt;skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för&lt;br&gt;bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets&lt;br&gt;verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i&lt;br&gt;skatteregisterlagen (1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register&lt;br&gt;och hos kommun eller landsting för uppgift som lämnats dit i ett ärende&lt;br&gt;om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga. Uppgift hos Tullverket&lt;br&gt;far dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller&lt;br&gt;sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men&lt;br&gt;om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av&lt;br&gt;överklagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap.&lt;br&gt;2 § första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från&lt;br&gt;annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna&lt;br&gt;sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt avses i detta kapitel Med skatt avses i detta kapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1997:991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:522.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på inkomst och, med&lt;br&gt;undantag för arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt, annan direkt skatt samt&lt;br&gt;omsättningsskatt, tull och annan&lt;br&gt;indirekt skatt. Med skatt jämställs&lt;br&gt;arbetsgivaravgift, prisreglerings-&lt;br&gt;avgift och liknande avgift samt&lt;br&gt;skattetillägg och förseningsavgift.&lt;br&gt;Med verksamhet som avser&lt;br&gt;bestämmande av skatt jämställs&lt;br&gt;verksamhet som avser bestäm-&lt;br&gt;mande av pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på inkomst och, med Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;undantag för arvsskatt och Bilaga 7&lt;br&gt;gåvoskatt, annan direkt skatt samt&lt;br&gt;omsättningsskatt, tull och annan&lt;br&gt;indirekt skatt. Med skatt jämställs&lt;br&gt;arbetsgivaravgift, prisreglerings-&lt;br&gt;avgift och liknande avgift, avgift&lt;br&gt;enligt lagen (1999:000) om avgift&lt;br&gt;till registrerat trossamfund samt&lt;br&gt;skattetillägg och förseningsavgift.&lt;br&gt;Med verksamhet som avser&lt;br&gt;bestämmande av skatt jämställs&lt;br&gt;verksamhet som avser bestäm-&lt;br&gt;mande av pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs,&lt;br&gt;såvida inte beslutet meddelas i ärende om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt inte skall anses uppkomma vid avyttring av aktier i&lt;br&gt;fåmansföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när&lt;br&gt;beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen far uppgift lämnas till enskild enligt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning eller om&lt;br&gt;skatteregister. Vidare far utan hinder av sekretessen uppgift i en&lt;br&gt;revisionspromemoria lämnas till förvaltare i den reviderades konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i högst handling gäller sekretessen i högst&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tjugo år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tjugo år. För uppgift om avgift&lt;br&gt;enligt lagen om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund gäller&lt;br&gt;dock sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h5&gt;13 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhåller arkivmyndighet för arkivering från någon annan myndighet&lt;br&gt;uppgift som är sekretessbelagd där, gäller sekretessen också hos&lt;br&gt;arkivmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhåller ett enskilt organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket tredje&lt;br&gt;meningen för förvaring en handling som härrör från en myndighet och&lt;br&gt;som innehåller en uppgift som är sekretessbelagd hos myndigheten,&lt;br&gt;gäller sekretessen också hos det enskilda organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhåller Svenska kyrkan eller&lt;br&gt;någon av dess organisatoriska&lt;br&gt;delar för förvaring en allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1384.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;401&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handling enligt lagen (1999:000)&lt;br&gt;om överlämnande av allmänna&lt;br&gt;handlingar till Svenska kyrkan och&lt;br&gt;dess organisatoriska delar för&lt;br&gt;förvaring, m.m. som är sekretess-&lt;br&gt;belagd, skall sekretessen fortsätta&lt;br&gt;att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess hindrar inte att uppgift i annat fall än som avses i 1 § lämnas&lt;br&gt;till myndighet, om uppgiften behövs där för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller&lt;br&gt;skiljande från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid&lt;br&gt;myndigheten mot någon rörande hans deltagande i verksamheten vid den&lt;br&gt;myndighet där uppgiften förekommer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften&lt;br&gt;förekommer, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften&lt;br&gt;förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att uppgift lämnas i muntligt eller skriftligt&lt;br&gt;till domstol eller myndighet som bedriver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess hindrar inte&lt;br&gt;yttrande av sakkunnig&lt;br&gt;förundersökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess hindrar inte att uppgift om enskilds adress, telefonnummer&lt;br&gt;och arbetsplats lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för&lt;br&gt;delgivning enligt delgivningslagen (1970:428). Uppgift hos myndighet&lt;br&gt;som driver televerksamhet om enskilds telefonnummer far dock, om den&lt;br&gt;enskilde hos myndigheten begärt att abonnemanget skall hållas hemligt&lt;br&gt;och uppgiften omfattas av sekretess enligt 9 kap. 8 § tredje stycket,&lt;br&gt;lämnas ut endast om den myndighet som begär uppgiften finner att det&lt;br&gt;kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det&lt;br&gt;annars finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott lämnas&lt;br&gt;till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att&lt;br&gt;ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan&lt;br&gt;antas föranleda annan påföljd än böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgift som omfattas av&lt;br&gt;sekretess enligt 7 kap. 1-6, 33 och&lt;br&gt;34 §§, 8 kap. 8 § första stycket, 9&lt;br&gt;eller 15 § eller 9 kap. 4 eller 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första eller andra stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § andra stycket gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs i fjärde stycket endast&lt;br&gt;såvitt angår misstanke om brott för&lt;br&gt;vilket inte är föreskrivet lindrigare&lt;br&gt;straff än fängelse i två år. Dock&lt;br&gt;hindrar sekretess enligt 7 kap. 1,4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgift som omfattas av&lt;br&gt;sekretess enligt 7 kap. 1-6 och&lt;br&gt;34 §§, 8 kap. 8 § första stycket, 9&lt;br&gt;eller 15 § eller 9 kap. 4 eller 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första eller andra stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § andra stycket gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs i fjärde stycket endast&lt;br&gt;såvitt angår misstanke om brott för&lt;br&gt;vilket inte är föreskrivet lindrigare&lt;br&gt;straff än fängelse i två år. Dock&lt;br&gt;hindrar sekretess enligt 7 kap. 1, 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:86.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;402&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 34 § inte att uppgift som&lt;br&gt;angår misstanke om brott enligt 3,&lt;br&gt;4 eller 6 kap. brottsbalken mot&lt;br&gt;någon som inte har fyllt arton år&lt;br&gt;lämnas till åklagarmyndighet eller&lt;br&gt;polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 eller 34 § inte att uppgift som&lt;br&gt;angår misstanke om brott enligt 3,&lt;br&gt;4 eller 6 kap. brottsbalken mot&lt;br&gt;någon som inte har fyllt arton år&lt;br&gt;lämnas till åklagarmyndighet eller&lt;br&gt;polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje och fjärde styckena gäller inte uppgift som omfattas av&lt;br&gt;sekretess enligt 9 kap. 9 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt 7 kap. 1 § och 4 § första och tredje styckena hindrar&lt;br&gt;inte att uppgift om enskild, som inte fyllt arton år eller som fortgående&lt;br&gt;missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller&lt;br&gt;närstående till denne lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;och socialtjänsten till annan sådan myndighet, om det behövs for att den&lt;br&gt;enskilde skall fa nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om lämnande av uppgift om gravid kvinna eller närstående&lt;br&gt;till henne, om det behövs for en nödvändig insats till skydd för det&lt;br&gt;väntade barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 1 och 2 §§ får sekretessbelagd uppgift lämnas&lt;br&gt;till myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas&lt;br&gt;har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i fråga&lt;br&gt;om sekretess enligt 7 kap. 1-6, 33&lt;br&gt;och 34 §§, 8 kap. 8 § första stycket&lt;br&gt;och 9 och 15 §§ samt 9 kap. 4 och&lt;br&gt;7 §§, 8 § första och andra styckena&lt;br&gt;och 9 §. Inte heller gäller första&lt;br&gt;stycket, om utlämnandet strider&lt;br&gt;mot lag eller förordning eller,&lt;br&gt;såvitt angår uppgift i person-&lt;br&gt;register enligt datalagen&lt;br&gt;(1973:289), föreskrift som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i fråga&lt;br&gt;om sekretess enligt 7 kap. 1-6 och&lt;br&gt;34 §§, 8 kap. 8 § första stycket och&lt;br&gt;9 och 15 §§ samt 9 kap. 4 och&lt;br&gt;7 §§, 8 § första och andra styckena&lt;br&gt;och 9 §. Inte heller gäller första&lt;br&gt;stycket, om utlämnandet strider&lt;br&gt;mot lag eller förordning eller,&lt;br&gt;såvitt angår uppgift i person-&lt;br&gt;register enligt datalagen&lt;br&gt;(1973:289), föreskrift som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till den där angiven verksamhet&lt;br&gt;hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning&lt;br&gt;till numret i Svenska författningssamling (SFS) på den författning med&lt;br&gt;stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:86.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1215.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;403&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutet i Rom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;statligt stöd i form av stipendier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska språknämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;prövning av anställnings- och&lt;br&gt;arbetsvillkor och andra frågor som&lt;br&gt;rör statligt reglerad anställning hos&lt;br&gt;nämnden (SFS 1992:318)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till den där angiven verksamhet&lt;br&gt;hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning&lt;br&gt;till numret i Svenska författningssamling (SFS) på den författning med&lt;br&gt;stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska institutet i Rom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;statligt stöd i form av stipendier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;verksamhet som bedrivs enligt&lt;br&gt;begravningslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1990:1144)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt fördelning och användning&lt;br&gt;av den statliga ersättning som&lt;br&gt;Svenska kyrkan erhåller enligt&lt;br&gt;4 kap. 16 § lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska språknämnden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;prövning av anställnings- och&lt;br&gt;arbetsvillkor och andra frågor som&lt;br&gt;rör statligt reglerad anställning hos&lt;br&gt;nämnden (SFS 1992:318)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 9 kap. 1 § den 1 oktober 1999, i&lt;br&gt;fråga om bestämmelsen i bilagan om fördelning och användning av den&lt;br&gt;statliga ersättning som Svenska kyrkan erhåller enligt 4 kap. 16 § lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m. den 1 januari 2002, och i övrigt den&lt;br&gt;1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser om sekretess gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;uppgifter som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;404&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 och 7 §§ skatteregisterlagen (1980:343)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. registrering i sjömans-&lt;br&gt;registret, tillhörighet till Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk person som är folkbokförd i riket skall i det centrala&lt;br&gt;skatteregistret anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;personnummer, namn, adress, civilstånd, datum för&lt;br&gt;civilståndsändring och folkbokföringsförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;registrering enligt skattebetalningslagen (1997:483), särskilt&lt;br&gt;registrerings och redovisningsnummer, organisationsnummer och firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;registrering i sjömans-&lt;br&gt;registret, tillhörighet till icke-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;territoriell församling, tillhörighet kyrkan,&lt;br&gt;till svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. nationalitet, personnummer för hos personen folkbokförda barn&lt;br&gt;under 18 år, antal hemmavarande barn som inte har uppnått 16 eller 18&lt;br&gt;års ålder, personnummer för make och person som likställs med make&lt;br&gt;vid beskattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. slag av pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, i den mån det behövs för att debitera&lt;br&gt;socialförsäkringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. på vilket sätt den preliminära skatten skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som inte har uppnått 18 års ålder skall också anges&lt;br&gt;personnummer för den hos vilken personen är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som inte har uppnått 15 års ålder skall införas endast&lt;br&gt;uppgift om personnummer, namn och adress samt personnummer för den&lt;br&gt;hos vilken personen är folkbokförd, om inte ytterligare uppgift som avses&lt;br&gt;i första stycket behövs för beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som ej är folkbokförd här i riket skall uppgifter enligt&lt;br&gt;första, andra eller tredje stycket införas i den mån det behövs för&lt;br&gt;beskattning här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i&lt;br&gt;5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i famansföretag, företag som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall behandlas som famansföretag, famansägt&lt;br&gt;handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:523.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1998/99:15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;405&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i&lt;br&gt;dessa foretag samt uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat&lt;br&gt;sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller&lt;br&gt;14 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får&lt;br&gt;anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om&lt;br&gt;beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning&lt;br&gt;av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om&lt;br&gt;innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om&lt;br&gt;återkallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet,&lt;br&gt;uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen,&lt;br&gt;lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen&lt;br&gt;(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och&lt;br&gt;lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad&lt;br&gt;inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av&lt;br&gt;sådana skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift&lt;br&gt;om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,&lt;br&gt;dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga&lt;br&gt;förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för&lt;br&gt;beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild&lt;br&gt;självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter&lt;br&gt;som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och&lt;br&gt;uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos&lt;br&gt;kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en&lt;br&gt;person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller&lt;br&gt;företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering,&lt;br&gt;ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedels-&lt;br&gt;försändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande&lt;br&gt;samt från sådan särskild uppgift som avses i 2 kap. 19 § lagen (1998:674)&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, del värde,&lt;br&gt;taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fang och&lt;br&gt;tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen,&lt;br&gt;andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som&lt;br&gt;behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs&lt;br&gt;för värdering av bostad på fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;406&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt&lt;br&gt;beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid&lt;br&gt;för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §&lt;br&gt;taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är&lt;br&gt;näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta&lt;br&gt;emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots&lt;br&gt;nummer och typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit&lt;br&gt;sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan&lt;br&gt;beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och&lt;br&gt;belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för&lt;br&gt;levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om&lt;br&gt;fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd&lt;br&gt;enligt yrkestrafiklagen (1998:490) och lagen (1998:492) om biluthyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,&lt;br&gt;uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om&lt;br&gt;skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter&lt;br&gt;enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-&lt;br&gt;investeringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen&lt;br&gt;(1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på&lt;br&gt;bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt&lt;br&gt;uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande&lt;br&gt;av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för&lt;br&gt;fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om&lt;br&gt;beslut om sådan skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av&lt;br&gt;bosättningsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i&lt;br&gt;2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;br&gt;totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalans-&lt;br&gt;omslutning för koncemmoderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen&lt;br&gt;(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets&lt;br&gt;storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnads-&lt;br&gt;beloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §&lt;br&gt;andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisations-&lt;br&gt;nummer och namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och&lt;br&gt;andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter,&lt;br&gt;verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är&lt;br&gt;fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och förenings-&lt;br&gt;registret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;407&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport. Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. &amp;nbsp;Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för&lt;br&gt;utbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdesskatt&lt;br&gt;vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfallen samt de&lt;br&gt;tidsperioder som uppgifterna avser samt uppgifter från tullmyndigheter&lt;br&gt;som behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § andra stycket&lt;br&gt;mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader&lt;br&gt;för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller person-&lt;br&gt;nummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och&lt;br&gt;datum för förändring av lönesumma, om sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och&lt;br&gt;datum för inkomstanmälan samt om utsänd person såvitt avser uppgifter&lt;br&gt;från intyg om tillämplig lagstiftning och intyg om utsändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. &amp;nbsp;Uppgift om att en näringsidkare ingår i en sådan&lt;br&gt;mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 § mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Uppgift om uppskovsbelopp vid andelsbyte enligt lagen (1998:000)&lt;br&gt;om uppskov med beskattningen vid andelsbyten, namn och&lt;br&gt;organisationsnummer på det överlåtna företaget, antal andelar som&lt;br&gt;lämnats som ersättning vid andelsbytet samt namn och&lt;br&gt;organisationsnummer på det köpande företaget samt de övriga uppgifter&lt;br&gt;som behövs för beskattning av uppskovsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Uppgift om uppskovsbelopp vid andelsöverlåtelse inom koncerner&lt;br&gt;enligt lagen (1998:000) om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsöverlåtelser inom koncerner, namn och organisationsnummer på&lt;br&gt;det överlåtna företaget, antalet överlåtna andelar samt de övriga uppgifter&lt;br&gt;som behövs för beskattning av vinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Uppgift om avgiftsskyldighet&lt;br&gt;till annat registrerat trossamfund&lt;br&gt;än Svenska kyrkan och uppgift om&lt;br&gt;tillhörighet till icke-territoriell&lt;br&gt;församling inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999. Äldre bestämmelser i 5 §&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om förhållanden som avser tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;408&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om&lt;br&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger inte vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) förvärv från make, om förvärvet sker i syfte att för sammanläggning&lt;br&gt;åstadkomma enhetliga lagfartsförhållanden för makarnas fasta egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) förvärv genom byte i den mån ersättningen utgörs av annan fast&lt;br&gt;egendom, om bytet sker för att åstadkomma en lämpligare&lt;br&gt;fastighetsindelning eller utgör ett led i åtgärder för jordbrukets eller&lt;br&gt;skogsbrukets yttre rationalisering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) sambruksförenings förvärv genom tillskott från medlem och&lt;br&gt;samfållighetsförenings förvärv enligt 5 § lagen (1973:1150) om&lt;br&gt;förvaltning av samfälligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) försäkringsbolags förvärv från annat försäkringsbolag i samband&lt;br&gt;med sådant avtal om övertagande av det senare bolagets hela&lt;br&gt;försäkringsbestånd, som avses i 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) förvärv av järnväg som skall inskrivas i särskild ordning, eller av&lt;br&gt;mark för sådan järnväg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) kommuns eller annan menighets förvärv av mark som enligt&lt;br&gt;detaljplan eller områdesbestämmelser skall användas för allmän plats,&lt;br&gt;begravningsplats eller för sådant ändamål som enligt 2 kap. 2 §&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152) medför att byggnad för ändamålet&lt;br&gt;skall anses som specialbyggnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) förvärv av kronojord genom skatteköp eller annars på grund av&lt;br&gt;skattebrev,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8) förvärv av ständig besittningsrätt till ett kronohemman eller&lt;br&gt;krononybygge, då på grund av förvärvet inrymning vinns i sådan rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9) upplåtelse av tomträtt i en&lt;br&gt;nybildad fastighet, vars mark&lt;br&gt;tidigare helt eller till övervägande&lt;br&gt;del ingått i en fastighet som varit&lt;br&gt;upplåten med tomträtt till samme&lt;br&gt;tomträttshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9) upplåtelse av tomträtt i&lt;br&gt;nybildad fastighet, vars mark&lt;br&gt;tidigare helt eller till övervägande&lt;br&gt;del ingått i en fastighet som varit&lt;br&gt;upplåten med tomträtt till samme&lt;br&gt;tomträttshavare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10) förvärv av mark för&lt;br&gt;allmänna begravningsplatser eller&lt;br&gt;specialbyggnad som är bårhus,&lt;br&gt;krematorium eller byggnad som&lt;br&gt;används för skötsel av allmän&lt;br&gt;begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:163.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;409&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;410&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:950) om kulturminnen&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 4 kap. 16 § skall betecknas 4 kap. 18 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 2, 6-10, 13 och 18 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 4 kap. 16 § skall sättas närmast före&lt;br&gt;4 kap. 18 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya paragrafer, 4 kap. 16 och 17 §§,&lt;br&gt;samt närmast före 4 kap. 16 och 17 §§ nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkobyggnader och kyrkotomter skall vårdas och underhållas så att&lt;br&gt;deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär&lt;br&gt;inte förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkobyggnader enligt denna&lt;br&gt;lag är byggnader som invigts för&lt;br&gt;Svenska kyrkans gudstjänst och&lt;br&gt;som vårdas av en kyrklig kommun&lt;br&gt;samt domkyrkor som står under&lt;br&gt;egen förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkobyggnader enligt denna&lt;br&gt;lag är byggnader som före den&lt;br&gt;1 januari 2000 har invigts för&lt;br&gt;Svenska kyrkans gudstjänst och&lt;br&gt;den 1 januari 2000 ägdes eller&lt;br&gt;förvaltades av Svenska kyrkan&lt;br&gt;eller någon av dess&lt;br&gt;organisatoriska delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkotomt är ett område kring en kyrkobyggnad som hör samman med&lt;br&gt;byggnadens funktion och miljö och som inte är begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inventarier av kulturhistoriskt&lt;br&gt;värde, som hör till kyrkobyggnad&lt;br&gt;eller annan kyrklig byggnad eller&lt;br&gt;begravningsplats, skall förvaras&lt;br&gt;och vårdas väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje församling samt i dom-&lt;br&gt;kyrkor som står under egen&lt;br&gt;förvaltning skall det finnas en&lt;br&gt;förteckning över kyrkliga inven-&lt;br&gt;tarier av kulturhistoriskt värde. I&lt;br&gt;förteckningen skall anges om ett&lt;br&gt;föremål ägs eller förvaltas av&lt;br&gt;någon annan än församlingen eller&lt;br&gt;domkyrkan och om det förvaras på&lt;br&gt;någon annan plats än i kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inventarier av kulturhistoriskt&lt;br&gt;värde, som hör till kyrkobyggnad&lt;br&gt;eller annan kyrklig byggnad,&lt;br&gt;kyrkotomt eller begravningsplats,&lt;br&gt;skall förvaras och vårdas väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje församling skall det&lt;br&gt;finnas en förteckning över&lt;br&gt;inventarier som avses i 6 §. I&lt;br&gt;förteckningen skall anges om ett&lt;br&gt;föremål ägs eller förvaltas av&lt;br&gt;någon annan än församlingen och&lt;br&gt;om det förvaras på någon annan&lt;br&gt;plats än i kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;411&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckningen skall föras av&lt;br&gt;kyrkoherden och en av kyrkorådet&lt;br&gt;utsedd kyrkvärd, som skall vara&lt;br&gt;ledamot eller suppleant i rådet. De&lt;br&gt;skall också se till att föremålen&lt;br&gt;förvaras och vårdas väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ varje församling skall det utses&lt;br&gt;två personer som har ansvar för&lt;br&gt;att föra förteckningen. De skall&lt;br&gt;också se till att föremålen förvaras&lt;br&gt;och vårdas väl. Församlingen skall&lt;br&gt;anmäla till länsstyrelsen vilka som&lt;br&gt;har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontraktsprosten skall minst&lt;br&gt;vart sjätte år kontrollera att alla&lt;br&gt;föremål i förteckningen finns kvar.&lt;br&gt;Sådan kontroll skall också göras&lt;br&gt;vid byte av kyrkoherde eller sådan&lt;br&gt;kyrkvärd som anges i 7 § andra&lt;br&gt;stycket. I en församling där kon-&lt;br&gt;traktsprosten är kyrkoherde skall&lt;br&gt;biskopen se till att kontroll sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftet skall minst vart sjätte år&lt;br&gt;kontrollera att alla föremål i&lt;br&gt;förteckningen finns kvar. Sådan&lt;br&gt;kontroll skall också göras vid byte&lt;br&gt;av någon av de personer som har&lt;br&gt;utsetts enligt 7 § andra stycket.&lt;br&gt;Efter varje kontroll skall en kopia&lt;br&gt;av förteckningen sändas till&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ett föremål i förteckningen, som inte ägs av någon enskild&lt;br&gt;person eller släkt, krävs tillstånd från länsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för att avyttra det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för att avföra det från förteckningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för att reparera eller ändra det, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för att flytta det från den plats där det sedan gammalt hör hemma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får ställa de&lt;br&gt;villkor för tillståndet som är&lt;br&gt;skäliga med hänsyn till de&lt;br&gt;förhållanden som föranleder&lt;br&gt;ändringen. Villkoren får avse hur&lt;br&gt;ändringen skall utföras samt den&lt;br&gt;dokumentation som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd krävs inte för mera obetydliga reparationer. Sådana&lt;br&gt;reparationer far inte utföras så, att föremålets kulturhistoriska värde&lt;br&gt;minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet far besikta kyrkliga&lt;br&gt;inventarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen far också besluta&lt;br&gt;förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns allvarlig fara för&lt;br&gt;att ett föremål skadas, far läns-&lt;br&gt;styrelsen tills vidare ta hand om&lt;br&gt;det eller vidta någon annan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ett föremål skall tas upp i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns allvarlig fara för&lt;br&gt;att ett föremål skadas, far läns-&lt;br&gt;styrelsen tills vidare ta hand om&lt;br&gt;det eller vidta någon annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:560.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:560.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;412&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nödvändig åtgärd för att skydda&lt;br&gt;eller vårda det. Innan en sådan&lt;br&gt;åtgärd vidtas, skall samråd ske&lt;br&gt;med kontraktsprosten eller&lt;br&gt;biskopen och, om föremålet ägs av&lt;br&gt;någon enskild, med denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nödvändig åtgärd för att skydda&lt;br&gt;eller vårda det. Innan en sådan&lt;br&gt;åtgärd vidtas, skall samråd ske&lt;br&gt;med stiftet och, om föremålet ägs&lt;br&gt;av någon enskild, med denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en begravningsplats som anlagts före utgången av år 1939&lt;br&gt;krävs tillstånd av länsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;för att utvidga eller på något annat sätt väsentligt ändra&lt;br&gt;begravningsplatsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för att där uppföra någon ny byggnad eller fast anordning eller riva&lt;br&gt;eller väsentligt ändra befintlig byggnad eller fast anordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen far ställa de&lt;br&gt;villkor for tillståndet som är&lt;br&gt;skäliga med hänsyn till de&lt;br&gt;förhållanden som föranleder&lt;br&gt;ändringen. Villkoren får avse hur&lt;br&gt;ändringen skall utföras samt den&lt;br&gt;dokumentation som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ersättning till Svenska kyrkan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan har rätt till viss&lt;br&gt;ersättning av staten för vård och&lt;br&gt;underhåll av de kyrkliga kultur-&lt;br&gt;minnena, så att deras kultur-&lt;br&gt;historiska värde inte minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan beslutar om&lt;br&gt;fördelning av ersättningen mellan&lt;br&gt;stiften. Stiftet beslutar om för-&lt;br&gt;delning inom sitt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet skall ges&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig över&lt;br&gt;fördelningen i landet. Läns-&lt;br&gt;styrelsen skall ges tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig inför fördelningen i länet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ingripande för att åstadkomma&lt;br&gt;rättelse&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får förelägga den&lt;br&gt;som är ansvarig för förvaltningen&lt;br&gt;av ett kyrkligt kulturminne att&lt;br&gt;vidta rättelse eller avbryta på-&lt;br&gt;gående åtgärder för att säkerställa&lt;br&gt;efterlevnaden av föreskrifter och&lt;br&gt;beslut enligt detta kapitel. Ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;413&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sådant föreläggande får förenas Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;me d vite. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i första&lt;br&gt;stycket får länsstyrelsen i stället&lt;br&gt;hos &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kronofogdemyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begära särskild handräckning&lt;br&gt;enligt lagen (1990:746) om&lt;br&gt;betalningsföreläggande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handräckning mot den som&lt;br&gt;ansvarar för förvaltningen av ett&lt;br&gt;kyrkligt kulturminne.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f.d. 16 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som anges i 3, 9 och&lt;br&gt;13 §§ får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Sådana be-&lt;br&gt;slut får alltid överklagas av&lt;br&gt;domkapitlet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som anges i 3, 4, 9, 10,&lt;br&gt;13 och 14 §§ samt 17 § första&lt;br&gt;stycket far överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;br&gt;Beslut enligt 4, 10 och 14 §§ får&lt;br&gt;överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 4 kap. 16 § den 1 januari 2002,&lt;br&gt;och i övrigt den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut som har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:72.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;414&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 2, 7, 8 och 11 §§ i arkivlagen (1990:782)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges bestämmelser om myndigheternas och vissa andra&lt;br&gt;organs arkiv samt om arkivmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3-6 och 10 §§&lt;br&gt;skall tillämpas också på statliga,&lt;br&gt;kommunala och kyrkokommunala&lt;br&gt;beslutande församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3-6 samt 9&lt;br&gt;och 10 §§ skall i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla också sådana enskilda organ&lt;br&gt;hos vilka allmänna handlingar&lt;br&gt;förvaras med stöd av lagen&lt;br&gt;(1994:1383) om överlämnande av&lt;br&gt;allmänna handlingar till andra&lt;br&gt;organ än myndigheter för&lt;br&gt;förvaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3-6 och 10 §§&lt;br&gt;skall tillämpas också på statliga&lt;br&gt;och kommunala beslutande&lt;br&gt;församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3-6 samt 9&lt;br&gt;och 10 §§ skall i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana enskilda organ hos&lt;br&gt;vilka allmänna handlingar förvaras&lt;br&gt;med stöd av lagen (1994:1383) om&lt;br&gt;överlämnande av allmänna hand-&lt;br&gt;lingar till andra organ än myn-&lt;br&gt;digheter för förvaring och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar vid för-&lt;br&gt;varing av allmänna handlingar&lt;br&gt;med stöd av lagen (1999:000) om&lt;br&gt;överlämnande av allmänna hand-&lt;br&gt;lingar till Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar för för-&lt;br&gt;varing, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt denna lag gäller för statliga myndigheters arkiv skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla även för arkiv hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;kyrkokommunala myndig-&lt;br&gt;heter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana organ som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 8 § andra stycket första&lt;br&gt;meningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100) till den del arkivet&lt;br&gt;härrör från den verksamhet som&lt;br&gt;avses i bilagan till sekretesslagen,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. allmänna försäkringskassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana organ som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 8 § andra stycket första&lt;br&gt;meningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100) till den del arkivet&lt;br&gt;härrör från den verksamhet som&lt;br&gt;avses i bilagan till sekretesslagen,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. allmänna försäkringskassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1385.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1385.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;415&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsynen av att myn-&lt;br&gt;digheterna och sådana enskilda&lt;br&gt;organ som avses i 1 § tredje&lt;br&gt;stycket fullgör sina skyldigheter&lt;br&gt;enligt 3-6 §§ skall det finnas&lt;br&gt;arkivmyndigheter såväl inom den&lt;br&gt;statliga som den kommunala&lt;br&gt;förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivmyndigheterna skall dock&lt;br&gt;myndigheter, regeringen, myndigheter inom regeringens kansli eller&lt;br&gt;utrikesrepresentationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsynen av att myn- Bilaga 7&lt;br&gt;digheterna och sådana organ som&lt;br&gt;avses i 1 § tredje stycket fullgör&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt 3-6 §§&lt;br&gt;skall det finnas arkivmyndigheter&lt;br&gt;såväl inom den statliga som den&lt;br&gt;kommunala förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte ha tillsyn över riksdagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bestämmer vilka arkivmyndigheter som skall finnas för&lt;br&gt;tillsynen över de statliga myndigheterna. Tillsynen över att sådana organ&lt;br&gt;som avses i 2 § fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 §§ skall skötas av de&lt;br&gt;statliga arkivmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen är arkivmyndighet i kommunen och landstings-&lt;br&gt;styrelsen i landstinget, om inte kommunfullmäktige eller landstings-&lt;br&gt;fullmäktige har utsett någon annan nämnd eller styrelse till&lt;br&gt;arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala arkivmyndigheten skall se till att sådana juridiska&lt;br&gt;personer som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt 3-6 §§ denna lag. I de fall flera kommuner eller flera&lt;br&gt;landsting bestämmer tillsammans i ett sådant företag fullgörs uppgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av arkivmyndigheten i den kommun&lt;br&gt;eller landstingen kommer överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över att sådana&lt;br&gt;enskilda organ som avses i 1 §&lt;br&gt;tredje stycket fullgör sina skyldig-&lt;br&gt;heter enligt 3-6 §§ skall skötas av&lt;br&gt;de statliga arkivmyndigheterna i&lt;br&gt;de fall det enskilda organet&lt;br&gt;förvarar ett statligt arkiv och av de&lt;br&gt;kommunala arkivmyndigheterna i&lt;br&gt;de fall det enskilda organet&lt;br&gt;förvarar ett kommunalt arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ller det landsting som kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över att sådana&lt;br&gt;enskilda organ som avses i 1 §&lt;br&gt;tredje stycket 1 fullgör sina skyl-&lt;br&gt;digheter enligt 3-6 §§ skall skötas&lt;br&gt;av de statliga arkivmyndigheterna&lt;br&gt;i de fall det enskilda organet&lt;br&gt;förvarar ett statligt arkiv och av de&lt;br&gt;kommunala arkivmyndigheterna i&lt;br&gt;de fall det enskilda organet&lt;br&gt;förvarar ett kommunalt arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga arkivmyndigheterna&lt;br&gt;skall också sköta tillsynen över att&lt;br&gt;Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt 3-6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende handlingar som förvaras&lt;br&gt;med stöd av lagen (1999:000) om&lt;br&gt;överlämnande av allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1385.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1386.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;416&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingar till Svenska kyrkan och Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;dess organisatoriska delar för Bilaga 7&lt;br&gt;förvaring, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en statlig myndighet har upphört och dess verksamhet inte har&lt;br&gt;förts över till en annan statlig myndighet, skall myndighetens arkiv&lt;br&gt;överlämnas till en arkivmyndighet inom tre månader, såvida inte&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1994:1383) om över-&lt;br&gt;lämnande av allmänna handlingar&lt;br&gt;till andra organ än myndigheter för&lt;br&gt;förvaring finns bestämmelser om&lt;br&gt;förvaring av statliga myndigheters&lt;br&gt;arkiv hos enskilda organ i vissa&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1994:1383) om över-&lt;br&gt;lämnande av allmänna handlingar&lt;br&gt;till andra organ än myndigheter för&lt;br&gt;förvaring finns bestämmelser om&lt;br&gt;förvaring av statliga myndigheters&lt;br&gt;arkiv hos enskilda organ i vissa&lt;br&gt;fall. Bestämmelser om förvaring&lt;br&gt;av allmänna handlingar finns&lt;br&gt;också i lagen (1999:000) om över-&lt;br&gt;lämnande av allmänna handlingar&lt;br&gt;till Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar för för-&lt;br&gt;varing, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1385.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;417&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i begravningslagen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(1990:1144)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om begravningslagen (1990:1144)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 8 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 9 kap. skall betecknas 11 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1-4 §§, 3 kap. 1 §, 5 kap. 3, 6, 9-13, 16 och&lt;br&gt;18 §§, 6 kap. 2 och 3 §§, 7 kap. 20 §, 8 kap. 1 § samt 11 kap. 2, 6 och&lt;br&gt;7 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas två nya paragrafer, 2 kap. 2 a § och 11 kap.&lt;br&gt;10 §, två nya kapitel, 9 och 10 kap., samt närmast före 11 kap. 10 § en ny&lt;br&gt;rubrik, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;begravningsverksamhet: de&lt;br&gt;olika åtgärder som har direkt&lt;br&gt;samband med förvaltningen av&lt;br&gt;allmänna begravningsplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- församling: församling eller&lt;br&gt;kyrklig samfällighet inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- huvudman: församling inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan eller kommun som&lt;br&gt;skall anordna och hålla allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begravningsplatser för dem som är&lt;br&gt;folkbokförda inom ett visst&lt;br&gt;geografiskt avgränsat förvalt-&lt;br&gt;ningsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- begravningsplatser: områden eller utrymmen som är behörigen&lt;br&gt;anordnade för förvaring av avlidnas stoft eller aska och som har tagits i&lt;br&gt;anspråk för detta ändamål, främst kyrkogårdar eller andra gravområden,&lt;br&gt;minneslundar, kolumbarier eller ummurar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- allmänna begravningsplatser:&lt;br&gt;sådana begravningsplatser som är&lt;br&gt;anordnade av pastorat eller&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter inom&lt;br&gt;svenska kyrkan, av kommuner&lt;br&gt;eller annars av det allmänna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- allmänna begravningsplatser:&lt;br&gt;sådana begravningsplatser som är&lt;br&gt;anordnade av församlingar, av&lt;br&gt;kommuner eller annars av det&lt;br&gt;allmänna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- enskilda begravningsplatser: andra begravningsplatser än allmänna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- gravrätt: den rätt som upp-&lt;br&gt;kommer när en bestämd gravplats&lt;br&gt;på en allmän begravningsplats&lt;br&gt;upplåts till någon för gravsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- gravrätt: den rätt som upp-&lt;br&gt;kommer när en bestämd gravplats&lt;br&gt;på en allmän begravningsplats&lt;br&gt;upplåts av den som förvaltar&lt;br&gt;begravningsplatsen till någon för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;418&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gravsanning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kremering: förbränning av stoftet efter en avliden person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— gravsättning: placering av stoft eller aska inom en bestämd gravplats&lt;br&gt;och placering eller utströende av aska i minneslund eller på någon annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plats än begravningsplats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— gravanordningar: gravvårdar&lt;br&gt;och andra gravöverbyggnader,&lt;br&gt;stenramar, staket eller andra&lt;br&gt;liknande anordningar på en&lt;br&gt;gravplats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kyrkogårdsmyndigheter: myn-&lt;br&gt;digheter som förvaltar allmänna&lt;br&gt;begravningsplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— krematoriemyndigheter: myn-&lt;br&gt;digheter som förvaltar&lt;br&gt;krematorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— gravanordningar: gravvårdar&lt;br&gt;och andra gravöverbyggnader,&lt;br&gt;stenramar, staket eller andra&lt;br&gt;liknande anordningar på en&lt;br&gt;gravplats.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Allmänna begravningsplatser&lt;br&gt;med ett tillräckligt antal&lt;br&gt;gravplatser och andra grav-&lt;br&gt;anläggningar av allmänt före-&lt;br&gt;kommande slag skall anordnas och&lt;br&gt;hållas av de territoriella pastoraten&lt;br&gt;inom svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far för särskilda fall&lt;br&gt;besluta att en allmän begrav-&lt;br&gt;ningsplats skall anordnas och&lt;br&gt;hållas av kommun i stället för&lt;br&gt;pastorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna begravningsplatser&lt;br&gt;med särskilda gravplatser för dem&lt;br&gt;som inte tillhör något kristet tros-&lt;br&gt;samfund skall anordnas och hållas&lt;br&gt;av stiftssamfälligheterna inom&lt;br&gt;svenska kyrkan eller, i fall som&lt;br&gt;avses i 1 § andra stycket, av&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna begravningsplatser&lt;br&gt;med ett tillräckligt antal&lt;br&gt;gravplatser och andra grav-&lt;br&gt;anläggningar av allmänt före-&lt;br&gt;kommande slag skall anordnas och&lt;br&gt;hållas av de territoriella&lt;br&gt;församlingarna inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far för särskilda fall&lt;br&gt;besluta att en kommun i stället&lt;br&gt;skall anordna och hålla allmänna&lt;br&gt;begravningsplatser för dem som är&lt;br&gt;folkbokförda inom kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen skall, inom det&lt;br&gt;egna förvaltningsområdet eller&lt;br&gt;inom ett närbeläget förvaltnings-&lt;br&gt;område, tillhandahålla särskilda&lt;br&gt;gravplatser för dem som inte&lt;br&gt;tillhör något kristet trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församling som är huvudman&lt;br&gt;bör samråda med och informera&lt;br&gt;företrädare för dem inom&lt;br&gt;förvaltningsområdet som inte&lt;br&gt;tillhör något kristet trossamfund i&lt;br&gt;frågor som rör förvaltningen av de&lt;br&gt;särskilda gravplatserna. Vid&lt;br&gt;anläggning, utvidgning eller&lt;br&gt;väsentlig ändring av en allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;419&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begravningsplats skall försam- Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;lingen samråda med företrädare Bilaga 7&lt;br&gt;för andra trossamfund och övriga&lt;br&gt;berörda parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På allmän begravningsplats skall&lt;br&gt;gravplats beredas dem som vid&lt;br&gt;dödsfallet var folkbokförda inom&lt;br&gt;pastoratet, den kyrkliga samfällig-&lt;br&gt;heten eller kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillgången på gravplatsmark&lt;br&gt;gravplats där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som, utan att vara&lt;br&gt;huvudman för begravningsverk-&lt;br&gt;samheten, innehar en allmän&lt;br&gt;begravningsplats, har rätt att utan&lt;br&gt;kostnad lämna över förvaltningen&lt;br&gt;av begravningsplatsen till huvud-&lt;br&gt;mannen för begravningsverksam-&lt;br&gt;heten i det förvaltningsområde där&lt;br&gt;begravningsplatsen är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en allmän begravningsplats&lt;br&gt;skall gravplats beredas dem som&lt;br&gt;vid dödsfallet var folkbokförda&lt;br&gt;inom församlingen eller&lt;br&gt;kommunen. Där skall gravplats&lt;br&gt;också beredas en dödfödd som&lt;br&gt;avlidit efter utgången av tjugo-&lt;br&gt;åttonde havandeskapsveckan, om&lt;br&gt;kvinnan är folkbokförd inom&lt;br&gt;huvudmannens förvaltningsom-&lt;br&gt;råde. Detsamma gäller i fråga om&lt;br&gt;en dödfödd som avlidit före&lt;br&gt;utgången av tjugoåttonde ha-&lt;br&gt;vandeskapsveckan, om kvinnan&lt;br&gt;begär det och ett läkarintyg om&lt;br&gt;dödsfallet lämnas till huvud-&lt;br&gt;mannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medger det, far också andra beredas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till gravsättning på en allmän begravningsplats skall inte vara&lt;br&gt;beroende av att den avlidne tillhörde visst trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte för rätten&lt;br&gt;till gravsättning på en sådan&lt;br&gt;allmän begravningsplats som&lt;br&gt;avses i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte för rätten&lt;br&gt;till gravsättning på en sådan&lt;br&gt;särskild gravplats som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:496.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;420&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krematorier far anordnas och&lt;br&gt;hållas bara av den som innehar en&lt;br&gt;allmän begravningsplats eller av&lt;br&gt;en kyrklig samfällighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de efterlevande inte kan&lt;br&gt;enas om kremering skall ske eller&lt;br&gt;om gravsättningen, skall kyrko-&lt;br&gt;gårdsmyndigheten på den ort där&lt;br&gt;den avlidne senast var folkbokförd&lt;br&gt;på begäran medla mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om parterna enas, skall&lt;br&gt;myndigheten fastställa deras&lt;br&gt;överenskommelse. Om enighet&lt;br&gt;inte kan uppnås, skall myndigheten&lt;br&gt;i stället med eget yttrande&lt;br&gt;hänskjuta tvisten till länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana delar av stoftet som inte&lt;br&gt;tillföras askurnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte kan ske, skall&lt;br&gt;krematoriemyndigheten låta för-&lt;br&gt;störa delarna eller gravsätta dem&lt;br&gt;inom en allmän begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stoft får inte kremeras eller&lt;br&gt;gravsättas utan att ett sådant intyg&lt;br&gt;som avses i 4 kap. 7 § har lämnats&lt;br&gt;till krematoriemyndigheten eller&lt;br&gt;den som förvaltar begravnings-&lt;br&gt;platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krematorier far anordnas och&lt;br&gt;hållas bara av den som innehar en&lt;br&gt;allmän begravningsplats eller av&lt;br&gt;en församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de efterlevande inte kan&lt;br&gt;enas om kremering skall ske eller&lt;br&gt;om gravsättningen, skall huvud-&lt;br&gt;mannen för begravningsverksam-&lt;br&gt;heten på den ort där den avlidne&lt;br&gt;senast var folkbokförd på begäran&lt;br&gt;medla mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om parterna enas, skall&lt;br&gt;huvudmannen fastställa deras&lt;br&gt;överenskommelse. Om enighet&lt;br&gt;inte kan uppnås, skall huvud-&lt;br&gt;mannen i stället med eget yttrande&lt;br&gt;hänskjuta tvisten till länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har förbränts vid kremeringen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte kan ske, skall&lt;br&gt;innehavaren av krematoriet låta&lt;br&gt;förstöra delarna eller gravsätta&lt;br&gt;dem inom en allmän begravnings-&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stoft far inte kremeras eller&lt;br&gt;gravsättas utan att ett sådant intyg&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket eller 4 kap. 7 § har lämnats&lt;br&gt;till innehavaren av krematoriet&lt;br&gt;eller den som förvaltar begrav-&lt;br&gt;ningsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att kremering eller&lt;br&gt;gravsättning i vissa fall far ske även utan ett sådant intyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stoftet efter en avliden skall Stoftet efter en avliden eller en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:496.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:496.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:496.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;421&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kremeras eller gravsättas snarast dödfödd som avses i 2 kap. 3 §&lt;br&gt;möjligt och senast två månader första stycket skall kremeras eller&lt;br&gt;efter dödsfallet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gravsättas snarast möjligt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senast två månader efter&lt;br&gt;dödsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattemyndighet som skall utfarda intyg för kremering eller&lt;br&gt;gravsättning far dock medge anstånd med kremeringen eller&lt;br&gt;gravsättningen, om det finns särskilda skäl for det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stoftet inte har kremerats eller gravsatts inom föreskriven tid, skall&lt;br&gt;skattemyndigheten undersöka anledningen till dröjsmålet och, om det&lt;br&gt;behövs, underrätta den kommun som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Askan efter en avliden som har kremerats i Sverige skall gravsättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom ett år från kremeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som förvarar&lt;br&gt;askan far dock medge anstånd med&lt;br&gt;gravsättningen, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den huvudman för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten eller den innehavare&lt;br&gt;av krematorium som förvarar&lt;br&gt;askan far dock medge anstånd med&lt;br&gt;gravsättningen, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om askan inte har gravsatts&lt;br&gt;inom den tid som sägs i 11 §, skall&lt;br&gt;den myndighet som förvarar askan&lt;br&gt;låta gravsätta den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessförinnan skall den som skall&lt;br&gt;tillfälle att själv låta gravsätta askan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på gravsättningen&lt;br&gt;skall askan förvaras av en&lt;br&gt;krematoriemyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Askan far även förvaras av&lt;br&gt;kyrkogårdsmyndigheten på den ort&lt;br&gt;där askan skall gravsättas eller, om&lt;br&gt;platsen för gravsättningen inte är&lt;br&gt;bestämd, av kyrkogårdsmyn-&lt;br&gt;digheten på den ort där den&lt;br&gt;avlidne senast var folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det för den myndighet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;;&lt;/sup&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om askan inte har gravsatts&lt;br&gt;inom den tid som sägs i 11 §, skall&lt;br&gt;den huvudman för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten eller den innehavare&lt;br&gt;av krematorium som förvarar&lt;br&gt;askan låta gravsätta den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordna med gravsättningen lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på gravsättningen&lt;br&gt;skall askan förvaras av en&lt;br&gt;innehavare av krematorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Askan får även förvaras av&lt;br&gt;huvudmannen för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten på den ort där askan&lt;br&gt;skall gravsättas eller, om platsen&lt;br&gt;för gravsättningen inte är bestämd,&lt;br&gt;av huvudmannen för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten på den ort där den&lt;br&gt;avlidne senast var folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det för den huvudman för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:496.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;422&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvarar askan är känt att det råder&lt;br&gt;tvist om platsen för gravsätt-&lt;br&gt;ningen, far askan inte lämnas ut&lt;br&gt;eller på annat sätt föras bort förrän&lt;br&gt;tvisten är slutligt löst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Askan skall gravsättas inom ett&lt;br&gt;år från det att den fördes in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som förvarar&lt;br&gt;askan far dock medge anstånd med&lt;br&gt;gravsättningen, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om askan inte har gravsatts&lt;br&gt;föreskrifterna i 12 § tillämpas.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begravningsverksamheten eller&lt;br&gt;den innehavare av krematorium&lt;br&gt;som förvarar askan är känt att det&lt;br&gt;råder tvist om platsen för&lt;br&gt;gravsättningen, får askan inte&lt;br&gt;lämnas ut eller på annat sätt föras&lt;br&gt;bort förrän tvisten är slutligt löst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Askan skall gravsättas inom ett&lt;br&gt;år från det att den fördes in till&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den huvudman för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten eller den innehavare&lt;br&gt;av krematorium som förvarar&lt;br&gt;askan får dock medge anstånd med&lt;br&gt;gravsättningen, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom den föreskrivna tiden, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd enligt 1 §&lt;br&gt;andra stycket prövas av kyrko-&lt;br&gt;gårdsmyndigheten, om flyttning&lt;br&gt;skall ske från eller inom en allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd enligt 1 §&lt;br&gt;andra stycket prövas av&lt;br&gt;huvudmannen för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten eller den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annars innehar och förvaltar en&lt;br&gt;allmän begravningsplats, om&lt;br&gt;flyttning skall ske från eller inom&lt;br&gt;begravningsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall prövas frågor om tillstånd av länsstyrelsen, som därvid&lt;br&gt;skall höra innehavaren av begravningsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots det som sägs i 1 § får&lt;br&gt;kyrkogårdsmyndigheten ta ut aska&lt;br&gt;som har gravsatts i ett utrymme i&lt;br&gt;ett kolumbarium eller en ummur&lt;br&gt;där gravrätten har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots det som sägs i 1 § får&lt;br&gt;huvudmannen för begravnings-&lt;br&gt;verksamheten eller den som&lt;br&gt;annars innehar och förvaltar en&lt;br&gt;allmän begravningsplats ta ut aska&lt;br&gt;som har gravsatts i ett utrymme i&lt;br&gt;ett kolumbarium eller en ummur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där gravrätten har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Askan skall i så fall grävas ned inom begravningsplatsen eller inom&lt;br&gt;någon annan närbelägen begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en gravrätt skall anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en gravrätt skall anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;423&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återlämnad enligt 19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplåtaren skyldig att behålla&lt;br&gt;gravplatsen under minst 15 år från&lt;br&gt;gravsättningen till förmån för den&lt;br&gt;som senast har gravsatts där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återlämnad &amp;nbsp;enligt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ är Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplåtaren skyldig att behålla Bilaga 7&lt;br&gt;gravplatsen under minst 25 år från&lt;br&gt;gravsättningen till förmån för den&lt;br&gt;som senast har gravsatts där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gravanordning behöver behållas bara om kostnaden för skötseln av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gravplatsen betalas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Om någon gravsätts inom en&lt;br&gt;bestämd gravplats på en allmän&lt;br&gt;begravningsplats och gravplatsen&lt;br&gt;inte kan upplåtas till någon med&lt;br&gt;gravrätt, skall gravplatsen för-&lt;br&gt;behållas den avlidne under minst&lt;br&gt;15 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon gravsätts inom en&lt;br&gt;bestämd gravplats på en allmän&lt;br&gt;begravningsplats och gravplatsen&lt;br&gt;inte kan upplåtas till någon med&lt;br&gt;gravrätt, skall gravplatsen för-&lt;br&gt;behållas den avlidne under minst&lt;br&gt;25 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fraga om gravanordningar tillämpas 7 kap. 25-29 och 35-37 §§. Med&lt;br&gt;gravrättsinnehavare avses därvid den som ordnar med gravsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för att förse&lt;br&gt;gravplatsen med en gravanordning&lt;br&gt;far innehavaren av begravnings-&lt;br&gt;platsen bestämma att avgift för&lt;br&gt;gravplatsen och kostnaderna för&lt;br&gt;dess skötsel betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för att förse&lt;br&gt;gravplatsen med en gravanordning&lt;br&gt;får den som förvaltar begravnings-&lt;br&gt;platsen bestämma att kostnaderna&lt;br&gt;för gravplatsens skötsel betalas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap. Begravningsavgift&lt;br&gt;Avgiftsskyldighet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är folkbokförd i&lt;br&gt;Sverige skall betala en avgift för&lt;br&gt;begravningsverksamheten (be-&lt;br&gt;gravningsavgift) .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsavgiften skall be-&lt;br&gt;talas till den huvudman inom vars&lt;br&gt;förvaltningsområde den avgifts-&lt;br&gt;skyldige är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om församlingen är huvudman&lt;br&gt;skall avgiften för den som tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan enligt lagen&lt;br&gt;(1999:000) om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund räknas in i&lt;br&gt;kyrkoavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;424&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avgiftsunderlag&lt;br&gt;3§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Begravningsavgiften beräknas&lt;br&gt;på grundval av den avgifts-&lt;br&gt;skyldiges till kommunal inkomst-&lt;br&gt;skatt beskattningsbara inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställande av begravnings-&lt;br&gt;avgift&lt;br&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgiftssats enligt vilken&lt;br&gt;begravningsavgiften skall betalas&lt;br&gt;fastställs av huvudmannen och&lt;br&gt;skall grundas på en&lt;br&gt;särredovisning av verksamhetens&lt;br&gt;intäkter och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftssatsen skall bestämmas&lt;br&gt;på grundval av antalet&lt;br&gt;skattekronor och skatteören för de&lt;br&gt;avgiftsskyldiga på det sätt som&lt;br&gt;anges i lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m. I den&lt;br&gt;lagen finns också bestämmelser&lt;br&gt;om beräkning och utbetalning av&lt;br&gt;begravningsavgiften till huvud-&lt;br&gt;männen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning, debitering,&lt;br&gt;redovisning och betalning av&lt;br&gt;begravningsavgiften gäller skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tjänster som ingår i begrav-&lt;br&gt;ningsavgiften&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som vid dödsfallet var&lt;br&gt;folkbokförd inom en huvudmans&lt;br&gt;förvaltningsområde skall huvud-&lt;br&gt;mannen utan kostnad för dödsboet&lt;br&gt;tillhandahålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- gravplats eller motsvarande&lt;br&gt;på allmän begravningsplats under&lt;br&gt;en tid av 25 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— gravsättning inklusive grav-&lt;br&gt;öppning, återfyllning och iord-&lt;br&gt;ningställande av öppnad grav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;425&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;transporter från det att Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;huvudmannen övertagit ansvaret Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för stoftet till dess att gravsättning&lt;br&gt;har skett, med undantag av&lt;br&gt;transport för gravsättning utanför&lt;br&gt;huvudmannens område, om inte&lt;br&gt;transporten beror på ett avtal om&lt;br&gt;tillhandahållande av särskilda&lt;br&gt;gravplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kremering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— lokal för förvaring och visning&lt;br&gt;av stoftet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— lokal för begravningsceremoni&lt;br&gt;utan religiösa symboler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tjänster som anges i 6 § skall&lt;br&gt;utan kostnad för dödsboet&lt;br&gt;tillhandahållas även av en annan&lt;br&gt;huvudman än den som avses i 6 §,&lt;br&gt;om den avlidne kan beredas&lt;br&gt;gravplats där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en dödfödd som enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 § skall beredas gravplats&lt;br&gt;på en allmän begravningsplats&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 6 och 7&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avgift vid förnyelse av&lt;br&gt;upplåtelse&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förnyad upplåtelse av&lt;br&gt;gravrätt får en särskild avgift tas&lt;br&gt;ut av gravrättsinnehavaren, om&lt;br&gt;förnyelsen inte har något samband&lt;br&gt;med ny gravsättning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Kostnadsansvar vid gravsätt-&lt;br&gt;ning m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvudman som avses i 6 §&lt;br&gt;skall ersätta den huvudman som&lt;br&gt;har tillhandahållit tjänster enligt&lt;br&gt;7 £ Ersättningen skall betalas&lt;br&gt;med de belopp som fastställs för&lt;br&gt;varje tjänst i enlighet med 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;426&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de tjänster som anges i 6 §&lt;br&gt;tillhandahålls av den som innehar&lt;br&gt;en enskild begravningsplats skall&lt;br&gt;den huvudman som avses i den&lt;br&gt;bestämmelsen ersätta innehavaren&lt;br&gt;av den enskilda begravnings-&lt;br&gt;platsen med de belopp som&lt;br&gt;fastställs för varje tjänst i enlighet&lt;br&gt;med 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer&lt;br&gt;fastställer årligen de belopp med&lt;br&gt;vilka ersättning skall betalas för&lt;br&gt;de tjänster som anges i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Bidrag till innehavare&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvudman har rätt att till&lt;br&gt;den som innehar allmän begrav-&lt;br&gt;ningsplats inom huvudmannens&lt;br&gt;förvaltningsområde lämna ett&lt;br&gt;skäligt bidrag till förvaltningen av&lt;br&gt;begravningsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skyldighet att lämna uppgifter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan skall på medium&lt;br&gt;för automatisk databehandling&lt;br&gt;underrätta Riksskatteverket om de&lt;br&gt;avgiftssatser som skall gälla för&lt;br&gt;det följande inkomståret. På&lt;br&gt;samma sätt skall Svenska kyrkan&lt;br&gt;till Riksskatteverket lämna de&lt;br&gt;ytterligare uppgifter som behövs&lt;br&gt;för att beräkna, debitera, redovisa&lt;br&gt;och ta in avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;när och hur uppgifterna skall&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skyldighet att&lt;br&gt;lämna uppgifter när kommun är&lt;br&gt;huvudman finns i lagen&lt;br&gt;(1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;427&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan menighets utdebitering av&lt;br&gt;skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 kap. Ombud&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en församling är huvudman&lt;br&gt;för begravningsverksamheten skall&lt;br&gt;länsstyrelsen förordna ett eller&lt;br&gt;flera ombud att granska hur&lt;br&gt;församlingen tar till vara de&lt;br&gt;personers intressen som inte&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen skall låta&lt;br&gt;ombudet få tillgång till samtliga&lt;br&gt;handlingar som avser begrav-&lt;br&gt;ningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudet har rätt att närvara,&lt;br&gt;ställa frågor och göra påpekanden&lt;br&gt;vid sammanträden i församlingen,&lt;br&gt;när frågor om begravnings-&lt;br&gt;verksamheten behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudet skall kontrollera att&lt;br&gt;sådant samråd som avses i 2 kap.&lt;br&gt;2 § andra stycket andra meningen&lt;br&gt;sker. Ombudet skall verka för att&lt;br&gt;huvudmännen även i övrigt&lt;br&gt;samråder med och informerar&lt;br&gt;företrädare för dem som inte&lt;br&gt;tillhör Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ombudet finner att det finns&lt;br&gt;anledning att rikta någon&lt;br&gt;anmärkning mot församlingens&lt;br&gt;sätt att sköta begravnings-&lt;br&gt;verksamheten skall länsstyrelsen&lt;br&gt;underrättas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudet har rätt till skälig&lt;br&gt;ersättning för sitt arbete och sina&lt;br&gt;kostnader. Ersättningen betalas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;428&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;församlingen och utgör en kostnad Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;för begravningsverksamheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;ombuden och den ersättning som&lt;br&gt;de har rätt till.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar en allmän eller&lt;br&gt;enskild begravningsplats eller ett&lt;br&gt;krematorium och inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen får&lt;br&gt;av länsstyrelsen vid vite&lt;br&gt;föreläggas att fullgöra&lt;br&gt;skyldigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en huvudman eller den som&lt;br&gt;annars innehar och förvaltar en&lt;br&gt;allmän begravningsplats inte&lt;br&gt;fullgör sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;denna lag eller enligt föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen får länsstyrelsen vid vite&lt;br&gt;förelägga huvudmannen eller&lt;br&gt;innehavaren att fullgöra skyldig-&lt;br&gt;heterna. Detsamma gäller om den&lt;br&gt;som innehar en enskild&lt;br&gt;begravningsplats eller ett&lt;br&gt;krematorium inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkogårds- eller krematorie-&lt;br&gt;myndighetens beslut enligt denna&lt;br&gt;lag eller enligt föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen får&lt;br&gt;överklagas hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- polismyndighetens beslut&lt;br&gt;kremering enligt 4 kap 6 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som en huvudman eller&lt;br&gt;den som annars innehar och&lt;br&gt;förvaltar en allmän begravnings-&lt;br&gt;plats eller ett krematorium fattat i&lt;br&gt;ett enskilt ärende enligt denna lag&lt;br&gt;eller enligt föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen får&lt;br&gt;överklagas hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om tillstånd till gravsättning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skattemyndighetens beslut om intyg för gravsättning eller kremering&lt;br&gt;enligt 4 kap. 7 § eller anstånd enligt 5 kap 10 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i ett&lt;br&gt;överklagat ärende får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i ett&lt;br&gt;överklagat ärende får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Den enskildes motpart skall därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;429&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara den som fattat beslut enligt&lt;br&gt;6§,_&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller länsstyrelsens Åven länsstyrelsens beslut får&lt;br&gt;beslut. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;överklagas hos allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i ärende som avses i 5 kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om förfarande med aska enligt 5 kap. 5 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om flyttning av gravsatt stoft eller aska enligt 6 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om överflyttning eller upphörande av gravrätt enligt 7 kap. 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagandet i länsrätten eller kammarrätten innebär prövning av&lt;br&gt;ett beslut som skattemyndigheten har meddelat, får Riksskatteverket från&lt;br&gt;skattemyndigheten ta över uppgiften att föra det allmännas talan i länsrätt&lt;br&gt;och kammarrätt. Riksskatteverket för i sådant mål det allmännas talan i&lt;br&gt;Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Handläggning av ärenden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningslagen (1986:223)&lt;br&gt;skall tillämpas när en församling&lt;br&gt;handlägger enskilda ärenden&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om den ändrade beteckningen av&lt;br&gt;9 kap. till 11 kap. samt 9 kap. 4—6 §§ den 1 oktober 1999, och i övrigt&lt;br&gt;den 1 januari 2000. Bestämmelserna i 9 kap. 1-6 §§ tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om preliminär skatt för inkomståret 2000 och slutlig skatt&lt;br&gt;enligt 2001 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 9 kap. skall inte gälla i fråga om dödsfall som&lt;br&gt;inträffat före den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;430&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:482) om&lt;br&gt;införande av folkbokföringslagen (1991:481)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1991:482) om införande av&lt;br&gt;folkbokföringslagen (1991:481) skall upphöra att gälla vid utgången av&lt;br&gt;år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;431&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(1991:900)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900) att 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 och 11 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Om budgeten på grund av&lt;br&gt;särskilda skäl inte kan fastställas&lt;br&gt;före november månads utgång,&lt;br&gt;skall fullmäktige ändå fastställa&lt;br&gt;skattesatsen inom denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten skall därefter&lt;br&gt;fastställas före december månads&lt;br&gt;utgång. Fullmäktige får då&lt;br&gt;fastställa en annan skattesats än&lt;br&gt;den som har bestämts tidigare, om&lt;br&gt;det finns skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m. finns&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet för&lt;br&gt;styrelsen att underrätta vissa&lt;br&gt;myndigheter om skattesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om budgeten på grund av&lt;br&gt;särskilda skäl inte kan fastställas&lt;br&gt;före november månads utgång,&lt;br&gt;skall fullmäktige ändå fastställa&lt;br&gt;skattesatsen och, i förekommande&lt;br&gt;fall, avgiftssatsen för begravnings-&lt;br&gt;avgiften enligt 9 kap. begravnings-&lt;br&gt;lagen (1990:1144) inom denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeten skall därefter&lt;br&gt;fastställas före december månads&lt;br&gt;utgång. Fullmäktige far då&lt;br&gt;fastställa en annan skatte- eller&lt;br&gt;avgiftssats än den som har&lt;br&gt;bestämts tidigare, om det finns&lt;br&gt;skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m. finns&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet för&lt;br&gt;styrelsen att underrätta vissa&lt;br&gt;myndigheter om skattesatsen och&lt;br&gt;om avgiftssatsen för begravnings-&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;432&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1528) om&lt;br&gt;offentlig upphandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 och 5-6 §§, 4 kap. 1 § och 7 kap. 5 §&lt;br&gt;lagen (1992:1528) om offentlig upphandling&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid upp-&lt;br&gt;handling som görs av staten,&lt;br&gt;kommuner, landsting, kyrkliga&lt;br&gt;kommuner och sådana andra&lt;br&gt;upphandlande enheter som avses i&lt;br&gt;5 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid upp-&lt;br&gt;handling som görs av staten,&lt;br&gt;kommuner, landsting, och sådana&lt;br&gt;andra upphandlande enheter som&lt;br&gt;avses i 5 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För upphandling som avses i 6 kap. gäller endast bestämmelserna i&lt;br&gt;nämnda kapitel och de bestämmelser i 1 och 5 kap., till vilka hänvisas i&lt;br&gt;6 kap. samt 7 kap. 1-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag används följande termer med den betydelse som här anges:&lt;br&gt;Upphandling: köp, leasing,&lt;br&gt;byggentreprenader eller tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlande enhet: statliga,&lt;br&gt;kommunala och andra myn-&lt;br&gt;digheter, beslutande församlingar i&lt;br&gt;kommuner, landsting och kyrkliga&lt;br&gt;kommuner, sådana bolag, fören-&lt;br&gt;ingar, samfälligheter och stiftelser&lt;br&gt;som anges i 6 § och, såvitt avser&lt;br&gt;upphandling enligt 4 och 6 kap.,&lt;br&gt;sådana enheter som avses i 4 kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket och 6 kap. 1 §&lt;br&gt;tredje stycket samt samman-&lt;br&gt;slutningar av sådana myndigheter,&lt;br&gt;beslutande församlingar, bolag,&lt;br&gt;föreningar, samfälligheter, stiftel-&lt;br&gt;ser och enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyra eller hyrköp av varor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlande enhet: statliga,&lt;br&gt;kommunala och andra myn-&lt;br&gt;digheter, beslutande församlingar i&lt;br&gt;kommuner och landsting, sådana&lt;br&gt;bolag, föreningar, samfälligheter&lt;br&gt;och stiftelser som anges i 6 § och,&lt;br&gt;såvitt avser upphandling enligt&lt;br&gt;4 och 6 kap., sådana enheter som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;och 6 kap. 1 § tredje stycket,&lt;br&gt;sammanslutningar av sådana myn-&lt;br&gt;digheter, beslutande församlingar,&lt;br&gt;bolag, föreningar, samfälligheter,&lt;br&gt;stiftelser och enheter samt Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter i fråga om&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs enligt&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlingskontrakt: skriftliga avtal som en upphandlande enhet&lt;br&gt;ingår avseende upphandling enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenad: utförande eller både projektering och utförande av&lt;br&gt;ett arbete, som kan hänföras till en verksamhet som anges i avdelning C i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1997:1068.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;433&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilagan till denna lag, eller ett byggnads- eller anläggningsarbete i sin&lt;br&gt;helhet, vars resultat självständigt kan fullgöra en teknisk och ekonomisk&lt;br&gt;funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession: ett upphandlingskontrakt avseende byggentreprenad där&lt;br&gt;ersättning för arbetet utgår i form av en rätt att utnyttja anläggningen&lt;br&gt;eller i form av dels en sådan rätt, dels betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leverantör: den som tillhandahåller varor eller utför arbeten eller&lt;br&gt;tillhandahåller tjänster även om han inte varit den som i det särskilda&lt;br&gt;fallet tillhandahållit eller utfört det som upphandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramavtal: avtal som ingås mellan en upphandlande enhet och en eller&lt;br&gt;flera leverantörer i syfte att fastställa samtliga villkor för avrop som görs&lt;br&gt;under en viss period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formgivningstävling: sådan tävling som avses i 5 kap. 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfrågningsunderlag: underlag för anbud, som en upphandlande&lt;br&gt;enhet tillhandahåller en leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påskyndat förfarande: sådant förfarande som avses i 2 kap. 15 §,&lt;br&gt;3 kap. 20 § och 5 kap. 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudsgivare: den som lämnar anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudssökande: den som ansöker om att få lämna anbud vid selektiv&lt;br&gt;eller förhandlad upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppen upphandling: upphandling där alla leverantörer far lämna&lt;br&gt;anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Selektiv upphandling: upphandling där en upphandlande enhet inbjuder&lt;br&gt;vissa leverantörer att lämna anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlad upphandling: upphandling där en upphandlande enhet&lt;br&gt;inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud och tar upp förhandling med&lt;br&gt;en eller flera av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklad upphandling: upphandling där alla leverantörer har rätt att&lt;br&gt;delta, deltagande leverantörer skall lämna skriftligt anbud och den&lt;br&gt;upphandlande enheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktupphandling: upphandling utan infordrande av skriftligt anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen ”upphandlande enhet” innefattar sådana bolag, föreningar,&lt;br&gt;samfälligheter och stiftelser som har inrättats i syfte att täcka behov i det&lt;br&gt;allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell&lt;br&gt;eller kommersiell karaktär och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vars kapital huvudsakligen&lt;br&gt;har tillskjutits av staten, en&lt;br&gt;kommun, ett landsting en kyrklig&lt;br&gt;kommun eller en annan upp-&lt;br&gt;handlande enhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vars kapital huvudsakligen&lt;br&gt;har tillskjutits av staten, en&lt;br&gt;kommun, ett landsting eller en&lt;br&gt;annan upphandlande enhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vars upphandling står under statlig eller kommunal tillsyn eller en&lt;br&gt;tillsyn av en annan upphandlande enhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vars styrelse till mer än halva&lt;br&gt;antalet ledamöter utses av staten,&lt;br&gt;en kommun, ett landsting en&lt;br&gt;kyrklig kommun eller en annan&lt;br&gt;upphandlande enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vars styrelse till mer än halva&lt;br&gt;antalet ledamöter utses av staten,&lt;br&gt;en kommun, ett landsting eller en&lt;br&gt;annan upphandlande enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;434&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas vid upphandling som&lt;br&gt;görs av en upphandlande enhet för sådan av enheten bedriven verksamhet&lt;br&gt;som består av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;drift eller tillhandahållande av fasta nät i syfte att betjäna&lt;br&gt;allmänheten i fråga om produktion, transporter, distribution eller&lt;br&gt;försörjning med dricksvatten, elektricitet, gas eller värme eller av&lt;br&gt;leverans av sådana nyttigheter till fasta nät,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utnyttjande av mark- eller vattenområden för prospektering eller&lt;br&gt;utvinning av olja, gas, kol eller andra fasta bränslen eller för&lt;br&gt;tillhandahållande av terminaler, flygplatser eller hamnanläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. drift av nät i syfte att betjäna allmänheten i fråga om transporter med&lt;br&gt;järnväg, spårväg, tunnelbana, buss, trådbuss eller linbana,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. drift eller tillhandahållande av ett allmänt telekommunikationsnät&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller tillhandahållande av en eller flera allmänna telekommunikations-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel innefattar termen&lt;br&gt;”upphandlande enhet”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag över vilka staten, en&lt;br&gt;kommun, ett landsting, en kyrklig&lt;br&gt;kommun eller en annan upp-&lt;br&gt;handlande enhet direkt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag över vilka staten, en&lt;br&gt;kommun, ett landsting eller en&lt;br&gt;annan upphandlande enhet direkt&lt;br&gt;eller indirekt kan utöva ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmande inflytande på det&lt;br&gt;sätt som anges i 3 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indirekt kan utöva ett bestämman-&lt;br&gt;de inflytande på det sätt som anges&lt;br&gt;i 3 kap. 8 § andra stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företag som bedriver verksamhet enligt första stycket med sådant&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt tillstånd från en myndighet som innebär att ett eller flera företag&lt;br&gt;förbehålls rätten att bedriva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel innefattar termen&lt;br&gt;”särskilt tillstånd” dels fall då ett företag i syfte att anlägga nät eller&lt;br&gt;annan anordning som avses i första stycket kan utnyttja rätt till&lt;br&gt;expropriation eller användning av egendom eller får placera nätutrustning&lt;br&gt;på, under eller över allmän väg, dels fall då ett företag bedriver&lt;br&gt;verksamhet som avses i första stycket 1 och levererar dricksvatten,&lt;br&gt;elektricitet, gas eller värme till ett nät som drivs av ett företag som har&lt;br&gt;särskilt tillstånd från en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För upphandling av tjänster för verksamheter som avses i första stycket&lt;br&gt;gäller, utöver detta kapitel, de bestämmelser till vilka hänvisas i 5 kap.&lt;br&gt;1§.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut på vilket denna lag är&lt;br&gt;tillämplig far inte överklagas med&lt;br&gt;stöd av 10 kap. kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) eller 22 kap. kyrko-&lt;br&gt;lagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut på vilket denna lag är&lt;br&gt;tillämplig får inte överklagas med&lt;br&gt;stöd av 10 kap. kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;435&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;436&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;dels att 4 kap. 8 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att rubriken närmast före 4 kap. 8 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideella föreningars verksamhet Ideella föreningars och&lt;br&gt;registrerade trossamfunds&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som yrkesmässig verksamhet&lt;br&gt;räknas inte en verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs av en ideell förening, när&lt;br&gt;inkomsten av verksamheten utgör&lt;br&gt;sådan inkomst av näringsverk-&lt;br&gt;samhet för vilken föreningen är&lt;br&gt;frikallad från skattskyldighet&lt;br&gt;enligt 7 &amp;nbsp;§&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 mom. lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som yrkesmässig verksamhet&lt;br&gt;räknas inte en verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs av en ideell förening eller&lt;br&gt;ett registrerat trossamfund, när&lt;br&gt;inkomsten av verksamheten utgör&lt;br&gt;sådan inkomst av näringsverk-&lt;br&gt;samhet för vilken föreningen är&lt;br&gt;frikallad från skattskyldighet&lt;br&gt;enligt 7 &amp;nbsp;§&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 mom. lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;437&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om&lt;br&gt;offentlig anställning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:260) om offentlig&lt;br&gt;anställning att 1-3 och 6 §§ samt punkten 2 av övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. riksdagen och dess myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. myndigheterna under regeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;kyrkomötet och dess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;de allmänna försäkrings- 3. de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda föreskrifter om arbetstagare som avses i första stycket 2&lt;br&gt;finns också i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter i lagen&lt;br&gt;gäller också arbetstagare hos&lt;br&gt;kommuner, landsting, kommunal-&lt;br&gt;förbund, församlingar och kyrk-&lt;br&gt;liga samfälligheter, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23-29 §§ om arbetskonflikter,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § första stycket om vissa undantag från lagen (1976:580) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medbestämmande i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande föreskrifter i lagen&lt;br&gt;gäller också arbetstagare hos&lt;br&gt;kommuner, landsting och&lt;br&gt;kommunalförbund, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 30 § om periodiska hälsoundersökningar gäller också&lt;br&gt;arbetstagare hos kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. statsråden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. riksdagens ombudsmän,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. biskopar eller präster som&lt;br&gt;avses i kyrkolagen (1992:300),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;arbetstagare som är&lt;br&gt;lokalanställda av svenska staten&lt;br&gt;utomlands och som inte är svenska&lt;br&gt;medborgare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetstagare som har anvisats&lt;br&gt;beredskapsarbete eller skyddat&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;arbetstagare som är&lt;br&gt;lokalanställda av svenska staten&lt;br&gt;utomlands och som inte är svenska&lt;br&gt;medborgare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbetstagare som har anvisats&lt;br&gt;beredskapsarbete eller skyddat&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För justitiekanslem, justitieråden och regeringsråden gäller bara 4 §&lt;br&gt;om bedömningsgrunder vid anställning, 7 § om bisysslor och 23-29 §§&lt;br&gt;om arbetskonflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;438&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far föreskriva eller för särskilda fall besluta att bara&lt;br&gt;svenska medborgare far ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anställning inom regeringskansliet eller utrikesförvaltningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statlig anställning som kan vara förenad med myndighetsutövning&lt;br&gt;eller handläggning av frågor som rör förhållandet till andra stater eller till&lt;br&gt;mellanfolkliga organisationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. statlig anställning som kan medföra kännedom om förhållanden som&lt;br&gt;är av betydelse för landets säkerhet eller för andra viktiga, allmänna eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskilda ekonomiska intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De befogenheter som regeringen&lt;br&gt;har enligt första stycket 2 och 3&lt;br&gt;utövas i fråga om arbetstagare hos&lt;br&gt;riksdagen eller dess myndigheter&lt;br&gt;av riksdagen eller den myndighet&lt;br&gt;som riksdagen bestämmer och i&lt;br&gt;fråga om arbetstagare hos&lt;br&gt;kyrkomötet eller dess myndigheter&lt;br&gt;av kyrkomötet eller den myndighet&lt;br&gt;som kyrkomötet bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De befogenheter som regeringen&lt;br&gt;har enligt första stycket 2 och 3&lt;br&gt;utövas i fråga om arbetstagare hos&lt;br&gt;riksdagen eller dess myndigheter&lt;br&gt;av riksdagen eller den myndighet&lt;br&gt;som riksdagen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om det i någon annan lag&lt;br&gt;eller författning än kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300) hänvisas till en&lt;br&gt;föreskrift som har ersatts genom&lt;br&gt;en föreskrift i denna lag, skall i&lt;br&gt;stället den nya föreskriften&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om det i någon annan lag&lt;br&gt;eller författning hänvisas till en&lt;br&gt;föreskrift som har ersatts genom&lt;br&gt;en föreskrift i denna lag, skall i&lt;br&gt;stället den nya föreskriften&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;439&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;25 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:615) om&lt;br&gt;ingripande mot otillbörligt beteende avseende&lt;br&gt;offentlig upphandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:615) om ingripande mot&lt;br&gt;otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med enhet:&lt;br&gt;statliga, kommunala och andra&lt;br&gt;myndigheter, beslutande försam-&lt;br&gt;lingar i kommuner, landsting och&lt;br&gt;kyrkliga kommuner samt sådana&lt;br&gt;bolag, föreningar, samfälligheter&lt;br&gt;och stiftelser som utgör upp-&lt;br&gt;handlande enhet enligt 1 kap. 5 §&lt;br&gt;lagen (1992:1528) om offentlig&lt;br&gt;upphandling, med undantag av&lt;br&gt;företag som har särskilt tillstånd&lt;br&gt;enligt vad som anges i 4 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med enhet:&lt;br&gt;statliga, kommunala och andra&lt;br&gt;myndigheter, beslutande försam-&lt;br&gt;lingar i kommuner och landsting,&lt;br&gt;sådana bolag, föreningar,&lt;br&gt;samfälligheter och stiftelser som&lt;br&gt;utgör upphandlande enhet enligt&lt;br&gt;1 kap. 5 § lagen (1992:1528) om&lt;br&gt;offentlig upphandling, med&lt;br&gt;undantag av företag som har&lt;br&gt;särskilt tillstånd enligt vad som&lt;br&gt;anges i 4 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;den lagen samt Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter i fråga om&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs enligt&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;440&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1221) om&lt;br&gt;införande av stiftelselagen (1994:1220)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1221) om införande av&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förmögenhetsbildningar som enligt 3 § skall anses som stiftelser&lt;br&gt;enligt stiftelselagen (äldre stiftelser) gäller stiftelselagen (1994:1220)&lt;br&gt;med de begränsningar som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan egendom som avses i&lt;br&gt;38 kap. 1 § och 2 § 3, 39 kap. 1 §&lt;br&gt;samt 41 kap. 1, 23 och 24 §§&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300) och som är&lt;br&gt;av stifielsekaraktär gäller endast&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan egendom som avses i&lt;br&gt;9 § tredje stycket och 10 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1999:000) om&lt;br&gt;införande av lagen (1999:000) om&lt;br&gt;Svenska kyrkan gäller inte&lt;br&gt;bestämmelserna i stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1460.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;441&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1383) om&lt;br&gt;överlämnande av allmänna handlingar till andra&lt;br&gt;organ än myndigheter för förvaring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1994:1383) om&lt;br&gt;överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter&lt;br&gt;för förvaring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämm-&lt;br&gt;elser om överlämnande av&lt;br&gt;allmänna handlingar till sådana&lt;br&gt;enskilda organ som avses i 2 kap.&lt;br&gt;17 § tryckfrihetsförordningen och&lt;br&gt;om förvaring av dessa handlingar&lt;br&gt;sedan de överlämnats. I lagen ges&lt;br&gt;också bestämmelser om sådana&lt;br&gt;organs skyldighet att pröva fram-&lt;br&gt;ställningar om utlämnande av all-&lt;br&gt;männa handlingar enligt reglerna i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och sek-&lt;br&gt;retesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämm-&lt;br&gt;elser om överlämnande av&lt;br&gt;allmänna handlingar till sådana&lt;br&gt;enskilda organ som avses i 2 kap.&lt;br&gt;17 § första stycket tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen och om förvaring av&lt;br&gt;dessa handlingar sedan de över-&lt;br&gt;lämnats. I lagen ges också be-&lt;br&gt;stämmelser om sådana organs&lt;br&gt;skyldighet att pröva framställ-&lt;br&gt;ningar om utlämnande av all-&lt;br&gt;männa handlingar enligt reglerna i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och sek-&lt;br&gt;retesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om allmänna handlingar&lt;br&gt;som förvaras hos Svenska kyrkan&lt;br&gt;eller någon av dess&lt;br&gt;organisatoriska delar finns&lt;br&gt;bestämmelser i lagen (1999:000)&lt;br&gt;om överlämnande av allmänna&lt;br&gt;handlingar till Svenska kyrkan och&lt;br&gt;dess organisatoriska delar för&lt;br&gt;förvaring, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i 2 kap.&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna&lt;br&gt;handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 17 § tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen och 1 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket tredje meningen sekretess-&lt;br&gt;lagen framgår att ett enskilt organ,&lt;br&gt;som efter ett beslut enligt denna&lt;br&gt;lag förvarar allmänna handlingar,&lt;br&gt;skall jämställas med myndighet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 17 § första stycket&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och&lt;br&gt;1 kap. 8 § andra stycket tredje&lt;br&gt;meningen sekretesslagen framgår&lt;br&gt;att ett enskilt organ, som efter ett&lt;br&gt;beslut enligt denna lag förvarar&lt;br&gt;allmänna handlingar, skall jäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;442&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om befattningen med dessa ställas med myndighet i fråga om Prop. 1998/99:38&lt;br&gt;handlingar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;befattningen med dessa Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;443&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;28 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 8 kap. 3 §, 11 kap. 6-8, 10 och&lt;br&gt;12 §§ skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och&lt;br&gt;betalning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådan skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;skatt enligt mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgift enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1920) om allmän löneavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skattetillägg och försenings-&lt;br&gt;avgift i fråga om sådan skatt eller&lt;br&gt;avgift som avses i 1-5,&lt;br&gt;förseningsavgift enligt fastighets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringslagen (1979:1152) samt&lt;br&gt;kontrollavgift enligt lagen&lt;br&gt;(1998:5/4) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattekontroll av torg- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadshandel m.m., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ränta på skatt, skattetillägg&lt;br&gt;eller avgift som avses i 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;begravningsavgift enligt&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;skatt enligt mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgift enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1920) om allmän löneavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;avgift som avses i lagen&lt;br&gt;(1999:000) om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. skattetillägg och försenings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift i fråga om sådan skatt eller&lt;br&gt;avgift som avses i 1-7,&lt;br&gt;förseningsavgift enligt fastighets-&lt;br&gt;taxeringslagen (1979:1152) samt&lt;br&gt;kontrollavgift enligt lagen&lt;br&gt;(1998:5/4) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattekontroll av torg- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadshandel m.m., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ränta på skatt, skattetillägg&lt;br&gt;eller avgift som avses i 1-8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte när skatt enligt mervärdesskattelagen skall tas ut för&lt;br&gt;varor vid import. I sådant fall gäller tullagen (1994:1550).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna skattetabellerna skall ange skatteavdraget på olika&lt;br&gt;inkomstbelopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1998:516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:953.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;444&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomsten är oförändrad under inkomstaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetstagaren endast kommer att taxeras för den inkomst som anges&lt;br&gt;i tabellen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arbetstagaren inte skall betala&lt;br&gt;någon annan skatt eller avgift än&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt, statlig&lt;br&gt;inkomstskatt på förvärvsinkomster&lt;br&gt;och avgift enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1744) om allmän&lt;br&gt;pensionsavgift, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arbetstagaren inte skall betala&lt;br&gt;någon annan skatt eller avgift än&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt, statlig&lt;br&gt;inkomstskatt på förvärvsinkoms-&lt;br&gt;ter, begravningsavgift enligt&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144),&lt;br&gt;avgift enligt lagen (1994:1744) om&lt;br&gt;allmän pensionsavgift och avgift&lt;br&gt;som avses i lagen (1999:000) om&lt;br&gt;avgift till registrerat trossamfund,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbetstagaren vid inkomsttaxeringen inte medges nagot annat avdrag&lt;br&gt;än avdrag för avgift enligt lagen om allmän pensionsavgift och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetabellerna skall ange&lt;br&gt;skatteavdraget med utgångspunkt&lt;br&gt;från att kommunal inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetabellerna skall ange&lt;br&gt;skatteavdraget med utgångspunkt&lt;br&gt;från att kommunal inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas efter skattesatser i hela&lt;br&gt;krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begravningsavgift enligt begrav-&lt;br&gt;ningslagen och avgift som avses i&lt;br&gt;lagen om avgift till registrerat&lt;br&gt;trossamfund beräknas efter en&lt;br&gt;sammanlagd skatte- och&lt;br&gt;avgiftssats i hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabellerna skall också framgå skatteavdraget för den som inte är&lt;br&gt;skyldig att betala allmän pensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;För en fysisk person som kan få&lt;br&gt;en A-skattsedel enligt 4 kap. 16 §&lt;br&gt;skall skattemyndigheten bestämma&lt;br&gt;tillämplig skattetabell med ledning&lt;br&gt;av den skattesats som för&lt;br&gt;inkomståret gäller för den fysiska&lt;br&gt;personen i hemortskommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en fysisk person som kan få&lt;br&gt;en A-skattsedel enligt 4 kap. 16 §&lt;br&gt;skall skattemyndigheten bestämma&lt;br&gt;tillämplig skattetabell med ledning&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;den skattesats som för&lt;br&gt;inkomståret gäller för den fysiska&lt;br&gt;personen i hemortskommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;den avgiftssats som för&lt;br&gt;inkomståret gäller för den fysiska&lt;br&gt;personen enligt begravnings-&lt;br&gt;lagen (1990:1144), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;den avgiftssats som för&lt;br&gt;inkomståret gäller för den fysiska&lt;br&gt;personen enligt de uppgifter som&lt;br&gt;lämnats av ett trossamfund enligt&lt;br&gt;lagen (1999:000) om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;445&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om tillämplig skattetabell skall fattas senast den 18 januari&lt;br&gt;under inkomståret. Om en skattskyldig som tidigare inte har haft inkomst&lt;br&gt;från vilken skatteavdrag skall göras far sådan inkomst, skall beslut om&lt;br&gt;tillämplig skattetabell fattas så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i den kommunala&lt;br&gt;skattesats som gäller för den&lt;br&gt;skattskyldige ingår öretal över&lt;br&gt;femtio, tillämpas skattetabellen&lt;br&gt;med närmaste högre hela krontal.&lt;br&gt;Annars tillämpas skattetabellen&lt;br&gt;med närmaste lägre hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i summan av de skatte-&lt;br&gt;och avgiftssatser enligt 6 § första&lt;br&gt;stycket som gäller för den&lt;br&gt;skattskyldige ingår öretal över&lt;br&gt;femtio, tillämpas skattetabellen&lt;br&gt;med närmaste högre hela krontal.&lt;br&gt;Annars tillämpas skattetabellen&lt;br&gt;med närmaste lägre hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattesats för kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt har ändrats så sent&lt;br&gt;under december året före&lt;br&gt;inkomståret att ändringen inte kan&lt;br&gt;beaktas vid tillämpningen av 6&lt;br&gt;eller 7 §, skall den tidigare&lt;br&gt;skattesatsen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skatte- eller avgiftssats&lt;br&gt;har ändrats så sent under december&lt;br&gt;året före inkomståret att ändringen&lt;br&gt;inte kan beaktas vid tillämpningen&lt;br&gt;av 6 f första stycket eller 7 §, skall&lt;br&gt;den tidigare skatte- eller avgifts-&lt;br&gt;satsen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutlig skatt ingår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. egenavgift som avses i 3 kap. lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådan mervärdesskatt som&lt;br&gt;enligt 10 kap. 31 § första stycket&lt;br&gt;denna lag skall redovisas i&lt;br&gt;självdeklaration, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avgift som avses i 2 § lagen&lt;br&gt;(1994:1920) om allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;begravningsavgift enligt&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådan mervärdesskatt som&lt;br&gt;enligt 10 kap. 31 § första stycket&lt;br&gt;denna lag skall redovisas i&lt;br&gt;självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. avgift som avses i 2 § lagen&lt;br&gt;(1994:1920) om allmän löneavgift,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;avgift som avses i lagen&lt;br&gt;(1999:000) om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;br&gt;När den slutliga skatten bestäms gäller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunal inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas ut i en post med ledning av&lt;br&gt;den skattesats som för inkomståret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;räknas ut i en post med ledning av&lt;br&gt;den skattesats som för inkomståret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;446&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller för den skattskyldige i&lt;br&gt;hemortskommunen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter&lt;br&gt;debiteras på grundval av uppgifter&lt;br&gt;om försäkringsförhållanden som&lt;br&gt;lämnas av den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller för den skattskyldige i&lt;br&gt;hemortskommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter&lt;br&gt;debiteras på grundval av uppgifter&lt;br&gt;om försäkringsförhållanden som&lt;br&gt;lämnas av den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;begravningsavgift enligt&lt;br&gt;begravningslagen (1990:000)&lt;br&gt;räknas ut med ledning av den&lt;br&gt;avgiftssats som för inkomståret&lt;br&gt;gäller för den skattskyldige enligt&lt;br&gt;de uppgifter som lämnats för den&lt;br&gt;församling eller kommun som&lt;br&gt;avgiften skall betalas till, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;avgift som avses i lagen&lt;br&gt;(1999:000) om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund räknas ut&lt;br&gt;med ledning av den avgiftssats&lt;br&gt;som för inkomståret gäller för den&lt;br&gt;skattskyldige enligt de uppgifter&lt;br&gt;som lämnats av trossamfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om preliminär skatt för inkomståret 2000 och slutlig skatt&lt;br&gt;enligt 2001 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;447&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;h5&gt;LAGRÅDET&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-12-01&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud&lt;br&gt;Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 12 november 1998 (Kulturdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska&lt;br&gt;kyrkan och dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om Svenska kyrkans personal vid relationsändringen mellan&lt;br&gt;staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om skattefrihet för prästlönetill gångar vid 2001 - 2010 års&lt;br&gt;taxeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om avgift till registrerat trossamfund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om avveckling av stadgad åborätt och landgille,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i kommunala delegationslagen (1954:130),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetal-&lt;br&gt;ning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting&lt;br&gt;och församlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i arkivlagen (1990:782),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1991:482) om införande av folk-&lt;br&gt;bokföringslagen (1991:481),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt&lt;br&gt;beteende avseende offentlig upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i lagen (1994:1221) om införande av stiftelse-&lt;br&gt;lagen (1994:1220),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i lagen (1994:1383) om överlämnande av&lt;br&gt;allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för&lt;br&gt;förvaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Knut Weibull,&lt;br&gt;hovrättsassessorn Lars Bjurstam, kammarrättsassessorn Christina Otto&lt;br&gt;och kammarrättsassessorn Birgitta Pettersson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska&lt;br&gt;kyrkan och dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservationen i sista ledet av första stycket för det fall att regeringen&lt;br&gt;eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat torde&lt;br&gt;syfta på bestämmelserna i 3 §. Eftersom av dessa bestämmelser framgår&lt;br&gt;att regeringen far föreskriva att allmänna handlingar far överlämnas till&lt;br&gt;Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar är&lt;br&gt;reservationen i förevarande paragraf överflödig och Lagrådet förordar att&lt;br&gt;den far utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om avgift till registrerat trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf far regeringen besluta att ett annat registrerat&lt;br&gt;trossamfund än Svenska kyrkan skall far hjälp med avgiftsuppbörd samt&lt;br&gt;vidare besluta att ett trossamfund inte längre skall fa sådan hjälp. Det far&lt;br&gt;förutsättas att beslut i fråga om rätt till hjälp kommer att meddelas efter&lt;br&gt;framställning av det trossamfund som önskar sådan hjälp och kan gå ut&lt;br&gt;på såväl bifall som avslag. Det framgår sålunda att det är fråga om&lt;br&gt;förvaltningsbeslut; någon grund för normdelegation torde inte heller&lt;br&gt;föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt yttrande över förslaget till lag om trossamfund anmärkte Lagrådet&lt;br&gt;att det var önskvärt att det, särskilt med hänsyn till det starka skydd som&lt;br&gt;den särskilda lagstiftningsformen medför, redan i den lagen angavs de&lt;br&gt;principer enligt vilka frågan om rätt till avgiftsuppbörden skulle prövas.&lt;br&gt;Under föredragningen av förevarande lagstiftningsärende har blivit&lt;br&gt;upplyst att arbete pågår med utarbetande av villkor som skall vara&lt;br&gt;vägledande för beslut om hjälp med avgiftsuppbörden och att det&lt;br&gt;övervägs att föreskrifter om sådana villkor skall föras in i lagen om&lt;br&gt;trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som formellt sett föreslås i förevarande lagstiftningsärende&lt;br&gt;innebär att regeringen ges en beslutanderätt utan några som helst&lt;br&gt;riktlinjer från riksdagens sida. Lagrådet utgår emellertid från att&lt;br&gt;regeringen inte kommer att utnyttja sin beslutanderätt, innan riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har dragit upp riktlinjer för hur beslutanderätten skall utövas, och har&lt;br&gt;under denna förutsättning inte något att erinra mot bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 och 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § föreskrivs en skyldighet för trossamfundet att lämna vissa uppgifter&lt;br&gt;till Riksskatteverket. Uppgifterna får endast avse sådana personer som&lt;br&gt;anges i andra stycket. Till dessa hör, enligt andra stycket 2, personer som&lt;br&gt;har samtyckt enligt 7 § till att betala avgift till trossamfundet. Enligt 7 §&lt;br&gt;andra stycket krävs inte något &amp;quot;skriftligt samtycke enligt första stycket&amp;quot;,&lt;br&gt;om trossamfundets stadgar innehåller regler om skyldighet för&lt;br&gt;medlemmarna att betala avgift till trossamfundet i den ordning som gäller&lt;br&gt;för skatter och avgifter enligt skattebetalningslagen. Meningen synes&lt;br&gt;emellertid vara, att uppgifterna skall avse även dessa medlemmar. I&lt;br&gt;motiven framhålls att medlemmarna, genom sitt medlemskap i&lt;br&gt;trossamfundet, får anses ha samtyckt till att betala avgift i enlighet med&lt;br&gt;vad som framgår av stadgarna (avsnittet 10.4.3 i lagrådsremissen). För att&lt;br&gt;det sagda skall framgå av lagtexten kan denna ändras t.ex. enligt&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § andra stycket 2 erhåller lydelsen: &amp;quot;har eller anses ha samtyckt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § denna lag till att betala avgift till trossamfundet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § andra stycket erhåller lydelsen: &amp;quot;Om trossamfundets stadgar&lt;br&gt;innehåller regler om skyldighet för medlemmarna att betala avgift till&lt;br&gt;trossamfundet i den ordning som gäller för skatter och avgifter enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483), anses medlemmarna ha lämnat sådant&lt;br&gt;samtycke som avses i första stycket.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om avveckling av stadgad åborätt och landgille&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen får regeringen meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;förfarandet vid avvecklingen av åborätten. Eftersom avvecklingen rör&lt;br&gt;även förhållandet mellan enskilda - olika pretendenter till åborätten - och&lt;br&gt;såvitt angår förhållandet mellan åborättshavare och det allmänna&lt;br&gt;föreskrift som ger möjlighet till normdelegation saknas i 8 kap. 7 §&lt;br&gt;regeringsformen kan det här endast bli fråga om verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter. Sådana föreskrifter behöver inte ha stöd i lag. Om det anses&lt;br&gt;önskvärt med en bestämmelse som erinrar om behovet av&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter bör den utformas just som en sådan erinran.&lt;br&gt;Lagrådet kan dock inte finna att det finns något behov av bestämmelsen i&lt;br&gt;förevarande fall och förordar att paragrafen får utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket sista meningen föreskrivs att - vid tillämpningen av&lt;br&gt;äganderättsutredningslagen - landgillejord som inte motsvarar hel&lt;br&gt;registerfastighet anses ha avskilts genom giltig sämjedelning. Ordet&lt;br&gt;&amp;quot;avskilts&amp;quot; används dock i 9 § andra stycket den lagen endast med&lt;br&gt;avseende på samfallighet. Meningen kan förslagsvis ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;451&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Motsvarar landgillejord inte hel registerfastighet skall fastigheten anses&lt;br&gt;delad genom sämjedelning som är giltig.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall den som före lagens ikraftträdande hade rätt till&lt;br&gt;landgille och som lider förlust genom att landgille upphör ha rätt till&lt;br&gt;&amp;quot;skälig ersättning&amp;quot; av staten. Lagrådet har visserligen lämnat en&lt;br&gt;motsvarande ersättningsbestämmelse i 11 § lagen om införande av lagen&lt;br&gt;om Svenska kyrkan opåtalad. Där rörde det sig emellertid om&lt;br&gt;synnerligen svåröverskådliga förhållanden. I förevarande sammanhang är&lt;br&gt;förhållandena mera gripbara. Lagrådet förordar att formuleringen i 2 kap.&lt;br&gt;18 § andra stycket regeringsformen används, dvs att den som lider förlust&lt;br&gt;genom att landgille upphör &amp;quot;har rätt till ersättning för förlusten av&lt;br&gt;staten.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 5 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa av styckena i momentet har registrerade trossamfund jämställts&lt;br&gt;med ideella föreningar, i andra inte. Enligt den allmänna motiveringen&lt;br&gt;utgår förslaget från att i princip samma beskattningsregler bör gälla för&lt;br&gt;Svenska kyrkan och andra registrerade trossamfund som för som för&lt;br&gt;ideella föreningar. Denna princip är naturlig mot bakgrund av att&lt;br&gt;skattereglerna inte bör påverka ett trossamfunds beslut om&lt;br&gt;verksamhetsform. För att lagen skall bli så utformad att den kan antas&lt;br&gt;tillgodose det angivna syftet bör trossamfund jämställas med förening&lt;br&gt;också i andra, tredje, femte, sjätte och sjunde styckena i momentet medan&lt;br&gt;däremot åttonde stycket bör kunna lämnas oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ifrågasätter om inte trossamfund skall jämställas med förening&lt;br&gt;också i tredje stycket av förevarande moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den ändrade regleringen avseende trossamfundens hjälp med&lt;br&gt;uppbörd m.m. kan ifrågasättas om inte nu landstingen och landstingens&lt;br&gt;uttag av skatt bör uttryckligen anges i första stycket. Det kan då inledas&lt;br&gt;exempelvis på följande sätt: &amp;quot; Skattesatsen för kommuns uttag av&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt och landstings uttag av landstingsskatt samt&lt;br&gt;avgiftssatsen för uttag av begravningsavgift ...&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lagrådsföredragningen har angetts att det kan vara ändamålsenligt att&lt;br&gt;denna lag, som i huvudsak riktar sig till skattemyndigheterna och&lt;br&gt;Riksskatteverket, uttömmande reglerar vad som skall gälla i fråga om&lt;br&gt;utdebitering o.dyl. Det kan dock synas överflödigt att här ta in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;452&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser som riktar sig till trossamfunden och som återfinns i 6 § i&lt;br&gt;den föreslagna lagen om avgift till registrerat trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen synes, i motsats till vad som gäller enligt 4 § när kommun&lt;br&gt;är huvudman för begravningsverksamheten, bygga på att någon skuld&lt;br&gt;som skall återbetalas av trossamfunden inte uppkommer. Då detta inte&lt;br&gt;kan uteslutas bli fallet, åtminstone övergångsvis, bör övervägas om inte&lt;br&gt;bestämmelsen och/eller övergångsbestämmelsen bör kompletteras i detta&lt;br&gt;hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om utdebitering och utbetalning av&lt;br&gt;skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och&lt;br&gt;församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ifrågasätter om inte även lagens rubrik bör ändras så att ordet&lt;br&gt;&amp;quot;församlingar&amp;quot; utgår och rubriken avslutas med orden &amp;quot;kommuner och&lt;br&gt;landsting&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att bestämmelser om Svenska kyrkan finns dels -&lt;br&gt;såvitt avser begravningsverksamhet och kulturminnesvård som det utgår&lt;br&gt;statliga bidrag till - i bilagan vartill andra stycket första meningen&lt;br&gt;hänvisar, dels i den föreslagna nya meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det föreslagna tillägget blir andra stycket besvärande långt och det&lt;br&gt;handlar om två helt disparata typer av regleringar. Lagrådet förordar att&lt;br&gt;stycket delas och att ett nytt tredje stycke ges följande lydelse. &amp;quot;Ett&lt;br&gt;enskilt organ som med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av&lt;br&gt;allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring&lt;br&gt;förvarar sådana handlingar skall vid tillämpningen av denna lag&lt;br&gt;jämställas med myndighet såvitt avser befattningen med dessa&lt;br&gt;handlingar. Detsamma gäller Svenska kyrkan och dess organisatoriska&lt;br&gt;delar såvitt avser befattningen med allmänna handlingar som förvaras&lt;br&gt;med stöd av lagen (1999:000) om överlämnande av allmänna handlingar&lt;br&gt;till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för&lt;br&gt;förvaring, m.m.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförs den föreslagna ändringen bör hänvisningarna i 7 § tredje&lt;br&gt;stycket respektive 6 § tredje stycket i de angivna lagarna ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna ändringen i bilagan kommer vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätten att ta del av handlingar att i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar som rör verksamhet som bedrivs enligt&lt;br&gt;begravningslagen. Sådana handlingar far antas kunna komma att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;453&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehålla känsliga uppgifter om de avlidnas och åtminstone indirekt&lt;br&gt;också om deras anhörigas tillhörighet till trossamfund. Det framgår inte&lt;br&gt;om några överväganden gjorts angående behovet av sekretess för sådana&lt;br&gt;uppgifter. Något direkt motsvarande sekretesskydd är f.n. inte föreskrivet&lt;br&gt;i sekretesslagen; det är ovisst om något skydd kan följa av 7 kap. 15 §&lt;br&gt;första stycket sekretesslagen och det förordnande som meddelats i 2 b §&lt;br&gt;sekretessförordningen för bl.a. Svenska kyrkans församlingars&lt;br&gt;ministerialböcker (jfr prop. 1990/91:153 s. 127 f). Lagrådet, som saknar&lt;br&gt;underlag för att bedöma frågan, hemställer att den uppmärksammas&lt;br&gt;under det fortsatta beredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 6) i paragrafen finns redan bestämmelser om kommuns eller&lt;br&gt;annan menighets förvärv av mark för begravningsplats eller för sådant&lt;br&gt;ändamål som enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen medför att&lt;br&gt;byggnad för ändamålet skall anses som specialbyggnad; det senare gäller&lt;br&gt;bl.a. ecklesiastikbyggnader såsom bårhus, krematorium och byggnad som&lt;br&gt;används för skötsel av allmän begravningsplats. Nu föreslås under 10) en&lt;br&gt;ny bestämmelse om förvärv av mark för allmänna begravningsplatser&lt;br&gt;eller specialbyggnad som är bårhus, krematorium eller byggnad som&lt;br&gt;används för skötsel av allmän begravningsplats. Bestämmelsen i 10) far&lt;br&gt;antas syfta på församlingars och kyrkliga samfälligheters förvärv av&lt;br&gt;mark för begravningsplatser m.m.; dessa har hittills inkluderats i&lt;br&gt;begreppet (kyrklig) kommun i 6). Det bör framgå av den nya&lt;br&gt;bestämmelsen att där avses andra förvärv än under 6). Ehuru det är&lt;br&gt;störande kan det möjligen accepteras att punkten 10 ges en mer modem&lt;br&gt;utformning än punkten 6) utan att den senare ändras. Den föreslagna&lt;br&gt;formuleringen synes dock ha blivit alltför komprimerad. Lagrådet&lt;br&gt;förordar att punkten 10 ges följande lydelse: &amp;quot;10) förvärv som annan än&lt;br&gt;som avses under 6) gör av mark för allmän begravningsplats eller mark&lt;br&gt;för sådan specialbyggnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen som&lt;br&gt;är bårhus, krematorium eller byggnad som används för skötsel av allmän&lt;br&gt;begravningsplats.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En helt annan fråga är om begreppet bårhus över huvud taget skall&lt;br&gt;användas under rubriken ecklesiastikbyggnad i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;och i förevarande bestämmelse. Med bårhus avses uppenbarligen i den&lt;br&gt;diskussion som äger rum i anslutning till relationsändringen sådana&lt;br&gt;lokaler för förvaring av döda som finns i anslutning till sjukhus och inte,&lt;br&gt;som antagligen var fallet när fastighetstaxeringslagen kom till,&lt;br&gt;kyrkogårdsbyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;454&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De villkor som länsstyrelsen enligt det nya andra stycket skall kunna&lt;br&gt;ställa torde vara att hänföra till åtgärder för att reparera eller ändra ett&lt;br&gt;föremål eller för att flytta det från den plats där det sedan gammalt hör&lt;br&gt;hemma. Detta bör framgå. Eftersom ordet &amp;quot;ändra&amp;quot; används parallellt med&lt;br&gt;andra verb bör allt betecknas som åtgärder. Lagrådet förordar att andra&lt;br&gt;stycket får följande lydelse: &amp;quot;Länsstyrelsen far i fråga om första stycket 3&lt;br&gt;och 4 ställa de villkor — föranleder åtgärden. Villkoren far avse hur&lt;br&gt;åtgärden skall —.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under föredragningen har anmälts att första stycket bör lyda: &amp;quot;Svenska&lt;br&gt;kyrkan har rätt till viss ersättning av staten för kulturhistoriskt&lt;br&gt;motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga&lt;br&gt;kulturminnena.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte något att erinra mot denna formulering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i begravningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till gravsättning på en allmän begravningsplats skall enligt första&lt;br&gt;stycket inte vara beroende av att den avlidne tillhör visst trossamfund&lt;br&gt;men detta gäller dock enligt andra stycket inte för rätten till gravsättning&lt;br&gt;på en sådan särskild gravplats som avses i 2 § första stycket. Andra&lt;br&gt;stycket bör kunna tolkas som att det ger en rätt men inte medför tvång för&lt;br&gt;huvudmannen att kräva tillhörighet till visst trossamfund; även den som&lt;br&gt;är ateist och inte är medlem av något trossamfund bör rimligen kunna ha&lt;br&gt;rätt att gravsättas på en särskild gravplats, avskild från gravar med&lt;br&gt;religiösa symboler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller fastställandet av begravningsavgift kommer ett beslut härom&lt;br&gt;av en församling inte längre att kunna angripas såsom tidigare skett av ett&lt;br&gt;beslut av en kyrkokommun genom begäran om laglighetsprövning. I de&lt;br&gt;fall kommunen är huvudman för begravningsverksamheten står dock&lt;br&gt;alltjämt denna möjlighet till buds. Det är självfallet otillfredsställande&lt;br&gt;dels att denna typ av beslut av en församling i fortsättningen inte skall&lt;br&gt;kunna prövas, dels att det blir en obalans i rätten till prövning beroende&lt;br&gt;på vem som är huvudman för begravningsverksamheten. Dessa&lt;br&gt;förhållanden kommer för den enskilde att framstå som särskilt tydliga i&lt;br&gt;och med att avgifterna till verksamheten kommer att särredovisas på&lt;br&gt;slutskattebeskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmar i Svenska kyrkan kommer fortsättningsvis att genom val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- och ev. genom en inomkyrklig överklagandeordning - kunna påverka&lt;br&gt;avgifterna för begravningsverksamheten. För dem som inte är med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;455&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lemmar i Svenska kyrkan har föreslagits en ordning med ombud och&lt;br&gt;samrådsverksamhet som avses öka inflytandet för dessa grupper. Om&lt;br&gt;detta, tillsammans med länsstyrelsens tillsynsverksamhet, kan ersätta de&lt;br&gt;nuvarande möjligheterna till laglighetsprövning har Lagrådet svårt att ha&lt;br&gt;någon uppfattning om. Lagrådet har för sin del i nuläget inte någon egen&lt;br&gt;lösning på frågan om prövningsmöjlighetema men förutsätter att den&lt;br&gt;följs noga och att, om behov av prövning visar sig föreligga, regeringen&lt;br&gt;återkommer med förslag till sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 7 och 10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten synes vara att tjänster skall tillhandahållas kostnadsfritt av den&lt;br&gt;som förvaltar en allmän begravningsplats, oavsett om han är huvudman&lt;br&gt;för begravningsverksamhet eller ej: hans kostnader ersätts sedan enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § av den huvudman som avses i 6 §. På grund härav bör 7 § ges&lt;br&gt;följande lydelse: &amp;quot;De tjänster som anges i 6 § skall utan kostnad för&lt;br&gt;dödsboet tillhandahållas även av annan som förvaltar en allmän&lt;br&gt;begravningsplats än den huvudman som avses i 6 §, om den avlidne kan&lt;br&gt;beredas gravplats där.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen i 10 § bör därvid ges följande lydelse: &amp;quot;En huvudman&lt;br&gt;som avses i 6 § skall ersätta den som har tillhandahållit tjänster enligt&lt;br&gt;7§.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen fastställer regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer årligen de belopp med vilka ersättning skall&lt;br&gt;betalas för de tjänster som anges i 6 §. Det är oklart på vilken grund ett&lt;br&gt;sådant bemyndigande anses kunna meddelas. I den allmänna&lt;br&gt;motiveringen anförs att de uppgifter som församlingarna och de kyrkliga&lt;br&gt;samfallighetema anförtros som huvudmän för begravningsverksamheten&lt;br&gt;utgör myndighetsutövning och att clearingtaxan därför inte enligt 8 kap.&lt;br&gt;2 eller 3 § regeringsformen behöver fastställas i lag. Det kan inte antas att&lt;br&gt;därmed avses myndighetsutövning i vedertagen mening, såsom&lt;br&gt;exempelvis brottsrekvisitet i 20 kap. 1 § brottsbalken. De olika tjänster&lt;br&gt;som ingår i begravningsverksamhet kan inte anses som myndighets-&lt;br&gt;utövning, annat än möjligen i fråga om tilldelning av gravplats, och&lt;br&gt;myndighetsutövning är också något som typiskt sett faller under&lt;br&gt;lagkravet i 8 kap. 3 § regeringsformen. Det återgivna motivuttalandet&lt;br&gt;synes snarare åsyfta att den kyrkliga begravningsverksamheten&lt;br&gt;tillgodoser allmänna intressen och att församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter därför skulle såvitt avser denna verksamhet vara&lt;br&gt;underordnade regeringen. En följd av detta skulle i så fall kunna vara att&lt;br&gt;föreskrifter om deras åligganden skulle kunna meddelas av regeringen&lt;br&gt;med stöd av restkompetensen enligt 8 kap. 13 § första stycket 2&lt;br&gt;regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det uppdrag som lämnats församlingarna och de kyrkliga&lt;br&gt;samfallighetema i fråga om begravningsverksamheten är ett resultat av&lt;br&gt;den historiska kompromissen i samband med relationsändringen och det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;456&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synes inte möjligt att jämföra detta uppdrag med andra allmänna&lt;br&gt;uppgifter som överlämnats åt enskilda rättssubjekt, exempelvis Svensk&lt;br&gt;bilprovning. Församlingarna och de kyrkliga samfallighetema är enskilda&lt;br&gt;rättssubjekt och det far anses att deras åligganden även i fråga om&lt;br&gt;begravningsverksamheten i princip skall regleras genom lag. Härtill&lt;br&gt;kommer att vissa kommuner är huvudmän för begravningsverksamheten&lt;br&gt;och kommunernas åligganden måste regleras i lag enligt 8 kap. 5 § eller i&lt;br&gt;föreskrifter meddelade på grund av delegation enligt 8 kap. 7 §&lt;br&gt;regeringsformen; något stöd för sådan delegation finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare till hands ligger att anse det vara fråga om sådana föreskrifter&lt;br&gt;om avgifter som avses i 8 kap. 9 § andra stycket, men sådana skall avse&lt;br&gt;förhållandet mellan enskilda och det allmänna, och det är inte heller&lt;br&gt;träffande att betrakta de föreslagna clearingavgiftema ur denna&lt;br&gt;synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening är det snarare fråga om en extensiv tillämpning&lt;br&gt;av möjligheterna att meddela föreskrifter om verkställighet av lag enligt&lt;br&gt;8 kap. 13 § första stycket 1 regeringsformen. Som sådana menar&lt;br&gt;Lagrådet att de kan godtas, eftersom det får anses framgå av lagen att det&lt;br&gt;skall vara fråga om schabloniserade självkostnader och de tjänster som är&lt;br&gt;i fråga är angivna i 6 §. Det framstår som orimligt att riksdagen skulle&lt;br&gt;årligen syssla med att fastställa ersättningsbeloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lOkap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet erinrar om vad som anförts under 7 kap. 15 § om behovet av&lt;br&gt;sekretess för uppgifter om enskilds förhållanden. Någon skada synes&lt;br&gt;dock inte kunna uppkomma av att låta ett sådant ombud som avses i&lt;br&gt;paragrafen få del av eventuellt sekretessbelagda uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lOkap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På bemyndigandet enligt förevarande paragraf kan läggas liknande&lt;br&gt;synpunkter som på bemyndigandet enligt 9 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 6, 10 och 12 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I alla dessa paragrafer uppkommer problemet att begravningsavgift till&lt;br&gt;kommuner och till församlingar såvitt avser dem som inte tillhör Svenska&lt;br&gt;kyrkan redovisas separat medan begravningsavgiften ingår i&lt;br&gt;kyrkoavgiften för dem som är medlemmar i Svenska kyrkan. Detta kan&lt;br&gt;markeras med att efter orden begravningslagen (1990:1144) förs in &amp;quot;,&lt;br&gt;om den inte ingår i avgiftssatsen enligt 3,&amp;quot; (6 § punkten 2),&amp;quot;, om den inte&lt;br&gt;ingår i avgiften enligt 7,&amp;quot; (10 § punkten 4) respektive &amp;quot;, som inte ingår i&lt;br&gt;avgift enligt 4,&amp;quot; (12 § punkten 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte något att erinra mot förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kulturdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 december 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Åsbrink, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall,&lt;br&gt;Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson,&lt;br&gt;Lejon, Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:38 Staten och trossamfunden -&lt;br&gt;begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen,&lt;br&gt;avgiftsbetalningen, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;458&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rättsdatablad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-&lt;br&gt;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om överlämnande av&lt;br&gt;allmänna handlingar till&lt;br&gt;Svenska kyrkan eller&lt;br&gt;någon av dess&lt;br&gt;organisatoriska delar för&lt;br&gt;förvaring, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;begravningslagen&lt;br&gt;(1990:1144)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;459&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omslag: Rolf Hemegran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omslagsbild: Glasfönster för sakristian i S:t Eskils kyrka Haninge Centrum 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnär Bosse Falk. Västerhaninge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiv: Rytmer i de vertikala och diagonala linjerna markerar den uppåtriktade rörelsen i allt&lt;br&gt;levandes strävan mot ljus kraft och insikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfört av Ringströms Glasmästeri Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;460&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 57619, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om kyrkoantikvarisk ersättning (avsnitt 5.1.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om kyrkoantikvarisk ersättning (avsnitt 5.1.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:KU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1899-01-01 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-12-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-12-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-12-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-01-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Kulturdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:37:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM0338</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:37:25</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:KU18</uppgift>
<ref_dok_id>GM01KU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ewa Larsson  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ewa Larsson  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Helena Bargholtz  och Barbro Westerholm  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Helena Bargholtz  och Barbro Westerholm  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Svensson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Svensson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenth Skårvik  m.fl. (FP, M, KD, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenth Skårvik  m.fl. (FP, M, KD, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Fridén  (M) och Erik Arthur Egervärn  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Fridén  (M) och Erik Arthur Egervärn  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Andersson  och Birgitta Sellén  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Andersson  och Birgitta Sellén  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marietta de Pourbaix-Lundin  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mats Einarsson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mats Einarsson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Lager  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Lager  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Unckel  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:38&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten, kulturminnena,  personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02K12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Unckel  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>