<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2289302</hangar_id>
 <dok_id>GM0337</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>37</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:37</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>37</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-11-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:20</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändringar i rättegångsbalken hovrättsfrågor m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0337/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0337</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0337</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:37&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändringar i rättegångsbalken - hovrättsfrågor m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0337/prop_199899__37-1.png" style="width:42pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 19 november 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britta Lejon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lägger regeringen fram förslag till åtgärder för ett mera&lt;br&gt;ändamålsenligt hovrättsförfarande och åtgärder för att begränsa flödet av&lt;br&gt;mål till hovrätterna. Flera förslag har betydelse även för tingsrätterna och&lt;br&gt;Högsta domstolen. De förslag som förs fram i propositionen är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hovrätten skall i slutet av förberedelsen av ett tvistemål göra en&lt;br&gt;skriftlig sammanfattning av partemas ståndpunkter, om detta är till nytta&lt;br&gt;för rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den tilltalades utsaga i brottmål skall spelas in på band eller tas in i&lt;br&gt;protokollet på annat sätt i syfte att ge bättre underlag för processen i&lt;br&gt;högre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett mål skall kunna avgöras utan huvudförhandling om ingen av&lt;br&gt;partema invänder mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett överklagande skall i fler fall än i dag kunna förfalla om&lt;br&gt;klaganden inte inställer sig till huvudförhandling eller sammanträde för&lt;br&gt;muntlig förberedelse i hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Om ett sammanträde ställs in i förväg därför att någon anmält&lt;br&gt;förhinder skall domstolen få besluta om påföljd for utevaron om inte&lt;br&gt;personen i efterhand kan visa att han hade laga förfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- När en åklagare är motpart i ett överklagat mål skall överklagandet&lt;br&gt;inte behöva formellt delges med åklagaren utan i stället kunna skickas&lt;br&gt;t.ex. i lösbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Om en domstol har underlåtit att fatta beslut i någon fråga i samband&lt;br&gt;med ett måls avgörande får domstolen komplettera sitt avgörande inom&lt;br&gt;sex månader från att det vann laga kraft, om en part begär det och&lt;br&gt;motparten godtar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kravet på att partema skall ha avtalat om att inte överklaga&lt;br&gt;tingsrättens dom slopas som förutsättning för att tingsrätten skall kunna&lt;br&gt;hänskjuta en prejudikatfråga till Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder för ett mera ändamålsenligt hovrättsförfarande...............18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begränsning av hovrättens prövning med utgångspunkt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagandets utformning...............................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tvistemål, Ö-mål och ärenden........................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Brottmål..........................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya omständigheter och bevis..........................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förnyad bevisupptagning m.m.........................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skriftligt förfarande..........................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Domförhet i vissa mål och ärenden..................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Påföljd för utevaro m.m....................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ombudstvång....................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Delgivning av föreläggande att avge svarsskrivelse i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottmål m.m.....................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder för att begränsa flödet&amp;nbsp;av mål&amp;nbsp;till hovrätterna..................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättelse, komplettering och omprövning..........................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hänskjutande av prejudikatfråga till&amp;nbsp;Högsta domstolen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m...................................................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avräkning av häktningstid................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska styrmedel......................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser....................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken...............41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hovrättsprocessutredningens&amp;nbsp;lagförslag...............................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkandet Ett reformerat hovrättsförfarande (SOU&lt;br&gt;1995:124)..............................................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande.................................................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 november 1998.80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9 kap. 9 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 4 §, 3 kap. 6 §, 6 kap. 6 §, 17 kap. 15 §, 30 kap. 13 §, 49&lt;br&gt;kap. 8 §, 50 kap. 10, 13, 16, 21 och 22 §§, 51 kap. 8, 10 och 13 §§,&lt;br&gt;52 kap. 7 §, 55 kap. 8 §, 56 kap. 7 och 13 §§ samt 58 kap. 6 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i balken skall införas två nya paragrafer, 32 kap. 7 § och&lt;br&gt;50 kap. 12 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten är domför med tre lagfarna domare. I mål som överklagats&lt;br&gt;från tingsrätt skall dock minst fyra lagfarna domare delta när hovrätten&lt;br&gt;avgör målet, om tingsrätten bestått av tre lagfarna domare. Om en av de&lt;br&gt;lagfarna domarna får förhinder sedan huvudförhandling har påböljats, är&lt;br&gt;rätten ändå domför. Flera än fem lagfarna domare far inte delta i&lt;br&gt;hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brottmål gäller, i stället för bestämmelserna i första stycket, att&lt;br&gt;hovrätten är domför med tre lagfarna domare och två nämndemän. Om&lt;br&gt;en av de lagfarna domarna eller en av nämndemännen far förhinder sedan&lt;br&gt;huvudförhandling har påbörjats, är rätten ändå domför. Flera än fyra&lt;br&gt;lagfarna domare och tre nämndemän far inte delta. Finns det inte&lt;br&gt;anledning att döma till svårare straff än böter och är det i målet inte fråga&lt;br&gt;om företagsbot, är hovrätten domför även med den sammansättning som&lt;br&gt;anges i första stycket. Detsamma gäller vid handläggning som inte sker&lt;br&gt;vid huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandling av frågor om prövningstillstånd skall hovrätten bestå&lt;br&gt;av tre lagfarna domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avskrivning av&lt;br&gt;mål efter återkallelse är hovrätten&lt;br&gt;domför med en lagfaren domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avskrivning av&lt;br&gt;mål efter återkallelse eller efter det&lt;br&gt;att ett överklagande har förfallit&lt;br&gt;vid sammanträde som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 kap. 10 § eller 51 kap. 10 § är&lt;br&gt;hovrätten domför med en lagfaren&lt;br&gt;domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 9 kap. 9 § 1987:747.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:391.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål far utföras av en&lt;br&gt;lagfaren domare i hovrätten eller, om de inte är av sådant slag att de bör&lt;br&gt;förbehållas lagfarna domare, av en annan tjänsteman i hovrätten som har&lt;br&gt;tillräcklig kunskap och erfarenhet. Närmare bestämmelser om detta&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. 13 § gäller även för andra tjänstemän än&lt;br&gt;domare när de utför åtgärder enligt femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avdelning av Högsta domstolen är domför med fem ledamöter. Fler&lt;br&gt;än sju ledamöter får inte sitta i rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om prövningen är av enkel beskaffenhet, är avdelningen domför med&lt;br&gt;tre ledamöter vid prövning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. frågor om häktning och reseförbud som avses i 55 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket tredje meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ansökningar om resning eller återställande av försutten tid eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. klagan över domvilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har Högsta domstolen tidigare lämnat en ansökan om resning från&lt;br&gt;samma sökande beträffande samma avgörande utan bifall och anför&lt;br&gt;sökanden inget nytt som är av betydelse för prövningen av ansökningen,&lt;br&gt;är avdelningen domför med en ledamot, om ansökningen avslås eller&lt;br&gt;avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om prövningstillstånd får avgöras av en ledamot. Fler än tre&lt;br&gt;ledamöter får inte delta. Frågor om prövningstillstånd som har förklarats&lt;br&gt;vilande enligt 54 kap. 11 § andra stycket avgörs dock av de ledamöter&lt;br&gt;som prövar målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avdelning av Högsta domstolen är domför med en ledamot vid&lt;br&gt;prövning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. frågor om avskrivning av mål 1. frågor om avskrivning av mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter återkallelse, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;efter återkallelse eller efter det att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett överklagande har förfallit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. frågor om avvisning av ett överklagande hos Högsta domstolen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. frågor om förening av mål enligt 14 kap. 7 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. överklagande av hovrätts awisningsbeslut som avses i 54 kap. 17 §&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. frågor som avses i 55 kap. 8 § andra stycket första och andra&lt;br&gt;meningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I protokollet skall berättelser som lämnas under förhör i bevissyfte&lt;br&gt;antecknas i den omfattning berättelserna kan antas vara av betydelse i&lt;br&gt;målet. Detsamma gäller vad rätten iakttar vid syn på stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte be- Vid huvudförhandling i hovrätt&lt;br&gt;rättelser av tilltalade i brottmål. behöver berättelser eller iakt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:747.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagelser enligt första stycket Prop. 1998/99:37&lt;br&gt;antecknas endast om anteckningen&lt;br&gt;kan antas bli av betydelse vid&lt;br&gt;överklagande till Högsta dom-&lt;br&gt;stolen. Vid huvudförhandling i&lt;br&gt;Högsta domstolen behöver sådana&lt;br&gt;anteckningar inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid huvudförhandling i hovrätt&lt;br&gt;behöver berättelser eller iakt-&lt;br&gt;tagelser enligt första stycket&lt;br&gt;antecknas endast om anteckningen&lt;br&gt;kan antas bli av betydelse vid&lt;br&gt;fullföljd till högsta domstolen. Vid&lt;br&gt;huvudförhandling i högsta dom-&lt;br&gt;stolen behöver sådana anteck-&lt;br&gt;ningar inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten finner att en dom eller ett beslut innehåller någon uppenbar&lt;br&gt;oriktighet till följd av rättens eller någon annans skrivfel, räknefel eller&lt;br&gt;liknande förbiseende, far rätten besluta om rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten av förbiseende under-&lt;br&gt;låtit att fatta ett beslut som skulle&lt;br&gt;ha meddelats i samband med en&lt;br&gt;dom eller ett slutligt beslut, far&lt;br&gt;rätten komplettera sitt avgörande&lt;br&gt;inom två veckor från det att&lt;br&gt;avgörandet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan beslut om rättelse eller&lt;br&gt;komplettering fattas, skall partema&lt;br&gt;ha fatt tillfälle att yttra sig, om det&lt;br&gt;inte är uppenbart obehövligt. Be-&lt;br&gt;slutet skall om möjligt antecknas&lt;br&gt;på vaije exemplar av det avgöran-&lt;br&gt;de som rättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten av förbiseende under-&lt;br&gt;låtit att fatta ett beslut som skulle&lt;br&gt;ha meddelats i samband med en&lt;br&gt;dom eller ett slutligt beslut, får&lt;br&gt;rätten komplettera sitt avgörande&lt;br&gt;inom sex månader från det att&lt;br&gt;avgörandet vann laga kraft. En&lt;br&gt;komplettering senare än två&lt;br&gt;veckor efter det att avgörandet&lt;br&gt;meddelades får dock ske endast&lt;br&gt;om en part begär det och&lt;br&gt;motparten inte motsätter sig&lt;br&gt;kompletteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan beslut om rättelse eller&lt;br&gt;komplettering fattas, skall partema&lt;br&gt;även i annat fall än som avses i&lt;br&gt;andra stycket andra meningen ha&lt;br&gt;fatt tillfälle att yttra sig, om det&lt;br&gt;inte är uppenbart obehövligt. Be-&lt;br&gt;slutet skall om möjligt antecknas&lt;br&gt;på vaije exemplar av det avgöran-&lt;br&gt;de som rättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:443.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;30 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten finner att en dom eller ett beslut innehåller någon uppenbar&lt;br&gt;oriktighet till följd av rättens eller någon annans skrivfel, räknefel eller&lt;br&gt;liknande förbiseende, far rätten besluta om rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten av förbiseende&lt;br&gt;underlåtit att fatta ett beslut som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten av förbiseende&lt;br&gt;underlåtit att fatta ett beslut som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle ha meddelats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samband skulle ha meddelats i samband&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en dom eller ett slutligt&lt;br&gt;beslut, får rätten komplettera sitt&lt;br&gt;avgörande inom två veckor från&lt;br&gt;det att avgörandet meddelades.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en dom eller ett slutligt&lt;br&gt;beslut, far rätten komplettera sitt&lt;br&gt;avgörande inom sex månader från&lt;br&gt;det att avgörandet vann laga kraft.&lt;br&gt;En komplettering senare än två&lt;br&gt;veckor efter det att avgörandet&lt;br&gt;meddelades får dock ske endast&lt;br&gt;om en part begär det och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motparten inte motsätter sig&lt;br&gt;kompletteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den dömde lämnat oriktiga uppgifter om sitt namn eller&lt;br&gt;personnummer utan att detta avslöjats under rättegången, far rätten på&lt;br&gt;åklagarens begäran besluta om rättelse av sitt avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan beslut om rättelse eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan beslut om rättelse eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komplettering fattas, skall partema&lt;br&gt;ha fatt tillfälle att yttra sig, om det&lt;br&gt;inte är uppenbart obehövligt. Be-&lt;br&gt;slutet skall om möjligt antecknas&lt;br&gt;på vaije exemplar av det avgöran-&lt;br&gt;de som rättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komplettering fattas, skall partema&lt;br&gt;även i annat fall än som avses i&lt;br&gt;andra stycket andra meningen ha&lt;br&gt;fatt tillfälle att yttra sig, om det&lt;br&gt;inte är uppenbart obehövligt. Be-&lt;br&gt;slutet skall om möjligt antecknas&lt;br&gt;på varje exemplar av det avgöran-&lt;br&gt;de som rättats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett sammanträde ställs in i&lt;br&gt;förväg därför att någon som&lt;br&gt;kallats till sammanträdet har&lt;br&gt;anmält förhinder, kan rätten ändå&lt;br&gt;besluta i fråga om påföljd som&lt;br&gt;upptagits i föreläggandet om&lt;br&gt;inställelse, om den som har anmält&lt;br&gt;förhinder inte i efterhand kommer&lt;br&gt;in med utredning som gör det&lt;br&gt;sannolikt att han hade laga förfall.&lt;br&gt;För att tredskodom skall meddelas&lt;br&gt;krävs ett yrkande om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:443.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;49 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tingsrätten förklarat en domare jävig, utsett måslägandebiträde,&lt;br&gt;beslutat att kostnader för enskild parts inställelse skall betalas av&lt;br&gt;allmänna medel eller bifallit en begäran om att ersättning till vittne som&lt;br&gt;åberopats av enskild part skall betalas av allmänna medel får tingsrättens&lt;br&gt;beslut inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som gäller hän-&lt;br&gt;skjutande av en fråga till Högsta&lt;br&gt;domstolen enligt 56 kap. 13 § far&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;50 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten skall sända över svarsskrivelsen till klaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs, far hovrätten besluta om ytterligare skriftväxling under&lt;br&gt;förberedelsen. Hovrätten far också meddela närmare bestämmelser om&lt;br&gt;skriftväxlingen och därvid bestämma i vilket avseende parten skall yttra&lt;br&gt;sig. En part far föreläggas att ge in mer än en skrivelse endast om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelsen far sam-&lt;br&gt;manträde hållas, om det behövs för&lt;br&gt;en ändamålsenlig handläggning av&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelsen far sam-&lt;br&gt;manträde hållas, om det behövs för&lt;br&gt;en ändamålsenlig handläggning av&lt;br&gt;målet. I fråga om ett sådant&lt;br&gt;sammanträde tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna i 16 § första stycket och&lt;br&gt;andra stycket första meningen,&lt;br&gt;21 § första stycket första meningen&lt;br&gt;och 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts om sammanträde per telefon i 42 kap. 10 § skall gälla&lt;br&gt;även vid sammanträde enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar det till fördel för handlägg-&lt;br&gt;ningen av målet, bör hovrätten&lt;br&gt;innan förberedelsen avslutas göra&lt;br&gt;en skriftlig sammanfattning av&lt;br&gt;parternas ståndpunkter, så som de&lt;br&gt;uppfattas av hovrätten. Parterna&lt;br&gt;skall beredas tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;över sammanfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1624.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten får avgöra målet utan&lt;br&gt;huvudförhandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om klagandens ändrings -&lt;br&gt;yrkande har medgetts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;om det är uppenbart att&lt;br&gt;överklagandet är ogrundat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om båda parter har begärt att&lt;br&gt;målet skall avgöras utan&lt;br&gt;huvudförhandling eller förklarat&lt;br&gt;att de inte har något att invända&lt;br&gt;mot det eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;om värdet av det som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten far avgöra målet utan&lt;br&gt;huvudförhandling, om klagandens&lt;br&gt;ändringsyrkande har medgetts&lt;br&gt;eller om det är uppenbart att&lt;br&gt;överklagandet är ogrundat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagandet gäller uppenbart&lt;br&gt;inte uppgår till det basbelopp&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring som gällde vid&lt;br&gt;tidpunkten för tingsrättens dom&lt;br&gt;och inte båda parter har begärt&lt;br&gt;huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av värdet enligt&lt;br&gt;första stycket 4 bortses från&lt;br&gt;rättegångskostnader och sådan&lt;br&gt;ränta som avser tid efter det att&lt;br&gt;talan väckts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan saken utredas tillfreds-&lt;br&gt;ställande får hovrätten även i&lt;br&gt;andra fall avgöra målet utan&lt;br&gt;huvudförhandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om parterna har begärt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målet skall avgöras utan huvud-&lt;br&gt;förhandling eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om ingen av parterna, sedan&lt;br&gt;fråga väckts om avgörande utan&lt;br&gt;huvudförhandling, haft någon&lt;br&gt;invändning mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mål får alltid avgöras utan huvudförhandling, om det är uppenbart&lt;br&gt;att sådan förhandling är obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För prövning som inte avser själva saken behöver huvudförhandling&lt;br&gt;inte hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till huvudförhandlingen skall parterna kallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klaganden skall föreläggas att&lt;br&gt;inställa sig vid påföljd att över-&lt;br&gt;klagandet annars förfaller. Skall&lt;br&gt;han infinna sig personligen, skall&lt;br&gt;hovrätten också förelägga honom&lt;br&gt;vite. Om det är av betydelse för&lt;br&gt;målets handläggning eller utred-&lt;br&gt;ning att motparten inställer sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klaganden skall föreläggas att&lt;br&gt;inställa sig vid påföljd att över-&lt;br&gt;klagandet annars förfaller. Skall&lt;br&gt;han infinna sig personligen, skall&lt;br&gt;hovrätten också upplysa honom&lt;br&gt;om bestämmelsen i 21 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen. Om det är&lt;br&gt;av betydelse för målets hand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller om denne är skyldig att&lt;br&gt;infinna sig personligen, skall han&lt;br&gt;föreläggas vite. Föreläggs mot-&lt;br&gt;parten inte vite, skall han upplysas&lt;br&gt;om att målet kan komma att&lt;br&gt;avgöras även om han uteblir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggning eller utredning att Prop. 1998/99:37&lt;br&gt;motparten inställer sig eller om&lt;br&gt;denne är skyldig att infinna sig&lt;br&gt;personligen, skall han föreläggas&lt;br&gt;vite. Föreläggs motparten inte vite,&lt;br&gt;skall han upplysas om att målet&lt;br&gt;kan komma att avgöras även om&lt;br&gt;han uteblir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten skall också bestämma vilka vittnen och sakkunniga som&lt;br&gt;skall kallas till huvudförhandlingen. Partema skall underrättas om&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir klaganden från sam-&lt;br&gt;manträde för huvudförhandling,&lt;br&gt;förfaller överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir klagandens motpart och&lt;br&gt;har vite förelagts honom, far&lt;br&gt;hovrätten, när förlikning om saken&lt;br&gt;inte är tillåten, i stället för att&lt;br&gt;förelägga nytt vite besluta att han&lt;br&gt;skall hämtas till rätten antingen&lt;br&gt;omedelbart eller till en senare dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en part inställer sig endast&lt;br&gt;genom ombud när han förelagts&lt;br&gt;vid vite att infinna sig personligen&lt;br&gt;och är förlikning om saken inte&lt;br&gt;tillåten, får hovrätten förelägga&lt;br&gt;nytt vite eller besluta att han skall&lt;br&gt;hämtas till rätten antingen&lt;br&gt;omedelbart eller till en senare&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vite förelagts en part eller&lt;br&gt;skall parten hämtas till rätten och&lt;br&gt;kan han inte hämtas, far dock&lt;br&gt;målet avgöras trots att parten&lt;br&gt;inställt sig endast genom ombud&lt;br&gt;eller uteblivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir klaganden från sam-&lt;br&gt;manträde för huvudförhandling,&lt;br&gt;förfaller överklagandet. Detsamma&lt;br&gt;gäller om en klagande som&lt;br&gt;förelagts att infinna sig person-&lt;br&gt;ligen inställer sig endast genom&lt;br&gt;ombud och hovrätten inte anser&lt;br&gt;sig ändå kunna avgöra målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir klagandens motpart och&lt;br&gt;har vite förelagts honom, får&lt;br&gt;hovrätten, när förlikning om saken&lt;br&gt;inte är tillåten, i stället för att&lt;br&gt;förelägga nytt vite besluta att han&lt;br&gt;skall hämtas till rätten antingen&lt;br&gt;omedelbart eller till en senare dag.&lt;br&gt;Detsamma gäller om klagandens&lt;br&gt;motpart inställer sig endast genom&lt;br&gt;ombud när han förelagts vid vite&lt;br&gt;att infinna sig personligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vite förelagts klagandens&lt;br&gt;motpart eller skall han hämtas till&lt;br&gt;rätten och kan han inte hämtas, far&lt;br&gt;dock målet avgöras trots att han&lt;br&gt;inställt sig endast genom ombud&lt;br&gt;eller uteblivit. Ett mål får också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgöras om klaganden har Prop. 1998/99:37&lt;br&gt;förelagts att infinna sig person-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligen men inställt sig endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 5&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har överklagandet förfallit&lt;br&gt;enligt 21 §, skall hovrätten på&lt;br&gt;ansökan av klaganden återuppta&lt;br&gt;målet, om han för sin utevaro hade&lt;br&gt;laga förfall som han inte kunde&lt;br&gt;anmäla i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återupptagande&lt;br&gt;skall göras skriftligen inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag då beslutet&lt;br&gt;meddelades. Om klaganden uteblir&lt;br&gt;på nytt, har han inte rätt att få&lt;br&gt;målet återupptaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket skall överklagandet delges&lt;br&gt;motparten med föreläggande att&lt;br&gt;svara skriftligen inom en viss tid.&lt;br&gt;Uppgift om målsägandes eller&lt;br&gt;vittnens ålder, yrke och bostads-&lt;br&gt;adress som saknar betydelse för&lt;br&gt;åtalet skall inte framgå av de&lt;br&gt;handlingar som delges den till-&lt;br&gt;talade i mål om allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har överklagandet förfallit&lt;br&gt;enligt 21 §, skall hovrätten på&lt;br&gt;ansökan av klaganden återuppta&lt;br&gt;målet, om han for sin utevaro eller&lt;br&gt;underlåtenhet att infinna sig&lt;br&gt;personligen hade laga förfall som&lt;br&gt;han inte kunde anmäla i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återupptagande&lt;br&gt;skall göras skriftligen inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag då beslutet&lt;br&gt;meddelades. Om klaganden sedan&lt;br&gt;målet återupptagits uteblir eller&lt;br&gt;inte följer ett föreläggande att&lt;br&gt;infinna sig personligen, har han&lt;br&gt;inte rätt att fa målet återupptaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket skall överklagandet delges&lt;br&gt;motparten med föreläggande att&lt;br&gt;svara skriftligen inom en viss tid. I&lt;br&gt;mål om allmänt åtal får öve-&lt;br&gt;klagandet dock översändas till&lt;br&gt;åklagaren utan delgivning. Upp-&lt;br&gt;gift om målsägandes eller vittnens&lt;br&gt;ålder, yrke och bostadsadress som&lt;br&gt;saknar betydelse för åtalet skall&lt;br&gt;inte framgå av de handlingar som&lt;br&gt;delges den tilltalade i mål om&lt;br&gt;allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att överklagandet är ogrundat, far hovrätten&lt;br&gt;genast meddela dom i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tingsrätten avslagit ett yrkande om en åtgärd som avses i 26-&lt;br&gt;28 kap. eller upphävt ett beslut om en sådan åtgärd, far hovrätten&lt;br&gt;omedelbart bevilja åtgärden att gälla tills vidare. Har tingsrätten beviljat&lt;br&gt;en sådan åtgärd, far hovrätten omedelbart besluta att tingsrättens beslut&lt;br&gt;tills vidare inte får verkställas. I frågor om häktning, reseförbud eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omhändertagande enligt 28 kap. brottsbalken far hovrätten ändra tings-&lt;br&gt;rättens beslut även om motparten inte hörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hovrätten beslutat häkta någon som inte är personligen närvarande&lt;br&gt;vid rätten, skall 24 kap. 17 § tredje och fjärde styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten skall sända över svarsskrivelsen till klaganden. Uppgift om&lt;br&gt;målsägandes eller vittnens ålder, yrke och bostadsadress som saknar&lt;br&gt;betydelse för åtalet skall inte framgå av de handlingar som sänds över till&lt;br&gt;den tilltalade i mål om allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs, far hovrätten besluta om ytterligare skriftväxling under&lt;br&gt;förberedelsen. Hovrätten får också meddela närmare bestämmelser om&lt;br&gt;skriftväxlingen och därvid bestämma i vilket avseende parten skall yttra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig. En part får föreläggas att ge in&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelsen far sam-&lt;br&gt;manträde hållas, om det behövs för&lt;br&gt;en ändamålsenlig handläggning av&lt;br&gt;målet. Hovrätten får besluta att&lt;br&gt;den som är anhållen eller häktad&lt;br&gt;skall inställas till sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer än en skrivelse endast om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelsen får sam-&lt;br&gt;manträde hållas, om det behövs för&lt;br&gt;en ändamålsenlig handläggning av&lt;br&gt;målet. I fråga om ett sådant sam-&lt;br&gt;manträde tillämpas bestämmelser-&lt;br&gt;na i 16 § första stycket och andra&lt;br&gt;stycket första meningen, 21 §&lt;br&gt;första stycket första meningen och&lt;br&gt;22 §. Hovrätten får besluta att den&lt;br&gt;som är anhållen eller häktad skall&lt;br&gt;inställas till sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts om sammanträde per telefon i 45 kap. 13 § och 47 kap.&lt;br&gt;10 § skall gälla även vid sammanträde enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten får avgöra målet utan Hovrätten får avgöra målet utan&lt;br&gt;huvudförhandling, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;huvudförhandling, om det är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppenbart att överklagandet är&lt;br&gt;ogrundat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan saken utredas tillfreds-&lt;br&gt;ställande får hovrätten avgöra&lt;br&gt;målet utan huvudförhandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om åklagaren har överklagat endast till den tilltalades förmån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om endast den tilltalade överklagat och hans ändringsyrkande godtas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av motparten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;om det är uppenbart att&lt;br&gt;överklagandet är ogrundat eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det inte finns anledning&lt;br&gt;att döma den tilltalade till ansvar&lt;br&gt;eller ådöma honom påföljd eller&lt;br&gt;döma honom till annan påföljd än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det inte finns anledning&lt;br&gt;att döma den tilltalade till ansvar&lt;br&gt;eller ådöma honom påföljd eller&lt;br&gt;döma honom till annan påföljd än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:605.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;böter eller villkorlig dom eller&lt;br&gt;sådana påföljder i förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de påföljder som anges i&lt;br&gt;första stycket 4 likställs vite och,&lt;br&gt;om det inte samtidigt är fråga om&lt;br&gt;förverkande av villkorligt med-&lt;br&gt;given frihet från fängelsestraff,&lt;br&gt;förordnande enligt 34 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 1 brottsbalken. Det&lt;br&gt;som sägs i första stycket 4 om&lt;br&gt;villkorlig dom gäller inte villkorlig&lt;br&gt;dom som förenas med föreskrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;böter eller villkorlig dom eller Prop. 1998/99:37&lt;br&gt;sådana påföljder i förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om parterna har begärt att&lt;br&gt;målet skall avgöras utan&lt;br&gt;huvudförhandling eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om ingen av parterna, sedan&lt;br&gt;fråga väckts om avgörande utan&lt;br&gt;huvudförhandling, haft någon&lt;br&gt;invändning mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i fall som avses i andra&lt;br&gt;stycket 1-3 en part begärt&lt;br&gt;huvudförhandling, skall sådan&lt;br&gt;hållas, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de påföljder som anges i&lt;br&gt;andra stycket 3 likställs vite och,&lt;br&gt;om det inte samtidigt är fråga om&lt;br&gt;förverkande av villkorligt med-&lt;br&gt;given frihet från fängelsestraff,&lt;br&gt;förordnande enligt 34 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 1 brottsbalken. Det&lt;br&gt;som sägs i andra stycket 3 om&lt;br&gt;villkorlig dom gäller inte villkorlig&lt;br&gt;dom som förenas med föreskrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om samhällstjänst. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om samhällstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i fall som avses i första&lt;br&gt;stycket en part begärt huvud-&lt;br&gt;förhandling, skall sådan hållas,&lt;br&gt;om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser överklagandet även annat än ansvar, far målet avgöras utan&lt;br&gt;huvudförhandling endast om denna talan enligt 50 kap. 13 § far prövas&lt;br&gt;utan huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För prövning som inte avser själva saken behöver huvudförhandling&lt;br&gt;inte hållas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;52 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om hovrätten finner att&lt;br&gt;klagandens motpart bör höras&lt;br&gt;angående överklagandet, skall&lt;br&gt;överklagandet delges honom med&lt;br&gt;föreläggande att svara skriftligen&lt;br&gt;inom en viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;?&lt;/sub&gt;§'6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hovrätten finner att&lt;br&gt;klagandens motpart bör höras&lt;br&gt;angående överklagandet, skall&lt;br&gt;överklagandet delges honom med&lt;br&gt;föreläggande att svara skriftligen&lt;br&gt;inom en viss tid. I mål där&lt;br&gt;åklagaren är motpart får över-&lt;br&gt;klagandet dock översändas till&lt;br&gt;denne utan delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det överklagade beslutet far inte utan att motparten har lämnats Prop. 1998/99:37&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig ändras såvitt angår hans rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tingsrätten i tvistemål avslagit ett yrkande om kvarstad eller någon&lt;br&gt;annan åtgärd enligt 15 kap. eller upphävt ett beslut om en sådan åtgärd&lt;br&gt;eller i brottmål avslagit yrkande om en åtgärd som avses i 26-28 kap.&lt;br&gt;eller upphävt ett beslut om en sådan åtgärd, får hovrätten omedelbart&lt;br&gt;bevilja åtgärden att gälla tills vidare. Har tingsrätten beviljat en sådan&lt;br&gt;åtgärd eller förklarat att beslutet får verkställas även om det inte har laga&lt;br&gt;kraft, får hovrätten omedelbart besluta att tingsrättens beslut tills vidare&lt;br&gt;inte får verkställas. Hovrätten får också ändra tingsrättens beslut i fråga&lt;br&gt;om häktning, tillstånd till restriktioner enligt 24 kap. 5 a § eller rese-&lt;br&gt;förbud utan att höra motparten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 7 §, skall&lt;br&gt;överklagandet delges motparten&lt;br&gt;med föreläggande att svara skrift-&lt;br&gt;ligen inom en viss tid. Uppgift om&lt;br&gt;målsägandes eller vittnens ålder,&lt;br&gt;yrke och bostadsadress som saknar&lt;br&gt;betydelse för åtalet skall inte&lt;br&gt;framgå av de handlingar som&lt;br&gt;delges den tilltalade i mål om&lt;br&gt;allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 7 §, skall&lt;br&gt;överklagandet delges motparten&lt;br&gt;med föreläggande att svara skrift-&lt;br&gt;ligen inom en viss tid. I mål om&lt;br&gt;allmänt åtal får överklagandet&lt;br&gt;dock översändas till åklagaren&lt;br&gt;utan delgivning. Uppgift om måls-&lt;br&gt;ägandes eller vittnens ålder, yrke&lt;br&gt;och bostadsadress som saknar&lt;br&gt;betydelse för åtalet skall inte&lt;br&gt;framgå av de handlingar som&lt;br&gt;delges den tilltalade i mål om&lt;br&gt;allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har hovrätten i tvistemål avslagit ett yrkande om kvarstad eller någon&lt;br&gt;annan åtgärd enligt 15 kap. eller upphävt ett beslut om en sådan åtgärd&lt;br&gt;eller i brottmål avslagit ett yrkande om en åtgärd som avses i 26-28 kap.&lt;br&gt;eller upphävt ett beslut om sådan åtgärd, får Högsta domstolen&lt;br&gt;omedelbart bevilja åtgärden att gälla tills vidare. Har hovrätten beviljat&lt;br&gt;en sådan åtgärd eller förklarat att domen får verkställas även om den inte&lt;br&gt;har laga kraft, eller fastställt tingsrätts beslut om det, får Högsta&lt;br&gt;domstolen omedelbart besluta att tingsrättens eller hovrättens beslut tills&lt;br&gt;vidare inte får verkställas. I frågor om häktning eller reseförbud får&lt;br&gt;Högsta domstolen ändra hovrättens beslut även om motparten inte hörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Högsta domstolen finner att&lt;br&gt;klagandens motpart bör höras&lt;br&gt;angående överklagandet, skall&lt;br&gt;överklagandet delges honom med&lt;br&gt;föreläggande att svara skriftligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;7§&lt;/sub&gt;&amp;gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Högsta domstolen finner att&lt;br&gt;klagandens motpart bör höras&lt;br&gt;angående överklagandet, skall&lt;br&gt;överklagandet delges honom med&lt;br&gt;föreläggande att svara skriftligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom en viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom en viss tid. I mål där Prop. 1998/99:37&lt;br&gt;åklagaren är motpart får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagandet dock översändas till&lt;br&gt;denne utan delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tingsrätt får med parternas&lt;br&gt;samtycke hänskjuta en viss fråga i&lt;br&gt;målet till prövning av Högsta&lt;br&gt;domstolen, när förlikning om&lt;br&gt;saken är tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om parterna har ingått ett&lt;br&gt;sådant avtal som avses i 49 kap.&lt;br&gt;2 § om att inte överklaga tings-&lt;br&gt;rättens dom, får tingsrätten med&lt;br&gt;parternas samtycke hänskjuta en&lt;br&gt;viss fråga i målet till prövning av&lt;br&gt;Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resningsansökan inte&lt;br&gt;avvisas, skall den tillsammans&lt;br&gt;med därvid fogade handlingar&lt;br&gt;delges motparten. Denne skall&lt;br&gt;samtidigt föreläggas att inkomma&lt;br&gt;med skriftlig förklaring. Om&lt;br&gt;ansökningen är ogrundad, far den&lt;br&gt;dock avslås omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;58 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resningsansökan inte&lt;br&gt;avvisas, skall den tillsammans&lt;br&gt;med därvid fogade handlingar&lt;br&gt;delges motparten. Gäller ansök-&lt;br&gt;ningen resning i mål där åkla-&lt;br&gt;garen är motpart får den dock&lt;br&gt;översändas till åklagaren utan&lt;br&gt;delgivning. Motparten skall sam-&lt;br&gt;tidigt föreläggas att inkomma med&lt;br&gt;skriftlig förklaring. Om ansök-&lt;br&gt;ningen är ogrundad, far den dock&lt;br&gt;avslås omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om prövning av ansökningen sker i hovrätt tillämpas 52 kap. 8-12 §§.&lt;br&gt;Om ansökningen tas upp omedelbart av Högsta domstolen, tillämpas&lt;br&gt;56 kap. 8, 9 och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten far förordna att, till dess annat föreskrivs, vidare åtgärder för&lt;br&gt;verkställighet av domen inte skall äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om kallelse har utfärdats före ikraftträdandet, tillämpas 50 kap. 10&lt;br&gt;och 21 §§ och 51 kap. 10 § i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter beslut av regeringen den 25 mars 1993 tillkallades en särskild&lt;br&gt;utredare för att se över formerna för rättegången i hovrätt och&lt;br&gt;överklagande av mål dit. Utredningen antog namnet Hovrättsprocess-&lt;br&gt;utredningen. I december 1995 avgav utredningen betänkandet Ett&lt;br&gt;reformerat hovrättsförfarande (SOU 1995:124).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet innehåller tre huvudavsnitt. Det första gäller förslag till&lt;br&gt;ett generellt krav på prövningstillstånd i ledet mellan tingsrätt och&lt;br&gt;hovrätt. Regeringen överlämnade i februari 1997 till riksdagen en&lt;br&gt;proposition (prop. 1996/97:131) som byggde på utredningens förslag i&lt;br&gt;denna del. Propositionen återkallades dock sedermera när det visade sig&lt;br&gt;att den inte skulle få erforderligt stöd i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De andra huvudavsnitten i Hovrättsprocessutredningens betänkande&lt;br&gt;gäller bl.a. vissa ytterligare åtgärder för ett ändamålsenligt hovrätts-&lt;br&gt;förfarande samt åtgärder för att begränsa flödet av mål till hovrätterna.&lt;br&gt;Regeringen behandlar i detta ärende huvuddelen av dessa förslag.&lt;br&gt;Utredningens lagförslag i dessa delar finns i bilaga 1. Förslagen har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2.&lt;br&gt;En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Justitie-&lt;br&gt;departementet (dnr Ju 95-4888).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till vissa frågor i Efovrätts-&lt;br&gt;processutredningens betänkande som vi inte tar slutlig ställning till i&lt;br&gt;detta ärende. Ett av förslagen i utredningen gäller användning av&lt;br&gt;videoteknik i rättegångar. Avsikten är att detta förslag skall tas upp inom&lt;br&gt;kort i ett annat lagstiftningsärende tillsammans med andra förslag som&lt;br&gt;också gäller videoteknik. Vidare har regeringen för avsikt att i ett annat&lt;br&gt;sammanhang återkomma till frågorna om omfattningen av hovrättens&lt;br&gt;prövning av överklagade mål. I samband därmed planerar regeringen&lt;br&gt;även att ta upp resultaten av en del annat arbete som också gäller&lt;br&gt;hovrättsförfarandet och som för närvarande utförs inom hovrätterna&lt;br&gt;själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 29 oktober 1998 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet har föreslagit&lt;br&gt;justeringar av lagtexten till några paragrafer. Regeringen har följt&lt;br&gt;Lagrådets förslag. Förslagen berörs i avsnitt 5.1 och i författnings-&lt;br&gt;kommentaren. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Även vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar har gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Åtgärder för ett mera ändamålsenligt&lt;br&gt;hovrättsförfarande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Begränsning av hovrättens prövning med&lt;br&gt;utgångspunkt i överklagandets utformning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1.1 Tvistemål, Ö-mål och ärenden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att underlätta för en koncentrerad&lt;br&gt;huvudförhandling föreslås att hovrätten i vissa fall vid slutet av&lt;br&gt;förberedelsen av ett tvistemål bör göra en sammanfattning av partemas&lt;br&gt;ståndpunkter och låta partema yttra sig över denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Omfattningen av hovrättens prövning med&lt;br&gt;hänsyn till hur överklagandet utformats ändras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i princip med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De som har uttalat sig har instämt i bedömningen&lt;br&gt;att inga ändringar bör göras när det gäller omfattningen av hovrättens&lt;br&gt;prövning med hänsyn till hur överklagandet utformats. När det gäller&lt;br&gt;sammanfattningen av partemas ståndpunkter har skilda uppfattningar&lt;br&gt;framförts. Några remissinstanser har tillstyrkt förslaget. Andra är&lt;br&gt;skeptiska till om arbetet med en sådan sammanställning lönar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Utredningen har gått&lt;br&gt;igenom och analyserat vilket utrymme som kan finnas att - utöver vad&lt;br&gt;som redan gäller - begränsa hovrättens prövning av tvistemål med&lt;br&gt;hänsyn till hur klaganden har utformat sin talan. En sådan begränsning&lt;br&gt;kan, enligt utredningen, inte ta sikte på rättsfrågorna utan bara på&lt;br&gt;sakfrågorna. Det skulle då ligga närmast till hands att låta hovrätten vara&lt;br&gt;bunden av de sakförhållanden som tingsrätten funnit utredda vid&lt;br&gt;prövningen av rättsfakta i den mån partema i överklagandet respektive&lt;br&gt;svarsskrivelsen inte har invänt mot tingsrättens bedömning. Utredningen&lt;br&gt;har emellertid funnit att sådana begränsningar av prövningen skulle vara&lt;br&gt;synnerligen svårhanterliga för både partema och domstolen och att&lt;br&gt;riskerna för rättsförluster är uppenbara samtidigt som de potentiella&lt;br&gt;vinsterna är marginella. Utredningen drar samma slutsats beträffande de&lt;br&gt;mål som i hovrätten betecknas som Ö-mål; detta är processuella beslut i&lt;br&gt;tvistemål och brottmål, som efter överklagande till hovrätten handläggs&lt;br&gt;enligt reglerna i 52 kap. rättegångsbalken (RB). Remissinstanserna har&lt;br&gt;inte anfört några avvikande uppfattningar. Regeringen delar helt&lt;br&gt;utredningens bedömningar och väljer att inte gå vidare med några&lt;br&gt;förändringar av det nu diskuterade slaget när det gäller tvistemål och Ö-&lt;br&gt;mål. Samma bedömning görs för överklagade beslut i ärenden enligt&lt;br&gt;lagen (1996:242) om domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändå är det naturligtvis angeläget att på lämpligt sätt försöka&lt;br&gt;koncentrera hovrättens prövning till det som partema vill ha prövat. Som&lt;br&gt;ett medel för en sådan renodling av processen har utredningen föreslagit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en regel om att hovrätten före huvudförhandlingen i ett tvistemål, om det&lt;br&gt;är lämpligt, bör göra en sammanfattning av parternas ståndpunkter och&lt;br&gt;låta parterna yttra sig över denna. Några remissinstanser har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget. Andra är skeptiska till om arbetet med en sådan sam-&lt;br&gt;manställning lönar sig. Det finns också förslag om att det skall vara&lt;br&gt;parterna själva som skall göra sammanställningen, att sammanställningen&lt;br&gt;delvis skall kunna ersätta den muntliga sakffamställningen eller att&lt;br&gt;parterna på något sätt skall bli bundna av sammanställningens innehåll&lt;br&gt;om de inte gör invändningar mot den i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel snarlik den som utredningen föreslagit för tvistemål i&lt;br&gt;hovrätten finns redan för tvistemål i tingsrätten, i 42 kap. 16 § RB, jfr&lt;br&gt;prop. 1986/87:89 s. 206 f. Utredningens förslag är dock mer detaljerat på&lt;br&gt;så sätt att där räknas upp vad som särskilt bör ingå i sammanställningen,&lt;br&gt;nämligen yrkanden, grunder, vad som är ostridigt, åberopad bevisning&lt;br&gt;m.m. Remissbehandlingen har gett uttryck för goda erfarenheter av den&lt;br&gt;regel som gäller för tingsrätten och det framstår som naturligt att en regel&lt;br&gt;för hovrätten ges ett snarlikt innehåll. En ny handlingsregel för hovrätten&lt;br&gt;skall bidra till ökad klarhet och koncentration. Det är alltså givet att&lt;br&gt;sammanfattningar av parternas ståndpunkter inte skall göras slentrian-&lt;br&gt;mässigt, utan förbehållas de mål där de kan vara till påtaglig nytta.&lt;br&gt;Hovrätten bör alltså kunna bestämma från fall till fall om en&lt;br&gt;sammanställning skall upprättas och vilket närmare innehåll den i så fall&lt;br&gt;skall ha. En viktig funktion med en sammanställning är att parterna får&lt;br&gt;klart för sig hur domstolen har uppfattat deras positioner och att&lt;br&gt;eventuella missförstånd på så sätt lättare blir utklarade före eller senast&lt;br&gt;vid huvudförhandlingen. Med denna utgångspunkt är det också klart att&lt;br&gt;det är hovrätten, och inte partema själva, som skall göra samman-&lt;br&gt;ställningen. Regeringen tror däremot inte att det skulle vara ändamåls-&lt;br&gt;enligt att ge sammanställningen en sådan avgörande betydelse att&lt;br&gt;partema genom passivitet skulle bli processuellt bundna av dess innehåll.&lt;br&gt;När det gäller sammanställningens betydelse för sakffamställningama i&lt;br&gt;övrigt framhölls det redan i den nyssnämnda propositionen att&lt;br&gt;sammanställningen kan bidra till att koncentrera och förkorta dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa skäl föreslår vi en regel för tvistemål i hovrätten av samma&lt;br&gt;innehåll som den som i dag gäller för tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.2 Brottmål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag på denna punkt gäller den särskilda regeln i 51 kap.&lt;br&gt;23 a § RB om begränsning av hovrättens prövning av skuldfrågan i&lt;br&gt;brottmål. Regeln säger följande. Om tingsrätten har funnit att den&lt;br&gt;tilltalade skall dömas för den åtalade gärningen och domen överklagas&lt;br&gt;endast beträffande annat än denna fråga, skall hovrätten pröva frågan&lt;br&gt;endast om det i denna del finns något som skulle kunna grunda resning&lt;br&gt;eller domvilla eller om målets utgång i samma del uppenbarligen berott&lt;br&gt;på grovt förbiseende eller grovt misstag. Utredningens förslag angående&lt;br&gt;detta lagrum behandlades i den sedermera återkallade propositionen om&lt;br&gt;prövningstillstånd i hovrätten (prop. 1996/97:131) och regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stannade i det ärendet för att inte föreslå några förändringar av&lt;br&gt;lagrummet. Utredningens förslag gick ut på att lagrummet skulle&lt;br&gt;upphävas om ett system med generellt krav på prövningstillstånd och&lt;br&gt;med möjlighet till partiella prövningstillstånd infördes och i annat fall att&lt;br&gt;lagrummet skulle preciseras på visst sätt. Frågan hur det aktuella&lt;br&gt;lagrummet bör hanteras hänger nära samman med frågan om hur&lt;br&gt;omfattande hovrättens prövning av överklagade mål allmänt sett skall&lt;br&gt;vara. Eftersom denna fråga kommer att bli föremål för fortsatta&lt;br&gt;överväganden, vill regeringen avvakta med att ta upp frågan om&lt;br&gt;ändringar i 51 kap. 23 a § RB.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Nya omständigheter och bevis&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Inga ändringar görs när det gäller möjlig-&lt;br&gt;heterna att åberopa nya omständigheter och bevis i hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I huvudsak godtas utredningens bedömning. I&lt;br&gt;några remissvar efterlyses bl.a. preciseringar av rekvisiten för att få&lt;br&gt;åberopa nytt material i hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande rätt finns vissa&lt;br&gt;begränsningar i möjligheterna att åberopa nytt material i hovrätten.&lt;br&gt;Grundregeln är att väckt talan eller väckt åtal inte får ändras. I dispositiva&lt;br&gt;tvistemål får en part inte åberopa nya omständigheter och bevis i&lt;br&gt;hovrätten om han inte gör sannolikt att han inte kunnat åberopa&lt;br&gt;omständigheten eller beviset redan i tingsrätten eller om han annars haft&lt;br&gt;giltig ursäkt att inte göra det (50 kap. 25 § tredje stycket RB). I&lt;br&gt;indispositiva tvistemål, brottmål och ärenden finns inga särskilda regler&lt;br&gt;mot att åberopa nya omständigheter och bevis i hovrätten. Utredningen&lt;br&gt;har övervägt om det finns anledning att ändra dessa regler, antingen i&lt;br&gt;skärpande eller i öppnande riktning, men har stannat för att inte föreslå&lt;br&gt;några förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två motstående intressen gör sig gällande vid bedömningen av om en&lt;br&gt;part bör få åberopa nytt material i hovrätten. Det ena är intresset av&lt;br&gt;materiellt riktiga avgöranden och det andra är ett effektivitetsintresse i&lt;br&gt;vid bemärkelse. Gällande regler kan sägas vara avsedda som en&lt;br&gt;kompromiss mellan dessa båda intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller dispositiva tvistemål har remissinstanserna i huvudsak&lt;br&gt;godtagit utredningens bedömning att inga förändringar bör göras i&lt;br&gt;möjligheterna att åberopa nya omständigheter och bevis i hovrätten, även&lt;br&gt;om några anser att man bör överväga att precisera rekvisiten i 50 kap.&lt;br&gt;25 § tredje stycket RB. Regeringen anser i likhet med utredningen att det&lt;br&gt;inte finns behov av att förändra nuvarande ordning för åberopande av nya&lt;br&gt;omständigheter och bevis i dessa mål i hovrätten utan att nuvarande&lt;br&gt;regler är väl avvägda. Samma sak gäller för brottmålen och de&lt;br&gt;indispositiva tvistemålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också diskuterat överklagade beslut. Dessa kan vara&lt;br&gt;antingen processuella beslut i tvistemål och brottmål, som efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande till hovrätten handläggs enligt reglerna i 52 kap. RB, s.k.&lt;br&gt;Ö-mål, eller överklagade beslut i ärenden enligt lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden (ärendelagen). I sådana mål och ärenden är partema i&lt;br&gt;stort sett oförhindrade att åberopa nya bevis och nya omständigheter i&lt;br&gt;hovrätten. När det gäller Ö-målen, där helt skriftlig handläggning i&lt;br&gt;hovrätten är huvudregel, har utredningen funnit att det sällan leder till&lt;br&gt;problem i hovrätten att en part kommer med nytt material där. I fråga om&lt;br&gt;domstolsärendena övervägdes frågan om införande av preklusionsregler&lt;br&gt;för hovrättsförfarandet i propositionen till lagen (prop. 1995/96:115 s.&lt;br&gt;121). Det noterades att huvuddelen av ärendena är indispositiva och att&lt;br&gt;det för dessa finns lika liten anledning till preklusionsregler som för de&lt;br&gt;indispositiva tvistemålen. För de dispositiva ärendena, eller åtminstone&lt;br&gt;för flertalet av dem, skulle man visserligen enligt propositionen kunna&lt;br&gt;tänka sig en preklusionsregel, men det man skulle vinna med en sådan&lt;br&gt;regel torde inte uppväga det man skulle förlora genom att systemet blev&lt;br&gt;mera krångligt. Resultatet blev att det endast för förfarandet i Högsta&lt;br&gt;domstolen infördes en preklusionsregel, nämligen för de fall där ärendet&lt;br&gt;hade inletts med ett överklagande till tingsrätt. Hovrättsprocess-&lt;br&gt;utredningen har gjort samma bedömning som den regeringen gjorde i&lt;br&gt;propositionen till ärendelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av hovrätterna har emellertid i sina remissvar ifrågasatt om inte&lt;br&gt;preklusionsregler bör införas för de Ö-mål och ärenden som kan&lt;br&gt;betecknas som dispositiva. När det gäller ärendena saknas det enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning tillräckliga skäl att nu göra en annan bedömning&lt;br&gt;än vid tillkomsten av den nya ärendelagen. Vi har inte heller underlag att&lt;br&gt;säkert peka ut exakt vilka typer av ärenden som borde omfattas av en&lt;br&gt;förändring. Vi får återkomma till frågan, t.ex. i samband med en&lt;br&gt;utvärdering av ärendelagen. Då kan även Ö-målen, där avgränsnings-&lt;br&gt;problemen antagligen är ännu svårare, studeras närmare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Förnyad bevisupptagning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förhöret med den tilltalade i brottmål skall&lt;br&gt;protokolleras, normalt genom inspelning på band.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utredningens förslag angående bevis-&lt;br&gt;upptagning genom videoinspelning tas upp i ett annat lagstiftningsärende&lt;br&gt;inom kort. Utredningens övriga förslag, som gäller bl.a. de s.k. tilltros-&lt;br&gt;paragraferna, genomförs inte nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att ändringsförbudet i de&lt;br&gt;s.k. tilltrosparagrafema mjukas upp. Ändring av tingsrättens dom i en&lt;br&gt;tilltrosfråga utan att det äger rum en förnyad bevisupptagning skall enligt&lt;br&gt;förslaget få ske om beviset läggs fram i hovrätten på sådant vis att en&lt;br&gt;tillförlitlig värdering av beviset ändå kan göras. Det föreslås också en&lt;br&gt;teknisk justering av den tilltrosbestämmelse som gäller i Högsta&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller reglerna om förnyad bevisupptagning i 35 kap. 13 §&lt;br&gt;andra stycket RB föreslås en återgång till den regel som gällde före den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 september 1989. Ändringen innebär att en parts begäran om förnyad&lt;br&gt;bevisupptagning i allmänhet skall godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att förbättra förutsättningarna för bevisvärdering utan förnyad&lt;br&gt;bevisupptagning i överrätt föreslås att även förhör med tilltalade i&lt;br&gt;brottmål skall protokolleras, t.ex. genom att tas upp på band.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att förhör med vittnen och andra förhörspersoner i&lt;br&gt;rättegång skall kunna protokolleras genom att tas upp på videoband, dock&lt;br&gt;endast om den som skall höras lämnar sitt samtycke till video-&lt;br&gt;inspelningen och rätten inte anser det olämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: När det gäller protokolleringen av den tilltalades&lt;br&gt;utsaga är nästan alla positivt inställda till förslaget. I övrigt är&lt;br&gt;remissutfallet är splittrat; några är positiva, men flera pekar på problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Utredningen har&lt;br&gt;föreslagit att förhöret med en person som hörs i bevissyfte i en rättegång&lt;br&gt;under vissa förutsättningar skall kunna tas upp och bevaras på videoband.&lt;br&gt;Syftet är främst att högre rätt skall få ett bättre underlag för&lt;br&gt;bevisbedömningen än vad som är möjligt om förhöret exempelvis bara&lt;br&gt;spelas in på ljudband. Detta förslag avser regeringen att behandla inom&lt;br&gt;kort i ett annat lagstiftningsärende som även det gäller videoteknik och&lt;br&gt;där det kommer att övervägas förslag om en försöksverksamhet med&lt;br&gt;videoanvändning i rättegång. Det arbetet kommer att bygga på förslag av&lt;br&gt;en utredare i departementspromemorian Domstolsförfarandet - Förslag&lt;br&gt;till förbättringar (Ds 1997:7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av utredningens övriga förslag som har med förnyad bevis-&lt;br&gt;upptagning att göra, nämligen utformningen av de s.k. tilltros-&lt;br&gt;paragraferna, bör ses i ljuset av hur frågan om videoanvändning i&lt;br&gt;domstolarna slutligt löses. Regeln säger i dag, såvitt gäller tvistemål i&lt;br&gt;hovrätten, att, när tingsrätten har hört t.ex. ett vittne om en viss&lt;br&gt;omständighet, hovrätten inte far ändra tingsrättens dom i den delen utan&lt;br&gt;att ta upp beviset på nytt vid huvudförhandling, om avgörandet även i&lt;br&gt;hovrätten är beroende av tilltron till det beviset. Undantag gäller bara om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl att värdera beviset annorlunda. För brottmålen&lt;br&gt;gäller samma regler, men här finns dessutom ett ytterligare undantag från&lt;br&gt;ändringsförbudet, nämligen om ändringen sker till den tilltalades förmån.&lt;br&gt;Utredningen föreslår att man mjukar upp tilltrosreglema och föreskriver&lt;br&gt;att hovrätten, även utan omhörande av en tilltrosperson, far ändra&lt;br&gt;avgörandet om hovrätten ändå kan göra en tillförlitlig värdering av&lt;br&gt;beviset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissutfallet är blandat. Flera av de remissinstanser som varit&lt;br&gt;positiva har, i likhet med utredningen själv, särskilt pekat på att en&lt;br&gt;videoinspelning från tingsrätten kan motivera att beviset inte tas upp på&lt;br&gt;nytt i högre rätt. Hovrätten över Skåne och Blekinge har särskilt anmärkt&lt;br&gt;att så länge det i princip bara finns vanliga bandinspelningar att tillgå är&lt;br&gt;detta ett alltför magert underlag för en reform. Regeringen anser att det&lt;br&gt;ligger en hel del i det förda resonemanget. Den slutliga prövningen av&lt;br&gt;utredningens förslag bör anstå tills åtminstone en försöksverksamhet med&lt;br&gt;videoanvändning har genomförts och erfarenheter kunnat vinnas därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens nästa förslag gäller regeln i 35 kap. 13 § andra stycket&lt;br&gt;RB, som föreskriver bl.a. följande. Har tingsrätten i ett mål som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagats till hovrätten tagit upp muntlig bevisning eller hållit syn på&lt;br&gt;stället behöver beviset tas upp på nytt endast om hovrätten finner detta&lt;br&gt;vara av betydelse for utredningen. Före 1989 var regeln formulerad något&lt;br&gt;annorlunda, genom att det då dessutom föreskrevs att beviset skulle tas&lt;br&gt;upp om en part yrkade det och hovrätten inte fann att den förnyade&lt;br&gt;upptagningen skulle sakna betydelse. Enligt motivuttalanden som gjordes&lt;br&gt;i 1989 års lagstiftningsärende (prop. 1988/89:95) finns dock parts-&lt;br&gt;inflytandet från före 1989 kvar orubbat när det gäller just tilltrosbevis.&lt;br&gt;Detta framgår dock inte av lagtexten, vilket utredningen har påtalat som&lt;br&gt;en brist. Utredningen har föreslagit en återgång till samma lagtext som&lt;br&gt;gällde före 1989. Som skäl har utredningen anfört att det ansvar&lt;br&gt;hovrätten enligt gällande lagtext har för om bevis skall tas upp på nytt&lt;br&gt;eller inte föranleder en hel del extra arbete och tidsutdräkt med&lt;br&gt;föredragningar i sådana frågor och att beslutet som regel ändå blir att&lt;br&gt;omhörandet tillåts. Remissutfallet är blandat, men med en övervikt för att&lt;br&gt;behålla gällande formulering. Svea hovrätt har yttrat att prövningen av&lt;br&gt;om omhörande skall tillåtas eller inte visserligen har krävt mer arbete&lt;br&gt;efter 1989 men att detta har uppvägts väl av att onödiga omförhör har&lt;br&gt;kunnat undvikas. Utredningens påstående att föredragningarna som regel&lt;br&gt;ändå resulterar i att omhörande tillåts har ifrågasatts av Hovrätten över&lt;br&gt;Skåne och Blekinge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att 1989 års lagändring syftade till att tydligare&lt;br&gt;markera att hovrätten skall ta självständig ställning till om omförhör skall&lt;br&gt;ske eller inte. Det finns fortfarande goda skäl för en ordning som är&lt;br&gt;ägnad att säkerställa att muntlig bevisning inte skall tas upp på nytt&lt;br&gt;slentrianmässigt utan bara om det finns ett verkligt behov. Skälen är&lt;br&gt;främst att bevisningen typiskt sett är bättre i tingsrätten, eftersom&lt;br&gt;förhöret där ligger närmare i tiden efter den i målet aktuella händelsen&lt;br&gt;eller motsvarande, och att det är förenat med kostnader och andra&lt;br&gt;olägenheter att hålla nya förhör. Remissutfallet har inte visat några&lt;br&gt;påtagliga avigsidor med nuvarande ordning. Regeringen anser att&lt;br&gt;övervägande skäl talar för att behålla nu gällande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har utredningen föreslagit att förhöret med den tilltalade i&lt;br&gt;brottmål skall protokolleras, dvs. normalt sett att förhöret tas upp på&lt;br&gt;band. Enligt dagens ordning protokolleras inte förhöret med den&lt;br&gt;tilltalade. Remissinstanserna har nästan genomgående tillstyrkt förslaget.&lt;br&gt;Den huvudsakliga vinsten med att protokollera den tilltalades utsaga är&lt;br&gt;att detta ger bättre förutsättningar för bevisvärdering utan förnyad&lt;br&gt;bevisupptagning i överrättema. Regeringen förordar att förslaget&lt;br&gt;genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Skriftligt förfarande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Möjligheten till skriftligt förfarande utvidgas&lt;br&gt;genom att hovrätten får avgöra tvistemål och brottmål utan huvud-&lt;br&gt;förhandling om partema tillfrågas och inte framför några invändningar&lt;br&gt;mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för hovrätten att mot ena partens vilja avgöra tvistemål på&lt;br&gt;handlingarna, om värdet av det som överklagandet gäller uppenbart inte&lt;br&gt;uppgår till ett basbelopp, upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta tillstyrker utredningens förslag. Några&lt;br&gt;vill gå något längre i vissa avseenden när det gäller möjligheterna att&lt;br&gt;avgöra mål på handlingarna. Regionåklagarmyndigheten i Stockholm&lt;br&gt;avstyrker förslaget om ökade möjligheter att avgöra brottmål på&lt;br&gt;handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I tvistemål och brottmål är&lt;br&gt;huvudregeln att målet avgörs efter huvudförhandling, men det finns ett&lt;br&gt;flertal undantag (se betänkandet s. 248 f.). Så kallade Ö-mål avgörs efter&lt;br&gt;föredragning, men hovrätten har möjlighet att hålla ett sammanträde om&lt;br&gt;en part eller någon annan behöver höras muntligen. I domstolsärenden är&lt;br&gt;förfarandet i princip skriftligt, men sammanträde bör hållas om det är en&lt;br&gt;fördel för utredningen eller främjar ett snabbt avgörande. Med vissa&lt;br&gt;undantag skall sammanträde alltid hållas om en enskild part begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har konstaterat att huvudförhandling skall hållas i alla de&lt;br&gt;fall som muntlig bevisning skall tas upp. I övrigt kan det också behövas&lt;br&gt;huvudförhandling i fall där hovrätten behöver bilda sig en uppfattning&lt;br&gt;om parternas personliga egenskaper. Europakonventionens krav kan göra&lt;br&gt;att förhandling måste hållas också i en del andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa utgångspunkter har utredningen analyserat om de möjlig-&lt;br&gt;heter som i dag finns att avgöra mål i ett skriftligt förfarande kan och bör&lt;br&gt;utvidgas. Endast i ett avseende har utredningen lagt förslag i den&lt;br&gt;riktningen. Det gäller möjligheterna att målet med parternas goda minne&lt;br&gt;avgörs utan huvudförhandling. Enligt 50 kap. 13 § första stycket tredje&lt;br&gt;punkten RB gäller i dag att ett tvistemål får avgöras utan huvud-&lt;br&gt;förhandling om båda parter har begärt detta eller har förklarat att de inte&lt;br&gt;har något att invända mot det. Konstruktionen kräver alltså ett aktivt&lt;br&gt;handlande från parterna. Det har visat sig att det ibland är svårt att få ett&lt;br&gt;positivt besked från partema och att målet av den anledningen måste&lt;br&gt;sättas ut till huvudförhandling. Utredningen har därför föreslagit att&lt;br&gt;målet skall få avgöras på handlingarna även i de fall där ingen av&lt;br&gt;partema, sedan fråga väckts om avgörande på handlingarna, haft något&lt;br&gt;att invända mot detta. Samma konstruktion har föreslagits för brottmålen.&lt;br&gt;Som en uttrycklig förutsättning skall i dessa situationer även gälla att&lt;br&gt;saken kan utredas tillfredsställande utan huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har nästan genomgående tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;lämnat det utan erinran. Regionåklagarmyndigheten i Stockholm har&lt;br&gt;dock avstyrkt förslaget såvitt gäller brottmål och menar att det är&lt;br&gt;principiellt fel att avgöra brottmål utan huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner att förslaget är tilltalande och att det kan leda till en&lt;br&gt;viss effektivisering. Om partema underrättas om att hovrätten överväger&lt;br&gt;att avgöra målet utan huvudförhandling och de inte invänder mot detta&lt;br&gt;bör parternas intressen vara tillräckligt tillgodosedda, utan att man såsom&lt;br&gt;i dagens system måste kräva ett uttryckligt medgivande. Någon&lt;br&gt;kränkning av Europakonventionen behöver inte befaras, eftersom den&lt;br&gt;part, vilkens rätt berörs, i ett sådant fall inte har begärt förhandling trots&lt;br&gt;att detta varit möjligt. Enligt regeringens mening gör sig samma&lt;br&gt;överväganden gällande i brottmålen som i tvistemålen. För övrigt är det,&lt;br&gt;såsom nämnts i det föregående, redan i dag möjligt att i vissa fall avgöra&lt;br&gt;brottmål på handlingarna. Såsom utredningen föreslagit bör en uttrycklig&lt;br&gt;förutsättning för att målet skall kunna avgöras utan huvudförhandling&lt;br&gt;vara att saken kan utredas tillfredsställande. Detta har alltså hovrätten att&lt;br&gt;beakta självmant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre av hovrätterna har i sina remissvar, på sinsemellan olika sätt, velat&lt;br&gt;gå längre än utredningen och ytterligare vidga möjligheterna till&lt;br&gt;avgörande på handlingarna. Förslagen har att göra med möjligheterna att&lt;br&gt;avgöra ett mål på handlingarna därför att talan är uppenbart ogrundad&lt;br&gt;eller därför att huvudförhandling kan anses obehövlig. Förslagen är&lt;br&gt;intressanta men de kräver ytterligare överväganden och far tas upp i ett&lt;br&gt;senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett avseende har utredningen funnit att dagens regler står i mindre&lt;br&gt;god överensstämmelse med Europakonventionens krav. Det gäller regeln&lt;br&gt;i 50 kap. 13 § första stycket fjärde punkten RB. Enligt denna punkt far&lt;br&gt;hovrätten avgöra målet utan huvudförhandling om värdet av det som&lt;br&gt;överklagandet gäller uppenbart inte uppgår till det basbelopp som gällde&lt;br&gt;vid tiden for tingsrättens dom och inte båda parter har begärt&lt;br&gt;huvudförhandling. Utredningen har föreslagit att regeln upphävs.&lt;br&gt;Remissinstanserna har inte haft något att invända. Regeringen konstaterar&lt;br&gt;att den nämnda regeln ger ett visst utrymme för att avgöra mål på&lt;br&gt;handlingarna mot ena partens vilja. Detta är, såsom utredningen säger,&lt;br&gt;inte alltid förenligt med Europakonventionens krav. Visserligen kan och&lt;br&gt;bör hovrätten naturligtvis låta bli att tillämpa regeln i de fall detta skulle&lt;br&gt;vara i strid med konventionen. Bättre är emellertid att upphäva regeln, så&lt;br&gt;att lagstiftningen kommer i överensstämmelse med Europadomstolens&lt;br&gt;praxis.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Domförhet i vissa mål och ärenden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utredningens förslag att hovrätten skall vara&lt;br&gt;domför med tre domare även i de fall då tingsrätten bestått av tre lagfarna&lt;br&gt;domare genomförs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att hovrätten i tvistemål,&lt;br&gt;Ö-mål och ärenden skall vara domför med tre domare även i de fall då&lt;br&gt;tingsrätten bestått av tre lagfarna domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla utom en av de remissinstanser som uttalat&lt;br&gt;sig avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Som huvudregel gäller att&lt;br&gt;hovrätten är domför med tre lagfarna domare när ett mål avgörs. Om&lt;br&gt;tingsrätten har bestått av tre lagfarna domare, skall hovrätten dock bestå&lt;br&gt;av fyra domare. Detta kan vara fallet i tvistemål och ärenden och i mål&lt;br&gt;som i hovrätten betecknas som Ö-mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att föreskriften om fyra domare i hovrätten&lt;br&gt;tas bort och att hovrätten alltså skall vara domför med tre domare även i&lt;br&gt;den angivna situationen. Som skäl för förslaget har utredningen i&lt;br&gt;huvudsak anfört följande. Hovrättens prövning bör ha förutsättningar att&lt;br&gt;ge större garantier för ett riktigt avgörande än tingsrättens, men detta&lt;br&gt;innebär inte nödvändigtvis att fler lagfarna domare måste delta i&lt;br&gt;hovrättens prövning. Vad som framför allt motiverar att tingsrätten har&lt;br&gt;tre domare i tvistemål är värdet av en kollegial sammansättning i mål där&lt;br&gt;omfattande bevisning läggs fram, eftersom det kan vara svårt för en&lt;br&gt;ensam domare att både vara ordförande och vaka över alla frågor i&lt;br&gt;rättegången. När målet kommer till hovrätten har målet redan behandlats&lt;br&gt;i första instans och prövningen i hovrätten är ofta mer begränsad.&lt;br&gt;Intresset av en mer kvalificerad prövning i hovrätten är enligt&lt;br&gt;utredningens mening tillgodosett genom att målet prövas en andra gång.&lt;br&gt;Om hovrätten alltid är domför med tre i stället för med fyra domare, ökar&lt;br&gt;möjligheterna för en hovrättsavdelning att döma i två sammansättningar&lt;br&gt;samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag har tillstyrkts av Svea hovrätt. I övrigt har de&lt;br&gt;remissinstanser som uttalat sig i frågan varit negativa till utredningens&lt;br&gt;förslag. De menar att det är viktigt att fler lagfarna domare deltar i&lt;br&gt;hovrättens avgörande än i tingsrättens. Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge anser att det redan med hänsyn till symbolvärdet av en större&lt;br&gt;sammansättning i hovrätten finns anledning att den upprätthålls&lt;br&gt;åtminstone så länge de flesta tjänsterna i hovrätt inte är befordrings-&lt;br&gt;tjänster. Hovrätten för Övre Norrland anför att en överrätt vid sin&lt;br&gt;prövning, som ofta sker på i stort sett samma underlag som i tingsrätten, i&lt;br&gt;någon mening bör ha en starkare sammansättning än den tingsrätten&lt;br&gt;hade. Piteå tingsrätt anför att varje domare måste antas ge ett väsentligt&lt;br&gt;bidrag till prövningen och att det är viktigt att kvaliteten i hovrätts-&lt;br&gt;prövningen är god. Malmö tingsrätt menar att hovrätterna endast kan fa&lt;br&gt;sin i förhållande till tingsrätterna större tyngd genom att antingen&lt;br&gt;anställningarna i hovrätterna är mer kvalificerade eller genom att fler&lt;br&gt;ledamöter deltar i ett måls avgörande; tingsrätten anser att man i vart fall&lt;br&gt;tills vidare bör välja det senare alternativet. JUSEK vill behålla&lt;br&gt;nuvarande ordning, bl.a. med hänsyn till att tingsrätten ofta har en&lt;br&gt;sammansättning med tre ordinarie domare. Svenska Avdelningen av&lt;br&gt;Internationella Juristkommissionen anför att de flesta av de ganska&lt;br&gt;fåtaliga tvistemål som frågan gäller kommer från de större städernas&lt;br&gt;tingsrätter som ofta har betydande erfarenhet och kompetens i&lt;br&gt;bedömningen av civila mål, men att man får räkna med att en&lt;br&gt;tillförordnad assessor ofta ingår i sammansättningen i hovrätten och att&lt;br&gt;även övriga ledamöter ibland har begränsad erfarenhet av sådana mål.&lt;br&gt;Samma remissinstans tror inte heller att ett genomförande av&lt;br&gt;utredningens förslag skulle stimulera till den överföring av tvistlösning i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;civila mål från skiljenämnder till domstolar som statsmakterna i andra P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1998/99:37&lt;br&gt;sammanhang ansett önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen noterar att remissutfallet nästan genomgående är negativt.&lt;br&gt;De skäl av ändamåls- och effektivitetskaraktär som utredningen har&lt;br&gt;anfört och som i övrigt kan anföras är inte så starka att regeringen&lt;br&gt;åtminstone för närvarande mot den tydliga remisskritiken vill föra&lt;br&gt;utredningens förslag vidare. Det kan bli aktuellt att återkomma till frågan&lt;br&gt;senare i samband med att andra förändringar av hovrättsarbetet övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Påföljd för utevaro m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För de fall då ett sammanträde ställs in i förväg på&lt;br&gt;grund av att någon anmält förhinder skall domstolen fa besluta om&lt;br&gt;påföljd som upptagits i kallelsen, om inte utredning i efterhand kommer&lt;br&gt;in som gör det sannolikt att personen hade laga förfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande i tvistemål skall, såsom nu gäller i brottmål, kunna&lt;br&gt;förfalla när en klagande som kallats personligen till huvudförhandling i&lt;br&gt;hovrätten eller i Högsta domstolen bara inställer sig genom ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande skall förfalla om en klagande uteblir från ett&lt;br&gt;sammanträde för muntlig förberedelse i hovrätten eller i Högsta&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen syftar till att förhandlingar inte i onödan skall behöva ställas&lt;br&gt;in och därefter behöva sättas ut på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningens förslag innebär emellertid även att ett överklagande skall&lt;br&gt;kunna förfalla om en klagande som kallats personligen till muntlig&lt;br&gt;förberedelse i överrätt inställer sig endast genom ombud. Därutöver har&lt;br&gt;utredningen förslagit ett klargörande i lagtexten som gäller hämtning av&lt;br&gt;en s.k. medtilltalad till förhandling i överrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker i allmänhet utredningens förslag eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den som underlåter att enligt rättens&lt;br&gt;beslut infinna sig vid rätten eller annars fullgöra något i rättegången kan&lt;br&gt;enligt skilda bestämmelser i rättegångsbalken drabbas av olika påföljder.&lt;br&gt;Regeringen faster stor vikt vid att sådana bestämmelser skall vara&lt;br&gt;utformade så att man i möjligaste mån kan komma till rätta med de&lt;br&gt;problem som följer med att behöva ställa in förhandlingar för att sedan&lt;br&gt;behöva sätta ut dem på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här är aktuellt att diskutera vite, hämtning och tredskodom, och&lt;br&gt;därutöver de påföljder som innebär att ett överklagande förfaller eller att&lt;br&gt;ett mål skrivs av därför att käromålet har förfallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har till att böija med tagit upp vilka fördelar som kan följa&lt;br&gt;med att låta rätten hålla frågan om påföljd öppen längre än vad som är&lt;br&gt;möjligt i dag. När det gäller vite kan, enligt 9 kap. 9 § RB, i fall ett&lt;br&gt;sammanträde ställs in därför att någon som förelagts vite anmäler&lt;br&gt;förhinder, vitet dömas ut om han inte kommer in med utredning som gör&lt;br&gt;sannolikt att han hade laga förfall. Denna regel gäller för alla instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall att påföljden är en annan än vite kan det ifrågasättas om&lt;br&gt;lagtexten ger något uttryckligt stöd för domstolen att ställa in en&lt;br&gt;förhandling i förväg och ändå hålla frågan om påföljden öppen tills den&lt;br&gt;som kallats har fatt tillfälle att komma in med utredning om sitt&lt;br&gt;förhinder. Om detta inte är möjligt har domstolen, när en part hör av sig&lt;br&gt;före en förhandling och anmäler förhinder, att välja på två alternativ.&lt;br&gt;Domstolen kan antingen ställa in förhandlingen i förväg och då kan&lt;br&gt;påföljden inte dömas ut. Eller också kan domstolen förklara att kallelsen&lt;br&gt;fortfarande gäller och ta ställning till påföljdens utdömande vid själva&lt;br&gt;förhandlingstillfället, om vederbörande inte infinner sig då. Båda&lt;br&gt;alternativen har uppenbara nackdelar, om det inte är så att det redan från&lt;br&gt;böljan framstår som sannolikt att den som kallats faktiskt har laga förfall&lt;br&gt;(se 32 kap. 6 § RB). Utredningen förordar att det skall klargöras att det&lt;br&gt;som föreskrivs i 9 kap. 9 § RB även gäller andra påföljder än vite.&lt;br&gt;Utredningen föreslår en generell reglering i rättegångsbalken, mot-&lt;br&gt;svarande den som i dag gäller för viten och som skall gälla i princip alla&lt;br&gt;påföljder som kan bli aktuella enligt balken. Förslaget har tillstyrkts av&lt;br&gt;de remissinstanser som uttalat sig. Regeringen ställer sig också bakom&lt;br&gt;förslaget och förordar att det genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter har utredningen analyserat möjligheterna för hovrätten&lt;br&gt;respektive Högsta domstolen att avgöra mål i parters utevaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brottmål förfaller överklagandet om en enskild klagande helt uteblir&lt;br&gt;från huvudförhandlingen. Detsamma gäller om en enskild klagande som&lt;br&gt;förelagts att infinna sig personligen inställer sig endast genom ombud&lt;br&gt;och rätten inte anser sig ändå kunna avgöra målet. Regeringen bedömer i&lt;br&gt;likhet med utredningen att här inte finns något utrymme för att utvidga&lt;br&gt;möjligheterna till avgörande i klagandens utevaro eller personliga&lt;br&gt;frånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tvistemål finns den skillnaden att en klagande, som trots&lt;br&gt;föreläggande om personlig inställelse endast kommer genom ombud, inte&lt;br&gt;kan drabbas av att överklagandet förfaller. Hovrätten respektive Högsta&lt;br&gt;domstolen är här hänvisad till att antingen pröva målet i det skick det är&lt;br&gt;eller att med hjälp av vitesförlägganden - eller i indispositiva mål&lt;br&gt;hämtning - förmå parten till inställelse. Utredningen menar att det saknas&lt;br&gt;skäl att behandla en enskild klagande annorlunda i tvistemål än i brottmål&lt;br&gt;och föreslår att överklagandet skall kunna förklaras förfallet i den&lt;br&gt;beskrivna situationen även i tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår utredningen att även sammanträde för muntlig&lt;br&gt;förberedelse i överrättema i tvistemål och brottmål skall omfattas av&lt;br&gt;samma påföljdssystem såvitt gäller klaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sanktioner mot att klagandens motpart uteblir (se&lt;br&gt;betänkandet s. 261 f.) har utredningen inte föreslagit några ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har överlag godtagits vid remissbehandlingen. Regeringen&lt;br&gt;ansluter sig till utredningens förslag såvitt gäller huvudförhandling i&lt;br&gt;tvistemål. När det gäller sammanträde för muntlig förberedelse anser&lt;br&gt;regeringen att utredningens förslag är för långtgående på så sätt att ett&lt;br&gt;överklagandet skulle kunna förfalla om klaganden inställde sig bara&lt;br&gt;genom sitt ombud trots att han förelagts personlig inställelse. Det far&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses tillräckligt att införa den sanktionen att överklagandet förfaller om&lt;br&gt;klaganden helt uteblir från den muntliga förberedelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare fråga som utredningen har diskuterat i detta&lt;br&gt;sammanhang gäller hämtning av en s.k. medtilltalad till förhandling i&lt;br&gt;hovrätten eller Högsta domstolen. Därmed avses i princip den som är&lt;br&gt;eller har varit misstänkt för samma brott som den tilltalade i målet eller&lt;br&gt;för ett brott som har omedelbart samband med det. Frågan är om gällande&lt;br&gt;lagtext otvetydigt innebär att en medtilltalad kan hämtas till förhandling i&lt;br&gt;överrättema. I 36 kap. 1 § fjärde stycket RB anges att vad som sägs om&lt;br&gt;tilltalade i fråga om t.ex. utevaro från förhandling i bl.a. 46 kap. 15 §&lt;br&gt;skall gälla även för medtilltalade. I 46 kap. 15 § sägs bl.a. att den&lt;br&gt;tilltalade far hämtas. 46 kap. gäller visserligen bara tingsrätt, men 36 kap.&lt;br&gt;gäller alla instanser. Den teknik som har använts är att lagstiftaren, i&lt;br&gt;stället för att skriva ut bl.a. att den medtilltalade far hämtas, har lånat&lt;br&gt;denna information från ett befintligt lagrum. Att detta lagrum, 46 kap.&lt;br&gt;15 §, i sin tur bara reglerar tingsrättsprocessen saknar enligt regeringens&lt;br&gt;mening betydelse. Avgörande är i stället att 36 kap., på grund av balkens&lt;br&gt;systematik, gäller alla instanser. Regeringen anser det alltså klart att&lt;br&gt;nuvarande lagstiftning medger hämtning av medtilltalad till huvud-&lt;br&gt;förhandling även i hovrätt och Högsta domstolen. Den ändring i&lt;br&gt;förtydligande syfte som utredningen föreslagit - i 51 kap. 17 § RB, som&lt;br&gt;anger vilka tingsrättsbestämmelser som gäller for huvudförhandlingen i&lt;br&gt;hovrätt - bör därför inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Ombudstvång&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Inga regler om ombudstvång införs nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Hovrätten skall kunna förelägga en klagande i&lt;br&gt;ett dispositivt tvistemål, dock inte i tvistemål om mindre värden, att&lt;br&gt;anlita ett ombud, om detta är nödvändigt med hänsyn till hur parten utfört&lt;br&gt;sin talan tidigare i målet. Om det behövs far det föreskrivas att ombudet&lt;br&gt;skall vara advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå. Överklagandet&lt;br&gt;skall kunna avvisas om föreläggandet inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta avstyrker förslaget. Många har förslag&lt;br&gt;till olika alternativa lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Svensk rätt har alltid medgett att&lt;br&gt;parterna för sin egen talan, om de vill. Ett inslag med ombudstvång, om&lt;br&gt;än blygsamt, skulle därför innebära en klar nyordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att en hovrätt skall kunna förelägga en&lt;br&gt;part att anlita ett ombud i målet, om det är motiverat med hänsyn till hur&lt;br&gt;parten dittills har fört sin talan. Förslaget tar endast sikte på klaganden i&lt;br&gt;dispositiva tvistemål som inte räknas som tvistemål om mindre värden&lt;br&gt;(s.k. förenklade tvistemål eller FT-mål). Om det behövs får hovrätten&lt;br&gt;föreskriva att ombudet skall vara advokat eller biträdande jurist på&lt;br&gt;advokatbyrå. Om parten inte följer föreläggandet skall talan kunna&lt;br&gt;avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i huvudsak anfört följande skäl för sitt förslag.&lt;br&gt;Hovrättens möjligheter att snabbt handlägga mål motverkas ibland av&lt;br&gt;parternas sätt att föra processen, t.ex. på ett yvigt sätt, med långa och&lt;br&gt;svårtillgängliga skrifter eller med täta ändringar i upplägget av talan.&lt;br&gt;Detta gäller främst mål där parten själv för sin talan. I en del sådana mål&lt;br&gt;skulle det underlätta avsevärt, både för hovrätten och för motparten i&lt;br&gt;målet, om ett ombud förde partens talan. Det finns därför ett behov för&lt;br&gt;hovrätten att effektivt kunna förmå parten att anlita ett ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller brottmål anser utredningen att möjligheten att förordna&lt;br&gt;offentlig försvarare täcker det behov som kan finnas. När det gäller FT-&lt;br&gt;mål bör man enligt utredningen inte överhuvudtaget överväga en&lt;br&gt;möjlighet att ålägga en part att ställa ombud för sig. Parter i indispositiva&lt;br&gt;tvistemål företräds som regel redan av ombud som vanligen också är&lt;br&gt;biträde enligt rättshjälpslagen. Ö-mål och ärenden är i regel så&lt;br&gt;begränsade till sin karaktär att något ombudstvång enligt utredningens&lt;br&gt;uppfattning inte närmare behöver övervägas där heller. Remiss&lt;br&gt;instanserna har i huvudsak instämt i dessa bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga mål, dvs. endast för de dispositiva tvistemål som inte&lt;br&gt;handläggs som FT-mål, har utredningen föreslagit de beskrivna&lt;br&gt;möjligheterna till ombudstvång. Utredningen menar att problemen med&lt;br&gt;processföringen i princip bara gäller klaganden, varför regeln bara bör&lt;br&gt;omfatta den som har överklagat till hovrätten och inte dennes motpart.&lt;br&gt;När det gäller svårigheterna att hitta ett ombud som vill åta sig saken&lt;br&gt;menar utredningen att de klagande som varken har råd att betala ett&lt;br&gt;ombud eller kan få rättshjälp är mycket få och inte överdrivet&lt;br&gt;skyddsvärda. Dessutom menar utredningen att de parter det gäller som&lt;br&gt;regel kommer att förlora målet och då är det snarast till fördel för parten&lt;br&gt;att talan avvisas på ett så tidigt stadium som möjligt. Vidare noterar&lt;br&gt;utredningen att behovet av en regel som den föreslagna minskar ju fler&lt;br&gt;mål som omfattas av krav på prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland remissinstanserna är det några som i princip accepterar&lt;br&gt;förslaget. Men remisskritiken är övervägande negativ och man pekar på&lt;br&gt;olika brister i utredningens förslag. Flera ifrågasätter sålunda hovrätter-&lt;br&gt;nas behov av den föreslagna regeln. De relevanta fallen bedöms vara så&lt;br&gt;få att de inte motiverar ett avsteg från principen att parter skall få föra sin&lt;br&gt;egen talan om de vill det. Samtidigt påpekar flera att behovet av att&lt;br&gt;tvångsvis kunna tillsätta ett ombud torde vara större i tingsrätt, där den&lt;br&gt;huvudsakliga utredningen och sorteringen av processmaterialet sker.&lt;br&gt;Högsta domstolens ledamöter menar att regeln, om den genomförs för&lt;br&gt;hovrätterna, borde övervägas även för Högsta domstolens del, bl.a. med&lt;br&gt;hänsyn till att prejudikatbildningen kan underlättas. Utredningen har&lt;br&gt;emellertid inte lämnat underlag för bedömning av om förslaget kan&lt;br&gt;komma tingsrätterna och Högsta domstolen till del. Riksskatteverket och&lt;br&gt;Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och Bohuslän, som i princip&lt;br&gt;accepterar förslaget, anser att behovet av ombudstvång kan vara lika stort&lt;br&gt;i utsökningsmål som handläggs som Ö-mål eller domstolsärenden.&lt;br&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge, som avstyrker förslaget, menar att&lt;br&gt;förslaget, om det genomförs, bör övervägas också för brottmål om&lt;br&gt;enskilda åtal, och även för klagandens motpart i de måltyper där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klaganden skulle omfattas. Flera remissinstanser menar att utredningen&lt;br&gt;har underskattat omfattningen av parternas problem att hitta och bekosta&lt;br&gt;adekvata ombud samt att det finns en påtaglig risk för&lt;br&gt;meningsskiljaktigheter mellan parten och ett ”påtvingat” ombud. På detta&lt;br&gt;sätt menar de att förslaget är betänkligt från rättssäkerhetssynpunkt. Flera&lt;br&gt;förordar att problemen i stället löses genom en stram processledning.&lt;br&gt;Man menar att många av de fall som skulle träffas av den föreslagna&lt;br&gt;regeln kan tas om hand genom befintliga regler om avvisning av talan när&lt;br&gt;klaganden trots föreläggande inte presterar tydliga ändringsyrkanden och&lt;br&gt;grunder. Därvid påpekas också att gränsen mellan dessa awisningsfall&lt;br&gt;och de fall som skulle kunna föranleda ombudstvång är oklar. Några&lt;br&gt;anser det bättre att ett eventuellt reformbehov tillgodoses genom en viss&lt;br&gt;utvidgning av möjligheterna att avvisa en otydlig talan. Någon har också&lt;br&gt;pekat på möjligheterna att bättre utreda ståndpunkterna vid ett&lt;br&gt;förberedande sammanträde med partema i hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remisskritiken ger uttryck för stark ovilja mot utredningens förslag.&lt;br&gt;Regeringen anser inte att förslaget kan genomföras i sin nuvarande form.&lt;br&gt;Det befintliga beredningsunderlaget räcker inte heller till för att ta&lt;br&gt;definitiv ställning till de sinsemellan mycket divergerande förslag till&lt;br&gt;modifikationer som remissbehandlingen gett upphov till. Regeringen&lt;br&gt;lägger därför för närvarande inte fram något förslag om ombudstvång.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Delgivning av föreläggande att avge svarsskrivelse i&lt;br&gt;brottmål m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om delgivning av överklagande i brott-&lt;br&gt;mål ändras så att formell delgivning inte behöver ske med åklagaren.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla för resningsansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Om ett överklagande inte avvisas,&lt;br&gt;och inte heller ogillas genast därför att det är uppenbart ogrundat, skall&lt;br&gt;det delges motparten med föreläggande för denne att svara inom viss tid.&lt;br&gt;Utredningen har föreslagit att det formella kravet på delgivning slopas&lt;br&gt;när det är en åklagare som är motpart i målet och att hovrätten då i stället&lt;br&gt;far skicka föreläggandet på annat sätt, t.ex. i vanligt lösbrev eller genom&lt;br&gt;telefax. Motiven till förslaget är att formell delgivning innebär en onödig&lt;br&gt;arbetsbelastning med tanke på att åklagaren är tjänsteman vid en statlig&lt;br&gt;myndighet med betryggande rutiner för posthanteringen. Utredningen har&lt;br&gt;föreslagit att samma regel införs för rättegången i Högsta domstolen och&lt;br&gt;att även resningsärenden i båda instanserna skall omfattas. De remiss-&lt;br&gt;instanser som har yttrat sig i frågan har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har redan tagit ställning för utredningens förslag. Det&lt;br&gt;skedde i propositionen (1996/97:131) Prövningstillstånd i hovrätten,&lt;br&gt;vilken sedermera återkallades av skäl som inte hade med detta förslag att&lt;br&gt;göra. I det ärendet hade Lagrådet föreslagit ett mer generellt undantag&lt;br&gt;som innebar att allmänna domstolar alltid, efter lämplighetsövervägande,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle kunna avstå från föreskriven delgivning när adressaten är en statlig&lt;br&gt;myndighet. Regeringen anser nu som då att Lagrådets förslag är för&lt;br&gt;långtgående. Såsom påpekades i den nämnda propositionen (s. 105) intar&lt;br&gt;åklagarväsendet en särställning genom att det hanterar en överlägset stor&lt;br&gt;mängd mål vid de allmänna domstolarna jämfört med andra myndigheter.&lt;br&gt;Det är därför ingenting onaturligt att föreskriva en särskild lösning för&lt;br&gt;åklagarna. Vi förordar att utredningens förslag nu genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Åtgärder för att begränsa flödet av mål till&lt;br&gt;hovrätterna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I föregående avsnitt har huvudsakligen behandlats åtgärder för ett mera&lt;br&gt;ändamålsenligt hovrättsförfarande. Utredningen har i enlighet med sina&lt;br&gt;direktiv även sett över saken från ett annat håll och då gått igenom vilka&lt;br&gt;möjligheter som kan finnas att med olika medel minska själva&lt;br&gt;måltillströmningen till hovrätterna. Utredningen har i detta hänseende&lt;br&gt;funnit att utrymmet för förändringar är mycket begränsat och, såsom&lt;br&gt;kommer att framgå av det följande, bedömer regeringen dessutom att&lt;br&gt;vissa av de förslag som utredningen lagt fram på det området inte bör&lt;br&gt;föras vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i detta avsnitt först tittat på möjligheterna att minska&lt;br&gt;målstillströmningen genom att införa förbud mot överklagande. Utred-&lt;br&gt;ningen har konstaterat att rätten till överklagande från första instans är&lt;br&gt;hävdvunnen i Sverige men har ändå funnit att det bör kunna finnas ett&lt;br&gt;litet utrymme för ett förbud mot överklagande, nämligen när det gäller&lt;br&gt;dispositiva tvistemål om mycket små värden. Utredningen har stannat vid&lt;br&gt;en värdegräns för tvisteföremålet på ett tiondels basbelopp, f.n. 3 640&lt;br&gt;kronor. Utredningen har föreslagit undantag från förbudet i mål där en&lt;br&gt;part yrkar sådant undantag och gör sannolikt att målet har&lt;br&gt;prejudikatintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fem av experterna i utredningen har förklarat att de inte kan ställa sig&lt;br&gt;bakom förslaget. Även nästan alla remissinstanser har avstyrkt förslaget.&lt;br&gt;Man har främst hänvisat till principiella betänkligheter med ett över-&lt;br&gt;klagandeförbud, till gränsdragningsproblem som en beloppsgräns for&lt;br&gt;med sig och till att prejudikatbildningen på vissa områden skulle&lt;br&gt;hämmas. Vidare har många bedömt att de resursmässiga vinster man&lt;br&gt;skulle göra på ett överklagandeförbud av den föreslagna omfattningen&lt;br&gt;vore försumbara, bl.a. med hänsyn till att sådana mål redan i dag&lt;br&gt;omfattas av krav på prövningstillstånd i hovrätten och att ett överkla-&lt;br&gt;gandeförbud sannolikt skulle öka antalet resningsansökningar. Rege-&lt;br&gt;ringen medger att det, såsom utredningen har pekat på (se betänkandet s.&lt;br&gt;282 f.), finns vissa fördelar med att överklagande inte kan ske i mål om&lt;br&gt;mycket små värden. Regeringen kan emellertid inte bortse från den kritik&lt;br&gt;förslaget har fått och bedömer att förslaget inte bör föras vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Rättelse, komplettering och omprövning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En dom eller ett slutligt beslut far, enligt dagens&lt;br&gt;ordning, kompletteras inom två veckor från avgörandet om rätten av&lt;br&gt;förbiseende har underlåtit att fatta ett beslut som skulle ha meddelats i&lt;br&gt;samband därmed. Regeringen föreslår att denna tidsfrist utsträcks till sex&lt;br&gt;månader efter det att avgörandet vann laga kraft. En komplettering senare&lt;br&gt;än två veckor efter det att avgörandet meddelades skall dock förutsätta att&lt;br&gt;en part yrkar detta och att motparten inte motsätter sig det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Inga ändringar görs när det gäller instituten&lt;br&gt;rättelse och omprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta tillstyrker vad utredningen har förordat.&lt;br&gt;Svea hovrätt har avstyrkt förslaget om utvidgade möjligheter till&lt;br&gt;komplettering av ett avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: En domstol far&lt;br&gt;besluta om rättelse av en dom eller ett beslut om avgörandet innehåller&lt;br&gt;någon uppenbar oriktighet till följd av rättens eller någon annans skrivfel,&lt;br&gt;räknefel eller liknande förbiseende. Utredningen har diskuterat möjlig-&lt;br&gt;heterna att i effektiviserande syfte eventuellt utvidga tillämpnings-&lt;br&gt;området för institutet rättelse. Såsom utredningen har konstaterat skulle&lt;br&gt;en utvidgning kräva att man skulle kunna rätta även oriktigheter som inte&lt;br&gt;är uppenbara. Regeringen gör samma bedömning som utredningen och&lt;br&gt;remissinstanserna, nämligen att detta inte är lämpligt. Inga förslag om&lt;br&gt;ändringar i rättelsereglema läggs därför fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller omprövning är det lämpligt att i första hand ta de&lt;br&gt;nuvarande reglerna i ärendelagen (1996:242) och förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) till utgångspunkt för sina överväganden. Enligt ärendelagen,&lt;br&gt;som i detta avseende i princip överensstämmer med förvaltningslagen,&lt;br&gt;skall tingsrätten ändra ett beslut som är uppenbart oriktigt, om det kan&lt;br&gt;ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel for någon enskild&lt;br&gt;part. Regeln gäller endast för beslut som tingsrätten meddelat som första&lt;br&gt;instans. Frågan är om liknande regler kan övervägas för tvistemål och&lt;br&gt;brottmål i tingsrätt. I tvistemål är det alltid två parter som står mot&lt;br&gt;varandra, varför omprövningsregeln uppenbarligen passar dåligt,&lt;br&gt;åtminstone for dom eller slutligt beslut i målet. I brottmål har visserligen&lt;br&gt;den tilltalade ingen enskild motpart när endast åklagaren har fört talan&lt;br&gt;mot honom eller henne, men man kan knappast undgå att ta hänsyn till&lt;br&gt;att en målsägandes intresse kan behöva beaktas även om målsäganden&lt;br&gt;inte har fört talan i ansvarsfrågan. Inte heller för brottmålsdomar passar&lt;br&gt;alltså omprövning bra. Såsom utredningen konstaterat kan situationen&lt;br&gt;vara en annan när det gäller beslut under rättegången, eftersom det då&lt;br&gt;ibland inte finns någon enskild motpart, såsom t.ex. vid utdömande av&lt;br&gt;vite på grund av utevaro från förhandling eller vid beslut om att avslå&lt;br&gt;begäran om biträde eller försvarare. Antalet sådana fall är emellertid&lt;br&gt;relativt litet och i en del av dessa är parten dessutom oförhindrad att&lt;br&gt;framställa samma yrkande på nytt i tingsrätten. Regeringen gör samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömning som utredningen, att det inte är motiverat att införa regler om&lt;br&gt;omprövning i rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komplettering av ett avgörande far ske om rätten av förbiseende har&lt;br&gt;underlåtit att fatta ett beslut som skulle ha meddelats i samband med en&lt;br&gt;dom eller ett slutligt beslut. Det kan t.ex. gälla ett kostnadsyrkande som&lt;br&gt;rätten glömt att ta ställning till i samband med målets avgörande.&lt;br&gt;Komplettering kan däremot inte avse prövning av något moment som rör&lt;br&gt;själva saken. Före ett beslut om komplettering skall partema få tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig om det inte är uppenbart obehövligt. Beslutet är att betrakta&lt;br&gt;som ett slutligt beslut och kan överklagas. Enligt dagens ordning får&lt;br&gt;komplettering ske senast inom två veckor från det att avgörandet&lt;br&gt;meddelades. Anledningen till denna tidsbegränsning är att man velat ge&lt;br&gt;partema rimlig tid att överklaga avgörandet i dess helhet efter det att de&lt;br&gt;sett kompletteringsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har även när det gäller komplettering sett över vilka&lt;br&gt;möjligheter som kan finnas att utvidga dess tillämpningsområde. Det står&lt;br&gt;klart att komplettering inte heller fortsättningsvis skall kunna omfatta&lt;br&gt;moment som rör själva saken. Däremot kan det finnas utrymme för att&lt;br&gt;bryta igenom tvåveckorsgränsen. Detta skulle göra att man i fler fall än&lt;br&gt;nu kan undvika överklagande eller klagan över domvilla, vilket skulle&lt;br&gt;kunna vara till fördel för både parter och för domstolsväsendet.&lt;br&gt;Utredningen har föreslagit att komplettering skall få ske ända fram till&lt;br&gt;sex månader efter det att avgörandet vann laga kraft. Sexmånaders-&lt;br&gt;gränsen är satt för att korrespondera med tidsgränsen för att klaga över&lt;br&gt;domvilla i den aktuella situationen. Förutsättning för att komplettering&lt;br&gt;skall kunna ske senare än två veckor efter att avgörandet meddelades&lt;br&gt;skall vara att en part begär kompletteringen och att motparten inte&lt;br&gt;motsätter sig den. Förslaget har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan&lt;br&gt;erinran av remissinstanserna. Svea hovrätt har dock avstyrkt förslaget.&lt;br&gt;Hovrätten anser inte att det inte finns behov av det föreslagna alternativet&lt;br&gt;till överklagande eller klagan över domvilla och att det dessutom är&lt;br&gt;principiellt otillfredsställande med två metoder för att uppnå samma sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer det som betydligt enklare och som en klar vinst&lt;br&gt;om en underlåtenhet av rätten kan åtgärdas genom komplettering i stället&lt;br&gt;för att överklagande eller klagan över domvilla skall behöva tillgripas.&lt;br&gt;Att i vissa fall två alternativa handlingssätt kan komma attt stå till buds är&lt;br&gt;ingen direkt nackdel. Regeringen förordar att utredningens förslag&lt;br&gt;genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit en teknisk justering i lagtexten, som vi åter-&lt;br&gt;kommer till i författningskommentaren. Lagrådet har tillagt att mot-&lt;br&gt;svarande behov av komplettering efter den tidpunkt då en dom eller ett&lt;br&gt;beslut har vunnit laga kraft kan finnas även för förvaltningsprocessens&lt;br&gt;del. Regeringen avser att uppmärksamma detta vid den fortsatta&lt;br&gt;reformeringen av förvaltningsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hänskjutande av prejudikatfråga till Högsta&lt;br&gt;domstolen, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kravet på att parterna skall ha träffat avtal om att&lt;br&gt;inte överklaga tingsrättens dom slopas som förutsättning för att&lt;br&gt;tingsrätten i ett dispositivt tvistemål skall kunna hänskjuta en fråga direkt&lt;br&gt;till Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utredningens förslag att avtal, som ingåtts&lt;br&gt;före tvistens uppkomst, om att inte överklaga tingsrättens dom även skall&lt;br&gt;vara giltiga i tvistemål om mindre värden (FT-mål) genomfors inte. Inga&lt;br&gt;ändringar görs heller for att infora s.k. språngöverklagande, dvs.&lt;br&gt;överklagande direkt från tingsrätt till Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Ett avtal att inte överklaga tingsrättens dom,&lt;br&gt;som i dag är en förutsättning för att tingsrätten skall kunna hänskjuta en&lt;br&gt;prejudikatfråga till Högsta domstolen, far förenas med villkoret att&lt;br&gt;prövningstillstånd meddelas. Avtal att inte överklaga tingsrättens dom&lt;br&gt;skall vara giltiga även i FT-mål, även om de ingås före tvistens upp-&lt;br&gt;komst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla som särskilt yttrat sig över utredningens&lt;br&gt;förslag som gäller hänskjutande av prejudikatfråga till Högsta domstolen&lt;br&gt;har i stället velat gå längre, och slopa kravet på avtal om att inte&lt;br&gt;överklaga tingsrättens dom. Förslaget att även i FT-mål tillåta avtal om&lt;br&gt;att inte överklaga tingsrättens dom, ingångna före tvistens uppkomst, har&lt;br&gt;uttryckligen kommenterats endast av Konsumentverket och verket har&lt;br&gt;avstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Svensk rätt ger inga&lt;br&gt;möjligheter att överklaga ett avgörande av den första instansen direkt till&lt;br&gt;den högsta instansen, i de allmänna domstolarna alltså från tingsrätt&lt;br&gt;direkt till Högsta domstolen. Ett sådant system, s.k. språngöverklagande,&lt;br&gt;finns däremot i flera andra europeiska länder, t.ex. England, Tyskland&lt;br&gt;och Norge. Sverige har i stället ett system enligt vilket tingsrätten kan&lt;br&gt;hänskjuta en viss fråga, en prejudikatfråga, till Högsta domstolen. Denna&lt;br&gt;möjlighet är begränsad till dispositiva tvistemål. En förutsättning för&lt;br&gt;hänskjutande är att parterna har träffat avtal om att inte överklaga tings-&lt;br&gt;rättens dom. Vidare måste parterna samtycka till hänskjutandet. Högsta&lt;br&gt;domstolen tar upp målet bara om prövningstillstånd meddelas av&lt;br&gt;prejudikatskäl. Prövningstillståndet kan begränsas. Högsta domstolen&lt;br&gt;avgör prejudikatfrågan genom slutligt beslut och tingsrätten är vid målets&lt;br&gt;fortsatta handläggning bunden av det avgörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa regler infördes 1989 men har hittills bara utnyttjats vid fyra&lt;br&gt;tillfällen, vilket tyder på att de förutsättningar som ställts upp för&lt;br&gt;hänskjutande har varit för stränga. Utredningen har särskilt pekat på att&lt;br&gt;det för många måste framstå som en alltför stor risk att förbinda sig att&lt;br&gt;inte överklaga tingsrättens dom när man inte vet om Högsta domstolen&lt;br&gt;kommer att meddela prövningstillstånd. Visserligen kan partema, enligt&lt;br&gt;utredningens analys, med framgång enas om att frånträda avtalet, men&lt;br&gt;eftersom detta alltså kräver enighet är det ingenting som en part kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlita sig på. Utredningen har då diskuterat om man kan modifiera&lt;br&gt;överklagandeförbudet och kommit till slutsatsen att det skulle vara&lt;br&gt;mindre lämpligt att helt ta bort det. Det huvudsakliga skälet till det är att&lt;br&gt;då skulle tingsrättsavgörandet utan begränsningar kunna överprövas av&lt;br&gt;hovrätten och Högsta domstolen trots att Högsta domstolen redan prövat&lt;br&gt;en i målet ingående fråga, vilket kan innebära olägenheter och&lt;br&gt;gränsdragningsproblem. I stället har utredningen föreslagit att avtalet om&lt;br&gt;att inte överklaga tingsrättens dom skall få villkoras med att Högsta&lt;br&gt;domstolen verkligen meddelar prövningstillstånd. De remissinstanser&lt;br&gt;som särskilt uttalat sig i denna fråga har dock förordat lösningen att&lt;br&gt;överklagandeförbudet helt tas bort. Detta är också den lösning som&lt;br&gt;föreslagits av en annan statlig utredning, nämligen Skiljedomsutred-&lt;br&gt;ningen, som har lagt fram det förslaget i sitt slutbetänkande Näringslivets&lt;br&gt;tvistlösning (SOU 1995:65), s. 195 f. I sitt remissvar har Högsta dom-&lt;br&gt;stolens ledamöter anfört att det troligen krävs att överklagandeförbudet&lt;br&gt;tas bort helt för att institutet skall kunna få någon mera omfattande&lt;br&gt;användning. Ledamöterna medger att detta kan leda till vissa svårigheter&lt;br&gt;i tillämpningen, men anför att dessa inte bör vara värre än de som redan i&lt;br&gt;dag kan uppkomma när Högsta domstolen överprövar en mellandom där&lt;br&gt;en motsvarande prejudikatffåga är aktuell. Flera andra remissinstanser&lt;br&gt;som kommenterat Hovrättsprocessutredningens förslag anser också att&lt;br&gt;det krävs att överklagandeförbudet tas bort för att några märkbara&lt;br&gt;effekter skall kunna uppnås. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att&lt;br&gt;utredningens farhågor är överdrivna. Hovrätten pekar på att tingsrättens&lt;br&gt;dom kan innehålla ståndpunktstaganden till andra frågor än dem som&lt;br&gt;varit föremål för Högsta domstolens prövning och att det är svårt att se&lt;br&gt;varför parterna skall vara tvingade att avstå från att få sådana frågor&lt;br&gt;överprövade; i stället borde parter i ett dispositivt tvistemål i princip&lt;br&gt;självständigt råda över om tingsrättens dom skall få överklagas. I&lt;br&gt;remissbehandlingen av Skiljedomsutredningens betänkande fick det nu&lt;br&gt;aktuella förslaget i huvudsak ett positivt mottagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även regeringen anser att fördelarna med att genomföra Skilje-&lt;br&gt;domsutredningens förslag överväger. Regeringen inser visserligen att det&lt;br&gt;finns en risk för att processen förlängs om man tillåter överklagande av&lt;br&gt;tingsrättens dom, men samtidigt finns det skäl att tro att parterna som&lt;br&gt;regel avstår från att överklaga denna när Högsta domstolen har avgjort&lt;br&gt;prejudikatfrågan, åtminstone om tingsrättens dom inte rymmer frågor&lt;br&gt;som Högsta domstolen inte haft anledning att ta ställning till. Vad&lt;br&gt;regeringen fäster särskilt stor vikt vid är att Skilj edomsutredningens&lt;br&gt;förslag ger bättre möjligheter för 1989 års reform att få ett ordentligt&lt;br&gt;genomslag. Vi förordar alltså den ordningen att tingsrätten skall kunna&lt;br&gt;hänskjuta en prejudikatfråga till Högsta domstolen oavsett om parterna&lt;br&gt;har förbundit sig att inte överklaga tingsrättens dom. Tingsrättens beslut i&lt;br&gt;frågan om hänskjutande skall ske eller inte bör, liksom i dag, inte kunna&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle kunna övervägas att vidga tillämpningsområdet för reglerna&lt;br&gt;om hänskjutande av prejudikatfråga och låta dem avse även andra mål än&lt;br&gt;dispositiva tvistemål. Utredningen har inte föreslagit detta, huvudsak-&lt;br&gt;ligen med hänsyn till att utredningens förslag bygger på förbud mot att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklaga tingsrättens dom. Nu väljer visserligen regeringen inte den&lt;br&gt;lösningen, men vi vill ändå stanna för att inte föreslå någon utvidgning.&lt;br&gt;Behovet och utrymmet torde vara klart mindre i andra målkategorier än i&lt;br&gt;dispositiva tvistemål. Remissinstanserna har inte heller efterfrågat någon&lt;br&gt;utvidgning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av reglerna om hänskjutande av prejudikatfråga till Högsta&lt;br&gt;domstolen finns det enligt regeringens mening knappast något utrymme&lt;br&gt;för att införa regler om språngöverklagande. Några sådana föreslås därför&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näraliggande fråga som utredningen har tagit upp är dagens regel&lt;br&gt;som särbehandlar FT-målen, alltså tvistemål som gäller högst ett halvt&lt;br&gt;basbelopp, på så sätt att avtal om att inte överklaga domen i sådana mål&lt;br&gt;inte är giltiga om de träffas före tvistens uppkomst. Utredningen har&lt;br&gt;föreslagit att detta undantag för FT-målen slopas. Det huvudsakliga&lt;br&gt;skälet till att FT-målen undantogs när regeln infördes år 1989 var&lt;br&gt;omsorgen om prejudikatbildningen. Eftersom dessa mål redan då&lt;br&gt;omfattades av krav på prövningstillstånd i hovrätten var utgallringen av&lt;br&gt;de mål som kunde komma under Högsta domstolens prövning redan&lt;br&gt;effektiv och det ansågs att man borde vara rädd om de fa prejudikatvärda&lt;br&gt;mål det kunde vara fråga om. Emellertid noterades i det lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet (prop. 1988/89:78, s. 43) även att vissa under remissbehand-&lt;br&gt;lingen framförda önskemål om konsumentskydd skulle tillgodoses när&lt;br&gt;man valde lösningen att undanta FT-målen. I det nu aktuella ärendet har&lt;br&gt;utredningen anfört att man inte skall överdriva risken för att&lt;br&gt;prejudikatbildningen försvåras om FT-målen behandlas lika som övriga&lt;br&gt;dispositiva tvistemål. Vidare menar utredningen att det snarast skulle&lt;br&gt;vara en fördel för den svagare parten att före tvistens uppkomst kunna&lt;br&gt;ingå avtal om att inte överklaga domen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast en remissinstans har uttalat sig särskilt om utredningens&lt;br&gt;förslag. Det är Konsumentverket, som tillbakavisar utredningens argu-&lt;br&gt;ment och avstyrker förslaget. Verket befarar att ett genomförande av&lt;br&gt;utredningens förslag skulle hämma prejudikatbildningen. Vidare anser&lt;br&gt;verket att den föreslagna ordningen skulle bli till nackdel för&lt;br&gt;konsumenter och andra typiskt sett svaga parter och att det finns skäl att&lt;br&gt;skydda dessa grupper från att avtala bort överklagandemöjligheten på&lt;br&gt;förhand. Regeringen finner inte skäl att nu göra någon annan bedömning&lt;br&gt;än i 1989 års lagsiftningsärende. Vi förordar därför att nuvarande ordning&lt;br&gt;behålls och för inte utredningens förslag vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Avräkning av häktningstid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den ovillkorliga rätten för en klagande som är&lt;br&gt;häktad att tillgodoräkna sig tiden mellan tingsrättens och hovrättens&lt;br&gt;domar som tid för verkställighet av fängelsestraff behålls utan inskränk-&lt;br&gt;ningar. Samma sak gäller i ledet mellan hovrätten och Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser har förklarat sig dela&lt;br&gt;utredningens bedömning. Tre av hovrätterna förordar att frågan om en&lt;br&gt;övergång till fakultativ avräkning av häktningstid övervägs på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Brottsbalkens regler för avräk-&lt;br&gt;ning av häktningstid innebär bl.a. att en häktad person som överklagar en&lt;br&gt;fangelsedom har en ovillkorlig rätt att tillgodoräkna sig den tid som&lt;br&gt;förflyter fram till den högre rättens dom som verkställighet av fängelse-&lt;br&gt;straffet. Så har reglerna varit utformade sedan den 1 april 1973. I olika&lt;br&gt;sammanhang och nu även i Hovrättsprocessutredningen har man över-&lt;br&gt;vägt att återinföra ett system i stil med det som gällde tidigare, nämligen&lt;br&gt;någon form av fakultativ avräkning. Syftet med en sådan ändring skulle&lt;br&gt;vara att minska måltillströmningen till överrättema, och särskilt då till&lt;br&gt;hovrätterna. Utredningen har stannat för att inte föreslå någon förändring.&lt;br&gt;Några remissinstanser har förklarat sig dela utredningens bedömning. Tre&lt;br&gt;av hovrätterna förordar att frågan om en övergång till fakultativ&lt;br&gt;avräkning övervägs på nytt för att bedöma om man kan gå denna väg för&lt;br&gt;att avhålla från ”okynnesöverklaganden”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen finns det en påtaglig risk för att en tilltalad, på&lt;br&gt;grund av att han eller hon befarar att det totala frihetsberövandet kommer&lt;br&gt;att förlängas, avstår från att överklaga ett avgörande som borde ändras av&lt;br&gt;hovrätten; under sådana förhållanden skulle hovrätten inte kunna fungera&lt;br&gt;som den garant för riktiga avgöranden som den är avsedd att göra.&lt;br&gt;Utredningen anser inte att ett system med fakultativ avräkning skulle&lt;br&gt;kunna bli särskilt träffsäkert, utan att det skulle träffa både grundlösa&lt;br&gt;överklaganden och sådana som har visst fog för sig men som ändå inte&lt;br&gt;far framgång. Det är också enligt utredningen mindre tilltalande att en&lt;br&gt;sådan tänkt förändring, utan att det finns sakliga skäl för det, skulle rikta&lt;br&gt;in sig bara mot den minoritet av tilltalade som är häktade och inte också&lt;br&gt;mot dem som är på fri fot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens betänkligheter mot ändring av principen&lt;br&gt;om obligatorisk avräkning av häktningstid vid överklagande. Vi lägger&lt;br&gt;därför inte fram något förslag i den riktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Ekonomiska styrmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Begränsningar av förmånerna enligt rätts-&lt;br&gt;hjälpslagen och enligt reglerna om offentlig försvarare i brottmål i syfte&lt;br&gt;att stoppa grundlösa överklaganden införs inte. Inte heller införs det&lt;br&gt;system med överklagandeavgifter som utredningen föreslagit. Utred-&lt;br&gt;ningens förslag om nedsättning av forlikningslikvid bereds vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit ett system med&lt;br&gt;överklagandeavgifter som skall betalas av dem som överklagar till&lt;br&gt;hovrätten eller Högsta domstolen i tvistemål eller domstolsärenden.&lt;br&gt;Vidare har utredningen föreslagit en särskild lag om nedsättning hos&lt;br&gt;länsstyrelsen av forlikningslikvid och särskilda regler för fördelning av&lt;br&gt;rättegångskostnaderna när ett förlikningserbjudande avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens när det&lt;br&gt;gäller att förmånerna enligt bl.a. rättshjälpslagen inte skall begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta instämmer i att begränsningar i&lt;br&gt;förmånerna enligt bl.a. rättshjälpslagen bör undvikas. Ingen remiss-&lt;br&gt;instans har uttalat sig helt positivt om förslaget om överklagandeavgifter;&lt;br&gt;åtskilliga är negativa eller tveksamma. När det gäller förslaget om&lt;br&gt;nedsättning av forlikningslikvid är remissutfallet blandat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I sina resonemang om vilka&lt;br&gt;åtgärder som kan övervägas för att begränsa måltillströmningen till&lt;br&gt;överrättema, främst hovrätterna, har utredningen diskuterat om det är&lt;br&gt;möjligt och lämpligt att på något sätt begränsa de förmåner som finns&lt;br&gt;enligt rättshjälpslagen och enligt reglerna om offentlig försvarare i&lt;br&gt;brottmål. Utredningen har dock tagit avstånd från denna tanke.&lt;br&gt;Regeringen vill, i likhet med en majoritet av remissinstanserna, inte&lt;br&gt;heller slå in på denna väg. Sådana åtgärder skulle inte vara något&lt;br&gt;effektivt sätt att stoppa just vad man ibland kallar ”okynnesöver-&lt;br&gt;klaganden”, utan skulle även inverka på benägenheten att överklaga&lt;br&gt;avgöranden som faktiskt borde ändras. De skulle också komma att rikta&lt;br&gt;sig främst mot personer med dålig ekonomi. Inga forslag i den vägen&lt;br&gt;läggs alltså fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har lagt fram ett förslag om överklagandeavgifter som&lt;br&gt;skall tas ut av dem som överklagar till hovrätten och till Högsta&lt;br&gt;domstolen i tvistemål och domstolsärenden. Avgiften skall enligt&lt;br&gt;förslaget motsvara den ansökningsavgift som tas ut i tingsrätten enligt&lt;br&gt;gällande avgiftslista. Som exempel kan nämnas att avgiften i vanliga&lt;br&gt;tvistemål för närvarande är 450 kr. Avgiften skall vara en förutsättning&lt;br&gt;för att målet skall tas upp i den högre rätten. I mål där det finns ett&lt;br&gt;flerpartsförhållande skall avgiften vara en ersättningsgill rättegångs-&lt;br&gt;kostnad. I andra mål skall staten, dvs. domstolen betala tillbaka avgiften&lt;br&gt;till en klagande som far någon framgång med sin talan. Avgiften skall&lt;br&gt;också omfattas av beviljad rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen remissinstans har uttalat sig helt positivt om förslaget. Tio är&lt;br&gt;negativa, åtta är tveksamma. Man hänvisar till att systemet blir&lt;br&gt;ineffektivt som medel att avhålla från grundlösa överklaganden, att det&lt;br&gt;blir administrativt krångligt på flera sätt och att det innebär en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlustaffär för staten särskilt om avgiften skall kunna omfattas av&lt;br&gt;rättshjälpen. Vidare varnas för att gränsdragningsproblem och andra&lt;br&gt;tillämpningssvårigheter uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning finns det en hel del fog för&lt;br&gt;remisskritiken. Fram till 1971 hade Sverige ett system med s.k. vade-&lt;br&gt;penning, som den som ville överklaga hovrättens avgörande var tvungen&lt;br&gt;att nedsätta. Det systemet gav upphov till omfattande tillämpnings-&lt;br&gt;svårigheter och det rådde total enighet i frågan om dess avskaffande år&lt;br&gt;1971. Även om utredningen gjort en del för att nu åstadkomma ett bättre&lt;br&gt;system är förslaget, såsom remissinstanserna också påpekat, behäftat&lt;br&gt;med flera av de svagheter som vidlådde systemet med vadepenning.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att utredningens förslag inte bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har utredningen lagt ett förslag till en särskild lag om&lt;br&gt;nedsättning hos länsstyrelsen av forlikningslikvid och särskilda regler för&lt;br&gt;fördelning av rättegångskostnaderna när ett förlikningserbjudande&lt;br&gt;avvisas. Syftet är att seriösa förlikningsbud skall ha bättre chanser att bli&lt;br&gt;antagna, därför att käranden riskerar att inte få betalt för sina&lt;br&gt;rättegångskostnader i fortsättningen om han inte vinner mer än vad som&lt;br&gt;erbjöds förlikningsvis. Systemet har i viss utsträckning en förebild i&lt;br&gt;engelsk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissutfallet är blandat. Många tycker att förslaget är intressant.&lt;br&gt;Samtidigt har remissomgången tydligt visat att den föreslagna ordningen&lt;br&gt;är komplicerad att tillämpa och svår att överblicka, både för parter -&lt;br&gt;särskilt om de inte har ombud - och för domstolarna. Man kan särskilt&lt;br&gt;peka på en osäkerhet om hur reglerna skall tillämpas i högre rätt, hur de&lt;br&gt;skall tillämpas om någon part har rättshjälp, hur reglerna slår om partema&lt;br&gt;är ömsom kärande och svarande samt vilka möjligheter som bör finnas&lt;br&gt;att fastställa jämkad ersättning till en vinnande part inom det föreslagna&lt;br&gt;systemet. Detta föranleder till slutsatsen att förslaget bör bli föremål för&lt;br&gt;ytterligare beredning inom regeringskansliet, i ljuset bl.a. av de nu&lt;br&gt;lämnade remissynpunkterna. Regeringen siktar alltså på att i ett senare&lt;br&gt;sammanhang återkomma med ett nytt förslag med huvudsakligen samma&lt;br&gt;inriktning som utredningens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen syftar till en effektivare handläggning i flera avseenden i&lt;br&gt;allmänna domstolar, särskilt hovrätterna, och kommer därför att innebära&lt;br&gt;vissa arbetsbesparingar både för domstolsväsendet och för parter i mål&lt;br&gt;och ärenden. Förslagen kan beräknas leda till marginella kostnads-&lt;br&gt;besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna bör träda i kraft snarast, och lämpligen den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser behövs för de fall då kallelse har utfärdats&lt;br&gt;enligt äldre bestämmelser men förhandlingen hålls efter ikraftträdandet. I&lt;br&gt;dessa fall skall de äldre bestämmelserna om påföljd vid utevaro från&lt;br&gt;förhandling m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jjärde stycket har införts en ny regel om domförhet i hovrätten.&lt;br&gt;Lagtexten har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Den tar sikte&lt;br&gt;på den situationen att en klagande uteblir från ett sammanträde för&lt;br&gt;muntlig förberedelse enligt 50 kap. 10 § eller 51 kap. 10 §. Då skall över-&lt;br&gt;klagandet förfalla och målet skrivas av, se avsnitt 4.6. Hovrätten består&lt;br&gt;vid ett sådant förberedelsesammanträde som regel av en lagfaren domare.&lt;br&gt;Denne ges genom den nya regeln behörighet att skriva av målet.&lt;br&gt;Ändringen kommer att föranleda en motsvarande ändring i förordningen&lt;br&gt;(1996:379) med hovrättsinstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sista stycket punkt 1 har införts en ny regel om domförhet i Högsta&lt;br&gt;domstolen. Ändringen motsvarar den som gjorts för hovrättens del i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §, se kommentaren till den paragrafen, men får också ett något&lt;br&gt;vidare tillämpningsområde genom att ingen inskränkning gjorts till&lt;br&gt;sammanträde enligt 50 kap. 10 § eller 51 kap. 10 §. Lagrådet har sålunda&lt;br&gt;påpekat att paragrafen kommer att bli tillämplig också när ett&lt;br&gt;överklagande har förfallit på grund av den i detta ärende föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen i 32 kap. 7 §, nämligen när en förhandling har ställts in i&lt;br&gt;förväg och en klagande som åberopat laga förfall inte i efterhand kan&lt;br&gt;göra detta sannolikt. Såsom Lagrådet funnit finns det, med hänsyn till&lt;br&gt;den vidsträckta enmanskompetens som råder i Högsta domstolen, inget&lt;br&gt;att erinra mot att ett justitieråd får skriva av ett mål också sedan ett&lt;br&gt;överklagande har förfallit med tillämpning av 32 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen gäller vad som skall tas in i protokoll. I enlighet med vad som&lt;br&gt;sagts i avsnitt 4.3 skall i fortsättningen även den tilltalades berättelse i&lt;br&gt;brottmål protokolleras. Ändringen görs genom att det tidigare andra&lt;br&gt;stycket i paragrafen upphävs. I sista stycket görs språkliga justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen upphävs och ersätts av 32 kap. 7 §, se kommentaren till den&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om rättelse och komplettering av dom och&lt;br&gt;beslut i tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har i enlighet med vad som anförs i avsnitt 5.1 ändrats så&lt;br&gt;att den tid inom vilken komplettering kan ske utsträckts till sex månader&lt;br&gt;från det att avgörandet vann laga kraft. För att rätten inte skall ha&lt;br&gt;möjlighet att på eget initiativ komplettera ett avgörande, som båda parter&lt;br&gt;har accepterat och inrättat sig efter, vid en tidpunkt då det kanske saknas&lt;br&gt;en realistisk möjlighet att överklaga detta i dess helhet, förutsätter en&lt;br&gt;komplettering senare än fjorton dagar efter det att avgörandet&lt;br&gt;meddelades initiativ av en part. Det kan finnas fall då motparten finner&lt;br&gt;skäl att motsätta sig en komplettering. Motparten har därför, om en&lt;br&gt;komplettering blir aktuell senare än fjorton dagar efter det att avgörandet&lt;br&gt;meddelades, getts möjlighet att hindra denna. Om motparten utnyttjar&lt;br&gt;denna möjlighet är den första parten hänvisad till överklagande, om tiden&lt;br&gt;inte har gått ut för detta, och i annat fall till klagan över domvilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket har föranlett ett förtydligande i tredje&lt;br&gt;stycket, i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om rättelse och komplettering av dom och&lt;br&gt;beslut i brottmål. Ändringarna i andra och tredje styckena överens-&lt;br&gt;stämmer helt med dem i 17 kap. 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, reglerar domstols möjlighet att besluta om påföljd&lt;br&gt;i de fall ett sammanträde ställs in i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna regeln innebär, som framgår av avsnitt 4.6, att det&lt;br&gt;klargörs att möjligheten att i efterhand döma ut påföljd när ett&lt;br&gt;sammanträde ställts in i förväg inte bara gäller vite (jfr 9 kap. 9 § RB),&lt;br&gt;utan även hämtning, tredskodom, förklaring att överklagandet förfallit&lt;br&gt;och avskrivning av mål därför att käromålet har förfallit. Prövningen&lt;br&gt;skall ske sedan den uteblivne getts tillfälle att komma in med utredning&lt;br&gt;rörande det anmälda förhindret. Självfallet blir det inte aktuellt att begära&lt;br&gt;in någon ytterligare utredning om det redan vid anmälan om förfall är&lt;br&gt;sannolikt att vederbörande har laga förfall, se 32 kap. 6 § RB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra meningen framgår att det krävs ett yrkande om tredskodom&lt;br&gt;för att en sådan skall kunna meddelas med stöd av denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom paragrafen har fatt generell räckvidd har det föreslagits att&lt;br&gt;9 kap. 9 § upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 kap. 8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke sägs att ett beslut enligt 56 kap. 13 § inte får&lt;br&gt;överklagas, se avsnitt 5.2. Regeln gäller både för det fall tingsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutar att hänskjuta frågan och för det fall tingsrätten beslutar att inte Prop. 1998/99:37&lt;br&gt;göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om förberedelsen i hovrätten. Skälen för&lt;br&gt;förslaget finns i avsnitt 4.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket andra meningen har föreskrivits att vissa angivna regler&lt;br&gt;för huvudförhandlingen också skall tillämpas på ett sammanträde för&lt;br&gt;muntligt förberedelse. Dessa regler gäller kallelse, utevaro och åter-&lt;br&gt;upptagande av mål. Reglerna innebär bl.a. att överklagandet förfaller om&lt;br&gt;klaganden helt uteblir från ett sammanträde för muntlig förberedelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 kap. 12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, innehåller en regel om att hovrätten mot slutet av&lt;br&gt;förberedelsen i vissa fall bör göra en skriftlig sammanfattning av parter-&lt;br&gt;nas ståndpunkter. Paragrafen har, som framgår i avsnitt 4.1.1, till syfte att&lt;br&gt;skapa förutsättningar för att renodla hovrättsprocessen i tvistemål till det&lt;br&gt;som är tvistigt och därmed göra handläggningen effektivare. Regeln är&lt;br&gt;utformad efter förebild av vad som enligt 42 kap. 16 § RB gäller i tings-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen för att en sammanfattning skall göras är att det är till&lt;br&gt;fördel för handläggningen. Sammanfattningen görs utifrån hovrättens&lt;br&gt;uppfattning om vad som förekommit. Den blir därigenom ett kontroll-&lt;br&gt;instrument för parterna, vilket är av värde framför allt i mer kompli-&lt;br&gt;cerade mål. Eventuella missförstånd kan redas ut före huvud-&lt;br&gt;förhandlingen. Sammanfattningen kan också bidra till att klargöra&lt;br&gt;parternas rättsliga grunder och renodla tvistiga sakfrågor. På detta sätt&lt;br&gt;bidrar sammanfattningen till koncentrationen under huvudförhandlingen.&lt;br&gt;Den kan också medverka till att förkorta huvudförhandlingstidema&lt;br&gt;genom att sakframställningama och eventuella förhör kan göras kortare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den utformning som 55 kap. 15 § första stycket 1 har&lt;br&gt;kommer, såsom Lagrådet påpekat, den nya paragrafen inte att gälla för&lt;br&gt;Högsta domstolens del. Lagrådet har inte haft någon erinran mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar hovrättens möjligheter att avgöra tvistemål utan&lt;br&gt;huvudförhandling. Skälen för förslaget har redovisats i avsnitt 4.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke, som ändrats redaktionellt och i sak, anges&lt;br&gt;att hovrätten far avgöra ett mål på handlingarna, om ändringsyrkandet&lt;br&gt;har medgetts eller om det är uppenbart att överklagandet är ogrundat.&lt;br&gt;Med anledning av Sveriges konventionsåtaganden har regeln i den&lt;br&gt;tidigare fjärde punkten upphävts. Därför har också nuvarande andra&lt;br&gt;stycket upphävts såsom överflödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya andra stycket upptas dels den sedan tidigare gällande&lt;br&gt;möjligheten att avgöra målet utan huvudförhandling om båda parter&lt;br&gt;begär att målet skall avgöras på det sättet, dels en utvidgad möjlighet att&lt;br&gt;avgöra mål utan huvudförhandling. Sistnämnda möjlighet, vilken&lt;br&gt;upptagits som andra punkten i andra stycket, innebär att hovrätten far&lt;br&gt;avgöra målet på handlingarna om parterna, sedan fråga väckts om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgörande utan huvudförhandling, inte haft någon invändning mot detta.&lt;br&gt;I syfte att klarare markera att avgörande utan huvudförhandling i fall som&lt;br&gt;avses i andra stycket bara far ske om framstår som lämpligt har det&lt;br&gt;föreskrivits att saken skall kunna utredas tillfredsställande. Någon&lt;br&gt;ändring i sak är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om Högsta domstolens möjligheter att avgöra mål utan huvud-&lt;br&gt;förhandling finns särskilda bestämmelser i 55 kap. 11 § första stycket.&lt;br&gt;Enligt lagrummets andra stycke skall, beträffande avgörande i övrigt i&lt;br&gt;Högsta domstolen av mål utan huvudförhandling, i tvistemål tillämpas&lt;br&gt;50 kap. 13 §. På detta sätt får ändringarna i 50 kap. 13 § betydelse även&lt;br&gt;för Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen gäller kallelse till huvudförhandling i tvistemål. Andra stycket&lt;br&gt;har ändrats så att regleringen nu är densamma som gäller för brottmål&lt;br&gt;enligt 51 kap. 16 §. Den sakliga ändringen är att en klagande, som skall&lt;br&gt;infinna sig personligen, i kallelsen skall erinras om att överklagandet kan&lt;br&gt;komma att förfalla om han inte kommer personligen. Ändringen har&lt;br&gt;kommenterats i avsnitt 4.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 kap. 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges regler för de fall då part antingen uteblir helt från&lt;br&gt;sammanträde för huvudförhandling eller endast inställer sig genom&lt;br&gt;ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har i enlighet med vad som anförs i avsnitt 4.6 en ny&lt;br&gt;regel införts enligt vilken ett överklagande kan förfalla när klaganden&lt;br&gt;inställt sig endast genom ombud trots att han blivit kallad att infinna sig&lt;br&gt;personligen. Samma regel gäller redan för enskild klagande i brottmål.&lt;br&gt;Andra och tredje styckena har ändrats efter förebild av 51 kap. 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av dessa ändringar har det tidigare tredje sycket utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 kap. 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om återupptagande av mål. Första och andra&lt;br&gt;styckena har justerats till följd av ändringen i 50 kap. 21 §. Paragrafen&lt;br&gt;har nu samma innehåll som 51 kap. 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar i vilken utsträckning hovrätten är skyldig att&lt;br&gt;förelägga motparten att avge svarsskrivelse i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den i första stycket angivna regeln att överklagandet skall delges&lt;br&gt;med motparten har i samma stycke, i enlighet med vad som anförs i&lt;br&gt;avsnitt 4.8, intagits ett undantag i mål om allmänt åtal från kravet på&lt;br&gt;delgivning som gör det möjligt för hovrätten att till åklagaren översända&lt;br&gt;överklagandet exempelvis i lösbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om förberedelsen i hovrätt.&lt;br&gt;Ändringen i tredje stycket överensstämmer helt med den i 50 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar hovrättens möjligheter att avgöra brottmål utan&lt;br&gt;huvudförhandling. Skälen för förslaget har redovisats i avsnitt 4.4. De&lt;br&gt;ändringar som har gjorts överensstämmer i princip med dem som gjorts i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke anger nu att hovrätten får avgöra ett mål på&lt;br&gt;handlingarna, om det är uppenbart att överklagandet är ogrundat.&lt;br&gt;Ändringarna i andra stycket motsvarar i princip dem som gjorts i 50 kap.&lt;br&gt;13 § andra stycket. I tredje stycket anges att hovrätten, även i fall som&lt;br&gt;avses i andra stycket 1-3, skall hålla huvudförhandling om en part begär&lt;br&gt;det och det inte är uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om Högsta domstolens möjligheter att avgöra mål utan huvud-&lt;br&gt;förhandling finns särskilda bestämmelser i 55 kap. 11 § första stycket.&lt;br&gt;Enligt lagrummets andra stycke skall, beträffande avgörande i övrigt i&lt;br&gt;Högsta domstolen av mål utan huvudförhandling, i brottmål tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 kap. 13 §. På detta sätt far ändringarna i 51 kap. 13 § betydelse även&lt;br&gt;för Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket överensstämmer i sak med den i 51 kap. 8 §.&lt;br&gt;Skillnaden i formulering beror på att förevarande paragraf kan gälla&lt;br&gt;andra fall än allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen överensstämmer helt med den i 51 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen överensstämmer helt med den i 52 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som gäller hänskjutande av prejudikatfråga, har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att partema skall ha träffat avtal om att inte överklaga&lt;br&gt;tingsrättens dom har tagits bort. Den tidigare hänvisningen till 49 kap.&lt;br&gt;2 § RB innebar en begränsning till dispositiva tvister. När hänvisningen&lt;br&gt;nu tas bort kommer den begränsningen i stället till uttryck i paragrafens&lt;br&gt;nya lydelse. Att tingsrättens beslut enligt paragrafen inte lar överklagas&lt;br&gt;föreskrivs i det nya andra stycket i 49 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket överensstämmer i sak med den i 52 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1999.&lt;br&gt;Övergångsbestämmelser har getts för de fall då kallelse har utfärdats&lt;br&gt;enligt äldre bestämmelser men förhandlingen hålls efter ikraftträdandet. I&lt;br&gt;dessa fall skall de äldre bestämmelserna om påföljd vid utevaro från&lt;br&gt;förhandling m.m. i 50 kap. 10 och 21 §§ och 51 kap. 10 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Hovrättsprocessutredningens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9 kap. 9 § och 51 kap. 23 a § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 4 §, 5 kap. 9 §, 6 kap. 6 och 9 §§, 17 kap. 15 §, 18 kap.&lt;br&gt;4, 5, 8 a och 14 §§, 30 kap. 13 §, 35 kap. 13 §, 49 kap. 2 och 8 §§,&lt;br&gt;50 kap. 7, 13 och 21-23 §§, 51 kap. 8, 10, 13, 17 och 23 §§, 52 kap. 6 §,&lt;br&gt;54 kap. 2 §, 55 kap. 6, 8 och 14 §§, 56 kap. 6 och 13 §§ samt 58 kap. 6 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i balken skall införas nya bestämmelser, 12 kap. 25 §,&lt;br&gt;18 kap. 3 b §, 32 kap. 7 §, 49 kap. 11 a § samt 50 kap. 12 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten är domför med tre&lt;br&gt;lagfarna domare. I mål som&lt;br&gt;överklagats från tingsrätt skall&lt;br&gt;dock minst fyra lagfarna domare&lt;br&gt;delta när hovrätten avgör målet,&lt;br&gt;om tingsrätten bestått av tre&lt;br&gt;lagfarna domare. Flera än fem&lt;br&gt;lagfarna domare far inte delta i&lt;br&gt;hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten är domför med tre&lt;br&gt;lagfarna domare. Fler än fem&lt;br&gt;lagfarna domare far inte delta i&lt;br&gt;hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brottmål gäller, i stället för bestämmelserna i första stycket, att&lt;br&gt;hovrätten är domför med tre lagfarna domare och två nämndemän. Flera&lt;br&gt;än fyra lagfarna domare och tre nämndemän far inte delta. Förekommer&lt;br&gt;ej anledning att döma till svårare straff än böter och är det i målet inte&lt;br&gt;fråga om företagsbot, är hovrätten dock domför även med den&lt;br&gt;sammansättning som anges i första stycket. Detsamma gäller vid&lt;br&gt;handläggning som ej sker vid huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandling av frågor om prövningstillstånd skall hovrätten bestå&lt;br&gt;av tre lagfarna domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse är hovrätten&lt;br&gt;domför med en lagfaren domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål får utföras av en&lt;br&gt;lagfaren domare i hovrätten eller, om de inte är av sådant slag att de bör&lt;br&gt;förbehållas lagfarna domare, av en annan tjänsteman i hovrätten som har&lt;br&gt;tillräcklig kunskap och erfarenhet. Närmare bestämmelser om detta&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. 13 § gäller även för andra tjänstemän än Prop. 1998/99:37&lt;br&gt;domare när de utför åtgärder enligt femte stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på rättens&lt;br&gt;ordförande att upprätthålla ord-&lt;br&gt;ningen vid rättens sammanträden&lt;br&gt;och att meddela de föreskrifter&lt;br&gt;som behövs. Han far utvisa den&lt;br&gt;som stör förhandlingen eller på&lt;br&gt;annat sätt uppträder otillbörligt.&lt;br&gt;Han får också begränsa antalet&lt;br&gt;åhörare i rättssalen för att undvika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på rättens&lt;br&gt;ordförande att upprätthålla ord-&lt;br&gt;ningen vid rättens sammanträden&lt;br&gt;och att meddela de föreskrifter&lt;br&gt;som behövs. Han far utvisa den&lt;br&gt;som stör förhandlingen eller på&lt;br&gt;annat sätt uppträder otillbörligt.&lt;br&gt;Han får också begränsa antalet&lt;br&gt;åhörare i rättssalen för att undvika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trängsel. Rätten far förbjuda att&lt;br&gt;annan tar upp förhör på fonetisk&lt;br&gt;väg, om det kan antas att&lt;br&gt;upptagningen så besvärar den som&lt;br&gt;hörs att det blir till men for&lt;br&gt;utredningen. Fotografi får inte tas&lt;br&gt;i rättssalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trängsel. Rätten far förbjuda att&lt;br&gt;annan tar upp förhör på fonetisk&lt;br&gt;väg, om det kan antas att&lt;br&gt;upptagningen så besvärar den som&lt;br&gt;hörs att det blir till men för&lt;br&gt;utredningen. Fotografering eller&lt;br&gt;annan bildupptagning får inte ske&lt;br&gt;i rättssalen i annat fall än som&lt;br&gt;avses i 6 kap. 9 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som har utvisats tränger sig in i rättssalen eller om någon i&lt;br&gt;övrigt inte lyder en tillsägelse som har meddelats för att upprätthålla&lt;br&gt;ordningen får rätten förordna att han omedelbart skall tas i häkte och&lt;br&gt;kvarhållas där så länge sammanträdet varar, dock inte längre än tre dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säkerhetskontroll vid domstolsförhandlingar finns särskilda&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I protokollet skall berättelser&lt;br&gt;som lämnas under förhör i bevis-&lt;br&gt;syfte antecknas i den omfattning&lt;br&gt;berättelserna kan antas vara av&lt;br&gt;betydelse i målet. Detsamma gäller&lt;br&gt;vad rätten iakttar vid syn på stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte&lt;br&gt;berättelser av tilltalade i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid huvudförhandling i hovrätt&lt;br&gt;behöver berättelser eller iakttagel-&lt;br&gt;ser enligt första stycket antecknas&lt;br&gt;endast om anteckningen kan antas&lt;br&gt;bli av betydelse vid fullföljd till&lt;br&gt;högsta domstolen. Vid huvud-&lt;br&gt;förhandling i högsta domstolen&lt;br&gt;behöver sådana anteckningar inte&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I protokollet skall berättelser&lt;br&gt;som lämnas under förhör i bevis-&lt;br&gt;syfte antecknas i den omfattning&lt;br&gt;berättelserna kan antas vara av&lt;br&gt;betydelse i målet. Detsamma gäller&lt;br&gt;vad rätten iakttar vid syn på stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid huvudförhandling i hovrätt&lt;br&gt;behöver berättelser eller iakttagel-&lt;br&gt;ser enligt första stycket antecknas&lt;br&gt;endast om anteckningen kan antas&lt;br&gt;bli av betydelse vid överklagande&lt;br&gt;till Högsta domstolen. Vid&lt;br&gt;huvudförhandling i Högsta dom-&lt;br&gt;stolen behöver sådana anteck-&lt;br&gt;ningar inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De berättelser som lämnas under&lt;br&gt;förhör i bevissyfte far i stället för&lt;br&gt;att antecknas i protokollet tas upp&lt;br&gt;genom stenografi eller på fonetisk&lt;br&gt;väg. Detsamma gäller sådan sam-&lt;br&gt;manfattning av berättelse som&lt;br&gt;omfattar det som kan antas vara av&lt;br&gt;betydelse i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De berättelser som lämnas under&lt;br&gt;förhör i bevissyfte far i stället for&lt;br&gt;att antecknas i protokollet tas upp&lt;br&gt;genom stenografi, på fonetisk väg&lt;br&gt;eller, om den som hörs samtycker&lt;br&gt;till det, på videogram. Detsamma&lt;br&gt;gäller sådan sammanfattning av&lt;br&gt;berättelse som omfattar det som&lt;br&gt;kan antas vara av betydelse i&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 8 § andra stycket i detta kapitel gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar berättelse, som tagits upp genom stenografi, och sådan samman-&lt;br&gt;fattning av berättelse, som upptagits på fonetisk väg. Stenograf utses av&lt;br&gt;rätten. Ej må den anlitas som stenograf, vilken till saken eller till&lt;br&gt;någondera parten står i sådant förhållande, att hans tillförlitlighet&lt;br&gt;därigenom kan anses förringad. Vad i 5 kap. 7 § är stadgat om tolk äger&lt;br&gt;motsvarande tillämpning beträffande stenograf, som utsetts av rätten.&lt;br&gt;Sådan stenograf har rätt till skälig ersättning for arbete, tidsspillan och&lt;br&gt;utlägg som uppdraget krävt. Ersättningen betalas av allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om återgivande i vanlig skrift av vad som upptagits&lt;br&gt;enligt denna paragraf meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål i hovrätten där saken är&lt;br&gt;sådan att förlikning därom är&lt;br&gt;tillåten får hovrätten förelägga&lt;br&gt;klaganden att ställa ombud för sig,&lt;br&gt;om det är nödvändigt med hänsyn&lt;br&gt;till hur klaganden tidigare under&lt;br&gt;målets handläggning utfört sin&lt;br&gt;talan. Om det behövs får hovrätten&lt;br&gt;förelägga denne att som ombud&lt;br&gt;anlita advokat eller biträdande&lt;br&gt;jurist på advokatbyrå. Följer&lt;br&gt;klaganden inte ett sådant före-&lt;br&gt;läggande får överklagandet av-&lt;br&gt;visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i mål&lt;br&gt;som avses i 1 kap. 3 d § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten finner att en dom eller ett beslut innehåller någon uppenbar&lt;br&gt;oriktighet till följd av rättens eller någon annans skrivfel, räknefel eller&lt;br&gt;liknande förbiseende, får rätten besluta om rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten av förbiseende Har rätten av förbiseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlåtit att fatta ett beslut som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlåtit att fatta ett beslut som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle ha meddelats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samband skulle ha meddelats i samband&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en dom eller ett slutligt&lt;br&gt;beslut, får rätten komplettera sitt&lt;br&gt;avgörande inom två veckor från&lt;br&gt;det att avgörandet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en dom eller ett slutligt&lt;br&gt;beslut, får rätten komplettera sitt&lt;br&gt;avgörande inom sex månader från&lt;br&gt;det att avgörandet vann laga kraft.&lt;br&gt;En komplettering senare än två&lt;br&gt;veckor efter det att avgörandet&lt;br&gt;meddelats får dock ske endast om&lt;br&gt;part begär det och motparten inte&lt;br&gt;motsätter sig en komplettering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan beslut om rättelse eller komplettering fattas, skall partema ha fått&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt. Beslutet skall&lt;br&gt;om möjligt antecknas på varje exemplar av det avgörande som rättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en vinnande kärande&lt;br&gt;avvisat ett förlikningserbjudande&lt;br&gt;som avgivits enligt lagen&lt;br&gt;(1996:000) om nedsättning av&lt;br&gt;forlikningslikvid och vinner han&lt;br&gt;inte mer än vad som motsvarar det&lt;br&gt;nedsatta beloppet, skall han&lt;br&gt;ersätta svaranden dennes rätte-&lt;br&gt;gångskostnad från den dag&lt;br&gt;förlikningserbjudandet avgavs.&lt;br&gt;Den tappande svaranden skall&lt;br&gt;ersätta den vinnande käranden&lt;br&gt;hans rättegångskostnad till och&lt;br&gt;med den dag förliknings-&lt;br&gt;erbjudandet avgavs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinner käranden i fall som avses&lt;br&gt;i första stycket mer än vad som&lt;br&gt;motsvarar det nedsatta beloppet&lt;br&gt;skall svaranden ersätta käranden&lt;br&gt;hans rättegångskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äro i samma mål flera yrkanden och vinna partema ömsom, skall&lt;br&gt;vardera parten bära sin kostnad eller jämkad ersättning tilläggas endera&lt;br&gt;eller ock, såvitt kostnaderna för olika delar av målet kunna särskiljas,&lt;br&gt;ersättningsskyldigheten därefter bestämmas. Är vad parten tappat av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allenast ringa betydelse, må han dock erhålla full ersättning för sin&lt;br&gt;kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, om parts yrkande&lt;br&gt;bifalles allenast till en del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena&lt;br&gt;gäller inte om förliknings-&lt;br&gt;erbjudande avgivits enligt lagen&lt;br&gt;(1996:000) om nedsättning av&lt;br&gt;forlikningslikvid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisas parts talan, anses parten som tappande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrives mål på grund av att part återkallat sin talan eller uteblivit,&lt;br&gt;skall han ersätta motparten hans rättegångskostnad, om ej särskilda&lt;br&gt;omständigheter föranleda, att ersättningsskyldigheten bestämmes&lt;br&gt;annorledes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en kärande godtagit ett&lt;br&gt;förlikningserbjudande som av-&lt;br&gt;givits enligt lagen (1996:000) om&lt;br&gt;nedsättning av forlikningslikvid&lt;br&gt;skall svaranden ersätta käranden&lt;br&gt;hans rättegångskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlikas parterna, skall vardera Förlikas partema i annat fall än&lt;br&gt;parten bära sin kostnad, om ej som avses i tredje stycket skall&lt;br&gt;annat avtalats. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vardera parten bära sin kostnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ej annat avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål där 1 kap. 3 d § första stycket tillämpas gäller följande i stället&lt;br&gt;för bestämmelserna i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för rättegångskostnad får inte avse annat än kostnad för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rådgivning enligt rättshjälpslagen (1972:429) vid ett tillfälle för&lt;br&gt;vaije instans,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ansökningsavgift,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2. ansökningsavgift och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagandeavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. resa och uppehälle för part eller ställföreträdare i samband med&lt;br&gt;sammanträde eller, om personlig inställelse ej föreskrivits, resa och&lt;br&gt;uppehälle för ombud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vittnesbevisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. översättning av handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utgår endast i den mån kostnaden varit skäligen påkallad för&lt;br&gt;tillvaratagande av partens rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som anges i andra stycket 3 utgår enligt bestämmelser som&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kostnad som sägs i andra stycket 1 jämställs kostnad för annan&lt;br&gt;rådgivning som lämnas av advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå,&lt;br&gt;i den mån den ej överstiger högsta avgift för rådgivning enligt&lt;br&gt;rättshjälpslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har målet till en början handlagts i annan ordning än som gäller for&lt;br&gt;mål som avses i denna paragraf, utgår ersättning for kostnad som avser&lt;br&gt;den tidigare handläggningen enligt de kostnadsregler som gäller för&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning överlämnats&lt;br&gt;till tingsrätt får, om målet därefter avgörs genom tredskodom mot&lt;br&gt;svaranden, ersättning även avse skälig kostnad för en rättegångsskrift&lt;br&gt;eller för inställelse vid ett sammanträde inför rätten. Sådan ytterligare&lt;br&gt;ersättning utgår, om inte särskilda skäl föranleder annan bedömning,&lt;br&gt;enligt bestämmelser som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En part, som vill ha ersättning&lt;br&gt;för rättegångskostnad, skall fram-&lt;br&gt;ställa sitt yrkande innan hand-&lt;br&gt;läggningen avslutas. Han skall&lt;br&gt;därvid uppge vari kostnaden&lt;br&gt;består. Om han inte har framställt&lt;br&gt;sitt yrkande inom den angivna&lt;br&gt;tiden, får han inte därefter fora&lt;br&gt;talan om kostnad som har&lt;br&gt;uppkommit vid samma rätt. En&lt;br&gt;part får dock, även om han inte&lt;br&gt;har framställt något yrkande,&lt;br&gt;erhålla ränta som avses i 8 §&lt;br&gt;andra stycket samt ersättning for&lt;br&gt;ett exemplar av rättens dom eller&lt;br&gt;slutliga beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall självmant pröva&lt;br&gt;frågor om tillämpningen av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 1-10 samt 12 och&lt;br&gt;13 §§, om inte sådan prövning är&lt;br&gt;obehövlig på grund av särskilda&lt;br&gt;omständigheter. Beslut i sådan&lt;br&gt;kostnadsfråga som avses i detta&lt;br&gt;kapitel meddelas när rätten avgör&lt;br&gt;målet. Ingår i ersättning för&lt;br&gt;rättegångskostnad arvode till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En part, som vill ha ersättning&lt;br&gt;för rättegångskostnad, skall fram-&lt;br&gt;ställa sitt yrkande innan hand-&lt;br&gt;läggningen avslutas. Han skall&lt;br&gt;därvid uppge vari kostnaderna&lt;br&gt;består. Om ett förliknings-&lt;br&gt;erbjudande avgivits enligt lagen&lt;br&gt;(1996:000) om nedsättning av&lt;br&gt;forlikningslikvid får dock rätten på&lt;br&gt;yrkande av part medge att han&lt;br&gt;framställer sitt yrkande om&lt;br&gt;ersättning för rättegångskostnad&lt;br&gt;forst efter det att dom meddelats.&lt;br&gt;Han måste dock framställa&lt;br&gt;yrkandet senast dagen efter rättens&lt;br&gt;avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om part inte har framställt sitt&lt;br&gt;yrkande inom den i första stycket&lt;br&gt;angivna tiden, får han inte där-&lt;br&gt;efter föra talan om kostnad som&lt;br&gt;har uppkommit vid samma rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En part får även om han inte&lt;br&gt;framställt något yrkande, erhålla&lt;br&gt;ränta som avses i 8 § andra&lt;br&gt;stycket samt ersättning för ett&lt;br&gt;exemplar av rättens dom eller&lt;br&gt;slutliga beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall självmant pröva&lt;br&gt;frågor om tillämpningen av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 1-10 samt 12 och&lt;br&gt;13 §§, om inte sådan prövning är&lt;br&gt;obehövlig på grund av särskilda&lt;br&gt;omständigheter. Beslut i sådan&lt;br&gt;kostnadsfråga som avses i detta&lt;br&gt;kapitel meddelas när rätten avgör&lt;br&gt;målet eller i fall som avses i första&lt;br&gt;stycket tredje meningen senast en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombud eller biträde, skall arvodets vecka efter det att dom meddelats.&lt;br&gt;belopp anges. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ingår i ersättning för rättegångs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad arvode till ombud eller&lt;br&gt;biträde, skall arvodets belopp&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;30 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten finner att en dom eller ett beslut innehåller någon uppenbar&lt;br&gt;oriktighet till följd av rättens eller någon annans skrivfel, räknefel eller&lt;br&gt;liknande förbiseende, far rätten besluta om rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten av förbiseende under-&lt;br&gt;låtit att fatta ett beslut som skulle&lt;br&gt;ha meddelats i samband med en&lt;br&gt;dom eller ett slutligt beslut, far&lt;br&gt;rätten komplettera sitt avgörande&lt;br&gt;inom två veckor från det att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten av förbiseende under-&lt;br&gt;låtit att fatta ett beslut som skulle&lt;br&gt;ha meddelats i samband med en&lt;br&gt;dom eller ett slutligt beslut, far&lt;br&gt;rätten komplettera sitt avgörande&lt;br&gt;inom sex månader från det att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgörandet meddelades. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgörandet vann laga kraft. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komplettering senare än två&lt;br&gt;veckor efter det att avgörandet&lt;br&gt;meddelats får dock ske endast om&lt;br&gt;part begär det och motparten inte&lt;br&gt;motsätter sig en komplettering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den dömde lämnat oriktiga uppgifter om sitt namn eller&lt;br&gt;personnummer utan att detta avslöjats under rättegången, får rätten på&lt;br&gt;åklagarens begäran besluta om rättelse av sitt avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan beslut om rättelse eller komplettering fattas, skall partema ha fått&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt. Beslutet skall&lt;br&gt;om möjligt antecknas på vaije exemplar av det avgörande som rättats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett sammanträde ställs in i&lt;br&gt;förväg därför att någon som&lt;br&gt;kallats till sammanträdet anmält&lt;br&gt;förhinder, kan rätten ändå besluta&lt;br&gt;rörande påföljd som upptagits i&lt;br&gt;föreläggandet om inställelse, om&lt;br&gt;han inte i efterhand kommer in&lt;br&gt;med utredning som gör det&lt;br&gt;sannolikt att han hade laga förfall.&lt;br&gt;För att tredskodom skall meddelas&lt;br&gt;krävs att ett yrkande därom&lt;br&gt;framställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;35 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid huvudförhandlingen skall de bevis som upptagits utom&lt;br&gt;huvudförhandlingen tas upp på nytt, om rätten finner detta vara av&lt;br&gt;betydelse i målet och det inte föreligger hinder mot att ta upp beviset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tingsrätten i ett mål som&lt;br&gt;fullföljts till hovrätten tagit upp&lt;br&gt;muntlig bevisning eller hållit syn&lt;br&gt;på stället, behöver beviset tas upp&lt;br&gt;på nytt endast om hovrätten finner&lt;br&gt;detta vara av betydelse för utred-&lt;br&gt;ningen. I högsta domstolen får de&lt;br&gt;bevis som tagits upp av lägre rätt&lt;br&gt;tas upp på nytt endast om det&lt;br&gt;föreligger synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bevis inte tas upp på&lt;br&gt;nytt, skall det förebringas genom&lt;br&gt;protokoll eller på annat lämpligt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tingsrätten i ett mål som&lt;br&gt;överklagats till hovrätten tagit upp&lt;br&gt;muntlig bevisning eller hållit syn&lt;br&gt;på stället, behöver beviset tas upp&lt;br&gt;på nytt endast om hovrätten finner&lt;br&gt;detta vara av betydelse för utred-&lt;br&gt;ningen eller om någon part yrkar&lt;br&gt;det och hovrätten inte finner att&lt;br&gt;det skulle sakna betydelse. I&lt;br&gt;Högsta domstolen får de bevis&lt;br&gt;som tagits upp av lägre rätt tas upp&lt;br&gt;på nytt endast om det föreligger&lt;br&gt;synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bevis inte tas upp på&lt;br&gt;nytt, skall det läggas fram genom&lt;br&gt;protokoll eller på annat lämpligt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;49&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Har parterna skriftligen avtalat&lt;br&gt;att inte överklaga en dom som&lt;br&gt;meddelas med anledning av en&lt;br&gt;uppkommen tvist eller en framtida&lt;br&gt;tvist som kan härledas till ett visst&lt;br&gt;angivet rättsförhållande, gäller&lt;br&gt;avtalet, om förlikning om saken är&lt;br&gt;tillåten. Ett avtal som ingåtts före&lt;br&gt;tvistens uppkomst gäller dock inte&lt;br&gt;i mål som avses i 1 kap. 3 d §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utfästelse att inte överklaga so&lt;br&gt;förlikning om saken är tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Har parterna skriftligen avtalat&lt;br&gt;att inte överklaga en dom som&lt;br&gt;meddelas med anledning av en&lt;br&gt;uppkommen tvist eller en framtida&lt;br&gt;tvist som kan härledas till ett visst&lt;br&gt;angivet rättsförhållande, gäller&lt;br&gt;avtalet, om förlikning om saken är&lt;br&gt;tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har gjorts efter domen gäller, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tingsrätten förklarat en domare jävig eller bifallit en begäran om&lt;br&gt;rättshjälp åt misstänkt i brottmål eller utsett målsägandebiträde, får&lt;br&gt;tingsrättens beslut inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut att hänskjuta en fråga&lt;br&gt;till Högsta domstolen enligt&lt;br&gt;56 kap. 13 § eller avslå en be-&lt;br&gt;gäran därom får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tingsrätts dom eller beslut i&lt;br&gt;tvistemål där förlikning om saken&lt;br&gt;är tillåten får inte överklagas om&lt;br&gt;det värde som sägs i 1 kap. 3 d §&lt;br&gt;tredje stycket uppenbart inte&lt;br&gt;överstiger en tiondel av bas-&lt;br&gt;beloppet enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;överklagandet avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en dom eller ett beslut i ett&lt;br&gt;mål som av tingsrätten med stöd&lt;br&gt;av 1 kap. 3 d § andra stycket&lt;br&gt;handlagts med tillämpning av&lt;br&gt;allmänna regler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ett beslut genom vilket&lt;br&gt;tingsrätten ogillat jäv mot en&lt;br&gt;domare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett beslut om utdömande av&lt;br&gt;förelagt vite,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett beslut genom vilket en&lt;br&gt;ansökan om återvinning avvisats&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett beslut som rör någon&lt;br&gt;annan än en part eller en&lt;br&gt;intervenient.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte heller&lt;br&gt;om en part första gången han skall&lt;br&gt;föra talan i målet yrkar att denna&lt;br&gt;bestämmelse inte skall tillämpas&lt;br&gt;och gör sannolikt att det är av vikt&lt;br&gt;för ledning av rättstillämpningen&lt;br&gt;att målet prövas av högre rätt.&lt;br&gt;Har talan väckts genom ansökan&lt;br&gt;om betalningsföreläggande, skall&lt;br&gt;den part som begär att målet&lt;br&gt;överlämnas till tingsrätt senast i&lt;br&gt;samband därmed framställa&lt;br&gt;yrkande som nyss sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tingsrätten i en dom i&lt;br&gt;brottmål prövat enskilt anspråk&lt;br&gt;och överklagas domen avseende&lt;br&gt;ansvarsfrågan får domen, utan&lt;br&gt;hinder av första stycket, över-&lt;br&gt;klagas även avseende enskilt&lt;br&gt;anspråk i anledning av gärningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;50 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller överklagandet inte&lt;br&gt;föreskrifterna i 4 § eller är det på&lt;br&gt;annat sätt ofullständigt, skall&lt;br&gt;hovrätten förelägga klaganden att&lt;br&gt;avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer klaganden inte före-&lt;br&gt;läggandet skall överklagandet av-&lt;br&gt;visas, om det är så ofullständigt att&lt;br&gt;det inte utan väsentlig olägenhet&lt;br&gt;kan läggas till grund för en&lt;br&gt;rättegång i hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten far avgöra målet utan&lt;br&gt;huvudförhandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om klagandens ändrings -&lt;br&gt;yrkande har medgetts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;om det är uppenbart att&lt;br&gt;överklagandet är ogrundat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om båda parter har begärt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller överklagandet inte&lt;br&gt;föreskrifterna i 4 § första stycket&lt;br&gt;13 eller 5 eller andra stycket eller&lt;br&gt;är det på annat sätt ofullständigt,&lt;br&gt;skall hovrätten förelägga klagan-&lt;br&gt;den att avhjälpa bristen. Detsamma&lt;br&gt;gäller om föreskriven överkla-&lt;br&gt;gandeavgift inte har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer klaganden inte före-&lt;br&gt;läggandet skall överklagandet av-&lt;br&gt;visas, om det är så ofullständigt att&lt;br&gt;det inte utan väsentlig olägenhet&lt;br&gt;kan läggas till grund för en&lt;br&gt;rättegång i hovrätten eller om&lt;br&gt;underlåtenheten avser betalning&lt;br&gt;av överklagandeavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År det till fördel för hand-&lt;br&gt;läggningen av målet, bör hov-&lt;br&gt;rätten innan förberedelsen av-&lt;br&gt;slutas göra en skriftlig samman-&lt;br&gt;fattning av parternas stånd-&lt;br&gt;punkter, så som de uppfattas av&lt;br&gt;hovrätten. Denna bör innehålla&lt;br&gt;uppgift om klagandens yrkande,&lt;br&gt;motpartens inställning, grunder&lt;br&gt;som åberopas till stöd för&lt;br&gt;klagandens yrkande och mot-&lt;br&gt;partens inställning, vad som är&lt;br&gt;ostridigt i målet samt, vad avser&lt;br&gt;bevisning, uppgift om vad som&lt;br&gt;skall styrkas med varje bevis och,&lt;br&gt;om förhör åberopats, vad förhöret&lt;br&gt;gäller. Parterna skall beredas&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig över sam-&lt;br&gt;manfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten far avgöra målet utan&lt;br&gt;huvudförhandling om klagandens&lt;br&gt;ändringsyrkande har medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målet skall avgöras utan&lt;br&gt;huvudförhandling eller förklarat&lt;br&gt;att de inte har något att invända&lt;br&gt;mot det eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om värdet av det som över-&lt;br&gt;klagandet gäller uppenbart inte&lt;br&gt;uppgår till det basbelopp enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring som gällde vid tidpunkten&lt;br&gt;för tingsrättens dom och inte båda&lt;br&gt;parter har begärt huvudförhand-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av värdet enligt&lt;br&gt;första stycket 4 bortses från&lt;br&gt;rättegångskostnader och sådan&lt;br&gt;ränta som avser tid efter det att&lt;br&gt;talan väckts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan saken utredas tillfreds-&lt;br&gt;ställande får hovrätten även i&lt;br&gt;andra fall avgöra målet utan&lt;br&gt;huvudförhandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om parterna har begärt att&lt;br&gt;målet skall avgöras utan huvud-&lt;br&gt;förhandling eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om ingen av parterna, sedan&lt;br&gt;fråga väckts om avgörande utan&lt;br&gt;huvudförhandling, haft någon&lt;br&gt;invändning häremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mål far alltid avgöras utan huvudförhandling, om det är uppenbart&lt;br&gt;att sådan förhandling är obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För prövning som inte avser själva saken behöver huvudförhandling&lt;br&gt;inte hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir klaganden från sam- Uteblir klaganden från sam-&lt;br&gt;manträde för huvudförhandling, &amp;nbsp;&amp;nbsp;manträde för huvudförhandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfaller överklagandet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förfaller överklagandet. Detsamma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller, om en klagande som&lt;br&gt;förelagts att infinna sig person-&lt;br&gt;ligen inställer sig endast genom&lt;br&gt;ombud och hovrätten inte anser&lt;br&gt;sig ändå kunna avgöra målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir klagandens motpart och har vite förelagts honom, far hovrätten,&lt;br&gt;när förlikning om saken inte är tillåten, i stället för att förelägga nytt vite&lt;br&gt;besluta att han skall hämtas till rätten antingen omedelbart eller till en&lt;br&gt;senare dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en part inställer sig endast genom ombud när han förelagts vid vite&lt;br&gt;att infinna sig personligen och är förlikning om saken inte tillåten, får&lt;br&gt;hovrätten förelägga nytt vite eller besluta att han skall hämtas till rätten&lt;br&gt;antingen omedelbart eller till en senare dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vite förelagts en part eller skall parten hämtas till rätten och kan&lt;br&gt;han inte hämtas, får dock målet avgöras trots att parten inställt sig endast&lt;br&gt;genom ombud eller uteblivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har överklagandet förfallit&lt;br&gt;enligt 21 §, skall hovrätten på&lt;br&gt;ansökan av klaganden återuppta&lt;br&gt;målet, om han för sin utevaro hade&lt;br&gt;laga förfall som han inte kunde&lt;br&gt;anmäla i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återupptagande&lt;br&gt;skall göras skriftligen inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag då beslutet&lt;br&gt;meddelades. Om klaganden uteblir&lt;br&gt;på nytt, har han inte rätt att få&lt;br&gt;målet återupptaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vid huvudförhandling i&lt;br&gt;tingsrätten rörande viss omstän-&lt;br&gt;dighet vittne eller sakkunnig eller&lt;br&gt;part under sanningsförsäkran&lt;br&gt;hörts inför rätten eller syn på&lt;br&gt;stället hållits och beror av-&lt;br&gt;görandet även i hovrätten av&lt;br&gt;tilltron till den bevisningen, får&lt;br&gt;tingsrättens dom inte ändras i den&lt;br&gt;delen utan att beviset tagits upp på&lt;br&gt;nytt vid huvudförhandling i&lt;br&gt;hovrätten. En sådan ändring får&lt;br&gt;dock göras, om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl för att bevisets&lt;br&gt;värde är ett annat än tingsrätten&lt;br&gt;antagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket skall överklagandet delges&lt;br&gt;motparten med föreläggande att&lt;br&gt;svara skriftligen inom en viss tid.&lt;br&gt;Uppgift om målsägandes eller&lt;br&gt;vittnens ålder, yrke och bostads-&lt;br&gt;adress som saknar betydelse för&lt;br&gt;åtalet skall inte framgå av de&lt;br&gt;handlingar som delges den&lt;br&gt;tilltalade i mål om allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har överklagandet förfallit&lt;br&gt;enligt 21 § skall hovrätten på&lt;br&gt;ansökan av klaganden återuppta&lt;br&gt;målet, om han för sin utevaro eller&lt;br&gt;underlåtenhet att infinna sig&lt;br&gt;personligen hade laga förfall som&lt;br&gt;han inte kunde anmäla i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återupptagande&lt;br&gt;skall göras skriftligen inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag då beslutet&lt;br&gt;meddelades. Om klaganden sedan&lt;br&gt;målet återupptagits uteblir eller&lt;br&gt;inte följer ett föreläggande att&lt;br&gt;infinna sig personligen, har han&lt;br&gt;inte rätt att få målet återupptaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det vid huvudförhandling i&lt;br&gt;tingsrätten rörande en viss&lt;br&gt;omständighet hållits förhör med en&lt;br&gt;part, ett vittne eller en sakkunnig&lt;br&gt;eller har det hållits syn på stället&lt;br&gt;och är avgörandet även i&lt;br&gt;hovrätten beroende av tilltron till&lt;br&gt;den bevisningen, får tingsrättens&lt;br&gt;dom i den delen ändras utan att&lt;br&gt;beviset tas upp på nytt vid&lt;br&gt;huvudförhandling bara om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beviset i hovrätten läggs fram&lt;br&gt;på ett sådant sätt att en tillförlitlig&lt;br&gt;värdering av beviset ändå kan&lt;br&gt;göras eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns synnerliga skäl att&lt;br&gt;beviset har ett annat värde än det&lt;br&gt;tingsrätten kommit fram till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att prövningstillstånd&lt;br&gt;meddelats skall om skriftväxling&lt;br&gt;inte ägt rum enligt 7 a § över-&lt;br&gt;klagandet delges motparten med&lt;br&gt;föreläggande att svara skriftligen&lt;br&gt;inom en viss tid. I mål om allmänt&lt;br&gt;åtal får överklagandet dock över-&lt;br&gt;sändas till åklagaren utan&lt;br&gt;delgivning. Uppgift om måls-&lt;br&gt;ägandes eller vittnens ålder, yrke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att&lt;br&gt;överklagandet är ogrundat, får&lt;br&gt;hovrätten genast meddela dom i&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och bostadsadress som saknar Prop. 1998/99:37&lt;br&gt;betydelse för åtalet skall inte Bilaga 1&lt;br&gt;framgå av de handlingar som&lt;br&gt;delges den tilltalade i mål om&lt;br&gt;allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tingsrätten avslagit ett yrkande om en åtgärd som avses i 26-28&lt;br&gt;kap. eller upphävt ett beslut om en sådan åtgärd, far hovrätten omedelbart&lt;br&gt;bevilja åtgärden att gälla tills vidare. Har tingsrätten beviljat en sådan&lt;br&gt;åtgärd, får hovrätten omedelbart besluta att tingsrättens beslut tills vidare&lt;br&gt;inte far verkställas. I frågor om häktning, reseförbud eller omhänder-&lt;br&gt;tagande enligt 28 kap. brottsbalken får hovrätten ändra tingsrättens beslut&lt;br&gt;även om motparten inte hörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hovrätten beslutat häkta någon som inte är personligen närvarande&lt;br&gt;vid rätten, skall 24 kap. 17 § tredje och fjärde styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten skall sända över svarsskrivelsen till klaganden. Uppgift om&lt;br&gt;målsägandes eller vittnens ålder, yrke och bostadsadress som saknar&lt;br&gt;betydelse för åtalet skall inte framgå av de handlingar som sänds över till&lt;br&gt;den tilltalade i mål om allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs, far hovrätten besluta om ytterligare skriftväxling under&lt;br&gt;förberedelsen. Hovrätten far också meddela närmare bestämmelser om&lt;br&gt;skriftväxlingen och därvid bestämma i vilket avseende parten skall yttra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig. En part får föreläggas att ge in&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelsen far sam-&lt;br&gt;manträde hållas, om det behövs för&lt;br&gt;en ändamålsenlig handläggning av&lt;br&gt;målet. Hovrätten far besluta att&lt;br&gt;den som är anhållen eller häktad&lt;br&gt;skall inställas till sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts om sammanträde&lt;br&gt;per telefon i 45 kap. 13 § och&lt;br&gt;47 kap. 10 § skall gälla även vid&lt;br&gt;sammanträde enligt denna para-&lt;br&gt;graf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer än en skrivelse endast om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelsen får sam-&lt;br&gt;manträde hållas, om det behövs för&lt;br&gt;en ändamålsenlig handläggning av&lt;br&gt;målet. I fråga om kallelse till&lt;br&gt;sådant sammanträde, utevaro och&lt;br&gt;underlåtenhet att infinna sig&lt;br&gt;personligen gäller, såvitt avser&lt;br&gt;klaganden, vad vad som i detta&lt;br&gt;kapitel sägs om huvudförhandling&lt;br&gt;i tillämpliga delar. Hovrätten far&lt;br&gt;besluta att den som är anhållen&lt;br&gt;eller häktad skall inställas till&lt;br&gt;sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts om sammanträde&lt;br&gt;på telefon i 45 kap. 13 § och&lt;br&gt;47 kap. 10 § skall gälla även vid&lt;br&gt;sammanträde enligt denna para-&lt;br&gt;graf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten får avgöra målet utan Kan saken utredas tillfred-&lt;br&gt;huvudförhandling, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sställande får hovrätten avgöra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målet utan huvudförhandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om åklagaren har överklagat endast till den tilltalades förmån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om endast den tilltalade överklagat och hans ändringsyrkande godtas&lt;br&gt;av motparten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;om det är uppenbart att&lt;br&gt;överklagandet är ogrundat eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det inte finns anledning&lt;br&gt;att döma den tilltalade till ansvar&lt;br&gt;eller ådöma honom påföljd eller&lt;br&gt;döma honom till annan påföljd än&lt;br&gt;böter eller villkorlig dom eller&lt;br&gt;sådana påföljder i förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det inte finns anledning&lt;br&gt;att döma den tilltalade till ansvar&lt;br&gt;eller ådöma honom påföljd eller&lt;br&gt;döma honom till annan påföljd än&lt;br&gt;böter eller villkorlig dom eller&lt;br&gt;sådana påföljder i förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om parterna har begärt att&lt;br&gt;målet skall avgöras utan huvud-&lt;br&gt;förhandling eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om ingen av parterna, sedan&lt;br&gt;fråga väckts om avgörande utan&lt;br&gt;huvudförhandling, haft någon&lt;br&gt;invändning häremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i fall som avses i första&lt;br&gt;stycket 13 en part begärt huvud-&lt;br&gt;förhandling, skall sådan hållas,&lt;br&gt;om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de påföljder som anges i&lt;br&gt;första stycket 3 likställs vite och,&lt;br&gt;om det inte samtidigt är fråga om&lt;br&gt;förverkande av villkorligt med-&lt;br&gt;given frihet från fängelsestraff,&lt;br&gt;förordnande enligt 34 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 1 brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de påföljder som anges i&lt;br&gt;första stycket 4 likställs vite och,&lt;br&gt;om det inte samtidigt är fråga om&lt;br&gt;förverkande av villkorligt med-&lt;br&gt;given frihet från fängelsestraff,&lt;br&gt;förordnande enligt 34 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 1 brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i fall som avses i första&lt;br&gt;stycket en part begärt huvud-&lt;br&gt;förhandling, skall sådan hållas,&lt;br&gt;om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser överklagandet även annat än ansvar, får målet avgöras utan&lt;br&gt;huvudförhandling endast om denna talan enligt 50 kap. 13 § får prövas&lt;br&gt;utan huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För prövning som inte avser själva saken behöver huvudförhandling&lt;br&gt;inte hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall det som sägs i 1&lt;br&gt;kap. 9 § samt 46 kap. 15 §§, 6 §&lt;br&gt;andra stycket, 7-9, 11, 13, 16 och&lt;br&gt;17 §§ tillämpas i fråga om&lt;br&gt;huvudförhandling i hovrätten.&lt;br&gt;Reglerna i 16 § i detta kapitel skall&lt;br&gt;dock tillämpas i fråga om kallelser&lt;br&gt;till uppskjuten huvudförhandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall det som sägs i 1&lt;br&gt;kap. 9 § samt 46 kap. 15 §§, 6 §&lt;br&gt;andra stycket, 7-9, 11, 13, 16 och&lt;br&gt;17 §§ tillämpas i fråga om&lt;br&gt;huvudförhandling i hovrätten. I&lt;br&gt;fråga om den som avses i 36 kap.&lt;br&gt;1 § andra eller tredje stycket skall&lt;br&gt;även 46 kap. 15 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och föreläggande för partema &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillämpas. Reglerna i 16 § i detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitel skall dock tillämpas i fråga&lt;br&gt;om kallelser till uppskjuten huvud-&lt;br&gt;förhandling och föreläggande för&lt;br&gt;partema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett mål sätts ut till fortsatt eller ny huvudförhandling, får hovrätten&lt;br&gt;besluta om lämpliga åtgärder för att målet skall kunna slutföras vid den&lt;br&gt;förhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana åtgärder gäller 10-12 §§ i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vid huvudförhandling i&lt;br&gt;tingsrätten rörande viss omstän-&lt;br&gt;dighet vittne eller sakkunnig hörts&lt;br&gt;inför rätten eller syn på stället&lt;br&gt;hållits och beror avgörandet även&lt;br&gt;i hovrätten av tilltron till den&lt;br&gt;bevisningen, får tingsrättens dom&lt;br&gt;inte ändras i den delen utan att&lt;br&gt;beviset tagits upp på nytt vid&lt;br&gt;huvudförhandling i hovrätten. En&lt;br&gt;sådan ändring får dock göras, om&lt;br&gt;den är till förmån för den tilltalade&lt;br&gt;eller om det finns synnerliga skäl&lt;br&gt;for att bevisets värde är ett annat&lt;br&gt;än tingsrätten antagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det vid huvudförhandling i&lt;br&gt;tingsrätten rörande en viss&lt;br&gt;omständighet hållits förhör med en&lt;br&gt;part, ett vittne, en sakkunnig eller&lt;br&gt;en målsägande som inte för talan&lt;br&gt;eller har det hållits syn på stället&lt;br&gt;och är avgörandet även i hov-&lt;br&gt;rätten beroende av tilltron till den&lt;br&gt;bevisningen, får tingsrättens dom i&lt;br&gt;den delen ändras utan att beviset&lt;br&gt;tas upp på nytt vid huvud-&lt;br&gt;förhandling bara om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beviset i hovrätten läggs fram&lt;br&gt;på ett sådant sätt att en tillförlitlig&lt;br&gt;värdering av beviset ändå kan&lt;br&gt;göras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns synnerliga skäl att&lt;br&gt;beviset har ett annat värde än det&lt;br&gt;tingsrätten kommit fram till eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ändringen är till förmån för&lt;br&gt;den tilltalade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;52 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller överklagandet inte&lt;br&gt;föreskrifterna i 3 § eller är det på&lt;br&gt;annat sätt ofullständigt, skall&lt;br&gt;hovrätten förelägga klaganden att&lt;br&gt;avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer klaganden inte före-&lt;br&gt;läggandet skall överklagandet&lt;br&gt;avvisas, om det är så ofullständigt&lt;br&gt;att det inte utan väsentlig olägen-&lt;br&gt;het kan läggas till grund för en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller överklagandet inte&lt;br&gt;föreskrifterna i 3 § första stycket&lt;br&gt;13 eller 5 eller andra stycket eller&lt;br&gt;är det på annat sätt ofullständigt,&lt;br&gt;skall hovrätten förelägga klaga-&lt;br&gt;nden att avhjälpa bristen. De-&lt;br&gt;tsamma gäller om föreskriven&lt;br&gt;överklagandeavgift inte har&lt;br&gt;betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer klaganden inte före-&lt;br&gt;läggandet skall överklagandet&lt;br&gt;avvisas, om det är så ofullständigt&lt;br&gt;att det inte utan väsentlig olägen-&lt;br&gt;het kan läggas till grund for en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättegång i hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättegång i hovrätten eller om Prop. 1998/99:37&lt;br&gt;underlåtenheten avser betalning Bilaga 1&lt;br&gt;av överklagandeavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;54 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Har parterna skriftligen avtalat&lt;br&gt;att inte överklaga en dom som&lt;br&gt;meddelas med anledning av en&lt;br&gt;uppkommen tvist eller en framtida&lt;br&gt;tvist som kan härledas till ett visst&lt;br&gt;angivet rättsförhållande, gäller&lt;br&gt;avtalet, om förlikning om saken är&lt;br&gt;tillåten. Ett avtal som ingåtts före&lt;br&gt;tvistens uppkomst gäller dock inte&lt;br&gt;i mål som avses i 1 kap. 3 d §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har partema skriftligen avtalat&lt;br&gt;att inte överklaga en dom som&lt;br&gt;meddelas med anledning av en&lt;br&gt;uppkommen tvist eller en framtida&lt;br&gt;tvist som kan härledas till ett visst&lt;br&gt;angivet rättsförhållande, gäller&lt;br&gt;avtalet, om förlikning om saken är&lt;br&gt;tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;55 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller överklagandet inte&lt;br&gt;föreskrifterna i 3 § första stycket&lt;br&gt;13 eller 5 eller andra stycket eller&lt;br&gt;är det på annat sätt ofullständigt,&lt;br&gt;skall Högsta domstolen förelägga&lt;br&gt;klaganden att avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer klaganden inte före-&lt;br&gt;läggandet skall överklagandet&lt;br&gt;avvisas, om det är så ofullständigt&lt;br&gt;att det inte utan väsentlig olägen-&lt;br&gt;het kan läggas till grund för en&lt;br&gt;rättegång i Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 7 J/&lt;br&gt;skall överklagandet delges mot-&lt;br&gt;parten med föreläggande att svara&lt;br&gt;skriftligen inom en viss tid.&lt;br&gt;Uppgift om målsägandes eller&lt;br&gt;vittnens ålder, yrke och bostads-&lt;br&gt;adress som saknar betydelse för&lt;br&gt;åtalet skall inte framgå av de&lt;br&gt;handlingar som delges den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller överklagandet inte&lt;br&gt;föreskrifterna i 3 § första stycket&lt;br&gt;13 eller 5 eller andra stycket eller&lt;br&gt;är det på annat sätt ofullständigt,&lt;br&gt;skall Högsta domstolen förelägga&lt;br&gt;klaganden att avhjälpa bristen.&lt;br&gt;Detsamma gäller om föreskriven&lt;br&gt;överklagandeavgift inte har&lt;br&gt;betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer klaganden inte före-&lt;br&gt;läggandet skall överklagandet&lt;br&gt;avvisas, om det är så ofullständigt&lt;br&gt;att det inte utan väsentlig olägen-&lt;br&gt;het kan läggas till grund för en&lt;br&gt;rättegång i Högsta domstolen eller&lt;br&gt;om underlåtenheten avser&lt;br&gt;betalning av överklagande-&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att prövningstillstånd&lt;br&gt;meddelats skall om skriftväxling&lt;br&gt;inte ägt rum enligt 7 över-&lt;br&gt;klagandet delges motparten med&lt;br&gt;föreläggande att svara skriftligen&lt;br&gt;inom en viss tid. I mål om allmänt&lt;br&gt;åtal får överklagandet dock&lt;br&gt;översändas till åklagaren utan&lt;br&gt;delgivning. Uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilltalade i mål om allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målsägandes eller vittnens ålder,&lt;br&gt;yrke och bostadsadress som saknar&lt;br&gt;betydelse för åtalet skall inte&lt;br&gt;framgå av de handlingar som&lt;br&gt;delges den tilltalade i mål om&lt;br&gt;allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har hovrätten i tvistemål avslagit ett yrkande om kvarstad eller någon&lt;br&gt;annan åtgärd enligt 15 kap. eller upphävt ett beslut om en sådan åtgärd&lt;br&gt;eller i brottmål avslagit ett yrkande om en åtgärd som avses i 26-28 kap.&lt;br&gt;eller upphävt ett beslut om sådan åtgärd, far Högsta domstolen&lt;br&gt;omedelbart bevilja åtgärden att gälla tills vidare. Har hovrätten beviljat&lt;br&gt;en sådan åtgärd eller förklarat att domen får verkställas även om den inte&lt;br&gt;har laga kraft, eller fastställt tingsrätts beslut om det, far Högsta&lt;br&gt;domstolen omedelbart besluta att tingsrättens eller hovrättens beslut tills&lt;br&gt;vidare inte får verkställas. I frågor om häktning eller reseförbud får&lt;br&gt;Högsta domstolen ändra hovrättens beslut även om motparten inte hörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vid huvudförhandling i&lt;br&gt;lägre rätt rörande viss omstän-&lt;br&gt;dighet vittne eller sakkunnig eller&lt;br&gt;part under sanningsförsäkran&lt;br&gt;hörts inför rätten eller syn på&lt;br&gt;stället hållits och beror av-&lt;br&gt;görandet även i Högsta domstolen&lt;br&gt;av tilltron till den bevisningen, får&lt;br&gt;hovrättens dom ändras i den delen&lt;br&gt;endast om hovrätten i samma del&lt;br&gt;ändrat tingsrättens dom utan att ta&lt;br&gt;upp beviset vid huvudförhandling.&lt;br&gt;En sådan ändring får dock göras,&lt;br&gt;om den är till förmån for den&lt;br&gt;tilltalade eller om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl för att bevisets&lt;br&gt;värde är ett annat än hovrätten&lt;br&gt;antagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det vid huvudförhandling i&lt;br&gt;lägre rätt rörande en viss&lt;br&gt;omständighet hållits förhör med en&lt;br&gt;part, ett vittne, en sakkunnig eller&lt;br&gt;en målsägande som inte för talan&lt;br&gt;eller har det hållits syn på stället&lt;br&gt;och är avgörandet även i Högsta&lt;br&gt;domstolen beroende av tilltron till&lt;br&gt;den bevisningen, får hovrättens&lt;br&gt;dom i den delen ändras utan att&lt;br&gt;beviset tas upp på nytt vid&lt;br&gt;huvudförhandling bara om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns synnerliga skäl att&lt;br&gt;beviset har ett annat värde än det&lt;br&gt;hovrätten kommit fram till eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ändringen är till förmån för&lt;br&gt;den tilltalade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller överklagandet inte&lt;br&gt;föreskrifterna i 3 § första stycket&lt;br&gt;13 eller 5 eller andra stycket eller&lt;br&gt;är det på annat sätt ofullständigt,&lt;br&gt;skall Högsta domstolen förelägga&lt;br&gt;klaganden att avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer klaganden inte före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller överklagandet inte&lt;br&gt;föreskrifterna i 3 § första stycket&lt;br&gt;13 eller 5 eller andra stycket eller&lt;br&gt;är det på annat sätt ofullständigt,&lt;br&gt;skall Högsta domstolen förelägga&lt;br&gt;klaganden att avhjälpa bristen.&lt;br&gt;Detsamma gäller om föreskriven&lt;br&gt;överklagandeavgift inte har&lt;br&gt;betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer klaganden inte före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggandet skall överklagandet&lt;br&gt;avvisas, om det är så ofullständigt&lt;br&gt;att det inte utan väsentlig olägen-&lt;br&gt;het kan läggas till grund för en&lt;br&gt;rättegång i Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggandet skall överklagandet&lt;br&gt;avvisas, om det är så ofullständigt&lt;br&gt;att det inte utan väsentlig olägen-&lt;br&gt;het kan läggas till grund för en&lt;br&gt;rättegång i Högsta domstolen eller&lt;br&gt;om underlåtenheten avser betal-&lt;br&gt;ning av överklagandeavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om parterna har ingått ett sådant&lt;br&gt;avtal som avses i 49 kap. 2 § om&lt;br&gt;att inte överklaga tingsrättens&lt;br&gt;dom, far tingsrätten med parternas&lt;br&gt;samtycke hänskjuta en viss fråga i&lt;br&gt;målet till prövning av Högsta&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om parterna har ingått ett sådant&lt;br&gt;avtal som avses i 49 kap. 2 § om&lt;br&gt;att inte överklaga tingsrättens&lt;br&gt;dom, far tingsrätten med parternas&lt;br&gt;samtycke hänskjuta en viss fråga i&lt;br&gt;målet till prövning av Högsta&lt;br&gt;domstolen. Avtalet att inte över-&lt;br&gt;klaga tingsrättens dom får vara&lt;br&gt;förenat med det villkoret att&lt;br&gt;Högsta domstolen meddelar pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd. Frånträder parter-&lt;br&gt;na avtalet medför det inte rätt att&lt;br&gt;överklaga tingsrättens dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resningsansökningen inte&lt;br&gt;avvisas, skall den tillsammans&lt;br&gt;med därvid fogade handlingar&lt;br&gt;delges motparten. Denne skall&lt;br&gt;samtidigt föreläggas att inkomma&lt;br&gt;med skriftlig förklaring. Om&lt;br&gt;ansökningen är ogrundad, far den&lt;br&gt;dock avslås omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resningsansökningen inte&lt;br&gt;avvisas, skall den tillsammans&lt;br&gt;med därvid fogade handlingar&lt;br&gt;delges motparten. Gäller ansök-&lt;br&gt;ningen resning i mål om allmänt&lt;br&gt;åtal får den dock översändas till&lt;br&gt;åklagaren utan delgivning. Denne&lt;br&gt;skall samtidigt föreläggas att&lt;br&gt;inkomma med skriftlig förklaring.&lt;br&gt;Om ansökningen är ogrundad, får&lt;br&gt;den dock avslås omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om prövning av ansökningen&lt;br&gt;sker i hovrätt, tillämpas 52 kap. 8-&lt;br&gt;12 §§. Om ansökningen tas upp&lt;br&gt;omedelbart av högsta domstolen,&lt;br&gt;tillämpas 56 kap. 9,10 och 12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten far förordna att, till dess&lt;br&gt;verkställighet av domen inte skall ä,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om prövning av ansökningen&lt;br&gt;sker i hovrätt, tillämpas 52 kap. 8,&lt;br&gt;9, 11 och 12 §§. Om ansökningen&lt;br&gt;tas upp omedelbart av Högsta&lt;br&gt;domstolen, tillämpas 56 kap. 8, 9&lt;br&gt;och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mat föreskrivs, vidare åtgärder för&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Om ett mål eller ärende&lt;br&gt;inletts före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag (1996:000) om nedsättning av&lt;br&gt;forlikningslikvid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En svarande i annat dispositivt tvistemål än sådant som avses i 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 d § första stycket rättegångsbalken får avge ett forlikningserbjudande&lt;br&gt;bestämt till visst belopp genom att nedsätta motsvarande belopp hos&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Svaranden skall vid nedsättningen uppge parternas namn och adress,&lt;br&gt;domstol och målnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Förlikningserbjudandet anses avgivet vid den tidpunkt då svaranden&lt;br&gt;underrättat käranden om att nedsättning skett. Om förlikningserbjudandet&lt;br&gt;höjs genom att det nedsatta beloppet ökas anses det första&lt;br&gt;förlikningserbjudandet som återtaget och ett nytt avgivet vid den tidpunkt&lt;br&gt;då svaranden underrättat käranden om den nya nedsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Svaranden får återta det nedsatta beloppet om denne företer bevis om&lt;br&gt;att käranden underrättats om att det nedsatta beloppet kommer att återtas.&lt;br&gt;Har käranden hos länsstyrelsen givit till känna att han gör anspråk på det&lt;br&gt;nedsatta beloppet får detta inte återtas utan kärandens samtycke.&lt;br&gt;Svaranden får dock alltid återta det nedsatta beloppet om domstolen&lt;br&gt;avgjort målet i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det nedsatta beloppet återtas anses inte något nedsättning enligt&lt;br&gt;denna lag ha gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Länsstyrelsen skall utbetala det nedsatta beloppet till käranden om&lt;br&gt;denne, genom ett av båda parter undertecknat förlikningsavtal eller en av&lt;br&gt;domstol stadfäst förlikning, visar att parterna ingått förlikning avseende&lt;br&gt;tvisten som innebär att svaranden skall utge en forlikningslikvid&lt;br&gt;motsvarande det nedsatta beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Medel som är nedsatta hos länsstyrelsen skall genast placeras på ett&lt;br&gt;räntebärande konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntan skall betalas till den som lyfter det nedsatta beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett beslut av länsstyrelsen får överklagas till tingsrätten på den ort där&lt;br&gt;länsstyrelsen finns. Vid överklagande gäller lagen (1995:000) om dom-&lt;br&gt;stolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Ett reformerat hovrättsförfarande (SOU&lt;br&gt;1995:124)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av Riksdagens ombudsmän, Högsta&lt;br&gt;domstolens ledamöter, Svea hovrätt, Göta hovrätt, Hovrätten över Skåne&lt;br&gt;och Blekinge, Hovrätten för Västra Sverige, Hovrätten för Nedre&lt;br&gt;Norrland, Hovrätten för Övre Norrland, Huddinge tingsrätt, Linköpings&lt;br&gt;tingsrätt, Lindesbergs tingsrätt, Malmö tingsrätt, Göteborgs tingsrätt,&lt;br&gt;Gävle tingsrätt, Piteå tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus län, Justitiekanslem, Hyresnämnden i Stockholm,&lt;br&gt;Hyresnämnden i Linköping, Domstolsverket, Tjänsteförslagsnämnden&lt;br&gt;för domstolsväsendet, Notarienämnden, Riksåklagaren, Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Stockholm, Regionåklagarmyndigheten i Stockholm,&lt;br&gt;Regionåklagarmyndigheten i Göteborg, Regionåklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Umeå, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Skatte-&lt;br&gt;myndigheten i Göteborgs och Bohus län, Skattemyndigheten i Malmöhus&lt;br&gt;län, Arbetsdomstolen, Kammarkollegiet, Marknadsdomstolen, Kon-&lt;br&gt;sumentverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Öster-&lt;br&gt;götlands län, Koncessionsnämnden för miljöskydd, Statens va-nämnd,&lt;br&gt;Övervakningsnämnden i Malmö, Övervakningsnämnden i Örebro,&lt;br&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Lunds universitet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Domare-&lt;br&gt;förbund, Stockholms Handelskammare, Centralorganisationen&lt;br&gt;SACO/SR, Sveriges Industriförbund, Byggentreprenörerna, Sveriges&lt;br&gt;Köpmannaförbund, Företagarnas Riksorganisation, Sveriges Försäk-&lt;br&gt;ringsförbund och Svenska Avdelningen av Internationella Jurist-&lt;br&gt;kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge och Hovrätten för Västra Sverige&lt;br&gt;har bifogat yttranden av respektive hovrätts yngreförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har bifogat yttranden av åklagarmyndigheterna i&lt;br&gt;Göteborg och Malmö samt av regionåklagarmyndighetema i Karlstad,&lt;br&gt;Gävle och Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionåklagarmyndigheten i Umeå har bifogat yttranden av åklagar-&lt;br&gt;myndigheterna i Lycksele, Skellefteå och Umeå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har bifogat yttranden av kronofogdemyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholms län, Göteborgs och Bohus län och Malmöhus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralorganisationen SACO/SR har hänvisat till ett bifogat yttrande&lt;br&gt;av JUSEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna har hänvisat till Sveriges Industriförbunds&lt;br&gt;yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9 kap. 9 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 4 §, 3 kap. 6 §, 6 kap. 6 §, 17 kap. 15 §, 30 kap. 13 §,49&lt;br&gt;kap. 8 §, 50 kap. 10, 13, 16, 21 och 22 §§, 51 kap. 8, 10 och 13 §§,&lt;br&gt;52 kap. 7 §, 55 kap. 8 §, 56 kap. 7 och 13 §§ samt 58 kap. 6 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i balken skall införas två nya paragrafer, 32 kap. 7 § och&lt;br&gt;50 kap. 12 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten är domför med tre lagfarna domare. I mål som överklagats&lt;br&gt;från tingsrätt skall dock minst fyra lagfarna domare delta när hovrätten&lt;br&gt;avgör målet, om tingsrätten bestått av tre lagfarna domare. Om en av de&lt;br&gt;lagfarna domarna far förhinder sedan huvudförhandling har påbörjats, är&lt;br&gt;rätten ändå domför. Flera än fem lagfarna domare far inte delta i&lt;br&gt;hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brottmål gäller, i stället för bestämmelserna i första stycket, att&lt;br&gt;hovrätten är domför med tre lagfarna domare och två nämndemän. Om&lt;br&gt;en av de lagfarna domarna eller en av nämndemännen får förhinder sedan&lt;br&gt;huvudförhandling har påbörjats, är rätten ändå domför. Flera än fyra&lt;br&gt;lagfarna domare och tre nämndemän får inte delta. Finns det inte&lt;br&gt;anledning att döma till svårare straff än böter och är det i målet inte fråga&lt;br&gt;om foretagsbot, är hovrätten domför även med den sammansättning som&lt;br&gt;anges i första stycket. Detsamma gäller vid handläggning som inte sker&lt;br&gt;vid huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandling av frågor om prövningstillstånd skall hovrätten bestå&lt;br&gt;av tre lagfarna domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avskrivning av&lt;br&gt;mål efter återkallelse är hovrätten&lt;br&gt;domför med en lagfaren domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avskrivning av&lt;br&gt;mål efter återkallelse eller efter det&lt;br&gt;att ett överklagande har förfallit är&lt;br&gt;hovrätten domför med en lagfaren&lt;br&gt;domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål får utföras av en&lt;br&gt;lagfaren domare i hovrätten eller, om de inte är av sådant slag att de bör&lt;br&gt;förbehållas lagfarna domare, av en annan Ijänsteman i hovrätten som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 9 kap. 9 § 1987:747.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:391.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillräcklig kunskap och erfarenhet. Närmare bestämmelser om detta&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. 13 § gäller även för andra tjänstemän än&lt;br&gt;domare när de utför åtgärder enligt femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avdelning av Högsta domstolen är domför med fem ledamöter. Fler&lt;br&gt;än sju ledamöter far inte sitta i rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om prövningen är av enkel beskaffenhet, är avdelningen domför med&lt;br&gt;tre ledamöter vid prövning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. frågor om häktning och reseförbud som avses i 55 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket tredje meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ansökningar om resning eller återställande av försutten tid eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. klagan över domvilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har Högsta domstolen tidigare lämnat en ansökan om resning från&lt;br&gt;samma sökande beträffande samma avgörande utan bifall och anför&lt;br&gt;sökanden inget nytt som är av betydelse för prövningen av ansökningen,&lt;br&gt;är avdelningen domför med en ledamot, om ansökningen avslås eller&lt;br&gt;avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om prövningstillstånd far avgöras av en ledamot. Fler än tre&lt;br&gt;ledamöter får inte delta. Frågor om prövningstillstånd som har förklarats&lt;br&gt;vilande enligt 54 kap. 11 § andra stycket avgörs dock av de ledamöter&lt;br&gt;som prövar målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avdelning av Högsta domstolen är domför med en ledamot vid&lt;br&gt;prövning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. frågor om avskrivning av mål 1. frågor om avskrivning av mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter återkallelse, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;efter återkallelse eller efter det att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett överklagande har förfallit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. frågor om avvisning av ett överklagande hos Högsta domstolen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. frågor om förening av mål enligt 14 kap. 7 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. överklagande av hovrätts awisningsbeslut som avses i 54 kap. 17 §&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. frågor som avses i 55 kap. 8 § andra stycket första och andra&lt;br&gt;meningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I protokollet skall berättelser som lämnas under förhör i bevissyfte&lt;br&gt;antecknas i den omfattning berättelserna kan antas vara av betydelse i&lt;br&gt;målet. Detsamma gäller vad rätten iakttar vid syn på stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte Vid huvudförhandling i hovrätt&lt;br&gt;berättelser av tilltalade i brottmål. behöver berättelser eller iakt-&lt;br&gt;tagelser enligt första stycket&lt;br&gt;antecknas endast om anteckningen&lt;br&gt;kan antas bli av betydelse vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:747.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande till Högsta dom-&lt;br&gt;stolen. Vid huvudförhandling i&lt;br&gt;Högsta domstolen behöver sådana&lt;br&gt;anteckningar inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid huvudförhandling i hovrätt&lt;br&gt;behöver berättelser eller iakt-&lt;br&gt;tagelser enligt första stycket&lt;br&gt;antecknas endast om anteckningen&lt;br&gt;kan antas bli av betydelse vid&lt;br&gt;fullföljd till högsta domstolen. Vid&lt;br&gt;huvudförhandling i högsta dom-&lt;br&gt;stolen behöver sådana anteck-&lt;br&gt;ningar inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten finner att en dom eller ett beslut innehåller någon uppenbar&lt;br&gt;oriktighet till följd av rättens eller någon annans skrivfel, räknefel eller&lt;br&gt;liknande förbiseende, far rätten besluta om rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten av förbiseende&lt;br&gt;underlåtit att fatta ett beslut som&lt;br&gt;skulle ha meddelats i samband&lt;br&gt;med en dom eller ett slutligt&lt;br&gt;beslut, far rätten komplettera sitt&lt;br&gt;avgörande inom två veckor från&lt;br&gt;det att avgörandet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten av förbiseende&lt;br&gt;underlåtit att fatta ett beslut som&lt;br&gt;skulle ha meddelats i samband&lt;br&gt;med en dom eller ett slutligt&lt;br&gt;beslut, far rätten komplettera sitt&lt;br&gt;avgörande inom sex månader från&lt;br&gt;det att avgörandet vann laga kraft.&lt;br&gt;En komplettering senare än två&lt;br&gt;veckor efter det att avgörandet&lt;br&gt;meddelades får dock ske endast&lt;br&gt;om en part begär det och&lt;br&gt;motparten inte motsätter sig&lt;br&gt;kompletteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan beslut om rättelse eller komplettering fattas, skall partema ha fått&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt. Beslutet skall&lt;br&gt;om möjligt antecknas på vaije exemplar av det avgörande som rättats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;30 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten finner att en dom eller ett beslut innehåller någon uppenbar&lt;br&gt;oriktighet till följd av rättens eller någon annans skrivfel, räknefel eller&lt;br&gt;liknande förbiseende, får rätten besluta om rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten av förbiseende&lt;br&gt;underlåtit att fatta ett beslut som&lt;br&gt;skulle ha meddelats i samband&lt;br&gt;med en dom eller ett slutligt&lt;br&gt;beslut, får rätten komplettera sitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten av förbiseende&lt;br&gt;underlåtit att fatta ett beslut som&lt;br&gt;skulle ha meddelats i samband&lt;br&gt;med en dom eller ett slutligt&lt;br&gt;beslut, får rätten komplettera sitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:443.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:443.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgörande inom två veckor från avgörande inom sex månader från&lt;br&gt;det att avgörandet meddelades. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;det att avgörandet vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En komplettering senare än två&lt;br&gt;veckor efter det att avgörandet&lt;br&gt;meddelades får dock ske endast&lt;br&gt;om en part begär det och mot-&lt;br&gt;parten inte motsätter sig&lt;br&gt;kompletteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den dömde lämnat oriktiga uppgifter om sitt namn eller&lt;br&gt;personnummer utan att detta avslöjats under rättegången, far rätten på&lt;br&gt;åklagarens begäran besluta om rättelse av sitt avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan beslut om rättelse eller komplettering fattas, skall partema ha fått&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt. Beslutet skall&lt;br&gt;om möjligt antecknas på vaije exemplar av det avgörande som rättats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett sammanträde ställs in i&lt;br&gt;förväg därför att någon som&lt;br&gt;kallats till sammanträdet har&lt;br&gt;anmält förhinder, kan rätten ändå&lt;br&gt;besluta i fråga om påföljd som&lt;br&gt;upptagits i föreläggandet om&lt;br&gt;inställelse, om den som har anmält&lt;br&gt;förhinder inte i efterhand kommer&lt;br&gt;in med utredning som gör det&lt;br&gt;sannolikt att han hade laga förfall.&lt;br&gt;För att tredskodom skall meddelas&lt;br&gt;krävs ett yrkande om det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;49 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tingsrätten förklarat en domare jävig eller bifallit en begäran om&lt;br&gt;rättshjälp åt misstänkt i brottmål eller utsett målsägandebiträde, får&lt;br&gt;tingsrättens beslut inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som gäller hän-&lt;br&gt;skjutande av en fråga till Högsta&lt;br&gt;domstolen enligt 56 kap. 13 § får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;50 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten skall sända över svarsskrivelsen till klaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs, får hovrätten besluta om ytterligare skriftväxling under&lt;br&gt;förberedelsen. Hovrätten får också meddela närmare bestämmelser om&lt;br&gt;skriftväxlingen och därvid bestämma i vilket avseende parten skall yttra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig. En part får föreläggas att ge in mer än en skrivelse endast om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelsen får sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelsen får sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manträde hållas, om det behövs för&lt;br&gt;en ändamålsenlig handläggning av&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manträde hållas, om det behövs för&lt;br&gt;en ändamålsenlig handläggning av&lt;br&gt;målet. I fråga om ett sådant&lt;br&gt;sammanträde tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna i 16 § första stycket och&lt;br&gt;andra stycket första meningen,&lt;br&gt;21 § första stycket första meningen&lt;br&gt;och 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts om sammanträde per telefon i 42 kap. 10 § skall gälla&lt;br&gt;även vid sammanträde enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;720&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;År det till fördel för handlägg-&lt;br&gt;ningen av målet, bör hovrätten&lt;br&gt;innan förberedelsen avslutas göra&lt;br&gt;en skriftlig sammanfattning av&lt;br&gt;parternas ståndpunkter, så som de&lt;br&gt;uppfattas av hovrätten. Parterna&lt;br&gt;skall beredas tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;över sammanfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten får avgöra målet utan&lt;br&gt;huvudförhandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om klagandens ändrings-&lt;br&gt;yrkande har medgetts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;om det är uppenbart att&lt;br&gt;överklagandet är ogrundat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om båda parter har begärt att&lt;br&gt;målet skall avgöras utan&lt;br&gt;huvudförhandling eller förklarat&lt;br&gt;att de inte har något att invända&lt;br&gt;mot det eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;om värdet av det som&lt;br&gt;överklagandet gäller uppenbart&lt;br&gt;inte uppgår till det basbelopp&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring som gällde vid tid-&lt;br&gt;punkten för tingsrättens dom och&lt;br&gt;inte båda parter har begärt&lt;br&gt;huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av värdet enligt&lt;br&gt;första stycket 4 bortses från&lt;br&gt;rättegångskostnader och sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten får avgöra målet utan&lt;br&gt;huvudförhandling, om klagandens&lt;br&gt;ändringsyrkande har medgetts&lt;br&gt;eller om det är uppenbart att&lt;br&gt;överklagandet är ogrundat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan saken utredas tillfreds-&lt;br&gt;ställande får hovrätten även i&lt;br&gt;andra fall avgöra målet utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som avser tid efter det att huvudförhandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talan väckts. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. om parterna har begärt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målet skall avgöras utan huvud-&lt;br&gt;förhandling eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om ingen av parterna, sedan&lt;br&gt;fråga väckts om avgörande utan&lt;br&gt;huvudförhandling, haft någon&lt;br&gt;invändning mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mål får alltid avgöras utan huvudförhandling, om det är uppenbart&lt;br&gt;att sådan förhandling är obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För prövning som inte avser själva saken behöver huvudförhandling&lt;br&gt;inte hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;29&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Till huvudförhandlingen skall parterna kallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klaganden skall föreläggas att&lt;br&gt;inställa sig vid påföljd att över-&lt;br&gt;klagandet annars förfaller. Skall&lt;br&gt;han infinna sig personligen, skall&lt;br&gt;hovrätten också förelägga honom&lt;br&gt;vite. Om det är av betydelse för&lt;br&gt;målets handläggning eller utred-&lt;br&gt;ning att motparten inställer sig&lt;br&gt;eller om denne är skyldig att&lt;br&gt;infinna sig personligen, skall han&lt;br&gt;föreläggas vite. Föreläggs mot-&lt;br&gt;parten inte vite, skall han upplysas&lt;br&gt;om att målet kan komma att&lt;br&gt;avgöras även om han uteblir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klaganden skall föreläggas att&lt;br&gt;inställa sig vid påföljd att över-&lt;br&gt;klagandet annars förfaller. Skall&lt;br&gt;han infinna sig personligen, skall&lt;br&gt;hovrätten också upplysa honom&lt;br&gt;om bestämmelsen i 21 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen. Om det är&lt;br&gt;av betydelse för målets hand-&lt;br&gt;läggning eller utredning att mot-&lt;br&gt;parten inställer sig eller om denne&lt;br&gt;är skyldig att infinna sig person-&lt;br&gt;ligen, skall han föreläggas vite.&lt;br&gt;Föreläggs motparten inte vite,&lt;br&gt;skall han upplysas om att målet&lt;br&gt;kan komma att avgöras även om&lt;br&gt;han uteblir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten skall också bestämma vilka vittnen och sakkunniga som&lt;br&gt;skall kallas till huvudförhandlingen. Partema skall underrättas om&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir klaganden från sam-&lt;br&gt;manträde för huvudförhandling,&lt;br&gt;förfaller överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir klagandens motpart och&lt;br&gt;har vite förelagts honom, får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir klaganden från sam-&lt;br&gt;manträde för huvudförhandling,&lt;br&gt;förfaller överklagandet. Detsamma&lt;br&gt;gäller om en klagande som&lt;br&gt;förelagts att infinna sig person-&lt;br&gt;ligen inställer sig endast genom&lt;br&gt;ombud och hovrätten inte anser&lt;br&gt;sig ändå kunna avgöra målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir klagandens motpart och&lt;br&gt;har vite förelagts honom, får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hovrätten, när förlikning om saken&lt;br&gt;inte är tillåten, i stället för att&lt;br&gt;förelägga nytt vite besluta att han&lt;br&gt;skall hämtas till rätten antingen&lt;br&gt;omedelbart eller till en senare dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hovrätten, när förlikning om saken&lt;br&gt;inte är tillåten, i stället för att&lt;br&gt;förelägga nytt vite besluta att han&lt;br&gt;skall hämtas till rätten antingen&lt;br&gt;omedelbart eller till en senare dag.&lt;br&gt;Detsamma gäller om klagandens&lt;br&gt;motpart inställer sig endast genom&lt;br&gt;ombud när han förelagts vid vite&lt;br&gt;att infinna sig personligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en part inställer sig endast&lt;br&gt;genom ombud när han förelagts&lt;br&gt;vid vite att infinna sig personligen&lt;br&gt;och är förlikning om saken inte&lt;br&gt;tillåten, får hovrätten förelägga&lt;br&gt;nytt vite eller besluta att han skall&lt;br&gt;hämtas till rätten antingen&lt;br&gt;omedelbart eller till en senare&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vite förelagts en part eller&lt;br&gt;skall parten hämtas till rätten och&lt;br&gt;kan han inte hämtas, får dock&lt;br&gt;målet avgöras trots att parten&lt;br&gt;inställt sig endast genom ombud&lt;br&gt;eller uteblivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vite förelagts klagandens&lt;br&gt;motpart eller skall han hämtas till&lt;br&gt;rätten och kan han inte hämtas, får&lt;br&gt;dock målet avgöras trots att han&lt;br&gt;inställt sig endast genom ombud&lt;br&gt;eller uteblivit. Ett mål får också&lt;br&gt;avgöras om klaganden har före-&lt;br&gt;lagts att infinna sig personligen&lt;br&gt;men inställt sig endast genom&lt;br&gt;ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har överklagandet förfallit&lt;br&gt;enligt 21 §, skall hovrätten på&lt;br&gt;ansökan av klaganden återuppta&lt;br&gt;målet, om han för sin utevaro hade&lt;br&gt;laga förfall som han inte kunde&lt;br&gt;anmäla i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återupptagande&lt;br&gt;skall göras skriftligen inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag då beslutet&lt;br&gt;meddelades. Om klaganden uteblir&lt;br&gt;på nytt, har han inte rätt att få&lt;br&gt;målet återupptaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har överklagandet förfallit&lt;br&gt;enligt 21 §, skall hovrätten på&lt;br&gt;ansökan av klaganden återuppta&lt;br&gt;målet, om han för sin utevaro eller&lt;br&gt;underlåtenhet att infinna sig&lt;br&gt;personligen hade laga förfall som&lt;br&gt;han inte kunde anmäla i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återupptagande&lt;br&gt;skall göras skriftligen inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag då beslutet&lt;br&gt;meddelades. Om klaganden sedan&lt;br&gt;målet återupptagits uteblir eller&lt;br&gt;inte följer ett föreläggande att&lt;br&gt;infinna sig personligen, har han&lt;br&gt;inte rätt att få målet återupptaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;51 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket skall överklagandet delges&lt;br&gt;motparten med föreläggande att&lt;br&gt;svara skriftligen inom en viss tid.&lt;br&gt;Uppgift om målsägandes eller&lt;br&gt;vittnens ålder, yrke och bostads-&lt;br&gt;adress som saknar betydelse for&lt;br&gt;åtalet skall inte framgå av de&lt;br&gt;handlingar som delges den till-&lt;br&gt;talade i mål om allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket skall överklagandet delges&lt;br&gt;motparten med föreläggande att&lt;br&gt;svara skriftligen inom en viss tid. I&lt;br&gt;mål om allmänt åtal får över-&lt;br&gt;klagandet dock översändas till&lt;br&gt;åklagaren utan delgivning. Upp-&lt;br&gt;gift om målsägandes eller vittnens&lt;br&gt;ålder, yrke och bostadsadress som&lt;br&gt;saknar betydelse för åtalet skall&lt;br&gt;inte framgå av de handlingar som&lt;br&gt;delges den tilltalade i mål om&lt;br&gt;allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att överklagandet är ogrundat, får hovrätten&lt;br&gt;genast meddela dom i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tingsrätten avslagit ett yrkande om en åtgärd som avses i 26-&lt;br&gt;28 kap. eller upphävt ett beslut om en sådan åtgärd, får hovrätten&lt;br&gt;omedelbart bevilja åtgärden att gälla tills vidare. Har tingsrätten beviljat&lt;br&gt;en sådan åtgärd, får hovrätten omedelbart besluta att tingsrättens beslut&lt;br&gt;tills vidare inte får verkställas. I frågor om häktning, reseförbud eller&lt;br&gt;omhändertagande enligt 28 kap. brottsbalken får hovrätten ändra tings-&lt;br&gt;rättens beslut även om motparten inte hörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hovrätten beslutat häkta någon som inte är personligen närvarande&lt;br&gt;vid rätten, skall 24 kap. 17 § tredje och fjärde styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten skall sända över svarsskrivelsen till klaganden. Uppgift om&lt;br&gt;målsägandes eller vittnens ålder, yrke och bostadsadress som saknar&lt;br&gt;betydelse för åtalet skall inte framgå av de handlingar som sänds över till&lt;br&gt;den tilltalade i mål om allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs, får hovrätten besluta om ytterligare skriftväxling under&lt;br&gt;förberedelsen. Hovrätten får också meddela närmare bestämmelser om&lt;br&gt;skriftväxlingen och därvid bestämma i vilket avseende parten skall yttra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig. En part får föreläggas att ge in&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelsen får sam-&lt;br&gt;manträde hållas, om det behövs för&lt;br&gt;en ändamålsenlig handläggning av&lt;br&gt;målet. Hovrätten får besluta att&lt;br&gt;den som är anhållen eller häktad&lt;br&gt;skall inställas till sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer än en skrivelse endast om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelsen får sam-&lt;br&gt;manträde hållas, om det behövs för&lt;br&gt;en ändamålsenlig handläggning av&lt;br&gt;målet. I fråga om ett sådant sam-&lt;br&gt;manträde tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna i 16 § första stycket och&lt;br&gt;andra stycket första meningen,&lt;br&gt;21 § första stycket första meningen&lt;br&gt;och 22 §. Hovrätten får besluta att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som är anhållen eller häktad&lt;br&gt;skall inställas till sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts om sammanträde per telefon i 45 kap. 13 § och 47 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § skall gälla även vid sammanträde enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten far avgöra målet utan Hovrätten får avgöra målet utan&lt;br&gt;huvudförhandling, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;huvudförhandling, om det är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppenbart att överklagandet är&lt;br&gt;ogrundat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan saken utredas tillfreds-&lt;br&gt;ställande far hovrätten avgöra&lt;br&gt;målet utan huvudförhandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om åklagaren har överklagat endast till den tilltalades förmån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om endast den tilltalade överklagat och hans ändringsyrkande godtas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av motparten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;om det är uppenbart att&lt;br&gt;överklagandet är ogrundat eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det inte finns anledning&lt;br&gt;att döma den tilltalade till ansvar&lt;br&gt;eller ådöma honom påföljd eller&lt;br&gt;döma honom till annan påföljd än&lt;br&gt;böter eller villkorlig dom eller&lt;br&gt;sådana påföljder i förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det inte finns anledning&lt;br&gt;att döma den tilltalade till ansvar&lt;br&gt;eller ådöma honom påföljd eller&lt;br&gt;döma honom till annan påföljd än&lt;br&gt;böter eller villkorlig dom eller&lt;br&gt;sådana påföljder i förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om parterna har begärt att&lt;br&gt;målet skall avgöras utan huvud-&lt;br&gt;förhandling eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om ingen av parterna, sedan&lt;br&gt;fråga väckts om avgörande utan&lt;br&gt;huvudförhandling, haft någon&lt;br&gt;invändning mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i fall som avses i andra&lt;br&gt;stycket 1-3 en part begärt huvud-&lt;br&gt;förhandling, skall sådan hållas,&lt;br&gt;om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de påföljder som anges i första stycket 4 likställs vite och, om det&lt;br&gt;inte samtidigt är fråga om förverkande av villkorligt medgiven frihet från&lt;br&gt;fängelsestraff, förordnande enligt 34 kap. 1 § första stycket 1&lt;br&gt;brottsbalken. Det som sägs i första stycket 4 om villkorlig dom gäller inte&lt;br&gt;villkorlig dom som förenas med föreskrift om samhällstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i fall som avses i första&lt;br&gt;stycket en part begärt huvud-&lt;br&gt;förhandling, skall sådan hållas,&lt;br&gt;om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:605.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser överklagandet även annat än ansvar, får målet avgöras utan&lt;br&gt;huvudförhandling endast om denna talan enligt 50 kap. 13 § får prövas&lt;br&gt;utan huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För prövning som inte avser själva saken behöver huvudförhandling&lt;br&gt;inte hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hovrätten finner att klagan-&lt;br&gt;dens motpart bör höras angående&lt;br&gt;överklagandet, skall överklagandet&lt;br&gt;delges honom med föreläggande&lt;br&gt;att svara skriftligen inom en viss&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hovrätten finner att klagan-&lt;br&gt;dens motpart bör höras angående&lt;br&gt;överklagandet, skall överklagandet&lt;br&gt;delges honom med föreläggande&lt;br&gt;att svara skriftligen inom en viss&lt;br&gt;tid. I mål där åklagaren är mot-&lt;br&gt;part får överklagandet dock över-&lt;br&gt;sändas till denne utan delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det överklagade beslutet får inte utan att motparten har lämnats&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig ändras såvitt angår hans rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tingsrätten i tvistemål avslagit ett yrkande om kvarstad eller någon&lt;br&gt;arman åtgärd enligt 15 kap. eller upphävt ett beslut om en sådan åtgärd&lt;br&gt;eller i brottmål avslagit yrkande om en åtgärd som avses i 26-28 kap.&lt;br&gt;eller upphävt ett beslut om en sådan åtgärd, får hovrätten omedelbart&lt;br&gt;bevilja åtgärden att gälla tills vidare. Har tingsrätten beviljat en sådan&lt;br&gt;åtgärd eller förklarat att beslutet får verkställas även om det inte har laga&lt;br&gt;kraft, får hovrätten omedelbart besluta att tingsrättens beslut tills vidare&lt;br&gt;inte får verkställas. Hovrätten får också ändra tingsrättens beslut i fråga&lt;br&gt;om häktning, tillstånd till restriktioner enligt 24 kap. 5 a § eller rese-&lt;br&gt;förbud utan att höra motparten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 7 §, skall&lt;br&gt;överklagandet delges motparten&lt;br&gt;med föreläggande att svara skrift-&lt;br&gt;ligen inom en viss tid. Uppgift om&lt;br&gt;målsägandes eller vittnens ålder,&lt;br&gt;yrke och bostadsadress som saknar&lt;br&gt;betydelse för åtalet skall inte&lt;br&gt;framgå av de handlingar som&lt;br&gt;delges den tilltalade i mål om&lt;br&gt;allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;55 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 7 §, skall&lt;br&gt;överklagandet delges motparten&lt;br&gt;med föreläggande att svara skrift-&lt;br&gt;ligen inom en viss tid. I mål om&lt;br&gt;allmänt åtal får överklagandet&lt;br&gt;dock översändas till åklagaren&lt;br&gt;utan delgivning. Uppgift om måls-&lt;br&gt;ägandes eller vittnens ålder, yrke&lt;br&gt;och bostadsadress som saknar&lt;br&gt;betydelse för åtalet skall inte&lt;br&gt;framgå av de handlingar som del-&lt;br&gt;ges den tilltalade i mål om allmänt&lt;br&gt;åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har hovrätten i tvistemål avslagit ett yrkande om kvarstad eller någon&lt;br&gt;annan åtgärd enligt 15 kap. eller upphävt ett beslut om en sådan åtgärd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller i brottmål avslagit ett yrkande om en åtgärd som avses i 26-28 kap.&lt;br&gt;eller upphävt ett beslut om sådan åtgärd, får Högsta domstolen&lt;br&gt;omedelbart bevilja åtgärden att gälla tills vidare. Har hovrätten beviljat&lt;br&gt;en sådan åtgärd eller förklarat att domen får verkställas även om den inte&lt;br&gt;har laga kraft, eller fastställt tingsrätts beslut om det, far Högsta&lt;br&gt;domstolen omedelbart besluta att tingsrättens eller hovrättens beslut tills&lt;br&gt;vidare inte far verkställas. I frågor om häktning eller reseförbud får&lt;br&gt;Högsta domstolen ändra hovrättens beslut även om motparten inte hörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;56 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om Högsta domstolen finner att&lt;br&gt;klagandens motpart bör höras&lt;br&gt;angående överklagandet, skall&lt;br&gt;överklagandet delges honom med&lt;br&gt;föreläggande att svara skriftligen&lt;br&gt;inom en viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;37&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Högsta domstolen finner att&lt;br&gt;klagandens motpart bör höras&lt;br&gt;angående överklagandet, skall&lt;br&gt;överklagandet delges honom med&lt;br&gt;föreläggande att svara skriftligen&lt;br&gt;inom en viss tid. I mål där&lt;br&gt;åklagaren är motpart får över-&lt;br&gt;klagandet dock översändas till&lt;br&gt;denne utan delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;38&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tingsrätt får med partemas&lt;br&gt;samtycke hänskjuta en viss fråga i&lt;br&gt;målet till prövning av Högsta&lt;br&gt;domstolen, när förlikning om&lt;br&gt;saken är tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om parterna har ingått ett&lt;br&gt;sådant avtal som avses i 49 kap.&lt;br&gt;2 § om att inte överklaga tings-&lt;br&gt;rättens dom, får tingsrätten med&lt;br&gt;partemas samtycke hänskjuta en&lt;br&gt;viss fråga i målet till prövning av&lt;br&gt;Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resningsansökan inte&lt;br&gt;avvisas, skall den tillsammans&lt;br&gt;med därvid fogade handlingar&lt;br&gt;delges motparten. Denne skall&lt;br&gt;samtidigt föreläggas att inkomma&lt;br&gt;med skriftlig förklaring. Om&lt;br&gt;ansökningen är ogrundad, får den&lt;br&gt;dock avslås omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;39&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resningsansökan inte&lt;br&gt;avvisas, skall den tillsammans&lt;br&gt;med därvid fogade handlingar&lt;br&gt;delges motparten. Gäller ansök-&lt;br&gt;ningen resning i mål där åkla-&lt;br&gt;garen är motpart får den dock&lt;br&gt;översändas till åklagaren utan&lt;br&gt;delgivning. Motparten skall&lt;br&gt;samtidigt föreläggas att inkomma&lt;br&gt;med skriftlig förklaring. Om&lt;br&gt;ansökningen är ogrundad, får den&lt;br&gt;dock avslås omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;37&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;38&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;39&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om prövning av ansökningen sker i hovrätt tillämpas 52 kap. 8-12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökningen tas upp omedelbart av Högsta domstolen, tillämpas 56&lt;br&gt;kap. 8, 9 och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten får forordna att, till dess annat föreskrivs, vidare åtgärder för&lt;br&gt;verkställighet av domen inte skall äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om kallelse har utfärdats före ikraftträdandet, tillämpas 50 kap. 10&lt;br&gt;och 21 §§ och 51 kap. 10 § i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-11-03&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud&lt;br&gt;Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 29 oktober 1998 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Göran Anér.&lt;br&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §, 3 kap. 6 § och 32 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till ändringar av kompetensreglema i 2 kap. 4 § och 3 kap. 6 §&lt;br&gt;synes närmast föranledda av förslaget att överklagande skall kunna&lt;br&gt;förfalla också vid utevaro från sammanträde under förberedelsen. Genom&lt;br&gt;den föreslagna lydelsen blir emellertid paragraferna tillämpliga också när&lt;br&gt;ett överklagande har förfallit på grund av den föreslagna bestämmelsen i&lt;br&gt;32 kap. 7 §, exempelvis när en huvudförhandling ställts in och en&lt;br&gt;klagande som åberopat laga förfall inte kan göra sannolikt att han haft ett&lt;br&gt;sådant. Häremot förefaller inte mycket vara att erinra i sak. Däremot&lt;br&gt;torde behandlingen bli inkonsekvent i förhållande till andra påföljder&lt;br&gt;som kan tillämpas enligt 32 kap. 7 §, såsom vite eller tredskodom (enligt&lt;br&gt;53 kap. 1 §). Vill man undvika kopplingen mellan 2 kap. 4 § och 32 kap.&lt;br&gt;7 § kan i förstnämnda paragraf efter orden ”ett överklagande har&lt;br&gt;förfallit” sättas in orden ”vid sammanträde som avses i 50 kap. 10 § eller&lt;br&gt;51 kap. 10 §”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande begränsning behövs inte i 3 kap. 6 §. Med den vidsträckta&lt;br&gt;enmanskompetens som råder i Högsta domstolen finns intet att erinra&lt;br&gt;mot att ett justitieråd far skriva av ett mål också sedan överklagandet&lt;br&gt;förfallit vid tillämpning av 32 kap. 7 §, om ett sådant fall över huvud&lt;br&gt;taget skulle inträffa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika en bristande överensstämmelse mellan andra och tredje&lt;br&gt;styckena synes lämpligen tredje stycket första meningen kunna ges&lt;br&gt;följande lydelse: ”Innan beslut om rättelse eller komplettering fattas,&lt;br&gt;skall parterna även i annat fall än som avses i andra stycket andra&lt;br&gt;meningen ha fått tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parentetiskt kan tilläggas att motsvarande behov av komplettering efter&lt;br&gt;den tidpunkt då en dom eller ett beslut har vunnit laga kraft kan finnas&lt;br&gt;även för förvaltningsprocessens del. Det kan vara en fördel om identiska&lt;br&gt;lagstiftningsbehov på ömse sidor om gränsen mellan allmänna domstolar&lt;br&gt;och förvaltningsdomstolar behandlas samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket bör göras motsvarande ändring som förut föreslagits&lt;br&gt;beträffande 17 kap. 15 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 kap. 12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet noterar att med den utformning som 55 kap. 15 § första stycket&lt;br&gt;1 har så kommer den föreslagna bestämmelsen om skriftlig&lt;br&gt;sammanfattning inte att gälla för Högsta domstolens del. Detta synes&lt;br&gt;också lämpligt. Dels torde i flertalet fall tvekan inte behöva råda om&lt;br&gt;innebörden av partemas ståndpunkter, sedan ett mål nått så långt att&lt;br&gt;Högsta domstolen meddelat prövningstillstånd, dels torde åt domstolen&lt;br&gt;kunna överlämnas att själv bestämma sina arbetsformer i sådana&lt;br&gt;hänseenden som förslaget avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 november 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Åsbrink, Schori, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, Klingvall,&lt;br&gt;Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lejon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:37 Ändringar i rättegångs-&lt;br&gt;balken - hovrättsfrågor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 57433, Stockholm 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:JuU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-11-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-11-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-11-30 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-12-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-12-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 10:28:12</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM0337</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 10:28:12</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:JuU13</uppgift>
<ref_dok_id>GM01JuU13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Hovrättsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:37&lt;br/&gt;
Ändringar i rättegångsbalken - hovrättsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ju9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:37 Ändringar i rättegångsbalken - hovrättsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:37&lt;br/&gt;
Ändringar i rättegångsbalken - hovrättsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ju10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:37 Ändringar i rättegångsbalken - hovrättsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gun Hellsvik  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:37&lt;br/&gt;
Ändringar i rättegångsbalken - hovrättsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ju9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:37 Ändringar i rättegångsbalken - hovrättsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gun Hellsvik  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kia Andreasson  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:37&lt;br/&gt;
Ändringar i rättegångsbalken - hovrättsfrågor m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ju10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:37 Ändringar i rättegångsbalken - hovrättsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kia Andreasson  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>