<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2229686</hangar_id>
 <dok_id>GM0328</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>28</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:28</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>28</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-10-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:10</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Beskattning av fordringar och skulder i utländsk valuta</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0328/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0328</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0328</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:28&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Beskattning av fordringar och skulder i utländsk&lt;br&gt;valuta&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0328/prop_199899__28-1.png" style="width:42pt;height:54pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 29 oktober 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ErikÅsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändrade regler avseende beskattning av fordringar&lt;br&gt;och skulder i utländsk valuta i företagssektorn. De nya reglerna beror på&lt;br&gt;ändrade civilrättsliga regler. Värdering skall ske till balansdagens kurs. Be-&lt;br&gt;fintliga valutakursreserver återförs till beskattning under en femårsperiod.&lt;br&gt;Den schablonintäkt som beräknas på valutakursreserven höjs till 74 % av&lt;br&gt;valutakursreserven multiplicerad med statslåneräntan vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370)...........................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om beskattning av valutakursreserv...........6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av fordringar&amp;nbsp;och skulder i utländsk valuta...................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lagen om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370).........................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lagen om beskattning av valutakursreserv... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Sammanfattning av promemorian Beskattning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordringar och skulder i utländsk valuta (dnr Fi 98/2216).... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Promemorians lagförslag.......................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Remissinstanser.....................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande.................................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1998.....35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens forslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om beskattning av valutakursreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 24 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anvisningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4*. Fordringar och skulder i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta värderas till kursen&lt;br&gt;vid beskattningsårets utgång. År en&lt;br&gt;sådan värdering inte förenlig med&lt;br&gt;god redovisningssed tas dock pos-&lt;br&gt;terna upp till det värde som följer&lt;br&gt;av god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fordringar har tagits upp till&lt;br&gt;lägre belopp eller skulder till högre&lt;br&gt;belopp än kursen vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång tas 54 procent&lt;br&gt;av skillnaden multiplicerad med&lt;br&gt;statslåneräntan vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång upp som intäkt.&lt;br&gt;Föreligger i fråga om sådan ford-&lt;br&gt;ran eller skuld terminskontrakt&lt;br&gt;eller annan liknande valutasäk-&lt;br&gt;ringsåtgärd beräknas en intäkt en-&lt;br&gt;dast i den mån posten inte har ta-&lt;br&gt;gits upp till ett värde som motive-&lt;br&gt;ras av valutasäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fordringar, skulder och kontan-&lt;br&gt;ter i utländsk valuta värderas till&lt;br&gt;kursen vid beskattningsårets ut-&lt;br&gt;gång. Föreligger terminskontrakt&lt;br&gt;eller annan liknande valutasäk-&lt;br&gt;ringsåtgärd får posten tas upp till&lt;br&gt;det värde som motiveras av valuta-&lt;br&gt;säkringen om samma värde an-&lt;br&gt;vänds i bokföringen och en sådan&lt;br&gt;värdering står i överensstämmelse&lt;br&gt;med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 2000 års taxering. För beskattningsår som har påbörjats före&lt;br&gt;ikraftträdandet gäller dock äldre bestämmelser om inte annat följer av&lt;br&gt;punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelsen i andra stycket första meningen av paragrafens ly-&lt;br&gt;delse vid utgången av år 1998 skall tillämpas sista gången vid 1999 års&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1421&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxering. I 5 § lagen (1998:000) om beskattning av valutakursreserv finns Prop. 1998/99:28&lt;br&gt;bestämmelser som skall tillämpas fr.o.m. 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om beskattning av valutakursreserv Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett företag som vid utgången av det beskattningsår som avslutas&lt;br&gt;närmast före den 31 december 1999 har valutakursreserv får återföra&lt;br&gt;denna till beskattning i den omfattning som anges i denna lag. Detsamma&lt;br&gt;gäller avsättning till valutakursreserv som har gjorts i bokslut per den 31&lt;br&gt;december 1999 eller under år 2000 under förutsättning att det räken-&lt;br&gt;skapsår som ligger till grund för bokslutet har påbörjats före den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutakursreserv anses föreligga om tillgångarna vid inkomsttaxe-&lt;br&gt;ringen har tagits upp till ett lägre värde än som skulle ha följt vid en till-&lt;br&gt;lämpning av punkt 4 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) i dess lydelse den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för att lagen skall tillämpas gäller att den kvarva-&lt;br&gt;rande valutakursreserven finns avsatt i räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses i denna lag fysiska och juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Avdrag för avsättning till valutakursreserv återförs till beskattning&lt;br&gt;vid 2000 års taxering med minst en femtedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid 2000-2001 års taxeringar med minst två femtedelar,&lt;br&gt;vid 2000-2002 års taxeringar med minst tre femtedelar,&lt;br&gt;vid 2000-2003 års taxeringar med minst fyra femtedelar, och&lt;br&gt;vid 2000-2004 års taxeringar eller, om taxering inte sker år 2004, vid&lt;br&gt;2000-2005 års taxeringar, med hela beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det beskattningsår som ligger till grund för taxeringen år 2000&lt;br&gt;har påbörjats före den 1 januari 1999 behöver ingen del återföras till be-&lt;br&gt;skattning vid denna taxering. Vid följande års taxeringar återförs avdra-&lt;br&gt;get i den ordning som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det beskattningsår som ligger till grund för taxeringen år 2001 har&lt;br&gt;påbörjats före den 1 januari 1999 behöver ingen del återföras till beskattning&lt;br&gt;vid denna taxering. Vid följande års taxeringar återförs avdraget i den ord-&lt;br&gt;ning som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Överstiger det sammanlagda belopp som skall återföras till beskatt-&lt;br&gt;ning inte 10 000 kronor återförs hela beloppet vid 2000 års taxering. Om&lt;br&gt;det räkenskapsår som ligger till grund för taxeringen år 2000 har påbör-&lt;br&gt;jats före den 1 januari 1999 eller om taxering inte sker år 2000 skall be-&lt;br&gt;loppet i stället återföras vid närmast följande taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Som intäkt tas upp 74 procent av den kvarvarande valutakursreserven&lt;br&gt;multiplicerad med statslåneräntan vid beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kvarvarande valutakursreserv återförs omedelbart till beskattning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört&lt;br&gt;att bedriva verksamhet i den förvärvskälla som valutakursreserven hänför&lt;br&gt;sig till,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. delägare i handelsbolag har avyttrat sin andel i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget har upplösts genom fusion och 8 § inte är tillämplig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut har fattats om att företag som innehar valutakursreserv skall&lt;br&gt;träda i likvidation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i kon-&lt;br&gt;kurs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skattskyldigheten för inkomst av förvärvskällan har upphört eller&lt;br&gt;sådan inkomst skall undantas från beskattning på grund av ett avtal om&lt;br&gt;undvikande av dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Överför en fysisk person sin näringsverksamhet eller driften av denna&lt;br&gt;till ett aktiebolag eller överförs näringsverksamheten i ett handelsbolag&lt;br&gt;till ett aktiebolag får kvarvarande valutakursreserv övertas av och återfö-&lt;br&gt;ras hos aktiebolaget under förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt punkt 1 a av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den fysiska personen eller handelsbolaget, såvida det inte är fråga&lt;br&gt;om apportemission, skjuter till ett belopp motsvarande överförd valuta-&lt;br&gt;kursreserv till aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillskott som avses i första stycket 2 beaktas inte vid beräkning av an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för aktierna. Vid apportemission skall anskaffningsvär-&lt;br&gt;det för aktierna minskas med ett belopp motsvarande överförd valuta-&lt;br&gt;kursreserv minskad med den avsättning som bolaget gör i räkenskaperna&lt;br&gt;för skatt som belöper på valutakursreserven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid en sådan fusion eller fission som anges i 4 respektive 5 § lagen&lt;br&gt;(1998:000) om beskattning vid fusioner, fissioner och verksamhetsöver-&lt;br&gt;låtelser skall - om villkoren i 9 och 10 §§ den lagen är uppfyllda -&lt;br&gt;valutakursreserv övertas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I samband med 1990 års skattereform infördes uttryckliga regler för be-&lt;br&gt;skattning av fordringar och skulder i utländsk valuta (prop. 1990/91:54).&lt;br&gt;Kortfattat innebär reglerna att fordringar och skulder i utländsk valuta&lt;br&gt;skall värderas till balansdagens kurs. Om en sådan värdering inte är för-&lt;br&gt;enlig med god redovisningssed tas posterna upp till det värde som moti-&lt;br&gt;veras av god redovisningssed. Från och med den 1 januari 1999 kommer&lt;br&gt;innehållet i god redovisningssed att förändras och skattereglerna bör där-&lt;br&gt;för ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet har promemorian Beskattning av fordringar&lt;br&gt;och skulder i utländsk valuta (dnr Fi98/2216) utarbetats. En sammanfatt-&lt;br&gt;ning av promemorian och dess lagförslag finns i bilaga 1 respektive bi-&lt;br&gt;laga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 3. En sammanfattning av remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgänglig i lagstiftningsärendet. Regeringen tar nu upp denna fråga&lt;br&gt;till behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 8 oktober 1998 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följt Lagrådets yttrande, se bilaga 5. Vissa redaktio-&lt;br&gt;nella ändringar har gjorts i förhållande till lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Beskattning av fordringar och skulder i&lt;br&gt;utländsk valuta&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fordringar, skulder och kontanter i utländsk&lt;br&gt;valuta skall värderas till balansdagens kurs utan avsättning till valuta-&lt;br&gt;kursreserv. Om det föreligger terminskontrakt eller annan liknande&lt;br&gt;valutasäkringsåtgärd far posten tas upp till det värde som motiveras av&lt;br&gt;valutasäkringen om samma värde används i bokföringen och en sådan&lt;br&gt;värdering står i överensstämmelse med god redovisningssed. Befint-&lt;br&gt;liga valutakursreserver återförs till beskattning under en femårsperiod.&lt;br&gt;Den schablonintäkt som beräknas på valutakursreserven höjs till 74 %&lt;br&gt;av valutakursreserven multiplicerad med statslåneräntan vid årets ut-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag, dock&lt;br&gt;med undantaget att befintliga valutakursreserver föreslås återföras under&lt;br&gt;en treårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Myndigheterna (utom&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK) men också Advokatsam-&lt;br&gt;fundet, Svensk Handel och LO tillstyrker förslaget. Detsamma gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Fastighetsägareförbundet&lt;br&gt;men de vill ha gynnsammare avskattningsregler. Sveriges Redovisnings-&lt;br&gt;konsulters Förbund SRF vill slopa den skatterättsliga särregleringen och&lt;br&gt;enbart ha grundregeln om att god redovisningssed gäller vid beskatt-&lt;br&gt;ningen. Om man ändå skall ha en skattemässig särreglering tillstyrks för-&lt;br&gt;slaget men upplösning av befintliga reserver bör över huvud taget inte&lt;br&gt;beskattas. Även Lantbrukarnas Riksförbund anser att god redovisnings-&lt;br&gt;sed skall gälla och att ingen skatterättslig särreglering behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga näringslivsorganisationer och NUTEK förordar en alternativ&lt;br&gt;modell som övervägdes i promemorian. Den innebär att värdering sker&lt;br&gt;till balansdagens kurs men avsättning till valutakursreserv medges om de&lt;br&gt;totala orealiserade vinsterna på långfristiga poster överstiger de totala&lt;br&gt;orealiserade förlusterna. De flesta av dessa remissinstanser vill dessutom&lt;br&gt;att modellen ändras på så sätt att ingen kvittning skall göras mellan orea-&lt;br&gt;liserade vinster och förluster, att avsättningen till valutakursreserv enbart&lt;br&gt;skall göras i deklarationen samt att schablonbeskattningen skall slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet delar uppfattningen att re-&lt;br&gt;serverna inte bör finnas i räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Revisorsamfundet SRS anser att de danska reglerna bör infö-&lt;br&gt;ras. Enligt samfundet innebär dessa en valfrihet mellan anskaffningsda-&lt;br&gt;gens kurs och balansdagens kurs. Samma princip måste tillämpas från år&lt;br&gt;till år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser att förslaget&lt;br&gt;inte bör läggas till grund för lagstiftning, bl.a. för att det saknas en redo-&lt;br&gt;görelse för utländsk rätt och en jämförelse med beskattningen av finansi-&lt;br&gt;ella instrument. Vidare bör orealiserade vinster som huvudregel inte be-&lt;br&gt;skattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets nämnd för regelgranskning anser att analysen i prome-&lt;br&gt;morian har flera brister och att beslutsunderlaget inte är tillfyllest. Enligt&lt;br&gt;nämnden finns det ingen tydlig problemanalys och konsekvenserna av&lt;br&gt;förslagen utreds summariskt. Försiktighetsprincipen måste ges en större&lt;br&gt;vikt vid en eventuell förändring av skattereglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrunden till regerings förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den civilrättsliga regleringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i december 1995 om en ny Årsredovisningslag&lt;br&gt;(1995:1554), ÅRL. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1996 men tillämpas&lt;br&gt;första gången i fråga om räkenskapsår som inleds närmast efter den 31&lt;br&gt;december 1996 (för banker och andra finansiella företag gällde andra&lt;br&gt;övergångsbestämmelser).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRL omfattar i första hand aktiebolag. Lagen skall också tillämpas av&lt;br&gt;vissa handelsbolag. Ekonomiska föreningar och de handelsbolag som&lt;br&gt;inte omfattas av lagen far tillämpa den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 13 § ÅRL far fordringar och skulder i utländsk valuta&lt;br&gt;räknas om enligt växelkursen på balansdagen om detta är förenligt med&lt;br&gt;god redovisningssed och ger en rättvisande bild. Någon motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse finns inte i Bokföringslagen (BFL). Lagstiftningen komp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;letteras med normgivning från Bokföringsnämnden (BFN) och Redovis-&lt;br&gt;ningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt BFN:s rekommendation nr 7 skall fordringar och skulder i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Detta gäller dock inte ford-&lt;br&gt;ringar och skulder som är föremål för valutasäkring. Orealiserade vinster&lt;br&gt;på långfristiga poster skall sättas av till en valutakursreserv. Detta hänger&lt;br&gt;samman med den grundläggande principen i BFL att orealiserade vinster&lt;br&gt;inte får ingå i det redovisade nettoresultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I november 1997 publicerade Redovisningsrådet ett utkast till rekom-&lt;br&gt;mendation beträffande redovisning av effekter av ändrade valutakurser.&lt;br&gt;Enligt utkastet skall - med ett undantag - fordringar och skulder räknas&lt;br&gt;om enligt balansdagens kurs. Utkastet innebär en anpassning till interna-&lt;br&gt;tionella redovisningsrekommendationer (IAS 21). I likhet med LAS 21&lt;br&gt;innehåller utkastet inte några regler för valutasäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsrådet har nu antagit en rekommendation som publiceras&lt;br&gt;under hösten 1998. Rekommendationen skall tillämpas på räkenskapsår&lt;br&gt;som påbörjas fr.o.m. den 1 januari 1999. Bokföringsnämnden har beslu-&lt;br&gt;tat att med verkan från samma dag upphäva rekommendationen R7 för-&lt;br&gt;utom punkterna 8 och 15-19 som gäller valutasäkring. Detta medför att&lt;br&gt;avsättning till valutakursreserv inte skall göras längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skatterättsliga regleringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skattemässiga bestämmelserna om fordringar och skulder i utländsk&lt;br&gt;valuta finns i punkt 4 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370, KL). Huvudregeln är att fordringar och skulder i utländsk&lt;br&gt;valuta skall värderas till balansdagens kurs. Om en sådan värdering inte&lt;br&gt;är förenlig med god redovisningssed skall det värde som följer av god&lt;br&gt;redovisningssed användas. Som framgått ovan har god redovisningssed&lt;br&gt;hittills inneburit att orealiserade förluster på långfristiga poster skall&lt;br&gt;kostnadsföres medan orealiserade vinster på sådana poster har satts av till&lt;br&gt;en valutakursreserv. Denna avsättning är avdragsgill men företaget be-&lt;br&gt;skattas för en schablonintäkt som är tänkt att neutralisera den räntevinst&lt;br&gt;som företaget gör. Schablonintäkten uppgår till 54 % av valutakursreser-&lt;br&gt;ven multiplicerad med statslåneräntan vid beskattningsårets utgång. Om&lt;br&gt;en fordran eller skuld är valutasäkrad används säkringskursen även vid&lt;br&gt;beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande skattereglerna infördes i samband med 1990 års skatte-&lt;br&gt;reform (prop. 1990/91:54). Huvudalternativet var att ha en strikt tillämp-&lt;br&gt;ning av balansdagens kurs. Skälet till detta var önskemålet att förhindra&lt;br&gt;skatteplanering genom att orealiserade vinster och förluster behandlades&lt;br&gt;på samma sätt. Denna lösning valdes dock inte på grund av remisskritik.&lt;br&gt;Kritiken gällde dels att det skulle kunna bli besvärande likviditetseffekter&lt;br&gt;om företag och näringsidkare skulle beskattas för orealiserade vinster,&lt;br&gt;dels att man inte ville bryta sambandet mellan redovisning och beskatt-&lt;br&gt;ning. I stället valdes modellen att medge avdrag för avsättning till valuta-&lt;br&gt;kursreserv. Detta innebar en olikformig behandling av orealiserade vins-&lt;br&gt;ter och förluster. För att minimera de problem som detta medförde inför-&lt;br&gt;des modellen att beskatta valutakursreserven med en särskild scha-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blonintäkt. Den valda schablonintäkten (54% av valutakursreserven Prop. 1998/99:28&lt;br&gt;multiplicerad med statslåneräntan) beräknades i en miljö med surv och&lt;br&gt;har inte justerats trots att surven sedan länge är avskaffad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: När god redovisningssed ändras ge-&lt;br&gt;nom att Redovisningsrådets rekommendation antas och BFN R7 upphävs&lt;br&gt;så kommer detta även att få skatterättsliga återverkningar. Bortsett från&lt;br&gt;säkrade poster så kommer det inte att strida mot god redovisningssed att&lt;br&gt;fullt ut tillämpa balansdagens kurs i bokföringen. Utan ändringar av&lt;br&gt;skattelagstiftningen så leder detta till att balansdagens kurs måste använ-&lt;br&gt;das skattemässigt. Om balansdagens kurs måste användas skattemässigt&lt;br&gt;så kommer inte avdrag for avsättning till valutakursreserv att medges och&lt;br&gt;befintliga reserver måste dessutom skattas av omedelbart. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens bedömning bör därför skattelagstiftningen ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har anfört att man helt och hållet kan ta bort den&lt;br&gt;särskilda skatterättsliga regleringen av fordringar och skulder i utländsk&lt;br&gt;valuta. Den skattemässiga behandlingen bör - i likhet med vad som gäl-&lt;br&gt;ler for de flesta andra områden - överensstämma med vad som gäller&lt;br&gt;enligt civilrätten. Mot detta kan anföras att det skulle kunna skapa osä-&lt;br&gt;kerhet om man avskaffar en uttrycklig skatteregel och i stället enbart&lt;br&gt;hänvisar till god redovisningssed i ett läge där normgivningen på redo-&lt;br&gt;visningsområdet förändras och innehållet i god redovisningssed därför&lt;br&gt;möjligen inte är helt klart. Vidare gäller beträffande fordringar som be-&lt;br&gt;skattas enligt reavinstreglema att - i frånvaro av en särskild skatteregel -&lt;br&gt;upp- och nedskrivningar inte beaktas förrän vid avyttringen. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens uppfattning bör därför uttryckliga skatteregler finnas kvar på&lt;br&gt;detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian diskuterades tre alternativa modeller:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Strikt värdering till balansdagens kurs (utom beträffade säkrade pos-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter). Återföring av befintliga valutakursreserver på tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Strikt värdering till anskaffningsdagens kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Värdering till balansdagens kurs men avsättning till valutakursreserv&lt;br&gt;medges om de totala orealiserade vinsterna på långfristiga poster&lt;br&gt;överstiger de totala orealiserade förlusterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För både alternativ 1 och 3 gäller att valutakursreserven måste finnas&lt;br&gt;avsatt i räkenskaperna (så att man inte kan dela ut obeskattade vinster)&lt;br&gt;och att schablonintäkten höjs till 74 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga modeller har både för- och nackdelar. I promemorian gjordes&lt;br&gt;bedömningen att modell 1 har störst fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan länge upprätthållit en stark koppling mellan redovis-&lt;br&gt;ning och beskattning. Detta har även gällt beträffande värdering av ford-&lt;br&gt;ringar och skulder i utländsk valuta (såvitt avser själva valutakomponen-&lt;br&gt;ten). Den avvikelse som har förekommit har gällt den särskilda scha-&lt;br&gt;blonintäkt som beräknas på valutakursreserven men själva värderings-&lt;br&gt;reglerna har varit desamma. Enligt regeringens uppfattning så kommer de&lt;br&gt;framtida redovisningsreglerna att innebära en strikt tillämpning av ba-&lt;br&gt;lansdagens kurs (utom för säkrade poster). Den i promemorian före-&lt;br&gt;slagna modell 1 kommer alltså att överensstämma med god redovisnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sed vilket leder till att sambandet mellan redovisning och beskattning&lt;br&gt;bibehålls. Denna uppfattning delas av ett antal remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra modellen i promemorian (värdering till anskaffningsdagens&lt;br&gt;kurs) skulle bryta sambandet mellan redovisning och beskattning samt&lt;br&gt;inbjuda till skatteplanering genom att företagen realiserar fordringar med&lt;br&gt;latenta förluster för att sedan omedelbart köpa tillbaka dem. Ett motsva-&lt;br&gt;rande beteende kan naturligtvis tillämpas för skulder. Modellen har inte&lt;br&gt;tillstyrkts av en enda remissinstans och bör inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje modellen i promemorian (värdering till balansdagens kurs&lt;br&gt;men med avdragsrätt för avsättning till en ”ny” valutakursreserv) be-&lt;br&gt;handlar även den orealiserade vinster och förluster på ett asymmetriskt&lt;br&gt;sätt. Förutom detta har modellen svagheten att sambandet mellan redo-&lt;br&gt;visning och beskattning bryts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får anses fördelaktigt för de skattskyldiga att det skattemässiga re-&lt;br&gt;sultatet beräknas på ett sätt som så nära som möjligt överensstämmer&lt;br&gt;med vad som gäller civilrättsligt. Med en sådan ordning slipper man till-&lt;br&gt;lämpa två olika regelkomplex på samma transaktion. Med ett slopat sam-&lt;br&gt;band ökar komplexiteten i skattesystemet. För det allmänna är det vidare&lt;br&gt;en klar fördel att orealiserade vinster och förluster hanteras på ett sym-&lt;br&gt;metriskt sätt. Genom detta minimeras utrymmet för skatteplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta talar för att fordringar och skulder i utländsk valuta även i fram-&lt;br&gt;tiden bör värderas enligt balansdagens kurs och att avsättning till valuta-&lt;br&gt;kursreserv inte längre bör accepteras skattemässigt. Eftersom avsnittet&lt;br&gt;om valutasäkring i BFNs rekommendation R7 (punkterna 8 och 15-19)&lt;br&gt;skall tillämpas även framdeles så bör en motsvarande värdering även&lt;br&gt;accepteras skattemässigt. Om en post har värderats i enlighet med ter-&lt;br&gt;minskontrakt eller annan valutasäkringsåtgärd så bör denna värdering&lt;br&gt;även accepteras skattemässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan var värdering enligt balansdagens kurs också hu-&lt;br&gt;vudalternativet när frågan behandlades i samband med skattereformen. I&lt;br&gt;och med att bokföringsreglema nu ändras så faller ett av argumenten mot&lt;br&gt;en sådan behandling (nämligen att en strikt värdering till balansdagens&lt;br&gt;kurs skulle bryta sambandet mellan redovisning och beskattning). Ar-&lt;br&gt;gumentet att beskattning av orealiserade vinster kan medföra likviditets-&lt;br&gt;problem skulle dock i princip kunna vara relevant fortfarande - framför&lt;br&gt;allt för småföretagare. Mot det invändes i promemorian att det låga&lt;br&gt;svenska ränteläget numera inte gör det speciellt attraktivt för småföreta-&lt;br&gt;gare och lantbrukare att låna utomlands. Problemet är därför betydligt&lt;br&gt;mindre nu än när frågan diskuterades förra gången i samband med skatte-&lt;br&gt;reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta argument har kritiserats av ett antal remissinstanser. De har häv-&lt;br&gt;dat att ränteturbulensen den senaste tiden visar att detta är en kortsiktig&lt;br&gt;analys. Vidare har inte de beteendeförändringar som kan bli följden av att&lt;br&gt;EMU bildas beaktats. Mot detta kan anföras att den utökade ekonomiska&lt;br&gt;analys som har gjorts sedan promemorian (se avsnitt 5) visar att enskilda&lt;br&gt;näringsidkare och småföretag i mycket ringa omfattning har valutakurs-&lt;br&gt;reserver. Vidare är stabilitet i ekonomin en grundbult i regeringens poli-&lt;br&gt;tik och regeringen kommer givetvis även fortsättningsvis att föra en an-&lt;br&gt;svarskännande ekonomisk politik där låga räntor är ett mål. Såvitt avser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eventuella beteendeförändringar på grund av EMU kan sägas att om fö-&lt;br&gt;retagen ökar sin valutaexponering genom att i större utsträckning än tidi-&lt;br&gt;gare ha öppna valutapositioner så kommer detta naturligtvis att kunna&lt;br&gt;påverka resultatet så länge som kronan har en flytande växelkurs gente-&lt;br&gt;mot euron. Det är i så fall en naturlig konsekvens av den valda strategin.&lt;br&gt;Om däremot en eventuell ökad upplåning i euro syftar till att valutasäkra&lt;br&gt;tillgångar i euro så kommer lånen inte att värderas till balansdagens kurs&lt;br&gt;(om kriterierna i BFN R7 är uppfyllda).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lösning enligt det här alternativet gör att man måste ta ställning till&lt;br&gt;hur befintliga valutakursreserver skall lösas upp. Utan någon speciell&lt;br&gt;lagstiftning kommer reserverna att lösas upp omedelbart. I promemorian&lt;br&gt;gjordes bedömningen att detta skulle kunna vålla problem för vissa före-&lt;br&gt;tag och att man därför borde medge att befintliga reserver far lösas upp&lt;br&gt;under en treårsperiod. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF&lt;br&gt;anser att reserverna skall få återföras utan skattekonsekvenser. Enligt&lt;br&gt;regeringen är en sådan lösning oacceptabel. Ytterligare några remissin-&lt;br&gt;stanser har invänt att avskattningstiden på tre år är för kort. Regeringen&lt;br&gt;delar denna uppfattning och föreslår att avskattningstiden bestäms till&lt;br&gt;fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget i promemorian skulle det vidare krävas att reserverna&lt;br&gt;finns avsatta i räkenskaperna under hela den tid som upplösningen pågår.&lt;br&gt;De företag som vill utnyttja avskattningsreglema måste alltså ha kvar&lt;br&gt;valutakursreserven i bokföringen. Denna inställning har kritiserats av ett&lt;br&gt;antal remissinstanser som menar att avsättning enbart bör kunna göras i&lt;br&gt;deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsaken till promemorians förslag är att det utan reservering i bokfö-&lt;br&gt;ringen skulle bli möjligt att dela ut obeskattade vinstmedel. Regeringen&lt;br&gt;kan inte acceptera att obeskattade vinster delas ut. Utan avsättning i rä-&lt;br&gt;kenskaperna skulle det därför krävas någon form av utdelningsspärr för&lt;br&gt;att förhindra att så sker. Regeringen är inte beredd att nu föreslå en sådan&lt;br&gt;lagstiftning. När man bedömer om skattereglerna bör frikopplas från re-&lt;br&gt;dovisningen bör man dessutom analysera hela det kopplade området. En&lt;br&gt;punktvis frikoppling beträffande fordringar och skulder i utländsk valuta&lt;br&gt;bör inte genomföras - i alla fall inte inom ramen för detta lagstiftningsä-&lt;br&gt;rende. Det förtjänar även att påpekas att det är fullt frivilligt att skjuta&lt;br&gt;upp avskattningen under fem år. De företag som, av ett eller annat skäl,&lt;br&gt;inte vill redovisa någon valutakursreserv i räkenskaperna kan välja att&lt;br&gt;återföra hela reserven omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här sammanhanget bör man också ta upp storleken på den scha-&lt;br&gt;blonintäkt som skall tas upp till beskattning hos de företag som har en&lt;br&gt;valutakursreserv. Schablonintäkten uppgår till 54 % av valutakursreser-&lt;br&gt;ven multiplicerad med statslåneräntan vid beskattningsårets utgång.&lt;br&gt;Schablonintäkten bestämdes i en miljö med surv och har inte ändrats&lt;br&gt;trots att surven sedan länge är avvecklad. Vidare beräknades schablon-&lt;br&gt;intäkten med en formel där man blandade den formella skattesatsen (då&lt;br&gt;30 %) och den effektiva (då cirka 23 %). Detta ledde till ett materiellt&lt;br&gt;felaktigt resultat. I stället borde man genomgående ha utgått från den&lt;br&gt;effektiva skattesatsen. Med dessa förutsättningar borde procentsatsen&lt;br&gt;rätteligen ha varit 77 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del remissinstanser har kritiserat att schablonbeskattning över hu-&lt;br&gt;vud taget sker. De anser att det avviker från systematiken i skattelagstift-&lt;br&gt;ningen eftersom övriga obeskattade reserver inte träffas av schablonbe-&lt;br&gt;skattning. Det har vidare hävdats att det är ett överambitiöst försök att&lt;br&gt;skapa precision och symmetri i beskattningen och att det kan diskuteras&lt;br&gt;om det över huvud taget uppkommer någon skattekredit i det fall en&lt;br&gt;kursvinst ett visst år vid realisationstillfallet har omvänts till en förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är visserligen så att någon schablonbeskattning inte förekommer&lt;br&gt;beträffande övriga obeskattade reserver, exempelvis överavskrivningar&lt;br&gt;på inventarier och avsättning till periodiseringsfond. Här är emellertid&lt;br&gt;normen att dessa reserveringar accepteras skattemässigt. Såvitt avser&lt;br&gt;fordringar och skulder i utländsk valuta är normen att värdering skall ske&lt;br&gt;till balansdagens kurs, vilket motiverar schablonbeskattning. Scha-&lt;br&gt;blonintäkten beräknades på ett felaktigt sätt från början och bestämdes&lt;br&gt;dessutom i en miljö med surv. Detta motiverar att den ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den effektiva skattesatsen för företag är f.n. cirka 26 % om man tar&lt;br&gt;hänsyn till maximala avsättningar till periodiseringsfond och till de tids-&lt;br&gt;förskjutningar som är inbyggda i periodiseringsfondssystemet. Vid en&lt;br&gt;sådan skattesats bör schablonintäkten fastställas till (1-0,26 =) 74 % av&lt;br&gt;valutakursreserven multiplicerad med statslåneräntan. Detta kan förklaras&lt;br&gt;enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett företag har en räntefri kredit så innebär det att ett kapital mot-&lt;br&gt;svarande krediten ingår i företagets tillgångsmassa och genererar avkast-&lt;br&gt;ning utan någon kapitalkostnad. Syftet med schablonintäkten är att hela&lt;br&gt;denna avkastning skall betalas i skatt. Avkastningen antas schablonmäs-&lt;br&gt;sigt uppgå till statslåneräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi antar en valutakursreserv på 100 så blir skattekrediten 26. Om&lt;br&gt;statslåneräntan är 5 % så blir den schablonmässiga avkastningen på&lt;br&gt;skattekrediten (26x0,05 =) 1,3. Detta belopp kommer att ingå i företagets&lt;br&gt;vinst och träffas av en skatt på (1,3*0,26 =) 0,338. Då återstår&lt;br&gt;(1,3-0,338 =) 0,962. För att detta belopp skall betalas i skatt krävs en&lt;br&gt;schablonintäkt på (0,962/0,26 =) 3,7. Detta belopp motsvarar 74 % av&lt;br&gt;valutakursreserven multiplicerad med statslåneräntan&lt;br&gt;(0,74*100*0,05 = 3,7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under beredningsarbetet har observerats att Skattelagskommittén ut-&lt;br&gt;talade att det inte är klart hur de värdeförändringar på kapitaltillgångar&lt;br&gt;som har påverkat beskattningen genom värdering enligt balansdagens&lt;br&gt;kurs skall beaktas i samband med reavinstbeskattningen (SOU 1997:2 del&lt;br&gt;II s. 133). Vid reavinstbeskattningen gäller att avdrag medges för det ge-&lt;br&gt;nomsnittliga anskaffningsvärdet. Det torde följa av allmänna regler att ett&lt;br&gt;och samma skattesubjekt inte skall beskattas två gånger for samma vinst&lt;br&gt;eller fa avdrag två gånger för samma förlust. De upp- respektive ned-&lt;br&gt;skrivningar som blir följden av att fordringar värderas till balansdagens&lt;br&gt;kurs skall därför beaktas vid reavinstberäkning enligt 30 § 1 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL. Någon särskild lagregel om&lt;br&gt;detta torde inte erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som anfördes i promemorian anser regeringen att mo-&lt;br&gt;dellen med strikt värdering till balansdagens kurs har störst fördelar. Ett&lt;br&gt;genomförande av denna modell ger vidare en budgetförstärkning på cirka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,54 miljarder kr under en femårsperiod (se avsnitt 5). Denna budgetför-&lt;br&gt;stärkning behövs för att finansiera de nya reglerna avseende omstrukture-&lt;br&gt;ring av företag (prop. 1998/99:15) som regeringen överlämnade till riks-&lt;br&gt;dagen samtidigt med budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta leder till slutsatsen att alternativ 1 bör genomföras. Fordringar&lt;br&gt;och skulder i utländsk valuta skall alltså värderas enligt balansdagens&lt;br&gt;kurs, dock inte poster som är föremål för valutasäkring. Till skillnad från&lt;br&gt;förslaget i promemorian bör dock befintliga valutakursreserver lösas upp&lt;br&gt;under en femårsperiod. Schablonintäkten bör justeras till 74 % av valuta-&lt;br&gt;kursreserven multiplicerad med statslåneräntan vid beskattningsårets ut-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Statsfinansiella konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inkomståret 1996 uppgick de ackumulerade valutakursreservema till 2,31&lt;br&gt;miljarder kr. Om valutakursreserverna avskaffas så får detta tre direkta&lt;br&gt;konsekvenser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. De ackumulerade reserverna återförs till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De årliga avdragsgilla avsättningarna upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Schablonbeskattningen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två första posterna ger positiva statsfinansiella effekter eftersom de&lt;br&gt;ökar företagens beskattningsbara vinst. Den tredje posten far motsatt ef-&lt;br&gt;fekt. Nedan skall de statsfinansiella effekterna av en återföring under fem&lt;br&gt;år beräknas. Beräkningarna bygger på att företagen återför reserverna&lt;br&gt;under fem år och att schablonintäkten uppgår till 74 % av valutakursre-&lt;br&gt;serven multiplicerad med statslåneräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala periodiserade effekten av avskaffad schablonintäkt upp-&lt;br&gt;kommer först år 2003 medan avdraget för avsättning till valutakursreserv&lt;br&gt;upphör direkt. Den totala statsfinansiella effekten uppstår under fem eller&lt;br&gt;möjligen sex år beroende på kassamässiga förskjutningar av uppbörden.&lt;br&gt;Reglerna om schablonintäkt konstruerades ursprungligen med syftet att&lt;br&gt;balansera den uppskjutna beskattningen av orealiserade vinster. Därför&lt;br&gt;uppkommer inte heller någon effekt från och med det sjätte året när såväl&lt;br&gt;avdraget som schablonbeskattningen upphör. Effekterna av att valuta-&lt;br&gt;kursreservema återförs till beskattning under en period på 5 år redovisas i&lt;br&gt;tabell 1. En varaktig budgetförstärkning med 0,03 miljarder kr uppkom-&lt;br&gt;mer på grund av att de ackumulerade valutakursreservema återförs till&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Statsfinansiella effekter av att valutakursreserven återförs under 5 år då&lt;br&gt;schablonintäkten beräknas med 74 procent av statslåneräntan (mdkr).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Periodiserad effekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kassamässig effekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Samtliga associationsformer kan göra avsättning till valutakursreserv.&lt;br&gt;Det ligger dock i sakens natur att det är de stora företagen som berörs&lt;br&gt;mest eftersom de har en större andel fordringar och skulder i utländsk&lt;br&gt;valuta. Detta bekräftas av statistiken som följer. Enskilda näringsidkare&lt;br&gt;hade 1995 avsatt ca 59 miljoner kr till valutakursreserv. I handelsbolag&lt;br&gt;uppgick beloppet 1996 till ca 11 miljoner kr Motsvarande belopp för&lt;br&gt;aktiebolag redovisas i tabell 2. Uppdelningen på små, medelstora och&lt;br&gt;stora företag görs utifrån balansomslutning, redovisad vinst och taxerad&lt;br&gt;inkomst. Det är dock i huvudsak balansomslutningen som avgör ett fö-&lt;br&gt;retags grupptillhörighet. Med små företag avses bolag med balansom-&lt;br&gt;slutning under 25 miljoner kr Som stora företag räknas de med ba-&lt;br&gt;lansomslutning överstigande 250 miljoner kr och de medelstora företagen&lt;br&gt;ligger däremellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Valutakursreserven uppdelad på foretag av olika storlek år 1996&lt;br&gt;(mdkr).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ackumulerad reserv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Schablonintäkt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Små företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelstora företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stora företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att säga om avskaffandet av valutakursreserveringama har&lt;br&gt;någon effekt på kapitalkostnaden för företaget. Incitamenten att finansi-&lt;br&gt;era med nyemission istället för med lån kan förstärkas eftersom värde-&lt;br&gt;ringen av skulder och fordringar i utländsk valuta inte blir lika förmånlig.&lt;br&gt;Enligt gällande regler skall en orealiserad kursvinst på långfristig skuld&lt;br&gt;eller fordran inte påverka resultatet utan föras till valutakursreserven.&lt;br&gt;Detta kommer att upphöra och vinster kommer att resultatföras direkt&lt;br&gt;vilket ökar lånekostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen slår fast att huvudregeln är att fordringar, skulder och kon-&lt;br&gt;tanter i utländsk valuta skall värderas enligt balansdagens kurs. Det un-&lt;br&gt;dantag som finns från denna regel gäller poster som är säkrade genom&lt;br&gt;terminskontrakt eller liknande. I dessa fall skall säkringskursen användas&lt;br&gt;om samma värdering har använts i bokföringen och en sådan värdering&lt;br&gt;överensstämmer med god redovisningssed. De situationer som avses med&lt;br&gt;denna bestämmelse är de som behandlas i punkterna 8 och 15 - 19 i&lt;br&gt;BFNs rekommendation R7. I den tidigare lagtexten har inte kontanter i&lt;br&gt;utländsk valuta uttryckligen nämnts. Dessa torde emellertid omfattas&lt;br&gt;även av dagens regler men för att ingen oklarhet skall råda har lagtexten&lt;br&gt;kompletterats i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 1 av övergångsbestämmelserna framgår att lagen träder i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1999 och skall tillämpas första gången vid taxeringen&lt;br&gt;år 2000. Denna tidpunkt sammanfaller med den då BFN R7 förväntas&lt;br&gt;upphöra att gälla (utom punkterna 8 och 15-19). För de beskattningsår&lt;br&gt;som har påbörjats före den 1 januari 1999 skall äldre bestämmelser till-&lt;br&gt;lämpas. För dessa företag kommer de nya bestämmelserna normalt att&lt;br&gt;tillämpas första gången vid taxeringen år 2001. Även detta korresponde-&lt;br&gt;rar med upphävandet av BFN R7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 2 av övergångsbestämmelserna framgår att bestämmelsen&lt;br&gt;om schablonintäkt på valutakursreserven som finns i paragrafens hittills-&lt;br&gt;varande lydelse skall tillämpas sista gången vid 1999 års taxering.&lt;br&gt;Fr.o.m. taxeringen år 2000 skall motsvarande bestämmelser i lagen om&lt;br&gt;beskattning av valutakursreserv tillämpas. Detta gäller alltså även för de&lt;br&gt;företag som tillämpar paragrafens hittillsvarande lydelse vid denna taxe-&lt;br&gt;ring. Utan denna bestämmelse skulle det gälla två olika procentsatser för&lt;br&gt;beräkning av schablonintäkt vid taxeringen år 2000. En sådan ordning&lt;br&gt;skulle skapa administrativa problem för skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om beskattning av valutakursreserv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian hade paragrafen en något annorlunda utformning. Kam-&lt;br&gt;marrätten i Sundsvall ansåg att lagtexten var otydlig och den har därför&lt;br&gt;formulerats om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke slås fast att de valutakursreserver som har&lt;br&gt;satts av i det bokslut som avslutas närmast före den 31 december 1999&lt;br&gt;får återföras till beskattning enligt denna lag. För företag som har kalen-&lt;br&gt;derår som räkenskapsår innebär det att lagen tillämpas på den valutakurs-&lt;br&gt;reserv som sätts av i 1998 års bokslut. De företag som har brutet räken-&lt;br&gt;skapsår får uppskov med avskattningen av den valutakursreserv som sätts&lt;br&gt;av i det bokslut som görs under 1999. Lagrådet har pekat på att ett före-&lt;br&gt;tag som har brutet räkenskapsår som påbörjas under 1998 och som för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länger och lägger om räkenskapsåret till kalenderår har rätt till avdrag för&lt;br&gt;avsättning till valutakursreserv i bokslutet per den 31 december 1999.&lt;br&gt;Detta följer av att räkenskapsåret påbörjades under 1998. Företag med&lt;br&gt;sådant beskattningsår omfattades däremot inte av möjligheten till upp-&lt;br&gt;skov med avskattning enligt det remitterade förslaget. Av andra me-&lt;br&gt;ningen, som utformats enligt Lagrådets förslag, följer att även en avsätt-&lt;br&gt;ning för ett sådant beskattningsår omfattas av uppskovsbestämmelsema.&lt;br&gt;Det kan vidare förekomma att ett företag med räkenskapsår maj-april&lt;br&gt;startas under tiden den 1 november 1998 - 31 december 1998 och för-&lt;br&gt;länger sitt första räkenskapsår så att det första bokslutet upprättas per den&lt;br&gt;30 april 2000. Eftersom räkenskapsåret har börjats före den 1 januari&lt;br&gt;1999 har företaget rätt att göra avsättning till valutakursreserv vid 2001&lt;br&gt;års taxering. Enligt andra meningen omfattas även denna avsättning av&lt;br&gt;uppskovsbestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra stycket definieras vad som menas med valutakursreserv.&lt;br&gt;Valutakursreserv överensstämmer med det belopp på vilket man beräknar&lt;br&gt;schablonintäkt enligt punkt 4 av anvisningarna till 24 § KL. Begreppet&lt;br&gt;”valutakursreserv” har inte tidigare definierats i skattelagstiftningen. Av-&lt;br&gt;sikten har emellertid hela tiden varit att schablonintäkten skall beräknas&lt;br&gt;på det belopp som skall sättas av till valutakursreserv enligt BFN R7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att den del av valutakursreserven som ännu&lt;br&gt;inte återförts måste finnas avsatt i räkenskaperna för att lagen skall till-&lt;br&gt;lämpas. Detta gäller under hela avskattningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Jjärde stycket framgår att lagen skall tillämpas båda av enskilda nä-&lt;br&gt;ringsidkare och juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att valutakursreserven skall återföras till beskattning&lt;br&gt;med minst en femtedel per år vid taxeringarna år 2000-2004. Om taxe-&lt;br&gt;ring inte sker år 2004 skall den sista femtedelen återföras till beskattning&lt;br&gt;vid taxeringen år 2005. Regeln är konstruerad på så sätt att om man åter-&lt;br&gt;för mer än en femtedel ett visst år så minskar skyldigheten att återföra i&lt;br&gt;motsvarande mån under nästföljande år. Den som återför exempelvis tre&lt;br&gt;femtedelar vid 2000 års taxering behöver inte återföra någon del vid&lt;br&gt;2001 och 2002 års taxeringar. Vid 2003 års taxering skall företaget åter-&lt;br&gt;föra minst en femtedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns en bestämmelse som är tillämplig om det beskatt-&lt;br&gt;ningsår som ligger till grund för taxeringen år 2000 har påbörjats före&lt;br&gt;den 1 januari 1999.1 detta fall behöver ingen del återföras till beskattning&lt;br&gt;vid taxeringen år 2000. Vid taxeringen år 2001 måste emellertid minst&lt;br&gt;två femtedelar återföras till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket, som har utformats enligt Lagrådets förslag, regleras det&lt;br&gt;fallet att ett företag med räkenskapsår maj-april påbörjar sin verksamhet&lt;br&gt;under november-december 1998 och förlänger räkenskapsåret till att&lt;br&gt;avse 18 månader. Detta företag har rätt till avdrag för avsättning till va-&lt;br&gt;lutakursreserv vid 2001 års taxering men ingen del behöver återföras till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning vid denna. Vid 2002 års taxering måste emellertid minst tre Prop. 1998/99:28&lt;br&gt;femtedelar återföras till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att allt för små belopp återförs under en treårsperiod före-&lt;br&gt;skrivs i fjärde paragrafen att om den sammanlagda valutakursreserv på&lt;br&gt;vilken lagen tillämpas är mindre än 10 000 skall hela beloppet återföras&lt;br&gt;till beskattning vid taxeringen år 2000. Om det räkenskapsår som ligger&lt;br&gt;till grund för taxeringen år 2000 har påbörjats före den 1 januari 1999&lt;br&gt;eller om taxering inte sker år 2000 skall beloppet i stället återföras vid&lt;br&gt;närmast följande taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att en schablonintäkt skall beräknas på den del av&lt;br&gt;valutakursreserven som ännu inte har återförts till beskattning. Scha-&lt;br&gt;blonintäkten uppgår till 74 % av valutakursreserven multiplicerad med&lt;br&gt;statslåneräntan vid beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vissa fall då valutakursreserven tvångsmässigt skall&lt;br&gt;återföras till beskattning. Bestämmelsen överensstämmer med 5 § av la-&lt;br&gt;gen (1993:1538) om periodiseringsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar de fall då valutakursreserv kan överföras från fysisk&lt;br&gt;person eller handelsbolag till ett aktiebolag. Bestämmelsen överens-&lt;br&gt;stämmer med 12 § lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämnings-&lt;br&gt;reserv och har utformats med beaktande av de nya omstruktureringsreg-&lt;br&gt;lema (prop. 1998/99:15). Till skillnad från vad som gäller enligt 6 §&lt;br&gt;lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder så uppställs inget krav på att&lt;br&gt;det övertagande aktiebolaget skall sätta av valutakursreserven i räken-&lt;br&gt;skaperna. Att så måste ske följer emellertid redan av 1 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att valutakursreserv skall övertas vid fusion och fis-&lt;br&gt;sion då reglerna i lagen (1998:000) om uppskov vid beskattningen vid&lt;br&gt;fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser skall tillämpas (prop.&lt;br&gt;1998/99:15). Genom den lagstiftning som införs i denna proposition blir&lt;br&gt;valutakursreserv inte längre en tillgångsanknuten reserv. Detta gör att&lt;br&gt;den inte passar in i systematiken för verksamhetsöverlåtelser enligt lagen&lt;br&gt;om fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser. Av detta skäl bör den&lt;br&gt;inte fa övertas vid sådana överlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian Beskattning av&lt;br&gt;fordringar och skulder i utländsk valuta (dnr Fi&lt;br&gt;98/2216)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I denna promemoria lämnas förslag på nya regler beträffande värde-&lt;br&gt;ringen av fordringar och skulder i utländsk valuta. År 1999 förväntas de&lt;br&gt;civilrättsliga reglerna ändras och i samband med det behöver en översyn&lt;br&gt;göras även av de skatterättsliga reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har utarbetats av tjänstemän vid Finansdepartementets&lt;br&gt;Skatteavdelning. Promemorian har ännu inte blivit föremål för ställ-&lt;br&gt;ningstagande av den politiska ledningen i departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre olika modeller diskuteras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Strikt värdering till balansdagens kurs utan avsättning till valutakurs-&lt;br&gt;reserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Strikt värdering till anskaffhingsdagens kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Värdering till balansdagens kurs men avsättning till valutakursreserv&lt;br&gt;medges om de totala orealiserade vinsterna på långfristiga poster&lt;br&gt;överstiger de totala orealiserade förlusterna på kort- och långfristiga&lt;br&gt;poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa modeller förordas alternativ 1 i kombination med en treårig&lt;br&gt;avskattningsperiod av befintliga reserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna förslås bli tillämpliga fr.o.m. taxeringen år 2000. För&lt;br&gt;de beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1999 förslås dock&lt;br&gt;äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Alternativ 1. Strikt värdering till balansdagens kurs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 24 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anvisningarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;. Fordringar och skulder i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta värderas till kursen&lt;br&gt;vid beskattningsårets utgång. Är&lt;br&gt;en sådan värdering inte förenlig&lt;br&gt;med god redovisningssed tas dock&lt;br&gt;posterna upp till det värde som&lt;br&gt;följer av god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fordringar har tagits upp till&lt;br&gt;lägre belopp eller skulder till&lt;br&gt;högre belopp än kursen vid be-&lt;br&gt;skattningsårets utgång tas 54 pro-&lt;br&gt;cent av skillnaden multiplicerad&lt;br&gt;med statslåneräntan vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång upp som intäkt.&lt;br&gt;Föreligger i fråga om sådan ford-&lt;br&gt;ran eller skuld terminskontrakt&lt;br&gt;eller annan liknande valutasäk-&lt;br&gt;ringsåtgärd beräknas en intäkt en-&lt;br&gt;dast i den mån posten inte har ta-&lt;br&gt;gits upp till ett värde som motive-&lt;br&gt;ras av valutasäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kontanter samt fordringar&lt;br&gt;och skulder i utländsk valuta vär-&lt;br&gt;deras till kursen vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång. Föreligger ter-&lt;br&gt;minskontrakt eller annan liknande&lt;br&gt;valutasäkringsåtgärd får posten tas&lt;br&gt;upp till det värde som motiveras&lt;br&gt;av valutasäkringen om samma&lt;br&gt;värde används i bokföringen och&lt;br&gt;en sådan värdering står i överens-&lt;br&gt;stämmelse med god redovisnings-&lt;br&gt;sed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1421&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 2000 års taxering. För beskattningsår som har påbörjats före&lt;br&gt;ikraftträdandet gäller dock äldre bestämmelser alltjämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelsen i andra stycket första meningen av paragrafens ly-&lt;br&gt;delse vid utgången av år 1998 skall tillämpas sista gången vid 1999 års&lt;br&gt;taxering. I 5 § lagen 1998:XXX om återforing av valutakursreserv finns&lt;br&gt;bestämmelser som skall tillämpas fr.o.m. 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Alternativ 2. Värdering till anskaffningsdagens kurs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 24 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anvisningarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4*. Fordringar och skulder i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta värderas till kursen&lt;br&gt;vid beskattningsårets utgång. År&lt;br&gt;en sådan värdering inte förenlig&lt;br&gt;med god redovisningssed tas dock&lt;br&gt;posterna upp till det värde som&lt;br&gt;följer av god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fordringar har tagits upp till&lt;br&gt;lägre belopp eller skulder till&lt;br&gt;högre belopp än kursen vid be-&lt;br&gt;skattningsårets utgång tas 54 pro-&lt;br&gt;cent av skillnaden multiplicerad&lt;br&gt;med statslåneräntan vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång upp som intäkt.&lt;br&gt;Föreligger z fråga om sådan ford-&lt;br&gt;ran eller skuld terminskontrakt&lt;br&gt;eller annan liknande valutasäk-&lt;br&gt;ringsåtgärd beräknas en intäkt en-&lt;br&gt;dast i den mån posten inte har ta-&lt;br&gt;gits upp till ett värde som motive-&lt;br&gt;ras av valutasäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kontanter samt fordringar&lt;br&gt;och skulder i utländsk valuta vär-&lt;br&gt;deras till anskaffningsdagens kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2000 års taxering. För beskattningsår som har påbörjats före ikraft-&lt;br&gt;trädandet gäller dock äldre bestämmelser alltjämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1421&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Alternativ 3. Ny valutakursreserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 24 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anvisningarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;. Fordringar och skulder i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta värderas till kursen&lt;br&gt;vid beskattningsårets utgång. År&lt;br&gt;en sådan värdering inte förenlig&lt;br&gt;med god redovisningssed tas dock&lt;br&gt;posterna upp till det värde som&lt;br&gt;följer av god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fordringar har tagits upp till&lt;br&gt;lägre belopp eller skulder till&lt;br&gt;högre belopp än kursen vid be-&lt;br&gt;skattningsårets utgång tas 54 pro-&lt;br&gt;cent av skillnaden multiplicerad&lt;br&gt;med statslåneräntan vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång upp som intäkt.&lt;br&gt;Föreligger z fråga om sådan ford-&lt;br&gt;ran eller skuld terminskontrakt&lt;br&gt;eller annan liknande valutasäk-&lt;br&gt;ringsåtgärd beräknas en intäkt en-&lt;br&gt;dast i den mån posten inte har ta-&lt;br&gt;gits upp till ett värde som motive-&lt;br&gt;ras av valutasäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kontanter samt fordringar&lt;br&gt;och skulder i utländsk valuta vär-&lt;br&gt;deras till kursen vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång. Föreligger ter-&lt;br&gt;minskontrakt eller annan liknande&lt;br&gt;valutasäkringsåtgärd får posten tas&lt;br&gt;upp till det värde som motiveras&lt;br&gt;av valutasäkringen om samma&lt;br&gt;värde används i bokföringen och&lt;br&gt;en sådan värdering står i överens-&lt;br&gt;stämmelse med god redovisnings-&lt;br&gt;sed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdering enligt första&lt;br&gt;stycket leder till att orealiserade&lt;br&gt;kursvinster på långfristiga poster&lt;br&gt;tas upp så får dessa sättas av till&lt;br&gt;en valutakursreserv. Detta gäller&lt;br&gt;endast till den del posten värderas&lt;br&gt;till en kurs som överstiger an-&lt;br&gt;skaffhingsdagens kurs. Om värde-&lt;br&gt;ringen leder till att orealiserade&lt;br&gt;kursförluster på kort- och lång-&lt;br&gt;fristiga poster dras av så skall&lt;br&gt;avsättningen till valutakursreserv&lt;br&gt;minskas i motsvarande mån. Som&lt;br&gt;förutsättning för avdrag för av-&lt;br&gt;sättning till valutakursreserv gäl-&lt;br&gt;ler att reserven redovisas i räken-&lt;br&gt;skaperna. Som intäkt tas upp 74 %&lt;br&gt;av valutakursreserven multiplice-&lt;br&gt;rad med statslåneräntan vid be-&lt;br&gt;skattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1421&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2000 års taxering. För beskattningsår som har påbörjats före ikraft-&lt;br&gt;trädandet gäller äldre bestämmelser alltjämt. Intäkt enligt andra stycket&lt;br&gt;första meningen skall dock beräknas utifrån 74 % av statslåneräntan vid&lt;br&gt;beskattningsårets utgång även för sådana beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om återforing av valutakursreserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Detta lagförslag gäller bara beträffande alternativ 1, strikt värdering till&lt;br&gt;balansdagens kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag skall tillämpas på avsättning till valutakursreserv som&lt;br&gt;har gjorts vid 1999 års taxering eller, om taxering inte sker 1999, vid&lt;br&gt;närmast föregående taxering. Om det beskattningsår som ligger till grund&lt;br&gt;för taxeringen år 2000 har påbörjats före den 1 januari 1999 skall lagen i&lt;br&gt;stället tillämpas på den avsättning till valutakursreserv som har gj orts vid&lt;br&gt;2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med valutakursreserv avses skillnaden mellan kursen vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång och det lägre belopp som fordringar har tagits upp till&lt;br&gt;eller det högre belopp som skulder har tagits upp till vid värdering av&lt;br&gt;fordringar och skulder i utländsk valuta enligt punkt 4 av anvisningarna&lt;br&gt;till 24 § kommunalskattelagen (1928:370). Föreligger i fråga om sådan&lt;br&gt;fordran eller skuld terminskontrakt eller annan liknande valutasäkrings-&lt;br&gt;åtgärd anses valutakursreserv inte föreligga om posten har tagits upp till&lt;br&gt;ett värde som motiveras av valutasäkringen om samma värde har använts&lt;br&gt;i bokföringen och en sådan värdering står i överensstämmelse med god&lt;br&gt;redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för att lagen skall tillämpas gäller att valutakursre-&lt;br&gt;serven finns avsatt i räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Avdrag för avsättning till valutakursreserv återförs till beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid 2000 års taxering med minst en tredjedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid 2000-2001 års taxeringar med minst två tredjedelar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid 2000-2002 års taxeringar eller, om taxering inte sker år 2002, vid&lt;br&gt;2000-2003 års taxeringar, med hela beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det beskattningsår som ligger till grund för taxeringen år 2000&lt;br&gt;har påbörjats före den 1 januari 1999 behöver ingen del återföras till be-&lt;br&gt;skattning vid 2000 års taxering. Vid följande års taxeringar skall avdraget&lt;br&gt;återföras i den ordning som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Överstiger det sammanlagda belopp som skall återföras till be-&lt;br&gt;skattning i den ordning som anges i 2 § inte 10 000 kronor återförs i&lt;br&gt;stället hela beloppet vid 2000 års taxering. Om det räkenskapsår som&lt;br&gt;ligger till grund för taxeringen år 2000 har påbörjats före den 1 januari&lt;br&gt;1999 eller om taxering inte sker år 2000 skall beloppet i stället återföras&lt;br&gt;vid närmast följande taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Som intäkt tas upp 74 % av den del av valutakursreserven som inte&lt;br&gt;har återförts till beskattning enligt 2-4 §§ multiplicerad med statslåne-&lt;br&gt;räntan vid beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Återstående del av belopp som avses i 1-3 §§ återförs omedelbart&lt;br&gt;till beskattning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört&lt;br&gt;att bedriva verksamhet i förvärvskällan, skattskyldigheten för inkomst av&lt;br&gt;förvärvskällan har upphört eller om sådan inkomst skall undantas från&lt;br&gt;beskattning på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget har upplösts genom fusion och 8 § inte är tillämplig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut har fattats om att företaget skall träda i likvidation eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i kon-&lt;br&gt;kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Överför en fysisk person sin näringsverksamhet eller driften av&lt;br&gt;denna till ett aktiebolag eller överförs näringsverksamheten i ett handels-&lt;br&gt;bolag till ett aktiebolag får kvarvarande valutakursreserv övertas av och&lt;br&gt;återföras hos aktiebolaget under förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den fysiska personen eller handelsbolaget, såvida det inte är fråga&lt;br&gt;om apportemission, skjuter till ett belopp motsvarande överförd valuta-&lt;br&gt;kursreserv till aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillskott som avses i första stycket 2 beaktas inte vid beräkning av an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för aktierna. Vid apportemission skall anskaffningsvär-&lt;br&gt;det för aktierna minskas med ett belopp motsvarande överförd valuta-&lt;br&gt;kursreserv minskad med den avsättning som bolaget gör i räkenskaperna&lt;br&gt;för skatt som belöper på valutakursreserven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt, vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) och vid övertagande som avses i 5 § lagen (1992:702) om&lt;br&gt;inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den&lt;br&gt;finansiella sektorn, m.m. anses överlåtande och övertagande företag som&lt;br&gt;ett företag. Har en ekonomisk förening skiftat ut aktier på sätt anges i 3 §&lt;br&gt;8 mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt, skall föreningen och&lt;br&gt;det aktiebolag vars aktier skiftats ut anses som ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över Finansdeparte-&lt;br&gt;mentets promemoria Beskattning av fordringar och skulder i utländsk&lt;br&gt;valuta (dnr Fi98/2216).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande kommit in från Riksskatteverket, Hovrätten&lt;br&gt;över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall, Bokföringsnämn-&lt;br&gt;den, Finansinspektionen, Närings- och teknikutvecklingsverket, Juridiska&lt;br&gt;fakulteten vid Uppsala universitet, Byggentreprenörerna, Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer FAR, Näringslivets nämnd för regelgranskning,&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation, Svensk Handel, Kooperativa förbundet,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Redovis-&lt;br&gt;ningsrådet, Skogsägarnas Riksförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges ad-&lt;br&gt;vokatsamfund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkrings-&lt;br&gt;förbund, Sveriges Industriförbund och Sveriges Redovisningskonsulters&lt;br&gt;Förbund SRF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också inkommit från Stockholms handelskammare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsägarnas Riksförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund&lt;br&gt;och Stockholms handelskammare hänvisar i sina remissvar till Närings-&lt;br&gt;livets skattedelegations yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm, Centralorganisationen SACO, Finans-&lt;br&gt;bolagens Förening, HSB Riksförbund, Svensk industriförening, Svenska&lt;br&gt;handelskammarförbundet, Sveriges Bokförings- och revisionsbyråers&lt;br&gt;Förbund, Sveriges Köpmannaförbund och Tjänstemännens Centralorga-&lt;br&gt;nisation har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 24 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anvisningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4' . Fordringar och skulder i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta värderas till kursen&lt;br&gt;vid beskattningsårets utgång. Är en&lt;br&gt;sådan värdering inte förenlig med&lt;br&gt;god redovisningssed tas dock pos-&lt;br&gt;terna upp till det värde som följer&lt;br&gt;av god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fordringar har tagits upp till&lt;br&gt;lägre belopp eller skulder till högre&lt;br&gt;belopp än kursen vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång tas 54 procent&lt;br&gt;av skillnaden multiplicerad med&lt;br&gt;statslåneräntan vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång upp som intäkt.&lt;br&gt;Föreligger z fråga om sådan ford-&lt;br&gt;ran eller skuld terminskontrakt&lt;br&gt;eller annan liknande valutasäk-&lt;br&gt;ringsåtgärd beräknas en intäkt en-&lt;br&gt;dast i den mån posten inte har ta-&lt;br&gt;gits upp till ett värde som motive-&lt;br&gt;ras av valutasäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kontanter samt fordringar och&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta värderas&lt;br&gt;till kursen vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång. Föreligger terminskontrakt&lt;br&gt;eller annan liknande valutasäk-&lt;br&gt;ringsåtgärd får posten tas upp till&lt;br&gt;det värde som motiveras av valuta-&lt;br&gt;säkringen om samma värde an-&lt;br&gt;vänds i bokföringen och en sådan&lt;br&gt;värdering står i överensstämmelse&lt;br&gt;med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 2000 års taxering. För beskattningsår som har påbörjats före&lt;br&gt;ikraftträdandet gäller dock äldre bestämmelser om inte annat följer av&lt;br&gt;punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelsen i andra stycket första meningen av paragrafens ly-&lt;br&gt;delse vid utgången av år 1998 skall tillämpas sista gången vid 1999 års&lt;br&gt;taxering. I 5 § lagen (1998:000) om beskattning av valutakursreserv finns&lt;br&gt;bestämmelser som skall tillämpas fr.o.m. 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1421&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om beskattning av valutakursreserv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett företag som vid utgången av det beskattningsår som avslutas&lt;br&gt;närmast före den 31 december 1999 har valutakursreserv får återföra&lt;br&gt;denna till beskattning i den omfattning som anges i denna lag. Det&lt;br&gt;samma gäller avsättning till valutakursreserv som har gjorts i bokslut år&lt;br&gt;2000 under förutsättning att det räkenskapsår som ligger till grund för&lt;br&gt;bokslutet har påbörjats före den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutakursreserv anses föreligga om tillgångarna vid inkomsttaxe-&lt;br&gt;ringen har tagits upp till ett lägre värde än som skulle ha följt vid en till-&lt;br&gt;lämpning av punkt 4 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) i dess lydelse den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för att lagen skall tillämpas gäller att den kvarva-&lt;br&gt;rande valutakursreserven finns avsatt i räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses i denna lag fysiska och juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Avdrag för avsättning till valutakursreserv återförs till beskattning&lt;br&gt;vid 2000 års taxering med minst en femtedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid 2000-2001 års taxeringar med minst två femtedelar,&lt;br&gt;vid 2000-2002 års taxeringar med minst tre femtedelar,&lt;br&gt;vid 2000-2003 års taxeringar med minst fyra femtedelar, och&lt;br&gt;vid 2000-2004 års taxeringar eller, om taxering inte sker år 2004, vid&lt;br&gt;2000-2005 års taxeringar, med hela beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det beskattningsår som ligger till grund för taxeringen år 2000&lt;br&gt;har påbörjats före den 1 januari 1999 behöver ingen del återföras till be-&lt;br&gt;skattning vid 2000 års taxering. Vid följande års taxeringar återförs av-&lt;br&gt;draget i den ordning som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättning som avses i 1 § första stycket andra meningen behöver inte&lt;br&gt;till någon del återföras till beskattning vid 2001 års taxering. Vid följande&lt;br&gt;års taxeringar återförs avdraget i den ordning som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Överstiger det sammanlagda belopp som skall återföras till beskatt-&lt;br&gt;ning inte 10 000 kronor återförs hela beloppet vid 2000 års taxering. Om&lt;br&gt;det räkenskapsår som ligger till grund för taxeringen år 2000 har påbör-&lt;br&gt;jats före den 1 januari 1999 eller om taxering inte sker år 2000 skall be-&lt;br&gt;loppet i stället återföras vid närmast följande taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Som intäkt tas upp 74 procent av den kvarvarande valutakursreserven&lt;br&gt;multiplicerad med statslåneräntan vid beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kvarvarande valutakursreserv återförs omedelbart till beskattning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört&lt;br&gt;att bedriva verksamhet i den förvärvskälla som valutakursreserven hänför&lt;br&gt;sig till,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. delägare i handelsbolag har avyttrat sin andel i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget har upplösts genom fusion och 8 § inte är tillämplig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut har fattats om att företag som innehar valutakursreserv skall&lt;br&gt;träda i likvidation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i kon-&lt;br&gt;kurs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skattskyldigheten för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om&lt;br&gt;sådan inkomst skall undantas från beskattning på grund av ett avtal om&lt;br&gt;undvikande av dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Överför en fysisk person sin näringsverksamhet eller driften av denna&lt;br&gt;till ett aktiebolag eller överförs näringsverksamheten i ett handelsbolag&lt;br&gt;till ett aktiebolag far kvarvarande valutakursreserv övertas av och återfö-&lt;br&gt;ras hos aktiebolaget under förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt punkt 1 a av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den fysiska personen eller handelsbolaget, såvida det inte är fråga&lt;br&gt;om apportemission, skjuter till ett belopp motsvarande överförd valuta-&lt;br&gt;kursreserv till aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillskott som avses i första stycket 2 beaktas inte vid beräkning av an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet for aktierna. Vid apportemission skall anskaffningsvär-&lt;br&gt;det for aktierna minskas med ett belopp motsvarande överförd valuta-&lt;br&gt;kursreserv minskad med den avsättning som bolaget gör i räkenskaperna&lt;br&gt;för skatt som belöper på valutakursreserven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid en sådan fusion eller fission som anges i 4 respektive 5 § lagen&lt;br&gt;(1998:000) om beskattning vid fusioner, fissioner och verksamhetsöver-&lt;br&gt;låtelser skall - om villkoren i 9 och 10 §§ den lagen är uppfyllda - valuta-&lt;br&gt;kursreserv övertas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-10-22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud&lt;br&gt;Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 8 oktober 1998 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över forslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om beskattning av valutakursreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren&lt;br&gt;Bo Lindén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om beskattning av valutakursreserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket första meningen får ett företag som vid utgången av&lt;br&gt;det beskattningsår som avslutas närmast före den 31 december 1999 har&lt;br&gt;valutakursreserv återföra denna till beskattning enligt reglerna i lagen.&lt;br&gt;Enligt andra meningen i första stycket får ett företag återföra en avsätt-&lt;br&gt;ning till valutakursreserv som gjorts i bokslut år 2000, under förutsätt-&lt;br&gt;ning att det räkenskapsår som ligger till grund för bokslutet har påbörjats&lt;br&gt;före den 1 januari 1999. Bestämmelse saknas om ett företag som gör&lt;br&gt;bokslut per den 31 december 1999. Av punkten 1 övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till den föreslagna lagen om ändring i kommunalskattelagen följer&lt;br&gt;att också ett sådant företag har rätt att göra avsättning till valutakursre-&lt;br&gt;serv, under förutsättning att det räkenskapsår som ligger till grund för&lt;br&gt;bokslutet har påbörjats före den 1 januari 1999. Efter orden &amp;quot;som har&lt;br&gt;gjorts i bokslut&amp;quot; bör därför följa &amp;quot;per den 31 december 1999 eller under&lt;br&gt;år 2000&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändring som Lagrådet föreslår under 1 § föranleder ändringar också&lt;br&gt;i förevarande paragraf. Företag som gör bokslut per den 31 december&lt;br&gt;1999 och som enligt Lagrådets förslag far återföra avsättning till valuta-&lt;br&gt;kursreserv enligt 1 § första stycket andra meningen kommer att omfattas&lt;br&gt;av den i lagrådsremissen föreslagna ordalydelsen av första stycket i 3 §,&lt;br&gt;något som också är sakligt korrekt. Hänvisningen i andra stycket i 3 §,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som efter den ändring Lagrådet föreslår i 1 § kommer att omfatta också&lt;br&gt;sådana foretag, blir däremot felaktig. Bestämmelser för dessa företag och&lt;br&gt;för företag som gör bokslut under år 2000 och som också omfattas av&lt;br&gt;första stycket andra meningen i 1 § bör ges en enhetlig utformning. Detta&lt;br&gt;kan ske om andra stycket i paragrafen i stället ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om det beskattningsår som ligger till grund för taxeringen år 2001 har&lt;br&gt;påbörjats före den 1 januari 1999 behöver ingen del återföras till beskatt-&lt;br&gt;ning vid denna taxering. Vid följande års taxeringar återförs avdraget i&lt;br&gt;den ordning som anges i 2 §.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wallén, Åsbrink, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros,&lt;br&gt;Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämesson, Leijon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 57121, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:SkU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-10-23 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-10-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-10-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-11-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-11-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:31:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM0328</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:31:41</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:SkU8</uppgift>
<ref_dok_id>GM01SkU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Beskattning av fordringar och skulder i utländsk valuta</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:28&lt;br/&gt;
Beskattning av fordringar och skulder i utländsk valuta</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sk13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:28 Beskattning av fordringar och skulder i utländsk valuta</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:28&lt;br/&gt;
Beskattning av fordringar och skulder i utländsk valuta</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sk12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:28 Beskattning av fordringar och skulder i utländsk valuta</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:28&lt;br/&gt;
Beskattning av fordringar och skulder i utländsk valuta</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sk12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:28 Beskattning av fordringar och skulder i utländsk valuta</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Holger Gustafsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:28&lt;br/&gt;
Beskattning av fordringar och skulder i utländsk valuta</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sk13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:28 Beskattning av fordringar och skulder i utländsk valuta</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Holger Gustafsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>