2289519GM03221998/9922propproppropProposition 1998/99:22PropositionPropositionMiljödepartementet2201998-11-26 00:00:002025-12-19 14:04:101999-01-01 00:00:00Sekretess för vissa uppgifter hos uppdragsmyndig- heter m.m. digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GM0322/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GM0322https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0322
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1998/99:22</h1>
<h2>Sekretess för vissa uppgifter hos uppdragsmyndig-<br>heter m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0322/prop_199899__22-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1998/99:22</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 26 november 1998</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Kjell Larsson</p>
<p>(Milj ödepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslås ändringar i 8 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100).<br>Enligt gällande bestämmelse gäller sekretess hos myndighet för uppgift<br>som avser provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet, värde-<br>ring, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller<br>annat sådant uppdrag som myndigheten utför for enskilds räkning, om<br>det måste antas att uppdraget har lämnats under förutsättning att<br>uppgiften inte röjs. Syftet med bestämmelsen är att skydda<br>uppdragsgivarens ekonomiska intressen.</p>
<p>Enligt forslaget skall en uppdragsmyndighet fa möjlighet att till all-<br>mänheten lämna ut uppgifter som rör människors hälsa om intresset av<br>allmän kännedom om dessa har sådan vikt att de bör lämnas ut. Vidare<br>föreslås att uppdragsmyndigheter skall kunna lämna ut uppgifter rörande<br>människors hälsa till berörd statlig eller kommunal tillsynsmyndighet.<br>Sekretess skall dock gälla på samma sätt som tidigare i uppdragsverk-<br>samhet inom universitet och högskolor.</p>
<p>I propositionen föreslås även en ändring i bilagan till miljöbalken<br>(1998:808). Ändringen innebär att en övergångsperiod infors mellan<br>sommar- och vintersäsongerna för bensin vad avser gränsvärden för ång-<br>tryck och mängd förångat bränsle vid 100°C.</p>
<p>Ändringarna i sekretesslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1999 och<br>lagändringen i miljöbalken den 1 mars 1999.</p>
<p>1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 22</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3</p>
<p>2 Lagtext...............................................................................................4</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).....4</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i miljöbalken (1998:808).........6</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning..............................................................8</p>
<p>4 Utgångspunkterna för regeringens förslag om ändring i</p>
<p>sekretesslagen (1980:100).................................................................9</p>
<p>4.1 Bakgrund.............................................................................9</p>
<p>4.2 Något om radon och tillsynsverksamhet enligt</p>
<p>hälsoskyddslagen (1982:1080)...........................................9</p>
<p>4.3 Gällande bestämmelser om offentlighet och sekretess.....10</p>
<p>4.4 Tidigare lagstiftningsärende om begränsning av<br>sekretessen för uppgifter inom hälso- och miljöområdet. 11</p>
<p>4.5 EG-rättsliga bestämmelser om rätt att ta del av</p>
<p>miljöinformation...............................................................13</p>
<p>4.6 Pågående internationellt arbete angående möjligheten</p>
<p>att ta del av miljöinformation...........................................13</p>
<p>5 Allmänt om behovet av ändring i 8 kap. 9 § sekretesslagen...........14</p>
<p>5.1 Möjlighet för allmänheten att ta del av uppgifter</p>
<p>hos uppdragsmyndigheter.................................................14</p>
<p>5.2 Begränsning av sekretessen mellan uppdragsmyndig-</p>
<p>heter och andra myndigheter eller andra verksamhets-<br>grenar inom myndigheten.................................................18</p>
<p>6 Övergångsperiod för sommar- och vinterbensin.............................20</p>
<p>7 F örfattningskommentar...................................................................22</p>
<p>7.1 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 22</p>
<p>7.2 Förslaget till lag om ändring i miljöbalken (1998:808).... 22</p>
<p>Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian Sekretess för</p>
<p>vissa uppgifter hos uppdragsmyndigheter (Ds 1997:41)......23</p>
<p>Bilaga 2 Promemorians lagförslag......................................................24</p>
<p>Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna......................................25</p>
<p>Bilaga 4 Remissammanställning över promemorian Sekretess för</p>
<p>vissa uppgifter hos uppdragsmyndigheter (Ds 1997:41)......26</p>
<p>Bilaga 5 Lagrådet.................................................................................36</p>
<p>Bilaga 6 Remissammanställning över synpunkter från</p>
<p>högskoleväsendet..................................................................37</p>
<p>Bilaga 7 Lagrådsremissens lagförslag.................................................39</p>
<p>Bilaga 8 Lagrådet.................................................................................40</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 november 1998.41</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p>
<p>1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),</p>
<p>2. lag om ändring i miljöbalken (1998:808).</p>
<p>1* Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 22</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<h2>2 Lagtext</h2>
<h3>2.1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen</h3>
<h3>(1980:100)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 8 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>8 kap.<br>9§</p>
<p>Sekretess gäller hos myndighet<br>för uppgift som avser provning,<br>bestämning av egenskaper eller<br>myckenhet, värdering, vetenskap-<br>lig, teknisk, ekonomisk eller statis-<br>tisk undersökning eller annat så-<br>dant uppdrag som myndigheten<br>utför för enskilds räkning, om det<br>måste antas att uppdraget har läm-<br>nats under förutsättning att upp-<br>giften inte röjs. Regeringen kan för<br>särskilt fall förordna om undantag<br>från sekretessen, om den finner det<br>vara av vikt att uppgiften lämnas.</p>
<p>I fråga om uppgift i allmän<br>handling gäller sekretessen i högst<br>tjugo år. Hos högskoleenhet gäller<br>sekretessen dock i högst tio år.<br>Hos Patent- och registrerings-<br></p>
<p>Sekretess gäller hos myndighet<br>för uppgift som avser provning,<br>bestämning av egenskaper eller<br>myckenhet, värdering, vetenskap-<br>lig, teknisk, ekonomisk eller sta-<br>tistisk undersökning eller annat<br>sådant uppdrag som myndigheten<br>utför för enskilds räkning, om det<br>måste antas att uppdraget har läm-<br>nats under förutsättning att upp-<br>giften inte röjs. Sekretessen gäller<br>dock inte om intresset av allmän<br>kännedom om förhållande som rör<br>människors hälsa har sådan vikt<br>att uppgiften bör lämnas ut. Trots<br>detta undantag gäller sekretess för<br>uppgift från uppdragsverksamhet<br>inom universitet och högskolor.</p>
<p>Sekretessen enligt första stycket<br>hindrar inte att uppgifter som rör<br>människors hälsa lämnas till en<br>myndighet som utövar tillsyn inom<br>miljö- och hälsoskyddsområdet.</p>
<p>Regeringen kan för särskilt fall<br>förordna om undantag från sekre-<br>tessen, om den finner det vara av<br>vikt att uppgiften lämnas.</p>
<p>I fråga om uppgift i allmän<br>handling gäller sekretessen i högst<br>tjugo år. Hos universitet och hög-<br>skolor gäller sekretessen dock i<br>högst tio år. Hos Patent- och</p>
<p>Lagen omtryckt 1992:1474.</p>
<p>registreringsverket gäller sekretes- registreringsverket gäller sekretes- Prop. 1998/99:22<br>sen i högst femtio år. sen i högst femtio år.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om ändring i miljöbalken (1998:808)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att bilagan till miljöbalken skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Lydelse enligt SFS 1998:808</p>
<p>Bilaga</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Krav</p></td><td>
<p>kategori 2 a<br>avsedd för for-<br>don med kataly-<br>tisk avgasrening</p></td><td>
<p>Miljöklass 2<br>kategori 2 b<br>avsedd för for-<br>don utan kataly-<br>tisk avgasrening</p></td><td>
<p>kategori 2 c</p></td><td>
<p>Miljöklass 3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svavelhalt, högst</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,005</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>massprocent</p>
<p>Ångtryck vid 37,8°C,</p></td><td>
<p>70' /95<sup>2</sup></p></td><td>
<p>70"95<sup>2</sup></p></td><td>
<p>65</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>högst kilopascal<br>Ångtryck vid 37,8°C,</p></td><td>
<p>45V65<sup>2</sup></p></td><td>
<p>45‘/65<sup>2</sup></p></td><td>
<p>50</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>lägst kilopascal<br>Förångat vid 70°C,</p></td><td></td><td></td><td>
<p>15-42</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>volymprocent<br>Förångat vid 100°C,</p></td><td>
<p>47 '/50<sup>2</sup></p></td><td>
<p>47750<sup>2</sup></p></td><td>
<p>45-72</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>lägst volymprocent<br>Förångat vid 180°C,</p></td><td></td><td></td><td>
<p>95</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>lägst volymprocent<br>Slutkokpunkt, högst °C</p></td><td>
<p>205</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Bensenhalt vid 15°C,</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>högst volymprocent<br>Aromatindex<sup>3</sup>, högst</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>6</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Aromathalt,</p></td><td></td><td></td><td>
<p>Ö,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>högst volymprocent<br>Syrehalt, högst mass-</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>procent</p>
<p>Blyhalt vid 15°C,</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>högst milligram per<br>liter</p>
<p>Fosforhalt, högst</p></td><td>
<p>Inte</p></td><td>
<p>2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>milligram per liter<br>Tillsatsämnen<br>Densitet vid 15°C</p></td><td>
<p>mätbar<br>*4</p></td><td></td><td>
<p>680-720</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>kg/m<sup>3</sup></p>
<p>Olefinhalt högst</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>volymprocent<br>n-Hexanhalt högst</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>volymprocent</p>
<p>Bensin i miljöklass 2 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för insugnings-<br>respektive insprutningsventiler.</p>
<p>1 Avser tiden fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 30 augusti iX-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt<br>tiden fr.o.m. den 15 april t.o.m. den 30 september i övriga län.</p>
<p>2 Avser övrig tid än den som anges under 1.</p>
<p>3 Med aromatindex avses halten aromatiska kolväten dividerat med 13 med tillägg av<br>bensenhalten varvid halterna uttrycks i volymprocent.</p>
<p>4 Får ej innehålla askbildande ämnen.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Bilaga'</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Krav</p></td><td>
<p>kategori 2 a<br>avsedd för for-<br>don med kataly-<br>tisk avgasrening</p></td><td>
<p>Miljöklass 2<br>kategori 2 b<br>avsedd för for-<br>don utan kataly-<br>tisk avgasrening</p></td><td>
<p>kategori 2 c</p></td><td>
<p>Miljöklass 3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svavelhalt, högst</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,005</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>massprocent<br>Ångtryck vid 37,8°C,</p></td><td>
<p>70<sup>a</sup>/95<sup>b</sup></p></td><td>
<p>70<sup>a</sup>/95<sup>b</sup></p></td><td>
<p>65</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>högst kilopascal<br>Ångtryck vid 37,8°C,</p></td><td>
<p>45<sup>a</sup>/65<sup>b</sup></p></td><td>
<p>45’/65<sup>b</sup></p></td><td>
<p>50</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>lägst kilopascal<br>Förångat vid 70°C,</p></td><td></td><td></td><td>
<p>15-42</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>volymprocent<br>Förångat vid 100°C,</p></td><td>
<p>47‘/50<sup>b</sup></p></td><td>
<p>47‘/50<sup>b</sup></p></td><td>
<p>45-72</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>lägst volymprocent<br>Förångat vid 180°C,</p></td><td></td><td></td><td>
<p>95</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>lägst volymprocent<br>Slutkokpunkt, högst °C</p></td><td>
<p>205</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Bensenhalt vid 15°C,</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>högst volymprocent<br>Aromatindex<sup>0</sup>, högst</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>6</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Aromathalt,</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>högst volymprocent<br>Syrehalt, högst mass-</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>procent</p>
<p>Blyhalt vid 15°C,</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>högst milligram per<br>liter</p>
<p>Fosforhalt, högst</p></td><td>
<p>Inte</p></td><td>
<p>2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>milligram per liter<br>Tillsatsämnen<br>Densitet vid 15°C</p></td><td>
<p>mätbar<br>*d</p></td><td></td><td>
<p>680-720</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>kg/m<sup>3</sup></p>
<p>Olefmhalt högst</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>volymprocent<br>n-Hexanhalt högst</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>volymprocent</p>
<p>Bensin i miljöklass 2 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för insugnings-<br>respektive insprutningsventiler.</p>
<p><sup>a</sup>Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti iX-,Y-, Z-, AC- och BD-län samt<br>fr.o.m. den 16 april t.o.m. den 31 augusti i övriga län. För övrig tid än den som anges här<br>eller under b är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8 °C högst 95 och lägst 45<br>kilopascal samt Förångat vid 100 °C lägst 47 volymprocent.</p>
<p>bAvser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars iX-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt<br>fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 28 februari i övriga län. För övrig tid än den som anges<br>här eller under a är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8 °C högst 95 och lägst<br>45 kilopascal samt Förångat vid 100 °C lägst 47 volymprocent.</p>
<p><sup>c</sup> Med aromatindex avses halten aromatiska kolväten dividerat med 13 med tillägg av<br>bensenhalten varvid halterna uttrycks i volymprocent.</p>
<p>d Får ej innehålla askbildande ämnen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 mars 1999.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1998:808.</p>
<p>1** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 22</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Inom Miljödepartementet har upprättats en promemoria (Sekretess för<br>vissa uppgifter hos uppdragsmyndigheter Ds 1997:41) gällande förslag<br>om begränsning av sekretessen hos uppdragsmyndigheter för uppgifter<br>som rör människors hälsa. En sammanfattning av promemorian finns i<br>bilaga 1. Promemorians lagförslag återfinns i bilaga 2. Promemorian har<br>remissbehandlats. Remissinstanserna finns förtecknade i bilaga 3. En<br>sammanställning av remissvaren bifogas som bilaga 4. Genom beslut<br>den 29 april 1998 inhämtade regeringen yttrande från Lagrådet om änd-<br>ring i sekretesslagen i fråga om de bestämmelser som är aktuella i detta<br>lagstiftningsärende. Av tillkommande orsaker vid sidan om Lagrådets<br>synpunkter ägde därefter fortsatt beredning rum av ärendet med Univer-<br>sitetskanslern, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå<br>tekniska universitet och Lunds universitet. Lagrådets yttrande och till-<br>kommande remissynpunkter redovisas i bilaga 5 och 6.</p>
<p>I betänkandet Samverkan mellan högskolan och näringslivet (SOU<br>1996:70) behandlas frågor om forskning och sekretess. I betänkandet<br>föreslås bl.a. en ändring av 8 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) med<br>avseende på forskningssamverkan mellan högskolan och näringslivet. De<br>förslag som läggs fram i betänkandet övervägs för närvarande inom Re-<br>geringskansliet. Regeringen tar inte ställning till förslagen i denna propo-<br>sition.</p>
<p>I detta lagstiftningsärende ingår även ett förslag till ändring i bilagan<br>till miljöbalken (1998:808). Naturvårdsverket har i en skrivelse till Mil-<br>jödepartementet lämnat förslag som bl.a. avser miljöklassindelningen av<br>bensin. I detta sammanhang behandlas frågan om förslag till övergångs-<br>perioder mellan sommar- och vintersäsongerna för bensin vad avser<br>gränsvärdena för ångtryck och för volym förångat bränsle vid 100°C.<br>Skrivelsen har beretts med berörda intressenter, bl.a. företrädare för olje-<br>och bilindustrin. Remissyttrandena finns tillgängliga hos Miljödeparte-<br>mentet (dnr M98/56/7). Lagförslaget i denna del är av sådan beskaffenhet<br>att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Något yttrande från Lagrå-<br>det har därför inte inhämtats.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 24 september 1998 att inhämta Lagrådets ytt-<br>rande över det förslag som finns i bilaga 7. Lagrådet har lämnat förslaget<br>utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. Regeringen har därefter<br>gjort en ändring i förslaget i överensstämmelse med det förslag som<br>granskats av Lagrådet den 8 maj 1998, bilaga 5.</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<h2>4 Utgångspunkterna för regeringens förslag om</h2>
<h2>ändring i sekretesslagen (1980:100)</h2>
<h3>4.1 Bakgrund</h3>
<p>Frågan om tolkningen av 8 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) aktualise-<br>rades genom en dom från Kammarrätten i Stockholm meddelad den 14<br>juli 1995 (mål nr 4945-1995) som gällde möjligheten för en upp-<br>dragsmyndighet att lämna ut resultaten av radonmätningar till en enskild.</p>
<p>En journalist begärde hos miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala<br>kommun att fa ta del av uppgifter om vilka flerbostadshus i Uppsala som<br>hade radonvärden över gällande gränsvärde. Nämnden avslog genom<br>beslut den 5 maj 1995 framställan med stöd av 8 kap. 9 § sekretesslagen.<br>I motiveringen angavs att mätningarna utförts på uppdrag av enskilda<br>samt att det fick antas att uppdragen lämnats under förutsättning att upp-<br>gifterna inte skulle röjas. Journalisten överklagade beslutet och anförde<br>till stöd för överklagandet bl.a. att hänsynen till fastighetsägarnas eko-<br>nomiska intressen aldrig borde få gå före människors hälsa. Kammarrät-<br>ten fastställde miljönämndens beslut. Som grund för avgörandet angavs<br>att det saknades laglig möjlighet att ta hänsyn till en vägning mellan<br>hälso- och ekonomiintressen på det sätt klaganden hävdat. Klaganden<br>fullföljde sin talan till Regeringsrätten, som den 9 november 1995 beslu-<br>tade att inte meddela prövningstillstånd (mål nr 4315-1995).</p>
<h3>4.2 Något om radon och tillsynsverksamhet enligt hälso-<br>skyddslagen (1982:1080)</h3>
<p>Med hälsoskydd avses enligt 1 § hälsoskyddslagen (1982:1080) åtgärder<br>för att hindra uppkomsten av sanitära olägenheter och för att undanröja<br>sådana olägenheter. Med sanitär olägenhet avses i lagen en störning som<br>kan vara skadlig för människors hälsa och som inte är ringa eller helt<br>tillfällig. Av förarbetena till hälsoskyddslagen (prop. 1981/82:219 s. 28<br>ff.) framgår att sanitär olägenhet är en hälsorisk som tillsynsmyndighe-<br>terna har att verka för att undanröja och förebygga samt att det i allmänna<br>råd bör anges vad som är sanitär olägenhet.</p>
<p>Den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom miljö-<br>och hälsoskyddsområdet utövar enligt 15 § hälsoskyddslagen den ome-<br>delbara tillsynen inom kommunen över efterlevnaden av lagen. Inom<br>länet utförs tillsynen av länsstyrelsen och den centrala tillsynen utövas av<br>Socialstyrelsen och Naturvårdsverket.</p>
<p>Socialstyrelsen anger i allmänna råd om radon (1990:5) att varje miljö-<br>och hälsoskyddsnämnd bör utarbeta ett program för att bl.a. spåra hus<br>med höga halter radon. Om radondotterhalten (årsmedelvärdet) översti-<br>ger 200 Bq/m<sup>3</sup> bör förhållandet bedömas som en sanitär olägenhet enligt<br>hälsoskyddslagen.</p>
<p>Om den ansvariga kommunala nämnden finner att sanitär olägenhet<br>föreligger kan den enligt 18 § hälsoskyddslagen meddela föreläggande<br>för fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren till berörd egendom att<br>vidta de åtgärder som nämnden bedömer skäligen kan krävas.</p>
<p>Hälsoskyddslagens bestämmelser har arbetats in i den nya miljöbalken<br>(prop. 1997/98:45, bet. 1997/98:JoU20, rskr. 278, SFS 1998:808). Detta<br>förhållande saknar emellertid betydelse för de rättsliga bedömningarna i<br>denna proposition.</p>
<h3>4.3 Gällande bestämmelser om offentlighet och sekretess</h3>
<p>Offentlighetsprincipen innebär bl.a. att den som begär det har rätt att ta<br>del av allmänna handlingar hos statliga och kommunala myndigheter.<br>Handlingsoffentligheten är avsedd att främja ett fritt meningsutbyte och<br>en allsidig upplysning (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, TF). Den<br>fyller en viktig kontrollfunktion genom att den möjliggör en medborger-<br>lig insyn i myndigheternas verksamhet. Genom tillgången till allmänna<br>handlingar underlättas och stimuleras också den fria debatten i skilda<br>samhällsfrågor.</p>
<p>Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas endast om det är<br>påkallat med hänsyn till vissa i 2 kap. 2 § TF uppräknade intressen, bl.a.<br>skyddet för den enskildes ekonomiska förhållanden. De begränsningar<br>som far göras skall anges noga i en särskild lag (sekretesslagen) eller i en<br>annan lag som den lagen hänvisar till.</p>
<p>I 8 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) finns bestämmelser om sekre-<br>tess som rör uppdragsverksamhet för enskilds räkning. Enligt denna pa-<br>ragraf gäller sekretess hos myndighet för uppgift som avser provning,<br>bestämning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig, tek-<br>nisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag<br>som myndigheten utför för enskilds räkning, om det måste antas att upp-<br>draget lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs. Vidare stadgas<br>att regeringen för särskilt fall kan förordna om undantag från sekretessen,<br>om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Meddelarfrihet gäller<br>inte för uppgifter som omfattas av sekretess enligt denna paragraf (jfr. 16<br>kap. 1 § sekretesslagen).</p>
<p>Uppdragsverksamhet för enskilds räkning förekommer vid åtskilliga<br>statliga myndigheter, t.ex. Statistiska centralbyrån, Konsumentverket,<br>Närings- och teknikutvecklingsverket, universitet och högskolor samt i<br>kommunal verksamhet i de nämnder som fullgör uppgifter inom miljö-<br>och hälsoskyddsområdet.</p>
<p>Sekretessen i uppdragsverksamhet tar enligt förarbetena i första hand<br>sikte på att skydda uppdragsgivarens ekonomiska förhållanden men be-<br>stämmelsen har avfattats så att den ger skydd också för tredje man både<br>när det gäller personliga och ekonomiska förhållanden (prop. 1979/80:2<br>Del A s. 238 f.). I de fall som avses i paragrafen kan det antas att det ofta<br>är en förutsättning för enskilda som anlitar en myndighet att de kan vara<br>säkra på att få samma sekretesskydd som de skulle fa hos ett privat före-</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>10</p>
<p>tag. I propositionen anförs att allmänhetens legitima intresse av insyn i<br>de enskilda ärendena hos en s.k. uppdragsmyndighet är obetydligt.</p>
<p>Det finns bestämmelser i sekretesslagen som möjliggör att uppgifter av<br>i frågavarande slag lämnas ut. Regeringen har enligt 8 kap. 9 § sekre-<br>tesslagen möjlighet att i särskilda fall förordna om undantag från sekre-<br>tessen, om den finner det vara av vikt att en uppgift lämnas ut. Vidare<br>utgör enligt 1 kap. 5 § sekretesslagen sekretess inte hinder mot att en<br>uppgift lämnas ut om det är nödvändigt för att den utlämnade myndig-<br>heten skall kunna fullgöra sin verksamhet. Enligt förarbetena skall dock<br>den bestämmelsen tillämpas restriktivt (prop. 1979/80:2 s. 465 och 494).<br>Dispensmöjlighetens tillämpning har inte särskilt kommenterats i förar-<br>betena.</p>
<h3>4.4 Tidigare lagstiftningsärende om begränsning av<br>sekretessen for uppgifter inom hälso- och miljö-<br>området</h3>
<p>I 8 kap. 7 § sekretesslagen finns föreskrifter om sekretess i bl.a. kommu-<br>nal tillsynsverksamhet med avseende på näringslivet. Sekretess gäller för<br>uppgift, som myndigheten inhämtat i sin tillsynsverksamhet, om enskilds<br>affars- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat om<br>det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Till följd av<br>en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 1989 (prop. 1988/89:131. bet.<br>1988/89:KU34, rskr. 286) kan sådana uppgifter offentliggöras trots att<br>det kan skada företaget, om intresset av allmän kännedom om förhål-<br>lande som rör människors hälsa, miljön eller redligheten i handeln eller<br>ett liknande allmänintresse är av sådan vikt att uppgifterna bör lämnas ut.<br>Bakgrunden till ändringen var att tillsynsmyndigheter uppmärksammat<br>brister i livsmedelsbutikers hantering av köttfars, dålig hygien på restau-<br>ranger och brister i redligheten, t.ex. charkuteriföretags fusk med märk-<br>ningen av förpackat kött.</p>
<p>Motsvarande bestämmelse för den statliga tillsynsverksamheten, som<br>omfattar t.ex. länsstyrelserna, Livsmedelsverket och Konsumentverket,<br>finns i 8 kap. 6 § sekretesslagen. Införande av en regel om inskränkning<br>av sekretessen för att tillgodose ovan angivna insynsintressen direkt i 8<br>kap. 6 § sekretesslagen skulle enligt föredragande statsrådet föra för långt<br>eftersom all statlig tillsynsverksamhet då skulle komma att omfattas. Det<br>skulle i stället för varje sådan tillsynsverksamhet anges om en intresse-<br>avvägning av det ovan angivna slaget skulle införas. Lagtekniskt löstes<br>detta så att det i bilagan till sekretessförordningen (1980:657) infördes<br>regler om i vilka fall en avvägning mellan det enskilda och allmänna in-<br>tresset skulle ske.</p>
<p>I förarbetena till bestämmelserna i 8 kap. 6 och 7 §§ sekretesslagen<br>(prop. 1988/89:131 s. 11 f.) anges att utvecklingen visat att det fanns ett<br>behov av att kunna låta uppgifter lämnas ut även när missförhållandena<br>hos ett företag inte var av så allvarlig karaktär att utlämnande kunde ske<br>med stöd av 1 kap. 5 § sekretesslagen. Det fanns enligt föredragande<br>statsrådet ett berättigat krav från allmänheten att uppgifter om t.ex. skad-<br></p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>11</p>
<p>liga utsläpp och andra störningar från miljöfarlig verksamhet i så stor<br>utsträckning som möjligt offentliggjordes. Lika viktigt var det för kon-<br>sumenterna att fa kännedom om resultat som t.ex. livsmedelskontrollen<br>leder till. Föredraganden ansåg att det var av stort värde, om till-<br>synsmyndigheterna öppet kunde redovisa de förhållanden som rådde vad<br>gällde hygien, miljö och redlighet hos företagen. Härigenom kunde all-<br>mänheten få möjlighet att tillgodogöra sig resultatet av det allmännas<br>tillsynsverksamhet, som ju bedrevs i syfte att ta till vara de många män-<br>niskomas intresse gentemot företagen.</p>
<p>Den möjlighet som fanns, enligt 8 kap. 6 och 7 §§ sekretesslagen, att få<br>ut uppgifter i de aktuella fallen före lagändringen var att utnyttja rege-<br>ringens dispensmöjlighet, dvs. regeringens möjlighet att förordna om<br>undantag från sekretessen om den fann det vara av vikt att uppgiften<br>lämnades ut. I förarbetena anförs (prop. 1988/89:131 s. 12) att ordningen<br>med dispensprövning var krånglig och tidsödande eftersom den enskilde<br>oftast först försökt att få ett utlämnade i vanlig ordning. Det ansågs inte<br>heller tillfredsställande att regeringen i alltför stor utsträckning skulle<br>ägna sig åt dispensfrågor, om det direkt i lag gick att ange i vilka situa-<br>tioner utlämnade bör ske.</p>
<p>Föredraganden bemötte i propositionen invändningar från några re-<br>missinstanser mot att den intresseavvägning vid prövning i det särskilda<br>fallet, som enligt då gällande regler var förbehållen regeringen, skulle<br>flyttas över till ett antal statliga myndigheter och de kommunala miljö-<br>och hälsoskyddsnämnderna. Kritikerna menade att huvudprincipen att<br>sådana intresseavvägningar inte borde anförtros enskilda myndigheter<br>borde upprätthållas. I propositionen framhölls (prop. 1988/89:131 s. 14)<br>att det inte var någon ny uppgift för myndigheterna att göra en intresse-<br>avvägning i ett enskilt fall. En sådan avvägning fanns redan i den s.k.<br>generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen där det föreskrivs att en<br>sekretessbelagd uppgift får lämnas till en myndighet, om det är uppenbart<br>att intresset av att uppgiften lämnas ut har företräde framför det intresse<br>den har att skydda.</p>
<p>Genom att befogenheten att göra intresseavvägningen skulle läggas på<br>de myndigheter som i första hand skulle göra sekretessprövningen, var<br>det enligt föredraganden givetvis av stor vikt att denna möjlighet avgrän-<br>sades till de fall där det fanns ett klart behov av en sådan avvägning<br>mellan olika intressen, vilket i sin tur krävde att de olika intressena an-<br>gavs så preciserat som möjligt. Enligt den utformning av den nya lagre-<br>geln som valdes skulle sekretessen brytas, om intresset av allmän känne-<br>dom om förhållande som rörde människors hälsa, miljön eller redligheten<br>i handeln eller ett liknande allmänintresse hade sådan vikt att uppgiften<br>borde lämnas ut.</p>
<p>Några remissinstanser påpekade att intresseavvägningen borde ut-<br>tryckas tydligare för att ge bättre ledning vid tolkningen av bestämmel-<br>sen. Föredraganden ansåg att sådana mer detaljerade regler inte var<br>lämpliga och att risken för en oenhetlig praxis inte på något avgörande<br>sätt kunde anses större här än annars vid prövning enligt sekretesslagen.</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>12</p>
<h3>4.5 EG-rättsliga bestämmelser om rätt att ta del av<br>miljöinformation</h3>
<p>Rådet har den 7 juni 1990 antagit ett direktiv (90/313ZEEG) om rätt att ta<br>del av miljöinformation. Direktivet är ett s.k. minimidirektiv med artikel<br>130s i Romfördraget som rättslig grund.</p>
<p>Enligt ingressen skall varje fysisk eller juridisk person inom gemen-<br>skapen ha rätt att ta del av uppgifter om miljön som finns hos offentliga<br>myndigheter, i skriftlig form, bild- eller ljudform eller i databaser, och<br>som rör tillståndet i miljön, verksamheter eller åtgärder som skadar eller<br>kan skada miljön samt verksamheter eller åtgärder i syfte att skydda<br>miljön.</p>
<p>Enligt artikel 3.1 skall medlemsstaterna säkerställa att offentliga myn-<br>digheter åläggs att lämna ut uppgifter om miljön till varje fysisk och juri-<br>disk person på dennes begäran. Medlemsstaterna får dock enligt artikel<br>3.2 sjätte strecksatsen föreskriva att en begäran skall avslås om materialet<br>erhållits från en tredje part om denne inte har varit skyldig att tillhanda-<br>hålla detta. Denna bestämmelse torde dock inte vara tillämplig i fall då<br>det är myndigheten som sammanställer och på olika sätt bearbetar mate-<br>rial, även om detta erhållits från en enskild. En möjlighet till undantag<br>från skyldighet till utlämnande öppnas också i ijärde strecksatsen i<br>samma artikel for uppgifter som avser affärshemligheter.</p>
<h3>4.6 Pågående internationellt arbete angående möjligheten<br>att ta del av miljöinformation</h3>
<p>FN:s Ekonomiska kommission för Europa (UN/ECE) har utarbetat en<br>konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande och<br>möjlighet till rättslig prövning avseende miljöfrågor. Den framforhand-<br>lade konventionstexten innebär bl.a. att de kontraktslutande parterna skall<br>tillse att allmänheten får tillgång till information om uppgifter hos of-<br>fentliga myndigheter beträffande tillståndet i miljön och verksamheter<br>eller åtgärder som kan påverka miljön samt uppgifter rörande människors<br>hälsa eller säkerhet. Konventionen utgör därmed en forstärkning av all-<br>mänhetens rätt till information vid en jämförelse med ovan nämnt EG-<br>direktiv. Motsvarande möjlighet till undantag från skyldigheten till ut-<br>lämnande som i EG-direktivet finns dock även i konventionen.</p>
<p>Förslaget till konventionstext har i juni 1998 undertecknats av bl.a.<br>Sverige och EG vid den fjärde europeiska miljöministerkonferensen i<br>Århus. Det förhållande att EG signerat konventionen och förklarat att<br>bestämmelserna om öppenhet skall tillämpas även på dess institutioner<br>kan komma att leda till en snar översyn av direktivet 90/313/EEG. Även<br>Amsterdamfordraget innebär en ökad öppenhet inom EG:s institutioner.</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>13</p>
<h2>Allmänt om behovet av ändring i 8 kap. 9 §<br>sekretesslagen</h2>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<h3>5.1 Möjlighet för allmänheten att ta del av uppgifter hos<br>uppdragsmyndigheter</h3>
<p>Regeringens förslag: Uppdragsmyndigheter skall få möjlighet att till<br>allmänheten lämna ut uppgifter som rör människors hälsa om intresset<br>av allmän kännedom om uppgifterna har sådan vikt att de bör lämnas<br>ut. Begränsningen av sekretessen skall inte gälla för uppdragsverk-<br>samhet inom universitet och högskolor.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-<br>ens. Promemorians förslag omfattar dock även en lättnad i sekretessen<br>för uppdragsverksamhet vid universitet och högskolor.</p>
<p>Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna, bl.a. Justitie-<br>kanslern (JK), Justitieombudsmannen (JO), Svenska Kommunförbundet<br>och de flesta tillsynsmyndigheter, har tillstyrkt förslaget eller lämnat det<br>utan erinran. Naturvårdsverket är positiv till förslaget men föreslår att<br>sekretessinskränkningens tillämpningsområde bör omfatta även intresset<br>av allmän kännedom om förhållanden som rör miljön. Stockholms uni-<br>versitet, Juridiska fakultetsnämnden har framfört att ett enskilt subjekt,<br>som anlitar en myndighet för viss typ av forskning eller undersökning,<br>skall kunna förlita sig på ett starkt sekretesskydd. Det finns dock situa-<br>tioner, där intresset av offentlighet får anses väga tyngre än intresset av<br>sekretess. I fall då uppgifterna är av stor betydelse från hälsosynpunkt,<br>ter sig, enligt universitetets synsätt, en begränsning befogad. Kammar-<br>rätten i Stockholm och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) avstyrker<br>förslaget. Kammarrätten anför att tidigare lagändringar beträffande sek-<br>retess i den statliga och kommunala tillsynsverksamheten inte utan vidare<br>kan anföras till stöd för en ändring av sekretessbestämmelserna gällande<br>uppdragverksamhet. Det senare förfarandet är frivilligt och den enskilde<br>kan oftast välja ett privat alternativ. I promemorian upptas endast radon-<br>mätningar som exempel på sådana fall där allmänheten har ett berättigat<br>intresse av insyn. Vad gäller övrig verksamhet som omfattas av bestäm-<br>melsen, såsom uppdragsforskningen vid universitet och högskolor, sak-<br>nas underlag för en bedömning av de verkningar bestämmelsen skulle<br>medföra. SLU hävdar att uppdragsekretessen rör det kanske inom univer-<br>sitetsvärlden viktigaste sekretessområdet. SLU utför en mängd uppdrag<br>åt allmänheten och näringslivet i form av laboratorieuppdrag och upp-<br>dragsforskning. Uppdragen utgör en inte obetydlig källa till intäkter. Vi-<br>dare innebär uppdragen att universiteten får viktiga erfarenheter samt<br>erhåller värdefulla kontakter med samhälle och näringsliv. SLU gör be-<br>dömningen att ett genomförande av förslaget allvarligt skulle försvåra<br>universitetens möjligheter att i framtiden få nya uppdrag. Vidare menar<br>SLU att lagförslaget förefaller svårtillämpat. Stockholms kommun förkla-</p>
<p>14</p>
<p>rar att förslaget kan innebära att uppdragsgivare avstår från att lämna Prop. 1998/99:22<br>uppdrag till myndigheter. Huvudprincipen bör även fortsättningsvis vara<br>att sekretess skall gälla för uppdraget, men att regeringen i särskilda fall<br>kan förordna om undantag från sekretessen, om den finner det vara av<br>vikt att en uppgift lämnas ut.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Bestämmelsen om sekretess i myn-<br>digheters uppdragsverksamhet motiveras av hänsyn till den enskildes<br>ekonomiska intressen. T.ex. har en uppdragsgivare ett intresse av att<br>skydda uppgifter om sina produkter som har lämnats till en forskare vid<br>en högskola. Sekretess kan gälla för denna typ av uppgifter. Enligt 8 kap.<br>9§ första stycket sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess om det<br>måste antas att ett uppdrag lämnats till en myndighet under förutsättning<br>att uppgifterna inte röjs. En förutsättning för att enskilda skall anlita en<br>myndighet är ofta att de kan vara säkra på att få samma sekretesskydd<br>som de skulle få hos ett privat företag.</p>
<p>Som det har framhållits i promemorian har allmänheten ett befogat<br>krav på att uppgifter som rör människors hälsa i så stor utsträckning som<br>möjligt skall kunna offentliggöras. Det är viktigt att t.ex. en hyresgäst har<br>möjlighet att få ta del av resultatet av radonmätningar avseende hans eller<br>hennes lägenhet utförda av en kommunal nämnd eller att en enskild kan<br>kontrollera resultat av sådana mätningar beträffande en fastighet där det<br>bedrivs bamomsorgsverksamhet. Det finns också andra situationer där<br>enskilda har ett intresse av information, såsom av resultat av uppdrags-<br>provning framtagen av Konsumentverket gällande en produkt som visat<br>sig farlig. Den nuvarande bestämmelsen om sekretess i uppdragsverk-<br>samhet har visat sig otillräcklig för att tillgodose allmänhetens in-<br>synskrav angående uppgifter av betydelse för människors hälsa. En in-<br>tresseavvägning mellan uppdragsgivarens ekonomiska intressen och all-<br>mänhetens insynskrav kan inte lagligen ske enligt 8 kap. 9 § sekretessla-<br>gen (jfr. Kammarrätten i Stockholms dom den 14 juli 1995, mål nr 4945-<br>1995). Enligt bestämmelsen är det endast regeringen som kan göra så-<br>dana avvägningar vid sin dispensprövning. Av vad som framkommit har<br>regeringen inte ställts inför någon sådan dispensprövning som föreskrivs<br>i 8 kap. 9 § sekretesslagen.</p>
<p>Några remissinstanser har ställt sig negativa till en begränsning av sek-<br>retessen i uppdragsverksamhet på grund av att en sådan kan innebära att<br>enskilda avstår från att lämna uppdrag till myndigheter och hävdat att<br>nuvarande dispensmöjlighet är tillräcklig för att tillgodose allmänhetens<br>insynskrav.</p>
<p>Regeringen anser, med hänsyn till vad som ovan anförts, att nuvarande<br>lagstiftning lett och kan leda till att uppgifter som rör människors hälsa<br>och som är av intresse för allmänheten hålls hemliga i alltför stor ut-<br>sträckning. Sådana uppgifter bör efter en avvägning mellan det allmänna<br>insynsintresset och den enskilde uppdragsgivarens intresse av sekretes-<br>skydd kunna lämnas ut, även om detta kan få negativa ekonomiska kon-<br>sekvenser för en uppdragsgivare eller medföra att företag underlåter att<br>lämna uppdrag till myndigheter. En begränsning av det slaget gäller re-<br>dan i dag enligt 8 kap. 7 § samt 6 § sekretesslagen och 2 § sekretessför-<br>ordningen (1980:657) jämförd med bilagan till sekretessförordningen i</p>
<p>1*** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 22</p>
<p>vissa fall i kommunal och statlig tillsynsverksamhet med avseende på<br>näringslivet. En möjlighet till utlämnande ligger också i linje med rådets<br>direktiv 90/313/EEG av den 7 juni 1990 om rätt för varje fysisk och juri-<br>disk person att ta del av miljöinformation som finns hos offentliga<br>myndigheter.</p>
<p>Sammantaget anser regeringen, i likhet med en majoritet av remissin-<br>stanserna, att övervägande skäl talar för att bestämmelsen i 8 kap. 9 §<br>sekretesslagen bör ändras så att den bättre motsvarar allmänhetens krav<br>på insyn beträffande uppgifter som rör människors hälsa.</p>
<p>Det övervägande antalet av remissinstanserna har inte haft någon erin-<br>ran mot den i promemorian föreslagna lagtekniska lösningen i och för<br>sig. Denna innebär att en begränsning till förmån för hälsointresset skall<br>gälla om det allmänna intresset av offentlighet har sådan vikt att uppgif-<br>terna bör lämnas ut. En generell begränsning av sekretessen ger den bästa<br>möjligheten att ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet (jfr.<br>prop. 1988/89:131 s. 13). Regeringen anser att denna lösning är den mest<br>lämpliga och att det är viktigt att sekretesslagens bestämmelser har en<br>enhetlig systematik.</p>
<p>Frågan är dock om lättnaden av sekretessen bör gälla vid alla myndig-<br>heter. Den uppdragsforskning som bedrivs inom universitet och högsko-<br>lor har i tidigare sammanhang dragit till sig särskild uppmärksamhet och<br>gett upphov till svåra avvägningar. Också vid beredningen av detta lag-<br>stiftningsärende har remissutfallet varit delat. Lunds universitet, Karo-<br>linska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Luleå tekniska univer-<br>sitet har alla betonat vikten av att universitet och högskolor har möjlighet<br>att bedriva uppdragsforskning. I sammanhanget har det bl.a. pekats på de<br>regler i högskolelagen (1992:1434) som innebär att universitet och hög-<br>skolor skall samverka med det omgivande samhället. Enligt de nämnda<br>universitetens uppfattning har sekretessreglerna en stor betydelse för<br>möjligheten att fa uppdrag från det privata näringslivet, eftersom ett så-<br>dant samarbete förutsätter ett förtroendefullt förhållande. Lunds univer-<br>sitet, Kungl. Tekniska högskolan och Luleå tekniska universitet har<br>också anfört att den föreslagna avvägningsregeln i sekretesslagen skulle<br>bli svår att tillämpa. Innebörden av vad SLU anfört är bl.a. att uppdrags-<br>sekretessen rör det inom universitet och högskolor kanske viktigaste sek-<br>retessområdet, att uppdragen utgör en inte obetydlig källa till intäkter<br>samt att universiteten och högskolorna genom sin uppdragsforskning<br>erhåller värdefulla kontakter med samhälle och näringsliv. Kammarrätten<br>i Stockholm har framfört att det saknas underlag för bedömning av de<br>verkningar den föreslagna bestämmelsen skulle medföra för uppdrags-<br>forskningen. Stockholms universitet har framhållit att 8 kap. 9 § sekre-<br>tesslagen i första hand är avsedd att skydda uppgifter om uppdragsgiva-<br>rens ekonomiska förhållanden. Ett enskilt rättssubjekt som anlitar en<br>myndighet för en viss typ av forskning måste, enligt universitetet, visser-<br>ligen kunna förlita sig på ett starkt sekretesskydd. Med universitetets<br>synsätt finns det emellertid situationer där intresset av offentlighet får<br>anses väga tyngre än intresset av sekretess. När en uppgift har stor bety-<br>delse ur hälsosynpunkt, anser universitetet att en lättnad i sekretessen ter</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>16</p>
<p>sig befogad. Universitetskanslern har tillstyrkt att det infors en avväg-<br>ningsregel som omfattar även universitet och högskolor.</p>
<p>Redan i samband med sekretesslagens tillkomst diskuterades frågan<br>om sekretess på universitets- och högskoleområdet utförligt av konstitu-<br>tionsutskottet. Utskottet anförde bl.a. (KU 1979/80:37 s. 31 ff.) följande.<br>De forskningsuppdrag som universitet och högskolor erhåller från en-<br>skilda far anses vara ett viktigt led i den vetenskapliga utvecklingen med<br>hänsyn till den stimulans och de resurser som på detta sätt kommer upp-<br>dragsforskningen till godo. Eftersom uppdragsforskningen i många fall<br>går ut på att vidareutveckla uppdragsgivarens produkter kan det vara na-<br>turligt om denne inte alltid vill bringa uppdraget eller forskningsresultatet<br>till offentligheten. Sekretess kan därför vara en förutsättning för att ett<br>uppdrag skall ges till en forskare vid en offentlig undervisningsanstalt. Å<br>andra sidan är det mycket viktigt med offentlighet och insyn i forsk-<br>ningen både för att upprätthålla allmänhetens förtroende för forskningen<br>och för att stimulera ett fritt idéutbyte mellan olika forskare. Trots de<br>starka skäl som föreligger för full insyn i forskningen kan det inte bortses<br>från att sekretess ofta kan vara en förutsättning för att uppdraget över<br>huvud taget skall gå till ett offentligt organ. Utskottet konstaterade att<br>möjlighet till sekretess måste finnas.</p>
<p>Uttalandet speglar den avvägning som måste göras mellan ett befogat<br>intresse av sekretess och ett, likaledes befogat, intresse av insyn i univer-<br>sitetens och högskolornas verksamhet. Forskningsuppdragen har stor<br>betydelse för den vetenskapliga utvecklingen och för universitet och hög-<br>skolors kontakt med det omgivande samhället. Det är därför angeläget att<br>uppdragsforskningen även framdeles kan anförtros universitet och hög-<br>skolor. Samtidigt är det klart att de skäl som åberopas till stöd för en lätt-<br>nad i sekretessen hos andra myndigheter förtjänar att beaktas också vid<br>universitetens och högskolornas uppdragsforskning. Det finns dock an-<br>ledning att avvakta med ett slutligt ställningstagande på detta område.<br>Som nämnts i avsnitt 3 övervägs för närvarande ett förslag till ändring av<br>sekretesslagen med anledning av NYFOR-kommitténs betänkande Sam-<br>verkan mellan högskolan och näringslivet (SOU 1996:70). Mycket kort-<br>fattat innebär kommitténs förslag att sekretesslagen skall ändras på ett<br>sätt som möjliggör en forskningssamverkan mellan högskoleväsendet<br>och näringslivet. Förslagen tar också sikte på den forskningssamverkan<br>som sker inom ramen för EG-kommissionens arbete. Kommitténs förslag<br>är alltjämt föremål för beredning inom Regeringskansliet. De sekretess-<br>frågor som rör uppdragsforskning och de nu nämnda frågorna vid forsk-<br>ningssamverkan bör enligt regeringens mening ses i ett sammanhang.<br>Härigenom skapas de bästa förutsättningarna för en enhetlig lösning som<br>beaktar förhållandena vid universitet och högskolor. Den hittills gällande<br>ordningen vid uppdragsforskning bör därför tills vidare bestå, när det<br>gäller högskoleväsendet, men regeringen avser alltså att återkomma till<br>dessa frågor i ett senare sammanhang.</p>
<p>Eftersom förslaget om begränsningar av sekretessen endast avser en<br>del av det område som täcks av sekretess bör det även i fortsättningen<br>finnas en möjlighet för regeringen att medge dispens i särskilda fall, om<br>det är av vikt att en uppgift lämnas ut.</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>17</p>
<h3>5.2 Begränsning av sekretessen mellan uppdragsmyn-<br>digheter och andra myndigheter eller andra verksam-<br>hetsgrenar inom myndigheten</h3>
<p>Regeringens förslag: Uppdragsmyndigheter skall få möjlighet att<br>lämna uppgifter som rör människors hälsa till berörda statliga eller<br>kommunala tillsynsmyndigheter.</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Promemorians forslag: Överensstämmer i princip med regeringens. I<br>promemorian föreslås dock att uppdragsmyndigheter endast skall kunna<br>lämna uppgifter som rör människors hälsa till den eller de kommunala<br>nämnder som utövar tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet.</p>
<p>Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, bl.a Justitie-<br>kanslern (JK), Justitieombudsmannen (JO) och flertalet tillsynsmyndig-<br>heter, har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan invändning. Kemikalie-<br>einspektionen och Konsumentombudsmannen (KO) är båda positiva till<br>förslaget men har framfört att sekretessen hos uppdragsmyndigheter bör<br>kunna begränsas även i förhållande till statliga tillsynsmyndigheter. Kon-<br>sumentverket har som exempel för att belysa problematiken angivit att<br>verkets laboratorium är förhindrat att lämna ut uppgifter till en statlig<br>tillsynsmyndighet om provning som rör en säkerhetskomponents bris-<br>tande funktion. Kammarrätten i Stockholm har framfört att frågan om<br>utlämnande till en statlig tillsynsmyndighet bör utredas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 kap. 3 § sekretesslagen får<br>sekretessbelagda uppgifter som förekommer hos en viss myndighet inte<br>röjas for en annan myndighet i andra fall än som anges i sekretesslagen<br>eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen hänvisar. Av andra<br>stycket i samma paragraf framgår att bestämmelserna om sekretess myn-<br>digheter emellan också gäller i förhållandet mellan olika verksamhets-<br>grenar inom samma myndighet, när de är att betrakta som självständiga i<br>förhållande till varandra. Gäller förbud enligt sekretesslagen att röja en<br>uppgift, far uppgiften enligt 1 kap. 4 § första stycket inte heller i övrigt<br>utnyttjas utanför den verksamhet i vilken sekretess gäller för uppgiften.</p>
<p>Den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen, som möjliggör<br>utlämnande av uppgifter mellan myndigheter om intresset av att uppgif-<br>terna lämnas ut bör ha företräde framför det intresse som sekretesslagen<br>skall skydda, gäller inte i fråga om sekretess enligt 8 kap. 9 § sekretess-<br>lagen.</p>
<p>Till följd av dessa stadganden kan inte en nämnd som fullgör kommu-<br>nens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, som åtagit sig upp-<br>drag från en enskild under uttrycklig eller underförstådd förutsättning att<br>sekretess skall gälla, använda uppgifterna om t.ex. radonmätningar i sin<br>tillsynsverksamhet enligt hälsoskyddslagen (1982:1080) även om mät-<br>ningarna skulle tyda på radondotterhalter överstigande vad Socialstyrel-<br>sen bedömer som sanitär olägenhet.</p>
<p>Regeringen anser, i likhet med vad som anförs i promemorieförslaget,<br>att om det finns anledning anta att en tillsynsmyndighet inom miljö- och<br>hälsoskyddsområdet bör agera genom att t.ex. meddela ett åtgärdsföre-<br></p>
<p>18</p>
<p>läggande bör inte en uppdragsmyndighet vara förhindrad av sekretess att<br>lämna ut uppgifterna i fråga. Såsom några remissinstanser angivit gör sig<br>skälen för möjlighet till utlämnande av sådana uppgifter lika starkt gäl-<br>lande för statliga som kommunala tillsynsmyndigheter. Begränsningen av<br>sekretessen föreslås således gälla även i förhållande till statliga till-<br>synsmyndigheter.</p>
<p>Av 13 kap. 1 § sekretesslagen följer att sekretessen för uppgifter som<br>lämnas till annan myndighet för tillsyn gäller också hos den mottagande<br>myndigheten.</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>19</p>
<h2>6 Övergångsperiod för sommar- och vinter-<br>bensin</h2>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Regeringens forslag: En övergångsperiod om en och en halv månad<br>infors mellan sommar- och vintersäsongerna för bensin vad avser gräns-<br>värden för ångtryck och för mängd förångat bränsle vid 100°C.</p>
<p>Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-<br>ringens. Naturvårdsverket har dock föreslagit att differentieringen mellan<br>norra och södra Sverige tas bort.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till införandet<br>av övergångsperioder. Bilindustriföreningen har dock framfört invänd-<br>ningar mot Naturvårdsverkets förslag beträffande längden av perioderna.<br>Motormännens Riksförbund har invänt mot att den tidigare differentie-<br>ringen mellan norra och södra Sverige tagits bort i förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Förångningen av bensin är tempera-<br>turberoende. Även vid relativt låg temperatur är förångningen påtaglig.<br>Ångorna innehåller till en inte obetydlig del hälsovådliga ämnen. Ett mått<br>på en vätskas benägenhet att avdunsta är dels det s.k. ångtrycket, dels<br>mängd förångad vätska. Båda dessa enheter anges vid en viss bestämd<br>temperatur. Högsta och lägsta ångtryck vid 37,8°C och lägsta procentu-<br>ella mängd förångad vätska vid 100°C finns reglerat för bensin som två<br>av de parametrar som i dag definierar miljöklass 2 bensin. Definitionen<br>av miljöklass 2 bensin finns i dag i bilagan till lagen (1985:426) om ke-<br>miska produkter. Från och med den 1 januari 1999 kommer dessa be-<br>stämmelser att finnas i bilagan till miljöbalken (1998:808).</p>
<p>Gränsvärdena för ångtrycket är kopplade till två perioder, sommar och<br>vinter. Det finns en skillnad på de båda perioderna beroende på var i<br>Sverige bensinen säljs. Petroleumbranschen har i dag vid övergångarna<br>mellan sommar- och vinterperiodema för bensinkvalitet svårt att uppfylla<br>de krav som ställs med avseende på ångtrycket. Det krävs därför en<br>övergångsperiod mellan sommar- och vintersäsongerna. En lämplig<br>övergångsperiod bedöms vara en och en halv månad.</p>
<p>Nya EU-krav på bränslekvalitet kommer att införas från år 2000.<br>Naturvårdsverket har därför utarbetat förslag till definition av miljöklass<br>1 bensin. I Sverige har oljeindustrin åtagit sig att under en övergångs-<br>period fram till år 2000 införa en bättre bensin än den nuvarande. An-<br>passningen av bensinkvaliteten till kommande miljöklass 1 bensin med-<br>för att de tider som för närvarande finns angivna i bilagan till lagen<br>(1985:426) om kemiska produkter behöver justeras så att ångtrycket kan<br>anpassas till rådande förhållanden.</p>
<p>Regeringens förslag innebär att de problem som finns i dag elimineras<br>utan att utsläppen och därmed påverkan på miljö och hälsa kan förväntas<br>öka. Förslaget innebär att differentieringen mellan norra och södra<br>Sverige kvarstår. Eftersom EU:s krav på bränslekvalitet skall införas år<br>2000 avser regeringen att under våren 1999 föreslå ändringar i de<br>svenska definitionerna av miljöklassning för bensin så att den av</p>
<p>20</p>
<p>Naturvårdsverket föreslagna definitionen av miljöklass 1 bensin regleras Prop. 1998/99:22<br>i gällande lagstiftning.</p>
<p>21</p>
<h2>F örfattningskommentar</h2>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<h3>7.1 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen<br>(1980:100)</h3>
<p>8 kap.</p>
<p>9§</p>
<p>Till följd av förslaget till ändring av första stycket skall uppdragsmyn-<br>digheter lämna ut uppgifter till allmänheten, om de uppgifter om männi-<br>skors hälsa som framkommit genom uppdraget bedöms vara av sådan<br>vikt att dessa bör lämnas ut. Den enskilde uppdragsgivarens intresse av<br>sekretess hos uppdragsmyndigheten far således stå tillbaka for att tillgo-<br>dose det nu angivna insynsintresset. I vilka fall ett utlämnade far ske är<br>inte lämpligt att detaljreglera, utan den frågan far överlämnas till<br>rättstillämpningen att lösa. Det måste dock i varje enskilt fall ske en nog-<br>grann bedömning av allmänintresset varvid det enskilda intresset av<br>hemlighållande måste beaktas i tillräcklig utsträckning. Från den nya be-<br>stämmelsens tillämpningsområde undantas uppdragsverksamhet vid uni-<br>versitet och högskolor.</p>
<p>Förslaget till ändring i andra stycket möjliggör för en uppdragsmyn-<br>dighet att lämna ut uppgifter rörande människors hälsa till en till-<br>synsmyndighet på miljö- och hälsoskyddsområdet. Bestämmelsen inne-<br>bär att uppgifter som rör människors hälsa kan vidarebefordras till berörd<br>tillsynsmyndighet om det finns anledning anta att en sådan bör ingripa.<br>En konsekvens av ändringen är att 15 kap. 5 § sekretesslagen blir<br>tillämplig. I paragrafen stadgas att en myndighet är skyldig att på begäran<br>av en annan myndighet lämna ut uppgift som den förfogar över i den<br>mån inte hinder möter på grund av bestämmelse om sekretess eller arbe-<br>tets behöriga gång. Hos tillsynsmyndigheten kan i vissa fall uppgifterna<br>offentliggöras med stöd av 8 kap. 6 § och 7 § tredje stycket sekretessla-<br>gen. Till följd av förslaget i första stycket får dock allmänheten en möj-<br>lighet att hos uppdragsmyndigheten begära ett utlämnande av uppgifterna<br>i fråga.</p>
<p>Begränsningen av sekretessen gäller endast for uppgifter av allmänin-<br>tresse rörande människors hälsa. För övriga uppgifter som omfattas av<br>sekretessen kan regeringen, precis som tidigare, förordna om undantag<br>från sekretessen i särskilda fall, om den finner det vara av vikt att en<br>uppgift lämnas ut.</p>
<h3>7.2 Förslaget till lag om ändring i miljöbalken<br>(1998:808)</h3>
<p>I bilagan till miljöbalken görs en ändring för att införa en övergångspe-<br>riod mellan sommar och vintersäsongerna för bensin med avseende på<br>ångtrycket och mängd förångat bränsle vid 100°C. Motiven till att införa<br>denna ändring finns i avsnitt 6. Samtidigt korrigeras den redaktionella<br>utformningen av bilagan.</p>
<p>22</p>
<h2>Sammanfattning av departementspromemorian<br>Sekretess för vissa uppgifter hos uppdrags-<br>myndigheter (Ds 1997:41)</h2>
<p>I promemorian behandlas frågan om en ändring av 8 kap. 9 § sekretess-<br>lagen (1980:100). Enligt den i dag gällande lydelsen av lagrummet gäller<br>sekretess hos myndighet för uppgift som avser provning, bestämning av<br>egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk<br>eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag som myndigheten<br>utför för enskilds räkning, om det måste antas att uppdraget har lämnats<br>under förutsättning att uppgiften inte röjs. Syftet med bestämmelsen är<br>att skydda uppdragsgivarens ekonomiska förhållanden.</p>
<p>I promemorian diskuteras behovet av att begränsa sekretessen hos<br>uppdragsmyndigheter för uppgifter som rör människors hälsa.</p>
<p>Enligt promemorieförslaget skall uppdragsmyndigheter få möjlighet att<br>lämna ut uppgifter som rör människors hälsa till allmänheten om intres-<br>set av allmän kännedom om dessa har sådan vikt att uppgifterna bör läm-<br>nas ut. Uppdragsmyndigheter föreslås också kunna lämna ut sådana upp-<br>gifter till berörd tillsynsmyndighet inom miljö- och hälsoskyddsområdet.</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>23</p>
<h2>Promemorians lagförslag</h2>
<h3>Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 8 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>8 kap.</p>
<p>9§</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Sekretess gäller hos myndighet<br>för uppgift som avser provning,<br>bestämning av egenskaper eller<br>myckenhet, värdering, vetenskap-<br>lig, teknisk, ekonomisk eller sta-<br>tistisk undersökning eller annat<br>sådant uppdrag som myndigheten<br>utför för enskilds räkning, om det<br>måste antas att uppdraget har läm-<br>nats under förutsättning att upp-<br>giften inte röjs.</p>
<p>Sekretess gäller hos myndighet<br>för uppgift som avser provning,<br>bestämning av egenskaper eller<br>myckenhet, värdering, vetenskap-<br>lig, teknisk, ekonomisk eller sta-<br>tistisk undersökning eller annat<br>sådant uppdrag som myndigheten<br>utför för enskilds räkning, om det<br>måste antas att uppdraget har läm-<br>nats under förutsättning att upp-<br>giften inte röjs. Sekretessen gäller<br>dock inte om intresset av allmän<br>kännedom om förhållande som rör<br>människors hälsa har sådan vikt<br>att uppgiften bör lämnas ut.</p>
<p>Sekretessen hindrar inte att<br>myndigheten lämnar ut uppgifter<br>som rör människors hälsa till den</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>eller de kommunala nämnder som<br>utövar tillsynen inom miljö- och<br>hälsoskyddsområdet.</p>
<p>Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen,<br>om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.</p>
<p>I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.<br>Hos högskoleenhet gäller sekretessen dock i högst tio år. Hos Patent- och<br>registreringsverket gäller sekretessen i högst femtio år.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den</p>
<p>Lagen omtryckt 1992:1474.</p>
<p>24</p>
<h2>Förteckning över remissinstanserna</h2>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Efter remiss har yttrande kommit in från Riksdagens ombudsmän JO,<br>Justitiekanslem, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Boverket,<br>Närings- och teknikutvecklingsverket, Konsumentverket, Naturvårdsver-<br>ket, Koncessionsnämnden for miljöskydd, Kemikalieinspektionen, Sta-<br>tens strålskyddsinstitut, Kammarrätten i Stockholm, Universitetet i<br>Stockholm Juridiska fakultetsnämnden, Sveriges lantbruksuniversitet,<br>Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne län, Stockholms<br>kommun, Uppsala kommun, Växjö kommun, Svenska Kommunförbun-<br>det, Tjänstemännens Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige.<br>Dessutom har yttrande inkommit från Svenska Journalistförbundet.</p>
<p>25</p>
<h2>Remissammanställning över promemorian Sekretess<br>för vissa uppgifter hos uppdragsmyndigheter (Ds<br>1997:41)</h2>
<h3>Allmänt om förslaget</h3>
<p>Riksdagens ombudsmän JO: Förslagen som promemorian innehåller<br>föranleder inte någon invändning.</p>
<p>Justitiekanslem: Justitiekanslem har inte några invändningar mot de<br>förslag som läggs fram i promemorian.</p>
<p>Socialstyrelsen: Socialstyrelsen tillstyrker förslaget om ändring i 8 kap.<br>9 § sekretesslagen (1980:100). Lagändringen kommer att underlätta att<br>angelägen information lämnas till allmänheten och hyresgäster bl.a. om<br>radonets skaderisker. Ändringen kommer även att underlätta för miljö-<br>och hälsoskyddsnämnderna att använda provresultat i sin tillsyn.</p>
<p>Statistiska centralbyrån: Ändringsförslaget gäller inskränkningar i den<br>sekretess som bl.a. SCB kan erbjuda enskilda uppdragsgivare enligt<br>8 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100). Om intresset av att skydda männi-<br>skors hälsa väger över intresset av att skydda uppdragsgivarens ekono-<br>miska intressen gäller inte sekretess enligt förslaget. De uppgifter som<br>kan beröra människors hälsa i samband med SCB:s uppdrag torde vara<br>sådana uppgifter om enskilda personer (personer och företag) som skyd-<br>das av sekretess enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen. Anbud, accept och an-<br>nan affärskorrespondens som skyddas av 8 kap. 9 § torde knappast inne-<br>hålla dylika uppgifter. För SCB:s del torde förslaget sålunda inte inne-<br>bära någon inskränkning i sekretessen eller några ökade möjligheter att<br>kunna ta del av uppgifter som rör människors hälsa. Uppgifter som rör<br>människors hälsa kommer även fortsättningsvis att skyddas av statistik-<br>sekretess hos SCB enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen. Sekretessen hindrar<br>också SCB att lämna ut dylika uppgifter till tillsynsorgan inom hälso-<br>skyddsområdet.</p>
<p>Boverket: Boverket tillstyrker de föreslagna ändringarna i sekretess-<br>lagen. Boverket vill komplettera grunderna för ändringarna. I direktiv<br>85/337/EEG, ändrat genom direktiv 97/11/EG om miljökonsekvensbe-<br>skrivningar är det en viktig fråga att information om miljöförhållandet<br>blir tillgängliga. Det tas upp bl.a. i artikel 5. Boverkets svar grundar sig<br>bl.a. på erfarenheterna från tidigare bedriven verksamhet. Boverket vill<br>emellertid uppmärksamma departementet på det sakförhållandet, att ver-<br>ket sedan den 1 juli 1993 inte längre bedriver uppdragsverksamhet som<br>faller under 8 kap. 9 § sekretesslagen. Typgodkännandekontoret överför-<br>des till Statens provningsanstalt vid denna tid och från och med den 1 juli<br>1995 bedrivs verksamheten i ett konkurrensutsatt öppet system för prov-<br>ning och kontroll inom byggområdet.</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>26</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Närings- och teknikutvecklingsverket: Närings- och teknikutveck- Bilaga 4<br>lingsverket har inget att erinra mot förslaget.</p>
<p>Konsumentverket: Konsumentverket ställer sig positivt till förslaget att<br>uppdragsmyndigheter lämnas möjlighet att under vissa förutsättningar<br>lämna ut uppgifter om förhållanden som kan påverka människors hälsa.</p>
<p>Statens naturvårdsverk: Naturvårdsverket tillstyrker att 8 kap. 9 § sek-<br>retesslagen (1980:100) ändras i linje med vad som föreslås i promemo-<br>rian.</p>
<p>Koncessionsnämnden för miljöskydd: Koncessionsnämnden finner<br>inte anledning till erinran mot de i promemorian framförda förslagen.</p>
<p>Kemikalieinspektionen: Kemikalieinspektionen tillstyrker förslaget<br>men anser att sekretessen hos uppdragsmyndighetema bör kunna begrän-<br>sas även i förhållande till statliga tillsynsmyndigheter.</p>
<p>Statens strålskyddsinstitut: Statens strålskyddsinstitut tillstyrker inrikt-<br>ningen i förslaget till ändring i 8 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100).</p>
<p>Kammarrätten i Stockholm: Sammanfattningsvis anser kammarrätten<br>att de föreslagna ändringarna av 8 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) inte<br>kan tillstyrkas på föreliggande underlag.</p>
<p>Stockholms universitet, Juridiska fakultetsnämnden: Fakultetsnämn-<br>den tillstyrker - med beaktande även av rådets direktiv 90/313/EEG om<br>rätten att ta del av information rörande miljön - att förslaget läggs till<br>grund för lagstiftning. Ingalunda ovanligt är att en myndighet ges i upp-<br>drag att åt annan myndighet eller enskilt subjekt utföra visst forsknings-<br>arbete. Bestämmelsen i 8 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) är i första<br>hand avsedd att skydda uppgifter om uppdragsgivarens ekonomiska<br>förhållanden. I promemorian föreslås att denna sekretess begränsas vad<br>gäller uppgifter som rör människors hälsa. Utgångspunkten är - och bör<br>enligt fakultetsnämnden vara även fortsättningsvis - att ett enskilt sub-<br>jekt, som anlitar en myndighet för viss typ av forskning eller undersök-<br>ning, skall kunna förlita sig på ett starkt sekretesskydd. Det finns dock<br>situationer, där intresset av offentlighet far anses väga tyngre än intresset<br>av sekretess. Ett exempel härpå är det i promemorian givna, då en hyres-<br>gäst förvägras att hos miljö- och hälsoskyddsnämnd utbekomma upp-<br>gifter om radonhalten i hans lägenhet, därför att nämnden utfört mätning-<br>arna på uppdrag av fastighetsägaren. I sådana och liknande fall, då upp-<br>gifterna är av stor betydelse ur hälsosynpunkt, ter sig en begränsning i<br>uppdragssekretessen befogad.</p>
<p>Sveriges lantbruksuniversitet: Statens lantbruksuniversitet (SLU) av-<br>styrker förslaget. Förslaget rör det för universitetsvärlden kanske vikti-<br>gaste sekretessområdet. SLU utför en mängd uppdrag åt allmänheten och</p>
<p>27</p>
<p>näringslivet i form av laboratorieuppdrag och uppdragsforskning, vilka<br>utgör en inte obetydlig källa till intäkter. Vidare innebär uppdragen att<br>SLU far viktiga erfarenheter samt erhåller värdefulla kontakter med sam-<br>hälle och näringsliv. Så sent som år 1996 beslutade riksdagen om en änd-<br>ring av högskolelagen (1992:1434) innebärande en utvidgning av univer-<br>sitetens huvuduppgifter. Universiteten och högskolorna skall numera<br>uttryckligen samverka med det omgivande samhället och informera om<br>sin verksamhet (1 kap. 2 § HL). SLU gör bedömningen att ett genom-<br>forande av förslaget allvarligt skulle försvåra universitetets möjligheter<br>att i framtiden fa nya uppdrag. Orsaken till detta är givetvis det forhål-<br>lande som anförs redan i prop. 1979/80:2, s. 238 f, dvs. att potentiella<br>uppdragsgivare måste kunna känna samma förtroende för uppdragsmyn-<br>digheten som för en privat uppdragstagare. Minsta osäkerhet på denna<br>punkt kommer att uppfattas som mycket störande. Det måste påpekas att<br>de uppdrag som SLU erhåller i hög utsträckning avser analyser m.m. av<br>sådana förhållanden som direkt eller indirekt har någon form av inverkan<br>på människors hälsa. Detta kan inte heller vara unikt for SLU utan måste<br>i hög utsträckning gälla för uppdragsverksamheten vid andra universitet<br>och kommuner. Det förefaller därför betänkligt att med stöd av endast ett<br>anfört fall försvaga den starka sekretessen som nu gäller. Den föreslagna<br>lagändringen förefaller även mycket svårtillämpad. Dels skall tjänste-<br>mannen avgöra om uppgiften rör människors hälsa och dels om uppgiften<br>är av sådan vikt att det föreligger ett intresse att den kommer till allmän<br>kännedom. Det är därför i sammanhanget viktigt att komma ihåg att det<br>enligt 16 kap. 1 § andra stycket 3 sekretesslagen inte heller föreligger<br>meddelarfrihet avseende uppgifter som är sekretessbelagda med stöd av<br>8 kap. 9 § sekretesslagen. Ett felaktigt beslut kan med andra ord fa svåra<br>konsekvenser for den enskilde tjänstemannen. Risken for skadestånds-<br>krav av svårberäknad omfattning vid en felaktig utlämning av resultat<br>kan inte heller negligeras. SLU menar att ansvaret for uppgifter om<br>hälso- och miljöförhållanden som utgör en risk eller fara for människors<br>hälsa och som uppdagas under uppdrag kommer till allmän kännedom,<br>ligger hos uppdragsgivaren och inte hos uppdragsutföraren. Om en begä-<br>ran om utlämnande av information från uppdragsgivaren nekas kan, i vart<br>fall i sådana fall som förslaget bygger på, en ny undersökning göras av<br>den som är intresserad av att få klarhet i förhållandet. För det fall där det<br>kan anses föreligga mycket starka skäl till att bryta sekretessen mot upp-<br>dragsgivarens vilja måste det vara tillräckligt med nuvarande reglering<br>där regeringen i det enskilda fallet kan medge undantag. SLU vill i detta<br>sammanhang framföra att det tvärtom föreligger ett starkt behov av en<br>breddning av sekretessområdet enligt 8 kap. 9 § sekretesslagen i stället<br>för en uttunning av nuvarande sekretesskydd. I och med de allt tätare<br>kontakterna som uppkommer mellan universitet och näringsliv uppkom-<br>mer ständigt olika samarbetsformer som rimligen inte kan inrymmas un-<br>der benämningen uppdrag. Som ett tydligt exempel härpå är de av<br>NUTEK initierade och delvis finansierade kompetenscentra som finns<br>förlagda vid universiteten. Där bedriver universiteten och näringslivet ett<br>långtgående samarbete och näringslivet har ett starkt inflytande på den<br>forskning som bedrivs. NUTEK:s uttalade syfte med dessa kompetens-<br></p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>28</p>
<p>centra är att de skall vara till fördel for näringslivet. Samma sak gäller för<br>de många forskningsprojekt med EU-medel som syftar till att ge bidrag<br>till det europeiska näringslivet. I samarbetsformer av sådana slag är nä-<br>ringslivets sekretesskydd otillräckligt och kanske rentav obefintligt.</p>
<p>Länsstyrelsen i Stockholms län: Länsstyrelsen anser såsom framförts i<br>promemorieförslaget att allmänhetens intresse av insyn i de enskilda<br>ärendena hos en uppdragsmyndighet inte kan anses vara obetydligt vad<br>gäller frågor som rör människors hälsa. Länsstyrelsen tillstyrker därför<br>promemorieförslaget att uppdragsmyndigheter skall fa möjlighet att<br>lämna ut uppgifter som rör människors hälsa till allmänheten om intres-<br>set av allmän kännedom om uppgifterna har sådan vikt att uppgifterna<br>bör lämnas ut. Vidare tillstyrker länsstyrelsen förslaget att uppdragsmyn-<br>digheten även skall kunna lämna ut sådana uppgifter till berörd till-<br>synsmyndighet inom miljö- och hälsoskyddsområdet.</p>
<p>Länsstyrelsen i Skåne län: Länsstyrelsen tillstyrker förslaget i prome-<br>morian.</p>
<p>Stockholms kommun: (genom underremiss till miljö- och hälsoskydds-<br>nämnden och stadsledningskontoret) Offentlighetsprincipen präglar se-<br>dan gammalt svensk rättskipning och förvaltning. Allmänhetens själv-<br>klara rätt till insyn måste värnas och bevaras. I mycket begränsande un-<br>dantagsfall kan dock hänsynen till allmänna eller enskilda intressen mo-<br>tivera att avsteg görs från denna viktiga princip. I 8 kap. 9 § sekretess-<br>lagen (1980:100) finns bestämmelser som rör uppdragsverksamhet för<br>enskilds räkning. Sekretessen skyddar uppgifter angående uppdragsgiva-<br>rens ekonomiska förhållanden men ger även skydd till tredje man både<br>när det gäller personliga och ekonomiska förhållanden. Den s.k. upp-<br>dragssekretessen utgår från den klart uttalade eller underförstådda förut-<br>sättningen att den enskilde skall kunna vara säker på att få samma sekre-<br>tess hos den myndighet som anlitas som hos ett privat företag. Uppdraget<br>bygger således på förtroende. En begränsning av sekretessen skulle troli-<br>gen få till följd att enskilda avstår från att ge myndigheten uppdraget.<br>Huvudprincipen i 8 kap. 9 § sekretesslagen är således att sekretess skall<br>gälla för uppdraget, men att regeringen för särskilda fall kan förordna om<br>undantag från sekretessen om den finner det vara av vikt att uppgiften<br>lämnas ut. Kommunstyrelsen anser mot denna bakgrund och med stöd av<br>remissinstanserna inom staden att det inte finns tillräckliga skäl att ändra<br>lagstiftningen.</p>
<p>Uppsala kommun: Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till ändring av<br>8 kap. 9 § sekretesslagen (med hänvisning till miljö- och hälsoskydds-<br>nämnden och räddnings- och beredskapsnämndens yttranden). Miljö- och<br>hälsoskyddsnämnden: Det är inte tillfredsställande att radonmätningar<br>som erhållits inom ramen för myndigheters uppdragsverksamhet genom<br>sekretess enligt 8 kap. 9 § sekretesslagen t.ex. ska kunna förhindra myn-<br>digheten att agera till skydd för bl.a. barn som utsätts för höga radonhal-<br>ter. Det är också onödigt att ägna kraft att detaljreglera vilka uppgiftsslag</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>29</p>
<p>som skall vara tillgängliga eftersom det enligt direktiv 90/313/EEG som<br>grundprincip stadgas en rätt for varje fysisk och juridisk person att ta del<br>av de uppgifter som rör miljön som finns hos myndigheter. Uppgifterna<br>som härrör från tredje part ska inte lämnas ut om denne inte varit skyldig<br>att lämna ut uppgiften. Direktivet gäller före svensk lag. En detaljregle-<br>ring kan också innebära att sådana problem som inte förutses i dag eller<br>mätdata som inte kan erhållas med dagens teknik automatiskt sekretess-<br>beläggs om de erhålls inom uppdragsverksamhet. En sådan hantering<br>riskerar att minska myndigheternas effektivitet inom ett tillsynsområde<br>där nya miljörisker hela tiden aktualiseras. Räddnings- och bered-<br>skapsnämnden: Rent allmänt anser nämnden att förhållanden som allvar-<br>ligt kan påverka människors hälsa skall bryta sekretesskravet. Det kan<br>t.ex. handla om fastigheter med mycket höga radonhalter och som lång-<br>siktigt kan ha stor hälsopåverkan hos de boende. Det är dock angeläget<br>att klart definiera vad som avses med hälsa och till vilken grad påverkan<br>skall anses vara avgörande. Mycket av den fysiska miljön påverkar män-<br>niskors hälsa negativt, både direkt och indirekt. Det kan vara buller, ut-<br>släpp, byggmaterial, stress. Ett sätt att långsiktigt sänka samhällets totala<br>sjukvårdskostnader är att förbättra människors hälsotillstånd. En öppen-<br>het kring hälsoriskerna i samhället gynnar en sådan utveckling. Förhål-<br>landet sekretess och öppenhet vad gäller hälsorisker är naturligtvis svårt<br>att detaljreglera. Konsekvenserna kan bli att ett antal angelägna sekre-<br>tessbelagda handlingar blir öppna. Det är också möjligt att uppdragsgiva-<br>ren väljer privata entreprenörer i stället för myndigheter om lagförslaget<br>antas. Konsekvenserna av detta måste därför beaktas. Hälsa bör priorite-<br>ras framför ekonomi. Efter en avvägning av för- och nackdelar med för-<br>slaget har nämnden beslutat att tillstyrka detsamma.</p>
<p>Växjö kommun: Växjö kommun tillstyrker förslaget till ändring och<br>tillägg i 8 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100). Växjö kommun anser att<br>det finns lika starka skäl att begränsa sekretessen hos uppdragsmyndig-<br>heter som hos tillsynsmyndigheter i fråga om uppgifter som rör männi-<br>skors hälsa även om ett offentliggörande av sådana uppgifter kan få ne-<br>gativa ekonomiska konsekvenser för ett företag.</p>
<p>Svenska kommunförbundet: Svenska kommunförbundet tillstyrker<br>förslaget i departementspromemorian att införa en möjlighet för upp-<br>dragsmyndigheter att lämna ut uppgifter som rör människors hälsa till<br>allmänheten om intresset av allmän kännedom om dessa har sådan vikt<br>att uppgifterna bör lämnas ut. Kommunförbundet vill dock påpeka att det<br>finns en risk för att uppdragsgivaren i så fall kommer att avstå från att<br>lämna uppdrag till myndigheter och i stället låta privata företag i större<br>utsträckning än i dag göra t.ex. radonmätningar. Förslaget att sekretessen<br>inte skall hindra en myndighet att lämna ut uppgifter som rör människors<br>hälsa till den kommunala nämnd som utövar tillsyn inom miljö- och häl-<br>soskyddsområdet tillstyrks. Bestämmelsen kommer att underlätta arbetet<br>i de nämnder som svarar för miljö- och hälsoskydd.</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>30</p>
<p>Tjänstemännens centralorganisation: För Tjänstemännens centralor-<br>ganisation (TCO) är offentlighetsprincipen av stor vikt. Detta framgår av<br>besluten vid TCO:s kongress år 1997. TCO välkomnar mot bakgrund<br>härav förslaget om minskad sekretess hos uppdragsmyndigheter. Offent-<br>lighetsprincipen innebär bl.a. att den som begär det har rätt att ta del av<br>allmänna handlingar hos statliga och kommunala myndigheter. Hand-<br>lings offentlighet är avsedd att främja ett fritt meningsutbyte och en allsi-<br>dig upplysning. Detta är viktiga grundstenar i ett demokratiskt samhälle<br>eftersom tillgången till allmänna handlingar underlättar och stimulerar<br>den fria debatten i skilda samhällsfrågor. Rätten att ta del av allmänna<br>handlingar får begränsas i lag endast om det är påkallat med hänsyn till<br>vissa i tryckfrihetsförordningen uppräknade skyddsintressen bl.a. skyddet<br>för den enskildes ekonomiska förhållanden. I förarbetena till den nu gäl-<br>lande regleringen anges att allmänhetens legitima intresse av insyn i de<br>enskilda ärendena hos en s.k. uppdragsmyndighet är obetydlig. Enligt<br>TCO:s uppfattning är detta ett felaktigt synsätt när det gäller frågor som<br>berör människors hälsa. Människors hälsa och människors möjligheter att<br>påverka sin hälsa bör väga tyngre än snäva ekonomiska intressen. När det<br>gäller radonmätningar blir konsekvensen av nu gällande rätt att en hyres-<br>gäst kan nekas att få ta del av mätresultat avseende hans eller hennes lä-<br>genhet som en kommunal nämnd tagit fram på uppdrag av fastighetsäga-<br>ren. Inte heller kan en enskild som avser att lämna sina barn hos en privat<br>dagmamma kontrollera eventuella mätresultat beträffande dagmammans<br>bostad. Enligt promemorian skall uppdragsmyndigheten "få möjlighet"<br>att lämna ut uppgifter som rör människors hälsa till allmänheten om in-<br>tresset av allmän kännedom om uppgiften har sådan vikt att uppgifterna<br>bör lämnas ut. Ordvalet är kanhända en följd av att hittills inte ens möj-<br>ligheten funnits, med mindre än att regeringen ingripit, men icke desto<br>mindre olyckligt. Det bör naturligtvis klart framgå att myndigheterna i<br>sådana fall har skyldighet att lämna ut uppgifterna. Rekvisitet "intresset<br>av allmän kännedom" bör vid intresseavvägningen enligt TCO:s uppfatt-<br>ning inte tolkas alltför restriktivt utan, samhällets intresse av att skadliga<br>miljöfaktorer uppmärksammas och undanröjs bör tillåtas väga tungt. Frå-<br>gan om i vilka situationer utlämnande skall ske far inget svar, vare sig i<br>förslaget till ny lagtext eller i promemorian i övrigt. Den överlämnas helt<br>och hållet till rättstillämpningen, för säkerhets skull med ett särskilt på-<br>pekande om att det i varje enskilt fall noggrant måste prövas om allmä-<br>nintresset är så starkt att det motstående enskilda intresset av hemlighål-<br>lande far stå tillbaka. Enligt promemorian framförde flera remissinstanser<br>farhågor för att en sådan regel skulle komma att tolkas olika hos olika<br>myndigheter redan år 1989, när motsvarande ändring gjordes avseende<br>tillsynsmyndigheternas verksamhet. Någon uppföljning och utredning<br>om hur den bestämmelsen i praktiken har kommit att tillämpas har dock<br>uppenbarligen inte gjorts. Detta är enligt TCO en svaghet i underlaget.<br>Eftersom förslaget lämnar så stort utrymme för de enskilda myndighe-<br>terna att själva tolka bestämmelsen, anser TCO att man från såväl depar-<br>tementets som lagstiftarens sida bör följa den framtida utvecklingen av<br>rättstillämpningen på området. EG-direktivet (90/313/EEG) om rätt att ta<br>del av miljöinformation ger varje fysisk eller juridisk person rätt att ta del</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>31</p>
<p>av de uppgifter om miljön som finns hos myndigheter. I promemorian<br>konstateras att den möjlighet att avslå en sådan begäran som direktivet<br>ger, inte är tillämplig i fall då det är myndigheten som sammanställer och<br>bearbetar material, även om detta erhållits från en enskild. TCO förut-<br>sätter att detta konstaterande är avsett som vägledning för de myndig-<br>heter som skall tillämpa den nya bestämmelsen.</p>
<p>Landsorganisationen i Sverige: Landsorganisationen i Sverige (LO)<br>ställer sig positiv till de förslag som framförs i promemorian, att be-<br>gränsa sekretessen för uppgifter av allmänt intresse, som rör människors<br>hälsa. LO ställer sig också positiv till förslaget att information om män-<br>niskors hälsa skall fa lämnas från uppdragsmyndighet till kommunal till-<br>synsmyndighet. Dessa förändringar ligger väl i linje med våra medlem-<br>mars legitima rätt att värna om sin hälsa. Många LO-medlemmar bor<br>exempelvis i hyresrättslägenheter och saknar både rätt och möjligheter att<br>själva kontrollera miljön i dessa. De måste därför förlita sig på att sam-<br>hällets kontrollfunktioner fungerar. En förutsättning för detta är att in-<br>formationen finns tillgänglig och att de samhällsfunktioner som har till<br>uppgift att sörja för tillsynen har tillgång till nödvändig information.</p>
<p>Svenska Journalistförbundet: Svenska Journalistförbundet välkomnar<br>förslaget om minskad sekretess hos uppdragsmyndigheter, som ett steg i<br>rätt riktning. Frågan är om steget är tillräckligt långt - en del skrivningar i<br>promemorian inger farhågor. Enligt promemorian skall uppdragsmyn-<br>digheter "få möjlighet " att lämna ut uppgifter som rör människors hälsa<br>till allmänheten om intresset av allmän kännedom om uppgifterna har<br>sådan vikt att uppgifterna bör lämnas ut. Ordvalet är kanhända en följd<br>av att det hittills inte ens möjligheten har funnits, med mindre än att rege-<br>ringen ingripit, men icke desto mindre olyckligt. Det bör naturligtvis<br>klart framgå att myndigheten i sådana fall har en skyldighet att lämna ut<br>uppgifterna. Frågan om i vilka situationer utlämnande skall ske får inget<br>svar, vare sig i förslaget till ny lagtext eller i promemorian i övrigt. Den<br>överlämnas helt och hållet till rättstillämpningen, för säkerhets skull med<br>ett särskilt påpekande om att det i varje särskilt fall noggrant måste prö-<br>vas om allmänintresset är så starkt att det motstående enskilda intresset<br>av hemlighållande får stå tillbaka. Enligt promemorian framförde flera<br>remissinstanser farhågor för att en sådan regel skulle komma att tolkas<br>olika hos olika myndigheter redan år 1989, när motsvarande ändring<br>gjordes avseende tillsynsmyndigheternas verksamhet. Någon utredning<br>om hur den bestämmelsen i praktiken har kommit att tillämpas har dock<br>uppenbarligen inte gjorts. Eftersom förslaget lämnar så stort utrymme för<br>de enskilda myndigheterna att själva tolka bestämmelsen, anser Journa-<br>listförbundet att man såväl från departementets som lagstiftarens sida bör<br>följa utvecklingen av rättstillämpningen på området. EG-direktivet<br>(90/313/EEG) om rätt att ta del av miljöinformation ger varje fysisk eller<br>juridisk person rätt att del av de uppgifter om miljön som finns hos myn-<br>digheter. I promemorian konstateras att den möjlighet att avslå en sådan<br>begäran som direktivet ger, inte är tillämplig i fall då det är myndigheten<br>som sammanställer och bearbetar material, även om detta erhållits från</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>32</p>
<p>en enskild. Journalistförbundet förutsätter att detta konstaterande är av-<br>sett som vägledning för de myndigheter som skall tillämpa den nya be-<br>stämmelsen.</p>
<h3>Särskilt om föreslagen lydelse av 8 kap. 9 § första stycket sek-<br>retesslagen (1980:100)</h3>
<p>Konsumentverket: Det finns skäl att låta bestämmelsen avse inte bara<br>hälsa utan även andra förhållanden. Konsumentverket har vid sin gransk-<br>ning enligt bestämmelserna i produktsäkerhetslagen sett åtskilliga exem-<br>pel på produkter som orsakar personskador, i många fall av allvarlig na-<br>tur. Det vore därför naturligt att i detta sammanhang betrakta fara för<br>personskador på samma sätt som hälsorisker.</p>
<p>Statens naturvårdsverk: Naturvårdsverket anser att den uppmjukning<br>av sekretessen som föreslås bör omfatta även intresset av allmän känne-<br>dom om förhållanden som rör miljön. I promemorian anförs att det knap-<br>past kan hävdas att allmänhetens legitima intresse av insyn i enskilda<br>ärenden hos en s.k. uppdragsmyndighet är obetydligt när det gäller för-<br>hållanden som rör människors hälsa. Detta synsätt bör enligt Naturvårds-<br>verkets mening gälla även förhållanden som rör miljön. Enligt verkets<br>mening finns det heller ingen anledning att i 8 kap. 9 § formulera en be-<br>gränsning i sekretessen på annat sätt än för närvarande görs i 8 kap. 6 och<br>7§§.</p>
<p>Kammarrätten i Stockholm: Bakgrunden till promemorieförslaget att<br>begränsa uppdragssekretessen för uppgifter rörande människors hälsa<br>uppges vara en dom från Kammarrätten i Stockholm den 14 juli 1995<br>(mål nr 4945-1995). I domen uttalar kammarrätten att det saknas laglig<br>möjlighet att vid prövningen av 8 kap. 9 § första stycket sekretesslagen ta<br>hänsyn till den vägning mellan hälso- och ekonomiintressen som klagan-<br>den hävdat. Lagförslaget - i den del det gäller allmänhetens möjligheter<br>att ta del av uppgifter hos uppdragsmyndigheter - har i huvudsak motive-<br>rats med att allmänheten kan ha ett legitimt intresse av insyn i ärenden<br>hos en uppdragsmyndighet när det gäller frågor som rör människors<br>hälsa. Som exempel på detta legitima intresse anges följande. "När det<br>gäller radonmätningar blir konsekvensen av nuvarande regel t.ex. att en<br>hyresgäst kan nekas att fa ta del av mätresultat avseende hans lägenhet<br>som en miljö- och hälsoskyddsnämnd utfört på uppdrag av fastighetsäga-<br>ren. Inte heller kan en enskild som avser att lämna sina barn hos en privat<br>dagmamma kontrollera eventuella mätresultat beträffande dagmammans<br>bostad." Vid en sammanvägning härav och det förhållandet att det enligt<br>nuvarande sekretessregler för uppdragsmyndigheter endast föreligger<br>möjlighet för regeringen att vid sin dispensprövning beakta omständig-<br>heter som rör människors hälsa anses övervägande skäl tala för att be-<br>gränsa uppdragssekretessen i 8 kap. 9 § sekretesslagen. En grundtanke<br>bakom offentlighets- och sekretessregleringen är att sekretess inte skall<br>gälla för uppgifter annat än om det verkligen behövs. De avvägningar</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>33</p>
<p>mellan de motstående intressena av offentlighet och sekretess som gjor-<br>des när den nuvarande sekretesslagen utarbetades grundades på ett om-<br>fattande utredningsarbete. De principer som ligger till grund för lagens<br>bestämmelser bör därför inte frångås om det inte föreligger starka skäl<br>för det. Det sagda hindrar inte att en fortlöpande översyn av sekretessla-<br>gen skall göras allteftersom behov uppkommer. Promemorian hänvisar i<br>huvudsak till ett tidigare lagstiftningsärende om begränsning av sekretes-<br>sen för uppgifter inom hälso- och miljöområdet. Sedan den 1 juli 1989<br>kan vissa uppgifter som en myndighet inhämtat i sin tillsynsverksamhet<br>offentliggöras trots att det kan skada företaget, om intresset av allmän<br>kännedom om förhållande som rör bl.a. människors hälsa är av sådan<br>vikt att uppgifterna bör lämnas ut (se 8 kap. 6 och 7 §§ sekretesslagen<br>och sekretessförordningen (1980:657) med bilaga). Det förhållandet att<br>lagändringar redan skett beträffande sekretess i den statliga och kommu-<br>nala tillsynsverksamheten torde dock inte utan vidare kunna anföras till<br>stöd för en ändring av sekretessbestämmelserna gällande uppdragsverk-<br>samhet. Enligt kammarrättens mening måste en klar åtskillnad göras<br>mellan sådana uppgifter som lämnas eller på annat sätt erhålls i upp-<br>dragsverksamhet. Det sistnämnda förfarandet är frivilligt och den en-<br>skilde kan ofta välja ett privat alternativ. Vidare är det här fråga om sek-<br>retess av närmast förtroendekaraktär, vilket skiljer detta fall från det<br>förstnämnda fallet. Det finns avsevärd risk för att uppdragsgivare kom-<br>mer att avstå från att lämna uppdrag till myndigheter om sekretessen be-<br>gränsas i enlighet med förslaget. I promemorian upptas endast radonmät-<br>ningar som exempel på sådana fall där allmänheten har ett berättigat in-<br>tresse av insyn. Vad gäller övrig verksamhet som omfattas av bestäm-<br>melsen, såsom uppdragsforskningen vid universitet och högskolor, sak-<br>nas helt underlag för en bedömning av de verkningar den nya bestäm-<br>melsen skulle medföra. I promemorian påpekas att rådets direktiv<br>90/313/EEG av den 7 juni 1990 om rätt för varje fysisk och juridisk per-<br>son att ta del av miljöinformation som finns hos offentliga myndigheter<br>utgör skäl för en inskränkning av sekretessen på det sätt som föreslås.<br>Direktivet är ett s.k. minimidirektiv med artikel 130s i Romfördraget som<br>rättslig grund. Enligt artikel 3.2 sjätte strecksatsen får medlemsstaterna<br>föreskriva att en begäran skall avslås om materialet erhållits från en<br>tredje part om denne inte varit skyldig att tillhandahålla detta. Denna be-<br>stämmelse torde, enligt promemorian, dock inte vara tillämplig i fall då<br>det är myndigheten som sammanställer och på olika sätt bearbetar mate-<br>rial, även om detta erhållits från enskild. En sådan tolkning av bestäm-<br>melsen i direktivet är emellertid inte självklar utan det kan lika gärna<br>hävdas att nu gällande bestämmelser om uppdragssekretess överens-<br>stämmer med direktivet. I annat fall borde ju direktivet redan ha föranlett<br>en ändring av sekretesslagen (artikel 9.1). Enligt kammarrättens mening<br>är underlaget för förslaget alltför knapphändigt för att det skall vara möj-<br>ligt att bedöma om den föreslagna bestämmelsen är lämplig. Härtill<br>kommer att det enligt nuvarande sekretessbestämmelser finns möjlighet<br>för regeringen att ge dispens och vid sin dispensprövning beakta omstän-<br>digheter som rör människors hälsa. Hur denna dispensprövning använts<br>framgår inte av promemorian.</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>34</p>
<h3>Särskilt om föreslagen lydelse av 8 kap. 9 § andra stycket sek- Prop. 1998/99:22<br>retesslagen (1980:100) Bilaga 4</h3>
<p>Konsumentverket: Den nya meningen i 9 § första stycket innebär att<br>sekretessen begränsas under förutsättning att det finns intresse av att för-<br>hållandet kommer till allmän kännedom. Är inte denna förutsättning upp-<br>fylld gäller alltså sekretessen. Det innebär att en statlig tillsynsmyndighet<br>inte kan få tillgång till uppgifter såvida tillsynsmyndigheten inte har för<br>avsikt att offentliggöra uppgiften. Det räcker alltså inte att tillsynsmyn-<br>digheten endast vill ha underlag för att avgöra om det finns förutsätt-<br>ningar för ett ingripande mot det företag som har lämnat provningsupp-<br>draget till uppdragsmyndigheten i fråga. Följande exempel kan belysa<br>frågan. Konsumentverkets laboratorium kan vid en uppdragsprovning<br>som rör en diskmaskins funktion upptäcka en säkerhetsbrist i en elkom-<br>ponent. Verket kan då inte underrätta tillsynsmyndigheten, vilket i detta<br>fall är Elsäkerhetsverket, om denna brist så länge Elsäkerhetsverket en-<br>dast vill utreda frågan vidare. Om vårt laboratorium skulle upptäcka att<br>en leksak är farlig kan laboratoriet inte underrätta den enhet inom Kon-<br>sumentverket som utövar tillsyn enligt produktsäkerhetslagen. En sådan<br>lösning är inte tillfredsställande. Statliga tillsynsmyndigheter bör inte<br>komma i sämre läge än kommunala tillsynsmyndigheter. Regeln i det<br>föreslagna andra stycket bör därför gälla även till förmån för statliga till-<br>synsmyndigheter.</p>
<p>Kemikalieinspektionen: Andra stycket av den föreslagna lydelsen av<br>8 kap. 9 § sekretesslagen innebär att sekretess inte skall hindra en upp-<br>dragsmyndighet att lämna ut uppgifter som rör människors hälsa till den<br>eller de kommunala nämnder som utövar tillsynen inom miljö- och häl-<br>soskyddsområdet. Inspektionen anser att de skäl som ligger bakom denna<br>begränsning av sekretessen i förhållande till kommunala tillsynsorgan<br>gör sig lika starkt gällande i förhållande till statliga tillsynsmyndigheter<br>på miljö- och hälsoskyddsområdet. I andra stycket bör därför orden stat-<br>liga tillsynsmyndigheter eller skjutas in före kommunala nämnder.</p>
<p>Kammarrätten i Stockholm: Vad gäller lagförslagets andra stycke<br>framgår inte varför en begränsning av sekretessen endast bör gälla mel-<br>lan uppdragsmyndighet och den eller de kommunala nämnder som utövar<br>tillsynen i kommunen. Motsvarande förslag har inte lämnats beträffande<br>statlig tillsynsverksamhet. Frågan bör därför utredas ytterligare.</p>
<p>35</p>
<h2>Lagrådet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-05-08</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud<br>Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 29 april 1998 (Miljödepartementet) har rege-<br>ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om änd-<br>ring i sekretesslagen (1980:100).</p>
<p>Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Marianne<br>Wikman.</p>
<p>Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet.</p>
<p>Enligt andra stycket i förslaget hindrar sekretessen inte att uppgifter som<br>rör människors hälsa lämnas till en myndighet som utövar tillsyn inom<br>miljö- och hälsoskyddsområdet. Avsikten är att även sekretess hos uni-<br>versitet och högskolor enligt första stycket tredje meningen skall kunna<br>brytas med stöd av denna bestämmelse. Utformningen av andra stycket<br>medför dock att tvivelsmål kan uppkomma vid tillämpningen om hur det<br>förhåller sig i detta hänseende. Innebörden av andra stycket blir tydligare<br>om det inleds med orden: ”Sekretess enligt första stycket hindrar inte—”.</p>
<p>I första stycket tredje meningen används uttrycket ”universitet eller<br>högskolor”, i nuvarande andra stycket som föreslås i oförändrad form<br>utgöra ett nytt fjärde stycke däremot ordet ”högskoleenhet”.</p>
<p>Lagrådet förordar att även fjärde stycket ändras och att uttrycket<br>”universitet och högskolor” används där.</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>36</p>
<h2>Remissammanställning över synpunkter från hög-<br>skoleväsendet</h2>
<h3>1. Förteckning över remissinstanserna</h3>
<p>Efter särskild remiss under ärendets beredning till instanser med anknyt-<br>ning till högskoleväsendet har yttrande kommit in från Universitetskans-<br>lern, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska<br>universitet och Lunds universitet.</p>
<h3>2. Frågan om lättnaden av sekretessen skall omfatta även uni-<br>versitet och högskolor</h3>
<p>Universitetskanslern: Universitetskanslern tillstyrker förslaget och har<br>inte några invändningar mot att sekretessen inte heller skall gälla vid<br>uppdragsforskning inom universitet och högskolor om intresset av all-<br>män kännedom om förhållande som rör människors hälsa har sådan vikt<br>att uppgiften bör lämnas ut.</p>
<p>Karolinska institutet: Karolinska institutet avstyrker förslaget. Ett<br>förtroendefullt förhållande gentemot institutets uppdragsgivare - som<br>svarar för en avsevärd del av forskningsfinansieringen - kräver stöd i<br>sekretesslagen på det sätt Sveriges lantbruksuniversitet har påpekat. För<br>år 1999 beräknar Karolinska institutet i sitt budgetunderlag intäkten av<br>avgifter och andra ersättningar (uppdrag) till omkring 300 miljoner kro-<br>nor och tendensen är ökande.</p>
<p>Kungl. Tekniska högskolan: Kungl. Tekniska högskolan (KTH) av-<br>styrker förslaget. Nuvarande bestämmelse i 8 kap. 9 § sekretesslagen har<br>stor betydelse för universitet och högskolors möjlighet att få uppdrag. En<br>ändring av nu gällande starka sekretess skulle allvarligt påverka närings-<br>livets/uppdragsgivares förtroende för högskolorna som uppdragstagare. I<br>forskningssammanhang blir de föreslagna bestämmelserna svårtilläm-<br>pade. KTH instämmer i de synpunkter som framförts av Sveriges lant-<br>bruksuniversitet. I tidigare sammanhang har KTH framfört behovet av en<br>utvidgning av sekretesslagens bestämmelser avseende forskningssamver-<br>kan och forskningsprojekt inom EU:s ramprogram och avvaktar rege-<br>ringens ställningstagande i denna fråga.</p>
<p>Luleå tekniska universitet: Luleå tekniska universitet anser inte att<br>föreslagen lagändring skall omfatta universitet och högskolor. Uppdrags-<br>verksamhet utgör en stor del av den verksamhet som bedrivs vid univer-<br>sitet och högskolor. Luleå tekniska universitets uppdrag är att bedriva<br>utbildning och forskning inom vissa områden samt samverka med det<br>omgivande samhället. För att kunna bedriva uppdragsverksamhet på nå-<br>gorlunda lika villkor är det av stor vikt för ett universitet som upp-<br>dragsmyndighet att kunna erbjuda samma insynsskydd som en privat<br>uppdragstagare. Här kan också noteras att t.ex. Chalmers tekniska hög-<br>skola, som numera är en stiftelse, kan erbjuda insynsskydd medan andra<br></p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>37</p>
<p>universitet och högskolor inte skulle kunna det med en lagändring. Bero-<br>ende på ett universitetets/högskolans verksamhetsform skulle olika förut-<br>sättningar för uppdragsverksamhet skapas med en lagändring. Den före-<br>slagna lagändringen ställer stora krav på tjänstemannen/universitetet,<br>som skall ta ställning till ett eventuellt utlämnande. Det kan inte vara<br>rimligt att en tjänsteman skall kunna försättas i en situation om utläm-<br>nande, där det råder delade meningar om vad som är skadligt eller inte<br>för en människors hälsa. Gränsdragningen för när en uppgift är av sådan<br>vikt att den bör lämnas ut, torde vara en mycket svår i många fall. Här<br>har uppdragsgivaren också ett ansvar. Den insynsmöjlighet som finns<br>med nuvarande lydelse av bestämmelsen, dvs. att regeringen kan för sär-<br>skilt fall förordna om undantag från sekretessen, om den finner det vara<br>av vikt att uppgiften lämnas, borde borga för ett utlämnande när det anses<br>befogat.</p>
<p>Lunds universitet: Diskussioner om ett utökande av uppdragssekre-<br>tessen i 8 kap. 9 § sekretesslagen har förts under längre tid, inte minst av<br>den s.k. NYFOR-kommittén. Nuvarande sekretessbestämmelse skyddar<br>endast sådan forskning som bedrivs i ren uppdragsform och omfattar inte<br>de nya former för samverkan som aktualiserats genom bl.a. Närings- och<br>teknikutvecklingsverkets kompetenscentra. Universitetens önskvärda<br>fokusering på den tredje uppgiften och framför allt dess kontaktyta mot<br>näringslivet gagnas inte av att det nu istället föreslås en uppluckring av<br>sekretessen i 8 kap 9 §. Det är svårt att bilda sig en uppfattning om vilka<br>delar av den omfattande uppdragsforskning som bedrivs vid universiteten<br>som berörs av en sådan lagändring. Det står i alla fall klart att det är oer-<br>hört mycket mer än bara den medicinska forskningen. Även delar av den<br>tillämpade forskningen inom de naturvetenskapliga och tekniska områ-<br>dena kan komma att beröras. Livsmedelsforskning, bygg- och material-<br>forskning är några exempel. Det finns betydande risk för att många upp-<br>drag inom dessa områden i fortsättningen kommer att gå universiteten<br>förbi. Förutom ett bortfall av intäkter kan det på sikt också innebära en<br>kompetensflykt från statliga universitet och högskolor till privata forsk-<br>ningsaltemativ.</p>
<p>Den föreslagna förändringen innebär, förutom en väsentligt försvårad<br>sekretessprövning för den enskilda myndigheten också ett osäkerhets-<br>problem vid tecknandet av nya uppdragsavtal och i tillämpningen av re-<br>dan ingångna avtal. Sekretessreglerna är redan i dag ett pedagogiskt pro-<br>blem i kommunikationen med företrädare för näringslivet. Den nya ly-<br>delsen av sekretesslagen kommer att komplicera dessa kontakter ytterli-<br>gare. Enligt gällande rätt kan regeringen "för särskilt fall förordna om<br>undantag från sekretessen, om den finner det vara av vikt att uppgiften<br>lämnas". Denna dispensmöjlighet bör även i fortsättningen vara full till-<br>räcklig för att garantera den avvägning mellan allmänhetens rätt till insyn<br>i forskningsverksamheten och den enskilde uppdragsgivarens berättigade<br>intresse av sekretesskydd.</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>38</p>
<h2>Lagrådsremissens lagförslag</h2>
<h3>Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 8 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100)’ skall ha<br>följande lydelse</p>
<p>8 kap.</p>
<p>9§</p>
<p>Sekretess gäller hos myndighet för uppgift som avser provning, bestäm-<br>ning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig, teknisk,<br>ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag som<br>myndigheten utför för enskilds räkning, om uppdraget har lämnats under<br>förutsättning att uppgiften inte röjs. Sekretessen gäller dock inte om in-<br>tresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa<br>har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut.</p>
<p>Sekretess enligt första stycket hindrar inte att uppgifter som rör männi-<br>skors hälsa lämnas till en myndighet som utövar tillsyn inom miljö- och<br>hälsoskyddsområdet.</p>
<p>Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen,<br>om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.</p>
<p>I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.<br>Hos universitet och högskolor gäller sekretessen dock i högst tio år. Hos<br>Patent- och registreringsverket gäller sekretessen i högst femtio år.</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.</p>
<p>2. I fråga om uppgifter som hänför sig till uppdrag som har lämnats<br>före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.</p>
<p>Lagen omtryckt 1992:1474.</p>
<p>39</p>
<h2>Lagrådet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-10-05.</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud<br>Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 24 september 1998 (Miljödepartementet)<br>har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag<br>om ändring i sekretesslagen (1980:100).</p>
<p>Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Marianne<br>Wikman.</p>
<p>Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>40</p>
<p>Prop. 1998/99:22</p>
<h2>Miljödepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 november 1998</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-</p>
<p>Wallén, Freivalds, Lejon, Lindh, Schori, Pagrotsky, von Sydow,</p>
<p>Engqvist, Klingvall, Åsbrink, Lövdén, Östros, Wämersson, Winberg,</p>
<p>Ulvskog, Messing, Larsson, Rosengren, Sahlin</p>
<p>Föredragande: statsrådet Larsson</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1998/99:22 Sekretess för vissa uppgifter<br>hos uppdragsmyndigheter m.m.</p>
<p>41</p>
<p>Eländers Gotab 57552, Stockholm 1998</p>
11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?INLInlämning1899-01-01 00:00:00planerat60hanteringBBordläggning1998-12-03 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning1998-12-03 00:00:00inträffat60hanteringHÄNHänvisning1998-12-04 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar1998-12-18 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avMiljödepartementet2014-11-21 21:46:40statustextstatustextÄrendet är avslutatGM03222019-05-22 17:20:43tilldelatTilldelatKonstitutionsutskottet2014-11-21 21:46:40följdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:22<br/>
Sekretess för vissa uppgifter hos uppdragsmyndigheter m.m.GM02K6mot1998/99K6med anledning av prop. 1998/99:22 Sekretess för vissa uppgifter hos uppdragsmyndigheter m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:22<br/>
Sekretess för vissa uppgifter hos uppdragsmyndigheter m.m.GM02K7mot1998/99K7med anledning av prop. 1998/99:22 Sekretess för vissa uppgifter hos uppdragsmyndigheter m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:22<br/>
Sekretess för vissa uppgifter hos uppdragsmyndigheter m.m.GM02K8mot1998/99K8med anledning av prop. 1998/99:22 Sekretess för vissa uppgifter hos uppdragsmyndigheter m.m.Motionföljdmotionav Ingvar Svensson och Björn von der Esch (KD)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:22<br/>
Sekretess för vissa uppgifter hos uppdragsmyndigheter m.m.GM02K6mot1998/99K6med anledning av prop. 1998/99:22 Sekretess för vissa uppgifter hos uppdragsmyndigheter m.m.av Ingvar Svensson och Björn von der Esch (KD)Motionföljdmotionav Per Lager m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:22<br/>
Sekretess för vissa uppgifter hos uppdragsmyndigheter m.m.GM02K8mot1998/99K8med anledning av prop. 1998/99:22 Sekretess för vissa uppgifter hos uppdragsmyndigheter m.m.av Per Lager m.fl. (MP)Motionföljdmotionav Per Unckel m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:22<br/>
Sekretess för vissa uppgifter hos uppdragsmyndigheter m.m.GM02K7mot1998/99K7med anledning av prop. 1998/99:22 Sekretess för vissa uppgifter hos uppdragsmyndigheter m.m.av Per Unckel m.fl. (M)Motion