<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2305851</hangar_id>
 <dok_id>GM0315</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>15</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:15</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>15</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-10-08 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:10</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Omstruktureringar och beskattning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0315/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0315</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0315</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:15&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Omstruktureringar och beskattning&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0315/prop_199899__15-1.png" style="width:40pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0315/prop_199899__15-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 8 oktober 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ErikÅsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås skatteregler avseende omstrukturering av före-&lt;br&gt;tag. Förslagen utgår i huvudsak från att omstruktureringar skall kunna&lt;br&gt;genomföras utan att några omedelbara skattekonsekvenser uppkommer.&lt;br&gt;Det är inte fråga om definitiva skattelättnader utan om uppskov med be-&lt;br&gt;skattningen. Förslagen - som har sin utgångspunkt i slutbetänkandet från&lt;br&gt;Företagsskatteutredningen - omfattar i huvudsak följande områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av tillgångar till underpris&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande praxis är det möjligt att överlåta tillgångar till underpris&lt;br&gt;under vissa förutsättningar utan att uttagsbeskattning sker. I propositio-&lt;br&gt;nen föreslås en lagreglering av under vilka förutsättningar under-&lt;br&gt;prisöverlåtelser skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelsbyten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett andelsbyte föreligger enligt förslaget om aktier eller andra andelar&lt;br&gt;avyttras mot ersättning i form av andelar i det köpande företaget jämte ett&lt;br&gt;eventuellt kontantvederlag motsvarande högst 10 % av det nominella&lt;br&gt;värdet på vederlagsandelarna. Enligt nuvarande regler finns det två upp-&lt;br&gt;skovssystem för andelsbyten varav ett är betingat av EG-regler. De två&lt;br&gt;systemen föreslås i propositionen ersättas med ett enhetligt system.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt detta fastställs uppskovsbeloppet och tas vinsten upp till beskatt- Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;ning när vederlagsandelarna avyttras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelsöverlåtelser inom koncerner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gällande koncemregeln innebär att aktier och andra andelar kan&lt;br&gt;överlåtas inom en koncern utan att någon reavinstbeskattning blir aktuell.&lt;br&gt;I propositionen föreslås en ändrad teknisk utformning av koncemregeln i&lt;br&gt;syfte bl.a. att förhindra att bestämmelserna utnyttjas för skatteundan-&lt;br&gt;dragande. Förslaget innebär att vid en koncemöverlåtelse skall ett upp-&lt;br&gt;skovsbelopp fastställas. Uppskovsbeloppet skall tas upp till beskattning&lt;br&gt;när andelen inte längre innehas av ett företag som ingår i samma koncern&lt;br&gt;som säljaren, t.ex. genom att andelen avyttras externt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusioner och fissioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande saknas skatteregler för fusion mellan fristående aktie-&lt;br&gt;bolag. I propositionen föreslås sådana skatteregler. Förslag lämnas även&lt;br&gt;om skatteregler för fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsöverlåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås generella regler som motsvarar de gällande reg-&lt;br&gt;lerna om internationella verksamhetsöverlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlustregeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överlåtelse av tillgångar inom en koncern eller annan intressegemen-&lt;br&gt;skap medges enligt gällande regler avdrag för förlust först när tillgången&lt;br&gt;överlåts externt. Det köpande företaget övertar anskaffningsvärdet på till-&lt;br&gt;gången och förlustavdrag beräknas hos detta företag med utgångspunkt i&lt;br&gt;det övertagna anskaffningsvärdet. Systemet innebär att förlustavdrag inte&lt;br&gt;kan utnyttjas när tillgången överlåts till ett utländskt koncernföretag. I&lt;br&gt;propositionen föreslås att förlustavdraget fastställs när tillgången avyttras&lt;br&gt;och att avdrag medges hos det ursprungligen säljande företaget när till-&lt;br&gt;gången avyttras externt. För avdragsrätten kommer det att sakna betydel-&lt;br&gt;se om tillgången överlåts till ett svenskt eller utländskt koncernföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lex ASEA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som brukar kallas Lex ASEA kan vara tillämpliga när&lt;br&gt;ett moderföretag delar ut aktier i ett dotterföretag. Utdelning undantas&lt;br&gt;från beskattning hos aktieägarna. Det nuvarande kravet att det utdelande&lt;br&gt;moderföretaget skall vara inregistrerat vid börsen föreslås ersättas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett krav på att andelarna skall vara marknadsnoterade. Ett annat villkor&lt;br&gt;som förelås ändrat är det s.k. verksamhetsvillkoret. Det villkoret är i dag&lt;br&gt;utformat så att det utdelade dotterföretaget skall bedriva verksamhet av&lt;br&gt;viss omfattning. I propositionen förslås att det ersätts med ett villkor att&lt;br&gt;dotterföretaget skall till huvudsaklig del bedriva rörelse, varmed avses&lt;br&gt;annan verksamhet än innehav av kontanta medel och värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskattningsregelnför investmentföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler skall ett företag som inte längre uppfyller de&lt;br&gt;skattemässiga villkoren för att vara ett investmentföretag ta upp en intäkt&lt;br&gt;motsvarande 40 % av värdet på aktieportföljen. I propositionen föreslås&lt;br&gt;bl.a. att procenttalet sänks till 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämpelskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att förvärv vid fusion skall undantas från skatte-&lt;br&gt;plikt. För att överlåtelser av fastigheter inom en koncern inte skall&lt;br&gt;motverkas av att stämpelskatt utgår föreslås vidare en regel som innebär&lt;br&gt;att uppskov medges när en fastighet förvärvas av ett företag från ett&lt;br&gt;företag som tillhör samma koncern. Uppskovet förfaller när fastigheten&lt;br&gt;överlåts till annan eller om koncemförhållandet mellan överlåtaren och&lt;br&gt;förvärvaren upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att stämpelskatt inte skall tas ut vid&lt;br&gt;nyinteckning som sker i samband med en fusion genom vilken en&lt;br&gt;tidigare uttagen företagsinteckning upphört att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skrivelse 1997/98:66, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen fullföljer regeringen det förslag som aviserats i skrivelsen&lt;br&gt;1997/98:66 och som innebär att den ändrade tekniska utformningen av&lt;br&gt;koncemregeln skall gälla avyttringar som genomförs fr.o.m. dagen efter&lt;br&gt;avlämnandet av skrivelsen, dvs. fr.o.m. den 21 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om beskattningen vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtelser till underpris...................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om uppskov med beskattningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid andelsbyten..................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Förslag till lag om uppskov med beskattningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid andelsöverlåtelser inom koncerner..............................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om beskattningen vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lagom ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370).....................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig inkomstskatt............................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig inkomstskatt............................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:624) ......................................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:343) ......................................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:692)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).....................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter..................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter.............................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningsfonder...............................................................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:702) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatteregler med anledning av vissa&lt;br&gt;omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m......91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:541) om&lt;br&gt;inkomstbeskattning vid ombildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av värdepappersfond..........................................................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiseringsfonder..........................................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdrag för underskott av näringsverksamhet....................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återföring av skatteutjämningsreserv.................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1854)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande&lt;br&gt;omstruktureringar inom EG.............................................100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..........................................101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vinster och förluster på näringsbetingade andelar.... 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Underprisöverlåtelser....................................................117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter................................................117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Företagsskatteutredningens bedömning av innebörden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av underprisöverlåtelser...................................................118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 &amp;nbsp;Den ekonomiska innebörden..............................119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 &amp;nbsp;Beskattning enligt den ekonomiska innebörden. 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Underprisöverlåtelser mellan aktiebolag.........................124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ny lagreglering av underprisöverlåtelser............124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 &amp;nbsp;Innebörden av undantag från beskattning...........126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vilkor för undantag från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omedelbar beskattning.......................................127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3.1 Ägargemenskap..................................................128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3.2 Organisatoriska skäl............................................130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3.3 Otillbörlig skatteförmån......................................139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3.4 Karaktärsbyte......................................................147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vederlaget avviker från det skattemässiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av den överlåtna egendomen.......................149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Överlåtelse av egendom till underpris mellan&amp;nbsp;andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slag av företag än aktiebolag...........................................150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överlåtelse mellan fysiska personer...................151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 &amp;nbsp;Överlåtelse mellan en fysisk person och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett aktiebolag.......................................................152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överlåtelse mellan å ena sidan ett handelsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och å andra sidan en fysisk person eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett aktiebolag.......................................................154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.4 &amp;nbsp;Sammanfattning ................................................155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga rättssubjekt..............................................156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.6 &amp;nbsp;Övriga frågor......................................................160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uttagsbeskattning av tj änst..............................................163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Definitioner ....................................................................163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;Anskaffningsvärdet vid uttagsbeskattning&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underprisöverlåtelser.......................................................167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;Konsekvenserna på ägamivån av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttagsbeskattning sker.....................................................168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 &amp;nbsp;Mervärdesskatt och gåvoskatt.........................................172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Mervärdesskatt....................................................172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9.2 &amp;nbsp;Gåvoskatt............................................................173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 Tillskott av kapitalbeskattad reavinstegendom till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag m.fl.................................................................174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andelsbyten....................................................................176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett enhetligt uppskovssystem..........................................176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Villkor för uppskov.........................................................179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bosättning i Sverige............................................179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 &amp;nbsp;Subjekt som kan komma i fråga som köpare......181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.3 &amp;nbsp;Andelar för vilka uppskov kan medges..............182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.4 &amp;nbsp;De mottagna andelarna.......................................183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Reavinst - kontantdel..........................................183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Krav på röstmajoritet m.m...............................................185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;Tekniska frågor................................................................192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Efterföljande andelsbyte m.m.............................192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 &amp;nbsp;Efterföljande koncemintem överlåtelse..............193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Efterföljande utdelning av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagna andelarna............................................194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.4 &amp;nbsp;Efterföljande underprisöverlåtelse......................194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.5 &amp;nbsp;Efterföljande arv m.m.........................................195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.6 &amp;nbsp;Utflyttning...........................................................195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anskaffningsvärdet hos det köpande företaget för de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvade andelarna.......................................................197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Partiella andelsbyten........................................................197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andelsöverlåtelser inom koncerner.............................201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ny teknik för koncemregeln............................................201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Regeringens skrivelse 1997/98:66...................................208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fusioner och fissioner...................................................211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fusion ....................................................................211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Innebörden av undantag från beskattning...........215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.2 &amp;nbsp;Villkor för undantag från beskattning.................220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.3. Särskilda frågor...................................................224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattningen av andelsägarna i det överlåtande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget ....................................................................227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fissioner ....................................................................229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgångar knutna till ett fast driftställe i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat EG-land..................................................................230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhetsöverlåtelser...............................................233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förlustregeln..................................................................238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Lex ASEA ....................................................................241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordningen mellan olika uppskovsregler...............248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 Förhållandet mellan reglerna om underprisöverlåtelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och övriga uppskovsregler...............................................249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 Förhållandet mellan reglerna om andelsbyten och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga uppskovsregler.....................................................251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 Förhållandet mellan å ena sidan reglerna om fusion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fission och verksamhetsöverlåtelser och å andra sidan&lt;br&gt;övriga uppskovsregler....................................................251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avskattningsregeln för investmentföretag..................253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontrollfrågor och ikraftträdande..............................258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;Kontrollfrågor..................................................................258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 Ikraftträdande..................................................................259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom.................260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga frågor.................................................................265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.1 Värdeöverföringar ..........................................................265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.2 Kapitalrabatt på optionslån..............................................265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.3 Utdelning på andel i förvaltnings- eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;investmentföretag............................................................266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.4 Överlämnade framställningar m.m..................................266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska och administrativa konsekvenser..........268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar................................................270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om beskattningen vid överlåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till underpris....................................................................270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.2 Förslaget till lag om uppskov med beskattningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid andelsbyten................................................................275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.3 Förslaget till lag om uppskov med beskattningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid andelsöverlåtelser inom koncerner............................281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.4 Förslaget till lag om beskattningen vid fusioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fissioner och verksamhetsöverlåtelser.............................285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.5 Förslaget till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370)...................................292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig inkomstskatt..........................................................295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig inkomstskatt..........................................................296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.8 Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:624) ....................................................................302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.9 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:343) ....................................................................302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:692)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)...................302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter................302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter...........................303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:663) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningsfonder.............................................................304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:702) om&lt;br&gt;inkomstskatteregler med anledning av vissa&lt;br&gt;omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.... 304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:541) om&lt;br&gt;inkomstbeskattning vid ombildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av värdepappersfond........................................................304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1538) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiseringsfonder........................................................304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1539) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdrag för underskott av näringsverksamhet..................304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1540) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återföring av skatteutjämningsreserv...............................305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.19 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1994:1854)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande&lt;br&gt;omstruktureringar inom EG.............................................305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Omstrukturering och beskattning&lt;br&gt;(SOU 1998:1)..........................................................306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagförslagen i lagrådsremiss den 28 maj 1998.......307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagförslagen i lagrådsremiss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 10 september 1998............................................388&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande...................................................392&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande...................................................408&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid&lt;br&gt;regeringssammanträde den 8 oktober 1998...............................411&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.............................................................................412&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om beskattningen vid överlåtelser till underpris&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom kon-&lt;br&gt;cerner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöver-&lt;br&gt;låtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1998:692) om skatteregisterlagen (1980:343),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1992:702) om inkomstskatteregler med&lt;br&gt;anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1993:541) om inkomstbeskattning vid om-&lt;br&gt;bildning av värdepappersfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteutj ämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om upphävande av lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen&lt;br&gt;vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om beskattningen vid överlåtelser till&lt;br&gt;underpris&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Överlåts en tillgång som ingår i näringsverksamhet utan ersättning&lt;br&gt;eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är&lt;br&gt;affärsmässigt motiverat och är villkoren enligt denna lag uppfyllda, skall&lt;br&gt;uttagsbeskattning enligt punkt 1 a första stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunalskattelagen (1928:370) inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inte ersättning utgått med ett belopp som motsvarar minst till-&lt;br&gt;gångens skattemässiga värde, skall, om de nämnda villkoren uppfylls,&lt;br&gt;överlåtelsen behandlas som om tillgången avyttrats mot en ersättning&lt;br&gt;som motsvarar det skattemässiga värdet. Tillgången anses i sådant fall&lt;br&gt;förvärvad för samma belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen gäller inte om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förutsättningar föreligger för undantag från omedelbar beskattning på&lt;br&gt;grund av överlåtelsen enligt bestämmelserna om fusion eller fission i&lt;br&gt;lagen (1998:000) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verk-&lt;br&gt;samhetsöverlåtelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. överlåtelsen avser utdelning eller utskiftning enligt 3 § 7 a mom. eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 8 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt av&lt;br&gt;aktier eller andra andelar som utgör omsättningstillgångar enligt punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 av anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen (1928:370) eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. marknadsvärdet av tillgången är lika med eller lägre än tillgångens&lt;br&gt;skattemässiga värde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Begrepp som används i denna lag har, om inte annat anges, samma&lt;br&gt;innebörd som i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med fysisk person avses även svenskt dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Med företag avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenskt aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svensk ekonomisk förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. svensk sparbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. svensk stiftelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. svensk ideell förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. svenskt ömsesidigt försäkringsföretag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. sådant utländskt bolag som anges i 16 § 2 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som företag räknas inte bostadsförening eller bostadsaktiebolag, invest-&lt;br&gt;mentföretag eller utländskt skadeförsäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med handelsbolag avses svenskt handelsbolag som har endast fysi-&lt;br&gt;ska personer eller andra företag än svenska stiftelser och svenska ideella&lt;br&gt;föreningar som delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Med andel avses aktie eller annan andel i sådant företag som anges i&lt;br&gt;5 § första stycket 1, 2 eller 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En tillgång skall anses ingå i näringsverksamhet om ersättning eller&lt;br&gt;realisationsvinst vid avyttring utgör intäkt av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Med skattemässigt värde avses följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande&lt;br&gt;tillgångar: det värde som gäller vid beskattningen. I fråga om fastighet&lt;br&gt;som utgör lagertillgång skall hänsyn tas till värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;som har gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För tillgångar, på vilka reglerna i 25-31 §§ lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt är tillämpliga: omkostnadsbeloppet. I fråga om fastig-&lt;br&gt;heter skall omkostnadsbeloppet, beräknat med bortseende från be-&lt;br&gt;stämmelserna i 25 § 4 mom. tredje stycket första meningen och&lt;br&gt;5 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt, minskas med&lt;br&gt;medgivna värdeminskningsavdrag och sådana andra avdrag som anges&lt;br&gt;i punkt 5 första stycket första och andra meningarna av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Detta gäller dock inte&lt;br&gt;avdrag som hänför sig till tiden före år 1952.1 fråga om bostadsrätter&lt;br&gt;och dylikt beräknas omkostnadsbeloppet med bortseende från be-&lt;br&gt;stämmelsen i 26 § 5 mom. tredje stycket första meningen lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För inventarier och övriga andra tillgångar än sådana som avses i 1&lt;br&gt;och 2: anskaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminsknings-&lt;br&gt;avdrag och liknande avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Har ett överlåtet inventarium eller en annan tillgång på vilken&lt;br&gt;reglerna om avdrag för värdeminskning i punkterna 12-14 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) är tillämpliga utgjort&lt;br&gt;endast en del av överlåtarens hela bestånd av sådan egendom, skall som&lt;br&gt;skattemässigt värde anses en skälig del av hela värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Med marknadsvärde avses marknadsvärdet enligt punkt 1 a fjärde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Med verksamhetsgren avses sådan del av en rörelse som lämpar sig&lt;br&gt;för att avskiljas till en självständig rörelse. Med rörelse avses annan&lt;br&gt;verksamhet än innehav av kontanta medel eller värdepapper. Innehav av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontanta medel eller värdepapper hänförs dock till en rörelse om medlen&lt;br&gt;eller värdepappren innehas som ett led i rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehav av andelar i ett företag som inte innehas som ett led i en&lt;br&gt;rörelse anses som en verksamhet eller en verksamhetsgren om förvär-&lt;br&gt;varen efter förvärvet under samma beskattningsår äger näringsbetingade&lt;br&gt;andelar i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Om uttagsbeskattning inte sker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Om uttagsbeskattning inte sker gäller 14-17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Har tillgången överlåtits av ett företag, skall överlåtelsen inte&lt;br&gt;medföra beskattning för utdelning för någon som direkt eller indirekt&lt;br&gt;äger andel i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tillgången överlåtits till en fysisk person och har ersättning inte ut-&lt;br&gt;gått, gäller bestämmelsen i första stycket inte för ett belopp motsvarande&lt;br&gt;det skattemässiga värdet av tillgången. Har ersättning utgått med ett&lt;br&gt;belopp som understiger det skattemässiga värdet, gäller bestämmelsen i&lt;br&gt;första stycket inte för ett belopp motsvarande skillnaden mellan det&lt;br&gt;skattemässiga värdet och ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Har tillgången förvärvats av ett företag, skall kostnad för förbättring&lt;br&gt;av andel i företaget eller för andel i ett företag som direkt eller indirekt&lt;br&gt;äger andel i det förvärvande företaget anses inte ha nedlagts på grund av&lt;br&gt;överlåtelsen. Har ersättning för tillgången inte utgått, gäller bestämmel-&lt;br&gt;sen i första meningen inte för ett belopp motsvarande det skattemässiga&lt;br&gt;värdet av tillgången. Har ersättning utgått med ett belopp som under-&lt;br&gt;stiger det skattemässiga värdet, gäller bestämmelsen i första stycket inte&lt;br&gt;för ett belopp motsvarande skillnaden mellan det skattemässiga värdet&lt;br&gt;och ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Avser överlåtelsen en näringsfastighet eller motsvarande bostadsrätt&lt;br&gt;eller dylikt, tillämpas inte bestämmelserna i punkt 5 första stycket tredje&lt;br&gt;meningen och andra stycket av anvisningarna till 22 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Avser överlåtelsen en fastighet som utgör lagertillgång, tillämpas&lt;br&gt;inte bestämmelsen i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Villkor for undantag från uttagsbeskattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överlåtaren och förvärvaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Överlåtaren och förvärvaren skall vara en fysisk person, ett företag&lt;br&gt;eller ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk stiftelse eller en svensk ideell förening far inte vara&lt;br&gt;förvärvare. En ideell förening som är skattskyldig för all sin verksamhet&lt;br&gt;far dock förvärva en tillgång från en annan ideell förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Förvärvaren skall omedelbart efter förvärvet vara skattskyldig för&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. Inkomsten av&lt;br&gt;verksamheten eller del av verksamheten i vilken tillgången ingår far inte&lt;br&gt;vara undantagen från beskattning på grund av ett avtal om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning. Är förvärvaren ett handelsbolag, gäller vad som nu&lt;br&gt;sagts samtliga delägare i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernbidragsrätt saknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Kan inte överlåtaren med avdragsrätt lämna koncernbidrag till för-&lt;br&gt;värvaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker, skall över-&lt;br&gt;låtarens hela verksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en&lt;br&gt;verksamhet eller en verksamhetsgren överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet enligt första stycket gäller inte vid överlåtelse mellan ett&lt;br&gt;handelsbolag och ett företag som är delägare i handelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskott hos förvärvaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Är förvärvaren en fysisk person, far det under beskattningsåret&lt;br&gt;närmast före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit&lt;br&gt;underskott i den förvärvskälla hos honom som förvärvet avser. Vidare&lt;br&gt;gäller att personen inte får ha rätt till avdrag för underskott av annan&lt;br&gt;förvärvskälla enligt 46 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Är förvärvaren ett företag, far det under beskattningsåret närmast&lt;br&gt;före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit under-&lt;br&gt;skott i förvärvskälla hos förvärvaren eller hos ett företag till vilket förvär-&lt;br&gt;varen kan lämna koncernbidrag med avdragsrätt avseende det beskatt-&lt;br&gt;ningsår då överlåtelsen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Är förvärvaren ett handelsbolag gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande varje delägare i handelsbolaget som är fysisk person gäller&lt;br&gt;att det under beskattningsåret närmast före det beskattningsår då över-&lt;br&gt;låtelsen sker inte far ha uppkommit underskott i den förvärvskälla hos&lt;br&gt;delägaren som förvärvet avser. Vidare gäller att delägaren inte får ha rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till avdrag för underskott av annan förvärvskälla enligt 46 § 1 mom.&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande varje delägare i handelsbolaget som är företag gäller att&lt;br&gt;det under beskattningsåret närmast före det beskattningsår då över-&lt;br&gt;låtelsen sker inte far ha uppkommit underskott i förvärvskälla hos&lt;br&gt;delägaren eller hos ett företag till vilket delägaren kan lämna koncern-&lt;br&gt;bidrag med avdragsrätt avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte beträffande delägare som har överlåtit tillgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Bestämmelserna i 22 § tillämpas inte om överlåtaren kan med&lt;br&gt;avdragsrätt lämna koncernbidrag till förvärvaren avseende det beskatt-&lt;br&gt;ningsår då överlåtelsen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 23 § tredje stycket tillämpas inte om överlåtaren&lt;br&gt;avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker kan med avdragsrätt&lt;br&gt;lämna koncernbidrag till varje delägare i det förvärvande handelsbolaget&lt;br&gt;som inte uppfyller villkoret i det lagrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för att bestämmelserna i första och andra styckena skall&lt;br&gt;vara tillämpliga gäller att sådan begränsning av rätt till avdrag för&lt;br&gt;underskott, som anges i 8 § lagen (1993:1539) om avdrag för underskott&lt;br&gt;av näringsverksamhet, inte skulle gälla om förvärvaren respektive varje&lt;br&gt;delägare erhåller koncernbidrag från överlåtaren avseende det beskatt-&lt;br&gt;ningsår då överlåtelsen sker. Sådan begränsning far inte heller gälla om&lt;br&gt;ett företag, till vilket förvärvaren eller någon delägare kan lämna&lt;br&gt;koncernbidrag med avdragsrätt, indirekt via förvärvaren respektive&lt;br&gt;delägaren erhåller koncernbidrag avseende samma beskattningsår från&lt;br&gt;överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Bestämmelserna i 21-24 §§ gäller inte beträffande underskott hos&lt;br&gt;en fysisk person eller ett företag som avstår från att utnyttja underskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor avseende kvalificerade andelar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Är överlåtaren en fysisk person gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvaren skall vara en fysisk person eller ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förvärvaren ett företag, skall samtliga andelar i företaget vara kvali-&lt;br&gt;ficerade enligt 3 § 12 a mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En andel skall inte anses kvalificerad om 3 § 12 b mom. lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt inte skall tillämpas på grund av 3 § 12 e mom. den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Är överlåtaren ett företag och är någon andel i företaget kvalificerad&lt;br&gt;gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvaren skall vara en fysisk person, ett företag eller ett handels-&lt;br&gt;bolag med enbart företag som delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förvärvaren ett företag, skall minst samma andel av andelarna i det&lt;br&gt;förvärvande företaget vara kvalificerade som andelen kvalificerade an-&lt;br&gt;delar i det överlåtande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förvärvaren ett handelsbolag, skall minst samma andel av andelama&lt;br&gt;i vart och ett av de delägande företagen vara kvalificerade som andelen&lt;br&gt;kvalificerade andelar i det överlåtande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Är överlåtaren ett handelsbolag med fysisk person som delägare&lt;br&gt;gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvaren skall vara en fysisk person eller ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förvärvaren ett företag, skall samtliga andelar i företaget vara kvali-&lt;br&gt;ficerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Är överlåtaren ett handelsbolag med enbart företag som delägare&lt;br&gt;och är i fråga om ett eller flera av företagen någon andel i företaget&lt;br&gt;kvalificerad gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvaren skall vara en fysisk person eller ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förvärvaren ett företag skall minst samma andel av andelama i det&lt;br&gt;förvärvande företaget vara kvalificerade som den största andelen kvalifi-&lt;br&gt;cerade andelar i ett delägande företag i det överlåtande handelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § En andel i ett överlåtande eller förvärvande företag, som - direkt&lt;br&gt;eller indirekt - innehas av ett annat företag, skall anses kvalificerad till&lt;br&gt;den del som svarar mot förhållandet mellan kvalificerade andelar i det&lt;br&gt;andra företaget och övriga andelar i det andra företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Villkoret i 26-29 §§ om att en andel i ett förvärvande företag skall&lt;br&gt;vara kvalificerad skall anses uppfyllt även om andelen först efter förvär-&lt;br&gt;vet men under samma år i samma innehavares hand blir kvalificerad.&lt;br&gt;Lämnas utdelning på andelen efter förvärvet men under samma år i&lt;br&gt;samma innehavares hand, skall andelen vara kvalificerad vid tidpunkten&lt;br&gt;för utdelningen. Som utdelning anses även vinst som uppkommer vid&lt;br&gt;nedsättning av aktiekapitalet i ett aktiebolag genom inlösen av aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas på överlåtel-&lt;br&gt;ser som görs efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsbyten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Avyttrar någon {säljaren) en aktie eller annan andel i ett företag {det&lt;br&gt;överlåtna företaget) till ett annat företag {det köpande företaget) mot&lt;br&gt;marknadsmässig ersättning i form av andelar i detta {de mottagna an-&lt;br&gt;delarna) och eventuellt ersättning i pengar som far motsvara högst tio&lt;br&gt;procent av de mottagna andelarnas nominella värde {andelsbyte) och är&lt;br&gt;villkoren i denna lag uppfyllda, medges säljaren efter yrkande uppskov&lt;br&gt;med beskattningen vid tillämpning av kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är säljaren ett handelsbolag, medges vaije delägare efter yrkande upp-&lt;br&gt;skov med beskattningen om villkoren i denna lag är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknas nominellt värde på de mottagna andelarna, beräknas den högsta&lt;br&gt;tillåtna ersättningen i pengar i stället på den del av det inbetalade an-&lt;br&gt;delskapitalet som belöper sig på andelama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid tillämpning av denna lag skall vid fusion eller fission som anges&lt;br&gt;i 4 respektive 5 § lagen (1998:000) om beskattningen vid fusioner,&lt;br&gt;fissioner och verksamhetsöverlåtelser det övertagande företaget anses&lt;br&gt;köpa sådana andelar i det överlåtande företaget som inte redan ägs av det&lt;br&gt;övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Lagen gäller inte om förutsättningar föreligger för att tillämpa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämmelserna om verksamhetsöverlåtelser i lagen (1998:000) om&lt;br&gt;beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1998:000) om uppskov med beskattningen vid andelsöver-&lt;br&gt;låtelser inom koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Det som i 1, 7, 9, 10 och 12 §§ sägs beträffande delägare i ett&lt;br&gt;handelsbolag som är säljare gäller, om handelsbolaget direkt eller in-&lt;br&gt;direkt genom handelsbolag ägs av ett annat handelsbolag, delägare i detta&lt;br&gt;handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Villkor för uppskov&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Som villkor för uppskov gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Är säljaren en fysisk person, skall han ha sitt egentliga bo och hemvist&lt;br&gt;i Sverige eller stadigvarande vistas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det köpande företaget skall vara en juridisk person av något av föl-&lt;br&gt;jande slag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. ett svenskt aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. ett sådant utländskt bolag som anges i 16 § 2 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. ett utländskt foretag som är hemmahörande i en stat som är medlem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Europeiska gemenskapen och som uppfyller villkoren i artikel 3&lt;br&gt;leden a och c i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990&lt;br&gt;antagna direktivet om en gemensam ordning för beskattning avseende&lt;br&gt;fusioner, fissioner, överföringar av tillgångar och andelsbyten, som&lt;br&gt;berör bolag från olika medlemsstater, i direktivets lydelse den 1&lt;br&gt;januari 1995 (90/434/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avser avyttringen en sådan kvalificerad andel som anges i 3 §&lt;br&gt;12 a mom. lagen om statlig inkomstskatt och äger säljaren omedelbart&lt;br&gt;efter avyttringen - ensam eller tillsammans med sådana närstående&lt;br&gt;som anges i punkt 14 trettonde stycket av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) - direkt eller indirekt andelar i det&lt;br&gt;köpande företaget med minst en fjärdedel av röstetalet för samtliga&lt;br&gt;andelar i företaget, gäller följande. Det köpande företagets verksamhet&lt;br&gt;skall till huvudsaklig del bestå av rörelse eller direkt eller indirekt&lt;br&gt;innehav av andelar i dotterföretag som till huvudsaklig del bedriver&lt;br&gt;rörelse. Med rörelse avses annan verksamhet än innehav av kontanta&lt;br&gt;medel eller värdepapper. Med dotterföretag avses ett företag i vilket&lt;br&gt;det köpande företaget direkt eller indirekt äger andelar med mer än&lt;br&gt;hälften av röstetalet för samtliga andelar i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Det överlåtna företaget skall vara en sådan juridisk person som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 eller en svensk ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker skall det köpande&lt;br&gt;företaget inneha andelar i det överlåtna företaget med ett sammanlagt&lt;br&gt;röstetal som överstiger hälften av röstetalet för samtliga andelar i det&lt;br&gt;överlåtna företaget. Har särskilda skäl medfört att det köpande före-&lt;br&gt;taget avyttrat andelar i det överlåtna företaget efter andelsbytet, är det&lt;br&gt;dock tillräckligt att ett sådant innehav har förelegat vid någon tidpunkt&lt;br&gt;efter andelsbytet under det nämnda kalenderåret. Villkoret i denna&lt;br&gt;punkt tillämpas inte vid fusion eller fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. En skattepliktig realisationsvinst skall ha uppkommit. Har den avytt-&lt;br&gt;rade andelen utgjort lagertillgång hos säljaren, krävs i stället att ersätt-&lt;br&gt;ningen överstiger det värde på andelen som gäller vid beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Om ersättning i pengar har utgått, skall den skattepliktiga realisations-&lt;br&gt;vinsten överstiga denna del av ersättningen. Har den avyttrade andelen&lt;br&gt;utgjort lagertillgång hos säljaren, krävs i stället att skillnaden mellan&lt;br&gt;hela ersättningen och det skattemässiga värdet av andelen överstiger&lt;br&gt;ersättningen i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett utländskt företag skall anses vara hemmahörande i en stat som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska gemenskapen om det enligt lagstiftningen i någon&lt;br&gt;sådan stat är hemmahörande i staten i skattehänseende och inte på grund&lt;br&gt;av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i&lt;br&gt;en stat som inte är medlem i gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innebörden av uppskov&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen har inte utgjort lagertillgång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Har den avyttrade andelen inte utgjort lagertillgång i näringsverksam-&lt;br&gt;het, skall ersättning i pengar tas upp till beskattning hos säljaren det&lt;br&gt;beskattningsår då andelsbytet sker. Är säljaren ett handelsbolag, skall&lt;br&gt;ersättningen fördelas på delägarna och tas upp till beskattning hos dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den avyttrade andelen utgjort sådan kvalificerad andel som anges i&lt;br&gt;3 § 12 a mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall de belopp&lt;br&gt;bestämmas som skulle ha tagits upp som intäkt av kapital och av tjänst&lt;br&gt;om hela ersättningen hade tagits upp till beskattning (kapitalbeloppet&lt;br&gt;respektive tjänstebeloppet). Som intäkt av kapital skall så stor del av&lt;br&gt;ersättning i pengar tas upp som ryms inom kapitalbeloppet. Överskjutan-&lt;br&gt;de del av sådan ersättning tas upp som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den del av den skattepliktiga realisationsvinsten som inte utgör&lt;br&gt;ersättning i pengar fördelas på de mottagna andelarna. I fråga om&lt;br&gt;kvalificerad andel i famansföretag fördelas de delar av kapitalbeloppet&lt;br&gt;och tjänstebeloppet som inte tagits upp till beskattning enligt 7 § andra&lt;br&gt;stycket på de mottagna andelarna. Det eller de belopp som belöper sig på&lt;br&gt;en mottagen andel utgör uppskovsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskovsbelopp skall tas upp till beskattning senast det beskattningsår&lt;br&gt;då äganderätten till andelen övergår till annan eller andelen upphör att&lt;br&gt;existera, om inte annat följer av bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Är säljaren ett handelsbolag, fördelas den del av den skattepliktiga&lt;br&gt;realisationsvinsten som inte utgör ersättning i pengar på de mottagna&lt;br&gt;andelarna. Det belopp som belöper sig på en mottagen andel fördelas på&lt;br&gt;delägarna. Fördelat belopp utgör uppskovsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskovsbelopp skall tas upp till beskattning enligt vad som anges i&lt;br&gt;8 § andra stycket. Övergår äganderätten till en delägarens andel i han-&lt;br&gt;delsbolaget - eller en andel i något handelsbolag som direkt eller indirekt&lt;br&gt;genom handelsbolag äger andel i handelsbolaget - till annan skall&lt;br&gt;uppskovsbelopp tas upp till beskattning det beskattningsår då detta&lt;br&gt;inträffar. Detsamma gäller om delägarens andel upphör att existera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen har utgjort lagertillgång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Har den avyttrade andelen utgjort lagertillgång i näringsverksamhet,&lt;br&gt;skall ersättning i pengar tas upp till beskattning hos säljaren det beskatt-&lt;br&gt;ningsår då andelsbytet sker. Dessutom skall ett belopp motsvarande det&lt;br&gt;värde på den avyttrade andelen som gäller vid beskattningen tas upp till&lt;br&gt;beskattning. Är säljaren ett handelsbolag, skall ersättning i pengar och&lt;br&gt;belopp som avses i andra meningen fördelas på delägarna och tas upp till&lt;br&gt;beskattning hos dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Annan ersättning än pengar, minskad med ett belopp motsvarande&lt;br&gt;det värde på de avyttrade andelarna som gäller vid beskattningen,&lt;br&gt;fördelas på de mottagna andelarna. Det belopp som belöper sig på en&lt;br&gt;andel utgör uppskovsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskovsbelopp skall tas upp till beskattning enligt vad som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Är säljaren ett handelsbolag, skall annan ersättning än pengar,&lt;br&gt;minskad med ett belopp motsvarande det värde på de avyttrade andelama&lt;br&gt;som gäller vid beskattningen, fördelas på de mottagna andelama. Det&lt;br&gt;belopp som belöper sig på en mottagen andel fördelas på delägarna.&lt;br&gt;Fördelat belopp utgör uppskovsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskovsbelopp skall tas upp till beskattning enligt vad som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Uppskovsbelopp tas upp till beskattning även i andra fall än som&lt;br&gt;avses i 8 § andra stycket, 9 § andra stycket, 11 § andra stycket eller 12 §&lt;br&gt;andra stycket om uttagsbeskattning avseende en mottagen andel skall ske&lt;br&gt;enligt punkt 1 a eller 1 b av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turordning vid avyttring av andelar i det köpande företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Äger säljaren vid tidpunkten för andelsbytet andelar av samma slag&lt;br&gt;och sort som den mottagna andelen (gamla andelar) eller förvärvar han&lt;br&gt;efter andelsbytet sådana andelar (nya andelar), skall senare avyttringar&lt;br&gt;anses ske i följande ordning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gamla andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mottagna andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. nya andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Vid tillämpning av den genomsnittsmetod som anges i 27 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall mottagna&lt;br&gt;andelar anses inte vara av samma slag och sort som andra andelar i det&lt;br&gt;köpande företaget som innehas av säljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdelning av uppskovsbelopp m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Har anskaffningsvärdet för en mottagen andel fördelats på flera an-&lt;br&gt;delar på grund av fondemission, split eller liknande förfarande, skall var&lt;br&gt;och en av dessa andelar anses som mottagen andel. Uppskovsbelopp av-&lt;br&gt;seende den tidigare mottagna andelen skall fördelas på den mottagna&lt;br&gt;andelen, om den finns kvar efter förfarandet, och de nya andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanläggs mottagna andelar, skall den nya andelen anses som mot-&lt;br&gt;tagen andel. Uppskovsbelopp avseende de tidigare mottagna andelarna&lt;br&gt;övergår på den nya andelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lättnadsbelopp och gränsbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Skall lättnadsbelopp enligt 3 § 1 b mom. eller gränsbelopp enligt 3 §&lt;br&gt;12 b mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt beräknas för de&lt;br&gt;mottagna andelarna, skall vid beräkning av respektive belopp anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden för de mottagna andelarna minskas med ett belopp som&lt;br&gt;svarar mot uppskovsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterföljande andelsbyte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § På yrkande av den skattskyldige skall uppskovsbelopp inte tas upp&lt;br&gt;till beskattning, om en mottagen andel avyttras genom ett andelsbyte och&lt;br&gt;villkoren i 5 § 1-5 uppfylls vid detta andelsbyte. I stället övergår upp-&lt;br&gt;skovsbelopp på de nya mottagna andelarna. Avyttras vid ett sådant&lt;br&gt;andelsbyte även annan andel i det tidigare köpande företaget än den&lt;br&gt;mottagna andelen, övergår uppskovsbelopp på samtliga nya mottagna&lt;br&gt;andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterföljande koncernintern överlåtelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Överlåts en mottagen andel genom en sådan överlåtelse för vilken&lt;br&gt;uppskov medges med beskattningen av en realisationsvinst enligt 1 §&lt;br&gt;lagen (1998:000) om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser&lt;br&gt;inom koncerner, skall uppskovsbelopp tas upp till beskattning först när&lt;br&gt;vinsten på grund av den nämnda överlåtelsen skall tas upp till be-&lt;br&gt;skattning. Uppkommer inte realisationsvinst eller realisationsförlust vid&lt;br&gt;överlåtelsen, skall uppskov för en realisationsvinst anses ha medgetts&lt;br&gt;enligt 1 § lagen om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser&lt;br&gt;inom koncerner, om förutsättningar för detta hade förelegat om en vinst&lt;br&gt;faktiskt uppkommit. Vid tillämpning av första stycket skall vinst som&lt;br&gt;avses där anses ha tagits upp till beskattning vid utdelning som avses i 12&lt;br&gt;eller 13 § lagen om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser&lt;br&gt;inom koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Överlåts en mottagen andel genom en sådan överlåtelse för vilken Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;avdragsrätten for en realisationsförlust skjuts upp enligt 2 § 4 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall uppskovsbelopp tas upp&lt;br&gt;till beskattning först när avdrag skall medges för förlusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterföljande underprisöverlåtelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Överlåter säljaren en mottagen andel utan ersättning eller mot&lt;br&gt;ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt&lt;br&gt;motiverat, skall uppskovsbelopp inte tas upp till beskattning. I stället&lt;br&gt;inträder köparen vid den nämnda överlåtelsen i säljarens skattemässiga&lt;br&gt;situation såvitt avser uppskovsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för att bestämmelserna i första stycket skall vara tillämp-&lt;br&gt;liga gäller att uttagsbeskattning inte skall ske på grund av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 1§ lagen (1998:000) om beskattningen vid överlåtelser till under-&lt;br&gt;pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterföljande arv m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Övergår en mottagen andel till en ny ägare genom arv, testamente,&lt;br&gt;gåva eller bodelning, skall uppskovsbelopp inte tas upp till beskattning. I&lt;br&gt;stället inträder förvärvaren i överlåtarens skattemässiga situation såvitt&lt;br&gt;avser uppskovsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa villkor uppfylls inte längre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Uppfyller en fysisk person inte längre villkoret i 5 § 1, skall upp-&lt;br&gt;skovsbelopp tas upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Förelåg vid avyttringen en sådan situation som anges i 5 § 3 första&lt;br&gt;meningen och uppfylls inte längre villkoret i 5 § 3 andra meningen, skall&lt;br&gt;uppskovbelopp tas upp till beskattning. I fråga om förändringar i det&lt;br&gt;köpande företagets verksamhet gäller detta till och med det tjugonde&lt;br&gt;kalenderåret efter det år då andelsbytet skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket är tillämpliga endast om säljaren, en-&lt;br&gt;sam eller tillsammans med närstående, även vid tidpunkten för föränd-&lt;br&gt;ringen av verksamheten direkt eller indirekt äger andelar i det köpande&lt;br&gt;företaget med minst en fjärdedel av röstetalet för samtliga andelar i&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas på avyttringar&lt;br&gt;som görs efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsöverlåtelser inom koncerner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Avyttrar en juridisk person (det säljande företaget) till en annan juri-&lt;br&gt;disk person inom samma koncern (det köpande företaget) en andel (den&lt;br&gt;överlåtna andelen) i ett företag (det överlåtna företaget) med realisa-&lt;br&gt;tionsvinst och är villkoren i denna lag uppfyllda, medges efter yrkande&lt;br&gt;uppskov med beskattningen av realisationsvinsten vid tillämpning av&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är säljaren ett handelsbolag, medges varje delägare efter yrkande upp-&lt;br&gt;skov med beskattningen om villkoren i denna lag är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med realisationsvinst avses i denna lag även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. belopp för vilket uttagsbeskattning sker vid icke yrkesmässig avyttring&lt;br&gt;som avses i 1 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp varmed det säljande företagets inkomst vid avyttring som avses&lt;br&gt;i 1 § skall höjas på grund av bestämmelsen i 43 § 1 mom. kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med andel avses aktie eller annan andel i ett svenskt aktiebolag, en&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening, ett svenskt handelsbolag eller en utländsk&lt;br&gt;juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid tillämpning av denna lag skall vid en sådan fusion eller fission&lt;br&gt;som anges i 4 respektive 5 § lagen (1998:000) om beskattningen vid fu-&lt;br&gt;sioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser det övertagande företaget&lt;br&gt;anses köpa sådana andelar i det överlåtande företaget som inte redan ägs&lt;br&gt;av det övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Lagen gäller inte om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett överlåtande företag vid en sådan fusion eller fission som anges i 4&lt;br&gt;respektive 5 § lagen (1998:000) om beskattningen vid fusioner, fissioner&lt;br&gt;och verksamhetsöverlåtelser innehar andelar och villkoren i 9 och 10 §§&lt;br&gt;den lagen är uppfyllda eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andelar överlåts vid en sådan verksamhetsöverlåtelse som anges i 8 §&lt;br&gt;lagen om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtel-&lt;br&gt;ser och 20 § den lagen är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Det som i 1 och 9 §§ sägs beträffande delägare i ett handelsbolag som&lt;br&gt;är säljande företag gäller, om handelsbolaget direkt eller indirekt genom&lt;br&gt;handelsbolag ägs av ett annat handelsbolag, delägare i detta handelsbo-&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för uppskov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Som villkor för uppskov gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Moderföretaget i koncernen skall vara ett svenskt aktiebolag, en&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening, en svensk sparbank eller ett svenskt&lt;br&gt;ömsesidigt försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det säljande företaget far inte ingå i en annan koncern än den i vil-&lt;br&gt;ken det köpande företaget ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det säljande företaget skall tillsammans med andra företag i kon-&lt;br&gt;cernen vid tidpunkten för avyttringen äga andelar i det överlåtna&lt;br&gt;företaget med minst en fjärdedel av röstetalet för samtliga andelar i&lt;br&gt;företaget. Alternativt skall det göras sannolikt att innehavet av an-&lt;br&gt;delen betingas av verksamhet som bedrivs av det säljande företaget&lt;br&gt;eller av ett annat företag i koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har uppskov med beskattningen medgetts med tillämpning av en be-&lt;br&gt;stämmelse om förbud mot diskriminering i ett avtal om undvikande om&lt;br&gt;dubbelbeskattning, skall med koncern avses även utländska motsvarig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den huvudsakliga innebörden av uppskov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vinst som avses i 1 § skall tas upp som intäkt först när en omständig-&lt;br&gt;het inträffar som medför att den överlåtna andelen inte längre existerar&lt;br&gt;eller innehas av ett företag som tillhör samma koncern som det säljande&lt;br&gt;företaget eller av detta företag, om inte annat följer av 9-14 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Är det säljande företaget ett handelsbolag gäller följande. Vinst som&lt;br&gt;avses i 1 § skall tas upp som intäkt enligt vad som anges i 8 §. Övergår&lt;br&gt;äganderätten till en delägares andel i handelsbolaget - eller en andel i&lt;br&gt;något handelsbolag som direkt eller indirekt genom handelsbolag äger&lt;br&gt;andel i handelsbolaget - till någon som inte tillhör samma koncern som&lt;br&gt;detta, skall vinsten tas upp till beskattning det beskattningsår då föränd-&lt;br&gt;ringen av äganderätten inträffar. Detsamma gäller om delägarens andel&lt;br&gt;upphör att existera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det säljande företaget upplöses genom likvidation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Inträffar en omständighet som medför att det säljande företaget inte&lt;br&gt;längre existerar, skall vinst som avses i 1 § tas upp som intäkt vid det&lt;br&gt;tillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om det säljande företaget genom en sådan fu-&lt;br&gt;sion som anges i 4 § lagen (1998:000) om beskattningen vid fusioner,&lt;br&gt;fissioner och verksamhetsöverlåtelser går upp i ett företag som tillhör&lt;br&gt;samma koncern som det säljande företaget. I stället tillämpas de bestäm-&lt;br&gt;melser som avser det säljande företaget på det övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhåller det säljande företaget genom ett avtal om undvikande av dub-&lt;br&gt;belbeskattning hemvist i ett annat land, skall vinst som avses i 1 § tas upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som intäkt vid det tillfallet. Detsamma gäller om det säljande företaget är Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;en utländsk juridisk person som bedriver verksamhet från fast driftställe&lt;br&gt;här i landet och upphör att bedriva sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den överlåtna andelen avyttras genom ett andelsbyte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Avyttrar det köpande företaget genom ett sådant andelsbyte som&lt;br&gt;anges i 1 § lagen (1998:000) om uppskov med beskattningen vid andels-&lt;br&gt;byten den överlåtna andelen till någon som inte ingår i koncernen och&lt;br&gt;erhålls uppskov med beskattningen, skall vinst som avses i 1 § inte tas&lt;br&gt;upp till beskattning. I stället anses var och en av de mottagna andelarna&lt;br&gt;som överlåten andel, varvid vinsten fördelas på dessa andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den överlåtna andelen delas ut m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vinst som avses i 1 § skall inte tas upp som intäkt om det köpande&lt;br&gt;företaget delar ut den överlåtna andelen och utdelningen enligt 3 §&lt;br&gt;7 a mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är un-&lt;br&gt;dantagen från skatteplikt hos någon mottagare. En förutsättning för detta&lt;br&gt;är att det köpande företaget inte medges avdrag för förlust på grund av&lt;br&gt;utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Är det köpande företaget ett dotterföretag till ett svenskt aktiebolag&lt;br&gt;och delar moderföretaget ut sina andelar i dotterföretaget och är utdel-&lt;br&gt;ningen enligt 3 § 7 a mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt undantagen från skatteplikt hos någon mottagare, gäller&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På yrkande av det säljande företaget skall vinst som avses i 1 § tas upp&lt;br&gt;som intäkt först när en omständighet inträffar som medför att andelen&lt;br&gt;inte längre innehas av det köpande företaget eller av ett företag som till-&lt;br&gt;hör samma koncern som detta. Intäkten skall i detta fall tas upp hos det&lt;br&gt;köpande företaget. Yrkandet skall godkännas av det köpande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att ett yrkande som avses i andra stycket skall&lt;br&gt;medges är att det under beskattningsåret närmast före det beskattningsår&lt;br&gt;då andelarna delas ut inte har uppkommit underskott i förvärvskälla hos&lt;br&gt;det köpande företaget eller hos ett företag till vilket det köpande företaget&lt;br&gt;kan lämna koncernbidrag med avdragsrätt avseende det beskattningsår då&lt;br&gt;överlåtelsen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det överlåtna företaget går upp i ett koncernföretag genom fusion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Vinst som avses i 1 § skall inte tas upp som intäkt om det överlåtna&lt;br&gt;företaget går upp i det köpande företaget genom en sådan fusion som&lt;br&gt;anges i 4 § lagen (1998:000) om beskattningen vid fusioner, fissioner och&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser. Erhöll det säljande företaget ersättning helt eller&lt;br&gt;delvis i form av andelar i det köpande företaget, skall som överlåten an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del anses var och en av dessa andelar. Detta gäller även om andelen vid&lt;br&gt;tidpunkten för fusionen innehas av ett annat företag som tillhör samma&lt;br&gt;koncern som det säljande företaget. Summan av vinsterna på de faktiskt&lt;br&gt;överlåtna andelarna fördelas på dessa andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Går det överlåtna företaget upp i ett annat företag än det köpande före-&lt;br&gt;taget genom en sådan fusion som anges i första stycket och ingår det&lt;br&gt;övertagande företaget i samma koncern som det säljande företaget, skall&lt;br&gt;vinsten inte heller tas upp som intäkt. I detta fall skall som överlåten an-&lt;br&gt;del anses var och en av de andelar i det övertagande företaget som inne-&lt;br&gt;has av det säljande företaget eller av ett företag som ingår i samma kon-&lt;br&gt;cern som det företaget. Därvid skall summan av vinsterna på de faktiskt&lt;br&gt;överlåtna andelarna fördelas på de nämnda andelama i det övertagande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Äger det köpande företaget vid tidpunkten för en avyttring som av-&lt;br&gt;ses i 1 § andelar av samma slag och sort som den överlåtna andelen&lt;br&gt;(gamla andelar) eller förvärvar företaget därefter sådana andelar (nya&lt;br&gt;andelar), skall senare avyttringar som företaget gör anses ske i följande&lt;br&gt;ordning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gamla andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;överlåtna andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;nya andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket har motsvarande tillämpning i fråga om&lt;br&gt;andra företag som tillhör samma koncern som det säljande företaget och&lt;br&gt;som i ett senare led förvärvar en överlåten andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande turordning tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det köpande företaget vid tidpunkten för ett sådant andelsbyte&lt;br&gt;som avses i 11 § äger andelar av samma slag och sort som de mottagna&lt;br&gt;andelama (gamla andelar) eller därefter förvärvar sådana andelar (nya&lt;br&gt;andelar),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fall som avses i 14 § första stycket andra meningen om det säljande&lt;br&gt;företaget vid tidpunkten för avyttringen ägde andelar av samma slag och&lt;br&gt;sort som de andelar som erhölls som vederlag (gamla andelar) eller där-&lt;br&gt;efter förvärvat sådana andelar (nya andelar) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i fall som avses i 14 § andra stycket i fråga om andelar som innehas i&lt;br&gt;det övertagande företaget vid tidpunkten för fusionen (överlåtna andelar)&lt;br&gt;och andelar i detta företag som förvärvas senare (nya andelar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdelning av uppskovsbelopp m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Har anskaffningsvärdet för en överlåten andel fördelats på flera an-&lt;br&gt;delar på grund av fondemission, split eller liknande förfarande, skall var&lt;br&gt;och en av dessa andelar anses som överlåten andel. Realisationsvinsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende den tidigare överlåtna andelen skall fördelas på den överlåtna&lt;br&gt;andelen, om den finns kvar efter förfarandet, och de nya andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanläggs överlåtna andelar, skall den nya andelen anses som&lt;br&gt;överlåten andel. Realisationsvinsterna avseende de tidigare överlåtna an-&lt;br&gt;delarna skall hänföras till den nya andelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas på avyttringar&lt;br&gt;som görs efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om beskattningen vid fusioner, fissioner&lt;br&gt;och verksamhetsöverlåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Uppgår ett företag i ett annat företag genom fösion eller fission&lt;br&gt;eller avyttrar ett företag tillgångar till ett annat företag genom en verk-&lt;br&gt;samhetsöverlåtelse och är villkoren i denna lag uppfyllda, medges un-&lt;br&gt;dantag från omedelbar beskattning vid tillämpning av kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen&lt;br&gt;(1990:663) om ersättningsfonder, lagen (1993:1538) om periodiserings-&lt;br&gt;fonder, lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverk-&lt;br&gt;samhet och lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv.&lt;br&gt;Bestämmelser om uppskov med beskattningen hos ägare till aktier eller&lt;br&gt;andra andelar i det överlåtande företaget vid en fusion eller fission finns i&lt;br&gt;lagen (1998:000) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten, i&lt;br&gt;lagen (1998:000) om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser&lt;br&gt;inom koncerner och i 3 § 8 mom. fjärde stycket lagen om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Med företag avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller svensk sparbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett sådant utländskt bolag som anges i 16 § 2 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett utländskt företag som är hemmahörande i en stat som är medlem i&lt;br&gt;Europeiska gemenskapen och som uppfyller villkoren i artikel 3 leden&lt;br&gt;a och c i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 an-&lt;br&gt;tagna direktivet om en gemensam ordning för beskattning avseende&lt;br&gt;fusioner, fissioner, överföringar av tillgångar och andelsbyten, som&lt;br&gt;berör bolag från olika medlemsstater, i direktivets lydelse den&lt;br&gt;1 januari 1995 (90/434/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som företag räknas inte utländskt skadeförsäkringsföretag och, i fråga&lt;br&gt;om verksamhetsöverlåtelser, inte heller bostadsförening, bostadsaktie-&lt;br&gt;bolag eller investmentföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett företag skall anses vara hemmahörande i en viss stat som är med-&lt;br&gt;lem i Europeiska gemenskapen, om företaget enligt lagstiftningen i denna&lt;br&gt;stat är hemmahörande i staten i skattehänseende och inte anses ha hem-&lt;br&gt;vist i en annan stat på grund av ett avtal om undvikande av dubbel-&lt;br&gt;beskattning. Anses företaget enligt ett sådant avtal ha hemvist i en annan&lt;br&gt;medlemsstat, skall det anses vara hemmahörande i denna andra med-&lt;br&gt;lemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med fusion avses en ombildning som uppfyller följande villkor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett eller flera företags samtliga tillgångar samt skulder och andra för-&lt;br&gt;pliktelser skall övertas av ett annat företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det eller de överlåtande företagen skall upplösas utan likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Med fission avses en ombildning som uppfyller följande villkor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett företags samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser&lt;br&gt;skall övertas av två eller flera andra företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det överlåtande företaget skall upplösas utan likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En fusion eller fission skall anses genomförd när det eller de över-&lt;br&gt;låtande företagen har upplösts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vad som sägs i fråga om det överlåtande företaget gäller vid fusion,&lt;br&gt;om det finns flera överlåtande företag, vart och ett av dessa. Vad som&lt;br&gt;sägs i fråga om det övertagande företaget gäller vid fission de över-&lt;br&gt;tagande företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Med verksamhetsöverlåtelse avses en ombildning som innebär att ett&lt;br&gt;företags samtliga tillgångar i dess verksamhet eller i en verksamhetsgren&lt;br&gt;avyttras till ett annat företag. Marknadsmässig ersättning skall lämnas i&lt;br&gt;form av andelar i det köpande företaget. Har det säljande företaget skul-&lt;br&gt;der eller andra förpliktelser som hänför sig till de överlåtna tillgångarna,&lt;br&gt;far ersättningen lämnas också i form av att det köpande företaget övertar&lt;br&gt;ansvaret för förpliktelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med verksamhetsgren avses sådan del av en rörelse som lämpar sig för&lt;br&gt;att avskiljas till en självständig rörelse. Med rörelse avses annan&lt;br&gt;verksamhet än innehav av kontanta medel eller värdepapper. Innehav av&lt;br&gt;kontanta medel eller värdepapper hänförs dock till en rörelse om medlen&lt;br&gt;eller värdepappren innehas som ett led i rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fusion och fission&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Villkor för undantag från omedelbar beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Som villkor för undantag från omedelbar beskattning gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Det överlåtande företaget skall omedelbart före fusionen eller fissio-&lt;br&gt;nen ha varit skattskyldigt i Sverige för inkomst av åtminstone en del&lt;br&gt;av verksamheten. Inkomsten far inte helt eller delvis ha varit undan-&lt;br&gt;tagen från beskattning på grund av ett avtal om undvikande av dubbel-&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det övertagande företaget skall omedelbart efter fusionen eller fissio-&lt;br&gt;nen vara skattskyldigt i Sverige för inkomst av sådan verksamhet som&lt;br&gt;det överlåtande företaget beskattats för. Inkomsten far inte helt eller&lt;br&gt;delvis vara undantagen från beskattning på grund av ett avtal om und-&lt;br&gt;vikande av dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Beskattningsåret för den överlåtna verksamheten får inte genom fusio-&lt;br&gt;nen eller fissionen komma att överstiga arton månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Äger vid fusion inte det övertagande företaget samtliga andelar i det Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;eller de överlåtande företagen, skall fusionsvederlaget betalas till&lt;br&gt;andra andelsägare i dessa företag än det övertagande företaget. Äger&lt;br&gt;vid fission inte de övertagande företagen samtliga andelar i det över-&lt;br&gt;låtande företaget, skall fissionsvederlaget betalas till andra andels-&lt;br&gt;ägare i detta företag än de övertagande företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Är det överlåtande företaget ett sådant bostadsaktiebolag eller en&lt;br&gt;sådan bostadsförening som avses i 2 § 7 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt, medges undantag från omedelbar be-&lt;br&gt;skattning endast om det övertagande företaget är en bostadrättsförening&lt;br&gt;som enligt nämnda lagrum utgör en bostadsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av undantaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Det överlåtande företaget skall i fråga om sådan verksamhet som av-&lt;br&gt;ses i 9 § 1 inte ta upp någon intäkt eller göra något avdrag på grund av&lt;br&gt;fusionen eller fissionen eller för det beskattningsår som avslutas genom&lt;br&gt;att denna genomförs. Det övertagande företaget inträder i fråga om&lt;br&gt;samma verksamhet i det överlåtande företagets skattemässiga situation&lt;br&gt;vid tidpunkten för fusionen eller fissionen, om inte annat framgår av 12-&lt;br&gt;18§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsenlig avskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Tas inventarier eller andra tillgångar, på vilka reglerna om avdrag&lt;br&gt;för värdeminskning i punkterna 12-14 av anvisningarna till 23 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) är tillämpliga, upp till ett högre värde i det&lt;br&gt;övertagande företagets räkenskaper än som följer av 11 §, får företaget&lt;br&gt;tillämpa räkenskapsenlig avskrivning endast om skillnaden tas upp som&lt;br&gt;intäkt. Intäkten skall tas upp det beskattningsår då fusionen eller fissio-&lt;br&gt;nen genomförs eller fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och&lt;br&gt;de två följande beskattningsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Har underskott i förvärvskälla uppkommit hos det överlåtande&lt;br&gt;företaget beskattningsåret närmast före det beskattningsår som avslutas&lt;br&gt;genom att fusionen eller fissionen genomförs, tillämpas 7 § lagen&lt;br&gt;(1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet. Med kost-&lt;br&gt;nad avses i detta fall vid fusion fusionsvederlaget och utgifter som det&lt;br&gt;övertagande företaget haft för förvärv av andelar i det överlåtande före-&lt;br&gt;taget. Vid fission avses med kostnad summan av fissionsvederlagen och&lt;br&gt;av utgifter som anges i andra meningen som de övertagande företagen&lt;br&gt;haft. Med ny ägare avses det övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte vid fusion enligt 12 kap. 1&lt;br&gt;och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 7 kap. 1 och 2 §§&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619) eller 10 kap. 1 och 2 §§ lagen (1995:1570)&lt;br&gt;om medlemsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte heller om det övertagande&lt;br&gt;företaget före fusionen eller fissionen hade sådant bestämmande infly-&lt;br&gt;tande över det överlåtande företaget som anges i 4 § tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Det övertagande företaget har rätt till avdrag för gammalt underskott&lt;br&gt;först det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då fusionen eller&lt;br&gt;fissionen genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket gäller inte vid fusion enligt 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar mellan sådana&lt;br&gt;föreningar som är att anse som kooperativa enligt 2 § 8 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med gammalt underskott avses sådant underskott av näringsverksam-&lt;br&gt;het hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det överlåtande företaget som kvarstår från beskattningsåret närmast&lt;br&gt;före det beskattningsår som avslutas genom att fusionen eller fissionen&lt;br&gt;genomförs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det övertagande företaget som kvarstår från beskattningsåret närmast&lt;br&gt;före det beskattningsår för den sedan tidigare bedrivna verksamheten&lt;br&gt;då fusionen eller fissionen genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Bestämmelserna i 14 § gäller inte om koncernbidrag har kunnat med&lt;br&gt;verkan vid beskattningen lämnas mellan det överlåtande och det över-&lt;br&gt;tagande företaget avseende beskattningsåret närmast före, i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det överlåtande företaget: det beskattningsår som avslutas genom att&lt;br&gt;fusionen eller fissionen genomförs och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det övertagande företaget: det beskattningsår för den sedan tidigare&lt;br&gt;bedrivna verksamheten då fusionen eller&lt;br&gt;fissionen genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Förelåg i fall som anges i 15 § begränsning avseende koncernbidrag&lt;br&gt;enligt 8 § lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverk-&lt;br&gt;samhet, har dock det övertagande företaget rätt till avdrag för gammalt&lt;br&gt;underskott först när begränsningen skulle ha upphört om fusionen eller&lt;br&gt;fissionen inte genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstående realisationsförlust på aktier m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Är det övertagande företaget vid utgången av det beskattningsår då&lt;br&gt;fusionen eller fissionen genomförs ett famansföretag enligt punkt 14 av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) eller var det&lt;br&gt;överlåtande företaget vid ingången av beskattningsåret närmast före det&lt;br&gt;beskattningsår som avslutas genom att fusionen eller fissionen genom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fors ett sådant foretag, gäller 11 § andra meningen denna lag i fråga om&lt;br&gt;rätt till avdrag för underskott enligt 2 § 14 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt endast om det övertagande företaget ägde mer än nio&lt;br&gt;tiondelar av andelarna i det överlåtande företaget vid den sistnämnda&lt;br&gt;tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för fission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Vid tillämpning av 11 § på fissioner skall periodiseringsfonder en-&lt;br&gt;ligt lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder, ersättningsfonder enligt&lt;br&gt;lagen (1990:663) om ersättningsfonder, skatteutjämningsreserv enligt&lt;br&gt;lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv, samt rätt till&lt;br&gt;avdrag för underskott enligt lagen (1993:1539) om avdrag för underskott&lt;br&gt;av näringsverksamhet och till avdrag för underskott enligt 2 § 14 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt fördelas på de övertagande&lt;br&gt;företagen i förhållande till det nettovärde som överförs till varje företag.&lt;br&gt;Med nettovärde avses skillnaden mellan de skattemässiga värdena på till-&lt;br&gt;gångarna enligt 9 § lagen (1998:000) om beskattningen vid överlåtelser&lt;br&gt;till underpris och de värden på förpliktelserna som gäller vid beskatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar knutna till ett fast driftställe i ett annat EG-land&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Har genom fusion eller fission tillgångar och förpliktelser överförts&lt;br&gt;från ett företag som är hemmahörande i Sverige till ett företag som är&lt;br&gt;hemmahörande i en annan stat som är medlem i Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapen, gäller andra stycket till den del de överförda tillgångarna och för-&lt;br&gt;pliktelserna är knutna till en plats i en medlemsstat, som enligt avtal om&lt;br&gt;undvikande av dubbelbeskattning mellan Sverige och den staten utgör ett&lt;br&gt;fast driftställe eller, om sådant avtal inte finns, skulle ha utgjort ett fast&lt;br&gt;driftställe om bestämmelserna i punkt 3 av anvisningarna till 53 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) varit tillämpliga i den staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av punkt 4 av anvisningarna till 20 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen och lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt skall&lt;br&gt;anses som om den skatt i den stat där det fasta driftstället är beläget, som&lt;br&gt;skulle ha utgått förutan lagstiftning där enligt det i 2 § 3 nämnda direk-&lt;br&gt;tivet, faktiskt hade utgått.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Verksamhetsöverlåtelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Villkor for undantag från omedelbar beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Som villkor för undantag från omedelbar beskattning gäller föl-&lt;br&gt;jande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ersättningen skall överstiga summan av de skattemässiga värdena för&lt;br&gt;de överlåtna tillgångarna enligt 9 § lagen (1998:000) om beskatt-&lt;br&gt;ningen vid överlåtelser till underpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det säljande företaget skall omedelbart före överlåtelsen ha varit skatt-&lt;br&gt;skyldigt i Sverige för inkomst av åtminstone en del av den överlåtna&lt;br&gt;verksamheten eller verksamhetsgrenen. Inkomsten far inte helt eller&lt;br&gt;delvis ha varit undantagen från beskattning på grund av ett avtal om&lt;br&gt;undvikande av dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Det köpande företaget skall omedelbart efter överlåtelsen vara skatt-&lt;br&gt;skyldigt i Sverige för inkomst av sådan verksamhet som det säljande&lt;br&gt;företaget beskattats för. Inkomsten far inte helt eller delvis vara&lt;br&gt;undantagen från beskattning på grund av ett avtal om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från omedelbar beskattning medges endast om det säljande och&lt;br&gt;köpande företaget yrkar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av undantaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det säljande företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Vid en verksamhetsöverlåtelse skall ersättningen inte tas upp som&lt;br&gt;intäkt hos det säljande företaget. I stället skall, för andra tillgångar än&lt;br&gt;sådana på vilka reglerna i 25-31 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt är tillämpliga, som intäkt tas upp de skattemässiga värdena enligt&lt;br&gt;9 § lagen (1998:000) om beskattningen vid överlåtelser till underpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har överlåten egendom i form av inventarier och andra tillgångar på&lt;br&gt;vilka reglerna om avdrag för värdeminskning i punkterna 12-14 av an-&lt;br&gt;visningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) är tillämpliga&lt;br&gt;utgjort endast en del av det sälj andes företagets hela bestånd av sådan&lt;br&gt;egendom, skall en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp&lt;br&gt;som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Realisationsvinst eller realisationsförlust som uppkommer hos det&lt;br&gt;säljande företaget vid överlåtelsen skall inte tas upp som intäkt respektive&lt;br&gt;skall inte dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Värdeminskningsavdrag och andra avdrag som avses i punkt 4&lt;br&gt;andra stycket och punkt 5 första och andra styckena av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunalskattelagen (1928:370) avseende överlåten fastighet eller&lt;br&gt;bostadsrätt eller dylikt skall inte återföras till beskattning hos det säljande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § De andelar som det säljande företaget far i ersättning skall anses an-&lt;br&gt;skaffade för nettovärdet enligt 18 § andra meningen av den överlåtna&lt;br&gt;verksamheten eller verksamhetsgrenen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det köpande företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Det köpande företaget skall anses ha anskaffat sådana förvärvade&lt;br&gt;tillgångar som avses i 21 § för ett belopp motsvarande den intäkt som&lt;br&gt;enligt nämnda paragraf skall tas upp hos det säljande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om övriga förvärvade tillgångar inträder det köpande företaget i&lt;br&gt;det säljande företagets skattemässiga situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonder och reserveringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Periodiseringsfonder enligt lagen (1993:1538) om periodiserings-&lt;br&gt;fonder, ersättningsfonder enligt lagen (1990:663) om ersättningsfonder&lt;br&gt;och skatteutjämningsreserv enligt lagen (1993:1540) om återföring av&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv hos det säljande företaget skall övertas av det&lt;br&gt;köpande företaget om företagen yrkar det. I sådant fall inträder det&lt;br&gt;köpande företaget i det säljande företagets skattemässiga situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattar inte verksamhetsöverlåtelsen samtliga tillgångar hos det säl-&lt;br&gt;jande företaget, får högst en så stor andel av periodiseringsfonder och er-&lt;br&gt;sättningsfonder övertas som motsvarar förhållandet mellan de skatte-&lt;br&gt;mässiga värdena på de överlåtna tillgångarna och de skattemässiga vär-&lt;br&gt;dena på samtliga tillgångar i det säljande företaget vid tidpunkten för&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelsen. Med skattemässigt värde avses värde enligt 9 §&lt;br&gt;lagen (1998:000) om beskattningen vid överlåtelser till underpris.&lt;br&gt;Skatteutjämningsreserv far inte övertas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Reserveringar för framtida utgifter skall övertas till den del de hän-&lt;br&gt;för sig till det som överlåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Det köpande företaget får inte överta rätt till avdrag för underskott i&lt;br&gt;förvärvskälla eller avdrag för underskott enligt 2 § 14 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:476) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsenlig avskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Tas inventarier eller andra tillgångar, på vilka reglerna om avdrag&lt;br&gt;för värdeminskning i punkterna 12-14 av anvisningarna till 23 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) är tillämpliga, upp till ett högre värde i det&lt;br&gt;köpande företagets räkenskaper än som följer av 27 § första stycket, far&lt;br&gt;företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning endast om skillnaden tas&lt;br&gt;upp som intäkt. Intäkten skall tas upp det beskattningsår då verksam-&lt;br&gt;hetsöverlåtelsen genomförs eller fördelas med lika belopp på det beskatt-&lt;br&gt;ningsåret och de två följande beskattningsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar knutna till ett fast driftställe i ett annat EG-land&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Har genom en verksamhetsöverlåtelse tillgångar och förpliktelser&lt;br&gt;överförts från ett foretag som är hemmahörande i Sverige till ett foretag&lt;br&gt;som är hemmahörande i en annan stat som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen, tillämpas det som sägs i 19 § på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. I fråga om fusioner och&lt;br&gt;fissioner tillämpas lagen på förfaranden som genomfors efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet. I fråga om verksamhetsöverlåtelser tillämpas lagen på över-&lt;br&gt;låtelser som görs efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;dels att punkt 1 av anvisningarna till 22 §, punkterna 13 och 33 av an-&lt;br&gt;visningarna till 23 §, punkt 1 av anvisningarna till 24 § samt punkt 14 av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i anvisningarna till 22 § skall införas två nya punkter, 1 a&lt;br&gt;och 1 b, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar&lt;br&gt;eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten&lt;br&gt;skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och&lt;br&gt;ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för va-&lt;br&gt;ror, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller&lt;br&gt;även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga&lt;br&gt;varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista&lt;br&gt;affärshändelsen i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid&lt;br&gt;avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventa-&lt;br&gt;rier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av vär-&lt;br&gt;deminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en&lt;br&gt;fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;hänförs vidare vinst vid icke&lt;br&gt;yrkesmässig avyttring (realisa-&lt;br&gt;tionsvinst) av andel i sådan eko-&lt;br&gt;nomisk förening som avses i 2 §&lt;br&gt;8 mom. lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt såvida innehavet&lt;br&gt;av andelen betingas av sådan verk-&lt;br&gt;samhet. Detsamma gäller vinst vid&lt;br&gt;icke yrkesmässig avyttring av en&lt;br&gt;medlems fordran på en sådan eko-&lt;br&gt;nomisk förening, om medlem-&lt;br&gt;skapet betingas av medlemmens&lt;br&gt;näringsverksamhet. I fråga om&lt;br&gt;handelsbolag hänförs till intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet också realisa-&lt;br&gt;tionsvinst vid avyttring av andra&lt;br&gt;tillgångar som avses i 27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;hänförs vidare vinst vid icke&lt;br&gt;yrkesmässig avyttring (realisa-&lt;br&gt;tionsvinst) av andel i sådan eko-&lt;br&gt;nomisk förening som avses i 2 §&lt;br&gt;8 mom. lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt såvida innehavet&lt;br&gt;av andelen betingas av sådan verk-&lt;br&gt;samhet. I fråga om handelsbolag&lt;br&gt;hänförs till intäkt av näringsverk-&lt;br&gt;samhet också realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av andra tillgångar som&lt;br&gt;avses i 27 § 1 mom., av tillgångar&lt;br&gt;som avses i 28 §, 29 § 1 mom.,&lt;br&gt;30 § 1 mom. och 31 § samt av för-&lt;br&gt;pliktelser som avses i 3 § 1 mom.&lt;br&gt;nämnda lag. Avyttrar ett handels-&lt;br&gt;bolag en aktie eller annan andel i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom., av tillgångar som avses i&lt;br&gt;28 §, 29 § 1 mom., 30 1 mom. och&lt;br&gt;31 § samt av förpliktelser som&lt;br&gt;avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång tagits ut ur en&lt;br&gt;förvärvskälla sker beskattning som&lt;br&gt;om tillgången i stället hade avytt-&lt;br&gt;rats för ett vederlag motsvarande&lt;br&gt;marknadsvärdet (uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ning). Vad nu sagts gäller dock&lt;br&gt;endast om vederlag eller vinst vid&lt;br&gt;en avyttring skulle ha tagits upp&lt;br&gt;som intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;och särskilda skäl mot uttagsbe-&lt;br&gt;skattning inte föreligger. Uttag av&lt;br&gt;bränsle från fastighet som är taxe-&lt;br&gt;rad som lantbruksenhet för upp-&lt;br&gt;värmning av den skattskyldiges&lt;br&gt;privatbostad på denna beskattas&lt;br&gt;ej. Uttag av andra aktier än såda-&lt;br&gt;na som utgör omsättningstill-&lt;br&gt;gångar enligt punkt 4 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 21 § beskattas inte&lt;br&gt;heller om aktierna delats eller&lt;br&gt;skiftats ut enligt 3 § 7 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket eller 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning sker också&lt;br&gt;vid uttag i mer än ringa omfatt-&lt;br&gt;ning av tjänst. Värdet av bilför-&lt;br&gt;mån beräknas enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i punkterna 2 och 4 av an-&lt;br&gt;visningarna till 42 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning skall även ske&lt;br&gt;- under förutsättning att särskilda&lt;br&gt;skäl mot det inte föreligger -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om verksamheten i en förvärvs-&lt;br&gt;källa har upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om skattskyldighet för inkomst&lt;br&gt;av en förvärvskälla helt eller&lt;br&gt;delvis har upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om inkomst av en förvärvskälla&lt;br&gt;skall undantas från beskattning&lt;br&gt;på grund av ett avtal om und-&lt;br&gt;vikande av dubbelbeskattning&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fråga om tillgång som har&lt;br&gt;förts över från en del av en för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett svenskt aktiebolag, en svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening, ett svenskt&lt;br&gt;handelsbolag eller en utländsk&lt;br&gt;juridisk person med realisations-&lt;br&gt;vinst till ett företag som ingår i&lt;br&gt;samma koncern som det säljande&lt;br&gt;handelsbolaget, tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i lagen (1998:000)&lt;br&gt;om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsöverlåtelser inom koncer-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.l998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värvskälla till en annan del, om&lt;br&gt;inkomst av den senare delen&lt;br&gt;men inte av den förra är un-&lt;br&gt;dantagen från beskattning i&lt;br&gt;Sverige på grund av avtal om&lt;br&gt;undvikande av dubbelbeskatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i sjätte stycket 2&lt;br&gt;och 3 skall uttagsbeskattning dock&lt;br&gt;inte ske till den del tillgångar i&lt;br&gt;förvärvskällan knutits till ett fast&lt;br&gt;driftställe i Sverige. Undantas en-&lt;br&gt;dast en del av inkomsten från en&lt;br&gt;förvärvskälla från beskattning på&lt;br&gt;grund av avtal om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning, gäller sjätte&lt;br&gt;stycket 3 tillgångar som är hän-&lt;br&gt;förliga till motsvarande del av för-&lt;br&gt;värvskällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a. Uttag av en tillgång skall&lt;br&gt;behandlas som om tillgången av-&lt;br&gt;yttrats mot en ersättning som mot-&lt;br&gt;svarar marknadsvärdet (uttagsbe-&lt;br&gt;skattning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttag avses att den skatt-&lt;br&gt;skyldige tillgodogör sig en tillgång&lt;br&gt;från en förvärvskälla för privat&lt;br&gt;bruk eller genom att föra över den&lt;br&gt;till en annan förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag föreligger vidare om den&lt;br&gt;skattskyldige överlåter en tillgång&lt;br&gt;utan ersättning eller mot er-&lt;br&gt;sättning som understiger mark-&lt;br&gt;nadsvärdet utan att detta är&lt;br&gt;affärsmässigt motiverat. Mot-&lt;br&gt;svarande gäller om ett handels-&lt;br&gt;bolag som den skattskyldige är&lt;br&gt;delägare i överlåter en tillgång till&lt;br&gt;den skattskyldige eller någon&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med marknadsvärde avses det&lt;br&gt;pris som överlåtaren kan antas&lt;br&gt;erhålla om tillgången bjuds ut på&lt;br&gt;marknaden under villkor som med&lt;br&gt;hänsyn till överlåtarens affärs-&lt;br&gt;mässiga situation framstår som&lt;br&gt;naturliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning skall inte ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid uttag av bränsle från fastig-&lt;br&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het som är taxerad som lant-&lt;br&gt;bruksenhet för uppvärmning av&lt;br&gt;den skattskyldiges privatbostad&lt;br&gt;på denna eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid uttag av andra aktier eller&lt;br&gt;andelar än sådana som utgör&lt;br&gt;omsättningstillgångar enligt&lt;br&gt;punkt 4 av anvisningarna till&lt;br&gt;21 § om aktierna eller ande-&lt;br&gt;larna delats eller skiftats ut en-&lt;br&gt;ligt 3 § 7 a mom. eller 3 §&lt;br&gt;8 mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt och marknadsvärdet över-&lt;br&gt;stiger omkostnadsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1998:000) om be-&lt;br&gt;skattningen vid överlåtelser till&lt;br&gt;underpris finns bestämmelser om&lt;br&gt;att uttagsbeskattning inte skall ske&lt;br&gt;vid överlåtelse i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första — fjärde&lt;br&gt;styckena har motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning vid uttag av tjänst, om värdet&lt;br&gt;av tjänsten är mer än ringa. Har&lt;br&gt;uttag av tjänst samband med uttag&lt;br&gt;av tillgång, skall uttagsbeskattning&lt;br&gt;av tjänsten underlåtas om uttags-&lt;br&gt;beskattning av tillgången inte skall&lt;br&gt;ske på grund av bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen om beskattningen vid över-&lt;br&gt;låtelser till underpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag i form av användande av&lt;br&gt;bil skall värderas enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i punkterna 2 och 4&lt;br&gt;av anvisningarna till 42 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 b. Uttagsbeskattning skall&lt;br&gt;även ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om verksamheten i en förvärvs-&lt;br&gt;källa har upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till den del skattskyldighet för&lt;br&gt;inkomst av en förvärvskälla har&lt;br&gt;upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i fråga om en tillgång som har&lt;br&gt;förts över från en del av en för-&lt;br&gt;värvskälla till en annan del, om&lt;br&gt;skattskyldighet föreligger för in-&lt;br&gt;komst från den förra delen men&lt;br&gt;inte for inkomst från den senare&lt;br&gt;delen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till den del inkomst av en för-&lt;br&gt;värvskälla skall undantas från&lt;br&gt;beskattning på grund av ett av-&lt;br&gt;tal om undvikande av dubbelbe-&lt;br&gt;skattning eller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i fråga om en tillgång som har&lt;br&gt;förts över från en del av en för-&lt;br&gt;värvskälla till en annan del, om&lt;br&gt;inkomst av den senare delen&lt;br&gt;men inte av den förra är undan-&lt;br&gt;tagen från beskattning i Sverige&lt;br&gt;på grund av ett avtal om und-&lt;br&gt;vikande av dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Skattskyldig har rätt till avdrag för värdeminskning av sina inven-&lt;br&gt;tarier enligt reglerna i denna anvisningspunkt om räkenskapsenlig av-&lt;br&gt;skrivning. Som förutsättning för detta gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med&lt;br&gt;årsbokslut;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskaperna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skatte-&lt;br&gt;mässiga restvärde;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas på ett sådant sätt i&lt;br&gt;den skattskyldiges räkenskaper och i företedd utredning att trygghet&lt;br&gt;föreligger att vinster vid avyttring av tillgångarna inte undgår beskatt-&lt;br&gt;ning; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) att - om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut för det närmast&lt;br&gt;föregående räkenskapsåret - det bokförda värdet av inventarierna före&lt;br&gt;avskrivning bestämts med utgångspunkt i inventariernas skattemässiga&lt;br&gt;restvärde vid beskattningsårets ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anskaffningsvärde för in-&lt;br&gt;ventarier skall anses, då inventa-&lt;br&gt;rierna har förvärvats genom köp,&lt;br&gt;byte eller därmed jämförligt fång,&lt;br&gt;den verkliga utgiften för deras an-&lt;br&gt;skaffande och, då inventarierna har&lt;br&gt;förvärvats på annat sätt, deras&lt;br&gt;marknadsvärde vid tiden för för-&lt;br&gt;värvet. Har inventarierna ingått i&lt;br&gt;en näringsverksamhet, som den&lt;br&gt;skattskyldige har förvärvat på&lt;br&gt;annat sätt än genom köp eller byte&lt;br&gt;eller därmed jämförligt fång, skall,&lt;br&gt;om inte särskilda omständigheter&lt;br&gt;föranleder annat, som anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde för inventarierna anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anskaffningsvärde för in-&lt;br&gt;ventarier skall anses, då inventa-&lt;br&gt;rierna har förvärvats genom köp,&lt;br&gt;byte eller därmed jämförligt fång,&lt;br&gt;den verkliga utgiften för deras an-&lt;br&gt;skaffande, och, då inventarierna&lt;br&gt;har förvärvats på annat sätt, deras&lt;br&gt;marknadsvärde vid tiden för för-&lt;br&gt;värvet. Har inventarierna ingått i&lt;br&gt;en näringsverksamhet, som den&lt;br&gt;skattskyldige har förvärvat genom&lt;br&gt;bodelning med anledning av&lt;br&gt;makes död eller genom arv eller&lt;br&gt;testamente, skall, om inte särskilda&lt;br&gt;omständigheter föranleder annat,&lt;br&gt;som anskaffningsvärde för inven-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1343.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det för den tidigare ägaren&lt;br&gt;gällande skattemässiga restvärdet.&lt;br&gt;Har den skattskyldige eller någon,&lt;br&gt;som står honom nära, vidtagit åt-&lt;br&gt;gärd för att den skattskyldige skall&lt;br&gt;kunna tillgodoräkna sig ett högre&lt;br&gt;anskaffningsvärde än som synes&lt;br&gt;rimligt och kan det antas att detta&lt;br&gt;har skett för att bereda obehörig&lt;br&gt;förmån i beskattningsavseende åt&lt;br&gt;någon av dem, skall anskaffnings-&lt;br&gt;värdet i skälig mån jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tariema anses det för den tidigare&lt;br&gt;ägaren gällande skattemässiga&lt;br&gt;restvärdet. Har den skattskyldige&lt;br&gt;eller någon, som står honom nära,&lt;br&gt;vidtagit åtgärd för att den skatt-&lt;br&gt;skyldige skall kunna tillgodoräkna&lt;br&gt;sig ett högre anskaffningsvärde än&lt;br&gt;som synes rimligt och kan det&lt;br&gt;antas att detta har skett för att be-&lt;br&gt;reda obehörig förmån i beskatt-&lt;br&gt;ningsavseende åt någon av dem,&lt;br&gt;skall anskaffningsvärdet i skälig&lt;br&gt;mån jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig medgivits avdrag för kontraktsavskrivning avseende&lt;br&gt;inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, skall som an-&lt;br&gt;skaffningsvärde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare&lt;br&gt;medgivna avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avskrivning får för visst beskattningsår göras med högst 30&lt;br&gt;procent för år räknat av summan av bokfört värde på inventarierna enligt&lt;br&gt;balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaffnings-&lt;br&gt;värdet på sådana under beskattningsåret anskaffade inventarier, vilka vid&lt;br&gt;beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde näringsverksamheten. Vad&lt;br&gt;nu sagts gäller oavsett när under beskattningsåret inventarierna har an-&lt;br&gt;skaffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inventarier, som har anskaffats före beskattningsårets ingång, av-&lt;br&gt;yttrats under beskattningsåret eller har den skattskyldige rätt till försäk-&lt;br&gt;ringsersättning för inventarier, som har gått förlorade under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret, medges ett särskilt avdrag med belopp motsvarande den i an-&lt;br&gt;ledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna intäkten. Av-&lt;br&gt;draget far dock inte överstiga underlaget för beräkning av avdrag enligt&lt;br&gt;fjärde stycket. Har den skattskyldige fatt avdrag som nu sagts skall&lt;br&gt;nämnda underlag fastställas till motsvarande lägre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög utgift för inventarier&lt;br&gt;berott på att de skall utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för en&lt;br&gt;konjunktur, som väntas bli endast tillfällig, eller av annan liknande om-&lt;br&gt;ständighet, medges för det beskattningsår, varunder inventarierna har&lt;br&gt;anskaffats, avdrag för sådant överpris eller sådan merutgift. Om avdrag&lt;br&gt;som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i ljärde&lt;br&gt;stycket beräknas på därefter återstående del av anskaffningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad ovan föreskrivs far avdrag för avskrivning medges med&lt;br&gt;belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet av samtliga inventarier, vilka vid beskattningsårets ut-&lt;br&gt;gång tillhörde näringsverksamheten, sedan från detta värde har avräknats&lt;br&gt;en beräknad årlig avskrivning av 20 procent. Visar den skattskyldige att&lt;br&gt;inventariernas verkliga värde understiger även ett sålunda beräknat&lt;br&gt;värde, medges avdrag för den ytterligare avskrivning som motiveras av&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, avyttras,&lt;br&gt;förloras eller utrangeras under samma år, medges avdrag för anskaff-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsvärdet. Med avyttring likställs att inventarier tas ut ur näringsverk-&lt;br&gt;samheten för att tillföras annan förvärvskälla eller för att användas för&lt;br&gt;annat ändamål. Av bestämmelserna i 22 § med anvisningar framgår att&lt;br&gt;belopp, som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig gjort avskrivning med större belopp i räkenskaperna&lt;br&gt;än han far dra av vid taxeringen, föranleder inte detta att det värde, på&lt;br&gt;vilket räkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Det överskju-&lt;br&gt;tande beloppet far i stället dras av genom årlig avskrivning efter 20&lt;br&gt;procent för helt år, räknat från och med beskattningsåret efter det under&lt;br&gt;vilket avskrivningen i fråga verkställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att vid tillämpning av bestämmelserna ovan av-&lt;br&gt;drag vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt&lt;br&gt;räkenskaperna utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång till&lt;br&gt;räkenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgo-&lt;br&gt;dogöra sig avdrag för sådana avskrivningar, som har gjorts i räkenska-&lt;br&gt;perna före övergången men inte har föranlett avdrag vid beskattningen.&lt;br&gt;Avdrag för sådant belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent&lt;br&gt;för helt år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig före övergång till räkenskapsenlig avskrivning tillgo-&lt;br&gt;doräknats större värdeminskningsavdrag vid taxeringen än enligt räken-&lt;br&gt;skaperna, skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan inven-&lt;br&gt;tariernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde, det belopp,&lt;br&gt;varmed inventariernas skattemässiga restvärde understiger det bokförda&lt;br&gt;värdet, tas upp som skattepliktig intäkt under det första beskattningsår,&lt;br&gt;för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om den skattskyldige&lt;br&gt;begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av&lt;br&gt;de två närmast följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Avdrag medges för förlust&lt;br&gt;vid icke yrkesmässig avyttring&lt;br&gt;(realisationsförlust) av tillgång&lt;br&gt;eller förpliktelse i fråga om vilken,&lt;br&gt;om realisationsvinst i stället hade&lt;br&gt;uppkommit, vinsten skulle ha ut-&lt;br&gt;gjort intäkt av näringsverksamhet.&lt;br&gt;Vid inkomstberäkningen i ett han-&lt;br&gt;delsbolag begränsas avdraget för&lt;br&gt;realisationsförlust på sätt anges i&lt;br&gt;3 § 2 mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;såvida inte innehavet av tillgången&lt;br&gt;eller förpliktelsen betingas av&lt;br&gt;näringsverksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;den skattskyldige eller annan som&lt;br&gt;med hänsyn till äganderättsför-&lt;br&gt;hållanden eller organisatoriska för-&lt;br&gt;hållanden kan anses stå den skatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Avdrag medges för förlust&lt;br&gt;vid icke yrkesmässig avyttring&lt;br&gt;(realisationsförlust) av tillgång&lt;br&gt;eller förpliktelse i fråga om vilken,&lt;br&gt;om realisationsvinst i stället hade&lt;br&gt;uppkommit, vinsten skulle ha ut-&lt;br&gt;gjort intäkt av näringsverksamhet.&lt;br&gt;Vid inkomstberäkningen i ett han-&lt;br&gt;delsbolag begränsas avdraget för&lt;br&gt;realisationsförlust på sätt anges i&lt;br&gt;3 § 2 mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;såvida inte innehavet av tillgången&lt;br&gt;eller förpliktelsen betingas av&lt;br&gt;näringsverksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;den skattskyldige eller annan som&lt;br&gt;med hänsyn till äganderättsför-&lt;br&gt;hållanden eller organisatoriska för-&lt;br&gt;hållanden kan anses stå den skatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1855.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldige nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldige nära. Avyttrar ett han-&lt;br&gt;delsbolag en tillgång som avses i&lt;br&gt;27-31 §§ lagen om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt med realisationsförlust,&lt;br&gt;tillämpas 2 § 4 a mom. den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; För skattskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen&lt;br&gt;av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkningen tas hän-&lt;br&gt;syn till in- och utgående lager av varor, däri inbegripet djur, råmaterial,&lt;br&gt;hel- och halvfabrikat m.m., till pågående arbeten samt till fordrings- och&lt;br&gt;skuldposter samt avsättningar. Reserv i lager o.d. får beaktas endast vid&lt;br&gt;tillämpning av punkt 2 tredje och fjärde styckena. Värdet av utgående&lt;br&gt;lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter samt avsätt-&lt;br&gt;ningar bestäms med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets ut-&lt;br&gt;gång. Som värde av ingående lager, pågående arbeten samt fordrings-&lt;br&gt;och skuldposter och avsättningar tas upp värdet av närmast föregående&lt;br&gt;beskattningsårs utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och&lt;br&gt;skuldposter och avsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det bokförda resultatet påverkats av att bland intäkterna har tagits&lt;br&gt;upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller uteslutits belopp,&lt;br&gt;som borde ha medräknats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp,&lt;br&gt;som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet justeras&lt;br&gt;så att det kan läggas till grund för inkomstberäkningen enligt denna lag. I&lt;br&gt;de fall resultatet har påverkats av att lager, pågående arbeten eller ford-&lt;br&gt;ringspost har tagits upp med för lågt belopp eller skuldpost eller avsätt-&lt;br&gt;ningar med för högt belopp skall dock på yrkande av den skattskyldige&lt;br&gt;justering av det bokförda resultatet underlåtas i den mån det är uppenbart&lt;br&gt;att denne - i överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i&lt;br&gt;denna lag - genom större avskrivningar på anläggningstillgångar än som&lt;br&gt;skett skulle ha kunnat redovisa ett lägre resultat än det som skulle fram-&lt;br&gt;komma efter justeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall&lt;br&gt;iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt&lt;br&gt;god redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt&lt;br&gt;brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu&lt;br&gt;inte har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda&lt;br&gt;t.ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat&lt;br&gt;härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna&lt;br&gt;tillämpas också i fråga om utgiftsposterna. I fråga om tiden för inkomst-&lt;br&gt;och utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga grunder&lt;br&gt;tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar tas upp som&lt;br&gt;inkomst under det år, då de uppkommer, och att räntor hänförs till&lt;br&gt;inkomsten för det år, på vilket de belöper, i bägge fallen oberoende av&lt;br&gt;om de verkligen har influtit under nämnda år eller inte. Å andra sidan bör&lt;br&gt;förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöper på ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommande år, till denna del bokfÖringsmässigt hänföras till det sist-&lt;br&gt;nämnda årets inkomst. Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond for lån&lt;br&gt;med uppskjuten ränta åtnjuts for det år då räntan har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet av&lt;br&gt;avyttrade varor skall - även om fakturering inte skett - redovisas som&lt;br&gt;fordran, såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall er-&lt;br&gt;läggas under loppet av flera år, far som intäkt for vaije år tas upp den del&lt;br&gt;av köpeskillingen som influtit under samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avdrag for kostnader for reparation och underhåll av fastig-&lt;br&gt;het gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till&lt;br&gt;23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på&lt;br&gt;hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år&lt;br&gt;beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare&lt;br&gt;år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas&lt;br&gt;i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant&lt;br&gt;sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller for det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en&lt;br&gt;förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte far beaktas vid inkomstbe-&lt;br&gt;räkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattnings-&lt;br&gt;myndighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på&lt;br&gt;sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har intäkter eller utgifter avseende viss egendom vid den närmast före-&lt;br&gt;gående taxeringen till statlig inkomstskatt hänförts till inkomstslaget&lt;br&gt;kapital och sker beskattning vid den aktuella taxeringen i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet skall den skattskyldige ta upp sådana ingående till-&lt;br&gt;gångs- och skuldposter samt avsättningar som erfordras för att någon&lt;br&gt;intäkt eller utgift inte skall beskattas två gånger eller lämnas obeskattad&lt;br&gt;på grund av skiftet av tillämpligt inkomstslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 7-11 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt har mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning vid beräk-&lt;br&gt;ning av inkomst av näringsverk-&lt;br&gt;samhet. Vid beräkning av realisa-&lt;br&gt;tionsvinst eller realisationsförlust&lt;br&gt;som är hänfÖrlig till näringsverk-&lt;br&gt;samhet tillämpas 24 § 1-5 mom.,&lt;br&gt;27 § 1-4 mom., 28 §, 29 §&lt;br&gt;1 mom., 30 § 1 mom. och 31 §&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 7-11 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt har mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning vid beräk-&lt;br&gt;ning av inkomst av näringsverk-&lt;br&gt;samhet. Vid beräkning av realisa-&lt;br&gt;tionsvinst eller realisationsförlust&lt;br&gt;som är hänförlig till näringsverk-&lt;br&gt;samhet tillämpas 24 § 1-5 mom.,&lt;br&gt;27 § 1-3 mom., 28 §, 29 §&lt;br&gt;1 mom., 30 § 1 mom. och 31 §&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Anskaffar ett famansforetag från annan än delägare eller delägare&lt;br&gt;närstående person egendom, som uteslutande eller så gott som uteslu-&lt;br&gt;tande är avsedd for privat bruk for företagsledare i företaget eller före-&lt;br&gt;tagsledare närstående person, skall ett belopp motsvarande anskaffhings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:447.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnaden för egendomen tas upp som intäkt av tjänst hos företagsleda-&lt;br&gt;ren. Vad nu sagts gäller inte anskaffning av bil som föranleder beskatt-&lt;br&gt;ning av bilförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttrar delägare i famansföretag eller delägare närstående person&lt;br&gt;egendom till företaget skall, om priset är högre än egendomens mark-&lt;br&gt;nadsvärde, det överskjutande beloppet beskattas hos överlåtaren som in-&lt;br&gt;täkt av tjänst. Av 24 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;framgår att återstående del av vederlaget skall beaktas vid beräkning av&lt;br&gt;realisationsvinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser avyttringen sådan egendom som anges i 31 § nämnda lag skall,&lt;br&gt;oavsett hur priset förhåller sig till marknadsvärdet, hela vederlaget, utan&lt;br&gt;avdrag for något omkostnadsbelopp, beskattas hos överlåtaren som in-&lt;br&gt;täkt av tjänst, såvida inte egendomen är eller kan väntas bli till nytta för&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar delägare i fåmans-&lt;br&gt;foretag eller delägare närstående&lt;br&gt;person egendom från företaget till&lt;br&gt;lägre pris än egendomens mark-&lt;br&gt;nadsvärde, skall ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande skillnaden beskattas hos&lt;br&gt;förvärvaren som intäkt av tjänst.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller också när del-&lt;br&gt;ägare i fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;eller delägare närstående person&lt;br&gt;förvärvar egendom från handels-&lt;br&gt;bolaget, om egendomen omfattar&lt;br&gt;sådant hus eller avser sådan lägen-&lt;br&gt;het som i och med förvärvet blir&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar delägare i famans-&lt;br&gt;företag eller delägare närstående&lt;br&gt;person egendom från företaget till&lt;br&gt;lägre pris än egendomens mark-&lt;br&gt;nadsvärde, skall ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande skillnaden beskattas hos&lt;br&gt;förvärvaren som intäkt av tjänst.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller också när del-&lt;br&gt;ägare i fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;eller delägare närstående person&lt;br&gt;förvärvar egendom från handels-&lt;br&gt;bolaget, om egendomen omfattar&lt;br&gt;sådant hus eller avser sådan lägen-&lt;br&gt;het som i och med förvärvet blir&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller kan antas komma att bli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller kan antas komma att bli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;privatbostad enligt 5 § andra eller&lt;br&gt;fjärde stycket eller tomtmark som&lt;br&gt;avses bli bebyggd med sådan bo-&lt;br&gt;stad. Första meningen tillämpas&lt;br&gt;inte när det är företagsledaren som&lt;br&gt;förvärvar egendomen och denne&lt;br&gt;har beskattats enligt första stycket&lt;br&gt;vid företagets förvärv av egen-&lt;br&gt;domen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;privatbostad enligt 5 § andra eller&lt;br&gt;fjärde stycket eller tomtmark som&lt;br&gt;avses bli bebyggd med sådan bo-&lt;br&gt;stad. Första meningen tillämpas&lt;br&gt;inte när det är företagsledaren som&lt;br&gt;förvärvar egendomen och denne&lt;br&gt;har beskattats enligt första stycket&lt;br&gt;vid företagets förvärv av egen-&lt;br&gt;domen. Första meningen tillämpas&lt;br&gt;inte heller om uttagsbeskattning&lt;br&gt;inte skall ske hos företaget på&lt;br&gt;grund av bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1998:000) om beskattningen vid&lt;br&gt;överlåtelser till underpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har företagsledare i ett famansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;eller företagsledare närstående person uppburit hyra eller annan ersätt-&lt;br&gt;ning från företaget för lokal, som ägs eller disponeras av företagsledaren&lt;br&gt;eller den honom närstående, skall ersättningen, såvida den inte skall be-&lt;br&gt;skattas såsom intäkt av näringsverksamhet, hos mottagaren beskattas som&lt;br&gt;intäkt av tjänst. Mottagaren får dock åtnjuta skäligt avdrag for den kost-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad som han fått vidkännas på grund av att företaget utnyttjat lokalen i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har famansföretag lämnat företagsledare eller företagsledare när-&lt;br&gt;stående person förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger&lt;br&gt;marknadsräntan, skall låntagaren beskattas för värdet av förmånen som&lt;br&gt;intäkt av tjänst. Förmånens värde skall beräknas på sätt som anges i&lt;br&gt;punkt 10 tredje-femte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har famansföretag lämnat lån till företagsledare eller företagsledare&lt;br&gt;närstående person och har lånet skrivits ned i företagets räkenskaper,&lt;br&gt;skall det nedskrivna beloppet beskattas hos låntagaren som intäkt av&lt;br&gt;tjänst. Vad nu sagts gäller dock inte lån som avses i punkt 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som famansföretag räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) aktiebolag och ekonomisk förening, vari en fysisk person eller ett&lt;br&gt;fatal fysiska personer äger så många aktier eller andelar att dessa perso-&lt;br&gt;ner har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget;&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) aktiebolag och ekonomisk förening vars verksamhet är uppdelad på&lt;br&gt;verksamhetsgrenar, som är oberoende av varandra, såvida en person ge-&lt;br&gt;nom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt har&lt;br&gt;den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och självstän-&lt;br&gt;digt kan förfoga över dess resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som famansföretag räknas dock inte aktiebolag vars aktier är noterade&lt;br&gt;vid en svensk eller utländsk börs. Som fåmansföretag räknas inte heller&lt;br&gt;bostadsföreningar och bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom. första&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fåmansägt handelsbolag räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) handelsbolag, vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer&lt;br&gt;genom sitt andelsinnehav eller på annat sätt har ett bestämmande in-&lt;br&gt;flytande; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) handelsbolag, vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar&lt;br&gt;som är oberoende av varandra, såvida en person genom andelsinnehav,&lt;br&gt;avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten&lt;br&gt;över sådan verksamhetsgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ägare enligt åttonde och tionde styckena avses den som - direkt&lt;br&gt;eller genom förmedling av juridisk person - äger eller på därmed jämför-&lt;br&gt;ligt sätt innehar aktie eller andel i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som företagsledare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag skall&lt;br&gt;anses den eller de personer som till följd av eget eller närstående persons&lt;br&gt;aktie- eller andelsinnehav i företaget eller annan liknande grund har ett&lt;br&gt;väsentligt inflytande i företaget eller - där fråga är om företag som avses&lt;br&gt;i åttonde stycket b eller tionde stycket b - den som har den reella be-&lt;br&gt;stämmanderätten över viss verksamhetsgren och självständigt kan för-&lt;br&gt;foga över dess resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna anvisningspunkt skall såsom närstående per-&lt;br&gt;son räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling eller av-&lt;br&gt;komlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo&lt;br&gt;vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med&lt;br&gt;avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;omständigheter som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § 4 mom. skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § 4 a mom. skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga&lt;br&gt;om fusioner enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 14 kap. 22 § aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 11 kap. 1 och 18 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 10 kap. 1, 2 och 8 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 15 a kap. 1 och 18 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande&lt;br&gt;företaget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsav-&lt;br&gt;seende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande företa-&lt;br&gt;get ta upp mellanskillnaden som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patent-&lt;br&gt;rätt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid&lt;br&gt;beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet&lt;br&gt;av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och över-&lt;br&gt;tagande företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna&lt;br&gt;för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i&lt;br&gt;räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje&lt;br&gt;stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa&lt;br&gt;räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillna-&lt;br&gt;den tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs&lt;br&gt;eller med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de&lt;br&gt;två närmast följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och&lt;br&gt;gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det&lt;br&gt;överlåtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Av-&lt;br&gt;dragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de&lt;br&gt;förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;br&gt;lagens rubrik 1974:770&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §4 a mom. 1996:1227.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1227.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller&lt;br&gt;avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen.&lt;br&gt;Avyttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av&lt;br&gt;frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisa-&lt;br&gt;tionsförlust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande före-&lt;br&gt;tag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också då ett försäk-&lt;br&gt;ringsföretags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkrings-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott&lt;br&gt;som avses i 14 mom. som det överlåtande företaget skulle ha haft om&lt;br&gt;fusionen inte ägt rum. Om moderbolaget var ett famansföretag enligt&lt;br&gt;punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) vid&lt;br&gt;utgången av beskattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag vid&lt;br&gt;ingången av det närmast föregående beskattningsåret krävs dock att&lt;br&gt;moderbolaget ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget vid&lt;br&gt;den sistnämnda tidpunkten. Vid fusion mellan ekonomiska föreningar&lt;br&gt;krävs att båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsgill realisationsförlust anses inte uppkomma när en juridisk&lt;br&gt;person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller rättighet som avses i&lt;br&gt;25-31 §§ till en annan juridisk person om de båda juridiska personerna är&lt;br&gt;moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam&lt;br&gt;ledning. Om det övertagande företaget skall beskattas för inkomst som är&lt;br&gt;hänförlig till egendomen eller rättigheten tillämpas bestämmelserna om&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag m.m. i tredje och femte styckena. När egendo-&lt;br&gt;men eller rättigheten senare avyttras beräknas skattepliktig realisations-&lt;br&gt;vinst eller avdragsgill realisationsförlust som om överlåtande och över-&lt;br&gt;tagande företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig realisationsvinst&lt;br&gt;anses inte uppkomma när en ju-&lt;br&gt;ridisk person icke yrkesmässigt&lt;br&gt;överlåter aktie i aktiebolag eller&lt;br&gt;andel i handelsbolag, ekonomisk&lt;br&gt;förening eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person till ett företag inom samma&lt;br&gt;koncern. Som förutsättning gäller&lt;br&gt;att moderföretaget i koncernen är&lt;br&gt;ett aktiebolag, en ekonomisk&lt;br&gt;förening, en sparbank eller ett&lt;br&gt;ömsesidigt skadeförsäkringsföre-&lt;br&gt;tag, att det överlåtande företaget&lt;br&gt;inte samtidigt ingår i en annan&lt;br&gt;koncern än den i vilken det&lt;br&gt;övertagande företaget ingår samt&lt;br&gt;att den överlåtna aktien eller&lt;br&gt;andelen innehas som ett led i&lt;br&gt;koncernens verksamhet. Vidare&lt;br&gt;krävs att det övertagande företaget&lt;br&gt;skulle ha beskattats här om det&lt;br&gt;omedelbart efter övertagandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov med realisationsvinst&lt;br&gt;medges när en juridisk person (det&lt;br&gt;säljande företaget) icke yrkes-&lt;br&gt;mässigt överlåter aktie eller annan&lt;br&gt;andel (överlåten andel) i aktie-&lt;br&gt;bolag, ekonomisk förening, han-&lt;br&gt;delsbolag eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person (det överlåtna företaget)&lt;br&gt;till ett företag inom samma&lt;br&gt;koncern. Som förutsättning gäller&lt;br&gt;att moderföretaget i koncernen är&lt;br&gt;ett aktiebolag, en ekonomisk före-&lt;br&gt;ning, en sparbank eller ett ömse-&lt;br&gt;sidigt skadeförsäkringsföretag, att&lt;br&gt;det säljande företaget inte sam-&lt;br&gt;tidigt ingår i en annan koncern än&lt;br&gt;den i vilken det övertagande före-&lt;br&gt;taget ingår samt att den överlåtna&lt;br&gt;andelen innehas som ett led i kon-&lt;br&gt;cernens verksamhet. Vinsten skall&lt;br&gt;tas upp som intäkt först när en om-&lt;br&gt;ständighet inträffar som medför att&lt;br&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avyttrat aktien eller andelen. När&lt;br&gt;aktien eller andelen senare avyttras&lt;br&gt;beräknas skattepliktig reali-&lt;br&gt;sationsvinst eller avdragsgill&lt;br&gt;realisationsförlust som om över-&lt;br&gt;låtande och övertagande företag&lt;br&gt;utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andelen inte längre innehas av ett&lt;br&gt;företag som tillhör samma koncern&lt;br&gt;som det säljande företaget. Upp-&lt;br&gt;löses det säljande företaget genom&lt;br&gt;likvidation eller sådan fusion som&lt;br&gt;avses i 24 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket 3 eller 12 kap. 1, 3 eller 8 §&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, skall vinsten dock tas&lt;br&gt;upp som intäkt när detta inträffar.&lt;br&gt;Motsvarande gäller om det&lt;br&gt;säljande företaget genom ett avtal&lt;br&gt;om undvikande av dubbelbeskatt-&lt;br&gt;ning erhåller hemvist i ett annat&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall ut-&lt;br&gt;tagsbeskattning enligt punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för utdelningen enligt 7 § 8 mom. tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;andra, tredje och femte styckena samt sjunde stycket första och andra&lt;br&gt;meningarna om det utdelande företaget inte uttagsbeskattats enligt punkt&lt;br&gt;1 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 30 december 1998 och tillämpas på av-&lt;br&gt;yttringar som skett under tiden den 21 januari - den 31 december 1998.&lt;br&gt;Har den äldre bestämmelsen i 2 § 4 mom. tionde stycket första meningen&lt;br&gt;tillämpats vid en överlåtelse, gäller den äldre bestämmelsen i sista&lt;br&gt;meningen samma stycke för det övertagande företaget även efter&lt;br&gt;ikraftträdandet om inte annat framgår av punkterna 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har andelar avyttrats under tiden den 1 januari 1997 - den 20 januari&lt;br&gt;1998 till ett svenskt aktiebolag mot vederlag av nyemitterade aktier i det&lt;br&gt;köpande företaget och har den äldre bestämmelsen i 2 § 4 mom. tionde&lt;br&gt;stycket första meningen varit tillämplig på avyttringen, gäller följande.&lt;br&gt;Vid avyttring av aktie som erhållits i vederlag skall skattepliktig&lt;br&gt;realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust beräknas med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i det säljande företagets anskaffningsvärde för de överlåtna&lt;br&gt;andelarna. Detta gäller under förutsättning att det köpande företaget vid&lt;br&gt;tidpunkten för denna avyttring fortfarande äger de överlåtna andelarna.&lt;br&gt;Det köpande företagets anskaffningsvärde för de överlåtna andelarna&lt;br&gt;skall justeras till marknadsvärdet vid tidpunkten för förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Det som sägs i punkt 2 om beräkning av realisationsvinst när det&lt;br&gt;säljande företaget avyttrar aktie som erhållits i vederlag gäller även om&lt;br&gt;det köpande företaget överlåtit de överlåtna andelarna vidare under&lt;br&gt;förutsättning att denna vidareöverlåtelse skett mot ett vederlag som&lt;br&gt;understiger marknadsvärdet för andelarna vid tidpunkten för vidare-&lt;br&gt;överlåtelsen. I sådant fall skall anskaffningsvärdet för de överlåtna&lt;br&gt;andelarna hos det företag som då innehar dessa andelar justeras till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsvärdet vid tidpunkten för det ursprungligen köpande företagets Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;förvärv om detta värde är högre än anskaffningsvärdet för andelarna hos&lt;br&gt;det företag som då innehar dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 27 § 4 mom. skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § 1, 4, 10, 13 och 16 mom., 3 § 7, 8 och 12 a mom., 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom., 7 § 8 mom., 16 § 2 mom., 24 § 2 mom., 27 § 2 mom. samt 28 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya moment, 2 § 4 a, 3 § 1 h samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a mom., av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bestämmelserna i 3-6, 18-25, 27, 31-34, 41—43, 65 och&lt;br&gt;66 §§ kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen&lt;br&gt;till statlig inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag&lt;br&gt;meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmel-&lt;br&gt;ser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även anvis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningarna till kommunalskattelagen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För juridiska personer utom&lt;br&gt;dödsbon gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;fjärde-nionde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsåret utgörs av det&lt;br&gt;räkenskapsår som slutat närmast&lt;br&gt;före taxeringsåret. I fråga om&lt;br&gt;verksamhet på vilken bokförings-&lt;br&gt;lagen (1976:125) inte är tillämplig&lt;br&gt;skall beskattningsåret avse kalen-&lt;br&gt;derår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande delar tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För juridiska personer utom&lt;br&gt;dödsbon gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;fjärde-tionde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsåret utgörs av det&lt;br&gt;räkenskapsår som slutat närmast&lt;br&gt;före taxeringsåret. I fråga om&lt;br&gt;verksamhet på vilken bokförings-&lt;br&gt;lagen (1976:125) inte är tillämplig&lt;br&gt;skall beskattningsåret avse kalen-&lt;br&gt;derår. Vid en sådan fusion eller&lt;br&gt;fission som anges i 4 respektive&lt;br&gt;5 § lagen (1998:000) om beskatt-&lt;br&gt;ningen vid fusioner, fissioner och&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser gäller -&lt;br&gt;om villkoren i 9 och 10 §§ den&lt;br&gt;lagen är uppfyllda -följande: Be-&lt;br&gt;skattningsåret för det övertagande&lt;br&gt;företaget utgörs såvitt avser den&lt;br&gt;övertagna verksamheten av tiden&lt;br&gt;från ingången av räkenskapsåret&lt;br&gt;för det överlåtande företaget till&lt;br&gt;utgången av räkenskapsåret för&lt;br&gt;det övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;br&gt;Senaste lydelse av 27 § 4 mom. 1997:439.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1614.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All inkomst hänförs till samma förvärvskälla. För kommanditdelägare&lt;br&gt;medges avdrag för underskott i bolaget i den mån avdraget och avdrag&lt;br&gt;som medgetts vid tidigare års taxeringar inte överstiger ett belopp som&lt;br&gt;svarar mot vad delägaren satt in i bolaget eller, om det belopp som del-&lt;br&gt;ägaren åtagit sig sätta in är högre, detta senare belopp. För sådana del-&lt;br&gt;ägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget för-&lt;br&gt;behållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser medges avdrag&lt;br&gt;med sammanlagt högst ett belopp motsvarande det han ansvarar för. För&lt;br&gt;överskjutande underskott medges avdrag vid beräkning av inkomsten&lt;br&gt;från bolaget närmast följande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet räknas - utöver vad som följer av&lt;br&gt;första och andra styckena - löpande kapitalavkastning, vinst (realisa-&lt;br&gt;tionsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana för-&lt;br&gt;pliktelser som avses i 3 § 1 mom. samt lotterivinst som inte är ffikallad&lt;br&gt;från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgift och - med den begränsning som anges i 14 mom. - förlust&lt;br&gt;(realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och för-&lt;br&gt;pliktelser räknas som omkostnad i näringsverksamhet även när detta inte&lt;br&gt;följer av första och andra styckena. Avdrag medges inte för utgifter för&lt;br&gt;inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av realisations-&lt;br&gt;vinst eller realisationsförlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av realisations-&lt;br&gt;vinst eller realisationsförlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas - utöver vad som följer&lt;br&gt;av första stycket - 25 § 1-9 och 11&lt;br&gt;mom. samt 26 § 1-8 och 10 mom.&lt;br&gt;Vid tillämpning av 25 § 11 mom.&lt;br&gt;eller 26 § 10 mom. skall dock&lt;br&gt;gälla att 90 procent av en förlust&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas - utöver vad som följer&lt;br&gt;av första stycket - 25 § 1-9 mom.&lt;br&gt;och 26 § 1-8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det värde som tillgångar som avses i 6 a mom. tas upp till vid in-&lt;br&gt;komsttaxeringen skall höjas i den mån den skattskyldige delat ut medel&lt;br&gt;eller på annat sätt förfogat över uppkommen vinst i en omfattning som&lt;br&gt;inte lagligen kunnat ske om tillgångarna tagits upp till det skattemässiga&lt;br&gt;värdet i räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplöses ett företag som anges i&lt;br&gt;2 § lagen (1998:000) om beskatt-&lt;br&gt;ningen vid fusioner, fissioner och&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser genom en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan fusion eller fission som&lt;br&gt;anges i 4 respektive 5 § den lagen&lt;br&gt;och är villkoren i 9 och 10 §§ den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen uppfyllda gäller följande:&lt;br&gt;Innehar det övertagande företaget&lt;br&gt;aktier eller andra andelar i det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtande företaget som utgör&lt;br&gt;lagertillgångar, skall andelarna&lt;br&gt;anses ha avyttrats for en ersätt-&lt;br&gt;ning som motsvarar det värde som&lt;br&gt;gäller för dem vid beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Bestämmelserna i&lt;br&gt;andra-åttonde styckena nedan&lt;br&gt;gäller i fråga om fusioner enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 14 kap. 22 § aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 11 kap. 1 och 18 §§ bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 7 kap. 1, 2 och 8 sparbanks-&lt;br&gt;lagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 10 kap. 1, 2 och 8 §§ lagen&lt;br&gt;(1995:1570) om medlemsban-&lt;br&gt;ker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 15 a kap. 1 och 18 §§ försäk-&lt;br&gt;ringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har lager, fordringar och lik-&lt;br&gt;nande tillgångar hos det över-&lt;br&gt;tagande företaget tagits upp till&lt;br&gt;högre värde än det värde som i&lt;br&gt;beskattningsavseende gäller för&lt;br&gt;det överlåtande företaget, skall det&lt;br&gt;övertagande företaget ta upp&lt;br&gt;mellanskillnaden som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, markanläggning,&lt;br&gt;maskin eller annat inventarium,&lt;br&gt;patenträtt, hyresrätt eller tillgång&lt;br&gt;av goodwills natur övertagits skall&lt;br&gt;vid beräkning av värdeminsk-&lt;br&gt;ningsavdrag och av vad som åter-&lt;br&gt;står oavskrivet av tillgångens an-&lt;br&gt;skaffningsvärde anses som om&lt;br&gt;överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inventarier eller andra till-&lt;br&gt;gångar som får skrivas av enligt&lt;br&gt;reglerna för räkenskapsenlig av-&lt;br&gt;skrivning övertagits och har dessa&lt;br&gt;tillgångar i räkenskaperna tagits&lt;br&gt;upp till högre värde än vad som&lt;br&gt;följer av tredje stycket, har det&lt;br&gt;övertagande företaget rätt att även&lt;br&gt;efter fusionen tillämpa räken-&lt;br&gt;skapsenlig avskrivning. Som förut-&lt;br&gt;sättning gäller att mellanskillna-&lt;br&gt;den tas upp som intäkt under det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lydelse enligt lag 2.6 i denna proposition.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsår då fusionen genom-&lt;br&gt;förs eller med en tredjedel för&lt;br&gt;nämnda beskattningsår och vart&lt;br&gt;och ett av de två närmast följande&lt;br&gt;åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skog övertagits skall be-&lt;br&gt;träffande skogens anskaffnings-&lt;br&gt;värde och gällande ingångsvärde&lt;br&gt;anses som om överlåtande och&lt;br&gt;övertagande företag utgjort en&lt;br&gt;skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har betalningsansvaret för&lt;br&gt;framtida utgifter övertagits och&lt;br&gt;har det överlåtande företaget&lt;br&gt;medgetts avdrag för utgifterna&lt;br&gt;skall ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;avdraget tas upp som intäkt hos&lt;br&gt;det övertagande företaget. Av-&lt;br&gt;dragsrätten för det övertagande&lt;br&gt;företaget prövas med utgångs-&lt;br&gt;punkt i de förhållanden som gäller&lt;br&gt;vid utgången av beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen skall inte leda till&lt;br&gt;någon skattepliktig realisations-&lt;br&gt;vinst eller avdragsgill realisa-&lt;br&gt;tionsförlust for något av de del-&lt;br&gt;tagande företagen. Avyttras till-&lt;br&gt;gångar som övertagits vid fusio-&lt;br&gt;nen skall vid bedömandet av frå-&lt;br&gt;gan om skattepliktig realisations-&lt;br&gt;vinst eller avdragsgill realisa-&lt;br&gt;tionsförlust uppkommit anses som&lt;br&gt;om överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller också då ett&lt;br&gt;försäkringsföretags hela försäk-&lt;br&gt;ringsbestånd övertagits av ett&lt;br&gt;annat försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övertagande företaget har&lt;br&gt;samma rätt till avdrag för under-&lt;br&gt;skott som avses i 14 mom. som det&lt;br&gt;överlåtande företaget skulle ha&lt;br&gt;haft om fusionen inte ägt rum. Om&lt;br&gt;moderbolaget var ett famans-&lt;br&gt;företag enligt punkt 14 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 32 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) vid ut-&lt;br&gt;gången av beskattningsåret eller&lt;br&gt;dotterbolaget var ett sådant före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Har ett försäkrings-&lt;br&gt;företags hela försäkringsbestånd&lt;br&gt;övertagits av ett annat försäkrings-&lt;br&gt;företag, gäller följande. Det över-&lt;br&gt;låtande företaget skall inte ta upp&lt;br&gt;någon intäkt eller göra något&lt;br&gt;avdrag på grund av överlåtelsen.&lt;br&gt;Det övertagande företaget inträ-&lt;br&gt;der i det överlåtande företagets&lt;br&gt;skattemässiga situation såvitt&lt;br&gt;gäller den övertagna verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag vid ingången av det närmast&lt;br&gt;föregående beskattningsåret krävs&lt;br&gt;dock att moderbolaget ägde mer&lt;br&gt;än nio tiondelar av aktierna i&lt;br&gt;dotterbolaget vid den sistnämnda&lt;br&gt;tidpunkten. Vid fusion mellan&lt;br&gt;ekonomiska föreningar krävs att&lt;br&gt;båda föreningarna är att anse som&lt;br&gt;kooperativa enligt 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsgill realisationsförlust&lt;br&gt;anses inte uppkomma när en juri-&lt;br&gt;disk person icke yrkesmässigt&lt;br&gt;överlåter egendom eller rättighet&lt;br&gt;som avses i 25-31 §§ till en annan&lt;br&gt;juridisk person om de båda juri-&lt;br&gt;diska personerna är moderföretag&lt;br&gt;och dotterföretag eller står under i&lt;br&gt;huvudsak gemensam ledning. Om&lt;br&gt;det övertagande företaget skall&lt;br&gt;beskattas för inkomst som är&lt;br&gt;hänförlig till egendomen eller&lt;br&gt;rättigheten tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna om värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;m.m. i tredje och femte styckena.&lt;br&gt;När egendomen eller rättigheten&lt;br&gt;senare avyttras beräknas skatte-&lt;br&gt;pliktig realisationsvinst eller av-&lt;br&gt;dragsgill realisationsförlust som&lt;br&gt;om överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov med realisationsvinst&lt;br&gt;medges när en juridisk person (det&lt;br&gt;säljande företaget) icke yrkes-&lt;br&gt;mässigt överlåter aktie eller annan&lt;br&gt;andel (överlåten andel) i aktie-&lt;br&gt;bolag, ekonomisk förening, han-&lt;br&gt;delsbolag eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person (det överlåtna företaget)&lt;br&gt;till ett företag inom samma kon-&lt;br&gt;cern. Som förutsättning gäller att&lt;br&gt;moderföretaget i koncernen är ett&lt;br&gt;aktiebolag, en ekonomisk förening,&lt;br&gt;en sparbank eller ett ömsesidigt&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretag, att det&lt;br&gt;säljande företaget inte samtidigt&lt;br&gt;ingår i en annan koncern än den i&lt;br&gt;vilken det övertagande företaget&lt;br&gt;ingår samt att den överlåtna an-&lt;br&gt;delen innehas som ett led i kon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cernens verksamhet. Vinsten skall&lt;br&gt;tas upp som intäkt först när en om-&lt;br&gt;ständighet inträffar som medför att&lt;br&gt;andelen inte längre innehas av ett&lt;br&gt;företag som tillhör samma koncern&lt;br&gt;som det säljande företaget. Upp-&lt;br&gt;löses det säljande företaget genom&lt;br&gt;likvidation eller sådan fusion som&lt;br&gt;avses i 24 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket 3 eller 12 kap. 1, 3 eller&lt;br&gt;8 § lagen (1987:667) om ekono-&lt;br&gt;miska föreningar, skall vinsten&lt;br&gt;dock tas upp som intäkt när detta&lt;br&gt;inträffar. Motsvarande gäller om&lt;br&gt;det säljande företaget genom ett&lt;br&gt;avtal om undvikande av dubbel-&lt;br&gt;beskattning erhåller hemvist i ett&lt;br&gt;annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med sådan fusion&lt;br&gt;som avses i första stycket skall ut-&lt;br&gt;tagsbeskattning enligt punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång delats ut till ett&lt;br&gt;företag som är frikallat från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för utdelningen enligt&lt;br&gt;7 § 8 mom. tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna i andra, tredje och femte&lt;br&gt;styckena samt sjunde stycket första&lt;br&gt;och andra meningarna om det&lt;br&gt;utdelande företaget inte uttags-&lt;br&gt;beskattats enligt punkt 1 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 22 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a mom. Avyttrar en juridisk&lt;br&gt;person (det säljande företaget) en&lt;br&gt;tillgång som avses i 25-31 §§ med&lt;br&gt;realisationsförlust till en annan&lt;br&gt;juridisk person (det köpande före-&lt;br&gt;taget) och är de båda juridiska&lt;br&gt;personerna moderföretag och&lt;br&gt;dotterföretag eller står de under i&lt;br&gt;huvudsak gemensam ledning, med-&lt;br&gt;ges avdrag för förlusten när en&lt;br&gt;omständighet inträffar som medför&lt;br&gt;att tillgången inte längre existerar&lt;br&gt;eller innehas av ett företag som&lt;br&gt;står i sådant förhållande till det&lt;br&gt;säljande företaget som nyss sagts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller av detta företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För avdragsrätt enligt första&lt;br&gt;stycket gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ersättningen far inte understiga&lt;br&gt;marknadsvärdet av den över-&lt;br&gt;låtna tillgången utan att detta är&lt;br&gt;affärsmässigt motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelsen i 12 § lagen&lt;br&gt;(1998:000) om beskattningen&lt;br&gt;vid fusioner, fissioner och verk-&lt;br&gt;samhetsöverlåtelser får inte&lt;br&gt;vara tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om överlåtelse av&lt;br&gt;en aktie eller annan andel gäller&lt;br&gt;följande. Äger det köpande före-&lt;br&gt;taget vid tidpunkten för förvärv&lt;br&gt;som avses i första stycket andelar&lt;br&gt;av samma slag och sort som den&lt;br&gt;överlåtna andelen (gamla andelar)&lt;br&gt;eller förvärvar detta företag&lt;br&gt;därefter sådana andelar (nya&lt;br&gt;andelar), skall senare avyttringar&lt;br&gt;som företaget gör anses ske i&lt;br&gt;följande ordning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gamla andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andelar som överlåtits enligt&lt;br&gt;första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. nya andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket&lt;br&gt;har motsvarande tillämpning i&lt;br&gt;fråga om andra tillgångar som&lt;br&gt;avses i 25-31 §§ och som inte kan&lt;br&gt;särskiljas från varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den överlåtna tillgången en&lt;br&gt;andel, medges inte avdrag för&lt;br&gt;förlust som avses i första stycket&lt;br&gt;om det företag som andelen avser&lt;br&gt;genom en sådan fusion eller&lt;br&gt;fission som anges i 4 respektive&lt;br&gt;5 § lagen om beskattningen vid&lt;br&gt;fusioner, fissioner och verksam-&lt;br&gt;hetsöverlåtelser helt eller delvis&lt;br&gt;går upp i ett företag som står i&lt;br&gt;sådant förhållande till det säljande&lt;br&gt;företaget som sägs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 mom.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Vid inkomstberäkningen for ett investmentföretag gäller, ut-&lt;br&gt;över vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:271.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och&lt;br&gt;andra värdepapper som avses i 27 § 1 mom.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att som intäkt tas upp 2 procent for år räknat av värdet vid ingången&lt;br&gt;av beskattningsåret av egendom som avses i 27 § 1 mom.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att avdrag får göras för annan&lt;br&gt;utdelning än som avses i 3 §&lt;br&gt;7 mom. fjärde stycket som före-&lt;br&gt;taget har beslutat for beskatt-&lt;br&gt;ningsåret, dock inte med så stort&lt;br&gt;belopp att det föranleder under-&lt;br&gt;skott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att avdrag får göras for annan&lt;br&gt;utdelning än som avses i 3 §&lt;br&gt;7 a mom. som företaget har be-&lt;br&gt;slutat för beskattningsåret, dock&lt;br&gt;inte med så stort belopp att det&lt;br&gt;föranleder underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första&lt;br&gt;stycket för investmentföretag&lt;br&gt;gäller också för värdepappersfon-&lt;br&gt;der med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Intäkten enligt första stycket 2&lt;br&gt;utgör 1,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;I fråga om utdelning till&lt;br&gt;annan än andelsägare i fonden får&lt;br&gt;avdrag enligt första stycket 3 inte&lt;br&gt;göras med större belopp än 2&lt;br&gt;procent av fondens värde vid&lt;br&gt;utgången av beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande för-&lt;br&gt;valtar värdepapper eller likartad lös egendom och vars uppgift väsent-&lt;br&gt;ligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie-&lt;br&gt;eller andelsägare riskfördelning och vari ett stort antal fysiska personer&lt;br&gt;äger aktier eller andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som inte längre&lt;br&gt;uppfyller kraven enligt föregående&lt;br&gt;stycke skall - när det inte är fråga&lt;br&gt;om att joretaget upplöses genom&lt;br&gt;likvidation - som intäkt ta upp ett&lt;br&gt;belopp som svarar mot 40 procent&lt;br&gt;av det högsta av värdena av&lt;br&gt;tillgångar som avses i första&lt;br&gt;stycket 1 vid ingången av beskatt-&lt;br&gt;ningsåret eller något av de fem&lt;br&gt;föregående beskattningsåren, dock&lt;br&gt;tidigast vid ingången av år 1991.&lt;br&gt;Som intäkt får i stället tas upp&lt;br&gt;summan av de realisationsvinster&lt;br&gt;och realisationsförluster som&lt;br&gt;företaget haft från och med&lt;br&gt;ingången av år 1991 på tillgångar&lt;br&gt;som avses i första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträffar i fråga om ett invest-&lt;br&gt;mentföretag en sådan förändring&lt;br&gt;beträffande företaget eller ägandet&lt;br&gt;till detta att villkoren i tredje&lt;br&gt;stycket inte längre uppfylls gäller&lt;br&gt;— när det inte är fråga om att&lt;br&gt;företaget upplöses genom likvida-&lt;br&gt;tion - bestämmelserna i femte och&lt;br&gt;sjätte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som intäkt hos företaget skall&lt;br&gt;tas upp 16 procent av det högsta&lt;br&gt;av marknadsvärdena på aktier och&lt;br&gt;andra värdepapper som avses i&lt;br&gt;27 § 1 mom. som innehafts av&lt;br&gt;företaget vid ingången av det be-&lt;br&gt;skattningsår då förändringen in-&lt;br&gt;träffar eller vid något av de fem&lt;br&gt;föregående beskattningsåren (av-&lt;br&gt;skattningsintäkt). Har aktier eller&lt;br&gt;andra andelar i företaget avyttrats&lt;br&gt;under det beskattningsår för före-&lt;br&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taget då förändringen inträffar,&lt;br&gt;utgörs avskattningsintäkten i&lt;br&gt;stället av den andel av ett belopp,&lt;br&gt;beräknat på sätt anges i första&lt;br&gt;meningen, som motsvarar för-&lt;br&gt;hållandet mellan icke avyttrade&lt;br&gt;andelar och samtliga andelar i&lt;br&gt;företaget. Andelar i företaget som&lt;br&gt;ägs av ett investmentföretag vid&lt;br&gt;såväl ingången som utgången av&lt;br&gt;beskattningsåret för det först-&lt;br&gt;nämnda företaget skall anses ha&lt;br&gt;avyttrats under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äger en fysisk person eller en&lt;br&gt;annan juridisk person än ett&lt;br&gt;investmentföretag vid utgången av&lt;br&gt;beskattningsåret andelar i före-&lt;br&gt;taget med mer än hälften av röste-&lt;br&gt;talet för samtliga andelar, gäller&lt;br&gt;följande. På yrkande av personen&lt;br&gt;skall andelar i företaget som&lt;br&gt;personen ägde vid ingången av&lt;br&gt;beskattningsåret avskattas. Av-&lt;br&gt;skattning medför att andelarna&lt;br&gt;under beskattningsåret skall anses&lt;br&gt;ha avyttrats för ett pris motsvaran-&lt;br&gt;de marknadsvärdet vid ingången&lt;br&gt;av beskattningsåret och köpts till-&lt;br&gt;baka för samma pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första&lt;br&gt;stycket för investmentföretag&lt;br&gt;gäller också för värdepappersfon-&lt;br&gt;der med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Intäkten enligt första stycket 2&lt;br&gt;utgör 1,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om utdelning till&lt;br&gt;annan än andelsägare i fonden får&lt;br&gt;avdrag enligt första stycket 3 inte&lt;br&gt;göras med ett större belopp än 2&lt;br&gt;procent av fondens värde vid&lt;br&gt;utgången av beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 momd Ett fåmansföretag har inte rätt till avdrag för kostnad för&lt;br&gt;anskaffande av egendom, hyra eller annan ersättning för lokal eller&lt;br&gt;nedskrivning av lånefordran i den mån ett motsvarande belopp skall&lt;br&gt;beskattas som intäkt av tjänst enligt punkt 14 första, andra, tredje, femte&lt;br&gt;eller sjunde stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:778.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i punkt 14 fjärde&lt;br&gt;stycket första meningen av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 32 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen sker uttagsbeskattning av&lt;br&gt;famansföretaget om inte tredje&lt;br&gt;eller fjärde meningen i stycket är&lt;br&gt;tillämplig. Uttagsbeskattning sker&lt;br&gt;även i fall som avses i sjätte&lt;br&gt;stycket i anvisningspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370). I fråga om ersättning för lokal gäller dock vad nu sagts&lt;br&gt;endast i den mån ersättningen överstiger marknadsmässig ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i punkt 14 fjärde&lt;br&gt;stycket första meningen av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 32 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen sker uttagsbeskattning&lt;br&gt;av famansföretaget om inte tredje&lt;br&gt;meningen i stycket är tillämplig.&lt;br&gt;Uttagsbeskattning sker även i fall&lt;br&gt;som avses i sjätte stycket i anvis-&lt;br&gt;ningspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från famansföretag till&lt;br&gt;företagsledare eller företagsledare närstående person får åtnjutas först&lt;br&gt;under det år då ersättningen har betalats ut eller blivit tillgänglig för&lt;br&gt;lyftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 mom.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Överlåtande och över-&lt;br&gt;tagande företag medges avdrag&lt;br&gt;för kostnader i samband med&lt;br&gt;fusion som avses i 2 § 4 mom.&lt;br&gt;första stycket samt annan fusion&lt;br&gt;enligt 14 kap. 1 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 mom. Överlåtande och över-&lt;br&gt;tagande företag medges avdrag&lt;br&gt;för kostnader i samband med&lt;br&gt;sådan fusion eller fission som&lt;br&gt;anges i 4 och 5 §§ lagen&lt;br&gt;(1998:000) om beskattningen vid&lt;br&gt;fusioner, fissioner och verksam-&lt;br&gt;hetsöverlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolag medges avdrag för kostnader för förändring av aktie-&lt;br&gt;kapitalet och för förvaltning av bolagets kapital. Detsamma gäller en&lt;br&gt;ekonomisk förenings kostnader för ökning av föreningens medlems- och&lt;br&gt;förlagsinsatser samt för förvaltning av insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 h mom. En överlåtelse av&lt;br&gt;en tillgång, på vilken reglerna i&lt;br&gt;25-31 §§ är tillämpliga, utan er-&lt;br&gt;sättning till ett svenskt aktiebolag i&lt;br&gt;vilket överlåtaren eller närstående&lt;br&gt;direkt eller indirekt äger aktie&lt;br&gt;skall behandlas som om tillgången&lt;br&gt;avyttrats mot en ersättning som&lt;br&gt;motsvarar omkostnadsbeloppet.&lt;br&gt;Detsamma gäller om överlåtelsen&lt;br&gt;skett mot ersättning som under-&lt;br&gt;stiger såväl marknadsvärdet av&lt;br&gt;tillgången som omkostnadsbe-&lt;br&gt;loppet. Understiger marknadsvär-&lt;br&gt;det omkostnadsbeloppet, skall till-&lt;br&gt;gången i de fall som nu nämnts&lt;br&gt;anses ha avyttrats för en er-&lt;br&gt;sättning som motsvarar marknads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:852.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ersättning inte utgått, skall&lt;br&gt;det sammanlagda omkostnadsbe-&lt;br&gt;loppet för överlåtarens och när-&lt;br&gt;ståendes aktier i bolaget ökas med&lt;br&gt;ett belopp motsvarande omkost-&lt;br&gt;nadsbeloppet för tillgången eller, i&lt;br&gt;fall som avses i första stycket&lt;br&gt;tredje meningen, marknadsvärdet.&lt;br&gt;Har ersättning utgått, skall om-&lt;br&gt;kostnadsbeloppet ökas med&lt;br&gt;skillnaden mellan omkostnads-&lt;br&gt;beloppet respektive marknadsvär-&lt;br&gt;det och ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlåtelse av en tillgång, på&lt;br&gt;vilken reglerna i 25-31 §§ är&lt;br&gt;tillämpliga, utan ersättning eller&lt;br&gt;mot ersättning som understiger&lt;br&gt;marknadsvärdet av tillgången till&lt;br&gt;en utländsk juridisk person i vilken&lt;br&gt;överlåtaren eller närstående direkt&lt;br&gt;eller indirekt äger andel skall&lt;br&gt;behandlas som om tillgången av-&lt;br&gt;yttrats mot en ersättning som mot-&lt;br&gt;svarar marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ersättning inte utgått, skall&lt;br&gt;det sammanlagda omkostnadsbe-&lt;br&gt;loppet för överlåtarens och när-&lt;br&gt;ståendes andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen ökas med ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande marknadsvärdet. Har&lt;br&gt;ersättning utgått, skall omkost-&lt;br&gt;nadsbeloppet ökas med skillnaden&lt;br&gt;mellan marknadsvärdet och&lt;br&gt;ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om näringsfastigheter&lt;br&gt;gäller följande. Omkostnadsbe-&lt;br&gt;loppet, beräknat med bortseende&lt;br&gt;från bestämmelserna i 25 §&lt;br&gt;4 mom. tredje stycket första me-&lt;br&gt;ningen och 5 mom. första stycket&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;skall minskas med medgivna&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag och såda-&lt;br&gt;na andra avdrag som anges i&lt;br&gt;punkt 5 första stycket första och&lt;br&gt;andra meningarna av anvisningar-&lt;br&gt;na till 22 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Detta gäller dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdrag som hänför sig till tiden&lt;br&gt;före år 1952. Bestämmelsen i&lt;br&gt;punkt 5 första stycket tredje&lt;br&gt;meningen av de nämnda anvis-&lt;br&gt;ningarna tillämpas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bostadsrätter och&lt;br&gt;dylikt beräknas omkostnadsbe-&lt;br&gt;loppet med bortseende från be-&lt;br&gt;stämmelsen i 26 § 5 mom. tredje&lt;br&gt;stycket första meningen. Be-&lt;br&gt;stämmelsen i punkt 5 andra stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 22 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen tillämpas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som anges beträffande&lt;br&gt;svenskt aktiebolag och aktie i&lt;br&gt;sådant bolag gäller även be-&lt;br&gt;träffande svensk ekonomisk före-&lt;br&gt;ning och svenskt handelsbolag&lt;br&gt;respektive andel i ett sådant före-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillgång som enligt första&lt;br&gt;eller tredje stycket skall anses ha&lt;br&gt;avyttrats för en viss ersättning&lt;br&gt;skall vid tillämpning av&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;och denna lag anses ha anskaffats&lt;br&gt;för samma ersättning av&lt;br&gt;förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med närstående avses föräld-&lt;br&gt;rar, far- och morföräldrar, make,&lt;br&gt;avkomling eller avkomlings make&lt;br&gt;samt dödsbo vari den skattskyldige&lt;br&gt;eller någon av nämnda personer&lt;br&gt;är delägare. Med avkomling avses&lt;br&gt;även styvbarn och fosterbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig&lt;br&gt;grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i&lt;br&gt;levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag&lt;br&gt;eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till&lt;br&gt;teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 §&lt;br&gt;9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom&lt;br&gt;företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av kapital räknas utdelning från bostadsföretag som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 7 mom. även om utdelningen inte utgått i förhållande till innehavda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1227.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andelar eller aktier. Vad nu sagts gäller endast om utdelningen består av&lt;br&gt;annat än bostadsförmån eller annan förmån av fastighet. Endast den del&lt;br&gt;av utdelningen som överstiger avgifter och andra inbetalningar till före-&lt;br&gt;taget än kapitaltillskott enligt 3 mom. femte stycket är skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från svenskt aktie-&lt;br&gt;bolag är skattefri om den har upp-&lt;br&gt;burits i förhållande till innehavda&lt;br&gt;aktier och utgår i form av aktier i&lt;br&gt;ett annat svenskt aktiebolag. Som&lt;br&gt;förutsättningar gäller följande.&lt;br&gt;Det utdelande bolaget skall ha&lt;br&gt;aktier inregistrerade vid en svensk&lt;br&gt;börs. När utdelning lämnas skall&lt;br&gt;bolaget — direkt eller indirekt — ha&lt;br&gt;innehaft samtliga aktier i det&lt;br&gt;andra bolaget sedan ingången av&lt;br&gt;närmast föregående beskattnings-&lt;br&gt;år eller sedan det andra bolaget&lt;br&gt;började bedriva verksamhet av&lt;br&gt;något slag. Samtliga aktier i det&lt;br&gt;andra bolaget skall delas ut. Den&lt;br&gt;verksamhet som därefter bedrivs&lt;br&gt;eller skall bedrivas i vartdera&lt;br&gt;bolaget skall vara av betydande&lt;br&gt;omfattning i förhållande till den&lt;br&gt;verksamhet som bedrevs i det ut-&lt;br&gt;delande bolaget. Utgör de ut-&lt;br&gt;delade aktierna lager hos mot-&lt;br&gt;tagaren av utdelningen skall denne&lt;br&gt;som intäkt ta upp värdet av&lt;br&gt;aktierna. Värdet skall bestämmas&lt;br&gt;enligt punkt 2 första och sjunde&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 24 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;År det utdelande bolaget ett bank-&lt;br&gt;aktiebolag gäller inte tredje och&lt;br&gt;sjätte meningarna i detta stycke.&lt;br&gt;Sjätte meningen i detta stycke&lt;br&gt;gäller inte heller om det utdelande&lt;br&gt;bolaget är ett kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag som utgör moderbolag i en&lt;br&gt;koncern i vilken det ingår ett&lt;br&gt;bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning enligt fjärde stycket&lt;br&gt;är skattefri även för mottagare&lt;br&gt;som inte äger aktierna i det utde-&lt;br&gt;lande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utdelning anses utbetalning till aktieägare från ett svenskt aktie-&lt;br&gt;bolag vid nedsättning av aktiekapitalet genom minskning av aktiernas&lt;br&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nominella belopp eller vid nedsättning av reservfonden eller överkurs-&lt;br&gt;fonden. Även utbetalning från en utländsk juridisk person genom ett&lt;br&gt;motsvarande förfarande anses som utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a mom. Utdelning från ett&lt;br&gt;svenskt aktiebolag i form av aktier&lt;br&gt;eller andra andelar i ett dotter-&lt;br&gt;företag som är ett svenskt aktie-&lt;br&gt;bolag eller ett utländskt bolag un-&lt;br&gt;dantas från skatteplikt om&lt;br&gt;följande villkor uppfylls:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utdelningen skall ha lämnats i&lt;br&gt;förhållande till innehavda aktier&lt;br&gt;i moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Aktier i moderföretaget skall&lt;br&gt;vara marknadsnoterade enligt&lt;br&gt;27 § 2 mom. tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Samtliga moderföretagets an-&lt;br&gt;delar i dotterföretaget skall ha&lt;br&gt;delats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Efter utdelningen får andelar i&lt;br&gt;dotterföretaget inte innehas av&lt;br&gt;något företag som tillhör samma&lt;br&gt;koncern som moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Dotterföretagets verksamhet&lt;br&gt;skall till huvudsaklig del bestå&lt;br&gt;av rörelse eller direkt eller in-&lt;br&gt;direkt innehav av andelar i&lt;br&gt;företag som till huvudsaklig del&lt;br&gt;bedriver rörelse och i vilket&lt;br&gt;dotterföretaget direkt eller in-&lt;br&gt;direkt innehar andelar med ett&lt;br&gt;sammanlagt röstetal motsvaran-&lt;br&gt;de mer än hälften av röstetalet&lt;br&gt;för samtliga andelar i företaget.&lt;br&gt;Med rörelse avses annan verk-&lt;br&gt;samhet än innehav av kontanta&lt;br&gt;medel eller värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgör de utdelade andelarna&lt;br&gt;lager hos mottagaren av utdel-&lt;br&gt;ningen, skall denne som intäkt ta&lt;br&gt;upp ett belopp motsvarande det&lt;br&gt;värde som följer av punkt 2 första&lt;br&gt;och sjunde styckena av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 24 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfylls villkoren i första&lt;br&gt;stycket, är utdelning skattefri även&lt;br&gt;för mottagare som inte äger aktier&lt;br&gt;i moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom? Till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings&lt;br&gt;upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem ut-&lt;br&gt;över inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utdelning från svensk ekonomisk förening anses - med de be-&lt;br&gt;gränsningar som anges i tredje-femte styckena - också vad som vid före-&lt;br&gt;ningens upplösning utskiftas till medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utdelning skall inte anses större belopp än som motsvarar vad&lt;br&gt;medlemmen erhåller i annat än aktier i ett svenskt aktiebolag. Som för-&lt;br&gt;utsättningar gäller följande. Den utskiftande föreningen får inte vara&lt;br&gt;sådant fåmansföretag som avses i 12 a mom. tredje stycket. Föreningen&lt;br&gt;skall äga samtliga aktier i bolaget och samtliga aktier skall skiftas ut.&lt;br&gt;Värdet av den egendom som skiftas ut i annan form än aktier får inte&lt;br&gt;överstiga fem procent av det nominella värdet på aktierna. Utgör de ut-&lt;br&gt;skiftade aktierna lager hos mottagaren skall denne som intäkt ta upp&lt;br&gt;värdet av aktierna. Värdet skall bestämmas enligt punkt 2 första och&lt;br&gt;sjunde styckena av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion, som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket 2, skall som&lt;br&gt;utdelning anses ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar vad medlemmen er-&lt;br&gt;håller i annat än andelar i den&lt;br&gt;övertagande föreningen. Som in-&lt;br&gt;betald insats i den övertagande&lt;br&gt;föreningen skall anses inbetald&lt;br&gt;insats i den överlåtande före-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion, som avses i 12 kap.&lt;br&gt;1 och 3 §§ lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar samt i&lt;br&gt;10 kap. 1 och 2 §§ lagen&lt;br&gt;(1995:1570) om medlemsbanker,&lt;br&gt;skall som utdelning anses ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar vad med-&lt;br&gt;lemmen erhåller i annat än andelar&lt;br&gt;i den övertagande föreningen. Som&lt;br&gt;inbetald insats i den övertagande&lt;br&gt;föreningen skall anses inbetald&lt;br&gt;insats i den överlåtande före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än som avses i tredje och fjärde styckena skall som utdel-&lt;br&gt;ning anses vad som utskiftas till medlem utöver inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a mom? En aktie i ett fåmansföretag anses kvalificerad, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktieägaren eller någon denne närstående varit verksam i företaget i&lt;br&gt;betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de fem be-&lt;br&gt;skattningsår som närmast föregått beskattningsåret, eller under någon del&lt;br&gt;av denna tidsperiod varit verksam i betydande omfattning i ett annat få-&lt;br&gt;mansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget - direkt eller genom förmedling av juridisk person - under&lt;br&gt;beskattningsåret eller något av de fem beskattningsår som närmast&lt;br&gt;föregått beskattningsåret har ägt aktier i ett annat famansföretag i vilket&lt;br&gt;aktieägaren eller någon denne närstående varit verksam i betydande&lt;br&gt;omfattning under beskattningsåret eller något av de fem beskattningsår&lt;br&gt;som närmast föregått beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en aktie i ett fåmansföretag,&lt;br&gt;som inte skall anses kvalificerad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:448.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på grund av bestämmelserna i Prop.1998/99:15&lt;br&gt;första stycket, under beskattnings-&lt;br&gt;året eller något av de fem be-&lt;br&gt;skattningsår som närmast föregått&lt;br&gt;beskattningsåret erhållits genom&lt;br&gt;sådan utdelning på kvalificerad&lt;br&gt;aktie i ett annat fåmansföretag&lt;br&gt;som på grund av bestämmelserna i&lt;br&gt;7 a mom. inte har beskattats, skall&lt;br&gt;villkoren i första stycket tillämpas&lt;br&gt;som om det foretag som den&lt;br&gt;utdelade aktien avser är det&lt;br&gt;företag som delat ut aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör ett foretag som avses i första stycket att vara famansföretag,&lt;br&gt;anses en aktie ändå kvalificerad under förutsättning att aktieägaren eller&lt;br&gt;någon denne närstående ägde aktien när företaget upphörde att vara fa-&lt;br&gt;mansföretag eller förvärvat den med stöd av sådan aktie. Aktien anses&lt;br&gt;dock kvalificerad längst under fem beskattningsår efter det år då före-&lt;br&gt;taget upphörde att vara famansföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som förstås med famansföretag, ägare och närstående framgår av&lt;br&gt;punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid bedömningen av om ett famansföretag föreligger jämställs utländska&lt;br&gt;juridiska personer med svenska aktiebolag och svenska ekonomiska&lt;br&gt;föreningar. Vidare skall vid bedömningen av om ett fatal personer äger&lt;br&gt;aktierna i ett företag sådana ägare anses som en person, som själva eller&lt;br&gt;genom någon närstående är eller under något av de fem beskattningsår&lt;br&gt;som närmast föregått beskattningsåret har varit verksamma i företaget i&lt;br&gt;betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlider ägaren till en kvalificerad aktie, anses aktien kvalificerad även&lt;br&gt;hos den avlidnes dödsbo. Delägare i dödsboet jämställs då med när-&lt;br&gt;stående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, om ej annat&lt;br&gt;föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund&lt;br&gt;av beslut, varom i 21 § sägs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fysisk person:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for tid under vilken han varit bosatt här i riket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for tid under vilken han ej varit bosatt här i riket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller&lt;br&gt;fast driftställe här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som&lt;br&gt;avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett&lt;br&gt;hus här i riket övergår till privatbostad eller avyttras;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:163.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för löpande inkomster som hänför sig till privatbostadsfastighet och&lt;br&gt;privatbostad här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för vinst vid avyttring av fastighet här i riket eller av egendom som av-&lt;br&gt;ses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus&lt;br&gt;här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for vinst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktie-&lt;br&gt;bolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses i&lt;br&gt;2 § 7 mom., dels av konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstandels-&lt;br&gt;bevis som utgivits av svenska aktiebolag, dels av sådana av svenska&lt;br&gt;aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt till nyteckning eller köp av&lt;br&gt;aktie och blivit utfästa i förening med skuldebrev och dels optioner och&lt;br&gt;terminer som avser något av nu nämnda finansiella instrument, om över-&lt;br&gt;låtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått&lt;br&gt;det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket&lt;br&gt;eller stadigvarande vistats här;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för återfört avdrag for egenavgifter enligt lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter, for egenavgifter som har fallit bort i den mån avdrag har med-&lt;br&gt;getts för avgifterna samt for avgifter som avses i 46 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som har satts ned genom&lt;br&gt;ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa&lt;br&gt;hänför sig till näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning&lt;br&gt;äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar,&lt;br&gt;samfund, stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska per-&lt;br&gt;soner, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning&lt;br&gt;eller på därmed jämförligt sätt bildats for att förvalta samfällighet endast&lt;br&gt;om samfälligheten taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser&lt;br&gt;marksamfallighet eller regleringssamfallighet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) utländska bolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller&lt;br&gt;fast driftställe här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for inkomst av näringsverksamhet vid avyttring av egendom som avses&lt;br&gt;i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i&lt;br&gt;riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for slutlig skatt eller tillkommande skatt, som fallit bort, i den mån av-&lt;br&gt;drag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års taxeringar; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) andra utländska juridiska personer än utländska bolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst som anges under c med avdrag for delägares inkomst som&lt;br&gt;avses i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vad som avses med fast driftställe gäller vad som sägs i&lt;br&gt;punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådan realisations-&lt;br&gt;vinst som avses i 23 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1994:1854) om in-&lt;br&gt;komstbeskattningen vid gränsöver-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skridande omstruktureringar inom&lt;br&gt;EG, skall med ordet avyttring i&lt;br&gt;första stycket a näst sista ledet&lt;br&gt;förstås avyttring eller överlåtelse&lt;br&gt;genom arv, testamente, bodelning&lt;br&gt;eller gåva av mottagen andel i det&lt;br&gt;förvärvande bolaget eller, i fall&lt;br&gt;som avses i tredje stycket den&lt;br&gt;nämnda paragrafen, vederlags-&lt;br&gt;andel som avses där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom.&amp;quot; Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning&lt;br&gt;som anges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har upp-&lt;br&gt;burits i förhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har upp-&lt;br&gt;burits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande före-&lt;br&gt;taget enligt 2 § 8 mom. första stycket. Bestämmelserna i tredje stycket&lt;br&gt;nedan gäller inte sådan utdelning på förlagsinsatser, som är avdragsgill&lt;br&gt;för det utdelande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening som förvaltar&lt;br&gt;värdepapper eller likartad lös&lt;br&gt;egendom och därutöver inte -&lt;br&gt;direkt eller indirekt - bedriver&lt;br&gt;någon eller endast obetydlig verk-&lt;br&gt;samhet (förvaltningsföretag), är&lt;br&gt;frikallat från skattskyldighet för&lt;br&gt;utdelning i den mån sammanlagda&lt;br&gt;beloppet av utdelningen motsvaras&lt;br&gt;av annan utdelning än som avses i&lt;br&gt;3 § 7 mom. fjärde stycket som&lt;br&gt;företaget har beslutat för samma&lt;br&gt;beskattningsår. Som förvaltnings-&lt;br&gt;företag anses inte investmentföre-&lt;br&gt;tag som avses i 2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening som förvaltar&lt;br&gt;värdepapper eller likartad lös&lt;br&gt;egendom och därutöver inte -&lt;br&gt;direkt eller indirekt - i mer än&lt;br&gt;obetydlig omfattning bedriver&lt;br&gt;annan verksamhet (förvaltnings-&lt;br&gt;företag), är frikallat från skattskyl-&lt;br&gt;dighet för utdelning i den mån&lt;br&gt;sammanlagda beloppet av utdel-&lt;br&gt;ningen motsvaras av annan utdel-&lt;br&gt;ning än som avses i 3 § 7 a mom.&lt;br&gt;som företaget har beslutat för&lt;br&gt;samma beskattningsår. Som för-&lt;br&gt;valtningsföretag anses inte invest-&lt;br&gt;mentföretag som avses i 2 §&lt;br&gt;10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening är med undantag&lt;br&gt;av investmentföretag och förvaltningsföretag, frikallat från skattskyldig-&lt;br&gt;het för utdelning på näringsbetingade aktier eller andelar. Detsamma&lt;br&gt;gäller svensk sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag samt&lt;br&gt;sådan svensk stiftelse som inte är frikallad från skattskyldighet för&lt;br&gt;utdelning enligt 3-6 mom. Med näringsbetingad aktie eller andel avses&lt;br&gt;aktie eller andel som inte utgör omsättningstillgång i företagets verk-&lt;br&gt;samhet under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det&lt;br&gt;utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande&lt;br&gt;företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till&lt;br&gt;äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå&lt;br&gt;det nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet enligt tredje stycket&lt;br&gt;föreligger dock inte för utdelning&lt;br&gt;på aktie eller andel i förvaltnings-&lt;br&gt;företag eller investmentföretag,&lt;br&gt;om detta äger mer än enstaka&lt;br&gt;aktier eller andelar på vilka utdel-&lt;br&gt;ning skulle ha varit skattepliktig&lt;br&gt;om aktierna eller andelarna hade&lt;br&gt;ägts direkt av det företag som äger&lt;br&gt;aktien eller andelen i förvaltnings-&lt;br&gt;företaget eller investmentföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet enligt tredje stycket&lt;br&gt;föreligger dock inte för utdelning&lt;br&gt;på aktie eller andel i förvaltnings-&lt;br&gt;företag eller investmentföretag,&lt;br&gt;om detta - direkt eller indirekt&lt;br&gt;genom ett eller flera andra för-&lt;br&gt;valtnings- eller investmentföretag&lt;br&gt;- äger mer än enstaka aktier eller&lt;br&gt;andelar på vilka utdelning skulle&lt;br&gt;ha varit skattepliktig om aktierna&lt;br&gt;eller andelarna hade ägts direkt av&lt;br&gt;det företag som äger aktien eller&lt;br&gt;andelen i förvaltningsföretaget&lt;br&gt;eller investmentföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte&lt;br&gt;uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång&lt;br&gt;av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet,&lt;br&gt;föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien&lt;br&gt;eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;br&gt;Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar&lt;br&gt;tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie&lt;br&gt;eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan sägs för det&lt;br&gt;fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den inkomstbeskattning som den utländska juridiska personen är&lt;br&gt;underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett&lt;br&gt;enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med&lt;br&gt;vilka Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning&lt;br&gt;(avtalsländer) skall anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med&lt;br&gt;den som skulle ha skett enligt denna lag. Denna presumtion gäller dock&lt;br&gt;endast om personens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller av-&lt;br&gt;talsland och verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller&lt;br&gt;de länder där den bedrivs. I det fall personens intäkter endast till obetyd-&lt;br&gt;lig del härrör från verksamhet i andra länder eller från särskilt skatte-&lt;br&gt;mässigt gynnad verksamhet skall den ändå anses underkastad jämförlig&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är med undantag av investmentföretag och förvalt-&lt;br&gt;ningsföretag, frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller&lt;br&gt;andel i ett bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska ge-&lt;br&gt;menskapen - även om förutsättningarna enligt sjätte stycket inte är för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handen - om innehavet av aktier eller andelar i bolaget motsvarar 25&lt;br&gt;procent eller mer av andelskapitalet i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapen avses utländskt företag som uppfyller villkoren i artikel 2 i det av&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om&lt;br&gt;en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dotterbolag i&lt;br&gt;olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 1995&lt;br&gt;(90/435/EEG). En förutsättning är att den inkomstbeskattning bolaget är&lt;br&gt;underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett&lt;br&gt;enligt denna lag om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från ett svenskt företag som enligt avtal om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i en främmande stat skall vid&lt;br&gt;tillämpning av detta moment behandlas som utdelning på aktie eller an-&lt;br&gt;del i utländsk juridisk person hemmahörande i den främmande staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.l998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Med utländsk juridisk person avses i denna lag association,&lt;br&gt;som enligt lagstiftningen i den stat där den är hemmahörande kan&lt;br&gt;förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter och föra talan inför&lt;br&gt;domstolar och andra myndigheter och över vilkens förmögenhetsmassa&lt;br&gt;de enskilda delägarna inte fritt kan förfoga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utländskt bolag avses i denna lag utländsk juridisk person som i&lt;br&gt;den stat där den är hemmahörande är föremål för beskattning som är&lt;br&gt;likartad den som svenska aktiebolag är underkastade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom utländskt bolag avses i&lt;br&gt;denna lag också alltid utländsk&lt;br&gt;juridisk person hemmahörande i&lt;br&gt;någon av följande stater, med vilka&lt;br&gt;Sverige har ingått avtal för und-&lt;br&gt;vikande av dubbelbeskattning, om&lt;br&gt;den utländska juridiska personen&lt;br&gt;är en person på vilken avtalets&lt;br&gt;regler om begränsning av beskatt-&lt;br&gt;ningsrätten tillämpas och enligt&lt;br&gt;avtalet har hemvist i denna stat:&lt;br&gt;Albanien, Amerikas Förenta&lt;br&gt;Stater, Argentina, Bangladesh,&lt;br&gt;Barbados, Belgien, Bolivia,&lt;br&gt;Botswana, Brasilien, Bulgarien,&lt;br&gt;Canada, Danmark, Egypten,&lt;br&gt;Estland, Filippinerna, Finland,&lt;br&gt;Frankrike, Gambia, Grekland,&lt;br&gt;Indien, Indonesien, Irland, Island,&lt;br&gt;Israel, Italien, Jamaica, Japan,&lt;br&gt;Kazakstan, Kenya, Folkrepubliken&lt;br&gt;Kina, Republiken Korea, Kroatien,&lt;br&gt;Lettland, Litauen, Luxemburg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sasom utländskt bolag avses i&lt;br&gt;denna lag också alltid utländsk&lt;br&gt;juridisk person hemmahörande&lt;br&gt;och skattskyldig till inkomstskatt i&lt;br&gt;någon av följande stater, med vilka&lt;br&gt;Sverige har ingått avtal för und-&lt;br&gt;vikande av dubbelbeskattning, om&lt;br&gt;den utländska juridiska personen&lt;br&gt;är en person på vilken avtalets&lt;br&gt;regler om begränsning av beskatt-&lt;br&gt;ningsrätten tillämpas och enligt&lt;br&gt;avtalet har hemvist i denna stat:&lt;br&gt;Albanien, Amerikas Förenta&lt;br&gt;Stater, Argentina, Bangladesh,&lt;br&gt;Barbados, Belgien, Bolivia,&lt;br&gt;Botswana, Brasilien, Bulgarien,&lt;br&gt;Canada, Danmark, Egypten,&lt;br&gt;Estland, Filippinerna, Finland,&lt;br&gt;Frankrike, Gambia, Grekland,&lt;br&gt;Indien, Indonesien, Irland, Island,&lt;br&gt;Israel, Italien, Jamaica, Japan,&lt;br&gt;Kazakstan, Kenya, Folkrepubliken&lt;br&gt;Kina, Republiken Korea, Kroatien,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1998/99:12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makedonien, Malta, Marocko,&lt;br&gt;Mauritius, Mexiko, Namibia,&lt;br&gt;Nederländerna, Norge, Nya&lt;br&gt;Zeeland, Pakistan, Peru, Polen,&lt;br&gt;Rumänien, Ryssland, Schweiz,&lt;br&gt;Singapore, Slovakiska Republiken,&lt;br&gt;Slovenien, Sri Lanka,&lt;br&gt;Storbritannien och Nordirland,&lt;br&gt;Sydafrika, Tanzania, Tjeckiska&lt;br&gt;Republiken, Trinidad och Tobago,&lt;br&gt;Tunisien, Turkiet, Tyskland,&lt;br&gt;Ukraina, Ungern, Venezuela,&lt;br&gt;Vietnam, Vitryssland, Zambia,&lt;br&gt;Zimbabwe och Österrike.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lettland, Litauen, Luxemburg,&lt;br&gt;Makedonien, Malta, Marocko,&lt;br&gt;Mauritius, Mexiko, Namibia,&lt;br&gt;Nederländerna, Norge, Nya&lt;br&gt;Zeeland, Pakistan, Peru, Polen,&lt;br&gt;Rumänien, Ryssland, Schweiz,&lt;br&gt;Singapore, Slovakiska Republiken,&lt;br&gt;Slovenien, Sri Lanka,&lt;br&gt;Storbritannien och Nordirland,&lt;br&gt;Sydafrika, Tanzania, Tjeckiska&lt;br&gt;Republiken, Trinidad och Tobago,&lt;br&gt;Tunisien, Turkiet, Tyskland,&lt;br&gt;Ukraina, Ungern, Venezuela,&lt;br&gt;Vietnam, Vitryssland, Zambia,&lt;br&gt;Zimbabwe och Österrike.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utländskt bolag likställs, där ej annat uttryckligen stadgas,&lt;br&gt;främmande stat samt utländsk menighet liksom dödsbo efter person, som&lt;br&gt;vid sitt frånfälle inte var bosatt eller stadigvarande vistades här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.'&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Med avyttring av egendom avses försäljning, byte eller där-&lt;br&gt;med jämförlig överlåtelse av egendom. Med avyttring jämställs också att&lt;br&gt;tiden för utnyttjande av en option löpt ut utan att optionen har utnyttjats.&lt;br&gt;Avyttring av ett finansiellt instrument anses också föreligga om det&lt;br&gt;företag som givit ut instrumentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upplöses genom konkurs eller, om det är ett svenskt aktiebolag eller&lt;br&gt;en svensk ekonomisk förening, när företaget försätts i konkurs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. träder i likvidation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upplöses genom en sådan fu-&lt;br&gt;sion eller fission som anges i 4&lt;br&gt;respektive 5 § lagen (1998:000)&lt;br&gt;om beskattningen vid fusioner,&lt;br&gt;fissioner och verksamhetsöver-&lt;br&gt;låtelser eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upplöses genom fusion enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;kap. 1 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385), 11 kap. 1 § bank-&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a kap. 1 § försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713), eller, om det är&lt;br&gt;ett utländskt bolag, när bolaget&lt;br&gt;upplöses genom ett motsvarande&lt;br&gt;förfarande eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. upplöses genom att avregistreras efter den 4 april 1995 enligt&lt;br&gt;punkt 5 eller 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om&lt;br&gt;ändring i aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avyttring avses däremot inte utlåning av egendom för blankning.&lt;br&gt;Avyttring anses inte heller föreligga när en andel definitivt förlorar sitt&lt;br&gt;värde i fall som avses i 3 § 8 mom. tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bola-&lt;br&gt;get om andelen inlöses eller bolaget upplöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:854.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har andelen övergått till någon annan pa annat sätt än genom köp, byte&lt;br&gt;eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt&lt;br&gt;28 § negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna till-&lt;br&gt;gångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall&lt;br&gt;avyttring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad fond-&lt;br&gt;andelsägaren uppbär vid inlösen eller utskiftning. Detsamma gäller om&lt;br&gt;medlem avgår ur en ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt,&lt;br&gt;företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, options-&lt;br&gt;rätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för för-&lt;br&gt;värv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en avyttring av&lt;br&gt;det utnyttjade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade egen-&lt;br&gt;domen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet och annat&lt;br&gt;vederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sådan fusion eller fission&lt;br&gt;som anges i 4 respektive 5 § lagen&lt;br&gt;om beskattningen vid fusioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.™ Som anskaffnings-&lt;br&gt;värde anses det genomsnittliga&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för samtliga&lt;br&gt;finansiella instrument av samma&lt;br&gt;slag och sort som det avyttrade,&lt;br&gt;beräknat på grundval av faktiska&lt;br&gt;anskaffningsutgifter och med hän-&lt;br&gt;syn till inträffade förändringar&lt;br&gt;beträffande innehavet (genom-&lt;br&gt;snittsmetoden). Har aktier erhållits&lt;br&gt;genom sådan utdelning som avses&lt;br&gt;i 3 § 7 mom. fjärde stycket skall&lt;br&gt;som anskaffningsvärde för dessa&lt;br&gt;aktier anses så stor del av det&lt;br&gt;genomsnittliga anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för aktierna i det utdelande bolaget&lt;br&gt;som svarar mot förändringen i&lt;br&gt;marknadsvärdet på dessa aktier till&lt;br&gt;följd av utdelningen. Det genom-&lt;br&gt;snittliga anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fissioner och verksamhetsöver-&lt;br&gt;låtelser gäller - om villkoren i 9&lt;br&gt;och 10 §§ den lagen är uppfyllda -&lt;br&gt;inte bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycket 3 finansiellt instrument&lt;br&gt;som innehas av det eller de över-&lt;br&gt;tagande foretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Som anskaffnings-&lt;br&gt;värde anses det genomsnittliga an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för samtliga&lt;br&gt;finansiella instrument av samma&lt;br&gt;slag och sort som det avyttrade,&lt;br&gt;beräknat på grundval av faktiska&lt;br&gt;anskaffningsutgifter och med hän-&lt;br&gt;syn till inträffade förändringar&lt;br&gt;beträffande innehavet (genom-&lt;br&gt;snittsmetoden). Har aktier eller&lt;br&gt;andra andelar erhållits genom&lt;br&gt;sådan utdelning som avses i 3 §&lt;br&gt;7 a mom., skall som anskaffnings-&lt;br&gt;värde för dessa andelar anses så&lt;br&gt;stor del av det genomsnittliga&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för aktierna i&lt;br&gt;det utdelande bolaget som svarar&lt;br&gt;mot förändringen i marknadsvär-&lt;br&gt;det på dessa aktier till följd av ut-&lt;br&gt;delningen. Det genomsnittliga an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:577.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktierna i det utdelande bolaget&lt;br&gt;skall minskas i motsvarande mån.&lt;br&gt;För sådan mottagare som inte äger&lt;br&gt;aktier i det utdelande bolaget skall,&lt;br&gt;om vederlag erlagts för rätten till&lt;br&gt;utdelning, vederlaget anses som&lt;br&gt;anskaffningsvärde. I annat fall&lt;br&gt;skall de utdelade aktierna anses&lt;br&gt;anskaffade utan kostnad. Har ak-&lt;br&gt;tier erhållits genom sådan utskift-&lt;br&gt;ning som avses i 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket skall som anskaffnings-&lt;br&gt;värde för dessa aktier anses an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för andelarna i&lt;br&gt;den förening som skiftat ut&lt;br&gt;aktierna.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skaffningsvärdet för aktierna i det&lt;br&gt;utdelande bolaget skall minskas i&lt;br&gt;motsvarande mån. För sådan&lt;br&gt;mottagare som inte äger aktier i&lt;br&gt;det utdelande bolaget skall, om&lt;br&gt;vederlag erlagts för rätten till ut-&lt;br&gt;delning, vederlaget anses som an-&lt;br&gt;skaffningsvärde. I annat fall skall&lt;br&gt;de utdelade andelarna anses&lt;br&gt;anskaffade utan kostnad. Har&lt;br&gt;andelar erhållits genom sådan&lt;br&gt;utskiftning som avses i 3 § 8 mom.&lt;br&gt;tredje stycket skall som an-&lt;br&gt;skaffningsvärde för dessa andelar&lt;br&gt;anses anskaffningsvärdet för an-&lt;br&gt;delarna i den förening som skiftat&lt;br&gt;ut andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ett aktiebolag eller&lt;br&gt;en ekonomisk förening som tidi-&lt;br&gt;gare varit ett investmentföretag&lt;br&gt;gäller följande. Ett sådant finan-&lt;br&gt;siellt instrument som avses i&lt;br&gt;1 mom. och som anskaffats av&lt;br&gt;jöretaget innan sådan förändring&lt;br&gt;som anges i 2 § 10 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket inträffade skall anses ha&lt;br&gt;anskaffats för ett belopp motsva-&lt;br&gt;rande marknadsvärdet vid tid-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkten för förändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är finansiella instrument som avses i 1 mom. föremål för notering på&lt;br&gt;inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av mark-&lt;br&gt;nadsmässig omsättning, som är allmänt tillgänglig (marknadsnoterade),&lt;br&gt;får utom såvitt avser optioner och terminer anskaffningsvärdet&lt;br&gt;bestämmas till 20 procent av vad den skattskyldige erhåller vid avytt-&lt;br&gt;ringen efter avdrag för kostnad för avyttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delbevis eller teckningsrättsbevis, som grundas på aktieinnehav i ett&lt;br&gt;bolag, anses anskaffat utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anskaffningsvärde för andel i annan värdepappersfond än alle-&lt;br&gt;mansfond som förvärvats före den 1 januari 1995 får fysisk person och&lt;br&gt;dödsbo ta upp andelens marknadsvärde den 31 december 1992. Det-&lt;br&gt;samma gäller i fråga om fondandelsbevis vars innehavare registreras&lt;br&gt;efter utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande värde för andel i fond som bildats under år 1993 eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 är det först noterade marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av andel i&lt;br&gt;handelsbolag skall ingångsvärdet för andelen ökas med tillskott till&lt;br&gt;bolaget och minskas med uttag från bolaget. Ingångsvärdet skall vidare&lt;br&gt;ökas med de på delägaren belöpande skattepliktiga inkomsterna och&lt;br&gt;minskas med de på delägaren belöpande avdragsgilla underskotten. Blir&lt;br&gt;det justerade ingångsvärdet negativt, skall omkostnadsbeloppet anses&lt;br&gt;vara noll. Vederlaget vid avyttringen skall i detta fall ökas med ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar det negativa justerade ingångsvärdet. För andel i&lt;br&gt;handelsbolag som innehas av ett annat handelsbolag skall ingångsvärdet&lt;br&gt;justeras som om ägarbolaget var skattskyldigt i den skattskyldiges ställe.&lt;br&gt;För andel i ägarbolaget justeras ingångsvärdet med hänsyn till summan&lt;br&gt;av inkomster och underskott i bolagen. Blir nettot negativt skall&lt;br&gt;ingångsvärdet minskas endast i den mån på andelen belöpande under-&lt;br&gt;skott är avdragsgillt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andel som förvärvats före utgången av det räkenskapsår för&lt;br&gt;handelsbolaget som avslutats närmast före den 1 mars 1988 beräknas&lt;br&gt;först det justerade ingångsvärdet vid utgången av nämnda räkenskapsår&lt;br&gt;(bokslutsdagen). Denna beräkning görs med utgångspunkt i andelens&lt;br&gt;ingångsvärde och den ökning eller minskning i delägarens kapital-&lt;br&gt;behållning i bolaget som har inträffat fram till bokslutsdagen. Blir saldot&lt;br&gt;negativt, anses det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen vara noll.&lt;br&gt;Det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen läggs sedan till grund för&lt;br&gt;justeringar enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av kapitalbehållningen på bokslutsdagen skall lager,&lt;br&gt;pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp till de värden&lt;br&gt;som gäller vid inkomsttaxeringen. Sker den skattemässiga inkomstberäk-&lt;br&gt;ningen inte enligt bokföringsmässiga grunder, bortses från förutbetalda&lt;br&gt;kostnader och intäkter samt upplupna intäkter och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har handelsbolaget före utgången av år 1989 avyttrat egendom på&lt;br&gt;vilken 35 § 2-$ mom. kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse&lt;br&gt;före den 1 juli 1990 är tillämpliga skall, om egendomen anskaffats före&lt;br&gt;den 19 augusti 1988, ingångsvärdet för andelen justeras på grundval av&lt;br&gt;det bokföringsmässiga resultatet av avyttringen även om detta inte följer&lt;br&gt;av andra stycket. Från resultatet skall dras ett belopp som svarar mot den&lt;br&gt;avskrivning eller nedskrivning av egendomen som gjorts i räkenskaperna&lt;br&gt;efter bokslutsdagen. Sker beskattning med anledning av avyttringen&lt;br&gt;senare än vid 1990 års taxering, skall ingångsvärdet dock justeras på&lt;br&gt;grundval av det skattemässiga utfallet av avyttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige yrkar det, skall vinstberäkningen grundas enbart&lt;br&gt;på bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har andel i ett handelsbolag förvärvats på annat sätt än genom köp,&lt;br&gt;byte eller därmed jämförligt fång och har den tidigare ägaren beskattats&lt;br&gt;enligt 24 § 2 mom. fjärde stycket, skall det justerade ingångsvärdet för&lt;br&gt;andelen anses vara noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket skall bortses från positiv och negativ&lt;br&gt;räntefördelning enligt lagen (1993:1536) om räntefördelning vid be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattning. Ett negativt fördelningsbelopp skall dock minska ingångsvär-&lt;br&gt;det i den mån räntefördelningen minskat ett underskott av näringsverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingångsvärdet skall ökas med 28 procent av en ökning av expan-&lt;br&gt;sionsmedel enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel och minskas&lt;br&gt;med 28 procent av en minskning. Ingångsvärdet skall ökas med 72&lt;br&gt;procent av en minskning av expansionsmedel som inte tas upp som intäkt&lt;br&gt;enligt 14 § lagen om expansionsmedel. Vid överföring av expan-&lt;br&gt;sionsmedel enligt 11 § nämnda lag skall ingångsvärdet minskas med 72&lt;br&gt;procent av det överförda beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 3 § 1 h mom.&lt;br&gt;gäller reglerna i det momentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;omständigheter som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet om inte&lt;br&gt;annat framgår av punkterna 2-8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har en sådan fusion som avses i den upphävda bestämmelsen i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket genomförts före utgången av år 1998 tillämpas&lt;br&gt;äldre bestämmelser i momentet även efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har den upphävda bestämmelsen i 2 § 4 mom. nionde stycket första&lt;br&gt;meningen tillämpats vid en överlåtelse, gäller de upphävda bestämmel-&lt;br&gt;serna i andra och tredje meningarna samma stycke för det övertagande&lt;br&gt;företaget även efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Har den upphävda bestämmelsen i 2 § 4 mom. tionde stycket första&lt;br&gt;meningen varit tillämplig på en överlåtelse som skett under tiden den 21&lt;br&gt;januari-den 31 december 1998, skall vinsten tas upp till beskattning i&lt;br&gt;enlighet med vad som anges i 8-16 §§ lagen (1998:000) om uppskov&lt;br&gt;med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Har en tillgång före utgången av år 1998 delats ut till ett företag som&lt;br&gt;är frikallat från skattskyldighet för utdelningen enligt 7 § 8 mom. gäller&lt;br&gt;äldre bestämmelser i 2 § 4 mom. tolfte stycket även efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Har ett internationellt andelsbyte genomförts före utgången av år&lt;br&gt;1998 enligt bestämmelserna i den upphävda lagen (1994:1854) om in-&lt;br&gt;komstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG&lt;br&gt;gäller de upphävda bestämmelser i 6 § 1 mom. tredje stycket även efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Har före utgången av år 1998 aktier erhållits genom sådan utdelning&lt;br&gt;som avses i de upphävda bestämmelserna i 3 § 7 mom. fjärde stycket&lt;br&gt;gäller äldre bestämmelser i 27 § 2 mom. även efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Har nyemitterade aktier före utgången av år 1998 erhållits som&lt;br&gt;vederlag vid sådan avyttring som omfattats av 27 § 4 mom. gäller de&lt;br&gt;upphävda bestämmelserna i 27 § 4 mom. även efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen&lt;br&gt;(1970:624)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § kupongskattelagen (1970:624)’ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kupongskatt erläggs enligt&lt;br&gt;denna lag till staten för utdelning&lt;br&gt;av annat slag än som avses i 3 §&lt;br&gt;7 mom. fjärde stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomtskatt&lt;br&gt;på aktie i svenskt aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna lag sägs om aktie i:&lt;br&gt;svensk värdepappersfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kupongskatt erläggs enligt&lt;br&gt;denna lag till staten för utdelning&lt;br&gt;av annat slag än som avses i 3 §&lt;br&gt;7 a mom. fjärde stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomtskatt&lt;br&gt;på aktie i svenskt aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;:nskt aktiebolag gäller även andel i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1867.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:15&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 § skatteregisterlagen (1980:343)' skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i 5 §, med&lt;br&gt;undantag av de i första stycket 5, i&lt;br&gt;6 §, z 7 § 3, med undantag av upp-&lt;br&gt;gifter om beslut om återkallelse av&lt;br&gt;F-skattsedel, i 7 § 23, med undan-&lt;br&gt;tag av uppgift om uppskovsavdrag&lt;br&gt;enligt lagen (1993:1469) om&lt;br&gt;uppskovsavdrag vid byte av&lt;br&gt;bostad, samt i 7 § 31 och 32, far&lt;br&gt;bevaras även efter utgången av den&lt;br&gt;tid som anges i första stycket.&lt;br&gt;Detsamma gäller uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat sägs i andra-fjärde styckena skall sådana uppgifter i det&lt;br&gt;centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras&lt;br&gt;sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i 5 §, med&lt;br&gt;undantag av de i första stycket 5,&lt;br&gt;6 §, 7 § 3, med undantag av upp-&lt;br&gt;gifter om beslut om återkallelse av&lt;br&gt;F-skattsedel och 7 § 23, med&lt;br&gt;undantag av uppgift om uppskovs-&lt;br&gt;avdrag enligt lagen (1993:1469)&lt;br&gt;om uppskovsavdrag vid byte av&lt;br&gt;bostad, far bevaras även efter ut-&lt;br&gt;gången av den tid som anges i&lt;br&gt;första stycket. Detsamma gäller&lt;br&gt;uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer för make och person som likställs med make vid be-&lt;br&gt;skattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart&lt;br&gt;på kontrolluppgift om inkomst av kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt&lt;br&gt;punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsav-&lt;br&gt;drag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1998:490) och lagen&lt;br&gt;(1998:492) om biluthyrning samt uppgifter som avses i 7 § 26-29, med&lt;br&gt;undantag av uppgifter som behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § andra&lt;br&gt;stycket mervärdesskattelagen (1994:200), skall gallras två år efter ut-&lt;br&gt;gången av det år då uppgifterna registrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av&lt;br&gt;det år under vilket revisionen avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för upp-&lt;br&gt;gifter som avses i första eller fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:497.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:692) om&lt;br&gt;ändring i skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)' i paragra-&lt;br&gt;fens lydelse enligt lagen (1998:692) om ändring i nämnda lag skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk och juridisk person far, utöver de uppgifter som anges i 5&lt;br&gt;och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt skall behandlas som famansföretag, fåmansägt handelsbolag och&lt;br&gt;dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i dessa företag samt&lt;br&gt;uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat&lt;br&gt;sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller&lt;br&gt;14 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får&lt;br&gt;anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om be-&lt;br&gt;loppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av&lt;br&gt;åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om&lt;br&gt;innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter-&lt;br&gt;kallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet, uppgifter&lt;br&gt;som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen, lagen&lt;br&gt;(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen&lt;br&gt;(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på&lt;br&gt;ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och&lt;br&gt;återbetalning av sådana skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift&lt;br&gt;om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,&lt;br&gt;dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga&lt;br&gt;förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild&lt;br&gt;självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter&lt;br&gt;som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och&lt;br&gt;uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1983:1343.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde- Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för&lt;br&gt;en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvida-&lt;br&gt;tion eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsän-&lt;br&gt;delse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdekla-&lt;br&gt;ration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från&lt;br&gt;sådan särskild uppgift som avses i 2 kap. 19 § lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxe-&lt;br&gt;ringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tid-&lt;br&gt;punkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens&lt;br&gt;storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs&lt;br&gt;för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för vär-&lt;br&gt;dering av bostad på fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt&lt;br&gt;beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid&lt;br&gt;för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxe-&lt;br&gt;ringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Uppgift om postgiro- och bank gironummer, om personen är&lt;br&gt;näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta&lt;br&gt;emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots&lt;br&gt;nummer och typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöin-&lt;br&gt;komst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Uppgifter angående resultat av brutto vinstberäkning, annan beräk-&lt;br&gt;ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp&lt;br&gt;som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om&lt;br&gt;fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd&lt;br&gt;enligt yrkestrafiklagen (1998:490) och lagen (1998:492) om biluthyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,&lt;br&gt;uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om&lt;br&gt;skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter&lt;br&gt;enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinveste-&lt;br&gt;ringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725)&lt;br&gt;om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för be-&lt;br&gt;stämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om be-&lt;br&gt;slut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattere-&lt;br&gt;duktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i&lt;br&gt;vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan&lt;br&gt;skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i&lt;br&gt;2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;br&gt;totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-&lt;br&gt;ning for koncemmoderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen&lt;br&gt;(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets&lt;br&gt;storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnads-&lt;br&gt;beloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §&lt;br&gt;andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisations-&lt;br&gt;nummer och namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och&lt;br&gt;andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verk-&lt;br&gt;ställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är&lt;br&gt;fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion och fusion samt uppgifter från handels- och föreningsregistret&lt;br&gt;om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkohol-&lt;br&gt;lagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder samt utbetalat belopp och datum for utbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdesskatt&lt;br&gt;vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tids-&lt;br&gt;perioder som uppgifterna avser samt uppgifter från tullmyndigheter som&lt;br&gt;behövs for tillämpningen av 3 kap. 30 § andra stycket mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader&lt;br&gt;för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller person-&lt;br&gt;nummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och&lt;br&gt;datum för förändring av lönesumma, om sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och&lt;br&gt;datum för inkomstanmälan samt om utsänd person såvitt avser uppgifter&lt;br&gt;från intyg om tillämplig lagstiftning och intyg om utsändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Uppgift om att en näringsidkare ingår i en sådan mervärdesskatte-&lt;br&gt;grupp som avses i 6 a kap. 1 § mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Uppgift om uppskovsbelopp&lt;br&gt;vid andelsbyte enligt lagen&lt;br&gt;(1998:000) om uppskov med be-&lt;br&gt;skattningen vid andelsbyten, namn&lt;br&gt;och organisationsnummer på det&lt;br&gt;överlåtna företaget, antal andelar&lt;br&gt;som lämnats som ersättning vid&lt;br&gt;andelsbytet samt namn och&lt;br&gt;organisationsnummer på det&lt;br&gt;köpande företaget samt de övriga&lt;br&gt;uppgifter som behövs för beskatt-&lt;br&gt;ning av uppskovsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Uppgift om uppskovsbelopp&lt;br&gt;vid andelsöverlåtelse inom koncer-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner enligt lagen (1998:000) om&lt;br&gt;uppskov med beskattningen vid an-&lt;br&gt;delsöverlåtelser inom koncerner,&lt;br&gt;namn och organisationsnummer&lt;br&gt;på det överlåtna företaget, antalet&lt;br&gt;överlåtna andelar samt de övriga&lt;br&gt;uppgifter som behövs for beskatt-&lt;br&gt;ning av vinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om&lt;br&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 7, 22 och 33 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 32 a, 32 b och&lt;br&gt;44 §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av fast egendom är skattepliktiga om de sker genom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) köp eller byte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) tillskott till bolag eller förening, utdelning eller skifte från bolag&lt;br&gt;eller förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) fusion enligt 14 kap. 1 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) expropriation eller annan in-&lt;br&gt;lösen på grund av stadgande om&lt;br&gt;rätt eller skyldighet att lösa fast&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av tomträtter är skattepliktiga om de sker genom upplåtelse,&lt;br&gt;överlåtelse mot ersättning eller annat fång som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) expropriation eller annan in-&lt;br&gt;lösen på grund av stadgande om&lt;br&gt;rätt eller skyldighet att lösa fast&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåts ett köp av fast egendom utan något annat tillägg till eller&lt;br&gt;någon annan ändring i köpevillkoren än tiden för tillträdet och betal-&lt;br&gt;ningen, samt sättet för betalningen i den mån ändrade inteckningsför-&lt;br&gt;hållanden påkallar det, skall stämpelskatt betalas endast för det senaste&lt;br&gt;köpet. Skattebefrielse för tidigare köp erhålls dock endast om lagfart för&lt;br&gt;samtliga köp söks inom den tid som är stadgad för det första köpet. Har&lt;br&gt;skatten för tidigare köp redan betalats avräknas beloppet från skatten på&lt;br&gt;det sista köpet. Bestämmelserna om återvinning i 36 § tillämpas om&lt;br&gt;skatten inte kan avräknas helt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebefrielse enligt första&lt;br&gt;stycket medges inte, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) den som överlåtit egendomen&lt;br&gt;är en juridisk person som har köpt&lt;br&gt;egendomen från en annan juridisk&lt;br&gt;person, som ingår i samma&lt;br&gt;koncern, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) den som förvärvat egendomen&lt;br&gt;är en juridisk person som är&lt;br&gt;moderföretag eller dotterföretag&lt;br&gt;till den som överlåtit egendomen&lt;br&gt;till förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:809.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller även vid upplåtelse eller&lt;br&gt;överlåtelse av tomträtt. Vad där&lt;br&gt;sagts om lagfart gäller då in-&lt;br&gt;skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begäran om tillämpning av&lt;br&gt;denna paragraf skall framställas&lt;br&gt;när lagfart eller inskrivning söks.&lt;br&gt;Överlåtare och förvärvare skall&lt;br&gt;därvid skriftligen samt på heder&lt;br&gt;och samvete intyga att ersättning&lt;br&gt;för den överlåtna egendomen inte&lt;br&gt;lämnats och inte heller skall läm-&lt;br&gt;nas utöver vad som framgår av den&lt;br&gt;ingivna överlåtelsehandlingen, och&lt;br&gt;att inte heller i övrigt avtal träffats&lt;br&gt;om tillägg till eller annan ändring i&lt;br&gt;villkoren för tidigare förvärv än&lt;br&gt;vad som angetts i överlåtelsehand-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;andra styckena gäller även vid&lt;br&gt;upplåtelse eller överlåtelse av&lt;br&gt;tomträtt. Vad som i första stycket&lt;br&gt;sagts om lagfart gäller då in-&lt;br&gt;skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begäran om tillämpning av&lt;br&gt;denna paragraf skall framställas&lt;br&gt;när lagfart eller inskrivning söks.&lt;br&gt;Överlåtare och förvärvare skall&lt;br&gt;därvid skriftligen samt på heder&lt;br&gt;och samvete intyga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) att ersättning för den över-&lt;br&gt;låtna egendomen inte lämnats och&lt;br&gt;inte heller skall lämnas utöver vad&lt;br&gt;som framgår av den ingivna över-&lt;br&gt;låtelsehandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) att inte heller i övrigt avtal&lt;br&gt;träffats om tillägg till eller annan&lt;br&gt;ändring i villkoren för tidigare för-&lt;br&gt;värv än vad som angetts i över-&lt;br&gt;låtelsehandlingen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) att förhållanden som avses i&lt;br&gt;andra stycket inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker nyinteckning och dödning på grund av samtidig ansökan, före-&lt;br&gt;ligger skatteplikt endast för skillnaden mellan det nyintecknade beloppet&lt;br&gt;och beloppet av de inteckningar som dödas. Detta gäller dock bara om&lt;br&gt;inteckningarna beviljas i egendom eller, då fråga är om företagsinteck-&lt;br&gt;ning, i näringsverksamhet som helt eller delvis omfattades av de dödade&lt;br&gt;inteckningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en näringsverksamhet tidi-&lt;br&gt;gast sex månader före ansökan om&lt;br&gt;företagsinteckning förvärvats ge-&lt;br&gt;nom en sådan fusion eller fission&lt;br&gt;som anges i 4 respektive 5 § lagen&lt;br&gt;(1998:000) om med beskattningen&lt;br&gt;vid fusioner, fissioner och verk-&lt;br&gt;samhetsöverlåtelser, föreligger&lt;br&gt;skatteplikt endast för ett belopp&lt;br&gt;motsvarande skillnaden mellan det&lt;br&gt;nyintecknade beloppet och be-&lt;br&gt;loppet av de inteckningar i den&lt;br&gt;förvärvade verksamheten som&lt;br&gt;upphörde att gälla till följd av&lt;br&gt;fusionen eller fissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 a §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en juridisk person (för-&lt;br&gt;värvaren) förvärvat fast egendom&lt;br&gt;eller tomträtt från en annan juri-&lt;br&gt;disk person som ingår i samma&lt;br&gt;koncern som förvärvaren (över-&lt;br&gt;låtaren), skall inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten medge uppskov med betal-&lt;br&gt;ning av skatten om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) moderföretaget i koncernen&lt;br&gt;är ett svenskt aktiebolag, en svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening, en svensk&lt;br&gt;sparbank eller ett svenskt ömse-&lt;br&gt;sidigt försäkringsföretag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) överlåtaren inte ingår i en&lt;br&gt;annan koncern än den i vilken för-&lt;br&gt;värvaren ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten skall&lt;br&gt;förklara att uppskovet inte längre&lt;br&gt;gäller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) förvärvaren överlåter fastig-&lt;br&gt;heten till annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 ) koncernförhållandet mellan&lt;br&gt;överlåtaren och förvärvaren upp-&lt;br&gt;hör eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) överlåtar en eller förvärvaren&lt;br&gt;upplöses genom likvidation eller&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgår överlåtaren eller för-&lt;br&gt;värvaren i ett annat företag genom&lt;br&gt;fusion enligt 4 § lagen (1998:000)&lt;br&gt;om beskattningen vid fusioner,&lt;br&gt;fissioner och verksamhetsöver-&lt;br&gt;låtelser inträder det övertagande&lt;br&gt;företaget i det vid fusionen över-&lt;br&gt;låtande företagets situation såvitt&lt;br&gt;avser uppskovet. Motsvarande&lt;br&gt;gäller vid fission enligt 5 § samma&lt;br&gt;lag. I detta fall avses med över-&lt;br&gt;tagande företag det företag till&lt;br&gt;vilket egendomen övergått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begäran om tillämpning av&lt;br&gt;reglerna om uppskov i 32 a § skall&lt;br&gt;framställas tidigast när lagfart&lt;br&gt;eller inskrivning söks och senast&lt;br&gt;ett år efter den dag då den skatt&lt;br&gt;som är hänförlig till förvärvet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten får&lt;br&gt;inte lämna ut en handling som&lt;br&gt;ligger till grund för skattens fast-&lt;br&gt;ställande eller ett pantbrev förrän&lt;br&gt;skatten har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medges uppskov och är skatten&lt;br&gt;betald, skall återbetalning ske&lt;br&gt;enligt reglerna i 40 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaring om att uppskov inte&lt;br&gt;längre gäller skall anses som&lt;br&gt;sådant beslut om skatten som av-&lt;br&gt;ses i 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten får&lt;br&gt;inte lämna ut en handling som&lt;br&gt;ligger till grund för skattens fast-&lt;br&gt;ställande eller ett pantbrev förrän&lt;br&gt;skatten har betalats. Detta gäller&lt;br&gt;inte om uppskov medgetts enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 32 a § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en inteckning förts över från skeppsbyggnadsregistret till skepps-&lt;br&gt;registret i samband med att ett skeppsbygge registrerats som skepp, får&lt;br&gt;inte nationalitetshandlingen för skeppet lämnas ut förrän skatten för in-&lt;br&gt;teckningen har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig skall lämna uppgift&lt;br&gt;till inskrivningsmyndigheten om&lt;br&gt;omständighet som anges i 32 a §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;förvärv som görs den dagen eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 17 § och 3 kap. 32 c § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 2 kap. skall införas en ny paragraf, 19 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige under beskattningsåret har avyttrat fast eller lös&lt;br&gt;egendom eller betalat eller överlåtit lån i utländsk valuta, skall han i&lt;br&gt;självdeklarationen lämna de uppgifter som behövs för att beräkna skatte-&lt;br&gt;pliktig realisationsvinst. Detsamma gäller, om den skattskyldige under&lt;br&gt;beskattningsåret överfört eller upplåtit egendom under sådana förhållan-&lt;br&gt;den att överföringen eller upplåtelsen enligt 25 § 2 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt skall jämställas med avyttring av fas-&lt;br&gt;tighet. Kan intäktens totala belopp inte fastställas på grund av att den är&lt;br&gt;beroende av viss framtida händelse, skall uppgift lämnas om detta i&lt;br&gt;sj älvdeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkar uppskovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om upp-&lt;br&gt;skovsavdrag vid byte av bostad skall i självdeklarationen lämna uppgift&lt;br&gt;om beteckning på sådan ersättningsbostad som avses i 11 § nämnda lag.&lt;br&gt;Om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra&lt;br&gt;meningen nämnda lag, skall uppgift lämnas även om föreningens eller&lt;br&gt;bolagets organisationsnummer och namn. Om ersättningsbostad förvär-&lt;br&gt;vas först nästkommande år, skall uppgift i stället lämnas i självdeklara-&lt;br&gt;tionen för det året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har äganderätten till en sådan ersättningsbostad som avses i andra&lt;br&gt;stycket under beskattningsåret övergått till annan genom arv, testamente,&lt;br&gt;bodelning eller gåva skall i självdeklarationen lämnas uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. storleken på det belopp som enligt 10 § nämnda lag skall dras ifrån&lt;br&gt;omkostnadsbeloppet när ersättningsbostaden avyttras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättningsbostadens beteckning samt, om ersättningsbostaden ut-&lt;br&gt;görs av bostad som avses i andra stycket andra meningen, föreningens&lt;br&gt;eller bolagets organisationsnummer och namn samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den nye ägarens namn, adress och person- eller organisations-&lt;br&gt;nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige under be-&lt;br&gt;skattningsåret avyttrat andelar&lt;br&gt;genom ett sådant internationellt&lt;br&gt;andelsbyte som avses i 6 § lagen&lt;br&gt;(1994:1854) om inkomstbeskatt-&lt;br&gt;ningen vid gränsöverskridande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkat uppskov med&lt;br&gt;beskattningen enligt lagen&lt;br&gt;(1998:000) om uppskov med be-&lt;br&gt;skattningen vid andelsbyten skall&lt;br&gt;lämna de uppgifter som behövs for&lt;br&gt;att uppskov skall kunna medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1875.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omstruktureringar inom EG, skall&lt;br&gt;han i självdeklarationen lämna de&lt;br&gt;uppgifter som behövs for tillämp-&lt;br&gt;ningen av 23 § sjätte stycket och, i&lt;br&gt;motsvarande hänseende, 24 §&lt;br&gt;fjärde stycket den nämnda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som erhållit sådant uppskov&lt;br&gt;eller som inträtt i dennes ställe&lt;br&gt;skall lämna sådana uppgifter som&lt;br&gt;är av betydelse for om uppskovs-&lt;br&gt;belopp skall tas upp till beskatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har äganderätten till en andel&lt;br&gt;som förvärvats genom sådant&lt;br&gt;andelsbyte som avses i fjärde&lt;br&gt;stycket övergått till annan genom&lt;br&gt;arv, testamente, bodelning eller&lt;br&gt;gåva skall förvärvaren i sin&lt;br&gt;självdeklaration lämna uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det antal andelar som för-&lt;br&gt;värvats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppskovsbelopp som belöper&lt;br&gt;sig på varje andel och,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. namn, adress och person-&lt;br&gt;eller organisationsnummer för den&lt;br&gt;den från vilken andelarna har för-&lt;br&gt;värvats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkat uppskov med&lt;br&gt;beskattningen av realisationsvinst&lt;br&gt;enligt lagen (1998:000) om upp-&lt;br&gt;skov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsöverlåtelser inom koncerner&lt;br&gt;skall lämna de uppgifter som be-&lt;br&gt;hövs for att uppskov skall kunna&lt;br&gt;medges. Den som erhållit sådant&lt;br&gt;uppskov eller som inträtt i dennes&lt;br&gt;ställe skall lämna uppgifter som är&lt;br&gt;av betydelse för om vinsten skall&lt;br&gt;tas upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 c §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om avyttring av finansiellt instrument skall, i annat fall&lt;br&gt;än som avses i 22 eller 32 a §, lämnas av värdepappersinstitut i de fall&lt;br&gt;institutet är skyldigt att upprätta avräkningsnota enligt 3 kap. 9 § lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om skyldighet att upprätta avräkningsnota inte finns skall såvitt&lt;br&gt;avser sådana optioner och terminer som är finansiella instrument&lt;br&gt;kontrolluppgift om utfärdande av optioner och slutförande av options-&lt;br&gt;och terminsaffärer, som inte innebär förvärv eller försäljning av&lt;br&gt;egendom, lämnas av det värdepappersinstitut som registrerar optionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:234.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller terminen eller som på annat sätt medverkar vid utfärdandet eller&lt;br&gt;slutförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo. Kon-&lt;br&gt;trolluppgiften skall ta upp den ersättning som överenskommits vid av-&lt;br&gt;yttringen, utfärdandet eller slutförandet efter avdrag for försäljnings-&lt;br&gt;provision och liknande kostnader, antalet finansiella instrument samt slag&lt;br&gt;och sort. Om tiden for utnyttjande av en option har löpt ut utan att&lt;br&gt;optionen har utnyttjats skall kontrolluppgiften ta upp den ersättning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnades vid förvärvet av optionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet föreligger&lt;br&gt;inte vid byten som avses i 27 §&lt;br&gt;4 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt respektive 6 §&lt;br&gt;lagen (1994:1854) om inkomst-&lt;br&gt;beskattningen vid gränsöver-&lt;br&gt;skridande omstruktureringar inom&lt;br&gt;EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid sådan avyttring som&lt;br&gt;avses i lagen (1998:000) om&lt;br&gt;uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsbyten även utgått ersättning&lt;br&gt;i pengar, skall denna anges på&lt;br&gt;kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid taxeringen år 2000. Vid denna taxering tillämpas även äldre&lt;br&gt;bestämmelser i 2 kap. 17 § fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om&lt;br&gt;ersättningsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsfond skall återföras till beskattning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fonden har tagits i anspråk i strid med 4 eller 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret har överlåtits eller verksamheten har upphört och fonden inte&lt;br&gt;har övertagits enligt sjätte stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits&lt;br&gt;enligt sjätte stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda i&lt;br&gt;likvidation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i kon-&lt;br&gt;kurs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår för&lt;br&gt;vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för av-&lt;br&gt;sättningen har medgetts, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skattskyldigheten för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om&lt;br&gt;sådan inkomst skall undantas från beskattning på grund av ett avtal om&lt;br&gt;undvikande av dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på&lt;br&gt;avyttring som avses i 2 § andra stycket 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med överlåtelse som avses i första stycket 2 likställs att förvärvskällan&lt;br&gt;helt eller delvis tillfallit en ny ägare genom bodelning eller arv eller&lt;br&gt;genom förordnande i testamente. Skattemyndigheten får dock, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, medge att fonden i stället för att återföras till be-&lt;br&gt;skattning övertas av den nya ägaren. Därvid skall bestämmelserna i 11 §&lt;br&gt;tredje stycket tillämpas. Har fysisk person fatt avdrag för avsättning till&lt;br&gt;ersättningsfond för byggnader och markanläggningar i fall som avses i&lt;br&gt;2 § andra och tredje styckena skall återföring till beskattning göras till&lt;br&gt;den del fonden motsvarar belopp som tagits upp som intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt bestämmelserna i punkt 5 första och tredje-&lt;br&gt;sjätte styckena av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Fonden i övrigt skall återföras till beskattning i inkomst-&lt;br&gt;slaget kapital. Ersättningsfond för mark skall återföras till beskattning i&lt;br&gt;inkomstslaget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond&lt;br&gt;som skall återföras enligt första stycket 6 far behållas under viss tid, dock&lt;br&gt;längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte&lt;br&gt;taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådan fiision som avses i 2 § Har en ekonomisk förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1887.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;far ersättningsfond övertas. Har en&lt;br&gt;ekonomisk förening skiftat ut&lt;br&gt;aktier enligt 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket nämnda lag far ersättnings-&lt;br&gt;fond i föreningen övertas av det&lt;br&gt;aktiebolag vars aktier skiftats ut.&lt;br&gt;Har fonden övertagits skall anses&lt;br&gt;som om det övertagande företaget&lt;br&gt;har gjort avsättningen under det&lt;br&gt;beskattningsår då avsättningen&lt;br&gt;gjorts hos det överlåtande företa-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skiftat ut aktier enligt 3 § 8 mom.&lt;br&gt;tredje stycket nämnda lag far er-&lt;br&gt;sättningsfond i föreningen övertas&lt;br&gt;av det aktiebolag vars aktier skif-&lt;br&gt;tats ut. Har fonden övertagits skall&lt;br&gt;anses som om det övertagande&lt;br&gt;företaget har gjort avsättningen&lt;br&gt;under det beskattningsår då avsätt-&lt;br&gt;ningen gjorts hos det överlåtande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ill, 18 och 26 §§ lagen&lt;br&gt;(1998:000) om beskattningen vid&lt;br&gt;fusioner, fissioner och verksam-&lt;br&gt;hetsöverlåtelser finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om övertagande av ersätt-&lt;br&gt;ningsfond vid fusion m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid taxeringen år 2000. Vid denna taxering tillämpas även äldre&lt;br&gt;bestämmelser i 9 § femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:702) om&lt;br&gt;inkomstskatteregler med anledning av vissa&lt;br&gt;omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 5 §§ lagen (1992:702) om inkomst-&lt;br&gt;skatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finan-&lt;br&gt;siella sektorn, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion mellan Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa och&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar enligt 2 §&lt;br&gt;lagen (1992:700) om ombildning&lt;br&gt;av stadshypoteksinstitutionen&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 2 §&lt;br&gt;4 mom. andra-fjärde, sjunde,&lt;br&gt;åttonde och elfte styckena lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion mellan Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa och&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar enligt 2 §&lt;br&gt;lagen (1992:700) om ombildning&lt;br&gt;av stadshypoteksinstitutionen&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 2 §&lt;br&gt;4 mom. andra-fjärde, sjunde,&lt;br&gt;åttonde och elfte styckena lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;i lagrummets lydelse vid utgången&lt;br&gt;av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i första stycket samt vid en följande överlåtelse&lt;br&gt;av Stadshypotekskassans tillgångar till det kreditaktiebolag som avses i&lt;br&gt;3 § lagen om ombildning av stadshypoteksinstitutionen skall överlåtande&lt;br&gt;och övertagande företag anses som en skattskyldig vid återföring av&lt;br&gt;obeskattade reserver enligt 2 § samt vid tillämpning av lagen (1990:655)&lt;br&gt;om återföring av obeskattade reserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett utländskt bankföretag&lt;br&gt;övertar hela den rörelse som be-&lt;br&gt;drivs av ett bankaktiebolag som&lt;br&gt;har bildats före den 1 augusti 1990&lt;br&gt;och som ägs direkt eller genom&lt;br&gt;förmedling av ett helägt dotter-&lt;br&gt;företag skall bestämmelserna i 2 §&lt;br&gt;4 mom. andra-fjärde, sjunde,&lt;br&gt;åttonde och elfte styckena lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, 13 § lagen (1990:654) om&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv samt 8 §&lt;br&gt;lagen (1990:655) om återföring av&lt;br&gt;obeskattade reserver äga mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett utländskt bankföretag&lt;br&gt;övertar hela den rörelse som be-&lt;br&gt;drivs av ett bankaktiebolag som&lt;br&gt;har bildats före den 1 augusti 1990&lt;br&gt;och som ägs direkt eller genom&lt;br&gt;förmedling av ett helägt dotter-&lt;br&gt;företag skall bestämmelserna i 2 §&lt;br&gt;4 mom. andra-fjärde, sjunde,&lt;br&gt;åttonde och elfte styckena lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;i lagrummets lydelse vid utgången&lt;br&gt;av år 1998, 13 § lagen (1990:654)&lt;br&gt;om skatteutjämningsreserv samt&lt;br&gt;8 § lagen (1990:655) om åter-&lt;br&gt;föring av obeskattade reserver äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 janauri 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid taxeringen år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:541) om&lt;br&gt;inkomstbeskattning vid ombildning av&lt;br&gt;värdepappersfond&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:541) om inkomstbeskattning&lt;br&gt;vid ombildning av värdepappersfond skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanläggning eller del-&lt;br&gt;ning av värdepappersfond skall&lt;br&gt;inte medföra uttagsbeskattning&lt;br&gt;enligt punkt 1 fjärde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370). Vid en&lt;br&gt;sådan ombildning skall en nybil-&lt;br&gt;dad fonds tillgångar behålla sina&lt;br&gt;tidigare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;anskaffningsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättigheter och skyldigheter i&lt;br&gt;fråga om skatt som är hänförliga&lt;br&gt;till tiden före ombildningen och&lt;br&gt;som inte utnyttjats eller fullgjorts&lt;br&gt;övergår till nybildad fond. Vid&lt;br&gt;delning fördelas dessa rättigheter&lt;br&gt;och skyldigheter mellan de nybil-&lt;br&gt;dade fondema i förhållande till&lt;br&gt;deras värde vid delningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanläggning eller del-&lt;br&gt;ning av värdepappersfond skall&lt;br&gt;inte medföra uttagsbeskattning&lt;br&gt;enligt punkt 1 a och 1 b av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 22 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370). Vid en&lt;br&gt;sådan ombildning skall en nybil-&lt;br&gt;dad fonds tillgångar behålla sina&lt;br&gt;tidigare anskaffningsvärden.&lt;br&gt;Rättigheter och skyldigheter i&lt;br&gt;fråga om skatt som är hänförliga&lt;br&gt;till tiden före ombildningen och&lt;br&gt;som inte utnyttjats eller fullgjorts&lt;br&gt;övergår till nybildad fond. Vid&lt;br&gt;delning fördelas dessa rättigheter&lt;br&gt;och skyldigheter mellan de nybil-&lt;br&gt;dade fondema i förhållande till&lt;br&gt;deras värde vid delningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid taxeringen år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om&lt;br&gt;periodiseringsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1993:1538) om periodiseringsfon-&lt;br&gt;der skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och vid ombildning enligt 8 kap.&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619) och&lt;br&gt;vid övertagande som avses i 5 eller&lt;br&gt;6 § lagen (1992:702) om inkomst-&lt;br&gt;skatteregler med anledning av&lt;br&gt;vissa omstruktureringar inom den&lt;br&gt;finansiella sektom, m.m. samt vid&lt;br&gt;ombildning och tillskott enligt 2 §&lt;br&gt;respektive 3 § första meningen&lt;br&gt;lagen (1994:758) om ombildning&lt;br&gt;av landshypoteksinstitutionen an-&lt;br&gt;ses överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag som ett företag. Har en&lt;br&gt;ekonomisk förening skiftat ut ak-&lt;br&gt;tier enligt 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, skall föreningen och det ak-&lt;br&gt;tiebolag vars aktier skiftats ut an-&lt;br&gt;ses som ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ombildning enligt 8 kap. spar-&lt;br&gt;bankslagen (1987:619) och vid&lt;br&gt;övertagande som avses i 5 eller 6 §&lt;br&gt;lagen (1992:702) om inkomst-&lt;br&gt;skatteregler med anledning av&lt;br&gt;vissa omstruktureringar inom den&lt;br&gt;finansiella sektom, m.m. samt vid&lt;br&gt;ombildning och tillskott enligt 2 §&lt;br&gt;respektive 3 § första meningen&lt;br&gt;lagen (1994:758) om ombildning&lt;br&gt;av landshypoteksinstitutionen an-&lt;br&gt;ses överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag som ett företag. Har en&lt;br&gt;ekonomisk förening skiftat ut ak-&lt;br&gt;tier enligt 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, skall föreningen och det ak-&lt;br&gt;tiebolag vars aktier skiftats ut an-&lt;br&gt;ses som ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ill, 18 och 26 §§ lagen&lt;br&gt;(1998:000) om beskattningen vid&lt;br&gt;fusioner, fissioner och verksam-&lt;br&gt;hetsöverlåtelser finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om övertagande av periodise-&lt;br&gt;ringsfond vid fusion m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid taxeringen år 2000. Vid denna taxering tillämpas även äldre&lt;br&gt;bestämmelser i 7 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1587.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om&lt;br&gt;avdrag för underskott av näringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 3, 7 och 12 §§ lagen (1993:1539) om av-&lt;br&gt;drag för underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer underskott i en&lt;br&gt;förvärvskälla vid beräkning av&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:379) och lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt, medges&lt;br&gt;avdrag för underskott i förvärvs-&lt;br&gt;källan närmast följande beskatt-&lt;br&gt;ningsår, om ej annat följer av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer underskott i en&lt;br&gt;förvärvskälla vid beräkning av&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:379) och lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt, medges&lt;br&gt;avdrag för underskott i förvärvs-&lt;br&gt;källan närmast följande beskatt-&lt;br&gt;ningsår, om ej annat följer av&lt;br&gt;denna lag eller av 25 § lagen&lt;br&gt;(1999:000) om beskattningen vid&lt;br&gt;överlåtelser till underpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses aktiebolag, ekonomisk förening, stiftelse, ideell&lt;br&gt;förening, sparbank, försäkringsbolag eller utländskt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förlustföretag avses ett företag med underskott beskattningsåret&lt;br&gt;närmast före det beskattningsår företaget omfattats av en sådan&lt;br&gt;ägarförändring som anges i 4 eller 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med annat rättssubjekt avses fysisk person, dödsbo, eller annan ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person än utländskt bolag. Med annat rättssubjekt avses&lt;br&gt;även handelsbolag i vilket subjekt av de slag som anges i föregående&lt;br&gt;mening är delägare. Närstående räknas som en person. Med närstående&lt;br&gt;avses föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling, avkomlings&lt;br&gt;make, syskon, syskons make och avkomling. Med avkomling avses även&lt;br&gt;styvbarn och fosterbarn. Med närstående avses även dödsbon och&lt;br&gt;handelsbolag i vilka någon sådan person som anges i fjärde och femte&lt;br&gt;meningarna är delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med gammalt underskott avses&lt;br&gt;underskott som kvarstår från be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med gammalt underskott avses&lt;br&gt;underskott som kvarstår från be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattningsåret närmast före det be-&lt;br&gt;skattningsår då ett förlustföretag&lt;br&gt;omfattats av en sådan ägarföränd-&lt;br&gt;ring som anges i 4 eller 5 § eller&lt;br&gt;utgjort överlåtande eller överta-&lt;br&gt;gande företag i sådan fusion, om-&lt;br&gt;bildning eller övertagande som&lt;br&gt;anges i 12 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattningsåret närmast före det be-&lt;br&gt;skattningsår då ett förlustföretag&lt;br&gt;omfattats av en sådan ägarföränd-&lt;br&gt;ring som anges i 4 eller 5 § eller&lt;br&gt;utgjort överlåtande eller över-&lt;br&gt;tagande företag i sådan ombild-&lt;br&gt;ning eller sådant övertagande som&lt;br&gt;anges i 12 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett förlustföretag omfattats av en sådan ägarförändring som anges i&lt;br&gt;4 § första stycket eller 5 § första stycket medges avdrag endast till den&lt;br&gt;del gammalt underskott inte överstiger 200 procent av den nya ägarens&lt;br&gt;eller de nya ägarnas kostnad för att erhålla det bestämmande inflytandet&lt;br&gt;över förlustföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden minskas med kapitaltillskott som förlustföretaget - eller&lt;br&gt;annat företag som såväl före som efter ägarförändringen ingick i samma&lt;br&gt;koncern som förlustföretaget - erhållit under en period omfattande den&lt;br&gt;del av det beskattningsår då ägarförändringen skedde som föregick ägar-&lt;br&gt;förändringen och de två närmast föregående beskattningsåren. Vad som&lt;br&gt;sagts nu gäller inte kapitaltillskott som erhållits från annat företag som&lt;br&gt;såväl före som efter ägarförändringen ingick i samma koncern som för-&lt;br&gt;lustföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som anges i 4 § första stycket gäller inte första stycket denna&lt;br&gt;paragraf om förlustföretaget redan före ägarförändringen ingick i samma&lt;br&gt;koncern som den nya ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan efter ansökan medge undantag från första stycket om&lt;br&gt;det finns anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig betydelse&lt;br&gt;från samhällsekonomisk synpunkt och att ägarförändringen inte skulle&lt;br&gt;genomföras om undantag inte medgavs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-fjärde styckena gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar även om ett för-&lt;br&gt;lustforetag utgjort överlåtande&lt;br&gt;företag i en sådan fusion som an-&lt;br&gt;ges ill kap. 1 § bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1987:618) eller 15 a kap.&lt;br&gt;1 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;försäkringsrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:713). Med kostnad avses i&lt;br&gt;detta fall fusionsvederlag. Med ny&lt;br&gt;ägare avses det övertagande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om sådan fusion som&lt;br&gt;anges i 2 § 4 mom. första stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt, ombildning enligt 8&lt;br&gt;kap. sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;och vid övertagande som avses i&lt;br&gt;5 § lagen (1992:702) om inkomst-&lt;br&gt;skatteregler med anledning av&lt;br&gt;vissa omstruktureringar inom den&lt;br&gt;finansiella sektorn, m.m. skall vid&lt;br&gt;tillämpning av denna lag det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 § lagen (1998:000) om&lt;br&gt;beskattningen vid fusioner, fissio-&lt;br&gt;ner och verksamhetsöverlåtelser&lt;br&gt;finns bestämmelser om hur denna&lt;br&gt;paragraf skall tillämpas vid fusion&lt;br&gt;och fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ombildning enligt 8 kap.&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619) och&lt;br&gt;vid övertagande som avses i 5 §&lt;br&gt;lagen (1992:702) om inkomst-&lt;br&gt;skatteregler med anledning av&lt;br&gt;vissa omstruktureringar inom den&lt;br&gt;finansiella sektorn, m.m. skall vid&lt;br&gt;tillämpning av denna lag det&lt;br&gt;överlåtande och det övertagande&lt;br&gt;företaget anses som ett och samma&lt;br&gt;företag. Har en ekonomisk före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1890.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1588.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtande och det övertagande&lt;br&gt;företaget anses som ett och samma&lt;br&gt;företag. Har en ekonomisk före-&lt;br&gt;ning skiftat ut aktier enligt 3 §&lt;br&gt;8 mom. tredje stycket lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt, skall före-&lt;br&gt;ningen och det aktiebolag vars&lt;br&gt;aktier skiftats ut anses som ett och&lt;br&gt;samma företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övertagande företaget har&lt;br&gt;dock rätt till avdrag för gammalt&lt;br&gt;underskott först vid taxeringen för&lt;br&gt;det sjätte beskattningsåret efter det&lt;br&gt;beskattningsår då fusionen, om-&lt;br&gt;bildningen eller övertagandet&lt;br&gt;skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det överlåtande och över-&lt;br&gt;tagande företaget ingick i samma&lt;br&gt;koncern före fusionen, ombild-&lt;br&gt;ningen eller övertagandet gäller&lt;br&gt;inte andra stycket. Förelåg i&lt;br&gt;sådant fall begränsning enligt 8 §&lt;br&gt;avseende koncernbidrag mellan&lt;br&gt;företagen har dock det över-&lt;br&gt;tagande företaget rätt till avdrag&lt;br&gt;för gammalt underskott först vid&lt;br&gt;den taxering då begränsningen&lt;br&gt;skulle ha upphört om fusionen inte&lt;br&gt;ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fusion mellan ekono-&lt;br&gt;miska föreningar gäller första&lt;br&gt;stycket endast om båda före-&lt;br&gt;ningarna är att anse som koope-&lt;br&gt;rativa enligt 2 § 8 mom. lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt. I fråga om&lt;br&gt;sådana fusioner som anges i 12&lt;br&gt;kap. 1 eller 3 § lagen (1987:667)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar gäller&lt;br&gt;inte bestämmelserna i andra och&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning skiftat ut aktier enligt 3 §&lt;br&gt;8 mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, skall föreningen och det&lt;br&gt;aktiebolag vars aktier skiftats ut&lt;br&gt;anses som ett och samma företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ill, 13-16 och 18 §§ lagen&lt;br&gt;(1998:000) om beskattningen vid&lt;br&gt;fusioner, fissioner och verksam-&lt;br&gt;hetsöverlåtelser finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om övertagande av rätt till&lt;br&gt;avdrag för underskott vid fusion&lt;br&gt;och fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid taxeringen år 2000. Vid denna taxering tillämpas även äldre&lt;br&gt;bestämmelser i 7 § femte stycket. Vid taxeringarna år 2000-2006 tilläm-&lt;br&gt;pas, såvitt gäller sådan fusion som anges i 2 § 4 mom. första stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i lagrummets lydelse före den&lt;br&gt;1 januari 1999, även äldre bestämmelser i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om&lt;br&gt;återföring av skatteutjämningsreserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11, 12 och 13 §§ lagen (1993:1540) om åter-&lt;br&gt;föring av skatteutjämningsreserv skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återstående del av belopp som avses i 1-6 §§ återförs omedelbart till&lt;br&gt;beskattning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört&lt;br&gt;att bedriva verksamhet i förvärvskällan, skattskyldigheten för inkomst av&lt;br&gt;förvärvskällan har upphört eller om sådan inkomst skall undantas från&lt;br&gt;beskattning på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget har upplösts genom 2. företaget har upplösts genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fusion och 13 § inte är tillämplig, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fusion eller fission och 13 § inte är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämplig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut har fattats om att företaget skall träda i likvidation eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att överföringen inte föranle-&lt;br&gt;der uttagsbeskattning enligt punkt&lt;br&gt;1 a eller 1 b av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överför en fysisk person sin näringsverksamhet eller driften av denna&lt;br&gt;till ett aktiebolag eller överförs näringsverksamheten i ett handelsbolag&lt;br&gt;till ett aktiebolag far kvarvarande skatteutjämningsreserv övertas av och&lt;br&gt;återföras hos aktiebolaget under förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att överföringen inte föranle-&lt;br&gt;der uttagsbeskattning enligt&lt;br&gt;punkt 1 av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den fysiska personen eller handelsbolaget, såvida det inte är&lt;br&gt;fråga om apportemission, skjuter till ett belopp motsvarande överförd&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv till aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillskott som avses i första stycket 2 beaktas inte vid beräkning av an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för aktierna. Vid apportemission skall anskaffningsvär-&lt;br&gt;det för aktierna minskas med ett belopp motsvarande överförd skatte-&lt;br&gt;utjämningsreserv minskad med den avsättning som bolaget gör i räken-&lt;br&gt;skaperna för skatt som belöper på skatteutjämningsreserven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ombildning enligt 8 kap.&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619) och&lt;br&gt;vid övertagande som avses i 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1892.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:644.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1589.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt, vid ombildning enligt 8 kap.&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619) och&lt;br&gt;vid övertagande som avses i 5 §&lt;br&gt;lagen (1992:702) om inkomst-&lt;br&gt;skatteregler med anledning av&lt;br&gt;vissa omstruktureringar inom den&lt;br&gt;finansiella sektorn, m.m. anses&lt;br&gt;överlåtande och övertagande före-&lt;br&gt;tag som ett företag. Har en eko-&lt;br&gt;nomisk förening skiftat ut aktier&lt;br&gt;på sätt anges i 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, skall föreningen och det ak-&lt;br&gt;tiebolag vars aktier skiftats ut an-&lt;br&gt;ses som ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1992:702) om inkomst- Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;skatteregler med anledning av&lt;br&gt;vissa omstruktureringar inom den&lt;br&gt;finansiella sektorn, m.m. anses&lt;br&gt;överlåtande och övertagande före-&lt;br&gt;tag som ett företag. Har en eko-&lt;br&gt;nomisk förening skiftat ut aktier&lt;br&gt;på sätt anges i 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, skall föreningen och det ak-&lt;br&gt;tiebolag vars aktier skiftats ut an-&lt;br&gt;ses som ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ill, 18 och 26 §§ lagen&lt;br&gt;(1998:000) om beskattningen vid&lt;br&gt;fusioner, fissioner och verksam-&lt;br&gt;hetsöverlåtelser finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om övertagande av kvar-&lt;br&gt;varande skatteutjämningsreserv&lt;br&gt;vidfusion, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid taxeringen år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1854)&lt;br&gt;om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande&lt;br&gt;omstruktureringar inom EG&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen&lt;br&gt;vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG skall upphöra att&lt;br&gt;gälla vid utgången av år 1998. Den upphävda lagen tillämpas dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om internationella fusioner och fissioner på förfaranden som&lt;br&gt;genomförts före den 1 januari 1999,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om internationella verksamhetsöverlåtelser på överlåtelser före&lt;br&gt;den 1 januari 1999 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om internationella andelsbyten på förvärv före den 1 januari&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internationell fusion eller fission skall anses genomförd när det&lt;br&gt;eller de överlåtande bolagen har upplösts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förtagsskatteutredningen (FSU), lämnade i januari i år sitt slut-&lt;br&gt;betänkande, Omstruktureringar och beskattning (SOU 1998:1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en tidigare etapp har utredningen lämnat förslag till regler om gräns-&lt;br&gt;överskridande omstruktureringar grundade på det s.k. fusionsdirektivet&lt;br&gt;(90/434/EEG). Förslaget har lett till lagstiftning, lagen (1994:1854) om&lt;br&gt;inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom&lt;br&gt;EG (IGOL). Uppgiften i den aktuella utredningsetappen har varit att göra&lt;br&gt;en samlad översyn av inkomstbeskattningen vid omstruktureringar. I&lt;br&gt;enlighet med tilläggsdirektiv (dir. 1993:54) har översynen gjorts med den&lt;br&gt;principiella utgångspunkten att skattereglerna inte bör motverka&lt;br&gt;omstruktureringar inom näringslivet och att obehöriga skatteförmåner&lt;br&gt;inte skall uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 1. En sammanställning av remissyttrandena finns till-&lt;br&gt;gänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi 98/114).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen presenterar här sitt förslag till skatteregler vid omstrukture-&lt;br&gt;ringar. De regler som omfattas av översynen är i huvudsak följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- reglerna om uttagsbeskattning i punkt 1 av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370), KL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den s.k. strukturregeln i 27 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt, SIL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den s.k. koncemregeln i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- reglerna för fusioner i 2 § 4 mom. SIL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den s.k. förlustregeln i 2 § 4 mom. nionde stycket SIL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de regler i bl.a. 3 § 7 mom. SIL som brukar kallas Lex ASEA,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den s.k. avskattningsregeln för investmentföretag i 2 § 10 mom. tredje&lt;br&gt;stycket SIL samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- reglerna i lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöver-&lt;br&gt;skridande omstruktureringar inom EG om internationella fusioner,&lt;br&gt;fissioner, verksamhetsöverlåtelser och andelsbyten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har överlag varit positiva till utredningens förslag. Ett&lt;br&gt;flertal har emellertid kommenterat förslagens komplexitet. Riksskatte-&lt;br&gt;verket {RSV) har anfört att de föreslagna reglerna är mycket komplice-&lt;br&gt;rade och kommer att leda till betydande tillämpningssvårigheter. För-&lt;br&gt;slagen kan dessutom enligt RSV förväntas medföra avsevärda kontroll-&lt;br&gt;och övriga hanteringsproblem för skatteförvaltningen. RSV har, utifrån&lt;br&gt;de syften verket har att företräda, övervägt att avstyrka vissa av förslagen&lt;br&gt;men verket vill emellertid inte motsätta sig att förslaget i dess helhet&lt;br&gt;läggs till grund för lagstiftning. Handelshögskolan i Stockholm uttalar&lt;br&gt;som en sammanfattande slutsats att man finner stora förtjänster i utred-&lt;br&gt;ningens förslag även om det finns ett antal frågor beträffande vilka Han-&lt;br&gt;delshögskolan anser att man kunde ha valt en annan lösning. Närings-&lt;br&gt;livets skattedelegation konstaterar att utredningen har lyckats med sitt&lt;br&gt;huvudsyfte att skapa regler som underlättar omstruktureringar. Delega-&lt;br&gt;tionen tillstyrker därför i huvudsak utredningens förslag även om man på&lt;br&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett antal punkter föreslår andra lösningar än dem som utredningen pre-&lt;br&gt;senterar. Sveriges Advokatsamfund ställer sig i allt väsentligt bakom de&lt;br&gt;överväganden som utredningen lagt till grund för sina förslag. Visser-&lt;br&gt;ligen har enligt samfundet lagförslagen fått en komplexitet av mindre&lt;br&gt;önskvärt slag men samfundet anser att detta får accepteras som ett pris&lt;br&gt;för att fa till stånd den reformerade beskattningen med ett rimligt mått av&lt;br&gt;stringens i reglernas utformning och utan utrymme för otillbörligt utnytt-&lt;br&gt;jande av reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger stor vikt vid att nya regler som införs i skattesyste-&lt;br&gt;met utformats på ett tydligt och enkelt sätt. Det kan dock inte undvikas&lt;br&gt;att regelsystemet på vissa områden inte kan förenklas i den omfattning&lt;br&gt;som vore önskvärt. Det område som det här förslaget omfattar tillhör&lt;br&gt;lagstiffningsmässigt det mest svårbemästrade i skattesystemet. Det är&lt;br&gt;fråga om att utforma regler som samtidigt som de ger möjlighet att om-&lt;br&gt;strukturera företag också förhindrar skatteundandragande. Gällande rätt&lt;br&gt;bygger till stor del på praxis vilket medfört osäkerhet vid tillämpningen.&lt;br&gt;Även om de föreslagna bestämmelserna som en följd av den utförliga&lt;br&gt;regleringen har viss komplexitet ger de samtidigt företagen en möjlighet&lt;br&gt;att på ett bättre sätt än i dag förutse konsekvenserna av en om-&lt;br&gt;strukturering. Förslaget omfattar dessutom bestämmelser som ger före-&lt;br&gt;tagen och deras ägare möjligheter att genomföra omstruktureringar som i&lt;br&gt;dag inte kan genomföras utan omedelbara skattekonsekvenser. Ett exem-&lt;br&gt;pel är att det med förslaget blir möjligt att fusionera andra aktiebolag än&lt;br&gt;moder- och dotterföretag utan att beskattning utlöses. Regeringen vill&lt;br&gt;också framhålla att det är fråga om lagstiftning som endast behöver&lt;br&gt;tillämpas i omstruktureringssituationer. För en sådan lagstiftning kan en&lt;br&gt;högre grad av komplexitet accepteras än i fråga om lagstiftning som&lt;br&gt;måste tillämpas av ett företag vid varje års inkomsttaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i förslaget är att det inte är fråga om definitiva&lt;br&gt;skattelättnader utan om uppskov med beskattningen. RSV anser att det&lt;br&gt;bör övervägas om inte möjligheten till uppskov bör följas av ett krav att&lt;br&gt;den skattskyldige ställer säkerhet för skattebeloppet för att säkra statens&lt;br&gt;fodran. Ett sådant krav innebär emellertid kostnader för företagen, vilket&lt;br&gt;skulle motverka omstruktureringar. Regeringen anser att ett krav på&lt;br&gt;säkerhet inte bör uppställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har kommenterat det förhållandet att utred-&lt;br&gt;ningens förslag tagits in i bl.a. tre nya lagar. Från någon remissinstans&lt;br&gt;sida har detta ansetts positivt, andra har ansett att de nya lagarna måste&lt;br&gt;inordnas i den nya inkomstskattelagen. Regeringen förklarade i lagråds-&lt;br&gt;remissen att avsikten var är att samtliga nya lagförslag skall tas in i&lt;br&gt;förslaget till ny inkomstskattelag. Detta har också skett i den remiss med&lt;br&gt;förslag till inkomstskattelag som nyligen lämnats till Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnade den 20 januari 1998 en skrivelse till riksdagen&lt;br&gt;med meddelande om kommande förslag till ändring av reglerna för be-&lt;br&gt;skattning av aktievinster i bolagssektom (Skr. 1997/98:66). I skrivelsen&lt;br&gt;aviseras en ändrad utformning av koncemregeln i 2 § 4 mom. tionde&lt;br&gt;stycket SIL. Regeringen föreslog med stöd av 2 kap. 10 § andra stycket&lt;br&gt;regeringsformen att de kommande förslagen tillämpas på avyttringar som&lt;br&gt;genomförs fr.o.m. dagen efter avlämnandet av skrivelsen, dvs. fr.o.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 21 januari 1998.1 denna proposition lämnas förslag till en lag-regle-&lt;br&gt;ring med utgångspunkt i skrivelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 28 maj och den 10 september 1998 att inhämta&lt;br&gt;Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 2 respektive&lt;br&gt;bilaga 3. Förslagen i bilaga 3 avser uppskov med uttag av stämpelskatt&lt;br&gt;vid överlåtelser av fastigheter inom koncerner. Även det förslaget har sin&lt;br&gt;utgångspunkt i utredningens betänkande. Vid remissbehandlingen&lt;br&gt;avstyrkte Domstolsverket förslaget att uppskovsfrågan skall prövas av&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten. Förslaget har därefter beretts ytterligare inom&lt;br&gt;Finans- och Justitiedepartementen. Synpunkter under hand inhämtats från&lt;br&gt;Domstolsverket och Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttranden finns i bilagorna 4 och 5. Lagrådet konstaterar att&lt;br&gt;de remitterade förslagen kännetecknas av mycket hög komplexitet och att&lt;br&gt;det kan anföras flera skäl för att de remitterade föreslagen hade bort&lt;br&gt;läggas fram vid en senare tidpunkt. Lagrådet kan emellertid ansluta sig&lt;br&gt;till regeringens uppfattning att vissa av de i den förevarande remissen be-&lt;br&gt;handlade frågorna har så stor ekonomisk betydelse att de skattskyldigas&lt;br&gt;anspråk på ett mer förutsebart regelverk på området väger tungt. Lag-&lt;br&gt;rådet motsätter sig inte att en lagstiftning nu genomförs som i huvudsak&lt;br&gt;överensstämmer med vad som föreslagits i remissen. En förutsättning är&lt;br&gt;därvid att de synpunkter som lämnats beaktas i det fortsatta lagstiftnings-&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen i huvudsak följt Lagrådets förslag. I&lt;br&gt;vissa avseenden har förslagen bearbetas vidare efter det att lagråds-&lt;br&gt;remissen beslutades. Lagrådets synpunkter behandlas i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen och i författningskommentaren till de berörda lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har uttalat att några av de förslag som finns i remissen bör ut-&lt;br&gt;redas ytterligare. Detta har skett beträffande vissa av de aktuella&lt;br&gt;frågorna. Beträffande andra frågor har regeringen funnit att en beredning&lt;br&gt;inte kan slutföras inom ramen för arbetet med denna proposition.&lt;br&gt;Regeringen har den 10 september 1998 beslutat tillkalla en särskild&lt;br&gt;utredare med uppdrag bl.a. att fortsätta arbetet med dessa frågor (dir.&lt;br&gt;1998:55). Några av de förslag som fanns i lagrådsremissen har därför&lt;br&gt;inte tagits med i propositionen. Det gäller i första hand förslaget om&lt;br&gt;justering av förlust vid värdeöverföring mellan olika företag (jfr kap. 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Vinster och förluster på näringsbetingade andelar Prop. 1998/99:15&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: FSU har föreslagit att beskattningen av&lt;br&gt;reavinster på näringsbetingade andelar skall halveras. Regeringen&lt;br&gt;anser att detta är önskvärt. Den statsfinansiella kostnaden är emeller-&lt;br&gt;tid betydande och kan för närvarande inte finansieras. Något förslag&lt;br&gt;läggs därför inte fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Utredningen föreslår att beskattningen av reavinster på&lt;br&gt;näringsbetingade andelar skall halveras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Handelshögskolan i Stockholm instämmer i att ett&lt;br&gt;fullständigt undanröjande av reavinstbeskattningen inom bolagssektom&lt;br&gt;skulle skapa alltför stora tillämpningssvårigheter. Ett flertal remissin-&lt;br&gt;stanser avstyrker den av utredningen anvisade finansieringen med en&lt;br&gt;halvering av avsättningen till periodiseringsfonder för juridiska personer.&lt;br&gt;Handelshögskolans fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet anser att&lt;br&gt;förslaget av detta skäl inte bör genomföras men även av det skälet att&lt;br&gt;förslaget innebär ökad komplexitet i systemet. Näringslivets skattedele-&lt;br&gt;gation anser att med tanke på den effektiva beskattningen av utdelningar&lt;br&gt;från utländska bolag som inte är jämförligt beskattade utgör en halvering&lt;br&gt;av reavinstbeskattningen tills vidare en rimlig avvägning. Om åtgärden&lt;br&gt;måste finansieras med en minskad avsättningsmöjlighet till periodise-&lt;br&gt;ringsfond avstyrker dock delegationen att den halverade reavinstbeskatt-&lt;br&gt;ningen genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Grunden för FSU:s förslag är&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL är ett&lt;br&gt;svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening frikallat från&lt;br&gt;skattskyldighet för utdelning på näringsbetingade aktier och andra&lt;br&gt;andelar i svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar. En&lt;br&gt;andel kan ha karaktär av näringsbetingad på endera av två grunder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets andelar i det utdelande&lt;br&gt;företaget vid beskattningsårets utgång motsvarar minst 25 % av&lt;br&gt;röstetalet för samtliga andelar i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det görs sannolikt att innehavet av andelen betingas av verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till&lt;br&gt;äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses&lt;br&gt;stå ägarföretaget nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frånvaro av reglerna om skattefrihet för utdelning på näringsbetingade&lt;br&gt;andelar skulle kedjebeskattning av företagsinkomster uppkomma inom&lt;br&gt;koncerner. Ett exempel illustrerar. En inkomst tjänas in i ett dotterföretag&lt;br&gt;och beskattas där. Nettot efter skatt hos dotterföretaget delas ut till&lt;br&gt;moderföretaget. Beskattning sker härvid en andra gång. Återstoden delas&lt;br&gt;ut till de yttersta ägarna, varvid beskattning sker en tredje gång. Syftet&lt;br&gt;med reglerna i 7 § 8 mom. SIL är att undanröja kedjebeskattning av detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slag. Såvitt avser exemplet sker detta genom att utdelningsinkomsten hos&lt;br&gt;moderföretaget undantas från beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinster på näringsbetingade andelar beskattas som intäkt av närings-&lt;br&gt;verksamhet. Detta leder till trippelbeskattning när näringsbetingade&lt;br&gt;andelar i ett företag med vinstmedel överlåts (det förutsätts att vinst-&lt;br&gt;medlen tjänats in under den tid överlåtaren innehaft andelarna). Om&lt;br&gt;moderföretaget i det nyss anförda exemplet, i stället för att ta emot&lt;br&gt;utdelning från dotterföretaget, avyttrar andelarna i detta och därigenom&lt;br&gt;tillgodogör sig inkomsten i dotterföretaget i form av en aktievinst som&lt;br&gt;delas ut till de slutliga ägarna, medför inkomsten i dotterföretaget be-&lt;br&gt;skattning hos detta, hos moderföretaget och hos ägarna till moderföre-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 exemplet var det fråga om en inkomst, som beskattats hos dotter-&lt;br&gt;företaget före avyttringen av andelarna i detta. Trippelbeskattning upp-&lt;br&gt;kommer emellertid även om dotterföretaget innehåller upparbetade,&lt;br&gt;obeskattade värden (upparbetade under den tid överlåtaren innehaft&lt;br&gt;andelarna). Härvid kommer beskattningen hos moderföretaget att ske&lt;br&gt;före beskattningen hos dotterföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kedjebeskattning som följer av beskattningen av vinster på&lt;br&gt;näringsbetingade andelar (BVN) är inte begränsad till trippelbeskattning&lt;br&gt;utan kan uppkomma i flera led. Antag t.ex. att en koncern består av ett&lt;br&gt;moderföretag, ett dotterföretag och ett &amp;quot;dotterdotterföretag&amp;quot;. En inkomst&lt;br&gt;tjänas in av dotterdotterföretaget och beskattas hos detta. Dotterföretaget&lt;br&gt;avyttrar andelarna i dotterdotterföretaget, varefter moderföretaget av-&lt;br&gt;yttrar andelarna i dotterföretaget och delar ut vinsten till ägarna. I detta&lt;br&gt;fall sker beskattning av den inkomst som tjänats in av dotter-&lt;br&gt;dotterföretaget fyra gånger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En princip i den svenska företagsbeskattningen är att företagens vinster&lt;br&gt;skall beskattas i två led. (I fråga om vinster i onoterade företag har&lt;br&gt;principen i viss utsträckning brutits genom de regler om lättnader i&lt;br&gt;ägarbeskattningen som införts med verkan fr.o.m. inkomståret 1997.)&lt;br&gt;Den kumulativa beskattning som BVN ger upphov till är således inte&lt;br&gt;önskvärd. Omstruktureringar i form av överlåtelser av andelar i dotter-&lt;br&gt;företag och intresseföretag mellan oberoende företag motverkas av&lt;br&gt;skattekostnader på ett omotiverat sätt. Enligt utredningens uppfattning&lt;br&gt;bör BVN undanröjas eller, om hinder föreligger för detta, lindras i&lt;br&gt;möjligaste mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande antas att det företag vars andelar avyttras är ett helägt&lt;br&gt;svenskt dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förutsättningarna för att avskaffa eller lindra beskattningen av vinster&lt;br&gt;på näringsbetingade andelar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En vinst på en andel kan allmänt sett bero på en eller flera av följande&lt;br&gt;faktorer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I företaget har efter förvärvet av andelen hållits kvar realiserade,&lt;br&gt;beskattade inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prognosen om framtida inkomster i företaget har förbättrats sedan&lt;br&gt;förvärvet av andelen. Denna innebär att tillgångar i företaget, t.ex.&lt;br&gt;fastigheter eller andelar i dotterföretag, har stigit i värde eller att&lt;br&gt;goodwillvärden uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Icke företagsrelaterade orsaker, t.ex. ett allmänt ökat utländskt&lt;br&gt;intresse för svenska andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att avskaffa BVN är olika för andelar i svenska&lt;br&gt;dotterföretag utan utländska underföretag, andelar i utländska dotter-&lt;br&gt;företag och andelar i svenska dotterföretag med utländska underföretag. I&lt;br&gt;det följande diskuteras först förutsättningarna beträffande var och en av&lt;br&gt;dessa kategorier. Därefter görs en samlad bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Andelar i svenska dotterföretag utan utländska underföretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Faktor 1. Beskattade inkomster har hållits kvar i företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av ett avskaffande av BVN såvitt avser faktor 1 illustreras av&lt;br&gt;följande exempel. Ett moderföretag, S, som ägs av fysiska personer,&lt;br&gt;avyttrar andelarna i ett dotterföretag, D, med kvarhållna, beskattade&lt;br&gt;inkomster (intjänade under S:s innehavstid) till ett annat företag, K, som&lt;br&gt;även det ägs av fysiska personer. I frånvaro av överlåtelsen skulle&lt;br&gt;vinstmedlen i D ha kunnat delas ut till S utan beskattning hos S. Genom&lt;br&gt;överlåtelsen tillgodogör sig S i form av en vinst ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;de medel som skulle ha kunnat delas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskaffas BVN, sker beskattning av den vinst som uppkommit hos D&lt;br&gt;enligt följande. Till att börja med beskattas D. Överlåtelsen av andelarna&lt;br&gt;medför inte beskattning hos S. När S delar ut reavinsten till sina ägare,&lt;br&gt;beskattas dessa för utdelningsinkomsten. K beskattas inte för utdelning&lt;br&gt;från D. Hos ägarna till K uppkommer överhuvudtaget ingen inkomst&lt;br&gt;(värdet av K förändras inte). Inkomsten hos D kommer med andra ord att&lt;br&gt;beskattas två gånger, vilket är det resultat som eftersträvas. Be-&lt;br&gt;skattningen sker hos samma subjekt som skulle ha beskattats om&lt;br&gt;andelarna i D inte överlåtits utan D:s vinst delats ut till S och vidare till&lt;br&gt;ägarna till S.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser faktor 1 isolerad framstår med hänsyn till det anförda ett&lt;br&gt;avskaffande av BVN som oproblematiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktor 2. Prognosen om framtida inkomster i företaget har förbättrats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överlåtelse av direktägda tillgångar sker en avskattning genom att&lt;br&gt;övervärden kommer fram till beskattning hos överlåtaren. I konsekvens&lt;br&gt;härmed bildar köpeskillingen utgångspunkt för beräkning av avdrag för&lt;br&gt;värdeminskning hos förvärvaren. Vid överlåtelse av andelar i dotter-&lt;br&gt;företag ger BVN upphov till en indirekt avskattning, som innebär att en&lt;br&gt;värdestegring på andelarna i dotterföretaget, som beror på att övervärden&lt;br&gt;uppkommit i det företaget, beskattas hos moderföretaget. Avskriv-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsunderlaget i dotterföretaget påverkas inte. Det innebär att beskatt-&lt;br&gt;ning sker en gång till på företagsnivån, nämligen när övervärdena reali-&lt;br&gt;seras hos detta företag. Eftersom beskattning sker även på ägamivån&lt;br&gt;uppkommer trippelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskaffas BVN, kommer beskattning att ske hos ägarna till moder-&lt;br&gt;företaget, när reavinsten delas ut, och hos dotterföretaget när övervärdena&lt;br&gt;realiseras. Även i detta fall framstår ett avskaffande av BVN som&lt;br&gt;oproblematiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teoretiskt skulle trippelbeskattningen kunna elimineras med behållen&lt;br&gt;BVN genom att dotterföretaget far ta upp en skattemässig goodwillpost&lt;br&gt;motsvarande övervärdena (skillnaden mellan köpeskillingen för&lt;br&gt;andelarna och de skattemässiga värdet av tillgångarna i dotterföretaget)&lt;br&gt;som far skrivas av i takt med att övervärdena realiseras. Denna step-up-&lt;br&gt;metod skulle emellertid kunna användas endast vid avyttring av helägda&lt;br&gt;dotterföretag. Vidare är det problematiskt att tidsmässigt matcha&lt;br&gt;avskrivningen av goodwillvärdet mot realisationen av övervärdena (en&lt;br&gt;del av goodwillvärdet måste t.ex. fördelas på olika slag av tillgångar).&lt;br&gt;Step-up-metoden är därför inte ett verkligt alternativ till ett avskaffande&lt;br&gt;av BVN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktor 3. Icke företagsrelaterade orsaker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller en vinst som beror på faktor 3 har det enligt utredningens&lt;br&gt;uppfattning ingen större betydelse om den beskattas eller ej, så länge&lt;br&gt;vinster och förluster behandlas symmetriskt. Sett över tiden torde näm-&lt;br&gt;ligen vinster och förluster, som grundas på denna faktor, i stort sett ta ut&lt;br&gt;varandra. I praktiken går det dock inte att skilja värdeökning, som är&lt;br&gt;hänförlig till faktor 3, från värdeökning som beror på faktor 2. Värde-&lt;br&gt;ökning av det förra slaget bör därför behandlas på samma sätt som värde-&lt;br&gt;ökning av det senare slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen av det hittills anförda är att en bedömning avseende andelar i&lt;br&gt;svenska dotterföretag utan utländska underföretag leder till att BVN bör&lt;br&gt;avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Andelar i utländska dotterföretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 7 § 8 mom. SIL, som syftar till att motverka beskattning i&lt;br&gt;flera led inom företagssektorn, innehåller inte endast bestämmelser av-&lt;br&gt;seende utdelning på näringsbetingade andelar i svenska företag utan även&lt;br&gt;bestämmelser avseende utdelning på motsvarande andelar i utländska&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de senare bestämmelserna är ett svenskt aktiebolag eller en&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening frikallat från skattskyldighet för utdelning på&lt;br&gt;andelar i utländska juridiska personer om dels utdelningen skulle ha varit&lt;br&gt;skattefri om det utdelande företaget varit svenskt, dels den in-&lt;br&gt;komstbeskattning, som den utländska juridiska personen är underkastad,&lt;br&gt;är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett om&lt;br&gt;inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag (jämförlighetsvillkoret).&lt;br&gt;Jämförlighetsvillkoret anses innebära ett krav på att inkomst hos den&lt;br&gt;utländska juridiska personen beskattas efter minst 15 % på ett underlag&lt;br&gt;beräknat i huvudsak enligt svenska regler (jfr prop. 1990/91:107 s. 29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till jämförlighetsvillkoret är en presumtionsregel knuten. En utländsk&lt;br&gt;juridisk person, som är hemmahörande i något land med vilket Sverige&lt;br&gt;ingått skatteavtal, skall anses underkastad jämförlig beskattning.&lt;br&gt;Presumtionen gäller dock endast om personens intäkter härrör från&lt;br&gt;Sverige eller avtalsland och verksamheten är underkastad normal&lt;br&gt;inkomstskatt i det land eller de länder där den bedrivs. Om personens&lt;br&gt;intäkter till endast obetydlig del härrör från verksamhet i andra länder&lt;br&gt;eller från särskilt skattemässigt gynnad verksamhet, skall personen dock&lt;br&gt;ändå anses underkastad jämförlig beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 22 § SIL medges inte avdrag för kostnader som är hänförliga till&lt;br&gt;en intäkt som på grund av dubbelbeskattningsavtal inte beskattas i&lt;br&gt;Sverige. Detta gäller dock inte i fråga om utdelning från ett utländskt&lt;br&gt;företag till ett svenskt företag i fall då utdelningen skulle ha varit undan-&lt;br&gt;tagen från beskattning om båda företagen varit svenska. Bestämmelserna&lt;br&gt;fick sin nuvarande utformning genom lagstiftning år 1986. Undantags-&lt;br&gt;regeln innebär att avdrag medges för räntor på lån som använts för&lt;br&gt;finansiering av anskaffning av andelar i utländska företag oberoende av&lt;br&gt;om utdelning på andelarna beskattas eller ej. Regeln kommenterades inte&lt;br&gt;närmare i förarbetena (jfr prop. 1985/86:131 s. 98), men den får antas ha&lt;br&gt;föranletts av en önskan att likställa förutsättningarna för investeringar i&lt;br&gt;Sverige och utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförlighetsvillkoret bör ses mot bakgrund av undantagsregeln i 22 §&lt;br&gt;SIL. I frånvaro av villkoret skulle undantagsregeln kunna medföra&lt;br&gt;oönskade skattekonsekvenser. Ett exempel illustrerar. Ett svenskt&lt;br&gt;moderföretag, M, har löpande rörelseinkomster på 100 per år. M tar upp&lt;br&gt;ett lån med räntan 100 per år. Medel motsvarande lånet överförs till ett&lt;br&gt;utländskt dotterföretag, D, som eget kapital och avkastar där 100 per år.&lt;br&gt;Inkomsten i D beskattas av någon anledning inte. Medel motsvarande&lt;br&gt;inkomsten delas ut till M. I frånvaro av beskattning av utdelnings-&lt;br&gt;inkomsten hos M skulle konsekvensen av förfarandet vara att, bortsett&lt;br&gt;från transaktionskostnader, den obeskattade inkomsten hos M om-&lt;br&gt;vandlats till beskattad inkomst (rörelseinkomsten kvittas bort mot ränte-&lt;br&gt;utgiften, kvar finns den skattefria utdelningsinkomsten). Man har konst-&lt;br&gt;ruerat en pengamaskin. Uppgiften för jämförlighetsvillkoret kan således&lt;br&gt;sägas vara att utgöra en pengamaskinspärr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att dess uppdrag inte omfattar det redovisade&lt;br&gt;systemet för den skattemässiga behandlingen av utdelningsinkomster&lt;br&gt;från utländska dotterföretag. Detta bildar därför en av utgångspunkterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for utredningens överväganden rörande önskvärdheten och lämpligheten Prop.l998/99:15&lt;br&gt;av att avskaffa BVN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avskaffande av BVN far inte strida mot grunderna för pengamaskin-&lt;br&gt;spärren. I detta villkor ligger att ett svenskt moderföretag inte skall kunna&lt;br&gt;avyttra andelarna i ett utländskt dotterföretag utan reavinstbeskattning i&lt;br&gt;en situation där köparen kan tillgodogöra sig vinstmedel hos&lt;br&gt;dotterföretaget i form av utdelning eller på annat sätt utan beskattning. I&lt;br&gt;en sådan situation kommer köpeskillingen, bortsett från transak-&lt;br&gt;tionskostnader, i princip att motsvara vinstmedlen. Ett exempel illustre-&lt;br&gt;rar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt moderföretag, M, har ett utländskt dotterföretag, D, med&lt;br&gt;upparbetade vinstmedel som saknar egna dotterföretag. D uppfyller inte&lt;br&gt;j ämförlighetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta fall beskattas M för utdelning från D. Avyttrar M andelarna i D&lt;br&gt;till ett annat svenskt företag bör reavinsten ändå kunna vara skattefri,&lt;br&gt;eftersom det andra företaget inte kan ta emot utdelning från D utan be-&lt;br&gt;skattning. Samma bedömning borde kunna göras om avyttring sker till ett&lt;br&gt;företag i ett land som har ett liknande jämförlighetsvillkor som det&lt;br&gt;svenska för att utdelning på motsvarigheten i det landet till närings-&lt;br&gt;betingade andelar skall vara skattefri, trots att Sverige i detta fall förlorar&lt;br&gt;den latenta rätten att beskatta utdelning från D. Skälet för att reavinsten&lt;br&gt;bör kunna vara skattefri även i detta fall är att den köpeskilling som M&lt;br&gt;erhåller påverkas av köparens latenta skatt på kommande utdelning från&lt;br&gt;D.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man måste emellertid ta hänsyn till att M kan avyttra andelarna i D till&lt;br&gt;ett utländskt företag, som kan ta emot utdelning från D utan beskattning.&lt;br&gt;Är D hemmahörande i ett skatteparadis, kan avyttring t.ex. ske till ett&lt;br&gt;företag i samma land. Är M:s reavinst på andelama i D skattefri i denna&lt;br&gt;situation, skulle möjlighet till pengamaskinförfaranden öppnas, eftersom&lt;br&gt;köpeskillingen inte påverkas av framtida skattekostnader hos köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill måste ett villkor för skattefrihet vara att det utländ-&lt;br&gt;ska dotterföretaget uppfyller jämförlighetsvillkoret. Frågan är emellertid&lt;br&gt;om det i alla situationer går att på ett rimligt tillförlitligt sätt konstatera&lt;br&gt;om ett utländskt dotterföretag uppfyller detta villkor eller ej i en&lt;br&gt;reavinstsituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om utdelning som ett svenskt moderföretag tagit emot från ett&lt;br&gt;utländskt dotterföretag, Dl, som i sin tur erhållit utdelning från ett&lt;br&gt;underföretag, D2, gäller följande i fråga om jämförlighetsvillkoret (jfr&lt;br&gt;prop. 1990/91:107 s. 30).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utdelningen beskattats hos Dl, kan undersökningen om jämförlig&lt;br&gt;beskattning begränsas till förhållandena för det företaget. Detsamma&lt;br&gt;gäller om utdelningen inte beskattats hos Dl men Dl trots detta direkt&lt;br&gt;uppfyller jämförlighetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utdelningen från D2 inte beskattats hos Dl och uppfyller Dl inte&lt;br&gt;direkt jämförlighetsvillkoret, far man undersöka om utdelningen skulle&lt;br&gt;ha varit skattefri även om Dl hade varit ett svenskt företag. Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innefattar ett krav på att D2 varit underkastad jämförlig beskattning. Om&lt;br&gt;så är fallet far utdelningsinkomsten räknas bort, när man undersöker om&lt;br&gt;kravet på jämförlig beskattning hos Dl är uppfyllt. Har D2 ett&lt;br&gt;underföretag D3 från vilket D2 tagit emot skattefri utdelning, får under-&lt;br&gt;sökas om även D3 varit underkastad jämförlig beskattning, etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet är inte helt enkelt. I rättsfallet RÅ 1996 ref. 60 har Rege-&lt;br&gt;ringsrätten funnit att prövningen av jämförligheten inte skall begränsas&lt;br&gt;till att avse förhållandena under enstaka verksamhetsår. Detta bidrar till&lt;br&gt;att bedömningarna kan bli svåra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av jämförligheten i fråga om utdelningsinkomster från&lt;br&gt;ett utländskt dotterföretag görs i den situationen att en faktisk betalning&lt;br&gt;har skett från dotterföretaget till moderföretaget och eventuellt tidigare&lt;br&gt;från underföretag i ett eller flera led till dotterföretaget. I reavinstfallet&lt;br&gt;finns inte någon betalning att ta fasta på utan situationen är mer&lt;br&gt;obestämd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kvarhållna vinstmedel (faktor 1) i underföretag till det&lt;br&gt;utländska dotterföretaget skulle ett jämförlighetsvillkor för reavinstbe-&lt;br&gt;skattningen innebära att följande fråga fick ställas. Om vid tidpunkten för&lt;br&gt;avyttringen av andelarna i dotterföretaget dels vinstmedlen i samtliga&lt;br&gt;underföretag hade delats ut till dotterföretaget, dels dotterföretaget hade&lt;br&gt;delat ut befintliga egna vinstmedel och medel motsvarande den hypote-&lt;br&gt;tiskt erhållna utdelningen till det svenska moderföretaget, skulle då&lt;br&gt;jämförlighetsvillkoret ha varit uppfyllt? Med beaktande av att ett&lt;br&gt;utländskt dotterföretag kan ha underföretag i många länder och i flera&lt;br&gt;led, skulle bedömningen i många fall bli utomordentligt svår, för att inte&lt;br&gt;säga i praktiken ogörlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare svårighet med ett jämförlighetsvillkor vid reavinstbe-&lt;br&gt;skattningen är att vinsten på andelarna i det utländska dotterföretaget kan&lt;br&gt;bero på att det finns upparbetade, orealiserade värden i detta eller i&lt;br&gt;underföretag (faktor 2). Det kan vara svårt att avgöra i vilken utsträck-&lt;br&gt;ning sådana värden kommer att beskattas vid en framtida realisation.&lt;br&gt;Skattelagstiftningen i det land, i vilket företaget är hemmahörande, kan&lt;br&gt;innehålla regler som innebär att vissa slag av inkomster inte beskattas&lt;br&gt;eller beskattas på ett förmånligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det utländska dotterföretaget har underföretag uppkommer vidare&lt;br&gt;frågan hur en vinst på andelama i dotterföretaget, som inte motsvaras av&lt;br&gt;synliga vinstmedel, skall fördelas på de olika företagen i den utländska&lt;br&gt;koncernen. I själva verket står det klart att en fördelning på objektiva&lt;br&gt;grunder ofta inte skulle vara möjlig. Den i det föregående stycket&lt;br&gt;påpekade svårigheten att avgöra i vilken utsträckning övervärden&lt;br&gt;kommer att beskattas vid en framtida realisation blir definitivt&lt;br&gt;oöverstiglig, om man inte ens kan avgöra till vilket företag - och därmed,&lt;br&gt;om det finns företag i flera länder, till vilket land - ett övervärde är&lt;br&gt;hänförligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget är det enligt utredningens uppfattning inte möjligt att&lt;br&gt;helt avskaffa BVN i fråga om andelar i utländska dotterföretag. Fråga&lt;br&gt;uppkommer därmed om en begränsad lättnad är möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utdelning på andelar i ett utländskt dotterföretag beskattas på&lt;br&gt;grund av att jämförlighetskravet inte är uppfyllt, medges avräkning mot&lt;br&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenskt skatt för - utom källskatt på utdelningen - en schablonmässigt&lt;br&gt;beräknad skatt hos det utdelande företaget på 13 % av utdelningens&lt;br&gt;bruttobelopp. Det innebär att svensk bolagsskatt utgår efter (28-13=)&lt;br&gt;15 % (jfr tolkningen av jämförlighetsvillkoret). På grund härav följer av&lt;br&gt;ett hänsynstagande till vad som gäller i fråga om utdelning inte mer än att&lt;br&gt;beskattning av vinst på andelar i utländska dotterföretag bör ske efter en&lt;br&gt;faktisk skattesats av lägst 15 %. Med hänsyn till syftet med den nu&lt;br&gt;aktuella diskussionen - att avskaffa eller i möjligaste mån lindra BVN -&lt;br&gt;bör beskattning ske efter lägsta möjliga sats, alltså 15 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fullständighets skull bör nämnas att det enligt många skatteavtal - i&lt;br&gt;stället för jämförlighetsvillkoret - krävs att den vinst, från vilken ut-&lt;br&gt;delningen härrör, skall ha varit underkastad normal bolagsskatt i den&lt;br&gt;andra avtalsslutande staten. I sådana fall är det endast beskattningen av&lt;br&gt;den utdelade vinsten som är aktuell och inte, som enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;7 § 8 mom. SIL, beskattningen av företaget som sådant. Skulle emellertid&lt;br&gt;villkoret enligt SIL vara gynnsammare för den skattskyldige tar det över.&lt;br&gt;Förekomsten av dessa avtalsvillkor påverkar inte giltigheten av den nyss&lt;br&gt;dragna slutsatsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Andelar i svenska dotterföretag med utländska underföretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har diskuterats förutsättningarna för att avskaffa BVN&lt;br&gt;dels för andelar i svenska dotterföretag utan utländska underföretag, dels&lt;br&gt;för andelar i utländska dotterföretag. Även förutsättningarna för ett&lt;br&gt;avskaffande vad gäller andelar i svenska dotterföretag med utländska&lt;br&gt;underföretag diskuteras lämpligen särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att skilja mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vinstdel som grundas på kvarhållen inkomst eller värdestegring av&lt;br&gt;tillgångar eller uppkomst av goodwillvärden i det svenska dotter-&lt;br&gt;företaget eller svenska underföretag till detta (inhemsk vinst; avser ej&lt;br&gt;värdestegring på andelar i utländska underföretag) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vinstdel, som grundas på motsvarande omständigheter i utländska&lt;br&gt;underföretag till det svenska dotterföretaget eller i utländska under-&lt;br&gt;företag till svenska underföretag till det svenska dotterföretaget&lt;br&gt;(utländsk vinst).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser inhemsk vinst saknas anledning till annan bedömning än den&lt;br&gt;som gjorts i fråga om vinst på andelar i svenska dotterföretag utan&lt;br&gt;utländska underföretag. Ser man isolerat till detta slag av vinst kan så-&lt;br&gt;ledes BVN avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller utländsk vinst uppkommer ett pengamaskinproblem av&lt;br&gt;liknande slag som det som tagits upp vid behandlingen av vinster på&lt;br&gt;andelar i utländska dotterföretag. En skillnad är att vinstmedel hos ett&lt;br&gt;utländskt underföretag i princip inte kan delas ut till de yttersta ägarna&lt;br&gt;utan att passera genom det svenska dotterföretaget. Detta gäller även om&lt;br&gt;andelarna i det svenska dotterföretaget sålts till utländska köpare. Härvid&lt;br&gt;kommer beskattning av utdelningen att ske hos det svenska dotter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget, om inte jämförlighetsvillkoret är uppfyllt. Sverige behåller&lt;br&gt;således beskattningsrätten till en kommande utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av lämnad utdelning kommer dock inte undantagslöst att&lt;br&gt;ske hos det svenska dotterföretaget. I dubbelbeskattningsavtal finns&lt;br&gt;bestämmelser om skatterättsligt hemvist. Dessa aktualiseras när en fysisk&lt;br&gt;eller juridisk person är bosatt resp, hemmahörande i båda staterna enligt&lt;br&gt;staternas interna lagstiftningar. Enligt bestämmelserna anses en fysisk&lt;br&gt;eller juridisk person ha hemvist i en avtalsslutande stat om personen är&lt;br&gt;skattskyldig där på grund av bosättning, plats for företagsledning eller&lt;br&gt;annan liknande omständighet. Om en person på grund av en sådan&lt;br&gt;bestämmelse anses ha hemvist i båda de avtalsslutande staterna, bestäms&lt;br&gt;hemvistet enligt särskilda regler. Dessa brukar i fråga om juridiska&lt;br&gt;personer innebära att de skall anses ha hemvist i den stat där personen&lt;br&gt;har sin verkliga ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt dotterföretag som avyttrats till en utländsk köpare torde&lt;br&gt;med hänsyn till det anförda i vissa fall kunna flytta sitt skatterättsliga&lt;br&gt;hemvist enligt ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och en stat&lt;br&gt;inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, t.ex. genom att&lt;br&gt;förändra ledningens sammansättning så att majoriteten av styrelseleda-&lt;br&gt;möterna och verkställande direktören kommer att vara bosatta i det andra&lt;br&gt;landet (jfr 8 kap. 4 § ABL). I ett sådant fall förlorar Sverige rätten att&lt;br&gt;beskatta kommande utdelning från utländska underföretag till det&lt;br&gt;svenska dotterföretaget (om inte andelarna i det utländska underföretaget&lt;br&gt;är knutna till ett fast driftställe i Sverige). Å andra sidan skall då&lt;br&gt;uttagsbeskattning ske hos det svenska dotterföretaget (jfr punkt 1 sjätte&lt;br&gt;och sjunde styckena av anvisningarna till 22 § KL). Det innebär att bl.a.&lt;br&gt;andelar i utländska underföretag skall anses ha avyttrats till&lt;br&gt;marknadsvärdet. Om reavinstbeskattning behålls for andelar i utländska&lt;br&gt;dotterföretag, kommer därför vinstmedel i utländska underföretag att tas&lt;br&gt;till beskattning i Sverige hos det svenska dotterföretaget genom ut-&lt;br&gt;tagsbeskattning. Bortsett från eventuella värderingsproblem synes med&lt;br&gt;hänsyn härtill möjligheten att byta skatterättsligt hemvist inte öppna&lt;br&gt;möjlighet for pengamaskinforfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid anledning att ställa frågan hur den principiellt&lt;br&gt;riktiga tanken att vinstmedel hos ett utländskt underföretag inte kan delas&lt;br&gt;ut till de yttersta ägarna utan att passera genom det avyttrade svenska&lt;br&gt;dotterföretaget skulle ställa sig i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag t.ex. att andelarna i ett svenskt dotterföretag, A, som har ett&lt;br&gt;underföretag med noll-beskattade vinstmedel i ett skatteparadis, B, av-&lt;br&gt;yttras av det svenska moderföretaget till ett företag i skatteparadiset, C.&lt;br&gt;Då uppkommer en koncern med ett moderföretag i skatteparadiset (C),&lt;br&gt;ett dotterföretag i Sverige (A) och ett &amp;quot;dotterdotterföretag&amp;quot; i skattepara-&lt;br&gt;diset (B). Vinstmedlen överförs sedan från B till C. Även om medlen&lt;br&gt;enligt utredningens uppfattning civilrättsligt och skattemässigt sett&lt;br&gt;passerar A i form av mottagen och lämnad utdelning, torde ett förfarande&lt;br&gt;av detta slag i praktiken kunna ske utan att någon beskattning&lt;br&gt;aktualiseras i Sverige, såvida A inte tar upp den mottagna utdelningen i&lt;br&gt;deklarationen. Risken for upptäckt om A underlåter detta torde vara&lt;br&gt;obetydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan således - om BVN skulle avskaffas för andelar i dotterföretag&lt;br&gt;med utländska underföretag - tänka sig ett pengamaskinförfarande&lt;br&gt;genom vilket moderföretaget till A, M, tar upp ett lån med räntor&lt;br&gt;motsvarande M:s rörelseinkomst. Medel motsvarande lånet tillskjuts till&lt;br&gt;A som eget kapital. A i sin tur skjuter till motsvarande medel till B som&lt;br&gt;eget kapital. Efter t.ex. 10 år avyttrar M andelarna i A till C för en&lt;br&gt;köpeskilling som bortsett från ersättning för C:s tjänster motsvarar det&lt;br&gt;tillskjutna kapitalet jämte avkastningen på detta. Förfarandet torde i&lt;br&gt;praktiken ofta kunna arrangeras så att kapitalet hos B i någon form utgör&lt;br&gt;säkerhet för det av M upptagna lånet. Genom förfarandet har M uppnått&lt;br&gt;att skattepliktig rörelseinkomst omvandlats till skattefri reavinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett liknande förfarande är tänkbart om andelarna i A avyttras till ett&lt;br&gt;dotterföretag till C som är hemmahörande i ett annat land än skatte-&lt;br&gt;paradiset, t.ex. Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet att komma till rätta med pengamaskinproblemet kunde&lt;br&gt;tänkas vara att underföretag i vissa angivna länder godtas. Kriterierna för&lt;br&gt;att ett land skulle föras upp på &amp;quot;vita listan&amp;quot; skulle vara dels att företagen i&lt;br&gt;landet är jämförligbeskattade, dels att man kan vara säker på att ett&lt;br&gt;underföretag i landet inte i sin tur har ett underföretag i ett land, som inte&lt;br&gt;är upptaget på listan. Särskilt det sistnämnda kriteriet är problematiskt.&lt;br&gt;För att kriteriet skall kunna anses uppfyllt synes det nödvändigt att&lt;br&gt;svenska myndigheter har möjlighet att föranstalta om revision av&lt;br&gt;underföretag i utlandet. En uppgift om att &amp;quot;svarta&amp;quot; underföretag inte finns&lt;br&gt;bör nämligen kunna kontrolleras. Även om det i många skatteavtal finns&lt;br&gt;bestämmelser om informationsutbyte (jfr art. 26 i OECD:s modellavtal)&lt;br&gt;är den andra staten inte förpliktigad att lämna begärd information. En&lt;br&gt;förutsättning för att en stat skall göra en revision på begäran av ett annan&lt;br&gt;stat torde ofta vara att staterna har ett gemensamt intresse av att en&lt;br&gt;revision kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens uppfattning är den möjlighet till informations-&lt;br&gt;utbyte, som finns i gällande avtal, inte tillräcklig för att bilda underlag för&lt;br&gt;en vit lista. Vidare är det inte realistiskt att tänka sig att gällande avtal&lt;br&gt;under överskådlig tid omförhandlas för att det nödvändiga infor-&lt;br&gt;mationsutbytet skall säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I själva verket är den nyss gjorda beskrivningen förenklad. Det räcker&lt;br&gt;inte att kontrollera att ett underföretag i ett land på vita listan, A, inte i&lt;br&gt;sin tur har något underföretag i ett land, som inte är upptaget på listan.&lt;br&gt;Man måste även förvissa sig om att A inte tidigare har haft något sådant&lt;br&gt;underföretag, i fråga om vilket A kunnat utan jämförligbeskattning&lt;br&gt;tillgodogöra sig skattefria eller lågbeskattade inkomster genom utdelning&lt;br&gt;eller avyttring av andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns slutligen anledning att beröra en reglering i punkt 10 av&lt;br&gt;anvisningarna till 53 § KL. Denna reglering bygger på begreppen&lt;br&gt;&amp;quot;utländsk juridisk person&amp;quot; och &amp;quot;utländskt bolag&amp;quot; i 16 § 2 mom. SIL. En&lt;br&gt;&amp;quot;utländsk juridisk person&amp;quot; är allmänt talat en utländsk association, som&lt;br&gt;motsvarar en svensk juridisk person. Med &amp;quot;utländskt bolag&amp;quot; avses ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person, som i den stat där den är hemmahörande är före-&lt;br&gt;mål för beskattning som är likartad den, som svenska företag är under-&lt;br&gt;kastade. Som utländskt bolag anses alltid utländsk juridisk person, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är hemmahörande i någon av vissa i lagtexten uppräknade stater med&lt;br&gt;vilka Sverige har ingått skatteavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i punkt 10 av anvisningarna till 53 § KL innebär att in-&lt;br&gt;komsten hos en annan utländsk juridisk person än ett utländskt bolag&lt;br&gt;beskattas hos delägare som är bosatta eller, i fråga om delägare som är&lt;br&gt;juridisk person, hemmahörande i Sverige under vissa förutsättningar.&lt;br&gt;Dessa förutsättningar innebär i huvudsak dels att minst 10 % av perso-&lt;br&gt;nens kapital eller röstetal skall innehas av delägaren eller en intressent-&lt;br&gt;krets i vilken han ingår, dels att minst hälften av kapitalet eller röstetalet&lt;br&gt;skall innehas av här i riket bosatta eller hemmahörande personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att delägarbeskattning enligt regleringen skall&lt;br&gt;kunna ske är enligt lagtexten att det svenska subjektet är delägare i den&lt;br&gt;utländska juridiska personen. Delägarbeskattning tycks således aktua-&lt;br&gt;liseras endast i fråga om utländska dotterföretag i första generationen,&lt;br&gt;inte vid indirekt ägande av ett utländskt dotterföretag i andra genera-&lt;br&gt;tionen (ens i fallet att dotterföretaget i första generationen delägar-&lt;br&gt;beskattas). Det kan visserligen inte uteslutas att praxis kan komma att&lt;br&gt;inta ståndpunkten att det är tillräckligt med indirekt ägande. Såvitt för&lt;br&gt;närvarande kan bedömas kan emellertid inkomst i ett utländskt under-&lt;br&gt;företag till ett utländskt underföretag till ett svenskt företag inte del-&lt;br&gt;ägarbeskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens slutsats är att BVN inte bör avskaffas för vinst på an-&lt;br&gt;delar i svenska dotterföretag med utländska underföretag till den del&lt;br&gt;vinsten utgör utländsk vinst. Å andra sidan är det - i överensstämmelse&lt;br&gt;med vad som sagts i det föregående i fråga om andelar i utländska dotter-&lt;br&gt;företag - tillräckligt att beskattning sker efter en faktisk skattesats av&lt;br&gt;15%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fråga, som därmed inställer sig, är om det är möjligt att vid be-&lt;br&gt;skattningen skilja mellan inhemsk och utländsk vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härvidlag står det till att börja med klart att det i praktiken inte är&lt;br&gt;möjligt att särskilja inhemsk och utländsk vinst som beror på värdesteg-&lt;br&gt;ring av tillgångar eller skapade goodwillvärden (faktor 2) på grund av&lt;br&gt;värderingssvårigheter. Däremot skulle det vara möjligt att identifiera&lt;br&gt;inhemsk vinst som beror på att beskattad inkomst har hållits kvar i&lt;br&gt;svenska företag (faktor 1). Frågan blir därmed om det även i övrigt är&lt;br&gt;möjligt och lämpligt att undanta sådan vinst från beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om undantagande från reavinstbeskattning av vinstdel, som&lt;br&gt;beror på att beskattade inkomster hållits kvar i det företag som de av-&lt;br&gt;yttrade andelarna hänför sig till, har nyligen varit aktuell. I det utred-&lt;br&gt;ningsarbete, som föregick det - som det i efterhand visade sig - tempo-&lt;br&gt;rära avskaffandet av dubbelbeskattningen av utdelade företagsinkomster,&lt;br&gt;behandlades nämligen frågan om ett generellt undantagande från&lt;br&gt;beskattning av sådan vinstdel genom en JIK-metod (SOU 1994:13).&lt;br&gt;Metoden går ut på att kvarhållna inkomster läggs till anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för en avyttrad andel. Frågan om en JIK-metod borde införas sköts&lt;br&gt;emellertid på framtiden och förföll sedermera i och med att dubbel-&lt;br&gt;beskattningen av utdelade företagsvinster återinfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att en JIK-metod som inte är alltför komplicerad&lt;br&gt;skall kunna konstrueras är bättre för en metod, som skall tillämpas endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om vissa näringsbetingade andelar, än för en metod som skall&lt;br&gt;tillämpas generellt. En översiktlig bedömning ger dock vid handen att&lt;br&gt;metoden ändå skulle bli relativt komplicerad. Detta bör ses i skenet av att&lt;br&gt;företagen i frånvaro av en JIK-metod i många fall torde kunna utan&lt;br&gt;beskattning hos moderföretaget låta dela ut kvarhållna vinstmedel i ett&lt;br&gt;dotterföretag och i underföretag till detta inför en förestående avyttring&lt;br&gt;av dotterföretaget. Effekten av en JIK-metod skulle sannolikt på grund&lt;br&gt;härav bli relativt begränsad. Till den del en JIK-metod far betydelse&lt;br&gt;innebär den ett gynnande av konsolidering i svenska dotterföretag&lt;br&gt;jämfört med konsolidering i utländska dotterföretag, vilket medför&lt;br&gt;snedvridningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens slutsats är att en JIK-metod inte bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samlad bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det föregående leder till följande utgångspunkter för en samlad be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det är motiverat att avskaffa BVN såvitt avser vinst på andelar i&lt;br&gt;svenska dotterföretag, som inte har utländska underföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vinst på andelar i utländska dotterföretag bör beskattas efter en faktisk&lt;br&gt;skattesats på 15 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Såvitt gäller vinst på andelar i svenska dotterföretag, som har utländ-&lt;br&gt;ska underföretag, är det motiverat att från beskattning undanta&lt;br&gt;inhemsk vinst. I praktiken är det inte möjligt att isolera inhemsk&lt;br&gt;faktor-2-vinst från utländsk faktor-2-vinst. Inhemsk faktor-1-vinst&lt;br&gt;(avseende dotterföretaget och helägda underföretag av första&lt;br&gt;generationen) kan tekniskt sett särskiljas genom en JIK-metod. Detta&lt;br&gt;framstår emellertid inte som en lämplig åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så långt framstår följande lösning som möjlig:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vinster på andelar i svenska dotterföretag utan utländska underföretag&lt;br&gt;är skattefria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Halva beloppet av en vinst på andelar i utländska dotterföretag eller på&lt;br&gt;andelar i svenska dotterföretag med utländska underföretag tas upp till&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinster och förluster bör i möjligaste mån behandlas symmetriskt vid&lt;br&gt;beskattningen. Den nämnda lösningen öppnar en möjlighet för företagen&lt;br&gt;att arrangera så att en vinst på andelarna i ett dotterföretag blir skattefri&lt;br&gt;och en förlust avdragsgill med halva beloppet. Har nämligen ett moder-&lt;br&gt;företags andelar i ett dotterföretag, som inte har utländska underföretag,&lt;br&gt;nedgått i värde, kan moderföretaget inför en planerad avyttring av&lt;br&gt;andelarna i dotterföretaget &amp;quot;svärta ned&amp;quot; dessa genom att låta dotterföre-&lt;br&gt;taget eller ett underföretag förvärva ett utländskt företag. I den motsatta&lt;br&gt;situationen - när ett moderföretag har andelar som stigit i värde i ett&lt;br&gt;dotterföretag med utländska underföretag - kan andelarna &amp;quot;tvättas&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom att de utländska underföretagen fors över till en annan gren av&lt;br&gt;koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösningen innebär vidare att investeringar i utländska dotterföretag&lt;br&gt;och i svenska dotterföretag med utländska underföretag diskrimineras i&lt;br&gt;förhållande till investeringar i svenska dotterföretag utan utländska&lt;br&gt;underföretag. Detta skulle leda till icke önskvärda snedvridningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många internationella koncerner med ett svenskt moderföretag är&lt;br&gt;organiserade efter affärsområden. I koncernerna finns underkoncemer&lt;br&gt;med såväl svenska som utländska företag. Lösningen i fråga innebär att&lt;br&gt;de utländska företagen i en underkoncem så att säga smittar ner de&lt;br&gt;svenska. Härigenom kan uppkomma ett incitament till en struktur som&lt;br&gt;innebär att svenska och utländska företag placeras i olika underkoncer-&lt;br&gt;ner. Detta skulle medföra minskad effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är enligt utredningens uppfattning den diskuterade&lt;br&gt;lösningen med olika behandling av å ena sidan andelar i svenska&lt;br&gt;dotterföretag utan utländska underföretag och å andra sidan andelar i&lt;br&gt;utländska dotterföretag och i svenska dotterföretag med utländska under-&lt;br&gt;företag inte lämplig. Den åtgärd som då står till buds är att skatteplikten&lt;br&gt;för vinster på näringsbetingade andelar generellt begränsas till att avse&lt;br&gt;halva beloppet av en vinst. Utredningen föreslår detta. Mer preciserat av-&lt;br&gt;ser förslaget vinster på andelar beträffande vilka gäller att, om utdelning&lt;br&gt;på andelen lämnats, ägarföretaget enligt bestämmelserna i 7 § 8 mom.&lt;br&gt;tredje-åttonde styckena SIL skulle ha varit undantaget från skattskyldig-&lt;br&gt;shet för utdelningen om andelen i stället behållts under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår även att halva beloppet av en verklig förlust vid&lt;br&gt;avyttring av näringsbetingade andelar bör vara avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i utredningens bedömning att det är motiverat&lt;br&gt;att avskaffa reavinstbeskattningen på näringsbetingade andelar i bolags-&lt;br&gt;sektom men att det av hänsyn till utlandsproblematiken inte är möjligt.&lt;br&gt;En lämplig avvägning kan då vara att införa en halverad reavinst-&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statsfinansiella kostnaden för ett förslag av denna innebörd uppgår&lt;br&gt;enligt utredningens uppskattning till 1,51 mdkr. Regeringen tar inte&lt;br&gt;närmare ställning till denna beräkning men konstaterar dock att även om&lt;br&gt;vissa förändringar görs i de antaganden som ligger till grund för beräk-&lt;br&gt;ningarna uppkommer en betydande kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår i första hand att skattekostnaden skall finansieras&lt;br&gt;genom en sänkning av satsen för juridiska personers avsättning till&lt;br&gt;periodiseringsfond. Utredningens andrahandsaltemativ är en höjning av&lt;br&gt;bolagsskattesatsen, som är 28 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det för närvarande saknas möjlighet att finansiera&lt;br&gt;en halvering av reavinstbeskattningen på näringsbetingade andelar.&lt;br&gt;Något förslag i denna del läggs därför inte fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Underprisöverlåtelser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla, skall enligt en bestämmelse i&lt;br&gt;punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370), KL, beskattning ske som om tillgången i stället hade avytt-&lt;br&gt;rats för ett vederlag motsvarande marknadsvärdet (uttagsbeskattning).&lt;br&gt;Det är övervärdet som beskattas. Med övervärde avses en positiv skillnad&lt;br&gt;mellan det verkliga och det skattemässiga värdet av en tillgång som ingår&lt;br&gt;i en näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en grundläggande princip för företagsbeskattningen sker be-&lt;br&gt;skattning av ett övervärde först när detta materialiseras genom att den&lt;br&gt;egendom som värdet är knutet till avyttras. Lösningen kan benämnas&lt;br&gt;realisationsprincipen. En alternativ lösning är att beskatta övervärden&lt;br&gt;allteftersom de uppkommer (intjänandeprinciperi).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realisationsprincipen är förenad med vissa nackdelar. Den missgynnar&lt;br&gt;t.ex. specialisering framför integrering. När en vara överlåts mellan fri-&lt;br&gt;stående specialiserade företag under produktionsprocessen, kommer&lt;br&gt;överlåtelserna att utlösa beskattning av det mervärde som uppkommit hos&lt;br&gt;ett överlåtande företag. Äger hela produktionsprocessen i stället rum hos&lt;br&gt;ett företag, sker däremot beskattning först vid avyttring till konsument&lt;br&gt;eller annan slutanvändare. Vidare medför realisationsprincipen att om-&lt;br&gt;struktureringar av produktionsapparaten, t.ex. genom överlåtelse av en&lt;br&gt;produktionsanläggning mellan olika företag, kan motverkas av att en&lt;br&gt;skattekostnad uppkommer. Dessa nackdelar undviks med intjänandeprin-&lt;br&gt;cipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främst svårigheten att värdera tillgångar under löpande innehav med-&lt;br&gt;för emellertid att intjänandeprincipen inte är möjlig i praktiken. Man är&lt;br&gt;därför hänvisad till realisationsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av övervärden sker inte endast vid avyttring. Som inled-&lt;br&gt;ningsvis nämnts sker uttagsbeskattning även när en tillgång tagits ut ur&lt;br&gt;en förvärvskälla. Man behöver bara tänka på det enkla fallet att en&lt;br&gt;näringsidkare tar ut varor eller andra tillgångar ur näringsverksamheten&lt;br&gt;för konsumtion eller annat privat förfogande för att inse att en regel av&lt;br&gt;detta slag behövs. I frånvaro av uttagsbeskattning skulle ett inkomst-&lt;br&gt;skattesystem inte fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om beskattning vid uttag är tillämplig även i fall där det&lt;br&gt;är diskutabelt om något privat förfogande föreligger, nämligen vid över-&lt;br&gt;låtelse av egendom till underpris mellan olika företag. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas följande. Egendom överlåts från en enskild näringsidkare till ett&lt;br&gt;aktiebolag i vilket näringsidkaren är ensam aktieägare - eller i den mot-&lt;br&gt;satta riktningen. Egendom överlåts mellan aktiebolag som tillhör samma&lt;br&gt;koncern. Egendom överlåts mellan aktiebolag som inte tillhör samma&lt;br&gt;aktiebolagsrättsliga koncern, men vilkas aktier ägs av t.ex. en och samma&lt;br&gt;fysiska person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning skall inte ske om särskilda skäl mot det föreligger.&lt;br&gt;Syftet med denna undantagsbestämmelse är att underprisöverlåtelser&lt;br&gt;117&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kunna ske i viss utsträckning utan att beskattning utlöses. I praxis&lt;br&gt;har uppställts ett antal villkor för att undantagsbestämmelsen skall vara&lt;br&gt;tillämplig, tex. att det skall föreligga ett starkt ägarsamband mellan&lt;br&gt;överlåtaren och förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När undantagsbestämmelsen är tillämplig anses det förvärvande före-&lt;br&gt;tagets anskaffningsvärde för den överlåtna egendomen utgöras av veder-&lt;br&gt;laget. Undantagsbestämmelsen medför således inte att skatteunderlag&lt;br&gt;faller bort för överlåtaren och förvärvaren sammantaget. Däremot skjuts&lt;br&gt;beskattningen upp, vilket medför en ränte- och likviditetsförmån för par-&lt;br&gt;tema sammantaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Företagsskatteutredningens bedömning av&lt;br&gt;innebörden av underprisöverlåtelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;FSU har inledningsvis i sitt betänkande diskuterat frågan hur beskattning&lt;br&gt;av underprisöverlåtelser mellan aktiebolag bör ske om beskattningen&lt;br&gt;grundas på den ekonomiska innebörden av transaktionen, dvs. i frånvaro&lt;br&gt;av särskilda bestämmelser t.ex. om att uttagsbeskattning inte skall ske i&lt;br&gt;vissa situationer. Utredningen har definierat en underprisöverlåtelse på&lt;br&gt;följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en underprisöverlåtelse avses en rättshandling varigenom en&lt;br&gt;skattskyldig utan ersättning eller mot ersättning som understiger mark-&lt;br&gt;nadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat överlåter en tillgång i&lt;br&gt;näringsverksamhet. En förutsättning är att tillgången omedelbart efter&lt;br&gt;förvärvet utgör tillgång i näringsverksamhet hos förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillgång bör anses som tillgång i näringsverksamhet om ersättning&lt;br&gt;eller reavinst vid en avyttring av tillgången utgör intäkt av näringsverk-&lt;br&gt;samhet. En näringsfastighet som innehas av en fysisk person är i allmän&lt;br&gt;mening en tillgång i näringsverksamhet, eftersom avkastningen beskattas&lt;br&gt;som inkomst av näringsverksamhet. Reavinst vid avyttring av fastigheten&lt;br&gt;beskattas emellertid som intäkt av kapital. Fastigheten utgör därför inte&lt;br&gt;en tillgång i näringsverksamhet i den bemärkelse som nu är aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i anslutning till sex exempel redovisat sin uppfattning&lt;br&gt;om hur beskattning av underprisöverlåtelser mellan aktiebolag bör ske&lt;br&gt;om beskattningen grundas på den ekonomiska innebörden av transak-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De exempel som redovisats diskuterar förhållandena med utgångs-&lt;br&gt;punkt i begreppen intressent respektive intressentandel. Dessa begrepp&lt;br&gt;definieras på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intressent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med intressent i viss egendom avses i första hand en fysisk person som&lt;br&gt;ytterst har ett ekonomiskt intresse i egendomen. En fysisk person, som&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet under enskild firma, är enda intressent i till-&lt;br&gt;gångarna i verksamheten. En intressent kan äga egendomen indirekt, t.ex.&lt;br&gt;genom ett aktiebolag eller ett handelsbolag eller genom flera bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vissa slag av juridiska personer kan vara intressenter i egendom,&lt;br&gt;nämligen juridiska personer utan ägare. Det är här fråga om t.ex. stiftel-&lt;br&gt;ser, sparbanker och kommuner. En juridisk person med ägare kan där-&lt;br&gt;emot inte vara intressent i egendom. I fråga om sådana juridiska personer&lt;br&gt;far man söka efter intressenterna uppåt i ägarstrukturen till dess man&lt;br&gt;finner fysiska personer eller juridiska personer utan ägare. Även ett ut-&lt;br&gt;ländskt rättssubjekt kan vara intressent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intressentandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om egendom som direkt ägs gemensamt med lika rätt av t.ex. två&lt;br&gt;makar är intressentandelen för var och en av dem 50 %. Finns det bara en&lt;br&gt;ägare är hans intressentandel 100 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehas egendom indirekt t.ex. genom ett aktiebolag är en aktieägares&lt;br&gt;intressentandel i bolagets egendom den andel i bolagets förmögenhet&lt;br&gt;som skulle tillfalla honom om bolaget upplöstes. Motsvarande gäller vid&lt;br&gt;indirekt innehav i flera led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel kan belysa beräkningen av intressentandel vid indirekt&lt;br&gt;innehav. Antag att den fysiska personen F äger 80 % av aktierna i AB A,&lt;br&gt;som i sin tur äger 60 % av aktierna i AB B. F:s intressentandel i B:s till-&lt;br&gt;gångar är då (0,8*0,6=) 48 %. Äger F även direkt 20 % av aktierna i B, är&lt;br&gt;hans intressentandel i B:s tillgångar (0,48+0,20=) 68 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlåtelse av egendom till underpris som inte medför någon för-&lt;br&gt;ändring i fråga om intressenterna i den överlåtna egendomen eller deras&lt;br&gt;intressentandelar, innefattar inte någon förmögenhetsöverföring på nivån&lt;br&gt;intressenter. Medför överlåtelsen däremot att en intressent ersätts av en&lt;br&gt;annan, innebär detta att en förmögenhetsöverföring sker från den tidigare&lt;br&gt;till den nye intressenten. Ett exempel på en överlåtelse av detta slag är att&lt;br&gt;AB A, med aktieägarna F och G, överlåter egendom till underpris till AB&lt;br&gt;B, med aktieägarna F och H (F och G resp. F och H äger hälften var av&lt;br&gt;aktierna). I detta fall har en förmögenhetsöverföring skett från G till H.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förmögenhetsöverföring på nivån intressenter sker även om in-&lt;br&gt;tressenterna är desamma före och efter överlåtelsen men intressentande-&lt;br&gt;lama har förändrats. Antag t.ex. att aktieägarna i både AB A och AB B&lt;br&gt;utgörs av F, G och H, men att F har en större andel i AB A än i AB B och&lt;br&gt;G en motsvarande större andel i AB B än i AB A. Underprisöverlåtelsen&lt;br&gt;innebär i detta fall en förmögenhetsöverföring från F till G&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.1 Den ekonomiska innebörden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningens syn på den ekonomiska innebörden av underprisöverlå-&lt;br&gt;telser mellan aktiebolag, genom vilka någon förändring inte sker be-&lt;br&gt;träffande intressenterna eller intressentandelama i den överlåtna egen-&lt;br&gt;domen, framgår av exempel 1-5. I exempel 6 förs en förändring på in-&lt;br&gt;tressentnivån in i bilden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma intressenter och intressentandelar i det säljande och det köpande&lt;br&gt;bolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 1. Ett helägt dotterbolag överlåter egendom till sitt moderbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. l. Dotterbolaget avyttrar en ideell andel av egendomen till moder-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolaget for ett vederlag som motsvarar egendomens marknads-&lt;br&gt;värde. Denna andel utgörs av förhållandet mellan vederlaget och&lt;br&gt;marknadsvärdet (vad som sägs om vederlaget och om storleken av&lt;br&gt;egendomsandelen gäller även i de följande exemplen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Dotterbolaget delar ut den resterande andelen av egendomen till&lt;br&gt;moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 1 kan illustreras enligt följande. Ett dotterbolag överlåter en&lt;br&gt;fastighet till sitt moderbolag genom en som köp betecknad rättshandling&lt;br&gt;för ett vederlag på 50, vilket motsvarar det skattemässiga värdet. Fastig-&lt;br&gt;hetens marknadsvärde är 150. Den ekonomiska innebörden av rättshand-&lt;br&gt;lingen är enligt utredningens uppfattning att (50/150=) 1/3 av fastigheten&lt;br&gt;överlåts genom köp för marknadsvärdet 50 och 2/3 genom utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 2. Ett moderbolag överlåter egendom till ett helägt dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Moderbolaget avyttrar en ideell andel av egendomen till dotterbo-&lt;br&gt;laget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Moderbolaget tillskjuter den resterande andelen av egendomen till&lt;br&gt;dotterbolaget som kapitaltillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 3. Ett helägt dotterbolag överlåter egendom till ett systerbolag,&lt;br&gt;även det helägt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Dotterbolaget avyttrar en ideell andel av egendomen till systerbola-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Dotterbolaget delar ut den resterande andelen av egendomen till&lt;br&gt;moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Moderbolaget tillskjuter egendomsandelen till systerbolaget som&lt;br&gt;kapitaltillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 3 kan illustreras enligt följande. Ett dotterbolag överlåter en&lt;br&gt;fastighet till ett systerbolag, även det helägt, genom en som köp beteck-&lt;br&gt;nad rättshandling för ett vederlag på 50, vilket motsvarar det skatte-&lt;br&gt;mässiga värdet. Fastighetens marknadsvärde är 150. Den ekonomiska&lt;br&gt;innebörden av rättshandlingen är enligt utredningens uppfattning föl-&lt;br&gt;jande. Genom köp överlåts (50/150=) 1/3 av fastigheten från dotterbola-&lt;br&gt;get till systerbolaget för marknadsvärdet 50. Vidare utdelas i ett första&lt;br&gt;steg 2/3 av fastigheten till moderbolaget. I ett andra steg tillskjuter&lt;br&gt;moderbolaget 2/3 av fastigheten till systerbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 4. Ett bolag, AB A, som helt ägs av en fysisk person, F, över-&lt;br&gt;låter egendom till ett annat bolag, AB B, som också helägs av F.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;A avyttrar en ideell andel av egendomen till B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;&amp;nbsp;A delar ut den resterande andelen av egendomen till F.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;F tillskjuter egendomsandelen till B som kapitaltillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 5. Ett helägt dotterbolag överlåter egendom till ett&lt;br&gt;&amp;quot;mosterbolag&amp;quot;. Såväl moderbolaget som mosterbolaget helägs av&lt;br&gt;&amp;quot;mormorsbolaget&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Dotterbolaget avyttrar en ideell andel av egendomen till moster-&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Dotterbolaget delar ut den resterande andelen av egendomen till&lt;br&gt;moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Moderbolaget vidareutdelar egendomsandelen till mormorsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Mormorsbolaget tillskjuter egendomsandelen till mosterbolaget&lt;br&gt;som kapitaltillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika intressenter och intressentandelar i det säljande och det köpande&lt;br&gt;bolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 6. Ett bolag, AB A, som helt ägs av en fysisk person, F, över-&lt;br&gt;låter egendom till ett annat bolag, AB B, som helägs av annan fysisk per-&lt;br&gt;son, G.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;A avyttrar en ideell andel av egendomen till B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;&amp;nbsp;A delar ut den resterande andelen av egendomen till F.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;&amp;nbsp;F överlåter egendomsandelen till G genom gåva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. &amp;nbsp;&amp;nbsp;G tillskjuter egendomsandelen till B som kapitaltillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser sammanfattningsvis att det i ekonomisk mening en-&lt;br&gt;dast finns två sätt på vilka övervärden kan överforas mellan aktiebolag,&lt;br&gt;beträffande vilka gäller att intressenterna och intressentandelama i bola-&lt;br&gt;gens egendom är desamma, nämligen utdelning och kapitaltillskott. Vad&lt;br&gt;som skenbart kan förefalla som en överföring i &amp;quot;sidled&amp;quot;, en benefik rätts-&lt;br&gt;handling, utgör således enligt utredningens uppfattning ekonomiskt sett i&lt;br&gt;själva verket en kortare eller längre kedja av utdelningar och kapitaltill-&lt;br&gt;skott. I sådana rättshandlingar finns det inga benefika inslag. Utdelningar&lt;br&gt;går från det överlåtande bolaget, eventuellt via andra juridiska personer,&lt;br&gt;till den intressent eller de intressenter, som &amp;quot;härskar&amp;quot; över båda bolagen,&lt;br&gt;kapitaltillskott går från intressenten eller intressenterna, eventuellt via&lt;br&gt;andra juridiska personer, till det förvärvande bolaget. Den skenbara sid-&lt;br&gt;ledsöverföringen av övervärdet är nettoresultatet av en sådan kedja. Är&lt;br&gt;intressenterna eller intressentandelama olika tillkommer ett inslag av&lt;br&gt;gåva på intressentnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.2 Beskattning enligt den ekonomiska innebörden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkten att beskattningen bör spegla den ekonomiska inne-&lt;br&gt;börden av transaktionerna har utredningen redovisat sin uppfattning av&lt;br&gt;hur beskattningskonsekvensema enligt allmänna principer borde bli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 1. Ett helägt dotterbolag överlåter egendom till sitt moderbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a.l. Vederlaget (som ju hänför sig till den avyttrade andelen av egen-&lt;br&gt;domen) tas upp till beskattning hos dotterbolaget. Avdrag medges&lt;br&gt;for den del av egendomens skattemässiga värde som belöper sig på&lt;br&gt;den avyttrade egendomsandelen (motsvarande gäller i övriga&lt;br&gt;exempel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. 2. Moderbolagets anskaffningsvärde för den köpta egendomsandelen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgörs av vederlaget, dvs. marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. l. Marknadsvärdet av den utdelade egendomsandelen tas upp som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkt hos dotterbolaget (uttagsbeskattning). Avdrag medges för&lt;br&gt;den del av egendomens skattemässiga värde som belöper sig på den&lt;br&gt;utdelade egendomsandelen (motsvarande gäller i övriga exempel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b.2. Eftersom moderbolag enligt 7 § 8 mom. SIL är undantagna från&lt;br&gt;skattskyldighet för utdelning från dotterbolag (gäller inte om ak-&lt;br&gt;tierna i dotterbolaget utgör omsättningstillgångar) sker ingen be-&lt;br&gt;skattning hos moderbolaget på grund av utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b.3. Moderbolagets anskaffningsvärde för den genom utdelning erhållna&lt;br&gt;egendomsandelen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget blir resultatet följande. Ett belopp motsvarande marknads-&lt;br&gt;värdet av egendomen tas upp som intäkt hos dotterbolaget. Avdrag med-&lt;br&gt;ges för egendomens skattemässiga värde. Moderbolagets anskaffnings-&lt;br&gt;värde för egendomen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 2. Ett moderbolag överlåter egendom till ett helägt dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. 1. Vederlaget tas upp till beskattning hos moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. 2. Dotterbolagets anskaffningsvärde för den köpta egendomsandelen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgörs av vederlaget, dvs. marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. l. Marknadsvärdet av den tillskjutna egendomsandelen tas upp som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkt hos moderbolaget (uttagsbeskattning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b.2. Moderbolagets anskaffningsvärde för aktierna i dotterbolaget ökar&lt;br&gt;med ett belopp motsvarande marknadsvärdet av den tillskjutna&lt;br&gt;egendomsandelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b.3. Dotterbolagets anskaffningsvärde för den genom tillskott erhållna&lt;br&gt;egendomsandelen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget blir resultatet följande. Ett belopp motsvarande marknads-&lt;br&gt;värdet av egendomen tas upp som intäkt hos moderbolaget. Avdrag med-&lt;br&gt;ges för egendomens skattemässiga värde. Moderbolagets anskaffnings-&lt;br&gt;värde för aktierna i dotterbolaget ökar med ett belopp motsvarande den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillskjutna egendomsandelens marknadsvärde. Dotterbolagets anskaff- Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;ningsvärde för egendomen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 3. Ett helägt dotterbolag överlåter egendom till ett systerbolag,&lt;br&gt;även det helägt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. 1. Vederlaget tas upp till beskattning hos dotterbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. 2. Systerbolagets anskaffningsvärde för den köpta egendomsandelen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgörs av vederlaget, dvs. marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. l. Marknadsvärdet av den utdelade egendomsandelen tas upp som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkt hos dotterbolaget (uttagsbeskattning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b.2. Moderbolaget beskattas inte på grund av utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. 3. Moderbolagets anskaffningsvärde för den genom utdelning erhållna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendomsandelen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. l. Marknadsvärdet av den tillskjutna egendomsandelen tas upp som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkt hos moderbolaget (uttagsbeskattning), men avdrag medges&lt;br&gt;för anskaffningsvärdet på samma belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c.2. Moderbolagets anskaffningsvärde för aktierna i systerbolaget ökar&lt;br&gt;med ett belopp motsvarande marknadsvärdet av den tillskjutna&lt;br&gt;egendomsandelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c.3. Systerbolagets anskaffningsvärde för den genom tillskott erhållna&lt;br&gt;egendomsandelen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget blir resultatet följande. Ett belopp motsvarande marknads-&lt;br&gt;värdet av egendomen tas upp som intäkt hos dotterbolaget. Avdrag&lt;br&gt;medges för egendomens skattemässiga värde. Hos moderbolaget sker&lt;br&gt;ingen beskattning netto. Moderbolagets anskaffningsvärde för aktierna i&lt;br&gt;systerbolaget ökar med ett belopp motsvarande den tillskjutna egendoms-&lt;br&gt;andelens marknadsvärde. Systerbolagets anskaffningsvärde för egendo-&lt;br&gt;men utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 4. Ett bolag, AB A, som helt ägs av en fysisk person, F, över-&lt;br&gt;låter egendom till ett annat bolag, AB B, som också helägs av F.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. 1. Vederlaget tas upp till beskattning hos A.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. 2. B:s anskaffningsvärde för den köpta egendomsandelen utgörs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vederlaget, dvs. marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. l. Marknadsvärdet av den utdelade egendomsandelen tas upp som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkt hos A (uttagsbeskattning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b.2. F beskattas på grund av utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. 3. F:s anskaffningsvärde för den genom utdelning erhållna egen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domsandelen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. l. Marknadsvärdet av den tillskjutna egendomsandelen tas upp som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkt hos F (uttagsbeskattning), men avdrag medges för anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet på samma belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c.2. F:s anskaffningsvärde för aktierna i B ökar med ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande marknadsvärdet av den tillskjutna egendomsandelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c.3. B:s anskaffningsvärde för den genom tillskott erhållna egendoms-&lt;br&gt;andelen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget blir resultatet följande. Ett belopp motsvarande marknads-&lt;br&gt;värdet av egendomen tas upp som intäkt hos A. Avdrag medges för&lt;br&gt;egendomens skattemässiga värde. F beskattas för ett belopp motsvarande&lt;br&gt;marknadsvärdet av den genom utdelning erhållna egendomsandelen av&lt;br&gt;egendomen. F:s anskaffningsvärde för aktierna i B ökar med ett belopp&lt;br&gt;motsvarande den tillskjutna egendomsandelens marknadsvärde. B:s an-&lt;br&gt;skaffningsvärde för egendomen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 5. Ett helägt dotterbolag överlåter egendom till ett&lt;br&gt;&amp;quot;mosterbolag&amp;quot;. Såväl moderbolaget som mosterbolaget helägs av&lt;br&gt;&amp;quot;mormorsbolaget&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som i de tidigare exemplen blir det sammantagna&lt;br&gt;resultatet här följande. Ett belopp motsvarande marknadsvärdet av egen-&lt;br&gt;domen tas upp som intäkt hos dotterbolaget. Avdrag medges för egen-&lt;br&gt;domens skattemässiga värde. Hos moderbolaget och mormorsbolaget&lt;br&gt;sker ingen beskattning netto. Mormorsbolagets anskaffningsvärde för&lt;br&gt;aktierna i mosterbolaget ökar med ett belopp motsvarande den tillskjutna&lt;br&gt;egendomsandelens marknadsvärde. Mosterbolagets anskaffningsvärde&lt;br&gt;för egendomen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 6. Ett bolag, AB A, som helt ägs av en fysisk person, F, över-&lt;br&gt;låter egendom till ett annat bolag, AB B, som helägs av annan fysisk per-&lt;br&gt;son, G.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I analogi med exempel 4 blir resultatet sammantaget följande. Ett belopp&lt;br&gt;motsvarande marknadsvärdet av egendomen tas upp som intäkt hos A.&lt;br&gt;Avdrag medges för egendomens skattemässiga värde. F beskattas för ett&lt;br&gt;belopp motsvarande marknadsvärdet av den genom utdelning erhållna&lt;br&gt;andelen av egendomen. G:s anskaffningsvärde för aktierna i B ökar med&lt;br&gt;ett belopp motsvarande den tillskjutna egendomsandelens marknads-&lt;br&gt;värde. B:s anskaffningsvärde för egendomen utgörs av dess marknads-&lt;br&gt;värde. Dessutom aktualiseras gåvobeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Underprisöverlåtelser mellan aktiebolag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.3.1 Ny lagreglering av underprisöverlåtelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny lag om beskattningen vid underpris-&lt;br&gt;överlåtelser införs. De nuvarande krav som uppställs i praxis för att&lt;br&gt;uttagsbeskattning skall kunna underlåtas vid underprisöverlåtelser er-&lt;br&gt;sätts med en konkret lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till att förut-&lt;br&gt;sättningarna för underprisöverlåtelser lagregleras. Kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall ifrågasätter emellertid om det inte bör övervägas att inskränka&lt;br&gt;124&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den nya regleringen till en komplettering av gällande regler i KL. Den&lt;br&gt;föreslagna nya lagen kan, i vart fall på sikt, innebär en risk för att för-&lt;br&gt;farande som medför oönskade skattefördelar inte faller utanför den vill-&lt;br&gt;korsram som dragis upp i den nya lagen. Handelshögskolan vid Göte-&lt;br&gt;borgs Universitet anser att det bör övervägas om inte den mycket vidlyf-&lt;br&gt;tiga och komplicerade lagtexten kan kortas ned och förenklas Juridiska&lt;br&gt;fakultetetsnämnden vid Uppsala universitet är i allt väsenligt positivt&lt;br&gt;inställd till förslaget. Fakultetsnämnden anser också att det är en lämplig&lt;br&gt;ambition att införa en mer utförlig och uttömmande lagtext. En sådan&lt;br&gt;teknik har vissa nackdelar, bl.a. genom att den ökar komplexiteten och&lt;br&gt;riskerar att öppna för kringgåenden. Fakultetsnämnden anser emellertid&lt;br&gt;att nuvarande rättsläge avseende omstruktureringar har blivit oaccetabelt&lt;br&gt;svåröverskådligt. FAR tillstyrker med vissa undantag utredningens för-&lt;br&gt;slag. Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet anser att utred-&lt;br&gt;ningens förslag måste omarbetas så att risken för att de föreslagna reg-&lt;br&gt;lerna kommer att kunna utnyttjas på ett icke acceptabelt sätt i möjligaste&lt;br&gt;mån elimineras. Näringslivets skattedelegation tillstyrker i huvudsak för-&lt;br&gt;slaget men föreslår på vissa punkter andra lösningar och kompletteringar&lt;br&gt;avseende ej beaktade situationer. LRF anser att utredningen i huvudsak&lt;br&gt;presenterat förslag som ligger i linje med det nuvarande inkomst-&lt;br&gt;skattesystemet. Detta har lett till en komplex reglering men LRF anser att&lt;br&gt;det är svårt att se att regler för komplexa ekonomiska handlingsmönster&lt;br&gt;skall kunna utformas enkelt, utan att tydligheten i reglernas innebörd&lt;br&gt;minskar. LRF tillstyrker att lagstiftning sker i enlighet med de presen-&lt;br&gt;terade förslagen. Fastighetsägareförbundet anser det synnerligen ange-&lt;br&gt;läget att frågan om uttagsbeskattning i samband med underprisöver-&lt;br&gt;låtelser lagregleras. Förbundet anför att även om viss stadga har uppnåtts&lt;br&gt;genom rättspraxis på området råder fortfarande osäkerhet om skatte-&lt;br&gt;effekterna av vissa överlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag innebär att förut-&lt;br&gt;sättningarna för underprisöverlåtelser lagregleras. De remissinstanser&lt;br&gt;som yttrat sig särskilt i denna fråga är överlag positiva till en sådan&lt;br&gt;lösning. Den kritik som framförts tar framförallt sikte på komplexiteten i&lt;br&gt;bestämmelserna. Någon remissinstans har också framfört farhågor om att&lt;br&gt;framtida oönskade förfaranden kan komma att falla inom den ram som&lt;br&gt;lagstiftningen ställer upp för tillåtna förfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att önskemålet om en lagstiftning som ger&lt;br&gt;företagen möjlighet att förutse konsekvenserna av en transaktion är svår&lt;br&gt;att förena med kravet på enkla bestämmelser. Lagregleringen skall täcka&lt;br&gt;in olika situationer utan att samtidigt ge möjlighet till skatteundan-&lt;br&gt;draganden. Alternativet är att uppställa vissa mer allmänna villkor och&lt;br&gt;överlåta till rättspraxis att närmare ange innebörden av dessa villkor.&lt;br&gt;Regeringen anser att en utförlig lagreglering är att föredra. Det är&lt;br&gt;naturligt att den nya lagstiftningen följs upp. Uppföljningen får utvisa om&lt;br&gt;det behövs ytterligare skyddsregler för att förhindra kringgåenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att de nya bestämmelserna tas in i en ny lag. I&lt;br&gt;lagrådsremissen benämndes lagen ”lagen om uppskov med beskattningen&lt;br&gt;vid överlåtelse av tillgångar i näringsverksamhet till underpris”. Lagrådet&lt;br&gt;har vid sin granskning av förslagen påpekat att termen uppskov betecknar&lt;br&gt;125&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika företeelser i de remitterade förslagen. I underprislagen avses med&lt;br&gt;uppskov i princip det förhållandet att det överlåtande företaget inte&lt;br&gt;behöver ta upp den överlåtna egendomens marknadsvärde som intäkt&lt;br&gt;utan endast ett belopp motsvarande egendomens skattemässiga värde.&lt;br&gt;Skillnaden mellan marknadspris och avtalat pris beskattas hos den nye&lt;br&gt;ägaren när denne i sin tur överlåter egendomen. Den ursprunglige ägaren&lt;br&gt;träffas alltså inte av någon ytterligare beskattning. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;uppfattning bör termen uppskov reserveras för de fall då vinsten&lt;br&gt;beskattas hos överlåtaren men tidpunkten för beskattning av vinsten&lt;br&gt;kopplas till vissa framtida händelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Lagrådets uppfattning. Lagen benämns i enlighet här-&lt;br&gt;med ”lagen om beskattningen vid överlåtelser till underpris” (underpris-&lt;br&gt;lagen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.2 Innebörden av undantag från beskattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om uttagsbeskattning underlåts vid en under-&lt;br&gt;prisöverlåtelse mellan företag skall de värden som överförs genom&lt;br&gt;överlåtelsen inte behandlas som utdelning hos ägare till det över-&lt;br&gt;låtande företaget. Det överförda värdet behandlas inte som för-&lt;br&gt;bättringskostnad för andel i det förvärvande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Se redovisningen i avsnitt 5.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredningen har föreslagit att under-&lt;br&gt;prisöverlåtelser inte skall utlösa omedelbara beskattningskonsekvenser.&lt;br&gt;Diskussionen om vad ett undantag från omedelbar beskattning bör&lt;br&gt;innebära har utredningen redovisat med utgångspunkt i följande exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolaget M har dotterbolagen A och B. En överlåtelse till under-&lt;br&gt;pris av egendom från A till B medför enligt allmänna principer följande&lt;br&gt;(jfr exempel 3 i avsnitt 5.2.1). Ett belopp motsvarande marknadsvärdet&lt;br&gt;av egendomen tas upp som intäkt hos A. Avdrag medges för egendomens&lt;br&gt;skattemässiga värde. Hos M sker ingen beskattning, eftersom M är be-&lt;br&gt;friad från skattskyldighet för utdelning från A. M:s anskaffningsvärde för&lt;br&gt;aktierna i B ökar med ett belopp motsvarande skillnaden mellan mark-&lt;br&gt;nadvärdet och det skattemässiga värdet av egendomen (övervärdet; mot-&lt;br&gt;svaras i exempel 3 av den tillskjutna egendomsandelens marknadsvärde).&lt;br&gt;B:s anskaffningsvärde för egendomen utgörs av dess marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som för närvarande gäller bör undantag från&lt;br&gt;omedelbar beskattning innebära att uttagsbeskattning hos A underlåts.&lt;br&gt;B:s anskaffningsvärde för den överlåtna egendomen bör — också i&lt;br&gt;överensstämmelse med gällande ordning - utgöras av vederlaget, dvs. det&lt;br&gt;skattemässiga värdet hos A. Härigenom kommer övervärdet fram som en&lt;br&gt;intäkt hos B när B säljer eller förbrukar egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga uppkommer om anskaffningsvärdet för M:s aktier i B bör ökas&lt;br&gt;med övervärdet av den överlåtna egendomen, eller snarare med nettovär-&lt;br&gt;det sedan hänsyn tagits till den latenta skatteskuld som är knuten till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendomen. Utredningens uppfattning är att det skulle strida mot&lt;br&gt;principerna för koncembeskattningen om anskaffningsvärdet för aktierna&lt;br&gt;justerades. M väljer genom underprisöverlåtelsen att behandla koncernen&lt;br&gt;som ett företag. M bör härigenom inte kunna uppnå ett fördelaktigare&lt;br&gt;resultat vid avyttring av egendomen externt än om koncernen verkligen&lt;br&gt;varit ett företag eller underprisöverlåtelsen inte skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hade koncernen varit ett företag, skulle övervärdena i den överlåtna&lt;br&gt;egendomen ha beskattats vid en extern försäljning. Hade underprisöver-&lt;br&gt;låtelsen inte skett, skulle övervärdena ha beskattats i form av en reavinst&lt;br&gt;vid en avyttring av aktierna i A. En justering av anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;aktierna i B med nettovärdet av det överförda övervärdet medför att&lt;br&gt;aktierna i B kan säljas utan att reavinst uppkommer. Någon justering bör&lt;br&gt;därför inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att A och B i exemplet inte ägs av ett aktiebolag utan av en fy-&lt;br&gt;sisk person, F. Föreligger förutsättningar för att underlåta uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ning, bör F inte beskattas för utdelningen från A. Beskattning av F skulle&lt;br&gt;strida mot syftet med att uttagsbeskattning underlåts, nämligen att om-&lt;br&gt;struktureringar inte skall motverkas av att skatt utlöses. Anskaffnings-&lt;br&gt;värdet för F:s andelar i B bör i konsekvens härmed inte justeras på grund&lt;br&gt;av underprisöverlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har sammanfattningsvis gjort den bedömningen att,om det&lt;br&gt;anförda generaliseras, bör följande gälla om uttagsbeskattning underlåts&lt;br&gt;vid en underprisöverlåtelse mellan aktiebolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det värde som överförs genom överlåtelsen bör inte behandlas som&lt;br&gt;utdelning hos någon som direkt eller indirekt äger aktier i det&lt;br&gt;överlåtande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det överförda värdet bör inte behandlas som förbättringskostnad&lt;br&gt;hos någon som direkt eller indirekt äger aktier i det förvärvande&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i utredningens bedömning (jfr dock avsnitt&lt;br&gt;5.3.4 och 5.4.2).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.3 Villkor för undantag från omedelbar beskattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i underprislagen utformas så&lt;br&gt;att de ska förhindra att underprisöverlåtelser genomförs i syfte att&lt;br&gt;uppnå omotiverade skatteförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: se avsnitt 5.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Diskussionen av utformningen av&lt;br&gt;innehållet i underprislagen förs med utgångspunkt i de förutsättningar&lt;br&gt;som gäller för att uttagsbeskattning skall underlåtas enligt den praxis som&lt;br&gt;utbildats i anslutning till bestämmelserna om sådan beskattning i punkt 1&lt;br&gt;av anvisningarna till 22 § KL. Enligt fjärde stycket i anvisningspunkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall uttagsbeskattning inte ske, om särskilda skäl mot det föreligger.&lt;br&gt;Bestämmelsen infördes genom 1990 års skattereform i syfte att kodifiera&lt;br&gt;tidigare praxis (prop. 1989/90:110 s. 57). Denna praxis har senare&lt;br&gt;kompletterats genom ett betydande antal rättsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis gäller enligt praxis följande villkor för att uttags-&lt;br&gt;beskattning skall underlåtas vid överlåtelse till underpris mellan aktiebo-&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det skall föreligga ett starkt ägarsamband mellan överlåtaren och&lt;br&gt;förvärv aren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överlåtelsen skall kunna uppfattas som ett led i en av organisatori-&lt;br&gt;ska skäl betingad ändring av företagsstrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överlåtelsen far inte direkt eller indirekt medföra någon otillbörlig&lt;br&gt;skatteförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattemässiga omsättningstillgångar far inte till följd av överlåtel-&lt;br&gt;sen skifta karaktär till skattemässiga anläggningstillgångar (karak-&lt;br&gt;tärsbyte).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ägargemenskap&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt praxis krävs ett starkt ägarsamband mellan det överlåtande och det&lt;br&gt;förvärvande företaget för att uttagsbeskattning skall kunna underlåtas, i&lt;br&gt;RÅ 1989 ref. 19, som gällde en underprisöverlåtelse mellan två aktiebo-&lt;br&gt;lag, uttrycktes saken så att ägarstrukturen i det ena bolaget skall helt eller&lt;br&gt;åtminstone i huvudsak överensstämma med ägarförhållandena i den&lt;br&gt;andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid gåva av en hel näringsverksamhet mellan fysiska personer sker&lt;br&gt;inte uttagsbeskattning. I stället övertar förvärvaren överlåtarens skatte-&lt;br&gt;mässiga värden. I RÅ 1988 not. 710 kunde en verksamhet, vars tillgångar&lt;br&gt;bestod av omsättningsfastigheter, överlåtas genom gåva från en förälder&lt;br&gt;till ett aktiebolag som ägdes av barn till föräldern utan uttagsbeskattning.&lt;br&gt;(Bolaget övertog betalningsansvaret för fastighetsskulder. Eftersom skul-&lt;br&gt;derna understeg taxeringsvärdena klassificerades överlåtelsen som gåva.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något förslag om att gåva av hel verksamhet i fall som de nämnda&lt;br&gt;skall utlösa inkomstbeskattning är inte aktuellt (däremot aktualiseras gå-&lt;br&gt;vobeskattning). Utredningen anser det därför inkonsekvent att kräva&lt;br&gt;ägargemenskap vid underprisöverlåtelser mellan aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen tar även upp en annan aspekt på kravet på ägargemen-&lt;br&gt;skap. Enligt livets regler sker normalt inte överlåtelser av egendom till&lt;br&gt;underpris mellan av varandra oberoende kontrahenter i den meningen att&lt;br&gt;överlåtaren utan någon form av kompensation avstår från ett vederlag&lt;br&gt;som denne skulle ha kunnat erhålla. Om det uppgivna vederlaget vid en&lt;br&gt;överlåtelse mellan oberoende kontrahenter är lägre än vad som med hän-&lt;br&gt;syn till omständigheterna framstår som affärsmässigt motiverat, utgår&lt;br&gt;därför i allmänhet ett dolt vederlag av något slag som utgör skattepliktig&lt;br&gt;intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krav på ägargemenskap skulle medföra att skattemyndigheten inte&lt;br&gt;behöver ta ställning till om en överlåtelse till uppgivet underpris, där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägargemenskap inte föreligger, har ett benefikt inslag, dvs. till om det&lt;br&gt;verkligen är fråga om en underprisöverlåtelse eller om något dolt sido-&lt;br&gt;vederlag utgår. Ett sådant krav kan därför sägas motiveras av utred-&lt;br&gt;ningsekonomiska skäl och av önskemål om att motverka skatteundan-&lt;br&gt;draganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens slutsats är emellertid att frågan huruvida en överlåtelse&lt;br&gt;verkligen har skett till underpris eller om ett sidovederlag har utgått bör&lt;br&gt;avgöras med tillämpning av vanliga bevisprövningsregler i skatterätten.&lt;br&gt;Leder inte dessa fram till att ett sidovederlag skall anses ha utgått, bör&lt;br&gt;beskattning inte kunna ske genom uttagsbeskattning. En annan tillämp-&lt;br&gt;ning skulle åsidosätta den avvägning mellan rättssäkerhet och effektivitet&lt;br&gt;som ligger till grund för taxeringsförfarandet och taxeringsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett typfall vid överlåtelse till uppgivet underpris som kan komma att&lt;br&gt;aktualiseras avser överlåtelse mellan aktiebolag med närstående ägare,&lt;br&gt;t.ex. från ett bolag som ägs av föräldrar till ett bolag som ägs av barn till&lt;br&gt;dem. I sådana fall torde praktiskt taget undantagslöst en benefik avsikt&lt;br&gt;föreligga och det således vara fråga om en verklig underprisöverlåtelse.&lt;br&gt;Å andra sidan, vid en överlåtelse mellan bolag där ägarna inte är iden-&lt;br&gt;tiska och inte heller står i släktskapsrelation till varandra torde man i all-&lt;br&gt;mänhet fa utgå från att ett dolt sidovederlag förekommer, om det inte&lt;br&gt;görs sannolikt att ägarna till det överlåtande bolaget haft ett rimligt motiv&lt;br&gt;för att berika ägarna till det förvärvande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning är sammantaget att kravet på ägargemenskap&lt;br&gt;bör tas bort. Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet har fram-&lt;br&gt;fört invändningar mot denna slutsats och anfört att man inte anser att&lt;br&gt;utredningens motivering för att avskaffa kravet är hållbar. I praxis har&lt;br&gt;rekvisitet fungerat som ett hinder bl.a. mot att generationsskiften med be-&lt;br&gt;tydande benefika inslag kunnat ske utan inkomstskatterättsliga effekter.&lt;br&gt;Fakultetsstyrelsen anser att ett krav på ett ägarsamband på förslagsvis&lt;br&gt;75 % bör finnas. Ett sådant krav skulle i praktiken innebär en kodifiering&lt;br&gt;av gällande praxis. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet&lt;br&gt;anser att kravet på ägarsamband framstår som svårförklarat och delvis in-&lt;br&gt;konsekvent. Fakultetsnämnden har emellertid svårt att avgöra relevansen&lt;br&gt;i diskussionen av konsekvenserna från taxeringssynpunkt. Dessa bör&lt;br&gt;noga övervägas. Fakultetsnämnden anser att det lär bli mycket svårt att&lt;br&gt;upptäcka om sidovederlag utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till utredningens bedömning att kravet på ägar-&lt;br&gt;gemenskap bör slopas. Har något sidovederlag inte utgått är det fråga om&lt;br&gt;en verklig underprisöverlåtelse. I sådana fall bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening inte enbart den omständigheten att ägargemenskap inte föreligger&lt;br&gt;föranleda att uttagsbeskattning skall ske. Det blir alltså möjligt att&lt;br&gt;genomföra en underprisöverlåtelse med benefika inslag men detta kan -&lt;br&gt;som utredningen konstaterat - aktualisera gåvobeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 15&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.33.2 Organisatoriska skäl&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Praxis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I RÅ 1992 ref. 106 (I och II) var det fråga om överlåtelser inom aktie-&lt;br&gt;bolagsrättsliga koncerner, där koncernbidrag kunde lämnas med verkan&lt;br&gt;vid beskattningen. Regeringsrätten ansåg att någon otillbörlig skatteför-&lt;br&gt;mån inte kunde anses uppkomma till följd av överlåtelserna. Med hänsyn&lt;br&gt;till det och då omständigheterna i övrigt inte föranledde annat fann Rege-&lt;br&gt;ringsrätten att det förelåg särskilda skäl mot uttagsbeskattning. Rege-&lt;br&gt;ringsrätten gick således inte närmare in på frågan om det förelåg organi-&lt;br&gt;satoriska skäl för överlåtelserna. Detta tyder på att Regeringsrätten ansåg&lt;br&gt;att en prövning av om organisatoriska skäl föreligger inte är nödvändig i&lt;br&gt;sådana fall då koncembidragsrätt föreligger. En sådan prövning skulle&lt;br&gt;också vara skäligen poänglös, eftersom obeskattade värden under alla&lt;br&gt;förhållanden kan överföras genom koncernbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den principiella innebörden av villkoret avseende organisatoriska skäl&lt;br&gt;utvecklades av Regeringsrätten i det s.k. Sipanomålet (RÅ 1992 ref. 56,&lt;br&gt;plenimål, förhandsbesked).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omständigheterna i målet var följande. Ragnar och Lilian B. ägde 70&lt;br&gt;resp. 30 % av aktierna i Maskin AB Sipano (Maskin). Detta bolag, som&lt;br&gt;bedrev verksamhet inom tvätteribranschen, ägde samtliga aktier i Traktor&lt;br&gt;AB Sipano (Traktor), vilket i sin tur hade ett helägt dotterbolag, Sjöstedt&lt;br&gt;&amp;amp; Co AB (Sjöstedt). Traktor bedrev verksamhet avseende trädgårds-&lt;br&gt;maskiner m.m., Sjöstedt bedrev verksamhet inom tvätteribranschen.&lt;br&gt;Ragnar B. ville på grund av sviktande hälsa föra över verksamheterna till&lt;br&gt;sina två söner, Richard och Magnus. Som ett led i generationsskiftet hade&lt;br&gt;Ragnar och Lilian B. bildat ett nytt bolag, AB Sipano Invest (Invest),&lt;br&gt;som ägdes på samma sätt som Maskin. Avsikten var att aktierna i Traktor&lt;br&gt;skulle överföras till Invest till bokfört värde/anskaffnings värde. Därefter&lt;br&gt;skulle makarna B. som gåva överlämna aktierna i Maskin till Richard och&lt;br&gt;aktierna i Invest till Magnus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten anförde bl.a. följande: &amp;quot;Vid prövningen ... bör ut-&lt;br&gt;gångspunkten vara att det är de förväntade konsekvenserna för den be-&lt;br&gt;rörda näringsverksamheten som skall vara utslagsgivande. Det kan dock&lt;br&gt;självfallet inte komma i fråga att vid taxeringen försöka bestämma vad&lt;br&gt;som är den ideala organisationen för ett företag eller en företagsgrupp&lt;br&gt;som berörs av en omorganisation. Prövningen bör i stället inriktas på om&lt;br&gt;det mot bakgrund av de skäl som anförts för omorganisationen framstår&lt;br&gt;som sannolikt att denna är ägnad att i ett eller flera hänseenden förbättra&lt;br&gt;förutsättningarna för den aktuella näringsverksamheten&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan huruvida villkoret avseende organisatoriska skäl&lt;br&gt;var uppfyllt i det aktuella fallet anförde Regeringsrätten. &amp;quot;Av de förut-&lt;br&gt;sättningar som angetts i ansökan om förhandsbesked framgår bl.a. att&lt;br&gt;makarna B:s son Rickard leder moderföretaget Maskin AB Sipano&lt;br&gt;medan deras son Magnus svarar för ledningen av dotterföretaget Traktor&lt;br&gt;AB Sipano samt att det senare bolaget - utom i vad avser dess dotter-&lt;br&gt;bolag - är verksamt i en annan bransch än Maskin AB Sipano. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund och med hänsyn till vad som anförts som skäl för den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planerade uppdelningen av koncernen anser Regeringsrätten att det finns&lt;br&gt;grund för antagande att denna omstrukturering kan vara till fördel redan&lt;br&gt;för den verksamhet som bedrivs under nuvarande ägarförhållanden och&lt;br&gt;framför allt kan underlätta en framtida drift av företagen under ledning&lt;br&gt;av två av varandra oberoende personer. Den tilltänkta aktieöverlåtelsen&lt;br&gt;får därför anses utgöra ett led i en sådan av organisatoriska skäl betingad&lt;br&gt;ändring av företagsstrukturen som förutsätts för att uttagsbeskattning&lt;br&gt;skall kunna underlåtas.&amp;quot; En minoritet inom Regeringsrätten var skiljaktig&lt;br&gt;och ville uttagsbeskatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på andra rättsfall där villkoret avseende organisatoriska&lt;br&gt;skäl ansågs uppfyllt kan nämnas följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ 1992 not. 237. X och Y ägde 50 % vardera av aktierna i B. Försälj-&lt;br&gt;nings AB. Försäljningsbolaget hade tre helägda dotterbolag, varav ett var&lt;br&gt;ett spanskt bolag. Det spanska bolaget bedrev tillverkning och försäljning&lt;br&gt;av tankbilar, medan de övriga bolagen bedrev verksamhet med anknyt-&lt;br&gt;ning till sophantering. X och Y avsåg att bilda ett nytt aktiebolag som&lt;br&gt;skulle ägas på samma sätt som försäljningsbolaget, dvs. av dem till 50 %&lt;br&gt;vardera. Samtliga andelar i det spanska bolaget skulle sedan överlåtas till&lt;br&gt;det nya bolaget till ett pris som understeg marknadsvärdet. Som skäl för&lt;br&gt;överlåtelsen anfördes bl.a. att det på grund av de spanska ansvarighets-&lt;br&gt;reglema fanns risk för att försäljningsbolaget kunde råka illa ut om det&lt;br&gt;spanska bolaget skulle gå omkull och att vad X och Y ville åstadkomma&lt;br&gt;var riskspridning. Då de båda verksamheterna var helt skilda från var-&lt;br&gt;andra både till sin art och geografiskt, var det naturligt att dela upp dem&lt;br&gt;på två koncerner. Det hade vidare upplysts att vissa viktiga befattnings-&lt;br&gt;havare i det spanska bolaget hade option på att få köpa ca 30 procent av&lt;br&gt;andelarna i bolaget till ett på förhand bestämt pris. Regeringsrätten fann&lt;br&gt;att överlåtelsen måste antas utgöra ett led i en sådan av organisatoriska&lt;br&gt;skäl betingad ändring av företagsstrukturen som förutsätts för att uttags-&lt;br&gt;beskattning skall kunna underlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ 1992 not. 241. Sex fysiska personer ägde samtliga aktier i&lt;br&gt;Betongsprutnings AB BESAB. Bolaget var moderbolag till det helägda&lt;br&gt;dotterbolaget Sandell &amp;amp; Co Bygg AB och det till 60 % ägda norska&lt;br&gt;bolaget Norsk BESAB A/S. I koncernen ingick också ett handelsbolag&lt;br&gt;och tre kommanditbolag. BESABs verksamhet avsåg byggnadsrörelse på&lt;br&gt;entreprenad och försäljning av entreprenadmaskiner. Sandells verksamhet&lt;br&gt;bestod av fastighetsförvaltning. Det norska bolaget bedrev entreprenad-&lt;br&gt;och maskinförsäljningsrörelse. Handels- och kommanditbolagen var ute-&lt;br&gt;slutande fastighetsförvaltande. Koncernens verksamhet bestod således av&lt;br&gt;två verksamhetsgrenar, dels entreprenad- och maskinrörelsen, dels fastig-&lt;br&gt;hetsförvaltning. Inom koncernen hade genomförts en omorganisation en-&lt;br&gt;ligt följande. BESABs andelar i handels- och kommanditbolagen samt&lt;br&gt;aktierna i Sandells hade överlåtits till ett byggnadsrörelsedrivande aktie-&lt;br&gt;bolag, Vingpålen AB. Genom företagsombildningen kom således&lt;br&gt;entreprenad- och maskinrörelsen resp, fastighetsförvaltningen att ligga i&lt;br&gt;skilda koncerner. Överlåtelserna hade skett till bokförda värden. Full-&lt;br&gt;ständig ägaridentitet mellan BESAB och Vingpålen förelåg vid överlåtel-&lt;br&gt;serna. Aktieägarna i BESAB avsåg att erbjuda fyra anställda inom&lt;br&gt;entreprenad- och maskinrörelsen att förvärva sammanlagt 36 % av&lt;br&gt;aktierna i BESAB för en köpeskilling motsvarande aktiepostens beräk-&lt;br&gt;nade marknadsvärde. Syftet med det breddade ägandet var dels att&lt;br&gt;nyckelpersoner i entreprenad- och maskinrörelsen skulle knytas fastare&lt;br&gt;till verksamheten genom delägarskap i den rörelsegren där de var verk-&lt;br&gt;samma, dels att utgöra första steget i ett generationsskifte. Riksskattever-&lt;br&gt;kets nämnd för rättsärenden fann att överlåtelserna av andelarna i han-&lt;br&gt;dels- och kommanditbolagen inte skulle medföra uttagsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Aktierna i Sandells utgjorde anläggningstillgångar hos BESAB, varför&lt;br&gt;uttagsbeskattning inte var aktuell enligt den äldre rätt som var tillämplig.)&lt;br&gt;Av utformningen av motiveringen kan slutsatsen dras att nämnden ansåg&lt;br&gt;att villkoret avseende organisatoriska skäl var uppfyllt. (Tre ledamöter&lt;br&gt;var skiljaktiga.) Regeringsrätten delade nämndens bedömning att uttags-&lt;br&gt;beskattning inte skulle ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ 1993 not. 264. Aktierna i AB G ägdes av N.N. Bolaget sålde snitt-&lt;br&gt;blommor m.m. till detaljistledet (blomsterverksamheten). Växterna odla-&lt;br&gt;des av bolaget eller importerades. Bolaget ägde även en fastighet med sex&lt;br&gt;lägenheter och en mindre lokal som hyrdes ut. Bolaget bedrev vidare&lt;br&gt;gästgiveriverksamhet i hyrda lokaler. Utöver den uthyrda fastigheten&lt;br&gt;ägde bolaget två fastigheter, vilka helt användes i blomsterverksamheten.&lt;br&gt;Bolaget innehade två betydande aktieposter. Den ena avsåg 57 % av&lt;br&gt;aktierna i AB B, ett detaljistföretag genom vilket en mindre del av&lt;br&gt;bolagets produkter avsattes. Den andra aktieposten avsåg 50 % i AB M,&lt;br&gt;ett bolag som odlade krukväxter som såldes till bl.a. AB G. Återstående&lt;br&gt;50 % ägdes av N.N. Ett antal anställda i AB G hade visat intresse för att&lt;br&gt;överta bolagets blomsterverksamhet. För att möjliggöra ett sådant över-&lt;br&gt;tagande var avsikten att tillgångarna i AB G först skulle föras över till ett&lt;br&gt;annat av N.N. ägt aktiebolag, varefter de anställda - själva eller i bolags-&lt;br&gt;form - skulle förvärva aktierna i det bolaget. Av finansieringsskäl måste&lt;br&gt;vissa tillgångar uteslutas från inkråmsöverlåtelsen. I ansökan om för-&lt;br&gt;handsbesked frågade AB G bl.a. om bolaget skulle uttagsbeskattas vid en&lt;br&gt;överlåtelse till underpris av bolagets tillgångar med undantag för till-&lt;br&gt;gångarna i gästgiverirörelsen och samtliga fastigheter, aktier och andelar.&lt;br&gt;Regeringsrätten besvarade frågan nekande och anförde bl.a. att det inte&lt;br&gt;framgick av utredningen att det skulle vara en nödvändig förutsättning&lt;br&gt;för att bedriva blomsterverksamheten att den bedrevs på egna fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ 1993 not. 468 (Pretty House). Eva och Patrik L. ägde 50 % vardera&lt;br&gt;av aktierna i Pretty House AB. Bolaget ägde samtliga aktier i Cecehå&lt;br&gt;Damekipering AB, vilket bolag i sin tur ägde samtliga aktier i&lt;br&gt;Wienerpälsen i Göteborg AB. Pretty House och Cecehå sålde damkläder i&lt;br&gt;tre butiker. Pretty House drev en butik för kläder i storlek 38 (manne-&lt;br&gt;kängbutiken), medan Cecehå hade en butik för brud- och festkläder (fest-&lt;br&gt;butiken) och en butik för allmän damkonfektion (dambutiken). Wiener-&lt;br&gt;pälsen hade som enda tillgång en av festbutiken disponerad hyresrätt.&lt;br&gt;Avsikten var att tillgångarna i mannekängbutiken och i festbutiken (inkl,&lt;br&gt;aktierna i Wienerpälsen) skulle överlåtas till underpris till ett bolag som -&lt;br&gt;i likhet med Pretty House - ägdes av Eva och Patrik L. Därefter skulle&lt;br&gt;aktierna i Pretty House (med dotterbolaget Cecehå innehållande dam-&lt;br&gt;butiken) säljas externt. Skatterättsnämnden noterade att mannekäng- och&lt;br&gt;festbutikema i och för sig låg nära dambutiken men ändå lokalmässigt&lt;br&gt;åtskilt samt att butikerna vände sig till olika kundkategorier och att&lt;br&gt;sortimentet var anpassat därefter. Det aktuella avskiljandet av delar av&lt;br&gt;koncernens samlade verksamhet fick enligt nämndens mening anses&lt;br&gt;uppfylla de organisatoriska krav som ställs för att uttagsbeskattning&lt;br&gt;skulle kunna underlåtas. (En ledamot var skiljaktig.) Regeringsrätten&lt;br&gt;gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ 1993 not. 537. Göran Y ägde samtliga aktier i X AB. Bolaget bedrev&lt;br&gt;gummiverkstadsrörelse och viss fastighetsuthyming. Gummiverkstads-&lt;br&gt;rörelsen tog i anspråk större delen av fastigheten Z. Avsikten var att&lt;br&gt;tillgångar i gummiverkstadsrörelsen skulle överlåtas till underpris till ett&lt;br&gt;annat av Göran Y helägt aktiebolag. Fastigheten Z skulle inte ingå i&lt;br&gt;överlåtelsen. Som skäl för omorganisationen anfördes att det förelåg&lt;br&gt;planer på att överlåta gummiverkstadsrörelsen till ett antal anställda eller,&lt;br&gt;alternativt, en ny delägare. Eftersom det överlåtande bolaget var sub-&lt;br&gt;stansrikt hade de anställda eller en utomstående inte de ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligheterna att överta hela detta bolag utan fastigheten måste undantas.&lt;br&gt;Regeringsrätten fann att uttagsbeskattning kunde underlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ 1993 not. 717. AB G ägdes till lika delar av å ena sidan A och&lt;br&gt;dennes barn samt å andra sidan B och dennes barn. A avsåg att till-&lt;br&gt;sammans med sina barn bilda ett nytt bolag, AB X. Till följd av bl.a.&lt;br&gt;samarbetsproblem mellan delägarna var tanken att AB G skulle överlåta&lt;br&gt;så stor del av sina tillgångar till AB X att värdet på aktierna i AB X blev&lt;br&gt;detsamma som värdet på aktierna i AB G. A och hans barn avsåg att&lt;br&gt;därefter överlåta sina aktier i AB G till B och dennes barn för en köpe-&lt;br&gt;skilling motsvarande aktiernas nominella belopp. Skatterättsnämnden&lt;br&gt;ansåg att den planerade överlåtelsen fick anses utgöra en sådan av&lt;br&gt;organisatoriska skäl betingad ändring av företagsstrukturen som&lt;br&gt;förutsätts för att uttagsbeskattning skall kunna underlåtas. (Tre ledamöter&lt;br&gt;var skiljaktiga.) Regeringsrätten gjorde samma bedömning som Skatte-&lt;br&gt;rättsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande rättsfall skedde uttagsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ 1989 ref. 119 (Fartygsmålet). AB Y var ett svenskt rederibolag med&lt;br&gt;verksamhet i internationell trafik och med dotterbolag i Sverige och i&lt;br&gt;andra länder. AB Y med dotterbolag ägde och befraktade ett trettiotal&lt;br&gt;fartyg. AB Y ägdes av AB Z, som även drev rederirörelse med egna&lt;br&gt;fartyg. AB Z ägdes av X till 80 %. Resterande 20 % ägdes av X:s barn till&lt;br&gt;lika delar. X och barnen ägde därjämte direkt i samma proportioner ett&lt;br&gt;antal aktiebolag, varav A AB var ett och B AB ett annat. A AB ägde&lt;br&gt;&amp;quot;1,5&amp;quot; fartyg och en fastighet medan B AB var vilande. Enligt vad som&lt;br&gt;uppgavs i ansökan om förhandsbesked var det inom rederinäringen&lt;br&gt;mycket vanligt med en uppbyggnad som innebär att varje fartyg finns i&lt;br&gt;ett särskilt bolag. Denna ordning hade fördelar ur bl.a. riskbegräns-&lt;br&gt;ningssynpunkt. Avsikten var att AB Y skulle omstruktureras på så sätt att&lt;br&gt;flertalet fartyg skulle komma att ägas av självständiga svenska eller&lt;br&gt;utländska bolag. Med anledning härav frågades bl.a. om fartyg kunde&lt;br&gt;överlåtas till A AB och B AB till bokfört värde, som kunde understiga&lt;br&gt;marknadsvärdet, utan uttagsbeskattning. Efter en allmän redogörelse för&lt;br&gt;praxis vid överlåtelse av en hel verksamhet eller en avgränsad&lt;br&gt;verksamhetsdel anförde Regeringsrätten bl.a. följande. När det gäller&lt;br&gt;överlåtelse av enstaka rörelsetillgångar är rättsläget mera oklart och&lt;br&gt;vägledande rättsfall saknas. Såvitt framgår av utredningen kan&lt;br&gt;överföringen av fartygen inte anses innebära en av organisatoriska skäl&lt;br&gt;betingad ändring av det slag som föranlett att man i praxis gått från&lt;br&gt;huvudregeln om uttagsbeskattning vid överlåtelse av rörelsetillgångar till&lt;br&gt;underpris. Den omständigheten att överföringen uppfyller de tidigare&lt;br&gt;nämnda villkoren, som utbildats i praxis vid överlåtelse av rörelse eller&lt;br&gt;gren av rörelse, medför inte annan bedömning. Ett regeringsråd var av&lt;br&gt;skiljaktig mening. Han framhöll att överlåtelsen gällde väl avgränsade&lt;br&gt;anläggningstillgångar och menade att praxis med hänsyn härtill talade för&lt;br&gt;att uttagsbeskattning inte borde ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ 1990 ref. 51. X, som var 82 år gammal, bedrev byggnadsrörelse i&lt;br&gt;enskild firma fram till år 1967. Det året överfördes rörelsen till ett aktie-&lt;br&gt;bolag, i vilket X sedermera innehade 20 % av aktierna och från vilket han&lt;br&gt;under senare år inte uppburit några inkomster. X ägde tre hyresfastighe-&lt;br&gt;ter, som bebyggts i rörelsen och som redovisades som omsättningstill-&lt;br&gt;gångar. Han avsåg att påbörja rörelse avseende handel med fastigheter. I&lt;br&gt;syfte att renodla verksamheten skulle han förlägga den till ett nybildat&lt;br&gt;aktiebolag. För att tillföra bolaget substans ämnade han överföra en av&lt;br&gt;fastigheterna till bolaget som apportegendom. Apporten skulle ske till&lt;br&gt;skattemässigt värde. Regeringsrätten anförde bl.a. följande. Den väsent-&lt;br&gt;liga grunden för att medge undantag från uttagsbeskattning får anses vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att inkomstbeskattningen inte skall försvåra en av organisatoriska skäl&lt;br&gt;betingad ändring av en företagsstruktur. Undantag bör därför komma i&lt;br&gt;fråga främst när överlåtelsen kan uppfattas som ett led i en sådan före-&lt;br&gt;tagsombildning. För detta fordras normalt att kontinuitet föreligger&lt;br&gt;mellan den verksamhet som tillgången tillhört och den verksamhet till&lt;br&gt;vilken den överförs. När en enstaka tillgång tas ut ur en rörelse av ett&lt;br&gt;visst slag för att som apportegendom tillföras ett aktiebolag, som skall&lt;br&gt;bedriva rörelse av ett annat slag, torde förutsättningarna för undantag i&lt;br&gt;allmänhet brista. Omständigheterna i målet och syftet med den planerade&lt;br&gt;överlåtelsen ger inte vid handen att denna utgör led i en företagsombild-&lt;br&gt;ning av det slag som kan motivera att huvudregeln om uttagsbeskattning&lt;br&gt;frångås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ 1992 not. 238. X och Y ägde hälften var av aktierna i A. Försäljnings&lt;br&gt;AB. Detta bolag ägde i sin tur dels samtliga aktier i A Verkstäder AB,&lt;br&gt;dels 60 % av aktierna i tillverknings- och försäljningsbolaget A. Industri-&lt;br&gt;service AB. Återstående 40 % av aktierna i det sistnämnda bolaget ägdes&lt;br&gt;av fyra anställda i bolaget. A. Verkstäder AB ägde en fastighet vari de&lt;br&gt;olika bolagens verksamheter bedrevs. X och Y avsåg att bilda ett nytt ak-&lt;br&gt;tiebolag, vari de skulle äga hälften var av aktierna. Till detta bolag skulle&lt;br&gt;A. Försäljnings AB till bokförda värden överlåta sina aktier i A. Industri-&lt;br&gt;service AB. Vidare skulle A. Verkstäder till det nybildade bolaget till&lt;br&gt;bokförda värden överlåta antingen inkråmet i bolaget med undantag för&lt;br&gt;fastigheten eller endast fastigheten. De bokförda värdena på tillgångarna&lt;br&gt;understeg i samtliga fall marknadsvärdena. Som skäl för överlåtelserna&lt;br&gt;anfördes i ansökning om förhandsbesked att man genom att särskilja fas-&lt;br&gt;tigheten och rörelserna i separata bolag skulle få en från organisatorisk&lt;br&gt;synpunkt bättre kontroll och styrning av verksamheten och att en mera&lt;br&gt;marknadsmässig debitering av hyreskostnaderna i de båda produktions-&lt;br&gt;bolagen skulle underlättas. Vidare anfördes att man skulle erhålla en&lt;br&gt;bättre riskspridning samt uppnå en mer renodlad företagsstruktur i hän-&lt;br&gt;delse av förändringar i ägarförhållandena. Regeringsrätten fann att om-&lt;br&gt;bildningen inte enligt något av alternativen kunde anses som en sådan av&lt;br&gt;organisatoriska skäl betingad ändring i en företagsstruktur som förutsätts&lt;br&gt;för att uttagsbeskattning skall kunna underlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ 1992 not. 242. X ägde tre hyresfastigheter som till följd av hans tidi-&lt;br&gt;gare verksamhet som byggmästare utgjorde omsättningstillgångar hos&lt;br&gt;honom. Under de senaste åren hade X i huvudsak ägnat sig åt att förvalta&lt;br&gt;fastigheterna. X avsåg nu att aktivera byggverksamheten och förlägga&lt;br&gt;denna och en av fastigheterna till ett aktiebolag. Verksamheten i övrigt -&lt;br&gt;avseende i huvudsak förvaltning av de två andra fastigheterna - skulle fö-&lt;br&gt;ras över till ett annat aktiebolag eller bedrivas direkt av X. X frågade om&lt;br&gt;han skulle uttagsbeskattas om fastighetema/fastigheten överläts till un-&lt;br&gt;derpris. Skatterättsnämnden anförde bl.a. följande. Syftet med över-&lt;br&gt;föringen av fastighetema/fastigheten är bl.a. att anpassa företagsstruk-&lt;br&gt;turen till en delvis ändrad inriktning av den samlade verksamheten.&lt;br&gt;Enligt nämndens mening kan en uppdelning av den för närvarande för-&lt;br&gt;hållandevis homogena verksamheten (innefattande de tre omsättnings-&lt;br&gt;fastighetema) inte enligt något av de båda alternativen anses utgöra en&lt;br&gt;företagsombildning av det slag som bör föranleda undantag från uttags-&lt;br&gt;beskattning. Regeringsrätten ändrade inte förhandsbeskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt praxis, fastlagd i Sipanomålet, skall utgångspunkten vid pröv-&lt;br&gt;ningen av om en underprisöverlåtelse är organisatoriskt motiverad vara&lt;br&gt;att det är de förväntade konsekvenserna för den berörda näringsverksam-&lt;br&gt;heten som är utslagsgivande. Prövningen bör inriktas på om det mot bak-&lt;br&gt;grund av de skäl som anförts för omorganisationen framstår som sanno-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likt att denna är ägnad att i ett eller flera hänseenden förbättra förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att redan själva Sipanomålet visar att denna&lt;br&gt;principiella uppläggning är problematisk i den praktiska tillämpningen.&lt;br&gt;Före omorganisationen hade man en struktur med ett moderbolag&lt;br&gt;(Maskin) som bedrev verksamhet inom tvätteribranschen, ett dotterbolag&lt;br&gt;(Traktor) som bedrev verksamhet avseende trädgårdsmaskiner m.m. och&lt;br&gt;ett dotterdotterbolag (Sjöstedt) som i likhet med moderbolaget bedrev&lt;br&gt;verksamhet inom tvätteribranschen. Efter omstruktureringen av bolagen,&lt;br&gt;men före aktiegåvoma till barnen, skulle makarna B äga dels Maskin&lt;br&gt;med verksamhet inom tvätteribranschen, dels Invest med ett dotterbolag&lt;br&gt;(Traktor) med verksamhet avseende trädgårdsmaskiner och ett dotter-&lt;br&gt;dotterbolag med - liksom Maskin - verksamhet inom tvätteribranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrättens majoritet ansåg till att börja med att omorganisatio-&lt;br&gt;nen kunde vara till fördel redan för den verksamhet som bedrevs före&lt;br&gt;aktiegåvoma. Bedömningen synes ha anslutit till en uppgift från klagan-&lt;br&gt;dena. Regeringsrättens minoritet (sju regeringsråd) ansåg att uppgiften&lt;br&gt;motsades av att likartad verksamhet skulle komma att bedrivas inom&lt;br&gt;Maskin och den nya koncernen. Minoriteten ansåg vidare att klagandena&lt;br&gt;inte heller i övrigt kunde anses ha gjort troligt att den inom den ur-&lt;br&gt;sprungliga koncernen bedrivna verksamheten som sådan skulle gagnas av&lt;br&gt;aktieöverlåtelsen eller att det eljest fanns affärsmässiga skäl för om-&lt;br&gt;struktureringen. Snarare syntes enligt minoriteten den egentliga avsikten&lt;br&gt;med överföringen av aktierna i Traktor ha varit att underlätta en planerad&lt;br&gt;framtida överlåtelse av koncernens ursprungliga verksamhet till makarna&lt;br&gt;B:s två söner. Detta innebar enligt minoriteten att strikt affärsmässiga&lt;br&gt;skäl för överlåtelsen saknades. Minoritetens slutsats var att redan en be-&lt;br&gt;frielse från uttagsbeskattning måste anses ge upphov till en otillbörlig&lt;br&gt;skatteförmån, varför uttagsbeskattning skulle ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrättens majoritet framhöll vidare att omorganisationen fram-&lt;br&gt;för allt kunde underlätta en framtida drift av företagen under ledning av&lt;br&gt;två av varandra oberoende personer och uppfattade detta som en för&lt;br&gt;sökandena positiv faktor. Enligt minoriteten däremot visade, som nyss&lt;br&gt;nämnts, denna omständighet att strikt affärsmässiga skäl för överlåtelsen&lt;br&gt;saknades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praxis kräver att det överlåtande och det förvärvande företaget har helt&lt;br&gt;eller i huvudsak samma ägarstruktur. Det förefaller klart att praxis inte&lt;br&gt;skulle acceptera en omorganisation enligt vilken först Traktor överfördes&lt;br&gt;till ett av Magnus ägt bolag (Invest) och sedan Maskin skänktes till&lt;br&gt;Rickard. Uttagsbeskattning av Maskin skulle ske. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;uppfattar utredningen det som motsägelsefullt att praxis underlåter&lt;br&gt;uttagsbeskattning i ett förfarande som syftar till samma slutresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att Regeringsrättens majoritet och minoritet be-&lt;br&gt;dömde omstruktureringens innebörd på diametralt olika sätt belyser de&lt;br&gt;problem som uppkommer när myndigheter och domstolar skall ta ställ-&lt;br&gt;ning till om organisatoriska skäl föreligger eller ej. Utredningen anser det&lt;br&gt;oklart i vilket eller vilka hänseenden omorganisationen före aktiegåvoma&lt;br&gt;skulle vara ägnad att förbättra förutsättningarna för verksamheterna inom&lt;br&gt;den ursprungliga Maskin-koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser vidare att det långt ifrån är självklart att förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för en verksamhet förbättras genom att strukturen anpassas till&lt;br&gt;ett generationsskifte. Detta synes förutsätta att generationsskiftet skulle&lt;br&gt;tas för givet. Men varför skulle man göra det? Det är ju här fråga om en&lt;br&gt;transaktion där familjebanden styr. Ett alternativ är att verksamheten av-&lt;br&gt;yttras till någon utomstående köpare. Det kan knappast med rätta hävdas&lt;br&gt;att förutsättningarna för en verksamhet typiskt sett förbättras genom att&lt;br&gt;den överförs i nya händer genom ett generationsskifte i stället för genom&lt;br&gt;extern försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda visar enligt utredningens uppfattning att det är svårt att&lt;br&gt;tillämpa Regeringsrättens principiella uttalanden i Sipanomålet om or-&lt;br&gt;ganisatoriska skäl när en bedömning skall göras i ett enskilt fall. Detta&lt;br&gt;framgår även av andra domar, särskilt Pretty House. Avsikten med om-&lt;br&gt;struktureringen var här att åstadkomma en struktur som lämpade sig för&lt;br&gt;avyttring av dambutiken. Förvisso förbättrades förutsättningarna för av-&lt;br&gt;yttringen. Man kan dock undra på vilket sätt omstruktureringen skulle&lt;br&gt;förbättra &amp;quot;förutsättningarna för den aktuella näringsverksamheten&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare uppkommer frågan vilket prejudikatvärde Fartygsmålet har. Å&lt;br&gt;ena sidan förefaller det i ljuset av senare praxis sannolikt att, om ett lik-&lt;br&gt;nande mål kom upp i dag, uttagsbeskattning skulle underlåtas om&lt;br&gt;Fartygsmålet inte hade funnits. Å andra sidan finns det såvitt utredningen&lt;br&gt;kunnat finna inget i Sipanomålet eller annan senare praxis som kan upp-&lt;br&gt;fattas som ett klart avståndstagande från Fartygsmålet. Visserligen har&lt;br&gt;omstruktureringar godtagits som innebär att fastigheter renodlats i ett&lt;br&gt;särskilt bolag. Då har det emellertid varit fråga om att föra bort substans&lt;br&gt;från ett rörelsedrivande bolag i syfte att underlätta för nya delägare att&lt;br&gt;köpa in sig. Det är tveksamt om några allmänna slutsatser beträffande&lt;br&gt;praxis' syn på överlåtelse av enstaka tillgångar kan dras från dessa rätts-&lt;br&gt;fall. Sammantaget är enligt utredningens uppfattning rättsläget oklart&lt;br&gt;beträffande fall som är likartade med Fartygsmålet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att gällande rätt som den kommer till uttryck i&lt;br&gt;Sipanomålet och övriga rättsfall far anses vara förhållandevis liberal, i&lt;br&gt;vart fall om reservation görs för överlåtelse av enstaka tillgångar. Utred-&lt;br&gt;ningens slutsats är emellertid att den är svårbemästrad - en naturlig kon-&lt;br&gt;sekvens av att den vuxit fram i praxis, ursprungligen utan särskilt lagstöd&lt;br&gt;och efter 1990 års skattereform med stöd av endast en mycket allmänt&lt;br&gt;hållen bestämmelse. Detta medför att det inför en förestående omstruktu-&lt;br&gt;rering kan vara svårt att göra en säker bedömning av konsekvenserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen ställer frågan om det överhuvudtaget är motiverat med&lt;br&gt;något villkor avseende organisatoriska skäl. Man kan enligt utredningen&lt;br&gt;spekulera i om inte den gällande ordningen egentligen har sin bakgrund i&lt;br&gt;överväganden om otillbörlig skatteförmån. Den underliggande tanken&lt;br&gt;skulle i så fall vara att motivet för omstruktureringen kan presumeras&lt;br&gt;vara att uppnå en otillbörlig skatteförmån, om organisatoriska skäl sak-&lt;br&gt;nas. Om en sådan tanke har funnits har den emellertid inte kommit till&lt;br&gt;klart uttryck i praxis, eftersom denna uppställer ett villkor avseende såväl&lt;br&gt;organisatoriska skäl som otillbörlig skatteförmån. Oavsett hur det för-&lt;br&gt;håller sig med denna sak anser emellertid utredningen att det är motiverat&lt;br&gt;att skjuta frågan om otillbörlig skatteförmån i förgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens syn är mer konkret följande. Det är ett uppenbart sam-&lt;br&gt;hällsintresse att företagsamheten i landet vid varje tidpunkt i möjligaste&lt;br&gt;mån är strukturerad på det då lämpligaste sättet. Det ekonomiska syste-&lt;br&gt;met är i stor utsträckning baserat på tanken att den lämpligaste strukturen&lt;br&gt;åstadkoms om ekonomiska aktörer får fritt agera inom givna ramar, utan&lt;br&gt;att i det enskilda fallet myndigheter eller domstolar överprövar om en&lt;br&gt;viss strukturåtgärd kan anses önskvärd eller ej. Det saknas anledning att&lt;br&gt;anlägga ett annat synsätt såvitt gäller skatterättens relation till omstruktu-&lt;br&gt;reringar. Den gällande ordningen att skattemyndigheten och ytterst dom-&lt;br&gt;stolarna skall pröva om det framstår som sannolikt att en omorganisation&lt;br&gt;&amp;quot;är ägnad att i ett eller flera hänseenden förbättra förutsättningarna för&lt;br&gt;den aktuella näringsverksamheten&amp;quot; är enligt utredningens uppfattning&lt;br&gt;inte rationell. Utgångspunkten bör vara att uttagsbeskattning normalt bör&lt;br&gt;underlåtas vid en underprisöverlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen kommer till slutsatsen att kravet på organisatoriska skäl&lt;br&gt;bör slopas. Om emellertid överlåtelsen framstår som motiverad av möj-&lt;br&gt;ligheten att uppnå en otillbörlig skatteförmån bör uttagsbeskattning ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet instämmer i utred-&lt;br&gt;ningens bedömning att villkoret om organisatoriska skäl knappast lämpar&lt;br&gt;sig för domstols prövning. Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds univer-&lt;br&gt;sitet anser att det är nödvändigt att behålla ett krav på att en överlåtelse&lt;br&gt;inte får leda till otillbörliga skatteförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att det är mindre lämpligt&lt;br&gt;att frågan om organisatoriska skäl prövas av skattemyndigheter och dom-&lt;br&gt;stolar. En sådan prövning blir med nödvändighet subjektiv och minskar&lt;br&gt;förutsebarheten i regelsystemet. Förhindrandet av otillbörliga skatte-&lt;br&gt;förmåner bör ske genom att konkreta villkor uppställs för överlåtelsen i&lt;br&gt;stället för genom ett krav på organisatoriska skäl. Regeringen åter-&lt;br&gt;kommer till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen tar även upp frågan om det finns anledning att göra olika&lt;br&gt;bedömningar om överlåtelsen avser å ena sidan en hel verksamhet eller&lt;br&gt;en avgränsningsbar verksamhetsgren eller å andra sidan enstaka till-&lt;br&gt;gångar. Förhållandena i en företagsgrupp kan mycket väl vara sådana att&lt;br&gt;det är motiverat från organisatorisk synpunkt att föra över en enstaka&lt;br&gt;tillgång från ett bolag i gruppen till ett annat, t.ex. en fastighet, ett fartyg&lt;br&gt;eller ett flygplan. Utredningen anser att det utifrån aspekten organisato-&lt;br&gt;riska skäl saknas anledning att behandla överlåtelser av enstaka tillgångar&lt;br&gt;annorlunda än överlåtelser av en hel verksamhet eller en verksamhets-&lt;br&gt;gren. Detta gäller också beträffande lagertillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte koncembidragsreglema skall urholkas anser emellertid ut-&lt;br&gt;redningen att en förutsättning för att uttagsbeskattning skall kunna&lt;br&gt;underlåtas vid en underprisöverlåtelse av en enstaka tillgång bör vara att&lt;br&gt;det överlåtande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till&lt;br&gt;det förvärvande företaget det aktuella beskattningsåret. Brister denna&lt;br&gt;förutsättning, bör uttagsbeskattning kunna underlåtas endast i fall då det&lt;br&gt;är fråga om överlåtelse av en hel verksamhet eller en verksamhetsgren.&lt;br&gt;Med ”verksamhetsgren” bör förstås sådan del av en verksamhet som&lt;br&gt;lämpar sig för att avskiljas till en självständig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets skattedelegation har i fråga om koncembidragsreglema&lt;br&gt;framfört synpunkten att dessa regler till stora delar blivit föråldrade,&lt;br&gt;Delegationen avser att senare återkomma med förslag till förändringar i&lt;br&gt;dessa regler. LRF har anfört i huvudsak samma sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets skattedelegation framhåller också att kravet på att över-&lt;br&gt;låtarens hela verksamhet eller en verksamhetsgren måste överlåtas i de&lt;br&gt;fall koncembidragsrätt saknas torde utesluta att det är aktier som&lt;br&gt;överlåts. Delegationen tar upp ett exempel där aktier överlåts inom en&lt;br&gt;oäkta koncern och föreslår att innehav av näringsbetingade aktier jäm-&lt;br&gt;ställs med verksamhet eller verksamhetsgren. Juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Uppsala universitet instämmer i utredningens bedömning att det i&lt;br&gt;princip saknas anledning att skilja mellan överlåtelse av hel verksamhet&lt;br&gt;respektive enskild tillgång. Fakultetsnämnden ifrågasätter dock om inte&lt;br&gt;kravet på koncembidragsrätt för att kunna överlåta enskild tillgång kan&lt;br&gt;innebära en skärpning av rättsläget eftersom det inte är givet vilken tolk-&lt;br&gt;ning begreppet ”enskild tillgång” kommer att ges. Handelshögskolan i&lt;br&gt;Stockholm påpekar att avgränsningen mellan vad som utgör en verk-&lt;br&gt;samhetsgren å ena sidan och en enstaka tillgång å andra sidan har orsakat&lt;br&gt;en hel del rättsosäkerhet. Handelshögskolan anför att det kan uppfattas&lt;br&gt;som motsägelsefullt att utredningen uttalar att en fastighet, ett fartyg eller&lt;br&gt;ett flyplan kan utgöra en enstaka tillgång samtidigt som utredningen vid&lt;br&gt;förtydligande av vad som skall förstås med en verksamhetsgren anger att&lt;br&gt;en verksamhet knuten till ett fartyg skall kunna utgöra en verksamhets-&lt;br&gt;gren. KF anser att definitionen av verksamhetsgren bör preciseras ytter-&lt;br&gt;ligare. Det bör exempelvis anges om en enstaka fastighet kan utgöra en&lt;br&gt;verksamhetsgren. FAR anser att så bör vara fallet. RSV anser att den före-&lt;br&gt;slagna definitionen av verksamhetsgren är så vag att den kommer att leda&lt;br&gt;till betydande tillämpningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning om att det med hänsyn till&lt;br&gt;syftet med koncembidragsreglema inte bör vara möjligt att överlåta en-&lt;br&gt;staka tillgångar om inte koncembidragsrätt finns. Det finns dock skäl att&lt;br&gt;något förtydliga begreppet ”verksamhetsgren”. Med den föreslagna&lt;br&gt;definitionen kan t.ex., som utredningen anger, i fråga om ett rederi med&lt;br&gt;flera fartyg verksamhet som är knuten till ett fartyg utgöra en verk-&lt;br&gt;samhetsgren. Även ägande och förvaltning av enstaka fastighet kan i&lt;br&gt;vissa fall utgöra en verksamhetsgren. I båda fallen gäller att verk-&lt;br&gt;samheten bör ha sådan omfattning att det framstår som ändamålsenligt att&lt;br&gt;bedriva den självständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte tagit upp frågan om hur innehav av värdepapper&lt;br&gt;bör bedömas i detta sammanhang. Det är enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;lämpligt att knyta definitionen av verksamhet till begreppet rörelse. Med&lt;br&gt;”rörelse” bör här förstås annan verksamhet än innehav av kontanta medel&lt;br&gt;eller värdepapper. Innehav av kontanta medel eller värdepapper bör&lt;br&gt;hänföras till en rörelse om medlen eller värdepappren innehas som ett led&lt;br&gt;i rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även innehav av aktier eller andra andelar som inte innehas som ett led&lt;br&gt;i en rörelse bör kunna vara en verksamhet eller verksamhetsgren. För&lt;br&gt;detta bör krävas att andelarna - eventuellt tillsammans med andra andelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som förvärvaren innehar eller förvärvar - hos förvärvaren under samma Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;beskattningsår erhåller karaktär av näringsbetingade andelar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.3.3 Otillbörlig skatteförmån&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i föregående avsnitt föreslagit att bedömningen av frågan&lt;br&gt;om uttagsbeskattning skall underlåtas eller ej inte bör göras beroende av&lt;br&gt;om organisatoriska skäl föreligger. Det innebär emellertid inte att bedöm-&lt;br&gt;ningen helt skall frigöras från problemställningen som avser otillbörliga&lt;br&gt;skatteförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen uttalar att det strider mot utredningens synsätt att man, i&lt;br&gt;sådana fall då en otillbörlig skatteförmån föreligger, skulle göra en be-&lt;br&gt;dömning av om det är denna eller eventuella dessutom förekommande&lt;br&gt;organisatoriska förbättringar som är huvudskälet för omorganisationen.&lt;br&gt;Då skulle ju i dessa fall skattemyndigheten tvingas göra just en sådan&lt;br&gt;bedömning av det organisatoriska värdet av omorganisationen som ut-&lt;br&gt;redningen anser är olämplig. I stället bör uttagsbeskattning generellt ske&lt;br&gt;när en otillbörlig skatteförmån föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan blir då vilken innebörd som i detta sammanhang bör läggas i&lt;br&gt;det oklara begreppet &amp;quot;otillbörlig skatteförmån&amp;quot;. Enligt majoriteten i&lt;br&gt;Sipanomålet bör det anses föreligga en otillbörlig skatteförmån, om det&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna finns grundad anledning att anta att&lt;br&gt;omstruktureringen medför befrielse från betydande beskattning, som&lt;br&gt;annars skulle ha utgått enligt andra regler. Denna definition synes mindre&lt;br&gt;tillfredsställande utifrån Regeringsrättens praxis i andra fall. Det har t.ex.&lt;br&gt;godtagits att en fysisk person inför en förestående extern försäljning av-&lt;br&gt;yttrat en omsättningsfastighet till ett eget bolag för skattemässigt värde&lt;br&gt;varefter aktierna i detta bolag sålts externt (RÅ83 1:35). Det kan även&lt;br&gt;noteras att Regeringsrätten godtagit att en verksamhet inom en s.k. oäkta&lt;br&gt;koncern &amp;quot;förpackats&amp;quot; i lämpligt bolag inför en extern försäljning (t.ex.&lt;br&gt;Pretty House). I fall av detta slag kan underlåten uttagsbeskattning med-&lt;br&gt;föra att den externa avyttringen leder till avsevärt lägre skatt än vad som&lt;br&gt;skulle ha utgått om egendomen avyttrats i befintlig struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minoriteten i Sipanomålet ansåg att, eftersom enligt dess uppfattning&lt;br&gt;strikt affärsmässiga skäl för överlåtelsen saknades, redan en befrielse&lt;br&gt;från uttagsbeskattning måste anses ge upphov till en otillbörlig skatte-&lt;br&gt;förmån. Med denna användning av begreppet ”otillbörlig skatteförmån”&lt;br&gt;förefaller det innehållslöst; innebörden av uttalandet synes helt enkelt&lt;br&gt;vara att befrielse från uttagsbeskattning inte borde medges, eftersom&lt;br&gt;strikt affärsmässiga skäl för överlåtelsen saknades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens uppfattning bör med begreppet &amp;quot;otillbörlig skatte-&lt;br&gt;förmån&amp;quot; i sammanhanget allmänt sett förstås en för den skattskyldige,&lt;br&gt;eller någon han kan antas önska gynna, positiv skatteeffekt till följd av&lt;br&gt;att uttagsbeskattning underlåts vid en underprisöverlåtelse, om skatte-&lt;br&gt;effekten strider mot grunderna för andra regler. Utredningen har emeller-&lt;br&gt;tid ansett det önskvärt att denna allmänna definition ges en konkret inne-&lt;br&gt;börd i lagtext. I annat fall kommer nämligen en del av den osäkerhet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gällande rätt ger upphov till att leva kvar, vilket i sig skattemässigt&lt;br&gt;försvårar omstruktureringar. Regeringen delar utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussionen om otillbörlig skatteförmån aktualiserar huvudsakligen&lt;br&gt;fyra regelsystem, nämligen systemet för resultatutjämning mellan olika&lt;br&gt;företag, systemet för beskattning av reavinst, de särskilda skattereglerna&lt;br&gt;för aktiva delägare i famansföretag samt reglerna om lättnad i beskatt-&lt;br&gt;ningen för ägare till onoterade företag. Vidare uppkommer frågor om en&lt;br&gt;kompletterande allmän regel avseende otillbörlig skatteförmån och om&lt;br&gt;vilket förhållande som bör råda mellan förutsättningarna för underlåtande&lt;br&gt;av uttagsbeskattning och lagen (1995:575) mot skatteflykt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet för resultatutjämning mellan olika företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det från (intern svensk) skattesynpunkt intressanta fallet av resultatut-&lt;br&gt;jämning mellan olika företag är att underskott i ett företag kvittas mot&lt;br&gt;överskott i ett annat företag. Den tekniska anordning för sådan resultat-&lt;br&gt;utjämning som lagstiftningen erbjuder är koncernbidraget. Ett underskott&lt;br&gt;i ett företag kan under vissa förutsättningar utjämnas mot ett överskott i&lt;br&gt;ett annat företag genom att det senare företaget lämnar ett koncernbidrag&lt;br&gt;till det förra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, uppställs&lt;br&gt;ett antal villkor för att ett koncernbidrag skall fa verkan vid be-&lt;br&gt;skattningen. Innebörden av reglerna är i huvudsak att koncernbidrag kan&lt;br&gt;lämnas mellan företag i en koncern med helägda (mer än 90 % av aktier-&lt;br&gt;na) dotterbolag. Moderföretaget skall vara ett aktiebolag, en ekonomisk&lt;br&gt;förening, en sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. En&lt;br&gt;förutsättning är vidare att &amp;quot;helägt koncemförhållande&amp;quot; rått mellan&lt;br&gt;företagen under hela beskattningsåret för både givare och mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlåtelse av egendom till underpris mellan aktiebolag kan leda till&lt;br&gt;resultatutjämning mellan bolagen om det förvärvande bolaget är i under-&lt;br&gt;skottsposition. Realiseras övervärdena, kan nämligen intäkten kvittas mot&lt;br&gt;underskottet. Grunderna för reglerna om koncernbidrag talar för att kvitt-&lt;br&gt;ning av detta slag bör vara möjlig endast i sådana fall, då resultatutjäm-&lt;br&gt;ning kan ske genom koncernbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket &amp;quot;att det förvärvande bolaget är i underskottsposition&amp;quot; avser&lt;br&gt;här att bolaget kommer att visa underskott vid taxeringen, om överförda&lt;br&gt;övervärden inte realiseras. Av betydelse härvid är dels rätt till avdrag för&lt;br&gt;underskott från föregående beskattningsår, dels resultatet för det inne-&lt;br&gt;varande beskattningsåret. Av praktiska skäl bör hänsyn tas endast till den&lt;br&gt;förra faktorn. Det kan noteras att motsvarande gäller enligt lagen&lt;br&gt;(1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet (UAL). Av&lt;br&gt;praktiska skäl bör hänsyn inte heller tas till orealiserad värdenedgång på&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att uttagsbeskattning vid en underprisöverlåtelse&lt;br&gt;inte skall underlåtas om det förvärvande bolaget har rätt till avdrag för&lt;br&gt;underskott. Detta bör gälla även om något bolag, som tillhör samma kon-&lt;br&gt;cern som det förvärvande bolaget, har rätt till sådant avdrag, under förut-&lt;br&gt;sättning att det förvärvande bolaget skulle ha kunnat lämna koncem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag till det andra bolaget. Uttagsbeskattning bör dock kunna under-&lt;br&gt;låtas om koncernbidrag skulle ha kunnat lämnas från det överlåtande till&lt;br&gt;det förvärvande bolaget. I ett sådant fall skapas ju inte någon ytterligare&lt;br&gt;möjlighet till förlustutjämning genom överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I UAL finns en begränsning, den s.k. koncembidragsspärren, av möj-&lt;br&gt;ligheten för ett företag att kvitta överskott under det innevarande beskatt-&lt;br&gt;ningsåret mot underskott under tidigare beskattningsår efter det att före-&lt;br&gt;taget omfattats av en ägarförändring (8 § UAL; begreppet &amp;quot;omfattas av&lt;br&gt;en ägarförändring&amp;quot; definieras i 4 och 5 §§). Begränsningen gäller under&lt;br&gt;det beskattningsår, då ägarförändringen skedde, och de fem följande be-&lt;br&gt;skattningsåren. Den innebär att ett underskott från beskattningsåret när-&lt;br&gt;mast före det beskattningsår då ägarförändringen sker inte får kvittas mot&lt;br&gt;erhållna koncernbidrag under spärrtiden. Syftet med koncembidrags-&lt;br&gt;spärren är att en ägarförändring skall i möjligaste mån vara skattemässigt&lt;br&gt;neutral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall att koncembidragsspärren skulle vara tillämplig om det för-&lt;br&gt;värvande företaget eller ett företag till vilket det förvärvande företaget&lt;br&gt;kan lämna koncernbidrag med avdragsrätt direkt eller indirekt erhåller&lt;br&gt;koncernbidrag från det överlåtande företaget, skulle underlåtande av&lt;br&gt;uttagsbeskattning strida mot grunderna för 8 § UAL. Utredningen anser&lt;br&gt;att uttagsbeskattning därför bör ske i detta fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm är tveksam till begränsningen när det&lt;br&gt;förvärvande bolaget har ett gammalt underskott. Visserligen kan en verk-&lt;br&gt;samhetsöverlåtelse innebära att resultaten kan utjämnas mellan företagen,&lt;br&gt;men det generella frisläppandet av överföringar av hela verksamheter&lt;br&gt;vilar på en presumtion att just i detta fall - till skillnad från när enstaka&lt;br&gt;tillgångar överförs - är överföringen motiverad främst av organisatoriska&lt;br&gt;skäl och inte primärt av skatteskäl. Handelshögskolan anser inte att&lt;br&gt;villkoret bör införas utan att man kan avvakta utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att möjligheten att genomföra underprisöverlåtelser&lt;br&gt;måste samordnas med gällande begränsningar i rätten till underskotts-&lt;br&gt;avdrag. Utredningens förslag innebär att om koncembidragsrätt saknas&lt;br&gt;skall det inte vara möjligt att utan uttagsbeskattning göra en under-&lt;br&gt;prisöverlåtelse om det förvärvande företaget är i underskottsposition.&lt;br&gt;Regeringen gör samma bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen kan medföra att ett obetydligt underskott&lt;br&gt;hos det förvärvande företaget omöjliggör en underprisöverlåtelse. Regle-&lt;br&gt;ringen kan också medföra att förutsättningarna for en överlåtelse vid&lt;br&gt;vilken uttagsbeskattning underlåtits brister i efterhand. Det kan ske&lt;br&gt;exempelvis genom att en omprövning av det förvärvande företagets taxe-&lt;br&gt;ring for året före överlåtelseåret medför att ett underskott uppkommer.&lt;br&gt;Med tanke på bl.a. sådana fall föreslår utredningen att skattemyndigheten&lt;br&gt;ska kunna medge undantag från villkoret att det förvärvande företaget&lt;br&gt;inte får ha rätt till avdrag for underskott. I situationen att ett underskott&lt;br&gt;uppkommit i efterhand skulle undantag inte medges om det kan antas att&lt;br&gt;partema hade anledning att förvänta sig detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV anser att dispensregler så långt det är möjligt bör undvikas efter-&lt;br&gt;som sådana regler komplicerar regelsystemet och gör det mindre över-&lt;br&gt;skådligt. För det fall dispensregeln behålls uttalar RSV att det i vart fall&lt;br&gt;141&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör vara möjligt att i lagtext precisera vad som skall anses vara ett&lt;br&gt;”obetydligt” underskott. Det bör också övervägas om dispens skall kunna&lt;br&gt;inskränkas till fall då synnerliga skäl föreligger. Näringslivets skatte-&lt;br&gt;delegation anser att den av utredningen föreslagna dispensmöjligheten&lt;br&gt;innebär ett alltför begränsat undantag. Så långt det är möjligt bör om-&lt;br&gt;struktureringar vara oberoende av skönsmässiga bedömningar hos skatte-&lt;br&gt;myndigheten. Delegationen anser att en lösning kan vara att förvärvaren&lt;br&gt;avstår från underskottsavdraget för att möjliggöra underprisöverlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i uppfattningen att dispensregler i möjligaste&lt;br&gt;mån bör undvikas. Sådana regler kan medföra tillämpningsproblem för&lt;br&gt;såväl skattskyldiga som skattemyndigheter. Regeringen föreslår att den&lt;br&gt;av utredningen föreslagna dispensen ersätts med en möjlighet för det&lt;br&gt;förvärvande företaget att avstå från ett underskottsavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet för beskattning av reavinst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här aktualiseras en problemställning som kan beskrivas genom följande&lt;br&gt;exempel. En fysisk person, F, äger samtliga aktier i två aktiebolag, A och&lt;br&gt;B. Bolagen har startat verksamheter samtidigt, båda med ett kapital på&lt;br&gt;100 som skjutits till av F. A har upparbetat övervärden på 50. B har i&lt;br&gt;samband med att verksamheten under det aktuella beskattningsåret av-&lt;br&gt;vecklats gjort en förlust på 50. F önskar avyttra verksamheten i A. Denna&lt;br&gt;är, schematiskt sett, värd 136 &amp;quot;förpackad i bolag&amp;quot; (100+0,72 x 50, där&lt;br&gt;termen 0,72 x 50 är övervärden med hänsyn till latent skatt). Avyttrar F&lt;br&gt;aktierna i A uppkommer således en reavinst på 36. Ett alternativt för-&lt;br&gt;farande är att F låter verksamheten i A föras över till B till det skatte-&lt;br&gt;mässiga värdet 100. Härefter är aktierna i båda bolagen värda 100 och&lt;br&gt;aktierna i B, som nu innehåller verksamheten, kan avyttras utan att rea-&lt;br&gt;vinst uppkommer. Kan det anses förenligt med grunderna för reavinstbe-&lt;br&gt;skattningen att uttagsbeskattning underlåts vid överföringen av verksam-&lt;br&gt;heten från A till B?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om perspektivet begränsas till verksamheten i A, kan det hävdas att&lt;br&gt;underprisöverlåtelsen medfört att F undgått den reavinstbeskattning som&lt;br&gt;skulle ha skett om aktierna i A med verksamheten i behåll hade avyttrats.&lt;br&gt;Svaret på frågan skulle då vara nej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidgas perspektivet till att omfatta F:s samlade verksamhet kan kon-&lt;br&gt;stateras att F sammantaget står på plus minus noll - vinsten på aktierna i&lt;br&gt;A balanseras i princip av en lika stor förlust på aktierna i B. Ett&lt;br&gt;övergripande skatteförmågeresonemang ger vid handen att det är mate-&lt;br&gt;riellt felaktigt att beskatta F för en reavinst på aktierna i A. Av praktiska&lt;br&gt;skäl är emellertid reavinstsystemet utformat så att sådan beskattning sker&lt;br&gt;om aktierna i A avyttras. Genom omstruktureringen uppnår F - om&lt;br&gt;uttagsbeskattning underlåts - ett materiellt korrekt beskattningsresultat,&lt;br&gt;varför det inte skulle strida mot grunderna för reavinstbeskattningen att&lt;br&gt;underlåta uttagsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att det senare synsättet har fog för sig. Till bilden&lt;br&gt;hör också att fr.o.m. 1998 års taxering får en reaförlust på en icke mark-&lt;br&gt;nadsnoterad aktie dras av från reavinst på sådan aktie. Fr.o.m. 1999 års&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxering får sådana reaförluster kvittas även mot reavinster på&lt;br&gt;marknadsnoterade aktier. Enligt utredningens uppfattning kan det inte&lt;br&gt;anses strida mot grunderna för reavinstsystemet att ägarna i en före-&lt;br&gt;tagsstruktur inför en avyttring av en viss verksamhet gör en under-&lt;br&gt;prisöverlåtelse i syfte att utnyttja att något bolag i strukturen har ett värde&lt;br&gt;som understiger anskaffningsvärdet för aktierna i bolaget. I många fall&lt;br&gt;torde emellertid ett bolag, vars aktier har ett värde som understiger&lt;br&gt;anskaffningsvärdet, ha rätt till underskottsavdrag. I sådana fall är det,&lt;br&gt;som framgår i det föregående, inte alltid möjligt att underlåta uttags-&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att t.ex. två aktiebolag, som ägs av samma fysiska&lt;br&gt;person, i viss mening kan uppfattas som en enhet i reavinsthänseende&lt;br&gt;men inte i koncembidragshänseende. Den motsättning som kan ligga i&lt;br&gt;detta är enligt utredningens uppfattning av begränsad betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga rörande reavinstbeskattningen kan illustreras genom&lt;br&gt;följande exempel. Ett rättssubjekt som inte beskattas för inkomst av&lt;br&gt;kapital, t.ex. en skattepriviligierad stiftelse, Ä, äger samtliga aktier i ett&lt;br&gt;aktiebolag, M, som har ett helägt dotterbolag, D. Ä äger även samtliga&lt;br&gt;aktier i ett annat aktiebolag, K. D bedriver en verksamhet med övervär-&lt;br&gt;den som Ä önskar avyttra. Sker avyttringen genom att M avyttrar ak-&lt;br&gt;tierna i D uppkommer en reavinst. Ett alternativt förfarande är att verk-&lt;br&gt;samheten först förs över till K till skattemässiga värden och att Ä därefter&lt;br&gt;avyttrar aktierna i K, vilket kan ske utan beskattning eftersom Ä inte är&lt;br&gt;skattskyldig för den reavinst som uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid första påseende kan det förefalla som om det skulle strida mot&lt;br&gt;grunderna för reavinstbeskattningen om verksamheten kunde föras över&lt;br&gt;från D till K utan att uttagsbeskattning sker, eftersom reavinstbeskatt-&lt;br&gt;ningen här helt faller bort. Man kan emellertid i exemplet ersätta Ä med&lt;br&gt;en svensk fysisk person, F. Låter F först M avyttra aktierna i D och avytt-&lt;br&gt;rar han sedan aktierna i M, far han bära två reavinstbeskattningar. Sker&lt;br&gt;avyttringen enligt det alternativa förfarandet, uppkommer endast en rea-&lt;br&gt;vinstbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens uppfattning är att det knappast med rätta kan hävdas att&lt;br&gt;det skulle strida mot grunderna för reavinstbeskattningen att på detta sätt&lt;br&gt;undvika de kumulativa effekterna av reavinstbeskattningen. Att för-&lt;br&gt;farandet i F:s fall leder till en reavinstbeskattning och i Ä:s fall till att&lt;br&gt;reavinstbeskattning undviks helt får anses ligga i linje med lagstiftarens&lt;br&gt;inställning att F skall beskattas för aktievinster men att Ä inte skall göra&lt;br&gt;det. Slutsatsen är att förfarandet bör godtagas även för Ä:s del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att man bör kunna anlägga ett samlat synsätt på&lt;br&gt;reavinstbeskattningen på det sätt utredningen föreslår. Här bör dock&lt;br&gt;tilläggas att, enligt vad som föreslagits i det föregående, överlåtelse av&lt;br&gt;enstaka tillgång inte är möjlig utan uttagsbeskattning om koncem-&lt;br&gt;bidragsrätt saknas mellan det överlåtande och det övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet för beskattning av aktiva delägare i fåmansföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om beskattning av aktiva delägare i famansföretag finns i 3 § 12-&lt;br&gt;12 e mom. SIL (3:12-reglerna). Regleringen går ut på att inkomst i ett&lt;br&gt;famansföretag, som beror på att ägaren arbetat i företaget, skall beskattas&lt;br&gt;som arbetsinkomst och inte som kapitalinkomst. Delas inkomst i bolaget&lt;br&gt;ut, beskattas därför den mottagna utdelningen som intäkt av tjänst om&lt;br&gt;den kan anses hänförlig till arbetsinkomst. 3:12-reglema omfattar även&lt;br&gt;vinst på aktier i fåmansföretag. Enligt huvudregeln skall hälften av den&lt;br&gt;del av en reavinst, som överstiger sådan sparad inkomst i bolaget som&lt;br&gt;skulle ha beskattats som intäkt av kapital hos mottagaren om den hade&lt;br&gt;delats ut, tas upp som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämt är 3:12-reglema tillämpliga på fysiska personer (och&lt;br&gt;dödsbon) som äger kvalificerade aktier i ett fåmansföretag. En aktie an-&lt;br&gt;ses kvalificerad om aktieägaren eller någon närstående till honom i bety-&lt;br&gt;dande omfattning varit verksam i företaget under beskattningsåret eller&lt;br&gt;något av de fem närmast föregående beskattningsåren. Kvalifikations-&lt;br&gt;grund är även bl.a. att den skattskyldige eller närstående under någon del&lt;br&gt;av denna tidsperiod i betydande omfattning varit verksam i ett annat få-&lt;br&gt;mansföretag, som bedriver samma eller likartad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för underlåtande av uttagsbeskattning far inte utformas så att&lt;br&gt;möjlighet öppnas för kringgående av 3:12-reglema. Utredningen har&lt;br&gt;föreslagit att det, om en viss andel av aktierna i det överlåtande företaget&lt;br&gt;var kvalificerade, bör krävas att minst samma andel av aktierna i det&lt;br&gt;förvärvande företaget är kvalificerade. Det bör godtas att aktier först efter&lt;br&gt;överlåtelsen, men under året för denna blir kvalificerade i handen på en&lt;br&gt;person som ägde aktierna vid tidpunkten för överlåtelsen. Detta kan ske&lt;br&gt;t.ex. genom att en tidigare passiv ägare aktivt tar del i den förvärvade&lt;br&gt;verksamheten. Lämnas utdelning på aktierna efter överlåtelsen men un-&lt;br&gt;der året för denna, bör aktierna vara kvalificerade vid tidpunkten för ut-&lt;br&gt;delningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att kravet avseende kvalificerade aktier bör gälla&lt;br&gt;även vid indirekt ägande. Antag t.ex. att AB B ägs till lika delar av den&lt;br&gt;fysiska personen F och av AB A. A ägs till lika delar av de fysiska&lt;br&gt;personerna G och H. F:s aktier i B och G:s aktier i A är kvalificerade. B&lt;br&gt;överlåter egendom till underpris till AB C som ägs till 50 % av F och till&lt;br&gt;25 % av vardera av G och H. Ett krav för underlåtande av uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ning bör vara att F:s och G:s, alternativt F:s och H:s, aktier i C är, eller&lt;br&gt;under överlåtelseåret blir, kvalificerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3:12-reglema baseras beräkningen av det kapitalinkomstbe-&lt;br&gt;handlade utrymmet bl.a. på den skattskyldiges anskaffningskostnad för&lt;br&gt;aktierna. (Till anskaffningskostnaden far läggas ett på visst sätt beräknat&lt;br&gt;löneunderlag, vilket saknar intresse i detta sammanhang.) En överföring&lt;br&gt;av övervärden från ett fåmansföretag, A, till ett annat, B, medför att ut-&lt;br&gt;rymmet för kapitalinkomstbehandling av arbetsinkomst ökar i A och&lt;br&gt;minskar i B. Detta beror på att överlåtelsen inte påverkar anskaffnings-&lt;br&gt;värdena för aktierna (avkastningen av övervärdena kommer att ta i an-&lt;br&gt;språk utrymme i det förvärvande i stället för i det överlåtande företaget).&lt;br&gt;Detsamma gäller om beräkningen baseras på kapitalunderlaget enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av&lt;br&gt;ägare i fåmansföretag. Det alternativet får väljas i fråga om aktier som&lt;br&gt;förvärvats före ingången av år 1992. Enligt utredningens uppfattning bör&lt;br&gt;man - som en parallell till synsättet beträffande systemet för beskattning&lt;br&gt;av reavinst - kunna anlägga ett samlat synsätt på en skattskyldigs eller en&lt;br&gt;intressentkrets innehav av aktier i olika fåmansföretag. Med det synsättet&lt;br&gt;kan det i det aktuella hänseendet enligt utredningens uppfattning inte an-&lt;br&gt;ses strida mot grunderna för 3:12-reglema att övervärden överförs från&lt;br&gt;ett fåmansföretag till ett annat utan uttagsbeskattning. Det kan heller inte&lt;br&gt;anses strida mot grunderna för 3:12-reglema att arbetsinkomster i ett&lt;br&gt;fåmansföretag som plöjts ned i en tillgång, t.ex. en fastighet, kan komma&lt;br&gt;att kvittas mot latent underskott i ett annat fåmansföretag, om tillgången&lt;br&gt;överlåts till det andra företaget till underpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3:12-reglema innehåller en takregel avseende beskattning av reavinst&lt;br&gt;som intäkt av tjänst. Som sådan intäkt tas upp - för varje företag - högst&lt;br&gt;ett belopp som för den skattskyldige och närstående till honom under de&lt;br&gt;fem beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret sammanlagt&lt;br&gt;uppgår till 100 basbelopp. En skattskyldig som bedriver verksamhet i&lt;br&gt;flera fåmansföretag kan, i frånvaro av en särskild regel, genom överlåtel-&lt;br&gt;ser av egendom till underpris samla övervärden i ett bolag och således få&lt;br&gt;tillämpa ett takbelopp vid avyttring av aktierna i detta. Utredningens an-&lt;br&gt;ser att detta får anses förenligt med grunderna för takregeln, varför någon&lt;br&gt;motverkande regel inte erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet har invänt mot utred-&lt;br&gt;ningens resonemang i denna del. Fakultetsnämnden anser att konsekven-&lt;br&gt;sen av utredningens samlade synsätt på en skattskyldigs innehav av aktier&lt;br&gt;i olika fåmansföretag och slutsatsen att dessa konsekvenser anses fören-&lt;br&gt;liga med 3:12-systemet dras utan närmare analys av syftet med 3:12-&lt;br&gt;reglema. Fakultetsnämnden anför bl.a. att det av gällande lagstiftning en-&lt;br&gt;tydigt framstår att beräkningen enligt 3:12-reglema skall ske per aktie&lt;br&gt;och för varje fåmansföretag för sig. En mer ingående utredning bör&lt;br&gt;därför göras för att det skall vara möjligt att fastställa om utredningens&lt;br&gt;slutsatser är hållbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. Regelsystemet i 3:12-reglema är&lt;br&gt;tekniskt uppbyggt så att reavinstberäkning sker per aktie. Det innebär&lt;br&gt;emellertid inte att det skulle strida mot grunderna för 3:12-reglema att&lt;br&gt;överföra övervärden till ett annat fåmansföretag utan uttagsbeskattning.&lt;br&gt;Det väsentliga vid en underprisöverlåtelse är att det inte är möjligt att&lt;br&gt;kringgå regelsystemet genom överföring av tillgångar från ett fåmans-&lt;br&gt;företag till ett företag som inte omfattas av 3:12-systemet. Regeringen&lt;br&gt;anser därför inte att det finns skäl att ändra utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet för lättnad i beskattningen av ägare till onoterade företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagstiftning hösten 1996, som tillämpas första gången vid 1998&lt;br&gt;års taxering, infördes regler om lättnad i beskattningen av utdelning och&lt;br&gt;reavinst på aktier i onoterade aktiebolag (och på andelar i ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, som inte är kooperativa). Lättnaden medges inom ett ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rymme, som beräknas med utgångspunkt i summan av anskaffningskost-&lt;br&gt;naden för aktien och ett löneunderlag i bolaget. Som förutsättning för&lt;br&gt;lättnad gäller i huvudsak att bolaget inte är marknadsnoterat. Reglerna&lt;br&gt;finns i 3 § 1 a-1 g mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning är att risken torde vara obetydlig för att en&lt;br&gt;icke önskvärd skatteförmån skall kunna erhållas genom överföring av&lt;br&gt;egendom till underpris från ett företag, vars aktier inte berättigar till&lt;br&gt;lättnad, till ett företag vars aktier berättigar till lättnad. Regeringen anser&lt;br&gt;i likhet med utredningen att det inte behövs någon regel om att uttags-&lt;br&gt;beskattning inte kan underlåtas vid en sådan överlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän regel avseende otillbörlig skatteförmån - förhållandet till lagen mot&lt;br&gt;skatteflykt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussionen i föregående avsnitt om otillbörlig skatteförmån har skett&lt;br&gt;med utgångspunkt i fyra regelsystem, nämligen systemet för resultatut-&lt;br&gt;jämning mellan olika företag, systemet för beskattning av reavinst, de&lt;br&gt;särskilda skattereglerna för aktiva delägare i fåmansföretag samt reglerna&lt;br&gt;om lättnad i beskattningen för ägare till onoterade företag. Genomgången&lt;br&gt;ger enligt regeringens mening vid handen att en överlåtelse av egendom&lt;br&gt;till underpris mellan aktiebolag inte kan medföra inkomstskattemässiga&lt;br&gt;fördelar som ligger utanför ramen för det som behandlats. Det kan dock&lt;br&gt;självfallet inte uteslutas att den praktiska tillämpningen kommer att ge&lt;br&gt;oförutsedda exempel på förfaranden som medför icke önskade skatte-&lt;br&gt;förmåner. Detta talar för ett allmänt hållet krav - utöver de specifika krav&lt;br&gt;som angetts i det föregående - på att överlåtelsen inte får medföra&lt;br&gt;otillbörlig skatteförmån. Utredningens slutsats är att en regel av detta&lt;br&gt;slag emellertid skulle minska förutsebarheten, vilket i sig skulle skatte-&lt;br&gt;mässigt försvåra omstruktureringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen diskuterar det föreslagna regelsystemets förhållande till&lt;br&gt;lagen (1995:575) mot skatteflykt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller bestämmelser mot skatteflyktsbetonade förfaranden,&lt;br&gt;som omfattar hela området för inkomstbeskattningen. Den reformerades i&lt;br&gt;vissa hänseenden genom lagstiftning 1997 som trätt i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya lydelsen skall hänsyn inte tas till en rättshandling om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling,&lt;br&gt;ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den&lt;br&gt;skattskyldige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen&lt;br&gt;eller rättshandlingarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort&lt;br&gt;det övervägande skälet för förfarandet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstift-&lt;br&gt;ningens syfte som det framgår av skattebestämmelsemas allmänna ut-&lt;br&gt;formning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har&lt;br&gt;kringgåtts genom förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att det främst är det fjärde villkoret som är av intresse.&lt;br&gt;Förslaget att uttagsbeskattning skall ske i vissa angivna fall har utformats&lt;br&gt;med syftet att förhindra att oönskade skatteförmåner skall kunna erhållas.&lt;br&gt;Om förslagen följs, kan enligt utredningens uppfattning en taxering, som&lt;br&gt;innefattar att uttagsbeskattning inte sker vid ett förfarande som faller&lt;br&gt;inom ramen för denna diskussion, inte anses strida mot lagstiftningens&lt;br&gt;syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV anser att utredningen gjort ett alltför kategoriskt uttalande om&lt;br&gt;tillämpligheten av skatteflyktslagen. Det är i nuläget omöjligt att förutse&lt;br&gt;hur framtida överlåtelsesituationer kan konstrueras och hur de förhåller&lt;br&gt;sig till lagens syfte. RSV anser att det i det fortsatta beredningsarbetet&lt;br&gt;bör göras klart att skatteflyktslagen skall kunna tillämpas även på&lt;br&gt;förfaranden som omfattas av underprislagen. Ett alternativ är att införa en&lt;br&gt;generell regel om att en förutsättning för uttagsbeskattningsfrihet är att&lt;br&gt;det inte far uppkomma någon obehörig skatteförmån. Juridiska fakultets-&lt;br&gt;nämnden vid Uppsala universitet känner sympati för utredningens upp-&lt;br&gt;fattning att kravet på att inga otillbörliga skatteeffekter uppnås skall fa en&lt;br&gt;konkret lagteknisk utformning. Fakultetsnämnden påpekar dock att meto-&lt;br&gt;den emellertid öppnar för kringgåendetransaktioner på ett sätt som en&lt;br&gt;mer allmän regel inte gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har förståelse för de farhågor som framförts av Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. En allmän bestämmelse inne-&lt;br&gt;bärande att uttagsbeskattning skall ske om överlåtelsen skett i syfte att&lt;br&gt;uppnå en otillbörlig skatteförmån innebär dock att osäkerheten om&lt;br&gt;behandlingen av en underprisöverlåtelse består. Regeringen delar därför&lt;br&gt;utredningens uppfattning att en sådan bestämmelse inte bör införas. Där-&lt;br&gt;emot har utredningen enligt regeringens mening uttalat sig väl kate-&lt;br&gt;goriskt i frågan om tillämpligheten av den allmänna skatteflyktslagen. En&lt;br&gt;taxering, som innefattar att uttagsbeskattning inte sker vid ett förfarande&lt;br&gt;som faller inom ramen för denna diskussion, kan visserligen inte normalt&lt;br&gt;strida mot lagstiftningens syfte. Det kan dock inte uteslutas att omstän-&lt;br&gt;digheterna i vissa fall kan vara sådana att lagen är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;53.3.4 Karaktärsbyte&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I de domar från Regeringsrätten om uttagsbeskattning som har en mer&lt;br&gt;utförlig motivering brukar bl.a. framhållas att omsättningstillgångar inte&lt;br&gt;far ändra karaktär till anläggningstillgångar. Även detta villkor är väl&lt;br&gt;närmast ett utflöde av principen att uttagsbeskattning skall ske om över-&lt;br&gt;låtelsen ger upphov till en otillbörlig skatteförmån. Villkoret avseende&lt;br&gt;karaktärsbyte synes emellertid upprätthållas strikt, oberoende av om&lt;br&gt;någon skatteförmån kan konstateras i det aktuella målet (RÅ 1988&lt;br&gt;ref. 76, RÅ 1995 not. 125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåtande av uttagsbeskattning vid en underprisöverlåtelse innebär&lt;br&gt;bl.a. att anskaffningsvärdet hos det förvärvande bolaget för den överlåtna&lt;br&gt;egendomen skall utgöras av vederlaget. Med hänsyn härtill innebär en&lt;br&gt;underprisöverlåtelse genom vilken en omsättningstillgång ändrar karaktär&lt;br&gt;till inventarium i huvudsak följande, om uttagsbeskattning underlåts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(med karaktärsbyte avses i det följande byte i den nämnda riktningen till Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;dess annat framgår).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Rätt till avdrag för värdeminskning med utgångspunkt i vederlaget&lt;br&gt;inträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lägsta värdets princip för värdering av tillgången (jfr punkt 2 av an-&lt;br&gt;visningarna till 24 § KL) gäller inte längre. Denna princip innebär att&lt;br&gt;en omsättningstillgång i skattehänseende inte får tas upp till ett lägre&lt;br&gt;värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet (här&lt;br&gt;bortses från den treprocentiga reservering, som medges enligt tredje&lt;br&gt;stycket den nämnda anvisningspunkten). Om en nedskriven omsätt-&lt;br&gt;ningstillgång stigit i värde, skall enligt denna värderingsprincip en&lt;br&gt;uppskrivning av värdet göras (högst till anskaffningsvärdet), vilket&lt;br&gt;medför att en intäkt uppkommer. En värdestegring på ett inventarium&lt;br&gt;behöver däremot aldrig skattas av förrän inventariet avyttras (veder-&lt;br&gt;laget får användas för extra avskrivning av kvarvarande inventarier,&lt;br&gt;varför beskattningen kan komma att skjutas upp ytterligare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa konsekvenser är enligt utredningens uppfattning inte sådana att de&lt;br&gt;motiverar att uttagsbeskattning inte skall kunna underlåtas vid en över-&lt;br&gt;låtelse av en omsättningstillgång till underpris enbart av det skälet att till-&lt;br&gt;gången erhåller karaktär av inventarium i förvärvarens hand. Regeringen&lt;br&gt;gör inte någon arman bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fastigheter är följande att beakta. För aktiebolag gäller att&lt;br&gt;reavinster på grund av avyttring av fastighet beskattas i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet. Som intäkt tas upp endast 90 % av en vinst. För en&lt;br&gt;reaförlust medges avdrag med samma andel av förlusten. Vinster och&lt;br&gt;förluster på omsättningsfastigheter beaktas däremot fullt ut. Denna ord-&lt;br&gt;ning medför att man inte gärna kan godta att en underprisöverlåtelse&lt;br&gt;leder till ett karaktärsbyte av en fastighet utan att avskattning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90-procentsregeln är intagen i 2 § 1 mom. åttonde stycket och 25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 mom. SIL. Den infördes genom lagstiftning 1993 (prop. 1993/94:45).&lt;br&gt;Genom denna lagstiftning avskaffades bl.a. den s.k. takregeln för&lt;br&gt;näringsfastigheter, som tidigare gällde för fysiska personer. För fysiska&lt;br&gt;personer ersattes takregeln med en regel om att 90 % av en vinst på en&lt;br&gt;näringsfastighet skulle vara skattepliktig och 63 % av en förlust vara av-&lt;br&gt;dragsgill. Samtidigt infördes för juridiska personer en regel om att 90 %&lt;br&gt;av en vinst skulle vara skattepliktig och samma andel av en förlust vara&lt;br&gt;avdragsgill, trots att någon takregel inte tidigare gällt för dessa rättssub-&lt;br&gt;jekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utredningen framstår 90-procentsregeln för aktiebolag m.fl. som&lt;br&gt;ett udda inslag i företagsskattesystemet som har begränsad materiell&lt;br&gt;betydelse. Utredningen föreslår att regeln avskaffas. Förslaget medför att&lt;br&gt;den omständigheten att en fastighet byter skattemässig karaktär till följd&lt;br&gt;av en underprisöverlåtelse mellan aktiebolag inte bör hindra att uttagsbe-&lt;br&gt;skattning underlåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fråga om bostadsrätter finns det en 90-procentsregel (2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. åttonde stycket och 26 § 10 mom. SIL). Det som nyss sagts be-&lt;br&gt;träffande fastigheter gäller även bostadsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller värdepapper tillämpas den s.k. genomsnittsmetoden (27 §&lt;br&gt;2 mom. SIL) om tillgångarna skattemässigt sett är anläggningstillgångar&lt;br&gt;men inte om de är omsättningstillgångar. Detta bör inte föranleda att&lt;br&gt;karaktärsbyten avseende värdepapper bedöms annorlunda än karaktärs-&lt;br&gt;byten i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen uttalar avslutningsvis att det inte finns någon anledning&lt;br&gt;till att uttagsbeskattning inte skall kunna underlåtas vid en underpris-&lt;br&gt;överlåtelse på grund av att inventarier eller fastigheter eller andra rea-&lt;br&gt;vinsttillgångar ändrar karaktär till lagertillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund anser att det är synnerligen angeläget&lt;br&gt;att frågan om uttagsbeskattning i samband med underprisöverlåtelser lag-&lt;br&gt;regleras. Förbundet tillstyrker att hela reavinsten beskattas respektive att&lt;br&gt;hela reaförlusten görs avdragsgill inom bolagssektom. Svenska Revisor-&lt;br&gt;samfundet SRS anser det motiverat att göra en generell översyn av rea-&lt;br&gt;vinstbeskattningen av fastigheter. I avvaktan på en sådan översyn&lt;br&gt;avstyrks förslaget att avskaffa 90 procentsregeln. Juridiska fakultets-&lt;br&gt;styrelsen vid Lunds universitet anser att det bör undersökas om avskatt-&lt;br&gt;ning bör ske om t.ex. nedskrivna lagerfastigheter som byter status.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. En förutsättning för att i fråga om&lt;br&gt;fastigheter kunna slopa villkoret att en underprisöverlåtelse inte far inne-&lt;br&gt;bära ett karaktärsbyte är att 90 procentsregeln avskaffas. Med hänsyn till&lt;br&gt;den begränsade betydelse denna regel torde ha överväger fördelarna med&lt;br&gt;ett slopande av bestämmelsen nackdelarna. Något särskilt problem&lt;br&gt;avseende lagerfastigheter som byter karaktär vid en överlåtelse torde inte&lt;br&gt;uppkomma. Det väsentliga är att fastigheter inte kan överlåtas till under-&lt;br&gt;pris utan uttagsbeskattning från ett aktiebolag till någon som inte&lt;br&gt;beskattas för vinsten i inkomstslaget näringsverksamhet vid en framtida&lt;br&gt;avyttring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag överensstämmer med utredningens.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.4 Vederlaget avviker från det skattemässiga värdet av den&lt;br&gt;överlåtna egendomen.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Underprislagen skall omfatta även överlåtelser&lt;br&gt;där vederlaget avviker från det skattemässiga värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.&lt;br&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vederlaget är högre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det typiska fallet vid överlåtelse till underpris av egendom mellan bolag i&lt;br&gt;en företagsgrupp är att köpeskillingen bestäms så att överlåtelsen inte&lt;br&gt;medför någon beskattningskonsekvens netto för det överlåtande före-&lt;br&gt;taget. Köpeskillingen bestäms med andra ord till egendomens skatte-&lt;br&gt;mässiga värde. Någon gång kan det förekomma att köpeskillingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överstiger det skattemässiga värdet men understiger marknadsvärdet av&lt;br&gt;egendomen. Utredningen anser att det saknas anledning att behandla&lt;br&gt;detta fall annorlunda än en överlåtelse där vederlaget överensstämmer&lt;br&gt;med det skattemässiga värdet. Uttagsbeskattning bör således underlåtas&lt;br&gt;under samma förutsättningar som gäller i det sistnämnda fallet. Skill-&lt;br&gt;naden mellan vederlaget och det skattemässiga värdet kommer härvid att&lt;br&gt;beskattas. Regeringen gör samma bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vederlaget är lägre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understiger köpeskillingen vid en underprisöverlåtelse egendomens&lt;br&gt;skattemässiga värde, medför överlåtelsen en förlust hos det överlåtande&lt;br&gt;företaget. Det är självfallet omotiverat att medge avdrag för förluster som&lt;br&gt;uppkommit på grund av att egendom avyttrats till underpris. Vad som&lt;br&gt;kan diskuteras är om uttagsbeskattning skall ske fullt ut till mark-&lt;br&gt;nadsvärdet eller om uttagsbeskattning skall ske endast för ett belopp&lt;br&gt;motsvarande det skattemässiga värdet. I det senare fallet skulle varken&lt;br&gt;vinst eller förlust uppkomma. Utredningen anser att den förra lösningen&lt;br&gt;är onödigt långtgående och föreslår den senare lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att i de fall marknadsvärdet av den överlåtna&lt;br&gt;tillgången överensstämmer med eller understiger det skattemässiga&lt;br&gt;värdet finns det inte någon anledning att underlåta uttagsbeskattning.&lt;br&gt;Dessa situationer bör därför undantas från lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En underprisöverlåtelse föreligger även om inget vederlag utgår. Om&lt;br&gt;villkoren för att underlåta uttagsbeskattning är uppfyllda, innebär därför&lt;br&gt;den föreslagna lösningen att vid utdelning av sakegendom det skatte-&lt;br&gt;mässiga värdet skall anses som vederlag. I detta fall medför således&lt;br&gt;utdelningen inte någon beskattning netto. Detsamma gäller vid kapital-&lt;br&gt;tillskott som görs med sakegendom. Regeringen delar utredningens&lt;br&gt;bedömning i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.3.2 har föreslagits att ett värde som överförs till ett&lt;br&gt;aktiebolag vid en underprisöverlåtelse inte skall behandlas som förbätt-&lt;br&gt;ringskostnad hos någon som direkt eller indirekt äger aktier i bolaget.&lt;br&gt;Detta bör dock inte gälla till den del överlåtelsen skett för ett pris under&lt;br&gt;det skattemässiga värdet, eftersom skillnadsbeloppet beskattas hos över-&lt;br&gt;låtaren. Motsvarande bör gälla om vederlag inte utgått.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Överlåtelse av egendom till underpris mellan andra&lt;br&gt;slag av foretag än aktiebolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Underprisöverlåtelser skall kunna göras även&lt;br&gt;mellan andra företag än aktiebolag. Det gäller också överlåtelser till&lt;br&gt;eller från enskild näringsverksamhet. En ideell förening eller en&lt;br&gt;stiftelse kan delta i en underprisöverlåtelse i egenskap av överlåtare. I&lt;br&gt;fråga om ideella föreningar kan underprisöverlåtelser göras även&lt;br&gt;mellan föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Synpunkter har framförallt framförts i fråga om&lt;br&gt;begränsningen för ideella föreningar och stiftelser att delta i underpris-&lt;br&gt;överlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.1 Överlåtelse mellan fysiska personer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid gåva av en hel verksamhet mellan fysiska personer, t.ex. från en&lt;br&gt;förälder till ett barn, skall enligt punkt 13 andra stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § KL som anskaffningsvärde för inventarier anses det för den&lt;br&gt;tidigare ägaren gällande skattemässiga restvärdet, om inte särskilda om-&lt;br&gt;ständigheter föranleder annat. Enligt praxis gäller kontinuitet även i fråga&lt;br&gt;om andra slag av tillgångar i näringsverksamhet som förs över till en ny&lt;br&gt;ägare genom gåva av hela verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan vad som gäller när en näringsverksamhet har överlåtits till&lt;br&gt;underpris mellan fysiska personer genom ett s.k. blandat fång har lösts i&lt;br&gt;praxis vad gäller fastigheter som skattemässigt utgör omsättningstill-&lt;br&gt;gångar i näringsverksamhet. I t.ex. RÅ 1988 not. 710 tillämpades den s.k.&lt;br&gt;huvudsaklighetsprincipen, som primärt gäller beträffande fastigheter som&lt;br&gt;utgör reavinstegendom. Målet gällde en överlåtelse av en hel verksamhet&lt;br&gt;i form av fastigheter, som utgjorde omsättningstillgångar i skattehän-&lt;br&gt;seende, från en förälder till ett aktiebolag som ägdes av barn till föräldern&lt;br&gt;mot vederlag i form av att bolaget övertog betalningsansvaret för fastig-&lt;br&gt;hetsskuldema. Skulderna understeg fastigheternas taxeringsvärden. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill gjordes bedömningen att överlåtelsen i dess helhet utgjorde&lt;br&gt;gåva, varför någon inkomstbeskattning inte skulle ske hos givaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller överlåtelse av en hel verksamhet med andra tillgångar än&lt;br&gt;fastigheter genom ett blandat fång är rättsläget oklart (se Christer&lt;br&gt;Silfverberg, Gåvobeskattningen i nordiskt perspektiv, s. 326-331 och&lt;br&gt;355-359).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att förslaget beträffande aktiebolag om reglering&lt;br&gt;av underprisöverlåtelser tillämpas även på överlåtelser till underpris&lt;br&gt;mellan fysiska personer. Förslaget omfattar även fastigheter som utgör&lt;br&gt;omsättningstillgångar i skattehänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid gåvobeskattningen beskattas vid ett blandat fång skillnaden mellan&lt;br&gt;gåvans värde och vederlaget. Hänsyn tas inte till latent inkomstskatte-&lt;br&gt;skuld som kan belasta gåvoobj ektet. Utredningens förslag påverkar inte&lt;br&gt;gåvobeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bodelning av annan anledning än makens död behandlas på samma sätt&lt;br&gt;som gåva vid inkomstbeskattningen. Utredningens förslag omfattar även&lt;br&gt;sådan bodelning. Även vid bodelning med anledning av makes död samt&lt;br&gt;vid arv och testamente gäller inkomstskatterättslig kontinuitet. Utred-&lt;br&gt;ningen har inte funnit skäl att överväga förändringar beträffande dessa&lt;br&gt;fång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.2 Överlåtelse mellan en fysisk person och ett aktiebolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I praxis accepteras att en enskilt bedriven näringsverksamhet förs över&lt;br&gt;till ett av den skattskyldige helägt aktiebolag till skattemässiga värden&lt;br&gt;utan att uttagsbeskattning sker. Detta gäller även om det står klart att&lt;br&gt;syftet är att aktierna skall säljas efter överföringen (RÅ 83 1:35, RÅ 1991&lt;br&gt;not 217). Denna ordning bidrar till att skattemässigt närma aktiebolag&lt;br&gt;och enskild näringsverksamhet till varandra och bör därför gälla även i&lt;br&gt;fortsättningen. För att inte omotiverade skatteförmåner skall kunna upp-&lt;br&gt;komma om aktierna säljs, föreslår utredningen att ett villkor bör vara att&lt;br&gt;dessa är, eller senare under samma år i överlåtarens hand blir, kvalifice-&lt;br&gt;rade enligt 3:12-reglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna anför att det inför ett förestående generations-&lt;br&gt;skifte inte är ovanligt att man, i syfte att lindra skattekonsekvenserna på&lt;br&gt;grund av de s.k. byggsmittoreglema, överlåter byggmästarens fastigheter&lt;br&gt;till ett nybildat aktiebolag som bedriver byggnadsrörelse. Byggmästaren&lt;br&gt;har vid detta tillfälle ingen annan anknytning till byggnadsrörelse än att&lt;br&gt;han råkar vara ägare till fastigheter som är nedsmittade på grund av den&lt;br&gt;sedan länge avslutade byggrörelsen. Utredningens förslag att en över-&lt;br&gt;låtelse från en fysisk person till ett aktiebolag endast skall kunna genom-&lt;br&gt;föras om aktierna är eller senare under samma år blir kvalificerade&lt;br&gt;omöjliggör ett sådant sätt att underlätta ett generationsskifte. Bygg-&lt;br&gt;entreprenörerna konstaterar att det finns fog för den föreslagna regle-&lt;br&gt;ringen men påpekar att den samtidigt aktualiserar det behov av en över-&lt;br&gt;syn av reglerna för byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomt-&lt;br&gt;rörelse som tagits upp i en med Fastighetsägareförbundet gemensam&lt;br&gt;framställan till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att hänsynen till 3:12-systemet innebär att det&lt;br&gt;av utredningen föreslagna villkoret bör ställas upp. Regeringen har&lt;br&gt;nyligen tillkallat en särskild utredare som bl.a. skall göra en översyn av&lt;br&gt;reglerna för beskattning av byggnadsrörelse (dir. 1998:55). Frågan om&lt;br&gt;det här behandlade villkoret kan aktualiseras i denna översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller överlåtelser av egendom i den motsatta riktningen -&lt;br&gt;alltså från ett enmansägt aktiebolag till en av ägaren bedriven enskild&lt;br&gt;näringsverksamhet (eller en näringsverksamhet som tar sin början i&lt;br&gt;samband med överlåtelsen) - är att notera att ett av villkoren i Rege-&lt;br&gt;ringsrättens praxis för att uttagsbeskattning skall kunna underlåtas är att&lt;br&gt;egendom inte förs ut ur den dubbelbeskattade sektorn (Sipanomålet).&lt;br&gt;Detta villkor synes egentligen vara ett utflöde av det allmänna villkoret&lt;br&gt;att en överlåtelse inte far medföra en otillbörlig skatteförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret bör ses mot bakgrund av att enligt äldre rätt inkomst i aktie-&lt;br&gt;bolag men inte inkomst i enskilt bedriven näringsverksamhet under-&lt;br&gt;kastades dubbelbeskattning. I det numera gällande systemet dubbel-&lt;br&gt;beskattas även inkomst av det senare slaget - genom dels skattedelen av&lt;br&gt;socialavgifterna eller särskild löneskatt, dels inkomstskatt. Systemet är så&lt;br&gt;utformat att skattebelastningen på en inkomst i ett aktiebolag och i en&lt;br&gt;enskild näringsverksamhet totalt sett skall vara ungefär densamma. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill och till att skattesystemet inte onödigtvis bör låsa in verk-&lt;br&gt;samheter i den befintliga företagsformen kommer utredningen till slut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satsen att uttagsbeskattning bör kunna underlåtas även vid underpris-&lt;br&gt;överlåtelser av det aktuella slaget. Något villkor avseende 3:12-reglema&lt;br&gt;aktualiseras inte vid överlåtelse från aktiebolag till fysisk person,&lt;br&gt;eftersom den beskattning av arbetsinkomst, som avses säkerställas med&lt;br&gt;dessa regler, så att säga automatiskt effektueras vad gäller enskild&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet delar utredningens&lt;br&gt;analys av dessa frågor. RSV avstyrker forslaget att det skall vara möjligt&lt;br&gt;att göra underprisöverlåtelser från ett aktiebolag till en fysisk person.&lt;br&gt;Verket anser att betänkandet saknar en närmare analys av vilka problem&lt;br&gt;eller otillbörliga skatteförmåner som kan uppkomma och pekar särskilt&lt;br&gt;på den ingående lagreglering som skett beträffande aktiebolag som inte&lt;br&gt;höjt sitt aktiekapital till 100 000 kr före utgången av år 1998. Här krävs&lt;br&gt;en strikt ägaridentitet mellan överlåtare och övertagare både vad gäller&lt;br&gt;personkrets och ägarandelar. Skall förslaget helt eller delvis införas anser&lt;br&gt;RSV att det först krävs en utförlig genomgång av vilka problem som kan&lt;br&gt;aktualiseras. Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet är inte&lt;br&gt;övertygad av utredningens mycket kortfattade resonemang kring detta&lt;br&gt;rekvisit. Vidare anförs att utredningens förslag öppnar stora möjligheter&lt;br&gt;till skatteplanering och skatteflykt. Utredningens förslag kan även leda&lt;br&gt;till en omfattande avbolagisering där mer eller mindre omotiverade&lt;br&gt;skattefördelar kan uppstå, vilket inte kan accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. Genom lagen (1996:1903) om in-&lt;br&gt;komstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om&lt;br&gt;aktiekapitalets storlek är det möjligt att under vissa förutsättningar över-&lt;br&gt;föra tillgångar från ett aktiebolag till enskild näringsverksamhet. Ett skäl&lt;br&gt;till att denna lagstiftning kunde genomföras är att enskilda näringsidkare&lt;br&gt;och handelsbolag numera har skatteregler som i allt väsentligt är&lt;br&gt;likvärdiga med reglerna för aktiebolag (jfr prop. 1995/96:168 s.15).&lt;br&gt;Regeringen anser inte att det föreligger något som talar mot att utred-&lt;br&gt;ningens förslag införs. Till bilden hör att ett villkor för en underpris-&lt;br&gt;överlåtelse är att en tillgång inte far överlåtas från ett aktiebolag till&lt;br&gt;någon som inte kommer att beskattas vid en avyttring av tillgången i in-&lt;br&gt;komstslaget näringsverksamhet. Det är således inte möjligt att överlåta en&lt;br&gt;näringsfastighet från ett aktiebolag till enskild näringsverksamhet efter-&lt;br&gt;som vinsten vid avyttring av fastigheten då kommer att beskattas som&lt;br&gt;intäkt av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.3.2 har i fråga om underprisöverlåtelser mellan aktiebolag&lt;br&gt;föreslagits att det överförda värdet inte skall behandlas som utdelning&lt;br&gt;hos någon som direkt eller indirekt äger aktier i det överlåtande bolaget.&lt;br&gt;Detta bör i princip gälla även vid överlåtelse mellan en fysisk person och&lt;br&gt;ett aktiebolag. Har vid överlåtelse från ett aktiebolag till en fysisk person&lt;br&gt;som äger aktier i bolaget ersättningen understigit det skattemässiga&lt;br&gt;värdet bör dock skillnadsbeloppet beskattas som utdelning, eftersom&lt;br&gt;personen kan ta ut tillgången från den enskilda näringsverksamheten utan&lt;br&gt;att uttagsbeskattning sker (anskaffningsvärdet utgörs av marknads-&lt;br&gt;värdet). Motsvarande bör gälla vid överlåtelser utan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.3 Överlåtelse mellan å ena sidan ett handelsbolag och å&lt;br&gt;andra sidan en fysisk person eller ett aktiebolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inkomst i handelsbolag är enligt gällande system underkastat en skatte-&lt;br&gt;belastning som totalt sett är ungefar densamma som för inkomst i enskild&lt;br&gt;näringsverksamhet och aktiebolag. Det är enligt utredningens uppfattning&lt;br&gt;från denna synpunkt motiverat att uttagsbeskattning skall kunna&lt;br&gt;underlåtas även vid överlåtelse av egendom till underpris mellan å ena&lt;br&gt;sidan handelsbolag och å andra sidan aktiebolag eller fysisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk person, som avyttrar en andel i ett handelsbolag, skall ta upp&lt;br&gt;vederlaget som intäkt av kapital (förutsatt att andelen inte är skattemässig&lt;br&gt;omsättningstillgång i näringsverksamhet). Enligt 24 § 7 mom. SIL gäller&lt;br&gt;dock en särskild regel i det fall att handelsbolaget, direkt eller genom&lt;br&gt;förmedling av juridisk person, äger en aktie som, om den ägts direkt av&lt;br&gt;den fysiska personen, skulle ha varit kvalificerad. I detta fall skall hälften&lt;br&gt;av den del av vinsten som svarar mot aktiens marknadsvärde i förhållan-&lt;br&gt;de till vederlaget för andelen i handelsbolaget tas upp som intäkt av&lt;br&gt;tjänst. En förutsättning är att den lag som strax skall behandlas inte är&lt;br&gt;tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av&lt;br&gt;inkomst från handelsbolag i vissa fall gäller i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är tillämplig om en andel i ett handelsbolag genom köp, byte&lt;br&gt;eller på därmed jämförligt sätt har överlåtits från en fysisk person till&lt;br&gt;arman än fysisk person, som är bosatt i Sverige. En förutsättning är att&lt;br&gt;verksamheten i handelsbolaget för överlåtaren avsett aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet under det räkenskapsår då överlåtelsen skedde. Konsekvensen av&lt;br&gt;att lagen är tillämplig är att överlåtaren skall ta upp ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande reavinst på grund av överlåtelsen som inkomst av aktiv närings-&lt;br&gt;verksamhet från handelsbolaget. Alternativt far överlåtaren som inkomst&lt;br&gt;av aktiv näringsverksamhet ta upp inkomst från handelsbolaget som&lt;br&gt;belöper sig på antingen tiden före överlåtelsen eller tiden före till-&lt;br&gt;trädesdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan noteras att regleringen inte omfattar fallet att arbetsinkomst i&lt;br&gt;handelsbolaget plöjts ner i tillgångar, t.ex. i fastigheter, genom värde-&lt;br&gt;minskningsavdrag. Utredningen konstaterar med hänvisning till detta att&lt;br&gt;om uttagsbeskattning skulle kunna underlåtas vid en underprisöverlåtelse&lt;br&gt;från ett famansföretag med aktiva delägare till ett handelsbolag med&lt;br&gt;fysisk person som delägare, skulle icke önskvärda skatteförmåner kunna&lt;br&gt;erhållas. Detta gäller även vid underprisöverlåtelse från en fysisk person&lt;br&gt;till ett handelsbolag. Utredningens slutsats är att uttagsbeskattning därför&lt;br&gt;bör ske i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets skattedelegation konstaterar att uttagsbeskattning inte&lt;br&gt;kan underlåtas vid överlåtelser från en fysisk person till ett handelsbolag.&lt;br&gt;Det innebär att det inte utan beskattningskonsekvenser går att ombilda en&lt;br&gt;enskild firma till ett handelsbolag. Delegationen anser att förslaget på&lt;br&gt;denna punkt måste ändras eftersom det utgör ett direkt hinder mot att ut-&lt;br&gt;veckla verksamheten i mindre företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens slutsats att uttagsbeskattning måste ske&lt;br&gt;när tillgångar överlåts från en fysisk person till ett handelsbolag. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan lösning skulle kräva att tillämpningsområdet för den särskilda reg-&lt;br&gt;leringen för handelsbolag utvidgas, något som i betydande grad skulle&lt;br&gt;öka komplexiteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer också i utredningens förslag om dels att det för&lt;br&gt;överlåtelser från ett handelsbolag med fysisk person som delägare till ett&lt;br&gt;aktiebolag bör krävas att aktierna i det förvärvande företaget är&lt;br&gt;kvalificerade, dels att motsvarande bör gälla om handelsbolaget har ett&lt;br&gt;aktiebolag som delägare i fall där någon fysisk person äger kvalificerade&lt;br&gt;aktier i aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.4 Sammanfattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överlåtare är en fysisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvaren skall vara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. En fysisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Ett aktiebolag. Samtliga aktier skall vara kvalificerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtaren är ett aktiebolag. p% av aktierna i bolaget är kvalificerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvaren skall vara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. En fysisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Ett aktiebolag. Minst p % av aktierna i bolaget skall vara kvalifi-&lt;br&gt;cerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. Ett handelsbolag med enbart aktiebolag som delägare. Minst p % av&lt;br&gt;aktierna i varje delägande bolag skall vara kvalificerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtaren är ett handelsbolag med åtminstone en fysisk person som&lt;br&gt;delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvaren skall vara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. En fysisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Ett aktiebolag. Samtliga aktier i bolaget skall vara kvalificerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtaren är ett handelsbolag med enbart aktiebolag som delägare.&lt;br&gt;Den högsta andelen kvalificerade aktier i något delägande bolag är p %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvaren skall vara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. En fysisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Ett aktiebolag. Minst p % av aktierna i bolaget skall vara kvalifice-&lt;br&gt;rade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven avseende kvalificerade aktier bör gälla även vid indirekt ägande,&lt;br&gt;t.ex. om vid punkt 2 aktierna i det överlåtande bolaget ägs av aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor om kvalificerade aktier bör anses uppfyllt även om aktierna,&lt;br&gt;i samme ägares hand, först efter överlåtelsen men under året för denna&lt;br&gt;blir kvalificerade. Lämnas utdelning på aktierna efter överlåtelsen men&lt;br&gt;under året för denna, bör aktierna vara kvalificerade vid tidpunkten för&lt;br&gt;utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att det inte är motiverat att ytterligare komplicera&lt;br&gt;systemet med regler för underprisöverlåtelser mellan handelsbolag. Vid&lt;br&gt;sådana överlåtelser kan således enligt förslaget uttagsbeskattning inte&lt;br&gt;underlåtas. Regeringen delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.5 Övriga rättssubjekt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt tas upp frågan i vilken utsträckning uttagsbeskattning skall&lt;br&gt;kunna underlåtas när något annat rättssubjekt än en fysisk person, ett&lt;br&gt;aktiebolag eller ett handelsbolag med fysiska personer eller aktiebolag&lt;br&gt;som delägare är part. (Om inte annat framgår omfattar det som sägs om&lt;br&gt;ett rättssubjekt som part även frågan om möjligheten att kunna vara&lt;br&gt;delägare i ett handelsbolag som är part.) Även vissa slag av aktiebolag&lt;br&gt;för vilka särskilda regler gäller vid beskattningen behandlas här (i enlig-&lt;br&gt;het med språkbruket i SIL omfattas bankaktiebolag och försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag av begreppet aktiebolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanker och ömsesidiga försäkringsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanker och ömsesidiga skadeförsäkringföretag bör kunna vara part i&lt;br&gt;en underprisöverlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte tagit med ömsesidiga livförsäkringsföretag i&lt;br&gt;regleringen av underprisöverlåtelser, däremot ingår aktiebolag som&lt;br&gt;bedriver livförsäkringsrörelse. Regeringen anser inte att det finns skäl att&lt;br&gt;särskilja dessa två företagsformer. Ömsesidiga livförsäkringsföretag bör&lt;br&gt;således anses kunna vara part i en underprisöverlåtelse. Detta kan bli&lt;br&gt;aktuellt såvitt avser sådan del av verksamheten som inkomstbeskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dödsbon och utländska fysiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som gäller beträffande svenska fysiska personer bör gälla även&lt;br&gt;beträffande svenska dödsbon och utländska fysiska personer (jfr det som&lt;br&gt;anförs i avsnitt 5.6 om skattskyldighet i Sverige).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som gäller om aktiebolag bör gälla även ekonomiska föreningar&lt;br&gt;inkl, medlemsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § 8 mom. SIL är en ekonomisk förening som är öppen och&lt;br&gt;tillämpar lika rösträtt att anse som kooperativ i beskattningshänseende. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om kooperativa ekonomiska föreningar som förvärvare gör ut-&lt;br&gt;redningen följande bedöming.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kooperativ ekonomisk förening har rätt till avdrag för utdelning&lt;br&gt;som lämnas i förhållande till inbetalda insatser. Fråga uppkommer därför&lt;br&gt;om medlemmarna i en sådan förening skulle kunna erhålla skatte-&lt;br&gt;förmåner i form av enkelbeskattning av avkastning av egendom i&lt;br&gt;näringsverksamhet genom att överlåta egendom till föreningen till under-&lt;br&gt;pris, om uttagsbeskattning underlåts. I fråga om producentkooperativa&lt;br&gt;föreningar, som närmast är aktuella, utgör emellertid andelen tillgång i&lt;br&gt;näringsverksamhet hos medlemmarna. Utdelning beskattas som intäkt i&lt;br&gt;näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen är att det knappast föreligger någon risk för skatteförmåner&lt;br&gt;av det antydda slaget och att det således saknas skäl för särbehandling av&lt;br&gt;kooperativa föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska juridiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en utländsk juridisk person bör kunna vara part i en under-&lt;br&gt;prisöverlåtelse. Detta bör dock gälla endast sådana utländska juridiska&lt;br&gt;personer som är ett utländskt bolag enligt 16 § 2 mom. andra eller tredje&lt;br&gt;stycket SIL. (Jfr det som anförs i avsnitt 5.6 om skattskyldighet i&lt;br&gt;Sverige. Beträffande utländska juridiska personer och utländska bolag, se&lt;br&gt;avsnitt 6.2.2.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § 6 mom. tolfte stycket SIL schablonbeskattas på visst sätt ett&lt;br&gt;utländskt skadeförsäkringsföretag för försäkringsrörelse som bedrivs i&lt;br&gt;Sverige. Underprislagen bör därför inte vara tillämplig vid överlåtelse till&lt;br&gt;eller från ett sådant företag. Regeringen har nyligen tillkallat en särskild&lt;br&gt;utredare med uppdrag att göra en översyn av vissa internationella skatte-&lt;br&gt;frågor (Dir 1998:74). I uppdraget ingår bl.a. att analysera om det är&lt;br&gt;möjligt och lämpligt att gå över till att beskatta de utländska skade-&lt;br&gt;försäkringsföretagen konventionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideella föreningar och stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att stiftelser och ideella föreningar kan vara&lt;br&gt;överlåtare men inte förvärvare i en underprisöverlåtelse. Det är dock&lt;br&gt;möjligt att göra en underprisöverlåtelse mellan två ideella föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet för begränsningen är följande. En möjlighet att överlåta egen-&lt;br&gt;dom till typiskt sett icke-kommersiella rättssubjekt som stiftelser och&lt;br&gt;ideella föreningar till underpris utan att uttagsbeskattning sker kan&lt;br&gt;komma i konflikt med förbudet mot avdragsrätt för gåvor. En sådan möj-&lt;br&gt;lighet bör därför inte införas. Därmot bör stiftelser och ideella föreningar&lt;br&gt;som bedriver kommersiell verksamhet kunna bolagisera direktägd egen-&lt;br&gt;dom. Sådana subjekt bör därför kunna överlåta egendom till underpris&lt;br&gt;utan att uttagsbeskattning sker. Vidare bör överlåtelse kunna ske mellan&lt;br&gt;två ideella föreningar. En förutsättning bör dock vara att den förvärvande&lt;br&gt;föreningen är skattskyldig för all sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse eller ideell förening bör inte fa vara delägare i ett&lt;br&gt;handelsbolag som är part i en underprisöverlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har i sitt remissyttrande framfört tveksamhet avseende förslaget&lt;br&gt;och ifrågasätter om det är lämpligt med hänsyn till att den övervägande&lt;br&gt;andelen av de ideella föreningarna inte har som ändamål att driva&lt;br&gt;näringsverksamhet. Det regelverk som omfattar ideella föreningar är inte&lt;br&gt;heller konstruerat så att ”det lämpar sig att bedriva näringsverksamhet&lt;br&gt;eller kontrollera sådan verksamhet”. RSV anser att frågan bör utredas&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets skattedelegation framhåller att de föreslagna reglerna for&lt;br&gt;stiftelser inte är förenliga med förslaget i Ds 1998:4, Koncembeskatt-&lt;br&gt;ningsfrågor for ideella föreningar och stiftelser, m.m. Delegationen anser&lt;br&gt;att det synsätt som framförs i promemorian om stiftelsers möjlighet att&lt;br&gt;driva näring även skall ligga till grund for förslaget i underprislagen. En&lt;br&gt;stiftelse som bedriver näringsverksamhet bör således också kunna vara&lt;br&gt;förvärvare i en underprisöverlåtelse. Byggentreprenörerna m.fl. är av&lt;br&gt;samma åsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i proposition denna dag (prop. 1998/99:7) lämnat&lt;br&gt;förslag avseende koncembeskattningsfrågor for ideella föreningar och&lt;br&gt;stiftelser. Förslaget innebär reglerna i 7 § 8 mom. SIL om skattefrihet för&lt;br&gt;utdelning på näringsbetingade aktier skall gälla även när utdelningen&lt;br&gt;tillfaller stiftelser och ideella föreningar. Vidare föreslås att det skall vara&lt;br&gt;möjligt att lämna koncernbidrag i koncerner där moderföretaget är en&lt;br&gt;stiftelse eller en ideell förening. En förutsättning är dock att moder-&lt;br&gt;företaget inte helt eller delvis är frikallat från skattskyldighet. Regeringen&lt;br&gt;har i propositionen uttalat att vissa omständigheter gör stiftelser och&lt;br&gt;ideella föreningar mindre lämpliga som associationsformer for närings-&lt;br&gt;verksamhet jämfört med aktiebolag och ekonomiska föreningar. Det&lt;br&gt;finns dock inte några civilrättsliga hinder mot att näringsverksamhet&lt;br&gt;bedrivs av en stiftelse eller en ideell förening. Regeringen har vidare&lt;br&gt;konstaterat att såväl neutralitetsskäl som önskemålet om en enhetlig&lt;br&gt;skattelagstiftning talar for att de föreslagna ändringarna i reglerna om&lt;br&gt;utdelningsskattefrihet och koncembidragsrätt skall införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu aktuella frågan gäller om underprisöverlåtelser skall kunna&lt;br&gt;göras mellan stiftelser och från exempelvis ett dotterbolag till en ideell&lt;br&gt;förening eller en stiftelse. Regeringen delar utredningens uppfattning att&lt;br&gt;stiftelser och ideella föreningar bör kunna vara överlåtare i en under-&lt;br&gt;prisöverlåtelse och att sådana överlåtelser även bör kunna göras mellan&lt;br&gt;ideella föreningar. Det finns inte något som talar för att möjligheterna till&lt;br&gt;skatteundandragande ökar genom att verksamheten i en ideell förening&lt;br&gt;förs över till en annan förening eller genom att verksamheten fors över&lt;br&gt;till ett av föreningen ägt aktiebolag. Snarare kan det från kontroll-&lt;br&gt;synpunkt vara en fordel att regelrätt näringsverksamhet bolagiseras och&lt;br&gt;att föreningen själv bedriver endast allmännyttig verksamhet. Regeringen&lt;br&gt;anser däremot inte att det är behövligt eller lämpligt att utvidga tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet för underprisöverlåtelser i förhållande till utredningens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsföretag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förvaltningsföretag är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som&lt;br&gt;förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom och därutöver inte -&lt;br&gt;direkt eller indirekt - bedriver någon verksamhet eller bedriver endast&lt;br&gt;obetydlig verksamhet (7 § 8 mom. andra stycket SIL). Mottagen utdel-&lt;br&gt;ning som vidareutdelas är skattefri för ett förvaltningsföretag. Villkoret&lt;br&gt;&amp;quot;direkt eller indirekt&amp;quot; medför att ett moderföretag med rörelsedrivande&lt;br&gt;dotterföretag inte är ett förvaltningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med investmentföretag avses ett aktiebolag eller en ekonomisk före-&lt;br&gt;ning som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper&lt;br&gt;eller likartad lös egendom och vars uppgift väsentligen är att genom ett&lt;br&gt;välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare riskför-&lt;br&gt;delning och vari ett stort antal fysiska personer äger aktier eller andelar&lt;br&gt;(2 § 10 mom. SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett investmentföretag beskattas inte för vinster på aktier och liknande&lt;br&gt;värdepapper. I gengäld skall ett investmentföretag som intäkt ta upp 2 %&lt;br&gt;för år räknat av värdet av aktier och liknande egendom. Ett investmentfö-&lt;br&gt;retag far göra avdrag för utdelning, som företaget har beslutat för be-&lt;br&gt;skattningsåret, dock inte med så stort belopp att avdraget föranleder un-&lt;br&gt;derskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § 8 mom. SIL är ett aktiebolag normalt undantaget från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för utdelning på aktie i dotterbolag och på andra näringsbe-&lt;br&gt;tingade aktier. Detta gäller dock inte om det företag som lämnat utdel-&lt;br&gt;ningen är ett förvaltningsföretag eller investmentföretag, som äger mer&lt;br&gt;än enstaka aktier på vilka utdelning skulle ha varit skattepliktig om&lt;br&gt;aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag, som äger aktien i&lt;br&gt;förvaltnings- eller investmentföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda reglerna för förvaltningsföretag medför inte att det ställer&lt;br&gt;sig skattemässigt fördelaktigt att föra över egendom till underpris från ett&lt;br&gt;rörelsedrivande företag till ett förvaltningsföretag och realisera övervär-&lt;br&gt;dena där. Några särregler för förvaltningsföretag behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller investmentföretag medför skattefriheten för aktievinster att&lt;br&gt;det skulle kunna vara förmånligt att föra över aktier till underpris till ett&lt;br&gt;sådant företag, t.ex. från ett dotterföretag. Vid överlåtelse av aktier från&lt;br&gt;ett investmentföretag aktualiseras inte uttagsbeskattning. Underprislagen&lt;br&gt;bör därför inte vara tillämplig vid överlåtelse till eller från ett investment-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten för en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag skall&lt;br&gt;helt eller åtminstone i huvudsak bestå av att bereda medlemmarna eller&lt;br&gt;delägarna bostäder i hus som ägs av företaget. Inkomsten av fastigheter,&lt;br&gt;som ägs av sådana företag, beräknas enligt en viss schablon (2 § 7 mom.&lt;br&gt;SIL). Underprislagen bör därför inte vara tillämplig vid överlåtelse till&lt;br&gt;eller från sådana företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i dessa delar överensstämmer med utredningens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.6 Övriga frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ägargemenskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att kravet på ägargemenskap släppts i fråga om överlåtelser&lt;br&gt;mellan aktiebolag är ett sådant krav inte heller aktuellt vid överlåtelser&lt;br&gt;mellan andra slag av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskottsavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som föreslagits beträffande överlåtelser till underpris&lt;br&gt;mellan aktiebolag bör i fråga om övriga underprisöverlåtelser uttagsbe-&lt;br&gt;skattning normalt inte underlåtas, om förvärvaren har rätt till avdrag för&lt;br&gt;underskott från tidigare beskattningsår. Är förvärvaren ett handelsbolag,&lt;br&gt;bör uttagsbeskattning inte underlåtas om ett aktiebolag eller annat före-&lt;br&gt;tag, som är delägare i handelsbolaget, har rätt till avdrag för underskott.&lt;br&gt;För aktiebolag m.fl. ingår nämligen inkomst från ett handelsbolag, som&lt;br&gt;företaget är delägare i, i företagets enda förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag överensstämmer med utredningens utom i ett av-&lt;br&gt;seende. Uttagsbeskattning bör inte heller kunna underlåtas om förvär-&lt;br&gt;varen är en fysisk person som har rätt till avdrag för sådant underskott&lt;br&gt;som avses i 46 § 1 mom. KL. Motsvarande bör gälla om förvärvaren är&lt;br&gt;ett handelsbolag och någon delägande fysisk person har sådan avdrags-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet - enstaka tillgång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående föreslagit att, när en enstaka tillgång&lt;br&gt;överförs mellan aktiebolag, uttagsbeskattning bör kunna underlåtas&lt;br&gt;endast under förutsättning att det överlåtande företaget med avdragsrätt&lt;br&gt;kan lämna koncernbidrag till det förvärvande företaget det aktuella&lt;br&gt;beskattningsåret. I konsekvens härmed bör vid en underprisöverlåtelse&lt;br&gt;mellan t.ex. fysiska personer uttagsbeskattning kunna underlåtas endast&lt;br&gt;om överlåtelsen avser hela verksamheten eller en verksamhetsgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen mot skatteflykt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förhållandet till lagen mot skatteflykt har det som sägs be-&lt;br&gt;träffande underprisöverlåtelser mellan aktiebolag i avsnitt 5.33.3 mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning på övriga underprisöverlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastigheter och bostadsrätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande inkomst av en näringsfastighet som ägs av en fysisk person&lt;br&gt;beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Vinst vid avyttring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastigheten beskattas däremot som intäkt av kapital. Medgivna avdrag för&lt;br&gt;värdeminskning m.m. tas emellertid upp som intäkt av näringsverk-&lt;br&gt;samhet (återläggs i näringsverksamheten) och inte som intäkt av kapital.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte till den del vederlaget understiger anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet for fastigheten. Uttagsbeskattning sker inte i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital (jfr dock forslaget i avsnitt 5.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan diskuteras om bestämmelserna i punkt 1 fjärde stycket av an-&lt;br&gt;visningarna till 22 § KL (uttagsbestämmelsen) innebär att värdeminsk-&lt;br&gt;ningsavdrag skall återläggas i näringsverksamhet genom uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ning. Antag att en fysisk person, som anskaffat en näringsfastighet för&lt;br&gt;100 och medgetts avdrag för värdeminskning av byggnad på fastigheten&lt;br&gt;med 25, avyttrar fastigheten till ett eget aktiebolag för 75. Marknadsvär-&lt;br&gt;det är 100. Om fastigheten hade avyttrats för marknadsvärdet, skulle&lt;br&gt;värdeminskningsavdragen ha återlagts i näringsverksamheten. Skall i&lt;br&gt;fallet i exemplet återläggning ske med stöd av uttagsbestämmelsen, om&lt;br&gt;inte särskilda skäl talar mot det?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första meningen i uttagsbestämmelsen gäller följande. Har en&lt;br&gt;tillgång tagits ut ur en förvärvskälla, sker beskattning som om tillgången&lt;br&gt;i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärdet. I det&lt;br&gt;ovan angivna exemplet förekommer två förvärvskällor, en avseende in-&lt;br&gt;komstslaget näringsverksamhet och en avseende inkomstslaget kapital.&lt;br&gt;Utredningen är av uppfattningen att det ligger närmast till hands att anse&lt;br&gt;att fastigheten inte har tagits ut ur en förvärvskälla avseende näringsverk-&lt;br&gt;samhet. En tillämpning av uttagsbestämmelsen aktualiseras då inte.&lt;br&gt;Eftersom avkastning på fastigheten löpande beskattas i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet, kan det enligt utredningen dock inte uteslutas att vid&lt;br&gt;tillämpning av första meningen i uttagsbestämmelsen fastigheten skall&lt;br&gt;anses ha tagits ut ur en förvärvskälla avseende näringsverksamhet. En&lt;br&gt;konsekvens av detta är att, eftersom återläggning av värdeminsknings-&lt;br&gt;avdrag skulle ha skett vid en avyttring till marknadsvärdet, återläggning&lt;br&gt;skall ske genom uttagsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för bestämmelsen i första meningen i uttagsbe-&lt;br&gt;stämmelsen är enligt andra meningen att vederlag eller vinst vid en&lt;br&gt;avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av näringsverksamhet. Åter-&lt;br&gt;läggning av värdeminskningsavdrag kan knappast innebära att vederlag&lt;br&gt;eller vinst tas upp som intäkt av näringsverksamhet. Sammantaget är ut-&lt;br&gt;redningens bedömning att värdeminskningsavdrag inte skall återläggas&lt;br&gt;genom uttagsbeskattning. Utredningen finner inte heller skäl att föreslå&lt;br&gt;ändring i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägareförbundet delar utredningens uppfattning att värde-&lt;br&gt;minskningsavdrag inte skall återläggas genom uttagsbeskattning vilket&lt;br&gt;enligt förbundets uppfattning också överensstämmer med gällande&lt;br&gt;praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 5 av anvisningarna till 22 § KL skall vidare som intäkt vid&lt;br&gt;avyttring av en näringsfastighet tas upp ett belopp motsvarande avdrags-&lt;br&gt;gilla utgifter för värdehöjande reparationer av byggnader m.m., som skett&lt;br&gt;under en viss period före avyttringen. Enligt 25 § 4 mom. tredje stycket&lt;br&gt;SIL räknas motsvarande belopp som förbättringskostnad vid beräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av reavinst på grund av avyttringen. Bestämmelserna, som innebär att&lt;br&gt;avdrag för kostnader för värdehöj ande reparationer återläggs i närings-&lt;br&gt;verksamheten, är inte - i motsats till bestämmelserna om återläggning av&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag i näringsverksamhet - knutna till relationen&lt;br&gt;mellan vederlaget och omkostnadsbeloppet. Återläggning skall således&lt;br&gt;ske oberoende av storleken av vederlaget. Utredningen finner inte skäl att&lt;br&gt;föreslå någon ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägareförbundet anser att man av praktiska skäl bör kunna&lt;br&gt;underlåta att återlägga s.k. värdehöjande reparationer. Reglerna om sådan&lt;br&gt;återläggning innebär en påtaglig komplikation i den praktiska rätts-&lt;br&gt;tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det finns skäl att ändra utredningens förslag i&lt;br&gt;denna del. Avdrag för värdehöjande reparationer bör således inte åter-&lt;br&gt;läggas vid underprisöverlåtelser om uttagsbeskattning inte sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos ett aktiebolag beskattas vinst vid avyttring av näringsfastighet i&lt;br&gt;näringsverksamheten. Motsvarande vinst när en fysisk person avyttrar en&lt;br&gt;näringsfastighet beskattas som intäkt av kapital. En överföring av en&lt;br&gt;fastighet mellan en fysisk person och ett aktiebolag är därför inte en un-&lt;br&gt;derprisöverlåtelse i den mening begreppet har använts här. (Det som sägs&lt;br&gt;beträffande aktiebolag i detta stycke och de följande styckena i detta&lt;br&gt;avsnitt gäller även andra juridiska personer utom handelsbolag och&lt;br&gt;dödsbon.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett handelsbolag avyttrar en näringsfastighet beskattas delägare,&lt;br&gt;som är aktiebolag, i inkomstslaget näringsverksamhet och delägare, som&lt;br&gt;är fysisk person, i inkomstslaget kapital. För delägare, som är fysisk per-&lt;br&gt;son, tas 90 % av en vinst upp som intäkt medan avdrag medges med&lt;br&gt;63 % av en förlust. Också för en delägare, som är aktiebolag, tas 90 % av&lt;br&gt;en vinst upp som intäkt. Utredningens uppfattning är att även om det&lt;br&gt;finns visst utrymme för tvekan om vad som gäller beträffande förluster&lt;br&gt;för delägare i handelsbolag som är aktiebolag, talar övervägande skäl för&lt;br&gt;att aktiebolag får avdrag med 90 % av en förlust, oberoende av om bola-&lt;br&gt;get äger fastigheten direkt eller genom ett handelsbolag. Utredningen&lt;br&gt;hänvisar dock till att Skattelagskommittén ansett att i fråga om handels-&lt;br&gt;bolag kvoten 63 % skulle vara tillämplig på såväl fysiska personer som&lt;br&gt;aktiebolag, SOU 1997:2 del II s. 424. ÄSFhar i sitt remissyttrande på-&lt;br&gt;pekat att frågan för närvarande är föremål för prövning i Regeringsrätten.&lt;br&gt;Regeringen gör därför nu inte någon bedömning av utredningens ut-&lt;br&gt;talande i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående föreslagit att 90 procentsregeln för&lt;br&gt;aktiebolag avskaffas. Vid överlåtelse av näringsfastighet till underpris till&lt;br&gt;ett handelsbolag aktualiseras uttagsbeskattning endast om överlåtaren är&lt;br&gt;ett företag. Av kravet på skattskyldighet följer att uttagsbeskattning kan&lt;br&gt;underlåtas endast om samtliga delägare i handelsbolaget är företag. Vid&lt;br&gt;överlåtelse från ett handelsbolag kan uttagsbeskattning underlåtas endast&lt;br&gt;om förvärvaren är ett företag. Med hänsyn till detta föranleder 90&lt;br&gt;procentsregeln inte någon särskild reglering för överlåtelser av närings-&lt;br&gt;fastigheter till eller från ett handelsbolag. Motsvarande bör gälla i fråga&lt;br&gt;om överlåtelse av bostadsrätt. Regeringens förslag har här en delvis&lt;br&gt;annan innebörd än utredningens. I betänkandet föreslogs att överlåtelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till underpris av en näringsfastighet till eller från ett handelsbolag endast&lt;br&gt;skulle kunna underlåtas om handelsbolaget hade enbart foretag som&lt;br&gt;delägare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Uttagsbeskattning av tjänst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillhandahållande av en tjänst till underpris&lt;br&gt;skall inte föranleda uttagsbeskattning om tjänsten tillhandahålls i&lt;br&gt;samband med en underprisöverlåtelse av tillgångar. En förutsättning&lt;br&gt;är att uttagsbeskattning inte sker på grund av överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Utredningen behandlade inte frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV konstaterar att de nya bestämmelserna om&lt;br&gt;underprisöverlåtelser endast behandlar överlåtelse av tillgångar. Verket&lt;br&gt;anser att uttag av tjänst, t.ex. tillhandahållande av krediter, skall uttagsbe-&lt;br&gt;skattas i enlighet med nu gällande regler. Näringslivets skattedelegation&lt;br&gt;anser att underprislagen bör kompletteras med regler for uttag av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt punkt 1 femte stycket av an-&lt;br&gt;visningarna till 22 § KL skall uttagsbeskattning ske även vid uttag av&lt;br&gt;tjänst om uttaget är mer än ringa. I motsats till vad som är fallet i fråga&lt;br&gt;om uttag av tillgångar finns det inte någon bestämmelse om att uttagsbe-&lt;br&gt;skattning kan underlåtas. Utredningen konstaterade att tillhandahållande&lt;br&gt;av tjänster mellan foretag inte har med omstrukturering att göra och tog&lt;br&gt;inte upp frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde kunna förekomma att ett foretag i samband med en omstruk-&lt;br&gt;turering utför tjänster åt ett företag som deltar i omstruktureringen, t.ex.&lt;br&gt;juridiska eller ekonomiska utredningar, utan att ta betalt för detta. Enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning bör i ett sådant fall beskattning av uttaget av&lt;br&gt;tjänsten inte ske om uttagsbeskattning av tillgångar inte sker på grund av&lt;br&gt;bestämmelserna i underprislagen. En bestämmelse om detta bör tas in i&lt;br&gt;uttagsbeskattningsbestämmelsen i KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgift förekommer det i administrativ praxis att uttagsbe-&lt;br&gt;skattning underlåts vid löpande tjänster mellan företag utan ersättning&lt;br&gt;eller till underpris, t.ex. i form av koncemintema tjänster eller ränta på&lt;br&gt;lån som understiger marknadsmässig ränta. I den mån detta förekommer&lt;br&gt;torde det grunda sig på en pragmatiskt tillämpning av reglerna om&lt;br&gt;koncernbidrag. Dessa regler är inte aktuella i det föreliggande lagstift-&lt;br&gt;ningsärendet. Regeringen går inte här vidare in på denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Definitioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Definitioner införs av uttag, marknadsvärde&lt;br&gt;m.m. i bestämmelsen om uttagsbeskattning i KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala univer-&lt;br&gt;sitet anser att de lanserade begreppsdefinitionerna visserligen inte är helt&lt;br&gt;nödvändiga och att de kan göra lagstiftningen stel och möjlig att kringgå&lt;br&gt;men att de ändå gör rättsläget tydligare och kan inforas. Fakultetsnämn-&lt;br&gt;den anför dock att ett alternativ till att införa definitionerna i lagtext är att&lt;br&gt;kommentera dem i förarbetena vilket ger en större flexibilitet. RSV har&lt;br&gt;bl.a. anfört att vissa av de definitioner som föreslås avviker från Skatte-&lt;br&gt;lagskommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare aviserat att&lt;br&gt;samtliga nya lagförslag som läggs fram i denna proposition skall in-&lt;br&gt;arbetas i förslaget till ny inkomstskattelag. Det har också skett. I det&lt;br&gt;förslaget sker en samordning av aktuella begrepp med utgångspunkt i det&lt;br&gt;regelverk som finns intaget där. I avvaktan på att denna lag träder i kraft&lt;br&gt;måste de ändringar som föranleds av förslaget om omstruktureringar&lt;br&gt;inarbetas i gällande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att de nuvarande bestämmelserna om uttagsbe-&lt;br&gt;skattning i punkt 1 fjärde-sjunde styckena av anvisningarna till 22 § KL&lt;br&gt;tas in i två nya anvisningspunkter till 22 § KL, punkterna 1 a och 1 b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den gällande bestämmelsen om uttagsbeskattning i punkt 1 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 22 § KL finns inte någon definition av uttag. Det föreskrivs&lt;br&gt;endast att om en tillgång har tagits ut ur en förvärvskälla, skall - under&lt;br&gt;förutsättning bl.a. att särskilda skäl mot det inte föreligger - beskattning&lt;br&gt;ske som om tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande&lt;br&gt;marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattelagskommittén har - som påpekas av utredningen - föreslagit en&lt;br&gt;ändrad lydelse av bestämmelserna om uttagsbeskattning. Förslaget - som&lt;br&gt;till viss del har bl.a. 2 kap. 2 och 5 §§ mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;till förebild - har följande lydelse (SOU 1997:2, 15 kap. 2 § förslaget till&lt;br&gt;inkomstskattelag):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av tillgångar skall beskattas som om dessa avyttrades mot en er-&lt;br&gt;sättning som motsvarar marknadsvärdet (uttagsbeskattning). Detta gäller&lt;br&gt;dock bara om ersättningen eller kapitalvinsten vid avyttring av tillgången&lt;br&gt;skulle ha tagits upp som intäkt av näringsverksamhet och det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl mot uttagsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller också vid uttag av tjänster, om&lt;br&gt;värdet är mer än ringa. Uttag i form av användande av bil....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttag avses att den skattskyldige tar ut en tillgång eller tjänst ur&lt;br&gt;näringsverksamheten för egen del eller för att föra över den till annan&lt;br&gt;näringsverksamhet eller genom att överlåta eller tillhandahålla den till&lt;br&gt;någon arman utan ersättning eller mot ersättning som understiger mark-&lt;br&gt;nadsvärdet utan att detta är marknadsmässigt betingat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att en definition av uttag utformad på i huvudsak&lt;br&gt;samma sätt tas in i punkt 1 av anvisningarna till 22 § KL. Tillgodogö-&lt;br&gt;rande för egen del och tillgodogörande genom överlåtelse till annan bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskiljas i olika stycken. Utredningen anser att definitionen bör ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång eller&lt;br&gt;tjänst från en förvärvskälla för egen del eller genom att föra över den till&lt;br&gt;eller tillhandahålla den i annan förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag föreligger även om den skattskyldige eller ett handelsbolag som&lt;br&gt;han är delägare i överlåter en tillgång eller tillhandahåller en tjänst till&lt;br&gt;annan utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvär-&lt;br&gt;det utan att detta är affärsmässigt motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning avseende definitionen. Det&lt;br&gt;förslag som läggs fram i denna remiss far dock en något annorlunda&lt;br&gt;redaktionell utformning beroende på att regeringen lämnar förslag om&lt;br&gt;reglering av uttagsbeskattning av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna definitionen av uttag bör fyllas ut med ett klarläggande&lt;br&gt;av vad som avses med marknadsvärde och med en affärsmässigt moti-&lt;br&gt;verad avvikelse från marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 42 § andra stycket KL skall värdet av produkter, varor eller andra&lt;br&gt;förmåner, som ingår i lön eller annan inkomst, beräknas till marknads-&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning härtill anges följande i punkt 2 andra stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 42 § KL. Med marknadsvärde avses det pris som betalas på&lt;br&gt;orten, om det varit fråga om att för kontanta medel inköpa produkter,&lt;br&gt;varor eller andra förmåner som ingår i lön eller annan inkomst. Om ett&lt;br&gt;sådant pris inte direkt kan anges, skall värdet tas upp till det belopp som&lt;br&gt;med hänsyn till rådande förhållanden kan beräknas vid en betalning med&lt;br&gt;kontanta medel. Är det fråga om produkter eller varor från egen närings-&lt;br&gt;verksamhet, skall som värde tas upp det belopp som det kan beräknas att&lt;br&gt;den skattskyldige skulle ha fatt vid en försäljning under jämförbara för-&lt;br&gt;hållanden av motsvarande kvantiteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattelagskommittén har - som påpekas av utredningen - föreslagit&lt;br&gt;följande huvudbestämmelser om värdering av intäkter i annat än pengar&lt;br&gt;(56 kap. 1 § förslaget till inkomstskattelag):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter i annat än pengar, exempelvis i form av varor, tjänster eller andra&lt;br&gt;förmåner, skall värderas till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med marknadsvärde avses det pris som den skattskyldige själv skulle&lt;br&gt;ha fatt betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande varor, tjänster&lt;br&gt;eller förmåner mot kontant betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om varor, tjänster eller andra förmåner från den egna närings-&lt;br&gt;verksamheten avses med marknadsvärde det belopp som den skattskyl-&lt;br&gt;dige skulle ha fatt om han sålt eller tillhandahållit motsvarande kvantite-&lt;br&gt;ter under liknande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattelagskommitténs förslag till definition av marknadsvärde baseras&lt;br&gt;således såvitt gäller varor från den egna näringsverksamheten på det pris&lt;br&gt;som den skattskyldige skulle ha fått om han sålt motsvarande kvantiteter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under liknande förhållande. I denna del överensstämmer definitionen&lt;br&gt;med gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att bedöma om en överlåtelse av en tillgång skett till ett&lt;br&gt;pris som understiger marknadsvärdet är situationen regelmässigt den att&lt;br&gt;det föreligger någon form av intressegemenskap mellan säljaren och&lt;br&gt;köparen. En jämförelse med det pris som säljaren skulle ha kunnat få vid&lt;br&gt;en försäljning under liknande (jämförbara) förhållanden är inte relevant,&lt;br&gt;eftersom man söker någon sorts objektivt jämförelsepris. Utredningens&lt;br&gt;förslag är i stället att uttagsbestämmelsema i punkt 1 av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 § KL kompletteras med följande definition av marknadsvärde:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med marknadsvärde avses det pris som det kan antas att den skattskyl-&lt;br&gt;dige eller, om överlåtaren är ett handelsbolag, detta skulle ha kunnat er-&lt;br&gt;hålla om tillgången eller tjänsten bjudits ut på marknaden under villkor&lt;br&gt;som med hänsyn till den skattskyldiges affärsmässiga situation framstår&lt;br&gt;som naturliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den av utredningen föreslagna definitionen är ända-&lt;br&gt;målsenlig i en bestämmelse om uttagsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsmässigt motiverad avvikelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan det för ett företag framstå som långsiktigt fördelaktigt att&lt;br&gt;vid en viss affärstransaktion ta ut ett lägre pris än vad som skulle ha&lt;br&gt;kunnat erhållas om tillgången bjudits ut på marknaden. Det kan t.ex. vara&lt;br&gt;fråga om att företaget önskar arbeta upp en affärsrelation till en viss kö-&lt;br&gt;pare. I fall som detta när ett pris som avviker från marknadsvärdet är&lt;br&gt;affärsmässigt motiverat saknas anledning till uttagsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemässigt värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet skattemässigt värde bör ges sådan innebörd att en avyttring för&lt;br&gt;ett vederlag som motsvarar detta värde inte påverkar överlåtarens&lt;br&gt;skattemässiga resultat. I 9 § underprislagen har utredningen för olika slag&lt;br&gt;av tillgångar definierat värden som har denna egenskap. Regeringen&lt;br&gt;ansluter sig till förslaget. Beträffande den närmare innebörden av dessa&lt;br&gt;värden hänvisas till den nämnda paragrafen och kommentaren till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i avsnitt 5.4.5 innebär att uttagsbeskattning vid en&lt;br&gt;underprisöverlåtelse skall kunna underlåtas i vissa fall även när över-&lt;br&gt;låtaren eller förvärvaren eller båda är ett utländskt rättssubjekt. Frågan&lt;br&gt;aktualiseras givetvis endast om den överlåtna tillgången har ingått i en&lt;br&gt;verksamhet för vilken överlåtaren beskattas i Sverige. Ett villkor bör vara&lt;br&gt;att förvärvaren omedelbart efter förvärvet skall vara skattskyldig för&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet i vilken tillgången ingår och att inkomsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett dubbel-&lt;br&gt;beskattningsavtal. Villkoret bör gälla generellt, alltså även när för-&lt;br&gt;värvaren är ett svenskt rättssubjekt. Är förvärvaren ett handelsbolag, bör&lt;br&gt;villkoret gälla för delägarna. Av villkoret följer att någon konkurrens inte&lt;br&gt;uppkommer mellan reglerna om underprisöverlåtelse och den s.k.&lt;br&gt;felprisregeln i 43 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Anskaffningsvärdet vid uttagsbeskattning av&lt;br&gt;underprisöverlåtelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Någon lagreglering föreslås inte i fråga om&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för en tillgång hos ett köpande företag när det&lt;br&gt;överlåtande företaget uttagsbeskattas vid en underprisöverlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV avstyrker förslaget. Verket är av den upp-&lt;br&gt;fattningen att detta kan innebära en principell ändring av gällande rätt.&lt;br&gt;Inom skatterätten synes det snarare vara ett undantag än huvudregel att&lt;br&gt;man tillämpar en reciprocitetsprincip. Den av utredningen föreslagna lös-&lt;br&gt;ningen synes öppna en risk för skatteundandragande i vissa situationer.&lt;br&gt;Som ett exempel har verket tagit upp den situationen att ett företag på&lt;br&gt;obestånd överlåter egendom till underpris till ett annat företag under&lt;br&gt;sådana former att uttagsbeskattning skall ske. Det säljande företaget&lt;br&gt;uttagsbeskattas för underpriset men kommer inte att kunna betala skatten.&lt;br&gt;RSV anser att det i ett sådant fall framstår som obefogat att det köpande&lt;br&gt;företaget skulle fa använda en högre anskaffningskostnad än den&lt;br&gt;faktiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringen förslag; Av utredningens diskussion avseende&lt;br&gt;den ekonomiska innebörden av underprisöverlåtelser följer att om över-&lt;br&gt;låtaren uttagsbeskattas bör köparen fa tillgodoräkna sig marknadsvärdet&lt;br&gt;(=det uttagsbeskattade värdet) som anskaffningsvärde för egendomen. I&lt;br&gt;utredningens förslag till punkt 1 a av anvisningarna till 22 § KL finns en&lt;br&gt;sådan reglering intagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att rättsläget i dag är oklart. Materiella och&lt;br&gt;systematiska skäl talar för utredningens förslag. I lagrådsremissen&lt;br&gt;anförde regeringen att den av RSV upptagna situationen aktualiserar&lt;br&gt;tillämpning av de bestämmelser som finns om återvinning i konkurs och&lt;br&gt;om brott mot borgenärer och att den inte bör föranleda särskild&lt;br&gt;utformning av skattebestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anslutit sig till uppfattningen att skattemässig kontinuitet&lt;br&gt;normalt bör råda mellan överlåtaren och förvärvaren och att den senare&lt;br&gt;därför som anskaffningsvärde bör fa räkna in inte bara det avtalade&lt;br&gt;vederlaget utan också ett belopp motsvarade vad överlåtaren blivit&lt;br&gt;uttagsbeskattad för. Lagrådet ifrågasätter dock om denna kontinuitets-&lt;br&gt;princip undantagslöst är förenlig med skattesystemet i övrigt. Lagrådet&lt;br&gt;kommer till slutsatsen att det i avsaknad av en heltäckande analys av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna regelns effekter kan vara klokt att tills vidare avvakta med&lt;br&gt;lagstiftning i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Lagrådets uppfattning att frågan bör övervägas&lt;br&gt;ytterligare. Något förslag i denna del läggs inte fram. Frågan omfattas av&lt;br&gt;den tidigare nämnda översyn av vissa foretagsskattefrågor som skall&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Konsekvenserna på ägamivån av att uttagsbeskattning&lt;br&gt;sker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning:. Någon lagreglering föreslås inte av kon-&lt;br&gt;sekvenserna på ägamivån av att uttagsbeskattning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV delar inte utredningens uppfattning att en&lt;br&gt;lagreglering skulle vara onödig. Verket anser det tvärtom angeläget att de&lt;br&gt;av utredningen gjorda analyserna kommer till uttryck i lagtext. Handels-&lt;br&gt;högskolan i Stockholm anser det kan i frågsättas om regeringsrätten verk-&lt;br&gt;ligen är redo for att frångå sitt tidigare pleniavgörande. Eftersom de av&lt;br&gt;utredningen berörda frågorna (utdelning/kapitaltillskott/anskaffningsvär-&lt;br&gt;de for förvärvande bolag) är av så stor betydelse for det praktiska rätts-&lt;br&gt;livet anser Handelshögskolan att det hade varit att föredra att de fått en&lt;br&gt;reglering i lag. Underprislagen reglerar undantaget vilket far sägas utgå&lt;br&gt;från att huvudregeln har en annan innebörd. Handelshögskolan anser att&lt;br&gt;det inte kan tas for givet. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala univer-&lt;br&gt;sitet delar inte helt utredningens uppfattning att man inte bör lagfästa&lt;br&gt;allmänna principer. Enligt fakultetsnämndens mening bör man överväga&lt;br&gt;att införa en tydligare reglering av rättsläget avseende anskaffningsvärdet&lt;br&gt;vid underprisöverlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: I denna fråga har FSU anfört följan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten har i Sipanomålet behandlat frågan om en under-&lt;br&gt;prisöverlåtelse mellan aktiebolag med gemensamma ägare innebär att&lt;br&gt;ägarna till det överlåtande bolaget skall beskattas for utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser den aktuella delfrågan anförde Regeringsrätten (en majori-&lt;br&gt;tet) följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en aktieägare skall bli skattskyldig för utdelning på aktier enligt&lt;br&gt;3 § 1 mom. första stycket SIL ... fordras normalt att aktieägaren personli-&lt;br&gt;gen ur den dubbelbeskattade sektom far ut viss egendom i form av&lt;br&gt;pengar eller någon annan tillgång, t.ex. aktier ... Även i andra fall, främst&lt;br&gt;när egendom på annat sätt förs ut ur den dubbelbeskattade sektom, kan&lt;br&gt;beskattning för utdelning ibland komma i fråga. Så kan vara fallet om det&lt;br&gt;finns fog för bedömningen att en transaktions verkliga innebörd varit att&lt;br&gt;en aktieägare förfogat över ett belopp genom att styra över det från ett&lt;br&gt;aktiebolag till ett annat rättssubjekt, t.ex. en närstående person eller ett&lt;br&gt;handelsbolag...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den planerade överlåtelsen överförs ... egendom från Maskin till&lt;br&gt;ett annat aktiebolag, Invest. Egendom tillförs således inte aktieägarna&lt;br&gt;Ragnar B. och Lilian B. personligen och fors inte heller på annat sätt ut&lt;br&gt;168&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur den dubbelbeskattade sektorn. I målet har inte förekommit någon om-&lt;br&gt;ständighet som enligt det nyss sagda kan utgöra grund för utdelningsbe-&lt;br&gt;skattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten finner på anförda skäl att det inte ... finns grund för att&lt;br&gt;beskatta makarna B. enligt 3 § 1 mom. första stycket SIL som för utdel-&lt;br&gt;ning på aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En minoritet på sju regeringsråd konstaterade att enligt praxis har en per-&lt;br&gt;son, som kunnat disponera över en viss inkomst, inte ansetts kunna&lt;br&gt;undgå att beskattas för inkomsten genom att styra över denna till ett&lt;br&gt;annat rättssubjekt. Minoriteten ansåg med tillämpning av denna princip&lt;br&gt;att makarna B. - som ägde samtliga aktier i Sipano och därmed förfogade&lt;br&gt;över utdelning från bolaget - skulle beskattas för utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att underprisöverlåtelser i normalfallet inte skall&lt;br&gt;utlösa omedelbara beskattningskonsekvenser. Systematiskt sett borde be-&lt;br&gt;stämmelserna om detta utformas som undantag från vad som gäller enligt&lt;br&gt;allmänna principer (den ekonomiska innebörden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänhet torde en särskild reglering av vad som gäller enligt all-&lt;br&gt;männa principer inte behövas eller ens vara lämplig. &amp;quot;Allmänna prin-&lt;br&gt;ciper&amp;quot; får ju sin innnebörd av ett regelsystem i dess helhet. I det före-&lt;br&gt;liggande fallet medför emellertid domen i Sipanomålet att lagstiftaren&lt;br&gt;ställs inför ett problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen i Sipanomålet var den att egendom överläts till underpris&lt;br&gt;mellan två aktiebolag - Maskin och Invest - med samma ägare. Rege-&lt;br&gt;ringsrätten anförde att egendom inte tillfördes aktieägarna personligen&lt;br&gt;och inte heller på annat sätt fördes ut ur den dubbelbeskattade sektorn.&lt;br&gt;Det fanns därför enligt Regeringsrättens uppfattning inte grund för att&lt;br&gt;beskatta ägarna som för utdelning på aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan noteras att inget i domen tyder på att bedömningen i utdel-&lt;br&gt;ningsfrågan berodde på att uttagsbeskattning inte skedde hos Maskin.&lt;br&gt;Man torde därför fa utgå från att bedömningen i denna fråga skulle ha&lt;br&gt;blivit densamma även om uttagsbeskattning hade skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokutionen &amp;quot;... beskatta som för utdelning ...&amp;quot; skulle kunna uppfattas&lt;br&gt;så att Regeringsrätten ansåg att utdelning från Maskin i civilrättslig me-&lt;br&gt;ning (eller ekonomisk mening?) inte förelåg och att det inte heller fanns&lt;br&gt;grund för att beskatta ägarna som om de hade erhållit utdelning. En alter-&lt;br&gt;nativ tolkning, som inte tillskriver ordet som i Regeringsrättens lokution&lt;br&gt;särskild innebörd, är att Regeringsrätten ansåg att utdelning (i civilrätts-&lt;br&gt;lig och/eller ekonomisk mening) faktiskt förelåg, men att det med hänsyn&lt;br&gt;till att egendomen inte lämnade den dubbelbeskattade sektorn var moti-&lt;br&gt;verat att inte beskatta ägarna för utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning är att det inte av domen kan avgöras med&lt;br&gt;säkerhet vilken av dessa tolkningar som är den riktiga, även om den&lt;br&gt;språkliga logiken talar för den förra tolkningen. Oberoende av hur det&lt;br&gt;förhåller sig med denna fråga tycks domen innebära att gällande rätt, som&lt;br&gt;den kommit till uttryck i domen, skiljer sig från utredningens bild av hur&lt;br&gt;rättsläget borde vara enligt allmänna principer. Utredningens uppfattning&lt;br&gt;av den ekonomiska innebörden av transaktionen i Sipanomålet är att&lt;br&gt;ägarna erhållit en andel av den överlåtna egendomen motsvarande&lt;br&gt;övervärdet i utdelning från Maskin och skjutit till samma andel till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invest. Enligt allmänna principer bör därför ägarna beskattas för&lt;br&gt;utdelningen och få räkna sig tillskottet till Invest tillgodo i form av en&lt;br&gt;ökning av anskaffningsvärdet för aktierna i detta bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga som reses av Sipanomålet gäller anskaffningsvärdet&lt;br&gt;hos den som förvärvat egendom till underpris när uttagsbeskattning skett.&lt;br&gt;Antag att AB A överlåter egendom till underpris till AB B. Båda bolagen&lt;br&gt;helägs av den fysiska personen F. Uttagsbeskattning sker hos AB A. En&lt;br&gt;materiellt riktig beskattning förutsätter att AB B får tillgodoräkna sig&lt;br&gt;marknadsvärdet (= det uttagsbeskattade värdet) som anskaffningsvärde&lt;br&gt;för egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utredningens bild av den ekonomiska innebörden av transaktio-&lt;br&gt;nen och de beskattningskonsekvenser som följer härav erhålls detta re-&lt;br&gt;sultat så att säga automatiskt: AB B har förvärvat egendomen genom två&lt;br&gt;fång, dels köp, dels aktieägartillskott - i båda fallen till marknadsvärde -&lt;br&gt;varför anskaffningsvärdet för egendomen i dess helhet utgörs av mark-&lt;br&gt;nadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bedömningen av utdelningsfrågan i Sipanomålet blir&lt;br&gt;emellertid frågan problematisk. Avdrag för värdeminskning av t.ex.&lt;br&gt;byggnader och inventarier medges med utgångspunkt i utgifterna för an-&lt;br&gt;skaffningen. I fråga om inventarier, som förvärvats genom köp, byte eller&lt;br&gt;därmed jämförligt fång, skall närmare bestämt som anskaffningsvärde&lt;br&gt;anses &amp;quot;den verkliga utgiften för deras anskaffande&amp;quot; (punkt 13 andra&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 23 § KL). I fråga om anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;lager görs i punkt 2 av anvisningarna till 24 § KL en hänvisning till 13 §&lt;br&gt;BFL. Enligt denna senare bestämmelse förstås med en tillgångs anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde utgiften för dess förvärv eller tillverkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom i det senaste exemplet (med AB A, AB B och F) F enligt vad&lt;br&gt;som följer av den förra tolkningen av domen i Sipanomålet inte erhållit&lt;br&gt;utdelning, kan med den tolkningen B inte gärna ha erhållit en andel av&lt;br&gt;egendomen i kapitaltillskott. Det vill därför förefalla som om det inte&lt;br&gt;finns någon juridisk grund för att anse att B:s anskaffningsvärde för&lt;br&gt;egendomen utgörs av marknadsvärdet. Möjligen skulle ett allmänt&lt;br&gt;skälighetsresonemang kunna leda till detta resultat. Det är emellertid&lt;br&gt;oklart om gällande rätt lämnar utrymme för resonemang av den typen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den alternativa tolkningen av domen ansåg Regeringsrätten att&lt;br&gt;ägarna till Maskin och Invest faktiskt erhållit utdelning men att det var&lt;br&gt;motiverat att inte beskatta den. Denna tolkning ger logiskt utrymme för&lt;br&gt;att anse att AB B erhållit en andel av egendomen genom kapitaltillskott.&lt;br&gt;Eftersom F inte beskattas för utdelningen, bör emellertid hans anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde för aktierna i AB B inte påverkas av tillskottet. I detta scena-&lt;br&gt;rio laboreras således med en utdelning, som inte beskattas, och ett kapi-&lt;br&gt;taltillskott, som inte påverkar anskaffningsvärdet. Man kan knappast utgå&lt;br&gt;från att gällande rätt har denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett senare rättsfall av intresse är /?/( 1996 not 177.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omständigheterna var schematiskt sett följande. AB A, vissa andra&lt;br&gt;aktiebolag och en kommun ägde på lika sätt aktierna i AB B och AB C.&lt;br&gt;Ägarbolagens aktier i B och C var näringsbetingade. B ägde en stor&lt;br&gt;aktiepost i AB D. Aktierna i D skulle överföras till C genom en apport-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emission. Värdet av de till B nyemitterade aktierna i C skulle vara lägre&lt;br&gt;än värdet av de inapporterade aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett första förhandsbesked, som inte överklagades, förklarade Skatte-&lt;br&gt;rättsnämnden att C skulle anses ha förvärvat aktierna i D för ett belopp,&lt;br&gt;motsvarande aktiernas marknadsvärde. Motiveringen var följande. C&lt;br&gt;skulle anses ha gjort två förvärv, varav ett direkt från B - till marknads-&lt;br&gt;pris - av så många aktier i D som svarade mot marknadsvärdet av de ny-&lt;br&gt;emitterade aktierna. Återstoden av B:s aktier i D skulle anses ha delats ut&lt;br&gt;till ägarna och därefter av dem ha tillskjutits till C till marknadspris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svar på en ny ansökan om förhandsbesked förklarade Skatterätts-&lt;br&gt;nämnden dels att B skulle uttagsbeskattas såvitt avser de aktier i D som&lt;br&gt;enligt vad som följer av det tidigare förhandsbeskedet skall anses ha&lt;br&gt;delats ut till kommunen, dels att det tillskott av aktier i D till C som A&lt;br&gt;skall anses ha gjort enligt det tidigare beskedet leder till att A skall rea-&lt;br&gt;vinstbeskattas. Vederlaget för aktierna skulle bestämmas till deras mark-&lt;br&gt;nadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiveringen var följande. Av allmänna beskattningsprinciper följer&lt;br&gt;att tillskotten skall anses ha skett till marknadsvärde. - Utdelningen bör&lt;br&gt;enligt nämndens mening föranleda uttagsbeskattning av B endast om en&lt;br&gt;otillbörlig skatteförmån annars skulle uppkomma. Vad gäller utdelningen&lt;br&gt;till A och de övriga aktiebolagen uppkommer inte någon sådan skatte-&lt;br&gt;förmån eftersom tillskotten - om uttagsbeskattning underlåts - föranleder&lt;br&gt;beskattning av värdestegringen på aktierna i D. B bör därför inte uttags-&lt;br&gt;beskattas med anledning av den utdelningen. Vad gäller utdelningen till&lt;br&gt;kommunen bör däremot B uttagsbeskattas, eftersom en underlåten&lt;br&gt;uttagsbeskattning skulle ge upphov till en otillbörlig skatteförmån&lt;br&gt;(kommunen reavinstbeskattas inte med anledning av sitt tillskott).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos Regeringsrätten yrkade Riksskatteverket att B skulle uttagsbe-&lt;br&gt;skattas beträffande samtliga aktier i D som delats ut till B:s ägare. Med&lt;br&gt;denna utgång följde enligt verkets mening att någon reavinst att beskatta&lt;br&gt;inte uppkom för A. - Regeringsrätten gjorde samma bedömning som&lt;br&gt;Skatterättsnämnden och fastställde förhandsbeskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser som nämnts att regler om att underprisöverlåtelser i&lt;br&gt;vissa fall inte utlöser beskattning systematiskt sett borde utformas som&lt;br&gt;undantag från vad som gäller enligt allmänna principer. Utredningen har&lt;br&gt;med hjälp av olika exempel redogjort för vilka beskattningskonsekvenser&lt;br&gt;som enligt utredningens bedömning följer av den ekonomiska innebörden&lt;br&gt;av underprisöverlåtelser så som utredningen uppfattar denna (jfr avsnitt&lt;br&gt;5.2.1). Utredningen finner emellertid att regeringsrättens bedömning av&lt;br&gt;utdelningsfrågan i Sipanomålet tycks strida mot en beskattning enligt den&lt;br&gt;ekonomiska innebörden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I RÅ 1996 not. 7 77 har emellertid Regeringsrätten lagt den ekonomiska&lt;br&gt;innebörden av en underprisöverlåtelse så som utredningen uppfattar den&lt;br&gt;till grund för beskattningen. Det förhållandet att egendomen inte &amp;quot;förts ut&lt;br&gt;ur den dubbelbeskattade sektorn&amp;quot; (jfr Sipanomålet) hindrade inte Rege-&lt;br&gt;ringsrätten från att godta Skatterättsnämndens uppfattning att egendom&lt;br&gt;motsvarande övervärdet delats ut till ägarna till A och att egendomen&lt;br&gt;tillskjutits till C. Det finns därför skäl att anta att Regeringsrätten inte&lt;br&gt;kommer att känna sig bunden av detaljerna i domen i Sipanomålet utan&lt;br&gt;171&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att sträva efter ekonomiskt korrekta lösningar i de enskilda fall&lt;br&gt;som kommer upp till bedömning. Med hänsyn härtill och till att det är&lt;br&gt;principiellt problematiskt att kodifiera vad som redan följer av allmänna&lt;br&gt;principer föreslår utredningen att någon sådan kodifiering inte skall ske i&lt;br&gt;detta fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan ansluta sig till utredningens uppfattning att allmänna&lt;br&gt;principer skall ligga till grund för beskattningen av ägarna om uttagsbe-&lt;br&gt;skattning sker vid en underprisöverlåtelse mellan två foretag. Innebörden&lt;br&gt;av dessa principer kan illustreras av ett enkelt exempel. Två aktiebolag,&lt;br&gt;A och B, helägs båda av den fysiska personen F. En tillgång överlåts till&lt;br&gt;underpris från A till B. Uttagsbeskattning skall inte underlåtas. Enligt&lt;br&gt;utredningens uppfattning följer av allmänna principer att F skall&lt;br&gt;beskattas for utdelning från A for ett belopp som motsvarar skillnaden&lt;br&gt;mellan tillgångens marknadsvärde och köpeskillingen (skillnads-&lt;br&gt;beloppet). Vidare skall omkostnadsbeloppet for aktierna i B ökas med&lt;br&gt;samma belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning bl.a. till att det är principiellt problematiskt att kodi-&lt;br&gt;fiera vad som följer av allmänna principer föreslår utredningen att sär-&lt;br&gt;skilda lagregler avseende beskattningen av direkta och indirekta ägare till&lt;br&gt;överlåtande och förvärvande företag inte skall införas, trots att Rege-&lt;br&gt;ringsrättens praxis framstår som oklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning av konsekvensen av all-&lt;br&gt;männa principer för beskattningen i de aktuella hänseendena. Regeringen&lt;br&gt;anser vidare i likhet med utredningen att det är problematiskt att lagreg-&lt;br&gt;lera frågan. Det bör emellertid framhållas att en indirekt lagreglering&lt;br&gt;föreligger. I underprislagen regleras nämligen frågorna om beskattning&lt;br&gt;av utdelning och om omkostnadsbelopp i fall när uttagsbeskattning inte&lt;br&gt;skall ske. Av denna reglering följer för exemplets del att F inte skall&lt;br&gt;beskattas för skillnadsbeloppet och att omkostnadsbeloppet för aktierna i&lt;br&gt;B inte skall ökas med skillnadsbeloppet. Enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;kan av 14 och 15 §§ underprislagen motsatsvis utläsas att, när uttags-&lt;br&gt;beskattning sker, beskattning för utdelning skall ske och omkostnads-&lt;br&gt;beloppet skall ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör bedömningen att någon särskild lagreglering av den&lt;br&gt;diskuterade innebörden inte är behövlig eller lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mervärdesskatt och gåvoskatt&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mervärdesskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 25 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, finns en be-&lt;br&gt;stämmelse som tar sikte på omstruktureringar. Enligt denna bestämmelse&lt;br&gt;undantas från skatteplikt - såvitt nu är aktuellt - omsättning av en&lt;br&gt;tillgång i en verksamhet när tillgången överlåts i samband med att verk-&lt;br&gt;samheten överlåts. En förutsättning är att förvärvaren skulle vara be-&lt;br&gt;rättigad till avdrag för skatten eller återbetalning av skatten enligt vissa&lt;br&gt;bestämmelser. Bestämmelsen bör jämföras med bestämmelserna om ut-&lt;br&gt;tagsbeskattning i 2 kap. 2 och 3 §§ ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.l998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att vid inkomstbeskattningen uttagsbeskattning i vissa fall&lt;br&gt;skall kunna underlåtas även vid överlåtelse av en enstaka tillgång aktuali-&lt;br&gt;serar frågan om en motsvarande ändring bör göras i 3 kap. 25 § ML.&lt;br&gt;Fråga uppkommer om en sådan ändring är förenlig med EG:s sjätte mer-&lt;br&gt;värdesskattedirektiv (77/388/EEG), närmast art. 5 punkt 8. Enligt denna&lt;br&gt;artikel far en medlemsstat underlåta att ta ut mervärdesskatt vid överlå-&lt;br&gt;telse av en verksamhet eller en verksamhetsgren (eng.: a totality of assets&lt;br&gt;or part thereof). Utredningen rekommenderar att frågan om en ändring av&lt;br&gt;3 kap. 25 § ML övervägs i särskild ordning. Regeringen tar inte nu ställ-&lt;br&gt;ning till om ytterligare arbete med denna fråga är påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har framförts att bestämmelserna i 8 kap. 16 a-16 f §§ ML om&lt;br&gt;jämkning av ingående skatt kan medföra problem vid omstruktureringar&lt;br&gt;som innefattar överlåtelse av fastighet. I uppdraget för en särskild utre-&lt;br&gt;dare att se över mervärdesskattereglema vid uthyrning av verksamhetslo-&lt;br&gt;kaler ingår att se över de nämnda bestämmelserna (dir. 1997:127).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägareförbundet vill understyrka behovet av snara ändringar i&lt;br&gt;mervärdeskattelagen i detta hänseende eftersom nuvarande regler om&lt;br&gt;jämkning av ingående skatt utgör ett påtagligt hinder för omstruk-&lt;br&gt;tureringar. Förbundet anser att frågan bör behandlas med förtur i den&lt;br&gt;nyligen tillsatta utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med Fastighetsägareförbundet att det är&lt;br&gt;angeläget att reglerna om jämkning av ingående mervärdesskatt i 8 kap.&lt;br&gt;16 a-f §§ ML ses över. Utredaren skall redovisa resultatet av uppdraget&lt;br&gt;senast den 31 december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.9.2 Gåvoskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Högsta Domstolen har i ett par likartade domar uttalat sig om innebörden&lt;br&gt;i gåvoskattehänseende av underprisöverlåtelser från en fysisk person till&lt;br&gt;ett aktiebolag i vilket personen är delägare (NJA 1980 s. 642). I det ena&lt;br&gt;av dessa mål överlät en person, K, egendom till underpris till ett bolag i&lt;br&gt;vilket hon själv ägde 30 % av aktierna. De övriga aktierna ägdes av hen-&lt;br&gt;nes man (30 %) och dotter (40 %). Högsta Domstolen gåvobeskattade&lt;br&gt;bolaget. Domstolen ansåg att K haft en gåvoavsikt som &amp;quot;ytterst&amp;quot; riktade&lt;br&gt;sig mot de närstående men som &amp;quot;primärt&amp;quot; gällt i förhållande till bolaget.&lt;br&gt;Den omständigheten att K själv ägde aktier i bolaget medförde inte någon&lt;br&gt;reduktion av gåvans värde. Rättsläget har senare bekräftats genom NJA&lt;br&gt;1995 not. C 43.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av praxis är att gåvoskatt vid t.ex en överlåtelse, som&lt;br&gt;utgör ett led i ett generationsskifte mellan ett av föräldrar ägt aktiebolag&lt;br&gt;till ett av deras barn ägt aktiebolag, tas ut efter skatteklass III. Släktska-&lt;br&gt;pen mellan ägarna till bolagen motiverar emellertid att beskattning sker&lt;br&gt;efter klass I. Vidare läggs enligt lösningen i praxis endast en lott ut, me-&lt;br&gt;dan ett materiellt riktigt resultat förutsätter att en lott läggs ut för varje&lt;br&gt;barn. Lösningen i praxis medför också det otillfredsställande resultatet att&lt;br&gt;gåvoskatt utgår även för den andel av egendomen, som motsvarar över-&lt;br&gt;låtarens andel i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praxis torde försvåra omstruktureringar i form av vissa generations-&lt;br&gt;skiften. Utredningen har fast uppmärksamheten på att en ändring i den&lt;br&gt;nämnda lagen, av innebörd att skattskyldigheten i vissa fall vid kapital-&lt;br&gt;tillskott till aktiebolag flyttas över på ägarna, bör övervägas och att&lt;br&gt;Gåvoskattekommittén i betänkandet SOU 1987:62 lämnade förslag med&lt;br&gt;denna inriktning, som inte lett till lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Revisorsamfundet SRS vill peka på behovet att se över gåvo-&lt;br&gt;skattelagstiftningen för att undvika att ett och samma förvärv både in-&lt;br&gt;komstbeskattas och gåvobeskattas till samma del. Samfundet vill också&lt;br&gt;understryka vikten av att det sker en lagändring avseende gåvoskatt efter-&lt;br&gt;som beskattningskonsekvensema med nuvarande rättstillämpning är&lt;br&gt;otillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att frågan om en ny gåvobeskattning för när-&lt;br&gt;varande bereds inom Finansdepartmentet med inriktning på att ett förslag&lt;br&gt;skall lämnas under år 1999. De av utredningen aktualiserade frågorna&lt;br&gt;kommer att uppmärksammas vid denna beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.10 Tillskott av kapitalbeskattad reavinstegendom till&lt;br&gt;aktiebolag m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid tillskott av kapitalbeskattad reavinst-&lt;br&gt;egendom till aktiebolag m.fl. skall egendomen anses ha avyttrats mot&lt;br&gt;en ersättning som motsvarar omkostnadsbeloppet. I aktiebolaget ut-&lt;br&gt;görs anskaffningsvärdet för egendomen av detta omkostnadsbelopp.&lt;br&gt;Omkostnadsbeloppet för överlåtarens aktier ökar med motsvarande&lt;br&gt;belopp. Tillskott till ett företag som inte är skattskyldigt här i landet&lt;br&gt;skall behandlas som om tillgången avyttrats mot en ersättning som&lt;br&gt;motsvarar marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågans beredning: FSU lämnade inte något förslag i denna del.&lt;br&gt;Frågan har beretts inom Finansdepartementet och synpunkter har under&lt;br&gt;hand inhämtats från bl.a.Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En fråga som aktualiseras är om&lt;br&gt;tillskott till ett företag av annan egendom än kontanter utgör avyttring i&lt;br&gt;sådana fall då en faktisk avyttring skulle ha behandlats enligt reglerna för&lt;br&gt;inkomstslaget kapital. Regeringsrätten kom i viss mån in på frågan i RÅ&lt;br&gt;1996 not 177. Av redogörelsen i avsnitt 5.9 framgår att de bolag som&lt;br&gt;ansågs ha lämnat ett tillskott i form av näringsbetingade aktier reavinst-&lt;br&gt;beskattades för detta tillskott. Det är dock oklart om regeringsrätten verk-&lt;br&gt;ligen ansett att tillskottet skulle anses utgöra avyttring av aktierna. Rege-&lt;br&gt;ringsrätten kan även ha gjort den bedömningen att tillskottet inneburit ett&lt;br&gt;uttag. Eftersom det var fråga om anläggningsaktier sker uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ning i form av reavinstbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur ett tillskott skall behandlas är alltså oklar. Mycket talar&lt;br&gt;emellertid för att ett tillskott inte är att jämställa med avyttring till&lt;br&gt;marknadsvärde. Praxis godtar att näringstillgångar lämnas som tillskott&lt;br&gt;till ett aktiebolag. I detta fall står det klart att avyttring till marknadsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte föreligger. Beskattning till marknadsvärde kan endast ske genom&lt;br&gt;uttagsbeskattning, vilket normalt underlåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandena är annorlunda om en fysisk person tillskjuter kapital-&lt;br&gt;beskattad egendom till ett aktiebolag. Om tillskottet inte anses innebära&lt;br&gt;att en avyttring har skett uppkommer inte några skattekonsekvenser&lt;br&gt;eftersom uttagsbeskattning inte förekommer i inkomstslaget kapital. Det&lt;br&gt;är vidare oklart vilket värde bolaget far som anskaffningsvärde. Rege-&lt;br&gt;ringen anser att det finns skäl att reglera denna situation. En sådan&lt;br&gt;reglering bör inte omfatta enbart situationer när tillskott vid nyemision&lt;br&gt;eller genom rena kapitaltillskott lämnas utan även underprisförsäljning av&lt;br&gt;kapitalbeskattad reavinstegendom till eget företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga gäller tillskott som lämnas till företag som inte är&lt;br&gt;skattskyldiga här i landet. Gällande rätt är oklar även i detta hänseende.&lt;br&gt;Det föreligger uppenbarligen en risk for att skatteunderlag undandras&lt;br&gt;svensk beskattning om t.ex. en ägare till ett famansaktiebolag infor en&lt;br&gt;förestående utflyttning utan beskattning kan sälja sina aktier i bolaget till&lt;br&gt;anskaffningsvärde till ett utländskt företag som han äger. Det kan inte&lt;br&gt;vara aktuellt att utan närmare utredning lagfästa en sådan möjlighet. Å&lt;br&gt;anda sidan bör frågan inte heller lämnas oreglerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tidigare omnämnda översynen av vissa foretagsskatteffågor ingår&lt;br&gt;också behandlingen av tillskott av kapitalbeskattad egendom till utländsk&lt;br&gt;juridisk person. I avvaktan på resultatet av översynen föreslår regeringen&lt;br&gt;att uttagsbeskattning sker vid tillskott till utländskt företag. Omkostnads-&lt;br&gt;beloppet for andelarna i det utländska företaget bör ökas i motsvarande&lt;br&gt;mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att en reglering av nu diskuterat slag tas in i ett&lt;br&gt;nytt moment i 3 § SIL, 1 h mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som aktualiseras är tillskott som lämnas till handels-&lt;br&gt;bolag och förhållandet till regleringen i 28 § SIL. Frågan gäller här hur&lt;br&gt;den bestämmelsen förhåller sig till den föreslagna reciprociteten. Ett&lt;br&gt;korrekt resultat torde uppnås om tillskottet vid beräkning av ingångs-&lt;br&gt;värdet på andelen tas upp till det belopp som skall utgöra handelsbolagets&lt;br&gt;anskaffningsvärde. Regeringen föreslår att en särskild bestämmelse av&lt;br&gt;denna innebörd tas in i 28 § SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Andelsbyten&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Ett enhetligt uppskovssystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Strukturregeln och bestämmelserna om inter-&lt;br&gt;nationella andelsbyten ersätts med ett enhetligt uppskovssystem.Vid&lt;br&gt;ett andelsbyte beräknas vinsten enligt allmänna reavinstregler. Före-&lt;br&gt;ligger förutsättningar för uppskov med beskattningen tas vinsten upp&lt;br&gt;till beskattning hos säljaren när vederlagsandelarna avyttras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över denna del&lt;br&gt;av förslaget tillstyrker det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Enligt gällande rätt finns det&lt;br&gt;två regelsystem enligt vilka uppskov med beskattningen kan medges när&lt;br&gt;aktier eller andra andelar säljs till ett företag mot ersättning av andelar i&lt;br&gt;det köpande företaget. Den s.k. strukturregeln i 27 § 4 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, som tillkom genom 1990 års&lt;br&gt;skattereform, gäller när det köpande företaget är svenskt eller hemma-&lt;br&gt;hörande i ett land som inte tillhör EG. I lagen (1994:1854) om inkomst-&lt;br&gt;beskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG,&lt;br&gt;IGOL, finns det regler om internationella andelsbyten som gäller när det&lt;br&gt;köpande företaget är hemmahörande i ett EG-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt strukturregeln kan uppskov med reavinstbeskattningen medges&lt;br&gt;om en fysisk eller juridisk person avyttrat aktier till ett svenskt aktiebolag&lt;br&gt;eller motsvarande utländskt bolag. Som förutsättning för uppskov gäller&lt;br&gt;att vederlaget utgörs av nyemitterade aktier i det köpande bolaget. En&lt;br&gt;kontantdel på högst 10 % av det nominella värdet av de nyemitterade&lt;br&gt;aktierna tillåts dock. Uppskovet innebär att endast eventuell kontantdel&lt;br&gt;beskattas och att de mottagna aktierna övertar anskaffningsvärdet för de&lt;br&gt;avyttrade aktierna. Vinst eller förlust på de avyttrade aktierna kommer&lt;br&gt;således att påverka taxeringen först när de mottagna aktierna säljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturregeln gäller även vid avyttring av andelar i ekonomiska&lt;br&gt;föreningar. Vidare torde strukturregeln gälla vid avyttring av andelar i&lt;br&gt;utländska motsvarigheter till ett svenskt aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nyss redovisade bestämmelserna finns i första stycket av 27 §&lt;br&gt;4 mom. SIL. Enligt andra stycket gäller bestämmelserna inte för personer&lt;br&gt;som har flyttat från Sverige men som på grund av reglerna om väsentlig&lt;br&gt;anknytning hit ändå anses bosatta här. Dessa regler, som finns i punkt 10&lt;br&gt;av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, tar sikte&lt;br&gt;på personer som inte stadigvarande vistas i Sverige men som tidigare har&lt;br&gt;haft sitt egentliga bo och hemvist här. En sådan person skall anses bosatt&lt;br&gt;i Sverige om han har väsentlig anknytning hit, t.ex. på grund av att han&lt;br&gt;behållit en åretruntbostad här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller enligt andra stycket att strukturregeln inte skall tillämpas&lt;br&gt;om den s.k. förlustregeln i 2 § 4 mom. nionde stycket SIL eller den s.k.&lt;br&gt;koncemregeln i tionde stycket samma moment är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket krävs skattemyndighetens medgivande för att&lt;br&gt;strukturregeln skall få tillämpas vid avyttring av andelar i famansföretag&lt;br&gt;som är kvalificerade enligt 3 § 12 a mom. SIL. Sådant medgivande får&lt;br&gt;inte lämnas om någon del av vinsten skall tas upp som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde stycket sker avskattning om den skattskyldige flyttar&lt;br&gt;utomlands. Detta gäller dock endast om uppskovet avser en vinst vid en&lt;br&gt;avyttring till ett utländskt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare tid har strukturregeln i den lydelse som nyss redogjorts&lt;br&gt;för kommit att utnyttjas av vissa skattskyldiga för att erhålla av lag-&lt;br&gt;stiftaren icke avsedda skatteförmåner. I syfte att hindra dessa skatteför-&lt;br&gt;måner infördes nyligen ett femte stycke i 27 § 4 mom. SIL. De nya reg-&lt;br&gt;lerna har karaktär av provisorium i avvaktan på förslag från utredningen&lt;br&gt;(se prop. 1996/97:151 s. 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § IGOL avses med ett internationellt andelsbyte ett förfarande&lt;br&gt;genom vilket ett bolag förvärvar andelar i ett annat bolag av andelsägare i&lt;br&gt;det senare bolaget. Vederlag skall utgå i form av andelar i det köpande&lt;br&gt;bolaget. En kontantdel på högst 10 % av det nominella värdet på de&lt;br&gt;andelar som lämnas som vederlag tillåts. Som förutsättning för att IGOL&lt;br&gt;skall vara tillämplig på ett internationellt andelsbyte gäller enligt 1 § i&lt;br&gt;huvudsak att någon andelsägare i det överlåtna bolaget är hemmahörande&lt;br&gt;i Sverige och att det köpande bolaget är hemmahörande i en annan stat&lt;br&gt;som är medlem i EG. Strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL tillämpas på ett&lt;br&gt;internationellt andelsbyte i stället för bestämmelserna i IGOL, om den&lt;br&gt;skattskyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniken i IGOL för skatteuppskov skiljer sig från tekniken i struktur-&lt;br&gt;regeln. De mottagna andelarna i det köpande bolaget skall anses an-&lt;br&gt;skaffade för ett belopp som motsvarar deras marknadsvärde vid förvär-&lt;br&gt;vet. Reavinsten på de överlåtna andelarna fastställs av skattemyndigheten&lt;br&gt;vid avyttringen men beskattas först när de mottagna andelarna säljs. En&lt;br&gt;kontantdel beskattas dock omedelbart. I motsats till vad som gäller enligt&lt;br&gt;strukturregeln medges enligt IGOL uppskov även vid överlåtelse av an-&lt;br&gt;delar som utgör lagertillgångar. Vidare medges utan krav på dispens upp-&lt;br&gt;skov i fråga om andelar i fåmansföretag som är kvalificerade enligt 3 §&lt;br&gt;12 a mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL in-&lt;br&gt;fördes vid 1990 års skattereform. Den ersatte en äldre bestämmelse enligt&lt;br&gt;vilken regeringen kunde helt eller delvis medge skattefrihet vid avyttring&lt;br&gt;av aktier som innehafts två år eller mer, om beskattning kunde antas&lt;br&gt;hindra strukturrationalisering som var önskvärd från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om internationella andelsbyten kom några år senare,&lt;br&gt;år 1994, genom IGOL. I denna lag regleras förutom internationella an-&lt;br&gt;delsbyten även internationella fusioner och fissioner samt internationella&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser. Bestämmelserna i IGOL baseras på ett EG-&lt;br&gt;direktiv, det s.k. fusionsdirektivet (90/434/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det utrednings- och lagstiftningsarbete som föregick IGOL bedrevs&lt;br&gt;med betydande skyndsamhet inför Sveriges förväntade anslutning till&lt;br&gt;EU/EG den 1 januari 1995. Detta medförde att överväganden om det&lt;br&gt;möjliga och lämpliga i att samordna strukturregeln och bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om internationella andelsbyten fick skjutas på framtiden. Utredningen&lt;br&gt;har nu gjort sådana överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att på ett övergripande plan har de två regel-&lt;br&gt;systemen mycket gemensamt. Syftet är detsamma: att omstruktureringar i&lt;br&gt;näringslivet i form av vissa byten av aktier och andra andelar inte skall&lt;br&gt;motverkas av att bytet medför beskattning hos säljaren. Även medlen är i&lt;br&gt;huvudsak gemensamma: säljaren medges uppskov med beskattningen av&lt;br&gt;en vinst på de avyttrade andelarna till dess även de andelar som mottagits&lt;br&gt;i byte säljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enskildheter föreligger betydande skillnader mellan regelsystemen,&lt;br&gt;t.ex. vad gäller tekniken för att ta tillbaka uppskovet, möjligheterna for&lt;br&gt;aktiva delägare i famansföretag att fa uppskov samt lösningarna för att&lt;br&gt;motverka att uppskov medges som medför av lagstiftaren inte avsedda&lt;br&gt;skatteförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturregeln gäller när det köpande företaget är hemmahörande i&lt;br&gt;Sverige eller i ett land som inte tillhör EG, medan reglerna om inter-&lt;br&gt;nationella andelsöverlåtelser gäller när det köpande bolaget är hemma-&lt;br&gt;hörande i ett annat EG-land. Vid ett internationellt andelsbyte kan säl-&lt;br&gt;jaren begära att strukturregeln skall tillämpas. Många gånger torde en&lt;br&gt;köpande koncern kunna disponera över vilket regelsystem som blir&lt;br&gt;tillämpligt genom att välja lämpligt köpande företag. En svensk koncern,&lt;br&gt;som lämnar ett uppköpserbjudande till aktiva delägare i ett famans-&lt;br&gt;företag, kan t.ex. se till att delägarna blir berättigade till uppskov genom&lt;br&gt;att som köpare välja ett dotterföretag som är hemmahörande i ett annat&lt;br&gt;EG-land. På samma sätt torde parterna i ett förfarande, som syftar till att&lt;br&gt;av lagstiftaren inte avsedda skatteförmåner skall erhållas, ofta kunna&lt;br&gt;strukturera andelsbytet så att det regelsystem som uppfattas som lättast&lt;br&gt;att kringgå blir tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget gör utredningen bedömningen att det är förenat med&lt;br&gt;praktiska och principiella nackdelar att ha två system för uppskov vid&lt;br&gt;andelsbyten. Utredningen anser att strukturregeln och reglerna för inter-&lt;br&gt;nationella andelsbyten bör slås samman till ett enhetligt regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att det bör införas ett enhet-&lt;br&gt;ligt system för andelsbyten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniken för uppskov är olika i de gällande regelsystemen. I struktur-&lt;br&gt;regeln tas uppskovet tillbaka indirekt genom att säljaren erhåller sitt&lt;br&gt;gamla anskaffningsvärde för de avyttrade andelarna som anskaffnings-&lt;br&gt;värde för de mottagna andelarna. Enligt reglerna för internationella an-&lt;br&gt;delsbyten erhåller säljaren marknadsvärdet för de avyttrade andelarna&lt;br&gt;som anskaffningsvärde för de mottagna andelarna. Uppskovet tas tillbaka&lt;br&gt;på ett direkt sätt genom att beskattning av vinsten på de avyttrade&lt;br&gt;andelarna utlöses när de mottagna andelarna säljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av kvalificerade andelar i famansföretag medges enligt&lt;br&gt;strukturregeln uppskov endast efter dispens från skattemyndigheten.&lt;br&gt;Dispens far lämnas om inte någon del av vinsten skulle ha tagits upp som&lt;br&gt;intäkt av tjänst enligt de särskilda reglerna för beskattning av delägare i&lt;br&gt;fåmansföretag i 3 § 12-12 e mom. SIL (3:12-reglema). Vid avyttring av&lt;br&gt;kvalificerade andelar i ett fåmansföretag kan således i många fall upp-&lt;br&gt;skov enligt strukturregeln inte komma i fråga. Skälet för denna ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är att metoden i strukturregeln inte ger utrymme for beskattning enligt&lt;br&gt;3:12-reglema när de mottagna andelarna avyttras (jfr prop. 1989/90:110&lt;br&gt;s. 453 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsdirektivet tillåter inte att avyttringar av kvalificerade andelar i&lt;br&gt;fåmansföretag undantas från uppskovsmöjligheten. Med den teknik som&lt;br&gt;valts för att ta tillbaka uppskov enligt reglerna for internationella andels-&lt;br&gt;överlåtelser är det möjligt att tillämpa 3:12-reglema vid den uppskjutna&lt;br&gt;beskattningen. Utredningen föreslår därför att denna teknik med vissa&lt;br&gt;modifieringar väljs för de enhetliga reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att den nya enhetliga regle-&lt;br&gt;ringen bör utformas med utgångspunkt i den teknik som används för&lt;br&gt;internationella andelsbyten. Förslaget bör tas in i en ny lag, lagen om&lt;br&gt;uppskov med beskattningen vid andelsbyten (andelsbyteslagen).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Villkor för uppskov&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Villkoren for uppskov utformas på i huvudsak&lt;br&gt;samma sätt som villkoren enligt reglerna för internationella andels-&lt;br&gt;byten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Synpunkter har framförts i fråga om begräns-&lt;br&gt;ningen av kontantvederlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En utgångspunkt vid utformningen&lt;br&gt;av ett enhetligt regelsystem för uppskov med beskattningen vid andels-&lt;br&gt;byten är ramen för vad som är tillåtet enligt fusionsdirektivet. Reglerna&lt;br&gt;kan utformas på ett för de skattskyldiga mer förmånligt sätt än vad som&lt;br&gt;krävs enligt direktivet. Däremot far de inte göras oförmånligare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.1 Bosättning i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt krav bör ställas vad gäller bosättning här i landet (mot-&lt;br&gt;svarande för juridiska personer) for att Sverige inte skall förlora beskatt-&lt;br&gt;ningsunderlag vid andelsbyten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk person som är bosatt i Sverige är obegränsat skattskyldig, dvs.&lt;br&gt;han beskattas for alla sina inkomster - inkl, reavinster på aktier och andra&lt;br&gt;andelar - oberoende av om de förvärvats inom eller utom landet. Som&lt;br&gt;bosatt i Sverige räknas den som här har sitt egentliga bo och hemvist.&lt;br&gt;Även den som stadigvarande vistas i Sverige utan att ha sitt egentliga bo&lt;br&gt;och hemvist här behandlas som bosatt här. En person som inte stadig-&lt;br&gt;varande vistas i Sverige men som tidigare har haft sitt egentliga bo och&lt;br&gt;hemvist i Sverige skall anses bosatt här om han har väsentlig anknytning&lt;br&gt;hit. I det följande sägs en person som har sitt egentliga bo och hemvist i&lt;br&gt;179&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige eller stadigvarande vistas här vara kvalificerat bosatt i Sverige.&lt;br&gt;(53 § 1 mom., punkt 1 av anvisningarna till 53 § och 68 § KL samt 6 §&lt;br&gt;1 mom. SIL)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte är bosatt i Sverige kan vara skattskyldig för reavinster på&lt;br&gt;aktier m.m. enligt den s.k. tioårsregeln i 6 § 1 mom. SIL. Enligt tio-&lt;br&gt;årsregeln är en fysisk person för tid under vilken han inte varit bosatt i&lt;br&gt;Sverige skattskyldig för vinst vid avyttring av bl.a. andelar i svenska&lt;br&gt;aktiebolag och ekonomiska föreningar, om han vid något tillfälle under&lt;br&gt;de tio kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde varit&lt;br&gt;kvalificerat bosatt här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Sveriges dubbelbeskattningsavtal med andra länder beskattas&lt;br&gt;reavinst på grund av avyttring av andelar - med vissa undantag som har&lt;br&gt;med tioårsregeln att göra - i det land där personen skall anses ha hemvist&lt;br&gt;enligt avtalet. Uppskovsbelopp enligt de enhetliga reglerna blir sannolikt&lt;br&gt;att bedöma som reavinst vid tillämpning av avtalen. Sverige skulle därför&lt;br&gt;enligt avtalen många gånger kunna förlora beskattningsrätten till upp-&lt;br&gt;skovsbelopp om säljaren vid ett andelsbyte inte är kvalificerat bosatt i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt strukturregeln kan uppskov inte medges en person som har&lt;br&gt;flyttat från Sverige men som ändå anses bosatt här på grund av att han&lt;br&gt;har väsentlig anknytning hit. Uppskov kan inte heller medges om skatt-&lt;br&gt;skyldigheten för vinsten på grund av avyttringen har sin grund i en&lt;br&gt;tillämpning av tioårsregeln. Enligt strukturregeln krävs med andra ord att&lt;br&gt;säljaren är kvalificerat bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några direkta motsvarigheter till dessa bestämmelser finns inte i&lt;br&gt;reglerna om internationella andelsbyten. Enligt 1 § IGOL är reglerna&lt;br&gt;tillämpliga om andelsbytet berör bolag, vilka är hemmahörande i olika&lt;br&gt;EG-stater, eller om någon andelsägare i det överlåtna bolaget är&lt;br&gt;hemmahörande i Sverige och det köpande bolaget är hemmahörande i ett&lt;br&gt;annat EG-land. Med att en andelsägare som är fysisk person är hemma-&lt;br&gt;hörande i Sverige torde böra förstås att han är bosatt här (prop.&lt;br&gt;1994/95:52 s. 48).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att uppskov skall kunna medges enligt de enhetliga&lt;br&gt;reglerna bör vara att Sverige har möjlighet att beskatta uppskovsbelopp&lt;br&gt;när mottagna andelar säljs. Som framgår av det föregående kan denna&lt;br&gt;förutsättning brista om säljaren vid ett andelsbyte inte är kvalificerat&lt;br&gt;bosatt i Sverige. En förutsättning för att uppskov skall medges bör därför&lt;br&gt;- i likhet med vad som gäller enligt strukturregeln - vara att säljaren är&lt;br&gt;kvalificerat bosatt här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga uppkommer om lösningen är förenlig med fusionsdirektivet.&lt;br&gt;Fusionsdirektivet innehåller inte någon bestämmelse som direkt tillåter&lt;br&gt;lösningen. Å andra sidan far det anses ligga i direktivets anda och&lt;br&gt;mening som den framgår av ingressen samt bestämmelsernas allmänna&lt;br&gt;utformning att sådana uppskov med beskattningen som avses i direktivet&lt;br&gt;inte skall leda till att en medlemsstat förlorar beskattningsunderlag. Som&lt;br&gt;framgått kan Sverige förlora rätten att beskatta uppskovsbelopp om det&lt;br&gt;inte krävs att säljaren är kvalificerat bosatt här. Utredningens bedömning&lt;br&gt;är att kravet är förenligt med fusionsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser att det på&lt;br&gt;några punkter kan ifrågasättas om förslaget är förenligt med fusions-&lt;br&gt;direktivet. En av dessa är kravet på kvalificerad bosättning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att kravet far anses förenligt&lt;br&gt;med fusionsdirektivet. Villkoret är nödvändigt för att säkerställa att&lt;br&gt;Sverige skall ha rätt att beskatta uppskovsbelopp vid en framtida avytt-&lt;br&gt;ring av vederlagsandelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är säljaren en juridisk person, krävs enligt strukturregeln för uppskov att&lt;br&gt;denna är hemmahörande i Sverige. Detta villkor har betydelse i det fall&lt;br&gt;en juridisk person som inte är hemmahörande i Sverige avyttrar andelar&lt;br&gt;som är knutna till ett fast driftställe här. I ett sådant fall är således&lt;br&gt;uppskov inte möjligt enligt strukturregeln. Utredningen har svårt att se&lt;br&gt;någon grund för villkoret. Regeringen har samma uppfattning. Ett mot-&lt;br&gt;svarande villkor bör inte föras in i de enhetliga reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.2 Subjekt som kan komma i fråga som köpare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt strukturregeln skall köparen vara ett svenskt aktiebolag eller ett&lt;br&gt;motsvarande utländskt bolag. I definitionen av ett internationellt an-&lt;br&gt;delsbyte betecknas köparen som &amp;quot;bolag&amp;quot;. Med &amp;quot;bolag&amp;quot; avses enligt en&lt;br&gt;allmän definition i 2 § första stycket IGOL svenskt aktiebolag, svenskt&lt;br&gt;bankaktiebolag och svenskt försäkringsaktiebolag samt utländskt företag&lt;br&gt;som uppfyller vissa villkor i fusionsdirektivet. T.ex. i fråga om Tyskland&lt;br&gt;gäller det bolag som enligt tysk rättsordning betecknas &amp;quot;Aktienge-&lt;br&gt;sellschaft&amp;quot;, &amp;quot;Kommanditgesellschaft auf Aktien&amp;quot;, &amp;quot;Gesellschaft mit&lt;br&gt;beschränkter Haftung&amp;quot; eller &amp;quot;Bergrechtliche gewerkschaft&amp;quot;. I fråga om&lt;br&gt;England gäller det bolag som bildats enligt lagstiftningen i Förenade&lt;br&gt;kungariket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar svenska företag bör enligt de enhetliga reglerna köparen&lt;br&gt;i första hand vara ett aktiebolag. Utredningen anser att principiellt sett&lt;br&gt;bör även en ekonomisk förening kunna vara köpare. Såvitt är bekant för&lt;br&gt;utredningen har saken inte varit aktuell i något konkret fall. En lösning&lt;br&gt;av frågan kräver särskilda överväganden och utredningen rekommen-&lt;br&gt;derar därför att frågan övervägs i annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utedningen anser att det i fråga om utländska företag finns anledning&lt;br&gt;att uppmärksamma vissa definitioner i 16 § 2 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket i momentet avses med &amp;quot;utländsk juridisk person&amp;quot;&lt;br&gt;association som enligt lagstiftningen i den stat där den är hemmahörande&lt;br&gt;kan förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter och föra talan inför&lt;br&gt;domstolar och andra myndigheter och över vilkens förmögenhetsmassa&lt;br&gt;de enskilda delägarna inte fritt kan förfoga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket avses med &amp;quot;utländskt bolag&amp;quot; utländsk juridisk&lt;br&gt;person som i den stat där den är hemmahörande är föremål för beskatt-&lt;br&gt;ning som är likartad den som svenska aktiebolag är underkastade. Som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländskt bolag skall enligt tredje stycket alltid anses utländsk juridisk&lt;br&gt;person som är hemmahörande i någon av vissa i lagrummet uppräknade&lt;br&gt;stater som Sverige har dubbelbeskattningsavtal med. Som förutsättning&lt;br&gt;gäller att den utländska juridiska personen är en person på vilken avtalets&lt;br&gt;regler om begränsning av beskattningsrätten tillämpas och att personen&lt;br&gt;enligt avtalet har hemvist i den aktuella staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tänkas ibland vara svårt att avgöra om ett visst utländskt före-&lt;br&gt;tag utgör en motsvarighet till ett svenskt aktiebolag. Däremot bör det&lt;br&gt;normalt inte stöta på större svårigheter att bedöma om ett utländskt&lt;br&gt;företag utgör en utländsk juridisk person enligt definitionen i 16 §&lt;br&gt;2 mom. SIL. Företag i skatteparadis bör inte fa vara köpare vid en&lt;br&gt;andelsöverlåtelse. Det är därför inte tillräckligt att kräva att det köpande&lt;br&gt;företaget är en utländsk juridisk person. Utredningen föreslår att som&lt;br&gt;villkor i stället bör gälla att det utländska företaget är ett utländskt bolag&lt;br&gt;enligt det nämnda momentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller köpande företag som är hemmahörande i en stat som är&lt;br&gt;medlem i EG krävs kvalifikationsvillkor som garanterar att inte fusions-&lt;br&gt;direktivets regler om andelsbyten överträds. En konsekvens är att det inte&lt;br&gt;bör uppställas som ett nödvändigt villkor att ett köpande företag som är&lt;br&gt;hemmahörande i en medlemsstat behöver vara ett utländskt bolag. Det&lt;br&gt;bör vara tillräckligt att villkoret i fusionsdirektivet är uppfyllt för att ett&lt;br&gt;företag skall anses som ”ett bolag i en medlemsstat” (jfr artikel 3 i&lt;br&gt;fusionsdirektivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF förutsätter att det arbete som återstår med omstruktureringsfrågor&lt;br&gt;rörande ekonomiska föreningar kommer att bedrivas skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning i fråga om vilka subjekt&lt;br&gt;som kan komma i fråga som köpare. I likhet med utredningen anser rege-&lt;br&gt;ringen att frågan om en ekonomisk förening som köpare kräver särskilda&lt;br&gt;överväganden. Regeringen har nyligen tillkallat en särskilt utredare som&lt;br&gt;skall se över vissa företagsskattefrågor, bl.a. den aktuella frågan (dir.&lt;br&gt;1998:55).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.3 Andelar för vilka uppskov kan medges&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt strukturregeln kan uppskov medges vid avyttring genom andels-&lt;br&gt;byte av svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar.&lt;br&gt;Även avyttring av andelar i utländska motsvarigheter till ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag torde omfattas av uppskovsmöjligheten. Uppskovsmöjligheten&lt;br&gt;vid internationella andelsbyten gäller beträffande andelar i bolag i&lt;br&gt;IGOL:s bemärkelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de enhetliga reglerna bör uppskov kunna komma i fråga för&lt;br&gt;andelar i sådana företag som enligt förslagen i det närmast föregående&lt;br&gt;avsnittet kan uppträda som köpare. Dessutom bör det överlåtna företaget&lt;br&gt;kunna vara en svensk ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalificerade andelar i fåmansföretag och lagertillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att strukturrregeln skall få tillämpas vid avyttring av kvalificerade&lt;br&gt;andelar i fåmansföretag krävs medgivande av skattemyndigheten.&lt;br&gt;Medgivande får inte lämnas om någon del av vinsten skulle ha tagits upp&lt;br&gt;som intäkt av tjänst. I fråga om andelar som utgör lagertillgångar i&lt;br&gt;näringsverksamhet är strukturregeln överhuvudtaget inte tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsdirektivet tillåter inte något undantag från uppskovsmöjlig-&lt;br&gt;heten för kvalificerade andelar i fåmansföretag eller för lagerandelar.&lt;br&gt;Följaktligen kan uppskov enligt reglerna för internationella andelsbyten&lt;br&gt;komma i fråga för andelar av detta slag. Även enligt de enhetliga reglerna&lt;br&gt;bör uppskov kunna medges vid avyttring av kvalificerade andelar i&lt;br&gt;fåmansföretag och lagerandelar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De mottagna andelarna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt strukturregeln krävs att de mottagna andelarna har nyemitterats av&lt;br&gt;det köpande företaget. I reglerna om internationella andelsbyten ställs&lt;br&gt;däremot inte upp ett krav på att de mottagna andelarna är nyemitterade,&lt;br&gt;trots att ett sådant krav är tillåtet enligt fusionsdirektivet. Det innebär att&lt;br&gt;det köpande företaget som ersättning kan lämna egna andelar som det&lt;br&gt;förvärvat. Denna möjlighet bör finnas även i de enhetliga reglerna. (Jfr&lt;br&gt;Aktiebolagskommitténs förslag om aktiebolags förvärv av egna aktier i&lt;br&gt;SOU 1997:22.)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reavinst - kontantdel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Strukturregeln är tillämplig vid ett andelsbyte oberoende av om en rea-&lt;br&gt;vinst eller en reaförlust uppkommit. Det innebär att kontant ersättning tas&lt;br&gt;upp till beskattning även i förlustfall. Avdrag för förlusten medges först&lt;br&gt;när de mottagna andelarna säljs. Reglerna om internationella andelsbyten&lt;br&gt;gäller däremot endast om en reavinst uppkommit eller, i fråga om andelar&lt;br&gt;som utgör lagertillgångar, om vederlaget överstiger andelamas skatte-&lt;br&gt;mässiga värde. Uppkommer en förlust gäller således allmänna regler och&lt;br&gt;förlusten blir avdragsgill det beskattningsår då andelsbytet sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet för den valda lösningen i strukturregeln torde vara att den är&lt;br&gt;enkel i förening med tekniken för uppskov (de mottagna andelama över-&lt;br&gt;tar anskaffningsvärdet för de avyttrade andelarna). Detta skäl faller bort&lt;br&gt;vad gäller de enhetliga reglerna, eftersom uppskovstekniken i dessa&lt;br&gt;bygger på lösningen för internationella andelsöverlåtelser. Beskattning av&lt;br&gt;ett uppskovsbelopp utlöses först när de mottagna andelama säljs. I för-&lt;br&gt;lustfallen bör enligt utredningens mening därför de enhetliga reglerna&lt;br&gt;inte vara tillämpliga. Regeringen delar denna bedömning. Det innebär att&lt;br&gt;avdrag för en förlust medges enligt allmänna regler under det&lt;br&gt;beskattningsår då andelsbytet sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt såväl strukturregeln som reglerna om internationella andels-&lt;br&gt;byten är uppskov obligatoriskt om villkoren för uppskov uppfylls. Enligt&lt;br&gt;utredningens uppfattning bör uppskov enligt de enhetliga reglerna vara&lt;br&gt;183&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frivilligt. Skälet är att en skattskyldig som har förlust på andra andelar&lt;br&gt;bör kunna ta fram vinsten på grund av andelsbyten och kvitta den mot&lt;br&gt;förlusten. Regeringen instämmer i utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl enligt strukturregeln som enligt reglerna för internationella&lt;br&gt;andelsöverlåtelser gäller att kontant del av vederlaget far uppgå till högst&lt;br&gt;10 % av det nominella värdet av de mottagna andelarna. Enligt utred-&lt;br&gt;ningens mening framstår vad gäller strukturregeln ett villkor om be-&lt;br&gt;gränsning av kontantvederlaget som motiverat med hänsyn till att säl-&lt;br&gt;jaren beskattas för kontantdel oberoende av om vinst eller förlust upp-&lt;br&gt;kommit vid andelsbytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de enhetliga reglerna anser utredningen att - i likhet med&lt;br&gt;vad som gäller enligt strukturregeln och reglerna för internationella&lt;br&gt;andelsbyten — den kontanta delen av vederlaget bör beskattas utan att&lt;br&gt;avdrag medges för motsvarande del av anskaffningsvärdet för de av-&lt;br&gt;yttrade andelarna. De enhetliga reglerna bör - till skillnad mot vad som&lt;br&gt;gäller enligt strukturregeln men i överensstämmelse med vad som gäller&lt;br&gt;enligt reglerna för internationella andelsbyten - vara tillämpliga endast&lt;br&gt;om en reavinst uppkommer som överstiger kontant del av vederlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen gör bedömningen att i ett sådant system behövs inte&lt;br&gt;någon gränssats för kontantdel för att skydda säljarna. Något fiskalt&lt;br&gt;intresse av en gränssats finns inte heller, eftersom skatten vid andelsbytet&lt;br&gt;står i direkt relation till storleken av kontantdelen. Utredningen anser&lt;br&gt;emellertid att det inte motiverat att belasta taxeringsförfarandet med&lt;br&gt;uppskov, om inte den huvudsakliga delen av vederlaget utgörs av andelar&lt;br&gt;i det köpande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda talar enligt utredningens mening för att gränssatsen skulle&lt;br&gt;kunna höjas till kanske 25 %. Å andra sidan uttalar utredningen att såvitt&lt;br&gt;är bekant för utredningen medför gränssatsen på 10 % inte nämnvärda&lt;br&gt;svårigheter vid utformningen av uppköpserbjudanden o.d. Den satsen&lt;br&gt;överensstämmer vidare med satsen i fusionsdirektivet, som kan antas&lt;br&gt;återspegla en vanlig internationell syn på frågan. En omständighet av tek-&lt;br&gt;nisk natur som talar för en låg gränssats är att partiell avskattning vid&lt;br&gt;efterföljande andelsbyten o.d. när kontantersättning utgår kan underlåtas.&lt;br&gt;En sådan avskattning skulle ytterligare komplicera systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen stannar för att gränssatsen i de enhetliga reglerna bör&lt;br&gt;sättas till 10 % och att basen av enkelhetsskäl alltjämt bör vara det&lt;br&gt;nominella värdet av de mottagna andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets skattedelegation anser att gränsen för kontantvederlag i&lt;br&gt;vart fall bör höjas till 25 %. Någon gräns borde överhuvudtaget inte&lt;br&gt;finnas eftersom en kontantdel omedelbart tas till beskattning. RSV har&lt;br&gt;tagit upp frågan om en uppdelning av en försäljning i delposter. Verket&lt;br&gt;anför att utformningen av andelsbyteslagen och utredningens kommentar&lt;br&gt;kan tyda på att det ska vara möjligt att dela upp en andelsförsäljning så&lt;br&gt;att viss del av andelarna avyttras mot vederlagsandelar med uppskov&lt;br&gt;medan en annan del av andelarna avyttras mot kontant vederlag vilket ut-&lt;br&gt;löser reavinstbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. Tillräckliga skäl att ändra gränsen&lt;br&gt;för storleken av kontantvederlaget kan inte anses föreligga. En synpunkt&lt;br&gt;som särskilt bör beaktas är utredningens påpekande om att det inte är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motiverat att belasta taxeringsforfarandet med uppskov, om inte den&lt;br&gt;huvudsakliga delen av vederlaget utgörs av andelar i det köpande&lt;br&gt;företaget. Enligt den nuvarande strukturregeln finns det inte något som&lt;br&gt;hindrar att vissa aktieägare erbjuds ett vederlag som enbart utgörs av&lt;br&gt;kontanter och andra aktieägare far vederlag i form av nyemitterade&lt;br&gt;andelar och därmed uppskov med beskattningen. Däremot gäller&lt;br&gt;begränsningen av kontantvederlaget samtliga de andelar som ägaren&lt;br&gt;säljer vid ett försäljningstillfalle. Förslaget innebär ingen ändring på&lt;br&gt;dessa punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har övervägt om ersättning inom utrymmet 10 % bör&lt;br&gt;kunna utgå i annan form än pengar. Utredningens bedömning är att&lt;br&gt;värderingsproblem i så fall kan uppkomma och att det i vissa fall kan bli&lt;br&gt;svårt att bedöma om 10 procentsvillkoret uppfylls. Regeringen delar&lt;br&gt;denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Krav på röstmajoritet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att uppskov skall medges skall det köpande&lt;br&gt;företaget vid utgången av beskattningsåret äga andelar med mer än&lt;br&gt;50 % av rösterna i det förvärvade företaget (röstvillkoret). Någon&lt;br&gt;särskild skatteflyktsbestämmelse for andelsbyten föreslås inte. Sär-&lt;br&gt;skilda regler gäller vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmans-&lt;br&gt;företag om säljaren efter förvärvet äger 25 % eller mer i det köpande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är vederlagsandelar kvalificerade andelar far ett belopp som svarar&lt;br&gt;mot uppskovsbeloppet inte användas vid beräkning av eventuellt&lt;br&gt;lättnads- och gränsbelopp för dessa andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag såvitt gäller&lt;br&gt;röstvillkoret och de särskilda reglerna vid försäljning av kvalificerade&lt;br&gt;andelar. Utredningen föreslår att en särskild skatteflyktsbestämmelse&lt;br&gt;skall införas i andelsbyteslagen. Utredningen behandlar inte frågan om&lt;br&gt;beräkning av lättnads- och gränsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: KF och FAR motsätter sig röstvillkoret. Närings-&lt;br&gt;livets skattedelegation anser att röstvillkoret bör utformas på ett annat&lt;br&gt;sätt. Särskilda skäl bör inte krävas för att det skall vara tillräckligt att&lt;br&gt;villkoret är uppfyllt någon gång mellan andelsbytet och utgången av be-&lt;br&gt;skattningsåret. Delegationen anser att detta skapar en osäker situation&lt;br&gt;som gör att önskvärda omstruktureringar kan förhindras. Vidare anser&lt;br&gt;delegationen att en mer praktiskt inriktad gräns är att i stället for att knyta&lt;br&gt;an till röstmajoritet, knyta an till begreppet näringsbetingade aktier. RSV&lt;br&gt;tillstyrker att den särskilda skatteflyktsbestämmelsen införs. Närings-&lt;br&gt;livets skattedelegation, m.fl. motsätter sig utredningens förslag i denna&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Uppskovsreglema i IGOL och 27 §&lt;br&gt;4 mom. SIL - och därmed även de föreslagna enhetliga reglerna - bygger&lt;br&gt;på ett antagande om att statens skatteanspråk på en vinst på de avyttrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andelama kvarstår och faktiskt kommer att realiseras förr eller senare.&lt;br&gt;Utredningen anser att om man endast ser till mekaniken i reglerna är&lt;br&gt;detta antagande inte realistiskt i alla situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar följande resonemang. Antag t.ex. att ett företag,&lt;br&gt;A, i en koncern äger andelar som koncernen önskar sälja externt. Man&lt;br&gt;kan då - i frånvaro av motverkande regler - förfara så att A i ett&lt;br&gt;förberedande steg säljer andelama till ett annat företag i koncernen, B,&lt;br&gt;mot vederlag av nyemitterade andelar i B. Enligt uppskovsreglema&lt;br&gt;erhåller B marknadsvärdet av de nyemitterade andelama som&lt;br&gt;anskaffningsvärde för de förvärvade andelama. Koncernen kan härefter&lt;br&gt;genom B sälja andelama externt utan beskattning. Behåller koncernen&lt;br&gt;andelarna i B så länge den existerar, vilket inte behöver innebära någon&lt;br&gt;uppoffring, har statens skatteanspråk på vinsten på de avyttrade&lt;br&gt;andelama i praktiken gått förlorat (enligt de enhetliga reglerna kan&lt;br&gt;koncernen inte sälja andelarna i B utan att den uppskjutna beskattningen&lt;br&gt;utlöses).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande förfaranden kan tänkas där det köpande företaget inte tillhör&lt;br&gt;samma koncern som det säljande företaget i utgångsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att hindra skatteförmåner på grund av förfaranden av detta slag&lt;br&gt;vid andelsbyten enligt strukturregeln har nyligen införts ett femte stycke i&lt;br&gt;27 § 4 mom. SIL. Enligt de nya reglerna, som tillämpas på överlåtelser&lt;br&gt;efter den 5 maj 1997 som gjorts av annan juridisk person än dödsbo,&lt;br&gt;gäller följande. Skatteuppskov medges endast om andelar i det företag&lt;br&gt;som gett ut de överlåtna andelarna är noterade på börs och det köpande&lt;br&gt;företaget har erbjudit sig att på marknadsmässiga villkor förvärva&lt;br&gt;samtliga andelar i detta företag. Föreligger särskilda skäl, far regeringen&lt;br&gt;medge att villkoren inte skall tillämpas i ett enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några motsvarande materiella bestämmelser finns inte i reglerna om&lt;br&gt;internationella andelsöverlåtelser. Däremot finns i 25 § IGOL en be-&lt;br&gt;stämmelse mot skatteflykt som omfattar bl.a. internationella andelsbyten.&lt;br&gt;Enligt denna gäller följande. Medför, såvitt är av intresse nu, ett inter-&lt;br&gt;nationellt andelsbyte, ensamt eller i förening med andra rättshandlingar,&lt;br&gt;vid tillämpning av uppskovsregeln en otillbörlig skatteförmån för den&lt;br&gt;skattskyldige, och kan det antas att skatteförmånen utgjort ett huvudskäl&lt;br&gt;för förfarandet, skall uppskovsregeln inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till IGOL gjordes följande uttalande i anslutning till&lt;br&gt;denna bestämmelse (prop. 1994/95:52 s. 67).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att det inte närmare kan anges i vilka fall en&lt;br&gt;skatteförmån bör anses otillbörlig. En förutsättning torde dock normalt vara att&lt;br&gt;förmånen består av en definitiv befrielse från svensk skatt och inte endast ett&lt;br&gt;skatteuppskov. Om förfarandet framstår som affärsmässigt meningslöst, kan det&lt;br&gt;också ligga nära till hands att anta att syftet med förfarandet var att erhålla en&lt;br&gt;otillbörlig skatteförmån. Medför inte förfarandet att den totala skattebelast-&lt;br&gt;ningen for partema minskar, torde dock normalt affärsmässiga skäl kunna förut-&lt;br&gt;sättas. Vidare torde i allmänhet stor betydelse böra tillmätas varaktigheten av&lt;br&gt;den struktur som skapas genom förfarandet. Om t.ex. vid ett andelsbyte det för-&lt;br&gt;värvande bolaget senare avyttrar andelama i det förvärvade bolaget utan att&lt;br&gt;kunna lämna en plausibel affärsmässig förklaring till det samlade förfarandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan det finnas anledning att ifrågasätta om skattelättnad skall medges för&lt;br&gt;andelsbytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler som de i det nya femte stycket i 27 § 4 mom. SIL är inte möjliga&lt;br&gt;enligt fusionsdirektivet. För övrigt är det tveksamt om det går att finna&lt;br&gt;mekaniskt verkande regler mot skatteflykt som är effektiva utan att&lt;br&gt;hindra samhällsekonomiskt önskvärda andelsbyten. Enligt utredningens&lt;br&gt;bedömning är en skatteflyktsklausul den bästa lösningen. Fråga&lt;br&gt;uppkommer härvid om man kan nöja sig med att falla tillbaka på de&lt;br&gt;allmänna bestämmelserna i lagen (1995:575) mot skatteflykt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen mot skatteflykt reformerades i vissa hänseenden genom lag-&lt;br&gt;stiftning 1997 som trätt i kraft den 1 januari 1998. Enligt den nya lydel-&lt;br&gt;sen skall hänsyn inte tas till en rättshandling om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling,&lt;br&gt;ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den&lt;br&gt;skattskyldige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen&lt;br&gt;eller rättshandlingarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha ut-&lt;br&gt;gjort det övervägande skälet för förfarandet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;en taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstift-&lt;br&gt;ningens syfte som det framgår av skattebestämmelsemas allmänna&lt;br&gt;utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har&lt;br&gt;kringgåtts genom förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteflyktslagen är allmän i den meningen att den är tillämplig över bl.a.&lt;br&gt;hela området för inkomstbeskattningen. Med hänsyn härtill är rekvisiten i&lt;br&gt;lagen - även i den nya lydelsen - utformade med betydande försiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om andelsbyten innebär ett avsteg från principen att&lt;br&gt;en reavinst skall beskattas när den uppkommer. Det står klart att en&lt;br&gt;mekanisk tillämpning av reglerna i vissa fall kan leda till att skatteupp-&lt;br&gt;skov medges i situationer när det inte framstår som motiverat och där&lt;br&gt;uppskovet i praktiken innebär att en reavinst blir skattefri. Fall av detta&lt;br&gt;slag fångas enligt utredningens uppfattning bäst in genom ett otillbörlig-&lt;br&gt;hetsrekvisit sådant som det i IGOL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en mening kan naturligtvis sägas att det strider mot syftet med lag-&lt;br&gt;stiftningen att medge otillbörliga skatteförmåner. Såvitt utredningen kan&lt;br&gt;bedöma innebär emellertid det fjärde rekvisitet i skatteflyktslagen att ut-&lt;br&gt;rymmet för tillämpningen av lagen begränsas i förhållande till vad som&lt;br&gt;skulle ha varit fallet om lagen i stället hade byggt på ett otillbörlig-&lt;br&gt;hetsrekvisit. Det kan tänkas att skatteflyktslagen i dess nya utformning i&lt;br&gt;praxis kommer att tillämpas på ett sådant sätt att det finns grund för att&lt;br&gt;anta att den skulle effektivt motverka skatteflyktsbetonade andelsbyten.&lt;br&gt;Detta kan emellertid inte bedömas för närvarande. Med hänsyn härtill är i&lt;br&gt;vart fall tills tillräckliga erfarenheter vunnits av hur skatteflyktslagen i&lt;br&gt;dess nya lydelse kommer att tillämpas ett otillbörlighetsrekvisit utformat&lt;br&gt;efter förebild av skatteflyktsklausulen i IGOL att föredra i de enhetliga&lt;br&gt;reglerna framför skatteflyktslagens fjärde rekvisit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den äldre lydelsen av skatteflyktslagen krävdes att skatteförmånen&lt;br&gt;skulle kunna antas ha utgjort det huvudsakliga skälet för förfarandet.&lt;br&gt;Enligt den nya lydelsen är det tillräckligt att förmånen utgjort det över-&lt;br&gt;vägande skälet. Villkoret i IGOL är att skatteförmånen har utgjort ett&lt;br&gt;huvudskäl för förfarandet. Utredningen anser att avsiktsrekvisitet i de&lt;br&gt;enhetliga reglerna bör utformas i anslutning till den nya lydelsen av&lt;br&gt;skatteflyktslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya lydelsen av skatteflyktslagen skall skatteförmånen&lt;br&gt;medföra en väsentlig skatteförmån. I IGOL krävs endast att skatteför-&lt;br&gt;månen inte är oväsentlig. Lösningen enligt skatteflyktslagen bör väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis bör enligt utredningens bedömning i de enhetliga&lt;br&gt;reglerna tas in en bestämmelse om att uppskov inte bör medges om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;andelsbytet, ensamt eller i förening med andra rättshandlingar, vid&lt;br&gt;tillämpning av uppskovsbestämmelsema medför en otillbörlig&lt;br&gt;skatteförmån för den skattskyldige som är väsentlig och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;det kan antas att skatteförmånen utgjort det övervägande skälet för&lt;br&gt;förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som anförts i prop. 1994/95:52 i anslutning till 25 § IGOL bör vara&lt;br&gt;vägledande även vid tillämpningen av skatteflyktsklausulen i de enhet-&lt;br&gt;liga reglerna, med ett klarläggande. Detta gäller uttalandet att en förut-&lt;br&gt;sättning för att klausulen skall vara tillämplig normalt torde vara att&lt;br&gt;förmånen består av en definitiv befrielse från svensk skatt och inte endast&lt;br&gt;ett skatteuppskov. Den omständigheten att det finns skäl att anta att ett&lt;br&gt;säljande företag kommer att behålla de mottagna andelarna i det köpande&lt;br&gt;företaget på obestämd tid bör inte hindra att skatteflyktsklausulen tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I strukturregeln finns det inget krav på att det köpande företaget skall&lt;br&gt;förvärva visst inflytande i det överlåtna företaget. (Enligt 27 § 4 mom.&lt;br&gt;femte stycket SIL skall det köpande företaget ha erbjudit sig att förvärva&lt;br&gt;samtliga andelar i det överlåtna företaget. Detta gäller dock endast om&lt;br&gt;säljaren är en juridisk person.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor i fusionsdirektivets definition av internationellt andelsbyte&lt;br&gt;är att det köpande företaget skall erhålla andelar med mer än hälften av&lt;br&gt;rösterna i det överlåtna företaget. Mot bakgrund av att något sådant krav&lt;br&gt;inte finns i strukturregeln togs villkoret inte in i IGOL:s definition av&lt;br&gt;internationellt andelsbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att - utöver förslaget om en motsvarighet till den&lt;br&gt;skatteflyktsklausul som finns i 25 § IGOL - skyddet mot skatteflykts-&lt;br&gt;betonade förfaranden bör stärkas ytterligare genom ett villkor avseende&lt;br&gt;bestämmande inflytande för det köpande företaget. Det bör krävas att det&lt;br&gt;företaget vid utgången av det kalenderår då överlåtelsen sker innehar&lt;br&gt;andelar i det överlåtna företaget med mer än hälften av rösterna (jfr&lt;br&gt;diskussionen i SOU 1994:100, s. 49, om innebörden av villkoret i&lt;br&gt;fusionsdirektivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, bör det emellertid vara tillräckligt att&lt;br&gt;röstvillkoret är uppfyllt vid någon tidpunkt mellan andelsbytet och&lt;br&gt;utgången av kalenderåret. Ett exempel kan vara att ett utländskt köpande&lt;br&gt;188&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;foretag inte lyckas köpa samtliga aktier i ett svenskt aktiebolag men väl&lt;br&gt;mer än 90 % av aktierna med mer än 90 % av röstetalet. För att inlösen&lt;br&gt;enligt 14 kap. 31 § aktiebolagslagen skall kunna ske måste aktierna över-&lt;br&gt;låtas till ett svenskt dotterbolag till det köpande företaget. Detta bör&lt;br&gt;kunna ske redan under det kalenderår som andelsbytet sker. (Enligt för-&lt;br&gt;slag av Aktiebolagskommittén i SOU 1997:22 om nya inlösenregler be-&lt;br&gt;höver majoritetsägaren inte vara ett svenskt aktiebolag.) Vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av skatteflyktsbetonade förfaranden kan den föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelsen givetvis inte tas till intäkt för att lagstiftaren generellt sank-&lt;br&gt;tionerat att det köpande företaget kort tid efter andelsbytet säljer de köpta&lt;br&gt;andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att det är angeläget att reg-&lt;br&gt;lerna om andelsbyten inte kan utnyttjas för skatteundandragande.&lt;br&gt;Däremot delar regeringen inte utredningens uppfattning om behovet av&lt;br&gt;en särskild skatteflyktsklausul. Situationen är nu annorlunda i förhållande&lt;br&gt;till den när reglerna i IGOL utformades. Den nya reformerade&lt;br&gt;skatteflyktslagen trädde i kraft den 1 januari 1998. Lagen har på vissa&lt;br&gt;punkter fatt en ändrad utformning i förhållande till den äldre skatte-&lt;br&gt;lyktslagen. Regeringen gör den bedömningen att den nya lagen — i före-&lt;br&gt;ning med villkoret om röstmajoritet som regeringen strax återkommer till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utgör ett tillräckligt skydd mot skatteflykt och att det därför inte finns&lt;br&gt;något behov av en särskild skatteflyktsklausul. Utvecklingen bör emeller-&lt;br&gt;tid följas noggrant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår också ett särskilt röstmaj oritetsvillkor som inne-&lt;br&gt;bär att det för uppskov skall krävas att det köpande företaget erhåller&lt;br&gt;röstmajoritet i det överlåtna företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. Den allmänna skatteflykts-&lt;br&gt;klausulen ger möjlighet att angripa förfaranden som inte kan förhindras&lt;br&gt;eller motverkas genom materiella regler. Regeringens strävanden är&lt;br&gt;emellertid att när det så är möjligt utforma lagbestämmelser som hindrar&lt;br&gt;icke önskade förfaranden. Villkoret om röstmajoritet för det köpande&lt;br&gt;företaget är ett villkor som enligt regeringens mening bör införas för att&lt;br&gt;hindra skatteundandragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om röstvillkoret har synpunkter anförts på den tekniska&lt;br&gt;utformningen. Som anges av utredningen är villkoret är uppfyllt i t.ex.&lt;br&gt;följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Andelar med 51 % av rösterna överlåts. Det köpande företaget har&lt;br&gt;tidigare inte några andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Andelar med 36 % av rösterna överlåts. Det köpande företaget har&lt;br&gt;redan andelar med 51 % av rösterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Andelar med 36 % av rösterna överlåts. Det köpande företaget har&lt;br&gt;redan andelar med 15 % av rösterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Andelar med 36 % av rösterna överlåts. Det köpande företaget för-&lt;br&gt;värvar senare under samma kalenderår andelar med 15 % av rösterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm ifrågsätter i första hand röstvillkoret och i&lt;br&gt;andra hand om det är nödvändigt att dra gränsen för uppnående av röst-&lt;br&gt;majoritet vid kalenderårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.l998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen påpekat står det i det sistnämnda fallet i uppställ-&lt;br&gt;ningen inte redan i samband med överlåtelsen klart om villkoret är upp-&lt;br&gt;fyllt eller inte. Utredningens bedömning är att med hänsyn till att läget&lt;br&gt;klarnat när deklaration skall lämnas av säljarna, bör detta inte vara någon&lt;br&gt;nämnvärd nackdel från skattesynpunkt. Affärsmässigt kan däremot en&lt;br&gt;period av osäkerhet om de skattemässiga konsekvenserna av en andels-&lt;br&gt;överlåtelse vara besvärande. Enligt utredningen är detta en sak för&lt;br&gt;kontrahenterna att hantera på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att röstvillkoret bör utformas i enlighet med&lt;br&gt;utredningens förslag. Fysiska personer kommer då att ha klarhet i om&lt;br&gt;förutsättningarna för uppskov föreligger när deklaration lämnas. Det kan&lt;br&gt;nämnas att det i fråga om uppköpserbjudanden som lämnas till en vidare&lt;br&gt;krets många gånger förekommer att erbjudandet är villkorat av att vissa&lt;br&gt;förutsättningar uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalificerade andelar i fåmansföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frånvaro av motverkande regler skulle en aktiv delägare i ett famans-&lt;br&gt;företag kunna genomföra en extern försäljning av andelarna i företaget&lt;br&gt;genom att först vid ett andelsbyte sälja andelarna till ett annat företag, A,&lt;br&gt;som ägs av delägaren, eventuellt tillsammans med närstående. A erhåller&lt;br&gt;marknadsvärdet som anskaffningsvärde för andelarna och kan därför&lt;br&gt;sälja dem utan beskattning. Delägaren kan sedan låta A förvärva en aktie-&lt;br&gt;portfölj eller liknande. A blir då ett förvaltningsföretag, vilket innebär att&lt;br&gt;mottagna utdelningar som vidareutdelas inte beskattas hos A.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning är att den särskilda skatteflyktsbestämmelse&lt;br&gt;som utredningen föreslår normalt blir tillämplig på förfaranden av detta&lt;br&gt;slag. Eftersom förfarandet låter sig beskrivas i lagtext bör det ändå&lt;br&gt;stoppas genom en särskild reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att regleringen bör avse även fall där köparen är ett&lt;br&gt;utländskt företag på vilket bestämmelser motsvarande de svenska be-&lt;br&gt;stämmelserna för förvaltningsföretag kan vara tillämpliga. Närmare be-&lt;br&gt;stämt bör den utgå från situationen att avyttringen avsett en kvalificerad&lt;br&gt;andel i ett famansföretag och att säljaren efter förvärvet, eventuellt&lt;br&gt;tillsammans med närstående, äger andelar med en fjärdedel av rösterna&lt;br&gt;eller mer i det köpande företaget. Skälet till att inte endast fall med&lt;br&gt;röstmajoritet bör omfattas är att samordnade förfaranden mellan upp till&lt;br&gt;fyra delägare bör fångas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna situation bör det för att uppskov skall medges krävas att det&lt;br&gt;köpande företagets verksamhet åtminstone till huvudsaklig del består av&lt;br&gt;rörelse eller innehav av andelar i dotterföretag som bedriver rörelse. Med&lt;br&gt;&amp;quot;rörelse&amp;quot; bör avses annan verksamhet än innehav av kontanta medel eller&lt;br&gt;förvaltning av värdepapper. Med &amp;quot;dotterföretag&amp;quot; bör avses ett företag i&lt;br&gt;vilket det köpande företaget direkt eller indirekt har röstmajoriteten. Med&lt;br&gt;denna definition bör oklarheter inte uppkomma huruvida ett moder-&lt;br&gt;dotterbolagsförhållande råder när det köpande företaget är utländskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfylls rörelsevillkoret vid avyttringen men ändras senare det&lt;br&gt;köpande företagets verksamhet så att villkoret inte längre uppfylls, bör&lt;br&gt;190&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avskattning ske av uppskovsbelopp. Detta bör dock gälla endast om&lt;br&gt;säljaren tillsammans med närstående även vid tidpunkten för föränd-&lt;br&gt;ringen av verksamheten äger andelar i det köpande företaget med minst&lt;br&gt;en fjärdedel av rösterna. Kravet på att verksamheten inte ändras bör gälla&lt;br&gt;t.o.m. utgången av det tjugonde året efter förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att denna skatteflyktsregel behövs på grund av den&lt;br&gt;speciella svenska lagstiftningen beträffande aktiva delägare i famans-&lt;br&gt;företag anser utredningen att regeln är förenlig med fusionsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om delägarna i ett famansföretag, som avser att överlåta andelarna i&lt;br&gt;företaget till ett annat företag som ägs av dem, önskar behålla&lt;br&gt;handlingsfriheten att senare utan skattekonsekvenser omvandla det&lt;br&gt;köpande företaget till ett förvaltningsföretag, har de möjlighet att göra&lt;br&gt;detta genom att genomföra överlåtelsen som en underprisöverlåtelse i&lt;br&gt;stället för som ett andelsbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FAR avstyrker den föreslagna bestämmelsen. Föreningen anser att det&lt;br&gt;känns främmande med en reglering som enbart träffar aktieägare som är&lt;br&gt;verksamma i famansföretag. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala&lt;br&gt;Universitet anser att det kan i ffågasättas om förslaget på denna punkt är&lt;br&gt;förenligt med fusionsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår som tidigare anförts inte någon särskild skatte-&lt;br&gt;flyktsklausul. Däremot anser regeringen att i de fall där det är möjligt att&lt;br&gt;konkretisera de situationer som kan föranleda skatteundandragande bör&lt;br&gt;uttryckliga lagbestämmelser införas. Förslaget har det särskilda syftet att&lt;br&gt;upprätthålla 3:12-systemet. Detta system kräver i bland särskilda regler&lt;br&gt;för att den svenska skattebasen skall skyddas. Till bilden hör också att&lt;br&gt;fusionsdirektivet ger möjlighet att införa en särskild skatteflyktsklausul.&lt;br&gt;Regeringen anser således att utredningens förslag är förenligt med&lt;br&gt;fusionsdirektivet och att det bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV konstaterar att de av utredningen föreslagna reglerna inte tycks&lt;br&gt;hindra ett förfarande där en famansbolagsdelägare överlåter andelar i ett&lt;br&gt;företag A till ett annat av honom ägt företag B. Andelsbytet genomförs&lt;br&gt;på marknadsmässiga villkor och uppskov medges med beskattningen.&lt;br&gt;Vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet enligt 3:12-&lt;br&gt;reglema och av lättnadsutrymmet kan anskaffningsvärdet för andelarna i&lt;br&gt;B användas som underlag trots att till grund för detta värde delvis ligger&lt;br&gt;ett uppskovsbelopp som inte beskattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en särskild regel bör införas för hindra att sådana&lt;br&gt;förfaranden medför skatteförmåner. Bestämmelsen bör innebära att&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för mottagna andelar till den del det motsvaras av&lt;br&gt;uppskovsbelopp inte far ligga till grund för beräkning av underlaget för&lt;br&gt;gräns- eller lättnadsbelopp. Bestämmelserna bör vara tillämpliga även&lt;br&gt;om de avyttrade andelarna inte är kvalificerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Tekniska frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Särskilda regler föreslås för behandlingen av&lt;br&gt;uppskovsbelopp i olika situationer, t.ex. när en säljare vid andelsbytet&lt;br&gt;redan har andelar i det köpande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: KF anser att någon turordningsregel inte behövs.&lt;br&gt;Förbundet anser inte heller att det finns skäl att införa undantag i&lt;br&gt;genomsnittsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett andelsbyte innebär att ett upp-&lt;br&gt;skovsbelopp skall fastställas. Enligt huvudregeln skall uppskovsbelopp&lt;br&gt;tas upp till beskattning när vederlagsandelarna avyttras. Under den tid&lt;br&gt;vederlagsandelarna innehas kan olika händelser inträffa. För att inte&lt;br&gt;osäkerhet skall uppkomma i fråga om behandlingen av uppskovsbelopp&lt;br&gt;behövs klarläggande regler.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.1 Efterföljande andelsbyte m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avyttras andelar, som mottagits vid ett andelsbyte enligt strukturregeln,&lt;br&gt;genom ett nytt andelsbyte på vilket strukturregeln är tillämplig, övertar&lt;br&gt;de andelar som tas emot vid det nya andelsbytet det anskaffningsvärde&lt;br&gt;som de först mottagna andelarna övertagit från de ursprungligen avytt-&lt;br&gt;rade andelarna. Successiva andelsbyten enligt strukturregeln kan således&lt;br&gt;ske utan att beskattning utlöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även enligt reglerna för internationella andelsbyten kan successiva&lt;br&gt;andelsbyten ske utan att beskattning utlöses. Uppskovet förs likaså vidare&lt;br&gt;om de mottagna andelarna ersätts av andra andelar vid en internationell&lt;br&gt;fusion eller fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan andelar som tagits emot vid ett andelsbyte enligt struk-&lt;br&gt;turregeln avyttras genom ett internationellt andelsbyte utan att beskatt-&lt;br&gt;ning utlöses. Tillämpas regelsystemen i den motsatta ordningen utlöses&lt;br&gt;däremot beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att ett uppskov enligt de enhetliga reglerna skall&lt;br&gt;fa föras vidare vid efterföljande andelsbyten. Vidareföring bör ske även&lt;br&gt;om en efterföljande avyttring inte uppfyller kraven på att vara ett&lt;br&gt;andelsbyte på grund av att någon reavinst inte har uppkommit eller på&lt;br&gt;grund av att reavinsten inte överstiger den kontanta ersättningen&lt;br&gt;(motsvarande för andelar som utgör lagertillgångar). Regeringen delar&lt;br&gt;utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhålls en del av vederlaget vid ett efterföljande andelsbyte i form av&lt;br&gt;kontanter, borde principiellt sett en så stor andel av uppskovet som svarar&lt;br&gt;mot den andel som kontantdelen utgör av hela vederlaget tas upp till&lt;br&gt;beskattning. Utredningen konstaterar att med hänsyn till att kontant er-&lt;br&gt;sättning kan uppgå till högst 10 % av det nominella värdet av de mot-&lt;br&gt;tagna aktierna bör detta av praktiska skäl underlåtas. Regeringen gör&lt;br&gt;samma bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att föra vidare uppskovsbelopp genom transaktioner i flera&lt;br&gt;led aktualiserar en fråga om tekniken för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att en skattskyldig, F, viss tid efter det att han deltagit i ett&lt;br&gt;andelsbyte har andelar i företaget A enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gamla andelar: 3 stycken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mottagna andelar: 4 stycken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. nya andelar: 5 stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett nytt andelsbyte säljer F sina 12 andelar i A och erhåller i vederlag&lt;br&gt;24 andelar i företaget B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet är att man anser att de uppskovsbelopp som är knutna till&lt;br&gt;de 4 mottagna andelarna i A övergår på ((4/12)*24=) 8 av de mottagna&lt;br&gt;andelarna i B (till samtliga andelar i B är knutna uppskovsbelopp på&lt;br&gt;grund av det nya andelsbytet). Detta kräver en turordningsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till vad som var fallet med andelarna i A är en turordning&lt;br&gt;baserad på förvärvstidpunkter inte möjlig, eftersom andelarna i B för-&lt;br&gt;värvats samtidigt. Frågan skulle kunna lösas så att såvitt avser de ur-&lt;br&gt;sprungliga uppskovsbeloppen ((3/12)*24=) 6 av andelarna i B anses som&lt;br&gt;gamla andelar, 8 som mottagna andelar och 10 som nya andelar. Vid&lt;br&gt;avyttring av andelarna skulle den turordning som föreslagits tillämpas i&lt;br&gt;enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lösning enligt det anförda medför emellertid att det kan bli&lt;br&gt;komplicerat att hålla reda på de olika uppskovsbeloppen. Utredningen&lt;br&gt;förordar därför en annan lösning. Denna innebär att de uppskovsbelopp&lt;br&gt;som är knutna till de fyra ursprungligen förvärvade andelarna övergår på&lt;br&gt;samtliga 24 andelar som tas emot vid det nya andelsbytet. Med denna&lt;br&gt;metod kommer uppskovsbeloppen för samtliga mottagna andelar i ett&lt;br&gt;företag alltid att vara lika. Regeringen delar utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.2 Efterföljande koncernintern överlåtelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om ett säljande företag, A, vid ett andelsbyte enligt strukturregeln senare&lt;br&gt;överlåter de mottagna andelarna till ett annat företag inom samma kon-&lt;br&gt;cern, B, innebär koncemregeln i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL att någon&lt;br&gt;beskattning inte sker hos A och att B övertar A:s anskaffningvärde för&lt;br&gt;andelama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har andelsbytet däremot skett enligt reglerna för internationella an-&lt;br&gt;delsbyten, utlöses beskattning av uppskovsbelopp hos A. På grund härav&lt;br&gt;har i 22 § första stycket IGOL införts en bestämmelse om att struktur-&lt;br&gt;regeln skall tillämpas på ett internationellt andelsbyte om den skattskyl-&lt;br&gt;dige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kap. 7 föreslår regeringen att koncemregeln i tekniskt hänseende skall&lt;br&gt;utformas på ett annorlunda sätt än det nuvarande. Enligt förslaget får det&lt;br&gt;säljande företaget uppskov med beskattningen av vinsten tills det&lt;br&gt;köpande företaget säljer den överlåtna andelen till ett företag utanför&lt;br&gt;koncernen. Beskattning utlöses även om t.ex. det köpande företaget skiljs&lt;br&gt;från koncernen genom att andelarna i företaget säljs eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett foretag förvärvat andelar i ett annat företag genom ett andels-&lt;br&gt;byte, bör de mottagna andelarna kunna överlåtas till ett annat koncern-&lt;br&gt;företag utan att uppskovsbelopp tas upp till beskattning. Utredningen&lt;br&gt;föreslår en regel om att det köpande företaget inträder i det säljande&lt;br&gt;företagets skattemässiga situation såvitt avser uppskovsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår en annan lösning. Om köparen vid en koncern-&lt;br&gt;intern överlåtelse såvitt avser uppskovsbelopp inträder i säljarens skatte-&lt;br&gt;mässiga situation kan uppskovsbelopp föras över till ett koncernföretag&lt;br&gt;som har rätt till avdrag för underskott trots att koncembidragsrätt inte&lt;br&gt;föreligger. Detta strider mot principerna i underprislagen. Uppskovs-&lt;br&gt;belopp bör i stället ligga kvar hos säljaren vid den koncemintema över-&lt;br&gt;låtelsen och tas upp till beskattning när vinsten vid denna överlåtelse&lt;br&gt;skall beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i det fallet att mottagna andelar överlåts genom en sådan&lt;br&gt;överlåtelse på vilken förlustregeln är tillämplig bör beskattningen av upp-&lt;br&gt;skovsbelopp skjutas upp, i detta fall till dess avdrag skall medges för&lt;br&gt;förlusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen av uppskovsbelopp bör kunna skjutas upp på samma&lt;br&gt;sätt om en vinst uppkommit även i fallet att ett företag överlåter mottagna&lt;br&gt;andelar till skattemässigt värde till ett annat företag i samma koncern,&lt;br&gt;dvs. utan att vare sig vinst eller förlust uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.3 Efterföljande utdelning av de mottagna andelarna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En situation som möjligen kan bli aktuell är att ett säljande företag delar&lt;br&gt;ut de mottagna andelama med tillämpning av Lex ASEA. Eftersom&lt;br&gt;äganderätten till andelama genom detta övergår till annan skall enligt&lt;br&gt;huvudregeln uppskovsbelopp tas upp till beskattning. En fråga som har&lt;br&gt;aktualiserats är om uppskovsbelopp i denna situation bör efterges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att företaget A avyttrar andelar i företaget C genom ett andels-&lt;br&gt;byte till dotterföretaget B och att A därefter delar ut andelama i B med&lt;br&gt;tillämpning av Lex ASEA. Efter utdelningen kan B sälja andelama i C&lt;br&gt;utan att beskattning sker (om inte lagen mot skatteflykt är tillämplig),&lt;br&gt;eftersom anskaffningsvärdet för andelarna utgörs av marknadsvärdet.&lt;br&gt;Detta skulle B kunna göra även i frånvaro av utdelningen (om inte lagen&lt;br&gt;mot skatteflykt är tillämplig). I det fallet kvarstår emellertid uppskovet&lt;br&gt;avseende A:s andelar i B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är med hänsyn till det anförda inte beredd att nu föreslå en&lt;br&gt;eftergiftsregel av det diskuterade slaget, men vill inte utesluta att en när-&lt;br&gt;mare analys av behovet av en sådan regel och möjligheterna att hindra&lt;br&gt;omotiverade skatteförmåner kan leda till en annan bedömning. Rege-&lt;br&gt;ringen utgår från att en sådan analys kommer att företas av den särskilde&lt;br&gt;utredare som tillkallats för att utreda vissa företagsbeskattningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Efterföljande underprisöverlåtelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I kap. 5 har föreslagits att uttagsbeskattning skall kunna underlåtas när en&lt;br&gt;tillgång i näringsverksamhet överlåts utan ersättning eller till underpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor gäller bl.a. att förvärvaren omedelbart efter forvärvet skall&lt;br&gt;vara skattskyldig for inkomst av näringsverksamhet i vilken tillgången&lt;br&gt;ingår. Dessa regler är tillämpliga även vid överlåtelse av andelar. Samma&lt;br&gt;skäl som talar för att uttagsbeskattning inte sker talar även for att&lt;br&gt;uppskovsbelopp inte skall tas upp till beskattning om en mottagen andel&lt;br&gt;överlåts genom en underprisöverlåtelse. I stället bör förvärvaren inträda i&lt;br&gt;överlåtarens skattemässiga situation såvitt avser uppskovsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Efterföljande arv m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt strukturregeln övergår anskaffningsvärdet för de avyttrade an-&lt;br&gt;delarna på de mottagna andelarna. Det övertagna anskaffningsvärdet&lt;br&gt;följer de mottagna andelarna om dessa övergår till en ny ägare genom&lt;br&gt;arv, testamente, bodelning eller gåva eller annat fång som inte är jäm-&lt;br&gt;förligt med köp eller byte (24 § 1 mom. tredje stycket SIL). En benefik&lt;br&gt;övergång av äganderätten till mottagna andelar medför i överens-&lt;br&gt;stämmelse härmed inte beskattning enligt strukturregeln. Enligt reglerna&lt;br&gt;för internationella andelsbyten utlöses däremot beskattning av upp-&lt;br&gt;skovsbelopp om mottagna andelar övergår till en ny ägare genom ett&lt;br&gt;benefikt fång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall torde en andelsägares benägenhet att delta i andelsbyten&lt;br&gt;påverkas negativt om beskattning av uppskovsbelopp utlöses vid dödsfall&lt;br&gt;och andra fall av generationsskiften. Uppskovsbelopp bör därför föras&lt;br&gt;vidare vid benefika fång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att det - för att underlätta för skattemyndig-&lt;br&gt;heten att hålla reda på uppskovsbelopp som övertas genom benefika fång&lt;br&gt;- för uppskov bör krävas att den nye ägaren anmäler till myndigheten att&lt;br&gt;han övertar uppskovet senast under kalenderåret efter det kalenderår då&lt;br&gt;förvärvet sker. Regeringen tar i kapitel 14 upp frågan om vilka be-&lt;br&gt;stämmelser som behövs avseende uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utflyttning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt tas upp frågan om beskattning av uppskovsbelopp om den&lt;br&gt;skattskyldige flyttar ut från Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt strukturregeln gäller följande. För att Sverige till följd av ett&lt;br&gt;andelsbyte inte skall förlora sin beskattningsrätt enligt tioårsregeln när de&lt;br&gt;mottagna andelarna avser ett utländskt företag, utlöses beskattning av&lt;br&gt;uppskovsbelopp om den skattskyldige i ett sådant fall flyttar utomlands&lt;br&gt;efter andelsbytet. Någon liknande bestämmelse finns inte i reglerna för&lt;br&gt;internationella andelsbyten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller uppskov enligt de enhetliga reglerna kunde en möjlighet&lt;br&gt;vara att reglerna om skattskyldighet i KL och SIL kompletteras så att en&lt;br&gt;skattskyldig som flyttar ut från Sverige alltjämt är skattskyldig för upp-&lt;br&gt;skovsbelopp. Sannolikt skulle emellertid Sverige ändå i många fall för-&lt;br&gt;lora beskattningsrätten på grund av dubbelbeskattningsavtal. En ändring&lt;br&gt;av svenska skattskyldighetsregler är därför inte en ändamålsenlig åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det närmast till hands liggande alternativet är att utflyttning från&lt;br&gt;Sverige medför att uppskovsbelopp tas upp till beskattning. Fråga upp-&lt;br&gt;kommer om en sådan lösning är förenlig med EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsdirektivet innehåller inte någon bestämmmelse som direkt&lt;br&gt;tillåter lösningen. I frånvaro av en bestämmelse om avskattning kan&lt;br&gt;emellertid Sverige förlora rätten att beskatta uppskovsbelopp om den&lt;br&gt;skattskyldige flyttar ut. Utredningens bedömning är med hänsyn till detta&lt;br&gt;att lösningen är förenlig med fusionsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller Romfördraget aktualiseras bestämmelserna om fri rörlighet&lt;br&gt;för personer och kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om fri rörlighet för personer gäller personer i&lt;br&gt;egenskap av arbetstagare (art. 48). Dessa bestämmelser kan därför inte&lt;br&gt;vara tillämpliga i det diskuterade fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt art. 73b skall alla restriktioner för kapitalrörelser mellan&lt;br&gt;medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredje land vara förbjudna.&lt;br&gt;Det är tveksamt om utflyttning av en andelsägare kan betecknas som en&lt;br&gt;kapitalrörelse i fördragets mening. Om så ändå skulle vara fallet kommer&lt;br&gt;art. 73d in i bilden. Enligt denna artikel gäller bl.a. att bestämmelserna i&lt;br&gt;art. 73b inte skall påverka medlemsstaternas rätt att tillämpa sådana&lt;br&gt;bestämmelser i sin skattelagstiftning som skiljer mellan skattebetalare&lt;br&gt;som har olika bostadsort eller som har investerat sitt kapital på olika ort.&lt;br&gt;Utredningens bedömning är att - för det fall att art. 73b är tillämplig -&lt;br&gt;art. 73d tillåter en regel om avskattning av uppskovsbelopp vid&lt;br&gt;utflyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser utredningen att en regel om att upp-&lt;br&gt;skovsbelopp skall tas upp till beskattning vid utflyttning inte strider mot&lt;br&gt;EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa Sveriges beskattningsrätt vid utflyttning är det teore-&lt;br&gt;tiskt sett inte nödvändigt att skatten på grund av att uppskovsbelopp tas&lt;br&gt;upp till beskattning betalas vid utflyttningen. Det strider inte mot dubbel-&lt;br&gt;beskattningsavtal att Sverige efter utflyttning kräver betalning av en&lt;br&gt;fastställd skattefordran. Man skulle således kunna tänka sig en ordning&lt;br&gt;enligt vilken avskattning sker vid utflyttning men uppskov med betalning&lt;br&gt;av skatten medges till dess de mottagna andelarna avyttras. I praktiken&lt;br&gt;torde emellertid möjligheterna för Sverige att få kännedom om avyttring&lt;br&gt;av mottagna andelar och att driva in skattefordran många gånger vara&lt;br&gt;små. Utredningen anser därför att skatten på grund av att uppskovsbelopp&lt;br&gt;skattas av skall betalas på en gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet tar upp bestämmel-&lt;br&gt;sen i punkt 3 av artikel 73 d i Romfördraget, en bestämmelse som utred-&lt;br&gt;ningen inte berört. Enligt fakultetsnämnden föreskriver den bestämmel-&lt;br&gt;sen att ett särskiljande enligt artikel 73 d inte far vara diskriminerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning. Enligt punkt 3 av artikel&lt;br&gt;73 d får åtgärder och förfarande som avses i punkterna 1 och 2 samma&lt;br&gt;artiket inte utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller en&lt;br&gt;förtäckt begränsning av den fria rörligheten för kapital och betalningar&lt;br&gt;enligt artikel 73 b. Regeringen anser att det inte är fråga om något sådant&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Anskaffningsvärdet hos det köpande företaget för de&lt;br&gt;förvärvade andelarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid ett andelsbyte utgörs enligt allmänna&lt;br&gt;principer anskaffningsvärdet hos det köpande företaget för de för-&lt;br&gt;värvade andelarna av marknadsvärdet av vederlagsandelarna jämte&lt;br&gt;eventuell kontantlikvid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV anser att en bestämmelse bör införas av-&lt;br&gt;seende säljarens anskaffningsvärde för vederlagsandelarna. I övrigt har&lt;br&gt;remissinstanserna inte kommenterat förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Varken i strukturregeln eller i IGOL&lt;br&gt;finns det någon bestämmelse om anskaffningsvärdet hos det köpande&lt;br&gt;företaget för de andelar som förvärvas genom andelsbytet. Av detta följer&lt;br&gt;att anskaffningsvärdet skall bestämmas enligt allmänna principer. Från&lt;br&gt;det köpande företagets synvinkel utgör förfarandet ett byte, genom vilket&lt;br&gt;andelar köps för ett vederlag som består av andelarna i det egna företaget&lt;br&gt;jämte eventuell dellikvid i kontanter. Anskaffningsvärdet för de köpta&lt;br&gt;andelarna utgörs följaktligen av marknadsvärdet av de andelar som&lt;br&gt;lämnas som vederlag jämte eventuell kontantlikvid. Det saknas anledning&lt;br&gt;för en annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av allmänna principer följer också att säljarens anskaffningsvärde för&lt;br&gt;vederlagsandelarna utgörs av marknadsvärdet för de avyttrade andelama&lt;br&gt;minskat med eventuell kontantlikvid.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Partiella andelsbyten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett andelsbyte föreligger till den del ett mark-&lt;br&gt;nadsmässigt vederlag har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala univer-&lt;br&gt;sitet ifrågasätter utredningens bedömning att lydelsen av andelsbytes-&lt;br&gt;lagen innebär en ändring av gällande rätt. Fakultetsnämnden anser att en&lt;br&gt;utgångspunkt vid tolkningen av de föreslagna reglerna bör vara att&lt;br&gt;regeringsrättens praxis i anslutning till strukturregeln även fortsättnings-&lt;br&gt;vis har relevans så länge den är förenlig med den nya lagtexten och med&lt;br&gt;en tolkning i konformitet med EG-rätten. FAR anser att utredningens&lt;br&gt;uppfattning grundar sig på ett synnerligen teoretiskt resonemang. Före-&lt;br&gt;ningen anser att när externa parter agerar vill säljaren ha ett marknads-&lt;br&gt;mässigt vederlag. Vid interna andelsbyten behålls hela värdet inom&lt;br&gt;koncernen varför redan en aktie i vederlag utgör ett marknadsmässigt&lt;br&gt;vederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I denna fråga har FSU anfört&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att företaget A äger kapitalplaceringsandelar värda 100 samt det&lt;br&gt;helägda dotterföretaget B. Andelskapitalet i B är fördelat på 100 andelar.&lt;br&gt;Värdet av andelarna i B är sammanlagt 100. Varje andel är således&lt;br&gt;värd 1. Kapitalplaceringsandelama skall föras över till B. Tre alternativ&lt;br&gt;att göra detta på övervägs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;A skjuter till kapitalplaceringsandelama till B i form av att ovillkor-&lt;br&gt;ligt ägartillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;B nyemitterar 100 andelar. A erlägger likvid i form av kapitalplace-&lt;br&gt;ringsandelama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;B nyemitterar 50 andelar. A erlägger likvid i form av kapitalplace-&lt;br&gt;ringsandelama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt sett är alternativen likvärdiga. Slutresultatet för A är i alla&lt;br&gt;alternativen att A äger samtliga andelar i B, tillsammans värda 200.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Kameralt&amp;quot; föreligger den skillnaden att antalet andelar i B är olika i&lt;br&gt;alternativen, 100, 200 resp. 150. Vidare skiljer sig alternativen &amp;quot;kame-&lt;br&gt;ralt&amp;quot; vad gäller klassificeringen av B:s kapital efter transaktionen. Kapi-&lt;br&gt;talet fördelar sig enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativ 1: andelskapital 100, fria fonder 100;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativ 2: andelskapital 200;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativ 3: andelskapital 150, överkursfonden 50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemässigt bör andelsbytesreglema vara tillämpliga om och till den&lt;br&gt;del A har avyttrat kapitalplaceringsandelama till B och vederlaget utgörs&lt;br&gt;av nyemitterade andelar i B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I alternativ 1 har A inte erhållit vederlag i form av nyemitterade an-&lt;br&gt;delar i B. Andelsbytesreglema är därför inte tillämpliga i detta alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I alternativ 2 är andelsbytesreglema tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I alternativ 3 gäller följande. Före transaktionen har A 100 andelar i B&lt;br&gt;värda 1 per styck. Efter transaktionen har A 150 andelar värda 1,33 per&lt;br&gt;styck. Transaktionen är enligt utredningens uppfattning i detta fall&lt;br&gt;sammansatt av två deltransaktioner, nämligen ett andelsbyte och ett ovill-&lt;br&gt;korligt ägartillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller andelsbytesdelen av transaktionen medges uppskov med&lt;br&gt;beskattningen. Anskaffningsvärdet för de andelar som B förvärvat genom&lt;br&gt;andelsbytesdelen av transaktionen utgörs av marknadsvärdet av de&lt;br&gt;nyemitterade andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den del transaktionen utgör ett kapitaltillskott skall enligt allmänna&lt;br&gt;regler A uttagsbeskattas för marknadsvärdet av de tillskjutna andelarna. I&lt;br&gt;sådant fall utgörs B:s anskaffningsvärde för de tillskjutna andelarna av&lt;br&gt;dessas marknadsvärde. Uppfylls villkoren i underprislagen, sker&lt;br&gt;beskattning endast till det skattemässiga värdet av de tillskjutna&lt;br&gt;andelarna. I dessa fall erhåller B samma värde som anskaffningsvärde för&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller storleken av andelsbytesdelen och kapitaltillskottsdelen&lt;br&gt;finns det utrymme för två tolkningar av transaktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.l998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Andelsbytet sker först. Man far här utgå från att nyemissionen sker&lt;br&gt;till en kurs som innebär att värdet av de befintliga andelarna i A&lt;br&gt;inte förändras, dvs. till 1. Värdet av de nyemitterade andelarna är då&lt;br&gt;sammanlagt 50. A erlägger således först 50 kapitalplacerings-&lt;br&gt;andelar i vederlag för de nyemitterade andelarna i A. De övriga&lt;br&gt;kapitalplaceringsandelama överförs härefter till B genom kapital-&lt;br&gt;tillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitaltillskottet sker först. A gör först ett kapitaltillskott med&lt;br&gt;33,33 kapitalplaceringsandelar. Värdet av varje andel i B blir häri-&lt;br&gt;genom 1,33. Vid det efterföljande andelsbytet erlägger A 66,7&lt;br&gt;kapitalplaceringsandelar för de nyemitterade andelama i B, som&lt;br&gt;med denna tolkning tillsammans är värda 66,67.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan knappast säga att någon av tolkningarna är rimligare än den&lt;br&gt;andra. Eftersom partema kan genomföra transaktionen i form av två del-&lt;br&gt;transaktioner i endera ordningsföljden, bör den för säljaren förmånligaste&lt;br&gt;tolkningen gälla, dvs. alternativet att kapitaltillskottet sker först. Detta&lt;br&gt;följer enligt utredningens uppfattning av allmänna principer och behöver&lt;br&gt;därför inte lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tydlighets skull bör följande tilläggas. Antag att ett noterat företag,&lt;br&gt;A, önskar köpa upp andelama i ett annat noterat företag, B, på mark-&lt;br&gt;naden mot vederlag av andelar i A.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vanligt i sådana fall att villkoren i erbjudandet utformas så att&lt;br&gt;det noterade värdet av de andelar i A som lämnas som vederlag är högre&lt;br&gt;än det noterade värdet före erbjudandet av de andelar som köps upp.&lt;br&gt;Detta innebär inte att en sammansatt transaktion föreligger utan endast att&lt;br&gt;A från sina utgångspunkter anser att andelarna i B har ett högre värde än&lt;br&gt;det noterade värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterättsnämnden har i ett förhandsbeskedsärende där omständig-&lt;br&gt;heterna i princip motsvarade dem i alternativ 3 ansett att transaktionen i&lt;br&gt;sin helhet utgjorde ett andelsbyte enligt strukturregeln (Riksskatteverkets&lt;br&gt;rättsfallsprotokoll 22/97, Skatterättsnämndens beslut den 26 maj 1997).&lt;br&gt;Förhandsbeskedet har i denna del fastställts av Regeringsrätten (RÅ 1997&lt;br&gt;not. 249). Utredningen anser som framgår av det föregående att denna&lt;br&gt;lösning inte bör tillämpas för andelsbyten enligt de enhetliga reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. Förslaget innebär att en ny lag-&lt;br&gt;stiftning avseende andelsbyten införs. Enligt denna föreligger ett&lt;br&gt;andelsbyte om en andel avyttras mot ersättning av andelar i det köpande&lt;br&gt;företaget jämte eventuell kontantersättning. Det kan synas ligga i sakens&lt;br&gt;natur att om ett förfarande innebär att det köpande företaget erhåller ett&lt;br&gt;större värde än värdet av vederlagsandelarna jämte eventuell kontant-&lt;br&gt;ersättning, så föreligger flera samtidiga transaktioner. Regeringen gjorde&lt;br&gt;i lagrådsremissen bedömningen att det av allmänna principer följer att&lt;br&gt;varje transaktion skall behandlas för sig vid beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ifrågasatt denna slutsats. Lagrådet ansluter sig i och för&lt;br&gt;sig till uppfattningen att andelsbyteslagen vid blandade förvärv bör om-&lt;br&gt;fatta endast överlåtelsens onerösa moment. I 1 § det remitterade förslaget&lt;br&gt;till andelsbyteslag uttrycks detta genom ett krav på att en andel i ett&lt;br&gt;företag skall avyttras mot ersättning i form av andelar i det köpande&lt;br&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget och eventuellt en mindre kontantersättning. Mot bakgrund bl.a.&lt;br&gt;av hur termen avyttring används på andra håll inom skattelagstiftningen&lt;br&gt;anser emellertid Lagrådet att det inte är självklart att härav följer att de&lt;br&gt;mottagna andelarna skall utgöra full ersättning. Lagrådet förordar att&lt;br&gt;lagtexten förtydligas i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Lagrådets uppfattning att det skatterättsliga avytt-&lt;br&gt;ringsbegreppet inte har en enhetlig betydelse. I det uppdrag om en över-&lt;br&gt;syn av vissa företagsskattefrågor som regeringen nyligen lämnat ingår&lt;br&gt;bl.a. att den särskilde utredaren närmare skall belysa innebörden av avytt-&lt;br&gt;ringsbegreppet i olika bestämmelser. I avvaktan på denna översyn förelår&lt;br&gt;regeringen att det i 1 § andelsbyteslagen tas in ett uttryckligt villkor om&lt;br&gt;att ersättningen för den avyttrade andeln skall vara marknadsmässig. Av&lt;br&gt;detta villkor far anses följa att lagen omfattar en överlåtelse endast till&lt;br&gt;den del den är onerös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Andelsöverlåtelser inom koncerner&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:15&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Ny teknik för koncemregeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid överlåtelse av näringsbetingade andelar&lt;br&gt;inom koncerner beräknas reavinsten enligt allmänna regler. Om upp-&lt;br&gt;skov medges med beskattningen tas vinsten upp till beskattning hos&lt;br&gt;säljaren först när andelarna säljs externt eller när något inträffar som&lt;br&gt;medför att det säljande och det köpande företaget inte längre ingår i&lt;br&gt;samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget.&lt;br&gt;Några har föreslagit vissa tekniska justeringar. FAR anser att nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser bör gälla men att de bör kompletteras med en bestämmelse&lt;br&gt;som innebär att något nytt anskaffningsvärde inte uppkommer vid en&lt;br&gt;koncemintem apportemission. Föreningen anser att utredningens förslag&lt;br&gt;skall gälla endast vid överlåtelser till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt den s.k. koncernregeln i 2 §&lt;br&gt;4 mom. tionde stycket SIL gäller följande. Skattepliktig reavinst skall&lt;br&gt;inte anses uppkomma när en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter&lt;br&gt;aktie eller annan andel i aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening&lt;br&gt;eller utländsk juridisk person till ett företag inom samma koncern. Som&lt;br&gt;förutsättning gäller att moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en&lt;br&gt;ekonomisk förening, en sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkrings-&lt;br&gt;företag. Det säljande företaget far inte samtidigt ingå i en annan koncern&lt;br&gt;än den i vilken det köpande företaget ingår. Den överlåtna andelen skall&lt;br&gt;innehas som ett led i koncernens verksamhet. Detta innebär i vart fall i&lt;br&gt;huvudsak att det skall vara fråga om näringsbetingade andelar, jfr RÅ&lt;br&gt;1986 ref. 43 och RÅ 1995 not. 115. Slutligen krävs att det köpande före-&lt;br&gt;taget skulle ha beskattats i Sverige om det omedelbart efter förvärvet sålt&lt;br&gt;andelen. När andelen senare säljs av det köpande företaget, beräknas&lt;br&gt;skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust som om det säljande och&lt;br&gt;det köpande företaget utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncemregeln är problematisk genom att skatteuppskovet inte tas igen&lt;br&gt;om det köpande företaget upphör att tillhöra koncernen. Detta kan ut-&lt;br&gt;nyttjas till skatteundandragande genom s.k. paketeringsförfaranden. Ut-&lt;br&gt;redningen belyser i ett exempel hur ett paketeringsförfarande kan gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB A äger andelar i dotterföretaget AB C med verkligt värde 100 mkr&lt;br&gt;och anskaffningsvärde 1 mkr. A avser att sälja andelama till det från A&lt;br&gt;fristående AB D. Som förberedande åtgärder bildar A ett dotterbolag, B,&lt;br&gt;med ett kapital på 100 000 kr. Vidare överlåter A andelarna i C till B för&lt;br&gt;100 mkr mot vederlag av nyemitterade andelar i B. B övertar A:s an-&lt;br&gt;skaffningsvärde, 1 mkr, för andelama enligt koncemregeln. Anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet hos A för de nyemitterade andelarna i B kommer att utgöras&lt;br&gt;av marknadsvärdet av andelama i C, alltså 100 mkr. A kan alltså sälja&lt;br&gt;samtliga andelar i B till D för verkliga värdet 100,1 mkr utan att vinst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppkommer. (Koncemregeln har företräde framför strukturregeln i 27 §&lt;br&gt;4 mom. SIL.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paketeringsförfaranden med tillämpning av koncemregeln kan även&lt;br&gt;genomföras med kontantlikvid. Eftersom värdet på andelarna i det&lt;br&gt;köpande företaget inte förändras om överlåtelsen sker till marknadsvärde,&lt;br&gt;kan dessa andelar avyttras externt utan att reavinst uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens inställning är att om man har en reavinstbeskattning bör&lt;br&gt;den upprätthållas konsekvent. Det är därför enligt utredningens uppfatt-&lt;br&gt;ning inte godtagbart att reglerna om beskattning av reavinst på närings-&lt;br&gt;betingade andelar kan kringgås genom paketeringsförfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett förhandsbeskedsärende har Skatterättsnämnden gjort bedöm-&lt;br&gt;ningen att skatteflyktslagen inte var tillämplig i ett renodlat fall av den av&lt;br&gt;utredningen beskrivna varianten av förfarandet (beslut den 19 juni 1997,&lt;br&gt;Riksskatteverkets (RSV) rättsfallsprotokoll 24/97). Eftersom förhands-&lt;br&gt;beskedet inte överklagades av RSV, kom frågan inte under Regerings-&lt;br&gt;rättens bedömning. Teoretiskt sett är rättsläget därför oklart. Enligt utred-&lt;br&gt;ningens bedömning torde emellertid RSV:s ställningstagande att inte&lt;br&gt;överklaga medföra att i praktiken paketeringsförfaranden kan göras i vart&lt;br&gt;fall i den form som var uppe till bedömning utan risk för ingripande från&lt;br&gt;skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att skatteflyktslagen reformerats genom lag-&lt;br&gt;stiftning som trätt i kraft den 1 januari 1998 och att detta möjligen inne-&lt;br&gt;bär att den diskuterade situationen förändras. Utredningen anser emeller-&lt;br&gt;tid att man inte bör förlita sig på detta utan att möjligheterna till skatte-&lt;br&gt;undandragande genom paketeringsförfaranden bör stoppas genom mate-&lt;br&gt;riella regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att en möjlighet att komma till rätta med problemet&lt;br&gt;kunde vara att, i anknytning till exemplet, skatteuppskovet tas tillbaka&lt;br&gt;om C upphör att tillhöra samma koncern som A. När A säljer andelarna i&lt;br&gt;B till D skulle således beskattningen av A:s avyttring av andelarna i C till&lt;br&gt;B omprövas. Det innebär att A skulle ta upp vederlaget som intäkt vid&lt;br&gt;reavinstberäkning och att ingångsvärdet för B:s andelar i C skulle höjas&lt;br&gt;till ett belopp motsvarande vederlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det senare medför att alternativet knappast kan komma i fråga utan att&lt;br&gt;en tidsgräns uppställs. En tidsgräns är emellertid behäftad med nackdelen&lt;br&gt;att företagen kan anpassa sig till den genom att överlåta dotterföretag&lt;br&gt;inom koncernen som beredskapsåtgärd inför eventuell framtida extern&lt;br&gt;försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat sätt att lösa frågan är att låta reglerna i underprislagen gälla i&lt;br&gt;stället för koncemregeln. A kan då inte ta ut ett högre vederlag vid över-&lt;br&gt;låtelsen av andelama i C till B än sitt anskaffningsvärde utan att träffas&lt;br&gt;av beskattning. Tar å andra sidan A ut endast anskaffningsvärdet 1 mkr,&lt;br&gt;kommer värdet av andelarna i B att stiga med 99 mkr på grund av över-&lt;br&gt;låtelsen. A kan då inte sälja andelarna i B till marknadsvärde utan att en&lt;br&gt;vinst som beskattas uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nackdel med denna lösning är att den nuvarande möjligheten att&lt;br&gt;överlåta t.ex. aktier i ett dotterföretag inom en koncern till marknadspris&lt;br&gt;faller bort. Denna möjlighet kan vara av värde i vissa fall, t.ex. om det&lt;br&gt;finns minoritetsintressen i det säljande eller köpande företaget. Även i&lt;br&gt;202&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra fall kan koncerner ha ett berättigat intresse av att kunna redovisa Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;företagsekonomiskt korrekta resultat i de olika företagen vid koncern-&lt;br&gt;interna andelsöverlåtelser utan att beskattning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De diskuterade lösningarna har således båda nackdelar som gör dem&lt;br&gt;mindre attraktiva. Utredningen förordar i stället en uppskovslösning efter&lt;br&gt;samma mönster som lösningen beträffande förlustregeln (jfr kap. 10).&lt;br&gt;Reavinsten bör tas upp till beskattning när någon omständighet inträffar&lt;br&gt;som medför att andelen inte längre innehas av ett företag som tillhör&lt;br&gt;samma koncern som säljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. Koncemregeln är av intresse för&lt;br&gt;de företag som vill genomföra överlåtelser till marknadspris. Uppskovs-&lt;br&gt;möjligheten bör behållas. Detta förutsätter emellertid att tekniken för&lt;br&gt;uppskov förändras. Den av utredningen föreslagna lösningen är enligt&lt;br&gt;regeringens mening den lämpligaste. Regleringen bör tas in i en särskild&lt;br&gt;lag, lagen om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom&lt;br&gt;koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reavinsten skall tas upp till beskattning när någon omständighet&lt;br&gt;inträffar som medför att andelen inte längre innehas av ett företag som&lt;br&gt;tillhör samma koncern som säljaren. Även när säljaren upphör att existe-&lt;br&gt;ra, t.ex. på grund av likvidation, bör reavinsten beskattas, eftersom an-&lt;br&gt;nars möjligheten till beskattning går förlorad. Som påpekats av Närings-&lt;br&gt;livets skattedelegation bör dock undantag göras i det fall att det säljande&lt;br&gt;företaget genom fusion går upp i ett företag i samma koncern. I detta fall&lt;br&gt;bör det övertagande företaget inträda i det säljande företagets skatte-&lt;br&gt;mässiga situation såvitt avser uppskovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning bör även ske om säljaren erhåller hemvist i ett annat land&lt;br&gt;på grund av ett dubbelbeskattningsavtal. Detsamma bör gälla om det säl-&lt;br&gt;jande företaget är en utländsk juridisk person som bedriver verksamhet&lt;br&gt;från ett fast driftställe i Sverige i det fall företaget upphör att bedriva&lt;br&gt;sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s fusionsdirektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen är tillämplig även om vederlaget lämnas i form av andelar i&lt;br&gt;det köpande företaget. Under beredningen av propositionen har framförts&lt;br&gt;att den föreslagna lösningen i denna del strider mot regleringen av&lt;br&gt;andelsbyten i EG:s fusionsdirektiv. (Jfr skrivelse från SCA som finns&lt;br&gt;inregistrerad i lagstiftningsärendet.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 8 i direktivet skall det säljande företaget inte beskattas&lt;br&gt;för vinst som uppkommer vid ett andelsbyte. Vinsten skall i stället be-&lt;br&gt;skattas när företaget senare säljer vederlagsandelarna. Enligt den nu&lt;br&gt;aktuella regleringen skall som nämnts i stället vinsten tas upp till be-&lt;br&gt;skattning när andelen inte längre innehas av ett företag som tillhör&lt;br&gt;samma koncern som säljaren. Denna beskattning kan således inträffa&lt;br&gt;även om säljaren då har kvar vederlagsandelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. Fusionsdirektivet syftar till att&lt;br&gt;underlätta gränsöverskridande omstruktureringar. Enligt ingressen till&lt;br&gt;direktivet bör det ske genom ett gemensamt skattesystem som undviker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning av fusioner, fissioner, överföring av tillgångar eller utbyte av&lt;br&gt;andelar. Samtidigt anges att systemet bör skydda beskattningsunderlaget&lt;br&gt;i den stat där - såvitt nu är aktuellt - det överlåtande företaget är hemma-&lt;br&gt;hörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskattning som enligt artikel 8 far ske vid en senare avyttring av&lt;br&gt;vederlagsandelarna vid ett andelsbyte är otillräcklig eftersom ordningen&lt;br&gt;innebär att en koncern under vissa förutsättningar kan sälja ett koncern-&lt;br&gt;företag till en köpare som inte tillhör koncernen utan att beskattning sker.&lt;br&gt;Det kan åstadkommas genom att en extern avyttring av ett koncernföre-&lt;br&gt;tag föregås av ett koncemintemt andelsbyte. Artikel 11 punkt 1 a i direk-&lt;br&gt;tivet ger visserligen medlemsländerna en möjlighet att ingripa mot&lt;br&gt;skatteflyktsförfaranden. För att en bestämmelse som utformats enligt&lt;br&gt;artikel 11 punkt 1 a skall vara tillämplig måste emellertid visas att tran-&lt;br&gt;saktionen har skatteundandragande eller skatteflykt som huvudändamål&lt;br&gt;eller som ett av sina huvudändamål. I artikeln anges att en presumtion för&lt;br&gt;detta kan vara att andelsbytet inte genomförs av godtagbara kommer-&lt;br&gt;siella skäl som omstrukturering eller rationalisering av verksamheterna i&lt;br&gt;de bolag som berörs av transaktionerna. I praktiken kan det dock många&lt;br&gt;gånger vara svårt att ingripa mot skatteflyktsförfaranden, t.ex. om kon-&lt;br&gt;cernen låter en viss tid förflyta mellan andelsbytet och den externa av-&lt;br&gt;yttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är det även om ett skatteflyktssyfte inte föreligger omotiverat&lt;br&gt;att en koncemintem överlåtelse av ett företag skall leda till att koncernen&lt;br&gt;senare kan sälja företaget externt utan att vinst som upparbetats fram till&lt;br&gt;tidpunkten för den koncemintema överlåtelsen beskattas vid försäljnings-&lt;br&gt;tillfållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning skall vid tolkning av direktivet hänsyn&lt;br&gt;tas till uttalandet i ingressen om att regelsystemet skall utformas så att&lt;br&gt;det även skyddar staternas beskattningsunderlag. Regeringens slutsats är&lt;br&gt;att direktivet - i fråga om koncemintema andelsbyten som är särskilt&lt;br&gt;problematiska från skatteflyktssynpunkt - för att stå i överensstämmelse&lt;br&gt;med uttalandet i ingressen att staternas fiskala intressen skall skyddas&lt;br&gt;skall tolkas så att beskattning får ske om det överlåtna företaget genom&lt;br&gt;försäljning eller på annat sätt kommer att innehas av ett företag som inte&lt;br&gt;tillhör samma koncern som det säljande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver förändringen av tekniken för uppskov bör några ytterligare juste-&lt;br&gt;ringar göras i koncemregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det något oklara begreppet andel som innehas som ett led i koncernens&lt;br&gt;verksamhet bör ersättas av villkor som ansluter till definitionen av&lt;br&gt;näringsbetingad andel i 7 § 8 mom. tredje stycket SIL. Det bör dock vara&lt;br&gt;tillräckligt att 25 procentsvillkoret är uppfyllt på koncemnivån. Närmare&lt;br&gt;bestämt bör säljaren tillsammans med andra företag i koncernen äga&lt;br&gt;andelar i det företag som den avyttrade andelen avser med minst 25 % av&lt;br&gt;röstetalet för samtliga andelar i företaget. Alternativt bör säljaren kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göra sannolikt att innehavet av andelen betingas av verksamhet som be-&lt;br&gt;drivs av säljaren eller av ett annat företag i koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 10 behandlas frågan om tillämpligheten av förlustregeln vid&lt;br&gt;avyttringar till och från ett handelsbolag. Samma frågeställning är aktuell&lt;br&gt;beträffande koncemregeln. Denna gäller när överlåtaren och förvärvaren&lt;br&gt;är juridiska personer. Något undantag finns inte för svenska handels-&lt;br&gt;bolag. En motsvarande bestämmelse finns inte i KL för det fall då&lt;br&gt;handelsbolaget har fysiska personer som delägare. Utredningens bedöm-&lt;br&gt;ning är att grunderna för koncernregel talar för att avyttringar till och från&lt;br&gt;ett handelsbolag bör omfattas av regeln. Utredningen föreslår att en&lt;br&gt;bestämmelse som medför att koncemregeln vid taxering till kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt blir tillämplig på delägare i handelsbolag som är fysisk per-&lt;br&gt;son tas in i punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 22 § KL. I skenet&lt;br&gt;av denna bestämmelse torde det vara klart att koncemregeln gäller vid&lt;br&gt;avyttringar till och från ett handelsbolag. Regeringen gör samma bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelar som förvärvats genom en koncemintem överlåtelse kan av det&lt;br&gt;köpande företaget komma att avyttras genom ett andelsbyte till ett före-&lt;br&gt;tag som inte tillhör koncernen. Ett sådant andelsbyte bör inte medföra att&lt;br&gt;vinsten hos det säljande företaget vid den koncemintema överlåtelsen tas&lt;br&gt;upp till beskattning. Denna vinst bör i stället beskattas när det köpande&lt;br&gt;koncernföretaget avyttrar de vid andelsbytet mottagna andelarna. Bryts&lt;br&gt;koncemgemenskapen mellan det säljande och köpande företaget vid den&lt;br&gt;koncemintema överlåtelsen tidigare, bör dock beskattning ske då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om koncemintema andelsöverlåtelser gäller som nämnts&lt;br&gt;också när vederlaget vid avyttringen utgörs av andelar i det köpande&lt;br&gt;företaget. De bör även kunna tillämpas vid fusion vid beskattning av an-&lt;br&gt;delsägare i det överlåtande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets skattedelegation har påpekat att om det koncemöverlåtna&lt;br&gt;företaget fusioneras med ett annat företag skall vinsten enligt huvud-&lt;br&gt;regeln tas upp till beskattning hos säljaren. Delegationen anser att regle-&lt;br&gt;ringen bör ändras så att någon skattekonsekvens inte uppkommer i detta&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gjorde i lagrådsremissen följande bedömning. Genom en&lt;br&gt;koncemöverlåtelse kan anskaffningsvärdet för andelama i det koncem-&lt;br&gt;överlåtna företaget höjas. Vid en fusion vid vilken detta företag går upp i&lt;br&gt;ett annat företag utslocknar de koncemöverlåtna andelama. Om det är&lt;br&gt;fråga om fusion med köparen, dvs. ägaren till andelama i det koncem-&lt;br&gt;överlåtna företaget, emitteras inte några andelar som övertar anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet för de överlåtna andelarna. Det saknas i sådant fall skäl att&lt;br&gt;beskatta vinsten. Ett förslag av denna innebörd togs i lagrådsremissen in i&lt;br&gt;10 § första stycket lagen om uppskov med beskattningen vid andelsöver-&lt;br&gt;låtelser inom koncerner. Bestämmelsen bör dock kompletteras för fall då&lt;br&gt;vederlaget vid andelsöverlåtelsen utgått i form av andelar i det köpande&lt;br&gt;företaget, eftersom anskaffningsvärdet på vederlagsandelarna utgörs av&lt;br&gt;marknadsvärdet. Kompletteringen bör innebära att vederlagsandelarna&lt;br&gt;behandlas som överlåtna andelar. När dessa andelar säljs kommer vinsten&lt;br&gt;att beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinsten bör inte heller beskattas om det koncemöverlåtna företaget går&lt;br&gt;upp i ett annat koncernföretag än köparen. Efter en sådan fusion bör an-&lt;br&gt;delarna i det övertagande företaget behandlas som koncemöverlåtna an-&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De koncemöverlåtna andelarna kan delas ut till aktieägarna i det&lt;br&gt;köpande företaget med tillämpning av Lex ASEA. Även här innebär hu-&lt;br&gt;vudregeln att vinsten skall tas upp till beskattning. Ett företag som gör en&lt;br&gt;Lex ASEA-utdelning skall enligt punkt 1 a femte stycket 2 av anv. till&lt;br&gt;22 § kommunskattelagen (1928:370), KL, inte uttagsbeskattas - under&lt;br&gt;förutsättning att de utdelade andelarna inte är s.k. byggsmittade lager-&lt;br&gt;andelar. Det förhållandet att andelama först överlåts koncemintemt till&lt;br&gt;ett annat företag som i sin tur gör en Lex ASEA-utdelning bör inte ge ett&lt;br&gt;annat resultat. Beskattning av den koncemintema vinsten bör därför inte&lt;br&gt;ske i sådana fall. En förutsättning bör dock vara att det köpande företaget&lt;br&gt;inte medges avdrag för förlust på grund av utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan situation som kan förekomma är att koncemöverlåtelser görs&lt;br&gt;till ett företag som sedan delas ut genom en Lex ASEA-utdelning. Kon-&lt;br&gt;cemförhållandet mellan säljaren och köparen bryts genom en sådan ut-&lt;br&gt;delning varför vinsten enligt huvudregeln skall tas upp till beskattning.&lt;br&gt;Det bör emellertid vara möjligt för säljaren och köparen att träffa&lt;br&gt;överenskommelse om att köparen skall inträda i säljarens ställe i fråga&lt;br&gt;om den uppskjutna beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor i koncemregeln i dess nuvarande utformning är att moder-&lt;br&gt;företaget i koncernen skall vara ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en&lt;br&gt;sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. Regeringen anser&lt;br&gt;att även ömsesidiga livförsäkringsföretag bör kunna vara moderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande koncemregeln torde endast avse svenska företag.&lt;br&gt;Regeringens förslag innebär att vinsten hos det säljande företaget skall&lt;br&gt;beskattas när det köpande företaget säljer den överlåtna andelen till ett&lt;br&gt;företag utanför koncernen eller när det köpande företaget skiljs från&lt;br&gt;koncernen, t.ex. genom att andelama i företaget säljs till en köpare som&lt;br&gt;inte tillhör koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget medför att det är viktigt att man kan avgöra om ett visst&lt;br&gt;företag tillhör samma koncern som det säljande företaget. Detta kan bli&lt;br&gt;problematiskt i vissa fall om man släpper på villkoret att moderföretaget&lt;br&gt;skall vara ett svenskt företag. Detta villkor bör därför stå kvar. När det&lt;br&gt;gäller länder med vilka Sverige har slutit dubbelbeskattningsavtal torde&lt;br&gt;de bestämmelser i avtalen som förbjuder vissa slag av diskriminering&lt;br&gt;medföra att den omständigheten, att moderföretaget i koncernen är&lt;br&gt;hemmahörande i det andra landet, inte hindrar att koncemregeln tilläm-&lt;br&gt;pas (jfr artikel 24 punkt 5 i OECD:s modellavtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har uppskov medgetts med tillämpning av en icke-diskriminerings-&lt;br&gt;klausul är det inte givet att beskattning av vinsten utan vidare kan ske när&lt;br&gt;någon omständighet inträffar som medför att andelen inte längre innehas&lt;br&gt;av ett företag i företagsgruppen (som inte är en koncern). En be-&lt;br&gt;stämmelse behövs därför om att i sådana fall med koncern skall avses&lt;br&gt;även utländska motsvarigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispensregeln i 2 § 4 a mom. SIL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § 4 a mom. SIL far RSV, om inte särskilda skäl talar mot det,&lt;br&gt;medge befrielse från beskattning av reavinst när ett företag avyttrar&lt;br&gt;samtliga andelar i ett utländskt bolag till ett annat utländskt bolag. Som&lt;br&gt;förutsättningar gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det säljande företaget skall vara ett aktiebolag, en ekonomisk förening,&lt;br&gt;en sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det säljande företaget skall äga samtliga andelar i det köpande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det köpande bolaget får inte vara skattskyldigt för inkomst från ett fast&lt;br&gt;driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det avyttrade bolaget skall vara hemmahörande i samma land som det&lt;br&gt;köpande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det avyttrade bolaget far inte - direkt eller indirekt - äga andelar i ett&lt;br&gt;bolag som är hemmahörande i ett annat land med en röst- eller&lt;br&gt;kapitalandel som överstiger 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispensregeln ersatte genom lagstiftning år 1996 en äldre liknande regle-&lt;br&gt;ring. I förarbetena diskuterades det berättigade i en regel om definitiv&lt;br&gt;skattebefrielse av det aktuella slaget (prop. 1996/97:18, s. 22 ff). Med&lt;br&gt;hänsyn till att koncemregeln inte kunde tillämpas vid avyttring till ut-&lt;br&gt;ländska förvärvare och till att en tillämpning av strukturregeln krävde att&lt;br&gt;andelskapitalet i det köpande företaget ökades ansågs dock en begränsad&lt;br&gt;möjlighet till befrielse från beskattning motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fall som dispensregeln tar sikte på omfattas med ett undantag av&lt;br&gt;koncemregeln med den förslagna utformningen. Undantaget avser fallet&lt;br&gt;att det säljande företaget ingår i en koncern i vilket moderföretaget är ett&lt;br&gt;utländskt företag. I de fall när Sverige har ett dubbelbeskattningsavtal&lt;br&gt;med det land i vilket moderföretaget är hemmahörande med en icke-&lt;br&gt;diskrimineringsbestämmelse av den typ som finns i OECD:s modellavtal&lt;br&gt;är dock koncemregeln tillämplig på grund av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispensregeln passar mindre väl in i skattesystemet på grund av att en&lt;br&gt;tillämpning av den leder till definitiv skattebefrielse. I de sannolikt&lt;br&gt;mycket ovanliga fall då koncemregeln inte är tillämplig kan reglerna om&lt;br&gt;andelsbyten användas, låt vara att en ökning av andelskapitalet erfordras.&lt;br&gt;Utredningen föreslår med hänsyn till det anförda att dispensregeln tas&lt;br&gt;bort. Regeringen delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Regeringens skrivelse 1997/98:66&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya tekniken for beskattning av koncem-&lt;br&gt;intema andelsöverlåtelser gäller för avyttringar fr.o.m. den 21 januari&lt;br&gt;1998 i enlighet med regeringens förslag i skrivelse 1997/98:66. För&lt;br&gt;koncemintema överlåtelser som skett under viss tid dessförinnan mot&lt;br&gt;vederlag av nyemitterade andelar i det köpande företaget gäller sär-&lt;br&gt;skilda regler för beräkning av vinsten när vederlagsandelarna säljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i skrivelsen&lt;br&gt;1997/98:66 aviserat ett kommande förslag om en ändrad utformning av&lt;br&gt;koncemregeln. Med hänsyn till att den nuvarande utformningen av&lt;br&gt;koncemregeln i vissa hänseenden kan utnyttjas på ett inte avsett sätt&lt;br&gt;föreslog regeringen i skrivelsen att utredningens förslag avseende en ny&lt;br&gt;utformning av koncemregeln till vissa delar skall tillämpas på&lt;br&gt;överlåtelser som sker fr.o.m. dagen efter det att skrivelsen överlämnats&lt;br&gt;till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fullföljer nu det förslag som aviserats i den nämnda skri-&lt;br&gt;velsen om en ändrad utformning av tillämpningsområdet för koncemre-&lt;br&gt;geln. Förslaget föreslås gälla överlåtelser fr.o.m. den 21 januari 1998 till&lt;br&gt;utgången av detta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget överensstämmer i allt väsentligt med den reglering som före-&lt;br&gt;slås gälla för koncemintema andelsöverlåtelser fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1999. Vinsten skall således tas upp till beskattning när en omständighet&lt;br&gt;inträffar som medför att andelen inte längre innehas av ett företag som&lt;br&gt;tillhör koncernen. Upplöses det säljande företaget genom likvidation eller&lt;br&gt;genom sådan fusion som avses i 24 § 2 mom. första stycket 3 SIL eller&lt;br&gt;12 kap. 1, 3 eller 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall&lt;br&gt;vinsten i stället tas upp när det inträffar. Detsamma gäller om säljaren på&lt;br&gt;grand av tillämpning av ett dubbelbeskattningsavtal erhåller hemvist i ett&lt;br&gt;annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändrade tekniken för beskattning innebär att det gällande villkoret&lt;br&gt;om att det köpande företaget skulle ha beskattats i Sverige om det ome-&lt;br&gt;delbart efter förvärvet av andelama avyttrat dessa kan slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen om koncemintema andelsöverlåtelser innebär att&lt;br&gt;tillämpningsområdet skall avse, allmänt uttryckt, näringsbetingade an-&lt;br&gt;delar. Någon sådan ändring föreslogs inte i skrivelsen. Regeringens för-&lt;br&gt;slag innehåller inte heller någon ändring i detta hänseeende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär förslaget att vinsten vid en koncemintem&lt;br&gt;andelsöverlåtelse skall fastställas och tas upp till beskattning av det säl-&lt;br&gt;jande företaget vid den tidpunkt som ovan angetts. Kravet att det kö-&lt;br&gt;pande företaget skulle ha beskattats i Sverige om det omedelbart efter&lt;br&gt;förvärvet sålt andelama slopas. Regeringen föreslår ändringar i 2 §&lt;br&gt;4 mom. SIL av denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen har regeringen även aviserat att bestämmelserna i nuvaran-&lt;br&gt;de 2 § 4 a mom. SIL skall slopas. Regeringen föreslår i propositionen&lt;br&gt;även detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i skrivelsen anfört att det för att förhindra att koncem-&lt;br&gt;regeln utnyttjas för omfattande skatteplanering i syfte att erhålla defini-&lt;br&gt;tiva skattelättnader är angeläget att den ändrade regleringen med stöd av&lt;br&gt;undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen&lt;br&gt;tillämpas på avyttringar fr.o.m. dagen efter avlämnandet av skrivelsen,&lt;br&gt;dvs. fr.o.m. den 21 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en koncemintem överlåtelse skett före den 21 januari 1998 och har&lt;br&gt;vederlaget utgjorts av nyemitterade andelar i det köpande företaget är det&lt;br&gt;möjligt att avyttra vederlagsandelarna utan beskattning eller med i vart&lt;br&gt;fall en lägre skattepliktig reavinst även efter den dag koncemregeln i den&lt;br&gt;nya utformningen skall tillämpas. Reavinsten vid försäljning av veder-&lt;br&gt;lagsandelarna beräknas ju som nämnts med utgångspunkt i marknads-&lt;br&gt;värdet på de avyttrade andelarna vid tidpunkten för den koncemintema&lt;br&gt;överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl att anta att koncemintema överlåtelser i viss omfattning&lt;br&gt;skett som ett led i en planering inför förestående externa försäljningar.&lt;br&gt;Med hänsyn härtill gjorde regeringen i skrivelsen den bedömningen att&lt;br&gt;en särskild bestämmelse behövs för att säkerställa att den latenta&lt;br&gt;skatteskuld som uppkommit vid en koncemintem överlåtelse beskattas.&lt;br&gt;Bestämmelsen — som är av övergångskaraktär - bör vara tillämplig när&lt;br&gt;ett företag (företag 7) till ett annat koncernföretag som är ett aktiebolag&lt;br&gt;(företag 2) före den 21 januari 1998 överlåtit andelar med stöd av 2 §&lt;br&gt;4 mom. tionde stycket SIL mot vederlag av nyemitterade aktier i det&lt;br&gt;köpande företaget. När företag 1 avyttrar vederlagsaktiema bör vid be-&lt;br&gt;räkning av reavinsten som anskaffningsvärde anses det anskaffnings-&lt;br&gt;värde som gällde för de andelar som avyttrats vid den koncemintema&lt;br&gt;överlåtelsen. Motsvarande gäller om endast en del av vederlagsaktiema&lt;br&gt;avyttras. En förutsättning för att den särskilda övergångsbestämmelsen&lt;br&gt;skall tillämpas bör i första hand vara att företag 2 alltjämt innehar de&lt;br&gt;överlåtna andelama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det inte skall bli fråga om ett extra beskattningsled bör anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet hos företag 2 för de överlåtna andelama justeras till mark-&lt;br&gt;nadsvärdet vid tidpunkten för den koncemintema överlåtelsen. Denna&lt;br&gt;justering sker alltså först när företag 1 avyttrar de nyemitterade aktiemaa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda övergångsbestämmelsen bör vara tillämplig inte endast i&lt;br&gt;de fall företag 2 har andelarna i behåll utan även om företaget har avyttrat&lt;br&gt;andelama om överlåtelsen skett till underpris. I sådant fall skall i stället&lt;br&gt;justering av anskaffningsvärdet ske hos det företag som då innehar&lt;br&gt;andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i exemplet i avsnitt 7.1 kan den särskilda bestäm-&lt;br&gt;melsen illustreras enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företaget A säljer aktierna i B till D. Om B vid denna tidpunkt fort-&lt;br&gt;farande äger andelarna i C skall Ars anskaffningsvärde för de nyemittera-&lt;br&gt;de aktierna i B utgöras av anskaffningsvärdet för de andelar i C som tidi-&lt;br&gt;gare överlåtits till B. B:s anskaffningsvärde för andelarna i C justeras till&lt;br&gt;marknadsvärdet på dessa vid tidpunkten för den koncemintema över-&lt;br&gt;låtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda bestämmelsen bör gälla endast om den koncemintema&lt;br&gt;överlåtelsen ägt rum efter utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att även denna bestämmelse med stöd av undantags-&lt;br&gt;bestämmelsen i 2 kap. 10 § regeringsformen bör tillämpas om vederlags-&lt;br&gt;andelarna avyttras dagen efter avlämnandet av denna skrivelse eller se-&lt;br&gt;nare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Fusioner och fissioner&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Fusion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En generell reglering av såväl svenska som in-&lt;br&gt;ternationella fusioner infors. Regleringen innebär att det överlåtande&lt;br&gt;företaget inte beskattas. Det övertagande företaget inträder i det över-&lt;br&gt;låtande företagets skattemässiga situation. Regleringen omfattar även&lt;br&gt;fissioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överenstämmer i huvudsak med regeringens. Utred-&lt;br&gt;ningens förslag innebär dock att, utom utländska skadeförsäkringsföre-&lt;br&gt;tag, även investmentföretag samt bostadsföreningar och bostadsaktie-&lt;br&gt;bolag undantas från fusionslagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan till-&lt;br&gt;styrker att en generell lagstiftning om fusioner införs. Synpunkter på&lt;br&gt;vissa delar av förslaget har framförts av främst RSV, Byggentreprenö-&lt;br&gt;rerna och Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till regeringens förslag: Civilrättsliga regler om fusioner&lt;br&gt;mellan svenska aktiebolag finns i 14 kap. aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;ABL. Liknande regler finns även för fusioner mellan svenska företag av&lt;br&gt;andra associationsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattemässig reglering som syftar till att underlätta fusioner mellan&lt;br&gt;svenska företag finns i 2 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, SIL. Även i vissa andra lagar, t.ex. lagen (1993:1539) om avdrag&lt;br&gt;för underskott av näringsverksamhet, UAL, finns skatteregler om fusio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild skattemässig definition av fusion finns inte i 2 §&lt;br&gt;4 mom. SIL. I stället anges att bestämmelserna om fusion i momentet&lt;br&gt;gäller vid vissa uppräknade typer av fusioner. Det är fråga om följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fusion enligt 14 kap. 22 § ABL. Ett helägt dotteraktiebolag går upp&lt;br&gt;i sitt moderaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fusion enligt 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomi-&lt;br&gt;ska föreningar (absorption, kombination resp, ett helägt dotteraktie-&lt;br&gt;bolag till en ekonomisk förening går upp i föreningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fusion enligt 11 kap. 1 och 18 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;br&gt;(absorption och kombination resp, ett helägt dotterbolag går upp i&lt;br&gt;sitt moderföretag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fusion enligt 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619) (ab-&lt;br&gt;sorption, kombination resp, ett helägt dotteraktiebolag till en spar-&lt;br&gt;bank går upp i banken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fusion enligt 10 kap. 1, 2 och 8 §§ lagen (1995:1570) om medlems-&lt;br&gt;banker (absorption, kombination resp, ett helägt dotteraktiebolag&lt;br&gt;till en medlemsbank går upp i banken) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fusion enligt 15 a kap. 1 och 18 §§ försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) (gäller försäkringsaktiebolag; absorption och kombina-&lt;br&gt;tion resp, ett helägt dotterbolag går upp i sitt moderföretag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Vid absorption går ett eller flera överlåtande foretag upp i ett över-&lt;br&gt;tagande företag. Kombination innebär att två eller flera överlåtande före-&lt;br&gt;tag går upp i ett övertagande företag som de bildar.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion enligt 14 kap. 1 § ABL (absorption och kombination) omfattas&lt;br&gt;inte av reglerna i 2 § 4 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomgående inslag i de civilrättsliga definitionerna i de nämnda&lt;br&gt;lagrummen är att det överlåtande företaget upplöses utan likvidation. Vid&lt;br&gt;absorption och kombination enligt ABL, bankaktiebolagslagen och för-&lt;br&gt;säkringsrörelselagen utges fusionsvederlaget till aktieägarna i det över-&lt;br&gt;låtande företaget eller de överlåtande företagen. Motsvarigheten till detta&lt;br&gt;vid absorption och kombination enligt lagarna om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;och om medlemsbanker är att medlemmarna i ett överlåtande företag blir&lt;br&gt;medlemmar i det övertagande företaget (en medlemsbank är en särskilt&lt;br&gt;reglerad form av ekonomisk förening). Sparbanker saknar ägare eller&lt;br&gt;liknande intressenter. I fråga om absorption eller kombination enligt&lt;br&gt;sparbankslagen förekommer därför inte något fusionsvederlag eller&lt;br&gt;dylikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsvederlaget vid absorption och kombination enligt ABL, bank-&lt;br&gt;aktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen skall utgöras av aktier eller&lt;br&gt;kontanter eller en kombination av båda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fusion enligt 14 kap. 22 § ABL och de andra slag av fusio-&lt;br&gt;ner som anges i 2 § 4 mom. SIL finns det ett antal bestämmelser i&lt;br&gt;momentet som syftar till skattemässig kontinuitet. I det följande refereras&lt;br&gt;bestämmelserna i punktform i den ordning de förekommer i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande&lt;br&gt;företaget tagits upp till ett högre värde än det värde, som gäller i be-&lt;br&gt;skattningsavseende för det överlåtande företaget, skall det över-&lt;br&gt;tagande företaget ta upp skillnaden som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium,&lt;br&gt;patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits,&lt;br&gt;skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som&lt;br&gt;återstår oavskrivet av tillgångens anskaffningsvärde anses som om&lt;br&gt;det överlåtande och det övertagande företaget utgjort en skattskyl-&lt;br&gt;dig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Har inventarier eller andra tillgångar, som får skrivas av enligt reg-&lt;br&gt;lerna för räkenskapsenlig avskrivning, övertagits och har dessa till-&lt;br&gt;gångar i det övertagande företagets räkenskaper tagits upp till ett&lt;br&gt;högre värde än vad som följer av punkt 2, har det övertagande före-&lt;br&gt;taget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskriv-&lt;br&gt;ning. Som förutsättning gäller att skillnaden tas upp som intäkt un-&lt;br&gt;der det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel&lt;br&gt;för det beskattningsåret och vart och ett av de två närmast följande&lt;br&gt;beskattningsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Har skog övertagits, skall beträffande skogens anskaffningsvärde&lt;br&gt;och gällande ingångsvärde anses som om det överlåtande och det&lt;br&gt;övertagande företaget utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Har betalningsansvar för framtida utgifter övertagits och har det&lt;br&gt;överlåtande företaget medgetts avdrag för utgifterna, skall ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det över-&lt;br&gt;tagande företaget. Avdragsrätten för det övertagande företaget skall&lt;br&gt;prövas med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid utgången&lt;br&gt;av beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fusionen skall inte leda till skattepliktig reavinst eller avdragsgill&lt;br&gt;reaförlust för något av de deltagande företagen. Avyttras tillgångar&lt;br&gt;som övertagits vid fusionen, skall vid bedömandet av frågan om&lt;br&gt;skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust uppkommit anses&lt;br&gt;som om det överlåtande och det övertagande företaget utgjort en&lt;br&gt;skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Enligt 2 § 14 mom. SIL gäller följande. I fråga om juridiska perso-&lt;br&gt;ner utom dödsbon medges avdrag för förlust vid avyttring av aktier&lt;br&gt;och tillgångar, som behandlas som aktier i reavinsthänseende, en-&lt;br&gt;dast mot vinst vid avyttring av sådan tillgång. Uppkommer under-&lt;br&gt;skott, behandlas det vid taxeringen för det närmast följande beskatt-&lt;br&gt;ningsåret som förlust vid avyttring av aktier e.d. Begränsningen&lt;br&gt;gäller inte för näringsbetingade tillgångar. Bestämmelserna brukar&lt;br&gt;kallas för &amp;quot;aktiefallan&amp;quot;. Det övertagande företaget har samma rätt&lt;br&gt;till avdrag för underskott, som avses i 2 § 14 mom. SIL, som det&lt;br&gt;överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. Om&lt;br&gt;det övertagande företaget var ett famansföretag vid utgången av det&lt;br&gt;beskattningsår då fusionen äger rum eller det överlåtande företaget&lt;br&gt;var ett sådant företag vid ingången av beskattningsåret närmast före&lt;br&gt;det beskattningsår som avslutas genom fusionen, krävs dock att det&lt;br&gt;övertagande företaget ägde mer än nio tiondelar av aktierna i det&lt;br&gt;överlåtande företaget vid den sistnämnda tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;I samband med sådana fusioner, som de aktuella reglerna gäller för,&lt;br&gt;skall uttagsbeskattning av det överlåtande företaget inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om fusion finns även i en del andra skatteförfattningar än&lt;br&gt;SIL. Enligt 12 § UAL skall vid tillämpning av lagen det överlåtande och&lt;br&gt;det övertagande företaget anses som ett och samma företag. En viss be-&lt;br&gt;gränsning, som hänger samman med den s.k. koncembidragsspärren,&lt;br&gt;föreligger dock. Liknande kontinuitetsregler finns i 7 § lagen&lt;br&gt;(1993:1538) om periodiseringsfonder och 9 § lagen (1990:663) om er-&lt;br&gt;sättningsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller fusioner mellan svenska och utländska företag lade EU-&lt;br&gt;kommissionen år 1985 fram ett förslag till ett tionde bolagsdirektiv om&lt;br&gt;internationella fusioner mellan företag i olika EG-länder (O.J. 85/C&lt;br&gt;23/11). Förslaget har ännu inte antagits. För närvarande är det inte möj-&lt;br&gt;ligt att genomföra fusioner mellan svenska och utländska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att det av civilrättsliga skäl inte går att genomföra fusioner&lt;br&gt;mellan företag i olika EG-länder förpliktas medlemsstaterna i ett direktiv,&lt;br&gt;det s.k. fusionsdirektivet (90/434/EEG), att i sina lagstiftningar införa&lt;br&gt;sådana skattemässiga regler som föreskrivs i direktivet i syfte att under-&lt;br&gt;lätta internationella fusioner. I Sverige har regler som baseras på direk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tivet införts genom lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid&lt;br&gt;gränsöverskridande omstruktureringar inom EG (IGOL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med internationell fusion avses enligt IGOL ett förfarande som upp-&lt;br&gt;fyller följande villkor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett eller flera företags samtliga tillgångar och skulder övertas av ett&lt;br&gt;annat företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det överlåtande företaget eller de överlåtande företagen upplöses&lt;br&gt;utan likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vederlag till andra andelsägare i det överlåtande företaget eller de&lt;br&gt;överlåtande företagen än det övertagande företaget skall utgå i form&lt;br&gt;av andelar i det övertagande företaget. Som vederlag far även läm-&lt;br&gt;nas pengar. Kontant ersättning får dock inte överstiga 10 % av det&lt;br&gt;nominella värdet av de andelar som lämnas som vederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 § IGOL skall vid en internationell fusion det överlåtande före-&lt;br&gt;taget inte beskattas eller medges avdrag for förlust. Det övertagande före-&lt;br&gt;taget inträder enligt 9 § IGOL i det överlåtande företagets ställe vid be-&lt;br&gt;räkning av beskattningsbar inkomst med i lagen angivna undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Den grundläggande idén med en reg-&lt;br&gt;lering för de deltagande företagen som syftar till att skattemässigt under-&lt;br&gt;lätta fusioner är att fusionen inte skall utlösa beskattning hos det över-&lt;br&gt;låtande företaget. I stället medges uppskov med beskattningen genom att&lt;br&gt;det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skatte-&lt;br&gt;mässiga situation - skattemässig kontinuitet råder mellan det överlåtande&lt;br&gt;och det övertagande företaget. Detta uttrycks enkelt och rakt på sak i&lt;br&gt;IGOL, medan i 2 § 4 mom. SIL i princip detsamma uttrycks på ett om-&lt;br&gt;ständligt och delvis otympligt sätt. Utredningens förslag är att de gällan-&lt;br&gt;de regleringarna av beskattningen av de deltagande företagen vid fusio-&lt;br&gt;ner i 2 § 4 mom. SIL och IGOL ersätts av en enhetlig reglering som&lt;br&gt;bygger på lagstiftningstekniken i IGOL. Enligt förslaget skall regleringen&lt;br&gt;tas in i en särskild lag, lagen om uppskov med beskattningen vid fusio-&lt;br&gt;ner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser (fusionslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortsett från villkoret om beskaffenheten av fusionsvederlaget täcker&lt;br&gt;definitionen i IGOL definitionerna i de lagrum som anges i 2 § 4 mom.&lt;br&gt;SIL. Utredningen föreslår med hänsyn härtill att begreppet fusion i de&lt;br&gt;enhetliga reglerna utformas efter mönster av definitionen i IGOL. I defi-&lt;br&gt;nitionen bör dock inte tas in något villkor om beskaffenheten av fusions-&lt;br&gt;vederlaget. Närmare bestämt bör med fusion avses en ombildning som&lt;br&gt;uppfyller följande villkor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett eller flera företags samtliga tillgångar samt skulder och andra&lt;br&gt;förpliktelser övertas av ett annat företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det överlåtande företaget eller de överlåtande företagen upplöses&lt;br&gt;utan likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Äger inte det övertagande företaget samtliga andelar i det över-&lt;br&gt;låtande företaget eller de överlåtande företagen, skall fusionsveder-&lt;br&gt;laget betalas till andelsägarna i det överlåtande företaget eller de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtande företagen (andra andelsägare än det övertagande före- Prop. 1998/99.15&lt;br&gt;taget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FAR anser att övervägande skäl talar för att anknyta definitionen av fu-&lt;br&gt;sion till bestämmelserna i aktiebolagslagen eftersom det då framgår klart&lt;br&gt;i vilka fall reglerna är tillämpliga. Juridiska fakultetsnämnden vid Upp-&lt;br&gt;sala universitet ser många fördelar med att ett gemensamt regelsystem&lt;br&gt;för svenska och internationella förhållanden tillskapas. Fakultetsnämnden&lt;br&gt;vill dock framhålla att en sådan gemensam reglering innebär att fusions-&lt;br&gt;direktivets regler därigenom får genomslag även i den lagstiftning som&lt;br&gt;gäller för rent nationella förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. En direkt anknytning till be-&lt;br&gt;stämmelserna i aktiebolagslagen kräver en särskild reglering för bl.a.&lt;br&gt;internationella fusioner. En generell reglering enligt utredningens förslag&lt;br&gt;ger lagtekniskt en enhetlig och överskådlig lösning. Eftersom definitio-&lt;br&gt;nerna utformas med utgångspunkt bl.a. i de civilrättsliga fusionsreglema&lt;br&gt;i aktiebolagslagen bör någon osäkerhet om tillämpningsområdet inte&lt;br&gt;uppkomma. Utredningens förslag bör därför genomföras och bestämmel-&lt;br&gt;serna bör som föreslagits tas in i en särskild lag. Av tekniska skäl bör&lt;br&gt;dock det tredje villkoret i förslaget till definition i stället utformas som&lt;br&gt;ett villkor för att undantag från omedelbar beskattning skall medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vid sin granskning av förslaget kommenterat använd-&lt;br&gt;ningen av termen uppskov. Enligt Lagrådets mening bör den termen inte&lt;br&gt;användas för fusioner eftersom den ursprunglige ägaren i dessa fall inte&lt;br&gt;träffas av någon ytterligare beskattning. Det här är i stället fråga om ett&lt;br&gt;undantag från beskattning. Regeringen har på det sätt Lagrådet förordat&lt;br&gt;utformat bestämmelserna med utgångspunkt i att det är fråga om ett&lt;br&gt;undantag från beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att förslaget med en gemensam reglering torde&lt;br&gt;fa den konsekvens som Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala&lt;br&gt;universitet påpekat, nämligen att tolkningen av den svenska lagstift-&lt;br&gt;ningen kan komma att påverkas av innehållet i fusionsdirektivet och av&lt;br&gt;EG-domstolens praxis. Att en sådan tolkning kan bli aktuell framgår av&lt;br&gt;EG-domstolens dom den 17 juli 1997 i Leur-Bloem-målet (C-28/95).&lt;br&gt;Regeringen delar fakultetsnämndens uppfattning att det på nuvarande&lt;br&gt;stadium kan vara svårt att överblicka konsekvenserna av detta men anser&lt;br&gt;ändå att fördelarna med en generell reglering överväger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som i den följande framställningen sägs om &amp;quot;överlåtande företag&amp;quot;&lt;br&gt;gäller, om det finns flera överlåtande företag, vart och ett av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.1 Innebörden av undantag från beskattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens mening ligger det närmast till hands att i skattehän-&lt;br&gt;seende uppfatta en fusion som en avyttring av det överlåtande företagets&lt;br&gt;tillgångar, vid vilken vederlaget består av att det övertagande företaget&lt;br&gt;övertar ansvaret för det överlåtande företagets skulder och andra förplik-&lt;br&gt;telser. Ett alternativt synsätt är att även fusionsvederlaget utgör vederlag&lt;br&gt;- man skulle se saken så att det överlåtande företaget egentligen är be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättigat till fusionsvederlaget men att detta genom regleringen i - såvitt&lt;br&gt;gäller aktiebolag - 14 kap. 1 § ABL styrs över till ägarna (före en lagänd-&lt;br&gt;ring med verkan fr.o.m. år 1995 erlades fusionsvederlaget till det över-&lt;br&gt;låtande företaget, som sedan skiftade ut det till aktieägarna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det övervärden i det överlåtande företaget, innebär utredningens&lt;br&gt;synsätt - att vederlaget utgörs av värdet av övertagandet av ansvaret för&lt;br&gt;förpliktelserna - att uttagsbeskattning enligt punkt 1 fjärde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § KL aktualiseras (i frånvaro av särskilda regler&lt;br&gt;som de i 2 § 4 mom. SIL och i IGOL). Föreligger det särskilda skäl mot&lt;br&gt;uttagsbeskattning, blir resultatet skattemässig kontinuitet mellan det&lt;br&gt;överlåtande och det övertagande företaget i den meningen att det över-&lt;br&gt;tagande företaget anses ha anskaffat de överlåtna tillgångarna för värdet&lt;br&gt;av ansvarsövertagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning av innebörden av en fusion.&lt;br&gt;Fusionsvederlaget är således inte att betrakta som vederlag vid avyttring&lt;br&gt;av det överlåtande företagets tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har funnit att två huvudalternativ för uppskov bör över-&lt;br&gt;vägas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det ena, alternativ 1, beskattas det överlåtande företaget för det&lt;br&gt;beskattningsår som avslutas genom fusionen. Hänsyn tas till bl.a. in- och&lt;br&gt;utgående balansposter (lager, pågående arbeten, fordrings- och skuld-&lt;br&gt;poster samt avsättningar, jfr punkt 1 första stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;24 § KL). De utgående posterna grundas på förhållandena omedelbart&lt;br&gt;innan det överlåtande företaget upplöses. Själva fusionen medför där-&lt;br&gt;emot inte någon beskattning. De utgående posterna hos det överlåtande&lt;br&gt;företaget behandlas som ingående poster hos det övertagande företaget. I&lt;br&gt;övrigt inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets&lt;br&gt;skattemässiga situation sådan denna blir genom taxeringen för det nämn-&lt;br&gt;da beskattningsåret. Det gäller t.ex. i fråga om inventarier beträffande&lt;br&gt;anskaffningstidpunkter, anskaffningskostnader och gjorda avdrag för&lt;br&gt;värdeminskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativ 2 innebär att det överlåtande företaget inte beskattas för in-&lt;br&gt;komst under det beskattningsår som avslutas genom fusionen. Det över-&lt;br&gt;tagande företaget inträder helt i det överlåtande företagets skattemässiga&lt;br&gt;situation. Bl.a. skall det övertagande företaget anses ha bedrivit det över-&lt;br&gt;låtande företagets verksamhet från ingången av beskattningsåret för det&lt;br&gt;överlåtande företaget. Inkomsten hos det övertagande företaget för det&lt;br&gt;beskattningsår då fusionen äger rum beräknas med hänsyn till de in-&lt;br&gt;gående balansposterna hos det överlåtande företaget för det beskatt-&lt;br&gt;ningsår som avslutas genom fusionen och de utgående balansposterna&lt;br&gt;hos det övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens bedömning går det knappast att med säkerhet av-&lt;br&gt;göra om kontinuiteten enligt 2 § 4 mom. SIL avser alternativ 1 eller 2.&lt;br&gt;Samma osäkerhet vidlåder fusionsbestämmelsema i IGOL. Under senare&lt;br&gt;tid torde dock uppfattningen att det är fråga om kontinuitet enligt alter-&lt;br&gt;nativ 1 ha blivit vanlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bokföringslagen (1976:125) eller annan redovisningslagstiftning&lt;br&gt;finns det inte någon särskild reglering av hur redovisningen skall gå till&lt;br&gt;vid fusion. Några rekommendationer av Bokföringsnämnden e.d. finns&lt;br&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte heller. En tveksam punkt är t.ex. följande. Enligt 14 kap. 20 § ABL&lt;br&gt;övergår ett överlåtande aktiebolags tillgångar och skulder, med undantag&lt;br&gt;för eventuellt skadeståndsanspråk mot styrelseledamöterna m.fl., till det&lt;br&gt;övertagande bolaget samtidigt som det överlåtande bolaget upplöses&lt;br&gt;genom att anmälan av fusionen registreras. Innebär detta att det inte finns&lt;br&gt;några poster att redovisa i den utgående balansräkningen [jfr 3 kap. 1 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)]? Eller skall balansräkningen avse&lt;br&gt;förhållandena omedelbart innan det överlåtande bolaget upplöses genom&lt;br&gt;att anmälan av fusionen registreras? Till bilden hör också att fusionen&lt;br&gt;kan avse verksamheter som bedrivs i andra länder som kan ha andra för-&lt;br&gt;faranderegler och redovisningsregler beträffande fusioner än Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen kommer till slutsatsen att det inte finns någon fast grund&lt;br&gt;att stå på vad gäller redovisningen. Med hänsyn härtill anser utredningen&lt;br&gt;att skattereglerna bör utformas så att de fungerar oavsett hur redovis-&lt;br&gt;ningen görs. I fråga om alternativ 1 innebär detta att beskattningen grun-&lt;br&gt;das på det verkliga bokslutet om ett sådant upprättas och avser för-&lt;br&gt;hållandena omedelbart innan det överlåtande företaget upplöses. Kan be-&lt;br&gt;skattningen inte grundas på ett sådant bokslut får i stället ett särskilt&lt;br&gt;skattemässigt bokslut upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om alternativ 2 aktualiseras inte hänsynstagande till ett bokslut,&lt;br&gt;eftersom inkomstberäkningen inte grundas på förhållandena vid fusions-&lt;br&gt;tillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något fiskalt intresse av att särskilja det överlåtande och det över-&lt;br&gt;tagande företagets inkomster finns inte utom möjligen i ett hänseende.&lt;br&gt;Om inkomsterna inte särskiljs, kan ett upplupet underskott hos det ena&lt;br&gt;företaget komma att utjämnas mot ett överskott hos det andra företaget&lt;br&gt;(beträffande underskott från det närmast föregående beskattningsåret, se&lt;br&gt;avsnitt 5.3.3.3). I vissa fall kan på så sätt en resultatutjämning komma till&lt;br&gt;stånd genom en fusion som inte skulle ha kunnat ske genom koncern-&lt;br&gt;bidrag, på grund av villkoret i koncembidragsreglema i 2 § 3 mom. SIL&lt;br&gt;att ett dotterföretag skall ha varit helägt under hela beskattningsåret för&lt;br&gt;både givaren och mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande problemställning finns i fråga om underprisöverlåtelser.&lt;br&gt;Utredningens förslag innebär här att uttagsbeskattning kan underlåtas vid&lt;br&gt;en underprisöverlåtelse även om säljaren inte kan ge koncernbidrag till&lt;br&gt;köparen om det är fråga om överlåtelse av hela verksamheten eller en&lt;br&gt;verksamhetsgren. Utredningen finner inte skäl föreligga för annan be-&lt;br&gt;dömning vid fusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativ 2 är det enklaste och tillämpas, enligt vad utredningen er-&lt;br&gt;farit, ofta i praktiken. Utredningen föreslår att regleringen av kontinui-&lt;br&gt;teten utformas enligt detta alternativ. Utredningens förslag innebär att det&lt;br&gt;överlåtande företaget inte skall ta upp någon intäkt eller göra något&lt;br&gt;avdrag på grund av fusionen eller för det beskattningsår som avslutas&lt;br&gt;genom denna. Det övertagande företaget inträder i det överlåtande&lt;br&gt;företagets skattemässiga situation om inte annat särskilt anges. Detta&lt;br&gt;innebär att det övertagande företaget i beskattningshänseende skall anses&lt;br&gt;ha bedrivit det överlåtande företagets verksamhet från ingången av be-&lt;br&gt;skattningsåret för det överlåtande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV avstyrker förslaget. Enligt verkets uppfattning bör det krävas att&lt;br&gt;koncembidragsrätt föreligger för att ett resultat som har genererats hos&lt;br&gt;ett annat företag ska få övertas. Verket anser också att ett sådant synsätt&lt;br&gt;torde ligga i linje med gällande praxis. Utredningens förslag innebär att&lt;br&gt;en ytterligare möjlighet till inkomstutjämning skapas. Ett annat skäl mot&lt;br&gt;att utvidga möjligheterna till retroaktiva övertaganden är att motsvarande&lt;br&gt;möjligheter inte föreligger när det gäller mervärdesskatt och arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter. FAR instämmer i att tekniken för uppskov bör utformas enligt&lt;br&gt;utredningens förslag. Skälet för det är främst praktiska hänsyn.&lt;br&gt;Föreningen konstaterar att en lösning enligt alternativ 1 förutsätter någon&lt;br&gt;typ av bokslut i anslutning till fusionen. Eftersom registreringsdagen är&lt;br&gt;avgörande går det inte för företaget att förutse när fusionen kommer att&lt;br&gt;inträda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. I förslaget beträffande underpris-&lt;br&gt;överlåtelser uppställs vissa villkor vid överlåtelse till en förvärvare som&lt;br&gt;är i underskottsposition. Därmed avses att företaget har rätt till avdrag för&lt;br&gt;underskott från föregående beskattningsår. Däremot beaktas av enkel-&lt;br&gt;hetsskäl inte underskott som kan komma att redovisas det innevarande&lt;br&gt;beskattningsåret. Utredningens förord för alternativ 2 ligger i linje med&lt;br&gt;det förslaget. Förslaget har också praktiska fördelar. Det bör därför&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder en ändring i 2 § 1 mom. fjärde stycket SIL av&lt;br&gt;innebörd att beskattningsåret för det övertagande företaget såvitt avser&lt;br&gt;den övertagna verksamheten utgörs av tiden från ingången av räken-&lt;br&gt;skapsåret för det överlåtande företaget till utgången av räkenskapsåret för&lt;br&gt;det övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna kontinuiteten innebär vidare bl.a. att den skattemässiga&lt;br&gt;karaktären av de överlåtna tillgångarna (inventarier, lagertillgångar eller&lt;br&gt;reavinsttillgångar) hos det överlåtande företaget bibehålls hos det över-&lt;br&gt;tagande företaget. Hos detta företag kan ett karaktärsbyte aktualiseras om&lt;br&gt;en övertagen tillgång används på ett annat sätt än som varit fallet hos det&lt;br&gt;överlåtande företaget. Situationen blir då i fråga om tillgången densamma&lt;br&gt;som om denna legat kvar i det överlåtande företaget och övergången till&lt;br&gt;en annan användning av tillgången skett hos det företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att i detta sammanhang beröra fallet att ett dotter-&lt;br&gt;företag, B, som förvaltar fastigheter som bebyggts av dess byggnads-&lt;br&gt;rörelsedrivande moderföretag, A, genom fusion går upp i A. Före fusio-&lt;br&gt;nen utgör A:s andelar i B lagertillgångar och B:s fastigheter reavinsttill-&lt;br&gt;gångar. Förutsättningarna överensstämmer i princip med dem som före-&lt;br&gt;låg i RÅ 1994 ref. 16. Till följd av en särskild reglering i punkt 4 av an-&lt;br&gt;visningarna till 21 § KL rörande fastigheter som anskaffas av den som&lt;br&gt;bedriver byggnadsrörelse blir fastigheterna - i frånvaro av en generell&lt;br&gt;kontinuitetsregel i 2 § 4 mom. SIL - enligt gällande rätt lagertillgångar&lt;br&gt;hos A. Av rättsfallet följer att A anses genom fusionen avyttra andelarna&lt;br&gt;i B mot ett vederlag som motsvarar marknadsvärdet av fastigheterna&lt;br&gt;minskat med de övertagna skulderna. A anses ha förvärvat fastigheterna&lt;br&gt;till marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den av utredningen föreslagna kontinuiteten kommer fastig-&lt;br&gt;heterna i stället att bibehålla karaktären av anläggningstillgångar hos A&lt;br&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtidigt som andelarna i B som utgör lagertillgångar utslocknar. Hos A&lt;br&gt;kommer således lagertillgångar i form av andelar i B att ersättas av&lt;br&gt;reavinsttillgångar i form av fastigheterna. Med hänsyn till att en reavinst&lt;br&gt;vid avyttring av fastigheterna kommer att beskattas fullt ut som intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet - enligt förslaget i avsnitt 5.33.4 - anser utredningen&lt;br&gt;att beskattningskonsekvensema är godtagbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV anser att det uttryckligen bör anges att kontinuitetsregeln vid fu-&lt;br&gt;sion har företräde framför reglerna i 21 § KL om förvärv av fastighet av&lt;br&gt;skattskyldig som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.&lt;br&gt;Vidare behöver det enligt RSV klarläggas huruvida ett fastighetsförval-&lt;br&gt;tande företag som genom en fusion övertagit en omsättningsfastighet&lt;br&gt;därefter skall anses bedriva byggnadsrörelse på grund av bestämmelsen i&lt;br&gt;punkt 4 sista stycket av anvisningarna till 21 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. Den föreslagna särskilda skatte-&lt;br&gt;mässiga regleringen av fusioner har företräde framför reglerna i bl.a. 21 §&lt;br&gt;KL. I fråga om bestämmelsen i punkt 4 sista stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;21 § KL gäller att skattskyldig som enligt bestämmelserna i bl.a. den&lt;br&gt;aktuella anvisningspunkten innehar omsättningstillgång skall anses -&lt;br&gt;beroende på omständigheterna - bedriva byggnadsrörelse eller handel&lt;br&gt;med fastigheter. Ett fastighetsförvaltande företag som innehar en fastig-&lt;br&gt;het som utgör omsättningstillgång på grund av kontinuitetsbestämmelsen&lt;br&gt;i fusionslagen kan enligt regeringens uppfattning inte anses inneha en&lt;br&gt;omsättningstillgång ”enligt bestämmelserna i” den nämnda anvis-&lt;br&gt;ningspunkten. Enbart ett sådant innehav medför således inte att ett&lt;br&gt;företag skall anses bedriva byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörena anser att utredningen inte fullt ut har analyserat&lt;br&gt;byggkoncememas skattesituation med avseende på aktier i fastighets-&lt;br&gt;förvaltande dotterbolag som utgör omsättningstillgångar i moderbolaget.&lt;br&gt;Utredningens förslag innebär att en fusion skall kunna genomföras utan&lt;br&gt;skattekonsekvenser. Någon ändring föreslås dock inte i de regler som&lt;br&gt;innebär skatteplikt för utdelning från ett fastighetsförvaltande dotter-&lt;br&gt;bolag. Byggentreprenörerna anser vidare att förslaget innebär ett ingrepp&lt;br&gt;i nuvarande ordning där byggnadsrörelsedrivande företag först kunnat&lt;br&gt;förvärva ett fastighetsförvaltande bolag och sedan fusionera företaget&lt;br&gt;varefter fastigheterna ansetts övertagna till marknadsvärdet. Detta är&lt;br&gt;också en logisk följd av att aktierna i bolaget anses vara ett substitut för&lt;br&gt;fastigheterna. Utredningens förslag innebär att det övertagande bolaget&lt;br&gt;som anskaffningskostnad får tillgodoräkna sig ett många gånger mycket&lt;br&gt;lågt, historiskt, värde trots att det faktiska anskaffningsvärdet, uttryckt&lt;br&gt;genom köpeskillingen för aktierna, är betydligt högre och motsvarar&lt;br&gt;marknadsvärdet vid den aktuella tidpunkten. Byggentreprenörerna&lt;br&gt;motsätter sig ett införande av regler som far de nu beskrivna&lt;br&gt;konsekvenserna. Förbundet vill fasta uppmärksamheten på de särskilda&lt;br&gt;reglerna för byggnadsrörelse och den hemställan förbundet gjort om en&lt;br&gt;översyn av dessa bestämmelser. Fastighetsägareförbundet har uppfattat&lt;br&gt;förslaget så att fastigheter som utgör anläggningstillgångar i det&lt;br&gt;överlåtande företaget bibehåller denna karaktär även om det övertagande&lt;br&gt;företaget äger fastigheter som utgör omsättningstillgångar. Förbundet&lt;br&gt;anser att detta bör gälla även om det övertagande företaget bedriver&lt;br&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handel med fastigheter. Vidare ansluter sig förbundet till de synpunkter&lt;br&gt;som framförts av Byggentreprenörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. Rättsfallet RÅ 1994 ref. 16 synes&lt;br&gt;medföra de av Byggentreprenörerna angivna konsekvenserna när ett&lt;br&gt;företag som bedriver byggnadsrörelse förvärvar ett fastighetsförvaltande&lt;br&gt;företag som sedan fusioneras med byggnadsföretaget. Å andra sidan föl-&lt;br&gt;jer även av rättsfallet att en skattepliktig reavinst uppkommer om bygg-&lt;br&gt;nadsföretaget innehaft andelarna i det fastighetsförvaltande företaget en&lt;br&gt;längre tid och fastigheterna har stigit i värde efter förvärvet. Enligt&lt;br&gt;regeringens förslag utlöses inte beskattning i denna situation. Frågan har&lt;br&gt;således flera aspekter. Det är lämpligt att den analyseras närmare i&lt;br&gt;samband med den översyn av de särskilda reglerna for byggnadsrörelse&lt;br&gt;som skall företas (dir. 1998:55). I avvaktan på detta bör utrednings-&lt;br&gt;förslaget genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.2 Villkor för undantag från beskattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda villkor for uppskov uppställs inte i 2 § 4 mom. SIL - det&lt;br&gt;räcker att fusionen omfattas av uppräkningen av fusioner i lagrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I definitionen av fusion i IGOL finns, som tidigare berörts, ett villkor&lt;br&gt;om beskaffenheten av fusionsvederlaget som kan uppfattas som en sär-&lt;br&gt;skild förutsättning for kontinuitet. Det krävs att vederlaget skall bestå av&lt;br&gt;andelar i det övertagande företaget. Ett kontantvederlag på högst 10 % av&lt;br&gt;det nominella värdet på de andelar som lämnas som vederlag godtas&lt;br&gt;dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller svenska företag bör de enhetliga reglerna om fusion gälla for&lt;br&gt;aktiebolag, bank- och försäkringsaktiebolag, ekonomiska föreningar&lt;br&gt;(inkl, medlemsbanker) och sparbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utländska företag anser regeringen att de överväganden&lt;br&gt;som gjorts i avsnitt 6.2.2 i fråga om vilka subjekt som kan komma i fråga&lt;br&gt;som köpare vid ett andelsbyte är tillämpliga även beträffande fusioner.&lt;br&gt;Huvudregeln bör således vara att företaget skall vara ett utländskt bolag i&lt;br&gt;den mening som anges i 16 § 2 mom. SIL. Det kan möjligen förekomma&lt;br&gt;att ett företag som är hemmahörande i ett EG-land omfattas av fusions-&lt;br&gt;direktivet trots att det inte är ett utländskt bolag. Även sådana företag bör&lt;br&gt;kunna vara överlåtande eller övertagande företag vid en fusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en motsvarighet till vad som gäller enligt förslaget om&lt;br&gt;underprisöverlåtelser föreslår utredningen att de enhetliga reglerna om&lt;br&gt;fusion inte skall gälla beträffande bostadsföreningar eller bostads-&lt;br&gt;aktiebolag, investmentföretag eller utländska skadeforsäkringsforetag.&lt;br&gt;Med hänsyn till de särskilda beskattningsregler som gäller for dessa&lt;br&gt;företag anser utredningen att lösningen är förenlig med fusionsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har framfört syn-&lt;br&gt;punkter på förslaget i denna del och bl.a. tagit upp frågan om det är för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt med fusionsdirektivet att utesluta vissa företagsformer från&lt;br&gt;tillämpningsområdet för fusionsbestämmelsema. Fakultetsnämnden har&lt;br&gt;hänvisat till EG-domstolens dom i Leur-Bloem-målet som enligt fakul-&lt;br&gt;tetsnämndens mening kraftigt torde ha beskurit möjligheterna att med&lt;br&gt;hänvisning till artikel 11 i direktivet av skatteflyktsskäl generellt undanta&lt;br&gt;vissa transaktioner från direktivets tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i utredningens bedömning i fråga om behovet&lt;br&gt;av att göra undantag för vissa företagsformer. Undantagen är inte moti-&lt;br&gt;verade av skatteflyktsskäl utan av att de aktuella skattesubjekten be-&lt;br&gt;skattas enligt särskilda regler som medför att kontinuitet i beskattningen&lt;br&gt;inte går att upprätthålla. Undantagen far därför anses förenliga med&lt;br&gt;fusionsdirektivet. Regeringen anser emellertid att möjlighet till uppskov&lt;br&gt;bör finnas när ett bostadsaktiebolag eller en bostadsförening går upp i en&lt;br&gt;bostadsrättsförening som skatterättsligt utgör en bostadsförening. I dessa&lt;br&gt;fall är det fråga om fusion mellan två skattesubjekt som beskattas på&lt;br&gt;samma sätt. Det skulle även kunna övervägas att medge undantag från&lt;br&gt;beskattningen om ett utländskt skadeförsäkringsföretag går upp i ett&lt;br&gt;annat. Regeringen har emellertid nyligen tillkallat en särskild utredare&lt;br&gt;som bl.a. skall göra en översyn av beskattningen av utländska&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretag (dir. 1998:74). I avvaktan på resultatet av denna&lt;br&gt;översyn bör dessa företag inte tas med i fusionsregleringen. I fråga om&lt;br&gt;investmentföretag behövs inte några särskilda regler beroende på den&lt;br&gt;avskattningsregel som finns i 2 § 10 mom. SIL (jfr kap. 13). Regeringen&lt;br&gt;redovisar i författningskommentaren till 10 § fusionslagen närmare kon-&lt;br&gt;sekvenserna av en fusion där ett investmentföretag ingår som ett över-&lt;br&gt;låtande företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den situation som regleras i IGOL är - bortsett från det specialfall som&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 8.4 - att ett företag som är hemmahörande i Sverige&lt;br&gt;genom fusion går upp i ett företag som är hemmahörande i ett annat EG-&lt;br&gt;land. Kontinuitet medges endast till den del de överlåtna tillgångarna och&lt;br&gt;förpliktelserna knyts till ett fast driftställe i Sverige för det övertagande&lt;br&gt;företaget. Inkomst från driftstället får inte vara undantagen från beskatt-&lt;br&gt;ning här genom ett dubbelbeskattningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för att svensk beskattning överhuvudtaget skall aktuali-&lt;br&gt;seras vid en fusion är att det överlåtande företaget har varit skattskyldigt i&lt;br&gt;Sverige för inkomst av åtminstone en del av verksamheten. Ett villkor för&lt;br&gt;kontinuitet enligt de enhetliga reglerna bör vara att det övertagande före-&lt;br&gt;taget blir skattskyldigt här för inkomst av sådan verksamhet som det&lt;br&gt;överlåtande företaget beskattats för och att inkomsten inte blir undan-&lt;br&gt;tagen från beskattning på grund av dubbelbeskattningsavtal. Kontinuite-&lt;br&gt;ten bör gälla endast för verksamhet av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Längden av räkenskapsåret för den överlåtna verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag medför att kontinuitet vid fusion bl.a. skall innebära&lt;br&gt;att beskattningsåret för det övertagande företaget såvitt avser den över-&lt;br&gt;låtna verksamheten skall utgöras av tiden från ingången av räkenskaps-&lt;br&gt;året för det överlåtande företaget till utgången av räkenskapsåret för det&lt;br&gt;övertagande företaget. Detta aktualiserar ett villkor om beskattningsårets&lt;br&gt;längd såvitt avser den överlåtna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 § bokföringslagen far aktiebolag m.fl. juridiska personer&lt;br&gt;tillämpa brutet räkenskapsår. Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den&lt;br&gt;1 maj - den 30 april, den 1 juli - den 30 juni eller den 1 september - den&lt;br&gt;31 augusti. När bokföringsskyldighet inträder eller räkenskapsåret läggs&lt;br&gt;om, far räkenskapsåret omfatta kortare tid än 12 månader eller utsträckas&lt;br&gt;till att omfatta högst 18 månader. Avkortning av räkenskapsåret far också&lt;br&gt;göras om bokföringsskyldigheten upphör. Tillämpas brutet räkenskapsår,&lt;br&gt;far omläggning av räkenskapsåret ske till kalenderår. I andra fall krävs&lt;br&gt;tillstånd av skattemyndigheten för omläggning av räkenskapsåret. Den&lt;br&gt;som är bokföringsskyldig i fråga om flera rörelser skall använda samma&lt;br&gt;räkenskapsår för dessa. För att fa samma räkenskapsår för flera rörelser&lt;br&gt;far omläggning av räkenskapsår ske utan särskilt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en fusion kan beskattningsåret för den överlåtna verksamheten&lt;br&gt;komma att omfatta en längre period än 18 månader. Antag t.ex. att räken-&lt;br&gt;skapsåret för det överlåtande företaget är kalenderåret och för det över-&lt;br&gt;tagande företaget tiden den 1 september-den 31 augusti samt att fusionen&lt;br&gt;sker den 1 november. Räkenskapsåret för den överlåtna verksamheten&lt;br&gt;blir då tiden den 1 januari-den 31 augusti följande år, dvs. 20 månader.&lt;br&gt;Läggs räkenskapsåret för det övertagande företaget om till kalenderår&lt;br&gt;genom förlängning av det brutna räkenskapsåret, blir räkenskapsåret för&lt;br&gt;den överlåtna verksamheten 24 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens uppfattning bör det normalt inte godtas att räken-&lt;br&gt;skapsåret för den överlåtna verksamheten kommer att överstiga 18 måna-&lt;br&gt;der, eftersom det skulle möjliggöra oönskade skattekrediter. I praktiken&lt;br&gt;bör det i allmänhet inte erbjuda större svårigheter för de inblandade före-&lt;br&gt;tagen att genom val av tidpunkt för fusionen eller förkortning av ett bru-&lt;br&gt;tet räkenskapsår hos det övertagande företaget uppfylla villkoret.&lt;br&gt;Konsekvensen av längre räkenskapsår för den överlåtna verksamheten&lt;br&gt;bör vara att skattemässig kontinuitet inte medges. Föreligger särskilda&lt;br&gt;skäl, bör dock skattemyndigheten kunna medge att räkenskapsåret får&lt;br&gt;överstiga 18 månader. Medgivande bör kunna lämnas i fall där det av&lt;br&gt;affärsmässiga skäl framstår som olämpligt att arrangera fusionen så att&lt;br&gt;villkoret uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV avstyrker förslaget att beskattningsåret efter dispens skall kunna&lt;br&gt;komma att överstiga 18 månader. Verket anser att dispensregler innebär&lt;br&gt;ett komplicerande inslag i skattelagstiftningen för såväl skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen som för de skattskyldiga. RSV anför också att det civilrättsligt&lt;br&gt;inte torde finnas någon möjlighet att ha ett räkenskapsår som överstiger&lt;br&gt;18 månader. FAR avstyrker villkoret att räkenskapsåret inte får överstiga&lt;br&gt;18 månader. Föreningen anser att det inte är möjligt att helt styra över när&lt;br&gt;en fusion genomförs. Tidpunkten påverkas bl.a. av Patent- och Registre-&lt;br&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsverkets registrering som ligger utanför bolagets kontrollmöjlighet.&lt;br&gt;Föreningen understryker också att det nya skattekontosystemet innehåller&lt;br&gt;utökade möjligheter att debitera preliminär F-skatt, något som minskar&lt;br&gt;risken för obehöriga skattekrediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisade i lagrådsremissen följande bedömning. Ett krav&lt;br&gt;att räkenskapsåret i normalfall inte far överstiga 18 månader bör finnas.&lt;br&gt;Som tidigare nämnts finns det i bokföringslagen eller annan lagstiftning&lt;br&gt;inte någon särskild reglering av hur redovisningen skall gå till vid fusion.&lt;br&gt;Oberoende av vad den civilrättsliga regleringen kan ha för innebörd i&lt;br&gt;fråga om räkenskapsår vid fusion gäller emellertid enligt förslaget att&lt;br&gt;beskattningsåret för det övertagande företaget såvitt avser den övertagna&lt;br&gt;verksamheten skall utgöras av tiden från ingången av räkenskapsåret för&lt;br&gt;det överlåtande företaget till utgången av räkenskapsåret för det&lt;br&gt;övertagande företaget. Detta aktualiserar att ställning tas till om ett längre&lt;br&gt;beskattningsår än 18 månader bör kunna medges i vissa fall. I fall som&lt;br&gt;anges av utredningen bör skattemyndigheten kunna medge att&lt;br&gt;beskattningsåret får överstiga 18 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vid sin granskning av förslaget uttalat att det framstår&lt;br&gt;som systemfrämmande att det övertagande företaget ett och samma år&lt;br&gt;skall taxeras för resultatet av dels sin egen verksamhet, dels det&lt;br&gt;överlåtande företagets verksamhet avseende ett annat beskattningsår.&lt;br&gt;Enligt Lagrådet kan bestämmelsen ge upphov till tillämpningsproblem,&lt;br&gt;särskilt i förhållande till den dispensmöjlighet som i lagrådsremissen&lt;br&gt;finns i 11 §. Lagrådets uppfattning är att vissa problem bortfaller om&lt;br&gt;dispensregeln slopas. Såvitt Lagrådet kan finna bör företag som ämnar&lt;br&gt;genomföra en fusion eller fission utan några egentliga olägenheter kunna&lt;br&gt;planera ombildningen så att behov av längre beskattningsår än arton&lt;br&gt;månader inte uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Lagrådets uppfattning att dispensregeln bör kunna&lt;br&gt;undvaras. Det förhållandet att det övertagande företaget skall redovisa&lt;br&gt;resultatet i det överlåtande företaget innebär i de fall räkenskapsåren för&lt;br&gt;de två företagen inte överensstämmer att åtskillnad måste göras vid&lt;br&gt;beräkning av värdeminskningsavdrag mellan inventarier som tillhör det&lt;br&gt;övertagande företagets verksamhet och inventarier som tillhör den&lt;br&gt;övertagna verksamheten. Det gäller emellertid endast vid det första bok-&lt;br&gt;slutet efter fusionen. Sammantaget anser regeringen att förslaget bör full-&lt;br&gt;följas med det undantaget att någon dispensregel inte föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något ytterligare villkor för undantag från beskattning, t.ex. avseende&lt;br&gt;fusionsvederlaget, behövs inte enligt utredningens uppfattning.&lt;br&gt;Regeringen instämmer i denna bedömning. Frånvaron av andra villkor än&lt;br&gt;de angivna, i förening med definitionerna av fusion och företag, innebär&lt;br&gt;att systemet blir oberoende av nationaliteten (&amp;quot;hemmahörigheten&amp;quot;) hos de&lt;br&gt;överlåtande och förvärvande företagen. Antag t.ex. att ett danskt företag&lt;br&gt;går upp i ett annat danskt företag genom fusion enligt danska regler och&lt;br&gt;att en verksamhetsgren såväl före som efter fusionen bedrivs vid ett fast&lt;br&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driftställe i Sverige. Under förutsättning att båda företagen är utländska&lt;br&gt;bolag enligt definitionen i 16 § 2 mom. SIL eller ett sådant företag som&lt;br&gt;omfattas av fusionsdirektivet, medges kontinuitet såvitt avser&lt;br&gt;verksamheten i Sverige. Fusioneras två svenska företag, medges konti-&lt;br&gt;nuitet även för sådan verksamhet som bedrivs utomlands, såvida inkomst&lt;br&gt;från verksamheten inte är undantagen från beskattning i Sverige genom&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal (i det fallet aktualiseras överhuvudtaget inte&lt;br&gt;beskattning i Sverige av det överlåtande företaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare saknar det betydelse om utländska företag som fusionerar är&lt;br&gt;hemmahörande i EG-länder eller i andra länder (frånsett att definitio-&lt;br&gt;nerna av företag är delvis olika).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.3 Särskilda frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsenlig avskrivning och lagervärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av förutsättningarna för rätt till avdrag för värdeminskning enligt&lt;br&gt;reglerna för räkenskapsenlig avskrivning är enligt punkt 13 första stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § KL att avdraget motsvarar avskrivningen i&lt;br&gt;räkenskaperna. I frånvaro av en särskild bestämmelse skulle därför det&lt;br&gt;övertagande företaget förlora rätten till räkenskapsenlig avskrivning om&lt;br&gt;övertagna inventarier och tillgångar som behandlas som inventarier i&lt;br&gt;värdeminskningshänseende i företagets räkenskaper togs upp till ett&lt;br&gt;högre värde än det värde som gällde för det överlåtande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § 4 mom. fjärde stycket SIL finns en regel om att ett övertagande&lt;br&gt;företag vid en fusion inte förlorar rätten till räkenskapsenlig avskrivning i&lt;br&gt;denna situation, under förutsättning att skillnaden mellan värdena tas upp&lt;br&gt;som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en&lt;br&gt;tredjedel för det beskattningsåret och vart och ett av de två närmast föl-&lt;br&gt;jande beskattningsåren. En bestämmelse av samma slag finns i 11 §&lt;br&gt;IGOL. En motsvarande bestämmelse bör tas in i de enhetliga reglerna om&lt;br&gt;fusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget för avskrivning far uppgå till högst 30 % för år räknat. I det&lt;br&gt;fall att räkenskapsåret för den övertagna verksamheten inte sammanfaller&lt;br&gt;med det övertagande företagets räkenskapsår blir räkenskapsåret för den&lt;br&gt;övertagna verksamheten längre än för den gamla verksamheten hos det&lt;br&gt;övertagande företaget. Av regleringen följer att den högsta tillåtna av-&lt;br&gt;dragssatsen för den övertagna verksamheten på grund härav kommer att&lt;br&gt;överstiga avdragssatsen för den gamla verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § 4 mom. andra stycket SIL finns en bestämmelse som innebär att&lt;br&gt;om lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande före-&lt;br&gt;taget tagits upp till ett högre värde än det värde, som gäller i beskatt-&lt;br&gt;ningsavseende för det överlåtande företaget, skall det övertagande före-&lt;br&gt;taget ta upp skillnaden som intäkt. Bestämmelsen är egentligen över-&lt;br&gt;flödig eftersom detta följer redan av allmänna regler. Någon motsvarig-&lt;br&gt;het finns därför inte i regeringens förslag. En fusion kan således leda till&lt;br&gt;beskattning om det övertagande företaget tar upp övertaget lager till ett&lt;br&gt;högre värde. Vid en snabb omsättningshastighet på lagret är det inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon större skillnad mellan anskaffningsvärdet hos det överlåtande före-&lt;br&gt;taget och marknadsvärdet. Däremot kan exempelvis en överlåtelse av ett&lt;br&gt;lager av fastigheter genom fusion medföra att betydande skatteeffekter&lt;br&gt;uppkommer om lagret tas upp till marknadsvärde hos det övertagande&lt;br&gt;företaget. Det är lämpligt att frågan behandlas vid den översyn av regler-&lt;br&gt;na om byggnadsrörelse som skall företas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I UAL finns det regler som innebär att ett företags rätt till avdrag för un-&lt;br&gt;derskott i förvärvskälla från beskattningsåret närmast före det aktuella&lt;br&gt;beskattningsåret (gammalt underskott) begränsas i vissa situationer. (Ett&lt;br&gt;företag som har gammalt underskott benämns här förlustföretag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. beloppsspärren i 7 § UAL inträder om en ny ägare eller flera&lt;br&gt;nya ägare får ett bestämmande inflytande över ett förlustföretag.&lt;br&gt;Beloppsspärren innebär att avdrag för gammalt underskott medges endast&lt;br&gt;till den del detta inte överstiger 200 % av den nye ägarens eller de nya&lt;br&gt;ägarnas kostnad för att erhålla det bestämmande inflytandet över förlust-&lt;br&gt;företaget. Har en ny ägare förvärvat andelar i ett förlustföretag mot&lt;br&gt;vederlag av nyemitterade andelar, torde kostnaden utgöras av marknads-&lt;br&gt;värdet av de nyemitterade andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § UAL finns det regler som brukar kallas koncembidragsspärren.&lt;br&gt;Spärren aktualiseras om en ny ägare far bestämmande inflytande över ett&lt;br&gt;förlustföretag eller om ett förlustföretag får bestämmande inflytande över&lt;br&gt;ett annat företag. Koncembidragsspärren innebär att möjligheten till av-&lt;br&gt;drag för gammalt underskott mot mottaget koncernbidrag fryses. Avdrag&lt;br&gt;får göras först det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då ägar-&lt;br&gt;förändringen skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I UAL finns det också regler som går ut på att spärrarna inte skall&lt;br&gt;sättas ur spel vid fusion. Beloppsspärren gäller således även vid fusion&lt;br&gt;enligt 11 kap. 1 § bankaktiebolagslagen eller 15 a kap. 1 § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen. (Eftersom rätt till avdrag för underskott inte får övertas vid&lt;br&gt;fusion enligt 14 kap. 1 § ABL gäller inte beloppsspärren i det fallet.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 § UAL skall i fråga om sådana fusioner som anges i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket SIL det överlåtande och det övertagande företaget&lt;br&gt;anses som ett och samma företag. Det övertagande företaget har dock rätt&lt;br&gt;till avdrag för gammalt underskott hos det överlåtande företaget - och&lt;br&gt;hos det övertagande företaget självt - först det sjätte beskattningsåret&lt;br&gt;efter det beskattningsår då fusionen sker (fusionsspärreri). Fusions-&lt;br&gt;spärren gäller inte om det överlåtande och det övertagande företaget in-&lt;br&gt;gick i samma koncern före fusionen. Var emellertid i ett sådant fall kon-&lt;br&gt;cembidragsspärren tillämplig på ett av företagen, har det övertagande&lt;br&gt;företaget rätt till avdrag för gammalt underskott först vid den taxering då&lt;br&gt;spärren skulle ha släppt om fusionen inte hade ägt mm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I IGOL finns liknande regler om att rätt till avdrag för underskott får&lt;br&gt;övertas vid fusion och om begränsningar i avdragsrätten. Underskott får&lt;br&gt;övertas endast när ett helägt dotterföretag går upp i sitt moderföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller när det överlåtande företaget är ett bankaktiebolag eller ett försäk-&lt;br&gt;ringsaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den föreslagna regleringen av kontinuiteten i de enhetliga reglerna&lt;br&gt;om fusion följer att rätt till avdrag för underskott hos det överlåtande&lt;br&gt;företaget övergår på det övertagande företaget. Utredningen föreslår att&lt;br&gt;beloppsspärren och fusionspärren i UAL förs över till de enhetliga reg-&lt;br&gt;lerna om fusioner (IGOL skall enligt utredningens förslag upphävas).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 § fjärde stycket UAL gäller vid fusion mellan ekonomiska&lt;br&gt;föreningar bestämmelsen om kontinuitet i första stycket samma paragraf&lt;br&gt;endast om båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 2 §&lt;br&gt;8 mom. SIL (jfr prop. 1983/84:63). En förening som är kooperativ i be-&lt;br&gt;skattningshänseende skall vara öppen och tillämpa lika rösträtt. I fråga&lt;br&gt;om fusion genom absorption och kombination mellan ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar gäller inte fusionsspärren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avdrag för underskott bör enligt utredningens uppfattning&lt;br&gt;kunna övertas oberoende av om föreningarna är kooperativa eller ej. Un-&lt;br&gt;dantaget från fusionsspärren bör dock gälla endast om båda föreningarna&lt;br&gt;är kooperativa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vissa andra justeringar av beloppsspärren och fusionsspärren&lt;br&gt;föreslås av utredningen. I dessa hänseenden hänvisas till 13-16 §§&lt;br&gt;fusionslagen och lagkommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömningar i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstående reaförlust på aktier m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § 14 mom. SIL gäller följande i fråga om juridiska personer&lt;br&gt;utom dödsbon. Avdrag för förlust på aktie medges endast mot vinst vid&lt;br&gt;avyttring av aktie. Uppkommer underskott (kvarstående reaförlust), be-&lt;br&gt;handlas det vid taxeringen för det närmast följande beskattningsåret som&lt;br&gt;förlust på grund av avyttring av aktie. Avdragsbegränsningen gäller inte&lt;br&gt;vid avyttring av näringsbetingad aktie. Reglerna gäller även i fråga om&lt;br&gt;andra finansiella instrument som behandlas som aktier i reavinsthän-&lt;br&gt;seende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § 4 mom. åttonde stycket SIL har det övertagande företaget&lt;br&gt;samma rätt till avdrag för kvarstående reaförlust som det överlåtande&lt;br&gt;företaget skulle ha haft om fusionen inte hade ägt rum. Var moderföre-&lt;br&gt;taget ett fåmansföretag vid utgången av beskattningsåret eller var dotter-&lt;br&gt;företaget ett famansföretag vid ingången av det närmast föregående be-&lt;br&gt;skattningsåret, krävs dock att moderföretaget ägde mer än 90 % av&lt;br&gt;aktierna i dotterföretaget vid den sistnämnda tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion mellan ekonomiska föreningar krävs enligt samma lagrum&lt;br&gt;att båda föreningarna är att anses som kooperativa i beskattningshän-&lt;br&gt;seende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I IGOL finns liknande regler om att rätt till avdrag för kvarstående rea-&lt;br&gt;förlust far övertas vid fusion. Underskott far övertas endast när ett helägt&lt;br&gt;dotterföretag går upp i sitt moderföretag eller när det överlåtande före-&lt;br&gt;taget är ett bankaktiebolag eller ett försäkringsaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av regeringens förslag om regleringen av kontinuiteten i de enhetliga&lt;br&gt;reglerna om fusion följer att rätt till avdrag för kvarstående reaförlust hos&lt;br&gt;det överlåtande företaget övergår på det övertagande företaget. Begräns-&lt;br&gt;ningsregeln rörande famansföretag bör föras över till de enhetliga reg-&lt;br&gt;lerna. Däremot saknas anledning att upprätthålla kravet att vid fusion&lt;br&gt;mellan ekonomiska föreningar båda föreningarna skall vara kooperativa i&lt;br&gt;beskattningshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Beskattningen av andelsägarna i det överlåtande företaget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om andelsbyten och koncem-&lt;br&gt;intema andelsöverlåtelser tillämpas även vid fusion. Reglerna gäller&lt;br&gt;oavsett om villkoren för tillämpning av fusionsreglema på bolags-&lt;br&gt;nivån är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens i fråga om andels-&lt;br&gt;byten. Frågan om tillämpning av reglerna om koncemintema andels-&lt;br&gt;överlåtelser vid fusion behandlades inte av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte kommenterat för-&lt;br&gt;slaget särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När det gäller beskattningen av an-&lt;br&gt;delsägarna i det överlåtande företaget finns det anledning att skilja&lt;br&gt;mellan andelsägare i å ena sidan aktiebolag och utländska bolag m.m.&lt;br&gt;samt å andra sidan ekonomiska föreningar inkl, medlemsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag och utländska bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den typ av fusion där ett helägt dotterföretag går upp i sitt moder-&lt;br&gt;företag, t.ex. fusion enligt 14 kap. 22 § ABL, aktualiseras av naturliga&lt;br&gt;skäl inte frågan om skattemässig kontinuitet på ägamivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid andra fusioner erhåller andelsägarna i det överlåtande företaget&lt;br&gt;fusionsvederlag (andra andelsägare än det övertagande företaget). An-&lt;br&gt;delarna utslocknar när företaget upplöses. Enligt 24 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket SIL skall andelarna i detta fall anses ha avyttrats. Bestämmelsen&lt;br&gt;gäller beträffande fusion enligt 14 kap. 1 § ABL, 11 kap. 1 § bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen, 15 a kap. 1 § försäkringsrörelselagen och, om det är fråga&lt;br&gt;om andelar i ett utländskt bolag, förfaranden som motsvarar dessa slag av&lt;br&gt;fusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnda bestämmelsen bör generaliseras till att avse fusioner&lt;br&gt;enligt fusionslagen. Andel i det överlåtande företaget som innehas av det&lt;br&gt;övertagande företaget bör inte anses ha avyttrats genom fusionen. Fusio-&lt;br&gt;nen kommer härigenom inte att medföra beskattning hos det övertagande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från en andelsägares synpunkt är en fusion vid vilken andelarna i&lt;br&gt;företag A utslocknar och andelsägaren i vederlag erhåller andelar i före-&lt;br&gt;tag B likvärdig med ett andelsbyte eller en koncemintem andels-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtelse vid vilket andelarna i A byts mot andelar i B. Strukturregeln i&lt;br&gt;27 § 4 mom. SIL är dock inte tillämplig (RÅ 1997 ref 54).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att de enhetliga reglerna om andelsbyten skall&lt;br&gt;gälla även vid fusion. Förslaget innebär att andelsbytesreglema tillämpas&lt;br&gt;som om B köpt andelama i A av ägarna till detta. Ägarna till A kan såle-&lt;br&gt;des medges uppskov med beskattningen om villkoret beträffande be-&lt;br&gt;skaffenheten av vederlaget - vederlaget skall utgå i andelar det över-&lt;br&gt;tagande företaget och eventuellt en kontantdel på högst 10 % av det&lt;br&gt;nominella värdet av andelarna - och övriga villkor i andelsbyteslagen&lt;br&gt;uppfylls. Andelsbytesreglema kan vara tillämpliga oberoende av om an-&lt;br&gt;delama i A är reavinsttillgångar eller lagertillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning. Andelsbytesreglema bör&lt;br&gt;såldes gälla även på ägamivån. Enligt förslaget krävs inte för kontinuitet&lt;br&gt;på ägamivån - i motsats till vad som är fallet i den gällande regleringen&lt;br&gt;av internationella fusioner i IGOL - att villkoren på bolagsnivån&lt;br&gt;uppfylls. Om t.ex. två utländska företag fusioneras och skattskyldighet&lt;br&gt;för den övertagna verksamheten inte föreligger i Sverige, medges&lt;br&gt;kontinuitet för ägare till det överlåtande företaget som är skattskyldiga&lt;br&gt;här om villkoret beträffande beskaffenheten av fusionsvederlaget&lt;br&gt;uppfylls. I sådana fall då förutsättningarna för uppskov enligt reglerna&lt;br&gt;om koncemintema andelsöverlåtelser är uppfyllda skall dessa tillämpas i&lt;br&gt;stället för reglerna om andelsbyten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det övertagande företaget innehar andelar i det överlåtande före-&lt;br&gt;taget som utgör lagertillgångar, anses dessa enligt allmänna regler av-&lt;br&gt;yttrade genom fusionen (RÅ 1994 ref. 16). Någon beskattningskonsekens&lt;br&gt;bör inte uppkomma för det övertagande företaget i ett sådant fall.&lt;br&gt;Utredningen föreslår att det i 2 § 1 mom. SIL tas in regel om att ande-&lt;br&gt;larna skall anses ha avyttrats för det skattemässiga värdet. Intäkten&lt;br&gt;kommer då att neutraliseras av ett lika stort avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § 8 mom. fjärde stycket SIL skall vid fusion som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket 2 SIL som utdelning anses ett belopp som motsva-&lt;br&gt;rar vad medlemmen erhållit i annat än andelar i den övertagande före-&lt;br&gt;ningen. Som inbetald insats i den övertagande föreningen skall anses&lt;br&gt;inbetald insats i den överlåtande föreningen. I det sistnämnda lagrummet&lt;br&gt;anges fusion enligt 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar. Det är fråga om absorption, kombination resp, att ett helägt&lt;br&gt;dotteraktiebolag till en ekonomisk förening går upp i föreningen. Det är&lt;br&gt;tydligt att bestämmelsen är aktuell endast beträffande absorption och&lt;br&gt;kombination.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid absorption och kombination mellan ekonomiska föreningar be-&lt;br&gt;skattas således inte andelsägarna i den överlåtande föreningen, såvida&lt;br&gt;inte fusionsvederlaget avser även annat än föreningsandelar. Kontinuitet&lt;br&gt;upprätthålls genom att anskaffningskostnaden för andelarna i den över-&lt;br&gt;låtande föreningen förs över på andelarna i den övertagande föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl för att ändra på denna ordning föreligger inte. Bestämmelsen i 3 §&lt;br&gt;8 mom. fjärde stycket SIL bör dock förtydligas så att det framgår att den&lt;br&gt;endast avser absorption och kombination. Vidare bör bestämmelsen om-&lt;br&gt;fatta även motsvarande fusioner mellan medlemsbanker - en form av&lt;br&gt;ekonomiska föreningar - enligt 10 kap. 1 och 2 §§ lagen om medlems-&lt;br&gt;banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteflykt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 25 § IGOL finns en särskild skatteflyktsregel. Den gäller bl.a. vid inter-&lt;br&gt;nationella andelsbyten och internationella fusioner. Utredningen föreslår&lt;br&gt;att en motsvarande skatteflyktsregel tas in i reglerna om andelsbyten.&lt;br&gt;Däremot gör utredningen den bedömningen att risken for skatteflykt&lt;br&gt;genom fusion är begränsad såvitt gäller företagsnivån. I fråga om ägar-&lt;br&gt;nivån gäller enligt utredningens förslag skatteflyktsregeln för&lt;br&gt;andelsbyten. Med hänsyn till det anförda anser utredningen att någon sär-&lt;br&gt;skild skatteflyktsregel inte behövs. Utredningen konstaterar dock att&lt;br&gt;lagen (1995:575) mot skatteflykt kan tillämpas på fusioner enligt den av&lt;br&gt;utredningen föreslagna regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i fråga om andelsbyten gjort bedömningen att de gene-&lt;br&gt;rella reglerna i lagen mot skatteflykt är tillräckliga for att hindra&lt;br&gt;skatteundandragande. Någon särskild skatteflyktsregel har därför inte&lt;br&gt;föreslagits. Regeringen gör motsvarande bedömning i fråga om fusioner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Fissioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En reglering av såväl svenska som interna-&lt;br&gt;tionella fissioner införs. Regleringen innebär att det överlåtande före-&lt;br&gt;taget inte beskattas. Det eller de övertagande företagen inträder i det&lt;br&gt;överlåtande företagets skattemässiga situation. Bestämmelserna om&lt;br&gt;andelsbyten och koncemintema andelsöverlåtelser tillämpas även vid&lt;br&gt;fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Frågan om&lt;br&gt;tillämpningen av reglerna om koncemintema andelsöverlåtelser vid&lt;br&gt;fission behandlades dock inte av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte kommenterat för-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I svensk associationsrätt saknas reg-&lt;br&gt;ler om delning av företag, fission. Av naturliga skäl finns inte heller&lt;br&gt;skattemässiga regler om fission mellan svenska företag. (I den s.k. Lex&lt;br&gt;ASEA, som behandlas i kap. 11, finns skatteregler som syftar till att&lt;br&gt;underlätta en sorts substitut for fission som består i att aktierna i ett&lt;br&gt;dotterföretag delas ut.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemässiga regler om fission - internationella fissioner - finns där-&lt;br&gt;emot i fusionsdirektivet och till följd härav även i IGOL. I likhet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglerna om internationella fusioner saknar reglerna om internationella&lt;br&gt;fissioner for närvarande praktisk betydelse. Lika fullt måste skatteregler&lt;br&gt;om internationella fissioner finnas i svensk lagstiftning. Det framstår som&lt;br&gt;sannolikt att Aktiebolagskommittén kommer att lägga fram forslag om&lt;br&gt;nationella fissioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteregler om fission kan utformas i nära anslutning till regleringen&lt;br&gt;for fusioner. Utredningen anser att även reglerna för fissioner bör ges en&lt;br&gt;generell utformning. Regeringen delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fission bör avses en ombildning som uppfyller följande förutsätt-&lt;br&gt;ningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett företags samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser&lt;br&gt;övertas av två eller flera andra företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det överlåtande företaget upplöses utan likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regelsystem som i fråga om fusioner föreslagits i det föregående be-&lt;br&gt;träffande det överlåtande och övertagande företagen bör tillämpas även&lt;br&gt;vid fissioner. Någon beskattning skall således inte ske av det överlåtande&lt;br&gt;företaget. Vart och ett av de övertagande företagen inträder i det över-&lt;br&gt;låtande företagets skattemässiga situation såvitt gäller de tillgångar och&lt;br&gt;förpliktelser som övertagits av företaget. I fråga om vissa skattemässiga&lt;br&gt;poster hos det överlåtande företaget måste dock särskilt regleras hur de&lt;br&gt;skall fördelas på de övertagande företagen. Det gäller i första hand perio-&lt;br&gt;diseringsfonder och ersättningsfonder. I överensstämmelse med vad som&lt;br&gt;gäller enligt IGOL bör dessa poster fördelas på de övertagande företagen&lt;br&gt;i förhållande till det nettovärde som överförs till varje företag. I motsats&lt;br&gt;till vad som gäller enligt IGOL bör även rätt till avdrag för underskott i&lt;br&gt;förvärvskälla och till avdrag för kvarstående reaförlust fa övertas. Detta&lt;br&gt;föranleder en komplettering av beloppsspärren. Fördelningen bör ske på&lt;br&gt;det nämnda sättet. Med nettovärde avses skillnaden mellan de värden&lt;br&gt;som gäller vid beskattningen för tillgångarna och förpliktelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även det som i fråga om fusion föreslagits beträffande beskattningen&lt;br&gt;av andelsägarna i det överlåtande företaget bör tillämpas vid fission.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Tillgångar knutna till ett fast driftställe i ett annat EG-&lt;br&gt;land&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt företag som bedriver verksamhet i ett annat land från ett fast&lt;br&gt;driftställe där beskattas i Sverige för inkomst av verksamheten enligt&lt;br&gt;svenska interna regler (6 § 1 mom. SIL). Beskattas inkomsten även i det&lt;br&gt;andra landet gäller följande. Saknas dubbelbeskattningsavtal med det&lt;br&gt;andra landet räknas den utländska skatten av från svensk skatt enligt&lt;br&gt;lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. I dubbelbeskattnings-&lt;br&gt;avtal kan ha föreskrivits antingen att inkomsten skall undantas från be-&lt;br&gt;skattning i Sverige eller att skatteavräkning skall ske. I det senare fallet&lt;br&gt;sker skatteavräkning enligt den nämnda lagen. Sker beskattning både i&lt;br&gt;det andra landet och i Sverige, föreligger vidare enligt punkt 4 av anvis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningama till 20 § KL rätt till avdrag för skatten vid beräkningen av den&lt;br&gt;svenska inkomsten. Vid avräkning tas hänsyn till skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fall som nu är av intresse är att den utländska inkomsten inte&lt;br&gt;undantagits från beskattning i Sverige genom ett dubbelbeskattnings-&lt;br&gt;avtal. Uppgår i ett sådant fall det svenska företaget i ett utländskt företag&lt;br&gt;genom fusion, är de föreslagna förutsättningarna för kontinuitet inte upp-&lt;br&gt;fyllda, eftersom det övertagande företaget inte blir skattskyldigt för in-&lt;br&gt;komst av verksamheten i Sverige. (Det som sägs beträffande fusion i&lt;br&gt;detta asvnitt gäller även beträffande fission.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ett svenskt företag för närvarande inte kan uppgå i ett ut-&lt;br&gt;ländskt företag genom fusion, utgör det beskrivna förhållandet inte något&lt;br&gt;problem i praktiken. Situationen har emellertid uppmärksammats i&lt;br&gt;fusionsdirektivet. I artikel 10 krävs - för att anknyta till situationen med&lt;br&gt;ett svenskt överlåtande företag (regleringen i direktivet är naturligtvis&lt;br&gt;generell för gränsöverskridande fusioner inom EG) - att det andra landet&lt;br&gt;(ett EG-land) skall tillämpa fusionsdirektivet som om det överlåtande&lt;br&gt;företaget varit hemmahörande i landet. Vidare krävs att Sverige skall ge&lt;br&gt;skattelättnad som om den skatt som skulle ha utgått i det andra landet i&lt;br&gt;frånvaro av lagstiftning där enligt fusionsdirektivet faktiskt hade utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering enligt artikel 10 i direktivet finns i 14 § IGOL. Där anges&lt;br&gt;att det överlåtande företaget far beskattas men att avdrag inte medges för&lt;br&gt;förlust. Vidare skall punkt 4 av anvisningarna till 20 § KL och lagen om&lt;br&gt;avräkning av utländsk skatt tillämpas som om den skatt i det andra lan-&lt;br&gt;det, som skulle ha utgått där förutan lagstiftning enligt direktivet, faktiskt&lt;br&gt;hade utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lagstiftning enligt direktivet infördes gjordes bedömningen att ar-&lt;br&gt;tikel 10 inte omfattar fallet att det fasta driftstället är beläget i det land i&lt;br&gt;vilket det övertagande företaget är hemmahörande (SOU 1994:100 s.&lt;br&gt;59 f., prop. 1994/95:52 s. 58 f.), och 14 § IGOL utformades i enlighet&lt;br&gt;med det. (En utgångspunkt i lagstiftningsärendet var att reglerna - i av-&lt;br&gt;vaktan på resultatet av utredningens fortsatta arbete - inte skulle gå ut-&lt;br&gt;över de krav direktivet ställer, se prop. 1994/95:52 s. 25.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler motsvarande dem i 14 § IGOL bör tas in i den enhetliga regle-&lt;br&gt;ringen av fusioner. I motsats till den föreslagna regleringen i övrigt av&lt;br&gt;fusioner bör dessa regler inte utformas så att det saknar betydelse i vilket&lt;br&gt;land ett företag är hemmahörande, utan reglerna bör även i fortsättningen&lt;br&gt;gälla endast fusioner inom EG. Skälet för detta är att en utgångspunkt för&lt;br&gt;reglerna är att den andra landet har lagstiftning avseende det fasta drift-&lt;br&gt;stället enligt fusionsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett par hänseende bör de enhetliga reglerna utformas annorlunda än&lt;br&gt;IGOL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första. Även om bedömningen att artikel 10 i direktivet inte&lt;br&gt;omfattar fallet att det fasta driftstället är beläget i det land i vilket det&lt;br&gt;övertagande företaget är hemmahörande är riktig - vilket är omtvistat -&lt;br&gt;saknas det enligt utredningens uppfattning i materiellt hänseende anled-&lt;br&gt;ning att inte låta även detta fall omfattas av den aktuella regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i anslutning härtill anledning att beröra även situationen att&lt;br&gt;ett företag i ett annat EG-land som har ett fast driftställe i Sverige genom&lt;br&gt;fusion går upp i ett företag som är hemmahörande i ett tredje EG-land. I&lt;br&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § IGOL anges att i ett sådant fall Sverige skall tillämpa reglerna om&lt;br&gt;fusion i IGOL som om det överlåtande företaget varit svenskt. Som&lt;br&gt;framgått redan i avsnitt 8.1.2, under Övrigt (exemplet med de danska&lt;br&gt;företagen) behövs i detta fall inte någon särskild reglering i de enhetliga&lt;br&gt;reglerna. Blir det övertagande företaget skattskyldigt för inkomst av&lt;br&gt;verksamheten genom att denna även efter fusionen kommer att vara&lt;br&gt;knuten till ett fast driftställe här, föreligger förutsättningar för kontinuitet&lt;br&gt;enligt de allmänna reglerna. Detta gäller oberoende av om företagen är&lt;br&gt;hemmahörande i EG-länder eller ej och även - vilket inte är fallet enligt&lt;br&gt;13 § IGOL - om det övertagande företaget är svenskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra finns det anledning att ifrågasätta bestämmelsen i IGOL&lt;br&gt;att avdrag inte medges för en förlust hos det övertagande företaget på&lt;br&gt;grund av en internationell fusion. Någon föreskrift om detta finns inte i&lt;br&gt;fusionsdirektivet. Utredningen föreslog heller inte någon sådan regel i&lt;br&gt;SOU 1994:100, utan regeln infördes i propositionen. Bakgrunden till be-&lt;br&gt;dömningen i propositionen synes vara följande uttalande av Riks-&lt;br&gt;skatteverket i remissyttrande över utredningsförslaget (ej ordagrant åter-&lt;br&gt;givet):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget medför en överlåtelse av tillgångar och skulder knutna till&lt;br&gt;ett fast driftställe i ett annat EG-land att det övertagande företaget medges&lt;br&gt;avdrag för förlust på grund av fusionen. Detta synes innebära att risk för&lt;br&gt;dubbla avdrag uppkommer genom att avdrag för förlusten medges i&lt;br&gt;Sverige samtidigt som tillgångarna övertas till skattemässiga värden i det&lt;br&gt;andra landet. Eventuella orealiserade förluster följer med vid övertagan-&lt;br&gt;det. När förlusterna realiseras hos det övertagande företaget kan avdrag&lt;br&gt;komma att medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att riksskatteverkets iakttagelse i och för sig är&lt;br&gt;riktig. Det är bara det att konsekvensen inte är en följd av förslaget i&lt;br&gt;SOU 1994:100 utan att detsamma enligt allmänna regler gäller även vid&lt;br&gt;avyttring av ett fast driftställe utomlands - utom i sådana, tämligen&lt;br&gt;ovanliga, fall då intäkter från det fasta driftstället undantas från beskatt-&lt;br&gt;ning i Sverige genom dubbelbeskattningsavtal (jfr 22 § SIL). I övriga fall&lt;br&gt;undanröjs dubbelbeskattning av en vinst vid avyttring av ett fast drift-&lt;br&gt;ställe utomlands i huvudsak genom att skatt i det andra landet räknas av&lt;br&gt;från svensk skatt. I sådana fall då en förlust i stället uppkommer finns det&lt;br&gt;ingen samordning med beskattningen i det andra landet, utan avdrag&lt;br&gt;medges för förlusten oberoende av om även vid inkomstberäkningen i det&lt;br&gt;andra landet en förlust uppkommer som företaget erhåller avdrag för vid&lt;br&gt;beskattningen där. Det är diskutabelt om denna ordning är motiverad i&lt;br&gt;alla situationer. Det saknas emellertid anledning att göra undantag just&lt;br&gt;vid internationella fusioner (och verksamhetsöverlåtelser, som behandlas&lt;br&gt;i kap. 9). Snarare är skälet för undantag något svagare, eftersom avdrag i&lt;br&gt;det andra landet medges först när det övertagande företaget realiserar för-&lt;br&gt;lusten. Utredningen föreslår att någon regel av det diskuterade slaget inte&lt;br&gt;tas in i det nya regelsystemet. Regeringen delar utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Verksamhetsöverlåtelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Undantag från omedelbar beskattning medges&lt;br&gt;vid en överlåtelse av en verksamhet eller en verksamhetsgren mot&lt;br&gt;vederlag av andelar i det köpande företaget. Det köpande företaget&lt;br&gt;inträder i princip i det säljande företagets skattemässiga situation. Det&lt;br&gt;säljande företaget anses ha anskaffat vederlagsandelarna för skill-&lt;br&gt;naden mellan de skattemässiga värdena på de tillgångar och skulder&lt;br&gt;som överlåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV har i fråga om definitionen av begreppet&lt;br&gt;verksamhetsgren hänvisat till vad som anförts i samma fråga beträffande&lt;br&gt;underprisöverlåtelser. I övrigt har förslaget inte kommenterats av någon&lt;br&gt;remissinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: I lagen (1994:1854) om in-&lt;br&gt;komstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG&lt;br&gt;(IGOL) finns det en skattemässig reglering av ett förfarande som består i&lt;br&gt;att ett företag som är hemmahörande i Sverige säljer samtliga tillgångar i&lt;br&gt;sin verksamhet eller i en verksamhetsgren till ett företag som är hemma-&lt;br&gt;hörande i ett annat EG-land mot vederlag av andelar i det köpande&lt;br&gt;företaget. Förfarandet benämns internationell verksamhetsöverlåtelse.&lt;br&gt;Regleringen, som inte har någon motsvarighet vid överlåtelser mellan&lt;br&gt;svenska företag, innebär att avyttringen inte medför beskattning hos det&lt;br&gt;säljande företaget och att det köpande företaget övertar det säljande&lt;br&gt;företagets skattemässiga värden på de överlåtna tillgångarna. Anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet för vederlagsandelarna utgörs av det skattemässiga netto-&lt;br&gt;värdet av den överlåtna verksamheten eller verksamhetsgrenen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för att reglerna skall vara tillämpliga gäller det-&lt;br&gt;samma som vid internationella fusioner och fissioner, dvs. att de över-&lt;br&gt;låtna tillgångarna knyts till ett fast driftställe i Sverige för det köpande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Reglerna om internationella verksam-&lt;br&gt;hetsöverlåtelser kan ses som ett komplement till reglerna om inter-&lt;br&gt;nationella andelsbyten. En förutsättning för att de senare reglerna skall&lt;br&gt;kunna utnyttjas när en koncern säljer en verksamhet till ett fristående&lt;br&gt;företag är att verksamheten ligger i ett särskilt företag. Genom reglerna&lt;br&gt;om internationella verksamhetsöverlåtelser kan även en verksamhetsgren&lt;br&gt;som inte ligger i ett särskilt företag säljas mot vederlag av andelar i det&lt;br&gt;köpande företaget utan att beskattning sker. Denna möjlighet kan vara av&lt;br&gt;värde även vid överlåtelser mellan svenska företag. Utredningen föreslår&lt;br&gt;därför att reglerna om internationella verksamhetsöverlåtelser görs gene-&lt;br&gt;rellt tillämpliga och att förfarandet benämns verksamhetsöverlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning. Reglerna om verksam-&lt;br&gt;hetsöverlåtelse bör tas in i lagen om beskattningen vid fusioner, fissioner&lt;br&gt;och verksamhetsöverlåtelser (fusionslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en verksamhetsöverlåtelse bör närmare bestämt, i anslutning till&lt;br&gt;vad som gäller enligt IGOL, avses en överlåtelse vid vilken ett företags&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtliga tillgångar i dess verksamhet eller i en verksamhetsgren avyttras&lt;br&gt;till ett annat foretag mot vederlag form av andelar i det köpande&lt;br&gt;företaget. Har det säljande företaget skulder eller andra förpliktelser som&lt;br&gt;hänför sig till de överlåtna tillgångarna, bör ersättningen få lämnas också&lt;br&gt;i form av att det köpande företaget övertar ansvaret för förpliktelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om underprisöverlåtelser innebär att om koncembidragsrätt&lt;br&gt;saknas skall överlåtarens hela verksamhet eller en hel verksamhetsgren&lt;br&gt;överlåtas. I underprislagen har införts en särskild bestämmelse som&lt;br&gt;innebär att andelar som inte innehas som ett led i en rörelse i visst fall&lt;br&gt;anses som en verksamhetsgren. En motsvarande bestämmelse är inte&lt;br&gt;aktuell i fråga om verksamhetsöverlåtelser, eftersom reglerna om&lt;br&gt;andelsbyten eller andelsöverlåtelser inom koncerner är tillämpliga vid&lt;br&gt;överlåtelse av andelar mot vederlag av andelar i det köpande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma kategorier av företag som kan delta i en fusion eller fission bör&lt;br&gt;kunna vara parter i en verksamhetsöverlåtelse (jfr avsnitt 8.1.2).&lt;br&gt;Bostadsföreningar och bostadsaktiebolag samt investmentföretag bör&lt;br&gt;dock med hänsyn till de särskilda beskattningsregler som gäller för dessa&lt;br&gt;företaget inte kunna delta i en verksamhetsöverlåtelse. Undantag från&lt;br&gt;omedelbar beskattning bör medges endast om vederlaget överstiger&lt;br&gt;summan av de skattemässiga värdena för de avyttrade tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för undantag från omedelbar beskattning bör i övrigt&lt;br&gt;gälla i princip detsamma som i fråga om fusioner och fissioner, dvs. i&lt;br&gt;huvudsak att det köpande företaget blir skattskyldigt för inkomst av den&lt;br&gt;överlåtna verksamheten. Inkomsten far inte bli undantagen från&lt;br&gt;beskattning på grund av ett dubbelbeskattningsavtal. Undantag från&lt;br&gt;omedelbar beskattning bör medges endast om det säljande och köpande&lt;br&gt;företaget begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att det säljande företaget lever vidare efter överlåtelsen&lt;br&gt;kan såvitt avser lager och inventarier och liknande tillgångar kontinui-&lt;br&gt;teten inte tekniskt konstrueras på samma sätt som vid fusion och fission.&lt;br&gt;I fråga om sådana tillgångar bör i stället det säljande företaget anses ha&lt;br&gt;avyttrat tillgångarna för deras skattemässiga värden och det köpande&lt;br&gt;företaget anses ha anskaffat tillgångarna för samma värden. Innebörden&lt;br&gt;av regleringen är emellertid densamma som vid fusioner och fissioner.&lt;br&gt;Det innebär att om det köpande företaget i redovisningen tar upp lager&lt;br&gt;och andra omsättningstillgångar till ett högre värde än värdet hos det&lt;br&gt;säljande företaget, skall det köpande företaget ta upp skillnaden som&lt;br&gt;intäkt. Regleringen i detta hänseende vid fusioner, fissioner och verk-&lt;br&gt;samhetsöverlåtelser torde komma att aktualiseras vid den översyn av&lt;br&gt;reglerna om byggnadsrörelse som skall företas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande reavinsttillgångar bör gälla att det säljande företaget inte&lt;br&gt;skall ta upp någon intäkt eller göra något avdrag på grund av verk-&lt;br&gt;samhetsöverlåtelsen och att det köpande företaget inträder i det säljande&lt;br&gt;företagets skattemässiga sitution. Det som sägs i avsnitt 8.4 om förlust&lt;br&gt;när tillgångar som är knutna till ett fast driftställe i ett annat EG-land&lt;br&gt;övergår till ett annat företag genom fusion eller fission gäller även vid&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelse i motsvarande situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den dubbla kontinuitet som diskuteras i det följande&lt;br&gt;behövs enligt utredningens bedömning inte någon särskild skatteflykts-&lt;br&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regel motsvarande den i 25 § IGOL. Regeringen har tidigare föreslagit att&lt;br&gt;någon särskild skatteflyktsklausul inte skall inforas för andelsbyten eller&lt;br&gt;för fusioner och fissioner. Något skäl att göra en annan bedömning i&lt;br&gt;fråga om verksamhetsöverlåtelser föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande detaljerna i den tekniska konstruktionen hänvisas till&lt;br&gt;fusionslagen och lagkommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella verksamhetsöverlåtelser medför vad som kan kallas&lt;br&gt;dubbel kontinuitet. Det säljande företagets skattemässiga värden för de&lt;br&gt;överlåtna tillgångarna följer dessa och kommer att gälla även för det&lt;br&gt;köpande företaget. Dessutom gäller i fråga om vederlagsandelarna att de&lt;br&gt;skall anses anskaffade för skillnaden mellan de skattemässiga värdena på&lt;br&gt;de tillgångar och skulder som överlåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fusionsdirektivet finns ingen föreskrift om anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;vederlagsandelarna. Utredningens förslag i SOU 1994:100 var att an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet i överensstämmelse med allmänna principer skulle&lt;br&gt;utgöras av marknadsvärdet av den överlåtna verksamheten (s. 64). Vid&lt;br&gt;remissbehandlingen anförde RSV att utredningens lösning innebar att det&lt;br&gt;blir fördelaktigare att göra en verksamhetsöverlåtelse än en fusion.&lt;br&gt;Regeringen konstaterade att en lösning som innebär att veder-&lt;br&gt;lagsandelarna övertar det skattemässiga nettovärdet av den överlåtna&lt;br&gt;verksamheten kunde innebära en merbeskattning. I avvaktan på resultatet&lt;br&gt;av utredningens fortsatta arbete infördes dock en sådan regel (prop.&lt;br&gt;1994/95:52 s. 34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om anskaffningsvärde för vederlagsandelarna medför att den&lt;br&gt;latenta skatteskuld på andelarna som uppkommer genom verksam-&lt;br&gt;hetsöverlåtelsen blir densamma som om överlåtelsen i stället skett genom&lt;br&gt;en underprisöverlåtelse. I båda fallen knyts den latenta skatteskulden på&lt;br&gt;tillgångarna till andelarna i det köpande företaget (i fråga om&lt;br&gt;underprisöverlåtelse de befintliga andelarna och i fråga om&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelse de mottagna andelarna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel illustrerar. Ett företag, M, har en verksamhetsgren med&lt;br&gt;tillgångar som har ett skattemässigt värde på 100 och ett verkligt värde&lt;br&gt;på 130. Skulder på 100 är hänförliga till verksamhetsgrenen. Denna över-&lt;br&gt;förs till ett dotterföretag, D, genom en underprisöverlåtelse alternativt en&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelse. D har ett aktiekapital på 100 och ett lika stort&lt;br&gt;verkligt värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underprisöverlåtelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. a M säljer tillgångarna till D för 100. Det innebär att D blir värt 130.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det uppkommer alltså ett övervärde på 30 på andelarna i D som&lt;br&gt;reavinstbeskattas om andelarna avyttras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. a M säljer tillgångarna för 80. Det uppkommer en förlust hos M på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. D blir värt 150 och övervärdet på andelama blir 50. Eftersom&lt;br&gt;förlusten inte är avdragsgill (enligt förslagen i kap. 5 skall&lt;br&gt;235&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning ske till det skattemässiga värdet) bör ekonomiskt sett Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;endast 30 av övervärdet reavinstbeskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V erksamhetsöverlåtelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. b Motsvarigheten till 1 a är att D övertar skulder på 100. Vederlags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andelar värda 30 utgår. Enligt den aktuella regeln blir M:s anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde för andelarna (100-100=) 0. Hela värdet 30 kommer så-&lt;br&gt;ledes att beskattas om andelarna avyttras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. b Motsvarigheten till 2 a är att D övertar skulder på 80. Vederlags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andelar värda 50 utgår. Enligt regeln blir M:s anskaffningsvärde för&lt;br&gt;andelarna (100-80=) 20. Om andelarna avyttras kommer (50-20=)&lt;br&gt;30 att beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i propositionen nämnda hänvisningen av RSV till vad som gäller vid&lt;br&gt;fusion avser följande exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två svenska aktiebolag har identiska verksamheter. Det ena, A, be-&lt;br&gt;driver sin verksamhet indirekt genom ett dotterbolag, C, medan det&lt;br&gt;andra, B, bedriver sin verksamhet direkt. C går genom en inter-&lt;br&gt;nationell fusion upp i ett utländskt företag. I vederlag erhåller A an-&lt;br&gt;delar i det övertagande företaget. Den vinst som undgår beskattning&lt;br&gt;vid fusionstillfållet beskattas senare när A säljer de erhållna andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B överlåter verksamheten till ett utländskt företag genom en inter-&lt;br&gt;nationell verksamhetsöverlåtelse, varvid B i vederlag erhåller andelar i&lt;br&gt;det köpande företaget. Enligt utredningens förslag i SOU 1994:100&lt;br&gt;utgörs anskaffningsvärdet för andelarna av marknadsvärdet av den&lt;br&gt;överlåtna verksamheten. Värdestegring fram till tidpunkten för&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelsen undgår därigenom beskattning hos B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övertagna verksamheten behandlas i dessa fall lika hos det&lt;br&gt;övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen gör följande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande rätt beskattas reavinster som ett företag gör på nä-&lt;br&gt;ringsbetingade andelar som intäkt av näringsverksamhet. Rationaliteten i&lt;br&gt;denna ordning kan ifrågasättas. Utredningen har emellertid funnit att det&lt;br&gt;med hänsyn till en viss utlandsproblematik är nödvändigt att behålla&lt;br&gt;reavinstbeskattningen av näringsbetingade andelar men att det kan vara&lt;br&gt;tillräckligt att endast hälften av en vinst beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reavinstbeskattningen av näringsbetingade andelar får konsekvensen&lt;br&gt;att upparbetade värden i en rörelse medför en latent reavinstskatt på&lt;br&gt;övervärdena i andelarna i det företag som bedriver rörelsen och i ande-&lt;br&gt;larna i överliggande företag. Detta är inbyggt i systemet. I praktiken&lt;br&gt;behöver emellertid inte resultatet bli en flerledsbeskattning. När de&lt;br&gt;upparbetade värdena realiseras, kan ofta vinsten delas ut till de yttersta&lt;br&gt;ägarna utan att någon beskattning sker i mellanliggande företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagiserar ett moderföretag en verksamhetsgren genom att överlåta&lt;br&gt;den till ett dotterföretag till underpris, uppkommer ett övervärde på an-&lt;br&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delarna i dotterföretaget. Det framstår mot bakgrund av det nyss anförda&lt;br&gt;som systemenligt att detta beskattas om andelarna avyttras. Bolagisering&lt;br&gt;kan även ske genom att moderföretaget tillskjuter verksamheten till&lt;br&gt;dotterföretaget vid apportemission, dvs. genom en verksam-&lt;br&gt;hetsöverlåtelse. Resultatet bör bli detsamma i det fallet som om&lt;br&gt;bolagiseringen sker genom en underprisöverlåtelse. Detta talar för att&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för vederlagsandelarna bör bestämmas enligt den&lt;br&gt;diskuterade regeln. Sätts anskaffningsvärdet för andelarna till mark-&lt;br&gt;nadsvärdet av tillgångarna, kan moderföretaget sälja andelarna i dotter-&lt;br&gt;företaget utan beskattning, vilket är omotiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets exempel talar för samma lösning. Genom verk-&lt;br&gt;samhetsöverlåtelsen byter B ut det direkta ägandet av den överlåtna&lt;br&gt;verksamheten mot ett indirekt ägande av en del av hela verksamheten i&lt;br&gt;det köpande företaget. Det är systemenligt att detta medför att ett nytt&lt;br&gt;skatteled tillkommer i form av en latent reavinstskatt på vederlags-&lt;br&gt;andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda föreslår utredningen, med ändring av sin&lt;br&gt;tidigare inställning, att anskaffningsvärdet för vederlagsandelarna skall&lt;br&gt;utgöras av det skattemässiga nettovärdet av den överlåtna verksamheten.&lt;br&gt;Regeringen gör inte någon annan bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.l998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Förlustregeln&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förlustregeln konstrueras så att avdrag för&lt;br&gt;förlusten medges när egendomen inte längre existerar eller innehas av&lt;br&gt;ett företag i intressegemenskap med säljaren. Det senare inträffar när&lt;br&gt;det köpande bolaget säljer egendomen vidare externt eller när&lt;br&gt;intressegemenskapen mellan det säljande och köpande företaget bryts.&lt;br&gt;Förlustregeln gäller även vid överlåtelse till ett utländskt företag och&lt;br&gt;till och från ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV har framfört synpunkter på den tekniska&lt;br&gt;utformningen. I övrigt har de remissinstanser som yttrat sig tillstyrkt för-&lt;br&gt;slaget. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet vill dock peka&lt;br&gt;på tröskeleffekter som kan uppkomma genom att beskattningen knyts till&lt;br&gt;upphörande av intressegemenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt den s.k. förlustregeln i 2 §&lt;br&gt;4 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL,&lt;br&gt;medges inte avdrag för en förlust vid överlåtelse av reavinstegendom&lt;br&gt;inom en intressegemenskap. Syftet är att hindra att villkoret för avdrag&lt;br&gt;att förlust på sådan egendom skall vara realiserad undermineras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlustregeln erhöll sin nuvarande lydelse genom en lagändring 1996.&lt;br&gt;Denna lagändring hade sin bakgrund i att Regeringsrätten i ett par domar&lt;br&gt;medgett avdrag för förlust vid avyttring av reavinstegendom till ett&lt;br&gt;köpande företag i intressegemenskap med det säljande företaget, när det&lt;br&gt;köpande företaget inte var skattskyldigt till statlig inkomstskatt (kommun&lt;br&gt;resp, utländskt företag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lydelsen innebär i likhet med den äldre att kontinuitet gäller&lt;br&gt;vid avyttring av reavinstegendom med förlust till ett köpande företag som&lt;br&gt;är skattskyldigt för inkomst som är hänförlig till den överlåtna egen-&lt;br&gt;domen (det nationella fallet). Kontinuiteten innebär för det säljande före-&lt;br&gt;taget att avdrag inte medges för reaförlusten. För det köpande företaget&lt;br&gt;innebär kontinuiteten dels att vid beräkning av värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;och av vad som återstår oavskrivet av den överlåtna tillgångens anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde det skall anses som om det säljande och det köpande företaget&lt;br&gt;utgör en skattskyldig, dels att, när det köpande företaget senare säljer&lt;br&gt;tillgången, reavinst eller reaförlust beräknas som om det säljande och det&lt;br&gt;köpande företaget utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det köpande företaget inte skattskyldigt för inkomst som är hänför-&lt;br&gt;lig till den överlåtna egendomen (utlandsfallet), gäller för det säljande&lt;br&gt;företaget, liksom i det nationella fallet, att avdrag inte medges för rea-&lt;br&gt;förlusten. Detta innebär ett definitivt hinder för avdrag för förlusten,&lt;br&gt;eftersom det köpande företaget av naturliga skäl inte kan göra avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till lagändringen 1996 diskuterade regeringen möjlighe-&lt;br&gt;ten att i stället införa en uppskjuten avdragsrätt för det säljande företaget&lt;br&gt;i utlandsfallet och anförde därvid i huvudsak följande (prop. 1996/97:18&lt;br&gt;s. 17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med uppskjuten avdragsrätt för det säljande företaget innebär&lt;br&gt;att avdrag sannolikt måste medges även när koncemforhållandet upphör,&lt;br&gt;även om egendomen då fortfarande innehas av det köpande företaget.&lt;br&gt;Motsvarande möjlighet finns inte vid överlåtelse till svenska företag,&lt;br&gt;eftersom avdragsrätten i dessa fall uppkommer först när det köpande före-&lt;br&gt;taget avyttrar egendomen. Alternativet innebär således en gynnsammare&lt;br&gt;behandling av överlåtelser till utländska företag. Regeringen anser att det&lt;br&gt;för närvarande inte bör införas ett sådant system. Om en annan lösning&lt;br&gt;bör införas som en följd av det förslag Företagsskatteutredningen kan&lt;br&gt;komma att lämna på detta område bör övervägas av utredningen i dess&lt;br&gt;fortsatta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anför i betänkandet att man teoretiskt visserligen kan tänka&lt;br&gt;sig en uppskovslösning enligt vilken avdragsrätt för det säljande före-&lt;br&gt;taget generellt utlöses först när det köpande företaget i sin tur säljer den&lt;br&gt;överlåtna egendomen. Har emellertid intressegemenskapen mellan det&lt;br&gt;säljande och det köpande företaget tidigare brutits, blir det svårt för det&lt;br&gt;säljande företaget och skattemyndigheten att erhålla kunskap om av-&lt;br&gt;yttringen. Utredningen instämmer med hänsyn härtill i regeringens be-&lt;br&gt;dömning i prop. 1996/97:18 att en uppskjuten avdragsrätt för det säljande&lt;br&gt;företaget förutsätter att avdragsrätten utlöses även när intressegemen-&lt;br&gt;skapen mellan det säljande och det köpande företaget bryts. Utredningen&lt;br&gt;konstaterar vidare att det materiellt sett är omotiverat att uppskjuta&lt;br&gt;avdragsrätten längre än till dess att intressegemenskapen mellan det&lt;br&gt;säljande och det köpande företaget bryts. Detta gäller såväl beträffande&lt;br&gt;utlandsfallet som det nationella fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår en generell lösning med uppskjuten avdragsrätt.&lt;br&gt;Avdraget bör medges när en omständighet inträffar som medför att egen-&lt;br&gt;domen inte längre innehas av ett företag i intressegemenskap med&lt;br&gt;säljaren. De typiska fallen är att det köpande företaget säljer egendomen&lt;br&gt;vidare externt eller att intressegemenskapen mellan det säljande och det&lt;br&gt;köpande företaget bryts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En egenskap hos lösningen är att det saknar betydelse om egendomen&lt;br&gt;blir lagertillgång hos det köpande företaget (innebörden av den gällande&lt;br&gt;regleringen är oklar i detta fall).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser skäl föreligga att ändra förlustregeln på det av ut-&lt;br&gt;redningen föreslagna sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har tagit upp ett exempel som innebär att andelarna i ett dotter-&lt;br&gt;bolag säljs till ett utländskt eller svenskt bolag inom samma koncern.&lt;br&gt;Värdet på andelarna har gått ned och förlustregeln är tillämplig. Härefter&lt;br&gt;överförs inkråmet från dotterbolaget till ett annat bolag varefter dotter-&lt;br&gt;bolaget likvideras. Det uppskjutna förlustavdraget torde nu enligt för-&lt;br&gt;slaget medges trots att förlusten inte är definitiv ur koncernens synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att praxis innebär att avdrag för en förlust&lt;br&gt;medges endast under förutsättning att förlusten kan anses verklig och&lt;br&gt;definitiv. Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att se över bl.a.&lt;br&gt;frågan om vilken inverkan vid reavinstbeskattningen den omständighet&lt;br&gt;att värden överförts från ett avyttrat företag bör ha. Man torde kunna utgå&lt;br&gt;från att utredaren kommer att behandla den av RSV aktualiserade frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlustregeln i dess nya utformning bör tas in i ett moment i 2 § SIL,&lt;br&gt;4 a mom. I momentet finns i dag en möjlighet till dispens vid avyttring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av näringsbetingade andelar till ett utländskt intresseföretag. Regeringen&lt;br&gt;har i kapitel 7 föreslagit att denna bestämmelse skall slopas till följd av&lt;br&gt;den föreslagna generella regleringen av koncemintema andelsöverlåtel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har bestämmelsen fatt en något&lt;br&gt;annorlunda utformning. En ändring är att förlust som uppkommit vid&lt;br&gt;överlåtelse av en andel inte far dras av om det företag som andelen avser&lt;br&gt;fusioneras med ett företag som ingår i samma intressegemenskap som&lt;br&gt;säljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Inkomstskattelag anför Skattelagskommittén följande i&lt;br&gt;anslutning till förlustregeln (SOU 1997:2, del II, s. 238):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller när överlåtaren och förvärvaren är juridiska per-&lt;br&gt;soner. Det finns inget undantag för svenska handelsbolag. Men det finns&lt;br&gt;inte någon motsvarande bestämmelse i KL för det fall då handelsbolaget&lt;br&gt;har fysiska personer som delägare. Man kan knappast tänka sig att&lt;br&gt;tillämpa olika bestämmelser för sådana delägare vid den statliga och den&lt;br&gt;kommunala taxeringen. Vi har därför utgått från att bestämmelsen inte&lt;br&gt;skall tillämpas i fråga om delägare i svenska handelsbolag. Någon särskild&lt;br&gt;bestämmelse om detta har vi emellertid inte tagit in eftersom det som sägs&lt;br&gt;i IL om juridiska personer inte tillämpas i fråga om svenska handelsbolag,&lt;br&gt;se 2 kap. 3 §. Om något annat är önskvärt får det bli en fråga för Före-&lt;br&gt;tagsskatteutredningen att föreslå det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunderna för förlustregeln talar för att avyttringar till och från ett han-&lt;br&gt;delsbolag bör omfattas av regeln. Utredningen föreslår att en bestämmel-&lt;br&gt;se som medför att förlustregeln vid taxering till kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;blir tillämplig på delägare i handelsbolag som är fysisk person tas in i&lt;br&gt;punkt 33 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;KL. Regeringen lägger fram ett förslag om detta. I skenet av den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen torde det vara klart att förlustregeln i SIL gäller&lt;br&gt;vid avyttringar till och från ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV påpekar att tillägget i punkt 33 av anvisningarna till 23 KL&lt;br&gt;omfattar egendom som avses i 27-31 §§ SIL. Förlustregeln omfattar&lt;br&gt;dock även egendom som avses i 25 och 26 §§ SIL, dvs. fastigheter och&lt;br&gt;bostadsrätter. Verket anser att det behövs ett förtydligande av hur sådana&lt;br&gt;förluster i handelsbolag skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att eftersom fysiska personer som är delägare i&lt;br&gt;handelsbolag inte beskattas i näringsverksamhet vid avyttring av&lt;br&gt;näringsfastigheter och motsvarande bostadsrätter kan den nya&lt;br&gt;bestämmelsen i punkt 33 av anv. till 23 § KL inte omfatta sådana fastig-&lt;br&gt;heter och bostadsrätter. Någon grund för att förlustregeln inte skulle vara&lt;br&gt;tillämplig i detta fall torde dock inte finnas, eftersom beskattning av&lt;br&gt;delägare som är fysiska personer inte skall ske enligt KL i detta fall (jfr&lt;br&gt;det citerade uttalandet av Skattelagskommittén).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Lex ASEA&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Kravet att det bolag som delar ut aktier med&lt;br&gt;stöd av Lex ASEA skall vara inregistrerat vid börsen ändras till ett&lt;br&gt;krav på marknadsnotering. Det dotterföretag som delas ut behöver&lt;br&gt;inte vara svenskt och inte heller helägt. Det s.k. verksamhetsvillkoret&lt;br&gt;ersätts med ett villkor som innebär att det utdelade företaget till&lt;br&gt;huvudsaklig del skall bedriva rörelse. Härmed avses annan verksam-&lt;br&gt;het än innehav av kontanta medel eller värdepapper. Alternativt skall&lt;br&gt;företaget äga röstmajoriteten i ett företag som bedriver rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Näringslivets skattedelegation anser att ett slo-&lt;br&gt;pande av verksamhetsvilkoret skulle ge positiva effekter. Det avknoppa-&lt;br&gt;de företaget skulle direkt och samordnat kunna satsa riskkapital i andra&lt;br&gt;företag. Vidare anser delegationen det inte bör finnas något krav på att&lt;br&gt;det utdelande bolaget skall vara marknadsnoterat. Delegationen föreslår&lt;br&gt;också en definition av begreppet marknadsnoterade aktier. Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Uppsala universitet avstyrker utredningens förslag&lt;br&gt;avseende verksamhetsvillkoret. Den föreslagna ändringen innebär inte att&lt;br&gt;villkoret i någon större utsträckning skulle bli mindre oklart än vad som&lt;br&gt;är fallet i dag. Fakultetsnämnden anser att villkoret helt bör slopas. Mot-&lt;br&gt;svarande synpunkt anförs av Företagsekonomiska institutionen vid Göte-&lt;br&gt;borgs universitet som även föreslår att det inte skall krävas att samtliga&lt;br&gt;andelar i dotterföretaget skall delas ut. Det bör vara tillräckligt att dela ut&lt;br&gt;så många andelar att koncemförhållandet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Genom lagstiftning år 1991&lt;br&gt;(prop. 1990/91:167) infördes regler i kommunalskattelagen (1928:270),&lt;br&gt;KL, och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL som brukar kallas&lt;br&gt;Lex ASEA. De finns i punkt 1 fjärde stycket sista meningen av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 22 § och punkt 2 sjunde stycket av anvisningarna till 24 §&lt;br&gt;KL samt i 3 § 7 mom. fjärde och femte styckena och 27 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket SIL. Reglerna innebär att beskattningen av aktieutdelning i form&lt;br&gt;av aktier i vissa fall skjuts upp till dess mottagaren säljer aktierna. Tek-&lt;br&gt;niskt sett är uppskovet konstruerat så att mottagen utdelning är skattefri. I&lt;br&gt;gengäld utgörs inte anskaffningsvärdet för de mottagna aktierna av&lt;br&gt;marknadsvärdet utan av ett annat, lägre, värde som beräknas på viss sätt.&lt;br&gt;Enligt de ursprungliga reglerna gällde närmare bestämt i huvudsak föl-&lt;br&gt;jande när aktierna i det utdelande företaget och de utdelade aktierna utgör&lt;br&gt;reavinsttillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från ett företag, A, är skattefri om den utgår i form av aktier&lt;br&gt;i ett annat företag, B, under följande förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;A och B skall vara svenska aktiebolag (nationalitetsvillkoret).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utdelningen skall ha uppburits i förhållande till innehavda aktier&lt;br&gt;i A. Det godtas således inte att utdelningen riktas till en viss aktie-&lt;br&gt;ägare eller en viss grupp aktieägare (proportionalitetsvillkoret).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtminstone någon del av aktierna i A skall vara inregistrerade vid&lt;br&gt;svenskt börs. Det innebär att aktier i A skall vara upptagna på A-&lt;br&gt;listan vid Stockholms fondbörs (noteringsvillkoret).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;När utdelning lämnas skall A - direkt eller indirekt - ha innehaft&lt;br&gt;samtliga aktier i B sedan ingången av det närmast föregående be-&lt;br&gt;skattningsåret eller sedan B började bedriva verksamhet av något&lt;br&gt;slag (innehavsvillkor et).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samtliga aktier i B skall delas ut (samtlighetsvillkoret).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den verksamhet som efter utdelningen bedrivs i vardera av A och B&lt;br&gt;skall vara av betydande omfattning i förhållande till den verksam-&lt;br&gt;het som bedrevs av A före utdelningen (verksamhetsvillkoret).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anskaffningsvärdet för aktierna i A och B efter utdelningen&lt;br&gt;gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anskaffningsvärde för aktierna i B skall anses så stor del av det&lt;br&gt;genomsnittliga anskaffningsvärdet för aktierna i A före utdelningen som&lt;br&gt;svarar mot förändringen i marknadsvärdet på aktierna i A till följd av&lt;br&gt;utdelningen. Det genomsnittliga anskaffningsvärdet för aktierna i A skall&lt;br&gt;minskas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning sker inte hos A.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter lagstiftning år 1995 gäller inte noteringsvillkoret och verksam-&lt;br&gt;hetsvillkoret vid utdelning från ett bankaktiebolag. Vidare gäller, efter&lt;br&gt;lagstiftning år 1996, inte verksamhetsvillkoret om B är ett kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag som utgör moderbolag i en koncern i vilken det ingår ett bank-&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lex ASEA uppfattades vid införan-&lt;br&gt;det som en provisorisk lagstiftning i avvaktan på en generell skatte-&lt;br&gt;mässig reglering av delning av företag genom fission (jfr prop.&lt;br&gt;1990/91:167 s. 13). Ännu finns det inte något fissionsinstitut i svensk&lt;br&gt;associationsrätt, men såvitt kan bedömas kommer Aktiebolagskommittén&lt;br&gt;att lägga fram förslag till ett sådant institut. Regeringen har i kap. 8 läm-&lt;br&gt;nat förslag till en generell skattemässig reglering av såväl fusioner som&lt;br&gt;fissioner, som i det senare hänseendet far praktisk betydelse när en&lt;br&gt;associationsrättslig reglering kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lex ASEA avser fallet att ett dotterföretag skiljs från sitt moderföretag&lt;br&gt;utan att någon förändring sker på ägamivån. Resultatet av ombildningen&lt;br&gt;är att dotterföretaget ägs direkt av ägarna till moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fission innebär enligt förslagen i kap. 8 att ett företags samtliga till-&lt;br&gt;gångar och förpliktelser övertas av två eller flera andra företag. Ett&lt;br&gt;dotterföretag, AB A, kan skiljas från sitt moderföretag utan förändring på&lt;br&gt;ägamivån även genom fission. Ett exempel illustrerar. Ett moderföretag i&lt;br&gt;en koncern, AB M, har dotterföretagen A, AB B och AB C. Genom&lt;br&gt;fission kan M klyvas i Ml och M2, varvid A överförs till Ml samt B och&lt;br&gt;C till M 2. Efter avskiljandet kommer A att ägas indirekt, genom Ml, av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägarna till M. Önskar man att verksamheten i A skall ligga i ett direktägt&lt;br&gt;foretag, måste A fusioneras med Ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning av ett dotterföretag förutsätter att moderföretaget har till-&lt;br&gt;räckligt fritt eget kapital. Det är därför inte alltid associationsrättsligt&lt;br&gt;möjligt att skilja av ett dotterföretag genom utdelning. Å andra sidan, när&lt;br&gt;det är möjligt, är utdelning av ett dotterföretag ett enklare förfarande än&lt;br&gt;fission, särskilt om fissionen skall följas av en fusion varigenom dotter-&lt;br&gt;företaget går upp i det nya moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kan man inte utgå från att en kommande möjlighet till&lt;br&gt;fission gör Lex ASEA onödig. Snarare finns det anledning att uppfatta&lt;br&gt;fission och utdelning av dotterföretag som varandras komplement. Utred-&lt;br&gt;ningens bedömning är att Lex ASEA-regler bör finnas även i ett system&lt;br&gt;där fissioner kan göras. Skulle det då visa sig att företagen i praktiken&lt;br&gt;inte utnyttjar utdelningsmöjligheten kommer frågan i ett nytt läge. Rege-&lt;br&gt;ringen delar utredningens bedömning i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är med hänsyn till det anförda motiverat att nu se över reglerna i&lt;br&gt;Lex ASEA. I första hand är det därvid villkoren för att reglerna skall vara&lt;br&gt;tillämpliga som är av intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att huvudregleringen av Lex ASEA i dess nya ut-&lt;br&gt;formning tas in i ett nytt moment i 3 § SIL, 7 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationalitetsvillkoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:167 anfördes som skäl för att dotterföretaget skall vara&lt;br&gt;ett svenskt aktiebolag att ett sådant löpande beskattas för sina vinster och&lt;br&gt;att det inte är säkert att detta gäller i fråga om utländska dotterföretag (s.&lt;br&gt;19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens uppfattning är det inte nödvändigt att upprätthålla&lt;br&gt;kravet att dotterföretaget skall vara ett svenskt aktiebolag. Det bör&lt;br&gt;emellertid inte fa uppkomma tvekan om att det företag som de utdelade&lt;br&gt;andelarna hänför sig till är en juridisk person i svensk mening. Vidare&lt;br&gt;bör inte företag i skatteparadis kunna delas ut. Utredningen anser med&lt;br&gt;hänsyn härtill att en lämplig lösning är att dotterföretaget, om det är ut-&lt;br&gt;ländskt, skall vara ett utländskt bolag. Utredningen anser inte att det finns&lt;br&gt;skäl att frånfalla villkoret att moderbolaget skall vara svenskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ä5L anser att utredningens föreslag innebär en uppenbar risk för&lt;br&gt;tillämpningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att villkoret att dotterföretaget skall vara ett utländskt&lt;br&gt;bolag är ändamålsenligt. I 16 § 2 mom. tredje stycket SIL finns uppräk-&lt;br&gt;nat ett antal stater med vilka Sverige har dubbelbeskattningsavtal. Som&lt;br&gt;utländskt bolag skall - utöver företag som omfattas av den grund-&lt;br&gt;läggande definitionen i andra stycket i momentet - under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ning anses utländsk juridisk person som är hemmahörande i någon av&lt;br&gt;dessa stater. I dessa, vanliga, fall torde det inte föreligga några gräns-&lt;br&gt;dragningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proportionalitetsvillkoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riktad utdelning innebär en värdeöverföring på ägamivån. En möjlig-&lt;br&gt;het till sådana utdelningar skulle innebära en komplikation som det inte&lt;br&gt;finns anledning att införa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noteringsvillkoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:167 motiverades noteringsvillkoret med att det säker-&lt;br&gt;ställer ett spritt ägande av det utdelande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lex ASEA fördelas anskaffningsvärdet för aktierna i moder-&lt;br&gt;företaget på aktierna i detta företag och i dotterföretaget med ledning av&lt;br&gt;förändringen i marknadsvärdet på aktierna i moderföretaget. För att detta&lt;br&gt;skall kunna göras på ett rimligt rättvisande sätt krävs att aktier i moder-&lt;br&gt;företaget är föremål för någon form av notering. Utredningens bedöm-&lt;br&gt;ning är att det emellertid inte är nödvändigt att kräva att aktier i före-&lt;br&gt;taget skall vara upptagna på A-listan. I vart fall OTC- eller O-listenote-&lt;br&gt;ring bör räcka. Däremot är utredningen mer tveksam till hur man bör&lt;br&gt;ställa sig till notering som inte sker på Stockholm fondbörs. Enligt ut-&lt;br&gt;redningens uppfattning bör dock även sådan notering godtas under förut-&lt;br&gt;sättning att uppdatering sker regelbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär sammantaget att man efter mönster av&lt;br&gt;schablonregeln för anskaffningsvärde i 27 § 2 mom. andra stycket SIL&lt;br&gt;bör kräva att aktier i moderföretaget skall vara föremål för notering på&lt;br&gt;inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av mark-&lt;br&gt;nadsmässig omsättning som är allmänt tillgänglig. Detta noteringsbe-&lt;br&gt;grepp används även i reglerna om lättnad i beskattningen av ägare till&lt;br&gt;små och medelstora företag (3 § 1 a mom. andra stycket SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets skattedelegation m.fl. anser att noteringsvillkoret bör&lt;br&gt;slopas helt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. Regleringen i Lex ASEA bygger&lt;br&gt;på att beskattningen av aktieutdelningen skjuts upp. Detta förutsätter att&lt;br&gt;anskaffningsvärdet på de mottagna aktierna inte utgörs av marknadsvär-&lt;br&gt;det utan av ett annat, lägre värde. Det beräknas genom att anskaffnings-&lt;br&gt;värdet på aktierna i det utdelande bolaget fördelas på dessa och de ut-&lt;br&gt;delade aktierna i förhållande till förändringen av marknadsvärdet på&lt;br&gt;aktierna i det utdelande bolaget. Saknas ett marknadsvärde måste fördel-&lt;br&gt;ningen göras på andra grunder vilket innebär tillämpningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det finns skäl att genomföra den av utredningen&lt;br&gt;föreslagna ändringen av noteringsvillkoret från inregistrering till mark-&lt;br&gt;nadsnotering. Däremot bör någon ytterligare utvidgning inte göras. En&lt;br&gt;definition av begreppet ”marknadsnotering” finns redan och någon änd-&lt;br&gt;ring i den definitionen bör inte göras nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavsvillkoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavsvillkoret syftar enligt prop. 1990/91:167 till att motverka att ett&lt;br&gt;delningsförfarande blir ett alternativ till kontantutdelning. Med hänsyn&lt;br&gt;bl.a. till att villkoret inte hindrar att en verksamhet förs över till ett ny-&lt;br&gt;bildat dotterföretag, vars aktier sedan delas ut, torde villkoret inte vara&lt;br&gt;effektivt. Utredningen föreslår att det tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av innehavsvillkoret följer att det företag vars aktier delas ut skall vara&lt;br&gt;ett helägt dotterföretag. Även i fortsättningen bör krävas att de utdelade&lt;br&gt;aktierna avser ett dotterföretag. Däremot är det enligt utredningens upp-&lt;br&gt;fattning inte motiverat att upprätthålla kravet att dotterföretaget skall vara&lt;br&gt;helägt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör samma bedömning som utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtlighetsvillkoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att det inte finns skäl att frångå samtlighets-&lt;br&gt;villkoret. Regeringen delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtlighetsvillkoret bör kompletteras med ett villkor om att koncer-&lt;br&gt;nens samtliga aktier i dotterföretaget skall delas ut. Detta förslag fanns&lt;br&gt;inte med i lagrådsremissen. Äger inte moderföretaget samtliga de andelar&lt;br&gt;i dotterföretaget som finns inom koncernen kan dessa före utdelningen&lt;br&gt;samlas ihop hos moderföretaget genom koncemintema överlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsvillkoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även verksamhetsvillkoret syftar till att motverka att delningsförfaran-&lt;br&gt;den blir ett alternativ till kontantutdelning. I prop. 1990/91:167 anfördes&lt;br&gt;vidare följande beträffande verksamhetsvillkoret (s. 26):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa krav ställs på omfattningen av den verksamhet som skall bedrivas i&lt;br&gt;dotterbolaget sedan detta avskiljts från moderbolaget. Av naturliga skäl&lt;br&gt;är det inte möjligt att närmare precisera ett sådant krav. Den enhet som&lt;br&gt;skiljs av kan t.ex. vara en tjänsteproducerande enhet eller en enhet med&lt;br&gt;stora goodwillvärden. En utgångspunkt skulle kunna vara att jämföra&lt;br&gt;marknadsvärdena på de två aktierna med motsvarande värde på den ur-&lt;br&gt;sprungliga aktien. Att enbart knyta bedömningen till dessa värden är&lt;br&gt;emellertid mindre lämpligt bl.a. därför att aktieägarna vid den bolags-&lt;br&gt;stämma då beslut om delning skall fattas bör kunna avgöra huruvida för-&lt;br&gt;utsättningar för skattefri utdelning föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en jämförelse mellan de olika bolagens förmögenhetsvärden kan&lt;br&gt;det vara naturligt att beakta storleken på det egna kapitalet i dels moder-&lt;br&gt;bolaget m.fl. före delningen, dels dotterbolaget efter delningen. En lämp-&lt;br&gt;lig utgångspunkt är då kapitalunderlaget enligt lagen om skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsreserv. ...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett allmänt krav är att den verksamhet som skall bedrivas i dotter-&lt;br&gt;bolaget (det avskilda dotterbolaget med eventuella dotterbolag e.d.) minst&lt;br&gt;skall utgöra ca 20 % av den verksamhet som bedrivs i moderbolaget m.fl.&lt;br&gt;före delningen. Huruvida detta krav är uppfyllt får avgöras efter en&lt;br&gt;sammanvägning av de olika faktorer som nyss nämnts. Om aktier i flera&lt;br&gt;bolag delas ut skall motsvarande krav ställas på vart och ett av bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall tas även till den verksamhet som moderbolaget kommer att&lt;br&gt;bedriva efter delningen. Det innebär motsatsvis att minst ca 20 % av den&lt;br&gt;ursprungliga verksamheten skall finnas kvar i det förutvarande moder-&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsvillkoret har varit föremål för bedömning i rättsfallet RÅ&lt;br&gt;1996 ref. 101 (förhandsbesked). AB Volvo hade till sina aktieägare delat&lt;br&gt;ut aktierna i dotterbolaget Swedish Match AB. Relationen mellan mark-&lt;br&gt;nadsvärdena för aktierna i Swedish Match AB efter utdelningen och AB&lt;br&gt;Volvo före utdelningen var ca 14 %. Regeringsrätten konstaterade att&lt;br&gt;detta tal var klart lägre än det tal &amp;quot;minst ca 20 %&amp;quot; som anges i förarbe-&lt;br&gt;tena och anförde vidare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är vilken betydelse som bör tillmätas detta förhållande. Önske-&lt;br&gt;målen om likformighet och förutsebarhet vid taxeringen talar för att man&lt;br&gt;i en situation då lagtexten är obestämd faster särskilt avseende vid utta-&lt;br&gt;landen i motiven. Vad nu sagts innebär i fråga om den nu aktuella be-&lt;br&gt;stämmelsen att ett klart lägre relationstal än 20 % bör kunna godtas en-&lt;br&gt;dast i undantagsfall. Undantag bör främst kunna komma i fråga om det&lt;br&gt;med hänsyn till de berörda verksamheternas omfattning i absoluta tal och&lt;br&gt;omständigheterna i övrigt finns starka skäl för bedömningen att omedel-&lt;br&gt;bara skatteeffekter i form av uttags- och utdelningsbeskattning skulle leda&lt;br&gt;till ett resultat som inte är förenligt med den aktuella lagstiftningens&lt;br&gt;övergripande syfte, nämligen att möjliggöra eller underlätta strukturratio-&lt;br&gt;naliseringar av allmänt intresse. Marknadsvärdet på aktierna i Swedish&lt;br&gt;Match efter utdelningen och i AB Volvo före utdelningen var ca 10 mil-&lt;br&gt;jarder respektive 64 miljarder kr. Med hänsyn härtill och till vad som i&lt;br&gt;övrigt är upplyst om de berörda företagen finner Regeringsrätten att verk-&lt;br&gt;samheten i Swedish Match AB - trots avvikelsen från det i förarbetena&lt;br&gt;angivna minimitalet - far anses uppfylla lagtextens krav på att vara av&lt;br&gt;betydande omfattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs i AB&lt;br&gt;Volvo före utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen gör följande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frånvaro av ett verksamhetsvillkor kommer företagen att kunna dela&lt;br&gt;ut dotterföretag vars verksamhet består av att förvalta likvida medel eller&lt;br&gt;värdepapper. Dessa företag kommer att få skattemässig karaktär av för-&lt;br&gt;valtningsföretag eller investmentföretag om inte annan verksamhet tas&lt;br&gt;upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen utesluter inte att en ordning, enligt vilken sådan utdelning&lt;br&gt;är möjlig utan att beskattning sker hos ägarna, kan ha positiva effekter på&lt;br&gt;näringslivets kapitalförsörjning. Det kan å andra sidan inte heller ute-&lt;br&gt;slutas att en bättre kapitalallokering erhålls om medel som inte behövs i&lt;br&gt;rörelsen delas ut direkt till aktieägarna så att varje enskild aktieägare kan&lt;br&gt;fatta beslut om ny placering av medlen. Vidare är det oklart hur före-&lt;br&gt;tagens utdelningspolicy skulle påverkas och därmed skatteintäkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att den inte haft möjlighet att närmare studera&lt;br&gt;dessa frågor. Med hänsyn till den osäkerhet som således råder anser ut-&lt;br&gt;redningen att man inte kan avvara ett villkor avseende verksamheten i det&lt;br&gt;utdelade företaget. Utredningen noterar emellertid att innebörden av det&lt;br&gt;nuvarande verksamhetsvillkoret är oklar, vilket skapar problem i tillämp-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen pekar på möjligheten att verksamhetsvillkoret med bibe-&lt;br&gt;hållen grundidé utformas mer konkret genom att villkoret anknyts till&lt;br&gt;förändringen av marknadsvärdet av aktierna i moderbolaget. Villkoret&lt;br&gt;skulle då innebära att marknadsvärdet efter utdelningen skall ligga inom&lt;br&gt;t.ex. 80-20 % av marknadsvärdet före utdelningen. En nackdel med ett&lt;br&gt;villkor av detta slag är emellertid att delningar sådana som den i RÅ&lt;br&gt;1996 ref. 101, där relationstalet är for lågt men delningen ändå framstår&lt;br&gt;som affärsmässigt motiverad, förhindras. En annan nackdel är att det i&lt;br&gt;gränsfall inte på förhand kan avgöras om villkoret kommer att uppfyllas&lt;br&gt;eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bättre lösning är enligt utredningens uppfattning att verksamhets-&lt;br&gt;villkoret görs om så att det mer direkt blir riktat mot alternativ till kon-&lt;br&gt;tantutdelning. Utredningen anser att det bör krävas att verksamheten i det&lt;br&gt;utdelade företaget till huvudsaklig del består av rörelse eller direkt eller&lt;br&gt;indirekt innehav av aktier eller andra andelar i dotterföretag som bedriver&lt;br&gt;rörelse. Med rörelse bör avses annan verksamhet än innehav av kontanta&lt;br&gt;medel eller förvaltning av värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets skattedelegation och Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Uppsala universitet anser att verksamhetsvillkoret bör slopas i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att innebörden av verksam-&lt;br&gt;hetsvillkoret är oklar. Det finns enligt regeringens mening skäl att behålla&lt;br&gt;villkoret i huvudsak i den av utredningen föreslagna formen. Närmare&lt;br&gt;bestämt bör krävas att dotterföretagets verksamhet till huvudsaklig del&lt;br&gt;består av rörelse eller direkt eller indirekt innehav av andelar som&lt;br&gt;representerar en röstmajoritet i företag som till huvudsaklig del bedriver&lt;br&gt;rörelse. Med rörelse bör avses annan verksamhet än innehav av kontanta&lt;br&gt;medel eller värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör också framhållas att ett slopande av verksamhetsvillkoret kan&lt;br&gt;medföra statsfinansiella kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagertill gångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lex ASEA reglerar även fallet att de utdelade aktierna blir lagertill-&lt;br&gt;gångar. Utredningen föreslår inga andra ändringar i denna reglering än&lt;br&gt;vad som följer av det föregående. Regeringen delar utredningens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning på kvalificerade aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är hos en ägare aktierna i moderföretaget kvalificerade enligt 3 §&lt;br&gt;12 a mom. SIL , måste även de aktier eller andra andelar i dotterföretaget&lt;br&gt;som delas ut bli kvalificerade för att inte reglerna skall urholkas. Normalt&lt;br&gt;torde det gällande regelsystemet medföra detta resultat. Situationer kan&lt;br&gt;emellertid tänkas där så inte blir fallet. Utredningen föreslår därför att det&lt;br&gt;i 3 § 12 a mom. SIL införs en regel av innebörd att en andel som med&lt;br&gt;tillämpning av Lex ASEA delas ut på en kvalificerad andel alltid blir&lt;br&gt;kvalificerad. Regeringen gör samma bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Samordningen mellan olika uppskovsregler&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:15&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I de olika föreslagna regelsystemen anges där&lt;br&gt;risk för regelkollision uppkommer vilken regel som har företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några erinringar har inte framförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I lagrådremissen har behandlats föl-&lt;br&gt;jande regler enligt vilka uppskov med beskattningen eller undantag från&lt;br&gt;omedelbar beskattning medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underprisöverlåtelse-. Om vissa villkor uppfylls, skall uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ning inte ske vid en överlåtelse till underpris av en tillgång som ingår i&lt;br&gt;näringsverksamhet. (Kap. 5.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelsbyte: Andelar i ett företag överlåts till ett annat företag mot&lt;br&gt;marknadsmässigt vederlag av andelar i detta, eventuellt jämte en kontant&lt;br&gt;ersättning. Endast kontant ersättning beskattas vid bytet. Resterande del&lt;br&gt;av vederlaget beskattas när de mottagna andelarna avyttras. (Kap. 6.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncemintem andelsöverlåtelse: Avyttring av en andel i en svensk&lt;br&gt;eller utländsk juridisk person med reavinst till ett företag inom samma&lt;br&gt;koncern vars moderföretag är svenskt. Vinsten beskattas först när en om-&lt;br&gt;ständighet inträffar som medför att andelen inte längre existerar eller&lt;br&gt;innehas av ett företag som tillhör samma koncern som säljaren. (Kap. 7.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion och fission: Det överlåtande företaget skall inte ta upp någon&lt;br&gt;intäkt eller göra något avdrag på grund av fusionen eller fissionen eller&lt;br&gt;för det beskattningsår som avslutas genom denna. Det övertagande före-&lt;br&gt;taget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation. För&lt;br&gt;ägarna till det överlåtande företaget behandlas fusionen eller fissionen&lt;br&gt;som en avyttring av andelarna, vilket innebär att reglerna om andelsbyten&lt;br&gt;eller reglerna om koncemintema andelsöverlåtelser är tillämpliga om&lt;br&gt;fusionsvederlaget utgår i form av andelar i det övertagande företaget.&lt;br&gt;(Kap. 8.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsöverlåtelse: Ett företags samtliga tillgångar i dess verk-&lt;br&gt;samhet eller i en verksamhetsgren överlåts till ett annat företag. Veder-&lt;br&gt;laget skall vara marknadsmässigt och bestå av andelar i det köpande&lt;br&gt;företaget, eventuellt jämte att detta företag övertar skulder och andra&lt;br&gt;förpliktelser som hänför sig till de överlåtna tillgångarna. Den tekniska&lt;br&gt;lösningen för kontinuitet skiljer sig något från lösningen vid fusion och&lt;br&gt;fission men ger i huvudsak samma resultat för de köpande och säljande&lt;br&gt;företagen. (Kap. 9.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttring av en reavinsttillgång med förlust inom en intressegemen-&lt;br&gt;skap: Enligt förlustregeln medges avdrag för förlusten när en omständig-&lt;br&gt;het inträffar som medför att tillgången inte längre innehas av ett företag&lt;br&gt;som står i intressegemenskap med säljaren, t.ex. på grund av att intresse-&lt;br&gt;gemenskapen mellan säljaren och köparen bryts. (Kap. 10.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lex ASEA-utdelning: Utdelning från ett svenskt marknadsnoterat ak-&lt;br&gt;tiebolag utgår i form av aktier eller andra andelar i ett dotterföretag som&lt;br&gt;är ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag. Utdelningen är skattefri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för mottagaren. Anskaffningskostnaden för aktierna i det utdelande före- Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;taget fördelas på dessa aktier och de utdelade andelarna. (Kap.l 1.)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Förhållandet mellan reglerna om underprisöverlåtelse&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;och övriga uppskovsregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet till reglerna om andelsbyten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett andelsbyte kan de mottagna andelama vara mindre värda än de&lt;br&gt;avyttrade andelarna. Därför behöver förhållandet mellan reglerna om&lt;br&gt;andelsbyte och reglerna om underprisöverlåtelse klarläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6.6 diskuteras partiella andelsbyten i anslutning till ett exem-&lt;br&gt;pel. Förutsättningarna i detta är följande. Företaget A äger kapi-&lt;br&gt;talplaceringsandelar värda 100 samt det helägda dotterföretaget B. An-&lt;br&gt;delskapitalet i B är fördelat på 100 andelar. Värdet av andelama i B är&lt;br&gt;sammanlagt 100. Kapitalplaceringsandelama skall föras över till B. Tre&lt;br&gt;alternativ att göra detta på övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det alternativ som nu är av intresse är att B nyemitterar 50 andelar,&lt;br&gt;varvid A erlägger likvid i form av kapitalplaceringsandelama (alterna-&lt;br&gt;tiv 3). Som anförs i det nämnda avsnittet är transaktionen sammansatt av&lt;br&gt;ett andelsbyte och ett ägartillskott. Vardera deltransaktionen skall be-&lt;br&gt;dömas för sig. Någon kollision mellan reglerna för underprisöverlåtelser&lt;br&gt;och reglerna om andelsbyten uppkommer därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet till reglerna om fusion och fission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fusion eller fission är att uppfatta som en överlåtelse av tillgångarna i&lt;br&gt;det överlåtande företaget till det övertagande företaget mot ersättning&lt;br&gt;som består i att det övertagande företaget övertar ansvaret för det&lt;br&gt;överlåtande företagets skulder och andra förpliktelser (jfr avsnitt 8.1.1).&lt;br&gt;Det innebär att en fusion eller fission ofta är en underprisöverlåtelse. I&lt;br&gt;underprislagen har tagits in en bestämmelse om att lagen inte är tillämp-&lt;br&gt;lig om förutsättningar föreligger för uppskov med beskattningen enligt&lt;br&gt;bestämmelserna om fusion och fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet till reglerna om verksamhetsöverlåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resonemanget avseende förhållandet mellan reglerna om underpris-&lt;br&gt;överlåtelser och reglerna om andelsbyten är tillämpligt på förhållandet&lt;br&gt;mellan de förra reglerna och reglerna om verksamhetsöverlåtelser om&lt;br&gt;man i resonemanget ersätter överlåtna andelar med den överlåtna verk-&lt;br&gt;samheten. Någon regelkollision uppkommer således inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet till förlustregeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlustregeln i dess nuvarande utformning är tillämplig oberoende av om&lt;br&gt;förlusten är verklig eller beror på att överlåtelsen skett till underpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller verkliga förluster bör förlustregeln gälla även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlåtelse av reavinstegendom som sker med förlust på grund av&lt;br&gt;att vederlaget understiger marknadsvärdet skulle i frånvaro av särskild&lt;br&gt;reglering omfattas både av reglerna om underprisöverlåtelser och förlust-&lt;br&gt;regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 5 har föreslagits att uttagsbeskattning vid en underprisöverlå-&lt;br&gt;telse inte skall kunna underlåtas om det förvärvande företaget har rätt till&lt;br&gt;underskottsavdrag, såvida inte koncernbidrag kan lämnas från det över-&lt;br&gt;låtande till det förvärvande företaget. Realiseras övervärdet hos det för-&lt;br&gt;värvande företaget skulle nämligen, om uttagsbeskattning inte sker, in-&lt;br&gt;täkten kunna kvittas mot underskottet, vilket skulle strida mot grunderna&lt;br&gt;för reglerna om koncernbidrag. I frånvaro av någon motverkande meka-&lt;br&gt;nism kan samma effekt uppnås genom att reavinstegendom, som stigit i&lt;br&gt;värde, överlåts till ett pris under det skattemässiga värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill bör förlustregeln inte vara tillämplig när rea-&lt;br&gt;vinstegendom överlåts till underpris med förlust. En bestämmelse om&lt;br&gt;detta har tagits in i 2 § 4 a mom. i lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet till reglerna om koncerninterna andelsöverlåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåter ett företag en andel till ett företag inom samma koncern, kan en&lt;br&gt;reavinst uppkomma även om överlåtelsen sker till ett pris under mark-&lt;br&gt;nadsvärdet. Enligt bestämmelserna om koncemintema andelsöverlåtelser&lt;br&gt;medges uppskov med beskattningen av vinsten. Samtidigt kan i frånvaro&lt;br&gt;av en särskild regel uttagsbeskattning ske, t.ex. om förvärvaren har rätt&lt;br&gt;till avdrag för kvarstående underskott och förutsättningar inte föreligger&lt;br&gt;för att överlåtaren skall kunna ge koncernbidrag till förvärvaren med ver-&lt;br&gt;kan vid beskattningen. Med hänsyn härtill föreslår utredningen att det i&lt;br&gt;punkt 1 a av anvisningarna till 22 § KL tas in en bestämmelse om att&lt;br&gt;uttagsbeskattning inte skall ske om koncemregeln är tillämplig. Det&lt;br&gt;innebär emellertid att det blir möjligt att göra en koncemintem&lt;br&gt;överlåtelse till underpris till ett företag som har rätt till avdrag för&lt;br&gt;underskott när koncembidragsrätt saknas utan att uttagbeskattning sker.&lt;br&gt;Detta strider mot grunderna för underprislagen. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför inte någon bestämmelse om att uttagsbeskattning skall underlåtas&lt;br&gt;vid koncemintema andelsöverlåtelser. Om en koncemintem andelsöver-&lt;br&gt;låtelse sker till ett pris under marknadsvärdet kan således uttags-&lt;br&gt;beskattning underlåtas endast om förutsättningar enligt underprislagen&lt;br&gt;föreligger for detta. I lagrådsremissen föreslogs att uppskov enligt lagen&lt;br&gt;(1998:000) om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom&lt;br&gt;koncerner inte skulle medges for belopp for vilket uttagsbeskattning&lt;br&gt;skett. En sådan bestämmelse finns inte med i förslaget i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet till Lex ASEA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning av andelar i ett dotterföretag är en underprisöverlåtelse enligt&lt;br&gt;begreppsbildningen i reglerna om underprisöverlåtelser. Är Lex ASEA&lt;br&gt;tillämplig eller är reglerna i 3 § 8 mom. tredje stycket SIL om utskiftning&lt;br&gt;av aktier från en ekonomisk förening tillämpliga, sker inte uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ning enligt punkt 1 ljärde stycket sista meningen av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunalskattelagen, (1928:370), KL (punkt 1 a femte stycket 2 i&lt;br&gt;regeringens lagförslag). Reglerna om underprisöverlåtelser aktualiseras&lt;br&gt;inte då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från uttagsbeskattning gäller inte om de utdelade andelarna&lt;br&gt;utgjort omsättningstillgångar i byggnadsrörelse eller handel med fastig-&lt;br&gt;heter. I sådana fall bör reglerna om underprisöverlåtelse inte vara&lt;br&gt;tillämpliga. En bestämmelse om detta har tagits in i underprislagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 &amp;nbsp;Förhållandet mellan reglerna om andelsbyten och övriga&lt;br&gt;uppskovsregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet till reglerna om verksamhetsöverlåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingår andelar i en verksamhet eller verksamhetsgren som överlåts genom&lt;br&gt;en verksamhetsöverlåtelse, föreligger såvitt avser andelarna ett andels-&lt;br&gt;byte. Endast reglerna om verksamhetsöverlåtelser bör vara tillämpliga.&lt;br&gt;En bestämmelse om detta bör tas in i andelsbyteslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet till reglerna om koncerninterna andelsöverlåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett andelsbyte vid vilket de överlåtna andelarna är näringsbetingade&lt;br&gt;och där det köpande företaget ingår i samma koncern som det säljande&lt;br&gt;företaget föreligger även en koncemintem överlåtelse. I likhet med vad&lt;br&gt;som gäller i fråga om strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL och koncem-&lt;br&gt;regeln i dess gällande utformning bör i ett sådant fall bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen om koncemintema andelsöverlåtelser tillämpas. En bestämmelse&lt;br&gt;om detta bör tas in i andelsbyteslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 &amp;nbsp;Förhållandet mellan å ena sidan reglerna om fusion,&lt;br&gt;fission och verksamhetsöverlåtelser och å andra sidan&lt;br&gt;övriga uppskovsregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En fusion eller fission kan tänkas innefatta en avyttring som omfattas av&lt;br&gt;förlustregeln eller lagen om uppskov med beskattningen vid andels-&lt;br&gt;överlåtelser inom koncerner. Andelsbyteslagen kan inte bli tillämplig&lt;br&gt;eftersom vederlaget vid en fusion lämnas till ägarna och inte till bolaget.&lt;br&gt;Kravet att vederlaget vid ett andelsbyte skall utgöras av andelar i det&lt;br&gt;köpande bolaget är därför inte uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en verksamhetsöverlåtelse kan tänkas innefatta en avyttring som&lt;br&gt;utgör en koncemintem överlåtelse, däremot kan den inte omfattas av&lt;br&gt;förlustregeln (understiger vederlaget summan av de skattemässiga&lt;br&gt;värdena för de avyttrade tillgångarna, föreligger inte en verksamhets-&lt;br&gt;överlåtelse). Endast reglerna för fusioner eller fissioner resp, för verk-&lt;br&gt;samhetsöverlåtelser bör vara tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser med anledning av det anförda har tagits in i SIL i anslut-&lt;br&gt;ning till förlustregeln och i lagen om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsöverlåtelser inom koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Avskattningsregeln för investmentföretag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Procenttalet för beräkning av den s.k. avskatt-&lt;br&gt;ningsintäkt som tas ut när ett investmentföretag byter karaktär sänks&lt;br&gt;från 40 till 16. Har aktier i företaget avyttrats under året begränsas&lt;br&gt;intäkten. I vissa fall kan avskattning i stället ske hos en aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett karaktärsbyte skall de aktier som ägs av företaget anses ha&lt;br&gt;ett anskaffningsvärde motsvarande marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: föSThar framfört några lagtekniska synpunkter. I&lt;br&gt;övrigt har förslaget inte kommenterats av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Ett investmentföretag är enligt&lt;br&gt;2 § 10 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som uppfyller följande&lt;br&gt;villkor (i det följande antas att företaget är ett aktiebolag):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Företagets verksamhet skall uteslutande eller så gott som ute-&lt;br&gt;slutande bestå av förvaltning av värdepapper eller likartad lös egen-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Företagets uppgift skall väsentligen vara att genom ett välfördelat&lt;br&gt;värdepappersinnehav erbjuda dess ägare riskfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett stort antal fysiska personer skall äga aktier i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande hänseenden gäller särskilda skatteregler för investmentföretag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hänsyn tas inte till vinst eller förlust på aktier och andra värde-&lt;br&gt;papper som behandlas som aktier i reavinsthänseende (benämns&lt;br&gt;gemensamt aktier i det följande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Som intäkt tas upp 2 % för år räknat av värdet på bolagets aktie-&lt;br&gt;portfölj vid ingången av, normalt, det aktuella beskattningsåret&lt;br&gt;(schablonintäkt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdrag medges för lämnad utdelning, dock inte med så stort belopp&lt;br&gt;att det föranleder underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna infördes vid 1990 års skattereform (se prop. 1989/1990:110 s.&lt;br&gt;559-566).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeutvecklingen för aktierna i ett investmentföretag beror väsent-&lt;br&gt;ligen på värdeutvecklingen för investmentföretagets aktieportfölj. Stiger&lt;br&gt;portföljen i värde, beskattas därför i princip en aktieägare i investment-&lt;br&gt;företaget för den del av vinsten som belöper sig på hans aktier i&lt;br&gt;investmentföretaget när vinsten realiseras och delas ut eller när aktierna i&lt;br&gt;investmentföretaget säljs. Bortser man från ränteeffekter till följd av tid-&lt;br&gt;punkterna för beskattningen, behandlas därför en indirekt aktieplacering&lt;br&gt;genom ett investmentföretag likvärdigt med en direkt aktieplacering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteeffektema medför emellertid, i frånvaro av en motverkande regel,&lt;br&gt;att en indirekt placering i en aktieportfölj genom ett investmentföretag&lt;br&gt;ställer sig förmånligare än en direkt placering i samma portfölj, eftersom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatten betalas senare vid det indirekta ägandet. Denna s.k. sparbösse-&lt;br&gt;effekt beräknades i förarbetena till 1990 års skattereform genomsnittligt&lt;br&gt;sett ge ca 0,5 procentenheter högre årlig avkastning för det indirekta&lt;br&gt;ägandet. Syftet med schablonintäkten är att utjämna denna skillnad så att&lt;br&gt;direkta aktieplaceringar och placeringar genom ett investmentföretag i&lt;br&gt;huvudsak likställs vid beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagstiftning år 1993 (prop. 1993/94:50) undantogs utdelnings-&lt;br&gt;inkomster från beskattning och halverades beskattningen av aktievinster.&lt;br&gt;I frånvaro av en särskild regel skulle i det nya systemet skattefria&lt;br&gt;reavinster hos ett investmentföretag ha kunnat delas ut utan beskattning&lt;br&gt;hos aktieägarna, om investmentföretaget ändrade karaktär till vanligt&lt;br&gt;företag. Detta sker om villkoren för att vara ett investmentföretag inte&lt;br&gt;längre uppfylls. Investmentföretags reavinster skulle således ha kunnat&lt;br&gt;helt undgå beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att förhindra den nämnda konsekvensen infördes vid 1993 års&lt;br&gt;lagstiftning en regel som brukar kallas avskattningsregeln. Avskatt-&lt;br&gt;ningsregeln innebar ursprungligen att ett investmentföretag vilket änd-&lt;br&gt;rade karaktär som intäkt skulle ta upp ett belopp motsvarande 30 % av&lt;br&gt;det högsta av värdena på aktieportföljen vid ingången av beskattningsåret&lt;br&gt;och något av de fem föregående beskattningsåren, dock tidigast år 1991.&lt;br&gt;Alternativt fick företaget som intäkt ta upp 40 % av summan av de&lt;br&gt;faktiska reavinster och reaförluster på aktier som företaget haft från&lt;br&gt;ingången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagstiftning 1994 återinfördes äldre regler om beskattning av&lt;br&gt;utdelningsinkomster och aktievinster. Avskattningsregeln för investment-&lt;br&gt;företag fick dock stå kvar i avvaktan på ytterligare överväganden.&lt;br&gt;Procentsatsen i schablonregeln höjdes till 40 % som en anpassning till att&lt;br&gt;enligt de generella reglerna nu hela beloppet av en aktievinst skulle tas&lt;br&gt;upp till beskattning. Vidare ändrades altemativregeln så att hela summan&lt;br&gt;av reavinster och reaförluster skulle tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse till Finansdepartementet i januari 1996 hemställde&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund om att avskattningsregeln skulle avskaffas. För-&lt;br&gt;bundet anförde i huvudsak att avskattningsregeln inte behövs i ett system&lt;br&gt;med dubbelbeskattning av bolagsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundets skrivelse togs upp i prop. 1996/97:18. I proposi-&lt;br&gt;tionen lades inte fram något förslag om avskaffande av avskattnings-&lt;br&gt;regeln. I huvudsak anfördes följande. Med den utformning skattereglerna&lt;br&gt;har kan ett investmentföretag fa en högre värdeökning på aktieportföljen&lt;br&gt;än vad som skulle ha varit fallet om allmänna skatteregler tillämpats. En&lt;br&gt;sådan förmån bör skattas av vid ett karaktärsbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av förslag i den nämnda propositionen har i lagtexten klar-&lt;br&gt;gjorts att avskattning inte skall ske när ett investmentföretag upplöses&lt;br&gt;genom likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När ett investmentföretag t.ex. på&lt;br&gt;grund av förändringar av ägandet i företaget skiftar karaktär och upphör&lt;br&gt;att vara ett investmentföretag utgörs värdena i företaget, utom av till-&lt;br&gt;skjutna medel, i allt väsentligt av realiserade aktievinster och orealiserad&lt;br&gt;värdestegring på aktier. Den nya skatteregimen för företaget till följd av&lt;br&gt;karaktärsbytet föranleder att särskild hänsyn bör tas till dessa poster. (I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likhet med utredningen utgår regeringen vid diskussionen från att det i&lt;br&gt;praktiken knappast förekommer att utdelningsinkomster fonderas. I de&lt;br&gt;fall fondering ändå sker beskattas inkomsterna. Fonderade utdelnings-&lt;br&gt;inkomster erbjuder därför inte något problem vid karaktärsbyte.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realiserade aktievinster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår inte klart av förarbetena hur schablonintäkten räknats fram.&lt;br&gt;Det finns emellertid skäl att anta att man jämfört situationen för två&lt;br&gt;fysiska personer enligt följande. Den ena personen, F, investerar vid&lt;br&gt;ingången av år 1 ett belopp i en aktieportfölj med viss sammansättning. F&lt;br&gt;omsätter årligen en tiondedel av portföljen. Vid utgången av år 10 säljer&lt;br&gt;F portföljen. Den andra personen, G, investerar vid ingången av år 1 i&lt;br&gt;aktier i ett investmentföretag, I. I har en portfölj med samma samman-&lt;br&gt;sättning som F:s. Den andel av portföljen som är hänförlig till G:s aktier&lt;br&gt;har samma värde som F:s portfölj. I omsätter portföljen på samma sätt&lt;br&gt;som F. Vid utgången av år 10 säljer G sina aktier i I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter skatt har G, i frånvaro av en särskild regel, ett större belopp i&lt;br&gt;behåll än F beroende på att I löpande har kunnat återinvestera hela för-&lt;br&gt;säljningslikvidema medan F har kunnat återinvestera endast nettot efter&lt;br&gt;reavinstbeskattning. Schablonintäkten syftar till att kompensera för denna&lt;br&gt;ränteeffekt så att F och G blir likställda efter skatt. Det bör noteras att&lt;br&gt;schablonintäkten således syftar till likställdhet på ägamivån. Det är&lt;br&gt;endast av praktiska skäl som den tas ut på företagsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör I att vara ett investmentföretag, t.ex. under år 9, finns de rea-&lt;br&gt;liserade obeskattade vinsterna - minskade med schablonskatt - kvar i&lt;br&gt;företaget även efter karaktärsbytet om de inte delas ut. Detta saknar&lt;br&gt;betydelse för likställdheten mellan F och G under förutsättning att G&lt;br&gt;säljer sina aktier i samband med karaktärsbytet, eftersom vinstema då&lt;br&gt;skattas av hos G.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behåller G aktierna i I även efter karaktärsbytet, behandlas G, i&lt;br&gt;frånvaro av en avskattningsregel, skattemässigt förmånligare än F. Detta&lt;br&gt;beror på att schablonintäkt inte längre skall tas ut trots att de obeskattade&lt;br&gt;vinsterna finns kvar hos I och lämnar avkastning, vilket medför att det&lt;br&gt;uppkommer en ränteeffekt till G:s favör. I denna situation bör därför&lt;br&gt;schablonintäkten inte upphöra utan vidare utan avlösas av en engångs-&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskattningsintäkten beräknas lämpligen enligt samma metodik som&lt;br&gt;schablonintäkten, dvs. som en viss procent av ett underlag som utgörs av&lt;br&gt;det högsta av värdena på investmentföretagets aktieportfölj vid ingången&lt;br&gt;av beskattningsåret och något av de fem föregående beskattningsåren.&lt;br&gt;Storleken av procentsatsen beror på vilket antagande man gör om hur&lt;br&gt;länge ägare i investmentföretaget, som inte säljer sina aktier i samband&lt;br&gt;med karaktärsbytet, kommer att behålla aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skatt som utgår enligt den nuvarande avskattningsregeln vid ett&lt;br&gt;karaktärsbyte är så pass betydande att regeln kan ha medfört att karak-&lt;br&gt;tärsbyte inte varit ett attraktivt alternativ. Om avskattningsregeln avvägs&lt;br&gt;på ett mer neutralt sätt kan det tänkas att karaktärsbyten kommer till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd i större utsträckning. Det framstår som sannolikt att eventuella&lt;br&gt;karaktärsbyten framför allt blir resultatet av att aktierna i ett investment-&lt;br&gt;företag köps upp av ett annat foretag. I det scenariot torde det bli relativt&lt;br&gt;ovanligt att andra ägare i investmentföretaget än det uppköpande före-&lt;br&gt;taget ligger kvar med sina aktier efter karaktärsbytet. Till den del detta&lt;br&gt;ändå kommer att ske är det rimligt att anta att det i allmänhet blir fråga&lt;br&gt;om relativt långa innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser med hänsyn härtill att procentsatsen bör beräknas&lt;br&gt;utifrån normen att schablonintäkt egentligen bör utgå under tio år efter&lt;br&gt;karaktärsbytet, såvitt avser den del av portföljen i investmentföretaget&lt;br&gt;som belöper sig på aktier i företaget som inte omsätts i samband med&lt;br&gt;karaktärsbytet. Utifrån en diskonteringsränta på 4,9 % blir då procenttalet&lt;br&gt;i avskattningsregeln 16. Räntesatsen avser ränta efter skatt. Räntesatsen&lt;br&gt;före skatt, 7 %, baseras på antaganden om långsiktig realränta på 5 % och&lt;br&gt;inflation på 2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser aktier som ägs av ett annat investmentföretag kommer&lt;br&gt;värdet av aktierna i det företag som ändrar karaktär att utgöra underlag&lt;br&gt;för beräkning av schablonintäkt hos det förstnämnda företaget. I detta fall&lt;br&gt;behövs därför inte någon avskattning. Ett villkor bör vara att aktierna&lt;br&gt;ägts såväl vid ingången som utgången av beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda innebär sammanfattningsvis följande. Vid ett karaktärs-&lt;br&gt;byte tas som intäkt hos investmentföretaget upp 16 % beräknat på ett&lt;br&gt;underlag som utgörs av det högsta av värdena på investmentföretagets&lt;br&gt;aktieportfölj vid ingången av beskattningsåret och något av de fem före-&lt;br&gt;gående beskattningsåren. Har aktier i investmentföretaget omsatts i sam-&lt;br&gt;band med karaktärsbytet, reduceras avskattningsintäkten. Den beräknas&lt;br&gt;då på den del av portfölj värdet som svarar mot förhållandet mellan de&lt;br&gt;aktier i företaget som inte omsatts i samband med karaktärsbytet och&lt;br&gt;samtliga aktier i företaget. En aktie i investmentföretaget bör anses&lt;br&gt;omsatt i samband med karaktärsbytet om den omsatts under det&lt;br&gt;beskattningsår då karaktärsbytet äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppköpande företag bör ha möjlighet att skatta av de aktier som&lt;br&gt;företaget ägde i investmentföretaget vid ingången av det beskattningsår&lt;br&gt;då karaktärsbytet sker (äger det uppköpande företaget vid karaktärsbytet&lt;br&gt;ytterligare aktier har dessa förvärvats och därmed omsatts under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret). Innebörden av att avskattning sker på aktieägamivå bör vara&lt;br&gt;att aktierna skall anses ha avyttrats för marknadsvärdet och ha köpts&lt;br&gt;tillbaka för samma värde. En uppköpssituation bör anses föreligga om ett&lt;br&gt;företag (eller en fysisk person) vid utgången av beskattningsåret äger&lt;br&gt;aktier i det tidigare investmentföretaget med en majoritet av rösterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts finns det en alternativ avskattningsregel. Enligt denna far&lt;br&gt;som intäkt tas upp summan av de aktievinster och aktieförluster som&lt;br&gt;investmentföretaget haft från ingången av år 1991. Denna regel innebär&lt;br&gt;avskattning hos företaget, inte av ränteförmånen hos ägarna utan av&lt;br&gt;själva aktievinstema. Detta medför en alltför hög beskattning. Alter-&lt;br&gt;nativregeln bör därför tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag föranleder ändringar i 2 § 10 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orealiserad värdestegring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När aktier i ett investmentföretag omsätts i samband med ett karaktärs-&lt;br&gt;byte avskattas hos ägarna inte endast realiserade vinster hos invest-&lt;br&gt;mentföretaget utan även orealiserad värdestegring på företagets aktie-&lt;br&gt;portfölj. Som en följd härav bör anskaffningsvärdet för aktier i portföljen&lt;br&gt;som stigit i värde höjas till marknadsvärdet. På motsvarande sätt bör an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för aktier som nedgått i värde sänkas till marknads-&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den del aktierna i investmentföretaget inte omsatts i samband med&lt;br&gt;karaktärsbytet kan följande resonemang föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett karaktärsbyte medför den schablonintäkt som tidigare utgått&lt;br&gt;och avskattningen på grund av karaktärsbytet att F och G, för att anknyta&lt;br&gt;till exemplet i det föregående, i princip likställs såvitt avser realiserade&lt;br&gt;vinster. Vad gäller orealiserad värdestegring uppkommer - i frånvaro av&lt;br&gt;en särskild regel - på grund av karaktärsbytet en latent skatteskuld hos&lt;br&gt;investmentföretaget (och därmed indirekt hos G) som inte har någon&lt;br&gt;motsvarighet hos F (den latenta skatteskulden på orealiserad värdesteg-&lt;br&gt;ring på F:s portfölj motsvaras för G av en latent skatteskuld på aktierna i&lt;br&gt;I). Den latenta skatteskuld som uppkommer hos I påverkar värdet av G:s&lt;br&gt;aktier i I negativt. G kommer därför sämre ut än F, om inte anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet för aktierna hos I får räknas upp till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot detta kan tänkas invändas att G tog en kalkylerad risk när han&lt;br&gt;köpte aktierna i I av innebörd att I kunde komma att byta karaktär och att&lt;br&gt;han därför själv bör bära konsekvensen av ett ogynnsamt utfall. Denna&lt;br&gt;invändning är emellertid inte hållbar. Finns det en sådan risk medför den&lt;br&gt;nämligen att placeringar i ett investmentföretag blir oförmånligare än&lt;br&gt;direkta placeringar, vilket strider mot utgångspunkten för beskattnings-&lt;br&gt;reglerna för investmentföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;aktierna hos ett investmentföretag som byter karaktär generellt bör änd-&lt;br&gt;ras till marknadsvärdet vid tidpunkten för karaktärsbytet. En bestämmel-&lt;br&gt;se om detta bör tas in i 27 § 2 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har pekat på att förslaget att anskaffningsvärdet för aktier hos ett&lt;br&gt;investmentföretag som byter karaktär skall ändras till marknadsvärdet&lt;br&gt;tyder på att karaktärsbytet ska anses ske en bestämd dag under be-&lt;br&gt;skattningsåret. Verket anser att ett klarläggande i denna del bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att regelsystemet är uppbyggt så att reglerna&lt;br&gt;för beskattning av investmentföretag gäller så länge företaget har denna&lt;br&gt;karaktär. Efter tidpunkten för karaktärsbytet, som således sker en viss&lt;br&gt;dag under beskattningsåret, gäller allmänna skatteregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Kontrollfrågor och ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;14.1 Kontro 1 lfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Har uppskov medgetts med beskattningen vid&lt;br&gt;ett andelsbyte eller en koncemintem andelsöverlåtelse skall den skatt-&lt;br&gt;skyldige varje år lämna de uppgifter som skattemyndigheten behöver&lt;br&gt;för att kunna bedöma om förutsättningar för fortsatt uppskov före-&lt;br&gt;ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV framhåller att en utökad uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;från de skattskyldiga är en förutsättning för att skatteförvaltningen skall&lt;br&gt;kunna hantera de föreslagna nya bestämmelserna. Verket anför också att&lt;br&gt;det i lagtexten till andelsbyteslagen uttryckligen bör anges att uppskovs-&lt;br&gt;beloppet skall fastställas vid taxeringen för det år då andelsbytet sker.&lt;br&gt;Vidare anser verket att förutsättningarna för eftertaxering samt påförande&lt;br&gt;av skattetillägg bör kommenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 2 kap. 17 § fjärde stycket lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK) finns en&lt;br&gt;bestämmelse om skyldighet att lämna uppgifter i självdeklaration för den&lt;br&gt;som avyttrat andelar genom ett internationellt andelsbyte. Med hänsyn&lt;br&gt;till att bestämmelserna om internationella andelsbyten ersätts av be-&lt;br&gt;stämmelser i andelsbyteslagen bör det nämnda lagrummet omarbetas.&lt;br&gt;Det bör utformas så att det framgår att uppgiftsskyldigheten omfattar inte&lt;br&gt;endast säljaren utan även den som inträtt i säljarens skattemässiga&lt;br&gt;situation såvitt avser uppskovsbelopp, t.ex. på grund av en efterföljande&lt;br&gt;underprisöverlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § andelsbyteslagen har ett förtydligande gjorts för att klargöra att&lt;br&gt;uppskovet skall fastställas efter yrkande. Den skattskyldige skall i&lt;br&gt;självdeklaration det år då ett andelsbyte genomförs redovisa vinsten och&lt;br&gt;de uppgifter som behövs för att kunna bedöma om förutsättningar för&lt;br&gt;uppskov föreligger. Därefter åligger det den skattskyldige att så länge&lt;br&gt;uppskovet kvarstår varje år redovisa de uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;skattemyndigheten skall kunna ta ställning till om uppskovet kan bestå&lt;br&gt;eller om uppskovet skall återföras till beskattning. Uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;gäller också den som enligt 21 eller 22 § andelsbyteslagen inträder i&lt;br&gt;säljarens skattemässiga situation i fråga om uppskovsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att uppskovsbeloppet skall fastställas vid taxeringen gäller&lt;br&gt;allmänna regler om eftertaxering och påförande av skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs också en bestämmelse om uppgiftsskyldighet för den som&lt;br&gt;avyttrat andelar genom en koncemintem andelsöverlåtelse. Be-&lt;br&gt;stämmelsen bör tas in i en ny paragraf i 2 kap. LSK, 19 a §. Den&lt;br&gt;skattskyldige eller, i fall som avses i 13 § lagen (1998:000) om uppskov&lt;br&gt;med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner, köparen, skall&lt;br&gt;därefter årligen lämna de uppgifter som behövs för bedömning av om&lt;br&gt;vinsten skall återföras till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något skäl att undanta andelsbyten från den kontrolluppgiftsskyldighet Pr°P-1998/99:15&lt;br&gt;som föreligger enligt 3 kap. 32 c § LSK föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens lagförslag föreslås träda i kraft den 1 januari 1999. Med&lt;br&gt;denna utgångspunkt bör underprislagen, andelsbyteslagen, lagen om&lt;br&gt;koncemintema andelsöverlåtelser och fusionslagen tillämpas på över-&lt;br&gt;låtelser, avyttringar resp, förfaranden som görs eller genomförs den&lt;br&gt;dagen eller senare. Regeringen gör samma bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förvärv av fastighet i samband med fusion un-&lt;br&gt;dantas från skatteplikt. Stämpelskatt skall inte heller tas ut på nyin-&lt;br&gt;teckning om tidigare uttagen företagsinteckning upphört att gälla på&lt;br&gt;grund av fusion eller fission. Förvärvas en fastighet från ett koncern-&lt;br&gt;företag medges uppskov med beskattningen. Stämpelskatt betalas&lt;br&gt;först om fastigheten överlåts till annan eller om koncemförhållandet&lt;br&gt;mellan överlåtare och förvärvare upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU:s förslag: Utredningens förslag överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;med den skillnaden att utredningen föreslog att successiva uppskov&lt;br&gt;skulle kunna medges och att ett uppskov skulle kunna efterges i vissa&lt;br&gt;fall. Utredningen behandlade inte frågan om nyinteckning i samband med&lt;br&gt;fusion eller fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten för Västra Sverige har inte någon erin-&lt;br&gt;ran mot den principiella inriktningen av förslaget om stämpelskattefrågor&lt;br&gt;i samband med omstruktureringar. Hovrätten anser emellertid att&lt;br&gt;Kammarkollegiet och inte inskrivningsmyndigheterna bör handha dessa&lt;br&gt;frågor. Domstolsverket avstyrker förslaget. Skälet är att inskrivningsmyn-&lt;br&gt;digheternas verksamhet inte bedrivs på ett sådant sätt att de är lämpade&lt;br&gt;för prövningar av detta slag. I nuläget har verksamheten karaktär av&lt;br&gt;masshantering och delegering av beslutsfattande utnyttjas i hög grad.&lt;br&gt;Övriga remissinstanser som yttrat sig tillstyrker förslaget. Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund och Byggentreprenörerna anser att uppskov&lt;br&gt;med uttag av stämpelskatt bör medges vid likvidation av handelsbolag i&lt;br&gt;byggkoncemer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1984:404) om stämpel-&lt;br&gt;skatt vid inskrivningsmyndigheter (stämpelskattelagen) gäller såvitt nu är&lt;br&gt;aktuellt följande beträffande förvärv av fast egendom och tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förvärv av fast egendom är skattepliktigt om det sker genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;köp eller byte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;tillskott till bolag eller förening eller utdelning eller skifte från bo-&lt;br&gt;lag eller förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;fusion enligt 14 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385), ABL, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;expropriation eller annan inlösen på grund av stadgande om rätt&lt;br&gt;eller skyldighet att lösa fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förvärv av tomträtt är skattepliktigt om det sker genom upplåtelse,&lt;br&gt;överlåtelse mot ersättning eller annat fång som anges i punkterna 1-4&lt;br&gt;ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämpelskatten utgår med 1,5 % av egendomens värde. Vid förvärv&lt;br&gt;som görs av juridisk person är dock skattesatsen 3 %. Vid köp av fast&lt;br&gt;egendom bestäms värdet av egendomen genom att köpeskillingen jäm-&lt;br&gt;förs med taxeringsvärdet för året närmast före det år då ansökan om lag-&lt;br&gt;fart beviljas. Det högsta av värdena anses som egendomens värde. Skatt-&lt;br&gt;skyldighet inträder när ansökan om inskrivning beviljas. Både över-&lt;br&gt;låtaren och förvärvaren är skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusioner och fissioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU konstaterade att förvärv av fastighet genom sådana fusioner på vilka&lt;br&gt;kontinuitetsreglema i 2 § 4 mom. SIL är tillämpliga inte är stämpel-&lt;br&gt;skattepliktiga medan skatteplikt föreligger för förvärv genom absorption&lt;br&gt;eller kombination enligt 14 kap. 1 § ABL. Utredningens förslag inne-&lt;br&gt;håller generella regler om inkomstskattemässig kontinuitet vid fusioner&lt;br&gt;och fissioner i syfte att ombildningar av detta slag inte skall motverkas&lt;br&gt;av att inkomstskatt utgår. I konsekvens med detta föreslog utredningen&lt;br&gt;ett slopande av bestämmelserna om att förvärv av fastighet genom fusion&lt;br&gt;enligt 14 kap. 1 § ABL skall vara skattepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnar i denna proposition förslag om generella regler om&lt;br&gt;inkomstskattemässig kontinuitet vid fusioner och fissioner. Regeringen&lt;br&gt;delar utredningens bedömning att förvärv av fastighet genom fusion inte&lt;br&gt;bör vara skattepliktigt. Förslaget föranleder en ändring i 4 § stämpel-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beviljande av inteckning i fast egendom och i näringsverksamhet&lt;br&gt;(företagsinteckning) tas stämpelskatt ut med 2 resp. 1 % av intecknings-&lt;br&gt;beloppet. Om nyinteckning sker samtidigt som tidigare uttagen inteck-&lt;br&gt;ning dödas tas stämpelskatt ut endast på skillnaden mellan det nyinteck-&lt;br&gt;nade beloppet och beloppet på de inteckningar som dödas. I fråga om&lt;br&gt;företagsinteckning gäller detta under förutsättning att inteckningen be-&lt;br&gt;viljas i näringsverksamhet som helt eller delvis omfattades av de dödade&lt;br&gt;inteckningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en dom från HD (NJA 1990 s. 3) framgår att en företagsinteckning&lt;br&gt;som beviljats i ett dotterbolags näringsverksamhet upphör att gälla i och&lt;br&gt;med att bolaget upplösts genom fusion med sitt moderbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som motiverar att överlåtelser av fastigheter i samband med&lt;br&gt;fusion och fission undantas från uttag av stämpelskatt gäller även stäm-&lt;br&gt;pelskatt på företagsinteckning som tas ut av det övertagande företaget vid&lt;br&gt;en fusion eller fission. Regeringen förslår detta. Frågan har inte be-&lt;br&gt;handlats av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör tas in i 22 § stämpelskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncemintema överlåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelser av fastigheter inom en koncern bör enligt utredningens upp-&lt;br&gt;fattning inte motverkas av att stämpelskatt utgår (det som sägs om fastig-&lt;br&gt;heter gäller även tomträtter). En lättnadsregel bör dock inte möjliggöra&lt;br&gt;att ett företag överlåter en fastighet till ett annat koncernföretag som&lt;br&gt;sedan säljs externt utan att stämpelskatt utgår. Med hänsyn härtill föreslår&lt;br&gt;utredningen en uppskovsregel som innebär att stämpelskatten skall beta-&lt;br&gt;las när koncemförhållandet mellan överlåtaren och förvärvaren upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåter förvärvaren fastigheten till en extern köpare, har möjlig-&lt;br&gt;heten till extern försäljning av förvärvaren med fastigheten i behåll för-&lt;br&gt;lorats. Det saknas i den situationen anledning att ta ut skatt på förvärva-&lt;br&gt;rens förvärv. Skatten bör då efterges. Den bör även efterges om för-&lt;br&gt;261&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värvaren när koncemforhållandet med överlåtaren består överlåter Prop. 1998/99.15&lt;br&gt;fastigheten till annan än ett moder- eller dotterföretag (med moder- och&lt;br&gt;dotterföretag avses alla över- resp, underliggande företag till&lt;br&gt;förvärvaren).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör skatten inte efterges om förvärvaren överlåter fastigheten&lt;br&gt;till ett moder- eller dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett transportköp föreligger om ett köp av fast egendom överlåts på i&lt;br&gt;princip oförändrade villkor. Vid ett transportköp erhålls skattebefrielse&lt;br&gt;för det tidigare köpet. I frånvaro av en motverkande regel kan ett företag&lt;br&gt;i en koncern, A, sälja en fastighet till en annat koncernföretag, B, som&lt;br&gt;sedan överlåter köpet till ett dotterföretag, C. Eftersom regeln om tran-&lt;br&gt;sportköp medför att skatt inte tas ut på B:s förvärv, kan fastigheten,&lt;br&gt;&amp;quot;förpackad i C och B&amp;quot;, säljas externt utan beskattning. Transportköps-&lt;br&gt;regeln bör därför inte gälla om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;förvärvaren vid det första köpet är en juridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;det första köpet har skett från en juridisk person som ingår i&lt;br&gt;samma koncern som förvärvaren och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;förvärvaren vid det senare köpet är en juridisk person som är&lt;br&gt;moderföretag eller dotterföretag till förvärvaren vid det första köpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i en lagrådsremiss lämnat förslag som i allt väsentligt&lt;br&gt;överensstämmer med utredningens (jfr bilaga 3). Förslaget togs in i en ny&lt;br&gt;paragraf, 32 a §, i stämpelskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vid sin granskning av förslaget pekat på att detta kan&lt;br&gt;medföra vissa tolkningsproblem. Dessa hänger samman med att flera&lt;br&gt;uppskov kan medges inom en koncern och med möjligheten till eftergift&lt;br&gt;av skatten i vissa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i Lagrådets bedömning. För att komma tillrätta&lt;br&gt;med dessa problem krävs kompletterande bestämmelser om när medgiv-&lt;br&gt;na uppskov skall förfalla till betalning. Sådana bestämmelser komplicerar&lt;br&gt;systemet. Regeringen föreslår därför att möjligheter till successiva upp-&lt;br&gt;skov i en koncern och till eftergift av skatten inte nu skall införas. Skulle&lt;br&gt;det framkomma att det är angeläget med sådana möjligheter far saken tas&lt;br&gt;upp till förnyad prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att uppskov bör medges om fastigheten överlåts till&lt;br&gt;ett koncernföretag. Uppskovet förfaller om fastigheten överlåts till annan.&lt;br&gt;Det saknar betydelse om det är fråga om överlåtelse till ett koncern-&lt;br&gt;företag eller till köpare som inte tillhör koncernen. Uppskovet skall också&lt;br&gt;förfalla om koncemforhållandet mellan överlåtare och förvärvare upphör&lt;br&gt;utan att fastigheten har överlåtits. Skatten bör även betalas om över-&lt;br&gt;låtaren eller förvärvaren upplöses genom likvidation. Motsvarande bör&lt;br&gt;gälla om något av företagen upplöses genom konkurs. Uppgår över-&lt;br&gt;låtaren eller förvärvaren i ett annat företag genom fusion eller fission, bör&lt;br&gt;det övertagande företaget inträda i det (vid fusionen eller fissionen)&lt;br&gt;överlåtande företagets situation såvitt avser stämpelskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller enligt förslaget till lag om uppskov med&lt;br&gt;beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner bör moderföretaget&lt;br&gt;i koncernen vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening,&lt;br&gt;en svensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör - också i överensstämmelse med det nämnda förslaget - över-&lt;br&gt;låtaren inte få ingå i en annan koncern än den i vilken förvärvaren ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskovshantering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har i sitt remissyttrande avstyrkt att uppskovsfrågan&lt;br&gt;hanteras av inskrivningsmyndigheten. Skälet är framförallt att det inne-&lt;br&gt;bär ett tidskrävande arbete att se till att stämpelskatt utgår när det sker en&lt;br&gt;överlåtelse av fast egendom och koncemforhållandet mellan överlåtaren&lt;br&gt;och förvärvaren upphör. Även Hovrätten för Västra Sverige avstyrker&lt;br&gt;förslaget att inskrivningsmyndigheten skall handlägga de nu aktuella&lt;br&gt;stämpelskattefrågoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att det för att uppskov med stämpelskatt skall&lt;br&gt;medges krävs att den skattskyldige redovisar ett underlag för sitt yrkande&lt;br&gt;om uppskov. Som regeringen strax återkommer till skall det vidare åligga&lt;br&gt;överlåtaren och förvärvaren att lämna uppgift till inskrivningsmyndighe-&lt;br&gt;ten när det inträffar någon omständighet som medför att stämpelskatt for&lt;br&gt;vilken uppskov erhållits skall betalas. Det är således inte fråga om att&lt;br&gt;lägga en sådan bevakningsuppgift på inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör bedömningen att frågan om uppskov bör hanteras av&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om att överlåtaren och förvärvaren är skyldiga att&lt;br&gt;lämna uppgift till inskrivningsmyndigheten om omständighet som med-&lt;br&gt;för att stämpelskatt för vilken uppskov erhållits skall betalas bör tas in i&lt;br&gt;en ny bestämmelse i stämpelskattelagen, 44 §. Uppgiftsskyldigheten bör&lt;br&gt;vara straffsanktionerad. Utredningens förslag innebär att om uppgift&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet inte lämnas skall straffet vara böter eller&lt;br&gt;fängelse högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ifrågasätter om en särskild straffsanktionering bör införas&lt;br&gt;med hänsyn till regleringen i skattebrottslagen (1981:69). Underlåtenhet&lt;br&gt;att fullgöra den föreslagna uppgiftsskyldigheten torde kunna straffas&lt;br&gt;enligt 2, 7 och 8 §§ skattebrottslagen. En skillnad är att gränsen för&lt;br&gt;straffbar oaktsamhet enligt skattebrottslagen går vid grov oaktsamhet&lt;br&gt;medan den i lagrådsremissen föreslagna straffbestämmelsen går vid oakt-&lt;br&gt;samhet. En annan skillnad är att ringa fall undantas enligt 7 och 8 §§&lt;br&gt;skattebrottslagen. Förevarande uppgiftsskyldighet är enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening knappast av sådant slag att den motiverar en annan ordning än&lt;br&gt;den som gäller enligt skattebrottslagen. Lagrådet anser därför att den&lt;br&gt;föreslagna straffbestämmelsen kan utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till Lagrådets uppfattning och föreslår inte&lt;br&gt;någon särskild straffsanktionering av uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många dubbelbeskattningsavtal omfattar de bestämmelser som för-&lt;br&gt;bjuder vissa slag av diskriminering även stämpelskatten. Det innebär att&lt;br&gt;den omständigheten att moderföretaget i en koncern är hemmahörande i&lt;br&gt;ett annat land i vissa fall inte hindrar att uppskovsregeln är tillämplig.&lt;br&gt;Aktualiseras fråga om tillämpning av ett dubbelbeskattningsavtal i ett&lt;br&gt;stämpelskatteärende, kan inskrivningsmyndigheten ha anledning att in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hämta yttrande från Riksskatteverket. Om så anses lämpligt kan ett Prop.l998/99:15&lt;br&gt;sådant yttrande inhämtas genom förmedling av Domstolsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;16.1 &amp;nbsp;V ärdeöverföringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;FSU föreslog en uttrycklig lagreglering avseende konsekvenserna av&lt;br&gt;värdeöverföringar. Regeringen lämnade i lagrådsremissen ett förslag av&lt;br&gt;samma innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förlust uppkommit vid avyttring av andelar i ett dotterföretag skall&lt;br&gt;enligt förslaget förlusten justeras om vinster eller andra värden som fanns&lt;br&gt;hos dotterföretaget vid moderföretagets förvärv av andelarna överförts&lt;br&gt;till moderföretaget eller till ett företag i intressegemenskap med detta.&lt;br&gt;Justering av förlust sker genom reducering av omkostnadsbeloppet för&lt;br&gt;andelarna i dotterföretaget. Har såväl gamla som nya värden överförts&lt;br&gt;bör överföringen i första hand anses omfatta nya värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag räknas koncernbidrag till skillnad från&lt;br&gt;kapitaltillskott inte som förbättringskostnad. Skälet till denna olik-&lt;br&gt;behandling - som överensstämmer med gällande rätt - är den system-&lt;br&gt;mässiga skillnaden mellan kapitaltillskott och koncernbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag togs in i ett nytt moment, 1 a mom., till 24 § lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande anfört att den skattemässiga behandlingen&lt;br&gt;av överföringar av värden mellan olika rättssubjekt tillhör skatterättens&lt;br&gt;mest komplicerade områden. Enligt Lagrådet synes de föreslagna lös-&lt;br&gt;ningarna i flera hänseenden diskutabla. Lagrådets slutsats är att den&lt;br&gt;problematik som sammanhänger med värdeöverföringar måste bli före-&lt;br&gt;mål för ytterligare analyser och överväganden innan lagstiftning i ämnet&lt;br&gt;kan genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under beredningen av propositionen funnit att den före-&lt;br&gt;slagna lagregleringen på några punkter behöver diskuteras ytterligare.&lt;br&gt;Till det kommer att det finns skäl att överväga om justering skall göras&lt;br&gt;även i vissa vinstfall. Det är lämpligt att frågan om värdeöverföringar i&lt;br&gt;sin helhet analyseras av den särskilde utredaren som skall se över vissa&lt;br&gt;företagsskattefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger inte fram något förslag avseende värdeöverföringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.2 &amp;nbsp;Kapitalrabatt på optionslån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett optionslån är ett lån som upptagits av ett aktiebolag och där&lt;br&gt;skuldebreven är förenade med rätt till nyteckning eller köp av aktie.&lt;br&gt;Villkoren kan utformas så att bolaget vid emissionen erhåller det nomi-&lt;br&gt;nella värdet av lånet trots att räntan understiger marknadsräntan for ett&lt;br&gt;lån av det aktuella slaget. Skillnaden mellan emissionspriset och&lt;br&gt;marknadsvärdet av lånedelen, den s.k. kapitalrabatten, motsvaras av vär-&lt;br&gt;det på optionsrätten. Enligt 2 § 9 mom. åttonde stycket SIL har bolaget&lt;br&gt;inte rätt till avdrag for kapitalrabatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FSU föreslog att bestämmelsen i 2 § 9 mom. åttonde stycket SIL om&lt;br&gt;att avdrag inte medges for kapitalrabatt på optionslån skall tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anförde att kapitalrabatten är en kostnad för upptagande av&lt;br&gt;lån. Den omständigheten att en långivare samtidigt som han lämnar lånet&lt;br&gt;gör ett tillskott till bolaget mot att han erhåller optionsrätten gör ingen&lt;br&gt;skillnad. De hinder mot avdragsrätt som tidigare förelåg är nu borta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har avstyrkt förslaget och bl.a. anfört att motsvarande avdragsrätt&lt;br&gt;för kapitalrabatt på konvertibellån inte torde föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att frågan bör beredas ytterligare och lägger inte nu&lt;br&gt;fram något förslag till ändring. Frågan skall tas upp av den särskilde&lt;br&gt;utredaren i översynen av vissa företagsskattefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.3 &amp;nbsp;Utdelning på andel i förvaltnings- eller&lt;br&gt;investmentföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 8 mom. fjärde stycket SIL är inte utdelning på aktie eller&lt;br&gt;annan andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag skattefri om&lt;br&gt;företaget äger mer än enstaka andelar på vilka utdelning skulle ha varit&lt;br&gt;skattepliktig om andelarna hade ägts direkt av det företag som äger&lt;br&gt;andelen i förvaltnings- eller investmentföretaget (förbjuden andel).&lt;br&gt;Enligt utredningens förslag bör det nämnda stycket justeras så att be-&lt;br&gt;stämmelsen omfattar även fallet att förvaltnings- eller investmentföre-&lt;br&gt;taget indirekt äger förbjudna andelar genom ett eller flera andra förvalt-&lt;br&gt;nings- eller investmentföretag. Regeringen delar utredningens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.4 &amp;nbsp;Överlämnade framställningar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Karaktärsbyte vid fusion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse den 21 maj 1996 har Riksskatteverket föreslagit en ändring&lt;br&gt;i 2 § 4 mom. SIL avseende den skattemässiga behandlingen av tillgångar&lt;br&gt;som genom fusion skiftar karaktär från omsättnings- till anläggningstill-&lt;br&gt;gång. Regeringen beslutade den 21 november 1996 överlämna framställ-&lt;br&gt;ningen till utredningen (Fi96/2731).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till reglering vid fusioner innebär att det över-&lt;br&gt;tagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga&lt;br&gt;situation vid tidpunkten för fusionen. Av kontinuiteten följer att den&lt;br&gt;skattemässiga karaktären av de överlåtna tillgångarna hos det överlåtande&lt;br&gt;företaget bibehålls hos det övertagande företaget (avsnitt 8.1.1). Med&lt;br&gt;hänsyn härtill behövs inte den av Riksskatteverket föreslagna regle-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ömsesidiga försäkringsbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 3 § 8 mom. SIL finns bestämmelser som gör det möjligt att ombilda en&lt;br&gt;ekonomisk förening till aktiebolag utan att det uppkommer några&lt;br&gt;omedelbara skattekonsekvenser. En ombildning sker genom att en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomisk förening överför sina tillgångar och skulder till ett aktiebolag&lt;br&gt;varefter föreningen upplöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse den 17 oktober 1996 har Salus Holding AB hemställt om&lt;br&gt;att 3 § 8 mom. SIL ändras på så sätt att även ömsesidiga försäkringsbolag&lt;br&gt;omfattas av bestämmelsen. Regeringen beslutade den 28 november 1996&lt;br&gt;att överlämna framställningen till utredningen (Fi 96/4493).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår för närvarande en översyn av de närings- och bolagsrättsliga&lt;br&gt;reglerna för försäkringsbolag på grundval av det slutbetänkande som&lt;br&gt;lämnats av Försäkringsutredningen. Utredningsbetänkandet Försäkrings-&lt;br&gt;rörelse i förändring 3 (SOU 1995:87) innehåller förslag till omfattande&lt;br&gt;förändringar i fråga om bl.a. vinstutdelning från livförsäkringsföretag. I&lt;br&gt;departementspromemorian Reformerade försäkringsrörelseregler (Ds&lt;br&gt;1998:45) redovisas resultatet av en fortsatt beredning på området.&lt;br&gt;Promemorian är nu föremål för remissbehandling. Samtidigt pågår inom&lt;br&gt;Regeringskansliet en översyn av de associationsrättsliga reglerna för&lt;br&gt;ömsesidiga försäkringsbolag. Detta arbete har också en stark koppling till&lt;br&gt;det lagstiftningsarbete som rör understödsföreningar (jfr Försäkrings-&lt;br&gt;föreningsutredningens nyligen redovisade betänkande Försäkrings-&lt;br&gt;föreningar - ett reformerat regelsystem, SOU 1998:82). I avvaktan på de&lt;br&gt;kommande lagförslagen för försäkringsföretag på det närings- och&lt;br&gt;associationsrättsliga området bör någon ändring av 3 § 8 mom. SIL inte&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kupongskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets skattedelegation har i sitt remissyttrande över utredningens&lt;br&gt;betänkande tagit upp frågan om uttag av kupongskatt för utländska aktie-&lt;br&gt;ägare i samband med omstruktureringar. Utredningen har inte behandlat&lt;br&gt;den frågan. Delegationen anser dock att det är av stor vikt att även&lt;br&gt;kupongskattefrågoma i samband med omstruktureringar tas upp i lag-&lt;br&gt;stiftningsärendet. Kupongskatt som tas ut på rena sakvärden som utdelas&lt;br&gt;eller utskiftas innebär enligt delegationen att angelägna omstrukture-&lt;br&gt;ringar försvåras och hämmas. Det gäller bl.a. utskiftning i samband med&lt;br&gt;fusion, likvidation och vid inlösen av aktier i samband med nedsättning&lt;br&gt;av aktiekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om det från bl.a. samhällsekonomiska och offentligfinansiella&lt;br&gt;aspekter finns skäl att införa en civilrättslig reglering av återköp av egna&lt;br&gt;aktier bereds för närvarande av regeringen. I ett sådant sammanhang&lt;br&gt;aktualiseras också den skattemässiga behandlingen av återköp, såväl&lt;br&gt;inkomstskattemässigt som i kupongskattehänseende. Frågan om det finns&lt;br&gt;skäl att ändra regleringen vid bl.a. utskiftning i samband med fusion bör&lt;br&gt;tas upp i det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Ekonomiska och administrativa konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Budgetkonsekvenser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i kap. 4 samt 8-9 om underprisöverlåtelser, fusioner och fissio-&lt;br&gt;ner samt verksamhetsöverlåtelser innebär en viss utvidgning av området&lt;br&gt;för omstruktureringar som kan göras utan omedelbara skattekon-&lt;br&gt;sekvenser. Å andra sidan torde företagen endast i begränsad utsträckning&lt;br&gt;ha genomfort förfaranden av detta slag som utlöser beskattning. För-&lt;br&gt;slagen får antas medföra en viss kostnad som inte kan närmare anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i avsnitt 5.3.3.4, om bortagande av den 90 %-regel, som&lt;br&gt;gäller vid reavinstbeskattningen när en juridisk person avyttrar en&lt;br&gt;fastighet, medför en viss intäkt som inte närmare kan anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i kap.6 om andelsbyten medför en viss kostnad som inte kan&lt;br&gt;närmare anges främst genom att aktiva delägare i fåmansföretag får möj-&lt;br&gt;lighet att avyttra andelar genom ett andelsbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i kap. 7 innebär en ändrad teknik för beskattning av vinsten&lt;br&gt;vid koncemintema andelsöverlåtelser. Den förfarandevariant som före-&lt;br&gt;kom i det förhandsbesked från sommaren 1997 som nämns i kapitlet blev&lt;br&gt;möjlig först år 1997 genom lagstiftning år 1996 (prop. 1996/97:18),&lt;br&gt;genom vilken samtidig tillämpning av koncemregeln och strukturregeln i&lt;br&gt;27 § 4 mom. SIL uteslöts. Utredningen har i sin bedömning av frågan&lt;br&gt;ansett att den enligt utredningens uppfattning uppenbara risken för att&lt;br&gt;lagen (1995:575) mot skatteflykt skulle vara tillämplig torde innan&lt;br&gt;förhandsbeskedet blev känt ha verkat återhållande på aktörerna i fråga&lt;br&gt;om såväl den varianten som andra varianter. I den mån förpacknings-&lt;br&gt;förfaranden är mer utbredda kan utnyttjandet antas ha tagit fart först&lt;br&gt;därefter. Förpackningsförfaranden torde därför inte ha påverkat stats-&lt;br&gt;budgeten för år 1998 i nämnvärd utsträckning. Det skattebortfall som&lt;br&gt;förhindras bör därför inte räknas som budgetförstärkning. Rent allmänt&lt;br&gt;gäller att den omständigheten att en lucka i systemet visar sig och stängs&lt;br&gt;enbart innebär att det ursprungligen avyttrade skatteuttaget garanteras.&lt;br&gt;Förslaget i samma kapitel om att dispensregeln i 2 § 4 a mom. SIL skall&lt;br&gt;tas bort medför en viss intäkt som inte närmare kan anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i kap. 10 om förlustregeln innebär en viss kostnad avseende&lt;br&gt;avyttring av reavinstegendom till utländska koncernföretag som inte kan&lt;br&gt;närmare anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i kap. 11 rörande Lex ASEA innebär en viss utvidgning av&lt;br&gt;möjligheterna att dela ut dotterföretag utan omedelbara skattekonse-&lt;br&gt;kvenser. Det saknas emellertid skäl för att anta att detta kommer att på-&lt;br&gt;verka den totala volymen av kontantutdelningar från bolagssektom. Möj-&lt;br&gt;ligen genomförs i dag vissa utdelningar av dotterbolag som medför&lt;br&gt;beskattning. Till den del det förhåller sig så medför förslagen en kost-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har i ett par kända fall förekommit att investmentföretag ändrat&lt;br&gt;karaktär, vilket medfört beskattning på grund av avskattningsregeln. I&lt;br&gt;huvudsak torde dock den gällande avskattningsregeln ha fungerat som en&lt;br&gt;stoppregel. Förslagen i kap. 13 om avskattningsregeln för investment-&lt;br&gt;företag får antas medföra en viss kostnad som inte kan närmare anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämpelskatten på koncemintema fastighetsöverlåtelser torde i be-&lt;br&gt;tydande utsträckning ha motverkat sådana överlåtelser. Förslagen i&lt;br&gt;kapital 15 rörande stämpelskatten får emellertid ändå antas medföra en&lt;br&gt;viss kostnad som inte kan närmare anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att den sammanlagda effekten av de regeländ-&lt;br&gt;ringar som föreslås ger en budgetförsvagning på 0,15 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Administrativa konsekvenser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den administrativa kostnaden för FSU:s förslag har av Riksskatteverket&lt;br&gt;uppskattats till en engångskostnad på 6 mkr för systemutveckling o.d.&lt;br&gt;samt årliga driftkostnader på 15 mkr. Den kostnaden torde dock även&lt;br&gt;inbegripa den del av utredningens förslag som avsåg en halvering av&lt;br&gt;reavinstbeskattningen på näringsbetingade aktier. Förslaget avseende&lt;br&gt;uppskov med stämpelskatt kan komma att medföra ett visst merarbete för&lt;br&gt;landets inskrivningsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det idag är omöjligt att bedöma omfattningen av&lt;br&gt;det merarbete som kan uppkomma till följd av förslagen. Regeringen&lt;br&gt;avser att följa upp denna fråga och vid behov återkomma med förslag till&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Finansiering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag finansieras genom andra förslag som läggs fram&lt;br&gt;samtidigt med budgetpropositionen. I första hand gäller det förslaget i&lt;br&gt;lagrådsremissen om beskattning av fordringar och skulder i utländsk&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;18 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.1 Förslaget till lag om beskattningen vid överlåtelser till&lt;br&gt;underpris&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rubriken till lagen har ändrats i enlighet med Lagrådets förslag. Vidare&lt;br&gt;har definitionerna i 4-13 §§ flyttats och ytterligare redaktionella änd-&lt;br&gt;ringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket ansluter till definitionen av uttag genom&lt;br&gt;överlåtelse av en tillgång utan ersättning eller till underpris i punkt 1 a&lt;br&gt;tredje stycket av anvisningarna till 22 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning av sakegendom från en juridisk person och kapitaltillskott&lt;br&gt;av sakegendom till en juridisk person omfattas av begreppet överlåtelse.&lt;br&gt;Detta gäller även beträffande gåva. Däremot omfattas inte äganderätts-&lt;br&gt;övergång genom bodelning med anledning av makes död eller genom arv&lt;br&gt;och testamente av begreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En underprisöverlåtelse skulle kunna anses föreligga om koncern-&lt;br&gt;bidrag lämnas i form av sakegendom. För att ett koncernbidrag skall&lt;br&gt;kunna användas för resultatutjämning krävs emellertid att det redovisas&lt;br&gt;öppet i självdeklarationen av såväl givaren som mottagaren samt att&lt;br&gt;givaren gör avdrag för bidraget och mottagaren tar upp det som intäkt.&lt;br&gt;Detta förutsätter att givaren tar upp ett övervärde på egendomen som&lt;br&gt;intäkt. En konsekvens av detta är att överlåtelsen måste anses ske till&lt;br&gt;marknadsvärde. Det är då inte fråga om en underprisöverlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet tillgång omfattar även goodwillvärde som är knutet till&lt;br&gt;materiella tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon bestämmelse i första stycket om anskaffningsvärdet för förvär-&lt;br&gt;varen har inte ansetts erforderlig. Det far anses följa av allmänna&lt;br&gt;principer att anskaffningsvärdet utgörs av ett belopp motsvarande&lt;br&gt;vederlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall överlåtelsen, om ersättningen understiger&lt;br&gt;tillgångens skattemässiga värde och villkoren för att uttagsbeskattning&lt;br&gt;skall underlåtas är uppfyllda, behandlas som om tillgången avyttrats för&lt;br&gt;för ett vederlag motsvarande dess skattemässiga värde. För tydlighets&lt;br&gt;skull har i andra meningen tagits in en bestämmele om att förvärvaren&lt;br&gt;skall anses ha anskaffat tillgången för samma belopp. Denna be-&lt;br&gt;stämmelse var inte med i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 motiveras i avsnitt 12.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då marknadsvärdet av den överlåtna tillgången överensstämmer&lt;br&gt;med eller understiger det skattemässiga värdet finns det inte någon an-&lt;br&gt;ledning att underlåta uttagsbeskattning. Genom villkoret i punkt 3 - som&lt;br&gt;är nytt i förhållande till betänkandet - undantas sådana överlåtelser från&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till definitionerna i paragraferna framgår i avsnitt 5.4.1-&lt;br&gt;5.4.5. Beträffande bostadsförening, bostadsaktiebolag och investment-&lt;br&gt;företag, se avsnitt 5.4.5. Enligt 5 § första stycket 6 avses med företag&lt;br&gt;svenskt ömsesidigt försäkringsföretag. Det är en ändring i förhållande till&lt;br&gt;lagrådsremissen som endast omfattade ömsesidiga skadeförsäkringsföre-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § finns en definition av handelsbolag som gäller vid tillämpning av&lt;br&gt;underprislagen. Av definitionen följer att ett handelsbolag med handels-&lt;br&gt;bolag som delägare inte kan delta i underprisöverlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om juridiska personer utgör ersättning eller reavinst vid avyttring&lt;br&gt;av en tillgång regelmässigt intäkt av näringsverksamhet (möjligen kan&lt;br&gt;något udda undantag förekomma). I princip alla tillgångar ingår således i&lt;br&gt;näringsverksamhet. Avkastning av näringsfastighet utgör intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet för en fysisk person. Däremot utgör inte vinst vid av-&lt;br&gt;yttring av fastigheten sådan intäkt. Näringsfastigheter ingår därför inte i&lt;br&gt;näringsverksamhet för fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för tillgångsgruppen i punkt 7 är att värdesättningen i den in-&lt;br&gt;och utgående balansräkningen påverkar det skattemässiga resultatet. I&lt;br&gt;fråga om tillgångar av detta slag som anskaffats under tidigare beskatt-&lt;br&gt;ningsår utgörs det värde som gäller vid beskattningen av det utgående&lt;br&gt;värdet närmast föregående beskattningsår. För tillgångar som anskaffats&lt;br&gt;under det aktuella beskattningsåret utgörs värdet av anskaffningsvärdet.&lt;br&gt;Antag i fråga om en lagerfastighet att värdet enligt räkenskaperna, i&lt;br&gt;överensstämmelse med de skattemässiga reglerna för lagervärdering, är&lt;br&gt;100 och att värdeminskningsavdrag har gjorts i deklarationen med 20. Av&lt;br&gt;andra meningen följer då att det skattemässiga värdet är 80.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 behandlas reavinsttillgångar. Det är fråga om fastigheter,&lt;br&gt;bostadsrätter, aktier och andra andelar, fordringar, utländsk valuta m.m.,&lt;br&gt;som inte utgör omsättningstillgångar i skattehänseende. För juridiska per-&lt;br&gt;soner (utom dödsbon) beräknas en vinst eller förlust vid avyttring av&lt;br&gt;sådan egendom enligt reglerna i 24-31 §§ SIL. Vinsten eller förlusten&lt;br&gt;räknas som intäkt resp, kostnad i näringsverksamhet. Enligt 24 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket SIL utgörs omkostnadsbeloppet av summan av alla om-&lt;br&gt;kostnader för egendomen. Den särskilda bestämmelsen för fastigheter i&lt;br&gt;andra meningen skall ses mot bakgrund av att regleringen om återlägg-&lt;br&gt;ning av värdeminskningsavdrag i punkt 5 av anvisningarna till 22 § KL&lt;br&gt;och 25 § 5 mom. SIL systematiskt gäller även i fråga om fastigheter som&lt;br&gt;innehas av juridiska personer, trots att regleringen inte har någon mate-&lt;br&gt;riell innebörd i detta fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV anser att det bör klargöras vad som gäller när en handelsbolagsan-&lt;br&gt;del med negativt justerat ingångsvärde överlåts genom en underpris-&lt;br&gt;överlåtelse. Regeringen konstaterar att enligt 28 § SIL skall, om en andel&lt;br&gt;i ett handelsbolag med negativt justerat ingångsvärde avyttras, omkost-&lt;br&gt;nadsbeloppet anses vara 0 kr. Vederlaget skall i detta fall ökas med ett&lt;br&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp som motsvarar det negativa värdet. Denna reglering påverkas inte&lt;br&gt;av de föreslagna reglerna. Vederlaget skall således ökas även om avytt-&lt;br&gt;ringen skett till underpris och uttagsbeskattning skall underlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utom för inventarier gäller punkt 3 övriga tillgångar för vilka reglerna&lt;br&gt;om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdeavskrivning är tillämpliga&lt;br&gt;(jfr punkterna 16 och 17 av anvisningarna till 23 § KL). Vidare omfattas&lt;br&gt;t.ex. tillgångar i form av kunskap som svarar mot aktiverade utgifter för&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsarbete m.m. [jfr 17 § andra stycket bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125)]. För upparbetad goodwill som svarar mot ut-&lt;br&gt;gifter som dragits av löpande är det skattemässiga värdet noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av skälighetsregeln i paragrafen kan interna avskriv-&lt;br&gt;ningsplaner, om sådana finns, komma till användning. En annan möjlig-&lt;br&gt;het är att det skattemässiga värdet av en tillgång uppskattas med ledning&lt;br&gt;av anskaffningsvärdet, tillämpade kollektiva avskrivningssatser för olika&lt;br&gt;beskattningsår och tiden för innehavet av tillgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande innebörden av verksamhetsgren, se avsnitt 5.3.3.2. Första&lt;br&gt;stycket andra och tredje meningarna fanns inte med i lagrådsremissen.&lt;br&gt;De skall ses mot bakgrund av regleringen i andra stycket enligt vilket&lt;br&gt;andelar under vissa förutsättningar hänförs till en verksamhet eller en&lt;br&gt;verksamhetsgren. Denna bestämmelse fanns inte med i FSU:s förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13-17 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna reglerar konsekvenserna av att uttagsbeskattning inte&lt;br&gt;sker. De var i lagrådsremissen placerade i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 och 15 §§ motiveras i avsnitt 5.8. De gäller&lt;br&gt;oberoende av om det är 1 § första eller andra stycket som är tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 14 § innebär att de värden som överförs genom under-&lt;br&gt;prisöverlåtelsen inte behandlas som utdelning hos direkt eller indirekt&lt;br&gt;ägare till det överlåtande företaget. I andra stycket finns bestämmelser&lt;br&gt;som inte har någon motsvarighet i lagrådsremissen. Vid överlåtelse från&lt;br&gt;ett företag till en fysisk person utan ersättning skall personen om denne&lt;br&gt;äger andelar i företaget utdelningsbeskattas för ett belopp motsvarande&lt;br&gt;det skattemässiga värdet av tillgången. Bestämmelsen behövs på grund&lt;br&gt;av att anskaffningsvärdet för den överlåtna egendomen hos förvärvaren&lt;br&gt;utgörs av det skattemässiga värdet. I frånvaro av en sådan bestämmelse&lt;br&gt;skulle det vara möjligt för denne att ta ut den överlåtna tillgången från&lt;br&gt;näringsverksamheten utan beskattning av värdet upp till det skatte-&lt;br&gt;mässiga värdet. På så sätt skulle andra ledet i dubbelbeskattningen und-&lt;br&gt;vikas. Utgår ersättning vid överlåtelsen minskas det belopp för vilket&lt;br&gt;personen skall beskattas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det överförda värdet behandlas enligt 15 § inte heller som förbätt-&lt;br&gt;ringskostnad för andel i det förvärvande företaget eller för andel i ett&lt;br&gt;företag som direkt eller indirekt äger andelar i detta. I andra och tredje&lt;br&gt;meningarna finns bestämmelser som är nya i förhållande till utred-&lt;br&gt;ningens förslag. Bestämmelsen i andra meningen reglerar det fall att er-&lt;br&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning inte har utgått vid en överlåtelse till ett företag. Ett exempel är&lt;br&gt;att en aktieägare tillskjuter sakegendom till ett aktiebolag. Med under-&lt;br&gt;prislagens synsätt är detta en underprisöverlåtelse för noll kronor som&lt;br&gt;enligt 1 § andra stycket skall behandlas som om tillgången avyttrats mot&lt;br&gt;en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet. Vad gäller frågan&lt;br&gt;om förbättringskostnad för aktieägarens aktier i företaget bör transak-&lt;br&gt;tionen behandlas på samma sätt som om aktieägaren först tillskjutit ett&lt;br&gt;belopp motsvarande det skattemässiga värdet av tillgången och därefter&lt;br&gt;sålt tillgången till företaget till det skattemässiga värdet. I detta fall höjs&lt;br&gt;anskaffningskostnaden för aktieägarens aktier i företaget med ett belopp&lt;br&gt;motsvarande tillgångens skattemässiga värde. Genom bestämmelsen i&lt;br&gt;andra meningen erhålls samma resultat när tillgången tillskjuts direkt. I&lt;br&gt;tredje meningen finns en motsvarande reglering för det fall att viss&lt;br&gt;ersättning har utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även 16 och 17 §§ är nya i förhållande till utredningens förslag. Av&lt;br&gt;16 § följer att avdrag för s.k. värdehöjande reparationer inte skall&lt;br&gt;återföras om uttagsbeskattning inte sker. Anskaffningsvärdet för för-&lt;br&gt;värvaren blir i motsvarande mån lägre. I 17 § finns en reglering för&lt;br&gt;lagerfastigheter. Det är inte motiverat att återföra värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;som har gjorts i deklarationen men inte i räkenskaperna eftersom&lt;br&gt;förvärvaren far ett motsvarande lägre anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om vilka som kan vara överlåtare och&lt;br&gt;förvärvare. Bestämmelserna motiveras i avsnitt 5.4.2, 5.4.3 samt 5.4.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i paragrafen motiveras i avsnitt 5.6.1 andra meningen har&lt;br&gt;i förhållande till betänkandet införts ett förtydligande som avser situa-&lt;br&gt;tionen att förvärvaren är skattskyldig för inkomst av näringsverksamhet&lt;br&gt;men en del av verksamheten är undantagen från beskattning enligt ett&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen fanns i ett andra stycke en bestämmelse av innebörd&lt;br&gt;att vid överlåtelse av en fastighet till en fysisk person kan uttags-&lt;br&gt;beskattning underlåtas endast om fastigheten erhåller karaktär av om-&lt;br&gt;sättningstillgång hos personen. Detta följer redan av första meningen&lt;br&gt;som anger att förvärvaren skall vara skattskyldig för inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet i vilken tillgången ingår. Bestämmelsen har därför slopats.&lt;br&gt;Av 8 § framgår vad som avses med att en tillgång ingår i näringsverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om koncembidragsrätt saknas skall överlåtarens hela verksamhet eller en&lt;br&gt;verksamhetsgren överlåtas (jfr 12 § och avsnitt 5.3.3.2) Även en ideell&lt;br&gt;andel av en verksamhet eller verksamhetsgren bör kunna överlåtas. En&lt;br&gt;företagare bör t.ex. kunna överlåta ideella andelar av en verksamhet till&lt;br&gt;sina barn. En ändring i enlighet härmed har gjorts i bestämmelsen i&lt;br&gt;förhållande till betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åndra stycket är nytt i förhållande till betänkandet. Genom bestämmel-&lt;br&gt;sen undantas överlåtelser mellan ett handelsbolag och ett delägande före-&lt;br&gt;tag från kravet i första stycket. Skälet är att ett delägande företags andel i&lt;br&gt;ett handelsbolags resultat och resultatet av företagets egen verksamhet&lt;br&gt;ingår i samma förvärvskälla och således kan kvittas mot varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21~24§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragraferna motiveras i avsnitt 5.3.3.3. Vissa juste-&lt;br&gt;ringar har gjorts i förhållande till förslaget i betänkandet. Det gäller&lt;br&gt;främst förtydligande av bestämmelserna för fall när det förvärvande före-&lt;br&gt;taget är ett handelsbolag. Ett villkor har också lagts till av innebörd att&lt;br&gt;överlåtelse till en fysisk person inte kan göras utan uttagsbeskattning om&lt;br&gt;personen har rätt till avdrag för underskott enligt 46 § 1 mom. KL. Ett&lt;br&gt;motsvarande tillägg har gjorts avseende överlåtelse till ett handelsbolag&lt;br&gt;med fysisk person som delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 24 § kan belysas av följande exempel. Ett moder-&lt;br&gt;bolag, M, har ett dotterbolag A som i sin tur har ett dotterbolag B. Egen-&lt;br&gt;dom har överlåtits till underpris från B till A. Under det beskattningsår,&lt;br&gt;då överlåtelsen skedde, hade M rätt till avdrag för underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fall 1. Koncernen har bestått en längre tid, varför koncembidrags-&lt;br&gt;spärren i 8 § lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av&lt;br&gt;näringsverksamhet, UAL, inte är tillämplig på underskottet&lt;br&gt;hos M. Bestämmelsen i 22 § skall därför inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fall 2. A har förvärvat B beskattningsåret före det aktuella beskatt-&lt;br&gt;ningsåret. Underskottet i M härrör från tid före förvärvet. M&lt;br&gt;har således omfattats av en ägarförändring enligt 4 § andra&lt;br&gt;stycket UAL. Underskottet utgör gammalt underskott enligt&lt;br&gt;3 § fjärde stycket UAL. Enligt 8 § UAL är koncembidrags-&lt;br&gt;spärren tillämplig på underskottet om A lämnar koncern-&lt;br&gt;bidrag till M och koncernbidraget motsvaras av koncern-&lt;br&gt;bidrag som A erhållit från B. Bestämmelserna i tredje stycket&lt;br&gt;hindrar i detta fall att vederlaget vid underprisöverlåtelsen&lt;br&gt;godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 23 § tredje stycket andra meningen är ny i förhållande&lt;br&gt;till lagrådsremissen. Den avser fallet att ett företag med kvarstående&lt;br&gt;underskott har överlåit en tillgång till underpris till ett handelsbolag i&lt;br&gt;vilket företaget är delägare. I ett sådant fall blir första meningen i stycket&lt;br&gt;tillämplig, vilket inte är motiverat. I andra meningen görs därför ett&lt;br&gt;undantag för detta fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall man bortse från ett underskott om den fysiska&lt;br&gt;person eller det företag som det är fråga om avstår från att utnyttja&lt;br&gt;underskottet. Bestämmelsen ersätter en dispensbestämmelse som före-&lt;br&gt;slagits i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26-37#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragraferna motiveras i avsnitt 5.3.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vissa juridiska personer, t.ex. sparbanker, saknas ägare.&lt;br&gt;Villkoret att andelarna skall vara kvalificerade gäller av naturliga skäl&lt;br&gt;inte när förvärvaren är en sådan juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 26 § fjärde stycket har i förhållande till lagrådsremissen införts en&lt;br&gt;inskränkning av begreppet kvalificerad andel enligt 3 § 12 a mom. SIL.&lt;br&gt;En andel anses inte kvalificerad i det nu aktuella hänseendet om reglerna&lt;br&gt;i 3 § 12 b mom. SIL inte skall tillämpas på utdelning och reavinst därför&lt;br&gt;att utomstående i betydande omfattning äger del i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 28 § regleras överlåtelser från ett handelsbolag med någon fysisk per-&lt;br&gt;son som delägare. RSV har ifrågasatt om det med anledning av reglerna i&lt;br&gt;24 § 7 mom. SIL bör ställas särskilda krav på förvärvaren. Enligt det&lt;br&gt;sistnämnda lagrummet gäller särskilda regler om en fysisk person eller&lt;br&gt;ett dödsbo avyttrar en andel i ett handelsbolag som äger en andel som&lt;br&gt;skulle ha varit kvalificerad om den ägts av personen eller dödsboet.&lt;br&gt;Regeringen gör följande bedömning. Handelsbolaget kan utan att uttags-&lt;br&gt;beskattning sker avyttra andelen till underpris till en fysisk person endast&lt;br&gt;om andelen blir omsättningstillgång hos denne. Vid avyttring till ett&lt;br&gt;företag skall samtliga andelar i företaget vara kvalificerade. Med hänsyn&lt;br&gt;till detta behöver inte några särskilda krav ställas på förvärvaren utöver&lt;br&gt;dem som redan finns i det aktuella lagrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 30 § behövs på grund av att 3:12-reglema tar sikte&lt;br&gt;endast på aktier och andra andelar som ägs direkt av en fysisk person. Ett&lt;br&gt;exempel illustrerar bestämmelsen. Aktiekapitalet i ett aktiebolag, D, är&lt;br&gt;fördelat på 100 aktier. 30 av dessa ägs av en passiv delägare. 70 av&lt;br&gt;aktierna ägs av ett moderbolag, M. Av de 100 aktierna i moderbolaget&lt;br&gt;ägs 80 av aktiva delägare och 20 av passiva delägare. Av aktier i D som&lt;br&gt;ägs av M skall (0,8*70=) 56 anses kvalificerade på grund av bestämmel-&lt;br&gt;sen i paragrafen. Resultatet blir detsamma om M äger aktierna i D genom&lt;br&gt;ett helägt aktiebolag eller ett helägt handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.2 Förslaget till lag om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsbyten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av andelsbyte ansluter till definitionen av internationellt&lt;br&gt;andelsbyte i 6 § lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gräns-&lt;br&gt;överskridande omstruktureringar inom EG (IGOL). I motsats till defini-&lt;br&gt;tionen i IGOL avser dock definitionen i den aktuella paragrafen varje&lt;br&gt;avyttrad andel för sig. Av enkelhetsskäl har definitionen språkligt utfor-&lt;br&gt;mats för fallet att vederlaget för en avyttrad andel utgörs av flera hela&lt;br&gt;andelar i det köpande företaget (jämte eventuell kontant ersättning). De-&lt;br&gt;finitionen skall emellertid förstås så att den omfattar även fallen att er-&lt;br&gt;sättningen består av en enda andel i det köpande företaget eller av en&lt;br&gt;bråkdel av en andel som kan vara större eller mindre än ett. Således om-&lt;br&gt;fattas t.ex. fallet att tre andelar i det köpande företaget erhålls som&lt;br&gt;vederlag för två avyttrade andelar. Den skattskyldige skall det år ett an-&lt;br&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delsbyte genomförs redovisa vinsten och framställa yrkande om uppskov&lt;br&gt;med beskattningen. Om uppskov medges skall uppskovsbeloppet fast-&lt;br&gt;ställas vid taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket - som är nytt i förhållande till lagrådsremissen - finns&lt;br&gt;bestämmelser som gäller när ett handelsbolag är säljare. I dessa fall skall&lt;br&gt;sådana delägare som önskar uppskov yrka detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det förhållandet att uppskov medges vid tillämpning av KL och SIL&lt;br&gt;följer att begrepp i andelsbyteslagen som finns i de förstnämnda lagarna&lt;br&gt;har samma innebörd som där om inte annat framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet andel omfattar endast rena delägarrätter till kapitalet i före-&lt;br&gt;taget. Konvertibler och liknande värdepapper faller således utanför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid blandade överlåtelser tillämpas andelsbyteslagen endast i fråga om&lt;br&gt;överlåtelsens onerösa moment. Lagrådet har förordat att lagtexten för-&lt;br&gt;tydligas i det hänseendet. I första stycket har därför uttryckligen angetts&lt;br&gt;att marknadsmässig ersättning skall lämnas. Avyttrar t.ex. ett moder-&lt;br&gt;företag 100 andelar som är värda 100 till ett dotterföretag mot ersättning&lt;br&gt;av 25 andelar som är värda 25, föreligger en sammansatt transaktion.&lt;br&gt;Endast 25 andelar har avyttrats genom ett andelsbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion och fission förvärvar det övertagande företaget tillgångarna i&lt;br&gt;det överlåtande företaget. Däremot förvärvar vid en fusion enligt 14 kap.&lt;br&gt;1 § ABL eller motsvarande fission det övertagande företaget inte i egent-&lt;br&gt;lig mening andelarna i det överlåtande företaget. Det övertagande före-&lt;br&gt;taget är således inte utan vidare ett sådant köpande företag som avses i&lt;br&gt;1 §. Bestämmelsen - som i lagrådsremissen var placerad i 4 § - behövs&lt;br&gt;därför för att andelsbytesreglema skall kunna tillämpas vid fusion och&lt;br&gt;fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 24 § 2 mom. första stycket 3 SIL framgår att vid en fusion enligt&lt;br&gt;14 kap. 1 § ABL eller motsvarande fission anses andelsägare i det över-&lt;br&gt;låtande företaget ha avyttrat sina andelar i det överlåtande företaget. I&lt;br&gt;sista stycket samma moment finns en särskild bestämmelse om att detta&lt;br&gt;inte gäller andelar i det överlåtande företaget som innehas av det över-&lt;br&gt;tagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen motiveras i avsnitt 12.2. Det är tillräckligt&lt;br&gt;att förutsättningar för uppskov föreligger enligt någon av de nämnda&lt;br&gt;lagarna för att andelsbyteslagen inte skall vara tillämplig. Det krävs alltså&lt;br&gt;inte att yrkande om uppskov framställts och uppskov medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säljaren är ett handelsbolag kan delägarna enligt 1 § andra stycket&lt;br&gt;medges uppskov med beskattningen vid ett andelsbyte. Den aktuella&lt;br&gt;bestämmelsen avser i första hand fallet att det säljande handelsbolaget&lt;br&gt;ägs av ett annat handelsbolag. Av bestämmelsen följer att det är&lt;br&gt;delägarna i det senare bolaget som kan medges uppskov. Är det fråga om&lt;br&gt;ägande i en kedja av handelsbolag, är det delägarna i ”det översta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolaget” som kan medges uppskov. Bestämmelsen har en liknande Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;tillämpning i fråga om de övriga lagrum som den hänvisar till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen motiveras i, beträffande punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avsnitt&amp;nbsp;6.2.1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avsnitt&amp;nbsp;6.2.2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avsnitt&amp;nbsp;6.2.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avsnitt&amp;nbsp;6.2.2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avsnitt&amp;nbsp;6.3 samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 och 7: avsnitt 6.2.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av om huvudsaklighetsvillkoret i punkt 3 uppfylls bör&lt;br&gt;hänsyn främst tas till storleken av intäkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret i punkt 5 kan inte uppfyllas vid fusion eller fission eftersom&lt;br&gt;andelarna i ett överlåtande foretag vid en fusion eller fission - dvs. det&lt;br&gt;överlåtna företaget enligt terminologin i andelsbyteslagen - utslocknar&lt;br&gt;genom fusionen eller fissionen. Ett undantag från villkoret finns därför i&lt;br&gt;sista meningen. Bestämmelsen var i lagrådsremissen placerad i 4 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i paragrafen kan avgöras om ett utländskt företag&lt;br&gt;är hemmahörande i ett EG-land eller ej, däremot inte om det är hemma-&lt;br&gt;hörande i ett visst EG-land. Det senare behövs inte vid tillämpning av 5 §&lt;br&gt;2 c.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 och 8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det beskattningsår då andelsbytet sker tas kontant ersättning upp till be-&lt;br&gt;skattning. Sista meningen i 7 £ första stycket avseende fallet att säljaren&lt;br&gt;är ett handelsbolag fanns inte med i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återstående del av hela den skattepliktiga reavinsten fördelas på de&lt;br&gt;mottagna andelarna. Det belopp som är hänförligt till en andel, uppskovs-&lt;br&gt;belopp, fastställs vid taxeringen. Uppskovsbelopp tas upp till beskattning&lt;br&gt;det beskattningsår då en mottagen andel säljs eller upphör att existera.&lt;br&gt;Uppskovsbelopp behandlas då som en vanlig andelsvinst. Förluster på&lt;br&gt;andelar, t.ex. de mottagna andelarna, kan dras av mot uppskovsbelopp&lt;br&gt;om villkoren i 27 § 5 mom. SIL uppfylls. Önskar den skattskyldige ta&lt;br&gt;upp uppskovsbelopp till beskattning innan en mottagen andel säljs, t.ex.&lt;br&gt;på grund av att förlust uppkommit på andra andelar, föreligger inte något&lt;br&gt;hinder för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kvalificerade andelar beräknas vid taxeringen för det be-&lt;br&gt;skattningsår då andelsbytet sker de belopp som skulle tas upp som intäkt&lt;br&gt;av kapital resp, intäkt av tjänst om hela reavinsten beskattades vid an-&lt;br&gt;delsbytet (kapitalbeloppet resp, tjänstebeloppet). Till den del kapital-&lt;br&gt;beloppet förslår tas den kontanta ersättningen upp som intäkt av kapital.&lt;br&gt;Eventuell resterande del tas upp som intäkt av tjänst. Återstående delar&lt;br&gt;av kapital- och tjänstebeloppen fördelas på de mottagna andelarna och&lt;br&gt;fastställs. De beskattas när de mottagna andelarna säljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även var och en av de återstående, fördelade delarna av de beräknade&lt;br&gt;kapital- och tjänstebeloppen omfattas, när det är fråga om avyttring av&lt;br&gt;kvalificerade andelar, av benämningen uppskovsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhålls t.ex. tre andelar i det köpande företaget som vederlag för två&lt;br&gt;avyttrade andelar, kommer uppskovsbelopp enligt 8 § för en mottagen&lt;br&gt;andel att utgöras av två tredjedelar av det eller de belopp avseende varje&lt;br&gt;avyttrad andel som skall fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 § andra stycket framgår att uppskovsbelopp skall tas upp till be-&lt;br&gt;skattning då vederlagsandelen avyttras eller på annat sätt övergår till&lt;br&gt;annan. Det kan exempelvis vara fråga om utskiftning och utdelning eller&lt;br&gt;att andelen lämnas som kapitaltillskott. Bestämmelsen har fatt en delvis&lt;br&gt;annorlunda utformning i förhållande till lagrådsremissen. Uppskovs-&lt;br&gt;belopp skall också tas upp till beskattning om den mottagna andelen upp-&lt;br&gt;hör att existera. Det kan inträffa om det köpande företaget likvideras eller&lt;br&gt;om det sätter ned aktiekapitalet genom inlösen av andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen - som inte fanns med i lagrådsremissen - gäller i de fall&lt;br&gt;säljaren är ett handelsbolag. Uppskovsbelopp beräknas för de delägare&lt;br&gt;som yrkat och medgetts uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskovsbelopp tas upp till beskattning vid den tidpunkt som anges i&lt;br&gt;8 § andra stycket. I andra stycket andra meningen finns emellertid en&lt;br&gt;särskild reglering för handelsbolag som innebär att uppskovsbelopp i&lt;br&gt;vissa fall skall tas upp till beskattning vid en tidigare tidpunkt. Det gäller&lt;br&gt;om en delägare som medgetts uppskov överlåter andelen i handelsbolaget&lt;br&gt;eller om andelen upphör att existera. Det senare kan inträffa om en&lt;br&gt;delägare utträder ur handelsbolaget eller om handelsbolaget likvideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om en kedja av handelsbolag, skall uppskovbelopp tas upp&lt;br&gt;till beskattning om någon andel i kedjan överlåts. Detta gäller även - jfr&lt;br&gt;4 § - om andelen i det ”översta handelsbolaget” upphör att existera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10ochll§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § sista meningen har tillkommit efter lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den avyttrade andelen utgjort lagertillgång skall kontant del av&lt;br&gt;vederlaget tas upp som intäkt av näringsverksamhet vid andelsbytet.&lt;br&gt;Resterande del av vederlaget tas upp när de mottagna andelarna säljs. För&lt;br&gt;att balansera den inkomstminskande effekt som uppkommer genom att&lt;br&gt;värdet av det utgående lagret blir lägre än värdet av det ingående lagret&lt;br&gt;på grund av andelsbytet skall ett belopp motsvarande den avyttrade an-&lt;br&gt;delens skattemässiga värde tas upp som intäkt. Avdrag med samma be-&lt;br&gt;lopp medges när de mottagna andelarna säljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller lagerandelar kommer uppskovsbelopp att utgöras av den&lt;br&gt;del av intäkten som överstiger kontant ersättning, minskad med den av-&lt;br&gt;yttrade andelens skattemässiga värde, fördelad på de mottagna andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har tillkommit efter lagrådsremissen och innehåller be-&lt;br&gt;stämmelser för situationen att säljaren är ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har fått en ändrad utformning i förhållande till lagråds-&lt;br&gt;remissen. Av paragrafen framgår att uppskovsbelopp under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar skall tas upp till beskattning även i fall då äganderätten till den&lt;br&gt;mottagna andelen inte övergår till annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkterna 1 a och 1 b av anv. till 22 § KL finns bestämmelser om&lt;br&gt;uttagsbeskattning. Uttagsbeskattning av en andel kan komma att ske även&lt;br&gt;i fall när en äganderättsövergång inte sker. Detta är t.ex. fallet om en an-&lt;br&gt;del ingår i en förvärvskälla som på grund av dubbelbeskattningsavtal inte&lt;br&gt;längre skall beskattas i Sverige. Sker uttagsbeskattning, skall uppskovs-&lt;br&gt;belopp tas upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En säljare vid ett andelsbyte kan vid tidpunkten för transaktionen redan&lt;br&gt;inneha andelar i det köpande företaget {gamla andelar). Likaså kan en&lt;br&gt;säljare senare köpa ytterligare andelar i det företaget {nya andelar). En-&lt;br&gt;dast avyttring av de mottagna andelarna skall utlösa beskattning av upp-&lt;br&gt;skovsbelopp. I paragrafen har tagits in en turordningsregel av vilken kan&lt;br&gt;utläsas vilka andelar som skall anses ha avyttrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 27 § 4 mom. SIL bestäms anskaffningsvärdet för aktier och finan-&lt;br&gt;siella instrument som behandlas som aktier i reavinsthänseende enligt&lt;br&gt;den s.k. genomsnittsmetoden. Som anskaffningsvärde anses det genom-&lt;br&gt;snittliga anskaffningsvärdet (omkostnadsbeloppet enligt terminologin i&lt;br&gt;24 § 1 mom. SIL) för samtliga finansiella instrument av samma slag och&lt;br&gt;sort som det avyttrade instrumentet beräknat på grundval av faktiska an-&lt;br&gt;skaffningsutgifter och med hänsyn till inträffade förändringar beträffande&lt;br&gt;innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett andelsbyte kan säljaren sedan tidigare inneha andelar (gamla&lt;br&gt;andelar) i det köpande företaget (A i exemplet nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att en person, S, har 10 gamla andelar i A med ett sammanlagt&lt;br&gt;anskaffningsvärde på 10. Varje andel har således ett anskaffningsvärde&lt;br&gt;på 1. Vid ett andelsbyte erhåller S ytterligare 10 andelar i A som veder-&lt;br&gt;lag. Värdet av de avyttrade andelarna är 30, för vilket värde de nya an-&lt;br&gt;delarna skall anses anskaffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frånvaro av särskild reglering innebär genomsnittsmetoden att an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för var och en av S:s andelar i A efter andelsbytet&lt;br&gt;kommer att vara ((10+30)/20=) 2. Säljer S de gamla andelama före de&lt;br&gt;mottagna andelama, kommer avdraget för ökningen av anskaffnings-&lt;br&gt;värdet för tidigt — avdrag bör inte medges förrän uppskovsbelopp be-&lt;br&gt;skattas. Normalt torde detta ofta inte ha någon större ekonomisk be-&lt;br&gt;tydelse. Fall kan emellertid tänkas när ett andelsbyte medför en betydan-&lt;br&gt;de ökning av anskaffningsvärdet för de gamla andelarna om genomsnitts-&lt;br&gt;metoden tillämpas. I paragrafen anges att genomsnittsmetoden modifie-&lt;br&gt;ras på så sätt att andelar i det köpande företaget som tagits emot vid ett&lt;br&gt;andelsbyte anses inte vara av samma slag och sort som andra andelar i&lt;br&gt;företaget som innehas av säljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har tagits in en reglering för det fallet att kapitalet i det&lt;br&gt;köpande företaget fördelats på flera andelar genom fondemission, split&lt;br&gt;eller liknande förfarande. Karaktäristiskt för dessa fall är att anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet för de tidigare mottagna andelarna fördelas på flera andelar. I&lt;br&gt;sådana situationer fördelas även kvarstående uppskovsbelopp. En redak-&lt;br&gt;tionell ändring i förhållande till lydelsen i lagrådsremissen. har gjorts i&lt;br&gt;sista meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket behandlas fallet med sammanläggning av mottagna&lt;br&gt;andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen — som ändrats redaktionellt i förhållande till lagrådsremissen&lt;br&gt;- är tillämplig om vederlagsandelarna är kvalificerade. Bestämmelserna&lt;br&gt;gäller även i de fall vederlagsandelarna omfattas av lättnadsreglema i 3 §&lt;br&gt;1 a mom. SIL. Uppskovsbelopp vid andelsbytet far inte räknas med i det&lt;br&gt;underlag som ligger till grund för beräkning av gräns- respektive lätt-&lt;br&gt;nadsbelopp. Är den avyttrade andelen kvalificerad kan det vara fråga om&lt;br&gt;två uppskovsbelopp. I detta fall gäller bestämmelserna i paragrafen&lt;br&gt;summan av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskovsbelopp behöver inte tas upp till beskattning om de mottagna&lt;br&gt;andelarna avyttras genom ett nytt andelsbyte. Vid det nya andelsbytet&lt;br&gt;skall villkoren i 5 § punkterna 1-5 vara uppfyllda. Däremot behöver inte&lt;br&gt;villkoren i 5 § punkterna 6 och 7 vara uppfyllda för att uppskovsbeloppet&lt;br&gt;från det första andelsbytet skall fa flyttas över. Sista meningen - som inte&lt;br&gt;fanns med i lagrådsremissen - har lagts till för att klargöra att vid ett&lt;br&gt;efterföljande andelsbyte skall uppskovsbelopp flyttas över till samtliga&lt;br&gt;nya mottagna andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19-24 §§&lt;br&gt;Paragraferna motiveras i&lt;br&gt;19 och 20 §§: avsnitt 6.4.2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §:&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avsnitt&amp;nbsp;6.4.4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §:&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avsnitt&amp;nbsp;6.4.5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §:&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avsnitt&amp;nbsp;6.4.6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §:&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avsnitt&amp;nbsp;6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 19 § finns bestämmelser som gäller när en mottagen andel överlåts&lt;br&gt;genom en koncemintem andelsöverlåtelse. Bestämmelsen har ändrats i&lt;br&gt;förhållande till lagrådsremissen och omfattar även fallet att en andel som&lt;br&gt;förvärvats genom ett andelsbyte överlåts till ett koncernföretag utan att&lt;br&gt;vare sig vinst eller förlust uppkommer. Även i detta fall - och inte bara i&lt;br&gt;vinstfall - bör ett uppskov kunna föras vidare. Detta sker enligt den&lt;br&gt;aktuella bestämmelsen genom att fortsatt uppskov medges under samma&lt;br&gt;förutsättningar som skulle ha gällt om en vinst hade uppkommit.&lt;br&gt;Uppskovsbelopp tas således upp till beskattning när en verklig vinst på&lt;br&gt;grund av den koncemintema överlåtelsen, om en sådan hade uppkommit,&lt;br&gt;skulle ha tagits upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 20 £ var i lagrådsremissen placerad i motsvarigheten&lt;br&gt;till 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket i 21 § har utformats något annorlunda än motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse i lagrådsremissen. Eftersom en fysisk person kan överlåta&lt;br&gt;lagerandelar genom en underprisöverlåtelse har bestämmelsen inte be-&lt;br&gt;gränsats till situationen att säljaren är en juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 £ finns bestämmelser som innebär att om den mottagna andelen&lt;br&gt;övergår till annan genom vissa fång skall uppskovbelopp inte tas upp till&lt;br&gt;beskattning. I stället överfors uppskovsbelopp till den nye ägaren.&lt;br&gt;Paragrafen har ändrats i forhållande till lagrådsremissen genom att de&lt;br&gt;överlåtelser som avses har begränsats till rent benefika överlåtelser. Om&lt;br&gt;de mottagna andelarna övergår till annan exempelvis genom att de delas&lt;br&gt;eller skiftas ut skall däremot uppskovsbelopp tas upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen hade i sitt forslag tagit med en särskild bestämmelse i&lt;br&gt;18 § om uppgiftsskyldighet vid arv m.m. De bestämmelser om uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet som föranleds av regeringens förslag finns upptagna i för-&lt;br&gt;slaget till ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter, LSK.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.3 Förslaget till lag om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsöverlåtelser inom koncerner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen motsvaras i gällande rätt av 2 § 4 mom. tionde stycket SIL.&lt;br&gt;Vid en koncemöverlåtelse skall reavinsten fastställas och uppskov med-&lt;br&gt;ges efter yrkande om förutsättningar föreligger. Uppskovsmöjligheten&lt;br&gt;avser endast reavinst. Vid avyttring av lagerandelar kan uppskov medges&lt;br&gt;enligt andelsbyteslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket - som är nytt i förhållande till lagrådsremissen - gäller&lt;br&gt;när ett handelsbolag är säljare. I dessa fall skall sådana delägare som öns-&lt;br&gt;kar uppskov yrka detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som skall tas upp som intäkt enligt 43 § 1 mom. KL behandlas&lt;br&gt;vid tillämpning av den aktuella lagen som reavinst. I lagrådsremissen&lt;br&gt;fanns i ett andra stycke en bestämmelse om att uppskov inte medges for&lt;br&gt;belopp för vilket uttagsbeskattning sker. I punkt 1 har tagits in en&lt;br&gt;bestämmelse om att även belopp för vilket uttagsbeskattning sker vid&lt;br&gt;avyttring av en andel som inte är lagertillgång skall anses som reavinst.&lt;br&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion och fission förvärvar det övertagande företaget tillgångarna i&lt;br&gt;det överlåtande företaget. Däremot förvärvar vid en fusion enligt 14 kap.&lt;br&gt;1 § ABL eller motsvarande fission det övertagande företaget inte i&lt;br&gt;egentlig mening andelarna i det överlåtande företaget. Bestämmelsen -&lt;br&gt;som inte fanns med i lagrådsremissen - behövs för att lagen skall kunna&lt;br&gt;tillämpas vid fusion och fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna — som inte fanns med i lagrådsremissen - reglerar för-&lt;br&gt;hållandet mellan den aktuella lagen och fusionslagen i de fall ett över-&lt;br&gt;låtande företag vid en fusion innehar näringsbetingade andelar. Här klar-&lt;br&gt;görs att om undantag från omedelbar beskattning medges enligt fusions-&lt;br&gt;lagen skall den aktuella lagen inte tillämpas på denna överlåtelse.&lt;br&gt;Motsvarande gäller vid verksamhetsöverlåtelser som innefattar närings-&lt;br&gt;betingade andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § andra stycket kan, om det säljande företaget är ett handels-&lt;br&gt;bolag, delägarna medges uppskov med beskattningen vid ett andelsbyte.&lt;br&gt;Den aktuella bestämmelsen avser i första hand fallet att det säljande han-&lt;br&gt;delsbolaget ägs av ett annat handelsbolag. Av bestämmelsen följer att det&lt;br&gt;är delägarna i det senare bolaget som kan medges uppskov. Är det fråga&lt;br&gt;om ägande i en kedja av handelsbolag, är det delägarna i ”det översta&lt;br&gt;bolaget” som kan medges uppskov. Bestämmelsen har en liknande&lt;br&gt;tillämpning i fråga om 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren i första stycket punkterna 1 och 2 har hämtats från den nu-&lt;br&gt;varande koncemregeln i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL. Motiven till att&lt;br&gt;moderföretaget skall vara ett svenskt företag framgår av avsnitt 7.1. Det&lt;br&gt;förhållandet att ett moderföretag i en företagsgrupp är utländskt hindrar&lt;br&gt;inte att lagen är tillämplig vid överlåtelser inom en undergrupp som utgör&lt;br&gt;en svensk koncern om moderföretaget i den gruppen är ett svenskt före-&lt;br&gt;tag av det slag som anges i punkt 1. Bestämmelserna kan också tillämpas&lt;br&gt;med stöd av en diskrimineringsklausul i ett dubbelbeskattningsavtal (jfr&lt;br&gt;artikel 24 punkt 5 i OECD:s modellavtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket punkt 2 framgår att säljaren inte får ingå i en annan&lt;br&gt;koncern än den i vilket det köpande företaget ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret i första stycket punkt 3 är ändrat i förhållande till den nu-&lt;br&gt;varande koncemregeln. Kravet är inte att de överlåtna andelarna skall&lt;br&gt;utgöra organisationsandelar utan villkoret har här knutits till begreppet&lt;br&gt;näringsbetingade andelar (jfr 7 § 8 mom. tredje stycket SIL). Det är dock&lt;br&gt;tillräckligt att säljaren tillsammans med andra företag i koncernen äger&lt;br&gt;andelar med ett röstetal motsvarande minst 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket fanns inte med i lagrådsremissen. Bestämmelsen kan&lt;br&gt;aktualiseras om moderföretaget inte är svenskt. Som nämnts kan en kon-&lt;br&gt;cemöverlåtelse under sådana förhållanden i vissa fall genomföras med&lt;br&gt;stöd av en diskrimineringsklausul i ett dubbelbeskattningsavtal. En sådan&lt;br&gt;klausul innebär emellertid inte säkert att motsvarande tillämpning av&lt;br&gt;koncernbegreppet skall göras när andelen överlåts vidare (jfr RÅ 1997&lt;br&gt;not 206).. Bestämmelsen krävs därför för att säkerställa att vinsten&lt;br&gt;beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Dessutom har&lt;br&gt;några redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.l998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns huvudbestämmelsen om när vinsten skall tas upp till&lt;br&gt;beskattning när uppskov medgetts. Detta skall ske om andelen upphör att&lt;br&gt;existera, t.ex. genom att det koncemöverlåtna företaget likvideras eller&lt;br&gt;genom att företaget sätter ned aktiekapitalet genom inlösen av andelar.&lt;br&gt;Beskattning skall också ske om andelen inte längre innehas av ett företag&lt;br&gt;som tillhör samma koncern som säljaren. Det senare inträffar om andelen&lt;br&gt;eller det företag som innehar denna - eller ett moderföretag till detta&lt;br&gt;företag - säljs externt. Bestämmelsen har i förtydligande syfte justerats i&lt;br&gt;förhållande till lagrådsremissen. Justeringen innebär att vinsten inte skall&lt;br&gt;tas upp till beskattning om andelen åter förvärvas av det säljande före-&lt;br&gt;taget. Det kan t.ex. ske om det köpande företaget går upp i det säljande&lt;br&gt;företaget genom fusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttras 100 andelar och medges uppskov med beskattning av vinsten&lt;br&gt;samt säljer det köpande företaget senare 30 av andelarna externt, skall&lt;br&gt;säljaren som intäkt ta upp endast den ursprungliga vinsten på dessa an-&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen - som inte fanns med i lagrådsremissen - gäller i de fall&lt;br&gt;säljaren är ett handelsbolag. Vinsten tas upp till beskattning vid den tid-&lt;br&gt;punkt som anges i 8 §. I andra meningen finns emellertid en särskild reg-&lt;br&gt;lering som innebär att vinsten i vissa fall skall tas upp till beskattning vid&lt;br&gt;en tidigare tidpunkt. Det gäller om en delägare som medgetts uppskov&lt;br&gt;överlåter andelen i handelsbolaget till någon som inte ingår i koncernen&lt;br&gt;eller om andelen upphör att existera. Överlåts andelen till någon som&lt;br&gt;ingår i koncernen skall vinsten inte tas upp till beskattning. Detta skall&lt;br&gt;däremot ske om förvärvaren senare överlåter andelen externt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om en kedja av handelsbolag, skall uppskovbelopp tas upp&lt;br&gt;till beskattning om någon andel i kedjan överlåts. Detta gäller även - jfr&lt;br&gt;6 § - om andelen i det ”översta handelsbolaget” upphör att existera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har i enlighet med Lagrådets förslag fatt en ändrad ut-&lt;br&gt;formning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det säljande företaget upphör att existera skall vinsten enligt första&lt;br&gt;stycket tas upp till beskattning då. Bestämmelsen gäller således i stället&lt;br&gt;för huvudbestämmelsen i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att om säljaren fösioneras med ett företag i&lt;br&gt;samma koncern inträder det vid fusionen övertagande företaget såvitt&lt;br&gt;avser uppskovet i säljarens situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket första meningen — som motsvarar första stycket sista&lt;br&gt;meningen i lagrådsremissen - innebär att vinsten skall tas upp till&lt;br&gt;beskattning om säljaren far hemvist i ett annat land. Detsamma gäller&lt;br&gt;enligt andra meningen, som inte fanns med i lagrådsremissen, om ett&lt;br&gt;utländskt företag upphör att bedriva verksamhet i Sverige från fast&lt;br&gt;driftställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den koncemöverlåtna andelen avyttras genom ett andelsbyte överfors&lt;br&gt;vinsten till de mottagna andelama som övertar egenskapen av koncem-&lt;br&gt;överlåtna andelar. Det har betydelse for när vinsten skall tas upp till be-&lt;br&gt;skattning. Det förhållandet att de mottagna andelama anses som över-&lt;br&gt;låtna andelar gäller vid tillämpning av övriga bestämmelser i lagen och&lt;br&gt;även vid tillämpning av första meningen. Denna kan således tillämpas&lt;br&gt;även vid senare andelsbyten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om köparen delar ut de koncemöverlåtna andelama genom en s.k. Lex&lt;br&gt;ASEA-utdelning skall vinsten inte tas upp till beskattning. Förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för skattebefrielse enligt bestämmelserna om Lex ASEA i 3 §&lt;br&gt;7 a mom. SIL avser mottagamivån. För att bestämmelsen i första me-&lt;br&gt;ningen skall vara tillämplig är det tillräckligt att någon mottagare är&lt;br&gt;skattebeffiad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen begränsades tillämpligheten av bestämmelsen i&lt;br&gt;första meningen av att den överlåtna andelen inte fick delas ut till en&lt;br&gt;mottagare som tillhör koncernen. Vidare fanns det en bestämmelse i då-&lt;br&gt;varande första stycket andra meningen som avsåg situationen att ut-&lt;br&gt;delning lämnas till ett fast driftställe i Sverige tillhörande en utländsk&lt;br&gt;juridisk person i samma intressegemenskap. Uppskov hänförligt till an-&lt;br&gt;delar som tillfaller sådan utländsk juridisk person skulle tas upp till be-&lt;br&gt;skattning. Dessa bestämmelser är inte nödvändiga och har slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra meningen hänger samman med det undantag&lt;br&gt;från uttagsbeskattning som finns i punkt la femte stycket 2 av anv. till&lt;br&gt;22 § KL vid en Lex ASEA-utdelning. Det undantaget är begränsat till fall&lt;br&gt;när en vinst annars skulle uppkomma. Innebär uttaget av aktier för ut-&lt;br&gt;delning att en förlust uppkommer sker uttagsbeskattning, vilket i detta&lt;br&gt;fall medför att avdrag medges för förlusten. Föreligger en sådan situation&lt;br&gt;skall emellertid vinsten från den koncemintema överlåtelsen tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första och andra styckena anges att vinsten inte skall tas upp till be-&lt;br&gt;skattning om andelama i det köpande företaget delas ut med stöd av Lex&lt;br&gt;ASEA. I sådant fall skall uppskovsbeloppet på yrkande av säljaren tas&lt;br&gt;över av köparen. Detta förutsätter dock att köparen godkänner detta&lt;br&gt;yrkande. En förutsättning för att ett sådant yrkande skall kunna medges&lt;br&gt;är enligt tredje stycket att köparen närmast föregående beskattningsår inte&lt;br&gt;redovisat underskott. Det villkoret omfattar även företag till vilket kö-&lt;br&gt;paren kan lämna koncernbidrag. Villkoret fanns inte med i lagråds-&lt;br&gt;remissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det koncemöverlåtna företaget går upp i ett annat företag genom fu-&lt;br&gt;sion skall vinsten enligt huvudbestämmelsen i 8 § tas upp till beskattning&lt;br&gt;eftersom den överlåtna andelen upphör att existera. Av första stycket&lt;br&gt;första meningen framgår dock att vid fusion med köparen skall vinsten&lt;br&gt;inte tas upp som intäkt. Fusionen kan genomföras efter det att köparen&lt;br&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har förvärvat andelarna men det kan också vara fråga om att förvärvet&lt;br&gt;sker som ett led i fusionsförfarandet (jfr 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ersättning vid koncemöverlåtelsen helt eller delvis lämnats i form&lt;br&gt;av andelar i det köpande företaget överförs enligt första stycket andra-&lt;br&gt;fjärde meningarna uppskovet till dessa andelar genom att de anses utgöra&lt;br&gt;överlåtna andelar. Bestämmelserna fanns inte med i lagrådsremissen men&lt;br&gt;behövs eftersom det säljande företagets anskaffningsvärde for andelarna i&lt;br&gt;det köpande företaget utgörs av marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusioneras det koncemöverlåtna företaget med ett annat koncernföre-&lt;br&gt;tag än köparen överförs enligt andra stycket uppskovet till andelama i det&lt;br&gt;övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 § skall vinsten tas upp till beskattning när de överlåtna andelarna&lt;br&gt;upphör att existera eller säljs externt. Det köpande företaget kan vid tid-&lt;br&gt;punkten for koncemöverlåtelsen redan inneha andelar i det överlåtna&lt;br&gt;företaget eller senare förvärva ytterligare andelar i företaget. När vissa av&lt;br&gt;andelama säljs externt behövs en turordningsregel som klargör om det är&lt;br&gt;tidigare innehavda, genom koncemöverlåtelsen förvärvade eller senare&lt;br&gt;förvärvade andelar som säljs. Detta avgör om uppskovet skall tas upp till&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns ytterligare turordningsregler. Regeln i punkt 1 av-&lt;br&gt;ser fallet att det köpande företaget överlåter en koncemöverlåten andel&lt;br&gt;genom ett andelsbyte. I punkterna 2 och 3 finns regler som avser fall då&lt;br&gt;det överlåtande företaget fusioneras med något företag i koncernen. De&lt;br&gt;senare reglerna fanns inte med i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna som i lagrådsremissen var uppdelade på två paragrafer&lt;br&gt;har sammanförts till en paragraf. De reglerar hur vinsten från en koncern-&lt;br&gt;överlåtelse skall behandlas vid fondemission, split e.d. av en överlåten&lt;br&gt;andel och vid sammanläggning av överlåtna andelar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.4 Förslaget till lag om beskattningen vid fusioner,&lt;br&gt;fissioner och verksamhetsöverlåtelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen har på ett antal punkter ändrats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Det innebär bl.a. en ändrad ordningsföljd for 2-8 §§. Vidare har termen&lt;br&gt;uppskov utmönstrats ur lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i fusionslagen ersätter de nuvarande bestämmelserna om&lt;br&gt;fusion i 2 § 4 mom. SIL och bestämmelserna om internationella fusioner,&lt;br&gt;internationella fissioner och internationella verksamhetsöverlåtelser i&lt;br&gt;IGOL. I likhet med vad som gäller enligt de nuvarande bestämmelserna&lt;br&gt;är undantag från beskattning obligatoriskt vid fusion och fission om vill-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koren i lagen uppfylls. Av 20 § andra stycket framgår att undantag från Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;beskattning är frivilligt vid verksamhetsöverlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det förhållandet att undantag medges vid tillämpning av bl.a. KL&lt;br&gt;och SIL följer att begrepp i fusionslagen som finns i de förstnämnda&lt;br&gt;lagarna har samma innebörd som där om inte annat framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionslagen reglerar beskattningen av det överlåtande och över-&lt;br&gt;tagande företaget vid en fusion eller fisson och om undantag från ome-&lt;br&gt;delbar beskattning skall medges på företagsnivå. I andra stycket finns en&lt;br&gt;erinran om att andelsägarna i ett överlåtande företag kan erhålla uppskov&lt;br&gt;med beskattningen enligt bestämmelser i andra lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-5 §§&lt;br&gt;Definitionerna i paragraferna motiveras i, beträffande&lt;br&gt;2 §: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avsnitt&amp;nbsp;8.1.2&amp;nbsp;och kap. 9,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §:&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avsnitt&amp;nbsp;8.1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §:&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avsnitt&amp;nbsp;8.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 §&amp;nbsp;är&amp;nbsp;med&amp;nbsp;redaktionella ändringar hämtad från 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket IGOL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 i definitionerna i 4 och 5 §§ av fusion och fission i lagråds-&lt;br&gt;remissen har flyttas till 9 § 4 som ett villkor för undantag från omedelbar&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om absorption och kombination enligt aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385), ABL, gäller enligt 14 kap. 20 § den lagen att ett överlåtande&lt;br&gt;bolag är upplöst när anmälan enligt 14 kap. 19 § samma lag har regist-&lt;br&gt;rerats. Liknande bestämmelser finns för andra typer av fusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet till bestämmelserna finns i kapitel 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av verksamhetsöverlåtelse var i lagrådsremissen placerad&lt;br&gt;i 4 §. I den definitionen hade intagits vissa villkor (jfr bilaga 2). Lagrådet&lt;br&gt;anser att av de i definitionen intagna villkoren har villkoren i punkterna 2&lt;br&gt;och 3 närmast karaktär av förutsättningar för att medge undantag från&lt;br&gt;omedelbar beskattning. Lagrådet anser därför att de bör flyttas till den&lt;br&gt;bestämmelse som i övrigt reglerar förutsättningarna för sådant undantag.&lt;br&gt;Regeringen följer Lagrådets rekommendation såvitt avser punkt 3. Vad&lt;br&gt;gäller punkt 2 får bestämmelsen i 30 § en alltför vid tillämpning om inte&lt;br&gt;villkoret utgör ett led i definitionen av verksamhetsöverlåtelse. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill anser regeringen att villkoret bör kvarstå i definitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt villkoret i första stycket 1 skall marknadsmässig ersättning läm-&lt;br&gt;nas i form av andelar i det köpande företaget jämte eventuellt övertagan-&lt;br&gt;de av ansvaret för förpliktelser. Ordet ”marknadsmässig” fanns inte med&lt;br&gt;i lagrådsremissen. Bestämmelsen har förtydligats i enlighet med Lag-&lt;br&gt;rådets förslag. Är ersättningen mindre värd än de överlåtna tillgångarna,&lt;br&gt;föreligger en sammansatt transaktion. Det som sägs beträffande partiella&lt;br&gt;andelsbyten i avsnitt 6.6 och i kommentaren till 1 § andelsbyteslagen har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av definitionen på verksamhetsgren i andra stycket följer att endast&lt;br&gt;andelar inte kan utgöra en verksamhetsgren (jfr 12 § andra stycket under-&lt;br&gt;prislagen). Definitionen har ändrats i förhållande till lagrådsremissen.&lt;br&gt;Överlåts endast andelar aktualiseras reglerna för andelsbyten eller&lt;br&gt;koncemintema andelsöverlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet till bestämmelserna finns i avsnitt 8.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande tagit upp frågan om villkoret i punkt 3.&lt;br&gt;Enligt Lagrådet skulle bestämmelsen kunna ge upphov till tillämpnings-&lt;br&gt;problem, särskilt i förhållande till den dispensmöjlighet som i lagråds-&lt;br&gt;remissen fanns i 11 §. Denna dispensmöjlighet har inte tagits med i pro-&lt;br&gt;positionen (jfr avsnitt 8.1.2). Lagrådet har även pekat på att vid&lt;br&gt;beräkning av värdeminskningsavdrag på inventarier måste åtskillnad&lt;br&gt;göras mellan inventarier som tillhör det övertagande företagets verk-&lt;br&gt;samhet och inventarier som tillhör den övertagna verksamheten. Med&lt;br&gt;hänsyn bl.a. till att det gäller endast vid det första bokslutet efter fusionen&lt;br&gt;eller fissionen kan detta enligt regeringens uppfattning inte anses som en&lt;br&gt;allvarlig svårighet. Till bilden hör även att problemet inte aktualiseras i&lt;br&gt;de fall då räkenskapsåren för det överlåtande och det övertagande&lt;br&gt;företaget överensstämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren i punkt 4 för undantag från omedelbar beskattning var i lag-&lt;br&gt;rådsremissen intagna som villlkor i definitionerna av fusion och fission i&lt;br&gt;4 respektive 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns särskilda bestämmelser för fusioner och fissioner där&lt;br&gt;det överlåtande företaget i skatterättsligt hänseende är ett bostads-&lt;br&gt;aktiebolag eller en bostadsrättsförening. I lagrådsremissen omfattande&lt;br&gt;bestämmelsen också situationen att det överlåtande företaget är ett&lt;br&gt;investmentföretag. I sådant fall krävdes att även det övertagande före-&lt;br&gt;taget är ett investmentföretag. Föreligger förutsättningar för undantag&lt;br&gt;från omedelbar beskattning vid fusion inträder det övertagande företaget&lt;br&gt;enligt 11 § i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Är det&lt;br&gt;överlåtande men inte det övertagande företaget ett investmentföretag&lt;br&gt;innebär regleringen i 2 § 10 mom. SIL att ett karaktärsbyte anses ha skett&lt;br&gt;hos det övertagande företaget. Hos detta kommer därmed avskattning&lt;br&gt;att ske för verksamhet som övertagits från investmentföretaget. Villkoret&lt;br&gt;att det övertagande företaget skall vara ett investmentföretag är således&lt;br&gt;onödigt och har därför slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 12 och 13 §§ i lagrådsremissen. Bestämmelserna&lt;br&gt;motiveras i avsnitt 8.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontinuiteten enligt 11 § första stycket omfattar endast verksamhet för&lt;br&gt;vilken det överlåtande företaget beskattats och för vilken det övertagande&lt;br&gt;företaget kommer att beskattas. Man kan tänka sig i huvudsak följande&lt;br&gt;fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det överlåtande företaget är svenskt och det övertagande före-&lt;br&gt;taget är utländskt: verksamheten bedrivs i Sverige av det över-&lt;br&gt;låtande företaget och kommer att bedrivas här vid ett fast drift-&lt;br&gt;ställe av det övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Båda företagen är svenska: a. verksamheten bedrivs och kommer&lt;br&gt;att bedrivas i Sverige; b. verksamheten bedrivs och kommer att&lt;br&gt;bedrivas i ett annat land, inkomsten undantas inte från be-&lt;br&gt;skattning här genom ett dubbelbeskattningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Båda företagen är utländska: verksamheten bedrivs och kommer&lt;br&gt;att bedrivas vid ett fast driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontinuiteten enligt andra stycket innebär bl.a. att övertagande sker av&lt;br&gt;rätt till avdrag for underskott i förvärvskälla och till kvarstående avdrag&lt;br&gt;for reaförlust enligt 2 § 14 mom. första stycket SIL, av uppskov enligt&lt;br&gt;andelsbyteslagen eller lagen om koncemintema andelsöverlåtelser samt&lt;br&gt;av rätt till avdrag for sådana kvarstående underskott hos komman-&lt;br&gt;ditdelägare och vissa andra delägare i handelsbolag som regleras i 18 §&lt;br&gt;KL och hos delägare i vissa utländska juridiska personer som regleras i&lt;br&gt;2 § 15 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om övertagande av underskott vid fusion eller fission mellan&lt;br&gt;ekonomiska föreningar krävs inte - i motsats till vad som gäller vid fu-&lt;br&gt;sion enligt nuvarande regler - att föreningarna är kooperativa i beskatt-&lt;br&gt;ningshänseende (jfr avsnitt 8.1.3, under rubriken Underskott).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att rätten till räkenskapsenlig avskrivning inte går&lt;br&gt;förlorad om övertagna inventarier i det övertagande företagets räken-&lt;br&gt;skaper tas upp till ett högre värde än det värde som gällde för det över-&lt;br&gt;låtande företaget. Motsvarande regel finns inte för värder av lager. Det&lt;br&gt;innebär att om det övertagande företaget tar upp övertaget lager till ett&lt;br&gt;högre värde anses uppskrivning ha skett. Det övertagande företaget&lt;br&gt;kommer att beskattas för denna uppskrivning (jfr avsnitt 8.1.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 8.1.3, under rubriken Underskott, föreslås att beloppsspärren vid&lt;br&gt;fusion i nuvarande 7 § femte stycket UAL förs över till de enhetliga reg-&lt;br&gt;lerna. Beloppsspärren har tagits in i den aktuella paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna beloppsspärren i 7 § första stycket UAL utgår från den&lt;br&gt;nya ägarens eller de nya ägamas kostnad för att erhålla det bestämmande&lt;br&gt;inflytandet över förlustföretaget. Enligt nuvarande 7 § femte stycket&lt;br&gt;UAL avses vid fusion med kostnad fusionsvederlaget. Som kostnad vid&lt;br&gt;fusion eller fission bör emellertid avses även utgifter som det över-&lt;br&gt;tagande företaget haft för förvärv av andelar i det överlåtande företaget.&lt;br&gt;Vid fission bör med kostnad avses summan av fissionsvederlagen och&lt;br&gt;kostnader av det nämnda slaget som de övertagande företagen haft.&lt;br&gt;Första stycket andra och tredje meningarna har utformats i enlighet med&lt;br&gt;det anförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har utformats med hänsyn till följande överväganden.&lt;br&gt;Enligt nuvarande 7 § femte stycket UAL gäller beloppsspärren vid fusion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 11 kap. 1 § bankaktiebolagslagen (1987:618) och 15 a kap. 1 §&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713). Tidigare omfattades även fusioner&lt;br&gt;enligt 12 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;samt enligt 7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen (1987:619). Dessa fusioner&lt;br&gt;har emellertid undantagits genom lagstiftning år 1994 (prop.&lt;br&gt;1993/94:234). Beloppsspärren bör i princip gälla generellt vid fusion och&lt;br&gt;fission utom när ett helägt dotterföretag går upp i sitt moderföretag. De&lt;br&gt;fusioner som undantogs år 1994 bör emellertid alltjämt undantas. De skäl&lt;br&gt;som talar för dessa undantag talar även för att fusioner enligt 10 kap. 1&lt;br&gt;och 2 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hade det övertagande företaget före fusionen eller fissionen be-&lt;br&gt;stämmande inflytande över det överlåtande företaget och utlöstes inte&lt;br&gt;beloppsspärren när inflytandet uppkom, saknas anledning till att den skall&lt;br&gt;utlösas av fusionen eller fissionen. Bestämmelsen i tredje stycket skall&lt;br&gt;ses mot denna bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har samma innebörd som aktuella delar av nuvarande 12 §&lt;br&gt;andra stycket UAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har samma innebörd som nuvarande 12 § fjärde stycket&lt;br&gt;andra meningen UAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket har samma innebörd som aktuella delar av nuvarande&lt;br&gt;3 § fjärde stycket UAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar nuvarande 12 § tredje stycket första meningen&lt;br&gt;UAL. Den springande punkten är inte att det överlåtande och det över-&lt;br&gt;tagande företaget ingick i samma koncern före fusionen eller fissionen&lt;br&gt;(jfr den gällande bestämmelsen) utan att koncernbidrag har kunnat läm-&lt;br&gt;nas mellan företagen med verkan vid beskattningen. Första stycket har&lt;br&gt;utformats i enlighet härmed. Orden ”med verkan vid beskattningen”&lt;br&gt;uttrycker att koncernbidraget skall medföra rätt till avdrag hos det läm-&lt;br&gt;nande företaget och beskattas hos det mottagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har samma innebörd som 12 § tredje stycket andra meningen&lt;br&gt;UAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har samma innebörd som nuvarande 2 § 4 mom. åttonde&lt;br&gt;stycket andra meningen SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 17 § andra stycket och 18 § IGOL. I enlighet med&lt;br&gt;förslagen i avsnitt 8.1.2 har den ändringen gjorts att även avdrag för&lt;br&gt;underskott i förvärvskälla och för kvarstående reaförlust far övertas. Be-&lt;br&gt;greppet nettovärde har preciserats. En förpliktelse som inte har redovisats&lt;br&gt;eller som har redovisats inom linjen har inget skattemässigt värde och&lt;br&gt;påverkar således inte nettovärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 § IGOL. Ändringar har gjorts som motiveras i&lt;br&gt;avsnitt 8.4. En förutsättning för att bestämmelserna i paragrafen skall&lt;br&gt;aktualiseras är att inkomsten från den utländska verksamheten inte är&lt;br&gt;undantagen från beskattning i Sverige enligt dubbelbeskattningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 § andra stycket första meningen IGOL finns en bestämmelse om&lt;br&gt;att det övertagande företaget far beskattas. En sådan bestämmelse behövs&lt;br&gt;inte i den aktuella paragrafen, eftersom den överförda verksamheten inte&lt;br&gt;omfattas av kontinuiteten enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsöverlåtelser behandlas i kap. 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret {första stycket 1 var i lagrådsremissen placerat i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren i första stycket 2 och 3 motsvarar villkoren i 9 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av skälighetsregeln i andra stycket kan interna avskriv-&lt;br&gt;ningsplaner, om sådana finns, komma till användning. En annan möj-&lt;br&gt;lighet är att det skattemässiga värdet av en tillgång uppskattas med led-&lt;br&gt;ning av anskaffningsvärdet, tillämpade kollektiva anvskrivningssatser för&lt;br&gt;olika beskattningsår och tiden för innehavet av tillgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen fanns ett uttalande av innebörd att en verksam-&lt;br&gt;hetsöverlåtelse inte föreligger om marknadsvärdet av vederlaget under-&lt;br&gt;stiger marknadsvärdet av de överlåtna tillgångarna. Detta uttalande var&lt;br&gt;felaktigt och har utgått. Som framgår av kommentaren till 20 § är det i&lt;br&gt;sådant fall fråga om en sammansatt transaktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns en bestämmelse om anskaffningsvärdet på de andelar&lt;br&gt;som erhålls i ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 § andelsbyteslagen finns en särskild turordningsregel för de fall då&lt;br&gt;säljaren redan har andelar av samma slag och sort som de andelar som&lt;br&gt;lämnas som ersättning vid andelsbytet eller senare förvärvar sådana&lt;br&gt;andelar. Motsvarande turordningsregel finns i lagen om koncemintema&lt;br&gt;andelsöverlåtelser. I de lagarna behövs regleringen för att man skall&lt;br&gt;kunna ta ställning till när beskattning av uppskovsbelopp skall ske. En&lt;br&gt;regel av detta slag behövs däremot inte vid verksamhetsöverlåtelser,&lt;br&gt;eftersom den uppskjutna beskattningen sker hos det köpande företaget&lt;br&gt;när detta säljer eller förbrukar de överlåtna tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösningarna ansluter till lösningarna i 21 och 22 §§. Vad gäller lager-&lt;br&gt;tillgångar och inventarier m.m. erhålls kontinuitet genom att överlåtelsen&lt;br&gt;behandlas som ett köp till skattemässiga värden. I fråga om reavinst-&lt;br&gt;tillgångar sker ingen beskattningsåtgärd hos det säljande företaget, utan&lt;br&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det köpande företaget inträder i det säljande företagets skattemässiga&lt;br&gt;situation. Detta innebär bl.a. att vid avyttring av en övertagen närings-&lt;br&gt;fastighet det företag som vid verksamhetsöverlåtelsen utgjorde köpande&lt;br&gt;företag skall anses ha gjort de värdeminskningsavdrag och liknande&lt;br&gt;avdrag som gjorts av det vid verksamhetsöverlåtelsen säljande företaget.&lt;br&gt;(I fråga om omsättningsfastigheter reducerar sådana avdrag förvärvarens&lt;br&gt;anskaffningsvärde.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösningen överensstämmer med den i IGOL. Övertagande av periodise-&lt;br&gt;ringsfonder och ersättningsfonder är frivilligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket sista meningen har lagts till i enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag. Lagrådet har i sitt yttrande anfört att det är önsk-&lt;br&gt;värt att det i sammanhanget klargörs om den övertagna skatteskulden är&lt;br&gt;en sådan förpliktelse som avses i 4 § första stycket 2 i förslaget i lagråds-&lt;br&gt;remissen vilket motsvarar 20 § första stycket 1 i denna proposition.&lt;br&gt;Enligt regeringens uppfattning utgör en latent skatteskuld en förpliktelse&lt;br&gt;av det nämnda slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att övertagande av reserveringar för framtida utgifter&lt;br&gt;är obligatoriskt. Motsvarande bestämmelse i fråga om fusioner och&lt;br&gt;fissioner fanns i lagrådsremissen i 21 §. Lagrådet har ifrågasatt om inte&lt;br&gt;bestämmelserna kan slopas. Regeringen delar denna bedömning såvitt&lt;br&gt;gäller 21 §. Av 21-25 §§ följer emellertid inte att reserveringar för fram-&lt;br&gt;tida utgifter skall övertas vid verksamhetsöverlåtelser. Enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning behövs därför bestämmelsen i 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 9 andra stycket och 20 § första stycket IGOL följer att vid en inter-&lt;br&gt;nationell verksamhetsöverlåtelse rätt till avdrag för underskott i förvärvs-&lt;br&gt;källa och till kvarstående avdrag för reaförlust far övertas om det säljan-&lt;br&gt;de företaget är ett bankaktiebolag eller ett försäkringsaktiebolag. Det kan&lt;br&gt;inte anses motiverat att avdrag av det aktuella slaget övertas vid en verk-&lt;br&gt;samhetsöverlåtelse. Av art. 5 och 9 i fusionsdirektivet följer att Sverige&lt;br&gt;inte är förpliktat att ha regler om sådant övertagande vid gränsöver-&lt;br&gt;skridande verksamhetsöverlåtelser om regler av detta slag inte gäller vid&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser mellan svenska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 och 30 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösningarna överensstämmer med dem i IGOL. I 30 § har dock inte&lt;br&gt;tagits in någon regel som hindrar avdrag för en förlust hos det säljande&lt;br&gt;företaget på grund av verksamhetsöverlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.5 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Anvisningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;till 22 §&lt;br&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya tredje meningen i tredje stycket blir den föreslagna reg-&lt;br&gt;leringen av överlåtelser inom koncerner tillämplig på fysiska personer&lt;br&gt;som är delägare i ett handelsbolag, vilket avyttrar aktier eller andra&lt;br&gt;andelar med vinst till ett företag som ingår i samma koncern som&lt;br&gt;handelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande fjärde och femte styckena har flyttats till punkt 1 a. Nu-&lt;br&gt;varande sjätte och sjunde styckena har flyttats till punkt 1 b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningspunkten har fatt en delvis ändrad utformning i förhållande till&lt;br&gt;förslaget i betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar nuvarande punkt 1 fjärde stycket första me-&lt;br&gt;ningen. Lydelsen har anpassats till att en definition av uttag har tagits in i&lt;br&gt;andra och tredje styckena. Enligt den nya lydelsen skall uttag av en&lt;br&gt;tillgång behandlas som om tillgången avyttrats mot en ersättning som&lt;br&gt;motsvarar marknadsvärdet. Av bestämmelsens inplacering bland reglerna&lt;br&gt;för näringsverksamhet följer att beskattning skall ske endast om ersätt-&lt;br&gt;ning eller reavinst vid en verklig avyttring skulle ha tagits upp som intäkt&lt;br&gt;av näringsverksamhet. Det gällande villkoret om detta i nuvarande&lt;br&gt;punkt 1 fjärde stycket andra meningen har därför utgått som obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret i nuvarande punkt 1 fjärde stycket andra meningen om att&lt;br&gt;särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte far föreligga har ersatts av ut-&lt;br&gt;förliga bestämmelser i underprislagen (jfr sjätte stycket). Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser gäller överlåtelse av tillgångar till underpris mellan olika&lt;br&gt;subjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra och tredje styckena finns en definition av uttag som inte har&lt;br&gt;någon motsvarighet i den gällande lydelsen av punkt 1. I andra stycket&lt;br&gt;har definitionen av uttag justerats i enlighet med förslag av Lagrådet. Ett&lt;br&gt;uttag föreligger om den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång för egen&lt;br&gt;konsumtion eller genom att överlåta den utan vederlag till exempelvis en&lt;br&gt;närstående. I tredje stycket har det förtydligandet gjorts att uttag före-&lt;br&gt;ligger även vid överlåtelse utan ersättning eller till underpris från ett&lt;br&gt;handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet marknadsvärde definieras i jjärde stycket. Definitionen&lt;br&gt;motiveras i avsnitt 5.6. Där behandlas även uttrycket affärsmässigt moti-&lt;br&gt;verat. Uttag föreligger givetvis inte om priset är lågt på grund av att över-&lt;br&gt;låtaren gjort en dålig affar. Antag att en skattskyldig har överlåtit en till-&lt;br&gt;gång till annan till ett pris under marknadsvärdet och inte kunnat göra&lt;br&gt;sannolikt att priset är affärsmässigt motiverat. Även om den skattskyl-&lt;br&gt;dige till äventyrs kan göra sannolikt att ett högre pris - fortfarande under&lt;br&gt;marknadsvärdet - skulle ha varit affärsmässigt motiverat, skall uttagsbe-&lt;br&gt;skattning ske till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandena torde ofta vara sådana att något bestämt marknadspris&lt;br&gt;inte kan fixeras. Man får då nöja sig med en uppskattning av ett intervall&lt;br&gt;inom vilket marknadspriset rimligen bör ligga. Ligger priset i detta inter-&lt;br&gt;vall får priset anses marknadsmässigt. Skall uttagsbeskattning ske, bör&lt;br&gt;tillgången anses ha avyttrats för det lägsta pris som kan anses ligga i&lt;br&gt;intervallet. Förslaget innebär att det i KL kommer att finnas två&lt;br&gt;definitioner av marknadsvärde, dels den nu aktuella definitionen som&lt;br&gt;gäller vid tillämpning av bestämmelserna om uttag och i underprislagen,&lt;br&gt;dels definitionen i punkt 1 av anvisningarna till 42 §, som gäller vid&lt;br&gt;beräkning av värde av löneförmån och liknande. En samordning har skett&lt;br&gt;i lagrådsremissen om en ny inkomstskattelag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket 1 motsvarar med redaktionella ändringar nuvarande&lt;br&gt;punkt 1 fjärde stycket tredje meningen. Femte stycket 2 motsvarar i&lt;br&gt;huvudsak nuvarande punkt 1 ljärde stycket fjärde meningen. Här har&lt;br&gt;införts en ändring i förhållande till betänkandet genom att undantaget har&lt;br&gt;begränsats till situationer när marknadsvärdet överstiger omkostnads-&lt;br&gt;beloppet. Är marknadsvärdet lika med eller lägre än omkostnadsbeloppet&lt;br&gt;kommer uttagsbeskattning att leda till att avdrag medges för den verkliga&lt;br&gt;förlusten eller, om marknadsvärdet och omkostnadsbeloppet är lika, att&lt;br&gt;varken vinst eller förlust uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte stycket finns en hänvisning till underprislagen. Enligt 1 § den&lt;br&gt;lagen skall uttagsbeskattning inte ske om i lagen angivna villkor uppfylls.&lt;br&gt;Vidare följer av 11 § fusionslagen att uttagsbeskattning inte skall ske vid&lt;br&gt;fusion eller fission om i lagen angivna villkor uppfylls. Det har inte&lt;br&gt;ansetts behövligt att erinra om det i KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande punkt 1 femte stycket har flyttas till sjunde och åttonde&lt;br&gt;styckena. Bestämmelsen om uttag av tjänst - som är ändrad i förhållande&lt;br&gt;till betänkandet - har fått en något annorlunda utformning. Jfr avsnitt 5.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen fanns ett nionde stycke av innebörd att vid en över-&lt;br&gt;låtelse till underpris vid vilken uttagsbeskattning sker skall skattemässig&lt;br&gt;kontinuitet råda mellan å ena sidan överlåtaren eller tillhandahållaren och&lt;br&gt;å andra sidan förvärvaren. Regleringen bör övervägas vidare (Dir:&lt;br&gt;1998:55) och bestämmelsen har inte tagits med i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1 b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till punkten har flyttats bestämmelserna i nuvarande punkt 1 sjätte och&lt;br&gt;sjunde styckena. Anvisningspunkten har fatt en något ändrad lydelse i&lt;br&gt;förhållande till betänkandet. Särskilda skäl mot uttagsbeskattning kan&lt;br&gt;svårligen föreligga i fall som avses i det nämnda sjätte stycket. Den&lt;br&gt;gällande förutsättningen att särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte&lt;br&gt;föreligger har därför tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande lydelsen av punkt 1 sjätte stycket 2 skall uttags-&lt;br&gt;beskattning ske - under förutsättning att särskilda skäl mot det inte före-&lt;br&gt;ligger - om en näringsidkare har upphört att vara skattskyldig för in-&lt;br&gt;komst av en förvärvskälla. Lydelsen fångar inte in fallet att skatt-&lt;br&gt;skyldigheten för en förvärvskälla har upphört endast delvis. Ett exempel&lt;br&gt;kan vara att en allmännyttig ideell förening är undantagen från skatt-&lt;br&gt;skyldighet från såväl inkomst av kapitalförvaltning (7 § 5 mom. första&lt;br&gt;stycket SIL) som från inkomst av en rörelse som har naturlig anknytning&lt;br&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till föreningens ändamål (7 § 5 mom. andra stycket SIL). En sådan&lt;br&gt;förening kan, om rörelsen ändrar inriktning, gå miste om frikallelsen från&lt;br&gt;skattskyldighet för inkomst av rörelsen samtidigt som frikallelsen från&lt;br&gt;skattskyldighet från inkomst av kapitalförvaltningen kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av det anförda har punkten 2 utformats så att uttags-&lt;br&gt;beskattning skall ske till den del skattskyldighet för inkomst av en för-&lt;br&gt;värvskälla helt eller delvis har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkten 3 har införts efter förslag av Lagrådet.&lt;br&gt;Tillämpning kan bl.a. aktualiseras då en ideell förening som är skatt-&lt;br&gt;skyldig for viss del av en verksamhet överför en tillgång från denna del&lt;br&gt;till en del for vilken skattskyldighet inte föreligger. Punkten 4 - som&lt;br&gt;motsvaras av punkt 3 i lagrådsremissen - har av likformighetsskäl ut-&lt;br&gt;formats på ett med punkten 2 likartat sätt. Nuvarande punkt 1 sjunde&lt;br&gt;stycket andra meningen har utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den situation som avses i nuvarande punkt 1 sjunde stycket första&lt;br&gt;meningen torde inte kunna aktualiseras. Bestämmelsen har därför utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;br&gt;punkt 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i nuvarande andra stycket andra meningen avser förvärv&lt;br&gt;av inventarier i samband med ett benefikt förvärv av en näringsverksam-&lt;br&gt;het. Enligt bestämmelsen skall, om inte särskilda omständigheter föran-&lt;br&gt;leder annat, som anskaffningsvärde for inventarierna anses det for den&lt;br&gt;tidigare ägaren gällande skattemässiga restvärdet. Benefika överlåtelser&lt;br&gt;genom gåva och bodelning av annan anledning än makes död omfattas av&lt;br&gt;bestämmelser i underprislagen, som innebär att - om villkoren i lagen&lt;br&gt;uppfylls - avyttring av tillgångarna i fråga skall anses ha skett för det&lt;br&gt;skattemässiga värdet. Detta värde blir anskaffningsvärde for förvärvaren.&lt;br&gt;Regleringen i underprislagen bör vara exklusiv. Den aktuella bestämmel-&lt;br&gt;sen har därför justerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådremissen fanns i tolfte stycket en bestämmelse om att att en&lt;br&gt;skillnad mellan det skattemässiga anskaffningsvärdet och ett lägre värde&lt;br&gt;som tas upp i bokföringen far skrivas av med 20 % per år. Stycket hade&lt;br&gt;samband med en bestämmelse i punkt 1 a nionde stycket av anvisningar-&lt;br&gt;na till 22 § som föreskrev att om överlåtaren uttagsbeskattas utgör an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet for förvärvaren av tillgångarnas marknadsvärde. De två&lt;br&gt;bestämmelserna har inte tagits med i propositionen eftersom frågan om&lt;br&gt;en sådan reglering skall utredas vidare (dir. 1998:55).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya sista meningen blir förlustregeln tillämplig på fysiska&lt;br&gt;personer som är delägare i ett handelsbolag, vilket avyttrar reavinst-&lt;br&gt;egendom med förlust till ett företag i samma intressegemenskap (se&lt;br&gt;kapitel 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista stycket har gjorts en redaktionell ändring med hänsyn till att 27 §&lt;br&gt;4 mom. SIL föreslås slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ftVI 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har påpekat att enligt ordalydelsen är stoppreglema tillämpliga när&lt;br&gt;ett famansföretag överlåter egendom till underpris till en fysisk person&lt;br&gt;som är delägare i företaget även om underprislagen är tillämplig. I an-&lt;br&gt;visningspunkten har införts en bestämmelse som gör ett undantag för&lt;br&gt;denna situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelsen har ändrats redaktionellt i förhållande till&lt;br&gt;lagrådsremissen. Ordet ”händelser”har bytts mot omständigheter. Här&lt;br&gt;avses t.ex. avyttring, olika former av uttag och sådana omständigheter&lt;br&gt;som anges i punkt 1 b av anvisningarna till 22 § (som inte i formell&lt;br&gt;mening innebär uttag).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet har ändringar gjorts i koncemregeln i tionde stycket i enlighet&lt;br&gt;med det förslag som aviserats i regeringens skrivelse 1997/98:66.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna i 2 § 4 mom. tionde stycket gäller för avyttringar&lt;br&gt;fr.o.m. den 21 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild bestämmelse gäller enligt punkt 2 för aktier i svenska&lt;br&gt;aktiebolag som utgjort vederlag vid en koncemintem överlåtelse som&lt;br&gt;skett någon gång under tiden den 1 januari 1997- den 20 januari 1998.&lt;br&gt;När aktierna avyttras beräknas reavinsten med utgångspunkt i anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet på de aktier som avyttrades genom den koncemintema över-&lt;br&gt;låtelsen. En förutsättning är att det köpande företaget fortfarande innehar&lt;br&gt;dessa andelar. Har en sådan vinstberäkning skett justeras det köpande&lt;br&gt;företagets anskaffningsvärde för de koncemöverlåtna andelama till mark-&lt;br&gt;nadsvärdet för dessa andelar vid förvärvstidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 3 skall vinsten i ett fall beräknas med utgångspunkt i an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet på de överlåtna aktierna även om det köpande företaget&lt;br&gt;inte längre innehar dessa. Det gäller om aktierna sålts vidare till ett pris&lt;br&gt;som understiger marknadsvärdet. Har en sådan vinstberäkning skett&lt;br&gt;justeras anskaffningsvärdet för andelama hos det företag som då innehar&lt;br&gt;dessa till marknadsvärdet vid tidpunkten för den koncemintema över-&lt;br&gt;låtelsen. Detta gäller dock endast om det värdet är högre än det faktiska&lt;br&gt;anskaffningsvärdet hos det ägande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket är redaktionell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Jjärde stycket har tagits in en bestämmelse om beskattningsåret för&lt;br&gt;det övertagande företaget vid en fusion eller en fission såvitt avser den&lt;br&gt;övertagna verksamheten. Bestämmelsen - som ändrats redaktionellt i&lt;br&gt;förhållande till lagrådsremissen - motiveras i avsnitt 8.1.2. Enligt 9 §&lt;br&gt;första stycket 3 fusionslagen utgör det ett villkor för att undantag från&lt;br&gt;beskattning skall medges enligt den lagen att beskattningsåret för den&lt;br&gt;överlåtna verksamheten inte kommer att överstiga 18 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I åttonde stycket har gjorts ändringar som innebär att hela beloppet och&lt;br&gt;inte som nu endast 90 % av en reavinst eller reaförlust vid avyttring av&lt;br&gt;fastighet som görs av aktiebolag m.fl. juridiska personer skall beaktas.&lt;br&gt;Ändringarna motiveras i avsnitt 5.3.3.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tionde stycket - som motiveras i avsnitt 8.2 - är&lt;br&gt;tillämplig när det övertagande företaget vid en fusion eller fission innehar&lt;br&gt;andelar i det överlåtande företaget och dessa utgör lagerandelar. För att&lt;br&gt;någon beskattningskonsekvens inte skall uppkomma skall andelarna&lt;br&gt;anses ha avyttrats för det skattemässiga värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i nuvarande första - sjätte styckena, sjunde stycket&lt;br&gt;första och andra meningarna samt åttonde och elfte styckena har ersatts&lt;br&gt;av bestämmelser i fusionslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stycke som finns kvar i momentet motsvarar i sak nuvarande&lt;br&gt;sjunde stycket sista meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. förlustregeln i nuvarande nionde stycket har med förändrat&lt;br&gt;innehåll förts över till ett nytt 4 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. koncemregeln i nuvarande tionde stycket har med förändrat&lt;br&gt;innehåll förts en ny lag, lagen om uppskov med beskattningen vid andels-&lt;br&gt;överlåtelser inom koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning av en tillgång behandlas enligt underprislagen, om villkoren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen för att underlåta uttagsbeskattning uppfylls, som avyttring för ett&lt;br&gt;vederlag som motsvarar det skattemässiga värdet av tillgången. För-&lt;br&gt;värvaren skall anses ha anskaffat tillgången till skattemässigt värde.&lt;br&gt;Denna reglering, som gäller oberoende av om mottagaren är skattebefriad&lt;br&gt;från utdelningen eller ej, har ersatt bestämmelsen i nuvarande tolfte&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet har förlustregeln i nuvarande 2 § 4 mom. nionde stycket&lt;br&gt;tagits in. Materiella ändringar har gjorts som motiveras i kapitel 9.&lt;br&gt;Bestämmelserna i andra stycket 1 och 2 motiveras i avsnitt 12.1 resp.&lt;br&gt;12.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlustregeln gäller vid överlåtelse av reavinstegendom inom en&lt;br&gt;intressegemenskap och innebär att avdrag för förlust medges först när&lt;br&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgången inte längre existerar eller innehas av ett företag som är i in-&lt;br&gt;tressegemenskap med säljaren. Avdrag för förlusten medges inte heller&lt;br&gt;om tillgången säljs tillbaka till säljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till betänkandet har vissa ändringar skett i förlustregeln.&lt;br&gt;För att avdragsrätt skall medges vid en senare extern försäljning av&lt;br&gt;tillgången krävs att förlusten vid överlåtelsen inom intressegemenskapen&lt;br&gt;inte beror på att ersättning understiger marknadsvärdet. Det far inte heller&lt;br&gt;vara fråga om överlåtelse av tillgångar i samband med en sådan fusion&lt;br&gt;eller fission vid vilken undantag från omedelbar beskattning medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje och fjärde styckena finns bestämmelser om turordning. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser har betydelse för när avdrag för förlusten skall medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av femte stycket framgår att förlustavdrag inte medges när den över-&lt;br&gt;låtna tillgången är en andel och det företag som gett ut andelen genom&lt;br&gt;fusion eller fission helt eller delvis går upp i ett annat företag i samma&lt;br&gt;intressegemenskap som säljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 3 har gjorts en redaktionell ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande sista stycket har flyttats till andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i fjärde-sjätte styckena motiveras i kapitel 13.&lt;br&gt;Momentet har i enlighet med Lagrådets förslag fatt en ändrad styckein-&lt;br&gt;delning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket första meningen finns huvudbestämmelsen om avskatt-&lt;br&gt;ning. Den intäkt som skall tas upp reduceras enligt andra meningen i den&lt;br&gt;utsträckning ägarna till andelar i investmentföretaget under beskattnings-&lt;br&gt;året har avyttrat sina andelar i företaget. En motsvarighet till tredje&lt;br&gt;meningen var i lagrådsremissen var placerad i åttonde stycket. Be-&lt;br&gt;stämmelsen innebär att andelar som ägs av ett investmentföretag skall&lt;br&gt;anses ha avyttrats under året. Avskattningsintäkten reduceras således i&lt;br&gt;den utsträckning andelar i företaget innehas av ett investmentföretag.&lt;br&gt;Förutsättningen är dock att andelarna innehafts vid såväl ingången som&lt;br&gt;utgången av beskattningsåret för det företag som genomgått ett karaktärs-&lt;br&gt;byte. I lagrådsremissen fanns också ett villkor om att innehavet skulle&lt;br&gt;motsvara minst 50 % av röstetalet. Det villkoret har nu slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte stycket finns en särskild bestämmelse för fall då andelar i ett&lt;br&gt;investmentföretag med mer än hälften av röstetalet vid utgången av&lt;br&gt;beskattningsåret ägs av en fysisk person eller en annan juridisk person än&lt;br&gt;ett investmentföretag. I sådant fall skall efter yrkande ägarens andelar&lt;br&gt;avskattas. Av femte stycket andra meningen följer att avskattnings-&lt;br&gt;intäkten i sådant fall skall sättas ned i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fjärde stycket framgår att avskattningsreglema inte gäller om ett&lt;br&gt;investmentföretag upplöses genom likvidation. Någon motsvarande regel&lt;br&gt;finns inte för det fall att ett investmentföretag går upp i ett annat företag&lt;br&gt;genom fusion enligt 14 kap. 1 § ABL. I detta fall inträder enligt 11 §&lt;br&gt;fusionslagen det övertagande företaget i investmentföretagets skatte-&lt;br&gt;mässiga situation. Såvida inte även det övertagande företaget är ett in-&lt;br&gt;vestmentföretag, kommer villkoren i tredje stycket inte att uppfyllas efter&lt;br&gt;fusionen. Avskattning kommer därför att ske hos det övertagande före-&lt;br&gt;taget. Detta medför att någon reduktion av avskattningsintäkten enligt&lt;br&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;femte stycket inte kommer i fråga, eftersom andelarna i det övertagande&lt;br&gt;företaget inte omsätts i samband med fusionen. Det finns därför an-&lt;br&gt;ledning for aktörerna att överväga om samgåendet i stället bör ske i form&lt;br&gt;av ett uppköp följt av en fusion enligt 14 kap. 22 § ABL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 13 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 momentet görs ett undantag från stoppreglema i punkt 14 av anv. till&lt;br&gt;32 § KL i fråga om underprisöverlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 16 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i momentet föranleds av att bestämmelserna om fusion i 2 §&lt;br&gt;4 mom. nu forts över till fusionslagen. I och med ändringen utvidgas&lt;br&gt;avdragsrätten till att gälla även fissioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 h mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i momentet, som är nya i förhållande till betänkandet,&lt;br&gt;reglerar tillskott till i första hand ett svenskt aktiebolag. Av bestämmel-&lt;br&gt;sernas placering i lagen framgår att de gäller tillskott av kapitalbeskattad&lt;br&gt;reavinstegendom som görs av fysiska personer. De gäller även tillskott&lt;br&gt;från ett handelsbolag med fysiska personer som delägare av tillgångar&lt;br&gt;som kapitalbeskattas hos dessa, t.ex. fastigheter. Motiven finns i avsnitt&lt;br&gt;5.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna gäller under förutsättning att överlåtaren eller när-&lt;br&gt;stående direkt eller indirekt äger aktier i det bolag till vilket tillskottet&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket behandlar överlåtelser till svenska företag. Har ersätt-&lt;br&gt;ning inte lämnats vid överlåtelsen skall denna enligt första meningen&lt;br&gt;anses ha skett mot en ersättning som motsvarar omkostnadsbeloppet för&lt;br&gt;tillgången. Detta gäller enligt andra meningen även i de fall då ersättning&lt;br&gt;utgått som understiger såväl marknadsvärdet som omkostnadsbeloppet.&lt;br&gt;Bestämmelsen avser fallet att marknadsvärdet är högre än omkost-&lt;br&gt;nadsbeloppet (jfr tredje meningen). Av tredje meningen framgår att&lt;br&gt;ersättning motsvarande marknadsvärdet skall anses ha lämnats om&lt;br&gt;marknadsvärdet understiger omkostnadsbeloppet. I ett sådant fall upp-&lt;br&gt;kommer en förlust för vilken avdrag medges enligt allmänna regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns bestämmelser om med vilket belopp omkostnads-&lt;br&gt;beloppet för överlåtarens och närståendes aktier skall ökas. Bestämmel-&lt;br&gt;serna innebär att det aktuella beloppet fördelas på överlåtarens och när-&lt;br&gt;ståendes aktier. Lagrådet har i sitt yttrande ifrågasatt om detta är&lt;br&gt;avsikten. Lagrådet anser att det ger ett materiellt otillfredsställande resul-&lt;br&gt;tat eftersom det innebär att om en av flera närstående gör ett tillskott&lt;br&gt;påverkar detta även de andra delägarnas omkostnadsbelopp. Regeringen&lt;br&gt;konstaterar att bestämmelsen syftar till detta resultat. Alternativet är att&lt;br&gt;ha en reglering för fall då överlåtaren äger aktier i företaget och en annan&lt;br&gt;för fall då sådant innehav inte föreligger. I den senare situationen finns&lt;br&gt;nämligen knappast någon annan lösning än att fördela ökningen av&lt;br&gt;omkostnadsbeloppet på närståendes aktier. Regeringen anser att den&lt;br&gt;valda lösningen är motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket gäller en särskild regel vid tillskott till utländsk&lt;br&gt;juridisk person. Avyttring anses i sådant fall ha skett till marknadsvärdet.&lt;br&gt;I fjärde stycket finns särskilda regler for beräkning av ökning av om-&lt;br&gt;kostnadsbeloppet i sådant fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt femte stycket andra meningen skall vid beräkning av omkost-&lt;br&gt;nadsbeloppet för en näringsfastighet omkostnadsbeloppet med bortseen-&lt;br&gt;de från vissa justeringar minskas med medgivna värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;m.m. Av femte stycket fjärde meningen framgår att återläggning av av-&lt;br&gt;drag för värdehöjande reparation och underhåll inte skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte stycket finns for bostadsrätter o.d. bestämmelser motsvarande&lt;br&gt;dem i femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av sjunde stycket framgår att bestämmelserna i momentet gäller även&lt;br&gt;vid tillskott till ekonomisk förening eller handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I åttonde stycket finns en bestämmelse om att anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;den tillskjutna egendomen hos förvärvaren utgörs av det belopp för vilket&lt;br&gt;egendomen enligt första och tredje styckena anses avyttrad. Såvitt avser&lt;br&gt;tillskott till utländsk juridisk person avser bestämmelsen fallet att per-&lt;br&gt;sonen beskattas i Sverige för inkomst av ett fast driftställe här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nionde stycket finns en definition av närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i nuvarande fjärde och femte styckena - huvudregle-&lt;br&gt;ringen i den s.k. Lex ASEA - har med förändrat innehåll flyttats till 3 §&lt;br&gt;7 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §7 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet har huvudregleringen i Lex ASEA i nuvarande 3 § 7 mom.&lt;br&gt;fjärde och femte styckena tagits in. Materiella ändringar har gjorts som&lt;br&gt;motiveras i kapitel 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 4 fanns inte med i lagrådsremissen. Villkoret är ett&lt;br&gt;komplement till villkoret i första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 5 första meningen har fatt en ändrad redaktionell ut-&lt;br&gt;formning i förhållande till lagrådsremissen för att det tydligare skall&lt;br&gt;framgå vilka andelsinnehav som uppfyller villkoret i bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av om huvudsaklighetsvillkoret uppfylls bör hänsyn&lt;br&gt;främst tas till storleken av intäkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i fjärde stycket motiveras i avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 12 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket motiveras i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande sista stycket innehåller ett komplement till den s.k. tioårs-&lt;br&gt;regeln i första stycket. Innebörden är att tioårsregeln görs tillämplig även&lt;br&gt;på sådan vinst vid ett internationellt andelsbyte som beskattas först när&lt;br&gt;mottagna andelar säljs. Enligt 23 § andelsbyteslagen skall uppskovs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp tas upp till beskattning när en skattskyldig flyttar ut från Sverige. Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;En regel som den i nuvarande sista stycket behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket är redaktionella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i fjärde stycket motiveras i kapitel 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÄSKhar i anslutning till bl.a. 5 § första stycket 7 underprislagen anfört att&lt;br&gt;enligt 16 § 2 mom. tredje stycket anses som utländskt bolag alltid&lt;br&gt;utländsk juridisk person som är hemmahörande i någon av de i lagtexten&lt;br&gt;särskilt uppräknade avtalsländerna. Som förutsättning gäller att avtalets&lt;br&gt;regler om begränsning av beskattningsrätten skall tillämpas på personen.&lt;br&gt;Verket har pekat på att enligt det nya dubbelbeskattningsavtalet&lt;br&gt;(1996:1512) mellan de nordiska länderna omfattas handelsbolag av av-&lt;br&gt;talets regler. Detsamma gäller i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige&lt;br&gt;och USA. Verket anser därför att det kan finnas en risk för att handels-&lt;br&gt;bolag kan komma att omfattas av 16 § 2 mom. tredje stycket SIL och på&lt;br&gt;så vis även av definitionen i underprislagen. Med hänsyn härtill har&lt;br&gt;införts en ändring i tredje stycket. För att en utländsk juridisk person som&lt;br&gt;är hemmahörande i någon av de uppräknade avtalsstatema skall anses&lt;br&gt;som utländskt bolag krävs således också att personen är skattskyldig till&lt;br&gt;inkomstskatt i avtalslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bestämmelsen i första stycket 3, som motiveras i avsnitt 8.2, ansluter&lt;br&gt;bestämmelser i 2 § andelsbyteslagen och 4 § lagen om koncemintema&lt;br&gt;andelsöverlåtelser. Av dessa framgår att vid bedömning av om ett andels-&lt;br&gt;byte respektive en koncemintem andelsöverlåtelse föreligger vid en&lt;br&gt;fusion eller fission skall det övertagande företaget anses som köpande&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i sista stycket följer att om villkoren enligt fusions-&lt;br&gt;lagen om undantag från omedelbar beskattning vid fusion eller fission är&lt;br&gt;uppfyllda skall andelar i det överlåtande företaget som innehas av det&lt;br&gt;övertagande företaget inte anses ha avyttrats. Reavinstbeskattning aktua-&lt;br&gt;liseras således inte. Bestämmelsen har ändrats redaktionellt i förhållande&lt;br&gt;till lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har gjorts en redaktionell ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket, som motiveras i kapitel 13, gäller om&lt;br&gt;ett investmentföretag har bytt karaktär och avskattningsregeln har varit&lt;br&gt;tillämplig. Andelar och liknande finansiella instrument som företaget äg-&lt;br&gt;de vid tidpunkten för karaktärsbytet anses förvärvade för marknadsvärdet&lt;br&gt;på intrumentet vid den nämnda tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna i sista stycket innebär att vid beräkning av&lt;br&gt;ingångsvärdet på andel i handelsbolag skall tillskott som lämnats i form&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av kapitalbeskattad reavinstegendom tas upp till det värde som följer av&lt;br&gt;3 § 1 h mom.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet ”omständigheter” har en generell innebörd. Det omfattar t.ex.&lt;br&gt;fusion och fission i 2 § 1 mom. fjärde stycket, förändring i 2 § 10 mom.&lt;br&gt;första stycket och utdelning i 3 § 7 a mom. första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fusioner som genomförts före utgången av år 1998 gäller äldre be-&lt;br&gt;stämmelser i 2 § 4 mom. t.ex. i fråga om underlager för värdeminsk-&lt;br&gt;ningsavdrag på inventarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlustregeln i dess äldre lydelse gäller om avyttring skett före utgången&lt;br&gt;av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en koncemintem andelsöverlåtelse genomförts under tiden den 21&lt;br&gt;januari - den 31 december 1998 skall vinsten tas upp till beskattning&lt;br&gt;enligt vad som anges i lagen om koncemintema andelsöverlåtelser. I&lt;br&gt;fråga om omständigheter som hänför sig till tid före ikraftträdandet gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen i den lydelse den erhåll den 30 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av allmänna principer följer att för andelsöverlåtelser som skett under&lt;br&gt;tiden den 1 januari 1997- den 20 januari 1998 gäller - om vederlag läm-&lt;br&gt;nats i form av aktier i det köpande bolaget - övergångsbestämmelserna i&lt;br&gt;punkterna 2 och 3 till den ändring av lagen som föreslås träda i kraft den&lt;br&gt;30 december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång delats ut före utgången av år 1998 och har utdelningen&lt;br&gt;undantagits från beskattning enligt 7 § 8 mom. tillämpas de upphävda be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 § 4 mom. sista stycket i fråga om anskaffningskostnad&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § 1 mom. finns den s.k. tioårsregeln. Bestämmelsen i det upphävda&lt;br&gt;tredje stycket innebär att bestämmelserna i momentet blir tillämpliga när&lt;br&gt;ett internationellt andelsbyte enligt IGOL har genomförts. Den&lt;br&gt;bestämmelsen tillämpas även efter upphävandet på andelsbyten som&lt;br&gt;genomförts före utgången av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om Lex ASEA har flyttats till ett nytt moment, 3 §&lt;br&gt;7 a mom. De korresponderande bestämmelserna i 27 § 2 mom. om an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för de utdelade aktierna har till följd därav ändrats. För&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utdelning som lämnats före utgången av år 1998 gäller äldre be- Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;stämmelser i 27 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett aktiebyte enligt den s.k. strukturregeln i 27 § 4 mom. genomförts&lt;br&gt;före utgången av år 1998 gäller de upphävda bestämmelserna om an-&lt;br&gt;skaffningsvärde m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.8 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen&lt;br&gt;(1970:624)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;{§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är redaktionell.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.9 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;W&lt;br&gt;Ändringarna i andra stycket är redaktionella.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.10 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:692) om&lt;br&gt;ändring i skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkter 31 och 32 tas in uppgifter som har samband med andelsbyten&lt;br&gt;och koncemintema andelsöverlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.11 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om&lt;br&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har nuvarande punkten 3 upphävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har tagits in en ny bestämmelse som innebär att undantag&lt;br&gt;från uttag av stämpelskatt inte gäller vid vissa koncemintema transak-&lt;br&gt;tioner. Stycket har omformulerats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i fjärde stycket innebär att uppgiftsskyldigheten även om-&lt;br&gt;fattar sådana förhållanden som avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt och innebär att stämpelskatt inte skall tas ut vid ny-&lt;br&gt;inteckning som sker i samband med fusion eller fission om inteckningar i&lt;br&gt;den förvärvade verksamheten upphört att gälla till följd av fusionen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fissionen. Undantaget gäller dock endast till den del nyinteckningen Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;beloppsmässigt motsvaras av tidigare inteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna reglerar möjligheten att fa uppskov med uttag av stäm-&lt;br&gt;pelskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket medges uppskov om egendomen överlåts till ett&lt;br&gt;koncernföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov skall enligt andra stycket förklaras förfallet om fastigheten&lt;br&gt;överlåts till annan eller koncemforhållandet mellan överlåtaren och för-&lt;br&gt;värvaren upphör. Överlåts egendomen till ett koncernföretag kan ett nytt&lt;br&gt;uppskov medges enligt första stycket. Uppskov skall även förklaras för-&lt;br&gt;fallet om överlåtaren eller förvärvaren upplöses genom likvidation eller&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion och fission skall enligt tredje stycket det övertagande&lt;br&gt;företaget inträda i det överlåtande företagets situation i stämpelskattehän-&lt;br&gt;seende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 b och 33 § §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 32 b § och i 33 § första stycket andra meningen lämnas vissa föreskrif-&lt;br&gt;ter rörande förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen anges att den skattskyldige skall lämna de uppgifter som&lt;br&gt;behövs för att inskrivningsmyndigheten skall få information om att ett&lt;br&gt;uppskov skall förklaras förfallet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 och 19 a §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna finns bestämmelser om vilka särskilda uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas i självdeklarationen. I fråga om andelsbyten respektive koncern-&lt;br&gt;överlåtelser gäller det samtliga uppgifter som behövs för att skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall kunna ta ställning till om förutsättningar föreligger att&lt;br&gt;medge uppskov. Ett sådant beslut från skattemyndigheten innefattar även&lt;br&gt;ett fastställande av det belopp med vilket uppskov medges. Den särskilda&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten gäller också så länge uppskovet består och varje&lt;br&gt;omständighet som innebär att uppskovsbelopp skall tas upp till be-&lt;br&gt;skattning skall anges. Överförs ett uppskov till annan åligger uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten den personen. Jfr bl.a. 12 § lagen om uppskov med&lt;br&gt;beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 17 § femte stycket finns en särskild reglering av uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;när andelar som erhållits som vederlag vid ett andelsbyte övergår till&lt;br&gt;annan genom arv m.m. (jfr 22§ lagen om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsbyten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket anges att på kontrolluppgift for reavinst vid andelsbyte&lt;br&gt;skall även eventuell kontant ersättning tas upp. Den uppgiften kan&lt;br&gt;därigenom förtryckas på deklarationsblanketten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.13 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:663) om&lt;br&gt;ersättningsfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om fusion har ersatts av bestämmelser i fusionslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:702) om&lt;br&gt;inkomstskatteregler med anledning av vissa&lt;br&gt;omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kan ifrågasättas om lagen skall upphävas. I avvaktan på ytterligare&lt;br&gt;överväganden i denna fråga har hänvisningarna till 2 § 4 mom. SIL inte&lt;br&gt;omarbetats på annat sätt än att hänvisning sker till de upphävda&lt;br&gt;bestämmelserna i momentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:541) om&lt;br&gt;inkomstbeskattning vid ombildning av&lt;br&gt;värdepappersfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är redaktionell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.16 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1538) om&lt;br&gt;periodiseringsfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om fusion ersatts av bestämmelser i fusionslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.17 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1539) om&lt;br&gt;avdrag for underskott av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen beror på att det enligt 25 § underprislagen finns möjlighet att&lt;br&gt;avstå från att utnyttja ett underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,7 och 12 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.l998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen har bestämmelser om fusion ersatts av bestämmelser i fusions-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.18 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1540) om&lt;br&gt;återföring av skatteutjämningsreserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11-13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redaktionella ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.19 &amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:1854) om inkomstbeskattningen vid&lt;br&gt;gränsöverskridande omstruktureringar inom EG&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen har ersatts av bestämmelser i andelsbyteslagen, i lagen om&lt;br&gt;koncemintema andelsöverlåtelser och i fusionslagen. Lagen tillämpas&lt;br&gt;fortfarande på förfaranden, överlåtelser och förvärv som skett före ut-&lt;br&gt;gången av år 1998. Det innebär bl.a. att 23 och 24 §§ fortfarande reglerar&lt;br&gt;när en reavinst som uppkommit vid ett internationellt andelsbyte skall&lt;br&gt;beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Omstrukturering och beskattning (SOU&lt;br&gt;1998:1).&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket, Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Sunds-&lt;br&gt;vall, Stockholms tingsrätt, Domstolsverket, Bokföringsnämnden, Riks-&lt;br&gt;revisionsverket, Riksbanken, Handelshögskolan i Stockholm, Handels-&lt;br&gt;högskolan vid Göteborgs universitet, Juridiska fakulteten vid Uppsala&lt;br&gt;universitet, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, Byggentrepre-&lt;br&gt;nörerna, Sveriges Akademikers Centralorganisationen, Föreningen Auk-&lt;br&gt;toriserade Revisorer FAR, Företagarnas Riksorganisation, Kooperativa&lt;br&gt;förbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Redovisningsrådet, Svensk&lt;br&gt;Handel, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund, Sveriges Industriförbund och Sveriges Redo-&lt;br&gt;visningskonsulters Förbund SRF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande och också inkommit från Företagsekonomiska institutionen,&lt;br&gt;Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Stockholms Handels-&lt;br&gt;kammare och O.F. Ahlmark &amp;amp; Co Eftr. A.-B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har till sitt yttrande fogat yttranden som inhämtas från&lt;br&gt;skattemyndigheterna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Skåne,&lt;br&gt;Västra Götalands och Värmlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund och Stockholms Handelskammare har åberopat yttrande&lt;br&gt;från Näringslivets skattedelegation. Byggentreprenörerna har förutom ett&lt;br&gt;eget yttrande åberopat detta yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiefrämjandet, LO och TCO har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;De remitterade förslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Förslag till lag om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;överlåtelse av tillgångar i näringsverksamhet till&lt;br&gt;underpris&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Överlåts en tillgång som ingår i näringsverksamhet utan ersättning&lt;br&gt;eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är&lt;br&gt;affärsmässigt motiverat, skall uttagsbeskattning enligt punkt 1 a första&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) inte&lt;br&gt;ske om villkoren i 14-27 §§ denna lag uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inte ersättning utgått med ett belopp som motsvarar minst till-&lt;br&gt;gångens skattemässiga värde, skall, om de nämnda villkoren uppfylls,&lt;br&gt;överlåtelsen behandlas som om tillgången avyttrats mot en ersättning&lt;br&gt;som motsvarar det skattemässiga värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Skall uttagsbeskattning inte ske, gäller andra-sjätte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är överlåtaren ett företag, skall överlåtelsen inte medföra beskattning&lt;br&gt;för utdelning för någon som direkt eller indirekt äger andel i överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förvärvaren ett företag, skall kostnad för förbättring av andel i för-&lt;br&gt;värvaren eller för andel i företag som direkt eller indirekt äger andel i&lt;br&gt;förvärvaren anses inte ha nedlagts på grund av överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ersättning inte utgått, gäller bestämmelsen i tredje stycket inte för&lt;br&gt;ett belopp motsvarande det skattemässiga värdet av tillgången. Har er-&lt;br&gt;sättning utgått med ett belopp som understiger det skattemässiga värdet,&lt;br&gt;gäller bestämmelsen i tredje stycket inte för ett belopp motsvarande skill-&lt;br&gt;naden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser överlåtelsen en näringsfastighet eller motsvarande bostadsrätt&lt;br&gt;eller dylikt, tillämpas inte bestämmelserna i punkt 5 första stycket tredje&lt;br&gt;meningen och andra stycket av anvisningarna till 22 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser överlåtelsen en fastighet som utgör lagertillgång, tillämpas inte&lt;br&gt;bestämmelsen i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Lagen är inte tillämplig om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förutsättningar föreligger för uppskov med beskattningen på grund av&lt;br&gt;överlåtelsen enligt bestämmelserna om fusion eller fission i lagen&lt;br&gt;(1998:XXX) om uppskov med beskattningen vid fusioner, fissioner&lt;br&gt;och verksamhetsöverlåtelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. överlåtelsen innebär att aktier eller andra andelar som utgör om-&lt;br&gt;sättningstillgångar enligt punkt 4 av anvisningarna till 21 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) delats eller skiftats ut enligt 3 §&lt;br&gt;7 a mom. eller 3 § 8 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. marknadsvärdet av tillgången är lika med eller lägre än tillgångens&lt;br&gt;skattemässiga värde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Begrepp som används i denna lag har, om inte annat anges, samma&lt;br&gt;innebörd som i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Med fysisk person avses även svenskt dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med företag avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenskt aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svensk ekonomisk förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. svensk sparbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. svensk stiftelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. svensk ideell förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. sådant utländskt bolag som anges i 16 § 2 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som företag räknas inte bostadsförening eller bostadsaktiebolag, invest-&lt;br&gt;mentföretag eller utländskt skadeförsäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Med handelsbolag avses svenskt handelsbolag som har endast&lt;br&gt;fysiska personer samt andra företag än svenska stiftelser och svenska&lt;br&gt;ideella föreningar som delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Med andel avses aktie eller annan andel i sådan juridisk person som&lt;br&gt;anges i 6 § 1, 2 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En tillgång skall anses ingå i näringsverksamhet om ersättning eller&lt;br&gt;realisationsvinst vid avyttring av tillgången utgör intäkt av näringsverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Med skattemässigt värde avses följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande&lt;br&gt;tillgångar: det värde som gäller vid beskattningen. I fråga om fastighet&lt;br&gt;som utgör lagertillgång skall hänsyn tas till värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;som har gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För tillgångar, på vilka reglerna i 25-31 §§ lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt är tillämpliga: omkostnadsbeloppet. I fråga om fastig-&lt;br&gt;heter skall omkostnadsbeloppet, beräknat med bortseende från be-&lt;br&gt;stämmelserna i 25 § 4 mom. tredje stycket första meningen och&lt;br&gt;5 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt, minskas med&lt;br&gt;medgivna värdeminskningsavdrag och sådana andra avdrag som anges&lt;br&gt;i punkt 5 första stycket första och andra meningarna av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Detta gäller dock inte&lt;br&gt;avdrag som hänför sig till tiden före år 1952.1 fråga om bostadsrätter&lt;br&gt;och dylikt beräknas omkostnadsbeloppet med bortseende från be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelsen i 26 § 5 mom. tredje stycket första meningen lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För inventarier och övriga andra tillgångar än sådana som avses i 1&lt;br&gt;och 2: anskaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminsknings-&lt;br&gt;avdrag och liknande avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Har ett överlåtet inventarium eller en annan tillgång på vilken&lt;br&gt;reglerna om avdrag för värdeminskning i punkterna 12-14 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) är tillämplig utgjort&lt;br&gt;endast en del av överlåtarens hela bestånd av sådan egendom, skall som&lt;br&gt;skattemässigt värde anses ett skäligt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Med marknadsvärde avses marknadsvärdet enligt punkt 1 a fjärde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Med verksamhetsgren avses sådan del av en verksamhet som lämpar&lt;br&gt;sig för att avskiljas till en självständig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med verksamhetsgren avses även innehav av andelar i ett företag. En&lt;br&gt;förutsättning är att förvärvaren efter förvärvet under samma beskatt-&lt;br&gt;ningsår äger näringsbetingade andelar i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Villkor som avses i 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överlåtaren och förvärvaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Både överlåtaren och förvärvaren skall vara en fysisk person, ett&lt;br&gt;företag eller ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk stiftelse eller en svensk ideell förening kan endast vara&lt;br&gt;överlåtare. En ideell förening som är skattskyldig för all sin verksamhet&lt;br&gt;kan dock förvärva en tillgång från en annan ideell förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Förvärvaren skall omedelbart efter förvärvet vara skattskyldig för&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. Inkomsten av&lt;br&gt;verksamheten eller del av verksamheten i vilken tillgången ingår får inte&lt;br&gt;vara undantagen från beskattning på grund av ett avtal om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fysisk person som förvärvar en fastighet, bostadsrätt eller&lt;br&gt;liknande rätt som anges i 26 § 1 mom. andra stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt avser kravet på skattskyldighet realisationsvinst vid&lt;br&gt;en avyttring av tillgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förvärvaren ett handelsbolag, gäller det som sägs i första stycket i&lt;br&gt;stället beträffande samtliga delägare i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncembidragsrätt saknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Kan inte överlåtaren med avdragsrätt lämna koncernbidrag till för-&lt;br&gt;värvaren under det beskattningsår då överlåtelsen sker, skall överlåtarens&lt;br&gt;hela verksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksam-&lt;br&gt;het eller en verksamhetsgren överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket gäller inte vid överlåtelse mellan ett&lt;br&gt;handelsbolag och ett foretag som är delägare i handelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskott hos förvärvaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Är förvärvaren en fysisk person, får det under beskattningsåret&lt;br&gt;närmast före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit&lt;br&gt;underskott i den förvärvskälla som förvärvet avser. Vidare gäller att&lt;br&gt;personen inte far ha rätt till avdrag för underskott av annan förvärvskälla&lt;br&gt;enligt 46 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Är förvärvaren ett företag, far det under beskattningsåret närmast&lt;br&gt;före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit&lt;br&gt;underskott i förvärvskälla hos förvärvaren eller hos ett företag till vilket&lt;br&gt;förvärvaren kan lämna koncernbidrag med avdragsrätt under det&lt;br&gt;beskattningsår då överlåtelsen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Är förvärvaren ett handelsbolag, tillämpas andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande varje delägare i handelsbolaget som är fysisk person gäller&lt;br&gt;att det under beskattningsåret närmast före det beskattningsår då över-&lt;br&gt;låtelsen sker inte far ha uppkommit underskott i den förvärvskälla som&lt;br&gt;förvärvet avser. Vidare gäller att delägaren inte far ha rätt till avdrag för&lt;br&gt;underskott av annan förvärvskälla enligt 46 § 1 mom. kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande varje delägare i handelsbolaget som är företag gäller att&lt;br&gt;det under beskattningsåret närmast före det beskattningsår då över-&lt;br&gt;låtelsen sker inte far ha uppkommit underskott i förvärvskälla hos&lt;br&gt;delägaren eller hos ett företag till vilket delägaren kan lämna koncern-&lt;br&gt;bidrag med avdragsrätt under det beskattningsår då överlåtelsen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Bestämmelserna i 18 § tillämpas inte om överlåtaren kan med&lt;br&gt;avdragsrätt lämna koncernbidrag till förvärvaren under det beskattningsår&lt;br&gt;då överlåtelsen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 19 § tredje stycket tillämpas inte om överlåtaren&lt;br&gt;under det beskattningsår då överlåtelsen sker kan med avdragsrätt lämna&lt;br&gt;koncernbidrag till varje delägare i det förvärvande handelsbolaget som&lt;br&gt;inte uppfyller villkoret i det lagrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för att bestämmelserna i första och andra styckena skall&lt;br&gt;vara tillämpliga gäller att sådan begränsning av rätt till avdrag för&lt;br&gt;underskott, som anges i 8 § lagen (1993:1539) om avdrag för underskott&lt;br&gt;av näringsverksamhet, inte skulle gälla om förvärvaren respektive varje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delägare erhåller koncernbidrag från överlåtaren under det beskattningsår&lt;br&gt;då överlåtelsen sker. Sådan begränsning får inte heller gälla om under&lt;br&gt;samma beskattningsår ett foretag, till vilket förvärvaren eller någon del-&lt;br&gt;ägare kan lämna koncernbidrag med avdragsrätt, indirekt via förvärvaren&lt;br&gt;respektive delägaren erhåller koncernbidrag från överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Avstår en fysisk person eller ett företag från att utnyttja underskott&lt;br&gt;som avses i 17-19 §§, skall vid tillämpning av dessa paragrafer bortses&lt;br&gt;från underskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor avseende kvalificerade andelar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Är överlåtaren en fysisk person, skall förvärvaren vara en fysisk&lt;br&gt;person eller ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förvärvaren ett företag, skall samtliga andelar i företaget vara kvali-&lt;br&gt;ficerade enligt 3 § 12 a mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Är överlåtaren ett företag och är någon andel i företaget kvalifice-&lt;br&gt;rad, skall förvärvaren vara en fysisk person, ett företag eller ett handels-&lt;br&gt;bolag med enbart företag som delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förvärvaren ett företag, skall minst samma andel av andelarna i det&lt;br&gt;förvärvande företaget vara kvalificerade som andelen kvalificerade an-&lt;br&gt;delar i det överlåtande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förvärvaren ett handelsbolag, skall minst samma andel av andelarna&lt;br&gt;i vart och ett av de delägande företagen vara kvalificerade som andelen&lt;br&gt;kvalificerade andelar i det överlåtande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Är överlåtaren ett handelsbolag med fysisk person som delägare,&lt;br&gt;skall förvärvaren vara en fysisk person eller ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förvärvaren ett företag, skall samtliga andelar i företaget vara kvali-&lt;br&gt;ficerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Är överlåtaren ett handelsbolag med enbart företag som delägare&lt;br&gt;och är i fråga om ett eller flera av företagen samtliga andelar eller en del&lt;br&gt;av andelarna i företaget kvalificerade, skall förvärvaren vara en fysisk&lt;br&gt;person eller ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förvärvaren ett företag skall minst samma andel av andelarna i det&lt;br&gt;förvärvande företaget vara kvalificerade som den största andelen kvalifi-&lt;br&gt;cerade andelar i ett delägande företag i det överlåtande handelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En andel i ett överlåtande eller förvärvande företag, som - direkt&lt;br&gt;eller indirekt - innehas av ett annat företag, skall anses kvalificerad till&lt;br&gt;den del som svarar mot förhållandet mellan kvalificerade andelar i det&lt;br&gt;andra företaget och övriga andelar i det andra företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Villkor i 22-25 §§ om att en andel i ett förvärvande företag skall&lt;br&gt;vara kvalificerad skall anses uppfyllt även om andelen först efter förvär-&lt;br&gt;vet men under samma år i samma innehavares hand blir kvalificerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas utdelning på andelen efter förvärvet men under samma år i&lt;br&gt;samma innehavares hand, skall andelen vara kvalificerad vid tidpunkten&lt;br&gt;för utdelningen. Som utdelning anses även vinst som uppkommer vid&lt;br&gt;nedsättning av aktiekapitalet i ett aktiebolag genom inlösen av aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas på överlåtel-&lt;br&gt;ser som görs den dagen eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Förslag till lag om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsbyten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Avyttras en aktie eller annan andel i ett företag (det överlåtna företa-&lt;br&gt;get) till ett annat företag mot ersättning i form av andelar i det köpande&lt;br&gt;företaget (de mottagna andelarna) och eventuellt ersättning i pengar som&lt;br&gt;far motsvara högst tio procent av de mottagna andelarnas nominella&lt;br&gt;värde (andelsbyte), medges efter yrkande uppskov med beskattningen&lt;br&gt;enligt denna lag vid tillämpning av kommunalskattelagen (1928:370) och&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknas nominellt värde på de mottagna andelama, beräknas den högsta&lt;br&gt;tillåtna ersättningen i pengar i stället på den del av det inbetalade an-&lt;br&gt;delskapitalet som belöper sig på andelama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen är inte tillämplig om förutsättningar föreligger för uppskov&lt;br&gt;med beskattningen enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämmelserna om verksamhetsöverlåtelser i lagen (1998:XXX) om&lt;br&gt;uppskov med beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhets-&lt;br&gt;överlåtelser eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1998:XXX) om uppskov med beskattningen vid andelsöver-&lt;br&gt;låtelser inom koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Villkor för uppskov&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Som villkor för uppskov gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Är säljaren en fysisk person, skall han ha sitt egentliga bo och hemvist&lt;br&gt;i Sverige eller stadigvarande vistas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det köpande företaget skall vara en juridisk person av något av föl-&lt;br&gt;jande slag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. ett svenskt aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. ett sådant utländskt bolag som anges i 16 § 2 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. - till den del punkt b inte är tillämplig - ett utländskt företag som är&lt;br&gt;hemmahörande i en stat som är medlem i Europeiska gemenskapen&lt;br&gt;och som uppfyller villkoren i artikel 3 leden a och c i det av Europei-&lt;br&gt;ska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om en&lt;br&gt;gemensam ordning för beskattning avseende fusioner, fissioner, över-&lt;br&gt;föringar av tillgångar och andelsbyten, som berör bolag från olika&lt;br&gt;medlemsstater, i direktivets lydelse den 1 januari 1995 (90/434/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avser avyttringen en sådan kvalificerad andel som anges i 3 §&lt;br&gt;12 a mom. lagen om statlig inkomstskatt och äger säljaren omedelbart&lt;br&gt;efter avyttringen - ensam eller tillsammans med sådana närstående&lt;br&gt;som anges i punkt 14 trettonde stycket av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) - direkt eller indirekt andelar i det&lt;br&gt;köpande företaget med minst en fjärdedel av röstetalet för samtliga&lt;br&gt;andelar i företaget, gäller följande. Det köpande företagets verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall till huvudsaklig del bestå av rörelse eller direkt eller indirekt&lt;br&gt;innehav av andelar i dotterföretag som till huvudsaklig del bedriver&lt;br&gt;rörelse. Med rörelse avses annan verksamhet än innehav av kontanta&lt;br&gt;medel eller förvaltning av värdepapper. Med dotterföretag avses ett&lt;br&gt;företag i vilket det köpande företaget direkt eller indirekt äger andelar&lt;br&gt;med mer än hälften av röstetalet för samtliga andelar i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Det överlåtna företaget skall vara en sådan juridisk person som anges i&lt;br&gt;punkt 2 eller en svensk ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker skall det köpande&lt;br&gt;företaget inneha andelar i det överlåtna företaget med ett sammanlagt&lt;br&gt;röstetal som överstiger hälften av röstetalet för samtliga andelar i det&lt;br&gt;överlåtna företaget. Har särskilda skäl medfört att det köpande före-&lt;br&gt;taget avyttrat andelar i det överlåtna företaget efter andelsbytet, är det&lt;br&gt;dock tillräckligt att ett sådant innehav har förelegat vid någon tidpunkt&lt;br&gt;efter andelsbytet under det nämnda kalenderåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. En skattepliktig realisationsvinst skall ha uppkommit. Har den avytt-&lt;br&gt;rade andelen utgjort lagertillgång hos säljaren, krävs i stället att ersätt-&lt;br&gt;ningen överstiger det värde på andelen som gäller vid beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Om ersättning i pengar har utgått, skall den skattepliktiga realisations-&lt;br&gt;vinsten överstiga denna del av ersättningen. Har den avyttrade andelen&lt;br&gt;utgjort lagertillgång hos säljaren, krävs i stället att skillnaden mellan&lt;br&gt;hela ersättningen och det skattemässiga värdet av andelen överstiger&lt;br&gt;ersättningen i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid en sådan fusion eller fission som anges i 2 respektive 3 § lagen&lt;br&gt;(1998: XXX) om uppskov med beskattningen vid fusioner, fissioner och&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser skall vid tillämpning av 3 § denna lag det över-&lt;br&gt;tagande företaget anses köpa sådana andelar i det överlåtande företaget&lt;br&gt;som inte redan ägs av det övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret i 3 § 5 gäller inte vid fusion eller fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett utländskt företag skall anses vara hemmahörande i en stat som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska gemenskapen om det enligt lagstiftningen i någon&lt;br&gt;sådan stat är hemmahörande i staten i skattehänseende och inte på grund&lt;br&gt;av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i&lt;br&gt;en stat som inte är medlem i gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innebörden av uppskov&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Andelen har inte utgjort lagertillgång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Har den avyttrade andelen inte utgjort lagertillgång i näringsverk-&lt;br&gt;samhet, skall ersättning i pengar tas upp till beskattning hos säljaren det&lt;br&gt;beskattningsår då andelsbytet sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den avyttrade andelen utgjort sådan kvalificerad andel i fåmans-&lt;br&gt;företag som anges i 3 § 12 a mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, beräknas de belopp som skulle ha tagits upp som intäkt av kapital&lt;br&gt;och av tjänst om hela ersättningen hade tagits upp till beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(kapitalbeloppet respektive tjänstebeloppet). Så stor del av ersättning i&lt;br&gt;pengar skall tas upp som intäkt av kapital som ryms inom kapitalbe-&lt;br&gt;loppet. Överskjutande del av sådan ersättning tas upp som intäkt av&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Återstående del av hela den skattepliktiga realisationsvinsten eller, i&lt;br&gt;fråga om kvalificerad andel i famansföretag, återstående delar av kapital-&lt;br&gt;beloppet och tjänstebeloppet fördelas på de mottagna andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det eller de belopp som enligt första stycket belöper sig på en mot-&lt;br&gt;tagen andel — uppskovsbelopp — skall tas upp till beskattning senast det&lt;br&gt;beskattningsår då äganderätten till andelen genom avyttring eller på annat&lt;br&gt;sätt övergår till annan, om inte annat följer av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen har utgjort lagertillgång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Har den avyttrade andelen utgjort lagertillgång i näringsverksamhet,&lt;br&gt;skall ersättning i pengar tas upp till beskattning hos säljaren det beskatt-&lt;br&gt;ningsår då andelsbytet sker. Dessutom skall ett belopp motsvarande det&lt;br&gt;värde på den avyttrade andelen som gäller vid beskattningen tas upp till&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Återstående del av ersättningen, minskad med ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande det värde på de avyttrade andelarna som gäller vid beskatt-&lt;br&gt;ningen, fördelas på de mottagna andelarna. Det belopp som belöper sig&lt;br&gt;på en andel - uppskovsbelopp - skall tas upp till beskattning enligt vad&lt;br&gt;som anges i 7 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Skall uttagsbeskattning avseende en mottagen andel ske enligt punkt&lt;br&gt;1 a eller 1 b av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;skall uppskovsbelopp tas upp till beskattning även i andra fall än som&lt;br&gt;avses i 7 § andra stycket respektive 9 § andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turordning vid avyttring av andelar i det köpande företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Äger säljaren vid tidpunkten för andelsbytet andelar av samma slag&lt;br&gt;och sort som den mottagna andelen (gamla andelar) eller förvärvar han&lt;br&gt;efter andelsbytet sådana andelar (nya andelar), skall senare avyttringar&lt;br&gt;anses ske i följande ordning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gamla andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mottagna andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. nya andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vid tillämpning av genomsnittsmetoden i 27 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall mottagna andelar&lt;br&gt;anses inte vara av samma slag och sort som andra andelar i det köpande&lt;br&gt;företaget som innehas av säljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdelning av uppskovsbelopp m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Har anskaffningsvärdet för en mottagen andel fördelats på flera an-&lt;br&gt;delar på grund av fondemission, split eller liknande förfarande, skall var&lt;br&gt;och en av dessa andelar anses som mottagen andel. Uppskovsbelopp av-&lt;br&gt;seende den ursprungligen mottagna andelen skall fördelas på andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanläggs mottagna andelar, skall den nya andelen anses som mot-&lt;br&gt;tagen andel. Uppskovsbelopp avseende de ursprungligen mottagna an-&lt;br&gt;delarna övergår på den nya andelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lättnadsbelopp och gränsbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Skall lättnadsbelopp enligt 3 § 1 b mom. eller gränsbelopp enligt&lt;br&gt;3 § 12 b mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt beräknas för de&lt;br&gt;mottagna andelarna, far vid beräkning av respektive belopp ett belopp&lt;br&gt;som svarar mot uppskovsbelopp inte räknas in i anskaffningskostnaden&lt;br&gt;för de mottagna andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterföljande andelsbyte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § På yrkande av den skattskyldige skall uppskovsbelopp inte tas upp&lt;br&gt;till beskattning om en mottagen andel avyttras genom ett andelsbyte&lt;br&gt;såvida villkoren i 3 § 1-5 uppfylls vid detta andelsbyte. I stället övergår&lt;br&gt;uppskovsbelopp på de nya mottagna andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterföljande koncernintern överlåtelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Är säljaren en juridisk person och överlåter denna en mottagen&lt;br&gt;andel genom en sådan överlåtelse för vilken uppskov medges med be-&lt;br&gt;skattningen av en realisationsvinst enligt 1 § lagen (1998:XXX) om&lt;br&gt;uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner eller&lt;br&gt;avdragsrätten för en realisationsförlust skjuts upp enligt 2 § 4 a mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall uppskovsbelopp tas upp&lt;br&gt;till beskattning först när vinsten på grund av den nämnda överlåtelsen&lt;br&gt;skall tas upp till beskattning respektive när avdrag skall medges för för-&lt;br&gt;lusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket skall vinst som avses i stycket anses&lt;br&gt;ha tagits upp till beskattning vid utdelning som avses i 8 eller 9 § lagen&lt;br&gt;om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterföljande underprisöverlåtelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Är säljaren en juridisk person och överlåter denna en mottagen&lt;br&gt;andel utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknads-&lt;br&gt;värdet utan att detta är affärsmässigt motiverat, skall uppskovsbelopp&lt;br&gt;inte tas upp till beskattning. I stället inträder köparen vid den nämnda&lt;br&gt;överlåtelsen i säljarens skattemässiga situation såvitt avser uppskovs-&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för att bestämmelserna i första stycket skall vara tillämp-&lt;br&gt;liga gäller att uttagsbeskattning inte skall ske på grund av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 1 § lagen (1998:XXX) om uppskov med beskattningen vid över-&lt;br&gt;låtelse av tillgångar i näringsverksamhet till underpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterföljande arv m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Övergår en mottagen andel till en ny ägare genom arv, testamente,&lt;br&gt;gåva, bodelning eller annat fång som inte är jämförligt med köp eller&lt;br&gt;byte, inträder förvärvaren i överlåtarens skattemässiga situation såvitt av-&lt;br&gt;ser uppskovbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret i 3 § 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Uppfyller en fysisk person inte längre villkoret i 3 § 1, skall upp-&lt;br&gt;skovsbelopp tas upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret i 3 § 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Förelåg vid avyttringen en sådan situation som anges i 3 § 3 första&lt;br&gt;meningen och uppfylls inte längre villkoret i andra meningen samma lag-&lt;br&gt;rum, skall uppskovbelopp tas upp till beskattning. Detta gäller i fråga om&lt;br&gt;förändringar i det köpande företagets verksamhet till och med det tjugon-&lt;br&gt;de kalenderåret efter det år då andelsbytet skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för att bestämmelserna i första stycket skall vara tillämp-&lt;br&gt;liga gäller att säljaren, ensam eller tillsammans med närstående, även vid&lt;br&gt;tidpunkten för förändringen av verksamheten direkt eller indirekt äger&lt;br&gt;andelar i det köpande företaget med minst en fjärdedel av röstetalet för&lt;br&gt;samtliga andelar i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas på avyttringar&lt;br&gt;som görs den dagen eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Förslag till lag om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsöverlåtelser inom koncerner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Avyttrar en juridisk person icke yrkesmässigt en andel (koncern-&lt;br&gt;överlåten andel) i ett företag (det koncemöverlåtna företaget) med reali-&lt;br&gt;sationsvinst till en annan juridisk person som ingår i samma koncern som&lt;br&gt;säljaren, medges efter yrkande uppskov med beskattningen av realisa-&lt;br&gt;tionsvinsten enligt denna lag vid tillämpning av lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med realisationsvinst avses även belopp varmed säljarens inkomst&lt;br&gt;vid avyttring som avses i 1 § skall höjas på grund av bestämmelsen i 43 §&lt;br&gt;1 mom. kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov medges inte för belopp för vilket uttagsbeskattning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med andel avses aktie eller annan andel i ett svenskt aktiebolag, en&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening, ett svenskt handelsbolag eller en utländsk&lt;br&gt;juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för uppskov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Som villkor för uppskov gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Moderföretaget i koncernen skall vara ett svenskt aktiebolag, en&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening, en svensk sparbank eller ett svenskt&lt;br&gt;ömsesidigt skadeförsäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Säljaren far inte ingå i en annan koncern än den i vilken köparen&lt;br&gt;ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Säljaren skall tillsammans med andra företag i koncernen äga an-&lt;br&gt;delar i det koncemöverlåtna företag som andelen avser med minst&lt;br&gt;en fjärdedel av röstetalet för samtliga andelar i företaget. Alterna-&lt;br&gt;tivt skall det göras sannolikt att innehavet av andelen betingas av&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av säljaren eller av ett annat företag i&lt;br&gt;koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelserna i 12 eller 25 § lagen (1998:XXX) om uppskov&lt;br&gt;med beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlå-&lt;br&gt;telser far inte vara tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den huvudsakliga innebörden av uppskov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vid avyttring som avses i 1 § skall vinsten tas upp som intäkt först&lt;br&gt;när en omständighet inträffar som medför att den koncemöverlåtna&lt;br&gt;andelen utslocknar eller inte längre innehas av ett företag som tillhör&lt;br&gt;samma koncern som säljaren, om inte annat följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säljaren upplöses genom likvidation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Upplöses säljaren genom likvidation eller sådan fusion eller fission&lt;br&gt;som anges i 2 respektive 3 § lagen (1998:XXX) om uppskov med be-&lt;br&gt;skattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser, skall&lt;br&gt;vinsten i stället tas upp som intäkt när detta inträffar. Motsvarande gäller&lt;br&gt;om säljaren genom ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning er-&lt;br&gt;håller hemvist i ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sägs i första stycket första meningen gäller inte om säljaren&lt;br&gt;genom sådan fusion som anges i första stycket går upp i ett företag som&lt;br&gt;tillhör samma koncern som säljaren. I detta fall skall det som anges i&lt;br&gt;denna lag beträffande det säljande företaget i stället gälla det övertagande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den koncemöverlåtna andelen avyttras genom ett andelsbyte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Avyttrar köparen genom ett sådant andelsbyte som anges i 1 § lagen&lt;br&gt;(1998: XXX) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten den kon-&lt;br&gt;cemöverlåtna andelen till någon som inte ingår i koncernen och erhålls&lt;br&gt;uppskov med beskattningen, skall vinst som avses i 1 § inte tas upp till&lt;br&gt;beskattning. I stället anses var och en av de mottagna andelama som&lt;br&gt;koncemöverlåten andel, varvid vinsten fördelas på dessa andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den koncemöverlåtna andelen delas ut m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vinsten skall inte tas upp som intäkt om köparen delar ut den kon-&lt;br&gt;cemöverlåtna andelen till en mottagare som inte tillhör koncernen och&lt;br&gt;utdelningen enligt 3§ 7 a mom. första stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt är undantagen från skatteplikt hos någon mottagare.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller inte vid utdelning till en utländsk juridisk person som&lt;br&gt;står under i huvudsak samma ledning som köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att bestämmelserna i första stycket skall vara&lt;br&gt;tillämpliga är att köparen inte medgetts avdrag för förlust vid utdelning&lt;br&gt;av andelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Är köparen ett dotterföretag till ett svenskt aktiebolag och delar&lt;br&gt;moderföretaget ut sina andelar i köparen gäller följande, om utdelningen&lt;br&gt;enligt 3 § 7 a mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt är undantagen från skatteplikt hos någon mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På yrkande av säljaren skall vinsten tas upp som intäkt först när en&lt;br&gt;omständighet inträffar som medför att andelen inte längre innehas av&lt;br&gt;köparen eller av ett företag som tillhör samma koncern som köparen.&lt;br&gt;Intäkten skall i detta fall tas upp hos köparen. Yrkandet skall godkännas&lt;br&gt;av köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att ett yrkande som avses i andra stycket skall&lt;br&gt;medges är att det under beskattningsåret närmast före det beskattningsår&lt;br&gt;då andelarna delas ut inte har uppkommit underskott i förvärvskälla hos&lt;br&gt;köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det koncemöverlåtna företaget går upp i ett koncernföretag genom&lt;br&gt;fusion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Vinsten skall inte tas upp som intäkt om det koncemöverlåtna före-&lt;br&gt;taget går upp i köparen genom sådan fusion som anges i 2 § lagen&lt;br&gt;(1998:XXX) om uppskov med beskattningen vid fusioner, fissioner och&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Går det koncemöverlåtna företaget upp i ett annat företag än köparen&lt;br&gt;genom sådan fusion som anges i första stycket och ingår det övertagande&lt;br&gt;företaget i samma koncern som säljaren, skall vinsten inte heller tas upp&lt;br&gt;som intäkt. I detta fall anses var och en av de andelar i det övertagande&lt;br&gt;företaget som innehas av säljaren eller av ett företag som ingår i samma&lt;br&gt;koncern som säljaren som koncemöverlåten andel, varvid summan av&lt;br&gt;vinsterna på de faktiskt koncemöverlåtna andelama fördelas på de&lt;br&gt;nämnda andelarna i det övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Äger köparen vid tidpunkten för överlåtelse som avses i 1 § andelar&lt;br&gt;av samma slag och sort som den koncemöverlåtna andelen (gamla ande-&lt;br&gt;lar) eller förvärvar han därefter sådana andelar (nya andelar), skall senare&lt;br&gt;avyttringar som köparen gör anses ske i följande ordning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gamla andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;koncemöverlåtna andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;nya andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket har motsvarande tillämpning i fråga om&lt;br&gt;andra företag som tillhör samma koncern som säljaren och som i ett se-&lt;br&gt;nare led förvärvar en koncemöverlåten andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande turordning tillämpas om köparen vid tidpunkten för an-&lt;br&gt;delsbyte som avses i 7 § äger andelar av samma slag och sort som de&lt;br&gt;mottagna andelama (gamla andelar) eller därefter förvärvar sådana an-&lt;br&gt;delar (nya andelar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdelning av uppskovsbelopp m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Har anskaffningsvärdet for en koncemöverlåten andel fördelats på&lt;br&gt;flera andelar på grund av fondemission, split eller liknande förfarande,&lt;br&gt;skall var och en av dessa andelar anses som koncemöverlåten andel.&lt;br&gt;Realisationsvinsten avseende den faktiskt koncemöverlåtna andelen&lt;br&gt;fördelas på dessa andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Sammanläggs koncemöverlåtna andelar, skall den nya andelen an-&lt;br&gt;ses som koncemöverlåten andel. Realisationsvinsterna avseende de fak-&lt;br&gt;tiskt koncemöverlåtna andelama skall hänföras till den nya andelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas på avyttringar&lt;br&gt;som görs den dagen eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Förslag till lag om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Uppgår ett företag i ett annat företag genom fusion eller fission eller&lt;br&gt;avyttrar ett företag tillgångar till ett annat företag genom en verksamhets-&lt;br&gt;överlåtelse, skall uppskov medges med beskattningen enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller vid tillämpning av kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1990:663) om ersätt-&lt;br&gt;ningsfonder, lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder och lagen&lt;br&gt;(1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om uppskov med beskattningen hos ägare till aktier eller&lt;br&gt;andra andelar i det överlåtande företaget vid en fusion eller fission finns i&lt;br&gt;lagen (1998:XXX) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten och i&lt;br&gt;3 § 8 mom. fjärde stycket lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Med fusion avses en ombildning som uppfyller samtliga följande&lt;br&gt;villkor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett eller flera företags samtliga tillgångar samt skulder och andra för-&lt;br&gt;pliktelser skall övertas av ett annat företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det överlåtande företaget eller de överlåtande företagen skall upplösas&lt;br&gt;utan likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äger inte det övertagande företaget samtliga andelar i det överlåtande&lt;br&gt;företaget eller de överlåtande företagen, skall fusionsvederlaget beta-&lt;br&gt;las till andra andelsägare i det överlåtande företaget eller de över-&lt;br&gt;låtande företagen än det övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med fission avses en ombildning som uppfyller samtliga följande&lt;br&gt;villkor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett företags samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser&lt;br&gt;skall övertas av två eller flera andra företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det överlåtande företaget skall upplösas utan likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äger inte de övertagande företagen samtliga andelar i det överlåtande&lt;br&gt;företaget, skall fissionsvederlaget betalas till andra andelsägare i det&lt;br&gt;överlåtande företaget än de övertagande företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med verksamhetsöverlåtelse avses en ombildning som uppfyller&lt;br&gt;samtliga följande villkor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett företags samtliga tillgångar i dess verksamhet eller i en verk-&lt;br&gt;samhetsgren skall avyttras till ett annat företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ersättning skall lämnas i form av andelar i det köpande företaget. Har&lt;br&gt;det säljande företaget skulder eller andra förpliktelser som hänför sig&lt;br&gt;till de överlåtna tillgångarna, får ersättningen lämnas också i form av&lt;br&gt;att det köpande företaget övertar ansvaret för förpliktelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ersättningen skall överstiga summan av de skattemässiga värdena för&lt;br&gt;de överlåtna tillgångarna enligt 10 § lagen (1998:XXX) om uppskov&lt;br&gt;med beskattningen vid överlåtelse av tillgångar i näringsverksamhet&lt;br&gt;till underpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med verksamhetsgren avses sådan del av en verksamhet som lämpar sig&lt;br&gt;för att avskiljas till en självständig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Med företag avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller svensk sparbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett sådant utländskt bolag som anges i 16 § 2 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. - till den del punkt 2 inte är tillämplig - ett utländskt företag som är&lt;br&gt;hemmahörande i en stat som är medlem i Europeiska gemenskapen&lt;br&gt;och som uppfyller villkoren i artikel 3 leden a och c i det av Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om en&lt;br&gt;gemensam ordning för beskattning avseende fusioner, fissioner, över-&lt;br&gt;föringar av tillgångar och andelsbyten, som berör bolag från olika&lt;br&gt;medlemsstater, i direktivets lydelse den 1 januari 1995 (90/434/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som företag räknas inte utländskt skadeförsäkringsföretag och, i fråga&lt;br&gt;om verksamhetsöverlåtelser, inte heller bostadsförening, bostadsaktie-&lt;br&gt;bolag eller investmentföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett företag skall anses vara hemmahörande i en viss stat som är med-&lt;br&gt;lem i Europeiska gemenskapen om det enligt lagstiftningen i denna stat&lt;br&gt;är hemmahörande i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i&lt;br&gt;en annan stat på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning.&lt;br&gt;Anses företaget enligt ett sådant avtal ha hemvist i en annan medlemsstat,&lt;br&gt;skall det anses vara hemmahörande i denna andra medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En fusion eller fission skall anses genomförd när det överlåtande&lt;br&gt;företaget eller de överlåtande företagen har upplösts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vad som sägs i fråga om det överlåtande företaget gäller vid fusion,&lt;br&gt;om det finns flera överlåtande företag, vart och ett av dessa. Vad som&lt;br&gt;sägs i fråga om det övertagande företaget gäller vid fission de över-&lt;br&gt;tagande företagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fusion och fission&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Villkor for uppskov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Som villkor för uppskov gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Det överlåtande företaget skall omedelbart före fusionen eller fissio-&lt;br&gt;nen ha varit skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av verk-&lt;br&gt;samheten. Inkomsten får inte helt eller delvis ha varit undantagen från&lt;br&gt;beskattning på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det övertagande företaget skall omedelbart efter fusionen eller fissio-&lt;br&gt;nen vara skattskyldigt för inkomst av sådan verksamhet som det över-&lt;br&gt;låtande företaget beskattats för. Inkomsten får inte helt eller delvis&lt;br&gt;vara undantagen från beskattning på grund av ett avtal om undvikande&lt;br&gt;av dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Beskattningsåret för den överlåtna verksamheten får inte genom fusio-&lt;br&gt;nen eller fissionen komma att överstiga arton månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Är det överlåtande företaget i skatterättsligt hänseende ett bostads-&lt;br&gt;aktiebolag eller en bostadsförening, medges uppskov endast om det över-&lt;br&gt;tagande företaget är en bostadrättsförening som i skatterättsligt hänseen-&lt;br&gt;de utgör en bostadsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det överlåtande företaget ett investmentföretag, medges uppskov&lt;br&gt;endast om även det övertagande företaget är ett sådant företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Föreligger särskilda skäl, skall skattemyndigheten medge undantag&lt;br&gt;från villkoret i 9 § första stycket 3. Skattemyndighetens beslut får över-&lt;br&gt;klagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av uppskov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Det överlåtande företaget skall i fråga om sådan verksamhet som av-&lt;br&gt;ses i 9 § första stycket 1 inte ta upp någon intäkt eller göra något avdrag&lt;br&gt;på grund av fusionen eller fissionen eller för det beskattningsår som&lt;br&gt;avslutas genom denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Det övertagande företaget inträder i fråga om sådan verksamhet som&lt;br&gt;avses i 9 § första stycket 2 i det överlåtande företagets skattemässiga&lt;br&gt;situation vid tidpunkten för fusionen eller fissionen, om inte annat&lt;br&gt;framgår av 14-21 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsenlig avskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Tas inventarier eller andra tillgångar, på vilka reglerna om avdrag&lt;br&gt;för värdeminskning i punkterna 12-14 av anvisningarna till 23 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) är tillämpliga, upp till ett högre värde i det&lt;br&gt;övertagande företagets räkenskaper än som följer av 13 §, får företaget&lt;br&gt;tillämpa räkenskapsenlig avskrivning endast om skillnaden tas upp som&lt;br&gt;intäkt. Intäkten skall tas upp det beskattningsår då fusionen eller fissio-&lt;br&gt;nen genomförs eller fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och&lt;br&gt;de två följande beskattningsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Har underskott i förvärvskälla uppkommit hos det överlåtande&lt;br&gt;företaget beskattningsåret närmast före det beskattningsår som avslutas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom att fusionen eller fissionen genomfors, tillämpas 7 § lagen&lt;br&gt;(1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet. Med kost-&lt;br&gt;nad avses i detta fall vid fusion fusionsvederlaget och utgifter som det&lt;br&gt;övertagande företaget haft för förvärv av andelar i det överlåtande&lt;br&gt;företaget. Vid fission avses med kostnad summan av fissionsvederlagen&lt;br&gt;och av utgifter som anges i andra meningen som de övertagande&lt;br&gt;företagen haft. Med ny ägare avses det övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte vid fusion enligt 12 kap. 1&lt;br&gt;och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 7 kap. 1 och 2 §§&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619) eller 10 kap. 1 och 2 §§ lagen (1995:1570)&lt;br&gt;om medlemsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte heller om det övertagande&lt;br&gt;företaget före fusionen eller fissionen hade sådant bestämmande infly-&lt;br&gt;tande över det överlåtande företaget som anges i 4 § tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Det övertagande företaget har rätt till avdrag för gammalt underskott&lt;br&gt;först det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då fusionen eller&lt;br&gt;fissionen äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket gäller inte vid fusion enligt 12 kap.&lt;br&gt;1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar mellan sådana&lt;br&gt;föreningar som är att anse som kooperativa enligt 2 § 8 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med gammalt underskott avses underskott av näringsverksamhet hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det överlåtande företaget, som kvarstår från beskattningsåret närmast&lt;br&gt;före det beskattningsår som avslutas genom att fusionen eller fissionen&lt;br&gt;genomförs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det övertagande företaget, som kvarstår från beskattningsåret närmast&lt;br&gt;före det beskattningsår för den sedan tidigare bedrivna verksamheten&lt;br&gt;då fusionen eller fissionen genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Bestämmelserna i 16 § gäller inte om koncernbidrag har kunnat med&lt;br&gt;verkan vid beskattningen lämnas mellan det överlåtande och det över-&lt;br&gt;tagande företaget under beskattningsåret närmast före, i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;det överlåtande företaget:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;det beskattningsår som avslutas genom att&lt;br&gt;fusionen eller fissionen genomförs och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;det övertagande företaget:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;det beskattningsår för den sedan tidigare&lt;br&gt;bedrivna verksamheten då fusionen eller&lt;br&gt;fissionen genomförs.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;18 § Förelåg i fall som anges i 17 § begränsning avseende koncernbidrag&lt;br&gt;enligt 8 § lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverk-&lt;br&gt;samhet, har dock det övertagande företaget rätt till avdrag för gammalt&lt;br&gt;underskott först när begränsningen skulle ha upphört om fusionen eller&lt;br&gt;fissionen inte ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstående realisationsförlust på aktier m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Är det övertagande företaget vid utgången av det beskattningsår då&lt;br&gt;fusionen eller fissionen genomförs ett famansföretag enligt punkt 14 av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) eller var det&lt;br&gt;överlåtande företaget vid ingången av beskattningsåret närmast före det&lt;br&gt;beskattningsår som avslutas genom att fusionen eller fissionen&lt;br&gt;genomförs ett sådant företag, gäller 13 § denna lag i fråga om rätt till av-&lt;br&gt;drag för underskott enligt 2 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt endast om det övertagande företaget ägde mer än nio&lt;br&gt;tiondelar av andelarna i det överlåtande företaget vid den sistnämnda&lt;br&gt;tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för fission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Vid tillämpning av 13 § på fissioner skall periodiseringsfonder en-&lt;br&gt;ligt lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder, ersättningsfonder enligt&lt;br&gt;lagen (1990:663) om ersättningsfonder samt rätt till avdrag för under-&lt;br&gt;skott enligt lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverk-&lt;br&gt;samhet och till avdrag för underskott enligt 2 § 14 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt fördelas på de övertagande företagen&lt;br&gt;i förhållande till det nettovärde som överförs till varje företag. Med&lt;br&gt;nettovärde avses skillnaden mellan de skattemässiga värdena på till-&lt;br&gt;gångarna enligt 10 § lagen (1998:XXX) om uppskov med beskattningen&lt;br&gt;vid överlåtelse av tillgångar i näringsverksamhet till underpris och de&lt;br&gt;värden på förpliktelserna som gäller vid beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En reservering för framtida utgifter skall övertas av det företag som&lt;br&gt;övertar den verksamhet som reserveringen hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar knutna till ett fast driftställe i ett annat EG-land&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Har genom fusion eller fission tillgångar och förpliktelser överförts&lt;br&gt;från ett företag som är hemmahörande i Sverige till ett företag som är&lt;br&gt;hemmahörande i en annan stat som är medlem i Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapen, gäller andra stycket till den del de överförda tillgångarna och för-&lt;br&gt;pliktelserna är knutna till en plats i en medlemsstat, som enligt avtal om&lt;br&gt;undvikande av dubbelbeskattning mellan Sverige och den staten utgör ett&lt;br&gt;fast driftställe eller, om sådant avtal inte finns, skulle ha utgjort ett fast&lt;br&gt;driftställe om bestämmelserna i punkt 3 av anvisningarna till 53 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) varit tillämpliga i den staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av punkt 4 av anvisningarna till 20 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen och lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt skall&lt;br&gt;anses som om den skatt i den stat där det fasta driftstället är beläget, som&lt;br&gt;skulle ha utgått förutan lagstiftning där enligt det i 5 § 3 nämnda direk-&lt;br&gt;tivet, faktiskt hade utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Verksamhetsöverlåtelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Villkor för uppskov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Som villkor för uppskov gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Det säljande företaget skall omedelbart före överlåtelsen ha varit skatt-&lt;br&gt;skyldigt för inkomst av åtminstone en del av den överlåtna verk-&lt;br&gt;samheten eller verksamhetsgrenen. Inkomsten får inte helt eller delvis&lt;br&gt;ha varit undantagen från beskattning på grund av ett avtal om&lt;br&gt;undvikande av dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det köpande företaget skall omedelbart efter överlåtelsen vara skatt-&lt;br&gt;skyldigt för inkomst av sådan verksamhet som det säljande företaget&lt;br&gt;beskattats för. Inkomsten far inte helt eller delvis vara undantagen från&lt;br&gt;beskattning på grund av ett avtal om undvikande av dubbel-&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov medges endast om det säljande och köpande företaget yrkar&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av uppskov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det säljande företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Vid en verksamhetsöverlåtelse skall ersättningen inte tas upp som&lt;br&gt;intäkt hos det säljande företaget. I stället skall, för andra tillgångar än&lt;br&gt;sådana på vilka reglerna i 25-31 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt är tillämpliga, som intäkt tas upp de skattemässiga värdena enligt&lt;br&gt;10 § lagen (1998:XXX) om uppskov med beskattningen vid överlåtelse&lt;br&gt;av tillgångar i näringsverksamhet till underpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har överlåten egendom i form av inventarier och andra tillgångar på&lt;br&gt;vilka reglerna om avdrag för värdeminskning i punkterna 12-14 av an-&lt;br&gt;visningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) är tillämpliga&lt;br&gt;utgjort endast en del av det sälj andes företagets hela bestånd av sådan&lt;br&gt;egendom, skall ett skäligt belopp tas upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Realisationsvinst eller realisationsförlust som uppkommer hos det&lt;br&gt;säljande företaget vid överlåtelsen skall inte tas upp som intäkt respektive&lt;br&gt;skall inte dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Värdeminskningsavdrag och andra avdrag som avses i punkt 4&lt;br&gt;andra stycket och punkt 5 första och andra styckena av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunalskattelagen (1928:370) avseende överlåten fastighet eller&lt;br&gt;bostadsrätt eller dylikt skall inte återföras till beskattning hos det säljande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § De andelar som det säljande företaget far i ersättning skall anses an-&lt;br&gt;skaffade för nettovärdet enligt 20 § andra meningen av den överlåtna&lt;br&gt;verksamheten eller verksamhetsgrenen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det köpande företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Det köpande företaget skall anses ha anskaffat sådana förvärvade&lt;br&gt;tillgångar som anges i 24 § första stycket för ett belopp motsvarande den&lt;br&gt;intäkt som enligt den nämnda paragrafen skall tas upp hos det säljande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om övriga förvärvade tillgångar inträder det köpande företaget i&lt;br&gt;det säljande företagets skattemässiga situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonder och reserveringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Periodiseringsfonder enligt lagen (1993:1538) om periodiserings-&lt;br&gt;fonder och ersättningsfonder enligt lagen (1990:663) om ersättnings-&lt;br&gt;fonder hos det säljande företaget skall övertas av det köpande företaget&lt;br&gt;om företagen yrkar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattar inte verksamhetsöverlåtelsen samtliga tillgångar hos det säl-&lt;br&gt;jande företaget, får högst en så stor andel av periodiseringsfonder och er-&lt;br&gt;sättningsfonder övertas som motsvarar förhållandet mellan de skatte-&lt;br&gt;mässiga värdena på de överlåtna tillgångarna och motsvarande värden på&lt;br&gt;samtliga tillgångar i det säljande företaget vid tidpunkten för verksam-&lt;br&gt;hetsöverlåtelsen. Med skattemässigt värde avses värde enligt 10 § lagen&lt;br&gt;(1998:XXX) om uppskov med beskattningen vid överlåtelse av tillgångar&lt;br&gt;i näringsverksamhet till underpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Reserveringar för framtida utgifter skall övertas till den del de hän-&lt;br&gt;för sig till det som överlåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Det köpande företaget far inte överta rätt till avdrag för underskott i&lt;br&gt;förvärvskälla och till avdrag för underskott enligt 2 § 14 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:476) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsenlig avskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Det som sägs i 14 § beträffande det övertagande företagets rätt att&lt;br&gt;efter fusionen eller fissionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning gäller&lt;br&gt;även det köpande företagets rätt att tillämpa sådan avskrivning efter verk-&lt;br&gt;samhetsöverlåtelsen. Hänvisningen till 13 § gäller i stället 28 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar knutna till ett fast driftställe i ett annat EG-land&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Det som sägs i 22 § beträffande situationen att tillgångar och för-&lt;br&gt;pliktelser genom fusion eller fission överförts från ett företag som är&lt;br&gt;hemmahörande i Sverige till ett företag som är hemmahörande i en annan&lt;br&gt;stat som är medlem i Europeiska gemenskapen gäller även när tillgångar&lt;br&gt;och förpliktelser överförts genom en verksamhetsöverlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.l998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. I fråga om fusioner och&lt;br&gt;fissioner tillämpas lagen på förfaranden som genomfors den dagen eller&lt;br&gt;senare. I fråga om verksamhetsöverlåtelser tillämpas lagen på överlåtel-&lt;br&gt;ser den dagen eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.5 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkt 2 av anvisningarna till 23 § skall upphävas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkt 1 av anvisningarna till 22 §, punkterna 13 och 33 av an-&lt;br&gt;visningarna till 23 §, punkt 1 av anvisningarna till 24 § samt punkt 14 av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i anvisningarna till 22 § skall införas nya punkter, 1 a och&lt;br&gt;1 b, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar&lt;br&gt;eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten&lt;br&gt;skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och&lt;br&gt;ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för va-&lt;br&gt;ror, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller&lt;br&gt;även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga&lt;br&gt;varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista&lt;br&gt;affärshändelsen i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid&lt;br&gt;avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventa-&lt;br&gt;rier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av vär-&lt;br&gt;deminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fysisk person eller ett dödsbo utgör&lt;br&gt;skattskyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;hänförs vidare vinst vid icke&lt;br&gt;yrkesmässig avyttring (realisa-&lt;br&gt;tionsvinst) av andel i sådan eko-&lt;br&gt;nomisk förening som avses i 2 §&lt;br&gt;8 mom. lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt såvida innehavet&lt;br&gt;av andelen betingats av sådan&lt;br&gt;verksamhet. Detsamma gäller&lt;br&gt;vinst vid icke yrkesmässig avytt-&lt;br&gt;ring av en medlems fordran på en&lt;br&gt;sådan ekonomisk förening, om&lt;br&gt;medlemskapet betingas av med-&lt;br&gt;lemmens näringsverksamhet. I&lt;br&gt;fråga om handelsbolag hänförs till&lt;br&gt;intäkt av näringsverksamhet också&lt;br&gt;realisationsvinst vid avyttring av&lt;br&gt;andra tillgångar som avses i 27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;itäkt av näringsverksamhet om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;hänförs vidare vinst vid icke&lt;br&gt;yrkesmässig avyttring (realisa-&lt;br&gt;tionsvinst) av andel i sådan eko-&lt;br&gt;nomisk förening som avses i 2 §&lt;br&gt;8 mom. lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt såvida innehavet&lt;br&gt;av andelen betingats av sådan&lt;br&gt;verksamhet. I fråga om handels-&lt;br&gt;bolag hänförs till intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet också realisa-&lt;br&gt;tionsvinst vid avyttring av andra&lt;br&gt;tillgångar som avses i 27 §&lt;br&gt;1 mom., av tillgångar som avses i&lt;br&gt;28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom.&lt;br&gt;och 31 § samt av förpliktelser som&lt;br&gt;avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.&lt;br&gt;Avyttrar ett handelsbolag icke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:851.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom., av tillgångar som avses i&lt;br&gt;28 §, 29 § 1 mom., 30 1 mom. och&lt;br&gt;31 § samt av förpliktelser som&lt;br&gt;avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång tagits ut ur en&lt;br&gt;förvärvskälla sker beskattning som&lt;br&gt;om tillgången i stället hade avytt-&lt;br&gt;rats för ett vederlag motsvarande&lt;br&gt;marknadsvärdet (uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ning). Vad nu sagts gäller dock&lt;br&gt;endast om vederlag eller vinst vid&lt;br&gt;en avyttring skulle ha tagits upp&lt;br&gt;som intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;och särskilda skäl mot uttagsbe-&lt;br&gt;skattning inte föreligger. Uttag av&lt;br&gt;bränsle från fastighet som är taxe-&lt;br&gt;rad som lantbruksenhet for upp-&lt;br&gt;värmning av den skattskyldiges&lt;br&gt;privatbostad på denna beskattas&lt;br&gt;ej. Uttag av andra aktier än såda-&lt;br&gt;na som utgör omsättningstill-&lt;br&gt;gångar enligt punkt 4 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 21 § beskattas inte&lt;br&gt;heller om aktierna delats eller&lt;br&gt;skiftats ut enligt 3 § 7 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket eller 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning sker också&lt;br&gt;vid uttag i mer än ringa omfatt-&lt;br&gt;ning av tjänst. Värdet av bilför-&lt;br&gt;mån beräknas enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i punkterna 2 och 4 av an-&lt;br&gt;visningarna till 42 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning skall även ske&lt;br&gt;- under förutsättning att särskilda&lt;br&gt;skäl mot det inte föreligger —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om verksamheten i en förvärvs-&lt;br&gt;källa har upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om en näringsidkare upphört att&lt;br&gt;vara skattskyldig för inkomst av&lt;br&gt;en förvärvskälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om inkomst av en förvärvskälla&lt;br&gt;skall undantas från beskattning&lt;br&gt;på grund av ett avtal om und-&lt;br&gt;vikande av dubbelbeskattning&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fråga om tillgång som har&lt;br&gt;forts över från en del av en för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesmässigt en aktie eller annan&lt;br&gt;andel i ett svenskt aktiebolag, en&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening, ett&lt;br&gt;svenskt handelsbolag eller en ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person med&lt;br&gt;realisationsvinst till ett företag&lt;br&gt;som ingår i samma koncern som&lt;br&gt;säljaren, tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen (1998:XXX) om&lt;br&gt;uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsöverlåtelser inom koncer-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värvskälla till en annan del, om&lt;br&gt;inkomst av den senare delen&lt;br&gt;men inte av den förra är un-&lt;br&gt;dantagen från beskattning i&lt;br&gt;Sverige på grund av avtal om&lt;br&gt;undvikande av dubbelbeskatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i sjätte stycket 2&lt;br&gt;och 3 skall uttagsbeskattning dock&lt;br&gt;inte ske till den del tillgångarna i&lt;br&gt;förvärvskällan knutits till ett fast&lt;br&gt;driftställe i Sverige. Undantas en-&lt;br&gt;dast en del av inkomsten från en&lt;br&gt;förvärvskälla från beskattning på&lt;br&gt;grund av avtal om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning, gäller sjätte&lt;br&gt;stycket 3 tillgångar som är hän-&lt;br&gt;förliga till motsvarande del av för-&lt;br&gt;värvskällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a. Uttag av en tillgång skall&lt;br&gt;behandlas som om tillgången av-&lt;br&gt;yttrats mot en ersättning som mot-&lt;br&gt;svarar marknadsvärdet (uttagsbe-&lt;br&gt;skattning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttag avses att den skatt-&lt;br&gt;skyldige tillgodogör sig en tillgång&lt;br&gt;från en förvärvskälla privat eller&lt;br&gt;genom att fora över den till en&lt;br&gt;annan förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag föreligger även om den&lt;br&gt;skattskyldige överlåter en tillgång&lt;br&gt;till annan utan ersättning eller mot&lt;br&gt;ersättning som understiger mark-&lt;br&gt;nadsvärdet utan att detta är&lt;br&gt;affärsmässigt motiverat. Mot-&lt;br&gt;svarande gäller vid överlåtelse&lt;br&gt;från ett handelsbolag som den&lt;br&gt;skattskyldige är delägare i till den&lt;br&gt;skattskyldige eller annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med marknadsvärde avses det&lt;br&gt;pris som det kan antas att den&lt;br&gt;skattskyldige eller - om överlåta-&lt;br&gt;ren är ett handelsbolag - detta kan&lt;br&gt;antas erhålla om tillgången bjuds&lt;br&gt;ut på marknaden under villkor&lt;br&gt;som med hänsyn till överlåtarens&lt;br&gt;affärsmässiga situation framstår&lt;br&gt;som naturliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning skall inte ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid uttag av bränsle från fastig-&lt;br&gt;het som är taxerad som lant-&lt;br&gt;bruksenhet for uppvärmning av&lt;br&gt;den skattskyldiges privatbostad&lt;br&gt;på denna eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid uttag av andra aktier eller&lt;br&gt;andelar än sådana som utgör&lt;br&gt;omsättningstillgångar enligt&lt;br&gt;punkt 4 av anvisningarna till&lt;br&gt;21 § om aktierna eller ande-&lt;br&gt;larna delats eller skiftats ut en-&lt;br&gt;ligt 3 § 7 a mom. eller 3 §&lt;br&gt;8 mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt och marknadsvärdet över-&lt;br&gt;stiger omkostnadsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1998:XXX) om uppskov&lt;br&gt;med beskattningen vid överlåtelse&lt;br&gt;av tillgångar i näringsverksamhet&lt;br&gt;till underpris finns bestämmelser&lt;br&gt;om att uttagsbeskattning inte skall&lt;br&gt;ske vid överlåtelse av en tillgång i&lt;br&gt;vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första - fjärde&lt;br&gt;styckena har motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning vid uttag av tjänst, om värdet&lt;br&gt;av tjänsten är mer än ringa. Har&lt;br&gt;uttag av tjänst samband med uttag&lt;br&gt;av tillgång, skall uttagsbeskattning&lt;br&gt;av tjänsten underlåtas om uttags-&lt;br&gt;beskattning av tillgången inte skall&lt;br&gt;ske på grund av bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen om uppskov med beskatt-&lt;br&gt;ningen vid överlåtelse av till-&lt;br&gt;gångar i näringsverksamhet till&lt;br&gt;underpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag i form av användande av&lt;br&gt;bil skall värderas enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i punkterna 2 och 4&lt;br&gt;av anvisningarna till 42 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker uttagsbeskattning, skall&lt;br&gt;tillgången eller tjänsten anses ha&lt;br&gt;anskaffats för en ersättning mot-&lt;br&gt;svarande marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 b. Uttagsbeskattning skall&lt;br&gt;även ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om verksamheten i en förvärvs-&lt;br&gt;källa har upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till den del skattskyldighet för&lt;br&gt;inkomst av en förvärvskälla har&lt;br&gt;upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till den del inkomst av en för-&lt;br&gt;värvskälla skall undantas från&lt;br&gt;beskattning på grund av ett&lt;br&gt;avtal om undvikande av dubbel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. - i fråga om en tillgång som&lt;br&gt;har förts över från en del av en&lt;br&gt;förvärvskälla till en annan del -&lt;br&gt;om inkomst av den senare delen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men inte av den förra är undan-&lt;br&gt;tagen från beskattning i Sverige&lt;br&gt;på grund av ett avtal om und-&lt;br&gt;vikande av dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Skattskyldig har rätt till avdrag för värdeminskning av sina inven-&lt;br&gt;tarier enligt reglerna i denna anvisningspunkt om räkenskapsenlig av-&lt;br&gt;skrivning. Som förutsättning för detta gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med&lt;br&gt;årsbokslut;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskaperna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skatte-&lt;br&gt;mässiga restvärde;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas på ett sådant sätt i&lt;br&gt;den skattskyldiges räkenskaper och i företedd utredning att trygghet&lt;br&gt;föreligger att vinster vid avyttring av tillgångarna inte undgår beskatt-&lt;br&gt;ning; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) att - om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut för det närmast&lt;br&gt;föregående räkenskapsåret - det bokförda värdet av inventarierna före&lt;br&gt;avskrivning bestämts med utgångspunkt i inventariernas skattemässiga&lt;br&gt;restvärde vid beskattningsårets ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anskaffningsvärde för in-&lt;br&gt;ventarier skall anses, då inventa-&lt;br&gt;rierna har förvärvats genom köp,&lt;br&gt;byte eller därmed jämförligt fång,&lt;br&gt;den verkliga utgiften för deras an-&lt;br&gt;skaffande och, då inventarierna har&lt;br&gt;förvärvats på annat sätt, deras&lt;br&gt;marknadsvärde vid tiden för för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anskaffningsvärde för in-&lt;br&gt;ventarier skall anses, då inventa-&lt;br&gt;rierna har förvärvats genom köp,&lt;br&gt;byte eller därmed jämförligt fång,&lt;br&gt;den verkliga utgiften för deras an-&lt;br&gt;skaffande, och, då inventarierna&lt;br&gt;har förvärvats på annat sätt, deras&lt;br&gt;marknadsvärde vid tiden för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värvet. Har inventarierna ingått i&lt;br&gt;en näringsverksamhet, som den&lt;br&gt;skattskyldige har förvärvat på&lt;br&gt;annat sätt än genom köp eller byte&lt;br&gt;eller därmed jämförligt fång, skall,&lt;br&gt;om inte särskilda omständigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvet. Har inventarierna ingått&lt;br&gt;i en näringsverksamhet, som den&lt;br&gt;skattskyldige har förvärvat genom&lt;br&gt;bodelning med anledning av&lt;br&gt;makes död eller genom arv eller&lt;br&gt;testamente, skall, om inte särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1343.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föranleder annat, som anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde for inventarierna anses&lt;br&gt;det för den tidigare ägaren&lt;br&gt;gällande skattemässiga restvärdet.&lt;br&gt;Har den skattskyldige eller någon,&lt;br&gt;som står honom nära, vidtagit åt-&lt;br&gt;gärd för att den skattskyldige skall&lt;br&gt;kunna tillgodoräkna sig ett högre&lt;br&gt;anskaffningsvärde än som synes&lt;br&gt;rimligt och kan det antas att detta&lt;br&gt;har skett för att bereda obehörig&lt;br&gt;förmån i beskattningsavseende åt&lt;br&gt;någon av dem, skall anskaffnings-&lt;br&gt;värdet i skälig mån jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omständigheter föranleder annat,&lt;br&gt;som anskaffningsvärde för inven-&lt;br&gt;tarierna anses det för den tidigare&lt;br&gt;ägaren gällande skattemässiga&lt;br&gt;restvärdet. Har den skattskyldige&lt;br&gt;eller någon, som står honom nära,&lt;br&gt;vidtagit åtgärd för att den skatt-&lt;br&gt;skyldige skall kunna tillgodoräkna&lt;br&gt;sig ett högre anskaffningsvärde än&lt;br&gt;som synes rimligt och kan det&lt;br&gt;antas att detta har skett för att&lt;br&gt;bereda obehörig förmån i beskatt-&lt;br&gt;ningsavseende åt någon av dem,&lt;br&gt;skall anskaffningsvärdet i skälig&lt;br&gt;mån jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig medgivits avdrag för kontraktsavskrivning avseende&lt;br&gt;inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, skall som an-&lt;br&gt;skaffningsvärde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare&lt;br&gt;medgivna avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avskrivning far för visst beskattningsår göras med högst 30&lt;br&gt;procent för år räknat av summan av bokfört värde på inventarierna enligt&lt;br&gt;balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaffnings-&lt;br&gt;värdet på sådana under beskattningsåret anskaffade inventarier, vilka vid&lt;br&gt;beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde näringsverksamheten. Vad&lt;br&gt;nu sagts gäller oavsett när under beskattningsåret inventarierna har an-&lt;br&gt;skaffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inventarier, som har anskaffats före beskattningsårets ingång, av-&lt;br&gt;yttrats under beskattningsåret eller har den skattskyldige rätt till försäk-&lt;br&gt;ringsersättning för inventarier, som har gått förlorade under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret, medges ett särskilt avdrag med belopp motsvarande den i an-&lt;br&gt;ledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna intäkten. Av-&lt;br&gt;draget får dock inte överstiga underlaget för beräkning av avdrag enligt&lt;br&gt;ljärde stycket. Har den skattskyldige fatt avdrag som nu sagts skall&lt;br&gt;nämnda underlag fastställas till motsvarande lägre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög utgift för inventarier&lt;br&gt;berott på att de skall utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för en&lt;br&gt;konjunktur, som väntas bli endast tillfällig, eller av annan liknande om-&lt;br&gt;ständighet, medges för det beskattningsår, varunder inventarierna har&lt;br&gt;anskaffats, avdrag för sådant överpris eller sådan merutgift. Om avdrag&lt;br&gt;som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i ljärde&lt;br&gt;stycket beräknas på därefter återstående del av anskaffningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad ovan föreskrivs får avdrag för avskrivning medges med&lt;br&gt;belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet av samtliga inventarier, vilka vid beskattningsårets ut-&lt;br&gt;gång tillhörde näringsverksamheten, sedan från detta värde har avräknats&lt;br&gt;en beräknad årlig avskrivning av 20 procent. Visar den skattskyldige att&lt;br&gt;inventariernas verkliga värde understiger även ett sålunda beräknat&lt;br&gt;värde, medges avdrag för den ytterligare avskrivning som motiveras av&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, avyttras,&lt;br&gt;förloras eller utrangeras under samma år, medges avdrag för anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet. Med avyttring likställs att inventarier tas ut ur näringsverk-&lt;br&gt;samheten för att tillföras annan förvärvskälla eller for att användas för&lt;br&gt;annat ändamål. Av bestämmelserna i 22 § med anvisningar framgår att&lt;br&gt;belopp, som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig gjort avskrivning med större belopp i räkenskaperna&lt;br&gt;än han far dra av vid taxeringen, föranleder inte detta att det värde, på&lt;br&gt;vilket räkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Det överskju-&lt;br&gt;tande beloppet får i stället dras av genom årlig avskrivning efter 20&lt;br&gt;procent för helt år, räknat från och med beskattningsåret efter det under&lt;br&gt;vilket avskrivningen i fråga verkställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att vid tillämpning av bestämmelserna ovan av-&lt;br&gt;drag vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt&lt;br&gt;räkenskaperna utgör inte hinder for skattskyldig att efter övergång till&lt;br&gt;räkenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgo-&lt;br&gt;dogöra sig avdrag for sådana avskrivningar, som har gjorts i räkenska-&lt;br&gt;perna före övergången men inte har föranlett avdrag vid beskattningen.&lt;br&gt;Avdrag for sådant belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent&lt;br&gt;for helt år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig före övergång till räkenskapsenlig avskrivning till-&lt;br&gt;godoräknats större värdeminskningsavdrag vid taxeringen än enligt&lt;br&gt;räkenskaperna, skall, for åstadkommande av överensstämmelse mellan&lt;br&gt;inventariernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde, det be-&lt;br&gt;lopp, varmed inventariernas skattemässiga restvärde understiger det bok-&lt;br&gt;förda värdet, tas upp som skattepliktig intäkt under det första beskatt-&lt;br&gt;ningsår, för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om den&lt;br&gt;skattskyldige begär det, med en tredjedel for nämnda beskattningsår och&lt;br&gt;vart och ett av de två närmast följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall på grund av bestämmelsen&lt;br&gt;i punkt 1 a nionde stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 22 § en tillgång anses&lt;br&gt;ha anskaffats för ett högre belopp&lt;br&gt;än det som tagits upp i bok-&lt;br&gt;föringen, får avdrag göras för&lt;br&gt;skillnadsbeloppet genom årlig av-&lt;br&gt;skrivning efter 20 procent för år&lt;br&gt;räknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33? Avdrag medges for förlust&lt;br&gt;vid icke yrkesmässig avyttring&lt;br&gt;(realisationsförlust) av tillgång&lt;br&gt;eller förpliktelse i fråga om vilken,&lt;br&gt;om realisationsvinst i stället hade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Avdrag medges for förlust&lt;br&gt;vid icke yrkesmässig avyttring&lt;br&gt;(realisationsförlust) av tillgång&lt;br&gt;eller förpliktelse i fråga om vilken,&lt;br&gt;om realisationsvinst i stället hade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppkommit, vinsten skulle ha ut-&lt;br&gt;gjort intäkt av näringsverksamhet.&lt;br&gt;Vid inkomstberäkningen i ett han-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppkommit, vinsten skulle ha ut-&lt;br&gt;gjort intäkt av näringsverksamhet.&lt;br&gt;Vid inkomstberäkningen i ett han-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1855.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delsbolag begränsas avdraget för&lt;br&gt;realisationsförlust pä sätt anges i&lt;br&gt;3 § 2 mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;såvida inte innehavet av tillgången&lt;br&gt;eller förpliktelsen betingas av&lt;br&gt;näringsverksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;den skattskyldige eller annan som&lt;br&gt;med hänsyn till äganderättsför-&lt;br&gt;hållanden eller organisatoriska för-&lt;br&gt;hållanden kan anses stå den&lt;br&gt;skattskyldige nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delsbolag begränsas avdraget för&lt;br&gt;realisationsförlust på sätt anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;såvida inte innehavet av tillgången&lt;br&gt;eller förpliktelsen betingas av&lt;br&gt;näringsverksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;den skattskyldige eller annan som&lt;br&gt;med hänsyn till äganderättsför-&lt;br&gt;hållanden eller organisatoriska för-&lt;br&gt;hållanden kan anses stå den skatt-&lt;br&gt;skyldige nära. Avyttrar ett han-&lt;br&gt;delsbolag icke yrkesmässigt en till-&lt;br&gt;gång som avses i 27-31 §§ lagen&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt med rea-&lt;br&gt;lisationsförlust, tillämpas 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a mom. den nämnda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; För skattskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen&lt;br&gt;av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkningen tas hän-&lt;br&gt;syn till in- och utgående lager av varor, däri inbegripet djur, råmaterial,&lt;br&gt;hel- och halvfabrikat m.m., till pågående arbeten samt till fordrings- och&lt;br&gt;skuldposter samt avsättningar. Reserv i lager o.d. far beaktas endast vid&lt;br&gt;tillämpning av punkt 2 tredje och fjärde styckena. Värdet av utgående&lt;br&gt;lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter samt avsätt-&lt;br&gt;ningar bestäms med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets ut-&lt;br&gt;gång. Som värde av ingående lager, pågående arbeten samt fordrings-&lt;br&gt;och skuldposter och avsättningar tas upp värdet av närmast föregående&lt;br&gt;beskattningsårs utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och&lt;br&gt;skuldposter och avsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det bokförda resultatet påverkats av att bland intäkterna har tagits&lt;br&gt;upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller uteslutits belopp,&lt;br&gt;som borde ha medräknats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp,&lt;br&gt;som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet justeras&lt;br&gt;så att det kan läggas till grund för inkomstberäkningen enligt denna lag. I&lt;br&gt;de fall resultatet har påverkats av att lager, pågående arbeten eller ford-&lt;br&gt;ringspost har tagits upp med för lågt belopp eller skuldpost eller avsätt-&lt;br&gt;ningar med för högt belopp skall dock på yrkande av den skattskyldige&lt;br&gt;justering av det bokförda resultatet underlåtas i den mån det är uppenbart&lt;br&gt;att denne - i överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i&lt;br&gt;denna lag - genom större avskrivningar på anläggningstillgångar än som&lt;br&gt;skett skulle ha kunnat redovisa ett lägre resultat än det som skulle fram-&lt;br&gt;komma efter justeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall&lt;br&gt;iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;god redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt&lt;br&gt;brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu&lt;br&gt;inte har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda&lt;br&gt;t.ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat&lt;br&gt;härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna&lt;br&gt;tillämpas också i fråga om utgiftsposterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tiden for inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt bok-&lt;br&gt;föringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att&lt;br&gt;fordringar tas upp som inkomst under det år, då de uppkommer, och att&lt;br&gt;räntor hänförs till inkomsten för det år, på vilket de belöper, i bägge&lt;br&gt;fallen oberoende av om de verkligen har influtit under nämnda år eller&lt;br&gt;inte. Å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor, som till större eller&lt;br&gt;mindre del belöper på ett kommande år, till denna del bokforingsmässigt&lt;br&gt;hänföras till det sistnämnda årets inkomst. Avdrag for ränta på lån ur&lt;br&gt;statens lånefond for lån med uppskjuten ränta åtnjuts for det år då räntan&lt;br&gt;har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet av&lt;br&gt;avyttrade varor skall - även om fakturering inte skett - redovisas som&lt;br&gt;fordran, såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall er-&lt;br&gt;läggas under loppet av flera år, far som intäkt for varje år tas upp den del&lt;br&gt;av köpeskillingen som influtit under samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avdrag för kostnader for reparation och underhåll av fastig-&lt;br&gt;het gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till&lt;br&gt;23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på&lt;br&gt;hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst for ett år&lt;br&gt;beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare&lt;br&gt;år, skall vid inkomstberäkningen for det följande år, då vinsten redovisas&lt;br&gt;i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant&lt;br&gt;sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller for det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en&lt;br&gt;förlust, som är i och for sig avdragsgill, inte far beaktas vid inkomstbe-&lt;br&gt;räkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattnings-&lt;br&gt;myndighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på&lt;br&gt;sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har intäkter eller utgifter avseende viss egendom vid den närmast före-&lt;br&gt;gående taxeringen till statlig inkomstskatt hänförts till inkomstslaget&lt;br&gt;kapital och sker beskattning vid den aktuella taxeringen i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet skall den skattskyldige ta upp sådana ingående till-&lt;br&gt;gångs- och skuldposter samt avsättningar som erfordras for att någon&lt;br&gt;intäkt eller utgift inte skall beskattas två gånger eller lämnas obeskattad&lt;br&gt;på grund av skiftet av tillämpligt inkomstslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 7-11 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt har mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning vid beräk-&lt;br&gt;ning av inkomst av näringsverk-&lt;br&gt;samhet. Vid beräkning av realisa-&lt;br&gt;tionsvinst eller realisationsförlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 7-11 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt har mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning vid beräk-&lt;br&gt;ning av inkomst av näringsverk-&lt;br&gt;samhet. Vid beräkning av realisa-&lt;br&gt;tionsvinst eller realisationsförlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är hänförlig till näringsverk-&lt;br&gt;samhet tillämpas 24 § 1-5 mom.,&lt;br&gt;27 § 1-4 mom., 28 §, 29 §&lt;br&gt;1 mom., 30 § 1 mom. och 31 §&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är hänförlig till näringsverk-&lt;br&gt;samhet tillämpas 24 § 1-5 mom.,&lt;br&gt;27 § 1-3 mom., 28 §, 29 §&lt;br&gt;1 mom., 30 § 1 mom. och 31 §&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Anskaffar ett fåmansföretag från annan än delägare eller delägare&lt;br&gt;närstående person egendom, som uteslutande eller så gott som uteslu-&lt;br&gt;tande är avsedd för privat bruk för företagsledare i företaget eller före-&lt;br&gt;tagsledare närstående person, skall ett belopp motsvarande anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden för egendomen tas upp som intäkt av tjänst hos företagsleda-&lt;br&gt;ren. Vad nu sagts gäller inte anskaffning av bil som föranleder beskatt-&lt;br&gt;ning av bilförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttrar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person&lt;br&gt;egendom till företaget skall, om priset är högre än egendomens mark-&lt;br&gt;nadsvärde, det överskjutande beloppet beskattas hos överlåtaren som in-&lt;br&gt;täkt av tjänst. Av 24 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;framgår att återstående del av vederlaget skall beaktas vid beräkning av&lt;br&gt;realisationsvinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser avyttringen sådan egendom som anges i 31 § nämnda lag skall,&lt;br&gt;oavsett hur priset förhåller sig till marknadsvärdet, hela vederlaget, utan&lt;br&gt;avdrag för något omkostnadsbelopp, beskattas hos överlåtaren som in-&lt;br&gt;täkt av tjänst, såvida inte egendomen är eller kan väntas bli till nytta för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar delägare i fåmans-&lt;br&gt;företag eller delägare närstående&lt;br&gt;person egendom från företaget till&lt;br&gt;lägre pris än egendomens mark-&lt;br&gt;nadsvärde, skall ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande skillnaden beskattas hos&lt;br&gt;förvärvaren som intäkt av tjänst.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller också när del-&lt;br&gt;ägare i fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;eller delägare närstående person&lt;br&gt;förvärvar egendom från handels-&lt;br&gt;bolaget, om egendomen omfattar&lt;br&gt;sådant hus eller avser sådan lägen-&lt;br&gt;het som i och med förvärvet blir&lt;br&gt;eller kan antas komma att bli&lt;br&gt;privatbostad enligt 5 § andra eller&lt;br&gt;§ärde stycket eller tomtmark som&lt;br&gt;avses bli bebyggd med sådan&lt;br&gt;bostad. Första meningen tillämpas&lt;br&gt;inte när det är företagsledaren som&lt;br&gt;förvärvar egendomen och denne&lt;br&gt;har beskattats enligt första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar delägare i fåmans-&lt;br&gt;företag eller delägare närstående&lt;br&gt;person egendom från företaget till&lt;br&gt;lägre pris än egendomens mark-&lt;br&gt;nadsvärde, skall ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande skillnaden beskattas hos&lt;br&gt;förvärvaren som intäkt av tjänst.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller också när del-&lt;br&gt;ägare i fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;eller delägare närstående person&lt;br&gt;förvärvar egendom från handels-&lt;br&gt;bolaget, om egendomen omfattar&lt;br&gt;sådant hus eller avser sådan lägen-&lt;br&gt;het som i och med förvärvet blir&lt;br&gt;eller kan antas komma att bli&lt;br&gt;privatbostad enligt 5 § andra eller&lt;br&gt;gärde stycket eller tomtmark som&lt;br&gt;avses bli bebyggd med sådan&lt;br&gt;bostad. Första meningen tillämpas&lt;br&gt;inte när det är företagsledaren som&lt;br&gt;förvärvar egendomen och denne&lt;br&gt;har beskattats enligt första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:447.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid företagets förvärv av egen- vid företagets förvärv av egen-&lt;br&gt;domen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;domen. Första meningen tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte heller om uttagsbeskattning&lt;br&gt;inte skall ske hos företaget på&lt;br&gt;grund av bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1998:XXXX) om uppskov med be-&lt;br&gt;skattningen vid överlåtelse av till-&lt;br&gt;gångar i näringsverksamhet till&lt;br&gt;underpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har företagsledare i ett famansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;eller företagsledare närstående person uppburit hyra eller annan ersätt-&lt;br&gt;ning från företaget för lokal, som ägs eller disponeras av företagsledaren&lt;br&gt;eller den honom närstående, skall ersättningen, såvida den inte skall be-&lt;br&gt;skattas såsom intäkt av näringsverksamhet, hos mottagaren beskattas som&lt;br&gt;intäkt av tjänst. Mottagaren får dock åtnjuta skäligt avdrag för den kost-&lt;br&gt;nad som han fått vidkännas på grund av att företaget utnyttjat lokalen i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fåmansföretag lämnat företagsledare eller företagsledare när-&lt;br&gt;stående person förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger&lt;br&gt;marknadsräntan, skall låntagaren beskattas för värdet av förmånen som&lt;br&gt;intäkt av tjänst. Förmånens värde skall beräknas på sätt som anges i&lt;br&gt;punkt 10 tredje-femte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fåmansföretag lämnat lån till företagsledare eller företagsledare&lt;br&gt;närstående person och har lånet skrivits ned i företagets räkenskaper,&lt;br&gt;skall det nedskrivna beloppet beskattas hos låntagaren som intäkt av&lt;br&gt;tjänst. Vad nu sagts gäller dock inte lån som avses i punkt 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fåmansföretag räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) aktiebolag och ekonomisk förening, vari en fysisk person eller ett&lt;br&gt;fåtal fysiska personer äger så många aktier eller andelar att dessa perso-&lt;br&gt;ner har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget;&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) aktiebolag och ekonomisk förening vars verksamhet är uppdelad på&lt;br&gt;verksamhetsgrenar, som är oberoende av varandra, såvida en person ge-&lt;br&gt;nom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt har&lt;br&gt;den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och självstän-&lt;br&gt;digt kan förfoga över dess resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fåmansföretag räknas dock inte aktiebolag vars aktier är noterade&lt;br&gt;vid en svensk eller utländsk börs. Som fåmansföretag räknas inte heller&lt;br&gt;bostadsföreningar och bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom. första&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fåmansägt handelsbolag räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) handelsbolag, vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer&lt;br&gt;genom sitt andelsinnehav eller på annat sätt har ett bestämmande in-&lt;br&gt;flytande; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) handelsbolag, vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar&lt;br&gt;som är oberoende av varandra, såvida en person genom andelsinnehav,&lt;br&gt;avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten&lt;br&gt;över sådan verksamhetsgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ägare enligt åttonde och tionde styckena avses den som - direkt&lt;br&gt;eller genom förmedling av juridisk person - äger eller på därmed jämför-&lt;br&gt;ligt sätt innehar aktie eller andel i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som företagsledare i famansföretag eller fåmansägt handelsbolag skall&lt;br&gt;anses den eller de personer som till följd av eget eller närstående persons&lt;br&gt;aktie- eller andelsinnehav i företaget eller annan liknande grund har ett&lt;br&gt;väsentligt inflytande i företaget eller - där fråga är om företag som avses&lt;br&gt;i åttonde stycket b eller tionde stycket b - den som har den reella be-&lt;br&gt;stämmanderätten över viss verksamhetsgren och självständigt kan för-&lt;br&gt;foga över dess resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna anvisningspunkt skall såsom närstående per-&lt;br&gt;son räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling eller av-&lt;br&gt;komlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo&lt;br&gt;vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med&lt;br&gt;avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;händelser som inträffar den dagen eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § 4 mom. skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § 4 a mom. skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga&lt;br&gt;om fusioner enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 14 kap. 22 § aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 11 kap. 1 och 18 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 10 kap. 1, 2 och 8 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 15 a kap. 1 och 18 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande&lt;br&gt;företaget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsav-&lt;br&gt;seende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande företa-&lt;br&gt;get ta upp mellanskillnaden som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patent-&lt;br&gt;rätt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid&lt;br&gt;beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet&lt;br&gt;av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och över-&lt;br&gt;tagande företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna&lt;br&gt;för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i&lt;br&gt;räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje&lt;br&gt;stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa&lt;br&gt;räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillna-&lt;br&gt;den tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs&lt;br&gt;eller med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de&lt;br&gt;två närmast följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och&lt;br&gt;gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det&lt;br&gt;överlåtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Av-&lt;br&gt;dragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de&lt;br&gt;förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller&lt;br&gt;avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1227.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av&lt;br&gt;frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisa-&lt;br&gt;tionsförlust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande före-&lt;br&gt;tag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också då ett försäk-&lt;br&gt;ringsföretags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkrings-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott&lt;br&gt;som avses i 14 mom. som det överlåtande företaget skulle ha haft om&lt;br&gt;fusionen inte ägt rum. Om moderbolaget var ett famansföretag enligt&lt;br&gt;punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) vid&lt;br&gt;utgången av beskattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag vid&lt;br&gt;ingången av det närmast föregående beskattningsåret krävs dock att&lt;br&gt;moderbolaget ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget vid&lt;br&gt;den sistnämnda tidpunkten. Vid fusion mellan ekonomiska föreningar&lt;br&gt;krävs att båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsgill realisationsförlust anses inte uppkomma när en juridisk&lt;br&gt;person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller rättighet som avses i&lt;br&gt;25-31 §§ till en annan juridisk person om de båda juridiska personerna är&lt;br&gt;moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam&lt;br&gt;ledning. Om det övertagande företaget skall beskattas för inkomst som är&lt;br&gt;hänförlig till egendomen eller rättigheten tillämpas bestämmelserna om&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag m.m. i tredje och femte styckena. När egendo-&lt;br&gt;men eller rättigheten senare avyttras beräknas skattepliktig realisations-&lt;br&gt;vinst eller avdragsgill realisationsförlust som om överlåtande och över-&lt;br&gt;tagande företag utgjort en skattskyldig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig realisationsvinst&lt;br&gt;anses inte uppkomma när en ju-&lt;br&gt;ridisk person icke yrkesmässigt&lt;br&gt;överlåter aktie i aktiebolag eller&lt;br&gt;andel i handelsbolag, ekonomisk&lt;br&gt;förening eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person till ett företag inom samma&lt;br&gt;koncern. Som förutsättning gäller&lt;br&gt;att moderföretaget i koncernen är&lt;br&gt;ett aktiebolag, en ekonomisk&lt;br&gt;förening, en sparbank eller ett&lt;br&gt;ömsesidigt skadeförsäkringsföre-&lt;br&gt;tag, att det överlåtande företaget&lt;br&gt;inte samtidigt ingår i en annan&lt;br&gt;koncern än den i vilken det&lt;br&gt;övertagande företaget ingår samt&lt;br&gt;att den överlåtna aktien eller&lt;br&gt;andelen innehas som ett led i&lt;br&gt;koncernens verksamhet. Vidare&lt;br&gt;krävs att det övertagande företaget&lt;br&gt;skulle ha beskattats här om det&lt;br&gt;omedelbart efter övertagandet&lt;br&gt;avyttrat aktien eller andelen. När&lt;br&gt;aktien eller andelen senare avyttras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov med realisationsvinst&lt;br&gt;medges när en juridisk person icke&lt;br&gt;yrkesmässigt överlåter aktie eller&lt;br&gt;annan andel (koncemöverlåten&lt;br&gt;andel) i aktiebolag, ekonomisk&lt;br&gt;förening, handelsbolag eller ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person (det kon-&lt;br&gt;cemöverlåtna företaget) till ett&lt;br&gt;företag inom samma koncern. Som&lt;br&gt;förutsättning gäller att moder-&lt;br&gt;företaget i koncernen är ett aktie-&lt;br&gt;bolag, en ekonomisk förening, en&lt;br&gt;sparbank eller ett ömsesidigt&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretag, att det&lt;br&gt;överlåtande företaget inte sam-&lt;br&gt;tidigt ingår i en annan koncern än&lt;br&gt;den i vilken det övertagande före-&lt;br&gt;taget ingår samt att den överlåtna&lt;br&gt;andelen innehas som ett led i kon-&lt;br&gt;cernens verksamhet. Vinsten skall&lt;br&gt;tas upp som intäkt först när en om-&lt;br&gt;ständighet inträffar som medför att&lt;br&gt;andelen inte längre innehas av ett&lt;br&gt;foretag som tillhör samma koncern&lt;br&gt;344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas skattepliktig reali-&lt;br&gt;sationsvinst eller avdragsgill&lt;br&gt;realisationsförlust som om över-&lt;br&gt;låtande och övertagande företag&lt;br&gt;utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som säljaren. Upplöses säljaren Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;genom likvidation eller sådan Bilaga 2&lt;br&gt;fusion som avses i 24 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket 3 SIL eller 12 kap. 1,&lt;br&gt;3 eller 8 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, skall vins-&lt;br&gt;ten i stället tas upp som intäkt när&lt;br&gt;detta inträffar. Motsvarande gäller&lt;br&gt;om säljaren genom ett avtal om&lt;br&gt;undvikande av dubbelbeskattning&lt;br&gt;erhåller hemvist i ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall ut-&lt;br&gt;tagsbeskattning enligt punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för utdelningen enligt 7 § 8 mom. tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;andra, tredje och femte styckena samt sjunde stycket första och andra&lt;br&gt;meningarna om det utdelande företaget inte uttagsbeskattats enligt punkt&lt;br&gt;1 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 30 december 1998 och tillämpas på av-&lt;br&gt;yttringar som skett under tiden den 21 januari - den 31 december 1998.&lt;br&gt;Har den äldre bestämmelsen i 2 § 4 mom. tionde stycket första meningen&lt;br&gt;tillämpats vid en överlåtelse, gäller den äldre bestämmelsen i sista&lt;br&gt;meningen samma stycke för det övertagande företaget även efter&lt;br&gt;ikraftträdandet om inte annat framgår av punkterna 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har andelar avyttrats under tiden den 1 januari 1997 - den 20 januari&lt;br&gt;1998 till ett svenskt aktiebolag mot vederlag av nyemitterade aktier i det&lt;br&gt;köpande företaget och har den äldre bestämmelsen i 2 § 4 mom. tionde&lt;br&gt;stycket första meningen varit tillämplig på avyttringen, gäller följande.&lt;br&gt;Vid avyttring av aktie som erhållits i vederlag skall skattepliktig&lt;br&gt;realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust beräknas med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i det säljande företagets anskaffningsvärde för de koncem-&lt;br&gt;överlåtna andelarna. Detta gäller under förutsättning att det köpande&lt;br&gt;bolaget vid tidpunkten för denna avyttring fortfarande äger de koncem-&lt;br&gt;överlåtna andelama. Det köpande bolagets anskaffningsvärde för de&lt;br&gt;koncemöverlåtna andelarna skall justeras till marknadsvärdet vid tid-&lt;br&gt;punkten för förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Det som sägs i punkt 2 om beräkning av realisationsvinst när det&lt;br&gt;säljande företaget avyttrar aktie som erhållits i vederlag gäller även om&lt;br&gt;det köpande bolaget överlåtit de koncemöverlåtna andelama vidare under&lt;br&gt;förutsättning att denna vidareöverlåtelse skett mot ett vederlag som&lt;br&gt;understiger marknadsvärdet for andelarna vid tidpunkten for vidare-&lt;br&gt;överlåtelsen. I sådant fall skall anskaffningsvärdet for de koncemöver-&lt;br&gt;låtna andelama hos det företag som då innehar dessa andelar justeras till&lt;br&gt;marknadsvärdet vid tidpunkten för det ursprungligen köpande företagets&lt;br&gt;förvärv om detta värde är högre än anskaffningsvärdet for andelarna hos&lt;br&gt;det företag som då innehar dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 27 § 4 mom. skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § 1, 4, 10 och 13 mom., 3 § 7, 8 och 12 a mom., 6 § 1 mom.,&lt;br&gt;7 § 8 mom., 16 § 2 mom., 24 § 1 och 2 mom., 27 § 2 mom. samt 28 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 2 § skall införas ett nytt moment, 4 a, i 3 § två nya&lt;br&gt;moment, 1 h och 7 a mom., och i 24 § ett nytt moment, 1 a mom., av föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Bestämmelserna i 3-6, 18-25, 27, 31-34, 41-43, 65 och&lt;br&gt;66 §§ kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen&lt;br&gt;till statlig inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag&lt;br&gt;meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmel-&lt;br&gt;ser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även anvis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningarna till kommunalskattelagen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För juridiska personer utom&lt;br&gt;dödsbon gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;fjärde-nionde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsåret utgörs av det&lt;br&gt;räkenskapsår som slutat närmast&lt;br&gt;före taxeringsåret. I fråga om&lt;br&gt;verksamhet på vilken bokförings-&lt;br&gt;lagen (1976:125) inte är tillämplig&lt;br&gt;skall beskattningsåret avse kalen-&lt;br&gt;derår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande delar tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För juridiska personer utom&lt;br&gt;dödsbon gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;fjärde-tionde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsåret utgörs av det&lt;br&gt;räkenskapsår som slutat närmast&lt;br&gt;före taxeringsåret. I fråga om&lt;br&gt;verksamhet på vilken bokförings-&lt;br&gt;lagen (1976:125) inte är tillämplig&lt;br&gt;skall beskattningsåret avse kalen-&lt;br&gt;derår. Vid sådan fusion eller&lt;br&gt;fission som anges i 2 respektive&lt;br&gt;3 § lagen (1998: XXX) om uppskov&lt;br&gt;med beskattningen vid fusioner,&lt;br&gt;fissioner och verksamhetsöver-&lt;br&gt;låtelser utgörs beskattningsåret&lt;br&gt;för det övertagande företaget så-&lt;br&gt;vitt avser den övertagna verksam-&lt;br&gt;heten av tiden från ingången av&lt;br&gt;räkenskapsåret för det överlåtande&lt;br&gt;företaget till utgången av räken-&lt;br&gt;skapsåret för det övertagande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;br&gt;Senaste lydelse av 27 § 4 mom. 1997:439.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1614.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All inkomst hänförs till samma förvärvskälla. För kommanditdelägare&lt;br&gt;medges avdrag för underskott i bolaget i den mån avdraget och avdrag&lt;br&gt;som medgetts vid tidigare års taxeringar inte överstiger ett belopp som&lt;br&gt;svarar mot vad delägaren satt in i bolaget eller, om det belopp som del-&lt;br&gt;ägaren åtagit sig sätta in är högre, detta senare belopp. För sådana del-&lt;br&gt;ägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget för-&lt;br&gt;behållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser medges avdrag&lt;br&gt;med sammanlagt högst ett belopp motsvarande det han ansvarar för. För&lt;br&gt;överskjutande underskott medges avdrag vid beräkning av inkomsten&lt;br&gt;från bolaget närmast följande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet räknas - utöver vad som följer av&lt;br&gt;första och andra styckena - löpande kapitalavkastning, vinst (realisa-&lt;br&gt;tionsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana för-&lt;br&gt;pliktelser som avses i 3 § 1 mom. samt lotterivinst som inte är ffikallad&lt;br&gt;från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgift och - med den begränsning som anges i 14 mom. - förlust&lt;br&gt;(realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och för-&lt;br&gt;pliktelser räknas som omkostnad i näringsverksamhet även när detta inte&lt;br&gt;följer av första och andra styckena. Avdrag medges inte för utgifter för&lt;br&gt;inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av realisations-&lt;br&gt;vinst eller realisationsförlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av realisations-&lt;br&gt;vinst eller realisationsförlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas - utöver vad som följer&lt;br&gt;av första stycket - 25 § 1-9 mom.&lt;br&gt;och 26 § 1-8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas - utöver vad som följer&lt;br&gt;av första stycket - 25 § 1-9 och 11&lt;br&gt;mom. samt 26 § 1-8 och 10 mom.&lt;br&gt;Vid tillämpning av 25 § 11 mom.&lt;br&gt;eller 26 § 10 mom. skall dock&lt;br&gt;gälla att 90 procent av en förlust&lt;br&gt;är avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det värde som tillgångar som avses i 6 a mom. tas upp till vid in-&lt;br&gt;komsttaxeringen skall höjas i den mån den skattskyldige delat ut medel&lt;br&gt;eller på annat sätt förfogat över uppkommen vinst i en omfattning som&lt;br&gt;inte lagligen kunnat ske om tillgångarna tagits upp till det skattemässiga&lt;br&gt;värdet i räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplöses ett företag som anges i&lt;br&gt;5 § lagen (1998:XXX) om uppskov&lt;br&gt;med beskattningen vid fusioner,&lt;br&gt;fissioner och verksamhetsöver-&lt;br&gt;låtelser genom en sådan fusion&lt;br&gt;eller fission som anges i 2 respek-&lt;br&gt;tive 3 § den nämnda lagen och&lt;br&gt;innehar det övertagande företaget&lt;br&gt;aktier eller andra andelar i det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtande företaget som utgör&lt;br&gt;lagertillgångar, skall andelarna&lt;br&gt;anses ha avyttrats for en ersätt-&lt;br&gt;ning som motsvarar det värde som&lt;br&gt;gäller för dem vid beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Bestämmelserna i&lt;br&gt;andra-åttonde styckena nedan&lt;br&gt;gäller i fråga om fusioner enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 14 kap. 22 § aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11 kap. 1 och 18 §§ bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbanks-&lt;br&gt;lagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 10 kap. 1, 2 och 8 §§ lagen&lt;br&gt;(1995:1570) om medlemsban-&lt;br&gt;ker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 15 a kap. 1 och 18 §§ försäk-&lt;br&gt;ringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har lager, fordringar och lik-&lt;br&gt;nande tillgångar hos det över-&lt;br&gt;tagande företaget tagits upp till&lt;br&gt;högre värde än det värde som i&lt;br&gt;beskattningsavseende gäller for&lt;br&gt;det överlåtande företaget, skall det&lt;br&gt;övertagande företaget ta upp&lt;br&gt;mellanskillnaden som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, markanläggning,&lt;br&gt;maskin eller annat inventarium,&lt;br&gt;patenträtt, hyresrätt eller tillgång&lt;br&gt;av goodwills natur övertagits skall&lt;br&gt;vid beräkning av värdeminsk-&lt;br&gt;ningsavdrag och av vad som åter-&lt;br&gt;står oavskrivet av tillgångens an-&lt;br&gt;skaffningsvärde anses som om&lt;br&gt;överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inventarier eller andra till-&lt;br&gt;gångar som får skrivas av enligt&lt;br&gt;reglerna för räkenskapsenlig av-&lt;br&gt;skrivning övertagits och har dessa&lt;br&gt;tillgångar i räkenskaperna tagits&lt;br&gt;upp till högre värde än vad som&lt;br&gt;följer av tredje stycket, har det&lt;br&gt;övertagande företaget rätt att även&lt;br&gt;efter fusionen tillämpa räken-&lt;br&gt;skapsenlig avskrivning. Som förut-&lt;br&gt;sättning gäller att mellanskillna-&lt;br&gt;den tas upp som intäkt under det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Lydelse enligt lag 2.6 i lagrådremissen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;349&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsår då fusionen genom-&lt;br&gt;förs eller med en tredjedel för&lt;br&gt;nämnda beskattningsår och vart&lt;br&gt;och ett av de två närmast följande&lt;br&gt;åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skog övertagits skall be-&lt;br&gt;träffande skogens anskaffnings-&lt;br&gt;värde och gällande ingångsvärde&lt;br&gt;anses som om överlåtande och&lt;br&gt;övertagande företag utgjort en&lt;br&gt;skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har betalningsansvaret för&lt;br&gt;framtida utgifter övertagits och&lt;br&gt;har det överlåtande företaget&lt;br&gt;medgetts avdrag för utgifterna&lt;br&gt;skall ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;avdraget tas upp som intäkt hos&lt;br&gt;det övertagande företaget. Av-&lt;br&gt;dragsrätten för det övertagande&lt;br&gt;företaget prövas med utgångs-&lt;br&gt;punkt i de förhållanden som gäller&lt;br&gt;vid utgången av beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen skall inte leda till&lt;br&gt;någon skattepliktig realisations-&lt;br&gt;vinst eller avdragsgill realisa-&lt;br&gt;tionsförlust för något av de del-&lt;br&gt;tagande företagen. Avyttras till-&lt;br&gt;gångar som övertagits vid fusio-&lt;br&gt;nen skall vid bedömandet av frå-&lt;br&gt;gan om skattepliktig realisations-&lt;br&gt;vinst eller avdragsgill realisa-&lt;br&gt;tionsförlust uppkommit anses som&lt;br&gt;om överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller också då ett&lt;br&gt;försäkringsföretags hela försäk-&lt;br&gt;ringsbestånd övertagits av ett&lt;br&gt;annat försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övertagande företaget har&lt;br&gt;samma rätt till avdrag för under-&lt;br&gt;skott som avses i 14 mom. som det&lt;br&gt;överlåtande företaget skulle ha&lt;br&gt;haft om fusionen inte ägt rum. Om&lt;br&gt;moderbolaget var ett fåmans-&lt;br&gt;företag enligt punkt 14 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 32 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) vid ut-&lt;br&gt;gången av beskattningsåret eller&lt;br&gt;dotterbolaget var ett sådant före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Har ett försäkrings-&lt;br&gt;företags hela försäkringsbestånd&lt;br&gt;övertagits av ett annat försäkrings-&lt;br&gt;företag, gäller följande. Det över-&lt;br&gt;låtande företaget skall inte ta upp&lt;br&gt;någon intäkt eller göra något&lt;br&gt;avdrag på grund av överlåtelsen.&lt;br&gt;Det övertagande företaget inträ-&lt;br&gt;der i det överlåtande företagets&lt;br&gt;skattemässiga situation såvitt&lt;br&gt;gäller den övertagna verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag vid ingången av det närmast&lt;br&gt;föregående beskattningsåret krävs&lt;br&gt;dock att moderbolaget ägde mer&lt;br&gt;än nio tiondelar av aktierna i&lt;br&gt;dotterbolaget vid den sistnämnda&lt;br&gt;tidpunkten. Vid fusion mellan&lt;br&gt;ekonomiska föreningar krävs att&lt;br&gt;båda föreningarna är att anse som&lt;br&gt;kooperativa enligt 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsgill realisationsförlust&lt;br&gt;anses inte uppkomma när en juri-&lt;br&gt;disk person icke yrkesmässigt&lt;br&gt;överlåter egendom eller rättighet&lt;br&gt;som avses i 25-31 §§ till en annan&lt;br&gt;juridisk person om de båda juri-&lt;br&gt;diska personerna är moderföretag&lt;br&gt;och dotterföretag eller står under i&lt;br&gt;huvudsak gemensam ledning. Om&lt;br&gt;det övertagande företaget skall&lt;br&gt;beskattas för inkomst som är&lt;br&gt;hänförlig till egendomen eller&lt;br&gt;rättigheten tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna om värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;m.m. i tredje och femte styckena.&lt;br&gt;När egendomen eller rättigheten&lt;br&gt;senare avyttras beräknas skatte-&lt;br&gt;pliktig realisationsvinst eller av-&lt;br&gt;dragsgill realisationsförlust som&lt;br&gt;om överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov med realisationsvinst&lt;br&gt;medges när en juridisk person icke&lt;br&gt;yrkesmässigt överlåter aktie eller&lt;br&gt;annan andel (koncemöverlåten&lt;br&gt;andel) i aktiebolag, ekonomisk&lt;br&gt;förening, handelsbolag eller ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person (det kon-&lt;br&gt;cemöverlåtna företaget) till ett&lt;br&gt;företag inom samma koncern. Som&lt;br&gt;förutsättning gäller att moder-&lt;br&gt;företaget i koncernen är ett aktie-&lt;br&gt;bolag, en ekonomisk förening, en&lt;br&gt;sparbank eller ett ömsesidigt&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretag, att det&lt;br&gt;överlåtande företaget inte sam-&lt;br&gt;tidigt ingår i en annan koncern än&lt;br&gt;den i vilken det övertagande före-&lt;br&gt;taget ingår samt att den överlåtna&lt;br&gt;andelen innehas som ett led i kon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;351&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cernens verksamhet. Vinsten skall&lt;br&gt;tas upp som intäkt först när en om-&lt;br&gt;ständighet inträffar som medför att&lt;br&gt;andelen inte längre innehas av ett&lt;br&gt;företag som tillhör samma koncern&lt;br&gt;som säljaren. Upplöses säljaren&lt;br&gt;genom likvidation eller sådan&lt;br&gt;fusion som avses i 24 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket 3 SIL eller 12 kap. 1,&lt;br&gt;3 eller 8 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, skall vins-&lt;br&gt;ten i stället tas upp som intäkt när&lt;br&gt;detta inträffar. Motsvarande gäller&lt;br&gt;om säljaren genom ett avtal om&lt;br&gt;undvikande av dubbelbeskattning&lt;br&gt;erhåller hemvist i ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med sådan fusion&lt;br&gt;som avses i första stycket skall ut-&lt;br&gt;tagsbeskattning enligt punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång delats ut till ett&lt;br&gt;företag som är frikallat från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för utdelningen enligt&lt;br&gt;7 § 8 mom. tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna i andra, tredje och femte&lt;br&gt;styckena samt sjunde stycket första&lt;br&gt;och andra meningarna om det&lt;br&gt;utdelande företaget inte uttags-&lt;br&gt;beskattats enligt punkt 1 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 22 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a mom. Avyttrar en juridisk&lt;br&gt;person icke yrkesmässigt en till-&lt;br&gt;gång som avses i 25-31 §§ med&lt;br&gt;realisationsförlust till en annan&lt;br&gt;juridisk person och är de båda&lt;br&gt;juridiska personerna moderföretag&lt;br&gt;och dotterföretag eller står de&lt;br&gt;under i huvudsak gemensam led-&lt;br&gt;ning, medges avdrag för förlusten&lt;br&gt;först när en omständighet inträffar&lt;br&gt;som medför att tillgången inte&lt;br&gt;längre innehas av ett företag som&lt;br&gt;står i sådant förhållande till säl-&lt;br&gt;jaren som nyss sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för att bestämmel-&lt;br&gt;sen i första stycket skall vara&lt;br&gt;tillämplig gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ersättningen får inte understiga&lt;br&gt;marknadsvärdet av den över-&lt;br&gt;låtna tillgången utan att detta är&lt;br&gt;affärsmässigt motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelsen i 12 § lagen&lt;br&gt;(1998: XXX) om uppskov med&lt;br&gt;beskattningen vid fusioner,&lt;br&gt;fissioner och verksamhetsöver-&lt;br&gt;låtelser får inte vara tillämplig.&lt;br&gt;Är det fråga om överlåtelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en aktie eller annan andel gäller&lt;br&gt;följande. Äger köparen vid tid-&lt;br&gt;punkten for förvärv som avses i&lt;br&gt;första stycket andelar av samma&lt;br&gt;slag och sort som den överlåtna&lt;br&gt;andelen (gamla andelar) eller för-&lt;br&gt;värvar han därefter sådana ande-&lt;br&gt;lar (nya andelar), skall senare av-&lt;br&gt;yttringar som köparen gör anses&lt;br&gt;ske i följande ordning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gamla andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andelar som överlåtits enligt&lt;br&gt;första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. nya andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket&lt;br&gt;har motsvarande tillämpning i&lt;br&gt;fråga om andra tillgångar som&lt;br&gt;avses i 25-31 §§ och som inte kan&lt;br&gt;särskiljas från varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den överlåtna tillgången en&lt;br&gt;andel, medges inte avdrag för&lt;br&gt;forlust som avses i första stycket&lt;br&gt;om det foretag som andelen avser&lt;br&gt;genom sådan fusion eller fission&lt;br&gt;som anges i 2 respektive 3 f lagen&lt;br&gt;om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;fusioner, fissioner och verksam-&lt;br&gt;hetsöverlåtelser helt eller delvis&lt;br&gt;går upp i ett företag som står i&lt;br&gt;sådant förhållande till säljaren&lt;br&gt;som sägs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 mom.&amp;quot; Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller, ut-&lt;br&gt;över vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och&lt;br&gt;andra värdepapper som avses i 27 § 1 mom.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att som intäkt tas upp 2 procent för år räknat av värdet vid ingången&lt;br&gt;av beskattningsåret av egendom som avses i 27 § 1 mom.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1227.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;353&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att avdrag får göras för annan&lt;br&gt;utdelning än som avses i 3 §&lt;br&gt;7 mom. fjärde stycket som före-&lt;br&gt;taget har beslutat för beskatt-&lt;br&gt;ningsåret, dock inte med så stort&lt;br&gt;belopp att det föranleder under-&lt;br&gt;skott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att avdrag får göras för annan&lt;br&gt;utdelning än som avses i 3 §&lt;br&gt;7 a mom. som företaget har be-&lt;br&gt;slutat för beskattningsåret, dock&lt;br&gt;inte med så stort belopp att det&lt;br&gt;föranleder underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första&lt;br&gt;stycket för investmentföretag&lt;br&gt;gäller också för värdepappers-&lt;br&gt;fonder. För värdepappersfonder&lt;br&gt;utgör intäkten enligt första&lt;br&gt;stycket 2 dock 1,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande för-&lt;br&gt;valtar värdepapper eller likartad lös egendom och vars uppgift väsent-&lt;br&gt;ligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie-&lt;br&gt;eller andelsägare riskfördelning och vari ett stort antal fysiska personer&lt;br&gt;äger aktier eller andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som inte längre&lt;br&gt;uppfyller kraven enligt föregående&lt;br&gt;stycke skall - när det inte är fråga&lt;br&gt;om att företaget upplöses genom&lt;br&gt;likvidation — som intäkt ta upp ett&lt;br&gt;belopp som svarar mot 40 procent&lt;br&gt;av det högsta av värdena av&lt;br&gt;tillgångar som avses i första&lt;br&gt;stycket 1 vid ingången av beskatt-&lt;br&gt;ningsåret eller något av de fem&lt;br&gt;föregående beskattningsåren, dock&lt;br&gt;tidigast vid ingången av år 1991.&lt;br&gt;Som intäkt får i stället tas upp&lt;br&gt;summan av de realisationsvinster&lt;br&gt;och realisationsförluster som&lt;br&gt;företaget haft från och med&lt;br&gt;ingången av år 1991 på tillgångar&lt;br&gt;som avses i första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträffar i fråga om ett invest-&lt;br&gt;mentföretag en sådan förändring&lt;br&gt;beträffande företaget eller ägandet&lt;br&gt;till detta att villkoren i tredje&lt;br&gt;stycket inte längre uppfylls, gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i femte-nionde&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som intäkt hos företaget skall&lt;br&gt;tas upp 16 procent av det högsta&lt;br&gt;av marknadsvärdena på aktier och&lt;br&gt;andra värdepapper som avses i&lt;br&gt;27 § 1 mom. som innehas av&lt;br&gt;företaget vid ingången av det be-&lt;br&gt;skattningsår då förändringen in-&lt;br&gt;träffar och de fem föregående be-&lt;br&gt;skattningsåren (avskattningsin-&lt;br&gt;täkt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktier eller andra andelar i&lt;br&gt;företaget avyttrats under det be-&lt;br&gt;skattningsår för företaget då för-&lt;br&gt;ändringen inträffar, utgörs av-&lt;br&gt;skattningsintäkten i stället av den&lt;br&gt;andel av ett belopp beräknat på&lt;br&gt;sätt anges i femte stycket som mot-&lt;br&gt;svarar förhållandet mellan icke&lt;br&gt;avyttrade andelar och samtliga&lt;br&gt;andelar i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äger en fysisk eller juridisk per-&lt;br&gt;son vid utgången av beskatt-&lt;br&gt;ningsåret andelar i företaget med&lt;br&gt;mer än hälften av röstetalet för&lt;br&gt;354&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivits i första&lt;br&gt;stycket för investmentföretag&lt;br&gt;gäller också för värdepappers-&lt;br&gt;fonder. För värdepappersfonder&lt;br&gt;utgör intäkten enligt första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtliga andelar, gäller följande.&lt;br&gt;På yrkande av personen skall an-&lt;br&gt;delar i företaget som personen&lt;br&gt;ägde vid ingången av beskatt-&lt;br&gt;ningsåret avskattas. Avskattning&lt;br&gt;medför att andelarna under be-&lt;br&gt;skattningsåret skall anses ha avytt-&lt;br&gt;rats för ett pris motsvarande&lt;br&gt;marknadsvärdet vid ingången av&lt;br&gt;beskattningsåret och köpts tillbaka&lt;br&gt;för samma pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är juridisk person som avses i&lt;br&gt;sjunde stycket ett investmentföre-&lt;br&gt;tag, skall vid tillämpning av sjätte&lt;br&gt;stycket andelar i företaget som&lt;br&gt;personen ägde vid ingången av&lt;br&gt;företagets beskattningsår anses ha&lt;br&gt;avyttrats under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i fjärde-åttonde&lt;br&gt;styckena gäller inte om företaget&lt;br&gt;upplöses genom likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 dock 1,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 mom. I? Ett famansföretag har inte rätt till avdrag för kostnad för&lt;br&gt;anskaffande av egendom, hyra eller annan ersättning för lokal eller&lt;br&gt;nedskrivning av lånefordran i den mån ett motsvarande belopp skall&lt;br&gt;beskattas som intäkt av tjänst enligt punkt 14 första, andra, tredje, femte&lt;br&gt;eller sjunde stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). I fråga om ersättning för lokal gäller dock vad nu sagts&lt;br&gt;endast i den mån ersättningen överstiger marknadsmässig ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i punkt 14 fjärde&lt;br&gt;stycket första meningen av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 32 § kommunal-&lt;br&gt;skatte-lagen sker uttagsbeskattning&lt;br&gt;av famansföretaget om inte tredje&lt;br&gt;meningen i stycket är tillämplig.&lt;br&gt;Uttagsbeskattning sker även i fall&lt;br&gt;som avses i sjätte stycket i anvis-&lt;br&gt;ningspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från famansföretag till&lt;br&gt;företagsledare eller företagsledare närstående person får åtnjutas först&lt;br&gt;under det år då ersättningen har betalats ut eller blivit tillgänglig för&lt;br&gt;lyftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i punkt 14 fjärde&lt;br&gt;stycket första meningen av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 32 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen sker uttagsbeskattning av&lt;br&gt;famansföretaget om inte tredje&lt;br&gt;eller fjärde meningen i stycket är&lt;br&gt;tillämplig. Uttagsbeskattning sker&lt;br&gt;även i fall som avses i sjätte&lt;br&gt;stycket i anvisningspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:778.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 h mom. En överlåtelse av&lt;br&gt;en tillgång, på vilken reglerna i&lt;br&gt;25-31 §§ är tillämpliga, utan er-&lt;br&gt;sättning till ett svenskt aktiebolag i&lt;br&gt;vilket överlåtaren eller närstående&lt;br&gt;direkt eller indirekt äger aktie&lt;br&gt;skall behandlas som om tillgången&lt;br&gt;avyttrats mot en ersättning som&lt;br&gt;motsvarar omkostnadsbeloppet.&lt;br&gt;Detta gäller även om överlåtelsen&lt;br&gt;skett mot ersättning som under-&lt;br&gt;stiger såväl marknadsvärdet av&lt;br&gt;tillgången som omkostnadsbe-&lt;br&gt;loppet. Understiger marknadsvär-&lt;br&gt;det omkostnadsbeloppet, skall till-&lt;br&gt;gången i fall som avses i första&lt;br&gt;och andra meningarna anses ha&lt;br&gt;avyttrats för en ersättning som&lt;br&gt;motsvarar marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ersättning inte utgått, skall&lt;br&gt;det sammanlagda omkostnadsbe-&lt;br&gt;loppet för överlåtarens och när-&lt;br&gt;ståendes aktier i bolaget ökas med&lt;br&gt;ett belopp motsvarande omkost-&lt;br&gt;nadsbeloppet för tillgången eller, i&lt;br&gt;fall som avses i första stycket&lt;br&gt;tredje meningen, marknadsvärdet.&lt;br&gt;Har ersättning utgått, skall&lt;br&gt;omkostnadsbeloppet i stället ökas&lt;br&gt;med skillnaden mellan omkost-&lt;br&gt;nadsbeloppet respektive mark-&lt;br&gt;nadsvärdet och ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlåtelse av en tillgång, på&lt;br&gt;vilken reglerna i 25-31 §§ är&lt;br&gt;tillämpliga, utan ersättning eller&lt;br&gt;mot ersättning som understiger&lt;br&gt;marknadsvärdet av tillgången till&lt;br&gt;en utländsk juridisk person i vilken&lt;br&gt;överlåtaren eller närstående direkt&lt;br&gt;eller indirekt äger andel skall&lt;br&gt;behandlas som om tillgången av-&lt;br&gt;yttrats mot en ersättning som mot-&lt;br&gt;svarar marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ersättning inte utgått, skall&lt;br&gt;det sammanlagda omkostnadsbe-&lt;br&gt;loppet for överlåtarens och när-&lt;br&gt;ståendes andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen ökas med ett belopp mot-&lt;br&gt;356&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande marknadsvärdet. Har Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;ersättning utgått, skall omkost- Bilaga 2&lt;br&gt;nadsbeloppet i stället ökas med&lt;br&gt;skillnaden mellan marknadsvärdet&lt;br&gt;och ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om näringsfastigheter&lt;br&gt;gäller följande. Omkostnadsbe-&lt;br&gt;loppet, beräknat med bortseende&lt;br&gt;från bestämmelserna i 25 §&lt;br&gt;4 mom. tredje stycket första me-&lt;br&gt;ningen och 5 mom. första stycket&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;skall minskas med medgivna&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag och såda-&lt;br&gt;na andra avdrag som anges i&lt;br&gt;punkt 5 första stycket första och&lt;br&gt;andra meningarna av anvisningar-&lt;br&gt;na till 22 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370). Detta gäller dock inte&lt;br&gt;avdrag som hänför sig till tiden&lt;br&gt;före år 1952. Bestämmelsen i&lt;br&gt;punkt 5 första stycket tredje&lt;br&gt;meningen av de nämnda anvis-&lt;br&gt;ningarna tillämpas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bostadsrätter och&lt;br&gt;dylikt beräknas omkostnadsbe-&lt;br&gt;loppet med bortseende från be-&lt;br&gt;stämmelsen i 26 § 5 mom. tredje&lt;br&gt;stycket första meningen. Be-&lt;br&gt;stämmelsen i punkt 5 andra stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 22 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen tillämpas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som anges beträffande&lt;br&gt;svenskt aktiebolag och aktie i&lt;br&gt;sådant bolag gäller även be-&lt;br&gt;träffande svensk ekonomisk före-&lt;br&gt;ning och svenskt handelsbolag&lt;br&gt;respektive andel i ett sådant före-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;tredje meningen och tredje stycket&lt;br&gt;gäller även vid beräkning av in-&lt;br&gt;komst av näringsverksamhet vid&lt;br&gt;tillämpning av kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) och denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med närstående avses föräld-&lt;br&gt;rar, far- och morföräldrar, make,&lt;br&gt;avkomling eller avkomlings make&lt;br&gt;samt dödsbo vari den skattskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller någon av nämnda personer&lt;br&gt;är delägare. Med avkomling avses&lt;br&gt;även styvbarn och fosterbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 mom.&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som ut-&lt;br&gt;går i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig&lt;br&gt;grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i&lt;br&gt;levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag&lt;br&gt;eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till&lt;br&gt;teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 §&lt;br&gt;9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom&lt;br&gt;företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av kapital räknas utdelning från bostadsföretag som avses i&lt;br&gt;2 § 7 mom. även om utdelningen inte utgått i förhållande till innehavda&lt;br&gt;andelar eller aktier. Vad nu sagts gäller endast om utdelningen består av&lt;br&gt;annat än bostadsförmån eller annan förmån av fastighet. Endast den del&lt;br&gt;av utdelningen som överstiger avgifter och andra inbetalningar till före-&lt;br&gt;taget än kapitaltillskott enligt 3 mom. femte stycket är skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från svenskt aktie-&lt;br&gt;bolag är skattefri om den har upp-&lt;br&gt;burits i förhållande till innehavda&lt;br&gt;aktier och utgår i form av aktier i&lt;br&gt;ett annat svenskt aktiebolag. Som&lt;br&gt;förutsättningar gäller följande.&lt;br&gt;Det utdelande bolaget skall ha&lt;br&gt;aktier inregistrerade vid en svensk&lt;br&gt;börs. När utdelning lämnas skall&lt;br&gt;bolaget - direkt eller indirekt - ha&lt;br&gt;innehaft samtliga aktier i det&lt;br&gt;andra bolaget sedan ingången av&lt;br&gt;närmast joregående beskattnings-&lt;br&gt;år eller sedan det andra bolaget&lt;br&gt;började bedriva verksamhet av&lt;br&gt;något slag. Samtliga aktier i det&lt;br&gt;andra bolaget skall delas ut. Den&lt;br&gt;verksamhet som därefter bedrivs&lt;br&gt;eller skall bedrivas i vartdera&lt;br&gt;bolaget skall vara av betydande&lt;br&gt;omfattning i förhållande till den&lt;br&gt;verksamhet som bedrevs i det ut-&lt;br&gt;delande bolaget. Utgör de ut-&lt;br&gt;delade aktierna lager hos mot-&lt;br&gt;tagaren av utdelningen skall denne&lt;br&gt;som intäkt ta upp värdet av&lt;br&gt;aktierna. Värdet skall bestämmas&lt;br&gt;enligt punkt 2 första och sjunde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1227.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena av anvisningarna till 24 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Är det utdelande bolaget ett bank-&lt;br&gt;aktiebolag gäller inte tredje och&lt;br&gt;sjätte meningarna i detta stycke.&lt;br&gt;Sjätte meningen i detta stycke&lt;br&gt;gäller inte heller om det utdelande&lt;br&gt;bolaget är ett kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag som utgör moderbolag i en&lt;br&gt;koncern i vilken det ingår ett&lt;br&gt;bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning enligt fjärde stycket&lt;br&gt;är skattefri även för mottagare&lt;br&gt;som inte äger aktierna i det utde-&lt;br&gt;lande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utdelning anses utbetalning till aktieägare från ett svenskt aktie-&lt;br&gt;bolag vid nedsättning av aktiekapitalet genom minskning av aktiernas&lt;br&gt;nominella belopp eller vid nedsättning av reservfonden eller överkurs-&lt;br&gt;fonden. Även utbetalning från en utländsk juridisk person genom ett&lt;br&gt;motsvarande förfarande anses som utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a mom. Utdelning från ett&lt;br&gt;svenskt aktiebolag i form av aktier&lt;br&gt;eller andra andelar i ett dotter-&lt;br&gt;företag som är ett svenskt aktie-&lt;br&gt;bolag eller ett utländskt bolag un-&lt;br&gt;dantas från skatteplikt om samt-&lt;br&gt;liga följande villkor uppfylls:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utdelningen skall ha lämnats i&lt;br&gt;förhållande till innehavda aktier&lt;br&gt;i moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Aktier i moderföretaget skall&lt;br&gt;vara marknadsnoterade enligt&lt;br&gt;27 § 2 mom. tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Samtliga moderföretagets an-&lt;br&gt;delar i dotterföretaget skall ha&lt;br&gt;delats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Dotterföretagets verksamhet&lt;br&gt;skall till huvudsaklig del bestå&lt;br&gt;av rörelse eller direkt eller in-&lt;br&gt;direkt innehav av andelar i&lt;br&gt;dotterföretag till moderföretaget&lt;br&gt;som till huvudsaklig del&lt;br&gt;bedriver rörelse. Med rörelse&lt;br&gt;avses annan verksamhet än&lt;br&gt;innehav av kontanta medel eller&lt;br&gt;förvaltning av värdepapper.&lt;br&gt;Utgör de utdelade andelarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lager hos mottagaren av utdel-&lt;br&gt;ningen, skall denne som intäkt ta&lt;br&gt;359&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upp ett belopp motsvarande det&lt;br&gt;värde som följer av punkt 2 första&lt;br&gt;och sjunde styckena av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 24 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfylls villkoren i första&lt;br&gt;stycket, är utdelning skattefri även&lt;br&gt;för mottagare som inte äger aktier&lt;br&gt;i moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom. &amp;quot; Till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings&lt;br&gt;upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem ut-&lt;br&gt;över inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utdelning från svensk ekonomisk förening anses - med de be-&lt;br&gt;gränsningar som anges i tredje-femte styckena - också vad som vid före-&lt;br&gt;ningens upplösning utskiftas till medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utdelning skall inte anses större belopp än som motsvarar vad&lt;br&gt;medlemmen erhåller i annat än aktier i ett svenskt aktiebolag. Som för-&lt;br&gt;utsättningar gäller följande. Den utskiftande föreningen far inte vara&lt;br&gt;sådant fåmansföretag som avses i 12 a mom. tredje stycket. Föreningen&lt;br&gt;skall äga samtliga aktier i bolaget och samtliga aktier skall skiftas ut.&lt;br&gt;Värdet av den egendom som skiftas ut i annan form än aktier får inte&lt;br&gt;överstiga fem procent av det nominella värdet på aktierna. Utgör de ut-&lt;br&gt;skiftade aktierna lager hos mottagaren skall denne som intäkt ta upp&lt;br&gt;värdet av aktierna. Värdet skall bestämmas enligt punkt 2 första och&lt;br&gt;sjunde styckena av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion, som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket 2, skall som&lt;br&gt;utdelning anses ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar vad medlemmen er-&lt;br&gt;håller i annat än andelar i den&lt;br&gt;övertagande föreningen. Som in-&lt;br&gt;betald insats i den övertagande&lt;br&gt;föreningen skall anses inbetald&lt;br&gt;insats i den överlåtande före-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion, som avses i 12 kap.&lt;br&gt;1 och 3 §§ lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar samt i&lt;br&gt;10 kap. 1 och 2 §§ lagen&lt;br&gt;(1995:1570) om medlemsbanker,&lt;br&gt;skall som utdelning anses ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar vad med-&lt;br&gt;lemmen erhåller i annat än andelar&lt;br&gt;i den övertagande föreningen. Som&lt;br&gt;inbetald insats i den övertagande&lt;br&gt;föreningen skall anses inbetald&lt;br&gt;insats i den överlåtande före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än som avses i tredje och fjärde styckena skall som utdel-&lt;br&gt;ning anses vad som utskiftas till medlem utöver inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a mom)&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; En aktie i ett fåmansföretag anses kvalificerad, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktieägaren eller någon denne närstående varit verksam i företaget i&lt;br&gt;betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de fem be-&lt;br&gt;skattningsår som närmast föregått beskattningsåret, eller under någon del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:448.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av denna tidsperiod varit verksam i betydande omfattning i ett annat fa-&lt;br&gt;mansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget - direkt eller genom förmedling av juridisk person - under&lt;br&gt;beskattningsåret eller något av de fem beskattningsår som närmast&lt;br&gt;föregått beskattningaåret har ägt aktier i ett annat famansföretag i vilket&lt;br&gt;aktieägaren eller någon denne närstående varit verksam i betydande&lt;br&gt;omfattning under beskattningsåret eller något av de fem beskattningsår&lt;br&gt;som närmast föregått beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en aktie i ett fåmansföretag,&lt;br&gt;som inte skall anses kvalificerad&lt;br&gt;på grund av bestämmelserna i&lt;br&gt;första stycket, under beskattnings-&lt;br&gt;året eller något av de fem be-&lt;br&gt;skattningsår som närmast föregått&lt;br&gt;beskattningsåret erhållits genom&lt;br&gt;utdelning på kvalificerad aktie i ett&lt;br&gt;annat fåmansföretag som på grund&lt;br&gt;av bestämmelserna i 7 a mom. inte&lt;br&gt;har beskattats, skall villkoren i&lt;br&gt;första stycket tillämpas som om&lt;br&gt;det företag som den utdelade ak-&lt;br&gt;tien avser är det företag som delat&lt;br&gt;ut aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör ett företag som avses i första stycket att vara famansföretag,&lt;br&gt;anses en aktie ändå kvalificerad under förutsättning att aktieägaren eller&lt;br&gt;någon denne närstående ägde aktien när företaget upphörde att vara fa-&lt;br&gt;mansföretag eller förvärvat den med stöd av sådan aktie. Aktien anses&lt;br&gt;dock kvalificerad längst under fem beskattningsår efter det år då före-&lt;br&gt;taget upphörde att vara famansföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som förstås med famansföretag, ägare och närstående framgår av&lt;br&gt;punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid bedömningen av om ett famansföretag föreligger jämställs utländska&lt;br&gt;juridiska personer med svenska aktiebolag och svenska ekonomiska&lt;br&gt;föreningar. Vidare skall vid bedömningen av om ett fatal personer äger&lt;br&gt;aktierna i ett företag sådana ägare anses som en person, som själva eller&lt;br&gt;genom någon närstående är eller under något av de fem beskattningsår&lt;br&gt;som närmast föregått beskattningsåret har varit verksamma i företaget i&lt;br&gt;betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlider ägaren till en kvalificerad aktie, anses aktien kvalificerad även&lt;br&gt;hos den avlidnes dödsbo. Delägare i dödsboet jämställs då med när-&lt;br&gt;stående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.'&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, om ej annat&lt;br&gt;föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund&lt;br&gt;av beslut, varom i 21 § sägs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fysisk person:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för tid under vilken han varit bosatt här i riket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:163.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för tid under vilken han ej varit bosatt här i riket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller&lt;br&gt;fast driftställe här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som&lt;br&gt;avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett&lt;br&gt;hus här i riket övergår till privatbostad eller avyttras;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för löpande inkomster som hänför sig till privatbostadsfastighet och&lt;br&gt;privatbostad här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för vinst vid avyttring av fastighet här i riket eller av egendom som av-&lt;br&gt;ses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus&lt;br&gt;här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för vinst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktie-&lt;br&gt;bolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses i&lt;br&gt;2 § 7 mom., dels av konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstandels-&lt;br&gt;bevis som utgivits av svenska aktiebolag, dels av sådana av svenska&lt;br&gt;aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt till nyteckning eller köp av&lt;br&gt;aktie och blivit utfästa i förening med skuldebrev och dels optioner och&lt;br&gt;terminer som avser något av nu nämnda finansiella instrument, om över-&lt;br&gt;låtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått&lt;br&gt;det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket&lt;br&gt;eller stadigvarande vistats här;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter, för egenavgifter som har fallit bort i den mån avdrag har med-&lt;br&gt;getts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som har satts ned genom&lt;br&gt;ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa&lt;br&gt;hänför sig till näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning&lt;br&gt;äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar,&lt;br&gt;samfund, stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska per-&lt;br&gt;soner, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning&lt;br&gt;eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast&lt;br&gt;om samfälligheten taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser&lt;br&gt;marksamfällighet eller regleringssamfällighet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) utländska bolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller&lt;br&gt;fast driftställe här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst av näringsverksamhet vid avyttring av egendom som avses&lt;br&gt;i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i&lt;br&gt;riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som fallit bort, i den mån av-&lt;br&gt;drag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års taxeringar; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) andra utländska juridiska personer än utländska bolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst som anges under c med avdrag för delägares inkomst som&lt;br&gt;avses i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vad som avses med fast driftställe gäller vad som sägs i&lt;br&gt;punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om sådan realisations-&lt;br&gt;vinst som avses i 23 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1994:1854) om in-&lt;br&gt;komstbeskattningen vid gränsöver-&lt;br&gt;skridande omstruktureringar inom&lt;br&gt;EG, skall med ordet avyttring i&lt;br&gt;första stycket a näst sista ledet&lt;br&gt;förstås avyttring eller överlåtelse&lt;br&gt;genom arv, testamente, bodelning&lt;br&gt;eller gåva av mottagen andel i det&lt;br&gt;förvärvande bolaget eller, i fall&lt;br&gt;som avses i tredje stycket den&lt;br&gt;nämnda paragrafen, vederlags-&lt;br&gt;andel som avses där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom.'&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning&lt;br&gt;som anges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har upp-&lt;br&gt;burits i förhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har upp-&lt;br&gt;burits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande före-&lt;br&gt;taget enligt 2 § 8 mom. första stycket. Bestämmelserna i tredje stycket&lt;br&gt;nedan gäller inte sådan utdelning på förlagsinsatser, som är avdragsgill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för det utdelande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening som förvaltar&lt;br&gt;värdepapper eller likartad lös&lt;br&gt;egendom och därutöver inte —&lt;br&gt;direkt eller indirekt - bedriver&lt;br&gt;någon eller endast obetydlig verk-&lt;br&gt;samhet (förvaltningsföretag), är&lt;br&gt;frikallat från skattskyldighet för&lt;br&gt;utdelning i den mån sammanlagda&lt;br&gt;beloppet av utdelningen motsvaras&lt;br&gt;av annan utdelning än som avses i&lt;br&gt;3 § 7 mom. fjärde stycket som&lt;br&gt;företaget har beslutat för samma&lt;br&gt;beskattningsår. Som förvaltnings-&lt;br&gt;företag anses inte investmentföre-&lt;br&gt;tag som avses i 2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening som förvaltar&lt;br&gt;värdepapper eller likartad lös&lt;br&gt;egendom och därutöver inte -&lt;br&gt;direkt eller indirekt - i mer än&lt;br&gt;obetydlig omfattning bedriver&lt;br&gt;annan verksamhet (förvaltnings-&lt;br&gt;företag), är frikallat från skattskyl-&lt;br&gt;dighet för utdelning i den mån&lt;br&gt;sammanlagda beloppet av utdel-&lt;br&gt;ningen motsvaras av annan utdel-&lt;br&gt;ning än som avses i 3 § 7 a mom.&lt;br&gt;som företaget har beslutat för&lt;br&gt;samma beskattningsår. Som för-&lt;br&gt;valtningsföretag anses inte invest-&lt;br&gt;mentföretag som avses i 2 §&lt;br&gt;10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1227.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;363&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening är med undantag&lt;br&gt;av investmentföretag och förvaltningsföretag, frikallat från skattskyldig-&lt;br&gt;het för utdelning på näringsbetingade aktier eller andelar. Detsamma&lt;br&gt;gäller svensk sparbank och svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag.&lt;br&gt;Med näringsbetingad aktie eller andel avses aktie eller andel som inte&lt;br&gt;utgör omsättningstillgång i företagets verksamhet under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det&lt;br&gt;utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel&lt;br&gt;eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande&lt;br&gt;företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till&lt;br&gt;äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå&lt;br&gt;det nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet enligt tredje stycket&lt;br&gt;föreligger dock inte för utdelning&lt;br&gt;på aktie eller andel i förvaltnings-&lt;br&gt;företag eller investmentföretag,&lt;br&gt;om detta äger mer än enstaka&lt;br&gt;aktier eller andelar på vilka utdel-&lt;br&gt;ning skulle ha varit skattepliktig&lt;br&gt;om aktierna eller andelarna hade&lt;br&gt;ägts direkt av det företag som äger&lt;br&gt;aktien eller andelen i förvaltnings-&lt;br&gt;företaget eller investmentföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet enligt tredje stycket&lt;br&gt;föreligger dock inte för utdelning&lt;br&gt;på aktie eller andel i förvaltnings-&lt;br&gt;företag eller investmentföretag,&lt;br&gt;om detta - direkt eller indirekt&lt;br&gt;genom ett eller flera andra för-&lt;br&gt;valtnings- eller investmentföretag&lt;br&gt;- äger mer än enstaka aktier eller&lt;br&gt;andelar på vilka utdelning skulle&lt;br&gt;ha varit skattepliktig om aktierna&lt;br&gt;eller andelarna hade ägts direkt av&lt;br&gt;det företag som äger aktien eller&lt;br&gt;andelen i förvaltningsföretaget&lt;br&gt;eller investmentföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte&lt;br&gt;uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång&lt;br&gt;av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet,&lt;br&gt;föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien&lt;br&gt;eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;br&gt;Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar&lt;br&gt;tillskjutet belopp eller inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie&lt;br&gt;eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan sägs för det&lt;br&gt;fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den inkomstbeskattning som den utländska juridiska personen är&lt;br&gt;underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett&lt;br&gt;enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med&lt;br&gt;vilka Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning&lt;br&gt;(avtalsländer) skall anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med&lt;br&gt;den som skulle ha skett enligt denna lag. Denna presumtion gäller dock&lt;br&gt;endast om personens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller av-&lt;br&gt;talsland och verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de länder där den bedrivs. I det fall personens intäkter endast till obetyd-&lt;br&gt;lig del härrör från verksamhet i andra länder eller från särskilt skatte-&lt;br&gt;mässigt gynnad verksamhet skall den ändå anses underkastad jämförlig&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är med undantag av investmentföretag och förvalt-&lt;br&gt;ningsföretag, frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller&lt;br&gt;andel i ett bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska ge-&lt;br&gt;menskapen - även om förutsättningarna enligt sjätte stycket inte är för&lt;br&gt;handen - om innehavet av aktier eller andelar i bolaget motsvarar 25&lt;br&gt;procent eller mer av andelskapitalet i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapen avses utländskt företag som uppfyller villkoren i artikel 2 i det av&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om&lt;br&gt;en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dotterbolag i&lt;br&gt;olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 1995&lt;br&gt;(90/435/EEG). En förutsättning är att den inkomstbeskattning bolaget är&lt;br&gt;underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett&lt;br&gt;enligt denna lag om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från ett svenskt företag som enligt avtal om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i en främmande stat skall vid&lt;br&gt;tillämpning av detta moment behandlas som utdelning på aktie eller an-&lt;br&gt;del i utländsk juridisk person hemmahörande i den främmande staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Med utländsk juridisk person avses i denna lag association,&lt;br&gt;som enligt lagstiftningen i den stat där den är hemmahörande kan&lt;br&gt;förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter och föra talan inför&lt;br&gt;domstolar och andra myndigheter och över vilkens förmögenhetsmassa&lt;br&gt;de enskilda delägarna inte fritt kan förfoga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utländskt bolag avses i denna lag utländsk juridisk person som i&lt;br&gt;den stat där den är hemmahörande är föremål för beskattning som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likartad den som svenska aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom utländskt bolag avses i&lt;br&gt;denna lag också alltid utländsk&lt;br&gt;juridisk person hemmahörande i&lt;br&gt;någon av följande stater, med vilka&lt;br&gt;Sverige har ingått avtal för und-&lt;br&gt;vikande av dubbelbeskattning, om&lt;br&gt;den utländska juridiska personen&lt;br&gt;är en person på vilken avtalets&lt;br&gt;regler om begränsning av beskatt-&lt;br&gt;ningsrätten tillämpas och enligt&lt;br&gt;avtalet har hemvist i denna stat:&lt;br&gt;Amerikas Förenta Stater,&lt;br&gt;Argentina, Bangladesh, Barbados,&lt;br&gt;Belgien, Bolivia, Botswana,&lt;br&gt;Brasilien, Bulgarien, Canada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är underkastade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom utländskt bolag avses i&lt;br&gt;denna lag också alltid utländsk&lt;br&gt;juridisk person hemmahörande&lt;br&gt;och skattskyldig till inkomstskatt i&lt;br&gt;någon av följande stater, med vilka&lt;br&gt;Sverige har ingått avtal för und-&lt;br&gt;vikande av dubbelbeskattning, om&lt;br&gt;den utländska juridiska personen&lt;br&gt;är en person på vilken avtalets&lt;br&gt;regler om begränsning av beskatt-&lt;br&gt;ningsrätten tillämpas och enligt&lt;br&gt;avtalet har hemvist i denna stat:&lt;br&gt;Amerikas Förenta Stater, Argen-&lt;br&gt;tina, Bangladesh, Barbados, Bel-&lt;br&gt;gien, Bolivia, Botswana, Brasilien,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1505.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;365&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark, Egypten, Estland,&lt;br&gt;Filippinerna, Finland, Frankrike,&lt;br&gt;Gambia, Grekland, Indien,&lt;br&gt;Indonesien, Irland, Island, Israel,&lt;br&gt;Italien, Jamaica, Japan, Kenya,&lt;br&gt;Folkrepubliken Kina, Republiken&lt;br&gt;Korea, Lettland, Litauen,&lt;br&gt;Luxemburg, Malta, Marocko,&lt;br&gt;Mauritius, Mexiko, Namibia,&lt;br&gt;Nederländerna, Norge, Nya&lt;br&gt;Zeeland, Pakistan, Peru, Polen,&lt;br&gt;Rumänien, Ryssland, Schweiz,&lt;br&gt;Singapore, Slovakiska Republiken,&lt;br&gt;Sri Lanka, Storbritannien och&lt;br&gt;Nordirland, Sydafrika, Tanzania,&lt;br&gt;Tjeckiska Republiken, Trinidad&lt;br&gt;och Tobago, Tunisien, Turkiet,&lt;br&gt;Tyskland, Ukraina, Ungern,&lt;br&gt;Venezuela, Vietnam, Vitryssland,&lt;br&gt;Zambia, Zimbabwe och Österrike&lt;br&gt;samt övriga f.d. delrepubliker i&lt;br&gt;Sovjetunionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bulgarien, Canada, Danmark, Prop.l998/99:15&lt;br&gt;Egypten, Estland, Filippinerna, Bilaga 2&lt;br&gt;Finland, Frankrike, Gambia,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grekland, Indien, Indonesien, Ir-&lt;br&gt;land, Island, Israel, Italien, Ja-&lt;br&gt;maica, Japan, Kenya, Folkrepubli-&lt;br&gt;ken Kina, Republiken Korea,&lt;br&gt;Lettland, Litauen, Luxemburg,&lt;br&gt;Malta, Marocko, Mauritius,&lt;br&gt;Mexiko, Namibia, Nederländerna,&lt;br&gt;Norge, Nya Zeeland, Pakistan,&lt;br&gt;Peru, Polen, Rumänien, Ryssland,&lt;br&gt;Schweiz, Singapore, Slovakiska&lt;br&gt;Republiken, Sri Lanka,&lt;br&gt;Storbritannien och Nordirland,&lt;br&gt;Sydafrika, Tanzania, Tjeckiska&lt;br&gt;Republiken, Trinidad och Tobago,&lt;br&gt;Tunisien, Turkiet, Tyskland,&lt;br&gt;Ukraina, Ungern, Venezuela,&lt;br&gt;Vietnam, Vitryssland, Zambia,&lt;br&gt;Zimbabwe och Österrike samt öv-&lt;br&gt;riga f.d. delrepubliker i Sovjet-&lt;br&gt;unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utländskt bolag likställs, där ej annat uttryckligen stadgas,&lt;br&gt;främmande stat samt utländsk menighet liksom dödsbo efter person, som&lt;br&gt;vid sitt frånfälle inte var bosatt eller stadigvarande vistades här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.'&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Vid beräkning av realisationsvinst skall såsom intäkt tas upp&lt;br&gt;det vederlag som överenskommits for den avyttrade egendomen med&lt;br&gt;avdrag for försäljningsprovision och liknande kostnader. Avdrag far - i&lt;br&gt;den mån inte annat anges - ske för alla omkostnader för egendomen&lt;br&gt;(omkostnadsbeloppet), således för erlagd köpeskilling jämte inköpspro-&lt;br&gt;vision, stämpelskatt o. d. (ingångsvärdet) och för vad som nedlagts på&lt;br&gt;förbättring av egendomen (förbättringskostnad) m. m. I omkostnadsbe-&lt;br&gt;loppet får inte inräknas utgifter som täckts genom bidrag från stat eller&lt;br&gt;kommun eller genom näringsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. skall - om inte annat&lt;br&gt;anges - som intäkt tas upp vad som erhållits vid ingåendet av förpliktel-&lt;br&gt;sen, medan avdrag får ske för vad som utgivits för upphörandet av för-&lt;br&gt;pliktelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den avyttrade egendomen förvärvats av den skattskyldige genom&lt;br&gt;arv, testamente, gåva, bodelning eller annat fång som icke är jämförligt&lt;br&gt;med köp eller byte, anses egendomen förvärvad genom det köp, byte&lt;br&gt;eller därmed jämförliga fång som skett närmast dessförinnan. Har den&lt;br&gt;skattskyldige för- värvat ett finansiellt instrument som avses i 27 § 1&lt;br&gt;mom. eller 29 § 1 mom. genom ett sådant fång, får han som anskaff-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1422.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsvärde tillgodoräkna sig ett belopp motsvarande det avdrag, som&lt;br&gt;överlåtaren med tillämpning av den i 27 § 2 mom. angivna genomsnitts-&lt;br&gt;metoden eller 27 § 3 mom. skulle ha fatt göra om han avyttrat instru-&lt;br&gt;mentet på överlåtelsedagen. Motsvarande gäller vid förvärv av sådan&lt;br&gt;egendom eller skuld som avses i 30 § och 31 § fjärde stycket. Har den&lt;br&gt;skattskyldige genom arv, testamente eller bodelning med anledning av&lt;br&gt;makes död förvärvat egendom som har utgjort omsättningstillgång hos&lt;br&gt;den avlidne och utgör egendomen enligt bestämmelserna i punkt 5 av&lt;br&gt;anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen (1928:370) inte omsätt-&lt;br&gt;ningstillgång hos den skattskyldige gäller - i stället för vad som stadgas i&lt;br&gt;första meningen - att egendomen skall anses anskaffad till det bokförda&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om vinstberäkning vid avyttring av fastighet gäller oav-&lt;br&gt;sett om fastigheten är belägen inom eller utom riket och äger tillämpning&lt;br&gt;även på tomträtt, strömfall och rättighet till vattenkraft. Om byggnad&lt;br&gt;finns bestämmelser i 4 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen för den avyttrade egendomen växlas till svenska&lt;br&gt;kronor inom 30 dagar från avyttringen tillämpas den vid växlingen&lt;br&gt;använda kursen vid beräkning av värdet på ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en skattskyldig tillgodogjort&lt;br&gt;sig en tillgång från en förvärvs-&lt;br&gt;källa avseende näringsverksamhet&lt;br&gt;privat, skall tillgången anses an-&lt;br&gt;skaffad för dess marknadsvärde&lt;br&gt;vid tillgodogörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a mom. Har en aktie eller&lt;br&gt;annan andel i en juridisk person&lt;br&gt;(andelsföretaget) avyttrats med&lt;br&gt;realisationsförlust av en annan&lt;br&gt;juridisk person (ägarföretaget),&lt;br&gt;gäller andra — sjätte styckena. Vad&lt;br&gt;nu sagts gäller inte vid avyttring&lt;br&gt;av andel i handelsbolag eller&lt;br&gt;dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett värde hos andelsföreta-&lt;br&gt;get överförts till ägarföretaget,&lt;br&gt;skall omkostnadsbeloppet for den&lt;br&gt;avyttrade andelen minskas med ett&lt;br&gt;belopp motsvarande den minsk-&lt;br&gt;ning av värdet av andelen som&lt;br&gt;värdeöverföringen kan antas ha&lt;br&gt;medfört. Detta gäller dock endast i&lt;br&gt;fråga om värden som uppkommit&lt;br&gt;hos eller tillförts andelsföretaget&lt;br&gt;före forvärvet av andelen. Om-&lt;br&gt;kostnadsbeloppet skall inte mins-&lt;br&gt;kas till den del värdeöverföringen&lt;br&gt;medfört beskattning för utdelning&lt;br&gt;hos ägarföretaget eller, om detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;367&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är ett handelsbolag, hos direkt&lt;br&gt;eller indirekt delägare i detta. Om-&lt;br&gt;kostnadsbeloppet skall inte heller&lt;br&gt;minskas om värdeöverföring i&lt;br&gt;form av utdelning av aktier eller&lt;br&gt;andra andelar varit undantagen&lt;br&gt;från beskattning hos mottagarna&lt;br&gt;eller, till den del dessa är handels-&lt;br&gt;bolag, hos direkta eller indirekta&lt;br&gt;delägare enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;3 § 7 a eller 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värdeöverföring från andels-&lt;br&gt;företaget skall anses i första hand&lt;br&gt;avse värden som uppkommit hos&lt;br&gt;eller tillförts andelsföretaget efter&lt;br&gt;ägarföretagets förvärv av andelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett nettovärde överförts till&lt;br&gt;andelsföretaget från ägarföre-&lt;br&gt;taget, skall omkostnadsbeloppet&lt;br&gt;ökas med ett belopp motsvarande&lt;br&gt;den ökning av värdet av andelen&lt;br&gt;som värdeöverföringen kan antas&lt;br&gt;ha medfört. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;till den del värdeöverföringen ut-&lt;br&gt;gör förbättringskostnad enligt&lt;br&gt;1 mom. Omkostnadsbeloppet skall&lt;br&gt;inte ökas till den del värdeök-&lt;br&gt;ningen av andelen överstiger be-&lt;br&gt;loppet av sådan minskning av&lt;br&gt;värdet av andelen som anges i&lt;br&gt;andra stycket. Med nettovärde&lt;br&gt;avses skillnaden mellan värde-&lt;br&gt;överföringar till andelsföretaget&lt;br&gt;från ägarföretaget och över-&lt;br&gt;föringar i den motsatta riktningen&lt;br&gt;av värden som uppkommit hos&lt;br&gt;eller tillförts andelsföretaget efter&lt;br&gt;ägarföretagets förvärv av andelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justering av omkostnadsbe-&lt;br&gt;loppet skall inte ske till den del&lt;br&gt;realisationsvinst uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av andra och&lt;br&gt;fjärde styckena skall även beaktas&lt;br&gt;värdeöverföring till respektive&lt;br&gt;från ett företag som vid tidpunkten&lt;br&gt;för överföringen ingick i samma&lt;br&gt;grupp som ägarföretaget och vär-&lt;br&gt;deöverföring från respektive till ett&lt;br&gt;företag i vilket andelsföretaget vid&lt;br&gt;368&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidpunkten för värdeöverföringen&lt;br&gt;— direkt eller indirekt — ägde an-&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två företag skall anses ingå i&lt;br&gt;samma grupp om företagen är&lt;br&gt;moderföretag och dotterföretag till&lt;br&gt;varandra eller står under i huvud-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upplöses genom sådan fusion&lt;br&gt;eller fission som anges i 2 respek-&lt;br&gt;tive 3 § lagen 1998.XXX om upp-&lt;br&gt;skov med beskattningen vid fusio-&lt;br&gt;ner, fissioner och verksamhets-&lt;br&gt;överlåtelser eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sak gemensam ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom:&amp;quot; Med avyttring av egendom avses försäljning, byte eller där-&lt;br&gt;med jämförlig överlåtelse av egendom. Med avyttring jämställs också att&lt;br&gt;tiden för utnyttjande av en option löpt ut utan att optionen har utnyttjats.&lt;br&gt;Avyttring av ett finansiellt instrument anses också föreligga om det&lt;br&gt;företag som givit ut instrumentet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upplöses genom konkurs eller, om det är ett svenskt aktiebolag eller&lt;br&gt;en svensk ekonomisk förening, när företaget försätts i konkurs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. träder i likvidation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upplöses genom fusion enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;kap. 1 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385), 11 kap. 1 § bank-&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a kap. 1 § försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713), eller, om det är&lt;br&gt;ett utländskt bolag, när bolaget&lt;br&gt;upplöses genom ett motsvarande&lt;br&gt;förfarande eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. upplöses genom att avregistreras efter den 4 april 1995 enligt&lt;br&gt;punkt 5 eller 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om&lt;br&gt;ändring i aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avyttring avses däremot inte utlåning av egendom för blankning.&lt;br&gt;Avyttring anses inte heller föreligga när en andel definitivt förlorar sitt&lt;br&gt;värde i fall som avses i 3 § 8 mom. tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bola-&lt;br&gt;get om andelen inlöses eller bolaget upplöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte&lt;br&gt;eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt&lt;br&gt;28 § negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna till-&lt;br&gt;gångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall&lt;br&gt;avyttring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad fond-&lt;br&gt;andelsägaren uppbär vid inlösen eller utskiftning. Detsamma gäller om&lt;br&gt;medlem avgår ur en ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt,&lt;br&gt;företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, options-&lt;br&gt;rätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för för-&lt;br&gt;värv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en avyttring av&lt;br&gt;det utnyttjade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade egen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:854.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;369&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet och annat&lt;br&gt;vederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 3&lt;br&gt;gäller inte finansiellt instrument&lt;br&gt;som innehas av det övertagande&lt;br&gt;företaget eller de övertagande&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;' Som anskaffnings-&lt;br&gt;värde anses det genomsnittliga&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för samtliga&lt;br&gt;finansiella instrument av samma&lt;br&gt;slag och sort som det avyttrade,&lt;br&gt;beräknat på grundval av faktiska&lt;br&gt;anskaffningsutgifter och med hän-&lt;br&gt;syn till inträffade förändringar&lt;br&gt;beträffande innehavet (genom-&lt;br&gt;snittsmetoden). Har aktier erhållits&lt;br&gt;genom sådan utdelning som avses&lt;br&gt;i 3 § 7 mom. fiärde stycket skall&lt;br&gt;som anskaffningsvärde för dessa&lt;br&gt;aktier anses så stor del av det&lt;br&gt;genomsnittliga anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för aktierna i det utdelande bolaget&lt;br&gt;som svarar mot förändringen i&lt;br&gt;marknadsvärdet på dessa aktier till&lt;br&gt;följd av utdelningen. Det genom-&lt;br&gt;snittliga anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;aktierna i det utdelande bolaget&lt;br&gt;skall minskas i motsvarande mån.&lt;br&gt;För sådan mottagare som inte äger&lt;br&gt;aktier i det utdelande bolaget skall,&lt;br&gt;om vederlag erlagts för rätten till&lt;br&gt;utdelning, vederlaget anses som&lt;br&gt;anskaffningsvärde. I annat fall&lt;br&gt;skall de utdelade aktierna anses&lt;br&gt;anskaffade utan kostnad. Har ak-&lt;br&gt;tier erhållits genom sådan utskift-&lt;br&gt;ning som avses i 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket skall som anskaffnings-&lt;br&gt;värde för dessa aktier anses an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för andelarna i&lt;br&gt;den förening som skiftat ut&lt;br&gt;aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Som anskaffnings-&lt;br&gt;värde anses det genomsnittliga an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för samtliga&lt;br&gt;finansiella instrument av samma&lt;br&gt;slag och sort som det avyttrade,&lt;br&gt;beräknat på grundval av faktiska&lt;br&gt;anskaffningsutgifter och med hän-&lt;br&gt;syn till inträffade förändringar&lt;br&gt;beträffande innehavet (genom-&lt;br&gt;snittsmetoden). Har aktier eller&lt;br&gt;andra andelar erhållits genom&lt;br&gt;sådan utdelning som avses i 3 §&lt;br&gt;7 a mom., skall som anskaffnings-&lt;br&gt;värde för dessa andelar anses så&lt;br&gt;stor del av det genomsnittliga&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för aktierna i&lt;br&gt;det utdelande bolaget som svarar&lt;br&gt;mot förändringen i marknadsvär-&lt;br&gt;det på dessa aktier till följd av ut-&lt;br&gt;delningen. Det genomsnittliga an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för aktierna i det&lt;br&gt;utdelande bolaget skall minskas i&lt;br&gt;motsvarande mån. För sådan&lt;br&gt;mottagare som inte äger aktier i&lt;br&gt;det utdelande bolaget skall, om&lt;br&gt;vederlag erlagts för rätten till ut-&lt;br&gt;delning, vederlaget anses som an-&lt;br&gt;skaffningsvärde. I annat fall skall&lt;br&gt;de utdelade andelarna anses&lt;br&gt;anskaffade utan kostnad. Har&lt;br&gt;andelar erhållits genom sådan&lt;br&gt;utskiftning som avses i 3 § 8 mom.&lt;br&gt;tredje stycket skall som an-&lt;br&gt;skaffningsvärde för dessa andelar&lt;br&gt;anses anskaffningsvärdet för an-&lt;br&gt;delarna i den förening som skiftat&lt;br&gt;ut andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Z fråga om ett aktiebolag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:577.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ekonomisk förening som tidi-&lt;br&gt;gare varit ett investmentföretag&lt;br&gt;gäller följande. Ett sådant finan-&lt;br&gt;siellt instrument som avses i&lt;br&gt;1 mom. och som anskaffats av&lt;br&gt;företaget innan sådan förändring&lt;br&gt;som anges i 2 § 10 mom. fiärde&lt;br&gt;stycket inträffade skall anses ha&lt;br&gt;anskaffats för ett belopp motsva-&lt;br&gt;rande marknadsvärdet vid tid-&lt;br&gt;punkten för förändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är finansiella instrument som avses i 1 mom. föremål för notering på&lt;br&gt;inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av mark-&lt;br&gt;nadsmässig omsättning, som är allmänt tillgänglig (marknadsnoterade),&lt;br&gt;får utom såvitt avser optioner och terminer anskaffningsvärdet&lt;br&gt;bestämmas till 20 procent av vad den skattskyldige erhåller vid avytt-&lt;br&gt;ringen efter avdrag för kostnad för avyttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delbevis eller teckningsrättsbevis, som grundas på aktieinnehav i ett&lt;br&gt;bolag, anses anskaffat utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anskaffningsvärde för andel i annan värdepappersfond än alle-&lt;br&gt;mansfond som förvärvats före den 1 januari 1995 får fysisk person och&lt;br&gt;dödsbo ta upp andelens marknadsvärde den 31 december 1992. Det-&lt;br&gt;samma gäller i fråga om fondandelsbevis vars innehavare registreras&lt;br&gt;efter utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande värde för andel i fond som bildats under år 1993 eller&lt;br&gt;1994 är det först noterade marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av andel i&lt;br&gt;handelsbolag skall ingångsvärdet för andelen ökas med tillskott till&lt;br&gt;bolaget och minskas med uttag från bolaget. Ingångsvärdet skall vidare&lt;br&gt;ökas med de på delägaren belöpande skattepliktiga inkomsterna och&lt;br&gt;minskas med de på delägaren belöpande avdragsgilla underskotten. Blir&lt;br&gt;det justerade ingångsvärdet negativt, skall omkostnadsbeloppet anses&lt;br&gt;vara noll. Vederlaget vid avyttringen skall i detta fall ökas med ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar det negativa justerade ingångsvärdet. För andel i&lt;br&gt;handelsbolag som innehas av ett annat handelsbolag skall ingångsvärdet&lt;br&gt;justeras som om ägarbolaget var skattskyldigt i den skattskyldiges ställe.&lt;br&gt;För andel i ägarbolaget justeras ingångsvärdet med hänsyn till summan&lt;br&gt;av inkomster och underskott i bolagen. Blir nettot negativt skall&lt;br&gt;ingångsvärdet minskas endast i den mån på andelen belöpande under-&lt;br&gt;skott är avdragsgillt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andel som förvärvats före utgången av det räkenskapsår för&lt;br&gt;handelsbolaget som avslutats närmast före den 1 mars 1988 beräknas&lt;br&gt;först det justerade ingångsvärdet vid utgången av nämnda räkenskapsår&lt;br&gt;(bokslutsdagen). Denna beräkning görs med utgångspunkt i andelens&lt;br&gt;ingångsvärde och den ökning eller minskning i delägarens kapital-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1626.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;371&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behållning i bolaget som har inträffat fram till bokslutsdagen. Blir saldot&lt;br&gt;negativt, anses det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen vara noll.&lt;br&gt;Det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen läggs sedan till grand for&lt;br&gt;justeringar enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av kapitalbehållningen på bokslutsdagen skall lager,&lt;br&gt;pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp till de värden&lt;br&gt;som gäller vid inkomsttaxeringen. Sker den skattemässiga inkomstberäk-&lt;br&gt;ningen inte enligt bokföringsmässiga grunder, bortses från föratbetalda&lt;br&gt;kostnader och intäkter samt upplupna intäkter och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har handelsbolaget före utgången av år 1989 avyttrat egendom på&lt;br&gt;vilken 35 § 2-4 mom. kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse&lt;br&gt;före den 1 juli 1990 är tillämpliga skall, om egendomen anskaffats före&lt;br&gt;den 19 augusti 1988, ingångsvärdet för andelen justeras på grundval av&lt;br&gt;det bokföringsmässiga resultatet av avyttringen även om detta inte följer&lt;br&gt;av andra stycket. Från resultatet skall dras ett belopp som svarar mot den&lt;br&gt;avskrivning eller nedskrivning av egendomen som gjorts i räkenskaperna&lt;br&gt;efter bokslutsdagen. Sker beskattning med anledning av avyttringen&lt;br&gt;senare än vid 1990 års taxering, skall ingångsvärdet dock justeras på&lt;br&gt;grundval av det skattemässiga utfallet av avyttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige yrkar det, skall vinstberäkningen grundas enbart&lt;br&gt;på bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har andel i ett handelsbolag förvärvats på annat sätt än genom köp,&lt;br&gt;byte eller därmed jämförligt fång och har den tidigare ägaren beskattats&lt;br&gt;enligt 24 § 2 mom. fjärde stycket, skall det justerade ingångsvärdet för&lt;br&gt;andelen anses vara noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket skall bortses från positiv och negativ&lt;br&gt;räntefördelning enligt lagen (1993:1536) om räntefördelning vid be-&lt;br&gt;skattning. Ett negativt fördelningsbelopp skall dock minska ingångsvär-&lt;br&gt;det i den mån räntefördelningen minskat ett underskott av näringsverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingångsvärdet skall ökas med 28 procent av en ökning av expan-&lt;br&gt;sionsmedel enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel och minskas&lt;br&gt;med 28 procent av en minskning. Ingångsvärdet skall ökas med 72&lt;br&gt;procent av en minskning av expansionsmedel som inte tas upp som intäkt&lt;br&gt;enligt 14 § lagen om expansionsmedel. Vid överföring av expan-&lt;br&gt;sionsmedel enligt 11 § nämnda lag skall ingångsvärdet minskas med 72&lt;br&gt;procent av det överförda beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 3 § 1 h mom.&lt;br&gt;gäller reglerna i det momentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;händelser som inträffar den dagen eller senare om inte annat framgår av&lt;br&gt;punkterna 2—4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har den äldre bestämmelsen i 2 § 4 mom. nionde stycket första&lt;br&gt;meningen tillämpats vid en överlåtelse, gäller de äldre bestämmelserna i&lt;br&gt;andra och tredje meningarna samma stycke för det övertagande företaget&lt;br&gt;även efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;372&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har den äldre bestämmelsen i 2 § 4 mom. tionde stycket första&lt;br&gt;meningen varit tillämplig på en överlåtelse som skett under tiden den 21&lt;br&gt;januari-den 31 december 1998, skall vinsten tas upp till beskattning i&lt;br&gt;enlighet med vad som anges i 5-13 §§ lagen (1998:XXX) om uppskov&lt;br&gt;med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner. Punkterna 2&lt;br&gt;och 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1998:XXX - lag 2.6) om&lt;br&gt;ändring i lagen om statlig inkomstskatt gäller även efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den äldre bestämmelsen i 27 § 4 mom. fjärde stycket gäller även&lt;br&gt;efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.8 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk och juridisk person far, utöver de uppgifter som anges i 5&lt;br&gt;och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt skall behandlas som famansföretag, fåmansägt handelsbolag och&lt;br&gt;dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i dessa företag samt&lt;br&gt;uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat&lt;br&gt;sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller&lt;br&gt;14 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd far&lt;br&gt;anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om be-&lt;br&gt;loppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av&lt;br&gt;åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om&lt;br&gt;innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter-&lt;br&gt;kallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet, uppgifter&lt;br&gt;som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen, lagen&lt;br&gt;(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen&lt;br&gt;(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på&lt;br&gt;ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och&lt;br&gt;återbetalning av sådana skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift&lt;br&gt;om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,&lt;br&gt;dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga&lt;br&gt;förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild&lt;br&gt;självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter&lt;br&gt;som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och&lt;br&gt;uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-&lt;br&gt;myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person&lt;br&gt;ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:1343.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;374&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvida-&lt;br&gt;tion eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress for skattsedelsförsän-&lt;br&gt;delse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdekla-&lt;br&gt;ration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från&lt;br&gt;sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxe-&lt;br&gt;ringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tid-&lt;br&gt;punkt för fanget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens&lt;br&gt;storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs&lt;br&gt;för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för vär-&lt;br&gt;dering av bostad på fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt&lt;br&gt;beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid&lt;br&gt;för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxering-&lt;br&gt;slagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är&lt;br&gt;näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta&lt;br&gt;emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots&lt;br&gt;nummer och typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöin-&lt;br&gt;komst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräk-&lt;br&gt;ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp&lt;br&gt;som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om&lt;br&gt;fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd&lt;br&gt;enligt yrkestrafiklagen (1998:000) och lagen (1998:000) om biluthyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,&lt;br&gt;uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om&lt;br&gt;skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter&lt;br&gt;enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinveste-&lt;br&gt;ringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725)&lt;br&gt;om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för be-&lt;br&gt;stämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om be-&lt;br&gt;slut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattere-&lt;br&gt;duktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i&lt;br&gt;vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan&lt;br&gt;skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2&lt;br&gt;kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-&lt;br&gt;ning för koncemmoderforetag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen&lt;br&gt;(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets&lt;br&gt;storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnads-&lt;br&gt;beloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §&lt;br&gt;andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisations-&lt;br&gt;nummer och namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och&lt;br&gt;andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verk-&lt;br&gt;ställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är&lt;br&gt;fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion och fusion samt uppgifter från handels- och foreningsregistret&lt;br&gt;om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkohol-&lt;br&gt;lagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för utbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdesskatt&lt;br&gt;vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfallen samt de tids-&lt;br&gt;perioder som uppgifterna avser samt uppgifter från tullmyndigheter som&lt;br&gt;behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § andra stycket mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader&lt;br&gt;for sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller person-&lt;br&gt;nummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och&lt;br&gt;datum för förändring av lönesumma, om sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och&lt;br&gt;datum for inkomstanmälan samt om utsänd person såvitt avser uppgifter&lt;br&gt;från intyg om tillämplig lagstiftning och intyg om utsändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Uppgift om att en närings-&lt;br&gt;idkare ingår i en sådan mervärdes-&lt;br&gt;skattegrupp som avses i 6 a kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Uppgift om att en närings-&lt;br&gt;idkare ingår i en sådan mervärdes-&lt;br&gt;skattegrupp som avses i 6 a kap.&lt;br&gt;1 § mervärdesskattelagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Uppgift om uppskovsbelopp&lt;br&gt;vid andelsbyte enligt lagen&lt;br&gt;(1998:XXX) om uppskov med&lt;br&gt;beskattningen vid andelsbyten&lt;br&gt;samt namn och organisations-&lt;br&gt;nummer på det företag som gett ut&lt;br&gt;de aktier eller andelar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avyttrats, antal andelar som&lt;br&gt;lämnats som ersättning vid andels-&lt;br&gt;bytet samt namn och organisa-&lt;br&gt;tionsnummer på det foretag som&lt;br&gt;gett ut dessa andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Uppgift om uppskovsbelopp&lt;br&gt;vid andelsöverlåtelse inom koncer-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;376&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner enligt lagen (1998:XXX) om&lt;br&gt;uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsöverlåtelser inom koncerner&lt;br&gt;samt namn och organisations-&lt;br&gt;nummer på det företag som gett ut&lt;br&gt;de aktier eller andelar som&lt;br&gt;avyttrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i 5 §, med&lt;br&gt;undantag av de i första stycket 5,&lt;br&gt;6 §, 7 § 3, med undantag av upp-&lt;br&gt;gifter om beslut om återkallelse av&lt;br&gt;F-skattsedel, 7 § 23, med undantag&lt;br&gt;av uppgift om uppskovsavdrag&lt;br&gt;enligt lagen (1993:1469) om&lt;br&gt;uppskovsavdrag vid byte av bostad&lt;br&gt;och 7 § 31 och 32, far bevaras&lt;br&gt;även efter utgången av den tid som&lt;br&gt;anges i första stycket. Detsamma&lt;br&gt;gäller uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat sägs i andra-fjärde styckena skall sådana uppgifter i det&lt;br&gt;centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras&lt;br&gt;sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i 5 §, med&lt;br&gt;undantag av de i första stycket 5,&lt;br&gt;6 §, 7 § 3, med undantag av upp-&lt;br&gt;ifiter om beslut om återkallelse av&lt;br&gt;F-skattsedel och 7 § 23, med&lt;br&gt;undantag av uppgift om uppskovs-&lt;br&gt;avdrag enligt lagen (1993:1469)&lt;br&gt;om uppskovsavdrag vid byte av&lt;br&gt;bostad, far bevaras även efter ut-&lt;br&gt;gången av den tid som anges i&lt;br&gt;första stycket. Detsamma gäller&lt;br&gt;uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer för make och person som likställs med make vid be-&lt;br&gt;skattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart&lt;br&gt;på kontrolluppgift om inkomst av kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt&lt;br&gt;punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsav-&lt;br&gt;drag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1998:000) och lagen&lt;br&gt;(1998:000) om biluthyrning samt uppgifter som avses i 7 § 26-29, med&lt;br&gt;undantag av uppgifter som behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § andra&lt;br&gt;stycket mervärdesskattelagen (1994:200), skall gallras två år efter ut-&lt;br&gt;gången av det år då uppgifterna registrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om revision far bevaras under högst tio år efter utgången av&lt;br&gt;det år under vilket revisionen avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för upp-&lt;br&gt;gifter som avses i första eller fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 17 § samt 3 kap. 32 c § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 2 kap. skall införas en ny paragraf, 19 a, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.l998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige under beskattningsåret har avyttrat fast eller lös&lt;br&gt;egendom eller betalat eller överlåtit lån i utländsk valuta, skall han i&lt;br&gt;självdeklarationen lämna de uppgifter som behövs för att beräkna skatte-&lt;br&gt;pliktig realisationsvinst. Detsamma gäller, om den skattskyldige under&lt;br&gt;beskattningsåret överfört eller upplåtit egendom under sådana förhållan-&lt;br&gt;den att överföringen eller upplåtelsen enligt 25 § 2 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt skall jämställas med avyttring av fas-&lt;br&gt;tighet. Kan intäktens totala belopp inte fastställas på grund av att den är&lt;br&gt;beroende av viss framtida händelse, skall uppgift lämnas om detta i&lt;br&gt;sj älvdeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkar uppskovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om upp-&lt;br&gt;skovsavdrag vid byte av bostad skall i självdeklarationen lämna uppgift&lt;br&gt;om beteckning på sådan ersättningsbostad som avses i 11 § nämnda lag.&lt;br&gt;Om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra&lt;br&gt;meningen nämnda lag, skall uppgift lämnas även om föreningens eller&lt;br&gt;bolagets organisationsnummer och namn. Om ersättningsbostad förvär-&lt;br&gt;vas först nästkommande år, skall uppgift i stället lämnas i självdeklara-&lt;br&gt;tionen för det året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har äganderätten till en sådan ersättningsbostad som avses i andra&lt;br&gt;stycket under beskattningsåret övergått till annan genom arv, testamente,&lt;br&gt;bodelning eller gåva skall i självdeklarationen lämnas uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. storleken på det belopp som enligt 10 § nämnda lag skall dras ifrån&lt;br&gt;omkostnadsbeloppet när ersättningsbostaden avyttras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättningsbostadens beteckning samt, om ersättningsbostaden ut-&lt;br&gt;görs av bostad som avses i andra stycket andra meningen, föreningens&lt;br&gt;eller bolagets organisationsnummer och namn samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den nye ägarens namn, adress och person- eller organisations-&lt;br&gt;nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige under be-&lt;br&gt;skattningsåret avyttrat andelar&lt;br&gt;genom ett sådant internationellt&lt;br&gt;andelsbyte som avses i 6 § lagen&lt;br&gt;(1994:1854) om inkomstbeskatt-&lt;br&gt;ningen vid gränsöverskridande&lt;br&gt;omstruktureringar inom EG, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkat uppskov med&lt;br&gt;beskattningen enligt lagen&lt;br&gt;(1998: XXX) om uppskov med be-&lt;br&gt;skattningen vid andelsbyten skall&lt;br&gt;lämna de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;att uppskov skall kunna medges&lt;br&gt;och uppskovsbelopp fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1875.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;378&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;han i självdeklarationen lämna de&lt;br&gt;uppgifter som behövs for tillämp-&lt;br&gt;ningen av 23 § sjätte stycket och, i&lt;br&gt;motsvarande hänseende, 24 §&lt;br&gt;jjärde stycket den nämnda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som erhållit sådant uppskov&lt;br&gt;eller som inträtt i dennes ställe&lt;br&gt;skall lämna uppgifter som är av&lt;br&gt;betydelse för om uppskovsbelopp&lt;br&gt;skall tas upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har äganderätten till en andel&lt;br&gt;som förvärvats genom sådant&lt;br&gt;andelsbyte som avses i jjärde&lt;br&gt;stycket övergått till annan genom&lt;br&gt;arv, testamente, bodelning eller&lt;br&gt;gåva skall i självdeklarationen&lt;br&gt;lämnas uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det antal andelar som över-&lt;br&gt;låtits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det uppskovsbelopp som be-&lt;br&gt;löper sig på varje andel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den nye ägarens namn, adress&lt;br&gt;och person- eller organisations-&lt;br&gt;nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkat uppskov med&lt;br&gt;beskattningen av realisationsvinst&lt;br&gt;enligt lagen (1998:XXX) om upp-&lt;br&gt;skov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsöverlåtelser inom koncerner&lt;br&gt;skall lämna de uppgifter som be-&lt;br&gt;hövs för att uppskov skall kunna&lt;br&gt;medges och uppskovsbelopp fast-&lt;br&gt;ställas. Den som erhållit sådant&lt;br&gt;uppskov eller som inträtt i dennes&lt;br&gt;ställe skall lämna uppgifter som är&lt;br&gt;av betydelse för om uppskovs-&lt;br&gt;beloppet skall tas upp till be-&lt;br&gt;skattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § c&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om avyttring av finansiellt instrument skall, i annat fall&lt;br&gt;än som avses i 22 eller 32 a §, lämnas av värdepappersinstitut i de fall&lt;br&gt;institutet är skyldigt att upprätta avräkningsnota enligt 3 kap. 9 § lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om skyldighet att upprätta avräkningsnota inte finns skall såvitt&lt;br&gt;avser sådana optioner och terminer som är finansiella instrument&lt;br&gt;kontrolluppgift om utfärdande av optioner och slutförande av options-&lt;br&gt;och terminsaffärer, som inte innebär förvärv eller försäljning av&lt;br&gt;egendom, lämnas av det värdepappersinstitut som registrerar optionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:234.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;379&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller terminen eller som på annat sätt medverkar vid utfärdandet eller&lt;br&gt;slutförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo. Kon-&lt;br&gt;trolluppgiften skall ta upp den ersättning som överenskommits vid av-&lt;br&gt;yttringen, utfärdandet eller slutförandet efter avdrag for försäljnings-&lt;br&gt;provision och liknande kostnader, antalet avyttrade finansiella instrument&lt;br&gt;samt slag och sort. Om tiden for utnyttjande av en option har löpt ut utan&lt;br&gt;att optionen har utnyttjats skall kontrolluppgiften ta upp den ersättning&lt;br&gt;som lämnades vid förvärvet av optionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet föreligger&lt;br&gt;inte vid byten som avses i 27 §&lt;br&gt;4 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt respektive 6 §&lt;br&gt;lagen (1994:1854) om inkomst-&lt;br&gt;beskattningen vid gränsöver-&lt;br&gt;skridande omstruktureringar inom&lt;br&gt;EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid sådan avyttring som&lt;br&gt;avses i lagen (1998:XXX) om&lt;br&gt;uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsbyten även utgått ersättning&lt;br&gt;i pengar, skall denna anges på&lt;br&gt;kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid taxeringen år 2000. Vid denna taxering tillämpas även äldre&lt;br&gt;bestämmelser i 2 kap. 17 § fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om&lt;br&gt;ersättningsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsfond skall återföras till beskattning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fonden har tagits i anspråk i strid med 4 eller 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret har överlåtits eller verksamheten har upphört och fonden inte&lt;br&gt;har övertagits enligt sjätte stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits&lt;br&gt;enligt sjätte stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda i&lt;br&gt;likvidation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i kon-&lt;br&gt;kurs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår för&lt;br&gt;vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för av-&lt;br&gt;sättningen har medgetts, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skattskyldigheten för inkomst av förvärvskällan har upphört eller om&lt;br&gt;sådan inkomst skall undantas från beskattning på grund av ett avtal om&lt;br&gt;undvikande av dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på&lt;br&gt;avyttring som avses i 2 § andra stycket 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med överlåtelse som avses i första stycket 2 likställs att förvärvskällan&lt;br&gt;helt eller delvis tillfallit en ny ägare genom bodelning eller arv eller&lt;br&gt;genom förordnande i testamente. Skattemyndigheten får dock, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, medge att fonden i stället för att återföras till be-&lt;br&gt;skattning övertas av den nya ägaren. Därvid skall bestämmelserna i 11 §&lt;br&gt;tredje stycket tillämpas. Har fysisk person fått avdrag för avsättning till&lt;br&gt;ersättningsfond för byggnader och markanläggningar i fall som avses i 2&lt;br&gt;§ andra och tredje styckena skall återföring till beskattning göras till den&lt;br&gt;del fonden motsvarar belopp som tagits upp som intäkt av näringsverk-&lt;br&gt;samhet enligt bestämmelserna i punkt 5 första och tredje-sjätte styckena&lt;br&gt;av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Fonden i&lt;br&gt;övrigt skall återföras till beskattning i inkomstslaget kapital. Ersättnings-&lt;br&gt;fond för mark skall återföras till beskattning i inkomstslaget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond&lt;br&gt;som skall återföras enligt första stycket 6 far behållas under viss tid, dock&lt;br&gt;längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte&lt;br&gt;taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådan fusion som avses i 2 § Har en ekonomisk förening&lt;br&gt;4 mom. första stycket lagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;skiftat ut aktier enligt 3 § 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1887.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;381&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;får ersättningsfond övertas. Har en&lt;br&gt;ekonomisk förening skiftat ut&lt;br&gt;aktier enligt 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket nämnda lag far ersättnings-&lt;br&gt;fond i föreningen övertas av det&lt;br&gt;aktiebolag vars aktier skiftats ut.&lt;br&gt;Har fonden övertagits skall anses&lt;br&gt;som om det övertagande företaget&lt;br&gt;har gjort avsättningen under det&lt;br&gt;beskattningsår då avsättningen&lt;br&gt;gjorts hos det överlåtande företa-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket nämnda lag far er-&lt;br&gt;sättningsfond i föreningen övertas&lt;br&gt;av det aktiebolag vars aktier skif-&lt;br&gt;tats ut. Har fonden övertagits skall&lt;br&gt;anses som om det övertagande&lt;br&gt;företaget har gjort avsättningen&lt;br&gt;under det beskattningsår då avsätt-&lt;br&gt;ningen gjorts hos det överlåtande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12, 20 och 29 §'§ lagen&lt;br&gt;(1998:XXX) om uppskov med be-&lt;br&gt;skattningen vid fusioner, fissioner&lt;br&gt;och verksamhetsöverlåtelser finns&lt;br&gt;bestämmelser som innebär att er-&lt;br&gt;sättningsfond kan komma att&lt;br&gt;övertas vid fusion m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid taxeringen år 2000. Vid denna taxering tillämpas även äldre&lt;br&gt;bestämmelser i 9 § femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;382&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om&lt;br&gt;periodiseringsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1993:1538) om periodiseringsfon-&lt;br&gt;der skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och vid ombildning enligt 8 kap.&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619) och&lt;br&gt;vid övertagande som avses i 5 eller&lt;br&gt;6 § lagen (1992:702) om inkomst-&lt;br&gt;skatteregler med anledning av&lt;br&gt;vissa omstruktureringar inom den&lt;br&gt;finansiella sektorn, m.m. samt vid&lt;br&gt;ombildning och tillskott enligt 2 §&lt;br&gt;respektive 3 § första meningen&lt;br&gt;lagen (1994:758) om ombildning&lt;br&gt;av landshypoteksinstitutionen an-&lt;br&gt;ses överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag som ett företag. Har en&lt;br&gt;ekonomisk förening skiftat ut ak-&lt;br&gt;tier enligt 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, skall föreningen och det ak-&lt;br&gt;tiebolag vars aktier skiftats ut an-&lt;br&gt;ses som ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ombildning enligt 8 kap. spar-&lt;br&gt;bankslagen (1987:619) och vid&lt;br&gt;övertagande som avses i 5 eller 6 §&lt;br&gt;lagen (1992:702) om inkomst-&lt;br&gt;skatteregler med anledning av&lt;br&gt;vissa omstruktureringar inom den&lt;br&gt;finansiella sektom, m.m. samt vid&lt;br&gt;ombildning och tillskott enligt 2 §&lt;br&gt;respektive 3 § första meningen&lt;br&gt;lagen (1994:758) om ombildning&lt;br&gt;av landshypoteksinstitutionen an-&lt;br&gt;ses överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag som ett företag. Har en&lt;br&gt;ekonomisk förening skiftat ut ak-&lt;br&gt;tier enligt 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, skall föreningen och det ak-&lt;br&gt;tiebolag vars aktier skiftats ut an-&lt;br&gt;ses som ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12, 20 och 29 §§ lagen&lt;br&gt;(1998:XXX) om uppskov med be-&lt;br&gt;skattningen vid fusioner, fissioner&lt;br&gt;och verksamhetsöverlåtelser finns&lt;br&gt;bestämmelser som innebär att pe-&lt;br&gt;riodiseringsfond kan komma att&lt;br&gt;övertas vidfusion m.m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid taxeringen år 2000. Vid denna taxering tillämpas även äldre&lt;br&gt;bestämmelser i 7 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1587.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om&lt;br&gt;avdrag för underskott av näringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 7 och 12 §§ i lagen (1993:1539) om avdrag&lt;br&gt;för underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses aktiebolag, ekonomisk förening, bankaktiebolag, spar-&lt;br&gt;bank, försäkringsbolag eller utländskt bolag. Med förlustföretag avses ett&lt;br&gt;företag med underskott beskattningsåret närmast före det beskattningsår&lt;br&gt;företaget omfattats av en sådan ägarförändring som anges i 4 eller 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med annat rättssubjekt avses fysisk person, dödsbo, stiftelse, ideell&lt;br&gt;förening eller annan utländsk juridisk person än utländskt bolag. Med&lt;br&gt;annat rättssubjekt avses även handelsbolag i vilket subjekt av de slag som&lt;br&gt;anges i föregående mening är delägare. Närstående räknas som en per-&lt;br&gt;son. Med närstående avses föräldrar, far- och morföräldrar, make, av-&lt;br&gt;komling, avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling. Med&lt;br&gt;avkomling avses även styvbarn och fosterbarn. Med närstående avses&lt;br&gt;även dödsbon och handelsbolag i vilka någon sådan person som anges i&lt;br&gt;fjärde och femte meningarna är delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med gammalt underskott avses&lt;br&gt;underskott som kvarstår från be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med gammalt underskott avses&lt;br&gt;underskott som kvarstår från be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattningsåret närmast före det be-&lt;br&gt;skattningsår då ett förlustföretag&lt;br&gt;omfattats av en sådan ägarföränd-&lt;br&gt;ring som anges i 4 eller 5 § eller&lt;br&gt;utgjort överlåtande eller överta-&lt;br&gt;gande företag i sådan fusion, om-&lt;br&gt;bildning eller övertagande som&lt;br&gt;anges i 12 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattningsåret närmast före det be-&lt;br&gt;skattningsår då ett förlustföretag&lt;br&gt;omfattats av en sådan ägarföränd-&lt;br&gt;ring som anges i 4 eller 5 § eller&lt;br&gt;utgjort överlåtande eller över-&lt;br&gt;tagande företag i sådan ombild-&lt;br&gt;ning eller sådant övertagande som&lt;br&gt;anges i 12 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett förlustföretag omfattats av en sådan ägarförändring som anges i&lt;br&gt;4 § första stycket eller 5 § första stycket medges avdrag endast till den&lt;br&gt;del gammalt underskott inte överstiger 200 procent av den nya ägarens&lt;br&gt;eller de nya ägarnas kostnad för att erhålla det bestämmande inflytandet&lt;br&gt;över förlustföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden minskas med kapitaltillskott som förlustföretaget - eller&lt;br&gt;annat företag som såväl före som efter ägarförändringen ingick i samma&lt;br&gt;koncern som förlustföretaget - erhållit under en period omfattande den&lt;br&gt;del av det beskattningsår då ägarförändringen skedde som föregick ägar-&lt;br&gt;förändringen och de två närmast föregående beskattningsåren. Vad som&lt;br&gt;sagts nu gäller inte kapitaltillskott som erhållits från annat företag som&lt;br&gt;såväl före som efter ägarförändringen ingick i samma koncern som för-&lt;br&gt;lustföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1617.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1890.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som anges i 4 § första stycket gäller inte första stycket denna&lt;br&gt;paragraf om förlustföretaget redan före ägarförändringen ingick i samma&lt;br&gt;koncern som den nya ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan efter ansökan medge undantag från första stycket om&lt;br&gt;det finns anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig betydelse&lt;br&gt;från samhällsekonomisk synpunkt och att ägarförändringen inte skulle&lt;br&gt;genomföras om undantag inte medgavs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-fjärde styckena gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar även om ett för-&lt;br&gt;lustföretag utgjort överlåtande&lt;br&gt;företag i en sådan fusion som an-&lt;br&gt;ges ill kap. 1 § bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1987:618) eller 15 a kap.&lt;br&gt;1 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713). Med kostnad avses i&lt;br&gt;detta fall fusionsvederlag. Med ny&lt;br&gt;ägare avses det övertagande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådan fusion som&lt;br&gt;anges i 2 § 4 mom. första stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt, ombildning enligt 8&lt;br&gt;kap. sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;och vid övertagande som avses i&lt;br&gt;5 § lagen (1992:702) om inkomst-&lt;br&gt;skatteregler med anledning av&lt;br&gt;vissa omstruktureringar inom den&lt;br&gt;finansiella sektorn, m.m. skall vid&lt;br&gt;tillämpning av denna lag det&lt;br&gt;överlåtande och det övertagande&lt;br&gt;företaget anses som ett och samma&lt;br&gt;företag. Har en ekonomisk före-&lt;br&gt;ning skiftat ut aktier enligt 3 § 8&lt;br&gt;mom. tredje stycket lagen om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt, skall föreningen&lt;br&gt;och det aktiebolag vars aktier&lt;br&gt;skiftats ut anses som ett och&lt;br&gt;samma företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övertagande företaget har&lt;br&gt;dock rätt till avdrag för gammalt&lt;br&gt;underskott först vid taxeringen för&lt;br&gt;det sjätte beskattningsåret efter det&lt;br&gt;beskattningsår då fusionen, om-&lt;br&gt;bildningen eller övertagandet&lt;br&gt;skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 § lagen (1998:XXX) om&lt;br&gt;uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;fusioner, fissioner och verksam-&lt;br&gt;hetsöverlåtelser finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om tillämpning av denna para-&lt;br&gt;graf vid fusion och fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ombildning enligt 8 kap.&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619) och&lt;br&gt;vid övertagande som avses i 5 §&lt;br&gt;lagen (1992:702) om inkomst-&lt;br&gt;skatteregler med anledning av&lt;br&gt;vissa omstruktureringar inom den&lt;br&gt;finansiella sektom, m.m. skall vid&lt;br&gt;tillämpning av denna lag det&lt;br&gt;överlåtande och det övertagande&lt;br&gt;företaget anses som ett och samma&lt;br&gt;företag. Har en ekonomisk före-&lt;br&gt;ning skiftat ut aktier enligt 3 § 8&lt;br&gt;mom. tredje stycket lagen om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt, skall föreningen&lt;br&gt;och det aktiebolag vars aktier&lt;br&gt;skiftats ut anses som ett och&lt;br&gt;samma företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 13, 15-18 och 20 §§ lagen&lt;br&gt;(1998.XXX) om uppskov med be-&lt;br&gt;skattningen vid fusioner, fissioner&lt;br&gt;och verksamhetsöverlåtelser finns&lt;br&gt;bestämmelser som innebär att rätt&lt;br&gt;till avdrag för underskott kan&lt;br&gt;komma att övertas vid fusion och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1588.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;385&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det överlåtande och över-&lt;br&gt;tagande företaget ingick i samma&lt;br&gt;koncern före fusionen, ombild-&lt;br&gt;ningen eller övertagandet gäller&lt;br&gt;inte andra stycket. Förelåg i&lt;br&gt;sådant fall begränsning enligt 8 §&lt;br&gt;avseende koncernbidrag mellan&lt;br&gt;företagen har dock det över-&lt;br&gt;tagande företaget rätt till avdrag&lt;br&gt;för gammalt underskott först vid&lt;br&gt;den taxering då begränsningen&lt;br&gt;skulle ha upphört om fusionen inte&lt;br&gt;ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Z fråga om fusion mellan ekono-&lt;br&gt;miska föreningar gäller första&lt;br&gt;stycket endast om båda före-&lt;br&gt;ningarna är att anse som koope-&lt;br&gt;rativa enligt 2 § 8 mom. lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt. I fråga om&lt;br&gt;sådana fusioner som anges i 12&lt;br&gt;kap. 1 eller 3 § lagen (1987:667)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar gäller&lt;br&gt;inte bestämmelserna i andra och&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid taxeringen år 2000. Vid denna taxering tillämpas även äldre&lt;br&gt;bestämmelser i 7 § femte stycket. Vid taxeringarna år 2000-2006 tilläm-&lt;br&gt;pas även äldre bestämmelser i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;386&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.13 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1854) Prop. 1998/99:15&lt;br&gt;om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande Bilaga 2&lt;br&gt;omstruktureringar inom EG&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen&lt;br&gt;vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG skall upphöra att&lt;br&gt;gälla vid utgången av år 1998. Den upphävda lagen tillämpas dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;z fråga om internationella fusioner och fissioner på förfaranden som&lt;br&gt;genomförts före den 1 januari 1999,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;z fråga om internationella verksamhetsöverlåtelser på överlåtelser före&lt;br&gt;den 1 januari 1999 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;z fråga om internationella andelsbyten på förvärv före den 1 januari&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internationell fusion eller fission skall anses genomförd när det&lt;br&gt;överlåtande bolaget eller de överlåtande bolagen har upplösts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Det remitterade förslaget&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt&lt;br&gt;vid inskrivningsmyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 7, 22 och 33 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 32 a, 32 b och 44,&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av fast egendom är skattepliktiga om de sker genom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) köp eller byte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) tillskott till bolag eller förening, utdelning eller skifte från bolag&lt;br&gt;eller förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) fusion enligt 14 kap. 1 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) expropriation eller annan in-&lt;br&gt;lösen på grund av stadgande om&lt;br&gt;rätt eller skyldighet att lösa fast&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av tomträtter är skattepliktiga om de sker genom upplåtelse,&lt;br&gt;överlåtelse mot ersättning eller annat fång som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) expropriation eller annan in-&lt;br&gt;lösen på grund av stadgande om&lt;br&gt;rätt eller skyldighet att lösa fast&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåts ett köp av fast egendom utan något annat tillägg till eller&lt;br&gt;någon annan ändring i köpevillkoren än tiden för tillträdet och betal-&lt;br&gt;ningen, samt sättet för betalningen i den mån ändrade inteckningsför-&lt;br&gt;hållanden påkallar det, skall stämpelskatt betalas endast för det senaste&lt;br&gt;köpet. Skattebefrielse för tidigare köp erhålls dock endast om lagfart för&lt;br&gt;samtliga köp söks inom den tid som är stadgad för det första köpet. Har&lt;br&gt;skatten för tidigare köp redan betalats avräknas beloppet från skatten på&lt;br&gt;det sista köpet. Bestämmelserna om återvinning i 36 § tillämpas om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatten inte kan avräknas helt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebefrielse enligt första&lt;br&gt;stycket medges inte om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) den som förvärvat egendomen&lt;br&gt;vid det första köpet är en juridisk&lt;br&gt;person och köpet har skett från en&lt;br&gt;annan juridisk person som ingår i&lt;br&gt;samma koncern, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) den som förvärvat egendomen&lt;br&gt;vid det senare köpet är en juridisk&lt;br&gt;person som är moderföretag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:809.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;388&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller även vid upplåtelse eller&lt;br&gt;överlåtelse av tomträtt. Vad där&lt;br&gt;sagts om lagfart gäller då in-&lt;br&gt;skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begäran om tillämpning av&lt;br&gt;denna paragraf skall framställas&lt;br&gt;när lagfart eller inskrivning söks.&lt;br&gt;Överlåtare och förvärvare skall&lt;br&gt;därvid skriftligen samt på heder&lt;br&gt;och samvete intyga att ersättning&lt;br&gt;för den överlåtna egendomen inte&lt;br&gt;lämnats och inte heller skall läm-&lt;br&gt;nas utöver vad som framgår av den&lt;br&gt;ingivna överlåtelsehandlingen, och&lt;br&gt;att inte heller i övrigt avtal träffats&lt;br&gt;om tillägg till eller arman ändring i&lt;br&gt;villkoren för tidigare förvärv än&lt;br&gt;vad som angetts i överlåtelsehand-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretag till den som förvär-&lt;br&gt;vat egendomen vid det första&lt;br&gt;köpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller även vid&lt;br&gt;upplåtelse eller överlåtelse av&lt;br&gt;tomträtt. Vad som i första stycket&lt;br&gt;sagts om lagfart gäller då in-&lt;br&gt;skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begäran om tillämpning av&lt;br&gt;denna paragraf skall framställas&lt;br&gt;när lagfart eller inskrivning söks.&lt;br&gt;Överlåtare och förvärvare skall&lt;br&gt;därvid skriftligen samt på heder&lt;br&gt;och samvete intyga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) att ersättning för den över-&lt;br&gt;låtna egendomen inte lämnats och&lt;br&gt;inte heller skall lämnas utöver vad&lt;br&gt;som framgår av den ingivna över-&lt;br&gt;låtelsehandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) att inte heller i övrigt avtal&lt;br&gt;träffats om tillägg till eller annan&lt;br&gt;ändring i villkoren för tidigare&lt;br&gt;förvärv än vad som angetts i&lt;br&gt;överlåtelsehandlingen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) att förhållanden som avses i&lt;br&gt;andra stycket inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker nyinteckning och dödning på grund av samtidig ansökan, före-&lt;br&gt;ligger skatteplikt endast för skillnaden mellan det nyintecknade beloppet&lt;br&gt;och beloppet av de inteckningar som dödas. Detta gäller dock bara om&lt;br&gt;inteckningarna beviljas i egendom eller, då fråga är om företagsinteck-&lt;br&gt;ning, i näringsverksamhet som helt eller delvis omfattades av de dödade&lt;br&gt;inteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en näringsverksamhet tidi-&lt;br&gt;gast sex månader före ansökan om&lt;br&gt;företagsinteckning förvärvats ge-&lt;br&gt;nom fusion eller fission som anges&lt;br&gt;i 2 eller 3 § lagen (1998:000)&lt;br&gt;uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;fusioner, fissioner och verksam-&lt;br&gt;hetsöverlåtelser, föreligger skatte-&lt;br&gt;plikt endast för ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande skillnaden mellan det ny-&lt;br&gt;intecknade beloppet och beloppet&lt;br&gt;av de inteckningar i den för-&lt;br&gt;värvade verksamheten som upp-&lt;br&gt;hörde att gälla till följd av&lt;br&gt;389&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fusionen eller fissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en juridisk person&lt;br&gt;(förvärvaren) förvärvat fast&lt;br&gt;egendom eller tomträtt från en&lt;br&gt;annan juridisk person som in-&lt;br&gt;går i samma koncern som för-&lt;br&gt;värvaren (överlåtaren), skall&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten medge&lt;br&gt;uppskov med betalning av&lt;br&gt;skatten om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) moderföretaget i koncer-&lt;br&gt;nen är ett svenskt aktiebolag, en&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening, en&lt;br&gt;svensk sparbank eller ett&lt;br&gt;svenskt ömsesidigt skadeförsäk-&lt;br&gt;ringsföretag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) överlåtaren inte ingår i en&lt;br&gt;annan koncern än den i vilken&lt;br&gt;förvärvaren ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåter förvärvaren under&lt;br&gt;bestående koncernförhållande&lt;br&gt;egendomen till annan än ett&lt;br&gt;moderföretag eller ett dotter-&lt;br&gt;företag, skall skatten for det&lt;br&gt;första förvärvet efterges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;skall, om skatten inte eftergivits&lt;br&gt;enligt andra stycket, förklara&lt;br&gt;att uppskovet inte längre gäller&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) koncernförhållandet mel-&lt;br&gt;lan överlåtaren och förvärvaren&lt;br&gt;upphör eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) överlåtaren eller förvär-&lt;br&gt;varen upplöses genom likvida-&lt;br&gt;tion eller konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgår överlåtaren eller för-&lt;br&gt;värvaren i ett annat företag genom&lt;br&gt;fusion enligt 2 § lagen (1998:000)&lt;br&gt;om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;fusioner, fissioner och verksam-&lt;br&gt;hetsöverlåtelser, inträder det över-&lt;br&gt;tagande företaget i det vid&lt;br&gt;fusionen överlåtande företagets&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter såvitt&lt;br&gt;avser stämpelskatten. Motsvaran-&lt;br&gt;de gäller vid fission enligt 3 §&lt;br&gt;390&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma lag. I detta fall avses med Prop. 1998/99.15&lt;br&gt;övertagande företag det företag Bilaga 3&lt;br&gt;till vilket egendomen övergått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begäran om tillämpning av&lt;br&gt;reglerna om uppskov i 32 a § skall&lt;br&gt;framställas tidigast när lagfart&lt;br&gt;eller inskrivning söks och senast&lt;br&gt;ett år efter den dag då den skatt&lt;br&gt;som är hänförlig till förvärvet&lt;br&gt;fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medges uppskov och är skatten&lt;br&gt;betald, skall återbetalning ske&lt;br&gt;enligt reglerna i 40 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaring om att uppskov inte&lt;br&gt;längre gäller skall anses som&lt;br&gt;sådant beslut om skatten som av-&lt;br&gt;ses i 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten får&lt;br&gt;inte lämna ut en handling som&lt;br&gt;ligger till grund för skattens fast-&lt;br&gt;ställande eller ett pantbrev förrän&lt;br&gt;skatten har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten får&lt;br&gt;inte lämna ut en handling som&lt;br&gt;ligger till grund för skattens fast-&lt;br&gt;ställande eller ett pantbrev förrän&lt;br&gt;skatten har betalats. Detta gäller&lt;br&gt;inte om uppskov medgetts enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 32 a § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en inteckning förts över från skeppsbyggnadsregistret till skepps-&lt;br&gt;registret i samband med att ett skeppsbygge registrerats som skepp, far&lt;br&gt;inte nationalitetshandlingen för skeppet lämnas ut förrän skatten för in-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;teckningen har betalats.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig skall lämna uppgift&lt;br&gt;till inskrivningsmyndigheten om&lt;br&gt;omständighet som anges i 32 a §&lt;br&gt;tredje stycket. Den som uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet inte läm-&lt;br&gt;nar sådan uppgift döms till böter&lt;br&gt;eller fängelse högst sex månader.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;förvärv som görs den dagen eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-06-18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet Arne&lt;br&gt;Baekkevold, justitierådet Edvard Nilsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 28 maj 1998 (Finansdepartementet) har rege-&lt;br&gt;ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över forslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om uppskov med beskattningen vid överlåtelse av tillgångar i&lt;br&gt;näringsverksamhet till underpris,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om uppskov med beskattningen vid fusioner, fissioner och&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom&lt;br&gt;koncerner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon&lt;br&gt;trolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,&lt;br&gt;lO.lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 l.lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag for underskott av&lt;br&gt;näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om upphävande av lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen&lt;br&gt;vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har infor Lagrådet föredragits av kanslirådet Ingrid Melbi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt for det nuvarande systemet för inkomstbeskattning av&lt;br&gt;egendomsöverlåtelser kan sägas vara att egendom överlåts mot fullt&lt;br&gt;vederlag till en person som är fristående i förhållande till överlåtaren och&lt;br&gt;att vederlaget utgår i pengar. Så snart en eller flera av dessa förutsätt-&lt;br&gt;ningar brister uppkommer problem. Osäkerhet kan exempelvis råda om&lt;br&gt;hur en vinst eller förlust skall beskattas om överlåtelsen sker mellan när-&lt;br&gt;stående personer eller om vinsten eller förlusten påverkas av att överlåta-&lt;br&gt;ren helt eller delvis avstått från marknadsmässigt vederlag. En arman&lt;br&gt;situation då det kan vara vanskligt att utforma lämpliga beskattningsreg-&lt;br&gt;ler är när vederlaget för den överlåtna egendomen består av annat än&lt;br&gt;pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem som uppkommer i samband med transaktioner av nu antytt&lt;br&gt;slag är endast till en del reglerade i gällande skattelagstiftning. Åtskilliga&lt;br&gt;frågor har överlämnats till domstolarnas bedömning. Ett genomforande&lt;br&gt;av de till Lagrådet remitterade forslagen innebär att det reglerade om-&lt;br&gt;rådet utvidgas. I remissen föreslås närmare bestämt att fyra nya lagar&lt;br&gt;införs och att ett stort antal kompletterande bestämmelser tas in i bl.a.&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370), KL, och lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, SIL. De nya lagarna tar sikte på beskattningsfrågor vid&lt;br&gt;överlåtelse till underpris (1), andelsbyten (2), andelsöverlåtelser inom&lt;br&gt;koncerner (3) samt fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser (4).&lt;br&gt;Det övergripande syftet med de nya lagarna och övriga lagförslag är att&lt;br&gt;omstruktureringar inom företagssektorn skall kunna göras utan att några&lt;br&gt;omedelbara skattekonsekvenser uppkommer. Någon definitiv skattelätt-&lt;br&gt;nad är dock inte avsedd. Det belopp som undantas från omedelbar be-&lt;br&gt;skattning skall i princip beskattas när de omständigheter som motiverat&lt;br&gt;undantaget inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ämnen som behandlas i lagrådsremissen hör till de svåraste inom&lt;br&gt;skatterätten. Vid en överlåtelse till underpris mellan två företag måste&lt;br&gt;exempelvis ställning tas inte bara till om det överlåtande företaget som&lt;br&gt;inkomst skall ta upp ett högre belopp än det avtalade priset. Därutöver&lt;br&gt;måste prövas vad som skall gälla beträffande det förvärvande företagets&lt;br&gt;anskaffningsvärde för den överlåtna egendomen. Vid en senare försälj-&lt;br&gt;ning av andelar i något av företagen uppkommer vidare frågan om i vad&lt;br&gt;mån den värdeöverföring som ägt rum bör påverka denna försäljnings&lt;br&gt;skattemässiga resultat. Mot denna bakgrund kan Lagrådet ansluta sig till&lt;br&gt;den i remissen uttalade uppfattningen att det föreligger ett behov att in-&lt;br&gt;föra lagregler på områden som tidigare varit oreglerade. Vad gäller lag-&lt;br&gt;förslagens allmänna utformning far Lagrådet anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan till en början slås fast att de remitterade förslagen känneteck-&lt;br&gt;nas av mycket hög komplexitet. Även för en erfaren skattejurist torde det&lt;br&gt;vara näst intill omöjligt att med ledning enbart av lagtexten bilda sig en&lt;br&gt;säker uppfattning om vad reglerna innebär. Till en del sammanhänger&lt;br&gt;detta med att de fyra nya lagarna och korresponderande regler i KL och&lt;br&gt;SIL griper in och påverkar varandra på ett svåröverskådligt sätt. Att det&lt;br&gt;nuvarande regelsystemet är behäftat med betydande brister såvitt gäller&lt;br&gt;systematik och terminologi gör inte saken lättare. Det kan därför sättas i&lt;br&gt;fråga om inte en lagstiftningsinsats av den omfattning som nu föreslås&lt;br&gt;hade bort anstå och samordnas med den till hösten aviserade lagråds-&lt;br&gt;remissen om en helt ny inkomstskattelag (jfr SOU 1997:2). Avsikten är&lt;br&gt;nämligen att de nu aktuella lagförslagen skall tas in i den nya inkomst-&lt;br&gt;skattelagen. Dessa har alltså delvis karaktären av ett provisorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provisorier bör allmänt sett undvikas. Detta gäller i synnerhet om -&lt;br&gt;som nu är fallet - provisoriet i sig är av betydande omfattning och avser&lt;br&gt;komplicerade företeelser. Enligt Lagrådet är det vidare tveksamt om de i&lt;br&gt;remissen valda lösningarna till alla delar är förenliga med vad som där&lt;br&gt;uttalats om hur omstruktureringar inom företagssektorn bör behandlas i&lt;br&gt;skattehänseende. Vissa av förslagen framstår således som materiellt sett&lt;br&gt;diskutabla. Även vad gäller innebörden av vissa centrala begrepp -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exempelvis uppskov och avyttring — hade enligt Lagrådets mening en Prop.l998/99:15&lt;br&gt;mer ingående analys varit önskvärd. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan med andra ord anföras flera skäl for att de remitterade för-&lt;br&gt;slagen hade bort läggas fram vid en senare tidpunkt. Som framhållits i&lt;br&gt;remissen finns det emellertid vägande argument för att den nu aktuella&lt;br&gt;lagstiftningen genomförs före införandet av den aviserade inkomst-&lt;br&gt;skattelagen. För denna ståndpunkt talar främst att regeringen den 20&lt;br&gt;januari 1998 lämnat en skrivelse till riksdagen (Skr 1997/98:66) med&lt;br&gt;meddelande om kommande förslag om ändringar av reglerna för beskatt-&lt;br&gt;ning av aktievinster i företagssektorn. I skrivelsen föreslog regeringen&lt;br&gt;med stöd av 2 kap. 10 § regeringsformen att de kommande förslagen&lt;br&gt;skulle tillämpas på vissa avyttringar fr.o.m den 21 januari 1998. De i&lt;br&gt;skrivelsen aviserade förslagen har tagits upp i det nu aktuella lagstift-&lt;br&gt;ningsärendet. Det är givetvis angeläget att den skattemässiga regleringen&lt;br&gt;av ifrågavarande avyttringar inte skjuts ytterligare framåt i tiden.&lt;br&gt;Lagrådet kan också ansluta sig till regeringens uppfattning att vissa av de&lt;br&gt;i den förevarande remissen behandlade frågorna har så stor ekonomisk&lt;br&gt;betydelse att de skattskyldigas anspråk på ett mer förutsebart regelverk&lt;br&gt;på området väger tungt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu anförts leder sammanfattningsvis till slutsatsen att Lagrådet&lt;br&gt;inte motsätter sig att en lagstiftning nu genomförs som i huvudsak&lt;br&gt;överensstämmer med vad som föreslagits i remissen. En förutsättning är&lt;br&gt;därvid att de synpunkter som lämnas i det följande beaktas i det fortsatta&lt;br&gt;lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet tar först upp några frågor som är grundläggande för flera av&lt;br&gt;de remitterade förslagen, nämligen innebörden av vissa centrala begrepp&lt;br&gt;samt behandlingen av värdeöverföringar mellan olika rättssubjekt. Där-&lt;br&gt;efter redovisas Lagrådets synpunkter i anslutning till de olika lag-&lt;br&gt;rummen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innebörden av vissa begrepp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande skattelagstiftning har som redan nämnts betydande brister i&lt;br&gt;terminologiskt hänseende. Begrepp som kostnad och intäkt används inte&lt;br&gt;bara i den gängse meningen, dvs. periodiserade utgifter respektive in-&lt;br&gt;komster, utan betecknar ibland själva utgiften eller inkomsten. Vid be-&lt;br&gt;räkning av värdeminskningsavdrag för byggnader används t.ex. uttrycket&lt;br&gt;&amp;quot;utgifter för anskaffande av en byggnad&amp;quot; och &amp;quot;anskaffningsvärde&amp;quot;&lt;br&gt;(punkt 6 av anvisningarna till 23 § KL) medan samma utgifter i reavinst-&lt;br&gt;sammanhang betecknas som &amp;quot;förbättringskostnad&amp;quot; och inräknas i &amp;quot;om-&lt;br&gt;kostnadsbeloppet&amp;quot; (24 § 1 mom. SIL). Som konstaterats i det föregående&lt;br&gt;kan emellertid en genomgripande terminologisk översyn inte komma till&lt;br&gt;stånd i det nu förevarande lagstiftningsärendet. En del brister får därför&lt;br&gt;tills vidare godtas. Några använda begrepp synes dock vara av så grund-&lt;br&gt;läggande betydelse för förståelsen av de remitterade förslagen att före-&lt;br&gt;kommande oklarheter måste undanröjas. Detta gäller främst uttrycken&lt;br&gt;&amp;quot;uppskov&amp;quot; och &amp;quot;avyttring&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;394&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen uppskov betecknar olika företeelser i de remitterade för-&lt;br&gt;slagen. I lagen om uppskov med beskattningen vid överlåtelse av till-&lt;br&gt;gångar i näringsverksamhet till underpris, i det följande kallad under-&lt;br&gt;prislagen, och lagen om uppskov med beskattningen vid fusioner,&lt;br&gt;fissioner och verksamhetsöverlåtelser, i det följande kallad fusionslagen,&lt;br&gt;avses med uppskov i princip det förhållandet att det överlåtande företaget&lt;br&gt;inte behöver ta upp den överlåtna egendomens marknadsvärde som intäkt&lt;br&gt;utan endast ett belopp motsvarande egendomens skattemässiga värde. Så&lt;br&gt;länge något underskott inte uppkommer grundas taxeringen på det mellan&lt;br&gt;parterna avtalade priset även om detta understiger marknadsvärdet. Skill-&lt;br&gt;naden mellan marknadspris och avtalat pris beskattas hos den nye ägaren&lt;br&gt;när denne i sin tur överlåter egendomen. Den ursprunglige ägaren träffas&lt;br&gt;alltså inte av någon ytterligare beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av lagen om uppskov med beskattningen vid an-&lt;br&gt;delsbyten, i det följande kallad andelsbyteslagen, och lagen om uppskov&lt;br&gt;med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner, i det följande&lt;br&gt;kallad koncemöverlåtelselagen, fastställer skattemyndigheten ett belopp&lt;br&gt;motsvarande den vinst som skulle ha uppkommit om egendomen (aktier&lt;br&gt;eller andra andelar) överlåtits för marknadspris. Överlåtaren skall i prin-&lt;br&gt;cip ta upp detta vinstbelopp som intäkt om och när vissa händelser in-&lt;br&gt;träffar, exempelvis när de tillbytta andelarna säljs (andelsbyteslagen)&lt;br&gt;eller när de överlåtna andelarna säljs externt (koncemöverlåtelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets uppfattning är det inte minst av pedagogiska skäl&lt;br&gt;viktigt att ett system som innebär undantag från beskattning till mark-&lt;br&gt;nadspris (underprislagen och fusionslagen) begreppsmässigt skiljs från&lt;br&gt;ett system som innebär att en på marknadspris grundad vinst fastställs&lt;br&gt;och beskattas hos överlåtaren, låt vara att tidpunkten för beskattning av&lt;br&gt;vinsten kopplas till vissa framtida händelser. Termen uppskov synes böra&lt;br&gt;reserveras för de sistnämnda fallen. Såvitt Lagrådet kan finna överens-&lt;br&gt;stämmer detta också med den nuvarande terminologin i skattelagstift-&lt;br&gt;ningen (se t.ex. punkt 1 av anvisningarna till 22 § KL och&lt;br&gt;2 § 4 mom. SIL i vilka lagrum uttrycket uppskov inte förekommer och&lt;br&gt;lagen /1993:1469/ om uppskovsavdrag vid byte av bostad).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar mot bakgrund av det anförda att termen uppskov&lt;br&gt;utmönstras ur underprislagen och fusionslagen. Detta leder i sin tur till&lt;br&gt;ett antal ändringar i dessa lagar. Lagrådet återkommer härtill i samband&lt;br&gt;med kommentaren till berörda lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttring har en specifik innebörd inom skatterätten. Med avyttring av&lt;br&gt;egendom avses enligt 24 § 2 mom. första stycket SIL &amp;quot;försäljning, byte&lt;br&gt;eller därmed jämförlig överlåtelse av egendom.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att beskattning av reavinst skall kunna komma i fråga krävs att&lt;br&gt;egendomen har avyttrats. Har egendomen överförts på annat sätt än&lt;br&gt;genom avyttring - exempelvis i form av gåva - sker ingen reavinstbe-&lt;br&gt;skattning. Den nye ägaren inträder i detta fall i den tidigare ägarens&lt;br&gt;skattesituation (24 § 1 mom. tredje stycket SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningen mellan å ena sidan avyttringar, dvs. onerösa över-&lt;br&gt;låtelser, och å andra sidan gåvor och andra s.k. benefika överlåtelser&lt;br&gt;vållar normalt inga större problem. Vid s.k. blandade förvärv, dvs. när en&lt;br&gt;överlåtelse innehåller såväl onerösa som benefika moment, är läget&lt;br&gt;395&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annorlunda. Tvekan kan då råda om transaktionen vid den skattemässiga&lt;br&gt;bedömningen skall klyvas i en rent onerös och en rent benefik del eller&lt;br&gt;om transaktionen skall bedömas som ett enda förvärv med ledning av&lt;br&gt;något slags huvudsaklighetsprincip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsläget på området synes i viss mån osäkert. Länge torde den all-&lt;br&gt;männa meningen ha varit att blandade förvärv avseende värdepapper och&lt;br&gt;annan lös egendom skall klyvas i en onerös och en benefik del medan&lt;br&gt;förvärv avseende fastigheter skall behandlas enligt en huvudsaklighets-&lt;br&gt;princip. Den rådande osäkerheten hänger bl.a. samman med att vissa&lt;br&gt;former av underprisöverlåtelser blev föremål för reglering i samband&lt;br&gt;med 1990 års skattereform. I 24 § 3 mom. första stycket SIL föreskrivs&lt;br&gt;sålunda att avdrag inte medges för reaförlust till följd av att egendom&lt;br&gt;avyttrats till ett pris under marknadsvärdet om det inte framgår av om-&lt;br&gt;ständigheterna att överlåtaren saknat avsikt att öka mottagarens för-&lt;br&gt;mögenhet. Av ordalydelsen synes den slutsatsen kunna dras att en över-&lt;br&gt;låtelse kan utgöra en avyttring även till den del avtalat pris understiger&lt;br&gt;marknadsvärdet och att reavinsten skall beräknas på grundval av avtalat&lt;br&gt;pris om underpriset motiverats av annan anledning än avsiktlig för-&lt;br&gt;mögenhetsöverföring. Någon begränsning till fastighetsöverlåtelser görs&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller det nu förevarande lagstiftningsärendet kan anmärkas att&lt;br&gt;underprislagen behandlar tillgångar i näringsverksamhet som överlåts&lt;br&gt;utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet&lt;br&gt;(1 §). Med tanke på att termen överlåtelse täcker såväl onerösa som bene-&lt;br&gt;fika transaktioner har Lagrådet inget att invända mot terminologin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelsbyteslagen tar sikte på att en andel i ett företag avyttras mot er-&lt;br&gt;sättning i form av andelar i det köpande företaget och eventuellt en&lt;br&gt;mindre kontantersättning (1 §). Enligt remissens författningskommentar&lt;br&gt;skall av villkoret att ersättningen utgår i form av andelar i det köpande&lt;br&gt;företaget följa att de mottagna andelarna skall utgöra full ersättning, dvs.&lt;br&gt;de mottagna andelarna skall vara lika mycket värda som den avyttrade&lt;br&gt;andelen. Vid förekomst av ett benefikt inslag skall transaktionen klyvas i&lt;br&gt;en onerös och en benefik del. I den allmänna motiveringen uttalas i denna&lt;br&gt;fråga att det av allmänna principer följer att varje transaktion skall be-&lt;br&gt;handlas för sig vid beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet kan ansluta sig till uppfattningen att andelsbyteslagen vid&lt;br&gt;blandade förvärv bör omfatta endast överlåtelsens onerösa moment. Mot&lt;br&gt;bakgrund bl.a. av hur termen avyttring används på andra håll inom&lt;br&gt;skattelagstiftningen synes emellertid denna tolkning ingalunda självklar.&lt;br&gt;Lagrådet förordar att lagtexten förtydligas i angivet hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 § koncemöverlåtelselagen framgår att ett företag, som avyttrar&lt;br&gt;aktier eller andra andelar till ett företag tillhörande samma koncern, kan&lt;br&gt;medges uppskov med beskattningen av reavinsten. Termen avyttring av-&lt;br&gt;ses enligt den allmänna motiveringen och författningskommentaren här&lt;br&gt;omfatta såväl rent onerösa som blandade överlåtelser. En konsekvens av&lt;br&gt;detta är att en underprisöverlåtelse, som inte uppfyller underprislagens&lt;br&gt;villkor för undantag från omedelbar beskattning, kan träffas av uttagsbe-&lt;br&gt;skattning trots att de i koncemöverlåtelselagen angivna kraven för upp-&lt;br&gt;skov är uppfyllda (se 2 § koncemöverlåtelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets uppfattning är det olyckligt och ägnat att ge upphov&lt;br&gt;till misstag vid rättstillämpningen att begreppet avyttring innefattar blan-&lt;br&gt;dade överlåtelser i koncemöverlåtelselagen men inte i andelsbyteslagen.&lt;br&gt;Terminologin bör ses över under det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en verksamhetsöverlåtelse skall anses föreligga enligt fusions-&lt;br&gt;lagen erfordras bl.a. att ett företags samtliga tillgångar i dess verksamhet&lt;br&gt;eller i en verksamhetsgren avyttras till ett annat företag (8 §). Med avytt-&lt;br&gt;ring avses här enligt remissen endast rent onerösa överlåtelser. Vad Lag-&lt;br&gt;rådet i anslutning till andelsbyteslagen framhållit om behovet av för-&lt;br&gt;tydligande gäller också beträffande fusionslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Värdeöverföringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den skattemässiga behandlingen av överföringar av värden mellan olika&lt;br&gt;rättssubjekt tillhör skatterättens mest komplicerade områden. Svårigheter&lt;br&gt;kan uppkomma redan vid behandlingen av själva förmögenhetsöver-&lt;br&gt;föringen. Om denna avser annat än pengar kan tvekan exempelvis råda&lt;br&gt;om överlåtaren skall uttagsbeskattas eller reavinstbeskattas och om för-&lt;br&gt;värvaren skall utdelningsbeskattas eller träffas av annan beskattning. Be-&lt;br&gt;räkningen av förvärvarens anskaffningsvärde kan också ge upphov till&lt;br&gt;skilda meningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet återkommer senare till vissa frågor som rör denna problema-&lt;br&gt;tik (se främst kommentaren till punkt 1 a av anvisningarna till 22 § KL).&lt;br&gt;Vad Lagrådet nu avser att diskutera kan sägas gälla ett än svårare&lt;br&gt;problemkomplex, nämligen hur genomförda värdeöverföringar påverkar&lt;br&gt;det skattemässiga värdet (omkostnadsbeloppet) på aktierna eller andra&lt;br&gt;andelar i det gynnade eller missgynnade företaget. För att i möjligaste&lt;br&gt;mån förenkla framställningen utgår Lagrådet i det följande från att vär-&lt;br&gt;deöverföringen sker inom en aktiebolagsrättslig koncern som består av&lt;br&gt;moderbolaget M och det helägda dotteraktiebolaget D.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att M köpt aktierna i D för 100 och att D då hade en beskattad&lt;br&gt;vinst på 30 som skattefritt delas ut till M. Sedermera säljer M aktierna i&lt;br&gt;D för 60.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M:s omkostnadsbelopp för aktierna i D är enligt 24 § 1 mom. SIL 100.&lt;br&gt;Försäljningen för 60 ger därför upphov till en skenbar reaförlust på 40.&lt;br&gt;Enligt det andra stycket i det nya 24 § 1 a mom. SIL skall emellertid om-&lt;br&gt;kostnadsbeloppet i exemplet minskas med belopp motsvarande värde-&lt;br&gt;överföringen, 30. Reaförlusten reduceras därigenom till 10 vilket motsva-&lt;br&gt;rar M:s verkliga förlust på grund av innehavet. Lagrådet har i denna del&lt;br&gt;inget att erinra mot den i remissen föreslagna lösningen, vilken för övrigt&lt;br&gt;torde innebära en kodifiering av gällande praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 24 § 1 a mom. femte stycket SIL föreslås att någon justering av om-&lt;br&gt;kostnadsbeloppet inte skall ske till den del reavinst uppkommer. Detta&lt;br&gt;innebär att den av utdelningen föranledda minskningen av omkostnads-&lt;br&gt;beloppet för aktierna i D reduceras till 20 om M säljer aktierna för 80 och&lt;br&gt;att omkostnadsbeloppet över huvud taget inte påverkas om aktierna kan&lt;br&gt;säljas för 100 eller mer. Den valda lösningen är således inte symmetrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen anförs att frågan om omkostnads-&lt;br&gt;beloppet bör justeras även i vissa vinstfall bör beredas vidare. Med tanke&lt;br&gt;på att asymmetrier regelmässigt ger utrymme för manipulationer vill&lt;br&gt;Lagrådet understryka angelägenheten av att en sådan utredning genom-&lt;br&gt;förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av omkostnadsbeloppet på aktierna i D skall enligt 24 §&lt;br&gt;1 a mom. fjärde stycket SIL i sin tur reduceras med belopp motsvarande&lt;br&gt;nettovärdet av överföringar i motsatt riktning, dvs. från M till D. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte till den del värdeöverföringen utgör förbättringskostnad&lt;br&gt;enligt 24 § 1 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att minskningen av omkostnadsbeloppet bör reduceras med värde-&lt;br&gt;överföringar från M till D framstår enligt Lagrådet som befogat. Tvekan&lt;br&gt;kan dock råda om huruvida reduceringen bör avse bruttovärdet eller, som&lt;br&gt;föreslagits, ett värde som minskats med bl.a. utdelningar av D:s löpande&lt;br&gt;vinster. Lagrådet går dock inte närmare in på denna frågeställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeöverföringar som utgör förbättringskostnader skall, som nyss&lt;br&gt;sagts, inte beaktas vid tillämpningen av 24 § 1 a mom. ljärde stycket SIL.&lt;br&gt;Regeln motiveras av att förbättringskostnader ökar omkostnadsbeloppet&lt;br&gt;enligt 24 § 1 mom. SIL och att samma överföring rimligen inte bör be-&lt;br&gt;aktas mer än en gång. Med tanke på att förbättringskostnader generellt&lt;br&gt;påverkar beräkningen av reavinst eller reaförlust medan de överföringar&lt;br&gt;som avses i det nämnda ljärde stycket har ett relativt begränsat tillämp-&lt;br&gt;ingsområde, kan gränsdragningen mellan de två skilda kategorierna av&lt;br&gt;överföringar fa stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att M efter den i exemplet mottagna utdelningen på 30 lämnar&lt;br&gt;ett tillskott i form av koncernbidrag till D. Koncernbidraget ökar värdet&lt;br&gt;på aktierna i D med 50. M säljer därefter aktierna i D för 100. Anses&lt;br&gt;koncernbidraget utgöra en förbättringskostnad kan omkostnadsbeloppet&lt;br&gt;för aktierna i D beräknas till 100 (inköpspris) minskat med 30&lt;br&gt;(utdelningen) plus 50 (koncernbidraget), dvs. till 120. Försäljningen&lt;br&gt;medför alltså 20 i förlust. Räknas koncernbidraget inte som förbättrings-&lt;br&gt;kostnad far bidraget beaktas bara till den del det motsvarar utdelningen&lt;br&gt;(30). Omkostnadsbeloppet blir därmed 100 och försäljningen leder var-&lt;br&gt;ken till vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen anförs, med hänvisning till rättsfallet RÅ&lt;br&gt;1990 ref. 102, att koncernbidrag, till skillnad från ovillkorliga kapital-&lt;br&gt;tillskott, enligt praxis inte utgör förbättringskostnad. I anslutning härtill&lt;br&gt;redovisas ett av Företagsskatteutredningen (Fi 1992:11) fört resonemang&lt;br&gt;som mynnar ut i att det skulle strida mot principen för koncembeskatt-&lt;br&gt;ning att öka omkostnadsbeloppet för aktierna i ett dotterbolag på grund&lt;br&gt;av att koncernbidrag mottagits från moderbolaget. Utredningens slutsats&lt;br&gt;är att det med hänsyn till praxis inte behövs någon lagreglering i frågan.&lt;br&gt;Något förslag till sådan reglering läggs inte heller fram i remissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet är för sin del inte övertygat om riktigheten i Företagsskatte-&lt;br&gt;utredningens resonemang. Ett system som innebär att ett (ovillkorligt)&lt;br&gt;kapitaltillskott - men inte ett koncernbidrag som efter skatt innebär en&lt;br&gt;lika stor värdeöverföring - skall anses som förbättringskostnad ter sig&lt;br&gt;svårbegripligt. Den omständigheten att koncernbidrag i viss omfattning&lt;br&gt;skall beaktas vid tillämpningen av 24 § 1 a mom. SIL gör inte tanke-&lt;br&gt;398&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gången lättare att förstå. Till detta kommer att inget torde hindra att ett&lt;br&gt;koncernbidrag lämnas i form av annan egendom än pengar. Är så fallet -&lt;br&gt;och är koncemöverlåtelselagen inte tillämplig (jfr 1 § den lagen) - om-&lt;br&gt;fattas bidraget/överlåtelsen av underprislagen. Enligt 2 § fjärde stycket&lt;br&gt;underprislagen skall som förbättringskostnad anses ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande den överlåtna egendomens skattemässiga värde. Koncernbidrag&lt;br&gt;som utges i sakvärden avses med andra ord i omkostnadshänseende be-&lt;br&gt;handlas annorlunda än koncernbidrag i pengar. Från materiell synpunkt&lt;br&gt;framstår denna skillnad som egenartad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu anförts ger vid handen att de i remissen föreslagna lösningarna&lt;br&gt;i flera hänseenden synes diskutabla såvitt avser hur värdeöverföringar&lt;br&gt;bör inverka på omkostnadsbeloppet för andelarna i mottagande företag.&lt;br&gt;Detta gäller även i det enkla fallet då fråga är om överföringar mellan ett&lt;br&gt;moderbolag och dess helägda dotterbolag. Ytterligare komplikationer&lt;br&gt;torde inträda om värdeöverföringen inte sker direkt mellan givande och&lt;br&gt;mottagande företag utan indirekt via företag som tillhör samma företags-&lt;br&gt;grupp. Lagrådet vill i det sammanhanget ifrågasätta om inte den i 24 §&lt;br&gt;1 a mom. sjätte stycket SIL föreslagna regeln rörande indirekta över-&lt;br&gt;föringar enligt sin ordalydelse omfattar en vidare krets av överföringar än&lt;br&gt;vad som sakligt sett är motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets slutsats är att den problematik som sammanhänger med&lt;br&gt;värdeöverföringar måste bli föremål för ytterligare analyser och över-&lt;br&gt;väganden innan lagstiftning i ämnet kan genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om uppskov med beskattningen vid överlåtelse av&lt;br&gt;tillgångar i näringsverksamhet till underpris&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet har anfört i det föregående bör termen uppskov utmönstras&lt;br&gt;i denna lag. Denna term förekommer i lagens rubrik, som med viss&lt;br&gt;förkortning i övrigt lämpligen kan lyda &amp;quot;lag om beskattningen vid över-&lt;br&gt;låtelser till underpris&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget inleds med tre paragrafer som saknar avsnittsrubrik.&lt;br&gt;Följande paragrafer har däremot försetts med olika avsnittsrubriker och i&lt;br&gt;några fall också underrubriker. Frånvaron av en avsnittsrubrik till de in-&lt;br&gt;ledande bestämmelserna kan vid ett ytligt betraktande ge det felaktiga&lt;br&gt;intrycket att dessa är av en annan karaktär än övriga bestämmelser och&lt;br&gt;utgör t.ex. en ingress till lagen. Lagrådet förordar att även de inledande&lt;br&gt;paragraferna ges en särskild rubrik, på samma sätt som skulle ha skett om&lt;br&gt;lagen hade innehållit kapitelrubriker. Vad nu sagts gäller även de tre&lt;br&gt;närmast följande lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnittsrubriken till 14-27 §§ hänvisar till villkor som avses i 1 §,&lt;br&gt;medan den paragrafen i sin tur hänvisar till villkor som avses i 14-27 §§.&lt;br&gt;Detta är inte någon tillfredsställande lagstiftningsteknik. Lagrådet för-&lt;br&gt;ordar att nämnda avsnittsrubrik ändras till &amp;quot;Villkor för undantag från&lt;br&gt;uttagsbeskattning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;399&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att bestämmelserna i 4 § flyttas så att de direkt ansluter&lt;br&gt;till de bestämmelser i lagen som de hör samman med. I enlighet härmed&lt;br&gt;bör första stycket placeras närmast efter 1 § och således bilda 2 §. Andra&lt;br&gt;stycket bör tas in som en sista mening i 3 § 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anskaffningsvärdet för en mottagen andel fördelats på flera andelar&lt;br&gt;på grund av fondemission, split eller liknande förfarande, skall enligt&lt;br&gt;första stycket var och en av dessa andelar anses som mottagen andel.&lt;br&gt;Uppskovsbeloppet avseende den ursprungligen mottagna andelen skall&lt;br&gt;fördelas på andelarna. Bestämmelsen har betydelse bl.a. vid fastställandet&lt;br&gt;av turordning vid senare avyttring av andelar (se 11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket &amp;quot;liknande förfarande&amp;quot; synes kunna föranleda osäkerhet.&lt;br&gt;Frågan är närmare bestämt om och i så fall hur aktier som utgivits vid en&lt;br&gt;nyemission skall behandlas. Ett problem i sammanhanget är att villkoren&lt;br&gt;för en nyemission kan variera högst avsevärt. Är teckningskursen för de&lt;br&gt;emitterade aktierna mycket låg i förhållande till deras marknadsvärde har&lt;br&gt;en nyemission i stort sett samma ekonomiska innebörd som en fond-&lt;br&gt;emission. Motsvarar teckningskursen däremot ungefärligen aktiernas&lt;br&gt;marknadsvärde utgör möjligheten att utnyttja teckningsrätten ingen större&lt;br&gt;fördel jämfört med ett vanligt förvärv på den öppna marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda ger vid handen att aktier som förvärvats vid en nyemission&lt;br&gt;teoretiskt sett kan delas upp i &amp;quot;fondaktier&amp;quot; och &amp;quot;marknadsaktier&amp;quot; . Från&lt;br&gt;materiell synpunkt bör uppskovsbeloppet avseende den tidigare mottagna&lt;br&gt;andelen fördelas på fondaktiema men inte på marknadsaktiema. De sist-&lt;br&gt;nämnda aktierna bör således anses som nya i den mening som avses i&lt;br&gt;11 §. Genom en uppdelning av detta slag undviks att tekniken vid en&lt;br&gt;ökning av ett bolags aktiekapital - t.ex. så att ökningen genomförs som&lt;br&gt;en kombinerad fond- och nyemission i stället för enbart en nyemission -&lt;br&gt;far skattemässig betydelse vid en kommande avyttring av de emitterade&lt;br&gt;aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet är medvetet om att den beskrivna uppdelningen av ny-&lt;br&gt;emitterade aktier kan vålla tillämpningsproblem som knappast står i pro-&lt;br&gt;portion till sakens betydelse. Skäl kan därför åberopas för att aktier som&lt;br&gt;utgivits vid en nyemission i nu diskuterade situationer skall behandlas&lt;br&gt;antingen som fondaktier eller som marknadsaktier. Med en sådan lösning&lt;br&gt;måste ställning tas till om valet skall träffas på grundval av en analys av&lt;br&gt;nyemissionens ekonomiska innebörd eller om andra faktorer bör vara&lt;br&gt;avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör frågan i vad mån nyemissioner skall om-&lt;br&gt;fattas av den i första stycket föreslagna regleringen övervägas vidare un-&lt;br&gt;der det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsöverlåtelser inom koncerner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen gäller uppskov med beskattningen vid sådana&lt;br&gt;överlåtelser av andelar i ett företag som en juridisk person gör med rea-&lt;br&gt;vinst till en annan juridisk person inom samma koncem. Dessa&lt;br&gt;avtalsparter betecknas i lagen säljaren respektive köparen. Denna&lt;br&gt;terminologi passar ibland mindre väl, t.ex. när det sägs att säljaren eller&lt;br&gt;köparen ingår i eller tillhör en koncem (4 och 9 §§), att säljaren upplöses&lt;br&gt;(6 §), att säljaren uppgår i ett företag eller att ett företag går upp i&lt;br&gt;köparen (6 och 10 §§), att andelar i köparen delas ut (9 §) samt att han,&lt;br&gt;dvs. den juridiska person som betecknats köparen, förvärvar nya andelar&lt;br&gt;(11 §). Enligt Lagrådets mening bör samma terminologi användas i fore-&lt;br&gt;varande lag som i t.ex. den föreslagna fusionslagen, dvs. det säljande&lt;br&gt;respektive det köpande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Lagrådet nyss anfört bör de juridiska personer mellan&lt;br&gt;vilka andelar i ett företag överlåts med reavinst definieras i denna para-&lt;br&gt;graf som det säljande och det köpande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen definieras den andel som överlåts med reavinst som den&lt;br&gt;koncemöverlåtna andelen och det företag vars andel överlåts som det&lt;br&gt;koncemöverlåtna företaget. Dessa beteckningar kan missuppfattas och&lt;br&gt;bör enligt Lagrådets mening ändras till den överlåtna andelen respektive&lt;br&gt;det överlåtna företaget. Godtas förslaget föranleder det ändringar i lag-&lt;br&gt;texten i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret enligt denna paragraf att överlåtelsen av den andel som avytt-&lt;br&gt;rats med reavinst inte har skett yrkesmässigt framstår som överflödigt vid&lt;br&gt;sidan av den bestämning av begreppet reavinst som finns i 3 § 1 mom.&lt;br&gt;SIL. Detta villkor bör därför enligt Lagrådets mening utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda förordar Lagrådet att paragrafen, med&lt;br&gt;ytterligare någon redaktionell justering, ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Avyttrar en juridisk person (det säljande företaget) till en annan juridisk&lt;br&gt;person inom samma koncem {det köpande företaget) en andel {den&lt;br&gt;överlåtna andelen) i ett företag {det överlåtna företaget) med realisa-&lt;br&gt;tionsvinst och är villkoren i denna lag uppfyllda, medges efter yrkande&lt;br&gt;uppskov med beskattningen av realisationsvinsten vid tillämpning av&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf behandlas bl.a. det fallet att den överlåtna andelen&lt;br&gt;&amp;quot;utslocknar&amp;quot;. Detta uttryckssätt är enligt Lagrådets mening oegentligt och&lt;br&gt;bör ändras. Lagrådet förordar att paragrafen, med ytterligare några re-&lt;br&gt;daktionellajusteringar, ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;401&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Vinst som avses i 1 § skall tas upp som intäkt först när en omständighet&lt;br&gt;inträffar som medför att det överlåtna företaget inte längre existerar eller&lt;br&gt;att den överlåtna andelen inte längre innehas av ett företag som tillhör&lt;br&gt;samma koncem som det säljande företaget, om inte annat följer av&lt;br&gt;6-10 §§.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av de ändringar som Lagrådet förordar i detta ärende och&lt;br&gt;med ytterligare några redaktionella justeringar bör denna paragraf ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Inträffar en omständighet som medför att det säljande företaget inte&lt;br&gt;längre existerar, skall vinst som avses i 1 § tas upp som intäkt vid det&lt;br&gt;tillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om det säljande företaget genom en sådan&lt;br&gt;fusion som avses i lagen (1998:000) om beskattningen vid fusioner,&lt;br&gt;fissioner och verksamhetsöverlåtelser går upp i ett företag som tillhör&lt;br&gt;samma koncem som det säljande företaget. I stället tillämpas de&lt;br&gt;bestämmelser som avser det säljande företaget på det övertagande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhåller det säljande företaget genom ett avtal om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning hemvist i ett annat land, skall vinst som avses i 1 § tas&lt;br&gt;upp som intäkt vid det tillfallet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad Lagrådet uttalat i anslutning till 13 § andelsbyteslagen gäller även&lt;br&gt;vid fördelning av reavinst enligt det nu förevarande lagrummet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om uppskov med beskattningen vid fusioner,&lt;br&gt;fissioner och verksamhetsöverlåtelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet har anfört i det föregående bör termen uppskov utmönstras&lt;br&gt;i denna lag. Som beteckning på den rättsverkan som en tillämpning av&lt;br&gt;lagen medför synes i stället uttrycket ”undantag från omedelbar&lt;br&gt;beskattning” kunna användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det sagda bör lagens rubrik ändras till förslagsvis ”lag&lt;br&gt;om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser”.&lt;br&gt;Vidare bör i 9, 10 och 23 §§, liksom i underrubrikerna till 9-11 §§, till 12&lt;br&gt;och 13 §§, till 23 § och till 24 §, ordet uppskov bytas ut mot uttrycket&lt;br&gt;”undantag från omedelbar beskattning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa paragrafer bildar ett särskilt avsnitt med rubriken Definitioner.&lt;br&gt;Avsnittet innehåller fyra paragrafer där begreppen fusion, fission,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;402&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetsöverlåtelse och foretag definieras, varefter följer tre para-&lt;br&gt;grafer med bestämmelser som ansluter till definitionerna av foretag samt&lt;br&gt;fusion och fission. Eftersom avsnittet inte handlar enbart om definitioner,&lt;br&gt;bör avsnittsrubriken lyda ”Definitioner m.m”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnittet skulle enligt Lagrådets mening vinna i överskådlighet, om&lt;br&gt;bestämmelserna placeras i en annan ordning än den föreslagna. I enlighet&lt;br&gt;med den ordning som termerna förekommer i 1 § bör avsnittet inledas&lt;br&gt;med definitionen i 5 § av företag, varefter bör följa de anslutande&lt;br&gt;bestämmelserna i 6 § om hemvist for foretag. Definitionerna i 2 och 3 §§&lt;br&gt;av fusion och fission bör placeras efter nämnda paragrafer och följas av&lt;br&gt;de anslutande bestämmelserna i 7 och 8 §§. Definitionen i 4 § av&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelse får med denna uppläggning bilda en avslutande&lt;br&gt;paragraf i detta avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en definition av termen verksamhetsöverlåtelse.&lt;br&gt;Enligt definitionen avses härmed en ombildning som uppfyller vissa&lt;br&gt;villkor som anges i tre punkter. Enligt Lagrådets mening är det endast&lt;br&gt;villkoren i punkt 1 som kan hänföras till en definition i vanlig mening.&lt;br&gt;Villkoren i punkterna 2 och 3 har däremot närmast karaktären av&lt;br&gt;förutsättningar för att medge undantag från omedelbar beskattning. De&lt;br&gt;bör därför flyttas till 23 §, som i övrigt reglerar förutsättningarna för&lt;br&gt;sådant undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 och 11 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 § 3 far beskattningsåret för den överlåtna verksamheten inte&lt;br&gt;genom fusionen eller fissionen komma att överstiga arton månader. Av&lt;br&gt;11 § framgår att skattemyndigheten kan medge dispens från denna&lt;br&gt;bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beskattningsår avses enligt huvudregeln i 2 § 1 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket SIL det räkenskapsår som slutat närmast före taxeringsåret. I&lt;br&gt;remissen föreslås att nämnda stycke förses med en kompletterande regel&lt;br&gt;som tar sikte på fusioner och fissioner enligt 2 respektive 3 §&lt;br&gt;fusionslagen. Kompletteringen innebär att beskattningsåret för det&lt;br&gt;övertagande företaget såvitt avser den övertagna verksamheten utgörs av&lt;br&gt;tiden från ingången av räkenskapsåret för det överlåtande företaget till&lt;br&gt;utgången av räkenskapsåret för det övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av de nu återgivna reglerna synes vara att det övertagande&lt;br&gt;företaget ett och samma år skall taxeras för dels resultatet av sin egen&lt;br&gt;verksamhet, normalt avseende ett räkenskapsår/beskattningsår som&lt;br&gt;omfattar tolv månader, dels resultatet av det överlåtande företagets&lt;br&gt;verksamhet avseende ett annat beskattningsår som kan överstiga arton&lt;br&gt;månader. Regeln framstår som systemfrämmande och synes kunna ge&lt;br&gt;upphov till problem vid tillämpningen. Ett problem kan uppstå vid&lt;br&gt;beräkning av värdeminskningsavdrag på maskiner och andra för&lt;br&gt;stadigvarande bruk avsedda inventarier. Vid denna beräkning måste&lt;br&gt;åtskillnad göras mellan inventarier som tillhör det övertagande företagets&lt;br&gt;403&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet och inventarier som tillhör den övertagna verksamheten. Ett&lt;br&gt;räkenskapsår far vidare inte överstiga arton månader (12 § tredje stycket&lt;br&gt;bokföringslagen, 1976:125). Detta torde gälla även om skattemyndig-&lt;br&gt;heten medger att beskattningsåret överstiger denna tidsperiod. Det&lt;br&gt;överlåtande företaget måste därför i dispensfallen upprätta ett mellan-&lt;br&gt;liggande bokslut. I vad mån ett sådant bokslut kan fa skattemässiga&lt;br&gt;konsekvenser synes oklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets uppfattning bortfaller vissa problem om&lt;br&gt;dispensregeln i 11 § slopas. Såvitt Lagrådet kan finna bör företag som&lt;br&gt;ämnar genomföra en fusion eller fission utan några egentliga olägenheter&lt;br&gt;kunna planera ombildningen så att behov av längre beskattningsår än&lt;br&gt;arton månader inte uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 och 30 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragraferna skall reserveringar för framtida utgifter övertas till&lt;br&gt;den del de hänför sig till det som överlåts. Innebörden av bestämmelserna&lt;br&gt;- som enligt ordalydelsen närmast har karaktären av en civilrättslig&lt;br&gt;reglering - är enligt Lagrådets mening inte klar. Reserveringar av före-&lt;br&gt;varande slag skall återföras till beskattning varje år och förutsättningarna&lt;br&gt;för nya reserveringar prövas också varje år. Några särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser som reglerar beskattningen torde inte behövas. Förevarande be-&lt;br&gt;stämmelser kan därför slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet hänvisar till vad som anförts under 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke föreskrivs att periodiseringsfonder och&lt;br&gt;ersättningsfonder hos det säljande företaget skall övertas av det köpande&lt;br&gt;företaget om företagen yrkar det. Ett sådant övertagande innebär att det&lt;br&gt;köpande företaget tar över ansvaret för betalningen av den skatteskuld&lt;br&gt;som är kopplad till fondavsättningen. Även i övrigt bör det köpande&lt;br&gt;företaget inträda i det säljande företagets skattemässiga situation rörande&lt;br&gt;fondema. Detta bör klargöras genom en uttrycklig bestämmelse. Det är&lt;br&gt;också önskvärt att det i sammanhanget klargörs huruvida den övertagna&lt;br&gt;skatteskulden är en sådan förpliktelse som avses i 4 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 a av anvisningarna till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall uttag av en tillgång behandlas som om&lt;br&gt;tillgången avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet&lt;br&gt;(uttagsbeskattning). I andra stycket anges att med uttag avses att den&lt;br&gt;skattskyldige tillgodogör sig en tillgång från en förvärvskälla privat eller&lt;br&gt;genom att föra över den till en annan förvärvskälla. I övrigt innehåller&lt;br&gt;404&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förevarande anvisningspunkt, liksom anvisningspunkt 1 b, närmare regler&lt;br&gt;om i vilka fall och på vilket sätt uttagsbeskattning skall äga rum. Enligt&lt;br&gt;punkt 1 b skall uttagsbeskattning ske bl.a. i fråga om en tillgång som har&lt;br&gt;förts över från en del av en förvärvskälla till en annan del, om inkomst av&lt;br&gt;den senare delen men inte av den förra är undantagen från beskattning i&lt;br&gt;Sverige på grund av ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sistnämnda bestämmelse ger anledning att överväga om inte en mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelse behövs också i andra fall då överföringar med&lt;br&gt;liknande skattekonsekvenser sker inom en förvärvskälla. Lagrådet tänker&lt;br&gt;i första hand på överföringar inom en ideell förening som har såväl&lt;br&gt;skattepliktiga som skattefria inkomster. Om egendom i ett sådant fall&lt;br&gt;överförs från den skattepliktiga till den skattebefriade delen av verksam-&lt;br&gt;heten synes detta böra medföra uttagsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar därför att det tas in en bestämmelse om att uttags-&lt;br&gt;beskattning skall ske i fråga om en tillgång som har förts över från en del&lt;br&gt;av en förvärvskälla till en arman del, om skattskyldighet föreligger för&lt;br&gt;inkomst från den förra delen men inte från den senare delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar vidare en justering av definitionen av uttag i andra&lt;br&gt;stycket av anvisningspunkten 1 a. Termen ”privat” bör ersättas av&lt;br&gt;uttrycket ”för privat bruk”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista stycket föreskrivs att - i de fall då uttagsbeskattning sker -&lt;br&gt;tillgången eller tjänsten skall anses ha anskaffats för en ersättning&lt;br&gt;motsvarande marknadsvärdet. Regeln syftar till att åstadkomma&lt;br&gt;skattemässig kontinuitet mellan å ena sidan överlåtaren eller till-&lt;br&gt;handahållaren och å andra sidan förvärvaren. I författningskommentaren&lt;br&gt;uttalas att införandet av bestämmelsen inte innefattar något ställnings-&lt;br&gt;tagande till innebörden av gällande rätt på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet kan ansluta sig till uppfattningen att skattemässig kontinuitet&lt;br&gt;normalt bör råda mellan överlåtaren och förvärvaren och att den senare&lt;br&gt;därför bör som anskaffningsvärde få räkna inte bara det avtalade&lt;br&gt;vederlaget utan också ett belopp motsvarande vad överlåtaren blivit&lt;br&gt;uttagsbeskattad för. Fråga är dock om denna kontinuitetsprincip&lt;br&gt;undantagslöst är förenlig med skattesystemet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En komplikation i sammanhanget är att inkomst av näringsverksamhet&lt;br&gt;skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder om det inte finns&lt;br&gt;uttryckliga bestämmelser som föreskriver annat (24 § KL). Lager skall&lt;br&gt;exempelvis som regel tas upp till det i bokföringen angivna värdet.&lt;br&gt;Tillämpar företaget räkenskapsenligt avskrivning gäller motsvarande&lt;br&gt;överensstämmelse i fråga om inventarier. Det är inte säkert att ett företag&lt;br&gt;som förvärvar lagertillgångar eller inventarier till underpris i sin&lt;br&gt;bokföring kan redovisa ett högre anskaffningsvärde än det faktiskt&lt;br&gt;avtalade priset. Bestäms det skattemässiga värdet i enlighet med den&lt;br&gt;föreslagna regeln i sista stycket kan detta därför komma att avvika från&lt;br&gt;det bokföringsmässiga värdet. Hur skillnadsbeloppet skall hanteras vid&lt;br&gt;beskattningen synes ovisst åtminstone vad gäller lagertillgångar (jfr&lt;br&gt;förslaget till nytt tolfte stycke i punkt 13 av anvisningarna till 23 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vidare sättas i fråga om inte den föreslagna regeln kan leda till&lt;br&gt;att den gällande ordningen för dubbelbeskattning av ett aktiebolags vinst&lt;br&gt;blir möjlig att kringgå. Antag att ett aktiebolag, som ägs av en enda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;405&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fysisk person, A, förvärvat viss egendom för 30 vilken stigit i värde till&lt;br&gt;100. Egendomen överlåts till A för 30 varvid bolaget uttagsbeskattas för&lt;br&gt;70. A kan sälja egendomen för 100 utan skattekonsekvenser. Resultatet&lt;br&gt;synes alltså bli att en vinst i bolagssektom kan överföras till&lt;br&gt;hushållssektom utan annan beskattning än bolagsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan hävdas att den föreslagna kontinuitetsregeln inte är tillämplig&lt;br&gt;på en värdeöverföring av nyss beskrivet slag utan att A skall&lt;br&gt;utdelningsbeskattas i enlighet med vad som föreskrivs i SIL. Beskattning&lt;br&gt;såsom för utdelning torde dock vara svårare att motivera om egendomen&lt;br&gt;överlåts till ett handelsbolag i vilket A är delägare. Även i detta fall kan&lt;br&gt;A, om kontinuitetsregeln är tillämplig, tillgodogöra sig värdeöverföring-&lt;br&gt;en utan beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu anförts visar enligt Lagrådets uppfattning att den kontinuitets-&lt;br&gt;princip som föreslås i sista stycket inte är oproblematisk utan berör&lt;br&gt;grundläggande frågor inom skatterätten. Med tanke på att rättsläget redan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dag är oklart är det svårt att uttala sig om vilken effekt en tillämpning&lt;br&gt;av kontinuitetsregeln skulle fa. Lagrådet finner för sin del att det i&lt;br&gt;avsaknad av en heltäckande analys av den föreslagna regelns effekter kan&lt;br&gt;vara klokt att tills vidare avvakta med lagstiftning i saken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde stycket gäller de nya bestämmelserna i de följande femte-&lt;br&gt;nionde styckena i fall då ett investmentföretag på grund av förändringar&lt;br&gt;beträffande företaget eller ägandet till detta upphör att vara ett invest-&lt;br&gt;mentföretag. Enligt det nya nionde stycket gäller dessa bestämmelser&lt;br&gt;dock inte, om företaget upplöses genom likvidation. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening bör detta undantag - på samma sätt som för närvarande - framgå&lt;br&gt;redan av bestämmelsen i ljärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar vidare att de nya bestämmelserna i femte och sjätte&lt;br&gt;styckena, vilka har ett direkt samband med varandra, förs samman till ett&lt;br&gt;enda stycke. Även de nya bestämmelserna i sjunde och åttonde styckena&lt;br&gt;bör på grund av deras inbördes samband bilda ett enda stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som följd av den ändring som Lagrådet har förordat beträffande jjärde&lt;br&gt;stycket bör bestämmelsen i det nya nionde stycket utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 h mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Momentet reglerar beskattningen vid tillskott av kapitalbeskattad&lt;br&gt;reavinstegendom till ett aktiebolag i vilket överlåtaren eller någon&lt;br&gt;närstående äger aktier. Det framgår inte klart av lagtexten huruvida&lt;br&gt;regleringen är avsedd att gälla generellt eller endast för det fall&lt;br&gt;överlåtaren är en fysisk person. En systematisk granskning (se 2 § SIL&lt;br&gt;och punkt 1 tionde stycket av anvisningarna till 24 § KL) leder dock till -&lt;br&gt;att reglerna tar sikte bara på överlåtelser (tillskott) från fysiska personer&lt;br&gt;(jfr också momentets sista stycke). Fråga uppkommer då hur beskatt-&lt;br&gt;406&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen skall ske om tillskottet görs av t.ex. ett handelsbolag som ägs av&lt;br&gt;fysiska personer. I det fortsatta lagstiftningsarbetet bör övervägas om inte&lt;br&gt;denna situation också bör omfattas av regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att, om ersättning inte utgått, det sammanlagda&lt;br&gt;omkostnadsbeloppet för överlåtarens och närståendes aktier i bolaget&lt;br&gt;skall ökas med ett belopp motsvarande omkostnadsbeloppet för&lt;br&gt;tillgången eller, om tillgångens marknadsvärde understiger omkost-&lt;br&gt;nadsbeloppet, marknadsvärdet. Bestämmelsen ger intryck av att - om en&lt;br&gt;av flera närstående ägare gör ett tillskott - detta skall påverka även de&lt;br&gt;andra delägarnas omkostnadsbelopp. En sådan ordning kan emellertid ge&lt;br&gt;ett materiellt otillfredsställande resultat och torde knappast vara avsedd.&lt;br&gt;Bestämmelsen bör förtydligas för att inte leda till missförstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket föreskrivs om uppgiftsskyldighet för det fall äganderätten&lt;br&gt;till en andel - som förvärvats genom ett andelsbyte för vilket uppskov&lt;br&gt;meddelats - övergått till annan genom arv, testamente, bodelning eller&lt;br&gt;gåva. Av lagtexten framgår inte om uppgiftsskyldigheten åvilar över-&lt;br&gt;låtaren eller förvärvaren. Vid föredragningen inför Lagrådet har upplysts&lt;br&gt;att det är förvärvaren som skall lämna uppgift. Bestämmelsen bör för-&lt;br&gt;tydligas i detta hänseende varvid punkt 3 kan slopas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;407&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-09-21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet Arne&lt;br&gt;Baekkevold, justitierådet Edvard Nilsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 10 september 1998 (Finansdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag&lt;br&gt;om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Ingrid Melbi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall vid transportköp av fast egendom, dvs. överlå-&lt;br&gt;telse i flera led på i princip oförändrade villkor, stämpelskatt betalas en-&lt;br&gt;dast för det senaste köpet. Skattebefrielse för tidigare köp erhålls dock&lt;br&gt;endast om lagfart för samtliga köp söks inom den tid som är stadgad för&lt;br&gt;det första köpet. Med &amp;quot;det första köpet&amp;quot; avses här den första överlåtelsen&lt;br&gt;i överlåtelsekedjan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelse som har föreslagits i andra stycket innebär att&lt;br&gt;skattebefrielse enligt första stycket inte medges, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) den som förvärvat egendomen vid det första köpet är en juridisk per-&lt;br&gt;son och köpet har skett från en annan juridisk person som ingår i samma&lt;br&gt;koncem, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) den som förvärvat egendomen vid det senare köpet är en juridisk per-&lt;br&gt;son som är moderföretag eller dotterföretag till den som förvärvat egen-&lt;br&gt;domen vid det första köpet. Med &amp;quot;det första köpet&amp;quot; torde här avses den&lt;br&gt;överlåtelse som ligger i tiden närmast före den senare överlåtelsen; den&lt;br&gt;behöver alltså inte utgöra den första överlåtelsen i en överlåtelsekedja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att samma uttryck har getts olika betydelser i första och i andra stycket&lt;br&gt;är inte någon tillfredsställande lagstiftningsteknik. Lagrådet förordar att&lt;br&gt;andra stycket formuleras om och ges exempelvis följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Skattebefrielse enligt första stycket medges inte, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) den som överlåtit egendomen är en juridisk person som har köpt&lt;br&gt;egendomen från en annan juridisk person som ingår i samma kon-&lt;br&gt;cern, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) den som förvärvat egendomen är en juridisk person som är&lt;br&gt;moderföretag eller dotterföretag till den som överlåtit egendomen till för-&lt;br&gt;värvaren.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;408&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket gäller som princip att uppskov medges med betal-&lt;br&gt;ning av stämpelskatten om en juridisk person (förvärvaren) förvärvat fast&lt;br&gt;egendom eller tomträtt från en annan juridisk person som ingår i samma&lt;br&gt;koncem som förvärvaren (överlåtaren). Rätten till uppskov är inte be-&lt;br&gt;gränsad till en enda överlåtelse inom koncernen. Om en fastighet överlåts&lt;br&gt;koncemintemt flera gånger medges således uppskov för varje överlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns bestämmelser om att skatt, som omfattas av ett&lt;br&gt;uppskovsbeslut, kan efterges. Sådan eftergift skall äga rum om förvärva-&lt;br&gt;ren under bestående koncemförhållande överlåter egendomen till annan&lt;br&gt;än ett moderföretag eller ett dotterföretag. Skatten skall alltså efterges om&lt;br&gt;egendomen överlåts externt (till någon utanför koncernen) eller i sidled&lt;br&gt;inom koncernen (till ett systerbolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket innehåller regler om att inskrivningsmyndigheten skall&lt;br&gt;förklara att ett beviljat - och inte eftergivet - uppskov inte längre gäller.&lt;br&gt;En förklaring av detta slag skall meddelas om &amp;quot;koncemforhållandet&lt;br&gt;mellan överlåtaren och förvärvaren upphör&amp;quot; eller om &amp;quot;överlåtaren eller&lt;br&gt;förvärvaren upplöses genom likvidation eller konkurs.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av nu återgivna bestämmelser framstår som i viss mån&lt;br&gt;oklar. Det sagda kan belysas med följande exempel. En koncem består av&lt;br&gt;moderbolaget A, A:s dotterbolag B och B:s dotterbolag C. C säljer en&lt;br&gt;fastighet till B som i sin tur säljer den till A. Därefter säljer B aktierna i C&lt;br&gt;externt (koncemforhållandet mellan B och C upphör).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tydligt är att uppskov skall medges avseende de två fastighets-försälj-&lt;br&gt;ningama och att någon eftergift inte kan meddelas med stöd av andra&lt;br&gt;stycket. Det synes emellertid tveksamt i vad mån försäljningen av&lt;br&gt;aktierna i C skall anses innebära att koncemforhållandet mellan &amp;quot;över-&lt;br&gt;låtaren och förvärvaren upphör&amp;quot;. Tveksamheten hänger samman bl.a.&lt;br&gt;med att termerna &amp;quot;överlåtaren&amp;quot; och &amp;quot;förvärvaren&amp;quot; kan ges den tolkningen&lt;br&gt;att endast det senaste förvärvet avses. Med förvärvare skulle alltså avses&lt;br&gt;det bolag som innehar egendomen (fastigheten) och med överlåtare den&lt;br&gt;som närmast dessförinnan innehade denna. Försäljningen av aktierna i C&lt;br&gt;skulle med detta synsätt inte föranleda att tidigare medgivet uppskov&lt;br&gt;upphävdes. En alternativ tolkning är att bestämmelsen omfattar även för-&lt;br&gt;värvare och överlåtare i tidigare led. Godtas sistnämnda tolkning synes&lt;br&gt;förutsättningar föreligga för inskrivningsmyndigheten att förklara att&lt;br&gt;uppskovet avseende B:s fastighetsförvärv inte längre skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande tolkningsproblem kan uppkomma om A säljer aktierna i B&lt;br&gt;innan B säljer aktierna i C. Att A:s aktieförsäljning medför att uppskovet&lt;br&gt;avseende A:s förvärv av fastigheten skall upphöra att gälla synes visser-&lt;br&gt;ligen klart. Någon bestämd slutsats synes däremot inte kunna dras om&lt;br&gt;vad som skall hända med uppskovet avseende B:s fastighetsförvärv (jfr&lt;br&gt;ovan). Om A:s försäljning av aktierna i B inte påverkar B:s uppskov -&lt;br&gt;vilket förefaller rimligt - uppkommer vidare frågan om en av B senare&lt;br&gt;genomförd försäljning av aktierna i C bör leda till att detta uppskov inte&lt;br&gt;längre skall gälla. Från materiell synpunkt kan en sådan skatteeffekt te&lt;br&gt;sig överraskande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare tolkningsproblem gäller regeln i andra stycket att skatten&lt;br&gt;&amp;quot;för det första förvärvet&amp;quot; skall efterges bl.a. om egendomen säljs externt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;409&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då egendomen överlåtits flera gånger inom en koncem synes det&lt;br&gt;ovisst om eftergiften skall avse skatten för det första koncemintema för-&lt;br&gt;värvet eller om eftergiften skall avse det förvärv som ägt mm närmast&lt;br&gt;före den externa överlåtelsen. Argument synes också kunna anföras för&lt;br&gt;att eftergiften skall omfatta samtliga koncemintema överlåtelser avseen-&lt;br&gt;de den aktuella egendomen. Med anknytning till det tidigare lämnade&lt;br&gt;exemplet är frågan med andra ord i vilken omfattning medgivna uppskov&lt;br&gt;skall efterges om A - medan B och C tillhör koncernen - avyttrar den&lt;br&gt;från B förvärvade fastigheten externt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Lagrådet anfört under 7 § bör uttrycket &amp;quot;det första&lt;br&gt;förvärvet&amp;quot; över huvud taget undvikas, om avsikten är att uttrycket skall&lt;br&gt;ha en annan innebörd än i 7 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets uppfattning är det nödvändigt att nu anförda och när-&lt;br&gt;liggande problem far en lösning under det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller i första meningen en bestämmelse om upp-gifts-&lt;br&gt;skyldighet och i andra meningen en bestämmelse om straffsanktionering&lt;br&gt;av uppgiftsskyldigheten. Den förstnämnda bestämmelsen behöver enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening kompletteras så att det framgår när uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;heten senast skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller straffbestämmelsen kan det ifrågasättas om en&lt;br&gt;sådan bör införas med hänsyn till regleringen i skattebrottslagen&lt;br&gt;(1971:69). Enligt den föreslagna straffbestämmelsen döms den som upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet inte lämnar uppgift till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader. Underlåtenhet att fullgöra den ifrågavarande upp-&lt;br&gt;giftsskyldigheten torde kunna straffas också enligt skattebrottslagen (2, 7&lt;br&gt;och 8 §§'). En skillnad är att gränsen för straffbar oaktsamhet enligt&lt;br&gt;skattebrottslagen går vid grov oaktsamhet medan den enligt den före-&lt;br&gt;slagna straffbestämmelsen går vid oaktsamhet. En annan skillnad är att&lt;br&gt;ringa fall undantas enligt 7 och 8 §§ skattebrottslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt Lagrådet känner till förekommer det inte i övrigt på skatteom-&lt;br&gt;rådet några bestämmelser som kriminaliserar underlåtenhet att fullgöra&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet redan vid oaktsamhet som inte är grov. Förevarande&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet är enligt Lagrådets mening knappast av sådant slag att&lt;br&gt;den motiverar en annan ordning än den som gäller enligt skattebrotts-&lt;br&gt;lagen. Lagrådet anser därför att den föreslagna straffbestämmelsen kan&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;410&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Äsbrink, Schori, Winberg, Ulvskog, Sundström,&lt;br&gt;Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing,&lt;br&gt;Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:15 Omstrukturering och&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;411&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:15&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författnings rubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om uppskov med&lt;br&gt;beskattningen vid&lt;br&gt;andelsbyten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390 L 0434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Lag om uppskov med&lt;br&gt;beskattningen vid&lt;br&gt;andelsöverlåtelser inom&lt;br&gt;koncerner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om beskattningen vid&lt;br&gt;fusioner, fissioner och&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryck. Eländers Gotab, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:SkU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-10-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-10-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:30:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM0315</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:30:37</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:SkU5</uppgift>
<ref_dok_id>GM01SkU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Omstruktureringar och beskattning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:15&lt;br/&gt;
Omstrukturering och beskattning</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sk2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:15 Omstruktureringar och beskattning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:15&lt;br/&gt;
Omstrukturering och beskattning</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sk3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:15 Omstruktureringar och beskattning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:15&lt;br/&gt;
Omstrukturering och beskattning</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sk3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:15 Omstruktureringar och beskattning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marie Engström  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:15&lt;br/&gt;
Omstrukturering och beskattning</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sk2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:15 Omstruktureringar och beskattning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marie Engström  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>