<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2226257</hangar_id>
 <dok_id>GM03145</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>145</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:145</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>145</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-06-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:11</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändring av fridskränkningsbrotten</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03145/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03145</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM03145</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1998/99:145&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändring av fridskränkningsbrotten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 juni 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03145/prop_199899__145-1.png" style="width:39pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03145/prop_199899__145-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ändring av bestämmelsen i 4 kap. 4 a § första&lt;br&gt;stycket brottsbalken. Ändringen innebär att det för straffansvar för grov&lt;br&gt;fridskränkning och grov kvinnofridskränkning skall vara tillräckligt att&lt;br&gt;var och en av de åtalade gärningarna har utgjort led i en upprepad kränk-&lt;br&gt;ning av brottsoffrets integritet och att gärningarna har varit ägnade att&lt;br&gt;allvarligt skada hans eller hennes självkänsla. Något formellt krav på&lt;br&gt;ytterligare kränkning, utöver de åtalade gärningarna, skall alltså inte gälla&lt;br&gt;för ansvar för grov frids- eller grov kvinnofridskränkning. Förslaget skall&lt;br&gt;ses mot bakgrund av den tolkning av den nuvarande lagtexten som&lt;br&gt;Högsta domstolen har gjort i en nyligen meddelad dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i brottsbalken.........................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund och utgångspunkter för regeringens&amp;nbsp;förslag.....................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De åtalade gärningarna skall kunna uppfylla kraven för grov frids-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller kvinnofridskränkning................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En precisering av kravet på upprepad kränkning............................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande m.m..........................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag.................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådets yttrande.................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 juni 1999........... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 4 a § brottsbalken skall ha följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som begår brottsliga gär-&lt;br&gt;ningar enligt 3, 4 eller 6 kap. mot&lt;br&gt;en närstående eller tidigare närstå-&lt;br&gt;ende person, döms, om gärning-&lt;br&gt;arna varit ett led i en upprepad&lt;br&gt;kränkning av personens integritet&lt;br&gt;och varit ägnade att allvarligt&lt;br&gt;skada personens självkänsla, för&lt;br&gt;grov fridskränkning till fängelse,&lt;br&gt;lägst sex månader och högst sex&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som begår brottsliga gär-&lt;br&gt;ningar enligt 3, 4 eller 6 kap. mot&lt;br&gt;en närstående eller tidigare närstå-&lt;br&gt;ende person, döms, om var och en&lt;br&gt;av gärningarna utgjort led i en&lt;br&gt;upprepad kränkning av personens&lt;br&gt;integritet och gärningarna varit&lt;br&gt;ägnade att allvarligt skada perso-&lt;br&gt;nens självkänsla, för grov frids-&lt;br&gt;kränkning till fångelse, lägst sex&lt;br&gt;månader och högst sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en&lt;br&gt;kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott&lt;br&gt;tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, skall i stället&lt;br&gt;dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:393&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1998 infördes i 4 kap. brottsbalken en ny paragraf, 4 a § (prop.&lt;br&gt;1997/98:55, bet. 1997/98:JuU13, rskr. 1997/98:250). Denna innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om grov ffidskränkning respektive grov kvinnofridskränk-&lt;br&gt;ning. Enligt paragrafens första stycke gäller att den som begår brottsliga&lt;br&gt;gärningar enligt 3, 4 eller 6 kap. samma balk mot en närstående eller&lt;br&gt;tidigare närstående person skall dömas, om gärningarna varit ett led i en&lt;br&gt;upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt&lt;br&gt;skada personens självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse, lägst&lt;br&gt;sex månader och högst sex år. Om gärningarna begås av en man mot en&lt;br&gt;kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott&lt;br&gt;tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, skall han i&lt;br&gt;stället, enligt paragrafens andra stycke, dömas för grov kvinnofrids-&lt;br&gt;kränkning till samma straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen har i en dom meddelad den 19 mars 1999 (mål nr&lt;br&gt;B 53-99) för första gången prövat ett mål som rör bestämmelsen om grov&lt;br&gt;kvinnofridskränkning. I domen har Högsta domstolen bl.a. tagit ställning&lt;br&gt;till innebörden av kravet på att gärningarna skall ha varit ett led i en upp-&lt;br&gt;repad kränkning av brottsoffrets integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har i en framställning till Justitiedepartementet den 31&lt;br&gt;mars 1999 (dnr Jul999/1774/L5) mot bakgrund av Högsta domstolens&lt;br&gt;dom förordat en översyn och omarbetning av den akt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uella bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i Riksåklagarens framställning har ett utkast till en&lt;br&gt;lagrådsremiss utarbetats inom Justitiedepartementet. Utkastet har remitte-&lt;br&gt;rats till Riksdagens ombudsmän (JO), Svea hovrätt, Malmö tingsrätt,&lt;br&gt;Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande&lt;br&gt;rådet, Brottsoffermyndigheten, Jämställdhetsombudsmannen, Juridiska&lt;br&gt;fakulteten vid Uppsala universitet, Svenska språknämnden, Svenska&lt;br&gt;Akademien, Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (ROKS), Sve-&lt;br&gt;riges Kvinnojourers Riksförbund, Brottsoffeijouremas riksförbund och&lt;br&gt;Stiftelsen Manscentrum i Stockholm. Remissinstansernas yttranden finns&lt;br&gt;tillgängliga hos Justitiedepartementet (dnr Jul999/1774/L5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 12 maj 1999 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över det förslag som finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har som sin mening uttalat att ändringarna av lagtexten bör&lt;br&gt;göras mer genomgripande än de som föreslås i lagrådsremissen. Rege-&lt;br&gt;ringen återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitten 5 och 6 samt i&lt;br&gt;författningskommentaren. Lagrådets yttrande finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bakgrund och utgångspunkter för&lt;br&gt;regeringens förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven till införandet av fridskränkningsbrotten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning&lt;br&gt;har föranletts av behovet att ytterligare understryka allvaret i sådan&lt;br&gt;brottslighet som riktar sig mot personer i nära relationer och som präglas&lt;br&gt;av att den sammantaget är ägnad att systematiskt kränka den utsatta per-&lt;br&gt;sonen (se prop. 1997/98:55). De nya brotten är avsedda att markera det&lt;br&gt;särskilt straffvärda i en långvarig och upprepad kränkning av en annan&lt;br&gt;person, när det är fråga om en serie i och för sig straffbelagda gärningar.&lt;br&gt;Regeringen framhöll i propositionen att syftet med de nya straffbestäm-&lt;br&gt;melserna är att kunna ta hänsyn till den utsatta personens hela situation&lt;br&gt;(a. prop. s. 133).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med de nya brottens konstruktion är att de skall vara icke&lt;br&gt;perdurerande brott, som består av en serie i och för sig straffbara gär-&lt;br&gt;ningar. Det skall alltså vara fråga om skilda gärningar, för vilka skall&lt;br&gt;dömas såsom för ett brott. De enskilda gärningarna straffbeläggs för sig&lt;br&gt;men sedda i sitt sammanhang och med ett särskilt rekvisit som ger brott-&lt;br&gt;en deras fridsstörande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att paragrafen borde&lt;br&gt;utformas så att det skall vara tillräckligt att de aktuella gärningarna varit&lt;br&gt;ett led i en upprepad kränkning och föreslog därför den lydelse av lag-&lt;br&gt;texten som gäller i dag (a. prop. s. 133). Skälet till att den lydelsen valdes&lt;br&gt;var bl.a. att man skulle kunna beakta även gärningar som inte omfattades&lt;br&gt;av åtalet för att kunna konstatera en upprepad kränkning. Regeringen&lt;br&gt;avsåg särskilt sådana situationer där mönstret av upprepade kränkningar&lt;br&gt;upptäckts först efter ett antal gärningar och där gärningsmannen redan&lt;br&gt;dömts för de första.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolens dom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen har i sin dom den 19 mars 1999 (mål nr B 53-99) för&lt;br&gt;första gången prövat ett mål rörande grov kvinnofridskränkning. I det&lt;br&gt;aktuella fallet var en man åtalad för grov kvinnofridskränkning alterna-&lt;br&gt;tivt misshandel av samma kvinna vid fyra tillfällen. Mannen hade vid två&lt;br&gt;tidigare tillfällen dömts för misshandel av kvinnan. En av de åtalade gär-&lt;br&gt;ningarna hade, liksom de misshandelsgämingar som mannen tidigare var&lt;br&gt;dömd för, begåtts före ikraftträdandet av den nya bestämmelsen om grov&lt;br&gt;kvinnofridskränkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolens majoritet bedömde de tre gärningar som begåtts&lt;br&gt;efter bestämmelsens ikraftträdande som misshandel och inte som grov&lt;br&gt;kvinnofridskränkning. Tre av de fem justitieråden var skiljaktiga, varav&lt;br&gt;två i fråga om skälen för bedömningen och ett i fråga om domslutet. Det&lt;br&gt;justitieråd som var skiljaktig i fråga om domslutet ansåg att de tre gär-&lt;br&gt;ningarna skulle bedömas som grov kvinnofridskränkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I domen tog Högsta domstolen ställning till bl.a. innebörden av kravet&lt;br&gt;på att de åtalade gärningarna skall ha &amp;quot;varit ett led i en upprepad kränk-&lt;br&gt;ning&amp;quot; av brottsoffrets integritet. Enligt Högsta domstolen skall därvid&lt;br&gt;dessa gärningar ses som en enhet. Av bestämmelsens lydelse följer, en-&lt;br&gt;ligt domstolens majoritet, att det för straffansvar måste finnas ytterligare&lt;br&gt;handling eller handlingar som innefattar kränkning; det kan alltså inte&lt;br&gt;vara tillräckligt enbart med de åtalade gärningarna. Vad som i praktiken&lt;br&gt;kan bli aktuellt, anförde Högsta domstolen, är närmast förut begångna&lt;br&gt;brott för vilka den tilltalade tidigare fällts till ansvar; härmed jämställs&lt;br&gt;bl.a. fall då åtalsunderlåtelse har skett eller strafföreläggande har god-&lt;br&gt;känts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen fann att det inte finns något hinder med hänsyn till&lt;br&gt;principen ne bis in idem (dvs. att man inte får döma två gånger över&lt;br&gt;samma sak, jfr. 30 kap. 9 § första stycket rättegångsbalken) mot att be-&lt;br&gt;akta gärningar, för vilka den tilltalade tidigare dömts, vid bedömande av&lt;br&gt;huruvida de åtalade gärningarna utgjort ett led i en upprepad kränkning&lt;br&gt;av kvinnans integritet. Dessa tidigare gärningar kan, enligt Högsta dom-&lt;br&gt;stolen, ses som &amp;quot;ytterligare kränkningshandling(ar)&amp;quot; utöver vad de åta-&lt;br&gt;lade gärningarna innebär. Högsta domstolen framhöll att sådan ytter-&lt;br&gt;ligare kränkning ligger vid sidan av de gärningar för vilka den tilltalade&lt;br&gt;skall dömas och att de tidigare gärningarna endast skall tjäna till att be-&lt;br&gt;lysa de förhållanden under vilka de i målet åtalade gärningarna har ägt&lt;br&gt;rum. Högsta domstolen uttalade att den tilltalade alltså inte på nytt skall&lt;br&gt;dömas för de tidigare prövade gärningarna, men att de kan sägas bidra till&lt;br&gt;att kvalificera de åtalade gärningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen gjorde dock bedömningen att gärningar som begåtts&lt;br&gt;före ikraftträdandet av 4 kap. 4 a § brottsbalken inte borde få på detta sätt&lt;br&gt;beaktas, eftersom retroaktiva inslag bör undvikas vid tillämpning av&lt;br&gt;strafflag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav konstaterade Högsta domstolen att det inte fanns&lt;br&gt;några ytterligare kränkningshandlingar som kunde beaktas vid sidan av&lt;br&gt;de tre misshandelsgämingar som begåtts efter den nya paragrafens&lt;br&gt;ikraftträdande. Högsta domstolen fann att de åtalade gärningarna redan&lt;br&gt;på grund härav skulle bedömas som misshandel och inte som grov&lt;br&gt;kvinnofridskränkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skiljaktiga meningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett justitieråd ansåg att det inte finns något hinder mot att, som ytter-&lt;br&gt;ligare kränkningar utöver de åtalade gärningarna, beakta brottsliga gär-&lt;br&gt;ningar som begåtts före ikraftträdandet av 4 kap. 4 a § brottsbalken. Han&lt;br&gt;ansåg dock att det inte hade förelegat ett så systematiskt och kvalificerat&lt;br&gt;kränkande att de tre aktuella gärningarna kunde anses ha utgjort led i en&lt;br&gt;upprepad kränkning och ville därför bedöma gärningarna som misshan-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat justitieråd ansåg att det inte av lagtexten kunde anses följa att&lt;br&gt;det för straffansvar måste finnas ytterligare en handling eller handlingar&lt;br&gt;som innefattar kränkning. Däremot, anförde han, bör tidigare gärningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av liknande slag fa åberopas för att belysa de förhållanden under vilka de&lt;br&gt;i målet åtalade gärningarna har ägt rum. Han uttalade att de tidigare gär-&lt;br&gt;ningarna alltså kan sägas bidra till att kvalificera de åtalade gärningarna,&lt;br&gt;men att detta inte borde gälla om de tidigare gärningarna ligger i tiden&lt;br&gt;före ikraftträdandet av den nya bestämmelsen. Han ansåg att de tre aktu-&lt;br&gt;ella misshandelsgämingama hade inneburit en upprepad kränkning av&lt;br&gt;kvinnans integritet, men att de ändå inte kunde anses ha varit ägnade att&lt;br&gt;allvarligt skada hennes självkänsla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det justitieråd som ansåg att de tre misshandelsgämingama kunde be-&lt;br&gt;dömas som grov kvinnofridskränkning ansåg att det borde vara möjligt&lt;br&gt;att beakta de gärningar som mannen begått före bestämmelsens ikraft-&lt;br&gt;trädande såsom omständigheter som visar de senare gärningarnas upp-&lt;br&gt;repade karaktär. Därvid menade han att den aktuella misshandeln fick&lt;br&gt;anses ha varit ett led i en upprepad kränkning av kvinnans integritet.&lt;br&gt;Däremot tog han inte ställning till om det krävs att den tilltalade alltid&lt;br&gt;gjort sig skyldig till minst en brottslig integritetskränkning utöver vad&lt;br&gt;som omfattas av åtalet. Han bedömde att de tre misshandelsbrotten fick&lt;br&gt;anses ha varit ägnade att allvarligt skada kvinnans självkänsla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 De åtalade gärningarna skall kunna uppfylla&lt;br&gt;kraven för grov frids- eller&lt;br&gt;kvinnofridskränkning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall vara tillräckligt för straffansvar för&lt;br&gt;grov ffidskränkning eller grov kvinnofridskränkning att de åtalade&lt;br&gt;gärningarna tillsammans utgjort en upprepad kränkning av brottsoff-&lt;br&gt;rets integritet och att de har varit ägnade att allvarligt skada hans eller&lt;br&gt;hennes självkänsla. I paragrafens första stycke anges därför att var&lt;br&gt;och en av gärningarna skall ha utgjort led i en upprepad kränkning.&lt;br&gt;Dessutom görs en redaktionell följdändring i samma stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagarens förslag: Riksåklagaren har föreslagit att lagtexten i&lt;br&gt;aktuell del skall ändras till att lyda ”om gärningarna innebär eller är ett&lt;br&gt;led i en upprepad kränkning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i utkastet: I utkastet till lagrådsremiss föreslogs att paragra-&lt;br&gt;fens stycke i aktuell del skulle ändras till att lyda ”om gärningarna var för&lt;br&gt;sig utgjort led i en upprepad kränkning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Domstolsverket, ROKS och Sveriges Kvinno-&lt;br&gt;jourers Riksförbund tillstyrker utkastets förslag. JO, Jämställdhetsom-&lt;br&gt;budsmannen och Rikspolisstyrelsen har inte någon erinran mot det.&lt;br&gt;Brottsoffermyndigheten säger sig dela den uppfattning som kommer till&lt;br&gt;uttryck i förslaget. Riksåklagaren, Svea hovrätt, Brottsförebyggande&lt;br&gt;rådet och Malmö tingsrätt riktar invändningar mot utkastets förslag och&lt;br&gt;förordar i stället en ändring som knyter närmare an till Riksåklagarens&lt;br&gt;förslag. Svenska Akademien föreslår att lagtexten i aktuell del skall änd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras till att lyda ”om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad&lt;br&gt;kränkning”. Svenska språknämnden tillstyrker det förslag till ändring&lt;br&gt;som Svenska Akademien för fram, men säger sig samtidigt inte kunna&lt;br&gt;finna annat än att utkastets förslag till ändring av ordalydelsen täcker det&lt;br&gt;innehåll som man avser att uttrycka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid tillkomsten av bestämmelserna&lt;br&gt;om grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning var avsikten att&lt;br&gt;det skulle vara tillräckligt att de åtalade gärningarna antingen till-&lt;br&gt;sammans eller tillsammans med tidigare begångna gärningar inneburit en&lt;br&gt;upprepad kränkning av brottsoffrets integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgått av den tidigare lämnade redogörelsen har det dock nu&lt;br&gt;genom Högsta domstolens dom klargjorts att paragrafens ordalydelse&lt;br&gt;innebär att det måste ha förekommit någon ytterligare straffbar kränk-&lt;br&gt;ningshandling, utöver vad de åtalade gärningarna innebär, för att de åta-&lt;br&gt;lade gärningarna skall kunna bedömas som grov fridskränkning eller&lt;br&gt;grov kvinnofridskränkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att det, även om åtalet skulle inkludera ett stort antal all-&lt;br&gt;varliga kränkningshandlingar, inte är möjligt att döma för grov frids-&lt;br&gt;kränkning eller grov kvinnofridskränkning i ett fall där det inte föreligger&lt;br&gt;något tidigare konstaterat brott, utöver vad som omfattas av åtalet. En&lt;br&gt;sådan tillämpning innebär en klar inskränkning i förhållande till vad som&lt;br&gt;var avsikten med bestämmelserna om grov fridskränkning respektive&lt;br&gt;grov kvinnofridskränkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av dessa nya brott utgör en mycket viktig del i den nyligen&lt;br&gt;genomförda kvinnofridsreform, som bl.a. syftar till att motverka olika&lt;br&gt;former av övergrepp på och kränkningar av kvinnor. De nya straff-&lt;br&gt;bestämmelserna fokuserar på den nedbrytande karaktär som systematiska&lt;br&gt;kränkningar riktade mot närstående personer ofta har. Även om det i&lt;br&gt;många fall torde finnas någon sådan tidigare konstaterad gärning som&lt;br&gt;krävs enligt den nuvarande lydelsen, kan den begränsning som nu&lt;br&gt;uppmärksammats genom Högsta domstolens dom försvaga kvinno-&lt;br&gt;fridsreformen. Mot bakgrund härav framstår det som ytterst angeläget att&lt;br&gt;snarast genomföra de ändringar av lagtexten som är nödvändiga för att&lt;br&gt;bestämmelsernas tillämpningsområde skall fa den omfattning som var&lt;br&gt;avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagarens förslag går ut på att det skall vara möjligt att tillämpa&lt;br&gt;bestämmelserna om grov ffidskränkning och grov kvinnofridskränkning&lt;br&gt;både när de brottsliga gärningar som omfattas av åtalet i sig innebär en&lt;br&gt;upprepad kränkning och när gärningarna utgör ett led i en sådan&lt;br&gt;kränkning. Förslaget synes i och för sig tillgodose det behov av&lt;br&gt;utvidgning av tillämpningsområdet som nyss angetts. Förslaget medför&lt;br&gt;emellertid att två, alternativt angivna, möjligheter att uppfylla rekvisitet&lt;br&gt;”upprepad kränkning” införs i lagtexten. Detta innebär enligt regeringens&lt;br&gt;mening ett större ingrepp i den gällande lydelsen än vad som är&lt;br&gt;motiverat. Det kan inte uteslutas att en sådan konstruktion skulle kunna&lt;br&gt;leda till nya svårigheter i tillämpningen och minska förutsättningarna för&lt;br&gt;att skapa en enhetlig praxis när det gäller rekvisitet upprepad kränkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill förordade regeringen i lagrådsremissen i stället en&lt;br&gt;annan lagteknisk lösning som närmare ansluter till paragrafens nu&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gällande lydelse. I och för sig bör syftet med den nu föreslagna lagänd-&lt;br&gt;ringen enligt vår mening kunna uppnås genom att det, i enlighet med det&lt;br&gt;remitterade förslaget i utkastet, föreskrivs att gärningarna var för sig skall&lt;br&gt;ha utgjort led i en upprepad kränkning. Regeringen delar dock Svenska&lt;br&gt;Akademiens och Svenska språknämndens bedömning att formuleringen&lt;br&gt;blir klarare med akademiens förslag. I lagrådsremissen föreslog vi därför&lt;br&gt;att var och en av gärningarna skall ha utgjort led i en upprepad kränkning&lt;br&gt;av personens integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört att när det gäller att ändra lagtexten för att nå det&lt;br&gt;av lagstiftaren åsyftade resultatet, bör ändringarna göras mer genom-&lt;br&gt;gripande än de som föreslås i lagrådsremissen, om de nu föreliggande&lt;br&gt;tolkningsproblemen skall kunna undanröjas. Lagrådet har pekat på att&lt;br&gt;uttrycket ”var och en” av gärningarna, med den ändring som föreslogs i&lt;br&gt;lagrådsremissen, blir subjekt även till rekvisitet ”varit ägnade att allvar-&lt;br&gt;ligt skada personens självkänsla”, vilket, förutom att det är språkligt fel-&lt;br&gt;aktigt, kan medföra en icke avsedd förändring av bestämmelsens inne-&lt;br&gt;börd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu gällande lydelsen av bestämmelsen är ordet ”gärningarna”&lt;br&gt;subjekt även till det rekvisit som framgår av brottsbeskrivningens senare&lt;br&gt;led. Den icke avsedda betydelseförskjutning i Lagrådsremissens förslag&lt;br&gt;till lagtext, som Lagrådet har observerat, bör rättas till. Detta kan enklast&lt;br&gt;ske genom en redaktionell följdändring bestående i att ordet&lt;br&gt;”gärningarna” läggs till i lagtexten så att det i brottsbeskrivningens&lt;br&gt;senare led anges ”och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada perso-&lt;br&gt;nens självkänsla”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har emellertid förordat en mer genomgripande ändring av&lt;br&gt;lagtexten och föreslagit att kravet på att det skall föreligga en upprepad&lt;br&gt;kränkning ersätts med ett krav på att de åtalade gärningarna skall ha ut-&lt;br&gt;gjort eller ingått i en serie kränkningar. En sådan formulering speglar&lt;br&gt;enligt Lagrådets mening bättre motiven till bestämmelserna om frids-&lt;br&gt;kränkningsbrotten, enligt vilka gärningarnas systematiska karaktär är en&lt;br&gt;viktig faktor för den kvalificering som bestämmelserna innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i Lagrådets bedömning att det inte kan uteslutas&lt;br&gt;att det även efter genomförande av den i remissen förslagna ändringen&lt;br&gt;kan förekomma tolkningsproblem vid tillämpningen av de aktuella be-&lt;br&gt;stämmelserna. Detta är en följd av att ffidskränkningsbrotten utgör en&lt;br&gt;delvis ny konstruktion i svensk rätt, vilken har varit i kraft under endast&lt;br&gt;en kortare tid. Lagrådets förslag är intressant såsom en tänkbar väg att på&lt;br&gt;ett mer genomgripande sätt försöka komma till rätta med eventuella&lt;br&gt;föreliggande och kommande tolkningsproblem. Enligt vår mening bör&lt;br&gt;emellertid en sådan genomgripande förändring som Lagrådet förordar&lt;br&gt;föregås av en mer omfattande beredning och analys än vad som har varit&lt;br&gt;möjligt att genomföra i detta lagstiftningsärende, särskilt som Lagrådets&lt;br&gt;förslag innebär en förändring av det mest centrala rekvisitet i bestämmel-&lt;br&gt;sen. Vi anser därför att Lagrådets förslag till ny lagtext inte bör genom-&lt;br&gt;föras i detta sammanhang. Som vi återkommer till i nästa avsnitt är det&lt;br&gt;också vår uppfattning att det ännu är för tidigt att göra en generell över-&lt;br&gt;syn av ffidskränkningsbrotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga är då om Lagrådets bedömning bör leda till att inte heller den i&lt;br&gt;remissen föreslagna ändringen genomförs nu. Den språkliga ofullkom-&lt;br&gt;lighet som Lagrådet har pekat på i det remitterade förslaget kan, såsom vi&lt;br&gt;tidigare angett, rättas till genom en redaktionell ändring i lydelsen.&lt;br&gt;Givetvis kan det dock inte helt uteslutas att ändringen ändå kan leda till&lt;br&gt;andra oönskade resultat. Detta talar i och för sig för att avvakta med för-&lt;br&gt;slaget och att i stället återkomma i ett senare sammanhang efter att en&lt;br&gt;mer omfattande analys och utvärdering av ffidskränkningsbrotten har&lt;br&gt;genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av de nya brotten grov ffidskränkning och grov kvinno-&lt;br&gt;fridskränkning svarar emellertid mot ett viktigt behov av att värna om&lt;br&gt;personer som befinner sig i en utomordentligt utsatt position. Tillgänglig&lt;br&gt;statistik visar att den nya straffbestämmelsen om grov kvinnofridskränk-&lt;br&gt;ning har kommit att användas i en inte obetydlig omfattning. Det kan&lt;br&gt;också antas att införandet av bestämmelserna om ffidskränkningsbrotten&lt;br&gt;har lett till att allvaret i upprepade brottsliga kränkningar av en person&lt;br&gt;inom ramen för en nära relation rent allmänt har kommit att uppmärk-&lt;br&gt;sammas i större utsträckning inom rättsväsendet. Mot denna bakgrund är&lt;br&gt;det enligt regeringens mening inte försvarligt att avstå från att, i den mån&lt;br&gt;det är möjligt, redan nu rätta till den icke avsedda begränsning i tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet som har uppmärksammats genom Högsta domstolens dom.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att en begränsad ändring med detta syfte bör&lt;br&gt;genomföras nu, även med beaktande av Lagrådets påpekande av behovet&lt;br&gt;av en mer genomgripande reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande inte pekat på några konkreta brister i det&lt;br&gt;remitterade förslaget utöver den språkliga brist som tidigare nämnts. En&lt;br&gt;ändring av ordalydelsen, så att det endast krävs att var och en av de aktu-&lt;br&gt;ella gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av personens&lt;br&gt;integritet och att gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens&lt;br&gt;självkänsla bör, enligt regeringens bedömning, leda till att det inte längre&lt;br&gt;ställs något formellt krav på att en tidigare konstaterad gärning skall&lt;br&gt;föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 En precisering av kravet på upprepad&lt;br&gt;kränkning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det saknas anledning att i detta samman-&lt;br&gt;hang föreslå andra ändringar av lagtexten i syfte att förtydliga rekvi-&lt;br&gt;sitet ”upprepad kränkning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagarens förslag: Riksåklagaren har föreslagit att det klargörs&lt;br&gt;vad som kan anses ligga i uttrycket &amp;quot;upprepad kränkning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i utkastet överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har framfört någon&lt;br&gt;erinran mot bedömningen i utkastet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Med en upprepad kränkning&lt;br&gt;avses gärningar som tar sikte på den personliga integriteten och som sker&lt;br&gt;vid upprepade tillfallen (se a. prop. s. 133). Syftet med de nya bestäm-&lt;br&gt;melserna om grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning är att&lt;br&gt;hänsyn skall kunna tas till den utsatta personens hela situation, och det&lt;br&gt;valda uttrycket ”upprepad kränkning” medger att hänsyn tas till om-&lt;br&gt;ständigheterna i det enskilda fallet. Viss vägledning för rättstillämp-&lt;br&gt;ningen gavs i motiven till paragrafen när den infördes (a. prop. s. 133).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att närmare precisera vad som för olika fall skall anses ligga i rekvisi-&lt;br&gt;tet upprepad kränkning är en uppgift som i första hand bör överlämnas&lt;br&gt;till rättstillämpningen. Det är alltså domstolarna som, med utgångspunkt i&lt;br&gt;omständigheterna i det enskilda fallet, har att tolka och tillämpa bestäm-&lt;br&gt;melsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om fridskränkningsbrotten har varit i kraft bara i ett&lt;br&gt;knappt år. Högsta domstolen har hittills prövat endast ett fall som gällt&lt;br&gt;åtal för ett sådant brott. I det fallet uttalade sig inte Högsta domstolens&lt;br&gt;majoritet om innebörden av rekvisitet ”upprepad kränkning”. Det är&lt;br&gt;enligt regeringens mening ännu för tidigt att överväga frågan om ett för-&lt;br&gt;tydligande av detta rekvisit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgått i avsnitt 5 har Lagrådet föreslagit att rekvisitet&lt;br&gt;”upprepad kränkning” skall utmönstras ur lagtexten och ersättas med ett&lt;br&gt;krav på att gärningarna skall ha utgjort eller ingått i en ”serie kränk-&lt;br&gt;ningar”. Regeringen har gjort bedömningen att detta förslag inte bör&lt;br&gt;föreläggas riksdagen nu. Utgångspunkten är i stället att i detta lagstift-&lt;br&gt;ningsärende endast åstadkomma en ordning som innebär att det inte&lt;br&gt;längre skall gälla något formellt krav på ytterligare kränkningshandlingar&lt;br&gt;utöver de gärningar som åtalet avser. Enligt vår uppfattning är det ännu&lt;br&gt;för tidigt att göra en generell översyn av fridskränkningsbrotten. Det&lt;br&gt;finns dock anledning att noga följa tillämpningen av bestämmelserna om&lt;br&gt;dessa brott. Lagrådets förslag och de övriga frågor som Lagrådet tar upp&lt;br&gt;far därför prövas i ljuset av den fortsatta utvecklingen av domstolspraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör bedömningen att förslaget till ändrad lydelse av 4 kap.&lt;br&gt;4 a § brottsbalken inte medför några andra ekonomiska konsekvenser än&lt;br&gt;dem som redovisades i det tidigare lagstiftningsärendet (a. prop. s. 127 -&lt;br&gt;128).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den föreslagna lagändringen föreslås träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 2000. Några särskilda övergångsbestämmelser&lt;br&gt;skall inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den föreslagna ändringen bör träda i&lt;br&gt;kraft så snart som möjligt. Brottsoffermyndigheten har satt i fråga om inte&lt;br&gt;ändringen kan träda i kraft redan den 1 juli 1999. Med hänsyn till förut-&lt;br&gt;sättningarna for riksdagens behandling av förslaget är detta dock inte&lt;br&gt;möjligt. En lämplig tidpunkt för ikraftträdande är i stället den 1 januari&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte behov av några särskilda övergångsbestämmelser. Av&lt;br&gt;5 § brottsbalkens promulgationslag följer att paragrafen i dess nya&lt;br&gt;lydelse inte far ges retroaktiv verkan till den tilltalades nackdel.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändring av 4 kap. 4 a § första stycket brottsbalken har&lt;br&gt;kommenterats i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med ändringen är att klargöra att det inte finns något formellt&lt;br&gt;krav på att det skall föreligga någon tidigare dom eller motsvarande för&lt;br&gt;att ansvar för de nya fridskränkningsbrotten skall kunna komma i fråga. I&lt;br&gt;de fall de åtalade gärningarna tillsammans utgör en sådan upprepad&lt;br&gt;kränkning som avses i 4 kap. 4 a § brottsbalken, skall dessa således&lt;br&gt;kunna utgöra tillräckligt underlag för ansvar för grov fridskränkning eller&lt;br&gt;grov kvinnofridskränkning. Detta markeras genom att var och en av de&lt;br&gt;åtalade gärningarna skall ha utgjort led i en upprepad kränkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon annan ändring av paragrafens innebörd är inte avsedd. I den&lt;br&gt;mån tidigare gärningar föreligger skall dessa således, i enlighet med vad&lt;br&gt;Högsta domstolen konstaterat, kunna beaktas på det sätt som framgår av&lt;br&gt;motiven till den ursprungliga lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett påpekande från Lagrådet har också en redaktionell följdänd-&lt;br&gt;ring gjorts i det att ordet ”gärningarna” har lagts till som subjekt till rek-&lt;br&gt;visitet ”varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 4 a § brottsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som begår brottsliga gär-&lt;br&gt;ningar enligt 3, 4 eller 6 kap. mot&lt;br&gt;en närstående eller tidigare närstå-&lt;br&gt;ende person, döms, om gärning-&lt;br&gt;arna varit ett led i en upprepad&lt;br&gt;kränkning av personens integritet&lt;br&gt;och varit ägnade att allvarligt&lt;br&gt;skada personens självkänsla, för&lt;br&gt;grov fridskränkning till fängelse,&lt;br&gt;lägst sex månader och högst sex&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som begår brottsliga gär-&lt;br&gt;ningar enligt 3, 4 eller 6 kap. mot&lt;br&gt;en närstående eller tidigare närstå-&lt;br&gt;ende person, döms, om var och en&lt;br&gt;av gärningarna utgjort led i en&lt;br&gt;upprepad kränkning av personens&lt;br&gt;integritet och varit ägnade att all-&lt;br&gt;varligt skada personens själv-&lt;br&gt;känsla, för grov fridskränkning till&lt;br&gt;fängelse, lägst sex månader och&lt;br&gt;högst sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en&lt;br&gt;kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott&lt;br&gt;tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, skall i stället&lt;br&gt;dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:393&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-05-28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud&lt;br&gt;Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 12 maj 1999 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Erica&lt;br&gt;Hemtke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Högsta domstolen i sin dom den 19 mars 1999 anger att det utöver&lt;br&gt;de gärningar åtalet avser ”måste finnas ytterligare handlingar eller hand-&lt;br&gt;ling som innefattar kränkning” synes domstolen anse att detta följer av&lt;br&gt;det i lagtexten använda uttryckssättet att de gärningar för vilka åtal&lt;br&gt;väckts ”varit ett led i en upprepad kränkning av personens integritet”;&lt;br&gt;gärningarna skall därvid ses som en enhet. Högsta domstolens tolkning&lt;br&gt;innebär att denna enhet måste utgöra en upprepning av något som skett&lt;br&gt;tidigare. Tolkningen synes bygga både på rekvisitet ”ett led i” och på&lt;br&gt;rekvisitet ”upprepad kränkning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det nu gäller att ändra lagtexten för att nå det av lagstiftaren&lt;br&gt;åsyftade resultatet bör enligt Lagrådets mening ändringarna göras mer&lt;br&gt;genomgripande än de som föreslås i lagrådsremissen, om de nu före-&lt;br&gt;liggande tolkningsproblemen skall kunna undanröjas. Samtidigt gäller&lt;br&gt;det att inte skapa nya tolkningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sistnämnda hänseende vill Lagrådet peka på uttrycket ”var och en” av&lt;br&gt;gärningarna. Uttrycket är subjekt även till rekvisitet ”varit ägnade (skall&lt;br&gt;vara 'ägnad') att allvarligt skada personens självkänsla”. Orden fram-&lt;br&gt;tvingar en bedömning av var och en av gärningarna i det angivna hän-&lt;br&gt;seendet i stället för att det som f.n. är tillräckligt att gärningarna tillsam-&lt;br&gt;mans haft en sådan effekt. Man frågar sig hur det går om någon av gär-&lt;br&gt;ningarna befinns inte vara av den angivna karaktären. Antagligen kan den&lt;br&gt;i så fall bedömas särskilt, i förekommande fall som ringa brott. Andra&lt;br&gt;och mer oönskade resultat kan dock inte helt uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som bör utsägas i lagtexten är att kränkningen är på något sätt&lt;br&gt;systematisk, dock utan att detta ord kan användas eftersom det leder&lt;br&gt;tanken fel i subjektivt hänseende. De åtalade gärningarna skall kunna&lt;br&gt;bedömas som en fristående enhet men också kunna ses i ljuset av tidigare&lt;br&gt;gärningar. Ett ord som återkommer i motiven, och som bör kunna använ-&lt;br&gt;das även i lagtexten, är ordet ”serie”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda förordar Lagrådet att första stycket i paragra-&lt;br&gt;fen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4 eller 6 kap. mot en när-&lt;br&gt;stående eller tidigare närstående person, döms, om gärningarna utgjort en&lt;br&gt;serie kränkningar av personens integritet, eller ingått i en serie av sådana&lt;br&gt;kränkningar, och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla,&lt;br&gt;för grov fridskränkning till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ordet ”sådana” kränkningar bör kunna läggas, utom att kränkningarna&lt;br&gt;skall rikta sig mot den personliga integriteten, att det inte är fråga om&lt;br&gt;vilka kränkningar som helst utan om brottsliga gärningar enligt 3, 4 eller&lt;br&gt;6 kap. I allt fall följer av sammanhanget att så är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av orden ”ingår i en serie” följer att domstolen kan beakta även gär-&lt;br&gt;ningar som ligger i tiden före dem åtalet avser för att konstatera att det&lt;br&gt;föreligger en sådan serie som gämingsbeskrivningen kräver. Däremot lär&lt;br&gt;den situationen — som möjligen framskymtar i motiven i den tidigare&lt;br&gt;propositionen (prop. 1997/98:55 s. 133) - att gärningsmannen först döms&lt;br&gt;för ett allvarligt fridsbrott och sedan begår ett par lindriga brott mot per-&lt;br&gt;sonen i fråga, t. ex. ett olaga hot med lågt straffvärde och ett hemfrids-&lt;br&gt;brott, inte komma att omfattas av brottsbeskrivningen. Det beror på att&lt;br&gt;domstolarna knappast torde komma att finna sådana gärningar ägnade att&lt;br&gt;allvarligt skada personens självkänsla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolens dom gav inte något svar på frågan under vilka för-&lt;br&gt;utsättningar gärningarna kan anses vara ägnade att allvarligt skada per-&lt;br&gt;sonens självkänsla, eftersom endast tre ledamöter yttrade sig i frågan och&lt;br&gt;dessa kom till olika resultat. Det är emellertid här fråga om värderande&lt;br&gt;rekvisit som inte låter sig närmare preciseras i lagtext utan måste över-&lt;br&gt;lämnas till domstolarnas bedömning. Det enda alternativ som kan komma&lt;br&gt;i fråga synes vara att betrakta hela frågan från återfallssynpunkt, men en&lt;br&gt;sådan lösning på ett isolerat område skulle stå i dålig samklang med&lt;br&gt;rättsordningen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 juni 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Freivalds, Äsbrink, Schori, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Engqvist, Wämersson, Lejon, Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition Ändring av fridskränkningsbrotten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 58225, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:JuU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1899-01-01 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-06-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-08-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-08-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-09-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 20:27:55</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM03145</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 20:27:55</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:JuU3</uppgift>
<ref_dok_id>GN01JuU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändring av fridskränkningsbrotten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:145&lt;br/&gt;
Ändring av fridskränkningsbrotten</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ju2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:145 Ändring av  fridskränkningsbrotten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ragnwi Marcelind  och Ingemar Vänerlöv  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:145&lt;br/&gt;
Ändring av fridskränkningsbrotten</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ju2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:145 Ändring av  fridskränkningsbrotten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnwi Marcelind  och Ingemar Vänerlöv  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>