2286923GM031421998/99142propproppropProposition 1998/99:142PropositionPropositionFinansdepartementet14201999-06-23 00:00:002025-12-19 14:05:111999-01-01 00:00:00Femprocentsregeln för försäkringsföretag och bankerdigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GM03142/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GM03142https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM03142
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>1998/99:142</h1>
<h2>Femprocentsregeln för försäkringsföretag och<br>banker</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03142/prop_199899__142-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1998/99:142</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 23 juni 1999</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Bosse Ringholm</p>
<p>(F inansdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslås att den s.k. femprocentsregeln, som begränsar<br>finansiella företags rätt att förvärva aktier i ett enskilt bolag, slopas för<br>försäkringsbolag och understödsföreningar. Detta är en anpassning till<br>EG-rätten.</p>
<p>Det föreslås också följdändringar på skatteområdet till de tidigare i år<br>reformerade försäkringsrörelsereglema samt en mindre justering i över-<br>gångsbestämmelserna till den reformen.</p>
<p>Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.</p>
<p>1 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 142</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................4</p>
<p>2 Lagtext...............................................................................................5</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen</p>
<p>(1982:713)...........................................................................5</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:600) om ändring</p>
<p>i försäkringsrörelselagen (1982:713)..................................7</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om</p>
<p>understödsföreningar...........................................................9</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen</p>
<p>(1987:617).........................................................................10</p>
<p>2.5 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370).........................................................................11</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig</p>
<p>inkomstskatt......................................................................14</p>
<p>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om</p>
<p>avkastningsskatt på pensionsmedel...................................16</p>
<p>2.8 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen</p>
<p>(1994:200).........................................................................18</p>
<p>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om</p>
<p>arvsskatt och gåvoskatt......................................................19</p>
<p>2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om</p>
<p>förmögenhetsskatt.............................................................21</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning.............................................................22</p>
<p>4 Bakgrund.........................................................................................24</p>
<p>5 Femprocentsregeln på försäkringsområdet......................................28</p>
<p>6 Femprocentsregeln för banker.........................................................31</p>
<p>7 Vissa lagtekniska justeringar...........................................................34</p>
<p>8 F örfattningskommentar....................................................................35</p>
<p>8.1 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen</p>
<p>(1982:713).........................................................................35</p>
<p>8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:600) om</p>
<p>ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)....................36</p>
<p>8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om</p>
<p>understödsföreningar.........................................................36</p>
<p>8.4 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen</p>
<p>(1987:617).........................................................................36</p>
<p>8.5 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370).........................................................................37</p>
<p>8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om</p>
<p>statlig inkomstskatt............................................................37</p>
<p>8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om</p>
<p>avkastningsskatt på pensionsmedel...................................38</p>
<p>8.8 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen</p>
<p>(1994:200).........................................................................38</p>
<p>8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om Prop. 1998/99:142</p>
<p>arvsskatt och gåvoskatt......................................................38</p>
<p>8.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:323) om</p>
<p>förmögenhetsskatt.............................................................39</p>
<p>Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över<br>betänkandet Försäkringsrörelse i förändring 3<br>(SOU 1995:87)......................................................................40</p>
<p>Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över<br>promemorian Reformerade försäkringsrörelseregler<br>(Ds 1998:45)..........................................................................41</p>
<p>Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över</p>
<p>Banklagskommitténs delbetänkande Reglering och tillsyn<br>av banker och kreditmarknadsföretag (SOU 1998:160) vad<br>gäller avsnitten 9.5.4 (Ytterligare om innehav av aktier)<br>och 11.2.5 (Innehav av aktier och andelar)............................42</p>
<p>Bilaga 4 Lagrådets yttrande över lagrådsremissen om<br>femprocentsregeln för försäkringsföretag och banker...........43</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 juni 1999............44</p>
<p>1* Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 142</p>
<h2>Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p>
<p>1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelse-<br>lagen (1982:713),</p>
<p>3. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,</p>
<p>4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),</p>
<p>5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>7. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen-<br>sionsmedel,</p>
<p>8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),</p>
<p>9. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,</p>
<p>10. lag om ändring i lagen (1997:323) om förmögenhetsskatt.</p>
<h2>Lagtext</h2>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen<br>(1982:713)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)'<br>dels att 7 kap. 17 § skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att 7 kap. 10 a § samt 19 kap. 10 och 13 §§ skall ha följande ly-<br>delse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 kap.</p>
<p>10 a §</p>
<p>Aktier och andelar i dotterföretag far användas för skuldtäckning om<br>dotterföretaget</p>
<p>1. har till uppgift att direkt eller indirekt äga tillgångar som avses i 10 §<br>första stycket,</p>
<p>2. är ett publikt försäkringsak-<br>tiebolag eller</p>
<p>3. är ett sådant finansiellt före-<br>tag som avses i 17 a §, om Joreta-<br>get är ett publikt aktiebolag.</p>
<p>2. är ett publikt försäkringsak-<br>tiebolag,</p>
<p>3. är ett publikt bankaktiebolag,<br>kreditmarknadsbolag, värdepap-<br>persbolag eller fondbolag, eller</p>
<p>4. är ett utländskt företag av det<br>slag som anges i 2 eller 3.</p>
<p>Vid tillämpningen av bestämmelserna i 10 b och 10 c §§ skall de till-<br>gångar som tillhör ett dotterföretag som anges i första stycket 1 behandlas<br>som om tillgångarna ägts direkt av försäkringsbolaget.</p>
<p>För att aktier och andelar i dotterföretag som har till uppgift att äga<br>tillgångar som avses i 10 § första stycket 13 eller 14, skall få användas för<br>skuldtäckning, skall byggnader som hör till fastigheter och tomträtter vara<br>brandforsäkrade.</p>
<p>19 kap.</p>
<p>10 §</p>
<p>Skyldigheten enligt 3 och 9 §§ att lämna upplysningar och hålla till-<br>gångar och handlingar tillgängliga för granskning gäller även för</p>
<p>1. styrelsen och verkställande direktören eller motsvarande organ i fö-<br>retag vars verksamhet uteslutande skall vara att biträda försäkringsbolag<br>eller som försäkringsbolag har ett bestämmande inflytande i,</p>
<p>2. ordförande och verkställande direktör eller motsvarande befatt-</p>
<p>ningshavare i skaderegleringsnämnd, villkorsnämnd eller i annat liknande<br>organ, som biträder ett försäkringsbolag samt</p>
<p>3. styrelsen och verkställande<br>direktör i ett aktiebolag, om det<br>med bolagets samtycke föreskrivits</p>
<p>3. styrelsen och verkställande<br>direktör i ett aktiebolag, om Fz-<br>nansinspektionen med bolagets</p>
<p>Lagen omtryckt 1995:1567.</p>
<p>en sådan skyldighet som villkor för samtycke föreskrivit en sådan Prop. 1998/99:142<br>medgivande att inneha aktier i skyldighet.</p>
<p>bolaget enligt 7 kap. 17 §.</p>
<p>Finansinspektionens beslut en-<br>ligt 2 kap. 3 §, 2 a kap. 2, 3, 5 och<br>6 §§, 15 a kap. 13 och 22 §§ samt<br>2 § och 11 § åttonde stycket detta<br>kapitel får överklagas hos kam-<br>marrätten.</p>
<p>13<br>åt-<br>får</p>
<p>13 §<sup>2</sup></p>
<p>Finansinspektionens beslut att överlämna ett ärende till regeringen för<br>prövning får inte överklagas.</p>
<p>Finansinspektionens beslut en-<br>ligt 2 kap. 3 §, 2 a kap. 2, 3, 5 och<br>6 §§, 7 kap. 17 a §, 15 a kap.<br>och 22 §§ samt 2 § och 11 §<br>tonde stycket detta kapitel<br>överklagas hos kammarrätten.</p>
<p>Andra beslut som inspektionen meddelar enligt denna lag får överkla-<br>gas hos länsrätten. Detta gäller dock inte beslut i ärenden som avses i 20 §<br>första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223). Prövningstillstånd krävs vid<br>överklagande till kammarrätten av länsrättens avgörande.</p>
<p>Inspektionen får bestämma att ett beslut om föreläggande eller om<br>verksamhetens drivande enligt 11 § sjunde stycket skall gälla omedelbart.</p>
<p>Om överklagande av vissa beslut finns bestämmelser i 20 kap. 7 §.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1999:225.</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:600) om<br>ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)<br>dels att 7 kap. 17 a § i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:600)<br>om ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:600) om<br>ändring i nämnda lag skall utgå,</p>
<p>dels att nuvarande punkterna 7-9 i övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1999:600) om ändring i nämnda lag skall betecknas 6-8,</p>
<p>dels att 1 kap. 3 § i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:600) om<br>ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att punkterna 2 och 4 i övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1999:600) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 kap.</p>
<p>3§</p>
<p>Ett försäkringsbolag får inte driva annan rörelse än försäkringsrörelse,<br>om det inte finns särskilda skäl för det.</p>
<p>Rörelse som avses i 2 kap. 3 b § (direkt livförsäkringsrörelse) far fö-<br>renas endast med direkt skadeförsäkringsrörelse som avses i 2 kap. 3 a §<br>första stycket klasserna 1 och 2 samt med rörelse avseende återförsäkring<br>(indirekt försäkring) av försäkring enligt någon av dessa klasser och av<br>livförsäkring, om inte annat följer av tredje stycket.</p>
<p>Utöver vad som följer av andra stycket får direkt livförsäkringsrörelse<br>och skadeförsäkringsrörelse bedrivas i samma försäkringsbolag, om sådan<br>verksamhet samtidigt bedrevs vid tidpunkten för undertecknandet av<br>avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, den 2 maj 1992.</p>
<p>Direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse som bedrivs i<br>samma försäkringsbolag enligt andra eller tredje stycket skall hållas åt-<br>skilda hos bolaget.</p>
<p>Särskilda bestämmelser finns i Särskilda bestämmelser finns i</p>
<p>5 kap. 1 § om försäkringsbolagets<br>upplåning samt i 7 kap. 17 och<br>17 a §§ om innehav av aktier och<br>andelar i vissa företag.</p>
<p>5 kap. 1 § om försäkringsbolagets<br>upplåning.</p>
<p>2. Försäkringsbolag, som inte<br>omfattas av lagen om livförsäk-<br>ringar med anknytning till värde-<br>pappersfonder och som beviljats<br>koncession före ikraftträdandet, får<br>år 2000 och 2001 tillämpa äldre<br>föreskrifter i 7 kap. 1-6 och 8 §§<br>samt 12 kap. 2, och 5-8 §§. För ett<br>försäkringsbolag som tillämpar</p>
<p>2. Försäkringsbolag, som inte<br>omfattas av lagen om livförsäk-<br>ringar med anknytning till värde-<br>pappersfonder och som beviljats<br>koncession före ikraftträdandet, far<br>år 2000 och 2001 tillämpa äldre<br>föreskrifter i 7 kap. 1-6 och 8 §§<br>samt 12 kap. 2 och 5-8 §§. För ett<br>försäkringsbolag som tillämpar</p>
<p>1** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 142</p>
<p>sådana äldre bestämmelser gäller<br>även äldre föreskrifter i<br>1 kap. 10 §, 2 kap. 5 § första<br>stycket 8, 9 och 16, 7 kap. 8 a, 9,<br>14 och 15 §§, 8 kap. 8 §, 9 kap. 18<br>och 20 §§, 12 kap. 9 §, 16 kap. 1<br>och 3 §§, 19 kap. 5 och 11 §§ samt<br>20 kap. 4 §. Äldre föreskrifter i<br>7 kap. 17 a och 22 §§ skall fortfa-<br>rande tillämpas på livförsäkrings-<br>bolag som innehar återbäringsme-<br>del med stöd av denna punkt. Bo-<br>laget skall inte tillämpa den nya<br>12 kap. 14 §.</p>
<p>4. För ömsesidiga försäkrings-<br>bolag som registrerats före ikraft-<br>trädandet gäller äldre föreskrifter i</p>
<p>1 kap. 7 §, 7 kap. 24 §, 13 kap. och<br>14 kap. 14 § till dess att sådana<br>bestämmelser i bolagsordningen<br>som avses i de nya föreskrifterna i</p>
<p>2 kap. 5 § första stycket 14 regi-<br>strerats. En bolagsordning med<br>sådana bestämmelser skall vara<br>registrerad senast vid utgången av<br>år 2001.</p>
<p>sådana äldre bestämmelser gäller<br>även äldre föreskrifter i<br>1 kap. 10 §, 2 kap. 5 § första</p>
<p>stycket 8, 9 och 16, 7 kap. 8 a, 9,<br>14 och 15 §§, 8 kap. 8 §, 9 kap. 18<br>och 20 §§, 12 kap. 9 §, 16 kap. 1<br>och 3 §§, 19 kap. 5 och 11 §§ samt<br>20 kap. 4 §. Äldre föreskrifter i<br>7 kap. 22 § skall fortfarande till-<br>lämpas på livförsäkringsbolag som<br>innehar återbäringsmedel med stöd<br>av denna punkt. Bolaget skall inte<br>tillämpa den nya 12 kap. 14 §.</p>
<p>4. För ömsesidiga försäkrings-<br>bolag som registrerats före ikraft-<br>trädandet gäller äldre föreskrifter i<br>1 kap. 7 §, 7 kap. 24 § och 13 kap.<br>till dess att sådana bestämmelser i<br>bolagsordningen som avses i de<br>nya föreskrifterna i 2 kap. 5 §<br>första stycket 14 kan göras gäl-<br>lande mot delägarna enligt 9 kap.<br>18 §. Åldre föreskrifter i 14 kap.<br>14 § gäller till dess att sådana<br>bestämmelser som avses i 2 kap.<br>5§ första stycket 16 registrerats.<br>En bolagsordning med sådana be-<br>stämmelser som avses i denna<br>punkt skall vara registrerad senast<br>vid utgången av år 2001.</p>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>2.3</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om<br>understödsföreningar</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1972:262) om understödsföre-<br>ningar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1999.</p>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen Prop. 1998/99:142</h3>
<h3>(1987:617)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 15 a § bankrörelselagen (1987:617)'</p>
<p>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.</p>
<p>15a§</p>
<p>En bank får inom en ram som motsvarar trettio procent av kapitalbasen<br>förvärva aktier utöver vad som sägs i 4, 6, 6 a och 8 §§ samt bevilja kre-<br>diter med sådana villkor som avses i 14 och 15 §§. Sådana innehav och<br>åtaganden i ett enskilt företag får sammanlagt uppgå till högst fem pro-<br>cent av ramen.</p>
<p>Om banken ingår i en koncern, gäller begränsningarna i första stycket<br>för varje företag i koncernen utom försäkringsföretag och sådana dotter-<br>företag till försäkringsföretag som inte driver någon form av finansiell<br>verksamhet.</p>
<p>Ett aktieinnehav enligt första<br>stycket får inte utan Finansinspek-<br>tionens medgivande motsvara mer<br>än fem procent av röstetalet för<br>samtliga aktier i aktiebolaget. Om<br>banken ingår i en koncern, gäller<br>denna begränsning koncernens<br>sammanlagda innehav. Vid beräk-<br>ningen av koncernens innehav<br>skall dock, intill ett innehav mot-</p>
<p>Ett aktieinnehav enligt första<br>stycket får inte utan Finansinspek-<br>tionens medgivande motsvara mer<br>än fem procent av röstetalet för<br>samtliga aktier i aktiebolaget. Om<br>banken ingår i en koncern, gäller<br>denna begränsning koncernens<br>sammanlagda innehav. Vid beräk-<br>ningen av koncernens innehav<br>skall dock bortses från aktier som</p>
<p>innehas av försäkringsföretag i<br>koncernen eller av dotterföretag till<br>försäkringsföretagen.</p>
<p>svarande fem procent av röstetalet<br>i bolaget, bortses från aktier som<br>innehas av försäkringsföretag i<br>koncernen eller av dotterföretag till<br>försäkringsföretagen.</p>
<p>Om någon av gränserna i denna paragraf efter förvärvet kommer att<br>överskridas, skall innehavet eller åtagandet avvecklas i motsvarande mån<br>så snart det är lämpligt.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.</p>
<p>Lagen omtryckt 1996:1001.</p>
<p>10</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen Prop. 1998/99:142<br>(1928:370)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att punkterna 20 b, 20 d och 20 e av anvisning-</p>
<p>arna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Anvisningarna</p>
<p>till 23 §</p>
<p>20 b.<sup>1</sup> Arbetsgivares kostnader för att trygga utfästelse om pension till<br>en arbetstagare</p>
<p>- genom avsättning till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om<br>tryggande av pensionsutfästelse m.m.,</p>
<p>- genom avsättning i balansräkning i förening med kreditförsäkring<br>eller i förening med kommunal eller statlig borgen eller liknande garanti,</p>
<p>- genom betalning av premie för pensionsförsäkring,</p>
<p>skall dras av i den utsträckning som anges i punkterna 20 c-e.</p>
<p>En pensionsutfästelse skall beaktas endast om en forsäkring för utfäs-<br>telsen skulle ha varit en sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av<br>anvisningarna till 31 §.</p>
<p>Med avsättning i balansräkning avses särskild redovisning av pen-<br>sionsutfästelse under rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om tryg-<br>gande av pensionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a §<br>samma lag.</p>
<p>Kostnader för sådan höjning av<br>pensionsreserven avseende tidigare<br>med avdragsrätt tryggade<br>pensionsutfästelser som följer av<br>tillämpade försäkringstekniska<br>grunder eller som följer av indexe-<br>ring eller annan värdesäkring av<br>utfästelserna, skall dras av i den<br>utsträckning som anges i punkt<br>20 e.</p>
<p>Kostnader för sådan höjning av<br>pensionsreserven avseende tidigare<br>med avdragsrätt tryggade<br>pensionsutfästelser som följer av<br>tillämpade försäkringstekniska<br>beräkningsgrunder eller som följer<br>av indexering eller annan värde-<br>säkring av utfästelserna, skall dras<br>av i den utsträckning som anges i<br>punkt 20 e.</p>
<p>20 d.<sup>2</sup> Avdrag, för kostnader som avses i punkt 20 b första stycket och<br>som föranleds av ändring i pensionsavtal eller av nytt pensionsavtal vid<br>förtida avgång från anställning eller av att pensionsutfästelserna är otill-<br>räckligt tryggade, får, i annat fall än som avses i punkt 20 f tredje stycket,<br>medges med ett belopp som svarar mot kostnaden för avtalad pension,<br>dock i fråga om</p>
<p>1. ålderspension, som skall betalas för tid före 65 års ålder, högst med<br>ett belopp som svarar mot kostnaden för ålderspension under den avtalade<br>tiden med</p>
<p>- 80 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 basbelopp,</p>
<p>Senaste lydelse 1998:328.</p>
<p>Senaste lydelse 1998:1666.</p>
<p>11</p>
<p>- 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 bas-<br>belopp, och</p>
<p>- 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 bas-<br>belopp,</p>
<p>2. ålderspension, som skall betalas från tidigast 65 års ålder, högst med<br>ett belopp som svarar mot kostnaden för livsvarig ålderspension från den<br>avtalade pensionstidpunkten med</p>
<p>- 20 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 basbelopp,</p>
<p>- 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 bas-<br>belopp, och</p>
<p>- 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 bas-<br>belopp.</p>
<p>Ger pensionsavtalet rätt till ålderspension enligt första stycket 2 utöver<br>20 procent av den lön som inte överstiger 7,5 basbelopp, far avdrag göras<br>högst med ett belopp som svarar mot kostnaden för att uppnå avtalad<br>pensionsnivå, om den överskjutande pensionen är avsedd<br>tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>I fråga om försäkring, som avses<br>i lagen (1989:1079) om livförsäk-<br>ringar med anknytning till värde-<br>pappersfonder och andra avgifts-<br>baserade utfästelser, får avdrag<br>enligt första stycket avseende ål-<br>derspension göras högst med ett<br>belopp som svarar mot kostnaden<br>för att genom annan pensionsför-<br>säkring än sådan som avses i<br>nämnda lag uppnå i första stycket 1<br>och 2 angivna förmånsnivåer.</p>
<p>Avdragsrätt enligt första stycket<br>Med full intjänandetid avses full<br></p>
<p>dock lägst 30 år, förutsatt att avtalet för full pension kräver fortsatt intjä-<br>nande under anställningen fram till den avtalade pensionstidpunkten. Om<br>pensionsavtalet anger annan intjänandetid för full pension eller om pen-<br>sionsavtalet saknar bestämmelse om intjänandetid, avses med full intjä-<br>nandetid en tid av sammanlagt lägst 30 år fram till den avtalade pen-<br>sionstidpunkten. Vid beräkning av intjänandetiden skall såväl arbetstaga-<br>rens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren som anställningstid<br>hos annan arbetsgivare medräknas. Om pensionsrätten inte är fullt intjä-<br>nad minskas avdragsrätten i den utsträckning som motsvarar bristen i<br>intjänande.</p>
<p>När avdraget för kostnad för avtalad ålderspension beräknas, skall vär-<br>det av sådan ålderspension för arbetstagaren räknas av som har tryggats<br>av arbetsgivare under beskattningsåret eller tidigare i de tryggandeformer<br>som anges i punkt 20 b första stycket. Värdet av ålderspension för tid före<br>65 års ålder skall räknas av från avdrag enligt första stycket 1. Värdet av<br>ålderspension från tidigast 65 års ålder skall räknas av från avdrag enligt<br>första stycket 2.</p>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>att ersätta</p>
<p>I fråga om försäkring,<br>i 2 kap. 3 b § första<br>försäkringsrörelselagen<br>(1982:713) och andra avgiftsbase-<br>rade utfästelser, får avdrag enligt<br>första stycket avseende ålderspen-<br>sion göras högst med ett belopp<br>som svarar mot kostnaden för att<br>genom annan pensionsförsäkring<br>än sådan som avses i nämnda lag<br>uppnå i första stycket 1 och 2<br>angivna förmånsnivåer.</p>
<p>I och 2 förutsätter full intjänandetid.<br>intjänandetid enligt pensionsavtalet,</p>
<p>som avses</p>
<p>stycket 3</p>
<p>12</p>
<p>Kostnad för premie för sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 Prop. 1998/99:142<br>andra stycket sista meningen av anvisningarna till 31 § dras av enligt<br>första stycket, dock högst med belopp som motsvarar de i 1 och 2 angivna<br>förmånsnivåerna beräknade med hänsyn till den anställdes senaste lön.</p>
<p>Med lön och basbelopp avses i denna anvisningspunkt detsamma som i<br>punkt 20 c andra stycket.</p>
<p>20 e.<sup>3</sup> Avdrag för kostnader för<br>att trygga pensionsutfästelser enligt<br>punkt 20 b genom avsättning till<br>pensionsstiftelse eller i balans-<br>räkning får inte göras med högre<br>belopp för varje pensionsberättigad<br>än vad som svarar mot pen-<br>sionsreserven avseende med av-<br>dragsrätt tryggad pensionsutfäs-<br>telse. Pensionsreserven skall be-<br>räknas enligt de grunder som anges<br>i pensionsavtalet. Beräkningen<br>skall dock inte ske med lägre rän-<br>teantagande än som följer av de<br>försäkringstekniska grunder som<br>avses i 3 § lagen (1967:531) om<br>tryggande av pensionsutfästelse</p>
<p>20 e. Avdrag för kostnader för<br>att trygga pensionsutfästelser enligt<br>punkt 20 b genom avsättning till<br>pensionsstiftelse eller i balans-<br>räkning far inte göras med högre<br>belopp för varje pensionsberättigad<br>än vad som svarar mot pen-<br>sionsreserven avseende med av-<br>dragsrätt tryggad pensionsutfäs-<br>telse. Pensionsreserven skall be-<br>räknas enligt de grunder som anges<br>i pensionsavtalet. Beräkningen<br>skall dock inte ske med lägre rän-<br>teantagande än som följer av 3 §<br>lagen (1967:531) om tryggande av<br>pensionsutfästelse m.m.</p>
<p>m.m.</p>
<p>För tryggande genom avsättning till pensionsstiftelse får avdrag göras<br>för vad som sätts av, dock högst med belopp som krävs för att stiftelsens<br>förmögenhet skall motsvara pensionsreserven för utfästelser som avses i<br>första stycket. Stiftelsens förmögenhet skall tas upp till ett belopp som<br>motsvarar 80 procent av kapitalunderlaget vid ingången eller utgången av<br>beskattningsåret enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen-<br>sionsmedel.</p>
<p>För tryggande genom avsättning i balansräkning får avdrag göras högst<br>med belopp som motsvarar ökningen av pensionsreserven för sådana ut-<br>fästelser som avses i första stycket från det föregående beskattningsårets<br>utgång till beskattningsårets utgång.</p>
<p>Om arbetsgivaren har tryggat pensionsutfästelse enligt punkt 20 b ge-<br>nom pensionsförsäkring får avdrag inte göras med högre belopp än vad<br>som motsvarar premien.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1998:328.</p>
<p>13</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>2§</p>
<p>6 mom<sup>1</sup> Med livförsäkringsföretag avses</p>
<p>1. livförsäkringsbolag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen<br>(1982:713), samt</p>
<p>2. utländska försäkringsföretag som driver livförsäkringsrörelse här i<br>landet med stöd av lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares<br>verksamhet i Sverige.</p>
<p>Med skadeförsäkringsföretag förstås annat försäkringsföretag än liv-<br>försäkringsföretag. Utländskt försäkringsföretag, som drivit försäkrings-<br>rörelse i Sverige, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som företaget<br>drivit här från fast driftställe.</p>
<p>Livförsäkringsföretag frikallas från skattskyldighet enligt denna lag för<br>dels den del av nettointäkten som är hänförlig till tillgångar och skulder<br>som förvaltas för försäkringstagarnas räkning, dels influtna premier.<br>Undantaget från skattskyldighet gäller dock inte den del av nettointäkten<br>eller premierna som är hänförlig till försäkringar som i redovisningshän-<br>seende tas upp som grupplivförsäkringar eller sjuk- och olycksfallsför-<br>säkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första<br>stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen. Avdrag får inte göras för kost-<br>nader som är hänförliga till intäkter som är fria från skatt enligt detta<br>moment.</p>
<p>Att särskilda bestämmelser gäller vid beskattning av livförsäkringsfö-<br>retag följer av lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.</p>
<p>Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländskt ska-<br>deförsäkringsföretag, anses överskottet av försäkringsrörelsen. Detsamma<br>gäller for livförsäkringsföretag till den del nettointäkten är hänförlig till<br>försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupp-<br>livförsäkringar eller sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3<br>a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäk-<br>ringsrörelselagen.</p>
<p>Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som avses i före-<br>gående stycke, får från bruttointäkten avdrag göras förutom för driftkost-<br>nader, som avses i 23 § kommunalskattelagen, för avgifter och bidrag,<br>som utgivits till kommun, förening eller sammanslutning och som avser<br>att understödja verksamhet med syfte att förebygga skador, vilka faller<br>inom ramen för den av företaget bedrivna rörelsen, för ökning av försäk-<br>ringstekniska avsättningar för egen räkning, för ökning av säkerhetsreserv<br>samt för utbetald återbäring och verkställd premieåterbetalning.</p>
<p>Med försäkringstekniska avsätt-<br>ningar för egen räkning förstås<br>sådana avsättningar enligt 7 kap.</p>
<p>Med försäkringstekniska avsätt-<br>ningar för egen räkning förstås<br>sådana avsättningar enligt 7 kap.</p>
<p>Senaste lydelse 1998:299.</p>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>14</p>
<p>1 § första stycket försäkringsrörel-<br>selagen (1982:713) (premiereserv,<br>avsättning för oreglerade skador,<br>tilldelad återbäring och utjäm-<br>ningsavsättning för kreditförsäk-<br>ring) minskade med värdet av åter-<br>försäkringsgivares ansvarighet.</p>
<p>av</p>
<p>av<br>av</p>
<p>1 § första stycket försäkringsrörel- Prop. 1998/99:142<br>selagen (1982:713) (ej intjänade<br>premier och kvardröjande risker,<br>livförsäkringsavsättning,<br>oreglerade skador, garanterad och<br>villkorad återbäring, utjämnings-<br>avsättning för kreditförsäkring och<br>fondförsäkringsåtaganden där<br>försäkringstagaren bär place-<br>ringsriskeri) minskade med värdet<br>av återförsäkringsgivares ansva-<br>righet.</p>
<p>Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsföretag far re-<br>dovisa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande<br>Finansinspektionen fastställd normalplan.</p>
<p>Minskning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,<br>säkerhetsreserv, av regleringsfond för trafikförsäkring och minskning<br>utjämningsfond skall anses som intäkt.</p>
<p>Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till omedel-<br>bar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.</p>
<p>Bestämmelserna i detta moment om inländskt livförsäkringsföretag har<br>motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländskt livförsäk-<br>ringsföretag drivit här i riket.</p>
<p>Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländskt skadeför-<br>säkringsföretag, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp<br>motsvarande två procent av företagets premieinkomst av här bedriven<br>försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets<br>försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier.</p>
<p>Blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt att dela<br>upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av ett försäkringsföretags<br>verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skäligt<br>sätt.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>vid 2001 års taxering. Äldre bestämmelser gäller för försäkringar som<br>meddelas av försäkringsbolag som tillämpar punkten 2 av övergångsbe-<br>stämmelserna till lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelselagen<br>(1982:713).</p>
<p>15</p>
<p>1*** Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 142</p>
<h3>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel skall ha följande lydelse.</p>
<p>3 §’</p>
<p>Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt andra-åttonde styckena,<br>multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret<br>närmast före ingången av beskattningsåret. Skatteunderlaget avrundas<br>nedåt till helt hundratal kronor.</p>
<p>För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1-4 utgörs kapitalun-<br>derlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av be-<br>skattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. För<br>skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 medräknas dock endast<br>sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige bedrivna<br>försäkringsrörelsen.</p>
<p>Vid beräkning av kapitalunderlag enligt andra stycket skall bortses från<br>den del av tillgångar och skulder som</p>
<p>1. inte förvaltas för försäkringstagarnas räkning,</p>
<p>2. är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grun-<br>der som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorga-<br>nisationer,</p>
<p>3. är hänförliga till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp<br>som grupplivförsäkringar, eller</p>
<p>4. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkrings-<br>klass enligt 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b<br>och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713).</p>
<p>Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5 ut-<br>görs av avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret avseende<br>sådana pensionsutfästelser för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger vid<br>inkom sttaxeri ngen.</p>
<p>Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 ut-<br>görs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är hän-<br>förliga till pensionssparkontot. Avdrag far ske för obetald skatt enligt<br>denna lag som är hänförlig till kontot.</p>
<p>Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7 ut-<br>görs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana forsäkringar som<br>anges där. Detta värde beräknas enligt sjunde och åttonde styckena.</p>
<p>Som värde av försäkringen tas<br>upp dess på försäkringstekniska<br>grunder beräknade återköpsvärde<br>med tillägg för beräknad upplu-<br>pen andel i livförsäkringsrörelsens<br>överskott.</p>
<p>I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 skall<br>endast den del av försäkringens värde tas upp som överstiger värdet vid</p>
<p>Som värde av försäkringen tas<br>upp dess på försäkringstekniska<br>beräkningsgrunder framräknade<br>återköpsvärde med tillägg för<br>beräknad upplupen andel i livför-<br>säkringsrörelsens överskott.</p>
<p>Senaste lydelse 1998:332.<br></p>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>16</p>
<p>denna tidpunkt. Till det värde som undantas från skatteunderlaget får Prop. 1998/99:142<br>tillägg göras för årlig värdestegring beräknad enligt första stycket. Denna<br>begränsning gäller dock inte om försäkringen övergått till ny innehavare<br>efter utgången av år 1996 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva,<br>bodelning eller, såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst,<br>överlåtelse mellan arbetsgivare på grund av anställds byte av tjänst.</p>
<p>Vid tillämpning av tredje stycket<br>1 skall tillgångar som svarar mot<br>konsolideringsfond enligt 12 kap.<br>9 § försäkringsrörelselagen anses<br>förvaltade för försäkringstagarnas<br>räkning till den del fonden enligt<br>bolagsordningen får användas för<br>återbäring till försäkringstagarna<br>eller andra ersättningsberättigade<br>på grund av försäkringar.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.</p>
<p>17</p>
<h3>2.8 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen<br>(1994:200)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10 § (1994:200) mervärdesskattelagen<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>3 kap.</p>
<p>10 §‘</p>
<p>Från skatteplikt undantas omsättning av försäkringstjänster.</p>
<p>Med försäkringstjänster förstas</p>
<p>1 tjänster vars tillhandahållande<br>utgör försäkringsrörelse enligt för-<br>säkringsrörelselagen (1982:713),<br>enligt lagen (1989:1079) om liv-<br>försäkringar med anknytning till<br>värdepappersfonder eller enligt<br>lagen (1998:293) om utländska<br>försäkringsgivares verksamhet i<br>Sverige, och</p>
<p>2. tjänster som tillhandahålls av<br>medlare av försäkringar och som avs</p>
<p>1. tjänster vars tillhandahållande<br>utgör försäkringsrörelse enligt för-<br>säkringsrörelselagen (1982:713)<br>eller enligt lagen (1998:293) om<br>utländska försäkringsgivares verk-<br>samhet i Sverige, och</p>
<p>försäkringsmäklare eller andra för-<br>;r försäkringar.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.</p>
<p>Senaste lydelse 1998:300.</p>
<p>18</p>
<p>2.9</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om<br>arvsskatt och gåvoskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att punkten D i 23 § lagen (1941:416) om arvs-<br>skatt och gåvoskatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>23 §'</p>
<p>D. För evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller annan förmån upp-<br>skattas till tjugu gånger det belopp, vartill den senast för helt år uppgått.</p>
<p>Nyttjanderätt eller rätt till ränta,<br>avkomst eller annan förmån, som<br>utgår under viss tid eller någons<br>livstid, uppskattas till sitt kapital-<br>värde. Är rättigheten bestämd till<br>visst belopp eller eljest till viss<br>storlek, beräknas kapitalvärdet<br>efter det belopp rättigheten för helt<br>år motsvarar enligt de vid denna<br>lag fogade tabellerna II och III.<br>Om livränta på grund av försäkring<br>skall utgå så länge någon är i livet,<br>dock längst under viss tid, eller<br>skall börja utgå framdeles,<br>beräknas värdet efter försäkrings-<br>tekniska grunder med iakttagande<br>av föreskrifterna i denna paragraf.<br>Där rättighet, som belastar viss<br>egendom, ej är på nyss angivet sätt<br>bestämd, anses årliga värdet utgöra<br>fem procent av det penningvärde,<br>vartill egendomen uppskattats,<br>dock att, där rättighet avser endast<br>del av egendom eller dess årliga<br>värde eljest icke kan bestämmas<br>enligt nyss angivna grund, detta<br>uppskattas efter vad som prövas<br>skäligt.</p>
<p>Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons<br>livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av<br>tabell III, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock<br>högst till tio gånger det värde, rättigheten för helt år motsvarar.</p>
<p>Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda, att rättigheten<br>upphör vid den först avlidnes frånfalle, bestämmes rättighetens kapital</p>
<p>Nyttjanderätt eller rätt till ränta,<br>avkomst eller annan förmån, som<br>utgår under viss tid eller någons<br>livstid, uppskattas till sitt kapital-<br>värde. Är rättigheten bestämd till<br>visst belopp eller eljest till viss<br>storlek, beräknas kapitalvärdet<br>efter det belopp rättigheten för helt<br>år motsvarar enligt de vid denna<br>lag fogade tabellerna II och III.<br>Om livränta på grund av försäkring<br>skall utgå så länge någon är i livet,<br>dock längst under viss tid, eller<br>skall börja utgå framdeles,<br>beräknas värdet enligt försäk-<br>ringstekniska beräkningsgrunder<br>med iakttagande av föreskrifterna i<br>denna paragraf. Där rättighet, som<br>belastar viss egendom, ej är på<br>nyss angivet sätt bestämd, anses<br>årliga värdet utgöra fem procent av<br>det penningvärde, vartill egendo-<br>men uppskattats, dock att, där rät-<br>tighet avser endast del av egendom<br>eller dess årliga värde eljest icke<br>kan bestämmas enligt nyss angivna<br>grund, detta uppskattas efter vad<br>som prövas skäligt.</p>
<p>Senaste lydelse 1986:1198.<br></p>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>19</p>
<p>värde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oföränd- Prop. 1998/99:142<br>rad till den sist avlidnes frånfalle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.</p>
<p>20</p>
<h3>2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om<br>förmögenhetsskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1997:323) om förmögenhetsskatt<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>Livförsäkring tas upp till sitt på<br>försäkringstekniska grunder be-<br>räknade återköpsvärde med tillägg<br>for beräknad upplupen andel i liv-<br>försäkringsrörelsens överskott.</p>
<p>15 §</p>
<p>Livförsäkring tas upp till sitt på<br>försäkringstekniska beräknings-<br>grunder framräknade återköps-<br>värde med tillägg för beräknad<br>upplupen andel i livförsäkrings-<br>rörelsens överskott.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.</p>
<p>21</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>I detta ärende behandlas den s.k. femprocentsregeln för försäkringsföretag<br>och banker.</p>
<p>Regeln innebär att finansiella företag inte utan tillstånd kan äga en<br>större andel i ett aktiebolag än som svarar mot fem procent av rösterna i<br>det bolaget. Regeln har behandlats i flera utrednings- och promemorie-<br>förslag. På försäkringsområdet behandlades den senast i Försäkrings-<br>utredningens slutbetänkande Försäkringsrörelse i förändring 3 (SOU<br>1995:87) och år 1998 i departementspromemorian Reformerade försäk-<br>ringsrörelseregler (Ds 1998:45).</p>
<p>Genom beslut den 1 juni 1995 tillkallade regeringen en kommitté med<br>uppdrag att utreda behovet av ändringar i det regelverk som styr framför<br>allt bankers och andra kreditinstituts verksamhet. Kommittén har antagit<br>namnet Banklagskommittén. I januari 1999 lade kommittén fram del-<br>betänkandet Reglering och tillsyn av banker och kreditmarknadsföretag<br>(SOU 1998:160). I betänkandet finns förslag som innebär att fempro-<br>centsregeln för banker tas bort.</p>
<p>Försäkringsutredningens slutbetänkande och promemorian har remiss-<br>behandlats. Även Banklagskommitténs betänkande har remitterats i här<br>aktuell del. I bilagorna 1-3 finns förteckningar över de remissinstanser<br>som har yttrat sig. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdeparte-<br>mentet (dnr Fil 991/4130, Fil995/5071 och Fil999/377).</p>
<p>Femprocentsfrågan har också tagits upp i regeringens proposition om<br>ändrade försäkringsrörelseregler, som nyligen har behandlats i riksdagen<br>(prop. 1998/99:87, bet. 1998/99:FiU28 och rskr. 1998/99:227). Med an-<br>ledning av att dom inte hade meddelats av EG-domstolen i ett pågående<br>mål om femprocentsregelns förenlighet med gemenskapsrätten och att<br>Banklagskommittén först nyligen redovisat sitt ställningstagande till<br>ägarbegränsningen på banksidan valde regeringen att inte föreslå några<br>förändringar av femprocentsregeln i propositionen. Den 20 april i år<br>meddelade EG-domstolen dom i målet.</p>
<p>I detta ärende föreslås också en mindre justering i övergångsbestäm-<br>melserna till de i vår beslutade ändringarna i försäkringsrörelselagstift-<br>ningen. Dessutom föreslås vissa följdändringar av teknisk karaktär i<br>skattelagstiftningen med anledning av de nya rörelsereglerna. Vid bered-<br>ningen har Riksskatteverket och Sveriges Försäkringsförbund beretts<br>tillfälle att lämna synpunkter på dessa tillägg.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 3 juni 1999 att inhämta Lagrådets yttrande över<br>förslagen till</p>
<p>1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelse-<br>lagen (1982:713),</p>
<p>3. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar samt</p>
<p>4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617).</p>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>22</p>
<p>Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Yttrandet finns intaget i Prop. 1998/99:142<br>bilaga 4.</p>
<p>Ändringarna i punkten 4 av övergångsbestämmelserna till de nya för-<br>säkringsrörelsereglema och följdändringarna på skatteområdet har inte<br>granskats av Lagrådet. Ändringarna är av enklare beskaffenhet och Lag-<br>rådets hörande i dessa delar har därför inte ansetts nödvändigt.</p>
<p>23</p>
<h2>4 Bakgrund</h2>
<p>Femprocentsregeln på försäkringsområdet</p>
<p>På försäkringsområdet infördes femprocentsregeln år 1948 i samband<br>med att en lag om försäkringsrörelse antogs. Det motiv som då anfördes<br>för regeln var att försäkringsbolagen inte skulle skaffa sig ett alltför stort<br>inflytande i företag utanför försäkringssektorn. Femprocentsregeln och<br>förbudet mot drivande av annan rörelse än försäkringsrörelse i försäk-<br>ringsbolag har därefter behandlats av ett flertal utredningar.</p>
<p>Försäkringsutredningen fann i sitt första delbetänkande Försäkringsrö-<br>relse i förändring 1 (SOU 1991:89) att femprocentsregeln stred mot EG:s<br>bestämmelser, i varje fall i fråga om försäkringsbolagens fria medel, dvs.<br>medel utöver dem som motsvarar de försäkringstekniska skulderna. Ett<br>avskaffande av regeln skulle, enligt utredningen, emellertid medföra att<br>försäkringsbolagen fick så stor frihet att förfoga över återbäringsmedlen<br>att det inte ens övergångsvis var acceptabelt. Utredningen föreslog därför,<br>som en provisorisk lösning, att större delen av återbäringsfonden skulle<br>redovisas som en försäkringsteknisk skuld, med en motsvarande<br>minskning av det ”fria” placeringsutrymmet som följd.</p>
<p>Med oförändrade placeringsregler skulle minskningen av det fria pla-<br>ceringsutrymmet tvinga försäkringsbolagen att avveckla stora innehav av<br>främst aktier. För att undvika sådana konsekvenser lade utredningen fram<br>förslag till nya placeringsregler som grundades på EG-kommissionens<br>förslag till tredje generationens försäkringsdirektiv.</p>
<p>Försäkringsutredningen ansåg vidare att det inte var motiverat att be-<br>hålla femprocentsregeln för medel som motsvarar de försäkringstekniska<br>skulderna. Enligt utredningen kunde således femprocentsregeln upphävas<br>i sin helhet och ersättas av rena riskspridningsregler grundade på kom-<br>missionens direktivförslag. Utredningen konstaterade att även särregeln i<br>7 kap. 17 a § försäkringsrörelselagen (1982:713), FRL, för förvärv av<br>finansiella företag kunde avskaffas (branschglidningsregeln).</p>
<p>Försäkringsutredningen fann det inte heller lämpligt att ersätta fempro-<br>centsregeln med en begränsningsregel som är inriktad på att försäkrings-<br>bolagen inte far ha ett bestämmande inflytande i enskilda företag.</p>
<p>Som nämnts byggde utredningens förslag på EG-kommissionens för-<br>slag till direktiv. De slutligt antagna direktivens placeringsbestämmelser<br>avvek dock från förslagets. Av den anledningen uppdrog regeringen åt en<br>särskild utredare att föreslå nya placeringsbestämmelser för försäkrings-<br>bolag. Uppdraget redovisades i promemorian Placeringsregler för försäk-<br>ringsbolag (Ds 1993:57).</p>
<p>Försäkringsutredningens förslag behandlades i prop. 1992/93:257<br>Ändrad lagstiftning för försäkringsverksamhet med anledning av EES-<br>avtalet. Promemorian om placeringsregler för försäkringsbolagen var då<br>ännu inte färdigställd. Något förslag om EG-harmoniserade placerings-<br>regler lades därför inte fram i propositionen. Det konstaterades att försla-<br>get om utvidgning av de försäkringstekniska skulderna och ett slopande<br>av femprocentsregeln också borde övervägas senare.</p>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>24</p>
<p>Vid genomförandet av tredje generationens försäkringsdirektiv kon- Prop. 1998/99:142<br>staterade regeringen att ägarfrågan mer var en fråga om vilken verksam-<br>het ett bolag skall få bedriva än en fråga om riskspridning. Regeringen<br>ansåg samtidigt att femprocentsregeln inte borde tas bort utan att samti-<br>digt ersättas med regler som närmare preciserar vilken verksamhet ett<br>försäkringsbolag får bedriva i det nu aktuella hänseendet. Dessutom till-<br>lades att ett genomförande av Försäkringsutredningens slutbetänkande<br>kunde komma att medföra en väsentlig utvidgning av de försäkringstek-<br>niska skulderna. Därmed skulle riskspridningsreglema träffa en större<br>mängd tillgångar än förut. Om femprocentsregeln avskaffades dessför-<br>innan skulle det kunna medföra omställningsproblem och även begränsa<br>lagstiftarens möjlighet att genomföra önskvärda reformeringar av reglerna<br>om försäkringstekniska skulder. Regeringen var således inte beredd att då<br>föreslå ett slopande av femprocentsregeln. Det konstaterades vidare att<br>även särregeln avseende förvärv i andra finansiella företag var nödvändig<br>att behålla (prop. 1994/95:184 s. 205).</p>
<p>I sitt slutbetänkande Försäkringsrörelse i förändring 3 gjorde försäk-<br>ringsutredningen bedömningen att femprocentsregeln och branschglid-<br>ningsregeln kunde tas bort utan att någon annan ägarbegränsning inför-<br>des. Utredningen ansåg att gällande och föreslagna placerings- och<br>värderingsregler gav tillfredsställande möjligheter att ingripa mot investe-<br>ringar i strid mot försäkringstagarnas intressen (SOU 1995:87).</p>
<p>I en promemoria om reformerade försäkringsrörelseregler upprättad<br>inom Finansdepartementet utvecklades Försäkringsutredningens förslag<br>ytterligare (Ds 1998:45; försäkringsrörelsepromemorian). I promemorian<br>föreslogs att femprocentsregeln skulle ändras. I stället för den befintliga<br>begränsningen för försäkringsbolag att inneha större andel av ett aktie-<br>bolag än fem procent av rösterna föreslogs att begränsningarna skulle<br>gälla aktier eller andelar i en juridisk person som försäkringsbolaget ut-<br>övade ett betydande inflytande över och som utgjorde ett led i en varaktig<br>förbindelse mellan bolaget och den juridiska personen (s.k. intresse-<br>företags- eller organisationsaktiespärr). Samtidigt föreslogs en be-<br>stämmelse om att Finansinspektionens medgivande till undantag från<br>begränsningen skulle förutsätta att innehavet hade en naturlig anknytning<br>till försäkringsrörelsen.</p>
<p>Femprocentsregeln har slutligen behandlats i prop. 1998/99:87 Ändrade<br>försäkringsrörelseregler. Propositionen, som lämnades till riksdagen i<br>mars i år, innehåller inte något förslag till ändring av femprocentsregeln.<br>Däremot uttalas att regeln inte har en lämplig utformning samt att en<br>kommande ändring bör utformas mot bakgrund av bl.a. EG-rätten och ett<br>ställningstagande till motsvarande reglering för banker. Vidare sägs att en<br>ändring kan ge förbättrade möjligheter till riskkapital för små till-<br>växtföretag samtidigt som försäkringsbolagen får bättre placeringsmöj-<br>ligheter och möjligheter att konkurrera med utländska försäkringsföretag<br>där motsvarande snäva begränsningar är ovanliga. I propositionen föreslås<br>endast en teknisk justering i branschglidningsreglema.</p>
<p>EG-domstolen har i dom den 20 april 1999 (mål C-241/97) prövat<br>femprocentsregelns förenlighet med EG-rätten. I domen konstateras att<br>aktuella direktivbestämmelser på försäkringsområdet utgör ett hinder för<br></p>
<p>25</p>
<p>tillämpningen av en nationell rättsregel motsvarande den svenska Prop 1998/99:142<br>femprocentsregeln. Vidare konstateras att direktivbestämmelsema har s.k.</p>
<p>direkt effekt, dvs. att de kan åberopas direkt av enskilda vid nationella<br>domstolar eller myndigheter. En nationell rättsregel som strider mot<br>direktivbestämmelserna får inte tillämpas.</p>
<p>Bankers innehav av aktier och andelar</p>
<p>Av bankrörelselagen (1987:617) framgår i vilken omfattning banker far<br>inneha aktier och andelar i andra företag. Där föreskrivs att en bank far<br>förvärva aktier eller andelar i ett företag, vilket uteslutande har till syfte att<br>förvalta fast egendom eller tomträtt som är avsedd för att erhålla lokaler<br>för verksamheten eller tillgodose därmed sammanhängande behov (2 kap.<br>4 §). En bank far också förvärva aktier för att skydda en fordran (2 kap.<br>8§).</p>
<p>Dessutom tillåts s.k. organisationsforvärv, dvs. förvärv av aktier eller<br>andelar som ett led i organisationen av bankens verksamhet. Således far<br>en bank efter tillstånd av Finansinspektionen, eller i förekommande fall<br>regeringen, förvärva aktier eller andelar i ett svenskt eller utländskt bank-<br>företag eller i ett svenskt eller utländskt företag, vars ändamål kan anses<br>vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna (2 kap. 6 §). En bank<br>får vidare förvärva organisationsaktier i försäkringsföretag (2 kap. 6 a §).</p>
<p>Utöver förvärv av aktier för de ändamål som nu nämnts får en bank<br>förvärva s.k. placeringsaktier. Det kan vara fråga om placeringar i såväl<br>börsnoterade som onoterade aktier. Innehavens storlek begränsas emel-<br>lertid såväl i förhållande till bankens kapitalstyrka som till röststyrkan i<br>målbolaget.</p>
<p>Enligt 2 kap. 15 a § far en banks innehav av placeringsaktier (och kre-<br>diter med efterställmngsklausul eller med förbehåll om vinstandel) mot-<br>svara högst 1,5 procent av kapitalbasen i ett enskilt företag och högst 30<br>procent av kapitalbasen totalt. Om banken ingår i en koncern, gäller dessa<br>begränsningar för varje företag i koncernen utom försäkringsföretag och<br>sådana dotterföretag till försäkringsföretag som inte driver någon form av<br>finansiell verksamhet. Därutöver gäller att en banks innehav av<br>placeringsaktier inte utan Finansinspektionens medgivande får motsvara<br>mer än fem procent av röstetalet for samtliga aktier i bolaget. Detta är den<br>s.k. femprocentsregeln för banker. Om en bank ingår i en koncern, gäller<br>denna begränsning koncernens sammanlagda innehav. Vid beräkningen<br>av koncernens innehav skall det dock, intill ett innehav motsvarande fem<br>procent av röstetalet i bolaget, bortses från aktier som innehas av<br>försäkringsföretag i koncernen eller av dotterföretag till försäkrings-<br>företagen.</p>
<p>Möjligheten for en bank att förvärva s.k. placeringsaktier tillkom år<br>1991. Dessförinnan hade banker endast fått förvärva aktier i organisa-<br>tionssyfte. I förarbetena till ändringarna refererades till den grundläg-<br>gande princip som varit vägledande för banklagstiftningen, nämligen att<br>kreditgivning och ägande skall hållas isär. Principen att banker skall ägna<br>sig åt kreditgivning och vara oberoende i denna roll ansågs alltjämt gälla,</p>
<p>26</p>
<p>även om således en mindre öppning för aktieplaceringar genomfördes Prop. 1998/99:142<br>(prop. 1990/91:154 s. 56 fl).</p>
<p>27</p>
<h2>Femprocentsregeln på försäkringsområdet <sup>Pr</sup>°P 1998/99:142</h2>
<p>Regeringens förslag: Nuvarande begränsningar för försäkringsbolag<br>och understödsföreningar att - utan Finansinspektionens medgivande -<br>inneha en större andel av ett allmänt aktiebolag än fem procent av<br>rösterna slopas. Som en följdändring avskaffas även de s.k.<br>branschglidningsreglema med begränsningar för försäkringsbolags<br>innehav i andra finansiella företag.</p>
<p>Försäkringsutredningens förslag överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Försäkringsrörelsepromemorians förslag: I promemorian anges att<br>femprocentsregeln inte har en lämplig utformning. Det föreslås att inne-<br>hav av organisationsaktier i andra än finansiella företag skall kräva sär-<br>skilt tillstånd.</p>
<p>Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser har till-<br>styrkt Försäkringsutredningens förslag eller lämnat det utan erinran.<br>Bankföreningen har anfört att ändringen förutsätter motsvarande änd-<br>ringar för banker. Finansinspektionen har anfört att förslaget öppnar för<br>att en främmande rörelse drivs i dotterbolag och att någon annan be-<br>gränsning i så fall bör övervägas.</p>
<p>Inställningen till försäkringsrörelsepromemorians förslag har varit<br>blandad. Advokatsamfundet har tillstyrkt promemorians förslag. Riksban-<br>ken och Försäkringsförbundet har ansett att alla kvantitativa restriktioner<br>för innehav i icke-fmansiella och finansiella företag bör tas bort. Försäk-<br>ringsmannaforbundet och Företagarnas riksorganisation har ifrågasatt<br>intresseföretagsspärren med hänvisning till andra länders regler. Hovrät-<br>ten för Västra Sverige och Banklagskommittén har ifrågasatt begräns-<br>ningens förenlighet med EG-rätten. Enligt kommittén borde rimligen en<br>begränsning kopplad till annat än röstvärdet vara effektivare men skulle<br>sannolikt strida mot direktivet. Finansinspektionen har befarat att det kan<br>uppstå tillämpningssvårigheter, eftersom det i vissa fall kan vara svårt att<br>kontrollera om det rör sig om kapitalplacerings- eller organisationsaktier.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: EG-domstolen har prövat frågan om<br>femprocentsregelns begränsningar för försäkringsföretags aktieinnehav i<br>ett enskilt bolag är förenliga med gemenskapsrätten. I domen konstateras<br>att femprocentsregeln strider mot EG:s försäkringsdirektiv såvitt gäller<br>försäkringsföretagens investeringar av s.k. fria medel. Dessutom konsta-<br>teras att de tillämpliga direktivbestämmelsema - som säger att medlems-<br>staterna inte får fastställa några regler för försäkringsföretagens val av<br>tillgångar som motsvarar de fria medlen - har direkt effekt. Detta innebär<br>att bestämmelserna redan i dag kan åberopas direkt inför nationella dom-<br>stolar och myndigheter och att femprocentsregeln därmed i praktiken har<br>mist sin betydelse på försäkringsområdet.</p>
<p>Regeringen har redan tidigare förklarat att femprocentsregeln har fått en<br>olämplig utformning (prop. 1998/99:87 s. 257 f). Det har dock ansetts att<br>en ändring bör göras först efter domstolens avgörande.</p>
<p>28</p>
<p>Det kan nu konstateras att femprocentsbegränsningen inte kan kvarstå i Prop. 1998/99:142<br>fråga om försäkringsföretagens fria medel. Dessa medel omfattas inte<br>heller i övrigt av särskilda placeringsregler till skillnad från de tillgångar<br>som utnyttjas för att täcka åtagandena mot försäkringstagarna, s.k.<br>skuldtäckningstillgångar.</p>
<p>I svenska livförsäkringsbolag ger nuvarande regler och teknik för han-<br>tering av överskott påtagligt stora fria medel. Placeringsreglema gäller<br>således i dag inte för tillgångar som bl.a. svarar mot livförsäkringsbola-<br>gens återbäringsfond trots att fondmedlen är avsedda för försäkringsta-<br>garna.</p>
<p>Med de ändrade försäkringsrörelseregler som föreslagits gälla fr.o.m. år<br>2000 kommer utrymmet för fria medel att minska. I livförsäkringsbolag<br>som får rätt att lämna utdelning till aktieägarna kommer dessa medel att<br>begränsas avsevärt. För befintliga livförsäkringsbolag gäller begräns-<br>ningen om de omvandlas från icke utdelande bolag till utdelande bolag.</p>
<p>För de tillgångar som utnyttjas för skuldtäckning gäller ett allmänt krav<br>på riskspridning och matchning. Det innebär bl.a. att sådana place-<br>ringstillgångar skall väljas vars avkastning är anpassad till utbetalningarna<br>från försäkringarna. Stor vikt läggs vid en spridning av placeringsrisken<br>på olika tillgångar. Det är också viktigt att tillgångarna har tillräcklig<br>likviditet. Dessutom finns en rad detaljerade placeringsregler som anger<br>t.ex. gränser för den del av skuldtäckningsbeloppet som far motsvaras av<br>en enskild investering (enhandsbegränsningar). Andelen aktier som<br>placeras i samma bolag far inte överstiga fem procent av skuldtäck-<br>ningsbeloppet. Det finns också ett bemyndigande för Finansinspektionen<br>att inom ramen för de restriktioner som lagts fast i lag meddela ytterligare<br>föreskrifter om lämplig riskspridning. Därmed ges inspektionen rätt att<br>utforma mer förfinade placeringsregler och att fastställa lägre pro-<br>centgränser än de som angetts i lag. Dessa regler är tillräckliga som be-<br>stämmelser för riskspridningen. En femprocentsregel som enbart täcker<br>skuldtäckningsmedel torde över huvud taget fa en mycket begränsad ef-<br>fekt. Det framstår därför inte som meningsfullt att behålla nuvarande<br>femprocentsbegränsning enbart för skuldtäckningstillgångar. Fempro-<br>centsregeln bör således slopas även i fråga om andra tillgångar än fria<br>medel.</p>
<p>I de nyligen redovisade förslagen till en försäkringsrörelsereform finns<br>en allmän rörelseregel för försäkringsbolagen som tar sikte på finansiell<br>stabilitet (1 kap. 1 a § FRL). I regeln slås fast att försäkringsrörelse skall<br>bedrivas med en tillfredsställande soliditet, likviditet och kontroll över<br>försäkringsrisker, placeringsrisker och rörelserisker, så att åtagandena mot<br>försäkringstagarna tryggas (stabilitetsprincipen). Denna regel gäller även<br>för investeringar av fria medel.</p>
<p>Finansinspektionen har redan i dag möjlighet att ingripa i ett enskilt<br>tillsynsärende och kräva solvens utöver den lagreglerade miniminivån om<br>förhållandena i det enskilda bolaget motiverar detta. Den föreslagna<br>stabilitetsregeln ger ett bättre stöd för sådana beslut.</p>
<p>För att ett försäkringsbolag skall kunna fullgöra sina åtaganden mot<br>försäkringstagarna måste bolaget ha en tillräcklig soliditet i meningen<br>långfristig betalningsförmåga som ofta mäts i förhållandet mellan eget<br></p>
<p>29</p>
<p>och främmande kapital. Bolaget måste även ha en tillräcklig likviditet. Prop. 1998/99:142<br>Även lämnade garantier och andra ställda säkerheter och åtaganden gen-<br>temot koncern- och intresseföretag måste beaktas i en sådan bedömning<br>av den finansiella stabiliteten.</p>
<p>I EG-domstolens dom understryks att en annan verksamhet än försäk-<br>ringsverksamhet i ett dotterbolag till försäkringsföretaget i sig inte medför<br>att gränsen för försäkringsrörelse överskrids. Gränsen för förbjuden<br>försäkringsfrämmande verksamhet i ett försäkringsföretag är inte tydlig.<br>Bedömningen kan bl. a. variera över tiden och gränsdragningen far avgö-<br>ras i det enskilda fallet vid koncessionsprövningen och i tillsynsverksam-<br>heten. Regeringen kan i sammanhanget erinra om den möjlighet Fi-<br>nansinspektionen har att för tillsynen kräva rapporter från försäkrings-<br>företagen om t. ex. större aktieinnehav i ett enskilt bolag.</p>
<p>Ett slopande av femprocentsregeln föranleder även ett avskaffande av<br>den s.k. branschglidningsregeln som reglerar innehav i andra finansiella<br>företag. Detta innebär inte någon inskränkning i nuvarande rätt för för-<br>säkringsbolag att äga banker o.d.</p>
<p>De bestämmelser som innehåller femprocentsregeln och branschglid-<br>ningsregeln, dvs. 7 kap. 17 och 17 a §§ FRL samt 25 § lagen (1972:272)<br>om understödsföreningar, bör följaktligen upphävas. Dessutom bör<br>följdändringar ske i 7 kap. 10 a § samt 19 kap. 10 och 13 §§ FRL.</p>
<p>Femprocentsregeln för försäkringsföretagen har praktiska konsekvenser<br>i huvudsak för kapitalplaceringar i små företag. Dagens ordning hindrar<br>förvärv av större minoritetsposter i små och medelstora tillväxtföretag och<br>försämrar därigenom kapitalförsörjningen för dessa företag. Regeringens<br>förslag underlättar således riskkapitalförsörjningen.</p>
<p>Förslagen påverkar inte statens budget.</p>
<p>30</p>
<h2>6 Femprocentsregeln för banker</h2>
<p>Regeringens förslag: Vid tillämpningen av femprocentsregeln för<br>banker på koncerner i vilken en bank ingår skall det helt bortses från<br>aktier som innehas av försäkringsföretag eller av dotterföretag till<br>försäkringsföretagen.</p>
<p>Regeringens bedömning: Några andra ändringar när det gäller<br>femprocentsregeln för banker görs inte nu.</p>
<p>Banklagskommitténs förslag: Kommitténs förslag innebär att ut-<br>rymmet för banker att inneha aktier utsträcks till den övre gräns som<br>gäller enligt EG:s regler på bankområdet. Förslaget innebär samtidigt att<br>femprocentsregeln - dvs. den regel som föreskriver att en banks innehav<br>av s.k. placeringsaktier inte får motsvara mer än fem procent av röstetalet<br>för samtliga aktier i ett enskilt bolag - tas bort.</p>
<p>Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser<br>som har yttrat sig har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.<br>Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har inte kunna skönja<br>några tungt vägande invändningar mot förslaget men har menat att en<br>slutlig utvärdering av förslaget förutsätter ett ingående studium av kom-<br>mitténs förslag i övriga delar. Finansinspektionen har avstyrkt att förslaget<br>genomförs innan Banklagskommitténs betänkande i övriga delar har slut-<br>behandlats. Kooperativa förbundet har varit tveksam till lämpligheten av<br>att tillåta att banker engagerar sig ytterligare i icke-finansiell verksamhet<br>eftersom det kan skapa problem med opartiskheten vid kreditbe-<br>dömningen av konkurrerande verksamhet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: Som har nämnts i<br>bakgrundsavsnittet begränsas bankernas innehav av aktier i förhållande<br>till såväl bankens kapitalbas som till röststyrkan i målbolaget. Utöver vad<br>som följer av femprocentsregeln begränsas alltså en banks innehav av<br>aktier och vissa krediter i förhållande till dess kapitalbas till 1,5 procent i<br>ett enskilt företag och 30 procent totalt. Dessa regler är strängare än de<br>som följer av artikel 12 i rådets andra direktiv 89/646/EEG av den 15<br>december 1989 om samordning av lagar och andra författningar om rätten<br>att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, samt med ändring av<br>direktiv 77/780/EEG (det s.k. andra banksamordningsdirektivet). Det är<br>emellertid tillåtet för medlemsstaterna att införa strängare regler än de<br>som föreskrivs i direktivet.</p>
<p>I ett avseende påverkar femprocentsregeln för banker även försäkrings-<br>företagens innehav av aktier i andra företag. Om en bank ingår i en kon-<br>cern, får nämligen enligt bestämmelsen i 2 kap. 15 a § bankrörelselagen<br>inte heller koncernens samlade innehav överstiga fem procent av rösterna<br>i ett enskilt företag. Vid beräkningen av koncernens innehav skall det<br>dock, intill ett innehav motsvarande fem procent av röstetalet i bolaget,<br>bortses från aktier som innehas av försäkringsföretag i koncernen eller av<br>dotterföretag till försäkringsföretagen. Det betyder att om en bank och ett<br>försäkringsföretag ingår i samma koncern får koncernens sammanlagda<br>innehav inte överstiga 10 procent av rösterna i ett enskilt företag. Regeln<br></p>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>31</p>
<p>skall ses mot bakgrund av den femprocentsregel som sedan länge gällt för Prop. 1998/99:142<br>försäkringsföretagen.</p>
<p>Den angivna regeln innehåller alltså indirekt en begränsning av försäk-<br>ringsföretagens ägande av aktier. I avvaktan på ett ställningstagande till<br>Banklagskommitténs förslag bör regeln justeras för att anpassas till den<br>slopade femprocentsregleringen på försäkringsområdet. Regeln bör ut-<br>formas så att det bortses helt från aktier som innehas av försäkringsföretag<br>och deras dotterföretag.</p>
<p>När femprocentsregeln upphävs för såväl de enskilda försäkringsföre-<br>tagen som för de försäkringsföretag som ingår i en bankkoncern upp-<br>kommer naturligtvis frågan om inte även femprocentsregeln för banker<br>har spelat ut sin roll. Det måste emellertid i det sammanhanget beaktas att<br>de risker som är förknippade med bankverksamhet skiljer sig från dem<br>som följer med försäkringsverksamhet, varför andra överväganden kan<br>behöva göras. För bankerna tillkommer dessutom att femprocentsregeln<br>endast utgör en del av en riskbegränsningsregel som också behandlar<br>innehavens storlek i förhållande till bankens kapitalstyrka.</p>
<p>Banklagskommittén har nu föreslagit att bankernas möjlighet att<br>in neha aktier i andra företag utvidgas till samma nivåer som de som följer<br>av andra banksamordningsdirektivet. Detta innebär att en bank inte far ha<br>ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i ett enskilt företag som<br>motsvarar mer än 15 procent av bankens kapitalbas och att en banks<br>sammanlagda kvalificerade innehav inte far uppgå till mer än 60 procent<br>av kapitalbasen. Innehav som inte är kvalificerade omfattas emellertid inte<br>av dessa regler. Ett innehav är kvalificerat om det representerar 10<br>procent eller mer av kapitalet eller rösterna eller annars möjliggör ett vä-<br>sentligt inflytande över ledningen av företaget. Kommitténs förslag inne-<br>bär samtidigt att femprocentsregeln - dvs. den regel som föreskriver att en<br>banks innehav av s.k. placeringsaktier inte får motsvara mer än fem<br>procent av röstetalet för samtliga aktier i ett enskilt bolag - tas bort.</p>
<p>Aktieinnehaven betraktas härvid av Banklagskommittén ur perspektivet<br>vad som kan vara till men för stabiliteten i banksystemet. Kommittén<br>konstaterar bl.a. att gällande regler om kapitaltäckning och stora expone-<br>ringar tillsammans med ett svenskt införlivande av reglerna i artikel 12 i<br>det andra banksamordningdirektivet är tillräckligt för att tillgodose såväl<br>soliditets- som genomlysningsaspektema vad gäller bankens innehav av<br>aktier och andelar Denna bedömning vilar i sin tur på förutsättningen att<br>de av kommittén föreslagna allmänna rörelsereglerna genomförs. Vad<br>avser femprocentsregeln konstaterar kommittén bl.a. att den passar dåligt<br>med den av kommittén föreslagna regleringen och att de skyddsintressen<br>som kommitténs arbete bygger på inte motiverar att den behålls i lag-<br>stiftningen.</p>
<p>Som framgått är kommitténs förslag om utvidgade möjligheter för<br>banker att förvärva och inneha aktier sammankopplat med de nya grund-<br>läggande rörelseregler som kommittén föreslår i delbetänkandet och som<br>bygger på principerna om soliditet, genomlysbarhet och riskkontroll. Det<br>finns således ett intimt samband mellan dessa förslag. Regeringen be-<br>dömer det som otillfredsställande att nu - innan remissvaren på betän-<br>kandet i sin helhet finns till hands - bryta ut frågan om bankers innehav</p>
<p>32</p>
<p>av aktier från sitt sammanhang och behandla den isolerat från kommitténs Prop. 1998/99:142<br>förslag i övrigt. Det framstår som vanskligt att i det här läget göra en<br>tillförlitlig bedömning av hur ett ställningstagande till kommitténs sam-<br>mantagna förslag kan komma att påverka femprocentsregelns existens<br>eller eventuella ändrade utformning. Frågan om storleken av bankers<br>in nehav av placeringsaktier i enskilda företag bör därför anstå i avvaktan<br>på en behandling av Banklagskommitténs delbetänkande i sin helhet.</p>
<p>För bankkoncemer där försäkringsföretag ingår innebär de tidigare<br>re dovisade förslagen att koncernens samlade aktieinnehav i enskilda<br>icke-finansiella företag kan överstiga motsvarande innehav i bankkon-<br>cerner utan försäkringsföretag. Visserligen finns redan en sådan skillnad i<br>dag men den blir nu större. Det kan mot den bakgrunden verka inkon-<br>sekvent att inte också ta ställning till huruvida femprocentsregeln över<br>huvud taget skall tillämpas på en koncern i vilken en bank ingår. Rege-<br>ringen finner det emellertid lämpligast att överväga även denna fråga i<br>samband med beredningen av Banklagskommitténs betänkande. De änd-<br>ringar som görs i banklagstiftningen bör därför begränsas till vad som är<br>nödvändigt med hänsyn till EG-domstolens dom.</p>
<p>33</p>
<h2>7 Vissa lagtekniska justeringar</h2>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>Regeringen föreslår i denna proposition också vissa ändringar i skatte-<br>reglerna som en följd av den av riksdagen nyligen beslutade försäkrings-<br>rörelsereformen. Ändringarna som kommenteras i författningskommen-<br>taren beaktar bl. a. att fondförsäkringslagen inarbetats i försäkrings-<br>rörelselagen. I skattereglerna klargörs också att en konsolideringsfond<br>som enligt bolagsordningen kan användas för återbäring skall beskattas<br>som försäkringstagarnas medel enligt lagen om avkastningsskatt.</p>
<p>Dessutom föreslås en mindre justering i övergångsbestämmelserna till<br>de nyss antagna reformerade försäkringsrörelsereglema. Ändringen rör<br>uttaxering hos delägarna i ett ömsesidigt försäkringsbolag.</p>
<p>Registreringen utgör i allmänhet den tidpunkt från vilken en ändring av<br>bolagsordningen kan verkställas (9 kap. 17 § FRL). När det gäller villkor<br>om uttaxering i bolagsordningen finns dock särskilda regler som slår fast<br>att de nya villkoren om uttaxering kan göras gällande först ett år efter<br>registreringen om inte samtliga delägare har biträtt beslutet (9 kap<br>18 § FRL). En ändring bör därför göras som innebär att tillämpligheten av<br>äldre uttaxeringsvillkor knyts till tidpunkten då nya villkor i bolagsord-<br>ningen kan göras gällande och inte till registreringen.</p>
<p>34</p>
<h2>8 Författningskommentar <sup>Pr</sup>°P 1998/99:142</h2>
<h3>8.1 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen<br>(1982:713)</h3>
<p>7 kap. 10 a §</p>
<p>Paragrafen behandlar användningen av aktier och andelar i ett dotterbolag<br>för skuldtäckning.</p>
<p>En ändring föreslås i andra stycket till följd av upphävandet av 7 kap.</p>
<p>17 a § FRL. Någon ändring i sak är dock inte avsedd. Finansiella hol-<br>dingbolag faller in under punkten 1 i första stycket i paragrafen.</p>
<p>7 kap. 17 §</p>
<p>I paragrafen återfinns i dag femprocentsregeln för ägande i andra än fi-<br>nansiella företag. Som angetts i avsnitt 5 i den allmänna motiveringen har<br>regeln redan i praktiken mist sin betydelse till följd av EG-domstolens<br>dom. Några övergångsbestämmelser har därför inte ansetts behövliga när<br>bestämmelsen nu föreslås bli upphävd.</p>
<p>19 kap. 10 §</p>
<p>Genom paragrafen har Finansinspektionens inspektionsverksamhet ut-<br>sträckts på så sätt att inspektionen kan inhämta uppgifter direkt hos de i<br>paragrafen närmare angivna organen. Finansinspektionens möjligheter att<br>företa inspektioner har också utsträckts till aktiebolag i vilka försäkrings-<br>bolag innehar större aktieposter. I det senare fallet har inspektionen kun-<br>nat förena ett medgivande enligt 7 kap. 17 § FRL att inneha aktier i ett<br>aktiebolag med villkor att bolaget skall lämna inspektionen upplysningar<br>samt hålla tillgångar och handlingar tillgängliga för granskning.</p>
<p>Med anledning av upphävandet av 7 kap. 17 § FRL föreslås att be-<br>stämmelsen i andra stycket 3 ändras. Genom ändringen ges Finans-<br>inspektionen fortfarande möjlighet att med aktiebolagets samtycke före-<br>skriva en skyldighet för bolagets styrelse eller verkställande direktör att<br>lämna upplysningar och hålla tillgångar och handlingar tillgängliga för<br>granskning. En sådan skyldighet kan dock inte längre utgöra ett villkor för<br>försäkringsbolagets rätt att inneha aktier i bolaget. I stället måste<br>skyldigheten enbart grundas på aktiebolagets samtycke. Bestämmelsen<br>torde framför allt få betydelse när aktiebolag innehar betydande aktiein-<br>nehav i andra bolag.</p>
<p>19 kap. 13 §</p>
<p>En ändring har gjorts i paragrafens andra stycke till följd av förslaget om<br>att 7 kap. 17 a § FRL skall upphävas.</p>
<p>35</p>
<p>8.2</p>
<h3>Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:600) om Prop. 1998/99:142<br>ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)</h3>
<p>1 kap. 3 §</p>
<p>I paragrafens femte stycke, som infördes genom prop. 1998/99:87 och<br>som ännu inte har trätt i kraft, hänvisas till bestämmelserna om upplåning<br>och om gränserna för innehav i vissa företag. Med anledning av att det nu<br>föreslås att bestämmelserna om dessa gränser upphävs har en justering<br>gjorts i paragrafen.</p>
<p>7 kap. 17 a §</p>
<p>I paragrafen finns i dag den s.k. branschglidningsregeln. Som angetts i<br>avsnitt 5 i den allmänna motiveringen innebär ett avskaffande av denna<br>regel inte någon inskränkning i nuvarande rätt för försäkringsbolag att äga<br>banker o.d.</p>
<p>Övergångsbestämmelser</p>
<p>En följdändring har gjorts i punkt 2 i övergångsbestämmelserna. Eftersom<br>7 kap. 17 a § FRL föreslås bli upphävd faller motiven för punkt 6 i<br>övergångsbestämmelserna, som därför skall utgå. Till följd av detta skall<br>punkterna 7-9 i stället betecknas 6-8.</p>
<p>Punkten 4 av övergångsbestämmelserna har justerats för att beakta att<br>ett delägaransvar i vissa fall kan göras gällande först ett år efter det att ett<br>villkor om uttaxering ändrats (jfr 9 kap. 18 § FRL). Äldre regler i lag eller<br>bolagsordning om uttaxering skall enligt den ändrade föreskriften i sådana<br>fall gälla fram tills dess. Om samtliga delägare samtycker till beslutet kan<br>däremot de nya reglerna i detta fall blir gällande omedelbart från<br>registreringen.</p>
<h3>8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om<br>understödsföreningar</h3>
<p>25 §</p>
<p>Paragrafen innehåller en femprocentsregel för understödsföreningar. Som<br>angetts i den allmänna motiveringen, avsnitt 5, måste även denna<br>femprocentsregel upphävas som en anpassning till gemenskapsrätten.</p>
<h3>8.4 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen<br>(1987:617)</h3>
<p>2 kap. 15 a §</p>
<p>Paragrafen behandlas i avsnitt 6.</p>
<p>36</p>
<p>Av tredje stycket framgår att vid tillämpning av femprocentsregeln på<br>koncemnivå skall det bortses från samtliga aktier som innehas av försäk-<br>ringsföretag i koncernen eller av dotterföretag till försäkringsföretagen.<br>Om en bank ingår i vad som enligt lagen (1994:2004) om kapitaltäckning<br>och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag utgör en<br>finansiell företagsgrupp, kan emellertid aktier som innehas av ett dotter-<br>företag till ett försäkringsföretag komma att omfattas av femprocents-<br>regeln i den förevarande paragrafen. Detta framgår av en bestämmelse i<br>6 kap. 4 § i den nämnda lagen. En förutsättning är att dotterföretaget kan<br>anses ingå i samma finansiella företagsgrupp som banken (se 6 kap. 1 och<br>2 §§ nämnda lag). Försäkringsföretag omfattas inte av bestämmelserna<br>om finansiella företagsgrupper.</p>
<h3>8.5 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370)</h3>
<p>Anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen</p>
<p>Ändringen i punkten 20 d är en följd av att bestämmelserna i lagen<br>(1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder<br>(fondförsäkringslagen) inarbetats i försäkringsrörelselagen. Hänvisningen<br>till fondförsäkringslagen har ersatts av en hänvisning till den<br>försäkringsklass som avser fondförsäkring. Ändringen innebär ingen<br>saklig ändring men bestämmelsen kan fortsättningsvis få betydelse även<br>för traditionella livförsäkringsbolag eftersom förbudet att meddela fond-<br>försäkringar i samma juridiska person som meddelar konventionell<br>livförsäkring tagits bort.</p>
<p>Ändringarna i punkterna 20 b och 20 e är en redaktionell anpassning till<br>den förändrade betydelsen av försäkringstekniska grunder och slopandet<br>av själva termen i de nyligen genomförda ändringarna i försäkrings-<br>rörelselagstiftningen. Den redaktionella justeringen i skattereglerna har<br>ingen materiell innebörd för beskattningen</p>
<h3>8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt</h3>
<p>2 § 6 mom.</p>
<p>De nya termerna för försäkringstekniska avsättningar i 7 kap. 1 § FRL<br>förs in i sjunde stycket. Paragrafens tredje och femte stycke skiljer ut vad<br>som blir föremål för avkastningsskatt och vad som överskottsbeskattas<br>enligt de vanliga inkomstskattereglerna. I fråga om den nya termen<br>”fondförsäkringsåtaganden där försäkringstagaren bär placeringsrisken”<br>kan det anmärkas att den gruppliv-, sjuk- och olycksfallsförsäkrings-<br>verksamhet som inkomstbeskattas mer sällan torde ske i fond-<br>försäkringsform i dag.</p>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>37</p>
<h3>8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om Prop. 1998/99:142<br>avkastningsskatt på pensionsmedel</h3>
<p>3§</p>
<p>Ändringen i sjunde stycket är av samma slag som gjorts i punkterna 20 b<br>och 20 e av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen.</p>
<p>Det nya nionde stycket beaktar att livförsäkringsbolag enligt de nya rö-<br>relsereglema skall redovisa en konsolideringsfond för överskottsmedel<br>enligt 12 kap. 9 § FRL. De nya bestämmelserna om bl.a. återbäring och<br>konsolideringsfond ersätter den äldre ordningen med återbäringsmedel<br>från och med den 1 januari 2000 med vissa övergångsbestämmelser för<br>äldre bolag.</p>
<p>Genom det nya stycket tydliggörs att medel i konsolideringsfonden<br>skall ingå i underlaget för avkastningsskatt, i den utsträckning fonden får<br>användas för återbäring till försäkringstagaren, vilket förutsätter bestäm-<br>melser i bolagsordningen (jfr prop. 1998/99:87 s. 208).</p>
<h3>8.8 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen<br>(1994:200)</h3>
<p>3 kap. 10 §</p>
<p>Fondförsäkringslagen upphävs från och med den 1 januari 2000. Hänvis-<br>ningen dit i 10 § föreslås därför bli slopad. Det föreskrivs ingen över-<br>gångsbestämmelse till ändringen, eftersom försäkringsrörelsereglema för<br>en fondförsäkringsverksamhet fullt ut regleras i försäkringsrörelselagen<br>fr.o.m. år 2000.</p>
<h3>8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om<br>arvsskatt och gåvoskatt</h3>
<p>23 § punkt D</p>
<p>En redaktionell ändring har föreslagits som en anpassning till<br>utmönstringen av termen försäkringstekniska grunder i försäkringsrörelse-<br>reglerna.</p>
<p>38</p>
<p>8.10</p>
<h3>Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:323) om Prop. 1998/99:142<br>förmögenhetsskatt</h3>
<p>I paragrafen har en redaktionell ändring av tidigare nämnt slag föreslagits.</p>
<p>39</p>
<h2>Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över<br>betänkandet Försäkringsrörelse i förändring 3<br>(SOU 1995:87)</h2>
<p>Sveriges riksbank, Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Bokförings-<br>nämnden, Kommerskollegium, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret,<br>Konsumentverket, Konkurrensverket, Riksskatteverket, Redovisnings-<br>kommittén, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska aktuarieföreningen,<br>Svenska Livförsäkringsbolags Aktuanenämnd, Trafikförsäkringsföre-<br>ningen, Svenska Bankföreningen, Stadshypotek AB, Sveriges allmänna<br>hypoteksbank, Allmänna pensionsfonden första-tredje fondstyrelserna,<br>Finansbolagens förening, Svenska Fondhandlareföreningen, Tjänstemän-<br>nens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorgani-<br>sation (SACO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges Indu-<br>striförbund, Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges advokatsam-<br>fund, Svenska Revisorssamfundet (SRS), Sveriges Livförsäkringsföre-<br>ningars Riksförbund, Sveriges Ackordscentral, Konkursförvaltarkolle-<br>giernas förening, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiefrämjandet,<br>Värdepapperscentralen (VPC), Motorförarnas Helnykterhetsförbund,<br>Motormännens Riksförbund, Svenska Kommunförbundet, Pressens Pen-<br>sionskassa, Försäkringsbranschens pensionskassa, Sparinstitutens pen-<br>sionskassa, Konsumentkooperationens pensionskassa, Sveriges Köp-<br>mannaförbunds pensionskassa, Försäkringstjänstemannaförbundet,<br>Arkitekternas pensionskassa, Fondbolagens förening.</p>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>40</p>
<h2>Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över<br>promemorian Reformerade försäkringsrörelseregler<br>(Ds 1998:45)</h2>
<p>Sveriges riksbank, Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Göte-<br>borg, Marknadsdomstolen, Finansinspektionen, Riksskatteverket, Kon-<br>kurrensverket, Konsumentverket, Banklagskommittén, Sveriges Försäk-<br>ringsförbund, Trafikförsäkringsföreningen, Svenska aktuarieföreningen,<br>Försäkringsjuridiska föreningen, Konsumenternas försäkringsbyrå,<br>Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd, Svenska Bankföreningen,<br>Fondbolagens Förening, Svenska Revisorsamfundet (SRS), Föreningen<br>Auktoriserade Revisorer (FAR), Sveriges advokatsamfund, Svenska<br>Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska Arbetsgivareföre-<br>ningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens<br>Centralorganisation (TCO), Privattjänstemannakartellen (PTK), Sveriges<br>Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Industriförbund,<br>Företagarnas Riksorganisation, Försäkringstjänstemannaförbundet,<br>Sockenbolagens Riksförbund.</p>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>41</p>
<p>Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över<br>Banklagskommitténs delbetänkande Reglering och<br>tillsyn av banker och kreditmarknadsföretag (SOU<br>1998:160) vad gäller avsnitten 9.5.4 (Ytterligare om<br>innehav av aktier) och 11.2.5 (Innehav av aktier och<br>andelar).</p>
<p>Sveriges riksbank, Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Mark-<br>nadsdomstolen, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Insättnings-<br>garantinämnden, Riksskatteverket, Konkurrensverket, Konsument-<br>verket, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Juridiska<br>fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Allmänna reklama-<br>tionsnämnden, Svenska Bankföreningen, Sveriges Försäkringsför-<br>bund, Fristående Sparbankers Riksförbund, Sveriges Industriförbund,<br>Sveriges advokatsamfund, Företagarnas Riksorganisation, Finansbo-<br>lagens Förening, Svenska Fondhandlareföreningen, Kooperativa för-<br>bundet (KF), Postgirot Bank AB (publ), Tjänstemännens Centralor-<br>ganisation (TCO).</p>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>42</p>
<h2>Lagrådets yttrande över lagrådsremissen om<br>femprocentsregeln för försäkringsföretag och banker</h2>
<p>LAGRÅDET</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-06-10</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet</p>
<p>Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 3 juni 1999 (Finansdepartementet) har rege-<br>ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p>
<p>1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelselagen<br>(1982:713),</p>
<p>3. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,</p>
<p>4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617).</p>
<p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn</p>
<p>Katarina Holmberg.</p>
<p>Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</p>
<p>Prop. 1998/99:1</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>43</p>
<h2>Finansdepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 juni 1999</p>
<p>Prop. 1998/99:142</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-<br>Wallén, Schori, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall,<br>Pagrotsky, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén, Ringholm</p>
<p>Föredragande: Bosse Ringholm</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1998/99:142 Femprocentsregeln för<br>försäkringsföretag och banker</p>
<p>Eländers Gotab 59001, Stockholm 1999</p>
<p>44</p>
11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?11att riksdagen antar regeringens förslag till?22att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall=utskottet1999/2000:FiU8?22att riksdagen antar regeringens förslag till?33att riksdagen antar regeringens förslag till?33att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1999/2000:FiU8?44att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1999/2000:FiU8?44att riksdagen antar regeringens förslag till?55att riksdagen antar regeringens förslag till?55att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall=utskottet1999/2000:FiU8?66att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall=utskottet1999/2000:FiU8?66att riksdagen antar regeringens förslag till?77att riksdagen antar regeringens förslag till?77att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1999/2000:FiU8?88att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1999/2000:FiU8?88att riksdagen antar regeringens förslag till?99att riksdagen antar regeringens förslag till?99att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1999/2000:FiU8?1010att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1999/2000:FiU8?1010att riksdagen antar regeringens förslag till?INLInlämning1899-01-01 00:00:00planerat60hanteringINLInlämning1999-07-06 00:00:00inträffat60hanteringBBordläggning1999-08-17 00:00:00inträffat2hanvisningHÄNHänvisning1999-08-17 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar1999-09-29 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-24 05:23:00statustextstatustextÄrendet är avslutatGM031422019-05-22 17:20:42tilldelatTilldelatFinansutskottet2014-11-24 05:23:00behandlas_i1999/2000:FiU8GN01FiU8bet1999/2000FiU8Femprocentsregeln för försäkringsföretag och bankerBetänkande