<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287838</hangar_id>
 <dok_id>GM03137</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>137</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:137</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>137</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-05-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:11</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03137/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03137</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM03137</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:137&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Införande av schablonberäkning på elmarknaden,&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03137/prop_199899__137-1.png" style="width:41pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 maj 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Rosengren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i ellagen (1997:857) som syftar&lt;br&gt;till att möjliggöra undantag från grundprincipen om timvis mätning för&lt;br&gt;vissa elanvändare. För dessa elanvändare kommer istället schablon-&lt;br&gt;beräkning att tillämpas. Förbrukningsgränsen för schablonberäkning&lt;br&gt;föreslås bli 200 A för kunder med säkringsabonnemang och 135 kW för&lt;br&gt;lågspänningskunder med effektabonnemang. Vidare föreslås att rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att&lt;br&gt;utfärda de nya föreskrifter som kommer att gälla vid schablonberäkning.&lt;br&gt;Förändringarna skall träda i kraft den 1 november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När schablonberäkning införs ökar konkurrensen i praktiken på el-&lt;br&gt;marknaden, varigenom villkoren för de företag som idag är leverans-&lt;br&gt;koncessionärer förändras. Av detta skäl föreslår regeringen att systemet&lt;br&gt;med leveranskoncession avskaffas i samband med att det nya regelverket&lt;br&gt;träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade regler för byte av elleverantör införs. Förslaget innebär att&lt;br&gt;byte av elleverantör får ske den förste i varje månad och att den nya&lt;br&gt;elleverantören skall underrätta innehavaren av nätkoncession om bytet&lt;br&gt;senast en månad innan leveransen skall påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande regler beträffande nätkoncessionshavarens rätt att debitera&lt;br&gt;enskilda elanvändare kostnaden för utrustning för timvis mätning&lt;br&gt;avskaffas. Istället föreslås att kostnader för mätning inkl, kostnader för&lt;br&gt;mätare hos elanvändare som mäts enligt de kommande föreskrifterna&lt;br&gt;skall ingå i den gemensamma nättariffen. Kostnaden för timmätning över&lt;br&gt;schablongränsen kommer således inte att debiteras enskilda elanvändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elanvändare som önskar en mer avancerad mätning än vad som krävs i&lt;br&gt;regeringens kommande föreskrifter skall dock debiteras merkostnaden&lt;br&gt;för detta. Takpriset på 2500 kr för mätare med tillhörande insamlings-&lt;br&gt;utrustning och dess installationer avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändrad lagstiftning omfattar också ändrade regler beträf-&lt;br&gt;fande balansansvaret. Med balansansvar avses det ekonomiska ansvaret&lt;br&gt;för att det nationella elsystemet tillförs lika mycket el som tas ut i den&lt;br&gt;uttagspunkt som balansansvaret avser. Regeringen föreslår att ansvaret&lt;br&gt;för att det finns en balansansvarig i en elanvändares uttagspunkt flyttas&lt;br&gt;över från elanvändaren till elleverantörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare införs regler om leveransskyldighet för samtliga elleverantörer.&lt;br&gt;Leveransskyldigheten upphör endast om abonnemanget upphör, om en&lt;br&gt;annan leverantör tar över leveransen eller om elanvändaren har försum-&lt;br&gt;mat sina skyldigheter gentemot leverantören. Till elanvändare som trots&lt;br&gt;detta kan komma att sakna elleverantör föreslås att nätinnehavaren skall&lt;br&gt;vara skyldig att anvisa en elleverantör. Nätinnehavaren skall vara skyldig&lt;br&gt;att teckna avtal med en leverantör för detta ändamål. Genom dessa be-&lt;br&gt;stämmelser kommer det alltid att finnas en elleverantör gentemot vilken&lt;br&gt;elanvändaren är betalningsansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen redovisas regeringens ställningstaganden till vissa övriga&lt;br&gt;frågor kopplade till leveranskoncessionssystemet. De frågor som behand-&lt;br&gt;las i detta sammanhang är konsekvenser för leveranskoncessionärema,&lt;br&gt;elleveranser inom § ärrvärme- och naturgasområden och behovet av&lt;br&gt;skydd för små elproducenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext....................................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).........................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning..................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 En elmarknad öppen för alla.................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Inledning....................................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Schablonbaserad beräkning av elförbrukning införs.................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Modell och gräns för schablonberäkning..................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Tidpunkt för leverantörsbyten...................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Ansvarsförhållanden mellan marknadens parter.......................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Hantering av kostnader vid leverantörsbyte..............................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 Vissa frågor kring timmätning..................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Leveranskoncessionssystemet upphör..................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Behovet av leveransskyldighet..................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Elanvändare som saknar elleverantör........................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Behovet av prisreglering...........................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Vissa övriga frågor kopplade till leveranskoncessionssystemet33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 Elleveranser inom fjärrvärme- och naturgasområden33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 Konsekvenser för leveranskoncessionärema...........35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.3 Skydd för små elproducenter...................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Författningskommentar........................................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Leveranskoncessionsutredningens&lt;br&gt;skrivelse Övergripande bedömningar beträffande&lt;br&gt;schablonavräkning och det fortsatta utredningsarbetet&lt;br&gt;avseende leveranskoncessionssystemet................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanfattning av Affärsverkets svenska kraftnät och&lt;br&gt;Statens energimyndighets rapport Förslag till modell för&lt;br&gt;schablonavräkning.................................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över Leveranskon-&lt;br&gt;cessionsutredningens skrivelse och Affärsverkets svenska&lt;br&gt;kraftnät och Statens energimyndighets rapport Förslag till&lt;br&gt;modell för schablonavräkning...............................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanfattning av Leveranskoncessionsutredningens&lt;br&gt;delbetänkande Öppen elmarknad (SOU 1999:44)................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanställning av remissyttranden vid remissbehandling av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkandet Öppen Elmarknad (SOU 1999:44)....................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande.................................................................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 1999...........92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad...........................................................................................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner vad regeringen förordat om elleveranser inom&lt;br&gt;fjärrvärme och naturgasområden (avsnitt 5.4.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 12-13 §§, 5 kap. samt 8 kap. 4-6 §§ skall upphöra att&lt;br&gt;gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 1 kap. 6 § skall betecknas 1 kap. 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 4 §, 3 kap. 10, 11 och 14 §§, 4 kap. 10 §, 12 kap. 1 §, 13&lt;br&gt;kap. 5 § samt rubrikerna närmast före 3 kap. 10 § och 3 kap. 11 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 6 § samt 8&lt;br&gt;kap. 4-11 §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med nätverksamhet avses att ställa&lt;br&gt;elektriska starkströmsledningar till&lt;br&gt;förfogande för överföring av el.&lt;br&gt;Till nätverksamhet hör också pro-&lt;br&gt;jektering, byggande och underhåll&lt;br&gt;av ledningar, ställverk och trans-&lt;br&gt;formatorstationer, anslutning av&lt;br&gt;elektriska anläggningar, mätning&lt;br&gt;av överförd effekt och energi samt&lt;br&gt;annan verksamhet som behövs för&lt;br&gt;att överföra el på det elektriska&lt;br&gt;nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nätverksamhet avses att ställa&lt;br&gt;elektriska starkströmsledningar till&lt;br&gt;förfogande för överföring av el.&lt;br&gt;Till nätverksamhet hör också pro-&lt;br&gt;jektering, byggande och underhåll&lt;br&gt;av ledningar, ställverk och trans-&lt;br&gt;formatorstationer, anslutning av&lt;br&gt;elektriska anläggningar, mätning&lt;br&gt;och beräkning av överförd effekt&lt;br&gt;och energi samt annan verksamhet&lt;br&gt;som behövs för att överföra el på&lt;br&gt;det elektriska nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anslutning av elektriska anläggningar avses också återinkoppling&lt;br&gt;av en befintlig anläggning och höjning av avtalad effekt i inmatnings-&lt;br&gt;eller uttagspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med elleverantör avses den som&lt;br&gt;yrkesmässigt levererar el som har&lt;br&gt;producerats av honom själv eller&lt;br&gt;någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare som importerar&lt;br&gt;el skall fullgöra de skyldigheter&lt;br&gt;som åligger en elleverantör.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att mäta överförd el&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession är&lt;br&gt;skyldig att utföra mätning av&lt;br&gt;överford el samt att rapportera&lt;br&gt;resultaten av dessa mätningar i&lt;br&gt;enlighet med de närmare före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, nät-&lt;br&gt;myndigheten meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för mätning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva un-&lt;br&gt;dantag från första stycket för verk-&lt;br&gt;samhet inom en byggnad eller ett&lt;br&gt;begränsat område.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att mäta och beräkna&lt;br&gt;överförd el&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession är&lt;br&gt;skyldig att utföra mätning av&lt;br&gt;mängden överförd el och dess&lt;br&gt;fördelning över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elanvändare har ett&lt;br&gt;säkringsabonnemang om högst&lt;br&gt;200 ampere eller tar ut en effekt&lt;br&gt;om högst 135 kilowatt vid låg-&lt;br&gt;spänning skall nätkoncessions-&lt;br&gt;havaren i stället dels preliminärt&lt;br&gt;beräkna mängden överförd el och&lt;br&gt;dess fördelning över tiden&lt;br&gt;(preliminär schablonberäkning),&lt;br&gt;dels slutligt mäta mängden över-&lt;br&gt;förd el och beräkna dess för-&lt;br&gt;delning över tiden (slutlig scha-&lt;br&gt;blonberäkning). Det åligger vidare&lt;br&gt;nätkoncessionshavaren att rappor-&lt;br&gt;tera resultaten av dessa mätningar&lt;br&gt;och beräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om angiv-&lt;br&gt;na skyldigheter meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader for mätning och be-&lt;br&gt;räkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för en mätare med till-&lt;br&gt;hörande insamlingsutrustning och&lt;br&gt;för dess installation i uttags-&lt;br&gt;punkten hos en elanvändare skall&lt;br&gt;av nätkoncessionshavaren debite-&lt;br&gt;ras elanvändaren. Elanvändare&lt;br&gt;vars elförbrukning mäts genom&lt;br&gt;direktmätning får dock inte debite-&lt;br&gt;ras mer än 2 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare vars elförbruk-&lt;br&gt;ning mäts på annat sätt än enligt de&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av 10 § skall debiteras mer-&lt;br&gt;kostnaden för denna mätning och&lt;br&gt;för rapporteringen av mätresul-&lt;br&gt;taten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare som begär att&lt;br&gt;hans elförbrukning skall mätas på&lt;br&gt;annat sätt än enligt de föreskrifter&lt;br&gt;som meddelats med stöd av 10 §&lt;br&gt;skall debiteras merkostnaden för&lt;br&gt;denna mätning och för rappor-&lt;br&gt;teringen av resultaten av dessa&lt;br&gt;mätningar. Om mätningen av elan-&lt;br&gt;vändarens förbrukning därvid&lt;br&gt;kräver en annan mätutrustning än&lt;br&gt;vid mätning enligt de nämnda&lt;br&gt;föreskrifterna skall elanvändaren&lt;br&gt;debiteras kostnaden för mätaren&lt;br&gt;med tillhörande insamlingsutrust-&lt;br&gt;ning och för dess installation i&lt;br&gt;uttagspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kostnader för mätning än de som nu nämnts far inte debiteras&lt;br&gt;enskilda elanvändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om nätkoncessionshavarens skyldigheter enligt denna paragraf&lt;br&gt;prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för en mätare med till-&lt;br&gt;hörande insamlingsutrustning och&lt;br&gt;för dess installation i inmatnings-&lt;br&gt;punkten hos en elproducent skall&lt;br&gt;av nätkoncessionshavaren debite-&lt;br&gt;ras elproducenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om nätkoncessionsha-&lt;br&gt;varens skyldigheter enligt denna&lt;br&gt;paragraf prövas av nätmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En innehavare av en produktions-&lt;br&gt;anläggning som kan leverera en&lt;br&gt;effekt om högst 1 500 kilowatt&lt;br&gt;skall för överföring av el betala&lt;br&gt;endast den del av avgiften enligt&lt;br&gt;nättariffen som motsvarar den år-&lt;br&gt;liga kostnaden för mätning och&lt;br&gt;rapportering på nätkoncessions-&lt;br&gt;havarens nät. Innehavaren skall&lt;br&gt;dessutom betala engångsavgift för&lt;br&gt;anslutning samt avgift för mätare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för en mätare med till-&lt;br&gt;hörande insamlingsutrustning och&lt;br&gt;för dess installation i inmatnings-&lt;br&gt;punkten hos en elproducent skall&lt;br&gt;av nätkoncessionshavaren debite-&lt;br&gt;ras elproducenten. Detta gäller&lt;br&gt;inte de elproducenter som avses i&lt;br&gt;4 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om nätkoncessionsha-&lt;br&gt;varens skyldigheter enligt denna&lt;br&gt;paragraf prövas av nätmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En innehavare av en produktions-&lt;br&gt;anläggning som kan leverera en&lt;br&gt;effekt om högst 1 500 kilowatt&lt;br&gt;skall för överföring av el betala&lt;br&gt;endast den del av avgiften enligt&lt;br&gt;nättariffen som motsvarar den&lt;br&gt;årliga kostnaden för mätning,&lt;br&gt;beräkning och rapportering på nät-&lt;br&gt;koncessionshavarens nät. Inneha-&lt;br&gt;varen skall dessutom betala eng-&lt;br&gt;ångsavgift för anslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med tillhörande insamlingsutrust-&lt;br&gt;ning och för dess installation i&lt;br&gt;inmatningspunkten enligt 3 kap.&lt;br&gt;14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera sådana anläggningar som är belägna i närheten av varandra&lt;br&gt;gemensamt matar in el på ledningsnätet, skall anläggningarna betraktas&lt;br&gt;som separata anläggningar vid tillämpningen av denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om de skyldigheter enligt första stycket som innehavaren av en&lt;br&gt;produktionsanläggning har prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elleverantör får bara leverera&lt;br&gt;el i uttagspunkter där någon har&lt;br&gt;åtagit sig det ekonomiska ansvaret&lt;br&gt;för att det nationella elsystemet&lt;br&gt;tillförs lika mycket el som tas ut i&lt;br&gt;uttagspunkten (balansansvar). Ett&lt;br&gt;sådant åtagande skall göras&lt;br&gt;genom ett avtal med den system-&lt;br&gt;ansvariga myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttagspunkt avses därvid&lt;br&gt;den punkt där en elanvändare,&lt;br&gt;enligt avtal med innehavaren av&lt;br&gt;nätkoncession, tar ut el för för-&lt;br&gt;brukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elleverantör som levererar el&lt;br&gt;till en elanvändare i en viss uttags-&lt;br&gt;punkt är skyldig att fortsätta&lt;br&gt;leverera el tills leveransskyldig-&lt;br&gt;heten upphör enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveransskyldigheten upphör&lt;br&gt;om elanvändaren slutar att ta ut el&lt;br&gt;i uttagspunkten, om någon annan&lt;br&gt;elleverantör börjar leverera el till&lt;br&gt;elanvändaren i uttagspunkten eller&lt;br&gt;om överföringen av el enligt 11&lt;br&gt;kap. 3 eller 4 § eller enligt avtal&lt;br&gt;får avbrytas på grund av att&lt;br&gt;elanvändaren har försummat sina&lt;br&gt;skyldigheter gentemot elleveran-&lt;br&gt;tören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna para-&lt;br&gt;graf gäller inte de elleverantörer&lt;br&gt;som avses i 7 j&amp;gt;'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elleverantör, som skall börja&lt;br&gt;leverera el i en uttagspunkt skall&lt;br&gt;omedelbart anmäla detta till be-&lt;br&gt;rörd innehavare av nätkoncession.&lt;br&gt;Anmälan skall även innehålla en&lt;br&gt;uppgift om vem som har åtagit sig&lt;br&gt;balansansvaret i uttagspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elleverantör som övertar&lt;br&gt;leveranserna till en elanvändare i&lt;br&gt;dennes uttagspunkt får bara göra&lt;br&gt;detta från och med den första&lt;br&gt;dagen i en kalendermånad. Anmä-&lt;br&gt;lan enligt första stycket skall där-&lt;br&gt;vid ske senast en månad innan&lt;br&gt;övertagandet skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller inte de el-&lt;br&gt;leverantörer som avses i 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En innehavare av nätkoncession&lt;br&gt;som tar emot en anmälan enligt&lt;br&gt;första stycket skall sända under-&lt;br&gt;rättelser i anledning därav enligt&lt;br&gt;de närmare föreskrifter som med-&lt;br&gt;delas av regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, nät-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, nätmyn-&lt;br&gt;digheten får meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om elleverantörers&lt;br&gt;skyldigheter enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elleverantör som avser att&lt;br&gt;under en angiven tid leverera en&lt;br&gt;fastställd mängd el till en elan-&lt;br&gt;vändare skall anmäla detta till den&lt;br&gt;elleverantör som enligt 5 § första&lt;br&gt;stycket är leveransskyldig i elan-&lt;br&gt;vändarens uttagspunkt och till den&lt;br&gt;som har åtagit sig balansansvaret&lt;br&gt;i uttagspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elanvändare som saknar elleve-&lt;br&gt;rantör skall av berörd innehavare&lt;br&gt;av nätkoncession anvisas en el-&lt;br&gt;leverantör, som gentemot nätkon- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;Q&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cessionshavaren har åtagit sig att&lt;br&gt;leverera el till sådana elan-&lt;br&gt;vändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den anvisade elleverantören&lt;br&gt;skall omedelbart underrätta elan-&lt;br&gt;vändaren om de villkor för leve-&lt;br&gt;ransen som han avser att tillämpa&lt;br&gt;och om den dag då han avser att&lt;br&gt;påbörja leveransen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som övertar balansansvaret i&lt;br&gt;en elanvändares uttagspunkt får&lt;br&gt;bara göra det från och med den&lt;br&gt;första dagen i en kalendermånad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den elleverantör som enligt 5 §&lt;br&gt;första stycket är leveransskyldig i&lt;br&gt;uttagspunkten skall enligt de när-&lt;br&gt;mare föreskrifter som regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyn-&lt;br&gt;digande, nätmyndigheten med-&lt;br&gt;delar underrätta berörd inne-&lt;br&gt;havare av nätkoncession om över-&lt;br&gt;tagandet senast en månad innan&lt;br&gt;det skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den systemansvariga myndig-&lt;br&gt;heten får, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, i det enskilda fallet medge att&lt;br&gt;balansansvaret i en uttagspunkt&lt;br&gt;skall börja gälla tidigare än vad&lt;br&gt;som följer av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En innehavare av nätkoncession&lt;br&gt;som tar emot en anmälan enligt&lt;br&gt;första stycket skall sända under-&lt;br&gt;rättelser i anledning därav enligt&lt;br&gt;de närmare föreskrifter som med-&lt;br&gt;delas av regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, nät-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En innehavare av nätkoncession&lt;br&gt;skall enligt de närmare föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer hålla den systemansva-&lt;br&gt;riga myndigheten underrättad om&lt;br&gt;de uppgifter som har lämnats en-&lt;br&gt;ligt 9 §. Han skall dessutom hålla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den systemansvariga myndigheten Prop. 1998/99:137&lt;br&gt;underrättad om vem som har&lt;br&gt;åtagit sig balansansvaret för hans&lt;br&gt;egna inköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den systemansvariga myndigheten&lt;br&gt;skall svara för avräkningen mellan&lt;br&gt;de balansansvariga enligt de före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, myn-&lt;br&gt;digheten meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter eller villkor&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen utövas, såvitt avser frågor om&lt;br&gt;elsäkerhet och driftsäkerheten hos det nationella elsystemet, av den eller&lt;br&gt;de myndigheter som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen i övrigt över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter&lt;br&gt;och villkor som har meddelats med stöd av lagen utövas av nätmyndig-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;heten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen omfattar inte elleve-&lt;br&gt;rantörernas skyldigheter enligt 8&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nätmyndigheten enligt 2&lt;br&gt;kap. 18-20 §§, 3 kap. 3 §, 6-8 §§,&lt;br&gt;11, 12, 14 och 15 §§, 4 kap. 6, 7&lt;br&gt;och 10 §§, 5 kap. 7, 10 och 11 §§&lt;br&gt;samt 12 kap. 8 och 11 §§, beslut&lt;br&gt;av en tillsynsmyndighet enligt 12&lt;br&gt;kap. 2-4 §§ samt beslut av den&lt;br&gt;systemansvariga myndigheten om&lt;br&gt;ersättning till den som enligt&lt;br&gt;8 kap. 2 § beordrats öka eller&lt;br&gt;minska produktionen av el far&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Prövningstillstånd&lt;br&gt;krävs vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nätmyndigheten enligt 2&lt;br&gt;kap. 18-20 §§, 3 kap. 3 §, 6-8 §§,&lt;br&gt;11, 14 och 15 §§, 4 kap. 6, 7 och&lt;br&gt;10 §§ samt 12 kap. 8 och 11 §§,&lt;br&gt;beslut av en tillsynsmyndighet&lt;br&gt;enligt 12 kap. 2-4 §§ samt beslut&lt;br&gt;av den systemansvariga myndig-&lt;br&gt;heten om ersättning till den som&lt;br&gt;enligt 8 kap. 2 § beordrats öka&lt;br&gt;eller minska produktionen av el far&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Prövningstillstånd&lt;br&gt;krävs vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far meddela föreskrifter om överklagande av andra beslut&lt;br&gt;enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:1651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Elleverantörer som är leveransskyldiga enligt 8 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket skall senast den 1 december 1999 underrätta berörda innehavare&lt;br&gt;av nätkoncession om i vilka uttagspunkter de levererar el. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte de elleverantörer som före den 1 november 1999 omfattades av&lt;br&gt;bestämmelsen i 8 kap. 5 § i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett övertagande av leveranserna eller ett övertagande av balans-&lt;br&gt;ansvar far inte gälla från och med den 1 januari 2000 eller den 1 mars&lt;br&gt;2000. Detta gäller dock inte uttagspunkter där leverans av el sker enligt&lt;br&gt;leveransavtal som har ingåtts före den 1 november 1999 och enligt vilka&lt;br&gt;elleveransema skall upphöra under december 1999 eller februari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Inmatningen från producenter samt förbrukningen hos elkunder&lt;br&gt;som inte omfattas av bestämmelserna i 3 kap. 10 § andra stycket far till&lt;br&gt;utgången av år 2001 mätas och beräknas enligt nämnda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. En elanvändare vars elförbrukning över tiden, enligt ett leverans-&lt;br&gt;avtal som gäller vid lagens ikraftträdande, skall mätas på annat sätt än&lt;br&gt;enligt föreskrifter om schablonberäkning, meddelade med stöd av 3 kap.&lt;br&gt;10 §, omfattas inte av bestämmelserna i 3 kap. 11 § första stycket under&lt;br&gt;leveransavtalets återstående giltighetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Bestämmelsen i 3 kap. 12 § skall alltjämt gälla för de elanvändare&lt;br&gt;som omfattades av bestämmelsen före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 tvister enligt 5 kap. 7 § eller 10 § som, vid lagens ikraftträdande, är&lt;br&gt;anhängiga vid nätmyndigheten eller allmän förvaltningsdomstol skall&lt;br&gt;äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. En anmälan enligt 5 kap. 10 § andra stycket som har gjorts senast&lt;br&gt;den 30 april 1999 gäller som en underrättelse enligt den nya be-&lt;br&gt;stämmelsen i 8 kap. 6 § om övertagande av leveranser från och med den&lt;br&gt;1 november 1999. Detta gäller dock bara om elanvändaren senast den 31&lt;br&gt;augusti 1999 har anmält till innehavaren av nätkoncession vem som skall&lt;br&gt;överta leveranserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. En anmälan enligt 5 kap. 10 § andra stycket som har gjorts efter den&lt;br&gt;30 april 1999 men senast den 31 augusti 1999 gäller som en underrättelse&lt;br&gt;om övertagande av leveranser från och med den 1 december 1999 enligt&lt;br&gt;den nya bestämmelsen i 8 kap. 6 §. Detta gäller dock bara om elanvända-&lt;br&gt;ren senast den 31 augusti 1999 har anmält till innehavaren av nätkon-&lt;br&gt;cession vem som skall överta leveranserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. En underrättelse enligt 8 kap. 4 § andra stycket i dess äldre lydelse&lt;br&gt;skall gälla som en underrättelse enligt 8 kap. 9 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade hösten 1995 att ett nytt regelverk för elmarknaden&lt;br&gt;skulle träda i kraft den 1 januari 1996 (prop. 1994/95:222, bet.&lt;br&gt;1995/96:NU1, rskr. 1995/96:2). Lagändringen genomfördes inom ramen&lt;br&gt;för lagen (1902:71 s.l) innefattande vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar. Dessutom infördes en ny lag, lagen (1994:616) om handel&lt;br&gt;med el m.m. (elhandelslagen). Genom de nya reglerna i 1902 års ellag&lt;br&gt;öppnades elnäten för konkurrens i handeln med el. Syftet med elmark-&lt;br&gt;nadsreformen var att bl.a. införa valfrihet för elanvändarna och skapa&lt;br&gt;förutsättningar för en ökad pris- och kostnadspress inom elförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I elhandelslagen infördes bl.a. bestämmelser om leveranskoncession. I&lt;br&gt;propositionen angavs att systemet med leveranskoncessioner skulle ut-&lt;br&gt;värderas före år 2000 och att villkoren för avsättning av el från små-&lt;br&gt;skaliga produktionsanläggningar skulle ses över i detta sammanhang.&lt;br&gt;Härigenom skulle underlag skapas för en prövning av systemet med&lt;br&gt;leveranskoncession, bl.a. om detta på ett ändamålsenligt sätt tillgodoser&lt;br&gt;de små elanvändarnas och de små producenternas behov av skydd på&lt;br&gt;elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1997 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag att&lt;br&gt;ett pristak på högst 2500 kr. skall gälla för de kostnader som nätföretagen&lt;br&gt;får debitera en enskild konsument med s.k. direktmätning för timregist-&lt;br&gt;rerande utrustning och dess installation (prop. 1996/97:85, bet.&lt;br&gt;1996/97:NU11, rskr. 1996/97:266). Riksdagen beslutade hösten 1997 om&lt;br&gt;en ny ellag som trädde i kraft den 1 januari 1998 (prop. 1996/97:136,&lt;br&gt;bet.l997/98:NU3, rskr. 1997/98:27). Det materiella innehållet i den nya&lt;br&gt;ellagen baseras i huvudsak på den från år 1996 gällande ellagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncessionsutredningens arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 20 maj 1998 beslutat om direktiv för utvärdering av&lt;br&gt;systemet med leveranskoncessioner och bemyndigat chefen för Närings-&lt;br&gt;departementet att tillkalla en särskild utredare (dir. 1998:37). Utred-&lt;br&gt;ningen har antagit namnet LEKO-utredningen. Regeringen har den 1&lt;br&gt;oktober 1998 genom tilläggsdirektiv (dir. 1998:82) uppdragit åt utredaren&lt;br&gt;att med förtur analysera behovet och konsekvenserna av att undanta kun-&lt;br&gt;der med låg elförbrukning från grundprincipen om timvis mätning av el-&lt;br&gt;användningen. Resultatet i denna fråga skulle redovisas till regeringen&lt;br&gt;senast den 1 februari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med beredning av prop. 1997/98:159 Genomförandet av&lt;br&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den&lt;br&gt;inre marknaden för el, m.m., redovisade Näringsutskottet i betänkandet&lt;br&gt;1998/99:NU4 Vissa elmarknadsfrågor som sin uppfattning att LEKO-&lt;br&gt;utredningens uppdrag borde skärpas och preciseras på visst sätt i de små&lt;br&gt;elkonsumentemas intresse. Se närmare avsnitt 4.2. Regeringen borde&lt;br&gt;våren 1999 återkomma med förslag till nya bestämmelser som kunde&lt;br&gt;träda i kraft senast den 1 november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade den 4 december 1998 i enlighet med Närings-&lt;br&gt;utskottets förslag (rskr. 1998/99:53).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund överlämnade LEKO-utredningen den 22 decem-&lt;br&gt;ber 1998 skrivelsen Övergripande bedömningar beträffande schablon-&lt;br&gt;avräkning och det fortsatta utredningsarbetet avseende leveranskon-&lt;br&gt;cessionssystemet (dnr. NI999/3176/ESB) till regeringen. En samman-&lt;br&gt;fattning av skrivelsens överväganden och förslag finns i bilaga I. På&lt;br&gt;förslag av LEKO-utredningen har regeringen den 28 januari i år&lt;br&gt;uppdragit åt Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) att i samråd&lt;br&gt;med Statens energimyndighet föreslå och utforma ett system för&lt;br&gt;schablonavräkning av elleveranser som skall träda i kraft den 1 november&lt;br&gt;1999. De delar av uppdraget som avser krav på ändrad lagstiftning eller i&lt;br&gt;övrigt kräver riksdagens ställningstagande redovisades den 1 mars 1999 i&lt;br&gt;rapporten Förslag till modell för schablonavräkning (dnr.&lt;br&gt;N1999/5270/ESB). En sammanfattning av de överväganden och förslag&lt;br&gt;som redovisas i rapporten finns i bilaga 2. LEKO-utredningens skrivelse&lt;br&gt;och Svenska kraftnäts rapport har remissbehandlats gemensamt. En&lt;br&gt;sammanfattning av remissyttrandena finns i bilaga 3. Den 3 maj 1999&lt;br&gt;överlämnade Svenska kraftnät sin slutredovisning av det nämnda&lt;br&gt;uppdraget i rapporten Schablonavräkning -forslag till modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av riksdagens ställningstagande och i enlighet med&lt;br&gt;LEKO-utredningens förslag gavs utredningen den 11 februari 1999&lt;br&gt;genom tilläggsdirektiv (dir. 1999:19) i uppdrag att med förtur behandla&lt;br&gt;vissa frågor som sammanhänger med införandet av ett system for scha-&lt;br&gt;blonavräkning av elleveranser. Genom detta tilläggsdirektiv ändrades&lt;br&gt;också tidpunkten för utredarens slutliga redovisning till regeringen till&lt;br&gt;den 1 september 1999. Utredningen har den 1 april 1999 i rapporten&lt;br&gt;Öppen elmarknad (SOU 1999:44) redovisat sina överväganden och för-&lt;br&gt;slag rörande de frågor som har en direkt koppling till införandet av&lt;br&gt;schablonavräkning, inbegripet förslag till regleringar. En sammanfattning&lt;br&gt;av rapporten finns i bilaga 4. Rapporten har remissbehandlats. En&lt;br&gt;sammanfattning av remissyttrandena finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 6 maj 1999 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över det lagförslag som finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen i huvudsak följt Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter berörs i avsnitt 4.3 och i författningskommen-&lt;br&gt;tarerna till respektive paragraf. Därutöver har en ändring av förslaget till&lt;br&gt;övergångsbestämmelser gjorts med anledning av förslag, som framförts i&lt;br&gt;Svenska kraftnäts slutredovisning av uppdraget att utforma ett system för&lt;br&gt;schablonavräkning av elleveranser. Slutligen har vissa redaktionella änd-&lt;br&gt;ringar gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;En elmarknad öppen för alla&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade hösten 1995 om en ny ellagstiftning. (prop.&lt;br&gt;1993/94:162, prop. 1994/95:222, bet. 1993/94:NU22, bet. 1995/96:NU1,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:358, rskr. 1995/96:2). Det nya regelverket trädde i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1996 och innebar att elnäten öppnades för konkurrens i handeln&lt;br&gt;med el. Syftet med elmarknadsreformen var att bl.a. införa valfrihet för&lt;br&gt;elanvändarna och skapa förutsättningar för en ökad pris- och kostnads-&lt;br&gt;press inom elförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skydda bl.a. små elanvändare infördes i elhandelslagen&lt;br&gt;bestämmelser om att det skall finnas en leverantör i varje område som&lt;br&gt;har s.k. leveranskoncession, dvs. koncession för att leverera el utan krav&lt;br&gt;på särskild mätning och avräkning för sådana kunder som innan&lt;br&gt;elmarknadsreformens genomförande debiterades enligt schabloniserad&lt;br&gt;tariff. Detta innebär således att leveranskoncessionsinnehavaren har&lt;br&gt;ensamrätt att inom koncessionsområdet sälja el till kunder vars&lt;br&gt;förbrukning ej mäts timvis. Koncessionsinnehavaren är skyldig att&lt;br&gt;leverera el för normala förbrukningsändamål till alla kunder inom&lt;br&gt;området som inte önskar byta elleverantör. Elanvändaren är därmed&lt;br&gt;garanterad leverans av el till priser som kan prövas av nätmyndigheten.&lt;br&gt;Vidare är leveranskoncessionären skyldig att köpa el från elproduktions-&lt;br&gt;anläggningar inom området som kan leverera en effekt om högst 1500&lt;br&gt;kW. Det innebär att små elproduktionsanläggningar är garanterade av-&lt;br&gt;sättning för den el som produceras. Systemet med leveranskoncession&lt;br&gt;skulle gälla under en 3 års period, vilken sedan förlängdes till 5 år dvs.&lt;br&gt;till utgången av år 2000 och att systemet före år 2000 skulle utvärderas&lt;br&gt;och prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1997 beslöt riksdagen i enlighet med regeringens förslag att ett&lt;br&gt;takpris på högst 2500 kr. skall gälla för de kostnader som nätföretagen&lt;br&gt;far debitera en enskild konsument med s.k. direktmätning för tim-&lt;br&gt;registrerande utrustning och dess installation (prop. 1996/97:85, bet.&lt;br&gt;1996/97:NU11, rskr. 1996/97:266). Lagändringen trädde i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1997. Syftet med takpriset var att underlätta för kunder med liten&lt;br&gt;elförbrukning att delta i handeln med el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade hösten 1997 om en ny ellag (prop. 1996/97:136,&lt;br&gt;bet. 1997/98:NU3, rskr. 1997/98:27). Samtidigt upphävdes 1902 års ellag&lt;br&gt;och elhandelslagen. Det materiella innehållet i den nya ellagen baseras i&lt;br&gt;huvudsak på den från år 1996 gällande ellagstiftningen. Vissa ändringar&lt;br&gt;och kompletteringar av lagstiftningen har dock gjorts bl.a. utifrån förslag&lt;br&gt;i betänkandet från Utredningen om konsumentskydd vid leverans av el,&lt;br&gt;Konsumentskydd på elmarknaden (SOU 1996:104). Ellagen (1997:857)&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Schablonbaserad beräkning av elförbrukning införs Prop. 1998/99:137&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kravet på timvis mätning av elförbrukningen&lt;br&gt;avskaffas den 1 november 1999 för de flesta elkunder. För dessa&lt;br&gt;kunder införs istället schablonbaserad beräkning av elförbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEKO-utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag lämnas utan invändning av&lt;br&gt;remissinstanserna. Ett flertal remissinstanser, däribland Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Kraftverksföreningen och Sveriges Elleverantörer, påpekar&lt;br&gt;dock att tidplanen för genomförandet är mycket knapp, vilket innebär en&lt;br&gt;betydande risk för praktiska problem vid genomförandet och behov av&lt;br&gt;framtida justeringar av regelverket. Industriförbundet uttrycker oro för de&lt;br&gt;problem som kan uppstå i samband med millenniumskiftet och förordar&lt;br&gt;ett införande efter årsskiftet. LO och Villaägarnas riksförbund betonar&lt;br&gt;vikten av att den föreslagna tidplanen kan hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I propositionen 1994/95:222 be-&lt;br&gt;tonade regeringen att ett viktigt mål för elreformen är att stärka elkunder-&lt;br&gt;nas ställning och att utvecklingen på elmarknaden noga kommer att följas&lt;br&gt;av regeringen. I propositionen sades vidare att utvecklingen för de små&lt;br&gt;kunderna, och deras möjligheter att utnyttja de förändringar som refor-&lt;br&gt;men innebär, särskilt bör beaktas. Ett viktigt inslag i utvärderingen bör&lt;br&gt;enligt propositionen vara att bedöma hur kostnaderna för mätning har&lt;br&gt;utvecklats liksom övriga frågor som kan ha betydelse för de små elan-&lt;br&gt;vändarnas möjligheter att dra nytta av de nya förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att kunna köpa el på den öppna elmarknaden har&lt;br&gt;hittills varit att elanvändaren bekostar en elmätare som registrerar för-&lt;br&gt;brukningen per timme och att nätägaren rapporterar förbrukningen till&lt;br&gt;olika aktörer. Kostnaden har inneburit att elanvändare med liten för-&lt;br&gt;brukning, t.ex. hushållskunder, funnit att det inte varit lönsamt att in-&lt;br&gt;stallera en timmätare. Takpriset på elmätare har medfört att konkurrensen&lt;br&gt;om hushållskundema ökat med sänkta elpriser som följd. Detta gäller&lt;br&gt;dock i huvudsak kunder med relativt stor förbrukning såsom elvärme-&lt;br&gt;kunder. Kunder med lägre elanvändning har dock i allmänhet inte fått del&lt;br&gt;av prissänkningarna. Hittills har därför inte fler än ca 20 000-30 000 hus-&lt;br&gt;hållskunder bytt elleverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med beredning av prop. 1997/98:159 Genomförandet av&lt;br&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den&lt;br&gt;inre marknaden för el, m.m., anförde Näringsutskottet i betänkandet&lt;br&gt;1998/99:NU4 Vissa elmarknadsfrågor bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslutet om en ny ellagstiftning hösten 1995 anförde utskottet att&lt;br&gt;de effektivitetsvinster som en ökad konkurrens kan väntas medföra måste&lt;br&gt;komma de enskilda konsumenterna till del (bet. 1995/96:NU1). Efter att&lt;br&gt;ellagstiftningen nu varit i kraft i närmare tre år tycks bedömningarna vara&lt;br&gt;att elmarknaden fungerar relativt effektivt, men att främst större kunder&lt;br&gt;kunnat dra fördel av uppkomna effektivitetsvinster i form av lägre priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anser att det är mycket viktigt att även de små elkonsumen- Prop. 1998/99:137&lt;br&gt;tema kan dra nytta av elmarknadens omreglering genom sänkta priser.&lt;br&gt;En effektiv konkurrens är inget självändamål utan har sitt berättigande&lt;br&gt;genom de konkreta förbättringar som den kan innebära för enskilda kon-&lt;br&gt;sumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om översyn av leveranskoncessionssystemet har, som re-&lt;br&gt;dovisats, i uppdrag att med förtur analysera behovet och konsekvenserna&lt;br&gt;av att undanta kunder med låg elförbrukning från grundprincipen om&lt;br&gt;timvis mätning av elanvändningen. Enligt utskottets mening bör dock en&lt;br&gt;skärpning och precisering av uppdraget göras enligt följande riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren bör ges i uppdrag att lägga fram förslag om att undantag&lt;br&gt;från grundprincipen om timvis mätning skall göras för kunder med ett&lt;br&gt;säkringsabonnemang om högst 25 A. Utskottet vill samtidigt framhålla&lt;br&gt;att detta bör ses som ett första steg; på sikt bör timmätarkravet kunna&lt;br&gt;slopas även för övriga mindre förbrukare med ett säkringsabonnemang&lt;br&gt;om högst 63 A. Uppsägningstiden bör inte överstiga en månad. Vid byte&lt;br&gt;av elleverantör bör inte någon administrationsavgift eller liknande tas ut&lt;br&gt;av konsumenten. De nya bestämmelserna bör träda i kraft så snart som&lt;br&gt;möjligt och senast den 1 november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet är medveten om att det finns ett antal olika frågeställningar&lt;br&gt;som behöver övervägas innan nya bestämmelser kan träda ikraft. Det&lt;br&gt;gäller - som framgått av tidigare redovisning - bl.a. effekterna på&lt;br&gt;leveranskoncessionssystemet, balansansvaret och utformningen av scha-&lt;br&gt;blonkurvor. För att den tidplan som utskottet föreslår skall kunna hållas&lt;br&gt;måste därför planering inför ett slopat mätarkrav ske parallellt med att&lt;br&gt;utredningen slutför sitt arbete och att regeringen bereder och lägger fram&lt;br&gt;en proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör återkomma till riksdagen under våren 1999 med ett&lt;br&gt;förslag om slopat timmätarkrav enligt vad som angivits. Riksdagen kan&lt;br&gt;då fatta beslut med anledning av propositionen i frågan i sådan tid att de&lt;br&gt;nya bestämmelserna kan träda i kraft senast den 1 november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade den 4 december 1998 i enlighet med Näringsut-&lt;br&gt;skottets förslag (rskr. 1998/99:53).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att kravet på timvis mätning utgör ett inte&lt;br&gt;oväsentligt hinder för en ökad rörlighet bland elkunder med låg elan-&lt;br&gt;vändning och därmed för en ökad konkurrens och prispress inom denna&lt;br&gt;del av marknaden. Kostnaden för mätutrustning med tillhörande installa-&lt;br&gt;tioner har heller inte minskat i den takt som förväntades då takpriset på&lt;br&gt;2500 kr infördes. Av rättviseskäl, konkurrensskäl och kostnadsskäl bör&lt;br&gt;kunder med låg elförbrukning undantas från grundprincipen om timvis&lt;br&gt;mätning av elförbrukning. Istället föreslår regeringen att s.k. schablon-&lt;br&gt;beräkning av elförbrukning införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra ett snabbt införande av det nya regelverket har&lt;br&gt;arbetet med att ta fram ett system för schablonberäkning anpassat till den&lt;br&gt;svenska marknaden bedrivits parallellt med LEKO-utredningen. Enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning visar det hittillsvarande resultatet av detta arbete&lt;br&gt;att det är möjligt att införa det nya regelverket fr.o.m. den 1 november&lt;br&gt;1999. För att tillämpningen av reglerna skall kunna bli effektiv krävs&lt;br&gt;dock att marknadens aktörer ges tydliga signaler om regelverkets fram-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tida utformning så att samtliga berörda redan nu kan påbörja det prak-&lt;br&gt;tiska förberedelsearbetet. Samtidigt bör regelverket utformas så att&lt;br&gt;framtida anpassningar och justeringar underlättas i takt med att praktiska&lt;br&gt;erfarenheter av systemets funktion inhämtas. De lagförslag som här redo-&lt;br&gt;visas har utformats utifrån dessa målsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Modell och gräns för schablonberäkning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Schablonberäkning av elförbrukning skall ske&lt;br&gt;enligt den s.k. områdesmodellen. Förbrukningsgränsen för schablon-&lt;br&gt;beräkning skall för kunder med säkringsabonnemang vara 200 A och&lt;br&gt;för lågspänningskunder med effektabonnemang 135 kW.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEKO-utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnäts förslag: Överensstämmer i stort med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inget att erinra vad gäller&lt;br&gt;valet av modell för schablonberäkning. Flera remissinstanser betonar att&lt;br&gt;användning av områdesmodellen i kombination med en hög gräns för&lt;br&gt;schablonberäkning kan innebära att småförbrukare far en ogynnsam&lt;br&gt;profil om det finns många elanvändare med höga effektnivåer inom&lt;br&gt;nätområdet och att denna fråga bör belysas ytterligare. Villaägarnas&lt;br&gt;riksförbund liksom Elmaterial Leverantörernas Förening och Svensk&lt;br&gt;Elbrukarförening (Elbruk) förordar bl.a. av detta skäl en lägre gräns.&lt;br&gt;Kraftverksföreningen å andra sidan påpekar att det inte finns belägg för&lt;br&gt;att profilen i genomsnitt skulle behöva bli sämre vid en hög gräns, varför&lt;br&gt;frågan inte bör tillmätas någon avgörande betydelse. Sveriges&lt;br&gt;Elleverantörer och Kraftverksföreningen betonar att områdesmodellen&lt;br&gt;ställer höga kvalitetskrav på mätseriema för den förbrukning som inte&lt;br&gt;schablonmäts och att en hög gräns ökar möjligheterna för en fungerande&lt;br&gt;balansavräkning, vilket är väsentligt för reformens trovärdighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet, Sveriges Elleverantörer och Kraftverks-&lt;br&gt;föreningen påpekar att den föreslagna gränsen som anger säkringsstorlek&lt;br&gt;måste kompletteras med en gräns för kunder med effekttariff, vilket&lt;br&gt;enligt Kraftverksföreningens och Sveriges Elleverantörers bedömning&lt;br&gt;motsvarar en abonnerad effekt på 135 kW.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns två principmodeller för&lt;br&gt;utformning av den schablonmässiga beräkningen och fördelning mellan&lt;br&gt;elleverantörerna av elanvändarnas elförbrukning. Den ena är en områdes-&lt;br&gt;modell och tillämpas sedan 1995 i Norge och den andra används sedan&lt;br&gt;hösten 1998 i Finland och är en kategorimodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områdesmodellen innebär att det endast finns en enda uttagsprofil per&lt;br&gt;nätområde. Nätägaren ansvarar för ffamtagning av det underlag som&lt;br&gt;krävs för att fastställa uttagsprofilen och fördelningen av den icke&lt;br&gt;timmätta förbrukningen mellan leverantörerna. Andelstalen för varje&lt;br&gt;leverantör bestäms utifrån den förväntade förbrukningen. Vid byte av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elleverantör måste andelstalen för nätområdet räknas om. Uttagsprofilen&lt;br&gt;blir densamma för alla uttagspunkter som schablonavräknas inom ett&lt;br&gt;nätområde. Den kan dock variera mellan olika nätområden, vilket innebär&lt;br&gt;att leverantörens kostnader för kunden kan komma att variera geogra-&lt;br&gt;fiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kategorimodellen använder istället typkurvor utifrån vilka timvisa&lt;br&gt;temperaturkorrigerade schablontal över kundens förbrukning tas fram. I&lt;br&gt;Finland används typkurvor för fyra olika kundkategorier, varav två avser&lt;br&gt;bostäder. Typkurvoma används endast för de kunder som bytt leverantör.&lt;br&gt;Kategorimodellen kräver en huvudleverantör, vars leverans i nätområdet&lt;br&gt;utgör en restpost vid avräkningen. Modellen kräver att rikstäckande&lt;br&gt;typbelastningskurvor och temperaturjusteringskoefficienter tas fram för&lt;br&gt;de berörda elanvändarna. I båda modellerna sker en korrigering mellan&lt;br&gt;leverantörerna efter det att mätaravläsning skett hos kunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppdraget till Svenska kraftnät att i samråd med Statens&lt;br&gt;energimyndighet föreslå och utforma ett system för schablonavräkning&lt;br&gt;av elleveranser betonade regeringen att systemet bör vara kostnads-&lt;br&gt;effektivt, konkurrensneutralt och anpassat för den svenska elmarknaden.&lt;br&gt;Ytterligare ett krav är att modellen skall kunna införas på relativt kort tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning motsvarar områdesmodellen bäst dessa&lt;br&gt;krav då användningen av den bl.a. skapar konkurrensneutralitet mellan&lt;br&gt;marknadens olika aktörer och ger goda förutsättningar för att en normal&lt;br&gt;marknad skall etableras. Eftersom det grundläggande motivet för att&lt;br&gt;införa schablonberäkning är att konkurrensen skall öka och att alla&lt;br&gt;elanvändare skall ges tillträde till den fria elmarknaden, bör enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening konkurrensaspekten väga tungt i valet mellan de två&lt;br&gt;modellerna. Områdesmodellen är också enklare att administrera och&lt;br&gt;kräver ett mindre omfattande IT-stöd än kategorimodellen. Att ta fram&lt;br&gt;rikstäckande typbelastningskurvor, vilket krävs vid användning av&lt;br&gt;kategorimodellen, innebär ett omfattande arbete som inte heller ryms&lt;br&gt;inom den gällande tidplanen. Samtidigt är också områdesmodellen mest&lt;br&gt;kostnadseffektiv om en relativt hög gräns för schablonberäkning&lt;br&gt;tillämpas. Regeringen föreslår således att schablonberäkning av elför-&lt;br&gt;brukning skall ske enligt områdesmodellen. Modellen bör dock anpassas&lt;br&gt;till de förhållanden som råder på den svenska elmarknaden. Hur detta&lt;br&gt;avses att ske redovisas närmare i avsnitt 4.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att riksdagen den 4 december 1998 beslutade att&lt;br&gt;schablonberäkning skall införas den 1 november 1999 uttalades att&lt;br&gt;gränsen för schablonberäkning i ett första steg bör ligga vid en säkrings-&lt;br&gt;storlek på 25 A, för att senare eventuellt höjas till 63 A.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områdesmodellen förutsätter att all förbrukning och elproduktion över&lt;br&gt;gränsen för schablonberäkning skall timmätas för att kostnads-&lt;br&gt;fördelningen mellan olika elleverantörer skall bli korrekt. Detta innebär&lt;br&gt;att nätägama kommer att behöva installera timmätare hos elanvändare&lt;br&gt;vars elförbrukning inte schablonberäknas. Med en hög gräns för scha-&lt;br&gt;blonberäkning av elförbrukning begränsas behovet av mätarinstallationer&lt;br&gt;i samband med att den föreslagna lagändringen träder i kraft. Valet av&lt;br&gt;gräns för schablonberäkning av elförbrukning är således starkt kopplat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till vilken modell som väljs. Områdesmodellen kräver enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning en relativt hög schablongräns för att bli kostnadseffektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät och Statens energimyndighet påpekar, liksom flera&lt;br&gt;remissinstanser, att en alltför hög gräns för schablonberäkning i vissa fall&lt;br&gt;kan medföra att förbrukningsprofilen blir ogynnsam i nätområden där det&lt;br&gt;finns många elanvändare med höga effektnivåer. För att bedöma om-&lt;br&gt;fattningen av denna typ av effekter krävs en noggrann uppföljning av&lt;br&gt;utvecklingen på elmarknaden. Andra faktorer som i framtiden kan&lt;br&gt;komma att påverka valet av gräns för schablonberäkning är kostnads-&lt;br&gt;utvecklingen för mätarinstallationer och mätvärdeshantering. Samman-&lt;br&gt;taget innebär dessa förhållanden att gränsen för schablonberäkning vid&lt;br&gt;behov bör kunna justeras. Med den modell för schablonberäkning som&lt;br&gt;valts kan justeringen ske mot lägre säkringsnivåer. På detta sätt minskar&lt;br&gt;risken för att man framtvingar timmätarinstallationer som i efterhand kan&lt;br&gt;visa sig vara samhällsekonomiskt olönsamma. Detta förfaringssätt har&lt;br&gt;med goda erfarenheter tillämpats i Norge där en sänkning av schablon-&lt;br&gt;gränsen till 400 000 kWh/år trädde i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar LEKO-utredningens bedömning att en säkrings-&lt;br&gt;storlek under eller lika med 200 A, vilket motsvarar en förbrukning på ca&lt;br&gt;300 000 kWh/år, inledningsvis bör gälla som gräns för schablonberäk-&lt;br&gt;ning. Förslaget stöds också av flertalet remissinstanser. Med denna gräns&lt;br&gt;torde ca 99,5 % av landets elanvändare komma att omfattas av schablon-&lt;br&gt;beräkning, däribland alla hushåll, men även flertalet jordbrukare och&lt;br&gt;andra mindre näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i lagrådsremissen att regeringen bemyndigas att&lt;br&gt;fatta beslut om vilken gräns för schablonberäkning av elförbrukningen&lt;br&gt;som bör gälla samtidigt som regeringen betonade att det är av största vikt&lt;br&gt;att såväl elmarknadens aktörer som allmänheten i övrigt ges ett tydligt&lt;br&gt;besked om vilken gräns som kommer att gälla när schablonberäkning&lt;br&gt;införs den 1 november 1999. Lagrådet har förordat att den övre för-&lt;br&gt;brukningsgränsen för schablonberäkning bör framgå direkt av lagtexten.&lt;br&gt;Regeringen som följer lagrådets förslag förordar att det i lagen anges att&lt;br&gt;förbrukningsgränsen för schablonberäkning skall vara högst 200 A för&lt;br&gt;kunder med säkringsabonnemang och högst 135 kW för lågspännings-&lt;br&gt;kunder med effektabonnemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Tidpunkt för leverantörsbyten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Byte av elleverantör far ske den första dagen i&lt;br&gt;vaije månad. Den nye leverantören skall underrätta innehavaren av&lt;br&gt;nätkoncession om bytet senast en månad innan leveransen skall på-&lt;br&gt;börjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första bytestillfallet blir den 1 november 1999 för elanvändare&lt;br&gt;som sagt upp sina avtal med leveranskoncessionären senast sex måna-&lt;br&gt;der innan, dvs. senast den 30 april. Nästa bytestillfälle blir den&lt;br&gt;1 december 1999 för sådana elanvändare som sagt upp sina avtal med&lt;br&gt;leveranskoncessionären efter den 30 april men senast den 31 augusti&lt;br&gt;1999. Därefter kan byte ske varje månadsskifte med undantag för den&lt;br&gt;1 januari och den 1 mars år 2000 eftersom dessa datum är s.k. millen-&lt;br&gt;niekritiska datum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEKO-utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnäts förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inget att erinra&lt;br&gt;mot förslaget med fasta bytesdagar. Kommunförbundet, Industri-&lt;br&gt;förbundet och Elbruk uttrycker också sitt stöd för förslaget att inte tillåta&lt;br&gt;leverantörsbyten vid millenniekritiska dagar. Konkurrensverket och&lt;br&gt;Villaägarnas riksförbund påpekar dock att den föreslagna modellen&lt;br&gt;innebär att uppsägningstiden för kunden i realiteten kommer att variera&lt;br&gt;mellan en och två månader. Villaägarnas riksförbund föreslår istället att&lt;br&gt;byte skall tillåtas vid en bestämd dag i veckan så att uppsägningstiden&lt;br&gt;kan begränsas till en månad. Konsumentverket framfor att systemet med&lt;br&gt;en fast bytesdag per månad kan accepteras under ett inledningsskede.&lt;br&gt;Kraftverksföreningen uttrycker oro för den tidspress som kommer att&lt;br&gt;uppstå i synnerhet inför det leverantörsbyte som kommer att ske den&lt;br&gt;1 december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har i enlighet med&lt;br&gt;Näringsutskottets förslag i betänkandet 1998/99:NU4 Vissa elmarknads-&lt;br&gt;frågor förordat att uppsägningstiden vid byte av elleverantör inte bör&lt;br&gt;överstiga en månad, (rskr. 1998/99:53). I nuvarande ellagstiftning är upp-&lt;br&gt;sägningstiden vid byte av elleverantör från leveranskoncessionären sex&lt;br&gt;månader. Efter den 1 november 1999 föreslås uppsägningstiden bli en&lt;br&gt;månad, med byte varje månadsskifte. Detta innebär att uppsägningstiden&lt;br&gt;i vissa fall kan bli närmare två månader för den som säger upp ett avtal i&lt;br&gt;början av en månad. Enligt regeringens bedömning finns det dock starka&lt;br&gt;skäl som talar för den föreslagna lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När hushållen ges möjlighet att fritt byta elleverantör den 1 november&lt;br&gt;1999 kommer mycket stora mängder information, delvis av ny karaktär,&lt;br&gt;att behöva kommuniceras mellan bl.a. elleverantörer, nätägare och&lt;br&gt;Svenska kraftnät. En hög kvalitet på denna information är ett villkor för&lt;br&gt;att systemet med schablonberäkning skall fungera tillfredsställande. Till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dess att stabilitet i dessa rutiner hunnit utvecklas bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening leverantörsbyten begränsas till varje månadsskifte. Uppsägnings-&lt;br&gt;tider och bytesintervall bör på sikt kunna förkortas i den takt som tek-&lt;br&gt;niken tillåter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver grundregeln med byte den första i varje månad finns också&lt;br&gt;behov av vissa övergångsbestämmelser. Syftet med dessa bestämmelser&lt;br&gt;är att skapa en smidig övergång till det nya regelverket, samtidigt som&lt;br&gt;rimlig hänsyn tas till de IT-relaterade problem som eventuellt kan uppstå&lt;br&gt;i samband med millennieskiftet. Enligt regeringens bedömning bör byten&lt;br&gt;inte tillåtas den 1 januari och den 1 mars år 2000, eftersom dessa datum&lt;br&gt;är s.k. millenniekritiska datum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att det första bytestillfället blir den 1 november&lt;br&gt;1999 för elanvändare som sagt upp sina avtal senast sex månader innan,&lt;br&gt;dvs. senast den 30 april 1999. Nästa bytestillfälle föreslås bli den&lt;br&gt;1 december 1999. I lagrådsremissen föreslog regeringen att alla kunder&lt;br&gt;som anmält leverantörsbyte efter den 1 maj men före den 1 november&lt;br&gt;skull kunna byta elleverantör vid detta tillfälle, förutsatt att den nye&lt;br&gt;leverantören underrättat om leverantörsbytet enligt de nya reglerna, och&lt;br&gt;gjort detta före den 10 november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät överlämnade den 3 maj 1999 sin slutrapportering av&lt;br&gt;regeringens uppdrag att i samråd med Statens energimyndighet utforma&lt;br&gt;ett system för schablonavräkning på den svenska marknaden (dnr.&lt;br&gt;N1999/5270/ESB). I rapporten framför Svenska kraftnät att ett stort&lt;br&gt;antal nätägare och elbranschens organisationer framfört farhågor för att&lt;br&gt;tiden för utformning av system för kundhantering, rapportering osv.&lt;br&gt;kommer att bli för kort och att det därmed kommer att bli svårt att&lt;br&gt;administrera ett stort antal leverantörsbyten under inledningsperioden.&lt;br&gt;Regeringen delar Svenska kraftnäts uppfattning att övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna bör utformas så att det nya regelverket så långt möjligt kan in-&lt;br&gt;föras utan administrativa problem och att den största risken för sådana&lt;br&gt;problem för nätföretagen sannolikt kommer att uppträda inför bytet den&lt;br&gt;första december. Detta beror på att tiden för registrering av nya&lt;br&gt;elleverantörer enligt tidigare förslag endast blir 20 dagar, samtidigt som&lt;br&gt;man kan förvänta sig ett stort antal byten vid detta tillfälle. I enlighet med&lt;br&gt;Svenska kraftnäts modifierade förslag föreslår regeringen att under-&lt;br&gt;rättelse om leverantörsbyte skall ha ägt rum före den 1 september för&lt;br&gt;byten som skall ske den 1 december. För elanvändarna innebär denna&lt;br&gt;förändring av övergångsbestämmelserna inte någon större inverkan med&lt;br&gt;tanke på den prisutveckling på elmarknaden som redan kunnat kon-&lt;br&gt;stateras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ansvarsförhållanden mellan marknadens parter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ansvaret för att det finns en balansansvarig i en&lt;br&gt;elanvändares uttagspunkt flyttas över från elanvändaren till elleveran-&lt;br&gt;tören. En elleverantör skall underrätta innehavaren av nätkoncession&lt;br&gt;om till vilka uttagspunkter leverans sker och vem som är balans-&lt;br&gt;ansvarig för dessa uttagspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätinnehavaren ansvarar för att rapportera relevanta data till be-&lt;br&gt;rörda parter vid leverantörsbyten och byten av balansansvarig. Nät-&lt;br&gt;innehavaren skall, utöver nu gällande mätskyldighet, också vara&lt;br&gt;skyldig att beräkna schablonberäknade kunders elförbrukning, ta fram&lt;br&gt;preliminära och slutliga andelstal för elleverantörer och balansan-&lt;br&gt;svariga inom nätkoncessionsområdet och rapportera dessa data till&lt;br&gt;berörda leverantörer, balansansvariga och systemansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den systemansvariga myndigheten ansvarar för balansavräkning&lt;br&gt;mellan de balansansvariga vad gäller såväl de timmätta som de scha-&lt;br&gt;blonberäknade kunderna och vad gäller såväl preliminär som slutlig&lt;br&gt;avräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om nätinnehavarens resp, balansansvarigas&lt;br&gt;skyldigheter i detta sammanhang meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnäts förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inget att invända&lt;br&gt;mot förslaget och bl.a. Konsumentverket och Sveriges Fastighetsägare&lt;br&gt;välkomnar förslaget att ansvaret för att utse balansansvarig flyttas från&lt;br&gt;den enskilde förbrukaren till elleverantören. LRF betonar behovet av en&lt;br&gt;tydlig avtalsrelation mellan nätägare och balansansvarig som klart&lt;br&gt;reglerar parternas ekonomiska ansvar vid bristande rapportering. Kraft-&lt;br&gt;verksföreningen och Sveriges elleverantörer framför att den mest ratio-&lt;br&gt;nella lösningen vad gäller schablonberäkning och balansavräkning är att&lt;br&gt;Svenska kraftnät gör den schablonbaserade avräkningen per balans-&lt;br&gt;ansvarig och elleverantör. Vidare framhålls betydelsen av att tidstariffer&lt;br&gt;kan tillämpas i det system för schablonberäkning som kommer att&lt;br&gt;inforas. Kraftverksföreningen betonar också att nätägaren bör ges incita-&lt;br&gt;ment att sträva efter en hög kvalitet i mätvärdesrapporteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fastighetsägare betonar betydelsen av att rättsläget för&lt;br&gt;fastighetsägare som för hyresgästers räkning köper och levererar el inom&lt;br&gt;fastigheten klarläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med balansansvar avses det ekono-&lt;br&gt;miska ansvaret för att det nationella elsystemet tillfors lika mycket el&lt;br&gt;som tas ut i en uttagspunkt. Bestämmelser om balansansvar har en central&lt;br&gt;roll på elmarknaden. Det måste alltså vara klarlagt vem som har balans-&lt;br&gt;ansvaret i varje uttagspunkt på elsystemet så att Svenska kraftnät kan&lt;br&gt;debitera eller kreditera denne för den el som omfattas av balansansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som har ingått avtal med Svenska kraftnät som balansan- Prop. 1998/99:137&lt;br&gt;svarig kan härvid komma ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande lagstiftning innebär en skyldighet för elanvändaren att&lt;br&gt;underrätta nätkoncessionshavaren om vem som är balansansvarig för&lt;br&gt;elanvändaren förbrukning. Elanvändaren är också skyldig att underrätta&lt;br&gt;nätkoncessionshavaren om varje förändring beträffande balansansvaret.&lt;br&gt;Om det i en uttagspunkt inte finns någon balansansvarig innebär det att&lt;br&gt;elanvändaren kommer att förbruka el som han inte har rätt till. Resultatet&lt;br&gt;blir då att Svenska kraftnät inledningsvis far stå för kostnaderna för&lt;br&gt;elanvändarnas otillåtna förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När leverantörsbyte kan göras med en enkel anmälan finns i praktiken&lt;br&gt;mycket små möjligheter att kontrollera om kunden lever upp till sin&lt;br&gt;skyldighet beträffande balansansvar. Enligt regeringens bedömning bör&lt;br&gt;därför ansvaret för att det finns en balansansvarig i en elanvändares ut-&lt;br&gt;tagspunkt flyttas över från elanvändaren till elleverantören. Detta innebär&lt;br&gt;att en elleverantör som vill leverera el i en viss uttagspunkt själv måste&lt;br&gt;åta sig balansansvaret i uttagspunkten eller genom avtal se till att någon&lt;br&gt;annan åtar sig detta ansvar. Denna huvudregel kommer således också att&lt;br&gt;gälla vid byte av elleverantör. Härigenom undviks en situation där&lt;br&gt;balansansvar saknas. Genom att informationsskyldighet läggs på&lt;br&gt;elleverantören skapas också förutsättningar för en rationell hantering av&lt;br&gt;det informationsflöde som måste ske i samband med leverantörsbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det förslag till modell för schablonberäkning som utarbetats av&lt;br&gt;Svenska kraftnät i samarbete med Statens energimyndighet behandlas&lt;br&gt;metoder för avräkning, ansvarsfördelning mellan marknadens aktörer,&lt;br&gt;arbetsrutiner och förslag till informationsstruktur. Därutöver lämnas&lt;br&gt;förslag till ändringar i ellagstiftningen som föreslås införas vid&lt;br&gt;schablonberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse för myndigheternas förslag till ansvarsfördelning mellan&lt;br&gt;marknadens parter har varit den relativt korta tid som står till buds för&lt;br&gt;genomförandet. Vidare bör modellen vara konkurrensneutral, kostnads-&lt;br&gt;effektiv, bygga på existerande infrastruktur och ta hänsyn till rollför-&lt;br&gt;delningen på den svenska elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppfylla dessa krav föreslår myndigheterna att den nationella&lt;br&gt;balansavräkningen hos Svenska kraftnät utnyttjas för den preliminära&lt;br&gt;schablonbaserade avräkningen mellan de balansansvariga. Härigenom&lt;br&gt;blir övriga aktörers åtaganden begränsade, vilket minskar tiden för&lt;br&gt;omställning. Enligt förslaget kommer balansavräkningen att bestå av två&lt;br&gt;avräkningsprocesser. Parallellt med den timvärdesbaserade avräkningen&lt;br&gt;tillkommer en schablonbaserad avräkning. Den schablonbaserade avräk-&lt;br&gt;ningen organiseras på samma sätt som den nuvarande balansavräkningen&lt;br&gt;för timvärden, vilket innebär att rollfördelningen mellan aktörerna inte&lt;br&gt;förändras nämnvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär förslaget att Svenska kraftnät ansvarar&lt;br&gt;för avräkning av de balansansvarigas schablonberäknade leveranser i&lt;br&gt;resp, nätområde. Balansansvariga ansvarar för avräkning av dessa leve-&lt;br&gt;ranser med andra elleverantörer för vars kunder de har balansansvar.&lt;br&gt;Elleverantören är också, som tidigare påpekats, skyldig att se till att det&lt;br&gt;finns en balansansvarig för elleveransen och att underrätta nätägaren om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balansansvaret. Nätägaren har ansvar för strukturhanteringen vilket bl.a.&lt;br&gt;innebär att föra uppgifter om elanvändare och elleverantörer. Dessutom&lt;br&gt;ansvarar nätägama för att ta fram underlag för förbrukningsprofilen i&lt;br&gt;området samt ta fram andelstal som motsvarar de olika balansansvarigas&lt;br&gt;och elleverantörernas leveranser i området Rapporteringen skall ske per&lt;br&gt;nätområde enligt den struktur som f.n. utnyttjas för balansavräkning.&lt;br&gt;Separat avräkning kommer dock att göras för regionnät och lokalnät.&lt;br&gt;Dessa s.k. schablonområden baserar sig således på den tekniska nätstruk-&lt;br&gt;turen och överensstämmer således inte alltid med nätkoncession för&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ovan beskrivna organisation blir den schablonbaserade avräk-&lt;br&gt;ningen konkurrensneutral. Genom att balansansvariga avräknas med en&lt;br&gt;metod för prissättning som grundar sig på officiella marknadspriser och&lt;br&gt;där alla balansansvariga behandlas lika, uppstår inte någon särställning&lt;br&gt;för någon aktör. Eftersom avräkningen centraliseras till Svenska kraftnät&lt;br&gt;minskar behovet av detaljreglering av avräkningsrutiner mellan aktörer.&lt;br&gt;Regeringen delar myndigheternas bedömning att Svenska kraftnäts&lt;br&gt;ansvar för avräkning av schablonmätta leveranser endast bör omfatta de&lt;br&gt;aktörer som har ett avtalsförhållande med Svenska kraftnät dvs. de&lt;br&gt;balansansvariga. Balansansvariga avräknar i sin tur schablonmätta leve-&lt;br&gt;ranser till sina avtalspartner, dvs. de elleverantörer som den balans-&lt;br&gt;ansvarige iklätt sig balansansvaret för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att myndigheternas förslag, tillsammans med de&lt;br&gt;lagförslag som LEKO-utredningen redovisar, utgör ett ändamålsenligt&lt;br&gt;regelverk som ger en tydlig bild av ansvarsfördelningen mellan olika&lt;br&gt;aktörer och vilka krav på rapportering och informationsstrukturer som&lt;br&gt;bör gälla för att möjliggöra införandet av schablonberäkning. Regler&lt;br&gt;beträffande avräkning, uppföljning, informationsskyldighet etc. bör dock&lt;br&gt;i så liten utsträckning som möjligt inkluderas i lagstiftningen. Sådana&lt;br&gt;bestämmelser bör istället utfärdas av regeringen. De behov av justeringar&lt;br&gt;och förbättringar som kan förväntas uppstå i takt med att marknad och&lt;br&gt;teknik utvecklas kan härigenom tillgodoses på ett mera flexibelt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det av största vikt att marknadens aktörer i ett så tidigt&lt;br&gt;skede som möjligt informeras om vilka rutiner som kommer att gälla då&lt;br&gt;schablonberäkning införs. Regeringen avser att inom kort utfärda&lt;br&gt;föreskrifter i nära överensstämmelse med myndigheternas förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Hantering av kostnader vid leverantörsbyte&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Innehavare av nätkoncession skall inte ha rätt&lt;br&gt;att ta ut en särskild avgift vid byte av elleverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEKO-utredningens förslag: Varje enskild kund skall ha rätt att göra&lt;br&gt;fyra avgiftsfria byten av elleverantör per kalenderår. Kostnaden för dessa&lt;br&gt;byten kommer att belasta nättariffen. För byten därutöver skall nätägaren&lt;br&gt;äga rätt att ta ut en avgift av kunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inget att erinra Prop. 1998/99:137&lt;br&gt;mot förslaget. Svensk Handel ifrågasätter att den som byter elleverantör&lt;br&gt;inte också skall belastas av kostnaderna för bytet. LRF anser att antalet&lt;br&gt;avgiftsfria leverantörsbyten bör begränsas till tre och Kraftverks-&lt;br&gt;föreningen och Sveriges Elleverantörer vill begränsa dem till två. Kraft-&lt;br&gt;verksföreningen efterlyser en samlad bild av hur kostnaderna för de&lt;br&gt;åtgärder som krävs i samband med leverantörsbyte skall fördelas och&lt;br&gt;betonar att de kostnader som faller på nätägaren bör fa räknas in i de&lt;br&gt;kostnader som får täckas av nätavgiften. Statens energimyndighet betonar&lt;br&gt;att begränsningen till fyra byten per år kommer att ge upphov till höga&lt;br&gt;administrationskostnader för uppföljning av antal byten och att antal&lt;br&gt;avgiftsfria byten därför bör vara obegränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När en kund byter elleverantör är han&lt;br&gt;också orsak till att vissa administrativa kostnader uppstår hos det lokala&lt;br&gt;nätföretaget. I första hand beror dessa på att mätarställningen måste läsas&lt;br&gt;av. Till detta skall även läggas kostnader för att registrera avlästa värden&lt;br&gt;i datasystemet m.m. I samband med att riksdagen beslutade att&lt;br&gt;schablonberäkning skall införas den 1 november 1999 uttalades att någon&lt;br&gt;avgift inte skall tas ut av den kund som byter leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande motivet för att införa schablonberäkning är att&lt;br&gt;konkurrensen skall öka och att alla elanvändare skall ges tillträde till den&lt;br&gt;fria elmarknaden. Att byta elleverantör bör därför vara så enkelt och&lt;br&gt;billigt som möjligt för kunden och inte förenat med en avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i Statens energimyndighets uppfattning att en&lt;br&gt;begränsning av antalet kostnadsfria byten kan medföra att nätinne-&lt;br&gt;havarens administrativa kostnader istället ökar, på grund av kravet på&lt;br&gt;uppföljning och registrering av antalet byten. Sannolikt kommer endast&lt;br&gt;ett fatal kunder att göra ett stort antal byten per år. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;föreslår regeringen att byte av elleverantör skall vara kostnadsfritt för&lt;br&gt;kunden. Kostnaden för leverantörsbyte får således bäras av nätföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Vissa frågor kring timmätning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kostnader för mätning hos elanvändare som&lt;br&gt;mäts enligt regeringens föreskrifter skall inräknas i den gemensamma&lt;br&gt;nättariffen. Elanvändare som vill ha en mer avancerad mätning skall&lt;br&gt;debiteras merkostnaderna för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den elanvändare som har ett avtal med en elleverantör som är baserat&lt;br&gt;på timregistrerad mätning skall inte belastas med merkostnaden för&lt;br&gt;denna mätning under det pågående avtalets löptid. Någon särskild&lt;br&gt;ersättning bör inte utgå till de kunder som installerat timmätare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEKO-utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnäts förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inget att erinra&lt;br&gt;mot förslaget. Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter att kostnaderna för&lt;br&gt;timmätning hos kunder över schablongränsen skall ingå i nättariffen och&lt;br&gt;därigenom belasta hela kundkollektivet. Kraftverksföreningen och&lt;br&gt;Sveriges Elleverantörer betonar att avräkning utifrån timvärden för&lt;br&gt;kunder under schablongränsen endast bör fa förekomma hos kunder som&lt;br&gt;har avtal som gör fortsatt timvis avräkning nödvändig. Föreningen saknar&lt;br&gt;också bestämmelser om tidsbegränsning av tillsvidareavtal. LRF å andra&lt;br&gt;sidan ställer sig negativ till en avgift för timvärdeshantering eftersom&lt;br&gt;rörligt pris till slutanvändare bidrar till lastutjämning och därigenom&lt;br&gt;mindre miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om kompensation till de elanvändare som redan&lt;br&gt;investerat i utrustning för timmätning delar flertalet remissinstanser&lt;br&gt;utredningens uppfattning att någon kompensation inte bör utgå.&lt;br&gt;Villaägarnas riksförbund yrkar att staten schablonmässigt skall ersätta&lt;br&gt;konsumenter som investerat i en timmätare med 1500 kr i varje enskilt&lt;br&gt;fall. Även Konsumentverket och LRF anser att någon form av kompen-&lt;br&gt;sation är rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Fastighetsägare anser att maxpriset för timmätare bör be-&lt;br&gt;hållas trots att schablonberäkning införs. Konsumentverket och Svensk&lt;br&gt;Handel framhåller att timmätarinstallationer inte bör stimuleras fram&lt;br&gt;genom statliga åtgärder och att fakturor i framtiden bör avspegla faktisk&lt;br&gt;förbrukning. Elmaterial Leverantörernas förening framför att krav på ett&lt;br&gt;minsta antal avläsningar av faktisk förbrukning per år bör regleras i lag i&lt;br&gt;samband med övergången till schablonberäkning. Föreningen framför&lt;br&gt;också att LEKO-utredningen har överskattat kostnaderna för timvis&lt;br&gt;mätning och mätvärdeshantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Områdesmodellen innebär att alla el-&lt;br&gt;användare över gränsen för schablonberäkning måste timmätas och att&lt;br&gt;det är nätägaren som är skyldig att utföra denna mätning. I likhet med&lt;br&gt;utredningen anser regeringen att de elanvändare som genom den nya lag-&lt;br&gt;stiftningen nu har att installera en mer avancerad mätutrustning inte skall&lt;br&gt;belastas med kostnaderna för mätutrustningen och dess installationer.&lt;br&gt;Kostnaderna bör istället betraktas som en systemkostnad och därför ingå&lt;br&gt;i nättariffen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet kunder över den föreslagna gränsen för schablonberäkning är&lt;br&gt;idag 30 000. Det kan antas att ungefär hälften av dessa kunder idag&lt;br&gt;saknar timmätning. Så länge en kund över gränsen för schablonberäkning&lt;br&gt;saknar timmätare kommer han att ingå i den förbrukningsprofil mot&lt;br&gt;vilken kunder under schablongränsen avräknas. För att ge nätägaren&lt;br&gt;möjlighet att installera de timmätare som kommer att krävas då&lt;br&gt;schablonberäkning införs krävs en viss övergångstid. Denna&lt;br&gt;övergångstid bör enligt regeringens mening utsträckas t.o.m. år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När schablonberäkning införs kommer intervallet för mätaravläsning&lt;br&gt;för alla kunder som ligger under schablongränsen att vara detsamma.&lt;br&gt;Den som efter det att schablonberäkning införts önskar installera mätare&lt;br&gt;för timvis avläsning bör enligt regeringens mening själv stå for de&lt;br&gt;merkostnader som uppkommer. Även det nu gällande takpriset på&lt;br&gt;2500 kr för timregistrerande utrustning bör enligt regeringens mening av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skaffas, eftersom denna utrustning inte längre utgör en förutsättning för&lt;br&gt;tillträde till den fria marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att timmätning redan förekommer under schablon-&lt;br&gt;gränsen kommer särskilda bestämmelser att behövas för att reglera hur&lt;br&gt;timmätning skall hanteras för dessa kunder efter den 1 november 1999. I&lt;br&gt;de fall då såväl kunden som leverantören saknar intresse av att fortsatt&lt;br&gt;utnyttja timmätaren bör nätinnehavaren fritt kunna besluta om hur&lt;br&gt;timmätaren fortsättningsvis skall utnyttjas. Om elanvändaren har ett avtal&lt;br&gt;med sin elleverantör som grundar sig på timregistrerad mätning så bör&lt;br&gt;enligt regeringens mening elanvändaren inte belastas med merkostnaden&lt;br&gt;för denna mätning under det pågående avtalets löptid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de här föreslagna reglerna kommer de elkunder som installerat&lt;br&gt;timvis mätutrustning även i fortsättningen att kunna ha viss nytta av&lt;br&gt;timmätaren, trots att den inte längre kommer att vara en nödvändig&lt;br&gt;investering för byte av elleverantör. Värdet av den nytta man haft, och i&lt;br&gt;viss mån fortsatt kommer att ha, kan för flertalet kunder antas uppväga&lt;br&gt;de utlägg man gjort. Mot denna bakgrund anser regeringen i likhet med&lt;br&gt;LEKO-utredningen och flertalet remissinstanser att någon särskild&lt;br&gt;ersättning inte bör utgå till de kunder som installerat timmätare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om att kostnader för mätning hos elanvändare som mäts&lt;br&gt;enligt regeringens föreskrifter skall ingå i den gemensamma nättariffen&lt;br&gt;bör inte omfatta produktionsanläggningar. Nu gällande lagstiftning som&lt;br&gt;innebär att nätkoncessionshavaren skall debitera elproducenter kostna-&lt;br&gt;derna för mätare med tillhörande insamlingsutrustning och mätarinstalla-&lt;br&gt;tion ändras således inte. Ett särskilt undantag bör dock göras för pro-&lt;br&gt;ducenter som levererar en effekt om högst 1500 kW. Inmatningen för&lt;br&gt;dessa producenter sker normalt på lokalnätsnivå. Vid införande av scha-&lt;br&gt;blonberäkning kommer således elproduktionen från dessa anläggningar,&lt;br&gt;om den inte mäts timme för timme, att ingå i förbrukningsprofilen för&lt;br&gt;schablonmätta leveranser inom området. Detta är ur kvalitetssynpunkt&lt;br&gt;olämpligt eftersom det knappast finns någon överensstämmelse mellan&lt;br&gt;de små producenternas inmatningsprofil och de schablonmätta elan-&lt;br&gt;vändarnas uttagsprofil. För att systemet med schablonberäkning skall&lt;br&gt;kunna fungera tillfredsställande måste således i stort sätt all elproduktion&lt;br&gt;timmätas, vilket innebär att timmätare kommer att installeras vid mindre&lt;br&gt;produktionsanläggningar som idag saknar utrustning för timmätning.&lt;br&gt;Denna kostnad är en direkt följd av att systemet med schablonberäkning&lt;br&gt;införs och bör enligt regeringens mening inte tas ut av de små pro-&lt;br&gt;ducenterna. Kostnaden är istället att betrakta som en systemkostnad och&lt;br&gt;bör således ingå i nättariffen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Leveranskoncessionssystemet upphör&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Leveranskoncessionssystemet upphör i sam-&lt;br&gt;band med att schablonberäkning av elförbrukning införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEKO-utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inga remissinstanserna har något att erinra mot&lt;br&gt;förslaget. Kammarrätten i Stockholm betonar att leveranskoncessions-&lt;br&gt;systemet i dess nuvarande form inte kan upprätthållas då schablonberäk-&lt;br&gt;ning införs och att en förutsättning för att schablonberäkning skall kunna&lt;br&gt;införas den 1 november 1999 således är att leveranskoncessionssystemet&lt;br&gt;upphör i förtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att skydda små elanvändare före-&lt;br&gt;skrivs i ellagen att det skall finnas en leverantör i vaije område som har&lt;br&gt;s.k. leveranskoncession. Innehavaren av leveranskoncession är skyldig&lt;br&gt;att leverera el för normala förbrukningsändamål till alla kunder inom&lt;br&gt;området som inte önskar byta elleverantör. Leveranskoncessionären är&lt;br&gt;också skyldig att köpa el från produktionsanläggningar som är belägna&lt;br&gt;inom området och som kan leverera en effekt om högst 1500 kW.&lt;br&gt;Leveranskoncessionären är idag den enda leverantör som får leverera till&lt;br&gt;kunder vars uttag inte mäts timme för timme. Leveranskoncessionärens&lt;br&gt;priser övervakas av Statens energimyndighet. Samtliga idag beviljade&lt;br&gt;leveranskoncessioner gäller t.o.m. år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När schablonberäkning införs öppnas hela elmarknaden för konkur-&lt;br&gt;rens. Därmed förändras förutsättningarna för de företag som idag är&lt;br&gt;leveranskoncessionärer på ett genomgripande sätt. Regeringen delar&lt;br&gt;LEKO-utredningens bedömning att leveranskoncessionssystemet inte&lt;br&gt;kan upprätthållas då schablonberäkning införs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Behovet av leveransskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Samtliga elleverantörer skall vara leverans-&lt;br&gt;skyldiga gentemot sina kunder. Leveransskyldigheten upphör om&lt;br&gt;abonnemanget upphör, om en annan elleverantör tar över leveransen&lt;br&gt;eller om överföringen av el far avbrytas på grund av att elanvändaren&lt;br&gt;har försummat sina skyldigheter gentemot elleverantören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEKO-utredningens förslag: I syfte att begränsa antalet fall där kon-&lt;br&gt;sumenter saknar avtal med en elleverantör föreslår utredningen att den&lt;br&gt;som levererar el till konsument skall vara skyldig att förlänga leveransen&lt;br&gt;i de fall ett avtal har löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inget att erinra&lt;br&gt;mot förslaget. Sveriges fastighetsägare föreslår att den föreslagna leve-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ransplikten skall gälla samtliga kunder med schablonberäkning och&lt;br&gt;således inte endast konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Dagens skydd för mindre elkunder&lt;br&gt;består i att leveranskoncessionären är skyldig att sälja el för normala&lt;br&gt;förbrukningsändamål till kunder vars förbrukning inte mäts timvis, och&lt;br&gt;att denna försäljning skall ske till ett skäligt pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna reglerna för hantering av leverantörsbyten har till&lt;br&gt;syfte att säkerställa att det alltid finns en balansansvarig i vaije&lt;br&gt;uttagspunkt och att det finns avtal om detta mellan elleverantören och&lt;br&gt;den balansansvarige. Om de villkor som uppställs i detta sammanhang&lt;br&gt;inte uppfylls sker inte något byte av balansansvarig och därigenom kan i&lt;br&gt;förekommande fall inte heller bytet av elleverantör fullföljas. Avsikten&lt;br&gt;med dessa bestämmelser är att undvika oklarheter beträffande vem som&lt;br&gt;bär det ekonomiska ansvaret gentemot Svenska kraftnät för elleveransen.&lt;br&gt;Bestämmelserna tar däremot inte sikte på förhållandet mellan&lt;br&gt;elleverantör och elanvändare och de har inte heller utformats specifikt för&lt;br&gt;konsumentförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ellagen har hittills saknats bestämmelser som reglerar förhållandet&lt;br&gt;mellan elleverantör och elanvändare på den fria elmarknaden, med un-&lt;br&gt;dantag av 11 kapitlets särskilda bestämmelser om överföring och&lt;br&gt;leverans av el till konsumenter, där villkor för avbrytande av överföring&lt;br&gt;och leverans av el till konsumenter regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När schablonberäkning införs upphör emellertid leveranskonces-&lt;br&gt;sionssystemet och den därtill kopplade leveransplikten. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund har LEKO-utredningen föreslagit att 11 kap. ellagen bör kom-&lt;br&gt;pletteras med bestämmelser som uttryckligen anger att den som levererar&lt;br&gt;el till konsument skall vara skyldig att förlänga leveransen om ett avtal&lt;br&gt;har löpt ut. På detta sätt ersätts leveranskoncessionärens leveransplikt&lt;br&gt;med bestämmelser som riktar sig till samtliga leverantörer av el till&lt;br&gt;konsument och som innebär en skyldighet att fortsätta leveransen.&lt;br&gt;Skyldigheten bör gälla fram till dess att konsumenten byter leverantör,&lt;br&gt;eller fram till dess att överföringen av el har avbrutits enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i ellagens nuvarande 11 kap. 3 och 4 §. När kon-&lt;br&gt;sumenten själv säger upp avtalet, t.ex. på grund av flyttning, upphör&lt;br&gt;leveransskyldigheten att gälla. Den av LEKO-utredningen föreslagna&lt;br&gt;lösningen har valts såväl av konsumentskyddsskäl som för att skydda&lt;br&gt;elsystemets funktion så att otillbörligt utnyttjande förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är frågan om att skydda elsystemets&lt;br&gt;funktion och skapa garantier mot otillbörligt utnyttjande det främsta&lt;br&gt;skälet för det föreslagna systemet med leveransskyldighet. Frågan om&lt;br&gt;elsystemets funktion gör sig emellertid lika starkt gällande beträffande&lt;br&gt;elleverans till andra elanvändare än konsumenter. Regeringen anser&lt;br&gt;således att den av LEKO-utredningen föreslagna leveransskyldigheten&lt;br&gt;bör utvidgas till att omfatta samtliga elanvändare. I likhet med LEKO-&lt;br&gt;utredningen föreslår regeringen att leveransskyldigheten upphör om&lt;br&gt;abonnemanget upphör, om en annan elleverantör tar över leveransen eller&lt;br&gt;om överföringen av el får avbrytas på grund av att elanvändaren har&lt;br&gt;försummat sina skyldigheter gentemot elleverantören&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att förslaget inte kommer att påverka konkurrens- Prop. 1998/99:137&lt;br&gt;situationen på elmarknaden, trots att det innebär ett visst mått av mark-&lt;br&gt;nadsingripande, eftersom det omfattar alla elleverantörer. Samtidigt kan&lt;br&gt;leveransplikten knappast heller sägas innebära någon belastning för el-&lt;br&gt;leverantören, eftersom den avser betalande kunder och dessutom endast&lt;br&gt;innefattar rätten till förlängning av elleveransen som sådan och inte det&lt;br&gt;pris och övriga villkor som skall tillämpas efter förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan bestämmelse innebär entydiga spelregler på elmarknaden&lt;br&gt;som är lätta att förstå för både elleverantörer och kunder. Härigenom kan&lt;br&gt;antalet fall där en elanvändare kan komma att sakna en elleverantör&lt;br&gt;reduceras högst väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Elanvändare som saknar elleverantör&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Till elanvändare som saknar elleverantör skall&lt;br&gt;nätkoncessionsinnehavaren vara skyldig att anvisa en elleverantör.&lt;br&gt;För att kunna fullgöra denna skyldighet skall nätkoncessionsinne-&lt;br&gt;havaren teckna avtal med en elleverantör som åtar sig att leverera el&lt;br&gt;till samtliga elanvändare inom nätkoncessionsområdet som saknar&lt;br&gt;elleverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEKO-utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag. LEKO-utredningens förslag avser dock endast&lt;br&gt;konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inget att erinra&lt;br&gt;mot förslaget. Behovet av ett konsumentskydd för kunder som hamnat i&lt;br&gt;ett avtalslöst tillstånd framhålls av Konsumentverket och LO. Sveriges&lt;br&gt;Elleverantörer betonar att det bör klarläggas vad som skall gälla&lt;br&gt;beträffande näringsidkare som saknar elleverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I vissa fall kan elanvändaren ha ett&lt;br&gt;avtal med nätägaren, utan att ha hunnit skaffa sig ett avtal med en&lt;br&gt;elleverantör. Detta kan t.ex. inträffa vid ny- och återanslutning eller åter-&lt;br&gt;inkoppling av en anläggning, samt vid nyinflyttning. I denna situation&lt;br&gt;kan elanvändaren komma att sakna en elleverantör som kan utpekas som&lt;br&gt;leveranspliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa kunder, som således kan komma att sakna avtal om elleverans,&lt;br&gt;kan enligt regeringens mening garanteras en sådan leverans utan att nu&lt;br&gt;gällande krav på åtskillnad mellan nätverksamhet respektive produktion&lt;br&gt;och handel med el påverkas. Även om nätägaren är förhindrad att bedriva&lt;br&gt;handel med el kan han inom ramen för nätverksamheten inhandla och&lt;br&gt;producera el för att bl.a. täcka nätförluster. Inom ramen för dessa bestäm-&lt;br&gt;melser kan nätägaren åläggas en skyldighet att kontraktera en elleve-&lt;br&gt;rantör som åtar sig leverans i de aktuella fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot denna bakgrund en bestämmelse som riktar&lt;br&gt;sig till nätägaren, och som innebär att denne skall vara skyldig att&lt;br&gt;kontraktera en elleverantör som i avtalet med nätägaren förbinder sig att&lt;br&gt;omedelbart svara för elleverans i det fall då elanvändaren saknar avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en elleverantör. Bestämmelsen bör enligt regeringens mening Prop. 1998/99:137&lt;br&gt;omfatta alla elanvändare. Med en sådan ordning finns alltid en&lt;br&gt;elleverantör gentemot vilken elanvändaren är betalningsansvarig. De&lt;br&gt;närmare detaljer som kan behöva regleras i detta sammanhang bör&lt;br&gt;hanteras i avtal mellan nätägaren, anvisad elleverantör och i avtal med&lt;br&gt;elanvändaren. I samband med anvisning bör nätägaren också upplysa om&lt;br&gt;att elanvändaren, om han så önskar, kan byta elleverantör i enlighet med&lt;br&gt;de regler för leverantörsbyte som gäller på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller nätägarens möjligheter att teckna avtal med en leverantör&lt;br&gt;till vilken avtalslösa elanvändare kan anvisas, gör LEKO-utredningen&lt;br&gt;följande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätägaren köper redan i dag stora volymer för att täcka behovet av för-&lt;br&gt;lustkraft och tillhör härigenom en av de största kunderna på ett lokalnät. I&lt;br&gt;samband med att schablonberäkning införs kommer förlustkraften att&lt;br&gt;kunna upphandlas från flera konkurrerande elleverantörer. Samtidigt&lt;br&gt;medför införandet av schablonberäkning att konkurrenstrycket på&lt;br&gt;marknaden för hushållskunder kommer att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den eller de elleverantörer som åtar sig leveransplikten gentemot&lt;br&gt;avtalslösa konsumenter, kommer inte att underkastas prisreglering. El-&lt;br&gt;leverantören kan således täcka eventuella befarade kreditförluster genom&lt;br&gt;fri prissättning och far samtidigt, utan några särskilda marknadsfö-&lt;br&gt;ringsinsatser, förtur till ett kundkollektiv av hushållskunder. Det kommer&lt;br&gt;således att finnas ett ekonomiskt värde i att svara för denna typ av&lt;br&gt;leverans till konsument, varför det kan förutsättas att fler elleverantörer&lt;br&gt;med sådan kundinriktning kommer att konkurrera om marknadsandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer det mot denna bakgrund som osannolikt att nät-&lt;br&gt;ägaren skulle stöta på svårigheter att kontraktera en eller flera elleve-&lt;br&gt;rantörer för det angivna ändamålet. I sammanhanget bör även framhållas&lt;br&gt;att antalet elanvändare som kommer att behöva anvisas en elleverantör&lt;br&gt;kan antas bli relativt begränsat Denna bedömning grundar sig bl.a. på&lt;br&gt;norska erfarenheter som redovisats av LEKO-utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Behovet av prisreglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Dagens prisprövning av elleveranser upphör att&lt;br&gt;gälla i samband med att leveranskoncessionssystemet avskaffas.&lt;br&gt;Någon prisprövning av elleveranser kommer fortsättningsvis inte att&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEKO-utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inget att erinra&lt;br&gt;mot förslaget. Svensk Handel betonar att prisreglering inte är förenligt&lt;br&gt;med en fri marknad Konsumentverket betonar behovet av att Statens&lt;br&gt;energimyndighet även fortsättningsvis följer upp prisutvecklingen på&lt;br&gt;elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En förutsättning för att kunna köpa el&lt;br&gt;på den öppna elmarknaden har hittills varit att elanvändaren bekostar en&lt;br&gt;elmätare som registrerar förbrukningen per timme och att nätägaren&lt;br&gt;rapporterar förbrukningen till olika aktörer. Kostnaden har inneburit att&lt;br&gt;elanvändare med liten förbrukning funnit det vara olönsamt att installera&lt;br&gt;en timmätare. Dessa kunder har istället varit hänvisade till leveranskon-&lt;br&gt;cessionären i sitt område. Under dessa förutsättningar har priskontroll av&lt;br&gt;inköps- resp, leveransvillkor varit viktiga inslag för att ge ett tillfreds-&lt;br&gt;ställande skydd åt de små konsumenterna. När schablonberäkning införs&lt;br&gt;kommer samtliga elanvändare att kostnadsfritt kunna byta elleverantör.&lt;br&gt;Den ökade konkurrensen på marknaden kommer således att utgöra en&lt;br&gt;tillräcklig garanti för att ingen leverantör kan ta ut oskäliga priser av&lt;br&gt;konsumenterna. Således kommer något behov av prisprövning enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning inte att finnas då de nya regelverket införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller behovet av konsumentskydd i övrigt utgör enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening ellagens särskilda bestämmelser om överföring av el till&lt;br&gt;konsumenter (11 kap.) ett tillräckligt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Vissa övriga frågor kopplade till leverans-&lt;br&gt;koncessionssystemet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.4.1 Elleveranser inom fjärrvärme- och naturgasområden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Några regler om skydd mot konkurrens från el&lt;br&gt;inom områden där fjärrvärme eller naturgas distribueras eller avses att&lt;br&gt;distribueras skall inte förekomma i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEKO-utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Kommunförbundet, Svenska Fjärrvärme-&lt;br&gt;föreningen och Elbruk tillstyrker utredningens förslag att undantaget&lt;br&gt;från leveranskoncessionäremas leveransplikt som nu gäller inom om-&lt;br&gt;råden där fjärrvärme eller naturgas distribueras eller avses att distribue-&lt;br&gt;rad avskaffas. Övriga remissinstanser lämnar utredningens förslag inom&lt;br&gt;detta område utan kommentarer. Svenska Fjärrvärmeföreningen påpekar&lt;br&gt;att dagens skydd sedan länge urholkats och fjärrvärmen idag konkurrerar&lt;br&gt;på egna meriter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En leveranskoncessionär är idag&lt;br&gt;skyldig att leverera el för normala förbrukningsändamål till alla kunder&lt;br&gt;som så önskar inom det geografiska område koncessionen omfattar.&lt;br&gt;Denna leveransskyldighet gäller dock inte för uppvärmningsändamål i&lt;br&gt;områden där fjärrvärme eller naturgas distribueras eller avses att distri-&lt;br&gt;bueras. När leveranskoncessionssystemet upphör, så försvinner också&lt;br&gt;denna undantagsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från leveransskyldighet inom fjärrvärme- och naturgas- Prop. 1998/99:137&lt;br&gt;områden infördes i samband med tillkomsten av lagen (1977:439) om&lt;br&gt;kommunal energiplanering. I samband med riksdagens beslut våren 1994&lt;br&gt;om handel med el i konkurrens (prop. 1993/94:162, bet. 19993/94:NU22,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:358) betonades att undantaget från leveransplikt borde&lt;br&gt;behållas under en övergångsperiod i syfte att ge aktörerna möjlighet till&lt;br&gt;en successiv anpassning till det nya förhållandena på elmarknaden.&lt;br&gt;Samtidigt framhölls att den kund som vägrades leverans för upp-&lt;br&gt;värmningsändamål av leveranskoncessionären skulle ha möjlighet att&lt;br&gt;byta elleverantör. En kund i ett fjärrvärmeområde skulle på så sätt kunna&lt;br&gt;få leverans av el för sin värmeförsöijning, under förutsättning att det&lt;br&gt;fanns kapacitet i nätet för anslutning vid högre effekt. Om sådan kapa-&lt;br&gt;citet saknades måste nätägaren inom skälig tid förstärka nätet för att göra&lt;br&gt;anslutningen möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition om ny ellagstiftning (prop. 1994/95:222)&lt;br&gt;framhöll regeringen att det, utöver vad leveranskoncessionen skulle ge,&lt;br&gt;fanns behov av att tillfälligt stärka skyddet mot konkurrens från cl för&lt;br&gt;vissa § ärrvärme- och naturgasverksamheter. Regeringen föreslog mot&lt;br&gt;denna bakgrund att, under en övergångstid på tre år, den som innehar nät-&lt;br&gt;koncession efter anmälan från kommunen skall förbjudas att medge ett&lt;br&gt;nätabonnemang som möjliggör en övergång från fjärrvärme eller upp-&lt;br&gt;värmning med naturgas till elvärme. Kommunala företag som bedriver&lt;br&gt;fjärrvärmeverksamhet eller distribuerar naturgas och som erhåller detta&lt;br&gt;skydd skall under övergångstiden omfattas av likställighets- och själv-&lt;br&gt;kostnadsprincipen. Förbudet skulle således gälla till utgången av år 1998.&lt;br&gt;Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag&lt;br&gt;(bet. 995/96:NUl, rskr. 1995/96:2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast en mindre del av landets samtliga fjärrvärme och naturgas-&lt;br&gt;verksamheter förutsågs ha behov av det särskilda skyddet. Enligt Värme-&lt;br&gt;och gasmarknadsutredningens delbetänkande Effektiva värme och miljö-&lt;br&gt;lösningar (SOU 1999:5) har möjligheterna att söka detta skydd också ut-&lt;br&gt;nyttjats i mycket begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergångslösningar som tillämpats för att tillfälligt stärka skyddet&lt;br&gt;mot konkurrens från el för vissa fjärrvärme- och naturgasverksamheter&lt;br&gt;har underlättat en successiv anpassning till det nya förhållandena på el-&lt;br&gt;marknaden. Enligt regeringens mening talar också det begränsade utnytt-&lt;br&gt;jandet av skyddet för att fjärrvärmen och naturgasen nu bör kunna kon-&lt;br&gt;kurrera utan särskilda undantag för eluppvärmning. Regeringens samlade&lt;br&gt;bedömning är således att det inte finns något behov av att i någon annan&lt;br&gt;form upprätthålla det undantag från leveranskoncessionäremas leverans-&lt;br&gt;plikt som idag gäller inom områden där fjärrvärme eller naturgas distri-&lt;br&gt;bueras eller avses att bli distribuerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser för leveranskoncessionärerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: För vissa leveranskoncessionärer kan sär-&lt;br&gt;skilda problem uppstå till följd av att man tecknat långsiktiga avtal för&lt;br&gt;anskaffning av den kraft man planerat att leverera till sina leverans-&lt;br&gt;koncessionskunder. Avtalen kan innehålla fasta såväl volym- som&lt;br&gt;prisvillkor. En särskild förhandlare bör klarlägga omfattningen av&lt;br&gt;problemet med ofördelaktiga kraftanskaffningsavtal och om det finns&lt;br&gt;behov ta upp förhandlingar med berörda parter i syfte att fa avtals-&lt;br&gt;villkoren justerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEKO-utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget eller lämnar det utan synpunkter. Sveriges Elleverantörer anser att&lt;br&gt;förslaget om en särskild förhandlingsman inte är tillräckligt och betonar&lt;br&gt;behovet av kraftfulla åtgärder för att förhindra en forcerad strukturom-&lt;br&gt;vandling med utförsäljningar och konkurser som följd. Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm påpekar att problem kan uppkomma i form av t.ex. skade-&lt;br&gt;ståndsanspråk från koncessionsinnehavama och att denna fråga bör&lt;br&gt;utredas närmare. Kraftverksföreningen betonar att en eventuell omför-&lt;br&gt;handling av gällande kontrakt inte bör drabba råkraftleverantören och att&lt;br&gt;det kopplat till den föreslagna förhandlingsmannen bör finnas någon&lt;br&gt;form av fond finansierad av staten ur vilken nämnda förluster kan kom-&lt;br&gt;penseras. Även Sveriges Elleverantörer förordar en liknande lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: När schablonberäkning införs&lt;br&gt;förändras förutsättningarna för de företag som idag är leveranskon-&lt;br&gt;cessionärer på ett genomgripande sätt. Som framgått kan leveranskon-&lt;br&gt;cessionssystemet i nuvarande form överhuvudtaget inte längre upprätt-&lt;br&gt;hållas. Införandet av schablonberäkning kan förväntas medföra ökad&lt;br&gt;konkurrens, prispress och minskade marginaler i elbranschen. Som en&lt;br&gt;följd av denna utveckling kommer sannolikt såväl andra affärsstrategier&lt;br&gt;som en större försäljningsvolym än vad många leveranskoncessionärer&lt;br&gt;har idag att krävas för en långsiktig överlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det utredningsunderlag som redovisats av LEKO-utredningen&lt;br&gt;kommer troligen en årlig energiomsättning på i storleksordningen 500 till&lt;br&gt;1 000 GWh eller mer att krävas för att det skall vara lönsamt att bedriva&lt;br&gt;en fullskalig elhandelsverksamhet. Att döma av den undersökning SIFO&lt;br&gt;utfört åt utredningen torde det vara knappt 20 % av de ca 170 företag&lt;br&gt;som bedriver elhandel med stöd av leveranskoncession som idag har en&lt;br&gt;försäljningsvolym som överstiger 500 GWh per år. Bland de företag som&lt;br&gt;inte når upp till denna nivå torde ett betydande antal vara ägda av&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund drar regeringen, i likhet med LEKO-utredningen,&lt;br&gt;slutsatsen att införandet av schablonberäkning kommer att leda till en&lt;br&gt;genomgripande omstrukturering av försäljningsverksamheten på elmark-&lt;br&gt;naden. Detta kommer sannolikt att medföra att framför allt mindre före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag som inte förmår anpassa sig till den nya konkurrenssituationen&lt;br&gt;tvingas upphöra med sin verksamhet. Regeringen vill dock betona att&lt;br&gt;dessa konsekvenser skulle ha uppstå oavsett tidpunkt för införandet av&lt;br&gt;schablonberäkning och avveckling av leveranskoncessionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många leveranskoncessionärer har tecknat långsiktiga avtal för an-&lt;br&gt;skaffning av den kraft man planerat att leverera till sina leveranskon-&lt;br&gt;cessionskunder. Avtalen kan innehålla fasta såväl volym- som prisvill-&lt;br&gt;kor. Resultatet av den undersökning som SIFO utfört på LEKO-utred-&lt;br&gt;ningens uppdrag visar att ca två tredjedelar av de elhandelsföretag som&lt;br&gt;intervjuats uppger sig ha kraftanskaffhingsavtal som sträcker sig längre&lt;br&gt;än till den 1 oktober år 2000 för att täcka leveranser till leveranskon-&lt;br&gt;cessionskunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEKO-utredningen betonar att tillgängligt utredningsunderlag för&lt;br&gt;närvarande inte är tillräckligt för att bedöma i vilken utsträckning lång-&lt;br&gt;siktiga kraftanskaffningsavtal verkligen är ett problem för leveranskon-&lt;br&gt;cessionärema. Enligt LEKO-utredningens mening kan man dock inte&lt;br&gt;bortse från risken att vissa leveranskoncessionärer till följd av sina&lt;br&gt;kraftanskaffhingsavtal kan fa problem genom att leveranskoncessions-&lt;br&gt;systemet upphör i förtid i samband med att schablonberäkning införs den&lt;br&gt;1 november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen och flertalet av remissinstanserna anser&lt;br&gt;regeringen att det är väsentligt att klarlägga omfattningen av de problem&lt;br&gt;som kan komma att uppstå för leveranskoncessionärema på grund av&lt;br&gt;denna typ av långsiktiga kraftanskaffhingsavtal Mot denna bakgrund&lt;br&gt;kommer en särskild förhandlare att ges i uppgift att klarlägga omfatt-&lt;br&gt;ningen av problemet med ofördelaktiga kraftanskaffhingsavtal och om&lt;br&gt;det finns behov uppta förhandlingar med berörda parter i syfte att få&lt;br&gt;avtalsvillkoren justerade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.3 Skydd för små elproducenter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Mottagningsplikten för elproduktion från&lt;br&gt;små producenter bör etableras på marknadsmässiga grunder. Mark-&lt;br&gt;nadens aktörer bör därför ges möjlighet att på frivillig basis åta sig&lt;br&gt;mottagningsplikten för små producenter t.o.m. utgången av år 2000.&lt;br&gt;Detta åtagande bör initieras genom konkurrensupphandling där&lt;br&gt;anbudsgivama förbinder sig att köpa hela eller vissa delar av elpro-&lt;br&gt;duktionen från de små producenterna till en i anbudet angiven pris-&lt;br&gt;nivå. Regeringen avser att ge Svenska kraftnät i uppdrag att initiera ett&lt;br&gt;förfarande med denna inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom anbudsprocessen erhålls en marknadsmässig värdering av den&lt;br&gt;småskaliga elproduktionen där såväl systemtekniska aspekter som&lt;br&gt;möjligheter till marknadsprofilering vägs in i priset. Härigenom er-&lt;br&gt;hålls ett tillförlitligt underlag som sedan kan ligga till grund för en&lt;br&gt;bedömning av behovet av ytterligare skyddsåtgärder för olika kate-&lt;br&gt;gorier av mindre produktionsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta förfaringssätt kan stödbehovet för de små producenterna&lt;br&gt;begränsas i väsentlig omfattning. Med resultatet av upphandlingen&lt;br&gt;som underlag avser regeringen att i höstens budgetproposition&lt;br&gt;redovisa sin bedömning av stödbehovet för de små producenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEKO-utredningens förslag: Utredningen föreslår att de små elpro-&lt;br&gt;ducenterna ges ett skydd som så långt möjligt motsvarar vad leverans-&lt;br&gt;koncessionen ger idag. Detta kan åstadkommas bl.a. genom att elprodu-&lt;br&gt;centerna ges en garanterad avsättning för den producerade elen genom att&lt;br&gt;någon aktör åläggs mottagningsplikt. Utredningen föreslår att mottag-&lt;br&gt;ningsplikten för perioden den 1 november 1999 t.o.m. år 2000 läggs på&lt;br&gt;ett av staten och övriga berörda intressenter särskilt etablerat inköpsbolag&lt;br&gt;eller på de företag som idag är leveranskoncessionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver föreslår utredningen att de små elproducenterna för perioden&lt;br&gt;den 1 november 1999 t.o.m. år 2000 ges en ersättning för den produ-&lt;br&gt;cerade elen som motsvarar vad de kan antas ha erhållit om schablon-&lt;br&gt;beräkning inte införts. Ersättningen till de små producenterna bör enligt&lt;br&gt;utredningens bedömning vara 21 öre/kWh och mottagningsplikten bör&lt;br&gt;endast gälla till detta pris. Nivån bör vara enhetlig för all småskalig&lt;br&gt;produktion och gälla över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser ansluter sig till&lt;br&gt;utredningens bedömning att små elproducenter, från det att&lt;br&gt;leveranskoncessionssystemet upphör fram till utgången av år 2000, bör&lt;br&gt;fa ett skydd som motsvarar det de hade då leveranskoncessionssystemet&lt;br&gt;gällde. Kommunförbundet betonar att nuvarande system där stödet till de&lt;br&gt;små producenternas sker lokalt inte är tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser stöder förslaget om en särskild inköps-&lt;br&gt;funktion för mottagning av el från små elproducenter. Konsumentverket,&lt;br&gt;Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO) och Bohus Energi&lt;br&gt;AB anser att ansvaret för att ta emot den småskaliga produktionen i stället&lt;br&gt;bör läggas på Svenska kraftnät eller ett särskilt bolag inom Svenska&lt;br&gt;kraftnät. SERO och VEGAB Vattenenergi AB anser också att stödet i&lt;br&gt;första hand bör utgå oberoende av ägarkategori, men att en selektering av&lt;br&gt;ägarkategorier kan övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SERO betonar den korta tid som stått till buds för ffamtagning av&lt;br&gt;förslaget till övergångsbestämmelser och förutsätter att de små elprodu-&lt;br&gt;centernas situation kommer att belysas på ett mer ingående sätt i det fort-&lt;br&gt;satta utredningsarbetet. SERO och VEGAB framför också kritik mot det&lt;br&gt;ekonomiska underlag som legat till grund för utredningens bedömning av&lt;br&gt;värdet av den småskaliga kraftproduktionen och den faktiska subven-&lt;br&gt;tionsnivån till de små producenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SERO liksom LRF anser att ersättningsnivån bör återställas till den&lt;br&gt;nivå som gällde då elmarknadsreformen genomfördes, vilket innebär en&lt;br&gt;ersättning på 25-26 öre/kWh. VEGAB betonar att stödet bör årstids-&lt;br&gt;differentieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Systemet med leveranskon-&lt;br&gt;cession ger produktionsanläggningar som kan leverera en effekt om&lt;br&gt;högst 1500 kW ett särskilt skydd. Således är leveranskoncessionären&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldig att köpa el från de små elproducenter som är belägna inom det Prop. 1998/99:137&lt;br&gt;geografiska område koncessionen omfattar. Detta skall också ske till ett&lt;br&gt;skäligt pris. För skälighetsbedömningen svarar Statens energimyndighet.&lt;br&gt;Utgångspunkten för skälighetsbedömningen är att priset skall baseras på&lt;br&gt;koncessionshavarens genomsnittliga försäljningsintäkter per kWh över&lt;br&gt;året med avdrag för skäliga kostnader för administration m.m. och skälig&lt;br&gt;vinstmarginal för koncessionshavaren. Med försäljningsintäkt avses den&lt;br&gt;tariff som koncessionshavaren tillämpar för hushållskunder och andra&lt;br&gt;mindre förbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av den nu gällande ellagstiftningen betonade rege-&lt;br&gt;ringen att övergången till en fri marknad på kort sikt kan innebära vissa&lt;br&gt;problem för småskalig elproduktion (prop. 1993/94:162). Närings-&lt;br&gt;utskottet delade denna bedömning (bet. 1993/94:NU22) liksom bedöm-&lt;br&gt;ningen att det föreslagna systemet med mottagningsplikt ger ett tillfreds-&lt;br&gt;ställande skydd för de små producenterna. Utskottet underströk betydel-&lt;br&gt;sen av att konsekvenserna för den småskaliga elproduktionen noga be-&lt;br&gt;lyses i samband med att systemet med leveranskoncession ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De små elproduktionsanläggningama, som kan leverera cl med en&lt;br&gt;effekt av högst 1500 kW, består av mindre vattenkraftstationer,&lt;br&gt;vindkraftverk och mindre kraftvärmeanläggningar. Enligt Statens energi-&lt;br&gt;myndighets rapport Utvecklingen på elmarknaden 1998 utgörs de små&lt;br&gt;kraftverken totalt av ca 1 200 vattenkraftverk och ca 400 vindkraftverk.&lt;br&gt;Till detta kommer vissa kraftvärmeverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den småskaliga produktionen utgör ca 1,5 % av landets totala elpro-&lt;br&gt;duktion, eller knappt 2 TWh per år. Av detta står vattenkraft för ca&lt;br&gt;1,5 TWh och vindkraft för ca 0,4 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De små kraftverken är anslutna på lokalnätsnivå. En relativt stor del av&lt;br&gt;produktionen är koncentrerad till ett fåtal nätområden. Vindkrafts-&lt;br&gt;produktionen är t.ex. starkt koncentrerad till områden med goda vindför-&lt;br&gt;hållanden, som Gotland och västkusten. Ca 10 % av landets lokalnäts-&lt;br&gt;ägare har småskalig elproduktion av mer betydande omfattning ansluten&lt;br&gt;till sina nät. I några fåtal fall är den småskaliga produktionen t.o.m. av&lt;br&gt;sådan omfattning att den vid vissa tidpunkter på året överstiger behovet&lt;br&gt;hos den leveranskoncessionär som i dag har mottagningsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När systemet med leveranskoncession avskaffas upphör också det&lt;br&gt;nuvarande skyddet för den småskaliga elproduktionen. Skyddet för de&lt;br&gt;små producenterna måste härmed ges någon annan form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De små elproducenterna kan inte agera på elmarknaden på samma vill-&lt;br&gt;kor som de större producenterna. Det är viktigt att förutsättningarna är&lt;br&gt;goda för den småskaliga och ofta miljövänliga produktionen. Regeringen&lt;br&gt;bedömer att stabila villkor för de små producenterna kräver att någon&lt;br&gt;form av enhetliga inköpsvillkor och en rimlig prisnivå behålls åtminstone&lt;br&gt;t.o.m. år 2000. Under denna övergångsperiod bör samtidigt ett förslag till&lt;br&gt;en långsiktig lösning för de små elproducenterna tas fram. Härvid utgör&lt;br&gt;LEKO-utredningens fortsatta arbete ett viktigt underlag liksom det&lt;br&gt;arbete som bedrivs inom EU för att, inom ramen för Europaparlamentets&lt;br&gt;och rådets direktiv 96/92/EG av den 19 december 1996 om gemensamma&lt;br&gt;regler för den inre marknaden för el, utveckla gemensamma regler för&lt;br&gt;stöd till fömybar elproduktion. I detta arbete bör enligt regeringens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mening marknadsnära lösningar eftersträvas där den småskaliga elpro-&lt;br&gt;duktionen ges en marknadsmässig värdering, samtidigt som inbördes&lt;br&gt;konkurrens mellan olika former av småskalig elproduktion skapar&lt;br&gt;incitament till effektivisering och produktivitetsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening viktigt att den övergångslösning som&lt;br&gt;föreslås gälla, från det att leveranskoncessionssystemet upphör fram till&lt;br&gt;utgången av år 2000, utformas så att största möjliga flexibilitet skapas&lt;br&gt;vid en övergång till en mer långsiktig lösning. Samtidigt bör såväl den&lt;br&gt;part som åtar sig mottagningsplikten som de små producenterna arbeta på&lt;br&gt;så marknadsmässiga villkor som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom leveranskoncessionäremas priser till hushållskunder endast&lt;br&gt;förändrats i begränsad omfattning sedan avregleringen har detta också&lt;br&gt;inneburit en förhållandevis stabil ersättning till de små producenterna.&lt;br&gt;Nivån på denna ersättning är i dag i genomsnitt ca 25 öre/kWh. LEKO-&lt;br&gt;utredningen har dragit slutsatsen att de små elproducenterna bör ges en&lt;br&gt;ersättning som motsvarar vad de kan antas ha erhållit om schablon-&lt;br&gt;beräkning inte införts och att denna ersättning bör gälla tom år 2000.&lt;br&gt;Utredningens bedömning är att denna ersättningsnivå ungefär motsvarar&lt;br&gt;21 öre/kWh, eftersom ett visst prisfall var att vänta även om schablon-&lt;br&gt;beräkning inte införts. Denna ersättningsnivå kan antas komma att ligga&lt;br&gt;över marknadspriset för el under den aktuella perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att på marknadsmässiga grunder ge en korrekt värdering av den&lt;br&gt;småskaliga elproduktionen och därmed behovet av stöd för att&lt;br&gt;upprätthålla den föreslagna ersättningsnivån är dock förknippat med&lt;br&gt;betydande svårigheter. Detta förhållande påtalas av LEKO-utredningen&lt;br&gt;liksom av flera remissinstanser. Svårigheterna beror såväl på osäkerhet&lt;br&gt;kring framtida marknadspriser, som svårigheter att värdera den små-&lt;br&gt;skaliga kraftproduktionen. Viktiga faktorer i detta sammanhang är bl.a.&lt;br&gt;den småskaliga produktionens väderberoende samt behovet av ersättning&lt;br&gt;för ökade administrationskostnader hos den som åläggs mottagnings-&lt;br&gt;plikten. En annan viktig faktor är också att ersättningsbehovet sannolikt&lt;br&gt;skiljer sig mellan olika typer av produktionsanläggningar. Det kan heller&lt;br&gt;inte uteslutas att ersättningsbehovet kan reduceras genom att elför-&lt;br&gt;säljning profileras som ”grön el” med en högre prisnivå än det genom-&lt;br&gt;snittliga marknadspriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utifrån nuvarande underlag besluta om en specifik ersättningsnivå&lt;br&gt;per kWh el för all småskalig elproduktion innebär således en betydande&lt;br&gt;risk för såväl överkompensation som underkompensation av vissa pro-&lt;br&gt;ducenter. En enhetlig ersättningsnivå av detta slag skulle enligt&lt;br&gt;regeringens mening heller inte bidra till en successiv anpassning till mer&lt;br&gt;marknadsmässiga villkor, vilket enligt regeringens mening är väsentligt&lt;br&gt;för den småskaliga elproduktionens långsiktiga konkurrensmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som här anförts är regeringen inte nu beredd&lt;br&gt;att fastställa en enhetlig ersättningsnivå som skall gälla för all småskalig&lt;br&gt;elproduktion under perioden den 1 november 1999 - den 31 december&lt;br&gt;2000 eller att ta initiativ till att bilda ett särskilt inköpsbolag som åläggs&lt;br&gt;mottagningsplikten för den småskaliga kraftproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår istället att marknadens aktörer ges möjlighet att&lt;br&gt;på frivillig bas åta sig mottagningsplikten för små producenter. Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtagande bör initieras genom konkurrensupphandling där anbudsgivama&lt;br&gt;förbinder sig att köpa hela eller vissa delar av elproduktionen från de små&lt;br&gt;producenterna till en i anbudet angiven garanterad prisnivå. Genom ett&lt;br&gt;sådant förfarande erhålls en marknadsmässig värdering av den små-&lt;br&gt;skaliga produktionen där faktorer som årstidsvariationer, effektvärdering,&lt;br&gt;effektiva inköpsrutiner, värdering av goodwill och möjligheter att mark-&lt;br&gt;nadsföra s.k. grön el tas med i kalkylen tillsammans med värderingar av&lt;br&gt;den framtida elprisutvecklingen. Självklart står det såväl de stora elhan-&lt;br&gt;delsföretagen som de små producenterna fritt att genom exempelvis ett&lt;br&gt;gemensamt bolag inkomma med anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett sådant förfarande erhålls ett tillförlitligt underlag för att&lt;br&gt;bedöma omfattningen av ett eventuellt stödbehov och hur detta behov&lt;br&gt;skiljer sig mellan olika typer av anläggningar. Med denna värdering som&lt;br&gt;grund kan den garanterade prisnivå, som lagts fast genom anbuds-&lt;br&gt;förfarandet, kompletteras med lämpliga insatser som anpassats till de&lt;br&gt;specifika marknadsförhållanden som gäller för olika kategorier av mindre&lt;br&gt;produktionsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att med detta förfaringssätt kan stödbehovet&lt;br&gt;för de små producenterna begränsas i väsentlig omfattning. Regeringen&lt;br&gt;avser att ge Svenska kraftnät i uppdrag att ta initiativ till en upphandling&lt;br&gt;med denna inriktning. Med resultatet av upphandlingen som underlag&lt;br&gt;avser regeringen att i höstens budgetpropositionen redovisa sin bedöm-&lt;br&gt;ning av det framtida behovet av skyddsåtgärder för de små produ-&lt;br&gt;centerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Med nätverksamhet avses att ställa elektriska starkströmsled-&lt;br&gt;ningar till förfogande för överföring av el. Till nätverksamhet hör&lt;br&gt;också projektering, byggande och underhåll av ledningar, ställverk&lt;br&gt;och transformatorstationer, anslutning av elektriska anläggningar,&lt;br&gt;mätning och beräkning av överförd effekt och energi samt annan&lt;br&gt;verksamhet som behövs för att överföra el på det elektriska nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anslutning av elektriska anläggningar avses också återin-&lt;br&gt;koppling av en befintlig anläggning och höjning av avtalad effekt i&lt;br&gt;inmatnings- eller uttagspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen definieras begreppet nätverksamhet. En av de verksamheter&lt;br&gt;som ingår i begreppet är mätning av överförd effekt och energi. I och&lt;br&gt;med att schablonberäkning införs för ett stort antal elanvändare kommer&lt;br&gt;deras elförbrukning inte bara att mätas utan också att beräknas. Därför&lt;br&gt;har definitionen förtydligats på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med elleverantör avses den som yrkesmässigt levererar el som har&lt;br&gt;producerats av honom själv eller någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare som importerar el skall fullgöra de skyldigheter som&lt;br&gt;åligger en elleverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva undantag från första stycket för verksam-&lt;br&gt;het inom en byggnad eller ett begränsat område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 kap. 5 § i lagrådsremissen. På förslag av Lag-&lt;br&gt;rådet har bestämmelsen i stället tagits in i 1 kap. under rubriken&lt;br&gt;”Definitioner”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elleverantörers skyldigheter regleras i 8 kap. Som framgår av det&lt;br&gt;kapitlets 5 § måste alla elanvändare ha en elleverantör. Syftet med den&lt;br&gt;bestämmelsen är att alla elanvändare skall göra rätt för sig ekonomiskt&lt;br&gt;genom att till en elleverantör betala för den el man förbrukar. För att&lt;br&gt;detta syfte skall uppnås måste elanvändaren ha en seriös elleverantör som&lt;br&gt;har både vilja och förmåga att fullgöra de uppgifter som åligger en&lt;br&gt;elleverantör. Den främsta skyldigheten är att ekonomiskt svara för att det&lt;br&gt;nationella elsystemet tillförs lika mycket el som elleverantören levererar&lt;br&gt;till sina kunder. Därför anges i första stycket att endast den som&lt;br&gt;yrkesmässigt levererar el anses som elleverantör. Av definitionen&lt;br&gt;framgår också att som elleverantör anses såväl den som levererar el som&lt;br&gt;han själv har producerat, dvs. en producent, som den som levererar el&lt;br&gt;som andra har producerat, dvs. en elgrossist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elanvändare importerar el kan den utländske elleverantören inte&lt;br&gt;åläggas de skyldigheter som gäller för elleverantörer enligt ellagen.&lt;br&gt;Därför föreskrivs i andra stycket att elanvändaren i denna situation måste&lt;br&gt;svara för dessa skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket bemyndigas regeringen att föreskriva att elleverantörer Prop. 1998/99:137&lt;br&gt;som levererar el inom en byggnad eller ett begränsat område inte skall&lt;br&gt;omfattas av definitionen. Dessa undantag kommer främst att avse ägare&lt;br&gt;till flerfamiljshus där el enligt hyresavtalet ingår i hyran. I dessa fall är&lt;br&gt;det fastighetsägaren som köper in elen och därefter levererar den till sina&lt;br&gt;hyresgäster mot betalning. Fastighetsägaren kan därmed anses yrkes-&lt;br&gt;mässigt leverera el. Liknande situationer kan föreligga exempelvis i&lt;br&gt;affärsgallerior, industribyar etc. De elleverantörer som undantas från&lt;br&gt;definitionen undantas därmed också från de rättigheter och skyldigheter&lt;br&gt;som enligt ellagen gäller för elleverantörer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att mäta och beräkna överförd el&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som har nätkoncession är skyldig att utföra mätning av&lt;br&gt;mängden överförd el och dess fördelning över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elanvändare har ett säkringsabonnemang om högst 200&lt;br&gt;ampere eller tar ut en effekt om högst 135 kilowatt vid lågspänning&lt;br&gt;skall nätkoncessionshavaren i stället dels preliminärt beräkna mäng-&lt;br&gt;den överförd el och dess fördelning över tiden (preliminär schablon-&lt;br&gt;beräkning), dels slutligt mäta mängden överförd el och beräkna dess&lt;br&gt;fördelning över tiden (slutlig schablonberäkning). Det åligger vidare&lt;br&gt;nätkoncessionshavaren att rapportera resultaten av dessa mätningar&lt;br&gt;och beräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om angivna skyldigheter meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av paragrafen är nätinnehavama skyldiga att ut-&lt;br&gt;föra mätning av överförd el samt att rapportera resultaten av dessa&lt;br&gt;mätningar i enlighet med de närmare föreskrifter som regeringen eller&lt;br&gt;nätmyndigheten meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket görs nu en precisering av denna huvudregel. Där anges&lt;br&gt;sålunda numera de två värden som mätningen skall avse, nämligen dels&lt;br&gt;mängden överförd el, dels dess fördelning över tiden. Båda dessa värden&lt;br&gt;krävs för att en riktig debitering av elkundens inmatning eller uttag skall&lt;br&gt;kunna ske. Huvudregeln om mätning gäller både i inmatnings- och&lt;br&gt;uttagspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket görs ett undantag från denna huvudregel. Det innebär&lt;br&gt;kort uttryckt att vissa värden får beräknas i stället för mätas. Dessa beräk-&lt;br&gt;ningar kommer att vara schablonbaserade och kallas därför schablon-&lt;br&gt;beräkning. Undantaget gäller bara i uttagspunkter. I andra stycket anges&lt;br&gt;också vilka elanvändare som kan komma i fråga för denna schablon-&lt;br&gt;beräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen sker utifrån det elabonnemang som elanvändaren har. Det&lt;br&gt;vanliga bland hushållskunder är att man har ett säkringsabonnemang. Det&lt;br&gt;innebär att man har en säkring med visst angivet ampéretal, varför man&lt;br&gt;inte kan ta ut högre effekt än den avtalade utan att säkringen löses ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna form av abonnemang förekommer bara på lågspänningsnivå. För Prop. 1998/99:137&lt;br&gt;kunder med större elförbrukning är det vanligt med effektabonnemang.&lt;br&gt;Även då avtalar man om en viss högsta effekt i uttagspunkten. I detta fall&lt;br&gt;kan man dock ta ut högre effekt än den avtalade men man får då betala&lt;br&gt;extra om så sker. Denna typ av abonnemang förekommer både på låg—&lt;br&gt;och högspänningsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av paragrafens nuvarande bemyndigande har regeringen&lt;br&gt;meddelat föreskrifter om mätning och rapportering i förordningen&lt;br&gt;(1995:1179) om mätning och rapportering av överförd el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den förordningen skall förbrukningen hos alla elanvändare som&lt;br&gt;inte köper sin el av leveranskoncessionshavaren mätas per timme.&lt;br&gt;Därmed får man fram de två värden som krävs för en rättvisande&lt;br&gt;debitering av elanvändarens förbrukning, nämligen dels mängden uttagen&lt;br&gt;el i uttagspunkten, dels den uttagna elens fördelning över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bemyndigandet i denna paragraf, som nu har placerats i&lt;br&gt;ett nytt, tredje stycke, kommer regeringen att utfärda ytterligare före-&lt;br&gt;skrifter om mätning och beräkning av elanvändares förbrukning. Därvid&lt;br&gt;kommer de bestämmelser som gäller den timvisa mätningen att behållas i&lt;br&gt;stort sett oförändrade. Vad gäller det stora flertalet elanvändare kommer,&lt;br&gt;som framgår av andra stycket, deras förbrukning dock inte att behöva&lt;br&gt;mätas per timme. Deras förbrukning kommer i stället att dels beräknas&lt;br&gt;enligt vissa schablonmetoder, dels mätas. Detta kommer i korthet att gå&lt;br&gt;till på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under året kommer det för vaije elanvändare att ske dels en preliminär&lt;br&gt;beräkning av hans förbrukning, vilken görs på grundval av föregående&lt;br&gt;års förbrukning, dels en slutlig mätning och beräkning av hans förbruk-&lt;br&gt;ning, vilken görs ett år senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den preliminära beräkningen grundar sig på schablonmässiga beräk-&lt;br&gt;ningar av dels mängden överförd el, dels dess fördelning över tiden. Vad&lt;br&gt;gäller mängden överförd el utgår man från att mängden blir densamma&lt;br&gt;som elanvändarens förbrukning under det föregående året. Vad gäller den&lt;br&gt;överförda elens fördelning över tiden beräknas den på grundval av den&lt;br&gt;s.k. förbrukningsprofilen. Denna profil beräknas på följande sätt. Den&lt;br&gt;totala inmatningen på ett lokalnät mäts kontinuerligt per timme. Den&lt;br&gt;inmatade mängden el reduceras med förbrukningen hos de elanvändare&lt;br&gt;vars elförbrukning mäts per timme. Den mängd el som därefter återstår&lt;br&gt;är den mängd el som tagits ut av de elanvändare vars förbrukning inte&lt;br&gt;mäts per timme samt nätförluster. Den samlade förbrukningen hos dessa&lt;br&gt;elanvändare mäts alltså per timme. Ökningen och minskningen över tiden&lt;br&gt;av den samlade förbrukningen utgör den s.k. förbrukningsprofilen.&lt;br&gt;Därefter utgår man från att alla dessa elanvändare har samma&lt;br&gt;uttagsprofil, dvs. att förbrukningen hos var och en ökar och minskar i&lt;br&gt;enlighet med förbrukningsprofilen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutliga mätningen och beräkningen grundar sig dels på mätning&lt;br&gt;av mängden överförd el, dels på en schabloniserad beräkning av dess&lt;br&gt;fördelning över tiden. Varje elanvändares mätare kommer alltså att läsas&lt;br&gt;av minst en gång om året, varvid man får fram den exakta mängden&lt;br&gt;överförd el till elanvändaren. Fördelningen av denna mängd över tiden&lt;br&gt;sker därefter på grundval av förbrukningsprofilen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det nu sagda kommer föreskrifter att meddelas bl.a. om den&lt;br&gt;sammanlagda förbrukningens fördelning mellan de balansansvariga och&lt;br&gt;elleverantörerna och om de områden inom vilka mätningen skall ske. All&lt;br&gt;mätning sker områdesvis. Av tekniska skäl sammanfaller dessa områden&lt;br&gt;dock inte alltid med nätkoncessionsområdena. Därför kommer före-&lt;br&gt;skrifter att meddelas om dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av paragrafen kan regeringen bara bemyndiga&lt;br&gt;nätmyndigheten att meddela närmare föreskrifter om mätning och rap-&lt;br&gt;portering. Detta bemyndigande ändras nu till att avse den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Därmed far regeringen möjlighet att bemyndiga&lt;br&gt;såväl nätmyndigheten som den systemansvariga myndigheten, dvs.&lt;br&gt;Affärsverket svenska kraftnät, att meddela föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i huvudsak utformats enligt Lagrådets förslag. Vid före-&lt;br&gt;dragningen i Lagrådet förbisågs dock den preliminära beräkning av elan-&lt;br&gt;vändarnas förbrukning som sker, varför regeringens förslag även tar upp&lt;br&gt;denna fråga. Som framgår av avsnitt 4.3 har också en viss ändring skett&lt;br&gt;vad gäller de elanvändare som har effektabonnemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för mätning och beräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En elanvändare som begär att hans elförbrukning skall mätas på&lt;br&gt;annat sätt än enligt de föreskrifter som meddelats med stöd av 10 §&lt;br&gt;skall debiteras merkostnaden för denna mätning och för&lt;br&gt;rapporteringen av resultaten av dessa mätningar. Om mätningen av&lt;br&gt;elanvändarens förbrukning därvid kräver en annan mätutrustning än&lt;br&gt;vid mätning enligt de nämnda föreskrifterna skall elanvändaren&lt;br&gt;debiteras kostnaden för mätaren med tillhörande insamlingsutrustning&lt;br&gt;och för dess installation i uttagspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kostnader för mätning än de som nu nämnts får inte&lt;br&gt;debiteras enskilda elanvändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om nätkoncessionshavarens skyldigheter enligt denna&lt;br&gt;paragraf prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med schablonberäkning medför att förbrukningen hos samtliga&lt;br&gt;kunder som inte omfattas av detta system, däribland samtliga produ-&lt;br&gt;center, skall mätas per timme. Detta kräver en avancerad och därmed&lt;br&gt;dyrbar mätare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har gällt att en enskild elanvändare, vars förbrukning mäts per&lt;br&gt;timme och som därför behöver en avancerad mätare, skall debiteras&lt;br&gt;kostnaden för en sådan mätare och dess installation. För de flesta&lt;br&gt;elanvändare har det dock funnits en övre gräns för denna debitering om 2&lt;br&gt;500 kronor. Föreskriften om debitering av den enskilde elanvändaren,&lt;br&gt;vilken hittills har funnits i paragrafens första stycke tas nu bort, vilket&lt;br&gt;medför att kostnaden för samtliga mätare och deras installation hos&lt;br&gt;elanvändare, med visst undantag i det följande, skall ingå i kostnads-&lt;br&gt;underlaget för den gemensamma nättariffen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nya föreskrifter som regeringen kommer att meddela med&lt;br&gt;anledning av schablonberäkningens införande kommer det att bli möjligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för en elanvändare att begära timvis mätning trots att han omfattas av&lt;br&gt;systemet med schablonberäkning. Enligt det gamla andra stycket i&lt;br&gt;paragrafen som nu blir dess första stycke skall elanvändaren i det fallet&lt;br&gt;debiteras merkostnaden för denna mätning. I kostnaderna ingår även&lt;br&gt;kundspecifika kostnader så som telefonledningar för dataöverföring etc.&lt;br&gt;Detsamma gäller en elanvändare vars elförbrukning i och för sig skall&lt;br&gt;mätas per timme men som vill ha en ännu mer avancerad mätning,&lt;br&gt;exempelvis med kortare tidsintervall än en timme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny bestämmelse införs nu också i det nya första stycket som&lt;br&gt;innebär att en elanvändare som begär timmätning trots att hans&lt;br&gt;förbrukning enligt regeringens föreskrifter kan schablonberäknas skall&lt;br&gt;debiteras kostnaden för mätutrustningen och dess installation. Något&lt;br&gt;takpris för denna debitering införs inte. Den kostnad som här nämns&lt;br&gt;kommer alltså inte att ingå i den gemensamma nättariffen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid paragrafens utformning har Lagrådets synpunkter beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Kostnaden för en mätare med tillhörande insamlingsutrustning&lt;br&gt;och för dess installation i inmatningspunkten hos en elproducent&lt;br&gt;skall av nätkoncessionshavaren debiteras elproducenten. Detta gäller&lt;br&gt;inte de elproducenter som avses i 4 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om nätkoncessionshavarens skyldigheter enligt denna&lt;br&gt;paragraf prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i första stycket skall en elproducent debiteras kost-&lt;br&gt;naden för mätaren med tillhörande insamlingsutrustning och för dess in-&lt;br&gt;stallation i inmatningspunkten. Nu införs ett undantag från den regeln för&lt;br&gt;de elproducenter som avses i 4 kap. 10 §, dvs. små elproducenter. Denna&lt;br&gt;ändring medför att kostnaden för dessa elproducenters mätare och deras&lt;br&gt;installation kommer att ingå i kostnadsunderlaget för den gemensamma&lt;br&gt;nättariffen. En följdändring har gjorts i 4 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En innehavare av en produktionsanläggning som kan leverera&lt;br&gt;en effekt om högst 1 500 kilowatt skall för överföring av el betala&lt;br&gt;endast den del av avgiften enligt nättariffen som motsvarar den&lt;br&gt;årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på&lt;br&gt;nätkoncessionshavarens nät. Innehavaren skall dessutom betala eng-&lt;br&gt;ångsavgift för anslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera sådana anläggningar som är belägna i närheten av var-&lt;br&gt;andra gemensamt matar in el på ledningsnätet, skall anläggningarna&lt;br&gt;betraktas som separata anläggningar vid tillämpningen av denna&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om de skyldigheter enligt första stycket som innehavaren&lt;br&gt;av en produktionsanläggning har prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att schablonberäkning införs för ett stort antal elanvändare&lt;br&gt;kommer nätkoncessionshavama att ha kostnader inte bara för mätning&lt;br&gt;och rapportering utan också för beräkning. Därför har den precisering&lt;br&gt;gjorts som framgår av första styckets ordalydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare föreskrevs i första stycket att en elproducent skulle betala&lt;br&gt;kostnaden för mätaren med tillhörande insamlingsutrustning och för dess&lt;br&gt;installation i inmatningspunkten. Den bestämmelsen har nu tagits bort&lt;br&gt;som en följd av ändringen i 3 kap. 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En elleverantör får bara leverera el i uttagspunkter där någon har&lt;br&gt;åtagit sig det ekonomiska ansvaret för att det nationella elsystemet&lt;br&gt;tillförs lika mycket el som tas ut i uttagspunkten (balansansvar). Ett&lt;br&gt;sådant åtagande skall göras genom ett avtal med den systemansvariga&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttagspunkt avses därvid den punkt där en elanvändare, enligt&lt;br&gt;avtal med innehavaren av nätkoncession, tar ut el för förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 6 § i lagrådsremissens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje uttagspunkt på det nationella elsystemet måste det, enligt nu&lt;br&gt;gällande reglering, finnas någon som har åtagit sig det s.k. balansan-&lt;br&gt;svaret. Med detta avses det ekonomiska ansvaret för att det nationella&lt;br&gt;elsystemet tillförs lika mycket el som tas ut i uttagspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av drifttekniska skäl måste dessutom det nationella elsystemet i vaije&lt;br&gt;givet ögonblick tillföras lika mycket el som tas ut från systemet. An-&lt;br&gt;svaret för att så sker, som alltså är ett tekniskt ansvar, benämns system-&lt;br&gt;ansvar och åvilar Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät). I&lt;br&gt;praktiken fullgörs Svenska kraftnäts systemansvar genom att de stora&lt;br&gt;kraftproducenterna ökar eller minskar sin inmatning av el på det natio-&lt;br&gt;nella elsystemet. Denna reglering av inmatningen övervakas och samord-&lt;br&gt;nas av Svenska kraftnät som också ersätter kraftproducenterna ekono-&lt;br&gt;miskt för denna reglering. Svenska kraftnät har dock inte det slutgiltiga&lt;br&gt;ekonomiska ansvaret för denna reglering utan detta åvilar, som nyss&lt;br&gt;sagts, de balansansvariga. Den balansansvariges ekonomiska ansvar&lt;br&gt;gäller alltså gentemot Svenska kraftnät. Detta ansvar regleras i efterhand&lt;br&gt;på grundval av de beräkningar och mätresultat som av nätinnehavama&lt;br&gt;rapporteras in till Svenska kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som helst kan inte vara balansansvarig. Den som vill åta sig&lt;br&gt;balansansvar måste nämligen ingå ett avtal med Svenska kraftnät, där de&lt;br&gt;grundläggande förhållandena mellan parterna regleras. Innebörden i ett&lt;br&gt;sådant avtal är alltså att den balansansvarige, gentemot Svenska kraftnät,&lt;br&gt;åtar sig det ekonomiska ansvaret för att det nationella elsystemet tillförs&lt;br&gt;lika mycket el som tas ut i de uttagspunkter, där han åtar sig balansan-&lt;br&gt;svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändring beträffande balansansvaret som nu görs består i att ansva-&lt;br&gt;ret för att det finns en balansansvarig i en elanvändares uttagspunkt&lt;br&gt;flyttas över från elanvändaren till elleverantörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya huvudregeln anges i första stycket. En elleverantör som vill&lt;br&gt;leverera el i en viss uttagspunkt måste alltså själv åta sig balansansvaret i&lt;br&gt;uttagspunkten eller genom avtal se till att någon annan åtar sig detta&lt;br&gt;ansvar. I annat fall far han inte leverera el i den uttagspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om elleverantören själv åtar sig balansansvaret innebär det att han blir&lt;br&gt;ekonomiskt ansvarig för att det nationella elsystemet tillförs lika mycket&lt;br&gt;el som tas ut i uttagspunktema hos de elanvändare med vilka han har&lt;br&gt;ingått leveransavtal. Det ligger då i hans intresse att hela tiden köpa in&lt;br&gt;lika mycket el som hans kunder kan förväntas förbruka. Det uppstår dock&lt;br&gt;alltid en differens och denna differens regleras i efterhand mellan den&lt;br&gt;balansansvarige elleverantören och Svenska kraftnät inom ramen för den&lt;br&gt;nationella balansavräkningen. Denna avräkning baseras på resultaten av&lt;br&gt;beräkningar och mätningar i relevanta mätpunkter som av nätinnehavama&lt;br&gt;rapporteras in till Svenska kraftnät. Regleringen av denna differens är&lt;br&gt;inte särskilt förmånlig för den balansansvarige, varför det ligger i hans&lt;br&gt;intresse att försöka minimera denna differens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elleverantören kan också träffa avtal med någon annan om balans-&lt;br&gt;ansvaret i de uttagspunkter där han levererar el. Innebörden av ett sådant&lt;br&gt;avtal är att den balansansvarige gentemot Svenska kraftnät ekonomiskt&lt;br&gt;svarar för differensen mellan elleverantörens inköp och leveranser. För&lt;br&gt;denna tjänst betalar elleverantören ett fastställt pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna huvudregel aktualiseras främst då en elanvändare byter elleve-&lt;br&gt;rantör. Den nye elleverantören måste då klara ut frågan om balansan-&lt;br&gt;svaret i elanvändarens uttagspunkt genom att låta den dittillsvarande&lt;br&gt;balansansvarige fortsätta, träffa avtal med en ny balansansvarig eller&lt;br&gt;själv åta sig balansansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln aktualiseras också då en elleverantör skall börja leverera&lt;br&gt;el till en elanvändare som böljar ta ut el i en ny uttagspunkt, dvs. en elan-&lt;br&gt;vändare som har flyttat. Regeln blir också aktuell då en elleverantör skall&lt;br&gt;bötja leverera el i en ny uttagspunkt där el tidigare inte har levererats&lt;br&gt;eller där elöverföringen har varit avbruten under en tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid import av el gäller huvudregeln för elanvändaren i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelsen i 1 kap. 6 § andra stycket. Elanvändaren måste alltså själv&lt;br&gt;åta sig balansansvaret eller genom avtal se till att någon annan åtar sig&lt;br&gt;detta ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En speciell situation måste i detta sammanhang uppmärksammas. De&lt;br&gt;flesta mindre elanvändare har bara leveransavtal med en elleverantör.&lt;br&gt;Men det är inte ovanligt att en elanvändare köper el från flera elleveran-&lt;br&gt;törer, varvid en av dessa antingen själv har åtagit sig balansansvaret eller&lt;br&gt;genom avtal har sett till att någon annan har åtagit sig detta ansvar. De&lt;br&gt;övriga elleverantörerna säljer då el på s.k. fast kontrakt vilket innebär att&lt;br&gt;elanvändaren köper och också betalar för en viss i kontraktet angiven&lt;br&gt;mängd el under en viss angiven tidrymd oavsett hur mycket han faktiskt&lt;br&gt;förbrakar under den angivna tidrymden. En elleverantör som säljer på&lt;br&gt;fast kontrakt har också ett ansvar men det är inte kopplat till kundens&lt;br&gt;förbrukning. Hans ansvar innefattar i stället den mängd el som stipuleras&lt;br&gt;i kontraktet. Eftersom denna mängd, i motsats till kundens förväntade&lt;br&gt;förbrukning, alltid kan beräknas exakt uppstår aldrig några differenser&lt;br&gt;som behöver korrigeras i efterhand. Den balansansvarige elleverantören&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;däremot säljer på s.k. rörligt kontrakt, vilket innebär att elanvändaren be- Prop. 1998/99:137&lt;br&gt;talar för den mängd el han faktiskt förbrukat, med undantag för den&lt;br&gt;mängd han köpt på fast kontrakt. En elleverantör som vill börja leverera&lt;br&gt;el i en uttagspunkt på fast kontrakt behöver alltså dessförinnan bara&lt;br&gt;förvissa sig om att det redan finns någon som har åtagit sig balansan-&lt;br&gt;svaret i uttagspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elleverantör börjar leverera el i en uttagspunkt trots att det inte&lt;br&gt;finns någon balansansvarig kommer differensen mellan den mängd el&lt;br&gt;som av elleverantören tillförs det nationella elsystemet och elanvän-&lt;br&gt;darens förbrukning i praktiken att belasta Svenska kraftnät såsom&lt;br&gt;systemansvarig myndighet. Den ekonomiska tvist som därvid kan uppstå&lt;br&gt;får lösas på sedvanlig civilrättslig väg. Någon offentligrättslig sanktion&lt;br&gt;gentemot elleverantören finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uttagspunkt är, tekniskt sett, den anslutningspunkt där en anlägg-&lt;br&gt;ning för användning av el är ansluten till ett ledningsnät. Det är som&lt;br&gt;huvudregel i uttagspunkten elanvändaren, enligt avtal med nätinne-&lt;br&gt;havaren, tar ut el för förbrukning och det är därför också i uttagspunkten&lt;br&gt;som mätning av den överförda elen äger rum. Det nu sagda är dock inte&lt;br&gt;helt korrekt vad gäller hushållskunder i flerbostadshus. Husets anlägg-&lt;br&gt;ning för användning av el, dvs. husets interna ledningsnät, är visserligen&lt;br&gt;ansluten till ledningsnätet i uttagspunkten men det är inte där som de&lt;br&gt;boende i huset tar ut sin el för förbrukning. Det sker i stället, i enlighet&lt;br&gt;med avtalen mellan nätinnehavaren och de boende i huset, i den punkt på&lt;br&gt;husets interna ledningsnät där elen förs in till elanvändarens lägenhet.&lt;br&gt;Det är också i den punkten mätning av elanvändarens förbrukning äger&lt;br&gt;rum. Därför har definitionen av uttagspunkt i detta kapitel fatt den&lt;br&gt;utformning som framgår av andra stycket. Denna definition upptogs i&lt;br&gt;lagrådsremissen i en särskild paragraf, 8 kap. 4 §. På förslag av Lagrådet&lt;br&gt;har den nu tagits in som ett andra stycke i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En elleverantör som levererar el till en elanvändare i en viss&lt;br&gt;uttagspunkt är skyldig att fortsätta leverera el tills leveransskyldigheten&lt;br&gt;upphör enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveransskyldigheten upphör om elanvändaren slutar att ta ut el i&lt;br&gt;uttagspunkten, om någon annan elleverantör börjar leverera el till&lt;br&gt;elanvändaren i uttagspunkten eller om överföringen av el enligt 11&lt;br&gt;kap. 3 eller 4 § eller enligt avtal får avbrytas på grund av att&lt;br&gt;elanvändaren har försummat sina skyldigheter gentemot elleveran-&lt;br&gt;tören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte de elleverantörer som&lt;br&gt;avses i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 7 § i lagrådsremissens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras elleverantörernas leveransskyldighet gente-&lt;br&gt;mot sina kunder. Huvudregeln om denna leveransskyldighet finns i första&lt;br&gt;stycket. Om denna princip om leveransskyldighet inte införs kommer det&lt;br&gt;snart att finnas elanvändare som saknar elleverantör. Om den situationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inträffar bortfaller också kontrollen av att det finns en balansansvarig i&lt;br&gt;uttagspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elanvändare saknar såväl elleverantör som balansansvarig med-&lt;br&gt;för det att det ekonomiska ansvaret för hans förbrukning belastar&lt;br&gt;Svenska kraftnät som systemansvarig myndighet. Om elanvändaren däre-&lt;br&gt;mot bara saknar elleverantör men det finns en balansansvarig kommer&lt;br&gt;denne att bli ekonomiskt ansvarig för elanvändarens hela förbrukning.&lt;br&gt;Den balansansvarige blir alltså i praktiken elleverantör till elanvändaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elanvändare importerar el blir han skyldig att fortsätta importen&lt;br&gt;tills någon av förutsättningarna för leveransskyldighetens upphörande&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveransskyldigheten enligt första stycket upphör inte förrän någon av&lt;br&gt;de förutsättningar som nämns i andra stycket är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först nämns den situationen att elanvändaren inte längre tar ut el i&lt;br&gt;uttagspunkten. I praktiken innebär det att elanvändaren har flyttat och att&lt;br&gt;han nu tar ut el i en annan uttagspunkt. Elleverantörens leveransskyldig-&lt;br&gt;het upphör då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra fallet som nämns är att någon annan elleverantör börjar&lt;br&gt;leverera el till elanvändaren i uttagspunkten. I praktiken har elanvändaren&lt;br&gt;då bytt elleverantör. Byte av elleverantör kan ske på initiativ av såväl&lt;br&gt;elleverantören som elanvändaren. Innebörden av denna regel är bl.a. att&lt;br&gt;en elanvändares uppsägning av ett leveransavtal inte får någon verkan&lt;br&gt;förrän han har träffat ett leveransavtal med en ny elleverantör. Mot-&lt;br&gt;svarande gäller naturligtvis vid uppsägning från elleverantörens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen nämns det fallet att överföringen av el far avbrytas på grund&lt;br&gt;av att elanvändaren försummar sina skyldigheter gentemot elleveran-&lt;br&gt;tören. Beträffande hushållskunder regleras rätten att avbryta överföringen&lt;br&gt;av el i 11 kap. 3 och 4 §§. Enligt de paragraferna far överföringen av el&lt;br&gt;avbrytas om elanvändaren försummar sina skyldigheter och försummel-&lt;br&gt;sen utgör ett väsentligt avtalsbrott. De vanligaste försummelserna torde&lt;br&gt;vara bristande betalning av den levererade elen. För övriga elanvändare&lt;br&gt;saknas författningsbestämmelser. I stället torde frågan regleras i leve-&lt;br&gt;ransavtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringen av el kan också avbrytas på grund av elanvändarens för-&lt;br&gt;summelser gentemot nätinnehavaren. Sådant avbrytande påverkar dock&lt;br&gt;inte leveransskyldigheten. När överföringen återupptas måste alltså den&lt;br&gt;leveransskyldige fortsätta att leverera till elanvändaren. Bara då över-&lt;br&gt;föringen avbryts på begäran av elleverantören upphör alltså leverans-&lt;br&gt;skyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då överföringen av el avbryts är det inte ovanligt att det uppstår tvist&lt;br&gt;mellan de berörda parterna huruvida förutsättningar för att avbryta&lt;br&gt;överföringen föreligger eller ej. Först då en sådan tvist har lösts blir det&lt;br&gt;klarlagt om leveransskyldigheten har upphört eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att leveransskyldigheten gäller för den&lt;br&gt;elleverantör som säljer el på rörligt kontrakt. De elleverantörer som säljer&lt;br&gt;på fast kontrakt omfattas alltså inte av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En elleverantör, som skall börja leverera el i en uttagspunkt skall&lt;br&gt;omedelbart anmäla detta till berörd innehavare av nätkoncession.&lt;br&gt;Anmälan skall även innehålla en uppgift om vem som har åtagit sig&lt;br&gt;balansansvaret i uttagspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elleverantör som övertar leveranserna till en elanvändare i&lt;br&gt;dennes uttagspunkt får bara göra detta från och med den första dagen i&lt;br&gt;en kalendermånad. Anmälan enligt första stycket skall därvid ske&lt;br&gt;senast en månad innan övertagandet skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte de&lt;br&gt;elleverantörer som avses i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En innehavare av nätkoncession som tar emot en anmälan enligt&lt;br&gt;första stycket skall sända underrättelser i anledning därav enligt de&lt;br&gt;närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter om elleverantörers skyldigheter enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 § i lagrådsremissens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket regleras elleverantörernas skyldighet att hålla inne-&lt;br&gt;havaren av nätkoncession underrättad om i vilka uttagspunkter de&lt;br&gt;levererar el. Denna skyldighet gäller både då en leverans skall påbörjas i&lt;br&gt;en uttagspunkt och vid byte av elleverantör i en elanvändares uttags-&lt;br&gt;punkt, vilket kommer att vara den vanligaste situationen. Anmälan om&lt;br&gt;påbörjande av leverans måste enligt huvudregeln ske omedelbart. I denna&lt;br&gt;anmälan skall elleverantören också ange vem som har åtagit sig balans-&lt;br&gt;ansvaret i uttagspunkten. Denna skyldighet gäller oavsett om det sker&lt;br&gt;något övertagande eller inte av balansansvaret i uttagspunkten i samband&lt;br&gt;med att leveransen påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tekniska skäl får byte av elleverantör bara ske vid ett månadsskifte,&lt;br&gt;vilket föreskrivs i andra stycket. Denna föreskrift gäller bara då en elan-&lt;br&gt;vändare byter elleverantör i sin uttagspunkt. Påbörjande av leverans till&lt;br&gt;en ny kund i uttagspunkten, dvs. i samband med flyttning, eller i en helt&lt;br&gt;ny uttagspunkt eller i en uttagspunkt efter återinkoppling är däremot inte&lt;br&gt;knutet till någon viss dag. I dessa fall är det inte fråga om övertagande av&lt;br&gt;leveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då övertagande av leveranser skall ske måste anmälan enligt första&lt;br&gt;stycket ske senast en månad innan övertagandet skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elanvändare säger upp sitt leveransavtal för att i stället själv&lt;br&gt;börja importera el måste detta byte ske vid ett månadsskifte. I likhet med&lt;br&gt;elleverantörerna måste då elanvändaren till nätkoncessionshavaren göra&lt;br&gt;anmälan enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elleverantör inte följer föreskrifterna om övertagande av leve-&lt;br&gt;ranser vid ett månadsskifte och om anmälan senast en månad i förväg&lt;br&gt;medför det att innehavaren av nätkoncession inte kan sända resultaten av&lt;br&gt;beräkningar och mätningar till den nye elleverantören utan dessa sänds i&lt;br&gt;stället till den gamle elleverantören. Om det är fråga om leverans i en helt&lt;br&gt;ny uttagspunkt och elleverantören inte sänder en anmälan till innehavaren&lt;br&gt;av nätkoncession får denne inte kännedom om leveransen och kan därför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte sända resultaten av beräkningar och mätningar till elleverantören.&lt;br&gt;Det kan då uppstå svårigheter för elleverantören att göra en riktig debite-&lt;br&gt;ring av elanvändaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot påverkas inte leveransavtalet mellan elleverantören och elan-&lt;br&gt;vändaren av att elleverantören inte följer de nämnda föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att bestämmelserna i första och andra&lt;br&gt;styckena inte gäller de elleverantörer som säljer el på fast kontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jjärde stycket bemyndigas regeringen och nätmyndigheten att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om nätkoncessionshavarens skyldigheter i samband med&lt;br&gt;anmälningar enligt första stycket. Föreskrifterna kommer främst att avse&lt;br&gt;viss rapporteringsskyldighet gentemot berörda elleverantörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 femte stycket bemyndigas regeringen och nätmyndigheten att meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om elleverantörens skyldigheter enligt första&lt;br&gt;stycket. Dessa föreskrifter kommer främst att avse vilka uppgifter som&lt;br&gt;skall ingå i elleverantörens anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En elleverantör som avser att under en angiven tid leverera en&lt;br&gt;fastställd mängd el till en elanvändare skall anmäla detta till den&lt;br&gt;elleverantör som enligt 5 § första stycket är leveransskyldig i&lt;br&gt;elanvändarens uttagspunkt och till den som har åtagit sig balans-&lt;br&gt;ansvaret i uttagspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 9 § i lagrådsremissens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har nämnts under 4 § förekommer det att en elanvändare har flera&lt;br&gt;elleverantörer. En av dessa säljer då på rörligt kontrakt medan de övriga&lt;br&gt;säljer på fast kontrakt. Innebörden av fast kontrakt har utvecklats under&lt;br&gt;4 §. Den elleverantör som säljer på rörligt kontrakt är också den som är&lt;br&gt;leveransskyldig enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall en elanvändare har flera elleverantörer kommer den leverans-&lt;br&gt;skyldige elleverantören, som alltså säljer på rörligt kontrakt, att vid&lt;br&gt;balansavräkningen enligt 11 § påföras all förbrukning i uttagspunkten.&lt;br&gt;Han skall dock rätteligen bara påföras den mängd el som överstiger&lt;br&gt;leveranserna enligt de fasta kontrakten. För att denna korrigering skall&lt;br&gt;kunna ske måste därför de elleverantörer som säljer på fast kontrakt&lt;br&gt;anmäla detta till den elleverantör som säljer på rörligt kontrakt i&lt;br&gt;uttagspunkten. Sistnämnda elleverantör svarar sedan för avräkningen&lt;br&gt;mellan de berörda elleverantörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den leveransskyldige elleverantören inte själv har åtagit sig balans-&lt;br&gt;ansvaret måste även den balansansvarige underrättas. Vid balansav-&lt;br&gt;räkningen skall denne nämligen svara för skillnaden mellan den mängd el&lt;br&gt;som har tillförts det nationella elsystemet av elanvändarens elleveran-&lt;br&gt;törer, inklusive den el som levereras på fasta kontrakt, och den el som har&lt;br&gt;tagits ut i uttagspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon tidsangivelse för anmälan enligt denna paragraf finns inte,&lt;br&gt;främst därför att varken nätkoncessionshavaren eller den systeman-&lt;br&gt;svariga myndigheten berörs av denna anmälan. En leverans på fast kon-&lt;br&gt;trakt måste inte heller börja vid ett månadsskifte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Elanvändare som saknar elleverantör skall av berörd innehavare&lt;br&gt;av nätkoncession anvisas en elleverantör, som gentemot nätkon-&lt;br&gt;cessionshavaren har åtagit sig att leverera el till sådana elanvändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den anvisade elleverantören skall omedelbart underrätta elanvän-&lt;br&gt;daren om de villkor för leveransen som han avser att tillämpa och om&lt;br&gt;den dag då han avser att påbörja leveransen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 10 § i lagrådsremissens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera situationer kan tänkas då en elanvändare saknar elleverantör. Det&lt;br&gt;vanligaste fallet blir då elanvändaren flyttar och därmed börjar ta ut el i&lt;br&gt;en ny uttagspunkt. Enligt 5 § andra stycket upphör då den dittillsvarande&lt;br&gt;elleverantörens leveransskyldighet. Vidare kan den situationen uppstå då&lt;br&gt;en elanvändare flyttar in i ett nytt hus där det tidigare inte har levererats&lt;br&gt;el. Om elanvändaren i dessa situationer inte tecknar ett leveransavtal blir&lt;br&gt;nätkoncessionshavaren, enligt första stycket, skyldig att anvisa en&lt;br&gt;elleverantör. Slutligen uppstår den situationen då överföringen av el till&lt;br&gt;en elanvändare avbryts på grund av att elanvändaren försummar sina&lt;br&gt;skyldigheter gentemot elleverantören. Enligt 5 § andra stycket upphör&lt;br&gt;därmed den dittillsvarande elleverantörens leveransskyldighet. Då över-&lt;br&gt;föringen av el återupptas kan därför elanvändaren stå utan elleverantör.&lt;br&gt;Även då blir nätkoncessionshavaren skyldig att anvisa en elleverantör om&lt;br&gt;elanvändaren inte tecknar ett leveransavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med denna bestämmelse är inte i första hand att tillförsäkra&lt;br&gt;elanvändaren el utan syftet är att tvinga elanvändaren att göra rätt för sig&lt;br&gt;ekonomiskt. Om han saknar elleverantör har han nämligen alltjämt möj-&lt;br&gt;lighet att ta ut el i sin uttagspunkt men hans förbrukning kommer då&lt;br&gt;teoretiskt att ekonomiskt belasta Svenska kraftnät såsom systemansvarig&lt;br&gt;myndighet. I praktiken kommer dock denna ekonomiska differens mellan&lt;br&gt;inmatning och uttag på det aktuella lokalnätet inte att märkas utan&lt;br&gt;differensen kommer att ingå i den differens som alltid finns på ett elnät i&lt;br&gt;form av nätförluster. Därmed kommer hans förbrukning i praktiken att&lt;br&gt;ingå i kostnadsunderlaget för nättariffen varför det blir övriga kunder på&lt;br&gt;nätet som bekostar hans förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av bestämmelsen blir att alla nätkoncessionshavare blir&lt;br&gt;skyldiga att teckna avtal med elleverantörer som är villiga att åta sig de&lt;br&gt;uppgifter som regleras i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att den anvisade elleverantören omedelbart måste&lt;br&gt;meddela elanvändaren de villkor för leveransen han avser att tillämpa&lt;br&gt;och dagen för påbörjande av leveransen. Den omständigheten att nätkon-&lt;br&gt;cessionshavaren anvisar en elleverantör medför inte att det uppstår ett&lt;br&gt;avtalsförhållande mellan den anvisade elleverantören och elanvändaren.&lt;br&gt;Om denne inte vill godta de erbjudna villkoren har han möjlighet att,&lt;br&gt;innan han börjar ta ut el i uttagspunkten, antingen komma överens om&lt;br&gt;ändrade villkor med den anvisade elleverantören eller teckna leverans-&lt;br&gt;avtal med en annan elleverantör. Om han däremot inte agerar utan börjar&lt;br&gt;ta ut el i sin uttagspunkt från den dag som leveransen avses påböijas far&lt;br&gt;han anses ha godtagit de erbjudna villkoren. Sedan han böljat ta ut el i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttagspunkten kan elanvändaren på sedvanligt sätt säga upp leverans-&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En leverans enligt denna paragraf måste inte börja vid ett månadsskifte&lt;br&gt;eftersom det inte rör sig om ett övertagande av leveranserna. Enligt&lt;br&gt;huvudregeln i 6 § första stycket måste den anvisade elleverantören&lt;br&gt;omedelbart göra en anmälan till nätkoncessionshavaren att han skall&lt;br&gt;börja leverera el i uttagspunkten och vem som har åtagit sig balans-&lt;br&gt;ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som övertar balansansvaret i en elanvändares uttagspunkt får&lt;br&gt;bara göra det från och med den första dagen i en kalendermånad. Den&lt;br&gt;elleverantör som enligt 5 § första stycket är leveransskyldig i&lt;br&gt;uttagspunkten skall enligt de närmare föreskrifter som regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten meddelar&lt;br&gt;underrätta berörd innehavare av nätkoncession om övertagandet&lt;br&gt;senast en månad innan det skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den systemansvariga myndigheten får, om det finns särskilda skäl, i&lt;br&gt;det enskilda fallet medge att balansansvaret i en uttagspunkt skall&lt;br&gt;börja gälla tidigare än vad som följer av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En innehavare av nätkoncession som tar emot en anmälan enligt&lt;br&gt;första stycket skall sända underrättelser i anledning därav enligt de&lt;br&gt;närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 11 § i lagrådsremissens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket regleras när ett övertagande av balansansvaret får ske.&lt;br&gt;Av tekniska skäl får ett sådant övertagande bara ske vid ett månadsskifte.&lt;br&gt;Denna föreskrift gäller bara då det verkligen är fråga om ett övertagande&lt;br&gt;av balansansvaret. Däremot gäller inte bestämmelsen då någon åtar sig&lt;br&gt;balansansvaret i samband med att elleverans till en ny kund påbörjas i&lt;br&gt;uttagspunkten, dvs. i samband med att kunden flyttar, eller då någon åtar&lt;br&gt;sig balansansvaret i en helt ny uttagspunkt eller i en uttagspunkt efter&lt;br&gt;återinkoppling. I dessa fall är det inte fråga om övertagande av balans-&lt;br&gt;ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § första stycket föreskrivs att den elleverantör som skall börja&lt;br&gt;leverera el i en uttagspunkt skall underrätta nätinnehavaren om detta&lt;br&gt;senast en månad innan leveransen skall påböijas. Han skall samtidigt&lt;br&gt;underrätta nätinnehavaren om vem som har balansansvaret i uttags-&lt;br&gt;punkten. Övertagande av balansansvaret i en uttagspunkt kan dock ske&lt;br&gt;utan att leverantörsbyte äger rum. I det fallet skall den leveransskyldige&lt;br&gt;elleverantören senast en månad innan övertagandet skall ske anmäla detta&lt;br&gt;till nätinnehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon anmälan inte sker medför det att den gamle balans-&lt;br&gt;ansvariges ansvar gentemot Svenska kraftnät fortsätter att gälla. Dess-&lt;br&gt;utom fortsätter nätinnehavaren att sända resultaten av beräkningar och&lt;br&gt;mätningar till den gamle balansansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om underrättelse sker för sent fortsätter den gamle balansansvariges&lt;br&gt;ansvar att gälla till det första månadsskifte som infaller sedan en månad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förflutit från underrättelsen. Under samma tid fortsätter nätinnehavaren&lt;br&gt;att sända resultaten av beräkningar och mätningar till den gamle balans-&lt;br&gt;ansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda gäller balansansvaret, dvs. ansvaret gentemot Svenska kraft-&lt;br&gt;nät. Däremot påverkas inte förhållandet mellan de balansansvariga och&lt;br&gt;andra parter än Svenska kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare föreskrifter som regeringen eller nätmyndigheten i detta&lt;br&gt;sammanhang får meddela kommer främst att avse vilka uppgifter som&lt;br&gt;skall ingå i elleverantörens underrättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i andra stycket fanns tidigare i 4 § tredje stycket. En&lt;br&gt;kommentar till bestämmelsen finns i prop. 1997/98:159 s. 69 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket bemyndigas regeringen och nätmyndigheten att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om nätkoncessionshavarens skyldigheter i samband&lt;br&gt;med anmälningar enligt första stycket. Föreskrifterna kommer främst att&lt;br&gt;avse viss rapporteringsskyldighet gentemot berörda balansansvariga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En innehavare av nätkoncession skall enligt de närmare&lt;br&gt;föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer hålla den systemansvariga myndigheten under-&lt;br&gt;rättad om de uppgifter som har lämnats enligt 9 §. Han skall dessutom&lt;br&gt;hålla den systemansvariga myndigheten underrättad om vem som har&lt;br&gt;åtagit sig balansansvaret för hans egna inköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 12 § i lagrådsremissens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den underrättelseskyldighet som här föreskrivs för nätinnehavaren&lt;br&gt;gentemot den systemansvariga myndigheten avser uppgifter om&lt;br&gt;balansansvaret på hans nät. När det sker någon ändring i de förhållanden&lt;br&gt;som omfattas av underrättelseskyldigheten måste nätinnehavaren sända&lt;br&gt;en underrättelse om detta till den systemansvariga myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelseskyldigheten omfattar också balansansvaret för nätinne-&lt;br&gt;havarens egna inköp. Dessa inköp gör nätinnehavaren för att täcka&lt;br&gt;nätförlustema på det egna nätet. Närmare föreskrifter om skyldigheterna&lt;br&gt;enligt denna paragraf kommer att meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den systemansvariga myndigheten skall svara för avräkningen&lt;br&gt;mellan de balansansvariga enligt de föreskrifter som regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, myndigheten meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 13 § i lagrådsremissens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den systemansvariga myndigheten, dvs Svenska kraftnät, svarar för&lt;br&gt;avräkningen mellan de balansansvariga. Denna avräkning baserar sig på&lt;br&gt;de mätresultat som av nätinnehavama rapporteras till Svenska kraftnät.&lt;br&gt;Den reform som nu genomförs medför att fördelningen över tiden av&lt;br&gt;förbrukningen hos ett stort antal elanvändare inte kommer att mätas per&lt;br&gt;timme utan kommer att beräknas enligt en schablonmetod. Svenska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftnät kommer att svara för avräkningen mellan de balansansvariga&lt;br&gt;även beträffande dessa elanvändares förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandena mellan Svenska kraftnät och de balansansvariga, däri-&lt;br&gt;bland hur avräkningen skall gå till, regleras idag uteslutande i avtal&lt;br&gt;mellan de berörda. Många av de frågor som regleras i dessa avtal lämpar&lt;br&gt;sig dock inte för avtalsreglering utan bör i stället regleras i föreskrifter.&lt;br&gt;Sådana föreskrifter kommer därför att meddelas av regeringen och&lt;br&gt;Svenska kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter&lt;br&gt;eller villkor som har meddelats med stöd av lagen utövas, såvitt&lt;br&gt;avser frågor om elsäkerhet och driftsäkerheten hos det nationella&lt;br&gt;elsystemet, av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen i övrigt över efterlevnaden av denna lag och av före-&lt;br&gt;skrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen utövas av&lt;br&gt;nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen omfattar inte elleverantörernas skyldigheter enligt 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal skyldigheter för elleverantörer införs nu i 8 kap. Elleveran-&lt;br&gt;törerna verkar dock på en öppen, avreglerad marknad. Därför har det inte&lt;br&gt;införts några offentligrättsliga sanktioner mot den elleverantör som inte&lt;br&gt;fullgör sina skyldigheter. Eventuella tvister som uppstår på grund av att&lt;br&gt;en elleverantör inte fullgör sina skyldigheter far därför lösas på sedvanlig&lt;br&gt;civilrättslig väg, ytterst i allmän domstol. I ett nytt tredje stycke anges nu&lt;br&gt;som en följd av detta att tillsynen enligt ellagen inte omfattar elleveran-&lt;br&gt;törernas skyldigheter enligt 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beslut av nätmyndigheten enligt 2 kap. 18-20 §§, 3 kap. 3 §, 6-8&lt;br&gt;§§, 11, 14 och 15 §§, 4 kap. 6, 7 och 10 §§ samt 12 kap. 8 och 11 §§,&lt;br&gt;beslut av en tillsynsmyndighet enligt 12 kap. 2-4 §§ samt beslut av&lt;br&gt;den systemansvariga myndigheten om ersättning till den som enligt&lt;br&gt;8 kap. 2 § beordrats öka eller minska produktionen av el får över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om överklagande av andra&lt;br&gt;beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att hänvisningen till beslut enligt 3 kap. 12 § och&lt;br&gt;enligt 5 kap. 7, 10 och 11 §§ tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande— och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Elleverantörer som är leveransskyldiga enligt 8 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket skall senast den 1 december 1999 underrätta berörda&lt;br&gt;innehavare av nätkoncession om i vilka uttagspunkter de levererar&lt;br&gt;el. Detta gäller dock inte de elleverantörer som före den 1 november&lt;br&gt;1999 omfattades av bestämmelsen i 8 kap. 5 § i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett övertagande av leveranserna eller ett övertagande av balans-&lt;br&gt;ansvar får inte gälla från och med den 1 januari 2000 eller den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 2000. Detta gäller dock inte uttagspunkter där leverans av el&lt;br&gt;sker enligt leveransavtal som har ingåtts före den 1 november 1999&lt;br&gt;och enligt vilka elleveranserna skall upphöra under december 1999&lt;br&gt;eller februari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Inmatningen från producenter samt förbrukningen hos elkun-&lt;br&gt;der som inte omfattas av bestämmelserna i 3 kap. 10 § andra stycket&lt;br&gt;får till utgången av år 2001 mätas och beräknas enligt nämnda&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. En elanvändare vars elförbrukning över tiden, enligt ett&lt;br&gt;leveransavtal som gäller vid lagens ikraftträdande, skall mätas på&lt;br&gt;annat sätt än enligt föreskrifter om schablonberäkning, meddelade&lt;br&gt;med stöd av 3 kap. 10 §, omfattas inte av bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § första stycket under leveransavtalets återstående giltighetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Bestämmelsen i 3 kap. 12 § skall alltjämt gälla för de el-&lt;br&gt;användare som omfattades av bestämmelsen före lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. I tvister enligt 5 kap. 7 § eller 10 § som, vid lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande, är anhängiga vid nätmyndigheten eller allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol skall äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. En anmälan enligt 5 kap. 10 § andra stycket som har gjorts&lt;br&gt;senast den 30 april 1999 gäller som en underrättelse enligt den nya&lt;br&gt;bestämmelsen i 8 kap. 6 § om övertagande av leveranser från och&lt;br&gt;med den 1 november 1999. Detta gäller dock bara om elanvändaren&lt;br&gt;senast den 31 augusti 1999 har anmält till innehavaren av nätkon-&lt;br&gt;cession vem som skall överta leveranserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. En anmälan enligt 5 kap. 10 § andra stycket som har gjorts efter&lt;br&gt;den 30 april 1999 men senast den 31 augusti 1999 gäller som en&lt;br&gt;underrättelse om övertagande av leveranser från och med den&lt;br&gt;1 december 1999 enligt den nya bestämmelsen i 8 kap. 6 §. Detta&lt;br&gt;gäller dock bara om elanvändaren senast den 31 augusti 1999 har&lt;br&gt;anmält till innehavaren av nätkoncession vem som skall överta&lt;br&gt;leveranserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. En underrättelse enligt 8 kap. 4 § andra stycket i dess äldre&lt;br&gt;lydelse skall gälla som en underrättelse enligt 8 kap. 9 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under punkt 1 anges dagen för lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under punkt 2 behandlas vad som skall gälla för de elleverantörer som&lt;br&gt;den 1 november 1999 levererar el i uttagspunkter hos andra kunder än de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som tidigare har köpt sin el av leveranskoncessionshavaren. Sådana&lt;br&gt;elleverantörer blir leveransskyldiga enligt den nya bestämmelsen i 8 kap.&lt;br&gt;5 §. De elleverantörerna har idag ingen skyldighet att hålla nätkon-&lt;br&gt;cessionshavama underrättade om i vilka uttagspunkter de levererar el. En&lt;br&gt;sådan skyldighet införs dock den 1 november 1999 genom föreskriften i&lt;br&gt;8 kap. 6 § första stycket. Skyldigheten gäller dock bara då en elleverantör&lt;br&gt;börjar leverera el i en uttagspunkt. En nätkoncessionshavare måste dock&lt;br&gt;från början ha kännedom om vilka som levererar el i alla uttagspunkter&lt;br&gt;på hans ledningsnät för att han skall kunna fullgöra de nya uppgifter om&lt;br&gt;beräkning, mätning och rapportering som införs den 1 november 1999.&lt;br&gt;Därför införs den underrättelseskyldighet som föreskrivs i denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet som regleras i denna punkt gäller dock inte de uttags-&lt;br&gt;punkter där en elleverantör före den 1 november 1999 har levererat el&lt;br&gt;med stöd av en leveranskoncession. Beträffande sådana leveranser gällde&lt;br&gt;nämligen underrättelseskyldighet enligt 8 kap. 5 § i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under punkt 3 anges att övertagande av leveranser eller av balans-&lt;br&gt;ansvar inte far ske per den 1 januari eller den 1 mars 2000. Dessa två&lt;br&gt;dagar är kritiska i datorhänseende, varför nätinnehavaren inte bör be-&lt;br&gt;lastas med mer datorrelaterad administration än vad som är absolut&lt;br&gt;nödvändigt. Denna bestämmelse gäller dock inte i uttagspunkter där&lt;br&gt;elleveranser sker enligt leveransavtal som ingåtts före den 1 november&lt;br&gt;1999 och som löper ut under december 1999 eller februari 2000, efter-&lt;br&gt;som detta skulle kunna leda till att en elanvändare står utan elleverantör&lt;br&gt;eller balansansvarig då avtalets giltighetstid löper ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya föreskrifterna om mätning och beräkning av överförd el medför&lt;br&gt;att ett antal producenter och elanvändare som idag inte har timvis&lt;br&gt;mätning kommer att ingå i den kategori elkunder som skall ha timvis&lt;br&gt;mätning. Det kommer dock att krävas viss övergångstid för att nät-&lt;br&gt;innehavama skall hinna installera mätutrustning för timvis mätning hos&lt;br&gt;dessa kunder. Därför föreskrivs i punkt 4 att dessa kunder till utgången&lt;br&gt;av år 2001 får ingå bland de kunder som omfattas av systemet med&lt;br&gt;schablonberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 5, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, behandlas&lt;br&gt;de elanvändare som har leveransavtal enligt vilka deras förbrukning skall&lt;br&gt;mätas per timme. Flera av dessa elanvändare kommer enligt de före-&lt;br&gt;skrifter som meddelas av regeringen att ingå bland de elanvändare vars&lt;br&gt;förbrukning inte behöver mätas per timme. Enligt leveransavtalet skall&lt;br&gt;dock förbrukningen mätas per timme. Enligt 3 kap. 11 § skall de därmed&lt;br&gt;debiteras merkostnaden för denna mätning. Enligt bestämmelsen i denna&lt;br&gt;punkt undantas de dock från den bestämmelsen under avtalets åter-&lt;br&gt;stående giltighetstid. En elanvändare som omfattas av denna bestäm-&lt;br&gt;melse bör alltså underrätta nätkoncessionshavaren om sitt avtal i sam-&lt;br&gt;band med att han begär timvis mätning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 12 § hade vissa elan-&lt;br&gt;vändare rätt att vid flyttning återfå en del av den kostnad de betalat för&lt;br&gt;sin mätutrustning. I punkt 5 anges nu att denna rätt kvarstår för dessa&lt;br&gt;elanvändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 7 behandlas tvister enligt de upphävda bestämmelserna i 5 kap.&lt;br&gt;7 § eller 10 §. Om sådana tvister är anhängiga vid nätmyndigheten eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän förvaltningsdomstol den 1 november då 5 kap. upphör att gälla&lt;br&gt;skall tvisten även i fortsättningen prövas enligt de upphävda bestäm-&lt;br&gt;melserna. Sådana tvister gäller leveranskoncessionshavarens skyldighet&lt;br&gt;att leverera el respektive vilken elleverantör som har rätt att leverera el&lt;br&gt;inom ett leveransområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under punkt 8 behandlas anmälningar om byte av elleverantör från&lt;br&gt;leveranskoncessionshavaren till en annan elleverantör. Enligt nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser måste en elanvändare göra en sådan anmälan senast sex&lt;br&gt;månader innan den nya leveransen skall påböijas. Systemet med&lt;br&gt;leveranskoncession upphör att gälla den 1 november 1999. Anmälningar&lt;br&gt;som gjorts senast den 30 april 1999, dvs. sex månader eller mer innan&lt;br&gt;systemet avskaffas, gäller som en anmälan om byte av elleverantör&lt;br&gt;eftersom bytet då äger rum medan systemet fortfarande är i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i denna punkt kan dock en sådan anmälan i stället&lt;br&gt;betraktas som en anmälan enligt de nya bestämmelserna om övertagande&lt;br&gt;av leveranser från och med den 1 november 1999. En förutsättning för&lt;br&gt;detta är att elanvändaren senast den 31 augusti 1999 har anmält sin nye&lt;br&gt;elleverantör till nätkoncessionshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 9 behandlas samma situation som i punkt 7 men här behandlas&lt;br&gt;anmälningar om byte av elleverantör från leveranskoncessionshavaren&lt;br&gt;till en annan elleverantör som har gjorts efter den 30 april 1999 och&lt;br&gt;senast den 31 augusti 1999. De gäller som en anmälan enligt de nya&lt;br&gt;bestämmelserna om övertagande av leveranser från och med den&lt;br&gt;1 december 1999. En förutsättning för detta är att elanvändaren senast&lt;br&gt;den 31 augusti 1999 har anmält till nätkoncessionshavaren vem som&lt;br&gt;övertar leveranserna från och med den 1 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 10 behandlas underrättelser om övertagande av balansansvar.&lt;br&gt;Enligt 8 kap. 4 § andra stycket i dess äldre lydelse skall elanvändaren&lt;br&gt;hålla nätkoncessionshavaren underrättad om vem som har åtagit sig&lt;br&gt;balansansvaret i hans uttagspunkt. Då de nya bestämmelserna träder i&lt;br&gt;kraft den 1 november 1999 vet alltså nätkoncessionshavaren vem som&lt;br&gt;har balansansvaret i de uttagspunkter för vilka underrättelse har gjorts av&lt;br&gt;elanvändaren enligt de gamla bestämmelserna. Någon ytterligare&lt;br&gt;underrättelse behövs därför inte när de nya bestämmelserna träder i kraft&lt;br&gt;den 1 november 1999. Den gamla underrättelsen gäller alltså tills en&lt;br&gt;underrättelse om övertagande av balansansvar görs enligt de nya&lt;br&gt;föreskrifterna i 8 kap. 9 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av Leveranskoncessionsut-&lt;br&gt;redningens skrivelse Övergripande bedömningar&lt;br&gt;beträffande schablonavräkning och det fortsatta&lt;br&gt;utredningsarbetet avseende leveranskoncessions-&lt;br&gt;systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEKO-utredningens huvuduppgift är att utvärdera leveranskoncessions-&lt;br&gt;systemet. Den övergripande frågan är om systemet bör avskaffas eller i&lt;br&gt;någon form permanentas. Arbetet skall redovisas senast den 1 november&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall med förtur analysera behovet och konsekvenserna&lt;br&gt;av att undanta kunder med låg elförbrukning från grundprincipen om tim-&lt;br&gt;vis mätning av elanvändningen vid byte av elleverantör. I denna del skall&lt;br&gt;arbetet redovisas senast den 1 februari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 4 december beslutade riksdagen emellertid att ett sådant undantag&lt;br&gt;från kravet på timvis mätning skall börja gälla senast fr.o.m. den 1 no-&lt;br&gt;vember 1999. Detta genom att s.k. schablonavräkning införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut har starkt förändrat förutsättningarna för LEKO-&lt;br&gt;utredningen. Dels är flera av de frågor utredningen har att besvara till den&lt;br&gt;1 februari 1999 redan utklarade. Dels innebär riksdagens beslut i&lt;br&gt;praktiken att leveranskoncessionssystemet i sin nuvarande form inte kan&lt;br&gt;bestå efter den 1 november 1999. Härmed är inte heller utredningens&lt;br&gt;huvuduppgift längre relevant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund redovisas i skrivelsen utredningens syn på&lt;br&gt;införandet av schablonavräkning och på hur det fortsatta utrednings-&lt;br&gt;arbetet bör bedrivas. De rekommendationer som lämnas sammanfattas&lt;br&gt;nedan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utredningens syn på timmätning och schablonavräkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att elmarknaden kan fungera som en effektiv marknad&lt;br&gt;för alla elkonsumenter. Om den mekanism som effektivast sätter press på&lt;br&gt;priserna, dvs. en fri och öppen konkurrens, verkligen skall ges möjlighet&lt;br&gt;att verka, så krävs därför att kravet på timmätning vid leverantörsbyte tas&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att, som riksdagen beslutat, införa schablonavräkning är den snabbaste&lt;br&gt;och mest kostnadseffektiva metoden för att öppna elmarknaden för alla&lt;br&gt;kunder. Visserligen har riksdagen uttalat att gränsen för schablonavräk-&lt;br&gt;ning i ett första steg bör ligga på 25 A, för att senare läggas vid 63 A.&lt;br&gt;Men utredningsarbetet har visat att det finns goda skäl som talar för att&lt;br&gt;gränsen bör läggas högre än vid 63 A. En tänkbar gräns som diskuterats&lt;br&gt;och vunnit allmänt gehör i gruppen av sakkunniga och experter är en säk-&lt;br&gt;ringsstorlek på 200 A, vilket motsvarar en ungefärlig årsförbrukning på&lt;br&gt;300 000 kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att jag förordar en högre gräns hänger samman med att kostnaderna&lt;br&gt;för att installera och driva system för timvis mätning är många gånger&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;större än behovet och värdet av den timvisa informationen om elför-&lt;br&gt;brukningen för den helt övervägande delen av kundkollektivet. Detta&lt;br&gt;framgår entydigt av utredningsarbetet. Varken i dagsläget eller på längre&lt;br&gt;sikt finns därför behov av statliga stimulansåtgärder för att åstadkomma&lt;br&gt;en allmän installation av timmätare. I den mån en sådan utveckling är&lt;br&gt;önskvärd bör den ske när marknaden finner att installation av timmätare&lt;br&gt;är lönsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid val av huvudmodell för schablonavräkning ligger det närmast till&lt;br&gt;hands att studera de lösningar som valts i Norge och Finland. Den norska&lt;br&gt;modellen har praktiserats sedan 1995. I Finland infördes schablonav-&lt;br&gt;räkning den 1 september 1998. Den norska modellen kan beskrivas som&lt;br&gt;en områdesmodell i den meningen att endast en schablonkurva används&lt;br&gt;för varje nätområde. Den finska modellen kan på motsvarande sätt&lt;br&gt;karakteriseras som en kategorimodell, eftersom den bygger på olika&lt;br&gt;schablonkurvor för olika förbrukarkategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande motivet för att införa schablonavräkning är att kon-&lt;br&gt;kurrensen skall öka och att alla elkonsumenter skall ges tillträde till den&lt;br&gt;fria elmarknaden. I valet mellan de två modellerna måste därför konkur-&lt;br&gt;rensaspekten väga tyngst enligt min mening. Mot denna bakgrund be-&lt;br&gt;dömer jag att områdesmodellen är att föredra, eftersom den skapar kon-&lt;br&gt;kurrensneutralitet mellan marknadens olika aktörer och ger bäst förut-&lt;br&gt;sättningar för att en normal marknad skall etableras. Samtidigt är också&lt;br&gt;områdesmodellen mest kostnadseffektiv om man, som jag förordar, väl-&lt;br&gt;jer en hög gräns för undantag från kravet på timmätare. Enligt min me-&lt;br&gt;ning bör därför områdesmodellen i första hand bilda utgångspunkt för det&lt;br&gt;schablonavräkningssystem som skall införas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har dock inte i det hittillsvarande arbetet funnits möjlighet&lt;br&gt;att mer i detalj analysera vilka praktiska konsekvenser de olika möjliga&lt;br&gt;schablonavräkningsmodellema skulle fa för bl.a. balansavräkningen. I&lt;br&gt;samband med de praktiska förberedelser som nu måste ta vid bör därför&lt;br&gt;dessa aspekter ingående analyseras. Skulle det därvid visa sig att områ-&lt;br&gt;desmodellen inte är lämpligast bör det finnas utrymme för anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att marknaden skall fungera effektivt är det väsentligt att uppsäg-&lt;br&gt;ningstiden vid byte av leverantör hålls kort. Högst en månad, som riks-&lt;br&gt;dagen förordat, är rimligt enligt min mening. Vid leverantörsbyte uppstår&lt;br&gt;en administrativ kostnad. Denna skall enligt riksdagens beslut inte be-&lt;br&gt;lasta den kund som byter leverantör. Det bör därför utredas vem som&lt;br&gt;skall stå för kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara möjligt att införa schablonavräkning till den 1 november&lt;br&gt;1999. En helt avgörande förutsättning är dock att de praktiska förbere-&lt;br&gt;delserna inleds omedelbart och redan från början bedrivs med full kraft.&lt;br&gt;En reservation bör också ges för att arbetet eventuellt kan påverkas ne-&lt;br&gt;gativt av de IT-relaterade problem som antas kunna uppkomma inom&lt;br&gt;elförsörjningen i samband med millennieskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av schablonavräkning kräver ändringar såväl i ellagen som i&lt;br&gt;vissa förordningar och föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konsekvenser av att schablonavräkning införs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncessionssystemet ger mindre kunder och små elproducenter&lt;br&gt;ett särskilt skydd. Eftersom systemet i nuvarande form enligt min be-&lt;br&gt;dömning kommer att upphöra samma dag man inför schablonavräkning,&lt;br&gt;så måste dessa skydd hanteras på något annat sätt, om man alltjämt anser&lt;br&gt;att de behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande skyddet för mindre kunder anser jag att dagens&lt;br&gt;prisprövning av försåld el bör tas bort. Inte heller dagens leveransplikt&lt;br&gt;behövs. Däremot krävs att någon aktör utpekas som temporärt ekono-&lt;br&gt;miskt ansvarig i en situation där en kund befinner sig i avtalslöst till-&lt;br&gt;stånd. Detta ansvar bör ligga på den lokala nätägaren. För detta måste&lt;br&gt;nätägaren ha rätt att på något sätt kompensera sig ekonomiskt. Enligt min&lt;br&gt;mening bör det handla om att nätägaren skall kräva betalning av kunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När schablonavräkning införs och leveranskoncessionssystemet i nuva-&lt;br&gt;rande form upphör blir elmarknaden fri för alla konsumenter och leve-&lt;br&gt;rantörer. För att marknaden skall fungera effektivt bör dock vissa för-&lt;br&gt;tydliganden göras i dagens regelverk. Bl.a. bör en elåterförsäljare vara&lt;br&gt;skyldig att se till att det finns en balansansvarig för en uttagspunkt i vil-&lt;br&gt;ken han säljer el. Detta bör åtminstone gälla för schablonavräknade/ icke&lt;br&gt;timmätta kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns behov av att se över vissa andra praktiska aspekter på an-&lt;br&gt;svarsfördelning och informationsflöden mellan olika aktörer på elmark-&lt;br&gt;naden. Således bör analyseras hur elåterförsäljamas rapporteringsskyl-&lt;br&gt;digheter gentemot nätägama praktiskt bör hanteras. Vidare bör analyse-&lt;br&gt;ras om det fordras en särskild kontrollfunktion för att tillse att elåterför-&lt;br&gt;säljama lever upp till sina rapporteringsskyldigheter, samt om elåterför-&lt;br&gt;säljama bör åläggas en särskild anmälningsplikt, auktorisation e.d. Det&lt;br&gt;kan även finnas skäl att analysera om det kommer att finnas behov av ett&lt;br&gt;särskilt ärendehanteringssystem för att administrera leverantörsbyten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att marknaden öppnas kommer sannolikt att leda till en starkt&lt;br&gt;accelererande omstrukturering av försäljningsverksamheten på elmark-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till uppläggning av det fortsatta utredningsarbetet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut att schablonavräkning skall införas senast den 1 no-&lt;br&gt;vember 1999 innebär en pressad tidplan för förberedelserna. Regeringen&lt;br&gt;bör därför omgående uppdra åt Svenska kraftnät att i samarbete med&lt;br&gt;Energimyndigheten och branschen utarbeta ett system för schablonav-&lt;br&gt;räkning som skall kunna träda i kraft den 1 november 1999. I arbetet bör&lt;br&gt;Svenska kraftnät samråda med LEKO-utredningen. De delar av uppdra-&lt;br&gt;get som regering och riksdag har att ta ställning till bör redovisas senast i&lt;br&gt;månadsskiftet februari/mars 1999. Därefter kan LEKO-utredningen göra&lt;br&gt;en samlad bedömning och redovisa denna för regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om jag anser att områdesmodellen är att föredra framför katego-&lt;br&gt;rimodellen, så krävs ytterligare analyser av de praktiska konsekvenserna&lt;br&gt;av val av modell och ställningstaganden vad gäller olika konkreta lös-&lt;br&gt;ningar. Detta bör vara en huvuduppgift i uppdraget till Svenska kraftnät.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör i uppdraget ingå att belysa vilka konsekvenser schablonav-&lt;br&gt;räkning får beträffande balansansvaret och balansavräkningen samt att&lt;br&gt;lämna förslag till hur balansavräkningen skall organiseras. I uppdraget&lt;br&gt;bör också ingå att analysera vissa praktiska aspekter på ansvarsfördelning&lt;br&gt;och informationsflöden mellan olika aktörer på elmarknaden. Svenska&lt;br&gt;kraftnät bör också belysa vilka lag- och andra regeländringar som behövs&lt;br&gt;för införandet av schablonavräkning. I övrigt bör uppdraget baseras på de&lt;br&gt;ställningstaganden beträffande gräns för schablonavräkning, skydd för&lt;br&gt;mindre elkunder, m.m., som görs i skrivelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEKO-utredningens arbete har hittills i mycket fokuserats på frågan&lt;br&gt;om schablonavräkning. Frågan om de små elproducenternas förutsätt-&lt;br&gt;ningar har därför ännu inte behandlats särskilt ingående. Att analysera&lt;br&gt;behovet av skydd till de små elproducenterna bör bli en av de centrala&lt;br&gt;frågorna i utredningens fortsatta arbete. Detta bör inriktas på följande&lt;br&gt;frågor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Vem bör stå för de administrationskostnader som uppstår i samband&lt;br&gt;med leverantörsbyten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Har leveranskoncessionärema rätt till skadestånd p.g.a. att konces-&lt;br&gt;sionsvillkoren förändrats under löpande koncessionstid?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Har kunder vars huvudsäkring ligger under gränsen för undantaget,&lt;br&gt;men som redan har installerat timmätare, rätt till kompensation?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Vad skall hända med det undantag som idag finns för leveranskonces-&lt;br&gt;sionärens elleveranser inom fjärrvärmeområden m.m.?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Bör gatubelysning kunna undantas från kravet på timmätning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Hur bör ett eventuellt skydd för små elproducenter hanteras när scha-&lt;br&gt;blonavräkning införs?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Bör elräkningar endast få baseras på verklig elförbrukning? Hur bör&lt;br&gt;man i sådana fall gå tillväga för att uppnå detta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de förändrade förutsättningarna är det inte längre meningsfullt&lt;br&gt;att LEKO-utredningen avlämnar ett delbetänkande den 1 februari 1999.&lt;br&gt;Merparten av de ovannämnda frågorna bör istället redovisas senast i må-&lt;br&gt;nadsskiftet mars/april. I synnerhet frågorna om skyddet för de små el-&lt;br&gt;producenterna samt om elräkningar endast bör få baseras på verklig el-&lt;br&gt;förbrukning bör emellertid i huvudsak redovisas i LEKO-utredningens&lt;br&gt;slutbetänkande. Detta bör avlämnas senast den 1 oktober 1999.&lt;br&gt;Utredningens nya inriktning bör preciseras genom tilläggsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Affärsverkets svenska kraftnät&lt;br&gt;och Statens energimyndighets rapport Förslag till&lt;br&gt;modell för schablonavräkning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftnät och Energimyndigheten redovisar i denna rapport ett&lt;br&gt;förslag till modell för schablonavräkning i Sverige samt förslag till&lt;br&gt;nödvändiga förändringar i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den schablonavräkningsmodell vi förordar är en områdesmodell. Om-&lt;br&gt;rådesmodellen baseras på förbrukningsprofilen inom ett nätområde. En&lt;br&gt;sådan modell tillämpas i Norge. Den modell som vi redovisar har utfor-&lt;br&gt;mats för att passa de förhållanden som gäller på den svenska elmark-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen innebär att balansavräkningen med den nuvarande rapporte-&lt;br&gt;ringen av timmätvärden och ospecificerad förbrukning (förbrukning som&lt;br&gt;inte mäts timvis och nätförluster) används för att preliminärt avräkna de&lt;br&gt;balansansvarigas schablonleveranser i nätområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen är konkurrensneutral och bedöms kunna genomföras till den&lt;br&gt;1 november 1999. Modellen ger möjlighet till framtida utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införande av schablonavräkning medför ett antal nya arbetsuppgifter&lt;br&gt;för nätägama, elleverantörer, balansansvariga och Svenska Kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Nätägama ska ansvara för att ta fram underlag för förbruknings-&lt;br&gt;profilen i området samt ta fram andelstal som motsvarar de olika&lt;br&gt;balansansvarigas och elleverantörernas leveranser i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Elleverantören ska se till att det finns en balansansvarig för&lt;br&gt;elleveransen och underrätta nätägaren om balansansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Balansansvariga ansvarar för avräkning av andra elleverantörer&lt;br&gt;som de har balansansvar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Svenska Kraftnät ansvarar för avräkning av de balansansvarigas&lt;br&gt;schablonleveranser i resp, nätområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med regeringens direktiv har LEKO-utredningens över-&lt;br&gt;väganden och slutsatser tagits som utgångspunkt i denna utredning.&lt;br&gt;Detta innebär bl.a. att den modell som föreslås är väl förenlig med&lt;br&gt;LEKO-utredningens förslag till övre gräns för schablonavräkning (200&lt;br&gt;A). Det är emellertid också möjligt att tillämpa modellen vid en lägre&lt;br&gt;gräns. Frågan om vilken gräns som ska gälla för när timmätning erfor-&lt;br&gt;dras kan således avgöras på andra grunder än med hänsyn till avräknings-&lt;br&gt;modellen som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att det första bytestillfället med schabloner blir den 1&lt;br&gt;november 1999 för sådana elanvändare som sagt upp sina avtal senast 6&lt;br&gt;månader innan. Nästa bytestillfälle blir den 1 december 1999 för sådana&lt;br&gt;elanvändare där elleverantören underrättat om leverantörsbytet enligt de&lt;br&gt;nya reglerna, och gjort detta före den 10 november 1999. Därefter kan&lt;br&gt;byte ske vaije månadsskifte. Vi föreslår dock att övergångsbestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melserna utformas så att byten inte sker den 1 januari och den 1 mars&lt;br&gt;2000. Skälet är att dessa datum är s.k. millenniekritiska datum. Av drift-&lt;br&gt;säkerhetsskäl bör regelförändringar och förändringar i handelsmönster&lt;br&gt;vid dessa tidpunkter minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över Leverans-&lt;br&gt;koncessionsutredningens skrivelse och Affärsverkets&lt;br&gt;svenska kraftnät och Statens energimyndighets&lt;br&gt;rapport Förslag till modell för schablonavräkning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1. Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter gemensam remiss av Leveranskoncessionsutredningens skrivelse&lt;br&gt;Övergripande bedömningar beträffande schablonavräkning och det fort-&lt;br&gt;satta utredningsarbetet avseende leveranskoncessionssystemet och&lt;br&gt;Affärsverkets svenska kraftnät och Statens energimyndighets rapport&lt;br&gt;Förslag till modell för schablonavräkning har yttrande avgetts av&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm, Kommerskollegium, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Statskontoret, Konsumentverket, Svenska Kommunförbundet, Svensk&lt;br&gt;Handel och Tjänsteföretagen, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF),&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund, Svenska Kraftverksföreningen, Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige (LO), Sveriges Fastighetsägareförbund, Villa-&lt;br&gt;ägarnas Riksförbund (Villaägarna), Hyresgästernas Riksförbund,&lt;br&gt;Sveriges Elleverantörer (SVEL), Elmaterialleverantöremas förening och&lt;br&gt;Sveriges Elbrukarförening. Justitiekanslem, Bokföringsnämnden,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Naturvårdsverket och Elsäkerhetsverket har avstått&lt;br&gt;från att yttra sig över rapporten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Syn på införandet av schablonberäkning den 1 november&lt;br&gt;1999&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser är positiva till förslaget att de mindre&lt;br&gt;elkunderna skall ges möjlighet att välja elleverantör utan krav på timvis&lt;br&gt;mätning och ett flertal remissinstanser betonar vikten av att även de små&lt;br&gt;elkonsumentema kan dra nytta av elmarknadens avreglering genom&lt;br&gt;sänkta elpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser, däribland Kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Kraftverksföreningen och SVEL, påpekar dock att tidplanen för genom-&lt;br&gt;förandet är mycket knapp, vilket innebär en betydande risk för praktiska&lt;br&gt;problem vid genomförandet och behov av framtida justeringar av&lt;br&gt;regelverket. Detta kan enligt Kammarrätten i Stockholm medföra att&lt;br&gt;stora resurser i efterhand måste läggas ned på justeringar. Kraftverks-&lt;br&gt;föreningen och SVEL betonar millenniumproblematiken och svårigheten&lt;br&gt;för berörda företag inom elförsörjningen att hinna ta fram bl.a. de IT-&lt;br&gt;baserade stödsystem som kommer att krävas och att dessa frågor inte&lt;br&gt;närmare belysts av utredningen och de båda myndigheterna. Även&lt;br&gt;Industriförbundet uttrycker oro för de problem som kan uppstå i samband&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 137&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med millenniumskiftet och förordar ett införande efter årsskiftet. LO och&lt;br&gt;Villaägarnas riksförbund framhåller att det är mycket angeläget att&lt;br&gt;elmarknaden i praktiken öppnas för mindre kunder och betonar vikten av&lt;br&gt;att den föreslagna tidplanen kan hållas. LO framför också att det kan bli&lt;br&gt;nödvändigt med någon form av sanktionsåtgärder för de företag som inte&lt;br&gt;är beredda att i tid åstadkomma nödvändiga förberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO betonar också att Nätmyndighetens ansvar för att noggrant följa&lt;br&gt;utvecklingen på elmarknaden kommer att öka när den nya reformen&lt;br&gt;träder i kraft och att tillräckliga resurser för detta ändamål måste avsättas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Modell och gräns för schablonberäkning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inget att erinra vad gäller valet av modell för&lt;br&gt;schablonberäkning. Konkurrensverket framhåller områdesmodellens&lt;br&gt;fördelar ur konkurrenssynpunkt genom att den inte förutsätter en&lt;br&gt;dominerande elsäljare. De flesta remissinstanser har heller inget att erinra&lt;br&gt;mot utredningens förslag att gränsen för schablonberäkning bör sättas till&lt;br&gt;200 A..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm, Statskontoret, Konsumentverket och Villa-&lt;br&gt;ägarna pekar på konstaterandet i myndigheternas rapport att områdes-&lt;br&gt;modellen i kombination med en hög gräns för schablonberäkning kan&lt;br&gt;innebära att småförbrukare får en ogynnsam profil om det finns många&lt;br&gt;elanvändare med höga effektnivåer inom nätområdet och ansluter sig till&lt;br&gt;myndigheternas slutsats att denna fråga bör belysas ytterligare. Villa-&lt;br&gt;ägarna liksom Elmaterial Leverantörernas förening förordar bl.a. av detta&lt;br&gt;skäl en lägre gräns, 63 A resp. 25 A.. Kraftverksföreningen å andra sidan&lt;br&gt;påpekar att det inte finns belägg för att profilen i genomsnitt skulle&lt;br&gt;behöva bli sämre vid en hög gräns. De stora kundernas uttag, vilka&lt;br&gt;påverkar de små kundernas uttagsprofil, kan ha synnerligen olika&lt;br&gt;karaktär och att det därför inte går att dra någon generell slutsats om små&lt;br&gt;kunder gynnas eller missgynnas. Enligt Kraftverksföreningen bör frågan&lt;br&gt;därför inte tillmätas någon avgörande betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVEL och Kraftverksföreningen betonar att områdesmodellen ställer&lt;br&gt;höga kvalitetskrav på mätseriema för den förbrukning som inte schablon-&lt;br&gt;mäts och att en hög gräns ökar möjligheterna för en fungerande balans-&lt;br&gt;avräkning, vilket är väsentligt för reformens trovärdighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Uppsägningstid och kostnader vid leverantörsbyte&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna har inget att erinra mot myndigheterna för-&lt;br&gt;slag med fasta bytesdagar. Konkurrensverket och Villaägarna påpekar&lt;br&gt;dock att den föreslagna modellen innebär att uppsägningstiden för&lt;br&gt;kunden i realiteten kommer att variera mellan en och två månader.&lt;br&gt;Konkurrensverket påpekar att de förutsättningar som skall gälla vid byte&lt;br&gt;bör tydliggöras i lagtexten. Villaägarna föreslår att byte skall tillåtas vid&lt;br&gt;en bestämd dag i veckan så att uppsägningstiden kan begränsas till en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månad. Konsumentverket framför att systemet med en fast bytesdag per&lt;br&gt;månad kan accepteras under ett inledningsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet och Industriförbundet framhåller särskilt behovet&lt;br&gt;av att myndigheternas förslag att inte tillåta leverantörsbyten vid&lt;br&gt;millenniekritiska dagar genomförs. Kraftverksföreningen uttrycker oro&lt;br&gt;för den tidspress som kommer att uppstå i synnerhet inför det leve-&lt;br&gt;rantörsbyte som kommer att ske den 1 december. Att dessa byten enligt&lt;br&gt;förslaget far aviseras ända fram till den 9 november kommer öka risken&lt;br&gt;ytterligare för svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna har inget att erinra mot förslaget att någon&lt;br&gt;avgift inte skall tas ut av den kund som byter leverantör. Svensk Handel&lt;br&gt;ifrågasätter att den som byter elleverantör inte också skall belastas av&lt;br&gt;kostnaderna för bytet och ansluter sig till utredningens ställningstagande&lt;br&gt;att frågan bör analyseras ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen efterlyser en samlad bild av hur kostnaderna för&lt;br&gt;de åtgärder som krävs i samband med leverantörsbyte skall fördelas och&lt;br&gt;betonar att de kostnader som faller på nätägaren bör få räknas in i de&lt;br&gt;kostnader som far täckas av nätavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Påverkan på elmarknadens parter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna har inget att invända mot myndigheternas&lt;br&gt;förslag till övergripande organisation vid tillämpning av schablonbe-&lt;br&gt;räkning och bl.a. Konsumentverket och Sveriges Fastighetsägare väl-&lt;br&gt;komnar förslaget att ansvaret för att utse balansansvarig flyttas från den&lt;br&gt;enskilde förbrukaren till elleverantören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF betonar behovet av en tydlig avtalsrelation mellan nätägare och&lt;br&gt;balansansvarig som klart reglerar parternas ekonomiska ansvar vid&lt;br&gt;bristande rapportering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen och Sveriges elleverantörer framför att den mest&lt;br&gt;rationella lösningen vad gäller schablonavräkning och balansavräkning är&lt;br&gt;att Svenska kraftnät gör schablonavräkningen per balansansvarig och el-&lt;br&gt;leverantör. Vidare framhålls betydelsen av att tidstariffer kan tillämpas i&lt;br&gt;det system för schablonavräkning som kommer att införas. Kraftverks-&lt;br&gt;föreningen betonar också att nätägaren bör ges incitament att sträva efter&lt;br&gt;en hög kvalitet i mätvärdesrapporteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fastighetsägarförbund betonar betydelsen av att rättsläget för&lt;br&gt;fastighetsägare som för hyresgästers räkning köper och levererar el inom&lt;br&gt;fastigheten klarläggs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Framtida timmätarinstallationer och hantering av kostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens ställningstagande att det inte finns skäl för staten att vidta&lt;br&gt;statliga stimulansåtgärder för att få till stånd en storskalig installation av&lt;br&gt;timmätare möts utan invändningar av de flesta remissinstanser. Kon-&lt;br&gt;sumentverket och Svensk Handel uttalar sitt stöd för utredningens&lt;br&gt;uppfattning i denna fråga och betonar samtidigt att fakturor i framtiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör avspegla faktisk förbrukning. Elmaterial Leverantörernas förening&lt;br&gt;framför att krav på ett minsta antal avläsningar av faktisk förbrukning per&lt;br&gt;år bör regleras i lag i samband med övergången till schablonavräkning.&lt;br&gt;Föreningen framför också att LEKO-utredningen har överskattat kost-&lt;br&gt;naderna för timvis mätning och mätvärdeshantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna har inget att erinra mot myndigheterna&lt;br&gt;förslag att kostnader för timmätning över schablongränsen skall ingå i&lt;br&gt;nättariffen. Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter dock en sådan kost-&lt;br&gt;nadsfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen och SVEL betonar att avräkning utifrån tim-&lt;br&gt;värden för kunder under schablongränsen endast bör få förekomma hos&lt;br&gt;kunder som har avtal som gör fortsatt timvis avräkning nödvändig.&lt;br&gt;Föreningen saknar också bestämmelser om tidsbegränsning av tills-&lt;br&gt;vidareavtal. LRF å andra sidan ställer sig negativ till en avgift för tim-&lt;br&gt;värdeshantering eftersom rörligt pris till slutanvändare bidrar till last-&lt;br&gt;utjämning och därigenom mindre miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Fastighetsägare anser att maxpriset för timmätare bör be-&lt;br&gt;hållas trots att schablonavräkning införs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Balansansvar och behov av skyddsregler för konsumenter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svensk Handel betonar att prisreglering inte är förenligt med en fri mark-&lt;br&gt;nad. Behovet av ett konsumentskydd för kunder som hamnat i ett avtals-&lt;br&gt;löst tillstånd framhålls av Konsumentverket och LO. Konsumentverket&lt;br&gt;betonar behovet av att Statens energimyndighet även fortsättningsvis&lt;br&gt;följer upp prisutvecklingen på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Leveranskoncessions-&lt;br&gt;utredningens delbetänkande Öppen elmarknad (SOU&lt;br&gt;1999:44)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;LEKO-utredningen tillsattes sommaren 1998 med uppgift att utvärdera&lt;br&gt;systemet med leveranskoncessioner. En sådan koncession ger ensamrätt&lt;br&gt;att inom ett visst geografiskt område sälja el till kunder vars förbrukning&lt;br&gt;inte mäts timvis. Koncessionen innebär även skyldighet att inom området&lt;br&gt;leverera el för normala förbrukningsändamål till alla elanvändare som så&lt;br&gt;önskar och att köpa el från små produktionsanläggningar. I båda fallen&lt;br&gt;skall priset vara skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade den 4 december 1998 att alla hushåll utan hinder&lt;br&gt;skall kunna byta elleverantör. Beslutet innebär att dagens krav på att&lt;br&gt;installera en särskild timmätare för att kunna byta leverantör avskaffas&lt;br&gt;för flertalet elanvändare. Istället införs s.k. schablonavräkning från den&lt;br&gt;1 november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När schablonavräkning införs öppnas hela elmarknaden för konkur-&lt;br&gt;rens. Härmed kan leveranskoncessionssystemet inte längre upprätthållas.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund har regeringen i tilläggsdirektiv angivit att utred-&lt;br&gt;ningens uppgift att utvärdera systemet inte längre är aktuell. Arbetet har&lt;br&gt;därför givits en ny inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sålunda skall utredningen till den 1 april 1999 bedöma förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att införa schablonavräkning. Därvid skall utredningen bl.a.&lt;br&gt;överväga behovet av skydd för vissa kunder, samt av övergångsbestäm-&lt;br&gt;melser för att tillförsäkra små elproducenter det skydd som bedöms&lt;br&gt;nödvändigt, när leveranskoncessionssystemet upphör. Utredningens slut-&lt;br&gt;betänkande skall lämnas den 1 september och bl.a. innehålla en slutlig&lt;br&gt;bedömning av behovet av skydd för små elproducenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan sammanfattas de överväganden som görs i delbetänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förutsättningar för att införa schablonavräkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I delbetänkandet görs en samlad bedömning av förutsättningarna för att&lt;br&gt;införa schablonavräkning. Därvid konstateras bl.a. att gränsen för scha-&lt;br&gt;blonavräkning bör läggas högre än den gräns riksdagen diskuterat (dvs.&lt;br&gt;en säkringsstorlek på 25 A i ett första steg, och senare 63 A). Utred-&lt;br&gt;ningen föreslår en gräns på 200 A, vilket motsvarar en elförbrukning på&lt;br&gt;ca 300 000 kWh per år. Flera skäl talar för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl är att timvis mätning av elförbrukningen sannolikt inte är&lt;br&gt;samhällsekonomiskt lönsam vid de nivåer riksdagen diskuterat. Med en&lt;br&gt;relativt hög gräns minskas därför risken för att timmätarinstallationer&lt;br&gt;framtvingas som i efterhand kan visa sig vara samhällsekonomiskt olön-&lt;br&gt;samma. Ett andra skäl till att LEKO-utredningen förordar en gräns på&lt;br&gt;200 A är att schablonavräkningen enligt utredningens mening bör bygga&lt;br&gt;på en modell, den s.k. områdesmodellen, som förutsätter en relativt hög&lt;br&gt;schablongräns för att bli kostnadseffektiv. Ett tredje skäl är att förslaget&lt;br&gt;om en gräns på 200 A vunnit allmänt gehör bland utredningens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sakkunniga och experter. Härmed har det förankrats i ett sammanhang Prop. 1998/99:137&lt;br&gt;där såväl branschen och konsumentintressen som berörda myndigheter Bilaga 4&lt;br&gt;m.fl. finns företrädda. Ett fjärde skäl är att utredningen redan före jul&lt;br&gt;(i en skrivelse till regeringen den 22 december 1998) föreslagit att&lt;br&gt;gränsen 200 A bör väljas, och att såväl elmarknadens aktörer som&lt;br&gt;allmänheten i övrigt bör ges konsekventa signaler om vilken gräns som&lt;br&gt;skall gälla när schablonavräkning införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått anser utredningen att schablonavräkningen bör bygga på&lt;br&gt;en områdesmodell. I motsats till den andra huvudmodell som kan över-&lt;br&gt;vägas (den s.k. kategorimodellen) skapar områdesmodellen konkurrens-&lt;br&gt;neutralitet mellan marknadens olika aktörer. Härmed ger den också bäst&lt;br&gt;förutsättningar för att en normal marknad skall etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten Förslag till modell för schablonavräkning lämnar Svenska&lt;br&gt;kraftnät och Energimyndigheten förslag till lagändringar som krävs för&lt;br&gt;schablonavräkning. Tillsammans med de lagförslag LEKO-utredningen&lt;br&gt;redovisar i delbetänkandet ger myndigheternas förslag ett heltäckande&lt;br&gt;regelverk som är väl ägnat att möjliggöra införande av schablonav-&lt;br&gt;räkning. Att döma av myndigheternas rapport bör också schablonav-&lt;br&gt;räkning kunna införas till den 1 november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konsekvenser för kunden av att schablonavräkning införs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till stor del behandlar delbetänkandet konsekvenser som schablonav-&lt;br&gt;räkningen torde fa för kunderna. T.ex. kan sägas att den gräns för scha-&lt;br&gt;blonavräkningen som utredningen föreslår (en säkringsstorlek på 200 A)&lt;br&gt;innebär att ca 99,5 % av landets elanvändare kommer att omfattas av&lt;br&gt;schablonavräkning, däribland alla hushåll, men även flertalet jordbrukare&lt;br&gt;och andra mindre näringsidkare. Här bör också påpekas att den&lt;br&gt;föreslagna gränsen måste kompletteras med en gräns i kW för kunder&lt;br&gt;med effekttariff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör noteras att kundernas situation i många avseenden kommer att&lt;br&gt;vara densamma som idag även efter att schablonavräkning införts.&lt;br&gt;Kunden kommer att ha kvar sin gamla elmätare. Denna kommer att läsas&lt;br&gt;av med vissa intervall, och precis som idag kommer kunden att betala för&lt;br&gt;den el han faktiskt förbrukat när avläsning väl skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora skillnaden jämfört med idag är att kunderna utan hinder&lt;br&gt;kommer att kunna byta elleverantör. I enlighet med vad riksdagen uttalat&lt;br&gt;kommer en kund att kunna byta elleverantör med en månads varsel.&lt;br&gt;Vidare föreslår utredningen att en kund skall fa göra upp till fyra&lt;br&gt;avgiftsfria byten per år. Sammantaget torde dessa regler tillgodose&lt;br&gt;flertalet kunders behov av flexibilitet, och samtidigt leda till ett påtagligt&lt;br&gt;konkurrenstryck på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens mening saknas skäl att behålla den prisprövning av&lt;br&gt;försåld el som idag finns inom leveranskoncessionen. 1 en fungerande&lt;br&gt;marknad kan en kund som är missnöjd med priset alltid byta leverantör.&lt;br&gt;Med fri prissättning finns heller inget skäl att befara att vissa kunder&lt;br&gt;skulle vara oattraktiva på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valfriheten som skapas genom en fri marknad ger konsumenterna en&lt;br&gt;starkare ställning. Utredningen föreslår även vissa förändringar av det&lt;br&gt;konsumentskydd som idag finns i 11 kap. ellagen. Således föreslås att&lt;br&gt;nätägaren skall vara skyldig att kontraktera en elleverantör som förbinder&lt;br&gt;sig att omedelbart svara för elleveranser till sådana konsumenter som har&lt;br&gt;avtal med nätägaren, men saknar avtal med en elleverantör. I syfte att&lt;br&gt;begränsa antalet fall där en konsument saknar avtal med en elleverantör&lt;br&gt;föreslås också att den som levererar el till en konsument skall vara skyl-&lt;br&gt;dig att förlänga leveransen ifall ett avtal löpt ut. Sammantaget innebär&lt;br&gt;dessa förslag att konsumenterna far samma rätt till elleverans som i nu-&lt;br&gt;varande system.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångslösning beträffande småskalig elproduktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Småskalig elproduktion, dvs. produktionsanläggningar som kan leverera&lt;br&gt;en effekt om högst 1 500 kW, står för ca 1,5 % av Sveriges elproduktion,&lt;br&gt;eller knappt 2 TWh per år. Av detta står småskalig vattenkraft för ca 1,5&lt;br&gt;TWh och vindkraft för ca 0,4 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens direktiv har regeringen uttalat att småskalig elproduk-&lt;br&gt;tion bör tillförsäkras rimliga ekonomiska villkor. Vidare uttalade riks-&lt;br&gt;dagen inför avregleringen av elmarknaden den 1 januari 1996 att den&lt;br&gt;småskaliga elproduktionen i fem år borde ges ett skydd motsvarande vad&lt;br&gt;leveranskoncessionen erbjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår utredningen att de små elproducenterna&lt;br&gt;under perioden den 1 november 1999, då schablonavräkning införs och&lt;br&gt;leveranskoncessionssystemet upphör, till utgången av år 2000, då&lt;br&gt;systemet var tänkt att upphöra, bör ges ett skydd som så långt möjligt&lt;br&gt;motsvarar vad de har idag. Enligt utredningen bör de små elprodu-&lt;br&gt;centerna ges en ersättning som motsvarar vad de kan antas ha erhållit om&lt;br&gt;schablonavräkning inte införts, samt en garanterad avsättning för sin el&lt;br&gt;genom att någon aktör åläggs mottagningsplikt. Om det finns ett behov&lt;br&gt;av skydd även efter år 2000 återkommer utredningen till i sitt slut-&lt;br&gt;betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att ersättningen till de små elproducenterna under&lt;br&gt;perioden den 1 november 1999 t.o.m. år 2000 bör vara 21 öre/kWh. Den&lt;br&gt;föreslagna nivån är tänkt som ett ”golvpris”, dvs. mottagningsplikten bör&lt;br&gt;endast gälla till priset 21 öre/kWh. Tanken är att nivån skall vara enhetlig&lt;br&gt;för all småskalig kraftproduktion och gälla över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har analyserat ett antal tänkbara alternativ för mottag-&lt;br&gt;ningsplikten för perioden den 1 november 1999 t.o.m. år 2000 och funnit&lt;br&gt;att två alternativ är möjliga, nämligen att antingen lägga mottagnings-&lt;br&gt;plikten på ett av staten och övriga berörda intressenter särskilt etablerat&lt;br&gt;inköpsbolag, eller på de företag som idag är leveranskoncessionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den ersättningsnivå utredningen föreslår torde kostnaden för att&lt;br&gt;köpa den småskaliga kraften bli totalt ca 180 mkr högre per år jämfört&lt;br&gt;med om motsvarande volym köpts på den fria elmarknaden, varför den&lt;br&gt;aktör som åläggs mottagningsplikten bör kompenseras för denna mer-&lt;br&gt;kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad bedömning av för- och nackdelar med de två möjliga&lt;br&gt;alternativen för mottagningsplikten finner LEKO-utredningen att ett&lt;br&gt;inköpsbolag är att föredra. För det talar bl.a. att denna lösning, i motsats&lt;br&gt;till om mottagningsplikten läggs på dagens leveranskoncessionärer, blir&lt;br&gt;helt konkurrensneutral. Vidare blir det sannolikt administrativt sett&lt;br&gt;enklare att hantera den av utredningen föreslagna kompensationen för&lt;br&gt;merkostnaden för den småskaliga kraften. Ett särskilt inköpsbolag torde&lt;br&gt;vidare skapa utrymme för ett aktivt agerande på marknaden så att det&lt;br&gt;mervärde som kan ligga i den småskaliga kraften utnyttjas, varigenom&lt;br&gt;merkostnaden kan reduceras. I motsats till alternativet med dagens&lt;br&gt;leveranskoncessionärer kräver inköpsbolaget heller ingen särskild lag-&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör poängteras att merkostnaden jämfört med om motsvarande&lt;br&gt;volym köptes till marknadspris redan existerar. Med den ersättnings-&lt;br&gt;konstruktion som idag gäller finansieras emellertid motsvarande mer-&lt;br&gt;kostnad genom att hushållen betalar högre elpriser än vad de skulle göra&lt;br&gt;om de handlade sin el i konkurrens. Genom att den småskaliga elpro-&lt;br&gt;duktionen till stor del är koncentrerad till vissa geografiska områden,&lt;br&gt;vindkraften t.ex. till Gotland och västkusten, så är också konsumenterna i&lt;br&gt;dessa områden särskilt drabbade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser utredningen att den kostnad om ca 180 mkr&lt;br&gt;som uppstår med den föreslagna ersättningsnivån bör synliggöras i&lt;br&gt;statsbudgeten och finansieras på ett sådant sätt att den belastar hela&lt;br&gt;kollektivet på ett rättvist sätt. Härmed bör man i första hand pröva&lt;br&gt;möjligheten till att finansiera kostnaden genom omprioriteringar inom&lt;br&gt;nuvarande anslagsramar för energiområdet Skulle det visa sig att om-&lt;br&gt;prioriteringar inte kan ske föreslår utredningen att finansieringen sker&lt;br&gt;genom en tillfällig avgift för samtliga nätabonnenter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konsekvenser för leveranskoncessionärerna av en fri elmarknad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När schablonavräkning införs öppnas hela elmarknaden för konkurrens.&lt;br&gt;Den konkurrensutsatta marknaden torde bli rikstäckande, istället för att&lt;br&gt;som hittills i praktiken ha bestått av en mängd lokala marknader där&lt;br&gt;leveranskoncessionären haft en dominerande ställning. När marknaden&lt;br&gt;öppnas för konkurrens torde priserna falla, varigenom elhandels-&lt;br&gt;företagens marginaler minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att döma av konsultstudier som LEKO-utredningen låtit utföra kan det&lt;br&gt;komma att krävas en årlig energiomsättning på i storleksordningen 500&lt;br&gt;till 1 000 GWh eller mer för att det framgent skall vara lönsamt att&lt;br&gt;bedriva en fullskalig elhandelsverksamhet. Studierna visar också att&lt;br&gt;sannolikt endast ca 20 % av de ca 170 företag som bedriver elhandel med&lt;br&gt;stöd av leveranskoncession idag har en sådan försäljningsvolym. Bland&lt;br&gt;de företag som inte når upp till denna nivå torde ett betydande antal vara&lt;br&gt;ägda av kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund kan antas att införandet av schablonavräkning&lt;br&gt;kommer att leda till en genomgripande strukturomvandling av försälj-&lt;br&gt;ningsverksamheten på elmarknaden. Detta medför sannolikt att framför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt mindre företag som inte förmår anpassa sig till den nya konkurrens-&lt;br&gt;situationen tvingas upphöra med verksamheten. Dessa förändringar är en&lt;br&gt;följd av övergången till en fri marknad i sig, och inte kopplade till att&lt;br&gt;schablonavräkningen införs just den 1 november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen vill emellertid också peka på att den omständigheten att&lt;br&gt;schablonavräkning genom riksdagens beslut kommer att införas före nu&lt;br&gt;gällande leveranskoncessioners utgång, kan skapa särskilda problem för&lt;br&gt;vissa leveranskoncessionärer. Detta till följd av att man tecknat lång-&lt;br&gt;siktiga avtal för anskaffning av den kraft man planerat att leverera till&lt;br&gt;sina leveranskoncessionskunder. På grundval av den information som nu&lt;br&gt;finns tillgänglig är det emellertid inte möjligt att avgöra problemets om-&lt;br&gt;fattning. Utredningen föreslår därför att en särskild förhandlingsman&lt;br&gt;tillsätts. Förhandlingsmannen bör klarlägga omfattningen av problemet&lt;br&gt;med kraftanskaffningsavtalen och vid behov uppta förhandlingar med&lt;br&gt;berörda parter i syfte att förmå dessa att justera avtalsvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utöver de frågor som redovisats ovan behandlas i delbetänkandet mot&lt;br&gt;bakgrund av förslag som Svenska kraftnät och Energimyndigheten&lt;br&gt;lämnat i rapporten Förslag till modell för schablonavräkning vissa frågor&lt;br&gt;kring timmätning efter den 1 november 1999. Bl.a. anser utredningen att&lt;br&gt;om en elanvändare som ligger under gränsen för schablonavräkning&lt;br&gt;begär timregistrerad mätning och avräkning, så bör han svara för de mer-&lt;br&gt;kostnader som uppkommer. Vidare kommer hushållen m.fl. inte längre&lt;br&gt;att behöva installera timmätare för att fa tillträde till den fria elmark-&lt;br&gt;naden när schablonavräkning införs, varför det saknas skäl att behålla det&lt;br&gt;takpris om 2 500 kr inkl moms för timmätare och dess installation, som&lt;br&gt;sedan den 1 juli 1997 gäller för bl.a. alla hushållskunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser vidare att kunder som installerat timmätare inte bör&lt;br&gt;ges kompensation för de utlägg man haft. För flertalet kunder torde den&lt;br&gt;nytta timmätaren givit uppväga utläggen. Dessutom angavs i den&lt;br&gt;proposition där takpriset om 2 500 kr inkl moms föreslogs att schablon-&lt;br&gt;avräkning kunde komma att införas inom några år, varför de kunder som&lt;br&gt;valt att skaffa en timmätare till takpris får sägas ha tagit en medveten risk&lt;br&gt;att denna lösning kunde bli tidsbegränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som behandlas i delbetänkandet är hur det undantag från&lt;br&gt;leveranskoncessionäremas leveransplikt som idag gäller inom områden&lt;br&gt;där fjärrvärme eller naturgas distribueras eller avses att bli distribuerad,&lt;br&gt;bör hanteras när leveranskoncessionssystemet upphör. Enligt utred-&lt;br&gt;ningens mening bör undantaget avskaffas. På en fri elmarknad bör&lt;br&gt;kunderna vara fria att själva bedöma om de vill köpa el och för vilka&lt;br&gt;ändamål de önskar använda den. Även om ellagens särregler om&lt;br&gt;fjärrvärme och naturgas tas bort, så finns för övrigt andra regler som&lt;br&gt;skapar särskilda förutsättningar på värmemarknaden. Genom lagen&lt;br&gt;(1981:1354) om allmänna värmesystem kan kundernas möjlighet att byta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppvärmningssystem begränsas förutsatt att den som driver en fjärr-&lt;br&gt;värmeanläggning eller ett naturgasnät får anläggningen respektive nätet&lt;br&gt;allmänförklarat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden vid remiss-&lt;br&gt;behandling av betänkandet Öppen Elmarknad (SOU&lt;br&gt;1999:44)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1. Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncessionsutredningens delbetänkande Öppen elmarknad&lt;br&gt;(SOU 1999:44) har tillställts 28 remissinstanser. Yttrande har avgetts av&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm, Kommerskollegium, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Statskontoret, Affärsverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet,&lt;br&gt;Konsumentverket, Svenska Kommunförbundet, Lantbrukarnas Riks-&lt;br&gt;förbund (LRF), Sveriges Industriförbund, Svenska Kraftverksföreningen,&lt;br&gt;Svenska Fjärrvärmeföreningen, Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;br&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund, Villaägarnas Riksförbund (Villa-&lt;br&gt;ägarna), Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges Energiföreningars&lt;br&gt;Riksorganisation (SERO), Sveriges Elleverantörer (SVEL), Elmaterial-&lt;br&gt;leverantöremas förening och Sveriges Elbrukarförening (Elbruk).&lt;br&gt;Justitiekanslem, Bokföringsnämnden, Riksrevisionsverket, Naturvårds-&lt;br&gt;verket och Elsäkerhetsverket har avstått från att yttra sig över rapporten.&lt;br&gt;Yttranden har även inkommit från Bohus Energi AB, STOSEB, Telge&lt;br&gt;Energi Försäljning AB och VEGAB vattenenergi AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VEGAB har också i ett antal ytterligare skrivelser till regeringen tagit&lt;br&gt;upp de små elproducenternas situation och hur dessa kan förväntas&lt;br&gt;påverkas av de förändrade regelverket på elmarknaden. Fackföreningarna&lt;br&gt;vid Birka Energi AB har i en särskild skrivelse till regeringen framfört&lt;br&gt;sina synpunkter på införande av schablonavräkning och dess konsek-&lt;br&gt;venser för energibranschen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Samlad bedömning av systemet med schablonavräkning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna har inget att erinra vad gäller valet av modell&lt;br&gt;för schablonberäkning eller utredningens förslag att gränsen för&lt;br&gt;schablonberäkning bör sättas till 200 A. Konsumentverket hävdar dock&lt;br&gt;att valet av gräns bör utredas vidare. Elbruk förordar en gräns på 25 A alt&lt;br&gt;63 A och Villaägarna en gräns på 63 A. Elbruk och STOSEB framför&lt;br&gt;också att kostnaderna för timmätsystem behandlats fel och att de istället&lt;br&gt;skall ses som en rationaliseringsinvestering för nätföretagen. Svenska&lt;br&gt;kraftnät framhåller att den föreslagna modellen är väl förenlig med en&lt;br&gt;gräns på 200 A, men att modellen också kan tillämpas vid lägre gräns.&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm påpekar att delbetänkandet innehåller många&lt;br&gt;osäkra faktorer, vilket gör det svårt att dra bestämda slutsatser om den&lt;br&gt;föreslagna ordningen och om valet av modell och gräns för schablon-&lt;br&gt;avräkning. Även Statskontoret framhåller att underlag saknas för att&lt;br&gt;avgöra om gränsen 200 A är den mest lämpliga ur samhällsekonomisk&lt;br&gt;synvinkel, men att gränsen bör ligga relativt högt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVEL anser att Svenska Kraftnät bör ta på sig ansvaret för den&lt;br&gt;schablonbaserade avräkningen mellan samtliga elleverantörer och inte&lt;br&gt;enbart mellan balansansvariga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen, SVEL och STOSEB betonar tidspressen och&lt;br&gt;bristen på detaljerad information om hur schablonavräkningen skal gå&lt;br&gt;till, vilket skapar svårigheter för berörda företag inom elförsörjningen att&lt;br&gt;hinna ta fram bl.a. de IT-baserade stödsystem som kommer att krävas.&lt;br&gt;Båda organisationerna saknar en konsekvensanalys av tidpunkten för&lt;br&gt;införandet och att en sådan snarast bör göras. Kraftverksföreningen&lt;br&gt;förordar att reformen senareläggs till den 1 maj år 2000. I andra hand&lt;br&gt;förordar Kraftverksföreningen i likhet med SVEL att bytestillfället den 1&lt;br&gt;december tas bort. Även Elbruk är starkt kritisk till tidplanen och anser&lt;br&gt;att den extra anmälningstiden i November bör slopas. Elbruk liksom&lt;br&gt;Industriförbundet framhåller också betydelsen av att millennium-&lt;br&gt;problematiken beaktas vid införandet av det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland Svenska Kommunförbundet, Svenska&lt;br&gt;kraftnät och SVEL påtalar behovet av en bred och tydlig information om&lt;br&gt;de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Vissa frågor kring leverantörsbyten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket och Svenska Kommunförbundet stöder förslaget som&lt;br&gt;rör byte av elleverantör. Även Elbruk stöder utredningens förslag men&lt;br&gt;betonar att med utbyggda system för fjärravläsning minskar kostnaderna&lt;br&gt;för avläsning. Konsumentverket anser att förslaget med fasta bytesdagar&lt;br&gt;är acceptabelt om det sätts en kort tidsfrist för detta inledningsskede.&lt;br&gt;Villaägarna däremot anser att de fasta bytesdagama ger en omotiverat&lt;br&gt;lång uppsägningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF anser att antalet avgiftsfria leverantörsbyten bör begränsas till tre&lt;br&gt;och Kraftverksföreningen och SVEL vill begränsa dem till två.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energimyndigheten påpekar att begränsningen av antalet kostnadsfria&lt;br&gt;byten till fyra byten per år kommer att ge upphov till höga administ-&lt;br&gt;rationskostnader och att antalet avgiftsfria byten därför bör vara obegrän-&lt;br&gt;sade. Istället bör en noggrann uppföljning av kostnaderna för byten göras&lt;br&gt;när reformen varit i kraft en tid. Visar det sig att bytesfrekvensen är hög&lt;br&gt;och kostnaderna omfattande kan frågan om att avgiftsbelägga leveran-&lt;br&gt;törsbyten tas upp igen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Vissa frågor kring timmätning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under den övergångsperioden som kommer att gälla för installation av&lt;br&gt;timmätare hos elanvändare över schablongränsen, så kommer de kunder&lt;br&gt;som ännu inte fatt en timmätare installerad att ingå i den förbruknings-&lt;br&gt;profil mot vilken kunder under schablongränsen avräknas. Vad gäller&lt;br&gt;lämplig tid för denna övergångsperiod anger Energimyndigheten att den&lt;br&gt;bör inskränkas till utgången av år 2000 och Elbruk anser att sex månader&lt;br&gt;är tillräckligt. Kammarrätten i Stockholm påpekar att småförbrukare kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drabbas av ökade kostnader under denna övergångperiod och att detta&lt;br&gt;inte berörs av utredningen. Domstolen liksom Statskontoret är också&lt;br&gt;negativa till att kostnaden för att installera timmätare hos kunder över&lt;br&gt;schablongränsen skall ingå i nättariffen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om kompensation till de elanvändare som redan&lt;br&gt;investerat i utrustning för timmätning anser Villaägarna att utredningens&lt;br&gt;beräkningsexempel är missvisande och inte bör ligga till grund för&lt;br&gt;bedömning av en eventuell ersättningsnivå. Villaägarna yrkar att staten&lt;br&gt;schablonmässigt skall ersätta konsumenter som investerat i en timmätare&lt;br&gt;med 1500 kr i varje enskilt fall. Även Konsumentverket och LRF anser&lt;br&gt;att någon form av kompensation är rimlig. Övriga remissinstanser delar&lt;br&gt;utredningens slutsatser eller lämnar frågan utan kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen anser flera remissinstanser, däribland&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet att kunder som ligger under gränsen för&lt;br&gt;schablonavräkning men som begär timregistrerad mätning bör svara för&lt;br&gt;de merkostnader som uppkommer och att takpriset på 2500 kr för&lt;br&gt;timregistrerande utrustning bör avskaffas. Elbruk och STOSEB däremot&lt;br&gt;betonar att användning av timserier bör uppmuntras då det bidrar till&lt;br&gt;energieffektivisering och bättre effektutnyttjande och att regelverket bör&lt;br&gt;ge incitament till en ökad användning av automatisk avläsning. LRF,&lt;br&gt;Villaägarna och Telge Energi betonar att de kunder som redan&lt;br&gt;införskaffat timmätare inte bör belastas med några driftskostnader för&lt;br&gt;mätaren. Telge Energi föreslår istället att de nätägare som har höga&lt;br&gt;kostnader för den timvisa mätningen istället kan erbjuda någon form av&lt;br&gt;kompensation till de kunder som övergår till schablonberäkning och att&lt;br&gt;detta bör ske på frivillig basis. LRF anför vidare att driftkostnaden för&lt;br&gt;timmätning över schablongräns bör belasta elanvändaren eftersom&lt;br&gt;elmätaren innebär ett mervärde för kunden genom att möjligheten till&lt;br&gt;direkt handel på spotmarknaden öppnar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elmaterial Leverantörernas förening, Elbruk och STOSEB betonar att&lt;br&gt;utredningens bedömning av kostnaderna för timmätning är överdrivna&lt;br&gt;och att de verkliga kostnaderna för att bygga ut heltäckande system för&lt;br&gt;automatisk avläsning ytterligare bör utredas. Vidare förordar Elbruk och&lt;br&gt;Elmaterial Leverantörernas förening att fakturering efter faktisk för-&lt;br&gt;brukning införs. Elbruk föreslår minst fyra obligatoriska avläsningar per&lt;br&gt;år. Elbruk och Telge Energi framför också att någon typ av sanktioner&lt;br&gt;mot de nätföretag som inte sköter mätvärdesrapporteringen på föreskrivet&lt;br&gt;sätt bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet påtalar behovet av en lösning som möjlig-&lt;br&gt;gör förenklad mätning av el till väg- och gatubelysning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Konsumentskydd när leveranskoncessionssystemet upphör&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket liksom Hyresgästernas Riksförbund ser med till-&lt;br&gt;fredsställelse de förtydliganden som gjorts jämfört med tidigare förslag&lt;br&gt;vad gäller skydd för enskilda konsumenter vid avtalslöst tillstånd och&lt;br&gt;även de flesta övriga remissinstanser är positiva till utredningens förslag&lt;br&gt;som syftar till att garantera att samtliga konsumenter har en elleverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägarna påpekar dock att elpriset skälighet även fortsättningsvis bör&lt;br&gt;kunna prövas vad gäller anvisad elleverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fastighetsägare föreslår att den föreslagna leveransplikten&lt;br&gt;skall gälla samtliga kunder med schablonavräkning och således inte&lt;br&gt;endast konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVEL anser att det bör klarläggas vad som skall gälla beträffande&lt;br&gt;näringsidkare som saknar elleverantör och föreslår att en kompletterande&lt;br&gt;regel införs med innebörden att nätägaren kan avbryta elöverföringen till&lt;br&gt;en näringsidkare som saknar elleverantör, efter det att nätägaren gjort&lt;br&gt;näringsidkaren uppmärksam på att elleverantör saknas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Skyddet för små elproducenter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser ansluter sig till utredningens bedömning att små&lt;br&gt;elproducenter, från det att leveranskoncessionssystemet upphör fram till&lt;br&gt;utgången av år 2000, bör fa ett skydd som motsvarar det de hade då&lt;br&gt;leveranskoncessionssystemet gällde. Ett flertal remissinstanser där ibland&lt;br&gt;Konkurrensverket, Energimyndigheten, LRF, Kraftverksföreningen,&lt;br&gt;SVEL, Industriförbundet och Svenska Kommunförbundet stöder för-&lt;br&gt;slaget om en särskild inköpsfunktion för mottagning av el från små&lt;br&gt;elproducenter. Kommunförbundet betonar att nuvarande system där&lt;br&gt;stödet till de små producenternas sker lokalt inte är tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SERO och Bohus Energi AB anser att den mest lämpade mottagaren&lt;br&gt;av den småskaliga kraftproduktionen är Svenska kraftnät eller ett särskilt&lt;br&gt;bolag inom Svenska kraftnät. Härigenom kan kostnaden för stödet tas ut&lt;br&gt;genom en ökning på 0,2 öre/kWh på stamnätstariffen. SERO och&lt;br&gt;VEGAB anser också att stödet i första hand bör utgå oberoende av&lt;br&gt;ägarkategori, men att en selektering av ägarkategorier kan övervägas.&lt;br&gt;Även Konsumentverket anser att ansvaret för att ta emot den småskaliga&lt;br&gt;produktionen i stället bör läggas på Svenska kraftnät. Kraftverks-&lt;br&gt;föreningen å sin sida betonar att stödet inte bör begränsas till vissa&lt;br&gt;kategorier av ägare till små produktionsanläggningar och att Svenska&lt;br&gt;kraftnät inte bör ges rollen som inköpare av kraft från små elproducenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller finansieringen av skyddet till små producenter understryker&lt;br&gt;Energimyndigheten och SERO att en finansiering genom ompriorite-&lt;br&gt;ringar inom nuvarande anslagsramar kommer att påverka målupp-&lt;br&gt;fyllelsen för det kortsiktiga omställningsprogrammet i negativ riktning.&lt;br&gt;SVEL å sin sida stöder förslaget till finansiering genom omprioriteringar&lt;br&gt;inom nuvarande anslagsramar och avstyrker förslaget med en avgifts-&lt;br&gt;finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energimyndigheten påpekar att förslaget kommer att kräva vissa&lt;br&gt;övergångsbestämmelser och att ett sådant förslag snarast måste tas fram&lt;br&gt;bl.a. vad avser förslagets relation till EU:s regler om statsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SERO liksom LRF anser att ersättningsnivån bör återställas till den&lt;br&gt;nivå som gällde då elmarknadsreformen genomfördes, vilket innebär en&lt;br&gt;ersättning på 25-26 öre/kWh. VEGAB betonar att stödet bör årstids-&lt;br&gt;differentieras och föreslår en ersättningsnivå på 25 öre/kWh vintertid och&lt;br&gt;18 öre/kWh övrig tid, vilket ger ett medelpris på ca 21 öre/kWh.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna framhåller också att mottagningsplikten till skydd för&lt;br&gt;små producenter måste finnas kvar även efter år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SERO betonar den korta tid som stått till buds för framtagning av&lt;br&gt;förslaget till övergångsbestämmelser och förutsätter att de små elprodu-&lt;br&gt;centernas situation kommer att belysas på ett mer ingående sätt i det&lt;br&gt;fortsatta utredningsarbetet. SERO och VEGAB framför också stark kritik&lt;br&gt;mot den konsultutredning om de små producenternas ekonomiska&lt;br&gt;situation som genomförts på uppdrag av utredningen och de antaganden&lt;br&gt;och ekonomiska bedömningar som legat till grund för utredningens&lt;br&gt;ställningstaganden. Detta gäller bl.a. utredningens antagande om&lt;br&gt;administrationskostnader för leveranskoncessionärema vid inköp av den&lt;br&gt;småskaliga kraftproduktionen och om behovet av en riskpremie p.g.a.&lt;br&gt;den småskaliga kraftproduktionens väderberoende. Även utredningens&lt;br&gt;bedömning av den faktiska subventionsnivån till de små producenterna&lt;br&gt;anser man vara starkt överskattad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet framhåller att statligt stöd till energiteknik endast bör&lt;br&gt;lämnas om tekniken bedöms kunna bli ekonomiskt bärkraftig inom&lt;br&gt;rimlig tid och att en noggrann och förutsättningslös omprövning av&lt;br&gt;stödet till småskalig elproduktion bör ske till utgången av år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bohus Energi AB framhåller nödvändigheten av att frågan om de höga&lt;br&gt;kostnader för nätanslutning som nu gäller för ett flertal vindkraftprojekt&lt;br&gt;på grund av för svaga nät löses med högsta prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Konsekvenser för leveranskoncessionärema&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm framhåller att leveranskoncessionssytemet i&lt;br&gt;dess nuvarande form inte kan upprätthållas då schablonavräkning införs&lt;br&gt;och att en förutsättning för att schablonavräkning skall kunna införas den&lt;br&gt;1 november 1999 således är att leveranskoncessionssystemet upphör i&lt;br&gt;förtid. Domstolen påpekar att problem härvid kan uppkomma i form av&lt;br&gt;t.ex. skadeståndsanspråk från koncessionsinnehavama och att denna&lt;br&gt;fråga bör utredas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet framhåller att tillgänglig information inte&lt;br&gt;är tillräcklig för att bedöma de ekonomiska konsekvenserna för leverans-&lt;br&gt;koncessionärer med långsiktiga avtal för inköp av kraft till sina kunder.&lt;br&gt;Förbundet stöder därför utredningens förslag om att en särskild för-&lt;br&gt;handlingsman tillsätts. SVEL anser att förslaget om en särskild för-&lt;br&gt;handlingsman inte är tillräckligt och betonar behovet av kraftfulla&lt;br&gt;åtgärder för att förhindra en forcerad strukturomvandling med utför-&lt;br&gt;säljningar och konkurser som följd. Kraftverksföreningen betonar att en&lt;br&gt;eventuell omförhandling av gällande kontrakt inte bör drabba råkraft-&lt;br&gt;leverantören och att det kopplat till den föreslagna förhandlingsmannen&lt;br&gt;bör finnas någon form av fond finansierad av staten ur vilken nämnda&lt;br&gt;förluster kan kompenseras. Även SVEL förordar en liknande lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8. Elleveranser inom fjärrvärme- och naturgasområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet, Svenska Fjärrvärmeföreningen och Elbruk&lt;br&gt;tillstyrker utredningens förslag att undantaget från leveranskoncessio-&lt;br&gt;näremas leveransplikt som nu gäller inom områden där § ärrvärme eller&lt;br&gt;naturgas distribueras eller avses att distribuerad avskaffas. Övriga&lt;br&gt;remissinstanser lämnar utredningens förslag inom detta område utan&lt;br&gt;kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fjärrvärmeföreningen påpekar att dagens skydd sedan länge&lt;br&gt;urholkats och § ärrvärmen idag konkurrerar på egna meriter. En fri&lt;br&gt;konkurrens mellan olika uppvärmningsformer kräver emellertid enligt&lt;br&gt;föreningens mening att fjärrvärmen undantas från den kommunala&lt;br&gt;lokaliseringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9. Övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm påpekar att de föreslagna övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna innebär en begränsning i fråga om ännu inte anhängig-&lt;br&gt;gjorda tvister. Bestämmelserna bör knyta an till tvister som avser tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet av den nya lagen. SVEL saknar bestämmelser om vad&lt;br&gt;som skall gälla i de fall då prisprövning inletts men inte avslutats vid den&lt;br&gt;nya lagens ikraftträdande. Vad gäller tillsynsärenden bör prövningen&lt;br&gt;enligt föreningens mening upphöra vid lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium konstaterar att det i kommittédirektiven anges att&lt;br&gt;ett övergripande mål skall vara att elmarknaden organiseras så att&lt;br&gt;svenska elkunder kan dra nytta av fördelarna med elhandel med andra&lt;br&gt;länder och att denna fråga ännu inte behandlats av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret betonar behovet av uppföljning av utvecklingen på&lt;br&gt;elmarknaden till följd av det nya regelverket och Konsumentverket&lt;br&gt;framhåller behovet av opartisk prisrapportering för att ge en bättre&lt;br&gt;transparens på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elbruk saknar förslag till regler som kan driva på nätföretagens&lt;br&gt;produktivitetsutveckling och förhindra monopolvinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 12-13 §§, 5 kap. samt 8 kap. 4-6 §§ skall upphöra att&lt;br&gt;gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 4 §, 3 kap. 10, 11 och 14 §§, 4 kap. 10 §, 12 kap. 1 §, 13&lt;br&gt;kap. 5 § samt rubrikerna närmast före 3 kap. 10 § och 3 kap. 11 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 8 kap. 4-13 §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med nätverksamhet avses att ställa&lt;br&gt;elektriska starkströmsledningar till&lt;br&gt;förfogande för överföring av el.&lt;br&gt;Till nätverksamhet hör också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nätverksamhet avses att ställa&lt;br&gt;elektriska starkströmsledningar till&lt;br&gt;förfogande för överföring av el.&lt;br&gt;Till nätverksamhet hör också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;projektering, byggande och under-&lt;br&gt;håll av ledningar, ställverk och&lt;br&gt;transformatorstationer, anslutning&lt;br&gt;av elektriska anläggningar, mät-&lt;br&gt;ning av överförd effekt och energi&lt;br&gt;samt annan verksamhet som be-&lt;br&gt;hövs för att överföra el på det&lt;br&gt;elektriska nätet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anslutning av elektriska anläggningar avses också återinkoppling&lt;br&gt;av en befintlig anläggning och höjning av avtalad effekt i inmatnings-&lt;br&gt;eller uttagspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;projektering, byggande och under-&lt;br&gt;håll av ledningar, ställverk och&lt;br&gt;transformatorstationer, anslutning&lt;br&gt;av elektriska anläggningar, beräk-&lt;br&gt;ning och mätning av överförd&lt;br&gt;effekt och energi samt annan verk-&lt;br&gt;samhet som behövs för att över-&lt;br&gt;föra el på det elektriska nätet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att mäta överförd el Skyldighet att beräkna och mäta&lt;br&gt;överförd el&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession är&lt;br&gt;skyldig att utföra mätning av&lt;br&gt;överförd el samt att rapportera&lt;br&gt;resultaten av dessa mätningar i&lt;br&gt;enlighet med de närmare före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, nät-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession är&lt;br&gt;skyldig att utföra beräkning och&lt;br&gt;mätning av överförd el samt att&lt;br&gt;rapportera resultaten av dessa be-&lt;br&gt;räkningar och mätningar i enlighet&lt;br&gt;med de närmare föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;myndigheten meddelar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;myndighet som regeringen be- Prop. 1998/99:137&lt;br&gt;stämmer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för mätning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader for beräkning och&lt;br&gt;mätning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för en mätare med&lt;br&gt;tillhörande insamlingsutrustning&lt;br&gt;och för dess installation i uttags-&lt;br&gt;punkten hos en elanvändare skall&lt;br&gt;av nätkoncessionshavaren debi-&lt;br&gt;teras elanvändaren. Elanvändare&lt;br&gt;vars elförbrukning mäts genom&lt;br&gt;direktmätning får dock inte debite-&lt;br&gt;ras mer än 2 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare vars elförbruk-&lt;br&gt;ning mäts på annat sätt än enligt de&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av 10 § skall debiteras mer-&lt;br&gt;kostnaden för denna mätning och&lt;br&gt;för rapporteringen av mätresul-&lt;br&gt;taten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kostnader för mätning än&lt;br&gt;enskilda elanvändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare vars elförbrukning&lt;br&gt;beräknas och mäts på annat sätt än&lt;br&gt;enligt de föreskrifter som med-&lt;br&gt;delats med stöd av 10 § skall&lt;br&gt;debiteras merkostnaden för denna&lt;br&gt;beräkning och mätning och för&lt;br&gt;rapporteringen av resultaten av&lt;br&gt;dessa beräkningar och mätningar.&lt;br&gt;Om mätningen av elanvändarens&lt;br&gt;förbrukning kräver en annan mät-&lt;br&gt;utrustning än vid mätning enligt&lt;br&gt;de nämnda föreskrifterna skall&lt;br&gt;elanvändaren debiteras kostnaden&lt;br&gt;för mätaren med tillhörande&lt;br&gt;insamlingsutrustning och för dess&lt;br&gt;installation i uttagspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de som nu nämnts får inte debiteras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om nätkoncessionshavarens skyldigheter enligt denna paragraf&lt;br&gt;prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för en mätare med&lt;br&gt;tillhörande insamlingsutrustning&lt;br&gt;och för dess installation i inmat-&lt;br&gt;ningspunkten hos en elproducent&lt;br&gt;skall av nätkoncessionshavaren&lt;br&gt;debiteras elproducenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för en mätare med&lt;br&gt;tillhörande insamlingsutrustning&lt;br&gt;och för dess installation i inmat-&lt;br&gt;ningspunkten hos en elproducent&lt;br&gt;skall av nätkoncessionshavaren&lt;br&gt;debiteras elproducenten. Detta&lt;br&gt;gäller inte de elproducenter som&lt;br&gt;nämns i 4 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om nätkoncessions-&lt;br&gt;havarens skyldigheter enligt denna&lt;br&gt;paragraf prövas av nätmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om nätkoncessions- Prop. 1998/99:137&lt;br&gt;havarens skyldigheter enligt denna Bilaga 6&lt;br&gt;paragraf prövas av nätmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En innehavare av en produktions-&lt;br&gt;anläggning som kan leverera en&lt;br&gt;effekt om högst 1 500 kilowatt&lt;br&gt;skall för överföring av el betala&lt;br&gt;endast den del av avgiften enligt&lt;br&gt;nättariffen som motsvarar den&lt;br&gt;årliga kostnaden för mätning och&lt;br&gt;rapportering på nätkoncessions-&lt;br&gt;havarens nät. Innehavaren skall&lt;br&gt;dessutom betala engångsavgift för&lt;br&gt;anslutning samt avgift för mätare&lt;br&gt;med tillhörande insamlingsutrust-&lt;br&gt;ning och för dess installation i&lt;br&gt;inmatningspunkten enligt 3 kap.&lt;br&gt;14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera sådana anläggningar som är belägna i närheten av varandra&lt;br&gt;gemensamt matar in el på ledningsnätet, skall anläggningarna betraktas&lt;br&gt;som separata anläggningar vid tillämpningen av denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om de skyldigheter enligt första stycket som innehavaren av en&lt;br&gt;produktionsanläggning har prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En innehavare av en produktions-&lt;br&gt;anläggning som kan leverera en&lt;br&gt;effekt om högst 1 500 kilowatt&lt;br&gt;skall för överföring av el betala&lt;br&gt;endast den del av avgiften enligt&lt;br&gt;nättariffen som motsvarar den&lt;br&gt;årliga kostnaden för beräkning,&lt;br&gt;mätning och rapportering på nät-&lt;br&gt;koncessionshavarens nät. Inne-&lt;br&gt;havaren skall dessutom betala eng-&lt;br&gt;ångsavgift för anslutning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttagspunkt avses i detta&lt;br&gt;kapitel den punkt där en elan-&lt;br&gt;vändare, enligt avtal med inne-&lt;br&gt;havaren av nätkoncession, tar ut el&lt;br&gt;för förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med elleverantör avses i detta&lt;br&gt;kapitel den som yrkesmässigt&lt;br&gt;levererar el som har producerats&lt;br&gt;av honom själv eller någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare som importerar&lt;br&gt;el skall fullgöra de skyldigheter&lt;br&gt;som enligt detta kapitel åligger en&lt;br&gt;elleverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva Prop. 1998/99:137&lt;br&gt;undantag från första stycket för Bilaga 6&lt;br&gt;verksamhet inom ett begränsat&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elleverantör får bara leverera&lt;br&gt;el i uttagspunkter där någon har&lt;br&gt;åtagit sig det ekonomiska ansvaret&lt;br&gt;för att det nationella elsystemet&lt;br&gt;tillförs lika mycket el som tas ut i&lt;br&gt;uttagspunkten (balansansvar). Ett&lt;br&gt;sådant åtagande skall göras&lt;br&gt;genom ett avtal med den&lt;br&gt;systemansvariga myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elleverantör som levererar el&lt;br&gt;till en elanvändare i en viss uttags-&lt;br&gt;punkt är skyldig att fortsätta&lt;br&gt;leverera el tills leveransskyldig-&lt;br&gt;heten upphör enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveransskyldigheten upphör&lt;br&gt;om elanvändaren slutar att ta ut el&lt;br&gt;i uttagspunkten, om någon annan&lt;br&gt;elleverantör börjar leverera el till&lt;br&gt;elanvändaren i uttagspunkten eller&lt;br&gt;om överföringen av el får avbrytas&lt;br&gt;på grund av att elanvändaren har&lt;br&gt;försummat sina skyldigheter&lt;br&gt;gentemot elleverantören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna para-&lt;br&gt;graf gäller inte de elleverantörer&lt;br&gt;som nämns i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elleverantör, som skall börja&lt;br&gt;leverera el i en uttagspunkt skall&lt;br&gt;senast en månad innan leveransen&lt;br&gt;påbörjas anmäla detta till inne-&lt;br&gt;havaren av nätkoncession. An-&lt;br&gt;mälan skall även innehålla en&lt;br&gt;uppgift om vem som har åtagit sig&lt;br&gt;balansansvaret i uttagspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elleverantör som övertar&lt;br&gt;leveranserna till en elanvändare i&lt;br&gt;dennes uttagspunkt får bara göra&lt;br&gt;det från och med den första dagen&lt;br&gt;i en kalendermånad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och Prop. 1998/99:137&lt;br&gt;andra styckena gäller inte de Bilaga 6&lt;br&gt;elleverantörer som nämns i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En innehavare av nätkoncession&lt;br&gt;som tar emot en anmälan enligt&lt;br&gt;första stycket skall sända under-&lt;br&gt;rättelser enligt de närmare före-&lt;br&gt;skrifter som meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, nät-&lt;br&gt;myndigheten får meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om elleverantörers&lt;br&gt;skyldigheter enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elleverantör som avser att&lt;br&gt;under en angiven tid leverera en&lt;br&gt;fastställd mängd el till en elan-&lt;br&gt;vändare skall anmäla detta till den&lt;br&gt;elleverantör som enligt 7 j&amp;gt;' första&lt;br&gt;stycket är leveransskyldig i elan-&lt;br&gt;vändarens uttagspunkt och till den&lt;br&gt;som har åtagit sig balansansvaret&lt;br&gt;i uttagspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elanvändare som saknar elleve-&lt;br&gt;rantör skall av innehavaren av&lt;br&gt;nätkoncession anvisas en elleve-&lt;br&gt;rantör, som gentemot nätkon-&lt;br&gt;cessionshavaren har åtagit sig att&lt;br&gt;leverera el till sådana elan-&lt;br&gt;vändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den anvisade elleverantören&lt;br&gt;skall omedelbart underrätta elan-&lt;br&gt;vändaren om de villkor för leve-&lt;br&gt;ransen som han avser att tillämpa&lt;br&gt;och om den dag då han avser att&lt;br&gt;påbörja leveransen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som övertar balansansvaret i&lt;br&gt;en elanvändares uttagspunkt får&lt;br&gt;bara göra det från och med den&lt;br&gt;första dagen i en kalendermånad.&lt;br&gt;Den elleverantör som enligt 7 £&lt;br&gt;första stycket är leveransskyldig i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttagspunkten skall underrätta Prop. 1998/99:137&lt;br&gt;innehavaren av nätkoncession om Bilaga 6&lt;br&gt;övertagandet senast en månad&lt;br&gt;innan det skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den systemansvariga myndig-&lt;br&gt;heten får, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, i det enskilda fallet medge att&lt;br&gt;balansansvaret i en uttagspunkt&lt;br&gt;skall börja gälla tidigare än vad&lt;br&gt;som följer av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En innehavare av nätkoncession&lt;br&gt;som tar emot en anmälan enligt&lt;br&gt;första stycket skall sända under-&lt;br&gt;rättelser enligt de närmare före-&lt;br&gt;skrifter som meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, nätmyn-&lt;br&gt;digheten får meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om elleverantörers&lt;br&gt;skyldigheter enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;br&gt;Innehavaren av nätkoncession&lt;br&gt;skall hålla den systemansvariga&lt;br&gt;myndigheten underrättad om de&lt;br&gt;uppgifter som har lämnats enligt&lt;br&gt;11 § enligt de närmare föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Han skall dessutom&lt;br&gt;hålla den systemansvariga myn-&lt;br&gt;digheten underrättad om vem som&lt;br&gt;har åtagit sig balansansvaret för&lt;br&gt;hans egna inköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den systemansvariga myndigheten&lt;br&gt;skall svara för avräkningen mellan&lt;br&gt;de balansansvariga enligt de före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, myn-&lt;br&gt;digheten meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;br&gt;Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter eller villkor&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen utövas, såvitt avser frågor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elsäkerhet och driftsäkerheten hos det nationella elsystemet, av den eller Prop. 1998/99:137&lt;br&gt;de myndigheter som regeringen bestämmer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen i övrigt över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och villkor som har meddelats med stöd av lagen utövas av&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nätmyndigheten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen omfattar inte elleve-&lt;br&gt;rantörernas skyldigheter enligt 8&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nätmyndigheten enligt 2&lt;br&gt;kap. 18-20 §§, 3 kap. 3 §, 6-8 §§,&lt;br&gt;11, 12, 14 och 15 §§, 4 kap. 6, 7&lt;br&gt;och 10 §§, 5 kap. 7, 10 och 11 §§&lt;br&gt;samt 12 kap. 8 och 11 §§, beslut&lt;br&gt;av en tillsynsmyndighet enligt 12&lt;br&gt;kap. 2-4 §§ samt beslut av den&lt;br&gt;systemansvariga myndigheten om&lt;br&gt;ersättning till den som enligt&lt;br&gt;8 kap. 2 § beordrats öka eller&lt;br&gt;minska produktionen av el får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Prövningstillstånd&lt;br&gt;krävs vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nätmyndigheten enligt 2&lt;br&gt;kap. 18-20 §§, 3 kap. 3 §, 6-8 §§,&lt;br&gt;11, 14 och 15 §§, 4 kap. 6, 7 och&lt;br&gt;10 §§ samt 12 kap. 8 och 11 §§,&lt;br&gt;beslut av en tillsynsmyndighet&lt;br&gt;enligt 12 kap. 2—4 §§ samt beslut&lt;br&gt;av den systemansvariga myndig-&lt;br&gt;heten om ersättning till den som&lt;br&gt;enligt 8 kap. 2 § beordrats öka&lt;br&gt;eller minska produktionen av el får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Prövningstillstånd&lt;br&gt;krävs vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om överklagande av andra beslut&lt;br&gt;enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Elleverantörer som är leveransskyldiga enligt 8 kap. 7 § första&lt;br&gt;stycket skall senast den 1 december 1999 underrätta innehavarna av&lt;br&gt;nätkoncession om i vilka uttagspunkter de levererar el. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte de elleverantörer som före den 1 november 1999 omfattades av&lt;br&gt;bestämmelsen i 8 kap. 5 § i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett övertagande av leveranserna eller ett övertagande av balans-&lt;br&gt;ansvar får inte gälla från och med den 1 januari 2000 eller den 1 mars&lt;br&gt;2000. Detta gäller dock inte uttagspunkter där leverans av el sker enligt&lt;br&gt;leveransavtal som har ingåtts före den 1 november 1999 och enligt vilka&lt;br&gt;elleveransema skall upphöra under december 1999 eller februari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En elanvändare vars elförbrukning, enligt ett leveransavtal, skall&lt;br&gt;mätas på annat sätt än enligt de föreskrifter regeringen meddelar med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd av 3 kap. 10 § omfattas inte av föreskriften i 3 kap. 11 § första&lt;br&gt;stycket under leveransavtalets giltighetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelsen i 3 kap. 12 § skall alltjämt gälla för de elanvändare&lt;br&gt;som omfattades av bestämmelsen före den 1 november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. I tvister enligt 5 kap. 7 § eller 10 § som är anhängiga den 1&lt;br&gt;november 1999 skall äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. En anmälan enligt den upphävda 5 kap. 10 § andra stycket som har&lt;br&gt;gjorts senast den 30 april 1999 gäller som en underrättelse enligt den nya&lt;br&gt;bestämmelsen i 8 kap. 8 § om övertagande av leveranser från och med&lt;br&gt;den 1 november 1999. Detta gäller dock bara om elanvändaren senast&lt;br&gt;den 31 augusti 1999 anmäler till innehavaren av nätkoncession vem som&lt;br&gt;skall överta leveranserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. En anmälan enligt den upphävda 5 kap. 10 § andra stycket som har&lt;br&gt;gjorts efter den 30 april 1999 men senast den 31 oktober 1999 gäller som&lt;br&gt;en underrättelse enligt den nya bestämmelsen i 8 kap. 8 § om&lt;br&gt;övertagande av leveranser från och med den 1 december 1999. Detta&lt;br&gt;gäller dock bara om elleverantören senast den 10 november 1999&lt;br&gt;anmäler till innehavaren av nätkoncession vem som skall överta&lt;br&gt;leveranserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. En underrättelse enligt 8 kap. 4 § andra stycket i dess äldre lydelse&lt;br&gt;skall gälla som en underrättelse enligt 8 kap. 11 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-05-12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, justitierådet&lt;br&gt;Ingegerd Westlander, regeringsrådet Susanne Billum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 6 maj 1999 (Näringsdepartementet) har rege-&lt;br&gt;ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Bengt Agartz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 och 11 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gällande lydelse av 10 § anges att den som har nätkoncession är skyldig&lt;br&gt;att utföra &amp;quot;mätning&amp;quot; av överförd el samt att rapportera resultatet av dess&lt;br&gt;&amp;quot;mätningar&amp;quot; i enlighet med de närmare föreskrifter som regeringen, eller&lt;br&gt;efter dess bemyndigande, nätmyndigheten meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna innebär i huvudsak att orden &amp;quot;beräkning&amp;quot;&lt;br&gt;respektive &amp;quot;beräkningar och,&amp;quot; har införts framför orden &amp;quot;mätning&amp;quot;&lt;br&gt;respektive &amp;quot;mätningar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av remissprotokollet och vad som upplysts vid föredragningen inför&lt;br&gt;Lagrådet framgår, att de sålunda föreslagna tilläggen i lagtexten avser att&lt;br&gt;klargöra en nyordning som innebär att för vissa elanvändare - i praktiken&lt;br&gt;det alldeles övervägande flertalet - en s.k. &amp;quot;schablonmätning&amp;quot; skall&lt;br&gt;kunna tillämpas. Vad det därvid egentligen är fråga om är att&lt;br&gt;förbrukningens tidsmässiga fördelning, som har betydelse för debite-&lt;br&gt;ringen, beräknas med ledning av vissa särskilt utfärdade föreskrifter i&lt;br&gt;stället för att fastställas genom timvisa mätningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna följande paragrafen ges i första meningen bestäm-&lt;br&gt;melser om att elanvändare - vars förbrukning över tiden inte beräknas&lt;br&gt;med &amp;quot;schablonmätning&amp;quot; - skall debiteras merkostnaden för den &amp;quot;beräk-&lt;br&gt;ning och mätning och för rapporteringen av resultaten av dessa beräk-&lt;br&gt;ningar och mätningar&amp;quot; som då i stället blir aktuella. Beskrivningen av&lt;br&gt;den som bestämmelsen gäller anges avse elanvändare vars elförbrukning&lt;br&gt;&amp;quot;beräknas och mäts på annat sätt än enligt de föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av 10 §&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 10 § föreslagna, nyss beskrivna tilläggen i lagtexten, ändrar inte&lt;br&gt;den grundförutsättningen att de där givna bemyndigandena fortfarande&lt;br&gt;gäller föreskrifter om &amp;quot;mätning av överförd el&amp;quot;. Sådana mätningar&lt;br&gt;behövs också i samtliga fall, oberoende av om fördelningen över tid&lt;br&gt;fastställs genom timvisa mätningar eller genom &amp;quot;schablonmätningar&amp;quot;,&lt;br&gt;mer adekvat &amp;quot;schablonberäkningar&amp;quot;. Vid sådant förhållande framstår&lt;br&gt;beskrivningen av de elanvändare, vilka enligt den föreslagna 11 § första&lt;br&gt;stycket första meningen, skall drabbas av där angivna merkostnader som&lt;br&gt;oklar. Föreskrifter meddelade med stöd av 10 § omfattar, som nyss&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstaterats, även timvisa mätningar. Det kan därmed inte förutsättas att&lt;br&gt;användningen av ordalagen &amp;quot;beräknas och mäts på annat sätt&amp;quot; tydliggör&lt;br&gt;att vad som här åsyftas är just fall då det sker timvisa mätningar av&lt;br&gt;förbrukningen. Oklarheten förstärks genom att det för dessa fall knappast&lt;br&gt;kan bli aktuellt att debitera några merkostnader för &amp;quot;denna beräkning&amp;quot;&lt;br&gt;eller för rapporteringen av &amp;quot;resultaten av dessa beräkningar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt gäller delegationen att utfärda närmare föreskrifter om&lt;br&gt;schablonberäkningen bör enligt Lagrådets mening av lagtexten i varje&lt;br&gt;fall framgå vilka övre förbrukningsgränser som därvid kan bli aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda förordar Lagrådet att nu berörda bestämmelser&lt;br&gt;ges en annorlunda utformning. Förslagsvis på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Den som har nätkoncession är skyldig att utföra mätning av överförd el.&lt;br&gt;Uppgår den årliga beräknade överföringen till en elanvändare, som har&lt;br&gt;effektabonnemang, till högst X kilowattimmar eller föreligger ett säk-&lt;br&gt;ringsabonnemang om högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200 ampere skall koncessionshavaren även göra en beräkning av hur&lt;br&gt;överföringen fördelas över tiden (schablonberäkning). Det åligger vidare&lt;br&gt;koncessionshavaren att rapportera resultaten av dessa mätningar och&lt;br&gt;beräkningar. Närmare föreskrifter om angivna skyldigheter meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;En elanvändare vars elförbrukning över tiden inte fastställs genom&lt;br&gt;schablonberäkning skall debiteras merkostnaderna för de särskilda mät-&lt;br&gt;ningar som föranleds därav och för rapporteringen av resultaten av dessa&lt;br&gt;mätningar. Om.... uttagspunkten.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller särbestämmelser för innehavare av produktions-&lt;br&gt;anläggningar som kan leverera en effekt av högst 1 500 kW. Bestämmel-&lt;br&gt;serna innebär att dessa behandlas mer förmånligt än större elproducenter&lt;br&gt;när det gäller den avgift som skall erläggas till berörd nätkoncessions-&lt;br&gt;havare för överföring av el. I 3 kap. 14 § föreskrivs skyldighet för el-&lt;br&gt;producenter att betala kostnaden för mätare med tillhörande insamlings-&lt;br&gt;utrustning och för dess installation. I förslaget införs ett undantag från&lt;br&gt;den regeln för de elproducenter som avses i 4 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den allmänna motiveringen är anledningen till de förmånligare&lt;br&gt;villkoren för de små elproducenterna, som utgörs av mindre vattenkraft-&lt;br&gt;stationer, vindkraftverk och mindre kraftvärmeanläggningar, att dessa&lt;br&gt;inte kan agera på elmarknaden under samma förutsättningar som de&lt;br&gt;större producenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med leveranskoncession, reglerat i 5 kap. ellagen, ger&lt;br&gt;dessutom de små producenterna ett särskilt skydd genom att leverans-&lt;br&gt;koncessionshavaren är skyldig att till ett skäligt pris köpa el från de små&lt;br&gt;elproducenter som är belägna inom det geografiska område som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncessionen omfattar (5 kap. 11 och 12 §§). Genom den föreslagna&lt;br&gt;lagen avskaffas emellertid systemet med leveranskoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid föredragningen inför Lagrådet har det upplysts att de små elp-&lt;br&gt;roducenterna inte kommer att kunna existera på marknaden utan något&lt;br&gt;skydd motsvarande det som systemet med leveranskoncession ger dem.&lt;br&gt;Lagrådet anmärker att lagrådsremissen emellertid inte innehåller något&lt;br&gt;förslag om hur detta skydd skall åstadkommas, bara ett uttalande om att&lt;br&gt;förslag till utformning av ett sådant skydd kommer att föreläggas&lt;br&gt;riksdagen tillsammans med proposition i det föreliggande lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 4 - 13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den remitterade lagtexten föreslås dels att de nuvarande 4 - 6 §§ i&lt;br&gt;kapitlet skall upphöra att gälla, dels att nya bestämmelser skall införas&lt;br&gt;såsom 4-13 §§. De föreslagna nya paragraferna kommer därmed att&lt;br&gt;placeras omedelbart efter rubriken &amp;quot;Balansansvar&amp;quot;. De två första para-&lt;br&gt;graferna innehåller emellertid inte bestämmelser om balansansvaret, utan&lt;br&gt;utgör definitioner av begreppen uttagspunkt och elleverantör. Enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening skulle lagtexten bli mera logiskt uppbyggd om dessa&lt;br&gt;två bestämmelser fick en annan placering. Enligt vad som upplysts vid&lt;br&gt;lagrådsföredragningen möter det inget hinder att ta upp en bestämmelse&lt;br&gt;angående vad som avses med elleverantör under rubriken &amp;quot;Definitioner&amp;quot; i&lt;br&gt;1 kap. En bestämmelse angående vad som i detta sammanhang avses med&lt;br&gt;uttagspunkt kan vidare fogas som ett andra stycke till den föreslagna 6 §.&lt;br&gt;Lagrådet förordar att så sker. Vid sådant förhållande utgår 4 och 5 §§ i&lt;br&gt;den föreslagna lagtexten, varvid 6 - 13 §§ kommer att betecknas 4-11&lt;br&gt;§§. Lagrådets förslag föranleder vissa redaktionella jämkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Med hänvisning främst till vad Lagrådet förordat under 3 kap. 10&lt;br&gt;och 11 §§ föreslås att denna punkt ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;En elanvändare vars elförbrukning över tiden, enligt leveransavtal&lt;br&gt;som gäller vid lagens ikraftträdande, skall mätas på annat sätt än enligt&lt;br&gt;föreskrifter om schablonberäkning, meddelade med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 §, omfattas inte av bestämmelserna i 3 kap. 11 § första styc-&lt;br&gt;ket under leveransavtalets återstående giltighetstid.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;N äringsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wallén, Schori, Winberg, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall,&lt;br&gt;Rosengren, Larsson, Wämersson, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Rosengren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:137 Införande av&lt;br&gt;schablonberäkning på elmarknaden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:137&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ellagen (1997:857)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 §, 8 kap. 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9-11 §§,13 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 58140, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:NU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner vad regeringen förordat om elleveranser inom fjärrvärme och naturgasområden (avsnitt 5.4.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall med viss redaktionell ändring</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:NU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner vad regeringen förordat om elleveranser inom fjärrvärme och naturgasområden (avsnitt 5.4.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-05-28 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-05-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-05-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-06-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-08-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:43:53</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM03137</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:43:53</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:NU4</uppgift>
<ref_dok_id>GN01NU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:137&lt;br/&gt;
Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:137 Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:137&lt;br/&gt;
Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:137 Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:137&lt;br/&gt;
Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:137 Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:137&lt;br/&gt;
Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:137 Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:137&lt;br/&gt;
Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:137 Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:137&lt;br/&gt;
Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:137 Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eskil Erlandsson  och Åke Sandström  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:137&lt;br/&gt;
Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:137 Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eskil Erlandsson  och Åke Sandström  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Stenberg  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:137&lt;br/&gt;
Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:137 Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Stenberg  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingegerd Saarinen  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:137&lt;br/&gt;
Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:137 Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingegerd Saarinen  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Strömbom  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:137&lt;br/&gt;
Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:137 Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Strömbom  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Värmby  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:137&lt;br/&gt;
Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:137 Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Värmby  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Westerberg  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:137&lt;br/&gt;
Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:137 Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Westerberg  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>