<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2221594</hangar_id>
 <dok_id>GM03134</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>134</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:134</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>134</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-06-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:11</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa alkoholfrågor, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03134/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03134</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM03134</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:134&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa alkoholfrågor, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03134/prop_199899__134-1.png" style="width:40pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03134/prop_199899__134-2.png" style="width:38pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 3 juni 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Engqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att kravet i alkohollagen (1994:1738) på tillstånd för&lt;br&gt;partihandel med spritdrycker, vin och starköl tas bort och ersätts med en koppling&lt;br&gt;till vissa begrepp i lagen (1994:1564) om alkoholskatt. Vissa följdändringar före-&lt;br&gt;slås bl.a. på grund härav i lagen om alkoholskatt, liksom i lagen (1994:1563) om&lt;br&gt;tobaksskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi. I propositionen föreslås&lt;br&gt;också att detaljhandelsbolaget skall ges en viss begränsad importrätt och att inför-&lt;br&gt;sel av spritdrycker, vin och starköl i form av gåvoforsändelser skall tillåtas under&lt;br&gt;vissa förutsättningar. Vidare föreslås att det skall vara straffbart att bl.a. förvärva&lt;br&gt;sprit eller spritdryck som är olovligt tillverkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas också förslag till vissa förändringar vad avser de sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker. Bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker&lt;br&gt;arbetas in i alkohollagen. En särskild bestämmelse förs in i alkohollagen om att&lt;br&gt;alkoholreklam inte far rikta sig särskilt till barn och ungdomar och inte heller far&lt;br&gt;skildra sådana personer. Det nu gällande gåvoförbudet i alkohollagen förs till de&lt;br&gt;särskilda bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker. I propositionen&lt;br&gt;lämnas vidare förslag till en viss förändring av tillsynsansvaret över efterlevnaden&lt;br&gt;av de särskilda bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnar regeringen också förslag avseende finansieringen av&lt;br&gt;Alkoholinspektionen. Vidare lägger regeringen fram förslag till riktlinjer för&lt;br&gt;detaljhandelsbolagets öppethållande och för det Oberoende alkoholsamarbetet -&lt;br&gt;OAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i alkohollagen (1994:1738) 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1961:181) om för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säljning av teknisk sprit m.m............................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tobaksskatt........................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alkoholskatt.......................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på energi...................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:450).........................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett&lt;br&gt;annat land inom Europeiska unionen................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1996:844).........................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol&lt;br&gt;varor, tobaksvaror och mineraloljeprodukter...................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svensk alkoholpolitik......................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kort historik......................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alkoholpolitikens principer..............................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alkoholfria situationer......................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen av alkoholkonsumtionen i&amp;nbsp;Sverige............................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning..........................................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grunddragen i alkohollagen..............................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Marknadsföring av alkoholdrycker...................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvalitetskontroll av alkoholdrycker.................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av alkoholdrycker.........................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt...........................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Cirkulationsdirektivet.....................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den svenska regleringen.................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.........................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;EU och EG-rätten............................................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt.............................................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-rätten och dess betydelse i nationell rättstillämpning 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Principen om fri rörlighet för varor..................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-domstolens dom i Franzén-målet...............................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den formella underrättelsen av den 5&amp;nbsp;maj 1998...............80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behov av förändringar.....................................................................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Partihandel, tillverkning och införsel av spritdrycker, vin och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;starköl..............................................................................................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätten att tillverka och bedriva partihandel......................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Yrkesmässig införsel av och partihandel med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spritdrycker, vin och starköl.............................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsynsavgifter för tillverkare........................................103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Systembolagets importrätt..............................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Distansförsäljning av spritdrycker, vin och&amp;nbsp;starköl........105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gåvoförsändelse av spritdrycker, vin och starköl...........107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Illegal alkoholhantering.................................................................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Alkoholreklam...............................................................................117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande reglering av alkoholreklamen..........................117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alkoholreklamlagen.....................................117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alkohollagen................................................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Marknadsföringslagen..................................123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Radio- och TV-lagen....................................125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumentverkets riktlinjer.........................128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Näringslivets egenåtgärder m.m...................131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa ändringar vad avser de särskilda bestämmel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna om alkoholreklam..................................................134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsyn och sanktioner.....................................................139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Detaljhandelsmonopolet................................................................142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbättrad service för Systembolagets kunder...............142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alkoholsortimentsnämnden och statens avtal med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget.................................................................148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Oberoende Alkoholsamarbetet......................................................151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;OAS framtid....................................................................154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Myndighetsstrukturen på alkohol-och narkotikaområdet, m.m.... 159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inriktningen för en ny myndighetsstruktur.....................163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alkohol-och drogforskning...........................................168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samarbetet med frivilliga organisationer på alkohol-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och drogområdet.............................................................170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationella ledningsgruppen för alkohol- och narko-&lt;br&gt;tikaförebyggande insatser...............................................171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser, m.m...................................................173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;Författningskommentar.................................................................175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i alkohollagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1738).....................................................................175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1961:181) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäljning av teknisk sprit m.m.....................................185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen(l994:1563) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tobaksskatt......................................................................185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alkoholskatt.....................................................................186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på energi.................................................................186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i marknadsföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:450).......................................................................186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett&lt;br&gt;annat land inom Europeiska unionen..............................186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i radio- och TV-lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1996:844).......................................................................187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;br&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varor, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.................187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1998:8) Alkohol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reklam - Marknadsföring av alkoholdrycker och System&lt;br&gt;bolagets produkturval..........................................................188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Alkoholreklamutredningens lagförslag...............................191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Sammanfattning av OAS-kommitténs (SOU 1998:154)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag..................................................................................199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Sammanfattning av Statskontorets (1998:22) rapport.........200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Sammanfattning av delbetänkandet (SOU 1998:156)&lt;br&gt;Alkoholpolitikens medel - införsel av och partihandel&lt;br&gt;med spritdrycker, vin och starköl........................................205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;Alkoholutredningens lagförslag..........................................211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;Undersökning om införandet av lördagsöppna butiker.......222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag...............................................228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande...............................................................249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 juni 1999...........252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................253&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i marknadsföringslagen (1995:450),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter&lt;br&gt;vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av&lt;br&gt;transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineralolje-&lt;br&gt;produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad regeringen föreslår om finansieringen av Alkoholinspektionen&lt;br&gt;(avsnitt 9.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner de föreslagna riktlinjerna för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. detaljhandelsbolagets öppethållande (avsnitt 12.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Oberoende alkoholsamarbetet - OAS (avsnitt 13.2).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i alkohollagen&lt;br&gt;(1994:1738)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om alkohollagen (1994:1738)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 5 §, 4 kap. 3 § och 5 kap. 4 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 3 kap. 7 §, 4 kap. 1, 2 och 5-8 §§, 5 kap. 1 §, 6 kap.&lt;br&gt;5 §, 7 kap. 1-3 och 18 §§, 8 kap. 1 och 4 §§, 9 kap. 2 §, 10 kap. 1 och&lt;br&gt;9 §§ och 12 kap. 8 a § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 7 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det närmast före 4 kap. 8 § skall införas en ny rubrik av föl-&lt;br&gt;jande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 4 kap. 9-13 §§,&lt;br&gt;7 kap. 22 § och 8 kap. 1 a §, samt närmast före den nya 7 kap. 22 § en ny&lt;br&gt;rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller tillverkning&lt;br&gt;och införsel av alkoholdrycker och&lt;br&gt;handel med sådana varor. Lagen&lt;br&gt;gäller också tillverkning av sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller tillverkning,&lt;br&gt;marknadsföring och införsel av&lt;br&gt;alkoholdrycker och handel med&lt;br&gt;sådana varor. Lagen gäller också&lt;br&gt;tillverkning av sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om införsel och försäljning av teknisk sprit finns i lagen&lt;br&gt;(1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om marknadsföring&lt;br&gt;av alkoholdrycker finns, förutom i&lt;br&gt;denna lag, även i lagen&lt;br&gt;(1978:763) med vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig eller som&lt;br&gt;har förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken får inte bedriva för-&lt;br&gt;säljning av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har fyllt 20 år el-&lt;br&gt;ler som har förvaltare enligt&lt;br&gt;11 kap. 7 § föräldrabalken far inte&lt;br&gt;bedriva försäljning av alko-&lt;br&gt;holdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Senaste lydelse 1998:511.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partihandel med spritdrycker,&lt;br&gt;vin eller starköl får bedrivas en-&lt;br&gt;dast av den som har meddelats till-&lt;br&gt;stånd (partihandelstillstånd). Den&lt;br&gt;som har tillverkningstillstånd som&lt;br&gt;avser spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl skall anses ha partihan-&lt;br&gt;delstillstånd i fråga om motsva-&lt;br&gt;rande varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partihandel med spritdrycker,&lt;br&gt;vin eller starköl får bedrivas en-&lt;br&gt;dast av den som har godkänts som&lt;br&gt;upplagshavare eller registrerats&lt;br&gt;som varumottagare för sådana&lt;br&gt;varor enligt 9 eller 12 § lagen&lt;br&gt;(1994:1564) om alkoholskatt. Av&lt;br&gt;detta följer att rätten till partihan-&lt;br&gt;del endast avser den dryck som&lt;br&gt;omfattas av godkännandet som&lt;br&gt;upplagshavare eller registreringen&lt;br&gt;som varumottagare enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i lagen om alkohol-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges i första&lt;br&gt;stycket får partihandel med sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl bedrivas&lt;br&gt;av detaljhandelsbolaget i enlighet&lt;br&gt;med vad som anges i 5 kap. 1 §&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker, vin och starköl får&lt;br&gt;föras in till landet endast av den&lt;br&gt;som har tillverknings eller parti-&lt;br&gt;handelstillstånd avseende sådana&lt;br&gt;varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker, vin och starköl får&lt;br&gt;föras in till landet endast av den&lt;br&gt;som enligt 1 § första stycket är be-&lt;br&gt;rättigad att bedriva partihandel&lt;br&gt;med sådana varor samt av detalj-&lt;br&gt;handelsbolaget för att kunna full-&lt;br&gt;göra den skyldighet som anges i&lt;br&gt;5 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges i första stycket får spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;föras in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. av den som har rätt till tullfrihet enligt 4 § lagen (1994:1547) om&lt;br&gt;tullfrihet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. av resande som har fyllt 20 år eller person, som utför arbete på&lt;br&gt;transportmedel och som har uppnått nämnda ålder, för eget eller famil-&lt;br&gt;jens bruk eller som gåva till närstående för dennes eller dennes familjs&lt;br&gt;personliga bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som proviant på fartyg eller luftfartyg enligt särskilda bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en enskild&lt;br&gt;person som har fyllt 20 år och som flyttar till Sverige, om dryckerna är&lt;br&gt;avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. av en enskild person eller i&lt;br&gt;yrkesmässig befordran för en en-&lt;br&gt;skild person som har fyllt 20 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. av en enskild person eller i&lt;br&gt;yrkesmässig befordran för en en-&lt;br&gt;skild person som har fyllt 20 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lydelse enligt prop. 1998/99:86.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som har förvärvat dryckerna&lt;br&gt;genom arv eller testamente, om&lt;br&gt;dryckerna är avsedda för dennes&lt;br&gt;eller dennes familjs personliga&lt;br&gt;bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. av den som godkänts som&lt;br&gt;upplagshavare enligt 9 § lagen&lt;br&gt;(1994:1564) om alkoholskatt och&lt;br&gt;som bedriver verksamhet i&lt;br&gt;exportbutik enligt lagen&lt;br&gt;(1999:000) om exportbutiker, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. av den som registrerats som&lt;br&gt;varumottagare enligt 12 § lagen&lt;br&gt;om alkoholskatt och som har till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som har förvärvat dryckerna&lt;br&gt;genom arv eller testamente, om&lt;br&gt;dryckerna är avsedda för dennes&lt;br&gt;eller dennes familjs personliga&lt;br&gt;bruk, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. som enstaka gåvoförsändelse&lt;br&gt;under yrkesmässig befordran från&lt;br&gt;en enskild person i ett annat land&lt;br&gt;till en enskild person i Sverige,&lt;br&gt;som har fyllt 20 år, om dryckerna&lt;br&gt;är avsedda för dennes eller dennes&lt;br&gt;familjs personliga bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd enligt lagen (1999:000) om&lt;br&gt;proviantering av fartyg och luft-&lt;br&gt;fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker, vin och starköl som medförs som proviant på järnvägståg&lt;br&gt;i internationell trafik, får föras in i den utsträckning som krävs för serve-&lt;br&gt;ring av passagerare under tågets färd inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är berättigad att be-&lt;br&gt;driva partihandel far sälja varorna&lt;br&gt;till detaljhandelsbolaget, till den&lt;br&gt;som har tillverknings- eller parti-&lt;br&gt;handelstillstånd för motsvarande&lt;br&gt;varor och till den som har medde-&lt;br&gt;lats serveringstillstånd för sådana&lt;br&gt;varor. Tillståndshavaren får också&lt;br&gt;exportera varorna eller sälja dem&lt;br&gt;till den som fått sådant särskilt till-&lt;br&gt;stånd till inköp av varorna som av-&lt;br&gt;ses i 4 §. Försäljning får även ske&lt;br&gt;till den som bedriver verksamhet i&lt;br&gt;exportbutik enligt lagen&lt;br&gt;(1999:000) om exportbutiker och&lt;br&gt;till den som har tillstånd enligt&lt;br&gt;lagen (1999:000) om proviantering&lt;br&gt;av fartyg och luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som är berättigad att&lt;br&gt;eller buteljera varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är berättigad att be-&lt;br&gt;driva partihandel får sälja varorna&lt;br&gt;till detaljhandelsbolaget, till annan&lt;br&gt;som är berättigad att bedriva par-&lt;br&gt;tihandel med motsvarande varor&lt;br&gt;och till den som har meddelats&lt;br&gt;serveringstillstånd för sådana&lt;br&gt;varor. Den som är berättigad att&lt;br&gt;bedriva partihandel får också&lt;br&gt;exportera varorna eller sälja dem&lt;br&gt;till den som fått sådant särskilt till-&lt;br&gt;stånd till inköp av varorna som&lt;br&gt;avses i 4 §. Försäljning får även&lt;br&gt;ske till den som har tillstånd enligt&lt;br&gt;lagen (1999:000) om proviantering&lt;br&gt;av fartyg och luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedriva partihandel får omförpacka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåts rörelse vari ingår verk-&lt;br&gt;samhet som är tillståndspliktig en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåts rörelse vari ingår verk-&lt;br&gt;samhet som är tillståndspliktig en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Lydelse enligt prop. 1998/99:86.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt denna lag, får överlåtaren sälja&lt;br&gt;sitt lager av spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl till sin efterträdare, om&lt;br&gt;denne har beviljats tillstånd som&lt;br&gt;gäller för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkursbo eller dödsbo får utan&lt;br&gt;hinder av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag sälja spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl till den som har tillverk-&lt;br&gt;nings- eller partihandelstillstånd&lt;br&gt;för sådana drycker eller till detalj -&lt;br&gt;handelsbolaget. Motsvarande gäl-&lt;br&gt;ler då en tillståndspliktig verksam-&lt;br&gt;het måste avvecklas till följd av att&lt;br&gt;tillståndet återkallats eller att andra&lt;br&gt;tvingande skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och an&amp;lt;&lt;br&gt;även i fråga om öl.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt denna lag eller för vilken det&lt;br&gt;krävs godkännande eller registre-&lt;br&gt;ring som anges i 1 § första stycket,&lt;br&gt;får överlåtaren sälja sitt lager av&lt;br&gt;spritdrycker, vin eller starköl till&lt;br&gt;sin efterträdare, om denne har be-&lt;br&gt;viljats tillstånd som gäller för&lt;br&gt;verksamheten eller, i fråga om&lt;br&gt;partihandel, är berättigad att be-&lt;br&gt;driva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkursbo eller dödsbo får utan&lt;br&gt;hinder av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag sälja spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl till den som är berättigad&lt;br&gt;att bedriva partihandel med så-&lt;br&gt;dana drycker eller till detalj han-&lt;br&gt;delsbolaget. Motsvarande gäller då&lt;br&gt;en verksamhet måste avvecklas till&lt;br&gt;följd av att tillståndet eller god-&lt;br&gt;kännande eller registrering som&lt;br&gt;avses i 1 § första stycket åter-&lt;br&gt;kallats eller att det finns andra&lt;br&gt;tvingande skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. styckena gäller i tillämpliga delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid partihandel med spritdrycker, vin och starköl är säljaren skyldig att&lt;br&gt;förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja eller köpa in varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid varje partihandelsställe&lt;br&gt;skall, om innehavaren inte är en-&lt;br&gt;skild person som själv förestår&lt;br&gt;verksamheten, finnas en för upp-&lt;br&gt;giften lämplig person som har till-&lt;br&gt;syn över försäljningen (förestån-&lt;br&gt;dare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser för mark-&lt;br&gt;nadsföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är berättigad att be-&lt;br&gt;driva partihandel med sprit-&lt;br&gt;drycker, vin eller starköl ansvarar&lt;br&gt;för att distributionen av varorna&lt;br&gt;sker under betryggande former.&lt;br&gt;Detta gäller också om någon&lt;br&gt;utomstående anlitas för distribu-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker till konsumenter skall&lt;br&gt;särskild måttfullhet iakttas.&lt;br&gt;Reklam- eller annan marknads-&lt;br&gt;föringsåtgärd som är påträngande&lt;br&gt;eller uppsökande eller som upp-&lt;br&gt;manar till bruk av alkohol får inte&lt;br&gt;företas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavare som avses i&lt;br&gt;första stycket och som låter im-&lt;br&gt;portera varor som anges där har&lt;br&gt;från och med att varorna kommit&lt;br&gt;in i landet motsvarande ansvar för&lt;br&gt;distributionen av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om distri-&lt;br&gt;bution av spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyn-&lt;br&gt;digande, Alkoholinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföring får inte rikta Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;sig särskilt till eller skildra barn&lt;br&gt;och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillverkar, säljer eller&lt;br&gt;förmedlar försäljning av alko-&lt;br&gt;holdrycker får i sin rörelse lämna&lt;br&gt;sådana drycker som gåva endast i&lt;br&gt;form av varuprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av tjänster&lt;br&gt;eller vid försäljning av andra&lt;br&gt;varor än alkoholdrycker får så-&lt;br&gt;dana drycker inte lämnas som&lt;br&gt;gåva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker till konsumenter får&lt;br&gt;inte användas kommersiella&lt;br&gt;annonser i ljudradio- eller TV-&lt;br&gt;program. Detta gäller även för så-&lt;br&gt;dana TV-sändningar över satellit&lt;br&gt;som omfattas av radio- och TV-&lt;br&gt;lagen (1996:844).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av sprit-&lt;br&gt;drycker, vin eller starköl till kon-&lt;br&gt;sumenter får inte användas kom-&lt;br&gt;mersiella annonser i periodiska&lt;br&gt;skrifter eller andra skrifter på&lt;br&gt;vilka tryckfrihetsförordningen är&lt;br&gt;tillämplig och som med avseeende&lt;br&gt;på ordningen för utgivningen är&lt;br&gt;jämförbara med periodiska skrif-&lt;br&gt;ter. Detta gäller dock inte i fråga&lt;br&gt;om skrifter som tillhandahålls en-&lt;br&gt;dast på försäljningsställen för så-&lt;br&gt;dana drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En handling som strider mot&lt;br&gt;8-11 §§ skall vid tillämpningen av&lt;br&gt;4, 14 och 19 §§ marknadsförings-&lt;br&gt;lagen (1995:450) anses vara otill-&lt;br&gt;börlig mot konsumenter och, i fall&lt;br&gt;som avses i 9 §, även mot&lt;br&gt;näringsidkare. En handling som&lt;br&gt;strider mot 10 § kan medföra&lt;br&gt;marknadsstömingsavgift enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 22-28 §§ mark-&lt;br&gt;nadsföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får med avseende på&lt;br&gt;främmande stat bestämma att föl-&lt;br&gt;jande skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker är det förbjudet att an-&lt;br&gt;vända oriktiga eller vilseledande&lt;br&gt;ursprungsbeteckningar, genom&lt;br&gt;vilka dryckerna direkt eller in-&lt;br&gt;direkt anges vara frambragta eller&lt;br&gt;tillverkade i den främmande staten&lt;br&gt;eller i en region eller ort i den&lt;br&gt;främmande staten. Detta gäller&lt;br&gt;även om det äkta ursprunget anges&lt;br&gt;eller om beteckningen används&lt;br&gt;bara i översättning eller åtföljs av&lt;br&gt;uttryck som &amp;quot;art”, &amp;quot;sort”, &amp;quot;typ”,&lt;br&gt;&amp;quot;kopia ” eller liknande uttryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En handling som strider mot&lt;br&gt;andra stycket skall vid tillämp-&lt;br&gt;ning av marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1995:450) anses vara otillbörlig&lt;br&gt;mot konsumenter och närings-&lt;br&gt;idkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl skall det finnas ett&lt;br&gt;särskilt för ändamålet bildat aktiebolag (detaljhandelsbolaget), som staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget får inte&lt;br&gt;importera, exportera eller tillverka&lt;br&gt;drycker som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget får inte&lt;br&gt;exportera eller tillverka drycker&lt;br&gt;som anges i första stycket. Detalj-&lt;br&gt;handelsbolaget jar importera sådana&lt;br&gt;drycker endast för att kunna jullgöra&lt;br&gt;den skyldighet som anges i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget far inte Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;bedriva annan partihandel än för-&lt;br&gt;säljning till dem som har serve-&lt;br&gt;ringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget får, om det&lt;br&gt;har partihandelstillstånd, bedriva&lt;br&gt;försäljning till dem som har serve-&lt;br&gt;ringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om detaljhandelsbolagets verksamhet och drift samt om&lt;br&gt;särskild kontroll från statens sida skall tas in i ett avtal som upprättas&lt;br&gt;mellan staten och bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har serveringstillstånd&lt;br&gt;får köpa spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl som behövs för rörelsen&lt;br&gt;endast av någon som är berättigad&lt;br&gt;att bedriva partihandel med varan&lt;br&gt;eller av detaljhandelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har serveringstillstånd&lt;br&gt;får köpa spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl som behövs för rörelsen&lt;br&gt;endast av någon som har parti-&lt;br&gt;handelstillstånd för varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd,&lt;br&gt;partihandelstillstånd och&lt;br&gt;inköpstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd och&lt;br&gt;inköpstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd, partihan-&lt;br&gt;delstillstånd och inköpstillstånd&lt;br&gt;får meddelas endast den som visar&lt;br&gt;att han med hänsyn till sina per-&lt;br&gt;sonliga och ekonomiska förhållan-&lt;br&gt;den och omständigheterna i övrigt&lt;br&gt;är lämplig att utöva verksamheten.&lt;br&gt;Sökanden skall också visa att han&lt;br&gt;har tillfredsställande lagringsmöj-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd och in-&lt;br&gt;köpstillstånd får meddelas endast&lt;br&gt;den som visar att han med hänsyn&lt;br&gt;till sina personliga och ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden och omstän-&lt;br&gt;digheterna i övrigt är lämplig att&lt;br&gt;utöva verksamheten. Sökanden&lt;br&gt;skall också visa att han har till-&lt;br&gt;fredsställande lagringsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till om sökanden är&lt;br&gt;laglydig och benägen att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten får om det finns särskilda skäl begränsa till-&lt;br&gt;ståndets giltighet till viss tid. Myndigheten får också meddela de villkor&lt;br&gt;som behövs, i samband med beslutet om tillstånd eller senare under till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ståndstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd kan gälla&lt;br&gt;sprit, spritdrycker, vin, starköl och&lt;br&gt;öl eller avse en eller flera av dessa&lt;br&gt;varor. Partihandelstillstånd och&lt;br&gt;inköpstillstånd kan gälla sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl eller avse&lt;br&gt;en eller två av dessa drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd kan gälla&lt;br&gt;sprit, spritdrycker, vin, starköl och&lt;br&gt;öl eller avse en eller flera av dessa&lt;br&gt;varor. Inköpstillstånd kan gälla&lt;br&gt;spritdrycker, vin och starköl eller&lt;br&gt;avse en eller två av dessa drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverknings-, partihandels-&lt;br&gt;och inköpstillstånd meddelas av&lt;br&gt;Alkoholinspektionen. Ansökan om&lt;br&gt;tillstånd skall göras skriftligen.&lt;br&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Alkoholinspektio-&lt;br&gt;nen meddelar närmare föreskrifter&lt;br&gt;om vilken utredning som sökanden&lt;br&gt;skall ge in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TillverkningshZÅstånt/ och in-&lt;br&gt;köpstillstånd meddelas av Alko-&lt;br&gt;holinspektionen. Ansökan om till-&lt;br&gt;stånd skall göras skriftligen. Rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, Alkoholinspektionen&lt;br&gt;meddelar närmare föreskrifter om&lt;br&gt;vilken utredning som sökanden&lt;br&gt;skall ge in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen skall åter-&lt;br&gt;kalla tillverknings-, partihandels-&lt;br&gt;eller inköpstillstånd om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillståndet inte längre utnytt-&lt;br&gt;jas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillståndshavaren inte följer de&lt;br&gt;för tillståndet gällande bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag eller föreskrifter&lt;br&gt;eller villkor meddelade med stöd&lt;br&gt;av denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de förutsättningar som gäller&lt;br&gt;för meddelande av tillståndet inte&lt;br&gt;längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen skall åter-&lt;br&gt;kalla tillverkningshZ/sZånd eller&lt;br&gt;inköpstillstånd om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillståndet inte längre utnytt-&lt;br&gt;jas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillståndshavaren inte följer de&lt;br&gt;för tillståndet gällande bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag eller föreskrifter&lt;br&gt;eller villkor meddelade med stöd&lt;br&gt;av denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de förutsättningar som gäller&lt;br&gt;för meddelande av tillståndet inte&lt;br&gt;längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelseskyldighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som fattat beslut i&lt;br&gt;ärende enligt denna lag skall&lt;br&gt;sända en kopia av beslutet till&lt;br&gt;Alkoholinspektionen samt den&lt;br&gt;länsstyrelse och polismyndighet&lt;br&gt;som berörs av beslutet. Avser be-&lt;br&gt;slutet de särskilda bestämmelserna&lt;br&gt;för marknadsföring skall en kopia&lt;br&gt;av beslutet sändas också till&lt;br&gt;Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall utfärda bevis&lt;br&gt;om tillstånd som kommunen har&lt;br&gt;meddelat. Regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Alko-&lt;br&gt;holinspektionen meddelar närmare&lt;br&gt;föreskrifter om vilka uppgifter ett&lt;br&gt;sådant bevis skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen utövar&lt;br&gt;central tillsyn över efterlevnaden&lt;br&gt;av denna lag och kan meddela&lt;br&gt;allmänna råd till vägledning för&lt;br&gt;tillämpningen av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen utövar tillsyn inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träda kommunerna med råd i deras verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen utövar,&lt;br&gt;med den begränsning som följer&lt;br&gt;av 1 a §, central tillsyn över efter-&lt;br&gt;levnaden av denna lag och kan&lt;br&gt;meddela allmänna råd till vägled-&lt;br&gt;ning för tillämpningen av lagen,&lt;br&gt;länet. Länsstyrelsen skall också bi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omedelbara tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna om&lt;br&gt;servering av spritdrycker, vin och starköl utövas av kommunen och av&lt;br&gt;polismyndigheten. Kommunen och polismyndigheten utövar också till-&lt;br&gt;syn över servering av och detaljhandel med öl.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn över efterlevnaden av&lt;br&gt;bestämmelserna för marknads-&lt;br&gt;föring i 4 kap. 8-11 och 13 §§&lt;br&gt;finns särskilda regler i mark-&lt;br&gt;nadsföringslagen (1995:450). Till-&lt;br&gt;synen över efterlevnaden av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 4 kap. 8—11 §§&lt;br&gt;gentemot den som har serverings-&lt;br&gt;tillstånd får, i fråga om mark-&lt;br&gt;nadsföring på serveringsställen,&lt;br&gt;utövas också av kommunen. För&lt;br&gt;kommunens tillsyn gäller inte 4&lt;br&gt;kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten (Skatte-&lt;br&gt;myndigheten i Gävle) utövar tillsyn&lt;br&gt;över efterlevnaden av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4 kap. 5 §. Beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten får uppdra åt Skattemyn-&lt;br&gt;digheten i Stockholm, Skatte-&lt;br&gt;myndigheten i Göteborg eller&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Malmö att&lt;br&gt;utöva tillsyn i dess ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tillsynsmyndighet begär det skall en tillståndshavare lämna till-&lt;br&gt;träde till driftsställe med tillhörande lokaler och tillhandahålla handlingar&lt;br&gt;som rör verksamheten samt utan ersättning hjälpa till vid tillsynen, lämna&lt;br&gt;varuprover som behövs och redovisa uppgifter om verksamhetens om-&lt;br&gt;fattning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller även i förhållande mellan&lt;br&gt;den som är berättigad att bedriva&lt;br&gt;partihandel enligt 4 kap. 1 § första&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket och skattemyndighet som Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;anges i 1 a § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionens och kommunens beslut får överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Det överklagade beslutet får inte ändras utan att den&lt;br&gt;beslutande myndigheten har lämnats tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen respektive kommunen får överklaga domstolens&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om överklagande&lt;br&gt;av beskattningsmyndighetens be-&lt;br&gt;slut finns i 35 § lagen (1994:1564)&lt;br&gt;om alkoholskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. olovligen tillverkar sprit eller spritdrycker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bereder mäsk i uppenbart syfte att olovligen tillverka sprit eller&lt;br&gt;spritdrycker eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. forslar, döljer eller förvarar&lt;br&gt;sprit eller spritdrycker, som&lt;br&gt;uppenbarligen är olovligt tillver-&lt;br&gt;kade, eller mäsk, som uppenbar-&lt;br&gt;ligen är avsedd för olovlig till-&lt;br&gt;verkning av sprit eller sprit-&lt;br&gt;drycker,&lt;br&gt;döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till&lt;br&gt;brott som avses i 1, 2 och 6 §§&lt;br&gt;döms till ansvar enligt 23 kap.&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den till vilken sprit, mäsk eller&lt;br&gt;alkoholdrycker har anskaffats för&lt;br&gt;personligt bruk skall vara fri från&lt;br&gt;ansvar för medverkan till brott&lt;br&gt;som avses i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvärvar, innehar, forslar,&lt;br&gt;döljer eller förvarar sprit eller&lt;br&gt;spritdrycker, som är olovligt till-&lt;br&gt;verkade, eller mäsk, som är avsedd&lt;br&gt;för olovlig tillverkning av sprit&lt;br&gt;eller spritdrycker,&lt;br&gt;döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till&lt;br&gt;brott som avses i 1, 2 och 6 §§&lt;br&gt;döms till ansvar enligt 23 kap.&lt;br&gt;brottsbalken. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte gärningar som avses i 1 § 3&lt;br&gt;och endast gäller förvärv eller&lt;br&gt;innehav för personligt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den till vilken lagligen fram-&lt;br&gt;ställda alkoholdrycker har anskaf-&lt;br&gt;fats för personligt bruk skall vara&lt;br&gt;fri från ansvar för medverkan till&lt;br&gt;brott som avses i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 a §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket far ha terminal-&lt;br&gt;åtkomst till uppgifter om tillverk-&lt;br&gt;nings- och partihandelstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighet som anges i&lt;br&gt;8 kap. 1 a § andra stycket får för&lt;br&gt;sin tillsyn enligt denna lag ha ter-&lt;br&gt;minalåtkomst till uppgifter om&lt;br&gt;serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 då lagen (1978:763) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker skall upphöra&lt;br&gt;att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Partihandelstillstånd, som före ikraftträdandet har meddelats annan&lt;br&gt;än den som avses i 4 kap. 1 § första stycket i dess nya lydelse, skall efter&lt;br&gt;ikraftträdandet fortfarande gälla, dock längst till utgången av år 2001.&lt;br&gt;Härvid gäller 7 kap. 1 § tredje stycket och 4 § samt 8 kap. 1 § i paragra-&lt;br&gt;fens lydelse före ikraftträdandet. Rätt till införsel enligt 4 kap. 2 § före-&lt;br&gt;ligger inte för den som avses i denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppkommer fråga om administrativt ingripande mot den som avses i&lt;br&gt;2 tillämpas 7 kap. 18 § i dess tidigare lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ansökningar om partihandelstillstånd som kommit in till Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen och som inte har prövats slutligt vid ikraftträdandet skall&lt;br&gt;överlämnas för handläggning hos beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;(Skattemyndigheten i Gävle).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för marknadsföringsåtgärder&lt;br&gt;som har vidtagits före ikraftträdandet. För sådan marknadsföring gäller&lt;br&gt;att återkallelse av tillstånd enligt 7 kap. 19 § inte får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Lydelse enligt prop. 1998/99:79.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1961:181) om&lt;br&gt;försäljning av teknisk sprit m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 och 14 §§ lagen (1961:181) om försälj-&lt;br&gt;ning av teknisk sprit m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som olovligen borttager eller försvagar denatureringsmedel i tek-&lt;br&gt;nisk sprit eller alkoholhaltigt preparat dömes för olovligt förfarande med&lt;br&gt;teknisk sprit till påföljd som angives i 10 kap. 1 eller 3 § alkohollagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1738).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som säljer eller tillhan-&lt;br&gt;dagår med anskaffande av teknisk&lt;br&gt;sprit eller alkoholhaltigt preparat&lt;br&gt;varmed vidtagits åtgärd enligt&lt;br&gt;första stycket äger 10 kap. 2 och 3&lt;br&gt;§§ alkohollagen motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning. Detsamma gäller för&lt;br&gt;den som forslar, döljer eller för-&lt;br&gt;varar sådan vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök till brott som avses i&lt;br&gt;9 och 10 §§ dömes till ansvar&lt;br&gt;enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till gärning&lt;br&gt;som avses i 9 och 10 §§ eller vid&lt;br&gt;försök som avses i första stycket,&lt;br&gt;äger 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbal-&lt;br&gt;ken motsvarande tillämpning. Den&lt;br&gt;till vilken teknisk sprit eller alko-&lt;br&gt;holhaltigt preparat avyttrats eller&lt;br&gt;anskaffats för personligt bruk skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som säljer eller tillhan-&lt;br&gt;dagår med anskaffande av teknisk&lt;br&gt;sprit eller alkoholhaltigt preparat&lt;br&gt;varmed vidtagits åtgärd enligt&lt;br&gt;första stycket äger 10 kap. 2 och 3&lt;br&gt;§§ alkohollagen motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning. Detsamma gäller för&lt;br&gt;den som förvärvar, innehar, fors-&lt;br&gt;lar, döljer eller förvarar sådan&lt;br&gt;vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År gärning som avses i andra&lt;br&gt;stycket andra meningen att anse&lt;br&gt;som ringa döms inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök till brott som avses i&lt;br&gt;9 och 10 §§ dömes till ansvar&lt;br&gt;enligt 23 kap. brottsbalken. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte gärningar som&lt;br&gt;avses i 10 § andra stycket andra&lt;br&gt;meningen och endast gäller för-&lt;br&gt;värv eller innehav för personligt&lt;br&gt;bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till gärning&lt;br&gt;som avses i 9 och 10 §§ eller vid&lt;br&gt;försök som avses i första stycket,&lt;br&gt;äger 23 kap. 4 och 5 §§ brotts-&lt;br&gt;balken motsvarande tillämpning.&lt;br&gt;Den till vilken teknisk sprit eller&lt;br&gt;alkoholhaltigt preparat, i andra&lt;br&gt;fall än som avses i 10 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1994:956.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Senaste lydelse 1994:1741.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Senaste lydelse 1977:294.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock vara fri från ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avyttrats eller anskaffats för per-&lt;br&gt;sonligt bruk skall dock vara fri&lt;br&gt;från ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;tobaksskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 och 13 §§ lagen (1994:1563) om tobaks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande av upplagshavare eller av skatteupplag far återkallas av&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten, om förutsättningarna för godkännande inte&lt;br&gt;längre frans. Godkännande av upplagshavare får också återkallas om&lt;br&gt;ställd säkerhet inte längre är godtagbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om återkallelse gäller&lt;br&gt;omedelbart, om inte något annat&lt;br&gt;anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt tar emot&lt;br&gt;skattepliktiga varor från en god-&lt;br&gt;känd upplagshavare i ett annat EG-&lt;br&gt;land eller som yrkesmässigt från&lt;br&gt;tredje land importerar skatteplik-&lt;br&gt;tiga varor och som inte själv är&lt;br&gt;godkänd som upplagshavare, kan&lt;br&gt;hos beskattningsmyndigheten an-&lt;br&gt;söka om registrering som varu-&lt;br&gt;mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt tar emot&lt;br&gt;skattepliktiga varor från en god-&lt;br&gt;känd upplagshavare i ett annat EG-&lt;br&gt;land eller som yrkesmässigt från&lt;br&gt;tredje land importerar skatteplik-&lt;br&gt;tiga varor och som inte själv är&lt;br&gt;godkänd som upplagshavare, kan&lt;br&gt;hos beskattningsmyndigheten an-&lt;br&gt;söka om registrering som varu-&lt;br&gt;mottagare. Registrering får med-&lt;br&gt;delas den som med hänsyn till sina&lt;br&gt;ekonomiska forhållanden och om-&lt;br&gt;ständigheterna i övrigt är lämplig&lt;br&gt;som registrerad varumottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrerad varumottagare skall ställa säkerhet för betalning av skatten&lt;br&gt;på de varor som han tar emot. Säkerheten skall uppgå till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar tio procent av den beräknade årliga skatten på varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 12 § om återkallelse tillämpas även på registrerad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varumottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Senaste lydelse 1997:357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 och 12 §§ lagen (1994:1564) om alkohol-&lt;br&gt;skatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande av upplagshavare eller av skatteupplag får återkallas av&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten, om förutsättningarna för godkännande inte&lt;br&gt;längre finns. Godkännande av upplagshavare får också återkallas om&lt;br&gt;ställd säkerhet inte längre är godtagbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om återkallelse gäller&lt;br&gt;omedelbart, om inte något annat&lt;br&gt;anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt tar emot&lt;br&gt;skattepliktiga varor från en god-&lt;br&gt;känd upplagshavare i ett annat EG-&lt;br&gt;land eller som yrkesmässigt från&lt;br&gt;tredje land importerar skatteplik-&lt;br&gt;tiga varor och som inte själv är&lt;br&gt;godkänd som upplagshavare, kan&lt;br&gt;hos beskattningsmyndigheten an-&lt;br&gt;söka om registrering som varu-&lt;br&gt;mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt tar emot&lt;br&gt;skattepliktiga varor från en god-&lt;br&gt;känd upplagshavare i ett annat EG-&lt;br&gt;land eller som yrkesmässigt från&lt;br&gt;tredje land importerar skatteplik-&lt;br&gt;tiga varor och som inte själv är&lt;br&gt;godkänd som upplagshavare, kan&lt;br&gt;hos beskattningsmyndigheten an-&lt;br&gt;söka om registrering som varu-&lt;br&gt;mottagare. Registrering får med-&lt;br&gt;delas den som med hänsyn till sina&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden och om-&lt;br&gt;ständigheterna i övrigt är lämplig&lt;br&gt;som registrerad varumottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrerad varumottagare skall ställa säkerhet för betalning av skatten&lt;br&gt;på de varor som han tar emot. Säkerheten skall uppgå till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar tio procent av den beräknade årliga skatten på varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 11 § om återkallelse tillämpas även på registrerad&lt;br&gt;varumottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Senaste lydelse 1997:358.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 5 och 6 §§ lagen (1994:1776) om skatt&lt;br&gt;på energi skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande av upplagshavare eller av skatteupplag far återkallas av&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten, om förutsättningar för godkännande inte&lt;br&gt;längre finns. Godkännande av upplagshavare far också återkallas om&lt;br&gt;ställd säkerhet inte längre är godtagbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om återkallelse gäller&lt;br&gt;omedelbart, om inte något annat&lt;br&gt;anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan än upplagshavare kan an-&lt;br&gt;söka om registrering som varu-&lt;br&gt;mottagare hos beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten, om han i en yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs i Sverige&lt;br&gt;tar emot bränslen från en upplags-&lt;br&gt;havare i ett annat EG-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan än upplagshavare kan an-&lt;br&gt;söka om registrering som varu-&lt;br&gt;mottagare hos beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten, om han i en yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs i Sverige&lt;br&gt;tar emot bränslen från en upplags-&lt;br&gt;havare i ett annat EG-land. Regist-&lt;br&gt;rering får meddelas den som med&lt;br&gt;hänsyn till sina ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden och omständigheterna i&lt;br&gt;övrigt är lämplig som registrerad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varumottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrerad varumottagare skall ställa säkerhet för betalning av skatten&lt;br&gt;på de bränslen som han tar emot. Säkerheten skall uppgå till ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar tio procent av den beräknade årliga skatten på bränslena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § om återkallelse tillämpas även på registrerad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varumottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Senaste lydelse 1997:359.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1995:450)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 § marknadsföringslagen (1995:450) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åläggas att betala en särskild avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare får&lt;br&gt;(marknadsstömingsavgift), om näringsidkaren eller någon som handlar&lt;br&gt;på näringsidkarens vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot&lt;br&gt;någon bestämmelse i 5-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller om en&lt;br&gt;näringsidkare eller någon som&lt;br&gt;handlar på dennes vägnar uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet bryter&lt;br&gt;mot någon av bestämmelserna i&lt;br&gt;2 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1978:763) med vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker, 26 § andra stycket&lt;br&gt;lokalradiolagen (1993:120), 12 §&lt;br&gt;första stycket andra och tredje&lt;br&gt;meningen tobakslagen (1993:581)&lt;br&gt;eller 7 kap. 3, 4 eller 10 §£ radio-&lt;br&gt;och TV-lagen (1996:844).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra stycket gäller också en näringsidkare&lt;br&gt;som uppsåtligen eller av oaktsamhet väsentligt har bidragit till överträ-&lt;br&gt;delsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller om en&lt;br&gt;näringsidkare eller någon som&lt;br&gt;handlar på dennes vägnar uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet bryter&lt;br&gt;mot någon av bestämmelserna i&lt;br&gt;26 § andra stycket lokalradiolagen&lt;br&gt;(1993:120), 14 § första stycket&lt;br&gt;andra och tredje meningen tobaks-&lt;br&gt;lagen (1993:581), 4 kap. 10 §&lt;br&gt;alkohollagen (1994:1738) eller&lt;br&gt;7 kap. 3, 4 eller 10 § radio- och&lt;br&gt;TV-lagen (1996:844).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Senaste lydelse 1996:861.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett&lt;br&gt;annat land inom Europeiska unionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1996:701) om Tullverkets befo-&lt;br&gt;genheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet föreligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den som utan erforderligt&lt;br&gt;tillstånd, eller med stöd av tillstånd&lt;br&gt;som föranletts av vilseledande&lt;br&gt;uppgift, från ett annat EU-land till&lt;br&gt;Sverige inför eller från Sverige till&lt;br&gt;ett sådant land utför en vara som&lt;br&gt;avses i 3 § 3, 5-8, 10 och 14,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den som utan erforderligt&lt;br&gt;tillstånd, eller med stöd av tillstånd&lt;br&gt;som föranletts av vilseledande&lt;br&gt;uppgift, eller i övrigt utan att ha&lt;br&gt;rätt till detta, från ett annat EU-&lt;br&gt;land till Sverige inför eller från&lt;br&gt;Sverige till ett sådant land utför en&lt;br&gt;vara som avses i 3 § 3, 5-8, 10 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som från ett annat EU-land till Sverige inför eller från&lt;br&gt;Sverige till ett sådant land utför en vara som avses i 3 § 1,4, 9 och 11-13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Tullverket får med-&lt;br&gt;dela närmare föreskrifter om anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Lydelse enligt prop. 1998/99:79.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen&lt;br&gt;(1996:844)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § radio- och TV-lagen (1996:844)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förbud mot&lt;br&gt;reklam för alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror finns i lagen&lt;br&gt;(1978:763) med vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker och tobakslagen&lt;br&gt;(1993:581). Ett program får inte&lt;br&gt;sponsras av någon vars huvudsak-&lt;br&gt;liga verksamhet gäller tillverkning&lt;br&gt;eller försäljning av alkoholdrycker&lt;br&gt;eller tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förbud mot&lt;br&gt;reklam för alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror finns i 4 kap. alko-&lt;br&gt;hollagen (1994:1738) och z&lt;br&gt;tobakslagen (1993:581). Ett pro-&lt;br&gt;gram får inte sponsras av någon&lt;br&gt;vars huvudsakliga verksamhet&lt;br&gt;gäller tillverkning eller försäljning&lt;br&gt;av alkoholdrycker eller tobaks-&lt;br&gt;varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;br&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol-&lt;br&gt;varor, tobaksvaror och mineraloljeprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 § och 3 kap. 1 § lagen (1998:506)&lt;br&gt;om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror&lt;br&gt;och mineraloljeprodukter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alkohol- eller tobaksvara far inte lämnas ut om det är sannolikt att&lt;br&gt;varan är avsedd att bjudas ut till försäljning i Sverige och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som gör anspråk på en&lt;br&gt;alkoholvara inte har tillverknings-&lt;br&gt;eller partihandelstillstånd enligt&lt;br&gt;alkohollagen (1994:1738) eller&lt;br&gt;föreskrivet tillstånd för försäljning&lt;br&gt;enligt lagen (1961:181) om för-&lt;br&gt;säljning av teknisk sprit m.m. för&lt;br&gt;varan i fråga, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det är uppenbart att en tobaksvara är avsedd att bjudas ut till försälj-&lt;br&gt;ning i strid med 11 § tobakslagen (1993:581) eller 4 § lagen (1994:1563)&lt;br&gt;om tobaksskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om första stycket inte är&lt;br&gt;tillämpligt får alkoholvara och&lt;br&gt;tobaksvara inte lämnas ut till den&lt;br&gt;som är under 20 år vad avser&lt;br&gt;alkoholvara och under 18 år vad&lt;br&gt;avser tobaksvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som gör anspråk på en&lt;br&gt;alkoholvara inte är berättigad att&lt;br&gt;bedriva partihandel enligt alko-&lt;br&gt;hollagen (1994:1738) eller inte har&lt;br&gt;föreskrivet tillstånd för försäljning&lt;br&gt;enligt lagen (1961:181) om för-&lt;br&gt;säljning av teknisk sprit m.m. för&lt;br&gt;varan i fråga, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om första stycket inte är&lt;br&gt;tillämpligt får alkoholvaror inte&lt;br&gt;lämnas ut till den som saknar rätt&lt;br&gt;att föra in varan enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4 kap. 2 § alkohollagen&lt;br&gt;eller 4 § lagen om försäljning av&lt;br&gt;teknisk sprit m.m., och tobaks-&lt;br&gt;varor inte lämnas ut till den som&lt;br&gt;är under 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket får undersöka postförsändelser, såsom paket och brev, för&lt;br&gt;att kontrollera om de innehåller alkohol- eller tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana försändelser får öppnas om det finns anledning att anta att de&lt;br&gt;innehåller sådana varor som nämns i första stycket samt om de finns hos&lt;br&gt;Tullverket eller på utväxlingspostkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en försändelse innehåller ett förtroligt meddelande skall detta&lt;br&gt;omedelbart tillslutas och vidarebefordras till mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försändelse öppnats skall mottagaren och, om det är möjligt,&lt;br&gt;avsändaren underrättas så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mottagaren av en alkohol- Om mottagaren av en alkohol-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Lydelse enligt prop. 1998/99:79.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara som påträffas i en postförsän-&lt;br&gt;delse inte har partihandels- eller&lt;br&gt;tillverkningstillstånd enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 4 kap. 2 § alko-&lt;br&gt;hollagen (1994:1738), eller inte&lt;br&gt;fyllt 20 år, skall varan sändas åter&lt;br&gt;till avsändaren. Detsamma gäller&lt;br&gt;om försändelsen innehåller en&lt;br&gt;tobaksvara och mottagaren är&lt;br&gt;under 18 år. Om avsändaren är&lt;br&gt;okänd, eller om det av annan an-&lt;br&gt;ledning inte finns möjlighet att&lt;br&gt;återsända varan, skall denna tas&lt;br&gt;om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara som påträffas i en postförsän-&lt;br&gt;delse saknar rätt att föra in varan&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 4 kap. 2 §&lt;br&gt;alkohollagen (1994:1738) eller 4 §&lt;br&gt;lagen (1961:181) om försäljning&lt;br&gt;av teknisk sprit m.m., skall varan&lt;br&gt;sändas åter till avsändaren. Det-&lt;br&gt;samma gäller om försändelsen&lt;br&gt;innehåller en tobaksvara och mot-&lt;br&gt;tagaren är under 18 år. Om avsän-&lt;br&gt;daren är okänd, eller om det av&lt;br&gt;annan anledning inte finns möjlig-&lt;br&gt;het att återsända varan, skall denna&lt;br&gt;tas om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 18 april 1996 att tillkalla en särskild utredare&lt;br&gt;med uppdrag bl.a. att göra en översyn av bestämmelserna om marknads-&lt;br&gt;föring av alkoholdrycker. Utredningen antog namnet 1996 års Alkohol-&lt;br&gt;reklamutredning. I januari 1998 överlämnade utredningen sitt betänkande&lt;br&gt;Alkoholreklam - Marknadsföring av alkoholdrycker och Systembolagets&lt;br&gt;produkturval (SOU 1998:8). En sammanfattning av förslagen i betänkan-&lt;br&gt;det finns i bilaga 1. De lagförslag som lades fram i betänkandet finns i&lt;br&gt;bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En remissammanställning&lt;br&gt;finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr S98/162/ST).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 9 januari 1997 att tillkalla en kommitté med&lt;br&gt;uppdrag att organisera samarbete mellan branschorganisationer, försäk-&lt;br&gt;ringsbolag och berörda myndigheter m.fl. när det gäller alkoholförebyg-&lt;br&gt;gande arbete. Kommittén antog namnet OAS. I december 1998 överläm-&lt;br&gt;nade kommittén sitt betänkande OAS - Oberoende alkoholsamarbetet i&lt;br&gt;framtiden (SOU 1998:154). En sammanställning av förslagen i betän-&lt;br&gt;kandet finns i bilaga 3. Betänkandet har remissbehandlats. En remiss-&lt;br&gt;sammanställning finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr&lt;br&gt;S99/212/ST).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 29 januari 1998 uppdrog regeringen åt Statskontoret att kartlägga&lt;br&gt;vissa centrala och regionala myndigheters och andra organisationers&lt;br&gt;ansvar och uppgifter på alkohol- och narkotikaområdet. I uppdraget&lt;br&gt;ingick också att lämna ett principiellt förslag till en ny myndighetsstruk-&lt;br&gt;tur på området. I september 1998 överlämnade Statskontoret sin rapport&lt;br&gt;Samordning mot droger - kartläggning och skiss till ny myndighets-&lt;br&gt;struktur på alkohol- och narkotikaområdet (Statskontoret 1998:22). En&lt;br&gt;sammanfattning av rapporten finns i bilaga 4. Rapporten har remiss-&lt;br&gt;behandlats. En remissammanställning finns tillgänglig i Socialdeparte-&lt;br&gt;mentet (dnr S97/604/ST).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 12 mars 1998 att tillkalla en särskild utre-&lt;br&gt;dare med uppdrag att se över vissa bestämmelser i alkohollagen&lt;br&gt;(1994:1738) och i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m.&lt;br&gt;samt att utarbeta förslag till ny lagstiftning för handeln med teknisk sprit&lt;br&gt;och alkoholhaltiga preparat. Utredningen har antagit namnet Alkohol-&lt;br&gt;utredningen. Utredningen har, mot bakgrund av att EU-kommissionen i&lt;br&gt;en formell underrättelse riktat kritik mot vissa delar av den svenska alko-&lt;br&gt;hollagstiftningen, fått i uppdrag att med förtur se över bl.a. reglerna om&lt;br&gt;och villkoren kring den yrkesmässiga importen av alkoholdrycker.&lt;br&gt;Utredningen har i december 1998 redovisat denna del av uppdraget i del-&lt;br&gt;betänkandet Alkoholpolitikens medel - Införsel av och partihandel med&lt;br&gt;spritdrycker, vin och starköl (SOU 1998:156). En sammanfattning av&lt;br&gt;förslagen i delbetänkandet finns i bilaga 5. De lagförslag som lades fram&lt;br&gt;i delbetänkandet finns i bilaga 6. Betänkandet har remissbehandlats. En&lt;br&gt;remissammanställning finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr&lt;br&gt;S98/7668/ST).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlar regeringen förslagen i nämnda rapport och&lt;br&gt;betänkanden. I propositionen behandlar regeringen också frågor gällande&lt;br&gt;detaljhandelsbolagets, dvs. Systembolaget AB, öppethållande. Dessa frå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gor har beretts inom den Alkoholpolitiska kommissionen i betänkandet&lt;br&gt;Svensk alkoholpolitik - en strategi för framtiden (SOU 1994:24).&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats. Frågorna har också beretts i den&lt;br&gt;Nationella ledningsgruppen för alkohol- och narkotikaförebyggande&lt;br&gt;insatser. I gruppen ingår cheferna för de myndigheter som i någon del har&lt;br&gt;ansvar för preventiva insatser inom drogområdet. I gruppen ingår också&lt;br&gt;bl.a. ledningarna för Svenska kommunförbundet och Landstingsförbun-&lt;br&gt;det. Vidare har genomförts en TEMO-undersökning hos allmänheten. En&lt;br&gt;sammanfattning av undersökningen finns i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 29 april 1999 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de förslag som finns i bilaga 8. Lagrådet har i allt väsentligt god-&lt;br&gt;tagit förslagen men har förordat vissa ändringar av huvudsakligen lag-&lt;br&gt;teknisk natur. Lagrådets yttrande finns i bilaga 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Därutöver har&lt;br&gt;vissa ändringar, främst av redaktionell art, gjorts. Lagrådets synpunkter&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 10 samt i författningskommentaren till de lagrum som&lt;br&gt;ändrats med anledning av Lagrådets synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissens lagförslag föreslår regeringen i pro-&lt;br&gt;positionen att ytterligare en paragraf i alkohollagen skall upphävas, se&lt;br&gt;avsnitt 12.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svensk alkoholpolitik&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kort historik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att förstå den svenska alkoholpolitiken av idag är det nödvändigt att&lt;br&gt;blicka tillbaka till hur det såg ut i landet på 1800-talet. I böljan av seklet&lt;br&gt;blomstrade alkoholromantiken bl.a. med hjälp av ett antal brännvinslibe-&lt;br&gt;rala förordningar. Ett exempel på detta är en förordning som stadgade att&lt;br&gt;en viss del av jordbruksprodukterna måste förbehållas sprittillverk-&lt;br&gt;ningen. Husbehovsbränning var tillåten. I det fattiga Sverige var bränn-&lt;br&gt;vinet bland de mest eftertraktade varorna. Det var billigt och ansågs&lt;br&gt;lindra många av fattigdomens vedermödor. Brännvinet tilltroddes även&lt;br&gt;flera andra goda egenskaper och rekommenderades t.ex. av både läkare&lt;br&gt;och präster. Det ansågs fullt naturligt framför allt för den manliga delen&lt;br&gt;av befolkningen att dricka avsevärda mängder sprit dagligen. Alkohol-&lt;br&gt;bruket i landet i mitten av 1800-talet var extremt högt. Någon helt till-&lt;br&gt;förlitlig statistik över den totala förbrukningen var inte utvecklad på den&lt;br&gt;tiden, men enligt vissa källor beräknades den årliga konsumtionen till&lt;br&gt;ca 46 liter brännvin per person. Därtill skall sedan läggas andra alko-&lt;br&gt;holdrycker, men vid den här tiden var brännvinet den klart dominerande&lt;br&gt;drycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första motkraft till det utbredda superiet i landet var etablerandet av&lt;br&gt;nykterhetsföreningarna på 1830-talet. Till en början riktade sig dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningar främst mot missbruket av alkoholdrycker, men så småningom&lt;br&gt;tog helnykterhetsrörelsen över. Denna rörelse kom snart att kräva total-&lt;br&gt;förbud mot rusdrycker. Efter påtryckningar från nykterhetsrörelsen&lt;br&gt;infördes det kommunala vetot mot ”utminutering och utskänkning” av&lt;br&gt;rusdrycker. Många landskommuner blev härigenom helt ”torrlagda”.&lt;br&gt;Under storstrejken år 1909 förekom ett tillfälligt rusdrycksförbud i hela&lt;br&gt;landet och vid en av nykterhetsorganisationema kort tid därefter arrange-&lt;br&gt;rad inofficiell folkomröstning röstade 56 % av landets vuxna befolkning&lt;br&gt;för ett totalförbud. Nykterhetsrörelsens sista riktigt stora kraftsamling&lt;br&gt;kom i samband med den officiella folkomröstningen år 1922. Den&lt;br&gt;svenska valmanskåren skulle då ta ställning till nykterhetskommitténs&lt;br&gt;förslag till lagstiftning om totalförbud. Nej-sidan vann en knapp seger&lt;br&gt;med 28,3 % av de röstberättigade mot 27,2 % for förbudsanhängama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med nykterhetsrörelsens framväxt under 1800-talet formades&lt;br&gt;den svenska restriktiva alkoholpolitiken. Husbehovsbränningen försvåra-&lt;br&gt;des för att senare helt förbjudas. Genom olika regleringar, bl.a. 1855 års&lt;br&gt;försäljningsforordning, begränsades tillgängligheten på alkoholdryck-&lt;br&gt;erna. Desintresseringsprincipen lanserades av läkaren och alkoholpoli-&lt;br&gt;tikem Ivan Bratt som ett alternativ till totalförbud mot tillverkning,&lt;br&gt;import och försäljning av rusdrycker. Principen innebar en avveckling av&lt;br&gt;de privata (och även kommunala) vinstintressena inom alkoholhante-&lt;br&gt;ringen. En bit in på 1900-talet kompletterades restriktionerna med en&lt;br&gt;medveten högskattepolitik på alkoholvaroma, för att därigenom få ner&lt;br&gt;den totala konsumtionen. Tidigare var det snarare finanspolitiska än&lt;br&gt;alkoholpolitiska motiv som låg till grund for hur hög skatten skulle vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Monopolens framväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i 1855 års försäljningsforordning uppdelades alkoholhanteringen i&lt;br&gt;partihandel, utminutering (detaljhandel) och utskänkning (servering).&lt;br&gt;Särskilda rättigheter infördes för att få bedriva minuthandel eller&lt;br&gt;utskänkning. Partihandeln var däremot tillståndsfri. Utminuteringsrättig-&lt;br&gt;hetema överlämnades till kommunala bolag, som sedermera kom att&lt;br&gt;benämnas systembolag. Dessa bolag drevs till en böijan i rent vinstsyfte&lt;br&gt;för att förstärka kommunernas ekonomi. Genom en förordning år 1873&lt;br&gt;föreskrevs dock att bolagen efter skälig kostnadstäckning skulle avstå&lt;br&gt;från all vinst till kommuner, landsting och hushållningssällskap. År 1905&lt;br&gt;monopoliserades brännvinshandeln och lades under de kommunala bola-&lt;br&gt;gen. AB Göteborgssystemet införde år 1912 inköpskontroll vid försälj-&lt;br&gt;ningen av spritdrycker och två år senare införde AB Stockholmssystemet&lt;br&gt;motbok och individuell ransonering. Några år senare infördes mot-&lt;br&gt;bokstvång i hela landet. Denna ordning gällde sedan ända till år 1955 då&lt;br&gt;motboken avskaffades och alla systembolag samlades i ett enda statligt&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vinna kontroll även över partihandel och tillverkning bildades,&lt;br&gt;först som ett dotterbolag till AB Stockholmssystemet, AB Vin &amp;amp; Sprit-&lt;br&gt;centralen (V&amp;amp;S) år 1917. Ivan Bratt var den första verkställande direktö-&lt;br&gt;ren i båda dessa bolag. Efter ett par år tilldelades Vin &amp;amp; Spritcentralen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;monopol på tillverkning och partihandel. Restaurangsektom reglerades&lt;br&gt;dessutom genom att spritpriserna bestämdes av staten och krögama fick&lt;br&gt;en viss kostnadsersättning. Därmed fanns endast ett mycket begränsat&lt;br&gt;vinstintresse för restaurangerna att servera alkohol. Långt in på 1900-&lt;br&gt;talet hade samhället genom monopolen och den strama regleringen av&lt;br&gt;alkoholserveringen en mycket stark kontroll av alkoholkonsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lättnader i systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritik mot det s.k. Brattsystemet fanns redan då det infördes och växte&lt;br&gt;till slut till sådana proportioner att motboken avskaffades år 1955 och&lt;br&gt;spritransoneringen på krogen ersattes av ett s.k. måltidstvång. Bl.a. tog&lt;br&gt;kritiken fasta på att spritransoneringen av allmänheten uppfattades som&lt;br&gt;ett slags av samhället definierat normalmått. Detta ansågs leda till att&lt;br&gt;många vaije månad köpte ut hela ransonen, som dessutom var väl till-&lt;br&gt;tagen, när de utan motbok skulle ha köpt en mindre mängd. Med jämna&lt;br&gt;mellanrum luckrades även desintresseringsprincipen upp. År 1963 fick&lt;br&gt;restaurangerna bestämma priset på alkoholdrycker själva och år 1977&lt;br&gt;togs nästa steg, då svenska bryggerier fick börja sälja starköl direkt till&lt;br&gt;restaurangerna. Samtidigt upphörde måltidstvånget och för att få servera&lt;br&gt;alkoholdrycker räckte det med att matservering var ”en betydande del av&lt;br&gt;rörelsen”. Förutom bryggerierna och restaurangnäringen hade det privata&lt;br&gt;vinstintresset i alkoholhanteringen också fått fäste i en växande marknad&lt;br&gt;för vin- och spritagenter, som på olika sätt agerade för att få avsättning&lt;br&gt;for ”sina” produkter inom ramen för monopolsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agentverksamheten under monopoltiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att V&amp;amp;S under nästan hela 1900-talet hade monopol på import av&lt;br&gt;alkoholdrycker växte en marknad upp för ”mellanhänder”, dvs. personer&lt;br&gt;som mot provision hjälpte till att fora in alkoholprodukter på den svenska&lt;br&gt;marknaden. Agentverksamheten byggde på kontrakt (agenturer) med&lt;br&gt;utländska producenter. Agenternas uppgift var sedan att på olika sätt för-&lt;br&gt;söka bearbeta V&amp;amp;S för inköp och Systembolaget för exempelvis skylt-&lt;br&gt;ning av produkterna. Efterfrågan på produkterna försökte man också&lt;br&gt;skapa via restauranger och tidningarnas vinskribenter. Denna verksamhet&lt;br&gt;betraktades med minst sagt oblida ögon av V&amp;amp;S, och på Systembolaget&lt;br&gt;var agenterna i princip portförbjudna. En marknad för vinagentema vid&lt;br&gt;sidan av monopolsystemet, var och är den s.k. taxfree-försäljningen&lt;br&gt;framför allt till faijetrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av EES-avtalet och Sveriges medlemsskap i EU avskaffa-&lt;br&gt;des Vin &amp;amp; Sprit AB:s monopol på tillverkning, import, export och parti-&lt;br&gt;handel i samband med alkohollagens ikraftträdande år 1995. Därmed&lt;br&gt;gäller desintresseringsprincipen egentligen endast inom Systembolaget&lt;br&gt;och i regleringen av marknadsföringen av alkohol. Den har därmed inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längre samma genomslag som tidigare i den svenska alkoholpolitiken.&lt;br&gt;Fortfarande gäller dock att tillgängligheten till alkohol skall begränsas,&lt;br&gt;bl.a. genom höga alkoholskatter, bevarandet av detaljhandelsmonopolet&lt;br&gt;och ett särskilt regel- och tillståndssystem för servering av och handel&lt;br&gt;med alkoholdrycker. Skyddet av ungdomen är en annan viktig kvarstå-&lt;br&gt;ende princip. Ansvaret för tillståndsgivning och tillsyn över alkoholser-&lt;br&gt;veringen flyttades från länsstyrelserna till kommunerna i samband med&lt;br&gt;den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som de nämnda monopolen upphörde inrättades Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen. Den nya myndigheten fick två huvudsakliga uppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- dels att tillse att lagar och bestämmelser avseende hantering av alko-&lt;br&gt;hol efterlevs genom löpande uppföljning och utvärdering av det alko-&lt;br&gt;holpolitiska regelsystemet, (tidigare hade Socialstyrelsen denna upp-&lt;br&gt;gift),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- dels vara tillståndsmyndighet för tillverkning av och partihandel med&lt;br&gt;alkoholdrycker. Detta innebär att besluta om tillstånd för dessa verk-&lt;br&gt;samheter och utöva tillsyn över tillverkare och partihandlare, (en i&lt;br&gt;huvudsak helt ny uppgift).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de flesta agenterna betydde den nya ordningen att deras verksam-&lt;br&gt;heter övergick till att vara en ordinär partihandel. Fortfarande är det dock&lt;br&gt;i huvudsak samma aktörer på denna marknad. Ett femtontal partihandlare&lt;br&gt;som tidigare var agenter kontrollerar över 90 % av alkoholimporten.&lt;br&gt;Branschen kännetecknas av mycket små vinstmarginaler och av att det&lt;br&gt;egentligen endast är de stora och etablerade partihandlama som kan driva&lt;br&gt;verksamheten med tillräckliga ekonomiska överskott. Fortfarande gäller&lt;br&gt;att det nästan helt avgörande för ekonomin är att fa varan listad i&lt;br&gt;Systembolagets sortiment.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Alkoholpolitikens principer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolitiska utredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den modema svenska alkoholpolitiken utformades i samband med Alko-&lt;br&gt;holpolitiska utredningens (APU) arbete under åren 1965-1974. Ett stort&lt;br&gt;antal ledamöter, sakkunniga och experter ingick i utredningen som tog&lt;br&gt;fram ett omfattande faktamaterial som underlag för de förslag man lade&lt;br&gt;fram i sitt betänkande. Till skillnad från många tidigare utredningar,&lt;br&gt;kommittéer m.m. betonade APU att föreslagna åtgärder inte i första hand&lt;br&gt;skulle syfta till att göra så många som möjligt till nykterister utan i stället&lt;br&gt;ha som mål att på andra vägar söka förebygga alkoholskador. Det stora&lt;br&gt;flertalet svenskar använder alkohol utan att konsumtionen medför skade-&lt;br&gt;verkningar. En realistisk alkoholpolitik måste därför utgå från att alko-&lt;br&gt;holdrycker är ett naturligt inslag i många människors liv och att restrik-&lt;br&gt;tioner på alkoholpolitikens område måste utformas på ett sådant sätt att&lt;br&gt;det finns ett stöd för åtgärderna i den allmänna opinionen. Det över-&lt;br&gt;gripande syftet för APU var att åstadkomma återhållsamma alkohol-&lt;br&gt;vanor. Detta menade man skulle ske genom ett antal delmål och åtgärder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Att någon alkoholkonsumtion av betydelse ej skall förekomma under&lt;br&gt;uppväxttiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Att ”avglorifiera” alkoholen genom t.ex. undervisning i skolan, infor-&lt;br&gt;mation och reklamförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Att skapa och vidmakthålla goda kunskaper om alkoholens skade-&lt;br&gt;verkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Att inrikta konsumtionen på de alkoholsvagare dryckerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Att verka för alkoholfria miljöer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Att främja avhållsamhet från alkohol i särskilda situationer, exempel-&lt;br&gt;vis under graviditet, på arbetsplatsen och i samband med bilkörning,&lt;br&gt;båtfärder, bad och fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Att begränsa tillgängligheten genom en aktiv prispolitik och genom att&lt;br&gt;begränsa antalet systembolagsbutiker och restauranger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Att motverka hembränning, smuggling, langning och annan illegal&lt;br&gt;alkoholhantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;APU:s förslag låg till grund för riksdagens beslut år 1977 om ett alko-&lt;br&gt;holpolitiskt program. Genom riksdagsbeslutet fastställdes de grunder för&lt;br&gt;den svenska alkoholpolitiken som i huvudsak fortfarande gäller. Det&lt;br&gt;övergripande målet skall vara att begränsa den totala, alltför höga alko-&lt;br&gt;holkonsumtionen för att därigenom tränga tillbaka missbruket och mot-&lt;br&gt;verka alkoholskador. Målet skall nås genom informationsinsatser, opini-&lt;br&gt;onsbildande arbete och genom begränsning av alkoholens tillgänglighet.&lt;br&gt;Faktorer med betydelse för tillgängligheten angavs framför allt vara pris-&lt;br&gt;politiken, åldersgränser och öppettider för detaljhandel och servering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalkonsumtionsmodellen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalkonsumtionsmodellens upphovsman var den franske demografen&lt;br&gt;Sully Ledermann. Efter att ha studerat data om alkoholkonsumtionen i&lt;br&gt;olika länder drog han slutsatsen att konsumtionen i en homogen befolk-&lt;br&gt;ning är logaritmiskt normalfördelad. Detta innebär att fördelningen blir&lt;br&gt;normal när värdena på den horisontella axeln logaritmeras. Fördelningen&lt;br&gt;har olika form beroende på genomsnittskonsumtionen, dvs. medelvärdet.&lt;br&gt;Den har en ”svans” både till vänster och en ännu smalare ”svans” till&lt;br&gt;höger. Kurvan åt vänster svarar mot ingen eller mycket låg alkoholkon-&lt;br&gt;sumtion och den till höger svarar mot en mycket hög konsumtion.&lt;br&gt;Omskrivet betyder detta att det är förhållandevis fa personer som dricker&lt;br&gt;förhållandevis mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av totalkonsumtionsmodellens huvudteser är att ju högre den totala&lt;br&gt;alkoholkonsumtionen är i ett samhälle desto fler högkonsumenter finns&lt;br&gt;det. Detta samband har belagts i ett flertal omfattande forskningsarbeten&lt;br&gt;världen över. Framför allt har man studerat dödligheten i alkoholrelate-&lt;br&gt;rade sjukdomar i förhållande till den officiella statistiken över försäljning&lt;br&gt;och konsumtion av alkoholdrycker i olika länder. Vad gäller diagnosen&lt;br&gt;skrumplever, bukspottkörtelinflammation, cancer i matstrupen, delirium&lt;br&gt;eller alkoholförgiftning har forskningen visat på ett positivt samband&lt;br&gt;med den totala alkoholkonsumtionen. För hjärt- och kärlsjukdomar där-&lt;br&gt;emot har studierna snarare visat på ett negativt samband, dvs. att dödlig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten i denna diagnos i allmänhet är lägre i länder med en hög än med en&lt;br&gt;låg totalkonsumtion. Sammantaget gäller dock enligt totalkonsumtions-&lt;br&gt;teorin att det finns ett samband mellan medelkonsumtionen i en befolk-&lt;br&gt;ning, andelen högkonsumenter och andelen alkoholskadade i samma&lt;br&gt;befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När riksdagen godkände den alkoholpolitiska propositionen år 1977&lt;br&gt;betonades totalkonsumtionens betydelse, vilket också fick sitt uttryck i&lt;br&gt;formuleringen av det övergripande alkoholpolitiska målet; nämligen att&lt;br&gt;sänka den totala alkoholkonsumtionen. Modellen har dock på senare tid&lt;br&gt;fått kritik dels avseende slutsatsen om sambandet mellan den totala kon-&lt;br&gt;sumtionen och andelen högkonsumenter, dels om var samhället skall&lt;br&gt;sätta in sina krafter för att åstadkomma en minskning av antalet personer&lt;br&gt;med alkoholskador. I detta sammanhang brukar den s.k. preventions-&lt;br&gt;paradoxen nämnas. Denna säger att storförbrukarna rekryterar färre akuta&lt;br&gt;problem - alkoholrelaterade sjukdomar, olyckor och våld - än måttlig-&lt;br&gt;hetsförbrukama. Kritiker av totalkonsumtionsteorin menar att eftersom&lt;br&gt;storförbrukarna och andra riskgrupper är betydligt färre än måttlighets-&lt;br&gt;förbrukama lönar det sig ändå bättre för samhället att koncentrera sina&lt;br&gt;preventiva insatser mot mer riktade insatser till olika riskgrupper än&lt;br&gt;generella åtgärder för hela befolkningen. T.ex. har de alkoholrelaterade&lt;br&gt;trafikskadoma genom riktade åtgärder minskat i Sverige trots att total-&lt;br&gt;konsumtionen inte har minskat. Även tillgänglighetens betydelse för ett&lt;br&gt;lands totalkonsumtion har ifrågasatts efter flera exempel på att konsum-&lt;br&gt;tionen inte ökar trots kraftigt ökad tillgänglighet (t.ex Quebeck, Ontario,&lt;br&gt;Nya Zeeland m.fl.). Det är också uppenbart att det med olika andra medel&lt;br&gt;går att påverka totalkonsumtionen i ett land utan att minska tillgänglig-&lt;br&gt;heten. I Sydeuropa - Italien, Spanien, Grekland - har den totala alkohol-&lt;br&gt;konsumtionen minskat kraftigt (30-40 %) sedan 1980-talet trots oföränd-&lt;br&gt;rad tillgänglighet. I Sverige har tillgängligheten ökat kraftigt sedan 1980-&lt;br&gt;talet (antalet restauranger med serveringstillstånd har t.ex. tredubblats)&lt;br&gt;utan att totalkonsumtionen nämnvärt har ökat. Detta visar att det är&lt;br&gt;många andra faktorer förutom tillgängligheten som har stor betydelse för&lt;br&gt;såväl konsumtionsutvecklingen som skadeutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för teorin om totalkonsumtionsmodellens giltighet var&lt;br&gt;data från konsumtionen i en homogen befolkning. Befolkningen i Sverige&lt;br&gt;är inte längre särskilt homogen och den ökade internationaliseringen har&lt;br&gt;medfört influenser och påverkan på såväl tillgänglighet som dryckes-&lt;br&gt;kultur som är större än någonsin. Detta gör att totalkonsumtionsmodel-&lt;br&gt;lens giltighet för dagens svenska samhälle ifrågasätts från olika håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till kritiken mot totalkonsumtionsmodellen ansåg den&lt;br&gt;alkoholpolitiska kommissionen, som arbetade 1991-1994, att modellen&lt;br&gt;behöver utvecklas och kompletteras. Totalkonsumtionen är som mått på&lt;br&gt;om alkoholpolitiken är framgångsrik ett alltför trubbigt mätinstrument. I&lt;br&gt;sitt slutbetänkande (SOU 1994:24) gjorde kommissionen följande&lt;br&gt;bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Totalkonsumtionsmodellen behöver utvecklas teoretiskt och komplet-&lt;br&gt;teras som underlag för en allsidig alkoholpolitik. Det är viktigt att vi&lt;br&gt;skaffar kunskap om alkoholvanornas spridning särskilt bland ung-&lt;br&gt;domar. Kommissionen anser att vi mer än hittills bör komplettera de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 134&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alkoholpolitiska styrmedlen, koncentrerade till generella restriktioner, p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1998/99 134&lt;br&gt;med riktade åtgärder. Vi bör mer än nu komplettera restriktionerna och&lt;br&gt;pröva olika möjligheter att direkt förebygga riskbeteenden och direkt&lt;br&gt;påverka rekryteringen till gruppen storkonsumenter såväl som grup-&lt;br&gt;pens alkoholvanor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi bör kunna använda oss av fler mål än minskad totalkonsumtion&lt;br&gt;for att klargöra vad vi vill uppnå. På motsvarande sätt bör vi även&lt;br&gt;kunna använda fler än ett mått på om alkoholpolitiken är framgångsrik.&lt;br&gt;En sådan målprecisering och utvecklad mätmetod motsäger inte att det&lt;br&gt;finns ett samband mellan en ökad alkoholkonsumtion i befolkningen&lt;br&gt;och ökade alkoholskador, inte heller att det är ett huvudmål att&lt;br&gt;begränsa den totala konsumtionen. Det måste understrykas att det finns&lt;br&gt;starkt stöd för slutsatsen att alkoholskadorna minskar med minskande&lt;br&gt;alkoholkonsumtion. Och ännu viktigare: Om totalkonsumtionen ökar&lt;br&gt;måste man räkna med att skadorna ökar: Kompletterat med mål som&lt;br&gt;rör hög konsumtion, och särskilda mål för olika grupper (ungdom,&lt;br&gt;kvinnor etc.) samt mål för olika alkoholrelaterade konsekvenser&lt;br&gt;(trafiknykterhet, sluten vård etc.) bör målet att begränsa den totala&lt;br&gt;konsumtionen därför ligga fast.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;WHO:s alcohol action plan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världshälsoorganisationen (WHO) har sedan länge samarbetat med alko-&lt;br&gt;holforskare från hela världen för att få underlag för sitt arbete. Det var&lt;br&gt;t.ex. i en rapport från WHO år 1975 som den s.k. totalkonsumtions-&lt;br&gt;modellen först lanserades. År 1977 antog WHO:s generalförsamling en&lt;br&gt;resolution som slog fast att det viktigaste målet för medlemsländerna var&lt;br&gt;”att till år 2000 uppnå en hälsonivå för alla medborgare som möjliggör&lt;br&gt;för dem att leva ett socialt och ekonomiskt produktivt liv”. Resolutionen&lt;br&gt;följdes upp två år senare med en uppmaning till medlemsländerna att for-&lt;br&gt;mulera nationella mål, strategier och handlingsplaner för att nå detta mål.&lt;br&gt;Detta ledde så småningom till att WHO:s europaregion år 1984 antog ett&lt;br&gt;antal delmål, varav det inom alkoholpolitiken mest kända var det s.k. 25&lt;br&gt;procent-målet. Den exakta lydelsen var:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”År 1995 skall hälsovådligt beteende, såsom överkonsumtion av alko-&lt;br&gt;hol och mediciner; bruk av illegala droger och farliga kemiska ämnen;&lt;br&gt;samt trafikfarligt framförande av fordon och våldsamt socialt beteende&lt;br&gt;ha minskat avsevärt i samtliga medlemsstater. Utvecklandet av integre-&lt;br&gt;rade program, med syfte att reducera alkoholkonsumtionen och bruket&lt;br&gt;av andra farliga ämnen med minst 25 procent före år 2000, kan ge&lt;br&gt;väsentligt stöd åt strävandena att uppnå detta delmål.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;WHO uttalade också att en 25-procentig minskning av alkoholkonsum-&lt;br&gt;tionen skulle ”innebära stora välfärds- och hälsomässiga vinster sam-&lt;br&gt;tidigt som hälso- och sjukvården kunde minska de vårdinsatser man nu&lt;br&gt;måste göra för dem som drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar”. Rege-&lt;br&gt;ring och riksdag har upprepade gånger slagit fast det övergripande alko-&lt;br&gt;holpolitiska målet att pressa tillbaka alkoholkonsumtionen i syfte att&lt;br&gt;begränsa alkoholskadorna. Regeringen anslöt sig också till WHO-målet i&lt;br&gt;sin hälsopolitiska proposition år 1985. För Sveriges del angavs att 25-&lt;br&gt;procentmålet skulle utgå från 1980 års nivå. Den registrerade försälj-&lt;br&gt;ningen var det året 6,74 liter ren alkohol per person 15 år och däröver. En&lt;br&gt;minskning av alkoholkonsumtionen anses allmänt vara svårare att åstad-&lt;br&gt;komma ju lägre konsumtion man har i ingångsläget. Inte desto mindre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har den registrerade försäljningen av alkoholdrycker i Sverige gått ner till&lt;br&gt;5,8 liter ren alkohol per person 15 år och däröver för år 1998, vilket är&lt;br&gt;den lägsta siffran inom EU-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1992 antog WHO-Europa en aktionsplan för det alkoholförebyg-&lt;br&gt;gande arbetet; European Alcohol Action Plan. I denna plan uppmanar&lt;br&gt;man medlemsstaterna att se över sin alkoholpolitik och, om det behövs,&lt;br&gt;vidtaga lagstiftningsåtgärder så att den nationella politiken ligger i linje&lt;br&gt;med planen. Områden som kan vara föremål för lagstiftning exemplifie-&lt;br&gt;rades med åldersgränser, dryckesskatter och kontroll av tillgängligheten.&lt;br&gt;Man pekade också på att det finns risker för alkoholpolitiken i tankarna&lt;br&gt;på en harmonisering av alkoholskatten inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid WHO:s europeiska ministerkonferens om hälsa, samhälle och&lt;br&gt;alkohol i Paris år 1995 antogs The European Charter on Alcohol, även&lt;br&gt;kallad Europadeklarationen om alkohol. Europaregionen angav i dekla-&lt;br&gt;rationen följande tio strategier för ett handlingsprogram för ett alkohol-&lt;br&gt;förebyggande arbete:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1. Informera människorna om följderna av alkoholkonsumtion för&lt;br&gt;hälsa, familj och samhälle och om de effektiva åtgärder som kan vidtas&lt;br&gt;för att förhindra eller minimera alkoholskador genom breda utbild-&lt;br&gt;ningsprogram med början i tidig barndom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Stöd sådana offentliga och privata miljöer och arbetsplatser som&lt;br&gt;skyddas mot olyckor, vald och andra negativa återverkningar orsakade&lt;br&gt;av alkoholkonsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Inför och genomdriv lagar som effektivt avskräcker från bilkörning&lt;br&gt;med alkohol i kroppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Verka för bättre folkhälsa genom begränsad tillgång till alkohol-&lt;br&gt;haltiga drycker, t.ex. genom beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Genomför stränga kontroller av direkt eller indirekt reklam för alko-&lt;br&gt;holhaltiga drycker och ge samtidigt de länder som redan infört&lt;br&gt;begränsningar och förbud ett erkännande, och tillse att ingen form av&lt;br&gt;reklam riktar sig speciellt till unga människor, t.ex. genom att förbinda&lt;br&gt;alkohol med idrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Se till att människor med hög eller skadlig alkoholkonsumtion och&lt;br&gt;deras familjer får effektiv behandling och rehabilitering, som skall&lt;br&gt;utföras av utbildad personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Stöd åtgärder som ökar medvetandet om det etiska och juridiska&lt;br&gt;ansvar de nar som sysslar med försäljning eller servering av alkohol-&lt;br&gt;haltiga drycker, och se till att produktsäkerheten kontrolleras noga,&lt;br&gt;samt vidta lämpliga åtgärder mot illegal tillverkning och försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Oka samhällets möjligheter att ta itu med alkoholproblem genom&lt;br&gt;utbildning av yrkesfolk i olika sektorer, t.ex. inom sjukvården, social-&lt;br&gt;tjänsten, skolan och rättsväsendet, samtidigt som man stärker utveck-&lt;br&gt;lingen och ledarskapet ute i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Stöd ideella organisationer och hjälp-dig-själv-rörelser som verkar&lt;br&gt;för en hälsoinriktaa livsstil, särskilt sadana som syftar till att förebygga&lt;br&gt;och minska alkoholrelaterade skador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Utarbeta program på bred grund i medlemsstaterna på grundval av&lt;br&gt;Europeiska stadgan om alkohol. Fastställ klara mål för vad man vill&lt;br&gt;uppna och notera resultaten. Övervaka utvecklingen och se till att pro-&lt;br&gt;grammen uppdateras regelbundet, grundat på utvärderingar.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt uppmanade Pariskonferensen alla medlemsstater att genomföra&lt;br&gt;handlingsprogram som också ger uttryck för följande etiska principer och&lt;br&gt;mål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALLA MÄNNISKOR - i hemmet, i samhället och på arbetet — har rätt&lt;br&gt;till en tillvaro som är skyddad från olyckor, våld och andra negativa&lt;br&gt;följder av alkoholkonsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALLA MÄNNISKOR har från tidig ålder rätt till välgrundad, opartisk&lt;br&gt;information och utbildning om alkoholkonsumtionens konsekvenser&lt;br&gt;för hälsan, familjen och samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALLA BÄRN OCH UNGDOMAR har rätt att växa upp i en miljö som&lt;br&gt;är skyddad från alkoholkonsumtionens negativa följder, som i möjli-&lt;br&gt;gaste mån är fredad mot marknadsföring av alkoholhaltiga drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÄLLA MÄNNISKOR med riskabla eller skadliga alkoholvanor och&lt;br&gt;deras familjemedlemmar har rätt till lätt tillgänglig behandling och&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALLA MÄNNISKOR som inte vill dricka alkohol, eller inte kan det&lt;br&gt;p.g.a. hälso- eller andra skäl, har rätt att fredas mot påtrycloimgar att&lt;br&gt;dricka samt att stödjas i sitt alkoholfria levnadssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår inom WHO:s europaregion arbetet med The&lt;br&gt;Second European Alcohol Action Plan för perioden 2000-2004 som&lt;br&gt;beräknas kunna bli antagen i september 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prispolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan 1600-talet bedrivit en aktiv pris- och skattepolitik inom&lt;br&gt;alkoholområdet. Skatteinstrumentet var emellertid länge främst en finan-&lt;br&gt;siell fråga och det var först år 1956 som prisinstrumentet fick en mer&lt;br&gt;alkoholpolitisk innebörd. I samband med att motbokssystemet avskaffa-&lt;br&gt;des år 1955 ökade spritförsäljningen markant och av hälsopolitiska skäl&lt;br&gt;infördes ett kraftigt skattepåslag för att bromsa denna utveckling. En ny&lt;br&gt;prishöjning genomfördes av samma skäl år 1958 och till år 1962 hade&lt;br&gt;man genom skattehöjningarna lyckats pressa ner den totala alkoholkon-&lt;br&gt;sumtionen till 5,14 liter ren alkohol per invånare och år, vilket var nästan&lt;br&gt;exakt den konsumtionsnivå som gällde innan motboken togs bort. Där-&lt;br&gt;efter har Sverige fortsatt att föra en högskattepolitisk linje och tillhör till-&lt;br&gt;sammans med bl.a. Finland och Norge de länder som har de högsta alko-&lt;br&gt;holskatterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera forskningsarbeten under de senaste decennierna har visat att&lt;br&gt;alkoholdrycker tillhör de mest priskänsliga varorna. Mätningar av den&lt;br&gt;s.k. priselasticiteten på alkoholvaroma i Sverige har visat att om priset&lt;br&gt;höjs med X procent så minskar konsumtionen med ungefär motsvarande&lt;br&gt;procenttal, dvs. priselasticiteten är ca -1,0.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precis som totalkonsumtionsmodellen har även priselasticitetsteorin&lt;br&gt;sina kritiker. Kritiken går framför allt ut på att vid ”för” höga skatte-&lt;br&gt;nivåer leder ytterligare prishöjningar till en ökning av den oregistrerade&lt;br&gt;konsumtionen (det s.k. mörkertalet) i form av legal gränshandel, illegalt&lt;br&gt;införd spritdryck, vin och starköl samt hembränt m.m. Målet att minska&lt;br&gt;den totala konsumtionen skulle därför gå förlorat om skattetrycket är för&lt;br&gt;högt. Emellertid kan den oregistrerade konsumtionen knappast helt ha&lt;br&gt;uppvägt minskningen av den registrerade försäljningen. Gjorde den det&lt;br&gt;skulle alkoholskadorna enligt alkoholforskningen inte ha minskat i den&lt;br&gt;takt som skett i samband med att den registrerade konsumtionen har&lt;br&gt;minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vård och behandling &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyngdpunkten i den svenska missbrukarvården har under nästan hela&lt;br&gt;1900-talet legat på vård på behandlingshem. Inte sällan har personerna&lt;br&gt;vistats där under tvång. Den nuvarande lagstiftningen om tvångsvård av&lt;br&gt;missbrukare är lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall&lt;br&gt;(LVM) men den första lagen om tvångsvård av alkoholister kom redan år&lt;br&gt;1913. LVM, liksom även lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om vård av unga (LVU) kompletterar socialtjänstlagen (1980:620) när&lt;br&gt;det gäller att anordna framfor allt institutionsbaserad vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården hade länge ingen annan funktion än rent humanitär. Det hand-&lt;br&gt;lade mest om förvaring och arbetsträning, som inte hade något annat&lt;br&gt;syfte än att göra livet drägligare för många alkoholister och deras anhö-&lt;br&gt;riga. Något hopp om att kunna ”bota” alkoholism genom institutionsvård&lt;br&gt;fanns egentligen endast inom de s.k. terapeutiska samhällena - en vård-&lt;br&gt;form som hade sin ”storhetstid” på 1970-talet. Det fanns en betydande&lt;br&gt;överskattning av vårdens effekter inom denna behandlingsform och&lt;br&gt;behandlingsoptimismen varade långt in på 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoder för utvärdering av behandlingsresultaten har dock på senare&lt;br&gt;tid visat att institutionsvård inte alls har den effekt som man länge har&lt;br&gt;trott. Framför allt har forskningen visat vilken betydelse den individuella&lt;br&gt;anpassningen av vården har för att en behandling skall bli framgångsrik.&lt;br&gt;Denna kunskap har fört med sig att utbudet av olika behandlingsformer&lt;br&gt;har ökat betydligt. Sedan slutet av 1980-talet har institutionsvården för&lt;br&gt;alkoholmissbrukare nästan halverats. Minskningen är särskilt tydlig&lt;br&gt;bland de missbrukare som har någon social förankring, i form av t.ex.&lt;br&gt;familj, bostad och arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den minskade institutionsvården har till viss del kompenserats med&lt;br&gt;öppenvårdsinsatser, huvudsakligen i socialtjänstens regi. Det handlar om&lt;br&gt;strukturerade behandlingsverksamheter ”på hemmaplan”; alkoholmot-&lt;br&gt;tagningar/rådgivningsbyråer, caféverksamheter med olika former av sys-&lt;br&gt;selsättning, dagcentraler av stöd- och omvårdnadskaraktär m.m. Denna&lt;br&gt;utveckling har också påskyndats av höga vårddygnsavgifter inom insti-&lt;br&gt;tutionsvården och kommunernas försämrade ekonomi. År 1994 ökade&lt;br&gt;kommunernas inflytande över utrednings- och beslutsprocessen när upp-&lt;br&gt;giften att utreda och ansöka om LVM-vård togs över från länsstyrelsen.&lt;br&gt;Kommunerna har därigenom fått starkare motiv att leta alternativ till&lt;br&gt;institutionsvården. Man beräknar att drygt hälften av vårdinsatserna för&lt;br&gt;alkoholmissbrukare i dag sker inom öppenvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett område där behandlingsinsatser har visat på relativt goda resultat&lt;br&gt;inom såväl institutions- som öppenvård är insatser riktade till missbru-&lt;br&gt;kare som ännu inte utvecklat ett svårt alkoholberoende. Även inom&lt;br&gt;arbets- och föreningslivet finns många exempel på tidiga behandlings-&lt;br&gt;insatser för att kunna stoppa ett begynnande missbruk. Vård enligt den&lt;br&gt;s.k. Minnesotamodellen och AA-grupper (Anonyma Alkoholister) är&lt;br&gt;exempel på detta. Inom flera samhällssektorer prioriterar man i dag tidig&lt;br&gt;upptäckt och tidiga insatser för att förhindra personer att etablera ett&lt;br&gt;alkoholberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förebyggande arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskaps- och metodutveckling har på senare tid fått en alltmer fram-&lt;br&gt;trädande roll inom det alkoholförebyggande arbetet. För att stärka forsk-&lt;br&gt;nings- och informationsinsatser på bl.a. alkoholområdet inrättades Folk-&lt;br&gt;hälsoinstitutet (FHI) år 1992 med huvuduppgift att driva folkhälsofräm-&lt;br&gt;jande och sjukdomsförebyggande arbete av sektorsövergripande karaktär.&lt;br&gt;En stor del av FHI:s arbete är inriktat på att förebygga alkoholmissbruk.&lt;br&gt;FHI har utvecklat metoder for detta framför allt inom följande områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Forskning, utveckling, statistik. FHI initierar, finansierar och bedriver&lt;br&gt;egen forskning inom alkoholområdet. I detta arbete samverkar FHI&lt;br&gt;med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).&lt;br&gt;Statistik sammanställs och analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nationella insatser. FHI bedriver riktad kunskapsförmedling, allmän&lt;br&gt;information och opinionsbildning samt ger stöd till förebyggande&lt;br&gt;projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lokalt och regionalt arbete. I varje län finns två kontaktpersoner som&lt;br&gt;fungerar som samordnande länk både inom det egna länet och gente-&lt;br&gt;mot FHI. Genom dessa personer förankras och sprids FHI:s insatser.&lt;br&gt;Ett exempel på projekt som initierats på detta vis är ”Kommuner mot&lt;br&gt;droger” som bl.a. har tagit fram lokala handlingsprogram om drog-&lt;br&gt;förebyggande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På uppdrag av regeringen inrättade Folkhälsoinstitutet 1994 en natio-&lt;br&gt;nell ledningsgrupp för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser. Den&lt;br&gt;nationella ledningsgruppen består av chefer för statliga myndigheter och&lt;br&gt;bolag med anknytning till området samt företrädare för Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet och Landstingsförbundet. Ledningsgruppens uppgift var&lt;br&gt;att utforma en nationell handlingsplan för alkohol- och drogförebyggande&lt;br&gt;insatser. Planen antogs av regeringen 1995 och särskilda medel ställdes&lt;br&gt;till ledningsgruppens förfogande för dess genomförande. År 1997 beslöt&lt;br&gt;regeringen att inrätta en ny nationell ledningsgrupp under socialminis-&lt;br&gt;terns ledning för att därigenom markera arbetets vikt. Ledningsgruppens&lt;br&gt;uppgift angavs vara bl.a. att bygga upp ett långsiktigt förebyggande&lt;br&gt;arbete som kan kompensera de förändringar som EU-medlemsskapet&lt;br&gt;medfört för den svenska alkoholpolitiken. Det handlar om insatser som&lt;br&gt;direkt kan påverka människors förhållningssätt och vanor och som också&lt;br&gt;ökar det individuella ansvarstagandet. Vidare skall ledningsgruppen&lt;br&gt;verka för utvecklandet av hållbara lokala strategier och som också inne-&lt;br&gt;bär ett ökat lokalt ansvarstagande. Denna omställningsprocess kräver&lt;br&gt;insatser under lång tid framöver. Ledningsgruppen har tagit initiativ till&lt;br&gt;ett antal nationella projekt i syfte att stimulera en sådan utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tydligaste exemplet under senare år på en medveten satsning för att&lt;br&gt;uppnå alkoholpolitiska mål genom information och opinionsbildning är&lt;br&gt;det Oberoende alkoholsamarbetet (OAS). Regeringen samlade under år&lt;br&gt;1996 myndigheter, försäkringsbolag och branschorganisationer på alko-&lt;br&gt;holområdet till diskussioner om gemensamma informationsinsatser kring&lt;br&gt;bruket av alkohol, dess risker och skadeverkningar. Detta utmynnade i&lt;br&gt;bildandet av en särskild kommitté som startade sitt arbete i januari 1997.&lt;br&gt;Socialdepartementet har givit OAS-kommittén i uppdrag att organisera&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;informationsinsatser för att påverka svenskarna till mer måttfulla alko-&lt;br&gt;holvanor. Samarbetet grundas på enhällighet; alla som deltar skall stå&lt;br&gt;bakom de projekt OAS genomför. Enligt direktiven skall OAS-kommit-&lt;br&gt;tén driva och samordna insatser som syftar till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att sprida kunskap om alkoholens medicinska och sociala verkningar i&lt;br&gt;olika skeden av livet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att främja en alkoholfri uppväxt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att motverka langning till ungdomar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att eftersträva en måttfull alkoholkonsumtion bland dem som använder&lt;br&gt;alkohol och särskilt bland dem som riskerar att bli storkonsumenter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att verka för att kvinnans graviditetsperioder, arbetsplatserna och tra-&lt;br&gt;fiken (till lands och sjöss) blir alkoholfria,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att genom attitydförändringar motverka konsumtionen av illegalt till-&lt;br&gt;verkad eller insmugglad alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som första och prioriterad uppgift har OAS inlett en flerårig aktion&lt;br&gt;mot den illegala alkoholhanteringen. OAS har när det gäller illegal alko-&lt;br&gt;holhantering bl.a. initierat regionala konferenser i samtliga län och&lt;br&gt;stimulerat till bildandet av lokala OAS-kommittéaktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklamförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolitiska utredningen (APU) analyserade effekterna av reklam-&lt;br&gt;stoppet i samband med att motbokssystemet avskaffades år 1955 och den&lt;br&gt;uppmjukning som skedde ett par år senare. Genom studier av reklam-&lt;br&gt;kostnader och försäljningsvolymer fann man att alkoholreklamen inte&lt;br&gt;endast hade en inverkan på val av märken och sort utan även en allmänt&lt;br&gt;konsumtionshöjande effekt. APU föreslog i sitt betänkande år 1974 att&lt;br&gt;alkoholreklamen skulle förbjudas med vissa undantag för utländska pub-&lt;br&gt;likationer m.m. Reklamffågan blev därefter föremål för ytterligare&lt;br&gt;behandling i Tobaks- och alkoholreklamutredningen som i slutet av år&lt;br&gt;1976 avlämnade sitt slutbetänkande. Utredningen föreslog att all mark-&lt;br&gt;nadsföring av alkoholdrycker skulle vara särskilt måttfull. Riksdagen&lt;br&gt;ställde sig bakom detta förslag i det alkoholpolitiska beslutet år 1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan dess råder enligt lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om&lt;br&gt;marknadsföring av alkoholdrycker (alkoholreklamlagen) ett principiellt&lt;br&gt;förbud mot reklam för spritdrycker, vin och starköl i dagspress, radio,&lt;br&gt;TV och annan media som riktar sig till allmänheten. I fackpress och på&lt;br&gt;restauranger med serveringstillstånd tillåts emellertid måttfull annonse-&lt;br&gt;ring, liksom även vad gäller öl klass II i dagspressen. Därtill finns regler&lt;br&gt;om återhållsam marknadsföring av alkoholdrycker i alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket/KO har ansvaret för bevakningen av att reklamreg-&lt;br&gt;lema efterlevs och kan besluta om vite för den som bryter mot alkohol-&lt;br&gt;reklamlagen (se vidare avsnitt 11).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Alkoholfria situationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förutom det övergripande alkoholpolitiska målet att pressa tillbaka den&lt;br&gt;totala alkoholkonsumtionen bedrivs regelbundna insatser för att främja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den s.k. punktnykterheten. Med detta menas att man i vissa situationer i&lt;br&gt;livet helt bör avstå från konsumtion av alkoholdrycker. På dessa områden&lt;br&gt;har Sverige sedan länge varit ett föregångsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfattningen att alkoholkonsumtion av betydelse inte skall förekomma&lt;br&gt;under uppväxtåren är djupt rotad hos det svenska folket. Det finns en&lt;br&gt;bred uppslutning kring våra åldersgränser för inköp och servering, trots&lt;br&gt;att de svenska åldersgränserna i ett EU-perspektiv är förhållandevis höga.&lt;br&gt;För att vidmakthålla skyddet för ungdomen har ibland speciella åtgärder&lt;br&gt;vidtagits. Ett exempel är avskaffandet av mellanölet i detaljhandeln år&lt;br&gt;1977. Att mellanölet togs bort var en åtgärd som framför allt motiverades&lt;br&gt;av skyddet för ungdomen. Den ledde till en kraftig minskning av den&lt;br&gt;totala ölkonsumtionen, särskilt bland ungdomar. Information och opi-&lt;br&gt;nionsbildning i skolan i form av ANT-undervisning har en betydelsefull&lt;br&gt;roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har gett Statens skolverk i uppdrag att bl.a. granska hur&lt;br&gt;undervisningen om tobak, alkohol och andra droger har förändrats och&lt;br&gt;utvecklats över tid. Uppdraget skall redovisas senast den 15 januari år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Graviditeter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan genombrottet för diagnostisering av fetalt alkoholsyndrom (FAS)&lt;br&gt;skedde år 1973 betonas vikten av helt alkoholfria graviditetsperioder.&lt;br&gt;FAS är en samlingsdiagnos för fosterskador till följd av modems alko-&lt;br&gt;holkonsumtion. Det är främst tre typer av skador det handlar om; till-&lt;br&gt;växthämning, skador på centrala nervsystemet och ett karaktäristiskt&lt;br&gt;utseende med missbildningar och ögonskador. De allvarligaste skadorna&lt;br&gt;(hjärnskador och cns-skador) riskeras under de tre första månaderna av&lt;br&gt;graviditeten. Inom mödravården informeras om hur alkohol påverkar&lt;br&gt;fostret, och vilka skador som fostret riskerar att utsättas för. De flesta&lt;br&gt;kvinnor som far del av sådan information slutar använda alkohol under&lt;br&gt;graviditeten. Målet för samhället är därför att alla gravida kvinnor skall&lt;br&gt;ha sådana kunskaper om vilka risker som är förenade med alkoholbruk&lt;br&gt;under graviditeten att de frivilligt väljer att avstå från all användning av&lt;br&gt;alkohol, och att de betraktar graviditeten som en alkoholffi period i livet.&lt;br&gt;För att uppnå detta mål är det viktigt att alla kvinnor i barnafödande åld-&lt;br&gt;rar far kunskap om alkoholens skadliga inverkan på fostret. Gjorda&lt;br&gt;utvärderingar tyder på att denna information har haft effekt, kanske där-&lt;br&gt;för att den vänder sig till en starkt motiverad grupp. Det har dock visat&lt;br&gt;sig att denna information är ”färskvara” och om den inte upprepas för&lt;br&gt;nya generationer avtar kunskaperna om kopplingen mellan alkohol-&lt;br&gt;konsumtion och fosterskador. Ett av OAS prioriterade områden är att&lt;br&gt;verka för alkoholfria graviditeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsplatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholmissbruk på arbetsplatsen leder till betydande produktionsbort-&lt;br&gt;fall, och strävan att uppnå nykterhet på arbetsplatserna är ett sedan länge&lt;br&gt;erkänt delmål för alkoholpolitiken. Motiven för detta har på senare tid&lt;br&gt;också utökats till kvalitets-, säkerhets- och miljöaspekter. Arbetsgruppen&lt;br&gt;är en viktig referensgrupp för alla som har ett arbete. Arbetsplatsens&lt;br&gt;alkoholkultur blir därmed en viktig referensram för människors förhål-&lt;br&gt;lande till alkohol. En restriktiv hållning till alkohol med ovillkorliga krav&lt;br&gt;på nykterhet i arbetet bidrar till att upprätthålla en alkoholrestriktiv kultur&lt;br&gt;i samhället. I arbetsmiljölagen (1977:1160) anges att arbetsgivaren är&lt;br&gt;skyldig att vidta alkoholförebyggande åtgärder. En samverkan mellan&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetstagare har också vuxit fram i form av ALNA-&lt;br&gt;verksamhetema ute i landet. ALNA-rådet bildades år 1961 av LO, TCO&lt;br&gt;och SAF och bedriver kurser och arbetsplatsinformation om förebyg-&lt;br&gt;gande insatser, ledarskap, kamratstöd m.m. inom ämnet alkohol och&lt;br&gt;arbetsliv. År 1998 inleddes bl.a. ett treårigt projekt inom ALNA-verk-&lt;br&gt;samheterna i syfte att förebygga missbruk bland ungdomar på arbetsplat-&lt;br&gt;ser och bland arbetslösa på datortek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan lång tid tillbaka varit ett av de ledande länderna i värl-&lt;br&gt;den när det gäller att bekämpa bruk av alkohol i samband med bilkör-&lt;br&gt;ning. Ett verksamt instrumentet på detta område är att ha en låg tolerans&lt;br&gt;för hur mycket alkohol personer som kör bil kan tillåtas dricka. Den&lt;br&gt;internationellt vedertagna metoden att ta reda på alkoholkonsumtionen&lt;br&gt;hos bilförare är att mäta koncentrationen av alkohol i blodet. Denna&lt;br&gt;uttrycks i promille. Vid alltför höga halter dras körkortet in. Hur låg&lt;br&gt;denna promillegräns är är ett mått på landets inställning till alkohol i tra-&lt;br&gt;fiken. Promillegränsen i Sverige har alltid varit bland de lägsta i världen&lt;br&gt;och har haft följande utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- År 1941: 0,8 promille. Endast Norge hade lägre promillegräns näm-&lt;br&gt;ligen 0,7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- År 1957: 0,5 promille. Därmed var Sverige långt före resten av värl-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- År 1990: 0,2 promille. Detta är den lägsta promillegränsen bland&lt;br&gt;medlemsländerna inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktigt att notera i sammanhanget är att Sverige tillämpar regeln att&lt;br&gt;bilförare som påträffas med högre promillehalt än 0,2 döms för rattfylleri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- oavsett om någon olycka har inträffat. Det finns några länder, t.ex. ett&lt;br&gt;par av de forna öststaterna, som har satt 0,0 som promillegräns men som&lt;br&gt;tillämpar bestämmelsen endast i samband med trafikolyckor, dvs. så&lt;br&gt;länge ”ingenting händer” dras körkortet inte in vid högre promillehalt. I&lt;br&gt;Sverige genomförs regelbundet slumpmässiga trafikkontroller av polisen,&lt;br&gt;där bl.a. nykterheten kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är också föregångsland inom forskningsområdet trafik - alko-&lt;br&gt;hol. Bl.a. har studier avseende prestationsförmågan vid mycket låga&lt;br&gt;alkoholhalter (under 0,5 promille) visat på en tydlig försämring av kör-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmågan. Detta gäller även personer som kör bil ”dagen efter”. Infor- Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;mationskampanjer med syfte att göra dessa forskningsresultat kända har&lt;br&gt;fått stor uppmärksamhet - även utomlands. En effekt som har kunnat&lt;br&gt;utläsas är att antalet körkortsindragningar har halverats under 1990-talet,&lt;br&gt;trots sänkningen till 0,2 promille år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För säkerheten till sjöss finns regler i sjölagen (1994:1009). Där anges&lt;br&gt;bl.a. att den som framför ett fartyg och då är så påverkad av alkoholhal-&lt;br&gt;tiga drycker, att det kan antas, att han inte på ett betryggande sätt kan&lt;br&gt;utföra vad som därvid åligger honom, döms för sjöfylleri eller i före-&lt;br&gt;kommande fall för grovt sjöfylleri. Regeringen har dock nyligen över-&lt;br&gt;lämnat en proposition till riksdagen där det föreslås att en gräns införs&lt;br&gt;om 1,0 promille för alkohol i sjölagens bestämmelser om grovt sjöfylleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höga krav på omdöme och reaktionsförmåga gäller för piloter och lok-&lt;br&gt;förare. Med anledning härav finns stränga regler om alkoholförtäring.&lt;br&gt;Enligt Luftfartsverkets Särskilda tjänstgöringsbestämmelser för flyg-&lt;br&gt;besättningsmedlem vid såväl privatflyg som vid förvärvsmässig luftfart&lt;br&gt;(BCL-D1.15) gäller att ingen alkoholförtäring över huvud taget får ske&lt;br&gt;under de närmaste 8 timmarna före flygning. För övrigt gäller rent all-&lt;br&gt;mänt att piloter bör iaktta stor försiktighet med alkoholdrycker och all-&lt;br&gt;deles särskilt gäller detta under tiden mellan 24 och 8 timmar före flyg-&lt;br&gt;ning. Den som bryter mot Luftfartsverkets bestämmelser riskerar att få&lt;br&gt;sitt flygcertifikat indraget. Lufträttsutredningen har nyligen lagt förslag&lt;br&gt;om promillegränser för piloter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tågtrafiken gäller i jämvägssäkerhetslagen (1990:1157) samma&lt;br&gt;alkoholgräns for lokförare som for bilister, nämligen högst 0,2 promille.&lt;br&gt;Dessutom finns motsvarande bestämmelse for lokförare som för båt-&lt;br&gt;forare. I SJ:s Hälsofordringar (SJF 200.4) stadgas också att missbruk av&lt;br&gt;alkohol ”utgör hinder för säkerhetstjänst”, vartill räknas att framföra ett&lt;br&gt;tåg.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Utvecklingen av alkoholkonsumtionen i&lt;br&gt;Sverige&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sett ur ett längre tidsperspektiv har den svenska alkoholkonsumtionen&lt;br&gt;varierat ganska kraftigt. Figur A visar utvecklingen av den registrerade&lt;br&gt;konsumtionen (Systembolagets försäljning, restaurangförsäljningen och&lt;br&gt;försäljningen av folköl omräknat till 100 % alkohol per invånare, 15 år&lt;br&gt;och äldre) totalt och uppdelat på olika alkoholdrycker från 1950 till 1998.&lt;br&gt;Efter andra världskriget var den registrerade konsumtionen mycket låg&lt;br&gt;(ca 4 liter ren alkohol). Från mitten av 1950-talet, efter motbokens&lt;br&gt;avskaffande, fram till mitten av 1970-talet ökade konsumtionen kraftigt.&lt;br&gt;Denna ökning ägde för övrigt rum i de flesta västeuropeiska länder och&lt;br&gt;kan bl.a. förklaras av ett kraftigt ökat välstånd. Efter 1976 då konsumtio-&lt;br&gt;nen i Sverige nådde sin topp med 7,7 liter, sjönk konsumtionen med&lt;br&gt;22% fram till 1984. Därefter har den enbart uppvisat smärre föränd-&lt;br&gt;ringar. Om man endast ser till den registrerade alkoholkonsumtionen kan&lt;br&gt;en minskning iakttas, sedan 1996 har den registrerade konsumtionen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskat med ca 5 %. 1998 uppgick den registrerade alkoholkonsumtio- Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;nen i Sverige till 5,8 liter 100 % alkohol per invånare 15 år och äldre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur A&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03134/prop_199899__134-3.png" style="width:306pt;height:205pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Under 1980- och 90-talen har problemet att få tillförlitlig kunskap om den&lt;br&gt;totala alkoholkonsumtionen uppmärksammats allt mer, dvs. problemet att&lt;br&gt;få kunskap om både den registrerade och den icke-registrerade kon-&lt;br&gt;sumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalibreringsproj ektet (KALK) - ett samarbetsprojekt mellan Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen, Svenska Bryggareföreningen, Folkhälsoinstitutet, System-&lt;br&gt;bolaget AB och Vin &amp;amp; Sprit AB - är det hittills mest ambitiösa försöket&lt;br&gt;att mäta den totala alkoholkonsumtionen i Sverige. Målsättningen är att&lt;br&gt;erhålla så goda data om den faktiska konsumtionen att resultaten från&lt;br&gt;registrerad försäljningsstatistik kan kalibreras, dvs. korrigeras med upp-&lt;br&gt;gifter om den icke-registrerade konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KALK-undersökningen genomfördes 1996 och bestod förutom av till-&lt;br&gt;gänglig försäljningsstatistik av telefonintervjuer med 10 000 personer&lt;br&gt;fördelat på årets alla dagar. Den beräknade att den oregistrerade alkohol-&lt;br&gt;konsumtionen 1996 uppgick till 25 procent av all alkohol som då konsu-&lt;br&gt;merades i landet. Svensken dricker i genomsnitt ca 8 liter ren alkohol&lt;br&gt;årligen vilket motsvarar 37,5 centiliter sprit (40 %) i veckan och det&lt;br&gt;mesta konsumeras till helgen. 60 procent av svenskens totalkonsumtion&lt;br&gt;äger rum fredag-lördag. Ca 5-10 % av dem som dricker alkohol&lt;br&gt;konsumerar runt hälften av all alkohol som dricks i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 redovisar den beräknade totala alkoholkonsumtionen från&lt;br&gt;KALK-undersökningen 1996 fördelat på olika dryckesslag. Enligt denna&lt;br&gt;skulle spritkonsumtionen uppgå till ca 2,7 liter ren alkohol årligen vilket&lt;br&gt;motsvarar drygt en tredjedel av totalkonsumtionen. Vinkonsumtionen&lt;br&gt;(bordsvin plus starkvin) uppgår till ca 2,2 liter 100 % alkohol vilket mot-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarar drygt 28 % av den totala konsumtionen. Starkölskonsumtionen&lt;br&gt;beräknades till 1,6 liter (20 % av totalkonsumtionen) och folköl till&lt;br&gt;1,2 liter (16 %). Den totala alkoholkonsumtionen omräknat till 100%&lt;br&gt;alkohol uppgick 1996 enligt undersökningen till 7,96 liter per invånare&lt;br&gt;15 år och äldre.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tabell 1 Skattningen av svenska folkets alkoholkonsumtion under&lt;br&gt;1996'*, uppdelad på olika sorter och delmängder&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alkoholsort&lt;br&gt;och delmängd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Liter alkohol&lt;br&gt;100 % per inv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 år +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Volymlit. 1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel (%) av&lt;br&gt;resp, alkohol-&lt;br&gt;sort (alk. 100%&lt;br&gt;per inv. 15 år +)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel (%) av&lt;br&gt;den totala alko-&lt;br&gt;holkonsumtio-&lt;br&gt;nen (alk. 100 %&lt;br&gt;per inv. 15 år+)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sprit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statistikförd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 409&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;försäljning&lt;br&gt;Privat införd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inköpt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 884&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;smuggelsprit&lt;br&gt;Hemtillverkad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknisk sprit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Starkvin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statistikförd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 746&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;försäljning&lt;br&gt;Privat införd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;legalt&lt;br&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bordsvin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statistikförd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;försäljning&lt;br&gt;Privat införd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemtillverkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127 967&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stark/mellanöl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statistikförd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;försäljning&lt;br&gt;Privat införd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 2621&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemtillverkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229 156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folköl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255 372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cider/Alkoläsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10716&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total alkohol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;0 Ca 1/10 del av skattningarna faller inom kalenderåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den s.k. KALK-undersökningen har man försökt att&lt;br&gt;skatta utvecklingstrenden av både den icke-registrerade och den totala&lt;br&gt;alkoholkonsumtionen. Skattningen visar dels att den icke-registrerade&lt;br&gt;konsumtionen av alkohol mer än fördubblades från 1989 till 1997/98,&lt;br&gt;från 1 liter 1989 (1,3 liter 1994) till drygt 2,3 liter ren alkohol per&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;invånare 15 år och äldre 1997/98, dels att den totala konsumtionen&lt;br&gt;troligen har ökat sedan EU-inträdet (Kuhlhom, m.fl., 1999). Ytterligare&lt;br&gt;tecken på att den icke-registrerade, i detta fall den illegala&lt;br&gt;spritkonsumtionen, har ökat under de senaste decennierna redovisas i&lt;br&gt;tabell 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2 Andelen som uppger konsumtion av hembränt och&lt;br&gt;smuggelsprit under det senaste året. Resultat från olika&lt;br&gt;riksrepresentativa undersökningar, bl.a. TEMO 1992-1998 18-75 år&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Är&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Undersökningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Andel som uppger bruk av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hembränt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Smuggelsprit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hembränt eller&lt;br&gt;smuggelsprit&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1967&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RUS (n=2534)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1974&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SCB (n=942)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SCB (n=970)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IMU (n=1003)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SIFO (n=1036)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SIFO(n=1011)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SIFO (n=1044)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SIFO (n=1073)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TEMO (n=954)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TEMO (n=1001)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TEMO (n=865)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TEMO (n=1276)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KALK (n=9998)&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VoT (n=2276)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TEMO (n=1504)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OAS-TEMO (n=4527)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Samtliga utom OAS baserat på två frågor, i OAS en fråga om bruk av antingen hembränt&lt;br&gt;eller smuggelsprit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; antalet som svarat på båda frågorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Intervjuer fr.o.m. mars 1996 t.o.m. febr 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Annorlunda formulerad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen som uppger bruk av hembränt ökade aningen under 1980-&lt;br&gt;talet. Under 1990-talets första år tycks en reell ökning ha ägt rum.&lt;br&gt;Andelen som uppger att de druckit hembränt har därefter legat tämligen&lt;br&gt;konstant runt ca 20 %. Andelen som uppger bruk av smuggelsprit låg på&lt;br&gt;4-5 % i TEMO 1994 och 1996 men uppvisade en fördubbling vid den&lt;br&gt;senaste mätningen (10 %). Idag svarar ca en fjärdedel av svenskarna att&lt;br&gt;de har druckit hembränt eller smuggelsprit under de senaste 12 måna-&lt;br&gt;derna. Det är emellertid svårt att tolka svaren eftersom många av de som&lt;br&gt;svarar ofta inte vet om de har köpt hembränd sprit eller smuggelsprit. I&lt;br&gt;dag säljs även smuggelsprit i dunkar på liknande sätt som hembränt gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en indikator på att smugglingen av alkohol ökat kraftigt&lt;br&gt;sedan Sveriges EU-inträde är tullens beslag av smuggelsprit som redo-&lt;br&gt;visas i figur B. Under de senaste åren har en större del av den beslag-&lt;br&gt;tagna smuggelspriten varit 96-procentig sprit. Omräknat till ren alkohol&lt;br&gt;(100%) är därför den ökningen än större än vad de sammantagna beslag-&lt;br&gt;tagna volymerna ger vid handen. Under åren 1995-1998 beslagtog tullen&lt;br&gt;lika mycket smuggelsprit som under åren 1952-1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur B. Tullens beslag av smugglad alkohol i volymliter 1990-98 och Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;100% alkohol 1995-98. (Källa: Generaltullstyrelsen, 1999).&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03134/prop_199899__134-4.png" style="width:231pt;height:156pt;"/&gt;
&lt;p&gt;□ Kvantitet/volymliter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;■ Kvantitet/100% alkohol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med 1995 redovisas hur många liter av den smugglade spriten som var 96 %&lt;br&gt;alkohol. Detta gör det möjligt att omräkna all smuggelsprit till 100% alkohol för&lt;br&gt;perioden 1995 och framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock också intressant att jämföra utvecklingen av antalet beslag&lt;br&gt;av smugglad alkohol med kvantitet per beslag. Figur C visar att antalet&lt;br&gt;beslag av alkohol från tullens sida har minskat men att de beslag man gör&lt;br&gt;innehåller betydligt större kvantiteter alkohol än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur C&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03134/prop_199899__134-5.png" style="width:247pt;height:168pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Antal beslag —Kvantitet (volymliter) per beslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den registrerade konsumtionsutvecklingen har tidigare varit en god&lt;br&gt;indikator på utvecklingen av totalkonsumtionen vilket inte minst dess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samband med olika alkoholrelaterade skador visat. I framtiden måste&lt;br&gt;dock med hänsyn till den kraftiga ökningen av det s.k. mörkertalet större&lt;br&gt;hänsyn tas till den icke-registrerade alkoholkonsumtionens utveckling&lt;br&gt;och samband med skadenivåer. Det framgår av Figur A att spritkonsum-&lt;br&gt;tionen har sjunkit stadigt sedan slutet av 1970-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritkonsumtionens andel av den totala konsumtionen har också mins-&lt;br&gt;kat. 1967 var det senaste året som den registrerade spritkonsumtionen&lt;br&gt;stod för mer än 50 % av den registrerade totalkonsumtionen av alkohol.&lt;br&gt;Idag är den faktiska konsumtionen av sprit (på grund av den icke-regist-&lt;br&gt;rerade konsumtionen) med största sannolikhet nästan dubbelt så hög som&lt;br&gt;den registrerade (KALK-undersökningen). Detta innebär att spritens&lt;br&gt;andel av totalkonsumtionen är högre än vad den registrerade konsumtio-&lt;br&gt;nen ger vid handen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholkonsumtionens utveckling i olika grupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under efterkrigstiden har kvinnornas alkoholbruk ökat mer än männens.&lt;br&gt;För vissa tidpunkter under perioden 1967-1998 är det möjligt att redovisa&lt;br&gt;kvinnornas andel av den totala alkoholkonsumtionen (se tabell 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tabell 3 Totalkonsumtionens fördelning mellan manliga och kvinn-&lt;br&gt;liga alkoholkonsumenter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1967&lt;br&gt;RUS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1978&lt;br&gt;NORD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987-90&lt;br&gt;SIFO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992-94&lt;br&gt;TEMO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;br&gt;TEMO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;br&gt;KALK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;br&gt;TEMO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samtliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;br&gt;respondenter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 029&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 303&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 054&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel&lt;br&gt;nykterister ( %)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28‘&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;br&gt;respondenter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1464&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel&lt;br&gt;nykterister (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel kvinnliga&lt;br&gt;konsumenter av&lt;br&gt;samtliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvinnors&lt;br&gt;konsumtion i %&lt;br&gt;av totalkonsum-&lt;br&gt;tionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;br&gt;respondenter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;877&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1462&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;648&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel&lt;br&gt;nykterister ( %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel manliga&lt;br&gt;konsumenter av&lt;br&gt;samtliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Männens&lt;br&gt;konsumtion i %&lt;br&gt;av totalkonsum-&lt;br&gt;tionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelkonsum-&lt;br&gt;tion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion per&lt;br&gt;inv. 15 år + liter&lt;br&gt;alk 100 % enligt&lt;br&gt;försäljningsstati-&lt;br&gt;stiken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Avser personer som inte dricker alkohol under en normalvecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1967 var kvinnornas andel av den totala konsumtionen 20 procent,&lt;br&gt;under 1990-talet ökade den till mellan 31 och 33 procent. Ökningen av&lt;br&gt;kvinnornas konsumtion har, av allt att döma, inträffat speciellt efter mot-&lt;br&gt;bokstiden och skedde främst under 1960- och 70-talen. Under 1980- och&lt;br&gt;90-talen har skillnaden i konsumtion mellan könen visat sig vara ganska&lt;br&gt;konstant. Enligt surveyundersökningar från 1980- och 1990-talen dricker&lt;br&gt;männen ca 2-2,5 gånger mer alkohol än kvinnor. Vid slutet av 1960-talet&lt;br&gt;drack männen 4 gånger mer. Den långsiktiga ökningen av kvinnornas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andel av totalkonsumtionen beror inte bara på att antalet kvinnliga alko-&lt;br&gt;holkonsumenter ökat (farre absolutister). Kvinnor dricker även mer än&lt;br&gt;vad som var fallet under tidigare decennier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige uppvisar ungdomarnas alkoholvanor likheter med trenden hos&lt;br&gt;den övriga befolkningen. När den svenska alkoholkonsumtionen och&lt;br&gt;åtskilliga alkoholrelaterade problem nådde sin topp under det sena 1970-&lt;br&gt;talet var alkoholmissbruket också mer utbrett bland ungdomarna än i dag.&lt;br&gt;Det finns tecken på att alkoholproblemen ökade i större utsträckning&lt;br&gt;bland ungdomar under denna tid. Analyser av den alkoholrelaterade&lt;br&gt;(medicinska) dödligheten har visat att dödstalet ökade som kraftigast&lt;br&gt;bland yngre människor mellan 1970 och 1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med slutet av 1970-talet och fram till mitten av 1980-talet&lt;br&gt;minskade alkoholkonsumtionen bland ungdomar liksom bland vuxna.&lt;br&gt;Som helhet har perioden från böljan av 1980-talet varit tämligen stabil&lt;br&gt;när man ser till ungdomarnas genomsnittliga alkoholkonsumtion. Det har&lt;br&gt;förekommit små variationer men dessa har följt den allmänna utveck-&lt;br&gt;lingen. Det finns dock tecken på att konsumtionen av alkohol bland ung-&lt;br&gt;domar ökat under senare år. Flera undersökningar (bl.a. CAN: skol- och&lt;br&gt;vämpliktsundersökningar) under de senaste åren visar att andelen ung-&lt;br&gt;domar som ofta berusar sig ökar och andelen som aldrig berusar sig&lt;br&gt;minskar. Bilden är dock inte helt entydig. I konsumtionsundersökning&lt;br&gt;(TEMO-98) intervjuades ca 2 000 ungdomar i åldrama 16-24 år varav ca&lt;br&gt;950 var i gymnasieåldern. Vid en närmare analys av svaren visade det sig&lt;br&gt;att det fanns en signifikant skillnad i fråga om konsumtionsnivåer och&lt;br&gt;kontakt med illegal alkohol mellan elever som går på praktiska program&lt;br&gt;och elever på teoretiska program. Pojkar som går på praktiska program&lt;br&gt;dricker mer alkohol per år än pojkar som går på de teoretiska linjerna. De&lt;br&gt;kommer dessutom oftare i kontakt med hembränt och smuggelsprit än&lt;br&gt;pojkarna på de teoretiska linjerna. Än större skillnader finns bland flick-&lt;br&gt;orna. Det är generellt så att flickor som går på teoretiska program dricker&lt;br&gt;mindre än flickor som går på praktiska program. Andelen flickor som går&lt;br&gt;på praktiska program och kommit i kontakt med ”svartsprit” ökar medan&lt;br&gt;andelen flickor på de teoretiska programmen som kommit i kontakt med&lt;br&gt;”svartsprit” minskar något, se figur D.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur D. Andelen som uppger att de köpt smuggelsprit eller hembränt Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;eller blivit bjuden på hembränt under de senaste 12 månaderna.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03134/prop_199899__134-6.png" style="width:255pt;height:97pt;"/&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pojkar,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pojkar,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flickor,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flickor,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;teoretiskt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;praktiskt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;teoretiskt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;praktiskt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;[&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;□ 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■ 1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;___________________________________I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Studier av frågeundersökningar genomförda under olika årtionden visar&lt;br&gt;på tydliga åldersrelaterade skillnader i alkoholkonsumtion. Tabell 4&lt;br&gt;redovisar åldersskillnader enligt en undersökning genomförd år 1998&lt;br&gt;(Leifman, m.fl. 1999).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4. Självrapporterad alkoholkonsumtion (cl ren alkohol) per år&lt;br&gt;per respondent i olika åldersgrupper för män och kvinnor enligt&lt;br&gt;OAS/TEMO-98.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="9"&gt;
&lt;p&gt;Män&lt;br&gt;n=2341&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Starköl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folköl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lättvin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Starkvin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sprit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alkoläsk&lt;br&gt;/cider&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tot.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;n&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16-19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;444&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;941&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197“&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25-29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;573&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30-39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;490&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;759&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40-49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;446&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50-59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;452&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60-69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70-75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tot.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;476”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n=2680&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Starköl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folköl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lättvin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Starkvin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sprit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alkoläsk&lt;br&gt;/cider&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tot.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;n&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16-19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;941&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20-24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25-29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30-39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;759&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40-49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50-59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;579&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60-69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70-75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tot.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;*p&amp;lt;0,05, &amp;quot;p&amp;lt;0,01. T-test, beräknade på logaritmerade värden. Testen avser skillnaden&lt;br&gt;mellan män och kvinnor inom samma åldersgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna undersökning och i andra genomförda svenska undersökningar&lt;br&gt;är kvinnornas medelkonsumtion betydligt lägre än männens. De äldre&lt;br&gt;åldersgrupperna tenderar att dricka mindre än de yngre. Att alkoholkon-&lt;br&gt;sumtionen generellt är lägre bland äldre än yngre framkommer i såväl&lt;br&gt;svenska som utländska studier. Det finns därför fog för antagandet, att&lt;br&gt;detta till stor del är en ålderseffekt, dvs. att personer med ökande ålder&lt;br&gt;minskar alkoholkonsumtionen. En sociologisk förklaring till denna&lt;br&gt;ålderseffekt är, att sociala förväntningar och rollbeteenden skiljer sig åt&lt;br&gt;för olika åldersgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av speciellt intresse är konsumtionen av alkohol i mycket unga år. I&lt;br&gt;tabell 5 redovisas årskonsumtionen för barn och ungdomar. I Sverige&lt;br&gt;finns i tolvårsåldem fortfarande få alkoholkonsumenter. Sedan debuterar&lt;br&gt;allt fler och konsumtionen i tjugoårsåldem skiljer sig inte markant från&lt;br&gt;äldre gruppers.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5 Könsfördelad årskonsumtion för barn och ungdomar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flickor&lt;br&gt;Antal&lt;br&gt;inter-&lt;br&gt;vjuade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pojkar&lt;br&gt;Medel-&lt;br&gt;konsum-&lt;br&gt;tion i cl&lt;br&gt;alk 100&lt;br&gt;% år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel&lt;br&gt;konsu-&lt;br&gt;menter&lt;br&gt;av de&lt;br&gt;som&lt;br&gt;svarat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel-&lt;br&gt;konsum-&lt;br&gt;tion i cl&lt;br&gt;alk 100&lt;br&gt;% år per&lt;br&gt;konsu-&lt;br&gt;ment&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;br&gt;inter-&lt;br&gt;vjuade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel-&lt;br&gt;konsum-&lt;br&gt;tion i cl&lt;br&gt;alk 100&lt;br&gt;% år per&lt;br&gt;respon-&lt;br&gt;dent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel&lt;br&gt;konsu-&lt;br&gt;menter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel-&lt;br&gt;konsum-&lt;br&gt;tion i cl&lt;br&gt;alk 100&lt;br&gt;% år per&lt;br&gt;konsu-&lt;br&gt;ment&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;222*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;485*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;482*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;526*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;590*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;629*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;529*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;548*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;569*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;594*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;530*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;552*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;530*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;555*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa:SIFO:s ungdomsunderökningar, Kuhlhom, 1998.&lt;br&gt;*= Statistiskt säkerställda skillnader mellan könen (p=&amp;lt;0.05).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dryckesmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har också sättet att dricka, dryckesmönstret, fatt ökad&lt;br&gt;uppmärksamhet när det gäller att beskriva konsumtionsutvecklingen. Ett&lt;br&gt;viktigt skäl är att sättet att dricka, förutom den totala volymen, också&lt;br&gt;påverkar omfattningen av speciellt de sociala alkoholrelaterade proble-&lt;br&gt;men. Med dryckesmönster menas ofta den tidsbestämda variationen i&lt;br&gt;drickandet samt storkonsumtionstillfallen (berusningsdrickande). I&lt;br&gt;Sverige är de intimt förknippade med varandra: storkonsumtionstillfallen&lt;br&gt;är förlagda till veckoslut och helgdagar. I Sverige torde studier av&lt;br&gt;dryckesmönster vara av särskilt stort intresse eftersom man kan befara att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det ”typiska” svenska dryckesmönstret resulterar i specifika sociala ska-&lt;br&gt;dor och problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6 visar utvecklingen av omfattningen av storkonsumtionstill-&lt;br&gt;fallen utifrån tre undersökningar genomförda 1967, 1992 och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tabell 6. Frekvens av tillfällen med stora alkoholintag, män och&lt;br&gt;kvinnor 1967°, 19922’ och 19972’&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldersgrupper&lt;br&gt;och år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minst 2&lt;br&gt;gånger&lt;br&gt;i mån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;En&lt;br&gt;gång&lt;br&gt;per&lt;br&gt;månad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2-6&lt;br&gt;gånger&lt;br&gt;årligen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högst&lt;br&gt;en gång&lt;br&gt;per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Icke-&lt;br&gt;konsu-&lt;br&gt;menter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ingen&lt;br&gt;infor-&lt;br&gt;mation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Män&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålder 16-25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1967(n=310)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992 (n=186)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997(n=173)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder 26-45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="7"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1967(n=454)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992 (n=341)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997(n=441)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder 46-70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="7"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1967 (n=523)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992 (n=374)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997(n=418)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålder 16-25&lt;br&gt;1967(n=253)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992(n=187)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997(n=216)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder 26-45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="7"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1967(n=438)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992(n=399)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997 (n=561)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder 46-70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="7"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1967 (n=556)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992 (n=417)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997(n=351)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Alkohol motsvarande minst !4 flaska sprit (37 cl) eller 1 flaska vin (75 cl) eller 6 burkar&lt;br&gt;starköl, eller 8 burkar folköl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet storkonsumtionstillfallen har ökat över tid och störst har&lt;br&gt;ökningen varit bland kvinnor. Bland kvinnorna framträder också under&lt;br&gt;1990-talet stora skillnader mellan yngre och äldre. Det finns vidare&lt;br&gt;studier som pekar på att koncentrationen av drickandet till veckoslut och&lt;br&gt;helger ökat under de senaste decennierna snarare än minskat. Svenskarna&lt;br&gt;dricker mer vin och öl än tidigare och mindre sprit. Denna förändring i&lt;br&gt;valet av alkoholdrycker har således inte resulterat i ett förändrat dryckes-&lt;br&gt;mönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att konsumtionen av den icke-registrerade alkoholen har ökat har vi&lt;br&gt;i Sverige en förhållandevis god kunskap om utvecklingen av alkoholkon-&lt;br&gt;sumtionen i riket både totalt sett och uppdelat för män och kvinnor och&lt;br&gt;ungdomar och vuxna. Riktar vi i stället vårt intresse på att se om det&lt;br&gt;finns regionala eller lokala skillnader är dock kunskapen mer begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyligen genomförda studier (Svenska alkoholvanor i förändring, Red:&lt;br&gt;Björ och Kuhlhom, 1998) visar att skillnaderna i alkoholvanor och alko-&lt;br&gt;holrelaterad dödlighet minskat mellan länen under de senaste 30-40 åren,&lt;br&gt;inte minst mellan storstadslänen och övriga län. Utjämningstrenden&lt;br&gt;visade sig vara kraftigast i analyser av självrapporterad alkoholkonsum-&lt;br&gt;tion. Enligt dessa data har konsumtionsskillnadema mellan storstads-&lt;br&gt;regioner och resten av landet i stort sett jämnats ut under de senaste&lt;br&gt;25 åren. Analyser av den alkoholrelaterade dödsorsaksstatistiken 1973-93&lt;br&gt;(levercirros, alkoholism, alkoholpsykos och alkoholförgiftning) visade&lt;br&gt;också på en viss men klart svagare utjämningstrend mellan regioner&lt;br&gt;under hela perioden men trots detta kvarstår betydande skillnader mellan&lt;br&gt;land och stad i dödlighet. Figur E visar på utvecklingen av spridningen&lt;br&gt;av den alkoholrelaterade dödligheten i procent av medelvärdet från 1973&lt;br&gt;till 1996. Spridningen låg tämligen konstant eller ökade t.o.m. under&lt;br&gt;1970-talet under den tid som den alkoholrelaterade dödligheten steg.&lt;br&gt;Därefter och fram till böljan av 1990-talet har spridningen minskat, alltså&lt;br&gt;under en period då också den alkoholrelaterade dödligheten har minskat.&lt;br&gt;Under de senaste åren finns dock inga tecken på ytterligare utjämning&lt;br&gt;mellan länen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur E. Spridning mellan länen 1973-96 i alkoholrelaterad dödlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03134/prop_199899__134-7.png" style="width:263pt;height:175pt;"/&gt;
&lt;p&gt;En möjlig förklaring till utjämningen mellan länen är att länsindel-&lt;br&gt;ningars betydelse som markör för kulturella skillnader i allmänhet och&lt;br&gt;även för dryckeskulturer har minskat. Avståndsfaktoms betydelse för&lt;br&gt;människor har krympt betydligt under de senaste decennierna. Nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dryckestrender sprids troligen fortare idag än tidigare. Ju mer folk i olika Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;regioner kommunicerar med varandra desto svårare blir det för regionala&lt;br&gt;kulturer att överleva. Ett exempel på den utjämning som skett är att död-&lt;br&gt;ligheten 1980 var fyra gånger så hög i de län som hade högst dödlighet&lt;br&gt;jämfört med de län som hade lägst dödlighet. 1998 är dödligheten&lt;br&gt;”endast” dubbelt så hög i länen med högst dödlighet jämfört med de som&lt;br&gt;har lägst dödlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större skillnader återfinns dock mellan olika kommuner, även mellan&lt;br&gt;kommuner inom ett och samma län. Idag är dödligheten ca 5-6 gånger&lt;br&gt;högre i de kommuner som har högst dödlighet, jämfört med de med lägst&lt;br&gt;dödlighet. Medan skillnader i konsumtion och dödlighet mellan länen till&lt;br&gt;viss del troligen uttrycker skillnader i dryckeskulturer, är det troligt att&lt;br&gt;skillnader mellan kommuner i större utsträckning uttrycker skillnader i&lt;br&gt;socioekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tittar man på svartspritkonsumtionens regionala fördelning är inte&lt;br&gt;heller där de regionala skillnaderna numera särskilt stora. Tabell 7 redo-&lt;br&gt;visar andelen i vaije län som under de senaste 12 respektive 2 månaderna&lt;br&gt;druckit hembränt eller smuggelsprit.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tabell 7. Andel som druckit hembränt eller smuggelsprit under&lt;br&gt;de senaste 12 och 2 månaderna i olika län. OAS/TEMO-98.&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Senaste 12 månaderna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Senaste 2 månaderna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;n&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västernorrland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Östergötland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävleborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kristianstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronoberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerbotten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrbotten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävleborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västernorrland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronoberg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värmland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värmland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dalarna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerbotten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Östergötland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Södermanland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blekinge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kristianstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gtg och Bohus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Södermanland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrbotten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västmanland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västmanland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gbg och Bohus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Älvsborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skaraborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blekinge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Älvsborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skaraborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dalarna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gotland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gotland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genomsnitt riket&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—i— - •*—----&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genomsnitt riket&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Utifrån länssiffroma: alla län väger lika tungt, dvs som 1/24-del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Siffrorna är icke åldersstandardiserade. Även åldersstandardiserade siffror har beräknats&lt;br&gt;men de är i det närmaste identiska med de icke åldersstandardiserade värdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grunddragen i alkohollagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Förslag till alkohollag (prop. 1994/95:89) föreslog rege-&lt;br&gt;ringen att de dittillsvarande monopolen för import, export, tillverkning&lt;br&gt;och partihandel med spritdrycker, vin och starköl skulle ersättas med ett&lt;br&gt;tillståndssystem och att en ny myndighet - Alkoholinspektionen - skulle&lt;br&gt;inrättas för tillståndsgivning och tillsyn. Propositionsförslagen innebar&lt;br&gt;också att kommunerna efter viss övergångstid skulle överta länsstyrel-&lt;br&gt;sernas hantering av serveringstillstånd till restauranger och att det kom-&lt;br&gt;munala vetot skulle avskaffas. Alla beslut enligt alkohollagen skulle&lt;br&gt;därmed kunna överklagas till domstol. En annan viktig förändring var att&lt;br&gt;tillståndskravet för försäljning av öl (klass II) skulle ersättas med&lt;br&gt;bestämmelser om att servering av och detaljhandel med öl fick bedrivas&lt;br&gt;under förutsättning av att vissa villkor var uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen överlämnades till riksdagen den 27 oktober 1994. Riks-&lt;br&gt;dagen beslutade den 16 december 1994 att godkänna regeringens förslag&lt;br&gt;med endast ett par ändringar av i huvudsak redaktionell karaktär. Alko-&lt;br&gt;hollagen (1994:1738) trädde i kraft den 1 januari 1995. Samtidigt avskaf-&lt;br&gt;fades lagen (1977:293) om handel med drycker (LHD) samt lagen&lt;br&gt;(1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. (LTD). Alkohollagen&lt;br&gt;kompletteras av alkoholförordningen (1994:2046) och förordningen&lt;br&gt;(1994:2047) med instruktion för Alkoholinspektionen. Samtidigt trädde&lt;br&gt;ett nytt avtal mellan staten och Systembolaget AB i kraft (tillkännagivet i&lt;br&gt;SFS 1994:2049). Det nya avtalet anger närmare villkoren för bolagets&lt;br&gt;verksamhet med detaljhandel, partihandel, urval av produkter m.m., i&lt;br&gt;syfte bl.a. att säkerställa att ingen diskriminering sker av produkter från&lt;br&gt;andra länder samt att intentionerna bakom alkohollagen följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. definieras vad som regleras i alkohollagen. Bl.a. nämns i första&lt;br&gt;paragrafen att bestämmelser om införsel och försäljning av teknisk sprit&lt;br&gt;finns i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m. (LFT) och&lt;br&gt;att föreskrifter om marknadsföring av alkoholdrycker även finns i lagen&lt;br&gt;(1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker. Vad gäller den tekniska spriten kan nämnas att det ingår i&lt;br&gt;Alkoholutredningens uppdrag att föreslå en ny lagstiftning på området&lt;br&gt;senast till utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner i alkohollagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 2-8 §§ alkohollagen anges bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sprit förstås en vätska som innehåller alkohol i en koncentration av&lt;br&gt;mer än 2,25 volymprocent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tillverkning av sprit förstås varje förfarande, varigenom alkohol i&lt;br&gt;sådan koncentration framställs eller utvinns. Vin, starköl och öl anses&lt;br&gt;dock inte som sprit. Inte heller utgör framställning av sådan dryck till-&lt;br&gt;verkning av sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med mäsk förstås en jäsande vätska som blir sprit om den får fortsätta att&lt;br&gt;jäsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med alkohol avses i alkohollagen etylalkohol (2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med alkoholdryck förstås en dryck som innehåller mer än 2,25&lt;br&gt;volymprocent alkohol. Alkoholdrycker delas i alkohollagen in i sprit-&lt;br&gt;drycker, vin, starköl och öl (3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med spritdryck förstås en alkoholdryck som innehåller sprit (4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vin förstås en alkoholdryck som är framställd genom jäsning av&lt;br&gt;druvor eller druvmust eller av bär, frukt eller andra växtdelar samt andra&lt;br&gt;alkoholdrycker som innehåller högst 22 volymprocent alkohol och som&lt;br&gt;inte är spritdryck, starköl eller öl (5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med starköl förstås jäst, odestillerad dryck som är framställd med torkat&lt;br&gt;eller rostat malt som huvudsakligt extraktgivande ämne och som inne-&lt;br&gt;håller mer än 3,5 volymprocent alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med öl förstås jäst, odestillerad dryck som är framställd med torkat eller&lt;br&gt;rostat malt som huvudsakligt extraktgivande ämne och vars alkoholhalt&lt;br&gt;överstiger 2,25 men inte 3,5 volymprocent (6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lättdryck förstås dryck som antingen är fri från alkohol eller inne-&lt;br&gt;håller högst 2,25 volymprocent alkohol (7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkare kallas den som driver yrkesmässig tillverkning enligt alko-&lt;br&gt;hollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäljning förstås varje form av tillhandahållande av dryck mot&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning till konsument benämns detaljhandel eller, om den sker för&lt;br&gt;förtäring på stället, servering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan försäljning benämns partihandel (8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få bedriva tillverkning av sprit och spritdrycker måste man ha ett&lt;br&gt;tillverkningstillstånd. Motsvarande gäller för yrkesmässig tillverkning av&lt;br&gt;vin, starköl och öl. Det är Alkoholinspektionen som utfärdar tillverk-&lt;br&gt;ningstillstånd och har rätt att utfärda närmare bestämmelser om tillverk-&lt;br&gt;ningen. Den som har ett tillverkningstillstånd är även berättigad att&lt;br&gt;bedriva partihandel, import och export med produkterna. Tillverkare av&lt;br&gt;sprit får använda den tillverkade spriten endast för export och, efter med-&lt;br&gt;givande av Alkoholinspektionen, för användning i egen rörelse samt för&lt;br&gt;försäljning enligt bestämmelserna i LFT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser för försäljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av spritdrycker, vin och starköl far bedrivas endast av den&lt;br&gt;som har rätt till detta enligt alkohollagen. Särskilda bestämmelser gäller&lt;br&gt;också för detaljhandel med och försäljning av öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av alkohollagens centrala bestämmelser finns i 3 kap. 4 §. Den&lt;br&gt;lyder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Försäljning av drycker som omfattas av denna lag skall skötas på ett&lt;br&gt;sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tar befattning med försäljning av alkoholdrycker skall se till&lt;br&gt;att ordning och nykterhet råder på försäljningsstället.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna tar sikte på att begränsa alkoholens skadeverkningar,&lt;br&gt;t.ex. överkonsumtion och berusningsdrickande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte tillåtet att lämna en alkoholdryck som gåva i samband med&lt;br&gt;försäljning av andra varor än alkoholdrycker eller vid marknadsföring av&lt;br&gt;tjänster. Den som tillverkar, säljer eller förmedlar försäljning av alko-&lt;br&gt;holdrycker får i sin rörelse lämna sådan dryck som gåva endast i form av&lt;br&gt;varuprov. Regleringen får, enligt förarbetena (se prop. 1994/95:89 s. 90),&lt;br&gt;dock inte ges en så vidsträckt innebörd att en allmänt godtagen repre-&lt;br&gt;sentation i affärslivet förhindras. Inte heller skall regleringen förstås så&lt;br&gt;att det skulle vara förbjudet för arrangörer av mässor och liknande att vid&lt;br&gt;en invigning bjuda på en alkoholdryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl far varor inte säljas&lt;br&gt;eller lämnas ut till den som inte har fyllt 20 år. Motsvarande gäller vid&lt;br&gt;detaljhandel med öl och servering av alkoholdrycker i fråga om den som&lt;br&gt;inte har fyllt 18 år. Den som lämnar ut alkoholdrycker skall förvissa sig&lt;br&gt;om att mottagaren har uppnått föreskriven ålder. Alkoholdrycker far inte&lt;br&gt;heller lämnas ut till den som är märkbart påverkad av alkohol eller annat&lt;br&gt;berusningsmedel. Brott mot dessa bestämmelser kan straffas med böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader för olovlig dryckeshantering. Möjlig-&lt;br&gt;het finns även till administrativa ingripanden gentemot tillståndshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är förbjudet att anskaffa alkoholdrycker till den som inte har rätt&lt;br&gt;att köpa varan själv enligt bestämmelserna i stycket ovan. Detta brukar&lt;br&gt;benämnas langning och är också en straffbar handling. Spritdrycker, vin&lt;br&gt;eller starköl far överlämnas som gåva endast till den som har fyllt 20 år&lt;br&gt;eller 18 år om gåvan gäller öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partihandel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning till Systembolaget, innehavare av serverings- eller inköpstill-&lt;br&gt;stånd eller andra partihandlare benämns partihandel, och får bedrivas&lt;br&gt;endast av den som har meddelats tillverknings- eller partihandelstillstånd&lt;br&gt;av Alkoholinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. stadgas att endast innehavare av tillverknings- och partihan-&lt;br&gt;delstillstånd får föra in spritdrycker, vin och starköl till landet. Utöver&lt;br&gt;denna huvudregel får personer som har fyllt 20 år föra in sådana varor&lt;br&gt;bl.a. som resandeinförsel eller som arv eller flyttgods. Det finns också&lt;br&gt;särskilda bestämmelser för fartyg, flygplan eller tåg i internationell trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har partihandelstillstånd eller tillverkningstillstånd får också&lt;br&gt;exportera varorna och sälja dem till den som meddelats tillstånd till inköp&lt;br&gt;av spritdrycker, vin eller starköl för användning i teknisk, industriell,&lt;br&gt;medicinsk, vetenskaplig eller liknande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i detta sammanhang konstateras att partihandel med öl, till&lt;br&gt;skillnad från vad som gällde enligt tidigare lagstiftning, inte är tillstånds-&lt;br&gt;pliktig verksamhet enligt alkohollagen. Detta ligger i linje med att det&lt;br&gt;inte längre uppställs något krav på tillstånd för detaljhandel med och ser-&lt;br&gt;vering av öl. I förarbetena till alkohollagen (prop. 1994/95:89 s. 91 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anförs bl.a. att partihandeln med öl knappast kan medföra några alkohol-&lt;br&gt;politiska olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överlåtelse sker av en rörelse med verksamhet som är tillstånds-&lt;br&gt;pliktig enligt alkohollagen, kan överlåtaren sälja sitt lager av sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl till efterträdaren endast om denne har meddelats&lt;br&gt;tillstånd för verksamheten. Försäljning av lager med sådana drycker i&lt;br&gt;samband med överlåtelse av rörelse kan således lagligen ske först sedan&lt;br&gt;köparen av rörelsen har meddelats tillstånd att bedriva verksamheten.&lt;br&gt;Särskilda bestämmelser gäller dock för konkursbo eller dödsbo samt då&lt;br&gt;en tillståndspliktig verksamhet måste avvecklas till följd av att tillståndet&lt;br&gt;återkallats eller att andra tvingande skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid partihandel med spritdrycker, vin och starköl är säljaren skyldig att&lt;br&gt;förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja eller köpa in varan.&lt;br&gt;Vid vaije partihandelsställe skall det - om inte innehavaren själv förestår&lt;br&gt;verksamheten - finnas en föreståndare som har tillsyn över försäljningen.&lt;br&gt;Det är också tillståndshavaren som är ansvarig för att distributionen av&lt;br&gt;varorna sker under betryggande former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. inleds med bestämmelser om att detaljhandel med spritdrycker,&lt;br&gt;vin och starköl får bedrivas endast av detaljhandelsbolaget&lt;br&gt;(Systembolaget AB). Detta bolag far inte bedriva import, export eller&lt;br&gt;tillverkning av dessa drycker, men bolaget far dock - om det har beviljats&lt;br&gt;partihandelstillstånd - bedriva försäljning till dem som har serveringstill-&lt;br&gt;stånd. Systembolaget har meddelats ett sådant tillstånd. Spritdrycker, vin&lt;br&gt;eller starköl som inte hålls i lager skall på begäran anskaffas, om inte&lt;br&gt;bolaget finner att det finns hinder mot det. Det finns också ett avtal mel-&lt;br&gt;lan staten och detaljhandelsbolaget som närmare reglerar bolagets verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare tillståndsplikten för detaljhandel med öl har ersatts i alko-&lt;br&gt;hollagen med att vissa grundförutsättningar måste vara uppfyllda för att&lt;br&gt;sådan detaljhandel skall vara tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servering av spritdrycker, vin och starköl far ske endast om serverings-&lt;br&gt;tillstånd har meddelats. För servering av öl gäller, som vid detaljhandel&lt;br&gt;med öl, att verksamheten bedrivs i en lokal som är godkänd som livs-&lt;br&gt;medelslokal samt att servering av mat samtidigt bedrivs i lokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. 2 § anges ett övergripande mål för hur serveringen skall bedri-&lt;br&gt;vas. Paragrafen lyder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Servering av alkoholdrycker skall ske med återhållsamhet och får inte&lt;br&gt;föranleda olägenheter i fråga om ordning och nykterhet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagregleringen om serveringens bedrivande syftar till att motverka ett&lt;br&gt;bruk av alkohol som leder till skador. I propositionen till alkohollagen&lt;br&gt;(s. 58) framhålls att det bland restaurangernas gäster finns storkonsu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;menter av alkohol och att våld och alkohol ofta hör samman. Forskning&lt;br&gt;har vidare visat att gatuvåld och våld mot okända ofta förekommer i&lt;br&gt;direkt anslutning till eller i närheten av restauranger och nöjesställen.&lt;br&gt;God ordning förutsätter också att gäster eller grannar och närboende inte&lt;br&gt;störs på ett sätt som är oacceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. 3 § stadgas att på serveringsställe där serveringstillstånd gäller&lt;br&gt;skall tillståndshavaren eller av honom utsedd serveringsansvarig person&lt;br&gt;utöva tillsyn över serveringen och vara närvarande under hela serve-&lt;br&gt;ringstiden. Samma paragraf reglerar också att all personal som används&lt;br&gt;for bedrivandet av serveringen måste vara anställd av tillståndshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 4 § får servering av spritdrycker, vin eller starköl påbör-&lt;br&gt;jas tidigast klockan 11.00. Serveringen skall avslutas senast klockan&lt;br&gt;01.00, om inte tillståndsmyndigheten beslutar annat. Tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten kan således besluta om utsträckt serveringstid utanför den s.k.&lt;br&gt;normaltiden men även besluta om inskränkning av serveringstiden. Skäl&lt;br&gt;för inskränkning av serveringstiden kan vara att alkoholpolitiska olägen-&lt;br&gt;heter, ordningsstömingar eller störningar för närboende befaras upp-&lt;br&gt;komma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller dryckeshanteringen anges t.ex. att spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl som behövs för rörelsen får köpas endast av någon som har parti-&lt;br&gt;handelstillstånd för varan och att dryckerna inte får medföras från en&lt;br&gt;restaurang med serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All försäljning av spritdrycker, vin och starköl är tillståndspliktig verk-&lt;br&gt;samhet. Alkoholinspektionen beslutar om tillverkningstillstånd och parti-&lt;br&gt;handelstillstånd. Serveringstillstånd beslutas av den kommun där serve-&lt;br&gt;ringsstället är beläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd kan gälla sprit, spritdrycker, vin, starköl och öl&lt;br&gt;eller avse en eller flera av dessa varor. Partihandels-, inköps- och serve-&lt;br&gt;ringstillstånd kan gälla spritdrycker, vin och starköl eller avse en eller två&lt;br&gt;av dessa drycker. I samtliga fall får tillstånd meddelas endast den som&lt;br&gt;visar att han med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållan-&lt;br&gt;den och omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten.&lt;br&gt;Vid tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till om sökanden är&lt;br&gt;laglydig och benägen att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringstillstånd kan meddelas för servering till allmänheten, före-&lt;br&gt;ning, företag eller annat slutet sällskap. Tillståndet kan avse stadig-&lt;br&gt;varande servering eller för viss tidsperiod eller enstaka tillfälle. För sta-&lt;br&gt;digvarande servering till allmänheten krävs att lokalen har ett kök för&lt;br&gt;allsidig matlagning och tillhandahåller lagad mat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om serveringstillstånd kan avslås om serveringen kan&lt;br&gt;befaras medföra olägenheter från alkoholpolitisk synpunkt. Kommunerna&lt;br&gt;kan i alkoholpolitiska program utforma riktlinjer för tillståndsgivningen&lt;br&gt;och ange vilka kriterier kommunen avser att tillämpa vid bedömningen&lt;br&gt;av om en servering kan medföra alkoholpolitiska olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen och kommunerna har givits rätt att ta ut ansök-&lt;br&gt;nings- och tillsynsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse, varning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten skall återkalla tillståndet om tillståndshavaren&lt;br&gt;inte följer de för tillståndet gällande bestämmelserna i lagen eller före-&lt;br&gt;skrifter eller villkor meddelade med stöd av lagen, eller om de förutsätt-&lt;br&gt;ningar som gäller för meddelande av tillståndet inte längre föreligger. Ett&lt;br&gt;tillverknings-, partihandels- eller inköpstillstånd skall också återkallas&lt;br&gt;om tillståndet inte längre utnyttjas. Ett serveringstillstånd skall även åter-&lt;br&gt;kallas om det inte endast tillfälligt uppkommer sådana olägenheter som&lt;br&gt;avses i 6 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en anmärkning är av mindre allvarligt slag och kan antas komma&lt;br&gt;att rättas till, kan i stället varning komma i fråga. Som förutsättning för&lt;br&gt;att varning skall kunna meddelas gäller att grund för återkallelse före-&lt;br&gt;ligger, men att varning av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig&lt;br&gt;åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen ges möjlighet enligt 7 kap. 21 § att under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar förbjuda den som bedriver detaljhandel med eller servering av öl&lt;br&gt;att fortsätta denna verksamhet eller, om förbud får anses vara en alltför&lt;br&gt;ingripande åtgärd, meddela honom varning. Ett sådant förbud kan med-&lt;br&gt;delas t.ex. om detaljhandeln eller serveringen skett till underåriga eller&lt;br&gt;föranlett olägenheter i fråga om ordning och nykterhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 1 § alkohollagen regleras huvuddragen i tillsynen enligt lagen. I&lt;br&gt;första stycket anges att Alkoholinspektionen utövar central tillsyn över&lt;br&gt;efterlevnaden av alkohollagen och att inspektionen kan meddela all-&lt;br&gt;männa råd till vägledning för tillämpningen av lagen. Vad gäller inspek-&lt;br&gt;tionens omedelbara tillsyn avser denna främst tillsyn över innehavare av&lt;br&gt;tillverknings-, partihandels- eller inköpstillstånd. Alkoholinspektionen&lt;br&gt;har enligt förarbetena att, förutom att meddela allmänna råd, utfärda före-&lt;br&gt;skrifter i den utsträckning regeringen bemyndigar inspektionen därtill.&lt;br&gt;Av andra stycket framgår att den regionala tillsynen utövas av länsstyrel-&lt;br&gt;serna och att dessa på så sätt bistår Alkoholinspektionen. I detta ligger&lt;br&gt;också tillsyn över kommunernas tillämpning av lagens bestämmelser om&lt;br&gt;servering och deras tillståndsgivning till sådan verksamhet. Länsstyrelsen&lt;br&gt;skall även bistå kommunerna med råd i deras verksamhet. Enligt tredje&lt;br&gt;stycket utövas den omedelbara tillsynen över efterlevnaden av bestäm-&lt;br&gt;melserna om servering av spritdrycker, vin och starköl av kommunen och&lt;br&gt;av polismyndigheten. Regleringen innebär, enligt förarbetena (prop.&lt;br&gt;s. 110 f.), inte någon inskränkning av Alkoholinspektionens eller länssty-&lt;br&gt;relsens möjlighet att utföra sin tillsyn på dessa områden. Länsstyrelsen&lt;br&gt;kan alltså t.ex. göra punktinsatser på serveringsställen för att följa upp&lt;br&gt;kommunernas tillståndsgivning och tillsyn. Det är dock inte meningen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen och länsstyrelserna skall bedriva en med kommu-&lt;br&gt;nernas tillsyn parallell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges också att kommunen och polismyndigheten även&lt;br&gt;skall bedriva tillsyn över servering av och detaljhandel med öl, dvs. icke&lt;br&gt;tillståndspliktiga områden. Bestämmelsen hänger, enligt förarbetena,&lt;br&gt;samman med att trots att tillståndsplikten tagits bort för sådan detaljhan-&lt;br&gt;del och servering så skall sanktioner kunna tillgripas om dessa typer av&lt;br&gt;alkoholhantering medför olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har en skyldighet att på begäran av annan tillsynsmyndig-&lt;br&gt;het, dvs. Alkoholinspektionen, länsstyrelsen eller polismyndigheten,&lt;br&gt;lämna de uppgifter som myndigheten behöver för sin respektive tillsyn&lt;br&gt;över efterlevnaden av lagen. Polismyndigheten skall underrätta annan&lt;br&gt;tillsynsmyndighet, Alkoholinspektionen, länsstyrelsen, kommunen,&lt;br&gt;annan polismyndighet, om förhållanden som är av betydelse för de&lt;br&gt;senare myndigheternas tillsyn. Kronofogdemyndigheten skall underrätta&lt;br&gt;vederbörande tillståndsmyndighet, samt efter begäran av länsstyrelsen,&lt;br&gt;om den som har tillstånd brister i sina skyldigheter mot det allmänna.&lt;br&gt;Vidare föreskrivs att skattemyndigheterna på begäran av tillståndsmyn-&lt;br&gt;dighet eller länsstyrelse skall lämna uppgifter som behövs för såväl till-&lt;br&gt;ståndsprövningen som tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att lämna tillträde till lokal, bokföring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillståndshavare är skyldig att lämna tillträde till driftsställe och bok-&lt;br&gt;föringen i rörelse som är tillståndspliktig skall vara så utformad att kon-&lt;br&gt;troll av verksamheten är möjlig. Den som driver rörelsen är skyldig att på&lt;br&gt;anfordran av en tillsynsmyndighet förete bokföringshandlingama. Han&lt;br&gt;eller hon är dessutom skyldig att lämna statistiska uppgifter i enlighet&lt;br&gt;med de föreskrifter regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Alkoholinspektionen utfärdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighet kan begära upplysningar och handlingar och göra&lt;br&gt;inspektioner även hos den som bedriver detaljhandel med öl eller hos den&lt;br&gt;som serverar sådan alkoholdryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen&lt;br&gt;t.ex. att bereda tillträde till låsta lokaler eller utrymmen. Den närings-&lt;br&gt;idkare som inte vill medverka vid tillsynen riskerar att förlora sitt till-&lt;br&gt;stånd eller, om verksamheten avser försäljning av öl, att förbjudas att&lt;br&gt;fortsätta sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt lagen gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslu-&lt;br&gt;tet. Bakom denna huvudregel - att samtliga beslut enligt lagen skall gälla&lt;br&gt;omedelbart, dvs. oberoende av om beslutet har vunnit laga kraft - ligger&lt;br&gt;ett beaktande av att lagstiftningen har karaktär av social skyddslagstift-&lt;br&gt;ning (prop. s. 113).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både Alkoholinspektionens och kommunens beslut får överklagas till&lt;br&gt;förvaltningsdomstol, dvs. länsrätt. Domstolens beslut far överklagas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen respektive kommunen. Prövningstillstånd krävs vid Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver administrativa ingripanden i form av återkallelse och varning,&lt;br&gt;vilka beslutas av Alkoholinspektionen eller kommunen, finns straffsank-&lt;br&gt;tionerade bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelserna tar huvudsakligen sikte på olovlig tillverkning&lt;br&gt;och olovlig försäljning av alkoholdrycker. Straffskalan är böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst två år. Är brottet grovt döms till fängelse i fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som serverar eller lämnar ut alkoholdryck till någon som inte har&lt;br&gt;uppnått föreskriven ålder eller som är märkbart påverkad av alko-&lt;br&gt;holdryck eller annat berusningsmedel, eller vid partihandel underlåter att&lt;br&gt;förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja eller inköpa varan,&lt;br&gt;döms för olovlig dryckeshantering till böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen skall föra ett register med hjälp av automatisk data-&lt;br&gt;behandling. Registret omfattar uppgifter rörande såväl inspektionens&lt;br&gt;handläggning av tillverknings- och partihandelstillstånd som kommuner-&lt;br&gt;nas handläggning av serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges vilka fysiska eller juridiska personer som registret far&lt;br&gt;innehålla uppgifter om och vad registret far användas till.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Marknadsföring av alkoholdrycker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för marknadsföringen av alkoholdrycker finns i lagen&lt;br&gt;(1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker (alkoholreklamlagen). Lagen gäller endast marknadsföring&lt;br&gt;som riktar sig till konsumenter och gäller endast drycker som innehåller&lt;br&gt;mer än 2,25 volymprocent alkohol, dvs. alkoholdrycker. Lättöl och lätt-&lt;br&gt;cider är inte alkoholdrycker och omfattas således inte av lagen. Vid&lt;br&gt;marknadsföringen far inte användas kommersiella annonser i tidningar,&lt;br&gt;radio eller TV. (Reklam för s.k. folköl far dock förekomma i tidningar.)&lt;br&gt;Annonsforbudet är möjligt genom TF 1:9 och YGL 1:12, som anger att&lt;br&gt;den grundlagsskyddade yttrande- och tryckfriheten inte hindrar att det i&lt;br&gt;lag meddelas förbud mot kommersiell annons i den mån annonsen&lt;br&gt;används vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring på annat sätt, dvs. på annat sätt än genom kom-&lt;br&gt;mersiell annons i tidningar, radio eller TV, ställs det i alkoholreklam-&lt;br&gt;lagen upp ett krav på särskild måttfullhet. Vad som är särskild måttfull-&lt;br&gt;het har definierats främst genom Konsumentverkets riktlinjer på området&lt;br&gt;(KOVFS 1979:5 och 6). Bl.a. anses det inte som måttfullt med film-&lt;br&gt;reklam eller direktreklam. Sådan reklam är således förbjuden. Rikt-&lt;br&gt;linjerna innebär i princip att alkoholreklam endast är tillåten på försälj-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsställen samt i tidningar som tillhandahålls på sådana ställen. Förbu-&lt;br&gt;det gäller inte sådan facktidskrift som vänder sig huvudsakligen till&lt;br&gt;näringsidkare i deras egenskap av tillverkare eller distributörer av sprit-&lt;br&gt;drycker, vin eller starköl. Reklam far även förekomma i lokaler där sprit-&lt;br&gt;drycker, vin eller starköl får säljas, exempelvis restauranger. En förut-&lt;br&gt;sättning för denna reklam är dock att den skall vara särskilt måttfull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För öl klass II gäller att reklam far förekomma även i dagspress m.m.&lt;br&gt;dock med beaktande av reglerna om särskild måttfullhet. Vad detta inne-&lt;br&gt;bär har specificerats i Konsumentverkets riktlinjer. Däri anges t.ex. att&lt;br&gt;reklam inte far förekomma i tidskrifter som vänder sig till ungdom under&lt;br&gt;20 år, på sportsidorna i dagspressen, vid utomhusreklam m.m. liksom hur&lt;br&gt;stora annonserna maximalt far vara i dagspressen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot dessa reklamregler kan förbjudas att fortsätta med&lt;br&gt;marknadsföringen. Förbudet förenas i regel med vite. Förbuds- och&lt;br&gt;informationsföreläggande som inte är av större vikt kan meddelas av&lt;br&gt;Konsumentombudsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvalitetskontroll av alkoholdrycker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom EU-ländema sköts kvalitetskontrollen av alkoholdrycker genom&lt;br&gt;offentliga laboratorier som är anslutna till European Office for Wine,&lt;br&gt;Alcohol and Spirits Drinks. Ursprungslandet garanterar genom denna&lt;br&gt;kontroll varans kvalitet och redlighet, vilket bl.a. innebär att man garan-&lt;br&gt;terar att det inte förekommer falsk ursprungsbeteckning, att varan inte är&lt;br&gt;utspädd, att det inte finns skadliga tillsatser, osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige regleras frågor om kvalitetskontroll av alkoholdrycker i&lt;br&gt;livsmedelslagen (1971:511). Statens livsmedelsverk utövar den centrala&lt;br&gt;tillsynen över efterlevnaden av lagen och har rätt att utfärda föreskrifter.&lt;br&gt;Den lokala tillsynen inom vaije kommun utövas av kommunens miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsverket har bl.a. ansvar för kvalitetskontroll och tillsyn av&lt;br&gt;sprittillverkningen vid de fatal brännerier och produktionsställen för kon-&lt;br&gt;sumtionssprit som finns i landet. Driftkontrollen sker dock i huvudsak av&lt;br&gt;bolagen själva inom ramen för de egenkontrollprogram och krav på kva-&lt;br&gt;litetssäkring som Livsmedelsverket fastställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetskontroll av vintillverkningen i Sverige ligger i första hand på&lt;br&gt;den kommun där tillverkningen sker. Vid tillverkning av öl och starköl&lt;br&gt;handhas också kontrollen av kommunerna med undantag av vissa större&lt;br&gt;bryggerier där Livsmedelsverket har övertagit tillsynsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importerade alkoholdrycker som säljs i detaljhandelsmonopolet kon-&lt;br&gt;trolleras av Systembolaget som har ett eget laboratorium.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av alkoholdrycker&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Före den 1 januari 1993 var EG en tullunion med gemensam tullmur utåt&lt;br&gt;mot tredje land och inga tullar mellan medlemsländerna. Skatter reglera-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;des nationellt och påfördes vid gränspassering även vid gränspassage&lt;br&gt;mellan medlemsländerna. Vid årsskiftet 1992/93 genomfördes dock den&lt;br&gt;inre marknaden och i samband därmed slopades gränskontrollerna mellan&lt;br&gt;medlemsländerna vad avser kommersiell trafik och resandetrafik. Huvud-&lt;br&gt;regeln numera är att inga gränsformaliteter skall ske enbart till följd av&lt;br&gt;att en gräns mellan medlemsländer passeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inre marknaden skall omfatta de fyra friheter EG:s regelverk är&lt;br&gt;uppbyggt kring, nämligen fri rörlighet för personer, varor, tjänster och&lt;br&gt;kapital. Vad avser de tre sistnämnda friheterna är den inre marknaden&lt;br&gt;förverkligad, medan så inte är fallet när det gäller fri rörlighet för perso-&lt;br&gt;ner. Personkontroller vid gränsen, dvs. kontroll av pass, visum och lik-&lt;br&gt;nande, anses därför alltjämt vara tillåtna även mellan medlemsländer.&lt;br&gt;Däremot är det inte tillåtet att genomföra kontroller enbart på grund av&lt;br&gt;att varor passerar en gräns mellan två medlemsstater. Förbudet är dock&lt;br&gt;inte undantagslöst. Enligt artikel 36 i EG-fördraget kan nämligen gräns-&lt;br&gt;kontroller behållas under förutsättning att kontrollerna har sin grund i ett&lt;br&gt;godtagbart samhällsintresse som t.ex. skyddet för liv och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fri rörlighet för varor skall uppnås är det viktigt att medlems-&lt;br&gt;staternas förfarandebestämmelser om mervärdesskatter och punktskatter&lt;br&gt;harmoniseras. Principerna på detta område har tidigare varit att skatten&lt;br&gt;skall tas ut i det land där varan konsumeras med konsumtionslandets&lt;br&gt;skattesats och tillfalla konsumtionslandet. Traditionellt har detta åstad-&lt;br&gt;kommits genom att exporten gjorts skattefri och att det vid import påförs&lt;br&gt;skatter med samma skattesats som tas ut på varor inne i landet. Förfaran-&lt;br&gt;det att påföra skatter vid införsel innefattar dock gränsformaliteter och är&lt;br&gt;därför inte förenligt med principen om den inre marknaden. Det problem&lt;br&gt;som detta innebär kan lösas på olika sätt. Ett sätt är att överge principen&lt;br&gt;om beskattning i konsumtionslandet och övergå till beskattning i det land&lt;br&gt;där varan köpts. Denna lösning har i princip valts när det gäller privat-&lt;br&gt;personers inköp för eget bruk. För den kommersiella handeln har dock&lt;br&gt;medlemsländerna inte velat frångå den tidigare principen om skatteuttag i&lt;br&gt;samband med att varan frigörs för konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För punktskatter på alkohol- och tobaksprodukter samt mineraloljepro-&lt;br&gt;dukter har därför gemensamma förfaranderegler införts genom rådets&lt;br&gt;direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för&lt;br&gt;punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av&lt;br&gt;sådana varor (EGT L 076, 23.3.1992 s. 1, Celex 392L0012), det s.k. cir-&lt;br&gt;kulationsdirektivet. För andra varugrupper far punktskatter finnas endast&lt;br&gt;om uttaget av punktskatter inte leder till gränsformaliteter mellan med-&lt;br&gt;lemsländerna. En skatt som tas ut vid registrering är ett exempel på en&lt;br&gt;sådan skatt som inte leder till gränsformaliteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan förutsättning för den inre marknadens funktion är att det&lt;br&gt;finns möjlighet till transitering av varor. Transitering innebär att en vara&lt;br&gt;kan föras från en plats till en annan utan att beläggas med tullar, skatter&lt;br&gt;eller andra avgifter. Transitering av varor i Europa sker bl.a. inom ramen&lt;br&gt;for gemenskapens transiteringssystem, vilket utöver EU-ländema även&lt;br&gt;omfattar Efta-ländema och Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien.&lt;br&gt;Denna befrielse från tullar, skatter och avgifter gäller till dess att varorna&lt;br&gt;lämnar EU:s tullområde, överförs till ett annat tullsystem eller till dess att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifterna och skatterna har betalats och varorna övergått till fri omsätt-&lt;br&gt;ning för konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.2 Cirkulationsdirektivet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Några centrala begrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet definieras inledningsvis vissa begrepp som är centrala för&lt;br&gt;förståelsen av förfarandereglema. Dessa begrepp är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) godkänd lagerhavare: fysisk eller juridisk person som av en med-&lt;br&gt;lemsstats behöriga myndigheter fatt tillstånd att tillverka, bearbeta, för-&lt;br&gt;vara, ta emot och avsända punktskattebelagda varor inom ramen för sin&lt;br&gt;affärsverksamhet, varvid punktskatten är vilande enligt uppskovsreglema&lt;br&gt;för skatteupplag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) skatteupplag: en plats där varor som är belagda med punktskatt till-&lt;br&gt;verkas, bearbetas, förvaras, mottas eller avsänds enligt uppskovsreglema&lt;br&gt;av en godkänd lagerhavare inom ramen för hans affärsverksamhet, under&lt;br&gt;de särskilda villkor som fastställts av de behöriga myndigheterna i den&lt;br&gt;medlemsstat där skatteupplaget är beläget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) uppskovsregler: en skatteordning som tillämpas på tillverkning,&lt;br&gt;bearbetning, förvaring och flyttning av varor, varvid punktskatten är&lt;br&gt;vilande (suspensionsordningen),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) näringsidkare med punktskatteregistrering: fysisk eller juridisk per-&lt;br&gt;son utan ställning som godkänd lagerhavare, som av behöriga myndig-&lt;br&gt;heter i en medlemsstat fatt tillstånd att, inom ramen för sin affärsverk-&lt;br&gt;samhet, ta emot punktskattebelagda varor från en annan medlemsstat&lt;br&gt;enligt uppskovsreglema. Denna typ av näringsidkare får varken förvara&lt;br&gt;eller avsända sådana varor enligt uppskovsreglema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) näringsidkare utan punktskatteregistrering: fysisk eller juridisk per-&lt;br&gt;son utan ställning som godkänd lagerhavare, som har rätt att inom ramen&lt;br&gt;för sin affärsverksamhet tillfälligtvis ta emot punktskattebelagda varor&lt;br&gt;från en annan medlemsstat enligt uppskovsreglema. Denna typ av&lt;br&gt;näringsidkare får varken förvara eller avsända sådana varor enligt upp-&lt;br&gt;skovsreglema. En näringsidkare utan punktskatteregistrering måste&lt;br&gt;garantera betalningen av punktskatt till skattemyndigheterna i destina-&lt;br&gt;tionsmedlemsstatema innan varorna avsänds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsförfarandets huvudprinciper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandereglema i cirkulationsdirektivet innebär i princip att punkt-&lt;br&gt;skattepliktiga varor kan cirkulera fritt (dvs. utan gränskontroller), att&lt;br&gt;beskattningskonsekvensema skjuts upp tills varorna når den slutgiltiga&lt;br&gt;konsumenten och att beskattningen skall ske i konsumtionslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med suspensionsordningen är att varorna, trots att de är skatte-&lt;br&gt;pliktiga, skall kunna bearbetas, lagras och förflyttas mellan medlems-&lt;br&gt;länderna i tidigare led än detaljistledet utan att beskattningskonsekvenser&lt;br&gt;inträder. Skatten förfaller med andra ord inte till betalning under den tid&lt;br&gt;varorna befinner sig inom suspensionsordningen, vilket innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningskonsekvensema skjuts framåt. Betalningsskyldighet för Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;punktskatt inträder först när varan blir tillgänglig för konsumtion, vilket&lt;br&gt;den anses vara när den upphör att omfattas av suspensionsordningen. För&lt;br&gt;punktskattepliktiga varor som inte omfattas av suspensionsordningen&lt;br&gt;gäller att punktskatten förfaller till betalning i samband med att varan&lt;br&gt;framställs eller importeras från land utanför gemenskapen. Omfattas&lt;br&gt;varorna av något av gemenskapens tullförfaranden vid införandet till EU&lt;br&gt;anses dock importen äga rum först när varorna lämnar tullförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser rörande suspensionsordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning, bearbetning och lagring av skattepliktiga varor skall i&lt;br&gt;princip alltid ske i skatteupplag om skatten inte är betald. Flyttning av&lt;br&gt;punktskattepliktiga varor under skatteuppskov skall enligt huvudregeln&lt;br&gt;ske från ett skatteupplag till ett annat. De risker som är förknippade med&lt;br&gt;sådan flyttning skall täckas av en säkerhet för punktskattens betalning.&lt;br&gt;Säkerheten skall ställas av den avsändande lagerhavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godkänd lagerhavare i ett medlemsland kan alltså sända skatteplik-&lt;br&gt;tiga varor till ett skatteupplag i ett annat medlemsland eller till ett annat&lt;br&gt;skatteupplag i det egna landet utan att det far några beskattningskon-&lt;br&gt;sekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagaren av skattepliktiga varor som sänds från ett skatteupplag&lt;br&gt;under skatteuppskov är dock inte alltid en godkänd lagerhavare. Mottaga-&lt;br&gt;ren kan också vara en näringsidkare med eller utan punktskatteregistre-&lt;br&gt;ring i ett annat EU-land. Sådana näringsidkare skall alltid ställa säkerhet&lt;br&gt;för skattens betalning och detta skall ske innan leveransen påbörjas.&lt;br&gt;Skatten förfaller till betalning när varorna tas emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporter av skattepliktiga varor under skatteuppskov kan även ske&lt;br&gt;enligt något av transiteringsförfarandena. Skatten skall t.ex. anses vilande&lt;br&gt;när skattepliktiga varor sänds mellan medlemsstater via Efta-länder&lt;br&gt;enligt gemenskapens interna transiteringsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på dokument m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förflyttning av skattepliktiga varor, som omfattas av suspensions-&lt;br&gt;ordningen, mellan medlemsstater skall varorna åtföljas av ett ledsagar-&lt;br&gt;dokument som upprättas av avsändaren. Syftet med dokumentet är att&lt;br&gt;underlätta skattekontrollen och det för en effektiv kontroll nödvändiga&lt;br&gt;samarbetet mellan medlemsländerna. Ledsagardokumentet skall upprät-&lt;br&gt;tas i fyra exemplar, varav ett exemplar skall behållas av avsändaren och&lt;br&gt;resten skall medfölja under transport. Efter leverans skall ett exemplar&lt;br&gt;behållas av mottagaren och ett exemplar, returexemplaret, återsändas till&lt;br&gt;avsändaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträdelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträdelser av de bestämmelser som gäller under den tid som skatte-&lt;br&gt;pliktiga varor omfattas av suspensionsordningen innebär att varorna upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hör att omfattas av ordningen, dvs. att de anses släppta för konsumtion.&lt;br&gt;Detta innebär i sin tur att skatten omedelbart förfaller till betalning.&lt;br&gt;Skatten skall därvid erläggas i det land där överträdelsen har skett av den&lt;br&gt;som har ställt säkerhet för betalning av skatten. Om det inte går att fast-&lt;br&gt;ställa var överträdelsen har skett, anses den ha skett i den medlemsstat&lt;br&gt;där felaktigheten konstaterades. Om en punktskattepliktig vara inte når&lt;br&gt;fram till mottagaren och om det inte är möjligt att fastställa var varan&lt;br&gt;finns, skall skatten betalas i det land varifrån varan levererades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förflyttning av varor som släppts för konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor anses släppta för konsumtion när de lämnar suspensionsordningen.&lt;br&gt;Det saknar betydelse om detta sker genom överträdelser av uppskovs-&lt;br&gt;reglema eller genom att varorna levereras till detaljistledet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då punktskattepliktiga varor som redan släppts för konsumtion i en&lt;br&gt;medlemsstat förvaras för kommersiella ändamål i en annan medlemsstat&lt;br&gt;skall punktskatt tas ut i den medlemsstat där varorna förvaras. Detta&lt;br&gt;innebär att då varor som redan släppts för konsumtion flyttas till en&lt;br&gt;annan medlemsstat för kommersiella ändamål skall punktskatt tas ut i&lt;br&gt;denna andra medlemsstat. Beroende på omständigheterna skall skatten&lt;br&gt;betalas av den som utför leveransen eller innehar de varor som är&lt;br&gt;avsedda för leverans eller av den som tar emot varorna för användning.&lt;br&gt;När varor som släppts för konsumtion flyttas mellan olika medlemsstater&lt;br&gt;skall de åtföljas av ett förenklat ledsagardokument. Den som skall betala&lt;br&gt;skatten på varorna skall innan varorna avsänds lämna en deklaration till&lt;br&gt;skattemyndigheterna i destinationsmedlemsstaten och ställa säkerhet för&lt;br&gt;betalning av skatten. Han skall vidare samtycka till vaije kontroll som&lt;br&gt;gör det möjligt för destinationsmedlemsstatens myndigheter att förvissa&lt;br&gt;sig om att varorna faktiskt har mottagits och att utgående punktskatt har&lt;br&gt;betalats. Den punktskatt som betalats i den första medlemsstaten skall&lt;br&gt;återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distansforsäljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distansförsäljning föreligger om annan än godkänd lagerhavare eller&lt;br&gt;näringsidkare med eller utan punktskatteregistrering förvärvar skatte-&lt;br&gt;pliktig vara från en säljare i ett annat EU-land och varan transporteras av&lt;br&gt;säljaren eller för dennes räkning. Postorderförsäljning är ett exempel på&lt;br&gt;distansförsäljning. Vid distansförsäljning skall skatt tas ut i det land där&lt;br&gt;köparen finns. Det är dock säljaren som är skyldig att betala skatten och&lt;br&gt;skyldigheten inträder när säljaren levererar varorna. Säljaren skall ställa&lt;br&gt;säkerhet för betalning av skatten innan transporten påböijas. Vid distans-&lt;br&gt;försäljning kan inte varorna transporteras under skatteuppskov. Det rör&lt;br&gt;sig alltså om varor som släppts för konsumtion, vilket innebär att skatt&lt;br&gt;redan har tagits ut i säljarens land. Säljaren har dock rätt att återfå den&lt;br&gt;skatt som erlagts i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införsel för privat bruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattepliktiga varor som privatpersoner medför för eget bruk från ett&lt;br&gt;EU-land till ett annat gäller att skatten skall betalas i det land där varorna&lt;br&gt;anskaffades. Vid bedömningen av om de varor som en privatperson med-&lt;br&gt;för skall anses vara avsedda för eget bruk skall hänsyn tas till bl.a. mäng-&lt;br&gt;den varor. Medlemsländerna far utfärda vägledande anvisningar om vil-&lt;br&gt;ken mängd som därvid bör godtas. Det förhållandet att en person medför&lt;br&gt;större mängder än vad som anges i anvisningarna får emellertid inte&lt;br&gt;ensamt medföra att varorna anses avsedda for annat än eget bruk. Andra&lt;br&gt;omständigheter som talar för motsatsen skall alltså beaktas. Mängd-&lt;br&gt;angivelserna i sådana eventuella vägledande anvisningar får inte under-&lt;br&gt;stiga 800 cigaretter, 400 cigariller, 200 cigarrer, 1 kg röktobak, 10 liter&lt;br&gt;sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin (inklusive högst 60 liter mousserande&lt;br&gt;vin) samt 110 liter öl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.3 Den svenska regleringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cirkulationsdirektivets bestämmelser införlivades med svensk lagstift-&lt;br&gt;ning genom lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi. Begreppet sus-&lt;br&gt;pensionsordning har dock inte förts in i lagarna. Suspensionsordningen&lt;br&gt;har dock i praktiken införlivats med de svenska lagarna t.ex. genom att&lt;br&gt;skattskyldighet inte inträder i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagarna om skatt på tobak, alkohol och energi används termen upp-&lt;br&gt;lagshavare i stället för lagerhavare. Termerna registrerad och oregistrerad&lt;br&gt;varumottagare används i stället för näringsidkare med eller utan punkt-&lt;br&gt;skatteregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplagshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplagshavare skall vara godkända av skattemyndigheten. Godkänd som&lt;br&gt;upplagshavare kan den bli som avser att yrkesmässigt tillverka eller&lt;br&gt;bearbeta skattepliktiga varor, bedriva yrkesmässig försäljning av skatte-&lt;br&gt;pliktiga varor till näringsidkare eller yrkesmässigt i större omfattning&lt;br&gt;lagra skattepliktiga varor. Dessutom krävs att sökanden med hänsyn till&lt;br&gt;sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig&lt;br&gt;som upplagshavare. Även skatteupplagen måste godkännas av skatte-&lt;br&gt;myndigheten. Upplagshavares tillverkning, bearbetning och lagring av&lt;br&gt;skattepliktiga varor skall äga rum i ett godkänt skatteupplag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplagshavare skall ställa säkerhet för betalning i samband med trans-&lt;br&gt;port av obeskattade varor. Det skall dessutom finnas en säkerhet för de&lt;br&gt;varor som förvaras i skatteupplaget. Säkerheternas storlek beräknas&lt;br&gt;enligt schablonregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande av upplagshavare eller av skatteupplag får återkallas om&lt;br&gt;förutsättningar för godkännande inte längre finns. Godkännande av upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagshavare får också återkallas om ställd säkerhet inte längre är godtag-&lt;br&gt;bar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upplagshavare kan leverera skattepliktiga varor till en upplags-&lt;br&gt;havare i Sverige eller till en upplagshavare eller registrerad eller oregist-&lt;br&gt;rerad varumottagare i ett annat EU-land utan att skattskyldighet inträder.&lt;br&gt;Om varor tas ut ur skatteupplaget av annan anledning utan att föras till&lt;br&gt;något annat skatteupplag inträder dock skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid transport av obeskattade varor mellan Sverige och ett annat EU-&lt;br&gt;land skall upplagshavaren upprätta ett ledsagardokument i fyra exemplar.&lt;br&gt;Tre exemplar av dokumentet skall åtfölja varorna under transport. Har en&lt;br&gt;upplagshavare inte inom två månader efter utgången av den kalender-&lt;br&gt;månad under vilken varorna avsänts fått tillbaka returexemplaret skall&lt;br&gt;han utan dröjsmål underrätta skattemyndigheten. Om varorna inte når&lt;br&gt;den mottagare som angetts i ledsagardokumentet skall varorna beskattas i&lt;br&gt;Sverige om varorna finns här eller kan antas ha konsumerats här. Det-&lt;br&gt;samma gäller om det inte kan utredas var varorna finns eller har konsu-&lt;br&gt;merats. I sådana fall är den som ställt säkerhet för transporten skattskyl-&lt;br&gt;dig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumottagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt tar emot skattepliktiga varor från en godkänd&lt;br&gt;upplagshavare i ett annat EU-land eller som yrkesmässigt från tredje&lt;br&gt;land importerar skattepliktiga varor och som inte själv är godkänd som&lt;br&gt;upplagshavare, kan hos skattemyndigheten ansöka om registrering som&lt;br&gt;varumottagare. En registrerad varumottagare skall ställa säkerhet för&lt;br&gt;betalning av skatten på de varor som han tar emot. Säkerhetens storlek&lt;br&gt;beräknas enligt en schablonregel. Registreringen kan återkallas om&lt;br&gt;säkerheten inte längre är godtagbar. För oregistrerade varumottagare&lt;br&gt;gäller delvis andra regler vad gäller ställandet av säkerhet. En oregistre-&lt;br&gt;rad varumottagare är dessutom skyldig att innan varorna transporteras&lt;br&gt;från det andra EU-landet anmäla leveransen till skattemyndigheten. För&lt;br&gt;varumottagare inträder skattskyldigheten vid mottagandet av varorna.&lt;br&gt;Skillnaden mellan en registrerad och en oregistrerad varumottagare är att&lt;br&gt;den registrerade regelbundet tar emot punktskattepliktiga varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesmässig införsel av varor som släppts for konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utan att vara upplagshavare eller varumottagare från ett annat&lt;br&gt;EU-land till Sverige för in eller tar emot skattepliktiga varor skall betala&lt;br&gt;skatt i Sverige om varorna skall användas för annat än privat bruk. Den&lt;br&gt;som är skattskyldig i sådana fall skall innan varorna transporteras från&lt;br&gt;det andra EU-landet, anmäla varorna till skattemyndigheten och ställa&lt;br&gt;säkerhet för skattens betalning. Skattskyldigheten inträder vid införseln&lt;br&gt;till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införsel för privat bruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige fick vid anslutningen till EU ett undantag från huvudregeln i cir-&lt;br&gt;kulationsdirektivet att privatpersoners inköp av alkohol- och tobaksvaror&lt;br&gt;endast skall beskattas i inköpslandet. Det undantag Sverige har innebär&lt;br&gt;att Sverige får beskatta privat införsel över vissa angivna kvantiteter.&lt;br&gt;Dessa kvantiteter är: 1 liter spritdryck eller 3 liter starkvin, 5 liter vin,&lt;br&gt;15 liter starköl, 300 cigaretter eller 150 cigariller eller 75 cigarrer eller&lt;br&gt;400 gram röktobak. Enligt rådets direktiv 96/99/EG skall undantaget&lt;br&gt;fortsätta att gälla till den 30 juni 2000 då en översyn av undantaget skall&lt;br&gt;göras. Enligt nämnda direktiv får Sverige utföra nödvändiga kontroller&lt;br&gt;med avseende på de varor som omfattas direktivet. Bestämmelser beträf-&lt;br&gt;fande beskattningen av införsel för privat bruk av alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror och vilka kvantiteter som får föras in i landet utan att punkt-&lt;br&gt;skatt skall betalas finns i lagen (1994:1565) om beskattning av privat-&lt;br&gt;införsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i&lt;br&gt;Europeiska unionen (privatinförsellagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarande och kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förfarandet vid uttag av punktskatter finns i lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP). Kontrollen&lt;br&gt;av punktskatter sker liksom annan skattekontroll genom deklarations-&lt;br&gt;granskning, kontrollbesök och revisioner. Deklarationerna innehåller&lt;br&gt;endast ett fåtal uppgifter. En djupare kontroll förutsätter därför normalt&lt;br&gt;revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndighet för punktskatter är Skattemyndigheten i Gävle&lt;br&gt;(beskattningsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LPP får beskattningsmyndigheten besluta om skatterevision för&lt;br&gt;att kontrollera att deklarations- och uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt&lt;br&gt;och fullständigt eller, att förutsättningar finns att fullgöra uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet som kan antas uppkomma. Skatterevision får göras hos den som är&lt;br&gt;eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125)&lt;br&gt;och hos annan juridisk person än dödsbo. En skatterevision skall bedrivas&lt;br&gt;i samverkan med den reviderade och på ett sådant sätt att den inte&lt;br&gt;onödigt hindrar verksamheten. För de fall den reviderade inte samverkar&lt;br&gt;finns bestämmelser om vite och om andra tvångsåtgärder i lagen&lt;br&gt;(1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet&lt;br&gt;(tvångsåtgärdslagen). Revisionen får verkställas hos den reviderade om&lt;br&gt;han medger det. Vid skatterevision får räkenskapsmaterial och andra&lt;br&gt;handlingar som rör verksamheten granskas. Revisorn får ta prov på varor&lt;br&gt;som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten.&lt;br&gt;Vidare får han inventera kassan, granska varulager, inventarier, fordon,&lt;br&gt;särskild räknarapparatur, mätapparatur och tillverkningsprocesser. Revi-&lt;br&gt;sorn får också prova särskild räknarapparatur och mätapparatur. Den&lt;br&gt;reviderade skall tillhandahålla revisorn de handlingar och lämna de upp-&lt;br&gt;lysningar som behövs för revisionen. Den reviderade skall också lämna&lt;br&gt;tillträde till utrymmen som huvudsakligen används i verksamheten för&lt;br&gt;granskning av varulager m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tvångsåtgärdslagen får revision genomföras i den reviderades Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;verksamhetslokaler även om den reviderade inte lämnat sitt medgivande&lt;br&gt;till det, om revisionen inte utan svårighet kan genomföras på någon&lt;br&gt;annan plats. Detsamma gäller om den reviderade inte medverkar på före-&lt;br&gt;skrivet sätt, eller om det finns en påtaglig risk att han kommer att undan-&lt;br&gt;hålla eller förvanska det som får granskas, inventeras eller besiktigas.&lt;br&gt;Föreligger sabotagerisk får åtgärden genomföras utan att den reviderade&lt;br&gt;underrättas om att revision skall ske, s.k. överraskningsrevision. Enligt&lt;br&gt;huvudregeln fattas beslut om åtgärd enligt tvångsåtgärdslagen av läns-&lt;br&gt;rätten efter ansökan av en av skattemyndigheten särskilt förordnad&lt;br&gt;tjänsteman (granskningsledare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot&lt;br&gt;ett annat land inom Europeiska unionen (inregränslagen) är tillämplig&lt;br&gt;bl.a. på varor som skall beskattas enligt privatinförsellagen. Det innebär&lt;br&gt;att tulltjänsteman får anmana personer att stanna. Sådan anmaning får ges&lt;br&gt;den som i omedelbart samband med inresa till Sverige från ett annat EU-&lt;br&gt;land befinner sig i omedelbar närhet av gränspassage om det behövs för&lt;br&gt;kontroll av anmälningsskyldigheten i privatinförsellagen. I samband&lt;br&gt;därmed har tullmyndighet rätt att undersöka transportmedel, handresgods&lt;br&gt;m.m. Den enskilde är skyldig att lämna uppgifter och i övrigt medverka i&lt;br&gt;kontrollen under kostnadsansvar. Dessutom far tullmyndighet omhän-&lt;br&gt;derta vara om det behövs för kontrollen. Om anmälan om skattepliktig&lt;br&gt;införsel enligt privatinförsellagen görs till tullmyndighet, skall myndig-&lt;br&gt;heten för beskattningsmyndighetens räkning besluta om skatten och får i&lt;br&gt;samband därmed uppbära skatten, samt vidta nödvändig skattekontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alko-&lt;br&gt;holvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter trädde ikraft den 1 juli&lt;br&gt;1998. I denna föreskrivs att transporter av sådana varor skall åtföljas av&lt;br&gt;ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet för betalning av skatt i&lt;br&gt;den utsträckning som följer av cirkulationsdirektivet. För att kunna kon-&lt;br&gt;trollera detta har tullen möjlighet att över hela landet undersöka trans-&lt;br&gt;porter av punktskattepliktiga varor som är eller kan antas vara yrkes-&lt;br&gt;mässiga. Finns det anledning anta att en transport inte sker i enlighet med&lt;br&gt;cirkulationsdirektivets bestämmelser får punktskattepliktiga varor m.m.&lt;br&gt;tas om hand. Syftet med omhändertagandet skall vara att kontrollera om&lt;br&gt;punktskatt för varorna skall betalas i Sverige och vem som i så fall är&lt;br&gt;skattskyldig. Skatt skall omedelbart påföras om skattskyldighet har inträtt&lt;br&gt;och varorna transporterats i strid med cirkulationsdirektivets bestämmel-&lt;br&gt;ser. Varan får inte lämnas ut förrän skatten är betald och betalas den inte&lt;br&gt;inom en viss tid skall varorna förverkas. Lagen ger också tullen befogen-&lt;br&gt;het att undersöka om en postförsändelse innehåller alkohol och att öppna&lt;br&gt;en sådan försändelse när det finns anledning att anta att den innehåller&lt;br&gt;sådan vara.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Alkohol används för en rad mycket skiftande ändamål inom industrin,&lt;br&gt;hälsovård, undervisnings- och forskningsverksamhet etc. Regler om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användning av alkohol i dessa sammanhang finns i lagen (1961:181) om&lt;br&gt;försäljning av teknisk sprit m.m. (LFT). Bestämmelserna om alkohol-&lt;br&gt;hanteringen i övrigt finns som tidigare nämnts i huvudsak i alkohollagen.&lt;br&gt;I alkohollagen regleras sålunda dels tillverkning av sprit och alko-&lt;br&gt;holdrycker, dels införsel av och handel med alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LFT förstås med teknisk sprit sådan sprit som är avsedd att&lt;br&gt;användas för tekniskt, industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller annat&lt;br&gt;likartat ändamål och som är hänförligt till tulltaxenummer 22.07 eller&lt;br&gt;22.08 B.l eller B.2 tulltaxelagen (1987:1068). Tulltaxenummer 22.07&lt;br&gt;omfattar odenaturerad etylalkohol, dvs. etylalkohol som inte gjorts&lt;br&gt;odrickbar, med en alkoholhalt av minst 80 volymprocent samt etylalko-&lt;br&gt;hol och annan sprit, denaturerade, oavsett alkoholhalt. Tulltaxenummer&lt;br&gt;22.08 B.l eller B.2 avser i huvudsak odenaturerad etylalkohol med en&lt;br&gt;alkoholhalt mindre än 80 volymprocent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på teknisk sprit kan nämnas absolut alkohol (sprit med&lt;br&gt;en sammanlagd etanol- och metanolhalt överstigande 99,5 volym-&lt;br&gt;procent), cellulosaråsprit (sprit framställd ur en biprodukt från cellulosa-&lt;br&gt;industrin) samt finsprit (sprit med en alkoholhalt på 95-96 volym-&lt;br&gt;procent). Även andra former av teknisk sprit förekommer beroende på&lt;br&gt;tillverkningsteknik och råvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med alkoholhaltiga preparat förstås enligt LFT en vara som innehåller&lt;br&gt;mer än 1,8 viktprocent etylalkohol och som inte är hänförlig till tulltaxe-&lt;br&gt;nummer 22.03-22.07 eller 22.08 B.l eller B.2 och inte heller är sådant&lt;br&gt;läkemedel som omfattas av läkemedelslagen (1992:859).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på alkoholhaltiga preparat kan nämnas alkoholhaltig lag&lt;br&gt;med frukter, vissa färger, förtunningar och rengöringsmedel, kosmetiska&lt;br&gt;preparat, hygieniska medel såsom hårvatten och parfymer samt kylvätska&lt;br&gt;för värmepumpar. Hit hör också sammansatta alkoholhaltiga beredningar&lt;br&gt;s.k. koncentrerade extrakt för framställning av drycker. Vidare kan näm-&lt;br&gt;nas växtextrakt, vitaminpreparat och homeopatiska preparat i den mån de&lt;br&gt;är alkoholhaltiga och inte är att anse som läkemedel. Som alkoholhaltiga&lt;br&gt;preparat behandlas också brännvätskor och bilvårdsmedel som t.ex kar-&lt;br&gt;buratorsprit och spolarvätska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Import, försäljning och inköp inom landet av teknisk sprit kräver nor-&lt;br&gt;malt tillstånd, medan tillståndskravet för alkoholhaltiga preparat är&lt;br&gt;begränsat till importen. Alkoholhaltiga preparat får dock inte säljas inom&lt;br&gt;landet utan att först ha blivit godkända. Beträffande såväl teknisk sprit&lt;br&gt;som alkoholhaltiga preparat, som inte är avsedda för förtäring, gäller att&lt;br&gt;att de i princip måste vara denaturerade, dvs. produkten skall ha tillsatts&lt;br&gt;något ämne för att göra den otjänlig för förtäring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsgivningen och annan prövning enligt LFT sköts av Läke-&lt;br&gt;medelsverket som också har tillsynsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholutredningen har i sina direktiv att utarbeta förslag till en ny&lt;br&gt;lagstiftning för handel med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat då&lt;br&gt;den nuvarande i många avseenden anses vara föråldrad. Utredningen&lt;br&gt;skall redovisa uppdraget till regeringen senast den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;EU och EG-rätten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige är sedan den 1 januari 1995 medlem i Europeiska unionen (EU).&lt;br&gt;Samarbetet i EU grundas på fördrag mellan suveräna stater. Genom för-&lt;br&gt;dragen har medlemsstaterna överlåtit en viss del av sin makt och sina&lt;br&gt;beslutsbefogenheter till gemenskaperna och dess institutioner. Samarbe-&lt;br&gt;tet har på vissa områden överstatlig karaktär och institutionerna har befo-&lt;br&gt;genhet att fatta beslut i medlemsstaternas ställe. Den överlämnade mak-&lt;br&gt;ten återfinns inom den del av unionen som utgörs av det traditionellt&lt;br&gt;ekonomiska samarbetet och rör frågor om bl.a. den inre marknaden med&lt;br&gt;fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital samt jordbruks-,&lt;br&gt;konkurrens- och handelspolitik. Samarbetet återfinns inom de tre gemen-&lt;br&gt;skaperna, dvs. Europeiska gemenskapen (EG), Europeiska kol- och stål-&lt;br&gt;gemenskapen (EKSG) och Europeiska atomenergigemenskapen&lt;br&gt;(Euratom). Hit hör också Ekonomiska och monetära unionen (EMU).&lt;br&gt;Denna del av unionen utgör vad som numera kallas den första pelaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom fördraget om Europeiska unionen (även kallat Maastrichtför-&lt;br&gt;draget eller Unionsfördraget), som trädde i kraft den 1 november 1993,&lt;br&gt;utvidgades de politikområden inom vilka samarbete sker. Till följd härav&lt;br&gt;talar man numera om tre pelare inom EU. Inom den första pelaren är,&lt;br&gt;som nyss nämnts, samarbetet av överstatlig karaktär. Samarbetet i denna&lt;br&gt;del regleras av de tre grundfördragen; EG-fördraget, EKSG-fördraget och&lt;br&gt;Euratom-fördraget. I den andra och den tredje pelaren är samarbetet av&lt;br&gt;mellanstatlig karaktär. Till den andra pelaren hör den gemensamma utri-&lt;br&gt;kes- och säkerhetspolitiken (GUSP) och till den tredje pelaren hör rätts-&lt;br&gt;liga och inrikespolitiska frågor. De enskilda medlemsstaterna har alltså&lt;br&gt;inte överlämnat någon del av sin suveränitet till EU inom dessa områden.&lt;br&gt;Beslut om en gemensam åtgärd eller aktion inom de områden som&lt;br&gt;omfattas av andra och tredje pelaren skall fattas enhälligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den första pelaren har de fem gemensamma institutio-&lt;br&gt;nerna, dvs. Europaparlamentet, Europeiska unionens råd (tidigare&lt;br&gt;Ministerrådet), Europeiska kommissionen (tidigare EG-kommissionen),&lt;br&gt;EG-domstolen (varunder finns Förstainstansrätten) samt Revisionsrätten,&lt;br&gt;ansvaret för att genomföra gemenskapens uppgifter i enlighet med de tre&lt;br&gt;grundfördragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 2 oktober 1997 undertecknades Amsterdamfördraget som inne-&lt;br&gt;håller ändringar och tillägg till de grundläggande fördragen. Amsterdam-&lt;br&gt;fördraget godkändes av riksdagen den 29 april 1998. Fördraget trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 maj 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-rätten och dess betydelse i nationell&lt;br&gt;rättstillämpning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom de grundläggande fördragen och rättsakterna har en egen rätts-&lt;br&gt;ordning skapats - EG-rätten. Den liknar inte en nationell rättsordning&lt;br&gt;och skiljer sig från både traditionell statsrätt och internationell rätt. EG-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten har utvecklats med särskilda grunddrag. Den är självständig men&lt;br&gt;integrerad med medlemsstaternas nationella rättssystem. I egenskap av&lt;br&gt;högste uttolkare av denna rättsordning har EG-domstolen utvecklat vik-&lt;br&gt;tiga principer för dess tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med Sveriges medlemskap i EU har EG-rätten blivit en del av den&lt;br&gt;svenska rättsordningen.EG-rättens rättskällor kan delas in i fyra slag;&lt;br&gt;primärrätten med de grundläggande fördragen inklusive senare ändringar&lt;br&gt;samt alla anslutningsfördrag, sekundärrätten, dvs. den lagstiftning som&lt;br&gt;antagits av institutionerna, t.ex. förordningar och direktiv, internationella&lt;br&gt;avtal som ingåtts av gemenskapen samt EG-domstolens praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundfördragen liksom förordningarna har vad som kallas direkt tilll-&lt;br&gt;lämplighet. Med direkt tillämplighet menas att reglerna automatiskt blir&lt;br&gt;en del av den nationella rättsordningen och som sådana skall tillämpas&lt;br&gt;inom denna. EG-rättsliga regler kan också ha direkt effekt. Därmed åsyf-&lt;br&gt;tas sådana direkt tillämpliga regler som också är så utformade att de kan&lt;br&gt;åberopas av enskilda som stöd för rättigheter som tillerkänts dem. Direkt&lt;br&gt;effekt kan vara antingen vertikal eller horisontell. Vertikal direkt effekt&lt;br&gt;innebär att en bestämmelse kan ge rättigheter till den enskilde som denne&lt;br&gt;kan åberopa mot nationella myndigheter. Horisontell direkt effekt inne-&lt;br&gt;bär att rättigheterna kan åberopas i förhållande till andra enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns huvudsakligen fem typer av rättsakter som gemenskapens&lt;br&gt;institutioner, i de flesta fall rådet och kommissionen, kan anta. Dessa är&lt;br&gt;förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En forordning har allmän giltighet. Den är till alla delar bindande och&lt;br&gt;direkt tillämplig i vaije medlemsstat. Detta innebär att alla medlemsstater&lt;br&gt;måste tillämpa samtliga bestämmelser i en förordning. Så snart en för-&lt;br&gt;ordning trätt i kraft, vilket den gör genom att ha publicerats i Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas officiella tidning (EGT), blir den automatiskt en del av&lt;br&gt;medlemsstaternas nationella rättssystem. När en förordning väl trätt i&lt;br&gt;kraft utesluter den tillämpningen av nationell lagstiftning som inte är för-&lt;br&gt;enlig med förordningen. En förordning skapar rättigheter och skyldig-&lt;br&gt;heter för medlemsstaterna såväl som för enskilda. Förordningar har alltså&lt;br&gt;direkt effekt och är därför som sådana förmögna att skapa rättigheter för&lt;br&gt;enskilda som de nationella domstolarna måste skydda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett direktiv, som t.ex. rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari&lt;br&gt;1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav,&lt;br&gt;flyttning och övervakning av sådana varor - det s.k. cirkulationsdirekti-&lt;br&gt;vet - är med avseende på det resultat som skall uppnås bindande för vaije&lt;br&gt;medlemsstat till vilken det är riktat, men överlåter åt de nationella myn-&lt;br&gt;digheterna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet.&lt;br&gt;Avsikten med direktiv är att harmonisera lagstiftningen mellan de olika&lt;br&gt;medlemsstaterna. När tiden för genomförande gått till ända kan dessa&lt;br&gt;regler ha direkt effekt, och detta gäller även om staten inte har omsatt&lt;br&gt;direktivet i sin nationella rättsordning.En redogörelse för cirkulations-&lt;br&gt;direktivet finns i avsnitt 6.4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut är till alla delar bindande för dem som de är riktade till. Beslut&lt;br&gt;kan vara ställt till en eller flera medlemsstater eller till en eller flera&lt;br&gt;fysiska och juridiska personer. Kommissionen använder ofta beslut i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämda ärenden, som t.ex. statsstöd. Rekommendationer och yttranden&lt;br&gt;är inte bindande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av nationell rätt och särskilt av sådan lag som införts&lt;br&gt;för att genomföra ett visst direktiv är nationella domstolar skyldiga att&lt;br&gt;tolka den nationella rätten i ljuset av direktivets ordalydelse och syfte.&lt;br&gt;EG-rätten skall inte bara beaktas fullt ut i medlemsstaternas nationella&lt;br&gt;rätt utan också ges företräde framför däremot stridande nationella regler.&lt;br&gt;Principen om gemenskapsrättens företräde säkerställer en uniform&lt;br&gt;rättstillämpning även för det fall att medlemsstaterna inte har kurmat eller&lt;br&gt;inte har velat omsätta EG-rättsliga regler till nationell lag. Den över-&lt;br&gt;vägande delen av tillämpningen av EG-rätten sker på nationell nivå i de&lt;br&gt;skilda medlemsstaterna; i olika nationella domstolar och myndigheter. I&lt;br&gt;denna verksamhet har de nationella domstolarna möjlighet att begära&lt;br&gt;förhandsavgörande från EG-domstolen och sålunda fa ett tolknings-&lt;br&gt;besked i en viss fråga där både den nationella rätten och EG-rätten är&lt;br&gt;föremål för prövning. Kompetensfördelningen mellan domstolarna inne-&lt;br&gt;bär att EG-domstolen tolkar EG-rätten medan den nationella domstolen&lt;br&gt;tillämpar EG-rätten i sitt avgörande av det nationella målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolen har den exklusiva befogenheten att tolka EG-rätten. Vid&lt;br&gt;sin tolkning och tillämpning har domstolen vidareutvecklat principerna&lt;br&gt;inom EG-rätten. Många av EG-domstolens viktigaste avgöranden har&lt;br&gt;varit förhandsavgöranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av EG-rätten är de grundläggande allmänna rättsprinci-&lt;br&gt;perna. Några rättsprinciper finns uttryckligen angivna i fördragen. Andra&lt;br&gt;principer har härletts från fördragen eller hämtats från medlemsstaternas&lt;br&gt;rättssystem. Bland de allmänna rättsprinciper som tillämpas av EG-dom-&lt;br&gt;stolen kan nämnas legalitetsprincipen, likabehandlingsprincipen, subsi-&lt;br&gt;diaritetsprincipen, proportionalitetsprincipen och skyddet för de mänsk-&lt;br&gt;liga rättigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Principen om fri rörlighet för varor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En central del av EG-samarbetet i den första pelaren utgörs av den inre&lt;br&gt;marknaden som är ett område utan inre gräns med fri rörlighet för varor,&lt;br&gt;tjänster, personer och kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna beträffande den fria rörligheten för varor innebär ett avskaf-&lt;br&gt;fande av både tullar och avgifter samt kvantitativa restriktioner och&lt;br&gt;åtgärder med motsvarande verkan mellan medlemsstaterna. En särskild&lt;br&gt;betydelse i sammanhanget har artikel 28 och 30 i EG-fördraget (f.d.&lt;br&gt;artiklarna 30 och 36). Artikel 28 har direkt tillämplighet i medlems-&lt;br&gt;staterna och har också tillerkänts direkt effekt. Enligt artikeln är kvanti-&lt;br&gt;tativa importrestriktioner samt åtgärder med motsvarande verkan i prin-&lt;br&gt;cip förbjudna mellan medlemsstaterna. Avgörande för bedömningen är&lt;br&gt;inte utformningen av åtgärden utan den verkan åtgärden har. Den när-&lt;br&gt;mare innebörden av uttrycket ”åtgärder med motsvarande verkan” har&lt;br&gt;preciserats av EG-domstolen i det s.k. Dassonville-målet (mål C-8/74&lt;br&gt;Dassonville, REG 1974, s. 837). I det målet uttalade domstolen att med&lt;br&gt;uttrycket avses alla åtgärder som direkt eller indirekt, faktiskt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;potentiellt kan hindra handeln inom gemenskapen. Domstolen har vidare&lt;br&gt;tolkat definitionen så att en vara som lagligen tillverkas och marknads-&lt;br&gt;förs i en medlemsstat skall ha fritt inträde i alla medlemsstater. Detta&lt;br&gt;synsätt, som har haft stor betydelse för integrationen, grundlädes i målet&lt;br&gt;Cassis de Dijon (mål C-120/76 Rewe-Zentral mot Bundesmonopol-&lt;br&gt;verwaltung fur Branntwein, REG 1979, s. 649).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en dom från år 1993 utvecklade domstolen sin praxis och förklarade&lt;br&gt;att nationella regler avseende vissa försäljningssätt inte påverkar handels-&lt;br&gt;flödet mellan medlemsstaterna (mål C-267/268-91, Keck och Mithourd,&lt;br&gt;REG 1993, s. 1-6097). Reglerna skall gälla for alla aktörer och ha samma&lt;br&gt;rättsliga och faktiska verkan på inhemska och importerade varor for att&lt;br&gt;inte omfattas av forbudet i artikel 28.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om nationella regler som föreskriver tillståndskrav för import&lt;br&gt;av varor har EG-domstolen i flera fall slagit fast att sådana krav är att&lt;br&gt;anse som en åtgärd med motsvarande verkan (se t.ex. mål 51-54/71,&lt;br&gt;International Fruit, REG 1971, s. 1107 och mål 41/76, Donckerwolcke,&lt;br&gt;REG 1976, s. 1921 samt mål C-304/88, Kommissionen mot Belgien,&lt;br&gt;REG 1990, s. 1-2801). Ett system med tillstånd/licenser för import av&lt;br&gt;varor torde således i de allra flesta fall omfattas av förbudet i artikel 28.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 28 är inte utan undantag. I artikel 30 stadgas sålunda att&lt;br&gt;bestämmelsen i artikel 28 inte skall hindra sådana förbud eller restriktio-&lt;br&gt;ner mot import som grundas på hänsyn till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— intresset att bevara växter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— intresset att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller&lt;br&gt;arkeologiskt värde, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— intresset att skydda industriell och kommersiell äganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana förbud eller restriktioner får aldrig utgöra medel för godtycklig&lt;br&gt;diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan&lt;br&gt;medlemsstaterna. Åtgärderna måste vara nödvändiga och far inte heller&lt;br&gt;gå längre än vad som behövs. Åtgärden måste alltså vara utformad pro-&lt;br&gt;portionellt mot det mål som eftersträvats. En intresseavvägning skall&lt;br&gt;således göras mellan det nationella skyddsintresset och gemenskaps-&lt;br&gt;intresset så att varucirkulationen på den gemensamma marknaden inte&lt;br&gt;onödigt hämmas. Om ett skyddsbehov kan tillfredsställas på ett annat sätt&lt;br&gt;än vad som skett och om ett sådant sätt bedöms medföra mindre hinder&lt;br&gt;för det fria varuutbytet, måste medlemsstaten välja det sättet. Domstolen&lt;br&gt;har givit villkoren för att medge undantag en snäv tolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av artikel 30 och de hänsyn som där räknas upp har EG-&lt;br&gt;domstolen i sin rättstillämpning utvecklat ytterligare undantag. Exempel&lt;br&gt;på sådana undantag är effektiv skattekontroll, konsumentskydd och god&lt;br&gt;handelssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 31 i EG-fördraget (f.d. artikel 37) skall medlemsstaterna&lt;br&gt;säkerställa att statliga handelsmonopol gradvis anpassas på sådant sätt att&lt;br&gt;ingen diskriminering med avseende på anskaffnings- och saluförings-&lt;br&gt;villkor föreligger mellan medlemsstaternas medborgare vid övergångs-&lt;br&gt;tidens utgång. Bestämmelsen tillämpas även på monopol som staten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtit på andra. Tillämpningen av artikel 31 är inte begränsad till Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;import eller export av produkter som är föremål för monopol utan&lt;br&gt;omfattar alla åtgärder som hör ihop med förekomsten av ett statligt&lt;br&gt;monopol under förutsättning att det påverkar handeln mellan medlems-&lt;br&gt;staterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 EG-domstolens dom i Franzén-målet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det s.k. Franzén-målet (mål C-189/95, åklagaren mot Harry Franzén,&lt;br&gt;REG 1997, s. 1-5909) prövade EG-domstolen förenligheten av System-&lt;br&gt;bolaget AB:s detaljhandelsmonopol med gemenskapsrätten. Domen&lt;br&gt;meddelades den 23 oktober 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harry Franzén stod åtalad vid Landskrona tingsrätt för olovlig försäljning&lt;br&gt;och olovligt innehav av alkoholdrycker (mål B 235/94). Åklagaren&lt;br&gt;påstod att Harry Franzén i sin butik i Röstånga uppsåtligen utan tillstånd&lt;br&gt;dels den 7 april 1994 (dvs. före Sveriges medlemskap i EU, då lagen om&lt;br&gt;handel med drycker fortfarande gällde) sålt 26 liter vin och innehaft fyra&lt;br&gt;liter vin i uppenbart syfte att olovligen sälja dem, dels den 1 januari 1995&lt;br&gt;(dvs. samma dag som Sverige blev medlem i EU och alkohollagen trädde&lt;br&gt;i kraft) sålt 20 flaskor lättvin och fem liter lättvin i tetraförpackning och&lt;br&gt;innehaft 12 flaskor lättvin och en liter lättvin i tetraförpackning i uppen-&lt;br&gt;bart syfte att olovligen sälja dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harry Franzén förnekade, under åberopande av att det svenska detalj-&lt;br&gt;handelsmonopolet för försäljning av spritdrycker, vin och starköl stred&lt;br&gt;mot gemenskapsrätten, att han gjort sig skyldig till något brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landskrona tingsrätt fann att en förutsättning för att kunna avgöra&lt;br&gt;målet var att få klarhet i frågan huruvida Systembolagets detaljhandels-&lt;br&gt;monopol var förenligt med gemenskapsrätten. Tingsrätten ställde därför&lt;br&gt;till EG-domstolen i en begäran om förhandsavgörande följande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Är ett lagstadgat monopol sådant som Systembolaget förenligt med&lt;br&gt;artikel 30 i Romfördraget?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Strider ett lagstadgat monopol sådant som Systembolaget mot artikel&lt;br&gt;37 i Romfördraget och, om så är fallet, skall monopolet upphöra eller är&lt;br&gt;en anpassning möjlig?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om ett monopol sådant som Systembolaget skulle anses strida mot&lt;br&gt;artikel 37, föreligger då någon anpassningsperiod eller skulle bolaget ha&lt;br&gt;upplösts eller anpassning ha skett per den 1 januari 1995?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrätten ansåg att det inte förelåg något behov av att dessutom&lt;br&gt;inhämta yttrande från Efta-domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolens dom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolen konstaterade i sin dom att artikel 37 inte kräver att statliga&lt;br&gt;handelsmonopol skall avskaffas men väl att de till utformning och funk-&lt;br&gt;tionssätt skall anpassas på ett sådant sätt att ingen av medlemsstaternas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medborgare diskrimineras i fråga om anskaffnings- och saluföringsvill- Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;kor. Syftet med artikeln är enligt domstolen att förena de krav som följer&lt;br&gt;av inrättandet av den gemensamma marknaden och dess funktionssätt&lt;br&gt;med medlemsstaternas möjlighet att, i syfte att uppnå vissa mål av&lt;br&gt;allmänintresse såsom skyddet av folkhälsan, upprätthålla vissa handels-&lt;br&gt;monopol. Domstolen konstaterade vidare att målet att skydda folkhälsan&lt;br&gt;mot alkoholens skadeverkningar är ett mål av allmänintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis fann domstolen med hänsyn till uppgifterna i&lt;br&gt;målet att detaljhandelsmonopolets kriterier och urvalsmetoder föreföll&lt;br&gt;varken diskriminerande eller av sådant slag att de missgynnade importe-&lt;br&gt;rade produkter. Sålunda slog domstolen fast att artikel 37 inte utgjorde&lt;br&gt;hinder för sådana nationella bestämmelser om ett statligt detaljhandels-&lt;br&gt;monopol för spritdrycker, vin och starköl och dess funktionssätt som&lt;br&gt;avsågs i begäran om förhandsavgörande. EG-domstolen har därigenom&lt;br&gt;förklarat att Systembolagets verksamhet är förenlig med gemenskaps-&lt;br&gt;rätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolen tolkade emellertid de frågor som Landskrona tingsrätt&lt;br&gt;ställt på det sätt att de också avsåg de nationella bestämmelser som, även&lt;br&gt;om de inte direkt reglerade monopolets funktionssätt, ändå påverkade&lt;br&gt;detta. De bestämmelserna skulle enligt domstolen bedömas mot artikel&lt;br&gt;30, dvs. regeln om förbud mot kvantitativa importrestriktioner samt&lt;br&gt;åtgärder med motsvarande verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad domstolen därvid prövade var tillståndssystemet för partihandlare&lt;br&gt;och tillverkare. Detta system utgjorde enligt domstolen ett hinder för&lt;br&gt;import av spritdrycker, vin och starköl (”alkoholdrycker”) från övriga&lt;br&gt;medlemsstater genom att dessa drycker fördyrades genom bl.a. kostnader&lt;br&gt;för mellanhänder och kostnader i samband med betalning av de skatter&lt;br&gt;och avgifter som fordrades för att tillstånd skulle beviljas eller som hade&lt;br&gt;samband med skyldigheten att förfoga över lagringsutrymmen på svenskt&lt;br&gt;territorium. En sådan lagstiftning som den svenska stod således i strid&lt;br&gt;med artikel 30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska lagstiftningen kunde inte rättfärdigas under åberopande&lt;br&gt;av artikel 36, dvs. lagstiftningen kunde inte fullt ut motiveras av hänsyn&lt;br&gt;till skyddet för liv och hälsa. Den svenska staten hade i detta fall inte&lt;br&gt;visat vare sig att det tillståndssystem som föreskrevs i alkohollagen, sär-&lt;br&gt;skilt vad avsåg villkoren för lagringskapacitet samt de höga skatter och&lt;br&gt;avgifter som skulle betalas av tillståndshavama, stod i proportion till&lt;br&gt;syftet att skydda folkhälsan eller att syftet inte skulle kunnat uppnås&lt;br&gt;genom åtgärder som begränsade handeln inom gemenskapen i mindre&lt;br&gt;utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således fann domstolen att artiklarna 30 och 36 utgjorde hinder för&lt;br&gt;nationella bestämmelser varigenom rätten att importera spritdrycker, vin&lt;br&gt;och starköl var förbehållen aktörer med tillverknings- eller partihandels-&lt;br&gt;tillstånd på sådana villkor som föreskrevs i den svenska lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan nämnas att generaladvokaten i Franzén-målet lade fram ett&lt;br&gt;förslag till avgörande, enligt vilket det lagstadgade svenska systemet för&lt;br&gt;detaljhandel skulle anses stå i strid med artikel 30 och 37 i EG-fördraget&lt;br&gt;samt inte i sin helhet kunna motiveras med hänsyn till skyddet för män-&lt;br&gt;niskors liv och hälsa enligt artikel 36 i fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder med anledning av domen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en anpassning till EG-domstolens förhandsavgörande beslöt rege-&lt;br&gt;ringen den 24 oktober 1997 att sänka avgifterna for tillståndsprövning for&lt;br&gt;tillverknings- och partihandelstillstånd från 25 000 kronor till 2 000 kro-&lt;br&gt;nor. Samtidigt sänktes tillsynsavgiftema med 30 procent. Ett annat resul-&lt;br&gt;tat av domen var att Alkoholinspektionens föreskrifter om ansökan om&lt;br&gt;partihandelstillstånd liksom föreskrifterna kring lagerhållning och distri-&lt;br&gt;bution förenklades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin uppföljning av Franzén-målet beslutade Europeiska kommis-&lt;br&gt;sionen att till Sveriges regering enligt artikel 169 i EG-fördraget över-&lt;br&gt;lämna en s.k. formell underrättelse om hinder mot import av spritdrycker,&lt;br&gt;vin och starköl till Sverige. I underrättelsen gör kommissionen gällande&lt;br&gt;bl.a. att vissa villkor och krav i den svenska lagstiftningen beträffande&lt;br&gt;partihandelstillstånd står i strid med artikel 30-36 i fördraget. Denna&lt;br&gt;underrättelse föranledde de tilläggsdirektiv som Alkoholutredningen fick&lt;br&gt;den 25 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landskrona tingsrätts dom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landskrona tingsrätt ådömde den 15 september 1998 Harry Franzén&lt;br&gt;dagsböter för olovlig försäljning av alkoholdrycker och olovligt innehav&lt;br&gt;av sådana drycker, enligt dels lagen om handel med drycker, dels alko-&lt;br&gt;hollagen. Det kan nämnas att tingsrätten, efter att ha framhållit att huvud-&lt;br&gt;frågan för tingsrätten var huruvida de av åklagaren åberopade ansvars-&lt;br&gt;bestämmelserna var tillämpliga eller ej, anförde bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Hur det svenska regelverket avseende detaljhandelsmonopolet&lt;br&gt;tillämpas av Systembolaget och berörda myndigheter påverkar inte&lt;br&gt;denna fråga. Detta synsätt avspeglas även i aen formulering frågorna&lt;br&gt;till EG-domstolen fatt, vilket också konstaterats av domstolen i punkt&lt;br&gt;31 i domen. Frågan om ansvarbestämmelsemas tillämplighet påverkas&lt;br&gt;inte heller av huruvida EG-domstolens dom, såvitt gäller reglerna för&lt;br&gt;partihandelstillstånd, inneburit att anpassningsåtgärder blivit nödvän-&lt;br&gt;diga för Sverige och om sådana åtgärder vidtagits eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid konstateras att EG-domstolen funnit att reglerna i&lt;br&gt;alkohollagen som säger att alkoholdrycker får införas till Sverige&lt;br&gt;endast av den som har tillverknings- eller partihandelstillstånd strider&lt;br&gt;mot grundläggande bestämmelser om varors fria rörlighet i EG-för-&lt;br&gt;draget. Detta torde innebära att dessa regler i alkohollagen inte är till-&lt;br&gt;lämpliga som gällande svensk rätt. Detta får konsekvenser av olika&lt;br&gt;slag, dock icke i detta mål. Det har hävdats av Harry Franzén att&lt;br&gt;nämnda regler är av så vital betydelse i alkohollagen att denna lag i sin&lt;br&gt;helhet inte går att tillämpa. Tingsrätten delar inte denna uppfattning&lt;br&gt;och uppenbarligen delas den inte heller av EG-domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrätten nar inte funnit att ifrågavarande bestämmelser i alko-&lt;br&gt;hollagen, i annat avseende än som nyss nämnts beträffande partihan-&lt;br&gt;delstillstånd, står i strid med överordnad författning och därför inte får&lt;br&gt;tillämpas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrätten konstaterade att de i målet aktuella reglerna hade direkta&lt;br&gt;motsvarigheter i Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES-avtalet). Enligt tingsrättens mening kunde de principer som EG-&lt;br&gt;domstolen uttalat i förhandsavgörandet tillämpas även på reglerna i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om handel med drycker, varför rättens bedömning blev densamma för&lt;br&gt;försäljningen den 7 april 1994 och försäljningen den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Den formella underrättelsen av den 5 maj 1998&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I den formella underrättelsen från Europeiska kommissionen anförs bl.a.&lt;br&gt;följande. Enligt den svenska lagstiftningen skall de som bedriver handel&lt;br&gt;uppfylla vissa villkor och erlägga vissa avgifter för att erhålla partihan-&lt;br&gt;delstillstånd eller tillverkningstillstånd. Ett sådant tillstånd krävs för att&lt;br&gt;de skall ha rätt att importera spritdrycker, vin och starköl från andra&lt;br&gt;medlemsstater till Sverige. Sökandena skall sålunda visa att de uppfyller&lt;br&gt;vissa krav för att beviljas partihandelstillstånd eller tillverkningstillstånd.&lt;br&gt;De skall ha tillfredsställande lagringsmöjligheter och vara etablerade med&lt;br&gt;föreståndare i Sverige. Vidare skall sökandena visa att de med hänsyn till&lt;br&gt;sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i&lt;br&gt;övrigt är lämpliga att utöva verksamheten, att de är laglydiga och&lt;br&gt;benägna att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen anför vidare att EG-domstolen i det s.k. Franzén-målet&lt;br&gt;(mål C-189/95, åklagaren mot Harry Franzén, REG 1997, s. 1-5909)&lt;br&gt;uttalade att det står i strid med artikel 30 i EG-fördraget att förbehålla&lt;br&gt;rätten att importera alkoholdrycker aktörer med tillstånd på sådana vill-&lt;br&gt;kor som beskrivits ovan eftersom detta innebär att importen av alko-&lt;br&gt;holdrycker från övriga medlemsstater fördyras. Som exempel på sådant&lt;br&gt;fördyrande nämnde gemenskapsdomstolen kostnader för mellanhänder&lt;br&gt;och kostnader i samband med skyldigheten att förfoga över lagrings-&lt;br&gt;utrymme i Sverige. Vidare hänvisade domstolen till att importörerna&lt;br&gt;skall visa sin lämplighet att utöva verksamheten: tillräckliga personliga&lt;br&gt;och ekonomiska förutsättningar att utöva den aktuella verksamheten, sär-&lt;br&gt;skilt beträffande deras branschkunskap och ekonomiska förhållanden.&lt;br&gt;Enligt kommissionens mening strider det följaktligen mot artikel 30 i&lt;br&gt;EG-fördraget att förbehålla rätten att importera spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl aktörer med tillstånd på dessa villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen tar i underrättelsen vidare upp att EG-domstolen i&lt;br&gt;Franzén-målet hänvisade även till att kravet att erlägga en ansöknings-&lt;br&gt;avgift och årliga avgifter fördyrade importen av alkoholdrycker och där-&lt;br&gt;för stred mot artikel 30. Efter denna dom sänkte de svenska myndig-&lt;br&gt;heterna ansökningsavgiftema. Denna avgift kan enligt kommissionen&lt;br&gt;motsvara sådana förvaltningskostnader som nödvändigt följer av syste-&lt;br&gt;met med tillstånd och skulle därför vara förenlig med artikel 30 förutsatt&lt;br&gt;att systemet med tillstånd inte innehåller andra villkor som är oförenliga&lt;br&gt;med artikel 30. Kommissionen anser dock att de årliga tillsynsavgiftema,&lt;br&gt;som också sänktes av de svenska myndigheterna efter Franzén-domen,&lt;br&gt;fortfarande är alltför höga och innebär att importen av alkoholdrycker&lt;br&gt;avsevärt fördyras. De svenska myndigheterna anses inte ha visat att de&lt;br&gt;årliga avgifterna motsvarar de förvaltningskostnader som nödvändigt&lt;br&gt;följer av tillsynsförfarandet. Enligt EG-domstolens rättspraxis (mål 31/67&lt;br&gt;Stier [1968] ECR 235) skall vidare det tillsynsförfarande som avses&lt;br&gt;täckas av de årliga avgifterna anknyta till det förfarande genom vilket de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för importen nödvändiga tillstånden beviljas, dvs. de som bedriver handel Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;granskas först i förhållande till vissa krav och sedan utförs tillsynen för&lt;br&gt;att kontrollera att dessa personer uppfyller ifrågavarande krav. Tillsyns-&lt;br&gt;förfarandet kan således endast användas för att granska innehavaren av&lt;br&gt;tillståndet men inte de produkter som handlas med eftersom sådan pro-&lt;br&gt;duktkontroll kan utföras enligt andra regler rörande exempelvis beskatt-&lt;br&gt;ningskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen nämner vidare att EG-domstolen i Franzén-målet utta-&lt;br&gt;lade att även om syftet att skydda människors hälsa från alkoholens&lt;br&gt;skadeverkningar otvivelaktigt är ett av de syften som kan göra ett&lt;br&gt;undantag från artikel 30 befogat, hade den svenska regeringen inte visat&lt;br&gt;vare sig att det tillståndssystem som föreskrivs i alkohollagen stod i pro-&lt;br&gt;portion till syftet att skydda folkhälsan eller att syftet inte skulle kunna&lt;br&gt;ha uppnåtts genom åtgärder som begränsar handeln inom gemenskapen i&lt;br&gt;mindre utsträckning. I förhållande till de omständigheter som var aktuella&lt;br&gt;i målet, har ansökningsavgiften sänkts till en nivå motsvarande de för-&lt;br&gt;valtningskostnader som nödvändigt följer av tillståndssystemet. Kom-&lt;br&gt;missionen framhåller att tillståndssystemet dock fortfarande innehåller&lt;br&gt;samma villkor enligt alkohollagen och att de årliga avgifterna fortfarande&lt;br&gt;är alltför höga. Det har, enligt kommissionen, inte visats att dessa regler&lt;br&gt;är nödvändiga och proportionella i forhållande till intresset av skydd för&lt;br&gt;folkhälsan (Franzén-domen punkten 76).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen erinrar vidare om att restauranger som importerar alko-&lt;br&gt;holdrycker skall ha ett serveringstillstånd för vilket vissa avgifter skall&lt;br&gt;erläggas, såväl som ett partihandelstillstånd eller ett tillverkningstillstånd&lt;br&gt;för att ha rätt att importera alkoholdrycker. Det konstateras att restau-&lt;br&gt;ranger följaktligen är skyldiga att ha dubbla tillstånd enligt svenska regler&lt;br&gt;och dämed skall betala dubbla avgifter och administrativa kostnader.&lt;br&gt;Dessa villkor utgör enligt kommissionen åtgärder vilkas verkan motsva-&lt;br&gt;rar kvantitativa importrestriktioner i den mening som avses i artikel 30&lt;br&gt;och följande i EG-fördraget. Åtgärderna kan inte betraktas som nödvän-&lt;br&gt;diga och proportionella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då de svenska åtgärder som avses ovan inte kan betraktas som nöd-&lt;br&gt;vändiga och proportionella i förhållande till intresset av skydd för folk-&lt;br&gt;hälsan, finner kommissionen att Sverige har underlåtit att uppfylla sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt artiklarna 30-36 i EG-fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I underrättelsen konstaterar Europeiska kommissionen bl.a. att sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl inte far sändas som gåva från en annan med-&lt;br&gt;lemsstat till en mottagare i Sverige, utan det krävs att någon rent fysiskt&lt;br&gt;åtföljer drycken till Sverige eller hämtar den på något av detaljhandels-&lt;br&gt;monopolets försäljningsställen. Det finns följaktligen ett hinder för privat&lt;br&gt;import av alkoholdrycker, vilket enligt kommissionen är en åtgärd vars&lt;br&gt;verkan motsvarar en kvantitativ importrestriktion i den mening som&lt;br&gt;avses i artikel 30 och följande i EG-fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen nämner att tidigare presenterade svenska förslag att&lt;br&gt;tillåta gåvoförsändelser uppgetts inte kunna genomföras med anledning&lt;br&gt;av att kommissionen ifrågasatt andra regler relaterade till beskattning av&lt;br&gt;sådana gåvor. Oberoende av sambandet med de relevanta svenska&lt;br&gt;beskattningsreglerna måste dock enligt kommissionen svenska regler ge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet att mottaga alkoholdrycker i Sverige utan att någon fysiskt&lt;br&gt;skall behöva åtfölja drycken eller hämta den på något av detaljhandels-&lt;br&gt;monopolets försäljningsställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen anger avslutningsvis att de svenska åtgärderna som&lt;br&gt;avses ovan inte kan betraktas som nödvändiga och proportionella i för-&lt;br&gt;hållande till intresset av skydd for folkhälsan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska regeringens svar av den 26 juni 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av den formella underrättelsen anförde regeringen, vad&lt;br&gt;gäller kritiken beträffande partihandeln och den yrkesmässiga införseln,&lt;br&gt;bl.a. följande som sin preliminära inställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger inte något krav på föreståndare i Sverige för den utländ-&lt;br&gt;ske partihandlare som inte vill etablera någon verksamhet med eget&lt;br&gt;partihandelsställe eller eget lager här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom krav på visad lämplighet helt grundar sig på objektiva och&lt;br&gt;icke-diskriminerande kriterier och dessutom är proportionellt i förhål-&lt;br&gt;lande till målet att upprätthålla ett effektivt tillståndssystem finner den&lt;br&gt;svenska regeringen att bestämmelsen i alkohollagen 7 kap. 1 § inte kan&lt;br&gt;anses strida mot artikel 30 i EG-fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att den svenska regeringen med anledning av EG-&lt;br&gt;domstolens dom i Franzénmålet (C-189/95) sänkte ansökningsavgiftema&lt;br&gt;och de årliga tillsynsavgiftema för partihandelstillstånd (SFS 1997:755).&lt;br&gt;Kommissionen har i den formella underrättelsen ingen erinran mot nivån&lt;br&gt;för ansökningsavgiftema och anser att de är förenliga med artikel 30 i&lt;br&gt;EG-fördraget. Emellertid anser kommissionen att de årliga tillsynsavgif-&lt;br&gt;tema fortfarande är alltför höga vilket innebär att importen av alko-&lt;br&gt;holdrycker fördyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen utgår i den formella underrättelsen från felaktiga&lt;br&gt;belopp när de gäller de årliga tillsynsavgiftema. Beloppen är betydligt&lt;br&gt;lägre i praktiken för de kvantiteter som kommissionen har angett. Den&lt;br&gt;svenska regeringen efterlyser kommissionens synpunkter på frågan om&lt;br&gt;de verkliga beloppen också anses alltför höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringstillstånd meddelas av kommunen efter en bedömning av&lt;br&gt;bl.a. serveringsställenas lämplighet och riskerna för lokala ordningsstör-&lt;br&gt;ningar. Tillverknings- eller partihandelstillstånd meddelas av Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen, dvs. staten, efter en bedömning av sökandens lämplighet&lt;br&gt;för sådan verksamhet. Vid beredningen av förslaget till alkohollag ansågs&lt;br&gt;det olämpligt att kombinera serveringstillståndet med en importrätt. Den&lt;br&gt;svenska regeringen är emellertid i ljuset av de synpunkter som har kom-&lt;br&gt;mit fram i kommissionens formella underrättelse beredd att närmare&lt;br&gt;överväga denna fråga. Det förutsätter emellertid att tillfredsställande&lt;br&gt;kontrollmekanismer kan åstadkommas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett försök från svensk sida har numera företagits för att Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;finna en lösning på problemet med gåvoförsändelser med alko-&lt;br&gt;holdrycker. I en remiss den 12 mars 1998 till Lagrådet redovisade rege-&lt;br&gt;ringen bl.a. ett förslag till lag om ändring i alkohollagen av innebörd att&lt;br&gt;det skulle bli möjligt att från utlandet sända alkoholdrycker som gåva till&lt;br&gt;en mottagare i Sverige. I den proposition som därefter förelädes riks-&lt;br&gt;dagen (regeringens proposition 1997/98:100 om förbättrade möjligheter&lt;br&gt;till punktskattekontroll m.m.) fullföljdes emellertid förslaget endast i vad&lt;br&gt;det avsåg införsel av alkoholdrycker som arv eller flyttgods. Som skäl för&lt;br&gt;att inte föreslå riksdagen en reform även såvitt avsåg gåvoförsändelsema&lt;br&gt;framhöll regeringen i propositionen bl.a. att lagstiftningen på alkohol-&lt;br&gt;området syftar till att begränsa det privata vinstintresset och alkoholens&lt;br&gt;tillgänglighet samt till att skydda ungdomen. Det ansågs därför viktigt att&lt;br&gt;hitta ett system för gåvoförsändelser som vid sidan av att det tillgodoser&lt;br&gt;principen om den fria rörligheten för varor också tar hänsyn till dessa&lt;br&gt;folkhälsoaspekter, inte minst hur ålderskontrollen kan garanteras. Det är&lt;br&gt;frågor som ännu inte har kunnat lösas på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Behov av förändringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sverige bedriver sedan lång tid tillbaka en restriktiv alkoholpolitik för att&lt;br&gt;begränsa alkoholens skadeverkningar. Bakom denna politik finns insik-&lt;br&gt;ten att överkonsumtion och missbruk av alkohol utgör ett av våra stora&lt;br&gt;folkhälsoproblem. Genom forskningens insatser finns en hel del kunskap&lt;br&gt;om vilka åtgärder som är av betydelse när det gäller att påverka såväl&lt;br&gt;alkoholkonsumtionens nivå som alkoholproblemens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen har förordat en politik som arbetar med alkoholbeskatt-&lt;br&gt;ning och kontroll av alkoholens tillgänglighet tillsammans med mång-&lt;br&gt;sidiga lokala handlings- och informationsprogram som ett led i en uttalad&lt;br&gt;alkoholstrategi, som effektivt arbetar mot trafikonykterhet och som&lt;br&gt;investerar i behandling och framför allt i tidiga vård- och stödinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige bedrivs sedan länge en alkoholpolitik som ligger i linje med&lt;br&gt;detta. Dess huvudsyfte är att begränsa tillgängligheten och framför allt att&lt;br&gt;skydda ungdomen. Till detta kan läggas de folkhälsopolitiska målen om&lt;br&gt;en bättre folkhälsa för alla, som länge haft stor betydelse för utform-&lt;br&gt;ningen av den svenska alkoholpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsutvecklingen har dock delvis förändrat förutsättningarna för&lt;br&gt;att genomföra den svenska alkoholpolitiken. Detta gäller framför allt på&lt;br&gt;grund av två genomgripande tendenser i samhällsutvecklingen, dels&lt;br&gt;internationaliseringen, dels decentraliseringen dvs. överflyttningen av&lt;br&gt;verksamheter och beslut från stat till kommun. Dessa tendenser gör att vi&lt;br&gt;måste se över formerna för vår alkoholpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare delen av 1990-talet har således en mängd olika föränd-&lt;br&gt;ringar skett i Sverige inom alkoholpolitikens område. En ny alkohollag&lt;br&gt;har trätt i kraft. Import-, export-, tillverknings- och partihandelsmonopo-&lt;br&gt;len har avvecklats. Sverige har fått en växande konkurrensutsatt alkohol-&lt;br&gt;näring. Nya statliga myndigheter har inrättats och en överflyttning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheter och beslut har skett från stat till kommun. Parallellt med Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;denna utveckling har inom många områden en ökad internationalisering&lt;br&gt;skett. Den ökade internationaliseringen har medfört ett ökat handels-&lt;br&gt;utbyte, ett ökat privat resande och ett närmande till andra länder när det&lt;br&gt;gäller attityder och värderingar. Internationella influenser och demogra-&lt;br&gt;fiska förändringar har gjort det svenska samhället mer heterogent. Bruket&lt;br&gt;av alkohol är i Sverige, liksom i många andra europeiska länder, en del&lt;br&gt;av kulturmönstret. Alla dessa förändringar och inte minst det svenska&lt;br&gt;EU-medlemskapet har i grunden påverkat förutsättningarna för den&lt;br&gt;svenska alkoholpolitiken och för alla aktörer inom alkoholområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sociala hänsyn har sedan länge präglat den svenska alkohollagstift-&lt;br&gt;ningen och skyddet för ungdomen går som en röd tråd genom alkohol-&lt;br&gt;politiken. Förbud att överlåta alkohol till ungdomar, åldersgränser för&lt;br&gt;inköp av alkohol liksom för servering av alkohol på restauranger är&lt;br&gt;exempel på detta. Detta synsätt liksom målet att begränsa alkoholens&lt;br&gt;skadeverkningar genom att minska den totala alkoholkonsumtionen lig-&lt;br&gt;ger fast inom alkoholpolitiken. All försäljning av alkoholdrycker till kon-&lt;br&gt;sument skall skötas på ett sådant sätt att skador i möjligaste mån förhind-&lt;br&gt;ras. En annan uttalad ambition för den svenska alkoholpolitiken är att&lt;br&gt;övergången från bruket av starkare till svagare alkoholdrycker skall&lt;br&gt;främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolagets detaljhandelsmonopol kvarstår efter Sveriges tillträde&lt;br&gt;till EU och har av EG-domstolen befunnits vara förenligt med EG-rättens&lt;br&gt;regler om fri rörlighet för varor. Förutsättningarna för detta är att mono-&lt;br&gt;polet fungerar icke-diskriminerande. Anledningen till att Sverige i för-&lt;br&gt;handlingarna med EU drev bibehållandet av detaljhandelsmonopolet så&lt;br&gt;kraftfullt var övertygelsen om att ett statligt detaljhandelsmonopol är ett&lt;br&gt;av de viktigare medlen för att begränsa alkoholskadornas utveckling och&lt;br&gt;inte minst viktigt när det gäller skyddet av ungdomen. Ålderskontrollen&lt;br&gt;fungerar bäst i detaljhandelsmonopolets regi. Därför var det viktigt att&lt;br&gt;behålla detta monopol i det nya EU-systemet. Detta argument var inte&lt;br&gt;alls lika bärkraftigt när det gällde de övriga monopolen, dvs. import-,&lt;br&gt;export-, tillverknings- och partihandelsmonopolen, som Sverige valde att&lt;br&gt;ge upp redan i samband med EU-inträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges viktigaste alkoholpolitiska medel för att begränsa totalkon-&lt;br&gt;sumtionen och därmed skadorna är fortfarande detaljhandelsmonopolet&lt;br&gt;och prispolitiken. Den nya situationen gör det nödvändigt att dels bibe-&lt;br&gt;hålla detaljhandelsmonopolets och prisinstrumentets effektivitet, dels&lt;br&gt;söka nya metoder för det förebyggande arbetet. Samhällets insatser&lt;br&gt;behöver samordnas och effektiviseras bättre än hittills. Resurser måste&lt;br&gt;också satsas där det största behovet finns. Totalkonsumtionen måste även&lt;br&gt;begränsas genom sådana insatser som riktar sig mot storkonsumenter och&lt;br&gt;olika riskgrupper samt sådana situationer där alkohol definitvt inte hör&lt;br&gt;hemma dvs. insatser till förmån för en alkoholfri uppväxt, trafik, gravi-&lt;br&gt;ditet och ett alkoholfritt arbetsliv. Insatserna här måste bli mer effektiva&lt;br&gt;och träffsäkra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan de övriga alkoholmonopolen avskaffades och förutsättningarna&lt;br&gt;att använda prisinstrumentet som ett alkoholpolitiskt medel till följd av&lt;br&gt;EU-medlemskapet delvis har ändrats får information, ålderskontroll och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra liknande alkoholskadeförebyggande insatser en ökad tyngd i den&lt;br&gt;svenska alkoholpolitiken. Folkhälsoinstitutet har fatt ansvaret för det&lt;br&gt;förebyggande arbetet. Som ett led i den förändringsprocess som pågår&lt;br&gt;har regeringen i april 1997 beslutat att det skall finnas en nationell led-&lt;br&gt;ningsgrupp för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser under&lt;br&gt;socialministerns ledning. Ledningsgruppens uppgift är att bygga upp ett&lt;br&gt;långsiktigt förebyggande arbete som kan kompensera den försvagning&lt;br&gt;som bl.a. Sveriges EU-medlemskap medfört för den svenska traditionella&lt;br&gt;alkoholpolitiken. Det handlar om insatser som direkt kan påverka männi-&lt;br&gt;skors förhållningssätt och vanor och som också ökar det individuella&lt;br&gt;ansvarstagandet. Dvs. det handlar om att effektivare än hittills försöka&lt;br&gt;påverka konsumentledet i alkoholförsäljningen och i ökad utsräckning&lt;br&gt;utveckla hållbara lokala strategier som också innebär ett ökat lokalt&lt;br&gt;ansvarstagande för kommunen, bostadsområdet, arbetsplatsen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också tagit ett samarbetsinitiativ genom att tillsätta en&lt;br&gt;kommitté (OAS) som skall utveckla samarbetet mellan berörda myndig-&lt;br&gt;heter, försäkringsbolag och olika branschorganisationer på alkoholområ-&lt;br&gt;det. Utgångspunkten för samarbetet är de prioriteringar som gjorts i den&lt;br&gt;nationella handlingsplanen för alkohol- och narkotikaförebyggande insat-&lt;br&gt;ser. Uppgiften är att uppmuntra olika aktörer, såsom företag, bransch-&lt;br&gt;organisationer, försäkringsbolag, berörda myndigheter och andra att&lt;br&gt;engagera sig i arbetet mot missbruk och alkoholskador. Ett prioriterat&lt;br&gt;område där samtliga inblandade har gemensamma intressen är insatser&lt;br&gt;som motverkar den illegala alkoholhanteringen, dvs. illegalt tillverkad&lt;br&gt;eller illegalt införd alkohol samt langning till ungdomar. Detta arbete&lt;br&gt;försvåras idag av att köp av hemtillverkad sprit, till skillnad från&lt;br&gt;insmugglad sprit, är lagligt. Övriga områden som prioriteras i OAS&lt;br&gt;arbete är insatser för att åstadkomma en alkoholffi trafik, alkoholfria&lt;br&gt;arbetsplatser, alkoholfri uppväxt och alkoholfria graviditetsperioder samt&lt;br&gt;en måttfullhet bland dem som använder alkohol och särskilt bland dem&lt;br&gt;som riskerar att bli storkonsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som regeringen således försvarar grundläggande element i&lt;br&gt;Sveriges alkoholpolitik måste vi inse att förutsättningarna har förändrats.&lt;br&gt;Prioriteringar måste göras till de områden där insatserna ger störst effekt.&lt;br&gt;En uttalad politisk strävan är att hålla fast vid de mest verkningsfulla&lt;br&gt;alkoholpolitiska medlen så länge de har effekt och ta bort sådana restrik-&lt;br&gt;tioner som bedöms ha mindre alkoholpolitisk betydelse. Inget tyder på att&lt;br&gt;avskaffandet av import-, export-, tillverknings- och partihandelsmono-&lt;br&gt;polen har påverkat totalkonsumtionen i Sverige. Tillverkare, importörer&lt;br&gt;och partihandlare far endast sälja till Systembolaget eller den som har&lt;br&gt;serveringstillstånd. I detta led förekommer i princip ingen kontakt med&lt;br&gt;konsumenterna och det finns heller inte i lagstiftningen några egentliga&lt;br&gt;alkoholpolitiska regler att kontrollera. Alkoholpolitisk kontroll utöver&lt;br&gt;skattekontroll och polisiär kontroll är därför mindre viktig i detta led. De&lt;br&gt;medför i många stycken en onödig dubbelkontroll från samhällets sida&lt;br&gt;samt administration, byråkrati och kostnader för näringsidkarna. Rege-&lt;br&gt;ringen vill understryka att detta självfallet förutsätter att samhällets&lt;br&gt;övriga kontroll i detta led fungerar effektivt, dvs. skattemyndighetens,&lt;br&gt;tullens och polisens verksamhet för att driva in skatter och avgifter samt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingripa mot eventuella lagöverträdelser. Enligt regeringens mening är det&lt;br&gt;rimligt att tyngdpunkten i den rent alkoholpolitiska kontrollen mera tyd-&lt;br&gt;ligt läggs vid ledet närmast konsumenten, dvs. detaljhandel och serve-&lt;br&gt;ring. Det är också där som behovet av skydd för ungdomen är särskilt&lt;br&gt;framträdande och det är där det t.ex. är viktigt att ålderskontroll m.m.&lt;br&gt;fungerar effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag som redovisas i det följande, som t.ex slopandet&lt;br&gt;av de särskilda partihandelstillstånden, bör ses mot den beskrivna bak-&lt;br&gt;grunden. Samtidigt föreslår regeringen vissa skärpningar för att hindra&lt;br&gt;kringgåenden av detaljhandelsmonopolet och motverka den ökande ille-&lt;br&gt;gala alkoholhanteringen som t.ex. kriminalisering av köp och innehav av&lt;br&gt;illegal sprit. Regeringen kommer också när Alkoholutredningen har&lt;br&gt;överlämnat sitt slutbetänkande att återkomma till riksdagen med en över-&lt;br&gt;syn av reglerna för serveringstillstånd t.ex. vad avser öppettider m.m.,&lt;br&gt;ålderskontrollen i livsmedelshandeln och ansvars- och straffbestämmel-&lt;br&gt;serna bl.a. med utgångspunkt från de övriga överväganden som förts&lt;br&gt;fram i promemorian Svartsprit och ungdomar (Ds 1997:8) för att ytter-&lt;br&gt;ligare försöka begränsa den alkoholhantering som samhället inte har&lt;br&gt;kontroll över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill också framhålla att de förslag som nu läggs fram syftar&lt;br&gt;till att med bibehållande av målsättningarna för den svenska alkoholpoli-&lt;br&gt;tiken åstadkomma en hållbar lösning på de EG-rättsliga problem som&lt;br&gt;vissa delar i vårt nuvarande regelsystem ger upphov till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har den svenska alkoholpolitiken varit framgångsrik, åtmins-&lt;br&gt;tone om vi jämför med andra länder. Såväl försäljningen av alkohol som&lt;br&gt;den alkoholrelaterade dödligheten är klart lägre i Sverige än i andra&lt;br&gt;Europeiska länder. Även om vi tar hänsyn till det s.k. mörkertalet&lt;br&gt;(hembränning, smuggling och legal införsel) som sannolikt är högre i&lt;br&gt;Sverige än i flertalet andra europeiska länder, så kommer vi fortfarande&lt;br&gt;längst ned i statistiken över alkoholkonsumtionen i Europa. När det&lt;br&gt;gäller att trafiken, kvinnors graviditetsperioder och arbetsplatserna skall&lt;br&gt;vara helt alkoholfria har vi i Sverige kommit långt jämfört med flertalet&lt;br&gt;andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt fler europeiska länder böljar nu också inse att även de måste göra&lt;br&gt;något åt sin mycket höga alkoholkonsumtion och de problem denna ska-&lt;br&gt;par i vissa situationer. Andelen 15-åringar som berusar sig minst en gång&lt;br&gt;i veckan är t.ex dubbelt så hög i Frankrike och Tyskland och tredubbelt&lt;br&gt;så hög i Danmark och Wales som i Sverige. I Ryssland anses ungefär en&lt;br&gt;miljon dödsfall sedan 1992 kunna relateras till alkoholen. Även EU-&lt;br&gt;kommissionen medger att den höga alkoholkonsumtionen är ett av de&lt;br&gt;stora folkhälsoproblemen inom unionen som måste angripas. Efter&lt;br&gt;svenskt förslag finansierar kommissionen ländeijämförande studier om&lt;br&gt;alkoholproblemets omfattning som också inkluderar jämförelser av län-&lt;br&gt;dernas politik och åtgärder i samtliga EU-länder. På svenskt initiativ dis-&lt;br&gt;kuteras nu också behovet av en gemensam folkhälsostrategi om alkohol&lt;br&gt;inom den Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt måste vi alla inse att vi inte längre lever isolerade från&lt;br&gt;omvärlden. Hundratusentals svenska ungdomar och vuxna reser vaije år&lt;br&gt;ut i världen och tar därigenom också intryck av andra människors vanor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och länders alkoholkultur. Regeringen avser naturligtvis även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen att bedriva en aktiv alkoholpolitik men det blir allt viktigare att fa&lt;br&gt;med även andra länder och andra aktörer än de traditionella i ett gemen-&lt;br&gt;samt arbete mot alkoholproblemen. Tillsammans kan vi t.ex. inom EU&lt;br&gt;utforma en effektiv social och ansvarsfull alkoholpolitik som gagnar&lt;br&gt;folkhälsan inom unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har också som nämnts tidigare erhållit medel från EU-kom-&lt;br&gt;missionen för att genomföra en ländeijämförande undersökning om alko-&lt;br&gt;holproblemens omfattning och hur alkoholpolitiken ser ut i samtliga EU-&lt;br&gt;länder. Avsikten är att detta material bl.a. skall tjäna som underlag för en&lt;br&gt;EU-strategi på alkoholområdet. Undersökningen kommer att presenteras&lt;br&gt;på den WHO-konferens om alkohol som skall hållas i Stockholm i&lt;br&gt;december år 2000. Förhoppningsvis kan sedan en EU-strategi på alko-&lt;br&gt;holområdet behandlas under det svenska ordförandeskapet våren 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framtida politiken i Sverige måste således i ökad utsträckning&lt;br&gt;formas i samverkan mellan många olika aktörer såväl inom som utanför&lt;br&gt;Sverige och vara väl förankrad hos människorna om den skall ha någon&lt;br&gt;bestående effekt. Alkoholpolitiska handlingsprogram och strategier har&lt;br&gt;därför utarbetats på såväl nationell som lokal nivå och kan förhoppnings-&lt;br&gt;vis också framöver utarbetas på EU-nivå. På lokal nivå spelar kommuner&lt;br&gt;och landsting en allt viktigare roll i denna utveckling liksom skola och&lt;br&gt;arbetsliv samt olika organisationer som t.ex. fackliga, ideella, politiska&lt;br&gt;och branschorganisationer. Inte minst alkoholnäringen själv och dess&lt;br&gt;organisationer måste mer aktivt och konstruktivt delta i arbetet med hur&lt;br&gt;man kan minska skadorna och ta ökat ansvar för hur dess produkter&lt;br&gt;används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höga alkoholskatter är inget självändamål. Men dessa kan inte dras-&lt;br&gt;tiskt sänkas om det skulle innebära att konsumtionen, problemen och&lt;br&gt;superiet därmed kraftigt ökar. Samhället måste först hitta lika effektiva&lt;br&gt;alternativ till pris- och skatteintrumentet innan detta kan överges som&lt;br&gt;alkoholpolitiskt medel. Näringen måste naturligtvis också vara med och&lt;br&gt;betala för de kostnader som användningen av dess produkter åsamkar&lt;br&gt;medborgarna och samhället. Detta är viktigt for alla att förstå, inte minst&lt;br&gt;de som arbetar inom alkoholnäringen och som ofta ropar på sänkta alko-&lt;br&gt;holskatter. Det är glädjande att branschen numera, främst genom OAS-&lt;br&gt;samarbetet, tar ett ökat ansvar för att informera om hur dess produkter&lt;br&gt;skall hanteras på ett socialt och ansvarsfullt sätt. Branschen och näringen&lt;br&gt;måste naturligtvis hjälpa till med bruksanvisningen. Budskapet måste&lt;br&gt;vara att alkoholkonsumtion är förenad med risker som det är angeläget&lt;br&gt;att informera om. Branschens deltagande i OAS-samarbetet är således&lt;br&gt;positivt men insatserna inte minst ekonomiskt från branschens sida borde&lt;br&gt;öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den oro som de flesta känner för att alkoholmissbruket skall öka,&lt;br&gt;framför allt bland ungdomar, måste mötas med konkreta och trovärdiga&lt;br&gt;åtgärder. Det är i ungdomarnas närmiljö som det verkningsfulla arbetet&lt;br&gt;bör bedrivas. Det är där som det avgörs om vi skall lyckas. Förutom till-&lt;br&gt;gängligheten är föräldrarnas förhållningssätt den faktor som har störst&lt;br&gt;inverkan på ungdomarnas förmåga att motstå frestelsen att alltför tidigt&lt;br&gt;dricka alkohol eller pröva droger. Det är regeringens övertygelse att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alkoholkonsumtionen kan hållas nere bland ungdomar genom ett gemen-&lt;br&gt;samt engagemang och en nationell mobilisering med basen i ett profes-&lt;br&gt;sionellt förebyggande arbete i samverkan mellan kommuner, landsting,&lt;br&gt;näringsliv, bransch och ideella organisationer. En sådan mobilisering är&lt;br&gt;inte viktig bara nationellt utan även internationellt. Mot den bakgrunden&lt;br&gt;har Sverige tagit initiativet till en europeisk WHO-konferens på minis-&lt;br&gt;ternivå i Stockholm år 2000 med fokus på ungdomars alkoholkonsum-&lt;br&gt;tion. Förhoppningsvis kan en Stockholmsdeklaration om ungdomar och&lt;br&gt;alkohol utgöra en viktig plattform för det alkoholpreventiva arbetet in i&lt;br&gt;det nya milleniet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det är också viktigt att utgå ifrån att alkoholen är en del av det&lt;br&gt;svenska kulturmönstret och att en stor majoritet av svenska folket&lt;br&gt;betraktar alkoholdrycker som ett inslag i livet som de inte vill avvara. De&lt;br&gt;flesta använder alkohol på ett sådant sätt att det inte vållar problem, var-&lt;br&gt;ken för dem själva eller samhället. De flesta både vill och kan bruka&lt;br&gt;alkohol på ett måttfullt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya metoder och arbetssätt måste dock ständigt utvecklas för att nå&lt;br&gt;målet att begränsa alkoholens skadeverkningar samtidigt som mindre&lt;br&gt;verkningsfulla restriktioner överges. Människor uppfattar restriktioner&lt;br&gt;som legitimt och rimligt om det ges tillräckligt sakliga skäl, inte bara för&lt;br&gt;individens skull utan också av hänsyn till andra och samhället i stort.&lt;br&gt;Som förälder är man ensam och maktlös om resten av samhället rycker&lt;br&gt;på axlama åt växande problem. Regeringen kan inte medverka till att en&lt;br&gt;alkoholkultur breder ut sig som gör att alkoholproblemet och framför allt&lt;br&gt;ungdomsfylleriet ökar. Därför är det inte möjligt att göra drastiska för-&lt;br&gt;ändringar i de traditionella restriktiva medel som är kännetecknande för&lt;br&gt;den svenska alkoholpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har valt att bli medlem i EU därför att en majoritet tror att det&lt;br&gt;gagnar det svenska folket och att det ger oss möjlighet att delta i skapan-&lt;br&gt;det av ett nytt, öppet och fredligt Europa. Det är då illa om Sverige på&lt;br&gt;olika delområden intar hållningen att medlemskapet är en försvårande&lt;br&gt;omständighet. Samtidigt skall givetvis Sverige, liksom andra medlems-&lt;br&gt;länder, slå vakt om våra nationella intressen inom ramen för samarbetet&lt;br&gt;och inte i onödan avstå från sådant som vi anser viktigt. På alkoholpoliti-&lt;br&gt;kens område kommer vi inte att på samma sätt som tidigare kunna arbeta&lt;br&gt;med några av de instrument som varit viktiga för att minska konsumtio-&lt;br&gt;nen och därmed skadorna. Det kan komma att bli svårare att i framtiden&lt;br&gt;upprätthålla den relativt höga beskattningen av alkoholdrycker och vi&lt;br&gt;måste förbättra Systembolagets service till allmänheten. Samtidigt är det&lt;br&gt;också viktigt att vi nu utvecklar nya handlingsplaner och strategier för att&lt;br&gt;förverkliga våra mål om minskade skador i denna förändrade värld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolens beslut att helt godkänna Systembolagets detaljhandels-&lt;br&gt;monopol var mycket viktigt ur svenskt folkhälsoperspektiv. I de över-&lt;br&gt;synsförhandlingar om införselbegränsningen som kommer att inledas till&lt;br&gt;hösten kommer Sverige att kämpa för att fa fortsatt undantag på nuva-&lt;br&gt;rande nivå. Detta är nödvändigt för att ge oss möjlighet att bygga vidare&lt;br&gt;på de delar av vår politik som är EG-rättsligt godkänd och effektiv sam-&lt;br&gt;tidigt som det också ger oss ytterligare tid för att komplettera vår&lt;br&gt;alkoholpolitik med delvis nya metoder. Det handlar bl.a. om att utveckla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;metoder som påverkar människors förhållningssätt till alkohol så att man&lt;br&gt;tar ett ökat eget ansvar. Detta är en omställningsprocess som kräver&lt;br&gt;insatser under lång tid framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall således även fortsättningsvis behålla målet om att&lt;br&gt;begränsa alkoholens skadeverkningar och arbeta för att minska den totala&lt;br&gt;alkoholkonsumtionen. Detta måste ske mer målinriktat mot främst vissa&lt;br&gt;riskgrupper och storkonsumenter för att därigenom mera effektivt kunna&lt;br&gt;minska skadorna. Arbetssätt och metoder måste bli mer träffsäkra gen-&lt;br&gt;temot dem som också dricker mest och där skadorna är störst. Rege-&lt;br&gt;ringen menar att Sverige även i framtiden med de förändringar som rege-&lt;br&gt;ringen föreslår kommer att förfoga över tillräckligt effektiva instrument&lt;br&gt;för att förverkliga dessa våra mål.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Partihandel, tillverkning och införsel av&lt;br&gt;spritdrycker, vin och starköl&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Rätten att tillverka och bedriva partihandel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap.l § alkohollagen finns regler för rätten att bedriva partihandel,&lt;br&gt;dvs. försäljning av spritdrycker, vin och starköl till främst annan till-&lt;br&gt;ståndshavare i och för hans rörelse eller till detaljhandelsbolaget, dvs.&lt;br&gt;Systembolaget. Sådan handel far bedrivas endast av den som har med-&lt;br&gt;delats partihandelstillstånd av Alkoholinspektionen. Enligt författnings-&lt;br&gt;rummet skall den som har ett av inspektionen meddelat tillverkningstill-&lt;br&gt;stånd för sådana drycker anses ha partihandelstillstånd i fråga om mot-&lt;br&gt;svarande varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu gällande tillståndssystemet för spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;innebär att även detaljhandelsbolaget, dvs. Systembolaget, måste vara&lt;br&gt;innehavare av ett partihandelstillstånd för att kunna partihandla. System-&lt;br&gt;bolagets genom föreskrift i lag begränsade partihandelstillstånd behand-&lt;br&gt;las nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad närmare gäller de rättigheter som är knutna till innehavet av ett&lt;br&gt;tillverknings- eller partihandelstillstånd, anges i 4 kap. 5 § första stycket&lt;br&gt;alkohollagen att den som är berättigad att bedriva partihandel far sälja&lt;br&gt;varor för vilka han har tillstånd till detaljhandelsbolaget, till den som har&lt;br&gt;tillverknings- eller partihandelstillstånd för motsvarande varor, till den&lt;br&gt;som har meddelats serveringstillstånd för motsvarande varor och till den&lt;br&gt;som har meddelats särskilt inköpstillstånd för användning av varorna i&lt;br&gt;viss angiven huvudsakligen industriell verksamhet. Tillståndshavaren far&lt;br&gt;också exportera varorna. I proposition Ändrade skatteregler med anled-&lt;br&gt;ning av att taxfreeförsäljningen inom EU upphör (prop. 1998/99:86)&lt;br&gt;föreslås i förtydligande syfte att den som är berättigad att bedriva parti-&lt;br&gt;handel skall få sälja varorna till exportbutiker och till fartyg och luftfar-&lt;br&gt;tyg för proviantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till yrkesmässig införsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 2 § första stycket alkohollagen föreskrivs att spritdrycker, vin&lt;br&gt;och starköl far föras in till landet endast av den som har meddelats ett&lt;br&gt;tillverknings- eller partihandelstillstånd avseende sådana varor. Det har&lt;br&gt;inte ansetts nödvändigt att i paragrafen uttryckligen ange att den nämnda&lt;br&gt;regeln endast tar sikte på yrkesmässig införsel, dvs. sådan som sker i och&lt;br&gt;för rörelsen. Den som har partihandelstillstånd får således inte med stöd&lt;br&gt;av första stycket importera för privat bruk. Däremot kan andra stycket,&lt;br&gt;om annan än yrkesmässig införsel, i vissa fall vara tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innebär att restauranger i dag inte far föra in nyss&lt;br&gt;nämnda slag av drycker utan att ha både ett serveringstillstånd och ett&lt;br&gt;tillverknings- eller partihandelstillstånd. Krav på dubbla tillstånd gäller&lt;br&gt;alltså i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att lagstiftningen inte är uppbyggd på det sättet att&lt;br&gt;något särskilt tillståndskrav för importen har ställts upp; inte heller har&lt;br&gt;det i lagtexten föreskrivits några kvantitativa begränsningar. Rätten att&lt;br&gt;importera har i stället knutits till att importören i annat sammanhang&lt;br&gt;ansetts lämplig att hantera spritdrycker, vin och starköl. Regleringen&lt;br&gt;medför att en utländsk tillverkare eller partihandlare, i likhet med vad&lt;br&gt;som gäller för den som meddelats ett serveringstillstånd, måste ansöka&lt;br&gt;om partihandelstillstånd om han vill etablera verksamhet här i Sverige&lt;br&gt;och själv importera spritdrycker, vin och starköl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att även ett tillverkningstillstånd ger partihandels-&lt;br&gt;rättigheter framgår, som tidigare redogjorts för, redan av den inledande&lt;br&gt;paragrafen i 4 kap. i alkohollagen. Att en tillverkare skall kunna agera på&lt;br&gt;samma sätt och ha samma rättigheter som en licensierad partihandlare&lt;br&gt;motiveras av bl.a. affärsmässiga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har Systembolaget, förutom monopol på detalj-&lt;br&gt;handel med spritdrycker, vin och starköl, även en begränsad rätt att&lt;br&gt;bedriva partihandel med sådana drycker. Denna partihandelsmöjlighet&lt;br&gt;består i att Systembolaget efter beslut om partihandelstillstånd av Alko-&lt;br&gt;holinspektionen har rätt att, i enlighet med vad som föreskrivs i 5 kap.&lt;br&gt;1 § tredje stycket alkohollagen, bedriva försäljning av nämnda drycker&lt;br&gt;till dem som har serveringstillstånd, dvs. framför allt restaurangerna. Att&lt;br&gt;Systembolaget inte på egen hand far importera spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl är reglerat i 5 kap. 1 § andra stycket. Vad gäller Systembolagets&lt;br&gt;verksamhet konstateras i förarbetena till alkohollagen (prop,1994/95:89&lt;br&gt;s. 55) att verksamheten även framdeles skall koncentreras till den alko-&lt;br&gt;holpolitiskt betingade kärnverksamheten, dvs. detaljhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 1 § första stycket far bl.a. tillverknings- eller partihandels-&lt;br&gt;tillstånd meddelas endast den som visar att han med hänsyn till sina per-&lt;br&gt;sonliga och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är&lt;br&gt;lämplig att utöva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviskravet för den som ansöker om tillstånd har således satts högt. I&lt;br&gt;förarbetena framhålls att tillstånd inte kan beviljas t.ex. om ingenting är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;känt om sökandens tidigare verksamhet och att det inte är tillräckligt att&lt;br&gt;inga anmärkningar har framkommit (prop. 1994/95:89 s. 100 f.). Det&lt;br&gt;krävs således att en positiv utredning förebringas av sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den tillståndsprövning som Alkoholinspektionen har att göra skall&lt;br&gt;bedömas om den person som ansöker om tillstånd har visat sig lämplig&lt;br&gt;att utöva en sådan verksamhet som avses med ansökan. Inspektionen&lt;br&gt;skall göra en objektiv och icke-diskriminerande bedömning med hänsyn&lt;br&gt;tagen till personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheter i&lt;br&gt;övrigt som är av betydelse för tillståndet. Som ”omständigheter i övrigt”&lt;br&gt;anges i förarbetena (prop. 1994/95:89 s. 100) t.ex. att sökanden har kun-&lt;br&gt;skaper om reglerna för alkoholhantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövningen skall, enligt 7 kap. 1 § andra stycket, särskild&lt;br&gt;hänsyn tas till om sökanden är laglydig och benägen att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter mot det allmänna. Detta innebär att den person som t.ex. vill&lt;br&gt;partihandla med spritdrycker, vin eller starköl skall ha en ordnad eko-&lt;br&gt;nomi och inte tidigare ha varit straffad för brott som kan ha betydelse för&lt;br&gt;förmågan att yrkesmässigt hantera partihandel med nämnda drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndssökande skall även visa att han har tillfredsställande lag-&lt;br&gt;ringsmöjligheter. Något krav på att tillståndshavaren rent faktiskt har&lt;br&gt;lager i Sverige uppställs dock inte. För vinagenter m.fl. som endast för-&lt;br&gt;medlar affärer finns inte något större behov av lagringsmöjligheter.&lt;br&gt;Alkoholinspektionen måste i vaije enskilt fall bedöma vilka lagringsmöj-&lt;br&gt;ligheter som skall krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller övriga allmänna förutsättningar för att få tillstånd framhålls&lt;br&gt;i förarbetena (prop. 1994/95:89 s. 56) att sökanden skall ha lokaler, för-&lt;br&gt;varingsutrymmen och interna kontroll- och redovisningssystem som gör&lt;br&gt;sannolikt att de regler som gäller på alkoholområdet kommer att följas.&lt;br&gt;Systemen skall möjliggöra insyn och i förekommande fall kunna ligga till&lt;br&gt;grund för egenkontroll baserade på t.ex. internationella standarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 1 § tredje stycket far tillståndets giltighet begränsas till&lt;br&gt;viss tid om det föreligger särskilda skäl. Tillståndet far också förenas&lt;br&gt;med villkor. De nya villkor som kan behövas får meddelas även sedan&lt;br&gt;själva tillståndet meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelande av tillstånd, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 2 § framgår att tillverkningstillstånd kan gälla sprit, sprit-&lt;br&gt;drycker, vin, starköl och öl eller avse en eller flera av dessa varor. Parti-&lt;br&gt;handelstillstånd kan gälla spritdrycker, vin och starköl eller avse en eller&lt;br&gt;två av dessa drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller samma krav på lämplighet hos tillståndshavaren oavsett&lt;br&gt;vilka tillståndspliktiga varor som tillstånd söks för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 3 § anges att bl.a. tillverknings- eller partihandelstillstånd&lt;br&gt;meddelas av Alkoholinspektionen. Inspektionen har således att utreda,&lt;br&gt;bedöma och utfärda tillstånd. Vidare anges att ansökan om tillstånd skall&lt;br&gt;göras skriftligen samt att regeringen eller, efter regeringens bemyndig-&lt;br&gt;ande, Alkoholinspektionen meddelar närmare föreskrifter om vilken&lt;br&gt;utredning som sökanden skall ge in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 4 § första stycket föreskrivs att den som hos Alkoholinspek-&lt;br&gt;tionen ansöker om tillstånd skall betala ansökningsavgift samt att den&lt;br&gt;som beviljas tillstånd även skall betala en årlig tillsynsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningsavgiftema är avsedda att täcka myndighetens kostnader för&lt;br&gt;prövning av ansökningar. Tillsynsavgiftema skall täcka övriga kostnader&lt;br&gt;hos Alkoholinspektionen samt kostnader for länsstyrelsernas regionala&lt;br&gt;tillsyn. De totala avgifterna skall således motsvara Alkoholinspektionens&lt;br&gt;anslag samt del av länsstyrelsernas anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att regeringen beslutar om avgifternas storlek&lt;br&gt;samt att ytterligare föreskrifter om avgifterna meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, Alkoholinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare föreskrifterna om de avgifter som tas ut av Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen för tillståndsprövning och tillsyn återfinns i 10-22 §§ alko-&lt;br&gt;holförordningen (1994:2046).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av tillstånd i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 17 § första stycket alkohollagen upphör ett enligt denna lag&lt;br&gt;meddelat tillstånd att gälla under vissa förutsättningar. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas situationen att en tillståndshavare avlidit och dödsboet inte inom&lt;br&gt;viss tid anmält till tillståndsmyndigheten, dvs. såvitt avser tillverknings-&lt;br&gt;eller partihandelstillstånd Alkoholinspektionen, att boet vill fortsätta&lt;br&gt;rörelsen. Har den som fatt tillstånd försatts i konkurs, gäller enligt andra&lt;br&gt;stycket att tillståndet omedelbart upphör att gälla. Om konkursboet vill&lt;br&gt;fortsätta rörelsen skall ansökan göras hos tillståndsmyndigheten. Myn-&lt;br&gt;digheten skall behandla en sådan ansökan med förtur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse, varning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 18 § skall Alkoholinspektionen återkalla ett tillverknings-&lt;br&gt;eller partihandelstillstånd om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillståndet inte längre utnyttjas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillståndshavaren inte följer de för tillståndet gällande bestämmel-&lt;br&gt;serna i alkohollagen eller föreskrifter eller villkor meddelade med stöd av&lt;br&gt;denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de förutsättningar som gäller för meddelande av tillståndet inte&lt;br&gt;längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena (prop. 1994/95:89 s. 109) anges beträffande punkten 3&lt;br&gt;följande. För en återkallelse på denna grund bör det vara fråga om mera&lt;br&gt;påtagliga förändringar, så att tillstånd inte skulle ha meddelats i mot-&lt;br&gt;svarande situation. Om en anmärkning är av mindre allvarligt slag och&lt;br&gt;kan antas komma att rättas till, kan i stället varning komma i fråga. Höga&lt;br&gt;krav måste dock ställas på dem som har tillstånd, bl.a. med hänsyn till&lt;br&gt;deras rätt till omförpackning av varor, ansvar för skatteuppbörd m.m.&lt;br&gt;Även mindre anmärkningar bör därför kunna utgöra skäl för återkallelse,&lt;br&gt;särskilt om de upprepas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en innehavare av tillverknings- eller partihandelstillstånd kan med-&lt;br&gt;delas varning i stället för återkallelse framgår av 7 kap. 20 §. Varning får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelas om varning av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig&lt;br&gt;åtgärd. I förarbetena (prop. 1994/95:89 s. 110) anges bl.a. följande. Om&lt;br&gt;en tillståndshavare vidtar erforderliga åtgärder för att rätta till förhållan-&lt;br&gt;dena så att det kan antas att verksamheten i fortsättningen kommer att&lt;br&gt;bedrivas i enlighet med gällande föreskrifter och meddelade villkor kan&lt;br&gt;ingripandet begränsas till varning. Även andra fall för att meddela var-&lt;br&gt;ning kan tänkas, t.ex. då en överträdelse av en föreskrift varit tillfällig&lt;br&gt;eller berott på ett missförstånd, eller dylikt. I förarbetena erinras i detta&lt;br&gt;sammanhang om en tillsynsmyndighets möjlighet att meddela villkor&lt;br&gt;enligt 7 kap. 1 § alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 1 § första stycket alkohollagen anges bl.a. att Alkoholinspektio-&lt;br&gt;nen utövar central tillsyn över efterlevnaden av alkolhollagen och att&lt;br&gt;inspektionen kan meddela allmänna råd till vägledning för tillämpningen&lt;br&gt;av lagen. Den omedelbara tillsynen avser främst tillsyn över innehavare&lt;br&gt;av tillverknings-, partihandels- eller inköpstillstånd (prop. 1994/95:89&lt;br&gt;s. 110). Alkoholinspektionens tillsynsuppgifter är emellertid, som tidi-&lt;br&gt;gare framgått, inte begränsade till detta område. I förarbetena framhålls&lt;br&gt;tvärtom att Alkoholinspektionen tillsyn skall utövas på nationell nivå och&lt;br&gt;att målet för tillsynen skall vara att garantera att all hantering i landet av&lt;br&gt;alkohol sker ansvarsfullt och i enlighet med gällande bestämmelser&lt;br&gt;(prop. 1994/95:89 s. 51).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen har, förutom att meddela allmänna råd, även att&lt;br&gt;utfärda föreskrifter i den utsträckning regeringen bemyndigar inspektio-&lt;br&gt;nen därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår bl.a. att den regionala tillsynen utövas av&lt;br&gt;länsstyrelserna och att dessa på så sätt bistår Alkoholinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 2 § anges vilka som har att till Alkoholinspektionen lämna&lt;br&gt;uppgifter som behövs hos inspektionen. Dessa är kommunen, polismyn-&lt;br&gt;digheten, kronofogdemyndigheten samt skattemyndigheter och andra&lt;br&gt;myndigheter som uppbär eller driver in skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 4 § finns bestämmelser om tillståndshavares skyldighet att&lt;br&gt;bl.a. lämna tillträde till driftsställe med tillhörande lokaler och tillhanda-&lt;br&gt;hålla handlingar som rör verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionens register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen skall, enligt 12 kap. 1 § alkohollagen, föra ett&lt;br&gt;register med hjälp av automatisk databehandling. 112 kap. 2 § anges att&lt;br&gt;registret far användas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handläggning av ärenden om tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillsyn över tillståndshavares verksamhet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppföljning och utvärdering av lagens tillämpning samt framställ-&lt;br&gt;ning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret far, enligt 12 kap. 3 § första stycket, innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har haft tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den vars ansökan om tillstånd är föremål för prövning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som tidigare har ansökt om tillstånd men vars ansökan har&lt;br&gt;avslagits, avvisats eller avskrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller punkten 4 kan nämnas att denna är föranledd bl.a. av det&lt;br&gt;samhälleliga intresset av att kunna förebygga bulvanförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att regeringen får meddela föreskrifter om registrering av uppgifter i&lt;br&gt;fråga om olika företrädare för en verksamhet, framgår av författnings-&lt;br&gt;rummets andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 kap. 4 § första stycket får i registret, beträffande de som&lt;br&gt;avses i 3 § första stycket 1 eller 3, registreras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om namn eller firma, person-, registrerings- eller organisa-&lt;br&gt;tionsnummer, adress och telefonnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om dom i brottmål, såvitt avser domstol, domsnummer,&lt;br&gt;utgången i målet och tillämpade bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om förekomst av ärende hos polis- eller åklagarmyndighet,&lt;br&gt;såvitt avser diarienummer eller motsvarande beteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift om registrering av mervärdeskatteskyldighet, punktskatte-&lt;br&gt;skyldighet och upplagshavare enligt skattelagstiftningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppgift om konkurser samt restförda skatter och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppgift om den verksamhet som tillståndet avser och om villkor som&lt;br&gt;har meddelats för denna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. uppgift om överträdelser av föreskrifter och meddelade villkor samt&lt;br&gt;om utförda inspektioner och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. i den utsträckning regeringen närmare föreskriver, annan uppgift&lt;br&gt;som har särskild betydelse för handläggningen av ärenden enligt denna&lt;br&gt;lag och inte utgör personuppgift av känslig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionens register är fortfarande under uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om tillverknings- ellerpartihandelstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Alkoholinspektionens föreskrifter (AIFS 1997:5) gäller bl.a. föl-&lt;br&gt;jande. Ansökan om tillverknings- och partihandelstillstånd skall göras på&lt;br&gt;fastställt formulär (2 §). Till ansökan skall, vad gäller företaget, bifogas&lt;br&gt;bl.a. kvitto på inbetald ansökningsavgift, F-skattebevis från skattemyn-&lt;br&gt;digheten samt diverse uppgifter om lokaler för tillverkning, omtappning,&lt;br&gt;lagring och försäljning. Vidare skall uppgifter ges in om bl.a. uppskattad&lt;br&gt;försäljningsvolym under innevarande kalenderår, beskrivning av det eko-&lt;br&gt;nomiska redovisningssystemet (bokföring, lagerredovisning och fakture-&lt;br&gt;ring), beskrivning av den praktiska intemkontrollen av varuhanteringen,&lt;br&gt;senast fastställda årsredovisning och revisionsberättelse eller, för andra&lt;br&gt;än aktiebolag, motsvarande ekonomisk information. Andra handlingar&lt;br&gt;som skall ges in är registerutdrag från kronofogdemyndighetens utsök-&lt;br&gt;ningsregister, företagsbevis alternativt registreringsbevis från Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket. Vidare skall lämnas en utförlig beskrivning av före-&lt;br&gt;tagets organisation och verksamhet, inklusive ledningens ansvarsfördel-&lt;br&gt;ning inom organisationen, och uppgift om personer med betydande eko-&lt;br&gt;nomiska intressen i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt gäller personer med betydande inflytande i rörelsen, gäller&lt;br&gt;följande (4 §). För verkställande direktör, ensam firmatecknare i före-&lt;br&gt;taget samt delägare i fåmansföretag eller i famansägt handelsbolag skall&lt;br&gt;lämnas följande uppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Uppgift om kunskap om alkohollagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Personnummerutdrag från Patent- och registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bevis från Patent- och registreringsverket om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. frihet från näringsförbud samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. konkursfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Registerutdrag från kronofogdemyndighetens utsökningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill innehåller föreskrifterna regler för uppgifter beträffande före-&lt;br&gt;ståndare och möjligheten för utländsk sökande att styrka sin lämplighet&lt;br&gt;genom handling från utländsk myndighet m.m. Föreskrifterna innehåller&lt;br&gt;dessutom en regel beträffande Alkoholinspektionens möjlighet att medge&lt;br&gt;undantag (dispens) från föreskrifterna i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen har utarbetat ett handledningsformulär för ansö-&lt;br&gt;kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt kan här tilläggas att ansökan inte behandlas förrän ansöknings-&lt;br&gt;avgiften, f.n. 2 000 kronor, har betalats. Handläggningstiden uppgår,&lt;br&gt;enligt uppgift från Alkoholinspektionen, till ungefär en månad. Uppfyller&lt;br&gt;sökanden de formella kraven utfärdar myndigheten ett tillståndsbevis&lt;br&gt;med uppgifter om tillståndets omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon möjlighet för Alkoholinspektionen att avslå en ansökan av&lt;br&gt;alkoholpolitiska skäl finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämplighetsprövning, lager m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt handboken för partihandel och tillverkning baseras Alkohol-&lt;br&gt;inspektionens lämplighetsprövning på de uppgifter som lämnas i ansökan&lt;br&gt;och de uppgifter som inspektionen inhämtar från vissa andra myndig-&lt;br&gt;heter, bl.a. Rikspolisstyrelsen. Lämplighetsprövningen omfattar såväl&lt;br&gt;företaget som fysiska personer med betydande inflytande i verksamheten.&lt;br&gt;För företaget prövas den ekonomiska skötsamheten med särskild hänsyn&lt;br&gt;till hur företaget fullgör sina skyldigheter mot det allmänna (betalning av&lt;br&gt;skatter m.m.). För fysiska personer med betydande inflytande i rörelsen&lt;br&gt;kontrolleras laglydnad och ekonomisk skötsamhet (eventuell brottslighet&lt;br&gt;samt betalning av skatter och inblandning i konkurser m.m.). Vidare görs&lt;br&gt;en bedömning av ”omständigheterna i övrigt”, dvs. bland annat möjlighet&lt;br&gt;och förmåga att sköta verksamheten i enlighet med lagar och föreskrifter&lt;br&gt;på området. En genomgång görs då av företagets organisation, rutiner&lt;br&gt;och system för bokföring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall att tillståndshavaren har lager i Sverige, skall dessa lager&lt;br&gt;uppfylla kraven i Alkoholinspektionens föreskrifter och allmänna råd.&lt;br&gt;Föreskrifterna innehåller regler för distribution, lagerhållning och redo-&lt;br&gt;visning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen och kontrollen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan redogjorts för har Alkoholinspektionen, förutom sitt ansvar&lt;br&gt;som central tillsynsmyndighet, det direkta tillsynsansvaret över bl.a.&lt;br&gt;innehavare av partihandelstillstånd. Syftet med inspektionens tillsyn av&lt;br&gt;tillståndshavama är att kontrollera dels att de lagstadgade reglerna m.m.&lt;br&gt;efterlevs (t.ex. att försäljning sker endast på föreskrivet sätt), dels att för-&lt;br&gt;utsättningar för tillstånd fortfarande föreligger (t.ex. att tillståndshavaren&lt;br&gt;fortfarande är lämplig att utöva sin verksamhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över tillståndshavama kan genomföras i form av s.k. admini-&lt;br&gt;strativ tillsyn eller genom kontrollbesök. Enligt inspektionens handbok&lt;br&gt;gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den administrativa tillsynen omfattar kontroll av personlig vandel&lt;br&gt;genom polisregistret och kontroll av ekonomisk skötsamhet t.ex. genom&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten. Inspektionen hämtar regelbundet in uppgifter&lt;br&gt;om tillståndshavare även från andra myndigheter, t.ex. tullmyndigheten&lt;br&gt;och Patent- och registreringsverket. En del uppgifter förs in i det register&lt;br&gt;med uppgifter om tillståndshavare, som inspektionen för som en del av&lt;br&gt;sin löpande tillsyn. Den administrativa tillsynen omfattar, enligt uppgift&lt;br&gt;från Alkoholinspektionen, i princip samtliga ca 300 tillståndshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad därefter gäller kontrollbesöken, kontrolleras vid dessa att reglerna&lt;br&gt;för hantering av spritdrycker, vin och starköl efterlevs. Kontrollen kan&lt;br&gt;omfatta allt från företagets kundregister till lagerlokalens fysiska utform-&lt;br&gt;ning, lagerinventering och kontroll av rutiner samt granskning av hur&lt;br&gt;varuhanteringen redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller antalet kontrollbesök, gör Alkoholinspektionen - enligt&lt;br&gt;egen uppgift - ett årligt kontrollbesök hos ca 60 av de 300 partihand-&lt;br&gt;lama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tillkomsten av gällande tillståndssystem har 77 partihandels-&lt;br&gt;eller tillverkningstillstånd upphört att gälla. Av dessa har 41 upphört på&lt;br&gt;egen begäran, 18 på grund av konkurs och 14 på grund av att Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen återkallat tillstånden. Anledningen till dessa återkallelser&lt;br&gt;har uppgetts vara olaglig import, slarv med bokföringen eller personlig&lt;br&gt;olämplighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Yrkesmässig införsel av och partihandel med&lt;br&gt;spritdrycker, vin och starköl&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Partihandelstillstånden tas bort i sin nuvarande&lt;br&gt;form och ersätts i alkohollagen med en koppling till vissa begrepp i&lt;br&gt;lagen (1994:1564) om alkoholskatt. En automatisk rätt att bedriva&lt;br&gt;partihandel med spritdrycker, vin och starköl om vissa förutsättningar&lt;br&gt;är uppfyllda införs. I lagen (1994:1564) om alkoholskatt, liksom i&lt;br&gt;lagen (1994:1563) om tobaksskatt och lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi, föreskrivs att beslut om återkallelse som huvudregel skall gälla&lt;br&gt;omedelbart. I lagarna införs vidare ett uttryckligt krav på vandels-&lt;br&gt;prövning av den som ansöker om registrering som varumottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;utom vad gäller restaurangers rätt att på grundval av sitt serveringstill-&lt;br&gt;stånd importera alkoholdrycker för den egna verksamheten. Restauranger&lt;br&gt;måste enligt regeringens förslag på samma sätt som andra partihandlare&lt;br&gt;vara godkända av skattemyndigheten antingen som upplagshavare eller&lt;br&gt;som registerad varumottagare för att få importera alkoholdrycker. Utred-&lt;br&gt;ningen har vidare pekat på avsaknaden av regler om vandelsprövning vid&lt;br&gt;registrering som varumottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;utredningens förslag när det gäller att ta bort nuvarande partihandelstill-&lt;br&gt;stånd enligt alkohollagen och ersätta detta med en koppling till alkohol-&lt;br&gt;skattelagens regler om godkännande av upplagshavare och registering&lt;br&gt;som varumottagare. Flera instämmer i bedömningen att tyngdpunkten i&lt;br&gt;den alkoholpolitiska kontrollen skall ligga nära konsumenten, dvs. hos&lt;br&gt;detaljhandeln och serveringsstället. Alkoholinspektionen, Systembolaget,&lt;br&gt;länsstyrelserna i Skåne, Västra Götaland och Västerbottens län avstyrker&lt;br&gt;utredningens förslag i denna del med motiveringen att denna förändring&lt;br&gt;allvarligt skulle försvaga den svenska alkoholpolitiska kontrollen. Man&lt;br&gt;menar att skattemyndigheten inte på ett effektivt sätt kommer att kunna&lt;br&gt;hävda de alkoholpolitiska aspektema på partihandlamas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utredningens förslag om att restaurangerna på sitt serve-&lt;br&gt;ringstillstånd skall fa möjlighet att importera alkoholdrycker som ore-&lt;br&gt;gisterade varumottagare har förutom ovannämnda remissinstanser bl.a.&lt;br&gt;Tullverket och Riksskatteverket påpekat vissa kontrollproblem i samman-&lt;br&gt;hanget. De oregisterade varumottagama som inte följer förfarande-&lt;br&gt;bestämmelserna är t.ex. inte kända av skattemyndigheten på annat sätt än&lt;br&gt;om de upptäcks vid en kontroll. Om restaurangerna skall tillåtas föra in&lt;br&gt;alkoholvaror som oregistrerade varumottagare krävs enligt Riksskatte-&lt;br&gt;verket en förhållandevis kraftig reaktion om reglerna inte följs. Särskilda&lt;br&gt;skattekontoret (SSK) gör bedömningen att den här uppgiften kräver ett&lt;br&gt;tillkommande resursbehov om åtminstone 8 årsarbetskrafter. Sprit &amp;amp;&lt;br&gt;Vinleverantörsföreningen anser inte att restauranger skall ges rätt till&lt;br&gt;egen import medan Svenska Bryggareföreningen betonar att rätten att&lt;br&gt;importera enbart skall gälla drycker för den egna serveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Rätten till yrkesmässig införsel av&lt;br&gt;och partihandel med spritdrycker, vin och starköl regleras i 4 kap. 1 och&lt;br&gt;2 §§ alkohollagen (1994:1738). Där anges att partihandel med sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl får bedrivas endast av den som har meddelats&lt;br&gt;tillstånd (partihandelstillstånd). Av alkohollagen framgår också att ett&lt;br&gt;partihandelstillstånd ger rätt att importera, exportera och att sälja de&lt;br&gt;drycker som omfattas av tillståndet bl.a. till andra partihandlare, inne-&lt;br&gt;havare av serveringstillstånd eller inköpstillstånd samt till detalj-&lt;br&gt;handelsmonopolet. Partihandelstillstånd meddelas av Alkoholinspek-&lt;br&gt;tionen, som tar ut ansöknings- och tillsynsavgifter av partihandlama. En&lt;br&gt;partihandlare kan fa sitt tillstånd återkallat av Alkoholinspektionen om&lt;br&gt;han bryter mot alkohollagens bestämmelser eller om den personliga&lt;br&gt;lämpligheten inte längre är uppfylld. Den som vill importera sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl för kommersiellt bruk måste dessutom iaktta de&lt;br&gt;skatterättsliga reglerna beträffande handel med sådana drycker. Dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgår av lagen (1994:1564) om alkoholskatt. För upplagshavare gäller&lt;br&gt;att även skatteupplaget måste godkännas av skattemyndigheten. Om en&lt;br&gt;upplagshavare eller registrerad varumottagare inte längre uppfyller&lt;br&gt;kraven på lämplighet far godkännandet återkallas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den s.k. Franzén-domen riktades kritik mot det svenska partihandels-&lt;br&gt;systemet. I domen framhåller EG-domstolen att det svenska tillstånds-&lt;br&gt;systemet utgör ett hinder for import av alkoholdrycker från övriga med-&lt;br&gt;lemsstater genom att dessa drycker fördyras genom bland annat kostna-&lt;br&gt;der för mellanhänder, kostnader i samband med betalning av de skatter&lt;br&gt;och avgifter som fordras för att tillstånd skall beviljas eller som har sam-&lt;br&gt;band med skyldigheten att förfoga över lagringsutrymmen på svenskt&lt;br&gt;territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolen slår fast att en nationell lagstiftning som den som är&lt;br&gt;aktuell i målet står i strid med artikel 30 i fördraget (numera artikel 28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En åtgärd som omfattas av förbudet i artikel 30 kan utgöra ett undantag&lt;br&gt;enligt artikel 36 i EG-fördraget (numera artikel 30). Att skydda männi-&lt;br&gt;skors hälsa från alkoholens skadeverkningar är ett av undantagen från&lt;br&gt;artikel 30 som är befogat. I Franzén-domen förklarar emellertid EG-&lt;br&gt;domstolen att det inte visats att det tillståndssystem som föreskrivs i den&lt;br&gt;svenska alkohollagen, särskilt vad avser villkoren rörande lagringskapa-&lt;br&gt;citet samt de höga skatter och avgifter som skall erläggas av tillstånds-&lt;br&gt;havama, står i proportion till syftet att skydda folkhälsan eller att syftet&lt;br&gt;inte skulle kunna uppnås genom åtgärder som begränsar handeln inom&lt;br&gt;gemenskapen i mindre utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolens slutsats i denna del blir att artiklarna 30 och 36 i för-&lt;br&gt;draget utgör hinder för nationella bestämmelser varigenom rätten att&lt;br&gt;importera alkoholdrycker är förbehållen aktörer med tillverknings- eller&lt;br&gt;partihandelstillstånd på sådana villkor som föreskrivs i den svenska lag-&lt;br&gt;stiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad EG-domstolen åsyftar med uttrycket ”på sådana villkor” är oklart.&lt;br&gt;Det finns emellertid en handfull rättsfall från EG-domstolen som slagit&lt;br&gt;fast att krav på importtillstånd/licens i sig strider mot artikel 30. I&lt;br&gt;åtminstone två fall (mål C-304/88, Kommissionen mot Belgien, REG&lt;br&gt;1990, s. 1-2801 och mål C-124/81, UHT Milk, REG 1983, s.0203)&lt;br&gt;åberopades skyddsintresset för människors liv och hälsa i artikel 36.&lt;br&gt;Målen handlade om import av levande boskap respektive värmebehand-&lt;br&gt;lad mjölk och grädde. I båda fallen underkände EG-domstolen argumen-&lt;br&gt;tationen och fann att importreglema i sig stred mot artikel 30 och att&lt;br&gt;skyddet för den allmänna hälsan kunde tillgodoses med mindre genom-&lt;br&gt;gripande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den formella underrättelsen från Europeiska kommissionen riktades&lt;br&gt;kritik mot vissa villkor och krav i den svenska lagstiftningen som gäller&lt;br&gt;ansökan och innehav av partihandelstillstånd. Det gäller krav på lag-&lt;br&gt;ringsmöjligheter och föreståndare, krav på visad lämplighet samt de&lt;br&gt;årliga tillsynsavgiftema. Kommissionen anför att de svenska bestämmel-&lt;br&gt;serna står i strid med artikel 30-36 i EG-fördraget. Kravet på dubbla till-&lt;br&gt;stånd för restauranger som vill importera spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;utgör också enligt kommissionen en åtgärd med motsvarande verkan&lt;br&gt;enligt artikel 30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för regeringens överväganden har varit att hitta en&lt;br&gt;lösning som kan tillgodose EG-rättsliga krav samtidigt som denna lös-&lt;br&gt;ning inte far resultera i att möjligheterna att föra en fortsatt restriktiv&lt;br&gt;alkoholpolitik försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av Franzén-domen, tidigare rättspraxis från EG-dom-&lt;br&gt;stolen och kommissionens sedan länge kända kritik gör regeringen&lt;br&gt;bedömningen att det svenska systemet med partihandelstillstånd som&lt;br&gt;villkor för rätt till import generellt kan ifrågasättas från EG-rättslig syn-&lt;br&gt;punkt. Det finns därför anledning att söka utforma en reglering som&lt;br&gt;framstår som hållbar också på längre sikt sett ur EG-rättsligt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag kontrolleras partihandeln och den yrkesmässiga införseln av&lt;br&gt;spritdrycker, vin och starköl av Alkoholinspektionen, Tullverket och&lt;br&gt;skattemyndigheten. De olika kontrollsystemen har i grunden olika syften&lt;br&gt;och mål, men kan i viss mån samverka och förstärka varandra. Skatte-&lt;br&gt;myndigheten kontrollerar att punktskatten på alkoholdrycker betalas samt&lt;br&gt;tillsammans med Tullverket att reglerna i cirkulationsdirektivet följs.&lt;br&gt;Alkoholinspektionen administrerar ett alkoholpolitiskt tillståndssystem&lt;br&gt;avseende tillverkning och partihandel. Partihandlaren, tillverkaren eller&lt;br&gt;importören kommer dock aldrig i direktkontakt med konsument så frågan&lt;br&gt;uppstår: Vad är det i Alkoholinspektionens tillstånds- och tillsynsarbete&lt;br&gt;som är alkoholpolitisk kontroll och inte skattekontroll eller polisiär kon-&lt;br&gt;troll?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommersiella handeln med alkoholdrycker utanför detaljhandels-&lt;br&gt;och serveringsledet har inga alkoholpolitiska förtecken. De begräns-&lt;br&gt;ningar som i dag gäller för den yrkesmässiga importen och partihandeln&lt;br&gt;medför att spritdrycker, vin och starköl lagligen inte kan nå konsumen-&lt;br&gt;terna på annat sätt än genom Systembolaget och restaurangernas serve-&lt;br&gt;ring. Detta skall självfallet gälla även fortsättningsvis och ingår som en&lt;br&gt;given förutsättning i regeringens analys av införselreglema. Denna&lt;br&gt;grundprincip har heller inte ifrågasatts av Europeiska kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tull- och skattemyndigheter utövar i dag en omfattande kontroll av&lt;br&gt;alkoholimporten. Om en partihandlare säljer spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;till andra än Systembolaget eller restauranger med serveringstillstånd är&lt;br&gt;detta dessutom ett brott som skall beivras av åklagare och polismyndig-&lt;br&gt;heter. Att ”ovanpå” dessa regler ha ett alkoholpolitiskt tillståndssystem&lt;br&gt;för import och partihandel med spritdrycker, vin och starköl kan ifråga-&lt;br&gt;sättas från EG-rättslig synpunkt. När det gäller frågan om det alkohol-&lt;br&gt;politiska syftet med regleringen i partihandelsledet kan konstateras föl-&lt;br&gt;jande. Vad avser skyddet för konsumenter finns regler om etablering av&lt;br&gt;restauranger och systembolagsbutiker, återhållsam alkoholservering,&lt;br&gt;öppettider för både servering och detaljhandel, nykterhet och ordning,&lt;br&gt;åldersgränser m.m. Motsvarande regler finns inte för partihandelstillstån-&lt;br&gt;den. En ansökan om partihandelstillstånd kan inte heller avslås av alko-&lt;br&gt;holpolitiska skäl. Regeringen finner att det kan ifrågasättas om systemet&lt;br&gt;med särskilda tillstånd för import och partihandel har någon verklig&lt;br&gt;betydelse från strikt alkoholpolitisk synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom tillstånd från Alkoholinspektionen behövs i princip ett god-&lt;br&gt;kännande av skattemyndigheten for yrkesmässig import av spritdrycker,&lt;br&gt;vin och starköl. Detta regleras i lagen om alkoholskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om partihandelstillstånden tas bort i sin nuvarande form skulle rätt till&lt;br&gt;import av spritdrycker, vin och starköl i princip enbart kunna grunda sig&lt;br&gt;på den punktskatterättsliga regleringen i alkoholskattelagen. Detta skulle&lt;br&gt;dock medföra en hel del problem med distansförsäljning, Systembolagets&lt;br&gt;importrätt m.m. Kretsen av importörer blir svåröverskådlig och reglerna&lt;br&gt;täcker inte vad den inhemska partihandeln far omfatta. Regeringen före-&lt;br&gt;slår därför att det i alkohollagen föreskrivs när rätt till partihandel före-&lt;br&gt;ligger. Tillståndsplikten för partihandel ersätts således med en rätt att&lt;br&gt;bedriva partihandel under förutsättningar som anges i alkohollagen.&lt;br&gt;Denna lagtekniska lösning kan jämföras med rätten att bedriva detaljhan-&lt;br&gt;del med öl under villkor som anges 5 kap. 6 § alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora skillnaden från tidigare blir att partihandlama inte längre&lt;br&gt;behöver ha tillstånd av Alkoholinspektionen för att bedriva handel med&lt;br&gt;spritdrycker, vin och starköl. I stället gäller i huvudsak EG-rättens för-&lt;br&gt;faranderegler för punktskattepliktiga varor i cirkulationsdirektivet. Parti-&lt;br&gt;handlama definieras som upplagshavare enligt 9 § lagen om alkoholskatt&lt;br&gt;eller registrerade varumottagare enligt 12 § samma lag och godkänns av&lt;br&gt;skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restaurangers importrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholutredningen föreslår att landets ca 8 700 restauranger med&lt;br&gt;stadigvarande tillstånd för alkoholservering till allmänheten ges rätt att&lt;br&gt;importera spritdrycker, vin och starköl för servering i den egna rörelsen&lt;br&gt;såsom oregistrerade varumottagare enligt lagen om alkoholskatt. Rege-&lt;br&gt;ringens förslag innebär dock att dessa restauranger för att få föra in sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl först precis som andra kommersiella importörer&lt;br&gt;måste godkännas av skattemyndigheten, normalt i form av registrering&lt;br&gt;som varumottagare enligt lagen om alkoholskatt. Utredningens förslag&lt;br&gt;om att alla restauranger på grandval av sitt serveringstillstånd och som&lt;br&gt;oregisterade varumottagare skulle få importera alkoholdrycker har kriti-&lt;br&gt;serats av flera remissinstanser. Eftersom flertalet av de 8 700 restaurang-&lt;br&gt;erna troligen inte kommer att bedriva någon importverksamhet av bety-&lt;br&gt;delse blir det av kontrollskäl onödigt svårt att veta vilka restauranger som&lt;br&gt;importerar och därför oftare bör bli föremål för revision och skattekont-&lt;br&gt;roll. Av kontrollskäl är det viktigt att i förväg mer exakt veta vilka som&lt;br&gt;också importerar alkoholdrycker. Regeringen föreslår därför att de&lt;br&gt;restauranger som själva också vill importera alkoholdrycker i lagstift-&lt;br&gt;ningen behandlas på samma sätt som övriga partihandlare. Restauranger&lt;br&gt;bör normalt, som nämnts, komma i fråga för registrering som&lt;br&gt;varumottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får nämligen inte råda någon osäkerhet beträffande vem som får&lt;br&gt;importera och/eller partihandla med spritdrycker, vin och starköl. De två&lt;br&gt;partihandelskategoriema i regeringens förslag - upplagshavare och&lt;br&gt;registrerade varumottagare - finns båda efter vederbörligt godkännande&lt;br&gt;registrerade hos skattemyndigheten, vilket kan kontrolleras av tull- och&lt;br&gt;polismyndigheter, kommuner, länsstyrelser, restauranger och andra som&lt;br&gt;vill kontrollera behörigheten. Skattemyndigheten utfärdar ett bevis om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattat beslut om godkännande som upplagshavare respektive registrerad Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;varumottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionens uppgifter att behandla ansökningar om partihan-&lt;br&gt;delstillstånd och inspektionens omedelbara tillsyn över partihandeln upp-&lt;br&gt;hör med regeringens förslag. Dessa uppgifter finansieras i dag indirekt&lt;br&gt;via ansökningsavgifter och årliga tillsynsavgifter avseende partihandeln.&lt;br&gt;När uppgifterna tas bort faller också grunden för avgiftsuttaget. För parti-&lt;br&gt;handlarna innebär detta att de inte längre behöver betala några ansök-&lt;br&gt;nings- eller tillsynsavgifter. Dessa avgifter har också varit föremål för en&lt;br&gt;återkommande kritik från Europeiska kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de föreslagna importreglema har tillgången till den svenska&lt;br&gt;marknaden jämfört med nuläget ökat för den utländske producenten.&lt;br&gt;Inom landet märks skillnaden framför allt genom att partihandelssyste-&lt;br&gt;met försvinner och att det administrativa sanktionssystemet enligt alko-&lt;br&gt;hollagen ersätts med bestämmelserna i alkoholskattelagen samt att viss&lt;br&gt;dubbelkontroll försvinner. Dagens svenska partihandlare bör dock kunna&lt;br&gt;fungera på marknaden på ungefär samma villkor som i dag och en av den&lt;br&gt;svenska alkoholpolitikens huvudprinciper om att tillgängligheten för&lt;br&gt;konsumenterna skall begränsas kvarstår oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan partihandelstillstånd faller grunden för Alkoholinspektionens&lt;br&gt;direkta tillsyn över partihandeln. Detta betyder inte att partihandel med&lt;br&gt;alkoholdrycker kan bedrivas helt utan kontroll. Tull- och skattemyndig-&lt;br&gt;heter utövar i dag en kontroll över införseln och skattskyldigheten. En&lt;br&gt;upplagshavare som inte längre uppfyller kraven på lämplighet kan få sitt&lt;br&gt;godkännande återkallat av skattemyndigheten. Vidare skall kontrolleras&lt;br&gt;att alkoholvaroma inte säljs till andra än Systembolaget, restauranger&lt;br&gt;med serveringstillstånd eller andra partihandlare. Denna sistnämnda&lt;br&gt;kontroll kan skattemyndigheten också åläggas att utföra utan att detta&lt;br&gt;medför väsentligt nya arbetsuppgifter. Beskattningsmyndigheten skall&lt;br&gt;således i stället för Alkoholinspektionen kontrollera att varorna endast&lt;br&gt;har sålts till den som är berättigad att köpa dessa. Det är vidare självklart&lt;br&gt;att om det uppmärksammas att någon t.ex. sålt direkt till konsument, vil-&lt;br&gt;ket är straffbelagt, detta skall leda till att godkännandet som upplags-&lt;br&gt;havare respektive registreringen som varumottagare ifrågasätts. I sak&lt;br&gt;kommer således skattemyndigheten att ha samma befogenheter gentemot&lt;br&gt;partihandlaren som Alkoholinspektionen har i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vandelsprövning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller enligt alkohollagen att ett beslut om återkallelse av partihan-&lt;br&gt;delstillstånd som huvudregel gäller omedelbart, dvs. oberoende av att&lt;br&gt;beslutet har vunnit laga kraft. Regeringen anser att motsvarande skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla for den nya ordningen för rätten till partihandel. Således skall i&lt;br&gt;lagen (1994:1564) om alkoholskatt föreskrivas att ett beslut om åter-&lt;br&gt;kallelse av godkännande som upplagshavare eller registrering som varu-&lt;br&gt;mottagare skall gälla omedelbart, om inte något annat förordnas i beslu-&lt;br&gt;tet. Konsekvensändringar bör i enlighet härmed göras dels i lagen&lt;br&gt;(1994:1563) om tobaksskatt, dels i lagen (1994:1776) om skatt på energi.&lt;br&gt;I sammanhanget kan anmärkas att alla de tre lagarna avseende de harmo-&lt;br&gt;niserade punktskatterna innehåller regler om vandelsprövning av den&lt;br&gt;som ansöker om godkännande som upplagshavare men saknar sådana&lt;br&gt;regler avseende den som ansöker om registrering som varumottagare. I&lt;br&gt;praktiken sker dock en vandelsprövning och det föreskrivs också i&lt;br&gt;lagarna att bestämmelserna om återkallelse av godkännande som upp-&lt;br&gt;lagshavare även skall tillämpas på registrerade varumottagare. Rege-&lt;br&gt;ringen anser att det vore en lämpligare ordning att ett uttryckligt krav på&lt;br&gt;vandelsprövning även föreskrivs för den som ansöker om registrering&lt;br&gt;som varumottagare. I de tre lagarna skall därför enligt regeringen före-&lt;br&gt;skrivas att registering som varumottagare får meddelas den som med&lt;br&gt;hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt&lt;br&gt;är lämplig för sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 3 § alkohollagen får endast den som har tillverknings-&lt;br&gt;eller partihandelstillstånd förfoga över alkoholdrycker på sätt som avses i&lt;br&gt;7 § första stycket tullagen (1995:1550). Sådana varor får av annan än den&lt;br&gt;som har tillverknings- eller partihandelstillstånd för varorna inte förvaras&lt;br&gt;på annat tullager än sådant som har inrättats för förvaring av proviant&lt;br&gt;m.m. I övrigt gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstö-&lt;br&gt;ring av införselreglerade varor, m.m. (transportlagen). Paragrafen tar helt&lt;br&gt;sikte på bestämmelserna i transportlagen. Enligt paragrafens första&lt;br&gt;mening får endast den som har visst tillstånd förfoga över alkoholdrycker&lt;br&gt;innan tull har fastställts för varan. Vid EU-inträdet upphörde emellertid&lt;br&gt;möjligheten att ta hand om en vara som är belagd med någon form av&lt;br&gt;införselrestriktion innan förtullningen är avslutad. Däremot finns det fort-&lt;br&gt;farande en möjlighet enligt transportlagen att transitera sådana varor&lt;br&gt;genom tullområdet eller förvara dem på någon form av tullager eller att&lt;br&gt;förstöra eller återutföra dem. Att detta gäller framgår emellertid redan av&lt;br&gt;transportlagen, varför bestämmelserna i den första meningen i 4 kap. 3 §&lt;br&gt;är överflödiga. Det finns inte heller skäl att behålla den inskränkning som&lt;br&gt;följer av paragrafens andra mening där det sägs att den som inte har till-&lt;br&gt;verknings- eller partihandelstillstånd för varorna inte får förvara dessa på&lt;br&gt;annat lager än sådant som har inrättats för förvaring av proviant m.m. Det&lt;br&gt;bör i fortsättningen vara möjligt även för den som inte är berättigad att&lt;br&gt;bedriva partihandel att förvara varorna på vilken form av tullager som&lt;br&gt;helst. Den hänvisning till transportlagen som härefter återstår är obehöv-&lt;br&gt;lig. Paragrafen i alkohollagen kan därför upphävas i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen skall, vid sidan av ett visst kvardröjande ansvar för&lt;br&gt;tillsyn över de partihandlare som inte är godkända av skattemyndigheten,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha kvar ett ansvar som central tillsynsmyndighet inom alkoholområdet att Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;självständigt följa och utvärdera det alkoholpolitiska regelsystemet, dess&lt;br&gt;tillämpning och funktion. Inom andra delar av alkohollagstiftningen&lt;br&gt;utövar Alkoholinspektionen redan i dag sin centrala tillsynsfunktion utan&lt;br&gt;att själv besluta om tillstånd eller utföra direkta kontrollbesök m.m.&lt;br&gt;Utöver den kontroll tull- och skattemyndigheter bedriver kommer som en&lt;br&gt;följd av gällande regler restaurangernas eventuella import också att kon-&lt;br&gt;trolleras av kommunerna som ett led i kommunernas restaurangtillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsynsavgifter för tillverkare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande tillsynsavgifter för tillverkare av&lt;br&gt;sprit, spritdrycker, vin, starköl och öl reduceras. Alkoholinspektionens&lt;br&gt;kostnader för tillsynsverksamheten skall tills vidare täckas i huvudsak&lt;br&gt;genom avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholutredningens förslag: Utredningen föreslår att nuvarande&lt;br&gt;ansöknings- och tillsynsavgifter för de svenska tillverkarna, som för år&lt;br&gt;1998 uppgick till sammanlagt ca 10 miljoner kronor, skall finansiera&lt;br&gt;Alkoholinspektionens fortsatta verksamhet fram till att utredningen i sitt&lt;br&gt;slutbetänkande hunnit ta ställning till frågan om hur tillstånd och tillsyn&lt;br&gt;av tillverkarna i fortsättningen skall regleras. Utredningen anser att denna&lt;br&gt;fråga bör diskuteras i samband med att utredningen lägger förslag till hur&lt;br&gt;tillstånd och tillsyn av den tekniska spriten skall regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alkoholinspektionen, Svenska Bryggareföre-&lt;br&gt;ningen och Sprit- &amp;amp; Vinleverantörsföreningen har i sina remissvar pekat&lt;br&gt;på det orimliga i att svenska tillverkare skall drabbas av kostnader för&lt;br&gt;tillsynsavgifter som partihandlama som importerar motsvarande pro-&lt;br&gt;dukter inte får.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I och med att partihandelstillstånden&lt;br&gt;och Alkoholinspektionens tillsyn av partihandlama och därmed också&lt;br&gt;avgifterna för denna verksamhet föreslås försvinna uppstår en situation&lt;br&gt;där de svenska tillverkarna av sprit, spritdrycker, vin, starköl och öl far&lt;br&gt;kostnader för tillsynsavgifter som partihandlama som importerar utländ-&lt;br&gt;ska alkoholprodukter inte får. Detta är enligt regeringens uppfattning en&lt;br&gt;mindre lyckad ordning som med fog kan upplevas som orättvis av de&lt;br&gt;svenska producenterna. Alkoholutredningen som kommer med sitt slut-&lt;br&gt;betänkande den 31 december 1999 kommer där att behandla frågan om&lt;br&gt;hur tillstånd och tillsyn av svenska alkoholtillverkare skall hanteras&lt;br&gt;framöver. Regeringen vill inte föregripa utredningens analys och förslag i&lt;br&gt;denna del men anser att de svenska tillverkarna inte skall ha en väsentligt&lt;br&gt;sämre kostnadssituation än vad som gäller för dem som hanterar importe-&lt;br&gt;rade alkoholprodukter. Tillsynsavgiftema som regleras i alkoholförord-&lt;br&gt;ningen skall därför reduceras i avvaktan på Alkoholutredningens&lt;br&gt;behandling av frågan. Detta innebär att Alkoholinspektionens verksamhet&lt;br&gt;fram tills dess skall fortsätta som hittills när det gäller tillstånd och tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av svenska alkoholproducenter men kostnaderna kan inte fullt ut täckas Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;genom avgifter utan far till viss del övergångsvis bli skattefinansierade.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Systembolagets importrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Systembolaget far rätt att importera sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl i samband med beställningar från privat-&lt;br&gt;kunder; s.k. privatimport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan&lt;br&gt;tillstyrker utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 5 kap. 1 § alkohollagen stadgas att&lt;br&gt;detaljhandelsbolaget, dvs. Systembolaget AB, inte får importera, expor-&lt;br&gt;tera eller tillverka spritdrycker, vin eller starköl. Som innehavare av&lt;br&gt;partihandelstillstånd får emellertid Systembolaget bedriva försäljning till&lt;br&gt;dem som har serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att värna om det svenska detaljhandelsmonopolet bedömdes det&lt;br&gt;vid EU-inträdet som viktigt att inte tillåta Systembolaget att kunna&lt;br&gt;direktimportera alkoholdrycker från annat land. Av främst konkurrens-&lt;br&gt;mässiga skäl gentemot andra importörer skulle det annars finnas risk för&lt;br&gt;missbruk av monopolets dominerande ställning. Dessutom bedriver Sys-&lt;br&gt;tembolaget i konkurrens med andra även partihandel gentemot restau-&lt;br&gt;ranger. Denna partihandelsrätt ansågs viktig framför allt med hänsyn till&lt;br&gt;glesbygsförsöijningen till restauranger av ett brett sortiment av alko-&lt;br&gt;holdrycker. Att tillåta utländska producenter att sälja sina alkoholvaror&lt;br&gt;direkt till Systembolaget skulle kunna äventyra såväl monopolet som&lt;br&gt;dess partihandelsrätt till restauranger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget måste vända sig till någon med tillverknings- eller&lt;br&gt;partihandelstillstånd för inköp av spritdrycker, vin eller starköl till sina&lt;br&gt;butiker och för sin försäljning till restaurangerna. Upphandlingen bygger&lt;br&gt;i huvudsak på en produktplan med tidsangivelser för när offerter för de&lt;br&gt;olika produkterna önskas. Denna plan uppdateras var fjärde månad och&lt;br&gt;gäller tolv månader framåt. Inkomna offerter bedöms mot produktplanen.&lt;br&gt;Vid sidan av denna upphandling erbjuds leverantörer möjlighet till test-&lt;br&gt;försäljning, varvid leverantören tar något större risk. Det innebär att leve-&lt;br&gt;rantören lagerhåller produkten och måste ta tillbaka ej sålda varor, om&lt;br&gt;produkten inte klarar kvalifikationsgränsen för det ordinarie sortimentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ställer sig liksom Alkoholutredningen tveksam till om full&lt;br&gt;import- och partihandelsrätt är förenlig med monopolställning i detalj-&lt;br&gt;handelsledet. Systembolaget har kunskap och kapacitet att administrera&lt;br&gt;egen importrätt, men om bolaget ges egen importrätt blir upphandlingen&lt;br&gt;mer komplicerad genom att antalet tänkbara leverantörer mångdubblas.&lt;br&gt;Dessa ökade krav hänger samman med att Systembolaget har monopol på&lt;br&gt;detaljhandeln med spritdrycker, vin och starköl och därför - redan vid&lt;br&gt;inköpstillfället - måste behandla alla produkter likvärdigt. Om detta inte&lt;br&gt;kan hanteras på ett tillfredsställande sätt riskerar Systembolagets detalj-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handelsmonopol att ifrågasättas. Regeringen finner att övervägande skäl&lt;br&gt;talar mot att ge Systembolaget egen importrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privatimporten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av monopolställningen är Systembolaget skyldigt att&lt;br&gt;anskaffa spritdryck, vin eller starköl som inte finns med i bolagets varu-&lt;br&gt;sortiment, om inte bolaget finner att det finns hinder mot det. Det kan&lt;br&gt;t.ex. röra sig om att en kund vill ha ett särskilt vin, som Systembolaget av&lt;br&gt;någon anledning inte har köpt in, och som inte heller finns i det s.k.&lt;br&gt;beställningssortimentet. På kundens begäran kan Systembolaget anskaffa&lt;br&gt;varan via en partihandlare med importrätt. Efter påslag för alkoholskatt,&lt;br&gt;distributions- och hanteringskostnader kan varan sedan lämnas ut till&lt;br&gt;kunden. Privatimporten är emellertid ganska dyr och besvärlig för den&lt;br&gt;enskilde kunden. Inköp av enstaka flaskor och mindre kvantiteter för&lt;br&gt;med sig högre kostnader per enskild artikel och har förmodligen bidragit&lt;br&gt;till att privatimporten är mycket begränsad i Sverige. Samtidigt kan kon-&lt;br&gt;stateras att möjligheten att genom den lokala systembutiken kunna&lt;br&gt;beställa varor från i stort sett hela världen till begränsade kostnader inne-&lt;br&gt;bär en service för kunderna som torde vara svår att finna i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Systembolaget ges rätt att importera spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;på enskild kunds begäran, dvs. utan att behöva vända sig till en parti-&lt;br&gt;handlare med importrätt, blir importen både snabbare och billigare än&lt;br&gt;enligt nuvarande ordning. En sådan inköpsrätt är lätt att hantera och&lt;br&gt;innebär inte någon otillbörlig konkurrens gentemot andra med rätt att&lt;br&gt;bedriva partihandel. En utökad möjlighet till privatimport via System-&lt;br&gt;bolaget kan enligt regeringen knappast ha någon negativ alkoholpolitisk&lt;br&gt;betydelse eller någon märkbar effekt på konkurrensförhållandena på&lt;br&gt;partihandelsmarknaden. För en del kunder kan det dock betyda att man&lt;br&gt;väljer att beställa andra varor än dem som finns i Systembolagets sorti-&lt;br&gt;ment. Detta innebär ytterligare en viss möjlighet för utländska produ-&lt;br&gt;center att nå den svenska marknaden. Privatimporten kan tyckas likna&lt;br&gt;distansförsäljningen (se avsnitt 9.5) men stora skillnader finns, bl.a. sker&lt;br&gt;försäljningen genom detaljhandelsmonopolet. Därigenom kan ålders-&lt;br&gt;gränser och öppettider för alkoholförsäljningen behållas. Regeringen&lt;br&gt;föreslår således att detaljhandelsmonopolet far importera spritdrycker,&lt;br&gt;vin och starköl i samband med beställningar från privatkunder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Distansförsäljning av spritdrycker, vin och starköl&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Distansförsäljning av spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl till Sverige från andra länder bör inte heller tillåtas i fortsätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholutredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan&lt;br&gt;instämmer i utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Distansförsäljning dvs. direkt-&lt;br&gt;försäljning från annat land till privatperson för konsumtion i Sverige&lt;br&gt;(t.ex. via postorder eller internet) av spritdrycker, vin och starköl är i dag&lt;br&gt;inte tillåten i Sverige. Författningstekniskt uppnås detta genom att det i&lt;br&gt;4 kap. 2 § alkohollagen saknas en föreskrift om rätt till införsel avseende&lt;br&gt;kommersiella försändelser till enskilda. Anledningen till detta är att för-&lt;br&gt;säljning av sådana drycker till privatperson för konsumtion endast får&lt;br&gt;bedrivas av Systembolaget och av den som har meddelats serveringstill-&lt;br&gt;stånd. Någon annan form av försäljning för konsumtion är inte tillåten&lt;br&gt;enligt svensk lag. Distansförsäljning av spritdrycker, vin och starköl står&lt;br&gt;således i strid med den svenska alkohollagstiftningen. Det enda undantag&lt;br&gt;som finns är om försäljningen sker genom Systembolagets försorg enligt&lt;br&gt;de särskilda rutiner som gäller för den s.k. privatimporten. Dryckerna&lt;br&gt;utlämnas då av Systembolaget efter det att adressaten betalat kostnaden&lt;br&gt;för skatt och hantering. Systembolaget kontrollerar också att mottagaren&lt;br&gt;har uppnått 20 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den formella underrättelsen av den 5 maj 1998 har Europeiska kom-&lt;br&gt;missionen inte ställt några krav till den svenska regeringen om regler för&lt;br&gt;distansförsäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi lever i ett informationssamhälle där varor kan förmedlas snabbt och&lt;br&gt;enkelt. Ofta räcker det med en uppkoppling via dator till Internet, något&lt;br&gt;som en stor del av de svenska hushållen redan har tillgång till. Ett exem-&lt;br&gt;pel på genomslagskraften är Intemethandeln med alkoholvaror under&lt;br&gt;första halvåret 1998, som ökade till betydande omfattning till dess att&lt;br&gt;Tullverket från och med den 1 juli 1998 gavs ökade möjligheter att&lt;br&gt;ingripa mot verksamheten. På goda grunder kan det därför antas att om&lt;br&gt;distansförsäljning av spritdrycker, vin och starköl skulle tillåtas kommer&lt;br&gt;den att bli mycket omfattande, bl.a. genom att företag som specialiserar&lt;br&gt;sig på distansförsäljning kommer att bearbeta den svenska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distansförsäljning är en etablerad försäljningsform för alkoholdrycker&lt;br&gt;inom EU där restriktioner mot sådan försäljning saknas. När distansför-&lt;br&gt;säljning börjar användas på en marknad ökar marknadens utbud. Detta&lt;br&gt;leder till att också konkurrenstrycket ökar, något som är bra från kon-&lt;br&gt;kurrenssynpunkt. Att utbudet ökar är emellertid mindre lyckligt ur en&lt;br&gt;alkoholpolitisk synvinkel. Denna försäljningsform skulle mycket väl&lt;br&gt;kunna utvecklas till att bli ett realistiskt alternativ till inköp på System-&lt;br&gt;bolaget. Detta skulle skapa betydande svårigheter med ålderskontroll,&lt;br&gt;skatteuttag, postorderförsäljning inom landet m.m. Vidare skulle en ny&lt;br&gt;kanal för legal försäljning av spritdrycker, vin och starköl öppnas, vid&lt;br&gt;sidan av detaljhandelsmonopolet och restaurangernas servering. Detta&lt;br&gt;skulle undergräva den alkoholpolitiska regleringen och på sikt göra det&lt;br&gt;svårt att upprätthålla detaljhandelsmonopolet, vilket Sverige starkt slagit&lt;br&gt;vakt om. Regeringen anser därför att distansförsäljning av spritdrycker,&lt;br&gt;vin och starköl till Sverige från andra länder inte kan tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Gåvoförsändelser av spritdrycker, vin och starköl&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Införsel av spritdrycker, vin och starköl i form&lt;br&gt;av gåvoförsändelse tillåts. Bedömningen av en försändelses status och&lt;br&gt;ålderskontrollen av mottagaren görs av Tullverket inom ramen för den&lt;br&gt;kontroll som sker redan i dag. En försändelse som bedömts utgöra&lt;br&gt;något annat än en gåvoförsändelse får inte föras in. Rätten till införsel&lt;br&gt;av gåvoförsändelser gäller endast enstaka gåvoförsändelser från en&lt;br&gt;enskild person i ett annat land under yrkesmässig befordran till en&lt;br&gt;enskild person här i landet som har fyllt 20 år. Dessutom skall försän-&lt;br&gt;delsen vara avsedd för den enskilde mottagarens eller dennes familjs&lt;br&gt;personliga bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;utredningens förslag även om flera pekar på tolkningssvårigheter och att&lt;br&gt;möjligheter till kringgåenden av de föreslagna bestämmelserna finns.&lt;br&gt;Riksåklagaren och Sprit &amp;amp; Vinleverantörsföreningen anser att förslaget&lt;br&gt;inte bör genomföras innan de svenska alkoholprisema närmat sig de som&lt;br&gt;finns i Centraleuropa. Kammarrätten i Göteborg menar att eftersom frå-&lt;br&gt;gan att t.ex. avgöra när ”enstaka gåvoförsändelser” föreligger skall hante-&lt;br&gt;ras av enskilda tulltjänstemän så behövs en hög grad av precision. Social-&lt;br&gt;styrelsen anser att det torde vara förenat med stora svårigheter att kon-&lt;br&gt;trollera att gåvoförsändelser i själva verket inte är distansförsäljning. De&lt;br&gt;föreslagna reglerna inbjuder till oegentligeheter varför Socialstyrelsen&lt;br&gt;avstyrker förslaget. Folkhälsoinstitutet anser att man i ett inlednings-&lt;br&gt;skede borde ha en plan för hur kontrollen skall ske och om gåvoförsän-&lt;br&gt;delsema visar sig öppna vägar för en ny typ av smuggelverksamhet bör&lt;br&gt;verksamheten omgående kunna utredas och omprövas. Alkoholinspektio-&lt;br&gt;nen anser att tullmyndigheten måste tillföras ökade resurser om kontrol-&lt;br&gt;len skall bli effektiv. Systembolaget tillstyrker riktlinjerna vad gäller till-&lt;br&gt;låten volym men anser att själva utlämningen bör ombesöijas av System-&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Europeiska kommissionen har genom&lt;br&gt;den formella underrättelsen uppmärksammat Sverige på att det genom&lt;br&gt;avsaknaden av möjlighet att från ett annat EU-land sända spritdrycker,&lt;br&gt;vin och starköl som gåva till Sverige föreligger ”ett hinder för privat&lt;br&gt;import av alkoholdrycker, vilket är en åtgärd vars verkan motsvarar en&lt;br&gt;kvantitativ importrestriktion i den mening som avses i artikel 30 och föl-&lt;br&gt;jande i EG-fördraget”. Enligt underrättelsen måste svenska regler ge&lt;br&gt;möjlighet att mottaga ifrågavarande drycker i Sverige utan att någon&lt;br&gt;fysiskt skall behöva åtfölja drycken eller hämta den på något av detalj-&lt;br&gt;handelsmonopolets försäljningsställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser inga avgörande skäl emot att införsel av spritdrycker,&lt;br&gt;vin och starköl genom gåvoförsändelser i fortsättningen skall vara tillå-&lt;br&gt;ten. Regeringen föreslår alltså att sådan införsel i sig tillåts, både vad&lt;br&gt;avser försändelser från annat EU-land och försändelser från tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De EG-rättsliga skattereglerna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i cirkulationsdirektivet skall punktskattepliktiga&lt;br&gt;alkohol- och tobaksvaror normalt beskattas i det land där de konsumeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast när sådana varor förvärvas av enskilda personer för deras eget&lt;br&gt;bruk och transporteras av dem själva skall punktskatt tas ut i den med-&lt;br&gt;lemsstat där varorna har förvärvats. Om alkohol- eller tobaksvaror&lt;br&gt;avsänds eller transporteras direkt eller indirekt av en säljare eller för&lt;br&gt;dennes räkning från ett medlemsland till en privatperson i ett annat med-&lt;br&gt;lemsland, dvs. distansförsäljning, skall varorna beskattas i destinations-&lt;br&gt;medlemsstaten. Skatten skall påföras säljaren och denne kan få återbetal-&lt;br&gt;ning av den skatt som erlagts i avsändarlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i cirkulationsdirektivet gäller således att privat-&lt;br&gt;personer vid resa från ett annat medlemsland kan införa punktbeskattade&lt;br&gt;alkohol- och tobaksvaror utan att betala punktskatt i hemlandet om&lt;br&gt;varorna är avsedda för deras eget behov. I anslutningsfördraget med&lt;br&gt;Europeiska unionen fick Sverige, liksom Finland och tidigare Danmark,&lt;br&gt;dock ett undantag som innebär att det är möjligt att ta ut punktskatt i&lt;br&gt;Sverige på införda alkohol- och tobaksvaror över vissa kvantiteter.&lt;br&gt;Sveriges undantag gäller resandeinförsel och kan, enligt propositionen&lt;br&gt;om Förbättrade möjligheter till punktskattekontroll m.m., (prop.&lt;br&gt;1997/98:100 s. 115), inte anses omfatta privatpersoners införsel av gåvo-&lt;br&gt;försändelser i form av alkohol- eller tobaksvaror. Detsamma gäller, enligt&lt;br&gt;propositionen, införsel av flyttsaker och arv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nämnda proposition gäller således att det undantag som Sverige&lt;br&gt;fick i anslutningsfördraget inte kan ligga till grund för en rätt för Sverige&lt;br&gt;att ta ut punktskatt för vad som anses utgöra gåvoförsändelser av sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl från annat EU-land. Någon möjlighet att på&lt;br&gt;annan grund besluta om punktskatteskyldighet för sådana försändelser&lt;br&gt;från annat EU-land föreligger inte. Regeringen föreslår i prop.&lt;br&gt;1998/99:127 Införsel av beskattade varor att detta förhållande tydligare&lt;br&gt;kommer till uttryck i lagen (1994:1564) om alkoholskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller särskilda regler för införsel från tredje land av alkohol-&lt;br&gt;varor som flyttsaker och arv samt som gåva över viss mindre kvantitet.&lt;br&gt;För dessa slag av införsel skall tull och skatt betalas i Sverige i enlighet&lt;br&gt;med reglerna i rådets förordning EG/918/83 om upprättande av ett&lt;br&gt;gemenskapssystem för tullbefrielse och reglerna i lagen (1994:1551) om&lt;br&gt;frihet från skatt vid import, m.m. Någon möjlighet att i detta samman-&lt;br&gt;hang föreslå någon ändring av reglerna såvitt gäller gåvoförsändelser av&lt;br&gt;spritdrycker, vin och starköl från tredje land, som alltså först genom en&lt;br&gt;ändring i alkohollagen rent faktiskt kommer att bli tillåtna, föreligger&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försändelsens verkliga status&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att utgångspunkten skall vara att det endast är vad som&lt;br&gt;faktiskt är eller kan anses utgöra en gåvoförsändelse som nu skall tillåtas&lt;br&gt;föras in i Sverige. Vad som inte kan anses utgöra en gåva skall alltså inte&lt;br&gt;få föras in, i vart fall inte i form av en sådan försändelse. Eftersom en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försändelses verkliga status skall vara avgörande för rätten till införsel,&lt;br&gt;kan det inte uteslutas att en försändelse kan komma att bedömas utgöra&lt;br&gt;en gåvoförsändelse trots att den t.ex. är kvantitetsmässigt omfattande.&lt;br&gt;Inte heller kan det uteslutas att en försändelse kan komma att anses vara&lt;br&gt;något annat än en gåvoförsändelse, trots att det är fråga om en mycket&lt;br&gt;liten kvantitet alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan då ställas frågan hur det skall kunna avgöras att en försändel-&lt;br&gt;ses verkliga status är, eller kan anses vara, en gåva och vem som bör ha&lt;br&gt;att göra denna bedömning. Det kan först konstateras att det inte går att en&lt;br&gt;gång för alla slå fast vad som faktiskt är en gåva. Någon form av&lt;br&gt;utgångspunkt för bedömningen måste därför skapas för de fall frågan om&lt;br&gt;rätt till införsel ställs på sin spets. Vad därefter gäller frågan vem som&lt;br&gt;bör ha att göra denna bedömning anser regeringen att denna prövning och&lt;br&gt;den därmed sammanhängande ålderskontrollen bör utföras av Tullverket&lt;br&gt;inom ramen för den kontroll som verket redan i dag gör av gränsöver-&lt;br&gt;skridande försändelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar de närmare förutsättningarna för att en försändelse skall&lt;br&gt;kunna anses utgöra en gåvoförsändelse, kan konstateras att ett antal frå-&lt;br&gt;gor av varierande slag finns, t.ex. om specifika regler bör ges för de&lt;br&gt;tidsintervall som måste föreligga mellan olika försändelser för att särskilt&lt;br&gt;senare försändelser skall kunna anses utgöra gåvor eller om sådana regler&lt;br&gt;bör uppställas för vilka högsta kvantiteter som skall kunna godtas. Att&lt;br&gt;uppställa regler i dessa och liknande avseenden i lagtext skulle rimma illa&lt;br&gt;med utgångspunkten att vad som faktiskt är en gåva, oavsett storlek eller&lt;br&gt;tidsintervall, skall tillåtas föras in i Sverige såsom en gåvoförsändelse.&lt;br&gt;Ett alternativt tillvägagångssätt skulle kunna vara att låta regeringen eller,&lt;br&gt;genom subdelegation, t.ex. Tullverket meddela de närmare bestämmel-&lt;br&gt;serna för införseln. Regeringen anser dock att en sådan ordning för gåvo-&lt;br&gt;försändelsema av spritdrycker, vin och starköl inte skulle vara lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därför stannat för att föreslå följande. I lagtexten anges&lt;br&gt;att införsel är tillåten av vad som utgör ”enstaka” gåvoförsändelse. Häri-&lt;br&gt;genom markeras bl.a. att det i fall av regelbundna försändelser till en och&lt;br&gt;samma mottagare finns särskild anledning att ifrågasätta den aktuella&lt;br&gt;försändelsens status. Det kan upplysas om att det i tidigare tullpraxis&lt;br&gt;beträffande införsel av diverse slag av varor förekom en bedömnings-&lt;br&gt;grund enligt vilken flera försändelser från en avsändare till en mottagare i&lt;br&gt;princip kunde anses utgöra ”enstaka” försändelse endast om intervallerna&lt;br&gt;mellan försändelserna var längre än en månad. Här kan i vart fall kon-&lt;br&gt;stateras att Tullverket har anledning att vara extra vaksamt när samma&lt;br&gt;”givare” ofta ger ”gåvor” till samma mottagare, liksom om en givare&lt;br&gt;under en kortare tidsperiod ger många ”gåvor” till olika mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vad gäller den mängd spritdrycker, vin eller starköl som bör&lt;br&gt;kunna godtas som en gåvoförsändelse utan att ytterligare utredning skall&lt;br&gt;behöva göras, finns ett antal olika aspekter. Bör t.ex. utgångspunkten&lt;br&gt;vara en begränsning till kvantitet eller värde eller bör en helt annan&lt;br&gt;utgångspunkt väljas? Regeringen har liksom utredningen stannat vid att&lt;br&gt;anse att annat än enstaka flaskor knappast skall kunna godtas som gåvo-&lt;br&gt;försändelse utan ytterligare utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en vägledande riktlinje vid bedömningen av en försändelses status Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;bör kunna användas, såvitt avser spritdrycker och vin, kvantiteterna en&lt;br&gt;liter spritdryck och två liter vin. Vad gäller starköl kan nämnas följande. I&lt;br&gt;dag förekommer — som tidigare redogjorts för - införsel av spritdrycker,&lt;br&gt;vin och starköl i viss, om än mycket begränsad mån, genom Systembola-&lt;br&gt;get och den licensierade partihandeln som s.k. privat import. Enligt vad&lt;br&gt;som upplysts förekommer sådana försändelser knappast alls vad gäller&lt;br&gt;starköl. Det kan bl.a. mot bakgrund av detta antas att gåvoförsändelser av&lt;br&gt;starköl inte kommer att förekomma i särskilt stor omfattning. För det fall&lt;br&gt;sådana gåvor sänds till mottagare i Sverige, finns knappast anledning att&lt;br&gt;behandla dessa försändelser väsentligt annorlunda än vin, varför två till&lt;br&gt;tre liter starköl bör kunna tjäna som vägledning för vad som kan presu-&lt;br&gt;meras vara en enstaka gåvoförsändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En helhetsbedömning måste dock naturligtvis alltid göras. Som&lt;br&gt;omständigheter som måste anses tala för att en specifik försändelse inte&lt;br&gt;ens uppfyller de grundläggande förutsättningarna för att kunna betraktas&lt;br&gt;som en gåvoförsändelse kan nämnas t.ex. att försändelsen fraktas med en&lt;br&gt;lastbil fullastad med ”gåvoförsändelser”, eller att gåvomottagaren&lt;br&gt;indirekt eller till någon del synes ha bekostat varan eller transporten.&lt;br&gt;Andra sådana omständigheter kan vara att flera försändelser till en och&lt;br&gt;samma eller olika mottagare innehåller samma innehåll eller att inne-&lt;br&gt;hållet i dessa försändelser kan antas ha anpassats så att införselbestäm-&lt;br&gt;melserna skall kunna utnyttjas maximalt. Ett antal olika tolkningsdata&lt;br&gt;kan således komma att ligga till grund för bedömningen. Härtill kommer&lt;br&gt;att en omständighet kan vara av betydelse i flera olika avseenden. Att det&lt;br&gt;t.ex. på eller i en försändelse inte finns någon uppgift om avsändaren,&lt;br&gt;innebär ju att försändelsen svårligen kan anses utgöra en försändelse&lt;br&gt;mellan två enskilda personer samtidigt som denna omständighet kan&lt;br&gt;anses tala för att det överhuvudtaget inte är fråga om en gåva. Att det&lt;br&gt;finns ett inbetalningskort i paketet är en annan omständighet som måste&lt;br&gt;anses tala för att det inte är fråga om en verklig gåva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrymme finns naturligtvis här för att i rättstillämpningen, dvs. genom&lt;br&gt;rättspraxis, utveckla närmare förutsättningar för bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i detta sammanhang noteras att vad gäller andra EU-länders&lt;br&gt;hantering av gåvoförsändelser och de gränser som dessa länder på olika&lt;br&gt;sätt uppställt, dessa gränser - såvitt det är känt för regeringen - i princip&lt;br&gt;innebär en uppdelning av vad som kan antas utgöra antingen en gåvoför-&lt;br&gt;sändelse eller, närmast, en kommersiell försändelse för vilken beskatt-&lt;br&gt;ning skall ske. Synsättet i dessa länder är alltså inte i överensstämmelse&lt;br&gt;med den utgångspunkt som regeringen har för resonemangen och försla-&lt;br&gt;gen, dvs. att endast vad som är eller kan anses vara en gåvoförsändelse&lt;br&gt;skall tillåtas föras in i Sverige på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast försändelser till en enskild person från en enskild person i ett&lt;br&gt;annat land bör vara tillåtna. Detta torde minska riskerna för att det sker&lt;br&gt;otillåten marknadsföring av spritdrycker, vin och starköl under förespeg-&lt;br&gt;ling av att en försändelse utgör en gåva eller för att det skickas försändel-&lt;br&gt;ser som egentligen utgör t.ex. genom postorder försålda varor, dvs. otill-&lt;br&gt;låten distansförsäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver att mottagaren av dryckerna skall vara en enskild person bör Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;föreskrivas att dryckerna skall vara ”avsedda för dennes eller dennes&lt;br&gt;familjs personliga bruk”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för mottagandet av de ifrågavarande dryckerna skall, liksom vad&lt;br&gt;i övrigt gäller mottagande etc. av alkoholvara, gälla en lagstadgad ålders-&lt;br&gt;gräns på 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall vidare föreskrivas att det skall vara fråga om gåvoförsändelse&lt;br&gt;”under yrkesmässig befordran”, dvs. postbefordran eller annan liknande&lt;br&gt;befordran, t.ex. genom transportföretag. Härav följer bl.a. att det inte blir&lt;br&gt;möjligt att föra in en försändelse med egen personbil under förespegling&lt;br&gt;av att det är fråga om en tillåten gåvoförsändelse till tredje man. Att en&lt;br&gt;gåva kan föras in såsom resandeinförsel inom ramen för den skattefria&lt;br&gt;kvoten är något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den formella underrättelsen från EU-kommissionen har bl.a. uttalats&lt;br&gt;att de svenska reglerna för gåvoförsändelser måste ge möjlighet att mot-&lt;br&gt;taga alkoholdrycker utan att dryckerna behöver hämtas på något av&lt;br&gt;detaljhandelsmonopolets försäljningsställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ålderskontroll som måste genomföras är väsentlig för skyddet av&lt;br&gt;ungdomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket har redan i dag genom t.ex. punktskattekontrollagen skyl-&lt;br&gt;dighet och befogenhet att utföra en kontroll, förutom av den aktuella för-&lt;br&gt;sändelsens status, av åldern hos mottagaren av t.ex. en alkoholvara som&lt;br&gt;tagits om hand vid Tullverkets kontroll. Tullverket har vid dessa kon-&lt;br&gt;troller också tillgång till diverse registeruppgifter. En kontroll av motta-&lt;br&gt;garens ålder kan ske genom att Tullverket far del av vederbörandes per-&lt;br&gt;sonnummer. Detta kan ske vid kontroll av folkbokföringsuppgifter som&lt;br&gt;finns i för Tullverket tillgängliga register eller via skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att här påminna om att den som under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar för in alkoholdrycker utan att vara behörig därtill eller utan att&lt;br&gt;betala erforderlig skatt för dryckerna, kan dömas för varusmuggling&lt;br&gt;enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling eller skattebrott&lt;br&gt;enligt skattebrottslagen (1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punktskattekontrollagens bestämmelser om postförsändelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för regeringens förslag har varit att en försändelse som&lt;br&gt;inte är eller kan anses utgöra en gåvoförsändelse inte skall släppas in i&lt;br&gt;Sverige. Den lag, förutom alkohollagen, som påverkas av detta ställ-&lt;br&gt;ningstagande är främst punktskattekontrollagen. Denna ger dock olika&lt;br&gt;kontrollmöjligheter beroende på om befordran av en försändelse sker&lt;br&gt;genom post eller genom en yrkesmässig vägtransport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befordran sker per post, gäller bestämmelserna om postförsändel-&lt;br&gt;ser i 3 kap. punktskattekontrollagen. Enligt dessa bestämmelser, som är&lt;br&gt;tillämpliga både på kommersiella och privata försändelser, gäller bl.a.&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 1 § har tullmyndigheten befogenhet att undersöka om en&lt;br&gt;postförsändelse innehåller alkohol- eller tobaksvaror och att öppna en&lt;br&gt;sådan försändelse när det finns anledning att anta att den innehåller alko-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hol- eller tobaksvaror. En sådan försändelse får dock öppnas endast vid&lt;br&gt;postkontor dit post från utlandet ankommer, dvs. vid de särskilda utväx-&lt;br&gt;lingspostkontoren, eller hos tullmyndigheten. Enligt den utformning som&lt;br&gt;lagtexten har i dag gäller att om mottagaren av en alkoholvara som&lt;br&gt;påträffas i en postförsändelse inte har partihandels- eller tillverknings-&lt;br&gt;tillstånd enligt 4 kap. 2 § alkohollagen eller inte fyllt 20 år, skall varan&lt;br&gt;återsändas till avsändaren, om detta är möjligt. I annat fall skall varan&lt;br&gt;tas om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av regeringens förslag beträffande bl.a. gåvoförsändel-&lt;br&gt;ser bör lagtexten utformas så att innebörden blir att varan skall sändas&lt;br&gt;tillbaka till avsändaren, om mottagaren inte är berättigad att föra in varan&lt;br&gt;vare sig kommersiellt eller för privat bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förfarandet när en vara inte kan sändas åter, och där-&lt;br&gt;för har tagits om hand, finns i 3 kap. 6, 7 och 9 §§ punktskattekontrol-&lt;br&gt;lagen. Enligt dessa bestämmelser gäller följande. Enligt 3 kap. 6 § skall&lt;br&gt;ett beslut om omhändertagande upphävas bl.a. om det inte längre finns&lt;br&gt;grund för att omhänderta varan. Det kan, enligt förarbetena till lagen&lt;br&gt;(prop. 1997/98:100 s. 200), t.ex. ha framkommit att skattskyldighet inte&lt;br&gt;föreligger därför att det vid tullens undersökning framgår att det är fråga&lt;br&gt;om en gåvoförsändelse. För att tullmyndigheten skall kunna upphäva ett&lt;br&gt;beslut av denna anledning bör det krävas att det vid myndighetens kon-&lt;br&gt;troll framstår som sannolikt att det verkligen är fråga om en gåva. Om&lt;br&gt;mottagaren av försändelsen direkt eller indirekt till någon del bekostat&lt;br&gt;varan eller transporten bör varan, i enlighet med vad som tidigare redo-&lt;br&gt;gjorts för, inte anses som en gåva. I de fall där försändelsens status är&lt;br&gt;tveksam, t.ex. då det saknas uppgift om avsändare, bör varan omhänder-&lt;br&gt;tas om det inte av andra omständigheter framgår att det verkligen är fråga&lt;br&gt;om en gåvoförsändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet att kontrollera postförsändelser som 3 kap. i punkt-&lt;br&gt;skattekontrollagen ger utrymme för gäller inte brev eller paket m.m. som&lt;br&gt;förs över gränsen med budbilar eller liknande. Försändelser som förs&lt;br&gt;över gränsen på detta sätt är inte att anse som postförsändelser i den&lt;br&gt;mening som avses i 3 kap. 1 §, och far därför inte underkastas någon&lt;br&gt;kontroll enligt den bestämmelsen. Om en sådan försändelse skall under-&lt;br&gt;sökas får, enligt förarbetena (prop. 1997/98:100 s. 198), undersökningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 stället ske med stöd av reglerna i 2 kap. 1-8 §§ som gäller yrkesmässiga&lt;br&gt;vägtransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punktskattekontrollagens bestämmelser om yrkesmässiga vägtransporter&lt;br&gt;Reglerna är när det gäller yrkesmässiga vägtransporter annorlunda upp-&lt;br&gt;byggda än reglerna beträffande postförsändelser. I punktskattekontroll-&lt;br&gt;lagen (1 kap. 6 §) stadgas att transporter av bl.a. alkoholvaror skall&lt;br&gt;åtföljas av ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet samt omfattas&lt;br&gt;av säkerhet för betalning av skatt i den utsträckning som följer av cirku-&lt;br&gt;lationsdirektivet. I syfte att kontrollera detta får tullmyndigheten, enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §, undersöka vägtransporter av punktskattepliktiga varor som är&lt;br&gt;eller kan antas vara yrkesmässiga. Om en punktskattepliktig vara, t.ex. en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alkoholvara, påträffas vid en s.k. transportkontroll och det finns anled- Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;ning att anta att transporten inte sker i enlighet med cirkulationsdirek-&lt;br&gt;tivets bestämmelser får alkoholvaran tas om hand (2 kap. 9 §). Syftet&lt;br&gt;med omhändertagandet skall vara att kontrollera om punktskatt för varan&lt;br&gt;skall betalas i Sverige och vem som i så fall är skattskyldig. Skatt skall,&lt;br&gt;enligt 2 kap. 13 §, påföras en omhändertagen vara om skattskyldighet har&lt;br&gt;inträtt och varan har transporterats i strid med cirkulationsdirektivets&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 15 § första stycket regleras när ett omhändertagande av en&lt;br&gt;punktskattepliktig vara skall upphävas. Av punkt 1 framgår att ett&lt;br&gt;omhändertagande skall upphävas om det inte längre finns grund för&lt;br&gt;omhändertagandet. Bestämmelsen bör (enligt prop. 1997/98:100 s. 192)&lt;br&gt;läsas tillsammans med förutsättningarna för omhändertagande i 2 kap.&lt;br&gt;9§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 16 § får en alkoholvara under vissa förutsättningar inte&lt;br&gt;lämnas ut. Bestämmelsen är enligt förarbetena (prop. 1997/98:100 s.&lt;br&gt;194) tänkt att tillämpas på varor som har varit omhändertagna. Föreligger&lt;br&gt;förutsättningar för att upphäva ett omhändertagande skall tullmyndig-&lt;br&gt;heten självmant fatta ett beslut om upphävande. Med stöd av denna para-&lt;br&gt;graf kan dock tullmyndigheten i samband därmed fatta ett beslut om att&lt;br&gt;vägra lämna ut varorna. Ett sådant beslut kan även fattas vid en senare&lt;br&gt;tidpunkt. För att bestämmelsen över huvud skall bli tillämplig krävs att&lt;br&gt;det är sannolikt att varorna skall bjudas ut till försäljning på den svenska&lt;br&gt;marknaden. Varor som är avsedda för export till tredje land eller för för-&lt;br&gt;säljning i något annat EU-land kan alltså tullen inte vägra att lämna ut&lt;br&gt;med stöd av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att alkoholvaror enligt 2 kap. 16 § inte skall få lämnas ut krävs dess-&lt;br&gt;utom att den som gör anspråk på varorna saknar tillverknings- eller parti-&lt;br&gt;handelstillstånd enligt alkohollagen eller föreskrivet tillstånd för försälj-&lt;br&gt;ning enligt lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m. I andra&lt;br&gt;stycket föreskrivs bl.a. att alkoholvara inte får lämnas ut till den som är&lt;br&gt;under 20 år och att detta gäller även om första stycket inte är tillämpligt.&lt;br&gt;Denna paragraf föreslås bli ändrad så att innebörden av andra stycket blir&lt;br&gt;att en omhändertagen alkoholvara inte får lämnas ut till den som saknar&lt;br&gt;rätt att föra in varan enligt bestämmelserna i alkohollagen eller lagen om&lt;br&gt;försäljning av teknisk sprit m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Illegal alkoholhantering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som förvärvar eller innehar sprit eller&lt;br&gt;spritdryck som är olovligt tillverkad eller mäsk som är avsedd för&lt;br&gt;olovlig tillverkning av sprit eller spritdrycker döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som förvärvar eller inne-&lt;br&gt;har olovligt renad teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholutredningens förslag: Överensstämmer delvis med utred- Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;ningens förslag. Utredningen föreslog inte någon kriminalisering även av&lt;br&gt;innehavet. Enligt utredningen borde däremot även förvärv av lagligt till-&lt;br&gt;verkad spritdryck, vin eller starköl från någon som inte är berättigad&lt;br&gt;driva detaljhandel med eller som uppenbart inte är berättigad att servera&lt;br&gt;varan kriminaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Folkhälsoinstitutet, Alkoholinspektionen, System-&lt;br&gt;bolaget, Tullverket, Länsstyrelsen i Skåne, Länsstyrelsen i Västra Göta-&lt;br&gt;land, Nykterhetsrörelsens Landsråd, Svenska Restauratörsförbundet,&lt;br&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, Svenska Livsmedelshand-&lt;br&gt;lareförbundet, Sprit &amp;amp; Vinleverantörsföreningen och Föreningen Läns-&lt;br&gt;styrelsernas Alkoholhandläggare tillstyrker utredningens förslag.&lt;br&gt;Åklagarkammaren i Eskilstuna framhåller att även innehav av olovligt&lt;br&gt;tillverkad sprit bör kriminaliseras. Svea Hovrätt, Riksåklagaren, Riks-&lt;br&gt;skatteverket och Rikspolisstyrelsen avstyrker främst den del av kriminali-&lt;br&gt;seringsförslaget som omfattar s.k. langning av legalt tillverkad alko-&lt;br&gt;holdryck och anför att en sådan ordning inte är rimlig. Socialstyrelsen&lt;br&gt;efterlyser uppgifter om vilka grupper som konsumerar svartsprit. En&lt;br&gt;analys av konsekvenserna av en kriminalisering bör föregå införandet av&lt;br&gt;en straffpåföljd. Läkemedelsverket anser att en kriminalisering av olov-&lt;br&gt;ligt förvärv av fullständigt denaturerad sprit inte är motiverad utifrån&lt;br&gt;missbrukssynpunkt. Ungdomsstyrelsen anser att det är angeläget att&lt;br&gt;skydda ungdomar när det gäller bruk av alkohol och hembränd sprit i&lt;br&gt;synnerhet, men framhåller att en kriminalisering kan innebära en risk att&lt;br&gt;samhällets fokus och de polisiära resurserna i alltför hög grad kommer att&lt;br&gt;riktas mot den drabbade (köparen) i stället för mot förövaren (säljaren),&lt;br&gt;som är den verkliga problemkällan. Ungdomsstyrelsen hoppas därför att&lt;br&gt;en ingående diskussion om hur lagen skall följas upp föregår en eventuell&lt;br&gt;kriminalisering. Svenska Bryggareföreningen anser att en kriminalisering&lt;br&gt;av köpet av illegal alkohol är teoretiskt bra men i realiteten ett verk-&lt;br&gt;ningslöst förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En allmän uppfattning i Sverige är att&lt;br&gt;den storskaliga tillverkningen och smugglingen av framför allt sprit-&lt;br&gt;drycker är ett allvarligt samhällsproblem. Denna försäljning ger näring åt&lt;br&gt;en organiserad brottslighet, som i nästa led förser ungdomar med billig&lt;br&gt;sprit. Samtidigt synes inte kopplingen mellan denna välorganiserade&lt;br&gt;grova brottslighet och det egna ”lilla” köpet framstå som tillräckligt tyd-&lt;br&gt;ligt för att motivera ett direkt avståndstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av grundpelarna i den svenska alkoholpolitiken är skyddet för ung-&lt;br&gt;domen. Risken för alkoholskador är särskilt stor innan kroppen har&lt;br&gt;hunnit utvecklas och de ungdomar som tidigt börjar med alkohol löper&lt;br&gt;större risk att hamna i ett alkoholberoende än de som skjuter upp sin&lt;br&gt;alkoholdebut. Det är därför vi har åldersgränser för detaljhandel med och&lt;br&gt;servering av alkoholdrycker och det är därför vi strävar efter en så långt&lt;br&gt;möjligt alkoholfri uppväxttid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befattningen med smuggelsprit och hembränt är ingen isolerad förete-&lt;br&gt;else utan en verksamhet som i hög grad har kopplingar till organiserad&lt;br&gt;brottslighet. Statistiken visar att majoriteten av smugglare och hembrän-&lt;br&gt;nare har varit inblandade i annan brottslighet. Såväl utredningen Svart-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sprit och ungdomar (Ds 1997:8) som det Oberoende Alkoholsamarbetet Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;(OAS) har visat på detta samband. Det har också visat sig att en stor del&lt;br&gt;av försäljningen av svartspriten riktar sig till ungdomar. Undersökningar&lt;br&gt;har visat att ungdomar dricker hembränt och smuggelsprit därför att den&lt;br&gt;är lätt att få tag på; några åldersgränser tillämpas inte vid försäljningen,&lt;br&gt;den är tillgänglig dygnet runt och den illegala spriten är förhållandevis&lt;br&gt;billig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det görs stora insatser för att bekämpa den illegala alkoholhanteringen,&lt;br&gt;framför allt från polisens sida. Upprepade tillslag görs mot misstänkta&lt;br&gt;spritfabriker o.dyl. Någon nedgång i handeln med smuggelsprit och&lt;br&gt;hembränt har emellertid inte kunnat noteras. Tvärtom tenderar denna&lt;br&gt;handel att öka. En åtgärd som regeringen därför föreslår för att kunna&lt;br&gt;vända denna negativa trend är att genom lagstiftning ge polis- och&lt;br&gt;tullmyndigheter större befogenheter att ingripa mot förvärv av illegal&lt;br&gt;sprit. Svartspritsutredningen anför i sitt betänkande (s. 72) bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Enligt arbetsgruppens mening finns det starka skäl för en kriminalise-&lt;br&gt;ring av allt innehav av olovligt tillverkad sprit. Det främsta skälet är att&lt;br&gt;förekomsten av olovligt tillverkad sprit tenderar att öka, vilket innebär&lt;br&gt;ökad tillgänglighet. Särskilt oroande är att distributionen i allt högre&lt;br&gt;grad riktar sig mot ungdomar. Den tidigare redovisade attitydunder-&lt;br&gt;sökningen bland 2 600 svenskar mellan 15 och 75 år visar att 72 pro-&lt;br&gt;cent av ungdomar mellan 15 och 24 år tror sig kunna skaffa ett par liter&lt;br&gt;hembränt inom ett par dagar. När det gäller smuggelsprit är motsva-&lt;br&gt;rande siffra 22 procent. Tillgängligheten i kombination med lägre pri-&lt;br&gt;ser och avsaknad av åldersgräns för inköp av svartsprit innebär enligt&lt;br&gt;arbetsgruppens mening ett allvarligt hot mot den uppväxande genera-&lt;br&gt;tionen. Ett annat skäl är att det torde medföra betydande svårigheter att&lt;br&gt;bevisa om innehavet verkligen är avsett för eget bruk eller om det är en&lt;br&gt;förberedelse för försäljning. Vidare skulle det försvåra för tillverkarna&lt;br&gt;och försäljarna av svartsprit att fa avsättning för sina produkter om&lt;br&gt;innehav för eget bruk kriminaliserades. Ovan nämnda enkätundersök-&lt;br&gt;ning visar att en majoritet (60 procent) vill kriminalisera köp av svart-&lt;br&gt;sprit. En kriminalisering av allt innehav av svartsprit skulle därigenom&lt;br&gt;troligen inte uppfattas som en oskälig åtgärd. Man kan heller inte&lt;br&gt;bortse från den opinionsbildande kraft som finns i lagstiftningsinstitu-&lt;br&gt;tet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller enligt alkohollagen att olovlig försäljning av alko-&lt;br&gt;holdrycker kan straffas med böter eller fängelse i högst två år (10 kap.&lt;br&gt;2 §). Är brottet grovt, t.ex. om verksamheten har bedrivits yrkesmässigt&lt;br&gt;eller i större omfattning, kan fängelsestraff i högst fyra år dömas ut&lt;br&gt;(10 kap. 3 §). Innehav av spritdrycker, vin och starköl i uppenbart syfte&lt;br&gt;att olovligen sälja dem är också straffbart (10 kap. 5 §). För köparen har&lt;br&gt;dock inte föreskrivits något straffrättsligt ansvar i dessa situationer. De&lt;br&gt;inköpta dryckerna kan emellertid tas i beslag och förverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1960:418) om straff för varusmuggling anges att den som för-&lt;br&gt;värvar, forslar, döljer, förvarar eller avyttrar gods som varit föremål för&lt;br&gt;varusmuggling döms, om gärningen sker uppsåtligen, för olovlig befatt-&lt;br&gt;ning med smuggelgods till böter eller fängelse i högst två år. Om gär-&lt;br&gt;ningsmannen inte insåg, men hade skälig anledning anta att godset varit&lt;br&gt;föremål för smuggling, utdöms böter. Någon ändring i sak av denna&lt;br&gt;bestämmelse har inte föreslagits i promemorian Ds 1998:53 Ny smugg-&lt;br&gt;lingslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jämförelse kan nämnas att all befattning med narkotika, som inte&lt;br&gt;är medicinskt motiverad, är straffbelagd. Enligt narkotikastrafflagen&lt;br&gt;(1968:64) kan den som innehar, brukar eller tar annan befattning med&lt;br&gt;narkotika dömas till fängelse i högst tre år eller om brottet är att anse&lt;br&gt;som ringa till böter eller fängelse i högst sex månader. En annan före-&lt;br&gt;teelse som samhället har markerat mot är användning av dopningsmedel.&lt;br&gt;Enligt lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel kan den&lt;br&gt;som överlåter, framställer, förvärvar i överlåtelsesyfte, bjuder ut till för-&lt;br&gt;säljning, innehar eller brukar förbjudna dopningsmedel dömas till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst två år. Den som för in olovliga dopningsmedel till&lt;br&gt;landet kan enligt lagen jämförd med lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling dömas till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen framhåller i sitt remissvar den grundläggande principen&lt;br&gt;inom svensk lagstiftning att handlingar som riktar sig enbart mot den&lt;br&gt;egna personen eller mot eget intresse vanligtvis inte skall vara straff-&lt;br&gt;belagda. Exemplen ovan visar emellertid att undantag från denna regel&lt;br&gt;förekommer inom andra områden. Det har också visats att inköpt illegal&lt;br&gt;sprit ofta säljs vidare, bl.a. till ungdomar. Hanteringen av illegal sprit kan&lt;br&gt;därför inte ses som en isolerad handling riktad enbart mot den egna per-&lt;br&gt;sonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svartspritsutredningen redovisas en intervjuundersökning med&lt;br&gt;2 600 personer i åldrarna 15-75 år som genomfördes av TEMO år 1997.&lt;br&gt;När det gäller attityderna till försäljning och köp av hembränt framgick&lt;br&gt;att 93 procent av de tillfrågade instämde i påståendet att det är ett allvar-&lt;br&gt;ligt brott att sälja hemtillverkad sprit till ungdom under 20 år. På frågan&lt;br&gt;om det är ett allvarligt brott att sälja till vuxna var det 79 procent som&lt;br&gt;svarade att så var fallet. Man lät även de intervjuade ta ställning till&lt;br&gt;påståendet ”Man borde ändra lagen så att det blev straffbart att köpa&lt;br&gt;hemtillverkad sprit”. Nära två tredjedelar, 62 procent, instämde i detta&lt;br&gt;påstående. Under hösten 1998 genomförde TEMO en ny intervjuunder-&lt;br&gt;sökning, denna gång omfattande 5 000 personer. En av frågorna var om&lt;br&gt;det bör vara straffbart att köpa svartsprit. Av respondentema var 64 pro-&lt;br&gt;cent för förslag om kriminalisering, och endast 19 procent mot. Därmed&lt;br&gt;torde det kunna sägas vara relativt väl belagt att det finns en folkvilja för&lt;br&gt;att förbjuda köp av illegal sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesmässig import och partihandel skall enligt regeringens förslag fa&lt;br&gt;bedrivas endast av dem som har blivit godkända som upplagshavare eller&lt;br&gt;registrerade som varumottagare. Distansförsäljning till privatpersoner&lt;br&gt;föreslås även fortsättningsvis vara otillåten, medan det däremot föreslås&lt;br&gt;att det under vissa förutsättningar skall vara tillåtet att skicka sprit-&lt;br&gt;drycker, vin eller starköl som gåva till en enskild person i Sverige. Denna&lt;br&gt;sistnämnda möjlighet kan enligt Alkoholutredningen locka vissa personer&lt;br&gt;att bedriva distansförsäljning under täckmantel av gåva. Ett förbud mot&lt;br&gt;distansförsäljning måste därför enligt utredningen följas upp med någon&lt;br&gt;form av straffansvar för den som bryter mot bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är dock införsel genom distansförsälj-&lt;br&gt;ning redan idag kriminaliserad bl.a. genom varusmugglingslagen. Dels&lt;br&gt;kan den som för in eller tar emot alkoholdrycker utan att vara behörig&lt;br&gt;därtill dömas för varusmugglingsbrott, dels kan köparen dömas till olov-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lig befattning med smuggelgods. Härutöver kan även ansvar enligt alko-&lt;br&gt;hollagen komma i fråga i dessa situationer. Mot denna bakgrund anser&lt;br&gt;regeringen att det saknas anledning att ytterligare straffbelägga förfaran-&lt;br&gt;den i samband med distansköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholutredningens förslag omfattar dock fler situationer än enbart&lt;br&gt;köp av olovligen tillverkad sprit och distansförsäljning. Framför allt träf-&lt;br&gt;far förbudet det som brukar benämnas langning, nämligen lovligen till-&lt;br&gt;verkad och inköpt alkohol som olovligen säljs direkt till konsumenter.&lt;br&gt;Det föreligger dock vissa skillnader mellan olovligt tillverkad sprit och&lt;br&gt;alkoholdrycker som är föremål för langning, inte minst därigenom att den&lt;br&gt;olovligt tillverkade spriten inte varit föremål för någon beskattning.&lt;br&gt;Regeringen anser vid en samlad bedömning att det skulle föra för långt&lt;br&gt;att kriminalisera även köpet av s.k. langad sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringen finns det däremot starka skäl som talar för en krimi-&lt;br&gt;nalisering av förvärv och innehav av olovligt tillverkad sprit eller sprit-&lt;br&gt;dryck. Tillverknings- och försäljningsledet är redan straffbelagt. Vad det&lt;br&gt;nu gäller är alltså frågan om det dessutom bör införas ett ansvar för den&lt;br&gt;köpare som i full medvetenhet om att drycken är olovligt tillverkad ändå&lt;br&gt;köper eller innehar den. Enligt regeringens mening finns knappast skäl&lt;br&gt;att vidhålla att ett sådant förfarande bör vara straffritt. Köpet och inne-&lt;br&gt;havet är del i en transaktion, handling eller företeelse som redan är kri-&lt;br&gt;minaliserad. För gemene man torde det också framstå som mer logiskt att&lt;br&gt;såväl försäljningen som köpet är olagligt. Regeringen föreslår sålunda&lt;br&gt;nya straffbestämmelser i alkohollagen och i lagen om försäljning av tek-&lt;br&gt;nisk sprit m.m. som öppnar möjligheten att ingripa också mot den som&lt;br&gt;förvärvar eller innehar olovligt tillverkad sprit eller spritdryck respektive&lt;br&gt;den som förvärvar eller innehar teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat&lt;br&gt;som renats från denatureringsmedel. En sådan straffrättslig skärpning&lt;br&gt;skulle troligen fa en moralhöjande verkan, och även underlätta polisens&lt;br&gt;bekämpning av hembränd eller på annat sätt olovligt tillverkad eller&lt;br&gt;renad sprit. För detta ändamål avser regeringen att ge polisen förstärkta&lt;br&gt;resurser, se avsnitt 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan anmärkas att Lagrådet påpekat att definitionerna&lt;br&gt;av sprit, spritdrycker och vin i 1 kap. alkohollagen i visst avseende fått en&lt;br&gt;mindre lyckad utformning. Lagrådet har härvid hänvisat till en brott-&lt;br&gt;målsdom i Svea hovrätt i december 1998. Regeringen har redan överläm-&lt;br&gt;nat denna dom till Alkoholutredningen. Utredningen skall redovisa sitt&lt;br&gt;uppdrag till regeringen senast den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alkoholreklam&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande reglering&amp;nbsp;av alkoholreklamen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;11.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alkoholreklamlagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för marknadsföringen av alkoholdrycker finns i lagen&lt;br&gt;(1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker, den s.k. alkoholreklamlagen. Lagen är tillämplig på närings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;idkares marknadsföring som avser alkoholdrycker och som vänder sig till&lt;br&gt;konsumenter. Med alkoholdryck förstås spritdrycker, vin, starköl och öl i&lt;br&gt;den betydelse de beteckningarna har i 1 kap. 4-6 §§ alkohollagen. Med&lt;br&gt;alkoholdryck förstås en dryck som innehåller mer än 2,25 volymprocent&lt;br&gt;alkohol (1 kap. 3 § alkohollagen). Alkoholreklamlagen gäller därför inte&lt;br&gt;för marknadsföring av lättdrycker, t.ex. lättöl. Begreppen marknads-&lt;br&gt;föring, näringsidkare och konsument har samma innebörd som i mark-&lt;br&gt;nadsföringslagen (1975:1418) i dess dåvarande lydelse (jämför prop.&lt;br&gt;1977/78:178 s. 47 f. med där angivna hänvisningar). Till skillnad mot&lt;br&gt;vad som gäller enligt marknadsföringslagen (1995:450) är det endast&lt;br&gt;avsättningsfrämjande åtgärder som omfattas av alkoholreklamlagen.&lt;br&gt;Näringsidkare är var och en som yrkesmässigt bedriver verksamhet av&lt;br&gt;ekonomisk art, både fysiska och juridiska personer. Om näringsidkaren&lt;br&gt;är producent eller återförsäljare saknar i princip betydelse för tillämp-&lt;br&gt;ningen. Som konsumenter anses i första hand privatpersoner, men också&lt;br&gt;andra som förvärvar varor eller tjänster för slutlig konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanför lagens tillämpningsområde faller således marknadsföring rik-&lt;br&gt;tad till andra än konsumenter, t.ex. återförsäljare eller intressenter i bran-&lt;br&gt;schen. Vidare faller svenska näringsidkares marknadsföring på utländska&lt;br&gt;marknader utanför lagens tillämpningsområde. Var marknadsförings-&lt;br&gt;åtgärderna har sitt ursprung saknar däremot betydelse. Alkoholreklam-&lt;br&gt;lagen kan bli tillämplig på reklammaterial som producerats i annat land&lt;br&gt;men som distribueras till svenska konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på särskild måttfullhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § första stycket alkoholreklamlagen anges som en grundregel för&lt;br&gt;alkoholreklam att med hänsyn till de hälsorisker som är förbundna med&lt;br&gt;bruk av alkohol särskild måttfullhet skall iakttas vid marknadsföring av&lt;br&gt;alkoholdryck. Vad som därvid särskilt skall beaktas är att en reklam-&lt;br&gt;eller annan marknadsföringsåtgärd inte far vara påträngande eller upp-&lt;br&gt;sökande eller uppmana till bruk av alkohol. Uttrycket ”uppmana” skall&lt;br&gt;ses i en mer aktiv mening. Syftet bakom kravet på särskild måttfullhet är&lt;br&gt;att säkerställa att marknadsföringen inte medverkar till att vidmakthålla&lt;br&gt;eller öka konsumtionen av alkohol och inte heller bidrar till en positiv&lt;br&gt;inställning till bruket av dessa varor. Även om konsumenter måste få&lt;br&gt;tillgång till relevant produktinformation, har det ansetts att det bör krävas&lt;br&gt;av näringsidkare en stark begränsning och en stark återhållsamhet både&lt;br&gt;när det gäller reklamens spridningsvägar och innehåll samt när det gäller&lt;br&gt;andra marknadsföringsmetoder. Kravet på särskild måttfullhet gäller val&lt;br&gt;av reklammedel (reklambärare), reklamens innehåll och utformning samt&lt;br&gt;särskilda marknadsföringsmetoder. Som exempel på reklammedel som&lt;br&gt;inte uppfyller kravet på särskild måttfullhet har under förarbetena nämnts&lt;br&gt;direktreklam och utomhusreklam. Bildmässigt bör reklamen inskränkas&lt;br&gt;till att visa själva varan och vad som på ett naturligt sätt hänger samman&lt;br&gt;med den, exempelvis förpackningen och vissa tillbehör. Också budska-&lt;br&gt;pets utförlighet, typografi och layout skall bedömas i belysning av kravet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på särskild måttfullhet. Konsumentverket har utfärdat riktlinjer for lagens Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;närmare tillämpning, se avsnitt 11.1.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonseringsförbuden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § andra och tredje styckena alkoholreklamlagen gäller vissa&lt;br&gt;annonseringsförbud. Annonseringsförbuden möjliggörs genom regle-&lt;br&gt;ringen i 1 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 12 § yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen som anger att den grundlagsskyddade yttrande- och&lt;br&gt;tryckfriheten inte hindrar att det i lag meddelas förbud mot kommersiell&lt;br&gt;annons i den mån annonsen används vid marknadsföring av alkoholhal-&lt;br&gt;tiga drycker eller tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i 2 § andra stycket får vid marknadsföring av&lt;br&gt;alkoholdryck inte användas kommersiell annons i ljudradio- eller tele-&lt;br&gt;visionsprogram. Detta gäller även för sådana TV-sändningar över satellit&lt;br&gt;som omfattas av radio- och TV-lagen (1996:844). Annonsförbudet i&lt;br&gt;radio och TV gäller också öl (folköl).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § tredje stycket får vid marknadsföring av spritdryck, vin eller&lt;br&gt;starköl inte användas kommersiell annons i periodisk skrift eller annan&lt;br&gt;skrift på vilken tryckfrihetsförordningen är tillämplig och som med avse-&lt;br&gt;ende på ordningen för dess utgivning är jämförbar med periodisk skrift&lt;br&gt;(jämför prop. 1977/78:178 s. 32 ff. och s. 48 ff.). Förbudet omfattar inte&lt;br&gt;öl (folköl). Annonsering för sådant öl måste dock uppfylla det grund-&lt;br&gt;läggande kravet på särskild måttfullhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med periodisk skrift förstås enligt 1 kap. 7 § första stycket tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen tidning, tidskrift eller annan sådan tryckt skrift, som&lt;br&gt;enligt utgivningsplanen är avsedd att under en bestämd titel utges på sär-&lt;br&gt;skilda tider med minst fyra nummer eller häften årligen. Att skriftens titel&lt;br&gt;mellan utgivningarna undergår mindre förändringar behöver inte medföra&lt;br&gt;att annonsförbudet sätts ur spel. Till periodiska skrifter räknas löpsedlar&lt;br&gt;och bilagor som hör ihop med tidningen eller tidskriften. Annonsförbudet&lt;br&gt;gäller också sådana skrifter som är jämförbara med periodisk skrift, dvs.&lt;br&gt;sådana tidningar eller tidskrifter som kommer ut med viss periodicitet&lt;br&gt;utan att utgivningen uppgår till fyra nummer per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kommersiell annons avses, när det gäller tryckta skrifter, fram-&lt;br&gt;ställningar som för det första kan sägas ingå i en annons. Redaktionell&lt;br&gt;text är således helt skyddad av tryckfrihetsförordningen. På motsvarande&lt;br&gt;sätt är vad som faller utanför begreppet kommersiell annons på ljudradio-&lt;br&gt;och televisionsområdet skyddat av bestämmelserna i yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen. Den rent yttre formen av en text är dock inte utslagsgivande.&lt;br&gt;Även s.k. textreklam kan komma att falla under annonseringsförbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra krävs att annonsen är kommersiell. Detta innebär dels att&lt;br&gt;annonsen skall utgöra ett medel för marknadsföring av en vara, dvs.&lt;br&gt;meddelandet skall vara avsett att främja avsättningen av en vara, dels att&lt;br&gt;annonsen skall ha rent kommersiella förhållanden till föremål, dvs. avse&lt;br&gt;näringsidkarens näringsverksamhet eller där tillhandahållen vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från förbudet undantas annonsering i skrift som tillhandahålls endast&lt;br&gt;på försäljningsställe för alkoholdryck, se 2 § tredje stycket andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meningen alkoholreklamlagen, dvs. i huvudsak i Systembolagets butiker&lt;br&gt;eller på restauranger. Marknadsföring i fackpress, t.ex. tidskrifter till&lt;br&gt;återförsäljare av alkoholdrycker, är också tillåten. Förbudet hindrar inte&lt;br&gt;heller att en näringsidkare på uttrycklig begäran av en konsument till-&lt;br&gt;ställer denne sådan skrift. För sådan marknadsföring som nu nämnts gäl-&lt;br&gt;ler dock det grundläggande kravet på särskild måttfullhet. Under annons-&lt;br&gt;förbudet faller inte heller åsiktsannonsering i fråga om alkohol eller de&lt;br&gt;moment i propaganda för övergång från starkare till svagare alko-&lt;br&gt;holdrycker som är inriktade på att påverka allmänhetens alkoholvanor.&lt;br&gt;Likaså faller en annons som härrör från en annan än den som har ett&lt;br&gt;kommersiellt intresse av att avsätta en annonserad vara alltid utanför&lt;br&gt;begreppet kommersiell annons (prop. 1977/78:178 s. 39 och 50 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonser i tidningar for en viss restaurang som samtidigt innehåller en&lt;br&gt;prisupplysning exempelvis vad en ”stor stark” kostar på restaurangen har&lt;br&gt;i praxis ansetts falla utanför förbudet. Inslaget av kommersiell marknads-&lt;br&gt;föring i en sådan annons har bedömts avsevärt svagare än om ett bestämt&lt;br&gt;varumärke nämns samt att det måste anses vara ett konsumentintresse att&lt;br&gt;fa information om restaurangernas priser på olika sorters dryck, jämför&lt;br&gt;Konsumentverkets riktlinjer för marknadsföring av spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl (KOVFS 1979:5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § alkoholreklamlagen finns en erinran om att det finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om marknadsföringsåtgärder också i alkohollagen, se närmast föl-&lt;br&gt;jande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en lagändring den 1 januari 1996 (SFS 1995:453), i samband&lt;br&gt;med att den nya marknadsföringslagen infördes, har i 5 § införts ett&lt;br&gt;bemyndigande för regeringen att med avseende på främmande stat&lt;br&gt;bestämma att det vid marknadsföring av alkoholdrycker inte far användas&lt;br&gt;oriktiga eller vilseledande ursprungsbeteckningar, genom vilka dryckerna&lt;br&gt;direkt eller indirekt anges vara frambragda eller tillverkade i den främ-&lt;br&gt;mande staten eller i en region eller ort i den främmande staten. Det-&lt;br&gt;samma gäller om det äkta ursprunget anges eller om beteckningen&lt;br&gt;används bara i översättning eller är åtföljd av uttryck som ”art”, ”sort”,&lt;br&gt;”typ”, ”kopia” eller liknande uttryck. Geografiska ursprungsbeteckningar&lt;br&gt;på vin- och spritdrycker skall, enligt internationella åtaganden som&lt;br&gt;Sverige har gjort, alltid förbehållas originalvaroma och kan inte tillägnas&lt;br&gt;annan (jämför prop. 1994/95:123 s. 50 ff. och s. 195 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har genom förordningen (1996:1244) om tillämpning av&lt;br&gt;5 § lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av&lt;br&gt;alkoholdrycker beslutat att bestämmelsen skall tillämpas på främmande&lt;br&gt;stat som är ansluten till Madridöverenskommelsen den 14 april 1891&lt;br&gt;angående undertryckande av oriktiga eller vilseledande ursprungsbeteck-&lt;br&gt;ningar på handelsvaror eller som är medlem i Världshandelsorganisatio-&lt;br&gt;nen (WTO). Förordningen trädde i kraft den 1 januari 1997. En handling&lt;br&gt;som strider mot 5 § alkoholreklamlagen skall vid tillämpning av mark-&lt;br&gt;nadsföringslagen anses vara otillbörlig mot konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktioner och tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det marknadsrättsliga sanktionssystemet enligt marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1995:450) är tillämpligt vid överträdelser av reglerna i alkoholreklam-&lt;br&gt;lagen. Handlingar som strider mot det s.k. måttfullhetskravet eller mot&lt;br&gt;annonsförbuden i 2 § alkoholreklamlagen skall vid tillämpningen av 4,&lt;br&gt;14 och 19 §§ marknadsföringslagen anses som otillbörliga mot konsu-&lt;br&gt;menter. Vidare kan s.k. marknadsstömingsavgift utgå vid överträdelse av&lt;br&gt;annonsforbudet i ljudradio- eller TV-program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionssystemet enligt marknadsföringslagen innebär följande. Om&lt;br&gt;en näringsidkare bryter mot alkoholreklamlagen kan näringsidkaren,&lt;br&gt;någon anställd hos honom, någon annan som handlar på hans vägnar eller&lt;br&gt;var och en som i övrigt väsentligt har bidragit till marknadsföringen för-&lt;br&gt;bjudas att fortsätta med marknadsföringen (14 §). Förbudet förenas som&lt;br&gt;regel med vite (19 §). Vitet kan dömas ut först vid sådana nya överträdel-&lt;br&gt;ser som faller inom förbudet. Förbuds- och informationsföreläggande kan&lt;br&gt;i fall som inte är av större vikt meddelas av Konsumentombudsmannen&lt;br&gt;(21 §). Ett sådant föreläggande, som skall förenas med vite, blir gällande&lt;br&gt;som en lagakraftvunnen dom om det godkänns av näringsidkaren inom&lt;br&gt;en av Konsumentombudsmannen föreskriven tid. Regelsystemet står inte&lt;br&gt;till endast Konsumentombudsmannens förfogande. Näringsidkare som&lt;br&gt;berörs, sammanslutningar av konsumenter, löntagare eller näringsidkare&lt;br&gt;kan också väcka talan med yrkande om ett förbud mot en viss marknads-&lt;br&gt;föringsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya marknadsföringslagen (1995:450) har införts ytterli-&lt;br&gt;gare en sanktion, den s.k. marknadsstömingsavgiften (22-28 §§). En&lt;br&gt;näringsidkare kan åläggas att betala en marknadsstömingsavgift om&lt;br&gt;näringsidkaren eller någon som handlar på näringsidkarens vägnar upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet har brutit mot någon s.k. katalogbestäm-&lt;br&gt;melse i marknadsföringslagen. Marknadsstömingsavgift är en direkt-&lt;br&gt;verkande sanktion som kan dömas ut redan första gången en närings-&lt;br&gt;idkare överträder en sådan bestämmelse i marknadsföringslagen. Endast&lt;br&gt;näringsidkare kan träffas av sanktionen. Till skillnad från vad som gäller&lt;br&gt;vid förbudsföreläggande enligt 14 § kan alltså marknadsstömingsavgift&lt;br&gt;inte åläggas anställda eller fysiska personer som inte är näringsidkare.&lt;br&gt;Enligt 3 § alkoholreklamlagen kan endast handlingar som strider mot&lt;br&gt;annonsförbudet i ljudradio- och TV-program medföra marknads-&lt;br&gt;stömingsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentombudsmannen har primär talerätt i fråga om marknads-&lt;br&gt;stömingsavgift. Talan om sådan avgift väcks vid Stockholms tingsrätt.&lt;br&gt;Först om Konsumentombudsmannen har beslutat att inte föra sådan talan&lt;br&gt;far en enskild näringsidkare som berörs av marknadsföringen eller en&lt;br&gt;sammanslutning av näringsidkare väcka talan. Marknadsstömingsavgif-&lt;br&gt;tens storlek bestäms till lägst femtusen och högst fem miljoner kronor.&lt;br&gt;Avgiften far emellertid inte överstiga tio procent av näringsidkarens års-&lt;br&gt;omsättning närmast föregående räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för att annonsförbudet i ljudradio- och TV-program skulle&lt;br&gt;avgiftssanktioneras anfördes i förarbetena att bestämmelsen om förbud&lt;br&gt;mot alkoholreklam i ljudradio- och TV-program avser ett särskilt klan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dervärt beteende och erinrades om att syftet med annonsförbudet är att&lt;br&gt;konsumtionen av alkoholhaltiga drycker inte skall uppmuntras. Vidare&lt;br&gt;ansågs det att annonsforbudet är tillräckligt tydligt för att det skall kunna&lt;br&gt;träffas av en marknadsstömingsavgift (prop. 1995/96:160 s. 136 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En handling som kan medföra avgiftsansvar faller också inom tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet för bestämmelserna om förbud eller ett åläggande vid vite.&lt;br&gt;Även om det är fråga om en prövning av påföljd i anledning av samma&lt;br&gt;förfarande grundas sanktionerna på överträdelser av olika materiella&lt;br&gt;regler. Marknadsstömingsavgift kan dömas ut vid överträdelse av&lt;br&gt;annonsförbudet i ljudradio- och TV-program, om överträdelsen skett&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet. Förbud kan däremot meddelas för mark-&lt;br&gt;nadsföringsåtgärder som strider mot någon av föreskrifterna i alkohol-&lt;br&gt;reklamlagen utan krav på att ett subjektivt rekvisit är uppfyllt. Syftet med&lt;br&gt;förbud och ålägganden är att hindra framtida överträdelser medan avgift&lt;br&gt;ersatt straffet som direktverkande sanktion och alltså avser marknads-&lt;br&gt;föring som redan har bedrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både förbud eller ålägganden och marknadsstömingsavgift kan komma&lt;br&gt;i fråga med anledning av en och samma marknadsföringsåtgärd (prop.&lt;br&gt;1994/95:123 s. 117 ff.). Om det blir aktuellt med talan både om utdö-&lt;br&gt;mande av vite och om åläggande av marknadsstömingsavgift bör dock&lt;br&gt;vitet ges företräde. I det fallet är det nämligen fråga om två direktver-&lt;br&gt;kande sanktioner som har sin grund i samma marknadsrättsliga ända-&lt;br&gt;målsöverväganden. En bestämmelse om detta har tagits in i 23 § mark-&lt;br&gt;nadsföringslagen. Av den framgår att marknadsstömingsavgift inte får&lt;br&gt;åläggas någon för en överträdelse av ett förbud eller en underlåtelse att&lt;br&gt;följa ett föreläggande som har meddelats vid vite.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.1.2 Alkohollagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. alkohollagen har samlats allmänna bestämmelser om försäljning.&lt;br&gt;I 4 § återfinns de alkoholpolitiska grundprinciper som gäller vid försälj-&lt;br&gt;ning av alkoholdrycker. Försäljningen skall skötas på ett sådant sätt att&lt;br&gt;skador i möjligaste mån förhindras. Den som befattar sig med försäljning&lt;br&gt;skall se till att ordning och nykterhet råder på försäljningsstället. Intro-&lt;br&gt;duktion av nya alkoholdrycker får inte ske i strid med bestämmelsen att&lt;br&gt;försäljning skall ske på sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras&lt;br&gt;(jämför bet. 1994/95:SoU9 s. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 5 § första stycket får den som tillverkar, säljer eller för-&lt;br&gt;medlar försäljning av alkoholdrycker i sin rörelse lämna sådan dryck&lt;br&gt;endast i form av varuprov. Enligt andra stycket samma paragraf får vid&lt;br&gt;marknadsföring av tjänster eller vid försäljning av andra varor än alko-&lt;br&gt;holdrycker sådana drycker inte lämnas som gåva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skänka bort eller bjuda på alkoholdrycker är alltså inte tillåtet för&lt;br&gt;att främja försäljningen eller som sälj argument för andra varor. Varupro-&lt;br&gt;ver får lämnas endast till tillståndshavare enligt alkohollagen. I begreppet&lt;br&gt;varuprov ligger i detta sammanhang att det skall vara avsett för någon&lt;br&gt;som har rätt att köpa varan direkt av tillverkaren eller partihandlaren.&lt;br&gt;Livsmedelsbutiker eller restauranger får alltså inte lämna varuprover till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sina kunder. Enligt förarbetena skall dock en allmänt godtagen represen-&lt;br&gt;tation accepteras, liksom att det bjuds på alkoholdryck t.ex. vid invigning&lt;br&gt;av en mässa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare följer av 6 kap. 2 § att servering av alkoholdrycker skall ske&lt;br&gt;med återhållsamhet och inte får föranleda olägenheter i fråga om ordning&lt;br&gt;och nykterhet. Bestämmelsen gäller även för öl (folköl). Enligt 6 kap. 7 §&lt;br&gt;far på ett serveringsställe inte åtgärder vidtas i syfte att förmå någon gäst&lt;br&gt;till inköp av alkoholdrycker. Detta s.k. animeringsförbud tar sikte endast&lt;br&gt;på åtgärder som innebär en aktiv påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.1.3 Marknadsföringslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföringslagen (1995:450) trädde i kraft den 1 januari 1996&lt;br&gt;(prop. 1994/95:123, bet. 1994/95:LU16, rskr. 1994/95:267). I stora delar&lt;br&gt;innebar den nya lagen en kodifiering av Marknadsdomstolens praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföringslagen gäller alla marknadsföringsåtgärder som riktas&lt;br&gt;mot den svenska marknaden oberoende av vad som marknadsförs. Mark-&lt;br&gt;nadsföringslagen är alltså tillämplig också på marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker och lättöl. Lagen syftar till att skydda såväl konsumenter som&lt;br&gt;näringsidkare mot otillbörlig marknadsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § formuleras de grundläggande kraven på marknadsföring. I denna&lt;br&gt;generalklausul anges i första stycket att marknadsföringen skall stämma&lt;br&gt;överens med god marknadsföringssed och även i övrigt vara tillbörlig&lt;br&gt;mot konsumenter och näringsidkare. Med god marknadsföringssed avses&lt;br&gt;god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda&lt;br&gt;konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring av produkter (3 §).&lt;br&gt;Till grund för bedömningen ligger både rättsliga och utomrättsliga nor-&lt;br&gt;mer. Regler om god affärssed finns bl.a. i ICC:s Grundregler för reklam.&lt;br&gt;Marknadsdomstolens praxis och Konsumentverkets riktlinjer är andra&lt;br&gt;källor som skall tjäna som underlag för tolkningen av vad som är god&lt;br&gt;marknadsföringssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I generalklausulen slås vidare fast att näringsidkaren vid marknads-&lt;br&gt;föring skall lämna sådan information som är av särskild betydelse från&lt;br&gt;konsumentsynpunkt (4 § andra stycket). Till skillnad från första stycket&lt;br&gt;är denna bestämmelse tillämplig endast på marknadsföring som riktar sig&lt;br&gt;till konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföringslagen innehåller nio bestämmelser om vissa specifice-&lt;br&gt;rade marknadsföringsåtgärder, och kraven som ställs på dessa (de s.k.&lt;br&gt;katalogbestämmelsema i 5-13 §§)- Katalogbestämmelsema, som inte&lt;br&gt;fanns i den tidigare gällande marknadsföringslagen, rör följande frågor:&lt;br&gt;reklamidentifiering (5 §), vilseledande reklam (6 §), vilseledande för-&lt;br&gt;packningsstorlekar (7 §), vilseledande efterbildningar (8 §), konkurs-&lt;br&gt;utförsäljningar (9 §), utförsäljningar (10 §), realisationer (11 §), obe-&lt;br&gt;ställda produkter (12 §) och förmånserbjudanden (13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av katalogbestämmelsema är det främst 5-8, 12 och 13 §§ som är av&lt;br&gt;intresse vid bedömningen av marknadsföring av alkoholdrycker och&lt;br&gt;lättöl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 § framgår att all marknadsföring skall utformas och presenteras&lt;br&gt;så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring. Vidare skall&lt;br&gt;det framgå vem som svarar för marknadsföringen. Av bestämmelsen&lt;br&gt;framgår sålunda att det skall finnas vad som kallas en reklamangivelse&lt;br&gt;och en sändarangivelse. Av bestämmelsen följer att kommersiella annon-&lt;br&gt;ser inte får presenteras som redaktionell text och att reklamblad inte får&lt;br&gt;se ut som en tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § om vilseledande reklam sägs att näringsidkaren vid marknads-&lt;br&gt;föringen inte får använda påståenden eller andra framställningar som är&lt;br&gt;vilseledande i fråga om hans egen eller någon annan näringsidkares&lt;br&gt;näringsverksamhet. Detta gäller särskilt framställningar som avser pro-&lt;br&gt;duktens art, mängd, kvalitet och andra egenskaper, dess ursprung,&lt;br&gt;användning och inverkan på hälsa eller miljö samt produktens pris, grun-&lt;br&gt;derna för prissättningen och betalningsvilkoren. Vidare gäller det särskilt&lt;br&gt;framställningar som avser näringsidkarens egna eller andra näringsidka-&lt;br&gt;res kvalifikationer, ställning på marknaden, kännetecken och andra&lt;br&gt;rättigheter samt, slutligen, belöningar och utmärkelser som har tilldelats&lt;br&gt;näringsidkaren. Exemplen i bestämmelsen bygger på bl.a. EG:s direktiv&lt;br&gt;om vilseledande reklam. Framställningar är ett vitt begrepp; med fram-&lt;br&gt;ställning avses ord, bild, tecken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkt för bedömningen av om reklam är vilseledande eller ej&lt;br&gt;är det helhetsintryck reklamen förmedlar. Jämförande reklam kan godtas&lt;br&gt;om den är vederhäftig. Reservationslösa påståenden som inte kan styrkas&lt;br&gt;är i regel inte godtagbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § regleras frågan om vilseledande förpackningar. Av bestämmelsen&lt;br&gt;framgår att en näringsidkare inte får använda förpackningar som genom&lt;br&gt;sin storlek eller yttre utformning i övrigt är vilseledande i fråga om pro-&lt;br&gt;duktens mängd, storlek eller form. Som en allmän princip har Marknads-&lt;br&gt;domstolen uttalat att en förpackning inte skall ges större dimensioner än&lt;br&gt;vad innehållet kräver. Undantag kan ske där förvarings- eller distribu-&lt;br&gt;tionstekniska skäl föranleder att förpackningen måste ges en utformning&lt;br&gt;som avviker från innehållets form. Vilseledande texter, bilder, färger&lt;br&gt;eller teckningar på förpackningar bedöms enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 § får en näringsidkare vid marknadsföring inte använda efter-&lt;br&gt;bildningar som är vilseledande genom att de lätt kan förväxlas med&lt;br&gt;någon annan näringsidkares kända och särpräglade produkter. Detta gäl-&lt;br&gt;ler dock inte efterbildningar vilkas utformning huvudsakligen tjänar till&lt;br&gt;att göra produkten funktionell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare får alltså inte använda sådana efterbildningar av andra&lt;br&gt;näringsidkares kända och särpräglade produkter som är vilseledande i&lt;br&gt;fråga om produktens kommersiella ursprung. En produkt anses särpräg-&lt;br&gt;lad om dess utformning har en särskiljande funktion, dvs. har till ända-&lt;br&gt;mål att ge produkten ett utseende som i estetiskt hänseende skiljer den&lt;br&gt;från andra produkter. En utformning som är tekniskt eller funktionellt&lt;br&gt;betingad och som främst tjänar till att göra produkten ändamålsenlig är&lt;br&gt;alltså inte särpräglad. Med att produkten skall vara känd på marknaden&lt;br&gt;åsyftas att den skall vara känd på sådant sätt att den förknippas med en&lt;br&gt;viss näringsidkares produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 12 § framgår att en näringsidkare vid marknadsföringen inte in-&lt;br&gt;leverera produkter som inte uttryckligen beställts och därvid vilseleda&lt;br&gt;mottagaren om hans betalningsskyldighet. Vidare innehåller 12 § ett för-&lt;br&gt;bud mot att skicka falska fakturor och dylikt. Bestämmelsen tar sålunda&lt;br&gt;upp negativa säljmetoder eller negativ avtalsbindning. Näringsidkaren far&lt;br&gt;inte utnyttja någons okunnighet om vad som krävs för ett bindande avtal.&lt;br&gt;Bestämmelsen reglerar endast de fall där mottagaren blir vilseledd om sin&lt;br&gt;betalningsskyldighet. Leverans av obeställda produkter kan, även där det&lt;br&gt;inte förekommer något vilseledande, vara otillbörligt och således träffas&lt;br&gt;av generalklausulen om god marknadsföringssed i 4 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 § regleras bl.a. förmånserbjudanden i form av s.k. kombinerade&lt;br&gt;utbud. Näringsidkaren åläggs genom bestämmelsen en informationsskyl-&lt;br&gt;dighet som syftar till att säkerställa att köparen far den information som&lt;br&gt;är nödvändig för att riktigt kunna bedöma sådana erbjudanden. Informa-&lt;br&gt;tionsskyldigheten omfattar villkoren för att utnyttja erbjudandet, t.ex. att&lt;br&gt;erbjudandet gäller endast under förutsättning av att ett visst antal av en&lt;br&gt;vara köps, erbjudandets beskaffenhet och värde samt de tidsgränser och&lt;br&gt;andra begränsningar som gäller för erbjudandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 11.1.1 har redogjorts översiktligt för marknadsföringslagens&lt;br&gt;sanktionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.1.4 Radio-och TV-lagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-lagen (1996:844) gäller för ljudradio- och televisions-&lt;br&gt;sändningar till allmänheten samt innehållet i sådana sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagstiftningens reklambegrepp är detsamma som marknads-&lt;br&gt;rättens. Det krävs att ett avsättnings- eller tillgångsfrämjande syfte före-&lt;br&gt;ligger för att en åtgärd skall falla under reklambegreppet. Såväl reklam i&lt;br&gt;traditionell mening som reklam för kommande program&lt;br&gt;(programglimtar), sponsringsmeddelanden och försäljningsprogram har&lt;br&gt;normalt avsättningsfrämjande syfte (prop. 1995/96:160 s. 109 f.).&lt;br&gt;Bestämmelserna om reklam gäller dock inte den reklam som den sän-&lt;br&gt;dande gör för sin egen verksamhet (7 kap. 12 § radio- och TV-lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsiktsannonser och andra program som inte är reklam men som sänds&lt;br&gt;på uppdrag av någon annan än programföretaget omfattas varken av&lt;br&gt;begreppet marknadsföring eller reklambegreppet. I likhet med vad som&lt;br&gt;gäller för reklam far dock sådana program bara sändas under annonstid.&lt;br&gt;Med annonstid avses sändningstid som inleds och avslutas med en sär-&lt;br&gt;skild signatur som markerar att den som sänder under den angivna tiden i&lt;br&gt;huvudsak gör detta på uppdrag av annan. Den sammanfattande benäm-&lt;br&gt;ningen på de program som får sändas endast under annonstid är annons.&lt;br&gt;Av 7 kap. 1 § tredje stycket framgår att med annonser avses reklam samt&lt;br&gt;sändningar som utan att vara reklam sänds på uppdrag av någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om reklam och andra annonser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 3 § första stycket radio- och TV-lagen far villkor för sänd-&lt;br&gt;ningstillstånd avse förbud mot att sända reklam eller andra annonser och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även andra sponsrade program än sådana som regleras av radio- och TV-&lt;br&gt;lagen, se 7 kap. 8 § andra stycket och 9 §. Att regeringen får ställa villkor&lt;br&gt;om reklamförbud innefattar också att regeringen kan ställa villkor för&lt;br&gt;reklamen samt ange strängare villkor för andra annonser och för spons-&lt;br&gt;rade program (prop. 1995/96:160 s. 165 f.). Villkor om reklamförbud&lt;br&gt;gäller i dag för Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om reklam och annan annonsering finns i 7 kap. radio- och TV-&lt;br&gt;lagen. Det bör dock understrykas att det är marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1995:450) som gäller i fråga om tillbörligheten i reklam som sänds i&lt;br&gt;radio eller TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 1 § framgår att en annons skall särskiljas från de övriga&lt;br&gt;sändningarna genom en signatur. I televisionen skall signaturen bestå av&lt;br&gt;både ljud och bild. Om själva reklamidentifieringen hänvisas till 5 §&lt;br&gt;marknadsföringslagen. Kapitlet innehåller vidare vissa föreskrifter för&lt;br&gt;annonstidema, dels för hur stor del av sändningarna som får utgöra&lt;br&gt;annonstid, dels för den sammanlagda annonstiden vid ett visst givet till-&lt;br&gt;fälle (5 och 6 §§). Som huvudregel skall annonser sändas mellan pro-&lt;br&gt;grammen (7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 8 § handlar om sponsring. Av bestämmelsen framgår att om ett&lt;br&gt;program som inte är annons helt eller delvis har bekostats av någon&lt;br&gt;annan än den som bedriver sändningsverksamheten eller som framställer&lt;br&gt;audiovisuella verk, dvs. ett sponsrat program, skall det på ett lämpligt&lt;br&gt;sätt i böljan och i slutet av programmet eller vid ett av tillfällena anges&lt;br&gt;vem eller vilka bidragsgivarna är. En uppgift om vem som har sponsrat&lt;br&gt;programmet är i regel att anse som reklam och är därmed enligt 7 kap.&lt;br&gt;1 § tredje stycket en annons. Uppgiften skall därför lämnas mellan pro-&lt;br&gt;grammen eller i pauserna på det sätt som anges i 7 §. Någon signatur&lt;br&gt;behöver emellertid inte omge uppgiften om bidragsgivaren/ama. Ett pro-&lt;br&gt;gram som handlar om nyheter eller nyhetskommentarer får inte sponsras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 9 § innehåller en erinran om att det finns bestämmelser om för-&lt;br&gt;bud mot reklam för alkoholdrycker i alkoholreklamlagen. Av lagrummet&lt;br&gt;framgår också att ett program inte får sponsras av någon, vars huvudsak-&lt;br&gt;liga verksamhet gäller tillverkning eller försäljning av alkoholdrycker.&lt;br&gt;Som nyss nämnts är redan ett sponsringsmeddelande normalt att anse&lt;br&gt;som reklam och därför otillåtet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediets särskilda genomslagskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 kap. 2 § 9 framgår att ett villkor för sändningstillstånd får avse&lt;br&gt;skyldighet att ta hänsyn till ljudradions och televisionens särskilda&lt;br&gt;genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt&lt;br&gt;tiden för sändning av programmen. Med uttrycket ljudradions och tele-&lt;br&gt;visionens särskilda genomslagskraft avses att medierna vänder sig till&lt;br&gt;hemmen och till en stor allmän publik samt att programmen kan påverka&lt;br&gt;lyssnare och tittare starkt (prop. 1990/91:149 s. 141 f.). Frågan om hur&lt;br&gt;alkohol- och narkotikabruk speglas i programmen omfattas av denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelse. Varsamhet skall sålunda iakttas med att visa program som Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;på ett felaktigt sätt speglar bruk av alkohol eller narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Otillbörligt gynnande av kommersiella intressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i 6 kap. 4 § radio- och TV-lagen framgår att program&lt;br&gt;som inte är reklam inte på ett otillbörligt sätt far gynna kommersiella&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programinslag som innebär att ett kommersiellt intresse gynnas faller&lt;br&gt;utanför reklambegreppet om inslaget sänds i nyhetsförmedlande, åsikts-&lt;br&gt;bildande, förströelse- eller underhållningssyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett gynnande av ett kommersiellt intresse mot vederlag skall&lt;br&gt;anses föreligga krävs att vederlaget tillgodogörs programföretaget. För-&lt;br&gt;budet mot att annars på ett otillbörligt sätt gynna ett kommersiellt&lt;br&gt;intresse tillkom med tanke på främst varuexponeringen i TV-program,&lt;br&gt;s.k. produktplacering. I lagens förarbeten angavs att varuexponering i TV&lt;br&gt;kan förekomma som gynnande mot vederlag men att det mer praktiska&lt;br&gt;fallet är när ett programföretag på grund av att det i ett program har gyn-&lt;br&gt;nat ett visst kommersiellt intresse slipper vissa utgifter som annars skulle&lt;br&gt;ha belastat företaget. Programföretaget uppnår den ekonomiska fördelen&lt;br&gt;genom att i programmet fokusera vissa produkter eller varumärken på ett&lt;br&gt;sätt som har reklamvärde för en viss näringsidkare. I förarbetena anförs&lt;br&gt;härom bl.a. följande. ”Om det i ett program förekommer en markant&lt;br&gt;fokusering av en produkt eller ett varumärke och detta inte för tittaren&lt;br&gt;framstår som motiverat med hänsyn till något informativt eller under-&lt;br&gt;hållande syfte hos programföretaget kan man misstänka att företaget har&lt;br&gt;haft ekonomisk fördel av åtgärden. Oavsett hur det förhåller sig med den&lt;br&gt;ekonomiska fördelen kan det emellertid finnas skäl för bedömningen att&lt;br&gt;företaget i programverksamheten på ett otillbörligt sätt har gynnat ett&lt;br&gt;kommersiellt intresse. Man bör dock skilja mellan program som pro-&lt;br&gt;gramföretaget självt har producerat och program till vilka företaget bara&lt;br&gt;har köpt visningsrätten, t.ex. långfilmer. När det gäller program av det&lt;br&gt;senare slaget kan det vara omöjligt för programföretaget att undvika att&lt;br&gt;en produkt fokuseras på ett sätt som har ett reklamvärde för en närings-&lt;br&gt;idkare utan att inkräkta på programmet som ett upphovsrättsligt skyddat&lt;br&gt;verk. Om gynnande av ett kommersiellt intresse på ett otillbörligt sätt kan&lt;br&gt;man också ha anledning att tala i vissa situationer då en medverkande i&lt;br&gt;ett programföretags sändningar har yttrat sig på ett avsättningsffämjande&lt;br&gt;sätt om en produkt och av näringsidkaren fått betalt för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att något som sänds bör betraktas som reklam medför&lt;br&gt;å andra sidan inte nödvändigtvis att ett kommersiellt intresse gynnas på&lt;br&gt;ett otillbörligt sätt. När ett programföretag sänder reklam utan att detta&lt;br&gt;anses stå i strid med radiolagens krav på opartiskhet, bör det således inte&lt;br&gt;anses vara fråga om att gynna ett kommersiellt intresse på ett otillbörligt&lt;br&gt;sätt” (prop. 1990/91:149 s. 141 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i den radiorättsliga lagstiftningen riktar sig till program-&lt;br&gt;företagen. En annonsör kan inte drabbas av sanktioner enligt de radio-&lt;br&gt;rättsliga lagarna. Om en annons har ett innehåll mot alkoholreklamförbu-&lt;br&gt;det är det möjligt för Granskningsnämnden för radio och TV att ingripa&lt;br&gt;mot programföretaget medan Konsumentombudsmannen kan ingripa mot&lt;br&gt;annonsören. Konsumentombudsmannen skulle dock också kunna ingripa&lt;br&gt;mot programföretaget, eftersom företaget kan anses ha medverkat till&lt;br&gt;överträdelsen (prop. 1994/95:123 s. 102 och prop. 1995/96:160 s. 108).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.1.5 Konsumentverkets riktlinj er&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor&lt;br&gt;med huvudansvar för att genomföra den statliga konsumentpolitiken (1 §&lt;br&gt;förordningen [1995:868] med instruktion för Konsumentverket). De&lt;br&gt;övergripande mål som gäller för verksamheten är desamma som gäller&lt;br&gt;för konsumentpolitiken, dvs. att ge hushållen goda möjligheter att&lt;br&gt;utnyttja sina ekonomiska och andra resurser effektivt, att ge konsumen-&lt;br&gt;terna en stark ställning på marknaden, att skydda konsumenternas hälsa&lt;br&gt;och säkerhet, och att medverka till att sådana produktions- och konsum-&lt;br&gt;tionsmönster utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar&lt;br&gt;till en långsiktigt hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sin instruktion far Konsumentverket utarbeta riktlinjer för&lt;br&gt;näringsidkamas marknadsföring och utformning av varor, tjänster och&lt;br&gt;andra nyttigheter. Sådana riktlinjer utarbetas efter överläggningar med&lt;br&gt;företrädare för den berörda branschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverkets generaldirektör är chef för verket. Generaldirektö-&lt;br&gt;ren är också Konsumentombudsman (KO). Konsumentverket/KO hand-&lt;br&gt;lägger huvudsakligen ärenden enligt produktsäkerhetslagen, avtalsvill-&lt;br&gt;korslagen och marknadsföringslagen (till vilken senare lag också alko-&lt;br&gt;holreklamlagen hänvisar). KO utfärdar förelägganden, ansöker om vitets&lt;br&gt;utdömande och för talan i mål enligt marknadsföringslagen, avtalsvill-&lt;br&gt;korslagen och produktsäkerhetslagen. I sin tillsynsverksamhet bevakar&lt;br&gt;Konsumentverket marknaden bl.a. genom att sprida information om&lt;br&gt;genomförda undersökningar. På det sättet påverkas marknaden indirekt.&lt;br&gt;Tillsynen sker också i prövningen av olika ärenden. Konsumentverket tar&lt;br&gt;emot ca 3 500 anmälningar per år, varav ca 60 rör alkoholreklam. Mer-&lt;br&gt;parten av anmälningarna kommer från enskilda konsumenter, men också&lt;br&gt;konsumentvägledare och näringsidkare står bakom en hel del av anmäl-&lt;br&gt;ningarna. Verket tar också upp ärenden på eget initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har efter överläggningar med branschföreträdare&lt;br&gt;utfärdat riktlinjer för marknadsföringen av alkoholdrycker. Riktlinjerna&lt;br&gt;avser reklammedel, reklamens utformning och innehåll samt särskilda&lt;br&gt;marknadsföringsåtgärder. Riktlinjerna gäller vid tillämpningen av alko-&lt;br&gt;holreklamlagen. Iakttas riktlinjerna vid marknadsföringen skall, enligt&lt;br&gt;Konsumentverket, alkoholreklamlagens krav på särskild måttfullhet vara&lt;br&gt;uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker, vin och starköl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Riktlinjer för marknadsföring av spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;(KOVFS 1979:5) framgår bl.a. följande. När det gäller reklammedel sägs&lt;br&gt;att det vid marknadsföring inte får användas följande reklambärare:&lt;br&gt;direktreklam eller annan reklambärare som bygger på direkt hänvändelse&lt;br&gt;till konsument; utomhusreklam, t.ex. reklam på eller vid allmän plats, i&lt;br&gt;eller på allmänt trafikmedel, i vänthall eller liknande, vid allmän idrotts-&lt;br&gt;plats och annan allmän arena, inbegripet reklam vid sportevenemang som&lt;br&gt;är öppet för allmänheten; reklamfilm, högtalarreklam, stillbildsreklam på&lt;br&gt;biografer och teatrar, videogram eller reklam i liknande former. På distri-&lt;br&gt;butionsfordon för spritdryck, vin eller starköl och liknande transport-&lt;br&gt;medel får dock finnas firma- eller varunamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklam far inte förekomma inom sjukhus eller annan vårdinrättning,&lt;br&gt;inom utbildningsanstalt (med undantag för restaurangskola) eller i lokal&lt;br&gt;huvudsakligen avsedd för eller besökt av ungdomar under 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller marknadsföringens innehåll och utformning anges i&lt;br&gt;huvudsak följande. Framställning i bild får inte omfatta annat än särskilt&lt;br&gt;måttfull återgivning av varan eller däri ingående råvara, enstaka flaskor&lt;br&gt;eller burkar samt varumärke eller därmed jämförligt kännetecken. Bilden&lt;br&gt;skall vara neutral i övrigt, dvs. den får inte innehålla föreställande ele-&lt;br&gt;ment, dekor eller annat som kan ge associationer i något konkret avse-&lt;br&gt;ende. På flaska eller burk får dock, förutom varumärken eller dylikt&lt;br&gt;kännetecken, förekomma bild med annat innehåll, om bildens utformning&lt;br&gt;uppfyller kravet på särskild måttfullhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklamtext får endast omfatta sakliga uppgifter om varans art eller typ,&lt;br&gt;såsom årgång, ingående råvaror och framställningsmetod samt varans&lt;br&gt;egenskaper, såsom smak och alkoholhalt; råvarors ursprung, tillverkare&lt;br&gt;och plats för tillverkningen; varans användningssätt och område, t.ex. råd&lt;br&gt;om viss dryck till viss måltid; flaskans/burkens utseende och egenskaper;&lt;br&gt;varans pris samt säljställe. Intygsreklam eller påtagligt värdeomdöme&lt;br&gt;anses inte som saklig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I eller i direkt anslutning till lokaler där spritdrycker, vin eller starköl&lt;br&gt;får säljas får reklam finnas. För tillåtligheten av sådan reklam förutsätts&lt;br&gt;dock att riktlinjerna är uppfyllda. I eller i direkt anslutning till restau-&lt;br&gt;ranger eller andra lokaler där alkoholdrycker får säljas får dock inte före-&lt;br&gt;komma märkesreklam som utgör ett dominerande inslag i miljön, t.ex.&lt;br&gt;omfattande varuexponering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen anges att vissa särskilt uppräknade marknadsföringsåtgärder&lt;br&gt;inte får användas, nämligen utdelning av varuprov eller avsmakning&lt;br&gt;(jämför 3 kap. 5 och 9 §§ alkohollagen), utdelning av presenter, t.ex. glas&lt;br&gt;och korkskruvar, pristävlingar, rabattmärkeserbjudanden eller jämförliga&lt;br&gt;erbjudanden samt kombinationserbjudanden. Kombinationserbjudande&lt;br&gt;med alkoholdryck får dock förekomma om drycken utgör en del av en&lt;br&gt;måltid och alkoholfritt alternativ samtidigt erbjuds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öl (folköl)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Riktlinjer för marknadsföring av öl klass II, dvs. folköl, (KOVFS&lt;br&gt;1979:6) framgår bl.a. följande. När det gäller reklammedel anges att&lt;br&gt;annonser inte får förekomma i veckotidningar eller andra publikationer&lt;br&gt;som riktar sig främst till ungdom under 20 år, på idrottssidor i dagspress&lt;br&gt;eller i idrotts- och sporttidningar. När det gäller tillåtna annonser i perio-&lt;br&gt;diska skrifter eller andra jämförbara skrifter finns vissa begränsningar i&lt;br&gt;fråga om annonsytan. En annons i en dagspress av normalt morgon-&lt;br&gt;tidningsformat får t.ex. inte överstiga en halv sida. Reglerna om annons-&lt;br&gt;format och frekvens gäller dock inte för facktidskrifter som vänder sig&lt;br&gt;till näringsidkare i deras egenskap av tillverkare eller distributörer av öl&lt;br&gt;klass II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller övriga reklambärare anges att direktreklam eller annan&lt;br&gt;reklambärare som bygger på direkt hänvändelse till konsument inte får&lt;br&gt;användas. Sedvanlig brevlådereklam från detaljhandel som omfattar olika&lt;br&gt;varor får dock innehålla uppgift om öl klass II. Vidare får inte vid mark-&lt;br&gt;nadsföring för öl klass II användas utomhusreklam, t.ex. reklam på eller&lt;br&gt;vid allmän plats, i eller på allmänt trafikmedel, i vänthall eller liknande,&lt;br&gt;vid allmän idrottsplats och annan allmän arena, inbegripet reklam vid&lt;br&gt;sportevenemang som är öppet för allmänheten; reklamfilm, högtalar-&lt;br&gt;reklam, stillbildsreklam på biografer och teatrar, videogram eller reklam i&lt;br&gt;liknande former. I direkt anslutning till säljställe får dock anbringas&lt;br&gt;utomhusreklam under förutsättning att reklamen till innehåll och utform-&lt;br&gt;ning är särskilt måttfull. Vidare får på distributionsfordon för öl klass II&lt;br&gt;och liknande transportmedel finnas firma, varunamn, varumärke eller&lt;br&gt;därmed jämförbart kännetecken samt avbildning av förpackning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklam får inte förekomma inom sjukhus eller annan vårdinrättning,&lt;br&gt;inom utbildningsanstalt eller i lokal huvudsakligen avsedd för eller&lt;br&gt;besökt av ungdomar under 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller marknadsföringens innehåll och utformning gäller föl-&lt;br&gt;jande. Framställning i text och bild skall vara saklig, och tyngdpunkten&lt;br&gt;skall ligga på själva varan. I kravet på saklighet ligger att intygsreklam&lt;br&gt;och påtagliga värdeomdömen inte är tillåtna. Framställningen får inte&lt;br&gt;utformas på det sätt att den kan anses vädja till ungdomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning i bild får vidare inte omfatta annat än enstaka flas-&lt;br&gt;kor/burkar samt varumärken eller jämförligt kännetecken. Bild av männi-&lt;br&gt;ska eller av sport- eller naturmiljö får inte användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att reklamen inte felaktigt skall uppfattas som reklam för starköl&lt;br&gt;skall tydligt framgå att reklamen avser öl klass II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I eller i direkt anslutning till lokal där öl får säljas får reklam finnas.&lt;br&gt;För tillåtligheten av sådan reklam förutsätts dock att riktlinjerna är upp-&lt;br&gt;fyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen anges att vissa särskilt uppräknade marknadsföringsåtgärder&lt;br&gt;inte får användas, nämligen utdelning av varuprov eller avsmakning,&lt;br&gt;utdelning av present, t.ex. glas och korkskruv eller liknande vars värde&lt;br&gt;inte är helt obetydligt, pristävling, rabattmärkeserbjudande eller jämför-&lt;br&gt;ligt erbjudande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av lättöl skall det enligt riktlinjerna framgå att det&lt;br&gt;är fråga om sådant öl. Syftet bakom den bestämmelsen är att undvika att&lt;br&gt;marknadsföringen felaktigt uppfattas avse öl klass II eller starköl klass&lt;br&gt;III.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.1.6 Näringslivets egenåtgärder m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det har länge varit en uttalad inriktning för den förda konsumentpolitiken&lt;br&gt;att näringslivet och berörda myndigheter skall samarbeta. En form av&lt;br&gt;samarbete sker genom näringslivets egenåtgärder, dvs. ”åtgärder som i&lt;br&gt;systematiserad form vidtas av antingen ett enskilt företag, en grupp av&lt;br&gt;företag, en hel bransch eller näringslivet i sin helhet i syfte att utreda,&lt;br&gt;förebygga eller lösa problem i förhållande till konsumenter eller andra&lt;br&gt;kunder” (Egenåtgärder inom näringslivet - en begreppsbestämning,&lt;br&gt;1988, Näringlivets delegation för marknadsrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition Inrikt-&lt;br&gt;ningen av konsumentpolitiken (prop. 1985/86:121) har fastslagits att&lt;br&gt;egenåtgärdema bör spela en större och delvis friare roll än vad som dit-&lt;br&gt;tills varit fallet. Det är Konsumentverket som har det övergripande&lt;br&gt;ansvaret för utvecklingen av egenåtgärdema. Egenåtgärdema medför&lt;br&gt;aldrig en förändring för Konsumentombudsmannens tillsyn och behörig-&lt;br&gt;het att tillgripa sanktioner, såsom att föra ett mål till Marknadsdomstolen.&lt;br&gt;Rollfördelningen mellan det allmänna och näringslivet ligger fast.&lt;br&gt;Ansvaret för rättstillämpningen ligger alltid på Konsumentverket. För att&lt;br&gt;Konsumentverket bäst skall kunna ägna sin tid åt uppgifter som stats-&lt;br&gt;makterna anvisat, har det dock ansetts nödvändigt att egenåtgärdema får&lt;br&gt;en ökad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenåtgärder kan innebära t.ex. att näringslivet formulerar regler för&lt;br&gt;marknadsföringen inom ett visst område, förebygger att farliga eller ris-&lt;br&gt;kabla varor kommer ut på marknaden eller där hanteras felaktigt eller&lt;br&gt;utbildar sin personal i konsument- eller marknadsföringsffågor. Ofta&lt;br&gt;medverkar Konsumentverket i utformningen eller uppföljningen av&lt;br&gt;egenåtgärdema. Oavsett om det finns egenåtgärder eller inte inom en viss&lt;br&gt;bransch så ansvarar alltid varje företag för sina produkter samt reklamen&lt;br&gt;för dessa. Näringslivets egenåtgärder påverkar inte heller den tillsyn som&lt;br&gt;enligt lag, t.ex. marknadsföringslagen eller alkoholreklamlagen, tillkom-&lt;br&gt;mer Konsumentombudsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bryggareföreningens egenåtgärdsprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De egenåtgärder som numera förekommer inom alkoholbranschen sker i&lt;br&gt;Svenska Bryggareföreningens regi. Egenåtgärdsprogrammet har tagits&lt;br&gt;fram i samråd med Konsumentverket. Syftet med programmet är att&lt;br&gt;hindra att marknadsföringen av öl strider mot gällande lagstiftning.&lt;br&gt;Sedan år 1989 håller föreningen kursen ”Marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker” för anställda på bryggerier och reklambyråer. Även brygge-&lt;br&gt;rier som inte är medlemmar i föreningen inbjuds att delta i utbildningen.&lt;br&gt;Inom ramen för egenåtgärdsprogrammet prövar Svenska Bryggareföre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen anmälningar av sådan ölreklam som produceras av eller avser en&lt;br&gt;produkt som tillverkas av ett medlemsföretag. Förfarandet går till på det&lt;br&gt;sättet att Konsumentverket skickar över anmälningen till föreningen som&lt;br&gt;så småningom meddelar verket sin bedömning. Om Konsumentverket&lt;br&gt;godtar bedömningen avslutas ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts finns i Riktlinjerna för marknadsföring av öl klass II&lt;br&gt;(KOVFS 1979:6) en föreskrift att det vid marknadsföring av lättöl klart&lt;br&gt;och tydligt skall framgå att det är fråga om lättöl, så att marknads-&lt;br&gt;föringen inte felaktigt uppfattas som marknadsföring för starkare öl.&lt;br&gt;Kravet på tydlighet ledde till tillämpningsproblem. Därför träffade&lt;br&gt;Svenska Bryggareföreningen med sina medlemsföretag en överens-&lt;br&gt;kommelse, vilken trädde i kraft den 15 januari 1988, som innehåller för-&lt;br&gt;tydliganden om vad som krävs för att uppfylla riktlinjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av överenskommelsen framgår att ordet ”lättöl” eller benämningen&lt;br&gt;”klass I” i annonser, på affischer och stortavlor eller liknande skall före-&lt;br&gt;komma minst en gång i en stilgrad som är minst lika stor som den övriga&lt;br&gt;textens största stilgrad eller, i omedelbar anslutning till varumärket, i&lt;br&gt;samma stilgrad som detta. Vidare skall i reklamfilm för lättöl ordet&lt;br&gt;”lättöl” eller ”klass I” nämnas vaije gång varumärket nämns. Saknar&lt;br&gt;reklamfilmen talat eller sjunget budskap skall ”lättöl” eller ”klass I”&lt;br&gt;anges som vid annonser och dylikt. Ordet ”lättöl” eller ”klass I” skall i&lt;br&gt;förekommande fall återges horisontellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1997 beslutade styrelsen i Svenska Bryggareföreningen att&lt;br&gt;ett nytt regelverk skall gälla för medlemsföretagen avseende lättöls-&lt;br&gt;reklamen. Överenskommelsen gäller från och med den 1 januari 1998.&lt;br&gt;Bakgrunden till de nya reglerna är enligt överenskommelsen att ”Kraven&lt;br&gt;på tydlighet och kritiken mot innehållet i lättölsreklamen har gett upphov&lt;br&gt;till såväl tolkningsproblem som tveksamhet om reklamen kan anses vara&lt;br&gt;reklam för lättöl”. Av överenskommelsen framgår i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på tydlighet är desamma som enligt tidigare gällande överens-&lt;br&gt;kommelse för lättöl. För att undvika tveksamhet om reklamen avser&lt;br&gt;marknadsföring av lättöl far reklamens innehåll inte associera till alko-&lt;br&gt;holkonsumtion eller dess effekter och den får endast presentera lättöl i&lt;br&gt;förpackningar som finns tillgängliga i hela det område där företaget som&lt;br&gt;producerar reklamen tillhandahåller lättöl. När det gäller kraven på inne-&lt;br&gt;hållet har särskilt angetts att lättölsreklamen inte får visa människor som&lt;br&gt;uppenbart, genom uttryck eller åthävor, är påverkade av alkohol, använda&lt;br&gt;ord som ”öl”, ”bärs” eller andra som används på sådant sätt att de&lt;br&gt;associerar till starkare drycker än lättöl, visa bilder från andra situationer,&lt;br&gt;t.ex. bastubad, där det är uppenbart att konsumtion av alkohol sker,&lt;br&gt;använda modeller som är eller förefaller vara under 25 år, använda tradi-&lt;br&gt;tionella alkoholskämt eller sjunga sånger med anknytning till alkohol-&lt;br&gt;konsumtion, visa toalettinteriörer eller andra miljöer och situationer som&lt;br&gt;kan väcka anstöt, uttrycka förklenande omdömen om alkoholfria drycker,&lt;br&gt;eller antyda att den sexuella förmågan stimuleras av konsumtion av alko-&lt;br&gt;hol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bryggareföreningen har även beslutat att komplettera över-&lt;br&gt;enskommelsen med att lättölsreklam inte heller får visa situationer då,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt allmänt vedertagen uppfattning, ingen alkoholkonsumtion skall&lt;br&gt;förekomma. Kompletteringen gäller från den 1 juni 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kopia av framställningen skall skickas till Svenska Bryggareföre-&lt;br&gt;ningen inom fjorton dagar från första gången den publicerats eller visats.&lt;br&gt;Om inte medlemsföretaget godtar föreningens bedömning skall reklamen&lt;br&gt;granskas av en oberoende granskningsnämnd, som skall bestå av två&lt;br&gt;jurister och en auktoriserad revisor. Nämndens utslag kan inte överkla-&lt;br&gt;gas. Svenska Bryggareföreningen granskar också till Konsumentverket&lt;br&gt;inkomna anmälningar mot reklam som producerats av företag som&lt;br&gt;anslutit sig till överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsföretagen i Svenska Bryggareföreningen har åtagit sig att i&lt;br&gt;efterhand tillställa föreningen all lättölsreklam för kontroll. Om reklamen&lt;br&gt;inte uppfyller de ställda kraven far föreningen ålägga företaget dels att&lt;br&gt;vidta rättelse, dels att utge vite till föreningen om 10 000 kronor eller, vid&lt;br&gt;rikstäckande kampanj, 25 000 kronor. Genom en överenskommelse som&lt;br&gt;beslutades i december 1997 har föreningen och en särskilt tillsatt gransk-&lt;br&gt;ningsnämnd tilldelats vissa granskningsuppgifter. Om någon av dessa&lt;br&gt;finner att ett medlemsföretag brutit mot de interna reglerna för lättöls-&lt;br&gt;reklamen skall företaget åläggas dels att vidta rättelse, dels att till före-&lt;br&gt;ningen utge en bot. Boten uppgår till 500 000 kronor om det är fråga om&lt;br&gt;TV- eller arman reklamfilm och till 100 000 kronor om det är fråga om&lt;br&gt;rikstäckande annonsering i tidning eller utomhus. Boten på grund av&lt;br&gt;överträdelse vid regional eller lokal annonsering är 25 000 kronor. Vid&lt;br&gt;upprepad överträdelse fördubblas respektive bot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsetiska rådet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättandet av Marknadsetiska Rådet (MER) och Etiska Rådet mot köns-&lt;br&gt;diskriminerande Reklam (ERK) är exempel på branschöverskridande&lt;br&gt;egenåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmän för MER är Näringslivets delegation för marknadsrätt och&lt;br&gt;Internationella Handelskammarens svenska nationalkommitté. MER prö-&lt;br&gt;var om en viss marknadsföringsåtgärd strider mot Internationella han-&lt;br&gt;delskammarens (ICC) Grundregler för reklam, dess Regler för sälj främ-&lt;br&gt;jande åtgärder samt andra riktlinjer för marknadsföring utfärdade av ICC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmän för ERK är Annonsörföreningen och Reklamförbundet.&lt;br&gt;ERK:s prövning begränsas till frågan huruvida viss reklam eller annan&lt;br&gt;marknadsföring kan anses vara könsdiskriminerande på grundval av&lt;br&gt;rådets egen definition av vad som utgör sådan reklam. Alkoholreklam&lt;br&gt;kan sålunda prövas också utifrån de regler och principer som MER och&lt;br&gt;ERK tillämpar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte är frågan om egenåtgärder i egentlig mening bör i&lt;br&gt;sammanhanget nämnas att den intresseförening som organiserar dem&lt;br&gt;som handlar med eller tillverkar spritdrycker och vin, Sprit &amp;amp; Vinleve-&lt;br&gt;rantörsföreningen (SVL), utfärdar egna etiska principer som skall tjäna&lt;br&gt;som vägledning för medlemsföretagen vid marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Vissa ändringar vad avser de särskilda bestämmel- Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;serna om alkoholreklam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nu gällande bestämmelserna i alkohol-&lt;br&gt;reklamlagen arbetas in i alkohollagen. En särskild bestämmelse förs in&lt;br&gt;i alkohollagen om att alkoholreklam inte får rikta sig särskilt till eller&lt;br&gt;skildra barn och ungdomar. Det redan nu gällande gåvoförbudet i&lt;br&gt;alkohollagen förs till de särskilda bestämmelserna om marknadsföring&lt;br&gt;av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholreklamutredningens förslag: Överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens förslag. Utredningen har därutöver föreslagit bl.a. vissa&lt;br&gt;inskränkningar vad avser alkoholreklam i tidningar som distribueras på&lt;br&gt;försäljnings- eller serveringsställen. Utredningen har också föreslagit att&lt;br&gt;det vid marknadsföring av alkoholhaltiga lättdrycker i sådana kommer-&lt;br&gt;siella annonser som omfattas av det allmänna annonsforbudet inte får&lt;br&gt;användas samma kännetecken som i sin helhet eller till någon del är i&lt;br&gt;bruk för en alkoholhaltig dryck eller är inarbetat eller registrerat enligt&lt;br&gt;varumärkeslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera intresseorganisationer och myndigheter,&lt;br&gt;däribland IOGT-NTO, Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen är i hu-&lt;br&gt;vudsak positiva till alkoholreklamutredningens förslag. De framhåller&lt;br&gt;bl.a. att förbud mot reklam och annan marknadsföring av alkoholdrycker&lt;br&gt;är nödvändigt för att skapa en trovärdig alkoholpolitik och att reglerna&lt;br&gt;också utgör en naturlig del av denna politik. Stark kritik mot förslagen&lt;br&gt;framförs främst från vissa branschorgan, bl.a. Svenska Bryggareföre-&lt;br&gt;ningen, Annonsörföreningen och Sprit &amp;amp; Vinleverantörsföreningen. De&lt;br&gt;tar därvid upp frågor rörande bl.a. reklamens betydelse för konkurrensen&lt;br&gt;och ifrågasätter vid sidan av vissa myndigheter och domstolar behovet av&lt;br&gt;en så strikt reglering som förordats av utredningen. Andra frågor som&lt;br&gt;berörs av branschen och vissa juridiska instanser, däribland Göta hovrätt&lt;br&gt;och Stockholms tingsrätt, är hur vissa av de föreslagna reglerna förhåller&lt;br&gt;sig till yttrandefriheten och till annan lagstiftning, t.ex. avseende varu-&lt;br&gt;märkesrätt. Stockholms tingsrätt menar att förslaget om förbud att an-&lt;br&gt;vända vissa varukännetecken i kommersiella annonser går onödigt långt i&lt;br&gt;inskränkningen över rådigheten över ett varukännetecken. Juridiska fa-&lt;br&gt;kultetsnämnden vid Stockholms universitet gör bedömningen att det före-&lt;br&gt;slagna förbudet är oproportionerligt. Merparten av de instanser som yttrat&lt;br&gt;sig i frågan är positiva till utredningens förslag att föra de särskilda&lt;br&gt;bestämmelserna för marknadsföring av alkoholdrycker till alkohollagen.&lt;br&gt;Motsvarande gäller utredningens förslag att föra in en särskild bestäm-&lt;br&gt;melse om att alkoholreklam inte får rikta sig särskilt till barn och ung-&lt;br&gt;domar och inte heller får skildra sådana personer. Vissa instanser, bl.a.&lt;br&gt;Svenska Bryggareföreningen, pekar dock på att det kan uppkomma svå-&lt;br&gt;righeter vid bedömningen av om reklamen kan anses riktad särskilt till&lt;br&gt;barn och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den svenska alkoholpolitiken syftar&lt;br&gt;till att hålla nere konsumtionen av alkoholdrycker. Insikten om att ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bruk av alkohol kan leda till missbruk motiverar restriktiviteten i den&lt;br&gt;förda politiken. Anledningarna till att människor blir missbrukare är flera&lt;br&gt;och komplexa, och man kan ofta inte peka på en enskild orsak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholreklamen syftar till att garantera efterfrågan på alkoholdrycker&lt;br&gt;eller hindra att nya varumärken etableras. Den kan också påverka över-&lt;br&gt;gången till andra varumärken än dem som konsumenten tidigare har&lt;br&gt;föredragit. Producenter m.fl. kan också nå nya konsumenter med reklam.&lt;br&gt;Alkoholreklamen kan eventuellt också påverka konsumtionsmönstret i en&lt;br&gt;från hälsosynpunkt gynnande riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att mäta de effekter alkoholreklamen har eller kan ha på&lt;br&gt;konsumtionen. Att i detta hänseende isolera reklamens påverkan från&lt;br&gt;andra faktorer som t.ex. pris, tillgänglighet och sociala omständigheter är&lt;br&gt;omöjligt. De undersökningar som finns är i viss mån förenade med bris-&lt;br&gt;ter i fråga om begrepp och undersökningsmetoder. Det finns emellertid&lt;br&gt;studier som visat att reklamen har viss betydelse för konsumtionen i&lt;br&gt;höjande riktning. Reglerna för alkoholreklamen speglar emellertid sam-&lt;br&gt;hällets syn på alkoholen, och det går inte att bortse från att en lagstiftning&lt;br&gt;som tillåter alkoholreklam kan uppfattas som att samhället accepterar ett&lt;br&gt;omfattande drickande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att dricka alkohol är en del av vår kultur och ett accepterat inslag i&lt;br&gt;umgängeslivet. Eftersom det är lagligt att tillverka och sälja dessa pro-&lt;br&gt;dukter måste det rimligen också finnas en möjlighet att kommunicera om&lt;br&gt;dem. Friheten för konsumenterna att välja produkter måste motsvaras av&lt;br&gt;en möjlighet för producenter och leverantörer att informera om olika&lt;br&gt;produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att konsumenterna och andra skall kunna göra rationella över-&lt;br&gt;väganden och val måste företagen tillåtas att lämna information om sina&lt;br&gt;produkter. I en ekonomi som baseras huvudsakligen på konkurrens mel-&lt;br&gt;lan aktörerna på marknaden är reklamen av grundläggande betydelse och&lt;br&gt;ett av de främsta medlen som producenter, distributörer och detaljister&lt;br&gt;använder för att nå konsumenterna med information. För att fungera som&lt;br&gt;information måste reklamen präglas av ett sakligt och ett balanserat bud-&lt;br&gt;skap. Allmänna regler härom, som gäller för alkoholreklam liksom för all&lt;br&gt;annan reklam, finns i marknadsföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda reglerna om alkoholreklam, liksom motsvarande regler&lt;br&gt;om tobaksreklam, skiljer sig principiellt från regler om marknadsföring&lt;br&gt;av andra produkter. De sistnämnda reglerna tar sikte på att skydda kon-&lt;br&gt;sumenterna, och andra näringsidkare, från otillbörlig marknadsföring.&lt;br&gt;Marknadsföringslagen syftar till att upprätthålla en grundläggande etik&lt;br&gt;för marknadsföring i allmänhet, att ge förutsättningar för köparna att göra&lt;br&gt;väl överlagda val, att skydda dem från vilseledande marknadsföring samt&lt;br&gt;att ge regler för att särskilja reklamen från annan information. Alkohol-&lt;br&gt;reklamregleringen däremot är en del av alkoholpolitiken och syftar&lt;br&gt;ytterst till att begränsa alkoholkonsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det självklart att det med hänsyn till&lt;br&gt;alkoholens skadeverkningar krävs särskilda regler för alkoholreklamen.&lt;br&gt;Sverige har förbundit sig internationellt att föra en restriktiv alkoholpoli-&lt;br&gt;tik. Vid Världshälsoorganisationens, WHO, konferens i Paris i december&lt;br&gt;1995 om hälsa, samhälle och alkohol antogs Europadeklarationen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alkohol. I de etiska principer och mål som fastställdes i Europadeklara-&lt;br&gt;tionen slogs fast bl.a. att alla barn och ungdomar har rätt att växa upp i en&lt;br&gt;miljö som är skyddad från alkoholkonsumtionens negativa följder och&lt;br&gt;som i möjligaste mån är fredad mot marknadsföring av alkoholhaltiga&lt;br&gt;drycker samt att alla människor, som inte vill dricka alkohol, eller inte&lt;br&gt;kan det på grund av hälso- eller andra skäl, har rätt att fredas mot&lt;br&gt;påtryckningar att dricka samt att stödjas i sitt alkoholfria levnadssätt.&lt;br&gt;Motsvarande resonemang tas i huvudsak upp i den nationella handlings-&lt;br&gt;planen för alkohol- och drogförebyggande insatser som Folkhälsoinsti-&lt;br&gt;tutet i samarbete med andra myndigheter lade fram i juni 1995. Princi-&lt;br&gt;perna bör naturligtvis beaktas också vid utformningen av reglerna om&lt;br&gt;alkoholreklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med alkohollagen är alkoholpolitiskt. De grundläggande alko-&lt;br&gt;holpolitiska principerna har kommit till uttryck i 3 kap. 4 § alkohollagen.&lt;br&gt;Där sägs att all försäljning av alkoholdrycker skall ske på ett sådant sätt&lt;br&gt;att skador i möjligaste mån förhindras. Vidare slås det fast att den som&lt;br&gt;tar befattning med försäljningen har ett ansvar att se till att ordning och&lt;br&gt;nykterhet råder på försäljningsstället. Att detaljhandelsbolaget, dvs. Sys-&lt;br&gt;tembolaget AB, skall utöva sin verksamhet så att samhälleliga, sociala&lt;br&gt;och medicinska skadeverkningar i möjligaste mån förebyggs framgår av&lt;br&gt;avtalet mellan staten och bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De alkoholpolitiska och konsumentpolitiska intressena kan stundtals&lt;br&gt;kollidera, i teorin och i praktiken. Detta har visat sig exempelvis vid&lt;br&gt;bedömningen av annonser för serveringsställen som utan omnämnande&lt;br&gt;av något varumärke innehållit en prisuppgift för ”en stor stark”. Konsu-&lt;br&gt;mentverket har gjort den bedömningen att dessa annonser i princip strider&lt;br&gt;mot lagen. I regel vidtas dock inga åtgärder mot annonserna eftersom&lt;br&gt;inslaget av kommersiell marknadsföring anses betydligt svagare än om&lt;br&gt;ett varumärke hade nämnts. Det anses vidare vara ett konsumentintresse&lt;br&gt;att information ges om olika serveringsställens priser på alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått av det anförda har reglerna för alkoholreklamen både&lt;br&gt;ett alkoholpolitiskt och ett konsumentpolitiskt syfte. Det primära sam-&lt;br&gt;manhang i vilket reglerna skall inordnas måste dock vara den förda alko-&lt;br&gt;holpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholreklamreglerna arbetas in i alkohollagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholreklamlagen är, som framgått, inte heltäckande när det gäller&lt;br&gt;marknadsföring av alkoholdrycker. Förutom reglerna i den lagen gäller&lt;br&gt;t.ex. de allmänna bestämmelserna i marknadsföringslagen. Alkohol-&lt;br&gt;reklamlagen är ett komplement till marknadsföringslagen och är också&lt;br&gt;knuten till den lagen genom kopplingen till dess sanktionssystem. Alko-&lt;br&gt;holreklamlagen har således ett naturligt samband med marknadsförings-&lt;br&gt;lagen, och det kan hävdas att dess regelsystem passar mindre väl in i&lt;br&gt;alkohollagen. I alkohollagen har å andra sidan samlats samtliga bestäm-&lt;br&gt;melser om hanteringen av alkoholdrycker, och lagen ger uttryck för det&lt;br&gt;alkoholpolitiska synsätt som också ligger till grund för alkoholreklam-&lt;br&gt;lagen. De lagtekniska överväganden som föranlett den nuvarande ord-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen har främst med hänsyn härtill inte längre samma tyngd (jämför&lt;br&gt;prop. 1977/78:178 s. 46). I sammanhanget bör också beaktas att reglerna&lt;br&gt;i den tidigare gällande tobaksreklamlagen har arbetats in i tobakslagen&lt;br&gt;(1993:581), och att det genom en motsvarande överflyttning på alkohol-&lt;br&gt;området skulle nås en lagteknisk likhet med tobakslagen. Att samtliga&lt;br&gt;bestämmelser om alkoholhanteringen samlas i en lag kan också under-&lt;br&gt;lätta ett utökat samråd mellan t.ex. kommunerna och Konsumentverket i&lt;br&gt;samband med verkets tillsyn. Regeringen anser mot bakgrund av det&lt;br&gt;anförda att övervägande skäl talar för att de särskilda bestämmelserna i&lt;br&gt;alkoholreklamlagen arbetas in i alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar av alkoholreklamreglerna i sak&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lagstiftningen om alkoholreklam har i huvudsak gällt&lt;br&gt;sedan år 1979. Grunddragen är kända hos dem som berörs, och föränd-&lt;br&gt;ringarna i samband med import- och partihandelsmonopolens avskaf-&lt;br&gt;fande har såvitt för regeringen är känt inte på något avgörande sätt&lt;br&gt;påverkat lagstiftningens tillämpning. Det har inte heller visats att mäng-&lt;br&gt;den alkoholreklam riktad till konsumenter skulle ha ökat i någon nämn-&lt;br&gt;värd utsträckning. Några påtagliga skäl att ändra grunderna för lagstift-&lt;br&gt;ningen föreligger därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utveckling som däremot kan konstateras ha ägt rum under senare år&lt;br&gt;är att branschen genom olika åtgärder har tagit ett allt större ansvar för att&lt;br&gt;sprida information om alkoholens skadeverkningar och för att hindra och&lt;br&gt;motverka åtgärder som kan uppfattas som kringgåenden av gällande&lt;br&gt;alkoholreklamreglering. Regeringen ser positivt på denna utveckling och&lt;br&gt;utgår ifrån att vidtagna åtgärder är uttryck för ett såväl långsiktigt som&lt;br&gt;utökat åtagande från branschens sida. Mot denna bakgrund anser rege-&lt;br&gt;ringen att det för närvarande saknas skäl att genomföra några större för-&lt;br&gt;ändringar av de särskilda bestämmelserna om alkoholreklam. En föränd-&lt;br&gt;ring bör dock göras vad avser regleringen av alkoholreklam som kan&lt;br&gt;anses riktad mot barn och ungdom. Vidare bör det redan nu gällande&lt;br&gt;gåvoförbudet i alkohollagen föras till de särskilda bestämmelserna om&lt;br&gt;marknadsföring av alkholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn och ungdom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tradition har den svenska alkoholpolitiken syftat till att skydda fram-&lt;br&gt;för allt ungdomen från alkoholkonsumtionens negativa följder. Det har&lt;br&gt;härvid ansetts särskilt angeläget att bl.a. alkoholdebuten sker så sent som&lt;br&gt;möjligt. Det finns en risk att den som gör en tidig alkoholdebut och i&lt;br&gt;unga år vänjer sig vid alkohol i högre grad konsumerar och missbrukar&lt;br&gt;alkohol som vuxen. Enligt regeringens mening är mot denna bakgrund&lt;br&gt;barn och ungdomar en särskilt skyddsvärd grupp att ta hänsyn till vid&lt;br&gt;utformningen av alkoholreklamregleringen. I Europadeklarationen om&lt;br&gt;alkohol, som Sverige anslöt sig till i december 1995, har också slagits&lt;br&gt;fast bl.a. att alla barn och ungdomar har rätt att växa upp i en miljö som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är skyddad från alkoholkonsumtionens negativa följder, och som i möjli-&lt;br&gt;gaste mån är fredad mot marknadsföring av alkoholhaltiga drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringen anledning att genom ändringar i lagstift-&lt;br&gt;ningen tydligare än vad som nu gäller klargöra att det är oförenligt med&lt;br&gt;kravet på god marknadsföringssed att rikta marknadsföringen av alko-&lt;br&gt;holdrycker mot barn och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All marknadsföring skall enligt 4 § marknadsföringslagen stämma&lt;br&gt;överens med god marknadsföringssed och även i övrigt vara tillbörlig&lt;br&gt;mot konsumenter och näringsidkare. Med god marknadsföringssed avses&lt;br&gt;enligt 3 § marknadsföringslagen god affärssed eller andra vedertagna&lt;br&gt;normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid&lt;br&gt;marknadsföring av produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tolkningsunderlag för vad som skall anses utgöra god marknads-&lt;br&gt;föringssed tjänar bl.a. Internationella Handelskammarens Grundregler for&lt;br&gt;reklam (ICC:s grundregler), myndigheters råd, riktlinjer och föreskrifter&lt;br&gt;samt Marknadsdomstolens praxis. Preciserade regler om marknadsföring&lt;br&gt;finns också i andra lagar, såsom kravet i alkoholreklamlagen på att sär-&lt;br&gt;skild måttfullhet skall iakttas vid den tillåtna marknadsföringen av alko-&lt;br&gt;holdrycker. Vid bedömningen av vad som skall anses utgöra god mark-&lt;br&gt;nadsföringssed skall beaktas att konsumenten regelmässigt endast har en&lt;br&gt;flyktig kontakt med marknadsföringen. Särskilda krav på vederhäftighet&lt;br&gt;ställs på sådan reklam som riktar sig till svaga grupper. Hit hör barn och&lt;br&gt;ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ICC:s grundregler anger som en grundläggande princip att reklam skall&lt;br&gt;utformas med vederbörlig känsla av socialt ansvar. Av ICC:s grundregler&lt;br&gt;framgår vidare att reklam inte far utnyttja barns naturliga godtrogenhet&lt;br&gt;eller ungdomars bristande erfarenhet och att reklam som riktas till eller är&lt;br&gt;ägnad att påverka barn eller ungdom inte får innehålla framställning i ord&lt;br&gt;eller bild som kan medföra fysiska skadeverkningar eller påverka dem&lt;br&gt;negativt i psykiskt eller moraliskt avseende. En marknadsföring av en&lt;br&gt;alkoholdryck som kan anses rikta sig till barn och ungdomar bör inte&lt;br&gt;bedömas förenlig med kravet på att reklamen skall utformas med veder-&lt;br&gt;börlig känsla av socialt ansvar och kan också anses medföra risk for&lt;br&gt;skadeverkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholdrycker får inte serveras eller säljas till ungdomar under 18&lt;br&gt;respektive 20 år. Det bör då inte heller vara tillåtet att rikta marknads-&lt;br&gt;föringen av alkoholdrycker mot dessa grupper. Enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning har emellertid förekommit att alkoholprodukter främst genom&lt;br&gt;sin image, produktens förpackning och utformning i övrigt särskilt&lt;br&gt;inriktats mot ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det till förhindrandet av sådan mark-&lt;br&gt;nadsföring införas en bestämmelse, varav direkt framgår att marknads-&lt;br&gt;föringen av alkoholdrycker inte får rikta sig särskilt till barn eller ung-&lt;br&gt;domar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan bestämmelse blir tillämplig om marknadsföringen har en&lt;br&gt;sådan utformning att det kan antas att barn och ungdomar lätt lägger&lt;br&gt;märke till och kan påverkas av marknadsföringen. Härvid skall beaktas&lt;br&gt;att barn har svårare än vuxna att kritiskt granska och vätja sig mot mark-&lt;br&gt;nadsföring och att ungdomar kan vara särskilt lättpåverkade av alkohol-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reklam. Det kan naturligtvis medföra vissa svårigheter för KO att bevisa&lt;br&gt;att en marknadsföring riktar sig särskilt till barn och ungdomar. De&lt;br&gt;svårigheter som kan uppkomma bör dock inte överdrivas. Viktiga&lt;br&gt;bedömningskriterier är dryckens egenskaper och sammansättning,&lt;br&gt;dryckens popularitet hos unga, dess namn och förpackningens utform-&lt;br&gt;ning. Den föreslagna regleringen tar således inte ensidigt sikte på varu-&lt;br&gt;märken eller förpackningen. Enligt regeringens mening bör dessa i stället&lt;br&gt;beaktas inom ramen för en helhetsbedömning av framställningen och&lt;br&gt;vidtagna marknadsföringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gåvoförbudet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 5 § alkohollagen far den som tillverkar, säljer eller förmed-&lt;br&gt;lar försäljning av alkoholdrycker i sin rörelse lämna sådan dryck som&lt;br&gt;gåva endast i form av varuprov. Enligt andra stycket samma paragraf far&lt;br&gt;vid marknadsföring av tjänster eller vid försäljning av andra varor än&lt;br&gt;alkoholdrycker sådana drycker inte lämnas som gåva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skänka bort eller bjuda på alkoholdrycker är alltså inte tillåtet for&lt;br&gt;att främja försäljningen eller som sälj argument för andra varor. Varupro-&lt;br&gt;ver far lämnas endast till tillståndshavare enligt alkohollagen. I begreppet&lt;br&gt;varuprov ligger i detta sammanhang att det skall vara avsett för någon&lt;br&gt;som har rätt att köpa varan direkt av tillverkaren eller partihandlaren.&lt;br&gt;Livsmedelsbutiker eller restauranger far alltså inte lämna varuprover till&lt;br&gt;sina kunder. Enligt förarbetena skall dock en allmänt godtagen represen-&lt;br&gt;tation accepteras, liksom att det bjuds på alkoholdryck t.ex. vid invigning&lt;br&gt;av en mässa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har hittills i viss utsträckning varit sanktionerade&lt;br&gt;genom alkohollagens sanktioner, dvs. återkallelse eller varning. Denna&lt;br&gt;ordning upphör i stor utsträckning att gälla till följd av det förslag om&lt;br&gt;rätten till partihandel som regeringen har presenterat i avsnitt 9.2. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill och till att gåvoförbuden har till helt övervägande syfte att&lt;br&gt;skydda konsumenterna bör reglerna föras till och sanktioneras i enlighet&lt;br&gt;med de särskilda bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Tillsyn och sanktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Konsumentverket/Konsumentombudsmannen&lt;br&gt;skall ha kvar huvudansvaret för att övervaka efterlevnaden av de sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelserna om alkoholreklam. Tillsynen över marknads-&lt;br&gt;föringen på serveringsställen skall dock i första hand utövas av&lt;br&gt;kommunerna. Överträdelser av alkoholreklamreglerna på sådana&lt;br&gt;ställen skall kunna medföra återkallelse av serveringstillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholreklamutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens förslag. Utredningen har föreslagit att också Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen skall ha vissa tillsynsuppgifter avseende efterlevnaden av de&lt;br&gt;särskilda bestämmelserna om marknadsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig är splittrade i&lt;br&gt;sin uppfattning om utredningens förslag till ett delat tillsynsansvar.&lt;br&gt;Vissa, bl.a. Marknadsdomstolen och Stockholms tingsrätt, pekar på ris-&lt;br&gt;ken för en otydlig fördelning av kompetens. Flera, bl.a. Konsumentver-&lt;br&gt;ket,, är dock positiva till att kommunerna ges ett utökat ansvar för tillsy-&lt;br&gt;nen över efterlevnaden av alkoholreklamreglerna på restauranger.&lt;br&gt;Värnamo kommun, Karlskrona kommun och Halmstads kommun förordar&lt;br&gt;att all marknadsföring från tillståndshavamas sida skall falla under kom-&lt;br&gt;munernas tillsyn. Svenska kommunförbundet uttrycker oro över ökade&lt;br&gt;kostnader för kommunerna. Kammarrätten i Stockholm anmärker att det&lt;br&gt;kan förefalla vanskligt att infora en så ingripande sanktion som åter-&lt;br&gt;kallelse av tillstånd vid överträdelser av alkoholreklamreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Konsumentverket är central förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet for konsumentfrågor med uppgift att bl.a. skydda kon-&lt;br&gt;sumenternas hälsa och säkerhet. Konsumentverket/KO har en mångårig&lt;br&gt;erfarenhet och särskild kompetens när det gäller bevakningen av och till-&lt;br&gt;synen över marknadsföring. Konsumentverket har också kunskap i hur&lt;br&gt;marknadsföringen i största allmänhet går till och hur olika branscher&lt;br&gt;fungerar. Denna kunskap har verket skaffat sig bl.a. genom behörigheten&lt;br&gt;att utarbeta riktlinjer för näringsidkamas marknadsföring av varor, tjäns-&lt;br&gt;ter och andra nyttigheter, jämför 3 § 3 förordningen (1995:868) med&lt;br&gt;instruktion för Konsumentverket. I sin verksamhet står Konsument-&lt;br&gt;verket/KO i ständig kontakt med näringslivet och dess representanter.&lt;br&gt;Konsumentverket/KO är tillsynsmyndighet för ett flertal lagar inom kon-&lt;br&gt;sumentområdet, eller vissa bestämmelser i sådana lagar, däribland mark-&lt;br&gt;nadsföringslagen (1995:450, tobakslagen (1993:581), prisinformations-&lt;br&gt;lagen (1991:601) och avtalsvillkorslagen (1994:1512).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna övervakar å sin sida, bl.a. genom återkommande inspek-&lt;br&gt;tioner, kontinuerligt restaurangmarknaden och har fortlöpande kontakter&lt;br&gt;med tillståndshavama. Tillsynen ger kunskap och överblick som Konsu-&lt;br&gt;mentverket/KO i viss mån saknar. Härtill kommer att kommunerna redan&lt;br&gt;utövar tillsyn när det gäller bl.a. det s.k. animeringsförbudet (6 kap. 7 §&lt;br&gt;alkohollagen) samt de särskilda bestämmelserna i alkohollagen med all-&lt;br&gt;mänt hållna riktlinjer för hur försäljning och servering av alkoholdrycker&lt;br&gt;skall gå till, se t.ex. 3 kap. 4 § och 6 kap. 2 §. Det finns enligt regeringen&lt;br&gt;alkoholpolitiska skäl för att kommunerna ges ett utökat ansvar i fråga om&lt;br&gt;tillsynen över marknadsföringen av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis bör vid tillsynen av alkoholreklamreglerna såväl&lt;br&gt;den omedelbara insikt i och den särskilda kunskap om förhållandena på&lt;br&gt;alkoholmarknaden som kommunerna har som Konsumentverkets sam-&lt;br&gt;lade erfarenhet av och kunnande om marknadsföring så långt som möjligt&lt;br&gt;tas till vara. Tillsynen bör därför delas upp med hänsyn till de olika myn-&lt;br&gt;digheternas särskilda kompetens och praktiska möjligheter till insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag utövar kommunerna den omedelbara tillsynen över efter-&lt;br&gt;levnaden av bestämmelserna om servering av spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl (8 kap. 1 § tredje stycket alkohollagen). Marknadsföringen av&lt;br&gt;alkoholdrycker på serveringsställen har intimt samband med den verk-&lt;br&gt;samheten. Kommunerna bör därför ges viss behörighet att övervaka&lt;br&gt;efterlevnaden av marknadsföringen av alkoholdrycker på restauranger,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pubar och andra liknande ställen där rätten att sälja alkoholdrycker grun-&lt;br&gt;das på ett serveringstillstånd. Eventuella tillkommande kostnader for&lt;br&gt;denna tillsyn kan kommunerna finansiera genom avgifter, se 7 kap. 13 §&lt;br&gt;alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom bör myndigheternas resurser kunna utnyttjas mer rationellt&lt;br&gt;och kunskapen om reglerna for marknadsföringen av alkoholdrycker&lt;br&gt;kunna spridas bättre åtminstone bland serveringstillståndshavare. Kom-&lt;br&gt;munerna kan göra en helhetsbedömning av verksamheten på ett sådant&lt;br&gt;ställe. Till exempel skulle förenligheten av prissättningen av starköl på&lt;br&gt;ett serveringsställe med bestämmelsen i 6 kap. 6 § alkohollagen kunna&lt;br&gt;prövas i samma sammanhang som bedömningen av marknadsföringen av&lt;br&gt;dryckerna på serveringsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas tillsyn skall utövas vid sidan av Konsumentverkets.&lt;br&gt;Den skall utövas i första hand men endast ta sikte på serveringstillstånds-&lt;br&gt;havarens ansvar för marknadsföringen. För kommunernas tillsyn skall&lt;br&gt;gälla alkohollagens allmänna sanktionssystem. Den uppdelning av ansva-&lt;br&gt;ret för tillsynen av alkoholreklamregleringen som regeringen förordar&lt;br&gt;uppnås lagtekniskt genom att kommunerna genom en särskild bestäm-&lt;br&gt;melse i alkohollagen åläggs ett tillsynsansvar över tillämpningen av de&lt;br&gt;särskilda reglerna om marknadsföring av alkoholdrycker på serverings-&lt;br&gt;ställen. Samtidigt skall det föreskrivas att det for denna tillsyn skall gälla&lt;br&gt;det allmänna sanktionssystemet enligt alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en marknadsföringsåtgärd inne på en restaurang bedöms stå i strid&lt;br&gt;med gällande bestämmelser får kommunen således tillämpa de sanktioner&lt;br&gt;som redan föreskrivs i alkohollagen, dvs. återkallelse eller varning.&lt;br&gt;Kommunen kan vidare genom villkor för rörelsens bedrivande till-&lt;br&gt;kännage sin åsikt om överträdelsen, se 7 kap. 5 § alkohollagen. Genom&lt;br&gt;kopplingen till det sanktionssystem som redan i dag föreskrivs i alkohol-&lt;br&gt;lagen markeras också det alkoholpolitiska motivet för alkoholreklam-&lt;br&gt;regleringen. Återkallelse av tillstånd enbart på grund av överträdelse av&lt;br&gt;de särskilda bestämmelserna for marknadsföring bör dock förbehållas de&lt;br&gt;fall då överträdelsen varit särskilt allvarlig eller tillståndshavarens mark-&lt;br&gt;nadsföring tidigare har föranlett åtgärder enligt alkohollagen eller mark-&lt;br&gt;nadsföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas tillsyn bör ta sikte på inte endast marknadsföringen inne&lt;br&gt;i serveringsställenas lokaler utan också på den marknadsföring som sker i&lt;br&gt;omedelbar anlutning härtill, t.ex. reklam i fönster och på skyltar, marki-&lt;br&gt;ser och parasoller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med marknadsföring på serveringsställen avses däremot inte exempel-&lt;br&gt;vis reklamblad som delas ut utanför serveringsställena. Inte heller direkt-&lt;br&gt;reklam för serveringsställen eller för tillställningar på sådana ställen skall&lt;br&gt;bedömas som marknadsföring på serveringsställen. Härav följer att inte&lt;br&gt;heller vad som närmast kan beskrivas som ”vandrande annonspelare”,&lt;br&gt;något som blivit allt vanligare i stadsmiljön vid marknadsföring av olika&lt;br&gt;restauranger, normalt är att bedöma som marknadsföring på serverings-&lt;br&gt;ställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverkets exklusiva tillsyn skall omfatta marknadsföring av&lt;br&gt;alkoholdrycker utanför serveringsställen. Till tillsynsuppgiften hör bl.a.&lt;br&gt;att övervaka efterlevnaden av alkoholreklamregleringen på de områden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som angetts i föregående stycke samt de särskilda förbuden mot att i&lt;br&gt;kommersiella annonser marknadsföra alkoholdrycker till konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självfallet angeläget att alkoholreklamregleringen tillämpas lika&lt;br&gt;över landet och att det skapas en enhetlig praxis. Förutsättningar för detta&lt;br&gt;finns inte minst genom den löpande tillsyn som länsstyrelserna bedriver&lt;br&gt;över kommunernas verksamhet (8 kap. 1 § alkohollagen). Härtill kom-&lt;br&gt;mer att Alkoholinspektionen kontinuerligt skall följa upp tillämpningen&lt;br&gt;av det alkoholpolitiska regelsystemet. När det gäller frågor om mark-&lt;br&gt;nadsföring skall i myndighetens instruktion föreskrivas att samråd skall&lt;br&gt;ske med Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När viktigare ärenden avgörs efter en åtgärd skall Konsumentverket&lt;br&gt;underrätta Alkoholinspektionen om beslutet, varefter inspektionen har att&lt;br&gt;informera kommunerna om beslutet. På motsvarande sätt bör kommu-&lt;br&gt;nerna underrätta såväl Alkoholinspektionen som Konsumentverket om&lt;br&gt;sina beslut som rör alkoholreklam på serveringsställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna bör vid sidan av de åtgärder som följer av deras tillsyns-&lt;br&gt;uppgifter också rapportera om missförhållanden som rör marknads-&lt;br&gt;föringen och som de bedömer faller utanför deras behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Detaljhandelsmonopolet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbättrad service för Systembolagets kunder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att förbättra servicen för Systembolagets&lt;br&gt;kunder föreslås att öppettiderna för Systembolagets butiker måndag&lt;br&gt;till fredag får utsträckas som längst till kl. 20.00. Inför storhelger far&lt;br&gt;Systembolaget ha öppet på lördagar. Vidare föreslås att Systembola-&lt;br&gt;get på försök får ha öppet på lördagar längst till kl. 15.00 i vissa&lt;br&gt;områden i landet. Försöket med lördagsöppet kommer att vetenskap-&lt;br&gt;ligt följas löpande och utvärderas efter ett år. Resultatet av utvärde-&lt;br&gt;ringen kommer därefter att redovisas för riksdagen som underlag för&lt;br&gt;ett slutligt ställningstagande i frågan om lördagsöppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning med olika former av konto- eller kreditkort tillåts vid&lt;br&gt;detaljhandel på Systembolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sommaren 1981 hölls system-&lt;br&gt;butikerna stängda på försök på lördagar (prop. 1980/81:179, SkU 54, rskr&lt;br&gt;330). En forskargrupp utvärderade försöket, och fann positiva effekter.&lt;br&gt;Därför beslöt riksdagen våren 1982 att systembutikerna från och med den&lt;br&gt;1 juli 1982 skulle vara stängda på lördagar (prop. 1981/82:143, SkU 50&lt;br&gt;och 64, rskr 278). Våren 1984 publicerades en ny utvärdering från&lt;br&gt;forskargruppen, Effekter av lördagsstängda systembutiker (Ds S 1984:8),&lt;br&gt;som delvis bekräftade att de positiva effekterna av att hålla system-&lt;br&gt;butikerna stängda på lördagar kvarstod. Gruppen sammanfattade resul-&lt;br&gt;taten på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”De effekter av lördagsstängningen som kunde konstateras i samband&lt;br&gt;med försöket sommaren 1981 kvarstår i stora drag. Aven under som-&lt;br&gt;maren 1982 och 1983 har lördagsstängningen lett till ett minskat antal&lt;br&gt;ingripanden mot berusade personer, ett minskat antal polisingripanden&lt;br&gt;med anledning av lägenhetsbråk och ett minskat antal anmalda miss-&lt;br&gt;handelsfall. Dessutom visar utvärderingen också att antalet anmälda&lt;br&gt;skadegörelser minskar under sommarmanadema, såväl 1981 som 1982&lt;br&gt;och 1983. Lördagsstängningens effekter under övriga delar av året är&lt;br&gt;inte lika entydiga. Resultatet för hela den hittillsvarande stängnings-&lt;br&gt;perioden (t.o.m december 1983) visar att fylleri, lägenhetsbråk och&lt;br&gt;misshandel inomhus mellan bekanta minskar till följd av lördagsstäng-&lt;br&gt;ningen oberoende av årstid. När det gäller misshandel utomhus mellan&lt;br&gt;obekanta samt skadegörelse, som också i huvudsak sker utomhus,&lt;br&gt;föreligger ingen positiv effekt totalt sett. Med de beräkningsmetoder&lt;br&gt;som används blir resultatet i stället att lördagsstängningen lett till en&lt;br&gt;ökning.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beräknade helårs effekterna av lördagsstängningen sammanfattades&lt;br&gt;enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procentuell&lt;br&gt;förändring räknat&lt;br&gt;på antalet fall&lt;br&gt;under fredagar-&lt;br&gt;lördagar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procentuell&lt;br&gt;förändring räknat&lt;br&gt;på antalet fall&lt;br&gt;under alla veckans&lt;br&gt;dagar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt antal fall&lt;br&gt;per år (ungefärliga&lt;br&gt;bastal för de pro-&lt;br&gt;centuella föränd-&lt;br&gt;ringarna)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fylleri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 10 - - 12 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 4 - - 5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägenhetsbråk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 - - 3 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 - -1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Misshandel&lt;br&gt;inomhus &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bekanta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5- - 12%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2 - - 5 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Misshandel&lt;br&gt;utomhus &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obekanta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 4-+10%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 3 - + 6 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Misshandel totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-l- + 3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1 -+ 1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skadegörelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 - + 3 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 -+ 3 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;När det gällde misshandel och skadegörelse påvisades således ingen&lt;br&gt;positiv effekt totalt sett. Dessa företeelser ökade på fredagar under den&lt;br&gt;aktuella perioden mer än de minskade på lördagar. Misshandelsfallen&lt;br&gt;utomhus på fredagar ledde till en ökning som var fyra gånger så stor som&lt;br&gt;minskningen på lördagar. Lördagsstängningen hade vidare ingen effekt&lt;br&gt;på den totala alkoholförsäljningen och inte heller på antalet trafikolyckor&lt;br&gt;med alkoholpåverkade förare inblandade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regering och riksdag drog dock slutsatsen att beslutet om lördags-&lt;br&gt;stängning skulle stå fast. Det markerades att en eventuell ändring av&lt;br&gt;beslutet borde underställas riksdagen, även om systembutikernas öppet-&lt;br&gt;tider inte formellt regleras i lagstiftningen, utan avgörs av Systembolaget&lt;br&gt;(prop. 1984/85:44, SkU 13, rskr 36).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med utvärderingen av den första tiden med permanent lör-&lt;br&gt;dagsstängning tillfrågades kunderna om de personligen hade haft besvär&lt;br&gt;av att systembutikerna inte längre var öppna på lördagar. Elva procent&lt;br&gt;svarade att de hade haft nackdelar av stängningen. Bland dem som&lt;br&gt;handlade en gång i månaden eller oftare var det 60 % som ansåg att&lt;br&gt;lördagsstängningen var en dålig eller mycket dålig idé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kundernas vanligaste klagomål på bolagets service i dag gäller det&lt;br&gt;faktum att systembutikerna inte är öppna på lördagar, tillsammans med&lt;br&gt;klagomål på alltför långa väntetider på torsdag och fredag eftermiddag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om lördagsöppna systembutiker togs upp i Alkoholpolitiska&lt;br&gt;kommissionen (Svensk alkoholpolitik - en strategi för framtiden SOU&lt;br&gt;1994:24, sid 90-91). Kommissionen kunde tänka sig ett begränsat försök&lt;br&gt;med lördagsöppet, men ansåg att utvecklingen av alkoholkonsumtionen&lt;br&gt;under de närmaste åren, som en följd av Sveriges närmande till EU först&lt;br&gt;borde avvaktas innan sådana försök gjordes. Frågan aktualiserades också&lt;br&gt;i Systembolagets remissyttrande över Alkoholpolitiska kommissionens&lt;br&gt;betänkande, där bolaget förordade försök med lördagsöppna system-&lt;br&gt;butiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På uppdrag av Systembolaget har TEMO genomfört en undersökning i&lt;br&gt;syfte att kartlägga befolkningens inställning till införandet av lördags-&lt;br&gt;öppet i Systembolagets butiker. Undersökningen genomfördes under&lt;br&gt;november månad 1998 i form av telefonintervjuer med ett riksrepresen-&lt;br&gt;tativt urval av den vuxna befolkningen i åldern 20-74 år. Svarsfrekven-&lt;br&gt;sen uppgick till 66 %, vilket motsvarade 2 000 genomförda intervjuer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de intervjuade svarade 56 % att de ville ha lördagsöppet, 30 % att&lt;br&gt;de inte ville ha lördagsöppet och 14 % att de var osäkra eller inte visste.&lt;br&gt;Positiva attityder till lördagsöppet var vanligare bland män (62 %) än&lt;br&gt;bland kvinnor (49 %), vanligare bland yngre (67 %) än bland äldre&lt;br&gt;(41 %), vanligare bland högutbildade (61 %) än bland dem med låg&lt;br&gt;utbildning (46 %) samt vanligare bland dem med relativt hög alkohol-&lt;br&gt;konsumtion (73 %) än bland dem med låg eller ingen alkoholkonsumtion&lt;br&gt;(35 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men på frågan ”Om lördagsöppet skulle leda till mer våld under&lt;br&gt;veckosluten, skulle du då fortfarande vilja ha lördagsöppet?” svarade&lt;br&gt;bara 11 % att de ändå skulle vilja ha lördagsöppet medan 9 % var tvek-&lt;br&gt;samma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som anhängarna till lördagsöppet anger som viktigast är&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att de ibland vill kunna spontanköpa alkohol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att samhället inte skall blanda sig i när människor skall köpa alkohol,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att Systembolagets nuvarande öppettider passar dem dåligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motståndarna till lördagsöppet uppgav följande skäl som viktigast till&lt;br&gt;deras ställningstagande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- solidaritet med dem som har alkoholproblem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att våldet på lördagarna skulle öka, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att alkoholkonsumtionen skulle öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av konsekvenserna av att åter öppna systembutikerna&lt;br&gt;på lördagar finns det anledning att ställa frågan om situationen nu kan&lt;br&gt;antas vara en annan än den var i början av 1980-talet. Det skulle natur-&lt;br&gt;ligtvis vara svårt att motivera lördagsöppet om det på förhand var sanno-&lt;br&gt;likt att detta skulle leda till ökad misshandel eller andra negativa verk-&lt;br&gt;ningar. Av utvärderingarna i början av 1980-talet framgick att lördags-&lt;br&gt;stängningen inte hade någon nämnvärd effekt på totalkonsumtionen av&lt;br&gt;alkohol. Detta är föga förvånande, eftersom flertalet konsumenter plane-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rar sina inköp så att de kan konsumera vad de önskar under veckosluten.&lt;br&gt;Däremot talar effekten på fylleri för att lördagsstängningen framför allt&lt;br&gt;hade effekt på de konsumenter som inte kan kontrollera sin konsumtion,&lt;br&gt;utan dricker upp på fredagen vad de har köpt för veckoslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändring av tillgängligheten av alkoholdrycker som har inträffat&lt;br&gt;sedan början av 1980-talet är att antalet serveringsställen med tillstånd att&lt;br&gt;servera alkoholdrycker har tredubblats. Restaurangernas öppettider är&lt;br&gt;idag också längre och senare och öppettider till klockan 05.00 på morgo-&lt;br&gt;nen är inte ovanligt på flera restauranger i storstäderna. Restaurangernas&lt;br&gt;andel av den totala alkoholförsäljningen har också ökat kraftigt och upp-&lt;br&gt;går nu till ca 20 procent av den totala alkoholförsäljningen. Tillgången på&lt;br&gt;s.k. svartsprit har också ökat kraftigt jämfört med hur förhållandena var&lt;br&gt;för nästan 20 år sedan. Detta är en försäljning som inte har några&lt;br&gt;begränsningar i öppethållandet utan pågår dygnet runt. Alkoholen är&lt;br&gt;dessutom billig och lättillgänglig. Det är troligt att denna ökade tillgäng-&lt;br&gt;lighet har urholkat effekten av lördagsstängningen som instrument för att&lt;br&gt;förebygga misshandel och andra alkoholskador. För den som vill finns&lt;br&gt;det redan i dag möjlighet att skaffa sin alkohol dygnet runt såväl lördag&lt;br&gt;som söndag. För dem spelar det ingen roll att systembutikerna har&lt;br&gt;lördagsstängt. Olika undersökningar visar också att det främst är ung-&lt;br&gt;domar och storkonsumenter som konsumerar svartsprit, dvs. de grupper&lt;br&gt;som ofta står för bråk, fylleri och misshandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast omkring hälften av den sprit som svenska folket konsumerar är&lt;br&gt;i dag inhandlad hos Systembolaget eller på restaurang. Ca 35 procent av&lt;br&gt;spritkonsumtionen är illegalt framställd eller tillhandahållen (se&lt;br&gt;avsnitt 5). Monopolet är ett av våra viktigare alkoholpolitiska instrument&lt;br&gt;som det är viktigt att försvara. Från flera olika håll har framhållits att ett&lt;br&gt;instrument vid bekämpningen av den illegala handeln förutom ökade&lt;br&gt;polisiära insatser är att öka tillgängligheten till legal alkohol och förbättra&lt;br&gt;systembutikernas service, t.ex. genom att åter öppna systembutikerna på&lt;br&gt;lördagar. Här anförs att det är viktigt att servicen och legitimiteten för&lt;br&gt;Systembolagets verksamhet förstärks i kampen mot den okontrollerade&lt;br&gt;illegala försäljningen. Det är självklart viktigt att alkoholförsäljningen&lt;br&gt;sker genom de kanaler samhället har kontroll över. Den ökande&lt;br&gt;storskaliga illegala tillverkningen och smugglingen av sprit är ett&lt;br&gt;allvarligt samhällsproblem som måste motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland och Norge, som båda har statliga detaljhandelsmonopol för&lt;br&gt;försäljning av alkoholdrycker, har efter en tid med lördagsstängda alko-&lt;br&gt;holbutiker återgått till att ha butikerna öppna på lördagar. Denna återgång&lt;br&gt;till lördagsöppet har inte rapporterats leda till några märkbara skillnader&lt;br&gt;varken när det gäller konsumtion eller ökat våld. I Finland talas det&lt;br&gt;numera om att t.o.m. tillåta söndagsöppna butiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget talar enligt regeringens bedömning aktuella konsument-&lt;br&gt;undersökningar, tillsammans med utvecklingen av alkoholförsäljningen&lt;br&gt;på restaurangerna, gränshandeln och den illegala alkoholhanteringen, för&lt;br&gt;att det nu är dags att på försök pröva lördagsöppna systembutiker.&lt;br&gt;Utvärderingen av lördagsstängningen 1984 visade dessutom på negativa&lt;br&gt;effekter när det gäller misshandel och skadegörelse totalt sett och framför&lt;br&gt;allt på misshandel utomhus på fredagar. En ny försöksverksamhet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvärdering utifrån nuvarande förhållanden torde därför vara angeläget.&lt;br&gt;Det är enligt regeringens uppfattning troligtvis så att de delvis positiva&lt;br&gt;effekter, som kunde observeras när systembutikerna stängdes på lördagar&lt;br&gt;för nästan 20 år sedan, inte längre föreligger. Öppethållandet på lördagen&lt;br&gt;bör därför utformas och genomföras som en regional försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att försöket med lördagsöppna butiker i vissa försöks-&lt;br&gt;områden i landet blir föremål för en vetenskapligt upplagd utvärdering&lt;br&gt;där såväl alkoholpolitiska som andra effekter såsom ekonomiska kon-&lt;br&gt;sekvenser för rättsväsendet och brottsligheten kartläggs. I samråd med&lt;br&gt;vetenskaplig expertis kommer Socialdepartementet tillsammans med&lt;br&gt;Systembolaget att lägga upp försöksverksamheten och utarbeta en utvär-&lt;br&gt;deringplan och ansvara för att försöket och utvärderingen genomförs.&lt;br&gt;Försöket skall följas löpande och utvärderas efter ett år. Vilka områden&lt;br&gt;som skall bli försöksområden respektive kontrollområden och hur försö-&lt;br&gt;ket i övrigt skall läggas upp måste bestämmas utifrån vetenskapliga&lt;br&gt;kriterier. Resultatet av utvärderingen skall därefter redovisas för riks-&lt;br&gt;dagen som underlag för ett slutligt ställningstagande i frågan om lör-&lt;br&gt;dagsöppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra servicen för Systembolagets kunder föreslås också att&lt;br&gt;öppettiderna för Systembolagets butiker måndag till fredag lokalt far&lt;br&gt;utsträckas till kl. 20.00 om bolaget så beslutar utifrån en såväl&lt;br&gt;servicemässig som affärsmässig bedömning. En sådan förlängning av&lt;br&gt;öppethållandetidema måndag till fredag kan enligt regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning ske utan negativa effekter från alkoholpolitisk synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget har för att undvika olägenheter med köer och långa&lt;br&gt;väntetider inför storhelger och för att kompensera bortfall av andra&lt;br&gt;försäljningsdagar på grund av helgerna haft öppet enstaka lördagar inför&lt;br&gt;t.ex. jul och nyår. Denna praxis har av bolaget bedömts kunna rymmas&lt;br&gt;inom de riktlinjer för öppethållande som riksdagen givit. För att&lt;br&gt;undanröja eventuella oklarheter härvidlag föreslår regeringen att&lt;br&gt;riksdagen fastlägger denna praxis och medger att bolaget inför storhelger&lt;br&gt;far ha öppet på lördagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Butiker med begränsat sortiment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget har under de senaste tio åren ökat antalet butiker med&lt;br&gt;17 procent och har idag 400 butiker och 586 utlämningsställen. Många&lt;br&gt;förorter, större centrumanläggningar och relativt stora orter saknar dock&lt;br&gt;fortfarande systembutik och Systembolaget har ansökningar från ett&lt;br&gt;tjugotal kommuner om utökat antal systembutiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig detaljhandel påverkas av systembutikernas öppettider. Om för-&lt;br&gt;sök med lördagsöppet och generösare kvällsöppettider införs så finns det&lt;br&gt;en risk för att kundströmmar i ökad utsträckning kommer att dras till&lt;br&gt;centrumanläggningar med systembutik och delvis utarma handeln där&lt;br&gt;sådana butiker saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att erbjuda ökad service inom ramen för Systembolagets detalj-&lt;br&gt;handelsmonopol bör bolaget därför pröva att inrätta en ny slags mer&lt;br&gt;kostnadseffektiva och rationella butiker som är mindre än nuvarande och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som erbjuder ett mindre sortiment och som bör förläggas till de centrum- Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;anläggningar som i dag saknar butiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det rimligt att större centrumanlägg-&lt;br&gt;ningar, förortscentra av viss minsta storlek, orter med mer än 4 500 invå-&lt;br&gt;nare och orter som har en kraftig turism under delar av året om det är&lt;br&gt;affärsmässigt motiverat också har åtminstone en mindre systembutik. En&lt;br&gt;viktig utgångspunkt för Systembolagets prövning bör vara att en för-&lt;br&gt;ändring av butiksnätet inte får negativa effekter på bolagets ekonomiska&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget har i dag dessutom 586 s.k. utlämningsställen. Det är&lt;br&gt;vanliga butiker i glesbygd som fungerar som ombud för Systembolaget&lt;br&gt;dit kunder kan vända sig och beställa alkoholdrycker för senare avhämt-&lt;br&gt;ning. Därtill kommer 56 busslinjer som fungerar som rullande utläm-&lt;br&gt;ningsställen. På 53 lantbrevbärarlinjer utlämnas varor mot en viss avgift.&lt;br&gt;Systembolagets styrelse har fastställt vilka regler som gäller för att&lt;br&gt;inrätta ett utlämningsställe. I princip skall det idag vara 20 km eller mer&lt;br&gt;till närmaste systembutik om det finns minst 500 personer på orten.&lt;br&gt;Reglerna för att kunna inrätta ett utlämningsställe borde enligt regering-&lt;br&gt;ens uppfattning kunna göras något generösare för att ytterligare förbättra&lt;br&gt;servicen för dem som bor i glesbygd. Utlämningsverksamheten upp-&lt;br&gt;skattas av många kunder, både fastboende och turister, men är av begrän-&lt;br&gt;sad betydelse för totalkonsumtionen. Den står för ungefär 2,3 procent av&lt;br&gt;Systembolagets detaljhandel. En viss utvidgning bör således kunna ske&lt;br&gt;utan alkoholpolitiska nackdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser regeringen att en förbättring av System-&lt;br&gt;bolagets service kan uppnås genom en viss ökning av antalet butiker och&lt;br&gt;utlämningsställen. En sådan åtgärd torde upplevas som positiv såväl av&lt;br&gt;kunderna som av den handel som i dag anser sig missgynnad av att ligga&lt;br&gt;långt från Systembolagets butiker och bör kunna genomföras utan att&lt;br&gt;vare sig den totala alkoholkonsumtionen eller alkoholskadorna påverkas&lt;br&gt;nämnvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konto- och kreditkortsköp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 4 § alkohollagen får Systembolaget vid detaljhandel med&lt;br&gt;spritdrycker, vin och starköl inte lämna ut varorna till köpare förrän de&lt;br&gt;har betalats. Denna bestämmelse innebär att det i dag inte är möjligt att&lt;br&gt;betala varor med kreditkort. Med tanke på att olika former av konto- och&lt;br&gt;kreditkort blir allt vanligare som betalningsmedel är det i dag en brist i&lt;br&gt;servicen att det inte går att betala köpet på Systembolaget med kreditkort&lt;br&gt;utan endast med sådana bankkort där pengarna omedelbart kan dras på&lt;br&gt;kundens konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen av de som anförtros kreditkort är noggrann och de som&lt;br&gt;beviljas kreditkort måste ha en välskött ekonomi. Kreditkortet medger&lt;br&gt;kontantuttag varefter inköp kan ske t.ex. hos Systembolaget. Kreditkorts-&lt;br&gt;förbudet utgör därför inte i realiteten något hinder för att kunna handla&lt;br&gt;systemvaror. Bestämmelsen om att inte tillåta försäljning på kredit fyller&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning i dag ingen praktisk funktion och bör där-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för upphöra att gälla. Det blir sedan Systembolagets sak att affärsmässigt&lt;br&gt;bedöma vilka kort som bör accepteras, bl.a. med hänsyn till kortfore-&lt;br&gt;tagens avgifter och övriga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Alkoholsortimentsnämnden och statens avtal med&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Systembolaget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Alkoholsortimentsnämnden bör bibehållas&lt;br&gt;i nuvarande form. Statens avtal med Systembolaget AB bör ses över i&lt;br&gt;syfte att bl.a tydliggöra kriterierna för Systembolagets produkturval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholreklamutredningens bedömning: En överarbetning av&lt;br&gt;statens avtal med Systembolaget bör ske i förtydligande syfte. Alternativt&lt;br&gt;bör reglerna i avtalet om Systembolagets produkturval införas i&lt;br&gt;alkohollagen eller i alkoholforordningen. Systembolagets beslut när det&lt;br&gt;gäller produkturvalet bör i sådana fall kunna överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol, varvid Alkoholsortimentsnämnden kan avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens uppfattning att statens avtal med&lt;br&gt;Systembolaget bör överarbetas vad gäller kriterierna för produkturvalet&lt;br&gt;delas av Folkhälsoinstitutet och Grossistförbundet Svensk Handel. Alko-&lt;br&gt;holinspektionen, Vin &amp;amp; Sprit AB och Systembolaget välkomnar ett all-&lt;br&gt;mänt domstolsförfarande. Sveriges Livsmedelshandlareförbund avvisar&lt;br&gt;tanken på att överprövningen överförs till allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Förbundet påpekar att det är leverantörer som redan blivit accepterade&lt;br&gt;som kunder hos Systembolaget som uttrycker att de är positiva till nuva-&lt;br&gt;rande beslutsordning, medan alla de som inte far in sina produkter natur-&lt;br&gt;ligtvis inte är nöjda med urvalskriterierna. Vin &amp;amp; Sprit AB är ytterst tvek-&lt;br&gt;sam till om kriterierna för produkturvalet är förenliga med gemenskaps-&lt;br&gt;rätten. Alkoholsortimentsnämnden delar inte utredningens bedömning att&lt;br&gt;Systembolaget skulle ha mycket begränsade möjligheter att avvisa pro-&lt;br&gt;dukter med hänsyn till produkternas kvalitet och särskilda risker för&lt;br&gt;skadeverkningar. I de fall gemenskapsrätten har företräde framför natio-&lt;br&gt;nell rätt skall Alkoholsortimentsnämnden naturligtvis tillämpa gemen-&lt;br&gt;skapsrätten även om Systembolaget har stöd för sin uppfattning i avtalet&lt;br&gt;mellan bolaget och staten. Konkurrensverket avvisar utredningens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt avtalet mellan staten och&lt;br&gt;Systembolaget skall bolagets produkturval vara sådant att ingen favorise-&lt;br&gt;ring sker av inhemska produkter. Urvalet av produkter får endast grundas&lt;br&gt;på en bedömning av produktens kvalitet, särskilda risker för skadeverk-&lt;br&gt;ningar av produkten, kundernas efterfrågan och andra affärsmässiga samt&lt;br&gt;etiska hänsyn. På begäran av leverantör som har fått en produkt avvisad&lt;br&gt;från eller avförd ur bolagets sortiment, skall bolaget skriftligen redogöra&lt;br&gt;för de skäl som föranlett dess ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att Systembolagets upphandling av alko-&lt;br&gt;holdrycker bygger på en produktplan med tidsangivelser för när offerter&lt;br&gt;för de olika produkterna önskas. Denna plan uppdateras var fjärde månad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och gäller tolv månader framåt. Inkomna offerter bedöms mot produkt- Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;planen. Försäljningen av de upphandlade varorna utvärderas var tolfte&lt;br&gt;månad. Varan fortsätter att ingå i sortimentet, så länge försäljningen når&lt;br&gt;upp till en försäljningsvolym som bestäms i jämförelse med andra pro-&lt;br&gt;dukter av samma slag och i samma prisklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolagets beslut att avvisa en viss alkoholdryck från sortimentet&lt;br&gt;eller att avföra en viss alkoholdryck ur sortimentet kan överklagas. För&lt;br&gt;ändamålet har inrättats ett organ för överklagande, Alkoholsortiments-&lt;br&gt;nämnden. Ärende i nämnden kan enligt 2 § förordningen (1994:2048)&lt;br&gt;med instruktion för Alkoholsortimentsnämnden väckas av den leverantör&lt;br&gt;vars produkt avvisats från eller avförts ur bolagets sortiment. Nämnden&lt;br&gt;skall enligt samma paragraf pröva om bolaget följt vad som sägs i avtalet&lt;br&gt;om att bolagets produkturval får grundas endast på en bedömning av&lt;br&gt;produktens kvalitet, särskilda risker för skadeverkningar av produkten,&lt;br&gt;kundernas efterfrågan och andra affärsmässiga samt etiska hänsyn samt&lt;br&gt;att någon favorisering inte far ske av inhemska produkter. Enligt avtalet&lt;br&gt;med staten skall Systembolaget upplysa en leverantör om dennes rätt att&lt;br&gt;fa ett beslut överprövat av Alkoholsortimentsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholsortimentsnämndens ordförande skall vara eller ha varit ordi-&lt;br&gt;narie domare. Av de övriga fyra ledamöterna bör minst en vara väl för-&lt;br&gt;trogen med konkurrensrättsliga frågor och minst en väl förtrogen med&lt;br&gt;livsmedelsffågor. Ledamöterna utses av regeringen. Till ledamot i nämn-&lt;br&gt;den får inte någon utses som på grund av sin ställning eller sin verksam-&lt;br&gt;het kan antas företräda något partsintresse. Nämndens beslut får inte&lt;br&gt;överklagas. Enligt avtalet mellan staten och Systembolaget skall bolaget&lt;br&gt;utan dröjsmål verkställa beslut av Alkoholsortimentsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholsortimentsnämnden har således inrättats i syfte att säkerställa&lt;br&gt;att Systembolaget i sin verksamhet lever upp till kraven på konkurrens-&lt;br&gt;neutralitet och icke-diskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholreklamutredningen, som enligt sina direktiv bl.a. hade till upp-&lt;br&gt;gift att klargöra innebörden av reglerna för Systembolagets produkturval&lt;br&gt;när det gäller bolagets möjligheter att avvisa produkter med hänvisning&lt;br&gt;till bl.a. produkternas förpackning, marknadsföring och produktinforma-&lt;br&gt;tion, uttalade bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Att kriterierna för produkturvalet är förenliga med grunderna för den&lt;br&gt;svenska alkoholpolitiken råder inget tvivel om. Även om avtalets till-&lt;br&gt;komst i och för sig kan anses utgöra en sådan åtgärd som skall jäm-&lt;br&gt;ställas med kvantitativa importrestriktioner enligt artikel 30 är det&lt;br&gt;utredningens bedömning att de skilda kriterierna för produkturvalet är&lt;br&gt;förenliga med gemenskapsrätten. Detta dock sagt med undantag för&lt;br&gt;kriteriet etiska hänsyn; det kan sättas ifråga om ett hänsynstagande till&lt;br&gt;sådana hänsyn vid produkturvalet kan förenas med gemenskapsrätten.&lt;br&gt;Såväl Sveriges förhandlingar med EG-kommissionen inför EU-tillträ-&lt;br&gt;det liksom EG-domstolens domslut i Franzén-målet ger uttryckligt stöd&lt;br&gt;för att produkturvalet inom ramen för ett detaljhandelsmonopol får&lt;br&gt;göras med hänsynstagande till kundernas efterfrågan och andra affärs-&lt;br&gt;mässiga hänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande konstruktionen är enligt utredningens mening mindre&lt;br&gt;lyckad. Avtalet mellan staten och Systembolaget AB har en otydlig&lt;br&gt;konstitutionell status. Detta medför bl.a. att avtalets förhållande tin&lt;br&gt;gemenskapsrätten är svårtolkad. Reglerna om produkturval bör ytter-&lt;br&gt;ligare tydliggöras. Vidare är det oklart om Alkoholsortimentsnämnden&lt;br&gt;i gemenskapsrättsliga sammanhang skall bedömas som en domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från den tillämpning av avtalet som följer av p&lt;sub&gt;r0D&lt;/sub&gt; 1998/99 134&lt;br&gt;Alkoholsortimentsnämndens praxis har Systembolaget mycket begrän-&lt;br&gt;sade möjligheter att avvisa produkter mea hänsyn ull produktens Kva-&lt;br&gt;litet, särskilda risker för skadeverkningar av produkten eller etiska&lt;br&gt;hänsyn. Om de överväganden som hittills har styrt den svenska alko-&lt;br&gt;holpolitiken skall gälla också i fortsättningen, är det såsom utveck-&lt;br&gt;lingen har blivit nödvändigt att se över ordningen for Systembolagets&lt;br&gt;produkturval. Även det förhållandet att Franzén-domen kan leda till att&lt;br&gt;fler verkar som partihandlare av alkoholdrycker, vilket kan medföra en&lt;br&gt;avsevärt ökad arbetsbelastning för Systembolaget AB, kan motivera&lt;br&gt;ändrade former och kriterier för produkturvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Alkoholreklamutredningens mening borde således en överarbet-&lt;br&gt;ning av avtalet ske. Alternativt borde, i syfte att tydliggöra reglernas sta-&lt;br&gt;tus, ett införande av de aktuella bestämmelserna ske i alkohollagen eller&lt;br&gt;alkoholförordningen. Om reglerna skulle föras in i t.ex. alkohollagen&lt;br&gt;borde beslut om produkturval kunna överklagas till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol, dvs. länsrätt och kammarrätt. Om uppgiften att pröva System-&lt;br&gt;bolagets sortimentsbeslut överfördes till allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;kunde Alkoholsortimentsnämnden avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket skriver i sitt remissvar att det skulle vara svårt att i&lt;br&gt;detalj lagfästa hur produkturvalet för Systembolagets butiker skall göras,&lt;br&gt;eftersom urvalsprocessen bl.a. innehåller olika typer av tester. Även om&lt;br&gt;Konkurrensverket i allmänhet anser att det bl.a. ur rättssäkerhetssynpunkt&lt;br&gt;är en fördel om beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol,&lt;br&gt;gör verket emellertid bedömningen att ett sådant förfarande inte är lämp-&lt;br&gt;ligt i detta fall. Med nuvarande detaljhandelsmonopol blir Alkoholsorti-&lt;br&gt;mentsnämnden en sorts garant för att Systembolaget i sitt val av leve-&lt;br&gt;rantör tar sådana hänsyn att kravet på icke-diskriminering inte äventyras.&lt;br&gt;En mycket viktig aspekt är att nämndens verksamhet fungerar utan tids-&lt;br&gt;utdräkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i Konkurrensverkets bedömning att beslut som&lt;br&gt;gäller Systembolagets produkturval och sortimentspolitik inte lämpar sig&lt;br&gt;för lagstiftning och prövning i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättandet av Alkoholsortimentsnämnden tillkom som ett resultat av&lt;br&gt;de diskussioner som fördes med EU-kommissionen inför Sveriges EU-&lt;br&gt;inträde. EG-domstolen har i Franzén-målet inte anfört någon kritik mot&lt;br&gt;urvalskriterierna, nämnden eller dess sätt att arbeta. Nämnden är ett per-&lt;br&gt;manent inrättat organ och är oavhängigt. Nämnden är exklusivt behörig&lt;br&gt;att avgöra tvister mellan Systembolaget AB och leverantörer om pro-&lt;br&gt;dukturvalet. Nämnden är alltså en obligatorisk rättsinstans. De avgöran-&lt;br&gt;den som nämnden fattar är inga skälighetsbedömningar utan skall grun-&lt;br&gt;das på givna regler. De regler som nämnden skall tillämpa finns i dels&lt;br&gt;avtalet mellan staten och Systembolaget AB, dels förordningen&lt;br&gt;(1994:2048) med instruktion för Alkoholsortimentsnämnden. Vid sin&lt;br&gt;prövning har nämnden också att beakta gemenskapsrättsliga aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Alkoholsortimentsnämnden bör vara kvar i sin&lt;br&gt;nuvarande form. Avsikten är dock att se över statens avtal med System-&lt;br&gt;bolaget för att bl.a. försöka tydliggöra kriterierna för bolagets pro-&lt;br&gt;dukturval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Oberoende Alkoholsamarbetet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den ökade internationaliseringen och det svenska EU-medlemskapet har&lt;br&gt;inneburit att det blivit nödvändigt att delvis söka nya metoder och arbets-&lt;br&gt;sätt för att även fortsättningsvis kunna begränsa alkoholens skadeverk-&lt;br&gt;ningar. Ett närmare samarbete mellan de olika aktörerna på alkohol-&lt;br&gt;området har därför bedömts som nödvändigt, liksom att fler aktörer&lt;br&gt;utöver de traditionellt inblandade engageras i det alkoholförebyggande&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1996 inleddes diskussioner med branschorganisationer på&lt;br&gt;alkohol- och försäkringsområdena om möjligheterna att finna samarbets-&lt;br&gt;former som skulle kunna leda till att företag och bransch på dessa områ-&lt;br&gt;den i framtiden tar ett ökat socialt ansvar när det gäller det förebyggande&lt;br&gt;informationsarbetet och opinionsbildningen. Syftet med diskussionerna&lt;br&gt;var att få till stånd ett samarbete som skulle kunna leda till gemensamma&lt;br&gt;insatser i syfte att vidmakthålla eller förstärka en opinion till förmån för&lt;br&gt;återhållsamma alkoholvanor i befolkningen och för s.k. punktnykterhet&lt;br&gt;när det gäller vissa grupper och i vissa situationer. Utgångspunkten för&lt;br&gt;samarbetet skulle vara de prioriteringar som gjorts i den nationella hand-&lt;br&gt;lingsplanen för alkohol- och drogförebyggande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillsatte därefter den 9 januari 1997 en särskild kommitté&lt;br&gt;med uppdrag att organisera ett samarbete mellan branschorganisationer,&lt;br&gt;försäkringsbolag och berörda myndigheter m.fl. Kommitténs uppgift var&lt;br&gt;att verka för ett samarbete när det gäller olika informationsinsatser kring&lt;br&gt;måttfullhet i bruket av alkohol och dess risker. Den skulle också under-&lt;br&gt;söka om och hur samarbetet skulle kunna organiseras i mer permanenta&lt;br&gt;former och lämna förslag till organisationsform och fortsatt finansiering.&lt;br&gt;Kommittén har valt att kalla sig Oberoende Alkoholsamarbetet (OAS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett prioriterat område som anges i direktiven till kommittén är att sam-&lt;br&gt;verka kring insatser som motverkar den illegala hanteringen, dvs. illegalt&lt;br&gt;tillverkad eller insmugglad alkohol och langning till ungdomar. Kom-&lt;br&gt;mittén skall enligt direktiven driva och samordna insatser som syftar till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att sprida kunskap om alkoholens medicinska och sociala verkningar i&lt;br&gt;olika skeden av livet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att främja en alkoholfri uppväxt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att motverka langning till ungdomar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att eftersträva en måttfull alkoholkonsumtion bland dem som använder&lt;br&gt;alkohol och särskilt bland dem som riskerar att bli storkonsumenter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att verka för att kvinnans graviditetsperioder, arbetsplatserna och trafi-&lt;br&gt;ken blir alkoholfria,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att genom attitydförändringar motverka konsumtionen av illegalt till-&lt;br&gt;verkad eller insmugglad alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén arbetar med enhällighet som princip och de aktiviteter som&lt;br&gt;genomförs i OAS namn måste således i förväg godkännas av en enhällig&lt;br&gt;kommitté. Aktiviteter som olika intressenter/samarbetspartners genomför&lt;br&gt;i egen regi utanför ramen för samarbetet med OAS, förväntas vara av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan karaktär att budskapet inte strider mot grundvalarna för OAS Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OAS-kommittén består idag av ledamöter från Socialdepartementet,&lt;br&gt;Svenska Bryggareföreningen, Folkhälsoinstitutet, Sprit- och vinleveran-&lt;br&gt;törsföreningen, Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning,&lt;br&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, Vägverket, Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen, Sveriges Livmedelshandlareförbund, Rikspolisstyrelsen,&lt;br&gt;Kooperativa förbundet, Systembolaget, Försäkringsförbundet,&lt;br&gt;Finansdepartementet och Generaltullsstyrelsen. Ordförande i OAS är en&lt;br&gt;statssekreterare i Socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OAS arbete ska bedrivas på ett sådant sätt att bredden i kommitténs&lt;br&gt;sammansättning tillvaratas och därmed ger största möjliga genomslag för&lt;br&gt;de opinions- och samordningsinsatser som stöds av kommittén. Alla&lt;br&gt;deltagare i kommittén har påtagit sig ett särskilt ansvar att främja att bruk&lt;br&gt;av alkohol sker ansvarsfullt och motverka missbruk av alkohol både&lt;br&gt;inom den egna organisationen eller företaget och i sina kontakter med&lt;br&gt;allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven slås fast att en samordning av aktiviteter som finansieras&lt;br&gt;av aktörer som i vissa fall har skilda intressen kräver att målsättningen&lt;br&gt;med samordningen och de särskilda aktiviteterna noggrant klarläggs.&lt;br&gt;OAS-kommittén har därför enats om gemensamma kriterier för sam-&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det policydokument som antagits av kommittén har uppdraget for-&lt;br&gt;mulerats enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Kommittén ska organisera ett alkoholförebyggande informations-&lt;br&gt;samarbete mellan branschorganisationer, försäkringsbolag och&lt;br&gt;berörda myndigheter m.fl. kring bruk av alkohol, dess risker och&lt;br&gt;skadeverkningar. Insatser ska genomföras som vidmakthåller eller&lt;br&gt;förstärker en opinion till förman för återhållsamma och måttfulla&lt;br&gt;alkoholvanor i befolkningen och motverkar bruk av alkohol på&lt;br&gt;arbetsplatser och under kvinnans graviditetsperioder. Kommittén&lt;br&gt;ska arbeta aktivt för att göra trafiken till ett totalt alkoholfritt&lt;br&gt;område. Kommittén ska vidare arbeta för att alkoholdebuten skjuts&lt;br&gt;upp genom att verka för en alkoholfri uppväxt samt genomfora&lt;br&gt;insatser som motverkar den illegala hanteringen av alkohol”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs egna aktiviteter finansieras av deltagande företag, organi-&lt;br&gt;sationer och myndigheter. Samverkansaktiviteter finansieras ofta av en&lt;br&gt;eller flera medlemmar i OAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OAS huvuduppgift är att samordna och bedriva informations- och&lt;br&gt;opinionsbildningsaktiviteter på nationell nivå när behov finns eller när&lt;br&gt;det finns samordningsvinster att hämta. Informationsinsatserna ska riktas&lt;br&gt;till de målgrupper och de situationer som kommittén enat ställt sig&lt;br&gt;bakom. OAS insatser ska följas upp och utvärderas för att mäta graden av&lt;br&gt;måluppfyllelse. OAS uppdrag är inte att tillskapa en ny myndighet som&lt;br&gt;ska agera på den regionala eller lokala nivån utan uppdraget är att rikta&lt;br&gt;uppmärksamhet på och öka kunskapen om de sakfrågor som OAS&lt;br&gt;medlemmar beslutat att kraftsamla kring. Det konkreta arbetet bör utföras&lt;br&gt;och organiseras utifrån lokala behov och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sättet att bedriva opinions- och informationsarbete ska vara flexibelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det år som gått har det inom OAS förekommit många olika infor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mationsaktiviteter under skilda former av samordning. Dessa har varit&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Opinionsinsatsen mot illegal alkohol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsändare och finansiär är OAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Trafikprojektet om kopplingen mellan alkoholism och rattfylleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsändare är delar av OAS. Vägverket och Försäkringsförbundet är&lt;br&gt;initiativtagare och aktiviteten sker i samverkan med OAS. Inom OAS-&lt;br&gt;samarbetet bidrar Systembolaget, Folkhälsoinstitutet och Social-&lt;br&gt;departementet med finansiering och hjälp att marknadsföra projektet.&lt;br&gt;Ansvaret för projektledning ligger hos NTF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Alkohål i huvudet — om kopplingen mellan för mycket alkohol och&lt;br&gt;våld. Målgrupp: ungdomar över 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsändare och finansiär är Bryggareföreningen i samverkan med&lt;br&gt;OAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Drick med huvudet — information om gränsvärden för skadlig alkohol-&lt;br&gt;konsumtion. Målgrupp: 18-25 åringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsändare och finansiär är Folkhälsoinstitutet i samverkan med OAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Raka besked - om bättre ålderskontroller vid folkölsförsäljning. Mål-&lt;br&gt;grupp: anställda vid livsmedelsbutiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsändare och finansiär: Sveriges Livsmedelshandlare i samverkan&lt;br&gt;med OAS och Handelsanställdas förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Ansvarsfull alkoholhantering - ett utbildningspaket till hotell- och&lt;br&gt;restauranganställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsändare och finansiär är Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare&lt;br&gt;i samverkan med OAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Mot langning till underåriga - en reklamfilm om vådan av att langa&lt;br&gt;till ungdomar. Målgrupp: de som kan tänka sig att köpa ut till ung-&lt;br&gt;domar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsändare och finansiär är Systembolaget i samverkan med OAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Alkoholfria arbetsplatser — internt eget utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OAS samarbetar med Riks-Alna för att utveckla metoder för det alko-&lt;br&gt;holförbyggande och rehabiliterande arbetet på arbetsplatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Alkohol och graviditet — kvalitativ undersökning om inställningen till&lt;br&gt;alkohol bland barnmorskor och blivande föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarig och finansiär: OAS i samarbete med Folkhälsoinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— På vems sida står du — Information om alkohol och graviditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarig och finansiär: Systembolaget i samverkan med OAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Konsumtionsundersökningar, attitydmätningar - ett led i den löpande&lt;br&gt;uppföljningen av OAS aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarig och finansiär är både OAS, Folkhälsoinstitutet, C AN,&lt;br&gt;Systembolaget och övriga medlemmar i OAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OAS-kommittén överlämnade den 15 januari 1999 betänkandet OAS i&lt;br&gt;framtiden (SOU 1998:154) till socialministern. I betänkandet konstateras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att de erfarenheter som gjorts inom OAS-samarbetet ger god vägledning&lt;br&gt;och tillräcklig grund för att föreslå att det nuvarande samarbetet perma-&lt;br&gt;nentas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 OAS framtid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Oberoende alkoholsamarbetet (OAS) - som är&lt;br&gt;ett samarbete i kommittéform mellan Regeringskansliet, branschorga-&lt;br&gt;nisationer, försäkringsbolag och berörda myndigheter - ombildas på&lt;br&gt;sikt till en allmännyttig ideell förening. Samarbetet skall initiera, sam-&lt;br&gt;ordna, bedriva och effektivisera informations- och opinionsinsatser&lt;br&gt;för att främja måttfullhet och återhållsamhet i alkoholbruket samt&lt;br&gt;motverka alkoholskador. Föreningen OAS skall fungera som ett&lt;br&gt;forum för dialog mellan staten och dess myndigheter, branschorgani-&lt;br&gt;sationer, företag m.fl. i informationsfrågor relaterade till bruket av&lt;br&gt;alkohol och dess risker i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OAS-kommitténs förslag: OAS-samarbetet ombildas antingen till en&lt;br&gt;statlig delegation eller en privaträttslig organisation t.ex. en ideell före-&lt;br&gt;ning. På sikt bör dock enligt kommittén en privaträttslig organisation&lt;br&gt;vara den organisationsform som är bäst lämpad för den här formen av&lt;br&gt;samarbete. I övrigt överensstämmer kommitténs förslag med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remisssinstansema tillstyrker&lt;br&gt;OAS fortsatta verksamhet och tycker att OAS verksamhet är positiv och&lt;br&gt;fyller en viktig funktion när det gäller att samordna och utveckla sam-&lt;br&gt;arbetet mellan bransch och myndigheter. Rikspolisstyrelsen, Läke-&lt;br&gt;medelsverket, Ungdomsstyrelssen, Konsumentverket, Svenska Bryggare-&lt;br&gt;föreningen, har inga invändningar mot förslagen i betänkandet. Sprit &amp;amp;&lt;br&gt;Vinleverantörsföreningen, AlnaRiks och Motormännens Helnykterhet-&lt;br&gt;förbund förordar att OAS ombildas till en ideell före-&lt;br&gt;mng.Försäkringforbundet tycker att OAS skall fortsätta i sin nuvarande&lt;br&gt;form och avvakta innan man vill ta ställning till den slutliga formen.&lt;br&gt;CAN, Svenska Restauratörförbundet, Vägverket, Länsstyrelsen i Väster-&lt;br&gt;bottens län och länsstyrelsen i Västra Götaland anser att OAS åtmin-&lt;br&gt;stone inledningsvis skall ombildas till en statlig delegation. Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Stockholms län, IOGT/NTO, Nykterhetsrörelsens landsråd och Social-&lt;br&gt;styrelsen anser att OAS-samarbetet skall inordnas i en statlig myndighet&lt;br&gt;t.ex. Alkoholinspektionen, Folkhälsoinstitutet eller den nya alkoholmyn-&lt;br&gt;dighet som Statskontoret föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att informations-&lt;br&gt;och opinionsarbete på alkohol området kommer att spela en allt viktigare&lt;br&gt;roll i framtiden. Informationsinsatser bör inte genomföras isolerat utan&lt;br&gt;integreras i ett brett samarbete och samordnas med andra samhällsinsat-&lt;br&gt;ser som kan förebygga missbruk av alkohol. Arbetet måste vara långsik-&lt;br&gt;tigt och utföras i nära samverkan med myndigheter, branschföreträdare,&lt;br&gt;forskare och andra viktiga aktörer på alkoholområdet. De erfarenheter&lt;br&gt;som gjorts inom OAS-kommittén ger enligt regeringens uppfattning en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;god vägledning och tillräcklig grund för att föreslå att det nuvarande Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;samarbetet permanentas. De verksamheter som OAS har initierat har&lt;br&gt;fungerat bra och samarbetet upplevs alkoholpolitiskt som värdefullt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det inte organisationsformen i sig&lt;br&gt;som är huvudfrågan utan det handlar mer om att formulera gemensamma&lt;br&gt;kriterier och ett bra innehåll för samarbetet. OAS-kommittén har enat sig&lt;br&gt;bakom en gemensam plattform och om ett arbetssätt som gör att alla&lt;br&gt;ledamöter ges ett inflytande över OAS verksamhet. Grunden för ett&lt;br&gt;framtida OAS är därmed till viss del redan lagd. En viktig fråga för rege-&lt;br&gt;ringen har därför varit hur dagens arbetssätt ska kunna befästas och&lt;br&gt;ytterligare utvecklas i en permanent organisation. Regeringen instämmer&lt;br&gt;i de kriterier som OAS-kommittén formulerat och som den ansåg viktiga&lt;br&gt;för den framtida organisationen av OAS arbete. Dessa kriterier är föl-&lt;br&gt;jande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Den framtida organisationen ska vara lätt att bilda. Bildandet av orga-&lt;br&gt;nisationen ska vara både politiskt, ekonomiskt och administrativt&lt;br&gt;hanterbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Den nya organisationen ska vara trovärdig i breda kretsar. Den ska&lt;br&gt;inte representera något särintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Den ska ”representera” ett tydligt, jämställt och långsiktigt åtagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där staten och övriga medlemmar skall vara jämställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Den ska ha ”ett ansikte utåt”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Det ska finnas tillräckligt många intressenter som är beredda att stå för&lt;br&gt;baskostnaderna och dela på ansvaret för den nya organisationens fi-&lt;br&gt;nansiering och verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Den ska tillåta ett flexibelt arbetssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Den ska vara ett forum för diskussion och fungera som idékälla för&lt;br&gt;gemensamma eller enskilda initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Den ska möjliggöra ett samarbete med parter som står utanför den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egna organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— För att bli medlem i organisationen ska man ställa upp för dess&lt;br&gt;gemensamma plattform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Alla principiellt viktiga beslut måste fattas enhälligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Ett deltagande måste vara förenat med någon form av minimiåtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett samarbete mellan stat och näringsliv på alkoholinformationsområ-&lt;br&gt;det kan organiseras på flera sätt. OAS-kommittén har diskuterat tre tänk-&lt;br&gt;bara alternativ: ideell förening, statlig delegation eller samarbetsavtal.&lt;br&gt;Den organisationsform som regeringen anser på sikt vara bäst lämpad för&lt;br&gt;ett framtida permanent samarbete är en ideell förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideell förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en privaträttslig form krävs för statlig verksamhet som är beroende&lt;br&gt;av återkommande tilldelning av anslagsmedel ska främst formerna aktie-&lt;br&gt;bolag och ideell förening användas, se regeringens proposition Former&lt;br&gt;för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m. (prop. 1995/96:61,&lt;br&gt;bet. 1995/96:LU7). I propositionen slås fast att statlig verksamhet i första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hand bör bedrivas i myndighetsform. I några fall kan det dock vara aktu-&lt;br&gt;ellt att en statlig uppgift i stället utförs i en privaträttslig verksamhets-&lt;br&gt;form, t.ex. när det finns statsfinansiella eller andra skäl för staten att&lt;br&gt;samverka med någon annan. Men även då staten själv finansierar och&lt;br&gt;driver en verksamhet kan behovet av en självständig framtoning för verk-&lt;br&gt;samheten utgöra skäl för att utnyttja en privaträttslig verksamhetsform.&lt;br&gt;Enligt regeringen kan verksamhetsformen ideell förening övervägas i&lt;br&gt;sådana fall där det hos en större krets finns intresse för den uppgift som&lt;br&gt;skall delegeras. I OAS fall rör det sig om att det finns intresse hos en&lt;br&gt;större krets att samverka kring alkoholinformation och opinionsbildning.&lt;br&gt;I nämnda proposition betonas vikten av att staten tillsammans med övriga&lt;br&gt;föreningsbildare ska ha ett avgörande inflytande i föreningen, t.ex.&lt;br&gt;genom att det i föreningens stadgar tas in bestämmelser om rätten att utse&lt;br&gt;styrelsemedlemmar samt om hur rösträtten utövas vid föreningsmöten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för en ideell förening är att årsmötet har rätten att utse&lt;br&gt;styrelse etc. Verksamheten ska ges en tydlig självständighet. För att und-&lt;br&gt;vika alltför stora svängningar kan verksamhetsmålet för föreningen&lt;br&gt;omgärdas med regler till skydd mot att tillfälliga opinioner genomför&lt;br&gt;ändringar av verksamhetens mål. Via stadgar och avtal kan föreningens&lt;br&gt;medlemmar ges lika stort formellt ansvar och inflytande över föreningens&lt;br&gt;angelägenheter. Statens inflytande regleras också via stadgar och avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideella föreningar som far särskilt organisationsanslag bör uppfylla&lt;br&gt;vissa krav. De bör lämna in både en anslagsframställan och en årsredo-&lt;br&gt;visning och ha samma krav på revision som anslagsfinansierade myndig-&lt;br&gt;heter. Krav på hur de statliga medlen ska användas preciseras i tids-&lt;br&gt;begränsade avtal mellan medlemmarna i föreningen. Regeringen bör&lt;br&gt;företräda staten som avtalspart vid upprättande av sådana avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När stadgar antagits och styrelse utsetts är föreningen OAS en juridisk&lt;br&gt;person. OAS stadgar måste innehålla föreningens namn, föreningens&lt;br&gt;ändamål samt en beskrivning av hur beslut i föreningens angelägenheter&lt;br&gt;skall fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom bör stadgarna innehålla för föreningspraxis sedvanliga&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en förening bildas bör i ett fall som detta även medlemmarnas&lt;br&gt;ekonomiska rättigheter och skyldigheter regleras i ett finansieringsavtal.&lt;br&gt;Enskilda medlemmar och styrelseledamöter är i princip fria från ansvar&lt;br&gt;för föreningens förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ideell förening kan finansieras med olika former av avgifter&lt;br&gt;(inträdesavgifter, årsavgifter, särskilda uttaxeringar, insatser m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ideell förening med mer betydande omfattning av verksamheten har&lt;br&gt;normalt följande förvaltning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— en föreningsstämma som beslutar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— en styrelse som förvaltar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— en chefstjänsteman som antingen fungerar som en relativt självständig&lt;br&gt;VD eller som en verkställande kanslichef, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ett kansli av varierande storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen kan också inrätta olika typer av råd eller beredande organ.&lt;br&gt;Det förekommer också att en fullmäktigeförsamling, representantför-&lt;br&gt;samling eller liknande handhar vissa uppgifter i stämmans ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ideell eller allmännyttig ideell förening?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att staten ska medverka i en förening krävs i regel att föreningen&lt;br&gt;klassas som allmännyttig. Det är dock inte nödvändigt. För att klassas&lt;br&gt;som en allmännyttig ideell förening ställs särskilda krav. Följande krav&lt;br&gt;måste OAS uppfylla för att fa lyda under de regler som gäller för en all-&lt;br&gt;männyttig ideell förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Intresseområdet för samverkan mellan staten och andra måste identi-&lt;br&gt;fieras. Detta gäller både för en vanlig ideell förening och en allmän-&lt;br&gt;nyttig förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Det ideella målet bör vara klart och tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Verksamhetens art och finansiering bör harmonisera med det ideella&lt;br&gt;ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— För att föreningen ska klassas som allmännyttig ideell förening ställs&lt;br&gt;absoluta krav på öppenhet. Vissa avgränsningar kan dock vara för-&lt;br&gt;enliga med kraven men huvudregeln är att alla som är beredda att följa&lt;br&gt;föreningens stadgar och omfattar dess plattform och ändamål ska ha&lt;br&gt;rätt att bli medlemmar i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Bildandet av en ideell förening måste ske som en del i den statliga&lt;br&gt;budgetprocessen. Riksdagen måste för statens del godkänna engage-&lt;br&gt;manget i föreningen. Riksdagen ska godkänna verksamhetens inrikt-&lt;br&gt;ning och statens ekonomiska åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan faktor som kan ha betydelse för OAS framtid är de skatte-&lt;br&gt;mässiga förutsättningarna för verksamheten. För ideella föreningar gäller&lt;br&gt;som huvudprincip samma beskattningsregler som för andra närings-&lt;br&gt;idkare, dvs. obegränsad skattskyldighet. Däremot kan ideella föreningar&lt;br&gt;som har allmännyttiga ändamål fa en förmånlig behandling i skatte-&lt;br&gt;hänseende och bli begränsat skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att man definitivt ska veta om en förening blir befriad från skatt,&lt;br&gt;måste ett förhandsbesked begäras av skatterättsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är allmännyttig ideell förening den på&lt;br&gt;sikt mest passande organisationsformen för OAS fortsatta arbete. Statlig&lt;br&gt;delegation är per definition endast en tillfällig organisationsform för att&lt;br&gt;se om samarbetet håller för ett mer permanent samarbete. Kommitté-&lt;br&gt;formen har valts just av skälet att pröva samarbetet som sådant. Kom-&lt;br&gt;mittéformen bör därför fortsätta tills dess att verksamheten upplevs som&lt;br&gt;så stabil att den kan ombildas direkt till en allmännyttig ideell förening.&lt;br&gt;Med utgångspunkt från nuvarande erfarenheter bör en sådan ombildning&lt;br&gt;kunna ske relativt snart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tiden är mogen för att ombilda OAS-kommitténs verksamhet till&lt;br&gt;en allmännyttig ideell förening föreslås följande att gälla. Icke-statliga&lt;br&gt;medlemmar i OAS finansierar 50 procent av OAS basorganisation via&lt;br&gt;medlemsavgifter. Staten finansierar resterande 50 procent via bidrag över&lt;br&gt;statsbudgeten. Alla aktörer som antingen arbetar med alkoholinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller opinionsbildning på området eller bedriver näringsverksamhet på&lt;br&gt;alkoholområdet och kan acceptera föreningens stadgar och omfatta dess&lt;br&gt;ändamål skall beredas möjlighet att vara med i föreningen. Medlemmar i&lt;br&gt;OAS skall bidra till finansieringen av informations- och opinionsinsatser&lt;br&gt;som bedrivs antingen i OAS egen regi och/eller som samverkansprojekt.&lt;br&gt;Föreningen bör fastslå den lägsta tillåtna finansieringsnivån för&lt;br&gt;deltagande i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet i föreningen innebär dessutom att samtliga medlemmar&lt;br&gt;bör söka samordna sina informationsinsatser när budskapet ligger i linje&lt;br&gt;med organisationens plattform och samarbetet kan få positiva effekter på&lt;br&gt;arbetet att uppnå de gemensamma målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämman utser styrelseledamöter och suppleanter samt ordförande.&lt;br&gt;Genom konsortialavtal kan regleras att samtliga medlemmar som bidrar&lt;br&gt;till basfinansieringen får möjlighet att utse en ordinarie ledamot och en&lt;br&gt;suppleant i styrelsen. För vaije ordinarie styrelseledamot utses en per-&lt;br&gt;sonlig suppleant. Föreningens ordförande bör vara en person som har&lt;br&gt;samtliga medlemmars förtroende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom föreningen har till syfte att samordna informationsinsatser är&lt;br&gt;det viktigt att enighet råder i fråga om mål och plattform, kriterier för&lt;br&gt;samverkan, budget och verksamhetsplaner, aktiviteter i OAS regi, sam-&lt;br&gt;verkansaktiviteter, val av ordförande och medlemmars inval och beslut&lt;br&gt;om uteslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideella föreningar som får särskilt organisationsanslag måste uppfylla&lt;br&gt;vissa krav. Den privaträttsliga organisationen OAS bör t.ex. lämna in en&lt;br&gt;anslagsffamställan och en årsredovisning vaije år. OAS kommer att ha&lt;br&gt;samma krav på revision som anslagsfinansierade myndigheter. Rege-&lt;br&gt;ringen kommer att vara avtalspart för staten och användningen av de&lt;br&gt;statliga medlen preciseras i tidsbegränsade avtal mellan medlemmarna i&lt;br&gt;föreningen. Ett s.k. konsortialavtal bör slutas mellan samtliga&lt;br&gt;medlemmar i OAS. I avtalet kommer OAS medlemmar överens om ett&lt;br&gt;gemensamt uppträdande i vissa frågor rörande föreningens&lt;br&gt;angelägenheter, t.ex. hur styrelse, ordförande och chefstjänsteman ska&lt;br&gt;utses. Avtalet kommer även att innehålla även förslag till stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt måste ett finansieringsavtal upprättas där de finansiella&lt;br&gt;åtagandena slås fast. OAS finansieringsavtal bör reglera medlemsavgif-&lt;br&gt;ternas storlek, budget för basorganisationen, finansieringsnivå för infor-&lt;br&gt;mation/opinionsbildning och beslut om OAS startkapital. Ett medlem-&lt;br&gt;skap i den privaträttsliga organisationen bör vara förenat med ett minst&lt;br&gt;treårigt åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår regeringen att OAS-kommitténs sam-&lt;br&gt;arbete mellan regeringskansliet, branschorganisationer, försäkringsbolag&lt;br&gt;och berörda myndigheter ombildas till en allmännyttig ideell förening.&lt;br&gt;Samarbetet i föreningen skall initiera, samordna, bedriva och&lt;br&gt;effektivisera informations- och opinionsinsatser för att främja måttfullhet&lt;br&gt;och återhållsamhet i alkoholbruket samt motverka alkoholskador. OAS-&lt;br&gt;samarbetet skall fungera som ett forum för dialog mellan staten och dess&lt;br&gt;myndigheter, branschorganisationer, företag m.fl. i informationsfrågor&lt;br&gt;relaterade till alkohol och dess risker. Samarbetet i föreningen bygger på&lt;br&gt;de erfarenheter som erhållits under kommittéperioden och på den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plattform och de kriterier som formulerats inom det nuvarande Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;kommittésamarbetet. OAS-kommittén får i uppdrag att förbereda&lt;br&gt;behövliga stadgar och avtal för inrättandet av en ny&lt;br&gt;samarbetsorganisation i form av en allmännyttig ideell förening. När&lt;br&gt;detta föreberedelsearbete är färdigt och förslag till stadgar,&lt;br&gt;konsortialavtal och finansieringsavtal föreligger återkommer regeringen&lt;br&gt;till riksdagen för godkännande av statens medlemskap i denna förening&lt;br&gt;samt förslag till finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Myndighetsstrukturen på alkohol- och&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;narkotikaområdet, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På alkohol- och narkotikaområdet finns idag ett flertal centrala myndig-&lt;br&gt;heter med överlappande och likartade uppgifter. Detta leder ibland till&lt;br&gt;oklarheter, gränsdragningsproblem och samordningssvårigheter. Flera av&lt;br&gt;myndigheterna har också regionala organisationer som gör att antalet&lt;br&gt;myndigheter och organisationer som skall informeras och samordnas i&lt;br&gt;arbetet blir ganska stort och ibland råder oklarheter om vem som skall&lt;br&gt;göra vad och vem som egentligen leder det regionala arbetet på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande myndigheter och organisationer finns med ansvar och upp-&lt;br&gt;gifter i någon del på alkohol- och narkotikaområdet. Polisen, Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen, Alkoholsortimentsnämnden, Folkhälsoinstitutet, Läke-&lt;br&gt;medelsverket, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Vägverket,&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen, Skolverket, Ungdomsstyrelsen, Konsumentverket,&lt;br&gt;länsstyrelserna, Socialvetenskapliga Forskningsrådet, Särskilda skatte-&lt;br&gt;kontoret för punktskatter, OAS-kommittén, Nationella ledningsgruppen&lt;br&gt;för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser, Centralförbundet för&lt;br&gt;alkohol- och narkotikaupplysning, kommunerna och landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 29 januari 1998 åt Statskontoret att kartlägga&lt;br&gt;vissa centrala och regionala myndigheters och andra organisationers&lt;br&gt;ansvar och uppgifter på alkohol- och narkotikaområdet. I uppdraget&lt;br&gt;ingick också att lämna principförslag till en ny myndighetsstruktur på&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen omfattade Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen, Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen, Läkemedelsverket, Statens institutionsstyrelse, Samarbets-&lt;br&gt;nämnden för fördelning av statsbidrag, Centralförbundet för alkohol- och&lt;br&gt;narkotikaupplysning, länsstyrelserna, Alkoholsortimentsnämnden,&lt;br&gt;Nationella ledningsgruppen, Oberoende Alkoholsamarbetet (OAS),&lt;br&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet, Särskilda skattekontoret för punkt-&lt;br&gt;skatter samt kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till nykterhetsrörelsen&lt;br&gt;m.fl. är dock redan nedlagd och dess uppgifter överförda till Socialstyrel-&lt;br&gt;sen från och med den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen omfattade de nämnda myndigheternas arbete på alkohol-&lt;br&gt;och narkotikaområdet med kunskapsförsörjning (statistik, forsknings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och utvecklingsarbete), normerande och styrande funktioner (regelverk, Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;policy, budgetprocess, administration, information) och resultatanalys&lt;br&gt;(uppföljning och utvärdering). Översynen omfattade dock inte några&lt;br&gt;operativa funktioner som t.ex vård, rehabilitering, brottsbekämpning etc.&lt;br&gt;på alkohol- och narkotikaområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kartläggningsdelens huvudsyfte var att ge en bild av i vilken utsträck-&lt;br&gt;ning likartade eller angränsande verksamhet bedrivs på flera håll och om&lt;br&gt;ansvars- och uppgiftsfördelningen är oklar. Vidare skulle Statskontoret&lt;br&gt;beskriva samordning och effektivitet i arbetet för att ge en plattform för&lt;br&gt;vidare överväganden. Statskontoret skulle också lämna ett principiellt&lt;br&gt;förslag till en ny myndighetsstruktur och ansvarsfördelning i syfte att&lt;br&gt;samordna och effektivisera verksamheten bättre såväl centralt som regio-&lt;br&gt;nalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret pekar i sin rapport Samordning mot droger - kartläggning&lt;br&gt;och skiss till ny myndighetsstruktur på alkohol- och narkotikaområdet&lt;br&gt;(1998:22) ut tre problem med nuvarande myndighetsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Förutsättningarna för regeringen att samlat styra, leda och följa upp&lt;br&gt;samhällets insatser för att uppnå de alkohol- och narkotikapolitiska&lt;br&gt;målen måste förbättras. Denna styrning försvåras idag av mängden aktö-&lt;br&gt;rer på alkohol- och narkotikaområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Dagens uppgiftsfördelning innehåller oklarheter, gränsdragnings-&lt;br&gt;problem och samordningssvårigheter såväl centralt som regionalt som är&lt;br&gt;till men för effektiviteten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Genom en förbättrad samordning och effektivisering av arbetet kan&lt;br&gt;man sänka statens kostnader på området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets kartläggning visar i sammandrag att de undersökta&lt;br&gt;myndigheterna i viss uträckning har likartade och överlappande uppgifter&lt;br&gt;och att detta ibland leder till oklarheter, gränsdragningsproblem och&lt;br&gt;samordningssvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret lyfter fram behov av följande samordningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— En reviderad nationell handlingsplan mot droger borde tas fram och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreläggas riksdagen som ram för ett fortsatt samlat agerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Nuvarande tillståndsgivning på alkoholområdet borde förenklas i&lt;br&gt;första hand genom samordning med skattemyndighetens prövning i&lt;br&gt;kombination med kommunalisering av tillståndsgivningen när det&lt;br&gt;gäller teknisk sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Organisations- och projektbidrag borde samordnas och fördelas av&lt;br&gt;färre aktörer och resultatkraven skärpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Ansvaret för breda informationssatsningar borde läggas på myndig-&lt;br&gt;hetsnivå varvid frivilligorganisationer m.fl. i större utsträckning bör&lt;br&gt;svara för utformning och genomförande. Utvärdering skall ske rutin-&lt;br&gt;mässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Övergripande tillsyn av alkohol- och droghantering bör samlas hos en&lt;br&gt;myndighet. Till Socialstyrelsen bör föras övergripande tillsyn för all&lt;br&gt;missbrukarvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Arbetet med att samordna alkoholstatistiken bör snabbas upp, utveck-&lt;br&gt;las och utvidgas till övriga droger. Möjligheterna att samutnyttja myn-&lt;br&gt;digheternas databaser bör prioriteras i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Styrningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten bör skärpas&lt;br&gt;genom gemensamma prioriteringsgrunder och en förstärkt samord-&lt;br&gt;ningsroll för Socialvetenskapliga forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berörda verksamheter på alkohol- och narkotikaområdet kostar staten&lt;br&gt;årligen ca 230 miljoner kronor. De många aktörerna medför att finansie-&lt;br&gt;ringsvägama blir komplicerade och svåra att överblicka för både finan-&lt;br&gt;siärer och mottagare. En reviderad anslagsstruktur behövs och budget-&lt;br&gt;processen på alkohol- och narkotikaområdet behöver utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets analys av samarbete och samverkan visar på att det&lt;br&gt;finns ett omfattande samarbete med breda nätverk mellan de undersökta&lt;br&gt;myndigheterna och andra aktörer på alkohol- och narkotikaområdet.&lt;br&gt;Detta är en naturlig följd av att alkohol- och narkotikaarbetet engagerar&lt;br&gt;stora delar av samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På några punkter menar Statskontoret att det finns samordnings-&lt;br&gt;problem och brister, t.ex att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— delar av det operativa samordningsarbetet på grund av brister i myn-&lt;br&gt;dighetsstrukturen har lyfts upp i regeringskansliet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— länsstyrelserna tycks ha svårigheter att ta tag i sin nya roll som sam-&lt;br&gt;ordnare av den statliga alkohol- och narkotikapolitikens genomförande&lt;br&gt;i länen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— forsknings- och utvecklingsverksamheten är spridd på många myn-&lt;br&gt;digheter men samordningsmekanismerna dem emellan kan utvecklas&lt;br&gt;mycket mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvärldens syn på de undersökta myndigheternas verksamhet bekräf-&lt;br&gt;tar i flera avseenden att det finns behov av att förbättra samordningen.&lt;br&gt;Statskontoret har inhämtat synpunkter från kommuner, landsting, ideella&lt;br&gt;organisationer, branschorgan samt vissa andra statliga myndigheter med&lt;br&gt;viktiga uppgifter på alkohol- och narkotikaområdet. De viktigaste&lt;br&gt;gemensamma synpunkterna är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Det finns för många aktörer på central nivå och deras arbete berör inte&lt;br&gt;omvärlden särskilt mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Länsstyrelserna framstår som den naturliga kontaktpunkten mellan&lt;br&gt;centrala respektive lokala/regionala myndigheter eller organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Informationsflödet uppifrån kommer från många håll, är svårtillgäng-&lt;br&gt;ligt och kan inte tillgodogöras fullt ut på fältet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Fördelningen av statliga medel är så splittrad att det är svårt för aktö-&lt;br&gt;rerna att få överblick och ffamförhållning för sin planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Uppgiftsinhämtandet från central nivå kräver tid och bör kunna sam-&lt;br&gt;ordnas bättre. Datakvalitén är f.n. låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— De ideella organisationerna vill utnyttjas effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Organisatoriska problem är dock enligt Statskontoret inte enda orsa-&lt;br&gt;ken till dagens svårigheter att leda och styra den statliga verksamheten&lt;br&gt;på alkohol- och narkotikaområdet. Det finns utan tvekan struktur-&lt;br&gt;problem, bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Förhållandet mellan vissa organ inom regeringskansliet och myndig-&lt;br&gt;heterna är oklar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Antalet centrala myndigheter på alkohol- och narkotikaområdet har&lt;br&gt;mer än fördubblats under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Länsstyrelsernas roll som samordnare av den statliga alkohol- och&lt;br&gt;narkotikapolitiken är otydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Fördelningen av medel till organisationer och projekt är organisato-&lt;br&gt;riskt splittrad och resultatstyrningen är svag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de beskrivna problemen urskiljer Statskontoret tre&lt;br&gt;principiellt olika alternativ för en ny myndighetsstruktur på alkohol- och&lt;br&gt;narkotikaområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Fusionsmodellen där i princip alla centrala alkohol- och narkotika-&lt;br&gt;funktioner förs samman i en myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Stabsmyndighetsmodellen där uppgifter som hänger nära samman med&lt;br&gt;regeringens ledning, styrning, utveckling och utvärdering förs samman&lt;br&gt;hos en myndighet medan operativa förvaltnings- och myndighetsupp-&lt;br&gt;gifter avskiljs. All tillståndsverksamhet på alkoholområdet förs dels&lt;br&gt;till skattemyndigheten, dels till kommunerna. Som förstahandsalter-&lt;br&gt;nativ föreslås att en helt ny myndighet bildas. I andra hand att uppgif-&lt;br&gt;terna förs till Socialstyrelsen och i tredje hand till Folkhälsoinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Samverkansmodellen bygger på att ansvars- och uppgiftsfördelningen&lt;br&gt;mellan myndigheterna förtydligas men den befintliga myndighets-&lt;br&gt;strukturen bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret förordar att ett fortsatt utredningsarbete inriktas mot en&lt;br&gt;ny, central stabsmyndighet för ledning, utveckling och utvärdering av&lt;br&gt;den statliga alkohol- och narkotikaverksamheten. Vad gäller tillstånds-&lt;br&gt;givningen på alkoholområdet förordas en samordning med skattemyn-&lt;br&gt;digheternas och kommunernas motsvarande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 Inriktningen för en ny myndighetsstruktur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En organisationskommitté tillsätts med&lt;br&gt;uppgift att ombilda Folkhälsoinstitutet till en myndighet med tydligare&lt;br&gt;uppgifter av stabsmyndighetskaraktär på folkhälsoområdet. Myndig-&lt;br&gt;heten skall följa utvecklingen på området, ta fram nationella hand-&lt;br&gt;lingsplaner, stå för kunskapsförsörjning och utveckling av metoder&lt;br&gt;samt arbeta med underlag som hör samman med regeringens ledning,&lt;br&gt;styrning och utvärdering av folkhälsoområdet. Alkoholinspektionens&lt;br&gt;uppgifter av övergripande tillsynskaraktär förs också dit liksom&lt;br&gt;Läkemedelsverkets när det gäller teknisk sprit. Organisations-&lt;br&gt;kommittén far i uppdrag att mer i detalj tydliggöra mål och uppgifter&lt;br&gt;samt lämna förslag till organisation av den nya myndighetens verk-&lt;br&gt;samhet. Kommittén skall också låta göra en övergripande utvärdering&lt;br&gt;av Folkhälsoinstitutets nuvarande verksamhet i syfte att öka effek-&lt;br&gt;terna av folkhälsoarbetet. Organisationskommittén skall i sitt arbete&lt;br&gt;samråda med Nationella folkhälsokommittén, Alkoholutredningen&lt;br&gt;och Narkotikakommissionen och redovisa sitt arbete senast den 1 juni&lt;br&gt;år 2000. Regeringen återkommer till riksdagen med närmare förslag&lt;br&gt;om den nya folkhälsomyndigheten och folkhälsoarbetet i övrigt.&lt;br&gt;Avsikten är att den nya myndigheten skall fungera fullt ut från den 1&lt;br&gt;juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets förslag: Statskontoret förordar i första hand att en ny&lt;br&gt;stabsmyndighet på alkohol- och narkotikaområdet bildas, i andra hand att&lt;br&gt;uppgifterna sammanläggs med Socialstyrelsen och i tredje hand att upp-&lt;br&gt;gifterna läggs på Folkhälsoinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Socialstyrelsen anser att Statskontorets rapport&lt;br&gt;väl kan ligga till grund för ett utvecklingsarbete som tar sin utgångspunkt&lt;br&gt;i den samordningsmodell som skisserats men ej för mer långtgående för-&lt;br&gt;ändringar. Folkhälsoinstitutet är mycket kritiskt och anser att Statskonto-&lt;br&gt;rets förslag skulle få långtgående konsekvenser för såväl alkohol- och&lt;br&gt;narkotikaområdet som för övriga folkhälsofrågor. Statens institutions-&lt;br&gt;styrelse kan inte ta ställning till förslaget om en ny myndighetsstruktur&lt;br&gt;men anser att en första åtgärd borde vara att återföra de till regerings-&lt;br&gt;kansliet stegvis överförda frågorna till de myndigheter som finns på&lt;br&gt;alkohol- och narkotikaområdet och att ställa tydliga och större krav på&lt;br&gt;resultat och samverkan. Alkoholinspektionen anser att Statskontorets&lt;br&gt;analys inte är tillräckligt väl förankrad i den verklighet som&lt;br&gt;myndigheterna på alkohol- och narkotikaområdet verkar inom, för att den&lt;br&gt;skall kunna ligga till grund för slutsatser och förslag. Inspektionen tar&lt;br&gt;vidare avstånd från förslaget om att lägga över delar av inspektionens&lt;br&gt;uppgifter på skattemyndigheterna. Systembolaget anser inte att&lt;br&gt;Statskontorets rapport kan ligga till grund för beslut om en ny myndighet&lt;br&gt;på alkohol- och narkotikaområdet men anser att vissa av de förändringar&lt;br&gt;som föreslås i rapportens s.k. samverkansaltemativ snarast bör&lt;br&gt;genomföras. Generaltullstyrelsen finner rapporten vara mycket&lt;br&gt;svåröverskådlig och anser därför inte att det är möjligt att ta ställning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstyrker en samordning av tillståndsgivning beträffande upp- Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;lagshavare/upplag och tillstånd att tillverka eller handla med alkohol-&lt;br&gt;varor och anser att Särskilda Skattekontoret i Ludvika i sin tillstånds-&lt;br&gt;givning även borde kunna hantera kraven enligt alkohollagen. Skolverket&lt;br&gt;avråder från att Folkhälsoinstitutets alkohol- och narkotikaarbete som rör&lt;br&gt;undervisning och upplysning riktad till ungdomar i skolan läggs på en ny&lt;br&gt;myndighet. Länsstyrelserna i Stockholms län, Östergötlands län, Kalmar&lt;br&gt;län, Skåne län och Västerbottens län ställer sig positiva till en samord-&lt;br&gt;ning och effektivisering inom alkohol- och narkotikaområdet och till&lt;br&gt;ökade beslutsbefogenheter att fördela medel samt till att länsstyrelsernas&lt;br&gt;roll som samordnare förstärks. Stockholms och Linköpings kommuner&lt;br&gt;ställer sig bakom utredningens förslag om att minska antalet centrala&lt;br&gt;myndigheter inom det alkohol- och narkotikapolitiska området och att&lt;br&gt;samordna och effektivisera olika funktioner för att ge bättre stöd till de&lt;br&gt;lokala aktörerna. Stockholms läns landsting, landstinget i Värmland och&lt;br&gt;Centralförbundet för alkohol- och narkotiakupplysning anser att&lt;br&gt;Statskontorets kartläggning är ofullständig och otillräcklig som underlag&lt;br&gt;för att förorda en ny central stabsmyndighet for ledning, uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av den statliga alkohol- och narkotikaverksamheten. Norr-&lt;br&gt;bottens läns landsting stöder utredningens förslag att enhetliga principer&lt;br&gt;för resultatstyrning av tilldelade medel bör utarbetas och anser att stora&lt;br&gt;informations- och upplysningssatsningar som utgår från central nivå bör&lt;br&gt;begränsas. Svenska kommunförbundet instämmer i slutsatsen att det inom&lt;br&gt;alkohol- och narkotikaområdet finns en rad strukturella problem men&lt;br&gt;anser inte att föreliggande material kan utgöra underlag för ett ställ-&lt;br&gt;ningstagande i fråga om en ny myndighetsstruktur inom området. Natio-&lt;br&gt;nella folkhälsokommittén är kritisk och anser att rapporten saknar ett&lt;br&gt;helhetsperspektiv på alkohol- och narkotikaffågoma. Riks-Alna, Hela&lt;br&gt;Människan, Kristianstads kommun, Malmö kommun, Borås kommun,&lt;br&gt;Jönköpings kommun, Sundsvalls kommun, Länsstyrelsen i Stockholms&lt;br&gt;län, Narkotiakkommissionen, Kommunala alkoholhandläggares förening,&lt;br&gt;Motorförarnas Helnykterhetsförbund, Svenska Bryggareföreningen,&lt;br&gt;Sveriges Hotell &amp;amp; Restaurangföretagare, Livsmedelshandlarförbundet,&lt;br&gt;Sprit &amp;amp; Vinleverantörsföreningen, Länsstyrelsen i Kronobergs län&lt;br&gt;ansluter sig till Statskontorets förslag att förorda stabsmyndighets-&lt;br&gt;modellen för samordning mot droger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen instämmer i allt&lt;br&gt;väsentligt i den problembeskrivning som Statskontoret gör i sin rapport&lt;br&gt;vad gäller myndighetsstrukturen på alkohol- och narkotikaområdet.&lt;br&gt;Mångfalden aktörer på området på central statlig nivå framstår som ett&lt;br&gt;huvudproblem. Den försvårar bl.a. för regeringen att leda, styra och följa&lt;br&gt;upp verksamheten på det drogpolitiska området såväl centralt som&lt;br&gt;regionalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet centrala myndigheter på alkohol- och narkotikaområdet har&lt;br&gt;mer än fördubblats under 1990-talet. Folkhälsoinstitutet, Alkoholinspek-&lt;br&gt;tionen, Alkoholsortimentsnämnden, Statens institutionsstyrelse och&lt;br&gt;Läkemedelsverket har tillskapats genom avknoppning eller nybildning&lt;br&gt;under denna period med uppgifter på alkohol- och narkotikaområdet.&lt;br&gt;Utbyggnaden har inte alltid varit präglad av en helhetssyn. Mot bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden har inte alltid varit präglad av en helhetssyn. Mot bakgrund&lt;br&gt;av den kartläggning som Statskontoret gjort finns det anledning att&lt;br&gt;begränsa antalet centrala myndigheter på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens förvaltningspolitiska proposition (prop. 1997/98:136)&lt;br&gt;framhålls att en renodling och avgränsning av statens uppgifter även fort-&lt;br&gt;sättningsvis skall eftersträvas. Det finns fortfarande stora effektivitets-&lt;br&gt;problem som beror på att myndigheter inte är ändamålsenligt organise-&lt;br&gt;rade, att de har överlappande uppgifter etc. Strukturförändringar ses där-&lt;br&gt;vid som en integrerad del av statsförvaltningens utveckling. Syftet är att&lt;br&gt;öka effektviteten och verksamhetens ändamålsenlighet i förhållande till&lt;br&gt;de mål som fastslagits av riksdag och regering. Uppgifter som är art-&lt;br&gt;främmande för staten bör också avvecklas eller överlåtas på annan&lt;br&gt;huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsatt på alkohol- och narkotikaområdet kan detta innebära att infor-&lt;br&gt;mativa styrmedel som informations-, opinionsbildnings- och upplys-&lt;br&gt;ningskampanjer i större utsträckning bör överlåtas på organisationer och&lt;br&gt;andra lokala eller regionala organ. Staten bör främst på det här området&lt;br&gt;fungera som kompetent beställare och tillhandahålla medel för infor-&lt;br&gt;maions- och opinionsinsatser som andra utför och står som budbärare för.&lt;br&gt;Ett led i denna utveckling är t.ex.avsikten att permanenta OAS-samarbe-&lt;br&gt;tet som en allmännyttig ideell organisation när det gäller information på&lt;br&gt;alkoholområdet. Det kan också handla om att decentralisera uppgifter till&lt;br&gt;regional eller kommunal nivå där kunskap om lokala förhållanden är av&lt;br&gt;vikt och att ompröva ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter,&lt;br&gt;organisationer och mellan stat och kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkohol, tobak och andra droger är några av de största riskfaktorerna i&lt;br&gt;ett folkhälsoperspektiv. Att bryta ut dessa frågor från en myndighet som&lt;br&gt;arbetar med folkhälsoffågor låter sig inte göras utan allvarliga konsek-&lt;br&gt;venser för myndighetens övriga folkhälsoarbete. Regeringen ser det där-&lt;br&gt;för som viktigt att även fortsättningsvis hålla samman alkohol- och nar-&lt;br&gt;kotikaffågoma med det övriga folkhälsoarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté med uppgift att&lt;br&gt;ombilda nuvarande Folkhälsoinstitutet till en ny myndighet med tydligare&lt;br&gt;uppgifter av stabskaraktär. Organisationskommittén far i uppdrag att mer&lt;br&gt;i detalj tydliggöra mål och uppgifter samt lämna förslag till organisation&lt;br&gt;av den nya myndighetens verksamhet. Kommittén skall också låta göra&lt;br&gt;en övergripande utvärdering av Folkhälsoinstitutets nuvarande verksam-&lt;br&gt;het i syfte att öka effekterna av folkhälsoarbetet. Organisationskommittén&lt;br&gt;skall i sitt arbete samråda med Nationella folkhälsokommittén, Alkohol-&lt;br&gt;utredningen och Narkotikakommissionen. Kommittén skall redovisa sitt&lt;br&gt;arbete senast den 1 juni år 2000 och avsikten är att den nya myndigheten&lt;br&gt;skall fungera fullt ut från och med den 1 juli år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutets nuvarande verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutets huvuduppgift enligt propositionen Om vissa folk-&lt;br&gt;hälsofrågor (prop. 1990/91:175) är att på nationell nivå driva hälsofräm-&lt;br&gt;jande och sjukdomsförebyggande arbete av sektorsövergripande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tets metoder och att initiera försöksverksamheter för att vinna ytterligare&lt;br&gt;erfarenheter från sådant arbete. Folkhälsoinstitutet är en kunskaps- och&lt;br&gt;utvecklingsorienterad myndighet och dess verksamhet skall vara veten-&lt;br&gt;skapligt förankrad. En annan uppgift som institutet har är att främja lik-&lt;br&gt;värdiga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.&lt;br&gt;Verksamheten inriktas särskilt mot de faktorer som påverkar hälso-&lt;br&gt;utvecklingen hos de grupper som är mest utsatta för hälsorisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift för Folkhälsoinstitutet är att genom opinionsbildande insat-&lt;br&gt;ser skapa förutsättningar för att människor skall få kunskap om vilka&lt;br&gt;hälsorisker som finns och hur dessa kan undvikas. Institutet har genom&lt;br&gt;dels egen, dels frivilligorganisationers, kommuners och landstings infor-&lt;br&gt;mations- och utbildningsverksamhet försökt föra ut dessa budskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att ta fram kunskapsunderlag har Folkhälsoinstitutet tecknat&lt;br&gt;avtal med så gott som samtliga stora forskningsinstitutioner på området.&lt;br&gt;Institutet följer även utvecklingen på folkhälsoområdet och rapporterar&lt;br&gt;fortlöpande om denna till regeringen. Detta utgör ett viktigt besluts-&lt;br&gt;underlag när det gäller regeringens uppdrag att ta fram metoder för och&lt;br&gt;praktiskt pröva hälsokonsekvensbeskrivningar som underlag för politiska&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet har även under senare tid satsat på en förstärkning av analys-&lt;br&gt;och utredningsfunktionen. De internationella frågornas betydelse har&lt;br&gt;också ökat, inte minst till följd av institutets deltagande i EU:s olika folk-&lt;br&gt;hälsoprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet har inom samtliga folkhälsoområden tagit fram&lt;br&gt;nationella handlingsprogram som varit vägledande för arbetet inom de&lt;br&gt;olika områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet har även utvecklat nya arbetsformer i det hälsoffämjande&lt;br&gt;området, genom insatser riktade mot målgrupper och vardagslivets&lt;br&gt;arenor, t.ex. satsningar på hälsofrämjande skolor, arbetsplatser och sjuk-&lt;br&gt;hus. Satsningen på kvinnors hälsa utgår bl.a. från hälso- och sjukvården&lt;br&gt;som arbetsplats för många lågutbildade kvinnor. Satsningar har även&lt;br&gt;inletts för att utveckla folkhälsoarbetet bland äldre och invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten skall fungera mer som central stabsmyndighet på&lt;br&gt;folkhälsoområdet än som egen opinionsbildningsmyndighet gentemot&lt;br&gt;allmänheten. Det betyder att myndigheten framför allt skall följa utveck-&lt;br&gt;lingen på området, ta fram fakta, utarbeta nationella handlingsplaner, stå&lt;br&gt;för kunskapsförsötjning och utveckling av metoder samt arbeta med&lt;br&gt;underlag som hör samman med regeringens ledning, styrning och&lt;br&gt;utvärdering av folkhälsoområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten skall liksom nuvarande Folkhälsoinstitut vara en&lt;br&gt;kunskaps- och utvecklingsbaserad myndighet vars verksamhet skall vara&lt;br&gt;vetenskapligt förankrad. Verksamheten bör inriktas på att främja likvär-&lt;br&gt;diga förutsättningar för en god hälsa hos hela befolkningen men insat-&lt;br&gt;serna bör särskilt inriktas mot de faktorer som påverkar hälsoutveck-&lt;br&gt;lingen hos de grupper som är mest utsatta för hälsorisker. Arbetet med att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper kan ske genom bl.a.&lt;br&gt;samarbetsavtal med olika forskningsinstitutioner for att öka kunskapen&lt;br&gt;om ohälsans sociala samband. Avsikten är att översätta resultaten till&lt;br&gt;förslag på konkreta strategier och handlingsplaner såväl nationellt som&lt;br&gt;lokalt för att förbättra hälsans villkor bland framför allt utsatta grupper.&lt;br&gt;Detta är en inriktning av folkhälsoarbetet som välkomnas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allt viktigare uppgift för den nya myndigheten blir att följa utveck-&lt;br&gt;lingen på folkhälsoområdet och då inte minst på alkohol- och narko-&lt;br&gt;tikaområdet och löpande rapportera om denna till regeringen. Detta är ett&lt;br&gt;viktigt underlag för regeringens överväganden om resursfördelning och&lt;br&gt;likaså ett viktigt beslutsunderlag när det gäller ledning och styrning av&lt;br&gt;den statliga verksamheten på området. Ett viktigt inslag för den nya&lt;br&gt;myndigheten blir att i ökad utsträckning ta fram hälsokonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar på olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten bör även satsa på en stark analys- och utred-&lt;br&gt;ningsfunktion. Arbetet med att utveckla nationella hälsopolitiska hand-&lt;br&gt;lingsprogram med betoning på att minska social ojämlikhet i hälsa är&lt;br&gt;andra viktiga uppgifter för myndigheten. Framtagning av nationella&lt;br&gt;handlingsplaner och utveckling av resultatstymingssystem inom folk-&lt;br&gt;hälsoarbetet är enligt regeringens uppfattning också viktiga uppgifter för&lt;br&gt;den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller upplysnings-, informations- och utbildningsverksamhet&lt;br&gt;så bör denna för myndighetens del främst koncentreras kring regelverket&lt;br&gt;som avser de frågor som myndigheten handlägger. Informations- och&lt;br&gt;opinionsbildning i övrigt bör myndigheten mer hantera genom att ta fram&lt;br&gt;faktaunderlag och främst vara beställare av informations- och utbild-&lt;br&gt;ningsinsatser och i största möjliga mån använda sig av olika organisatio-&lt;br&gt;ner, kommuner och landsting för att föra ut folkhälsobudskapen. Att&lt;br&gt;svara för statistiksamordning på alkohol- och narkotikaområdet och fun-&lt;br&gt;gera som internationell länk på folkhälsoområdet är andra viktiga funk-&lt;br&gt;ioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten bör även utveckla folkhälsoarbetet i riktning&lt;br&gt;mot olika arenor med satsning på t.ex. hälsoffämjande skolor,&lt;br&gt;arbetsplatser och sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På alkoholområdet är tanken att Alkoholinspektionens kvarvarande&lt;br&gt;uppgifter överförs till den nya myndigheten. Denna bör således vara&lt;br&gt;central tillsyns- och uppföljningsmyndighet när det gäller alkohollagens&lt;br&gt;bestämmelser och svara för föreskriftsarbete, allmänna råd och över-&lt;br&gt;gripande tillsyn på detta område i syfte att tillämpningen av alkohollagen&lt;br&gt;skall bli så riktig och enhetlig som möjligt. I myndighetens uppgift bör&lt;br&gt;således ligga att följa upp det alkoholpolitiska regelsystemet och utvär-&lt;br&gt;dera alkohollagens tillämpning och funktion samt för regeringen anmäla&lt;br&gt;behov av lagändringar och andra åtgärder. Myndigheten bör även få en&lt;br&gt;central uppgift när det t.ex. gäller uppföljningen av att kommunernas&lt;br&gt;tillståndsgivning på serveringsområdet utvecklas i överensstämmelse&lt;br&gt;med lagens intentioner. I uppgiften bör även ingå att ta fram&lt;br&gt;informationsmaterial och tillse att aktörerna på marknaden och berörda&lt;br&gt;myndigheter har nödvändig kunskap och information om frågor som rör&lt;br&gt;alkoholens risker, alkoholpolitik och det alkoholpolitiska regelverket.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten bör ta fram informations- och utbildningsmaterial&lt;br&gt;som riktar sig till olika yrkeskategorier verksamma inom alkoholområdet&lt;br&gt;t.ex. innehavare av serveringstillstånd och serveringspersonal. Myndig-&lt;br&gt;heten bör följa domstolarnas rättpraxis och sprida kännedom om rätts-&lt;br&gt;utvecklingen samt svara för erfarenhetsutbyte och spridning av informa-&lt;br&gt;tion om utvecklingen på alkoholområdet. En annan viktig uppgift bör&lt;br&gt;vara att utforma och insamla den försäljnings- och konsumtionsstatistik&lt;br&gt;på alkoholområdet som behövs för att kontrollera, följa upp och utvär-&lt;br&gt;dera effekterna av den förda alkoholpolitiken. Denna statistik behövs&lt;br&gt;även för att ge riksdag och regering en samlad bild av utvecklingen på&lt;br&gt;alkoholområdet. Myndigheten bör också ansvara för det nationella till-&lt;br&gt;stånds- och personregister som enligt alkohollagen skall finnas över dem&lt;br&gt;som har bl.a. serveringstillstånd för alkoholdrycker. Förändringen vad&lt;br&gt;gäller partihandelstillstånd och tillsyn skall ses som ett led i att skapa en&lt;br&gt;mer rationell och ändamålsenlig administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Läkemedelsverkets nuvarande uppgifter angående tek-&lt;br&gt;nisk sprit och alkoholhaltiga preparat kommer Alkoholutredningen senast&lt;br&gt;till årsskiftet med förslag till en ny lagstiftning om teknisk sprit m.m.&lt;br&gt;Utgångspunkten bör dock vara att nuvarande tillståndsgivning och&lt;br&gt;tillståndsverksamhet antingen decentraliseras eller förs över till annan&lt;br&gt;myndighet. Det som kommer att bli kvar är det övergripande tillsyns- och&lt;br&gt;uppföljningsansvaret för lagstiftningen som på samma sätt som när det&lt;br&gt;gäller alkohollagen bör föras till den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att sammanföra dessa nya övergripande tillsyns- och uppfölj-&lt;br&gt;ningsuppgifter far den nya myndigheten en tydligare myndighetsroll än&lt;br&gt;institutet har i dag. Uppgifterna skall renodlas och mål och verksamhet&lt;br&gt;skall bättre avgränsas och därmed också bli tydligare för omvärlden.&lt;br&gt;Regeringen anser att den här förändringen innebär att den nya folkhälso-&lt;br&gt;och alkoholmyndigheten far en tydligare roll som också möjliggör att&lt;br&gt;folkhälsoarbetet blir effektivare. Regeringen avser återkomma till riks-&lt;br&gt;dagen när den Nationella folkhälsokommittén och Organisationskom-&lt;br&gt;mittén redovisat sitt arbete med en mer omfattande redovisning av rege-&lt;br&gt;ringens syn på det framtida folkhälsoarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.3 Alkohol- och drogforskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Alkoholforskningsutredningen föreslog år 1996 att ett särskilt alkohol-&lt;br&gt;forskningsinstitut skulle bildas för att stimulera alkoholforskningen. På&lt;br&gt;uppdrag av regeringen har Socialvetenskapliga forskningsrådet därefter&lt;br&gt;överlagt med Stockholms universitet i syfte att åstadkomma ett centrum&lt;br&gt;för alkohol- och drogforskning vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid&lt;br&gt;Stockholms universitet. Genom beslut den 15 augusti 1997 har styrelsen&lt;br&gt;för universitetet beslutat att inrätta ett sådant centrum och antagit stadgar&lt;br&gt;för detta. Centret skall vara ett tvärvetenskapligt centrum med uppgift att&lt;br&gt;initiera, bedriva samt informera om socialvetenskaplig forskning om&lt;br&gt;alkohol och droger. Centret har givits nationell karaktär genom att i sty-&lt;br&gt;relsen förutom representanter från Stockholms universitet även välja in&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;professorer från Lunds och Göteborgs universitet samt företrädare för&lt;br&gt;Folkhälsoinstitutet och Statens institutionsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 mars 1999 tillsattes en professur i socialvetenskaplig alkohol-&lt;br&gt;och drogforskning vid centret. Innehavaren har också utsetts till före-&lt;br&gt;ståndare för centret. Socialvetenskapliga forskningsrådet och Statens&lt;br&gt;institutionsstyrelse har dessutom beslutat att gemensamt finansiera en&lt;br&gt;professur i behandlingsforskning knuten till centret. Denna professur är&lt;br&gt;under tillsättning. Vid Stockholms universitets samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;fakultet finns ytterligare tre professorer med anknytning till alkohol- och&lt;br&gt;drogforskning som kommer att samarbeta med centret. Socialveten-&lt;br&gt;skapliga forskningsrådet har för år 1999 anslagit 2 150 000 kronor för&lt;br&gt;centret och för år 2000 ställt en ökning av detta belopp i utsikt. Centret är&lt;br&gt;således fortfarande under uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På alkoholforskningens område behöver konsumtionsforskningen&lt;br&gt;utvecklas och stimuleras. Det är därför viktigt att initialt stödja det nybil-&lt;br&gt;dade tvärvetenskapliga centret för alkohol- och narkotikaforskning så att&lt;br&gt;verksamheten kan växa och komma igång ordentligt. Det är angeläget att&lt;br&gt;centret tillförs resurser så att detta relativt snart kan skapa en kreativ och&lt;br&gt;vetenskaplig miljö som är nödvändig för att det skall kunna fungera som&lt;br&gt;ett nationellt tvärvetenskapligt centrum på alkohol- och drogforsknings-&lt;br&gt;området. Först därefter är det möjligt för centret att kunna dra till sig&lt;br&gt;ytterligare resurser genom projektansökningar och andra liknande upp-&lt;br&gt;drag. Ett angeläget område är givetvis att belysa de påfrestningar som&lt;br&gt;svensk alkohol- och narkotikapolitik står inför genom den fortgående&lt;br&gt;internationaliseringen. Nya metoder och arbetssätt som kan kompensera&lt;br&gt;den försvagning som de traditionella alkohol- och drogpolitiska&lt;br&gt;intrumenten utsätts för i och med den ökade internationaliseringen bör&lt;br&gt;utvecklas. Ytterligare forskning och utvärdering av nya effektiva metoder&lt;br&gt;är därför angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Folkhälsoinstitutets verksamhet och kompetens&lt;br&gt;inom alkohol- och drogforskningsområdet är betydelsefull för centrets&lt;br&gt;utveckling varför Folkhälsoinstitutet såväl kompetensmässigt som finan-&lt;br&gt;siellt bör stödja verksamheten vid forskningsinstitutet. Det är också&lt;br&gt;angeläget att myndigheter och andra aktörer med anknytning till alkohol-&lt;br&gt;och narkotikaområdet prövar möjligheten att tillföra centret resurser för&lt;br&gt;att därmed främja forskning som är viktig för deras verksamhet. Det&lt;br&gt;finns behov att bl.a. utveckla och stimulera forskning när det gäller t.ex.&lt;br&gt;trender och mönster i alkohol- och droganvändningen i Sverige. Det är&lt;br&gt;också viktigt att forskningsmässigt få belyst förändringar i konsum-&lt;br&gt;tionsmönstren i och med den ökade internationaliseringen och tillgäng-&lt;br&gt;ligheten till alkohol och andra droger och inte minst för att i ett längre&lt;br&gt;perspektiv studera de folkhälsomässiga konsekvenserna av dessa föränd-&lt;br&gt;ringar. Regeringen kommer senare att i ett särskilt regeringsbeslut anslå&lt;br&gt;särskilda medel bl.a. för detta ändamål från de särskilda medel som är&lt;br&gt;avsatta för alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.4 Samarbetet med frivilliga organisationer på&lt;br&gt;alkohol- och drogområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Folkrörelserna har en lång tradition och en mycket viktig roll i det alko-&lt;br&gt;hol- och narkotikaförebyggande arbetet. Vikten av deras insatser har&lt;br&gt;betonats i flera alkoholpolitiska propositioner och i andra sammanhang.&lt;br&gt;Det gäller särskilt deras roll som opinionsbildare. Folkrörelsernas och&lt;br&gt;organisationernas engagemang i drogfrågoma är av stor betydelse för&lt;br&gt;möjligheterna att komma till rätta med alkohol- och drogproblemen i&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för samhällets inställning till folkrörelsernas engage-&lt;br&gt;mang inom alkohol- och drogområdet är att dessa skall kunna bedriva sin&lt;br&gt;verksamhet med utgångspunkt från sina värderingar och välja arbetssätt&lt;br&gt;och typ av insatser utifrån de egna förutsättningarna. Informationens och&lt;br&gt;verksamhetens innehåll skall kunna präglas av varje folkrörelses särart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På alkoholområdet finns framfor allt nykterhetsrörelsens organisatio-&lt;br&gt;ner samt Verdandi och olika länkorganisationer som arbetar med att bl.a.&lt;br&gt;stödja f.d. missbrukare. Inom narkotikaområdet finns klientorganisatio-&lt;br&gt;ner som organiserar människor som själva är direkt berörda av miss-&lt;br&gt;bruksproblem, t.ex. Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare&lt;br&gt;(RFHL) och Föräldraföreningen mot Narkotika (FMN). De bedriver en&lt;br&gt;rad olika verksamheter som syftar till att stödja de egna medlemmarna,&lt;br&gt;men även andra missbrukare och deras anhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också ett antal organisationer med kyrklig anknytning som&lt;br&gt;arbetar med att hjälpa och stödja missbrukare tex. Hela Människan (f.d.&lt;br&gt;DKSN), som bedriver ett viktigt förebyggande arbete genom sin RIA-&lt;br&gt;verksamhet (Rådgivning i alkoholfrågor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett område som uppmärksammas alltmer är alkohol och droger inom&lt;br&gt;arbetslivet och en samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare har&lt;br&gt;vuxit fram i form av s.k. ALNA-verksamheter. ALNA-rådet bedriver&lt;br&gt;kurser och arbetsplatsinformation om förebyggande insatser, ledarskap&lt;br&gt;och kamratsstöd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har även organisationer som huvudsakligen arbetar&lt;br&gt;med andra områden alltmer uppmärksammat drogfrågoma, t.ex idrotts-&lt;br&gt;rörelsen, fackföreningsrörelsen, föräldraföreningar inom skolan, kvinno-&lt;br&gt;organisationer, m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivilliga organisationer gör således på olika sätt viktiga insatser på det&lt;br&gt;alkohol- och narkotikapolitiska området som komplement till samhällets&lt;br&gt;insatser. Många av de frivilliga organisationerna av folkrörelsekaraktär&lt;br&gt;t.ex. nykterhetsrörelsen har också av tradition en stark organisation.&lt;br&gt;Denna starka organisation är en bra grund att bygga vidare på när det&lt;br&gt;gäller att utveckla opinionsbildande verksamhet och förebyggande folk-&lt;br&gt;hälsoarbete på alkohol- och narkotikaområdet. Många frivilligorganisa-&lt;br&gt;tioner av folkrörelsekaraktär har dock allt större problem att rekrytera&lt;br&gt;medlemmar. Nya tider kräver nya arbetssätt och nya arbetsformer för att&lt;br&gt;engagera människor. Dialogen mellan regeringen, berörda myndigheter&lt;br&gt;och de frivilliga organisationerna är i detta sammanhang mycket viktig.&lt;br&gt;Hur kan frivilligorganisationema delta i arbetet med att t.ex skapa fler&lt;br&gt;alkoholfria miljöer, alternativa sysselsättningar och fritidsinnehåll för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framför allt barn och ungdomar och hur kan organisationerna ges en roll&lt;br&gt;när det gäller att minska missbruket av alkohol och vad kan samhället&lt;br&gt;göra för att underlätta organisationernas arbete och göra detta effekti-&lt;br&gt;vare? Det här är bara några exempel på frågor som behöver diskuteras&lt;br&gt;och utvecklas ytterligare bl.a. i en dialog mellan Regeringskansliet,&lt;br&gt;berörda myndigheter och de ideella organisationerna på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera de frivilliga organisationernas arbete på alkohol- och&lt;br&gt;narkotikaområdet och utveckla samarbetet med dessa avser social-&lt;br&gt;ministern att inbjuda till regelbundna överläggningar med företrädare för&lt;br&gt;frivilligorganisationema på alkohol- och narkotikaområdet. Avsikten är&lt;br&gt;att initiera en dialog för att utveckla samarbetet mellan regeringen,&lt;br&gt;berörda myndigheter och de frivilliga organisationerna på alkohol- och&lt;br&gt;narkotikaområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.5 Nationella ledningsgruppen för alkohol- och&lt;br&gt;narkotikaförebyggande insatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen inrättade under år 1997 en nationell ledningsgrupp för alko-&lt;br&gt;hol- och narkotikaförebyggande insatser under socialministerns ledning.&lt;br&gt;Ledningsgruppens uppgift är att bygga upp och samordna ett långsiktigt&lt;br&gt;förebyggande arbete som kan kompensera de förändringar som EU-&lt;br&gt;medlemskapet medfört för den svenska alkoholpolitiken. Ledningsgrup-&lt;br&gt;pen skall fortlöpande följa, stämma av och samordna de olika insatser av&lt;br&gt;nationell karaktär som olika statliga eller andra aktörer har att fullgöra&lt;br&gt;samt stimulera och stödja en lokal och regional mobilisering för ökade&lt;br&gt;insatser inom det alkohol- och drogförebyggande arbetet, inte bara på&lt;br&gt;myndighetsnivå utan också inom den ideella sektorn. Det handlar om att&lt;br&gt;stimulera insatser som direkt kan påverka människors förhållningssätt&lt;br&gt;och vanor och som också ökar det individuella ansvarstagandet. Det&lt;br&gt;handlar vidare om att i ökad utsträckning utveckla hållbara lokala strate-&lt;br&gt;gier som också innebär ett ökat lokalt ansvarstagande i de här frågorna.&lt;br&gt;Detta är en omställningsprocess som kräver insatser under lång tid fram-&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att pröva nya metoder för att stärka ungdomars vilja och för-&lt;br&gt;måga att avstå från narkotika och skjuta upp alkoholdebuten har led-&lt;br&gt;ningsgruppen tagit initiativ till ett antal nationella projekt. Insatserna&lt;br&gt;finansieras via anslaget B 11 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder&lt;br&gt;under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Anslagna&lt;br&gt;medel för år 1999 uppgår till 30 miljoner kronor. De projekt som har&lt;br&gt;initierats utgår ifrån att inställningen till alkohol och andra droger är en&lt;br&gt;fråga om livsvillkor, livsstil och värderingar. En annan gemensam&lt;br&gt;utgångspunkt är att aktivt söka engagera ungdomarna själva och utgå&lt;br&gt;ifrån deras egna erfarenheter och uppfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant initiativ är projektet Motstånds-Kraft, som drivs med&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet som huvudman och med stöd från den&lt;br&gt;nationella ledningsgruppen. Inom projektet engageras ungdomar,&lt;br&gt;antingen som ALU-projekt eller på helt ideell bas för att stödja yngre&lt;br&gt;kamrater i valet av en drogfri livsstil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka kunskapen hos ungdomar i arbetslivet om hur alkohol och&lt;br&gt;narkotika påverkar individen och arbetsplatsen, bl.a. vad gäller säkerhet&lt;br&gt;och den egna hälsan, genomfors ett projekt i samarbete med Riks-alna&lt;br&gt;(samarbete mellan arbetsmarknadens parter). Också detta projekt syftar&lt;br&gt;till att stödja och stärka ungdomarnas vilja och förmåga att hjälpa och&lt;br&gt;stötta varandra samt att ha beredskap för ”tidig upptäckt” på arbetsplat-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsgruppen har också tagit initiativ till Drugsmart, ett alkohol-&lt;br&gt;och narkotikapolitiskt forum på Internet. Drugsmart, som startade hösten&lt;br&gt;1998, vänder sig främst till yngre tonåringar samt deras föräldrar och&lt;br&gt;lärare med information och kommunikation om alkohol och narkotika,&lt;br&gt;värderingsövningar, spel, diskussioner m.m. Målet är att påverka ung-&lt;br&gt;domarnas attityder och värderingar genom ökad kunskap samt att stödja&lt;br&gt;dem i valet av en drogfri livsstil. Ett annat syfte är att utgöra motvikt till&lt;br&gt;drogliberala budskap på Internet samt att också på ett snabbt och lättill-&lt;br&gt;gängligt sätt tillhandahålla skol- och undervisningsmaterial till lärare och&lt;br&gt;elever i skolan om alkohol- och narkotikafrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som grund för det förstärkta alkohol- och drogförebyggande arbetet&lt;br&gt;som regeringen beslutade om år 1995 låg den nationella handlingsplanen&lt;br&gt;som Folkhälsoinstitutet och den dåvarande nationella ledningsgruppen&lt;br&gt;arbetat fram. Handlingsplanen som innehöll en långsiktig strategi samt&lt;br&gt;ett konkret mer kortsiktigt åtgärdsprogram behöver nu revideras. Inom&lt;br&gt;ramen för den nuvarande ledningsgruppen, som leds av socialministern,&lt;br&gt;har en revidering av handlingsplanen inletts. Denna revidering sker i nära&lt;br&gt;samarbete med bl.a. kommunerna. Nationella ledningsgruppen har&lt;br&gt;beviljat Svenska Kommunförbundet medel för att utveckla en kommunal&lt;br&gt;handbok i drogskadeförebyggande verksamhet. Ett 3O-tal kommuner har&lt;br&gt;engagerats i arbetet med att utveckla detta arbete i kommunerna. Arbetet&lt;br&gt;- som bedrivs i seminarieform - utgår från ett kommunalt perspektiv&lt;br&gt;som innebär att vaije kommun skall göra en analys av läget i den egna&lt;br&gt;kommunen och sedan formulera lokala mål för det drogförebyggande&lt;br&gt;arbetet med utgångspunkt från befintliga resurser. De trettio kommuner-&lt;br&gt;nas utvecklingsarbete i kombination med tillgänglig teoretisk kunskap&lt;br&gt;skall sedan ligga till grund för den handbok som skall kunna användas av&lt;br&gt;alla intresserade kommuner i landet. Handboken skall vara ett verktyg för&lt;br&gt;kommunerna i arbetet med att ta fram nya metoder och arbetssätt som är&lt;br&gt;lokalt anpassade. Detta arbete kan sedan också ligga till grund för en&lt;br&gt;reviderad nationell handlingsplan på alkohol- och narkotikaområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen på alkoholpolitikens område kräver en hög grad av sam-&lt;br&gt;ordning, effektivitet och en ledningsorganisation med hög beredskap&lt;br&gt;även inom Regeringskansliet för olika varierande insatser. Den nationella&lt;br&gt;ledningsgruppen har fyllt denna funktion och behövs även framöver med&lt;br&gt;tanke på de förändringar som hela tiden sker. Det är viktigt att den poli-&lt;br&gt;tiska ledningsnivån löpande är involverad i detta arbete. Ett framtids-&lt;br&gt;scenarieprojekt om hur alkohol- och narkotikasituationen i Sverige kan&lt;br&gt;komma att se ut år 2005 har bl.a. genomförts som ett av flera underlag&lt;br&gt;för revideringen av den nationella handlingsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nationella ledningsgruppens roll som samordnare för de olika&lt;br&gt;nationella aktiviteterna på alkohol- och narkotikaområdet kommer fram-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över att bli allt viktigare. Avsikten är att den nationella ledningsgruppens&lt;br&gt;funktion skall stärkas och dess mandat vidgas. En viktig uppgift blir att&lt;br&gt;genom ledningsgruppens myndigheter noga följa utvecklingen inom&lt;br&gt;alkoholområdet, och att snabbt reagera på en ogynnsam utveckling. Led-&lt;br&gt;ningsgruppens direkta koppling till Regeringskansliet och regeringen är&lt;br&gt;därför nödvändig. Ledningsgruppen bör i framtiden också föreslå och&lt;br&gt;initiera insatser för att förstärka vården inom alkohol- och narkotika-&lt;br&gt;området och därmed sammanhängande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från de projekt på nationell nivå som ledningsgruppen&lt;br&gt;hittills har initierat är mycket goda. Webbsidan Drugsmart har vaije&lt;br&gt;vecka omkring 35 000 träffar, mestadels ungdomar som vill fördjupa sin&lt;br&gt;kunskap och diskutera för dem angelägna frågor om alkohol och narko-&lt;br&gt;tika. Motstånds-Kraft och insatser på ungdomstäta arbetsplatser har mött&lt;br&gt;ett mycket positivt gensvar lokalt, inte minst bland de ungdomar som är&lt;br&gt;engagerade i verksamheterna. Intresset bland kommunerna att delta i&lt;br&gt;arbetet med att ta fram underlag för en nationell handlingsplan har också&lt;br&gt;varit mycket stort. Ledningsgruppen kommer mot den bakgrunden fort-&lt;br&gt;sätta att utveckla och pröva metoder och modeller för förstärkta förebyg-&lt;br&gt;gande insatser samt att utvidga sitt ansvar till att också omfatta frågor&lt;br&gt;som har att göra med vård och behandling på missbruksområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Ekonomiska konsekvenser, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har föreslagit att de särskilda partihandelstillstånden som i&lt;br&gt;dag administreras av Alkoholinspektionen avskaffas och ersätts med en&lt;br&gt;koppling till vissa begrepp i lagen om alkoholskatt. Alkoholinspektio-&lt;br&gt;nens och länsstyrelsernas uppgifter vad gäller utfärdande av parti-&lt;br&gt;handelstillstånd samt tillsyn över innehavarna av sådana tillstånd kom-&lt;br&gt;mer således i huvudsak inte att finnas kvar från och med den 1 januari&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att uppgifter motsvarande kostnader på ca 12 miljoner&lt;br&gt;kronor per år bortfaller från Alkoholinspektionen och länsstyrelserna från&lt;br&gt;årsskiftet. Samtidigt bortfaller avgiftsintäkter för partihandelstillstånden&lt;br&gt;motsvarande ca 12 miljoner kronor per år. Vidare kommer tillsynsavgif-&lt;br&gt;tema för tillverkare att reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för Alkoholinspektionens kvarstående arbetsuppgifter&lt;br&gt;beräknas uppgå till ca 7 miljoner kronor vilket i huvudsak finansieras&lt;br&gt;genom avgifter. Även länsstyrelsernas regionala tillsyn av kommunernas&lt;br&gt;serveringsverksamhet på alkoholområdet kvarstår. En viss begränsad&lt;br&gt;awecklingskostnad kommer också att föreligga för personal vid framför&lt;br&gt;allt Alkoholinspektionen under år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att polisen skall kunna svara mot de krav som den föreslagna&lt;br&gt;kriminaliseringen av köp och innehav av olovligt tillverkad sprit innebär&lt;br&gt;krävs det ett visst resurstillskott till polisen. Fem miljoner kronor ytter-&lt;br&gt;ligare per år kommer därför att tillföras Rikspolisstyrelsens anslag. Det är&lt;br&gt;viktigt att polisens insatser på det här området når en sådan nivå att sam-&lt;br&gt;hällets inställning till denna handel inte upplevs som ord utan handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisens insatser mot de som köper olovligt tillverkad sprit måste genom-&lt;br&gt;föras så att det blir allmänt känt att polisen arbetar aktivt för att upprätt-&lt;br&gt;hålla kriminaliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare kriminalisering på det här området kommer förhopp-&lt;br&gt;ningsvis få en allmänpreventiv effekt så att bl.a. undandraganden av&lt;br&gt;alkoholskatt i inte obetydlig omfattning kan antas komma att minska,&lt;br&gt;dvs. en effektivare bekämpning av konsumtionen av olovligt tillverkad&lt;br&gt;sprit kommer att leda till att fler köper beskattad laglig alkohol i stället,&lt;br&gt;vilket leder till ökade skatteinkomster. Det kan nämnas att den kampanj&lt;br&gt;mot illegal alkoholhantering som genomfördes under tre år i Norge enligt&lt;br&gt;en oberoende forskarutvärdering bidrog till att den norska statens&lt;br&gt;inkomster av spritskatt ökade med 300 miljoner Nkr per år. Den norska&lt;br&gt;aktionen kännetecknades liksom den svenska av en kombination av&lt;br&gt;opinionsbildning och ökade insatser av tull och polis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad närmare beträffar konsekvenserna för brottsligheten och det&lt;br&gt;brottsförebyggande arbetet, kan bl.a. konstateras att befattningen med&lt;br&gt;hembränt inte är en isolerad företeelse utan en verksamhet som i hög&lt;br&gt;grad har kopplingar till organiserad brottslighet. Majoriteten av&lt;br&gt;”hembrännare” har varit inblandade i annan brottslighet. Syftet med en&lt;br&gt;ytterligare kriminalisering på området är att minska omfattningen av&lt;br&gt;utbudet av illegal sprit och därmed minska den brottslighet och övriga&lt;br&gt;skadeverkningr som kan vara förenade med tillgången till sådan sprit.&lt;br&gt;Det är viktigt att noga följa upp effekterna i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom tidigare redovisats gör regeringen bedömningen att lör-&lt;br&gt;dagsöppna butiker inte kommer att fa några konsekvenser för brottslig-&lt;br&gt;heten. Försöksverksamhet med lördagsöppna butiker kommer emellertid&lt;br&gt;att utvärderas, då såväl alkoholpolitiska som andra effekter såsom eko-&lt;br&gt;nomiska konsekvenser för rättsväsendet och brottsutvecklingen kart-&lt;br&gt;läggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rättsväsendets del innebär avskaffandet av partihandelstillstånden&lt;br&gt;att antalet besvärsärenden vid förvaltningsdomstolarna minskar i och&lt;br&gt;med att denna ärendegrupp tas bort ur alkohollagen, vilket kommer att&lt;br&gt;minska förvaltningsdomstolarnas kostnader. Samtidigt kommer åtmin-&lt;br&gt;stone inledningsvis antalet brottmål till följd av att köp och innehav av&lt;br&gt;hembränt kriminaliseras att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller annan än den yrkesmässiga införseln av spritdrycker, vin&lt;br&gt;och starköl, har regeringen föreslagit att införsel av distansförsålda&lt;br&gt;drycker av nämnt slag även i fortsättningen skall vara otillåten medan&lt;br&gt;införsel av sådana drycker genom gåvoförsändelser under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar skall vara tillåten. Kontrollen av en försändelses status samt&lt;br&gt;ålderskontrollen av mottagaren av en gåvoförsändelse, har ansetts böra&lt;br&gt;ske inom ramen för den verksamhet som Tullverket redan i dag utövar&lt;br&gt;vad gäller de gränsöverskridande försändelserna av bl.a. alkoholvaror.&lt;br&gt;Det finns inte anledning att anta att förslaget beträffande gåvoförsändel-&lt;br&gt;sema kommer att medföra sådana förändringar av Tullverkets eller Riks-&lt;br&gt;skatteverkets uppgifter att verken nu skulle behöva tillskjutas extra medel&lt;br&gt;för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna när det gäller alkoholreklamffågoma kommer enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning inte att leda till merkostnader. När det gäller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunerna delvis får överta tillsynen över marknadsföringen på serve-&lt;br&gt;ringsställen är utgångspunkten att eventuella tillkommande kostnader&lt;br&gt;finansieras genom de tillsynsavgifter som kommunerna har rätt att ta ut&lt;br&gt;enligt alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller ekonomiska konsekvenserna av förslagen om en förändrad&lt;br&gt;myndighetsstruktur avser regeringen återkomma när organisations-&lt;br&gt;kommittén arbetat fram ett mer detaljerat organisationsförslag. Avsikten&lt;br&gt;är dock att den nya myndighetsstrukturen skall innebära en effektivise-&lt;br&gt;ring av det förebyggande folkhälsoarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;16.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i alkohollagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1994:1738)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;br&gt;y&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att reglerna om marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker arbetas in i 4 kap. alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen gäller tillståndshavare och, vid partihandel, den som är berät-&lt;br&gt;tigad att bedriva verksamheten, men inte försäljningspersonal, jämför&lt;br&gt;prop. 1994/95:89 s. 90. Vad avser försäljning av öl tar paragrafen sikte&lt;br&gt;på innehavaren av försäljningsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen motiveras främst av att vid detaljhandel med spritdrycker,&lt;br&gt;vin och starköl får varor inte säljas eller annars lämnas ut till någon som&lt;br&gt;inte har fyllt 20 år, se 3 kap. 8 § första stycket. I konsekvens härmed&lt;br&gt;föreskrivs att man måste vara fyllda 20 år för att kunna beviljas tillstånd&lt;br&gt;som innefattar rätt att bedriva försäljning av alkoholdrycker. En konsek-&lt;br&gt;vens av den ändrade lydelsen är bl.a. att serveringstillstånd lagligen inte&lt;br&gt;kan meddelas den som inte har fyllt 20 år. Inte heller kan beslut om god-&lt;br&gt;kännande som upplagshavare eller registrering som varumottagare enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1564) om alkoholskatt meddelas den som inte har fyllt 20 år,&lt;br&gt;jämför kommentaren under 4 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;y&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda av att de nuvarande partihandelstillstånden&lt;br&gt;avskaffas och ersätts med en reglering som är direkt kopplad till de&lt;br&gt;skatterättsliga begreppen på området, se avsnitt 9.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partihandel med spritdrycker, vin och starköl får bedrivas endast av&lt;br&gt;den som har godkänts som upplagshavare enligt 9 § lagen (1994:1564)&lt;br&gt;om alkoholskatt och den som har registrerats som varumottagare enligt&lt;br&gt;12 § nämnda lag. Dessa subjekt är fysiska eller juridiska personer som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såväl yrkesmässigt som regelmässigt tillverkar eller hanterar skatteplik-&lt;br&gt;tiga varor och som har att ställa säkerhet för skattens betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till partihandel är begränsad till de drycker som omfattas av&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut om godkännande eller registrering, se andra&lt;br&gt;meningen. Ett godkännande som upplagshavare enligt lagen om alkohol-&lt;br&gt;skatt för endast starköl medför således inte att rätt till partihandel före-&lt;br&gt;ligger även för spritdrycker eller vin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillverkningstillstånd ger inte längre någon automatisk rätt till&lt;br&gt;partihandel. I stället är den som har tillverkningstillstånd enligt alkohol-&lt;br&gt;lagen berättigad att bedriva partihandel först om han också är godkänd&lt;br&gt;som upplagshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya ordningen medför att partihandel utan iakttagande av&lt;br&gt;bestämmelserna i paragrafen, i likhet med vad som redan gäller idag,&lt;br&gt;medför straffansvar enligt 10 kap. 2 §. Någon på alkohollagen grundad&lt;br&gt;administrativ sanktion för den som är berättigad att bedriva partihandel&lt;br&gt;och som bryter mot reglerna finns inte längre. Även i dessa fall utkrävs&lt;br&gt;straffrättsligt ansvar. En annan sak är att beskattningsmyndigheten i vissa&lt;br&gt;fall kan meddela beslut om återkallelse som medför förlust av rätten till&lt;br&gt;partihandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya andra stycket anges att detaljhandelsbolaget, dvs. System-&lt;br&gt;bolaget AB, har rätt att bedriva partihandel i enlighet med vad som anges&lt;br&gt;i 5 kap. 1 § tredje stycket, dvs. partihandel i förhållande till dem som har&lt;br&gt;serveringstillstånd. Den rätt som anges för detaljhandelsbolaget är såle-&lt;br&gt;des inte beroende av om bolaget är godkänt som upplagshavare eller&lt;br&gt;registrerat som varumottagare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rätten till yrkesmässig införsel av spritdrycker, vin och starköl är inte&lt;br&gt;längre kopplad till innehav av tillverknings- eller partihandelstillstånd. I&lt;br&gt;stället anges i paragrafens första stycke att den som enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket är berättigad att bedriva partihandel far föra in varorna. Utöver de&lt;br&gt;personer som anges i 1 § första stycket får spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;även föras in av detaljhandelsbolaget (Systembolaget AB), dock endast&lt;br&gt;för att kunna fullgöra den skyldighet att ombesörja s.k. privatimport som&lt;br&gt;åligger bolaget enligt 5 kap. 5 §. Vill en serveringstillståndshavare föra in&lt;br&gt;drycker för användning i den egna rörelsen har han att ansöka om sådant&lt;br&gt;godkännande eller sådan registrering som anges i 1 § första stycket.&lt;br&gt;Restauranger bör företrädesvis bli aktuella för registrering som varu-&lt;br&gt;mottagare, se avsnitt 9.2. I sammanhanget bör observeras att detaljhan-&lt;br&gt;delsbolaget lagligen är förhindrat att bedriva annan partihandel än för-&lt;br&gt;säljning till dem som har serveringstillstånd, se 5 kap. 1 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av att de nuvarande partihandelstillstånden avskaffas och&lt;br&gt;ersätts med en reglering som är direkt kopplad till de skatterättsliga&lt;br&gt;begreppen på området upphävs bestämmelserna i punkterna 6 och 7 i&lt;br&gt;andra stycket. Regleringen i andra stycket behandlar härefter i huvudsak&lt;br&gt;endast andra fall än yrkesmässig införsel. Genom den nya bestämmelsen&lt;br&gt;i punkt 6 möjliggörs införsel av enstaka gåvoförsändelser under yrkes-&lt;br&gt;mässig befordran som innehåller spritdrycker, vin eller starköl. Som för-&lt;br&gt;utsättning för rätten till införsel gäller också att det skall vara fråga om en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försändelse mellan en enskild person i ett annat land och en enskild per- Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;son här i landet. Vidare krävs att mottagaren skall ha fyllt 20 år och att&lt;br&gt;dryckerna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk.&lt;br&gt;Om uppgift om avsändare saknas kan således inte försändelsen accepte-&lt;br&gt;ras som gåvoförsändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket yrkesmässig befordran avses postbefordran eller annan&lt;br&gt;liknande befordran, t.ex. genom transportföretag. Det har inte i alkohol-&lt;br&gt;lagen föreskrivits någon mängdmässig begränsning avseende rätten till&lt;br&gt;införsel. Någon sådan begränsning finns inte heller i fråga om s.k.&lt;br&gt;resandeinförsel, jämför paragrafens andra stycke punkten 2. En annan&lt;br&gt;sak är att skatt och, bortsett från viss mindre kvantitet, även tull skall tas&lt;br&gt;ut vid gåvoförsändelser från tredje land. Begreppet enstaka gåvo-&lt;br&gt;försändelse är avsett att markera bl.a. att det i fall av regelbundna för-&lt;br&gt;sändelser till en och samma mottagare finns särskild anledning att&lt;br&gt;ifrågasätta försändelsens verkliga status. Likaså skall inte heller annat än&lt;br&gt;enstaka flaskor utan ytterligare utredning godtas som gåvoförsändelser.&lt;br&gt;Som riktlinje kan, såvitt avser spritdrycker och vin, användas en liter&lt;br&gt;spritdryck och två liter vin. Starköl bör i nu ifrågavarande hänseende inte&lt;br&gt;behandlas väsentligt annorlunda än vin, varför i princip två till tre liter&lt;br&gt;starköl bör vara en riktlinje för vad som kan antas vara en enstaka&lt;br&gt;gåvoförsändelse. Angående förfarandet när en försändelse bedöms som&lt;br&gt;något annat än en gåvoförsändelse hänvisas till förslaget till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m.&lt;br&gt;av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter&lt;br&gt;(punktskattekontrollagen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 och 6 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragraferna är föranledda av den nya ordningen för rätten&lt;br&gt;till partihandel (se 4 kap. 1 § första stycket). 6 § har utformats i enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag. I 8 kap. 1 a § andra stycket föreskrivs att&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten utövar tillsyn över att försäljning sker i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Otillåten försäljning, t.ex. försäljning direkt till konsument utan&lt;br&gt;uttryckligt stöd i alkohollagen, kan förutom strafffättsligt ansvar även&lt;br&gt;medföra beslut om återkallelse enligt lagen om alkoholskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kravet i andra stycket på föreståndare vid partihandelsställe har tagits&lt;br&gt;bort som konsekvens av att det särskilda tillståndssystemet för partihan-&lt;br&gt;del upphör.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De nu gällande bestämmelserna i paragrafen om ansvaret för distributio-&lt;br&gt;nen av spritdrycker, vin och starköl utgår som följd av den nya ordningen&lt;br&gt;beträffande partihandel. Det bör i sammanhanget observeras att lagen om&lt;br&gt;alkoholskatt innehåller bestämmelser om ställande av säkerhet bl.a. för&lt;br&gt;transport av skattepliktiga varor, se bl.a. 10 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § och de efterföljande 9-13 §§ återfinns nu i stället de särskilda&lt;br&gt;bestämmelserna om marknadsföring av alkoholdrycker, vilka i huvudsak&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flyttats oförändrade från lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;marknadsföring av alkoholdrycker, den s.k. alkoholreklamlagen. Första&lt;br&gt;stycket i 8 § motsvarar i sak 2 § första stycket alkoholreklamlagen. Vad&lt;br&gt;som skall förstås med att särskild måttfullhet skall iakttas vid marknads-&lt;br&gt;föring av alkoholdrycker är definierat främst genom Konsumentverkets&lt;br&gt;riktlinjer på området, se avsnitt 11.1.1 och 11.1.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att marknadsföringen av alkoholdrycker inte&lt;br&gt;får rikta sig särskilt till barn och ungdomar eller innefatta skildring av&lt;br&gt;sådana personer. Bestämmelsen är ny och har delvis fått sin utformning&lt;br&gt;mot bakgrund av artikel 15 i det s.k. TV-direktivet; rådets direktiv&lt;br&gt;89/522/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om&lt;br&gt;utförandet av sändningsverksamhet för television (EGT L 298, 17.10.89,&lt;br&gt;s. 3, Celex 389L0552), ändrat genom Europaparlamentets och rådets&lt;br&gt;direktiv 97/36/EG (EGT L202, 30.7.1997, s. 60, Celex 397L0036).&lt;br&gt;Regleringen går dock längre än vad som föreskrivs där eftersom den dels&lt;br&gt;gäller alla reklammedel, dels innehåller ett totalt förbud mot att skildra&lt;br&gt;barn eller ungdomar i alkoholreklam. Bakgrunden till förslaget i denna&lt;br&gt;del återfinns i avsnitt 11.2 Som framgår där är ungdomar en särskilt&lt;br&gt;skyddsvärd grupp, inte minst då en sen alkoholdebut anses minska ris-&lt;br&gt;kerna för en överdriven alkoholkonsumtion. Med barn avses de som inte&lt;br&gt;har fyllt 18 år och med ungdomar de yngre människor som har uppnått&lt;br&gt;18 års ålder. Också unga människor över 18 år är, även om det är tillåtet&lt;br&gt;att servera dem alkoholdrycker, skyddsvärda. Någon specifik ålder&lt;br&gt;beträffande dem som reklamen inte får rikta sig till eller som skildras i&lt;br&gt;reklamen anges inte. Det avgörande är om framställningen i sin helhet&lt;br&gt;kan anses särskilt rikta sig till barn och ungdomar eller om de som skild-&lt;br&gt;ras i reklamen kan uppfattas som barn och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföringen kan anses rikta sig särskilt till barn och ungdomar&lt;br&gt;om den har en sådan utformning att det kan antas att barn och ungdomar&lt;br&gt;lätt lägger märke till och kan påverkas av den. Härvid bör beaktas att&lt;br&gt;barn och ungdomar redan har svårare att kritiskt granska och värja sig&lt;br&gt;mot marknadsföring i allmänhet. Som redogjorts för i avsnitt 11.2 är vik-&lt;br&gt;tiga bedömningskriterier dryckens egenskaper och sammansättning,&lt;br&gt;dryckens popularitet hos unga, dess namn och image samt förpackning-&lt;br&gt;ens utformning. Regleringen tar således inte ensidigt sikte på varumärken&lt;br&gt;eller förpackningen. Dessa bör beaktas inom ramen för en helhetsbedöm-&lt;br&gt;ning av framställningen. Udda eller aggressiva former av flaskor, burkar&lt;br&gt;eller annan förpackning eller emballage, inslag av seriefigurer på för-&lt;br&gt;packningar eller etiketter, uppkäftiga eller rebelliska namn, ”fräcka ”&lt;br&gt;eller psykedeliska färger, ett förenklat språk eller en ungdomlig jargong&lt;br&gt;på drycken eller i framställningen är allt exempel på omständigheter som&lt;br&gt;kan leda till att marknadsföringen skall anses riktad särskilt till barn och&lt;br&gt;ungdomar. Härför kan också tala att drycken är smaksatt som en läsk&lt;br&gt;eller att den har getts ett namn som uppenbarligen syftar till att tilltala&lt;br&gt;ungdomar eller att förpackningen, varumärket eller märkningen är utfor-&lt;br&gt;mad med t.ex. anspelning på vad som kan anses vara trendigt bland ung-&lt;br&gt;domar eller gångbart i vissa missbrukskretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har uppräknats är endast exempel på omständigheter som&lt;br&gt;kan vägas in i en bedömning att marknadsföringen är riktad särskilt till&lt;br&gt;bam och ungdomar. Vid prövning av regleringens tillämplighet skall&lt;br&gt;dock samtliga omständigheter vid marknadsföringen beaktas. En&lt;br&gt;utgångspunkt för bedömningen är det helhetsintryck framställningen ger&lt;br&gt;vid en flyktig kontakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen avser inte bara traditionell marknadsföring såsom tillåten&lt;br&gt;annonsering i tidning utan alla reklammedel och marknadsföringsåtgär-&lt;br&gt;der. Under regleringen kan också falla t.ex. vissa åtgärder i samband med&lt;br&gt;sponsring av tävlingar. Om en tävling engagerar bam och ungdomar och&lt;br&gt;det hos det företag som sponsrar tävlingen finns ett avsättningsfrämjande&lt;br&gt;syfte för en alkoholdryck kan sålunda bestämmelsen bli tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den nya 9 § motsvarar i huvudsak 3 kap. 5 § alkohollagen. Lika litet som&lt;br&gt;i dag är bestämmelsen avsedd att hindra en allmänt godtagen representa-&lt;br&gt;tion eller att det bjuds på en alkoholdryck, t.ex. vid invigning av en&lt;br&gt;mässa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den nya paragrafen motsvarar 2 § andra stycket alkoholreklamlagen och&lt;br&gt;innehåller förbud mot att marknadsföra alkoholdrycker till konsumenter&lt;br&gt;genom kommersiella annonser i ljudradio- eller TV-program.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller det redan nu gällande förbudet mot kommersiella&lt;br&gt;annonser för spritdrycker, vin och starköl i periodiska skrifter och andra&lt;br&gt;skrifter som är jämförbara med sådana skrifter, se 2 § tredje stycket alko-&lt;br&gt;holreklamlagen. Det måste observeras att förbudet i förevarande para-&lt;br&gt;graf, till skillnad mot förbuden i 10 §, inte omfattar öl, dvs. folköl. Med&lt;br&gt;periodisk skrift förstås enligt 1 kap. 7 § första stycket tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen tidning, tidskrift eller annan sådan tryckt skrift, som enligt utgiv-&lt;br&gt;ningsplanen är avsedd att under bestämd titel utges med minst fyra på&lt;br&gt;särskilda tider utkommande nummer eller häften årligen, samt därtill&lt;br&gt;hörande löpsedlar och bilagor. Sedan utgivningsbevis för en skrift har&lt;br&gt;meddelats, skall denna anses som periodisk till dess att beviset återkallas&lt;br&gt;eller förklaras förfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet periodisk skrift syftar till att skilja vad som i dagligt tal&lt;br&gt;kallas för tidningar eller tidskrifter från andra tryckta skrifter, t.ex.&lt;br&gt;böcker, broschyrer och kataloger. En skrift som saknar formell utgiv-&lt;br&gt;ningsplan eller utgivningsbevis kan dock betraktas som periodisk skrift&lt;br&gt;om den faktiskt utkommer minst fyra gånger per år eller om den är&lt;br&gt;avsedd att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som redan gäller i dag undantas från annonsförbu-&lt;br&gt;det annonser i tidningar som tillhandahålls endast på försäljningsställen&lt;br&gt;för spritdrycker, vin och starköl, dvs. Systembolagets försäljningsställen&lt;br&gt;eller restauranger med serveringstillstånd för sådana drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den nya 12 § motsvarar i sak 3 § alkoholreklamlagen och har utformats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag. Av paragrafen framgår att marknads-&lt;br&gt;föring som sker i strid med bestämmelserna i 8-11 §§ skall anses som&lt;br&gt;otillbörlig mot konsumenter och, i fall som avses i 9 §, även mot&lt;br&gt;näringsidkare. Genom hänvisningen till 14 § marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1995:450) klargörs att det är förbud och åläggande som kan tillgripas&lt;br&gt;som sanktioner vid överträdelser av den särskilda alkoholreklamregle-&lt;br&gt;ringen. Att sådana förbud kan förenas med vite framgår av 19 och 21 §§&lt;br&gt;marknadsföringslagen. Talerätten i fråga om sanktionerna följer av 38 §&lt;br&gt;marknadsföringslagen. En handling som strider mot annonsförbudet i 10&lt;br&gt;§, dvs. som strider mot förbudet avseende kommersiella annonser i ljud-&lt;br&gt;radio- eller TV-program, kan också medföra marknadsstömingsavgift&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 22-28 §§ marknadsföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att alkohollagens sanktioner kan tillämpas i vissa fall gentemot serve-&lt;br&gt;ringstillståndshavare för marknadsföring som sker i strid med alkohol-&lt;br&gt;reklamregleringen kommenteras i anslutning till 8 kap. 1 a §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har förts över från 5 § lagen (1978:763) med vissa&lt;br&gt;bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker och har på Lag-&lt;br&gt;rådets inrådan tagits in under de särskilda bestämmelserna för marknads-&lt;br&gt;föring av alkoholdrycker. Bestämmelsen har tillkommit för att skydda&lt;br&gt;geografiska ursprungsbeteckningar (se prop. 1994/95:123 s. 50 ff.). Den&lt;br&gt;skall, enligt förordningen (1996:1244) om tillämpning av 5 § lagen&lt;br&gt;(1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker, tillämpas på främmande stat som är ansluten till Madridöver-&lt;br&gt;enskommelsen den 14 april 1891 angående undertryckande av oriktiga&lt;br&gt;eller vilseledande ursprungsbeteckningar på handelsvaror eller som är&lt;br&gt;medlem i Världshandelsorganisationen (WTO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är visserligen ett konsumentintresse att geografiska ursprungsbe-&lt;br&gt;teckningar vid marknadsföring av alkoholdrycker är korrekta. Bestäm-&lt;br&gt;melsen har dock tillkommit till följd av internationella åtaganden som rör&lt;br&gt;främst handelsffågor. Paragrafens huvudsakliga ändamål är sålunda att&lt;br&gt;skydda tillverkarna mot otillbörlig konkurrens. Tredje stycket har därför&lt;br&gt;utformats så att handling som strider mot bestämmelsen skall anses otill-&lt;br&gt;börlig mot konsumenter och näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;i§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är avsedd att förtydliga att detaljhandelsbola-&lt;br&gt;get, dvs. Systembolaget AB, far importera spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;endast för att kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5 §, jämför 4 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket. I 5 § stadgas att spritdrycker, vin och starköl som inte hålls&lt;br&gt;i lager skall anskaffas på begäran av kund, s.k. privatimport. Den nya&lt;br&gt;ordningen ger således inte Systembolaget AB rätten att föra in drycker&lt;br&gt;som behövs för bolagets detalj- eller partihandel. Sådana drycker far&lt;br&gt;även i fortsättningen bara köpas från den som är berättigad att bedriva&lt;br&gt;partihandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket är föranledd delvis av den nya ordningen för&lt;br&gt;rätten till partihandel, men avser också att förtydliga att detaljhandels-&lt;br&gt;bolagets partihandelsrätt är begränsad till försäljning endast till dem som&lt;br&gt;har serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är föranledd av den nya ordningen för rätten till&lt;br&gt;partihandel. Köp av spritdrycker, vin och starköl som behövs för rörelsen&lt;br&gt;från någon annan än den som är berättigad att bedriva partihandel eller&lt;br&gt;detaljhandelsbolaget kan, liksom hittills, medföra återkallelse av serve-&lt;br&gt;ringstillståndet, se 7 kap. 19 §. En annan sak är att den serverings-&lt;br&gt;tillståndshavare som godkänts som upplagshavare eller registrerats som&lt;br&gt;varumottagare enligt lagen om alkoholskatt själv kan föra in drycker som&lt;br&gt;behövs i serveringsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;y&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket första meningen är föranledd av att de nuva-&lt;br&gt;rande partihandelstillstånden avskaffas och ersätts med med en reglering&lt;br&gt;som är direkt kopplad till de skatterättsliga begreppen på området, jämför&lt;br&gt;4 kap. 1 §. Detta medför bl.a. att det uttryckliga kravet i första stycket&lt;br&gt;andra meningen att den som ansöker om tillstånd också skall visa att han&lt;br&gt;har tillfredsställande lagringsmöjligheter endast kommer att gälla i för-&lt;br&gt;hållande till den som ansöker om tillverknings- eller inköpstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om alkoholskatt innehåller bestämmelser om vilka förut-&lt;br&gt;sättningar som skall vara uppfyllda för att grunda rätt till partihandel&lt;br&gt;enligt 4 kap. 1 § första stycket alkohollagen, se bl.a. 9 § lagen om alko-&lt;br&gt;holskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen liksom rubriken närmast före denna, har utformats i enlig-&lt;br&gt;het med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av den nya ordningen för rätten till partihandel.&lt;br&gt;Paragrafens lydelse har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av den nya ordningen för rätten till partihandel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är föranledd av den nya ordningen för rätten&lt;br&gt;till partihandel. Lagen om alkoholskatt innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;återkallelse som medför förlust av rätten till partihandel enligt 4 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket, se bl.a. 11 § lagen om alkoholskatt. Paragrafen har&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den nya 22 § motsvarar i huvudsak vad som redan gäller enligt 2 och&lt;br&gt;3 §§ alkoholförordningen (1994:2046). Iförsta stycket anges att en kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mun som fattat beslut i ett ärende enligt alkohollagen skall tillställa Alko-&lt;br&gt;holinspektionen samt berörd länsstyrelse och polismyndighet en kopia av&lt;br&gt;beslutet. Underrättelseskyldigheten omfattar såväl beslut om utfärdande&lt;br&gt;av tillstånd som beslut om återkallelse av ett tillstånd. En nyhet är att en&lt;br&gt;kommun som fattar ett beslut avseende de särskilda bestämmelserna för&lt;br&gt;marknadsföring av alkoholdrycker skall sända en kopia av beslutet till&lt;br&gt;Konsumentverket, se avsnitt 11.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att kommunen skall utfärda bevis om tillstånd&lt;br&gt;som kommunen har meddelat. Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Alkoholinspektionen far meddela närmare föreskrifter&lt;br&gt;om vilka uppgifter ett sådant bevis skall innehålla. Det kan gälla uppgif-&lt;br&gt;ter om bl.a. tillståndshavare, tillståndstiden och de rättigheter som följer&lt;br&gt;av tillståndet, jämför 3 § alkoholförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket sammanhänger med att regler om marknads-&lt;br&gt;föring över vilka Konsumentverket har den primära tillsynen har förts in&lt;br&gt;i alkohollagen, se bl.a. 4 kap. 8-12 §§, och att beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;kommer att utöva tillsyn över att den som är berättigad att bedriva parti-&lt;br&gt;handel följer bestämmelserna i 4 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;la§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket fördelas ansvaret for tillsynen över efterlevnaden av&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. 8-11 §§ mellan Konsumentverket och kommu-&lt;br&gt;nerna. Skälen för fördelningen framgår av avsnitt 11.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala tillsynsmyndigheternas behörighet att utöva tillsyn&lt;br&gt;begränsas till serveringstillståndshavamas marknadsföring på serverings-&lt;br&gt;ställena. Det är också dessa tillsynsmyndigheter som i första hand skall&lt;br&gt;utöva tillsynen härvidlag. Konsumentverket/KO utesluts dock inte utan&lt;br&gt;har rätt att pröva också den marknadsföring som bedrivs på serverings-&lt;br&gt;ställen. Detta är emellertid tänkt att ske endast i undantagsfall. Konsu-&lt;br&gt;mentverket/KO har ansvaret for den övriga tillsynen, dvs. all marknads-&lt;br&gt;föring utanför serveringsställena. Konsumentverket/KO ansvarar också&lt;br&gt;for den övriga tillsynen, t.ex. över reklambyråers och tidningsutgivares&lt;br&gt;medverkan till marknadsföringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 11.3 har berörts några frågor om avgränsningen av tillsynen.&lt;br&gt;Därutöver kan tilläggas följande. Om en broschyr som innehåller alko-&lt;br&gt;holreklam distribueras på ett eller enstaka serveringsställen ligger på de&lt;br&gt;kommunala tillstånds- och tillsynsmyndigheterna att pröva förenligheten&lt;br&gt;av marknadsföringen med gällande bestämmelser. Det är också de som&lt;br&gt;har att utkräva ansvar hos serveringstillståndshavama. Om broschyren&lt;br&gt;har större spridning är det däremot, även om den distribueras på serve-&lt;br&gt;ringsställen, Konsumentverket/KO:s sak att pröva marknadsföringen&lt;br&gt;samt att utkräva ansvar hos annonsören och medverkande reklambyråer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är Konsumentverket/KO som har ansvaret för att övervaka efter-&lt;br&gt;levnaden av annonsförbuden. Detta tillsynsansvar gäller också annonser&lt;br&gt;for restauranger eller andra serveringsställen. De kommunala till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synsmyndighetema kan dock anmäla sådana annonser till Konsument-&lt;br&gt;verket/KO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i sista meningen i första stycket klargörs att&lt;br&gt;kommunerna inte förfogar över några marknadsrättsliga sanktioner. I&lt;br&gt;stället gäller alkohollagens sanktioner, se avsnitt 11.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att beskattningsmyndigheten utövar tillsyn över&lt;br&gt;efterlevnaden av bestämmelserna i 4 kap. 5 §, dvs. över att den som är&lt;br&gt;berättigad att bedriva partihandel säljer varorna endast till dem som&lt;br&gt;anges i nämnda paragraf. Beskattningsmyndigheten, dvs. Skattemyndig-&lt;br&gt;heten i Gävle, kan uppdra åt i paragrafen angivna skattemyndigheter att&lt;br&gt;utöva tillsyn i dess ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket är föranlett av att de som är berättigade att bedriva&lt;br&gt;partihandel enligt den nya ordningen för sådan verksamhet inte är till-&lt;br&gt;ståndshavare enligt alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke har tagits in en erinran om att bestämmelser om&lt;br&gt;överklagande av beskattningsmyndighetens beslut finns i 35 § lagen om&lt;br&gt;alkoholskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägget i tredje punkten kriminaliseras förvärv och innehav bl.a.&lt;br&gt;av s.k. hembränd sprit. Bakgrunden till kriminaliseringen framgår av&lt;br&gt;avsnitt 10. Ansvar utkrävs av den som uppsåtligen förvärvar eller innehar&lt;br&gt;sprit eller spritdryck som är olovligen tillverkad. Ansvar utkrävs även av&lt;br&gt;den som uppsåtligen förvärvar eller innehar mäsk som är avsedd för&lt;br&gt;olovlig tillverkning av sprit eller spritdrycker. Kriminaliseringen omfat-&lt;br&gt;tar alla typer av förvärv, dvs. även förvärv genom gåva. Motsvarande&lt;br&gt;gäller enligt 6 § lagen (1960:418) om straff för varusmuggling, enligt&lt;br&gt;vilken bestämmelse straffrättsligt ansvar för olovlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods kan utkrävas vid alla typer av förvärv. Förvärvaren eller&lt;br&gt;innehavaren av olovligt tillverkad sprit eller spritdryck eller mäsk som är&lt;br&gt;avsedd för olovlig tillverkning av sprit eller spritdryck straffas således,&lt;br&gt;även om alkoholen är avsedd för eget bruk. Avsikten är emellertid inte&lt;br&gt;att helt obetydliga förvärv eller innehav skall vara straffbara. Om någon&lt;br&gt;t.ex. innehar en liten mängd sådan sprit bör gärningen normalt kunna&lt;br&gt;komma att betraktas som ringa och därmed falla utanför det straffbara&lt;br&gt;området, jämför 10 kap 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör observeras bestämmelsen i 9 § andra stycket som&lt;br&gt;innehåller en begränsning av medverkansansvaret för den till vilken lag-&lt;br&gt;ligen framställda alkoholdrycker har anskaffats för personligt bruk.&lt;br&gt;Bestämmelsen medför bl.a. att straffrättsligt ansvar enligt alkohollagen&lt;br&gt;inte kan utkrävas av den som förvärvar lagligt framställda alkoholdrycker&lt;br&gt;från någon som saknar rätt att sälja varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs att ansvar for försök eller förberedelse inte&lt;br&gt;inträder för gärningar som avses i 1 § 3 och som endast gäller förvärv&lt;br&gt;eller innehav för personligt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är en följd av kriminaliseringen av förvärv&lt;br&gt;och innehav av bl.a. sprit som är olovligen tillverkad, se kommentaren&lt;br&gt;under 10 kap. 1 §. Straffrättsligt ansvar enligt alkohollagen kan inte&lt;br&gt;utkrävas av den som förvärvar lagligt framställda alkoholdrycker från&lt;br&gt;någon som saknar rätt att sälja varan. Det bör emellertid observeras att&lt;br&gt;straffrättsligt ansvar i vissa sådana situationer i stället kan utkrävas enligt&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rätten till yrkesmässig import är inte längre kopplad till innehav av till-&lt;br&gt;verknings- eller partihandelstillstånd, se 4 kap. 2 §. Tullverket behöver&lt;br&gt;därför inte längre ha terminalåtkomst till uppgifter om sådana tillstånd.&lt;br&gt;Beskattningsmyndigheten, eller den skattemyndighet som i dess ställe&lt;br&gt;skall utöva tillsyn enligt alkohollagen, far för att kunna utöva sina upp-&lt;br&gt;gifter enligt 8 kap. 1 a § andra stycket ha terminalåtkomst till uppgifter i&lt;br&gt;Alkoholinspektionens register om serveringstillstånd. Detta möjliggör en&lt;br&gt;effektiv tillsyn över att bestämmelserna i 4 kap. 5 § efterlevs av den som&lt;br&gt;är berättigad att bedriva partihandel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2000. Vid ikraftträdandet&lt;br&gt;upphör lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av&lt;br&gt;alkoholdrycker (alkoholreklamlagen) att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partihandelstillstånd som före ikraftträdandet har meddelats annan än den&lt;br&gt;som avses i 4 kap. 1 § i dess nya lydelse skall efter ikraftträdandet fort-&lt;br&gt;farande gälla, dock längst till utgången av år 2001. Alkoholinspektionen&lt;br&gt;kan föreskriva villkor som avses i 7 kap. 1 § tredje stycket för de som&lt;br&gt;övergångsvis behåller sina partihandelsrättigheter enligt den gamla ord-&lt;br&gt;ningen. Dessa har också att betala tillsynsavgift enligt 7 kap. 4 §. Alko-&lt;br&gt;holinspektionen utövar tillsyn bl.a. över att försäljning sker i enlighet&lt;br&gt;med 4 kap. 5 §. Det är endast den som godkänts eller registrerats i enlig-&lt;br&gt;het med vad som föreskrivs i 4 kap. 1 § som fr.o.m. ikraftträdandet är&lt;br&gt;berättigad att föra in varor som behövs i rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrativa ingripanden mot den som enligt 2 övergångsvis behåller&lt;br&gt;sina partihandelsrättigheter enligt den gamla ordningen, skall handläggas&lt;br&gt;av Alkoholinspektionen i enlighet med 7 kap. 18 § i dess lydelse före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om partihandelstillstånd som har kommit in till Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen och som inte har prövats slutligt vid ikraftträdandet skall&lt;br&gt;överlämnas for handläggning hos beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre bestämmelser gäller fortfarande för marknadsföringsåtgärder som&lt;br&gt;har vidtagits före ikraftträdandet. I andra meningen klargörs att kommu-&lt;br&gt;nen inte far återkalla ett serveringstillstånd på grund av någon marknads-&lt;br&gt;föringsåtgärd som har vidtagits före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1961:181) om&lt;br&gt;försäljning av teknisk sprit m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägget i andra stycket kriminaliseras även förvärv och innehav&lt;br&gt;av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat med vilka vidtagits en otillå-&lt;br&gt;ten åtgärd, framför allt olovlig rening av sådana produkter. Ansvar för&lt;br&gt;förvärv och innehav av olovligen tillverkad sprit följer av 10 kap. 1 §&lt;br&gt;alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya tredje stycket föreskrivs att bl.a. förvärv och innehav som är&lt;br&gt;att anse som ringa inte skall föranleda straffansvar, jämför kommentaren&lt;br&gt;under 10 kap 1 § alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs att ansvar för försök till förvärv eller innehav i&lt;br&gt;de fall som avses i 10 § andra stycket andra meningen inte skall föran-&lt;br&gt;leda straffansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är en följd av kriminaliseringen av förvärv&lt;br&gt;och innehav av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat i vissa fall. En&lt;br&gt;redogörelse för vad som förstås med teknisk sprit i förhållande till alko-&lt;br&gt;holhaltigt preparat finns i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om&lt;br&gt;tobaksskatt&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;12 och 13 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna kommenteras under förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1994:1564) om alkoholskatt och är rena konsekvensändringar i förhål-&lt;br&gt;lande till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke föreskrivs att beslut om återkallelse gäller omedel-&lt;br&gt;bart, om inte något annat anges i beslutet. Bakgrunden till förändringen&lt;br&gt;framgår av avsnitt 9.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg i första stycket föreskrivs att registrering som varu-&lt;br&gt;mottagare får meddelas den som med hänsyn till sina ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som registrerad&lt;br&gt;varumottagare. Dessa förutsättningar gäller redan i dag för den som&lt;br&gt;ansöker om godkännande som upplagshavare, se avsnitt 9.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 och 6 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna kommenteras under förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1994:1564) om alkoholskatt och är rena konsekvensändringar i förhål-&lt;br&gt;lande till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1995:450)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till följd av att de särskilda bestämmelserna om marknadsföring av&lt;br&gt;alkoholdrycker arbetas in i alkohollagen sker hänvisningen i andra&lt;br&gt;stycket numera till 4 kap. 10 § alkohollagen i stället för till 2 § andra&lt;br&gt;stycket alkoholreklamlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket hänvisas i dag till 12 § tobakslagen (1993:581). Genom&lt;br&gt;lag (1996:941) om ändring i tobakslagen, som trädde i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1997, skall denna bestämmelse i stället betecknas 14 §. Hänvisningen i&lt;br&gt;andra stycket till tobakslagen ändras därför i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett&lt;br&gt;annat land inom Europeiska unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är föranledd av den nya ordningen för rätten till&lt;br&gt;partihandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i radio- och TV-lagen&lt;br&gt;(1996:844)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen sker numera till 4 kap. alkohollagen i stället för till alko-&lt;br&gt;holreklamlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;br&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av&lt;br&gt;alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är föranledd av den nya ordningen för rätten&lt;br&gt;till partihandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket följer av att det i alkohollagen och lagen om&lt;br&gt;försäljning av teknisk sprit m.m. - LFT finns en uttömmande reglering&lt;br&gt;av i vilka fall införsel av alkoholvaror lagligen kan ske. Regleringen&lt;br&gt;innebär bl.a. att det inte föreligger någon rätt till införsel av alkoholvaror&lt;br&gt;i form av kommersiella försändelser till enskilda, dvs. för distansförsålda&lt;br&gt;varor. Bestämmelser om förfarandet i de fall en alkoholvara inte får läm-&lt;br&gt;nas ut finns i 2 kap. 17 och 22 §§ punktskattekontrollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;br&gt;i§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i femte stycket är föranledd dels av den nya ordningen för&lt;br&gt;rätten till partihandel, dels av att det i alkohollagen och LFT finns en&lt;br&gt;uttömmande reglering av i vilka fall införsel av alkoholvaror lagligen kan&lt;br&gt;ske. Bestämmelser om förfarandet när en omhändertagen vara inte kan&lt;br&gt;sändas åter till avsändaren finns i 3 kap. 6, 7 och 9 §§ punktskatte-&lt;br&gt;kontrollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1998:8)&lt;br&gt;Alkoholreklam - Marknadsföring av alkoholdrycker&lt;br&gt;och Systembolagets produkturval&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om&lt;br&gt;marknadsföring av alkoholdrycker, den s.k. alkoholreklamlagen, upphävs&lt;br&gt;och att särskilda bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker i&lt;br&gt;stället samlas i ett nytt 4 kap. i alkohollagen (1994:1738). Den särskilda&lt;br&gt;alkoholreklamregleringen föreslås liksom hittills vara tillämplig endast&lt;br&gt;på marknadsföring av alkoholdrycker som vänder sig till konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för förslaget till lagreglering är att marknadsföringen&lt;br&gt;skall ske under sådana former att samhälleliga, sociala och medicinska&lt;br&gt;skadeverkningar av alkoholkonsumtionen i möjligaste mån undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det markeras att reglerna för alkoholreklamen har ett alkoholpolitiskt&lt;br&gt;syfte och att regleringen är en del av den förda alkoholpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All marknadsföring skall ske med återhållsamhet. Kravet på återhåll-&lt;br&gt;samhet far betydelse för val av reklammedel, reklamens innehåll och&lt;br&gt;dess utformning. Påträngande eller uppsökande marknadsföringsåtgärder&lt;br&gt;är enligt förslaget inte tillåtna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholreklam får enligt förslaget inte rikta sig särskilt till bam och&lt;br&gt;ungdomar eller skildra sådana personer. Marknadsföringen anses rikta&lt;br&gt;sig särskilt till bam och ungdomar om den har en sådan utformning att&lt;br&gt;det kan antas att dessa lätt lägger märke till och kan påverkas av den. Vid&lt;br&gt;bedömningen av om marknadsföringen riktar sig särskilt till bam och&lt;br&gt;ungdomar bör beaktas dryckens egenskaper och sammansättning, dryck-&lt;br&gt;ens popularitet hos unga, dess namn och image. Varumärken och för-&lt;br&gt;packningar kan också beaktas inom ramen för en helhetsbedömning av&lt;br&gt;framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De materiella bestämmelserna överensstämmer i många avseenden&lt;br&gt;med gällande rätt på området. Reklamen far dock till skillnad från vad&lt;br&gt;som gäller idag skildra människor och situationer som på ett naturligt sätt&lt;br&gt;hör ihop med alkoholdrycker. De lagstadgade förbuden mot att mark-&lt;br&gt;nadsföra alkoholdrycker i kommersiella annonser i tidningar samt i radio&lt;br&gt;och TV kompletteras med ett förbud mot annonser i filmer som visas&lt;br&gt;offentligt. När det gäller tidningar omfattar annonsforbudet enligt försla-&lt;br&gt;get samtliga alkoholdrycker, dvs. också öl. De enda undantag som före-&lt;br&gt;slås från annonsförbuden avser tidningar och filmer som tillhandahålls på&lt;br&gt;Systembolagets försäljningsställen. I övrigt blir det inte tillåtet med alko-&lt;br&gt;holreklam i tidningar som distribueras på försäljnings- eller serverings-&lt;br&gt;ställen eller som tillställs allmänheten genom beställning eller prenume-&lt;br&gt;ration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att marknadsföring av alkoholdrycker som vänder sig till&lt;br&gt;konsumenter liksom hittills skall vara tillåten på försäljnings- och serve-&lt;br&gt;ringsställen. Reklamen på försäljningsställen får dock avse endast de&lt;br&gt;alkoholdrycker som ingår i sortimentet. Detta är en nyhet i förhållande&lt;br&gt;till vad som för närvarande gäller. Utredningen föreslår inte några sär-&lt;br&gt;skilda regler för alkoholreklam på Internet. De allmänna reglerna är&lt;br&gt;enligt utredningen tillämpliga på sådan reklam i den mån den vänder sig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till svensk publik. En förutsättning för att sådan reklam skall bedömas&lt;br&gt;som tillåten är sålunda att den är återhållsam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också beträffande reklamen för lättöl och andra alkoholhaltiga lätt-&lt;br&gt;drycker innehåller lagförslaget en nyhet. Marknadsföringen av sådana&lt;br&gt;drycker skall utformas på sådant sätt att den inte kan förväxlas med&lt;br&gt;marknadsföring av alkoholdrycker dvs. sådana som innehåller mer än&lt;br&gt;2,25 volymprocent. Dessutom föreslås att det vid marknadsföring av&lt;br&gt;alkoholhaltiga lättdrycker i sådana kommersiella annonser som omfattas&lt;br&gt;av det allmänna annonsforbudet inte far användas samma kännetecken&lt;br&gt;som i sin helhet eller till någon del är i bruk för en alkoholdryck eller är&lt;br&gt;inarbetat eller registrerat enligt varumärkeslagen. Syftet med den nya&lt;br&gt;bestämmelsen är att hindra att alkoholdrycker marknadsförs indirekt&lt;br&gt;genom marknadsföringen av alkoholhaltiga lättdrycker. Begränsningen i&lt;br&gt;rätten att använda vissa kännetecken avser som nämnts endast kommer-&lt;br&gt;siella annonser i tidningar, radio och TV samt film. I övrigt berör de sär-&lt;br&gt;skilda alkoholreklamreglerna inte alkoholhaltiga lättdrycker så länge&lt;br&gt;reklamen inte kan förväxlas med reklamen för alkoholstarkare produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom två marknadsundersökningar som SCB och SIFO/IMU-&lt;br&gt;Testologen utfört på utredningens uppdrag har det framkommit att mark-&lt;br&gt;nadsföringsåtgärder som avser alkoholdrycker har ökat sedan Sverige&lt;br&gt;blev medlem i EU den 1 januari 1995. Enligt utredningens uppfattning&lt;br&gt;ligger förklaringen härtill framför allt i att så många fler nu handlar med&lt;br&gt;alkoholdrycker samt att betydligt fler produkter numera finns tillgängliga&lt;br&gt;för konsumenterna. Informationsbehovet har således ökat. Det har inte&lt;br&gt;visats att den ändrade regleringen av marknaden för alkoholdrycker till&lt;br&gt;följd av EU-medlemskapet har påverkat utvecklingen av eller mönstret i&lt;br&gt;alkoholreklamen i någon annan påtaglig riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har övervägt förändringar för tillsynen. Utredningen före-&lt;br&gt;slår att Konsumentverket/KO även fortsättningsvis får huvudansvaret för&lt;br&gt;att övervaka efterlevnaden av de särskilda reglerna för alkoholreklamen.&lt;br&gt;Dock föreslås att tillsynen över serveringstillståndshavamas marknads-&lt;br&gt;föring på serveringsställen i första hand skall utövas av kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Konsumentverket/KO utövar sin tillsyn kommer de marknads-&lt;br&gt;rättsliga sanktionerna förbud och ålägganden vid vite enligt 14 och 19&lt;br&gt;eller 21 §§ marknadsföringslagen att vara tillämpliga. När det är kom-&lt;br&gt;munerna som utövar tillsynen mot innehavarna av serveringstillstånd är&lt;br&gt;det i stället sanktionerna enligt alkohollagen som äger tillämplighet.&lt;br&gt;Överträdelser av de särskilda bestämmelserna för marknadsföring i 4&lt;br&gt;kap. alkohollagen kan också leda till återkallelse av partihandels-, till-&lt;br&gt;verknings- eller serveringstillstånd. En förutsättning härför är att till-&lt;br&gt;ståndshavaren gjort sig skyldig till en allvarlig överträdelse och därför&lt;br&gt;inte längre bör bedriva verksamheten eller hans marknadsföring tidigare&lt;br&gt;har föranlett åtgärder enligt alkohollagen eller marknadsföringslagen. För&lt;br&gt;återkallelse av serveringstillstånd svarar kommunerna och för återkallelse&lt;br&gt;av partihandels- eller tillverkningstillstånd svarar Alkoholinspektionen.&lt;br&gt;Utredningen föreslår att möjligheten att döma ut marknadsstömingsavgift&lt;br&gt;vid överträdelser av förbudet mot att marknadsföra alkoholdrycker i&lt;br&gt;kommersiella annonser i radio- eller televisionssändningar avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens uppdrag har ingått att klargöra innebörden av reglerna&lt;br&gt;för Systembolaget AB:s produkturval när det gäller bolagets möjligheter&lt;br&gt;att avvisa produkter med hänvisning till bl.a. produktens förpackning,&lt;br&gt;marknadsföring och produktinformation. Produkturvalet skall vara sådant&lt;br&gt;att ingen favorisering sker av inhemska produkter, och det får grundas&lt;br&gt;endast på en bedömning av produktens kvalitet, särskilda risker för&lt;br&gt;skadeverkningar av produkten, kundernas efterfrågan och andra affärs-&lt;br&gt;mässiga samt etiska hänsyn (punkt 4 i avtalet mellan staten och System-&lt;br&gt;bolaget AB). På begäran av den leverantör av produkt som har avvisats&lt;br&gt;från eller avförts ur bolagets överprövar Alkoholsortimentsnämnden&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholsortimentsnämndens prövning har i stor utsträckning gjorts&lt;br&gt;mot gemenskapsrättens regler om fri rörlighet för varor. I den mån&lt;br&gt;undantagsbestämmelser eller sådan praxis från EG-domstolen som med-&lt;br&gt;ger undantag från förbudet mot kvantitativa importrestriktioner eller&lt;br&gt;åtgärder med motsvarande verkan åberopas i nämndens avgöranden har&lt;br&gt;de inte ansetts tillämpliga. Med utgångspunkt från den tillämpning av&lt;br&gt;avtalet som följer av Alkoholsortimentsnämndens praxis har System-&lt;br&gt;bolaget mycket begränsade möjligheter att avvisa produkter med hänsyn&lt;br&gt;till produktens kvalitet, särskilda risker för skadeverkningar av produkten&lt;br&gt;eller etiska hänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriterierna för produkturvalet är enligt utredningens mening förenliga&lt;br&gt;med grunderna för den svenska alkoholpolitiken. Även om tillkomsten i&lt;br&gt;och för sig av avtalet mellan staten och Systembolaget AB kan anses&lt;br&gt;utgöra en sådan åtgärd som skall jämställas med kvantitativa import-&lt;br&gt;restriktioner enligt artikel 30 Romfördraget är de enligt utredningen&lt;br&gt;också förenliga med gemenskapsrätten, möjligen med undantag för krite-&lt;br&gt;riet etiska hänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande konstruktionen är enligt utredningens mening mindre&lt;br&gt;lyckad. Reglerna för produkturvalet bör ytterligare tydliggöras. Avtalet&lt;br&gt;mellan staten och Systembolaget AB har en otydlig konstitutionell status,&lt;br&gt;vilket bl.a. medför att dess förhållande till gemenskapsrätten är svår-&lt;br&gt;tolkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens mening bör antingen avtalet överarbetas eller de&lt;br&gt;aktuella bestämmelserna föras in i lag eller förordning, exempelvis alko-&lt;br&gt;hollagen eller alkoholförordningen. Förs bestämmelser om produktur-&lt;br&gt;valet in i alkohollagen bör beslut fattade på grundval av dem kunna över-&lt;br&gt;klagas till allmän förvaltningsdomstol (jfr 9 kap. 2 § alkohollagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Alkoholreklamutredningens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i alkohollagen (1994:1738)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs ifråga om alkohollagen (1994:1738)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 4—12 kap. skall ha beteckningen 5-13 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 8 kap. 1, 7 och 20 §§ samt 9 kap 1 § skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att ett nytt 4 kap. skall införas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas nya paragrafer, 1 kap. 9 §, 8 kap. 19 a §&lt;br&gt;och 9 kap. 1 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller tillverkning av&lt;br&gt;alkoholdrycker och handel med&lt;br&gt;sådana varor. Lagen gäller också&lt;br&gt;tillverkning av sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller tillverkning&lt;br&gt;och marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker samt handel med så-&lt;br&gt;dana varor. Lagen gäller också&lt;br&gt;tillverkning av sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om införsel och försäljning av teknisk sprit finns i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om marknads-&lt;br&gt;föring av alkoholdrycker finns,&lt;br&gt;förutom i denna lag, även i lagen&lt;br&gt;(1978:763) med vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om marknadsföring av alko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;holdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får med avseende på&lt;br&gt;främmande stat bestämma att föl-&lt;br&gt;jande skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker får inte användas orik-&lt;br&gt;tiga eller vilseledande urspungs-&lt;br&gt;beteckningar genom vilka dryck-&lt;br&gt;erna direkt eller indirekt anges&lt;br&gt;vara frambragda eller tillverkade i&lt;br&gt;den främmande staten eller i en&lt;br&gt;region eller ort i den främmande&lt;br&gt;staten. Detta gäller även om det&lt;br&gt;äkta ursprunget anges eller om&lt;br&gt;beteckningen används bara i över-&lt;br&gt;sättning eller är åtföljd av uttryck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som &amp;quot;art&amp;quot;, &amp;quot;sort&amp;quot;, &amp;quot;typ&amp;quot;, &amp;quot;kopia&amp;quot; Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;eller liknande uttryck. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En handling som strider mot&lt;br&gt;andra stycket skall vid tillämpning&lt;br&gt;av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;marknadsföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:450) anses vara otillbörlig&lt;br&gt;mot konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser för&lt;br&gt;marknadsföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföring av alkohol-&lt;br&gt;drycker i allmänhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kapitel gäller marknads-&lt;br&gt;föring av alkoholdrycker som vän-&lt;br&gt;der sig till konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förbud mot vissa mark-&lt;br&gt;nadsföringsåtgärder finns be-&lt;br&gt;stämmelser i 3 kap. 5 § och 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För marknadsföringen gäller&lt;br&gt;förutom de krav som anges i&lt;br&gt;marknadsföringslagen (1995:450)&lt;br&gt;att den skall ske med åter-&lt;br&gt;hållsamhet. Därvid gäller särskilt&lt;br&gt;att marknadsföringsåtgärder inte&lt;br&gt;får vara påträngande eller upp-&lt;br&gt;sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföring får inte rikta&lt;br&gt;sig särskilt till barn och ungdomar&lt;br&gt;eller innefatta skildring av sådana&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföringen får avse en-&lt;br&gt;dast sakliga uppgifter om varorna&lt;br&gt;samt om deras egenskaper och&lt;br&gt;sammanhang. Bilder eller andra&lt;br&gt;tekniska framställningar får&lt;br&gt;skildra varorna och tillbehör samt&lt;br&gt;sådana situationer som har ett&lt;br&gt;naturligt samband med varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om vissa marknads- Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;föringsåtgärder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker får inte användas&lt;br&gt;kommersiella annonser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;periodiska skrifter eller&lt;br&gt;andra skrifter på vilka tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen är tillämplig och&lt;br&gt;som med avseende på ordningen&lt;br&gt;för deras utgivning är jämförbara&lt;br&gt;med periodiska skrifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ljudradio- eller televisions-&lt;br&gt;program, eller annars i sådana&lt;br&gt;TV-sändningar över satellit som&lt;br&gt;omfattas av radio- och TV-lagen&lt;br&gt;(1996:844), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. filmer som visas offentligt.&lt;br&gt;Första stycket 1 och 3 gäller inte&lt;br&gt;skrifter eller filmer som tillhanda-&lt;br&gt;hålls endast på försäljningsställen&lt;br&gt;för det detaljhandelsbolag som&lt;br&gt;avses i 6 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av sprit-&lt;br&gt;drycker, vin eller starköl får inte&lt;br&gt;användas direktreklam eller andra&lt;br&gt;liknande reklammedel som riktar&lt;br&gt;sig till enskilda konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker får inte användas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utomhusreklam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. presentutdelning, erbjudan-&lt;br&gt;den om avsmakning eller därmed&lt;br&gt;jämförliga erbjudanden, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. erbjudanden att vid köp av&lt;br&gt;annan vara eller tjänst förvärva&lt;br&gt;också alkoholdryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket 3&lt;br&gt;gäller ej kombinationserbjudande&lt;br&gt;med alkoholdryck om drycken ut-&lt;br&gt;gör del av en måltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföring av alkohol-&lt;br&gt;drycker på försäljningsställen får&lt;br&gt;avse endast alkoholdrycker i det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sortiment som säljs där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföring av alkohol-&lt;br&gt;haltiga lättdrycker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföring av alkoholhal-&lt;br&gt;tiga lättdrycker skall utformas på&lt;br&gt;sådant sätt att den inte kan för-&lt;br&gt;växlas med marknadsföring av&lt;br&gt;alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av alkohol-&lt;br&gt;haltiga lättdrycker i kommersiella&lt;br&gt;annonser som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket får inte användas samma&lt;br&gt;kännetecken som i sin helhet eller&lt;br&gt;till någon del är i bruk för en al-&lt;br&gt;koholdryck eller är inarbetat eller&lt;br&gt;registrerat i enlighet med vad som&lt;br&gt;föreskrivs i varumärkeslagen&lt;br&gt;(1960:644)för sådan dryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktioner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföring som strider mot&lt;br&gt;bestämmelserna i 1-7 §§ skall vid&lt;br&gt;tillämpningen av 4 § första stycket&lt;br&gt;och 14 §§ marknadsföringslagen&lt;br&gt;anses vara otillbörlig mot konsu-&lt;br&gt;menter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att allvarligare överträdelser av&lt;br&gt;bestämmelserna om marknads-&lt;br&gt;föring kan leda till återkallelse av&lt;br&gt;tillstånd följer av 8 kap. 18 och&lt;br&gt;19§§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd, partihandelstillstånd och inköpstillstånd far&lt;br&gt;meddelas endast den som visar att han med hänsyn till sina personliga&lt;br&gt;och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig&lt;br&gt;att utöva verksamheten. Sökanden skall också visa att han har tillfreds-&lt;br&gt;ställande lagringsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till om sökanden är&lt;br&gt;laglydig och benägen att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får meddelas endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om sökanden kan förväntas följa&lt;br&gt;bestämmelserna om marknads-&lt;br&gt;föring av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten far om det finns särskilda skäl begränsa till-&lt;br&gt;ståndets giltighet till viss tid. Myndigheten får också meddela de villkor&lt;br&gt;som behövs, i samband med beslutet om tillstånd eller senare under till-&lt;br&gt;ståndstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Serveringstillstånd får meddelas endast den som visar att han med hän-&lt;br&gt;syntill sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständig-&lt;br&gt;heterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten. Sökanden skall också&lt;br&gt;visa att serveringsstället uppfyller kraven i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till om sökanden är&lt;br&gt;laglydig och benägen att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får meddelas endast&lt;br&gt;om sökanden kan förväntas följa&lt;br&gt;bestämmelserna om marknads-&lt;br&gt;föring av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för återkallelse enligt 18&lt;br&gt;eller 19 § kan tillståndshavaren&lt;br&gt;meddelas varning, om varning av&lt;br&gt;särskilda skäl kan anses vara en&lt;br&gt;tillräcklig åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen utövar&lt;br&gt;central tillsyn över efterlevnaden&lt;br&gt;av denna lag och kan meddela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av ■ tillstånd på&lt;br&gt;grund av överträdelse av de sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelserna för mark-&lt;br&gt;nadsföring i 4 kap. kan ske endast&lt;br&gt;om överträdelsen är särskilt all-&lt;br&gt;varlig eller tillståndshavarens&lt;br&gt;marknadsföring tidigare har för-&lt;br&gt;anlett åtgärder enligt denna lag&lt;br&gt;eller marknadsföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för återkallelse enligt 18&lt;br&gt;eller 19 § kan tillståndshavaren&lt;br&gt;meddelas varning, om varning av&lt;br&gt;särskilda skäl kan anses vara en&lt;br&gt;tillräcklig åtgärd. Varning kan&lt;br&gt;dock inte utfärdas i stället för&lt;br&gt;återkallelse av tillverknings- eller&lt;br&gt;partihandelstillstånd om sanktio-&lt;br&gt;nen grundas enbart på överträ-&lt;br&gt;delse av de särskilda bestämmel-&lt;br&gt;serna för marknadsföring i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen utövar,&lt;br&gt;med den begränsning som följer&lt;br&gt;av 1 a §, central tillsyn över efter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna råd till vägledning för levnaden av denna lag och kan Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;tillämpningen av lagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;meddela allmänna råd till vägled- Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning för tillämpningen av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen utövar tillsyn inom länet. Länsstyrelsen skall också&lt;br&gt;biträda kommunerna med råd i deras verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omedelbara tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna om&lt;br&gt;servering av spritdrycker, vin och starköl utövas av kommunen och av&lt;br&gt;polismyndigheten. Kommunen och polismyndigheten utövar också till-&lt;br&gt;syn över servering av och detaljhandel med öl.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn av bestämmelserna&lt;br&gt;om marknadsföring i 4 kap. finns&lt;br&gt;särskilda regler i marknads-&lt;br&gt;föringslagen (1995:450). Tillsynen&lt;br&gt;av dessa bestämmelser gentemot&lt;br&gt;serveringstillståndshavarna får, i&lt;br&gt;fråga om marknadsföring på ser-&lt;br&gt;veringsställen, utövas också av&lt;br&gt;kommunen. För kommunens tillsyn&lt;br&gt;gäller inte 4 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999, då lagen lagen&lt;br&gt;(1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 4 kap. 1-7 §§ tillämpas också på marknads-&lt;br&gt;föringsåtgärder som har vidtagits före ikraftträdandet, om inte åtgärden&lt;br&gt;var tillåten enligt äldre föreskrifter. För sådan marknadsföring gäller&lt;br&gt;dock att återkallelse av tillstånd enligt 8 kap. 19 a § inte far ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1995:450)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 § marknadsföringslagen (1995:450) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller om en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller om en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma&lt;br&gt;näringsidkare eller någon som&lt;br&gt;handlar på dennes vägnar uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet bryter&lt;br&gt;mot någon av bestämmelserna i&lt;br&gt;26 § andra stycket lokalradiolagen&lt;br&gt;(1993:120), 12 § första stycket&lt;br&gt;andra och tredje meningen tobaks-&lt;br&gt;lagen (1993:581) eller 7 kap. 3, 4&lt;br&gt;eller 10 §§ radio- och TV-lagen&lt;br&gt;(1996:844).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare far åläggas att betala en särskild avgift&lt;br&gt;(marknadsstömingsavgift), om näringsidkaren eller någon som handlar&lt;br&gt;på näringsidkarens vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot&lt;br&gt;någon bestämmelse i 5-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsidkare eller någon som&lt;br&gt;handlar på dennes vägnar uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet bryter&lt;br&gt;mot någon av bestämmelserna i&lt;br&gt;2 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1978:763) med vissa bestäm-&lt;br&gt;melser om marknadsföring av&lt;br&gt;alkholdrycker, 26 § andra stycket&lt;br&gt;lokalradiolagen (1993:120), 12 §&lt;br&gt;första stycket andra och tredje&lt;br&gt;meningen tobakslagen (1993:581)&lt;br&gt;eller 7 kap. 3, 4 eller 10 §§ radio-&lt;br&gt;och TV-lagen (1996:844).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra stycket gäller också en näringsidkare&lt;br&gt;som uppsåtligen eller av oaktsamhet väsentligt har bidragit till överträ-&lt;br&gt;delsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Senaste lydelse 1996:861.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844) Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs ifråga om radio- och TV-lagen (1996:844) att&lt;br&gt;7 kap. 9 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förbud mot&lt;br&gt;reklam för alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror finns i lagen&lt;br&gt;(1978:763) med vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker och tobakslagen&lt;br&gt;(1993:581). Ett program far inte&lt;br&gt;sponsras av någon vars huvudsak-&lt;br&gt;liga verksamhet gäller tillverkning&lt;br&gt;eller försäljning av alkoholdrycker&lt;br&gt;eller tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förbud mot&lt;br&gt;reklam för alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror finns i 4 kap. alko-&lt;br&gt;hollagen (1994:1738) och tobaks-&lt;br&gt;lagen (1993:581). Ett program far&lt;br&gt;inte sponsras av någon vars&lt;br&gt;huvudsakliga verksamhet gäller&lt;br&gt;tillverkning eller försäljning av&lt;br&gt;alkoholdrycker eller tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av OAS-kommitténs&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(SOU 1998:154) förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OAS - ett samarbete mellan regeringskansliet, branschorganisatio-&lt;br&gt;ner, försäkringsbolag och berörda myndigheter m.fl. - ombildas till&lt;br&gt;antingen en statlig delegation (under en övergångsperiod) eller en&lt;br&gt;privaträttslig organisation, t.ex. en ideell förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■=&amp;gt; samarbetet ska initiera, samordna och effektivisera informations-&lt;br&gt;och opinionsinsatser för att främja måttfullhet och återhållsamhet i&lt;br&gt;alkoholbruket samt motverka alkoholskador,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■=&amp;gt; OAS ska fungera som ett forum för dialog mellan staten och dess&lt;br&gt;myndigheter, branschorganisationer, företag m.fl. i frågor relaterade&lt;br&gt;till alkohol och dess risker. OAS ska dock inte ta ställning i andra&lt;br&gt;frågor än de som berör samverkan om informations- och opinions-&lt;br&gt;bildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■=&amp;gt; samarbetet bygger på de erfarenheter som erhållits under kom-&lt;br&gt;mittéperioden och på den plattform och de kriterier som formulerats&lt;br&gt;inom det nuvarande kommittésamarbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en finansiell miniminivå för deltagandet i den nya organisationen&lt;br&gt;fastslås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en organisationskommitté tillsätts med uppgift att förbereda inrät-&lt;br&gt;tandet av en ny samarbetsorganisation så snart som möjligt, dock&lt;br&gt;senast fr.o.m. 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Statskontorets (1998:22) rapport B^aga^&lt;sup&gt;98&lt;/sup&gt;&amp;quot; &lt;sup&gt;134&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;På uppdrag av regeringen har Statskontoret kartlagt den&lt;br&gt;styrande verksamheten på alkohol- och narkotikaområdet samt&lt;br&gt;skisserat alternativ till ny myndighetsstruktur och ansvarsför-&lt;br&gt;delning i syfte att samordna och effektivisera samhällets insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den traditionella svenska alkohol- och narkotikapolitiken (AN) har blivit&lt;br&gt;svårare att driva. Bakom detta ligger bl.a. den ökade internationali-&lt;br&gt;seringen och att allt fler myndigheter blivit inblandade. Regeringens&lt;br&gt;möjligheter att styra samhällets AN-insatser har försvårats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kartläggningen omfattar primärt ett dussintal centrala myndigheter och&lt;br&gt;organisationer samt länsstyrelser, landsting och kommuner - här kallade&lt;br&gt;undersökningsmyndighetema. I fokus står styrsystemets funktioner, dvs.&lt;br&gt;sådana uppgifter som hänger ihop med normeringsarbetet, de admini-&lt;br&gt;strativa, ekonomiska och informativa styrmedlen samt med tillsyn, kun-&lt;br&gt;skapsförsörjning och utvärdering. Det operativa arbetet med missbrukar-&lt;br&gt;vård, polisens och tullens brottsbekämpning etc. ligger utanför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kartläggningen visar att undersökningsmyndighetema i viss&lt;br&gt;utsträckning har likartade och överlappande uppgifter och att&lt;br&gt;detta ibland leder till oklarheter, gränsdragningsproblem och&lt;br&gt;samordningssvårigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En verksamhetsanalys lyfter fram behov av olika samordningsåtgärder,&lt;br&gt;bl.a:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• En reviderad nationell handlingsplan mot droger tas fram och före-&lt;br&gt;läggs riksdagen som ram för ett fortsatt, samlat agerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Budgetprocessen på AN-området utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Hanteringen av tillstånd avseende alkoholdrycker respektive teknisk&lt;br&gt;sprit läggs samman organisatoriskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Nuvarande tillståndsgivning förenklas, i första hand genom samord-&lt;br&gt;ning med skattemyndighetens prövning i kombination med ökad&lt;br&gt;kommunalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisations- och projektbidrag fördelas av farre aktörer. De skall&lt;br&gt;vara reguljära myndigheter. Länsstyrelsernas befogenheter vidgas.&lt;br&gt;Resultatkraven skärps.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Ansvaret för breda informationssatsningar läggs på myndighetsnivå Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;varvid frivilligorganisationer m.fl. i större utsträckning bör svara för Bilaga 4&lt;br&gt;utformning och genomförande. Utvärdering skall ske rutinmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Övergripande tillsyn av droghantering samlas hos en myndighet. Till&lt;br&gt;Socialstyrelsen förs övergripande tillsyn för all missbrukarvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Arbetet med att samordna alkoholstatistiken fortsätter och utvidgas till&lt;br&gt;övriga droger. Möjligheterna att samutnyttja myndigheternas data-&lt;br&gt;baser prioriteras i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Styrningen av FoU-verksamheten skärps genom gemensamma prio-&lt;br&gt;riteringsgrunder och en förstärkt samordningsroll för Socialveten-&lt;br&gt;skapliga forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En resursanalys visar att den berörda verksamheten kostar staten ca 230&lt;br&gt;miljoner kronor om året varav ca 150 miljoner går till organisations- och&lt;br&gt;projektstöd. Inkomsterna, främst alkoholskatten, inbringar statskassan&lt;br&gt;ungefär 10,5 miljarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De många aktörerna medför att finansieringsvägama blir komplicerade&lt;br&gt;och svåra att överblicka för både finansiärer och mottagare. En reviderad&lt;br&gt;anslagsstruktur behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftstäckningen för att administrera alkohollagstiftningen väntas&lt;br&gt;minska till ca 60 procent år 1998 vilket ökar kraven på att nuvarande till-&lt;br&gt;stånds- och tillsynssystem reformeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samverkansanalys visar ett omfattande samarbete med breda nätverk&lt;br&gt;mellan undersökningsmyndighetema och andra aktörer på AN-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan ses som en naturlig följd av att AN-arbetet engagerar stora&lt;br&gt;delar av samhället vilket i sin tur ger anledning tro att samarbetet förstär-&lt;br&gt;ker resultatet av insatserna. På några punkter signalerar förhållandena att&lt;br&gt;det finns problem och brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Delar av det operativa samordningsarbetet har lyfts upp i regerings-&lt;br&gt;kansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Länsstyrelsen synes ha svårigheter att ta tag i sin nya roll som sam-&lt;br&gt;ordnare av den statliga AN-politikens genomförande i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• FoU-verksamheten är spridd på många myndigheter men samord-&lt;br&gt;ningsmekanismerna dem emellan kan utvecklas mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett växande internationellt samarbete kan väntas ställa ökade krav på&lt;br&gt;såväl regeringskansli som myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omvärldens syn på undersökningsmyndigheternas verksamhet&lt;br&gt;bekräftar i flera avseenden att det finns ett behov av samordning.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter har hämtats från kommuner, landsting, ideella organisationer,&lt;br&gt;branschorgan samt vissa statliga myndigheter med viktiga uppgifter på&lt;br&gt;AN-området. Några gemensamma synpunkter kan urskiljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Det finns for många aktörer på central nivå men det berör inte&lt;br&gt;omvärlden så mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Länsstyrelserna framstår som den naturliga kontaktpunkten mellan&lt;br&gt;centrala respektive lokala/regionala myndigheter och organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Informationsflödet uppifrån kommer från många håll, är svårtillgäng-&lt;br&gt;ligt och kan inte tillgodogöras fullt ut på fältet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Fördelningen av statliga medel är så splittrad att det är svårt för aktö-&lt;br&gt;rerna att fa överblick och framförhållning för sin planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Uppgiftsinhämtandet från central nivå kräver tid och bör kunna sam-&lt;br&gt;ordnas bättre. Datakvalitén är f.n. låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• De ideella organisationerna vill utnyttjas effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de övriga nordiska ländernas sätt att organisera AN-&lt;br&gt;verksamheten är det svårt att hitta en gemensam modell.&lt;br&gt;Ansvaret är även där mer eller mindre splittrat men vissa för-&lt;br&gt;hållanden kan vara av intresse inför en ändring av organisationen&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Det norska stortinget har nyligen förelagts en nationell strategi med&lt;br&gt;åtgärdsplan för minskat bruk av droger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Särskilda organ - delvis politiskt sammansatta - har knutits till den&lt;br&gt;politiska nivån i Danmark och Finland. En liknande ordning föreslås i&lt;br&gt;Norge. Uppgifterna är av rådgivande karaktär men i Danmark sker&lt;br&gt;även fördelningen av medel till förebyggande åtgärder på högsta nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• En samordnad myndighetsstruktur för AN-verksamhet är genom&lt;br&gt;Rusmiddeldirektoratet mest utvecklad i Norge. Finland har samlat&lt;br&gt;stabsuppgifter kring resultatanalys och kunskapsförsörjning hos en&lt;br&gt;myndighet (STAKES) samt tillstånds- och tillsyn hos en annan&lt;br&gt;(Produkttillsynscentralen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Tillståndsprövning är i förekommande fall fördelad mellan central&lt;br&gt;respektive regional/lokal nivå efter liknande principer som i Sverige. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark ger tull- och skattemyndigheten tillstånd till import och till-&lt;br&gt;verkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Tillståndsprövningen avseende alkoholdrycker respektive teknisk sprit&lt;br&gt;är organisatoriskt samordnad i Finland och Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Missbrukarvården åligger i Norge landstingen (slutenvård) respektive&lt;br&gt;kommunerna (öppenvård). Liknande principer gäller också i Danmark.&lt;br&gt;Finland bedriver sin missbrukarvård främst på lokal nivå och hos fri-&lt;br&gt;villiga organisationer. Slutenvård förordnas i mycket begränsad&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisatoriska problem är inte enda orsaken till dagens svårig-&lt;br&gt;heter att styra AN-verksamheten. Utan tvekan finns det struk-&lt;br&gt;turproblem. Hit hör:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Förhållandet mellan vissa organ inom regeringskansliet och myndig-&lt;br&gt;heterna är oklar (ad hoc-kratiproblemet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Antalet centrala myndigheter på alkohol- och narkotikaområdet har&lt;br&gt;mer än fördubblats under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Länsstyrelsens roll som samordnare av den statliga alkohol- och nar-&lt;br&gt;kotikapolitiken är otydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Fördelningen av medel till organisationer och projekt är organisato-&lt;br&gt;riskt splittrad, resultatstyrningen är svag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av föreliggande problem och vissa allmänna&lt;br&gt;utgångspunkter som att ompröva statens engagemang respektive&lt;br&gt;att decentralisera uppgifter till lokal/regional nivå, kan tre prin-&lt;br&gt;cipiellt olika huvudalternativ för ny myndighetsstruktur urskil-&lt;br&gt;jas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;quot;Fusionsmodelleti&amp;quot; knyter an till den norska lösningen där i princip&lt;br&gt;alla centrala alkohol- och narkotikafunktioner förs samman i en myn-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;quot;Stabsmyndighetsmodellen &amp;quot; samlar uppgifter som hänger nära sam-&lt;br&gt;man med regeringens ledning, styrning, utveckling och utvärdering&lt;br&gt;hos en myndighet medan operativa förvaltningsuppgifter avskiljs. Vad&lt;br&gt;gäller tillståndsverksamheten diskuteras en decentralisering till vissa&lt;br&gt;länsstyrelser alternativt en samordning av alkoholpolitisk och fiskal&lt;br&gt;prövning i kombination med en förenkling och viss kommunalisering&lt;br&gt;av prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;quot;Samverkansmodellen&amp;quot; bygger på att ansvars- och uppgiftsfördel-&lt;br&gt;ningen mellan undersökningsmyndighetema förtydligas. Den befint-&lt;br&gt;liga myndighetsstrukturen ändras i princip inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga alternativ förutsätts att tillståndsärenden rörande alko-&lt;br&gt;holdrycker och teknisk sprit hålls samman och att länsstyrelsens roll&lt;br&gt;stärks. I övrigt diskuteras olika alternativ att placera in de nya uppgifts-&lt;br&gt;kombinationema hos befintliga myndigheter respektive hos en nyinrättad&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna av de olika alternativen belyses med avseende på de&lt;br&gt;aktuella problemen, folkhälsoarbetet i övrigt samt vissa allmänna organi-&lt;br&gt;satoriska principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret stannar vid att förorda att ett fortsatt organisa-&lt;br&gt;tionsarbete inriktas mot en ny, central stabsmyndighet för led-&lt;br&gt;ning, utveckling och utvärdering av den statliga AN-verksam-&lt;br&gt;heten. Vad gäller tillståndsgivningen bör i första hand en sam-&lt;br&gt;ordning med skattemyndigheternas och kommunernas motsva-&lt;br&gt;rande verksamhet övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska effekterna av en sådan lösning skulle för statens&lt;br&gt;del kunna innebära en årlig besparing i storleksordningen 4-5&lt;br&gt;miljoner kronor. Den kan realiseras först om ett par år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning är att skattemyndigheternas och kommunernas hand-&lt;br&gt;läggning avgiftsfinansieras efter ungefär samma principer som idag.&lt;br&gt;Även för de sökande skulle vissa positiva, ekonomiska effekter kunna&lt;br&gt;påräknas genom enklare förfaranden för tillståndsgivning och upp-&lt;br&gt;giftslämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av delbetänkandet (SOU 1998:156) Bilagas&lt;sup&gt;987&lt;/sup&gt;&amp;quot;&lt;br&gt;Alkoholpolitikens medel - införsel av och partihandel&lt;br&gt;med spritdrycker, vin och starköl&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Alkohollagen (1994:1738) tillkom under stark tidspress och var till stora&lt;br&gt;delar en anpassning till de krav som följde av Sveriges anslutning till EU.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund samt med hänsyn till kritik och synpunkter som&lt;br&gt;framförts till regeringen från olika myndigheter, organisationer m.m. till-&lt;br&gt;kallades den 12 mars 1998 en särskild utredare för att se över vissa&lt;br&gt;bestämmelser i alkohollagen. I uppdraget ingick dessutom att utarbeta&lt;br&gt;förslag till ny lagstiftning för handeln med teknisk sprit och alkohol-&lt;br&gt;haltiga preparat. Utredningen, som har antagit namnet Alkoholutred-&lt;br&gt;ningen, skulle enligt direktiven redovisa uppdraget senast den 30 juni&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl.a. EG-domstolens dom i Franzén-målet riktade&lt;br&gt;Europeiska kommissionen i en formell underrättelse daterad den 5 maj&lt;br&gt;1998 kritik mot vissa villkor och krav i den svenska lagstiftningen som&lt;br&gt;gäller ansökan om och innehav av partihandelstillstånd. Kommissionen&lt;br&gt;kritiserade också kravet på att restauranger inte får importera sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl utan att ha både ett serveringstillstånd och ett&lt;br&gt;tillverknings- eller partihandelstillstånd. Dessutom kritiserades avsakna-&lt;br&gt;den av möjlighet att sända nämnda slag av drycker som gåva från ett&lt;br&gt;annat EU-land till en mottagare i Sverige. Med anledning av den for-&lt;br&gt;mella underrättelsen utfärdade regeringen tilläggsdirektiv till utredaren&lt;br&gt;att med förtur se över reglerna om och villkoren kring den yrkesmässiga&lt;br&gt;importen av nämnda drycker. Vidare skulle utredas frågan om distans-&lt;br&gt;försäljning av sådana drycker till Sverige från andra länder skulle tillåtas&lt;br&gt;och hur den i så fall skulle hanteras. Även frågan om hur gåvoförsändel-&lt;br&gt;ser av sådana drycker från andra länder skulle hanteras och eventuellt&lt;br&gt;beskattas ingick i uppdraget. Med anledning av tilläggsdirektiven har&lt;br&gt;tiden för genomförandet av utredningens övriga uppdrag förlängts till&lt;br&gt;senast den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgångspunkter och ledande principer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sverige bedriver sedan lång tid tillbaka en restriktiv alkoholpolitik för att&lt;br&gt;begränsa alkoholens skadeverkningar. Bakom denna politik finns insik-&lt;br&gt;ten att överkonsumtion och missbruk av alkohol utgör ett av våra stora&lt;br&gt;folkhälsoproblem. Under senare delen av 1990-talet har en mängd olika&lt;br&gt;förändringar skett i Sverige som rör alkoholpolitikens område. En ny&lt;br&gt;alkohollag har trätt i kraft. Import-, export-, tillverknings- och parti-&lt;br&gt;handelsmonopolen har avvecklats. Sverige har fått en växande kon-&lt;br&gt;kurrensutsatt alkoholnäring. Nya statliga myndigheter har inrättats och en&lt;br&gt;överflyttning av verksamheter och beslut har skett från stat till kommun.&lt;br&gt;Parallellt med denna utveckling har inom många områden en ökad inter-&lt;br&gt;nationalisering skett. Bruket av alkohol är i Sverige, liksom i många&lt;br&gt;andra europeiska länder, en del av kulturmönstret. Alla dessa föränd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar och inte minst det svenska EU-medlemskapet har i grunden påver-&lt;br&gt;kat förutsättningarna för den svenska alkoholpolitiken och för alla aktö-&lt;br&gt;rer inom alkoholområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sociala hänsyn har sedan länge präglat den svenska alkohollagstift-&lt;br&gt;ningen och skyddet för ungdomen går som en röd tråd genom alkohol-&lt;br&gt;politiken. All försäljning av alkoholdrycker till konsument skall skötas&lt;br&gt;på ett sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolagets detaljhandelsmonopol kvarstår efter Sveriges tillträde&lt;br&gt;till EU och har av EG-domstolen befunnits vara förenligt med EG-&lt;br&gt;rättens regler om fri rörlighet för varor. Sveriges viktigaste medel för att&lt;br&gt;begränsa tillgängligheten är fortfarande detaljhandelsmonopolet och&lt;br&gt;prispolitiken. Den nya situationen gör det dock nödvändigt att dels med&lt;br&gt;olika metoder försöka bibehålla detaljhandelsmonopolets och prisinstru-&lt;br&gt;mentets effektivitet, dels söka nya metoder för det förebyggande arbetet.&lt;br&gt;Samhällets insatser behöver framför allt samordnas och effektiviseras&lt;br&gt;bättre än hittills. Resurserna måste också satsas där det största behovet&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som man försvarar grundläggande element i Sveriges alko-&lt;br&gt;holpolitik måste man inse att förutsättningarna har förändrats. Priorite-&lt;br&gt;ringar måste göras till de områden där insatserna ger störst effekt. Alla&lt;br&gt;restriktioner är inte lika viktiga. En uttalad politisk strävan är att hålla&lt;br&gt;fast vid de mest verkningsfulla alkoholpolitiska medlen så länge de har&lt;br&gt;effekt och ta bort sådana restriktioner som bedöms ha mindre alkohol-&lt;br&gt;politisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget tyder på att avskaffandet av import-, export-, tillverknings- och&lt;br&gt;partihandelsmonopolen har påverkat totalkonsumtionen i Sverige. Till-&lt;br&gt;verkare, importörer och partihandlare får endast sälja till Systembolaget&lt;br&gt;eller den som har serveringstillstånd. I detta led förekommer i princip&lt;br&gt;ingen kontakt med konsumenterna. Alkoholpolitiska kontrollrestriktioner&lt;br&gt;i detta led fyller därför knappast någon funktion. De medför i många&lt;br&gt;stycken en onödig dubbelkontroll från samhällets sida samt administra-&lt;br&gt;tion och kostnader för näringsidkarna. Utredningen har av dessa skäl&lt;br&gt;funnit att de särskilda partihandelstillstånden för spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl nu bör kunna avskaffas. Detta förutsätter självfallet att samhällets&lt;br&gt;övriga kontroll i detta led fungerar effektivt, dvs. skattemyndighetens,&lt;br&gt;tullens och polisens verksamhet för att driva in skatter och avgifter samt&lt;br&gt;ingripa mot eventuella lagöverträdelser. Enligt utredningens mening är&lt;br&gt;det rimligt att tyngdpunkten i den rent alkoholpolitiska kontrollen mera&lt;br&gt;tydligt läggs vid ledet närmast konsumenten, dvs. detaljhandel och serve-&lt;br&gt;ring. Det är också där som behovet av skydd för ungdomen är särskilt&lt;br&gt;framträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framhåller att de förslag som nu läggs fram syftar till att&lt;br&gt;med bibehållande av målsättningarna för den svenska alkoholpolitiken&lt;br&gt;åstadkomma en hållbar lösning på de EG-rättsliga problem som vissa&lt;br&gt;delar i vårt nuvarande regelsystem ger upphov till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden och forslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens överväganden och förslag redovisas i kapitel 8. De sam- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manfattas här under fyra rubriker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesmässig införsel av spritdrycker, vin och starköl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partihandel med spritdrycker, vin och starköl far bedrivas endast av den&lt;br&gt;som har meddelats tillstånd (partihandelstillstånd). Av alkohollagen&lt;br&gt;framgår också att ett partihandelstillstånd ger rätt att importera, exportera&lt;br&gt;och att sälja de drycker som omfattas av tillståndet till andra partihand-&lt;br&gt;lare, innehavare av serveringstillstånd eller inköpstillstånd samt till&lt;br&gt;detaljhandelsmonopolet. Partihandelstillstånd meddelas av Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen, som tar ut ansöknings- och tillsynsavgifter av partihand-&lt;br&gt;lama. Förutom tillstånd från Alkoholinspektionen krävs i dag att man&lt;br&gt;måste uppfylla de krav som anges i lagen (1994:1564) om alkoholskatt.&lt;br&gt;Denna lag bygger i sin tur på de gemenskapsrättsliga reglerna i rådets&lt;br&gt;direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för&lt;br&gt;punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av&lt;br&gt;sådana varor; det s.k. cirkulationsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommersiella handeln med spritdrycker, vin och starköl i Sverige&lt;br&gt;följer ett visst mönster där vaije aktörs handlingsutrymme är strikt reg-&lt;br&gt;lerat. För att slutligen nå konsumentledet måste varorna antingen serveras&lt;br&gt;av någon som har serveringstillstånd eller säljas av detaljhandelsmono-&lt;br&gt;polet. Om en partihandlare säljer spritdrycker, vin och starköl till andra&lt;br&gt;än Systembolaget eller restauranger med serveringstillstånd är detta ett&lt;br&gt;brott som skall beivras av åklagare och polismyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person eller ett företag som vill bedriva yrkesmässig införsel av&lt;br&gt;obeskattade alkoholvaror bestående av spritdrycker, vin eller starköl&lt;br&gt;måste godkännas både av Alkoholinspektionen och skattemyndigheten. I&lt;br&gt;båda fallen sker en viss prövning av sökanden och, i förekommade fall,&lt;br&gt;lagerlokaler/skatteupplag m.m. Detta gäller också for den som har serve-&lt;br&gt;ringstillstånd och som själv vill importera nämnda slag av drycker. Ett&lt;br&gt;partihandelstillstånd eller ett godkännande av skattemyndigheten kan&lt;br&gt;återkallas av Alkoholinspektionen respektive skattemyndigheten. De&lt;br&gt;olika kontrollsystemen kan i viss mån samverka och förstärka varandra,&lt;br&gt;men utredningen ifrågasätter om denna dubblering av kontrollsystem för&lt;br&gt;partihandelsledet verkligen kan motiveras från strikt alkoholpolitisk syn-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att de särskilda partihandelstillstånden avskaffas&lt;br&gt;och i alkohollagen ersätts med en koppling till vissa begrepp i lagen om&lt;br&gt;alkoholskatt. En automatisk rätt att bedriva partihandel med (och import&lt;br&gt;av) spritdrycker, vin och starköl infors därmed för dem som har godkänts&lt;br&gt;av skattemyndigheten som upplagshavare eller registrerad varumottagare&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i lagen om alkoholskatt. Därutöver ges landets ca&lt;br&gt;8 700 restauranger med stadigvarande tillstånd för alkoholservering till&lt;br&gt;allmänheten rätt att importera sådana drycker för servering i den egna&lt;br&gt;rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan förändring är att Systembolaget föreslås få rätt att själv&lt;br&gt;ombesörja den s.k. privatimporten, dvs. importera spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl från producenter som inte har representant i Sverige i samband&lt;br&gt;med beställningar från privatkunder. Utredningen anser dock inte att&lt;br&gt;Systembolaget kan ges egen importrätt fullt ut med hänsyn till de pro-&lt;br&gt;blem som ett sådant system kan medföra från främst konkurrensrättslig&lt;br&gt;synpunkt. Bolaget måste alltså även fortsättningsvis inhandla sina alko-&lt;br&gt;holvaror från någon som enligt alkohollagen har rätt att bedriva parti-&lt;br&gt;handel med spritdrycker, vin och starköl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distansförsäljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med distansförsäljning enligt EG:s terminologi avses försändelse från ett&lt;br&gt;land till ett annat land inom EU och att försäljningen sker till privat-&lt;br&gt;person för konsumtion. Distansförsäljning av spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl är i dag inte tillåten i Sverige. Anledningen till detta är att försälj-&lt;br&gt;ning av sådana drycker till privatperson för konsumtion endast far bedri-&lt;br&gt;vas av Systembolaget och av den som har meddelats serveringstillstånd.&lt;br&gt;Någon annan form av försäljning för konsumtion är inte tillåten enligt&lt;br&gt;svensk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har ställt sig frågan om en direktförsäljning till slutkon-&lt;br&gt;sument kan förenas med det svenska detaljhandelsmonopolet, utan att&lt;br&gt;avsikten med monopolet urholkas. På goda grunder kan antas att om&lt;br&gt;distansförsäljning av spritdrycker, vin och starköl skulle tillåtas kommer&lt;br&gt;denna försäljning att bli mycket omfattande, bl.a. genom att företag som&lt;br&gt;specialiserar sig på distansförsäljning kommer att bearbeta den svenska&lt;br&gt;marknaden. Denna försäljningsform skulle mycket väl kunna utvecklas&lt;br&gt;till att bli ett realistiskt alternativ till inköp på Systembolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skulle skapa betydande svårigheter med ålderskontroll, skatte-&lt;br&gt;uttag, postorderförsäljning inom landet m.m. Vidare skulle en ny kanal&lt;br&gt;för legal försäljning av spritdrycker, vin och starköl öppnas vid sidan av&lt;br&gt;detaljhandelsmonopolet och restaurangernas servering. Detta skulle&lt;br&gt;undergräva den alkoholpolitiska regleringen och på sikt göra det svårt att&lt;br&gt;upprätthålla detaljhandelsmonopolet, vilket Sverige starkt slagit vakt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser därför att distansförsäljning av spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl till Sverige från andra länder inte kan tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gåvoförsändelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att föra in spritdrycker, vin eller starköl genom gåvoförsändelse från ett&lt;br&gt;annat land till mottagare i Sverige är i dag - som redan framgått - inte&lt;br&gt;tillåtet. Europeiska kommissionen har genom den formella underrättelsen&lt;br&gt;uppmärksammat Sverige på kommissionens syn att denna avsaknad av&lt;br&gt;möjlighet, vad gäller gåva från annat EU-land, innebär att det föreligger&lt;br&gt;&amp;quot;ett hinder för privat import av alkoholdrycker, vilket är en åtgärd vars&lt;br&gt;verkan motsvarar en kvantitativ importrestriktion i den mening som&lt;br&gt;avses i artikel 30 och följande i EG—fördraget&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att införsel av spritdrycker, vin och starköl i form&lt;br&gt;av gåvoförsändelse tillåts under vissa förutsättningar. Endast vad som&lt;br&gt;faktiskt är eller kan anses utgöra en gåvoförsändelse skall få föras in i&lt;br&gt;form av en sådan försändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en försändelses verkliga status skall vara avgörande för&lt;br&gt;rätten till införsel, kan det inte uteslutas att en försändelse kan komma att&lt;br&gt;bedömas utgöra en gåvoförsändelse trots att den t.ex. är kvantitetsmässigt&lt;br&gt;omfattande. Inte heller kan det uteslutas att en försändelse kan komma att&lt;br&gt;anses vara något annat än en gåvoförsändelse, trots att det är fråga om en&lt;br&gt;mycket liten kvantitet alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av en försändelses status och ålderskontrollen av motta-&lt;br&gt;garen bör göras av Tullverket inom ramen för den kontroll som verket&lt;br&gt;gör redan i dag. Rätten till införsel i form av gåvoförsändelse skall endast&lt;br&gt;gälla enstaka gåvoförsändelse från en enskild person under yrkesmässig&lt;br&gt;befordran till en annan enskild person som har fyllt 20 år. Dessutom skall&lt;br&gt;försändelsen vara avsedd för den enskilde mottagarens eller dennes&lt;br&gt;familjs personliga bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med yrkesmässig befordran avses postbefordran eller befordran på&lt;br&gt;annat liknande sätt, t.ex. genom transportföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att som en vägledande riktlinje för tullens bedöm-&lt;br&gt;ning av en försändelses status borde kunna användas, såvitt avser sprit-&lt;br&gt;drycker och vin, kvantiteterna en liter spritdryck och två liter vin. För&lt;br&gt;försändelser med starköl bör två till tre liter starköl kunna tjäna som&lt;br&gt;vägledning för vad som kan presumeras vara en enstaka gåvoförsändelse.&lt;br&gt;En helhetsbedömning måste dock alltid göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Illegal alkoholhantering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän uppfattning i Sverige är att den storskaliga tillverkningen av&lt;br&gt;hembränd sprit och den omfattande smugglingen är ett allvarligt sam-&lt;br&gt;hällsproblem. Försäljningen av dessa illegala varor ger näring åt en orga-&lt;br&gt;niserad brottslighet, som i nästa led förser ungdomar med billig sprit.&lt;br&gt;Samtidigt synes inte kopplingen mellan denna välorganiserade grova&lt;br&gt;brottslighet och det egna &amp;quot;lilla&amp;quot; köpet framstå som tillräckligt tydligt för&lt;br&gt;att motivera ett direkt avståndstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge som alkoholskatten är betydligt högre i Sverige än i flera&lt;br&gt;andra EU-länder måste vi också räkna med att många personer kommer&lt;br&gt;att försöka föra in spritdrycker, vin och starköl till Sverige utan att betala&lt;br&gt;svensk alkoholskatt. Utredningen föreslår som nämnts ovan att den sär-&lt;br&gt;skilda tillståndsplikten för yrkesmässig import av och partihandel med&lt;br&gt;spritdrycker, vin och starköl avskaffas och att gåvoförsändelser med&lt;br&gt;sådana drycker tillåts under vissa förutsättningar. Denna sistnämnda&lt;br&gt;möjlighet kan locka vissa personer att bedriva distansförsäljning under&lt;br&gt;täckmantel av gåva. Ett förbud mot distansförsäljning bör därför följas&lt;br&gt;upp med någon form av straffansvar för den som bryter mot bestämmel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen, som erinrar om att all försäljning utanför de lagliga&lt;br&gt;kanalerna redan är straffbelagd, föreslår en kriminalisering också av mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande förvärv. Detta innebär att uppsåtliga förvärv av sprit, sprit- Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;drycker, vin och starköl från arman än Systembolaget eller den som har Bilaga 5&lt;br&gt;rätt att servera dryckerna i fortsättningen kan medföra straffansvar. För-&lt;br&gt;budet träffar inte bara förvärv av hembränd sprit och förvärv genom&lt;br&gt;distansförsäljning utan även förvärv genom s.k. langning av drycker som&lt;br&gt;inköpts på Systembolaget samt olovliga förvärv av teknisk sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Alkoholutredningens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till lag om ändring i alkohollagen&lt;br&gt;(1994:1738)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om alkohollagen (1994:1738)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 7 §, 4 kap. 1-3 §§ och 5-8 §§, 5 kap. 1 §, 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §, 7 kap. 1-3 §§ och 18 §, 9 kap. 2 §, 10 kap. 8 § och 12 kap. 8 a § skall&lt;br&gt;ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 7 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 7 kap. 22 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 7 a §, samt närmast före den nya 7 kap. 22 § en ny rubrik av föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig eller som&lt;br&gt;har förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken får inte bedriva&lt;br&gt;försäljning av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är under 20 år eller&lt;br&gt;som har förvaltare enligt 11 kap. 7&lt;br&gt;§ föräldrabalken far inte bedriva&lt;br&gt;försäljning av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Partihandel med spritdrycker,&lt;br&gt;vin eller starköl får bedrivas&lt;br&gt;endast av den som har meddelats&lt;br&gt;tillstånd (partihandelstillstånd).&lt;br&gt;Den som har tillverkningstillstånd&lt;br&gt;som avser spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl skall anses ha partihan-&lt;br&gt;delstillstånd i fråga om motsva-&lt;br&gt;rande varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partihandel med spritdrycker,&lt;br&gt;vin eller starköl får bedrivas&lt;br&gt;endast av den som har godkänts&lt;br&gt;som upplagshavare eller registre-&lt;br&gt;rats som varumottagare avseende&lt;br&gt;sådana varor enligt 9 § respektive&lt;br&gt;12 § lagen (1994:1564) om alko-&lt;br&gt;holskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges i första&lt;br&gt;stycket får partihandel med sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl bedrivas&lt;br&gt;av detaljhandelsbolaget i enlighet&lt;br&gt;med vad som anges i 5 kap. 1 §&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker, vin och starköl får&lt;br&gt;föras in till landet endast av den&lt;br&gt;som har tillverknings- eller parti-&lt;br&gt;handelstillstånd avseende sådana&lt;br&gt;varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges i första&lt;br&gt;föras in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker, vin och starköl får&lt;br&gt;föras in till landet endast av den&lt;br&gt;som enligt 1 § första stycket är&lt;br&gt;berättigad att bedriva partihandel&lt;br&gt;med sådana varor, av detaljhan-&lt;br&gt;delsbolaget, för att kunna fullgöra&lt;br&gt;den skyldighet som anges i 5 kap.&lt;br&gt;5 §, och av den som har serve-&lt;br&gt;ringstillstånd för servering till&lt;br&gt;allmänheten av sådana varor året&lt;br&gt;runt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ket får spritdrycker, vin och starköl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. av den som har rätt till tullfrihet enligt 4 § lagen (1994:1547) om&lt;br&gt;tullfrihet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. av resande som har fyllt 20 år eller person, som utför arbete på&lt;br&gt;transportmedel och som har uppnått nämnda ålder, för eget eller famil-&lt;br&gt;jens bruk eller som gåva till närstående för dennes eller dennes familjs&lt;br&gt;personliga bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som proviant på fartyg eller luftfartyg enligt särskilda bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. av en enskild person eller i&lt;br&gt;yrkesmässig befordran för en&lt;br&gt;enskild person som har fyllt 20 år&lt;br&gt;och som flyttar till Sverige, om&lt;br&gt;dryckerna är avsedda för dennes&lt;br&gt;eller dennes familjs personliga&lt;br&gt;bruk, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. av en enskild person eller i&lt;br&gt;yrkesmässig befordran för en&lt;br&gt;enskild person som har fyllt 20 år&lt;br&gt;och som har förvärvat dryckerna&lt;br&gt;genom arv eller testamente, om&lt;br&gt;dryckerna är avsedda för dennes&lt;br&gt;eller dennes familjs personliga&lt;br&gt;bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. av en enskild person eller i&lt;br&gt;yrkesmässig befordran för en&lt;br&gt;enskild person som har fyllt 20 år&lt;br&gt;och som flyttar till Sverige, om&lt;br&gt;dryckerna är avsedda för dennes&lt;br&gt;eller dennes familjs personliga&lt;br&gt;bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. av en enskild person eller i&lt;br&gt;yrkesmässig befordran för en&lt;br&gt;enskild person som har fyllt 20 år&lt;br&gt;och som har förvärvat dryckerna&lt;br&gt;genom arv eller testamente, om&lt;br&gt;dryckerna är avsedda för dennes&lt;br&gt;eller dennes familjs personliga&lt;br&gt;bruk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. som enstaka gåvoförsändelse&lt;br&gt;under yrkesmässig befordran från&lt;br&gt;en enskild person till en annan&lt;br&gt;enskild person, som har fyllt 20 år,&lt;br&gt;om dryckerna är avsedda för den-&lt;br&gt;nes eller dennes familjs personliga&lt;br&gt;bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker, vin och starköl som medförs som proviant på järnvägståg&lt;br&gt;i internationell trafik, får föras in i den utsträckning som krävs för serve-&lt;br&gt;ring av passagerare under tågets färd inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Senaste lydelse 1998:511.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som har tillverk-&lt;br&gt;nings- eller partihandelstillstånd&lt;br&gt;far förfoga över spritdrycker, vin&lt;br&gt;eller starköl på sätt som avses i 7 §&lt;br&gt;första stycket tullagen&lt;br&gt;(1995:1550). Sådana varor får av&lt;br&gt;annan än den som har tillverk-&lt;br&gt;nings- eller partihandelstillstånd&lt;br&gt;för varorna inte förvaras på annat&lt;br&gt;tullager än sådant som har inrättats&lt;br&gt;för förvaring av proviant m.m. I&lt;br&gt;övrigt gäller lagen (1973:980) om&lt;br&gt;transport, förvaring och förstöring&lt;br&gt;av införselreglerade varor, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är berättigad att&lt;br&gt;bedriva partihandel får sälja&lt;br&gt;varorna till detaljhandelsbolaget,&lt;br&gt;till den som har tillverknings- eller&lt;br&gt;partihandelstillstånd för motsva-&lt;br&gt;rande varor och till den som har&lt;br&gt;meddelats serveringstillstånd för&lt;br&gt;sådana varor. Tillståndshavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får också exportera varorna eller&lt;br&gt;sälja dem till den som fått sådant&lt;br&gt;särskilt tillstånd till inköp av&lt;br&gt;varorna som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som är berättigad att&lt;br&gt;eller butelj era varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåts rörelse vari ingår verk-&lt;br&gt;samhet som är tillståndspliktig&lt;br&gt;enligt denna lag, får överlåtaren&lt;br&gt;sälja sitt lager av spritdrycker, vin&lt;br&gt;eller starköl till sin efterträdare,&lt;br&gt;om denne har beviljats tillstånd&lt;br&gt;som gäller för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkursbo eller dödsbo får utan&lt;br&gt;hinder av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag sälja spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl till den som har tillverk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som är berättigad&lt;br&gt;att bedriva partihandel får förfoga&lt;br&gt;över spritdrycker, vin eller starköl&lt;br&gt;på sätt som avses i 7 § första&lt;br&gt;stycket tullagen (1995:1550).&lt;br&gt;Sådana varor får av annan än den&lt;br&gt;som är berättigad att bedriva par-&lt;br&gt;tihandel med varorna inte förvaras&lt;br&gt;på annat tullager än sådant som&lt;br&gt;har inrättats för förvaring av&lt;br&gt;proviant m.m. I övrigt gäller lagen&lt;br&gt;(1973:980) om transport, förvaring&lt;br&gt;och förstöring av införselreglerade&lt;br&gt;varor, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är berättigad att&lt;br&gt;bedriva partihandel far sälja&lt;br&gt;varorna till detaljhandelsbolaget,&lt;br&gt;till annan som är berättigad att&lt;br&gt;bedriva partihandel med motsva-&lt;br&gt;rande varor och till den som har&lt;br&gt;meddelats serveringstillstånd för&lt;br&gt;sådana varor. Den som är berätti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gad att bedriva partihandel får&lt;br&gt;också exportera varorna eller sälja&lt;br&gt;dem till den som fått sådant sär-&lt;br&gt;skilt tillstånd till inköp av varorna&lt;br&gt;som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedriva partihandel får omförpacka&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåts rörelse vari ingår verk-&lt;br&gt;samhet som är tillståndspliktig&lt;br&gt;enligt denna lag, får överlåtaren&lt;br&gt;sälja sitt lager av spritdrycker, vin&lt;br&gt;eller starköl till sin efterträdare,&lt;br&gt;om denne har beviljats tillstånd&lt;br&gt;som gäller för verksamheten eller,&lt;br&gt;i fråga °&lt;sup&gt;m&lt;/sup&gt; partihandel, är berätti-&lt;br&gt;gad att bedriva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkursbo eller dödsbo får utan&lt;br&gt;hinder av bestämmelserna i denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nings- eller partihandelstillstånd&lt;br&gt;för sådana drycker eller till detalj-&lt;br&gt;handelsbolaget. Motsvarande gäl-&lt;br&gt;ler då en tillståndspliktig verksam-&lt;br&gt;het måste avvecklas till följd av av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag sälja spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl till den som är berättigad&lt;br&gt;att bedriva partihandel med&lt;br&gt;sådana drycker eller till detaljhan-&lt;br&gt;delsbolaget. Motsvarande gäller då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att tillståndet återkallats eller att &amp;nbsp;&amp;nbsp;en tillståndspliktig verksamhet Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra tvingande skäl föreligger. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;måste avvecklas till följd av av att Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillståndet eller rätten att bedriva&lt;br&gt;verksamheten återkallats eller att&lt;br&gt;andra tvingande skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;även i fråga om öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid partihandel med spritdrycker, vin och starköl är säljaren skyldig att&lt;br&gt;förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja eller köpa in varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid varje partihandelsställe&lt;br&gt;skall, om innehavaren inte är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskild person som själv förestår&lt;br&gt;verksamheten, finnas en för upp-&lt;br&gt;giften lämplig person som har till-&lt;br&gt;syn över försäljningen&lt;br&gt;(föreståndare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är berättigad att bedriva partihandel med spritdrycker, vin&lt;br&gt;eller starköl ansvarar för att distributionen av varorna sker under betryg-&lt;br&gt;gande former. Detta gäller också om någon utomstående anlitas för&lt;br&gt;distributionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavare som avses i&lt;br&gt;första stycket och som låter&lt;br&gt;importera varor som anges där&lt;br&gt;har från och med att varorna&lt;br&gt;kommit in i landet motsvarande&lt;br&gt;ansvar för distributionen av dem.&lt;br&gt;Närmare föreskrifter om distribu-&lt;br&gt;tion av spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, Alkoholinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl skall det finnas ett&lt;br&gt;särskilt för ändamålet bildat aktiebolag (detaljhandelsbolaget), som staten&lt;br&gt;äger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget får inte&lt;br&gt;importera, exportera eller tillverka&lt;br&gt;drycker som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget får, om det&lt;br&gt;har partihandelstillstånd, bedriva&lt;br&gt;försäljning till dem som har serve-&lt;br&gt;ringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget får inte&lt;br&gt;exportera eller tillverka drycker&lt;br&gt;som anges i första stycket. Detalj-&lt;br&gt;handelsbolaget får importera&lt;br&gt;sådana drycker endast för att&lt;br&gt;kunna fullgöra den skyldighet som&lt;br&gt;anges i 5 §. Detaljhandelsbolaget&lt;br&gt;får inte bedriva annan partihandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än försäljning till dem som har&lt;br&gt;serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om detaljhandelsbolagets verksamhet och drift samt om&lt;br&gt;särskild kontroll från statens sida skall tas in i ett avtal som upprättas&lt;br&gt;mellan staten och bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som har serveringstillstånd&lt;br&gt;får köpa spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl som behövs for rörelsen&lt;br&gt;endast av någon som har parti-&lt;br&gt;handelstillstånd för varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har serveringstillstånd&lt;br&gt;får köpa spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl som behövs för rörelsen&lt;br&gt;endast av någon som är berättigad&lt;br&gt;att bedriva partihandel med varan&lt;br&gt;eller av detaljhandelsbolaget. Av 4&lt;br&gt;kap. 2 § första stycket följer att&lt;br&gt;den som har serveringstillstånd&lt;br&gt;för servering till allmänheten av&lt;br&gt;sådana varor året runt själv får&lt;br&gt;föra in drycker som behövs för&lt;br&gt;rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd, partihan- Tillverkningstillstånd, rätt till&lt;br&gt;delstillstånd och inköpstillstånd partihandel och inköpstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd, partihan-&lt;br&gt;delstillstånd och inköpstillstånd&lt;br&gt;får meddelas endast den som visar&lt;br&gt;att han med hänsyn till sina per-&lt;br&gt;sonliga och ekonomiska förhållan-&lt;br&gt;den och omständigheterna i övrigt&lt;br&gt;är lämplig att utöva verksamheten.&lt;br&gt;Sökanden skall också visa att han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inköpstillstånd får meddelas&lt;br&gt;endast den som visar att han med&lt;br&gt;hänsyn till sina personliga och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden och&lt;br&gt;omständigheterna i övrigt är&lt;br&gt;lämplig att utöva verksamheten.&lt;br&gt;Sökanden skall också visa att han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har tillfredsställande lagringsmöj-&lt;br&gt;ligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har tillfredsställande lagringsmöj-&lt;br&gt;ligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till om sökanden är&lt;br&gt;laglydig och benägen att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten får om det finns särskilda skäl begränsa till-&lt;br&gt;ståndets giltighet till viss tid. Myndigheten får också meddela de villkor&lt;br&gt;som behövs, i samband med beslutet om tillstånd eller senare under till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ståndstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vilka förut-&lt;br&gt;sättningar som skall vara upp-&lt;br&gt;fyllda för att grunda rätt till parti-&lt;br&gt;handel enligt 4 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket finns i lagen (1994:1564)&lt;br&gt;om alkoholskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd kan gälla&lt;br&gt;sprit, spritdrycker, vin, starköl och&lt;br&gt;öl eller avse en eller flera av dessa&lt;br&gt;varor. Partihandelstillstånd och&lt;br&gt;inköpstillstånd kan gälla sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl eller avse&lt;br&gt;en eller två av dessa drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd kan gälla&lt;br&gt;sprit, spritdrycker, vin, starköl och&lt;br&gt;öl eller avse en eller flera av dessa&lt;br&gt;varor. Inköpstillstånd kan gälla&lt;br&gt;spritdrycker, vin och starköl eller&lt;br&gt;avse en eller två av dessa drycker.&lt;br&gt;Av 4 kap. 1 § första stycket följer&lt;br&gt;att rätten till partihandel endast&lt;br&gt;avser den dryck som omfattas av&lt;br&gt;godkännandet som upplagshavare&lt;br&gt;eller registreringen som varumot-&lt;br&gt;tagare enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (1994:1564) om alkohol-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverknings-, partihandels-&lt;br&gt;och inköpstillstånd meddelas av&lt;br&gt;Alkoholinspektionen. Ansökan om&lt;br&gt;tillstånd skall göras skriftligen.&lt;br&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Alkoholinspektio-&lt;br&gt;nen meddelar närmare föreskrifter&lt;br&gt;om vilken utredning som sökanden&lt;br&gt;skall ge in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen skall åter-&lt;br&gt;kalla tillverknings-, partihandels-&lt;br&gt;eller inköpstillstånd om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillståndet inte längre utnytt-&lt;br&gt;jas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillståndshavaren inte följer de&lt;br&gt;för tillståndet gällande bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag eller förskrifter&lt;br&gt;eller villkor meddelade med stöd&lt;br&gt;av denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de förutsättningar som gäller&lt;br&gt;för meddelande av tillståndet inte&lt;br&gt;längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TillverkningsPZ/sZånc? och&lt;br&gt;inköpstillstånd meddelas av Alko-&lt;br&gt;holinspektionen. Ansökan om till-&lt;br&gt;stånd skall göras skriftligen. Rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Alkoholinspektio-&lt;br&gt;nen meddelar närmare föreskrifter&lt;br&gt;om vilken utredning som sökanden&lt;br&gt;skall ge in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen skall åter-&lt;br&gt;kalla tillverkningstillstånd eller&lt;br&gt;inköpstillstånd om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillståndet inte längre utnytt-&lt;br&gt;jas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillståndshavaren inte följer&lt;br&gt;de för tillståndet gällande&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag eller&lt;br&gt;förskrifter eller villkor meddelade&lt;br&gt;med stöd av denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de förutsättningar som gäller&lt;br&gt;för meddelande av tillståndet inte&lt;br&gt;längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om återkallelse&lt;br&gt;som medför förlust av rätten till&lt;br&gt;partihandel enligt 4 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket finns i lagen (1994:1564)&lt;br&gt;om alkoholskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underrättelseskyldighet m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som fattat beslut i&lt;br&gt;ärende enligt denna lag skall till-&lt;br&gt;ställa Alkoholinspektionen samt&lt;br&gt;berörd länsstyrelse och polismyn-&lt;br&gt;dighet en kopia av beslutet. Avser&lt;br&gt;beslutet tillstånd för servering till&lt;br&gt;allmänheten året runt skall en&lt;br&gt;kopia av beslutet också tillställas&lt;br&gt;Tullverket och beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten (Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall utfärda bevis&lt;br&gt;om tillstånd som kommunen har&lt;br&gt;meddelat. Regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Alko-&lt;br&gt;holinspektionen meddelar närmare&lt;br&gt;föreskrifter om vilka uppgifter ett&lt;br&gt;sådant bevis skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionens och kommunens beslut far överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Det överklagade beslutet far inte ändras utan att den&lt;br&gt;beslutande myndigheten har lämnats tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen respektive kommunen får överklaga domstolens&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beslut.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om överklagande&lt;br&gt;av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beskattningsmyndighetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut finns i 35 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1564) om alkoholskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förvärvar sprit eller&lt;br&gt;spritdryck som uppenbarligen är&lt;br&gt;olovligen tillverkad döms till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader.&lt;br&gt;Motsvarande gäller den som, utan&lt;br&gt;att vara berättigad till försäljning&lt;br&gt;eller yrkesmässigt inköp enligt&lt;br&gt;denna lag, genom köp eller byte&lt;br&gt;förvärvar spritdryck, vin eller&lt;br&gt;starköl från någon som inte är&lt;br&gt;berättigad att bedriva detaljhandel&lt;br&gt;med varan här i landet eller som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppenbart inte är berättigad att Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedriva servering av varan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är gärning som avses i 1, 2 och Är gärning som avses i 1, 2 och&lt;br&gt;4-7 §§ att anse som ringa skall 4-7 a §§ att anse som ringa skall&lt;br&gt;inte dömas till straff. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte dömas till straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndighet får ha termi-&lt;br&gt;nalåtkomst till uppgifter om till-&lt;br&gt;verknings- och partihandelstill-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndighet och beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten (Skattemyndig-&lt;br&gt;heten i Gävle) får ha terminalåt-&lt;br&gt;komst till uppgifter om tillverk-&lt;br&gt;nings- och serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Partihandelstillstånd som fore ikraftträdandet har meddelats annan&lt;br&gt;än den som avses i 4 kap. 1 § första stycket, skall i motsvarande omfatt-&lt;br&gt;ning gälla som rätt till partihandel enligt denna lag, dock längst till&lt;br&gt;utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppkommer fråga om administrativt ingripande mot den som avses i&lt;br&gt;2. tillämpas 7 kap. 18 § i dess tidigare lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ansökningar om partihandelstillstånd som kommit in till Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen och som inte har prövats slutligt vid ikraftträdandet skall&lt;br&gt;överlämnas för handläggning hos beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;(Skattemyndigheten i Gävle).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1961:181)&lt;br&gt;om försäljning av teknisk sprit m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1961:181) om försäljning av tek-&lt;br&gt;nisk sprit m.m. skall införas en ny paragraf, 10 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som olovligen förvärvar&lt;br&gt;teknisk sprit döms till påföljd som&lt;br&gt;anges i 10 kap. 7 a § alkohollagen&lt;br&gt;(1994:1738). År gärningen att&lt;br&gt;anse som ringa skall inte dömas&lt;br&gt;till straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Tidigare 10 a § upphävd genom SFS 1996:1158.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506)&lt;br&gt;om punktskattekontroll av transporter m.m.&lt;br&gt;av alkoholvaror, tobaksvaror och mineral-&lt;br&gt;oljeprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 § och 3 kap. 1 § lagen (1998:506)&lt;br&gt;om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror&lt;br&gt;och mineraloljeprodukter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alkohol- eller tobaksvara far inte lämnas ut om det är sannolikt att&lt;br&gt;varan är avsedd att bjudas ut till försäljning i Sverige och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som gör anspråk på en&lt;br&gt;alkoholvara inte har tillverknings-&lt;br&gt;eller partihandelstillstånd enligt&lt;br&gt;alkohollagen (1994:1738) eller&lt;br&gt;föreskrivet tillstånd för försäljning&lt;br&gt;enligt lagen (1961:181) om för-&lt;br&gt;säljning av teknisk sprit m.m. för&lt;br&gt;varan i fråga, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det är uppenbart att en tobaksvara är avsedd att bjudas ut till försälj-&lt;br&gt;ning i strid med 11 § tobakslagen (1993:581) eller 4 § lagen (1994:1563)&lt;br&gt;om tobaksskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om första stycket inte är&lt;br&gt;tillämpligt får alkoholvara och&lt;br&gt;tobaksvara inte lämnas ut till den&lt;br&gt;som är under 20 år vad avser&lt;br&gt;alkoholvara och under 18 år vad&lt;br&gt;avser tobaksvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som gör anspråk på en&lt;br&gt;alkoholvara inte är berättigad att&lt;br&gt;bedriva partihandel enligt alko-&lt;br&gt;hollagen (1994:1738) eller inte har&lt;br&gt;föreskrivet tillstånd för försäljning&lt;br&gt;enligt lagen (1961:181) om för-&lt;br&gt;säljning av teknisk sprit m.m. för&lt;br&gt;varan i fråga, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om första stycket inte är&lt;br&gt;tillämpligt får alkoholvara inte&lt;br&gt;lämnas ut till den som saknar rätt&lt;br&gt;att föra in varan enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i alkohollagen (1994:1738)&lt;br&gt;eller lagen (1961:181) om försälj-&lt;br&gt;ning av teknisk sprit m.m., och&lt;br&gt;tobaksvara inte lämnas ut till den&lt;br&gt;som är under 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tullmyndighet får undersöka postförsändelser, såsom paket och&lt;br&gt;brev, för att kontrollera om de innehåller alkohol- eller tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana försändelser får öppnas om det finns anledning att anta att de&lt;br&gt;innehåller sådana varor som nämns i första stycket samt om de finns hos&lt;br&gt;tullmyndigheten eller på utväxlingspostkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en försändelse innehåller ett förtroligt meddelande skall detta&lt;br&gt;omedelbart tillslutas och vidarebefordras till mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försändelse öppnats skall mottagaren och, om det är möjligt,&lt;br&gt;avsändaren underrättas så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mottagaren av en alkohol-&lt;br&gt;vara som påträffas i en postförsän-&lt;br&gt;delse inte har partihandels- eller&lt;br&gt;tillverkningstillstånd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i 4 kap. 2 § alko-&lt;br&gt;hollagen (1994:1738), eller inte&lt;br&gt;fyllt 20 år, skall varan sändas åter&lt;br&gt;till avsändaren. Detsamma gäller&lt;br&gt;om försändelsen innehåller en&lt;br&gt;tobaksvara och mottagaren är&lt;br&gt;under 18 år. Om avsändaren är&lt;br&gt;okänd, eller om det av annan&lt;br&gt;anledning inte finns möjlighet att&lt;br&gt;återsända varan, skall denna tas&lt;br&gt;om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mottagaren av en alkohol-&lt;br&gt;vara som påträffas i en postförsän-&lt;br&gt;delse inte är berättigad att bedriva&lt;br&gt;partihandel enligt alkohollagen&lt;br&gt;(1994:1738), eller, i fråga om&lt;br&gt;gåva, inte fyllt 20 år, skall varan&lt;br&gt;sändas åter till avsändaren. Det-&lt;br&gt;samma gäller om försändelsen&lt;br&gt;innehåller en tobaksvara och mot-&lt;br&gt;tagaren är under 18 år. Om avsän-&lt;br&gt;daren är okänd, eller om det av&lt;br&gt;annan anledning inte finns möjlig-&lt;br&gt;het att återsända varan, skall denna&lt;br&gt;tas om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Undersökning om införandet av lördagsöppna butiker ^°f&lt;sub&gt;ga&lt;/sub&gt;&lt;sup&gt;1998/99 134&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Snabbrapportering av huvudresultat&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;November 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thor Norström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ole-Jorgen Skog&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1. Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På uppdrag av Systembolaget har TEMO genomfört en undersökning i&lt;br&gt;syfte att kartlägga befolkningens inställning till införande av lördags-&lt;br&gt;öppet i Systembolagets butiker. Undersökningen genomfördes under&lt;br&gt;november 1998 i form av telefonintervjuer med ett riksrepresentativt&lt;br&gt;urval av den vuxna befolkningen i åldern 20-74 år. Svarsfrekvensen&lt;br&gt;uppgick till 66 %, vilket motsvarade 2 000 genomförda intervjuer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna rapport ger en första enkel resultatredovisning där följande frå-&lt;br&gt;gor belyses:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Hur många vill ha lördagsöppet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Hur många upplever några nackdelar med lördagsstängt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Hur många skulle utnyttja lördagsöppna systembutiker?&lt;br&gt;-Vilka konsekvenser tror man att lördagsöppet skulle få?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa frågor redovisas resultaten nedbrutna på olika befolknings-&lt;br&gt;grupper (avgränsningama redovisas i en bilaga).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Hur många vill ha lördagsöppet?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av de 2 000 intervjuade svarade 56 % ja på frågan &amp;quot;Tycker du att&lt;br&gt;Systembolaget ska hålla öppet på lördagar&amp;quot;. 30 % svarade nej, medan&lt;br&gt;14 % var osäkra (vet ej). Motsvarande siffror i en omnibussundersökning&lt;br&gt;(genomförd av TEMO med 1 004 intervjuade) från november 1997 är 60&lt;br&gt;% ja, 33 % nej och 8 % vet ej. Skillnaderna är måttliga och skall tolkas&lt;br&gt;med försiktighet eftersom skillnader i undersökningsdesign och bortfall&lt;br&gt;kan ha påverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva attityder till lördagsöppet var&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• vanligare bland män (62 %) än bland kvinnor (49 %)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• vanligare bland yngre (67 %) än bland äldre (41 %)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• vanligare bland högutbildade (61 %) än bland dem med låg utbildning&lt;br&gt;(46 %)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• vanligare bland dem med relativt hög alkoholkonsumtion (73 %) än&lt;br&gt;bland dem med låg eller ingen alkoholkonsumtion (35 %)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som svarade ja på frågan om man ville ha lördagsöppet fick också&lt;br&gt;en betingad fråga - nämligen &amp;quot;Om lördagsöppet skulle leda till mer våld&lt;br&gt;under veckosluten, skulle du då fortfarande vilja ha lördagsöppet?&amp;quot;. Frå-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gan har sin bakgrund i erfarenheterna från den gången lördagsstäng-&lt;br&gt;ningen infördes. Evalueringen av försöket visade att vissa typer av våld&lt;br&gt;minskade som resultat av lördagsstängningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet visar att bara 11 % av samtliga respondenter skulle vilja ha&lt;br&gt;lördagsöppet om det leder till mer våld, medan 9 % var tveksamma.&lt;br&gt;Också här var det starkast positiv attityd bland män, bland yngre, bland&lt;br&gt;högutbildade och bland de som har högre konsumtion. Om vi begränsar&lt;br&gt;urvalet till bara de som fick den betingade frågan (dvs. de som svarat ja&lt;br&gt;på frågan om man ville ha lördagsöppet) var det 19 % av dessa som fort-&lt;br&gt;farande ville ha lördagsöppet, medan 16 % var tveksamma. I den tidigare&lt;br&gt;nämnda omnibussundersökningen från november 1997 var det 17 % som&lt;br&gt;fortfarande ville ha lördagsöppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Andelar (%) inom olika befolkningskategorier som svarar Ja&lt;br&gt;eller Vet ej/ Tveksam på frågan &amp;quot;Tycker du att Systembolaget ska hålla&lt;br&gt;öppet på lördagar&amp;quot;, respektive frågan &amp;quot;Om lördagsöppet skulle leda till&lt;br&gt;mer våld under veckosluten, skulle du då fortfarande vilja ha lördags-&lt;br&gt;öppet?&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Öppet på&lt;br&gt;lördagar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Öppet på lördagar&lt;br&gt;om våldet ökar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vet ej Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tveksam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frågan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;/Vet ej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ej ställd&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20-39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40-59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60-74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Låg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hög&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alkohol-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Låg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hög&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tid (min.) till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Systembutik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6-14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Region&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Syd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mellan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nord&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Total&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 Frågan ställdes endast till personer som på en tidigare fråga svarat att de vill ha lör-&lt;br&gt;dagsöppet, ej till dem som svarade nej eller var tveksamma.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Skäl för och emot lördagsöppet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anhängarna av lördagsöppet uppgav som sin viktigaste skäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att de ibland vill kunna spontanköpa alkohol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att samhället inte skall blanda sig i när människor skall köpa alkohol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att Systembolagets nuvarande öppettider passar dem dåligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motståndarna uppgav som sina viktigaste skäl &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• solidaritet med dem som har alkoholproblem - att våldet på lördagarna Bilaga 7&lt;br&gt;skulle öka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• att alkoholkonsumtionen skulle öka&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Hur många upplever några nackdelar med lördagsstängt?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Alla intervjuade blev tillfrågade om de någon gång under de senaste 12&lt;br&gt;månaderna har saknat att Systembolaget inte har lördagsöppet, av olika&lt;br&gt;skäl. Svarsfördelningen i procent framgår av nedanstående tabell:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Har det någon gång under de senaste 12 månaderna hänt att du&lt;br&gt;saknat att Systembolaget inte har lördagsöppet därför.....&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja, ett&lt;br&gt;par&lt;br&gt;gånger i&lt;br&gt;måna-&lt;br&gt;den eller&lt;br&gt;oftare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja,&lt;br&gt;någon&lt;br&gt;gång i&lt;br&gt;måna-&lt;br&gt;den&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja,&lt;br&gt;några&lt;br&gt;gånger&lt;br&gt;per&lt;br&gt;halvår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja,&lt;br&gt;några&lt;br&gt;gånger&lt;br&gt;om året&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja, en&lt;br&gt;gång&lt;br&gt;under de&lt;br&gt;senaste&lt;br&gt;12 må-&lt;br&gt;naderna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej,&lt;br&gt;aldrig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vet ej/&lt;br&gt;Ej svar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) ...att du glömt&lt;br&gt;köpa alkohol till&lt;br&gt;en fest du skulle&lt;br&gt;ha en helg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b)...att det varit&lt;br&gt;stressigt att gå till&lt;br&gt;Systemet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vardag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c) ...att du glömt&lt;br&gt;köpa alkohol för&lt;br&gt;eget bruk under&lt;br&gt;helgen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;...att&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;du&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plötsligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;blivit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sugen på en flaska&lt;br&gt;vin till midda-gen&lt;br&gt;och inte haft&lt;br&gt;någon hemma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;e) ...att du druckit&lt;br&gt;upp all alkohol på&lt;br&gt;fredagkvällen och&lt;br&gt;gärna skulle ha&lt;br&gt;köpt mer under&lt;br&gt;lördagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Intervjupersonerna fick också värdera eventuella nackdelar med&lt;br&gt;lördagsstängda systembutiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Tycker du att lördagsstängningen på Systembolaget innebär Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;några nackdelar för dig personligen? Om ja: Stora nackdelar eller vissa Bilaga 7&lt;br&gt;nackdelar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ja, stora nackdelar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ja, vissa nackdelar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tveksam &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nej &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vet ej/Ej svar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Hur många skulle utnyttja lördagsöppna systembutiker?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens läge gör många sina inköp på torsdag och fredag. I undersök-&lt;br&gt;ningen tillfrågades intervjupersonerna i vilken utsträckning de skulle&lt;br&gt;göra sina inköp på lördagar om systembutikerna hölls öppna då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4. &amp;quot;Om Systembolaget höll öppet på lördagar, skulle du utnyttja&lt;br&gt;det?&amp;quot; De som svarade ja fick följdfrågan &amp;quot;Skulle du då göra de flesta&lt;br&gt;inköpen på lördagar eller en del av dem?&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ja, jag skulle göra de flesta av mina inköp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på lördagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ja, jag skulle göra en del av mina inköp på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lördagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nej, jag skulle inte handla på lördagar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlar aldrig på Systembolaget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vet ej/Ej svar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Konsekvenser av lördagsöppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I undersökningen ingick ett antal frågor som gällde uppfattningen om&lt;br&gt;vilka konsekvenser lördagsöppna systembutiker skulle få. 39 % tror att&lt;br&gt;totalkonsumtionen av alkohol kommer att öka, 30 % tror att det blir mer&lt;br&gt;våld, medan 55 % tror att handeln med svartsprit kommer att minska.&lt;br&gt;Den stora andelen som svarat tveksam eller vet ej (cirka 20 %) tyder&lt;br&gt;dock på att osäkerheten bland respondentema är stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5. Andelar (%) inom olika befolkningskategorier som uppger att Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;de tror att &amp;quot;Om man inför lördagsöppet så...&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;...ökar den totala&lt;br&gt;alkoholkonsumtionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;...ökar våldet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;...minskar handeln&lt;br&gt;med svartsprit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tvek-&lt;br&gt;sam/Vet&lt;br&gt;ej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tvek-&lt;br&gt;sam/Vet&lt;br&gt;ej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tvek-&lt;br&gt;sam/Vet&lt;br&gt;ej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26-39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40-59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60-75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Låg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hög&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alkohol-kon-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Låg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hög&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tid (min.) till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Systembutik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6-14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Region&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Syd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mellan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nord&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tabell A. Indelning av klassifikationsvariabler.&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Variabel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kategorier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Definition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 009&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej uppgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20-39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;841&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40-59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;758&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60-74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej uppgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Låg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundskola/folkskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gymnasium/annan utbildning efter grundskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hög&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet/annan postgymnasial utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;551&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej uppgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alkohol-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Låg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-0,49 liter (100 %)/år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50-1,99 liter (100 %)/år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;654&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hög&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2+ liter (100 %)/år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej uppgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tid (min.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;till System-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6-14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;butik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;542&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej uppgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Region&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Syd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;494&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mellan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 042&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nord &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;424&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej uppgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Regionindelningen baseras på län och är gjord på följande sätt: Nord sträcker sig&lt;br&gt;söderut t.o.m. Värmlands län, Kopparbergs läns och Gävleborgs län; Syd sträcker sig&lt;br&gt;norrut t.o.m. Hallands län, Jönköpings län, Kalmar län och Gotlands län; Mellan&lt;br&gt;inkluderar resterande län, dvs. Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län, Skaraborgs&lt;br&gt;län, Östergötlands län, Örebro län, Västmanlands län, Uppsala län, Stockholms län och&lt;br&gt;Södermanlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i alkohollagen&lt;br&gt;(1994:1738)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om alkohollagen (1994:1738)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 5 § och 4 kap. 3 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 3 kap. 7 §, 4 kap. 1, 2 och 5-8 §§, 5 kap. 1 §, 6 kap.&lt;br&gt;5 §, 7 kap. 1-3 och 18 §§, 8 kap. 1 och 4 §§, 9 kap. 2 §, 10 kap. 1 och&lt;br&gt;9 § § och 12 kap. 8 a § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 7 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det närmast före 4 kap. 8 § skall införas en ny rubrik av föl-&lt;br&gt;jande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 1 kap. 9 §, 4 kap.&lt;br&gt;9-12 §§, 7 kap. 22 § och 8 kap. 1 a §, samt närmast före den nya 7 kap.&lt;br&gt;22 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller tillverkning&lt;br&gt;och införsel av alkoholdrycker och&lt;br&gt;handel med sådana varor. Lagen&lt;br&gt;gäller också tillverkning av sprit.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller tillverkning,&lt;br&gt;marknadsföring och införsel av&lt;br&gt;alkoholdrycker och handel med&lt;br&gt;sådana varor. Lagen gäller också&lt;br&gt;tillverkning av sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om införsel och försäljning av teknisk sprit finns i lagen&lt;br&gt;(1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om marknadsföring&lt;br&gt;av alkoholdrycker finns, förutom i&lt;br&gt;denna lag, även i lagen&lt;br&gt;(1978:763) med vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen för med avseende på&lt;br&gt;främmande stat bestämma att föl-&lt;br&gt;jande skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker är det förbjudet att an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:511.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vända oriktiga eller vilseledande&lt;br&gt;ursprungsbeteckningar, genom&lt;br&gt;vilka dryckerna direkt eller in-&lt;br&gt;direkt anges vara frambragda el-&lt;br&gt;ler tillverkade i den främmande&lt;br&gt;staten eller i en region eller ort i&lt;br&gt;den främmande staten. Detta gäl-&lt;br&gt;ler även om det äkta ursprunget&lt;br&gt;anges eller om beteckningen an-&lt;br&gt;vänds bara i översättning eller&lt;br&gt;åtföljs av uttryck som ”art”,&lt;br&gt;”sort”, ”typ”, ”kopia” eller lik-&lt;br&gt;nande uttryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En handling som strider mot&lt;br&gt;andra stycket skall vid tillämpning&lt;br&gt;av marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1995:450) anses vara otillbörlig&lt;br&gt;mot konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig eller som&lt;br&gt;har förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken far inte bedriva för-&lt;br&gt;säljning av alkoholdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har fyllt 20 år el-&lt;br&gt;ler som har förvaltare enligt&lt;br&gt;11 kap. 7 § föräldrabalken far inte&lt;br&gt;bedriva försäljning av alko-&lt;br&gt;holdrycker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Partihandel med spritdrycker,&lt;br&gt;vin eller starköl far bedrivas en-&lt;br&gt;dast av den som har meddelats till-&lt;br&gt;stånd (partihandelstillstånd). Den&lt;br&gt;som har tillverkningstillstånd som&lt;br&gt;avser spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl skall anses ha partihan-&lt;br&gt;delstillstånd i fråga om motsva-&lt;br&gt;rande varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partihandel med spritdrycker,&lt;br&gt;vin eller starköl far bedrivas en-&lt;br&gt;dast av den som har godkänts som&lt;br&gt;upplagshavare eller registrerats&lt;br&gt;som varumottagare for sådana&lt;br&gt;varor enligt 9 § respektive 12 §&lt;br&gt;lagen (1994:1564) om alkohol-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges i första&lt;br&gt;stycket får partihandel med sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl bedrivas&lt;br&gt;av detaljhandelsbolaget i enlighet&lt;br&gt;med vad som anges i 5 kap. 1 §&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker, vin och starköl far Spritdrycker, vin och starköl far&lt;br&gt;föras in till landet endast av den föras in till landet endast av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1998/99:86.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som har tillverknings eller parti-&lt;br&gt;handelstillstånd avseende sådana&lt;br&gt;varor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som enligt 1 § första stycket är be- Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;rättigad att bedriva partihandel Bilaga 8&lt;br&gt;med sådana varor och av detalj-&lt;br&gt;handelsbolaget, för att kunna full-&lt;br&gt;göra den skyldighet som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 5 §.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges i första stycket far spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;föras in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. av den som har rätt till tullfrihet enligt 4 § lagen (1994:1547) om&lt;br&gt;tullfrihet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. av resande som har fyllt 20 år eller person, som utför arbete på&lt;br&gt;transportmedel och som har uppnått nämnda ålder, för eget eller famil-&lt;br&gt;jens bruk eller som gåva till närstående för dennes eller dennes familjs&lt;br&gt;personliga bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som proviant på fartyg eller luftfartyg enligt särskilda bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en enskild&lt;br&gt;person som har fyllt 20 år och som flyttar till Sverige, om dryckerna är&lt;br&gt;avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. av en enskild person eller i&lt;br&gt;yrkesmässig befordran för en en-&lt;br&gt;skild person som har fyllt 20 år&lt;br&gt;och som har förvärvat dryckerna&lt;br&gt;genom arv eller testamente, om&lt;br&gt;dryckerna är avsedda för dennes&lt;br&gt;eller dennes familjs personliga&lt;br&gt;bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. av den som godkänts som&lt;br&gt;upplagshavare enligt 9 § lagen&lt;br&gt;(1994:1564) om alkoholskatt och&lt;br&gt;som bedriver verksamhet i&lt;br&gt;exportbutik enligt lagen&lt;br&gt;(1999:000) om exportbutiker, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. av den som registrerats som&lt;br&gt;varumottagare enligt 12 § lagen&lt;br&gt;om alkoholskatt och som har till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. av en enskild person eller i&lt;br&gt;yrkesmässig befordran för en en-&lt;br&gt;skild person som har fyllt 20 år&lt;br&gt;och som har förvärvat dryckerna&lt;br&gt;genom arv eller testamente, om&lt;br&gt;dryckerna är avsedda för dennes&lt;br&gt;eller dennes familjs personliga&lt;br&gt;bruk och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. som enstaka gåvoförsändelse&lt;br&gt;under yrkesmässig befordran från&lt;br&gt;en enskild person i ett annat land&lt;br&gt;till en enskild person i Sverige,&lt;br&gt;som har fyllt 20 år, om dryckerna&lt;br&gt;är avsedda för dennes eller dennes&lt;br&gt;familjs personliga bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd enligt lagen (1999:000) om&lt;br&gt;proviantering av fartyg och luft-&lt;br&gt;fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdrycker, vin och starköl som medförs som proviant på järnvägståg&lt;br&gt;i internationell trafik, får föras in i den utsträckning som krävs för serve-&lt;br&gt;ring av passagerare under tågets fård inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är berättigad att be-&lt;br&gt;driva partihandel får sälja varorna&lt;br&gt;till detaljhandelsbolaget, till den&lt;br&gt;som har tillverknings- eller parti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är berättigad att be-&lt;br&gt;driva partihandel får sälja varorna&lt;br&gt;till detaljhandelsbolaget, till annan&lt;br&gt;som är berättigad att bedriva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1998/99:86.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handelstillstånd för motsvarande&lt;br&gt;varor och till den som har medde-&lt;br&gt;lats serveringstillstånd för sådana&lt;br&gt;varor. Tillståndshavaren far också&lt;br&gt;exportera varorna eller sälja dem&lt;br&gt;till den som fått sådant särskilt till-&lt;br&gt;stånd till inköp av varorna som av-&lt;br&gt;ses i 4 §. Försäljning far även ske&lt;br&gt;till den som bedriver verksamhet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exportbutik enligt lagen&lt;br&gt;(1999:000) om exportbutiker och&lt;br&gt;till den som har tillstånd enligt&lt;br&gt;lagen (1999:000) om proviantering&lt;br&gt;av fartyg och luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som är berättigad att bedriva partihandel får omförpacka&lt;br&gt;eller butelj era varoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåts rörelse vari ingår verk-&lt;br&gt;samhet som är tillståndspliktig en-&lt;br&gt;ligt denna lag, får överlåtaren sälja&lt;br&gt;sitt lager av spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl till sin efterträdare, om&lt;br&gt;denne har beviljats tillstånd som&lt;br&gt;gäller for verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkursbo eller dödsbo får utan&lt;br&gt;hinder av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag sälja spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl till den som har tillverk-&lt;br&gt;nings- eller partihandelstillstånd&lt;br&gt;för sådana drycker eller till detalj-&lt;br&gt;handelsbolaget. Motsvarande gäl-&lt;br&gt;ler då en tillståndspliktig verksam-&lt;br&gt;het måste avvecklas till följd av att&lt;br&gt;tillståndet återkallats eller att andra&lt;br&gt;tvingande skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och an&amp;lt;&lt;br&gt;även i fråga om öl.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;partihandel med motsvarande&lt;br&gt;varor och till den som har medde-&lt;br&gt;lats serveringstillstånd för sådana&lt;br&gt;varor. Den som är berättigad att&lt;br&gt;bedriva partihandel får också&lt;br&gt;exportera varorna eller sälja dem&lt;br&gt;till den som fått sådant särskilt till-&lt;br&gt;stånd till inköp av varorna som&lt;br&gt;avses i 4 §. Försäljning får även&lt;br&gt;ske till den som har tillstånd enligt&lt;br&gt;lagen (1999:000) om proviantering&lt;br&gt;av fartyg och luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåts rörelse vari ingår verk-&lt;br&gt;samhet som är tillståndspliktig en-&lt;br&gt;ligt denna lag eller för vilken det&lt;br&gt;krävs godkännande eller registre-&lt;br&gt;ring som anges i 1 § första stycket,&lt;br&gt;får överlåtaren sälja sitt lager av&lt;br&gt;spritdrycker, vin eller starköl till&lt;br&gt;sin efterträdare, om denne har&lt;br&gt;beviljats tillstånd som gäller för&lt;br&gt;verksamheten eller, i fråga om&lt;br&gt;partihandel, är berättigad att&lt;br&gt;bedriva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkursbo eller dödsbo får utan&lt;br&gt;hinder av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag sälja spritdrycker, vin eller&lt;br&gt;starköl till den som är berättigad&lt;br&gt;att bedriva partihandel med så-&lt;br&gt;dana drycker eller till detaljhan-&lt;br&gt;delsbolaget. Motsvarande gäller då&lt;br&gt;en verksamhet måste avvecklas till&lt;br&gt;följd av att tillståndet eller rätten&lt;br&gt;att bedriva verksamheten åter-&lt;br&gt;kallats eller att det finns andra&lt;br&gt;tvingande skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i styckena gäller i tillämpliga delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid partihandel med spritdrycker, vin och starköl är säljaren skyldig att&lt;br&gt;förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja eller köpa in varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid varje partihandelsställe&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall, om innehavaren inte är en-&lt;br&gt;skild person som själv förestår&lt;br&gt;verksamheten, finnas en för upp-&lt;br&gt;giften lämplig person som har till-&lt;br&gt;syn över försäljningen (förestån-&lt;br&gt;dare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är berättigad att be-&lt;br&gt;driva partihandel med sprit-&lt;br&gt;drycker, vin eller starköl ansvarar&lt;br&gt;for att distributionen av varorna&lt;br&gt;sker under betryggande former.&lt;br&gt;Detta gäller också om någon&lt;br&gt;utomstående anlitas för distribu-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavare som avses i&lt;br&gt;första stycket och som låter im-&lt;br&gt;portera varor som anges där har&lt;br&gt;från och med att varorna kommit&lt;br&gt;in i landet motsvarande ansvar för&lt;br&gt;distributionen av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om distri-&lt;br&gt;bution av spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyn-&lt;br&gt;digande, Alkoholinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser för&lt;br&gt;marknadsföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker till konsumenter skall&lt;br&gt;särskild måttfullhet iakttas.&lt;br&gt;Reklam- eller annan marknads-&lt;br&gt;föringsåtgärd som är påträngande&lt;br&gt;eller uppsökande eller som upp-&lt;br&gt;manar till bruk av alkohol får inte&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföring får inte rikta&lt;br&gt;sig särskilt till eller skildra barn&lt;br&gt;och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillverkar, säljer eller&lt;br&gt;förmedlar försäljning av alko-&lt;br&gt;holdrycker får i sin rörelse lämna&lt;br&gt;sådana drycker som gåva endast i&lt;br&gt;form av varuprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av tjänster&lt;br&gt;eller vid försäljning av andra&lt;br&gt;varor än alkoholdrycker får så-&lt;br&gt;dana drycker inte lämnas som&lt;br&gt;gåva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker till konsumenter för&lt;br&gt;inte användas kommersiella&lt;br&gt;annonser i ljudradio- eller TV-&lt;br&gt;program. Detta gäller även för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana TV-sändningar över&lt;br&gt;satellit som omfattas av radio- och&lt;br&gt;TV-lagen (1996:844).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring av sprit-&lt;br&gt;drycker, vin eller starköl till kon-&lt;br&gt;sumenter får inte användas kom-&lt;br&gt;mersiella annonser i periodiska&lt;br&gt;skrifter eller andra skrifter på&lt;br&gt;vilka tryckfrihetsförordningen är&lt;br&gt;tillämplig och som med avseeende&lt;br&gt;på ordningen för utgivningen är&lt;br&gt;jämförbara med periodiska skrif-&lt;br&gt;ter. Detta gäller dock inte i fråga&lt;br&gt;om skrifter som tillhandahålls&lt;br&gt;endast på försäljningsställen för&lt;br&gt;sådana drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En handling som strider mot&lt;br&gt;8-11 §§ skall vid tillämpningen av&lt;br&gt;4, 14 och 19 §§ marknadsförings-&lt;br&gt;lagen (1995:450) anses vara otill-&lt;br&gt;börlig mot konsumenter. En hand-&lt;br&gt;ling som strider mot 10 § kan&lt;br&gt;medföra marknadsstömingsavgift&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 22-28 §§&lt;br&gt;marknadsföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl skall det finnas ett&lt;br&gt;särskilt för ändamålet bildat aktiebolag (detaljhandelsbolaget), som staten&lt;br&gt;äger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget far inte&lt;br&gt;importera, exportera eller tillverka&lt;br&gt;drycker som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget far inte&lt;br&gt;exportera eller tillverka drycker&lt;br&gt;som anges i första stycket. Detalj-&lt;br&gt;handelsbolaget får importera så-&lt;br&gt;dana drycker endast for att kunna&lt;br&gt;fullgöra den skyldighet som anges&lt;br&gt;i5§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget far inte&lt;br&gt;bedriva annan partihandel än för-&lt;br&gt;säljning till dem som har serve-&lt;br&gt;ringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljhandelsbolaget får, om det&lt;br&gt;har partihandelstillstånd, bedriva&lt;br&gt;försäljning till dem som har serve-&lt;br&gt;ringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om detaljhandelsbolagets verksamhet och drift samt om&lt;br&gt;särskild kontroll från statens sida skall tas in i ett avtal som upprättas&lt;br&gt;mellan staten och bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som har serveringstillstånd&lt;br&gt;får köpa spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl som behövs för rörelsen&lt;br&gt;endast av någon som har parti-&lt;br&gt;handelstillstånd for varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har serveringstillstånd&lt;br&gt;får köpa spritdrycker, vin och&lt;br&gt;starköl som behövs för rörelsen&lt;br&gt;endast av någon som är berättigad&lt;br&gt;att bedriva partihandel med varan&lt;br&gt;eller av detaljhandelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd, partihan- Tillverkningstillstånd, rätt till&lt;br&gt;delstillstånd och inköpstillstånd partihandel och inköpstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd, partihan-&lt;br&gt;delstillstånd och inköpstillstånd&lt;br&gt;får meddelas endast den som visar&lt;br&gt;att han med hänsyn till sina per-&lt;br&gt;sonliga och ekonomiska förhållan-&lt;br&gt;den och omständigheterna i övrigt&lt;br&gt;är lämplig att utöva verksamheten.&lt;br&gt;Sökanden skall också visa att han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd och in-&lt;br&gt;köpstillstånd får meddelas endast&lt;br&gt;den som visar att han med hänsyn&lt;br&gt;till sina personliga och ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden och omstän-&lt;br&gt;digheterna i övrigt är lämplig att&lt;br&gt;utöva verksamheten. Sökanden&lt;br&gt;skall också visa att han har till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har tillfredsställande lagringsmöj- fredsställande lagringsmöjligheter,&lt;br&gt;ligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till om sökanden är&lt;br&gt;laglydig och benägen att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten får om det finns särskilda skäl begränsa till-&lt;br&gt;ståndets giltighet till viss tid. Myndigheten får också meddela de villkor&lt;br&gt;som behövs, i samband med beslutet om tillstånd eller senare under till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ståndstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vilka förut-&lt;br&gt;sättningar som skall vara upp-&lt;br&gt;fyllda för att grunda rätt till parti-&lt;br&gt;handel enligt 4 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket finns i lagen (1994:1564)&lt;br&gt;om alkoholskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd kan gälla&lt;br&gt;sprit, spritdrycker, vin, starköl och&lt;br&gt;öl eller avse en eller flera av dessa&lt;br&gt;varor. Partihandelstillstånd och&lt;br&gt;inköpstillstånd kan gälla sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl eller avse&lt;br&gt;en eller två av dessa drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkningstillstånd kan gälla&lt;br&gt;sprit, spritdrycker, vin, starköl och&lt;br&gt;öl eller avse en eller flera av dessa&lt;br&gt;varor. Inköpstillstånd kan gälla&lt;br&gt;spritdrycker, vin och starköl eller&lt;br&gt;avse en eller två av dessa drycker.&lt;br&gt;Av 4 kap. 1 § första stycket följer&lt;br&gt;att rätten till partihandel endast&lt;br&gt;avser den dryck som omfattas av&lt;br&gt;godkännandet som upplagshavare&lt;br&gt;eller registreringen som varumot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagare enligt bestämmelserna i Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;lagen (1994:1564) om alkohol- Bilaga 8&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverknings-, partihandels-&lt;br&gt;och inköpstillstånd meddelas av&lt;br&gt;Alkoholinspektionen. Ansökan om&lt;br&gt;tillstånd skall göras skriftligen.&lt;br&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Alkoholinspektio-&lt;br&gt;nen meddelar närmare föreskrifter&lt;br&gt;om vilken utredning som sökanden&lt;br&gt;skall ge in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen skall åter-&lt;br&gt;kalla tillverknings-, partihandels-&lt;br&gt;eller inköpstillstånd om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillståndet inte längre utnytt-&lt;br&gt;jas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillståndshavaren inte följer de&lt;br&gt;for tillståndet gällande bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag eller förskrifter&lt;br&gt;eller villkor meddelade med stöd&lt;br&gt;av denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de förutsättningar som gäller&lt;br&gt;för meddelande av tillståndet inte&lt;br&gt;längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TillverkningsftZZståMd och in-&lt;br&gt;köpstillstånd meddelas av Alko-&lt;br&gt;holinspektionen. Ansökan om till-&lt;br&gt;stånd skall göras skriftligen. Rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, Alkoholinspektionen&lt;br&gt;meddelar närmare föreskrifter om&lt;br&gt;vilken utredning som sökanden&lt;br&gt;skall ge in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen skall åter-&lt;br&gt;kalla tillverkningsZ/ZZsZåntZ eller&lt;br&gt;inköpstillstånd om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillståndet inte längre utnytt-&lt;br&gt;jas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillståndshavaren inte följer de&lt;br&gt;för tillståndet gällande bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag eller förskrifter&lt;br&gt;eller villkor meddelade med stöd&lt;br&gt;av denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de förutsättningar som gäller&lt;br&gt;för meddelande av tillståndet inte&lt;br&gt;längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om återkallelse&lt;br&gt;som medför förlust av rätten till&lt;br&gt;partihandel enligt 4 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket finns i lagen (1994:1564)&lt;br&gt;om alkoholskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelseskyldighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som fattat beslut i&lt;br&gt;ärende enligt denna lag skall&lt;br&gt;sända en kopia av beslutet till&lt;br&gt;Alkoholinspektionen samt den&lt;br&gt;länsstyrelse och polismyndighet&lt;br&gt;som berörs av beslutet. Avser be-&lt;br&gt;slutet de särskilda bestämmelserna&lt;br&gt;för marknadsföring skall en kopia&lt;br&gt;av beslutet sändas också till&lt;br&gt;Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall utförda bevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om tillstånd som kommunen har&lt;br&gt;meddelat. Regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Alko-&lt;br&gt;holinspektionen meddelar närmare&lt;br&gt;föreskrifter om vilka uppgifter ett&lt;br&gt;sådant bevis skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen utövar&lt;br&gt;central tillsyn över efterlevnaden&lt;br&gt;av denna lag och kan meddela&lt;br&gt;allmänna råd till vägledning för&lt;br&gt;tillämpningen av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen utövar,&lt;br&gt;med den begränsning som följer&lt;br&gt;av 1 a §, central tillsyn över efter-&lt;br&gt;levnaden av denna lag och kan&lt;br&gt;meddela allmänna råd till vägled-&lt;br&gt;ning för tillämpningen av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen utövar tillsyn inom länet. Länsstyrelsen skall också bi-&lt;br&gt;träda kommunerna med råd i deras verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omedelbara tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna om&lt;br&gt;servering av spritdrycker, vin och starköl utövas av kommunen och av&lt;br&gt;polismyndigheten. Kommunen och polismyndigheten utövar också till-&lt;br&gt;syn över servering av och detaljhandel med öl.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn över efterlevnaden av&lt;br&gt;bestämmelserna för marknads-&lt;br&gt;föring i 1 kap. 9 § och 4 kap.&lt;br&gt;8-11 §§ finns särskilda regler i&lt;br&gt;marknadsföringslagen (1995:450).&lt;br&gt;Tillsynen över efterlevnaden av&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. 8-11 §§&lt;br&gt;gentemot den som har serve-&lt;br&gt;ringstillstånd får, i fråga om&lt;br&gt;marknadsföring på ser-&lt;br&gt;veringsställen, utövas också av&lt;br&gt;kommunen. För kommunens tillsyn&lt;br&gt;gäller inte 4 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;(Skattemyndigheten i Gävle) ut-&lt;br&gt;övar tillsyn över efterlevnaden av&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. 5 §.&lt;br&gt;Beskattningsmyndigheten får upp-&lt;br&gt;dra åt Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholm, Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Göteborg eller Skattemyndigheten&lt;br&gt;i Malmö att utöva tillsyn i dess&lt;br&gt;ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tillsynsmyndighet begär det skall en tillståndshavare lämna till- Bilaga 8&lt;br&gt;träde till driftsställe med tillhörande lokaler och tillhandahålla handlingar&lt;br&gt;som rör verksamheten samt utan ersättning hjälpa till vid tillsynen, lämna&lt;br&gt;varuprover som behövs och redovisa uppgifter om verksamhetens om-&lt;br&gt;fattning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller även i förhållande mellan&lt;br&gt;den som är berättigad att bedriva&lt;br&gt;partihandel enligt 4 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket och skattemyndighet som&lt;br&gt;anges i 1 a § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionens och kommunens beslut får överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Det överklagade beslutet far inte ändras utan att den&lt;br&gt;beslutande myndigheten har lämnats tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen respektive kommunen får överklaga domstolens&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om överklagande&lt;br&gt;av beskattningsmyndighetens be-&lt;br&gt;slutfinns i 35 § lagen (1994:1564)&lt;br&gt;om alkoholskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. olovligen tillverkar sprit eller spritdrycker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bereder mäsk i uppenbart syfte att olovligen tillverka sprit eller&lt;br&gt;spritdrycker eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. forslar, döljer eller förvarar&lt;br&gt;sprit eller spritdrycker, som&lt;br&gt;uppenbarligen är olovligt tillver-&lt;br&gt;kade, eller mäsk, som uppenbar-&lt;br&gt;ligen är avsedd för olovlig till-&lt;br&gt;verkning av sprit eller sprit-&lt;br&gt;drycker,&lt;br&gt;döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till&lt;br&gt;brott som avses i 1, 2 och 6 §§&lt;br&gt;döms till ansvar enligt 23 kap.&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvärvar, innehar, forslar,&lt;br&gt;döljer eller förvarar sprit eller&lt;br&gt;spritdrycker, som är olovligt till-&lt;br&gt;verkade, eller mäsk, som är avsedd&lt;br&gt;för olovlig tillverkning av sprit&lt;br&gt;eller spritdrycker,&lt;br&gt;döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till&lt;br&gt;brott som avses i 1, 2 och 6 §§&lt;br&gt;döms till ansvar enligt 23 kap.&lt;br&gt;brottsbalken. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte gärningar som avses i 1 § 3&lt;br&gt;och endast gäller förvärv eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den till vilken sprit, mäsk eller&lt;br&gt;alkoholdrycker har anskaffats för&lt;br&gt;personligt bruk skall vara fri från&lt;br&gt;ansvar för medverkan till brott&lt;br&gt;som avses i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket får ha terminal-&lt;br&gt;åtkomst till uppgifter om tillverk-&lt;br&gt;nings- och partihandelstillstånd.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehav för personligt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den till vilken lagligen fram-&lt;br&gt;ställda alkoholdrycker har anskaf-&lt;br&gt;fats för personligt bruk skall vara&lt;br&gt;fri från ansvar för medverkan till&lt;br&gt;brott som avses i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighet som anges i&lt;br&gt;8 kap. 1 a § andra stycket får för&lt;br&gt;sin tillsyn enligt denna lag ha ter-&lt;br&gt;minalåtkomst till uppgifter om&lt;br&gt;serveringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 då lagen (1978:763) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker skall upphöra&lt;br&gt;att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Partihandelstillstånd som före ikraftträdandet har meddelats annan&lt;br&gt;än den som avses i 4 kap. 1 § första stycket i dess nya lydelse, skall i&lt;br&gt;motsvarande omfattning gälla som rätt till partihandel enligt denna lag,&lt;br&gt;dock längst till utgången av år 2001. Härvid gäller 7 kap. 1 § tredje&lt;br&gt;stycket och 4 § samt 8 kap. 1 §, i paragrafens lydelse före ikraftträdandet.&lt;br&gt;Rätt till införsel enligt 4 kap. 2 § föreligger inte för den som avses i&lt;br&gt;denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppkommer fråga om administrativt ingripande mot den som avses i&lt;br&gt;2 tillämpas 7 kap. 18 § i dess tidigare lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ansökningar om partihandelstillstånd som kommit in till Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen och som inte har prövats slutligt vid ikraftträdandet skall&lt;br&gt;överlämnas för handläggning hos beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;(Skattemyndigheten i Gävle).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för marknadsföringsåtgärder&lt;br&gt;som har vidtagits före ikraftträdandet. För sådan marknadsföring gäller&lt;br&gt;att återkallelse av tillstånd enligt 7 kap. 19 § inte får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1998/99:79.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1961:181) om&lt;br&gt;försäljning av teknisk sprit m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 och 14 §§ lagen (1961:181) om försälj-&lt;br&gt;ning av teknisk sprit m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som olovligen borttager eller försvagar denatureringsmedel i tek-&lt;br&gt;nisk sprit eller alkoholhaltigt preparat dömes för olovligt förfarande med&lt;br&gt;teknisk sprit till påföljd som angives i 10 kap. 1 eller 3 § alkohollagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1738).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som säljer eller&lt;br&gt;tillhandagår med anskaffande av&lt;br&gt;teknisk sprit eller alkoholhaltigt&lt;br&gt;preparat varmed vidtagits åtgärd&lt;br&gt;enligt första stycket äger 10 kap. 2&lt;br&gt;och 3 §§ alkohollagen motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler för den som forslar, döljer eller&lt;br&gt;förvarar sådan vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök till brott som avses i&lt;br&gt;9 och 10 §§ dömes till ansvar&lt;br&gt;enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till gärning&lt;br&gt;som avses i 9 och 10 §§ eller vid&lt;br&gt;försök som avses i första stycket,&lt;br&gt;äger 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbal-&lt;br&gt;ken motsvarande tillämpning. Den&lt;br&gt;till vilken teknisk sprit eller alko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;holhaltigt preparat avyttrats eller&lt;br&gt;anskaffats för personligt bruk skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som säljer eller&lt;br&gt;tillhandagår med anskaffande av&lt;br&gt;teknisk sprit eller alkoholhaltigt&lt;br&gt;preparat varmed vidtagits åtgärd&lt;br&gt;enligt första stycket äger 10 kap. 2&lt;br&gt;och 3 §§ alkohollagen motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler för den som förvärvar, innehar,&lt;br&gt;forslar, döljer eller förvarar sådan&lt;br&gt;vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År gärning som avses i andra&lt;br&gt;stycket andra meningen att anse&lt;br&gt;som ringa döms inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök till brott som avses i&lt;br&gt;9 och 10 §§ dömes till ansvar&lt;br&gt;enligt 23 kap. brottsbalken. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte gärningar som&lt;br&gt;avses i 10 § andra stycket andra&lt;br&gt;meningen och endast gäller för-&lt;br&gt;värv eller innehav för personligt&lt;br&gt;bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till gärning&lt;br&gt;som avses i 9 och 10 §§ eller vid&lt;br&gt;försök som avses i första stycket,&lt;br&gt;äger 23 kap. 4 och 5 §§&lt;br&gt;brottsbalken motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning. Den till vilken teknisk sprit&lt;br&gt;eller alkoholhaltigt preparat, i&lt;br&gt;andra fall än som avses i 10 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1741.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:294.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dock vara fri från ansvar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avyttrats eller anskaffats for per- Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;sonligt bruk skall dock vara fri Bilaga 8&lt;br&gt;från ansvar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om Prop. 1998/99:134&lt;br&gt;tobaksskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 och 13 §§ lagen (1994:1563) om tobaks-&lt;br&gt;skatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande av upplagshavare eller av skatteupplag far återkallas av&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten, om förutsättningarna för godkännande inte&lt;br&gt;längre finns. Godkännande av upplagshavare far också återkallas om&lt;br&gt;ställd säkerhet inte längre är godtagbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om återkallelse gäller&lt;br&gt;omedelbart, om inte något annat&lt;br&gt;anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt tar emot&lt;br&gt;skattepliktiga varor från en god-&lt;br&gt;känd upplagshavare i ett annat EG-&lt;br&gt;land eller som yrkesmässigt från&lt;br&gt;tredje land importerar skatteplik-&lt;br&gt;tiga varor och som inte själv är&lt;br&gt;godkänd som upplagshavare, kan&lt;br&gt;hos beskattningsmyndigheten an-&lt;br&gt;söka om registrering som varu-&lt;br&gt;mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt tar emot&lt;br&gt;skattepliktiga varor från en god-&lt;br&gt;känd upplagshavare i ett annat EG-&lt;br&gt;land eller som yrkesmässigt från&lt;br&gt;tredje land importerar skatteplik-&lt;br&gt;tiga varor och som inte själv är&lt;br&gt;godkänd som upplagshavare, kan&lt;br&gt;hos beskattningsmyndigheten an-&lt;br&gt;söka om registrering som varu-&lt;br&gt;mottagare. Registrering får med-&lt;br&gt;delas den som med hänsyn till sina&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden och om-&lt;br&gt;ständigheterna i övrigt är lämplig&lt;br&gt;som registrerad varumottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrerad varumottagare skall ställa säkerhet för betalning av skatten&lt;br&gt;på de varor som han tar emot. Säkerheten skall uppgå till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar tio procent av den beräknade årliga skatten på varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 12 § om återkallelse tillämpas även på registrerad&lt;br&gt;varumottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 och 12 §§ lagen (1994:1564) om alkohol-&lt;br&gt;skatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande av upplagshavare eller av skatteupplag får återkallas av&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten, om förutsättningarna för godkännande inte&lt;br&gt;längre finns. Godkännande av upplagshavare får också återkallas om&lt;br&gt;ställd säkerhet inte längre är godtagbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om återkallelse gäller&lt;br&gt;omedelbart, om inte något annat&lt;br&gt;anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt tar emot&lt;br&gt;skattepliktiga varor från en god-&lt;br&gt;känd upplagshavare i ett annat EG-&lt;br&gt;land eller som yrkesmässigt från&lt;br&gt;tredje land importerar skatteplik-&lt;br&gt;tiga varor och som inte själv är&lt;br&gt;godkänd som upplagshavare, kan&lt;br&gt;hos beskattningsmyndigheten an-&lt;br&gt;söka om registrering som varu-&lt;br&gt;mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt tar emot&lt;br&gt;skattepliktiga varor från en god-&lt;br&gt;känd upplagshavare i ett annat EG-&lt;br&gt;land eller som yrkesmässigt från&lt;br&gt;tredje land importerar skatteplik-&lt;br&gt;tiga varor och som inte själv är&lt;br&gt;godkänd som upplagshavare, kan&lt;br&gt;hos beskattningsmyndigheten an-&lt;br&gt;söka om registrering som varu-&lt;br&gt;mottagare. Registrering får med-&lt;br&gt;delas den som med hänsyn till sina&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden och om-&lt;br&gt;ständigheterna i övrigt är lämplig&lt;br&gt;som registrerad varumottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrerad varumottagare skall ställa säkerhet för betalning av skatten&lt;br&gt;på de varor som han tar emot. Säkerheten skall uppgå till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar tio procent av den beräknade årliga skatten på varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 11 § om återkallelse tillämpas även på registrerad&lt;br&gt;varumottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:358.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 5 och 6 §§ lagen (1994:1776) om skatt&lt;br&gt;på energi skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande av upplagshavare eller av skatteupplag får återkallas av&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten, om förutsättningar för godkännande inte&lt;br&gt;längre finns. Godkännande av upplagshavare får också återkallas om&lt;br&gt;ställd säkerhet inte längre är godtagbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om återkallelse gäller&lt;br&gt;omedelbart, om inte något annat&lt;br&gt;anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan än upplagshavare kan an-&lt;br&gt;söka om registrering som varu-&lt;br&gt;mottagare hos beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten, om han i en yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs i Sverige&lt;br&gt;tar emot bränslen från en upplags-&lt;br&gt;havare i ett annat EG-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan än upplagshavare kan an-&lt;br&gt;söka om registrering som varu-&lt;br&gt;mottagare hos beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten, om han i en yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs i Sverige&lt;br&gt;tar emot bränslen från en upplags-&lt;br&gt;havare i ett annat EG-land. Regist-&lt;br&gt;rering får meddelas den som med&lt;br&gt;hänsyn till sina ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden och omständigheterna i&lt;br&gt;övrigt är lämplig som registrerad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varumottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrerad varumottagare skall ställa säkerhet för betalning av skatten&lt;br&gt;på de bränslen som han tar emot. Säkerheten skall uppgå till ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar tio procent av den beräknade årliga skatten på bränslena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § om återkallelse tillämpas även på registrerad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varumottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:359.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1995:450)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 § marknadsföringslagen (1995:450) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller om en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma&lt;br&gt;näringsidkare eller någon som&lt;br&gt;handlar på dennes vägnar uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet bryter&lt;br&gt;mot någon av bestämmelserna i&lt;br&gt;26 § andra stycket lokalradiolagen&lt;br&gt;(1993:120), 14 § första stycket&lt;br&gt;andra och tredje meningen tobaks-&lt;br&gt;lagen (1993:581), 4 kap. 10 §&lt;br&gt;alkohollagen (1994:1738) eller&lt;br&gt;7 kap. 3, 4 eller 10 § radio- och&lt;br&gt;TV-lagen (1996:844).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare får åläggas att betala en särskild avgift&lt;br&gt;(marknadsstömingsavgift), om näringsidkaren eller någon som handlar&lt;br&gt;på näringsidkarens vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot&lt;br&gt;någon bestämmelse i 5-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsidkare eller någon som&lt;br&gt;handlar på dennes vägnar uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet bryter&lt;br&gt;mot någon av bestämmelserna i&lt;br&gt;2 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1978:763) med vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker, 26 § andra stycket&lt;br&gt;lokalradiolagen (1993:120), 12 §&lt;br&gt;första stycket andra och tredje&lt;br&gt;meningen tobakslagen (1993:581)&lt;br&gt;eller 7 kap. 3, 4 eller 10 §£ radio-&lt;br&gt;och TV-lagen (1996:844).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra stycket gäller också en näringsidkare&lt;br&gt;som uppsåtligen eller av oaktsamhet väsentligt har bidragit till överträ-&lt;br&gt;delsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:861.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;T..1 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett&lt;br&gt;annat land inom Europeiska unionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1996:701) om Tullverkets befo-&lt;br&gt;genheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet föreligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den som utan erforderligt&lt;br&gt;tillstånd, eller med stöd av tillstånd&lt;br&gt;som föranletts av vilseledande&lt;br&gt;uppgift, från ett annat EU-land till&lt;br&gt;Sverige inför eller från Sverige till&lt;br&gt;ett sådant land utför en vara som&lt;br&gt;avses i 3 § 3, 5-8, 10 och 14,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. for den som utan erforderligt&lt;br&gt;tillstånd, eller med stöd av tillstånd&lt;br&gt;som föranletts av vilseledande&lt;br&gt;uppgift, eller i övrigt utan att ha&lt;br&gt;rätt till detta, från ett annat EU-&lt;br&gt;land till Sverige infor eller från&lt;br&gt;Sverige till ett sådant land utför en&lt;br&gt;vara som avses i 3 § 3, 5-8, 10 och&lt;br&gt;14,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som från ett annat EU-land till Sverige inför eller från&lt;br&gt;Sverige till ett sådant land utför en vara som avses i 3 § 1, 4, 9 och 11-13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Tullverket får med-&lt;br&gt;dela närmare föreskrifter om anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:79.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen&lt;br&gt;(1996:844)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § radio- och TV-lagen (1996:844)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förbud mot&lt;br&gt;reklam för alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror finns i lagen&lt;br&gt;(1978:763) med vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om marknadsföring av alko-&lt;br&gt;holdrycker och tobakslagen&lt;br&gt;(1993:581). Ett program får inte&lt;br&gt;sponsras av någon vars huvudsak-&lt;br&gt;liga verksamhet gäller tillverkning&lt;br&gt;eller försäljning av alkoholdrycker&lt;br&gt;eller tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förbud mot&lt;br&gt;reklam för alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror finns i 4 kap. alko-&lt;br&gt;hollagen (1994:1738) respektive&lt;br&gt;tobakslagen (1993:581). Ett pro-&lt;br&gt;gram får inte sponsras av någon&lt;br&gt;vars huvudsakliga verksamhet&lt;br&gt;gäller tillverkning eller försäljning&lt;br&gt;av alkoholdrycker eller tobaks-&lt;br&gt;varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;br&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol-&lt;br&gt;varor, tobaksvaror och mineraloljeprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 § och 3 kap. 1 § lagen (1998:506)&lt;br&gt;om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror&lt;br&gt;och mineraloljeprodukter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alkohol- eller tobaksvara får inte lämnas ut om det är sannolikt att&lt;br&gt;varan är avsedd att bjudas ut till försäljning i Sverige och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som gör anspråk på en&lt;br&gt;alkoholvara inte har tillverknings-&lt;br&gt;eller partihandelstillstånd enligt&lt;br&gt;alkohollagen (1994:1738) eller&lt;br&gt;föreskrivet tillstånd för försäljning&lt;br&gt;enligt lagen (1961:181) om för-&lt;br&gt;säljning av teknisk sprit m.m. för&lt;br&gt;varan i fråga, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det är uppenbart att en tobaksvara är avsedd att bjudas ut till försälj-&lt;br&gt;ning i strid med 11 § tobakslagen (1993:581) eller 4 § lagen (1994:1563)&lt;br&gt;om tobaksskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om första stycket inte är&lt;br&gt;tillämpligt får alkoholvara och&lt;br&gt;tobaksvara inte lämnas ut till den&lt;br&gt;som är under 20 år vad avser&lt;br&gt;alkoholvara och under 18 år vad&lt;br&gt;avser tobaksvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som gör anspråk på en&lt;br&gt;alkoholvara inte är berättigad att&lt;br&gt;bedriva partihandel enligt alko-&lt;br&gt;hollagen (1994:1738) eller inte har&lt;br&gt;föreskrivet tillstånd för försäljning&lt;br&gt;enligt lagen (1961:181) om för-&lt;br&gt;säljning av teknisk sprit m.m. för&lt;br&gt;varan i fråga, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om första stycket inte är&lt;br&gt;tillämpligt får alkoholvaror inte&lt;br&gt;lämnas ut till den som saknar rätt&lt;br&gt;att föra in varan enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i alkohollagen eller lagen&lt;br&gt;om försäljning av teknisk sprit&lt;br&gt;m.m., och tobaksvaror inte lämnas&lt;br&gt;ut till den som är under 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket får undersöka postförsändelser, såsom paket och brev, för&lt;br&gt;att kontrollera om de innehåller alkohol- eller tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana försändelser får öppnas om det finns anledning att anta att de&lt;br&gt;innehåller sådana varor som nämns i första stycket samt om de finns hos&lt;br&gt;Tullverket eller på utväxlingspostkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en försändelse innehåller ett förtroligt meddelande skall detta&lt;br&gt;omedelbart tillslutas och vidarebefordras till mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försändelse öppnats skall mottagaren och, om det är möjligt,&lt;br&gt;avsändaren underrättas så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mottagaren av en alkohol- Om mottagaren av en alkohol-&lt;br&gt;vara som påträffas i en postförsän- vara som påträffas i en postförsän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:79.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delse inte har partihandels- eller&lt;br&gt;tillverkningstillstånd enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 4 kap. 2 § alko-&lt;br&gt;hollagen (1994:1738), eller inte&lt;br&gt;fyllt 20 år, skall varan sändas åter&lt;br&gt;till avsändaren. Detsamma gäller&lt;br&gt;om försändelsen innehåller en&lt;br&gt;tobaksvara och mottagaren är&lt;br&gt;under 18 år. Om avsändaren är&lt;br&gt;okänd, eller om det av annan an-&lt;br&gt;ledning inte finns möjlighet att&lt;br&gt;återsända varan, skall denna tas&lt;br&gt;om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delse saknar rätt att föra in varan&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i alkohol-&lt;br&gt;lagen (1994:1738) eller lagen&lt;br&gt;(1961:181) om försäljning av tek-&lt;br&gt;nisk sprit m.m. skall varan sändas&lt;br&gt;åter till avsändaren. Detsamma&lt;br&gt;gäller om försändelsen innehåller&lt;br&gt;en tobaksvara och mottagaren är&lt;br&gt;under 18 år. Om avsändaren är&lt;br&gt;okänd, eller om det av annan an-&lt;br&gt;ledning inte finns möjlighet att&lt;br&gt;återsända varan, skall denna tas&lt;br&gt;om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-05-20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;br&gt;Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 29 april 1999 (Socialdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i marknadsföringslagen (1995:450),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid&lt;br&gt;Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av trans-&lt;br&gt;porter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Christian Groth.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i alkohollagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna syftar delvis till att anpassa svensk alkohol-&lt;br&gt;lagstiftning till EG-rätten sådan denna framträder efter domen i Franzén-&lt;br&gt;målet. Förslagen innebär också att föreskrifterna i 1978 års lag med vissa&lt;br&gt;bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker förs över till alko-&lt;br&gt;hollagen och dessutom skärps i ett visst avseende, nämligen när det gäller&lt;br&gt;marknadsföring som avser bam och ungdom. Också dessa regler måste&lt;br&gt;bedömas med hänsyn till EG-rätten. Det kan i olika lagstiftningsärenden&lt;br&gt;råda en viss tvekan om vilken ståndpunkt EG-domstolen i en framtid kan&lt;br&gt;ta till den föreslagna lagstiftningen. Är tveksamheten stark kan det finnas&lt;br&gt;skäl att avstå från förslagen. I förevarande fall är emellertid enligt Lag-&lt;br&gt;rådets mening situationen inte sådan att det finns skäl att av hänsyn till&lt;br&gt;EG-rätten avhålla sig från att genomföra de förslagna ändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som gäller förbud mot oriktiga eller vilseledande&lt;br&gt;ursprungsbeteckningar, har hämtats från lagen (1978:763) med vissa&lt;br&gt;bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker. Den lagen avser&lt;br&gt;endast marknadsföring till konsumenter. Om det är meningen att samma&lt;br&gt;begränsning skall gälla även fortsättningsvis bör detta framgå av lag-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;texten, på sätt som sker i 4 kap. 8, 10 och 11 §§ där det bland annat talas&lt;br&gt;om ”marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens placering som sista paragraf i alkohollagens 1 kap.,&lt;br&gt;efter en allmänt inledande bestämmelse och sju paragrafer med definitio-&lt;br&gt;ner, kan ifrågasättas. Även om det grundläggande syftet bakom stadgan-&lt;br&gt;det är att skydda varumärkesinnehavaren, och inte konsumenten (jfr dock&lt;br&gt;sista stycket i paragrafen), synes dess naturliga placering vara tillsam-&lt;br&gt;mans med de föreslagna bestämmelserna om marknadsföring i 4 kap. 8-&lt;br&gt;12 §§. Enligt Lagrådets mening kan den, på grund av sin speciella&lt;br&gt;karaktär, lämpligen tas in som 13 §, efter de övriga bestämmelserna i&lt;br&gt;kapitlet. Görs en ändring leder det till följdändringar dels i 8 kap. 1 a §,&lt;br&gt;dels i ingressen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet förordar nedan under 7 kap. kan den i lagrådsremissen&lt;br&gt;föreslagna sista meningen i 7 kap. 2 §, som innehåller ett förtydligande&lt;br&gt;av 4 kap. 1 §, lämpligen flyttas till ett nytt andra stycke i förevarande&lt;br&gt;paragraf. Stycket kan då inledas ”Av första stycket följer —”,&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I slutet av andra stycket talas om att ”rätten att bedriva verksamheten&lt;br&gt;återkallats”. Eftersom det är ”godkännande eller registrering som avses i&lt;br&gt;1 § första stycket” som återkallas bör i stället det uttrycket användas, i&lt;br&gt;likhet med vad som sker i inledningen till första stycket i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Begreppet ”ungdomar” i paragrafen är diffust. Bestämmelsen skall&lt;br&gt;emellertid ytterst tillämpas av domstol enligt sedvanliga tolkningsprinci-&lt;br&gt;per. Lagrådet vill därför inte påfordra ytterligare avgränsning av begrep-&lt;br&gt;pet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen skall, vid tillämpning av marknadsföringslagen, en&lt;br&gt;handling som strider mot 8-11 §§ anses vara otillbörlig mot konsumen-&lt;br&gt;ter. Sedan de s.k. gåvoförbuden i 3 kap. 5 § alkohollagen flyttats till 9 § i&lt;br&gt;förevarande kapitel omfattas emellertid också marknadsföring gentemot&lt;br&gt;näringsidkare. Regeln i 12 § bör därför kompletteras med att en sådan&lt;br&gt;handling som avses även kan vara otillbörlig mot näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap., rubriken samt 1, 2 och 18 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet uppges enligt sin rubrik behandla förutom tillverkningstillstånd&lt;br&gt;och inköpstillstånd även ”rätt till partihandel”. De bestämmelser om rätt&lt;br&gt;till partihandel som ges är emellertid fa och delvis innehållslösa. Dels ges&lt;br&gt;två hänvisningar, i 1 och 18 §§, till lagen om alkoholskatt. Motsvarande&lt;br&gt;hänvisning har läsaren redan erhållit i 4 kap. 1 §. Dels ges i 2 § ett för-&lt;br&gt;tydligande av 4 kap. 1 §. Det förtydligandet kan bättre placeras i den&lt;br&gt;paragraf det gäller. Lagrådet föreslår därför, att orden ”rätt till parti-&lt;br&gt;handel” i rubriken samt fjärde stycket i 1 §, sista meningen i 2 § och sista&lt;br&gt;stycket i 18 § utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening innebär definitionerna av sprit, spritdrycker och&lt;br&gt;vin i 1 kap. 2, 4 och 5 §§ ett cirkelresonemang som medför att i vart fall i&lt;br&gt;straffrättsliga sammanhang en dryck som innehåller högst 22 volym-&lt;br&gt;procent alkohol inte kan betraktas som sprit (se också Svea hovrätt, avd.&lt;br&gt;8, dom den 29 december 1998 i mål B 1969/98). Sådana drycker faller&lt;br&gt;därför inte under ansvarsbestämmelsen i förevarande paragraf, dock med&lt;br&gt;det viktiga undantaget att ansvarsbestämmelsen omfattar också mäsk som&lt;br&gt;är avsedd för olovlig tillverkning av sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren anförs som exempel på gärning som kan&lt;br&gt;anses ringa och därför enligt 10 kap. 8 § vara straffri det fallet att någon&lt;br&gt;blir bjuden på olovligt tillverkad sprit. En sådan konsumtion är emellertid&lt;br&gt;att hänföra till bruk och inte till innehav och därför inte kriminaliserad&lt;br&gt;enligt förslaget, i likhet med vad som gäller om bruk av hälsofarliga&lt;br&gt;varor men i motsats till vad som gäller om bruk av narkotika eller dop-&lt;br&gt;ningsmedel. Att så är fallet framgår av Högsta domstolens praxis rörande&lt;br&gt;konsumtion av narkotika, innan bruket blev kriminaliserat, se NJA 1983&lt;br&gt;s. 887, jfr s. 893.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill anmärka att enligt 5 § narkotikastrafflagen undantas gär-&lt;br&gt;ning som endast innefattar innehav från tillämpningen av medverkans-&lt;br&gt;bestämmelsema. Undantaget har motiverats med att medverkan till inne-&lt;br&gt;hav torde kunna beivras i tillräcklig omfattning genom att gärningen är&lt;br&gt;straffbar enligt andra bestämmelser i narkotikastrafflagen (se NJA II&lt;br&gt;1968 s. 838). Lagrådet finner inte anledning föreslå motsvarande&lt;br&gt;begränsning i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2. Om vad som anförts under 7 kap. godtas bör orden ”skall i mot-&lt;br&gt;svarande omfattning gälla som rätt till partihandel enligt denna lag” bytas&lt;br&gt;ut mot ”skall efter ikraftträdandet fortfarande gälla,”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om punktskattekontroll av&lt;br&gt;transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineralolje-&lt;br&gt;produkter&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 16 § och 3 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Här bör övervägas om det inte i 2 kap. 16 § andra stycket och 3 kap. 1 §&lt;br&gt;femte stycket bör införas en uttrycklig hänvisning till de bestämmelser i&lt;br&gt;alkohollagen - 4 kap. 2 § - och lagen om försäljning av teknisk sprit&lt;br&gt;m.m. - 4 § - som är aktuella i fråga om införsel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 juni 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Freivalds, Schori, Winberg, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,&lt;br&gt;Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon,&lt;br&gt;Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Engqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition Vissa alkoholfrågor, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upp-&lt;br&gt;repar ett norm-&lt;br&gt;givningsbemyn-&lt;br&gt;digande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande&lt;br&gt;EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;alkohollagen&lt;br&gt;(1994:1738)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1994:1563)&lt;br&gt;om tobaksskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1994:1564)&lt;br&gt;om alkoholskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1994:1776)&lt;br&gt;om skatt på energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1996:701) om&lt;br&gt;Tullverkets befogen-&lt;br&gt;heter vid Sveriges&lt;br&gt;gräns mot ett annat&lt;br&gt;land inom Europeiska&lt;br&gt;unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 och 22 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0012 m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L012 m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0012 m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157E (EG-fördraget)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;394R3381 m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1998:506) om&lt;br&gt;punktskattekontroll av&lt;br&gt;transporter m.m. av&lt;br&gt;alkoholvaror, tobaks-&lt;br&gt;varor och mineral-&lt;br&gt;oljeprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0012 m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 58012, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>dels att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>dels att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:SoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>dels att riksdagen godkänner  10. vad regeringen föreslår om finansieringen av  Alkoholinspektionen, (avsnitt 9.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:SoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>dels att riksdagen godkänner  10. vad regeringen föreslår om finansieringen av  Alkoholinspektionen, (avsnitt 9.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>dels att riksdagen godkänner de förslagna riktlinjerna för 11. detaljhandelsbolagets öppethållande (avsnitt 12.1), 12. Oberoende alkoholsamarbetet - OAS (avsnitt 13.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>dels att riksdagen godkänner de förslagna riktlinjerna för 11. detaljhandelsbolagets öppethållande (avsnitt 12.1), 12. Oberoende alkoholsamarbetet - OAS (avsnitt 13.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall till punkt 11, avslag på punkt 12.</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:SoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-05-28 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-06-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-06-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-06-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-09-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:58:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM03134</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:58:59</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:SoU4</uppgift>
<ref_dok_id>GN01SoU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa alkoholfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Chatrine Pålsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Chatrine Pålsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Chris Heister  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Chris Heister  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elver Jonsson  (FP) och Göran Magnusson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elver Jonsson  (FP) och Göran Magnusson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elver Jonsson  m.fl. (FP, MP, V, KD, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elver Jonsson  m.fl. (FP, MP, V, KD, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunnar Axén  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunnar Axén  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Magnusson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Magnusson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Magnusson  m.fl. (S, C, V, KD, FP, MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Magnusson  m.fl. (S, C, V, KD, FP, MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenneth Johansson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenneth Johansson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kerstin Heinemann  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kerstin Heinemann  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Elinderson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Elinderson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Reynoldh Furustrand  och Nils-Göran Holmqvist  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Reynoldh Furustrand  och Nils-Göran Holmqvist  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Thomas Julin  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Thomas Julin  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Yvonne Oscarsson  m.fl. (V, KD, C, FP, S, MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:134&lt;br/&gt;
Vissa alkoholfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02So7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Oscarsson  m.fl. (V, KD, C, FP, S, MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>