<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285354</hangar_id>
 <dok_id>GM03131</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>131</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:131</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>131</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-05-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:01</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ny svensk filmpolitik</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03131/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03131</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM03131</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:131&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ny svensk filmpolitik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 31 maj 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas ett nytt filmavtal, 2000 års filmavtal, med en&lt;br&gt;rad förändringar och kraftiga förstärkningar av nuvarande stöd till pro-&lt;br&gt;duktion och visning av svensk film. 1993 års finansieringsavtal for Stif-&lt;br&gt;telsen Svenska Filminstitutet (Filminstitutet) löper ut den 31 december&lt;br&gt;1999. Staten, filmbranschen, Sveriges Television AB och TV 4 AB&lt;br&gt;(publ.) har i april 1999 enats om 2000 års filmavtal, som skall träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 2000 och gälla till och med den 31 december 2004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att alla filmpolitiska stöd som hanteras av&lt;br&gt;Filminstitutet skall regleras i 2000 års filmavtal. Därmed upphör den nu-&lt;br&gt;varande uppdelningen mellan å ena sidan stöd till svensk filmproduktion&lt;br&gt;m.m. som finansieras och regleras i 1993 års finansieringsavtal och å&lt;br&gt;andra sidan den filmkulturella och regionala verksamhet som finansieras&lt;br&gt;av staten och som regleras utanför avtalets ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000 års filmavtal innebär en kraftig förstärkning av produktionsstö-&lt;br&gt;den till svensk film, liksom en kraftfull satsning på lanseringsstöd, stöd&lt;br&gt;till distribution av parallellkopior och stimulansbidrag till biografägare&lt;br&gt;for visning av svensk film. Vidare omfattar avtalet ett ökat stöd till vis-&lt;br&gt;ningsorganisationer och regional verksamhet samt medel för internatio-&lt;br&gt;nell lansering av svensk film, stöd till textning på svenska av film och&lt;br&gt;video och till syntolkning, liksom medel for bevarandet och tillgänglig-&lt;br&gt;görandet av det svenska filmarvet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.............................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund..........................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalsmodellen i svensk filmpolitik...................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande filmpolitiska stöd..............................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993 års finansieringsavtal...............................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd till filmkulturell verksamhet.....................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd till regionala resurscentrum......................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstnärsnämndens filmstöd...........................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Filmutredningen..................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorian Publikrelaterat filmstöd..............................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inriktningen på insatserna för filmen.............................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett samlat filmavtal........................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000 års filmavtal...........................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handlingsoffentlighet.....................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser.............................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Ny svensk filmpolitik&lt;br&gt;(SOU 1998:142)....................................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Ny svensk filmpolitik (SOU 1998:142)&lt;br&gt;och promemorian Publikrelaterat filmstöd............................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 2000 års filmavtal...................................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 maj 1999...........60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om&lt;br&gt;ett samlat filmavtal (avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i april 1998 att tillkalla en särskild utredare med&lt;br&gt;uppgift att lämna forslag till hur ett framtida stöd till svensk filmproduk-&lt;br&gt;tion och därmed sammanhängande verksamheter skall utformas. Utifrån&lt;br&gt;de åtgärder som föreslogs skulle utredaren pröva förutsättningarna for&lt;br&gt;såväl en fortsatt avtalsmodell for finansiering av stödet till svensk film-&lt;br&gt;produktion, som en finansiering utan ett avtal (jfr skr. 1997/98:171).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Kulturdepartementet förordnade i maj 1998 författaren Per&lt;br&gt;Olov Enquist som särskild utredare. I november 1998 överlämnade utre-&lt;br&gt;daren slutbetänkandet Ny svensk filmpolitik (SOU 1998:142). Förslagen&lt;br&gt;i betänkandet syftar till att skapa en stark infrastruktur med oberoende&lt;br&gt;producenter, ett klimat med ekonomiska förutsättningar och stimulans&lt;br&gt;från förproduktion till tiden efter filmens premiär. En sammanfattning av&lt;br&gt;utredarens överväganden och förslag finns i avsnitt 3.3 nedan och i&lt;br&gt;bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som komplement till betänkandet har Kulturdepartementet utarbetat&lt;br&gt;promemorian Publikrelaterat filmstöd (dnr Kul998/2434/Ko). En sam-&lt;br&gt;manfattning av promemorian finns i avsnitt 3.4 nedan. Betänkandet och&lt;br&gt;promemorian har remissbehandlats. Betänkandet har däremot i den del&lt;br&gt;som avser förslag om en Film- och TV-fond inte remissbehandlats. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanser som yttrat sig finns i bilaga 2. En sam-&lt;br&gt;manställning av remissvaren finns tillgänglig i Regeringskansliet, Kul-&lt;br&gt;turdepartementet (dnr Kul998/2434/Ko).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1998 inleddes överläggningar mellan staten, filmbranschen&lt;br&gt;(Föreningen Sveriges Filmproducenter, Sveriges Filmuthyrareförening&lt;br&gt;u.p.a., Sveriges Biografägareförbund, Folkets Husföreningamas Riks-&lt;br&gt;organisation samt Riksföreningen Våra Gårdar) och TV-företagen&lt;br&gt;Sveriges Television AB och TV 4 AB (publ.) om ett nytt avtal när 1993&lt;br&gt;års finansieringsavtal för Stiftelsen Svenska Filminstitutet löper ut den 31&lt;br&gt;december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna enades i januari 1999 om ett avtal om tillägg till 1993 års&lt;br&gt;finansieringsavtal för Stiftelsen Svenska Filminstitutet och 1998 års avtal&lt;br&gt;om dess förlängning. Tillägget omfattar en bestämmelse med övergångs-&lt;br&gt;regler för efterhandsstödet under år 2000 om ett nytt avtal träder i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 2000. Syftet med tillägget är att motverka att svensk film-&lt;br&gt;produktion hämmas av oklarheter om vilka förutsättningar som kommer&lt;br&gt;att gälla för filmer med inspelningsstart under år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har i april 1999 enats om ett nytt filmavtal, 2000 års filmavtal,&lt;br&gt;som skall träda i kraft den 1 januari 2000 och gälla till och med den 31&lt;br&gt;december 2004. Avtalet har från statens sida ingåtts med förbehåll för&lt;br&gt;regeringens godkännande. Parterna är vidare eniga om att en förutsätt-&lt;br&gt;ning för avtalets giltighet är att Europeiska gemenskapens kommission&lt;br&gt;godkänner stödformerna. 2000 års filmavtal redovisas i sin helhet i&lt;br&gt;bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis redovisas avtalsmodellen i svensk filmpolitik samt nuva-&lt;br&gt;rande filmpolitiska stöd. Vidare lämnas en kortare redogörelse av forsla-&lt;br&gt;gen i Filmutredningen och i promemorian Publikrelaterat filmstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Avtalsmodellen i svensk filmpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första svenska filmavtalet slöts år 1963 mellan staten och filmbran-&lt;br&gt;schen i form av Föreningen Sveriges Filmproducenter, Sveriges Film-&lt;br&gt;uthyrareförening u.p.a., Sveriges Biografagareförbund, Folkets Hus-&lt;br&gt;föreningarnas Riksorganisation och Riksföreningen Våra Gårdar. Den&lt;br&gt;nöjesskatt på 25 procent som biograferna dittills hade betalat ersattes&lt;br&gt;med en biografavgift, som innebär att en tioprocentig avgift på varje för-&lt;br&gt;såld biografbiljett tillfaller filmavtalet. Intäkterna från 1963 års filmavtal&lt;br&gt;fördelades av Filminstitutet som produktionsstöd samt till filmkulturell&lt;br&gt;verksamhet i form av visningsfrämjande åtgärder, bibliotek, arkiv m.m.&lt;br&gt;Avtalstiden för det första filmavtalet var hela 20 år. Under avtalsperioden&lt;br&gt;gjordes dock en del förändringar av produktionsstöden. Staten började år&lt;br&gt;1973 ge direkta bidrag till avtalets ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1982 års film- och videoavtal innebar att avtalskretsen utökades med&lt;br&gt;företrädare för videobranschen. Deras bidrag till avtalet var en avgift på&lt;br&gt;hyr- och köpkassetter. Staten medgav samtidigt att videobranschen redu-&lt;br&gt;cerade kassettskatten med de belopp som betalades till avtalet. 1982 års&lt;br&gt;avtal omfattade liksom tidigare olika former av produktionsstöd samt&lt;br&gt;medel för filmkulturell verksamhet. Avtalet träffades för en period på nio&lt;br&gt;år. År 1991 förlängdes 1982 års avtal i ytterligare 18 månader. Avtals-&lt;br&gt;kretsen utökades med nya organisationer från videobranschen som en&lt;br&gt;följd av att branschen omorganiserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nuvarande avtalet, 1993 års finansieringsavtal för Stiftelsen&lt;br&gt;Svenska Filminstitutet, utökades avtalskretsen till att även omfatta TV-&lt;br&gt;företagen Sveriges Television AB och Nordisk Television AB,&lt;br&gt;nuvarande TV 4 AB (publ.). Sveriges Television hade dock sedan år&lt;br&gt;1975 haft ett separat avtal med Filminstitutet. En viktig principiell för-&lt;br&gt;ändring i 1993 års avtal var att de filmpolitiska insatserna delades upp i&lt;br&gt;två delar. Produktionsstöden finansierades via avtalet, medan stödet till&lt;br&gt;den filmkulturella verksamheten helt finansierades av staten och reglera-&lt;br&gt;des utanför avtalets ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalstiden sattes till utgången av år 1998, med ett års uppsägningstid.&lt;br&gt;I december 1997 sades avtalet upp av två av parterna, nämligen Sveriges&lt;br&gt;Videodistributörers Förening och Videohandelns Samarbetsorganisation.&lt;br&gt;Sedan dessa organisationer meddelat att de inte var beredda att delta i en&lt;br&gt;förlängning av nuvarande avtal, träffade övriga parter utom videobran-&lt;br&gt;schen i februari 1998 ett avtal om förlängning av 1993 års avtal, i första&lt;br&gt;hand t.o.m. den 31 december 1999 Q fr skr. 1997/98:171).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande filmpolitiska stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande stödet till svensk film omfattar produktionsstöd och andra&lt;br&gt;branschrelaterade stöd inom ramen for 1993 års finansieringsavtal för&lt;br&gt;Stiftelsen Svenska Filminstitutet, stöd till filmkulturell verksamhet samt&lt;br&gt;stöd till regionala resurscentrum for film och video. Därutöver disponerar&lt;br&gt;Konstnärsnämnden statliga medel for stöd till produktion av kortfilm.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993 års finansieringsavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sjuttiofem procent av de medel som är tillgängliga för produktionsstöd&lt;br&gt;till svensk film skall användas till förhandsstöd enligt 1993 års finansie-&lt;br&gt;ringsavtal. Stödet får täcka högst sjuttio procent av en films produktions-&lt;br&gt;kostnad och stödbeloppet får högst vara 8 miljoner kronor per film.&lt;br&gt;Stödbeloppet får dock årligen justeras av Filminstitutet och det är för&lt;br&gt;närvarande högst 9 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med långfilm avses i första hand film som har en visningstid motsva-&lt;br&gt;rande 2000 meter i 35 mm format. En film anses som svensk under förut-&lt;br&gt;sättning att filmen har en svensk producent och att den svenska insatsen&lt;br&gt;av artistiska medarbetare är av påtaglig betydelse. En film som inte har&lt;br&gt;en svensk producent är ändå att anse som svensk under förutsättning att&lt;br&gt;dels den svenska kapitalinsatsen uppgår till tjugo procent av produk-&lt;br&gt;tionskostnaden och dels den svenska insatsen av artistiska medarbetare är&lt;br&gt;av påtaglig betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förhandsstöd fattas av styrelsen efter förslag från olika kon-&lt;br&gt;sulenter. Efterhandsstödet är ett automatiskt stöd som utgår till svenska&lt;br&gt;långfilmer som inom ett år efter premiären setts av minst 30 000 beta-&lt;br&gt;lande biografbesökare i Sverige. När denna gräns är nådd utbetalas&lt;br&gt;4 miljoner kronor till filmens producent. Därefter betalas stödet ut kvar-&lt;br&gt;talsvis upp till 110 000 åskådare. Film som erhållit mindre än 9 miljoner&lt;br&gt;kronor i förhandsstöd kan tilldelas efterhandsstöd tills det sammanlagda&lt;br&gt;stödbeloppet uppgår till 9 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna i 1993 års finansieringsavtal och 1998 års avtal om dess för-&lt;br&gt;längning träffade i januari 1999 ett tilläggsavtal. Enligt detta skall lång-&lt;br&gt;film med inspelningsstart under år 1999 vara berättigad till efterhands-&lt;br&gt;stöd enligt 1993 års avtal under år 2000 även om ett nytt finansierings-&lt;br&gt;avtal träder i kraft den 1 januari 2000. Stödet, som skall utgå ur de medel&lt;br&gt;som inflyter till stiftelsen under år 2000, skall beräknas på det antal be-&lt;br&gt;talande biografbesökare som har sett filmen senast den 31 december&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års avtal omfattar även stöd till distribution och visning. Stöd till&lt;br&gt;biografupprustning ges i första hand för upprustning av projektorer och&lt;br&gt;ljudanläggning. Ett krav är att det görs en likvärdig insats från lokala in-&lt;br&gt;tressenter, t.ex. biografagaren eller kommunen, med minst 50 procent av&lt;br&gt;kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till parallelldistribution syftar till att människor på mindre och&lt;br&gt;medelstora orter snabbare skall få tillgång till aktuella och efterfrågade&lt;br&gt;filmer. Parallellkopioma skall komplettera distributörernas egna kopior.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalet skall stöd lämnas till samarbete mellan filmbranschen&lt;br&gt;och TV-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en protokollsanteckning till avtalet förutsätter staten att Filminstitutet&lt;br&gt;fortsätter det internationella samarbetet inom Nordiska Film- och TV-&lt;br&gt;fonden och Europarådets samproduktionsfond Eurimages samt inom&lt;br&gt;EU:s Media-program. För information om EU:s arbete och stöd inom&lt;br&gt;filmområdet finns också en MediaDesk vid Filminstitutet som finansieras&lt;br&gt;delvis med svenska medel, delvis med EU-medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1999 har staten anvisat 61,5 miljoner kronor för stöd till film-&lt;br&gt;produktion m.m. inom ramen för 1993 års finansieringsavtal. Avtalet&lt;br&gt;beräknas sammanlagt omsätta 177 miljoner kronor under innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2.2 Stöd till filmkulturell verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Staten bidrar även till Filminstitutets filmkulturella verksamhet, som&lt;br&gt;dessutom finansieras med vissa egna intäkter hos institutet. Syftet är att&lt;br&gt;främja bevarandet och tillgängliggörandet av filmer och material av film-&lt;br&gt;och kulturhistoriskt intresse för forskning och för allmänheten samt att&lt;br&gt;främja spridning och visning av värdefull film. En del av den filmkultu-&lt;br&gt;rella verksamheten avser olika former av administration, ledning och&lt;br&gt;ekonomi. I övrigt redovisas verksamheten efter den interna organisation&lt;br&gt;som gäller för Filminstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdelningen Cinematek &amp;amp; Information har som sitt främsta uppdrag&lt;br&gt;att bevara och tillgängliggöra filmarvet samt att svara för intern och ex-&lt;br&gt;tern information. Filmarkivet rymmer s.k. säkerhetsmaterial av alla&lt;br&gt;svenska filmer som far produktionsbidrag. Arkivet tar även hand om en&lt;br&gt;betydande del av de kopior av internationella filmer som visas på biogra-&lt;br&gt;fernas ordinarie repertoar. Samlingarna omfattade år 1998 drygt 18 000&lt;br&gt;titlar. Verksamheten med dokumentation omfattar bibliotek, klipparkiv&lt;br&gt;och bildarkiv. Liksom filmarkivet är dessa samlingar viktiga för såväl&lt;br&gt;forskare och studenter som för allmänheten. Avdelningen arbetar även&lt;br&gt;med filmrestaurering för att rädda den svenska filmskatten. Den särskilda&lt;br&gt;färgfilmsrestaureringen omfattar svenska långfilmer producerade under&lt;br&gt;perioden 1953-1979. En annan viktig uppgift är att överföra svensk film&lt;br&gt;på nitrat till säkerhetsmaterial. Cinemateket visar klassiker, retrospek-&lt;br&gt;tiver, temaserier och ny utländsk film som inte får kommersiell distribu-&lt;br&gt;tion samt ordnar seminarier. Huvuddelen av filmerna som visas kommer&lt;br&gt;från Filminstitutets eget arkiv, men en stor del lånas från internationella&lt;br&gt;filmarkiv. För att öka intresset för svensk film bedriver Filminstitutet&lt;br&gt;informationsverksamhet, bl.a. genom den årliga Filmgalan där årets&lt;br&gt;Guldbaggar delas ut, genom utgivningen av Filmårsboken samt genom&lt;br&gt;intern och extern information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den huvudsakliga uppgiften för avdelningen Film &amp;amp; Publik är att&lt;br&gt;stärka filmens roll i kulturlivet genom stimulans av film- och biograflivet&lt;br&gt;och främjande av ett brett utbud av film på biograferna. Avdelningen&lt;br&gt;ansvarar för handläggningen av olika stöd som styrelsen fattar beslut om.&lt;br&gt;Stöd fördelas till visningsorganisationer och till filmfestivaler som verkar&lt;br&gt;på ett nationellt plan och som arbetar för att nå ut till en bred publik med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvalitetsfilm. Stöd lämnas även till import och lansering av kvalitetsfilm&lt;br&gt;som bedöms ha svårigheter att hävda sig kommersiellt och till lokal film-&lt;br&gt;kulturell verksamhet för barn och ungdom (skolbioverksamhet). För att&lt;br&gt;stimulera biografagare på små och medelstora orter att förnya sin reper-&lt;br&gt;toar, inte minst för att i högre grad visa svensk och europeisk film, för-&lt;br&gt;delas stöd till breddning av biografrepertoaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdelningen Utland &amp;amp; Festival samordnar Filminstitutets internatio-&lt;br&gt;nella aktiviteter. Framför allt omfattar verksamheten spridning av svensk&lt;br&gt;film genom festivaldeltagande och anordnande av filmveckor med&lt;br&gt;svensk film. Informationsmaterial produceras för den utländska markna-&lt;br&gt;den, bl.a. ges en årsbok över svenska filmer ut på engelska. Avdelningen&lt;br&gt;sköter även viss försäljning av kortfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år 1999 har 57 910 000 kronor anvisats för Filminstitutets film-&lt;br&gt;kulturella verksamhet. Därtill har 5 miljoner kronor anvisats till rege-&lt;br&gt;ringens disposition för att möjliggöra ett fortsatt restaureringsarbete av&lt;br&gt;svensk färgfilm från perioden 1953-1979 (jfr prop. 1998/99:1, utg.omr.&lt;br&gt;17). Regeringen har i februari 1999 beviljat Filminstitutet dessa medel&lt;br&gt;för det fortsatta restaureringsarbetet enligt den plan som institutet utar-&lt;br&gt;betat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2.3 Stöd till regionala resurscentrum&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Staten lämnar ett särskilt stöd till regionala resurscentrum för film och&lt;br&gt;video (jfr prop. 1996/97:3). År 1997 anvisades 4,5 miljoner kronor. Där-&lt;br&gt;efter har anslaget ökat med 4,5 miljoner kronor per år och det uppgår&lt;br&gt;innevarande år till 13,5 miljoner kronor. Stödet fördelas i år till sexton&lt;br&gt;olika filmcentrum över hela landet och det syftar till att främja regional&lt;br&gt;och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på verksamhet riktad till barn&lt;br&gt;och ungdom. I begränsad utsträckning kan medel användas för produk-&lt;br&gt;tion och distribution av kort- och dokumentärfilm. För att beviljas stöd&lt;br&gt;krävs en regional motprestation som minst motsvarar det belopp som&lt;br&gt;erhålls från Filminstitutet. Regeringen fastställer årligen vilka regioner&lt;br&gt;som skall kunna få stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2.4 Konstnärsnämndens filmstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1989 disponerar Konstnärsnämnden särskilda medel för stöd till&lt;br&gt;produktion av kortfilm. Motivet till att detta stöd infördes var ett ökat&lt;br&gt;behov av stöd till filmproduktion utöver det stöd som fördelas av Filmin-&lt;br&gt;stitutet. För att öka den konstnärliga yttrandefriheten och mångfalden&lt;br&gt;behövdes ett organ som kunde ge bidrag till experimentell film, utan att&lt;br&gt;det samtidigt förutsattes att försöken i varje enskilt fall skulle resultera i&lt;br&gt;en visningsfardig produkt. Stöd får lämnas till konstnärer som kan visa&lt;br&gt;ett dokumenterat arbete av god konstnärlig kvalitet. Innevarande år har&lt;br&gt;anslaget tillförts 2 miljoner kronor (jfr prop. 1997/98:87, bet.&lt;br&gt;1998/99:KrUl, rskr. 1998/99:55) och uppgår därmed till sammanlagt&lt;br&gt;4 493 000 kronor. Från anslaget får medel utbetalas till Stiftelsen Film-&lt;br&gt;forum för uppbyggnad av en organisation för rådgivning och distribution&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om film- och videokonst. Medel får även utbetalas till Arkivet för&lt;br&gt;ljud och bild och Stiftelsen Filmforum for ett fortsatt arbete kring doku-&lt;br&gt;mentation och bevarande av experimentell film- och videokonst.&lt;br&gt;Förslaget i denna proposition omfattar inte Konstnärsnämndens filmstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Filmutredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningen föreslår i betänkandet Ny svensk filmpolitik (SOU&lt;br&gt;1998:142) kraftigt förstärkta insatser för svensk film och flera föränd-&lt;br&gt;ringar av nuvarande filmpolitiska stöd. Sju olika stödformer till svensk&lt;br&gt;filmproduktion föreslås. Stöden omfattar hela kedjan från förproduktion&lt;br&gt;till filmens premiär och syftet är att skapa en vitaliserad filmmiljö. En&lt;br&gt;utvecklingsfond föreslås för stöd till utveckling av filmprojekt. Två fon-&lt;br&gt;der föreslås för förhandsstöd till långfilmer i alla genrer, varav den ena&lt;br&gt;fonden leds av en konsulent och den andra av en konsulent tillsammans&lt;br&gt;med en nämnd. En särskild Film- och TV-fond föreslås få resurser för&lt;br&gt;mera kostnadskrävande produktioner. Vidare föreslås en fond för stöd till&lt;br&gt;kort- och dokumentärfilm och en upphovsmannafond för stöd i efterhand&lt;br&gt;till filmens manusförfattare, producent och regissör. Slutligen föreslås en&lt;br&gt;ny Industrifond för bl.a. stöd till producenter för utveckling av filmpro-&lt;br&gt;jekt. I förslaget ligger också att efterhandsstödet i dess nuvarande form&lt;br&gt;avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet diskuterar utredningen även andra möjliga alternativ till&lt;br&gt;filmstöd. Om tonvikten i så hög grad läggs på förhandsstöd måste stor&lt;br&gt;vikt läggas vid alternativen. Det är nödvändigt att skapa flera besluts-&lt;br&gt;ingångar till en films finansiering. Ett alternativ är ett stöd relaterat till en&lt;br&gt;films framgång på biograferna, som det biljettstöd som har prövats i&lt;br&gt;Norge med goda erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningen lägger även fram flera förslag i syfte att främja distri-&lt;br&gt;bution och visning av film i hela landet. Ett nytt filmavtal bör omfatta ett&lt;br&gt;stöd för lansering av svensk långfilm. Det nuvarande stödet till&lt;br&gt;parallelldistribution bör utökas till att även omfatta ny svensk film och&lt;br&gt;ickesvensk kvalitetsfilm. Ett kraftigt förstärkt biografstöd föreslås i form&lt;br&gt;av stöd till alla biografer för garantihyran, ett stimulansbidrag på&lt;br&gt;tio kronor per försåld biljett till alla biografer för att visa kvalitetsfilm&lt;br&gt;från Sverige och övriga EU-länder samt ett nytt stöd för aktivt publikar-&lt;br&gt;bete till biografer på orter med mindre än 50 000 invånare. Det nuva-&lt;br&gt;rande stödet till biografupprustning bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att ett nytt filmavtal även skall omfatta ett utökat&lt;br&gt;stöd för distribution av värdefull kvalitetsfilm på video, en fortsatt sats-&lt;br&gt;ning på skolbioverksamhet och ett särskilt stöd för distribution av kort-&lt;br&gt;och dokumentärfilm. Stöd till regional verksamhet föreslås omfatta det&lt;br&gt;nuvarande stödet till regionala resurscentrum för film och video och ett&lt;br&gt;nytt stöd till regionala produktionscentrum för långfilm. Stöd till distri-&lt;br&gt;bution och visning av film i hela landet bör även omfatta de nuvarande&lt;br&gt;stöden till visningsorganisationer, till filmfestivaler och till import och&lt;br&gt;lansering av kvalitetsfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel bör även i fortsättningen avsättas till internationella avgifter och&lt;br&gt;internationell lansering av svensk film. Stöd bör vidare lämnas for text-&lt;br&gt;ning på svenska av film och video och för syntolkning på videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutet skall hantera de filmpolitiska stöden inom ramen för ett&lt;br&gt;nytt filmavtal. När det gäller institutets ledning och administration före-&lt;br&gt;slår utredningen att styrelsen utökas från sju till nio personer. Det rådgi-&lt;br&gt;vande organet Förvaltningsrådet bör avskaffas. För administrationen av&lt;br&gt;de olika filmpolitiska stöden föreslår utredningen ett system med utjäm-&lt;br&gt;ningsfonder för att utjämna variationer i intäkterna över året. Filminsti-&lt;br&gt;tutets verksamhet bör enligt utredningen omfattas av handlingsoffentlig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förordar en fortsatt avtalslösning framför ett alternativ&lt;br&gt;med en helstatlig filmpolitik finansierad med full mervärdesskatt på bio-&lt;br&gt;grafbiljetter. Den nuvarande uppdelningen mellan filmavtalet och den&lt;br&gt;filmkulturella och regionala verksamhet som finansieras av staten bör&lt;br&gt;upphöra. De avtalsparter som bidrar till finansieringen av avtalet bör en-&lt;br&gt;ligt förslaget vara kvar som parter. Förslaget till finansiering innebär att&lt;br&gt;biografavgiften höjs från tio till tolv procent, att staten och Sveriges&lt;br&gt;Television ökar sina bidrag, att en videoavgift åter tas ut samt att nya&lt;br&gt;TV-kanaler bidrar med medel till avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Promemorian Publikrelaterat filmstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian utgår från att målen med filmpolitiken har större förutsätt-&lt;br&gt;ningar att uppnås om filmpolitiken omfattar flera beslutsingångar till en&lt;br&gt;films finansiering, såväl olika former av förhandsstöd som ett publikre-&lt;br&gt;laterat stöd. En hänvisning görs till det filmpolitiska biljettstöd som finns&lt;br&gt;i Norge och som Filmutredningen anger som ett alternativ till övriga pro-&lt;br&gt;duktionsstöd. Det görs i promemorian klart att det nuvarande efterhands-&lt;br&gt;stödet inte är ett alternativ i en ny svensk filmpolitik. Förslaget har ut-&lt;br&gt;formats så att bristerna med efterhandsstödet avlägsnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att publikrelaterat stöd skall lämnas till svenska lång-&lt;br&gt;filmer för öppna visningar på biograf. Stödet baseras på filmens brutto-&lt;br&gt;bilj ettintäkter under de första 12 månaderna efter premiären och utbetalas&lt;br&gt;till dess att producenten fått full återbetalning av en fastställd egeninsats.&lt;br&gt;En avräkning görs för producentens förväntade andel av bruttobiljettin-&lt;br&gt;täktema. Långfilmer med inspelningsstart efter den 31 december 1999&lt;br&gt;skall, enligt förslaget, vara berättigade till det publikrelaterade stödet.&lt;br&gt;Stödet skall fördelas inom en egen budgetram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Inriktningen på insatserna för filmen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De samlade insatserna för filmen bör för-&lt;br&gt;stärkas. Huvuduppgiften bör vara att främja produktion och distribu-&lt;br&gt;tion av svensk kvalitetsfilm. Inriktningen på de framtida insatserna for&lt;br&gt;filmen bör vara att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- upprätthålla och utveckla värdefull svensk filmproduktion i samver-&lt;br&gt;kan med berörda branscher,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- säkerställa tillgången till ett brett utbud av värdefull film i olika vis-&lt;br&gt;ningsformer i hela landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- upprätthålla och utveckla biografens roll som kulturell mötesplats i&lt;br&gt;hela landet och medverka till att biopubliken långsiktigt ökar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ge fler, främst barn och ungdomar, möjlighet till eget skapande med&lt;br&gt;film och andra medier for rörliga bilder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- regionalt och lokalt stärka filmens roll i kulturlivet, särskilt med&lt;br&gt;tanke på barn och ungdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbättra kvinnliga filmskapares villkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bevara filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse och&lt;br&gt;i ökad utsträckning tillgängliggöra dem for forskning och allmänhet&lt;br&gt;samt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- upprätthålla och utveckla det internationella utbytet och samarbetet&lt;br&gt;på filmområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningens förslag: Stämmer överens med regeringens be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar Filmutredningens&lt;br&gt;uppfattning om inriktningen på insatserna för filmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Filmen är den konstart som når&lt;br&gt;flest människor. Samtidigt är filmutbudet ojämlikt. Kvalitetsfilmer har&lt;br&gt;svårt att nå en bredare publik. Så också betydande delar av den film som&lt;br&gt;produceras i Sverige. Kulturpolitiskt är det av största vikt att film som&lt;br&gt;skildrar liv och leverne i vår del av världen - på svenska språket och i&lt;br&gt;miljöer som vi känner igen - kan produceras och spridas i ökad omfatt-&lt;br&gt;ning. Filmen är på många sätt unik genom att den förenar kulturpolitiska&lt;br&gt;och näringspolitiska intressen. Den tekniska utvecklingen på det audiovi-&lt;br&gt;suella området öppnar ständigt nya marknader även för filmer från små&lt;br&gt;språkområden som det svenska. En inhemsk filmproduktion ger bevis-&lt;br&gt;ligen goda möjligheter till regionala satsningar och regional utveckling.&lt;br&gt;Den erbjuder i synnerhet unga människor bilder av samtiden som de kan&lt;br&gt;identifiera sig med. Svensk film har en stark ställning på hemmamarkna-&lt;br&gt;den. Behovet av visuell fiktion växer kraftigt, och skapar en efterfrågan&lt;br&gt;som också omfattar de konstnärliga upphovsmännen. Filmen är en spjut-&lt;br&gt;spets, både som konstart och som teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3) gjorde regeringen be-&lt;br&gt;dömningen att de framtida insatserna för filmen bör syfta till att upprätt-&lt;br&gt;hålla och utveckla värdefull svensk filmproduktion i samverkan med be-&lt;br&gt;rörda branscher, att säkerställa tillgången till ett brett utbud av värdefull&lt;br&gt;film i olika visningsformer i hela landet, att upprätthålla och utveckla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;biografens roll som kulturell mötesplats i hela landet och medverka till&lt;br&gt;att biopubliken långsiktigt ökar, att ge fler, främst barn och ungdomar,&lt;br&gt;möjlighet till eget skapande med film och andra medier för rörliga bilder,&lt;br&gt;att regionalt och lokalt stärka filmens roll i kulturlivet, särskilt med tanke&lt;br&gt;på barn och ungdom, att bevara filmer och material av film- och kultur-&lt;br&gt;historiskt intresse och i ökad utsträckning tillgängliggöra dem för&lt;br&gt;forskning och allmänhet, samt att upprätthålla och utveckla det interna-&lt;br&gt;tionella utbytet och samarbetet på filmområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen på de framtida insatserna för filmen bör, enligt regering-&lt;br&gt;ens bedömning, i huvudsak ansluta till denna grundläggande inriktning.&lt;br&gt;Därtill bör det vara en viktig uppgift för en ny filmpolitik att förbättra&lt;br&gt;kvinnliga filmskapares villkor. Filmutredningens analyser och förslag,&lt;br&gt;byggda på erfarenheter från gällande filmavtal, visar även att det krävs&lt;br&gt;såväl förändringar av nuvarande filmpolitiska stödformer som en kraftig&lt;br&gt;förstärkning av de ekonomiska medel som ställs till förfogande för att&lt;br&gt;inriktningen på filmpolitiken skall kunna förverkligas. Huvuduppgiften&lt;br&gt;bör därvid vara att främja produktion och distribution av svensk kvali-&lt;br&gt;tetsfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att främja produktionen av svensk kvalitetsfilm, bör det vara en&lt;br&gt;central uppgift för filmpolitiken att vitalisera produktionsmiljön i svensk&lt;br&gt;film. Inom filmen arbetar konstnären och köpmannen, poeten och&lt;br&gt;finansmannen, teknikern och entreprenören, alla med samma projekt.&lt;br&gt;Utan en vital filmproduktionsmiljö krymper konstnärens möjlighet att&lt;br&gt;förverkliga sig själv. Utan konstnären finns ingen lönsam produkt. Det&lt;br&gt;finns också anledning att peka på vikten av att en ny svensk filmpolitik&lt;br&gt;skapar kontaktytor mellan film, television och teater. Det växande antalet&lt;br&gt;TV-kanaler är i dag viktiga visningsfönster för svensk långfilm, kortfilm&lt;br&gt;och dokumentärfilm. Filmens, televisionens och teaterns stora gemen-&lt;br&gt;samma rum befolkas av konstnärer, tekniker och entreprenörer som rör&lt;br&gt;sig mellan genrerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt stöd till filmproduktion förutsätter en fungerande distribution. Den&lt;br&gt;svenska filmpolitiken har alltför länge gjort halt inför distributionsledet.&lt;br&gt;Filmen är en demokratisk konstart som många upplever som lättillgäng-&lt;br&gt;lig och som ofta är en ung människas första konstupplevelse. Men alla&lt;br&gt;har inte samma möjligheter att se film. Den geografiska ojämlikheten är&lt;br&gt;stor. Ingen annan konstart är heller så styrd av kommersiella marknads-&lt;br&gt;mekanismer som filmen. En ny filmpolitik måste slå vakt om bredd,&lt;br&gt;mångfald och konstnärlig valfrihet inom såväl produktionen som distri-&lt;br&gt;butionen av film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitet bör vara ett överordnat begrepp i hela filmpolitiken. I det&lt;br&gt;första filmavtalet från år 1963 definierades begreppen kvalitet och konst-&lt;br&gt;närlighet som ”en förnyelse av filmens uttrycksmedel och formspråk,&lt;br&gt;angelägenhetsgraden i filmens ärende, intensiteten eller fräschören i dess&lt;br&gt;verklighetsuppfattning eller samhällskritik, graden av psykologisk insikt&lt;br&gt;och andlig nivå, lekfull fantasi eller visionär styrka, episka, dramatiska&lt;br&gt;eller lyriska värden, den tekniska skickligheten och övriga artistiska&lt;br&gt;komponenter i filmen”. I senare filmavtal har andra, mer kortfattade&lt;br&gt;formuleringar använts. Enligt gällande filmavtal skall Filminstitutets sty-&lt;br&gt;relse ansvara för att tillgodose behovet av värdefull svensk filmproduk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion. Samma formulering återfinns i 2000 års filmavtal. I likhet med&lt;br&gt;Filmutredningen bedömer regeringen att en markering av kvalitetens av-&lt;br&gt;görande betydelse är central.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redogör i avsnitt 6 for de närmare överväganden som&lt;br&gt;ligger bakom 2000 års filmavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ett samlat filmavtal&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Inom ramen för en fortsatt avtalslösning skall&lt;br&gt;stöd till filmkulturell verksamhet och stöd till regionala resurscentrum&lt;br&gt;för film och video regleras i 2000 års filmavtal. Därmed samlas alla&lt;br&gt;filmpolitiska stöd som hanteras av Filminstitutet i 2000 års filmavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser föredrar en fortsatt av-&lt;br&gt;talslösning framför en helstatlig filmpolitik, men viss kritik riktas mot&lt;br&gt;utredningens förslag om att begränsa avtalskretsen till dem som bidrar&lt;br&gt;ekonomiskt samt mot att avtalsmodellen utesluter väsentliga delar av&lt;br&gt;filmlivet från inflytande över filmpolitiken. Ett flertal instanser tillstyrker&lt;br&gt;också förslaget att samla alla filmpolitiska stöd som hanteras av Film-&lt;br&gt;institutet inom ramen för 2000 års filmavtal. Några instanser förordar en&lt;br&gt;fortsättning av den nuvarande uppdelningen mellan produktionsstöd i ett&lt;br&gt;branschavtal och en helstatligt finansierad filmkulturell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens tidigare överväganden: I propositionen Film- och video-&lt;br&gt;avtalet och statens stöd till filmkulturell verksamhet (prop. 1992/93:10)&lt;br&gt;föreslog regeringen att staten skulle överta ansvaret för finansieringen av&lt;br&gt;olika filmkulturella verksamheter hos Filminstitutet, medan 1993 års&lt;br&gt;finansieringsavtal endast behandlade stöd till svensk filmproduktion.&lt;br&gt;Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet.&lt;br&gt;1992/93 :KrU7, rskr. 1992/93:60). I propositionen Kulturpolitik (prop.&lt;br&gt;1996/97:3) föreslog regeringen inrättandet av ett statligt bidrag till regio-&lt;br&gt;nala resurscentrum för film och video, liksom ett nationellt uppdrag till&lt;br&gt;regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på barn och ungdom.&lt;br&gt;Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet.&lt;br&gt;1996/97:KrUl, rskr. 1996/97:129).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Filmutredningen har haft i uppdrag&lt;br&gt;att pröva såväl en fortsatt avtalsmodell som ett alternativ med en helt&lt;br&gt;statligt finansierad filmpolitik. Efter att ha prövat båda lösningarna drar&lt;br&gt;utredningen slutsatsen att det finns starka skäl som talar för en fortsatt&lt;br&gt;avtalsmodell. Ett sådant skäl är att avtalet skapar en plats för samtal, kon-&lt;br&gt;flikter och framtidsplanering mellan staten och berörda branscher. En&lt;br&gt;förutsättning för en fortsatt avtalslösning är dock, enligt utredningen, att&lt;br&gt;avtalsparterna visar att de i konkreta åtaganden delar tron på avtalsmo-&lt;br&gt;dellens livskraft och berättigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från en fortsatt avtalslösning, kritiserar Film-&lt;br&gt;utredningen den uppdelning som görs i dag mellan de statliga anslagen&lt;br&gt;till Filminstitutet och de medel som finansieras och regleras i avtalet.&lt;br&gt;Denna uppdelning av institutets verksamhet har varit olycklig, skapat&lt;br&gt;onödiga administrativa hinder och minskat flexibiliteten. Utredningen&lt;br&gt;föredrar att se verksamheten som en helhet och föreslår att alla medel&lt;br&gt;fördelas i ett samlat filmavtal med institutets styrelse som ansvarig för&lt;br&gt;helheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är tillsammans med flertalet remissinstanser enig med ut-&lt;br&gt;redningen om värdet av en fortsatt avtalslösning. Avtalsmodellen har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedan 1960-talet i huvudsak framgångsrikt speglat det ömsesidiga bero-&lt;br&gt;ende som råder på filmområdet mellan staten och berörda branscher.&lt;br&gt;Parterna i 2000 års filmavtal har också i praktiskt handlande visat att det&lt;br&gt;finns goda förutsättningar för en avtalslösning under ännu en avtals-&lt;br&gt;period. Inför varje ny avtalsperiod bör dock villkoren för en fortsatt av-&lt;br&gt;talslösning jämfört med en helstatlig modell prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare rimligt, enligt regeringen, att den uppdelning av Filmin-&lt;br&gt;stitutets verksamhet som gällt under innevarande avtalsperiod upphör och&lt;br&gt;att en återgång sker till det förhållande som gällt i samtliga övriga&lt;br&gt;filmavtal sedan 1960-talet. Det innebär att alla filmpolitiska stöd som&lt;br&gt;hanteras av Filminstitutet regleras i 2000 års filmavtal. För en sådan&lt;br&gt;samlad lösning talar även avtalsmodellen som sådan. Genom att staten&lt;br&gt;och berörda branscher träffar ett samlat avtal tar man också ett gemen-&lt;br&gt;samt ansvar för såväl filmpolitikens finansiering som medlens använd-&lt;br&gt;ning för olika ändamål. Det är inte möjligt för någon part att inom avta-&lt;br&gt;lets ram begränsa eller öronmärka sitt bidrag till något visst syfte. En&lt;br&gt;utveckling där vissa frågor skulle sorteras ut från avtalet för att hanteras i&lt;br&gt;särskild ordning vore mycket olycklig och skulle kunna sätta hela den&lt;br&gt;unika avtalsmodellen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har samtliga parter i avtalet, liksom även andra filmverk-&lt;br&gt;sammas organisationer, ett legitimt behov av att kunna granska hur avta-&lt;br&gt;let tillämpas under de fem år som det löper. Som framgår av 2000 års&lt;br&gt;filmavtal skall Filminstitutets styrelse utse ett samarbetsråd som skall&lt;br&gt;bestå av tio ledamöter. Fem av ledamöterna skall utses efter förslag från&lt;br&gt;filmbranschen och två efter förslag av TV-företagen. Rådet skall granska&lt;br&gt;tillämpningen av avtalet. Samtidigt avskaffas det nuvarande Förvalt-&lt;br&gt;ningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den filmkulturella och regionala verksamhet som i dag finansieras av&lt;br&gt;staten vid sidan av filmavtalet, regleras dels genom återrapporteringskrav&lt;br&gt;och bidragsvillkor i särskilt regeringsbeslut till Filminstitutet, dels genom&lt;br&gt;förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet.&lt;br&gt;För att inte minska statens stymingsmöjligheter på detta område inne-&lt;br&gt;håller 2000 års filmavtal dels en bestämmelse om att stöd till regional&lt;br&gt;verksamhet skall kräva samma regionala motprestation som i gällande&lt;br&gt;statsbidragsbestämmelser (se avsnittet Stöd till regional verksamhet),&lt;br&gt;dels en allmän bestämmelse om att stiftelsen beträffande stöd till regional&lt;br&gt;verksamhet, stöd till film i skolan och stöd till filmkulturell verksamhet&lt;br&gt;m.m. i övrigt skall följa de villkor om medlens användning och redovis-&lt;br&gt;ning som regeringen särskilt beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av ett samlat filmavtal konstaterar parterna i en proto-&lt;br&gt;kollsanteckning till 2000 års filmavtal att avtalets reglering av använd-&lt;br&gt;ningen av influtna medel till filmkulturell verksamhet kan kräva en änd-&lt;br&gt;ring enligt stiftelselagen (1994:1220) av andra punkten i stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet och parterna förutsätter därför att styrelsen, om den finner att det&lt;br&gt;krävs, snarast ansöker om sådan ändring hos Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2000 års filmavtal&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000 års filmavtal mellan staten, filmbranschen och TV-företagen inne-&lt;br&gt;håller såväl förändringar som kraftiga förstärkningar av nuvarande film-&lt;br&gt;politiska stöd. Flera parter ökar sina direkta bidrag, medan biografavgif-&lt;br&gt;ten även fortsättningsvis är tio procent av biljettpriset. Med dessa ut-&lt;br&gt;gångspunkter kan intäkterna till avtalet beräknas till 385 miljoner kronor&lt;br&gt;under år 2000. Det är en ökning med drygt 100 miljoner kronor jämfört&lt;br&gt;med innevarande år. Stöden fördelar sig med 207 miljoner kronor till&lt;br&gt;produktionsstöd till svensk film, 91 miljoner kronor för distribution och&lt;br&gt;visning av film i hela landet och 87 miljoner kronor till den filmkulturella&lt;br&gt;verksamheten i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Filmpolitikens huvuduppgift att främja&lt;br&gt;produktion och distribution av svensk kvalitetsfilm bör genom 2000&lt;br&gt;års filmavtal mellan staten och berörda branscher ha större förutsätt-&lt;br&gt;ningar att förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningens förslag: Filmutredningens förslag till filmpolitiska&lt;br&gt;åtgärder, kompletterat med promemorian Publikrelaterat filmstöd, stäm-&lt;br&gt;mer i huvudsak överens med innehållet i 2000 års filmavtal. Därutöver&lt;br&gt;föreslår Filmutredningen särskilt stöd till teknikföretag inom filmbran-&lt;br&gt;schen, videostöd, stöd för biografvisning av filmer från länder inom EU,&lt;br&gt;stöd till biografägare för garantihyran för svensk film samt en Film- och&lt;br&gt;TV-fond. Till skillnad från utredningens förslag innehåller 2000 års&lt;br&gt;filmavtal en särskild satsning på film för barn och ungdom, ett ökat stöd&lt;br&gt;till visningsorganisationer och ett fortsatt stöd till samarbete mellan film-&lt;br&gt;branschen och TV-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till utreda-&lt;br&gt;rens förslag om filmpolitiska åtgärder och till promemorians förslag om&lt;br&gt;publikrelaterat filmstöd. De mest kritiska invändningarna görs mot att&lt;br&gt;Filmutredningen inte föreslår en särskild filmkonsulent för barn- och&lt;br&gt;ungdomsfilm. Förslaget om upphövsmannastöd delar remissopinionen&lt;br&gt;mellan dem som starkt stöder förslaget och dem som anser att frågan bör&lt;br&gt;lösas mellan de olika intressenterna i ett filmprojekt. Andra invändningar&lt;br&gt;görs mot förslaget om ett stimulansbidrag på tio kronor för visning av&lt;br&gt;svensk film och filmer från länder inom EU. Kritiken går i första hand ut&lt;br&gt;på att ett sådant stöd diskriminerar filmer från övriga delar av världen,&lt;br&gt;men det görs även gällande att stödet skulle favorisera storstädernas re-&lt;br&gt;dan starka biografer. Kritik riktas även mot förslaget om ett garanti-&lt;br&gt;hyrestöd för svensk film, eftersom ett sådant stöd riskerar att leda till en&lt;br&gt;höjd hyra på utländsk film. Viss kritik riktas även mot förslaget till pub-&lt;br&gt;likrelaterat filmstöd. Bland annat pekar några instanser på att det är otyd-&lt;br&gt;ligt i promemorian vilken typ av finansiering som skall berättiga till pub-&lt;br&gt;likrelaterat stöd. Några remissinstanser betonar värdet av filmer från hela&lt;br&gt;världen, särskilt Asien och Afrika, som ofta har svårt att hävda sig kom-&lt;br&gt;mersiellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen behandlar nedan de&lt;br&gt;närmare överväganden som ligger bakom 2000 års filmavtal. Avtalet om-&lt;br&gt;fattar produktionsstöd till svensk film (s. 17), stöd till distribution och&lt;br&gt;visning av film i hela landet (s. 23) samt stöd till filmkulturell verksam-&lt;br&gt;het (s. 31).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Produktionsstöd till svensk film&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svensk filmproduktion är beroende av offentligt stöd. Det är en situation&lt;br&gt;som Sverige delar med alla länder i Europa. Produktionsstöd till svensk&lt;br&gt;film har visserligen utformats på flera olika sätt sedan 1960-talet, men&lt;br&gt;gemensamt för alla stödformer har varit att skapa ekonomiska förutsätt-&lt;br&gt;ningar för en filmproduktion på hög nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till filmpolitikens främsta uppgifter hör att upprätthålla och utveckla&lt;br&gt;värdefull svensk filmproduktion. I detta syfte bör det som nämnts vara en&lt;br&gt;central uppgift att ytterligare vitalisera produktionsmiljön för svensk&lt;br&gt;film. För att uppnå dessa syften krävs det enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;förändringar av nuvarande produktionsstöd till svensk film liksom en&lt;br&gt;förstärkning av de medel som ställs till förfogande för produktion av&lt;br&gt;svensk film. 2000 års filmavtal innebär att inriktningen på filmpolitiken&lt;br&gt;har större förutsättningar att förverkligas. Avtalet omfattar i den här&lt;br&gt;delen förhandsstöd (till långfilm, barn- och ungdomsfilm samt kort- och&lt;br&gt;dokumentärfilm), förhandsstöd i form av utvecklingsstöd, publikrela-&lt;br&gt;terat stöd och upphovsmannastöd. Det har däremot inte funnits&lt;br&gt;förutsättningar inom ramen för 2000 års filmavtal att genomföra&lt;br&gt;Filmutredningens förslag om en Film- och TV-fond eller det föreslagna&lt;br&gt;stödet till teknikföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandsstöd till långfilm, barn- och ungdomsfilm samt kort- och doku-&lt;br&gt;mentärfilm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av produktionsstödet skall även i fortsättningen lämnas som&lt;br&gt;förhandsstöd. I 2000 års filmavtal sker en kraftig förstärkning av de me-&lt;br&gt;del som ställs till förfogande för förhandsstöd. Erfarenheterna från den&lt;br&gt;gångna avtalsperioden visar att förhandsstöd spelar en central roll för&lt;br&gt;finansieringen av svenska filmprojekt. Förutom att utgöra en films eko-&lt;br&gt;nomiska bas, så underlättar förhandsstödet även möjligheterna för fil-&lt;br&gt;mens upphovsmän att finna andra, kompletterande finansiärer. Praktiskt&lt;br&gt;taget alla svenska filmprojekt söker också förhandsstöd. Som ett exempel&lt;br&gt;kan nämnas att det under perioden 1993-1997 producerades 109 svenska&lt;br&gt;filmer. För 95 av dessa filmer lämnades en ansökan om förhandsstöd,&lt;br&gt;varav 90 beviljades stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter dansk modell infördes i 1993 års avtal ett system med konsulen-&lt;br&gt;ter som föreslår Filminstitutets styrelse vilka projekt som skall fa för-&lt;br&gt;handsstöd. I praktiken har filmkonsulentema en stor självständighet när&lt;br&gt;det gäller att fördela förhandsstöd. Även 2000 års filmavtal bygger på ett&lt;br&gt;system där konsulenter gör bedömningar av vilka filmprojekt som skall&lt;br&gt;få förhandsstöd. Samtidigt pekar såväl Filmutredningen som flera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;remissinstanser på vissa begränsningar för konsulenternas agerande i&lt;br&gt;1993 års avtal och som det därför har funnits anledning se över i ett nytt&lt;br&gt;filmavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan begränsning i det nuvarande avtalet är det budgetmässiga&lt;br&gt;sambandet mellan förhandsstöd och efterhandsstöd. När det automatiska&lt;br&gt;efterhandsstödet ökar så minskar utrymmet för förhandsstödet. Enligt&lt;br&gt;gällande avtal skall 75 procent av de medel som är tillgängliga för pro-&lt;br&gt;duktionsstöd användas till förhandsstöd under året eller senare. I prakti-&lt;br&gt;ken har utrymmet för förhandsstöd under avtalsperioden varit lägre, i&lt;br&gt;genomsnitt 70 procent, eftersom efterhandsstödet legat på en högre nivå&lt;br&gt;än planerat. Denna olägenhet är avlägsnad genom det nya filmavtalet. I&lt;br&gt;2000 års filmavtal har de olika förhandsstöden ingen budgetmässig&lt;br&gt;koppling till andra stödformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har vidare varit av största vikt för staten att relationen mellan&lt;br&gt;resurserna för förhandsstöd respektive efterhandsstöd i ett nytt filmavtal&lt;br&gt;ligger på den nivå som formulerades i 1993 års filmavtal, nämligen minst&lt;br&gt;75 procent av produktionsstödet till förhandsstöd och högst 25 procent&lt;br&gt;till det publikrelaterade efterhandsstödet. Detta förhållande gäller mellan&lt;br&gt;de olika produktionsstöden i 2000 års filmavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare begränsning i det nuvarande filmavtalet är det uttryck-&lt;br&gt;liga kravet att förhandsstöd far utgöra maximalt 70 procent av en films&lt;br&gt;budget. Tillsammans med andra spärrar i stödsystemet har detta inneburit&lt;br&gt;att mycket få filmprojekt har kunnat täcka mer än ca hälften av sin bud-&lt;br&gt;get med förhandsstöd. Samtidigt har kostnaderna för filmproduktioner&lt;br&gt;ökat. En konsekvens av detta är att antalet samproducenter ökat till i ge-&lt;br&gt;nomsnitt fem per film. Arbetet med att finansiera svensk film har på det&lt;br&gt;här sättet blivit allt mer komplicerat och utdraget. När finansieringen väl&lt;br&gt;är klar dras många projekt i gång med otillräckliga förberedelser i övrigt,&lt;br&gt;vilket i värsta fall far konsekvenser för filmens kvalitet. För att inte låsa&lt;br&gt;stödsystemet på ett sätt som utesluter att ett filmprojekt kan få en relativt&lt;br&gt;stor andel av sin budget finansierad från en källa, innehåller 2000 års&lt;br&gt;filmavtal ingen högsta tillåtna gräns för andelen förhandsstöd i en films&lt;br&gt;budget. Det nya avtalet omfattar inte heller några bestämmelser om åter-&lt;br&gt;betalning av förhandsstöd. Enligt Filmutredningen har återbetalnings-&lt;br&gt;reglema i det nuvarande avtalet bara givit blygsamma summor tillbaka&lt;br&gt;och är dessutom alltför komplicerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den nuvarande avtalsperioden har den manliga dominansen&lt;br&gt;bland de filmskapare som erhållit stöd varit mycket stor. Enligt regering-&lt;br&gt;ens bedömning bör det vara en viktig uppgift för en ny filmpolitik att&lt;br&gt;bryta detta mönster och att förbättra de kvinnliga filmskaparnas villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förhållande i det nuvarande avtalet som har kritiserats är bristen på&lt;br&gt;alternativa beslutsingångar. Allt för mycket makt anses ligga hos de två&lt;br&gt;konsulenter som fördelar stöd till långfilm, utan att något alternativt för-&lt;br&gt;handsstöd funnits att tillgå. Mot den bakgrunden har parterna i 2000 års&lt;br&gt;filmavtal enats om att anvisa två olika vägar för att ansöka om förhands-&lt;br&gt;stöd till en långfilm. Den ena vägen innebär att styrelsen anlitar en film-&lt;br&gt;konsulent för att hantera ansökningar på samma sätt som i dagens&lt;br&gt;system. För den andra vägen gäller att styrelsen anlitar en nämnd, som&lt;br&gt;består av en filmkonsulent och ytterligare fyra ledamöter. Enligt avtalet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall styrelsen sträva efter en jämn könsfördelning vid tillsättande av&lt;br&gt;konsulenter och nämndledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandsstöd till långfilm begränsas inte i det nya avtalet till någon&lt;br&gt;viss genre. Det innebär att såväl långfilm för vuxna som långfilm för&lt;br&gt;barn och ungdom samt dokumentärfilm i långfilmsformat kan fa sådant&lt;br&gt;förhandsstöd. Avtalet anger dock vissa krav på visningstid för att en film&lt;br&gt;skall klassas som långfilm och därmed vara berättigad förhandsstöd, men&lt;br&gt;undantag från dessa krav kan göras för barn-, ungdoms- och dokumentär-&lt;br&gt;film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därutöver anledning att särskilt värna barnfilmens ställning.&lt;br&gt;Erfarenheter från tidigare år visar att en särskild bamfilmskonsulent med&lt;br&gt;intresse för och god kunskap om ämnet, exempelvis genom bampedago-&lt;br&gt;gisk utbildning, kan spela en betydande roll inte enbart genom att fördela&lt;br&gt;stöd utan även genom att leta fram lämpliga projekt. I överensstämmelse&lt;br&gt;med ett flertal remissinstansers uppfattning har parterna i 2000 års&lt;br&gt;filmavtal enats om att avsätta särskilda medel för förhandsstöd till film&lt;br&gt;riktad till barn och ungdom. Avtalet anger också att Filminstitutet skall&lt;br&gt;anlita konsulenter för bedömningen av bl.a. vilka barn- och ungdoms-&lt;br&gt;filmprojekt som skall få förhandsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kort- och dokumentärfilmen behöver få utvecklas av egen kraft.&lt;br&gt;2000 års filmavtal omfattar därför, i likhet med nuvarande avtal, ett sär-&lt;br&gt;skilt stöd till kort- och dokumentärfilm. Stödet är inte begränsat till nå-&lt;br&gt;gon viss genre. En satsning på produktion av kort- och dokumentärfilm&lt;br&gt;bör även följas av en satsning på distribution av dessa filmer. Stöd till&lt;br&gt;spridning av kort- och dokumentärfilm i 2000 års filmavtal behandlas i&lt;br&gt;samband med stöd till film i skolan (se avsnittet Film i skolan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens satsning på särskilda medel för kvalificerad produktion av&lt;br&gt;TV-program är viktig för filmbranschen. Satsningen innebär att Sveriges&lt;br&gt;Television fr.o.m. den 1 juli 1998 har tilldelats ett nytt årligt stöd på 75&lt;br&gt;miljoner kronor ur rundradiokontot (prop.l997/98:150, bet.&lt;br&gt;1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317). Medlen skall användas för särskilt&lt;br&gt;kvalificerad programproduktion av typen dokumentärer, dramatik och&lt;br&gt;program för barn och unga. Till sina väsentligaste delar skall medlen an-&lt;br&gt;vändas till att ytterligare skapa förutsättningar för utläggningar av pro-&lt;br&gt;duktionsuppdrag samt för samarbetsprojekt med fria filmare och produ-&lt;br&gt;center.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandsstöd i form av utvecklingsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningen pekar på att det finns allvarliga problem i svensk film-&lt;br&gt;produktion när det gäller den process som föregår själva filminspel-&lt;br&gt;ningen. I likhet med flera remissinstanser delar regeringen den bedöm-&lt;br&gt;ningen, vilken därmed också varit en av utgångspunkterna i förhand-&lt;br&gt;lingarna om 2000 års filmavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan nämnts bör det vara en huvuduppgift för filmpolitiken att&lt;br&gt;vitalisera produktionsmiljön för svensk film. Det är viktigt att det finns&lt;br&gt;producentmiljöer där inte minst oberoende producenter får möjlighet att&lt;br&gt;vara konstnärligt drivande och där de far möjlighet till noggranna förbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redelser av sina filmprojekt. Det behövs också mer tid for manusbearbet-&lt;br&gt;ning och utveckling av filmidéer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Filmutredningen har svensk film en minst lika stor utvecklings-&lt;br&gt;potential som t.ex. den danska, vars unga filmvåg har väckt stort intresse&lt;br&gt;även internationellt. Även i Sverige finns det många begåvade regissörer,&lt;br&gt;för att bara nämna en konstnärlig yrkeskategori, men det har ändå gjorts&lt;br&gt;många mindre framgångsrika filmer. Av 29 svenska långfilmer år 1997&lt;br&gt;sågs nio av en publik på mindre än 5 000 personer. Filmutredningen be-&lt;br&gt;tonar att allt inte kan skyllas på bristande distribution och amerikansk&lt;br&gt;dominans. Bristerna ligger i stället ofta på förberedelse- och utvecklings-&lt;br&gt;arbetet före själva inspelningen. Brådska, dåligt genomarbetade manu-&lt;br&gt;skript och en oklar finansiering har orsakat flera konstnärligt och&lt;br&gt;kommersiellt havererade projekt. Inom ramen för ett nytt filmavtal bör&lt;br&gt;det därför, enligt regeringens bedömning, finnas möjlighet för&lt;br&gt;manusförfattare, producenter och regissörer att söka stöd för att kunna&lt;br&gt;presentera ett så genomarbetat filmprojekt som möjligt. Stödet bör syfta&lt;br&gt;till att ge dessa kreativa krafter möjligheter till arbetskontinuitet och vara&lt;br&gt;ett komplement till andra former av förhandsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från den gångna avtalsperioden visar att behovet av&lt;br&gt;projektstöd är stort. I det gällande avtalet finns medel avsatta för utveck-&lt;br&gt;ling av filmprojekt inom ramen för filmkonsulentemas verksamhet. En-&lt;br&gt;ligt Filmutredningen har detta system skapat möjligheter, men också pro-&lt;br&gt;blem. Filmkonsulentema har kommit att delvis fungera som dramaturger,&lt;br&gt;vilket har medfört en orimlig arbetsbörda och otydliga kompetens-&lt;br&gt;gränser. En filmkonsulent borde enligt detta synsätt inte engageras för&lt;br&gt;djupt i ett projekts utvecklingsfas, utan vara fri att säga ja eller nej till&lt;br&gt;projekt som arbetats fram av filmens upphovsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För många unga filmskapare kan kortfilmen, eller novellfilmen, vara&lt;br&gt;en viktig etapp i utvecklingen. Men medan en ung författare kan skriva&lt;br&gt;och misslyckas flera gånger i sin ensamhet, måste filmaren bära på en&lt;br&gt;tung och dyr teknisk organisation också vid mindre projekt. Unga film-&lt;br&gt;skapare med en flerårig utbildning kan på så sätt tvingas in i långfilms-&lt;br&gt;projekt som de själva inte anser sig mogna för. Det är därför viktigt att&lt;br&gt;det finns möjligheter för unga filmskapare att göra sina praktiska försök&lt;br&gt;under realistiska förutsättningar. Ett exempel på detta är det s.k. Växt-&lt;br&gt;huset vid Filminstitutet som tidigare givit goda resultat genom att ge&lt;br&gt;unga filmskapare möjlighet att fa göra novellfilmer i olika genrer inför&lt;br&gt;kommande långfilmsprojekt. Många av Växthusets novellfilmer har&lt;br&gt;också varit framgångsrika på festivaler och i några fall även nått biogra-&lt;br&gt;ferna. Under senare tid har detta stöd fördelats av de olika filmkonsulen-&lt;br&gt;tema på Filminstitutet. Inom ramen för ett nytt filmavtal bör det även&lt;br&gt;fortsättningsvis finnas utrymme för en växthusverksamhet för unga&lt;br&gt;filmskapare. Verksamheten bör inte begränsas till någon viss genre utan&lt;br&gt;omfatta såväl kort- och dokumentärfilm som experimentell film och&lt;br&gt;animationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig ingrediens i en vital filmproduktionsmiljö är att till-&lt;br&gt;godose behovet av fortbildning för etablerade filmskapare. Det krävs&lt;br&gt;utblick, lyhördhet och lärande för att Sverige skall kunna inta en aktiv&lt;br&gt;roll inom den internationella filmen. En betydande del av filmbranschens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling sker t.ex. i andra länder. Det är därför viktigt att svenska film-&lt;br&gt;skapare kan följa denna utveckling genom att delta i utbildningar, t.ex.&lt;br&gt;inom EU:s Mediaprogram, eller genom att arbeta i andra länder. I det&lt;br&gt;gällande filmavtalet finns ett fortbildningsstöd som utgår dels som fort-&lt;br&gt;bildnings- och arbetsstipendier, dels som stöd till kursverksamhet där&lt;br&gt;Filminstitutet är medarrangör. Stödet lämnas till manusförfattare, produ-&lt;br&gt;center, regissörer och andra yrkeskategorier som påverkar en films ut-&lt;br&gt;formning. Samma möjligheter till stöd bör finnas även i ett nytt filmavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska filmbranschen domineras av integrerade bolag som kan få&lt;br&gt;intäkter från alla led i ett filmprojekt: produktion, distribution och vis-&lt;br&gt;ning. De kan därmed behålla rättigheterna och kontrollen över filmerna&lt;br&gt;under filmens hela livslängd. För flertalet oberoende producenter är läget&lt;br&gt;annorlunda. Dessa ägnar en betydande del av sin tid åt att ordna finansiä-&lt;br&gt;rer till sina filmer och ofta blir resultatet att ett stort antal olika intres-&lt;br&gt;senter bidrar till finansieringen. Den oberoende producentens egna eko-&lt;br&gt;nomiska insats i filmen är oftast liten. Under perioden 1993-1997 var&lt;br&gt;den i genomsnitt cirka tio procent. Ett sätt för oberoende producenter att&lt;br&gt;finansiera ett filmprojekt är att sälja rättigheterna till filmen. Därmed för-&lt;br&gt;svinner dock möjligheterna till framtida intäkter från filmen. Ett nytt&lt;br&gt;filmavtal bör därför omfatta stöd som gör det möjligt för oberoende pro-&lt;br&gt;ducenter att bygga upp en kontinuerlig verksamhet och därmed bibehålla&lt;br&gt;bredden och variationen i producentledet. Ett sådant stöd bör inte kopplas&lt;br&gt;till ett särskilt filmprojekt, utan skapa utrymme för producenten att arbeta&lt;br&gt;med flera projekt samtidigt. Samarbete mellan olika producenter eller&lt;br&gt;mellan producenter och distributörer bör uppmuntras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den här bakgrunden omfattar 2000 års filmavtal flera former av&lt;br&gt;utvecklingsstöd. Syftet är som nämnts att tillgodose behovet av en vital&lt;br&gt;produktionsmiljö för svensk film. Utvecklingsstödet omfattar projektstöd&lt;br&gt;till manusförfattare, producenter och regissörer, stöd till växt-&lt;br&gt;husverksamhet för unga filmskapare, stöd till fortbildning för etablerade&lt;br&gt;filmskapare samt företagsstöd till oberoende producenter. Företagsstödet&lt;br&gt;kan utgå till en oberoende producent med högst en miljon kronor per år&lt;br&gt;under tre år. Styrelsen skall anlita konsulenter för bedömning av bl.a.&lt;br&gt;fördelningen av utvecklingsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publikrelaterat filmstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser instämmer i att filmpolitikens huvuduppgifter&lt;br&gt;kan uppfyllas på ett bättre sätt om det finns flera beslutsingångar till en&lt;br&gt;films finansiering, så att produktionsstödet omfattar såväl olika former av&lt;br&gt;förhandsstöd som ett publikrelaterat stöd. Det finns även ett utbrett stöd&lt;br&gt;bland remissinstanserna för att ett publikrelaterat stöd bör utformas så att&lt;br&gt;bristerna i det nuvarande efterhandsstödet avlägsnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett publikrelaterat filmstöd bör därför utformas så att det ger goda pla-&lt;br&gt;neringsförutsättningar för enskilda filmprojekt. Det bör vidare utgå i&lt;br&gt;relation till såväl producentens egeninsats som till filmens intäkter. Av&lt;br&gt;stor betydelse är att stödet far en egen budgetram för att förhindra att det&lt;br&gt;inkräktar på andra filmstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den här bakgrunden innehåller 2000 års filmavtal ett publikrelate-&lt;br&gt;rat stöd med relativt utförliga bestämmelser. Enligt avtalet skall pub-&lt;br&gt;likrelaterat stöd lämnas till svenska långfilmer med inspelningsstart efter&lt;br&gt;den 31 december 1999. Stödet skall fördelas med utgångspunkt i filmens&lt;br&gt;bruttobiljettintäkter från öppna visningar på biograf under 12 månader&lt;br&gt;efter filmens premiär. Beroende på hur stor del av filmens finansiering&lt;br&gt;som utgörs av förhandsstöd skall stödet motsvara 25, 50 respektive 75&lt;br&gt;procent av bruttobilj ettintäktema. Med förhandsstöd avses här förhands-&lt;br&gt;stöd till långfilm, kort- och dokumentärfilm samt till barn- och ungdoms-&lt;br&gt;film. Publikrelaterat stöd till barnfilm far motsvara 100 procent av fil-&lt;br&gt;mens bruttobilj ettintäkter. Procentsatserna far vid behov, och med beak-&lt;br&gt;tande av tillgängliga medel, justeras av styrelsen. Vid en sådan justering&lt;br&gt;skall styrelsen sträva efter största möjliga tydlighet och framförhållning&lt;br&gt;för att underlätta planeringen av nya filmprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Producenten skall före inspelningsstart lämna en anmälan till Filmin-&lt;br&gt;stitutet, som då fastställer den procentsats som skall gälla för det enskilda&lt;br&gt;projektet. Filminstitutet fastställer även den egeninsats som skall återbe-&lt;br&gt;talas genom stödet. Med egeninsats avses finansiering genom privat-&lt;br&gt;kapital eller finansiering från de TV-företag som medverkar i avtalet.&lt;br&gt;Det senare innebär ett klargörande i förhållande till promemorian Pub-&lt;br&gt;likrelaterat filmstöd. Under remissbehandlingen av förslaget påtalades att&lt;br&gt;det inte var tydligt hur i första hand Sveriges Television skulle komma&lt;br&gt;att behandlas inom ramen för stödet. Parterna i 2000 års filmavtal har&lt;br&gt;enats om att Sveriges Television skall likställas med privata finansiärer&lt;br&gt;när det gäller publikrelaterat stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fastställa den punkt då producenten fått full återbetalning av sin&lt;br&gt;egeninsats skall hänsyn även tas till att 25 procent av en films bruttobil-&lt;br&gt;j ettintäkter kan beräknas tillfalla producenten vid sidan av stödet. Av&lt;br&gt;avtalet framgår att det publikrelaterade stödet skall fördelas inom en egen&lt;br&gt;budgetram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsmannastöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återkommande kritik i både den svenska och den internationella film-&lt;br&gt;debatten gäller upphovsmännens situation. Trots att det råder stor enighet&lt;br&gt;om att manuskriptets kvalitet är avgörande för en films framgång är&lt;br&gt;manusförfattarens roll undanskymd, på samma sätt som det finns en ten-&lt;br&gt;dens att underskatta producentens roll som kreatör och konstnärligt dri-&lt;br&gt;vande kraft. Tillsammans med regissörens arbete är manusförfattarens&lt;br&gt;och producentens verk den konstnärliga grund som en film vilar på. Ofta&lt;br&gt;är dessa yrkeskategorier dock inte direkt inblandade i, eller har något&lt;br&gt;tydligt ekonomiskt utbyte av, filmens kommersiella exploatering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift för filmpolitiken är att filmer som produceras skall nå en så&lt;br&gt;stor publik som möjligt. Ett sätt bland flera för att uppnå detta är att sti-&lt;br&gt;mulera svenska filmers manusförfattare, producenter och regissörer att&lt;br&gt;medverka i exempelvis marknadsföringen av filmen. Filmutredningen&lt;br&gt;föreslår därför att det bör skapas ett särskilt stöd till filmens upphovsmän&lt;br&gt;(varmed avses manusförfattare, producenter och regissörer) och att stödet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställs i relation till hur många som ser filmen på öppna visningar på&lt;br&gt;biograf. Remissinstanserna är splittrade om det föreslagna stödet. Flera&lt;br&gt;upphovsmannaorganisationer delar utredningens analys och välkomnar&lt;br&gt;förslaget. Andra remissinstanser invänder att ersättningar till filmens&lt;br&gt;upphovsmän även fortsättningsvis bör hanteras inom ramen för förhand-&lt;br&gt;lingar mellan varje enskild films intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna i 2000 års filmavtal har enats om att ett stöd bör lämnas i&lt;br&gt;efterhand till filmens manusförfattare, producent och regissör och att stö-&lt;br&gt;det skall motsvara ett stödbelopp om högst 10 kronor för varje försåld&lt;br&gt;biljett, upp till 100 000 biljetter. Stödet skall fördelas lika mellan de tre&lt;br&gt;kategorierna av upphovsmän. Enligt regeringens bedömning ligger detta&lt;br&gt;stöd väl i linje med den inriktning som insatserna för filmen bör ha.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Stöd till distribution och visning av film i hela landet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En av de viktigaste uppgifterna för en ny svensk filmpolitik är att säker-&lt;br&gt;ställa tillgången till ett brett utbud av värdefull film i olika visningsfor-&lt;br&gt;mer i hela landet. En näraliggande uppgift är att upprätthålla och utveckla&lt;br&gt;biografens roll som kulturell mötesplats i hela landet. Biografens centrala&lt;br&gt;betydelse som visningsform gynnas av att all biograffilm har en stark&lt;br&gt;tillväxt. Filmpolitikens roll är även att regionalt och lokalt stärka filmens&lt;br&gt;roll i kulturlivet. Barn och ungdomar bör få möjlighet till eget skapande&lt;br&gt;med film och andra medier för rörliga bilder. Filmen bör därför utvecklas&lt;br&gt;som en del av den pedagogiska verksamheten i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå dessa syften krävs enligt regeringens bedömning flera&lt;br&gt;helt nya eller kraftigt utbyggda filmpolitiska åtgärder. Filmutredningens&lt;br&gt;analyser och förslag baserade på erfarenheterna från nuvarande filmavtal&lt;br&gt;bör vara vägledande. De stöd till distribution och visning av film i hela&lt;br&gt;landet som parterna enats om i 2000 års filmavtal innebär att inriktningen&lt;br&gt;på filmpolitiken har större förutsättningar att förverkligas. Avtalet om-&lt;br&gt;fattar i den här delen stöd till lansering och parallelldistribution, bio-&lt;br&gt;grafstöd, stöd till regional verksamhet, stöd till film i skolan samt stöd till&lt;br&gt;visningsorganisationer, till filmfestivaler och till import och lansering av&lt;br&gt;kvalitetsfilm. Det har däremot inte funnits förutsättningar att inom ramen&lt;br&gt;för 2000 års filmavtal genomföra Filmutredningens förslag om ett video-&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till lansering och parallelldistribution&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningen redogör utförligt för distributörens roll i den svenska&lt;br&gt;filmbranschen och för de olika aktörer som finns på den svenska mark-&lt;br&gt;naden. Här återges endast en kortare sammanfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schematiskt kan man säga att distributören finns i en kedja mellan fil-&lt;br&gt;mens producent och biografågaren. I praktiken finns dock distributören&lt;br&gt;med under hela filmens produktionsprocess för att bedöma hur filmen&lt;br&gt;bör lanseras, ansvara för framtagning av kopior och för marknads-&lt;br&gt;föringen samt för att sköta kontakten med biograferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distributören tar ut en filmhyra av biografägaren. Vanligtvis utgör&lt;br&gt;filmhyran 30 procent av biljettintäktema efter mervärdesskatt och avgift&lt;br&gt;till Filminstitutet. De avgiftsbefriade s.k. gröna biograferna betalar en&lt;br&gt;garantifilmhyra, som i dagsläget är 650 kronor per film. Biografen står&lt;br&gt;även för fraktkostnaden. Distributören å sin sida betalar kostnaderna för&lt;br&gt;marknadsföring och för filmkopiorna samt ersättning till filmägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Film är en riskbransch såväl konstnärligt som ekonomiskt. Det gäller&lt;br&gt;även distributionen. Varje helg konkurrerar flera filmpremiärer om ut-&lt;br&gt;rymmet i massmedierna. Eftersom uppmärksamheten under den viktiga&lt;br&gt;premiärveckan även avgör filmens möjligheter att nå en större publik när&lt;br&gt;den senare sprids utanför de stora städerna, så drivs kostnaderna för&lt;br&gt;marknadsföringen upp. TV-reklamen gör att filmer efterfrågas av biogra-&lt;br&gt;fer i hela landet. Antalet kopior av attraktiva filmer ökar snabbt och där-&lt;br&gt;med far dessa filmer en större spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen mot allt större marknadsföringskostnader gör det svårare&lt;br&gt;att nå ut med filmer som inte har starka finansiärer bakom sig eller stöd&lt;br&gt;av framgångar på andra marknader. Marknadsföringen av en normal&lt;br&gt;svensk film kostar ca 1 miljon kronor, medan breda amerikanska publik-&lt;br&gt;filmer marknadsförs för betydligt större summor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den här bakgrunden föreslår Filmutredningen att det bör införas&lt;br&gt;ett särskilt lanseringsstöd för svensk långfilm, för att öka spridningen av&lt;br&gt;dessa filmer. Parterna i 2000 års filmavtal har enats om att ett sådant stöd&lt;br&gt;skall inrättas och att anslaget skall vara större än vad Filmutredningen&lt;br&gt;föreslår. Stödet skall som regel ges till distributör av svensk film med ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar distributörens ekonomiska insats. Om det, med&lt;br&gt;hänsyn till tillgängliga medel eller omständigheterna i övrigt, finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl far stödbeloppets storlek fastställas på annat sätt. Beloppet får&lt;br&gt;dock inte i något fall överstiga 500 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningen föreslår även att det nuvarande stödet till parallell-&lt;br&gt;distribution skall utvidgas till gälla all ny svensk film, för att ytterligare&lt;br&gt;öka spridningen av svensk film i hela landet. Syftet med det nuvarande&lt;br&gt;stödet är att även biografer på orter utanför de 30 största städerna skall få&lt;br&gt;möjlighet att visa aktuell film och att skapa ett bredare utbud av filmer på&lt;br&gt;dessa orter. Mot denna bakgrund omfattar 2000 års filmavtal även stöd&lt;br&gt;till parallelldistribution av filmkopior.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biografstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningen redovisar utvecklingen för biografverksamheten i Sve-&lt;br&gt;rige när det gäller antalet biobesök och antalet biografer under perioden&lt;br&gt;från det första svenska filmavtalet till i dag. Huvuddragen i utvecklingen&lt;br&gt;redovisas i tabellen nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tiden för det första filmavtalet uppgick antalet biobesök till när-&lt;br&gt;mare 40 miljoner per år, vilket motsvarade drygt 5 biobesök per invåna-&lt;br&gt;re. I slutet på 1990-talet har antalet biobesök minskat till totalt 15 miljo-&lt;br&gt;ner, eller 1,7 besök per invånare. Den stora minskningen låter sig inte&lt;br&gt;förklaras på något enkelt sätt, men en faktor som sannolikt har haft stor&lt;br&gt;betydelse är konkurrensen från andra medier som TV och video. Ung-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domar i storstäderna är de flitigaste biobesökama, men även i denna&lt;br&gt;grupp har besöken minskat under 1990-talet. En av filmpolitikens vikti-&lt;br&gt;gaste uppgifter är att vända den här utvecklingen och öka det totala anta-&lt;br&gt;let biobesökare i syfte att utveckla biografens roll som kulturell mötes-&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse med situationen i andra länder visar att de låga svenska&lt;br&gt;besökstalen inte behöver vara ödesbestämda. Ett land vars besökssiffror&lt;br&gt;ofta lyfts fram som ett föredöme är Norge, där antalet biobesök är 2,5 per&lt;br&gt;capita. Översatt till svenska förhållanden skulle detta innebära en kraftig&lt;br&gt;ökning av det totala antalet biobesök, till drygt 20 miljoner. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens bedömning bör de filmpolitiska åtgärder som vidtas genom 2000&lt;br&gt;års filmavtal ge bättre förutsättningar for att närma sig den norska nivån&lt;br&gt;under den kommande avtalsperioden. Med den finansieringsmodell som&lt;br&gt;gäller for filmavtalet, där en procentuell avgift på varje försåld biograf-&lt;br&gt;biljett tillfaller avtalet, skulle en sådan utveckling komma hela det sam-&lt;br&gt;lade filmpolitiska åtgärdspaket till del. Flera tecken tyder på att även&lt;br&gt;filmbranschen tror på att biografverksamheten har en betydande tillväxt-&lt;br&gt;potential i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt antal bio-&lt;br&gt;besök (miljoner)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biobesök per&lt;br&gt;capita&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt antal bio-&lt;br&gt;grafer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antalet röda&lt;br&gt;resp, gröna bio-&lt;br&gt;grafer ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;472 / 1 685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;453 / 711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; S.k. röda biografer har filmvisning mer än fem dagar i veckan och betalar den biografavgift som&lt;br&gt;filmavtalet reglerar. S.k. gröna biografer har filmvisning högst fem dagar i veckan och är befriade&lt;br&gt;från biografavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för ett ökat antal biobesök i Sverige är att den svenska&lt;br&gt;filmproduktionen hålls på en hög nivå. Intresset for svensk film är näm-&lt;br&gt;ligen stort på hemmaplan. I jämförelse med andra europeiska länder har&lt;br&gt;den inhemska filmen en stark ställning i Sverige. En annan viktig faktor&lt;br&gt;är självklart att det finns biografer i hela landet som kan visa filmerna.&lt;br&gt;Även här har det skett stora förändringar sedan början på 1960-talet.&lt;br&gt;Som framgår av tabellen ovan fanns det vid tiden for det första filmavta-&lt;br&gt;let drygt 2 000 biografer i Sverige. Av dessa var en femtedel röda biogra-&lt;br&gt;fer, medan fyra femtedelar var gröna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag har det totala antalet biografer nära nog halverats. År 1997 fanns&lt;br&gt;det bara drygt 1 000 biografer i Sverige, varav två femtedelar är röda och&lt;br&gt;tre femtedelar gröna. Nedläggningarna har i första hand gällt biograferna&lt;br&gt;på mindre orter, men även storstäderna har drabbats. Den absoluta mer-&lt;br&gt;parten av landets kommuner har visserligen tillgång till någon biograf,&lt;br&gt;men i många kommuner finns bara en biografsalong som dessutom inte&lt;br&gt;kan ha öppet alla dagar i veckan. Hårt pressade ekonomiska marginaler&lt;br&gt;hos många biografagare ställer krav på stor publiktillströmning. Reperto-&lt;br&gt;aren kan därför inte vara för smal, vilket i sin tur medför att svensk film&lt;br&gt;ofta väljs bort så att publiken inte får någon chans att se den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett verkningsfullt sätt att motverka den här utvecklingen är att, som&lt;br&gt;Filmutredningen föreslår, skapa ett särskilt stimulansbidrag till bio-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grafiägare för visning av svensk film. I 2000 års filmavtal finns ett sådant&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningen förordar att stimulansbidraget även bör omfatta vis-&lt;br&gt;ning av filmer från länder inom EU, för att stärka dessa i konkurrensen&lt;br&gt;med amerikanska filmer. Under remissbehandlingen har kritik riktats mot&lt;br&gt;förslaget för att det skulle diskriminera oberoende amerikanska filmer,&lt;br&gt;filmer från länder i Europa som inte är medlemmar i EU, liksom asiatisk,&lt;br&gt;afrikansk och latinamerikansk film. Det har inte gått att bortse från dessa&lt;br&gt;invändningar i beredningen av Filmutredningens förslag och 2000 års&lt;br&gt;filmavtal innehåller därför inte något stöd för visning av film från EU-&lt;br&gt;länder. Frågan om åtgärder för att stärka den europeiska filmens ställning&lt;br&gt;i förhållande till den amerikanska har dock fortsatt aktualitet inom EU.&lt;br&gt;Från svensk sida läggs därvid särskild vikt hur länder med låg produk-&lt;br&gt;tionskapacitet och ett begränsat språkområde skall kunna hävda sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelningen av stöd till biografägare för öppna visningar av&lt;br&gt;svensk film skall, enligt 2000 års filmavtal, behov hos biografer i mindre&lt;br&gt;och medelstora orter särskilt beaktas. Stödet omfattar naturligtvis även&lt;br&gt;biografer i de större städerna. Som nämnts har också storstäderna&lt;br&gt;drabbats av nedläggningar av biografer och även det totala antalet biobe-&lt;br&gt;sök har minskat. På 1970-talet byggdes de första flerduksbiografema&lt;br&gt;med flera salonger i samma byggnad för att uppnå en rationellare hante-&lt;br&gt;ring. I början av 1990-talet kom de första filmpalatsen. Den senaste ut-&lt;br&gt;vecklingen representeras av de multibiografer med ett tjugotal biograf-&lt;br&gt;dukar som byggs i Stockholm (Kungens Kurva) och som det planeras för&lt;br&gt;i andra svenska städer. Enligt Filmutredningen är det uppenbart att de&lt;br&gt;nya multibiografema ökar behovet av ett kulturpolitiskt motiverat stimu-&lt;br&gt;lansbidrag för att försvara särskilt den svenska filmens position.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kategori som drabbats hårt av det ökade antalet flerduksbiografer är&lt;br&gt;singelbiografema. Av de fa kvarvarande klarar sig flertalet enbart med&lt;br&gt;hjälp av kommunala bidrag och genom ideellt arbete av engagerade&lt;br&gt;människor. Några av dessa singelbiografer är både film- och konsthisto-&lt;br&gt;riskt värdefulla. Ett sådant exempel är biografen Skandia i Stockholm&lt;br&gt;som ritades av arkitekten Gunnar Asplund och invigdes år 1923.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt steg för att utveckla biografens roll som kulturell mötesplats&lt;br&gt;är att satsa på olika former av publikarbete. Medan många andra kultur-&lt;br&gt;institutioner har en lång erfarenhet av att arbeta aktivt för att nå olika&lt;br&gt;publikgrupper, så finns inte samma tradition hos biograferna. Enligt&lt;br&gt;Filmutredningen gör visningsorganisationer och regionala resurscentrum&lt;br&gt;för film och video betydelsefulla insatser för att bredda publiken och&lt;br&gt;skulle kunna stödja biograferna i ett sådant arbete. Särskilt på mindre&lt;br&gt;orter kan ett aktivt publikarbete vara betydelsefullt. Det kan handla om&lt;br&gt;att bredda utbudet, förbättra marknadsföringen och att samarbeta med&lt;br&gt;andra kultur- och nöjesarrangörer. För att biografen skall vara konkur-&lt;br&gt;renskraftig måste den också kunna ge publiken en hög teknisk kvalitet på&lt;br&gt;ljud och bild. I dag finns det ett växande behov av att förbättra de tek-&lt;br&gt;niska utrustningen på många biografer. Ett annat viktigt steg kan vara att&lt;br&gt;väcka kommunernas intresse för den lokala biografens framtid. Det nya&lt;br&gt;filmavtalet omfattar mot denna bakgrund ett särskilt stöd för publikarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på mindre orter. Av samma skäl finns en ökning av det nuvarande stödet&lt;br&gt;till upprustning av biografer med i det nya avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För landets foreningsdrivna biografer gäller sedan år 1997 att man&lt;br&gt;måste betala mervärdesskatt på bl.a. filmhyror utan att kunna göra mot-&lt;br&gt;svarande avdrag för ingående mervärdesskatt. Skälet är att de&lt;br&gt;foreningsdrivna biograferna enligt reglerna i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) om ideella föreningars verksamhet inte själva i allmänhet är&lt;br&gt;skattskyldiga för sin biografverksamhet. All annan yrkesmässigt bedri-&lt;br&gt;ven biografverksamhet är däremot sedan den 1 juli 1996 belagd med sex&lt;br&gt;procents mervärdesskatt på entréavgiften, vilket innebär att biografagama&lt;br&gt;kan göra avdrag för ingående mervärdesskatt. Problemet för de före-&lt;br&gt;ningsdrivna biograferna uppmärksammades i det avtal om förlängning av&lt;br&gt;1993 års finansieringsavtal för Stiftelsen Svenska Filminstitutet som&lt;br&gt;parterna enades om våren 1998. Enligt förlängningsavtalet skall medel&lt;br&gt;användas för att stödja sådana anordnare av biografföreställningar som&lt;br&gt;inte är mervärdesskatteskyldiga. Även 2000 års filmavtal innehåller en&lt;br&gt;sådan bestämmelse. Det kan också nämnas att regeringen nyligen har&lt;br&gt;tillkallat en särskild utredare med uppgift att bl.a. se över mervärdes-&lt;br&gt;skattelagens bestämmelser om undantag från skattskyldighet för ideella&lt;br&gt;föreningars verksamhet (dir. 1999:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska biljettpriserna på biograf är höga internationellt sett. Under&lt;br&gt;de senaste åren har priserna höjts med i genomsnitt ca 2,5 procent per år&lt;br&gt;och i dag kostar en biobiljett i genomsnitt 66 kronor. Från de svenska&lt;br&gt;biograf- och distributörsorganisationemas sida har det bedömts att det&lt;br&gt;inte finns utrymme för en höjning av biografavgiften från 10 till 12 pro-&lt;br&gt;cent, som Filmutredningen föreslagit. Som huvudsakliga skäl mot försla-&lt;br&gt;get anges att de svenska biljettpriserna inte kan höjas ytterligare utan att&lt;br&gt;det far negativa konsekvenser för biobesöken. Enligt 2000 års filmavtal&lt;br&gt;skall biografavgiften fortsatt vara 10 procent. I kombination med de&lt;br&gt;kraftiga satsningar som görs i 2000 års avtal för att stimulera bio-&lt;br&gt;grafverksamheten i Sverige, bör det därmed finnas förutsättningar för att&lt;br&gt;de svenska biljettpriserna inte kommer att behöva höjas ytterligare under&lt;br&gt;överskådlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis omfattar biografstödet i 2000 års filmavtal två nya&lt;br&gt;stödformer: ett generellt stimulansbidrag till biografägare för visning av&lt;br&gt;svensk film och ett särskilt stöd till publikarbete för biografagare på orter&lt;br&gt;med mindre än 50 000 invånare. Vidare behålls det befintliga stödet till&lt;br&gt;upprustning av biografer och stödet till sådana anordnare av biografföre-&lt;br&gt;ställningar som inte är mervärdesskatteskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningen föreslår även ett särskilt stöd till biograferna för att&lt;br&gt;betala garantifilmhyran för svenska filmer (jfr avsnittet Stöd till lansering&lt;br&gt;och parallelldistribution). Under remissbehandlingen av förslaget har det&lt;br&gt;framkommit en oro från de tilltänkta mottagarna av ett sådant stöd för att&lt;br&gt;det skulle kunna medföra en höjning av garantihyran på andra filmer och&lt;br&gt;att det därför skulle vara mera verkningsfullt att låta de olika visningsor-&lt;br&gt;ganisationema fa del av ett generellt höjt stöd. Mot den bakgrunden&lt;br&gt;innehåller 2000 års avtal inget stöd till garantihyran av svensk film. Av-&lt;br&gt;talet omfattar i stället ett ökat stöd till visningsorganisationema (se av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snittet Stöd till visningsorganisationer, till filmfestivaler samt till import Prop. 1998/99:131&lt;br&gt;och lansering av kvalitetsfilm).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till regional verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av filmpolitikens viktigaste uppgifter är att regionalt och lokalt stärka&lt;br&gt;filmens roll i kulturlivet. Därför initierade regeringen redan i propositio-&lt;br&gt;nen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3) ett särskilt statligt stöd till regionala&lt;br&gt;resurscentrum för film och video. En viktig utgångspunkt för förslaget&lt;br&gt;var att insatserna skulle stimulera utvecklingen av filmverksamhet i hela&lt;br&gt;landet. En annan utgångspunkt var att framför allt barn och ungdomar&lt;br&gt;skulle fa ökade möjligheter att skapa film samt andra ljud-, bild- och&lt;br&gt;textmedier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1997-1999 har det statliga stödet till regionala resurs-&lt;br&gt;centrum ökat med 4,5 miljoner kronor per år. För innevarande år uppgår&lt;br&gt;stödet därmed till 13,5 miljoner kronor. Enligt bidragsvillkoren får&lt;br&gt;Filminstitutet i år fördela stödet till följande resurscentrum: Film i&lt;br&gt;Dalarna, Film i Skåne, Film i Värmland, Film i Väst, Film i Västerbotten,&lt;br&gt;Film i Västernorrland, Filmpool Jämtland, Filmpool Nord, Film och nya&lt;br&gt;medier i Kronoberg, Film i Halland, Film på Gotland, Film i Västman-&lt;br&gt;land, Film i Sydost, Film i Sörmland, Film i Uppland samt Film i Örebro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet skall främst användas för verksamheter på filmområdet av och&lt;br&gt;för bam och ungdom. Stödet kan även användas till andra verksamheter&lt;br&gt;på det filmkulturella området, såsom åtgärder för att främja spridning och&lt;br&gt;visning av kvalitetsfilm eller till plantskolor för unga filmare. I viss be-&lt;br&gt;gränsad utsträckning kan stödet också användas för produktion och&lt;br&gt;distribution av kort- och dokumentärfilm. Ett villkor för regionalt stöd är&lt;br&gt;vidare att landsting, kommun eller annan huvudman lämnar bidrag till&lt;br&gt;verksamheten med ett belopp som minst motsvarar statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningen visar att utbyggnaden av regionala resurscentrum för&lt;br&gt;film och video har varit framgångsrik. Verksamheten präglas av arbete&lt;br&gt;med filmfrämjande åtgärder, regionala visningskedjor, marknadsföring,&lt;br&gt;filmevenemang m.m. som tillsammans bidrar till distribution och visning&lt;br&gt;av svensk film. Även produktionen av kortfilm har ökat kraftigt. Sats-&lt;br&gt;ningen på regionala resurscentrum har också inneburit ett större regionalt&lt;br&gt;engagemang för filmen som konstart och som tillväxtnäring, vilket inte&lt;br&gt;minst framgår av de förslag till regionala tillväxtavtal som lämnats till&lt;br&gt;regeringen i april 1999. Flera län pekar ut den regionala filmverksamhe-&lt;br&gt;ten som en viktig faktor för sysselsättning och tillväxt. Tillväxtavtalen&lt;br&gt;skall vara treåriga med början år 2000 och regeringen fattar beslut om de&lt;br&gt;första avtalen under hösten 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partema i 2000 års filmavtal har enats om en fortsatt satsning på regio-&lt;br&gt;nala resurscentrum för film och video med samma krav på lokal eller&lt;br&gt;regional motprestation som i dag. För att markera regionernas stora bety-&lt;br&gt;delse för en ny svensk filmpolitik är satsningen större än vad Filmutred-&lt;br&gt;ningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även insatser från Stiftelsen framtidens kultur kan komma att bidra&lt;br&gt;som ett komplement och en värdefull stimulans. En viktig del av Stiftel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sens uppdrag är att stödja regional utveckling och Stiftelsen bedömer,&lt;br&gt;enligt vad regeringen erfar, att väsentliga insatser kommer att göras ge-&lt;br&gt;nom stöd till regional filmverksamhet och till miljöer där sådan verk-&lt;br&gt;samhet bedrivs under den femårsperiod då 2000 års filmavtal löper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några regioner har på kort tid kommit långt i satsningen på långfilms-&lt;br&gt;produktion och när det gäller att etablera egna regionala produktions-&lt;br&gt;centrum. Filmutredningen nämner särskilt Film i Väst, Filmpool Nord&lt;br&gt;och Film i Skåne/Syd som exempel på offensiva inslag i den regionala&lt;br&gt;filmsatsningen som bör kunna få stöd inom ramen för ett nytt filmavtal.&lt;br&gt;Samtidigt pekar utredningen på att långfilmsproduktion inte är möjlig på&lt;br&gt;för många platser i landet. En spridning av begränsade produktionsresur-&lt;br&gt;ser över hela landet är enligt utredningen inte rationell. Parterna i 2000&lt;br&gt;års filmavtal har mot denna bakgrund enats om att regionalt stöd även&lt;br&gt;skall omfatta stöd till regionala filmproduktionscentrum och att det sam-&lt;br&gt;lade stödet till dessa årligen far uppgå till högst 3 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Film i skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till filmpolitikens många viktiga uppgifter hör även att prioritera insatser&lt;br&gt;som riktar sig till barn och ungdomar. Det blir allt viktigare for barn och&lt;br&gt;ungdomar att lära sig tyda de budskap och den information som möter&lt;br&gt;dem i det omfattande mediebruset. I samband med detta ökar också bety-&lt;br&gt;delsen av att barn och ungdomar far se bra film och diskutera filmers&lt;br&gt;budskap. Enligt Filmutredningen används filmupplevelsen ofta som ut-&lt;br&gt;gångspunkt för ämnesövergripande temaprojekt i skolan. Spelfilm, kort-&lt;br&gt;och dokumentärfilm har här kommit att spela en allt större roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten med film i skolan har på ett tiotal år vuxit till en mycket&lt;br&gt;livaktig verksamhet som engagerar många, t.ex. skolor, kommuner, före-&lt;br&gt;ningslivet, filmbranschen, visningsorganisationer, regionala resurs-&lt;br&gt;centrum och Filminstitutet. Sedan slutet på 1980-talet fordelar institutet&lt;br&gt;inom ramen för den filmkulturella verksamheten ett särskilt stöd till lokal&lt;br&gt;filmkulturell verksamhet för barn och ungdom (skolbio) och ger även ut&lt;br&gt;filmpedagogiskt studiematerial. Statistiken visar att 154 av Sveriges&lt;br&gt;kommuner bedrev regelbunden skolbioverksamhet under läsåret 1997/98,&lt;br&gt;varav 90 kommuner fick stöd från Filminstitutet. Filmbranschen bidrar&lt;br&gt;dessutom med rabatter på film- och biografhyror och genom&lt;br&gt;skollanseringar av viktiga och engagerande filmer som t.ex. Schindlers&lt;br&gt;List, Vildängel och Sanning och konsekvens. Bland övriga insatser kan&lt;br&gt;nämnas att Folkets Hus Riksorganisation och Filminstitutet sedan några&lt;br&gt;år driver en kampanj för skolbio tillsammans med filmbranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningen föreslår att Filminstitutets filmkulturella verksamhet&lt;br&gt;med stöd till skolbioverksamhet skall fortsätta inom ramen för ett nytt&lt;br&gt;filmavtal. Förutom att verksamheten är viktig för skolan, så ger den även&lt;br&gt;ett betydelsefullt bidrag till den lokala biografen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen behandlar i det här sammanhanget även problemen med&lt;br&gt;distribution av kort- och dokumentärfilmer. Bakgrunden är att filmvis-&lt;br&gt;ning på biograf i så hög grad begränsas till långfilm, medan flertalet kort-&lt;br&gt;och dokumentärfilmer aldrig visas på biografer. Ett skäl kan vara att an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svaret för att distribuera filmerna ligger på bolag och institutioner som&lt;br&gt;bara har begränsade resurser för information och marknadsföring. Fil-&lt;br&gt;merna skulle kunna nå en större publik om de gjordes tillgängliga i större&lt;br&gt;utsträckning. Här betonar utredningen AV-centralemas och bibliotekens&lt;br&gt;betydelse. Den främsta målgruppen för kort- och dokumentärfilmer är&lt;br&gt;skolor, organisationer och foretag. Utredningen föreslår att ett nytt&lt;br&gt;filmavtal även bör omfatta ett stöd för spridning av kort- och dokumen-&lt;br&gt;tärfilm som fördelas av Filminstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna i 2000 års filmavtal har enats om att avtalet skall omfatta ett&lt;br&gt;stöd till film i skolan. Stödet skall omfatta medel till spridning av kort-&lt;br&gt;och dokumentärfilm och för en fortsatt skolbioverksamhet. Stödet skall&lt;br&gt;även täcka kostnaderna för Filminstitutets filmuthyming och inköp av&lt;br&gt;filmrättigheter. Stöd till skolbioverksamhet får lämnas till en kommun&lt;br&gt;eller till en förening under sammanlagt högst tre år. För att stöd skall ges&lt;br&gt;krävs att bidrag lämnas från landsting, kommun eller annan huvudman&lt;br&gt;med ett belopp som minst motsvarar det stöd som lämnas inom ramen för&lt;br&gt;avtalet. Vidare krävs en pedagogisk plan och att verksamheten sker i&lt;br&gt;samarbete med en lokal biografägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver avser regeringen att, inom ramen för tiopunktsprogrammet&lt;br&gt;för skolan, särskilt uppmärksamma verksamhet med skolbio och barns&lt;br&gt;och ungdomars eget filmskapande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till visningsorganisationer, till filmfestivaler samt till import och lanse-&lt;br&gt;ring av kvalitetsfilm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den nuvarande filmkulturella verksamheten har stöd till&lt;br&gt;visningsorganisationer för år 1999 lämnats till centralorganisationerna&lt;br&gt;för de föreningsägda biograferna, dvs. Folkets Hus Riksorganisation,&lt;br&gt;Riksföreningen Våra Gårdar och Bygdegårdamas Riksförbund. Vidare&lt;br&gt;har Sveriges Förenade Filmstudios, FilmCentrum, Riksföreningen Fol-&lt;br&gt;kets Bio och Kulturföreningen Kedjan fatt stöd. Unga Örnars Riksför-&lt;br&gt;bund och Förbundet Vi Unga har fått stöd för verksamhet riktad mot&lt;br&gt;barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till visningsorganisationer utgår för närvarande från samma bud-&lt;br&gt;getram som stöd till filmfestivaler och till import och lansering av kvali-&lt;br&gt;tetsfilm. Under remissbehandlingen av Filmutredningen har det varit ett&lt;br&gt;starkt önskemål från visningsorganisationema att stöden delas upp så att&lt;br&gt;de hanteras inom två olika budgetramar: en ram för stöd till visnings-&lt;br&gt;organisationer och en ram för stöd till filmfestivaler och till import och&lt;br&gt;lansering av kvalitetsfilm. I 2000 års filmavtal är önskemålet om en upp-&lt;br&gt;delning av anslaget tillgodosett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från Filmutredningens förslag innebär 2000 års filmavtal&lt;br&gt;att stödet till visningsorganisationema ökar jämfört med nuvarande stöd.&lt;br&gt;Det är otvetydigt att biografverksamheten i stora delar av vårt glest be-&lt;br&gt;folkade land är helt beroende av väl fungerande och aktiva visningsorga-&lt;br&gt;nisationer på såväl lokal som central nivå. Enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;behövs satsningar på både visningsorganisationer och regionala resurs-&lt;br&gt;och produktionscentrum (se avsnittet Stöd till regional verksamhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmpolitikens uppgift att distribuera och visa film i hela landet genom- Prop. 1998/99:131&lt;br&gt;fors bäst genom en kraftfull kombination av åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna i 2000 års filmavtal har även enats om att det nuvarande stö-&lt;br&gt;det till filmfestivaler liksom stödet till import och lansering av kvalitets-&lt;br&gt;film som bedöms ha svårigheter att hävda sig kommersiellt skall ingå i&lt;br&gt;det nya avtalet (jfr avsnitt 3.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Stöd till filmkulturell verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bland uppgifterna för en ny svensk filmpolitik finns även att bevara fil-&lt;br&gt;mer och material av film- och kulturhistoriskt intresse samt att upprätt-&lt;br&gt;hålla och utveckla det internationella utbytet och samarbetet på filmom-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå dessa syften krävs enligt regeringens bedömning i första&lt;br&gt;hand att man bygger vidare och utvecklar de insatser som redan genom-&lt;br&gt;förs på detta område. När det gäller åtgärder för att öka tillgängligheten&lt;br&gt;till film för funktionshindrade krävs dock nya insatser. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund omfattar 2000 års filmavtal i den här delen internationella avgifter&lt;br&gt;och medel för internationell lansering, stöd till textning på svenska av&lt;br&gt;film och video och till syntolkning, stöd till samarbete mellan filmbran-&lt;br&gt;schen och TV-företagen, övrig filmkulturell verksamhet samt medel till&lt;br&gt;stiftelsens ledning och administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella avgifter och internationell lansering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en protokollsanteckning till det nuvarande filmavtalet förutsätter staten&lt;br&gt;att Filminstitutet fortsätter samarbetet inom Nordiska Film- och TV-fon-&lt;br&gt;den samt åtar sig de svenska samordningsinsatserna i anslutning till&lt;br&gt;MEDIA Il-programmet i EU. I mån av tillgängliga medel förutsätts vi-&lt;br&gt;dare att institutet fortsätter samarbetet inom Europarådets samproduk-&lt;br&gt;tionsfond Eurimages.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningen anser att Sverige bör fortsätta med detta samarbete&lt;br&gt;och att Filminstitutet har en central uppgift att genom aktiv rådgivning&lt;br&gt;bidra till att svenska manusförfattare, producenter och biografägare i&lt;br&gt;högre grad än hittills ansöker om stöd i nämnda fonder och program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningen menar vidare att erfarenheterna från internationella&lt;br&gt;festivaler visar att Sverige fortfarande är ett framgångsrikt filmland, inte&lt;br&gt;minst när det gäller kort- och dokumentärfilmer. Samtidigt riktas det en-&lt;br&gt;ligt utredningen kritik mot att Sverige inte säljer sina spelfilmer lika ak-&lt;br&gt;tivt som konkurrerande länder. Utredningen betonar betydelsen av att&lt;br&gt;svenska filmer far möjligheter att nå ut utanför landet och att det nuva-&lt;br&gt;rande stödet till internationell marknadsföring av svenska filmer bör&lt;br&gt;finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har parterna i 2000 års filmavtal enats om att av-&lt;br&gt;sätta medel för internationella avgifter och för internationell lansering av&lt;br&gt;svensk film. Filminstitutet skall inom denna ram fortsätta samarbetet&lt;br&gt;inom Eurimages och Nordiska Film- och TV-fonden samt åta sig de&lt;br&gt;svenska samordningsinsatserna i anslutning till MEDIA Il-programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet skall vidare medverka vid internationell lansering av svensk&lt;br&gt;film och även lämna stöd till producenter och distributörer av svensk film&lt;br&gt;for sådan lansering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till textning på svenska av film och video och till syntolkning på video-&lt;br&gt;gram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en allmän kulturpolitisk ambition att kulturen skall kunna erbjudas&lt;br&gt;alla och att människor med funktionsnedsättning bereds möjlighet att&lt;br&gt;använda sin kreativitet och sina konstnärliga och intellektuella färdig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningen visar att det för Sveriges omkring 800 000 hörselska-&lt;br&gt;dade inte är möjligt att se svensk film på bio eller på video eftersom fil-&lt;br&gt;merna inte är textade. För hörselskadade barn gäller dessutom att många&lt;br&gt;utländska filmer har svenskt tal i stället för text. Enligt utredningen&lt;br&gt;skulle denna orättvisa vara lätt avhjälpt om svenska filmer textas på&lt;br&gt;samma sätt som utländska filmer. Här måste de hörselskadades rätt att på&lt;br&gt;lika villkor ta del av svensk film prioriteras framför den eventuella olä-&lt;br&gt;genhet som biografpubliken kan uppleva, skriver utredningen, och före-&lt;br&gt;slår att medel ställs till förfogande för att varje svensk film som erhåller&lt;br&gt;stöd görs i en textad version. Även synskadade har rätt att få ta del av&lt;br&gt;aktuella filmer. Filmutredningen visar hur det skulle kunna ske genom&lt;br&gt;syntolkning på videogram och förordar att Filminstitutet far utreda frågan&lt;br&gt;vidare. I båda fallen bör film för barn och ungdom prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna i 2000 års filmavtal har enats om att avsätta medel för att göra&lt;br&gt;film mer lättillgänglig för funktionshindrade. Med detta syfte skall stöd&lt;br&gt;lämnas till textning på svenska av film och video och till syntolkning på&lt;br&gt;videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till samarbete mellan filmbranschen och TV-företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningen föreslår ingen fortsättning av det stöd som lämnas inom&lt;br&gt;ramen för nuvarande avtal till samarbete mellan filmbranschen och TV-&lt;br&gt;företagen. Stödet fördelas av filmbranschens samarbetskommitté och&lt;br&gt;används till bl.a. spridning av värdefulla filmer, utbildning och forskning,&lt;br&gt;åtgärder mot olovlig hantering av filmer samt aktiviteter för att öka all-&lt;br&gt;mänhetens intresse för film i alla former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen av utredningen har flera instanser, inte&lt;br&gt;minst avtalsparterna, betonat att verksamheten vid filmbranschens sam-&lt;br&gt;arbetskommitté fyller en viktig uppgift när det gäller att bevaka bran-&lt;br&gt;schens gemensamma intressen och även för att samordna gemensamma&lt;br&gt;verksamheter, som t.ex. den årliga Stora biodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna i 2000 års filmavtal har mot denna bakgrund enats om att stöd&lt;br&gt;till samarbete mellan filmbranschen och TV-företagen skall finnas även i&lt;br&gt;det nya avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig filmkulturell verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som avser övrig filmkulturell verksamhet i 2000 års filmavtal&lt;br&gt;skall användas för att bl.a. bevara och tillgängliggöra det svenska film-&lt;br&gt;arvet samt för att informera om och dokumentera filmen som konstart&lt;br&gt;och nöjesindustri. Huvuddelen av denna verksamhet bedrivs i dag av&lt;br&gt;Filminstitutets avdelning Cinematek och Information (jfr avsnitt 3.2.2).&lt;br&gt;Vidare skall 5 miljoner kronor av medlen för övrig kulturell verksamhet&lt;br&gt;årligen användas för restaurering av svensk färgfilm. Det innebär en fort-&lt;br&gt;sättning på den satsning som regeringen presenterade i budgetpropositio-&lt;br&gt;nen för år 1999 (prop. 1998/99:1, utg.omr. 17) om ett årligt anslag i&lt;br&gt;namn av svensk films centralgestalt Ingmar Bergman för att möjliggöra&lt;br&gt;ett fortsatt restaureringsarbete för svensk film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administration och ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2000 års filmavtal skall kostnaderna för Filminstitutets admini-&lt;br&gt;stration och ledning, inklusive förvaltning och administration av konsu-&lt;br&gt;lenternas och nämndens verksamhet, hållas åtskilda från de medel som&lt;br&gt;står till förfogande för olika stödåtgärder. Ett tak har satts för hur höga&lt;br&gt;kostnaderna far vara. I enlighet med Filmutredningens förslag görs dock&lt;br&gt;undantag för de olika stöd som lämnas för distribution och visning av&lt;br&gt;film i hela landet. Där tillåter avtalet att högst tio procent av tillgängliga&lt;br&gt;medel far användas för administrationskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 131&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Handlingsoffentlighet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Allmänheten har ett berättigat intresse av&lt;br&gt;insyn i Filminstitutets handläggning av filmstöd. Det finns dock inte&lt;br&gt;formella förutsättningar att låta institutets verksamhet omfattas av&lt;br&gt;handlingsoffentlighet. Regeringen förutsätter att institutet ändå tilläm-&lt;br&gt;par största möjliga öppenhet i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningens förslag: Filmutredningen har föreslagit att all verk-&lt;br&gt;samhet hos Filminstitutet skall omfattas av handlingsoffentlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över förslaget&lt;br&gt;har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 2 kap. tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen (TF) gäller en principiell rätt för var och en att ta del av&lt;br&gt;allmänna handlingar. En handling anses vara allmän om den förvaras hos&lt;br&gt;en myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad hos&lt;br&gt;myndigheten. Enligt 1 kap. 8 § sekretesslagen (1980:100) skall det som&lt;br&gt;föreskrivs i TF om rätt att ta del av allmänna handlingar hos en&lt;br&gt;myndighet i tillämpliga delar gälla också hos vissa andra organ. Vilka&lt;br&gt;dessa organ är anges i bilagan till sekretesslagen där det också anges vil-&lt;br&gt;ken verksamhet hos de enskilda organen som omfattas av handlings-&lt;br&gt;offentligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingsoffentligheten hos vissa enskilda tillkom vid en lagändring&lt;br&gt;år 1987 (prop. 1986/87:151). Bakgrunden var att allt fler offentliga verk-&lt;br&gt;samheter under en period lades över på bolag och stiftelser. Regeringen&lt;br&gt;ansåg att allmänhetens krav på insyn inte kunde anses minska bara för att&lt;br&gt;verksamheten bytt organisationsform, utan menade att offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipen bör gälla i allmänna angelägenheter, oavsett i vilken form&lt;br&gt;verksamheten bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av att ett organ förs in i sekretesslagens bilaga blir att samt-&lt;br&gt;liga, eller vissa, handlingar hos organet i fråga faller under offentlighets-&lt;br&gt;principen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighetsprincipen gäller i dag inte för Filminstitutet. Institutet in-&lt;br&gt;rättades som stiftelse år 1992 av staten och övriga parter i 1993 års finan-&lt;br&gt;sieringsavtal. Stiftelsens ändamål är enligt stiftelseförordnandet att ge&lt;br&gt;stöd till värdefull svensk filmproduktion, att ge stöd till visningsverk-&lt;br&gt;samhet, att medverka i internationellt arbete och att utföra uppdrag åt&lt;br&gt;staten inom det filmkulturella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter&lt;br&gt;inom Kulturdepartementets verksamhetsområde prövar Stiftelsen&lt;br&gt;Svenska Filminstitutet frågor om fördelning av statliga medel inom stif-&lt;br&gt;telsens verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 2000 års filmavtal, och de förslag i denna proposition som är&lt;br&gt;en följd av avtalet, kommer en övervägande del av stiftelsens verksamhet&lt;br&gt;att finansieras av statliga medel. De statliga stöd som stiftelsen sålunda&lt;br&gt;skall fördela motsvarar stöd som på andra områden fördelas av offentliga&lt;br&gt;institutioner. Detta talar för att de förvaltningsuppgifter som stiftelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehar bör omfattas av handlingsoffentlighet. Handlingsoffentlighet kan Prop. 1998/99:131&lt;br&gt;emellertid inte omfatta annat än förvaltningsuppgifter som utförs med&lt;br&gt;allmänna medel för statens räkning. En icke försumbar del av stiftelsens&lt;br&gt;medel utgör bidrag från andra än staten. Det är inte möjligt att skilja ut&lt;br&gt;vilka medel som är allmänna och vilka som utgör bidrag från andra än&lt;br&gt;staten vid stiftelsens handläggning av ärenden. Detta innebär, samman-&lt;br&gt;fattningsvis, att det inte finns förutsättningar för att låta någon del av&lt;br&gt;stiftelsens verksamhet omfattas av handlingsoffentlighet inom ramen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TF och sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock ett berättigat intresse från allmänhetens sida att ha insyn&lt;br&gt;i handläggningen av den typen av stöd som stiftelsen fördelar. Rege-&lt;br&gt;ringen förutsätter därför att stiftelsen i sin verksamhet tillämpar största&lt;br&gt;möjliga öppenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition lämnar regeringen förslag och bedömningar inom en&lt;br&gt;total ram som innebär att staten - under förutsättning att riksdagen fattar&lt;br&gt;erforderliga beslut - fr.o.m. år 2000 skall lämna ett årligt bidrag till&lt;br&gt;Filminstitutet på 200,5 miljoner kronor. Det innebär en ökning av bidra-&lt;br&gt;get med 62,6 miljoner kronor i jämförelse med de medel som anvisats för&lt;br&gt;år 1999 samt att de 5 miljoner kronor som regeringen disponerat inneva-&lt;br&gt;rande år för restaurering av svensk film i stället disponeras inom ramen&lt;br&gt;för 2000 års filmavtal (jfr prop. 1989/99:1, utg.omr. 17). De ökade åtgär-&lt;br&gt;derna skall finansieras genom en omfördelning mellan anslagen inom&lt;br&gt;utgiftsområde 17. Regeringens samlade förslag till statsbudget för år&lt;br&gt;2000 presenteras i budgetpropositionen hösten 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Ny svensk filmpoli-&lt;br&gt;tik (SOU 1998:142)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt uppdrag har varit att lämna förslag till hur ett framtida stöd till&lt;br&gt;svensk filmproduktion skall utformas. Syftet skall vara att upprätthålla&lt;br&gt;och utveckla en värdefull svensk filmproduktion. Mitt uppdrag har vidare&lt;br&gt;varit att föreslå åtgärder för att främja en bred spridning och visning av&lt;br&gt;film, och att föreslå åtgärder som ökar antalet biobesök och utvecklar&lt;br&gt;biografen som kulturell mötesplats i hela landet. Slutligen har uppdraget&lt;br&gt;inneburit att dels pröva förutsättningarna för ett nytt filmavtal som fi-&lt;br&gt;nansieringsmodell, dels en finansiering utan avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionen av svensk film först. Existensen av en nationell svensk&lt;br&gt;filmproduktion är beroende av statligt stöd. Det gäller i Sverige liksom i&lt;br&gt;alla övriga länder i Europa. Sverige har med sin långa tradition som&lt;br&gt;filmland goda förutsättningar att också i framtidens intensiva medie-&lt;br&gt;landskap ha en framgångsrik egen filmproduktion. Här finns en konst-&lt;br&gt;närlig potential att ta till vara. Att lyckas skapa en vital svensk filmpro-&lt;br&gt;duktion har stor betydelse för den nationella identiteten, för att ge inte&lt;br&gt;minst unga människor bilder av samtiden som de kan identifiera sig med,&lt;br&gt;och för att motverka den ensidiga amerikanska påverkan som sker genom&lt;br&gt;filmindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU liksom flera europeiska stater har också tagit fasta på den betydelse&lt;br&gt;filmproduktionen har för sysselsättning och tillväxt. Den audiovisuella&lt;br&gt;industrin står inför en betydande expansion. Film är en framtidsindustri.&lt;br&gt;Allt fler TV-kanaler och andra digitala medier öppnar nya marknader för&lt;br&gt;den rörliga bilden. Det är angeläget att Sverige far del av den tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;I &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny svensk filmproduktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för förslagen har varit att vitalisera produktionsmiljön&lt;br&gt;genom att skapa förutsättningar för filmens upphovsmän att utveckla&lt;br&gt;projekt, att finansiera och genomföra dem, och att själva få möjlighet att&lt;br&gt;förfoga över sina verk. Filmskapare skall kunna leva av sina filmer - inte&lt;br&gt;bara av produktionsprocessen. Förslagen syftar till att skapa en stark in-&lt;br&gt;frastruktur med oberoende producenter, ett klimat med ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningar och stimulans från förproduktion till tiden efter filmens&lt;br&gt;premiär. Sju förslag till produktionsstöd omfattar hela denna kedja. För-&lt;br&gt;slagen är beräknade i 1997 års kostnadsläge, och utgår från en långfilms-&lt;br&gt;produktion om 20 filmer per år. Förslagen är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utvecklingsfond. En fond om 15 miljoner kronor, där unga filmare&lt;br&gt;kan fa stöd att göra film under realistiska former (Växthus), etablerade&lt;br&gt;filmare kan fa fortbildning, men framför allt där producenter, regissörer&lt;br&gt;och manusförfattare kan få stöd för att utveckla filmprojekt innan de in-&lt;br&gt;leder arbetet med att söka finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Två fonder för förhandsstöd. Dessa fonder till stöd för långfilm om-&lt;br&gt;fattar 55 miljoner kronor vardera, alltså sammanlagt 110 miljoner kronor.&lt;br&gt;Den ena fonden leds, precis som nu, av en konsulent, den andra av en&lt;br&gt;nämnd som består av en konsulent och ytterligare fyra personer: två utses&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Teaterförbundet, och två av branschen. Fondema agerar fritt och obe-&lt;br&gt;roende av varandra. Där finns inga tak för stödnivåema, heller inga&lt;br&gt;återbetalningskrav. Den överordnade principen för stöd skall i stället vara&lt;br&gt;kvalitet. Kvalitetsbegreppet är vidsträckt och omfattar såväl ”smala”&lt;br&gt;filmer som bredare publikfilmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En Film- och TV-fond. Sveriges Television som public service-&lt;br&gt;företag har ett särskilt ansvar för filmen. Televisionen är en allt viktigare&lt;br&gt;avnämare av film, samtidigt som den tekniska utvecklingen också för&lt;br&gt;filmen och videotekniken närmare varandra. I många länder har televi-&lt;br&gt;sionen spelat en kvalitativt viktig roll för att utveckla filmen. Både film-&lt;br&gt;och TV-branschen har en nytta av kontaktytor mellan branscherna. Det&lt;br&gt;behövs också en alternativ tredje finansieringskälla till de föreslagna två&lt;br&gt;förhandsstöden, och en med resurser för mer kostnadskrävande produk-&lt;br&gt;tioner, och med ackumulationspotential. Mot denna bakgrund föreslår jag&lt;br&gt;en Film- och TV-fond där Sveriges Television bidrar med 35 miljoner&lt;br&gt;kronor, och staten via filmavtalet med 35 miljoner kronor. Fonden far&lt;br&gt;därmed 70 miljoner kronor som fördelas av en konsulent tillsammans&lt;br&gt;med en nämnd med representanter från STV och Filminstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kort- och dokumentärfilm. Den skall ledas av två konsulenter. Fon-&lt;br&gt;den fördelar 25 miljoner kronor. Ur fonden ges stöd till kortfilm, korta&lt;br&gt;dokumentärer och till barnfilm och animationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Företagsstöd. De fria producenterna har särskilda problem. De har&lt;br&gt;svårt att fa ekonomi i sin verksamhet, och tillbringar en allt större del av&lt;br&gt;sin tid med att jaga finansiärer. I förlängningen av detta blir det också allt&lt;br&gt;vanligare att de tvingas sälja bort merparten av ägandet av sina filmer.&lt;br&gt;Därmed försämras deras möjligheter att långsiktigt bygga upp en eko-&lt;br&gt;nomi som innebär att de kan planera kommande produktioner. Detta nya&lt;br&gt;stöd ger möjlighet för fem producenter per år - eller konstellationer pro-&lt;br&gt;ducent/regissör/manusförfattare - att söka maximalt 1 miljon kronor un-&lt;br&gt;der tre år för att utveckla filmprojekt. Syftet är att skapa arbetsro för att&lt;br&gt;få fram flera alternativa projektförslag som sedan kan gå vidare i pro-&lt;br&gt;duktionsprocessen. En del av stödet om totalt 7 miljoner kronor fördelas&lt;br&gt;till teknikföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Upphovsmannastöd. Tre upphovsmän följer en film under hela dess&lt;br&gt;uppkomst. De är producenten, regissören och manusförfattaren. Dessa tre&lt;br&gt;har ett intresse av att följa filmen från idé till premiär. Med upphovs-&lt;br&gt;mannastödet skapar jag ett incitament för denna grupp att också efter&lt;br&gt;premiär aktivt arbeta för att filmen skall nå sin publik. För varje försåld&lt;br&gt;biljett från den första till 100 000 biljetter utgår ett stöd på 10 kronor per&lt;br&gt;biljett att delas mellan dessa tre upphovsmän. Total kostnad 10 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande efterhandsstödet slopas helt. Sammantaget kostar pro-&lt;br&gt;duktionsstöden 237 miljoner kronor, att jämföras med nuvarande pro-&lt;br&gt;duktionsstöd om 164 miljoner kronor (år 1997), en ökning med&lt;br&gt;45 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;II &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Film i hela landet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den andra delen av mina förslag rör distribution av film, och biografer-&lt;br&gt;nas framtid. Det är en nyckelfråga för svensk film. Det är en rättvisefråga&lt;br&gt;att film skall nå ut till alla. Redan nu är filmen den konstsektor som når&lt;br&gt;ut till flest människor. Filmen är ofta den första konstupplevelse en ung&lt;br&gt;människa har, och som hon delar med många. Men filmutbudet är&lt;br&gt;ojämlikt. Kvalitetsfilmer för en ojämlik kamp mot den amerikanska do-&lt;br&gt;minansen. Stora samhällsgrupper känner inte igen sin egen verklighet&lt;br&gt;och sina problem och förlorar därför intresset för film. Det finns filmer&lt;br&gt;som formulerar detta, men de når ofta inte ut till biografen. Det finns&lt;br&gt;också en geografisk orättvisa. I de 20 största städerna - framför allt i de&lt;br&gt;fem största - finns en valfrihet som resten av Sveriges befolkning inte&lt;br&gt;har. En ny svensk filmpolitik måste därför skapa förutsättningar för film i&lt;br&gt;hela landet. Alla svenskar är med och finansierar svensk film. De måste&lt;br&gt;också fa en chans att se dem. Alla svenskar måste få en chans att se vär-&lt;br&gt;defull film. Alla barn och ungdomar måste få en chans att uppleva film&lt;br&gt;på biograf, men också i skolan, som en del av sin utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i korthet syftet med de sju förslag som rör distribution och vis-&lt;br&gt;ning av film. De är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lanseringsstöd. Varje helg året om har fyra till fem filmer premiär i&lt;br&gt;Sverige. Filmens framgång bestäms i hög grad av den första helgen. Det&lt;br&gt;innebär stora krav på en lansering som får filmen att tränga igenom&lt;br&gt;mediabruset, ger lika villkor i konkurrensen från andra filmer och hän-&lt;br&gt;delser. Filmen blir också i allt högre grad en färskvara. Detta driver upp&lt;br&gt;kostnaden för lanseringen. Som regel har den svenska filmen inte samma&lt;br&gt;ekonomiska möjligheter till en bred lansering som den konkurrerande&lt;br&gt;amerikanska filmen. Därför behövs ett lanseringsstöd till svensk film. Jag&lt;br&gt;föreslår ett sådant som bestäms när filmen är klar, men före premiären,&lt;br&gt;och som ger förutsättningar att planera för en lansering som passar varje&lt;br&gt;enskild film. Stödet delas ut som en motprestation till distributörens egen&lt;br&gt;insats, och kan maximalt vara 500 000 kronor. Till detta kommer stöd till&lt;br&gt;parallellkopior av svensk film och kvalitetsfilm. Det stöd med parallell-&lt;br&gt;kopior till breda publikfilmer som finns i dag bibehålls. Det är ett värde-&lt;br&gt;fullt stöd för biografer på mindre orter, och ger deras publik en chans att&lt;br&gt;också fa se populära filmer medan de ännu är aktuella. Men stödet utvid-&lt;br&gt;gas kraftigt, till svensk film och kvalitetsfilm. Kostnad för detta stöd:&lt;br&gt;14 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Biografstöd. Att finna distributionsvägar för den svenska filmen,&lt;br&gt;och för utländsk kvalitetsfilm över hela landet, är en av utredningens&lt;br&gt;viktigaste uppgifter. Till detta hör att balansera den ojämlika konkur-&lt;br&gt;renssituationen med amerikans film. Dit hör också att stödja de biografer&lt;br&gt;som har en svår ekonomisk situation. Sverige har många biografer, men&lt;br&gt;de är utspridda i ett glesbebott land, vilket innebär att publikunderlaget&lt;br&gt;för många biografer är dåligt. Det är ändå viktigt att dessa kan leva&lt;br&gt;vidare. Därför behöver de stimulansbidrag - särskilt för att också våga ha&lt;br&gt;kvalitet i repertoaren. Jag föreslår därför att biograferna får garantihyran&lt;br&gt;betald för svensk filmer. Garantihyran är den minsta avgift biografen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalar för att fa visa en film oavsett publik. När publiken övergår en viss&lt;br&gt;nivå övergår hyran till 1 procent av intäkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår också ett stimulansbidrag på 10 kronor per försåld biljett&lt;br&gt;på svensk film och på filmer från övriga EU-området - och på samtliga&lt;br&gt;biografer. Stödet beräknas till 44 miljoner kronor per år, och går till bio-&lt;br&gt;grafagaren. Syftet är att ge ekonomiskt incitament att visa kvalitetsfilm&lt;br&gt;från hela EU-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande stödet till biografupprustning bibehålls, och dessutom&lt;br&gt;införs ett stöd för ett aktivt publikarbete för biografer på orter med&lt;br&gt;mindre än 50 000 invånare. Detta stöd kan utgå under maximalt tre år&lt;br&gt;och trappas successivt av. Stödet förutsätter en lika stor lokal motpres-&lt;br&gt;tation, och syftar till att bidra till att kommuner och andra lokala intres-&lt;br&gt;senter aktivt går in och tar ansvar för den lokala biografen. Sammantaget&lt;br&gt;kostar biografstöden 52 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Videostöd. Möjligheten att se film på video är ett demokratiskt al-&lt;br&gt;ternativ. I Sverige har 81 procent av hushållen (år 1996) tillgång till en&lt;br&gt;videobandspelare. Över hela Sverige finns över 2 000 försäljnings- och&lt;br&gt;uthyrningsställen. Det innebär att film på video når långt fler än film på&lt;br&gt;biograf. Det är dessutom en billig och effektiv distributionsform. Därför&lt;br&gt;är det viktigt att stödja utgivningen av kvalitetsfilm på video. Jag föreslår&lt;br&gt;ett stöd som bidrar till att svenska filmer och europeisk kvalitetsfilm når&lt;br&gt;ut till hela landet genom att erbjuda alla utlåningsställen, och samtliga&lt;br&gt;folkbibliotek, en kopia av varje sådan film utan kostnad. Stödet till im-&lt;br&gt;port och lansering av värdefull kvalitetsfilm på video bör också finnas&lt;br&gt;kvar. Total kostnad 6 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Film i skolan. För att läroplanens krav på mångfald skall uppfyllas&lt;br&gt;krävs många olika medier i skolan. Film blir ett av de viktigaste. Bra&lt;br&gt;spelfilm, kort- och dokumentärfilm tar över den roll som undervisnings-&lt;br&gt;filmen haft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt kort- och dokumentärfilm har svårt att nå sin publik. TV och&lt;br&gt;festivaler är viktiga fönster, men skolan och andra offentliga institutioner&lt;br&gt;runt om i landet borde kunna spela en viktigare roll som mottagare av&lt;br&gt;dessa filmer. Filminstitutet bör fa ansvar för att dessa filmer får en&lt;br&gt;distribution. De kommunala AV-centralema är en försummad resurs i&lt;br&gt;det arbetet. De skulle kunna bli lånecentraler för dessa filmer, med&lt;br&gt;Filminstitutet som en aktiv informatör, och förmedlare av filmer från&lt;br&gt;olika distributörer. Stödet till den traditionella skolbioverksamheten bör&lt;br&gt;också bibehållas. Filminstitutet har också ett ansvar för inköp av film-&lt;br&gt;rättigheter till denna verksamhet. Totalt kostnad: 14 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Regionerna och filmen. Den utbyggnad av regionala resurscentra&lt;br&gt;som påbörjats har varit framgångsrik. Dessa centra har en viktig roll både&lt;br&gt;för att stödja biograferna, ordna filmkedjor och i ett aktivt publikarbete.&lt;br&gt;De är också viktiga förmedlare av kort- och dokumentärfilm. Tillkomsten&lt;br&gt;av dessa centra har också vitaliserat det regionala filmlivet, och ökat det&lt;br&gt;regionala engagemanget för filmen och biograferna. Det är viktigt att den&lt;br&gt;verksamheten får fortsätta. Två regioner har också inlett produk-&lt;br&gt;tionsverksamhet. Det medför också en ny regional finansiering av film,&lt;br&gt;och bidrar till att skapa sysselsättning och tillväxt i de berörda regio-&lt;br&gt;nerna. Min bedömning är att det finns förutsättningar för tre sådana re-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gionala produktionscentra, Film i Väst, Filmpool Nord och Film i Syd.&lt;br&gt;Dessa utpekas och ges 1 miljon kronor vardera för att driva en sådan&lt;br&gt;utveckling. Total kostnad för det regionala stödet: 17 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Visningsorganisationer och kvalitetsimport. Flera visningsorgani-&lt;br&gt;sationer och filmfestivaler tar ett stort ansvar för att sprida kvalitetsfilm,&lt;br&gt;och för att importera utländska kvalitetsfilmer. Många av dessa organi-&lt;br&gt;sationer lägger ner ett omfattande ideellt arbete för att öka intresset för&lt;br&gt;film. Det är viktigt att dessa organisationer för stöd för denna verksam-&lt;br&gt;het. Jag föreslår ett stöd om sammanlagt 11 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Internationella avgifter och internationell lansering. Sverige är med&lt;br&gt;i Eurimages och i Nordisk Film- och TV-fond. Det är viktigt att Sverige&lt;br&gt;behåller detta medlemskap, och utvecklar det samarbete som dessa fon-&lt;br&gt;der möjliggör. Det ger nya öppningar för samproduktioner, och nya vik-&lt;br&gt;tiga kontakter för svensk film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige måste också intensifiera sina ansträngningar att göra svensk&lt;br&gt;film känd i utlandet, både såld och visad. Deltagande i internationella&lt;br&gt;filmfestivaler är ett sätt. Ett annat är att stödja distributörer och produ-&lt;br&gt;center som själva gör aktiva insatser för att sprida sina filmer interna-&lt;br&gt;tionellt. En del av stödet för internationell lansering - totalt 6 miljoner&lt;br&gt;kronor - skall kunna användas på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För internationella avgifter, MediaDesk och internationell lansering&lt;br&gt;avsätts 20 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kostar stöden till distribution av film i hela landet&lt;br&gt;133 miljoner kronor. Det skall jämföras med nuvarande insatser om&lt;br&gt;62 miljoner kronor, en ökning med 120 procent.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;III &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Filmkulturella ändamål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Direktiven ger inget specifikt uppdrag att utreda Svenska Filminstitutets&lt;br&gt;filmkulturella verksamhet. Mitt förslag innebär dock att uppdelningen&lt;br&gt;mellan filmavtalet, och filmkulturella uppgifter på uppdrag av staten, tas&lt;br&gt;bort. En stor del (40,5 miljoner kronor) av de nuvarande kostnaderna för&lt;br&gt;Film i hela landet har inte omfattats av avtalet. För att bedöma den totala&lt;br&gt;kostnaden för filmpolitiken måste man därför också lägga in den reste-&lt;br&gt;rande filmkulturella verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är främst arkiv, filmrestaurering, bibliotek och dokumentation,&lt;br&gt;Cinemateket, allmän informationsverksamhet, PR kring filmen och bio-&lt;br&gt;graferna (som t.ex. Guldbaggeutdelningen och Stora Biodagen), som jag&lt;br&gt;lyfter fram som viktiga att behålla. Kostnaderna för dessa bedömer jag&lt;br&gt;till 25 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår också att Filminstitutet får medel för textning på svenska&lt;br&gt;för film och video för att göra dessa filmer tillgängliga för hörselskadade.&lt;br&gt;Filminstitutet får också i uppdrag att pröva syntolkning på videoband av&lt;br&gt;svenska filmer. Jag föreslår 2 miljoner kronor per år för dessa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrationen för Film i hela landet (maximalt 5 procent) och för&lt;br&gt;Cinematek och Information ligger inom de ovan angivna beloppen. Övrig&lt;br&gt;information, för ledning och styrning av Filminstitutet och de olika pro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;duktionsstöden kostar 39 miljoner kronor brutto. Filminstitutet har sedan&lt;br&gt;betydande intäkter, bl.a. genom uthyrning av delar av Filmhuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutet far genom dessa förslag en betydligt tyngre kulturpoli-&lt;br&gt;tisk uppgift. En utjämningsfond for sex av de sju produktionsstöden, och&lt;br&gt;en motsvarande for Film i hela landet, skall utjämna variationer i intäk-&lt;br&gt;terna över året. Det blir en viktig kulturpolitisk uppgift for styrelsen för&lt;br&gt;Filminstitutet att bevaka att dessa medel fordelas i enlighet med dessa&lt;br&gt;intentioner. Den sammanhållna budgeten ger ökad flexibilitet, men också&lt;br&gt;större ansvar for styrelsen. Mot den bakgrunden föreslår jag, att styrelsen&lt;br&gt;utökas från sju till nio personer, och att tre av dessa utses på förslag från&lt;br&gt;branschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutredningen har inte haft uppdrag eller möjlighet att analysera&lt;br&gt;Filminstitutets organisation, eller vilka administrationskostnader som är&lt;br&gt;mest rimliga för de förslag som läggs. Jag föreslår därför, och med tanke&lt;br&gt;på Filminstitutets ökade uppgifter, att regeringen uppdrar åt en oberoende&lt;br&gt;part att genomlysa Filminstitutet och dess organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslår jag att Stiftelsen Svenska Filminstitutet också införs i&lt;br&gt;bilagan till sekretesslagen och därmed omfattas av offentlighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;IV &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda kostnaden för de förslag till ny svensk filmpolitik som&lt;br&gt;redovisats ovan är 436 miljoner kronor. Det är den minsta summa jag&lt;br&gt;anser krävs för att uppnå de mål som anges i direktiven till denna utred-&lt;br&gt;ning och för att skapa en vital svensk filmmiljö. Det skall jämföras med&lt;br&gt;den nivå som gällde år 1997 på 302 miljoner kronor, en ökning med 44&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt uppdrag har varit att överväga såväl en fortsatt avtalslösning, som&lt;br&gt;en helstatlig finansiering. För den helstatliga anvisades en lösning inom&lt;br&gt;nuvarande kostnadsramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar en fortsatt avtalslösning. Avtalet skapar ett slags torg, där&lt;br&gt;samtal, konflikter och framtidsplanering kan äga rum. Det är av värde för&lt;br&gt;hela filmmiljön. Min utgångspunkt är att de nuvarande avtalsparter som&lt;br&gt;bidrar till finansieringen blir kvar. Det förutsätter med andra ord en fort-&lt;br&gt;satt biografavgift, fortsatt videoavgift och avgift från SVT och TV4.&lt;br&gt;Därutöver anser jag att det finns goda förutsättningar att också infoga de&lt;br&gt;nya TV-kanalema i avtalet. Med hänvisning till det kraftigt utökade stö-&lt;br&gt;det till biografsektom föreslår jag att biografavgiften ökas från 10 till&lt;br&gt;12 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens bidrag till en avtalsmodell blir givetvis avhängigt av de övriga&lt;br&gt;avtalsparternas engagemang. Som räknemodell kan dock följande exem-&lt;br&gt;pel tas. Nya tillskotten är SVT:s 35 miljoner till Film- och TV-fonden,&lt;br&gt;ökningen av biografavgiften som ger 18 miljoner kronor, och de nya TV-&lt;br&gt;kanalemas insats om 5 miljoner kronor. Allt övrigt är lika, vilket innebär&lt;br&gt;att jag förutsätter att videobranschen står kvar i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens bidragsökning i förhållande till 1997 års anslag blir 76 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det helstatliga alternativ som innebär att ramarna inte skall utökas över&lt;br&gt;1997 års nivå innebär att inga av direktivens reformkriterier uppfylls. Jag&lt;br&gt;avfärdar detta alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra alternativ innebär att staten tar det fulla kultur- och näringspoli-&lt;br&gt;tiska ansvaret för filmområdet. Ett alternativ är att genom momshöjning&lt;br&gt;och ny videoavgift finansiera det förslag som här lagts. Ett annat är full-&lt;br&gt;finansiering utan momsökning. Det senare innebär att statens tillkom-&lt;br&gt;mande bidrag till svensk film skulle bli 271 miljoner kronor. Förslaget&lt;br&gt;stöds av många inom svensk film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar dock avtalsmodellen, skulle de tilltänkta avtalsparterna i&lt;br&gt;en slutförhandling välja att inte gå med, eller minska sitt engagemang i&lt;br&gt;förhållande till de förslag som här läggs, måste en helstatlig modell&lt;br&gt;väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Ny svensk filmpolitik (SOU 1998:142)&lt;br&gt;och promemorian Publikrelaterat filmstöd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret, Riksrevisionsverket, Ekonomistymingsverket, Arkivet för&lt;br&gt;ljud och bild, Filmvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet,&lt;br&gt;Dramatiska Institutet, Statens kulturråd, Konstnärsnämnden, Stiftelsen&lt;br&gt;Svenska Filminstitutet, Konkurrensverket, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Föreningen Sveriges Filmproducenter, Sveriges&lt;br&gt;Filmuthyrareförening u.p.a., Folkets Husföreningamas Riksorganisation,&lt;br&gt;Riksföreningen Våra Gårdar, VideoHandelns Samarbetsorganisation,&lt;br&gt;Sveriges Television AB, Canal +, Film i Dalarna, Film i Halland, Film i&lt;br&gt;Skåne, Film i Sörmland, Film i Uppland, Film i Värmland, Film i Väst,&lt;br&gt;Film i Västernorrland, Film i Västmanland, Filmpool Jämtland, Filmpool&lt;br&gt;Nord, BraTek, Bygdegårdamas Riksförbund, FilmCentrum, Föreningen&lt;br&gt;För Animerad Film, Hörselskadades Riksförbund, Konstnärliga och&lt;br&gt;Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, Oberoende Filmares Förbund,&lt;br&gt;Föreningen Svenska Tecknare, Riksföreningen Folkets Bio, Synskadades&lt;br&gt;Riksförbund, Svenska Teaterförbundet, Sveriges Dramatikerförbund och&lt;br&gt;Sveriges Förenade Filmstudios.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Svenska Institutet, Riksarkivet, Statens biografbyrå, Konsument-&lt;br&gt;verket, TV 4 AB (publ.) och Svenska Kvinnors Filmförbund har inkom-&lt;br&gt;mit med remissvar, men avstår från att yttra sig över betänkandet och&lt;br&gt;promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har skrivelser inkommit från Medier i utbildningen, Gävle&lt;br&gt;kommun, USA:s ambassad i Stockholm, Landstinget i Östergötland, re-&lt;br&gt;gissören och producenten Jan Lindqvist, Filmkonsulentema i Stockholm,&lt;br&gt;Landstinget Gävleborg, Västra Götalandsregionen, Karl Gunnar Holm-&lt;br&gt;qvist och Per Åhlin, Högskolan för fotografi och film, Hans Lönnerheden&lt;br&gt;på Moviola Film &amp;amp; Television, Gunnel Linde, Landstinget i Blekinge,&lt;br&gt;Kanalfilm Cartoon och Svenska Regissörsföreningen. Skrivelser har även&lt;br&gt;inkommit från en grupp filmregissörer: Pierre Björklund, Gunila Am-&lt;br&gt;bjömson, Per Carleson, Göran du Reés, Marie Feldtmann, Johan Fäle-&lt;br&gt;mark, Palle Granditsky, Peter Hiltunen, Judith Hollander, Lennart Mal-&lt;br&gt;mer, Reza Parsa, Tord Pååg, Maj Wechselmann och Muamer Özer samt&lt;br&gt;från en grupp f.d. styrelseledamöter i Oberoende Filmares Förbund: Peter&lt;br&gt;Hagerrot, Bo Persson, Maj Wechselmann och Lotta Johansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2000 års filmavtal&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Parterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Svenska staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sveriges Biografagareförbund, Folkets Husföreningarnas Riksorgani-&lt;br&gt;sation, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening&lt;br&gt;u.p.a. och Föreningen Sveriges Filmproducenter, nedan kallade filmbran-&lt;br&gt;schen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Sveriges Television AB och TV 4 AB (publ.), nedan kallade TV-fö-&lt;br&gt;retagen har ingått följande avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet är från statens sida ingått med förbehåll för regeringens god-&lt;br&gt;kännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalets innehåll m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Detta avtal avser finansieringen av Stiftelsens Svenska Filminstitutet&lt;br&gt;(nedan kallad stiftelsen) stöd till svensk film för de ändamål som anges i&lt;br&gt;avtalet. Stiftelsens angelägenheter handhas enligt stiftelseförordnandet av&lt;br&gt;en styrelse (nedan kallad styrelsen) vars ledamöter utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Parterna är eniga om att reglerna för stöd till svensk film bör utformas så&lt;br&gt;att de främjar en rationell och effektiv produktion och distribution av&lt;br&gt;svensk film och medför en sund användning av stödmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med långfilm avses i detta avtal film som har en visningstid motsvarande&lt;br&gt;minst 2000 meter i 35 mm format (eller motsvarande i andra format) och&lt;br&gt;är avsedd för normal biografpremiär med normal biografexploatering.&lt;br&gt;Undantag från regeln om visningstid far medges av styrelsen när det&lt;br&gt;gäller barn-, ungdoms- och dokumentärfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med film avses i detta avtal även videogram i alla de fall där det är&lt;br&gt;praktiskt lämpligt och motiverat. Med videogram menas i detta avtal en&lt;br&gt;informationsbärare med upptagning av rörliga bilder, med eller utan ljud,&lt;br&gt;som är avsedd att användas tillsammans med en anordning för elektro-&lt;br&gt;nisk återgivning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En film anses som svensk under förutsättning att filmen har en svensk&lt;br&gt;producent och att den svenska insatsen av artistiska medarbetare är av&lt;br&gt;påtaglig betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med svensk producent avses en person som är bosatt här i landet, ett&lt;br&gt;bolag, ett utländskt företags filial eller annan juridisk person som är re-&lt;br&gt;gistrerad här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En film som inte har en svensk producent är ändå att anse som svensk&lt;br&gt;under förutsättning att dels den svenska kapitalinsatsen uppgår till 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procent av produktionskostnaden, dels den svenska insatsen av artistiska Prop. 1998/99:131&lt;br&gt;medarbetare är av påtaglig betydelse. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biografavgifter&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Biografagare eller annan anordnare av biografföreställning (nedan kallad&lt;br&gt;biografagare) skall betala en avgift till stiftelsen, motsvarande 10 procent&lt;br&gt;av bruttobilj ettintäkten vid föreställningen. Med sådan intäkt avses brut-&lt;br&gt;toinkomst enligt de av Filmägamas Kontrollbyrå Aktiebolag (nedan&lt;br&gt;kallad Kontrollbyrån) fastställda allmänna bestämmelserna vid filmleve-&lt;br&gt;ranser. Filmhyra skall inte utgå på den del av intäkterna som utgör av-&lt;br&gt;giften. Det är i detta sammanhang utan betydelse for avgiftsplikten om&lt;br&gt;film visas med hjälp av videoteknik i stället för med traditionell teknik.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall inte utgå för biografföreställning på sådant fast visningsställe&lt;br&gt;där det enligt det register som förs av Kontrollbyrån ges högst fem före-&lt;br&gt;ställningar i veckan utöver bammatinéer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bammatiné avses föreställning som riktar sig till barn och som&lt;br&gt;börjar senast klockan 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om biografföreställningar har anordnats i syfte att kringgå bestämmel-&lt;br&gt;serna om avgiftsplikt far styrelsen besluta att avgiftsplikt föreligger.&lt;br&gt;Innan styrelsen beslutar i sådant ärende skall styrelsen bereda biografäga-&lt;br&gt;ren och dennes organisation tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen far medge befrielse från avgift för biografföreställning där&lt;br&gt;biografägare avstår från film- och biografhyra och där biografägare av-&lt;br&gt;står biljettintäktema till välgörande ändamål. Filmfestivaler och liknande&lt;br&gt;arrangemang far undantas från avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biografagaren skall redovisa och betala in avgifterna direkt till stiftelsen.&lt;br&gt;Antalet redovisningsperioder skall vara minst sex om året. Regler härom&lt;br&gt;skall fastställas av stiftelsen efter samråd med filmbranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning skall ske på formulär som fastställs av Kontrollbyrån. För&lt;br&gt;redovisning och inbetalning av avgiftsmedlen skall i övrigt tillämpas de&lt;br&gt;av Kontrollbyrån fastställda allmänna bestämmelserna vid filmleveran-&lt;br&gt;ser. I dessa bestämmelser skall stadgas att underlåtenhet att betala avgift&lt;br&gt;likställs med underlåtenhet att betala filmhyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biografägaren är skyldig att låta stiftelsen genom kontrollant granska&lt;br&gt;räkenskaperna såvitt gäller avgiftsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En förbindelse från berörda biografagare att betala avgift enligt detta av-&lt;br&gt;tal och att i övrigt följa bestämmelserna i avtalet skall snarast inhämtas&lt;br&gt;genom Kontrollbyråns forsorg och överlämnas till stiftelsen. Förbindel-&lt;br&gt;sen skall ha den lydelse som framgår av bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biografagare som underlåter att avge sådan förbindelse skall avstängas&lt;br&gt;från filmleverans. Om avstängning inte sker, trots begäran om det, svarar&lt;br&gt;filmuthyraren mot stiftelsen för de avgifter som belöper på en föreställ-&lt;br&gt;ning där den hyrda filmen visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-foretagens bidrag&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television AB skall månatligen lämna ett bidrag till stiftelsen&lt;br&gt;som motsvarar minst 38 miljoner kronor per kalenderår. Därutöver avser&lt;br&gt;bolaget att använda medel for samproduktion, medfinansiering och köp&lt;br&gt;av visningsrätter vad gäller film som erhåller stöd genom detta avtal i en&lt;br&gt;storleksordning motsvarande bolagets åtagande enligt 1993 års finansie-&lt;br&gt;ringsavtal for Stiftelsen Svenska Filminstitutet (garantibelopp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV 4 AB (publ.) skall månatligen lämna ett bidrag till stiftelsen som&lt;br&gt;motsvarar minst 7,2 miljoner kronor per kalenderår. Därutöver avser bo-&lt;br&gt;laget att använda medel for samproduktion, medfinansiering och köp av&lt;br&gt;visningsrätter vad gäller film som erhåller stöd genom detta avtal i en&lt;br&gt;storleksordning motsvarande bolagets åtagande enligt 1993 års finansie-&lt;br&gt;ringsavtal for Stiftelsen Svenska Filminstitutet (garantibelopp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen och garantibeloppen från TV-företagen skall den 1 juli varje&lt;br&gt;år justeras genom en jämförelse med kompensationsindex for Sveriges&lt;br&gt;Television AB den 1 april samma år och indexet för januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Sveriges Filmproducenters bidrag&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Sveriges Filmproducenter skall årligen lämna ett bidrag till&lt;br&gt;stiftelsen som motsvarar de intäkter som inflyter till föreningen, dock&lt;br&gt;högst 2 miljoner kronor. Medlems- och serviceavgifter från föreningens&lt;br&gt;medlemmar samt direkta bidrag eller stöd till föreningen skall inte anses&lt;br&gt;som sådana intäkter som skall ligga till grund för bidrag till stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens bidrag&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;U §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Staten skall - under förutsättning att riksdagen fattar erforderliga beslut -&lt;br&gt;lämna ett årligt bidrag till stiftelsen på 200,5 miljoner kronor. Staten har&lt;br&gt;för avsikt att justera bidraget enligt regler som gäller för statliga bi-&lt;br&gt;dragsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från annan än avtalspart&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om annan än de som är parter i detta avtal vill lämna bidrag till de ända-&lt;br&gt;mål som anges i avtalet skall ett separat avtal ingås mellan detta avtals&lt;br&gt;parter och bidragsgivaren. Staten far, för övriga parters räkning, ingå så-&lt;br&gt;dant avtal med annan bidragsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet skall i huvudsak ha den lydelse som framgår av bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av stiftelsens medel&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De medel som tillförs stiftelsen enligt detta avtal skall användas till föl-&lt;br&gt;jande ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Produktionsstöd till svensk film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Stöd till distribution och visning av film i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Stöd till filmkulturell verksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsstöd till svensk film&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Produktionsstöd till svensk film skall omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förhandsstöd (till långfilm, barn- och ungdomsfilm, kort- och doku-&lt;br&gt;mentärfilm samt utvecklingsstöd),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. publikrelaterat stöd samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upphovsmannastöd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av de medel som inflyter till stiftelsen skall årligen 50 miljoner kronor&lt;br&gt;användas till publikrelaterat stöd. Vidare skall 5 procent av de intäkter&lt;br&gt;från biografavgifter enligt 5 § som överstiger intäkterna från biografav-&lt;br&gt;giftema för år 2000 användas till sådant stöd. Av tillgängliga medel för&lt;br&gt;publikrelaterat stöd far styrelsen under ett räkenskapsår avsätta högst 10&lt;br&gt;procent för användning till samma ändamål under kommande räken-&lt;br&gt;skapsår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Publikrelaterat stöd skall lämnas till svenska långfilmer för öppna vis-&lt;br&gt;ningar på biograf. Stödet skall baseras på filmens bruttobiljettintäkter&lt;br&gt;under 12 månader efter filmens premiär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För film som till mer än 49 procent är finansierad med förhandsstöd&lt;br&gt;skall det publikrelaterade stödet motsvara 25 procent av bruttobiljettin-&lt;br&gt;täktema. För film som till högst 49 procent är finansierad med förhands-&lt;br&gt;stöd skall det publikrelaterade stödet motsvara 50 procent av bruttobil-&lt;br&gt;jettintäktema. För film som inte till någon del är finansierad med för-&lt;br&gt;handsstöd skall det publikrelaterade stödet motsvara 75 procent av&lt;br&gt;bruttobiljettintäktema. Med förhandsstöd avses här stöd enligt 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publikrelaterat stöd till barnfilm far motsvara 100 procent av filmens&lt;br&gt;bruttobilj ettintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen far vid behov justera procentsatserna for de olika filmkatego- Prop. 1998/99:131&lt;br&gt;riema med beaktande av tillgängliga medel. Styrelsen skall därvid sträva Bilaga 3&lt;br&gt;efter största möjliga tydlighet och framförhållning, för att underlätta pla-&lt;br&gt;neringen av nya filmprojekt. Producenten skall före inspelningsstart&lt;br&gt;lämna en anmälan till stiftelsen. För det enskilda filmprojektet skall pro-&lt;br&gt;centsatsen fastställas vid anmälningstillfället före inspelningens start.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet skall utbetalas till dess att producenten fått full återbetalning av&lt;br&gt;en fastställd egeninsats. Med begreppet producent avses den fysiska per-&lt;br&gt;son, det bolag eller annan juridisk person som verkställer produktionen&lt;br&gt;av en film genom att finansiera, projektutveckla, inspela och färdigställa&lt;br&gt;densamma och som därigenom förvärvar och ansvarar för de i filmverket&lt;br&gt;ingående rättigheterna. Som egeninsats far endast räknas finansiering&lt;br&gt;genom privatkapital eller finansiering av i detta avtal medverkande TV-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fastställande av vid vilken tidpunkt som producenten skall anses&lt;br&gt;ha fått full ersättning för egeninsatsen skall hänsyn tas till att 25 procent&lt;br&gt;av filmens bruttobilj ettintäkter kan beräknas tillfalla producenten vid&lt;br&gt;sidan av stödet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter avräkning för publikrelaterat stöd enligt 15 § skall minst 43 procent&lt;br&gt;av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till stiftelsen användas&lt;br&gt;för övriga produktionsstöd till svensk film. Av dessa medel får styrelsen&lt;br&gt;avsätta högst 10 procent inom var och en av stödformerna enligt 18-20&lt;br&gt;§§ för användning till samma ändamål under kommande räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till stiftelsen enligt 17 §&lt;br&gt;skall minst 67 procent användas till förhandsstöd till långfilm, minst 10&lt;br&gt;procent till förhandsstöd till kort- och dokumentärfilm och minst 10 pro-&lt;br&gt;cent till förhandsstöd till film riktad till barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd skall endast utgå till producenter som kan redovisa en ambitiös&lt;br&gt;plan för filmens spridning i olika visningsformer, varvid det skall beaktas&lt;br&gt;om visning förutsätts ske i de i avtalet medverkande TV-företagens ka-&lt;br&gt;naler eller i kanal ägd av TV-företag som lämnar bidrag enligt 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till stiftelsen enligt 17 §&lt;br&gt;skall minst 7 procent användas till utvecklingsstöd. Utvecklingsstödet&lt;br&gt;skall omfatta projektstöd till manusförfattare, producenter och regissörer,&lt;br&gt;växthusverksamhet för unga filmskapare, stöd till fortbildning för etable-&lt;br&gt;rade filmskapare samt företagsstöd till oberoende producenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med oberoende producent avses sådan juridisk person enligt 16 §&lt;br&gt;femte stycket som inte är ett majoritetsägt dotterbolag till företag som&lt;br&gt;ägnar sig åt distributions-, visnings- eller sändningsverksamhet eller är&lt;br&gt;del av en sådan koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsstöd till en oberoende producent får ges under sammanlagt&lt;br&gt;högst tre år och med högst 1 miljon kronor årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 131&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till stiftelsen enligt 17 §&lt;br&gt;skall minst 2 procent användas för stöd till manusförfattare, producenter&lt;br&gt;och regissörer (nedan kallade upphovsmän) avseende svensk film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsmannastöd skall lämnas i efterhand till filmens upphovsmän&lt;br&gt;för öppna visningar på biograf. För varje försåld biljett, upp till 100 000&lt;br&gt;biljetter, skall upphovsmännen tillsammans vara berättigade till ett stöd-&lt;br&gt;belopp om högst tio kronor. Stödet skall fördelas lika mellan de tre kate-&lt;br&gt;gorierna av upphovsmän. Styrelsen far vid behov årligen justera stödbe-&lt;br&gt;loppet med beaktande av tillgängliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall ansvara för att tillgodose behovet av värdefull svensk&lt;br&gt;filmproduktion genom att stöd ges till såväl långfilm som kortfilm. Sty-&lt;br&gt;relsen skall också beakta behovet av dokumentärfilm och film riktad till&lt;br&gt;barn och ungdom. Styrelsen skall vidare tillse att stödet ger yngre och&lt;br&gt;nya filmskapare möjlighet att utveckla sina färdigheter, främst genom&lt;br&gt;stöd till kortfilm. Härvid kan undantag medges från kravet på plan för&lt;br&gt;visning och spridning enligt 18 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till distribution och visning av film i hela landet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stöd till distribution och visning av film i hela landet skall omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lanseringsstöd och stöd till parallelldistribution,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. biografstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stöd till regional verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stöd till film i skolan samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. stöd till visningsorganisationer, till filmfestivaler samt till import och&lt;br&gt;lansering av kvalitetsfilm.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter att avräkning gjorts för publikrelaterat stöd enligt 15 § skall minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 procent av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till stiftelsen&lt;br&gt;användas för stöd till distribution och visning av film i hela landet. Av&lt;br&gt;dessa medel far styrelsen avsätta högst 10 procent inom var och en av&lt;br&gt;stödformerna enligt 24 - 28 §§ för användning till samma ändamål under&lt;br&gt;kommande räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till stiftelsen enligt 23 §&lt;br&gt;skall minst 15 procent användas för stöd till lansering av svensk långfilm&lt;br&gt;och minst 4 procent för stöd till parallelldistribution av filmkopior.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lanseringsstöd skall som regel ges till distributör av svensk långfilm&lt;br&gt;med ett belopp som motsvarar distributörens ekonomiska insats. Stöd-&lt;br&gt;beloppet skall fastställas av styrelsen före filmens premiär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det, med hänsyn till tillgängliga medel eller omständigheterna i&lt;br&gt;övrigt, finns särskilda skäl får styrelsen fastställa stödbeloppets storlek på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat sätt än vad som anges i andra stycket. Beloppet far dock inte i nå-&lt;br&gt;got fall överstiga 500 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till stiftelsen enligt 23 §&lt;br&gt;skall minst 24 procent användas till biografstöd. Inom denna ekonomiska&lt;br&gt;ram skall minst 60 procent användas for stöd till biografagare for öppna&lt;br&gt;visningar av svensk film, minst 15 procent for stöd till biografägare på&lt;br&gt;orter med mindre än 50 000 invånare för publikarbete, minst 11 procent&lt;br&gt;for stöd till upprustning av biografer samt minst 5 procent för stöd till&lt;br&gt;sådana anordnare av biografföreställningar som inte är mervärdesskat-&lt;br&gt;teskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelningen av stöd till biografägare för öppna visningar av&lt;br&gt;svensk film skall behov hos biografer i mindre och medelstora orter sär-&lt;br&gt;skilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;26 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till stiftelsen enligt 23 §&lt;br&gt;skall minst 20 procent användas för stöd till regional verksamhet. Stödet&lt;br&gt;skall omfatta stöd till verksamhet vid regionala resurscentrum för film&lt;br&gt;och video samt stöd till verksamhet vid regionala filmproduktionscen-&lt;br&gt;trum. För stöd till regional verksamhet krävs att bidrag lämnas från&lt;br&gt;landsting, kommun eller annan huvudman med ett belopp som minst&lt;br&gt;motsvarar det stöd som lämnas inom ramen för detta avtal. Det samlade&lt;br&gt;stödet till regionala filmproduktionscentrum får årligen uppgå till högst 3&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till stiftelsen enligt 23 §&lt;br&gt;skall minst 14 procent användas för stöd till film i skolan. Stödet skall&lt;br&gt;ges till spridning av kort- och dokumentärfilm och till skolbioverksam-&lt;br&gt;het. Stödet skall även täcka kostnaderna för Filminstitutets filmuthyming&lt;br&gt;och inköp av filmrättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till skolbioverksamhet får lämnas till en kommun eller en före-&lt;br&gt;ning under sammanlagt högst tre år. För att stöd skall ges krävs att bidrag&lt;br&gt;lämnas från landsting, kommun eller annan huvudman med ett belopp&lt;br&gt;som minst motsvarar det stöd som lämnas inom ramen för detta avtal.&lt;br&gt;Vidare krävs en pedagogisk plan och att verksamheten sker i samarbete&lt;br&gt;med en lokal biografägare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;28 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till stiftelsen enligt 23 §&lt;br&gt;skall minst 9 procent användas för stöd till visningsorganisationer. Med&lt;br&gt;visningsorganisation avses i första hand en sammanslutning av allmän-&lt;br&gt;nyttiga ideella föreningar som i egen regi eller genom anslutna medlem-&lt;br&gt;mar visar film på biograf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall minst 5 procent av medlen användas för stöd till filmfesti-&lt;br&gt;valer och stöd till import och lansering av kvalitetsfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till filmkulturell verksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;29 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stöd till filmkulturell verksamhet m.m. skall omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. internationella avgifter och internationell lansering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stöd till textning på svenska av film och video och till syntolkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stöd till samarbete mellan filmbranschen och TV-företagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. övrig filmkulturell verksamhet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. stiftelsens ledning och administration.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter avräkning for publikrelaterat stöd enligt 15 § skall minst 23 procent&lt;br&gt;av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till stiftelsen användas&lt;br&gt;för stöd till filmkulturell verksamhet m.m. Av dessa medel far styrelsen&lt;br&gt;avsätta högst 10 procent inom var och en av stödformerna enligt 31-34&lt;br&gt;§§ och inom ramen för administration m.m. enligt 35 § för användning&lt;br&gt;till samma ändamål under kommande räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;31 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till stiftelsen enligt 30 §&lt;br&gt;skall minst 18 procent användas för internationella avgifter och för inter-&lt;br&gt;nationell lansering av svensk film. Stiftelsen skall inom denna ekono-&lt;br&gt;miska ram fortsätta samarbetet inom Eurimages och Nordiska Film- och&lt;br&gt;TV-fonden samt åta sig de svenska samordningsinsatserna i anslutning&lt;br&gt;till Media II-programmet. Stiftelsen skall vidare medverka vid interna-&lt;br&gt;tionell lansering av svensk film och även lämna stöd till producenter och&lt;br&gt;distributörer av svensk film för sådan lansering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till stiftelsen enligt 30 §&lt;br&gt;skall minst 2 procent användas för att göra film mer lättillgänglig för&lt;br&gt;funktionshindrade. Styrelsen skall för detta ändamål fördela stöd till&lt;br&gt;textning på svenska av film och video och till syntolkning på videogram.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;33 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till stiftelsen enligt 30 §&lt;br&gt;skall minst 2 procent användas för stöd till samarbete mellan filmbran-&lt;br&gt;schen och TV-företagen. Stödet skall fördelas av filmbranschens samar-&lt;br&gt;betskommitté till filmbranschen och TV-företagen i proportion till deras&lt;br&gt;respektive bidrag till stiftelsen. Stödet skall bl.a. användas till spridning&lt;br&gt;av värdefulla filmer, utbildning och forskning, åtgärder mot olovlig han-&lt;br&gt;tering av film samt aktiviteter för att öka allmänhetens intresse för film i&lt;br&gt;alla spridningsformer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;34 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till stiftelsen enligt 30 §&lt;br&gt;skall minst 29 procent användas till övrig filmkulturell verksamhet för att&lt;br&gt;bl.a. bevara och tillgängliggöra det svenska filmarvet samt för att infor-&lt;br&gt;mera om och dokumentera filmen som konstart och nöjesindustri. Av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa medel skall 5 miljoner kronor användas för restaurering av svensk&lt;br&gt;färgfilm.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;35 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av de medel som under ett räkenskapsår inflyter till stiftelsen enligt 30 §&lt;br&gt;skall högst 45 procent användas till kostnader för stiftelsens ledning och&lt;br&gt;administration, inklusive förvaltning och administration av konsulenter-&lt;br&gt;nas och nämndens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som finns tillgängliga för stöd enligt 24 - 28 §§ får användas&lt;br&gt;för administrationskostnader inom respektive stödform. Administrations-&lt;br&gt;kostnaderna får dock inte överstiga 10 procent av de medel som finns&lt;br&gt;tillgängliga för stöden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;36 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen skall beträffande stöd till regional verksamhet, stöd till film i&lt;br&gt;skolan och stöd till filmkulturell verksamhet m.m. i övrigt följa de villkor&lt;br&gt;om medlens användning och redovisning som regeringen särskilt beslu-&lt;br&gt;tar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsulenter och nämnd&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;37 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För bedömningen av vilka långfilmsprojekt som skall få förhandsstöd&lt;br&gt;skall styrelsen anlita dels en konsulent, dels en nämnd. Nämnden skall&lt;br&gt;bestå av en konsulent och ytterligare fyra ledamöter som utses av styrel-&lt;br&gt;sen. Av det stödbelopp som enligt 18 § skall användas för förhandsstöd&lt;br&gt;till långfilm skall hälften fördelas efter bedömning av konsulenten och&lt;br&gt;hälften efter bedömning av nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall styrelsen anlita konsulenter för bedömningen av vilka&lt;br&gt;kort-, dokumentär-, samt barn- och ungdomsfilmprojekt som skall få för-&lt;br&gt;handsstöd samt för bedömning av fördelningen av utvecklingsstöd enligt&lt;br&gt;19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen bör i regel följa konsulenternas och nämndens bedömning.&lt;br&gt;Om styrelsen inte beviljar stöd som rekommenderas av en konsulent eller&lt;br&gt;av nämnden skall detta särskilt motiveras. Styrelsen är i enlighet med&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220) ansvarig för stiftelsens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökande skall kunna presentera samma projekt för bedömning av flera&lt;br&gt;konsulenter och av nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;38 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konsulenterna och nämndledamotema skall ha tidsbegränsade uppdrag.&lt;br&gt;Vid tillsättande av konsulenter och nämndledamöter skall styrelsen sträva&lt;br&gt;efter en jämn könsfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;39 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall varje verksamhetsår ge konsulenterna och nämnden en&lt;br&gt;ekonomisk ram inom vilken de till styrelsen kan rekommendera stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevnaden av avtalet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;40 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Filmbranschen förbinder sig att verka för att detta avtal efterlevs. Organi-&lt;br&gt;sationer som är bundna av avtalet är skyldiga att söka förmå sina med-&lt;br&gt;lemmar att följa avtalets bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;41 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall utse ett samarbetsråd som skall granska stiftelsens&lt;br&gt;tillämpning av detta avtal. Rådet skall bestå av tio ledamöter som skall&lt;br&gt;utses för en tid av högst två år i taget. Fem av ledamöterna skall utses&lt;br&gt;efter förslag av filmbranschen och två efter förslag av TV-företagen.&lt;br&gt;Rådet skall inom sig utse ordförande och vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;42 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen skall lämna de upplysningar som samarbetsrådet begär om&lt;br&gt;tillämpningen av avtalet och om förvaltningen av avtalsmedlen. Samråd&lt;br&gt;skall ske med rådet beträffande de prioriteringar som skall gälla för stöd&lt;br&gt;till biografägare för öppna visningar av svensk film enligt 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet skall årligen sammanställa en rapport om sin granskning. Rap-&lt;br&gt;porten skall lämnas till styrelsen och till avtalsparterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet är beslutsfört när ordföranden och minst fem av de andra leda-&lt;br&gt;möterna är närvarande. Vid omröstning skall den mening gälla som bi-&lt;br&gt;träds av majoriteten. Vid lika röstetal skall ordföranden ha utslagsröst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet skall besluta i övrigt om formerna för granskningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;43 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Staten får säga upp avtalet till omedelbart upphörande, om annan av-&lt;br&gt;talspart bryter mot avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation inom filmbranschen får säga upp avtalet till omedelbart&lt;br&gt;upphörande, om nöjesskatt för biografföreställningar återinförs eller om&lt;br&gt;annan skatt av väsentligen samma karaktär och effekt införs eller om&lt;br&gt;mervärdesskatten på filmvisning höjs. Detsamma gäller, om rätten att&lt;br&gt;göra avdrag för biografavgiften vid beräkning av nettointäkten av rörelse&lt;br&gt;vid taxering för inkomst begränsas eller avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television AB far säga upp avtalet till omedelbart upphöran-&lt;br&gt;de, om väsentlig förändring sker av bolagets finansiering, kanalstruktur&lt;br&gt;eller uppdrag enligt det av riksdagen 1996 fattade beslutet om bl.a. bola-&lt;br&gt;gets verksamhet och av det sändningstillstånd som regeringen på grund&lt;br&gt;av riksdagsbeslutet har lämnat bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV 4 AB far säga upp avtalet till omedelbart upphörande, om Sveriges&lt;br&gt;Television AB eller annat programföretag som har regeringens tillstånd&lt;br&gt;att sända rikstäckande TV-sändningar med analog sändningsteknik far&lt;br&gt;tillstånd att sända reklam mot betalning. Detsamma skall gälla om TV 4&lt;br&gt;AB förlorar sitt tillstånd att här i landet sända televisionsprogram med&lt;br&gt;analog sändningsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;44 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Detta avtal träder i kraft den 1 januari 2000 och skall gälla till och med&lt;br&gt;den 31 december 2004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning av avtalet skall ske senast ett år före avtalstidens utgång.&lt;br&gt;Vid utebliven uppsägning förlängs avtalet med tre år åt gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan avtalet har varit i kraft i två år får varje part påkalla överlägg-&lt;br&gt;ningar med övriga parter om villkoren i detta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;45 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Långfilm med inspelningsstart under år 1999 skall under år 2000 vara&lt;br&gt;berättigad till efterhandsstöd enligt bestämmelserna i 21 § i 1993 års fi-&lt;br&gt;nansieringsavtal för Stiftelsen Svenska Filminstitutet, i dess lydelse efter&lt;br&gt;den 5 maj 1997. Efferhandsstödets storlek skall för berörd film baseras&lt;br&gt;på det antal betalande biografbesökare som sett filmen senast den 31 de-&lt;br&gt;cember 2000. Stödet skall utgå ur de medel som under räkenskapsåret&lt;br&gt;2000 har influtit till stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publikrelaterat stöd enligt 16 § skall ges till långfilm med inspel-&lt;br&gt;ningsstart efter den 31 december 1999. Är 2000 skall styrelsen, i stället&lt;br&gt;för vad som anges i 15 §, besluta om hur mycket som skall användas för&lt;br&gt;sådant stöd med beaktande av tillgängliga medel efter avräkning för&lt;br&gt;efterhandsstöd enligt första stycket. Om efterhandsstödet uppgår till mer&lt;br&gt;än 50 miljoner kronor skall inget publikrelaterat stöd lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;46 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om avtalet upphör att gälla vid avtalstidens utgång utan att ersättas av ett&lt;br&gt;nytt avtal, skall de avgifter som redovisats för åren 2003 och 2004 an-&lt;br&gt;vändas enligt bestämmelserna i avtalet, om inte parterna kommer överens&lt;br&gt;om annat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;47 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tvist om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal eller om rättsför-&lt;br&gt;hållande som har sin grund i avtalet skall avgöras genom skiljedom enligt&lt;br&gt;lag. Skiljeförfarandet skall äga rum i Stockholm. På parts begäran skall&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt utse samtliga tre skiljemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta avtal har upprättats i åtta likalydande exemplar av vilka varje part&lt;br&gt;tagit ett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 29 april 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ann-Christin Nykvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan Bemhardsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges Biografågareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kay Wall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges Filmuthyrareförening.&lt;br&gt;u.p.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Larsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Riksföreningen Våra Gårdar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;John Brattmyhr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Folkets Husföreningamas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börje Hansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Föreningen Sveriges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmproducenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sam Nilsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges Television AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thorbjöm Larsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För TV 4 AB (publ.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Gregfelt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot detta avtal har Filmägamas&lt;br&gt;Kontrollbyrå AB inte någon&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förbindelse; biografavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Undertecknad anordnare av biografforeställning/biografagare, som har&lt;br&gt;tagit del av gällande filmavtal och de särskilda regler som anges i avtalets&lt;br&gt;7 §, åtar sig härigenom gentemot Stiftelsen Svenska Filminstitutet att&lt;br&gt;under den tid som avtalet är i kraft betala in avgifter enligt avtalet och&lt;br&gt;låta en av stiftelsen utsedd kontrollant granska räkenskaperna såvitt&lt;br&gt;gäller av giftsredo visningen. Vidare åtar sig undertecknad att i övrigt folja&lt;br&gt;avtalets bestämmelser samt att godta att underlåtenhet att betala avgift&lt;br&gt;likställs med underlåtenhet att betala filmhyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avtal med bidragsgivare utanför filmavtalet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mellan Svenska staten, som företrädare för partema i 2000 års filmavtal,&lt;br&gt;och NN har följande avtal ingåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet är ingått under förbehåll av regeringens godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;NN skall årligen lämna ett bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet på&lt;br&gt;... miljoner kronor. Medlen skall användas till de ändamål som anges i&lt;br&gt;filmavtalet. (Därutöver avser NN att använda i genomsnitt ... miljoner&lt;br&gt;kronor årligen för samproduktion och medfinansiering vad gäller film&lt;br&gt;som far stöd enligt nämnda avtal.)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Detta avtal träder i kraft ... och skall gälla till och med ....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning av avtalet skall ske senast ett år före avtalstidens utgång.&lt;br&gt;Vid utebliven uppsägning förlängs avtalet med tre år åt gången, under&lt;br&gt;förutsättning av att 2000 års filmavtal förlängs eller ett nytt motsvarande&lt;br&gt;filmavtal ingås.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tvist om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal eller om rättsför-&lt;br&gt;hållande som har sin grund i avtalet skall avgöras genom skiljedom enligt&lt;br&gt;lag. Skiljeförfarandet skall äga rum i Stockholm. På parts begäran skall&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt utse samtliga tre skiljemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollsanteckningar&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Till 1 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Parterna konstaterar att en förutsättning för avtalets giltighet är att Eu-&lt;br&gt;ropeiska gemenskapens kommission godkänner de stödformer som anges&lt;br&gt;i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Parterna förutsätter att de medel som stiftelsen får av TV-företag utan-&lt;br&gt;för detta avtal används för de ändamål som anges i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Till 9 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna till och konsekvenserna av att införa skattskyldighet enligt&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200) på den TV-avgift som betalas enligt&lt;br&gt;lagen (1989:41) om TV-avgift skall analyseras i särskild ordning i an-&lt;br&gt;slutning till förberedelser för beslut om nya tillstånd för public service-&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Till 10 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Sveriges Filmproducenter förbinder sig att senast den 31 de-&lt;br&gt;cember 2000 informera övriga avtalsparter och stiftelsen om förväntade&lt;br&gt;intäkter till föreningen under avtalsperioden samt lämna besked om i vil-&lt;br&gt;ken mån föreningen avser att lämna ett högre bidrag till stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Till 13 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Parterna konstaterar att avtalets reglering av användningen av influtna&lt;br&gt;medel till filmkulturell verksamhet kan kräva en ändring enligt 6 kap. 1 §&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220) av andra punkten i stiftelseförordnandet för&lt;br&gt;Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Parterna förutsätter därför att styrelsen,&lt;br&gt;om den finner att det krävs, snarast ansöker om sådan ändring hos&lt;br&gt;Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Till 25 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Parterna förutsätter att tillämpningen av stöd till biografägare för öppna&lt;br&gt;visningar av svensk film inte hindrar, snedvrider eller hämmar konkur-&lt;br&gt;rensen på ett sätt som inte är förenligt med den näringsrättsliga lagstift-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 maj 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Freivalds, ordförande, och statsråden Ulvskog,&lt;br&gt;Sahlin, Pagrotsky, Messing, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:131 Ny svensk filmpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omslag: Anette Jansson, Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryck. Eländers Gotab, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ett samlat filmavtal (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:KrU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ett samlat filmavtal (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-05-28 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-06-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-06-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-06-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-09-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Kulturdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:55:54</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM03131</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:55:54</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:KrU5</uppgift>
<ref_dok_id>GN01KrU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny svensk filmpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:131&lt;br/&gt;
Ny svensk filmpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Kr1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:131 Ny svensk filmpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:131&lt;br/&gt;
Ny svensk filmpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Kr2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:131 Ny svensk filmpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:131&lt;br/&gt;
Ny svensk filmpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Kr3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:131 Ny svensk filmpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:131&lt;br/&gt;
Ny svensk filmpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Kr4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:131 Ny svensk filmpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Sellén  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:131&lt;br/&gt;
Ny svensk filmpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Kr4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:131 Ny svensk filmpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Sellén  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elisabeth Fleetwood  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:131&lt;br/&gt;
Ny svensk filmpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Kr1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:131 Ny svensk filmpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisabeth Fleetwood  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunilla Tjernberg  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:131&lt;br/&gt;
Ny svensk filmpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Kr2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:131 Ny svensk filmpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunilla Tjernberg  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Kollmats  och Kenth Skårvik  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:131&lt;br/&gt;
Ny svensk filmpolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Kr3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:131 Ny svensk filmpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Kollmats  och Kenth Skårvik  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>