<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288374</hangar_id>
 <dok_id>GM03130</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>130</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:130</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>130</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-06-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:01</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ny bokföringslag m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03130/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03130</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM03130</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1998/99:130&lt;/h1&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03130/prop_199899__130-1.png" style="width:40pt;height:71pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Ny bokföringslag m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 3 juni 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Redovisningslagstiftningens struktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att bestämmelserna om vem som är bok-&lt;br&gt;föringsskyldig och om räkenskapsår, löpande bokföring och arkivering&lt;br&gt;samlas i en ny bokföringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningslagens tillämpningsområde utsträcks så att lagen&lt;br&gt;kommer att omfatta samtliga företag som är skyldiga att avsluta den&lt;br&gt;löpande bokföringen med en årsredovisning. Bestämmelserna om&lt;br&gt;finansiella företags offentliga redovisning skall dock liksom hittills&lt;br&gt;finnas i de särskilda årsredovisningslagama för kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag respektive för försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletterande normgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att Finansinspektionen liksom i dag skall kunna meddela&lt;br&gt;bindande föreskrifter för de finansiella företagens bokföring och&lt;br&gt;offentliga redovisning. Finansinspektionen skall också kunna utfärda&lt;br&gt;allmänna råd för finansiella företag, i den mån sådana är påkallade av&lt;br&gt;dessa företags särart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av god redovisningssed skall i övrigt ske genom annan&lt;br&gt;kompletterande normgivning. Staten skall genom Bokföringsnämnden&lt;br&gt;bära huvudansvaret för denna. Huvudansvaret skall emellertid till väsent-&lt;br&gt;lig del kunna utövas genom en kontroll av att annan kompletterande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130, Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 1 rad 8 Står: Göran Persson Rättat till: Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;normgivning fungerar. Bokföringsnämnden skall i första hand anförtro&lt;br&gt;utvecklandet av god redovisningssed avseende den offentliga redovis-&lt;br&gt;ningen till Redovisningsrådet. Endast om Redovisningsrådet inte agerar&lt;br&gt;eller om den normutveckling som sker från allmänna synpunkter framstår&lt;br&gt;som otillfredsställande skall Bokföringsnämnden behöva ingripa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden skall ensam ha ansvaret för utvecklandet av god&lt;br&gt;redovisningssed i frågor om löpande bokföring och arkivering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny bokföringslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bokföringslagen skall enligt förslaget reglera kretsen av&lt;br&gt;bokföringsskyldiga, räkenskapsår, löpande bokföring, avslutande av den&lt;br&gt;löpande bokföringen och arkivering av räkenskapsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen syftar till att tillgodose behovet av skydd för det bokförings-&lt;br&gt;skyldiga företagets borgenärer och det allmänna samt företagets ägare,&lt;br&gt;medlemmar och anställda. Den skall vara utformad som en ramlag och&lt;br&gt;kunna tillämpas oberoende av vilken teknik som används vid bok-&lt;br&gt;föringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsen av bokföringsskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall kretsen bokföringsskyldiga utvidgas till i princip&lt;br&gt;alla juridiska personer oavsett om de bedriver näringsverksamhet eller&lt;br&gt;inte. Undantag görs för sådana ideella föreningar, samfällighetsförening-&lt;br&gt;ar, registrerade trossamfund och stiftelser som har endast begränsade&lt;br&gt;tillgångar. Fysiska personer och dödsbon skall vara bokföringsskyldiga&lt;br&gt;endast om de bedriver näringsverksamhet. Jordbrukare som tidigare har&lt;br&gt;varit skyldiga att upprätta räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) skall enligt förslaget vara bokföringsskyldiga enligt den nya&lt;br&gt;bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda näringsidkare, dödsbon och sådana handelsbolag vars inkomst&lt;br&gt;skall beskattas hos fysiska personer eller dödsbon skall enligt förslaget&lt;br&gt;liksom i dag ha ett räkenskapsår som motsvarar kalenderår. Övriga bok-&lt;br&gt;föringsskyldiga skall kunna ha s.k. brutet räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som omfattas av bokföringsskyldigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall en juridisk persons bokföringsskyldighet omfatta all&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av den juridiska personen. Fysiska personer och&lt;br&gt;dödsbon skall vara bokföringsskyldiga endast för den näringsverksamhet&lt;br&gt;som de bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam och separat bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldiga som bedriver verksamhet tillsammans föreslås få&lt;br&gt;organisera bokföringen gemensamt om det är förenligt med god&lt;br&gt;redovisningssed. En bokföringsskyldig som bedriver flera verksamheter&lt;br&gt;skall som huvudregel ha en enda bokföring for samtliga verksamheter.&lt;br&gt;Ett mindre utrymme lämnas for avsteg från huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer anknutna till Svenska kyrkan ges särskilda&lt;br&gt;möjligheter att upprätta gemensam bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information och informationsbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket räkenskapsinformation föreslås som beteckning för vissa i&lt;br&gt;bokföringen förekommande sammanställningar av information. Räken-&lt;br&gt;skapsinformation skall bevaras i vanlig läsbar form, i format som kan&lt;br&gt;läsas med förstoringshjälpmedel eller i annan form som kan läsas,&lt;br&gt;avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniskt hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den bokföringsskyldige har tagit emot en uppgift om en affärs-&lt;br&gt;händelse, skall denna enligt förslaget användas som verifikation.&lt;br&gt;Verifikationen skall förvaras i det skick den hade när den bokförings-&lt;br&gt;skyldige fick den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast&lt;br&gt;nästföljande arbetsdag och andra affärshändelser så snart det kan ske.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed,&lt;br&gt;skall dock avsteg kunna göras från dessa huvudregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås vidare att bokföringsskyldiga vars nettoomsättning inte&lt;br&gt;överstiger tjugo prisbasbelopp och som inte är skyldiga att upprätta&lt;br&gt;årsbokslut eller årsredovisning skall kunna dröja med att bokföra vissa&lt;br&gt;affärshändelser tills betalning sker (den s.k. kontantmetoden). Också&lt;br&gt;andra bokföringsskyldiga skall kunna tillämpa kontantmetoden, om det&lt;br&gt;förekommer endast ett mindre antal fakturor och andra handlingar och&lt;br&gt;om fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivering av räkenskapsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att varannan länk i bokföringskedjan skall vara i vanlig läsbar&lt;br&gt;form (den s.k. varannanlänksprincipen) skall enligt förslaget upphävas.&lt;br&gt;Vaije länk i bokföringen skall således kunna föreligga i maskinläsbar&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskaps-&lt;br&gt;information som den bokföringsskyldige har tagit emot från någon annan&lt;br&gt;skall enligt förslaget bevaras i det skick materialet hade när det kom den&lt;br&gt;bokföringsskyldige tillhanda. Informationsbärare som den bokförings-&lt;br&gt;skyldige själv har upprättat skall bevaras i det skick de fick när räken-&lt;br&gt;skapsinformationen sammanställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkiveringstiden skall även fortsättningsvis vara tio år. Förslaget&lt;br&gt;lämnar dock vissa möjligheter till förtida förstörande av räkenskaps-&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel skall all bokföring bevaras inom landet. Om&lt;br&gt;bokföringen är datoriserad, skall emellertid maskinutrustningen efter sär-&lt;br&gt;skilt myndighetstillstånd fa placeras utomlands. En förutsättning för detta&lt;br&gt;skall dock vara att den bokföringsskyldige har terminalåtkomst till&lt;br&gt;bokföringssystemet och kan ta fram räkenskapsinformationen i vanlig&lt;br&gt;läsbar form i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutande av den löpande bokföringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att den löpande bokföringen som huvudregel skall avslutas&lt;br&gt;med en årsredovisning eller ett årsbokslut. Bl.a. enskilda näringsidkare&lt;br&gt;och handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare skall dock&lt;br&gt;inte behöva avsluta den löpande bokföringen om omsättningen under-&lt;br&gt;stiger tjugo prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förkortad resultaträkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att den nuvarande regeln om att företag far upprätta s.k. för-&lt;br&gt;kortad resultaträkning endast om Patent- och registreringsverket har&lt;br&gt;lämnat tillstånd till det skall tas bort. I stället skall företag som använder&lt;br&gt;sig av förkortad resultaträkning normalt redovisa uppgift om netto-&lt;br&gt;omsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall mindre koncerner undantas från kravet på upp-&lt;br&gt;rättande av koncernredovisning. Ett moderföretag skall vara skyldigt att&lt;br&gt;upprätta en koncernredovisning endast om antalet anställda är fler än tio&lt;br&gt;eller nettovärdet av koncernföretagens tillgångar överstiger 24 miljoner&lt;br&gt;kronor. Ett moderföretag som inte upprättar en koncernredovisning skall&lt;br&gt;i sin årsredovisning lämna upplysningar om intemvinster på transak-&lt;br&gt;tioner inom koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella företag skall vara skyldiga att upprätta koncernredovisning&lt;br&gt;under samma förutsättningar som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är bokföringsskyldig skall kunna dömas för bokföringsbrott&lt;br&gt;under samma förutsättningar som i dag. Vissa tidigare inte bokförings-&lt;br&gt;skyldiga grupper undantas dock från bestämmelserna om bokförings-&lt;br&gt;brott. Även sådana brister i en årsredovisning som medför att rörelsens&lt;br&gt;resultat och ställning inte kan bedömas i huvudsak skall kunna leda till&lt;br&gt;ansvar för bokföringsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa redovisningsfrågor för finansiella företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsföreningar skall enligt förslaget upprätta års- och koncern-&lt;br&gt;redovisningar enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.&lt;br&gt;Dispens från lagen skall kunna ges dels för understödsföreningar som&lt;br&gt;meddelar försäkringar för dödsfall där försäkringsersättningen under-&lt;br&gt;stiger ett prisbasbelopp eller utgår som naturaförmån, dels för föreningar&lt;br&gt;med bestämmelser om uttaxering eller nedsättning av förmåner i sina&lt;br&gt;stadgar och där premieinkomsten inte överstiger 500 000 euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga finansiella holdingföretag som skall upprätta koncernredovis-&lt;br&gt;ning enligt de särskilda lagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;respektive för försäkringsföretag skall vara skyldiga att upprätta&lt;br&gt;årsredovisning samt upprätta minst en delårsrapport oavsett företagets&lt;br&gt;storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditinstitut och värdepappersbolag föreslås bli skyldiga att upprätta&lt;br&gt;en finansieringsanalys i årsredovisningen och koncernredovisningen&lt;br&gt;oavsett företagets respektive koncernens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny lag om revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås en ny lag om revision, tillämplig på alla företag som är&lt;br&gt;skyldiga att avsluta bokföringen med en årsredovisning och som inte&lt;br&gt;omfattas av regler om revision i annan lag. Den nya lagen har, med några&lt;br&gt;undantag, utformats med bestämmelserna om revision i aktiebolagslagen&lt;br&gt;som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas också bl.a. frågan om det i årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen bör införas en s.k. avstegsregel, dvs. en regel om att företagen&lt;br&gt;skall göra avsteg från lagens regler om det fordras för att att åstadkomma&lt;br&gt;en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Något förslag&lt;br&gt;lämnas dock inte. Propositionen behandlar också frågan om redovisning&lt;br&gt;av intellektuellt kapital samt personalekonomisk redovisning men inte&lt;br&gt;heller i dessa delar föreslås några lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall de nya bestämmelserna träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;2000. De grupper som i dag inte behöver tillämpa bokföringslagens&lt;br&gt;regler men som till följd av förslaget blir bokföringsskyldiga - bl.a.&lt;br&gt;enskilda jordbrukare och icke näringsdrivande ideella föreningar - skall&lt;br&gt;inte vara skyldiga att tillämpa de nya reglerna förrän ff.o.rn. år 2001.&lt;br&gt;Detsamma föreslås gälla för registrerade trossamfund enligt lagen&lt;br&gt;(1998:1593) om trossamfund samt för understödsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...............................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext.............................................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;bokföringslag..................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;revisionslag.....................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i&amp;nbsp;föräldrabalken.....................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i&amp;nbsp;brottsbalken.........................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i&amp;nbsp;kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370).........................................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt......................................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1955:257) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inventering av varulager för inkomsttaxeringen...............47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tryggande av pensionsutfästelse m.m...............................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understödsföreningar........................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1975:417) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sambruksföreningar..........................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385).......................................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1102) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handelsbolag och enkla bolag...........................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:713).........................................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punktskatter och prisregieringsavgifter............................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på gödselmedel.................................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619).........................................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska föreningar.....................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) .. 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter..............................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningsfonder...............................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:614).........................................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländska filialer m.m.......................................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krigsmateriel.....................................................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiseringsfonder.........................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200).........................................................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet...........83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.28 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:566) om lokal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försöksverksamhet med finansiell samordning mellan&lt;br&gt;socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst.....84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.29 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)... 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.30 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tobaksskatt........................................................................97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.31 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alkoholskatt.......................................................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.32 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på energi............................................................................99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.33 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1927) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;europeiska ekonomiska intressegrupperingar.................100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.34 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar for kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag...................................................101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.35 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1554)..................................................................... 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.36 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag... 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.37 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisning i försäkringsföretag................................152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.38 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag...........................................................160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.39 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemsbanker...............................................................163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.40 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1623) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattereduktion för riskkapitalinvesteringar...................164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.41 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetskassor.........................................................165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.42 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483).......................................................................166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.43 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:514) om sär-&lt;br&gt;skild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m..&amp;nbsp;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..........................................................169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Begreppet redovisning...................................................................172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisningslagstiftningens struktur............................................173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande lagstiftning....................................................173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den nya lagstiftningens struktur.....................................175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kompletterande normgivning.......................................................178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning.........................................................178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagstiftningen om bokföring och annan redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utformas som ramlagar...................................................180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De kompletterande normernas rättsliga form.................181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bör utvecklandet av god redovisningssed ske i statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller privat regi?..............................................................186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förhållandet mellan statlig och privat normutveckling.. 188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vilket statligt organ skall svara för utvecklandet av god&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningssed?.............................................................190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Domstolsprövning av företagens offentliga redovis-&lt;br&gt;ning .................................................................................192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny bokföringslag......................................................................196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande lagstiftning och annan normgivning.............196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter för en ny bokföringslag........196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Syftet med reglerna om löpande bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och arkivering...............................................196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vilka krav skall ställas på löpande bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och arkivering?.............................................198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En anpassning till modem teknik.................200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny ramlag.................................................201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kretsen av bokföringsskyldiga......................................................203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter...............................................203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fysiska personer och dödsbon........................................204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jordbrukare.....................................................................207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Juridiska personer...........................................................210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvudregeln; aktiebolag, ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningar m.m.............................................210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ideella föreningar och samfällighets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningar......................................................211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Registrerade trossamfund.............................215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelser........................................................217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Räkenskapsår.................................................................................220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Frågor om bokföringens omfattning.............................................228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhet som omfattas av bokföringsskyldigheten... 228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En skattebaserad bokföring?...........................................229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensam och separat bokföring..................................230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensam bokföring för flera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföringsskyldiga.......................................230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensam bokföring i Svenska kyrkan.......233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kan bokföringsskyldigheten fullgöras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom flera separata bokföringar?...............236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Information och informationsbärare.............................................242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Räkenskapsinformation..................................................242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Informationsbärarna........................................................245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Löpande bokföring........................................................................247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verifikationer som underlag för bokföringen.................247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundbokföring och huvudbokföring.............................251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidpunkten för bokföring...............................................254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3.1 Kontanta in- och utbetalningar.....................254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra affärshändelser än kontanta in- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbetalningar.................................................256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontantmetoden............................................257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bokslutstransaktioner.....................................................259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sidoordnad bokföring.....................................................260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Förvaring av räkenskapsinformation.............................................262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Informationssäkerhet......................................................262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varaktig och lätt åtkomlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkenskapsinformation.................................262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvaring i ordnat skick och på betryggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och överskådligt sätt.....................................263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;V arannanlänksprincipen...............................263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arkivering av räkenskapsinformation............................265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tiden för bevarande av räkenskapsinfor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mation ...........................................................265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Platsen för förvaring.....................................267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överföring av räkenskapsinformation från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;maskinläsbart medium till annan tillåten&lt;br&gt;form för bevarande.......................................272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtida förstöring av&amp;nbsp;räkenskapsinfor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mation ...........................................................274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Avslutande av den löpande bokföringen.......................................276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om årsbokslut och årsredovisning....................276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande bestämmelser om den offentliga redovis-&lt;br&gt;ningen..............................................................................276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skyldighet att upprätta årsredovisning.........276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Innehållet i årsredovisningen........................277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Revision av årsredovisningen.......................278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliggörande av årsredovisningen.........278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Årsredovisning eller årsbokslut......................................279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantag från skyldigheten att avsluta den löpande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföringen.....................................................................283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avslutande av den löpande bokföringen i stiftelser.......287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avslutande av den löpande bokföringen i registrerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trossamfund.....................................................................289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanställning över privata tillgångar och skulder .... 290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kravet på bunden årsbok................................................290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Årsredovisningsfrågor...................................................................292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättvisande bild..............................................................292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund......................................................292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bör en avstegsregel införas?.........................294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdering av omsättningstillgångar.............295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning av ekonomiska förpliktelser......................296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avsättningar..................................................296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skall oåterkalleliga åtaganden redovisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom linjen?..................................................300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förkortad resultaträkning................................................302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningarna för att resultaträkningen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall få upprättas i förkortad form................302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kretsen av företag som skall få använda sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av förkortad resultaträkning.........................309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansieringsanalys.........................................................311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;Koncemredovisningsffågor...........................................................313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skyldighet att upprätta koncernredovisning...................313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tilläggsupplysningar i moderbolagens årsredo-&lt;br&gt;visningar .........................................................................318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sambandet mellan årsredovisning och koncernredo-&lt;br&gt;visning.............................................................................320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalandelsfonden.......................................................324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 &amp;nbsp;Skyldigheten att upprätta delårsrapport.........................................326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 &amp;nbsp;Straffsanktioner vid försummelser av bokföringsskyldigheten .... 328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden.................................................................329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 &amp;nbsp;Personalekonomisk redovisning....................................................332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen i Ds 1991:45...................................................332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning av intellektuellt kapital..............................336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 &amp;nbsp;Vissa redovisningsfrågor för finansiella företag...........................344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning i understödsföreningar...............................344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upplysningar om arvoden till revisorer i finansiella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag.............................................................................353&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Delårsrapporter i vissa finansiella holdingföretag..........354&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansieringsanalys i kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag................................................................................355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 &amp;nbsp;Frågor om överklagande................................................................359&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklaganden av beslut i bokföringsärenden...............359&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande av vissa beslut enligt årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen................................................................................359&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Instansordning..............................................359&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tiden för överklagande.................................360&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 &amp;nbsp;En ny lag om revision....................................................................364&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 &amp;nbsp;Ikraftträdande................................................................................368&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 &amp;nbsp;Kostnader m.m..............................................................................370&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 &amp;nbsp;Författningskommentar.................................................................372&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till bokföringslag.............................................372&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till revisionslag................................................413&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i brottsbalken....................428&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tryggande av pensionsutfästelse m.m.............................429&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understödsföreningar......................................................430&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:417) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sambruksföreningar........................................................434&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385).....................................................................434&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:1102) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handelsbolag och enkla bolag.........................................435&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:713).......................................................................437&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska föreningar...................................................438&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i konkurslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:672).......................................................................440&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:614).......................................................................442&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländska filialer m.m.....................................................443&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1220).....................................................................444&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1927) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;europeiska ekonomiska intressegrupperingar.................454&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1554).....................................................................454&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag... 496&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisning i försäkringsföretag................................505&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag...........................................................512&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga förslag till lagändringar......................................515&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad..................................................................................516&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bokföringslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. revisionslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för&lt;br&gt;inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensions-&lt;br&gt;utfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla&lt;br&gt;bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i&lt;br&gt;beskattningsförfarandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lag om ändring i lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet&lt;br&gt;med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård&lt;br&gt;och socialtjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. lag om ändring i lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska&lt;br&gt;intressegrupperingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. lag om ändring i lagen (1999:000) om ändring i lagen (1995:1560)&lt;br&gt;om årsredovisning i försäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. lag om ändring i lagen (1995:1623) om skattereduktion för risk-&lt;br&gt;kapitalinvesteringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. lag om ändring i lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av&lt;br&gt;torg- och marknadshandel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till bokföringslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser om bokföringsskyldighet för vissa&lt;br&gt;fysiska och juridiska personer. Lagen innehåller bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kretsen av bokföringsskyldiga (2 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- räkenskapsår (3 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bokföringsskyldighetens innebörd (4 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- löpande bokföring och verifikationer (5 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur den löpande bokföringen avslutas (6 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arkivering av räkenskapsinformation m.m. (7 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utvecklandet av god redovisningssed (8 kap.), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- överklagande (9 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag: en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bokslutsföretag: företag som tillhör någon eller några av följande&lt;br&gt;kategorier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredo-&lt;br&gt;visning i försäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) företag som är moderföretag i en koncern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) företag i vilka den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till mer&lt;br&gt;än ett belopp motsvarande tjugo prisbasbelopp enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av räken-&lt;br&gt;skapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhet: näringsverksamhet eller annan verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av bokföringsskyldighet enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. moderföretag: företag som utgör moderföretag enligt definitionen i&lt;br&gt;1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. koncern: vad som utgör koncern enligt definitionen i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bokföringspost: varje enskild notering i grundbokföringen eller&lt;br&gt;huvudbokföringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. affärshändelser: alla förändringar i storleken och sammansättningen&lt;br&gt;av ett företags förmögenhet som beror på företagets ekonomiska rela-&lt;br&gt;tioner med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar&lt;br&gt;och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar,&lt;br&gt;varor eller annat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. verifikation: de uppgifter som dokumenterar en affärshändelse eller&lt;br&gt;en vidtagen justering i bokföringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. räkenskapsinformation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sådana sammanställningar av uppgifter som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 4 kap. 3 § (balansräkning),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 1 § (grundbokföring och huvudbokföring),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 4 § (sidoordnad bokföring),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 6 § (verifikation),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 7 § (handling m.m. som en verifikation hänvisar till),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 11 § (systemdokumentation och behandlingshistorik),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 2 § (årsredovisning),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 4 § (årsbokslut),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 5 § (noter till balansräkning och resultaträkning), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 11 § (specifikation av balansräkningspost).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa&lt;br&gt;verksamhetens ekonomiska förhållanden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) sådana uppgifter i övrigt som är av betydelse för att det skall gå att&lt;br&gt;följa och förstå de enskilda bokföringspostemas behandling i bok-&lt;br&gt;föringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första stycket 2 g skall en bokföringsskyldig&lt;br&gt;fysisk person inte anses som bokslutsföretag om han eller hon med stöd&lt;br&gt;av 4 kap. 4 § andra stycket har olika bokföringar och nettoomsättningen&lt;br&gt;enligt varje enskild bokföring normalt inte uppgår till mer än tjugo&lt;br&gt;prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vad som sägs i denna lag om juridiska personer tillämpas inte på&lt;br&gt;dödsbon. I fråga om dödsbon gäller i stället vad som sägs om fysiska&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Kretsen av bokföringsskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När juridiska personer är bokföringsskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En juridisk person är bokföringsskyldig, om inte annat anges i 2-&lt;br&gt;5§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Följande juridiska personer är bokföringsskyldiga i den utsträckning&lt;br&gt;som anges i andra-fjärde styckena:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ideella föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. registrerade trossamfund och registrerade organisatoriska delar av&lt;br&gt;sådana samfund enligt lagen (1998:1593) om trossamfund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samfallighetsföreningar enligt 17 § lagen (1973:1150) om förvalt- Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;ning av samfalligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. jaktvårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1980:894) om jakt-&lt;br&gt;vårdsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fiskevårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1981:533) om&lt;br&gt;fl ske vårdsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer som anges i första stycket är bokföringsskyldiga,&lt;br&gt;om värdet av tillgångarna, beräknat enligt 4 §, överstiger ett gränsbelopp&lt;br&gt;som motsvarar trettio prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring. Bokföringsskyldigheten inträder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från och med tidpunkten för den juridiska personens bildande, om&lt;br&gt;tillgångarna då överstiger det angivna gränsbeloppet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna&lt;br&gt;överstiger gränsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldigheten enligt andra stycket upphör, om tillgångarnas&lt;br&gt;värde vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har varit lägre än det&lt;br&gt;angivna gränsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den juridiska personen bedriver näringsverksamhet eller är&lt;br&gt;moderföretag i en koncern, är den bokföringsskyldig även om förutsätt-&lt;br&gt;ningarna enligt andra stycket inte är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Stiftelser är bokföringsskyldiga, om värdet av tillgångarna, beräknat&lt;br&gt;enligt 4 §, överstiger ett gränsbelopp som motsvarar tio prisbasbelopp&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bokföringsskyldigheten&lt;br&gt;inträder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från och med tidpunkten för stiftelsens bildande, om tillgångarna då&lt;br&gt;överstiger det angivna gränsbeloppet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna&lt;br&gt;överstiger gränsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldigheten enligt första stycket upphör, om tillgångarnas&lt;br&gt;värde vid utgången av de tre senaste åren har varit lägre än det angivna&lt;br&gt;gränsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande stiftelser är dock bokföringsskyldiga även om förutsättningar-&lt;br&gt;na enligt första stycket inte är uppfyllda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelser som bedriver näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelser som är moderstiftelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. insamlingsstiftelser enligt 11 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kollektivavtalsstiftelser enligt 11 kap. 3 § samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten, en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. pensionsstiftelser enligt 9 § lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. personalstiftelser enligt 27 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § När värdet på tillgångarna enligt 2 § andra stycket och 3 § första&lt;br&gt;stycket bestäms, skall varje tillgång tas upp till ett värde som motsvarar&lt;br&gt;vad tillgången kan anses betinga vid en försäljning under normala&lt;br&gt;förhållanden. Fastigheter och byggnader som är lös egendom tas dock&lt;br&gt;upp till taxeringsvärdet, om ett sådant värde finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Följande juridiska personer är inte bokföringsskyldiga enligt denna&lt;br&gt;lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. staten, kommunerna, landstingen, kommunalförbunden och region-&lt;br&gt;förbunden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konkursbon, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet far användas&lt;br&gt;endast till förmån för bestämda fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När fysiska personer är bokföringsskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § En fysisk person som bedriver näringsverksamhet är bokförings-&lt;br&gt;skyldig för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket skall uthyrning av en fastighet som&lt;br&gt;enligt 5 § kommunalskattelagen (1928:370) räknas som privatbostads-&lt;br&gt;fastighet inte anses som näringsverksamhet. Ägande eller brukande av en&lt;br&gt;fastighet som enligt 5 § kommunalskattelagen räknas som näringsfastig-&lt;br&gt;het skall alltid anses som näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bokföringsskyldighet för utländska filialer m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § I lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. finns bestämmelser om&lt;br&gt;bokföringsskyldighet för näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av&lt;br&gt;utländska företag och utomlands bosatta svenska eller utländska&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Räkenskapsår&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Normalt räkenskapsår&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett räkenskapsår skall omfatta tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person skall beskattas för&lt;br&gt;hela eller en del av bolagets inkomst och sådana samfällighetsförvaltande&lt;br&gt;juridiska personer som avses i 53 § 2 mom. kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall ha kalenderåret som räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet&lt;br&gt;räkenskapsår). Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 maj-den 30&lt;br&gt;april, den 1 juli-den 30 juni eller den 1 september-den 31 augusti.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Annat tolvmånaders räkenskapsår&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller&lt;br&gt;andra omständigheter finns synnerliga skäl, kan Riksskatteverket medge&lt;br&gt;att annan period av tolv hela månader än som följer av 1 § får utgöra&lt;br&gt;räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förkortat eller förlängt räkenskapsår&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § När bokföringsskyldigheten inträder eller räkenskapsåret läggs om,&lt;br&gt;får räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att&lt;br&gt;omfatta högst arton månader. Räkenskapsåret får också kortas av om&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten upphör.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamt räkenskapsår för flera verksamheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det tillämpa samma&lt;br&gt;räkenskapsår för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamt räkenskapsår för koncernföretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Företag som ingår i samma koncern skall ha gemensamt räkenskaps-&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl, kan Riksskatteverket medge att olika&lt;br&gt;räkenskapsår får tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fysisk person som bedriver jordbruksverksamhet också äger ett&lt;br&gt;aktiebolag, som också bedriver jordbruksverksamhet, utan att han är&lt;br&gt;skyldig att upprätta koncernredovisning, får aktiebolaget, trots bestäm-&lt;br&gt;melsen i första stycket, ha brutet räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omläggning av räkenskapsår&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Räkenskapsår får läggas om endast om skattemyndigheten ger&lt;br&gt;tillstånd till det. Tillstånd behövs dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för omläggning från brutet räkenskapsår till kalenderår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för omläggning till gemensamt räkenskapsår i fall som avses i 4 §&lt;br&gt;och 5 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreläggande om rättelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Om ett företag tillämpar brutet räkenskapsår i strid med 1 § andra&lt;br&gt;stycket, får skattemyndigheten förelägga företaget att lägga om&lt;br&gt;räkenskapsåret till kalenderår. Ett sådant föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Räkenskapsår i finansiella företag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § I 1 kap. 7 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag och i 1 kap. 6 § lagen (1995:1560) om årsredovisning&lt;br&gt;i försäkringsföretag finns bestämmelser om räkenskapsår i vissa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Bokföringsskyldighetens innebörd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt om vad bokföringsskyldigheten innebär&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett företag skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. löpande bokföra alla affärshändelser enligt bestämmelserna i 5 kap.&lt;br&gt;1-5 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. se till att det finns verifikationer enligt 5 kap. 6-9 §§ för alla bok-&lt;br&gt;föringsposter samt systemdokumentation och behandlingshistorik enligt&lt;br&gt;5 kap. 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och sådana&lt;br&gt;system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i den&lt;br&gt;form som anges i 7 kap. 1 § 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bokslutsföretag skall dessutom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upprätta en balansräkning enligt 3 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avsluta den löpande bokföringen enligt bestämmelserna i 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;God redovisningssed&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på ett sätt som överens-&lt;br&gt;stämmer med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Upprättande av balansräkning när bokföringsskyldigheten inträder&lt;br&gt;eller när grunden för denna ändras&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Bokslutsföretag skall utan dröjsmål upprätta en balansräkning, när&lt;br&gt;bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för sådan skyldighet&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upprättandet av balansräkningen gäller 6 kap. 4 § andra stycket i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bokföring för flera verksamheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det ha en bokföring&lt;br&gt;som omfattar samtliga verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första stycket får ett företag som bedriver flera&lt;br&gt;verksamheter ha en bokföring för varje enskild verksamhet, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed. Företag som&lt;br&gt;avses i 6 kap. 1 § skall i så fall löpande arkivera uppgifter om ställning&lt;br&gt;och resultat i de olika verksamheterna på en gemensam plats. Om före-&lt;br&gt;taget bedriver verksamhet på egen hand, skall arkiveringen ske i&lt;br&gt;anslutning till bokföringen för en sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett foretag får ha gemensam bokföring med någon annan&lt;br&gt;bokföringsskyldig endast för gemensamt bedriven verksamhet och endast&lt;br&gt;om det är förenligt med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första stycket får församlingar i Svenska kyrkan&lt;br&gt;som ingår i en kyrklig samfällighet enligt 3 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1998:1591) om Svenska kyrkan ha en gemensam bokföring som&lt;br&gt;omfattar församlingarnas och samfallighetens verksamheter. Vidare får&lt;br&gt;prästlönetillgångar enligt 10 § lagen (1998:1592) om införande av lagen&lt;br&gt;(1998:1591) om Svenska kyrkan ha gemensam bokföring, om de&lt;br&gt;förvaltas tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Löpande bokföring och verifikationer&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Grundbokföring och huvudbokföring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i&lt;br&gt;registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvud-&lt;br&gt;bokföring). Detta skall ske på ett sådant sätt att det är möjligt att&lt;br&gt;kontrollera fullständigheten i bokföringspostema och överblicka verk-&lt;br&gt;samhetens förlopp, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tidpunkten för bokföring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande&lt;br&gt;arbetsdag. Andra affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärshändelserna får bokföras senare än som anges i första stycket,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra företag än bokslutsföretag får dröja med att bokföra&lt;br&gt;affärshändelserna tills betalning sker, under förutsättning att detta är&lt;br&gt;förenligt med god redovisningssed. Vid räkenskapsårets utgång skall&lt;br&gt;dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i tredje stycket gäller också bokslutsföretag, om det&lt;br&gt;endast förekommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i&lt;br&gt;verksamheten och fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till&lt;br&gt;avsevärda belopp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bokslutstransaktioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § I samband med att den löpande bokföringen avslutas skall sådana&lt;br&gt;poster som är nödvändiga för att bestämma räkenskapsårets intäkter och&lt;br&gt;kostnader och den finansiella ställningen på balansdagen bokföras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sidoordnad bokföring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid bokföringen skall konton över tillgångar, avsättningar och&lt;br&gt;skulder specificeras i en sidoordnad bokföring i den utsträckning det&lt;br&gt;behövs för att ge en tillfredsställande kontroll och överblick.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättelse av bokföringspost&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en bokföringspost rättas, skall det anges när rättelsen har skett&lt;br&gt;och vem som har gjort den. Sker rättelsen genom en särskild rättelsepost,&lt;br&gt;skall det samtidigt säkerställas att det vid en granskning av den rättade&lt;br&gt;bokföringsposten utan svårighet går att få kännedom om rättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Verifikationer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § För varje affärshändelse skall det finnas en verifikation. Om företaget&lt;br&gt;har tagit emot en uppgift om affärshändelsen i den form som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 § första stycket, skall denna uppgift, i förekommande fall&lt;br&gt;kompletterad med uppgifter enligt 7 och 8 § §, användas som verifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs med hänsyn till arten av den mottagna verifikationen,&lt;br&gt;får bokföringen grundas på en särskilt upprättad hänvisningsverifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera likartade affärshändelser får dokumenteras genom en gemensam&lt;br&gt;verifikation. Vid försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning&lt;br&gt;får även inbetalningarna under en dags försäljning dokumenteras genom&lt;br&gt;en gemensam verifikation, om det skulle vara förenat med svårigheter att&lt;br&gt;upprätta verifikationer för de olika affärshändelserna. Den gemensamma&lt;br&gt;verifikationen får då utgöras av uppgifter från en kassaapparat, kassa-&lt;br&gt;rapport eller annan uppgift som anger summan av mottagna betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Verifikationen skall innefatta uppgift om när den har sammanställts,&lt;br&gt;när affärshändelsen har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den&lt;br&gt;gäller och vilken motpart den berör. I förekommande fall skall&lt;br&gt;verifikationen även innefatta upplysning om handlingar eller andra&lt;br&gt;uppgifter som har legat till grund för affärshändelsen samt var dessa&lt;br&gt;finns tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verifikationen skall det ingå ett verifikationsnummer eller annat iden-&lt;br&gt;tifieringstecken samt sådana övriga uppgifter som är nödvändiga för att&lt;br&gt;sambandet mellan verifikationen och den bokförda affärshändelsen utan&lt;br&gt;svårighet skall kunna fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Uppgifter enligt 7 § första stycket får utelämnas, om det är förenat&lt;br&gt;med svårigheter att låta uppgiften ingå i verifikationen och ett&lt;br&gt;utelämnande är förenligt med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om en verifikation rättas, skall det anges när rättelsen har skett och&lt;br&gt;vem som har gjort den.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Vad som föreskrivs i 1-9 §§ gäller även andra bokföringsposter än&lt;br&gt;sådana som avser affärshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Systemdokumentation och behandlingshistorik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Företaget skall upprätta sådana beskrivningar över bokförings-&lt;br&gt;systemets organisation och uppbyggnad som behövs för att ge överblick&lt;br&gt;över systemet (systemdokumentation). Företaget skall också upprätta&lt;br&gt;sådana beskrivningar över genomförda bearbetningar inom systemet som&lt;br&gt;gör det möjligt att utan svårighet följa och förstå de enskilda bok-&lt;br&gt;föringspostemas behandling (behandlingshistorik).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har flera separata bokföringar, skall det av system-&lt;br&gt;dokumentationen för vaije bokföring framgå var uppgifter ur övriga&lt;br&gt;bokföringar kan erhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Hur den löpande bokföringen avslutas&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När den löpande bokföringen skall avslutas med en årsredovisning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Företag som tillhör någon eller några av följande kategorier skall för&lt;br&gt;vaije räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och&lt;br&gt;offentliggöra den enligt 2 §:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock inte&lt;br&gt;stiftelser som far använda sina tillgångar uteslutande till förmån för&lt;br&gt;medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga&lt;br&gt;endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. företag som är moderföretag i en koncern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bokslutsföretag i vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) antalet anställda i verksamheten under de senaste två räkenskapsåren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 medeltal har uppgått till mer än tio, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) nettovärdet av tillgångarna i verksamheten enligt en balansräkning&lt;br&gt;för räkenskapsåret uppgår till mer än 24 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Årsredovisningens innehåll m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;§ En årsredovisning skall upprättas och offentliggöras enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekom-&lt;br&gt;mande fall, lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När den löpande bokföringen får avslutas med ett årsbokslut i stället&lt;br&gt;för en årsredovisning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Andra bokslutsföretag än sådana som avses i 1 § skall, om de inte&lt;br&gt;upprättar årsredovisning, för vaije räkenskapsår avsluta den löpande&lt;br&gt;bokföringen med ett årsbokslut enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Årsbokslutets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett årsbokslut skall bestå av en resultaträkning och en balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När årsbokslutet upprättas, skall följande bestämmelser i årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 § om vad som avses med andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4-6 §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 § om valuta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 § om undertecknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 och 2 § § om balans- och resultaträkningarnas innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 och 4 § § om uppställningsformer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9 § om avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 12 § och 13 § första stycket om nettoomsättning och&lt;br&gt;extraordinära poster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och omsätt-&lt;br&gt;ningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 § om anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tilläggsupplysningar i årsbokslutet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § I årsbokslutet skall företaget lämna de ytterligare upplysningar som&lt;br&gt;anges i 6-9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med&lt;br&gt;kravet på överskådlighet i 2 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultat-&lt;br&gt;räkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de poster i&lt;br&gt;balansräkningen eller resultaträkningen som upplysningarna hänför sig&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För poster i balansräkningen som avser tillgångar, avsättningar eller&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta skall det anges enligt vilka principer beloppen&lt;br&gt;har räknats om till svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För vaije post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen&lt;br&gt;eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554) skall uppgift lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillgångarnas anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som&lt;br&gt;har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskriv-&lt;br&gt;ningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredo-&lt;br&gt;visningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster&lt;br&gt;skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i&lt;br&gt;3 kap. 4§ fjärde stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) skall den&lt;br&gt;del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om företaget har ändrat redovisningsprinciper, skall upplysning&lt;br&gt;lämnas om detta. Skälen för ändringen skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tidpunkten för färdigställande av årsbokslutet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Årsbokslutet skall färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex&lt;br&gt;månader eller, i stiftelser, fyra månader efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Specifikation till årsredovisning eller årsbokslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § För vaije sammandragen post i den balansräkning som skall ingå i&lt;br&gt;årsredovisningen eller årsbokslutet skall, om inte postens samman-&lt;br&gt;sättning klart framgår av bokföringen i övrigt, de belopp som ingår i&lt;br&gt;posten specificeras i en särskild förteckning, som inte behöver&lt;br&gt;offentliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Arkivering av räkenskapsinformation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Former för bevarande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Räkenskapsinformation skall bevaras i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vanlig läsbar form (dokument),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas&lt;br&gt;endast med tekniskt hjälpmedel (maskinläsbart medium) och som genom&lt;br&gt;omedelbar utskrift kan tas fram i sådan form som avses i 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskaps-&lt;br&gt;information som företaget har tagit emot från någon annan skall bevaras i&lt;br&gt;det skick materialet hade när det kom till företaget. Dokument,&lt;br&gt;mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som&lt;br&gt;företaget självt har upprättat skall bevaras i det skick materialet fick när&lt;br&gt;räkenskapsinformationen sammanställdes.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tid och plats för förvaring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för&lt;br&gt;att bevara räkenskapsinformation skall vara varaktiga och lätt åtkomliga.&lt;br&gt;De skall bevaras fram till och med det tionde året efter utgången av det&lt;br&gt;kalenderår då räkenskapsåret avslutades. De skall förvaras i Sverige, i&lt;br&gt;ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinutrustning och system som behövs för att presentera räken-&lt;br&gt;skapsinformationen i den form som anges i 1 § första stycket 1 eller 2&lt;br&gt;skall hållas tillgängliga i Sverige under hela den tid som anges i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillfällig förvaring av verifikation utomlands&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed,&lt;br&gt;far ett dokument som innefattar en verifikation, trots bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §, tillfälligt förvaras utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utomlands placerad utrustning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Om det finns särskilda skäl, far skattemyndigheten tillåta att ett&lt;br&gt;företag, trots bestämmelserna i 2 §, förvarar maskinläsbara medier&lt;br&gt;utomlands. I sådana fall får maskinutrustning och system som avses i 2 §&lt;br&gt;andra stycket hållas tillgängliga i samma land. Tillståndet får förenas&lt;br&gt;med villkor och begränsas till viss tid. Även om tillstånd ges, skall&lt;br&gt;företaget genom omedelbar utskrift kunna ta fram räkenskaps-&lt;br&gt;informationen i Sverige i sådan form som avses i 1 § 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när det gäller&lt;br&gt;företag som står under inspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förvaring av dokument m.m. som hör till en filial utomlands&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bestämmelserna i 2 § om förvaring i Sverige gäller inte dokument,&lt;br&gt;mikroskrift, maskinläsbara medier, utrustning och system som avser&lt;br&gt;verksamhet som företaget bedriver genom en filial utomlands, om&lt;br&gt;företaget är bokföringsskyldigt i det landet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överföring av räkenskapsinformation på maskinläsbart medium till&lt;br&gt;annan form&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett företag får förstöra ett maskinläsbart medium som används för att&lt;br&gt;bevara räkenskapsinformation, om räkenskapsinformationen på ett be-&lt;br&gt;tryggande sätt överförs till dokument, mikroskrift eller annat maskin-&lt;br&gt;läsbart medium. Om räkenskapsinformationen består av uppgifter som&lt;br&gt;företaget har tagit emot från någon annan, får det maskinläsbara mediet&lt;br&gt;dock förstöras först från och med det fjärde året efter utgången av det&lt;br&gt;kalenderår då räkenskapsåret avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När räkenskapsinformation får förstöras&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten för visst fall tillåta&lt;br&gt;att dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att&lt;br&gt;bevara räkenskapsinformation förstörs före utgången av den tid som&lt;br&gt;anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när det gäller&lt;br&gt;företag som står under inspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Utvecklandet av god redovisningssed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;§ Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningssed. Finansinspektionen ansvarar för utvecklandet av god&lt;br&gt;redovisningssed i sådana företag som omfattas av lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag i den utsträckning&lt;br&gt;det är påkallat av dessa företags särart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 5 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag, 1 kap. 4 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;och 11 kap. 2 § lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet följer&lt;br&gt;att regeringen får bemyndiga Finansinspektionen att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om redovisning för finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En myndighets beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första&lt;br&gt;gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999. I fråga om juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;och som inte bedriver näringsverksamhet skall dock lagen tillämpas först&lt;br&gt;från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000. Detsamma gäller fysiska personer som vid utgången av år 1999&lt;br&gt;inte var bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1976:125) och som&lt;br&gt;skulle vara bokföringsskyldiga enligt den nya lagen endast därför att de&lt;br&gt;äger eller brukar en näringsfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bokföringslagen (1976:125) skall upphöra att gälla vid utgången av&lt;br&gt;år 1999. Lagen skall dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har&lt;br&gt;inletts före nämnda tidpunkt. Lagen skall vidare tillämpas på understöds-&lt;br&gt;föreningar som med stöd av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1999:000) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag alltjämt tillämpar 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 16 § andra stycket bokföringslagen får tillämpas även&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall upphöra att gälla vid&lt;br&gt;utgången av år 2000. Lagen skall dock fortfarande tillämpas för räken-&lt;br&gt;skapsår som har inletts före nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om det i en lag eller i en annan författning hänvisas till någon&lt;br&gt;föreskrift i bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) som har ersatts av en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället&lt;br&gt;den nya föreskriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till revisionslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser om revision för vissa fysiska och&lt;br&gt;juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag: fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. moderföretag: företag som utgör moderföretag enligt definitionen i&lt;br&gt;1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. dotterföretag: vad som utgör dotterföretag enligt definitionen i&lt;br&gt;1 kap. 4 § årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. koncern: vad som utgör koncern enligt definitionen i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. koncernföretag: vad som utgör koncernföretag enligt definitionen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. företagsledning: den eller de som svarar för företagets organisation&lt;br&gt;och förvaltningen av företagets angelägenheter samt den eller de som har&lt;br&gt;hand om den löpande förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen är tillämplig på företag som enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000) är skyldiga att avsluta bokföringen med en årsredovisning,&lt;br&gt;dock inte företag för vilka regler om revision finns i någon annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Antalet revisorer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett företag skall ha minst en revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För en revisor får en eller flera revisorssuppleanter utses. Vad som&lt;br&gt;sägs i denna lag om revisor skall i tillämpliga delar även gälla suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisorns uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Revisorn skall granska företagets årsredovisning och bokföring samt&lt;br&gt;företagsledningens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och&lt;br&gt;omfattande som god revisionssed kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget är moderföretag, skall revisorn även granska koncern-&lt;br&gt;redovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Revisorn skall efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse&lt;br&gt;till företaget. Bestämmelser om berättelsens innehåll och den tidpunkt då&lt;br&gt;den skall lämnas till företagsledningen finns i 27-32 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget är ett moderföretag, skall revisorn även lämna en&lt;br&gt;koncemrevisionsberättelse enligt bestämmelserna i 33 §. Detta gäller inte&lt;br&gt;om moderföretaget enligt 7 kap. 2 eller 3 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) inte behöver upprätta koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I samband med revisionen skall revisorn till företagsledningen fram-&lt;br&gt;föra de erinringar och göra de påpekanden som följer av god&lt;br&gt;revisionssed. Bestämmelser om erinringar finns i 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillhandahållande av upplysningar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Företagsledningen skall ge revisorn tillfälle att genomföra gransk-&lt;br&gt;ningen i den omfattning revisorn anser vara nödvändig. Den skall lämna&lt;br&gt;de upplysningar och den hjälp som revisorn begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma skyldigheter har företagsledningen och revisorn i ett dotter-&lt;br&gt;företag gentemot en revisor i moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hur revisor utses&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § En revisor utses av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företaget får bestämma att någon annan skall utse revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 25 § finns bestämmelser om att länsstyrelsen i vissa fall skall utse&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Obehörighetsgrunder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som är underårig, i konkurs eller har fått näringsförbud eller&lt;br&gt;har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bosättningskrav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § En revisor som inte är auktoriserad eller godkänd skall vara bosatt i&lt;br&gt;en stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet, om inte regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer för ett särskilt fall tillåter något annat. Detta gäller&lt;br&gt;inte om även en auktoriserad eller godkänd revisor deltar i revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kompetenskrav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av&lt;br&gt;företagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett handelsbolag som en eller flera juridiska personer är delägare i,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett hypoteksinstitut som är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Minst en revisor skall vara auktoriserad revisor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nettovärdet av företagets tillgångar enligt balansräkningarna för de&lt;br&gt;två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1&lt;br&gt;000 gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring som gällde under den sista månaden av respektive&lt;br&gt;räkenskapsår, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet anställda hos företaget under de två senaste räkenskapsåren i&lt;br&gt;medeltal har överstigit 200.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Bestämmelserna i 13 § gäller även för moderföretag i en koncern&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt koncern-&lt;br&gt;balansräkningarna för de två senaste räkenskapsåren överstiger det&lt;br&gt;gränsbelopp som anges i 13 § 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet anställda hos koncernföretagen under de två senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. moderföretaget inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet av&lt;br&gt;koncernföretagens tillgångar, enligt balansräkningar för koncernföre-&lt;br&gt;tagens två senaste räkenskapsår, på moderföretagets balansdag överstiger&lt;br&gt;det gränsbelopp som anges i 13 § 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § För ett företag som omfattas av bestämmelserna i 13 eller 14 § får&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att&lt;br&gt;företaget får utse en viss godkänd revisor i stället för en auktoriserad&lt;br&gt;revisor. Ett sådant beslut gäller i högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § För ett företag som inte omfattas av bestämmelserna i 12 § andra&lt;br&gt;stycket, 13 eller 14 § får länsstyrelsen, om särskilda omständigheter&lt;br&gt;kräver det, besluta att minst en revisor skall vara auktoriserad eller&lt;br&gt;godkänd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Jäv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § Den får inte vara revisor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är ägare till eller delägare i företaget eller annat företag i samma&lt;br&gt;koncern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ingår i företagsledningen för företaget eller dess dotterföretag eller&lt;br&gt;biträder vid företagets bokföring eller medelsförvaltning eller företagets&lt;br&gt;kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är anställd hos eller på annat sätt har en underordnad eller beroende&lt;br&gt;ställning till företaget eller någon som avses under 1 eller 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är verksam i samma rörelse som den som yrkesmässigt biträder&lt;br&gt;företaget vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller företagets&lt;br&gt;kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande led till en person som avses under 1 eller 2 eller är besvågrad&lt;br&gt;med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene&lt;br&gt;är gift med den andres syskon, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. står i låneskuld till företaget eller ett annat företag i samma koncern&lt;br&gt;eller har en förpliktelse som ett sådant företag har ställt säkerhet för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt första stycket inte är behörig att vara revisor i ett&lt;br&gt;moderföretag får inte vara revisor i dess dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anlitande av biträde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 § En revisor får vid revisionen inte anlita någon som enligt 17 § inte&lt;br&gt;är behörig att vara revisor. Om företaget eller dess moderföretag i sin&lt;br&gt;tjänst har anställda med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta&lt;br&gt;den interna revisionen, får revisorn dock vid revisionen anlita sådana&lt;br&gt;anställda i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisionsbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 § Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vem som får vara huvudansvarig för revisionen när&lt;br&gt;ett revisionsbolag utses att vara revisor och om underrättelseskyldighet&lt;br&gt;finns i 12 § lagen (1995:528) om revisorer. Följande bestämmelser i detta&lt;br&gt;kapitel tillämpas på den huvudansvarige:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § om jäv, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § om anlitande av biträde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisor i dotterföretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 § Till revisor i ett dotterföretag bör minst en av moderföretagets&lt;br&gt;revisorer utses.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisorns mandattid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;21 § Uppdraget som revisor gäller för bestämd tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har&lt;br&gt;utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förtida avgång m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Ett uppdrag att vara revisor för bestämd tid upphör i förtid, om&lt;br&gt;revisorn eller den som har utsett revisorn anmäler att uppdraget skall&lt;br&gt;upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som gäller tills vidare upphör, om revisorn eller den som&lt;br&gt;har utsett revisorn anmäler att uppdraget skall upphöra utan att ny revisor&lt;br&gt;utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall göras hos företagsledningen. Om revisorn har utsetts av&lt;br&gt;någon annan än företaget, skall anmälan också göras hos den som har&lt;br&gt;utsett revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § En revisor vars uppdrag upphör i förtid skall genast anmäla detta till&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket för registrering. Han skall lämna en kopia&lt;br&gt;av anmälan till företagsledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall i anmälan lämna en redogörelse för vad han har funnit&lt;br&gt;vid den granskning som han har utfört under den del av löpande&lt;br&gt;räkenskapsår som uppdraget har omfattat. För anmälan gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 29 §, 30 § första stycket och 31 § om revisionsberättelse.&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket skall sända en kopia av anmälan till&lt;br&gt;skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller även när ett uppdrag att tills vidare&lt;br&gt;vara revisor upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om bestämmelserna i&lt;br&gt;10-15 §§ eller i 17 § hindrar honom att vara revisor och det inte finns&lt;br&gt;någon suppleant, skall företagsledningen vidta åtgärder för att en ny&lt;br&gt;revisor utses för den återstående mandattiden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Länsstyrelsen utser revisor i vissa fall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 § Efter anmälan skall länsstyrelsen utse revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när någon revisor inte är utsedd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när auktoriserad revisor eller godkänd revisor inte är utsedd enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § andra stycket eller 13-16 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när revisorn är obehörig enligt 10, 11 eller 17 § och det inte finns&lt;br&gt;någon behörig revisorssuppleant, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. när beslut av företaget om antalet revisorer eller om revisorns&lt;br&gt;behörighet har åsidosatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt första stycket kan göras av var och en. Företags-&lt;br&gt;ledningen är skyldig att göra anmälan, om inte rättelse utan dröjsmål sker&lt;br&gt;genom den som utser revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Länsstyrelsen skall ge företagsledningen tillfälle att yttra sig innan&lt;br&gt;den utser en revisor enligt 25 §. Förordnandet skall avse tiden till dess att&lt;br&gt;annan revisor har blivit utsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förordnande enligt 25 § första stycket 3 skall länsstyrelsen&lt;br&gt;entlediga den obehöriga revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisionsberättelsen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Revisionsberättelsen skall lämnas till företagsledningen senast fem&lt;br&gt;och en halv månader efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall på årsredovisningen teckna en hänvisning till revisions-&lt;br&gt;berättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla uppgift om företagets firma,&lt;br&gt;organisationsnummer eller personnummer och den räkenskapsperiod&lt;br&gt;som revisionsberättelsen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida&lt;br&gt;årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag&lt;br&gt;om årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som&lt;br&gt;skall lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, skall revisorn ange&lt;br&gt;detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om revisorn vid sin granskning har funnit att någon som ingår i&lt;br&gt;företagsledningen har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till&lt;br&gt;någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet, skall det&lt;br&gt;anmärkas i berättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § I revisionsberättelsen skall revisorn anmärka om han har funnit att&lt;br&gt;företaget inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering enligt 3 kap. 2 § skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna skattedeklaration enligt 10 kap. 9 eller 10 § skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av 1 kap. 1 och&lt;br&gt;2 §§ skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning om att företaget inte&lt;br&gt;har fullgjort en skyldighet som avses i första stycket 1-3, skall revisorn&lt;br&gt;genast sända en kopia av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Utöver vad som följer av 28-30 §§ far en revisor i revisions-&lt;br&gt;berättelsen lämna sådana upplysningar som han anser att tredje man bör&lt;br&gt;få kännedom om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Om en tidigare revisor har gjort en anmälan enligt 23 §, skall en&lt;br&gt;kopia av den fogas till revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Koncernrevisionsberättelsen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 § I fråga om koncemrevisionsberättelsen gäller 27 § första stycket om&lt;br&gt;tidpunkten för lämnande av revisionsberättelsen samt 28, 31 och 32 §§&lt;br&gt;om revisionsberättelsens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130, Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall på koncernredovisningen teckna en hänvisning till&lt;br&gt;koncemrevisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncemrevisionsberättelsen skall innehålla uppgift om moderföre-&lt;br&gt;tagets firma, organisationsnummer eller personnummer och den&lt;br&gt;räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Erinringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;34 § Om revisorn har framfört en erinran till företagsledningen, skall den&lt;br&gt;antecknas i ett protokoll eller i en annan handling. Handlingen skall&lt;br&gt;lämnas till företagsledningen och företaget skall förvara den på ett&lt;br&gt;betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisorns tystnadsplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;35 § En revisor får inte till den som saknar rätt att få kännedom om&lt;br&gt;företagets angelägenheter lämna upplysningar om sådana företagets&lt;br&gt;angelägenheter som han får kännedom om när han fullgör sitt uppdrag,&lt;br&gt;om det kan vara till skada för företaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisorns upplysningsplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;36 § Revisorn är skyldig att lämna medrevisor, ny revisor och, om&lt;br&gt;företaget har försatts i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som&lt;br&gt;behövs om företagets angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om&lt;br&gt;företagets angelägenheter till undersökningsledaren under förunder-&lt;br&gt;sökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn i ett handelsbolag som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om&lt;br&gt;bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen&lt;br&gt;eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisorns skadeståndsansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;37 § En revisor som när han fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet skadar företaget skall ersätta skadan. Detsamma gäller när&lt;br&gt;skadan tillfogas någon annan genom överträdelse av denna lag eller&lt;br&gt;tillämplig lag om årsredovisning. En revisor skall även ersätta skada som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av hans medhjälpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett registrerat revisionsbolag är revisor, är det detta bolag och den&lt;br&gt;för revisionen huvudansvarige som är ersättningsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Jämkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Om någon är ersättningsskyldig enligt 37 §, kan skadeståndet&lt;br&gt;jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art, skadans&lt;br&gt;storlek och omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamt skadeståndsansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;39 § Om flera skall ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skade-&lt;br&gt;ståndet i den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av&lt;br&gt;dem enligt 38 §. Vad någon av dem har betalat i skadestånd får han&lt;br&gt;återkräva av de andra efter vad som är skäligt med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tiden för väckande av talan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;40 § Talan för företagets räkning enligt 37 § som inte grundas på brott&lt;br&gt;får inte väckas mot en revisor sedan tre år har förflutit från det att&lt;br&gt;revisionsberättelsen överlämnades till företagsledningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;41 § Myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 11 eller 15 § får över-&lt;br&gt;klagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första&lt;br&gt;gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om det i en lag eller i en annan författning hänvisas till någon före-&lt;br&gt;skrift i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag som&lt;br&gt;har ersatts av en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya&lt;br&gt;föreskriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 kap. 13 § och 14 kap. 14 § föräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar får inte låta den som är under sexton år driva rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den omyndige har fyllt&lt;br&gt;sexton år, får föräldrarna endast&lt;br&gt;med överförmyndarens samtycke&lt;br&gt;låta honom eller henne driva en&lt;br&gt;rörelse som medför bokförings-&lt;br&gt;skyldighet enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) eller jordbruksbok-&lt;br&gt;föringslagen (1979:141). Utan&lt;br&gt;överförmyndarens samtycke får&lt;br&gt;föräldrarna inte själva driva en&lt;br&gt;sådan rörelse for den omyndiges&lt;br&gt;räkning. Samtycke får lämnas&lt;br&gt;endast om den omyndiges ekono-&lt;br&gt;miska och personliga förhållanden&lt;br&gt;är sådana att det med beaktande av&lt;br&gt;rörelsens art är lämpligt att&lt;br&gt;samtycke ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den omyndige har fyllt&lt;br&gt;sexton år, får föräldrarna endast&lt;br&gt;med överförmyndarens samtycke&lt;br&gt;låta honom eller henne driva en&lt;br&gt;rörelse som medför bokförings-&lt;br&gt;skyldighet enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000). Utan överförmyn-&lt;br&gt;darens samtycke får föräldrarna&lt;br&gt;inte själva driva en sådan rörelse&lt;br&gt;för den omyndiges räkning.&lt;br&gt;Samtycke får lämnas endast om&lt;br&gt;den omyndiges ekonomiska och&lt;br&gt;personliga förhållanden är sådana&lt;br&gt;att det med beaktande av rörelsens&lt;br&gt;art är lämpligt att samtycke ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god man eller förvaltare får&lt;br&gt;endast med överförmyndarens&lt;br&gt;samtycke låta den enskilde driva&lt;br&gt;en rörelse som medför bokförings-&lt;br&gt;skyldighet enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) eller jordbruksbok-&lt;br&gt;föringslagen (1979:141). Utan&lt;br&gt;överförmyndarens samtycke får&lt;br&gt;den gode mannen eller förvaltaren&lt;br&gt;inte driva en sådan rörelse för den&lt;br&gt;enskildes räkning. Samtycke får&lt;br&gt;lämnas endast om den enskildes&lt;br&gt;ekonomiska och personliga för-&lt;br&gt;hållanden är sådana att det med&lt;br&gt;beaktande av rörelsens art är&lt;br&gt;lämpligt att samtycke ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god man eller förvaltare får&lt;br&gt;endast med överförmyndarens&lt;br&gt;samtycke låta den enskilde driva&lt;br&gt;en rörelse som medför bokförings-&lt;br&gt;skyldighet enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000). Utan överförmyn-&lt;br&gt;darens samtycke får den gode&lt;br&gt;mannen eller förvaltaren inte driva&lt;br&gt;en sådan rörelse för den enskildes&lt;br&gt;räkning. Samtycke får lämnas&lt;br&gt;endast om den enskildes ekono-&lt;br&gt;miska och personliga förhållanden&lt;br&gt;är sådana att det med beaktande av&lt;br&gt;rörelsens art är lämpligt att&lt;br&gt;samtycke ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balken omtryckt 1995:974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förordnade förmyndare tillämpas 13 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Vad som sägs i 13 kap.&lt;br&gt;13 § och 14 kap. 14 § i deras äldre lydelse om drivande av rörelse som&lt;br&gt;medför bokföringsskyldighet enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141)&lt;br&gt;gäller dock även därefter till och med utgången av år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § brottsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet åsidosätter bok-&lt;br&gt;föringsskyldighet enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125), stiftelse-&lt;br&gt;lagen (1994:1220) eller lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m. m. genom att&lt;br&gt;underlåta att bokföra affärs-&lt;br&gt;händelser eller bevara räken-&lt;br&gt;skapsmaterial eller genom att&lt;br&gt;lämna oriktiga uppgifter i bok-&lt;br&gt;föringen eller på annat sätt, döms,&lt;br&gt;om rörelsens förlopp, ekonomiska&lt;br&gt;resultat eller ställning till följd&lt;br&gt;härav inte kan i huvudsak bedömas&lt;br&gt;med ledning av bokföringen, för&lt;br&gt;bokföringsbrott till fängelse i&lt;br&gt;högst två år eller, om brottet är&lt;br&gt;ringa, till böter. Är brottet grovt&lt;br&gt;skall han dömas till fängelse i&lt;br&gt;lägst sex månader och högst fyra&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet åsidosätter bokfö-&lt;br&gt;ringsskyldighet enligt bokförings-&lt;br&gt;lagen (1999:000) genom att under-&lt;br&gt;låta att bokföra affärshändelser&lt;br&gt;eller bevara räkenskapsinforma-&lt;br&gt;tion eller genom att lämna oriktiga&lt;br&gt;uppgifter i bokföringen eller på&lt;br&gt;annat sätt, döms, om rörelsens&lt;br&gt;förlopp, ekonomiska resultat eller&lt;br&gt;ställning till följd härav inte kan i&lt;br&gt;huvudsak bedömas med ledning av&lt;br&gt;bokföringen, för bokföringsbrott&lt;br&gt;till fängelse i högst två år eller, om&lt;br&gt;brottet är ringa, till böter. Är&lt;br&gt;brottet grovt döms till fängelse i&lt;br&gt;lägst sex månader och högst fyra&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten avser en&lt;br&gt;juridisk person som anges i 2 kap.&lt;br&gt;2 § bokföringslagen och som inte&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första&lt;br&gt;gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om understödsföreningar som med stöd av punkten 3 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1999:000) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag alltjämt tillämpar 29&lt;br&gt;och 30 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar gäller 11 kap. 5 §&lt;br&gt;fortfarande i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1222.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § samt punkten 19 av anvisningarna till&lt;br&gt;23 § och punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 24 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket&lt;br&gt;taxeringsbeslut rörande årlig taxering enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) skall meddelas, och med beskattningsår det kalenderår, som&lt;br&gt;närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår inte sammanfaller&lt;br&gt;med kalenderår (brutet räkenskapsår), det räkenskapsår, som gått ut&lt;br&gt;närmast före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som är bok-&lt;br&gt;föringsskyldiga enligt 1 § bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125) räknas&lt;br&gt;brutet räkenskapsår som beskatt-&lt;br&gt;ningsår för näringsverksamhet&lt;br&gt;under förutsättning att föreskrif-&lt;br&gt;terna i 12 § nämnda lag iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst hos ett handelsbolag ti&lt;br&gt;bolaget skulle ha taxerats om det ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som är bok-&lt;br&gt;föringsskyldiga enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1999:000) räknas&lt;br&gt;brutet räkenskapsår som beskatt-&lt;br&gt;ningsår för näringsverksamhet&lt;br&gt;under förutsättning att föreskrif-&lt;br&gt;terna i 3 kap. nämnda lag iakt-&lt;br&gt;tagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upp vid den taxering då handels-&lt;br&gt;: varit skattskyldigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person får dessutom&lt;br&gt;avdrag för belopp som har avsatts&lt;br&gt;för att täcka på beskattningsåret&lt;br&gt;belöpande egenavgifter avseende&lt;br&gt;näringsverksamhet här i riket. Den&lt;br&gt;som enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) eller jordbruksbok-&lt;br&gt;föringslagen (1979:141) är skyldig&lt;br&gt;att upprätta årsbokslut skall ha satt&lt;br&gt;av ett mot avdraget svarande&lt;br&gt;belopp i räkenskaperna för&lt;br&gt;beskattningsåret. Medgivet avdrag&lt;br&gt;skall återföras till beskattning&lt;br&gt;nästföljande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person får dessutom&lt;br&gt;avdrag för belopp som har avsatts&lt;br&gt;för att täcka på beskattningsåret&lt;br&gt;belöpande egenavgifter avseende&lt;br&gt;näringsverksamhet här i riket. Den&lt;br&gt;som enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000) är skyldig att upprätta&lt;br&gt;årsbokslut eller årsredovisning&lt;br&gt;skall ha satt av ett mot avdraget&lt;br&gt;svarande belopp i räkenskaperna&lt;br&gt;för beskattningsåret. Medgivet&lt;br&gt;avdrag skall återföras till beskatt-&lt;br&gt;ning nästföljande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1541.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt andra stycket beräknas på ett underlag som motsvarar&lt;br&gt;den skattskyldiges inkomst av förvärvskällan, beräknad enligt lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 11 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 2 kap. 3-&lt;br&gt;5, 15 och 16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 25 procent av&lt;br&gt;underlaget, beräknat enligt tredje stycket. I fråga om sådana inkomster&lt;br&gt;eller skattskyldiga som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster far dock avdraget uppgå till högst&lt;br&gt;20 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts i första-fjärde styckena gäller också för en fysisk&lt;br&gt;person, som är delägare i ett handelsbolag, under förutsättning att bolaget&lt;br&gt;har haft inkomst av näringsverksamhet här i riket. Avdrag enligt första&lt;br&gt;och andra styckena skall därvid göras av delägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § en med-&lt;br&gt;hjälpande make för del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den&lt;br&gt;andra maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras särskilt&lt;br&gt;för envar av makarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid&lt;br&gt;självdeklarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna&lt;br&gt;skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. För skattskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen&lt;br&gt;av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av&lt;br&gt;bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkningen tas&lt;br&gt;hänsyn till in- och utgående lager av varor, däri inbegripet djur,&lt;br&gt;råmaterial, hel- och halvfabrikat m.m., till pågående arbeten samt till&lt;br&gt;fordrings- och skuldposter samt avsättningar. Reserv i lager o.d. far&lt;br&gt;beaktas endast vid tillämpning av punkt 2 tredje och fjärde styckena.&lt;br&gt;Värdet av utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och&lt;br&gt;skuldposter samt avsättningar bestäms med hänsyn till förhållandena vid&lt;br&gt;beskattningsårets utgång. Som värde av ingående lager, pågående arbeten&lt;br&gt;samt fordrings- och skuldposter och avsättningar tas upp värdet av&lt;br&gt;närmast föregående beskattningsårs utgående lager, pågående arbeten&lt;br&gt;samt fordrings- och skuldposter och avsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det bokförda resultatet påverkats av att bland intäkterna har tagits&lt;br&gt;upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller uteslutits belopp,&lt;br&gt;som borde ha medräknats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp,&lt;br&gt;som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet justeras&lt;br&gt;så att det kan läggas till grund för inkomstberäkningen enligt denna lag. I&lt;br&gt;de fall resultatet har påverkats av att lager, pågående arbeten eller&lt;br&gt;fordringspost har tagits upp med för lågt belopp eller skuldpost eller&lt;br&gt;avsättningar med för högt belopp skall dock på yrkande av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1604.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldige justering av det bokförda resultatet underlåtas i den mån det&lt;br&gt;är uppenbart att denne - i överensstämmelse med reglerna för inkomst-&lt;br&gt;beräkning i denna lag - genom större avskrivningar på anläggnings-&lt;br&gt;tillgångar än som skett skulle ha kunnat redovisa ett lägre resultat än det&lt;br&gt;som skulle framkomma efter justeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst enligt&lt;br&gt;bokföringsmässiga grunder skall&lt;br&gt;iakttas, att en inkomst skall anses&lt;br&gt;ha åtnjutits under det år, då den&lt;br&gt;enligt god redovisningssed eller&lt;br&gt;enligt vad som beträffande jord-&lt;br&gt;bruk är allmänt brukligt bör tas&lt;br&gt;upp som intäkt i räkenskaperna,&lt;br&gt;även om inkomsten ännu inte har&lt;br&gt;uppburits kontant eller eljest&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till-&lt;br&gt;handa t.ex. i form av levererade&lt;br&gt;varor, fullgjorda prestationer eller&lt;br&gt;på annat härmed jämförligt sätt.&lt;br&gt;Vad som gäller i fråga om&lt;br&gt;inkomstposterna tillämpas också i&lt;br&gt;fråga om utgiftsposterna. I fråga&lt;br&gt;om tiden för inkomst- och&lt;br&gt;utgiftsposters upptagande enligt&lt;br&gt;bokföringsmässiga grunder tilläm-&lt;br&gt;pas i allmänhet det förfarings-&lt;br&gt;sättet, att fordringar tas upp som&lt;br&gt;inkomst under det år, då de upp-&lt;br&gt;kommer, och att räntor hänförs till&lt;br&gt;inkomsten för det år, på vilket de&lt;br&gt;belöper, i bägge fallen oberoende&lt;br&gt;av om de verkligen har influtit&lt;br&gt;under nämnda år eller inte. Å&lt;br&gt;andra sidan bör förskottsvis&lt;br&gt;influtna räntor, som till större eller&lt;br&gt;mindre del belöper på ett kom-&lt;br&gt;mande år, till denna del bok-&lt;br&gt;föringsmässigt hänföras till det&lt;br&gt;sistnämnda årets inkomst. Avdrag&lt;br&gt;för ränta på lån ur statens lånefond&lt;br&gt;för lån med uppskjuten ränta&lt;br&gt;åtnjuts för det år då räntan har&lt;br&gt;betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst enligt&lt;br&gt;bokföringsmässiga grunder skall&lt;br&gt;iakttas, att en inkomst skall anses&lt;br&gt;ha åtnjutits under det år, då den&lt;br&gt;enligt god redovisningssed bör tas&lt;br&gt;upp som intäkt i räkenskaperna,&lt;br&gt;även om inkomsten ännu inte har&lt;br&gt;uppburits kontant eller eljest&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till-&lt;br&gt;handa t.ex. i form av levererade&lt;br&gt;varor, fullgjorda prestationer eller&lt;br&gt;på annat härmed jämförligt sätt.&lt;br&gt;Vad som gäller i fråga om&lt;br&gt;inkomstposterna tillämpas också i&lt;br&gt;fråga om utgiftsposterna. I fråga&lt;br&gt;om tiden för inkomst- och&lt;br&gt;utgiftsposters upptagande enligt&lt;br&gt;bokföringsmässiga grunder tilläm-&lt;br&gt;pas i allmänhet det förfarings-&lt;br&gt;sättet, att fordringar tas upp som&lt;br&gt;inkomst under det år, då de&lt;br&gt;uppkommer, och att räntor hänförs&lt;br&gt;till inkomsten för det år, på vilket&lt;br&gt;de belöper, i bägge fallen obe-&lt;br&gt;roende av om de verkligen har&lt;br&gt;influtit under nämnda år eller inte.&lt;br&gt;Å andra sidan bör förskottsvis&lt;br&gt;influtna räntor, som till större eller&lt;br&gt;mindre del belöper på ett kom-&lt;br&gt;mande år, till denna del bok-&lt;br&gt;föringsmässigt hänföras till det&lt;br&gt;sistnämnda årets inkomst. Avdrag&lt;br&gt;för ränta på lån ur statens lånefond&lt;br&gt;för lån med uppskjuten ränta&lt;br&gt;åtnjuts för det år då räntan har&lt;br&gt;betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet av&lt;br&gt;avyttrade varor skall - även om fakturering inte skett - redovisas som&lt;br&gt;fordran, såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall&lt;br&gt;erläggas under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den&lt;br&gt;del av köpeskillingen som influtit under samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avdrag for kostnader för reparation och underhåll av&lt;br&gt;fastighet gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på&lt;br&gt;hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år&lt;br&gt;beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare&lt;br&gt;år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas&lt;br&gt;i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant&lt;br&gt;sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en&lt;br&gt;förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomst-&lt;br&gt;beräkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring&lt;br&gt;på sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har intäkter eller utgifter avseende viss egendom vid den närmast&lt;br&gt;föregående taxeringen till statlig inkomstskatt hänförts till inkomstslaget&lt;br&gt;kapital och sker beskattning vid den aktuella taxeringen i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet skall den skattskyldige ta upp sådana ingående&lt;br&gt;tillgångs- och skuldposter samt avsättningar som erfordras för att någon&lt;br&gt;intäkt eller utgift inte skall beskattas två gånger eller lämnas obeskattad&lt;br&gt;på grund av skiftet av tillämpligt inkomstslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 7-11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning vid beräkning av inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet. Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust&lt;br&gt;som är hänförlig till näringsverksamhet tillämpas 24 § 1-5 mom., 27 §&lt;br&gt;1-3 mom., 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;. Tillgångar avsedda för&lt;br&gt;omsättning eller förbrukning&lt;br&gt;(lager) får inte tas upp till lägre&lt;br&gt;värde än det lägsta av anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet och verkliga värdet.&lt;br&gt;Begreppen anskaffningsvärde och&lt;br&gt;verkligt värde har den innebörd&lt;br&gt;som anges i 13 § andra stycket och&lt;br&gt;14 § andra stycket bokförings-&lt;br&gt;lagen (1976:125) eller, i före-&lt;br&gt;kommande fall 4 kap. 9 § andra-&lt;br&gt;fjärde styckena årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen (1995:1554), 4 kap. 5 §&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag eller 4 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av lagrets&lt;br&gt;tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Tillgångar avsedda för&lt;br&gt;omsättning eller förbrukning&lt;br&gt;(lager) far inte tas upp till lägre&lt;br&gt;värde än det lägsta av anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet och verkliga värdet.&lt;br&gt;Begreppen anskaffningsvärde och&lt;br&gt;verkligt värde har den innebörd&lt;br&gt;som anges i 4 kap. 9 § andra-&lt;br&gt;fjärde styckena årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen (1995:1554) eller, i före-&lt;br&gt;kommande fall 4 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1995:1559)&lt;br&gt;kreditinstitut&lt;br&gt;bolag eller&lt;br&gt;(1995:1560)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om årsredovisning i&lt;br&gt;och värdepappers-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;om årsredovisning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anskaffningsvärde skall de lager-&lt;br&gt;som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1671.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsårets utgång, anses som de av honom senast anskaffade eller&lt;br&gt;tillverkade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än&lt;br&gt;lager av fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obliga-&lt;br&gt;tioner, lånefordringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent&lt;br&gt;av det samlade anskaffningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager&lt;br&gt;far inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga&lt;br&gt;produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning&lt;br&gt;som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett&lt;br&gt;högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna&lt;br&gt;saluvärde. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;fastställer för vaije taxeringsår föreskrifter för beräkning av produktions-&lt;br&gt;kostnaden. Har denna kostnad inte fastställts, t. ex. i fråga om särskilt&lt;br&gt;dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp lägst till 85 procent av det lägsta av&lt;br&gt;anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar&lt;br&gt;enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas&lt;br&gt;endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag&lt;br&gt;på balansdagen understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på&lt;br&gt;rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk&lt;br&gt;avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning&lt;br&gt;(kontraktsavskrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige&lt;br&gt;visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen&lt;br&gt;understiger det kontraherade priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank-&lt;br&gt;eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan&lt;br&gt;skattskyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte&lt;br&gt;uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt&lt;br&gt;och särskilt värde för honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får&lt;br&gt;sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den&lt;br&gt;skattskyldige av medel, vilka fanns hos det utdelande bolaget vid&lt;br&gt;förvärvet och inte motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien&lt;br&gt;vid inkomstberäkningen för den skattskyldige tas upp till lägre belopp än&lt;br&gt;som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan&lt;br&gt;sådan utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges&lt;br&gt;anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under&lt;br&gt;vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens&lt;br&gt;värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av&lt;br&gt;ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges&lt;br&gt;anskaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det&lt;br&gt;utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger&lt;br&gt;till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas och&lt;br&gt;medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller&lt;br&gt;upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det&lt;br&gt;belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke&lt;br&gt;anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet&lt;br&gt;belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande&lt;br&gt;andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insats. Bestämmelserna gäller också vid förvärv av aktie eller andel i&lt;br&gt;utländsk juridisk person. I detta fall saknar det betydelse om den&lt;br&gt;skattskyldige genom förvärvet erhåller en tillgång av verkligt och särskilt&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om aktier som utgör lager gäller vidare följande. Har aktier&lt;br&gt;erhållits genom sådan utdelning som avses i 3 § 7 a mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt skall som anskaffningsvärde för&lt;br&gt;dessa aktier anses så stor del av anskaffningsvärdet för aktierna i det&lt;br&gt;utdelande bolaget som svarar mot förändringen i marknadsvärdet på&lt;br&gt;dessa aktier till följd av utdelningen. Anskaffningsvärdet för aktierna i&lt;br&gt;det utdelande bolaget skall minskas i motsvarande mån. För sådana&lt;br&gt;mottagare som inte äger aktier i det utdelande bolaget skall, om vederlag&lt;br&gt;erlagts för rätten till utdelning, vederlaget anses som anskaffningsvärde. I&lt;br&gt;annat fall skall de utdelade aktierna anses anskaffade utan kostnad. Har&lt;br&gt;aktier erhållits genom sådan utskiftning som avses i 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket nämnda lag skall som anskaffningsvärde för dessa aktier anses&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för andelama i den förening som skiftat ut aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2001 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas i fråga&lt;br&gt;om räkenskapsår som har påbörjats före ikraftträdandet. Äldre bestäm-&lt;br&gt;melser skall tillämpas även därefter av den som är skyldig att föra&lt;br&gt;räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom) Bestämmelserna i 3-6, 18-25, 27, 31-34, 41-43, 65 och 66 §§&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen till&lt;br&gt;statlig inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag&lt;br&gt;meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestäm-&lt;br&gt;melser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även&lt;br&gt;anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För juridiska personer utom dödsbon gäller bestämmelserna i fjärde-&lt;br&gt;tionde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsåret utgörs av det&lt;br&gt;räkenskapsår som slutat närmast&lt;br&gt;före taxeringsåret. I fråga om&lt;br&gt;verksamhet på vilken bokförings-&lt;br&gt;lagen (1976:125) inte är tillämplig&lt;br&gt;skall beskattningsåret avse kalen-&lt;br&gt;derår. Vid en sådan fusion eller&lt;br&gt;fission som anges i 4 respektive&lt;br&gt;5 § lagen (1998:1603) om beskatt-&lt;br&gt;ningen vid fusioner, fissioner och&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser gäller -&lt;br&gt;om villkoren i 9 och 10 §§ den&lt;br&gt;lagen är uppfyllda - följande:&lt;br&gt;Beskattningsåret för det över-&lt;br&gt;tagande företaget utgörs såvitt&lt;br&gt;avser den övertagna verksamheten&lt;br&gt;av tiden från ingången av räken-&lt;br&gt;skapsåret för det överlåtande före-&lt;br&gt;taget till utgången av räkenskaps-&lt;br&gt;året för det övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All inkomst hänförs till samma förvärvskälla. För kommanditdelägare&lt;br&gt;medges avdrag för underskott i bolaget i den mån avdraget och avdrag&lt;br&gt;som medgetts vid tidigare års taxeringar inte överstiger ett belopp som&lt;br&gt;svarar mot vad delägaren satt in i bolaget eller, om det belopp som&lt;br&gt;delägaren åtagit sig sätta in är högre, detta senare belopp. För sådana&lt;br&gt;delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget&lt;br&gt;förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser medges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsåret utgörs av det&lt;br&gt;räkenskapsår som slutat närmast&lt;br&gt;före taxeringsåret. I fråga om&lt;br&gt;verksamhet på vilken bokförings-&lt;br&gt;lagen (1999:000) inte är tillämplig&lt;br&gt;skall beskattningsåret avse kalen-&lt;br&gt;derår. Vid en sådan fusion eller&lt;br&gt;fission som anges i 4 respektive&lt;br&gt;5 § lagen (1998:1603) om beskatt-&lt;br&gt;ningen vid fusioner, fissioner och&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser gäller -&lt;br&gt;om villkoren i 9 och 10 §§ den&lt;br&gt;lagen är uppfyllda - följande:&lt;br&gt;Beskattningsåret för det över-&lt;br&gt;tagande företaget utgörs såvitt&lt;br&gt;avser den övertagna verksamheten&lt;br&gt;av tiden från ingången av räken-&lt;br&gt;skapsåret för det överlåtande före-&lt;br&gt;taget till utgången av räkenskaps-&lt;br&gt;året för det övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:1606.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdrag med sammanlagt högst ett belopp motsvarande det han ansvarar&lt;br&gt;för. För överskjutande underskott medges avdrag vid beräkning av&lt;br&gt;inkomsten från bolaget närmast följande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet räknas - utöver vad som följer av&lt;br&gt;första och andra styckena - löpande kapitalavkastning, vinst (realisa-&lt;br&gt;tionsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana&lt;br&gt;förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. samt lotterivinst som inte är&lt;br&gt;frikallad från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgift och - med den begränsning som anges i 14 mom. - förlust&lt;br&gt;(realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och&lt;br&gt;förpliktelser räknas som omkostnad i näringsverksamhet även när detta&lt;br&gt;inte följer av första och andra styckena. Avdrag medges inte för utgifter&lt;br&gt;för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas -&lt;br&gt;utöver vad som följer av första stycket - 25 § 1-9 mom. och 26 § 1-8&lt;br&gt;mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det värde som tillgångar som avses i 6 a mom. tas upp till vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen skall höjas i den mån den skattskyldige delat ut medel&lt;br&gt;eller på annat sätt förfogat över uppkommen vinst i en omfattning som&lt;br&gt;inte lagligen kunnat ske om tillgångarna tagits upp till det skattemässiga&lt;br&gt;värdet i räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplöses ett företag som anges i 2 § lagen (1998:1603) om beskatt-&lt;br&gt;ningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser genom en&lt;br&gt;sådan fusion eller fission som anges i 4 respektive 5 § den lagen och är&lt;br&gt;villkoren i 9 och 10 §§ den lagen uppfyllda gäller följande: Innehar det&lt;br&gt;övertagande företaget aktier eller andra andelar i det överlåtande&lt;br&gt;företaget som utgör lagertillgångar, skall andelarna anses ha avyttrats för&lt;br&gt;en ersättning som motsvarar det värde som gäller för dem vid&lt;br&gt;beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2001 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas för&lt;br&gt;räkenskapsår som har påböljats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:257) om&lt;br&gt;inventering av varulager för inkomsttaxeringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1955:257) om inventering av&lt;br&gt;varulager för inkomsttaxeringen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som är bok-&lt;br&gt;föringsskyldig enligt bokförings-&lt;br&gt;lagen (1999:000) skall inventera&lt;br&gt;varje i lagret ingående post av&lt;br&gt;tillgångar avsedda för omsättning&lt;br&gt;eller förbrukning. Vid invente-&lt;br&gt;ringen skall upprättas en för-&lt;br&gt;teckning som för vaije post anger&lt;br&gt;det lägsta av anskaffningsvärdet&lt;br&gt;och verkliga värdet. Begreppen&lt;br&gt;anskaffningsvärde och verkligt&lt;br&gt;värde har den innebörd som anges&lt;br&gt;i 4 kap. 9 § andra-fjärde styckena&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;br&gt;4 kap. 5 § lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag eller 4 kap. 4 §&lt;br&gt;lagen (1995:1560) om årsredo-&lt;br&gt;visning i försäkringsföretag. Vid&lt;br&gt;bestämmande av lagrets anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde skall de lagertillgångar,&lt;br&gt;som ligger kvar i den skattskyl-&lt;br&gt;diges lager vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång, anses som de av honom&lt;br&gt;senast anskaffade eller tillverkade.&lt;br&gt;Om den skattskyldige yrkar att&lt;br&gt;lagret skall värderas i enlighet med&lt;br&gt;punkt 2 tredje stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 24 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) skall an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet på vaije post&lt;br&gt;anges i förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som är bok-&lt;br&gt;föringsskyldig enligt bokförings-&lt;br&gt;lagen (1976:125) skall inventera&lt;br&gt;varje i lagret ingående post av&lt;br&gt;tillgångar avsedda for omsättning&lt;br&gt;eller förbrukning. Vid inven-&lt;br&gt;teringen skall upprättas en för-&lt;br&gt;teckning som för vaije post anger&lt;br&gt;det lägsta av anskaffningsvärdet&lt;br&gt;och verkliga värdet. Begreppen&lt;br&gt;anskaffningsvärde och verkligt&lt;br&gt;värde har den innebörd som anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 13 § andra stycket och 14 §&lt;br&gt;andra stycket bokföringslagen&lt;br&gt;eller, i förekommande fall 4 kap.&lt;br&gt;9 § andra-fjärde styckena årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554), 4 kap.&lt;br&gt;5 § lagen (1995:1559) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag eller 4 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag. Vid bestäm-&lt;br&gt;mande av lagrets anskaffnings-&lt;br&gt;värde skall de lagertillgångar, som&lt;br&gt;ligger kvar i den skattskyldiges&lt;br&gt;lager vid beskattningsårets utgång,&lt;br&gt;anses som de av honom senast&lt;br&gt;anskaffade eller tillverkade. Om&lt;br&gt;den skattskyldige yrkar att lagret&lt;br&gt;skall värderas i enlighet med punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 tredje stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 24 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall anskaffnings-&lt;br&gt;värdet på vaije post anges i&lt;br&gt;förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte tillgångar som värderats med tillämpning av&lt;br&gt;4 kap. 12 § årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1615.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inventeringen sker före balansdagen skall värdet på lager-&lt;br&gt;tillgångarna vid inventeringstillfallet kunna korrigeras på ett tillfreds-&lt;br&gt;ställande sätt med hänsyn till lagerutvecklingen fram till och med&lt;br&gt;balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och skall tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 2001 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas&lt;br&gt;för räkenskapsår som har påböljats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 och 17 a §§ lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelse sker ur överskott på&lt;br&gt;kapitalet. Sådant överskott före-&lt;br&gt;ligger när pensionsstiftelses till-&lt;br&gt;gångar, värderade med tillämpning&lt;br&gt;av 3 kap. 3 § stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220), överstiger den skuld&lt;br&gt;stiftelsen ådragit sig samt upp-&lt;br&gt;lupen del av den utfasta pension,&lt;br&gt;som tryggas av stiftelsen, eller, om&lt;br&gt;stiftelsen tryggar utfästelser enligt&lt;br&gt;allmän pensionsplan, pensions-&lt;br&gt;reserven enligt denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelse sker ur överskott på&lt;br&gt;kapitalet. Sådant överskott före-&lt;br&gt;ligger när pensionsstiftelses till-&lt;br&gt;gångar, värderade med tillämpning&lt;br&gt;av 3 kap. 6 § stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220), överstiger den skuld&lt;br&gt;stiftelsen ådragit sig samt upp-&lt;br&gt;lupen del av den utfasta pension,&lt;br&gt;som tryggas av stiftelsen, eller, om&lt;br&gt;stiftelsen tryggar utfästelser enligt&lt;br&gt;allmän pensionsplan, pensions-&lt;br&gt;reserven enligt denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utgift, som avses i 14 § första stycket a) och som omfattas av&lt;br&gt;stiftelsens ändamål, äger arbetsgivaren gottgöra sig ur årets avkastning,&lt;br&gt;även om stiftelsen saknar överskott på kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelse får avse löpande utgifter eller utgifter som arbetsgivaren&lt;br&gt;haft under närmast föregående räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknar arbetsgivare vid taxering till beskattning sin inkomst enligt&lt;br&gt;bokföringsmässiga grunder, skall gottgörelse avse kostnad i stället för&lt;br&gt;utgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelse för avgift till försäkring för allmän tilläggspension far avse&lt;br&gt;den del av avgiften som kan anses hänföra sig till lön eller annan&lt;br&gt;ersättning åt person vilken omfattas av stiftelsens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensionsstiftelse är bok-&lt;br&gt;föringsskyldig. Bokföringsskyl-&lt;br&gt;digheten skall fullgöras enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125). En stiftelse skall&lt;br&gt;upprätta årsredovisning, som skall&lt;br&gt;bestå av den resultaträkning och&lt;br&gt;den balansräkning som har tagits&lt;br&gt;in i årsbokslutet samt av en&lt;br&gt;förvaltningsberättelse med uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om bokföring och&lt;br&gt;annan redovisning för en pen-&lt;br&gt;sionsstiftelse finns i bokförings-&lt;br&gt;lagen (1999:000) och årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1223.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1223.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om hur stiftelsens ändamål har&lt;br&gt;främjats under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall under-&lt;br&gt;tecknas av samtliga styrelseleda-&lt;br&gt;möter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:262) om understöds-&lt;br&gt;föreningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 30 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 29, 51, 67 och 74 §§ samt rubriken närmast före 29 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 76 § skall lyda ”Skadestånd m.m.”,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 31 a, 53 a, 53 b&lt;br&gt;och 76 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskaper och årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 38 § första&lt;br&gt;och fjärde-sjätte styckena lagen&lt;br&gt;(1951:308) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar tillämpas också på under-&lt;br&gt;stödsföreningar. Vad som sägs där&lt;br&gt;om skyldighet att sända in&lt;br&gt;handlingar till länsstyrelse gäller&lt;br&gt;dock ej. Resultaträkning och&lt;br&gt;balansräkning i årsredovisning&lt;br&gt;och i årsbokslut enligt bokförings-&lt;br&gt;lagen (1976:125) skall upprättas&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i sist-&lt;br&gt;nämnda lag, om annat inte följer&lt;br&gt;av 30 § denna lag eller av&lt;br&gt;föreskrift som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldighet och års-&lt;br&gt;redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om bokföring och&lt;br&gt;annan redovisning finns i bok-&lt;br&gt;föringslagen (1999:000) och lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas revisionsberättelse&lt;br&gt;skall upprättas med beaktande av&lt;br&gt;att understödsföreningar skall&lt;br&gt;tillämpa lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 30 § 1992:1624 (jfr 1992:1639).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1980:1108.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 81 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;tillämpas också på understödsförening med undantag av hänvisningen till&lt;br&gt;38 § andra, tredje och sjunde styckena samt till 39^13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 30 § denna Bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;lag om årsredovisning tillämpas (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;också på slutredovisning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;försäkringsföretag tillämpas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1995:1560) om års-&lt;br&gt;redovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;skall tillämpas i fråga om&lt;br&gt;likvidatorernas redovisning och&lt;br&gt;slutredovisning. Bestämmelserna i&lt;br&gt;5 kap. 18-25 §§ och 6 kap. 2 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;samt 5 kap. 2 § 7 och 8 samt 6&lt;br&gt;kap. 2 och 3 §§ lagen om års-&lt;br&gt;redovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;tillämpas dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 31 a §&lt;br&gt;tillämpas även på likvidations-&lt;br&gt;revisoremas revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga tillgångar samt böcker,&lt;br&gt;tillgängliga för granskning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger understödsförenings styrelse att på tid och sätt som&lt;br&gt;Finansinspektionen bestämmer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;hålla föreningens kassa och&lt;br&gt;räkenskaper och andra handlingar&lt;br&gt;inspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;för varje räkenskapsår till&lt;br&gt;inspektionen insända avskrift av&lt;br&gt;dels förvaltningsberättelsen jämte&lt;br&gt;resultaträkning och balansräk-&lt;br&gt;ning, dels revisionsberättelsen&lt;br&gt;med tillhörande handlingar, dels&lt;br&gt;protokoll fört vid föreningsstämma&lt;br&gt;över beslut i fråga om dessa&lt;br&gt;berättelser, dels en redogörelse för&lt;br&gt;föreningen och dess verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. meddela de upplysningar och uppgifter i övrigt rörande föreningen&lt;br&gt;som inspektionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för vaije räkenskapsår till&lt;br&gt;inspektionen insända bestyrkt&lt;br&gt;kopia av protokoll fört vid före-&lt;br&gt;ningsstämma över beslut i fråga&lt;br&gt;om års- och koncernredovisningen&lt;br&gt;eller revisionsberättelsen samt en&lt;br&gt;redogörelse för föreningen och&lt;br&gt;dess verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1624 (jfr 1992:1639).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1624 (jfr 1992:1639).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen kan vid vite förelägga styrelsen att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Finansinspektionen sända&lt;br&gt;in behöriga redovisningshand-&lt;br&gt;lingar, revisionsberättelser eller&lt;br&gt;andra handlingar enligt 67 § 2&lt;br&gt;eller försäkringsteknisk utredning&lt;br&gt;enligt 21 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hos inspektionen göra behöriga anmälningar för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden&lt;br&gt;underlåtenhet att&lt;br&gt;styrelsens beslut&lt;br&gt;likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Finansinspektionen sända&lt;br&gt;in handlingar enligt 67 § 2 eller&lt;br&gt;försäkringsteknisk utredning enligt&lt;br&gt;21 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt första stycket 2 far inte meddelas, om&lt;br&gt;göra anmälan medför att föreningsstämmans eller&lt;br&gt;förfaller eller föreningen blir skyldig att träda i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen kan förena annat föreläggande enligt denna lag än&lt;br&gt;som avses i första stycket med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har Finansinspektionen förelagt vite skall den mot vilken&lt;br&gt;föreläggandet riktas genast skriftligen underrättas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket kan&lt;br&gt;Finansinspektionen döma ut vitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 32, 33, 69&lt;br&gt;och 106-109 §§ lagen (1951:308)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar om&lt;br&gt;överträdelse av samma lag gäller&lt;br&gt;även överträdelser av lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;De nya föreskrifterna skall tillämpas första gången för det&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter gäller för understödsföreningar som tillämpar&lt;br&gt;punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:000) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1624 (jfr 1992:1639).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:417) om&lt;br&gt;sambruksföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1975:417) om sambruks-&lt;br&gt;föreningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 och 9 kap.&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;i fråga om sambruksföreningar.&lt;br&gt;Vad som sägs i 9 kap. 9 § andra&lt;br&gt;stycket 4 om insatsbelopp skall i&lt;br&gt;stället avse lösenbelopp för med-&lt;br&gt;lems andel. Sambruksföreningar är&lt;br&gt;inte skyldiga att upprätta finansi-&lt;br&gt;eringsanalys, koncernredovisning&lt;br&gt;eller delårsrapport eller att, i&lt;br&gt;annat fall än som avses i 8 kap.&lt;br&gt;6 §, utse auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar gäller i tillämpliga delar i&lt;br&gt;fråga om sambruksföreningar.&lt;br&gt;Sambruksföreningar är dock inte&lt;br&gt;skyldiga att, utom i fall som avses&lt;br&gt;i 8 kap. 6 § nämnda lag, utse&lt;br&gt;auktoriserad revisor. Bestämmel-&lt;br&gt;ser om bokföring och annan redo-&lt;br&gt;visning finns i bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000) och årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:671.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 38 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 20 § och 13 kap. 12 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emissionsprospekt skall inne-&lt;br&gt;hålla balansräkningar avseende&lt;br&gt;utgången av de tre senaste räken-&lt;br&gt;skapsår, för vilka årsredovisning&lt;br&gt;och revisionsberättelse avgivits,&lt;br&gt;resultaträkningar för dessa tre&lt;br&gt;räkenskapsår samt ett sammandrag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av de uppgifter som bolaget varit&lt;br&gt;skyldigt att ta in i förvalt-&lt;br&gt;ningsberättelserna för de tre räken-&lt;br&gt;skapsåren. Om handlingarna inte&lt;br&gt;innehåller finansieringsanalys som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 1 § tredje stycket&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;br&gt;skall de kompletteras med en&lt;br&gt;sådan analys. Om bolaget är&lt;br&gt;skyldigt att upprätta en kapital-&lt;br&gt;täckningsanalys enligt 2 kap. 1 §&lt;br&gt;tredje stycket lagen (1995:1559)&lt;br&gt;om årsredovisning i kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag skall&lt;br&gt;handlingarna också innehålla en&lt;br&gt;sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emissionsprospekt skall inne-&lt;br&gt;hålla balansräkningar avseende&lt;br&gt;utgången av de tre senaste räken-&lt;br&gt;skapsår, för vilka årsredovisning&lt;br&gt;och revisionsberättelse avgivits,&lt;br&gt;resultaträkningar för dessa tre&lt;br&gt;räkenskapsår samt ett sammandrag&lt;br&gt;av de uppgifter som bolaget varit&lt;br&gt;skyldigt att ta in i förvaltnings-&lt;br&gt;berättelserna för de tre räkenskaps-&lt;br&gt;åren. Om handlingarna inte inne-&lt;br&gt;håller finansieringsanalys som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;br&gt;skall de kompletteras med en&lt;br&gt;sådan analys. Om bolaget är&lt;br&gt;skyldigt att upprätta en kapital-&lt;br&gt;täckningsanalys enligt 2 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1995:1559)&lt;br&gt;om årsredovisning i kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag skall&lt;br&gt;handlingarna också innehålla en&lt;br&gt;sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 5 § andra stycket och tredje stycket första&lt;br&gt;meningen årsredovisningslagen skall tillämpas på emissionsprospekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget är moderbolag, skall bolaget i emissionsprospektet intaga&lt;br&gt;koncemresultaträkning och koncembalansräkning för de tre senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren. När redovisningshandlingar och andra uppgifter för&lt;br&gt;koncern intages i prospektet får häremot svarande uppgifter för bolaget&lt;br&gt;utelämnas i den mån de kan anses sakna väsentlig betydelse för&lt;br&gt;bedömningen av bolagets aktier. Dock får bolagets resultaträkning och&lt;br&gt;balansräkning för det senaste räkenskapsåret enligt första stycket ej&lt;br&gt;utelämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:150.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 8 kap. 38 § 1998:760.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1555.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för varje&lt;br&gt;räkenskapsår avge en årsredo-&lt;br&gt;visning, som läggs fram på ordina-&lt;br&gt;rie bolagsstämma för godkän-&lt;br&gt;nande. I fråga om stämman och&lt;br&gt;redovisningen skall 9 kap. 7 §&lt;br&gt;andra stycket 1 och 2 denna lag&lt;br&gt;samt 5 kap. 17—23 §§, 6 kap. 2 §&lt;br&gt;och bestämmelserna om finansi-&lt;br&gt;eringsanalys i 2 kap. 1 § tredje&lt;br&gt;stycket och 6 kap. 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;inte tillämpas. I förekommande&lt;br&gt;fall behöver inte heller bestämmel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för varje&lt;br&gt;räkenskapsår avge en årsredo-&lt;br&gt;visning, som läggs fram på ordina-&lt;br&gt;rie bolagsstämma för godkän-&lt;br&gt;nande. I fråga om stämman och&lt;br&gt;redovisningen skall 9 kap. 7 §&lt;br&gt;andra stycket 1 och 2 denna lag&lt;br&gt;samt 5 kap. 18-25 §§, 6 kap. 2 §&lt;br&gt;och bestämmelserna om finansi-&lt;br&gt;eringsanalys i 2 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket och 6 kap. 5 § årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554) inte&lt;br&gt;tillämpas. I förekommande fall&lt;br&gt;behöver inte heller bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna i 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egna kapitalet i en post, varvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna i 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen upptages det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiekapitalet anges inom linjen, i förekommande fall fördelat på olika&lt;br&gt;aktieslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgång får ej upptagas till högre värde än den beräknas inbringa efter&lt;br&gt;avdrag för försäljningskostnaderna. Om tillgång kan beräknas inbringa&lt;br&gt;väsentligt högre belopp än det i balansräkningen upptagna värdet eller&lt;br&gt;om för skuld och likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som&lt;br&gt;väsentligt avviker från redovisad avsättning eller skuld, skall det&lt;br&gt;beräknade beloppet anges inom linjen vid tillgångs-, avsättnings- eller&lt;br&gt;skuldposten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. De nya föreskrifterna skall&lt;br&gt;dock tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast&lt;br&gt;efter den 31 december 1999. Föreskriften i 8 kap. 38 § skall fortfarande&lt;br&gt;tillämpas för det räkenskapsår som har inletts före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:760.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1102) om&lt;br&gt;handelsbolag och enkla bolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:1102) om handelsbolag&lt;br&gt;och enkla bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 9, 15, 16, 34 och 42 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 3 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan årsbokslutet har&lt;br&gt;upprättats, har bolagsmännen rätt&lt;br&gt;att fa ut vad som har tillgodoförts&lt;br&gt;dem enligt 6 och 8 §§. Om en&lt;br&gt;bolagsmans behållna insats är&lt;br&gt;lägre än den skall vara enligt vad&lt;br&gt;som avtalats mellan bolags-&lt;br&gt;männen, skall dock så mycket av&lt;br&gt;vad som tillkommer honom hållas&lt;br&gt;inne som behövs för att fylla&lt;br&gt;bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan för bolagets räkning mot&lt;br&gt;en bolagsman om skadestånd på&lt;br&gt;grund av beslut eller åtgärd under&lt;br&gt;ett räkenskapsår skall väckas, om&lt;br&gt;talan förs i en bolagsmans namn,&lt;br&gt;senast ett år från det årsbokslutet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;£&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I bokföringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om när ett&lt;br&gt;handelsbolag skall upprätta en&lt;br&gt;årsredovisning eller ett årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År handelsbolaget enligt 4 kap.&lt;br&gt;1 § bokföringslagen (1999:000)&lt;br&gt;inte skyldigt att avsluta den&lt;br&gt;löpande bokföringen, skall ett&lt;br&gt;sådant årsbokslut som avses i&lt;br&gt;6 kap. 4 § nämnda lag ändå upp-&lt;br&gt;rättas, om någon av bolagsmän-&lt;br&gt;nen begär det. Årsbokslutet skall&lt;br&gt;upprättas inom sex månader från&lt;br&gt;det att begäran framställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan årsredovisningen eller&lt;br&gt;årsbokslutet har upprättats, har&lt;br&gt;bolagsmännen rätt att få ut vad&lt;br&gt;som har tillgodoförts dem enligt 6&lt;br&gt;och 8 §§. Om en bolagsmans&lt;br&gt;behållna insats är lägre än den&lt;br&gt;skall vara enligt vad som avtalats&lt;br&gt;mellan bolagsmännen, skall dock&lt;br&gt;så mycket av vad som tillkommer&lt;br&gt;honom hållas inne som behövs för&lt;br&gt;att fylla bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan för bolagets räkning mot&lt;br&gt;en bolagsman om skadestånd på&lt;br&gt;grund av beslut eller åtgärd under&lt;br&gt;ett räkenskapsår skall väckas, om&lt;br&gt;talan förs i en bolagsmans namn,&lt;br&gt;senast ett år från det årsredo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blev tillgängligt för sistnämnde&lt;br&gt;bolagsman eller, om talan förs i&lt;br&gt;bolagets namn, senast ett år från&lt;br&gt;det årsbokslutet blev tillgängligt&lt;br&gt;för samtliga bolagsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tiden för talan försuttits, kan&lt;br&gt;talan ändå väckas, om det inte i&lt;br&gt;årsbokslutet eller på annat sätt till&lt;br&gt;bolagsmännen har lämnats i&lt;br&gt;väsentliga hänseenden riktiga och&lt;br&gt;fullständiga uppgifter om det&lt;br&gt;beslut eller den åtgärd som ligger&lt;br&gt;till grund för talan. Talan som&lt;br&gt;avses i detta stycke kan dock inte&lt;br&gt;väckas sedan tre år har förflutit&lt;br&gt;från utgången av det räkenskapsår&lt;br&gt;då beslutet fattades eller åtgärden&lt;br&gt;vidtogs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visningen eller årsbokslutet blev&lt;br&gt;tillgängligt för sistnämnde bolags-&lt;br&gt;man eller, om talan förs i bolagets&lt;br&gt;namn, senast ett år från det&lt;br&gt;årsredovisningen eller årsbok-&lt;br&gt;slutet blev tillgängligt för samtliga&lt;br&gt;bolagsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tiden för talan försuttits&lt;br&gt;eller har årsredovisning eller&lt;br&gt;årsbokslut inte upprättats, kan&lt;br&gt;talan ändå väckas, om det inte i&lt;br&gt;årsredovisningen eller årsbok-&lt;br&gt;slutet eller på annat sätt till&lt;br&gt;bolagsmännen har lämnats i&lt;br&gt;väsentliga hänseenden riktiga och&lt;br&gt;fullständiga uppgifter om det&lt;br&gt;beslut eller den åtgärd som ligger&lt;br&gt;till grund för talan. Talan som&lt;br&gt;avses i detta stycke kan dock inte&lt;br&gt;väckas sedan tre år har förflutit&lt;br&gt;från utgången av det räkenskapsår&lt;br&gt;då beslutet fattades eller åtgärden&lt;br&gt;vidtogs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket kan skadeståndstalan som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundas på brott föras mot en bolagsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bolagsman som vill klandra&lt;br&gt;ett årsbokslut skall väcka talan&lt;br&gt;senast ett år efter det att&lt;br&gt;årsbokslutet blev tillgängligt för&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bolagsman som vill klandra&lt;br&gt;en årsredovisning eller ett års-&lt;br&gt;bokslut skall väcka talan senast ett&lt;br&gt;år efter det att årsredovisningen&lt;br&gt;eller årsbokslutet blev tillgängligt&lt;br&gt;för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat har avtalats mellan bolagsmännen, far tillgångarna&lt;br&gt;inte skiftas innan alla kända skulder har blivit betalda eller behövliga&lt;br&gt;medel har avsatts för sådan betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje bolagsman har rätt att ur&lt;br&gt;de behållna tillgångarna fa tillbaka&lt;br&gt;sin behållna insats enligt det&lt;br&gt;senaste årsbokslutet eller, om inget&lt;br&gt;årsbokslut har gjorts, vad han har&lt;br&gt;betalat in till bolaget som insats.&lt;br&gt;Om inte behållningen räcker till,&lt;br&gt;räknas bristen som förlust. Uppstår&lt;br&gt;ett överskott, utgör detta den&lt;br&gt;slutliga vinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje bolagsman har rätt att ur&lt;br&gt;de behållna tillgångarna fa tillbaka&lt;br&gt;sin behållna insats enligt den&lt;br&gt;senaste årsredovisningen eller det&lt;br&gt;senaste årsbokslutet. Om varken&lt;br&gt;årsredovisning eller årsbokslut&lt;br&gt;har upprättats, har varje&lt;br&gt;bolagsman rätt att få ut vad han&lt;br&gt;har betalat in till bolaget som&lt;br&gt;insats. Om inte behållningen&lt;br&gt;räcker till, räknas bristen som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlust. Uppstår ett överskott, Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;utgör detta den slutliga vinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 och 15 §§&lt;br&gt;gäller även i fråga om skade-&lt;br&gt;ståndsskyldighet för likvidatorer.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 15 § om års-&lt;br&gt;bokslut skall i stället gälla&lt;br&gt;slutredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 och 15 §§&lt;br&gt;gäller även i fråga om skade-&lt;br&gt;ståndsskyldighet för likvidatorer.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 15 § om års-&lt;br&gt;redovisning och årsbokslut skall i&lt;br&gt;stället gälla slutredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)’&lt;br&gt;dels att 8 kap. 9 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 14 kap. 13 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för vaije&lt;br&gt;räkenskapsår avge en årsredo-&lt;br&gt;visning, som skall läggas fram på&lt;br&gt;den ordinarie bolagsstämman för&lt;br&gt;godkännande. I fråga om stämman&lt;br&gt;och redovisningen skall 9 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket 1 och 2 denna lag&lt;br&gt;inte tillämpas. Bestämmelserna i 5&lt;br&gt;kap. 17-23 §§ och 6 kap. 2 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;samt 5 kap. 2 § 7-8 och 6 kap. 2&lt;br&gt;och 3 §§ lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;behöver inte heller tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för varje&lt;br&gt;räkenskapsår avge en årsredo-&lt;br&gt;visning, som skall läggas fram på&lt;br&gt;den ordinarie bolagsstämman för&lt;br&gt;godkännande. I fråga om stämman&lt;br&gt;och redovisningen skall 9 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket 1 och 2 denna lag&lt;br&gt;inte tillämpas. Bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 18-25 §§ och 6 kap. 2 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;samt 5 kap. 2 § 7 och 8 samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 och 3&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag behöver inte&lt;br&gt;heller tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post. I försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag tas aktiekapitalet upp inom linjen, i förekommande fall&lt;br&gt;fördelat på olika aktieslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångarna får inte tas upp till ett högre värde än de beräknas&lt;br&gt;inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan&lt;br&gt;beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det i balansräkningen&lt;br&gt;upptagna värdet eller om för en skuld och en likvidationskostnad kan&lt;br&gt;beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade&lt;br&gt;avsättningen eller skulden, skall vid tillgångs-, avsättnings- eller&lt;br&gt;skuldposten det beräknade beloppet anges inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. De nya föreskrifterna skall&lt;br&gt;dock tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast&lt;br&gt;efter den 31 december 1999. Föreskriften i 8 kap. 9 § skall fortfarande&lt;br&gt;tillämpas för räkenskapsår som har inletts före den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1995:1567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 §, 2 kap. 5 § samt 3 kap. 5 och 7 §§&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsår enligt denna lag&lt;br&gt;utgörs av beskattningsåret enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Om den verksamhet som redo-&lt;br&gt;visningen avser inte medför&lt;br&gt;skattskyldighet enligt den lagen&lt;br&gt;utgörs beskattningsåret av kalen-&lt;br&gt;deråret. Förs i verksamheten&lt;br&gt;räkenskaper som avslutas med&lt;br&gt;årsbokslut, far dock räkenskaps-&lt;br&gt;året utgöra beskattningsår om det&lt;br&gt;sammanfaller med räkenskapsår&lt;br&gt;som är tillåtet enligt bokförings-&lt;br&gt;lagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsår enligt denna lag&lt;br&gt;utgörs av beskattningsåret enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Om den verksamhet som redo-&lt;br&gt;visningen avser inte medför skatt-&lt;br&gt;skyldighet enligt den lagen, utgörs&lt;br&gt;beskattningsåret av kalenderåret.&lt;br&gt;Förs i verksamheten räkenskaper&lt;br&gt;som avslutas med årsbokslut eller&lt;br&gt;årsredovisning, far dock räken-&lt;br&gt;skapsåret utgöra beskattningsår&lt;br&gt;om det sammanfaller med räken-&lt;br&gt;skapsår som är tillåtet enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till varje redovisningsperiod skall hänföras den skatt för vilken&lt;br&gt;redovisningsskyldighet har inträtt under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsskyldigheten in-&lt;br&gt;träder när affärshändelser, som&lt;br&gt;grundar skattskyldighet, enligt god&lt;br&gt;redovisningssed bokförs eller&lt;br&gt;borde ha bokförts. Är den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsskyldigheten in-&lt;br&gt;träder när affärshändelser, som&lt;br&gt;grundar skattskyldighet, enligt god&lt;br&gt;redovisningssed bokförs eller&lt;br&gt;borde ha bokförts. Är den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldige inte bokförings-&lt;br&gt;skyldig enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000) inträder redovisnings-&lt;br&gt;skyldigheten samtidigt med skatt-&lt;br&gt;skyldigheten. Detsamma gäller om&lt;br&gt;skattskyldigheten inträder vid&lt;br&gt;händelser som inte föranleder&lt;br&gt;någon bokföringsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldige varken bokförings-&lt;br&gt;skyldig enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) eller skyldig att föra&lt;br&gt;räkenskaper enligt jordbruks-&lt;br&gt;bokföringslagen (1979:141) in-&lt;br&gt;träder redovisningsskyldigheten&lt;br&gt;samtidigt med skattskyldigheten.&lt;br&gt;Detsamma gäller om skatt-&lt;br&gt;skyldigheten inträder vid händel-&lt;br&gt;ser som inte föranleder någon&lt;br&gt;bokföringsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid försäljning mot kredit kan beskattningsmyndigheten, om&lt;br&gt;principerna för den skattskyldiges bokföring föranleder det, medge att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningsskyldigheten inträder vid beskattningsårets utgång, dock inte&lt;br&gt;senare än när betalning inflyter eller fordran diskonteras eller överlåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig försätts i konkurs inträder redovisningsskyldighet&lt;br&gt;genast för de affärshändelser för vilka skattskyldighet har inträtt före&lt;br&gt;konkursbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får&lt;br&gt;kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1976:125)&lt;br&gt;eller skyldig att föra räkenskaper&lt;br&gt;enligt jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) eller som är annan&lt;br&gt;juridisk person än dödsbo att&lt;br&gt;lämna uppgift, visa upp handling&lt;br&gt;eller lämna över en kopia av&lt;br&gt;handling som rör rättshandling&lt;br&gt;mellan den som föreläggs och den&lt;br&gt;med vilken han ingått rätts-&lt;br&gt;handlingen (kontrolluppgift).&lt;br&gt;Föreläggande får meddelas, om&lt;br&gt;kontrolluppgiften har betydelse för&lt;br&gt;beskattning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får även någon annan person än som avses&lt;br&gt;i första stycket föreläggas att lämna kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med vite om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att det annars inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;förelägga den som är eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antas vara bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1900:000)&lt;br&gt;eller som är annan juridisk person&lt;br&gt;än dödsbo att lämna uppgift, visa&lt;br&gt;upp handling eller lämna över en&lt;br&gt;kopia av handling som rör&lt;br&gt;rättshandling mellan den som&lt;br&gt;föreläggs och den med vilken han&lt;br&gt;ingått rättshandlingen (kontroll-&lt;br&gt;uppgift). Föreläggande får med-&lt;br&gt;delas, om kontrolluppgiften har&lt;br&gt;betydelse för beskattning enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får besluta om skatterevision för att&lt;br&gt;kontrollera att deklarations- och annan uppgiftsskyldighet fullgjorts&lt;br&gt;riktigt och fullständigt eller, att förutsättningar finns att fullgöra uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet som kan antas uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får besluta om skatterevision också för att&lt;br&gt;inhämta uppgifter av betydelse för kontroll enligt första stycket av någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan än den som revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterevision får göras hos den&lt;br&gt;som är eller kan antas vara&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125) &amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) och hos annan juridisk&lt;br&gt;person än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterevision får göras hos den&lt;br&gt;som är eller kan antas vara&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1900:000) och hos&lt;br&gt;annan juridisk person än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:492.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:492.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. I&lt;br&gt;fråga om den som är skyldig att föra räkenskaper enligt jord-&lt;br&gt;bruksbokföringslagen (1979:141) skall 2 kap. 5 § samt 3 kap. 5 och 7 §§&lt;br&gt;även därefter tillämpas i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om&lt;br&gt;skatt på gödselmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 b § lagen (1984:409)’ om skatt på&lt;br&gt;gödselmedel skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8b§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1999:000)&lt;br&gt;eller som är annan juridisk person&lt;br&gt;än dödsbo att lämna uppgift, visa&lt;br&gt;upp handling eller lämna över en&lt;br&gt;kopia av handling som rör&lt;br&gt;rättshandling mellan den som&lt;br&gt;föreläggs och den med vilken han&lt;br&gt;ingått rättshandlingen (kontroll-&lt;br&gt;uppgift). Föreläggande får med-&lt;br&gt;delas, om kontrolluppgiften har&lt;br&gt;betydelse för kontroll av en&lt;br&gt;ansökan om återbetalning av skatt&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1976:125)&lt;br&gt;eller skyldig att föra räkenskaper&lt;br&gt;enligt jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) eller som är annan&lt;br&gt;juridisk person än dödsbo att&lt;br&gt;lämna uppgift, visa upp handling&lt;br&gt;eller lämna över en kopia av&lt;br&gt;handling som rör rättshandling&lt;br&gt;mellan den som föreläggs och den&lt;br&gt;med vilken han ingått rätts-&lt;br&gt;handlingen (kontrolluppgift).&lt;br&gt;Föreläggande får meddelas, om&lt;br&gt;kontrolluppgiften har betydelse för&lt;br&gt;kontroll av en ansökan om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalning av skatt enligt denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får även någon annan person än som avses&lt;br&gt;i första stycket föreläggas att lämna kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med vite om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att det annars inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 15-15 d §§ lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter gäller i fråga om föreläggande enligt första&lt;br&gt;eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. I&lt;br&gt;fråga om den som är skyldig att föra räkenskaper enligt jord-&lt;br&gt;bruksbokföringslagen (1979:141) skall 8 b § även därefter tillämpas i sin&lt;br&gt;äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1995:616.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1676.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 11 § sparbankslagen (1987:619)’ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för vaije&lt;br&gt;räkenskapsår avge en årsredo-&lt;br&gt;visning, som skall läggas fram på&lt;br&gt;den ordinarie sparbanksstämman&lt;br&gt;för godkännande. I fråga om&lt;br&gt;likvidatoremas redovisning och&lt;br&gt;dess behandling på stämman&lt;br&gt;tillämpas inte 4 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket 1 och 2 denna lag. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 5 kap. 17—23 §§,&lt;br&gt;6 kap. 2 &amp;nbsp;§ årsredovisningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1554) samt 5 kap. 2 § 3 och&lt;br&gt;6 kap. 3 § lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag behöver inte&lt;br&gt;heller tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för varje&lt;br&gt;räkenskapsår avge en årsredo-&lt;br&gt;visning, som skall läggas fram på&lt;br&gt;den ordinarie sparbanksstämman&lt;br&gt;för godkännande. I fråga om&lt;br&gt;likvidatoremas redovisning och&lt;br&gt;dess behandling på stämman&lt;br&gt;tillämpas inte 4 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket 1 och 2 denna lag. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 5 kap. 18-25 §§ och&lt;br&gt;6 kap. 2 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) samt 2 kap. 1 §,&lt;br&gt;5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag behöver inte heller till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen tillgång får i balansräkningen tas upp till ett högre värde än den&lt;br&gt;beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en&lt;br&gt;tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde&lt;br&gt;som har tagits upp i balansräkningen eller om för en skuld eller en&lt;br&gt;likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker&lt;br&gt;från den redovisade avsättningen eller skulden, skall vid tillgångs-,&lt;br&gt;avsättnings- eller skuldposten det beräknade beloppet anges inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1996:1005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1562.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130, Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;ekonomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 7 § samt 9 kap. skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 13 §, 11 kap. 12 §, 13 kap. 1 § och 16 kap. 2 § skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall för vaije räkenskapsår avge en revisionsberättelse till&lt;br&gt;föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse&lt;br&gt;senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall&lt;br&gt;inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som&lt;br&gt;har överlämnats till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall inne-&lt;br&gt;hålla ett uttalande om huruvida&lt;br&gt;årsredovisningen har upprättats&lt;br&gt;enligt denna lag eller, i fall som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 15—17 §§, enligt&lt;br&gt;tillämplig årsredovisningslag.&lt;br&gt;Innehåller inte årsredovisningen&lt;br&gt;sådana upplysningar som skall&lt;br&gt;lämnas enligt 9 kap. eller, i fall&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 15—17 §§, enligt&lt;br&gt;tillämplig årsredovisningslag, skall&lt;br&gt;revisorerna ange detta och lämna&lt;br&gt;behövliga upplysningar i sin&lt;br&gt;berättelse, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorerna vid sin&lt;br&gt;granskning funnit att någon åtgärd&lt;br&gt;eller försummelse som kan&lt;br&gt;föranleda ersättningsskyldighet&lt;br&gt;ligger en styrelseledamot eller&lt;br&gt;verkställande direktören till last&lt;br&gt;eller att en styrelseledamot eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall inne-&lt;br&gt;hålla ett uttalande om huruvida&lt;br&gt;årsredovisningen har upprättats i&lt;br&gt;överensstämmelse med tillämplig&lt;br&gt;årsredovisningslag. Innehåller inte&lt;br&gt;årsredovisningen sådana upplys-&lt;br&gt;ningar som skall lämnas enligt&lt;br&gt;tillämplig årsredovisningslag, skall&lt;br&gt;revisorerna ange detta och lämna&lt;br&gt;behövliga upplysningar i sin berät-&lt;br&gt;telse, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorerna vid sin&lt;br&gt;granskning funnit att någon åtgärd&lt;br&gt;eller försummelse som kan&lt;br&gt;föranleda ersättningsskyldighet&lt;br&gt;ligger en styrelseledamot eller&lt;br&gt;verkställande direktören till last&lt;br&gt;eller att en styrelseledamot eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 3 § 1992:1449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 7 § 1997:914&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 9 § 1989:843&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 10 § 1992:1449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.12 § 1992:1449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 15 § 1998:768&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 16 § 1996:1142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 17 § 1997:457.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:914.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställande direktören på annat&lt;br&gt;sätt har handlat i strid mot denna&lt;br&gt;lag eller, i fall som avses i 9 kap.&lt;br&gt;15-17 §§, mot tillämplig årsredo-&lt;br&gt;visningslag eller mot stadgarna,&lt;br&gt;skall det anmärkas i berättelsen.&lt;br&gt;Revisionsberättelsen skall även&lt;br&gt;innehålla ett uttalande i frågan om&lt;br&gt;ansvarsfrihet for styrelseleda-&lt;br&gt;möterna och verkställande direk-&lt;br&gt;tören. Revisorerna kan även i&lt;br&gt;övrigt i berättelsen anteckna de&lt;br&gt;upplysningar som de önskar&lt;br&gt;meddela medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställande direktören på annat&lt;br&gt;sätt har handlat i strid mot till-&lt;br&gt;lämplig årsredovisningslag eller&lt;br&gt;mot stadgarna, skall det anmärkas&lt;br&gt;i berättelsen. Revisionsberättelsen&lt;br&gt;skall även innehålla ett uttalande i&lt;br&gt;frågan om ansvarsfrihet för styrel-&lt;br&gt;seledamöterna och verkställande&lt;br&gt;direktören. Revisorerna kan även i&lt;br&gt;övrigt i berättelsen anteckna de&lt;br&gt;upplysningar som de önskar med-&lt;br&gt;dela medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmärkas om revisorerna funnit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningen inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering enligt 3 kap. 2 § skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna skattedeklaration enligt 10 kap. 9 eller 10 § skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av 1 kap. 1 och&lt;br&gt;2 §§ skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen inne- Om revisionsberättelsen inne-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;håller anmärkning om att före-&lt;br&gt;ningen inte har fullgjort någon&lt;br&gt;sådan skyldighet som avses i&lt;br&gt;fjärde stycket \-4, skall reviso-&lt;br&gt;rerna genast sända in en avskrift&lt;br&gt;av den till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;håller anmärkning om att före-&lt;br&gt;ningen inte har fullgjort någon&lt;br&gt;sådan skyldighet som avses i&lt;br&gt;fjärde stycket 1-3, skall reviso-&lt;br&gt;rerna genast sända in en avskrift&lt;br&gt;av den till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehålla särskilda uttalanden om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det&lt;br&gt;förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som&lt;br&gt;har lagts fram i förvaltningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisions-&lt;br&gt;berättelse beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte&lt;br&gt;styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall&lt;br&gt;revisor till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 8&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för vaije&lt;br&gt;räkenskapsår avge en årsredo-&lt;br&gt;visning, som skall läggas fram på&lt;br&gt;den ordinarie föreningsstämman&lt;br&gt;för godkännande. I fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för vaije&lt;br&gt;räkenskapsår avge en årsredo-&lt;br&gt;visning, som skall läggas fram på&lt;br&gt;den ordinarie föreningsstämman&lt;br&gt;för godkännande. I fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:457.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likvidatoremas redovisning och&lt;br&gt;dess behandling på förenings-&lt;br&gt;stämman tillämpas inte 7 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket 1 och 2, 9 kap. 9 §&lt;br&gt;andra stycket 7, 9 § tredje och&lt;br&gt;jjärde styckena samt 10 och 11 §§.&lt;br&gt;I förekommande fall skall inte&lt;br&gt;heller bestämmelserna i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;tredje stycket, 5 kap. 17-23 §§, 6&lt;br&gt;kap. 3 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) eller 5 kap. 2 § 3 och&lt;br&gt;6 kap. 2 och 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likvidatoremas redovisning och&lt;br&gt;dess behandling på förenings-&lt;br&gt;stämman tillämpas inte 7 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket 1 och 2 denna lag,&lt;br&gt;2 kap. 1 § andra stycket, 5 kap.&lt;br&gt;18-25 §§, 6 kap. 5 § årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen (1995:1554) eller 2&lt;br&gt;kap. 1 §, 5 kap. 2 § 3 och 6 kap 3 £&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid&lt;br&gt;insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på&lt;br&gt;medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa&lt;br&gt;efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas&lt;br&gt;inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i&lt;br&gt;balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan&lt;br&gt;beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade&lt;br&gt;skulden eller avsättningen, skall vid tillgångs- eller skuld- eller&lt;br&gt;avsättningsposten det beräknade beloppet anges inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamot eller&lt;br&gt;verkställande direktören uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet skadar&lt;br&gt;föreningen då han fullgör sitt&lt;br&gt;uppdrag, skall han ersätta skadan.&lt;br&gt;Detsamma gäller när skadan till-&lt;br&gt;fogas en föreningsmedlem eller&lt;br&gt;någon annan genom överträdelse&lt;br&gt;av denna lag eller, i fall som avses&lt;br&gt;i 9 kap. 15-17 §§, tillämplig&lt;br&gt;årsredovisningslag eller genom&lt;br&gt;överträdelse av stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten kan&lt;br&gt;vid vite förelägga verkställande&lt;br&gt;direktören eller styrelseledamot att&lt;br&gt;fullgöra skyldighet enligt denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamot eller&lt;br&gt;verkställande direktören uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet skadar&lt;br&gt;föreningen då han fullgör sitt&lt;br&gt;uppdrag, skall han ersätta skadan.&lt;br&gt;Detsamma gäller när skadan till-&lt;br&gt;fogas en föreningsmedlem eller&lt;br&gt;någon annan genom överträdelse&lt;br&gt;av denna lag eller tillämplig&lt;br&gt;årsredovisningslag eller genom&lt;br&gt;överträdelse av stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten kan&lt;br&gt;vid vite förelägga verkställande&lt;br&gt;direktören eller styrelseledamot att&lt;br&gt;fullgöra skyldighet enligt denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:457.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller andra forfattningar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till myndigheten sända in be-&lt;br&gt;höriga redovisningshandlingar,&lt;br&gt;revisionsberättelser eller delårs -&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rapporter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hos myndigheten göra be-&lt;br&gt;hörig anmälan för registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket 2 får inte meddelas, om&lt;br&gt;underlåtenheten att göra anmälan&lt;br&gt;medför att föreningsstämmans&lt;br&gt;eller styrelsens beslut förfaller&lt;br&gt;eller föreningen blir skyldig att&lt;br&gt;träda i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten skall pre&lt;br&gt;som har förelagts enligt första stycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag eller andra författningar att hos&lt;br&gt;myndigheten göra behörig anmä-&lt;br&gt;lan för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket får inte meddelas, om&lt;br&gt;underlåtenheten att göra anmälan&lt;br&gt;medför att föreningsstämmans&lt;br&gt;eller styrelsens beslut förfaller&lt;br&gt;eller föreningen blir skyldig att&lt;br&gt;träda i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a frågan om utdömande av ett vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. De nya föreskrifterna skall&lt;br&gt;dock tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast&lt;br&gt;efter den 31 december 1999. Föreskrifterna i 6 kap. 7 § och 9 kap. samt&lt;br&gt;16 kap. 2 § i sin äldre lydelse skall fortfarande tillämpas för räkenskapsår&lt;br&gt;som har inletts före den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) Prop. 1998/99:130&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 9 §, 6 kap. 1 § och 7 kap. 19 §&lt;br&gt;konkurslagen (1987:672) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gäldenär, som är eller senare&lt;br&gt;än ett år före konkursansökningen&lt;br&gt;har varit bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000), skall&lt;br&gt;om inte annat visas anses&lt;br&gt;insolvent, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gäldenären har uppmanats av&lt;br&gt;en borgenär att betala klar och&lt;br&gt;förfallen skuld men underlåtit att&lt;br&gt;göra detta inom en vecka och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. borgenären begär gäldenären i&lt;br&gt;konkurs inom tre veckor därefter&lt;br&gt;och skulden då ännu inte är betald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gäldenär, som är eller senare&lt;br&gt;än ett år före konkursansökningen&lt;br&gt;har varit bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125), skall&lt;br&gt;om inte annat visas anses&lt;br&gt;insolvent, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gäldenären har uppmanats av&lt;br&gt;en borgenär att betala klar och&lt;br&gt;förfallen skuld men underlåtit att&lt;br&gt;göra detta inom en vecka och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. borgenären begär gäldenären i&lt;br&gt;konkurs inom tre veckor därefter&lt;br&gt;och skulden då ännu inte är betald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärens uppmaning skall innehålla en upplysning om att en&lt;br&gt;konkursansökan kan följa. Uppmaningen skall delges gäldenären.&lt;br&gt;Delgivning enligt 12 § delgivningslagen (1970:428) far ske endast om&lt;br&gt;det finns anledning att anta att gäldenären har avvikit eller på annat sätt&lt;br&gt;håller sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena&lt;br&gt;gäller inte sådana juridiska&lt;br&gt;personer som anges i 2 kap. 2 §&lt;br&gt;bokföringslagen och som inte&lt;br&gt;driver näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gäldenär som är en fysisk&lt;br&gt;person får inte under konkursen&lt;br&gt;driva näringsverksamhet som&lt;br&gt;medför bokföringsskyldighet en-&lt;br&gt;ligt bolföringslagen (1976:125).&lt;br&gt;Verksamhet som innebär utövning&lt;br&gt;av rättighet som avses i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;regeringsformen eller 1 kap. 1 §,&lt;br&gt;4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap.&lt;br&gt;1 § tryckfrihetsförordningen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gäldenär som är en fysisk&lt;br&gt;person far inte under konkursen&lt;br&gt;driva näringsverksamhet som&lt;br&gt;medför bokföringsskyldighet en-&lt;br&gt;ligt bokföringslagen (1999:000).&lt;br&gt;Verksamhet som innebär utövning&lt;br&gt;av rättighet som avses i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;regeringsformen eller 1 kap. 1 §,&lt;br&gt;4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap.&lt;br&gt;1 § tryckfrihetsförordningen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1562.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 §&lt;br&gt;eller 10 kap. 1 § yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen omfattas dock inte av&lt;br&gt;förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om näringsförbud efter särskild&lt;br&gt;lagen (1986:436) om näringsförbud.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 §&lt;br&gt;eller 10 kap. 1 § yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen omfattas dock inte av&lt;br&gt;förbudet. Inte heller omfattas jord-&lt;br&gt;bruksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövning finns det bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltaren skall, oavsett vad som gäller i fråga om bokföringsskyldig-&lt;br&gt;het för gäldenären, löpande bokföra in- och utbetalningar, om inte god&lt;br&gt;redovisningssed kräver att bokföringen sker på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltaren skall bevara räken- Förvaltaren skall bevara räken-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapsmaterialet under minst tio år&lt;br&gt;från utgången av det kalenderår då&lt;br&gt;konkursen avslutades. I övrigt&lt;br&gt;tillämpas 22 § bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapsmaterialet under minst tio år&lt;br&gt;från utgången av det kalenderår då&lt;br&gt;konkursen avslutades. I övrigt till-&lt;br&gt;lämpas 7 kap. bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket medför inte någon inskränkning i den bokförings-&lt;br&gt;skyldighet som kan vara särskilt föreskriven för att möjliggöra kontroll&lt;br&gt;över viss verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande skyldighet att söija för underlag för deklarations- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet och för kontroll därav finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta om taxeringsrevision för att kontrollera&lt;br&gt;att deklarations- och annan uppgiftsskyldighet enligt lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt eller att förutsättningar finns att fullgöra uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;som kan antas uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta om taxeringsrevision också för att&lt;br&gt;inhämta uppgifter av betydelse för kontroll enligt första stycket av någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan än den som revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsrevision får göras hos&lt;br&gt;den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125) &amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) och hos annan juridisk&lt;br&gt;person än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsrevision får göras hos&lt;br&gt;den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1999:000) och hos&lt;br&gt;annan juridisk person än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. I&lt;br&gt;fråga om den som är skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall 3 kap. 8 § även därefter&lt;br&gt;tillämpas i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:494.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 och 22 §§ samt 3 kap. 50 a § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fåmansföretag och företag, som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som&lt;br&gt;fåmansföretag skall i självdeklarationen lämna uppgifter om delägares&lt;br&gt;eller honom närstående persons namn, personnummer och adress och i&lt;br&gt;förekommande fall aktie- eller andelsinnehav varvid, om det förekommer&lt;br&gt;olika röstvärden för innehavet, dessa skall anges; dock behöver uppgifter&lt;br&gt;inte lämnas för närstående person, som inte uppburit ersättning från,&lt;br&gt;träffat avtal med eller haft liknande förhållande med företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i ett handelsbolag skall lämna de uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens&lt;br&gt;ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall den skattskyldige enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration, skall han&lt;br&gt;lämna de uppgifter som behövs för att besluta om mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag enligt 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385), 1&lt;br&gt;kap. 4 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, 1 kap. 6 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;1 kap. 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619), 1 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1995:1570) om medlemsbanker, 1&lt;br&gt;kap. 9 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) eller 1 kap. 1 och&lt;br&gt;1 a §§ lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa före-&lt;br&gt;tag, skall i självdeklarationen läm-&lt;br&gt;na uppgift om namn och orga-&lt;br&gt;nisationsnummer för moderföretag&lt;br&gt;jämte aktie- eller andelsinnehav&lt;br&gt;med angivande av röstvärde samt,&lt;br&gt;i förekommande fall, uppgifter om&lt;br&gt;namn och organisationsnummer&lt;br&gt;för dettas moderföretag. Ägarupp-&lt;br&gt;giftema skall avse förhållandena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag enligt 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385), 1&lt;br&gt;kap. 4 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, 1 kap. 2 §&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619), 1 kap.&lt;br&gt;5 § lagen (1995:1570) om med-&lt;br&gt;lemsbanker, 1 kap. 9 § försäk-&lt;br&gt;ringsrörelselagen (1982:713) eller&lt;br&gt;1 kap. 4 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554), skall i självdekla-&lt;br&gt;rationen lämna uppgift om namn&lt;br&gt;och organisationsnummer för&lt;br&gt;moderföretag jämte aktie- eller&lt;br&gt;andelsinnehav med angivande av&lt;br&gt;röstvärde samt, i förekommande&lt;br&gt;fall, uppgifter om namn och orga-&lt;br&gt;nisationsnummer för dettas moder-&lt;br&gt;företag. Ägaruppgiftema skall&lt;br&gt;avse förhållandena vid senast&lt;br&gt;avslutade beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:495.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid senast avslutade beskattnings-&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisionsberättelse för&lt;br&gt;den som har inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet innehåller upplysning,&lt;br&gt;uttalande eller anmärkning enligt&lt;br&gt;10 kap. 28-32 §§ aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller 28-31 §§ lagen&lt;br&gt;(1999:000) om revision skall en&lt;br&gt;kopia av revisionsberättelsen fogas&lt;br&gt;vid självdeklarationen. Revisions-&lt;br&gt;berättelsen skall dock inte bifogas&lt;br&gt;om den endast innehåller uttalande&lt;br&gt;att årsredovisningen uppgjorts&lt;br&gt;enligt tillämplig lag om årsredo-&lt;br&gt;visning, att styrelseledamöter och&lt;br&gt;den verkställande direktören bör&lt;br&gt;beviljas ansvarsfrihet eller uttalan-&lt;br&gt;de som avses i 10 kap. 29 § första&lt;br&gt;stycket aktiebolagslagen. För&lt;br&gt;fåmansföretag skall lämnas för-&lt;br&gt;teckning som avses i 12 kap. 9 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen samt förteckning&lt;br&gt;över utbetald rörlig ränta till&lt;br&gt;personer som avses i 2 § 9 mom.&lt;br&gt;sjätte stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisionsberättelse för&lt;br&gt;den som har inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet innehåller upplysning,&lt;br&gt;uttalande eller anmärkning enligt&lt;br&gt;10 kap. 28-32 §§ aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller 4 kap. 10 §&lt;br&gt;lagen (1980:1103) om årsredo-&lt;br&gt;visning m. m. i vissa företag skall&lt;br&gt;en kopia av revisionsberättelsen&lt;br&gt;fogas vid självdeklarationen.&lt;br&gt;Revisionsberättelsen skall dock&lt;br&gt;inte bifogas om den endast&lt;br&gt;innehåller uttalande att årsredo-&lt;br&gt;visningen uppgjorts enligt aktie-&lt;br&gt;bolagslagen, att styrelseledamöter&lt;br&gt;och den verkställande direktören&lt;br&gt;bör beviljas ansvarsfrihet eller ut-&lt;br&gt;talande som avses i 10 kap. 29 §&lt;br&gt;första stycket aktiebolagslagen.&lt;br&gt;För fåmansföretag skall lämnas&lt;br&gt;förteckning som avses i 12 kap.&lt;br&gt;9 § aktiebolagslagen samt för-&lt;br&gt;teckning över utbetald rörlig ränta&lt;br&gt;till personer som avses i 2 §&lt;br&gt;9 mom. sjätte stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inländskt skadeförsäkringsföretag skall lämnas en bestyrkt kopia&lt;br&gt;av protokoll eller annan handling, som visar hur resultaträkningen och&lt;br&gt;balansräkningen för beskattningsåret slutligt fastställts samt hur vinsten&lt;br&gt;för samma år disponerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 a §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skatte-&lt;br&gt;myndigheten skall den, som är&lt;br&gt;eller kan antas vara bok-&lt;br&gt;föringsskyldig enligt bokförings-&lt;br&gt;lagen (1976:125) eller skyldig att&lt;br&gt;föra räkenskaper enligt jordbruks-&lt;br&gt;bokföringslagen (1979:141) eller&lt;br&gt;som är annan juridisk person än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skatte-&lt;br&gt;myndigheten skall den, som är&lt;br&gt;eller kan antas vara bok-&lt;br&gt;föringsskyldig enligt bokförings-&lt;br&gt;lagen (1999:000) eller som är&lt;br&gt;annan juridisk person än dödsbo,&lt;br&gt;lämna kontrolluppgift om rätts-&lt;br&gt;handling mellan den som föreläggs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:495.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dödsbo, lämna kontrolluppgift om&lt;br&gt;rättshandling mellan den som&lt;br&gt;föreläggs och den med vilken han&lt;br&gt;ingått rättshandlingen. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl far även annan&lt;br&gt;person än som avses i första&lt;br&gt;meningen föreläggas att lämna så-&lt;br&gt;dan uppgift. Föreläggandet får&lt;br&gt;även avse rättshandling som före-&lt;br&gt;tagits under innevarande kalen-&lt;br&gt;derår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och den med vilken han ingått Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;rättshandlingen. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, får även annan&lt;br&gt;person än som avses i första&lt;br&gt;meningen föreläggas att lämna&lt;br&gt;sådan uppgift. Föreläggandet får&lt;br&gt;även avse rättshandling som&lt;br&gt;företagits under innevarande&lt;br&gt;kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kontrolluppgift enligt första stycket får även avse att visa upp&lt;br&gt;handling eller lämna över en kopia av handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2001 års taxering. I fråga om den som är skyldig att fora räkenskaper&lt;br&gt;enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall 3 kap. 50 a § även där-&lt;br&gt;efter tillämpas i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;ersättningsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:663) om ersättningsfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får&lt;br&gt;avdrag göras enligt denna lag för belopp som har&lt;br&gt;avsatts till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättningsfond för inventarier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättningsfond för byggnader och markanläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättningsfond för mark och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel.&lt;br&gt;I fråga om handelsbolag beräknas avdraget för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller ersättningsfond för&lt;br&gt;inventarier, ersättningsfond för&lt;br&gt;byggnader och markanläggningar&lt;br&gt;samt ersättningsfond för djurlager&lt;br&gt;i jordbruk och renskötsel skall den&lt;br&gt;som enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) eller jordbruksbok-&lt;br&gt;föringslagen (1979:141) är skyldig&lt;br&gt;att upprätta årsbokslut ha satt av&lt;br&gt;ett mot avdraget svarande belopp i&lt;br&gt;räkenskaperna för beskattnings-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller ersättningsfond för&lt;br&gt;inventarier, ersättningsfond för&lt;br&gt;byggnader och markanläggningar&lt;br&gt;samt ersättningsfond för djurlager&lt;br&gt;i jordbruk och renskötsel skall den&lt;br&gt;som enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000) är skyldig att upprätta&lt;br&gt;årsredovisning eller årsbokslut ha&lt;br&gt;satt av ett mot avdraget svarande&lt;br&gt;belopp i räkenskaperna för&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inventarier, byggnader, markanläggningar och djurlager i&lt;br&gt;jordbruk och renskötsel förstås vid tillämpning av denna lag tillgångar&lt;br&gt;som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller&lt;br&gt;för maskiner och andra inventarier, byggnader, markanläggningar&lt;br&gt;respektive djurlager i jordbruk och renskötsel. Som inventarier anses inte&lt;br&gt;tillgångar som avses i punkterna 16 och 17 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. I&lt;br&gt;fråga om den som är skyldig att upprätta årsbokslut enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall dock även därefter 1 §&lt;br&gt;tillämpas i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1569.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.22 Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;(1991:614)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 26 § bostadsrättslagen (1991:614)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 och 9 kap.&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;i fråga om bostadsrättsföreningar.&lt;br&gt;Vad som sägs där om insats skall&lt;br&gt;för en bostadsrättsförening också&lt;br&gt;gälla upplåtelseavgift. Bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar är inte skyldiga att&lt;br&gt;upprätta finansieringsanalys, kon-&lt;br&gt;cernredovisning eller delårs-&lt;br&gt;rapport eller att, i annat fall än&lt;br&gt;som avses i 8 kap. 6 § nämnda lag,&lt;br&gt;utse auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar gäller i tillämpliga delar i&lt;br&gt;fråga om bostadsrättsföreningar.&lt;br&gt;Bostadsrättsföreningar är dock inte&lt;br&gt;skyldiga att, utom i fall som avses&lt;br&gt;i 8 kap. 6 § nämnda lag, utse&lt;br&gt;auktoriserad revisor. Bestämmel-&lt;br&gt;ser om bolföring och annan redo-&lt;br&gt;visning finns i bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000) och årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;utländska filialer m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1992:160) om utländska filialer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För filialens bokföring och revision gäller, utöver vad som föreskrivits&lt;br&gt;i 11-13 §§, i tillämpliga delar detsamma som för ett svenskt företag av&lt;br&gt;motsvarande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upprätta årsredovisning gäller inte om företaget lyder&lt;br&gt;under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har en rättslig form som är jämförbar med aktiebolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag av motsvarande slag som&lt;br&gt;de företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är ett försäkringsföretag av motsvarande slag som de företag som&lt;br&gt;omfattas av lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om filialen är skyldig att&lt;br&gt;avsluta den löpande bokföringen&lt;br&gt;men till följd av bestämmelsen i&lt;br&gt;andra stycket inte upprättar någon&lt;br&gt;årsredovisning, skall den i stället&lt;br&gt;upprätta ett årsbokslut enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1558.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om&lt;br&gt;krigsmateriel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisor i sin gransk-&lt;br&gt;ningsverksamhet har anmärkt på&lt;br&gt;ett företags efterlevnad av bestäm-&lt;br&gt;melserna enligt denna lag och&lt;br&gt;anmärkningen har framförts i en&lt;br&gt;sådan revisionsberättelse som sägs&lt;br&gt;i 10 kap. 5 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller 4 kap. 10 §&lt;br&gt;lagen (1980:1103) om årsredo-&lt;br&gt;visning m.m. i vissa företag, skall&lt;br&gt;han genast sända in en kopia av&lt;br&gt;revisionsberättelsen till Inspek-&lt;br&gt;tionen för strategiska produkter.&lt;br&gt;En revisor vid en svensk statlig&lt;br&gt;myndighet har motsvarande skyl-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisor i sin gransknings-&lt;br&gt;verksamhet har anmärkt på ett&lt;br&gt;företags efterlevnad av bestäm-&lt;br&gt;melserna enligt denna lag och&lt;br&gt;anmärkningen har framförts i en&lt;br&gt;sådan revisionsberättelse som sägs&lt;br&gt;i 10 kap. 5 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller 6 § revisions-&lt;br&gt;lagen (1999:000), skall han genast&lt;br&gt;sända in en kopia av revisions-&lt;br&gt;berättelsen till Inspektionen för&lt;br&gt;strategiska produkter. En revisor&lt;br&gt;vid en svensk statlig myndighet&lt;br&gt;har motsvarande skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1997:689.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om&lt;br&gt;periodiseringsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:1538) om periodise-&lt;br&gt;ringsfonder skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättning till periodiseringsfond för ett beskattningsår bildar en&lt;br&gt;särskild fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridisk person som enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) är&lt;br&gt;skyldig att upprätta årsbokslut&lt;br&gt;skall göra avsättningen till perio-&lt;br&gt;diseringsfond i räkenskaperna.&lt;br&gt;Vad som sagts nu gäller dock ej&lt;br&gt;dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridisk person som enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000) är&lt;br&gt;skyldig att upprätta årsbokslut&lt;br&gt;skall göra avsättningen till perio-&lt;br&gt;diseringsfond i räkenskaperna.&lt;br&gt;Vad som sagts nu gäller dock ej&lt;br&gt;dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handelsbolag görs avsättning till periodiseringsfond hos&lt;br&gt;delägarna. Avsättningen görs i bokslutet för det räkenskapsår&lt;br&gt;(avsättningsåret) som omfattar utgången av handelsbolagets räkenskapsår&lt;br&gt;(beskattningsåret). Avdrag medges redan vid taxeringen för beskatt-&lt;br&gt;ningsåret även om taxeringen för avsättningsåret sker vid en senare&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2001 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas för&lt;br&gt;räkenskapsår som har påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:785.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.26 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 14 § samt 13 kap. 7 och 17 §§&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beskattningsår förstås beskattningsår enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatt enligt denna lag hänför sig till en verksamhet för vilken&lt;br&gt;skattskyldighet inte föreligger enligt någon av de nämnda lagarna, förstås&lt;br&gt;med beskattningsår:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kalenderåret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. räkenskapsåret, om detta är&lt;br&gt;brutet och överensstämmer med&lt;br&gt;vad som anges i 12 § bokförings-&lt;br&gt;lagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. räkenskapsåret, om detta är&lt;br&gt;brutet och överensstämmer med&lt;br&gt;vad som anges i 3 kap. bok-&lt;br&gt;föringslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige varken är&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125) &amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldig att fora räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141), skall den utgående&lt;br&gt;skatten redovisas för den redo-&lt;br&gt;visningsperiod under vilken skatt-&lt;br&gt;skyldigheten har inträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige varken är&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125) &amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldig att fora räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141), skall den ingående&lt;br&gt;skatten redovisas för den redo-&lt;br&gt;visningsperiod under vilken varan&lt;br&gt;har levererats till den skattskyldige&lt;br&gt;eller tjänsten har tillhandahållits&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte är&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1999:000), skall den&lt;br&gt;utgående skatten redovisas för den&lt;br&gt;redovisningsperiod under vilken&lt;br&gt;skattskyldigheten har inträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte är&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1999:000), skall den&lt;br&gt;ingående skatten redovisas för den&lt;br&gt;redovisningsperiod under vilken&lt;br&gt;varan har levererats till den&lt;br&gt;skattskyldige eller tjänsten har&lt;br&gt;tillhandahållits honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.1&lt;br&gt;fråga om den som är skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbok-&lt;br&gt;föringslagen (1979:141) skall dock även därefter 13 kap. 7 och 17 §§&lt;br&gt;tillämpas i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.T1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:466) om särskilda&lt;br&gt;tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granskningsledare: den som särskilt förordnats att vara gransk-&lt;br&gt;ningsledare enligt lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handling-, framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan&lt;br&gt;läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetslokal: &amp;nbsp;&amp;nbsp;utrymmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som huvudsakligen används i&lt;br&gt;verksamhet som medför eller kan&lt;br&gt;antas medföra bokföringsskyldig-&lt;br&gt;het enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) eller skyldighet att&lt;br&gt;föra räkenskaper enligt jordbruks-&lt;br&gt;bokföringslagen (1979:141) eller&lt;br&gt;som bedrivs av annan juridisk&lt;br&gt;person än dödsbo. Med verksam-&lt;br&gt;hetslokal avses också markom-&lt;br&gt;råden, transportmedel, förvarings-&lt;br&gt;platser och andra utrymmen som&lt;br&gt;är eller kan antas vara disponerade&lt;br&gt;i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetslokal: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utrymmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som huvudsakligen används i&lt;br&gt;verksamhet som medför eller kan&lt;br&gt;antas medföra bokföringsskyldig-&lt;br&gt;het enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000) eller som bedrivs av&lt;br&gt;annan juridisk person än dödsbo.&lt;br&gt;Med verksamhetslokal avses också&lt;br&gt;markområden, transportmedel, för-&lt;br&gt;varingsplatser och andra utrym-&lt;br&gt;men som är eller kan antas vara&lt;br&gt;disponerade i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;br&gt;Vad som sägs i 3 § i dess äldre lydelse om utrymmen som huvudsakligen&lt;br&gt;används i verksamhet som medför eller kan antas medföra skyldighet att&lt;br&gt;föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) gäller dock&lt;br&gt;även därefter till och med utgången av år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.28 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:566) om&lt;br&gt;lokal försöksverksamhet med finansiell samordning&lt;br&gt;mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och&lt;br&gt;socialtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1994:566) om lokal försöks-&lt;br&gt;verksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso-&lt;br&gt;och sjukvård och socialtjänst skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsstyrelsen skall fort-&lt;br&gt;löpande föra räkenskaper över&lt;br&gt;beställarförbundets medel. Bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125) skall där-&lt;br&gt;vid gälla i tillämpliga delar.&lt;br&gt;Styrelsen skall årligen och inom&lt;br&gt;tre månader från räkenskapsårets&lt;br&gt;slut sammanfatta och avsluta&lt;br&gt;räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsstyrelsen skall fort-&lt;br&gt;löpande föra räkenskaper över&lt;br&gt;beställarförbundets medel. Bok-&lt;br&gt;föringslagen (1999:000) skall där-&lt;br&gt;vid gälla i tillämpliga delar.&lt;br&gt;Styrelsen skall årligen och inom&lt;br&gt;tre månader från räkenskapsårets&lt;br&gt;slut sammanfatta och avsluta&lt;br&gt;räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.29 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1998/99:130&lt;br&gt;(1994:1220)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om stiftelselagen (1994:1220)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 2-4 och 7-12 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap 5 och 6 §§ skall betecknas 3 kap. 2 och 3 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 5 och 7 §§, 2 kap. 8 §, 3 kap. 1, nya 2 och 3 §§, 4 kap. 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6, 7, 9-12 §§, 6 kap. 5 §, 9 kap. 10 §, 10 kap. 1 §, 11 kap. 2 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 5 och 6 §§ skall sättas före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 och 3 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 5 a och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 b §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse äger så många&lt;br&gt;aktier eller andelar i en svensk&lt;br&gt;eller utländsk juridisk person att&lt;br&gt;den har mer än hälften av rösterna&lt;br&gt;för samtliga aktier eller andelar,&lt;br&gt;är stiftelsen moderstiftelse och den&lt;br&gt;andra juridiska personen dotter-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äger ett dotterföretag eller äger&lt;br&gt;en moderstiftelse och ett eller flera&lt;br&gt;dotterföretag tillsammans eller&lt;br&gt;äger flera dotterföretag tillsam-&lt;br&gt;mans så många aktier eller&lt;br&gt;andelar i en juridisk person som&lt;br&gt;nyss har sagts, är även den&lt;br&gt;sistnämnda juridiska personen&lt;br&gt;dotterföretag till moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse i annat fall på&lt;br&gt;grund av aktie- eller andels-&lt;br&gt;innehav eller avtal ensam har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över en&lt;br&gt;juridisk person och en betydande&lt;br&gt;andel i resultatet av dess verk-&lt;br&gt;samhet, är stiftelsen moderstiftelse&lt;br&gt;och den juridiska personen&lt;br&gt;dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderstiftelse och dotterföretag&lt;br&gt;utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse är moderstiftelse och&lt;br&gt;en annan juridisk person är&lt;br&gt;dotterföretag, om stiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av&lt;br&gt;rösterna för samtliga andelar i&lt;br&gt;den juridiska personen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen och på grund av avtal&lt;br&gt;med andra delägare i denna&lt;br&gt;förfogar över mer än hälften av&lt;br&gt;rösterna for samtliga andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen och har rätt att utse eller&lt;br&gt;avsätta mer än hälften av leda-&lt;br&gt;möterna i dess styrelse eller&lt;br&gt;motsvarande ledningsorgan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. äger andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen och har rätt att ensamt&lt;br&gt;utöva ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över denna på grund av avtal med&lt;br&gt;den juridiska personen eller på&lt;br&gt;grund av föreskrift i dess bolags-&lt;br&gt;ordning, bolagsavtal eller därmed&lt;br&gt;jämförbara stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är en juridisk person&lt;br&gt;dotterföretag till moderstiftelsen,&lt;br&gt;om ett annat dotterföretag till&lt;br&gt;moderstiftelsen eller moder-&lt;br&gt;stiftelsen tillsammans med ett eller&lt;br&gt;flera andra dotterföretag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flera andra dotterföretag till-&lt;br&gt;sammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av&lt;br&gt;rösterna för samtliga andelar i&lt;br&gt;den juridiska personen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen och på grund av avtal&lt;br&gt;med andra delägare i denna&lt;br&gt;förfogar över mer än hälften av&lt;br&gt;rösterna för samtliga andelar,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen och har rätt att utse eller&lt;br&gt;avsätta mer än hälften av&lt;br&gt;ledamöterna i dess styrelse eller&lt;br&gt;motsvarande ledningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretag äger&lt;br&gt;andelar i en juridisk person och på&lt;br&gt;grund av avtal med den juridiska&lt;br&gt;personen eller på grund av&lt;br&gt;föreskrift i dess bolagsordning,&lt;br&gt;bolagsavtal eller därmed jämför-&lt;br&gt;bara stadgar har rätt att ensamt&lt;br&gt;utöva ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över den juridiska personen, är&lt;br&gt;även denna dotterföretag till&lt;br&gt;moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderstiftelse och dotterföretag&lt;br&gt;utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncernföretag avses i&lt;br&gt;denna lag företag i samma&lt;br&gt;koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i 5 § första&lt;br&gt;stycket 1-3 och andra stycket skall&lt;br&gt;sådana rättigheter som tillkommer&lt;br&gt;någon som handlar i eget namn&lt;br&gt;men för en annan fysisk eller&lt;br&gt;juridisk persons räkning anses&lt;br&gt;tillkomma den personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av antalet&lt;br&gt;röster i ett dotterföretag beaktas&lt;br&gt;inte de andelar i dotterföretaget&lt;br&gt;som innehas av det företaget självt&lt;br&gt;eller av dess dotterföretag. Det-&lt;br&gt;samma gäller andelar som innehas&lt;br&gt;av den som handlar i eget namn&lt;br&gt;men för dotterföretagets eller dess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretags räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 5 och 5 a&lt;br&gt;§§ avses med andelar aktier och&lt;br&gt;andra andelar i juridiska&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5-5 b §§, 6 §&lt;br&gt;första stycket och 2-10 kap. gäller&lt;br&gt;inte i fråga om stiftelser vilkas&lt;br&gt;tillgångar enligt stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet får användas endast till&lt;br&gt;förmån för bestämda fysiska&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 £ och 6 §&lt;br&gt;första stycket och 2-10 kap. gäller&lt;br&gt;inte i fråga om stiftelser vilkas&lt;br&gt;tillgångar enligt stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet får användas endast till&lt;br&gt;förmån for bestämda fysiska&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren svarar&lt;br&gt;för att stiftelsen fullgör sin&lt;br&gt;bokföringsskyldighet m.m. enligt&lt;br&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren svarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren svarar&lt;br&gt;för att stiftelsen fullgör sin bok-&lt;br&gt;föringsskyldighet m.m. enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000) eller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förekommande fall, sin skyldighet&lt;br&gt;att föra räkenskaper enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att stiftelseförordnandet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga handlingar avseende stiftelsen förvaras på ett ordnat och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som utövar&lt;br&gt;näringsverksamhet eller är moder-&lt;br&gt;stiftelse är bokförings skyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse hyr ut en&lt;br&gt;byggnad eller del av en byggnad,&lt;br&gt;är den dock bokföringsskyldig på&lt;br&gt;grund av detta endast om&lt;br&gt;verksamheten är att anse som&lt;br&gt;hotell- eller pensionatrörelse eller&lt;br&gt;omfattar mer än två lägenheter&lt;br&gt;som regelmässigt hyrs ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som har bildats av&lt;br&gt;eller tillsammans med staten, en&lt;br&gt;kommun, ett landsting, eller en&lt;br&gt;kyrklig kommun är alltid bok-&lt;br&gt;föringsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bokföringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om när en&lt;br&gt;stiftelse är bokföringsskyldig och&lt;br&gt;om den skall avsluta den löpande&lt;br&gt;bokföringen med en årsredo-&lt;br&gt;visning eller med ett årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bokföringsskyldigheten upp-&lt;br&gt;hör, skall detta anmälas till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som inte är bok-&lt;br&gt;föringsskyldiga enligt denna lag&lt;br&gt;skall fortlöpande fora räkenskaper&lt;br&gt;över belopp som har inbetalats till&lt;br&gt;eller utbetalats av stiftelsen. Det&lt;br&gt;skall finnas verifikationer för in-&lt;br&gt;och utbetalningar. En stiftelse som&lt;br&gt;har sin förmögenhet gemensamt&lt;br&gt;placerad med en annan stiftelses&lt;br&gt;förmögenhet, far beträffande den&lt;br&gt;gemensamt placerade förmögen-&lt;br&gt;heten ha räkenskaper som är&lt;br&gt;gemensamma med den andra&lt;br&gt;stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som inte är&lt;br&gt;bokföringsskyldiga enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1999:000) skall&lt;br&gt;fortlöpande föra räkenskaper över&lt;br&gt;belopp som har inbetalats till eller&lt;br&gt;utbetalats av stiftelsen. Det skall&lt;br&gt;finnas verifikationer för in- och&lt;br&gt;utbetalningar. En stiftelse som har&lt;br&gt;sin förmögenhet gemensamt pla-&lt;br&gt;cerad med en annan stiftelses för-&lt;br&gt;mögenhet, får beträffande den&lt;br&gt;gemensamt placerade förmögen-&lt;br&gt;heten ha räkenskaper som är&lt;br&gt;gemensamma med den andra&lt;br&gt;stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskaperna skall avslutas med en sammanställning för vaije&lt;br&gt;räkenskapsår. Av sammanställningen skall framgå tillgångar och skulder&lt;br&gt;vid räkenskapsårets början och slut samt inkomster och utgifter under&lt;br&gt;räkenskapsåret. I sammanställningen skall även anges värdet av&lt;br&gt;stiftelsens tillgångar vid räkenskapsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsmaterialet skall bevaras i ordnat skick och på betryggande&lt;br&gt;sätt inom landet under minst tio år från utgången av det räkenskapsår&lt;br&gt;som räkenskapsmaterialet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av det värde&lt;br&gt;av stiftelsens tillgångar som avses&lt;br&gt;i 2 §, 4 § 3 och 5 § skall vaije&lt;br&gt;tillgång tas upp till ett värde som&lt;br&gt;motsvarar vad tillgången kan anses&lt;br&gt;betinga vid en försäljning under&lt;br&gt;normala förhållanden. Fastigheter&lt;br&gt;och byggnader som är lös&lt;br&gt;egendom tas dock upp till&lt;br&gt;taxeringsvärdet om ett sådant&lt;br&gt;värde finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av värdet på&lt;br&gt;stiftelsens tillgångar enligt 2 §&lt;br&gt;andra stycket skall vaije tillgång&lt;br&gt;tas upp till ett värde som&lt;br&gt;motsvarar vad tillgången kan anses&lt;br&gt;betinga vid en försäljning under&lt;br&gt;normala förhållanden. Fastigheter&lt;br&gt;och byggnader som är lös egen-&lt;br&gt;dom tas dock upp till taxe-&lt;br&gt;ringsvärdet om ett sådant värde&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;br&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en revisor skall vara&lt;br&gt;auktoriserad eller godkänd revisor,&lt;br&gt;om stiftelsen är skyldig att&lt;br&gt;upprätta årsredovisning enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen skall ha auktoriserad&lt;br&gt;revisor om stiftelsens tillgångar&lt;br&gt;eller, om stiftelsen är moder-&lt;br&gt;stiftelse, koncernens tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en revisor skall vara&lt;br&gt;auktoriserad eller godkänd revisor,&lt;br&gt;om stiftelsen enligt bokförings-&lt;br&gt;lagen (1999:000) är skyldig att&lt;br&gt;upprätta årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en revisor skall vara&lt;br&gt;auktoriserad revisor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nettovärdet av stiftelsens till-&lt;br&gt;gångar enligt balansräkningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värderade med tillämpning av&lt;br&gt;3 kap. 6 §, vid utgången av de två&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren haft ett&lt;br&gt;värde överstigande ett gräns-&lt;br&gt;belopp som motsvarar 1 &amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gånger det basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;som gällde vid utgången av&lt;br&gt;respektive räkenskapsår. Minst en&lt;br&gt;revisor skall vara auktoriserad&lt;br&gt;också om stiftelsen eller koncernen&lt;br&gt;under vart och ett av de två&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren i medeltal&lt;br&gt;haft mer än 200 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer kan i&lt;br&gt;fall som avses i andra stycket&lt;br&gt;besluta att en viss godkänd revisor&lt;br&gt;far utses i stället för en&lt;br&gt;auktoriserad revisor. Sådana beslut&lt;br&gt;meddelas för högst fem år i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för de två senaste räkenskapsåren&lt;br&gt;överstiger ett gränsbelopp som&lt;br&gt;motsvarar 1 &amp;nbsp;000 gånger det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prisbasbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;som gällde under den sista&lt;br&gt;månaden av respektive räken-&lt;br&gt;skapsår, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet anställda i stiftelsen&lt;br&gt;under de två senaste räken-&lt;br&gt;skapsåren i medeltal har överstigit&lt;br&gt;200.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket&lt;br&gt;gäller även för moderstiftelse i en&lt;br&gt;koncern om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nettovärdet av koncernföre-&lt;br&gt;tagens tillgångar enligt koncern-&lt;br&gt;balansräkningarna för de två&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren överstiger&lt;br&gt;det gränsbelopp som anges i&lt;br&gt;andra stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antalet anställda hos&lt;br&gt;koncernföretagen under den tid&lt;br&gt;som anges i 1 i medeltal har&lt;br&gt;överstigit 200, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. moderstiftelsen inte upprättar&lt;br&gt;koncernredovisning och netto-&lt;br&gt;värdet av koncernföretagens till-&lt;br&gt;gångar, enligt balansräkningar för&lt;br&gt;koncernföretagens två senaste&lt;br&gt;räkenskapsår, på moderstiftelsens&lt;br&gt;balansdag överstiger det gräns-&lt;br&gt;belopp som anges i andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer kan i&lt;br&gt;fall som avses i andra och tredje&lt;br&gt;styckena besluta att en viss&lt;br&gt;godkänd revisor får utses i stället&lt;br&gt;för en auktoriserad revisor. Sådana&lt;br&gt;beslut meddelas för högst fem år i&lt;br&gt;följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§‘&lt;br&gt;Den får inte vara revisor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är stiftelsens stiftare eller förvaltare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:306.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 eller 23 § eller företräder förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av&lt;br&gt;ett handelsbolag, är bolagsman i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretag till stiftelsen eller till förvaltaren eller, om dotterföretaget är&lt;br&gt;ett handelsbolag, är bolagsman i företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. biträder vid förandet av stiftelsens räkenskaper eller vid stiftelsens&lt;br&gt;förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller beroende&lt;br&gt;ställning till stiftelsen eller till förvaltaren eller till någon annan som&lt;br&gt;avses i 1 -4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. är verksam i samma företag&lt;br&gt;som den som yrkesmässigt bi-&lt;br&gt;träder stiftelsen vid grundbok-&lt;br&gt;föringen eller förandet av räken-&lt;br&gt;skaper enligt 3 kap. 5 § eller vid&lt;br&gt;stiftelsens förmögenhetsförvalt-&lt;br&gt;ning eller stiftelsens kontroll där-&lt;br&gt;över,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. är verksam i samma företag&lt;br&gt;som den som yrkesmässigt bi-&lt;br&gt;träder stiftelsen vid grundbok-&lt;br&gt;föringen eller förandet av räken-&lt;br&gt;skaper enligt 3 kap. 2 § eller vid&lt;br&gt;stiftelsens förmögenhetsförvalt-&lt;br&gt;ning eller stiftelsens kontroll&lt;br&gt;däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande led till en person som avses i 1-4 eller är besvågrad med en&lt;br&gt;sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift&lt;br&gt;med den andres syskon, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;står i låneskuld till stiftelsen eller förvaltaren eller till ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretag till stiftelsen eller till förvaltaren eller har förpliktelser för&lt;br&gt;vilka stiftelsen, förvaltaren eller dotterföretag till stiftelsen eller&lt;br&gt;förvaltaren har ställt säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett dotterföretag får inte den vara revisor som enligt första stycket&lt;br&gt;inte är behörig att vara revisor i moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor får vid revisionen inte anlita någon som enligt första och&lt;br&gt;andra styckena inte är behörig att vara revisor. Har stiftelsen, stiftaren,&lt;br&gt;förvaltaren eller ett dotterföretag någon anställd i sin tjänst med uppgift&lt;br&gt;att uteslutande eller huvudsakligen ha hand om intem revision eller&lt;br&gt;granskning av liknande slag, får revisorn dock anlita en sådan anställd i&lt;br&gt;den utsträckning som det är förenligt med god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor utses för bestämd tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när en ny revisor har&lt;br&gt;utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som revisor för bestämd tid upphör i förtid, om revisorn&lt;br&gt;anmäler det hos den som har utsett honom eller om han entledigas av&lt;br&gt;någon som enligt 1 § andra stycket har rätt att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör ett uppdrag att vara&lt;br&gt;revisor för bestämd tid i förtid,&lt;br&gt;skall revisorn genast anmäla detta&lt;br&gt;till tillsynsmyndigheten, om&lt;br&gt;uppdraget har gällt en stiftelse som&lt;br&gt;är skyldig att upprätta årsredo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör ett uppdrag att vara&lt;br&gt;revisor för bestämd tid i förtid,&lt;br&gt;skall revisorn genast anmäla detta&lt;br&gt;till tillsynsmyndigheten, om&lt;br&gt;uppdraget har gällt en stiftelse som&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1999:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visning enligt denna lag. Revisorn&lt;br&gt;skall i anmälan lämna en redo-&lt;br&gt;görelse för iakttagelserna vid den&lt;br&gt;granskning som han har utfört&lt;br&gt;under den del av löpande räken-&lt;br&gt;skapsår som hans uppdrag har&lt;br&gt;omfattat. För anmälan gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 11 § tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena om revisionsberättelse.&lt;br&gt;Kopia av anmälan skall över-&lt;br&gt;lämnas till stiftelsens styrelse eller&lt;br&gt;förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är skyldig att upprätta årsredo-&lt;br&gt;visning. Revisorn skall i anmälan&lt;br&gt;lämna en redogörelse för iakt-&lt;br&gt;tagelserna vid den granskning som&lt;br&gt;han har utfört under den del av&lt;br&gt;löpande räkenskapsår som hans&lt;br&gt;uppdrag har omfattat. För anmälan&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 11 § tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena om revisionsberättelse.&lt;br&gt;Kopia av anmälan skall över-&lt;br&gt;lämnas till stiftelsens styrelse eller&lt;br&gt;förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i ljärde stycket tillämpas inte om uppdraget har gällt en&lt;br&gt;sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall i den&lt;br&gt;omfattning som följer av god&lt;br&gt;revisionssed granska stiftelsens&lt;br&gt;räkenskaper och årsredovisning,&lt;br&gt;årsbokslut eller sammanställning&lt;br&gt;enligt 3 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;samt styrelsens eller förvaltarens&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall i den&lt;br&gt;omfattning som följer av god&lt;br&gt;revisionssed granska stiftelsens&lt;br&gt;räkenskaper och årsredovisning,&lt;br&gt;årsbokslut eller sammanställning&lt;br&gt;enligt 3 kap. 5 § andra stycket&lt;br&gt;samt styrelsens eller förvaltarens&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen är en moderstiftelse som skall upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning, skall revisorerna även granska koncernredovisningen och&lt;br&gt;koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller stiftelseförordnandet föreskrifter om revision skall dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iakttas, om de inte strider mot första eller andra stycket eller mot någon&lt;br&gt;annan bestämmelse i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren skall ge revisorerna tillfälle att verkställa&lt;br&gt;granskningen i den omfattning som dessa finner behövligt samt lämna de&lt;br&gt;upplysningar och den hjälp som revisorerna begär. Samma skyldighet har&lt;br&gt;företagsledningen och revisorerna i ett dotterföretag gentemot en revisor&lt;br&gt;i moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 2 och 16 §§ årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554) finns&lt;br&gt;bestämmelser om vid vilken tid-&lt;br&gt;punkt årsredovisningen och, i&lt;br&gt;förekommande fall, koncernredo-&lt;br&gt;visningen senast skall lämnas till&lt;br&gt;revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen inte är skyldig att&lt;br&gt;upprätta årsredovisning enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000), skall&lt;br&gt;årsbokslutet eller den samman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning över räkenskaperna som&lt;br&gt;anges 3 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;lämnas till revisorn inom fyra&lt;br&gt;månader efter räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall avge en revisionsberättelse för vaije räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som är&lt;br&gt;skyldiga att upprätta årsredo-&lt;br&gt;visning enligt denna lag skall&lt;br&gt;revisionsberättelsen innehålla ett&lt;br&gt;uttalande om huruvida årsredo-&lt;br&gt;visningen har gjorts upp enligt&lt;br&gt;denna lag. Innehåller inte årsredo-&lt;br&gt;visningen sådana upplysningar&lt;br&gt;som skall lämnas enligt 3 kap. 7&lt;br&gt;tredje stycket eller 8 §, skall detta&lt;br&gt;anges och behövliga upplysningar&lt;br&gt;lämnas i revisionsberättelsen, om&lt;br&gt;det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000) är&lt;br&gt;skyldiga att upprätta årsredo-&lt;br&gt;visning skall revisionsberättelsen&lt;br&gt;innehålla ett uttalande om huru-&lt;br&gt;vida årsredovisningen har gjorts&lt;br&gt;upp enligt årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554). Innehåller inte&lt;br&gt;årsredovisningen sådana upplys-&lt;br&gt;ningar som skall lämnas enligt&lt;br&gt;årsredovisningslagen, skall detta&lt;br&gt;anges och behövliga upplysningar&lt;br&gt;lämnas i revisionsberättelsen, om&lt;br&gt;det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall det också anmärkas om revisorerna vid sin&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granskning har funnit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsens tillgångar har använts i strid med stiftelsens ändamål eller&lt;br&gt;att dess förmögenhet är placerad i strid med stiftelseförordnandet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med 2 kap. 4 eller 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan åtgärd eller&lt;br&gt;försummelse innebär att före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrifterna i stiftelseförordnandet&lt;br&gt;eller bestämmelserna i denna lag&lt;br&gt;inte har följts, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan åtgärd eller&lt;br&gt;försummelse innebär att före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrifterna i stiftelseförordnandet&lt;br&gt;eller bestämmelserna i denna lag&lt;br&gt;eller årsredovisningslagen inte har&lt;br&gt;följts, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad som enligt 1 eller 2 ligger en styrelseledamot eller förvaltaren&lt;br&gt;till last eller annan åtgärd eller försummelse kan föranleda&lt;br&gt;ersättningsskyldighet enligt 5 kap. 1 § första meningen eller entledigande&lt;br&gt;enligt 9 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har utövat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen har utövat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet under räken-&lt;br&gt;skapsåret, skall revisionsberä-&lt;br&gt;ttelsen upprättas med iakttagande&lt;br&gt;av även 4 kap. 10 § fjärde stycket&lt;br&gt;lagen (1980:1103) om årsredo-&lt;br&gt;visning m.m. i vissa foretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en moderstiftelse skall&lt;br&gt;revisionsberättelse för koncernen,&lt;br&gt;stycket 2 och 3 tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet under räken-&lt;br&gt;skapsåret, skall även 30 § första&lt;br&gt;stycket revisionslagen (1999:000)&lt;br&gt;iakttas när revisionsberättelsen&lt;br&gt;upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisorerna avge en särskild&lt;br&gt;Härvid skall andra stycket och tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan revisorerna i en stiftelse&lt;br&gt;som är skyldig att upprätta&lt;br&gt;årsredovisning enligt denna lag&lt;br&gt;har slutfört granskningen, skall de&lt;br&gt;skriva en hänvisning till revisions-&lt;br&gt;berättelsen på årsredovisningen&lt;br&gt;och, i en moderstiftelse, på&lt;br&gt;koncernredovisningen. Finner&lt;br&gt;revisorerna att balansräkningen&lt;br&gt;eller resultaträkningen är oriktig,&lt;br&gt;skall de därvid anteckna även&lt;br&gt;detta. I en moderstiftelse gäller&lt;br&gt;detsamma i fråga om koncern-&lt;br&gt;balansräkningen och koncern-&lt;br&gt;resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan revisorerna i en stiftelse&lt;br&gt;som enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000) är skyldig att upprätta&lt;br&gt;årsredovisning har slutfört gransk-&lt;br&gt;ningen, skall de skriva en hänvis-&lt;br&gt;ning till revisionsberättelsen på&lt;br&gt;årsredovisningen och, i en moder-&lt;br&gt;stiftelse, på koncernredovisningen.&lt;br&gt;Finner revisorerna att balans-&lt;br&gt;räkningen eller resultaträkningen&lt;br&gt;är oriktig, skall de anteckna även&lt;br&gt;detta. I en moderstiftelse gäller&lt;br&gt;detsamma i fråga om koncern-&lt;br&gt;balansräkningen och koncern-&lt;br&gt;resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren får besluta om att förbruka stiftelsens&lt;br&gt;tillgångar för det ändamål vartill de är bestämda eller för ett ändamål som&lt;br&gt;så nära som möjligt motsvarar detta, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsen bildades för mer än 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelsen inte har kunnat främj&lt;br&gt;åren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;värdet av tillgångarna,&lt;br&gt;värderade med tillämpning av&lt;br&gt;3 kap. 6 §, vid utgången av de tre&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren har under-&lt;br&gt;stigit det då gällande basbeloppet&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stiftelsen saknar skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år sedan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sitt ändamål under de senaste fem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdet av tillgångarna, vär-&lt;br&gt;derade med tillämpning av 3 kap.&lt;br&gt;3 §, vid utgången av de tre senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren har understigit det&lt;br&gt;då gällande prisbasbeloppet enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 § tillämpas på beslut enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 § första&lt;br&gt;stycket, 4 § samt 5 § första stycket&lt;br&gt;2 och 3 gäller inte i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelser som bildats av eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsammans med staten, en kom-&lt;br&gt;mun, ett landsting eller en kyrklig&lt;br&gt;kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 § första&lt;br&gt;stycket, 4 § samt 5 § första stycket&lt;br&gt;2 och 3 gäller inte i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelser som bildats av eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsammans med staten, en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelser som förvaltas av en statlig myndighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelser som enligt stiftarens förordnande skall vara undantagna&lt;br&gt;från tillsyn enligt denna lag och som varken under innevarande eller de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tre närmast föregående räkenskapsåren har utövat näringsverksamhet&lt;br&gt;eller varit moderstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som avses i första stycket gäller dock&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 § första stycket 1 och 2 samt 5 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 3 om det kan antas att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsen saknar namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelsen inte har upprättat års- eller koncernredovisning eller inte&lt;br&gt;har avlämnat års- eller koncernredovisning, årsbokslut eller samman-&lt;br&gt;ställning över räkenskaperna till revisorn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelsen inte håller års- eller koncernredovisning eller revisions-&lt;br&gt;eller koncemrevisionsberättelse tillgänglig för var och en,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stiftelsen saknar behörig revisor, eller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fråga uppkommer om sådant beslut som avses i 4 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse skall vara registrerad om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den är skyldig att upprätta 1. den enligt bokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisning enligt denna lag, (1999:000) är skyldig att upprätta&lt;br&gt;eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;årsredovisning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det följer av de av stiftaren i stiftelseförordnandet meddelade&lt;br&gt;föreskrifterna att den skall vara registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndighet för en stiftelse är den länsstyrelse som med&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i 9 kap. 1 § första stycket skall vara till-&lt;br&gt;synsmyndighet för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stiftelseregister skall föras hos registreringsmyndigheten för&lt;br&gt;registreringar enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om avgifter för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en insamlingsstiftelse gäller&lt;br&gt;följande bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. (inledande bestäm-&lt;br&gt;melser): 4-5 b §§ samt 6 § första&lt;br&gt;stycket första meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en insamlingsstiftelse gäller&lt;br&gt;följande bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;kap. (inledande bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melser): 4 och 5 §§ samt 6 § första&lt;br&gt;stycket första meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. (bokföring och årsredo- 3 kap. (bokföring och årsredo-&lt;br&gt;visning m. m.): 4 § 1 och 2, 7 § visning m.m.): 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första och tredje styckena och 8-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. (revision): 1-4 §§, 6 §, 7 § första-fjärde styckena, 8-14 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § första och andra styckena samt 16 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. (skadestånd): 1-3 §§, 4 § första-tredje styckena samt 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. (ändring m. m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande):&lt;br&gt;samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. (stiftelses firma): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. (tillsyn m. m.): 1-9 §§ och 11 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. (registrering): samtliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelses namn skall innehålla ordet insamlingsstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelse är bok-&lt;br&gt;föringsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhängande tid av två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 kap. 5 § och&lt;br&gt;6 § första stycket, 2-10 kap. samt&lt;br&gt;andra och tredje styckena i denna&lt;br&gt;paragraf gäller inte i fråga om&lt;br&gt;insamlingsstiftelser vilkas till-&lt;br&gt;gångar enligt stiftelseförordnandet&lt;br&gt;far användas endast till förmån för&lt;br&gt;bestämda fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 kap. 5—&lt;br&gt;5 b §§, 6 § första stycket, 2-10&lt;br&gt;kap. samt andra stycket i denna&lt;br&gt;paragraf gäller inte i fråga om&lt;br&gt;insamlingsstiftelser vilkas till-&lt;br&gt;gångar enligt stiftelseförordnandet&lt;br&gt;får användas endast till förmån för&lt;br&gt;bestämda fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en kollektivavtalsstiftelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en kollektivavtalsstiftelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller följande bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. (inledande bestäm-&lt;br&gt;melser): 4-5 b §§ och 6 § första&lt;br&gt;stycket första meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller följande bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;kap. (inledande bestäm-&lt;br&gt;melser): 4 och 5 §§ och 6 § första&lt;br&gt;stycket första meningen,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. (bokföring och årsredo-&lt;br&gt;visning m.m.): 4 § 1 och 2, 7 §&lt;br&gt;första och tredje styckena, 8-10 §§&lt;br&gt;och 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. (revision): 1-4 §§, 6 §, 7 § första-tredje styckena och 8-16 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. (skadestånd): 1-3 §§, 4 § första stycket 1-4, andra och tredje&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. (bokföring och årsredo-&lt;br&gt;visning m.m.): 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena och 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande):&lt;br&gt;samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. (stiftelses firma): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. (tillsyn m.m.): 1 och 2 §§, 3 § andra stycket, 5 § första stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § första och andra styckena, 7 och 8 §§, 10 § andra stycket och 11 §,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. (registrering): samtliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av bestämmelserna i 6 kap. får stiftarna och stiftelsen&lt;br&gt;genom skriftlig överenskommelse ändra eller upphäva stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet. Vad som anges i 2-10 kap. om föreskrifter i ett stiftelse-&lt;br&gt;förordnande skall i fråga om en kollektivavtalsstiftelse gälla även&lt;br&gt;föreskrifter för stiftelsen som har meddelats genom en sådan överens-&lt;br&gt;kommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelses namn&lt;br&gt;avtalsstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelse är&lt;br&gt;bokföringsskyldig. Vid tillämpning&lt;br&gt;av 3 kap. 12 § och 4 kap. 15 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall innehålla ordet kollektiv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 4 kap. 15 §&lt;br&gt;skall en kollektivavtalsstiftelse&lt;br&gt;behandlas som en sådan stiftelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall en kollektivavtalsstiftelse som avses i 9 kap. 10 § första Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;behandlas som en sådan stiftelse stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 9 kap. 10 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar&lt;br&gt;under en sammanhängande tid av två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.30 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om&lt;br&gt;tobaksskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1976:125)&lt;br&gt;eller skyldig att föra räkenskaper&lt;br&gt;enligt jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) eller som är annan&lt;br&gt;juridisk person än dödsbo att&lt;br&gt;lämna uppgift, visa upp handling&lt;br&gt;eller lämna över en kopia av&lt;br&gt;handling som rör rättshandling&lt;br&gt;mellan den som föreläggs och den&lt;br&gt;med vilken han ingått rättshand-&lt;br&gt;lingen (kontrolluppgift). Före-&lt;br&gt;läggande far meddelas, om&lt;br&gt;kontrolluppgiften har betydelse för&lt;br&gt;kontroll av en ansökan om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1999:000)&lt;br&gt;eller som är annan juridisk person&lt;br&gt;än dödsbo att lämna uppgift, visa&lt;br&gt;upp handling eller lämna över en&lt;br&gt;kopia av handling som rör&lt;br&gt;rättshandling mellan den som&lt;br&gt;föreläggs och den med vilken han&lt;br&gt;ingått rättshandlingen (kontroll-&lt;br&gt;uppgift). Föreläggande far med-&lt;br&gt;delas, om kontrolluppgiften har&lt;br&gt;betydelse för kontroll av en&lt;br&gt;ansökan om återbetalning av skatt&lt;br&gt;enligt 29 eller 30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalning av skatt enligt 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får även någon annan person än som avses&lt;br&gt;i första stycket föreläggas att lämna kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med vite om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att det annars inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 15-15 d §§ lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter gäller i fråga om föreläggande enligt första&lt;br&gt;eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. I&lt;br&gt;fråga om den som är skyldig att föra räkenskaper enligt jord-&lt;br&gt;bruksbokföringslagen (1979:141) skall 31 a § även därefter tillämpas i&lt;br&gt;sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130, Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.31 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 a § lagen (1994:1563) om alkoholskatt&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31a§&lt;br&gt;får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1976:125)&lt;br&gt;eller skyldig att föra räkenskaper&lt;br&gt;enligt jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) eller som är annan&lt;br&gt;juridisk person än dödsbo att&lt;br&gt;lämna uppgift, visa upp handling&lt;br&gt;eller lämna över en kopia av&lt;br&gt;handling som rör rättshandling&lt;br&gt;mellan den som föreläggs och den&lt;br&gt;med vilken han ingått&lt;br&gt;rättshandlingen (kontrolluppgift).&lt;br&gt;Föreläggande får meddelas, om&lt;br&gt;kontrolluppgiften har betydelse för&lt;br&gt;kontroll av en ansökan om&lt;br&gt;återbetalning av skatt enligt 28-30&lt;br&gt;§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1999:000)&lt;br&gt;eller som är annan juridisk person&lt;br&gt;än dödsbo att lämna uppgift, visa&lt;br&gt;upp handling eller lämna över en&lt;br&gt;kopia av handling som rör&lt;br&gt;rättshandling mellan den som&lt;br&gt;föreläggs och den med vilken han&lt;br&gt;ingått rättshandlingen (kontroll-&lt;br&gt;uppgift). Föreläggande får&lt;br&gt;meddelas, om kontrolluppgiften&lt;br&gt;har betydelse for kontroll av en&lt;br&gt;ansökan om återbetalning av skatt&lt;br&gt;enligt 28-30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får även någon annan person än som avses&lt;br&gt;i första stycket föreläggas att lämna kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med vite om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att det annars inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 15-15 d §§ lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter gäller i fråga om föreläggande enligt första&lt;br&gt;eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. I&lt;br&gt;fråga om den som är skyldig att föra räkenskaper enligt jord-&lt;br&gt;bruksbokföringslagen (1979:141) skall 31 a § även därefter tillämpas i&lt;br&gt;sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:1679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.32 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 13 § lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1976:125)&lt;br&gt;eller skyldig att föra räkenskaper&lt;br&gt;enligt jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) eller som är annan&lt;br&gt;juridisk person än dödsbo att&lt;br&gt;lämna uppgift, visa upp handling&lt;br&gt;eller lämna över en kopia av&lt;br&gt;handling som rör rättshandling&lt;br&gt;mellan den som föreläggs och den&lt;br&gt;med vilken han ingått rättshand-&lt;br&gt;lingen (kontrolluppgift). Före-&lt;br&gt;läggande får meddelas, om&lt;br&gt;kontrolluppgiften har betydelse för&lt;br&gt;kontroll av en ansökan om&lt;br&gt;återbetalning av, nedsättning av&lt;br&gt;eller kompensation för skatt enligt&lt;br&gt;2-6, 8 a, 9 eller 9 b-11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1999:000)&lt;br&gt;eller som är annan juridisk person&lt;br&gt;än dödsbo att lämna uppgift, visa&lt;br&gt;upp handling eller lämna över en&lt;br&gt;kopia av handling som rör&lt;br&gt;rättshandling mellan den som&lt;br&gt;föreläggs och den med vilken han&lt;br&gt;ingått rättshandlingen (kontroll-&lt;br&gt;uppgift). Föreläggande får med-&lt;br&gt;delas, om kontrolluppgiften har&lt;br&gt;betydelse för kontroll av en an-&lt;br&gt;sökan om återbetalning av, ned-&lt;br&gt;sättning av eller kompensation för&lt;br&gt;skatt enligt 2-6, 8 a, 9 eller 9 b-&lt;br&gt;11 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får även någon annan person än som avses&lt;br&gt;i första stycket föreläggas att lämna kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med vite om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att det annars inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 15-15 d §§ lagen (1994:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter gäller i fråga om föreläggande enligt första&lt;br&gt;eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. I&lt;br&gt;fråga om den som är skyldig att föra räkenskaper enligt jord-&lt;br&gt;bruksbokföringslagen (1979:141) skall 9 kap. 13 § även därefter&lt;br&gt;tillämpas i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:1680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.33 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1927) om Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;europeiska ekonomiska intressegrupperingar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lag (1994:1927) om europeiska&lt;br&gt;ekonomiska intressegrupperingar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En intressegruppering är&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 1 § bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125). En bokföringsskyldig&lt;br&gt;intressegruppering som inte har&lt;br&gt;sitt säte i Sverige skall för&lt;br&gt;näringsverksamhet som bedrivs&lt;br&gt;här ha en egen bokföring som är&lt;br&gt;skild från grupperingens bokföring&lt;br&gt;i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa före-&lt;br&gt;tag följer att en intressegruppering&lt;br&gt;kan vara skyldig att upprätta&lt;br&gt;årsredovisning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En intressegruppering är&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1999:000). En bok-&lt;br&gt;föringsskyldig intressegruppering&lt;br&gt;som inte har sitt säte i Sverige&lt;br&gt;skall för näringsverksamhet som&lt;br&gt;bedrivs här ha en egen bokföring&lt;br&gt;som är skild från grupperingens&lt;br&gt;bokföring i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.34 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 7 och 8 §§ lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som det finns&lt;br&gt;ägarintresse i enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket 2 skall konsolideras med&lt;br&gt;tillämpning av klyvningsmetoden&lt;br&gt;enligt 7 kap. 29 § årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns ägarintresse i ett&lt;br&gt;anknutet företag enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket och i de fall som avses i&lt;br&gt;2 § far Finansinspektionen medge&lt;br&gt;antingen att konsolidering sker på&lt;br&gt;det sätt som anges i 7 § eller med&lt;br&gt;tillämpning av kapitalandels-&lt;br&gt;metoden enligt 7 kap. 24-28 §§&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som det finns&lt;br&gt;ägarintresse i enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket 2 skall konsolideras med&lt;br&gt;tillämpning av klyvningsmetoden&lt;br&gt;enligt 7 kap. 30 § årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns ägarintresse i ett&lt;br&gt;anknutet företag enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket och i de fall som avses i&lt;br&gt;2 § får Finansinspektionen medge&lt;br&gt;antingen att konsolidering sker på&lt;br&gt;det sätt som anges i 7 § eller med&lt;br&gt;tillämpning av kapitalandels-&lt;br&gt;metoden enligt 7 kap. 25-29 §§&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1598.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1598.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.35 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;dels att 4 kap. 16 och 17 § § samt bilaga 1 skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att nuvarande 5 kap. 15-24 §§ skall betecknas 5 kap. 16-26 §§, att&lt;br&gt;nuvarande 6 kap. 3 § skall betecknas 6 kap. 5 § samt att bilagorna 2-4&lt;br&gt;skall betecknas bilagorna 1-3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1-6 §§, 2 kap. 1, 3, 4 och 7 §§, 3 kap., 4 kap. 1, 2, 6, 7,&lt;br&gt;9, 11, 12 och 14 §§, 5 kap. 1, 6-9 och 11-13, nya 16-18, nya 20 och nya&lt;br&gt;23-26 §§, 6 kap. 1, 2 och nya 5 §§, 7 kap. , 8 kap. 1-4 och 13-16 §§,&lt;br&gt;9 kap. 1-3 §§, 10 kap. samt nya bilaga 1 till lagen skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 5 kap. 15, 17, 18 och 20-24 §§ skall&lt;br&gt;sättas närmast före 5 kap. 16, 18, 19 och 22-26 §§ och att rubriken&lt;br&gt;närmast före 6 kap. 3 § skall sättas närmast före 6 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 7 §, 5 kap.&lt;br&gt;15 §, 6 kap. 3 och 4 §§ samt närmast före 5 kap. 15 § en ny rubrik av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är, om inte annat&lt;br&gt;föreskrivs, tillämplig på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handelsbolag i vilka samtliga&lt;br&gt;obegränsat ansvariga delägare är&lt;br&gt;aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handelsbolag i vilka samtliga&lt;br&gt;obegränsat ansvariga delägare är&lt;br&gt;aktiebolag eller sådana handels-&lt;br&gt;bolag som avses i 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. handelsbolag som ingår i en&lt;br&gt;koncern där moderbolaget är ett&lt;br&gt;aktiebolag eller ett sådant han-&lt;br&gt;delsbolag som avses i 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. handelsbolag som tidigare&lt;br&gt;har omfattats av 2-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 skall med aktie-&lt;br&gt;bolag jämställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utländska företag som avses i&lt;br&gt;avsnitt 1 i bilaga 1, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utländska företag som inte&lt;br&gt;lyder under lagstiftningen i någon&lt;br&gt;stat inom Europeiska ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestäm-&lt;br&gt;melser om upprättande och offen-&lt;br&gt;liggörande av årsredovisning,&lt;br&gt;koncernredovisning och delårs-&lt;br&gt;rapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är, om inte annat före-&lt;br&gt;skrivs i 2 §, tillämplig på sådana&lt;br&gt;företag som avses i 6 kap. 1 §&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet men som har en&lt;br&gt;rättslig form som är jämförbar&lt;br&gt;med aktiebolaget eller med de&lt;br&gt;företag som avses i avsnitt 1 i&lt;br&gt;bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första&lt;br&gt;stycket 3-5 skall med sådana&lt;br&gt;handelsbolag som avses i första&lt;br&gt;stycket 2 jämställas utländska&lt;br&gt;företag som avses i avsnitt 2 i&lt;br&gt;bilaga 1 under förutsättning att&lt;br&gt;samtliga obegränsat ansvariga&lt;br&gt;delägare är aktiebolag eller&lt;br&gt;sådana utländska företag som&lt;br&gt;avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är inte tillämplig på bolag&lt;br&gt;som avses i 1 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag eller 1 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket lagen (1995:1560)&lt;br&gt;om årsredovisning i försäkrings-&lt;br&gt;företag, om inte annat är särskilt&lt;br&gt;föreskrivet i dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolag som enligt 1 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket lagen om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag eller 1 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket lagen om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag är skyldiga att&lt;br&gt;upprätta koncernredovisning enligt&lt;br&gt;de lagarna är inte skyldiga att&lt;br&gt;upprätta koncernredovisning enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är inte tillämplig på&lt;br&gt;företag som avses i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket lagen (1995:1559)&lt;br&gt;om årsredovisning i kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag eller 1 kap.&lt;br&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag, om inte annat&lt;br&gt;är särskilt föreskrivet i dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som enligt 1 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket lagen om års-&lt;br&gt;redovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag eller 1 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket lagen om årsredo-&lt;br&gt;visning i försäkringsföretag är&lt;br&gt;skyldiga att upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning enligt de lagarna är&lt;br&gt;inte skyldiga att upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bolag avses aktiebolag och Med företag avses i denna lag&lt;br&gt;handelsbolag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fysiska eller juridiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som direkt eller indirekt omfattas&lt;br&gt;av en årsredovisning, en kon-&lt;br&gt;cernredovisning eller en delårs-&lt;br&gt;rapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag är moderbolag och en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett företag är moderföretag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan juridisk person är dotter- en juridisk person är dotterföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag, om bolaget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den&lt;br&gt;juridiska personen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med&lt;br&gt;andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för&lt;br&gt;samtliga andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller&lt;br&gt;avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande&lt;br&gt;ledningsorgan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva&lt;br&gt;ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den&lt;br&gt;juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning,&lt;br&gt;bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är en juridisk person&lt;br&gt;dotterföretag till moderbolaget,&lt;br&gt;om ett annat dotterföretag till&lt;br&gt;moderbolaget eller moderbolaget&lt;br&gt;tillsammans med ett eller flera&lt;br&gt;andra dotterföretag eller flera&lt;br&gt;andra dotterföretag tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den&lt;br&gt;juridiska personen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med&lt;br&gt;andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för&lt;br&gt;samtliga andelar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller&lt;br&gt;avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande&lt;br&gt;ledningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretag äger&lt;br&gt;andelar i en juridisk person och på&lt;br&gt;grund av avtal med den juridiska&lt;br&gt;personen eller på grund av&lt;br&gt;föreskrift i dess bolagsordning,&lt;br&gt;bolagsavtal eller därmed jämför-&lt;br&gt;bara stadgar har rätt att ensamt&lt;br&gt;utöva ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över den juridiska personen, är&lt;br&gt;även denna dotterföretag till&lt;br&gt;moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolag och dotterföretag&lt;br&gt;utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är en juridisk person&lt;br&gt;dotterföretag till moderföretaget,&lt;br&gt;om ett annat dotterföretag till&lt;br&gt;moderföretaget eller moderföre-&lt;br&gt;taget tillsammans med ett eller&lt;br&gt;flera andra dotterföretag eller flera&lt;br&gt;andra dotterföretag tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretag äger&lt;br&gt;andelar i en juridisk person och på&lt;br&gt;grund av avtal med den juridiska&lt;br&gt;personen eller på grund av&lt;br&gt;föreskrift i dess bolagsordning,&lt;br&gt;bolagsavtal eller därmed jämför-&lt;br&gt;bara stadgar har rätt att ensamt&lt;br&gt;utöva ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över den juridiska personen, är&lt;br&gt;även denna dotterföretag till&lt;br&gt;moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretag och dotterföretag&lt;br&gt;utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en&lt;br&gt;är&lt;br&gt;ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bolag äger andelar i&lt;br&gt;juridisk person som inte&lt;br&gt;dotterföretag och utövar&lt;br&gt;betydande inflytande över den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juridiska personens driftsmässiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag äger andelar i&lt;br&gt;juridisk person som inte&lt;br&gt;dotterföretag och utövar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydande inflytande över den&lt;br&gt;juridiska personens driftsmässiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en&lt;br&gt;är&lt;br&gt;ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och finansiella styrning samt&lt;br&gt;ägandet utgör ett led i en varaktig&lt;br&gt;förbindelse mellan bolaget och&lt;br&gt;den juridiska personen, är den&lt;br&gt;juridiska personen intresseföretag&lt;br&gt;till bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehar ett bolag minst tjugo&lt;br&gt;procent av rösterna för samtliga&lt;br&gt;andelar i en annan juridisk person,&lt;br&gt;skall det anses ha sådant&lt;br&gt;inflytande över och sådan för-&lt;br&gt;bindelse med denna som avses i&lt;br&gt;första stycket, om inte annat&lt;br&gt;framgår av omständigheterna.&lt;br&gt;Detsamma gäller om bolagets&lt;br&gt;dotterföretag eller bolaget till-&lt;br&gt;sammans med ett eller flera&lt;br&gt;dotterföretag eller flera dotter-&lt;br&gt;företag tillsammans innehar minst&lt;br&gt;tjugo procent av rösterna för&lt;br&gt;samtliga andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och finansiella styrning samt Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;ägandet utgör ett led i en varaktig&lt;br&gt;förbindelse mellan företaget och&lt;br&gt;den juridiska personen, är den&lt;br&gt;juridiska personen intresseföretag&lt;br&gt;till företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehar ett företag minst tjugo&lt;br&gt;procent av rösterna för samtliga&lt;br&gt;andelar i en juridisk person, skall&lt;br&gt;det anses ha sådant inflytande över&lt;br&gt;och sådan förbindelse med denna&lt;br&gt;som avses i första stycket, om inte&lt;br&gt;annat framgår av omständig-&lt;br&gt;heterna. Detsamma gäller om före-&lt;br&gt;tagets dotterföretag eller företaget&lt;br&gt;tillsammans med ett eller flera&lt;br&gt;dotterföretag eller flera dotter-&lt;br&gt;företag tillsammans innehar minst&lt;br&gt;tjugo procent av rösterna för&lt;br&gt;samtliga andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 och andra stycket samt 5 §&lt;br&gt;skall sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn&lt;br&gt;men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av antalet&lt;br&gt;röster i ett dotterföretag eller&lt;br&gt;intresseföretag beaktas inte de&lt;br&gt;andelar i dotterföretaget eller&lt;br&gt;intresseföretaget som innehas av&lt;br&gt;företaget självt eller av dess&lt;br&gt;dotterföretag. Detsamma gäller&lt;br&gt;andelar som innehas av den som&lt;br&gt;handlar i eget namn men för&lt;br&gt;dotterföretagets eller intresse-&lt;br&gt;företagets eller dess dotterföretags&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av antalet&lt;br&gt;röster i ett dotterföretag eller&lt;br&gt;intresseföretag beaktas inte de&lt;br&gt;andelar i dotterföretaget eller&lt;br&gt;intresseföretaget som innehas av&lt;br&gt;det företaget självt eller av dess&lt;br&gt;dotterföretag. Detsamma gäller&lt;br&gt;andelar som innehas av den som&lt;br&gt;handlar i eget namn men för&lt;br&gt;dotterföretagets eller intresse-&lt;br&gt;företagets eller dess dotterföretags&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag har blivit&lt;br&gt;moderföretag, skall ledningen för&lt;br&gt;företaget meddela detta till&lt;br&gt;dotterföretagets ledning. Dotter-&lt;br&gt;företagets ledning skall lämna&lt;br&gt;ledningen för moderföretaget de&lt;br&gt;upplysningar som behövs för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en koncernredovisning skall kunna Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver årsbokslut enligt 11 §&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) skall&lt;br&gt;bolag för varje räkenskapsår&lt;br&gt;upprätta årsredovisning enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. balansräkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. resultaträkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. noter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget är ett sådant bolag&lt;br&gt;som avses i 10 kap. 12 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975: &amp;nbsp;1385)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 4 kap. 3 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning&lt;br&gt;m.m. i vissa företag, skall det i&lt;br&gt;årsredovisningen även ingå en&lt;br&gt;finansieringsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen, resultaträk-&lt;br&gt;ningen och noterna skall upprättas&lt;br&gt;som en helhet och ge en&lt;br&gt;rättvisande bild av bolagets&lt;br&gt;ställning och resultat. Om det&lt;br&gt;behövs för att en rättvisande bild&lt;br&gt;skall ges, skall det lämnas&lt;br&gt;tilläggsupplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årsredovisning skall bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en balansräkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en resultaträkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. noter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande fall skall det i&lt;br&gt;årsredovisningen även ingå en&lt;br&gt;finansieringsanalys:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget bedriver närings-&lt;br&gt;verksamhet och nettovärdet av&lt;br&gt;tillgångarna i företaget enligt&lt;br&gt;balansräkningarna för de två&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren överstiger&lt;br&gt;ett gränsbelopp som motsvarar&lt;br&gt;1 000 gånger det prisbasbelopp&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring som gällde under den&lt;br&gt;sista månaden av respektive&lt;br&gt;räkenskapsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet anställda hos före-&lt;br&gt;taget har under de två senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren i medeltal över-&lt;br&gt;stigit 200, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företagets aktier eller skulde-&lt;br&gt;brev är noterade vid en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen, resultaträk-&lt;br&gt;ningen och noterna skall upprättas&lt;br&gt;som en helhet och ge en&lt;br&gt;rättvisande bild av företagets&lt;br&gt;ställning och resultat. Om det&lt;br&gt;behövs för att en rättvisande bild&lt;br&gt;skall ges, skall det lämnas&lt;br&gt;tilläggsupplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:761.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;rekommendationer från normgivande organ, skall upplysning om detta&lt;br&gt;och om skälen för avvikelsen lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och noterna&lt;br&gt;skall följande iakttas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bolaget skall förutsättas 1. Företaget skall förutsättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsätta sin verksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fortsätta sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de&lt;br&gt;olika posterna och, i förekommande fall, delposterna skall konsekvent&lt;br&gt;tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, delpos-&lt;br&gt;terna skall göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär&lt;br&gt;särskilt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter far tas med i&lt;br&gt;resultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) hänsyn skall tas till alla förutsebara och möjliga förluster och&lt;br&gt;ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller&lt;br&gt;tidigare räkenskapsår, även om dessa förluster eller förpliktelser blir&lt;br&gt;kända först efter räkenskapsårets utgång men före upprättandet av&lt;br&gt;årsredovisningen, och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) hänsyn skall tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för räken-&lt;br&gt;skapsåret är en vinst eller en förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall tas&lt;br&gt;med oavsett tidpunkten för betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i förekom-&lt;br&gt;mande fall, delposter består av skall värderas var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot var-&lt;br&gt;andra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma överens&lt;br&gt;med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och&lt;br&gt;det är förenligt med 2 och 3 §§, får&lt;br&gt;avvikelse göras från vad som&lt;br&gt;föreskrivs i första stycket. I så fall&lt;br&gt;skall upplysning om skälen för&lt;br&gt;avvikelsen och en bedömning av&lt;br&gt;dess effekt på bolagets ställning&lt;br&gt;och resultat lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolag skall årsredovis-&lt;br&gt;ningen skrivas under av samtliga&lt;br&gt;styrelseledamöter och av verk-&lt;br&gt;ställande direktören. Har en&lt;br&gt;avvikande mening om årsredo-&lt;br&gt;visningen antecknats till styrelsens&lt;br&gt;protokoll, skall yttrandet fogas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och&lt;br&gt;det är förenligt med 2 och 3 §§, får&lt;br&gt;avvikelse göras från vad som&lt;br&gt;föreskrivs i första stycket. I så fall&lt;br&gt;skall upplysning om skälen för&lt;br&gt;avvikelsen och en bedömning av&lt;br&gt;dess effekt på företagets ställning&lt;br&gt;och resultat lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolag, ekonomiska&lt;br&gt;föreningar och andra foretag, som&lt;br&gt;företräds av en styrelse, skall&lt;br&gt;årsredovisningen skrivas under av&lt;br&gt;samtliga styrelseledamöter. Om en&lt;br&gt;verkställande direktör är utsedd,&lt;br&gt;skall även denne skriva under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsbolag skall årsredo-&lt;br&gt;visningen skrivas under av samt-&lt;br&gt;liga obegränsat ansvariga delägare.&lt;br&gt;Har en sådan delägare anmält av-&lt;br&gt;vikande mening om årsredo-&lt;br&gt;visningen, skall yttrandet fogas till&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall innehålla&lt;br&gt;tecknades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsbolag skall årsredo-&lt;br&gt;visningen skrivas under av samt-&lt;br&gt;liga obegränsat ansvariga delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stiftelser med anknuten för-&lt;br&gt;valtning skall årsredovisningen&lt;br&gt;skrivas under av förvaltaren eller,&lt;br&gt;om ett handelsbolag är stiftelsens&lt;br&gt;förvaltare, av samtliga bolagsmän&lt;br&gt;som företräder bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga företag skall årsredo-&lt;br&gt;visningen skrivas under av den&lt;br&gt;redovisningsskyldige eller dennes&lt;br&gt;ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon av dem som&lt;br&gt;undertecknar årsredovisningen&lt;br&gt;har anmält en avvikande mening,&lt;br&gt;skall yttrandet fogas till redo-&lt;br&gt;visningen. I fall som avses i första&lt;br&gt;stycket gäller detta dock endast om&lt;br&gt;den avvikande meningen har&lt;br&gt;antecknats till styrelsens protokoll.&lt;br&gt;uppgift om den dag då den under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Balansräkning och resultaträkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Balansräkningen skall i sammandrag redovisa företagets samtliga&lt;br&gt;tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen.&lt;br&gt;Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa företagets samtliga&lt;br&gt;intäkter och kostnader under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppställningsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Balansräkningen skall upprättas enligt den uppställningsform som&lt;br&gt;anges i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen skall upprättas enligt&lt;br&gt;någon av de uppställningsformer som anges i bilagorna 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byte av uppställningsform för resultaträkningen far ske endast om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Vid sådant&lt;br&gt;byte skall upplysning om skälen för bytet lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Posterna i balansräkningen och resultaträkningen skall tas upp var för&lt;br&gt;sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om poster som föregås av arabiska siffror skall de avvikelser&lt;br&gt;göras som är betingade av verksamhetens särskilda inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna far tas&lt;br&gt;upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas&lt;br&gt;poster. Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har&lt;br&gt;tillkommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av&lt;br&gt;betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de&lt;br&gt;redovisas särskilt, skall de tas upp i delposter. Kompletterande poster&lt;br&gt;skall ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poster som föregås av arabiska siffror far slås samman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på&lt;br&gt;rättvisande bild, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i&lt;br&gt;förekommande fall, delposterna anges i not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelsetal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För varje post eller delpost i balansräkningen, resultaträkningen och&lt;br&gt;sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2 skall beloppet av&lt;br&gt;motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har ändrat principerna för värdering, klassificering eller&lt;br&gt;indelning i poster eller delposter, skall posterna för det närmast&lt;br&gt;föregående räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt som behövs&lt;br&gt;för att de skall kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett&lt;br&gt;meningsfullt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§,&lt;br&gt;får avvikelse från vad som föreskrivs i andra stycket göras. I så fall skall&lt;br&gt;upplysning om skälen för avvikelsen anges i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda poster i en ekonomisk förenings balansräkning och&lt;br&gt;resultaträkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Fordran på insats i en ekonomisk förening får inte tas upp som&lt;br&gt;tillgång. Redovisningen av fullgjorda insatser får göras så att i&lt;br&gt;balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur mycket därav som&lt;br&gt;inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de betalda insatserna - utförs&lt;br&gt;som en särskild post under eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även vid redovisningen av fullgjorda upp-&lt;br&gt;låtelseavgifter i en bostadsrättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I resultaträkningen för en ekonomisk förening skall sådan över-&lt;br&gt;skottsutdelning som avses i 10 kap. 1 § andra stycket 1 lagen (1987:667)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar tas upp som en särskild kostnadspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större periodiseringsposter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Större belopp som ingår i posterna Förutbetalda kostnader och upp-&lt;br&gt;lupna intäkter och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter skall&lt;br&gt;specificeras i balansräkningen eller i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i fråga om företag, i vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antalet anställda under de senaste två räkenskapsåren i medeltal&lt;br&gt;uppgått till högst tio, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillgångarnas nettovärde enligt fastställd balansräkning för det&lt;br&gt;senaste räkenskapsåret uppgår till högst 24 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Som avsättningar skall sådana förpliktelser redovisas som är&lt;br&gt;hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på&lt;br&gt;balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till&lt;br&gt;belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar och nedskrivningar får inte redovisas som avsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Större avsättningar som i balansräkningen har tagits upp under&lt;br&gt;posten Övriga avsättningar skall specificeras i balansräkningen eller i en&lt;br&gt;not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte företag som avses i 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkning i förkortad form&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om det är motiverat av konkurrensskäl, får posterna 1-6 i bilaga 2&lt;br&gt;respektive posterna 1-3 och 6 i bilaga 3 slås samman till en post&lt;br&gt;benämnd bruttovinst eller bruttoförlust. Detta gäller dock inte om&lt;br&gt;företaget är ett sådant företag som avses i 2 kap. 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som slår samman poster enligt första stycket skall i&lt;br&gt;resultaträkningen, i anslutning till posten bruttovinst eller bruttoförlust,&lt;br&gt;lämna uppgift om nettoomsättningen. Företaget skall i en not upplysa om&lt;br&gt;skälen för sammanslagningen. Uppgift om nettoomsättningen får dock&lt;br&gt;utelämnas om det är motiverat och Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoomsä ttn ingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Nettoomsättningen skall omfatta intäkter från försålda varor och&lt;br&gt;utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet. Avdrag skall&lt;br&gt;göras för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt&lt;br&gt;knuten till omsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära intäkter och kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Intäkter och kostnader i annan verksamhet än företagets normala&lt;br&gt;verksamhet skall redovisas som extraordinära intäkter och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till storlek och&lt;br&gt;art i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller inte företag som avses i 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anläggningstillgång förstås&lt;br&gt;tillgång som är avsedd att stadig-&lt;br&gt;varande brukas eller innehas i&lt;br&gt;rörelsen. Med omsättningstillgång&lt;br&gt;förstås annan tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anläggningstillgång förstås&lt;br&gt;tillgång som är avsedd att stadig-&lt;br&gt;varande brukas eller innehas i&lt;br&gt;verksamheten. Med omsättnings-&lt;br&gt;tillgång förstås annan tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget drivs av en fysisk&lt;br&gt;person eller ett dödsbo, får djur i&lt;br&gt;jordbruk eller renskötsel anses&lt;br&gt;som omsättningstillgång oavsett&lt;br&gt;avsikten med innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten&lt;br&gt;som är av väsentligt värde för rörelsen under kommande år far tas upp&lt;br&gt;som immateriell anläggningstillgång. Detsamma gäller utgifter för&lt;br&gt;koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande&lt;br&gt;rättigheter och tillgångar samt ersättning som vid förvärv av rörelse&lt;br&gt;överstiger det behållna värdet av de tillgångar som förvärvats och de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulder som övertagits (goodwill).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för bolagsbildning,&lt;br&gt;ökning av aktiekapitalet eller bola-&lt;br&gt;gets förvaltning får inte tas upp&lt;br&gt;som tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolags materiella eller&lt;br&gt;finansiella anläggningstillgångar&lt;br&gt;som har ett tillförlitligt och&lt;br&gt;bestående värde som väsentligt&lt;br&gt;överstiger bokfört värde enligt 3 §,&lt;br&gt;4 § första stycket, 5 § första-tredje&lt;br&gt;styckena och 12 § får skrivas upp&lt;br&gt;till högst detta värde, om uppskriv-&lt;br&gt;ningsbeloppet används för ökning&lt;br&gt;av aktiekapitalet genom fond-&lt;br&gt;emission eller nyemission eller för&lt;br&gt;avsättning till en uppskrivnings-&lt;br&gt;fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för företagsbildning,&lt;br&gt;ökning av aktiekapitalet eller mot-&lt;br&gt;svarande eller för företagets för-&lt;br&gt;valtning får inte tas upp som&lt;br&gt;tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolags eller en ekono-&lt;br&gt;misk förenings materiella eller&lt;br&gt;finansiella anläggningstillgångar&lt;br&gt;som har ett tillförlitligt och be-&lt;br&gt;stående värde som väsentligt över-&lt;br&gt;stiger bokfört värde enligt 3 §, 4 §&lt;br&gt;första stycket, 5 § första-tredje&lt;br&gt;styckena och 12 § far skrivas upp&lt;br&gt;till högst detta värde. Upp-&lt;br&gt;skrivning får dock ske endast om&lt;br&gt;uppskrivningsbeloppet används för&lt;br&gt;avsättning till en upp skrivnings-&lt;br&gt;fond eller, i aktiebolag, för ökning&lt;br&gt;av aktiekapitalet genom fond-&lt;br&gt;emission eller nyemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med uppskrivningar skall det i en not lämnas upplysning om&lt;br&gt;hur uppskrivningsbeloppet har behandlats skattemässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har skrivits upp&lt;br&gt;skall efter uppskrivningen beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskrivningsfonden får tas i Ett aktiebolag får ta uppskriv-&lt;br&gt;anspråk för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningsfonden i anspråk för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när förlusten inte&lt;br&gt;kan täckas av fritt eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut att ta uppskrivningsfonden i anspråk för att täcka en förlust&lt;br&gt;enligt första stycket 2 får fattas endast efter revisorernas hörande. Innan&lt;br&gt;tre år har förflutit från beslutet far vinstutdelning beslutas endast om&lt;br&gt;rätten ger tillstånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar den förlust som har blivit täckt med upp-&lt;br&gt;skrivningsbelopp. I fråga om rättens tillstånd gäller 6 kap. 6 § tredje-&lt;br&gt;femte styckena aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar skall, om inte annat följer av 10 eller 12 §, tas&lt;br&gt;upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på&lt;br&gt;balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anskaffningsvärde förstås, om inte annat följer av 11 §, utgifterna&lt;br&gt;för tillgångens förvärv eller tillverkning. Vid bestämmandet av anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet tillämpas 3 § andra-fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det verkliga värdet avses försäljningsvärdet efter avdrag för&lt;br&gt;beräknad försäljningskostnad. Om det finns särskilda skäl, får det&lt;br&gt;verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet, i förekommande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall med avdrag för inkurans, eller&lt;br&gt;med 2 kap. 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med återanskaffningsvärde&lt;br&gt;avses det belopp som motsvarar&lt;br&gt;den utgift för anskaffandet som&lt;br&gt;bolaget skulle ha haft, om till-&lt;br&gt;gången anskaffats på balansdagen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;något annat värde som är förenligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med återanskaffningsvärde av-&lt;br&gt;ses det belopp som motsvarar den&lt;br&gt;utgift för anskaffandet som före-&lt;br&gt;taget skulle ha haft, om tillgången&lt;br&gt;anskaffats på balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget drivs av en fysisk&lt;br&gt;person eller ett dödsbo, får djur i&lt;br&gt;jordbruk eller renskötsel värderas&lt;br&gt;till det värde som fastställs av&lt;br&gt;Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar far beräknas&lt;br&gt;enligt först-in-forst-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller&lt;br&gt;enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det värde som framkommer vid en sådan beräkning väsentligt&lt;br&gt;avviker från varulagrets verkliga värde på balansdagen, skall skillnads-&lt;br&gt;beloppet anges i en not med fördelning på de i balansräkningen upptagna&lt;br&gt;posterna. Det verkliga värdet skall därvid beräknas enligt 9 § tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket&lt;br&gt;gäller inte bolag som avses i 3&lt;br&gt;kap. 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materiella anläggningstillgång-&lt;br&gt;ar, råvaror och förnödenheter som&lt;br&gt;omsätts och vilkas sammantagna&lt;br&gt;värde är av underordnad betydelse&lt;br&gt;för bolaget, får tas upp till en&lt;br&gt;bestämd mängd och ett fast värde,&lt;br&gt;om deras kvantitet, värde och&lt;br&gt;sammansättning inte varierar&lt;br&gt;väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket&lt;br&gt;gäller inte företag som avses i 3&lt;br&gt;kap. 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materiella anläggningstillgång-&lt;br&gt;ar, råvaror och förnödenheter som&lt;br&gt;omsätts och vilkas sammantagna&lt;br&gt;värde är av underordnad betydelse&lt;br&gt;för företaget, får tas upp till en&lt;br&gt;bestämd mängd och ett fast värde,&lt;br&gt;om deras kvantitet, värde och&lt;br&gt;sammansättning inte varierar&lt;br&gt;väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångsposten Egna aktier får inte tas upp till något värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av ett moder-&lt;br&gt;bolags andelar i ett dotterföretag&lt;br&gt;skall andelar som dotterföretaget&lt;br&gt;äger i moderbolaget inte anses ha&lt;br&gt;något värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av ett moder-&lt;br&gt;företags andelar i ett dotterföretag&lt;br&gt;skall andelar som dotterföretaget&lt;br&gt;äger i moderföretaget inte anses ha&lt;br&gt;något värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av övriga&lt;br&gt;bestämmelser i denna lag skall&lt;br&gt;årsredovisningen innehålla de&lt;br&gt;upplysningar som anges i 2-24 §§.&lt;br&gt;Upplysningarna skall lämnas i&lt;br&gt;noter. Om det inte står i strid med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av övriga&lt;br&gt;bestämmelser i denna lag skall&lt;br&gt;årsredovisningen innehålla de&lt;br&gt;upplysningar som anges i 2-26 §§.&lt;br&gt;Upplysningarna skall lämnas i&lt;br&gt;noter. Om det inte står i strid med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kravet på överskådlighet i 2 kap.&lt;br&gt;2 §, får upplysningarna i stället&lt;br&gt;lämnas i balansräkningen eller&lt;br&gt;resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de poster i&lt;br&gt;balansräkningen eller resultaträkningen till vilka de hänför sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolagets rörelsegrenar eller&lt;br&gt;geografiska marknader avviker&lt;br&gt;betydligt från varandra, skall&lt;br&gt;uppgift lämnas om netto-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kravet på överskådlighet i 2 kap.&lt;br&gt;2 §, får upplysningarna i stället&lt;br&gt;lämnas i balansräkningen eller&lt;br&gt;resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företagets verksamhets-&lt;br&gt;grenar eller geografiska mark-&lt;br&gt;nader avviker betydligt från&lt;br&gt;varandra, skall uppgift lämnas om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omsättningens fördelning på&lt;br&gt;rörelsegrenarna och marknaderna.&lt;br&gt;Bedömningen av om bolagets&lt;br&gt;rörelsegrenar och marknader&lt;br&gt;avviker betydligt från varandra&lt;br&gt;skall göras med hänsyn till hur&lt;br&gt;bolaget normalt organiserar för-&lt;br&gt;säljningen av varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte bolag&lt;br&gt;som tillämpar 3 kap. 7 §. Bestäm-&lt;br&gt;melsen om nettoomsättningens&lt;br&gt;fördelning på geografiska mark-&lt;br&gt;nader gäller inte heller bolag som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolag och dotterföretag&lt;br&gt;skall ange hur stor del av&lt;br&gt;räkenskapsårets inköp och försälj-&lt;br&gt;ningar som avser andra koncern-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dotterföretag och&lt;br&gt;intresseföretag, i vilket bolaget&lt;br&gt;självt äger eller i fall som anges i&lt;br&gt;1 kap. 6 § innehar andelar, skall&lt;br&gt;det lämnas uppgift om;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn, organisationsnummer,&lt;br&gt;säte och eget kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. resultatet för det senaste&lt;br&gt;räkenskapsår för vilket årsbokslut&lt;br&gt;har upprättats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets kapitalandel i före-&lt;br&gt;taget, beräknad med tillämpning&lt;br&gt;av 1 kap. 6 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antalet andelar och dessas&lt;br&gt;värde enligt balansräkningen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nettoomsättningens fördelning på&lt;br&gt;verksamhetsgrenarna och mark-&lt;br&gt;naderna. Bedömningen av om&lt;br&gt;företagets verksamhetsgrenar och&lt;br&gt;marknader avviker betydligt från&lt;br&gt;varandra skall göras med hänsyn&lt;br&gt;till hur företaget normalt orga-&lt;br&gt;niserar försäljningen av varor och&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte företag&lt;br&gt;som tillämpar 3 kap. 11 §.&lt;br&gt;Bestämmelsen om nettoomsätt-&lt;br&gt;ningens fördelning på geografiska&lt;br&gt;marknader gäller inte heller före-&lt;br&gt;tag som avses i 3 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretag och dotterföretag&lt;br&gt;skall ange hur stor del av räken-&lt;br&gt;skapsårets inköp och försäljningar&lt;br&gt;som avser andra koncernföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretag som med stöd av&lt;br&gt;bestämmelserna i 7 kap. 3 § inte&lt;br&gt;upprättar någon koncernredovis-&lt;br&gt;ning, skall lämna upplysningar om&lt;br&gt;internvinster på transaktioner&lt;br&gt;inom koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget äger eller i fall&lt;br&gt;som anges i 1 kap. 6 § innehar&lt;br&gt;andelar i ett dotterföretag eller ett&lt;br&gt;intresseföretag, skall det lämna&lt;br&gt;uppgift om;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det andra företagets namn,&lt;br&gt;organisationsnummer, säte och&lt;br&gt;eget kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det andra företagets resultat&lt;br&gt;för det senaste räkenskapsår för&lt;br&gt;vilket årsredovisning eller årsbok-&lt;br&gt;slut har upprättats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företagets kapitalandel i det&lt;br&gt;andra företaget, beräknad med&lt;br&gt;tillämpning av 1 kap. 6 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antalet andelar som företaget&lt;br&gt;äger och dessas värde enligt före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1554.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också i&lt;br&gt;fråga om andra företag vari&lt;br&gt;bolaget självt eller på det sätt som&lt;br&gt;anges i 1 kap. 6 § innehar en&lt;br&gt;kapitalandel på minst 20 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag som är obegränsat&lt;br&gt;ansvarig delägare i ett annat&lt;br&gt;foretag skall ange detta företags&lt;br&gt;namn, organisationsnummer, säte&lt;br&gt;och rättsliga form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolagets rösträttsandel i&lt;br&gt;sådana företag som avses i första&lt;br&gt;och andra styckena avviker från&lt;br&gt;kapitalandelen, skall även röst-&lt;br&gt;rättsandelen anges.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagets balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också om&lt;br&gt;företaget äger eller i fall som&lt;br&gt;anges i 1 kap. 6 § innehar en&lt;br&gt;kapitalandel på minst tjugo&lt;br&gt;procent i ett annat företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som är obegränsat&lt;br&gt;ansvarig delägare i ett annat&lt;br&gt;företag skall ange detta företags&lt;br&gt;namn, organisationsnummer, säte&lt;br&gt;och rättsliga form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det redovisningsskyldiga&lt;br&gt;företagets rösträttsandel i sådana&lt;br&gt;företag som avses i första och&lt;br&gt;andra styckena avviker från&lt;br&gt;kapitalandelen, skall även röst-&lt;br&gt;rättsandelen anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift enligt 8 § får utelämnas, om den är av ringa betydelse med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsyn till kravet på rättvisande bild i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att tillstånd&lt;br&gt;ges av regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer,&lt;br&gt;far uppgift enligt 8 § också&lt;br&gt;utelämnas, om den har sådan&lt;br&gt;karaktär att den kan vålla allvarlig&lt;br&gt;skada för något av de i 8 § angivna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att tillstånd&lt;br&gt;ges av Patent- och registrerings-&lt;br&gt;verket, får uppgift enligt 8 § också&lt;br&gt;utelämnas, om den har sådan&lt;br&gt;karaktär att den kan vålla allvarlig&lt;br&gt;skada för något av de i 8 § angivna&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket, skall&lt;br&gt;upplysning lämnas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om eget kapital och resultat får också utelämnas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolaget äger andelar som 1. företaget äger andelar som&lt;br&gt;motsvarar mindre än hälften av det motsvarar mindre än hälften av det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra företagets eget kapital och&lt;br&gt;detta företag inte offentliggör sin&lt;br&gt;balansräkning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dotterföretaget eller intresse-&lt;br&gt;företaget omfattas av en av bolaget&lt;br&gt;upprättad koncernredovisning eller&lt;br&gt;av en sådan koncernredovisning&lt;br&gt;som avses i 7 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra företagets eget kapital och&lt;br&gt;det företaget inte offentliggör sin&lt;br&gt;balansräkning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dotterföretaget eller intresse-&lt;br&gt;företaget omfattas av en av&lt;br&gt;företaget upprättad koncernredo-&lt;br&gt;visning eller av en sådan koncern-&lt;br&gt;redovisning som avses i 7 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1548.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i&lt;br&gt;3 kap. 4 § fjärde stycket 2 skall, om säkerhet har ställts, omfattningen av&lt;br&gt;säkerheterna anges med uppgift om deras art och form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget har ställt säkerhet&lt;br&gt;eller ingått ansvarsförbindelse till&lt;br&gt;förmån för koncernföretag, skall&lt;br&gt;särskild upplysning lämnas om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bolag har lämnat lån till&lt;br&gt;en styrelseledamot, verkställande&lt;br&gt;direktör eller en motsvarande&lt;br&gt;befattningshavare i bolaget eller i&lt;br&gt;ett annat koncernföretag, skall&lt;br&gt;upplysning lämnas om detta.&lt;br&gt;Detsamma gäller om bolaget har&lt;br&gt;ställt pant eller annan säkerhet&lt;br&gt;eller har ingått ansvarsförbindelse&lt;br&gt;till förmån för en sådan befatt-&lt;br&gt;ningshavare. Med styrelse-&lt;br&gt;ledamöter jämställs suppleanter&lt;br&gt;för dessa och med verkställande&lt;br&gt;direktör jämställs vice verk-&lt;br&gt;ställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om stor-&lt;br&gt;leken av lämnade lån, huvud-&lt;br&gt;sakliga lånevillkor, räntesatser,&lt;br&gt;under räkenskapsåret återbetalda&lt;br&gt;belopp, arten av ställda säkerheter&lt;br&gt;och ingångna ansvarsförbindelser&lt;br&gt;samt beloppet av de lån för vilka&lt;br&gt;säkerhet ställts. Uppgift skall även&lt;br&gt;lämnas om vilken anknytning till&lt;br&gt;bolaget den har som bolaget har&lt;br&gt;lämnat lån till, ställt säkerhet för&lt;br&gt;eller ingått ansvarsförbindelse till&lt;br&gt;förmån för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tillämpas också,&lt;br&gt;om bolaget har lämnat lån till eller&lt;br&gt;ställt säkerhet till förmån för&lt;br&gt;någon annan med stöd av tillstånd&lt;br&gt;enligt 12 kap. 8 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget har utelöpande lån&lt;br&gt;som är konvertibla eller förenade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har ställt säkerhet&lt;br&gt;eller ingått ansvarsförbindelse till&lt;br&gt;förmån för koncernföretag, skall&lt;br&gt;särskild upplysning lämnas om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag har lämnat lån&lt;br&gt;till en styrelseledamot, en verk-&lt;br&gt;ställande direktör eller en mot-&lt;br&gt;svarande befattningshavare i&lt;br&gt;företaget eller i ett annat koncern-&lt;br&gt;företag, skall upplysning lämnas&lt;br&gt;om detta. Detsamma gäller om&lt;br&gt;företaget har ställt pant eller annan&lt;br&gt;säkerhet eller har ingått ansvars-&lt;br&gt;förbindelse till förmån för en&lt;br&gt;sådan befattningshavare. Med&lt;br&gt;styrelseledamöter jämställs supple-&lt;br&gt;anter för dessa och med verk-&lt;br&gt;ställande direktör jämställs vice&lt;br&gt;verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om stor-&lt;br&gt;leken av lämnade lån, huvud-&lt;br&gt;sakliga lånevillkor, räntesatser,&lt;br&gt;under räkenskapsåret återbetalda&lt;br&gt;belopp, arten av ställda säkerheter&lt;br&gt;och ingångna ansvarsförbindelser&lt;br&gt;samt beloppet av de lån för vilka&lt;br&gt;säkerhet ställts. Uppgift skall även&lt;br&gt;lämnas om vilken anknytning till&lt;br&gt;företaget den har som företaget&lt;br&gt;har lämnat lån till, ställt säkerhet&lt;br&gt;för eller ingått ansvarsförbindelse&lt;br&gt;till förmån för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tillämpas också,&lt;br&gt;om ett aktiebolag har lämnat lån&lt;br&gt;till eller ställt säkerhet till förmån&lt;br&gt;för någon annan med stöd av&lt;br&gt;tillstånd enligt 12 kap. 8 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har utelöpande lån&lt;br&gt;som är konvertibla eller förenade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med optionsrätt till nyteckning,&lt;br&gt;skall för vaije lån eller liknande&lt;br&gt;rättighet anges utestående låne-&lt;br&gt;belopp samt tid och villkor för&lt;br&gt;utbyte eller för nyteckning. För&lt;br&gt;vaije lån mot vinstandelsbevis&lt;br&gt;skall utestående lånebelopp och&lt;br&gt;räntebestämmelserna anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med optionsrätt till nyteckning, Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;skall för vaije lån eller liknande&lt;br&gt;rättighet anges utestående låne-&lt;br&gt;belopp samt tid och villkor för&lt;br&gt;utbyte eller för nyteckning. För&lt;br&gt;vaije lån mot vinstandelsbevis&lt;br&gt;skall utestående lånebelopp och&lt;br&gt;räntebestämmelserna anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk förenings eget&lt;br&gt;kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förenings eget&lt;br&gt;kapital skall delas upp i bundet&lt;br&gt;eget kapital och fritt eget kapital&lt;br&gt;eller ansamlad förlust. Under&lt;br&gt;bundet eget kapital skall tas upp&lt;br&gt;inbetalda eller genom insats-&lt;br&gt;emission tillgodoförda insatser,&lt;br&gt;uppskrivningsfond och reservfond.&lt;br&gt;Medlemsinsatser och förlags-&lt;br&gt;insatser skall redovisas var för&lt;br&gt;sig. Under fritt eget kapital eller&lt;br&gt;ansamlad förlust skall tas upp fria&lt;br&gt;fonder, var för sig, balanserad&lt;br&gt;vinst eller förlust samt nettovinst&lt;br&gt;eller förlust för räkenskapsåret.&lt;br&gt;Balanserad förlust och förlust för&lt;br&gt;räkenskapsåret tas därvid upp som&lt;br&gt;avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i eget kapital&lt;br&gt;jämfört med föregående års&lt;br&gt;balansräkning skall specificeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket om&lt;br&gt;insats gäller också upplåtelse-&lt;br&gt;avgift i en bostadsrättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om skillnaden mellan å ena sidan den inkomst-&lt;br&gt;skatt som har redovisats i resultaträkningen under räkenskapsåret och&lt;br&gt;tidigare räkenskapsår samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper&lt;br&gt;sig på verksamheten för dessa år. Uppgift behöver dock inte lämnas om&lt;br&gt;skillnaden är obetydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte bolag Första stycket gäller inte företag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 6 § andra som avses i 3 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M$ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om hur den för räkenskapsåret redovisade&lt;br&gt;inkomstskatten fördelar sig på ordinärt och extraordinärt resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte bolag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om medel-&lt;br&gt;antalet under räkenskapsåret an-&lt;br&gt;ställda personer med uppgift om&lt;br&gt;fördelningen mellan kvinnor och&lt;br&gt;män. Om bolaget har anställda i&lt;br&gt;flera länder, skall medelantalet an-&lt;br&gt;ställda och fördelningen mellan&lt;br&gt;kvinnor och män i vaije land&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte företag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om medel-&lt;br&gt;antalet under räkenskapsåret an-&lt;br&gt;ställda personer med uppgift om&lt;br&gt;fördelningen mellan kvinnor och&lt;br&gt;män. Om företaget har anställda i&lt;br&gt;flera länder, skall medelantalet&lt;br&gt;anställda och fördelningen mellan&lt;br&gt;kvinnor och män i varje land&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B&amp;gt;$ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersätt-&lt;br&gt;ningar skall anges för var och en av följande grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befatt-&lt;br&gt;ningshavare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anställda som inte omfattas av 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter,&lt;br&gt;verkställande direktören och motsvarande befattningshavare skall anges&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bolaget anställda i flera&lt;br&gt;länder, skall uppgifter som anges i&lt;br&gt;första och andra styckena lämnas&lt;br&gt;särskilt för vaije land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt 79 och 20 §§&lt;br&gt;gäller för styrelseledamöter och&lt;br&gt;verkställande direktören gäller&lt;br&gt;även tidigare styrelseledamöter&lt;br&gt;och tidigare verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 19-21 §§&lt;br&gt;jämställs med styrelseledamöter&lt;br&gt;suppleanter för dessa och med&lt;br&gt;verkställande direktören vice verk-&lt;br&gt;ställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har företaget anställda i flera&lt;br&gt;länder, skall uppgifter som anges i&lt;br&gt;första och andra styckena lämnas&lt;br&gt;särskilt för vaije land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt 20 och 22 §§&lt;br&gt;gäller för styrelseledamöter och&lt;br&gt;verkställande direktören gäller&lt;br&gt;även tidigare styrelseledamöter&lt;br&gt;och tidigare verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 20, 22 och&lt;br&gt;23 §§ jämställs med styrelse-&lt;br&gt;ledamöter suppleanter för dessa&lt;br&gt;och med verkställande direktören&lt;br&gt;vice verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget har träffat avtal om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har träffat avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgångsvederlag eller liknande&lt;br&gt;förmåner till styrelseledamöter,&lt;br&gt;verkställande direktören eller&lt;br&gt;andra personer i bolagets ledning,&lt;br&gt;skall uppgift lämnas om avtalen&lt;br&gt;och om de väsentligaste villkoren i&lt;br&gt;avtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag som är dotterbolag&lt;br&gt;skall lämna uppgift om namn,&lt;br&gt;organisationsnummer och säte för&lt;br&gt;de moderföretag som upprättar&lt;br&gt;koncernredovisning för den största&lt;br&gt;och minsta koncern som bolaget&lt;br&gt;ingår i som dotterbolag. Uppgift&lt;br&gt;skall också lämnas om var det går&lt;br&gt;att få tillgång till utländska moder-&lt;br&gt;företags koncernredovisningar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om avgångsvederlag eller liknande&lt;br&gt;förmåner till styrelseledamöter,&lt;br&gt;verkställande direktören eller&lt;br&gt;andra personer i företagets&lt;br&gt;ledning, skall uppgift lämnas om&lt;br&gt;avtalen och om de väsentligaste&lt;br&gt;villkoren i avtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som är dotterföretag&lt;br&gt;skall lämna uppgift om namn,&lt;br&gt;organisationsnummer eller, i före-&lt;br&gt;kommande fall, personnummer&lt;br&gt;samt säte för de moderföretag som&lt;br&gt;upprättar koncernredovisning för&lt;br&gt;den största och minsta koncern&lt;br&gt;som företaget ingår i som&lt;br&gt;dotterföretag. Uppgift skall också&lt;br&gt;lämnas om var det går att fa&lt;br&gt;tillgång till utländska moder-&lt;br&gt;företags koncernredovisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelsen skall&lt;br&gt;innehålla en rättvisande översikt&lt;br&gt;över utvecklingen av bolagets&lt;br&gt;verksamhet, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningar skall även lämnas&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana förhållanden som inte&lt;br&gt;skall redovisas i balansräkningen,&lt;br&gt;resultaträkningen eller noterna,&lt;br&gt;men som är viktiga för bedöm-&lt;br&gt;ningen av bolagets ställning och&lt;br&gt;resultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana händelser av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för bolaget som har&lt;br&gt;inträffat under räkenskapsåret eller&lt;br&gt;efter dess slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets förväntade framtida&lt;br&gt;utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagets verksamhet inom&lt;br&gt;forskning och utveckling, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bolagets filialer i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver sådan information om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelsen skall&lt;br&gt;innehålla en rättvisande översikt&lt;br&gt;över utvecklingen av företagets&lt;br&gt;verksamhet, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningar skall även lämnas&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana förhållanden som inte&lt;br&gt;skall redovisas i balansräkningen,&lt;br&gt;resultaträkningen eller noterna,&lt;br&gt;men som är viktiga för bedöm-&lt;br&gt;ningen av företagets ställning och&lt;br&gt;resultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana händelser av väsentlig&lt;br&gt;betydelse for företaget som har&lt;br&gt;inträffat under räkenskapsåret eller&lt;br&gt;efter dess slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företagets förväntade fram-&lt;br&gt;tida utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företagets verksamhet inom&lt;br&gt;forskning och utveckling, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. företagets filialer i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver sådan information om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:869.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetens miljöpåverkan som&lt;br&gt;skall lämnas enligt första och&lt;br&gt;andra styckena skall bolag som&lt;br&gt;bedriver verksamhet som är&lt;br&gt;tillstånds- eller anmälningspliktig&lt;br&gt;enligt 9 kap. 6 § miljöbalken&lt;br&gt;(1998:808) lämna upplysningar i&lt;br&gt;övrigt om verksamhetens påverkan&lt;br&gt;på den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 3 och 5 gäller inte&lt;br&gt;bolag som avses i 3 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolag skall i förvaltnings-&lt;br&gt;berättelsen lämnas förslag till&lt;br&gt;dispositioner beträffande bolagets&lt;br&gt;vinst eller förlust. I aktiebolag som&lt;br&gt;är moderbolag skall dessutom&lt;br&gt;uppgift lämnas om belopp som&lt;br&gt;enligt årsredovisningarna för&lt;br&gt;företag inom koncernen skall föras&lt;br&gt;över från fritt eget kapital i&lt;br&gt;koncernen till bundet eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetens miljöpåverkan som&lt;br&gt;skall lämnas enligt första och&lt;br&gt;andra styckena skall foretag som&lt;br&gt;bedriver verksamhet som är&lt;br&gt;tillstånds- eller anmälningspliktig&lt;br&gt;enligt 9 kap. 6 § miljöbalken&lt;br&gt;(1998:808) lämna upplysningar i&lt;br&gt;övrigt om verksamhetens påverkan&lt;br&gt;på den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 3 och 5 gäller inte&lt;br&gt;företag som avses i 3 kap. 8 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolag och ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall i förvaltnings-&lt;br&gt;berättelsen även lämnas förslag till&lt;br&gt;dispositioner beträffande bolagets&lt;br&gt;eller föreningens vinst eller&lt;br&gt;förlust. Om bolaget eller före-&lt;br&gt;ningen är moderföretag, skall det&lt;br&gt;dessutom lämnas uppgift om&lt;br&gt;belopp som enligt årsredovis-&lt;br&gt;ningarna för företag inom&lt;br&gt;koncernen skall föras över från&lt;br&gt;fritt eget kapital i koncernen till&lt;br&gt;bundet eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska föreningar skall i&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen även&lt;br&gt;lämna upplysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;väsentliga förändringar i&lt;br&gt;medlemsantalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. summorna av insatsbelopp&lt;br&gt;som skall återbetalas under nästa&lt;br&gt;räkenskapsår enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4 kap. 1 och 3 §§ lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den rätt till utdelning som&lt;br&gt;gjorda förlagsinsatser medför, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. summan av de förlagsinsatser&lt;br&gt;som har sagts upp och skall&lt;br&gt;inlösas under de nästföljande två&lt;br&gt;räkenskapsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 2&lt;br&gt;gäller också lösenbelopp för med-&lt;br&gt;lems andel i en sambruksförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansieringsanalysen skall&lt;br&gt;redovisas bolagets finansiering&lt;br&gt;och kapitalinvesteringar under&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt lagen (1975:417) om&lt;br&gt;sambruksföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser skall i förvaltnings-&lt;br&gt;berättelsen även lämna uppgift om&lt;br&gt;hur stiftelsens ändamål har främ-&lt;br&gt;jats under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansieringsanalysen skall&lt;br&gt;redovisas företagets finansiering&lt;br&gt;och kapitalinvesteringar under&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Koncernredovisning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upprätta koncernredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett moderföretag skall för varje räkenskapsår upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning enligt denna lag, om inte annat följer av 2 eller 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta&lt;br&gt;koncernredovisning, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en&lt;br&gt;koncernredovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det överordnade moderföretaget lyder under lagstiftningen i en stat&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upprättats&lt;br&gt;och reviderats enligt den lagstiftning som i den staten har tillkommit i&lt;br&gt;enlighet med Europeiska gemenskapernas direktiv av den 13 juni 1983&lt;br&gt;om sammanställd redovisning (83/349/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även om något dotterföretag av skäl som anges i&lt;br&gt;5 § andra eller tredje stycket inte omfattas av den upprättade koncern-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderföretag som med stöd av första stycket inte självt har&lt;br&gt;upprättat någon koncernredovisning skall ge in det överordnade moder-&lt;br&gt;företagets koncernredovisning och koncemrevisionsberättelse till regist-&lt;br&gt;reringsmyndigheten enligt bestämmelserna i 8 kap. 3 §. Registre-&lt;br&gt;ringsmyndigheten skall på det sätt som anges i 8 kap. 4 § kungöra att&lt;br&gt;handlingarna har getts in. Om handlingarna inte är avfattade på svenska,&lt;br&gt;far registreringsmyndigheten förelägga moderföretaget att ge in en&lt;br&gt;bestyrkt översättning till svenska. Sådant föreläggande skall utfärdas om&lt;br&gt;någon begär det. Om moderföretaget, i fall det hade upprättat en&lt;br&gt;koncernredovisning, enligt 8 kap. 3 och 16 §§ inte skulle ha varit skyldigt&lt;br&gt;att ge in denna och koncemrevisionsberättelsen till registrerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten, skall vad som i nämnda paragrafer sägs om att Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;handlingarna skall hållas tillgängliga i stället tillämpas på det&lt;br&gt;överordnade moderföretagets koncernredovisning och koncern-&lt;br&gt;revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om delägare som har en kapitalandel i moderföretaget på minst tio&lt;br&gt;procent senast sex månader före räkenskapsårets utgång hos&lt;br&gt;moderföretagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan har krävt att&lt;br&gt;koncernredovisning skall upprättas, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om andelarna i moderföretaget eller skuldebrev som moderföretaget&lt;br&gt;har utfärdat är inregistrerade på en börs inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt första stycket inte upprättar någon koncernredovisning&lt;br&gt;skall upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift&lt;br&gt;om namn, organisationsnummer eller, i förekommande fall, person-&lt;br&gt;nummer samt säte för det överordnade moderföretag som upprättar den i&lt;br&gt;stycket nämnda koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett moderföretag behöver inte upprätta koncernredovisning, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antalet anställda hos koncernföretagen under de två senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren i medeltal har uppgått till högst tio, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar, enligt balansräkning-&lt;br&gt;arna för koncernföretagens senaste räkenskapsår, på moderföretagets&lt;br&gt;balansdag uppgår till högst 24 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om andelar i moderföretaget eller något av&lt;br&gt;dotterföretagen eller skuldebrev som moderföretaget eller något av&lt;br&gt;dotterföretagen har utfärdat är inregistrerade vid en börs inom Euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningens delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Koncernredovisningen skall bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en koncembalansräkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en koncemresultaträkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. noter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande fall skall det i koncernredovisningen även ingå en&lt;br&gt;finansieringsanalys:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;något av koncernföretagen bedriver näringsverksamhet och&lt;br&gt;nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt koncern-&lt;br&gt;balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gräns-&lt;br&gt;belopp som motsvarar 1 000 gånger det prisbasbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av&lt;br&gt;respektive räkenskapsår, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet anställda hos koncernföretagen har under de två senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren i medeltal överstigit 200, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. moderföretagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag som skall omfattas av koncernredovisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Koncernredovisningen skall omfatta samtliga dotterföretag, om inte&lt;br&gt;annat följer av andra eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dotterföretag behöver inte omfattas av koncernredovisningen, om&lt;br&gt;företaget är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 6 § på rättvisande&lt;br&gt;bild. Om flera dotterföretag tillsammans har mer än sådan ringa&lt;br&gt;betydelse, skall de dock omfattas av koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dotterföretag behöver inte heller omfattas av koncernredo-&lt;br&gt;visningen, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar&lt;br&gt;moderföretagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nödvändig information for att upprätta koncernredovisningen inte&lt;br&gt;kan fas utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt&lt;br&gt;att säljas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som tillämpar andra eller tredje stycket skall i en not&lt;br&gt;upplysa om skälen för detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Principer för upprättande av koncernredovisning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Koncernredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i&lt;br&gt;enlighet med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncembalansräkningen, koncemresultaträkningen och noterna skall&lt;br&gt;upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av ställningen och&lt;br&gt;resultatet för de företag, betraktade som en enhet, som omfattas av&lt;br&gt;koncernredovisningen. Bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen och andra stycket tillämpas också på koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra grundläggnde redovisningsprinciper m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om valuta, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § om undertecknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncembalansräkningen och koncemresultaträkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Koncembalansräkningen och koncemresultaträkningen skall var för&lt;br&gt;sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive&lt;br&gt;resultaträkningarna för moderföretaget och de dotterföretag som omfattas&lt;br&gt;av koncernredovisningen. Sammanställningen skall göras med&lt;br&gt;tillämpning av 9-13 §§ och 18-24 §§. Vid redovisningen av andelar i&lt;br&gt;andra företag än dotterföretag skall 25-30 §§ beaktas. I övrigt tillämpas&lt;br&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i ett aktiebolag har avsatts till kapitalandelsfonden enligt 28 §&lt;br&gt;andra stycket skall redovisas som en särskild post under Andra fonder i&lt;br&gt;koncembalansräkningen. Sådant belopp skall anses som bundet eget&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När 3 kap. 8 § andra stycket tillämpas skall vad som där sägs om&lt;br&gt;antalet anställda och tillgångarnas nettovärde avse koncernen som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 kap. 11 § gäller inte om koncernen är en sådan&lt;br&gt;koncern som avses i 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minoritetsandelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den del av eget kapital och årets resultat i ett dotterföretag som&lt;br&gt;belöper sig på andelar ägda av någon annan än de koncernföretag som&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen skall redovisas som särskilda poster i&lt;br&gt;koncembalansräkningen och koncemresultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansdag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Koncernredovisningen skall hänföra sig till moderföretagets balans-&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader före&lt;br&gt;moderföretagets balansdag, skall dotterföretaget omfattas av koncern-&lt;br&gt;redovisningen på grundval av en balansräkning som hänför sig till&lt;br&gt;moderföretagets balansdag och en resultaträkning som avser moder-&lt;br&gt;företagets räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretags balansdag ligger högst tre månader före&lt;br&gt;moderföretagets balansdag, skall upplysning lämnas om sådana händelser&lt;br&gt;som är viktiga för att bedöma dotterföretagets ställning och resultat och&lt;br&gt;som har inträffat mellan dotterföretagets och moderföretagets&lt;br&gt;balansdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Bestämmelserna i 4 kap. tillämpas även på koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Moderföretaget skall tillämpa samma principer för värderingen av&lt;br&gt;tillgångar, avsättningar och skulder i koncernredovisningen som i&lt;br&gt;årsredovisningen. Andra värderingsprinciper far användas i koncern-&lt;br&gt;redovisningen, om det finns särskilda skäl. I sådant fall skall upplysning&lt;br&gt;om detta lämnas i not med angivande av skälen för avvikelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har något av de koncernföretag som omfattas av koncern-&lt;br&gt;redovisningen tillämpat andra principer för värderingen av tillgångar,&lt;br&gt;avsättningar och skulder än dem som tillämpas i koncembalans-&lt;br&gt;räkningen, skall dessa tillgångar, avsättningar och skulder räknas om&lt;br&gt;enligt sistnämnda principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 6 §, får avvikelse&lt;br&gt;göras från vad som föreskrivs i andra stycket. Sådan avvikelse får även&lt;br&gt;göras, om en omräkning med hänsyn till kravet på rättvisande bild är av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringa betydelse. I dessa fall skall upplysning om skälen för avvikelsen Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;anges i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elimineringar mellan koncernföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom intemvinster,&lt;br&gt;skall elimineras i koncembalansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter och kostnader, som hänför sig till transaktioner mellan&lt;br&gt;koncernföretag, liksom förändring av intemvinst under räkenskapsåret,&lt;br&gt;skall elimineras i koncemresultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra styckena om eliminering av fordringar&lt;br&gt;och skulder, intäkter och kostnader samt intemvinster gäller inte om&lt;br&gt;beloppen är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 6 § på rättvisande&lt;br&gt;bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med intemvinst avses antingen en vinst vid överlåtelse av en tillgång&lt;br&gt;inom koncernen eller den på moderföretaget belöpande andelen av en&lt;br&gt;sådan vinst, i den utsträckning tillgången inte därefter har överlåtits till&lt;br&gt;en köpare utanför koncernen eller har förbrukats eller dess värde har satts&lt;br&gt;ned hos det foretag inom koncernen som har förvärvat tillgången.&lt;br&gt;Upplysning om det intemvinstbegrepp som har tillämpats skall lämnas i&lt;br&gt;en not.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tilläggsupplysningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna tilläggsupplysningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap. 2-7 och 10-25 §§&lt;br&gt;tillämpas även på koncernredovisningen. Tilläggsupplysningarna skall&lt;br&gt;lämnas på det sätt som anges i 5 kap. 1 § första stycket andra och tredje&lt;br&gt;meningarna och andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i koncernens sammansättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncernredo-&lt;br&gt;visningen har ändrats väsentligt under räkenskapsåret, skall sådana&lt;br&gt;upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på varandra&lt;br&gt;följande koncernredovisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § För vaije dotterföretag och intresseföretag skall dess namn,&lt;br&gt;organisationsnummer och säte anges. Vidare skall anges den&lt;br&gt;kapitalandel, beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, som koncern-&lt;br&gt;företag innehar i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas även i fråga om andra&lt;br&gt;företag i vilka ett koncernföretag självt eller på det sätt som anges i&lt;br&gt;1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst 20 procent. Uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa foretag behöver dock inte lämnas om uppgifterna med hänsyn till&lt;br&gt;kravet på rättvisande bild är av ringa betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncernredovisningen skall grunden för att ett företag har klassi-&lt;br&gt;ficerats som dotterföretag anges. Denna uppgift får utelämnas, om&lt;br&gt;moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar&lt;br&gt;och kapitalandelen i dotterföretaget är lika stor som rösträttsandelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Patent- och registreringsverket får medge att uppgifter inte behöver&lt;br&gt;lämnas enligt 16 § första och andra styckena, om uppgifterna är av sådant&lt;br&gt;slag att de kan vålla allvarlig skada för moderföretaget eller för något av&lt;br&gt;de angivna företagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 § Sammanställning avseende moderföretag och dotterföretag skall&lt;br&gt;göras enligt någon av de metoder som anges i 19-22 §§, 23 eller 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § I koncembalansräkningen skall det bokförda värdet av moder-&lt;br&gt;företagets andelar i ett dotterföretag elimineras genom att avräknas mot&lt;br&gt;den andel av dotterföretagets eget kapital som belöpte på andelama vid&lt;br&gt;förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Vid förvärv av andelar i ett företag som är eller genom förvärvet blir&lt;br&gt;dotterföretag skall moderföretaget upprätta en förvärvsanalys för att&lt;br&gt;fastställa andelarnas anskaffningsvärde för koncernen samt anskaffnings-&lt;br&gt;värdet för koncernen av dotterföretagets tillgångar, avsättningar och skul-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om anskaffningsvärdet för koncernen av dotterföretagets tillgångar,&lt;br&gt;avsättningar eller skulder enligt förvärvsanalysen avviker från deras&lt;br&gt;bokförda värden i dotterföretagets balansräkning, skall värdena i&lt;br&gt;koncembalansräkningen justeras med hänsyn till detta. Summan av dessa&lt;br&gt;justeringar skall avräknas från det skillnadsbelopp som uppkommit vid&lt;br&gt;avräkningen enligt 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om det efter en avräkning enligt 21 § föreligger ett positivt skill-&lt;br&gt;nadsbelopp, skall detta redovisas som goodwill i koncembalans-&lt;br&gt;räkningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4 och 5 §§ gäller även för sådan&lt;br&gt;goodwill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det efter en avräkning enligt 21 § föreligger ett negativt skill-&lt;br&gt;nadsbelopp som motsvarar en vid förvärvstidpunkten förväntad&lt;br&gt;ogynnsam resultatutveckling eller förväntade utgifter i dotterföretaget,&lt;br&gt;skall detta skillnadsbelopp redovisas som en avsättning i koncem-&lt;br&gt;balansräkningen. En sådan avsättning får upplösas och intäktsföras i takt&lt;br&gt;med att förväntningarna infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poolningsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Det bokförda värdet av moderföretagets andelar i ett dotterföretag&lt;br&gt;får elimineras i koncembalansräkningen genom avräkning mot den andel&lt;br&gt;av dotterföretagets eget kapital som belöpte på moderföretagets andelar i&lt;br&gt;dotterföretaget vid förvärvet utan att 20-22 §§ tillämpas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. moderföretagets andelar i dotterföretaget representerar mer än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90 procent av det nominella värdet av samtliga andelar i dotterföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andelama har förvärvats genom att moderföretaget har emitterat&lt;br&gt;andelar vilka har lämnats som vederlag för andelarna i dotterföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den kontanta betalningen för de förvärvade andelama inte överstiger&lt;br&gt;tio procent av de emitterade andelamas nominella värde, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det i övrigt är förenligt med kravet på god redovisningssed och&lt;br&gt;kravet i 6 § på rättvisande bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skillnadsbelopp som uppkommer vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;skall läggas till eller dras ifrån eget kapital i koncembalansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysning om att första stycket har tillämpats skall lämnas i en not.&lt;br&gt;Där skall också lämnas upplysning om de förändringar i eget kapital som&lt;br&gt;åtgärden har medfört och om namn, organisationsnummer och säte för de&lt;br&gt;berörda dotterföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalandelsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om verksamheten i ett dotterföretag skiljer sig så mycket från övrig&lt;br&gt;verksamhet i koncernen att en tillämpning av vad som föreskrivs i 19-&lt;br&gt;23 §§ skulle vara oförenlig med kravet i 6 § på rättvisande bild, skall&lt;br&gt;andelama i dotterföretaget i stället redovisas i koncembalansräkningen&lt;br&gt;och koncemresultaträkningen enligt 26-29 §§. Vad som sägs om&lt;br&gt;intresseföretag skall därvid avse dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som tillämpar första stycket skall i en not upplysa om&lt;br&gt;skälen för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dotterföretagets årsredovisning eller, i förekommande fall,&lt;br&gt;koncernredovisning inte offentliggörs enligt bestämmelserna i 8 kap.&lt;br&gt;eller annan författning, skall handlingen ges in till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten tillsammans med moderföretagets koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall räknas in i&lt;br&gt;koncernredovisningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitalandelsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Andelar i intresseföretag skall redovisas i koncembalansräkningen&lt;br&gt;och koncemresultaträkningen med tillämpning av bestämmelserna i 26-&lt;br&gt;29 §§, om inte annat följer av tredje stycket eller 30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket skall bestämmelserna i 12 § om&lt;br&gt;värdering och 13 § om intemvinsteliminering tillämpas, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda hinder mot detta. Med intemvinst skall därvid avses den andel i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst som belöper på moderföretaget vid överlåtelse mellan intresse-&lt;br&gt;företag och koncernföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första stycket, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget har ringa betydelse med hänsyn till kravet i 6 § på&lt;br&gt;rättvisande bild, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förhållandena motsvarar dem som anges i 5 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillämpar tredje stycket skall i en not upplysa om skälen för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Första gången andelama i ett intresseföretag redovisas i kon-&lt;br&gt;cembalansräkningen skall moderföretaget först göra en beräkning av&lt;br&gt;deras värde enligt 4 kap. 3 § första och andra styckena, 5 § första-tredje&lt;br&gt;styckena och 6 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan det värde som följer av första stycket och den andel&lt;br&gt;av intresseföretagets eget kapital som belöper på andelama skall anges&lt;br&gt;särskilt i balansräkningen eller i en not. Skillnadsbeloppet skall beräknas&lt;br&gt;med utgångspunkt i förhållandena vid förvärvstidpunkten. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, far skillnadsbeloppet beräknas med utgångspunkt i&lt;br&gt;förhållandena vid den tidpunkt då kapitalandelsmetoden tillämpas första&lt;br&gt;gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid en beräkning enligt andra stycket finns ett positivt&lt;br&gt;skillnadsbelopp, skall det belopp som har räknats fram enligt första&lt;br&gt;stycket minskas med avskrivningar eller nedskrivningar enligt 4 kap. 4&lt;br&gt;och 5 §§, beräknade på grundval av det angivna skillnadsbeloppet. Den&lt;br&gt;del av skillnadsbeloppet som inte kan hänföras till något särskilt slag av&lt;br&gt;tillgång, avsättning eller skuld skall därvid anses som goodwill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som har räknats fram enligt första stycket skall vidare&lt;br&gt;justeras med tillägg eller avdrag för den andel av intresseföretagets vinst&lt;br&gt;eller förlust för räkenskapsåret som belöper på andelama. Vidare skall&lt;br&gt;avdrag göras för mottagen utdelning från intresseföretaget. Hänsyn skall&lt;br&gt;också tas till andra förändringar i intresseföretagets eget kapital.&lt;br&gt;Andelama skall i koncembalansräkningen tas upp till det värde som&lt;br&gt;motsvarar återstående belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § När ett intresseföretag är moderföretag i en koncern, avses med&lt;br&gt;företagets eget kapital i 26 § andra stycket vad som i en av intresse-&lt;br&gt;företaget upprättad koncernredovisning redovisas som sådan post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § I efterföljande koncembalansräkningar skall de andelar som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § tas upp till det värde som de är upptagna till i närmast föregående&lt;br&gt;koncembalansräkning. Detta värde skall justeras med tillämpning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om andelama vid en tillämpning av 26 § första, tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena tas upp till ett högre värde än i närmast föregående koncem-&lt;br&gt;balansräkning, skall skillnadsbeloppet sättas av till en kapitalandelsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Vid redovisning enligt 26-28 §§ skall den andel av intresse-&lt;br&gt;företagets vinst eller förlust som belöper på andelarna redovisas som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkt eller kostnad i koncemresultaträkningen. Mottagen utdelning från&lt;br&gt;intresseföretaget får inte redovisas som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klyvningsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Ett företag som omfattas av en koncernredovisning och som&lt;br&gt;tillsammans med ett eller flera företag, som inte omfattas av koncern-&lt;br&gt;redovisningen, leder ett annat företag som inte är dotterföretag, får&lt;br&gt;redovisa sin ägarandel i det sistnämnda företaget enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncembalansräkningen får tas upp en så stor andel av det under-&lt;br&gt;ordnade företagets tillgångar, avsättningar och skulder som belöper på&lt;br&gt;ägarandelen. I koncemresultaträkningen får tas upp en så stor andel av&lt;br&gt;det underordnade företagets intäkter och kostnader som belöper på&lt;br&gt;ägarandelen. Vid redovisning enligt detta stycke skall 10-13, 15 och 19-&lt;br&gt;22 §§ tillämpas. Ett företag som tilllämpar denna paragraf skall i en not&lt;br&gt;upplysa om skälen för detta. Uppgift enligt 5 kap. 18 § skall anges&lt;br&gt;särskilt för vaije företag för vilket ägarandelar redovisas med tillämpning&lt;br&gt;av denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;31 § Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys för koncernen skall&lt;br&gt;upprättas med tillämpning av 6 kap. 1 och 3-5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med registreringsmyndigheten Med registreringsmyndigheten&lt;br&gt;avses i denna lag Patent- och avses i denna lag Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;registreringsverket, om inte annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser skall vid&lt;br&gt;tillämpningen av denna lag till-&lt;br&gt;synsmyndigheten enligt 9 kap. 1 §&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220) anses&lt;br&gt;som registreringsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett aktiebolag skall årsredovis-&lt;br&gt;ningen för det förflutna räken-&lt;br&gt;skapsåret lämnas till revisorerna&lt;br&gt;och lekmannarevisorema senast&lt;br&gt;sex veckor före den ordinarie&lt;br&gt;bolagsstämma där årsredovis-&lt;br&gt;ningen skall behandlas. I ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett aktiebolag skall årsredovis-&lt;br&gt;ningen för det förflutna räken-&lt;br&gt;skapsåret lämnas till revisorerna&lt;br&gt;och lekmannarevisorema senast&lt;br&gt;sex veckor före den ordinarie&lt;br&gt;bolagsstämma där årsredovis-&lt;br&gt;ningen skall behandlas. I en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:761.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130, Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handelsbolag skall årsredovis-&lt;br&gt;ningen lämnas till revisorerna&lt;br&gt;senast fyra månader efter räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan resultaträkningen och ba-&lt;br&gt;lansräkningen har blivit fast-&lt;br&gt;ställda, skall aktiebolag ge in&lt;br&gt;bestyrkta kopior av årsredovis-&lt;br&gt;ningen och revisionsberättelsen&lt;br&gt;för det förflutna räkenskapsåret&lt;br&gt;till registreringsmyndigheten.&lt;br&gt;Handlingarna skall ha kommit in&lt;br&gt;till registreringsmyndigheten inom&lt;br&gt;en månad från fastställelse-&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kopian av årsredovisningen&lt;br&gt;skall en styrelseledamot eller&lt;br&gt;verkställande direktören teckna&lt;br&gt;bevis om att resultaträkning och&lt;br&gt;balansräkning har fastställts med&lt;br&gt;uppgift om fastställelsedagen.&lt;br&gt;Beviset skall även innehålla&lt;br&gt;uppgift om bolagsstämmans beslut&lt;br&gt;beträffande bolagets vinst eller&lt;br&gt;förlust.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomisk förening skall årsredo-&lt;br&gt;visningen lämnas till revisorerna&lt;br&gt;senast en månad före ordinarie&lt;br&gt;föreningsstämma. Övriga företag&lt;br&gt;skall lämna årsredovisningen till&lt;br&gt;revisorerna senast fyra månader&lt;br&gt;efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet att offentliggöra&lt;br&gt;årsredovisningen som följer av&lt;br&gt;6 kap. 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ bokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:000) skall fullgöras på föl-&lt;br&gt;jande sätt. På samma sätt skall&lt;br&gt;även revisionsberättelsen offent-&lt;br&gt;liggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestyrkta kopior av handlingarna&lt;br&gt;skall ha kommit in till registre-&lt;br&gt;ringsmyndigheten inom en månad&lt;br&gt;efter det att bolagsstämman fast-&lt;br&gt;ställde balansräkningen och resul-&lt;br&gt;taträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kopian av årsredovisningen&lt;br&gt;skall en styrelseledamot eller den&lt;br&gt;verkställande direktören teckna&lt;br&gt;bevis om att balansräkningen och&lt;br&gt;resultaträkningen har fastställts.&lt;br&gt;Uppgift skall också lämnas om&lt;br&gt;fastställelsedagen. Beviset skall&lt;br&gt;även innehålla uppgift om bolags-&lt;br&gt;stämmans beslut beträffande&lt;br&gt;bolagets vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ekonomiska föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopior av handlingarna skall hål-&lt;br&gt;las tillgängliga för alla som är&lt;br&gt;intresserade senast från en månad&lt;br&gt;efter det att föreningsstämman&lt;br&gt;fastställde balansräkningen och&lt;br&gt;resultaträkningen. Efter särskilt&lt;br&gt;föreläggande av registrerings-&lt;br&gt;myndigheten skall bestyrkta ko-&lt;br&gt;pior av handlingarna ges in dit.&lt;br&gt;Sådant föreläggande skall utfär-&lt;br&gt;das när någon begär det. Före-&lt;br&gt;ningar av det slag som avses i&lt;br&gt;2 kap. 1 § andra stycket eller, i&lt;br&gt;fråga om moderföreningar, 7 kap.&lt;br&gt;4 § andra stycket är skyldiga att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åven handelsbolag skall ge in&lt;br&gt;bestyrkta kopior av årsredovis-&lt;br&gt;ningen och revisionsberättelsen&lt;br&gt;till registreringsmyndigheten.&lt;br&gt;Handlingarna skall ha kommit in&lt;br&gt;till registreringsmyndigheten inom&lt;br&gt;sex månader från räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ge in handlingarna till registre- Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;ringsmyndigheten även om något&lt;br&gt;föreläggande inte har utfärdats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingarna skall i dessa fall ha&lt;br&gt;kommit in till myndigheten inom&lt;br&gt;en månad från fastställelse-&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kopian av årsredovisningen&lt;br&gt;skall en styrelseledamot eller den&lt;br&gt;verkställande direktören teckna&lt;br&gt;bevis om att balansräkningen och&lt;br&gt;resultaträkningen har fastställts.&lt;br&gt;Uppgift skall också lämnas om&lt;br&gt;fastställelsedagen. Beviset skall&lt;br&gt;även innehålla föreningsstämmans&lt;br&gt;beslut beträffande föreningens&lt;br&gt;vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Handelsbolag i vilka en eller&lt;br&gt;flera juridiska personer är&lt;br&gt;delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopior av handlingarna skall ha&lt;br&gt;kommit in till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten inom sex månader&lt;br&gt;efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopior av handlingarna skall ha&lt;br&gt;kommit in till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten inom sex månader&lt;br&gt;efter räkenskapsårets utgång.&lt;br&gt;Beträffande kollektivavtalsstif-&lt;br&gt;telser samt stiftelser som avses i&lt;br&gt;9 kap. 10 § första stycket&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220) gäller i&lt;br&gt;stället att bestyrkta kopior skall&lt;br&gt;hållas tillgängliga för alla som är&lt;br&gt;intresserade senast från sex&lt;br&gt;månader efter räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Övriga företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopior av handlingarna skall&lt;br&gt;hållas tillgängliga för alla som är&lt;br&gt;intresserade senast från sex&lt;br&gt;månader efter räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång. Efter särskilt före-&lt;br&gt;läggande av registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten skall bestyrkta kopior av&lt;br&gt;handlingarna ges in dit. Sådant&lt;br&gt;föreläggande skall utfärdas när&lt;br&gt;någon begär det. Företag som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 2 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;eller, i fråga om moderföretag,&lt;br&gt;7 kap. 4 § andra stycket är&lt;br&gt;skyldiga att ge in handlingarna till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten även om&lt;br&gt;något föreläggande inte har&lt;br&gt;meddelats. Handlingarna skall i&lt;br&gt;dessa fall ha kommit in till&lt;br&gt;myndigheten inom sex månader&lt;br&gt;från räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När årsredovisning och revi-&lt;br&gt;sionsberättelse har getts in till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten enligt&lt;br&gt;3 §, skall myndigheten kungöra&lt;br&gt;detta i en tidning som myndigheten&lt;br&gt;ger ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När årsredovisning och revi-&lt;br&gt;sionsberättelse för aktiebolag eller&lt;br&gt;handelsbolag har getts in till regi-&lt;br&gt;streringsmyndigheten, skall myn-&lt;br&gt;digheten kungöra detta. Kun-&lt;br&gt;görandet skall ske i en tidning som&lt;br&gt;myndigheten ger ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om sådant kungörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som enligt denna lag&lt;br&gt;eller annan författning är skyldig&lt;br&gt;att ensam eller gemensamt med&lt;br&gt;någon annan till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten ge in redovisnings-&lt;br&gt;handling eller revisionsberättelse,&lt;br&gt;kan av registreringsmyndigheten&lt;br&gt;föreläggas vid vite att fullgöra&lt;br&gt;denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som i egenskap av&lt;br&gt;ställföreträdare för handelsbolag&lt;br&gt;eller verkställande direktör eller&lt;br&gt;styrelseledamot i aktiebolag enligt&lt;br&gt;denna lag eller annan författning är&lt;br&gt;skyldig att ensam eller gemensamt&lt;br&gt;med någon annan till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten ge in redovisnings-&lt;br&gt;handling eller revisionsberättelse,&lt;br&gt;kan av registreringsmyndigheten&lt;br&gt;föreläggas vid vite att fullgöra&lt;br&gt;denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om utdömande av vite prövas av registreringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser tillämpas&lt;br&gt;9 kap. 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ stiftelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1220) i stället för första och&lt;br&gt;andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bolag publicerar sin&lt;br&gt;årsredovisning i dess helhet, skall&lt;br&gt;publiceringen avse årsredovis-&lt;br&gt;ningen i den form och med den&lt;br&gt;ordalydelse som har legat till&lt;br&gt;grund för revisionsberättelsen.&lt;br&gt;Revisionsberättelsen skall därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag publicerar sin&lt;br&gt;årsredovisning i dess helhet, skall&lt;br&gt;publiceringen avse årsredovis-&lt;br&gt;ningen i den form och med den&lt;br&gt;ordalydelse som har legat till&lt;br&gt;grund för revisionsberättelsen.&lt;br&gt;Revisionsberättelsen skall därvid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtfölja årsredovisningen. Om&lt;br&gt;någon revisionsberättelse inte har&lt;br&gt;lämnats, skall årsredovisningen i&lt;br&gt;stället innehålla uppgift om detta&lt;br&gt;förhållande och om skälen för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtfölja årsredovisningen. Om&lt;br&gt;någon revisionsberättelse inte har&lt;br&gt;lämnats, skall årsredovisningen i&lt;br&gt;stället innehålla uppgift om detta&lt;br&gt;förhållande och om skälen för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bolag publicerar sin&lt;br&gt;årsredovisning i ofullständigt&lt;br&gt;skick, skall det av publikationen&lt;br&gt;framgå att den inte är fullständig.&lt;br&gt;Det skall också anges om den&lt;br&gt;fullständiga årsredovisningen har&lt;br&gt;getts in till registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årsredovisning får, när den&lt;br&gt;publiceras i ofullständigt skick,&lt;br&gt;inte åtföljas av revisionsberättel-&lt;br&gt;sen. Publikationen skall i stället&lt;br&gt;innehålla revisorns uttalande om&lt;br&gt;att den fullständiga årsredovis-&lt;br&gt;ningen har upprättats enligt lag,&lt;br&gt;liksom uppgift om anmärkningar&lt;br&gt;enligt 10 kap. 28, 30 och 31 §§&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975: 1385) och&lt;br&gt;4 kap. 10 § andra-fjärde styckena&lt;br&gt;lagen (1980:1103) om årsredo-&lt;br&gt;visning m.m. i vissa företag. Om&lt;br&gt;revisionsberättelse inte har&lt;br&gt;lämnats, skall detta förhållande&lt;br&gt;liksom skälen för det anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i andra&lt;br&gt;stycket får en ofullständig års-&lt;br&gt;redovisning publiceras till-&lt;br&gt;sammans med revisions-&lt;br&gt;berättelsen, om ofullständigheten&lt;br&gt;består i att upplysningar enligt&lt;br&gt;5 kap. 17 eller 19 § har lämnats&lt;br&gt;utan uppgift om fördelningen&lt;br&gt;mellan kvinnor och män eller utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag publicerar sin&lt;br&gt;årsredovisning i ofullständigt&lt;br&gt;skick, skall det av publikationen&lt;br&gt;framgå att den inte är fullständig.&lt;br&gt;Det skall också anges om den&lt;br&gt;fullständiga årsredovisningen har&lt;br&gt;getts in till registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årsredovisning får, när den&lt;br&gt;publiceras i ofullständigt skick,&lt;br&gt;inte åtföljas av revisionsberät-&lt;br&gt;telsen. Publikationen skall i stället&lt;br&gt;innehålla revisorns uttalande om&lt;br&gt;att den fullständiga årsredo-&lt;br&gt;visningen har upprättats enligt lag,&lt;br&gt;liksom uppgift om anmärkningar&lt;br&gt;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 10 kap. 28, 30 och 31 §§&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975: 1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 8 kap. 13 § andra-fjärde&lt;br&gt;styckena lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.28-30 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ revisionslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:000), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 4 kap. 11 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stiftelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon revisionsberättelse&lt;br&gt;inte har lämnats, skall detta&lt;br&gt;förhållande liksom skälen för det&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i andra&lt;br&gt;stycket får en ofullständig årsredo-&lt;br&gt;visning publiceras tillsammans&lt;br&gt;med revisionsberättelsen, om&lt;br&gt;ofullständigheten består i att upp-&lt;br&gt;lysningar enligt 5 kap. 18 eller&lt;br&gt;20 § har lämnats utan uppgift om&lt;br&gt;fördelningen mellan kvinnor och&lt;br&gt;män eller utan uppgift om för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1549.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift om fördelningen mellan delningen mellan olika länder,&lt;br&gt;olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kapitel tillämpas också på&lt;br&gt;koncernredovisning och koncern-&lt;br&gt;revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i 15 §&lt;br&gt;andra stycket far en ofullständig&lt;br&gt;koncernredovisning, förutom i fall&lt;br&gt;som avses i 15 § tredje stycket,&lt;br&gt;publiceras tillsammans med kon-&lt;br&gt;cemrevisionsberättelsen, om ofull-&lt;br&gt;ständigheten består i att uppgifter&lt;br&gt;som anges i 7 kap. 15 § och som är&lt;br&gt;av ringa betydelse med hänsyn till&lt;br&gt;kravet på rättvisande bild har&lt;br&gt;utelämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kapitel tillämpas också på&lt;br&gt;koncernredovisning och koncern-&lt;br&gt;revisionsberättelse med följande&lt;br&gt;avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Trots bestämmelserna i 3 § 2&lt;br&gt;och 5 är moderföretag alltid&lt;br&gt;skyldiga att ge in koncern-&lt;br&gt;redovisningen och koncemrevi-&lt;br&gt;sionsberättelsen till registre-&lt;br&gt;ringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Trots bestämmelserna i 15 §&lt;br&gt;andra stycket får en ofullständig&lt;br&gt;koncernredovisning, förutom i fall&lt;br&gt;som avses i 15 § fjärde stycket,&lt;br&gt;publiceras tillsammans med kon-&lt;br&gt;cemrevisionsberättelsen, om ofull-&lt;br&gt;ständigheten består i att uppgifter&lt;br&gt;som anges i 7 kap. 16 § och som är&lt;br&gt;av ringa betydelse med hänsyn till&lt;br&gt;kravet på rättvisande bild har&lt;br&gt;utelämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag skall minst en gång&lt;br&gt;under ett räkenskapsår som&lt;br&gt;omfattar mer än tio månader lämna&lt;br&gt;en särskild redovisning (delårs-&lt;br&gt;rapport), om bolaget är skyldigt att&lt;br&gt;ha auktoriserad revisor enligt&lt;br&gt;10 kap. 12 eller 13 § aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385) eller&lt;br&gt;4 kap. 3 § första eller andra&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande företag skall minst en&lt;br&gt;gång under ett räkenskapsår som&lt;br&gt;omfattar mer än tio månader lämna&lt;br&gt;en särskild redovisning (delårs-&lt;br&gt;rapport):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag som avses i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket eller 7 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företag som enligt 1 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1995:1559)&lt;br&gt;om årsredovisning i kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag eller&lt;br&gt;1 kap. 1 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag är skyldiga att&lt;br&gt;upprätta koncernredovisning en-&lt;br&gt;ligt de lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1548.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1549.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delårsrapporten skall avse&lt;br&gt;bolagets verksamhet från räken-&lt;br&gt;skapsårets böljan. Minst en&lt;br&gt;rapport skall omfatta en period av&lt;br&gt;minst hälften och högst två&lt;br&gt;tredjedelar av räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett aktiebolag skall delårs-&lt;br&gt;rapporten lämnas av styrelsen&lt;br&gt;eller, om styrelsen bestämmer det,&lt;br&gt;av verkställande direktören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delårsrapporten skall avse&lt;br&gt;företagets verksamhet från räken-&lt;br&gt;skapsårets början. Minst en&lt;br&gt;rapport skall omfatta en period av&lt;br&gt;minst hälften och högst två&lt;br&gt;tredjedelar av räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delårsrapporten skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delårsrapport skall hos bo-&lt;br&gt;laget hållas tillgänglig för var och&lt;br&gt;en som vill ta del av den och&lt;br&gt;genast sändas till aktieägare eller&lt;br&gt;bolagsman som begär det. En&lt;br&gt;bestyrkt kopia av en sådan delårs-&lt;br&gt;rapport som avses i 1 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen skall&lt;br&gt;senast två månader efter rapport-&lt;br&gt;periodens utgång sändas in till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om delårsrapport inte ges in till&lt;br&gt;tillämpas 8 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;!§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delårsrapport skall hållas&lt;br&gt;tillgänglig hos företaget för var&lt;br&gt;och en som vill ta del av den. En&lt;br&gt;kopia skall genast sändas till en&lt;br&gt;sådan aktieägare, bolagsman eller&lt;br&gt;medlem som begär det och uppger&lt;br&gt;sin postadress. En delårsrapport&lt;br&gt;som avses i 1 § andra stycket&lt;br&gt;andra meningen skall senast två&lt;br&gt;månader efter rapportperiodens&lt;br&gt;utgång offentliggöras i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i 8 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registreringsmyndigheten i rätt tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en delårsrapport skall det översiktligt redogöras för verksamheten&lt;br&gt;och resultatutvecklingen samt för investeringar och förändringar i&lt;br&gt;likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång.&lt;br&gt;Vidare skall det lämnas beloppsuppgifter om nettoomsättningen och&lt;br&gt;resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl, far en ungefärlig beloppsuppgift om resultatet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas. Bestämmelserna i 6 kap. 1&lt;br&gt;fråga om delårsrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en koncern är av sådan&lt;br&gt;storlek som anges i 10 kap. 13 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;eller 4 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1980:1103) om årsredo-&lt;br&gt;visning m.m. i vissa företag, skall&lt;br&gt;moderbolaget i delårsrapporten,&lt;br&gt;utöver uppgifter om moderbolaget,&lt;br&gt;lämna uppgifter för koncernen&lt;br&gt;motsvarande vad som sägs i första&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket 1 och 2 gäller också i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en koncern är av det slag&lt;br&gt;som anges i 7 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket, skall moderföretaget i del-&lt;br&gt;årsrapporten, utöver uppgifter om&lt;br&gt;moderföretaget, lämna uppgifter&lt;br&gt;för koncernen motsvarande vad&lt;br&gt;som sägs i första stycket. Upp-&lt;br&gt;gifter om nettoomsättning och&lt;br&gt;resultat skall avse beloppen efter&lt;br&gt;avdrag för interna poster inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1549.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket. Uppgifter om netto-&lt;br&gt;omsättning och resultat skall avse&lt;br&gt;beloppen efter avdrag för interna&lt;br&gt;poster inom koncernen och vara&lt;br&gt;beräknade med hänsyn tagen till&lt;br&gt;intemvinsteliminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana uppgifter om koncernen&lt;br&gt;som anges i andra stycket behöver&lt;br&gt;inte lämnas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolaget i enlighet med 7 kap.&lt;br&gt;2 § inte har upprättat någon&lt;br&gt;koncernredovisning för närmast&lt;br&gt;föregående räkenskapsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det moderföretag vars kon-&lt;br&gt;cernredovisning har getts in till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten enligt&lt;br&gt;7 kap. 2 § har upprättat en delårs-&lt;br&gt;rapport som omfattar samma&lt;br&gt;rapportperiod som bolagets delårs-&lt;br&gt;rapport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. moderföretagets delårsrapport&lt;br&gt;innehåller likvärdiga uppgifter&lt;br&gt;som omfattar även koncernen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolaget i sin egen delårs-&lt;br&gt;rapport lämnar uppgift om moder-&lt;br&gt;företagets namn, organisa-&lt;br&gt;tionsnummer och säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppgifter utelämnas enligt&lt;br&gt;tredje stycket, gäller vad som sägs&lt;br&gt;i 2 § också den delårsrapport som&lt;br&gt;avses i tredje stycket 2. Är den&lt;br&gt;delårsrapporten inte avfattad på&lt;br&gt;svenska, far registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten, om rapporten skall sändas&lt;br&gt;in till registreringsmyndigheten,&lt;br&gt;förelägga bolaget att sända in&lt;br&gt;också en bestyrkt översättning till&lt;br&gt;svenska. Ett sådant föreläggande&lt;br&gt;skall utfärdas om någon begär det.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncernen och vara beräknade&lt;br&gt;med hänsyn tagen till intem-&lt;br&gt;vinsteliminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana uppgifter om koncernen&lt;br&gt;som anges i andra stycket behöver&lt;br&gt;inte lämnas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget i enlighet med&lt;br&gt;7 kap. 2 § inte har upprättat någon&lt;br&gt;koncernredovisning för närmast&lt;br&gt;föregående räkenskapsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det moderföretag vars kon-&lt;br&gt;cernredovisning har getts in till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten enligt&lt;br&gt;7 kap. 2 § har upprättat en delårs-&lt;br&gt;rapport som omfattar samma&lt;br&gt;rapportperiod som företagets&lt;br&gt;delårsrapport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. moderföretagets delårsrapport&lt;br&gt;innehåller likvärdiga uppgifter&lt;br&gt;som omfattar även koncernen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företaget i sin egen delårs-&lt;br&gt;rapport lämnar uppgift om moder-&lt;br&gt;företagets namn, organisations-&lt;br&gt;nummer eller, i förekommande&lt;br&gt;fall, personnummer samt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppgifter utelämnas enligt&lt;br&gt;tredje stycket, gäller vad som sägs&lt;br&gt;i 2 § också den delårsrapport som&lt;br&gt;avses i tredje stycket 2. Är den&lt;br&gt;delårsrapporten inte avfattad på&lt;br&gt;svenska, får registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten, om rapporten skall sändas&lt;br&gt;in till registreringsmyndigheten,&lt;br&gt;förelägga företaget att sända in&lt;br&gt;också en bestyrkt översättning till&lt;br&gt;svenska. Ett sådant föreläggande&lt;br&gt;skall utfördas om någon begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Beslut av registreringsmyndigheten enligt denna lag får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol. I fråga om beslut som avses i 8 kap. 6, 9&lt;br&gt;och 13 §§ gäller att överklagande skall ske inom två månader från dagen&lt;br&gt;för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TILLGÅNGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Tecknat men ej inbetalt kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7. Immateriella anläggningstillgångar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liknande arbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Hyresrätter och liknande rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Goodwill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;II. Materiella anläggningstillgångar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Byggnader och mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Maskiner och andra tekniska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Inventarier, verktyg och installationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;III. Finansiella anläggningstillgångar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Andelar i koncernföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fordringar hos koncernföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Andelar i intresseföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fordringar hos intresseföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Andra långfristiga värdepappersinnehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Lån till delägare eller till personer som vid tillämpning av 12 kap. 7 §&lt;br&gt;första och sjunde styckena aktiebolagslagen (1975:1385) är att anse som&lt;br&gt;närstående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Andra långfristiga fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Omsättningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;I. Varulager m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Råvaror och förnödenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varor under tillverkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Färdiga varor och handelsvaror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Pågående arbete för annans räkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Förskott till leverantörer&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;II. Fordringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Kundfordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fordringar hos koncernföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Fordringar hos intresseföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Övriga fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;III. Kortfristiga placeringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Andelar i koncernföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Egna aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Övriga kortfristiga placeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. Kassa och bank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och&lt;br&gt;bundet eget kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Aktiekapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Överkursfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Uppskrivningsfond&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;IV. Andra fonder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Reservfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V. Balanserad vinst eller förlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VI. Årets resultat&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Handelsbolag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I. Eget kapital vid räkenskapsårets&lt;br&gt;böljan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Insättningar eller uttag under&lt;br&gt;året&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Årets resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. Eget kapital vid räkenskaps-&lt;br&gt;årets slut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska föreningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Inbetalda insatser och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emissionsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förlagsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Uppskrivningsfond&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;III. Andra fonder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Reservfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. Balanserad vinst eller förlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V. Årets resultat&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga företag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I. Eget kapital vid räkenskapsårets&lt;br&gt;början&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Insättningar eller uttag under&lt;br&gt;året&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Årets resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. Eget kapital vid räkenskaps-&lt;br&gt;årets slut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Obeskattade reserver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avsättningar för skatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Övriga avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Obligationslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Skulder till kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under&lt;br&gt;Varulager m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Leverantörsskulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Växelskulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Skulder till koncernföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Skulder till intresseföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Skatteskulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Övriga skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poster inom linjen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna&lt;br&gt;skulder och för förpliktelser som redovisas såsom avsättningar, vaije slag&lt;br&gt;för sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, vaije slag för&lt;br&gt;sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller&lt;br&gt;avsättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelses&lt;br&gt;förmögenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Övriga ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första&lt;br&gt;gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskriften i 4 kap. 5 § tredje stycket gäller inte nedskrivning som&lt;br&gt;har gjorts innan ett företag, för vilket årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;inte har gällt tidigare, första gången tillämpar lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Belopp som har satts av till uppskrivningsfond med stöd av 9 kap.&lt;br&gt;4 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar (1987:667) får&lt;br&gt;användas även för nödvändiga nedskrivningar av anläggningstillgångar.&lt;br&gt;Om detta görs, skall upplysning om detta lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Lagen skall dock fortfarande&lt;br&gt;tillämpas för räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.36 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2, 4 och 7 §§, 2 kap. 1 och 2 §§, 3 kap.&lt;br&gt;2 §, 4 kap. 1 §, 5 kap. 1 och 2 §§, 6 kap. 1 och 2 §§, 7 kap. 1-4 §§, 8 kap.&lt;br&gt;1 och 2 §§, 9 kap. 1-3 §§ samt rubriken närmast före 6 kap. 2 § i lagen&lt;br&gt;(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i denna lag hänvisas till&lt;br&gt;en bestämmelse i årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen (1995:1554) skall bestäm-&lt;br&gt;melsen tillämpas utan hinder av att&lt;br&gt;den anges gälla för bolag eller&lt;br&gt;aktiebolag, om inte annat särskilt&lt;br&gt;föreskrivs. Bestämmelser i årsre-&lt;br&gt;dovisningslagen som gäller&lt;br&gt;moderbolag och dotterbolag skall&lt;br&gt;tilllämpas på moderföretag och&lt;br&gt;dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i denna lag hänvisas till&lt;br&gt;en bestämmelse i årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen (1995:1554) skall bestäm-&lt;br&gt;melsen tillämpas utan hinder av att&lt;br&gt;den anges gälla för aktiebolag, om&lt;br&gt;inte annat särskilt föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i årsredovisnings-&lt;br&gt;slagen som gäller ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall tillämpas på&lt;br&gt;medlemsbanker och kreditmark-&lt;br&gt;nadsföreningar, om inte annat&lt;br&gt;särskilt föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bestämmelsen i årsredovisningslagen hänvisar till en annan&lt;br&gt;bestämmelse i årsredovisningslagen eller till årsredovisningslagen i dess&lt;br&gt;helhet, skall även hänvisningen tillämpas, om inte annat följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § andra stycket om definition 3 § andra stycket om definition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av andelar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§ om koncern- och 4 och 5 §§ om koncern- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intresseföretagsdefinitioner, samt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;intresseföretagsdefinitioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om hänsynstagande till vissa 6 § om hänsynstagande till vissa&lt;br&gt;rättigheter hos mellanman m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;rättigheter hos mellanman m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § om skyldighet för moder-&lt;br&gt;företag och dotterföretag att lämna&lt;br&gt;varandra upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För banker och hypoteksinstitut För banker och hypoteksinstitut&lt;br&gt;är kalenderår räkenskapsår om inte är kalenderår räkenskapsår om inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat följer av 12 § tredje stycket annat följer av 3 kap. 3 § bok- Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;föringslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver årsbokslut enligt 11 §&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) skall&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag för varje räkenskapsår upp-&lt;br&gt;rätta årsredovisning enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kreditinstitut eller värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I banker, kreditmarknads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pappersbolag som enligt 10 kap.&lt;br&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385), 4 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning i vissa foretag&lt;br&gt;m.m. eller 8 kap. 5 § första stycket&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar är skyldiga att ha&lt;br&gt;auktoriserad revisor, skall även en&lt;br&gt;finansieringsanalys ingå i års-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser om&lt;br&gt;årsredovisningens innehåll i 2 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket om årsredo-&lt;br&gt;visningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om överskådlighet och god&lt;br&gt;redovisningssed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om rättvisande bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om andra grundläggande&lt;br&gt;redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om valuta, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § första och tredje stycket om&lt;br&gt;årsredovisningens undertecknande.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag, hypoteksinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag skall en&lt;br&gt;finansieringsanalys ingå i års-&lt;br&gt;redovisningen. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla för övriga aktiebolag som&lt;br&gt;omfattas av denna lag i fall som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser om&lt;br&gt;årsredovisningens innehåll i 2 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket om årsredo-&lt;br&gt;visningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om överskådlighet och god&lt;br&gt;redovisningssed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om rättvisande bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om andra grundläggande&lt;br&gt;redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om valuta, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;§ första, femte och sjätte&lt;br&gt;styckena om årsredovisningens&lt;br&gt;undertecknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:1508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande&lt;br&gt;bestämmelser om balansräkningen och resultaträkningen i 3 kap. årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § om balansräkningens innehall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om resultaträkningens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första, tredje och fjärde styckena&lt;br&gt;slagning av poster m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om jämförelsetal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket om speci-&lt;br&gt;ficering av större periodiserings-&lt;br&gt;poster, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § första och andra styckena&lt;br&gt;om extraordinära intäkter och&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om uppställning och samman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket om speci-&lt;br&gt;ficering av större periodiserings-&lt;br&gt;poster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § första stycket om&lt;br&gt;specificering av vissa större&lt;br&gt;avsättningar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § första och andra styckena&lt;br&gt;om extraordinära intäkter och&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § skall följande&lt;br&gt;bestämmelser om värderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§ om vad som är 1 § första stycket och 2 § om&lt;br&gt;anläggningstillgångar och om- vad som är anläggningstillgångar&lt;br&gt;sättningstillgångar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och omsättningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om värdering av om- 9 § första-fjärde styckena om&lt;br&gt;sättningstillgångar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värdering av omsättningstillgång-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om värdering av pågående arbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § första och andra styckena om varulagrets anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om egna aktier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om periodisering av vissa&lt;br&gt;belopp vid upptagande av lån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § om avsättningar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § första stycket om speci-&lt;br&gt;ficering av vissa större avsätt-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om egna aktier, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om periodisering av vissa&lt;br&gt;belopp vid upptagande av lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall&lt;br&gt;årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3-6 §§ nedan.&lt;br&gt;Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet&lt;br&gt;på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen&lt;br&gt;eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket om hänvisningar till noter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om värderings- och omräkningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om uppgifter om taxeringsvärden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om uppskrivningsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om lån till ledande befattningshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om konvertibla lån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 § första stycket och 16 §&lt;br&gt;första stycket om upplysningar om&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § om medelantalet anställda&lt;br&gt;under räkenskapsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 och 19 §§ om löner, andra&lt;br&gt;ersättningar och sociala kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § om pensioner och liknande&lt;br&gt;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § om tidigare styrelse och&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om suppleanter och vice&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § om avtal om avgångs-&lt;br&gt;vederlag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § om uppgift om moder-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § första stycket och 17 §&lt;br&gt;första stycket om upplysningar om&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § om medelantalet anställda&lt;br&gt;under räkenskapsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19-21 &amp;nbsp;§§ om löner, andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningar och sociala kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om pensioner och liknande&lt;br&gt;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § om tidigare styrelse och&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § om suppleanter och vice&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § om avtal om avgångs-&lt;br&gt;vederlag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § om uppgift om moder-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Fråga om tillstånd enligt 9 § andra stycket att utelämna uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid tillämpningen av 12 § andra stycket första meningen om lån till&lt;br&gt;ledande befattningshavare får upplysning om huvudsakliga lånevillkor,&lt;br&gt;räntesatser samt under räkenskapsåret återbetalda belopp utelämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgifter som skall lämnas&lt;br&gt;enligt 19 § första stycket 2 om lö-&lt;br&gt;ner och ersättningar till anställda,&lt;br&gt;skall även omfatta löner och&lt;br&gt;ersättningar till delegater i bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgifter som skall lämnas&lt;br&gt;enligt 20 § första stycket 2 om lö-&lt;br&gt;ner och ersättningar till anställda,&lt;br&gt;skall även omfatta löner och&lt;br&gt;ersättningar till delegater i bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första-tredje styckena om förvaltningsberättelsens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om förslag till dispositioner av&lt;br&gt;vinst eller förlust m.m., samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om finansieringsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda upplysningar i med-&lt;br&gt;lemsbanker och kreditmarknads-&lt;br&gt;föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank och en&lt;br&gt;kreditmarknadsförening skall i&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen även ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;väsentliga förändringar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemsantalet och summorna av&lt;br&gt;insatsbelopp som skall återbetalas&lt;br&gt;under nästa räkenskapsår enligt&lt;br&gt;4 kap. 1 och 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1570) om medlemsbanker&lt;br&gt;eller 4 kap. 1 och 3 §§ lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den rätt till utdelning som&lt;br&gt;gjorda förlagsinsatser medför,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. summan av de förlagsinsatser&lt;br&gt;som har sagts upp och skall lösas&lt;br&gt;in under de två närmast följande&lt;br&gt;räkenskapsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om förslag till dispositioner av&lt;br&gt;vinst eller förlust m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket om vissa upp-&lt;br&gt;lysningar om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om finansieringsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda upplysningar i med-&lt;br&gt;lemsbanker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank skall i&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen även ange&lt;br&gt;summorna av insatsbelopp som&lt;br&gt;skall återbetalas under nästa räken-&lt;br&gt;skapsår enligt 4 kap. 1 och 3 §§&lt;br&gt;lagen (1995:1570) om medlems-&lt;br&gt;banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditinstitut och värdepappersbolag som är moderföretag och sådana&lt;br&gt;finansiella holdingforetag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket skall för&lt;br&gt;vaije räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte&lt;br&gt;annat följer av 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För moderföretag som enligt I banker, kreditmarknadsföre-&lt;br&gt;10 kap. 13 § aktiebolagslagen tag, hypoteksinstitut, värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:454.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385), 4 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;företag eller 8 kap. 5 § tredje&lt;br&gt;stycket lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar är skyldiga&lt;br&gt;att ha auktoriserad revisor, skall&lt;br&gt;även en finansieringsanalys ingå i&lt;br&gt;koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För finansiella holdingföretag&lt;br&gt;som avses i 1 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket och omfattas av lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning&lt;br&gt;och stora exponeringar för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag,&lt;br&gt;skall även en kapitaltäcknings-&lt;br&gt;analys enligt 6 kap. 3 § ingå i&lt;br&gt;koncernredovisningen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pappersbolag och finansiella&lt;br&gt;holdingföretag skall en finansie-&lt;br&gt;ringsanalys ingå i koncernredo-&lt;br&gt;visningen. Detsamma skall gälla&lt;br&gt;för övriga aktiebolag som omfattas&lt;br&gt;av denna lag i fall som avses i&lt;br&gt;7 kap. 4 § andra stycket årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För finansiella holdingföretag&lt;br&gt;som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning&lt;br&gt;och stora exponeringar for kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag,&lt;br&gt;skall en kapitaltäckningsanalys&lt;br&gt;enligt 6 kap. 3 § ingå i koncern-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivs i 3 § skall följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket om koncern-&lt;br&gt;redovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om dotterföretag som skall&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om överskådlighet, god&lt;br&gt;redovisningssed och rättvisande&lt;br&gt;bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket första&lt;br&gt;meningen om allmänna krav på&lt;br&gt;koncembalansräkningen och kon-&lt;br&gt;cemresultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § om minoritetsandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om balansdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § om enhetliga principer för&lt;br&gt;koncernredovisningen och års-&lt;br&gt;redovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om elimineringar mellan&lt;br&gt;koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ om förändringar i&lt;br&gt;koncernens sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 och 16 §§ om uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra före-&lt;br&gt;tag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17-23 §§ om hur dotterföretag&lt;br&gt;skall räknas in i koncemredo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket om koncern-&lt;br&gt;redovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om dotterföretag som skall&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om överskådlighet, god&lt;br&gt;redovisningssed och rättvisande&lt;br&gt;bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket första&lt;br&gt;meningen om allmänna krav på&lt;br&gt;koncembalansräkningen och kon-&lt;br&gt;cemresultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om minoritetsandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om balansdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 § om enhetliga principer för&lt;br&gt;koncernredovisningen och års-&lt;br&gt;redovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om elimineringar mellan&lt;br&gt;koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 &amp;nbsp;§ om förändringar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncernens sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 77 §§ om uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18-24 §§ om hur dotterföretag&lt;br&gt;skall räknas in i koncernredo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24-29 §§ om hur andelar i&lt;br&gt;intresseföretag och vissa andra&lt;br&gt;foretag skall räknas in i koncern-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25-30 §§ om hur andelar i&lt;br&gt;intresseföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag skall räknas in i koncern-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Tillämpas 4 § tredje stycket 3&lt;br&gt;om utelämnande av vissa dotter-&lt;br&gt;företag for andelar som innehas&lt;br&gt;som ett led i en finansiell&lt;br&gt;stödaktion för en rekonstruktion&lt;br&gt;eller räddning av ett dotterföretag&lt;br&gt;som är ett kreditinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersbolag, skall moder-&lt;br&gt;företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i en not upplysa om arten av&lt;br&gt;och villkoren for den finansiella&lt;br&gt;stödaktionen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- till sin koncernredovisning&lt;br&gt;foga dotterföretagets årsredovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fråga om tillstånd enligt 16 §&lt;br&gt;att utelämna uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag prövas av Finans-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som sägs i 23 § första&lt;br&gt;stycket om tillämpningen av&lt;br&gt;kapitalandelsmetoden gäller inte&lt;br&gt;dotterföretag vars verksamhet har&lt;br&gt;direkt samband med ett kredit-&lt;br&gt;instituts eller värdepappersbolags&lt;br&gt;verksamhet eller avser tjänster&lt;br&gt;knutna till sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Tillämpas 5 § tredje stycket 3&lt;br&gt;om utelämnande av vissa dotter-&lt;br&gt;företag för andelar som innehas&lt;br&gt;som ett led i en finansiell&lt;br&gt;stödaktion för en rekonstruktion&lt;br&gt;eller räddning av ett dotterföretag&lt;br&gt;som är ett kreditinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersbolag, skall moder-&lt;br&gt;företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i en not upplysa om arten av&lt;br&gt;och villkoren för den finansiella&lt;br&gt;stödaktionen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- till sin koncernredovisning&lt;br&gt;foga dotterföretagets årsredovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fråga om tillstånd enligt 17 §&lt;br&gt;att utelämna uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag prövas av Finans-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som sägs i 24 § första&lt;br&gt;stycket om tillämpningen av&lt;br&gt;kapitalandelsmetoden gäller inte&lt;br&gt;dotterföretag vars verksamhet har&lt;br&gt;direkt samband med ett kredit-&lt;br&gt;instituts eller värdepappersbolags&lt;br&gt;verksamhet eller avser tjänster&lt;br&gt;knutna till sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med&lt;br&gt;undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1-3 §§ årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med&lt;br&gt;det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp som&lt;br&gt;bundet kapital under Andra fonder (post 12) i koncembalansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelserna om tilläggs- 4. bestämmelserna om tilläggs-&lt;br&gt;upplysningar i 5 kap., med undan- upplysningar i 5 kap., med undan-&lt;br&gt;tag för 2 § 1 och hänvisningarna tag för 2 § 1 och hänvisningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 5 kap. 8, 9 och 24 §§ årsredo-&lt;br&gt;visningslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelserna om för-&lt;br&gt;valtningsberättelse och finansie-&lt;br&gt;ringsanalys i 6 kap. 1 §, med&lt;br&gt;undantag för hänvisningen till&lt;br&gt;6 kap. 2 årsredovisningslagen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 5 kap. 8, 9 och 26 §§ årsredo-&lt;br&gt;visningslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelserna om förvalt-&lt;br&gt;ningsberättelse och finansierings-&lt;br&gt;analys i 6 kap. 1 §, med undantag&lt;br&gt;för hänvisningen till 6 kap. 2 och&lt;br&gt;3 §§ årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen är registreringsmyndighet för banker och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hypoteksinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;är registreringsmyndighet för&lt;br&gt;övriga företag som omfattas av&lt;br&gt;denna lag. För dessa skall 8 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;tillämpas i stället för 2-8 §§&lt;br&gt;nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 8 kap. 6 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen om för-&lt;br&gt;seningsavgifter skall kreditmark-&lt;br&gt;nadsföretag och värdepappers-&lt;br&gt;bolag alltid anses som publika&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;är registreringsmyndighet för&lt;br&gt;övriga företag som omfattas av&lt;br&gt;denna lag. För dessa skall 8 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;tillämpas, i stället för 2-8 §§&lt;br&gt;nedan, med följande avvikelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vid tillämpningen av 8 kap. 3&lt;br&gt;och 4 §§ årsredovisningslagen om&lt;br&gt;offentliggörande skall kredit-&lt;br&gt;marknadsföreningar omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna för aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid tillämpningen av 8 kap.&lt;br&gt;6 § årsredovisningslagen om&lt;br&gt;förseningsavgifter skall kredit-&lt;br&gt;marknadsföretag och värde-&lt;br&gt;pappersbolag alltid anses som&lt;br&gt;publika företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § andra stycket om uteläm- 16 § 2 om utelämnande av upp-&lt;br&gt;nande av uppgift i koncern- &amp;nbsp;&amp;nbsp;gift i koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banker, kreditmarknadsföretag,&lt;br&gt;hypoteksinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag skall minst en gång under ett&lt;br&gt;räkenskapsår som omfattar mer än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banker, kreditmarknadsföretag,&lt;br&gt;hypoteksinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag skall minst en gång under ett&lt;br&gt;räkenskapsår som omfattar mer än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:454.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1550.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tio månader avge en särskild&lt;br&gt;redovisning (delårsrapport) enligt&lt;br&gt;denna lag. Detsamma skall gälla&lt;br&gt;övriga aktiebolag som omfattas av&lt;br&gt;denna lag, om bolaget är skyldigt&lt;br&gt;att ha auktoriserad revisor enligt&lt;br&gt;10 kap. 12 eller 13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tio månader avge en särskild Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;redovisning (delårsrapport) enligt&lt;br&gt;denna lag. Detsamma skall gälla&lt;br&gt;för övriga aktiebolag som omfattas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av denna lag i fall som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 § andra stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 § andra stycket årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som&lt;br&gt;bestämmelser om delårsrapport&lt;br&gt;(1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;§ andra, tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena om den period rapporten&lt;br&gt;skall avse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket om tillhanda-&lt;br&gt;hållande av delårsrapport, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivs i 3 § skall följande&lt;br&gt;i 9 kap. årsredovisningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;om den period rapporten skall avse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket om tillhanda-&lt;br&gt;hållande av delårsrapport m.m.,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 §§ om delårsrapportens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utöver vad som följer av 2 §&lt;br&gt;första stycket om tillhandahållande&lt;br&gt;av delårsrapport skall delårs-&lt;br&gt;rapporten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;i banker,&lt;br&gt;föreningar och&lt;br&gt;genast lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudmän och medlemmar som&lt;br&gt;begär det, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i banker och hypoteksinstitut&lt;br&gt;sändas in till Finansinspektionen&lt;br&gt;så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditmarknads-&lt;br&gt;hypoteksinstitut&lt;br&gt;även till de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utöver vad som följer av 2 §&lt;br&gt;första stycket om tillhandahållande&lt;br&gt;av delårsrapport m.m. skall&lt;br&gt;delårsrapporten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i sparbanker genast lämnas&lt;br&gt;även till de huvudmän som begär&lt;br&gt;det, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i banker och hypoteksinstitut&lt;br&gt;ges in till Finansinspektionen&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § denna lag så snart&lt;br&gt;det kan ske och allra senast inom&lt;br&gt;två månader efter rapport-&lt;br&gt;periodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter för koncern enligt 3 § andra stycket skall lämnas av ett&lt;br&gt;moderföretag som är bank, kreditmarknadsföretag, hypoteksinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersbolag, även om koncernen inte är av sådan storlek som&lt;br&gt;anges i det stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utelämnande av uppgifter om koncernen enligt 3 § tredje stycket får&lt;br&gt;ske endast om förutsättningarna enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 och 2&lt;br&gt;denna lag föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1550.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1550.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 del årsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas&lt;br&gt;om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räken-&lt;br&gt;skapsårs utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.37 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1-3 och 6 §§, 2 kap. 1 och 2 §§, 3 kap.&lt;br&gt;2 §, 4 kap. 1 §, 5 kap. 1 och 2 §§, 7 kap. 2 och 3 §§ samt 8 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är tillämplig på&lt;br&gt;försäkringsföretag. Med för-&lt;br&gt;säkringsföretag avses sådana&lt;br&gt;försäkringsaktiebolag och ömse-&lt;br&gt;sidiga försäkringsbolag som&lt;br&gt;omfattas av försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är tillämplig på&lt;br&gt;försäkringsföretag. Med försäk-&lt;br&gt;ringsföretag avses försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag och ömsesidiga försäk-&lt;br&gt;ringsbolag som omfattas av för-&lt;br&gt;säkringsrörelselagen (1982:713)&lt;br&gt;samt understödsföreningar som&lt;br&gt;omfattas av lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar. Vid till-&lt;br&gt;lämpningen av denna lag skall en&lt;br&gt;understödsförening anses som ett&lt;br&gt;livförsäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på&lt;br&gt;finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar&lt;br&gt;andelar i dotterföretag som är försäkringsföretag eller utländska företag&lt;br&gt;av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett aktiebolag,&lt;br&gt;ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet&lt;br&gt;uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva&lt;br&gt;och förvalta andelar i dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från denna lag får medges&lt;br&gt;undantag för sådana försäkrings-&lt;br&gt;företag som får undantas från&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen enligt 1&lt;br&gt;kap. 10 § samma lag. Frågor om&lt;br&gt;sådana undantag prövas av&lt;br&gt;Finansinspektionen. Ärenden som&lt;br&gt;är av principiell betydelse eller av&lt;br&gt;synnerlig vikt prövas dock&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från denna lag får medges&lt;br&gt;undantag för sådana försäkrings-&lt;br&gt;företag som får undantas från&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen enligt 1&lt;br&gt;kap. 10 § samma lag. Undantag&lt;br&gt;får även medges för understöds-&lt;br&gt;föreningar som meddelar kapital-&lt;br&gt;försäkring för dödsfall, om försäk-&lt;br&gt;ringsförmånerna uppgår till be-&lt;br&gt;lopp som inte överstiger ett pris-&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring som gällde&lt;br&gt;under den sista månaden av&lt;br&gt;respektive räkenskapsår eller&lt;br&gt;utgår som naturaförmån. Det-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:228.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma gäller för understöds- Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;föreningar som meddelar annan&lt;br&gt;livförsäkring, om stadgarna med-&lt;br&gt;ger uttaxering eller nedsättning av&lt;br&gt;förmåner och premieinkomstens&lt;br&gt;storlek normalt inte överstiger 500&lt;br&gt;000 euro. Frågor om sådana&lt;br&gt;undantag prövas av Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Ärenden som är av&lt;br&gt;principiell betydelse eller av&lt;br&gt;synnerlig vikt prövas dock av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana företag som medgivits undantag från denna lag skall i&lt;br&gt;stället sådana föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § andra stycket&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i denna lag hänvisas till&lt;br&gt;en bestämmelse i årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;bestämmelsen tillämpas utan&lt;br&gt;hinder av att den anges gälla för&lt;br&gt;bolag eller aktiebolag, om inte&lt;br&gt;annat särskilt föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i årsredovis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningslagen som gäller moderbolag&lt;br&gt;och dotterbolag skall tilllämpas på&lt;br&gt;moderföretag och dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i denna lag hänvisas till&lt;br&gt;en bestämmelse i årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;bestämmelsen tillämpas utan&lt;br&gt;hinder av att den anges gälla för&lt;br&gt;aktiebolag, om inte annat särskilt&lt;br&gt;föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i årsredovis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningslagen som gäller ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall tillämpas på&lt;br&gt;understödsföreningar, om inte&lt;br&gt;annat särskilt föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bestämmelsen i årsredovisningslagen hänvisar till en annan&lt;br&gt;bestämmelse i årsredovisningslagen eller till årsredovisningslagen i dess&lt;br&gt;helhet, skall även hänvisningen tillämpas, om inte annat följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § andra stycket om definition&lt;br&gt;av andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§ om koncern- och&lt;br&gt;intresseföretagsdefinitioner, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om hänsynstagande till vissa&lt;br&gt;rättigheter hos mellanman m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § andra stycket om definition&lt;br&gt;av andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§ om koncern- och&lt;br&gt;intresseföretagsdefinitioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om hänsynstagande till vissa&lt;br&gt;rättigheter hos mellanman m.m.,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 £ om skyldighet för moder-&lt;br&gt;företag och dotterföretag att lämna&lt;br&gt;varandra upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsföretag är&lt;br&gt;kalenderår räkenskapsår om inte&lt;br&gt;annat följer av 12 § tredje stycket&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver årsbokslut enligt 11 §&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) skall&lt;br&gt;försäkringsföretag för varje räken-&lt;br&gt;skapsår upprätta årsredovisning&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rörelsen omfattar flera&lt;br&gt;försäkringsgrenar, skall även en&lt;br&gt;resultatanalys ingå i årsredo-&lt;br&gt;visningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser om&lt;br&gt;årsredovisningens innehåll i 2 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket om årsredo-&lt;br&gt;visningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om överskådlighet och god&lt;br&gt;redovisningssed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om rättvisande bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om andra grundläggande&lt;br&gt;redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om valuta, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § första och tredje stycket om&lt;br&gt;årsredovisningens undertecknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsföretag är kalen-&lt;br&gt;derår räkenskapsår om inte annat&lt;br&gt;följer av 3 kap. 3 § bok-&lt;br&gt;föringslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rörelsen i ett försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag eller ett ömsesidigt&lt;br&gt;försäkringsbolag omfattar flera&lt;br&gt;försäkringsgrenar eller om rörel-&lt;br&gt;sen i en understödsförening&lt;br&gt;omfattar flera verksamhetsgrenar,&lt;br&gt;skall även en resultatanalys ingå i&lt;br&gt;årsredo vi sningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser om&lt;br&gt;årsredovisningens innehåll i 2 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket om årsredo-&lt;br&gt;visningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om överskådlighet och god&lt;br&gt;redovisningssed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om rättvisande bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om andra grundläggande&lt;br&gt;redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om valuta, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § första, femte och sjätte&lt;br&gt;styckena om årsredovisningens&lt;br&gt;undertecknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestäm-&lt;br&gt;melser om balansräkningen och resultaträkningen i 3 kap. årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § om balansräkningens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om resultaträkningens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första, tredje och fjärde styckena om uppställning och samman-&lt;br&gt;slagning av poster m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om jämförelsetal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket om speci-&lt;br&gt;ficering av större periodiserings-&lt;br&gt;poster, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § första och andra styckena&lt;br&gt;om extraordinära intäkter och&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket om speci-&lt;br&gt;ficering av större periodiserings-&lt;br&gt;poster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § första stycket om speci-&lt;br&gt;ficering av vissa större avsät-&lt;br&gt;tningar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § första och andra styckena&lt;br&gt;om extraordinära intäkter och&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § skall följande&lt;br&gt;bestämmelser om värderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om immateriella anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om värdering av omsätt- 9 § första-fjärde styckena om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstillgångar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värdering av omsättningstill-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om värdering av pågående arbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § första och andra styckena om varulagrets anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om egna aktier,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14 § om egna aktier, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om periodisering av vissa 15 § om periodisering av vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp vid upptagande av lån, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp vid upptagande av lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § om avsättningar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § första stycket om&lt;br&gt;specificering av vissa större&lt;br&gt;avsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall&lt;br&gt;årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3-6 §§ nedan.&lt;br&gt;Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet&lt;br&gt;på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen&lt;br&gt;eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket om hänvisningar till noter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om värderings- och omräkningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om uppgifter om taxeringsvärden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om uppskrivningsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § om inköp och försäljning mellan koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 och 9 § § om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § om ställda säkerheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om lån till ledande befattningshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om konvertibla lån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § första stycket och 16 §&lt;br&gt;första stycket om upplysningar om&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § om medelantalet anställda&lt;br&gt;under räkenskapsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 och 19 §§ om löner, andra&lt;br&gt;ersättningar och sociala kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § om pensioner och liknande&lt;br&gt;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § om tidigare styrelse och&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om suppleanter och vice&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § om avtal om avgångs-&lt;br&gt;vederlag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § om uppgift om moder-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § första stycket och 17 §&lt;br&gt;första stycket om upplysningar om&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § om medelantalet anställda&lt;br&gt;under räkenskapsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19-21 §§ om löner, andra&lt;br&gt;ersättningar och sociala kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om pensioner och liknande&lt;br&gt;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § om tidigare styrelse och&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § om suppleanter och vice&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § om avtal om avgångs-&lt;br&gt;vederlag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § om uppgift om moder-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. a) 3 § första stycket skall tillämpas på dels immateriella tillgångar&lt;br&gt;(B), dels byggnader och mark (C.I), dels placeringar i koncernföretag och&lt;br&gt;intresseföretag (C.II).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 3 § andra och tredje styckena skall tillämpas på dels immateriella&lt;br&gt;tillgångar (B), dels placeringstillgångar (C), dels sådana materiella&lt;br&gt;tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.IV) som stadig-&lt;br&gt;varande skall brukas eller innehas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 4 § skall tillämpas på byggnader och mark (C.I).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 7 § skall i stället för inköp och försäljning gälla mottagen och&lt;br&gt;avgiven återförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fråga om tillstånd enligt 9 § andra stycket att utelämna uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter skall&lt;br&gt;tillämpas endast beträffande de skulder som förfaller till betalning senare&lt;br&gt;än fem år efter balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 12 § tredje stycket om lån till ledande befattningshavare skall&lt;br&gt;tillämpas om företaget lämnat lån till eller ställt säkerhet till förmån för&lt;br&gt;någon annan med stöd av tillstånd enligt 12 kap. 13 § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Utöver upplysningar enligt&lt;br&gt;17 § skall även uppgift lämnas om&lt;br&gt;medelantalet anställda uppdelat på&lt;br&gt;kontorstjänstemän, fälttjänstemän&lt;br&gt;och övriga anställda i Sverige.&lt;br&gt;Dessutom skall medelantalet&lt;br&gt;fritidsombud och specialombud i&lt;br&gt;Sverige anges var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift enligt 19 § första&lt;br&gt;stycket 2 om löner och ersätt-&lt;br&gt;ningar till anställda skall delas upp&lt;br&gt;på kontorstjänstemän, falttjänste-&lt;br&gt;män och övriga anställda i&lt;br&gt;Sverige. Dessutom skall ersätt-&lt;br&gt;ningsbeloppen för fritidsombud&lt;br&gt;och specialombud i Sverige anges&lt;br&gt;för vaije grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Utöver upplysningar enligt&lt;br&gt;18 § skall även uppgift lämnas om&lt;br&gt;medelantalet anställda uppdelat på&lt;br&gt;kontorstjänstemän, fälttjänstemän&lt;br&gt;och övriga anställda i Sverige.&lt;br&gt;Dessutom skall medelantalet&lt;br&gt;fritidsombud och specialombud i&lt;br&gt;Sverige anges var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift enligt 20 § första&lt;br&gt;stycket 2 om löner och ersätt-&lt;br&gt;ningar till anställda skall delas upp&lt;br&gt;på kontorstjänstemän, fälttjänste-&lt;br&gt;män och övriga anställda i&lt;br&gt;Sverige. Dessutom skall ersätt-&lt;br&gt;ningsbeloppen för fritidsombud&lt;br&gt;och specialombud i Sverige anges&lt;br&gt;för vaije grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande&lt;br&gt;bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om när koncernredovisning inte behöver upprättas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket om koncern-&lt;br&gt;redovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om dotterföretag som skall&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om överskådlighet, god&lt;br&gt;redovisningssed och rättvisande&lt;br&gt;bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § första stycket första&lt;br&gt;meningen om allmänna krav på&lt;br&gt;koncembalansräkningen och&lt;br&gt;koncemresultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § om minoritetsandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om balansdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 § om enhetliga principer för&lt;br&gt;koncernredovisningen och års-&lt;br&gt;redovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 § om elimineringar mellan&lt;br&gt;koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om förändringar i koncer-&lt;br&gt;nens sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 och 16 §§ om uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17-23 §§ om hur dotterföretag&lt;br&gt;skall räknas in i koncemredo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket om koncern-&lt;br&gt;redovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om dotterföretag som skall&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om överskådlighet, god&lt;br&gt;redovisningssed och rättvisande&lt;br&gt;bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket första&lt;br&gt;meningen om allmänna krav på&lt;br&gt;koncembalansräkningen och&lt;br&gt;koncemresultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om minoritetsandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 § om balansdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 § om enhetliga principer för&lt;br&gt;koncernredovisningen och års-&lt;br&gt;redovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om elimineringar mellan&lt;br&gt;koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 § om forändringar i kon-&lt;br&gt;cernens sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 77 §§ om uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18-24 §§ om hur dotterföretag&lt;br&gt;skall räknas in i koncemredo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24-29 §§ om hur andelar i&lt;br&gt;intresseföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag skall räknas in i koncern-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25-30 §§ om hur andelar i&lt;br&gt;intresseföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag skall räknas in i koncern-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. a) I stället för vad som sägs i 2 § första stycket 3 skall gälla att&lt;br&gt;moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt&lt;br&gt;den lagstiftning som i den staten har tillkommit i enlighet med&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas direktiv av den 19 december 1991&lt;br&gt;(91/674/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) I stället för den hänvisning som i 2 § tredje stycket görs till&lt;br&gt;bestämmelser om ingivande och kungörande gäller en hänvisning till 8&lt;br&gt;kap. 5 och 6 §§ denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;I stället för den i 9 §&lt;br&gt;föreskrivna tiden gäller en tid om&lt;br&gt;sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som anges i 11 § första&lt;br&gt;och tredje styckena om att andra&lt;br&gt;värderingsprinciper får användas&lt;br&gt;än i moderföretagets års-&lt;br&gt;redovisning och att koncern-&lt;br&gt;företagens tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;och skulder inte behöver räknas&lt;br&gt;om, gäller även tillgångar vars&lt;br&gt;värdering påverkar eller bestäm-&lt;br&gt;mer försäkringstagarnas rättigheter&lt;br&gt;och avsättningar som värderas&lt;br&gt;med regler specifika för&lt;br&gt;försäkringsrörelse. I sådant fall&lt;br&gt;skall upplysning härom lämnas i&lt;br&gt;en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fråga om tillstånd enligt 16 §&lt;br&gt;att utelämna uppgifter om dotter-&lt;br&gt;företag och vissa andra företag&lt;br&gt;prövas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;I stället för den i 10 §&lt;br&gt;föreskrivna tiden gäller en tid om&lt;br&gt;sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som anges i 12 § första&lt;br&gt;och tredje styckena om att andra&lt;br&gt;värderingsprinciper får användas&lt;br&gt;än i moderföretagets års-&lt;br&gt;redovisning och att koncern-&lt;br&gt;företagens tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;och skulder inte behöver räknas&lt;br&gt;om, gäller även tillgångar vars&lt;br&gt;värdering påverkar eller bestäm-&lt;br&gt;mer försäkringstagarnas rättigheter&lt;br&gt;och avsättningar som värderas&lt;br&gt;med regler specifika för&lt;br&gt;försäkringsrörelse. I sådant fall&lt;br&gt;skall upplysning härom lämnas i&lt;br&gt;en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fråga om tillstånd enligt 17 §&lt;br&gt;att utelämna uppgifter om dotter-&lt;br&gt;företag och vissa andra företag&lt;br&gt;prövas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § andra stycket om ute- 16 § 2 om utelämnande av&lt;br&gt;lämnande av uppgift i koncern- uppgift i koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1551.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya föreskrifterna skall tillämpas första gången för det&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Understödsföreningar far tillämpa äldre föreskrifter i 29 och 30 §§&lt;br&gt;lagen (1972:262) om understödsföreningar för det första räkenskapsår&lt;br&gt;som inleds närmast efter den 31 december 1999. En sådan tillämpning&lt;br&gt;skall anmälas till Finansinspektionen före den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far för&lt;br&gt;den första årsredovisning som en understödsförening upprättar enligt&lt;br&gt;lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag föreskriva att 3&lt;br&gt;kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554) och 6 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen om årsredovisning i försäkringsföretag inte skall tillämpas samt&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om vilka jämförande upplysningar som i&lt;br&gt;stället skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Föreskrifterna i 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen skall&lt;br&gt;inte tillämpas på nedskrivning som en understödsförening har gjort före&lt;br&gt;ikraftträdandet av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.38 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 §, 6 kap. 3 §, 7 kap. 4 § och 8 kap.&lt;br&gt;4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag i stället för&lt;br&gt;dess lydelse enligt lagen (1999:000) om ändring i nämnda lag skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:87, &amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bet. 1998/99:FiU28, rskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om eget&lt;br&gt;kapital och avsättningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst skall som bundet&lt;br&gt;eget kapital tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Överkursfond, Konsoli-&lt;br&gt;deringsfond, Fond för orealiserade vinster och vinst eller förlust för&lt;br&gt;räkenskapsåret. Förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdrags-&lt;br&gt;post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I skadeförsäkringsföretag och livförsäkringsföretag som far dela ut&lt;br&gt;vinst skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget&lt;br&gt;kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp&lt;br&gt;Aktiekapital, Garantikapital, Överkursfond, Uppskrivningsfond, Reserv-&lt;br&gt;fond och Fond för orealiserade vinster. Under fritt eget kapital eller&lt;br&gt;ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst&lt;br&gt;eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust&lt;br&gt;och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om avsättningen för kvar-&lt;br&gt;dröjande risker i posten Ej&lt;br&gt;intjänade premier och kvar-&lt;br&gt;dröjande risker (DD.l) uppgår till&lt;br&gt;väsentligt belopp, skall beloppet&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om garanterad återbäring i&lt;br&gt;posten livförsäkringsavsättning&lt;br&gt;(DD.2) uppgår till väsentligt be-&lt;br&gt;lopp, skall beloppet anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om avvecklingsresultat upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I understödsföreningar skall&lt;br&gt;som eget kapital tas upp Fond för&lt;br&gt;orealiserade vinster, Övriga fon-&lt;br&gt;der och vinst eller förlust för&lt;br&gt;räkenskapsåret. Förlust för räken-&lt;br&gt;skapsåret tas därvid upp som&lt;br&gt;avdragspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om avsättningen för kvar-&lt;br&gt;dröjande risker i posten Ej&lt;br&gt;intjänade premier och kvar-&lt;br&gt;dröjande risker (DD.l) uppgår till&lt;br&gt;väsentligt belopp, skall beloppet&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om garanterad återbäring i&lt;br&gt;posten Livförsäkringsavsättning&lt;br&gt;(DD.2) uppgår till väsentligt be-&lt;br&gt;lopp, skall beloppet anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om avvecklingsresultat upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;går till väsentligt belopp skall det&lt;br&gt;anges i en not med fördelning på&lt;br&gt;kategori av skada och belopp. Med&lt;br&gt;avvecklingsresultat avses skillna-&lt;br&gt;den mellan å ena sidan avsätt-&lt;br&gt;ningen för oreglerade skador från&lt;br&gt;föregående år vid räkenskapsårets&lt;br&gt;ingång, efter avdrag för under&lt;br&gt;räkenskapsåret gjorda utbetal-&lt;br&gt;ningar av ersättningar för skador&lt;br&gt;från föregående år, och å andra&lt;br&gt;sidan avsättningen för oreglerade&lt;br&gt;skador från föregående år vid&lt;br&gt;räkenskapsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Villkorad återbäring (EE.l)&lt;br&gt;skall delas upp på avsättningar för&lt;br&gt;vilka försäkringstagaren direkt&lt;br&gt;respektive indirekt bär risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Skadeförsäkringsföretag och&lt;br&gt;livförsäkringsföretag som far dela&lt;br&gt;ut vinst skall lämna närmare upp-&lt;br&gt;lysningar om det belopp av fritt&lt;br&gt;eget kapital som inte kan anses ut-&lt;br&gt;delningsbart med hänsyn till&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 1 a §&lt;br&gt;första stycket och 12 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713) och om de&lt;br&gt;förhållanden som motiverar&lt;br&gt;bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Livförsäkringsföretag skall&lt;br&gt;lämna upplysning om belopp som&lt;br&gt;inte far användas för vinst-&lt;br&gt;utdelning eller förlusttäckning&lt;br&gt;enligt bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I resultatanalysen skall, fördelat&lt;br&gt;på försäkringsgrenar, upplys-&lt;br&gt;ningar lämnas om försäkrings-&lt;br&gt;tekniska avsättningar (DD och&lt;br&gt;EE), återförsäkrares andel av&lt;br&gt;försäkringstekniska avsättningar&lt;br&gt;(E), intäkter, kostnader och&lt;br&gt;rörelseresultat.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;går till väsentligt belopp skall det&lt;br&gt;anges i en not med fördelning på&lt;br&gt;kategori av skada och belopp. Med&lt;br&gt;avvecklingsresultat avses skill-&lt;br&gt;naden mellan å ena sidan avsätt-&lt;br&gt;ningen för oreglerade skador från&lt;br&gt;föregående år vid räkenskapsårets&lt;br&gt;ingång, efter avdrag för under&lt;br&gt;räkenskapsåret gjorda utbetal-&lt;br&gt;ningar av ersättningar för skador&lt;br&gt;från föregående år, och å andra&lt;br&gt;sidan avsättningen för oreglerade&lt;br&gt;skador från föregående år vid&lt;br&gt;räkenskapsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Villkorad återbäring (EE.l)&lt;br&gt;skall delas upp på avsättningar för&lt;br&gt;vilka försäkringstagaren direkt&lt;br&gt;respektive indirekt bär risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Skadeförsäkringsföretag och&lt;br&gt;livförsäkringsföretag som far dela&lt;br&gt;ut vinst skall lämna närmare upp-&lt;br&gt;lysningar om det belopp av fritt&lt;br&gt;eget kapital som inte kan anses ut-&lt;br&gt;delningsbart med hänsyn till&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 1 a §&lt;br&gt;första stycket och 12 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713) och om de&lt;br&gt;förhållanden som motiverar&lt;br&gt;bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Livförsäkringsaktiebolag och&lt;br&gt;ömsesidiga livförsäkringsbolag&lt;br&gt;skall lämna upplysning om belopp&lt;br&gt;som inte far användas för&lt;br&gt;vinstutdelning eller förlusttäckning&lt;br&gt;enligt bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsaktiebolag och&lt;br&gt;ömsesidiga försäkringsbolag skall&lt;br&gt;i resultatanalysen, fördelat på&lt;br&gt;försäkringsgrenar, lämna upplys-&lt;br&gt;ningar om försäkringstekniska&lt;br&gt;avsättningar (DD och EE),&lt;br&gt;återförsäkrares andel av försäk-&lt;br&gt;ringstekniska avsättningar (E),&lt;br&gt;intäkter, kostnader och rörelse-&lt;br&gt;resultat. Understödsföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 130, Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall lämna upplysningar om Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;intäkter och kostnader fördelade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på verksamhetsgrenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med&lt;br&gt;undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1-3 §§ årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med&lt;br&gt;det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp i&lt;br&gt;koncembalansräkningen som bundet eget kapital under Andra fonder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(AA.V),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelserna om tilläggs-&lt;br&gt;upplysningar i 5 kap., med undan-&lt;br&gt;tag för 2 § 4 och hänvisningarna&lt;br&gt;till 5 kap. 8, 9 och 24 §§ års-&lt;br&gt;redovisningslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelserna om upplysningarna i förvaltningsberättelsen i 6 kap.&lt;br&gt;1 och 2 §§, med undantag för hänvisningen till 6 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelserna om tilläggs-&lt;br&gt;upplysningar i 5 kap., med undan-&lt;br&gt;tag för 2 § 4 och hänvisningarna&lt;br&gt;till 5 kap. 8, 9 och 26 §§ års-&lt;br&gt;redovisningslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen för det&lt;br&gt;förflutna räkenskapsåret skall&lt;br&gt;lämnas till revisorerna och&lt;br&gt;lekmannarevisorema senast en&lt;br&gt;månad före ordinarie bolags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen för det&lt;br&gt;förflutna räkenskapsåret skall&lt;br&gt;lämnas till revisorerna och lek-&lt;br&gt;mannarevisorema senast en månad&lt;br&gt;före ordinarie stämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.39 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om&lt;br&gt;medlemsbanker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 13 § lagen (1995:1570) om&lt;br&gt;medlemsbanker skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varje&lt;br&gt;en års-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för varje&lt;br&gt;räkenskapsår lämna en års-&lt;br&gt;redovisning, som skall läggas fram&lt;br&gt;på den ordinarie förenings-&lt;br&gt;stämman för godkännande. I fråga&lt;br&gt;om likvidatoremas redovisning&lt;br&gt;och dess behandling på stämman&lt;br&gt;tillämpas inte 7 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket 1 och 2 denna lag.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 18-25 §§&lt;br&gt;och 6 kap. 2 § årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen (1995:1554) samt 2 kap. 1 §,&lt;br&gt;5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 2 och 3 §§&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag behöver inte heller&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalet upp i en post, varvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall&lt;br&gt;räkenskapsår lämna&lt;br&gt;redovisning, som skall läggas fram&lt;br&gt;på den ordinarie förenings-&lt;br&gt;stämman för godkännande. I fråga&lt;br&gt;om likvidatoremas redovisning&lt;br&gt;och dess behandling på stämman&lt;br&gt;tillämpas inte 7 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket 1 och 2 denna lag.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 17-23 §§&lt;br&gt;och 6 kap. 2 § årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen (1995:1554) samt 5 kap. 2 §&lt;br&gt;3 och 6 kap. 2 och 3 §§ lagen&lt;br&gt;(1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag behöver inte heller&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen tas det egna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på&lt;br&gt;medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa&lt;br&gt;efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas&lt;br&gt;inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i&lt;br&gt;balansräkningen eller om det för en skuld eller en likvidationskostnad&lt;br&gt;kan beräknas gå åt ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade&lt;br&gt;avsättningen eller skulden, skall vid tillgångs-, avsättnings- eller&lt;br&gt;skuldposten det beräknade beloppet anges inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.40 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1623) om&lt;br&gt;skattereduktion för riskkapitalinvesteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för&lt;br&gt;riskkapitalinvesteringar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag i samma koncern&lt;br&gt;förstås juridisk person som ingår i&lt;br&gt;samma koncern enligt 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385), 1&lt;br&gt;kap. 4 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, 1 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1980:1103) om årsredo-&lt;br&gt;visning m.m. i vissa företag eller,&lt;br&gt;för det fall den sist nämnda lagen&lt;br&gt;inte längre skall tillämpas,&lt;br&gt;1 kap. 4 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554). Vidare anses ett&lt;br&gt;utländskt bolag ingå i samma&lt;br&gt;koncern som ett svenskt företag&lt;br&gt;om bolaget, för det fall att bolaget&lt;br&gt;hade varit ett svenskt aktiebolag,&lt;br&gt;skulle ha varit ett moderföretag till&lt;br&gt;det svenska företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag i samma koncern&lt;br&gt;förstås juridisk person som ingår i&lt;br&gt;samma koncern enligt 1 kap. 4 §&lt;br&gt;årsredovisn ingslagen&lt;br&gt;(1995:1554). Vidare anses ett&lt;br&gt;utländskt bolag ingå i samma&lt;br&gt;koncern som ett svenskt företag&lt;br&gt;om bolaget, för det fall att bolaget&lt;br&gt;hade varit ett svenskt aktiebolag,&lt;br&gt;skulle ha varit ett moderföretag till&lt;br&gt;det svenska företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.41 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om&lt;br&gt;arbetslöshetskassor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 67 och 71 §§ lagen (1997:239) om&lt;br&gt;arbetslöshetskassor skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall avge årsredo-&lt;br&gt;visning för vaije verksamhetsår.&lt;br&gt;Årsredovisningen skall bestå av&lt;br&gt;resultaträkning, balansräkning&lt;br&gt;och förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningen och balans-&lt;br&gt;räkningen skall upprättas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125). För-&lt;br&gt;valtningsberättelsen skall upp-&lt;br&gt;rättas med iakttagande av god&lt;br&gt;redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter rege-&lt;br&gt;ingens bemyndigande Arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen far utfärda&lt;br&gt;närmare föreskrifter om arbetslös-&lt;br&gt;hetskassans bokföring, årsbokslut&lt;br&gt;och årsredovisning. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, far föreskrifterna&lt;br&gt;avvika från vad som följer av&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall avse årsredo-&lt;br&gt;visning för vaije räkenskapsår.&lt;br&gt;Bestämmelser om bokföring och&lt;br&gt;annan redovisning finns i övrigt,&lt;br&gt;förutom i 68-71 §§ denna lag, i&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000) och&lt;br&gt;årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen får utfärda närmare&lt;br&gt;föreskrifter om arbetslöshets-&lt;br&gt;kassans bokföring och årsredo-&lt;br&gt;visning. Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, får föreskrifterna avvika från&lt;br&gt;vad som följer av bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000) och årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.42 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 kap. 4 och 7 §§ skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten far förelägga&lt;br&gt;den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföringsskyldig enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125) eller skyl-&lt;br&gt;dig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) eller som är annan&lt;br&gt;juridisk person än dödsbo att&lt;br&gt;lämna uppgift, visa upp handling&lt;br&gt;eller lämna över en kopia av&lt;br&gt;handling som rör rättshandling&lt;br&gt;mellan den som föreläggs och den&lt;br&gt;med vilken han har ingått&lt;br&gt;rättshandlingen (kontrolluppgift).&lt;br&gt;Föreläggande far meddelas, om&lt;br&gt;kontrolluppgiften har betydelse för&lt;br&gt;beskattning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, far även någon annan person än som avses&lt;br&gt;i första stycket föreläggas att lämna kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten far förelägga&lt;br&gt;den som är eller kan antas vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföringsskyldig enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1999:000) eller som&lt;br&gt;är annan juridisk person än dödsbo&lt;br&gt;att lämna uppgift, visa upp&lt;br&gt;handling eller lämna över en kopia&lt;br&gt;av handling som rör rättshandling&lt;br&gt;mellan den som föreläggs och den&lt;br&gt;med vilken han har ingått&lt;br&gt;rättshandlingen (kontrolluppgift).&lt;br&gt;Föreläggande får meddelas, om&lt;br&gt;kontrolluppgiften har betydelse för&lt;br&gt;beskattning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta om skatterevision för att kontrollera att&lt;br&gt;deklarations- och annan uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt eller, att förutsättningar finns att fullgöra uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;som kan antas uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten far besluta om skatterevision också för att inhämta&lt;br&gt;uppgifter av betydelse för kontroll enligt första stycket av någon annan&lt;br&gt;än den som revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterevision far göras hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är eller kan antas&lt;br&gt;vara bokföringsskyldig enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125) eller skyl-&lt;br&gt;dig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är eller kan antas&lt;br&gt;vara bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan juridisk person än dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som har anmält sig för registrering enligt 3 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som ansökt om eller fatt en F-skattsedel enligt 4 kap., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådan representant för en utländsk företagare som avses i 23&lt;br&gt;kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller för skatterevision bestämmelserna om taxeringsrevision&lt;br&gt;i 3 kap. 9-14 c §§ taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. I&lt;br&gt;fråga om den som är skyldig att föra räkenskaper enligt jord-&lt;br&gt;bruksbokföringslagen (1979:141) skall 14 kap. 4 och 7 §§ även därefter&lt;br&gt;tillämpas i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.43 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:514) om&lt;br&gt;särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1998:514) om särskild skatte-&lt;br&gt;kontroll av torg- och marknadshandel m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta om revision hos den som har eller kan&lt;br&gt;antas ha upplåtit plats för torg- och marknadshandel för att kontrollera att&lt;br&gt;denne fullgjort sina skyldigheter enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision enligt första stycket får&lt;br&gt;göras hos den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1976:125)&lt;br&gt;eller skyldig att föra räkenskaper&lt;br&gt;enligt jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) och hos annan juridisk&lt;br&gt;person än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;(1990:324) i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision enligt första stycket får&lt;br&gt;göras hos den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1999:000)&lt;br&gt;och hos annan juridisk person än&lt;br&gt;dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9-14 c §§ taxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. I&lt;br&gt;fråga om den som är skyldig att föra räkenskaper enligt jord-&lt;br&gt;bruksbokföringslagen (1979:141) skall 3 § även därefter tillämpas i sin&lt;br&gt;äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade i augusti 1991 chefen för Justitiedepartementet&lt;br&gt;att tillkalla en kommitté med uppgift att göra en översyn av redovisnings-&lt;br&gt;lagstiftningen (dir. 1991:71). Den kommitté som därefter tillsattes antog&lt;br&gt;namnet Redovisningskommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs huvuduppgift var att överväga vilka lagändringar och&lt;br&gt;andra åtgärder som är påkallade för att anpassa lagstiftningen till utveck-&lt;br&gt;lingen på redovisningsområdet. Arbetet skulle avse såväl frågor om före-&lt;br&gt;tagens löpande bokföring som frågor om upprättande av årsbokslut, års-&lt;br&gt;redovisning och koncernredovisning. I kommitténs uppdrag ingick vidare&lt;br&gt;att behandla en rad övergripande frågor på redovisningsområdet, såsom&lt;br&gt;lagstiftningens struktur, kompletterande normgivning och sambandet&lt;br&gt;mellan redovisning och beskattning. Kommitténs uppdrag utvidgades&lt;br&gt;sedermera genom flera tilläggsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har avgett delbetänkandena Års- och koncernredovisning&lt;br&gt;enligt EG-direktiv (SOU 1994:17) och Sambandet Redovisning -&lt;br&gt;Beskattning (SOU 1995:43) samt slutbetänkandet Översyn av redovis-&lt;br&gt;ningslagstiftningen (SOU 1996:157). Det första betänkandet har lett till&lt;br&gt;lagstiftning (se prop. 1995/96:10, bet. 1995/96:LU4, rskr. 1995/96:91).&lt;br&gt;Delbetänkandet Sambandet Redovisning - Beskattning (SOU 1995:43)&lt;br&gt;bereds fortfarande inom Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningen och lagförslagen i slutbetänkandet finns i bilagorna&lt;br&gt;1 och 2. Förslagen har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissvaren finns&lt;br&gt;tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Ju 96/4095).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutbetänkandet behandlas bl.a. frågan om miljöredovisning. I den&lt;br&gt;delen har lagstiftning redan kommit till stånd (se prop. 1996/97:167, bet.&lt;br&gt;1997/98:JoU8, rskr. 1997/98:56). Vi kommer nu att ta upp de övriga&lt;br&gt;frågor som behandlas i slutbetänkandet. Vissa skatterättsliga frågor tas&lt;br&gt;dock inte upp utan kommer att beredas vidare inom Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under beredningen av slutbetänkandet har det inom Justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet utarbetats en promemoria med ett utkast till en lagrådsremiss.&lt;br&gt;Promemorian innehåller ett förslag till en ny bokföringslag, se bilaga 4..&lt;br&gt;Promemorian (i fortsättningen ”promemorian 1”) har varit föremål för&lt;br&gt;remissbehandling. Remissinstanserna finns förtecknade i bilaga 5.&lt;br&gt;Remissvaren har sammanställts och finns tillgängliga i lagstift-&lt;br&gt;ningsärendet (dnr Ju 96/4095). Under beredningen har även upprättats&lt;br&gt;kompletterande förslag till ändringar i stiftelselagen. Förslagen över-&lt;br&gt;ensstämmer i huvudsak med de förslag som framläggs i denna&lt;br&gt;proposition. De har diskuterats vid ett möte den 23 mars 1999 med&lt;br&gt;företrädare för Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Stockholms län, Före-&lt;br&gt;ningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS&lt;br&gt;och Föreningen Stiftelser i Samverkan. Anteckningar från mötet finns&lt;br&gt;tillgängliga i lagstiftningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Justitiedepartementet har även upprättats promemorian Förkortad&lt;br&gt;resultaträkning enligt 3 kap. 7 § årsredovisningslagen (1995:1554).&lt;br&gt;Förslagen i promemorian finns i bilaga 6. Promemorian (i fortsättningen&lt;br&gt;”promemorian 2”) har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instanserna finns i bilaga 7. En sammanställning av remissvaren finns&lt;br&gt;tillgänglig i ärendet (dnr Ju98/1785). Vi avser att i det följande ta upp&lt;br&gt;även de frågor som behandlas i den promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa frågor med redovisningsanknytning har behandlats i en prome-&lt;br&gt;moria från Finansdepartementet (i fortsättningen ”promemorian 3”),&lt;br&gt;Ändrade regler för revisorer i sparbanker och medlemsbanker, m.m. (Ds&lt;br&gt;1999:8). I promemorian behandlas bl.a. en fråga om finansieringsanalys&lt;br&gt;för kreditinstitut och värdepappersbolag. Promemorians förslag i denna&lt;br&gt;del finns i bilaga 8. En förteckning av remissinstanserna som yttrat sig&lt;br&gt;över promemorian finns i bilaga 9. En sammanställning av remissvaren&lt;br&gt;finns tillgängliga i ärendet (dnr Fi99/744). I förevarande proposition&lt;br&gt;behandlas även denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ändringar av redovisningsreglerna för försäkringsbolag har&lt;br&gt;nyligen föreslagits i proposition 1998/99:87, Ändrade försäkringsrörelse-&lt;br&gt;regler (bet. 1998/88:FiU28). Ändringarna, som träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 2000, har beaktats i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 15 april 1999 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att behandla Lagrådets synpunkter i avsnitten 5.2,&lt;br&gt;6.3, 14.5 och 20.1 samt i författningskommentaren till de berörda para-&lt;br&gt;graferna. Det kan dock redan här sägas att regeringen i propositionen i&lt;br&gt;allt väsentligt har följt Lagrådets förslag. I förhållande till lagråds-&lt;br&gt;remissen har också gjorts vissa andra ändringar av väsentligen redak-&lt;br&gt;tionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De under avsnitt 2.3, 2.5-2.8, 2.10, 2.14 2.16, 2.19-2.21, 2.24-2.28,&lt;br&gt;2.30-2.34 och 2.39-2.43 angivna lagförslagen har inte granskats av&lt;br&gt;Lagrådet. Det rör sig i dessa fall om konsekvensändringar, föranledda av&lt;br&gt;de lagförslag som har granskats av Lagrådet, och i några fall mindre&lt;br&gt;justeringar av redaktionell art. Med hänsyn till ändringarnas enkla&lt;br&gt;beskaffenhet har det inte ansetts nödvändigt att höra Lagrådet i dessa&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade vidare den 22 april 1999 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till förslagen i lagrådsremissen den 22 april 1999 har&lt;br&gt;vissa justeringar gjorts i bestämmelserna om finansieringsanalys i 2 kap.&lt;br&gt;1 § och 7 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag. Lagrådet har inte yttrat sig över dessa bestäm-&lt;br&gt;melser, bl.a. med hänsyn till den samordning som krävdes av förslagen i&lt;br&gt;de båda lagrådsremissema. Justeringarna innebär att vissa aktiebolag som&lt;br&gt;fortfarande omfattas av viss övergångslagstiftning skall upprätta&lt;br&gt;finansieringsanalys under samma förutsättningar som gäller för&lt;br&gt;aktiebolag i allmänhet. För övriga kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;följs däremot lagrådsremissens förslag att finansieringsanalys skall upp-&lt;br&gt;rättas oavsett företagets storlek. Detsamma föreslås i fråga om finansiella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;holdingföretag som skall upprätta koncernredovisning enligt samma lag.&lt;br&gt;Motsvarande ordning gäller för övrigt redan i dag i fråga om delårs-&lt;br&gt;rapporter. Justeringen kan alltså väsentligen utformas enligt förebild från&lt;br&gt;gällande regler. Den samordning som behövs i övrigt innebär att hän-&lt;br&gt;visningar till bl.a. aktiebolagslagen ersätts av hänvisningar till årsredo-&lt;br&gt;visningslagen. Även bestämmelserna om delårsrapporter i 9 kap. 1 §&lt;br&gt;ÅRKL har justerats på samma sätt i förhållande till lagrådsremissen.&lt;br&gt;Ändringarna är av enkel beskaffenhet och Lagrådets hörande i dessa&lt;br&gt;delar har därför inte ansetts erforderligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Begreppet redovisning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:130&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Begreppet redovisning ges ibland en mycket vid innebörd. Ibland far&lt;br&gt;begreppet även innefatta s.k. intern redovisning. Med intem redovisning&lt;br&gt;avses åtgärder som företas inom ett företag för att underlätta företags-&lt;br&gt;ledningens planering och kontroll. Den interna redovisningen är inte&lt;br&gt;lagreglerad. I detta lagstiftningsärende kommer endast den externa&lt;br&gt;redovisningen att behandlas. Den externa redovisningen omfattar den&lt;br&gt;löpande bokföringen, årsbokslutet, års- och koncernredovisningarna samt&lt;br&gt;delårsrapportema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den löpande bokföringen insamlas och sammanställs löpande&lt;br&gt;information om ett företags affärshändelser. Denna information ligger&lt;br&gt;sedan till grund för årsbokslutet och års- och koncernredovisningarna.&lt;br&gt;Årsbokslutet sammanfattar de affärshändelser som har ägt rum under&lt;br&gt;året. Års- och koncernredovisningarna har liknande karaktär men syftar&lt;br&gt;framför allt till att ge information till företagets intressenter.&lt;br&gt;Delårsrapporter kan beskrivas som bokslut för en del av ett räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande används begreppet ”redovisning” för att beteckna olika&lt;br&gt;slag av extern redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen har bl.a. till syfte att utgöra grundval för framtida&lt;br&gt;ekonomiska beslut, för företaget självt eller för dess utomstående intres-&lt;br&gt;senter. Den kan också utgöra underlag för kontroll och uppföljning av&lt;br&gt;företagets verksamhet och medelsförvaltning. I ett aktiebolag eller en&lt;br&gt;ekonomisk förening är årsredovisningen och dess granskning viktig för&lt;br&gt;aktieägarnas respektive medlemmarnas beslut om ansvarsfrihet för&lt;br&gt;styrelsen och den verkställande direktören. Bokföring och annan&lt;br&gt;redovisning kan också vara av stor vikt vid utredandet av misstankar om&lt;br&gt;ekonomiska oegentligheter, t.ex. skatte- och borgenärssbrott. Enligt&lt;br&gt;svensk rätt har redovisningen också en direkt betydelse för borgenärernas&lt;br&gt;skydd. I den associationsrättsliga lagstiftningen är nämligen möjligheten&lt;br&gt;till vinstutdelning kopplad till vilket fritt eget kapital som har redovisats i&lt;br&gt;årsredovisningen (se bl.a. 12 kap. aktiebolagslagen [1975:1385]).&lt;br&gt;Slutligen har redovisningen stor betydelse för beskattningen av närings-&lt;br&gt;verksamhet. Vid taxeringen sker nämligen bedömningen av intäkter och&lt;br&gt;kostnader på grundval av innehållet i redovisningen, i den mån särskilda&lt;br&gt;skatteregler inte föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts gäller redovisningen inom den privata sektorn av&lt;br&gt;samhället. Redovisning fyller en viktig funktion också inom stat och&lt;br&gt;kommun, såväl som underlag for beslut som för efterföljande kontroll&lt;br&gt;och uppföljning. I detta lagstiftningsärende behandlas emellertid inte&lt;br&gt;redovisning inom offentlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisningslagstiftningens struktur&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I dag är lagreglerna om redovisning spridda på flera olika lagar. Upp-&lt;br&gt;delningen beror dels på att olika delar av redovisningen (icke offentlig&lt;br&gt;respektive offentlig redovisning) behandlas i olika lagar, dels på att olika&lt;br&gt;verksamhetsformers redovisning regleras på skilda ställen i&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om bokföring och årsbokslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De centrala lagreglerna avseende företagens icke-offentliga redovisning&lt;br&gt;finns i bokföringslagen (1976:125). Lagen innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;löpande bokföring, upprättande av årsbokslut och arkivering av räken-&lt;br&gt;skapsmaterial. Den skall tillämpas av i stort sett alla bokföringsskyldiga,&lt;br&gt;oavsett verksamhetens form och art. Huruvida en stiftelse är bokförings-&lt;br&gt;skyldig regleras visserligen inte i bokföringslagen utan i stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220) eller lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m. (tryggandelagen). Om stiftelsen är bokföringsskyldig, är den&lt;br&gt;emellertid skyldig att följa bestämmelserna i bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringslagens regler om årsbokslut är dock varken uttömmande&lt;br&gt;eller generella. För det första finns det både i lagen (1980:1103) om års-&lt;br&gt;redovisning m.m. i vissa företag (1980 års årsredovisningslag) och i&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen) vissa&lt;br&gt;särregler om årsbokslut. För det andra har tillämpningsområdet för bok-&lt;br&gt;föringslagens bestämmelser om årsbokslut nyligen minskat. Numera&lt;br&gt;gäller att de företag som omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag (ÅRKL) eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkrings-&lt;br&gt;företag (ÅRFL) i stället skall tillämpa vissa av den lagens regler vid&lt;br&gt;årsbokslutets upprättande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grupp av näringsidkare, nämligen jordbrukare, är över huvud taget&lt;br&gt;inte skyldiga att följa bokföringslagens regler. De omfattas i stället av&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:141). Enligt den lagen skall de föra&lt;br&gt;räkenskaper som underlag för taxeringen, dvs. de har ålagts ett slags&lt;br&gt;begränsad bokföringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör slutligen påpekas att bokföringslagens regler om t.ex. löpande&lt;br&gt;bokföring inte är uttömmande. Lagen har i stället fatt karaktär av ramlag.&lt;br&gt;Den innehåller i huvudsak endast de grundläggande normerna for&lt;br&gt;redovisningen. Dessa normer måste sedan fyllas ut genom komp-&lt;br&gt;letterande normgivning. I lagen kommer detta till uttryck genom en hän-&lt;br&gt;visning till god redovisningssed (se 2 §). God redovisningssed har i&lt;br&gt;förarbetena till lagen beskrivits som en faktiskt förekommande praxis hos&lt;br&gt;en kvalitativt representativ krets av bokföringsskyldiga. Särskild&lt;br&gt;betydelse måste därvid tillmätas allmänna råd och rekommendationer av&lt;br&gt;auktoritativa organ såsom Bokföringsnämnden, Redovisningsrådet och i&lt;br&gt;förekommande fall Finansinspektionen. Lagens hänvisning till god&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningssed innebär att företagen är skyldiga att anpassa sig till den Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;praxis som utvecklas för att fylla ut och tolka lagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga redovisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om företagens offentliga redovisning (årsredovisning, koncern-&lt;br&gt;redovisning och delårsrapporter) är spridda på flera lagar. Vilken lag som&lt;br&gt;skall tillämpas beror främst på vilken form verksamheten drivs i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag och vissa handelsbolag omfattas av 1995 års årsredovis-&lt;br&gt;ningslag. Andra handelsbolag än de som omfattas av 1995 års årsredo-&lt;br&gt;visningslag omfattas av 1980 års årsredovisningslag men kan välja att i&lt;br&gt;stället upprätta sin offentliga redovisning enligt 1995 års&lt;br&gt;årsredovisningslag. I den mån enskild näringsidkare eller ideella&lt;br&gt;föreningar är skyldiga att upprätta en offentlig redovisning, skall detta&lt;br&gt;göras enligt 1980 års årsredovisningslag. Ekonomiska föreningar skall&lt;br&gt;följa de regler om redovisning som finns i föreningslagen men kan,&lt;br&gt;liksom handelsbolag, välja att upprätta den offentliga redovisningen&lt;br&gt;enligt 1995 års årsredovisningslag. Under vilka förutsättningar stiftelser&lt;br&gt;skall upprätta en offentlig redovisning och vad denna i så fall skall&lt;br&gt;innehålla regleras i 3 kap. stiftelselagen och i tryggandelagen. Banker,&lt;br&gt;andra kreditinstitut och värdepappersbolag skall upprätta sin offentliga&lt;br&gt;redovisning enligt ÅRKL, medan försäkringsaktiebolag och ömsesidiga&lt;br&gt;försäkringsbolag skall upprätta sin enligt ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de lagar som reglerar den offentliga redovisningen har karaktär&lt;br&gt;av ramlagar. Det har förutsatts att det vid sidan av lagreglerna skall ut-&lt;br&gt;vecklas kompletterande normer. I lagarna uttrycks detta genom&lt;br&gt;hänvisningar till god redovisningssed (om innebörden i det begreppet, se&lt;br&gt;ovan). De företag som omfattas av ÅRKL eller ÅRFL måste därutöver&lt;br&gt;iaktta särskilda av Finansinspektionen utfärdade föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har redovisningsbestämmelsema, trots uppsplittringen på&lt;br&gt;olika lagar, varit förhållandevis enhetliga, i vart fall på så sätt att alla&lt;br&gt;företag har tillämpat likartade värderings- och klassificeringsregler. Med&lt;br&gt;tillkomsten av årsredovisningslagen, ÅRKL och ÅRFL har denna enhet-&lt;br&gt;lighet minskat. Dessa lagar, vilka trädde i kraft den 1 januari 1996,&lt;br&gt;innebär en anpassning till EG:s regelverk på redovisningsområdet (de&lt;br&gt;fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven respektive två särskilda redo-&lt;br&gt;visningsdirektiv för finansiella företag). Lagarna avviker i flera hänseen-&lt;br&gt;den från vad som tidigare har gällt i Sverige. Särskilt påtagliga är dessa&lt;br&gt;skillnader i fråga om resultat- och balansräkningarnas uppställning. Men&lt;br&gt;även en del värderings- och klassificeringsregler är annorlunda och kra-&lt;br&gt;ven på tilläggsupplysningar om företagens förhållanden är mera omfat-&lt;br&gt;tande. Som en följd av de särskilda redovisningsdirektiven för finansiella&lt;br&gt;foretag finns det också betydande skillnader mellan de tre nya lagarna.&lt;br&gt;ÅRKL och ÅRFL innehåller bl.a. delvis annorlunda värderingsregler och&lt;br&gt;kräver dessutom flera tilläggsupplysningar av företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980 års årsredovisningslag, föreningslagen och stiftelselagen har inte&lt;br&gt;ändrats på motsvarande sätt. Skälet till det är att de foretag som är&lt;br&gt;skyldiga att följa dessa lagar inte omfattas av EG:s redovisningsdirektiv.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid införlivandet av direktiven fanns det inte underlag för att bedöma om Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;EG-reglema trots detta borde gälla fullt ut för dessa företag. Som nyss&lt;br&gt;har nämnts har handelsbolag och ekonomiska föreningar sedermera fått&lt;br&gt;möjlighet att frivilligt gå över till årsredovisningslagens regelverk.&lt;br&gt;Fortfarande finns det emellertid många företag som tillämpar det äldre&lt;br&gt;regelverk som kommer till uttryck i de tre nämnda lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som nu har sagts innebär sammanfattningsvis att det i dag finns&lt;br&gt;flera parallella regelverk avseende företagens offentliga redovisning. Ett&lt;br&gt;regelverk har sin utgångspunkt i bokföringslagens regler om årsbokslut&lt;br&gt;och kompletteras med särskilda regler i 1980 års årsredovisningslag,&lt;br&gt;föreningslagen eller stiftelselagen. Ett annat regelverk finns i 1995 års&lt;br&gt;årsredovisningslag. I dessa regelverk föreskrivs sinsemellan olika&lt;br&gt;uppställningsformer för resultaträkningen och balansräkningen. Även&lt;br&gt;värderings- och klassificeringsreglema skiljer sig åt i vissa avseenden.&lt;br&gt;Kraven på tilläggsupplysningar är olika. Vid sidan av dessa båda regel-&lt;br&gt;verk finns det ytterligare två regelverk, ett för företag som omfattas av&lt;br&gt;ÅRKL och ett för företag som omfattas av ÅRFL. Båda kännetecknas av&lt;br&gt;särskilda värderings- och klassificeringsregler och särskilda krav på&lt;br&gt;tilläggsupplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Den nya lagstiftningens struktur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om kretsen av bokförings-&lt;br&gt;skyldiga, löpande bokföring och arkivering samlas i en ny bokföringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningslagens tillämpningsområde utsträcks så att den kom-&lt;br&gt;mer att omfatta samtliga företag som är skyldiga att avsluta den löpande&lt;br&gt;bokföringen med en årsredovisning. Bestämmelserna om finansiella&lt;br&gt;företags offentliga redovisning skall dock liksom hittills finnas i ÅRKL&lt;br&gt;och ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller inte&lt;br&gt;haft något att invända mot kommitténs förslag att bestämmelserna om&lt;br&gt;kretsen av bokföringsskyldiga, bokföring och arkivering tas in i en&lt;br&gt;särskild ny bokföringslag. Riksskatteverket och Svenska Revisor-&lt;br&gt;samfundet SRS har dock menat att bokföringslagen och årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen bör slås samman till en generell redovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att in-&lt;br&gt;vända mot kommitténs förslag att årsredovisningslagen utsträcks till att&lt;br&gt;omfatta samtliga företag som är skyldiga att avsluta den löpande&lt;br&gt;bokföringen. Föreningen Stiftelser i Samverkan har ansett att de grund-&lt;br&gt;läggande bestämmelserna om stiftelsers redovisning bör meddelas i&lt;br&gt;stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om bokföring samlas i en gemensam lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om bokföring bör enligt vår mening så långt möjligt vara&lt;br&gt;desamma oavsett i vilken form en viss verksamhet drivs. Sålunda bör&lt;br&gt;bokföringen av en näringsverksamhet ske enligt samma regler, oavsett&lt;br&gt;om verksamheten drivs av ett aktiebolag, en stiftelse eller en fysisk&lt;br&gt;person. Detta ger bäst förutsättningar för att jämföra olika företag med&lt;br&gt;varandra. Det ger också bäst förutsättningar för en enhetlig utveckling av&lt;br&gt;praxis. En annan fördel med gemensamma bokföringsregler är att ett byte&lt;br&gt;av verksamhetsform inte leder till att andra regler blir tillämpliga på&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset av gemensamma bokföringsregler talar också för att reglerna&lt;br&gt;samlas i en gemensam lag. Det ger bättre förutsättningar för att löpande&lt;br&gt;bibehålla enhetligheten i regelverket. Det underlättar en gemensam&lt;br&gt;utveckling av god redovisningssed. Det garanterar också att de som&lt;br&gt;reglerna riktar sig till lätt kan skaffa sig en överblick över regelverket.&lt;br&gt;Enligt vår mening bör därför reglerna om företagens bokföring tas in i en&lt;br&gt;gemensam bokföringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag innebär att frågor om stiftelsers bokföring skall regleras i&lt;br&gt;bokföringslagen i stället for, som hittills, i stiftelselagen och tryggande-&lt;br&gt;lagen. En remissinstans har avstyrkt en sådan förändring under&lt;br&gt;hänvisning till att det skulle leda till en uppsplittring av stiftelselagens&lt;br&gt;sammanhållna och lättöverskådliga regelsystem. Vi kan for vår del inte&lt;br&gt;se några särskilda olägenheter med att flytta bestämmelserna om stiftel-&lt;br&gt;sers bokföring till bokföringslagen. Det bör framhållas att stiftelselagens&lt;br&gt;regler om bokföring redan i dag är ofullständiga, så att ledning till stor&lt;br&gt;del måste sökas i 1976 års bokföringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringslag - årsredovisningslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har i sitt arbete övervägt att sammanföra bestämmelserna om&lt;br&gt;löpande bokföring och arkivering av räkenskapsmaterial med bestämmel-&lt;br&gt;serna om upprättande och offentliggörande av årsredovisning, dvs. en&lt;br&gt;sammanslagning av bokföringslagen och årsredovisningslagen. Några av&lt;br&gt;remissinstanserna har förordat en sådan ordning. Vi kan hålla med om att&lt;br&gt;den skulle ha vissa fördelar. De olika moment som ett företags redovis-&lt;br&gt;ning består av (löpande bokföring, avslutande av den löpande bok-&lt;br&gt;föringen, offentliggörande, förvaring och arkivering) skulle då kunna&lt;br&gt;presenteras på ett naturligt sätt, steg för steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot en sammanslagning av lagarna om bokföring och årsredovisning&lt;br&gt;talar emellertid att årsredovisningslagen redan i dag är omfångsrik och att&lt;br&gt;bestämmelserna om löpande bokföring och arkivering skulle utgöra en&lt;br&gt;ganska liten del av lagens totala antal bestämmelser. En sådan&lt;br&gt;omfångsrik lag skulle bli svåröverskådlig, inte minst för de företag som&lt;br&gt;enligt vårt förslag inte behöver avsluta den löpande bokföringen över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudtaget eller i vart fall endast behöver upprätta en balansräkning och&lt;br&gt;en resultaträkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande uppdelningen av redovisningslagstiftningen på å ena&lt;br&gt;sidan en bokföringslag och å andra sidan en eller flera lagar om den&lt;br&gt;offentliga redovisningen bör alltså behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet för årsredovisningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om redovisning bör, som vi redan tidigare har uttalat, så långt&lt;br&gt;möjligt vara desamma oavsett i vilken form en viss verksamhet drivs.&lt;br&gt;Genom att samla redovisningsregler för olika verksamhetsformer i en&lt;br&gt;enda lag åstadkommer man bättre förutsättningar för en bestående&lt;br&gt;enhetlighet i regelverket och en gemensam utveckling av god redovis-&lt;br&gt;ningssed. Normalt leder det också till att regelverket blir mera&lt;br&gt;överskådligt. Den nuvarande uppsplittringen av reglerna om företagens&lt;br&gt;offentliga redovisning är mot den bakgrunden inte tillfredsställande. Vi&lt;br&gt;föreslår därför att tillämpningsområdet för årsredovisningslagen utsträcks&lt;br&gt;till att omfatta samtliga företag som är skyldiga att avsluta den löpande&lt;br&gt;bokföringen med en årsredovisning. Bestämmelserna om offentlig&lt;br&gt;redovisning i föreningslagen, 1980 års årsredovisningslag och stiftelse-&lt;br&gt;lagen bör alltså utmönstras. De enstaka särregler som kan motiveras med&lt;br&gt;en viss verksamhetsforms särart bör tas in i årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom kommer att framgå av det följande har vi dock när det gäller&lt;br&gt;stiftelser funnit att det för närvarande är motiverat med ett flertal&lt;br&gt;särregler. Ett skäl till det är att det i en stiftelse ofta inte finns några&lt;br&gt;intressenter som kritiskt kan granska skötseln av stiftelsen. Ett annat skäl&lt;br&gt;är att reglerna om stiftelser är förhållandevis nya och inte bör ändras på&lt;br&gt;något mera genomgripande sätt innan de har hunnit utvärderas. Lagrådet&lt;br&gt;har ansett att förenklingen av lagstiftningen i denna del skulle kunna&lt;br&gt;drivas längre och att bestämmelserna bör ses över i samband med en&lt;br&gt;kommande utvärdering av lagstiftningen. Vi delar uppfattningen att en&lt;br&gt;utvärdering av stiftelselagen på sikt är motiverad och avser att inom de&lt;br&gt;närmaste åren ta initiativ till en sådan. I samband med det far behovet av&lt;br&gt;särregler för stiftelsers redovisning övervägas på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De finansiella företagens offentliga redovisning regleras sedan år 1996&lt;br&gt;av ÅRKL och ÅRFL. I samband med lagarnas tillkomst diskuterades om&lt;br&gt;också reglerna för de finansiella företagens offentliga redovisning borde&lt;br&gt;finnas i årsredovisningslagen. Regeringen ansåg då att vissa skäl talade&lt;br&gt;för en gemensam lag men att en gemensam lag utan en översyn av&lt;br&gt;mängden specialregler skulle bli svåröverskådlig för det stora flertalet&lt;br&gt;företag. Vi gör samma bedömning i dag. Reglerna för finansiella företags&lt;br&gt;offentliga redovisning bör alltså även fortsättningsvis finnas i ÅRKL&lt;br&gt;respektive ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kompletterande normgivning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De lagregler om bokföring och redovisning som finns i dag - främst&lt;br&gt;bokföringslagen, årsredovisningslagen och de särskilda årsredovisnings-&lt;br&gt;lagama för de finansiella företagen, ÅRKL och ÅRFL - har ramlags-&lt;br&gt;karaktär. Inom de ramar som lagreglerna anger sker en kompletterande&lt;br&gt;normgivning. Detta kommer i bokföringslagen och årsredovisningslagen&lt;br&gt;till uttryck genom bestämmelser om att den bokföringsskyldige har att&lt;br&gt;iaktta god redovisningssed (se 2 § bokföringslagen och 2 kap. 2 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen). I propositionen till bokföringslagen beskrev&lt;br&gt;föredragande statsrådet god redovisningssed som ”en faktiskt förekom-&lt;br&gt;mande praxis hos en kvalitativt representativ krets av&lt;br&gt;bokföringsskyldiga” och tilläde bl.a.: ”Stor betydelse för innebörden av&lt;br&gt;begreppet har givetvis de uttalanden i redovisningsfrågor som görs av&lt;br&gt;den praktiskt och teoretiskt verksamma expertisen på redovisnings-&lt;br&gt;området” (se prop. 1975:104 s. 148). I dag torde god redovisningssed&lt;br&gt;kunna beskrivas som de normer som grundas på - utöver lag och&lt;br&gt;föreskrifter - redovisningspraxis och rekommendationer och uttalanden&lt;br&gt;från vissa myndigheter och organisationer, framför allt Bokförings-&lt;br&gt;nämnden, Finansinspektionen och Redovisningsrådet (jfr prop.&lt;br&gt;1995/96:10 del 2 s. 11 och 181).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden är en statlig myndighet. Enligt sin instruktion har&lt;br&gt;nämnden till uppgift att främja utvecklandet av god redovisningssed i&lt;br&gt;företagens bokföring och offentliga redovisning. Nämndens huvud-&lt;br&gt;uppgift är att närmare konkretisera innebörden av begreppet god&lt;br&gt;redovisningssed och att utöva inflytande över hur frågan om god&lt;br&gt;redovisningssed skall bedömas i olika situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden saknar normgivningsmakt i regeringsformens mening. Dess&lt;br&gt;rekommendationer och uttalanden i redovisningsfrågor har status av&lt;br&gt;allmänna råd. De kan emellertid indirekt få rättslig betydelse när ett&lt;br&gt;enskilt fall som innefattar en bedömning av god redovisningssed prövas&lt;br&gt;av domstol eller förvaltningsmyndighet. Även om nämndens uttalanden&lt;br&gt;och rekommendationer därvid inte är formellt bindande har de i praktiken&lt;br&gt;ofta avgörande betydelse vid bedömningen av vad som utgör god&lt;br&gt;redovisningssed (jfr prop. 1975:104 s. 205).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen är en statlig myndighet med uppgift att utöva tillsyn&lt;br&gt;över bl.a. finansiella marknader, kreditinstitut och det enskilda för-&lt;br&gt;säkringsväsendet. Finansinspektionen har genom olika författningar be-&lt;br&gt;myndigats att utfärda föreskrifter på redovisningsområdet. Enligt 1 kap. §&lt;br&gt;ÅRKL och 1 kap. 4 § ÅRFL får inspektionen bemyndigas att lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter om kreditinstituts, värdepappersbolags och försäkrings- Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;företags löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning. Regeringen&lt;br&gt;har utnyttjat denna rätt att delegera föreskriftsrätt till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen har en liknande föreskriftsrätt i fråga om börser,&lt;br&gt;auktoriserade marknadsplatser och clearingorganisationer samt i fråga&lt;br&gt;om understödsföreningar. Föreskriftsrätten utgör normgivning i&lt;br&gt;regeringsformens bemärkelse. Därutöver utfärdar inspektionen allmänna&lt;br&gt;råd som inte är bindande men som far betydelse vid bedömningen av vad&lt;br&gt;som utgör god redovisningssed för de finansiella företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1989 bildades efter en överenskommelse mellan staten genom&lt;br&gt;Bokföringsnämnden, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund en stiftelse med ändamål att främja&lt;br&gt;utvecklandet av god redovisningssed i publika företag. Stiftelsen har&lt;br&gt;sedermera ersatts av en ideell förening. Stockholms Fondbörs är medlem&lt;br&gt;i denna förening med däremot inte Bokföringsnämnden. I den ideella&lt;br&gt;föreningen är också näringslivsorganisationer, såsom Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen och Sydsvenska Handelskammaren medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till föreningen, tidigare stiftelsen, är knutet ett råd, Redovisningsrådet,&lt;br&gt;som har till uppgift att utfärda rekommendationer och sprida information&lt;br&gt;om redovisningsfrågor. Rådets ambition är att så långt som möjligt&lt;br&gt;anpassa rekommendationerna till internationell praxis, i första hand&lt;br&gt;rekommendationer från International Accounting Standards Committee&lt;br&gt;(IASC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillskapandet av Redovisningsrådet var inte avsett att innebära någon&lt;br&gt;inskränkning i Bokföringsnämndens auktoritet som normutvecklare på&lt;br&gt;redovisningsområdet. Avsikten var emellertid att nämnden i stort sett&lt;br&gt;skulle kunna upphöra med att utfärda rekommendationer avseende frågor&lt;br&gt;som tar sikte på de publika företagen. I stället skulle nämnden fa bättre&lt;br&gt;möjligheter att ge information och vägledning i bokföringsfrågor som rör&lt;br&gt;icke-publika företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomistymingsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomistymingsverket är central förvaltningsmyndighet för statlig&lt;br&gt;revision och redovisning. Verket har utarbetat detaljerade föreskrifter om&lt;br&gt;myndigheternas löpande bokföring och årsredovisningar. Inom verket&lt;br&gt;sker arbetet i dessa frågor i ett särskilt redovisningsråd som har till&lt;br&gt;uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i myndigheternas&lt;br&gt;redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket meddelar inte några föreskrifter om företagens redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Lagstiftningen om bokföring och annan redovisning Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;utformas som ramlagar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Lagarna om bokföring och redovisning bör i&lt;br&gt;väsentliga delar utformas som ramlagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har instämt i&lt;br&gt;bedömningen eller har inte haft några invändningar mot den. Riksåkla-&lt;br&gt;garen har dock menat att redovisningslagstiftningen inte bör göras&lt;br&gt;mindre detaljerad än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det finns starka samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska motiv för att företagens externa redovisningsinformation&lt;br&gt;avlämnas i standardiserade former. Standardisering bidrar till att den&lt;br&gt;information som kapitalplacerare, kreditgivare och andra externa&lt;br&gt;intressenter erhåller via redovisningen lättare kan användas som underlag&lt;br&gt;för olika typer av ekonomiska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardiseringen måste ske i organiserade former, dvs. genom något&lt;br&gt;slag av normgivning. Att denna i vart fall till viss del måste ske genom&lt;br&gt;lagstiftning torde vara självklart. Åtminstone de yttersta ramarna för&lt;br&gt;redovisningens fullgörande måste anges, däribland de mest grund-&lt;br&gt;läggande principerna om redovisningens utformning och innehåll. Frågan&lt;br&gt;är emellertid i vilken omfattning också de mera detaljerade reglerna&lt;br&gt;måste komma till uttryck i lag. Normgivningen kan också ske på annat&lt;br&gt;sätt. Ett tänkbart alternativ är att de kompletterande normerna ges formen&lt;br&gt;av bindande föreskrifter som utfärdas av någon myndighet. Ett annat&lt;br&gt;alternativ är att man låter de kompletterande normerna utvecklas genom&lt;br&gt;praxis eller genom vägledande uttalanden från redovisningsexpertis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening kan det inte komma i fråga att ta in alla redovis-&lt;br&gt;ningsnormer i lag. Till att börja med kan konstateras att de frågeställ-&lt;br&gt;ningar som uppkommer på redovisningsområdet är mycket olikartade&lt;br&gt;och att lagregler som reglerar dem alla måste bli synnerligen omfattande.&lt;br&gt;Till detta kommer behovet av anpassning till omvärldens förändringar.&lt;br&gt;Näringslivet omstruktureras och intemationaliseras. Nya avtalstyper&lt;br&gt;utvecklas. Informationstekniken förändras. Utvecklingen på redovis-&lt;br&gt;ningsområdet präglas också i hög grad av internationalisering, bl.a.&lt;br&gt;genom det arbete som bedrivs inom International Accounting Standards&lt;br&gt;Committee. Dessa utvecklingstendenser gör att det befintliga regel-&lt;br&gt;beståndet ständigt måste kunna omprövas, anpassas till omvärldens&lt;br&gt;förhållanden och kompletteras med normer på tidigare oreglerade om-&lt;br&gt;råden. Enligt vår mening är sådana anpassningar knappast möjliga inom&lt;br&gt;ramen för den förhållandevis långsamma lagstiftningsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts talar för att lagreglerna på redovisningsområdet så&lt;br&gt;långt möjligt begränsas till mera allmänna principer för rapportering och&lt;br&gt;dokumentation av räkenskapsmaterial. Lagstiftningen bör alltså utformas&lt;br&gt;som en ramlagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;De kompletterande normernas rättsliga form&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Liksom hittills skall en statlig myndighet kunna&lt;br&gt;meddela bindande föreskrifter avseende de finansiella företagens&lt;br&gt;bokföring och offentliga redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall god redovisningssed främst utvecklas på grundval av&lt;br&gt;uttalanden från normgivande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens&lt;br&gt;förslag. Kommittén har dock ansett att bindande föreskrifter om&lt;br&gt;redovisning bör få förekomma endast såsom verkställighetsföreskrifter&lt;br&gt;enligt 8 kap. 13 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har tillstyrkt kommit-&lt;br&gt;téns förslag eller har inte haft några invändningar mot det.&lt;br&gt;Finansinspektionen har dock starkt ifrågasatt om förslaget är förenligt&lt;br&gt;med de krav som ställs på stabilitet och genomlysning i finansiella&lt;br&gt;företag. Inspektionen har därför, i likhet med Riksåklagaren, förordat en&lt;br&gt;mera långtgående föreskriftsrätt för Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normgivning enligt regeringsformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. regeringsformen finns bestämmelser om hur lagar och andra&lt;br&gt;föreskrifter som härrör från den offentliga makten meddelas. I det&lt;br&gt;följande används begreppet ”föreskrift” som en samlande benämning på&lt;br&gt;de rättsregler vars tillkomst 8 kap. regeringsformen reglerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 2 § regeringsformen regleras vad som brukar kallas privat-&lt;br&gt;rättsliga normer, dvs. föreskrifter om enskildas personliga ställning samt&lt;br&gt;om deras personliga och ekonomiska forhållanden inbördes. Med&lt;br&gt;enskilda avses såväl fysiska som juridiska personer. Till föreskrifter om&lt;br&gt;enskildas personliga ställning hänförs regler om enskildas rättskapacitet&lt;br&gt;och rättsliga handlingsförmåga och även regler om bildande och&lt;br&gt;upplösning av juridiska personer. Såvitt gäller juridiska personer avses&lt;br&gt;med föreskrifter om den personliga ställningen bl.a. de grundläggande&lt;br&gt;föreskrifterna om aktiebolag och föreningar av skilda slag och om andra&lt;br&gt;slag av juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter som faller in under 8 kap. 2 § regeringsformen skall&lt;br&gt;meddelas genom lag. Något utrymme för riksdagen att delegera&lt;br&gt;normgivningsmakten finns, såvitt nu är av intresse, inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 3 § regeringsformen behandlas betungande offentligrättsliga&lt;br&gt;föreskrifter, dvs. föreskrifter som gäller förhållandet mellan enskilda och&lt;br&gt;det allmänna och avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden. Också detta slag av föreskrifter skall meddelas genom lag.&lt;br&gt;Såsom framgår av 8 kap. 7 § regeringsformen kan emellertid riksdagen&lt;br&gt;på detta område i viss omfattning delegera normgivningskompetensen till&lt;br&gt;regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Det gäller bl.a. i&lt;br&gt;fråga om föreskrifter om kreditgivning och näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att delegera normgivningsmakten skiljer sig alltså åt&lt;br&gt;mellan det privaträttsliga respektive det offentligrättsliga området.&lt;br&gt;Gränsen mellan de båda områdena är ofta vansklig att dra. Ett sätt att&lt;br&gt;bestämma gränsen är att se till det syfte och ändamål som en viss&lt;br&gt;rättsregel har. En sådan metod är dock inte alltid genomförbar i ett&lt;br&gt;samhälle där det privaträttsliga regelsystemet ibland genomsyras av olika&lt;br&gt;samhälleliga hänsyn. Enligt ett annat synsätt bör en regel som kan&lt;br&gt;åberopas och göras gällande i tvister mellan enskilda vara att anse som&lt;br&gt;privaträttslig, medan en regel som kan åberopas endast av eller mot en&lt;br&gt;representant för det allmänna anses som offentligrättslig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett om en regel är av det ena eller andra slaget har regeringen&lt;br&gt;enligt 8 kap. 13 § regeringsformen möjlighet att utan riksdagens bemyn-&lt;br&gt;digande meddela s.k. verkställighetsföreskrifter. Regeringen kan också&lt;br&gt;bemyndiga en förvaltningsmyndighet att meddela sådana föreskrifter.&lt;br&gt;Med verkställighetsföreskrifter avses i första hand föreskrifter av rent&lt;br&gt;administrativ karaktär. I viss utsträckning kan visserligen verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter användas för att fylla ut de bestämmelser som finns i en lag.&lt;br&gt;Det förutsätter emellertid att den lagbestämmelse som skall kompletteras&lt;br&gt;är så detaljerad att regleringen inte tillförs något väsentligt nytt genom&lt;br&gt;verkställighetsföreskriften (se prop. 1973:90 s. 211). Vilken grad av&lt;br&gt;precision hos lagbestämmelsen som krävs är oklart. Det torde i vart fall&lt;br&gt;vara nödvändigt att lagen anger en princip som är vägledande vid&lt;br&gt;utformningen av verkställighetsföreskriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan normgivningsmakt som behandlas i 8 kap. regeringsformen kan&lt;br&gt;inte delegeras till enskilda. Detta hindrar dock inte att ett normgivande&lt;br&gt;offentligt organ i lag eller annan bindande föreskrift hänvisar till s.k.&lt;br&gt;standarder, dvs. regler som har utarbetats av ett internationellt eller&lt;br&gt;svenskt standardiseringsorgan. En hänvisning till en sådan standard torde&lt;br&gt;dock inte kunna omfatta framtida ändringar av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden bidrar i dag till utvecklandet av god redovisningssed&lt;br&gt;genom att utfärda allmänna råd (rekommendationer och uttalanden) som&lt;br&gt;inte är formellt bindande för företagen. Betydelsen av denna verksamhet&lt;br&gt;ligger i att nämndens avgöranden normalt anses slå fast vad som är god&lt;br&gt;redovisningssed. Nämndens verksamhet utgör dock inte normgivning i&lt;br&gt;regeringsformens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens verksamhet på detta område är delvis av annan&lt;br&gt;karaktär än Bokföringsnämndens. För det första är den inriktad på&lt;br&gt;finansiella företag. För det andra använder sig inspektionen därvid delvis&lt;br&gt;av bindande föreskrifter. Med stöd av 1 kap. 5 § ÅRKL, 1 kap. 4 § ÅRFL&lt;br&gt;och 11 kap. 2 § lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet har&lt;br&gt;regeringen bemyndigat Finansinspektionen att utfärda föreskrifter på&lt;br&gt;vissa områden. Inspektionen har utnyttjat bemyndigandena i ganska stor&lt;br&gt;utsträckning. Föreskrifterna omfattar regler om uppställningsformer för&lt;br&gt;resultat- och balansräkningarna, om värdering, om tilläggsupplysningar&lt;br&gt;m.m. Dessa föreskrifter faller in under regeringsformens bestämmelser om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;normgivning. Finansinspektionen har också utfärdat allmänna råd om&lt;br&gt;redovisning i finansiella företag. I den delen är det inte fråga om norm-&lt;br&gt;givning i regeringsformens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsrådets rekommendationer har givetvis inte karaktär av i&lt;br&gt;vanlig mening bindande föreskrifter och utgör därför inte heller&lt;br&gt;normgivning i regeringsformens mening. I inregistreringskontraktet för&lt;br&gt;Stockholms fondbörs ingår emellertid en bestämmelse om att de vid&lt;br&gt;börsen inregistrerade företagen skall lämna upplysningar om de avviker&lt;br&gt;från redovisningsrådets rekommendationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av bindande föreskrifter om redovisning för finansiella företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De finansiella företagen - främst banker, andra kreditinstitut och&lt;br&gt;försäkringsbolag - spelar en nyckelroll i varje ekonomiskt system. Kriser&lt;br&gt;i deras verksamhet kan fa allvarliga återverkningar på samhället i stort.&lt;br&gt;Det är därför särskilt angeläget att deras förhållanden genomlyses noga&lt;br&gt;och att normerna är tydliga och bindande. Behovet av god redovisning&lt;br&gt;går hand i hand med samhällets behov av tillsyn över de finansiella&lt;br&gt;företagen. Också för själva tillsynsverksamheten är det av stor betydelse&lt;br&gt;att företagens redovisningar bygger på enhetliga och för företagen&lt;br&gt;bindande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts talar för att det på de finansiella företagens om-&lt;br&gt;råde inte är tillräckligt att låta den kompletterande normgivningen ske&lt;br&gt;genom allmänna råd. Ytterligare ett skäl för detta är att det på de&lt;br&gt;finansiella företagens område finns en omfattande och i långa stycken&lt;br&gt;detaljerad EG-reglering. Denna måste införlivas i svensk rätt genom&lt;br&gt;bindande föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som vi har angett i avsnitt 6.2 ovan är det å andra sidan knap-&lt;br&gt;past lämpligt att ta in alla de finansiella företagens redovisningsnormer i&lt;br&gt;lag. Bland annat skulle det då bli nödvändigt med en mycket omfattande&lt;br&gt;lagreglering. Det behov som ibland kan uppkomma att snabbt åstad-&lt;br&gt;komma en anpassning av regelverket till utvecklingen på redovisnings-&lt;br&gt;området kan inte heller tillgodoses inom ramen för den förhållandevis&lt;br&gt;långsamma lagstiftningsprocessen. En sådan tröghet skulle inte sällan&lt;br&gt;vara menlig för företagen på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden finns det enligt regeringens mening ett påtagligt&lt;br&gt;behov av att på detta område kunna meddela i regeringsformens mening&lt;br&gt;bindande föreskrifter om redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det konstitutionella utrymmet för bemyndiganden på redovisnings-&lt;br&gt;området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om reglerna om redovisning är att anse som privaträttsliga eller&lt;br&gt;offentligrättsliga är svårbedömbar och föremål för skilda meningar. Klart&lt;br&gt;är att reglema har mycket påtagliga offentligrättsliga inslag och att de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. bärs upp av allmänna intressen såsom skyddet för betalnings- och&lt;br&gt;kreditväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt tydligt är de allmänna intressena bakom reglema om finan-&lt;br&gt;siella företags bokföring och redovisning. I likhet med många andra&lt;br&gt;offentligrättsliga föreskrifter kan visserligen dessa regler ibland åberopas&lt;br&gt;i civilrättsliga tvister. Reglernas huvudsakliga betydelse ligger emellertid&lt;br&gt;på ett annat plan. Reglema är sålunda starkt kopplade till de lagstadgade&lt;br&gt;kraven på finansiell stabilitet och genomlysning av finansiella företag.&lt;br&gt;Här dominerar således det offentligrättsliga inslaget i reglema. Det&lt;br&gt;förhållandet att Finansinspektionen sedan lång tid har haft norm-&lt;br&gt;givningsrätt på detta område kan ses som ett tecken på att reglema&lt;br&gt;traditionellt har uppfattats som väsentligen offentligrättsliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening finns det därför redan i dag utrymme för norm-&lt;br&gt;givningsbemyndiganden avseende finansiella företags bokföring och&lt;br&gt;redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att Lagrådet utförligt har diskuterat frågan om&lt;br&gt;normgivning på detta område. Lagrådet pekar bl.a. på att bemyndiganden&lt;br&gt;av det aktuella slaget har getts av riksdagen vid upprepade tillfallen och&lt;br&gt;att detta klart talar mot tanken att de skulle vara oförenliga med&lt;br&gt;grundlagen. Lagrådet hänvisar också till ett tidigare principuttalande av&lt;br&gt;Lagrådet där det markerades att kravet på en grundlagstillämpning i strikt&lt;br&gt;överensstämmelse med lagtexten gör sig gällande med olika styrka. En&lt;br&gt;strikt tillämpning var befogad t.ex. i fråga om de absoluta fri- och&lt;br&gt;rättigheterna (se prop. 1977/78:75 s. 144 f.). Lagrådet har i förevarande&lt;br&gt;ärende sagt sig inte ha någon erinran mot det sätt på vilket frågan nu&lt;br&gt;hanteras. Lagrådet har dock förordat en allmän översyn av 8 kap.&lt;br&gt;regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen uttalade vi vår avsikt att tillsätta en utredning med&lt;br&gt;uppdrag att lägga fram förslag till mera begränsade ändringar i 8 kap.&lt;br&gt;regeringsformen. Syftet med dessa skulle vara att tydliggöra att det är&lt;br&gt;möjligt att bemyndiga regeringen eller myndighet under regeringen att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om redovisning för finansiella företag. Lagrådet har&lt;br&gt;å sin sida uttalat att det knappast är önskvärt att 8 kap. regeringsformen&lt;br&gt;belastas med ytterligare kasuistiska bestämmelser. Enligt vår mening&lt;br&gt;finns det fortfarande argument för ett utredningsarbete inriktat på&lt;br&gt;begränsade ändringar. Mot bakgrund av Lagrådets uttalande anser vi&lt;br&gt;emellertid att behovet och lämpligheten av mera begränsade ändringar i&lt;br&gt;8 kap. regeringsformen bör övervägas ytterligare innan något utrednings-&lt;br&gt;arbete påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan normbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller företag utanför det finansiella området är behovet av att&lt;br&gt;kunna meddela bindande föreskrifter om redovisning inte lika starkt.&lt;br&gt;Enligt vår mening talar övervägande skäl för att den kompletterande&lt;br&gt;normgivningen på detta område främst bör ske på grundval av allmänna&lt;br&gt;råd och andra uttalanden från normgivande organ. Innan vi utvecklar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;argumenten för och emot detta, vill vi något närmare beröra vad vi avser&lt;br&gt;med ”god redovisningssed”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sägs ibland att innebörden i begreppet god redovisningsed är oklar.&lt;br&gt;Ibland hävdas det att god redovisningssed enbart kan utgöras av den&lt;br&gt;praxis som faktiskt förekommer. Andra hävdar att god redovisningssed&lt;br&gt;bestäms genom de uttalanden som görs av normgivande organ såsom&lt;br&gt;Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet. Enligt vår mening bör inte&lt;br&gt;något av dessa synsätt godtas fullt ut. Det är å ena sidan inte lämpligt att&lt;br&gt;godta endast de synsätt och standarder som kommer till uttryck i redan&lt;br&gt;förekommande praxis som god redovisningssed. Å andra sidan är det&lt;br&gt;från grundlagssynpunkt inte möjligt att låta varje uttalande från ett&lt;br&gt;normgivande organ konstituera god redovisningssed; en sådan ordning&lt;br&gt;skulle i själva verket innebära att det normgivande organet gavs en egen&lt;br&gt;föreskriftsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som utgör god redovisningssed måste enligt vår mening så långt&lt;br&gt;möjligt bestämmas genom en traditionell tolkning av föreskrifter i lag&lt;br&gt;och andra författningar på området, en tolkning som främst bör grundas&lt;br&gt;på föreskrifternas ordalydelse lästa i ljuset av deras syften och de&lt;br&gt;allmänna principer som reglema ger uttryck för. När en traditionell&lt;br&gt;lagtolkning inte räcker för att besvara en viss fråga, måste en utfyllande&lt;br&gt;tolkning göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktiskt&lt;br&gt;förekommande bokföring eller redovisning och alltså i någon mån ge&lt;br&gt;uttryck för en redovisningssed hos bokföringsskyldiga. Som vi har angett&lt;br&gt;ovan är det visserligen enligt vår mening inte lämpligt att tillmäta enbart&lt;br&gt;faktiskt förekommande praxis betydelse. Den kompletterande normering-&lt;br&gt;en måste från tid till annan utvecklas och en låsning till den praxis som&lt;br&gt;råder vore olycklig. Det kan också vara svårt att avgöra hur praxis ser ut.&lt;br&gt;Även bokförings- eller redovisningsmetoder som ännu inte har fatt&lt;br&gt;genomslag i praxis men som utgör en vidareutveckling av redovisnings-&lt;br&gt;principer som anges i lag eller som godtas i praxis bör alltså tillmätas stor&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en på detta sätt definierad redovisningssed skall kunna an-&lt;br&gt;vändas för att fylla ut lagens regler bör den dock uppfylla vissa allmänna&lt;br&gt;kvalitetskrav. Huruvida den gör det, bör bedömas mot bakgrund av de&lt;br&gt;ändamål som bär upp lagstiftningen. Härvid bör inte bara bokförings-&lt;br&gt;och redovisningsaspekter vägas in utan också exempelvis civilrättsliga&lt;br&gt;och skattemässiga aspekter bör beaktas. Också den internationella ut-&lt;br&gt;vecklingen på redovisningsområdet - normeringen inom EG och Inter-&lt;br&gt;national Accounting Standards Committee kan här nämnas som de för&lt;br&gt;närvarande viktigaste exemplet - måste tillmätas betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några fall kan det utifrån sådana allmänna överväganden vara ganska&lt;br&gt;okomplicerat att slå fast hur lagens regler skall tolkas och fyllas ut, dvs.&lt;br&gt;vad som utgör god redovisningssed. I många andra fall behövs det klar-&lt;br&gt;görande uttalanden. Det behövs därför ett eller flera ”normgivande&lt;br&gt;organ” som kan identifiera de normer som bör användas när lagens regler&lt;br&gt;fylls ut. Ett sådant normgivande organ bör visserligen inte ges norm-&lt;br&gt;givningsmakt i regeringsformens mening. Vad som utgör god redovis-&lt;br&gt;ningssed bör alltså i sista hand bestämmas av domstol genom en själv-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ständig prövning. Enligt vår mening är det emellertid naturligt att de&lt;br&gt;uttalanden som ett kvalificerat normgivande organ gör tillmäts mycket&lt;br&gt;stor betydelse när man tar ställning till vad som utgör god redovisnings-&lt;br&gt;sed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet mellan bindande föreskrifter och normbildning genom annan&lt;br&gt;kompletterande normgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kompletterande normgivning, grundad på bindande föreskrifter, har&lt;br&gt;den fördelen att regelverket blir tydligare än ett normsystem som har&lt;br&gt;utvecklats på annat sätt. Det råder inte någon oklarhet om vad som gäller.&lt;br&gt;Det kan också antas att bindande föreskrifter far större genomslag i&lt;br&gt;tillämpningen än ett system som huvudsakligen kommer till uttryck i&lt;br&gt;allmänna råd och liknande uttalanden. Bindande föreskrifter är också det&lt;br&gt;enda alternativet till lagregler vid införlivandet av EG-regler om&lt;br&gt;redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En normutveckling, grundad främst på uttalanden från normgivande&lt;br&gt;organ, ger å andra sidan, generellt sett, större flexibilitet. Normsystemet&lt;br&gt;kan snabbare anpassas till förändringar i omvärlden. Det blir lättare att&lt;br&gt;utveckla riktlinjer för särpräglade redovisningssituationer. En norm-&lt;br&gt;utveckling av detta slag ger också bäst förutsättningar att ta tillvara den&lt;br&gt;kunskap i redovisningsfrågor som finns inom näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening talar därför övervägande skäl for att den&lt;br&gt;kompletterande normeringen vad gäller icke-finansiella företags&lt;br&gt;bokföring och redovisning bör grundas framför allt på normgivande&lt;br&gt;organs uttalanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hindrar inte att det i enskilda frågor kan vara motiverat med&lt;br&gt;bindande föreskrifter på detaljnivå. Vi har redan nämnt att EG-regler om&lt;br&gt;redovisning alltid måste införlivas genom bindande regler. En del av&lt;br&gt;dessa ligger på detaljnivå. På vissa områden kan det också vara sakligt&lt;br&gt;motiverat att regleringen på detaljnivå ges formen av bindande&lt;br&gt;föreskrifter. Det gäller t.ex. vissa frågor om löpande bokföring (se&lt;br&gt;avsnitt 7). Vad gäller icke-finansiella företag föreslår vi dock inte något&lt;br&gt;bemyndigande motsvarande det som Finansinspektionen har på de&lt;br&gt;finansiella företagens område. De bokförings- och redovisningsnormer&lt;br&gt;som skall ha i regeringsformens mening bindande natur bör i stället alltid&lt;br&gt;tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Bör utvecklandet av god redovisningssed ske i statlig&lt;br&gt;eller privat regi?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Staten bör bära huvudansvaret för den komp-&lt;br&gt;letterande normgivningen. Detta huvudansvar bör emellertid till väsentlig&lt;br&gt;del kunna utövas genom en kontroll av att annan kompletterande&lt;br&gt;normgivning fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget&lt;br&gt;eller har lämnat det utan erinran. Stats åklagaren för speciella mål har&lt;br&gt;dock avstyrkt förslaget att den faktiska normgivningen normalt skall&lt;br&gt;handhas av privata organ. Finansinspektionen har avstyrkt förslaget,&lt;br&gt;såvitt gäller normgivning för finansiella företag. Svenska Revisorsam-&lt;br&gt;fundet SRS har förordat att normgivningen samlas hos en särskild&lt;br&gt;stiftelse. Redovisningsrådet har ställt sig tveksam till förslaget med hän-&lt;br&gt;visning till att ett privat organ med stark förankring i näringslivet och&lt;br&gt;revisorskåren har större möjligheter än ett statligt att åstadkomma accep-&lt;br&gt;tans för normer om offentlig redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vi har i föregående avsnitt be-&lt;br&gt;skrivit hur normeringen på redovisningsområdet kan utvecklas genom,&lt;br&gt;framför allt, normgivande organs verksamhet. De normgivande organen&lt;br&gt;bör visserligen inte ensamma bestämma vad som utgör god redovis-&lt;br&gt;ningssed. Normalt bör det emellertid föreligga alldeles särskilda om-&lt;br&gt;ständigheter för att man skall gå ifrån den bestämning av god redovis-&lt;br&gt;ningssed som har gjorts av ett av samhället utpekat normgivande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta synsätt blir det givetvis av största betydelse vilket eller vilka&lt;br&gt;organ som anförtros uppgiften att uttala sig i fråga om god redovisnings-&lt;br&gt;sed. Det är viktigt att verksamheten organiseras så att den förmår balan-&lt;br&gt;sera mellan olika statliga och enskilda intressen. Det är därför nödvändigt&lt;br&gt;att verksamheten handhas av organ som kan agera självständigt i kontro-&lt;br&gt;versiella redovisningsfrågor där motstridiga intressen ofta gör sig&lt;br&gt;gällande. Det är också viktigt att verksamheten organiseras på ett så&lt;br&gt;effektivt sätt att den kan tillgodose behoven av klargörande uttalanden i&lt;br&gt;skilda redovisningsfrågor. Därför måste det organ som bär huvudansvaret&lt;br&gt;för verksamheten ha inte endast en rätt att utförda uttalanden utan också&lt;br&gt;en skyldighet att ingripa med de uttalanden som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta medför enligt vår uppfattning att det inte kan komma i fråga att&lt;br&gt;överlåta huvudansvaret för verksamheten på privata organ. I stället bör&lt;br&gt;staten ta detta ansvar. I lagen bör detta komma till uttryck genom att en&lt;br&gt;utpekad statlig myndighet anges som ansvarig för utvecklandet av god&lt;br&gt;redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att staten bär huvudansvaret för utvecklandet av god redovisningssed&lt;br&gt;bör enligt vår mening förstås så att staten tillhandahåller en yttersta&lt;br&gt;garanti för att verksamheten i praktiken fungerar och att de normgivande&lt;br&gt;organens uttalanden ligger i linje med lagar eller andra föreskrifter. Detta&lt;br&gt;bör emellertid inte utgöra något hinder mot att privata organ deltar i det&lt;br&gt;praktiska arbetet med att utarbeta vägledande uttalanden. På flera om-&lt;br&gt;råden bör det inte vara nödvändigt att det statliga organet självt utfårdar&lt;br&gt;uttalanden om innebörden i god redovisningssed. Sådana uttalanden bör i&lt;br&gt;stället kunna komma till stånd genom privata organ. Till detta&lt;br&gt;återkommer vi i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det statliga huvudansvaret för utvecklandet av god redovisnings-&lt;br&gt;sed bör dock följa en skyldighet att ägna vissa frågor en särskild upp-&lt;br&gt;märksamhet. Så är det t.ex. givet att staten måste ta ett aktivt ansvar för&lt;br&gt;att klargörande uttalanden kommer till stånd i de frågor som de privata&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organen inte har tillräckligt intresse för eller av resursbrist inte kan ägna&lt;br&gt;sig åt. Särskilt tydligt är detta i fråga om löpande bokföring och arkive-&lt;br&gt;ring samt i frågor som rör de mindre och medelstora företagen. Det nära&lt;br&gt;samband som i Sverige råder mellan företagens redovisning och beskatt-&lt;br&gt;ning gör det också naturligt att staten ägnar sådana redovisningsfrågor&lt;br&gt;som har betydelse för beskattningen särskild uppmärksamhet. Som vi har&lt;br&gt;varit inne på i avsnitt 6.3 gör sig också särskilda hänsyn gällande i fråga&lt;br&gt;om finansiella företag. Det är - mot bakgrund av dessa företags särskilda&lt;br&gt;betydelse för det finansiella systemet - naturligt att staten tar en mera&lt;br&gt;aktiv del i utvecklandet av god redovisningssed för dessa företag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Förhållandet mellan statlig och privat norm-&lt;br&gt;utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det statliga organet på redovisningsområdet&lt;br&gt;bör kunna överlämna till ett privat organ, i första hand Redovisnings-&lt;br&gt;rådet, att utarbeta uttalanden avseende den offentliga redovisningen. Det&lt;br&gt;statliga organet bör emellertid ingripa om det privata organet inte agerar&lt;br&gt;eller om den normutveckling som sker genom Redovisningsrådet från&lt;br&gt;allmänna synpunkter framstår som otillfredsställande. Vidare finns det&lt;br&gt;anledning för det statliga organet att särskilt bevaka redovisningsfrågor&lt;br&gt;som aktualiseras i mindre och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga organet bör ensamt ha ansvaret för frågor om löpande bok-&lt;br&gt;föring och arkivering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer väsentligen med regeringens&lt;br&gt;förslag. Kommittén har dock förordat att det statliga organet skall ingripa&lt;br&gt;enbart när Redovisningsrådet överhuvudtaget inte agerar eller när dess&lt;br&gt;normer står i strid med lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt kommitténs&lt;br&gt;förslag eller inte haft några invändningar mot det. Bland andra Statsåkla-&lt;br&gt;garen för speciella mål och Riksskatteverket har dock menat att kommit-&lt;br&gt;téns förslag ger den statliga normgivaren en alltför underordnad roll.&lt;br&gt;Landsorganisationen har framfört en liknande uppfattning. Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har å andra sidan hävdat att&lt;br&gt;den kompletterande normgivningen bör koncentreras till Redovisnings-&lt;br&gt;rådet. Bland andra Handelshögskolan i Stockholm och Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer FAR har uttryckt liknande uppfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i föregående&lt;br&gt;avsnitt uttalat att staten bör ha huvudansvaret för utvecklandet av god&lt;br&gt;redovisningssed. Såsom där har sagts innebär emellertid detta inte att&lt;br&gt;verksamhet som avser utfärdande av rekommendationer och liknande&lt;br&gt;uttalanden alltid behöver ligga på ett statligt organ. I själva verket synes&lt;br&gt;det ha klara fördelar att överlåta en del av denna verksamhet på privata&lt;br&gt;organ. En sådan fördel är att en privat normgivare sannolikt har lättare att&lt;br&gt;ta tillvara den omfattande redovisningskompetens som finns inom den&lt;br&gt;privata sektorn. En annan fördel är att en privat normgivare kan antas&lt;br&gt;befinna sig ett steg närmare den företagsvärld som redovisningen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spegla. Detta kan bidra till en större flexibilitet och en större lyhördhet&lt;br&gt;för de behov som finns i näringslivet. Frågan har också en resursaspekt;&lt;br&gt;genom att lägga verksamheten på ett privat organ avlastas staten kost-&lt;br&gt;nader som rätteligen bör bäras av de redovisningsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns visserligen också argument för att lägga det totala ansvaret&lt;br&gt;på ett statligt organ. Ett sådant argument är att en uppdelning av ansvaret&lt;br&gt;kan leda till en viss oklarhet om respektive organs ansvar. Ett annat&lt;br&gt;argument är att ett statligt organ kan antas stå starkare gentemot olika&lt;br&gt;särintressen. Enligt vår mening kan dock sådana argument inte tillmätas&lt;br&gt;avgörande vikt så länge det står klart att det statliga organet har ”rätt till&lt;br&gt;sista ordet”. Om oklarhet uppkommer eller om det privata organets&lt;br&gt;uttalanden får en från allmänna utgångspunkter otillfredsställande&lt;br&gt;innehåll, bör nämligen enligt vår mening det statliga organet kunna gripa&lt;br&gt;in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser alltså att en viss arbetsfördelning bör kunna göras mellan det&lt;br&gt;eller de privata organen på området och det statliga. Den arbetsfördel-&lt;br&gt;ningen bör kunna ske enligt förebild av den nuvarande uppdelningen&lt;br&gt;mellan å ena sidan Bokföringsnämnden och Finansinspektionen och å&lt;br&gt;andra sidan Redovisningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är sålunda enligt vår uppfattning lämpligt att Redovisningsrådet&lt;br&gt;fortsätter att utarbeta uttalanden avseende företagens års- och koncern-&lt;br&gt;redovisningar. Sådana uttalanden kommer naturligen främst att ta sikte&lt;br&gt;på frågor om värdering, periodisering och klassificering liksom därtill&lt;br&gt;anknytande tilläggsupplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På andra områden, såsom i frågor om löpande bokföring och arkive-&lt;br&gt;ring, kan det inte antas att den verksamhet som Redovisningsrådet bedri-&lt;br&gt;ver kommer att vara tillfyllest. Motsvarande gäller värderingsfrågor etc.&lt;br&gt;som är specifika för mindre och medelstora företag. Sannolikt kommer&lt;br&gt;utfärdandet av rekommendationer på dessa områden i allt väsentligt att&lt;br&gt;bli ett arbete för det statliga organ som anförtros huvudansvaret för&lt;br&gt;redovisningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu angivna arbetsfördelningen torde emellertid inte kunna upp-&lt;br&gt;rätthållas strikt. För det första bör det statliga organet kunna ingripa om&lt;br&gt;Redovisningsrådet inte skulle tillhandahålla behövliga uttalanden eller&lt;br&gt;om de rekommendationer som rådet utfärdar från allmänna utgångs-&lt;br&gt;punkter skulle leda till otillfredsställande resultat. För det andra är det&lt;br&gt;naturligt att ett statligt organ löpande tillhandahåller allmänna råd och -&lt;br&gt;som vi har behandlat i avsnitt 6.3 - föreskrifter för redovisningen i de&lt;br&gt;finansiella företagen. För det tredje torde ett statligt organ ha en särskild&lt;br&gt;uppgift att fylla i fråga om mindre och medelstora företag. Det sista sam-&lt;br&gt;manhänger med att Redovisningsrådets rekommendationer hittills har&lt;br&gt;varit - och även fortsättningsvis torde vara - inriktade på publika företag.&lt;br&gt;I den mån samma redovisningsfrågor aktualiseras i mindre och medel-&lt;br&gt;stora företag eller i särskilda verksamhetsformer som stiftelser och före-&lt;br&gt;ningar uppkommer frågan om rådets rekommendationer skall tillämpas&lt;br&gt;även av dessa. Det kan då bli nödvändigt för det statliga organ som har&lt;br&gt;huvudansvaret för redovisningsfrågor att göra ett särskilt uttalande om i&lt;br&gt;vilken utsträckning Redovisningsrådets rekommendation utgör god&lt;br&gt;redovisningssed även för mindre och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är hur uttalanden om god redovisningssed från andra&lt;br&gt;privata organ än Redovisningsrådet skall bedömas. Sådana uttalanden&lt;br&gt;förekommer inte minst inom särskilda branscher. Liksom hittills bör de&lt;br&gt;också kunna ligga till grund för bedömningen av vad som utgör god&lt;br&gt;redovisningssed. Här torde det dock finnas ett praktiskt behov av att det&lt;br&gt;statliga organet i efterhand gör ett klargörande uttalanden om vilken vikt&lt;br&gt;som enligt dess mening bör fastas vid det privata organets uttalande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte uteslutas att det kommer att uppstå olika meningar på den&lt;br&gt;statliga respektive privata sidan om behovet av uttalanden och om inne-&lt;br&gt;hållet i dessa. I och med att det övergripande ansvaret för utvecklandet av&lt;br&gt;god redovisningssed läggs på staten måste, som vi nyss har antytt, det&lt;br&gt;statliga organet ha möjlighet att reagera mot att Redovisningsrådet under-&lt;br&gt;låter att utfärda behövliga uttalanden. Det måste kunna ske genom att det&lt;br&gt;statliga organet själv utfärdar uttalanden. Det statliga organet måste på&lt;br&gt;liknande sätt kunna reagera mot uttalanden som från ett allmänt sam-&lt;br&gt;hällsperspektiv framstår som otillfredsställande. En ordning som bygger&lt;br&gt;på att det finns både statliga och privata organ på detta område förutsätter&lt;br&gt;emellertid att de olika aktörerna har en ömsesidig respekt för varandras&lt;br&gt;kompetens. Systemet skulle inte fungera om något av organen gång efter&lt;br&gt;annan tog avstånd från uttalanden som någon annan har utfärdat. För&lt;br&gt;statens vidkommande bör rekommendationer som Redovisningsrådet har&lt;br&gt;utarbetat normalt kunna godtas så länge de inte står i strid med lag eller&lt;br&gt;andra bindande föreskrifter. Att — som kommittén har förordat - helt&lt;br&gt;begränsa det statliga organets verksamhet till en laglighetsprövning är&lt;br&gt;visserligen inte förenligt med vår grundsyn att huvudansvaret för&lt;br&gt;utvecklandet av god redovisningssed skall ligga på staten. Det statliga&lt;br&gt;organet bör således kunna inskrida även när det privata organets uttalan-&lt;br&gt;den står i överensstämmelse med lag men från ett allmänt samhälls-&lt;br&gt;perspektiv framstår som olämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I linje med vad vi nu har sagt anser vi det inte heller lämpligt att - som&lt;br&gt;en remissinstans har föreslagit - uppställa ett krav på att Redovisnings-&lt;br&gt;rådets rekommendationer alltid skall underställas det statliga organet.&lt;br&gt;Redovisningsrådets uttalanden bör alltså, så länge det statliga organet&lt;br&gt;inte har uttalat något annat, ha samma valör som ett uttalande som det&lt;br&gt;statliga organet själv har gjort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Vilket statligt organ skall svara för utvecklandet av&lt;br&gt;god redovisningssed?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ansvaret för utvecklandet av god redovisningssed&lt;br&gt;skall på det statliga området samlas hos Bokföringsnämnden. Finans-&lt;br&gt;inspektionen skall dock fortfarande kunna utfårda allmänna råd för&lt;br&gt;finansiella företag, i den mån sådana allmänna råd är påkallade av dessa&lt;br&gt;företags särart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har anslutit sig till kom-&lt;br&gt;mitténs förslag eller har inte haft några invändningar mot det. Kammar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten i Stockholm och Finansinspektionen har dock hävdat att Finans-&lt;br&gt;inspektionen även i fortsättningen bör ha det övergripande ansvaret för&lt;br&gt;finansiella företags normgivning. Statskontoret har efterlyst en tydligare&lt;br&gt;arbetsfördelning mellan Bokföringsnämnden och Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt vår mening är det väsentligt att&lt;br&gt;åstadkomma en enhetlig reglering på redovisningsområdet med ett såvitt&lt;br&gt;möjligt gemensamt regelsystem för olika företag. Ansvaret för utveck-&lt;br&gt;landet av god redovisningssed - utöver sådan normgivning som sker&lt;br&gt;genom lag eller andra bindande föreskrifter - bör därför på den statliga&lt;br&gt;sidan så långt möjligt samlas i ett enda organ. När det gäller utfärdandet&lt;br&gt;av uttalanden i redovisningsfrågor av mera allmän natur, är det därför&lt;br&gt;principiellt sett mindre lämpligt att Finansinspektionen utfärdar dessa för&lt;br&gt;de finansiella företagens redovisning, medan Bokföringsnämnden&lt;br&gt;utfärdar motsvarande uttalanden för företag i allmänhet. Syftet med de&lt;br&gt;finansiella företagens redovisningar är i huvudsak detsamma som det&lt;br&gt;som gäller beträffande årsredovisningar för företag i allmänhet. Det&lt;br&gt;förhållandet att Finansinspektionen har till uppgift att verka för stabilitet&lt;br&gt;och sundhet i det finansiella systemet medför inte nödvändigtvis att de&lt;br&gt;finansiella företagens redovisning måste upprättas enligt regler som mera&lt;br&gt;generellt avviker från vad som gäller för vanliga företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett skäl för att det statliga ansvaret för utvecklandet av god&lt;br&gt;redovisningssed bör samlas i ett enda organ är att traditionella industri-&lt;br&gt;företag och tjänsteföretag utanför den finansiella sektom i en ökande om-&lt;br&gt;fattning bedriver finansiell verksamhet Det förekommer också koncerner&lt;br&gt;som består av både industriföretag och finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden är det enligt vår mening svårt att motivera en&lt;br&gt;generell uppdelning av ansvaret för normutvecklingen mellan Finans-&lt;br&gt;inspektionen och Bokföringsnämnden. En sådan uppdelning skulle&lt;br&gt;riskera att leda till att två statliga myndigheter utfärdade motstridande&lt;br&gt;uttalanden i snarlika redovisningsfrågor utan att det skulle gå att ge det&lt;br&gt;ena uttalandet ett givet företräde framför det andra. Inte minst effek-&lt;br&gt;tivitetsskäl talar för en samordning av inspektionens och nämndens&lt;br&gt;resurser på redovisningsområdet. En sådan samordning ökar möjlig-&lt;br&gt;heterna att åstadkomma redovisningsnormer som är enhetliga för&lt;br&gt;samtliga företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna samordning bör genomföras så att en enda myndighet ges det&lt;br&gt;övergripande ansvaret för den kompletterande normutvecklingen på&lt;br&gt;redovisningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valet mellan Bokföringsnämnden och Finansinspektionen faster vi&lt;br&gt;stor vikt vid det förhållandet att inspektionen är tillsynsmyndighet för de&lt;br&gt;finansiella företagen. Denna funktion kan naturligen leda till att inspek-&lt;br&gt;tionens verksamhet för utvecklandet av god redovisningssed inriktas på&lt;br&gt;sådana företag. Till detta kommer att det i huvudsak är av mindre intresse&lt;br&gt;för Finansinspektionen att hantera frågor som rör t.ex. företagens löpande&lt;br&gt;bokföring och arkivering av räkenskapshandlingar samt bokslutsfrågor&lt;br&gt;som är specifika för små och medelstora icke-finansiella företag . Enligt&lt;br&gt;vår mening är det därför lämpligast att Bokföringsnämnden ges&lt;br&gt;huvudansvaret för redovisningsfrågorna. Det är givetvis lämpligt att&lt;br&gt;Bokföringsnämnden samråder med Finansinspektionen i frågor av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelse för de finansiella företagen och att inspektionen löpande&lt;br&gt;uppmärksammar nämnden på de behov av kompletterande uttalanden&lt;br&gt;som den uppmärksammar i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om vi således förordar att huvudansvaret för utvecklandet av god&lt;br&gt;redovisningssed på den statliga sidan bör ligga hos Bokföringsnämnden&lt;br&gt;är det enligt vår mening lämpligt att Finansinspektionen fortsätter att&lt;br&gt;sköta vissa uppgifter av detta slag på de finansiella företagens område.&lt;br&gt;För det första är det mest ändamålsenligt att inspektionen även i fram-&lt;br&gt;tiden har ansvaret för sådana föreskrifter som utfärdas med stöd av&lt;br&gt;ÅRKL och ÅRFL (se avsnitt 6.3). Sådana föreskrifter torde dock inte&lt;br&gt;behövas i frågor som förekommer även i icke-finansiella företag, om det&lt;br&gt;inte är motiverat av de finansiella företagens särart. För det andra bör&lt;br&gt;inspektionen lämpligen svara för sådana allmänna råd som är motiverade&lt;br&gt;av de finansiella företagens särart. Det ger de bästa möjligheterna att&lt;br&gt;tillvarata den särskilda sakkunskap som inspektionen har i fråga om&lt;br&gt;dessa företag Vidare bör inspektionen kunna förena av inspektionen&lt;br&gt;utfärdade bindande föreskrifter med motiv som ger vägledning för&lt;br&gt;föreskrifternas tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning bör Ekonomistymingsverket liksom hittills&lt;br&gt;enbart befatta sig med sådan normutveckling som avser redovisning i&lt;br&gt;offentlig verksamhet. Verket bör alltså inte ges någon roll för normut-&lt;br&gt;vecklingen på företagsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Domstolsprövning av företagens offentliga redo-&lt;br&gt;visning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas något särskilt system för&lt;br&gt;prövning av redovisningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att Bokföringsnämn-&lt;br&gt;den ges till uppgift att granska enskilda företags bokföring och redo-&lt;br&gt;visning och, om nämnden anser att bokföringen eller redovisningen är&lt;br&gt;oriktig eller olämplig, meddela föreläggande om rättelse. Ett sådant före-&lt;br&gt;läggande skall, enligt kommittén, kunna förenas med vite. Kommittén&lt;br&gt;har också föreslagit att föreläggandet skall kunna överklagas till allmän&lt;br&gt;domstol. Kommittén har slutligen föreslagit en särskild ordning för&lt;br&gt;prövning i Högsta domstolen av frågor som avser bokföring och redovis-&lt;br&gt;ning och som är av prejudikatintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har avstyrkt kommitténs&lt;br&gt;förslag eller har uttryckt tveksamhet till det. Till dem hör Kammarrätten&lt;br&gt;i Stockholm, Riksåklagaren, Riksrevisionsverket, Föreningen Auktorise-&lt;br&gt;rade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS, Redovisningsrådet&lt;br&gt;och Sveriges Industriförbund. Bland dem som har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;inte har haft några invändningar mot det kan nämnas Hovrätten över&lt;br&gt;Skåne och Blekinge, Bokföringsnämnden, Riksskatteverket och Sveriges&lt;br&gt;Redovisningskonsulters Förbund SRF. Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;har ifrågasatt förslaget om prejudikatprövning i Högsta domstolen men&lt;br&gt;har i övrigt inte haft några invändningar mot kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extern granskning av bokföring och redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företags bokföring och redovisning kan i dag komma att granskas&lt;br&gt;inom ramen for en taxeringsrevision eller en förundersökning i brottmål.&lt;br&gt;Ibland leder denna granskning fram till en domstolsprövning. Försum-&lt;br&gt;melser av bokföringsskyldigheten kan under vissa förutsättningar utgöra&lt;br&gt;bokföringsbrott och alltså, efter domstolsprövning, föranleda straffrätts-&lt;br&gt;ligt ansvar (se avsnitt 18). Frågor om vad som utgör korrekt redovisning&lt;br&gt;prövas också ibland av domstol i en skattetvist eller en associations-&lt;br&gt;rättslig tvist. Det är dock förhållandevis ovanligt att en domstol prövar&lt;br&gt;vad som utgör god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss granskning och kontroll sker genom myndighets försorg. Patent-&lt;br&gt;och registreringsverket gör en stickprovsvis granskning, väsentligen av&lt;br&gt;formell natur, av om de årsredovisningar som har kommit in till verket&lt;br&gt;uppfyller årsredovisningslagens krav. Verkets möjligheter att ingripa mot&lt;br&gt;felaktiga redovisningsmetoder är dock mycket begränsade. Finansinspek-&lt;br&gt;tionen gör inom ramen för sin tillsynsverksamhet mera ingående gransk-&lt;br&gt;ningar av de finansiella företagens redovisningar och inspektionen har&lt;br&gt;också vissa möjligheter att ingripa mot de försummelser som därvid upp-&lt;br&gt;märksammas. Någon samlad myndighetstillsyn över svenska företags&lt;br&gt;redovisning förekommer däremot inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Fondbörs gör en viss granskning av redovisningarna i de&lt;br&gt;företag som är inregistrerade vid börsen. Fondbörsen ger också i&lt;br&gt;samarbete med Bokföringsnämnden årligen ut en genomgång av&lt;br&gt;tendenserna i börsbolagens årsredovisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs argument för ett nytt sanktionssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningskommittén har pekat på svårigheterna att inom dagens&lt;br&gt;system få klarlagt vad som utgör god redovisningssed. Inte minst det&lt;br&gt;förhållandet att redovisningsfrågor så sällan prövas av domstol bidrar till&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har också ifrågasatt om de nuvarande möjligheterna att&lt;br&gt;kontrollera företagens extemredovisning och att ingripa mot icke önsk-&lt;br&gt;värda, eller rent av lagstridiga, redovisningsmetoder är tillräckliga. Det&lt;br&gt;är, enligt kommittén, i och för sig sannolikt att Stockholms Fondbörs be-&lt;br&gt;vakning av extemredovisningen i de företag som är registrerade eller&lt;br&gt;noterade vid börsen kommer att bidra till en höjning av dessa bolags&lt;br&gt;redovisningsstandard. Det är emellertid endast en mycket liten del av de&lt;br&gt;svenska företagen som omfattas av detta övervakningssystem och något&lt;br&gt;motsvarande system, bortsett från Finansinspektionens tillsyn på det fi-&lt;br&gt;nansiella området, finns inte för övriga företag. Fondbörsens övervak-&lt;br&gt;ning avser dessutom endast bolagens offentliga redovisning - års-&lt;br&gt;redovisning, koncernredovisning och delårsrapport - och inte frågor som&lt;br&gt;gäller t.ex. löpande bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett mera heltäckande system, med förankring i domstols-&lt;br&gt;väsendet, för kontroll av företagens redovisning skulle man, enligt kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 130, Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mittén, bl.a. kunna åstadkomma att principiellt viktiga redovisningsfrågor&lt;br&gt;blir föremål för prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En ordning av det slag som kom-&lt;br&gt;mittén har föreslagit skulle ha vissa fördelar. Möjligheterna att få frågor&lt;br&gt;om innebörden i god redovisningssed klarlagda genom domstolsavgöran-&lt;br&gt;den skulle förbättras. Också förutsättningarna att komma till rätta med&lt;br&gt;dem som inte följer redovisningsreglerna på ett korrekt sätt skulle bli&lt;br&gt;bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot detta måste emellertid vägas att ett system av detta slag skulle&lt;br&gt;kräva särskilda resurser, såväl till Bokföringsnämnden som till domstols-&lt;br&gt;väsendet. Enligt vår mening är det tveksamt om det föreslagna systemet&lt;br&gt;har sådana stora fördelar att det motiverar att sådana resurser tillskjuts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan nuvarande ordning ger sålunda utrymme för att få frågor om&lt;br&gt;innebörden i god redovisningssed prövade i domstol. Förvisso skulle&lt;br&gt;detta utrymme vidgas om kommitténs förslag genomfördes. Det är&lt;br&gt;emellertid knappast troligt att man ens då skulle kunna få domstolsavgö-&lt;br&gt;randen annat än beträffande ett mindre antal redovisningsfrågor. Någon&lt;br&gt;heltäckande bild av vad som utgör god redovisningssed skulle inte er-&lt;br&gt;hållas. Från detta perspektiv torde därför värdet av att införa en särskild&lt;br&gt;ordning för domstolsprövning alltså vara begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller behovet av att få till stånd en granskning av företagens&lt;br&gt;bokföring och offentliga redovisning sker på ett korrekt sätt kan följande&lt;br&gt;sägas. Samtliga aktiebolag och ekonomiska föreningar samt även andra&lt;br&gt;medelstora och större företag är föremål för revision. Revisionen om-&lt;br&gt;fattar såväl den löpande bokföringen som den offentliga redovisningen.&lt;br&gt;Revisorns skyldighet att uttala sig om resultatet av granskningen i en&lt;br&gt;revisionsberättelse, som senare offentliggörs, torde vanligtvis motverka&lt;br&gt;felaktigheter på ett nog så effektivt sätt. De nyligen införda reglema om&lt;br&gt;att revisorn vid misstanke om brott i bolaget (t.ex. bokföringsbrott) måste&lt;br&gt;agera på visst sätt, i sista hand genom anmälan till åklagare torde också&lt;br&gt;ha effekt i detta avseende. Redan reglema om revision ger alltså vissa&lt;br&gt;garantier för att det gällande regelverket följs. Revisorernas granskning&lt;br&gt;kompletteras av den formella granskning som sker genom Patent- och&lt;br&gt;registreringsverkets försorg. På de områden där det från tredjemans-&lt;br&gt;synpunkt är särskilt viktigt att redovisningen håller en hög standard,&lt;br&gt;nämligen i de publika företagen, sker en särskild övervakning genom&lt;br&gt;fondbörsens försorg. Försumliga företag kan drabbas av börsrättsliga&lt;br&gt;sanktioner. De från samhällssynpunkt särskilt viktiga finansiella&lt;br&gt;företagen står dessutom under Finansinspektionens tillsyn och kan, om&lt;br&gt;redovisningen försummas, bli föremål för disciplinära åtgärder från&lt;br&gt;inspektionens sida. För samtliga slag av företag gäller att rent lagstridiga&lt;br&gt;bokföringsåtgärder kan leda till att den ansvarige döms för bok-&lt;br&gt;föringsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget finns det därför enligt regeringens mening redan i dag&lt;br&gt;tillräckliga möjligheter att upptäcka och sanktionera försummelser i&lt;br&gt;företagens bokföring och redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är mot den bakgrunden inte beredd att nu förorda införan-&lt;br&gt;det av ett system av det slag som kommittén har föreslagit. Skulle det&lt;br&gt;framdeles visa sig att ansvarsfördelningen på redovisningsområdet inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fungerar och att den ordning som har förordats i avsnitten 6.4 och 6.5&lt;br&gt;inte ger tillfredsställande klarhet om vad som utgör god redovisningssed,&lt;br&gt;får man emellertid på nytt överväga införandet av en särskild ordning för&lt;br&gt;prövning av vad som utgör god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny bokföringslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande lagstiftning och annan normgivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bokföringslagen (1976:125) innehåller bestämmelser om företagens&lt;br&gt;bokföring. Lagen ställer krav på att det skall hållas en löpande bokföring&lt;br&gt;och att det vaije år skall upprättas ett årsbokslut. Den ställer också krav&lt;br&gt;på att verifikationer skall sparas och att dessa jämte annat&lt;br&gt;räkenskapsmaterial skall bli föremål för arkivering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall tillämpas av i stort sett alla näringsidkare oavsett&lt;br&gt;verksamhetens form eller art. Den gäller dock inte vissa särskilda&lt;br&gt;näringsidkare, främst sådana som är bokföringsskyldiga enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:141). Till detta kommer att lagens&lt;br&gt;bestämmelser om årsbokslut inte gäller för samtliga företag (se avsnitt&lt;br&gt;5.1). Den offentliga redovisningen - årsredovisningar, koncernredovis-&lt;br&gt;ningar och delårsrapporter - regleras helt av andra lagar. Fortfarande&lt;br&gt;framstår dock bokföringslagen som en av de mest centrala&lt;br&gt;författningarna på redovisningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har nämnts (se avsnitt 6.1) innehåller lagen en&lt;br&gt;bestämmelse om att den boföringsskyldige skall iaktta god redovis-&lt;br&gt;ningssed. I lagen förutsätts alltså att det vid sidan av lagreglerna finns&lt;br&gt;andra, för den bokföringsskyldige bindande, normer för hur bokförings-&lt;br&gt;skyldigheten skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter för en ny bokföringslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Syftet med reglerna om löpande bokföring och arkivering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Bestämmelserna om löpande bokföring och&lt;br&gt;arkivering bör utformas så att de kan tillgodose behovet av skydd för det&lt;br&gt;bokföringsskyldiga företagets borgenärer och det allmänna samt&lt;br&gt;företagets ägare, medlemmar och anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen har invänt mot promemorians bedömning.&lt;br&gt;Några remissinstanser har dock framhållit att bokföringen för vissa&lt;br&gt;grupper av näringsidkare huvudsakligen har betydelse för beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: När man överväger behovet och utformningen av lagregler&lt;br&gt;om bokföring är det naturligt att man frågar sig vilka intressen som&lt;br&gt;reglema skall tillgodose. Bokföringslagen ger inte något uttryckligt&lt;br&gt;besked om det. Vid bokföringslagens tillkomst uttalades emellertid att&lt;br&gt;lagstiftningen måste inriktas både på den bokföringsskyldiges egna&lt;br&gt;behov och på de behov av information som kan finnas hos anställda, hos&lt;br&gt;andra nära intressenter och hos företagets omvärld (se prop. 1975:104&lt;br&gt;s. 23). Det ansågs vara ett framträdande allmänt intresse att den&lt;br&gt;information som kan erhållas har hög tillförlitlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I all ekonomisk verksamhet finns&lt;br&gt;det ett behov av någon form av dokumentation som återspeglar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetens förlopp. Det räcker dock inte med att löpande spara på de&lt;br&gt;dokument som förekommer i verksamheten. Handlingar som verifierar&lt;br&gt;inträffade affärshändelser måste också struktureras, noteras och arkiveras&lt;br&gt;för att det skall vara möjligt att överblicka verksamhetens förlopp,&lt;br&gt;resultat och ställning och i efterhand finna uppgifter om enskilda&lt;br&gt;affärshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan synas som att det i första hand är verksamhetsutövaren&lt;br&gt;(företagaren) själv som har nytta av detta. Först genom att ta del av&lt;br&gt;sammanställningar av den löpande bokföringen kan han skaffa sig en bild&lt;br&gt;av om verksamheten uppfyller de krav som han har uppställt. Olika slag&lt;br&gt;av bokföringsåtgärder är nödvändiga för att han skall kunna följa och&lt;br&gt;påverka företagets framtida utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid inte anledning att lagstifta om bokförings-&lt;br&gt;skyldighet i syfte att tillgodose företagarens egna intressen. Hur dessa&lt;br&gt;skall tillgodoses torde företagaren själv vara den bäste att bedöma.&lt;br&gt;Behovet av lagstiftning måste i stället bedömas från utomstående&lt;br&gt;intressenters perspektiv. Det är då lätt att konstatera att en fungerande&lt;br&gt;och enhetlig bokföring kan vara av betydande värde för vissa grupper&lt;br&gt;som själva inte tar aktiv del i bokföringen. Det gäller särskilt företagets&lt;br&gt;borgenärer, delägare, medlemmar och anställda samt det allmänna&lt;br&gt;(främst skattemyndigheterna). Även om företagets intressentgrupper inte&lt;br&gt;har direkt och generell tillgång till bokföringen har de regelmässigt ett&lt;br&gt;allmänt intresse av att dokumentation rörande företagets ekonomiska&lt;br&gt;verksamhet löpande sparas och struktureras så att det i efterhand går att&lt;br&gt;kontrollera vad som har inträffat i verksamheten. För att sådana&lt;br&gt;kontroller skall kunna utföras på ett meningsfullt sätt är det närmast en&lt;br&gt;förutsättning att det finns adekvata och enhetliga regler om löpande&lt;br&gt;bokföring och att dessa, i vart fall i sina väsentliga delar, är lagfästa.&lt;br&gt;Genom en lagreglering av den löpande bokföringen ökar också&lt;br&gt;möjligheterna att reparera följderna av en felaktig användning av&lt;br&gt;verksamhetens tillgångar. Det blir också lättare att utkräva civilrättsligt&lt;br&gt;eller strafffättsligt ansvar, t.ex. genom bestämmelserna om återvinning i&lt;br&gt;konkurs, reglema om skadestånd för bolagsfunktionärer och den straff-&lt;br&gt;rättsliga regleringen om borgenärsbrott. Behovet av en effektiv&lt;br&gt;skattekontroll kan också tillgodoses bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget är det alltså regeringens uppfattning att bestämmelser&lt;br&gt;om löpande bokföring och arkivering skall utformas i syfte att skydda&lt;br&gt;framförallt borgenärer, företagets delägare, medlemmar och anställda&lt;br&gt;samt det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att flera av de nu nämnda kategorierna också av andra&lt;br&gt;skäl kan ha ett intresse av att det finns fungerande bokföringsregler.&lt;br&gt;Företagets borgenärer är ofta intresserade av sådan information som&lt;br&gt;lämnas i balansräkningen, resultaträkningen och övriga delar av den&lt;br&gt;offentliga redovisningen. De berörs härigenom indirekt av reglema om&lt;br&gt;löpande bokföring. Den löpande bokföringen är nämligen länken mellan&lt;br&gt;affärshändelserna och den offentliga redovisningen och säkerställer att en&lt;br&gt;riktig och fullständig information kan lämnas i den redovisningen.&lt;br&gt;Bokföringen har en liknande betydelse för andra grupper, t.ex.&lt;br&gt;finansanalytiker och andra av finansmarknadens aktörer. Dessa kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom tillgången på relevant och tillförlitlig information fatta sådana&lt;br&gt;beslut om investeringar som möjliggör en effektiv fördelning av kapital i&lt;br&gt;samhällsekonomin. När man tar ställning till hur reglema om den&lt;br&gt;löpande bokföringen bör utformas, bör också denna bokföringens&lt;br&gt;indirekta betydelse beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Vilka krav skall ställas på löpande bokföring och&lt;br&gt;arkivering?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Lagreglerna om löpande bokföring och&lt;br&gt;arkivering bör liksom hittills vara inriktade på att åstadkomma samband,&lt;br&gt;fullständighet, åtkomst och bevarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft&lt;br&gt;några invändningar mot promemorians bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: De grundläggande krav som bokföringslagen uppställer på&lt;br&gt;såväl manuell som datorbaserad redovisning kan sammanfattas med be-&lt;br&gt;greppen samband, fullständighet, åtkomst och bevarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kravet på samband avses att bokföringen skall säkerställa&lt;br&gt;kopplingarna mellan olika länkar i bokföringssystemet. Kravet på&lt;br&gt;samband kommer särskilt till uttryck i bestämmelserna om verifikationer,&lt;br&gt;grundbokföring, huvudbokföring och årsbokslut. Verifikationer är det&lt;br&gt;särskilda räkenskapsmaterial som härrör från affärshändelsen eller som&lt;br&gt;särskilt har upprättats i anledning av denna (se 5 § bokföringslagen).&lt;br&gt;Med grundbokföring avses en uppställning av affärshändelserna i&lt;br&gt;kronologisk ordning (se 8 § första stycket). Huvudbokföring innebär att&lt;br&gt;affärshändelserna bokförs systematiskt, dvs. bokföringspostema&lt;br&gt;registreras och ordnas beroende på transaktionens art (se 9 §). Den&lt;br&gt;löpande bokföringen avslutas sedan vid räkenskapsårets utgång med ett&lt;br&gt;årsbokslut (se 11 §). Man brukar tala om att bokföringen skall innefatta&lt;br&gt;en verifieringskedja. Verifieringskedjan utgörs av hänvisningar och&lt;br&gt;identifieringstecken som gör att man kan följa bokföringspostema från&lt;br&gt;verifikationen av affärshändelsen via grundbokföringen till huvudboken&lt;br&gt;och årsbokslutet eller omvänt. Härigenom kan resultat och ställning&lt;br&gt;stämmas av mot enskilda affärshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av tydliga verifieringskedjor gör sig framför allt gällande vid&lt;br&gt;datorbaserad bokföring. Det sammanhänger med den varierande&lt;br&gt;utformningen av olika förekommande datorbaserade bokföringssystem&lt;br&gt;och den ökade komplexitet i bokföringen som den tekniska utvecklingen&lt;br&gt;har medfört. För att det skall vara möjligt att följa enskilda posters&lt;br&gt;behandling och företagna bearbetningar i datorbaserade system&lt;br&gt;innehåller bokföringslagen bestämmelser om att bokföringen skall&lt;br&gt;innefatta beskrivningar över bokföringssystemet (systemdokumentation&lt;br&gt;och behandlingshistorik, se 7 § bokföringslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att räkenskapsmaterialet skall vara fullständigt innebär att&lt;br&gt;alla affärshändelser skall bokföras, att det skall finnas en verifikation för&lt;br&gt;vaije affärshändelse och att verifikationerna skall innehålla samtliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obligatoriska bokföringsuppgifter (se 2 § andra stycket 1, 4 § samt 5 §&lt;br&gt;första och andra styckena bokföringslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på åtkomst kommer till uttryck i bl.a. arkiveringsföreskriftema.&lt;br&gt;Dessa innebär bl.a. att allt räkenskapsmaterial skall arkiveras inom landet&lt;br&gt;i ordnat skick och på betryggande sätt. Om material i vanlig läsbar form&lt;br&gt;mikrofilmas eller kopieras till annat material, skall kopiorna ordnas så att&lt;br&gt;bokförda uppgifter lätt kan återfinnas (se 22 § bokföringslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på bevarande innebär att allt räkenskapsmaterial skall bevaras&lt;br&gt;säkert och att registrerade bokföringsuppgifter skall vara beständiga.&lt;br&gt;Bokföringen skall sålunda ske på varaktigt sätt i ett betryggande system&lt;br&gt;och bokförda uppgifter far inte utplånas eller göras oläsliga (se 6 § första&lt;br&gt;stycket bokföringslagen). Vidare skall verifikationerna förvaras på&lt;br&gt;betryggande sätt och de skall på varaktigt sätt vara försedda med vissa i&lt;br&gt;lagen angivna uppgifter (se 5 § andra och fjärde styckena). Maskinläsbart&lt;br&gt;räkenskapsmaterial och material i mikroformat far användas endast om&lt;br&gt;det är säkerställt att registreringarna är varaktiga och att materialet&lt;br&gt;bevaras på betryggande sätt (se 10 § tredje stycket). Slutligen finns det&lt;br&gt;anledning att peka på de tidigare nämnda arkiveringsreglema, som kräver&lt;br&gt;att allt räkenskapsmaterial bevaras i ordnat skick och på betryggande sätt&lt;br&gt;i minst tio år (se 22 § första stycket bokföringslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vi har ovan redogjort för vår&lt;br&gt;uppfattning att bestämmelserna om löpande bokföring bör utformas så att&lt;br&gt;de först och främst kan tillgodose de skyddsintressen som företagets&lt;br&gt;borgenärer, ägare, medlemmar eller anställda samt det allmänna kan ha.&lt;br&gt;För att detta skall vara möjligt är det nödvändigt att skapa regler vilka ger&lt;br&gt;den löpande bokföringen en viss gemensam struktur. Den löpande&lt;br&gt;bokföringen bör sålunda ha en sådan förutbestämd uppbyggnad att en&lt;br&gt;utomstående granskare kan förstå dess innebörd utan förkunskaper om&lt;br&gt;den specifika verksamheten. Det bör vidare ställas krav på att&lt;br&gt;bokföringen finns åtkomlig under en viss tid efter de affärshändelser som&lt;br&gt;den skall spegla. Det bör slutligen krävas att bokföringen sker i sådana&lt;br&gt;former och på ett sådant medium att dess informationsvärde förblir&lt;br&gt;oförändrat under hela bevarandetiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna om löpande bokföring i bokförings-&lt;br&gt;lagen bygger bl.a. på kriterierna samband, fullständighet, åtkomst och&lt;br&gt;bevarande. Vi anser att lagen även i fortsättningen måste vara utformad&lt;br&gt;så att dessa grundläggande krav kan tillgodoses. Lagen bör därför ställa&lt;br&gt;krav på bokföringssystem som utvisar samtliga bokföringstransaktioner&lt;br&gt;och innefattar en fullständig verifieringskedja från affärshändelse till&lt;br&gt;årsbokslut/årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör alltså de allmänna kraven på redovisningen även&lt;br&gt;fortsättningsvis sammanfattas i begreppen samband, fullständighet,&lt;br&gt;åtkomst och bevarande. Häri ligger också att redovisningen måste&lt;br&gt;utformas så att den alltid kan tillhandahålla tillförlitlig information om&lt;br&gt;företagets förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anpassning till modern teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den bokföringsskyldige skall ges möjlighet att&lt;br&gt;fullgöra bokföringsskyldigheten med modem teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De stora flertalet remissinstanser har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget eller har inte haft några invändningar mot förslaget. Ekobrotts-&lt;br&gt;myndigheten har dock ansett att det i alltför stor utsträckning tillgodoser&lt;br&gt;företagens önskemål om förenklingar och att detta har fått gå ut över det&lt;br&gt;allmännas och andras intresse av kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt uttalanden i förarbetena till bokföringslagen skulle&lt;br&gt;bokforingsarbetet även efter bokföringslagens tillkomst bygga på att&lt;br&gt;grundläggande uppgifter fördes in i böcker och annat räkenskapsmaterial.&lt;br&gt;Vidare borde de traditionella huvudinslagen i bokforingsarbetet -&lt;br&gt;verifikationshantering, kronologisk bokföring, systematisk bokföring,&lt;br&gt;upprättande av årsbokslut och arkivering - alltjämt läggas till grund för&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten (se prop. 1975:104 s. 148). Både av lagen och av&lt;br&gt;förarbetena framgår visserligen att också maskinläsbart material i viss&lt;br&gt;utsträckning kan komma till användning i bokföringen. Väsentligen&lt;br&gt;bygger emellertid bokföringslagen på en äldre teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Under de decennier som har gått&lt;br&gt;sedan bokföringslagen trädde i kraft har utvecklingen inom informations-&lt;br&gt;teknologin i grunden förändrat förutsättningarna för bokforingsarbetet.&lt;br&gt;Gamla rutiner har ibland ersatts med elektroniska operationer där&lt;br&gt;informationen har ffikopplats från traditionella medier. Numera&lt;br&gt;förekommer det endast i undantagsfall manuell bokföring på papper.&lt;br&gt;Utvecklingen har gått mot bokföringssystem där transaktioner överförs&lt;br&gt;och bearbetas elektroniskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reglering som avsågs i förarbetena till bokföringslagen, byggd på&lt;br&gt;böcker och andra (fysiska) informationsbärare, har mot den bakgrunden&lt;br&gt;kommit att framstå som alltmera föråldrad och kan lätt leda tanken fel.&lt;br&gt;Den datorbaserade redovisningen som i verkligheten har kommit att bli&lt;br&gt;det normala beskrivs i lagen närmast som ett särfall. Den bristande&lt;br&gt;samstämmigheten mellan lagens regler om hur bokföringen skall ske och&lt;br&gt;faktiskt förekommande bokföringsteknik har medverkat till att det är&lt;br&gt;oklart vad som utgör god redovisningssed på IT-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av bokföringslagens formella krav kan vidare hindra en&lt;br&gt;bokföringsskyldig att ta tillvara de möjligheter som den tekniska&lt;br&gt;utvecklingen har skapat. Det gäller bl.a. den s.k. varannanlänksprincipen&lt;br&gt;(se avsnitt 13.1.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att regelverket rörande löpande bokföring måste&lt;br&gt;moderniseras och anpassas till modem teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna modernisering måste emellertid ske på ett sådant sätt att lagen&lt;br&gt;fortfarande kan tillgodose de skyddsintressen som borgenärerna, det&lt;br&gt;allmänna och företagets ägare eller medlemmar har. En rationell bok-&lt;br&gt;föringshantering med modem teknik måste alltså förenas med sådana&lt;br&gt;grundläggande bokföringsprinciper som t.ex. samband, åtkomst och&lt;br&gt;bevarande. Till de avvägningar som vi har gjort i dessa avseenden åter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer vi i följande avsnitt (se främst avsnitten 12 och 13). Vi vill&lt;br&gt;emellertid redan här betona att det med vårt förslag kommer att ställas&lt;br&gt;samma grundläggande krav på den löpande bokföringen och arkiveringen&lt;br&gt;oavsett vilken teknik som används vid bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.4 En ny ramlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nuvarande bokföringslagen ersätts med en ny&lt;br&gt;bokföringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bokföringslagen skall i väsentliga delar utformas som en&lt;br&gt;ramlag. Den skall ställa samma krav på bokföringen oberoende av vilken&lt;br&gt;teknik som används när bokföringsskyldigheten fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer väsentligen med regeringens&lt;br&gt;förslag. Kommitténs förslag till ny bokföringslag har dock i vissa&lt;br&gt;avseenden en mera utpräglad ramlagskaraktär än regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt förslaget&lt;br&gt;eller har inte haft några invändningar mot det. Riksåklagaren har&lt;br&gt;emellertid uttalat att förslaget inte i tillräcklig omfattning beaktar&lt;br&gt;samhällets behov av kontrollmöjligheter. Statsåklagaren för speciella&lt;br&gt;mål har hävdat att de föreslagna reglema inte torde kunna ligga till grund&lt;br&gt;för utdömande av ansvar för bokföringsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några&lt;br&gt;invändningar mot förslaget. Ekobrottsmyndigheten har dock riktat stark&lt;br&gt;kritik mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De ändringar i dagens regelverk som&lt;br&gt;bl.a. den tekniska utvecklingen föranleder blir så omfattande att den nu-&lt;br&gt;varande bokföringslagen lämpligen bör ersättas med en ny bokföringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening måste en utgångspunkt vid utformningen av den nya&lt;br&gt;lagen vara att samma krav skall ställas på bokföringens kvalitet vare sig&lt;br&gt;bokföringen sker manuellt eller är datorbaserad. Lagen bör därför inte ut-&lt;br&gt;formas så att den ger intryck av att det är en manuell bokföring som be-&lt;br&gt;skrivs. Lika lite bör den inriktas på en högt utvecklad datorbaserad&lt;br&gt;bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser vidare att det är nödvändigt att utforma också den nya lagen&lt;br&gt;som en ramlag. En detaljreglering skulle kräva ett stort antal&lt;br&gt;bestämmelser för att reglera olika i praktiken förekommande alternativ,&lt;br&gt;t.ex. särskilda regler för manuell bokföring respektive datorbaserad&lt;br&gt;bokföring. Det skulle göra lagen svåröverskådlig. Reglema skulle snabbt&lt;br&gt;bli föråldrade och utvecklingen på området skulle hämmas. Lagreglerna&lt;br&gt;om företagens löpande bokföring och räkenskapsmaterialets arkivering&lt;br&gt;bör i stället utformas med en tydligare betoning av de ändamål som&lt;br&gt;bokföringen skall tillgodose och de kvalitativa krav som den bör&lt;br&gt;uppfylla. Lagen bör framför allt innehålla vissa övergripande principer,&lt;br&gt;såsom att den bokföringsskyldige skall kunna presentera bokförings-&lt;br&gt;uppgiftema på visst sätt och att alla handlingar, oavsett om de utgörs av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;traditionella pappersdokument eller maskinläsbart medium, måste vara&lt;br&gt;varaktiga och lätt åtkomliga under hela arkiveringstiden. Dessa regler bör&lt;br&gt;sedan fyllas ut med de kompletterande normer som successivt kan&lt;br&gt;utvecklas inom ramen för god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fördelar som kan uppnås genom generella och övergripande&lt;br&gt;bestämmelser måste emellertid vägas mot de kontrollbehov som&lt;br&gt;bokföringens intressenter, däribland det allmänna, har. Det är - såsom&lt;br&gt;har uttalats från åklagarhåll - nödvändigt att säkerställa att utredning av&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet kan ske på ett effektivt sätt. För ekobrotts-&lt;br&gt;bekämpningen är det av central betydelse att företagens bokföring är&lt;br&gt;upprättad enligt allmänt accepterade regler. En författningsreglering ger&lt;br&gt;tydligare signaler om de krav som samhället i detta hänseende ställer på&lt;br&gt;företagen och det blir också lättare att bedöma om kraven är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också angeläget att normsystemet utformas så att adekvata&lt;br&gt;sanktioner kan användas mot dem som försummar bokförings-&lt;br&gt;skyldigheten. Den som inte iakttar bokföringsskyldigheten kan i dag i&lt;br&gt;viss utsträckning dömas för bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 §&lt;br&gt;brottsbalken. Det finns olika uppfattningar om huruvida bokföringsbrott&lt;br&gt;kan föreligga också vid överträdelser av normer som inte är reglerade i&lt;br&gt;författning utan enbart kommer till uttryck i god redovisningssed (se&lt;br&gt;SOU 1996:30 s. 129 och Petter Asp, Bokföringsbrott och legalitet,&lt;br&gt;Svensk Juristtidning 1/99). Enligt vår mening talar övervägande skäl för&lt;br&gt;att också överträdelser av icke författningsreglerad men på annat sätt&lt;br&gt;dokumenterad god redovisningssed kan leda till ansvar för bokförings-&lt;br&gt;brott, under förutsättning att överträdelsen i det enskilda fallet får till&lt;br&gt;följd att rörelsens förlopp, resultat och ställning inte kan i huvudsak&lt;br&gt;bedömas (jfr även Lagrådets uttalande, bilaga 11). Enbart behovet av att&lt;br&gt;vidmakthålla straffrättsliga sanktioner gör det därför inte absolut&lt;br&gt;nödvändigt att ta in alla redovisningsnormer i lag eller annan författning.&lt;br&gt;Icke desto mindre utgör bokföringsreglemas samband med bestäm-&lt;br&gt;melserna om bokföringsbrott ett starkt argument för att precisera reglema&lt;br&gt;i författning. Det gäller särskilt som det från rättssäkerhetssynpunkt är&lt;br&gt;angeläget att straffsanktionerade regler har en hög grad av klarhet och&lt;br&gt;tydlighet, något som man vanligen bäst åstadkommer om reglema&lt;br&gt;preciseras i lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att det i åtskilliga avseenden bör ställas mer precisa&lt;br&gt;krav på bokföringens utformning än vad kommittén har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är det vår uppfattning att en ny bokföringslag bör&lt;br&gt;ha karaktären av ramlag. Lagen bör framför allt innehålla den generella&lt;br&gt;normeringen på bokföringsområdet. Den generella normeringen måste&lt;br&gt;emellertid i vissa centrala avseenden kompletteras med lagbestämmelser&lt;br&gt;av mera detaljerad karaktär. Vi återkommer till detta i följande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kretsen av bokföringsskyldiga&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Alla bokföringsskyldiga bör, så långt det är&lt;br&gt;möjligt, omfattas av gemensamma bokföringsregler. Intresset av&lt;br&gt;enhetlighet får dock inte förhindra sådana särbestämmelser som är&lt;br&gt;nödvändiga med hänsyn till ett företags juridiska form, omfattningen på&lt;br&gt;den bedrivna verksamheten eller andra förhållanden. Reglema bör inte&lt;br&gt;heller vara så generella att de träffar andra kategorier än dem för vilka&lt;br&gt;det finns ett allmänt intresse av att bokföring sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har genomgående varit&lt;br&gt;positiva till promemorians bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund m.m.: Enligt 1 § bokföringslagen är näringsidkare bok-&lt;br&gt;föringsskyldiga. Begreppet näringsidkare skall enligt förarbetena till&lt;br&gt;lagen (se prop. 1975:104 s. 203 f.) fattas i vidsträckt mening. Det&lt;br&gt;omfattar sålunda vaije fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt&lt;br&gt;driver verksamhet av ekonomisk art. Viss näringsverksamhet är dock&lt;br&gt;undantagen från bokföringsskyldighet. Bokföringslagen gäller sålunda&lt;br&gt;inte för enskilda jordbrukare (som i stället har att tillämpa jordbruks-&lt;br&gt;bokföringslagen). Den gäller inte heller för enskilda personer, dödsbon&lt;br&gt;eller ideella föreningar som bedriver näring i form av uthyrningsverk-&lt;br&gt;samhet av viss mindre omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa juridiska personer är bokföringsskyldiga oavsett om de bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet eller ej. Detta gäller samtliga aktiebolag, handels-&lt;br&gt;bolag och ekonomiska föreningar samt europeiska ekonomiska intresse-&lt;br&gt;grupperingar som har sitt säte i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilka fall stiftelser är bokföringsskyldiga regleras i stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220) och lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m. (tryggandelagen). Reglema innebär att stiftelser med tillgångar&lt;br&gt;överskridande visst gränsvärde samt vissa särskilda slag av stiftelser är&lt;br&gt;bokföringsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den nuvarande lagstiftningen&lt;br&gt;brister på flera punkter i överskådlighet. Det beror inte minst på att&lt;br&gt;regelverket är spritt på olika lagar. Men det sammanhänger också med att&lt;br&gt;kriterierna för när bokföringsskyldighet inträder ger upphov till en del&lt;br&gt;gränsdragningssvårigheter. Ett exempel på det sista är innebörden i&lt;br&gt;begreppet ”näringsverksamhet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt vid utformningen av bokföringsreglema bör enligt&lt;br&gt;vår mening vara att bestämmelserna skall vara enhetliga och generella.&lt;br&gt;Enhetliga och generella regler leder till ökad överskådlighet och under-&lt;br&gt;lättar tillämpningen. Gränsdragningar som leder till tveksamhet om&lt;br&gt;huruvida bokföringsskyldighet verkligen föreligger bör så långt möjligt&lt;br&gt;undvikas. Det finns därför, såsom kommittén har framhållit, mycket som&lt;br&gt;talar för att samma regelsystem bör gälla för alla slag av verksamhet,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oavsett vilken omfattning eller inriktning verksamheten i det enskilda&lt;br&gt;fallet har eller vilken juridisk form den bedrivs i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelarna med en enhetlig lagstiftning måste emellertid vägas mot&lt;br&gt;andra omständigheter. Det är inte rimligt att företagen åläggs en mera&lt;br&gt;omfattande bokföringsskyldighet än som är motiverat utifrån de intressen&lt;br&gt;som bokföringen skall tillgodose. Hänsyn måste tas till att behovet av en&lt;br&gt;fullt utvecklad redovisning ofta är mindre ju mindre företaget är. De&lt;br&gt;mindre företagen bör inte tvingas att följa regler som framstår som&lt;br&gt;besvärliga och byråkratiska och som medför omotiverade kostnader för&lt;br&gt;dem. Å andra sidan är det uppenbart att de enklare regler som kan vara&lt;br&gt;tillräckliga för ett litet företag oftast inte är betryggande såvitt gäller&lt;br&gt;särskilt stora företag eller företag som har ett särskilt samhällsintresse,&lt;br&gt;t.ex. vissa finansiella företag. Även de särdrag som olika associa-&lt;br&gt;tionsformer uppvisar och andra förhållanden kan motivera olika slag av&lt;br&gt;särregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika intressen måste alltså vägas mot varandra. Såsom framgår av det&lt;br&gt;följande har vi vid denna avvägning stannat för att förorda mindre&lt;br&gt;ingripande ändringar i nuvarande regler än kommittén har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag innebär dock, liksom kommitténs, en utvidgning av&lt;br&gt;kretsen av bokföringsskyldiga. För att detta i enskilda fall inte skall få&lt;br&gt;olämpliga konsekvenser finns det anledning att överväga gränserna för&lt;br&gt;det straffbara området när det gäller bokföringsbrott. De övervägandena&lt;br&gt;kommer dock att göras i annat sammanhang. Vi återkommer till det i&lt;br&gt;avsnitt 18.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Fysiska personer och dödsbon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fysiska personer och dödsbon skall vara&lt;br&gt;bokföringsskyldiga endast om de bedriver näringsverksamhet. Uthyrning&lt;br&gt;av fastighet som enligt 5 § kommunalskattelagen (1928:370) räknas som&lt;br&gt;privatbostadsfastighet skall dock aldrig anses utgöra näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägande eller brukande av en fastighet som enligt 5 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) är taxerad som näringsfastighet skall alltid anses&lt;br&gt;som näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i kommitténs betänkande och i promemorian 1:&lt;br&gt;Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt&lt;br&gt;kommitténs förslag eller har inte haft något att invända. Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm har dock kritiserat förslaget i den del det avser bokföring av&lt;br&gt;uthyrningsverksamhet. Sveriges Fastighetsägareförbund har förordat att&lt;br&gt;nuvarande regler om bokföring av uthyrningsverksamhet bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har nämnts är huvudregeln att bokföringsskyldighet inträder&lt;br&gt;när en fysisk person yrkesmässigt bedriver verksamhet av ekonomisk art.&lt;br&gt;Fysiska personer och dödsbon som hyr ut en byggnad eller en del av en&lt;br&gt;byggnad är dock bokföringsskyldiga på grund av detta endast om verk-&lt;br&gt;samheten är att anse som hotell- eller pensionatsrörelse eller omfattar&lt;br&gt;mer än två lägenheter som regelmässigt hyrs ut och inte utgör del av egen&lt;br&gt;bostad. Till följd av bestämmelsen faller bl.a. uthyrning av enstaka en-&lt;br&gt;och tvåfamilj sfastigheter och affärslokaler utanför bokföringsreglemas&lt;br&gt;tillämpningsområde. Om mer än två lägenheter hyrs ut, saknar ändamålet&lt;br&gt;med uthyrningen betydelse for frågan om bokföringsskyldighet. Vid&lt;br&gt;sådan uthyrning föreligger därför alltid bokföringsskyldighet, oavsett om&lt;br&gt;uthyrningen sker för stadigvarande bostadsändamål eller för närings-&lt;br&gt;eller fritidsändamål (se 1 § andra stycket bokföringslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för att undanta uthyrningsverksamhet av mindre omfattning&lt;br&gt;från bokföringsskyldigheten hänvisades i förarbetena till bokföringslagen&lt;br&gt;bl.a. till det förhållandet att inkomst av annan fastighet taxerades enligt&lt;br&gt;den s.k. kontantprincipen. Det innebär att intäkter och kostnader tas upp&lt;br&gt;det år de betalas i stället för det år de intjänats eller uppstått (det senare&lt;br&gt;brukar benämnas redovisning enligt bokföringsmässiga grunder). En&lt;br&gt;bokföringsskyldighet med krav på redovisning enligt bokföringsmässiga&lt;br&gt;grunder kombinerad med ett skattesystem baserat på kontantprincipen&lt;br&gt;ansågs kunna medföra betydande praktiska svårigheter både för den&lt;br&gt;bokföringsskyldige vid upprättandet av deklarationen och för taxerings-&lt;br&gt;myndigheten vid granskningen av denna. Det föreslogs därför att endast&lt;br&gt;sådan uthyrningsverksamhet som var att hänföra till hotell- eller&lt;br&gt;pensionatsrörelse skulle omfattas av bokföringsskyldigheten (se SOU&lt;br&gt;1973:57 s. 79 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningen mellan bokföringspliktig och icke bokföringspliktig&lt;br&gt;uthyrningsverksamhet skiljer sig härigenom från den gränsdragning som&lt;br&gt;nu gäller inom skatterätten i fråga om vad som utgör näringsfastighet&lt;br&gt;respektive privatbostadsfastighet. Som privatbostadsfastighet avses enligt&lt;br&gt;5 § kommunalskattelagen (1928:370) i huvudsak småhus som utgör&lt;br&gt;privatbostad samt tomtmark som är avsedd att bebyggas med privat-&lt;br&gt;bostad. Med privatbostad avses normalt småhus som till övervägan de del&lt;br&gt;används eller är avsedda att användas för permanent boende eller som&lt;br&gt;fritidsbostad åt ägaren eller åt någon som är att anse som närstående till&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastigheter som inte räknas som privatbostadsfastigheter utgör&lt;br&gt;näringsfastigheter. Det innebär bl.a. att samtliga fastigheter som ägs av&lt;br&gt;juridiska personer samt en- och tvåfamilj sfastigheter, som inte till någon&lt;br&gt;del används eller är avsedda att användas av ägaren eller dennes&lt;br&gt;närstående, utgör näringsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer och dödsbon bör vara bokföringsskyldiga endast om de&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi har uttalat ovan bör bokföringsskyldigheten inte göras mer&lt;br&gt;omfattande än som är motiverat med hänsyn till de intressen som&lt;br&gt;bokföringen skall tillgodose.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden är det naturligt att bokföringsskyldigheten inte&lt;br&gt;bör omfatta fysiska personer och dödsbon annat än om de bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet. Bedriver de å andra sidan näringsverksamhet, talar&lt;br&gt;framför allt olika slag av borgenärsskyddsaspekter för att lagstiftaren bör&lt;br&gt;ställa krav på bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland borgenärerna intar staten, såsom skatteborgenär, en särställning.&lt;br&gt;För staten är det av särskild vikt att det finns en bokföring som kan ligga&lt;br&gt;till grund för beskattningen av näringsverksamheten. Det kan rentav&lt;br&gt;hävdas att bokföringens främsta funktion i många små och enskilt&lt;br&gt;bedrivna näringsverksamheter är att tjäna som underlag för taxeringen,&lt;br&gt;medan det allmänna borgenärsintresset av bokföring i sådana verksam-&lt;br&gt;heter är mindre påtagligt. Enligt vår mening gör sig emellertid det&lt;br&gt;allmänna borgenärsintresset gällande i stort sett i all näringsverksamhet,&lt;br&gt;också den som är av mindre omfattning, och är i sig ett tillräckligt motiv&lt;br&gt;för att låta bokföringsskyldigheten omfatta alla näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att det saknas anledning att frångå nuvarande regler om&lt;br&gt;när fysiska personer och dödsbon skall vara bokföringsskyldiga. Som vi&lt;br&gt;strax återkommer till föreslår vi emellertid en mindre förändring vad&lt;br&gt;gäller bokföringsskyldigheten vid uthyrning av fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uthyrningsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringslagens avgränsning av bokföringsskyldighet för uthyrnings-&lt;br&gt;verksamhet sammanfaller inte med den avgränsning som görs i&lt;br&gt;skattelagstiftningen beträffande vad som är inkomst av näringsfastighet&lt;br&gt;och vad som är inkomst av privatbostadsfastighet. Detta är enligt vår&lt;br&gt;mening inte ändamålsenligt, särskilt som beräkningen av inkomst av&lt;br&gt;näringsfastighet numera sker enligt bokföringsmässiga grunder. Det talar&lt;br&gt;för att bokföringsskyldigheten bör anpassas till vad som gäller i fråga om&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund har ansett att en sådan anpassning&lt;br&gt;skulle föra för långt. Vi vill för vår del påpeka att anpassningen enbart&lt;br&gt;berör en mindre krets av fastighetsägare och att den inte heller för dessa&lt;br&gt;torde medföra något egentligt merarbete; den skattemässiga inkomst-&lt;br&gt;beräkningen måste ändå ske enligt bokföringsmässiga grunder och&lt;br&gt;fastighetsägaren måste redan i dag föra något slag av räkenskaper. Det&lt;br&gt;förhållande att - såsom Kammarrätten i Stockholm har påpekat -&lt;br&gt;anpassningen skulle innebära att begreppet ”näringsverksamhet” i&lt;br&gt;bokföringssammanhang får en något annorlunda innebörd än det hittills&lt;br&gt;har haft utgör enligt vår uppfattning inte skäl att avstå från en reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att verksamhet som består i uthyrning av fastighet&lt;br&gt;som enligt 5 § kommunalskattelagen är att anse som näringsfastighet&lt;br&gt;alltid skall medföra bokföringsskyldighet. Verksamhet som består i&lt;br&gt;uthyrning av privatbostadsfastighet bör däremot inte - om verksamheten&lt;br&gt;inte är av sådan omfattning att den föranleder omklassificering av&lt;br&gt;fastigheten till näringsfastighet - föranleda bokföringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Jordbrukare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Jordbruksbokföringslagen (1979:141) upphävs.&lt;br&gt;Bokföringsskyldigheten för den som äger eller brukar en jordbruks-&lt;br&gt;fastighet skall i stället regleras i den nya bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser som underlättar värdering av djur i enskilt&lt;br&gt;bedriven jordbruksverksamhet tas in i årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i kommitténs betänkande och i promemorian 1:&lt;br&gt;Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allmänhet inte haft något&lt;br&gt;att invända mot kommitténs förslag. Lantbrukarnas Riksförbund har&lt;br&gt;dock ifrågasatt om jordbrukare bör omfattas av en straffsanktionerad&lt;br&gt;bokföringsplikt. Förbundet har ansett att enskilda näringsidkare enbart&lt;br&gt;bör vara skyldiga att föra räkenskaper för beskattningsändamål (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 10.2). LRF Konsult har uttalat att, om inte begärda förenklingar i&lt;br&gt;bokföringsreglema genomförs, jordbruksbokföringslagen bör fortsätta&lt;br&gt;gälla för jordbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Som tidigare har nämnts gäller inte bokföringslagen för&lt;br&gt;den som är skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen,&lt;br&gt;dvs. för enskilda personer och dödsbon som äger eller brukar en jord-&lt;br&gt;bruksfastighet. Om ett jordbruk däremot drivs av t.ex. ett aktiebolag eller&lt;br&gt;ett handelsbolag, omfattas verksamheten av reglema i bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglema i jordbruksbokföringslagen är uppbyggda i huvudsak enligt&lt;br&gt;samma mönster som bokföringslagens regler. Syftet med jordbruks-&lt;br&gt;bokföringslagens regler är emellertid mera begränsat, nämligen att skapa&lt;br&gt;underlag för taxeringen av jordbruksverksamheten. I 1 § sägs sålunda att&lt;br&gt;enskild person och dödsbo som driver eller brukar jordbruksfastighet är&lt;br&gt;skyldig att som underlag för taxeringen föra räkenskaper för inkomsten&lt;br&gt;från fastigheten enligt bestämmelserna i lagen. Skyldigheten att föra&lt;br&gt;räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen är inte straffsanktionerad.&lt;br&gt;Ansvar för bokföringsbrott kan alltså inte ådömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av jord- och skogsbruk hänförs till inkomstslaget närings-&lt;br&gt;verksamhet. Sådan inkomst skall enligt 24 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Fram till år 1972 fanns&lt;br&gt;emellertid en möjlighet att redovisa inkomst av jordbruksfastighet enligt&lt;br&gt;kontantmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det utredningsbetänkande som låg till grund för bokföringslagen före-&lt;br&gt;slogs att bokföringsskyldigheten skulle omfatta även jordbrukarna. Som&lt;br&gt;skäl för detta åberopades att hänsynen till beskattningen för med sig krav&lt;br&gt;på att alla rörelseidkare skall föra räkenskaper eftersom vaije&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörelseidkare, även jordbrukare, skall taxeras efter bokföringsmässiga&lt;br&gt;grunder (se SOU 1973:57 s. 77 f). Remissinstanserna hade ingen invänd-&lt;br&gt;ning mot utredningens förslag. Däremot framfördes önskemål om&lt;br&gt;förenklade regler för mindre jordbruk och andra mindre rörelser. Dessa&lt;br&gt;önskemål tillgodosågs genom att enskilda näringsidkare med begränsad&lt;br&gt;verksamhet undantogs från kravet på att upprätta årsbokslut. Trots detta&lt;br&gt;undantogs jordbrukarna från bokföringslagens tillämpningsområde. Som&lt;br&gt;skäl åberopades bl.a. det förhållandet att den då nyligen beslutade&lt;br&gt;skattereformen ännu inte hade trätt i kraft fullt ut och att bokförings-&lt;br&gt;plikten för jordbrukare därmed inte kunde anses ligga på den nivå som&lt;br&gt;gällde för näringsidkare i allmänhet (se prop. 1975:104 s. 138 f., bet. LU&lt;br&gt;1975/76:15 s. 22 och prop. 1978/79:44 s. 98 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksbokföringslagen föregicks av en särskild utredning (se Ds B&lt;br&gt;1977:8). Utredningen ifrågasatte i och för sig behovet av en särskild&lt;br&gt;bokföringslag för jordbrukare med hänsyn bl.a. till att riksdagen hade&lt;br&gt;undantagit mindre näringsidkare från skyldigheten att upprätta&lt;br&gt;årsbokslut. Emellertid pekade utredningen på vissa speciella förhållanden&lt;br&gt;inom jordbruket, t.ex. de regler som i beskattningshänseende gäller i&lt;br&gt;fråga om djur i jordbruk. Det avgörande skälet för en särskild&lt;br&gt;bokföringslag för jordbrukare var dock, enligt utredningen, att&lt;br&gt;räkenskaperna uteslutande var avsedda som underlag för taxeringen och&lt;br&gt;att jordbrukarnas bokföringsskyldighet inte skulle medföra de civil-&lt;br&gt;rättsliga verkningar som följde av bokföringslagen (se prop. 1978/79:44&lt;br&gt;s. 103). Samma synsätt återkom i senare led av förarbetena till lagen (se&lt;br&gt;prop. 1978/79:44 s. 31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbrukares bokföringsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare har framhållit finns det mycket som talar för ett enhetligt&lt;br&gt;regelsystem som gäller för all näringsverksamhet, oavsett verksamhetens&lt;br&gt;art och omfattning. För ett sådant system talar bl.a. att man undgår prob-&lt;br&gt;lemet med att fastställa vilken art en viss verksamhet har, något som i det&lt;br&gt;enskilda fallet kan vara förenat med svårigheter. Så kan t.ex. djur-&lt;br&gt;uppfödning i det ena fallet vara en del av eller en binäring till traditionellt&lt;br&gt;jordbruk och i det andra fallet mera ha industriell karaktär. Enligt vår&lt;br&gt;mening gör sig dessutom de intressen som ligger bakom bokförings-&lt;br&gt;reglema normalt gällande med samma styrka oavsett vilken art verksam-&lt;br&gt;heten har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverksamhet kan inte längre på något avgörande sätt anses&lt;br&gt;skilja sig från andra former av näringsverksamhet. Visserligen torde&lt;br&gt;jordbruksföretag ofta präglas av att de har en förhållandevis begränsad&lt;br&gt;omfattning. Detta gäller emellertid för många slag av verksamheter och&lt;br&gt;utgör knappast något skäl för att ha särskilda bokföringsregler för&lt;br&gt;gruppen enskilda jordbrukare. Enligt vår uppfattning bör därför enskilda&lt;br&gt;jordbrukare omfattas av samma bokföringsskyldighet som andra enskilda&lt;br&gt;näringsidkare. En remissinstans har ansett att jordbrukares bok-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;foringsskyldighet i vart fall inte bör vara straffsanktionerad. Såsom vi&lt;br&gt;återkommer till i avsnitt 18 anser vi inte att det finns skäl att göra något&lt;br&gt;sådant undantag. Vi avser dock att i ett senare sammanhang se över&lt;br&gt;frågan om gränserna för det straffbara området när det gäller&lt;br&gt;bokföringsbrott. En sådan översyn bör givetvis kunna få betydelse även i&lt;br&gt;fråga om jordbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksbokföringslagen bör alltså upphävas och den nya bokförings-&lt;br&gt;lagen utformas så att dess regler omfattar även enskilda jordbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särregler för jordbrukare?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl jordbruk som skogsbruk uppvisar flera särdrag som det kan finnas&lt;br&gt;behov av att ta hänsyn till vid redovisningen. Som regel kan emellertid&lt;br&gt;sådana särdrag beaktas inom ramen för befintliga regler. Exempelvis får,&lt;br&gt;enligt 3 kap. 4 § tredje stycket årsredovisningslagen, i årsredovisningen&lt;br&gt;tas upp andra poster än de som finns upptagna i lagens uppställ-&lt;br&gt;ningsformer, om posternas innehåll inte täcks av uppställningsformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett avseende är det dock enligt vår uppfattning lämpligt med en viss&lt;br&gt;särreglering för enskilda jordbrukare. Detta gäller redovisningen av djur i&lt;br&gt;jordbruksverksamheten. En tillämpning av allmänna redovisnings-&lt;br&gt;principer leder till att djur ibland är att klassificera som anläggnings-&lt;br&gt;tillgångar och i andra fall som omsättningstillgångar (jfr 4 kap. 1 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen). I praktiken kan den gränsdragningen vara svår att&lt;br&gt;göra. I jordbruksbokföringslagen finns därför en bestämmelse om att djur&lt;br&gt;som ingår i en enskilt bedriven jordbruksverksamhet alltid skall&lt;br&gt;klassificeras som omsättningstillgångar. En liknande klassificeringsregel&lt;br&gt;bör införas i årsredovisningslagen. Bestämmelsen bör emellertid inte&lt;br&gt;vara tvingande. En sådan ordning medför att jordbrukaren får möjlighet&lt;br&gt;att klassificera djuren på det sätt som framstår som mest ändamålsenligt&lt;br&gt;från ett företagsekonomiskt perspektiv. I jordbruksbokföringslagen finns&lt;br&gt;också en till skattereglerna knuten regel om att djur i enskilt bedriven&lt;br&gt;jordbruksverksamhet inte får tas upp till ett lägre värde än som&lt;br&gt;överensstämmer med de vid taxeringen gällande lägsta värdena. Enligt&lt;br&gt;regeringens nyligen lagda förslag till ny inkomstskattelag skall värdet i&lt;br&gt;skattesammanhang sättas till 85 procent av produktionskostnaden.&lt;br&gt;Motsvarande värderingsprincip bör av förenklingsskäl vara möjlig att&lt;br&gt;använda i redovisningssammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans har framfört önskemål om att den nyss angivna&lt;br&gt;klassificeringsregeln bör få tillämpas även av aktiebolag som bedriver&lt;br&gt;jordbruk. Att låta även aktiebolag redovisa djur som omsättnings-&lt;br&gt;tillgångar, oavsett avsikten med innehavet, skulle emellertid strida mot&lt;br&gt;EG:s redovisningsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln; aktiebolag, ekonomiska föreningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Juridiska personer skall som huvudregel vara&lt;br&gt;bokföringsskyldiga även om de inte bedriver näringsverksamhet.&lt;br&gt;Huvudregeln skall omfatta bl.a. alla handelsbolag, aktiebolag och&lt;br&gt;ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att samtliga juridiska&lt;br&gt;personer utom dödsbon skall vara bokföringsskyldiga även om de inte&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte haft några&lt;br&gt;invändningar mot kommitténs förslag. Flera remissinstanser har&lt;br&gt;emellertid menat att små ideella föreningar inte bör omfattas av en&lt;br&gt;ovillkorlig bokföringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av de remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över promemorians förslag har haft några invändningar i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt 1 § bokföringslagen är samtliga aktiebolag, handels-&lt;br&gt;bolag, ekonomiska föreningar och sådana europeiska ekonomiska&lt;br&gt;intressegrupperingar som har sitt säte i Sverige bokföringsskyldiga&lt;br&gt;oavsett om de bedriver näringsverksamhet eller inte. Flertalet övriga&lt;br&gt;juridiska personer är bokföringsskyldiga endast om de bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet. Särskilda regler gäller dock bl.a. för stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Näringsdrivande juridiska personer&lt;br&gt;bör givetvis, likaväl som näringsdrivande fysiska personer, alltid vara&lt;br&gt;bokföringsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mycket som talar för att vissa slag av juridiska personer&lt;br&gt;alltid bör vara bokföringsskyldiga, dvs. även om de inte bedriver någon&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda borgenärsskyddsaspekter som gör sig gällande i fråga om&lt;br&gt;sådana associationer som drivs utan personligt ansvar för delägarna eller&lt;br&gt;medlemmarna talar starkt för att dessa associationer bör vara bokförings-&lt;br&gt;pliktiga också om de undantagsvis inte bedriver näringsverksamhet. För&lt;br&gt;aktiebolag och ekonomiska föreningar och liknande associationer finns&lt;br&gt;det särskilda regler till skydd för borgenärerna. Dessa regler bygger på&lt;br&gt;att det i associationen skall finnas ett visst bundet eget kapital. För att&lt;br&gt;sådana regler skall kunna tillämpas måste associationens ställning och&lt;br&gt;resultat löpande kunna beräknas, något som i sin tur förutsätter att det&lt;br&gt;finns en bokföring. Både aktiebolag och ekonomiska föreningar&lt;br&gt;kännetecknas dessutom av att delägarna eller medlemmarna har ställt ett&lt;br&gt;kapital till associationens förfogande, samtidigt som de ofta saknar en&lt;br&gt;direkt och löpande insyn i associationens verksamhet. Bokföringen kan&lt;br&gt;här bidra till att skydda delägarnas och medlemmarnas intressen.&lt;br&gt;Aktiebolag och ekonomiska föreningar bör mot den här bakgrunden utan&lt;br&gt;undantag vara bokföringspliktiga. Detsamma bör gälla särskilda asso-&lt;br&gt;ciationsformer, inriktade på finansiell verksamhet, t.ex. sparbanker och&lt;br&gt;ömsesidiga försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en sådan generell bokföringsskyldighet bör föreligga också i fråga&lt;br&gt;om handelsbolag är naturligt redan med hänsyn till att handelsbolag som&lt;br&gt;sådana skall vara inriktade på näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening finns det anledning att ha bokföringsskyldighet som&lt;br&gt;huvudregel också beträffande andra slag av associationer. En sådan&lt;br&gt;huvudregel är naturlig med hänsyn till det skydd som bokföringen kan ge&lt;br&gt;borgenärerna. Vi vill också - i likhet med Riksåklagaren - framhålla&lt;br&gt;bokföringens betydelse för motverkande av och upptäckt av brott.&lt;br&gt;Frånsett de nyss nämnda associationerna anser vi emellertid att det skulle&lt;br&gt;vara att gå för långt att ålägga juridiska personer bokföringsskyldighet&lt;br&gt;oavsett deras art och omfattning. I juridiska personer med okomplicerad&lt;br&gt;ekonomisk struktur och begränsade tillgångar torde nämligen de intres-&lt;br&gt;sen som normalt bär upp bokföringsplikten - såsom borgenärsintresset&lt;br&gt;och hänsynen till delägare eller medlemmar - inte göra sig gällande med&lt;br&gt;någon nämnvärd styrka. Ett skäl att likväl ålägga alla juridiska personer&lt;br&gt;bokföringsskyldighet är att man därigenom undgår en del av de&lt;br&gt;gränsdragningsproblem som annars uppstår. Det skulle t.ex. inte vara&lt;br&gt;nödvändigt att i det enskilda fallet ta ställning till om en viss verksamhet&lt;br&gt;är att anse som näringsverksamhet eller ej. Det skulle inte heller vara&lt;br&gt;nödvändigt att använda sig av sådana storlekskriterier som annars behövs&lt;br&gt;för att skilja de minsta juridiska personerna från de större,&lt;br&gt;bokföringspliktiga. Enligt vår mening väger argument av detta slag ändå&lt;br&gt;inte så tungt att de ger anledning att ålägga juridiska personer en&lt;br&gt;bokföringsskyldighet som i det enskilda fallet kan uppfattas som onödigt&lt;br&gt;besvärlig eller kostsam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi återkommer till i följande avsnitt bör det därför göras vissa&lt;br&gt;undantag från den föreslagna huvudregeln om bokföringsskyldighet för&lt;br&gt;juridiska personer, undantag som medför att ideella föreningar, regist-&lt;br&gt;rerade trossamfund, samfalligheter och stiftelser med begränsade till-&lt;br&gt;gångar undantas från bokföringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.2 Ideella föreningar och samfällighetsföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ideella föreningar och samfällighetsföreningar,&lt;br&gt;som inte bedriver näringsverksamhet eller är moderföretag, skall vara&lt;br&gt;bokföringsskyldiga först från och med ingången av det kalenderår då&lt;br&gt;marknadsvärdet av tillgångarna översteg ett gränsbelopp motsvarande&lt;br&gt;trettio prisbasbelopp. Bokföringsskyldigheten skall - utom när det gäller&lt;br&gt;arkivering - upphöra att gälla om tillgångarna vid utgången av de senaste&lt;br&gt;tre räkenskapsåren har understigit det angivna gränsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommitténs förslag innebär att samtliga ideella&lt;br&gt;föreningar och samfällighetsföreningar skall vara bokföringsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som särskilt har&lt;br&gt;berört frågan har menat att små ideella föreningar inte bör omfattas av&lt;br&gt;någon bokföringsskyldighet. Bokföringsnämnden har uttalat att en utökad&lt;br&gt;bokföringsskyldighet för denna grupp inte kan motiveras av ett allmänt&lt;br&gt;borgenärs- eller kontrollintresse. Bl.a. Kammarrätten i Stockholm,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Svenska Revisorsamfundet&lt;br&gt;SRS har framfört liknande uppfattningar. Sveriges Frikyrkosamråd m.fl.&lt;br&gt;har ifrågasatt bokföringsskyldighet för de allra minsta föreningarna och&lt;br&gt;har pekat på risken för att det blir svårare att rekrytera människor till&lt;br&gt;bokföringsuppdrag m.m. i föreningarna. Organisationerna har dock tillagt&lt;br&gt;att föreningar som får statsbidrag alltid bör omfattas av bokförings-&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag, med den skillnaden att det tillgångsvärde vid vilket en ovillkorlig&lt;br&gt;bokföringsskyldighet skall inträda föreslogs vara tio prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, däribland Bokförings-&lt;br&gt;nämnden, Riksidrottsförbundet och IOGT-NTO, har tillstyrkt eller inte&lt;br&gt;haft några invändningar mot promemorians förslag. Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer FAR har däremot ställt sig tveksam till&lt;br&gt;förslaget. Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd har&lt;br&gt;ansett att gränsvärdet bör sättas högre än tio prisbasbelopp. Ekonomi-&lt;br&gt;stymingsverket har framhållit att marknadsvärdet av den juridiska&lt;br&gt;personens tillgångar kan vara ett svårhanterligt instrument för att avgöra&lt;br&gt;om bokföringsskyldighet föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund m.m.: Svensk lag saknar bestämmelser om hur en ideell&lt;br&gt;förening uppkommer. För att det skall föreligga en ideell förening fordras&lt;br&gt;enligt rättspraxis att ett antal fysiska eller juridiska personer har träffat&lt;br&gt;avtal om att samverka för en gemensam målsättning. Den överens-&lt;br&gt;kommelse som har träffats att samverka för ett gemensamt ändamål skall&lt;br&gt;formaliseras i stadgar (jfr NJA 1973 s. 341). Stadgarna skall innehålla&lt;br&gt;föreningens namn och ändamål samt bestämmelser om hur beslut i&lt;br&gt;föreningens angelägenheter åstadkommes (se NJA 1987 s. 394).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i bokföringslagen innebär att en ideell förening är&lt;br&gt;bokföringsskyldig endast om den utövar näringsverksamhet. Det anses&lt;br&gt;att bokföringsskyldigheten i så fall omfattar endast själva näringsverk-&lt;br&gt;samheten och inte annan verksamhet som föreningen bedriver (se prop.&lt;br&gt;1975:104 s. 204 och Bokföringsnämndens cirkulär C 4/6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bokföringslagen fick detta innehåll berodde bl.a. på bristen på&lt;br&gt;grundläggande civilrättslig lagreglering för ideella föreningar. Borge-&lt;br&gt;närsintresset och intresset från det allmännas sida av en bokförings-&lt;br&gt;skyldighet ansågs inte heller vara särskilt starka. Föredragande statsrådet&lt;br&gt;ansåg att det i och för sig kunde ifrågasättas om inte de större förening-&lt;br&gt;arna alltid borde vara bokföringsskyldiga. Bl.a. med hänvisning till att&lt;br&gt;dessa föreningar ofta bedrev rörelse och således var bokföringsskyldiga&lt;br&gt;på den grunden fann han dock att övervägande skäl talade mot en&lt;br&gt;generell bokföringsplikt (se prop. 1975:104 s. 141 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En organisationsform som inte uttryckligen nämns i bokföringslagen är&lt;br&gt;samfällighetsföreningar. Samfalligheter kan vara av tre slag; marksam-&lt;br&gt;fälligheter, anläggningssamfälligheter och s.k. rättighetssamfälligheter.&lt;br&gt;Samfällighetsföreningar som förvaltar marksamfdlligheter eller anlägg-&lt;br&gt;ningssamfälligheter bildas enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfälligheter genom att de fastighetsägare som ingår i samfällig-&lt;br&gt;hetsföreningen vid sammanträde antar stadgar och utser en styrelse. De&lt;br&gt;viktigaste slagen av rättighetssamfälligheter torde vara jaktvårdsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(se lagen [1980:894] om jaktvårdsområden) och fiskevårdsområden (se&lt;br&gt;lagen [1981:533] om fiskevårdsområden). Jaktvårdsområdesföreningar&lt;br&gt;och fiskevårdsområdesföreningar bildas genom beslut av länsstyrelsen,&lt;br&gt;som också fastställer stadgar för föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom samfällighetsföreningar inte regleras särskilt i bokförings-&lt;br&gt;lagen, är de bokföringsskyldiga endast om de driver näringsverksamhet.&lt;br&gt;Enligt uttalanden från Bokföringsnämnden är samfällighetsföreningar&lt;br&gt;som förvaltar marksamfdlligheter normalt att anse som näringsidkare och&lt;br&gt;därmed också bokföringsskyldiga. Föreningar som förvaltar villasam-&lt;br&gt;fälligheter och liknande anläggningssamfölligheter är - åtminstone så&lt;br&gt;länge verksamheten är inriktad på de egna medlemmarna - som regel inte&lt;br&gt;bokföringsskyldiga. Vägföreningar och samfällighetsföreningar som för-&lt;br&gt;valtar vägsamfalligheter blir att anse som näringsidkare endast om för-&lt;br&gt;eningen driver ekonomisk verksamhet, t.ex. grusning eller snöskottning&lt;br&gt;av andra vägar än de samfällda (se Bokföringsnämndens cirkulär C 3/3).&lt;br&gt;Föreningar som förvaltar de viktigaste slagen av rättighetssamfälligheter,&lt;br&gt;dvs. jaktvårdsområdesföreningar och fiskevårdsområdesföreningar, dri-&lt;br&gt;ver som regel inte någon näringsverksamhet och är därmed inte heller&lt;br&gt;bokföringsskyldiga. I den mån en fiskevårdsområdesförening driver&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet, t.ex. försäljning av fiskekort, kan emellertid&lt;br&gt;föreningens verksamhet bli att betrakta som näringsverksamhet. Före-&lt;br&gt;ningen blir då bokföringsskyldig. I så fall skall, enligt Bokförings-&lt;br&gt;nämnden, bokföringen omfatta all den verksamhet som föreningen be-&lt;br&gt;driver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Som vi tidigare har uttalat bör, som&lt;br&gt;huvudregel, alla juridiska personer vara bokföringsskyldiga. För detta&lt;br&gt;talar såväl borgenärsintresset, delägarnas eller medlemmarnas intressen&lt;br&gt;som samhällets behov av att i efterhand kunna spåra och upptäcka brott.&lt;br&gt;Dessa intressen utgör skäl för att bokföringsskyldigheten för ideella&lt;br&gt;föreningar och samfällighetsföreningar inte bör vara begränsad till de fall&lt;br&gt;då föreningen bedriver näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de föreningar som bedriver verksamhet i någon större&lt;br&gt;omfattning eller har mera betydande tillgångar torde en utvidgning av&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten inte heller innebära någon större praktisk för-&lt;br&gt;ändring. Dessa föreningar torde redan i dag regelmässigt föra räken-&lt;br&gt;skaper på ett sätt som motsvarar bokföringslagens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annorlunda förhåller det sig sannolikt med det stora flertalet mindre&lt;br&gt;föreningar med endast begränsade tillgångar. Som bl.a. Bokförings-&lt;br&gt;nämnden har framfört väger borgenärsintresset här inte särskilt tungt.&lt;br&gt;Inte heller skattemyndigheterna torde ha något mera påtagligt intresse av&lt;br&gt;att mindre föreningar är bokföringsskyldiga. Inte heller medlemmarnas&lt;br&gt;intresse av bokföring torde vara så stort att det motiverar en generell&lt;br&gt;bokföringsskyldighet. Det gäller åtminstone i föreningar med liten&lt;br&gt;omsättning och begränsade tillgångar. Medlemmarna har normalt goda&lt;br&gt;möjligheter att själva påverka beslut och granska den löpande förvalt-&lt;br&gt;ningen. I de fall de anser sig ha behov av bokföring kan de själva besluta&lt;br&gt;om formerna för denna genom stadgebestämmelser eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generell bokföringsskyldighet för juridiska personer skulle visser-&lt;br&gt;ligen medföra en viss förenkling vid tillämpningen av bokföringsbestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melserna. Såsom kommittén har påpekat skulle det exempelvis inte&lt;br&gt;längre vara nödvändigt att ta ställning till om den juridiska personen&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör det emellertid inte fästas avgörande vikt vid&lt;br&gt;detta. Det nu nämnda gränsdragningsproblemet kommer att finnas kvar&lt;br&gt;för fysiska personer och dödsbon som föreslås vara bokföringsskyldiga&lt;br&gt;endast om de bedriver näringsverksamhet. Den förenkling av bestämmel-&lt;br&gt;serna som en generell bokföringsskyldighet i vissa avseenden skulle&lt;br&gt;medföra måste också vägas mot det förhållandet att en sådan ordning&lt;br&gt;avsevärt skulle öka antalet bokföringsskyldiga ideella föreningar och&lt;br&gt;samfällighetsföreningar. Värdet av kontroll- och insynsmöjligheten i de&lt;br&gt;allra minsta ideella föreningarna och samfällighetföreningama torde i de&lt;br&gt;flesta fall inte uppväga den ökade administrativa bördan och de kostnader&lt;br&gt;som kan följa med bokföringsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också, som några remissinstanser har påpekat, en risk för att&lt;br&gt;en ökad reglering med åtföljande straffansvar motverkar människors vilja&lt;br&gt;att åta sig uppdrag i det ideella föreningslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad bedömning anser vi därför att ideella föreningar och&lt;br&gt;samfällighetsföreningar bör vara bokföringsskyldiga endast om de&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet eller om tillgångarnas värde uppgår till ett&lt;br&gt;visst värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har pekat på det särskilda behov av bokföring&lt;br&gt;som kan finnas i organisationer som tar emot statsbidrag. Enligt vår&lt;br&gt;mening finns det emellertid inte anledning att ålägga heller denna grupp&lt;br&gt;av organisationer en generell bokföringsskyldighet; en sådan regel skulle&lt;br&gt;sannolikt träffa många organisationer där det inte är motiverat med&lt;br&gt;bokföringsskyldighet. Om staten som bidragsgivare vill ha insyn i&lt;br&gt;användningen av lämnade bidrag, kan detta åstadkommas genom sär-&lt;br&gt;skilda överenskommelser eller föreskrifter om redovisning gentemot&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller valet av det gränsvärde som skall utlösa bokförings-&lt;br&gt;skyldighet för en icke-näringsdrivande förening har vi övervägt det&lt;br&gt;gränsvärde som - enligt vårt förslag i avsnitt 8.4.4 - bör gälla i stiftelser,&lt;br&gt;nämligen tillgångar med ett marknadsvärde om tio prisbasbelopp. Det har&lt;br&gt;bl.a. den fördelen att man uppnår en mera enhetlig reglering. Vi har dock&lt;br&gt;- bl.a. mot bakgrund av de synpunkter som Konstnärliga och Litterära&lt;br&gt;Yrkesutövares Samarbetsnämnd har framfört - kommit fram till att ett&lt;br&gt;sådant gränsvärde, om än ändamålsenligt för stiftelser, är onödigt lågt för&lt;br&gt;föreningar. I en förening kan medlemmarna löpande hålla kontroll över&lt;br&gt;föreningens förhållanden och ta initiativ till stadgeföreskrifter om&lt;br&gt;bokföring. Behovet av en lagstadgad bokföringsskyldighet framträder&lt;br&gt;alltså inte med samma styrka. Vi föreslår därför i stället en regel om att&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten för en förening, som inte bedriver närings-&lt;br&gt;verksamhet, utlöses först om tillgångarnas värde överstiger trettio&lt;br&gt;prisbasbelopp, dvs. f.n. cirka en miljon kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans har uttalat att en bestämmelse som anknyter&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten till tillgångarnas marknadsvärde kan vara svår att&lt;br&gt;tillämpa. Vi vill inte heller bestrida att så ibland kan vara fallet, t.ex. då&lt;br&gt;en förening innehar mer svårvärderade tillgångar. För att åstadkomma en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgränsning mellan å ena sidan föreningar, där bokföring är motiverad,&lt;br&gt;och å andra sidan föreningar, som inte bör åläggas bokföringsskyldighet&lt;br&gt;är det emellertid nödvändigt att använda något slag av gränsvärde. Vi har&lt;br&gt;övervägt andra slag av gränsvärden, såsom omsättningens storlek, men&lt;br&gt;har funnit att de troligen skulle leda till ännu större avgränsningsproblem.&lt;br&gt;Den ordning vi har valt torde alltså vara den bästa. Bestämmelserna bör&lt;br&gt;dock givetvis utvärderas när de har varit i kraft några år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att det är angeläget att de som arbetar i ideella föreningar&lt;br&gt;tillförsäkras god information om innebörden i bokföringsskyldigheten.&lt;br&gt;Särskilda informationsinsatser, inriktade framför allt på ideella före-&lt;br&gt;ningar, kommer därför att vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.3 Registrerade trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Registrerade trossamfund och registrerade organi-&lt;br&gt;satoriska delar av trossamfund skall vara bokföringsskyldiga enligt&lt;br&gt;samma principer som skall gälla för ideella föreningar och sam-&lt;br&gt;fällighetsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att samtliga juridiska&lt;br&gt;personer utom dödsbon skall vara bokföringsskyldiga även om de inte&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet. Kommittén har dock inte särskilt uttalat sig&lt;br&gt;om trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska kyrkans församlings- och pastorats-&lt;br&gt;förbund har ansett att Svenska kyrkan bör omfattas av samma regelverk&lt;br&gt;som andra i samhället. Förbundet har dock också uttalat att det kan finnas&lt;br&gt;anledning att beakta den särart som kyrkan representerar. Samarbets-&lt;br&gt;nämnden för statsbidrag till trossamfund SST och Sveriges Frikyrko-&lt;br&gt;samråd FSR har menat att det inte är motiverat med några särregler för&lt;br&gt;de fria trossamfunden. Däremot kan det finnas skäl att viss ideell&lt;br&gt;verksamhet - t.ex. sådan som bedrivs i mycket små församlingar och&lt;br&gt;ungdomsföreningar - skall undantas från bokföringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorians förslag har inte mött några&lt;br&gt;invändningar. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och&lt;br&gt;Svenska Kyrkans Centralstyrelse har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Bland svenska trossamfund har Svenska kyrkan hittills&lt;br&gt;intagit en särställning. Den är knuten till staten, har en offentligrättslig&lt;br&gt;ställning och regleras i lag, framför allt kyrkolagen (1992:300). I den&lt;br&gt;kyrkliga organisationen har församlingen en grundläggande betydelse.&lt;br&gt;Församlingen är en kyrklig kommun (se 4 kap. 3 § kyrkolagen). För&lt;br&gt;vården av gemensamma ekonomiska angelägenheter kan flera för-&lt;br&gt;samlingar tillsammans bilda en kyrklig samföllighet. Också dessa utgör&lt;br&gt;kyrkliga kommuner (se 4 kap. 9 § kyrkolagen). De församlingar som&lt;br&gt;regeringen bestämmer ingår i ett stift (se 4 kap. 8 § kyrkolagen).&lt;br&gt;Församlingarna inom ett stift bildar tillsammans en s.k. stiftssamföllighet&lt;br&gt;(se 23 kap. 1 § kyrkolagen). Även denna är en kyrklig kommun. Kyrko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen reglerar i detalj hur ledningen för de kyrkliga kommunerna skall&lt;br&gt;utövas. Kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet (se 2 kap. 3 §&lt;br&gt;kyrkolagen). Kyrkomötets verkställande organ är Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse (se 29 kap. 6 § kyrkolagen). I 19 kap. kyrkolagen finns&lt;br&gt;bestämmelser om förande av räkenskaper och om upprättande av&lt;br&gt;årsbokslut och årsredovisning. Reglema överensstämmer nära med vad&lt;br&gt;som tidigare har gällt för de borgerliga kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga trossamfund torde i dag som regel vara att anse som ideella&lt;br&gt;föreningar och för dem gäller därmed samma regler om bokföring och&lt;br&gt;redovisning som för övriga ideella föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1995 fattade riksdagen ett principbeslut om ändrade rela-&lt;br&gt;tioner mellan staten och Svenska kyrkan (se prop. 1995/96:80, bet.&lt;br&gt;1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84). Därefter har regeringen genom&lt;br&gt;propositionen 1997/98:49 föreslagit vissa grundlagsändringar för att&lt;br&gt;möjliggöra genomförandet av principbeslutet. I en senare proposition&lt;br&gt;(prop. 1997/98:116) har regeringen lagt fram förslag till lagar om&lt;br&gt;registrerade trossamfund och om Svenska kyrkan. Lagarna har under år&lt;br&gt;1998 beslutats av riksdagen (lag [1998:1591 om Svenska kyrkan, lag&lt;br&gt;[ 1998:1592] om införande av lagen [ 1998:1592] om Svenska kyrkan&lt;br&gt;och lag [1998:1593] om trossamfund). Det innebär att Svenska kyrkan&lt;br&gt;ff.o.m. den 1 januari 2000 kommer att ha en helt ny relation till staten.&lt;br&gt;Församlingar, stift och samfälligheter kommer därmed att förlora sin&lt;br&gt;kommunala karaktär och blir i juridiskt hänseende att anse som&lt;br&gt;privaträttsliga rättssubjekt. I lagen om Svenska kyrkan preciseras&lt;br&gt;grunderna för kyrkans organisation och verksamhet samt lämnas vissa&lt;br&gt;bestämmelser om den kyrkliga egendomen. Enligt 3 § i lagen skall&lt;br&gt;Svenska kyrkan vara ett registrerat trossamfund (se nedan). Försam-&lt;br&gt;lingar, kyrkliga samfälligheter och stift skall vara registrerade organisa-&lt;br&gt;toriska delar av Svenska kyrkan. Såväl Svenska kyrkan som de&lt;br&gt;organisatoriska delarna inom kyrkan skall vara egna juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen om trossamfund införs det fr.o.m. den 1 januari 2000 en&lt;br&gt;ny associationsform, registrerat trossamfund. Dagens fria trossamfund&lt;br&gt;kan genom att låta registrera sig som trossamfund förvärva den nya&lt;br&gt;rättsliga formen, som i väsentliga delar påminner om den ideella&lt;br&gt;föreningen. Inom ett registrerat trossamfund kan det finnas organi-&lt;br&gt;satoriska delar, motsvarande trossamfundets församlingar. Såväl ett&lt;br&gt;registrerat trossamfund som dess registrerade organisatoriska delar skall&lt;br&gt;utgöra egna juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett registrerat trossamfund kommer&lt;br&gt;framför allt att kännetecknas av att det bedriver religiös verksamhet. Det&lt;br&gt;kan visserligen antas att verksamheten också kommer att rymma ange-&lt;br&gt;lägenheter med ekonomisk betydelse. Verksamheten kommer emellertid&lt;br&gt;inte att vara ekonomiskt inriktad på det sätt som gäller för exempelvis&lt;br&gt;aktiebolag och ekonomiska föreningar. Den nya associationsformen&lt;br&gt;kommer i stället att stå de ideella föreningarna nära. Enligt vår mening är&lt;br&gt;det därför naturligt att bestämmelserna om registrerade trossamfunds&lt;br&gt;bokföringsskyldighet utformas på samma sätt som motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melser för ideella föreningar. Bokföringsskyldighet bör alltså föreligga&lt;br&gt;enligt lag när det registrerade trossamfundet har tillgångar på mer än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trettio prisbasbelopp eller när det bedriver något slag av närings-&lt;br&gt;verksamhet. Som regel torde bestämmelser med den utformningen&lt;br&gt;tillgodose de behov av bokföring som kan föreligga i fråga om de&lt;br&gt;registrerade trossamfunden. Registrerade trossamfund med mera be-&lt;br&gt;tydande tillgångar eller med mera komplexa eller omfattande ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden kommer regelmässigt att bli bokföringsskyldiga.&lt;br&gt;Detsamma gäller registrerade trossamfund i vilka det ingår något slag av&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I registrerade trossamfund med begränsade förmögenhetstillgångar&lt;br&gt;torde det däremot som regel inte - lika lite som i fråga om ideella före-&lt;br&gt;ningar med begränsad förmögenhet - finnas något allmänt intresse av att&lt;br&gt;samfundet har en bokföring. Givetvis kan det tänkas att medlemmarna&lt;br&gt;ändå önskar att sådan bokföring sker. De kan i så fall ta in bestämmelser&lt;br&gt;om detta i trossamfundets stadgar. Något skäl att i lag ålägga också de&lt;br&gt;minsta registrerade trossamfunden bokföringsskyldighet finns det&lt;br&gt;däremot inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan möjligen hävdas att det med hänsyn till den lagreglerade redo-&lt;br&gt;visningstradition som finns inom Svenska kyrkan kunde vara naturligt att&lt;br&gt;ålägga Svenska kyrkan och dess olika delar en generell bokförings-&lt;br&gt;skyldighet även i framtiden. Frågan torde ha praktisk betydelse enbart&lt;br&gt;beträffande de minsta församlingarna inom kyrkan, eftersom såväl&lt;br&gt;Svenska kyrkan som sådan som stiften och de större församlingarna har&lt;br&gt;så stora förmögenhetstillgångar att de - enligt den prisbasbeloppsregel&lt;br&gt;som vi har förordat - redan på den grunden kommer att vara bokförings-&lt;br&gt;skyldiga. Enligt vår mening finns det inte anledning att i detta hänseende&lt;br&gt;behandla Svenska kyrkans församlingar på annat sätt än församlingar i&lt;br&gt;andra trossamfund. Det bör därför inte föreskrivas någon allmän&lt;br&gt;bokföringsskyldighet för Svenska kyrkans organisatoriska enheter.&lt;br&gt;Ingenting hindrar emellertid Svenska kyrkan från att besluta om att det i&lt;br&gt;normalstadgar e.d. för kyrkans församlingar tas in bestämmelser om&lt;br&gt;bokföringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några hänseenden kan det emellertid - med hänsyn till de särskilda&lt;br&gt;förhållandena inom Svenska kyrkan - finnas anledning att ha särregler&lt;br&gt;för Svenska kyrkan. Vi återkommer till detta i avsnitt 10.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.4 Stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Stiftelser skall vara bokföringsskyldiga i huvudsak&lt;br&gt;i samma utsträckning som tidigare. Det innebär att bokföringsskyldighet&lt;br&gt;skall föreligga för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stiftelser som har tillgångar med ett marknadsvärde som överstiger tio&lt;br&gt;prisbasbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stiftelser som utövar näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- moderstiftelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stiftelser som helt eller delvis har bildats av staten, en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- insamlingsstiftelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kollektivavtalsstiftelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pensionsstiftelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- personalstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser vars tillgångar får användas endast till förmån for bestämda&lt;br&gt;fysiska personer skall, liksom hittills, inte vara bokföringsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som inte är bokföringsskyldiga skall föra räkenskaper i&lt;br&gt;samma utsträckning som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att samtliga stiftelser&lt;br&gt;skall vara bokföringsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några&lt;br&gt;invändningar mot kommitténs förslag. Bl. a. Kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Statskontoret, Kammarkollegiet och Länsstyrelsen i Stockholms län har&lt;br&gt;dock avstyrkt eller uttryckt tveksamhet till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian 1: Överensstämmer delvis med regeringens&lt;br&gt;förslag. Enligt promemorians förslag skall dock även stiftelser vars&lt;br&gt;tillgångar får användas endast till förmån för bestämda fysiska personer&lt;br&gt;vara bokföringsskyldiga om värdet på tillgångarna överstiger tio&lt;br&gt;prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorians förslag har i huvudsak inte mött&lt;br&gt;några invändningar. Föreningen Stiftelser i Samverkan har emellertid&lt;br&gt;ställt sig tveksam till promemorians förslag om bokföringsskyldighet för&lt;br&gt;stiftelser vilkas tillgångar får användas endast till förmån för bestämda&lt;br&gt;fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund m.m.: I samband med införandet av stiftelselagen den 1&lt;br&gt;januari 1996 utökades bokföringsskyldigheten för stiftelser. Bl.a. blev&lt;br&gt;stiftelser som utövar näringsverksamhet bokföringsskyldiga för all sin&lt;br&gt;verksamhet. Även moderstiftelser är numera alltid bokföringsskyldiga&lt;br&gt;(se 3 kap. 1 § första stycket stiftelselagen). Samma krav ställs på stiftel-&lt;br&gt;ser som har bildats av staten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig&lt;br&gt;kommun (se 3 kap. 1 § tredje stycket stiftelselagen). Även kollektiv-&lt;br&gt;avtalsstiftelser och insamlingsstiftelser är bokföringsskyldiga (se 11 kap.&lt;br&gt;2 § tredje stycket och 4 § fjärde stycket stiftelselagen). I övrigt är&lt;br&gt;stiftelser bokföringsskyldiga om de har tillgångar med ett sammanlagt&lt;br&gt;marknadsvärde överstigande tio prisbasbelopp (se 3 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket). För stiftelser som är bokföringsskyldiga endast av den&lt;br&gt;anledningen att tillgångarnas värde överstiger eller har överstigit tio&lt;br&gt;prisbasbelopp kan dock tillsynsmyndigheten medge undantag från bok-&lt;br&gt;föringsskyldigheten (se 3 kap. 2 § andra stycket och 3 §). Stiftelser och&lt;br&gt;insamlingsstiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet får&lt;br&gt;användas endast till förmån för bestämda fysiska personer är helt&lt;br&gt;undantagna från bokföringsskyldighet (jfr 1 kap. 7 § och 11 kap. 2 §&lt;br&gt;femte stycket) även om de undantagsvis skulle bedriva närings-&lt;br&gt;verksamhet. Detsamma gäller de stiftelseliknande rättssubjekt som&lt;br&gt;domkyrkorna och prästiönetillgångama utgör (se 4 § lagen (1994:1221)&lt;br&gt;om införande av stiftelselagen (1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som är bokföringsskyldiga skall fullgöra denna skyldighet&lt;br&gt;enligt bokföringslagens bestämmelser. Enligt 3 kap. 4 § 1 stiftelselagen&lt;br&gt;omfattar bokföringsskyldigheten all verksamhet som stiftelsen bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som inte är bokföringspliktiga skall fora räkenskaper över&lt;br&gt;inbetalningar och utbetalningar. Räkenskaperna skall avslutas med en&lt;br&gt;sammanställning av vilken skall framgå tillgångar och skulder vid&lt;br&gt;räkenskapsårets böljan och slut samt inkomster och utgifter under året&lt;br&gt;(se 3 kap. 5 § stiftelselagen). Sådana stiftelser och insamlingsstiftelser&lt;br&gt;vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast till förmån&lt;br&gt;för bestämda fysiska personer är undantagna från skyldigheten att föra&lt;br&gt;räkenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagens avgränsning av vilka stiftelser som är bok-&lt;br&gt;föringsskyldiga sammanhänger med de bestämmelser om tillsyn som&lt;br&gt;lagen innehåller (se 9 kap.). För vissa stiftelser, bl.a. stiftelser med&lt;br&gt;tillgångar vars värde uppgår till minst tio prisbasbelopp, sker tillsynen&lt;br&gt;bl.a. genom en viss återkommande kontroll. Vid lagens tillkomst&lt;br&gt;konstaterades att denna kontroll borde grundas bl.a. på en skriftlig&lt;br&gt;redovisning och att skyldigheten att lämna en sådan redovisning borde&lt;br&gt;vara samordnad med skyldigheten att följa bokföringslagen och att&lt;br&gt;upprätta årsredovisning (se prop. 1993/94:9 s. 74 f. och 88).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även pensions- och personalstiftelser är bokföringsskyldiga (se 17 a&lt;br&gt;och 30 §§ tryggandelagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En generell bokföringsskyldighet för&lt;br&gt;juridiska personer av det slag som kommittén har föreslagit skulle&lt;br&gt;innebära en betydande utvidgning av antalet bokföringsskyldiga&lt;br&gt;stiftelser. Mot en sådan utvidgning kan anföras i huvudsak samma skäl&lt;br&gt;som mot en generell bokföringsskyldighet för små ideella föreningar och&lt;br&gt;samfällighetsföreningar. Nyttan av en generell bokföringsskyldighet&lt;br&gt;torde inte kunna uppväga det administrativa merarbetet. I sammanhanget&lt;br&gt;bör särskilt framhållas att behovet av lagregler om bokföring i stiftelser&lt;br&gt;ganska nyligen har övervägts i samband med stiftelselagens tillkomst.&lt;br&gt;Det har inte framkommit något som ger anledning att redan nu, ett fåtal&lt;br&gt;år efter lagens ikraftträdande, göra några mera betydande ändringar i&lt;br&gt;reglema om när en stiftelse skall vara bokföringsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser alltså att mindre stiftelser inte heller i fortsättningen bör om-&lt;br&gt;fattas av bokföringsskyldighet. Gränsen för bokföringsskyldigheten bör&lt;br&gt;liksom hittills gå vid ett förmögenhetsvärde motsvarande tio pris-&lt;br&gt;basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser vars tillgångar får användas endast till förmån för bestämda&lt;br&gt;fysiska personer (se 1 kap. 7 § stiftelselagen) är i dag generellt undan-&lt;br&gt;tagna från all bokföringsskyldighet. Vi har övervägt om detta undantag&lt;br&gt;borde utmönstras. Det skulle innebära att dessa stiftelser blev bokförings-&lt;br&gt;skyldiga om de bedrev näringsverksamhet eller annars så snart till-&lt;br&gt;gångarnas värde översteg tio prisbasbelopp. Ett skäl för det är att man då&lt;br&gt;skulle erhålla ett mera enhetligt regelsystem. Stiftelser av detta slag är&lt;br&gt;emellertid av mycket speciell natur. Stiftelselagen gäller i mycket&lt;br&gt;begränsad utsträckning för dessa stiftelser. Ofta innebär det bakom-&lt;br&gt;liggande stiftelseförordnandet att en förmögenhets löpande avkastning&lt;br&gt;skall uppbäras av en viss person så länge han lever varefter förmögen-&lt;br&gt;heten skall tillkomma någon annan med äganderätt. Såsom en remiss-&lt;br&gt;instans har påpekat torde det inte finnas något behov av att låta reglema&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bokföring omfatta sådana stiftelser. Dessa stiftelser bör alltså även i&lt;br&gt;fortsättningen undantas från bokföringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några avseenden föreslår vi mindre ändringar i bestämmelserna om&lt;br&gt;stiftelsers bokföringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första förslaget gäller stiftelser som hyr ut byggnader.&lt;br&gt;Näringsverksamhet i form av uthyrning är i dag - enligt 3 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket stiftelselagen - undantagen från bokföringsskyldighet enligt&lt;br&gt;kriterier motsvarande dem som gäller för fysiska personer och dödsbon&lt;br&gt;(jfr avsnitt 8.2). Enligt vår mening är det lämpligt att det i detta avseende&lt;br&gt;gäller samma regler för stiftelser som för andra juridiska personer (utom&lt;br&gt;dödsbon). Vi föreslår därför att en stiftelses näringsverksamhet i form av&lt;br&gt;uthyrning i fortsättningen skall föranleda bokföring på samma vis som&lt;br&gt;annan näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra förslaget avser upphörandet av bokföringsskyldighet i&lt;br&gt;sådana fall då bokföringsskyldigheten enbart grundar sig på att stiftelsens&lt;br&gt;tillgångar överstiger tio prisbasbelopp. Om värdet av tillgångarna i ett&lt;br&gt;sådant fall kommer att understiga tio prisbasbelopp leder det inte&lt;br&gt;automatiskt till att bokföringsskyldigheten upphör. Enligt 3 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket stiftelselagen kan emellertid tillsynsmyndigheten undanta&lt;br&gt;en stiftelse från bokföringsskyldighet om tillgångarnas värde de tre&lt;br&gt;senaste åren har understigit det tidigare nämnda gränsvärdet. Vi föreslår&lt;br&gt;en enklare ordning, nämligen att en stiftelses bokföringsskyldighet skall&lt;br&gt;upphöra utan vidare om tillgångarnas värde de tre senaste åren har&lt;br&gt;understigit tio prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslår vi att bestämmelsen i 3 kap. 3 § stiftelselagen ut-&lt;br&gt;mönstras. Den bestämmelsen innebär att en stiftelse genom tillsyns-&lt;br&gt;myndighetens tillstånd kan undantas från bokföringsskyldighet. En sådan&lt;br&gt;bestämmelse är knappast förenlig med den ordning som vi i övrigt&lt;br&gt;förordar. Den torde dessutom redan i dag sakna större praktisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna ändringarna innebär en viss utvidgning av stiftelser-&lt;br&gt;nas bokföringsskyldighet. För den enskilda stiftelsen kommer ändring-&lt;br&gt;arna i de flesta fall att ha begränsad betydelse, eftersom stiftelsen redan&lt;br&gt;nu normalt är skyldig att föra räkenskaper (se 3 kap. 5 § stiftelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis kan det också i de minsta stiftelserna finnas ett behov av&lt;br&gt;skriftlig dokumentation över den ekonomiska förvaltningen. De&lt;br&gt;nuvarande bestämmelserna om att det i sådana stiftelser som inte är&lt;br&gt;bokföringsskyldiga skall föras räkenskaper bör därför finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Räkenskapsår&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fysiska personer och dödsbon som är bok-&lt;br&gt;föringsskyldiga, sådana handelsbolag vars inkomst skall beskattas hos&lt;br&gt;fysiska personer eller dödsbo samt sådan samfällighetsförvaltande&lt;br&gt;juridisk person som avses i 52 § 2 mom. kommunalskattelagen skall även&lt;br&gt;i framtiden ha kalenderår som räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra foretag skall liksom hittills få ha brutna räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag tillämpar brutet räkenskapsår utan att ha rätt till det, far&lt;br&gt;skattemyndigheten förelägga företaget att lägga om räkenskapsåret till&lt;br&gt;kalenderår. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att samtliga&lt;br&gt;företagsformer skall få tillämpa de brutna år som accepteras enligt&lt;br&gt;gällande rätt. Samma räkenskapsår skall enligt kommitténs förslag&lt;br&gt;tillämpas för all näringsverksamhet som den skattskyldige bedriver.&lt;br&gt;Såvitt avser möjligheten för skattemyndigheten att förelägga ett företag&lt;br&gt;att lägga om räkenskapsåret till kalenderår överensstämmer regeringens&lt;br&gt;förslag med kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Flertalet av de&lt;br&gt;myndigheter som har yttrat sig har avstyrkt förslaget. Riksskatteverket&lt;br&gt;har bl.a. uttalat att skattekontrollen skulle försvåras avsevärt. Stats-&lt;br&gt;åklagarmyndigheten för speciella mål har anfört att personer som ägnar&lt;br&gt;sig åt ekonomisk brottslighet ofta sätter i system att utnyttja regler som&lt;br&gt;försvårar kontrollen och att brutet räkenskapsår är klassiskt i detta&lt;br&gt;sammanhang. Statistiska centralbyrån har hävdat att förslaget skulle&lt;br&gt;medföra betydande försämringar för det statistiska informationsunder-&lt;br&gt;laget. De övriga myndigheter som har avstyrkt förslaget har gjort detta&lt;br&gt;med hänsyn till de problem som uppkommer för skatteförvaltningen.&lt;br&gt;Samtliga näringslivsorganisationer som har yttrat sig och några&lt;br&gt;myndigheter (bl.a. Bokföringsnämnden och Patent- och registrerings-&lt;br&gt;verket) har tillstyrkt förslaget. Vissa har ansett att det bör finnas en&lt;br&gt;dispensmöjlighet beträffande kravet på samma räkenskapsår för all&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen remissinstans har yttrat sig över förslaget att skattemyndigheten&lt;br&gt;skall få rätt att förelägga ett företag att lägga om räkenskapsår till&lt;br&gt;kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt 12 § bokföringslagen skall räkenskapsåret omfatta&lt;br&gt;tolv månader. I samband med att bokföringsskyldighet inträder eller&lt;br&gt;räkenskapsåret läggs om får både kortare och längre tid än tolv månader&lt;br&gt;tillämpas, dock längst arton månader. Även när bokföringsskyldigheten&lt;br&gt;upphör, får räkenskapsåret kortas av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För enskilda näringsidkare, dödsbon och sådana handelsbolag vars&lt;br&gt;inkomst skall beskattas hos fysisk person skall kalenderår utgöra räken-&lt;br&gt;skapsår. Detsamma gäller sådan samfällighetsförvaltande juridisk person&lt;br&gt;som avses i 53 § 2 mom. kommunalskattelagen samt sådana enskilda&lt;br&gt;jord- och skogsbrukare som omfattas av jordbruksbokföringslagen. För&lt;br&gt;handelsbolagens del innebär kopplingen till beskattningen att regeln blir&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämplig även på ett handelsbolag som inte har några fysiska personer&lt;br&gt;eller dödsbon som delägare men väl ett annat handelsbolag med sådana&lt;br&gt;delägare. I undantagsfall kan Riksskatteverket medge att annan period av&lt;br&gt;tolv månader än kalenderår skall utgöra räkenskapsår. För sådant tillstånd&lt;br&gt;krävs att det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller&lt;br&gt;andra omständigheter finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga bokföringsskyldiga gäller enligt bokföringslagen att brutet&lt;br&gt;räkenskapsår får tillämpas. Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1&lt;br&gt;maj-den 30 april, den 1 juli-den 30 juni, eller den 1 september-den 31&lt;br&gt;augusti. Riksskatteverket kan under samma förutsättningar som har&lt;br&gt;angetts i föregående stycke medge att annan tolvmånadersperiod får&lt;br&gt;tillämpas som brutet räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För företag som ingår i en koncern föreskrivs i 12 § sjätte stycket&lt;br&gt;bokföringslagen att samma räkenskapsår som huvudregel skall tillämpas.&lt;br&gt;Någon motsvarande begränsning finns inte i jordbruksbokföringslagen. I&lt;br&gt;en jordbrukskoncem bestående av en enskild jordbrukare som moder-&lt;br&gt;företag och ett aktiebolag som dotterbolag kan således dotterbolaget&lt;br&gt;tillämpa brutet räkenskapsår trots att moderföretaget har kalenderår som&lt;br&gt;räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att enskild näringsidkare och handelsbolag med fysiska&lt;br&gt;personer bland delägarna skall ha kalenderår som räkenskapsår infördes i&lt;br&gt;samband med 1990 års skattereform (se SOU 1989:34 s. 320 och prop.&lt;br&gt;1989/90:110 s 589 f.). Som motiv anfördes kontrollskäl från skatte-&lt;br&gt;synpunkt. I motiven diskuterades den ökade arbetsbelastning under viss&lt;br&gt;tid av året som kravet kunde medföra. Det föredragande statsrådet&lt;br&gt;erinrade med anledning därav om möjligheten att få anstånd med att av-&lt;br&gt;lämna självdeklaration. Möjligheten till anstånd har sedan dess förbätt-&lt;br&gt;rats ytterligare. Numera kan bokföringsbyråer m.fl. få tillstånd att lämna&lt;br&gt;klienters deklarationer enligt tidsplan under tiden den 1 april-den 15 juni&lt;br&gt;under taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet för regeringens förslag: Rent företagsekonomiskt kan det ofta&lt;br&gt;vara motiverat att välja en annan period än kalenderår som räkenskapsår.&lt;br&gt;Det kan exempelvis vara lämpligt att låta räkenskapsåret sluta när den&lt;br&gt;ekonomiska aktiviteten i verksamheten är låg eller att låta räkenskapsåret&lt;br&gt;omfatta en obruten säsong. Ibland verkar också bokföringsbyråer och&lt;br&gt;revisionsbyråer för att klienten skall välja ett brutet räkenskapsår.&lt;br&gt;Därigenom kan arbetsbelastningen för byrån spridas jämnare över året än&lt;br&gt;om samtliga klienter skulle ha kalenderår som räkenskapsår. Eftersom&lt;br&gt;det ofta är skattemässigt fördelaktigt att ha brutet räkenskapsår, kan det&lt;br&gt;inte heller uteslutas att skattemässiga överväganden får påverka valet av&lt;br&gt;räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att i viss mån tillmötesgå kraven på flexibilitet har flertalet juri-&lt;br&gt;diska personer - däribland samtliga aktiebolag och ekonomiska förening-&lt;br&gt;ar samt handelsbolag utan fysiska personer eller dödsbon som delägare -&lt;br&gt;fått rätt att tillämpa något av de brutna räkenskapsår som särskilt anges i&lt;br&gt;bokföringslagen. Kommittén ansåg att lagstiftaren därigenom har beaktat&lt;br&gt;sådana förhållanden som säsongsvariationer och arbetsbelastning på&lt;br&gt;bokföringsbyråer. De nuvarande uppräknade brutna räkenskapsåren till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godoser behovet av flexibilitet och det saknas därför skäl att utöka antalet&lt;br&gt;tillåtna brutna räkenskapsår. Regeringen delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller enskilda näringsidkare och handelsbolag vars inkomst&lt;br&gt;helt eller delvis skall beskattas hos fysiska personer ansåg kommittén att&lt;br&gt;samma skäl som för övriga företag (säsongsvariationer och arbets-&lt;br&gt;anhopning på bokföringsbyråer) kan anföras för att tillåta att även dessa&lt;br&gt;skall få tillämpa brutet räkenskapsår. Vidare anfördes att förslaget att&lt;br&gt;upphäva jordbruksbokföringslagen i viss mån ökar behovet av en&lt;br&gt;möjlighet att tillämpa brutna räkenskapsår. Inom jordbruksnäringen&lt;br&gt;förekommer det koncernbildningar med en enskild jordbrukare som&lt;br&gt;moderföretag och ett eller flera aktiebolag som dotterföretag. Eftersom&lt;br&gt;bokföringslagen kräver att samtliga företag i en koncern skall tillämpa&lt;br&gt;samma räkenskapsår så kommer förbudet för enskilda näringsidkare att&lt;br&gt;tillämpa brutet räkenskapsår att medföra att dotterbolagen i en sådan&lt;br&gt;koncern tvingas använda kalenderår som räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot detta skall ställas intresset av en effektiv och ändamålsenlig&lt;br&gt;kontroll vid beskattningen. Kommitténs bedömning var att de skäl som&lt;br&gt;anfördes när rätten till brutet räkenskapsår slopades i samband med 1990&lt;br&gt;års skattereform fortfarande har bärkraft. Skälen har dessutom enligt&lt;br&gt;kommittén ytterligare förstärkts genom införandet av lagen (1993:1536)&lt;br&gt;om räntefördelning vid beskattningen och lagen (1993:1537) om&lt;br&gt;expansionsmedel. Även tillämpningen av andra skatteregler förenklas om&lt;br&gt;räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Vidare är skattemyndigheternas&lt;br&gt;rutiner för taxerings- och revisionsarbetet i stor utsträckning uppbyggda&lt;br&gt;med utgångspunkt i att beskattningsåren för näringsidkaren personligen&lt;br&gt;och för näringsverksamheten sammanfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kommittén sammanvägde dessa argument fann man att rätten till&lt;br&gt;brutet räkenskapsår borde återinföras. Det främsta argumentet för detta&lt;br&gt;var att det skulle öka möjligheterna för redovisnings- och revisions-&lt;br&gt;byråerna att fördela sitt arbete under året och slippa koncentrationen till&lt;br&gt;det första halvåret. En sådan ökad spridning skulle förbättra möjlig-&lt;br&gt;heterna för en enskild näringsidkare eller ett handelsbolag att erhålla&lt;br&gt;kvalificerad hjälp med bokforingsarbetet, vilket i sin tur skulle befrämja&lt;br&gt;kvaliteten i såväl själva bokföringen som rapporteringen till skatte-&lt;br&gt;myndigheter och andra berörda intressenter. Visserligen skulle skatte-&lt;br&gt;kontrollen försvåras, men enligt kommitténs bedömning var det ändå inte&lt;br&gt;osannolikt att skattemyndigheternas arbete skulle underlättas, eftersom&lt;br&gt;det skulle bli lättare att anlita redovisnings- och skatteexperter om dessa&lt;br&gt;experters arbete inte försvåras och fördyras av starka säsongsvariationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar inte kommitténs uppfattning i denna del. Som både kommittén&lt;br&gt;och den efterföljande remissbehandlingen har visat finns det starka skäl&lt;br&gt;både för och emot en rätt för enskilda näringsidkare och handelsbolag&lt;br&gt;vars inkomst helt eller delvis skall beskattas hos fysiska personer att ha&lt;br&gt;brutet räkenskapsår. Enligt vår bedömning har dock kommittén starkt&lt;br&gt;underskattat de problem som skulle uppkomma hos skatteförvaltningen.&lt;br&gt;Såväl de materiella skattereglerna som skatteförvaltningens kontroll-&lt;br&gt;system är konstruerade utifrån att enskilda näringsidkare inte får ha&lt;br&gt;brutet räkenskapsår. Nedan skall ett antal sådana problem behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ADB-systemen har konstruerats för kalenderår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1993 har skatteförvaltningens ADB-system både vad gäller&lt;br&gt;grundhantering och kontrollsystem utformats mot bakgrund av att&lt;br&gt;enskilda näringsidkare och handelsbolag vars inkomst helt eller delvis&lt;br&gt;beskattas hos fysiska personer har kalenderår som räkenskapsår. ADB-&lt;br&gt;teknik används för att genomlysa deklarationsuppgifterna för att på så&lt;br&gt;sätt upptäcka de deklarationer som kan antas innehålla väsentliga fel.&lt;br&gt;Dessa deklarationer djupgranskas sedan manuellt. Övriga deklarationer&lt;br&gt;kan anses i huvudsak godkända efter genomlysningen. Om brutna&lt;br&gt;räkenskapsår återigen skulle tillåtas, skulle ett antal problem uppkomma&lt;br&gt;vid den maskinella kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter lämnas per kalenderår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett speciellt problem som berör den maskinella kontrollen gäller han-&lt;br&gt;teringen av kontrolluppgifter. För näringsidkare lämnas olika typer av&lt;br&gt;kontrolluppgifter såsom sjukpenning, pensionsförsäkringspremier,&lt;br&gt;näringsbidrag, slakt- och livdjursförsäljningar samt inkomst- och utgifts-&lt;br&gt;räntor. Kontrolluppgifterna avser kalenderår och är en väsentlig del av&lt;br&gt;det kontrollsystem som har byggts upp inom förvaltningen. Vid brutna år&lt;br&gt;skulle avstämningar mellan kontrolluppgifter och deklarerade intäkter&lt;br&gt;eller kostnader ge felaktiga signaler. Detta skulle i sin tur medföra att&lt;br&gt;deklarationerna måste hanteras manuellt. Problemet skulle naturligtvis gå&lt;br&gt;att åtgärda genom att föreskriva att kontrolluppgifterna skall avse det&lt;br&gt;brutna år som näringsidkaren tillämpar. Detta är emellertid en orimlig&lt;br&gt;lösning, eftersom det skulle kräva att den som lämnar kontrolluppgifter&lt;br&gt;dels vet om vilket räkenskapsår som näringsidkaren tillämpar, dels&lt;br&gt;bygger upp rutiner för att kunna lämna kontrolluppgifter för utbetal-&lt;br&gt;ningar under de olika brutna år som kan förekomma. Ett annat sätt skulle&lt;br&gt;vara att föreskriva att beloppen på samtliga kontrolluppgifter som lämnas&lt;br&gt;avseende näringsidkare skall delas upp på utbetalningar under tiden&lt;br&gt;januari-april, maj-juni, juli-augusti och september-december för att på&lt;br&gt;så sätt fånga in transaktioner under de tillåtna brutna åren. Även en sådan&lt;br&gt;lösning är orimligt betungande för uppgiftslämnama. Såvitt avser&lt;br&gt;kontrolluppgifter för inkomst- och utgiftsräntor kan det dessutom anföras&lt;br&gt;att uppgiftslämnaren inte vet om räntan tillhör näringsverksamheten eller&lt;br&gt;privatsfären. Dessa kontrolluppgifter skulle därför bli i det närmaste&lt;br&gt;meningslösa beträffande fysisk person som bedriver näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av näringsfastighet skulle kunna beskattas under två&lt;br&gt;taxeringsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fysisk person säljer en näringsfastigheter, beskattas reavinsten i&lt;br&gt;inkomstslaget kapital samtidigt som gjorda värdeminskningsavdrag m.m.&lt;br&gt;återförs till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Eftersom&lt;br&gt;kapitalinkomster beskattas på kalenderårsbasis skulle en återgång till&lt;br&gt;brutna år för enskilda näringsidkare kunna medföra att reavinsten&lt;br&gt;beskattas vid en taxering samtidigt som värdeminskningsavdragen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återläggs vid en annan taxering. Detta är ett materiellt otillfredsställande&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatt skulle inte kunna förtryckas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsvärden fastställs för kalenderår. Om olika taxeringsvärden&lt;br&gt;gäller för ett beskattningsår (som blir fallet beträffande brutna år) så skall&lt;br&gt;underlaget för fastighetsskatten proportioneras. Uppgifter om fastighets-&lt;br&gt;skatt skall vidare förtryckas på deklarationsblanketten. Om de förtryckta&lt;br&gt;uppgifterna är felaktiga, skall den skattskyldige fylla i de korrekta&lt;br&gt;siffrorna. En fysisk person kan både ha fastigheter som ingår i närings-&lt;br&gt;verksamheten och fastigheter som inte gör det. När taxeringsvärdena&lt;br&gt;ändras vid kalenderårsskiftena skall underlaget för de fastigheter som&lt;br&gt;ingår i näringsverksamheten proportioneras om näringsidkaren tillämpar&lt;br&gt;brutet år. Eftersom skattemyndigheternas maskinella system inte kan&lt;br&gt;särskilja fastigheter i respektive utanför näringsverksamheten, blir det&lt;br&gt;omöjligt att förtrycka uppgifterna för en enskild näringsidkare som har&lt;br&gt;brutet räkenskapsår. Detta leder i sin tur till att ett stort antal uppgifter&lt;br&gt;måste registreras och granskas manuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Släpande F-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild näringsidkare betalar preliminär skatt i form av F-skatt eller&lt;br&gt;särskild A-skatt. Skatten skall betalas i lika delar under månaderna&lt;br&gt;februari-januari det uppbördsår då bokslutsdagen infaller. För&lt;br&gt;skattskyldiga med kalenderår som räkenskapsår sammanfaller således&lt;br&gt;räkenskapsåret i stort sett med uppbördsåret. Den preliminära skatten för&lt;br&gt;år 1 är alltså i sin helhet inbetald i februari år 2. För skattskyldiga med&lt;br&gt;brutet räkenskapsår betalas den preliminära skatten med större&lt;br&gt;eftersläpning. Företag med räkenskapsår som böijar den 1 maj år 1 och&lt;br&gt;slutar den 30 april år 2 betalar inte någon preliminär skatt för år 1 under&lt;br&gt;detta år. I stället betalas skatten för hela räkenskapsåret under år 2.&lt;br&gt;Härigenom far dessa företag en skattekredit på åtta månader. Längden på&lt;br&gt;skattekrediten varierar beroende på när under året som räkenskapsåret&lt;br&gt;börjar. Skattskyldiga med räkenskapsår som börjar den 1 maj får den&lt;br&gt;längsta skattekrediten. De företag vilkas räkenskapsår börjar den 1 juli&lt;br&gt;far en kredittid på sex månader och de med räkenskapsår med böljan den&lt;br&gt;1 september far fyra månaders kredit. Vid brutna räkenskapsår varierar&lt;br&gt;således skattekrediten mellan åtta och fyra månader. Om rätten till brutna&lt;br&gt;räkenskapsår återinförs för enskilda näringsidkare, medför det alltså en&lt;br&gt;statsfinansiell kostnad i form av senarelagda preliminär- och slutskatte-&lt;br&gt;betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dubbla taxeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enskilda näringsidkare återigen får tillämpa brutet räkenskapsår,&lt;br&gt;skulle detta medföra att antalet dubbla taxeringar ökar. I samband med&lt;br&gt;omläggning av räkenskapsår skulle näringsidkaren kunna beskattas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 130, Del 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två räkenskapsår vid samma taxering. Detta är administrativt betungande Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;för skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontantberäkningar försvåras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontantberäkningar används av skatteförvaltningen som ett medel för att&lt;br&gt;kontrollera att den skattskyldige inte undanhåller intäkter från&lt;br&gt;beskattning. Dessa beräkningar blir avsevärt svårare att genomföra om&lt;br&gt;brutna räkenskapsår återigen tillåts. Till viss del kan detta åtgärdas&lt;br&gt;genom att deklarationen kompletteras med uppgift om insättningar och&lt;br&gt;uttag mellan bokslutsdagen och den 31 december. Detta förutsätter dock&lt;br&gt;en utökad och betungande uppgiftsskyldighet för den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra nackdelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de skatterättsliga skäl som talar mot en återinförd rätt till brutet&lt;br&gt;räkenskapsår för enskilda näringsidkare och handelsbolag, vars inkomst&lt;br&gt;helt eller delvis skall beskattas hos fysiska personer, skulle en sådan&lt;br&gt;reform riskera att försvåra bekämpningen av ekobrott. Statsåklagar-&lt;br&gt;myndigheten för speciella mål har anfört att personer som ägnar sig åt&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet ofta sätter i system att utnyttja regler som&lt;br&gt;försvårar kontrollen och att brutet räkenskapsår är klassiskt i detta sam-&lt;br&gt;manhang. Vidare har Statistiska centralbyrån hävdat att förslaget skulle&lt;br&gt;medföra betydande försämringar för det statistiska informations-&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår samlade bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sammanvägning av argumenten för och emot en återinförd rätt till&lt;br&gt;brutet räkenskapsår anser vi att argumenten mot en sådan rätt har&lt;br&gt;betydligt större tyngd än argumenten för. Det främsta argumentet för&lt;br&gt;rätten att tillämpa brutet räkenskapsår gäller bokföringsbyråemas&lt;br&gt;arbetssituation. Vi vill i detta sammanhang återigen erinra om de&lt;br&gt;generösa möjligheter till anstånd med avlämnande av deklarationen som&lt;br&gt;gäller. Numera kan bokföringsbyråer m.fl. fa tillstånd att lämna klienters&lt;br&gt;deklarationer enligt tidsplan under tiden den 1 april-den 15 juni under&lt;br&gt;taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda näringsidkare och handelsbolag vars inkomst helt eller delvis&lt;br&gt;skall beskattas hos fysiska personer bör därför även i fortsättningen&lt;br&gt;endast tillåtas att ha kalenderår som räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förslag i kombination med förslaget att upphäva jordbruks-&lt;br&gt;bokföringslagen skulle kunna leda till besvärande effekter för vissa&lt;br&gt;lantbruksföretag. Det förekommer nämligen koncernbildningar med en&lt;br&gt;lantbrukare som moderföretag och hans aktiebolag där verksamheten&lt;br&gt;bedrivs som dotterföretag. Enligt hittillsvarande regler har produk-&lt;br&gt;tionsbolaget kunnat ha brutet räkenskapsår trots att lantbrukaren har haft&lt;br&gt;kalenderår som räkenskapsår. Jordbruksbokföringslagen har nämligen&lt;br&gt;inte - till skillnad från bokföringslagen - innehållit någon bestämmelse&lt;br&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om att samma räkenskapsår skall tillämpas av alla företag i en koncern. I&lt;br&gt;och med att jordbruksbokföringslagen upphävs skulle samtliga produk-&lt;br&gt;tionsbolag tvingas ha kalenderår som räkenskapsår. Enligt vår mening&lt;br&gt;finns det dock starka skäl till att den hittillsvarande ordningen bör tillåtas&lt;br&gt;även i framtiden. Om en jordbrukare äger ett produktionsbolag, bör alltså&lt;br&gt;bolaget kunna ha brutet räkenskapsår trots att jordbrukaren måste ha&lt;br&gt;kalenderår som räkenskapsår. Om jordbrukaren är skyldig att upprätta&lt;br&gt;koncernredovisning (se 7 kap. 3 § ÅRL), bör dock bolagets räkenskapsår&lt;br&gt;alltid vara kalenderår. Upprättandet av koncernredovisningen skulle&lt;br&gt;avsevärt försvåras om moder- och dotterföretag hade olika räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Felaktig användning av brutet räkenskapsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vårt förslag skall ett handelsbolag som har fysiska personer som&lt;br&gt;delägare även fortsättningsvis ha kalenderår som räkenskapsår. Om en&lt;br&gt;fysisk person inträder som bolagsman i ett handelsbolag som har brutet&lt;br&gt;räkenskapsår, måste handelsbolaget därför lägga om räkenskapsåret till&lt;br&gt;kalenderår.Detta gäller redan idag. För att säkerställa att byte av&lt;br&gt;räkenskapsår verkligen sker i dessa och liknande fall ansåg kommittén att&lt;br&gt;det behövs en regel som säger att skattemyndigheten vid vite kan&lt;br&gt;förelägga ett företag som felaktigt tillämpar brutet räkenskapsår att lägga&lt;br&gt;om räkenskapsåret till kalenderår. Vi delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om bokföringens omfattning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Verksamhet som omfattas av bokföringsskyldigheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En enskild näringsidkares bokföring skall avse&lt;br&gt;enbart hans eller hennes näringsverksamhet. Åtskillnad måste därför&lt;br&gt;göras mellan näringsidkarens privata ekonomi och näringsverksamhetens&lt;br&gt;ekonomi. De närmare förutsättningarna för hur åtskillnaden skall&lt;br&gt;upprätthållas far utvecklas inom ramen för god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldigheten för andra juridiska personer än dödsbon skall&lt;br&gt;avse all verksamhet som bedrivs inom den juridiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Kommittén har inte föreslagit några&lt;br&gt;lagregler i denna del men har förutsatt att en juridisk persons bokföring&lt;br&gt;skall omfatta all verksamhet som den juridiska personen bedriver och att&lt;br&gt;fysiska personers bokföring skall omfatta enbart den näringsverksamhet&lt;br&gt;som de bedriver. Kommittén har även uttalat att enskilda näringsidkare&lt;br&gt;måste göra en åtskillnad mellan privat ekonomi och näringsverksamhet&lt;br&gt;och har gjort vissa principiella uttalanden om vilka principer som skall&lt;br&gt;tillämpas när denna åtskillnad görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte närmare&lt;br&gt;berört frågan. Svenska Revisorsamfundet SRS, Lantbrukarnas Riks-&lt;br&gt;förbund och Skogsägarnas Riksförbund har dock ansett att kommitténs&lt;br&gt;förslag inte helt kan förenas med de förhållanden som råder i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att invända&lt;br&gt;mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer och dödsbon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare har uttalat anser vi att fysiska personer och dödsbon bör&lt;br&gt;vara bokföringsskyldiga endast när de bedriver näringsverksamhet. En-&lt;br&gt;ligt vår mening är det naturligt att en enskild näringsidkares bokföring&lt;br&gt;omfattar endast sådant som hör till näringsverksamheten och att således&lt;br&gt;förhållanden som hör till privat verksamhet lämnas utanför. Det tyngst&lt;br&gt;vägande skälet för att en sådan åtskillnad upprätthålls är att inkomster&lt;br&gt;som härrör från en enskilt bedriven näringsverksamhet i regel beskattas&lt;br&gt;separat från andra inkomster som näringsidkaren uppbär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om att näringsverksamhet och privat ekonomi inte far&lt;br&gt;sammanblandas får anses vara av så grundläggande betydelse att den bör&lt;br&gt;återspeglas i lagen. Lagen bör alltså ange att bokföringen skall avse&lt;br&gt;näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan regel uppställs, är det naturligtvis viktigt att det går att&lt;br&gt;avgränsa vilka tillgångar och skulder respektive intäkter och kostnader&lt;br&gt;som hör till det ena respektive det andra området. Att göra sådana av-&lt;br&gt;gränsningar kan ibland vara komplicerat. Det är uppenbart att det därvid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan uppstå särskilda och ibland svårlösta redovisningsproblem, t.ex. som Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;en följd av att tillgångar används både i rörelsen och privat. Det framstår&lt;br&gt;inte som ändamålsenligt att söka reglera dessa avgränsningsproblem i&lt;br&gt;lagen. En uttömmande reglering i lag skulle bli alltför omfattande och&lt;br&gt;detaljerad. Såsom vi tidigare har föreslagit bör den nya bokföringslagen i&lt;br&gt;huvudsak utformas som en ramlag, kompletterad av god redovisningssed&lt;br&gt;som framkommer framför allt genom uttalanden från normgivande&lt;br&gt;organ. Frågan om hur gränsen mellan privatekonomi och närings-&lt;br&gt;verksamhet närmare skall dras i samband med bokföring bör bestämmas&lt;br&gt;med hänsyn till vad som anses vara god redovisningssed (jfr Bokförings-&lt;br&gt;nämndens rekommendation BFN R 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra juridiska personer än dödsbon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande vissa juridiska personer, såsom aktiebolag eller ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, har det hittills ansetts självklart att bokföringen bör avse all&lt;br&gt;verksamhet. Detta är särskilt naturligt i de fall då bokföringen är inriktad&lt;br&gt;på att ta fram den juridiska personens resultat och fria egna kapital,&lt;br&gt;uppgifter som sedan skall läggas till grund för beslut om utdelning m.m.&lt;br&gt;Men även i juridiska personer där sådana förhållanden inte alltid&lt;br&gt;föreligger - t.ex. ideella föreningar - talar övervägande skäl för att&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten bör omfatta all verksamhet. Detta ger den bästa&lt;br&gt;överblicken över den juridiska personens resultat och ställning. En sådan&lt;br&gt;ordning innebär också att den bokföringsskyldige undviker de ibland&lt;br&gt;svåra gränsdragningsproblem som i dag kan uppstå när det gäller att&lt;br&gt;avgränsa den bokföringsskyldiga delen av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 En skattebaserad bokföring?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En enskild näringsidkares bokföring skall omfatta&lt;br&gt;samtliga affärshändelser i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Fastighetsägares Förbund har ansett att&lt;br&gt;redovisningen för enskilda näringsidkare bör utformas med skatte-&lt;br&gt;reglerna som förebild. Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas&lt;br&gt;Riksförbund har framfört en liknande uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan från Lantbrukarnas Riksförbund m.fl.: Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund, Sveriges Fastighetsägareförbund och Företagarnas Riks-&lt;br&gt;organisation har begärt att enskilda näringsidkare befrias från skyl-&lt;br&gt;digheten att bokföra affärshändelser som saknar betydelse för beskatt-&lt;br&gt;ningen av näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i sak över&lt;br&gt;hemställan, däribland Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Bokförings-&lt;br&gt;nämnden, Riksskatteverket, Svenska Revisorsamfundet SRS och Sveriges&lt;br&gt;Redovisningskonsulters Förbund SRF, har avstyrkt eller ställt sig tvek-&lt;br&gt;samma till organisationernas förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som vi tidigare har uttalat bör alla&lt;br&gt;bokföringsskyldiga så långt möjligt omfattas av gemensamma bok-&lt;br&gt;föringsbestämmelser. Att ett bolag, en ekonomisk förening eller någon&lt;br&gt;annan juridisk person som är bokföringsskyldig bör bokföra samtliga&lt;br&gt;ekonomiska transaktioner, oavsett hur transaktionen behandlas skatte-&lt;br&gt;mässigt, är enligt vår mening en självklarhet. Vi anser inte att det finns&lt;br&gt;tillräckliga skäl att tillämpa en annan princip beträffande enskilda&lt;br&gt;näringsidkare. Det bör alltså inte vara möjligt för en enskild närings-&lt;br&gt;idkare att underlåta att bokföra affärshändelser av den anledning att de&lt;br&gt;saknar betydelse för beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan i och för sig dela den uppfattning som kommer till uttryck i&lt;br&gt;hemställan att det ofta är en mycket begränsad krets som har intresse av&lt;br&gt;en enskild näringsidkares bokföring. Ibland inskränker sig denna krets&lt;br&gt;till näringsidkaren själv och skatteförvaltningen. Även i mindre verk-&lt;br&gt;samheter utan extern finansiering och med endast löpande leverantörs-&lt;br&gt;krediter finns det emellertid oftast ett borgenärsintresse. Från borgenärs-&lt;br&gt;skyddssynpunkt är det därför angeläget att samtliga affärshändelser&lt;br&gt;kommer till uttryck i bokföringen. Såsom flera remissinstanser har&lt;br&gt;påpekat är det också tveksamt om en ordning där bokföringen begränsas&lt;br&gt;till poster med skattemässig betydelse skulle innebära någon särskild&lt;br&gt;förenkling för näringsidkaren. De affärshändelser som näringsidkaren&lt;br&gt;skulle slippa att bokföra torde vara ganska få. För näringsidkaren skulle&lt;br&gt;den föreslagna ordningen dessutom innebära bl.a. att han i samband med&lt;br&gt;varje affärshändelse måste ta ställning till dess betydelse från skatte-&lt;br&gt;synpunkt. Möjligheterna att bedriva taxeringskontroll och att i samband&lt;br&gt;med taxeringen göra rättelser till den skattskyldiges fördel skulle minska&lt;br&gt;i och med att redovisningen inte längre skulle ge någon helhetsbild av&lt;br&gt;näringsverksamheten. Också förutsättningarna för att utreda förekomsten&lt;br&gt;av ekonomisk brottslighet skulle försämras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensam och separat bokföring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bedriver flera bokföringsskyldiga gemensam&lt;br&gt;verksamhet, skall de fa organisera verksamhetens bokföring gemensamt,&lt;br&gt;om det är förenligt med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att enskilda närings-&lt;br&gt;idkare som bedriver en näringsverksamhet gemensamt skall kunna ha en&lt;br&gt;gemensam bokföring för denna. Kommittén har vidare föreslagit att den&lt;br&gt;nuvarande bestämmelsen om gemensam bokföring i stiftelser utmönstras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-&lt;br&gt;ningar mot kommitténs förslag. Bokföringsnämnden, Riksskatteverket&lt;br&gt;och Svenska Revisorsamfundet SRS har dock efterlyst ett klarläggande av&lt;br&gt;vad som avses med gemensam verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt promemorians&lt;br&gt;förslag eller har lämnat det utan erinran. Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;Revisorer FAR har framhållit att gemensam bokföring är något som&lt;br&gt;främst bör stå till buds för enskilda näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund m.m.: Bokföringslagen innehåller inga regler om att flera&lt;br&gt;bokföringsskyldiga kan ha en gemensam bokföring. Likväl anses det&lt;br&gt;finnas ett visst utrymme för gemensam bokföring, särskilt när flera&lt;br&gt;enskilda näringsidkare gemensamt bedriver näringsverksamhet. De&lt;br&gt;närmare förutsättningarna för gemensam bokföring är emellertid inte helt&lt;br&gt;klara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan får framför allt betydelse när en verksamhet bedrivs av flera&lt;br&gt;tillsammans som enkelt bolag. Det finns emellertid också anledning att&lt;br&gt;fråga sig om det förekommer andra slag av gemensamt bedriven verk-&lt;br&gt;samhet där gemensam bokföring bör kunna tillåtas, t.ex. vid gemensam&lt;br&gt;medelsplacering. Det sista torde framför allt ha betydelse för stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två ytterligare frågor är hur den gemensamma bokföringen skall&lt;br&gt;fullgöras och vem eller vilka av verksamhetsutövama som skall bära&lt;br&gt;ansvaret för att bokföringen sköts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkelt bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enkelt bolag uppkommer genom att två eller flera träffar en över-&lt;br&gt;enskommelse om att samverka för ett gemensamt ändamål (se 1 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen [1980:1102] om handelsbolag och enkla bolag). Verksamheten&lt;br&gt;kan, men behöver inte, avse näringsverksamhet. Om bolaget bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet och låter registrera sig i handelsregistret, övergår det&lt;br&gt;till att bli ett handelsbolag. Ett handelsbolag är - till skillnad från ett&lt;br&gt;enkelt bolag - en juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ett enkelt bolag inte är en juridisk person, är bolaget inte&lt;br&gt;bokföringsskyldigt. Bedriver bolaget bokföringsskyldig verksamhet,&lt;br&gt;åvilar bokföringsskyldigheten i stället de enskilda delägarna. Frågan om&lt;br&gt;bolagsmännen därvid kan ha en gemensam redovisning berördes under&lt;br&gt;förarbetena till jordbruksbokföringslagen. Föredragande statsrådet mena-&lt;br&gt;de därvid att det inte skulle möta något hinder att ha en gemensam&lt;br&gt;redovisning, när verksamheten drevs av flera tillsammans (se prop.&lt;br&gt;1978/79:44 s. 34 och 146). Vidare synes lagutskottet under förarbetena&lt;br&gt;till 1980 års årsredovisningslag ha utgått från att företag som samverkar i&lt;br&gt;ett entreprenadkonsortium har möjlighet att ha en gemensam bokföring&lt;br&gt;för verksamheten (se bet. LU 1980/81:4 s.149 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Bokföringsnämndens cirkulär Vi och nämndens uttalande BFN U&lt;br&gt;88:17 ger uttryck för att man i verksamhet som bedrivs av ett enkelt&lt;br&gt;bolag och den snarlika verksamhetsformen partrederi kan ha en&lt;br&gt;gemensam bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan gemensamt bedriven verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När flera personer äger egendom gemensamt och utnyttjar denna i&lt;br&gt;näringsverksamhet torde det normalt föreligga ett bolagsförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det kan förekomma situationer där så inte är fallet, t.ex. då en&lt;br&gt;jordbruksfastighet, tillhörande ett dödsbo, skiftas på delägarna utan att&lt;br&gt;man träffar någon särskild överenskommelse om fastighetens fortsatta&lt;br&gt;drift. Såsom tidigare har nämnts gjordes det under förarbetena till jord-&lt;br&gt;bruksbokföringslagen uttalanden som tyder på att det har ansetts att&lt;br&gt;delägarna i fastigheten i dylika fall far ha en gemensam bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att stiftelser kan ha en gemensam löpande bokföring framgår av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 kap. 4 § 2 stiftelselagen. Den gemensamma bokföringen&lt;br&gt;förutsätter inte att stiftelserna bedriver någon näringsverksamhet till-&lt;br&gt;sammans. Förutsättningen för gemensam bokföring är i stället att&lt;br&gt;stiftelserna har gemensamt placerad förmögenhet (beträffande gemensam&lt;br&gt;placering, se 2 kap. 5 § stiftelselagen). Bokföringsnämnden har i sitt&lt;br&gt;uttalande BFN U 95:3 bl.a. tagit upp frågan om hur denna bestämmelse&lt;br&gt;skall tillämpas. Nämnden uttalar att varje stiftelse skall ta upp sin del i&lt;br&gt;den sammanlagda förmögenheten i balansräkningen. I stiftelsens resultat-&lt;br&gt;räkning skall andelen i avkastningen från den gemensamt placerade för-&lt;br&gt;mögenheten tas upp. Tillgångar i och intäkter från den gemensamt&lt;br&gt;placerade förmögenheten skall fördelas på respektive balanspost och&lt;br&gt;intäktsslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur gemensam bokföring går till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bokföringslagen inte innehåller några regler om gemensam&lt;br&gt;bokföring, ger den inte heller något besked om hur gemensam bokföring&lt;br&gt;skall gå till och vem som ansvarar för den. Viss ledning kan hämtas från&lt;br&gt;Bokföringsnämndens uttalande BFN U 88:17 där nämnden i fråga om&lt;br&gt;bokföring i partrederi har uttalat att varje partredare ansvarar för att den&lt;br&gt;bokföring som avser hans näringsverksamhet sker enligt bokförings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt vår mening bör utgångs-&lt;br&gt;punkten vara att var och en som är bokföringsskyldig skall upprätta en&lt;br&gt;egen bokföring för verksamhet som han driver själv eller tillsammans&lt;br&gt;med annan. En sådan huvudregel ger de bästa möjligheterna att&lt;br&gt;tillgodose de ordnings- och kontrollintressen som bär upp bokförings-&lt;br&gt;reglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer emellertid fall då det från den bokföringsskyldiges&lt;br&gt;synpunkt är ändamålsenligt om bokföringsskyldigheten far fullgöras&lt;br&gt;gemensamt med någon annan och där detta inte heller går ut över de&lt;br&gt;intressen som bokföringsreglema skall tillgodose. Så är framför allt fallet&lt;br&gt;när två eller flera enskilda näringsidkare bedriver verksamhet till-&lt;br&gt;sammans i enkelt bolag. Även i andra fall av gemensam verksamhet,&lt;br&gt;särskilt sådan som är förenad med samäganderätt till egendom - t.ex. när&lt;br&gt;två personer äger en jordbruksfastighet tillsammans utan att något&lt;br&gt;bolagsavtal har träffats - bör det finnas ett utrymme för gemensam&lt;br&gt;löpande bokföring och ett gemensamt bokslut. Såsom Föreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktoriserade Revisorer FAR har påtalat är gemensam bokföring något&lt;br&gt;som främst bör komma i fråga för enskilda näringsidkare. Att flera&lt;br&gt;juridiska personer har en gemensam bokföring kan vara förenat med&lt;br&gt;olägenheter och det bör därför förekomma endast undantagsvis. Det kan&lt;br&gt;dock förekomma gemensamt bedriven verksamhet i vilken det är&lt;br&gt;naturligt att i viss utsträckning acceptera att verksamhetsutövama har en&lt;br&gt;gemensam löpande bokföring. Så kan vara fallet när två eller flera&lt;br&gt;stiftelser har sina medel gemensamt placerade. Också vid samverkan&lt;br&gt;mellan flera juridiska personer i ett enkelt bolag kan det någon enstaka&lt;br&gt;gång vara acceptabelt att bokföringsskyldigheten fullgörs genom en&lt;br&gt;gemensam bokföring. Det kan å andra sidan också förekomma fall då&lt;br&gt;gemensam bokföring överhuvud taget inte bör vara tillåten, inte ens för&lt;br&gt;gemensamt bedriven verksamhet. Ett grundläggande krav bör vara att&lt;br&gt;bokföringen ordnas på ett sådant sätt att vaije näringsidkares ställning&lt;br&gt;kan bedömas utan svårighet. Om en gemensam bokföring inte kan ordnas&lt;br&gt;så att den ger underlag för en sådan bedömning, måste bokföringen&lt;br&gt;läggas upp på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att i lagen avgränsa i vilka fall gemensam bokföring&lt;br&gt;bör tillåtas eller definiera hur den gemensamma bokföringen i olika fall&lt;br&gt;skall utformas. Lagregleringen bör därför begränsas till en bestämmelse&lt;br&gt;om att en bokföringsskyldig far ha gemensam bokföring med annan&lt;br&gt;endast i fråga om gemensamt bedriven verksamhet och endast i den&lt;br&gt;utsträckning det är förenligt med god redovisningssed. Det bör sedan&lt;br&gt;ankomma på domstolar och normgivande organ att närmare precisera när&lt;br&gt;gemensam bokföring bör fa förekomma och utforma normer för den&lt;br&gt;gemensamma bokföringens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig fråga i sammanhanget är vem som bär ansvaret för att&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten fullföljs när flera bokföringsskyldiga har&lt;br&gt;överenskommit om att ha en gemensam bokföring. Enligt vår mening bör&lt;br&gt;möjligheten att upprätta en gemensam bokföring inte föranleda någon&lt;br&gt;inskränkning i det ansvar för bokföringen som åvilar vaije part som&lt;br&gt;deltar i den gemensamma verksamheten. Var och en bör alltså vara&lt;br&gt;ansvarig för att bokföring sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är hur bokföring av gemensamt bedriven verksamhet&lt;br&gt;skall samordnas med bokföring av annan verksamhet som någon av&lt;br&gt;verksamhetsutövama bedriver på egen hand. Till detta återkommer vi i&lt;br&gt;avsnitt 10.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2 Gemensam bokföring i Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Församlingar i Svenska kyrkan som ingår i en&lt;br&gt;kyrklig samfällighet skall fa ha gemensam bokföring med övriga&lt;br&gt;församlingar som ingår i samfälligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönetillgångar som förvaltas tillsammans skall få ha gemensam&lt;br&gt;bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén: Det har inte varit aktuellt för kommittén att särskilt&lt;br&gt;behandla frågor om bokföring inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska kyrkans församlings- och pastorats-&lt;br&gt;förbund har anfört bl.a. att den särart som kyrkan representerar kan&lt;br&gt;motivera särskilda krav på redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorians förslag har inte mött några&lt;br&gt;invändningar. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och&lt;br&gt;Svenska Kyrkans Centralstyrelse har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans lokala och regionala organisatoriska enheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare har redogjort för ingår i Svenska kyrkan olika slag av&lt;br&gt;kyrkliga kommuner; församlingar och kyrkliga samfälligheter. 119 kap.&lt;br&gt;11 - 14 §§ kyrkolagen finns bestämmelser om räkenskaper, årsbokslut&lt;br&gt;och årsredovisning. Av särskilt intresse i detta sammanhang är&lt;br&gt;bestämmelserna i 19 kap. 21 § kyrkolagen genom vilken skyldigheten att&lt;br&gt;föra räkenskaper överförs från församlingens kyrkoråd och övriga&lt;br&gt;nämnder till samfällighetens kyrkoråd och övriga nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkolagen upphör att gälla vid ingången av år 2000. Som har&lt;br&gt;redovisats i avsnitt 8.4.3 kommer Svenska kyrkan och de delar som ingår&lt;br&gt;i denna därefter att utgöra privaträttsliga rättssubjekt. Svenska kyrkan&lt;br&gt;kommer att utgöra ett registrerat trossamfund, medan församlingarna,&lt;br&gt;samfällighetema och stiften kommer att utgöra registrerade organisa-&lt;br&gt;toriska delar av Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönetillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönetillgångar är en gemensam benämning på prästlönefastigheter&lt;br&gt;och prästlönefonder. Prästlönefastigheter är enligt 41 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 1 kyrkolagen fast egendom eller tomträtt vars avkastning är&lt;br&gt;avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminister i visst eller vissa&lt;br&gt;pastorat. Med prästlönefond avses enligt 41 kap. 23 § första stycket&lt;br&gt;kyrkolagen ersättning för prästlönefastighet på grund av försäljning,&lt;br&gt;expropriation, upplåtelse av naturtillgång eller liknande som enligt&lt;br&gt;41 kap. 21 § kyrkolagen skall fonderas. Egendomen har ofta varit i&lt;br&gt;kyrkans besittning under mycket lång tid och har vanligen tillförts kyrkan&lt;br&gt;genom gåvor och donationer från enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomen samförvaltas i dag på stiftsnivå. Varken stiften eller&lt;br&gt;kyrkan som sådan anses emellertid vara ägare till egendomen. Ägare är i&lt;br&gt;stället de stiftelseliknande rättssubjekt som prästlönetillgångama anses&lt;br&gt;utgöra (se prop. 1997/98:116 s. 98). Vaije ”prästlönetillgång” har en&lt;br&gt;ideell andel i den samförvaltade egendomen. Det går ofta inte att särskilja&lt;br&gt;vilka tillgångar i den gemensamt förvaltade egendomen som tillhör en&lt;br&gt;viss prästlönetillgång. På stiftsnivå upprättas en redovisning som visar&lt;br&gt;resultat och ställning för den egendom som de i stiftet ingående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prästlönetillgångama utgör. Av redovisningen framgår hur de ideella Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;andelarna fördelar sig på de olika prästlönetillgångama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan och lagen (1998:1592)&lt;br&gt;om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan skall prästlöne-&lt;br&gt;tillgångama även i framtiden utgöra särskilda rättssubjekt med egen rätts-&lt;br&gt;kapacitet. Förvaltningen skall omhänderhas av Svenska kyrkan. Svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelse har förutsatt att prästlönetillgångama skall kunna&lt;br&gt;bokföras stiftsvis hos förvaltarna (se prop 1997/98:116 s. 103).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som vi tidigare har uttalat bör det i&lt;br&gt;framtiden gälla samma bokföringsregler för Svenska kyrkan som för&lt;br&gt;andra registrerade trossamfund. Vi anser emellertid att det med hänsyn&lt;br&gt;till Svenska kyrkans särskilda organisation och övriga förhållanden inte&lt;br&gt;går att undvika vissa särregler för kyrkans del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den Svenska kyrkans särskilda karaktär hör att kyrkan omfattar ett&lt;br&gt;mycket stort antal församlingar. Församlingarna samverkar ofta i&lt;br&gt;samfälligheter. Församlingarnas verksamhet har i en del fall förlagts till&lt;br&gt;samfallighetema och i dessa och andra fall har det överlämnats till sam-&lt;br&gt;fallighetema att omhänderha församlingarnas räkenskaper. I sådana fall&lt;br&gt;kan det synas lämpligt att de i samfällighetema ingående församlingarna&lt;br&gt;- som i och för sig kommer att utgöra egna juridiska personer - får ha en&lt;br&gt;gemensam bokföring. De ändamål som bär upp bokföringsreglema far&lt;br&gt;normalt anses tillgodosedda också med en sådan gemensam bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bokföring ordnad på detta sätt ryms inte inom de regler vi i övrigt&lt;br&gt;föreslår beträffande gemensam bokföring. Visserligen har vi i föregående&lt;br&gt;avsnitt föreslagit att flera bokföringsskyldiga som bedriver gemensam&lt;br&gt;verksamhet skall fa organisera verksamhetens bokföring gemensamt om&lt;br&gt;det är förenligt med god redovisningssed. I allmänhet torde det emellertid&lt;br&gt;inte stå i överensstämmelse med god redovisningssed att flera juridiska&lt;br&gt;personer har en gemensam bokföring som även innefattar upprättande av&lt;br&gt;årsbokslut och årsredovisning. Till detta kommer att det kan finnas ett&lt;br&gt;praktiskt behov av gemensam bokföring mellan församlingarna även i&lt;br&gt;fall då någon del av verksamheten inte är gemensam. Den allmänna re-&lt;br&gt;geln om gemensam bokföring tillgodoser alltså inte de behov som finns&lt;br&gt;inom Svenska kyrkan. Vi föreslår därför en särskild regel om att försam-&lt;br&gt;lingar som ingår i kyrkliga samfälligheter far ha en gemensam bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmast av historiska skäl kommer prästlönetillgångama i framtiden&lt;br&gt;att vara uppdelade på ett stort antal juridiska personer samtidigt som&lt;br&gt;förvaltningen torde komma att vara knuten till ett antal stift. En särskild&lt;br&gt;bokföring för vaije prästlönetillgång framstår inte som ändamålsenlig.&lt;br&gt;Även beträffande prästlönetillgångama föreslår vi därför att det skall&lt;br&gt;finnas ett utrymme för gemensam bokföring. Prästlönetillgångar som&lt;br&gt;förvaltas tillsammans, t.ex. stiftsvis, bör ges rätt att ha en gemensam&lt;br&gt;bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan bokföringsskyldigheten fullgöras genom flera Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;separata bokföringar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om en fysisk eller juridisk person bedriver flera&lt;br&gt;verksamheter, skall det finnas en enda bokföring för samtliga verk-&lt;br&gt;samheter som omfattas av bokföringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed,&lt;br&gt;skall dock den bokföringsskyldige få ha en bokföring för varje enskild&lt;br&gt;verksamhet. Om företaget är ett sådant företag som skall upprätta&lt;br&gt;årsredovisning, skall det i anslutning till en av företaget självständigt förd&lt;br&gt;bokföring löpande arkiveras uppgifter om ställning och resultat i de olika&lt;br&gt;verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Kommittén har ansett att det inte är för-&lt;br&gt;enligt med god redovisningssed att en enskild näringsidkare, som&lt;br&gt;bedriver flera verksamheter vilka är till arten olika och saknar egentligt&lt;br&gt;inre sammanhang, har en gemensam löpande bokföring för dessa verk-&lt;br&gt;samheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte haft något att&lt;br&gt;invända mot kommitténs bedömning. Svenska Revisorsamfundet SRS har&lt;br&gt;ansett att företaget ofta använder resurser gemensamt vilket innebär att&lt;br&gt;det inte är möjligt att särredovisa tillgångar eller kostnader på olika&lt;br&gt;verksamhetsgrenar. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF har&lt;br&gt;invänt mot kommitténs uppfattning och har hävdat att enskilda&lt;br&gt;näringsidkares redovisning bör ske enligt samma principer som i&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian 1: Överensstämmer delvis med regeringens&lt;br&gt;förslag. Enligt promemorians förslag skall dock alla företag, som har&lt;br&gt;separat bokföring för skilda verksamheter, tillföra den bokföring som&lt;br&gt;omfattar företagets huvudsakliga verksamhet upplysningar om hur bok-&lt;br&gt;föringsskyldigheten för annan verksamhet fullföljs jämte uppgifter om&lt;br&gt;ställning och resultat i de andra verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte berört prome-&lt;br&gt;morians förslag. Bokföringsnämnden och Riksskatteverket har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget. Bokföringsnämnden har emellertid ansett att kravet på att&lt;br&gt;företag som har flera bokföringar skall lämna tilläggsinformation endast&lt;br&gt;skall omfatta sådana företag som skall upprätta årsredovisning. LRF&lt;br&gt;Konsult har menat att enskilda näringsidkare som har flera bokföringar&lt;br&gt;inte skall behöva lämna annan tilläggsinformation än att det finns flera&lt;br&gt;bokföringar. Sveriges Fastighetsägareförbund har förklarat sig dela&lt;br&gt;kommitténs uppfattning (se ovan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund m.m.: Bokföringslagen innehåller inte någon bestämmelse&lt;br&gt;som reglerar hur bokföringen skall organiseras när en fysisk person&lt;br&gt;bedriver flera verksamheter. Vid lagens tillkomst utgick dock lagstiftaren&lt;br&gt;från att en enskild näringsidkare skall upprätta en bokföring för vaije&lt;br&gt;särskild rörelse och att en uppdelning i flera bokföringar bör ske i de fall&lt;br&gt;skatterätten godtar att flera förvärvskällor föreligger (se prop. 1975:104&lt;br&gt;s. 152 och 241). Av 21 § andra stycket bokföringslagen framgår också att&lt;br&gt;när en enskild näringsidkare som driver mer än en rörelse upprättar ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokslut, skall uppgift om balansomslutning, årsresultat, och eget kapital i&lt;br&gt;vaije annan rörelse uppges i bilaga till årsbokslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bokföring av olika verksamheter som bedrivs inom&lt;br&gt;ramen för en och samma juridiska person, anses det att samtliga&lt;br&gt;verksamheter skall redovisas i en och samma bokföring. Den löpande&lt;br&gt;bokföringen skall därvid ske så att huvudbokföringen ger en samlad bild&lt;br&gt;över verksamhetens gång, ställning och resultat (jfr Bokföringsnämndens&lt;br&gt;uttalande U 90:4). Principen om en enda bokföring gäller dock inte&lt;br&gt;undantagslöst. Det synes nämligen finnas visst utrymme för separata&lt;br&gt;bokföringar när en bokföringsskyldig driver såväl en egen verksamhet&lt;br&gt;som en verksamhet tillsammans med någon annan samt bokföringen för&lt;br&gt;den senare verksamheten fullgörs genom en gemensam bokföring&lt;br&gt;(beträffande gemensam bokföring, se avsnitt 10.3.1). Om en stiftelse har&lt;br&gt;sin förmögenhet gemensamt placerad med en annan stiftelses&lt;br&gt;förmögenhet och därvid upprättar en gemensam löpande bokföring för&lt;br&gt;den gemensamt placerade förmögenheten, gäller - enligt Bokförings-&lt;br&gt;nämndens uttalande om redovisning i avkastningsstiftelser BFN U 95:3 -&lt;br&gt;att stiftelsen skall ha en separat bokföring för de affärshändelser som inte&lt;br&gt;avser den gemensamma förmögenheten. Under förarbetena till 1980 års&lt;br&gt;årsredovisningslag synes lagutskottet ha utgått från att en juridisk person&lt;br&gt;som deltar i ett entreprenadkonsortium får ha en gemensam löpande&lt;br&gt;bokföring för den verksamheten och samtidigt bokföra övrig verksamhet&lt;br&gt;i en ”egen” bokföring (se bet. LU 1980/81:4 s. 13 och 149 £). En juridisk&lt;br&gt;person måste dock alltid upprätta ett årsbokslut och en årsredovisning&lt;br&gt;som avser den juridiska personens samlade verksamhet. En annan sak är&lt;br&gt;att det inom ramen för en årsredovisning kan vara nödvändigt med viss&lt;br&gt;särredovisning av olika rörelsegrenar. I årsredovisningslagen och&lt;br&gt;1980 års årsredovisningslag finns sålunda krav på att uppgift skall&lt;br&gt;lämnas om omsättningens fördelning på olika rörelsegrenar (se 5 kap. 6 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen och 2 kap. 7 § 1980 års årsredovisningslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast undantagsvis kan det bli aktuellt att avsluta en separat del av en&lt;br&gt;juridisk persons verksamhet i ett särskilt bokslut. Ett sådant särskilt bok-&lt;br&gt;slut kan vara nödvändigt om flera juridiska personer bedriver verksamhet&lt;br&gt;tillsammans i ett enkelt bolag och vinstuttagen är beroende av att ett&lt;br&gt;gemensamt bokslut upprättats (se 2 kap. 9 § och 4 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;[1980:1102] om handelsbolag och enkla bolag). Även i dessa mycket&lt;br&gt;speciella fall skall dock den juridiska personens eget årsbokslut eller&lt;br&gt;egen årsredovisning omfatta hela den bedrivna verksamheten, inklusive&lt;br&gt;andelen i det enkla bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer; huvudregeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har hittills ansetts naturligt att juridiska personer som bedriver flera&lt;br&gt;verksamheter har en enda bokföring för dessa. Det sammanhänger med&lt;br&gt;att bokföringen i juridiska personer som regel är särskilt inriktad på att ta&lt;br&gt;fram den juridiska personens samlade resultat och egna kapital. Vi anser&lt;br&gt;att denna ordning bör bestå även i framtiden. Liksom tidigare bör alltså&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudregeln vara att en juridisk person skall fullgöra sin bok- Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;föringsskyldighet genom en enda bokföring för samtliga verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda näringsidkare; huvudregeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tidigare varit inne på att bokföringsskyldigheten inte bör vara så&lt;br&gt;omfattande att kostnaderna och det administrativa arbete som den&lt;br&gt;innebär för den bokföringsskyldige överstiger den nytta bokföringen kan&lt;br&gt;antas medföra för företagets intressenter. Det finns anledning att vara&lt;br&gt;särskilt försiktig när det gäller regler för mindre företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett generellt krav på att enskilda näringsidkare som bedriver flera&lt;br&gt;åtskilda verksamheter skall ha separata bokföringar för dessa kan uppen-&lt;br&gt;barligen ofta vara betungande. Såsom Svenska Revisorsamfundet SRS har&lt;br&gt;påpekat leder det också ofta till problem, eftersom det ofta inte går att&lt;br&gt;med säkerhet avgöra hur stor del av tillgången eller kostnaden för en&lt;br&gt;gemensamt nyttjad resurs som skall hänföras till den ena eller andra&lt;br&gt;verksamheten. Till detta kommer att - såsom har redovisats ovan -&lt;br&gt;nuvarande lag inte fordrar att juridiska personer på motsvarande sätt skall&lt;br&gt;upprätta separata redovisningar för skilda verksamheter; för juridiska&lt;br&gt;personer finns endast ett krav på att det i årsredovisningen skall lämnas&lt;br&gt;tilläggsupplysningar om omsättningssumman för varje separat rörelse-&lt;br&gt;gren (se t.ex. 5 kap. 6 § årsredovisningslagen). Frågan är då om det finns&lt;br&gt;anledning att ställa upp mer långtgående krav på bokföringens innehåll i&lt;br&gt;enskilt bedriven näringsverksamhet. Är det överhuvudtaget från kontroll-&lt;br&gt;synpunkt en fördel att dela upp bokföringen på olika verksamheter?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från allmän borgenärsskyddssynpunkt synes en uppdelning av bok-&lt;br&gt;föringen på olika verksamheter inte vara mera motiverad såvitt gäller&lt;br&gt;enskilda näringsidkare än i fråga om juridiska personer. Borgenärskollek-&lt;br&gt;tivet har normalt inte något intresse av att det inom ramen för löpande&lt;br&gt;bokföring och annan icke offentlig redovisning görs en detaljerad&lt;br&gt;uppdelning av kostnader, intäkter, tillgångar och skulder mellan en en-&lt;br&gt;skild näringsidkares olika verksamheter. En efterföljande granskning av&lt;br&gt;näringsidkarens förhållanden torde rentav försvåras genom en sådan upp-&lt;br&gt;delning och medföra extrakostnader för granskande myndigheter. Be-&lt;br&gt;hovet av särskild rörelsegrensrapportering i den offentliga redovisningen&lt;br&gt;kan tillgodoses genom årsredovisningslagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset av att ha separata bokföringar för skilda verksamheter måste&lt;br&gt;visserligen också bedömas från beskattningssynpunkt. I den delen kan&lt;br&gt;emellertid konstateras att enligt 18 § andra stycket kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) all inkomst av näringsverksamhet som bedrivs av en fysisk&lt;br&gt;person hänförs till en och samma förvärvskälla och att skatteuttaget där-&lt;br&gt;för grundar sig på verksamheternas samlade resultat. Beskattningsregler-&lt;br&gt;na utgör därför i normala fall inte anledning att ha separata bokföringar&lt;br&gt;för åtskilda verksamheter. Visserligen hänförs självständigt bedriven&lt;br&gt;näringsverksamhet i utlandet alltid till en särskild förvärvskälla. Det&lt;br&gt;innebär bl.a. att förluster som uppstår i den utländska verksamheten inte&lt;br&gt;kan kvittas mot vinster genererade i inhemsk verksamhet. Det kan alltså&lt;br&gt;vara nödvändigt med separata bokföringar eller, i vart fall, en särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisation av bokföringen, om näringsidkaren bedriver utländsk verk-&lt;br&gt;samhet vid sidan av den inhemska verksamheten. Detta utgör emellertid&lt;br&gt;inte skäl för att uppställa något generellt krav på separata bokföringar för&lt;br&gt;skilda verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi förordar därför att även enskilda näringsidkare som huvudregel&lt;br&gt;skall upprätta en enda bokföring för de verksamheter som de bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsregeln; separat bokföring för skilda verksamheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland kan det enligt vår mening finnas anledning att tillåta avsteg från&lt;br&gt;den nu angivna regeln om en enda bokföring. Detta gäller t.ex. den&lt;br&gt;situationen då en näringsidkare vid sidan av en egen verksamhet bedriver&lt;br&gt;annan verksamhet tillsammans med annan och bokföringsskyldigheten&lt;br&gt;avseende den senare verksamheten fullgörs genom en gemensam&lt;br&gt;bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här gör sig motstridande intressen gällande. Å ena sidan kan det vara&lt;br&gt;praktiskt och rimligt att flera näringsidkare som bedriver viss verksamhet&lt;br&gt;tillsammans utan förmedling av juridisk person har möjlighet att fullgöra&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten för denna verksamhet genom en gemensam&lt;br&gt;bokföring. Ett krav på att affärshändelserna parallellt skall bokföras i&lt;br&gt;respektive näringsidkares egen bokföring skulle leda till att vinsterna&lt;br&gt;med den gemensamma bokföringen gick förlorade. Å andra sidan talar&lt;br&gt;kontroll- och ordningsskäl för att det fortlöpande bör finnas tillgång till&lt;br&gt;en bokföring som omfattar envar av näringsidkamas samlade verksam-&lt;br&gt;het. Det finns annars en viss risk att t.ex. konkursutredningar och&lt;br&gt;skatterevisioner fördyras eller försvåras genom att utredaren har svårare&lt;br&gt;att i efterhand skapa sig en bild över verksamhetens samlade förlopp,&lt;br&gt;ställning och resultat avseende en viss fysisk eller juridisk person.&lt;br&gt;Behovet av en bokföring som omfattar de samlade verksamheterna gör&lt;br&gt;sig särskilt gällande när det är fråga om juridiska personer. Det gäller i&lt;br&gt;synnerhet aktiebolag, ekonomiska föreningar och liknande associationer,&lt;br&gt;där särskilda vinstutdelningsregler m.m. gör det nödvändigt att mäta&lt;br&gt;resultatet och det egna kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en avvägning mellan dessa intressen har vi gjort följande&lt;br&gt;bedömning. Det är rimligt att enskilda näringsidkare som deltar i en&lt;br&gt;verksamhet som omfattas av en gemensam bokföring har en separat&lt;br&gt;bokföring för den verksamhet som de bedriver på egen hand. Det är&lt;br&gt;också rimligt att stiftelser som har en gemensam bokföring för&lt;br&gt;gemensamt placerade medel har en separat bokföring för medel som inte&lt;br&gt;ingår i den gemensamma placeringen. Vidare bör föreningar som&lt;br&gt;samverkar i bokföringspliktig verksamhet och har en gemensam&lt;br&gt;bokföring för denna ha en separat bokföring för verksamhet som&lt;br&gt;respektive förening bedriver självständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har - som vi tidigare har antytt - funnit det mera tveksamt om&lt;br&gt;separata bokföringar bör tillåtas inom ramen för aktiebolag, ekonomiska&lt;br&gt;föreningar och liknande associationer. I fråga om sådana företagsformer&lt;br&gt;torde behovet vara begränsat till dels det fallet då ett företag bedriver&lt;br&gt;verksamhet i filialform och dels det fallet då två eller flera företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedriver en verksamhet tillsammans (och därvid fullgör sin&lt;br&gt;bokföringsskyldighet genom en gemensam bokföring) och en annan&lt;br&gt;verksamhet på egen hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en separat bokföring är i det senare fallet knutet till&lt;br&gt;företagets intresse av att kunna använda sig av en gemensam bokföring.&lt;br&gt;Det kan möjligen hävdas att de deltagande företagen utan större besvär&lt;br&gt;skulle kunna fullgöra bokföringsskyldigheten för den gemensamma&lt;br&gt;verksamheten inom ramen för den egna bokföringen; den tekniska&lt;br&gt;utvecklingen torde numera ge möjligheter till detta. Vi har mot den&lt;br&gt;bakgrunden övervägt ett förbud mot gemensam bokföring i verksamhet&lt;br&gt;där aktiebolag, ekonomiska föreningar och liknande associationer deltar&lt;br&gt;och, som en följd därav, också ett undantagslöst krav på att sådana&lt;br&gt;associationer skall ha en enda bokföring för den samlade verksamheten.&lt;br&gt;Vi har emellertid bedömt att en sådan ordning skulle kunna innebära&lt;br&gt;alltför stora olägenheter och kostnader för företagen och bl.a. medföra&lt;br&gt;problem vid hanteringen av verifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör det därför även i dessa fall finnas ett utrymme&lt;br&gt;för gemensam bokföring vid gemensamt bedriven verksamhet och - i&lt;br&gt;samband därmed - separat bokföring för övrig verksamhet som en&lt;br&gt;juridisk person bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går knappast att i lagen klart avgränsa samtliga situationer då det&lt;br&gt;kan vara befogat med separata bokföringar. I lagen bör föreskrivas att&lt;br&gt;separata bokföringar får förekomma endast när det finns särskilda skäl&lt;br&gt;och är förenligt med god redovisningssed. Genom hänvisningen till god&lt;br&gt;redovisningssed lämnas det till domstolspraxis och normgivande organ&lt;br&gt;att utveckla närmare riktlinjer för när separata bokföringar bör få&lt;br&gt;förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att användandet av separata bokföringar inte skall förhindra&lt;br&gt;bokföringsintressentema från att skaffa sig en överblick över den&lt;br&gt;bokföringsskyldiges samlade verksamheter bör det uppställas ett krav på&lt;br&gt;att bokföringen tillförs särskild information om att det förekommer flera&lt;br&gt;bokföringar. Vi har övervägt en bestämmelse om att den bokföring som&lt;br&gt;omfattar företagets huvudsakliga verksamhet alltid skall tillföras&lt;br&gt;upplysningar om hur bokföringsskyldigheten för annan verksamhet&lt;br&gt;fullgörs samt upplysningar om ställning och resultat i de andra&lt;br&gt;verksamheterna. Detta skulle ge de bästa förutsättningarna för en&lt;br&gt;utomstående bedömare att när som helst skaffa sig en samlad överblick&lt;br&gt;över verksamheterna. Enligt vår mening talar också övervägande skäl för&lt;br&gt;att alla företag som har flera bokföringar lämnar upplysning om detta i&lt;br&gt;den systemdokumentation som ingår i respektive bokföring. Ett generellt&lt;br&gt;krav på att alla företag med flera bokföringar löpande skall foga&lt;br&gt;upplysningar om resultat och ställning i de olika verksamheterna till en&lt;br&gt;av bokföringarna skulle däremot enligt vår mening vara alltför&lt;br&gt;långtgående. I likhet med Bokföringsnämnden föreslår vi att upplysnings-&lt;br&gt;skyldigheten begränsas till sådana företag som är skyldiga att upprätta&lt;br&gt;årsredovisning, dvs. främst aktiebolag, ekonomiska föreningar,&lt;br&gt;finansiella företag, stiftelser och vissa andra större företag. Dessa företag&lt;br&gt;bör vara skyldiga att löpande arkivera uppgifter om ställning och resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i de olika verksamheterna tillsammans med en av företaget självt Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;upprättad bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Information och informationsbärare&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Räkenskapsinformation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Begreppet räkenskapsinformation skall&lt;br&gt;användas som gemensam beteckning för vissa vid bokföringen&lt;br&gt;förekommande sammanställningar av information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att begreppet&lt;br&gt;räkenskapsmaterial utmönstras ur lagen och ersätts med ett handlings-&lt;br&gt;begrepp som i huvudsak knyter an till handlingsbegreppet i tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte haft några&lt;br&gt;invändningar mot kommitténs forslag. Göteborgs tingsrätt, Riksåkla-&lt;br&gt;garen, Bokföringsnämnden och Finansbolagens förening har riktat kritik&lt;br&gt;mot förslaget bl. a. med hänvisning till att det skulle innebära att olika&lt;br&gt;handlingsbegrepp infördes inom näraliggande rättsområden. Stats-&lt;br&gt;åklagaren för speciella mål har avstyrkt forslaget och har kritiserat det&lt;br&gt;därför att det innebär ökad fokusering på bokföringsprodukter i stället för&lt;br&gt;på bokföringsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte särskilt kommenterat&lt;br&gt;promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt: I bokföringslagen förekommer begreppet räkenskaps-&lt;br&gt;material. Lagen innehåller dock inte någon definition av begreppet. I&lt;br&gt;förarbetena sägs att allt material som enligt bokföringslagens föreskrifter&lt;br&gt;skall ingå i en komplett bokföring räknas som räkenskapsmaterial och att&lt;br&gt;materialet skall vara så fullständigt, specificerat och samordnat att det ger&lt;br&gt;tillfredsställande underlag för kontroll och revision (se prop. 1975:104&lt;br&gt;s. 194).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God redovisningssed inom området kommer närmast till uttryck i&lt;br&gt;Bokföringsnämndens rekommendation R 3, ”Räkenskapsmaterial och&lt;br&gt;dess arkivering”. I rekommendationen sägs att en handling utgör&lt;br&gt;räkenskapsmaterial ”om dess innehåll är av betydelse för att man skall&lt;br&gt;kunna förstå bokföringssystemets uppläggning eller kunna följa en&lt;br&gt;affärshändelse och förstå dess innebörd”. Till räkenskapsmaterial hänförs&lt;br&gt;därmed inte bara verifikationerna, grundbokföringen och huvudbok-&lt;br&gt;föringen utan även t.ex. instruktioner om redovisningsprinciper, attest-&lt;br&gt;regler, kontokuranter och inventeringslistor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § första stycket bokföringslagen kan räkenskapsmaterial&lt;br&gt;utgöras av material i vanlig läsbar form. Det kan också utgöras av film&lt;br&gt;eller annat material med registreringar i mikroskrift som kan läsas med&lt;br&gt;förstoringshjälpmedel. Slutligen far det utgöras av hålkort, hålremsa,&lt;br&gt;magnetband eller annat material med registreringar som endast på&lt;br&gt;maskinell väg kan tas fram i vanlig läsbar form eller i form av mikro-&lt;br&gt;material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund m.m.: Pappersbaserade handlingar kan sägas bestå av tre&lt;br&gt;delar med varsin urskiljbar funktion vilka tillsammans utgör en helhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-bäraren (papperet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-texten (uppgifterna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-utställarangivelsen (t.ex. en underskrift)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambandet mellan bärare, text och utställarangivelse framstår som så&lt;br&gt;självklara att endast bäraren (papperet) nämns, t.ex. en faktura. Papperet&lt;br&gt;avgränsar och strukturerar på ett varaktigt sätt en sammanställning av&lt;br&gt;vissa uppgifter. De pappersbaserade handlingarnas utseende är alltid&lt;br&gt;detsamma när de framställs (den lagrade formen) och när de läses (den&lt;br&gt;läsbara formen). De kännetecknas också av att de vanligen utgör unika&lt;br&gt;fysiska exemplar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinläsbara (elektroniska) handlingar saknar en del av de&lt;br&gt;egenskaper som utmärker pappersbaserade handlingar. Bäraren, upp-&lt;br&gt;gifterna och utställarangivelsen - när det finns en sådan - är inte knutna&lt;br&gt;till varandra i samma låsta och varaktiga form som i en pappershandling.&lt;br&gt;Elektroniska handlingar är inte heller identiska i lagrad och läsbar form.&lt;br&gt;Beskrivningar av elektroniska handlingar tar därför i stället ofta själva in-&lt;br&gt;formationen till utgångspunkt såsom den avses att presenteras för&lt;br&gt;läsaren. Elektroniska handlingar utgör inte heller unika fysiska exemplar.&lt;br&gt;Det går i själva verket inte att på ett naturligt sätt finna ett fysiskt föremål&lt;br&gt;som kan sägas utgöra själva dokumentet; det enda som finns är ett&lt;br&gt;originalinnehåll. I ett ADB-baserat redovisningssystem söker systemet på&lt;br&gt;kommando upp vissa grunduppgifter och sammanställer dessa till t.ex. en&lt;br&gt;resultaträkning eller ett kontoutdrag från huvudbokföringen. Den fram-&lt;br&gt;tagna handlingen är unik endast såvitt avser innehållet men inte som sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visserligen torde de grunduppgifter (den lagrade formen) som kan&lt;br&gt;sammanställas till en viss handling (den läsbara formen) kunna definieras&lt;br&gt;oavsett vilken bärare till uppgifterna som används. I redovisnings-&lt;br&gt;lagstiftningen saknas emellertid särskilda begrepp för i bokförings-&lt;br&gt;sammanhang förekommande grunduppgifter respektive sammanställ-&lt;br&gt;ningar av grunduppgifter. Begreppet räkenskapsmaterial används i stället&lt;br&gt;för att beteckna den lagrade formen (t ex. pappersarket eller disketten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn måste tas till utvecklingen på IT-området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt vår mening nödvändigt att vid utformningen av den nya&lt;br&gt;lagen ta hänsyn till de särskilda förutsättningar som gäller i en modem&lt;br&gt;IT-miljö. Gällande reglering bygger i stor utsträckning på synen att&lt;br&gt;räkenskapshandlingar är identiska i lagrad och läsbar form. I en modem&lt;br&gt;IT-miljö framstår detta synsätt som föråldrat, eftersom så inte är fallet&lt;br&gt;med elektroniska handlingar. Tvärtom är det ett utmärkande drag för&lt;br&gt;elektroniska handlingar att informationen är frikopplad från det fysiska&lt;br&gt;underlaget. Samma grunduppgifter kan ofta användas för att presentera&lt;br&gt;olika räkenskapsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inriktning på bokföringens produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sådan anpassning av bokföringsreglema till IT-utvecklingen är&lt;br&gt;det nödvändigt att ta ställning till vad reglema skall inriktas på;&lt;br&gt;bokföringens produkter eller bokföringens processer. I det första fallet&lt;br&gt;sätts bokföringsinformationen som sådan (dess art, kvalitet m.m.) i&lt;br&gt;centrum för regleringen, medan regleringen i det andra fallet snarare&lt;br&gt;kommer att avse hur olika slag av bokföringsprodukter skall tas fram.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening är det naturligt att lagstiftningen inriktas på&lt;br&gt;bokföringens produkter och deras tillhandahållande. Det primära syftet&lt;br&gt;med bokföringen är ju att tillhandahålla information. En sådan inriktning&lt;br&gt;på produkter i stället för processer är särskilt given i en modem IT-miljö.&lt;br&gt;Processerna utgör där endast medel för att sammanställa information ur&lt;br&gt;de elektroniskt lagrade uppgifterna. Det är ytterst tillgången till räken-&lt;br&gt;skapsmaterialet i oförvanskat skick som måste säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har mot det nu angivna synsättet invänt att bevisvärdet&lt;br&gt;av en maskinellt framtagen slutprodukt inte är särskilt stort; ur bevis- och&lt;br&gt;kontrollsynpunkt är det i stället viktigt att kunna följa hur en viss produkt&lt;br&gt;har tillkommit. Vi vill med anledning därav understryka att en fokusering&lt;br&gt;på den slutliga bokföringsprodukten inte far medföra att möjligheterna&lt;br&gt;till kontroll av bokföringsprocessen försvinner. Liksom hittills bör lagen&lt;br&gt;därför uppställa ett krav på att det i bokföringen ingår sådan system-&lt;br&gt;dokumentation och behandlingshistorik som gör att det alltid är möjligt&lt;br&gt;att granska verifieringskedjan och sambandet mellan å ena sidan&lt;br&gt;affärshändelserna och å andra sidan de balans- och resultaträkningar i&lt;br&gt;vilka räkenskapsårets affärshändelser slutligen sammanfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet räkenskapsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bokföringsreglema inriktas på bokföringsproduktema, blir det&lt;br&gt;särskilt viktigt att man kan avgränsa dessa och finna en ändamålsenlig&lt;br&gt;begreppsapparat för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning bör begreppet räkenskapsinformation i fort-&lt;br&gt;sättningen användas för att beteckna vissa sammanställningar av&lt;br&gt;grunduppgifter som har tillförts bokföringen. Om begreppet definieras på&lt;br&gt;det sättet, fokuseras regelsystemet på det som är det centrala i&lt;br&gt;bokföringen, nämligen information och sammanställningar av&lt;br&gt;information. Om man i stället använder ett begrepp som fokuserar på&lt;br&gt;bärarna av informationen, dvs. de media på vilka informationen lagras,&lt;br&gt;finns det en risk för att reglema så småningom blir föråldrade genom den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anföras skäl för att - såsom kommittén har föreslagit - de&lt;br&gt;sammanställningar av information som lagen skall fokusera på i stället&lt;br&gt;borde benämnas räkenskapshandlingar. Begreppet handling leder&lt;br&gt;emellertid lätt tanken till t.ex. legaldefinitionen av handling i 2 kap.&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen. Begreppet räkenskapshandling såsom det&lt;br&gt;skulle behöva definieras i bokföringslagen skulle dock inte helt och hållet&lt;br&gt;överensstämma med vare sig tryckfrihetsförordningens handlingsbegrepp&lt;br&gt;eller de handlingsbegrepp som förekommer på andra näraliggande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsområden. På det straffrättsliga området torde sålunda begreppet&lt;br&gt;handling vara att uppfatta som något som kommer till uttryck i bestämd&lt;br&gt;form i skrift eller på ett därmed likvärdigt sätt, t.ex. i tryck. Det finns&lt;br&gt;därför anledning att avstå från att i detta sammanhang införa ett särskilt&lt;br&gt;handlingsbegrepp. I vilken utsträckning uppgifter, sammanställningar&lt;br&gt;och annat material i datarättslig eller straffrättslig mening utgör hand-&lt;br&gt;lingar får avgöras inom ramen for lagstiftningen på dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En definition av begreppet räkenskapsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning bör alltså begreppet räkenskapsinformation&lt;br&gt;introduceras i lagen. Begreppets innebörd bör klargöras i lagtexten. I&lt;br&gt;lagen bör sålunda tas in en uppräkning av de olika slag av&lt;br&gt;sammanställningar av uppgifter som skall anses som räkenskaps-&lt;br&gt;information och därmed omfattas av de särskilda regler som bör gälla för&lt;br&gt;exempelvis bevarande och arkivering av sådant material. Hit hör bl.a.&lt;br&gt;verifikationer, grundbokföring, huvudbokföring, systemdokumentation,&lt;br&gt;behandlingshistorik samt årsbokslut och årsredovisningar. Det är dock&lt;br&gt;inte möjligt att fullt ut avgränsa vilka uppgifter och sammanställningar av&lt;br&gt;uppgifter som skall utgöra räkenskapsinformation. Vi föreslår därför att&lt;br&gt;också uppgifter och sammanställningar av uppgifter som i det enskilda&lt;br&gt;fallet är av betydelse för att det skall gå att följa och förstå de enskilda&lt;br&gt;bokföringspostemas behandling i bokföringen skall anses som&lt;br&gt;räkenskapsinformation. Detsamma bör gälla avtal och andra handlingar&lt;br&gt;av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden. Det sistnämnda slaget av material utgör enligt 1976 års&lt;br&gt;bokföringslag inte räkenskapsmaterial men omfattas av samma krav på&lt;br&gt;arkivering som gäller för räkenskapsmaterial (se 22 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen bokföringslagen).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Informationsbärarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Räkenskapsinformation skall bevaras i vanlig&lt;br&gt;läsbar form, i mikroformat som kan läsas med förstoringshjälpmedel&lt;br&gt;eller i annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas&lt;br&gt;med tekniskt hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om räkenskapsinformationen bevaras i sådan form som endast kan&lt;br&gt;uppfattas med tekniskt hjälpmedel, skall informationen genom omedelbar&lt;br&gt;utskrift kunna tas fram i vanlig läsbar form eller i mikroskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-&lt;br&gt;ningar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vårt förslag innebär att begreppet&lt;br&gt;räkenskapsinformation används för att beteckna den information som&lt;br&gt;samlas, struktureras och bevaras inom ramen för bokföringen. Enligt vår&lt;br&gt;mening bör lagen också - på samma sätt som nuvarande lag gör - ställa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krav på att denna information lagras på visst sätt. De lagringsmedia som&lt;br&gt;enligt vår mening kan komma i fråga är i princip desamma som i&lt;br&gt;nuvarande bokföringslag. Det är självklart att räkenskapsinformationen&lt;br&gt;även i fortsättningen bör få komma till uttryck i olika slag av pappers-&lt;br&gt;baserade och omedelbart läsbara dokument. Liksom tidigare bör det&lt;br&gt;också vara möjligt att lagra informationen i mikroskrift som kan läsas&lt;br&gt;med förstoringshjälpmedel. Slutligen bör informationen kunna lagras i&lt;br&gt;annan maskinläsbar form, under förutsättning att det är möjligt att&lt;br&gt;omedelbart ta fram utskrifter i vanlig läsbar form eller i mikroskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är vilka krav som i detta sammanhang skall ställas på&lt;br&gt;elektroniskt lagrad räkenskapsinformation som används i bokföringen.&lt;br&gt;Såsom kommittén har konstaterat skulle det vara av värde om&lt;br&gt;elektroniskt lagrad information alltid uppfyllde kriterierna för ett&lt;br&gt;elektroniskt dokument, dvs. upptagningen borde vara sådan att dess&lt;br&gt;innehåll och utställare alltid kan verifieras genom ett visst tekniskt&lt;br&gt;förfarande. Enligt vår mening är det emellertid för närvarande inte&lt;br&gt;realistiskt att uppställa ett sådant krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi återkommer längre fram till de krav som bör ställas i fråga om&lt;br&gt;förvaring och arkivering (se avsnitt 13). Redan nu skall sägas att objekten&lt;br&gt;för lagens regler om förvaring och arkivering måste vara informations-&lt;br&gt;bärarna och den utrustning som fordras för att ta fram informationen i&lt;br&gt;vanlig läsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Löpande bokföring&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Verifikationer som underlag för bokföringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För varje affärshändelse skall det finnas en&lt;br&gt;verifikation. För likartade affärshändelser får dock en gemensam veri-&lt;br&gt;fikation användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bokföringsskyldige har tagit emot en uppgift om affärs-&lt;br&gt;händelsen, skall denna användas som verifikation. Verifikationen skall&lt;br&gt;bevaras i det skick den hade när den kom den bokföringsskyldige&lt;br&gt;tillhanda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En verifikation skall kunna utgöras av en hänvisningsverifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att det för vaije&lt;br&gt;affärshändelse skall finnas en verifikation som tillgodoser behovet av&lt;br&gt;bevis för affärshändelsen. Kommittén har ansett att behovet av&lt;br&gt;gemensamma verifikationer och hänvisningsverifikationer kan tillgodo-&lt;br&gt;ses inom ramen för den allmänna regeln och har därför inte lämnat några&lt;br&gt;förslag rörande sådana verifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några&lt;br&gt;invändningar mot kommitténs förslag. Bl.a. Bokföringsnämnden och&lt;br&gt;Finansinspektionen har tillstyrkt förslagen. Några remissinstanser har&lt;br&gt;emellertid invänt mot kommitténs ställningstagande att den nya lagen&lt;br&gt;inte bör innehålla ett uttryckligt krav på att mottagen handling skall&lt;br&gt;användas som verifikation. Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen har&lt;br&gt;avstyrkt det förslaget med hänvisning till att det skulle försvåra&lt;br&gt;utredningar om ekonomisk brottslighet. Riksskatteverket har avstyrkt&lt;br&gt;förslaget med motiveringen att mottagna fakturor har en central betydelse&lt;br&gt;i mervärdesskattehänseende. Kammarrätten i Stockholm har förordat att&lt;br&gt;nuvarande reglering behålls såvitt avser pappersbaserade handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;promemorian har inte särskilt berört förslaget i denna del.&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Stockholms län har tillstyrkt förslaget. Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund har menat att kommitténs förslag bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt: Enligt 5 § första stycket bokföringslagen skall bok-&lt;br&gt;föringen för vaije affärshändelse grundas på en särskild verifikation. Ett&lt;br&gt;av syftena med detta är att det skall vara möjligt att identifiera affärshän-&lt;br&gt;delsen och kontrollera att den blir grund- och huvudbokförd samt&lt;br&gt;slutligen också ingår i den officiella årsredovisningen när sådan skall&lt;br&gt;upprättas. Andra syften är att säkerställa att det finns bevis för att en viss&lt;br&gt;affärshändelse har inträffat och tillförlitlig dokumentation om&lt;br&gt;affärshändelsens innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreskriver att handling som härrör från affärshändelsen eller&lt;br&gt;handling som särskilt upprättas med uppgifter om affärshändelsen skall&lt;br&gt;användas som verifikation. Har den bokföringsskyldige tagit emot&lt;br&gt;handling om affärshändelsen, skall denna användas som verifikation.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelsen om att särskilt upprättad handling far användas&lt;br&gt;som verifikation är att säkerställa att det finns en verifikation även i de&lt;br&gt;fall då den bokföringsskyldige inte kan få en sådan utifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att mottagen handling skall användas som verifikation gör&lt;br&gt;ingen skillnad mellan handlingar i vanlig läsbar form och maskinläsbara&lt;br&gt;handlingar. Med maskinläsbar (elektronisk) handling avses att&lt;br&gt;registreringarna lagras på sådant sätt att det krävs dator med program för&lt;br&gt;att omvandla dem till vanlig läsbar form. Bestämmelsen i 5 § innebär&lt;br&gt;därför att, om den bokföringsskyldige har tagit emot en maskinläsbar&lt;br&gt;handling, denna skall användas som verifikation i sin maskinläsbara&lt;br&gt;form. Av 10 § andra stycket (varannanlänksprincipen) och 22 § andra&lt;br&gt;stycket bokföringslagen framgår dock att den bokföringsskyldige alltid&lt;br&gt;äger rätt, och i vissa fall är skyldig, att använda en utskrift av den&lt;br&gt;maskinläsbara handlingen som verifikation. Den bokföringsskyldige kan&lt;br&gt;vidare av tekniska skäl behöva anpassa den mottagna maskinläsbara&lt;br&gt;handlingen till sitt informationssystem. En sådan åtgärd anses vara&lt;br&gt;tillåten under förutsättning att den genomförs så att handlingens innehåll&lt;br&gt;inte förändras (se Bokföringsnämndens uttalande U 94:2, EDI och annan&lt;br&gt;elektronisk överföring av uppgifter om affärshändelser).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vissa förutsättningar far bokföringen även grundas på en särskilt&lt;br&gt;upprättad hänvisningsverifikation. Detta far ske om handlingen är av&lt;br&gt;sådan art att den inte bör förvaras bland det övriga räkenskapsmaterialet&lt;br&gt;(se 5 § första stycket bokföringslagen). I sådant fall skall hänvisnings-&lt;br&gt;verifikationen innehålla uppgift om var orginalverifikationen förvaras.&lt;br&gt;Bestämmelsen avser situationer då en mottagen handling utgörs av ett&lt;br&gt;skuldebrev eller en annan handling som är av sådant slag att den&lt;br&gt;bokföringsskyldige inte vill låta den ingå bland verifikationerna utan i&lt;br&gt;stället önskar förvara den på mera betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För likartade affärshändelser får en gemensam verifikation användas,&lt;br&gt;om den innehåller eller hänvisar till uppgifter om affärshändelsen.&lt;br&gt;Gemensam verifikation får även användas för inbetalningarna under en&lt;br&gt;dag vid kontant försäljning av varor och tjänster, om försäljningen sker&lt;br&gt;under sådana förhållanden att enskild verifikation med uppgifter om&lt;br&gt;affärshändelsen inte kan upprättas utan svårighet (se 5 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om behovet av verifikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De syften som bär upp bokföringslagens regler om verifikationer gör sig&lt;br&gt;fortfarande gällande. Det finns alltså fortfarande behov av att&lt;br&gt;sammanställa och bevara uppgifter som kan identifiera och dokumentera&lt;br&gt;affärshändelserna i verksamheten. Också i den nya lagen bör det därför&lt;br&gt;uppställas ett krav på att det för vaije affärshändelse skall finnas en&lt;br&gt;verifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad skall användas som verifikation?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi flera gånger tidigare har varit inne på tar bokföringslagen sin&lt;br&gt;utgångspunkt i ett pappersbaserat förfarande. IT-utvecklingen har emel-&lt;br&gt;lertid medfört att affärshändelser i allt större utsträckning tillkännages&lt;br&gt;och dokumenteras elektroniskt. Vedertagna administrativa åtgärder har i&lt;br&gt;vissa fall kunnat rationaliseras bort. De traditionella möjligheterna till&lt;br&gt;kontroll av att bokföringen inte har manipulerats har som en följd därav&lt;br&gt;försvagats. Ibland kan verifikationer som framställs av den bokförings-&lt;br&gt;skyldige själv i vissa fall kan ha lika gott informations- och bevisvärde&lt;br&gt;som de uppgifter som har kommit utifrån. Så kan t.ex. vara fallet om den&lt;br&gt;bokföringsskyldige i samband med affärshändelsen har erhållit endast&lt;br&gt;enstaka elektroniskt överförda uppgifter vilka i sig själva inte innehåller&lt;br&gt;tillräcklig information för att kunna utgöra en tillfredsställande&lt;br&gt;verifikation. Den nödvändiga kompletteringen av de erhållna uppgifterna&lt;br&gt;kan bli så omfattande att det huvudsakliga innehållet i verifikationen&lt;br&gt;följer av uppgifter som den bokföringsskyldige själv har tillfört. Det kan&lt;br&gt;synas som att det i ett sådant fall saknas egentlig anledning att använda&lt;br&gt;de utifrån erhållna uppgifterna som verifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Icke desto mindre torde mottagna uppgifter, vare sig det handlar om&lt;br&gt;pappersbaserade fakturor eller elektroniskt överförda uppgifter, fort-&lt;br&gt;farande i de flesta fall ha ett högre bevisvärde än uppgifter som den&lt;br&gt;bokföringsskyldige själv tillför bokföringen. Detta är visserligen av-&lt;br&gt;hängigt av förhållandena i det enskilda fallet. Det kunde därför övervägas&lt;br&gt;att - som kommittén har förordat - överlämna till den&lt;br&gt;bokföringsskyldige att själv välja vad som skall utgöra verifikation uti-&lt;br&gt;från en bedömning av vad som utgör det bästa beviset for affärshändel-&lt;br&gt;sen. Bestämmelser som helt överlämnar till den bokföringsskyldige att&lt;br&gt;avgöra vilken handling som skall användas till verifikation kan emel-&lt;br&gt;lertid - som har framhållits från åklagarhåll - leda till missbruk. Stats-&lt;br&gt;åklagaren för speciella mål har i sitt remissvar uttalat att det, om kom-&lt;br&gt;mitténs förslag genomförs, torde bli mycket svårt, eller rentav omöjligt,&lt;br&gt;att lagfora den som själv tillverkar helt grundlösa verifikationer, eftersom&lt;br&gt;förfarandet i sig då blivit accepterat. Kommittén har visserligen inte&lt;br&gt;avsett någon saklig ändring i förhållande till gällande rätt. Enligt vår&lt;br&gt;uppfattning går det ändå inte att bortse från den kritik som har framförts&lt;br&gt;mot kommitténs förslag. Att i efterhand visa att då inte längre existerande&lt;br&gt;information skulle ha haft ett bättre bevisvärde än den egenframställda&lt;br&gt;verifikationen är mycket svårt. De kontroll- och bevisintressen som bär&lt;br&gt;upp bokforingslagstiftningen tillgodoses därför bäst med den ordning&lt;br&gt;som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att den bokföringsskyldige även fortsättningsvis bör&lt;br&gt;vara skyldig att använda en mottagen uppgift som verifikation när det&lt;br&gt;förekommer en sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att det även för företagen själva ofta torde vara mest&lt;br&gt;naturligt att använda en utifrån mottagen uppgift som verifikation. Det&lt;br&gt;sammanhänger med reglema i mervärdesskattelagen (1994:200). Den&lt;br&gt;som är skattskyldig enligt den lagen är skyldig att i samband med&lt;br&gt;omsättning av varor och tjänster mot ersättning utfärda en faktura eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämförlig handling (se 11 kap. 2 § mervärdesskattelagen). Handlingen&lt;br&gt;(vilken även får utgöras av upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på&lt;br&gt;annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel) skall innehålla&lt;br&gt;uppgifter om bl.a. ersättningsbeloppet samt utställarens och mottagarens&lt;br&gt;namn (se 11 kap. 5 §). Uppgifterna skall tjäna som underlag för&lt;br&gt;redovisning av säljarens och köparens mervärdesskatt. Köparen måste för&lt;br&gt;att kunna få avdrag för ingående mervärdesskatt styrka sin avdragsrätt&lt;br&gt;med en motsvarande handling. Rutiner som innebär att den bokförings-&lt;br&gt;skyldige själv upprättar verifikationer över inköp av mervärdesskatte-&lt;br&gt;pliktiga varor och tjänster kan alltså i de flesta fall inte förenas med&lt;br&gt;mervärdesskattelagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte förekommer några mottagna uppgifter (handlingar) i&lt;br&gt;samband med affärshändelsen, måste självfallet verifikationen tillskapas&lt;br&gt;på annat sätt. I en sådan situation är det nödvändigt att överlämna till den&lt;br&gt;bokföringsskyldige att själv sammanställa verifikationen. Det ligger i&lt;br&gt;sakens natur att denne därvid bör tillse att verifikationen, såvitt möjligt,&lt;br&gt;kan tjäna som bevis om affärshändelsen. Detta fordrar inte någon särskild&lt;br&gt;lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är hur man skall förfara när de uppgifter som den&lt;br&gt;bokföringsskyldige har mottagit utifrån är så ofullständiga att de inte har&lt;br&gt;något självständigt innehåll eller bevisvärde. Enligt vår uppfattning bör&lt;br&gt;verifikationen även i detta fall utgöras av den utifrån mottagna uppgiften&lt;br&gt;men det bör åligga den bokföringsskyldige att komplettera uppgiften på&lt;br&gt;ett sådant sätt att den kan förstås. Hur en sådan komplettering skall ske&lt;br&gt;kan knappast regleras närmare. Vi föreslår därför inte någon lagreglering.&lt;br&gt;Det är emellertid klart att kompletteringen bör ske så att den slutliga&lt;br&gt;verifikationen kan tjäna som bevis om affärshändelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningsverifikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har nämnts har kommittén föreslagit att lagen, vad gäller&lt;br&gt;valet av handling som skall användas som verifikation, inte skall&lt;br&gt;uppställa någon annan begränsning än att handlingen skall tillgodose&lt;br&gt;behovet av bevis för affärshändelsen. Förslaget innebär att behovet av&lt;br&gt;bevis för affärshändelsen kan anses vara tillgodosett även i det fall den&lt;br&gt;bokföringsskyldige väljer att använda en hänvisningsverifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi nyss har redogjort för föreslår vi en annan lösning vad gäller&lt;br&gt;valet av verifikation. Det förslaget ger i sig inte utrymme för&lt;br&gt;användandet av hänvisningsverifikationer. Enligt vår mening finns det&lt;br&gt;emellertid inte anledning att i denna fråga göra någon ändring i gällande&lt;br&gt;rätt. Möjligheten att upprätta hänvisningsverifikation bör alltså finnas&lt;br&gt;kvar och komma till uttryck i en särskild bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam verifikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör det även i fortsättningen finnas ett visst utrymme&lt;br&gt;för användandet av gemensamma verifikationer. Särskilt naturligt är&lt;br&gt;detta i fråga om visst slag av kontanthandel, där det bör vara tillåtet att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som gemensam verifikation använda sådana uppgifter som sammanställs Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;med hjälp av ett kassaregister. Möjligheten att använda sig av gemensam&lt;br&gt;verifikation bör komma till uttryck i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Grundbokföring och huvudbokföring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bokförda affärshändelser skall kunna presenteras i&lt;br&gt;den ordning de har tillförts bokföringen (grundbokföring) och i&lt;br&gt;systematisk ordning (huvudbokföring) så att det är möjligt att kontrollera&lt;br&gt;fullständigheten i bokförda poster samt överblicka verksamhetens&lt;br&gt;förlopp, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i väsentliga delar med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta av de remissinstanser som särskilt har&lt;br&gt;berört frågorna har tillstyrkt kommitténs förslag. Riksåklagaren har dock&lt;br&gt;kritiserat förslaget och ansett att det alltför mycket fokuserar på&lt;br&gt;bokföringsproduktema i stället för på bokföringsprocessen. Riksidrotts-&lt;br&gt;förbundet har å sin sida avstyrkt förslaget, eftersom det skulle innebära&lt;br&gt;ökade kostnader för förbundets medlemmar. Programbyrån AB har&lt;br&gt;ansett att begreppet kronologisk ordning är svårtolkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorians förslag har inte mött några&lt;br&gt;invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt 8 § första stycket bokföringslagen skall affärs-&lt;br&gt;händelserna bokföras i kronologisk ordning post för post efter verifika-&lt;br&gt;tionsnummer eller andra identifieringstecken som åsatts verifikationerna&lt;br&gt;(grundbokföring). Grundbokföringen gör det möjligt att finna&lt;br&gt;bokföringspostema i den ordning de har tillförts bokföringssystemet och&lt;br&gt;därigenom kontrollera fullständigheten i den upprättade bokföringen.&lt;br&gt;Grundbokföringen gör det också möjligt att i efterhand kontrollera&lt;br&gt;enskilda affärshändelser. Bestämmelsen är slutligen avsedd att&lt;br&gt;säkerställa den s.k. verifieringskedjan (se avsnitt 7.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 § första stycket bokföringslagen skall affärshändelserna&lt;br&gt;bokföras också i systematisk ordning (huvudbokföring). Huvudbok-&lt;br&gt;föringen är avsedd att göra det möjligt att överblicka verksamhetens&lt;br&gt;gång, ställning och resultat. Den fungerar som en förbindelselänk mellan&lt;br&gt;grundbokföringen och årsbokslutet (se prop. 1975:104 s. 165).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om grundbokföringen och huvudbokföringen regleras separat är&lt;br&gt;det inget som hindrar att den bokföringsskyldige kombinerar de båda&lt;br&gt;bokföringarna genom att låta samma grundnoteringar utgöra både grund-&lt;br&gt;och huvudbokföring. I datorbaserad bokföring är det ofta bara en fråga&lt;br&gt;om på vilket sätt systemet sammanställer grundnoteringama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföring i kronologisk ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande kravet på bokföring ”i kronologisk ordning” är otydligt.&lt;br&gt;Det ligger nära till hands att förstå begreppet kronologisk ordning såsom&lt;br&gt;syftande på den tidsföljd i vilken affärshändelserna har inträffat. En i&lt;br&gt;denna mening kronologisk ordning är emellertid i praktiken svår att&lt;br&gt;åstadkomma, eftersom kontanta affärshändelser normalt skall bokföras&lt;br&gt;dagligen medan fordringar och skulder normalt skall bokföras forst efter&lt;br&gt;fakturering. I andra sammanhang kan begreppet förstås som den ordning&lt;br&gt;i vilken företagets bokforingsåtgärder har vidtagits. Med kronologisk&lt;br&gt;bokföring kan också avses t.ex. en bokföring som struktureras efter det&lt;br&gt;datum då verifikationen sammanställs eller det datum då verifikationen&lt;br&gt;registreras i bokföringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte heller alldeles klart om användandet av s.k. hierarkiska&lt;br&gt;bokföringssystem är förenligt med kravet på bokföring i kronologisk&lt;br&gt;ordning. Kännetecknande for sådana system är att vissa likartade&lt;br&gt;affärshändelser bokförs i separata journaler där vaije journal motsvaras&lt;br&gt;av en - för de relativt likartade affärshändelserna - detaljerad grundbok&lt;br&gt;for en begränsad period. Grundboken används därefter som underlag vid&lt;br&gt;huvudbokföringen. Det är därför endast journalens sammanlagda summa&lt;br&gt;som blir föremål for huvudbokföring. I sådana bokföringssystem kan det&lt;br&gt;vara meningslöst att tala om faktiskt kronologisk grundbokföring,&lt;br&gt;eftersom det inte existerar någon sådan. Kravet på att affärshändelserna&lt;br&gt;skall bokföras post för post i kronologisk ordning tillgodoses i stället&lt;br&gt;genom flera separata grundbokföringar. Inom ramen for vaije separat&lt;br&gt;grundbokföring kan likartade transaktionstyper (t.ex. försäljning eller&lt;br&gt;betalning av leverantörsskulder) utläsas i viss kronologisk ordning.&lt;br&gt;System av detta slag får ur bokföringssynpunkt anses tillfredställande&lt;br&gt;men illustrerar väl att krav på ”kronologisk” bokföring ibland inte kan&lt;br&gt;upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör den nya lagen inte innehålla något krav på&lt;br&gt;”bokföring i kronologisk ordning”. För att det skall vara möjligt att&lt;br&gt;kontrollera fullständigheten i bokförda poster bör det emellertid&lt;br&gt;fortfarande ställas ett krav på en kronologisk strukturering av&lt;br&gt;affärshändelserna. Kravet bör dock utformas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det nya kravet utformas, måste utvecklingen på teknikområdet&lt;br&gt;beaktas. Nuvarande bestämmelser ger intryck av att bokföring i grundbok&lt;br&gt;respektive huvudbok sker genom två separata bokforingsåtgärder. När&lt;br&gt;räkenskapsinformation presenteras med datorteknik, kan det emellertid&lt;br&gt;ofta vara så att grunduppgifterna har tillförts systemet genom en och&lt;br&gt;samma åtgärd. Någon färdig grund- eller huvudbok i traditionell mening&lt;br&gt;finns inte. I stället finns det tekniska förutsättningar för att systemet från&lt;br&gt;de registrerade grunduppgifterna skall kunna söka fram och&lt;br&gt;sammanställa en grund- eller huvudbok for en viss period. Intresset är i&lt;br&gt;sådana system främst knutet till vilka möjligheter som finns att ta fram&lt;br&gt;och presentera sammanställningar av information i läsbar form. Enligt&lt;br&gt;vår mening bör därför dagens regler, som återspeglar en faktisk men&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föråldrad bokforingsprocess, ersättas av regler som fokuserar på Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;möjligheterna att presentera bokföringsinformationen på visst sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglema bör vara teknikneutrala och sålunda kunna användas vare sig&lt;br&gt;den bokföringsskyldige tillämpar manuella eller datorbaserade rutiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att det i den nya lagen tas in ett krav på att&lt;br&gt;affärshändelserna skall kunna presenteras i den ordning de har tillförts&lt;br&gt;bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser inte att det är nödvändigt att i lagen lämna några föreskrifter&lt;br&gt;om vilken process som skall tillämpas när bokföringsskyldigheten&lt;br&gt;fullgörs. Det ligger i sakens natur att grunduppgifterna alltid måste&lt;br&gt;tillföras bokföringssystemet med någon tillförlitlig teknik så att det går&lt;br&gt;att ta del av dem fram till arkiveringstidens slut; detta följer emellertid av&lt;br&gt;regeln om att uppgifterna måste kunna presenteras. Det kan visserligen -&lt;br&gt;såsom har gjorts från åklagarhåll - hävdas att det vid en efterföljande&lt;br&gt;kontroll av bokföringen ofta också är av stort intresse hur posterna har&lt;br&gt;kommit till. En sådan kontroll förutsätter emellertid inte föreskrifter om&lt;br&gt;hur processen skall gå till, enbart föreskrifter om att processen skall&lt;br&gt;beskrivas. Med vårt förslag kommer processen att beskrivas i den&lt;br&gt;systemdokumentation och den behandlingshistorik som alltid skall ingå i&lt;br&gt;bokföringssystemet (se 5 kap. 11 § förslaget till bokföringslag).&lt;br&gt;Bokföring i systematisk ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att affärshändelserna också blir föremål för en sortering&lt;br&gt;utifrån affärshändelsernas art. Detta är nödvändigt för att man skall&lt;br&gt;kunna överblicka verksamhetens förlopp och skapar också nödvändiga&lt;br&gt;länkar till årsbokslutet eller årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bokföringslagen ger närmast bilden av att det måste&lt;br&gt;finnas en huvudbokföring som är åtskild från grundbokföringen. Detta&lt;br&gt;överensstämmer emellertid, som vi redan har nämnt, i de flesta fall inte&lt;br&gt;med det sätt på vilket affärshändelser i praktiken bokförs. Efter det att&lt;br&gt;verifikationerna har registrerats, är presentationen av grundboken eller&lt;br&gt;huvudboken endast en fråga om hur de bokförda posterna sorteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan mot den bakgrunden möjligen hävdas att det inte finns&lt;br&gt;anledning att lagstifta om en särskild huvudbokföring; bokföringen sker&lt;br&gt;regelmässigt ändå med sådan teknik att bokföringsuppgiftema kommer&lt;br&gt;att kunna tas fram både i den ordning registrering har skett och i&lt;br&gt;systematisk ordning. Enligt vår mening är det emellertid naturligt att det i&lt;br&gt;lagen klargörs att affärshändelserna måste bli föremål för en systematisk&lt;br&gt;sortering. I det teknikoberoende regelverk som vi förordar bör emellertid&lt;br&gt;kravet på huvudbokföring utformas som ett krav på att bokföringen skall&lt;br&gt;ske så att affärshändelserna kan presenteras i systematisk ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln bör därför vara att affärshändelserna skall bokföras så att&lt;br&gt;de kan presenteras i den ordning de har tillförts bokföringssystemet&lt;br&gt;(grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidpunkten för bokföring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontanta in- och utbetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kontanta in- och utbetalningar skall som&lt;br&gt;huvudregel bokföras senast påföljande arbetsdag. Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl och det är förenligt med god redovisningssed, skall dock avsteg&lt;br&gt;kunna göras från denna regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att lagen inte skall&lt;br&gt;innehålla några särregler om den tidpunkt då kontanta in- och&lt;br&gt;utbetalningar skall bokföras. I stället har kommittén föreslagit att god&lt;br&gt;redovisningssed skall vara vägledande i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några&lt;br&gt;invändningar mot kommitténs ställningstagande. Bl.a. Riksåklagaren,&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen, Riksrevisionsverket och Bokföringsnämnden har&lt;br&gt;avstyrkt kommitténs förslag eller har betonat att det inte kan vara aktuellt&lt;br&gt;med någon uppluckring av nuvarande krav på bokföringstidpunkt. Även&lt;br&gt;Svenska Revisorsamfundet SRS har uttalat att det nuvarande kravet som&lt;br&gt;huvudregel bör bestå men har ansett att vissa undantag från huvudregeln&lt;br&gt;bör kunna göras, särskilt för de allra minsta näringsidkarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian 1: Överensstämmer delvis med regeringens&lt;br&gt;förslag. I promemorian föreslås dock att kontanta in- och utbetalningar&lt;br&gt;skall bokföras senast nästföljande vardag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bl.a. Bokföringsnämnden och Riksskatteverket&lt;br&gt;har avstyrkt eller ifrågasatt promemorians förslag om att kontanta in- och&lt;br&gt;utbetalningar skall bokföras senast nästföljande ”vardag”. Remissinstan-&lt;br&gt;serna har menat att bestämmelsen, såsom i dag, bör knytas till&lt;br&gt;nästföljande ”arbetsdag”. Bokföringsnämnden har förordat att kravet på&lt;br&gt;att kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande vardag&lt;br&gt;i vart fall endast bör gälla grundbokföringen. Nämnden har vidare&lt;br&gt;avstyrkt förslaget att bokföringen skall kunna få ske senare om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt: Enligt 8 § andra stycket bokföringslagen skall kontanta&lt;br&gt;in- och utbetalningar bokföras senast arbetsdagen efter den dag då kon-&lt;br&gt;tanttransaktionen inträffade (kassabokföring). Begreppet arbetsdag utgår&lt;br&gt;från förhållandena i det enskilda fallet och avser den nästföljande dag då&lt;br&gt;det bedrivs arbete i verksamheten. Bokföring anses ha skett när den bok-&lt;br&gt;föringsskyldige antecknar summan av en dags kontanttransaktioner i en&lt;br&gt;kassajoumal. Det vanligaste förfarandet torde vara att en kassakontroll-&lt;br&gt;remsa från en kassaapparat utgör samlingsverifikation till noteringen i&lt;br&gt;kassajoumalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet kontanta in- och utbetalningar omfattar inte endast betalning&lt;br&gt;med sedlar och mynt utan också betalningar med användande av checkar,&lt;br&gt;postväxlar och andra betalningsanvisningar som omedelbart kan omsättas&lt;br&gt;i pengar (se bl. a. Bokföringsnämndens uttalande BFN U 89:11). In- och&lt;br&gt;utbetalningar som sker över bank- eller postgiro omfattas däremot inte&lt;br&gt;utan skall bokföras enligt de regler som gäller för övriga affärs-&lt;br&gt;transaktioner (se prop. 1975:104 s. 164).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uttryckliga tidsbestämmelsen avser endast den kronologiska bok-&lt;br&gt;föringen (grundbokföringen). För den systematiska bokföringen (huvud-&lt;br&gt;bokföringen) gäller enligt 9 § tredje stycket att den skall ”hållas aktuell”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De nya handelsmönster som&lt;br&gt;successivt utvecklas kan medföra nya definitioner av när en viss&lt;br&gt;affärshändelse har inträffat. En sådan utveckling kan på sikt leda till att&lt;br&gt;andra redovisningsrutiner än de nuvarande bör komma till användning.&lt;br&gt;Detta talar för att man bör undvika en detaljreglering av särskilt angivna&lt;br&gt;transaktioner i lagen. Den bokföringsskyldiges möjligheter att fastställa&lt;br&gt;när en affärshändelse vilken har reglerats genom kontant betalning har&lt;br&gt;inträffat, torde emellertid inte förändras i framtiden. När det gäller&lt;br&gt;tidpunkten för bokföring av kontanttransaktioner är därför skälen mot en&lt;br&gt;detaljreglering mindre starka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst i kontantintensiva branscher finns det ett starkt behov av att&lt;br&gt;kunna kontrollera vad som har förts in i bokföringen. Kontrollen skulle&lt;br&gt;avsevärt försvåras om den bokföringsskyldige gavs rätt att dröja en&lt;br&gt;obestämd tid med att föra in in- och utbetalningar i bokföringen. Det är&lt;br&gt;dessutom, såsom flera remissinstanser har understrukit, ett grund-&lt;br&gt;läggande ordningskrav att kontanta affärer bokförs utan dröjsmål. Några&lt;br&gt;särskilda praktiska svårigheter torde inte heller den nuvarande ordningen&lt;br&gt;- dvs. grundbokföring senast arbetsdagen efter betalningen - vara&lt;br&gt;förenad med. Enligt regeringens uppfattning bör därför ett motsvarande&lt;br&gt;krav kvarstå i lagen, i vart fall som huvudregel. Lagregeln bör, såsom&lt;br&gt;flera remissinstanser har påtalat, även i fortsättningen knyta an till&lt;br&gt;begreppet ”påföljande arbetsdag”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det då finnas skäl att frångå det absoluta kravet på att kontanta in-&lt;br&gt;och utbetalningar skall bokföras senast nästföljande arbetsdag? Såsom&lt;br&gt;ovan har angetts är kravet på grundbokföring i dag uppfyllt om en&lt;br&gt;näringsidkare för in summan av en dags kontantförsäljning i en&lt;br&gt;kassajoumal. Underlaget kan utgöras av en gemensam verifikation (t.ex.&lt;br&gt;en kassakontrollremsa från en kassaapparat). Det kan hävdas att den&lt;br&gt;information som i ett sådant fall kan hämtas från de enskilda gemen-&lt;br&gt;samma verifikationerna inte har något påtagligt sämre bevisvärde än&lt;br&gt;grundnoteringama i kassajoumalen. Enligt vår uppfattning kan så vara&lt;br&gt;fallet i vissa mycket små verksamheter där det inte framstår som&lt;br&gt;motiverat att bokföra affärshändelserna omedelbart med hänsyn till att&lt;br&gt;antalet transaktioner är så få att rörelsens utveckling kan följas genom&lt;br&gt;verifikationsunderlagen. Förutsatt att verifikationerna uppfyller de krav&lt;br&gt;som enligt vårt förslag skall ställas på verifikationer och förvaras i ordnat&lt;br&gt;skick och på betryggande och överskådligt sätt kan det i dessa fall inte&lt;br&gt;antas vara förenat med några egentliga nackdelar från kontrollsynpunkt&lt;br&gt;om bokföringen far anstå någon kortare tid. En annan situation då det&lt;br&gt;torde kunna motiveras att avvakta något med att fullgöra bokförings-&lt;br&gt;skyldigheten är om affärshändelserna grundbokförs (kassabokförs)&lt;br&gt;nästföljande arbetsdag och huvudbokförs vid ett något senare tillfälle.&lt;br&gt;Den nya lagen bör därför utformas så att avsteg från huvudregeln kan ske&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed.&lt;br&gt;Härigenom lämnas det till praxis och normgivande organ att närmare&lt;br&gt;definiera de situationer då en fördröjd bokföring kan accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3.2 Andra affärshändelser än kontanta in-och utbetalningar Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Andra affärshändelser än kontanta in- och&lt;br&gt;utbetalningar skall bokföras så snart det kan ske. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, skall avsteg&lt;br&gt;dock kunna göras från huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer väsentligen med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har lämnat förslaget utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt m.m.: I 8 § andra stycket bokföringslagen regleras&lt;br&gt;tidpunkten för grundbokföring. Av bestämmelsen framgår bl.a. att andra&lt;br&gt;affärshändelser än kontanta in- och utbetalningar skall bokföras så snart&lt;br&gt;kan ske. I fråga om uppkomna fordringar och skulder gäller att de skall&lt;br&gt;bokföras sedan faktura eller annan handling, som tillkännager anspråk på&lt;br&gt;vederlag, har utfärdats eller mottagits eller sådan handling hade bort&lt;br&gt;föreligga enligt god affärssed. Vad gäller tidpunkten för huvudbokföring&lt;br&gt;sägs endast att huvudbokföringen skall ”hållas aktuell” (se 9 § tredje&lt;br&gt;stycket bokföringslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förarbetena till bokföringslagen borde bokföringstidpunkten&lt;br&gt;tidigast kunna inträffa vid tiden för uppkomsten av en fordran eller en&lt;br&gt;skuld, avgjord med ledning av civilrättens regler. Av praktiska skäl&lt;br&gt;ansågs det emellertid nödvändigt att tillåta en viss fördröjning. Ford-&lt;br&gt;ringar och skulder borde därför som huvudregel bokföras så snart det kan&lt;br&gt;ske efter det att faktura eller annan handling som tillkännager anspråk på&lt;br&gt;vederlag har utfärdats eller mottagits (se prop. 1975:104 s. 168 f). En&lt;br&gt;sådan regel kan emellertid inte vara utan undantag, eftersom en säljare&lt;br&gt;härigenom skulle fa alltför stora möjligheter att själv bestämma när&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten inträder genom att dröja med faktureringen. På&lt;br&gt;grund härav ansågs det att skyldigheten att bokföra i vart fall borde&lt;br&gt;inträda när fakturering bort ske enligt god affärssed. Vilken denna&lt;br&gt;tidpunkt var fick enligt uttalanden i lagens förarbeten bestämmas med&lt;br&gt;ledning av praxis för den aktuella typen av affär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för god redovisningssed har utvecklats olika riktlinjer för&lt;br&gt;när bokföring senast skall ske. I Bokföringsnämndens uttalande U 89:5&lt;br&gt;”När grundbokföring senast skall ske” anges att möjligheten att dröja&lt;br&gt;med bokföringen främst har tillkommit för att möjliggöra ett rationellt&lt;br&gt;utnyttjande av redovisningsbyråers tjänster. Andra uttalanden, som BFN&lt;br&gt;U 94:2 ”EDI och annan elektronisk överföring av uppgifter om&lt;br&gt;affärshändelser”, inriktas mer på tolkning av när sådana omständigheter&lt;br&gt;föreligger att bokföring över huvud taget kan ske. Kännetecknande för&lt;br&gt;det förstnämnda uttalandet är att bokföringstidpunkten i vissa fall kan&lt;br&gt;skjutas fram trots att alla förutsättningar för att kunna bokföra vissa&lt;br&gt;affärshändelser föreligger. Det senare uttalandet tar upp frågan om när&lt;br&gt;tillräcklig information finns för att kunna bokföra vissa affärshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Såsom vi flera gånger har varit inne Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;på har den tekniska utvecklingen medfört utvecklandet av nya handels-&lt;br&gt;mönster. Sålunda kan partema ingå avtal om rutiner för t.ex. leverans och&lt;br&gt;betalning så att åtgärder som bokföring och betalning knyts till varuflödet&lt;br&gt;i stället för till utväxling av handlingar. Att som i den nuvarande&lt;br&gt;bokföringslagen koppla bokföringsskyldigheten till den tidpunkt då en&lt;br&gt;faktura borde ha förelegat ter sig främmande inom ramen för rutiner där&lt;br&gt;faktura inte alltid upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya handelsmönster kan därmed ge upphov till en ny syn på när&lt;br&gt;affärshändelser skall bokföras. Detta återspeglas i flera redovisnings-&lt;br&gt;rekommendationer, t.ex. Bokföringsnämndens uttalanden U 89:11 ”För-&lt;br&gt;säljning mot kontokort” och U 94:2 ”EDI och annan elektronisk&lt;br&gt;överföring av uppgifter om affärshändelser”. Med hänsyn till den&lt;br&gt;utveckling som sker framförallt inom IT-området och det behov som&lt;br&gt;ibland kan finnas av att avvika från gängse bedömning av när en viss&lt;br&gt;affärshändelse senast skall bokföras bör en detaljreglering i lagen&lt;br&gt;undvikas. I stället bör ett grundläggande och allmänt krav ställas vilket&lt;br&gt;medger en utveckling av god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen bör därför tas in ett krav på att affärshändelserna skall bokföras&lt;br&gt;så snart det kan ske. Det innebär att bokföringen skall ske så snart det&lt;br&gt;finns tillräckliga uppgifter för att upprätta en riktig bokföring (jfr BFN U&lt;br&gt;94:2). På samma sätt som vi har föreslagit i fråga om grundbokföring av&lt;br&gt;kontanta in- och utbetalningar bör lagen emellertid även beträffande&lt;br&gt;andra affärshändelser ge ett visst utrymme att dröja med bokföringen&lt;br&gt;trots att alla uppgifter för att kunna fullgöra bokföringsskyldigheten finns&lt;br&gt;tillgängliga. Det kan t.ex. vara befogat att något senarelägga tidpunkten&lt;br&gt;för bokföring för att kunna utnyttja bokföringsbyråers tjänster rationellt&lt;br&gt;(jfr BFN U 89:5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3.3 Kontantmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Företag vars nettoomsättning normalt inte&lt;br&gt;överstiger tjugo prisbasbelopp och som inte är skyldiga att upprätta&lt;br&gt;årsbokslut eller årsredovisning skall kunna dröja med att bokföra&lt;br&gt;fordringar och skulder som kommer till uttryck i upprättade eller&lt;br&gt;mottagna fakturor till dess att betalning sker, under förutsättning att det&lt;br&gt;står i överensstämmelse med god redovisningssed (kontantmetoden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också andra företag skall kunna dröja med att bokföra fordringar och&lt;br&gt;skulder till dess att betalning sker, om det förekommer endast ett mindre&lt;br&gt;antal fakturor och andra handlingar och fordringarna och skulderna enligt&lt;br&gt;dessa inte uppgår till avsevärda belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast i samband med räkenskapsårets utgång skall samtliga obetalda&lt;br&gt;fordringar och skulder bokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit en generell regel för&lt;br&gt;företag vars fordringar och skulder är begränsade till antalet och inte&lt;br&gt;uppgår till avsevärda belopp. Sådana företag skall, enligt kommitténs&lt;br&gt;förslag, kunna dröja med bokföring av affärshändelserna till dess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130, Del 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalning sker, under förutsättning att det är förenligt med god redo-&lt;br&gt;visningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;kommitténs betänkande har inte berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 1: Överensstämmer delvis med regeringens&lt;br&gt;förslag. I promemorian uppställdes dock, såvitt gäller företag som inte är&lt;br&gt;skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut eller en&lt;br&gt;årsredovisning, inte något krav på bokföring i samband med räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några&lt;br&gt;invändningar mot promemorians förslag. Företagarnas Riksorgansiation&lt;br&gt;har dock ansett att gränsen för när kontantmetoden skall kunna användas&lt;br&gt;bör sättas högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Utgångspunkten i bokföringslagen är att affärshändelser&lt;br&gt;skall bokföras så snart det kan ske. S.k. kontantredovisning skall alltså&lt;br&gt;inte ske utan bokföringen skall enligt lagens förarbeten ske enligt&lt;br&gt;bokföringsmässiga grunder (se prop. 1975:104 s. 149). Detta gäller&lt;br&gt;emellertid inte undantagslöst. Om endast ett mindre antal fakturor o.d.&lt;br&gt;förekommer i rörelsen och fordringarna eller skulderna enligt dessa&lt;br&gt;verifikationer ej uppgår till avsevärda belopp, får nämligen bokföringen&lt;br&gt;av dessa fordringar och skulder dröja tills betalning sker, under&lt;br&gt;förutsättning att detta är förenligt med god redovisningssed (se 8 § tredje&lt;br&gt;stycket bokföringslagen). Vid räkenskapsårets utgång skall dock samtliga&lt;br&gt;då obetalda fordringar och skulder bokföras. Bestämmelsen, som brukar&lt;br&gt;kallas för kontantmetoden eller pärmmetoden, har berörts bl.a. i&lt;br&gt;Bokföringsnämndens rekommendation R 6 Bokföring av fakturor.&lt;br&gt;Nämnden har där uttalat att kontantmetoden far tillämpas av närings-&lt;br&gt;idkare vars årliga bruttomsättningssumma exklusive mervärdesskatt&lt;br&gt;understiger 20 prisbasbelopp. Även annan näringsidkare får enligt&lt;br&gt;nämnden använda kontantmetoden under förutsättning att det endast&lt;br&gt;förekommer ett fåtal fakturor i rörelsen och dessa sammanlagt inte&lt;br&gt;uppgår till större belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt vår mening bör det även&lt;br&gt;framdeles finnas ett visst utrymme för det förenklade slag av bokföring&lt;br&gt;som kontantmetoden utgör. Metoden bör för det första kunna tillämpas&lt;br&gt;av företag med mindre omsättning. Dessa företag bör lämpligen&lt;br&gt;avgränsas på liknande sätt som i den ovannämnda rekommendationen&lt;br&gt;från Bokföringsnämnden, dvs. metoden bör kunna användas av företag&lt;br&gt;vars omsättning normalt understiger 20 prisbasbelopp. Om ett sådant&lt;br&gt;företag inte är skyldigt att upprätta årsbokslut eller årsredovisning, bör&lt;br&gt;det normalt ha möjlighet att tillämpa kontantmetoden även om antalet&lt;br&gt;fakturor i verksamheten inte är helt begränsat. Metoden bör dessutom -&lt;br&gt;liksom i nuvarande lagstiftning - få användas av andra företag men i&lt;br&gt;deras fall endast under förutsättning att antalet fakturor eller andra&lt;br&gt;handlingar i verksamheten är litet och fordringarna och skulderna enligt&lt;br&gt;dessa inte uppgår till avsevärda belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans har förordat att gränsvärdet för när kontantmetoden&lt;br&gt;skall få tillämpas sätts högre. Enligt vår mening är det rimligt att&lt;br&gt;näringsidkare som har en inte obetydlig omfattning på verksamheten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpar bokföringsprinciper som gör det möjligt att med någorlunda&lt;br&gt;precision följa verksamhetens ekonomiska förlopp, ställning och resultat.&lt;br&gt;Vi anser dock inte att det är självklart att gränsvärdet skall bestämmas till&lt;br&gt;20 prisbasbelopp. Det finns skäl som talar både för den nuvarande nivån&lt;br&gt;och för en viss höjning av beloppsgränsen. Den fortsatta beredningen av&lt;br&gt;Förenklingsutredningens betänkande (SOU 1999:28) kommer att ge ett&lt;br&gt;bättre underlag för ett ställningstagande. I det sammanhanget kommer ett&lt;br&gt;antal frågor av såväl civilrättslig som skatterättslig natur att analyseras.&lt;br&gt;Frågan om vilken beloppsgräns som skall gälla för rätten att tillämpa&lt;br&gt;kontantmetoden avgörs bäst i det lagstiftningsärendet. Vi avstår därför&lt;br&gt;från att nu ta slutlig ställning i frågan. I avvaktan på ett slutligt&lt;br&gt;ställningstagande till Förenklingsutredningens förslag bör de nuvarande&lt;br&gt;reglema fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas anledning att fastställa närmare förutsättningarna för&lt;br&gt;när kontantmetoden skall kunna komma till användning samt dra upp&lt;br&gt;vissa riktlinjer för vad den bokföringsskyldige skall iaktta när metoden&lt;br&gt;används. Sådana förutsättningar och riktlinjer kan emellertid utformas&lt;br&gt;inom ramen för god redovisningssed. Någon reglering i lag är därför inte&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Bokslutstransaktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sådana tillgångar, avsättningar och skulder som är&lt;br&gt;nödvändiga för att bestämma räkenskapsårets intäkter, kostnader och&lt;br&gt;finansiella ställning skall bokföras i samband med att den löpande&lt;br&gt;bokföringen avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag och förslaget i promemorian 1: Överens-&lt;br&gt;stämmer i huvudsak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansinspektionen har uttalat att skyldigheten att&lt;br&gt;bokföras bokslutstransaktioner även bör omfatta bokslutstransaktioner&lt;br&gt;som inte har påverkan på räkenskapsårets intäkter och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Som tidigare har nämnts är grundtanken i bokföringslagen&lt;br&gt;att bokföring skall ske enligt s.k. bokföringsmässiga grunder (i stället för&lt;br&gt;kontantredovisning). Detta återspeglas också i lagens 4 § tredje&lt;br&gt;meningen, där det föreskrivs att bokföringen inför bokslut skall tillföras&lt;br&gt;de fordrings- och skuldposter som behövs för att bestämma de intäkter&lt;br&gt;och kostnader som rätteligen hör till räkenskapsåret. Det kan t.ex. vara så&lt;br&gt;att en utgift som har bokförts under år 1 avser verksamhet under både år&lt;br&gt;1 och år 2; den bör i så fall delvis utgöra en kostnad för år 2. Genom s.k.&lt;br&gt;bokslutstransaktioner fördelas kostnaden mellan räkenskapsåren (perio-&lt;br&gt;disering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bokslutstransaktioner skall göras inför bokslut, är företag&lt;br&gt;som inte är skyldiga att upprätta årsbokslut inte heller skyldiga att&lt;br&gt;bokföra bokslutstransaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bokslutstransaktioner är nödvändiga&lt;br&gt;för att bokslutet på ett rättvisande sätt skall återge företagets resultat för&lt;br&gt;räkenskapsåret och dess ställning vid räkenskapsårets utgång (balans-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagen). Också den nya lagen bör därför innehålla regler om att sådana&lt;br&gt;poster, som är nödvändiga för att bestämma räkenskapsårets intäkter och&lt;br&gt;kostnader, skall bokföras i samband med räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom Finansinspektionen har påtalat förekommer det bokförings-&lt;br&gt;poster som inte påverkar vare sig intäkterna eller kostnaderna men som&lt;br&gt;ändå är av betydelse for bilden av verksamhetens finansiella ställning.&lt;br&gt;Det kan t.ex. vara fråga om uppskrivningar av tillgångars värde eller&lt;br&gt;omföringar inom eget kapital. Också poster som är av betydelse för att&lt;br&gt;bestämma verksamhetens finansiella ställning bör därför bokföras i&lt;br&gt;samband med att den löpande bokföringen avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.5 Sidoordnad bokföring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Konton över tillgångar, avsättningar och skulder&lt;br&gt;skall specificeras i en sidoordnad bokföring i den utsträckning det behövs&lt;br&gt;för att ge tillfredsställande kontroll och överblick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas något krav på en&lt;br&gt;sidoordnad bokföring av sådan poster som i balansräkningen skall&lt;br&gt;redovisas inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Kommittén har dock föreslagit att också sådana poster som skall tas upp&lt;br&gt;inom linjen skall bokföras i en särskild sidoordnad bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket har tillstyrkt kommitténs förslag.&lt;br&gt;Bokföringsnämnden har, utan att motsätta sig förslaget, ifrågasatt&lt;br&gt;behovet av att lagstifta om sidoordnad bokföring av poster inom linjen.&lt;br&gt;Svenska Revisorsamfundet SRS och Sveriges Redovisningskonsulters&lt;br&gt;Förbund SRF har avstyrkt förslaget, såvitt gäller sidoordnad bokföring&lt;br&gt;av poster inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt 9 § andra stycket bokföringslagen skall konton över&lt;br&gt;tillgångar och skulder, vilka i huvudbokföringen förs i sammandrag,&lt;br&gt;ytterligare specificeras i en sidoordnad redovisning i den mån det behövs&lt;br&gt;för att ge tillfredsställande överblick och kontroll. Sådana poster som&lt;br&gt;skall redovisas inom linjen i balansräkningen omfattas dock inte av&lt;br&gt;kravet på sidoordnad redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kraven på överblick över och&lt;br&gt;kontroll av bokföringen bör inte sättas lägre än i dag. Om ett företag inte&lt;br&gt;specificerar tillgångar, avsättningar och skulder utan använder sig av&lt;br&gt;sammansatta konton, bör det därför även fortsättningsvis vara skyldigt att&lt;br&gt;ha en sidoordnad bokföring där de ingående posterna specificeras.&lt;br&gt;Liksom hittills bör detta dock inte gälla om en tillfredsställande överblick&lt;br&gt;och kontroll ändå kan erhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om också sammansatta poster inom linjen bör spe-&lt;br&gt;cificeras i en sidoordnad bokföring. Såsom flera remissinstanser har&lt;br&gt;framfört kan det ifrågasättas om det är motiverat att införa ett krav på en&lt;br&gt;sidoordnad bokföring av inom linjen-poster, eftersom det i majoriteten av&lt;br&gt;de svenska företagen inte förekommer sådana poster i någon omfattning.&lt;br&gt;Till detta kommer att inom EU förbereds en ändring i det fjärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolagsrättsliga direktivet avseende värdering av finansiella instrument.&lt;br&gt;En sådan ändring torde bl.a. leda till att åtskilliga poster som i dag endast&lt;br&gt;tas upp inom linjen i stället skall redovisas i själva balansräkningen.&lt;br&gt;Behovet av bestämmelser om sidoordnad bokföring är mera tydligt för&lt;br&gt;finansiella företag. I sådana företag är poster som lämpligen tas upp i&lt;br&gt;sidoordnad bokföring, frekvent förekommande. Ifråga om dessa företag&lt;br&gt;finns emellertid utrymme för att meddela bestämmelser om en&lt;br&gt;sidoordnad bokföring av inom linj en-poster genom föreskrifter av&lt;br&gt;regeringen eller av Finansinspektionen. Ett lagkrav på sidoordnad&lt;br&gt;bokföring avseende inom linj en-poster bör därför inte uppställas förrän&lt;br&gt;lagstiftaren har tagit ställning till hur en eventuell framtida direktiv-&lt;br&gt;ändring bör införas i svensk rätt. Från kontrollsynpunkt torde detta inte&lt;br&gt;heller innebära några egentliga nackdelar. I vårt förslag finns nämligen&lt;br&gt;också bestämmelser som syftar till att tillse att all nödvändig information&lt;br&gt;om uppkomna åtaganden arkiveras i ordnat skick på ett betryggande och&lt;br&gt;överskådligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvaring av räkenskapsinformation&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Informationssäkerhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varaktig och lätt åtkomlig räkenskapsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande bestämmelser om att bokförings-&lt;br&gt;information skall vara varaktig och lätt åtkomlig samlas i en generell&lt;br&gt;bestämmelse av innebörd att all räkenskapsinformation skall bevaras i&lt;br&gt;varaktig form och lätt åtkomligt. Den bokföringsskyldige skall ha&lt;br&gt;sådan utrustning och sådana system, som behövs för att presentera&lt;br&gt;räkenskapsinformationen i läsbar form, tillgängliga i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i kommitténs betänkande och i promemorian 1:&lt;br&gt;Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;inte haft några invändningar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt: Kraven på att räkenskapshandlingars varaktighet och&lt;br&gt;lättåtkomlighet kommer i bokföringslagen till uttryck på ett flertal&lt;br&gt;ställen. Som exempel kan nämnas 5 § andra och fjärde styckena där det&lt;br&gt;föreskrivs att verifikationerna på ett varaktigt sätt skall förses med vissa&lt;br&gt;uppgifter och 6 § första stycket där det sägs att bokföringen skall ske på&lt;br&gt;ett varaktigt sätt. Vidare framgår av 10 § tredje stycket att handlingar i&lt;br&gt;mikroformat och maskinläsbara handlingar far användas som räken-&lt;br&gt;skapsmaterial endast under förutsättning att registreringarna är varaktiga&lt;br&gt;och registrerade uppgifter lätt åtkomliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bokföring innebär att man samlar&lt;br&gt;och sparar information bl.a. i syfte att det skall vara möjligt att i&lt;br&gt;efterhand kontrollera inträffade affärshändelser. För att detta syfte skall&lt;br&gt;kunna tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt måste bokföringen givetvis&lt;br&gt;ske så att informationen senare kan tas fram utan större besvär. Ett&lt;br&gt;grundläggande krav är därför att all räkenskapsinformation under hela&lt;br&gt;arkiveringstiden bevaras i varaktig och lätt åtkomlig form. Att som i den&lt;br&gt;nuvarande bokföringslagen ställa sådana krav huvudsakligen när det&lt;br&gt;gäller utförandet av olika moment i bokföringen är enligt vår mening inte&lt;br&gt;tillräckligt. I den nya lagen bör det i stället tas in en generell bestämmelse&lt;br&gt;om varaktighet och åtkomst som omfattar alla delar av bokföringen&lt;br&gt;(verifikationer, grund- eller huvudbokföring etc.). Bestämmelsen bör&lt;br&gt;alltså omfatta all räkenskapsinformation och vara tillämplig oavsett i&lt;br&gt;vilken form uppgifterna lagras. Den är också naturligt att det uppställs ett&lt;br&gt;krav på att företaget håller utrustning och system, som behövs för att&lt;br&gt;presentera räkenskapsinformation i läsbar form, tillgängliga i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring i ordnat skick och på betryggande och Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;överskådligt sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya lagen skall innehålla en generell&lt;br&gt;bestämmelse om att de medier på vilka räkenskapsinformationen&lt;br&gt;bevaras skall förvaras i ordnat skick och på betryggande och&lt;br&gt;överskådligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i kommitténs betänkande och i promemorian 1: Överens-&lt;br&gt;stämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt: I 5 § fjärde stycket bokföringslagen föreskrivs att&lt;br&gt;verifikationerna skall förvaras ordnade på betryggande och överskådligt&lt;br&gt;sätt. Enligt 8 § tredje stycket skall verifikationerna för obetalda&lt;br&gt;fordringar och skulder ordnas och förvaras för sig så att betryggande&lt;br&gt;överblick finns över dem. I 6 § första stycket sägs att bokföringen skall&lt;br&gt;ske i ett ordnat och betryggande system av böcker, kort, lösblad och&lt;br&gt;andra hjälpmedel. Slutligen sägs det i 10 § tredje stycket att exempelvis&lt;br&gt;mikrofilm och maskinläsbara handlingar får användas som räkenskaps-&lt;br&gt;material endast om det kan anses säkerställt att de bevaras på betryggan-&lt;br&gt;de sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den ökande IT-användningen inom&lt;br&gt;handel och administration har medfört att nya aspekter rörande&lt;br&gt;informationssäkerhet måste beaktas. Ett grundläggande krav - förutom&lt;br&gt;varaktighet och lätt åtkomst - måste vara att räkenskapsinformationen&lt;br&gt;finns tillgänglig under hela arkiveringstiden och att den bevaras i ordnat&lt;br&gt;skick och på ett betryggande sätt. Enligt vår mening är det lämpligast&lt;br&gt;med en generell bestämmelse som slår fast att de media på vilka&lt;br&gt;räkenskapsinformationen bevaras skall förvaras i ordnat skick och på&lt;br&gt;betryggande och överskådligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1.3 Varannanlänksprincipen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelsen om att varannan länk i bok-&lt;br&gt;föringskedjan måste finnas i vanlig läsbar form eller mikroskrift tas&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i kommitténs betänkande och i promemorian 1:&lt;br&gt;Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte haft några&lt;br&gt;invändningar mot forslaget. Av de remissinstanser som särskilt har berört&lt;br&gt;frågan har bl.a. Bokföringsnämnden och Riksskatteverket tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget. Riksåklagaren har avstyrkt förslaget med hänvisning till att det&lt;br&gt;skulle medföra en generell sänkning av räkenskapernas bevisvärde.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket har godtagit förslaget men har tillagt att det innebär&lt;br&gt;nya risker i bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt 10 § andra stycket bokföringslagen får verifika-&lt;br&gt;tioner och grundbokföring inte samtidigt utgöras av maskinläsbar&lt;br&gt;handling. Bestämmelsen benämns vanligen varannanlänksprincipen.&lt;br&gt;Varannanlänksprincipen motiverades i förarbetena till bokföringslagen&lt;br&gt;av kravet på enkel och säker åtkomst till räkenskapsmaterialet (se SOU&lt;br&gt;1973:57 s. 232 och prop. 1975:104 s. 190 f.). Från säkerhetssynpunkt&lt;br&gt;ansågs pappersbaserade handlingar vara att föredra framför maskin-&lt;br&gt;läsbara sådana. Bestämmelsen skulle därför säkerställa läsbar åtkomst till&lt;br&gt;bokföringsuppgiftema i minst ett steg i verifieringskedjan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De senare årens utveckling på IT-&lt;br&gt;området har lett till att det inte längre går att generellt påstå att en&lt;br&gt;pappersbaserad handling från säkerhetssynpunkt är att föredra framför&lt;br&gt;exempelvis en elektroniskt lagrad handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller har pappersbaserade dokument som har tagits fram till följd&lt;br&gt;av varannanlänksprincipen något givet företräde från bevissynpunkt.&lt;br&gt;Tvärtom kan varannanlänksprincipen i dag innebära negativa konse-&lt;br&gt;kvenser från bevis- och säkerhetssynpunkt i och med att den bokförings-&lt;br&gt;skyldige i vissa fall kan bli skyldig att ersätta maskinläsbart material&lt;br&gt;med material i vanlig läsbar form eller mikroskrift även om en sådan&lt;br&gt;åtgärd innebär att räkenskapsmaterialets bevisvärde reduceras. Så blir&lt;br&gt;fallet om de uppgifter som den bokföringsskyldige mottar - uppgifter&lt;br&gt;som enligt vårt förslag skall utgöra verifikationsunderlag - har lämnats i&lt;br&gt;form av en elektronisk handling. För den bokföringsskyldige som har en&lt;br&gt;datorbaserad bokföring blir det då nödvändigt att överföra den&lt;br&gt;elektroniskt lagrade orginalverifikationen till en verifikation i läsbar form&lt;br&gt;eller tillse att grundbokföringen finns i läsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak som talar för att varannanlänksprincipen bör tas bort ur&lt;br&gt;lagen är att datorbaserade kontrollåtgärder (ADB-revision) i flera fall kan&lt;br&gt;ske mer effektivt om det finns en obruten elektroniskt lagrad veri-&lt;br&gt;fieringskedja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom vi har uttalat i föregående avsnitt anser vi att de dokument eller&lt;br&gt;media på vilket räkenskapsinformationen finns lagrade generellt bör&lt;br&gt;förvaras i varaktig form och lätt åtkomligt. Så länge dessa kriterier är&lt;br&gt;uppfyllda bör det inte finnas något hinder mot att räkenskapsinformation&lt;br&gt;lagras på maskinläsbart medium. I kravet på lättåtkomlighet ligger att&lt;br&gt;uppgifterna måste kunna läsas med kort varsel. För tydlighet skull bör&lt;br&gt;det därför i den nya lagen klargöras att räkenskapsinformation får&lt;br&gt;bevaras på maskinläsbart medium enbart om informationen genom&lt;br&gt;omedelbar utskrift kan tas fram i läsbar form. Om detta inte är möjligt,&lt;br&gt;bör uppgifterna föras över till ett direkt läsbart material, t.ex. genom en&lt;br&gt;utskrift på papper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår alltså att varannanlänksprincipen utmönstras. Varje länk i&lt;br&gt;bokföringen bör således kunna föreligga i maskinläsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arkivering av räkenskapsinformation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tiden för bevarande av räkenskapsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Dokument, mikroskrift och maskinläsbara&lt;br&gt;medier som används för att lagra räkenskapsinformation skall bevaras&lt;br&gt;fram till det tionde året efter utgången av det kalenderår då&lt;br&gt;räkenskapsåret avslutades. Detsamma skall gälla för sådan utrustning&lt;br&gt;och sådana system som behövs för att presentera räkenskaps-&lt;br&gt;informationen i läsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att arkiveringstiden&lt;br&gt;förkortas till sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt kommitténs&lt;br&gt;förslag eller har lämnat det utan erinran. Bl. a. Riksåklagaren, Göteborgs&lt;br&gt;tingsrätt, Rikspolisstyrelsen, Riksskatteverket och Finansbolagens före-&lt;br&gt;ning har avstyrkt förslaget och hävdat att arkiveringstiden bör bibehållas&lt;br&gt;vid tio år. Bl.a. Sveriges frikyrkosamråd har hävdat att den föreslagna&lt;br&gt;arkiveringstiden får orimliga konsekvenser för små ideella&lt;br&gt;organisationer. Sveriges Ackordscentral har förordat att arkiveringstiden,&lt;br&gt;i vart fall efter konkurs, bestäms till fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bl.a. Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR&lt;br&gt;och Sveriges Advokatsamfund har avstyrkt promemorians förslag om att&lt;br&gt;tiden för bevarande skall vara tio år. Stiftelsen Ackordcentralen har&lt;br&gt;uttalat att det vid arkivering av en gäldenärs räkensapsinformation efter&lt;br&gt;konkurs bör gälla en kortare arkiveringstid. Bland de remissinstanser&lt;br&gt;som har tillstyrkt förslaget finns Riksrevisionsverket och Riksskatte-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I 22 § bokföringslagen föreskrivs att allt räkenskaps-&lt;br&gt;material skall bevaras under minst tio år. Den utredning som föregick&lt;br&gt;bokföringslagen föreslog en sexårig arkiveringstid och hänvisade därvid&lt;br&gt;till de svårigheter som kunde uppstå när svällande mängder räkenskaps-&lt;br&gt;material skulle arkiveras. I propositionen uttalades emellertid att arkive-&lt;br&gt;ringstiden borde vara tio år. Av betydelse var härvid att preskrip-&lt;br&gt;tionstiden för grovt skattebedrägeri var tio år och att eftertaxering kunde&lt;br&gt;ske även efter utgången av den femårstid som normalt gällde för&lt;br&gt;eftertaxering om den skattskyldige blir åtalad för skattebrott (se prop.&lt;br&gt;1975:104 s. 194 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Syftet med bestämmelserna om&lt;br&gt;bevarande av räkenskapsinformation är att säkerställa framtida åtkomst&lt;br&gt;av informationen när tidigare affärshändelser i verksamheten behöver&lt;br&gt;kontrolleras eller på annat vis följas upp. De tekniska och praktiska prob-&lt;br&gt;lem som i de enskilda fallen kan tala för att räkenskapsinformationen&lt;br&gt;bevaras enbart under en kortare tid måste därför vägas mot behovet av att&lt;br&gt;ha tillgång till erforderlig räkenskapsinformation i samband med olika&lt;br&gt;slag av kontroll, exempelvis taxeringsrevision eller utredning om miss-&lt;br&gt;tänkt brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera omständigheter talar härvid för att tiden för bevarande av räken-&lt;br&gt;skapsinformation liksom i dag bör vara tio år. En sådan omständighet är&lt;br&gt;att vanliga fordringar preskriberas först efter tio år. Av särskild betydelse&lt;br&gt;är det förhållandet att ekonomisk brottslighet ofta tar lång tid att utreda&lt;br&gt;och att t.ex. grova skattebedrägerier preskriberas först efter tio år. Av&lt;br&gt;betydelse är också att, om en skattskyldig blir åtalad för skattebrott,&lt;br&gt;eftertaxering kan ske också efter utgången av den femårstid som normalt&lt;br&gt;gäller för eftertaxering. Vid utredning av skatte- och förmögenhetsbrott&lt;br&gt;kan det också visa sig vara av vikt att ha räkenskapsinformation&lt;br&gt;tillgänglig även för tiden innan det att brottet inträffade. Det torde&lt;br&gt;visserligen vara endast mera sällan som äldre bokföringsmaterial&lt;br&gt;efterfrågas; kortare arkiveringstider skulle likväl få allvarliga verkningar&lt;br&gt;i fråga om möjligheterna att beivra mera allvarlig ekonomisk brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långa arkiveringstider leder i och för sig till merkostnader för de&lt;br&gt;bokföringsskyldiga. Särskilt brukar det hävdas att de svällande arkiv-&lt;br&gt;mängderna utgör ett problem. Problemet torde dock numera vara mindre&lt;br&gt;än tidigare, eftersom den tekniska utvecklingen har lett till att stora&lt;br&gt;mängder data i dag kan arkiveras säkert och utrymmessnålt. Även vårt&lt;br&gt;förslag om slopande av varannanlänksprincipen medför ett minskat&lt;br&gt;behov av fysisk lagringskapacitet. Visserligen har den nya tekniken&lt;br&gt;föranlett ett annat slag av arkiveringsproblem. Om bokföringen är&lt;br&gt;datorbaserad, måste nämligen den bokföringsskyldige bevara också&lt;br&gt;sådana program och sådan teknisk utrustning som krävs för att det skall&lt;br&gt;vara möjligt att under hela arkiveringstiden bearbeta och skriva ut de&lt;br&gt;bokföringsuppgifter som har arkiverats i maskinläsbar form. Detta kan&lt;br&gt;medföra kostnader. Dessa bör dock kunna begränsas genom att man i&lt;br&gt;samband med t.ex. maskin- eller programbyte anpassar registreringarna&lt;br&gt;till någon annan lagringsform eller överför dem till något annat&lt;br&gt;maskinläsbart medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att de skäl som talar för en tioårig arkiveringstid väger&lt;br&gt;tyngre än de skäl som kan anföras for en förkortad arkiveringstid. Den&lt;br&gt;nuvarande regeln om hur länge räkenskapsinformationen skall bevaras&lt;br&gt;bör alltså behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om tioårig arkiveringsskyldighet bör gälla även för&lt;br&gt;bokföringsskyldiga ideella organisationer. En remissinstans har menat att&lt;br&gt;arkiveringsskyldigheten kan medföra särskilda problem for dessa. Vårt&lt;br&gt;förslag innebär att det i huvudsak endast är föreningar och samfund med&lt;br&gt;något större tillgångar som kommer att vara bokföringsskyldiga (se&lt;br&gt;avsnitt 8.4.2 och 8.4.3). Det är enligt vår mening rimligt att man i&lt;br&gt;organisationer som hanterar förmögenhetsmassor av någon betydelse&lt;br&gt;sparar bokföringen under tio år. Av skäl som vi nyss har angett torde&lt;br&gt;detta som regel inte heller innebära några större problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans har tagit upp frågan om arkiveringen av en&lt;br&gt;konkursgäldenärs räkensapsinformation efter det att konkursen har&lt;br&gt;avslutats. Regeringen har gett Konkurstillsynsutredningen (dir. 1998:77)&lt;br&gt;i uppdrag att ta ställning till frågan om kostnader för förvaring av&lt;br&gt;gäldenärens räkenskapsmaterial. Utredningsuppdraget aktualiserar också&lt;br&gt;frågan om arkiveringstiden längd. Uppdraget skall redovisas senast den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 september 1999. I avvaktan på utredningens ställningstagande är vi&lt;br&gt;inte beredda att föreslå någon särskild regel om arkivering efter konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2.2 Platsen för förvaring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det material på vilket räkenskapsinformation&lt;br&gt;bevaras skall som huvudregel förvaras inom Sverige. Om bokföringen är&lt;br&gt;datorbaserad, skall också maskinutrustning och system som huvudregel&lt;br&gt;finnas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter särskilt myndighetstillstånd skall dock maskinläsbara media som&lt;br&gt;används för att bevara räkenskapsinformation samt maskinutrustning och&lt;br&gt;system få placeras utomlands under förutsättning att den bokförings-&lt;br&gt;skyldige har terminalåtkomst till sitt bokföringssystem och kan ta fram&lt;br&gt;räkenskapsinformationen i vanlig läsbar form i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verifikationer i vanlig läsbar form skall tillfälligt fa förvaras&lt;br&gt;utomlands, om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redo-&lt;br&gt;visningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om förvaring i Sverige skall inte gälla bokföring som&lt;br&gt;avser verksamhet som företaget bedriver genom en filial utomlands, om&lt;br&gt;företaget är bokföringsskyldigt där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Enligt kommitténs förslag skall dock arkivering genom&lt;br&gt;maskinutrustning som är placerad utomlands inte vara beroende av myn-&lt;br&gt;dighets tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har tillstyrkt eller inte&lt;br&gt;haft några invändningar mot kommitténs förslag. Riksåklagaren, Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen, Riksrevisionsverket och Riksskatteverket har dock avstyrkt&lt;br&gt;förslaget om arkivering genom maskinutrustning som är placerad&lt;br&gt;utomlands. Riksåklagaren har även avstyrkt förslaget om tillfällig för-&lt;br&gt;varing av verifikationer utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några&lt;br&gt;invändningar mot promemorians förslag. Ekobrottsmyndigheten har&lt;br&gt;avstyrkt förslaget på den grund att bokföring utomlands över huvud taget&lt;br&gt;inte bör tillåtas. Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har å andra&lt;br&gt;sidan hävdat att bokföring på en i utlandet placerad dator inte bör vara&lt;br&gt;beroende av dispens. Sveriges Industriförbund, som har godtagit&lt;br&gt;kommitténs förslag, har betonat att dispensprövningen bör utgå från&lt;br&gt;säkerhet och kontrollaspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund m.m.: I 22 &amp;nbsp;§ bokföringslagen regleras att allt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkenskapsmaterial skall bevaras i ordnat skick och på betryggande sätt&lt;br&gt;inom landet under minst tio år. Kravet på bevarande inom landet har&lt;br&gt;tillkommit för att möjliggöra revision och skattekontroll av företagens&lt;br&gt;räkenskaper (se prop 1975:104 s. 193).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan bokföringslagen tillkom har företagen kommit att bli allt mer&lt;br&gt;internationellt verksamma. Bl. a. har det utländska ägandet av svenska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag ökat samtidigt som svenska företag i ökande grad har etablerat&lt;br&gt;filialer utomlands. Det har ibland framförts önskemål om att räken-&lt;br&gt;skapsmaterialet skall kunna arkiveras med användande av datautrustning&lt;br&gt;som är placerad utomlands. Det har därvid hävdats att detta skulle&lt;br&gt;möjliggöra en effektivare administrativ hantering för företagen. Bok-&lt;br&gt;föringsnämnden har emellertid i rekommendationen R 3 ”Räkenskaps-&lt;br&gt;material och dess arkivering” uttalat att det inte är förenligt med&lt;br&gt;bokföringslagen att lagra bokföringsnoteringar enbart på datamedium&lt;br&gt;som är placerat utomlands. Nämnden har också i uttalandet U 89:8&lt;br&gt;”Bokföring utomlands” diskuterat vilken betydelse kravet på arkivering&lt;br&gt;inom landet far när bokföringen sker med hjälp av ADB. Enligt nämnden&lt;br&gt;måste det, om det skall finnas en reell möjlighet till kontroll av att ADB-&lt;br&gt;systemet verkligen arbetar på det sätt som anges i systemdokumen-&lt;br&gt;tationen, krävas att den dator och det program som används för&lt;br&gt;bokföringen finns tillgängliga inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga har också uppkommit om tillfällig förvaring utomlands av&lt;br&gt;verifikation. I BFN U 89:8 ”Bokföring utomlands” uttalade Bokförings-&lt;br&gt;nämnden på fråga om näringsidkare som är bokföringsskyldig i Sverige&lt;br&gt;far fullgöra bokföringsskyldigheten utomlands att räkenskapsmaterial&lt;br&gt;inte vid någon tidpunkt får föras ut ur Sverige, exempelvis för att&lt;br&gt;bokföras. I ett senare uttalande (BFN U 93:3 ”Utförsel av verifikationer&lt;br&gt;ur landet”) har nämnden särskilt behandlat frågan om det kan anses&lt;br&gt;tillåtet att tillfälligtvis föra en orginalverifikation ut ur Sverige och&lt;br&gt;ersätta den med kopia (t.ex. för att möjliggöra återbetalning av utländsk&lt;br&gt;mervärdesskatt). Nämnden har därvid, under hänvisning till 5 § första&lt;br&gt;stycket bokföringslagen, funnit att det kan vara förenligt med god&lt;br&gt;redovisningssed att föra en orginalverifikation ut ur Sverige under&lt;br&gt;förutsättning att handlingen ersätts med fullgod hänvisningsverifikation&lt;br&gt;och företagets rutiner är utformade så att originalet snarast kan återföras&lt;br&gt;till det övriga räkenskapsmaterialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om räkenskapsmaterial som avser rörelse som ett svenskt&lt;br&gt;företag bedriver utomlands (filial) har Bokföringsnämnden uttalat att&lt;br&gt;arkivering inte behöver ske i Sverige om rörelsen är bokföringsskyldig i&lt;br&gt;det land där den bedrivs. Enligt nämndens uppfattning skall dock&lt;br&gt;rapporter och dylikt avseende filialen som behövs för företagets gemen-&lt;br&gt;samma redovisning arkiveras i Sverige (se BFN R3, Räkenskapsmaterial&lt;br&gt;och dess arkivering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregel - förvaring inom Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelserna om bevarande av räkenskapsinformation är&lt;br&gt;att det i efterhand skall gå att få fram information om tidigare inträffade&lt;br&gt;affärshändelser. Bestämmelserna tillgodoser, utöver näringsidkarens&lt;br&gt;egna behov, främst borgenärernas och det allmännas intresse. Informa-&lt;br&gt;tionen skall kunna tas fram exempelvis vid framtida konkursförfaranden,&lt;br&gt;vid skatterevisioner eller i förundersökningar i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose dessa syften är det mest ändamålsenligt att de medier&lt;br&gt;på vilket räkenskapsinformationen bevaras — vare sig det är pappers-&lt;br&gt;dokument, mikroskrift eller maskinläsbara medier - forvaras inom&lt;br&gt;Sverige. Det är uppenbart att möjligheterna att tillgodose de kontroll- och&lt;br&gt;bevisintressen som bär upp bokföringsreglema allvarligt skulle försvagas&lt;br&gt;om materialet utan begränsningar fick föras utomlands. Enligt vår&lt;br&gt;mening måste därför huvudregeln även i framtiden vara att media på&lt;br&gt;vilket räkenskapsinformationen lagras skall forvaras inom Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring genom maskinutrustning som är placerad utanför Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den maskinutrustning med vars hjälp räkenskapsinformationen kan&lt;br&gt;tas fram forvaras utomlands, försämrar det ofta möjligheterna att ta del&lt;br&gt;av informationen eller granska dess riktighet. Modem datateknik gör det&lt;br&gt;visserligen förhållandevis enkelt att i Sverige ta del av information som&lt;br&gt;är lagrad med hjälp av maskinutrustning i utlandet. Som några remiss-&lt;br&gt;instanser har påpekat torde dock tillgängligheten av sådan information&lt;br&gt;ändå vara sämre än om informationen lagras med hjälp av utrustning som&lt;br&gt;finns i Sverige. Risken for att det inträffar tekniska fel vid överföringen&lt;br&gt;är större. Möjligheterna for en svensk konkursförvaltare, skatterevisor&lt;br&gt;eller förundersökningsledare att ta del av uppgifterna och granska&lt;br&gt;systemets uppbyggnad är mindre. Även om det finns direktåtkomst till&lt;br&gt;uppgifterna via en i Sverige stående terminal kan man inte vara säker på&lt;br&gt;att företagsledningen kommer att ge polis och åklagare tillgång till&lt;br&gt;denna. För åklagaren återstår då att genom beslut om husrannsakan&lt;br&gt;skaffa sig tillgång till den i utlandet befintliga utrustningen. Såsom&lt;br&gt;Riksåklagaren har påtalat kan det emellertid vara förenat med en inte&lt;br&gt;oväsentlig tidsutdräkt att få till stånd en husrannsakan utomlands. Också&lt;br&gt;ett intrång, företaget mot företagsledningens vilja, som rent fysiskt sker&lt;br&gt;från en terminal i Sverige kan förutsätta att en myndighet i det land där&lt;br&gt;maskinutrustningen är belägen går med på åtgärden. Möjligheterna för&lt;br&gt;polis och åklagare att genom snabba, överraskande åtgärder skaffa sig&lt;br&gt;tillgång till bokföringsmaterial, innan en brottslig företagsledning har&lt;br&gt;hunnit skaffa undan eller förstöra det, skulle alltså minska. Ekobrotts-&lt;br&gt;myndigheten har även hävdat att, om maskinutrustningen får forvaras&lt;br&gt;utomlands, företagsledningen skulle kunna göra ett stort antal&lt;br&gt;invändningar mot ett misstänkt brott vilka polis och åklagare skulle få&lt;br&gt;svårt att vederlägga, t.ex. att det har inträffat ett datorhaveri och att bok-&lt;br&gt;föringen av den anledningen inte finns tillgänglig. Visserligen kan det&lt;br&gt;ändå i ett enskilt fall vara möjligt att styrka att företagsledningen har&lt;br&gt;gjort sig skyldig till bokföringsbrott. Genom undanhållandet av infor-&lt;br&gt;mationen blir det emellertid omöjligt att utreda och styrka andra brott än&lt;br&gt;bokföringsbrott, t.ex. grova formögenhetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan alltså konstatera att det finns tungt vägande skäl för den&lt;br&gt;nuvarande ordningen där den maskinutrustning med vilken räkenskaps-&lt;br&gt;informationen bevaras måste finnas inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt talar den fortgående tekniska utvecklingen liksom den&lt;br&gt;internationella integrationen med ökad styrka för att det bör finnas ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visst utrymme för att bevara räkenskapsinformation med hjälp av&lt;br&gt;maskinell utrustning som är placerad utomlands, i vart fall om den&lt;br&gt;lagrade räkenskapsinformationen samtidigt finns tillgänglig via terminal i&lt;br&gt;Sverige. För en del företag - t.ex. dotterföretag i utländska koncerner&lt;br&gt;eller filialer till utländska företag — kan det finnas påtagliga och fullt&lt;br&gt;legitima skäl att sköta bokföringen och arkiveringen med hjälp av&lt;br&gt;utrustning som är placerad utomlands. Vid ett möte som&lt;br&gt;Justitiedepartementet anordnat med Sveriges Industriförbund och&lt;br&gt;Ekobrottsmyndigheten har från näringslivshåll upplysts att internationellt&lt;br&gt;verksamma koncerner numera i allt större utsträckning samordnar&lt;br&gt;administrationen för koncernens olika företag till gemensamma enheter&lt;br&gt;med gemensam placering i något av de länder där koncernen är verksam.&lt;br&gt;En sådan enhet kan ha till uppgift att sköta koncernföretagens faktura-&lt;br&gt;hantering, bokföring m.m. Samordningen anses ge upphov till betydande&lt;br&gt;rationaliseringsvinster. Enligt uppgift har de svenska bestämmelserna vid&lt;br&gt;flera tillfällen tvingat fram kostsamma särlösningar i koncerner där något&lt;br&gt;av företagen är svenskt. Från näringslivshåll har också framhållits att de&lt;br&gt;svenska bestämmelserna är internationellt kända för att vara särskilt&lt;br&gt;restriktiva. Det har hävdats att bestämmelserna bidragit till att inter-&lt;br&gt;nationellt verksamma koncerner har valt att inte etablera företag i Sverige&lt;br&gt;och i stället har valt att sälja sina produkter direkt från ett utländskt&lt;br&gt;företag. - I sammanhanget kan inte heller bortses från att, såsom kom-&lt;br&gt;mittén har påpekat, motsvarande regler i andra nordiska länder är mindre&lt;br&gt;restriktiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de nackdelar som ur kontrollsynpunkt kan anföras mot förslaget&lt;br&gt;talar därför enligt vår uppfattning övervägande skäl för att det nuvarande&lt;br&gt;förbudet mot att bevara räkenskapsinformationen med hjälp av utom-&lt;br&gt;lands placerad maskinutrustning bör mjukas upp. Viss arkivering av detta&lt;br&gt;slag bör vara tillåten under förutsättning att det finns möjlighet att inom&lt;br&gt;Sverige ta fram omedelbar utskrift av den lagrade informationen.&lt;br&gt;Eftersom det finns en viss risk för missbruk, vill vi inte gå så långt som&lt;br&gt;kommittén och generellt tillåta att räkenskapsinformation bevaras på&lt;br&gt;detta sätt. Däremot bör det införas en möjlighet för företag att, när det&lt;br&gt;föreligger särskilda skäl, fa dispens för att sköta förvaringen av räken-&lt;br&gt;skapsinformationen på detta sätt. Genom ett dispensförfarande blir det&lt;br&gt;möjligt att pröva tyngden i de skäl som företaget åberopar. Kriterierna för&lt;br&gt;när dispens skall ges bör tills vidare vara restriktiva. Dispens bör kunna&lt;br&gt;ges framför allt i sådana fall då företaget har sådan anknytning till&lt;br&gt;utlandet att detta slag av förvaring framstår som naturlig, främst i&lt;br&gt;utlandsägda företag och filialer. En grundläggande förutsättning bör&lt;br&gt;alltid vara att något missbruk inte kan befaras. Dispensfrågan bör prövas&lt;br&gt;av skattemyndigheten eller, i fråga om företag som står under Finansin-&lt;br&gt;spektionens tillsyn, av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår alltså att det skall fordras särskild dispens för att kravet på&lt;br&gt;bevarande av räkenskapsinformation skall få fullgöras med hjälp av&lt;br&gt;maskinutrustning som är placerad utomlands. Dispens bör kunna komma&lt;br&gt;i fråga endast när det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig förvaring av verifikationer utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den ökade internationaliseringen finns det enligt vår&lt;br&gt;mening också anledning att överväga ett ytterligare avsteg från huvud-&lt;br&gt;regeln om förvaring inom Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare har redogjort för har Bokföringsnämnden gett uttryck&lt;br&gt;för att det under vissa särskilda situationer kan anses acceptabelt att&lt;br&gt;orginalverifikationer, dvs. originalhandling som innefattar uppgifter om&lt;br&gt;affärshändelser, tillfälligtvis förs ut ur landet. En sådan situation uppstår&lt;br&gt;när en handling samtidigt fyller flera funktioner för företaget t.ex. både&lt;br&gt;som bevis om en affärshändelse och som bevis för en fordran; den&lt;br&gt;bokföringsskyldige måste tillfälligtvis föra handlingen ut ur landet för att&lt;br&gt;dess andra funktion skall kunna nyttjas. Enligt vår mening bör lagen ge&lt;br&gt;utrymme för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan situation då det kan vara motiverat att föra verifikationer ut&lt;br&gt;ur landet är i samband med bokföring. Det kan t.ex. av organisatoriska&lt;br&gt;skäl vara naturligt att bokföring sker utanför Sverige. Så kan vara fallet&lt;br&gt;när den bokföringsskyldige är en filial till ett utländskt företag. Lagen&lt;br&gt;bör alltså ge utrymme för att föra verifikationer ut ur landet även i dylika&lt;br&gt;fall. Även i dessa fall bör dock verifikationerna få förvaras utomlands&lt;br&gt;endast helt tillfälligt. Så snart bokföring har skett eller handlingen på&lt;br&gt;annat sätt har tjänat sitt syfte utomlands, bör verifikationerna återföras till&lt;br&gt;Sverige för att bevaras här under den resterande arkiveringstiden. Detta&lt;br&gt;överensstämmer i allt väsentligt med dansk och finsk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förhindra missbruk är det enligt vår mening nödvändigt att&lt;br&gt;förena de nu nämnda undantagen med vissa restriktioner. Detta bör&lt;br&gt;komma till uttryck i lagen på det sättet att handlingarna far föras&lt;br&gt;utomlands endast om det finns särskilda skäl och är förenligt med god&lt;br&gt;redovisningssed. Av lagen bör också framgå att handlingarna far förvaras&lt;br&gt;utomlands endast tillfälligtvis. Utformas bestämmelsen på detta sätt torde&lt;br&gt;risken för missbruk vara mycket begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaring av bokföring som tillhör en verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bokföring som avser en verksamhet som ett svenskt&lt;br&gt;företag bedriver utomlands är det enligt regeringens mening inte lämpligt&lt;br&gt;att ställa ett ovillkorligt krav på förvaring i Sverige. I det land där filialen&lt;br&gt;är belägen kan det nämligen finnas krav på att filialens bokföring skall&lt;br&gt;förvaras där. Skyldigheten att förvara bokföring i Sverige bör därför inte&lt;br&gt;gälla verksamhet som företaget bedriver genom filial i ett annat land, om&lt;br&gt;företaget är bokföringsskyldigt för verksamheten i det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2.3 Överföring av räkenskapsinformation från maskinläsbart&lt;br&gt;medium till annan tillåten form för bevarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Maskinläsbart medium som används för förvaring&lt;br&gt;av räkenskapsinformation skall få förstöras, om räkenskapsinformationen&lt;br&gt;på ett betryggande sätt i stället överförs till annan tillåten form för&lt;br&gt;bevarande. Har företaget tagit emot räkenskapsinformation från någon&lt;br&gt;annan, skall detta dock gälla först från och med det fjärde året efter&lt;br&gt;utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att räkenskaps-&lt;br&gt;handlingar i form av upptagning för automatisk databehandling skall få&lt;br&gt;förstöras efter tre år, förutsatt att de ersätts med handlingar i vanlig läsbar&lt;br&gt;form eller mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte närmare berört&lt;br&gt;förslaget. Riksåklagaren har tillstyrkt avskaffandet av den ovillkorliga&lt;br&gt;rätten för bokföringsskyldiga att före arkiveringstidens utgång förstöra&lt;br&gt;räkenskapsmaterial i maskinläsbar form under förutsättning att de&lt;br&gt;registrerade uppgifterna överförs till vanlig läsbar form. Bl. a. Riks-&lt;br&gt;skatteverket har avstyrkt förslaget med motivering att samma regler bör&lt;br&gt;gälla för arkivering av maskinläsbart material som för övrigt räken-&lt;br&gt;skapsmaterial. Bokföringsnämnden har avstyrkt förslaget, eftersom det&lt;br&gt;medför arkiveringsproblem för sådana företag som anlitar bokförings-&lt;br&gt;byrå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några&lt;br&gt;invändningar mot promemorians förslag. Ekobrottsmyndigheten och&lt;br&gt;Riksskatteverket har dock varit kritiska till förslaget. Riksskatteverket har&lt;br&gt;bl.a. ansett att det inte finns anledning att göra skillnad på räken-&lt;br&gt;skapsinformation som har mottagits från annan och räkenskaps-&lt;br&gt;information som sammanställts av företaget självt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt: Enligt 22 § andra stycket bokföringslagen upphör&lt;br&gt;skyldigheten att bevara maskinläsbart material som räkenskapsmaterial&lt;br&gt;om de registrerade uppgifterna på ett betryggande sätt förs över till&lt;br&gt;vanlig läsbar form eller mikroskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förarbetena till bokföringslagen ansågs det att det i vissa fall&lt;br&gt;kunde innebära problem att bevara maskinläsbart räkenskapsmaterial.&lt;br&gt;Bl.a. framhöll man att arkivering av sådant räkenskapsmaterial kunde bli&lt;br&gt;kostnadskrävande. Lagstiftaren kom därför fram till att detta slag av&lt;br&gt;räkenskapsmaterial borde få förstöras om det samtidigt överfördes till&lt;br&gt;annan läsbar form. En förutsättning för detta borde emellertid vara att&lt;br&gt;överföringen gjordes på ett så betryggande sätt att förvanskning av&lt;br&gt;uppgifterna förhindrades (se prop. 1975:104 s. 197).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bokföringslagen inte uppställer något krav på bevarande av&lt;br&gt;maskinläsbart räkenskapsmaterial efter det att informationen har förts&lt;br&gt;över till papper eller mikromaterial torde också sammanhänga med att&lt;br&gt;frågan om datorbaserat materials användbarhet i bokföringen i för-&lt;br&gt;arbetena till bokföringslagen behandlades i huvudsak som en fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka risker som finns för att maskinläsbara handlingar förstörs eller inte&lt;br&gt;längre kan tas fram i läsbar form. Traditionella pappersbaserade hand-&lt;br&gt;lingar och handlingar i mikroskrift sågs därvid som överlägsna maskin-&lt;br&gt;läsbara handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den nuvarande ovillkorliga rätten att&lt;br&gt;förstöra räkenskapshandlingar i maskinläsbar form under förutsättning att&lt;br&gt;registrerade uppgifter förs över till handlingar i läsbar form, dvs. papper&lt;br&gt;eller mikromaterial kan innebära en viss risk för att räkenskapsinforma-&lt;br&gt;tionens kvalitet försämras. När en uppgift som lagras i maskinläsbar form&lt;br&gt;skrivs ut, kan en del av dess bevisvärde gå förlorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden finns det anledning att uppställa vissa slag av&lt;br&gt;restriktioner vad gäller förstörandet av sådant maskinläsbart medium som&lt;br&gt;används för lagring av räkenskapsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsinformation som har tillkommit eller sammanställts på&lt;br&gt;grundval av utifrån mottagna uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller räkenskapsinformation som har tillkommit eller&lt;br&gt;sammanställts på grundval av utifrån mottagna uppgifter (hit hör framför&lt;br&gt;allt verifikationer som består av uppgifter som har mottagits på&lt;br&gt;elektronisk väg) bör huvudregeln vara att räkenskapsinformationen skall&lt;br&gt;sparas i sitt ursprungliga skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krav på att räkenskapsinformation som har lagrats på maskinläsbart&lt;br&gt;medium skall bevaras i samma skick under hela den tioåriga arki-&lt;br&gt;veringstid kan emellertid innebära höga kostnader för den bokförings-&lt;br&gt;skyldige. Denne tvingas ju att under hela arkiveringstiden ha tillgång till&lt;br&gt;sådan utrustning och sådana system som behövs för att omedelbart kunna&lt;br&gt;presentera räkenskapsinformationen i läsbar form. Uppenbarligen måste&lt;br&gt;det allmänna intresset av att räkenskapsinformationens bevisvärde upp-&lt;br&gt;rätthålls vägas mot dylika praktiska problem för de bokföringsskyldiga.&lt;br&gt;Intresset av att bevisvärdet upprätthålls torde vara störst under de första&lt;br&gt;åren efter affärshändelsen. Vi anser därför att den bokföringsskyldige när&lt;br&gt;det har gått tre år från utgången av det kalenderår då räkenskapsåret&lt;br&gt;avslutades fritt bör kunna välja på vilket sätt räkenskapsinformationen&lt;br&gt;därefter skall lagras. Den bokföringsskyldige bör således ha rätt att&lt;br&gt;förstöra den maskinläsbara formen av räkenskapsinformationen under&lt;br&gt;förutsättning att det i stället överförs till annan form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsinformation som den bokföringsskyldige själv har&lt;br&gt;sammanställt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att räkenskapsinformation i maskinläsbar form som den&lt;br&gt;bokföringsskyldige själv har sammanställt (framför allt registreringar&lt;br&gt;gjorda i syfte att kunna presentera en grund- och huvudbokföring) även&lt;br&gt;fortsättningsvis bör fa förstöras omedelbart efter bokföringen under&lt;br&gt;förutsättning att den samtidigt överförs till annan tillåten lagringsform&lt;br&gt;och överföringen kan ske på betryggande sätt. För detta talar bl.a. de&lt;br&gt;svårigheter som annars skulle uppstå för företag som anlitar&lt;br&gt;bokföringsbyrå. Om det fordrades att maskinläsbara uppgifter alltid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle arkiveras i sin ursprungliga form, skulle den bokföringsskyldige&lt;br&gt;hamna i ett beroendeförhållande till bokföringsbyrån, eftersom han&lt;br&gt;vanligtvis saknar egna möjligheter att bevara den räkenskapsinformation&lt;br&gt;som bokföringsbyrån har upprättat åt honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som talar för att maskinläsbara handlingar även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen bör fa ersättas av pappersbaserade dokument måste visserligen&lt;br&gt;ställas mot skatteförvaltningens intresse av att med rimliga arbetsinsatser&lt;br&gt;kunna utföra taxeringskontroll. I dag använder sig skattemyndigheterna i&lt;br&gt;sin revisionsverksamhet ofta av företagens ADB-material och kan däri-&lt;br&gt;genom på maskinell väg göra granskningar som annars - om materialet i&lt;br&gt;stället hade varit i vanlig läsbar form - hade krävt omfattande manuella&lt;br&gt;insatser. Skattemyndigheternas arbete skulle därför kunna försvåras om&lt;br&gt;stora mängder maskinläsbara räkenskapshandlingar ersattes av hand-&lt;br&gt;lingar i vanlig läsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör emellertid understrykas att de nuvarande bestämmelserna ger&lt;br&gt;företagen en ovillkorlig rätt att föra över alla maskinläsbara handlingar&lt;br&gt;till handlingar i vanlig läsbar form eller mikroskrift. Vårt förslag innebär&lt;br&gt;därför inte någon försämring av skatteförvaltningens möjligheter till&lt;br&gt;taxeringskontroll. Det finns inte heller anledning att anta att förslaget&lt;br&gt;leder till minskad lagring på maskinläsbart medium. Tvärtom torde våra&lt;br&gt;förslag om ett avskaffande av varannanlänksprincipen (se avsnitt 13.1.3)&lt;br&gt;och om ett bevarande av den tioåriga arkiveringsskyldigheten (se avsnitt&lt;br&gt;13.2.1) medföra att räkenskapsinformation i större utsträckning än i dag&lt;br&gt;kommer att bevaras på maskinläsbara media.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2.4 Förtida förstöring av räkenskapsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Räkenskapsinformation skall efter särskilt tillstånd&lt;br&gt;få förstöras före arkiveringstidens utgång, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några&lt;br&gt;invändningar mot förslaget. Riksskatteverket har dock ansett att&lt;br&gt;bestämmelsen inte fyller något syfte. Riksåklagaren har ansett att ett&lt;br&gt;tillstånd att förstöra räkenskapsmaterial alltid måste förenas med en&lt;br&gt;skyldighet att bevara materialet på mikrofilm eller papperskopior.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt 22 § tredje stycket bokföringslagen får skatte-&lt;br&gt;myndigheten, om det finns särskilda skäl, för visst fall tillåta att&lt;br&gt;räkenskapsmaterial i vanlig läsbar form förstörs före utgången av den&lt;br&gt;tioåriga arkiveringstiden. Materialet måste emellertid i så fall under&lt;br&gt;betryggande former mikrofilmas eller kopieras på likvärdigt sätt och&lt;br&gt;kopiorna skall bevaras under återstoden av arkiveringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det material som enligt vårt förslag&lt;br&gt;måste arkiveras kan komma att få stor omfattning. Normalt måste detta&lt;br&gt;accepteras. Det kan likväl förekomma situationer då intresset av att&lt;br&gt;materialet bevaras inte står i proportion till de kostnader som en fortsatt&lt;br&gt;arkivering innebär. Så kan exempelvis vara fallet när en verksamhet har&lt;br&gt;gått i konkurs och såväl konkursen som eventuella brottsutredningar med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anknytning till verksamheten har avslutats. Med hänsyn härtill bör det Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;liksom hittills finnas en möjlighet att - utöver i de fall som vi har&lt;br&gt;behandlat i föregående avsnitt - förstöra det material på vilka uppgifterna&lt;br&gt;har lagrats före den i lagen angivna arkiveringstidens utgång. Den&lt;br&gt;möjligheten bör emellertid enbart stå öppen när det finns särskilda skäl&lt;br&gt;som gör det motiverat att avbryta arkiveringen. Möjligheten bör&lt;br&gt;dessutom vara beroende av ett särskilt dispensbeslut från en myndighet.&lt;br&gt;Genom ett sådant dispensförfarande kan man förhindra att möjligheten&lt;br&gt;kommer till användning för att försvåra skatte- eller brottsutredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den motsvarande bestämmelsen i gällande rätt fordrar att man i&lt;br&gt;samband med en sådan förstöring av räkenskapsmaterial tar fram och&lt;br&gt;bevarar kopior på materialet. I likhet med Riksåklagaren anser vi att det&lt;br&gt;finns mycket som talar för att ett sådant krav uppställs även i framtiden.&lt;br&gt;Enligt vår mening är det emellertid inte nödvändigt att reglera detta i&lt;br&gt;lagen. Om det finns skäl att förstöra materialet men samtidigt är&lt;br&gt;motiverat att bevara uppgifterna på något annat sätt, kan tillstånds-&lt;br&gt;myndigheten villkora dispensen med att uppgifterna skall sparas på annat&lt;br&gt;lämpligt sätt, t.ex. i mikroformat eller på maskinläsbart medium. Vi vill&lt;br&gt;inte heller utesluta att det kan förekomma fall då det över huvud taget&lt;br&gt;inte är motiverat att spara uppgifterna. En ordning där frågan om&lt;br&gt;uppgifterna skall bevaras i annan form prövas inom ramen för&lt;br&gt;tillståndsärendet är mera flexibel än ett i lag intaget krav på att&lt;br&gt;uppgifterna alltid skall bevaras i kopior&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Avslutande av den löpande bokföringen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om årsbokslut och årsredovisning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I en bokföringsskyldig verksamhet avslutas den löpande bokföringen&lt;br&gt;normalt med att det upprättas ett årsbokslut. Ett sådant bokslut omfattar&lt;br&gt;en balansräkning och en resultaträkning, eventuellt kompletterade med&lt;br&gt;noter och bilagor. I vissa fall måste också en årsredovisning upprättas. I&lt;br&gt;förhållande till årsbokslutet innehåller årsredovisningen i regel även&lt;br&gt;sådan information som inte har omedelbar anknytning till företagets&lt;br&gt;balansräkning och resultaträkning. En del sådan information redovisas i&lt;br&gt;den förvaltningsberättelse som normalt ingår i årsredovisningen. Enligt&lt;br&gt;årsredovisningslagen skall företaget i förvaltningsberättelsen bl.a. lämna&lt;br&gt;information om sådana förhållanden som inte skall redovisas i&lt;br&gt;balansräkningen eller resultaträkningen men som är viktiga för bedöm-&lt;br&gt;ningen av bolagets resultat och ställning (se 6 kap. 1 § årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen). Större företag, särskilt de vars aktier är noterade vid en börs,&lt;br&gt;lämnar ofta mer långtgående information än vad som krävs enligt lag. En&lt;br&gt;annan viktig skillnad mellan årsbokslut och årsredovisning är att den&lt;br&gt;sistnämnda alltid är offentlig. Den ekonomiska information som lämnas i&lt;br&gt;årsredovisningen görs alltså tillgänglig för intressenter utanför företaget.&lt;br&gt;Också årsbokslutet kan visserligen komma att användas i syfte att lämna&lt;br&gt;information till externa intressenter. Ett sådant utlämnande av årsbok-&lt;br&gt;slutet grundas emellertid endast på företagets egen vilja att offentliggöra&lt;br&gt;informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den offentliga redovisningen upprättas i syfte att informera&lt;br&gt;intressenterna om företagets ekonomiska utveckling, är det naturligt att&lt;br&gt;det är deras intressen som styr redovisningens utformning och innehåll.&lt;br&gt;De intressenter som oftast nämns i dessa sammanhang är ägare,&lt;br&gt;investerare, borgenärer, anställda och kunder. Borgenärerna kan i sin tur&lt;br&gt;delas in i olika grupper, t.ex. det allmänna, leverantörer och banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att intressenterna skall kunna förlita sig på den ekonomiska&lt;br&gt;information som lämnas i årsredovisningen måste det finnas vissa&lt;br&gt;garantier för att informationen är riktig. Detta tillgodoses genom att de&lt;br&gt;flesta bokföringsskyldiga juridiska personer skall utse minst en revisor&lt;br&gt;som bl.a. har att granska redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande bestämmelser om&amp;nbsp;&amp;nbsp;den offentliga&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;redovisningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;14.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skyldighet att upprätta årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga aktiebolag, vissa handelsbolag och samtliga ekonomiska&lt;br&gt;föreningar är enligt årsredovisningslagen eller lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar (föreningslagen) skyldiga att upprätta en&lt;br&gt;årsredovisning. Detsamma gäller - enligt ÅRKL och ÅRFL - för bl.a.&lt;br&gt;banker och försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag (1980&lt;br&gt;års årsredovisningslag) är de foretag som omfattas av lagen skyldiga att&lt;br&gt;upprätta årsredovisning om antalet anställda i företaget eller, om&lt;br&gt;företaget är moderföretag i en koncern, antalet anställda i koncernen&lt;br&gt;under räkenskapsåret i medeltal har varit minst tio eller om tillgångarnas&lt;br&gt;nettovärde i rörelsen överstiger 1 000 prisbasbelopp. Lagen gäller bl.a.&lt;br&gt;för enskilda näringsidkare, ideella föreningar och sådana handelsbolag&lt;br&gt;som faller utanför tillämpningsområdet för årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stiftelselagen föreskrivs att samtliga bokföringsskyldiga stiftelser -&lt;br&gt;med några undantag - skall upprätta en årsredovisning. Det innebär att&lt;br&gt;bl.a. näringsdrivande stiftelser, moderstiftelser, kollektivavtalsstiftelser&lt;br&gt;och insamlingsstiftelser, oavsett storlek, alltid skall upprätta en årsredo-&lt;br&gt;visning. Att även pensions- och personalstiftelser utan undantag skall&lt;br&gt;upprätta en årsredovisning framgår av tryggandelagen. Vidare skall -&lt;br&gt;med några mindre undantag - övriga stiftelser som har tillgångar med ett&lt;br&gt;marknadsvärde överstigande tio prisbasbelopp upprätta årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2.2 Innehållet i årsredovisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årsredovisning skall alltid innehålla en balansräkning, en resultat-&lt;br&gt;räkning och noter (tilläggsupplysningar). När det gäller innehållet i dessa&lt;br&gt;handlingar kan en skiljelinje dras mellan bokföringslagen, 1980 års&lt;br&gt;årsredovisningslag och föreningslagen å ena sidan samt årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen å den andra sidan. Bestämmelserna i respektive lagstiftnings-&lt;br&gt;system skiljer sig åt i väsentliga delar. Som exempel kan nämnas att&lt;br&gt;uppställningsformerna för resultaträkningen och balansräkningen är helt&lt;br&gt;olika och att kraven på tilläggsupplysningar är mera omfattande i&lt;br&gt;årsredovisningslagen än i övrig redovisningslagstiftning. Att de två&lt;br&gt;systemen på ett så markant sätt skiljer sig från varandra hänger samman&lt;br&gt;med att årsredovisningslagen bygger på EG:s redovisningsregler, medan&lt;br&gt;de andra lagarna har sitt ursprung i äldre, helt svensk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom ramen för årsredovisningslagen finns det vissa skillnader&lt;br&gt;mellan olika bolag vad gäller den föreskrivna informationens innehåll.&lt;br&gt;Omfattningen på informationslämnandet har framför allt knutits till&lt;br&gt;storleken på företaget, sådan den framträder i tillgångarnas värde och&lt;br&gt;antal anställda. För företag i vilka tillgångarnas nettovärde enligt balans-&lt;br&gt;räkningen under de senaste två räkenskapsåren har överstigit minst 1 000&lt;br&gt;prisbasbelopp eller där antalet anställda under de senaste två&lt;br&gt;räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200 gäller sålunda särskilda&lt;br&gt;regler, t.ex. krav på upprättande av finansieringsanalys. Denna gräns-&lt;br&gt;dragning är väl etablerad i svensk redovisningslagstiftning. Årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen innehåller även en definition av ”små” bolag, nämligen&lt;br&gt;sådana som har högst tio anställda och en balansomslutning på högst 24&lt;br&gt;miljoner kronor (cirka 700 prisbasbelopp). Denna kategori av bolag är&lt;br&gt;undantagna från vissa av lagens krav på tilläggsupplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga aktiebolag, ekonomiska föreningar och sådana handelsbolag&lt;br&gt;som omfattas av årsredovisningslagen måste i sina årsredovisningar&lt;br&gt;infoga en förvaltningsberättelse. Detsamma gäller enligt stiftelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och tryggandelagen för stiftelser. För övriga företag gäller däremot enligt&lt;br&gt;1980 års årsredovisningslag att årsredovisningen måste innehålla en&lt;br&gt;förvaltningsberättelse endast om företaget eller, om företaget är&lt;br&gt;moderföretag i en koncern, koncernen överskrider något av de tidigare&lt;br&gt;två angivna gränsvärdena, 1 000 prisbasbelopp i nettoomsättning och 200&lt;br&gt;anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi nyss har varit inne på skall större företag som regel upprätta en&lt;br&gt;finansieringsanalys. Detta gäller dock inte bostadsrättsföreningar, sam-&lt;br&gt;bruksföreningar samt pensions- och personalstiftelser, oavsett hur stora&lt;br&gt;de är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Revision av årsredovisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldiga som enligt lag skall upprätta en årsredovisning skall i&lt;br&gt;regel utse minst en revisor som på ett oberoende sätt skall granska&lt;br&gt;verksamhetens räkenskaper och dess förvaltning. Revisorerna utses i de&lt;br&gt;flesta fall av företagets ägare. Den som utses till revisor skall ha den&lt;br&gt;insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som&lt;br&gt;med hänsyn till arten och omfattningen av den granskade verksamheten&lt;br&gt;fordras för att fullgöra uppdraget (se t.ex. 10 kap. 11 § andra stycket&lt;br&gt;aktiebolagslagen). I vissa fall skall minst en revisor vara auktoriserad&lt;br&gt;eller godkänd enligt bestämmelserna i 4 § lagen (1995:528) om revisorer.&lt;br&gt;Detta gäller vid val av revisor i aktiebolag (se 10 kap. 11 § första stycket&lt;br&gt;aktiebolagslagen). Liknande bestämmelser gäller för stiftelser som är&lt;br&gt;skyldiga att upprätta årsredovisning (se 4 kap. 4 § stiftelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter utgången av vaije räkenskapsår lämnar revisorn en rapport&lt;br&gt;(revisionsberättelse) över sin granskning. I revisionsberättelsen uttalar&lt;br&gt;han sig bl.a. om huruvida den bokföringsskyldige har upprättat årsredo-&lt;br&gt;visningen enligt gällande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om revision kommer att beröras närmare i avsnitt 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliggörande av årsredovisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen och revisionsberättelsen skall utan undantag offent-&lt;br&gt;liggöras. Offentliggörandet sker antingen genom att handlingarna ges in&lt;br&gt;till föreskriven myndighet eller genom att de hålls tillgängliga hos&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag och sådana handelsbolag som omfattas av årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen skall undantagslöst ge in årsredovisningen och revisionsberättelsen&lt;br&gt;till Patent- och registreringsverket. Ifråga om aktiebolag skall hand-&lt;br&gt;lingarna ha kommit in till myndigheten inom en månad efter det att&lt;br&gt;resultaträkningen och balansräkningen har blivit fastställda på bolags-&lt;br&gt;stämma. För de handelsbolag som omfattas av lagen är motsvarande&lt;br&gt;tidsfrist sex månader från räkenskapsårets utgång (se 8 kap. 3 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska föreningar skall låta offentliggöra sina årsredovisningar&lt;br&gt;inom en månad från det att balans- och resultaträkningarna fastställdes på&lt;br&gt;föreningsstämma. De företag som omfattas av 1980 års årsredovis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningslag skall göra sina årsredovisningar offentliga inom samma tidsfrist&lt;br&gt;som gäller för handelsbolag som omfattas av årsredovisningslagen, dvs.&lt;br&gt;sex månader efter räkenskapsårets utgång. För både ekonomiska&lt;br&gt;föreningar och de företag som omfattas av 1980 års årsredovisningslag är&lt;br&gt;huvudregeln att offentliggörandet skall ske genom att handlingarna hålls&lt;br&gt;tillgängliga hos företaget och att de först efter särskilt föreläggande av&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket behöver sändas in dit. Sådant förläggande&lt;br&gt;utfärdas när någon begär det. Företag som är skyldiga att ha auktoriserad&lt;br&gt;revisor skall dock utan särskilt föreläggande sända in handlingarna till&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket inom de tider som nyss har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser skall sända in årsredovisningen och revisionsberättelsen till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång (se&lt;br&gt;3 kap. 11 § stiftelselagen samt 17 b och 30 §§ tryggandelagen). Med&lt;br&gt;tillsynsmyndighet avses som regel länsstyrelsen i det län där stiftelsens&lt;br&gt;styrelse har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där förvaltningen&lt;br&gt;huvudsakligen utövas (se 9 kap. 1 § stiftelselagen samt, beträffande&lt;br&gt;pensions- och personalstiftelser, 31 § tryggandelagen). För vissa stiftelser&lt;br&gt;är det tillräckligt att årsredovisningen hålls tillgänglig (se 3 kap. 12 §&lt;br&gt;stiftelselagen). Det gäller stiftelser som omfattas av stiftelselagen och&lt;br&gt;som har bildats av något offentligt organ eller står under förvaltning av&lt;br&gt;en statlig myndighet eller som enligt stiftarens förordnande skall vara&lt;br&gt;undantagen tillsyn och som inte utövar näringsverksamhet eller är&lt;br&gt;moderstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.3 Årsredovisning eller årsbokslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den löpande bokföringen skall avslutas med en&lt;br&gt;årsredovisning eller ett årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årsredovisning skall upprättas enligt årsredovisningslagen eller, i&lt;br&gt;finansiella företag, enligt de särskilda lagarna för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag respektive försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande företag skall alltid upprätta en årsredovisning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktiebolag, ekonomiska föreningar och sådana handelsbolag i vilka&lt;br&gt;en eller flera juridiska personer är delägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovis-&lt;br&gt;ning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra företag som är moderföretag i en koncern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra företag i vilka antalet anställda under de senaste två räken-&lt;br&gt;skapsåren i medeltal har varit fler än tio eller tillgångarnas nettovärde&lt;br&gt;enligt balansräkning för det senaste räkenskapsåret har uppgått till mer än&lt;br&gt;24 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbokslutet skall bestå av en balansräkning och en resultaträkning till&lt;br&gt;vilka skall fogas vissa tilläggsupplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i kommitténs betänkande och i promemorian 1:&lt;br&gt;Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanserna har tillstyrkt förslagen&lt;br&gt;eller har lämnat dem utan erinran. Riksrevisionsverket har dock ansett att&lt;br&gt;den löpande bokföringen alltid bör avslutas med ett årsbokslut och att&lt;br&gt;vissa bokföringsskyldiga därutöver bör upprätta en årsredovisning.&lt;br&gt;Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF har yrkat att förslaget i&lt;br&gt;den del som avser krav på tilläggsupplysningar inte genomförs.&lt;br&gt;Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund har uttalat att&lt;br&gt;förbunden saknar förståelse för att vissa enskilda näringsidkare skall bli&lt;br&gt;skyldiga att upprätta årsredovisning endast av den anledningen att&lt;br&gt;tillgångarna i verksamheten överstiger ett visst gränsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vi har tidigare, som en allmän&lt;br&gt;utgångpunkt, uttalat att bokföringsreglema så långt möjligt bör vara&lt;br&gt;generella. I linje med detta bör också reglema för den löpande&lt;br&gt;bokföringens avslutande utformas på liknande sätt för olika slag av&lt;br&gt;företag. Huvudregeln bör vara att den löpande bokföringen avslutas med&lt;br&gt;en resultaträkning som visar företagets ekonomiska resultat för räken-&lt;br&gt;skapsåret och en balansräkning som visar dess ställning vid räkenskaps-&lt;br&gt;årets utgång. Det är naturligt att resultaträkningen och balansräkningen&lt;br&gt;alltid upprättas enligt de principer som anges i årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera skäl talar för att balansräkningen och resultaträkningen alltid bör&lt;br&gt;byggas ut till en årsredovisning enligt årsredovisningslagens eller, i fråga&lt;br&gt;om finansiella företag, ÅRKL:s och ÅRFL:s regler. Årsredovisningen&lt;br&gt;ger en mera strukturerad bild av företagets resultat och ställning än den&lt;br&gt;löpande bokföringen kan göra. Årsredovisningen tillgodoser härigenom&lt;br&gt;och genom sin offentlighet externa intressenters behov av information på&lt;br&gt;ett helt annat sätt än den löpande bokföringen eller andra&lt;br&gt;sammanställningar av redovisningsinformation. Det gäller särskilt som&lt;br&gt;årsredovisningen - till skillnad från andra slag av räkenskapsinformation&lt;br&gt;- är föremål för en systematisk revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot det sagda måste vägas att ett företags intressenter i många fall&lt;br&gt;torde kunna skaffa sig tillräcklig information på annat sätt än genom att&lt;br&gt;ta del av årsredovisningen. Upprättandet av en årsredovisning är också&lt;br&gt;förenat med kostnader för företaget. Mot den bakgrunden anser vi att ett&lt;br&gt;krav på upprättande av årsredovisning bör uppställas enbart för vissa slag&lt;br&gt;av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa juridiska personer bör alltid upprätta årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa slag av juridiska personer bör, oavsett storlek, alltid vara skyldiga&lt;br&gt;att upprätta en årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande aktiebolag och vissa finansiella företag är detta nödvändigt&lt;br&gt;redan på grund av EG:s redovisningsdirektiv. Enligt vår mening är det&lt;br&gt;också naturligt att verksamhet som bedrivs med begränsat personligt&lt;br&gt;ansvar för delägarna - såsom är fallet i fråga om aktiebolag och&lt;br&gt;ekonomiska föreningar - blir föremål för en sådan offentlig genom-&lt;br&gt;lysning som en årsredovisning kan ge. Det är tydligt att samma behov&lt;br&gt;finns i fråga om företag som bedriver finansiell verksamhet och därför&lt;br&gt;står under Finansinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG:s redovisningsdirektiv måste också handelsbolag med en&lt;br&gt;särskild ägarstruktur - i huvudsak sådana handelsbolag där samtliga&lt;br&gt;obegränsat ansvariga delägare är aktiebolag - upprätta årsredovisning (se&lt;br&gt;1 kap. 1 § årsredovisningslagen jämte bilaga 1 till lagen). Vi anser att det&lt;br&gt;finns skäl att låta samma regel gälla för samtliga handelsbolag i vilka en&lt;br&gt;eller flera juridiska personer ingår som delägare. I flertalet sådana&lt;br&gt;situationer föreligger i praktiken en begränsning i det personliga ansvar&lt;br&gt;som i övrigt kännetecknar handelsbolagsformen och det är därför befogat&lt;br&gt;att ställa särskilda krav på att företagets förhållanden redovisas öppet.&lt;br&gt;Från lagteknisk synpunkt framstår det också som avsevärt enklare att låta&lt;br&gt;skyldigheten att upprätta årsredovisning gälla alla handelsbolag med en&lt;br&gt;eller flera juridiska personer som bolagsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretag i koncerner bör alltid upprätta årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kretsen av företag som bör omfattas av det föreslagna&lt;br&gt;undantaget från skyldigheten att upprätta en årsredovisning finns det&lt;br&gt;också anledning att beakta de speciella förhållanden som utmärker&lt;br&gt;koncernen som organisationsform. Genom koncemintema transaktioner&lt;br&gt;av olika slag kan koncernföretagens resultat i viss utsträckning fördelas&lt;br&gt;mellan de enskilda koncernföretagen (se prop. 1979/80:143 s. 67). För att&lt;br&gt;underlätta bedömningen av sådana koncemintema förhållanden är det&lt;br&gt;enligt vår mening nödvändigt att i vart fall moderföretaget upprättar en&lt;br&gt;offentlig redovisning som redogör för koncerns uppbyggnad och&lt;br&gt;mellanhavanden. En sådan redovisning kan vara en förutsättning för att&lt;br&gt;man på ett korrekt sätt skall kunna bedöma ett annat koncernföretags&lt;br&gt;redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större företag bör alltid upprätta årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ju större företagets tillgångsmassa är och ju större antal anställda det har,&lt;br&gt;desto starkare är skälen för att företagets förhållanden skall redovisas i en&lt;br&gt;offentlig årsredovisning. Företag som i fråga om tillgångsvärde och antal&lt;br&gt;anställda överskrider vissa i lagen givna värden bör därför alltid vara&lt;br&gt;skyldiga att upprätta en årsredovisning. Gränsvärdena bör dock sättas&lt;br&gt;förhållandevis högt så att det stora flertalet näringsidkare som bedriver&lt;br&gt;verksamhet under personligt ansvar - i den mån de inte över huvud taget&lt;br&gt;bör undantas från kravet på avslutande av den löpande bokföringen (se&lt;br&gt;avsnitt 14.5) - inte behöver upprätta årsredovisning. De gränsvärden som&lt;br&gt;enligt vår mening bör gälla för årsredovisningsskyldighetens inträde bör&lt;br&gt;ansluta till de gränsvärden som har etablerats i samband med införandet&lt;br&gt;av årsredovisningslagen, nämligen mer än tio anställda och en&lt;br&gt;balansomslutning på mer än 24 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har velat att skyldigheten att upprätta&lt;br&gt;årsredovisning bestäms efter andra kriterier. De har påtalat att den&lt;br&gt;föreslagna ordningen innebär att en enskild näringsidkare med ett större&lt;br&gt;fastighetsinnehav kan bli skyldig att upprätta en årsredovisning och utse&lt;br&gt;en revisor utan att antalet affärshändelser eller verksamhetens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lånesituation prövas. Vi vill för vår del framhålla att vårt förslag för de&lt;br&gt;flesta näringsidkare inte innebär någon principiell skillnad i förhållande&lt;br&gt;till de regler som gäller i dag. Ett system där skyldigheten att upprätta&lt;br&gt;årsredovisning i stället knyts till antalet affärstransaktioner, belånings-&lt;br&gt;grad eller liknande förefaller knappast mera lämpligt, eftersom inte heller&lt;br&gt;sådana mått alltid speglar företagets ekonomiska och sociala betydelse.&lt;br&gt;Uppenbarligen skulle det också leda till svåra avgränsningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak är att det gränsvärde som är bestämmande för när års-&lt;br&gt;redovisningsskyldigheten skall inträda p.g.a. tillgångarnas värde bör&lt;br&gt;sänkas från 1 000 prisbasbelopp (36,4 miljoner kronor år 1999) till 24&lt;br&gt;miljoner kronor. Detta innebär i och för sig en viss skärpning i förhållan-&lt;br&gt;de till gällande rätt. Ett företag med mer än 24 miljoner kronor i&lt;br&gt;tillgångar får emellertid anses vara så viktigt för sina intressenter att en&lt;br&gt;årsredovisning alltid bör upprättas och revideras. En anpassning till de&lt;br&gt;gränsvärden som årsredovisningslagen använder sig av för att beskriva&lt;br&gt;vad som är att anse som ett litet företag torde enligt vår mening dessutom&lt;br&gt;främja överskådligheten i regelverket och öka jämförbarheten mellan&lt;br&gt;olika företagsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör årsredovisningen kompletteras av en särskild bokslutshandling?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om - såsom en remissinstans har menat - företag&lt;br&gt;som upprättar en årsredovisning därutöver bör vara skyldigt att upprätta&lt;br&gt;en särskild bokslutshandling som är omedelbart avstämbar mot bok-&lt;br&gt;föringens konton. Enligt vår mening finns det inte tillräckliga skäl för&lt;br&gt;detta. Det är emellertid angeläget att posterna i bokslutet, även om detta&lt;br&gt;upprättas direkt som en årsredovisning, alltid kan härledas till&lt;br&gt;bokföringens konton. Vi föreslår därför en särskild bestämmelse om att&lt;br&gt;företaget för vaije sammandragen post i årsredovisningens balansräkning&lt;br&gt;skall upprätta en specifikation med angivande av de belopp som ingår i&lt;br&gt;posten, om inte postens sammansättning klart framgår av bokföringen i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbokslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra företag än de som vi nu har nämnt bör ha möjlighet att avsluta den&lt;br&gt;löpande bokföringen med en balansräkning och en resultaträkning, upp-&lt;br&gt;rättade i huvudsak enligt årsredovisningslagens regler, i stället för med&lt;br&gt;en årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är i vilken utsträckning balansräkningen och resultat-&lt;br&gt;räkningen bör kompletteras med tilläggsupplysningar. En remissinstans&lt;br&gt;har anfört att, om en förenkling i denna riktning skall vara verksam, det&lt;br&gt;inte bör ställas några krav alls på att företaget skall lämna tilläggs-&lt;br&gt;upplysningar. Vi delar i och för sig uppfattningen att antalet tilläggsupp-&lt;br&gt;lysningar bör vara så begränsat som möjligt. Vissa grundläggande&lt;br&gt;uppgifter om exempelvis principerna for värdering av tillgångar, avsätt-&lt;br&gt;ningar och skulder samt om ändringar i dessa principer måste dock läm-&lt;br&gt;nas. I annat fall skulle redovisningen förlora en stor del av sitt informa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsvärde. För att kvaliteten på informationen skall hållas på en godtag-&lt;br&gt;bar nivå bör balansräkningen och resultaträkningen dessutom innehålla&lt;br&gt;tilläggsupplysningar om avskrivningar och nedskrivningar på anlägg-&lt;br&gt;ningstillgångarna samt om vilka skulder som är långfristiga respektive&lt;br&gt;kortfristiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är det en fördel om de nu aktuella balans- och&lt;br&gt;resultaträkningarna med därtill fogade tilläggsupplysningar ges en&lt;br&gt;gemensam beteckning. Materialet är i huvudsak identiskt med de&lt;br&gt;årsbokslut som i dag måste upprättas. Vi föreslår därför att handlingen&lt;br&gt;ges beteckningen årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.4 Undantag från skyldigheten att avsluta den löpande&lt;br&gt;bokföringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Företag som inte är skyldiga att upprätta&lt;br&gt;årsredovisning skall inte heller behöva avsluta den löpande bokföringen&lt;br&gt;med ett årsbokslut, om företagets omsättning normalt inte överstiger 20&lt;br&gt;prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att företag som inte är&lt;br&gt;skyldiga att upprätta årsredovisning inte heller skall behöva upprätta&lt;br&gt;något årsbokslut, om verksamheten omsätter mindre än 20 prisbasbelopp&lt;br&gt;och värdet av tillgångarna understiger samma belopp. När det gäller&lt;br&gt;enskilda näringsidkare har kommittén föreslagit att möjligheten att&lt;br&gt;underlåta att upprätta årsredovisning eller årsbokslut skall stå öppen även&lt;br&gt;om värdet av tillgångarna överstiger det angivna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte haft några&lt;br&gt;invändningar mot kommitténs förslag. Riksrevisionsverket har dock&lt;br&gt;ansett att samtliga bokföringsskyldiga bör avsluta den löpande&lt;br&gt;bokföringen med en resultaträkning och en balansräkning. Riksåklagaren&lt;br&gt;och Riksskatteverket har hävdat att undantaget från skyldigheten att&lt;br&gt;avsluta den löpande bokföringen bör omfatta endast enskilda&lt;br&gt;näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Revisorsamfundet SRS har ansett att endast omsättnings-&lt;br&gt;summan bör ligga till grund för avgränsningen av de företag som inte&lt;br&gt;behöver upprätta bokslut. Företagarnas Riksorganisation och Sveriges&lt;br&gt;Köpmannaförbund har föreslagit att det gränsvärde som skall vara&lt;br&gt;bestämmande för om den löpande bokföringen måste avslutas eller ej&lt;br&gt;skall sättas till 30 prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket har vidhållit att handelsbolag&lt;br&gt;alltid bör vara skyldiga att avsluta den löpande bokföringen. Bok-&lt;br&gt;föringsnämnden har förordat att regleringen av när ett handelsbolag eller&lt;br&gt;en ideell förening är skyldig att avsluta den löpande bokföringen knyts&lt;br&gt;till - utöver omsättningens storlek - värdet av bolagets eller föreningens&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt 1 § fjärde stycket bokföringslagen undantas&lt;br&gt;enskilda näringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningssumman normalt understiger tjugo prisbasbelopp från skyldigheten&lt;br&gt;att upprätta årsbokslut. Om en enskild näringsidkare driver flera verk-&lt;br&gt;samheter är denne enligt Bokföringsnämndens tolkning av bestämmelsen&lt;br&gt;skyldig att upprätta årsbokslut om den samlade verksamheten omsätter&lt;br&gt;minst tjugo prisbasbelopp (Bokföringsnämndens uttalande U 90:3, När&lt;br&gt;enskild näringsidkare skall upprätta årsbokslut).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till bokföringslag som lades fram i prop. 1975:104 innehöll&lt;br&gt;inte några bestämmelser om undantag från eller lättnader i kravet på&lt;br&gt;bokföringsskyldighet för mindre näringsidkare. Vid utskottsbehandlingen&lt;br&gt;framfördes emellertid ett antal yrkanden som i första hand gick ut på att&lt;br&gt;små enskilda näringsidkare med ingen eller högst två anställda skulle&lt;br&gt;undantas från bokföringsskyldighet. Som motivering för de olika&lt;br&gt;motionsyrkandena framhölls bl.a. att den föreslagna generella&lt;br&gt;bokföringsplikten skulle komma att bli alltför betungande för de mindre&lt;br&gt;företagen (se LU 1975/76:15 s. 19). Lagutskottet ansåg det inte möjligt&lt;br&gt;att göra några generella undantag från den föreslagna kretsen av&lt;br&gt;bokföringsskyldiga. Utskottet hänvisade bl.a. till svårigheterna att&lt;br&gt;åstadkomma en lämplig gränsdragning mellan bokföringsskyldiga&lt;br&gt;respektive icke bokföringsskyldiga näringsidkare. Dessa svårigheter&lt;br&gt;kunde leda till att även företag beträffande vilka ett krav på&lt;br&gt;bokföringsskyldighet kunde te sig motiverat kom att undantas från denna&lt;br&gt;skyldighet. I stället föreslog utskottet att mindre företagare skulle&lt;br&gt;undantas från kravet på att upprätta årsbokslut. Som motivering anfördes&lt;br&gt;bl.a. att bestämmelserna om årsbokslut i alltför stor utsträckning hade&lt;br&gt;utformats med de stora och medelstora företagen i blickfånget och att de&lt;br&gt;mindre näringsidkarna kunde få svårt att följa dessa bestämmelser.&lt;br&gt;Utskottets förslag, som sedermera antogs av riksdagen, innebar att en&lt;br&gt;enskild näringsidkare med högst två årsanställda och en årlig&lt;br&gt;bruttoomsättningssumma understigande 200 000 kronor undantogs från&lt;br&gt;skyldigheten att upprätta årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet av jordbruksbokföringslagen ändrades&lt;br&gt;undantagsregeln (se SFS 1979:142 och 1979:1065) så att antalet&lt;br&gt;anställda helt kom att sakna betydelse samtidigt som beloppsgränsen&lt;br&gt;ändrades till tjugo prisbasbelopp. Skälet till att beloppsgränsen ändrades&lt;br&gt;var att man ville undvika att en omsättningsökning som enbart åter-&lt;br&gt;speglade penningvärdets fall utlöste en mer omfattande redovisnings-&lt;br&gt;skyldighet (se prop. 1978/79:44 s. 37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare har uttalat bör huvudregeln vara att den löpande&lt;br&gt;bokföringen avslutas med en årsredovisning. Vidare bör mindre och&lt;br&gt;medelstora företag av vissa slag få avsluta den löpande bokföringen med&lt;br&gt;ett årsbokslut i stället för en årsredovisning under förutsättning att antalet&lt;br&gt;anställda inte överstiger tio personer och tillgångarnas nettovärde inte&lt;br&gt;överstiger 24 miljoner kronor. I det här avsnittet tar vi upp frågan om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns anledning att låta de minsta företagen helt slippa att avsluta den&lt;br&gt;löpande bokföringen. Det bör understrykas att de företag som vi talar om&lt;br&gt;i det följande inte innefattar sådana som enligt vårt förslag alltid bör&lt;br&gt;upprätta en årsredovisning, framför allt aktiebolag, ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, finansiella företag och moderföretag i koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda näringsidkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ovillkorligt krav på att den löpande bokföringen alltid skall avslutas i&lt;br&gt;någon form av bokslut skulle vara onödigt betungande for de allra minsta&lt;br&gt;bokföringsskyldiga. Ibland är skattemyndigheten den enda utomstående&lt;br&gt;som har något påtagligt intresse av närmare information om företagets&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden. Skattemyndigheten får den informationen som&lt;br&gt;den behöver genom de uppgifter som lämnas i deklarationen. I den mån&lt;br&gt;det finns andra intressenter, t.ex. kreditgivare, har de ofta möjlighet att&lt;br&gt;genom direkta kontakter med företaget ta del av den redovisnings-&lt;br&gt;information som de anser vara nödvändig. I samband med utredning av&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet har årsbokslutet som regel mindre betydelse; i&lt;br&gt;sådana sammanhang är det i stället den löpande bokföringen som är av&lt;br&gt;störst vikt. Enligt vår mening bör därför - på samma sätt som i dag -&lt;br&gt;enskilda näringsidkare med begränsad omsättning undantas från&lt;br&gt;skyldigheten att avsluta den löpande bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan synas mindre naturligt att undanta juridiska personer från kravet&lt;br&gt;på ett avslutande av den löpande bokföringen. I dag gäller sålunda att&lt;br&gt;samtliga handelsbolag är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen&lt;br&gt;med ett årsbokslut. Bl.a. Riksskatteverket har förordat att så blir fallet&lt;br&gt;även i fortsättningen och har bl.a. hänvisat till att handelsbolag ofta&lt;br&gt;används för olika slag av skatteplanering. Vi kan instämma i att&lt;br&gt;lättnadsregler av detta slag inte är befogade i bolagskonstruktioner där&lt;br&gt;någon av bolagsmännen är en juridisk person. Sådana handelsbolag skall&lt;br&gt;emellertid, enligt vad vi tidigare föreslagit, alltid vara skyldiga att&lt;br&gt;upprätta en årsredovisning. I fråga om andra handelsbolag - handels-&lt;br&gt;bolag där samtliga bolagsmän är fysiska personer - finns däremot inte&lt;br&gt;anledning att ställa motsvarande krav. I sådana bolag bär samtliga&lt;br&gt;bolagsmän själva ett direkt personligt ansvar för bolagets skulder och här&lt;br&gt;bör kraven därför inte vara strängare än beträffande fysiska personer som&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet under enskild firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att små handelsbolag med enbart fysiska personer som&lt;br&gt;bolagsmän inte bör vara skyldiga att upprätta årsbokslut. En sådan&lt;br&gt;ordning bör emellertid kompletteras med en bestämmelse i lagen&lt;br&gt;(1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag om att var och en av&lt;br&gt;bolagsmännen har rätt att påkalla att ett årsbokslut upprättas. Det främsta&lt;br&gt;skälet för det är att fördelningen av vinstmedel mellan bolagsmännen kan&lt;br&gt;vara beroende av att det finns ett årsbokslut. Enligt 2 kap. 9 § lagen om&lt;br&gt;handelsbolag och enkla bolag har bolagsmännen nämligen rätt att ta ut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på insats, förvaltningsarvode och överskott först sedan årsbokslut Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;har upprättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideella föreningar och samföllighetsföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning bör även vissa andra slag av juridiska personer - i&lt;br&gt;den utsträckning de inte är skyldiga att upprätta årsredovisning -&lt;br&gt;undantas från kravet på avslutande av bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ideella föreningar framstår sålunda ett absolut krav på att&lt;br&gt;den löpande bokföringen skall avslutas med ett bokslut som omotiverat&lt;br&gt;strängt. Det kan antas att ett krav på löpande bokföring är tillräckligt för&lt;br&gt;att medlemmarna i exempelvis en mindre båtklubb eller idrottsförening&lt;br&gt;skall ha möjlighet att erhålla den insyn i föreningens verksamhet som de&lt;br&gt;är berättigade till. I vilken utsträckning det därutöver skall krävas ett&lt;br&gt;bokslut bör överlämnas till medlemmarna själva att avgöra. Detsamma&lt;br&gt;kan sägas i fråga om samfällighetsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att avgränsa de minsta företagen som inte skall behöva avsluta den&lt;br&gt;löpande bokföringen från övriga företag är det nödvändigt att uppställa&lt;br&gt;något eller några gränsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande undantaget i bokföringslagen från kravet på avslutande&lt;br&gt;av den löpande bokföringen - vilket uteslutande gäller enskilda&lt;br&gt;näringsidkare - är beroende enbart av bruttoomsättningssumman. Enligt&lt;br&gt;vår uppfattning bör omsättningen även fortsättningsvis vara&lt;br&gt;bestämmande för om de enskilda näringsidkarna skall vara skyldiga att&lt;br&gt;avsluta den löpande bokföringen. När det gäller andra verksamhets-&lt;br&gt;former kan det anföras skäl för att välja ett annat eller kompletterande&lt;br&gt;gränsvärde. I ett handelsbolag, en ideell förening eller ett registrerat&lt;br&gt;trossamfund som har tillgångar av någon betydelse kan det från&lt;br&gt;bolagsmännens eller medlemmarnas utgångspunkt vara motiverat med ett&lt;br&gt;bokslut även om omsättningen är liten. Enligt vår mening torde&lt;br&gt;fördelarna med ett ytterligare gränsvärde emellertid inte uppväga den&lt;br&gt;ökade komplexiteten. Vad gäller handelsbolag har vi nyss förordat att&lt;br&gt;bolagsmännen skall ha en lagstadgad rätt att påkalla att årsbokslut&lt;br&gt;upprättas. I föreningen eller samfundet kan medlemmarnas eget behov av&lt;br&gt;att årsbokslut kommer till stånd vanligen tillgodoses genom stadge-&lt;br&gt;föreskrifter o.d. Även i fråga om andra företag än enskilda näringsidkare&lt;br&gt;bör därför skyldigheten att avsluta den löpande bokföringen göras&lt;br&gt;beroende av enbart storleken på företagets omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller gränsvärdets storlek har kommittén föreslagit att det&lt;br&gt;nuvarande gränsvärdet, tjugo prisbasbelopp (728 000 kr i 1999 års&lt;br&gt;penningvärde), behålls oförändrat. Det stora flertalet remissinstanser har&lt;br&gt;instämt i detta eller inte haft några invändningar. En remissinstans har -&lt;br&gt;bl.a. under hänvisning till de deklarationsbestämmelser som gäller för&lt;br&gt;mervärdesskatt - ansett att gränsvärdet bör höjas till 30 prisbasbelopp för&lt;br&gt;enskilda näringsidkare. Vi är f.n. inte beredda att föreslå någon sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höjning utan ansluter oss till kommitténs förslag. Det kan emellertid&lt;br&gt;finnas anledning att återkomma till denna fråga i samband med den&lt;br&gt;fortsatta beredningen av förenklingsutredningens betänkande (SOU&lt;br&gt;1999:28).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.5 Avslutande av den löpande bokföringen i stiftelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bokföringsskyldiga stiftelser skall upprätta&lt;br&gt;årsredovisning enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som far använda sina tillgångar uteslutande till förmån för&lt;br&gt;medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga&lt;br&gt;endast på grund av att tillgångarna överstiger tio prisbasbelopp skall -&lt;br&gt;om de inte upprättar en årsredovisning - avsluta den löpande bokföringen&lt;br&gt;med ett årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att stiftelser skall vara&lt;br&gt;skyldiga att avsluta den löpande bokföringen i samma utsträckning och&lt;br&gt;på samma sätt som företag i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bl. a. Kammarrätten i Stockholm, Statskontoret,&lt;br&gt;Kammarkollegiet och Länsstyrelsen i Stockholms län har avstyrkt eller&lt;br&gt;uttryckt tveksamhet inför kommitténs förslag. Länsstyrelsen i Stockholms&lt;br&gt;län har bl.a. påtalat att kommitténs förslag helt förändrar tillämpningen&lt;br&gt;av stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian 1: Överensstämmer delvis med prome-&lt;br&gt;morians förslag. Enligt promemorians förslag skall även sådana stiftelser&lt;br&gt;vars tillgångar får användas endast till förmån för bestämda fysiska&lt;br&gt;personer i vissa fall vara skyldiga att avsluta den löpande bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Föreningen Stiftelser i Samverkan har uttalat att&lt;br&gt;sådana stiftelser vars tillgångar får användas endast till förmån för be-&lt;br&gt;stämda fysiska personer bör vara undantagna från bokföringsskyldighet&lt;br&gt;och därmed också undantagna från skyldighet att upprätta en årsredo-&lt;br&gt;visning eller ett årsbokslut. I övrigt har förslagen inte mött några&lt;br&gt;invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Såsom tidigare har redovisats (se avsnitt 14.2.1) måste i&lt;br&gt;dag samtliga bokföringsskyldiga stiftelser - näringsdrivande stiftelser,&lt;br&gt;moderstiftelser, insamlingsstiftelser, kollektivavtalsstiftelser, pensions-&lt;br&gt;stiftelser, personalstiftelser samt övriga stiftelser med tillgångar vars&lt;br&gt;värde överstiger tio prisbasbelopp - upprätta en årsredovisning. Det finns&lt;br&gt;några mindre undantag, främst stiftelser som får använda sina tillgångar&lt;br&gt;endast till förmån för viss eller vissa släkter och som är bokförings-&lt;br&gt;skyldiga enbart på grund av tillgångarnas storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Om stiftelserna infogas i det generella regelverk&lt;br&gt;som här föreslås om när bokföringen skall avslutas och en årsredovisning&lt;br&gt;upprättas, skulle antalet årsredovisningspliktiga stiftelser minska&lt;br&gt;drastiskt. Även om en sådan förändring skulle innebära en i och för sig&lt;br&gt;önskvärd förenkling måste i sammanhanget beaktas de särskilda hänsyn&lt;br&gt;som ligger bakom de nuvarande reglema i stiftelselagen om när&lt;br&gt;årsredovisning skall upprättas. Lagstiftaren har ansett att stiftelser bör stå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under tillsyn. Reglema om bokföring och årsredovisning skall inte bara&lt;br&gt;tillgodose borgenärers, anställdas m.fl. intresse utan de utgör också en&lt;br&gt;del av systemet för tillsynen över stiftelser. Dessutom utgör dessa regler&lt;br&gt;grunden för stiftelselagens krav på kvalificerad revision och registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i och för sig hävdas att den nu aktuella översynen av&lt;br&gt;redovisningslagstiftningen med dess strävan att skapa mera överskådliga&lt;br&gt;redovisningsregler ger anledning att ompröva också redovisningens roll&lt;br&gt;vid tillsynen över stiftelser. Det framstår emellertid för närvarande, ett&lt;br&gt;fåtal år efter stiftelselagens ikraftträdande, som alltför tidigt att utvärdera&lt;br&gt;redovisningsreglernas betydelse för stiftelselagens regelsystem och till-&lt;br&gt;synens upprätthållande. Till detta kommer att det kan antas att ett stort&lt;br&gt;antal stiftelser nyligen har genomfört administrativa anpassningar för att&lt;br&gt;uppfylla stiftelselagens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden är det enligt vår mening inte lämpligt&lt;br&gt;att nu ändra reglema om när en stiftelse skall upprätta årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett avseende föreslår vi dock en ändring. Vissa stiftelser har hittills&lt;br&gt;behövt avsluta den löpande bokföringen endast med ett årsbokslut. Det&lt;br&gt;gäller stiftelser till förmån för viss eller vissa släkter (se 3 kap. 7 § andra&lt;br&gt;stycket stiftelselagen) under förutsättning att de har varit bok-&lt;br&gt;föringsskyldiga endast p.g.a. att tillgångarnas värde har överstigit tio&lt;br&gt;prisbasbelopp. Enligt vår mening bör emellertid dessa slag av stiftelser&lt;br&gt;vara skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning&lt;br&gt;enligt samma kriterier som gäller för företag i allmänhet. De bör sålunda&lt;br&gt;vara skyldiga att upprätta en årsredovisning om antalet anställda&lt;br&gt;överstiger tio eller balansomslutningen överstiger 24 miljoner. Om en&lt;br&gt;stiftelse till förmån för viss eller vissa släkter inte upprättar någon&lt;br&gt;årsredovisning därför att den inte överskrider något av dessa&lt;br&gt;gränsvärden, bör den i stället vara skyldig att - som hittills - avsluta den&lt;br&gt;löpande bokföringen med ett årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom tidigare har framgått föreslår vi att årsredovisningslagens&lt;br&gt;tillämpningsområde utsträcks så att lagen i princip kommer att omfatta&lt;br&gt;alla årsredovisningsskyldiga företag. Också när en stiftelse upprättar en&lt;br&gt;årsredovisning bör det alltså ske enligt årsredovisningslagens regler. Det&lt;br&gt;medför i och för sig att stiftelserna kommer att omfattas av ett mer&lt;br&gt;omfattande regelverk än vad som är fallet i dag. Så är t.ex. årsredo-&lt;br&gt;visningslagens bestämmelser om vilka tilläggsupplysningar som skall&lt;br&gt;lämnas och om förvaltningsberättelsens innehåll mera omfattande än&lt;br&gt;nuvarande bestämmelser för stiftelser. Flertalet tillkommande&lt;br&gt;bestämmelser är emellertid sådana att de inte annat än undantagsvis torde&lt;br&gt;få praktisk betydelse i stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring av lagstiftningens struktur på det sätt som nu diskuteras&lt;br&gt;låter sig inte göras utan att vissa särbestämmelser för stiftelser bör föras&lt;br&gt;över från stiftelselagen till bl.a. årsredovisningslagen. Det gäller t.ex.&lt;br&gt;särbestämmelser om upprättande och offentliggörande av en stiftelses&lt;br&gt;årsredovisning. Såsom vi tidigare har varit inne på kan det dock i sam-&lt;br&gt;band med en kommande utvärdering av stiftelselagen bli aktuellt att&lt;br&gt;ompröva olika slag av särbestämmelser för stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avslutande av den löpande bokföringen i registrerade Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;trossamfund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bokföringsskyldiga registrerade trossamfund skall&lt;br&gt;avsluta den löpande bokföringen i samma utsträckning och på samma sätt&lt;br&gt;som övriga företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas några särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om hur balansräkningar och resultaträkningar skall vara utforma-&lt;br&gt;de i registrerade trossamfunds redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har inte haft anledning att behandla&lt;br&gt;frågorna särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska kyrkans församlings- och pastorats-&lt;br&gt;förbund har påpekat att bl.a. bestämmelserna i förslaget till årsredo-&lt;br&gt;visningslag om koncernredovisning, tilläggsupplysningar och scheman&lt;br&gt;för resultaträkningens och balansräkningens uppställningsformer i många&lt;br&gt;delar saknar motsvarighet i kyrkans nuvarande årsredovisning. Svenska&lt;br&gt;Kyrkans Centralstyrelse har gett uttryck för en liknande uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har invänt mot&lt;br&gt;promemorians förslag. Svenska kyrkans församlings- och pastorats-&lt;br&gt;förbund och Svenska Kyrkans Centralstyrelse har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Svenska kyrkan och övriga&lt;br&gt;trossamfund har en i förhållande till många andra bokföringsskyldiga&lt;br&gt;särpräglad verksamhet. Särdragen är dock inte sådana att det finns&lt;br&gt;anledning att ställa andra krav vad gäller avslutande av den löpande&lt;br&gt;bokföringen på trossamfunden än på t.ex. ideella föreningar. Vad vi&lt;br&gt;föreslagit om årsbokslut och årsredovisning bör därför gälla även&lt;br&gt;registrerade trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har varit inne på att det bör utformas särskilda&lt;br&gt;uppställningsformer för samfundens balans- och resultaträkningar. Vi an-&lt;br&gt;ser inte att detta är nödvändigt. Redan nu gällande bestämmelser ger&lt;br&gt;nämligen ett ganska gott utrymme för att anpassa de grunduppställningar&lt;br&gt;som finns i årsredovisningslagen till den verksamhet som bedrivs. Enligt&lt;br&gt;3 kap. 4 § årsredovisningslagen far det beträffande poster i resultat-&lt;br&gt;räkningen och balansräkningen som föregås av arabiska siffror göras&lt;br&gt;sådana avvikelser som är betingade av verksamhetens särskilda&lt;br&gt;inriktning. Andra poster än de som anges i lagens scheman får tas upp&lt;br&gt;under förutsättning att de nya posternas innehåll inte täcks av de&lt;br&gt;ursprungliga posterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;289&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130, Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.7 Sammanställning över privata tillgångar och skulder Prop. 1998/99:130&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelsen om att enskilda näringsidkare och&lt;br&gt;vaije delägare som är obegränsat ansvarig för rörelsens förbindelser till&lt;br&gt;årsbokslutet skall foga en sammanställning över sina privata tillgångar&lt;br&gt;och skulder tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Förslaget har inte mött några invändningar.&lt;br&gt;Bakgrund: I 21 § bokföringslagen föreskrivs att enskilda närings-&lt;br&gt;idkare samt varje delägare som är obegränsat ansvarig för rörelsens&lt;br&gt;förbindelser till årsbokslutet skall foga en sammanställning över sina&lt;br&gt;privata tillgångar och skulder. Bestämmelsen har tillkommit som ett&lt;br&gt;skydd för borgenärskollektivet. Genom att rörelsen redovisas separat,&lt;br&gt;trots att den inte drivs av ett särskilt rättssubjekt, ger kapitalbehållningen&lt;br&gt;inte en helhetsbild av näringsidkarens betalningsförmåga. Härtill kommer&lt;br&gt;att den bokföringsskyldige genom egna tillskott och uttag inom vida&lt;br&gt;ramar själv kan bestämma storleken av rörelsekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagtexten kan sammanställningen bestå av förmögenhetsbilagan&lt;br&gt;till den skattskyldiges deklaration. Det innebär att sammanställningen&lt;br&gt;inte behöver föras in i årsboken (se prop. 1975:104 s. 180). I stället kan&lt;br&gt;förmögenhetsbilagan fogas till årsbokslutet som en bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställningen far utelämnas i årsredovisningen (se 2 kap. 5 § 1&lt;br&gt;1980 års årsredovisningslag). Detta undantag är motiverat av att ett&lt;br&gt;offentliggörande skulle innebära ett långtgående intrång i näringsid-&lt;br&gt;karens privata förhållanden. Det skulle i praktiken innebära att&lt;br&gt;förmögenhetsbilagan till näringsidkarens allmänna självdeklaration blev&lt;br&gt;en offentlig handling (se prop. 1979/80:143 s. 153).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag behöver sammanställningen&lt;br&gt;över privata tillgångar och skulder inte offentliggöras. Den behöver inte&lt;br&gt;heller tas in i näringsidkarens årsbok. Mot den bakgrunden saknar&lt;br&gt;bestämmelsen i 21 § bokföringslagen om sammanställning av privata&lt;br&gt;tillgångar och skulder större praktisk betydelse. Den bör därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.8 Kravet på bunden årsbok&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bokföringslagens krav på att årsbokslutet skall&lt;br&gt;tas in i bunden bok överförs inte till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-&lt;br&gt;ningar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt 11 § andra stycket bokföringslagen skall årsbok-&lt;br&gt;slutet tas in i bunden bok (årsbok). Årsboken skall enligt förarbetena till&lt;br&gt;bokföringslagen söija för kontinuitet och möjlighet till jämförelser&lt;br&gt;mellan olika år (se prop. 1975:104 s. 172). Ett annat syfte torde vara&lt;br&gt;möjligheten till kontroll av att uppgifterna i årsbokslutet inte ändras i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterhand (jfr Bokföringsnämndens uttalande U 93:4, Utformning och&lt;br&gt;användning av årsbok).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Även med det delvis annorlunda&lt;br&gt;system för avslutande av den löpande bokföringen som vi har föreslagit&lt;br&gt;kan man givetvis tänka sig att kravet på bunden årsbok behålls och att&lt;br&gt;företagen åläggs att i denna ta in sina årsredovisningar respektive&lt;br&gt;årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de foretag som skall offentliggöra sin årsredovisningen genom att&lt;br&gt;ge in den till någon viss myndighet (t.ex. Patent- och registreringsverket)&lt;br&gt;torde emellertid kravet på bunden årsbok sakna betydelse. De syften som&lt;br&gt;årsboken skall tillgodose uppfylls i sådana fall genom offentliggörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller i övriga företag har årsboken någon egentlig funktion att&lt;br&gt;fylla. De syften som den skall tillgodose kan på ett tillfredsställande sätt&lt;br&gt;tillgodoses genom de arkiveringsregler som vi tidigare har föreslagit. Till&lt;br&gt;detta kommer att kontrollaspekten i väsentlig mån tillgodoses genom&lt;br&gt;skattelagstiftningens krav på att företagen inger standardiserade räken-&lt;br&gt;skapsutdrag (SRU) som underlag för taxeringen och genom den&lt;br&gt;arkivering som skatteförvaltningen svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på bunden årsbok bör därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Årsredovisningsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;15.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättvisande bild&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 2.3 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet skall årsbokslutet,&lt;br&gt;dvs. balansräkningen, resultaträkningen och noterna, ge en rättvisande&lt;br&gt;bild av bolagets tillgångar, skulder, ekonomiska ställning och resultat.&lt;br&gt;När tillämpningen av övriga bestämmelser i direktivet inte räcker till för&lt;br&gt;att ge en rättvisande bild, skall ytterligare upplysningar lämnas (se artikel&lt;br&gt;2.4). Om tillämpningen av en föreskrift i direktivet undantagsvis är&lt;br&gt;oförenlig med skyldigheten att ge en rättvisande bild, skall enligt artikel&lt;br&gt;2.5 avsteg göras från den föreskriften så att en rättvisande bild kan ges&lt;br&gt;(fortsättningsvis benämns bestämmelsen avstegsregelri). Varje sådant&lt;br&gt;avsteg skall enligt artikeln anmärkas i en not med upplysning om skälen&lt;br&gt;för avsteget och om den inverkan som detta kan ha på bolagets tillgångar,&lt;br&gt;skulder, ekonomiska ställning och resultat. Medlemsstaterna får dock&lt;br&gt;bestämma när avsteg kan ske och får föreskriva de undantags-&lt;br&gt;bestämmelser som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 16.3-16.5 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet finns bestäm-&lt;br&gt;melser som motsvarar de nämnda bestämmelserna i det fjärde direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolkningen av artikel 2.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden i artikel 2.3-5 har diskuterats inom EG:s kontaktkommitté&lt;br&gt;för redovisningsfrågor. Enligt kommittén skall principen om rättvisande&lt;br&gt;bild tillämpas i förhållande till ett enskilt företag och inte i förhållande&lt;br&gt;till alla företag eller en viss kategori av företag. Kommittén har vidare&lt;br&gt;uttalat att avsteg från tillämpningen av en särskild bestämmelse i direk-&lt;br&gt;tivet kan göras endast om det inte är tillräckligt att genom tilläggs-&lt;br&gt;upplysningar uppnå en rättvisande bild (se The Accounting Harmoni-&lt;br&gt;zation in the European Communities s. 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om innebörden i den aktuella artikeln har också behandlats av&lt;br&gt;kommissionen i ett tolkningsmeddelande (XV77009/97). Där anges att&lt;br&gt;principen om rättvisande bild måste tillämpas av bolagen själva. Det sägs&lt;br&gt;också att avsteg från en bestämmelse i direktivet får göras endast om det&lt;br&gt;inte går att uppnå en rättvisande bild genom att lämna ytterligare&lt;br&gt;upplysningar. Enligt uttalandet uppkommer sådana situationer endast&lt;br&gt;undantagsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tolkningsmeddelandet understryks också att medlemsstaterna inte&lt;br&gt;med stöd av artikel 2.5 får införa allmänna redovisningsregler som strider&lt;br&gt;mot direktivets bestämmelser eller införa valmöjligheter som tillåter&lt;br&gt;redovisningshandlingar som är oförenliga med direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikelns införande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 2.3 och 2.4 i det fjärde direktivet har införlivats med svensk&lt;br&gt;rätt. Enligt 2 kap. 3 § första stycket årsredovisningslagen skall balans-&lt;br&gt;räkningen, resultaträkningen och noterna ge en rättvisande bild av&lt;br&gt;bolagets ställning och resultat. Vidare måste företaget lämna sådana&lt;br&gt;tilläggsupplysningar som behövs för att en rättvisande bild skall uppnås.&lt;br&gt;Däremot har det inte införts någon avstegsregel av det slag som finns i&lt;br&gt;artikel 2.5. Motiven för det har utvecklats på följande sätt i förarbetena&lt;br&gt;till lagen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Det är helt klart att direktivet genom artikel 2.5 ger medlemsstaterna&lt;br&gt;rätt att föreskriva att det i vissa fall skall göras avsteg från direktivets&lt;br&gt;föreskrifter. Huruvida det även föreligger en skyldighet för medlems-&lt;br&gt;staterna att ge sådana föreskrifter är däremot inte alldeles säkert. Ett par&lt;br&gt;medlemsstater - Tyskland och Portugal - torde inte ha ansett att någon&lt;br&gt;sådan skyldighet föreligger, eftersom man i dessa länder inte har tagit in&lt;br&gt;någon sådan bestämmelse i sin lagstiftning. Direktivet talar visserligen&lt;br&gt;om att avsteg ”skall” göras. Samtidigt medger direktivet emellertid att&lt;br&gt;medlemsstaterna ”får” bestämma när avsteg skall göras. Det har hävdats&lt;br&gt;att den sistnämnda bestämmelsen ger medlemsstaterna rätt att begränsa&lt;br&gt;det område där avsteg från lag får göras.” (se prop. 1995/96:10 del II s.&lt;br&gt;10)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund konstaterade regeringen att artikel 2.5 torde få&lt;br&gt;tolkas så att den ger medlemsstaterna en möjlighet att införa en avstegs-&lt;br&gt;regel, generellt eller på begränsade områden (se prop. 1995/96:10 del II&lt;br&gt;s. 13). Därefter diskuterades huruvida Sverige borde utnyttja denna&lt;br&gt;möjlighet. I det sammanhanget framfördes bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Det finns skäl som talar för kommitténs förslag. Ett sådant är att&lt;br&gt;flertalet EU-stater har införlivat den aktuella artikeln med sin&lt;br&gt;redovisningslagstiftning. Ett svenskt införlivande ligger väl i linje med&lt;br&gt;en önskvärd harmonisering av svensk och utländsk redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste också beaktas att den nya lagstiftningen till följd av direktiv-&lt;br&gt;anpassningen kommer att bli mera omfattande och detaljerad än den&lt;br&gt;lagstiftning som finns i dag. Flera frågor som hittills har överlämnats åt&lt;br&gt;redovisningspraxis måste lagregleras. När normsystemet flyttas över till&lt;br&gt;lagstiftningen, får det med nödvändighet en mindre flexibel struktur. För&lt;br&gt;att detta mte skall leda till mindre rättvisande redovisningar kan det&lt;br&gt;finnas ett behov av en ”ventil”, en möjlighet att i särpräglade fall avvika&lt;br&gt;från lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse av detta slag ger emellertid också upphov till ett antal&lt;br&gt;frågor. Det finns sålunda anledning att fråga sig vilka materiella effekter&lt;br&gt;en sådan bestämmelse skulle få, vilka risker för missbruk som finns och&lt;br&gt;hur sådana missbruk skulle kunna förebyggas. De konsekvenser som en&lt;br&gt;bestämmelse av detta slag skulle kunna få i fråga om exempelvis&lt;br&gt;kapitaltäckning, rätt till utdelning och beskattning kan aktualisera viss&lt;br&gt;föfidlagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har mot denna bakgrund stannat för att för närvarande inte&lt;br&gt;lägga fram något förslag om rätt eller skyldighet att med hänvisning till&lt;br&gt;kravet på rättvisande bild göra avsteg från uttryckliga föreskrifter i&lt;br&gt;lagen.” (se prop. 1995/96:10 Del II s. 13)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en avstegsregel borde införas överlämnades i stället till&lt;br&gt;Redovisningskommittén att utreda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1.2 Bör en avstegsregel införas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon generell avstegsregel bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, däribland Bokförings-&lt;br&gt;nämnden, Sveriges Industriförbund och Stockholms Fondbörs, har&lt;br&gt;tillstyrkt förslaget eller inte haft några invändningar mot det. Bland andra&lt;br&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala Universitet och Sydsvenska&lt;br&gt;Handelskammarens Redovisningskommitté har menat att Sverige är&lt;br&gt;skyldigt att införa en avstegsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen och riksdagen gjorde&lt;br&gt;vid tillkomsten av årsredovisningslagen bedömningen att Sverige inte har&lt;br&gt;någon skyldighet, men väl en möjlighet, att införa något slag av avstegs-&lt;br&gt;regel. Vi finner inte någon anledning att frångå detta ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse som innebär en skyldighet för företagen att avvika&lt;br&gt;från lagens bestämmelser framstår som alltför ingripande och skulle&lt;br&gt;innebära avsevärda tillämpningssvårigheter. Särskilt i små och&lt;br&gt;medelstora företag skulle en sådan bestämmelse medföra en större&lt;br&gt;redovisningsinsats än vad som kan motiveras av informationens värde.&lt;br&gt;Till detta kommer de tilllämpningsproblem som en avstegsregel kan&lt;br&gt;medföra i beskattnings- och vinstudelningssammanhang. Hur skall&lt;br&gt;vinster som uppkommer vid tillämpning av en avstegsregel beskattas och&lt;br&gt;vad skall gälla i fråga om utdelning av vinster som framkommit genom&lt;br&gt;tillämpning av en sådan regel? Från rättssäkerhetssynpunkt framstår det i&lt;br&gt;stället som rimligt att ett företag kan lita på att en årsredovisning som är&lt;br&gt;upprättad enligt lagens bestämmelser inte kommer att ifrågasättas i olika&lt;br&gt;sammanhang. Företagsledningen skall inte heller behöva riskera att ådra&lt;br&gt;sig skadeståndsskyldighet eller ansvar för bokföringsbrott eller att&lt;br&gt;utsättas för ingripande från det allmännas sida i form av t.ex. höjd&lt;br&gt;taxering. Till detta kommer att en avstegsregel skulle medföra merarbete&lt;br&gt;för myndigheterna och därigenom vara mer resurskrävande. Inte minst&lt;br&gt;torde detta gälla i samband med fastställande av beskattningsunderlag&lt;br&gt;och utredning av ekonomisk brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att det inte bör införas någon bestämmelse som ålägger&lt;br&gt;företagen att i särpräglade situationer avvika från lagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse som ger företagen en möjlighet att avvika från lagens&lt;br&gt;bestämmelser inger inte samma betänkligheter från rättssäkerhets-&lt;br&gt;synpunkt. En generell möjlighet att i undantagsfall avvika från bestäm-&lt;br&gt;melser i årsredovisningslagen skulle innebära att företagen på ett smidigt&lt;br&gt;sätt kunde hantera sådana redovisningsfrågor där en strikt tillämpning av&lt;br&gt;lagens regler ger ett otillfredställande eller missvisande resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt bör det påpekas att en avstegsregel inte kan användas som&lt;br&gt;ett instrument för att förändra en allmän redovisningspraxis i en i och för&lt;br&gt;sig önskvärd riktning som står i strid med direktivets bestämmelser.&lt;br&gt;Avstegsregeln syftar endast till att åstadkomma en rättvisande bild i ett&lt;br&gt;enskilt företag med särpräglade förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot ett införande av en generell avstegsregel kan anföras att den kan&lt;br&gt;ge utrymme för manipulationer av redovisningen. Detta innebär i sin tur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en risk för att förtroendet för företagens redovisningsinformation&lt;br&gt;minskar. En annan effekt är att jämförbarheten mellan olika företags&lt;br&gt;redovisningar kan försämras. I stor utsträckning kvarstår också de till-&lt;br&gt;lämpnings- och myndighetsproblem som har tagits upp ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är vi inte beredda att nu förorda vare sig en&lt;br&gt;skyldighet eller en möjlighet att i vissa särpräglade situationer avvika&lt;br&gt;från årsredovisningslagamas bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1.3 Värdering av omsättningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon avstegsregel som&lt;br&gt;ger möjlighet att värdera omsättningstillgångar till belopp som överstiger&lt;br&gt;anskaffningvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att det införs en av-&lt;br&gt;stegsregel som ger möjlighet att värdera omsättningstillgångar till ett&lt;br&gt;belopp som överstiger anskaffningsvärdet. En förutsättning för sådan&lt;br&gt;värdering skall, enligt kommittén, vara att det finns särskilda skäl och att&lt;br&gt;det står i överensstämmelse med kravet på god redovisningssed och rätt-&lt;br&gt;visande bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bland andra Riksskatteverket, Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsamfund SRS, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF,&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund och Företagarnas Riksorganisation har till-&lt;br&gt;styrkt kommitténs förslag. Finansinspektionen, Bokföringsnämnden och&lt;br&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har uttalat att förslaget bör&lt;br&gt;genomföras endast om det är förenligt med redovisningsdirektiven.&lt;br&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har påtalat att det är&lt;br&gt;osäkert om förslaget står i överensstämmelse med redovisningsdirek-&lt;br&gt;tiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Kommitténs förslag får anses&lt;br&gt;syfta till att i svensk rätt etablera en ny värderingsprincip, nämligen&lt;br&gt;värdering av omsättningstillgångar till verkligt värde. Denna värderings-&lt;br&gt;princip är inte förenlig med direktiven, sådana dessa i dag är utformade.&lt;br&gt;Frågan är då om en medlemsstat likväl äger lämna utrymme för en sådan&lt;br&gt;värderingsprincip med hänvisning till avstegsregeln i det fjärde&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har i det tidigare nämnda tolkningsmeddelandet (se&lt;br&gt;avsnitt 15.1.1) uttalat att artikel 2.5 inte ger medlemsstaterna möjlighet&lt;br&gt;att införa ytterligare valmöjligheter som tillåter redovisningshandlingar&lt;br&gt;som inte är förenliga med direktivet. Avstegsregeln är i stället avsedd att&lt;br&gt;tillämpas i särpräglade undantagsfall. Vi saknar anledning att ifrågasätta&lt;br&gt;kommissionens tolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden får det anses som mycket osäkert om direktivet&lt;br&gt;ger utrymme för en bestämmelse av det slag som kommittén har&lt;br&gt;föreslagit. Det av kommittén uppställda kravet på att det skall finnas&lt;br&gt;särskilda skäl för att omsättningstillgångar skall få värderas över&lt;br&gt;anskaffningsvärdet torde inte vara tillräckligt för att ge bestämmelsen&lt;br&gt;den inriktning på enstaka särpräglade situationer som direktivets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avstegsregel är avsedd för. Till detta kommer att direktivets avstegsregel&lt;br&gt;skall tillämpas först när möjligheterna att lämna tilläggsupplysningar är&lt;br&gt;uttömda; inte heller denna förutsättning torde vara uppfylld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn bör också tas till det arbete avseende direktivets värderings-&lt;br&gt;regler som pågår inom kommissionen. Kommissionen förbereder en&lt;br&gt;direktivändring som skall möjliggöra att finansiella instrument värderas&lt;br&gt;över anskaffningsvärdet. En sådan ändring skulle ganska väl överens-&lt;br&gt;stämma med det förslag som kommittén har lagt fram. Medlemsstaterna&lt;br&gt;har vid diskussioner i EG:s kontaktkommitté för redovisningsfrågor ställt&lt;br&gt;sig bakom kommissionens arbete och ett direktivförslag förväntas inom&lt;br&gt;en snar framtid. Kommissionens arbete är emellertid inriktat på införan-&lt;br&gt;det av en ny värderingsprincip i direktivet och grundas inte på att avsteg&lt;br&gt;skall göras endast under vissa förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund framstår det som lämpligast att invänta den&lt;br&gt;förväntade direktivändringen. En avstegsregel av det slag som kommittén&lt;br&gt;har föreslagit skulle, sedan en sådan direktivändring införlivats med&lt;br&gt;svensk rätt, bli överflödig. Samtidigt kommer direktivändringen under&lt;br&gt;alla förhållanden att göra det nödvändigt med vissa anpassningar av&lt;br&gt;svensk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning av ekonomiska förpliktelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Möjligheten att i balansräkningen göra&lt;br&gt;avsättningar för framtida utgifter bör inte ändras. Avsättningar för&lt;br&gt;framtida utgifter bör därför få ske endast om utgiften har samband med&lt;br&gt;ett åtagande mot tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att frågan om vad som&lt;br&gt;skall redovisas som avsättning skall avgöras inom ramen för god&lt;br&gt;redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bokföringsnämnden, Svenska arbetsgivareföre-&lt;br&gt;ningen, Sveriges Industriförbund och Byggentreprenörerna har tillstyrkt&lt;br&gt;kommitténs forslag. Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Redo-&lt;br&gt;visningsrådet har ansett att lagstiftningen bör utformas så att redovis-&lt;br&gt;ningen kan anpassas till International Accounting Standards (IAS). Bl.a.&lt;br&gt;Finansinspektionen, Riksskatteverket och Sydsvenska Handelskamma-&lt;br&gt;rens Redovisningskommitté har invänt mot kommitténs forslag i den del&lt;br&gt;det innebär att avsättningar kan göras för utgifter som saknar samband&lt;br&gt;med åtagande mot tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fjärde bolagsrättsliga direktivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 31.1 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet framgår bl.a. att det&lt;br&gt;vid värderingen per balansdagen skall tas hänsyn till alla förutsebara&lt;br&gt;risker eller möjliga förluster som har uppkommit under det gångna eller&lt;br&gt;tidigare räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härav följer en skyldighet att i balansräkningen redovisa företagets&lt;br&gt;förpliktelser. Detta sker huvudsakligen genom att man på balans-&lt;br&gt;räkningens passivsida tar upp olika skulder och avsättningar. Med skuld&lt;br&gt;avses sådana förpliktelser beträffande vilka det föreligger säkerhet såväl&lt;br&gt;med avseende på belopp som tidpunkt då utgiften uppkommer. I artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20.1 och 20.2 definieras begreppet avsättningar så här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1. Avsättningar skall ha till syfte att täcka förluster eller skulder som&lt;br&gt;till sin karaktär är klart bestämda och som på balansdagen är antingen&lt;br&gt;sannolika eller säkra beträffande sin förekomst, men som är obestämda i&lt;br&gt;fråga om belopp eller tidpunkten då de uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna får även tillåta att avsättningar görs i avsikt att&lt;br&gt;täcka sådana kostnader som hör till det aktuella räkenskapsåret eller till&lt;br&gt;ett tidigare räkenskapsår och som till sin karaktär är klart bestämda samt&lt;br&gt;på balansdagen är antingen sannolika eller säkra beträffande sin före-&lt;br&gt;komst, men som är obestämda i fråga om belopp eller tidpunkten då de&lt;br&gt;uppkommer.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett uttalande i EG:s kontaktkommitté för redovisningsfrågor&lt;br&gt;behandlar punkten 1 förpliktelser mot tredje man, vilket inte är fallet med&lt;br&gt;punkten 2. Kontaktkommittén har som exempel på sådana kostnader som&lt;br&gt;avses i punkten 2 nämnt stora och återkommande underhållskostnader&lt;br&gt;samt stora reparationskostnader (se The Accounting Harmonization in&lt;br&gt;the European Communities s. 17). I ett tolkningsmeddelande från&lt;br&gt;kommissionen sägs beträffande artikel 20 bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Avsättningar enligt artikel 20.1 skall täcka sannolika förluster (som&lt;br&gt;uppstår till följd av ännu ej avslutade transaktioner) och sannolika&lt;br&gt;skulder. Grundsynen bakom dessa avsättningar är att det finns ett&lt;br&gt;samband med tredje man (t.ex. ett leverans- eller servicekontrakt, ett&lt;br&gt;rättsligt förfarande osv.). /...../ Avsättningar enligt artikel 20.2 skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellertid inte täcka avsättningar för förluster och skulder utan endast&lt;br&gt;avsättningar för kostnader. Det är fråga om utgifter som hör till det&lt;br&gt;aktuella räkenskapsåret eller till ett tidigare räkenskapsår och som till sin&lt;br&gt;karaktär är klart bestämda samt på balansdagen är antingen sannolika&lt;br&gt;eller säkra beträffande sin förekomst, men som är obestämda i fråga om&lt;br&gt;belopp eller tidpunkten då de uppkommer. Även om det inte finns någon&lt;br&gt;skyldighet gentemot tredje man, innebär möjligheten att göra en&lt;br&gt;avsättning i detta fall att bolagen kan beräkna räkenskapsperiodens&lt;br&gt;resultat med större noggrannhet. Detta är avsett att exempelvis täcka&lt;br&gt;större och återkommande underhållskostnader för flera år och utgifter för&lt;br&gt;större reparationer.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 4 § första stycket 3 årsredovisningslagen följer bl.a. att ett&lt;br&gt;bolag vid värderingen per balansdagen skall ta hänsyn till alla förutsebara&lt;br&gt;och möjliga förluster och ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till&lt;br&gt;räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår (se prop. 1995/96:10 del II s.&lt;br&gt;184). Det balansräkningsschema som föreskrivs i lagen fordrar att&lt;br&gt;förpliktelser redovisas som skulder eller avsättningar på balans-&lt;br&gt;räkningens passivsida. Därutöver skall s.k. ansvarsförbindelser redovisas&lt;br&gt;inom linjen. Någon definition av begreppet skuld finns inte i lagen. Vad&lt;br&gt;gäller begreppet avsättning sägs i 4 kap. 16 § första stycket att avsättning&lt;br&gt;skall göras för förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller&lt;br&gt;tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till&lt;br&gt;sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall&lt;br&gt;infrias. Bestämmelsen, som motsvarar artikel 20.1 i direktivet, torde&lt;br&gt;kunna tillämpas för att göra avsättningar för t.ex. pensioner, skatter,&lt;br&gt;tvistiga skulder eller riskfyllda kontrakt (se prop. 1995/96:10 del II s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84 f. och 212).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till årsredovisningslagen behandlades även frågan&lt;br&gt;huruvida Sverige borde införa sådana regler om avsättningar som anges i&lt;br&gt;artikel 20.2, dvs. om avsättningar för vissa kostnader. Lagstiftaren valde&lt;br&gt;dock att inte göra det (se prop. 1995/96:10 del II s. 84 f.). I stället fick&lt;br&gt;Redovisningskommittén i uppdrag att se över frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är alltså om ett företag bör ges möjlighet att såsom avsättning&lt;br&gt;ta upp vissa framtida kostnader av det slag som avses i artikel 20.2 i&lt;br&gt;direktivet, dvs. kostnader som inte sammanhänger med skyldigheter mot&lt;br&gt;tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man tar ställning till denna fråga finns det skäl att beakta&lt;br&gt;årsredovisningslagens periodiseringsprinciper. Av 2 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket 4 får anses följa att företagets inkomster och utgifter skall&lt;br&gt;fördelas mellan olika räkenskapsår, så att den del som avser ett visst&lt;br&gt;räkenskapsår redovisas som intäkt eller kostnad för det året (se prop.&lt;br&gt;1995/96:10 del II s. 184). Ett tänkbart sätt att periodisera en utgift som&lt;br&gt;uppkommer om några år men som anses hänförlig till åren dessförinnan&lt;br&gt;skulle kunna vara att ”skuldföra” den aktuella delen av utgiften för&lt;br&gt;respektive år såsom avsättning; kostnaden belastar då dessa år och inte&lt;br&gt;det år då företaget faktiskt måste betala utgiften. Ett annat tänkbart sätt&lt;br&gt;att periodisera en återkommande utgift är att ”aktivera” utgiften när den&lt;br&gt;betalas, dvs. utgiften tas upp som en tillgång och denna skrivs sedan av&lt;br&gt;under de följande åren. Frågor av detta slag har diskuterats i ett flertal&lt;br&gt;uttalanden och rekommendationer från normgivande organ. Bokförings-&lt;br&gt;nämnden har i uttalandet Periodisering av utgifter för nedläggning och&lt;br&gt;försäljning av verksamhet (BFN U 90:8) uttalat sig om utgifter för en&lt;br&gt;påbörjad nedläggning av en verkstadsrörelse. Nämnden har ansett att&lt;br&gt;vissa framtida utgifter skall skuldföras. Skälet torde vara att verksam-&lt;br&gt;heten i framtiden inte kommer att generera några nya intäkter och att de&lt;br&gt;framtida utgifterna därför bör ”matchas” mot tidigare uppkomna intäkter.&lt;br&gt;Redovisningsrådets Akutgrupp har berört frågor av detta slag i uttalandet&lt;br&gt;Redovisning av utgifter för att anpassa dataprogram till år 2000. Akut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gruppen har bedömt att utgifterna skall redovisas som en löpande rörelse- Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;kostnad när kostnaden uppkommer. Utgifter för anpassning av dator-&lt;br&gt;program kan dock aktiveras och skrivas av över sin ekonomiska livs-&lt;br&gt;längd om de förväntas ge upphov till framtida betalningsöverskott eller&lt;br&gt;andra ekonomiska fördelar. Enligt Akutgruppen är det inte möjligt att i&lt;br&gt;detta fall göra en avsättning för framtida utgifter, eftersom någon hän-&lt;br&gt;delse som ger upphov till ett åtagande för företaget ännu inte har&lt;br&gt;inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;International Accounting Standards Committee (IASC)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IASC skiljer i rekommendationen IAS 37 (Provisions, Contingent&lt;br&gt;Liabilities and Contingent Assets) bl.a. på avsättningar (provisions) och&lt;br&gt;eventualförpliktelser (contingent liabilities). Med begreppet avsättning&lt;br&gt;avses en skuld för vilken det råder osäkerhet beträffande tidpunkten för&lt;br&gt;betalning eller med vilket belopp betalning skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett åtagande över huvudtaget skall anses föreligga skall det vara&lt;br&gt;riktat mot en utomstående part. Det är emellertid inte nödvändigt att den&lt;br&gt;utomstående parten går att identifiera. Enligt IASC kan denna utgöras av&lt;br&gt;allmänheten. I rekommendationen anges särskilt att avsättning inte skall&lt;br&gt;göras för framtida utgifter i form av reparations- och underhållskostna-&lt;br&gt;der. I stället hänvisas till en annan rekommendation - IAS 16, Property,&lt;br&gt;Plant and Equipment - som ger vägledning för hur avskrivningsplanen&lt;br&gt;kan anpassas för att reparations- och underhållskostnader skall kunna&lt;br&gt;fördelas jämnare över flera år. Avsättning skall inte heller ske för fram-&lt;br&gt;tida förluster i rörelsen (jfr Rolf Rundfelt, Tendenser i börsbolagens&lt;br&gt;årsredovisningar 1998, s. 215). En förväntad framtida förlust anses i&lt;br&gt;stället utgöra en indikation på att det föreligger ett nedskrivningsbehov i&lt;br&gt;vissa av företagets tillgångar. Nedskrivning skall då beaktas inom ramen&lt;br&gt;för IAS 36, Impairment of Assets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Nuvarande lagstiftning måste&lt;br&gt;förstås så att det inte är möjligt att göra avsättningar för framtida utgifter&lt;br&gt;som saknar samband med åtagande mot tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan hävdas att en sådan möjlighet i vissa fall skulle vara av värde&lt;br&gt;och att man därför bör ge utrymme för avsättningar som avses i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20.2 i direktivet. Framför allt skulle det göra det möjligt att på ett bättre&lt;br&gt;sätt fördela vissa slag av utgifter på flera år än utgiftsåret. Praktiskt mest&lt;br&gt;betydelsefullt är detta för sådana företag i vilka reparationer och&lt;br&gt;underhåll görs endast med ett visst antal års mellanrum. Så måste t.ex. ett&lt;br&gt;rederi med vissa års intervall låta reparera och underhålla sina fartyg i&lt;br&gt;syfte att fartygens standard och sjövärdighet skall motsvara vad som&lt;br&gt;krävs för en viss klassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening väger detta fördelningsargument inte så tungt. En&lt;br&gt;viss fördelning av detta slag av kostnader kan uppnås redan i dag. I den&lt;br&gt;mån en utgift har haft en värdehöj ande effekt kan utgiften nämligen&lt;br&gt;aktiveras som en anläggningstillgång och kostnaden sedan fördelas över&lt;br&gt;de år då tillgången förbrukas. Genom en sådan redovisning kan utgiften&lt;br&gt;fordelas på de år kostnaderna rätteligen uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans har framfört ett annat argument för att infora en&lt;br&gt;möjlighet att göra avsättningar av det aktuella slaget, nämligen att man i&lt;br&gt;så fall i balansräkningen kan beakta vissa framtida belastningar på&lt;br&gt;företaget t.ex. i samband med befarade förluster och beslutade omstruk-&lt;br&gt;tureringar i företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av detta skulle dock, enligt vår mening, vara begränsat. Ett visst&lt;br&gt;slag av befarade förluster får redan i dag redovisas som avsättningar. Det&lt;br&gt;gäller sådana befarade förluster som har uppkommit genom ett åtagande&lt;br&gt;mot en utomstående part, dvs. den befarade förlusten kan härledas till en&lt;br&gt;särskild händelse som bidrar till förlusten och som leder till att ett&lt;br&gt;åtagande mot en utomstående part uppkommer. När det gäller andra typer&lt;br&gt;av befarade förluster torde dessa i allt väsentligt kunna hanteras inom&lt;br&gt;ramen för bestämmelserna om värdering av tillgångar. Sålunda bör&lt;br&gt;befarade förluster på omsättningstillgångar till följd av bestämmelserna&lt;br&gt;om värdering i 4 kap. 9 § årsredovisningslagen belasta resultatet redan&lt;br&gt;innan de har uppstått. När det gäller förluster på anläggningstillgångar&lt;br&gt;finns det i årsredovisningslagen en uttrycklig bestämmelse om att&lt;br&gt;avskrivningar och nedskrivningar inte får redovisas som avsättningar (se&lt;br&gt;4 kap. 16 § andra stycket). Förluster som uppkommer på anlägg-&lt;br&gt;ningstillgångar skall i stället kostnadsföras som nedskrivningar enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. 5 § årsredovisningslagen. Sammanfattningsvis&lt;br&gt;bör alltså framtida belastningar på företaget för omstruktureringar i&lt;br&gt;tillräcklig omfattning kunna hanteras inom ramen för de i dag gällande&lt;br&gt;bestämmelserna om avsättningar och värdering av tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör också beaktas att det förhärskande synsättet i&lt;br&gt;praxis sedan länge synes ha varit att framtida utgifter som inte har&lt;br&gt;karaktären av förpliktelse mot utomstående inte får tas upp på&lt;br&gt;balansräkningens passivsida. Flera remissinstanser har sålunda uttalat att&lt;br&gt;det är tveksamt om det i dag är förenligt med god redovisningssed att&lt;br&gt;göra avsättningar för förpliktelser som företaget inte har mot en&lt;br&gt;utomstående part. Även den utveckling som har skett inom ramen for den&lt;br&gt;internationella normgivningen talar for att möjligheten att göra&lt;br&gt;avsättningar inte bör utvidgas till att omfatta förpliktelser som företaget&lt;br&gt;s.a.s. enbart har mot sig själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför inte någon materiell ändring i reglema om avsätt-&lt;br&gt;ningar. Däremot förordar vi att bestämmelserna om avsättningar flyttas&lt;br&gt;från 4 kap. 16 § årsredovisningslagen till 3 kap. samma lag.&lt;br&gt;Bestämmelsen i 4 kap. 16 § syftar nämligen närmast till att avgränsa&lt;br&gt;vilka slags förpliktelser som skall redovisas under rubriken avsättningar&lt;br&gt;i balansräkningen. Det framstår därför som mer ändamålsenligt att&lt;br&gt;bestämmelsen utformas som en klassificeringsregel som reglerar under&lt;br&gt;vilka förutsättningar en förpliktelse skall tas upp som en avsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2.2 Skall oåterkalleliga åtaganden redovisas inom linjen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande bestämmelser om vilka poster som&lt;br&gt;skall redovisas inom linjen i balansräkningen ändras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit en lagbestämmelse om&lt;br&gt;att oåterkallerliga åtaganden som innebär ett risktagande skall tas upp&lt;br&gt;inom linjen i balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bl.a. Finansinspektionen, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Riksskatteverket och Finansbolagens förening har tillstyrkt förslaget.&lt;br&gt;Svenska Revisorsamfundet SRS och Sydsvenska Handelskammarens&lt;br&gt;Redovisningskommitté har ansett att frågan inte bör regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I förarbetena till årsredovisningslagen framhölls att en&lt;br&gt;utgångspunkt borde vara att alla åtaganden som innebär en belastning i&lt;br&gt;någon form på bolagets tillgångar skall framgå av balansräkningen eller i&lt;br&gt;vart fall redovisas inom linjen som ställd pant eller ansvarsförbindelse&lt;br&gt;(se prop. 1995/96:10 del II s. 87 och 212). Om det framstår som möjligt,&lt;br&gt;men inte säkert eller sannolikt, att en viss förpliktelse kommer att&lt;br&gt;resultera i en framtida förmögenhetsöverföring till följd av en på&lt;br&gt;balansdagen föreliggande förpliktelse, skall detta förhållande alltså&lt;br&gt;redovisas inom linjen (se prop. 1995/96:10 del II s. 212).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom anvarsförbindelser förekommer det olika slag av åtaganden&lt;br&gt;som inte omfattas av årsredovisningslagens bestämmelser om redovis-&lt;br&gt;ning av poster inom linjen. Även om ett åtagande inte är av sådan karak-&lt;br&gt;tär att det bör redovisas inom linjen kan det vara lämpligt att det&lt;br&gt;omnämns i not eller i förvaltningsberättelsen. Av 6 kap. 1 § årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen framgår att förvaltningsberättelsen skall innehålla upplys-&lt;br&gt;ningar om sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräk-&lt;br&gt;ningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktig för bedöm-&lt;br&gt;ningen av bolagets ställning och resultat. Om årsredovisningen i övrigt&lt;br&gt;inte ger tillräcklig information om ställning och resultat, kan det alltså&lt;br&gt;vara nödvändigt att lämna upplysningar om speciella omständigheter som&lt;br&gt;berör bolaget. Det kan röra sig om t.ex. leasing av anläggningstillgångar,&lt;br&gt;statliga och andra offentliga stöd eller förekomsten av fordringar och&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta (se prop. 1995/96:10 del II s. 231 och Bok-&lt;br&gt;föringsnämndens uttalande U 96:6, Förvaltningsberättelsens innehåll).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ÅRKL och ÅRFL finns regler för redovisningen av poster inom&lt;br&gt;linjen som avviker något från de krav som ställs på företag i allmänhet.&lt;br&gt;Finansiella företag måste nämligen redovisa åtaganden som särskild post&lt;br&gt;inom linjen. En viss begränsning i uppgiftsskyldigheten följer av att en-&lt;br&gt;dast oåterkalleliga åtaganden som innebär ett risktagande behöver anges.&lt;br&gt;Kravet på redovisning av åtaganden som särskild post har sin grund i&lt;br&gt;artikel 25 i EG:s bankredovisningsdirektiv (86/635/EEG). Något mot-&lt;br&gt;svarande krav finns inte intaget i EG:s försäkringsredovisningsdirektiv&lt;br&gt;(91/674/EEG). När den svenske lagstiftaren ändå införde detta krav för&lt;br&gt;försäkringsföretagen motiverades det med att det med värdet av att ha&lt;br&gt;gemensamma regler för redovisning av poster inom linjen för i vart fall&lt;br&gt;företag verksamma inom den finansiella sektorn (se prop. 1995/96:10 del&lt;br&gt;4 s. 101). Någon närmare precisering av vilka åtaganden som omfattas av&lt;br&gt;upplysningsskyldigheten görs inte i lagtexten utan en sådan har i stället&lt;br&gt;skett i form av kompletterande normgivning av Finansinspektionen (se&lt;br&gt;FFFS 1998:27 och FFFS 1998:28). Med åtaganden avses där till stor del&lt;br&gt;olika typer av finansiella instrument, såsom olika ränte-, aktie- och&lt;br&gt;valutakursrelaterade instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Det finns enligt vår mening goda&lt;br&gt;skäl som talar för en lösning i den riktning som kommittén har föreslagit.&lt;br&gt;Det förekommer allt oftare att företag i allmänhet har sådana mellan-&lt;br&gt;havanden av finansiell natur som enligt de särskilda årsredovisnings-&lt;br&gt;lagama för finansiella företag skall redovisas inom linjen som åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang måste emellertid beaktas den debatt som under&lt;br&gt;senare tid har förts om redovisning av finansiella instrument. De&lt;br&gt;åtaganden som här är aktuella torde rymmas inom begreppet ”finansiellt&lt;br&gt;instrument”. Som vi redan har varit inne på (se avsnitt 15.1.3) har&lt;br&gt;Europeiska kommissionen kommit långt i sitt arbete med ett förslag till&lt;br&gt;ändring av det fjärde bolagsrättsliga direktivet. Arbetet syftar bl.a. till att&lt;br&gt;företagen i större utsträckning skall redovisa finansiella instrument i&lt;br&gt;balansräkningen. Enligt vår mening är detta ett tungt vägande skäl för att&lt;br&gt;Sverige bör avvakta med att införa bestämmelser om redovisning av&lt;br&gt;åtaganden inom linjen. Frågan bör i stället övervägas i samband med&lt;br&gt;införlivandet av den förväntade direktivändringen. På det sättet kan man&lt;br&gt;åstadkomma en mer långsiktig ordning för redovisning av åtaganden av&lt;br&gt;det aktuella slaget, dvs. oåterkalleliga åtaganden som innebär ett&lt;br&gt;risktagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning torde det inte heller vara förenat med några&lt;br&gt;egentliga nackdelar att invänta en direktivändring innan slutlig ställning&lt;br&gt;tas i frågan. Att det ändå föreligger en skyldighet att lämna viss infor-&lt;br&gt;mation om olika typer av åtaganden framgår av 2 kap. 3 § och 6 kap. 1 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen. Om företaget har sådana åtaganden som inte skall&lt;br&gt;redovisas i balansräkningen eller i noterna, skall uppgifter ändå lämnas&lt;br&gt;om det behövs för att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av&lt;br&gt;företagets ställning och resultat. Det finns alltså inget som hindrar en&lt;br&gt;utveckling av god redovisningssed när det gäller vilka upplysningar som&lt;br&gt;bör lämnas när ett företag innehar olika typer av finansiella instrument.&lt;br&gt;En sådan utveckling är enligt vår mening både naturlig och önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;F örkortad resultaträkning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningarna för att resultaträkningen skall få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprättas i förkortad form&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Liksom hittills skall vissa företag kunna upprätta&lt;br&gt;resultaträkningen i förkortad form, om det är motiverat av konkurrens-&lt;br&gt;skäl. Det nuvarande kravet på att förkortad resultaträkning far användas&lt;br&gt;endast om Patent- och registreringsverket har lämnat tillstånd till det tas&lt;br&gt;bort. I stället införs ett krav på att bolag som upprättar resultaträkningen i&lt;br&gt;förkortad form skall lämna särskild uppgift om nettoomsättningen i&lt;br&gt;anslutning till posten bruttovinst eller bruttoforlust. Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket skall kunna ge dispens från kravet på särredovisning&lt;br&gt;av nettoomsättningen, om det är motiverat av konkurrensskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian 2: Överensstämmer delvis med regeringens&lt;br&gt;förslag. Enligt promemorian skall det dock inte vara någon förutsättning&lt;br&gt;för sammanslagning att det föreligger konkurrensskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, såsom Riksskatteverket,&lt;br&gt;Konkurrensverket och NUTEK, har tillstyrkt promemorians förslag eller&lt;br&gt;har inte haft några invändningar mot det. Flertalet remissinstanser har&lt;br&gt;dock, från olika utgångspunkter, varit negativa till förslaget. Bl.a. Bok-&lt;br&gt;föringsnämnden, Statistiska Centralbyrån, Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS, BAS-gruppen och&lt;br&gt;Svenska Kreditmannaföreningen har avstyrkt lagändringar. Av dessa&lt;br&gt;remissinstanser har flera förordat att nuvarande dispensregler i stället&lt;br&gt;tillämpas mera generöst. Andra remissinstanser, däribland Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, har menat att de föreslagna ändringarna inte går&lt;br&gt;tillräckligt långt och har särskilt vänt sig mot kravet på särredovisning av&lt;br&gt;nettoomsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet m.fl. har ansett att man bör kunna behålla kravet på&lt;br&gt;att det skall föreligga konkurrensskäl för att resultaträkningen skall få&lt;br&gt;upprättas i förkortad form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Ekonomihögskolan vid Lunds universitet har ansett att dispens-&lt;br&gt;prövningen, om den behålls, bör anförtros Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund m.m.: Enligt årsredovisningslagen skall det i en årsredo-&lt;br&gt;visning ingå bl.a. en resultaträkning. Resultaträkningen skall i samman-&lt;br&gt;drag redovisa bolagets samtliga intäkter och kostnader under räkenskaps-&lt;br&gt;året (se 3 kap. 2 §). Den skall upprättas i någon av två i lagen angivna&lt;br&gt;uppställningsformer, den ena med en kostnadsslagsindelning och den&lt;br&gt;andra med en funktionsindelning (se 3 kap. 3 § samt bilagorna 3 och 4&lt;br&gt;till lagen). Båda uppställningsformerna är förhållandevis detaljerade&lt;br&gt;(med 22 respektive 19 poster).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en resultaträkning med kostnadsslagsindelning måste bolaget ta upp&lt;br&gt;bl.a. följande poster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) nettoomsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) förändring av varulager,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) aktiverat arbete för egen räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) övriga rörelseintäkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) råvaror och förnödenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) övriga externa kostnader, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) personalkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en resultaträkning med funktionsindelning ser motsvarande poster i&lt;br&gt;stället ut så här:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) nettoomsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) kostnad för sålda varor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) bruttoresultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) försäljningskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) administrationskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) övriga rörelseintäkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) övriga rörelsekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalt måste lagens uppställningsscheman följas. Vissa möjligheter&lt;br&gt;finns att göra avvikelser som är betingade av rörelsens särskilda&lt;br&gt;inriktning. Det är vidare tillåtet att lägga till ytterligare poster, om de nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas poster. Utrymmet&lt;br&gt;för att slå samman poster är däremot begränsat. Poster får slås samman&lt;br&gt;om de är av ringa betydelse. Det är också tillåtet att göra samman-&lt;br&gt;slagningar som främjar överskådligheten under förutsättning att posterna&lt;br&gt;i stället anges i not (se 3 kap. 4 § årsredovisningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantagna kan uppgifterna i resultaträkningen vara känsliga från&lt;br&gt;konkurrenssynpunkt, eftersom de kan avslöja exempelvis bolagets&lt;br&gt;prissättningspolitik och vinstmarginaler. Är det t.ex. känt att ett bolag&lt;br&gt;producerar enbart en viss vara i en viss mängd, går det att utifrån&lt;br&gt;uppgifterna om nettoomsättning och kostnad för försålda varor dra&lt;br&gt;slutsatser om bolagets vinstmarginal. Detta kan i ett enskilt fall utnyttjas&lt;br&gt;av en ekonomiskt starkare konkurrent för ”utprisning” av bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 7 § årsredovisningslagen finns därför bestämmelser om&lt;br&gt;”förkortad resultaträkning”. Bestämmelserna ger viss möjlighet att slå&lt;br&gt;samman posterna 1-6 i den kostnadsslagsindelade resultaträkningen&lt;br&gt;respektive posterna 1-3 och 6 i den funktionsindelade resultaträkningen.&lt;br&gt;Den sammanslagna posten skall benämnas bruttovinst eller bruttoförlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrymmet för att tillämpa denna bestämmelse är dock ganska begrän-&lt;br&gt;sat. För det första far bestämmelsen över huvud taget inte tillämpas av&lt;br&gt;bolag, i vilka nettovärdet av tillgångarna enligt fastställda balans-&lt;br&gt;räkningar för de två senaste räkenskapsåren har överstigit 1 000&lt;br&gt;prisbasbelopp (36,4 miljoner kronor 1999), bolag som under de senaste&lt;br&gt;två räkenskapsåren har haft i medeltal mer än 200 anställda och bolag&lt;br&gt;vars aktier eller skuldebrev är noterade vid börs eller auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats. För det andra måste sammanslagningen vara motiverad&lt;br&gt;av konkurrensskäl. Slutligen krävs det att Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;eller, efter överklagande, regeringen har gett tillstånd till samman-&lt;br&gt;slagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 7 § årsredovisningslagen följer att det finns ett visst&lt;br&gt;utrymme för att tillämpa bestämmelserna i 3 kap. 7 § också när koncem-&lt;br&gt;resultaträkningen upprättas. Förutsättningarna för sammanslagning är i&lt;br&gt;huvudsak desamma som vid sammanslagning av poster i årsredovis-&lt;br&gt;ningen. Reglema anknyter dock inte bara till moderbolagets utan också&lt;br&gt;till koncernens förhållanden. Det innebär att tillstånd att slå samman&lt;br&gt;poster inte heller kan ges om nettovärdet av tillgångarna enligt fastställda&lt;br&gt;balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren i koncernen har&lt;br&gt;överstigit 1 000 prisbasbelopp eller om medelantalet anställda under&lt;br&gt;samma period i koncernen har överstigit 200.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna bestämmelserna tillkom i samband med att de svenska&lt;br&gt;redovisningsreglerna anpassades till EG:s fjärde och sjunde bolagsrätts-&lt;br&gt;liga direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artiklarna 22-26 i det fjärde direktivet är medlemsstaterna&lt;br&gt;skyldiga att föreskriva att en eller flera av fyra i direktivet angivna&lt;br&gt;uppställningsformer skall användas vid upprättandet av resultat-&lt;br&gt;räkningen. Sverige har valt att använda sig av två av direktivets uppställ-&lt;br&gt;ningsformer, de som anges i artikel 23 (kostnadsslagsindelning) respek-&lt;br&gt;tive artikel 25 (funktionsindelning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 27 får medlemsstaterna tillåta att bolag slår samman&lt;br&gt;vissa poster till en post Bruttoresultat. Detta gäller dock endast för bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inte överskrider vissa i direktivet angivna gränsvärden. Vi åter-&lt;br&gt;kommer till dessa gränsvärden i avsnitt 15.3.2. Eftersom det inte finns&lt;br&gt;någon skyldighet för den nationelle lagstiftaren att utnyttja sig av&lt;br&gt;artikeln, står det varje medlemsstat fritt att uppställa olika begränsande&lt;br&gt;villkor för att sammanslagning skall få ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven till de svenska bestämmelserna sades bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”En redovisning helt i enlighet med det uppställningsschema som&lt;br&gt;anges i artikel 25 (rapportform med funktionsindelning) innebär /...../att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolagen tvingas redovisa förhållandet mellan nettoomsättningen och&lt;br&gt;bruttoresultatet, definierat som skillnaden mellan nettoomsättningen och&lt;br&gt;kostnaden för försålda varor. Även en redovisning enligt det uppställ-&lt;br&gt;ningsschema som anges i artikel 23 (rapportform med kostnadsslags-&lt;br&gt;indelning) ger upplysning om förhållandet mellan nettoomsättningen och&lt;br&gt;bruttoresultatet. Dessa uppgifter kan vara känsliga från konkurrens-&lt;br&gt;synpunkt, eftersom de i viktiga delar avslöjar bolagets prissättnings-&lt;br&gt;politik och vinstmarginaler. Särskilt för nystartade företag eller företag&lt;br&gt;med endast en eller ett fatal produkter skulle en öppen redovisning därför&lt;br&gt;kunna fa allvarliga följder. Enligt regeringens mening talar därför&lt;br&gt;övervägande skäl för att lagstiftningen bör ge ett begränsat utrymme för&lt;br&gt;att uppgifter av detta slag utelämnas. Uppgifterna bör dock inte få&lt;br&gt;utelämnas annat än om det är befogat av konkurrensskäl. /...../ Ett krav på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillståndsprövning har från kostnads- och effektivitetssynpunkt vissa&lt;br&gt;nackdelar. De uppgifter som har lämnats om hur den motsvarande danska&lt;br&gt;regeln tillämpas inger emellertid farhågor för att möjligheten att upprätta&lt;br&gt;förkortad resultaträkning kan komma att missbrukas. Ett system för&lt;br&gt;tillståndsprövning ger också bättre garantier för en enhetlig tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelsen. Regeringen föreslår därför att rätten att slå samman&lt;br&gt;uppgifter om bl.a. nettoomsättning - liksom den nuvarande möjligheten&lt;br&gt;att utelämna uppgift om bruttoomsättningen - skall vara beroende av&lt;br&gt;tillstånd från regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket har prövat frågan om dispens i 88 fall. I&lt;br&gt;flertalet fall har ansökan lämnats utan bifall. I 13 fall har verkets beslut&lt;br&gt;överklagats till regeringen. I 3 fall har regeringen ändrat Patent- och&lt;br&gt;registreringsverkets beslut och gett tillstånd till sammanslagning. I några&lt;br&gt;beslut har regeringen, efter att ha gått igenom lagens förarbeten, uttalat&lt;br&gt;att ”.....tillstånd att slå samman vissa poster bör ges endast när det dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreligger en särskilt utsatt konkurrenssituation dels finns påtagligt stöd i&lt;br&gt;utredningen för att offentliggörandet av de aktuella posterna på grund av&lt;br&gt;denna konkurrenssituation kan skada bolaget ekonomiskt. Det måste an-&lt;br&gt;ses ankomma på bolaget att visa att dessa förutsättningar är för handen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser bör ses över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör bestämmelserna om resultaträkningens&lt;br&gt;uppställning vara utformade så att för bolagets intressenter väsentlig&lt;br&gt;information tas fram. Bestämmelserna bör samtidigt inte vara mer&lt;br&gt;betungande för företagen än vad som är absolut nödvändigt. De bör så&lt;br&gt;långt möjligt inte leda till att företagen försätts i konkurrenssituationer&lt;br&gt;som riskerar att skada dem. Bestämmelserna bör inte heller utsätta&lt;br&gt;svenska företag för konkurrensnackdelar gentemot utländska konkur-&lt;br&gt;renter. Slutligen bör bestämmelserna vara lätt att tillämpa, såväl för före-&lt;br&gt;tagen som för tillämpande myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att bestämmelserna om förkortad resultaträkning ännu inte har&lt;br&gt;varit i kraft någon längre tid måste det enligt vår uppfattning konstateras&lt;br&gt;att bestämmelserna inte i alla hänseenden motsvarar de nyss angivna&lt;br&gt;kraven. Beaktansvärd kritik har också riktats mot bestämmelserna från&lt;br&gt;bl.a. Småföretagsdelegationen (se SOU 1998:94), Sveriges Industri-&lt;br&gt;förbund och Konkurrensverket. Särskilt synes det nuvarande dispens-&lt;br&gt;kravet ha gett upphov till nackdelar for företagen. Enligt vår mening&lt;br&gt;finns det därför anledning att omedelbart se över bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande dispenskrav bör tas bort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger ett stort värde i att företagens redovisningar upprättas utifrån&lt;br&gt;enhetliga och likformiga principer. Normalt är det endast därigenom som&lt;br&gt;en tillfredsställande jämförbarhet kan garanteras. För ett sunt affärsliv är&lt;br&gt;det av stor betydelse att redovisningarna innehåller fullödig information.&lt;br&gt;Särskilt bör understrykas att minskad information i årsredovisningarna&lt;br&gt;går ut över de intressenter som inte är i den förhandlingspositionen att de&lt;br&gt;på egen hand kan tvinga fram information om företaget. Möjligheterna&lt;br&gt;att bedöma det redovisande företagets kreditvärdighet och liknande&lt;br&gt;förhållanden försämras. Utvecklingen har också under de senaste&lt;br&gt;decennierna gått mot allt mer ingående specifikationer i redovisningarna.&lt;br&gt;Detta har delvis kommit till uttryck i lagstiftningen men i ännu högre&lt;br&gt;grad i god redovisningssed, sådan denna kommer till uttryck i&lt;br&gt;rekommendationer från normgivande organ. Företagen bedöms ofta efter&lt;br&gt;s.k. nyckeltal, vilka grundar sig på sammanställningar och jämförelser&lt;br&gt;mellan olika redovisningsposter. Bland dessa nyckeltal finns resultatmått&lt;br&gt;(t.ex. nettoresultat i procent av omsättningen), effektivitetsmått (omsätt-&lt;br&gt;ning per anställd) och tillväxtmått (omsättningsförändring).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slås posterna i resultaträkningen samman på det sätt som sägs i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § årsredovisningslagen, kan det alltså leda till sämre inblick i företaget&lt;br&gt;och försämrade möjligheter att använda sig av vedertagna nyckeltal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot detta måste man emellertid väga de nackdelar som följer med krav&lt;br&gt;på omfattande informationsgivning. Den främsta nackdelen är att det kan&lt;br&gt;vara känsligt för företagen att behöva lämna ut vissa slag av uppgifter,&lt;br&gt;särskilt sådana uppgifter som andra kan utnyttja för att räkna fram&lt;br&gt;företagets vinstmarginaler, kostnadsstrukturer m.m. Det kan störa en&lt;br&gt;bestående affärsrelation eller utgöra ett hinder under en pågående&lt;br&gt;prisförhandling. Den olägenhet som detta innebär för företaget väger i&lt;br&gt;och för sig från allmän synpunkt inte särskilt tungt, eftersom den fria&lt;br&gt;konkurrensen inte sätts ur spel. Mera allvarligt är att konkurrerande&lt;br&gt;företag kan utnyttja kunskapen om företagets vinstmarginaler m.m. för&lt;br&gt;att vidta särskilda konkurrensåtgärder, såsom ”utprisning” m.m. Detta&lt;br&gt;var - såsom tidigare har framgått - det huvudsakliga skälet till att be-&lt;br&gt;stämmelserna om förkortad resultaträkning infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en del kan dessa nackdelar motverkas inom ramen för de nu-&lt;br&gt;varande reglema. Vi kan emellertid konstatera att dispensförfarandet är&lt;br&gt;betungande för företagen, eftersom det tvingar dem att ta fram och&lt;br&gt;presentera en omfattande information om sin konkurrenssituation.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispensprövningen är också ett trubbigt instrument för att bedöma i vilka&lt;br&gt;fall en förkortad resultaträkning är befogad. Det beror på att den&lt;br&gt;tillämpande myndigheten ofta kan ha svårt att göra en allsidig prövning&lt;br&gt;av de skäl som företaget har uppgett. Den prövningen förutsätter en&lt;br&gt;överblick av bolagets förhållanden som är svår att få fram i&lt;br&gt;dispensärendet. Flera remissinstanser, däribland Bokföringsnämnden, har&lt;br&gt;som alternativ till lagändring förordat en mera generös dispensgivning.&lt;br&gt;Enligt vår uppfattning skulle detta inte undanröja de problem med&lt;br&gt;dispensförfarandet som vi nyss har angett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi förordar i stället att reglema ges en annan utformning och att&lt;br&gt;dispenskravet i sin nuvarande form tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör det dock inte inforas någon generell rätt att slå&lt;br&gt;samman de aktuella posterna i resultaträkningen. Såsom flera remiss-&lt;br&gt;instanser har påtalat skulle det leda till en försämrad redovisning. I&lt;br&gt;promemorian har föreslagits att det inte längre skall krävas konkurrens-&lt;br&gt;skäl för att poster skall få slås samman. I likhet med bl.a. Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund anser vi dock att ett krav på konkurrensskäl fortfarande&lt;br&gt;fyller ett syfte. Prövningen av om det finns konkurrensskäl bör emellertid&lt;br&gt;kunna göras inom företaget och av dess revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nackdel med att ta bort dispenskravet är att det inte längre finns&lt;br&gt;någon myndighetskontroll av hur företagen tillämpar bestämmelserna.&lt;br&gt;Enligt vår mening bör dock revisorskontrollen av årsredovisningen i&lt;br&gt;erforderlig grad motverka att förkortad resultaträkning kommer till&lt;br&gt;användning i större utsträckning än som är önskvärt. En annan nackdel är&lt;br&gt;att risken för att bestämmelserna inte kommer att tillämpas på enhetligt&lt;br&gt;sätt. Vi utgår emellertid från att revisorskåren på sikt kommer att ut-&lt;br&gt;veckla gemensamma riktlinjer i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån har ansett att den föreslagna ordningen kan få&lt;br&gt;till följd att den officiella företagsstatistiken på sikt försämras. Vi noterar&lt;br&gt;för vår del att Statistiska centralbyrån i dag framför allt baserar företags-&lt;br&gt;statistiken på enkäter till större företag och på de standardiserade&lt;br&gt;räkenskapsutdrag som företag lämnar i samband med deklaration.&lt;br&gt;Utformningen av resultaträkningen i årsredovisningen har alltså inte&lt;br&gt;någon central betydelse för företagsstatistiken. Det finns alltså inte&lt;br&gt;anledning att med hänsyn till statistiska behov avstå från en från andra&lt;br&gt;utgångspunkter önskvärd lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om nettoomsättningens storlek bör normalt alltid lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om företagsrevisionen torde innebära en viss garanti för att kravet&lt;br&gt;på konkurrensskäl fortfarande som regel kommer att upprätthållas kan ett&lt;br&gt;borttagande av dispenskravet ändå leda till att resultaträkningsposter i&lt;br&gt;framtiden slås samman i större utsträckning än vad som är motiverat. När&lt;br&gt;det gäller kostnadsposter, anser vi att denna nackdel måste accepteras.&lt;br&gt;Däremot skulle det - såsom bl.a. Bokföringsnämnden har varit inne på —&lt;br&gt;vara mycket olyckligt om uppgifter om nettoomsättning kom att&lt;br&gt;redovisas i mindre utsträckning än vad som är fallet i dag. Information&lt;br&gt;om nettoomsättning är från intressentperspektiv särskilt viktig och har i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synnerhet betydelse för uppställandet av olika nyckeltal. Samtidigt är&lt;br&gt;sådan information - så länge den inte presenteras tillsammans med kost-&lt;br&gt;nadsposter - inte lika konkurrenskänslig som kostnadsposterna. Enligt&lt;br&gt;vår mening bör därför de företag som slår samman poster i resultat-&lt;br&gt;räkningen alltid särredovisa nettoomsättningen. För att sådan särredo-&lt;br&gt;visning skall få underlåtas bör det krävas dispensbeslut från en&lt;br&gt;myndighet. Dispens bör ges endast om det finns påvisade konkurrens-&lt;br&gt;skäl. Nackdelarna med en dylik dispensregel torde vara avsevärt mindre&lt;br&gt;än de nackdelar som den nuvarande dispensregeln är förenad med,&lt;br&gt;särskilt som den torde behöva åberopas endast rent undantagsvis. - Det&lt;br&gt;kan nämnas att den nu föreslagna ordningen nära överensstämmer med&lt;br&gt;vad som gällde enligt de regler som föregick årsredovisningslagen (se 11&lt;br&gt;kap. 6 § aktiebolagslagen i dess lydelse före den 1 januari 1996).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet och några andra remissinstanser har invänt mot&lt;br&gt;kravet på angivande av nettoomsättning. De har menat att förslaget&lt;br&gt;innebär att Sverige väljer en nationell lösning i stället för den som anges i&lt;br&gt;direktivet. Invändningen är så till vida riktig som att den lösning som vi&lt;br&gt;förordar inte har någon direkt motsvarighet i direktivet. Vi vill emellertid&lt;br&gt;framhålla att direktivets regler om förkortad resultaträkning inte syftar&lt;br&gt;till att åstadkomma en gemensam europeisk reglering utan endast en&lt;br&gt;lägsta godtagbara standard. Flertalet EU-länder har också valt antingen&lt;br&gt;att inte utnyttja direktivets regler fullt ut eller att inte utnyttja dem alls.&lt;br&gt;De förenklingsmöjligheter som direktivet ger bör Sverige givetvis ta till&lt;br&gt;vara, om det leder till sakligt sett lämpliga lösningar. Att utmönstra&lt;br&gt;kravet på redovisning av uppgift om nettoomsättningen skulle emellertid&lt;br&gt;leda till en från redovisningssynpunkt mindre lämplig lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Ekonomihögskolan vid Lunds universitet har förordat att frågan&lt;br&gt;om dispens från kravet på särredovisning av nettoomsättningen skall prö-&lt;br&gt;vas av Konkurrensverket i stället för Patent- och registreringsverket. En-&lt;br&gt;ligt vår uppfattning finns det inte skäl att flytta detta ärendeslag från&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket. Ärendena har ett nära samband med ver-&lt;br&gt;kets hantering av företagens redovisningar. Liknande ärenden har under&lt;br&gt;en längre tid handlagts av verket utan att detta har gett upphov till några&lt;br&gt;särskilda nackdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har förespråkat att det i lagen också tas in ett krav&lt;br&gt;på särredovisning av posten Övriga rörelseintäkter. Härmed avses&lt;br&gt;intäkter från sekundära aktiviteter inom företagets ordinarie verksamhet.&lt;br&gt;Enligt vår mening är behovet av särredovisning av denna post inte så&lt;br&gt;stort att det motiverar en sådan lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Bokföringsnämnden och Föreningen Auktoriserade Revisorer&lt;br&gt;FAR har menat att den föreslagna ordningen kan innebära en olycklig&lt;br&gt;styrning bort från den funktionsindelade resultaträkningen. Bland&lt;br&gt;posterna i denna resultaträkning finns den ibland känsliga uppgiften om&lt;br&gt;kostnad för sålda varor. Den posten behöver med vårt förslag inte anges&lt;br&gt;särskilt utan man kan låta den ingå i den sammanslagna posten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttovinst. Med ledning av uppgiften om företagets nettoomsättning&lt;br&gt;jämte de övriga poster som enligt det ijärde direktivet alltid måste&lt;br&gt;specificeras går det emellertid att dra vissa slutsatser om kostnaderna.&lt;br&gt;Enligt vår mening måste det nu angivna förhållandet accepteras, särskilt&lt;br&gt;som de foretag som använder sig av den funktionsindelade&lt;br&gt;resultaträkningen oftast är något större foretag, vilka är mindre känsliga&lt;br&gt;för konkurrenternas åtgärder. Det torde därför vara ganska sällan som&lt;br&gt;företaget över huvud taget har anledning att dölja sina kostnadsposter.&lt;br&gt;Om så ändå skulle vara fallet, kommer det med vårt förslag alltid att&lt;br&gt;finnas ett visst utrymme att fa dispens från kravet på upplysning om&lt;br&gt;nettoomsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3.2 Kretsen av företag som skall få använda sig av förkortad&lt;br&gt;resultaträkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Liksom hittills bör förkortad resultaträkning&lt;br&gt;inte fa användas av foretag i vilka nettovärdet av tillgångarna enligt&lt;br&gt;balansräkningar för de senaste två räkenskapsåren har överstigit 1 000&lt;br&gt;prisbasbelopp eller som under de senaste två räkenskapsåren har haft i&lt;br&gt;medeltal mer än 200 anställda eller vars aktier eller skuldebrev är&lt;br&gt;noterade på börs eller auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 2: I promemorian föreslås att förkortad&lt;br&gt;resultaträkning skall få förekomma i alla bolag utom sådana som har en&lt;br&gt;balansomslutning på mer än 50 miljoner kronor eller en nettoomsättning&lt;br&gt;på mer än 100 miljoner kronor eller vars aktier eller skuldebrev är&lt;br&gt;noterade vid börs eller auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bland de remissinstanser som har uttalat sig i&lt;br&gt;denna del har några förordat att man väljer några av de gränsvärden som&lt;br&gt;redan finns i årsredovisningslagen. Bokföringsnämnden och Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket har förordat de gränsvärden som anges i 3 kap. 6 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen. Andra, däribland Sveriges Industriförbund, har&lt;br&gt;ansett att man bör använda de gränsvärden som finns i artikel 27 i det&lt;br&gt;fjärde bolagsrättsliga direktivet. Statistiska Centralbyrån har förordat ett&lt;br&gt;gränsvärde som anknyter enbart till nettoomsättningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Som tidigare har nämnts är det endast mindre och medel-&lt;br&gt;stora bolag som har rätt att använda sig av reglema om förkortad resultat-&lt;br&gt;räkning. Bolag som under de senaste två räkenskapsåren har haft i&lt;br&gt;medeltal mer än 200 anställda eller en balansomslutning på mer än 1 000&lt;br&gt;prisbasbelopp eller vars aktier eller skuldebrev är noterade vid börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats får inte använda sig av reglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna begränsning går delvis tillbaka på EG-direktivet. Artikel 27 i&lt;br&gt;direktivet tillåter sammanslagning av de aktuella posterna endast i fråga&lt;br&gt;om bolag som överskrider högst ett av följande gränsvärden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) 10 miljoner euro i balansomslutning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) 20 miljoner euro i nettoomsättning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) i medeltal 250 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har valt andra och lägre gränsvärden. Bakgrunden är att direk-&lt;br&gt;tivets gränsvärdena är så högt satta att endast någon procent av de&lt;br&gt;svenska företagen skulle falla utanför. I motiven till årsredovisningslagen&lt;br&gt;uttalades - med hänsyn till den betydelse som uppgifter om nettoom-&lt;br&gt;sättning och kostnaden för försålda varor har för utomståendes möj-&lt;br&gt;ligheter att skaffa sig en rättvisande bild av företagets resultat - att det&lt;br&gt;inte borde komma i fråga att ge alla de företag som avsågs i direktivet&lt;br&gt;möjlighet att slå samman posterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vi har ovan framhållit att&lt;br&gt;reglema om sammanslagning av poster i resultaträkning bör utformas så&lt;br&gt;att bolagets intressenter garanteras tillfredsställande information om&lt;br&gt;bolaget. Vad som utgör ”tillfredsställande information” kan givetvis bero&lt;br&gt;på företagets omfattning. Ju större företaget är, desto större är vanligen&lt;br&gt;dess betydelse för omvärlden och därmed också behovet av specificerade&lt;br&gt;uppgifter. Det kan därmed vara mera tveksamt att släppa kravet på en&lt;br&gt;fullständig resultaträkning när det gäller något större företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man avgränsar de företag som bör få tillämpa reglema om&lt;br&gt;förkortad resultaträkning, måste hänsyn också tas till de krav som ställs&lt;br&gt;på jämförbara företag i andra länder. Det gränsvärde som anknyter till&lt;br&gt;balansomslutningen är i Sverige 36,4 miljoner kronor. Detta är i och för&lt;br&gt;sig högre än vad en del andra EU-stater tillåter. Artikel 27 i det fjärde&lt;br&gt;direktivet tillåter emellertid att gränsen sätts ungefär dubbelt så högt (tio&lt;br&gt;miljoner euro, motsvarande knappt 90 miljoner kronor) och flera länder&lt;br&gt;har också valt att närma sig den gränsen. Ett annat förhållande som&lt;br&gt;skiljer de svenska reglema från andra länders motsvarande regler är att&lt;br&gt;den svenska gränsdragningen baseras på två faktorer, tillgångarnas&lt;br&gt;nettovärde och antalet anställda, och att av dessa får inte något&lt;br&gt;överskridas. Det stora flertalet andra medlemsstater använder sig av tre&lt;br&gt;gränsvärden men tillåter samtidigt att ett av dessa överskrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då om man, såsom Sveriges Industriförbund har förespråkat,&lt;br&gt;bör välja gränsvärden som till storlek och struktur motsvarar direktivets&lt;br&gt;gränsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning bör den frågan besvaras med nej. Som kons-&lt;br&gt;taterades i förarbetena till årsredovisningslagen skulle ett generellt ut-&lt;br&gt;nyttjande av artikel 27, upp till de gränser som anges i artikeln, innebära&lt;br&gt;ett steg tillbaka i förhållande till nuvarande redovisningspraxis. Bland de&lt;br&gt;företag som omfattas av artikel 27 finns också en del förhållandevis stora&lt;br&gt;företag, vars intressenter regelmässigt torde ha behov av mer långtgående&lt;br&gt;information i dessa delar än enbart bruttoresultat och nettoomsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hindrar inte att det kan vara motiverat att, för att närma de svenska&lt;br&gt;reglema till en del andra europeiska länders, höja nuvarande gränsvärden&lt;br&gt;något. I promemorian har föreslagits att företag vars balansomslutning&lt;br&gt;inte överstiger 50 miljoner och vars nettoomsättning inte överstiger 100&lt;br&gt;miljoner kronor skall kunna tillämpa reglema om förkortad resultat-&lt;br&gt;räkning. En sådan gränsdragning skulle, vid en jämförelse med andra&lt;br&gt;europeiska länder, ligga ganska ”mitt i skalan”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening talar emellertid övervägande skäl för att nu inte göra&lt;br&gt;någon ändring i gällande gränsdragningsregler. Möjligheten att upprätta&lt;br&gt;resultaträkning i förkortad form bör alltså liksom hittills inte stå öppen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för företag som under de senaste två räkenskapsåren har haft i medeltal&lt;br&gt;mer än 200 anställda eller vars balansomslutning enligt balansräkningar&lt;br&gt;för de senaste två räkenskapsåren har överskridit 1 000 prisbasbelopp.&lt;br&gt;Det kan visserligen, såsom bl.a. Statistiska centralbyrån och Svenska&lt;br&gt;Market Management har varit inne på, anföras goda argument för att&lt;br&gt;välja andra gränsvärden, t.ex. storleken på nettoomsättningen. Vi anser&lt;br&gt;emellertid att man bör inhämta ytterligare erfarenhet om reglernas&lt;br&gt;funktion och de större företagens behov av att använda sig av förkortad&lt;br&gt;resultaträkning innan någon ändring görs i gränsvärdena. Till detta&lt;br&gt;kommer att nya gränsvärden, utöver dem som redan förekommer i redo-&lt;br&gt;visningslagstiftningen, skulle göra det svenska regelverket på detta&lt;br&gt;område mera svåröverskådligt. Enligt vår uppfattning bör man i stället -&lt;br&gt;såsom flera remissinstanser också har förordat och även Lagrådet har&lt;br&gt;varit inne på - göra en samlad översyn av förekommande gränsvärden i&lt;br&gt;bokförings- och årsredovisningslagama. Den bör göras i samband med&lt;br&gt;en framtida utvärdering av den nya lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.4 Finansieringsanalys&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Företag som bedriver näringsverksamhet och&lt;br&gt;under de senaste två räkenskapsåren har haft en balansomslutning på&lt;br&gt;minst 1 000 prisbasbelopp skall foga en finansieringsanalys till årsredo-&lt;br&gt;visningen. Detsamma skall gälla andra företag som under de senaste två&lt;br&gt;räkenskapsåren haft i medeltal minst 200 anställda samt företag vars&lt;br&gt;aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller auktoriserad mark-&lt;br&gt;nadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har inte särskilt berört frågan utan&lt;br&gt;endast föreslagit att alla bokföringsskyldiga skall omfattas av&lt;br&gt;gemensamma redovisningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund m.m.: Av årsredovisningslagen framgår att större aktie-&lt;br&gt;bolag och handelsbolag till årsredovisningen skall foga en finansierings-&lt;br&gt;analys (se 2 kap. 1 § årsredovisningslagen). Det gäller bolag som enligt&lt;br&gt;fastställda balansräkningar för de senaste två räkenskapsåren har haft en&lt;br&gt;balansomslutning på minst 1 000 prisbasbelopp. Det gäller vidare bolag&lt;br&gt;som under de senaste två räkenskapsåren har haft i medeltal minst 200&lt;br&gt;anställda. Det gäller också börsnoterade bolag. Om bolaget är moder-&lt;br&gt;bolag i en koncern, är det balansomslutningen respektive antalet anställda&lt;br&gt;i koncernen som avgör om bolaget skall upprätta en finansieringsanalys;&lt;br&gt;gränsvärdena är i övrigt desamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelser gäller för ekonomiska föreningar och&lt;br&gt;sådana företag som omfattas av 1980 års årsredovisningslag (se 9 kap.&lt;br&gt;9 § fjärde stycket föreningslagen 2 kap. 8 § fjärde stycket 1980 års års-&lt;br&gt;redovisningslag). Av 9 kap. 26 § bostadsrättslagen (1991:614) följer&lt;br&gt;dock att bostadsrättsföreningar aldrig behöver finansieringsanalys.&lt;br&gt;Detsamma gäller enligt 14 § lagen (1975:417) om sambruksföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1980 års årsredovisningslag gäller i detta hänseende&lt;br&gt;även för sådana stiftelser som skall tillämpa den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta företag som omfattas av ÅRKL är skyldiga att upprätta en&lt;br&gt;finansieringsanalys under samma förutsättningar som aktiebolag i all-&lt;br&gt;mänhet. Medlemsbanker och sparbanker omfattas däremot inte av be-&lt;br&gt;stämmelserna om finansieringsanalys (se 2 kap. 1 § ÅRKL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansieringsanalysen skall företagets finansiering och kapital-&lt;br&gt;investeringar under räkenskapsåret anges (se bl.a. 6 kap. 3 § årsredo-&lt;br&gt;visningslagen). Några närmare riktlinjer om finansieringsanalysens inne-&lt;br&gt;håll har lagstiftaren inte lämnat. Riktlinjer for utformningen finns i stället&lt;br&gt;i Redovisningsrådets rekommendation RR 7, Redovisning av kassa-&lt;br&gt;flöden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vi anser inte att det finns skäl att&lt;br&gt;sätta kraven på upprättande av finansieringsanalys lägre än i dag. Bl.a.&lt;br&gt;aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar bör vara skyldiga&lt;br&gt;att upprätta finansieringsanalys enligt i huvudsak samma kriterier som&lt;br&gt;gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om kravet på finansieringsanalys bör utvidgas till att&lt;br&gt;gälla även sådana verksamhetsformer där en sådan skyldighet hittills inte&lt;br&gt;har funnits. Som vi tidigare har uttalat bör man som regel inte ha skilda&lt;br&gt;redovisningsregler beroende på vilken juridisk form en viss verksamhet&lt;br&gt;bedrivs i. I vissa juridiska personer, som skulle bli skyldiga att upprätta&lt;br&gt;finansieringsanalys därför att de har en hög balansomslutning, framstår&lt;br&gt;emellertid ett krav på finansieringsanalys som alltför långtgående. Det&lt;br&gt;gäller framför allt ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra&lt;br&gt;juridiska personer som normalt inte bedriver näringsverksamhet. Värdet&lt;br&gt;av kontroll- och insynsmöjligheten i dessa juridiska personer torde i de&lt;br&gt;flesta fall inte uppväga det ökade administrativa arbetet. En enligt vår&lt;br&gt;mening lämplig avgränsning är att behålla det gränsvärde som gäller i&lt;br&gt;dag men tillämpa det endast i fråga om näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med en sådan begränsning till näringsidkare innebär vårt förslag&lt;br&gt;en utökad skyldighet att upprätta finansieringsanalys. Det gäller främst&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar och sambruksföreningar. Mot bakgrund av att&lt;br&gt;skyldigheten endast inträder om tillgångarnas värde överstiger 1 000&lt;br&gt;prisbasbelopp (36,4 miljoner kronor 1999) eller antalet anställda är fler&lt;br&gt;än 200 torde förändringen i praktiken ha mycket begränsad betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ds 1999:8, Ändrade regler för revisorer i sparbanker och&lt;br&gt;medlemsbanker m.m., föreslås att samtliga kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag skall lämna en finansieringsanalys oavsett företagets&lt;br&gt;storlek. Det finns alltså anledning att återkomma till frågorna om finan-&lt;br&gt;sieringsanalys för banker m.fl. i den fortsatta beredningen av den&lt;br&gt;promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;16.1&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Koncemredovisningsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Skyldighet att upprätta koncernredovisning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett moderföretag skall vara skyldigt att upprätta en&lt;br&gt;koncernredovisning endast om antalet anställda i koncernen under de två&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren i medeltal har varit flera än tio eller nettovärdet&lt;br&gt;av koncernföretagens tillgångar enligt balansräkningarna överstiger 24&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koncernredovisning skall dock alltid upprättas om andelar i&lt;br&gt;moderföretaget eller något av dotterföretagen eller skuldebrev som&lt;br&gt;moderföretaget eller något av dotterföretagen har utfärdat är inregist-&lt;br&gt;rerade vid en börs inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella företag skall vara skyldiga att upprätta koncernredovisning&lt;br&gt;under samma förutsättningar som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna, däribland Uppsala&lt;br&gt;Universitet, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF och Finans-&lt;br&gt;bolagens Förening, har tillstyrkt eller har inte haft något att invända mot&lt;br&gt;förslaget. Bl.a. Bokföringsnämnden, Riksskatteverket, Föreningen Aukto-&lt;br&gt;riserade Revisorer FAR och Svenska Revisorsamfundet SRS har avstyrkt&lt;br&gt;förslaget. Patent- och registreringsverket har ansett att de föreslagna&lt;br&gt;gränsvärdena är alltför höga. Sydsvenska Handelskammarens Redo-&lt;br&gt;visningskommitté har menat att gränsvärdena bör sättas högre och&lt;br&gt;utformas i enlighet med den modell som finns i det sjunde bolagsrättsliga&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningens syfte och intressenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att svenska bolag är skyldiga att upprätta koncernredovisning samman-&lt;br&gt;hänger bl.a. med att lagstiftaren har velat skapa en spärr mot alltför stora&lt;br&gt;vinstutdelningar. I förarbetena till aktiebolagslagen anförde föredragande&lt;br&gt;statsråd bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”För egen del vill jag understryka att ändamålet med en&lt;br&gt;koncernredovisning i första hand är att klarlägga koncernens årsresultat.&lt;br&gt;Det är sålunda nödvändigt att utreda vad som är den realiserade vinsten i&lt;br&gt;koncernen som helhet. Endast sådan vinst är disponibel för utdelning.&lt;br&gt;För att kunna fatta riktiga beslut om koncernens bundna och fria egna&lt;br&gt;kapital är det enligt min mening av utomordentlig betydelse att man har&lt;br&gt;ett så fullständigt material som möjligt till sitt förfogande. Koncernredo-&lt;br&gt;visningen har emellertid betydelse inte endast som underlag för bedöm-&lt;br&gt;ning av vinstutdelningen. För bl.a. de anställda och för borgenärer måste&lt;br&gt;det vara ett vitalt intresse att få en så långt möjligt rättvisande bild av&lt;br&gt;transaktioner inom en koncern och vaije koncernföretags förhållande till&lt;br&gt;koncernen som helhet.” (se prop. 1975:103 s. 282).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta utvecklades ytterligare i förarbetena till 1980 års årsredovis-&lt;br&gt;ningslag. I det sammanhanget anfördes att i de fall en verksamhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organiseras som en koncern, skulle det, om koncemregler saknades, ges&lt;br&gt;möjligheter att manipulera med koncernföretagens ekonomiska ställning&lt;br&gt;och rörelseresultat. Därigenom skulle bokföringslagens mål, att främja en&lt;br&gt;fullständig, korrekt och överskådlig ekonomisk redovisning, motverkas&lt;br&gt;(se prop. 1979/80:143 s. 67).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningen skall innehålla samma slag av information som&lt;br&gt;skall lämnas i en årsredovisning. Den skall sålunda bestå av en balans-&lt;br&gt;räkning, en resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse samt, i&lt;br&gt;vissa fall, en finansieringsanalys. Företag som skall tillämpa de särskilda&lt;br&gt;lagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag respektive för försäk-&lt;br&gt;ringsföretag (ÅRKL och ÅRFL) kan därutöver vara skyldiga att foga&lt;br&gt;andra särskilda analyser till koncernredovisningen. När koncernredovis-&lt;br&gt;ningen upprättas måste hänsyn tas till förekomsten av s.k. interna&lt;br&gt;transaktioner inom koncernen. Med interna transaktioner avses t.ex. att&lt;br&gt;ett koncernföretag säljer en vara till ett annat koncernföretag. Den vinst&lt;br&gt;som därvid uppkommer i det säljande företaget är i förhållande till&lt;br&gt;koncernen inte realiserad och skall därför inte beaktas i koncernredo-&lt;br&gt;visningen. Först när varan sålts utanför koncernen beaktas den&lt;br&gt;förändrade finansiella ställningen i koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att koncernen skall betraktas som en ekonomisk enhet framgår av&lt;br&gt;bestämmelserna om vinstutdelning i 12 kap. 2 § aktiebolagslagen.&lt;br&gt;Vinstutdelning till aktieägarna far inte överstiga det fria kapital som är&lt;br&gt;tillgängligt enligt fastställd balansräkning och, i fråga om moderbolag&lt;br&gt;som skall upprätta koncernredovisning, i fastställd koncembalans-&lt;br&gt;räkning. Vinstutdelning far inte heller ske med så stort belopp att&lt;br&gt;utdelningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsoliderings-&lt;br&gt;behov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid mot god affärssed.&lt;br&gt;Liknande bestämmelser finns i 10 kap. 2 och 3 §§ föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upprätta koncernredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 1 § årsredovisningslagen är samtliga moderbolag, oavsett&lt;br&gt;storlek, skyldiga att upprätta koncernredovisning. Av 2 § framgår dock&lt;br&gt;att ett moderbolag som självt är dotterbolag under vissa förutsättningar&lt;br&gt;inte behöver upprätta någon koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening som är moderförening skall enligt 9 kap. 10 §&lt;br&gt;första stycket lagen om ekonomiska föreningar upprätta en koncern-&lt;br&gt;redovisning. Denna regel har några undantag. Sålunda behöver bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar och sambruksföreningar aldrig upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning (se 9 kap. 26 § bostadsrättslagen [ 1991:614] och 14 § lagen&lt;br&gt;[1975:417] om sambruksföreningar). Också andra ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar far, om de tillämpar årsredovisningslagen och uppfyller kraven i&lt;br&gt;7 kap. 2 § den lagen, låta bli att upprätta koncernredovisning (se 11 c §&lt;br&gt;bokföringslagen och 9 kap. 15 § föreningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För företag som omfattas av 1980 års årsredovisningslag gäller att&lt;br&gt;koncemredovisningsskyldighet inträder om koncernen har minst tio&lt;br&gt;anställda (se 3 kap. 1 §). Detsamma gäller enligt 3 kap. 7 § första stycket&lt;br&gt;stiftelselagen för i stort sett samtliga stiftelser. Pensionsstiftelser och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personalstiftelser (jfr 17 a § och 30 § lagen [ 1967:531 ] om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelser m.m.) samt stiftelser vilkas tillgångar enligt&lt;br&gt;stiftelseförordnandet får användas endast till formån för bestämda fysiska&lt;br&gt;personer (jfr 1 kap. 7 § och 11 kap. 11 § stiftelselagen) behöver dock&lt;br&gt;aldrig upprätta någon koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella företag skall upprätta en koncernredovisning under samma&lt;br&gt;förutsättningar som gäller for foretag som omfattas av årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen (se 7 kap. 1 och 5 §§ ÅRKL samt 7 kap. 1 och 2 §§ ÅRFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s sjunde bolagsrättsliga direktiv m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 6.1 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet far medlems-&lt;br&gt;staterna medge undantag från skyldigheten att upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning. Ett sådant undantag får dock inte avse koncerner där de&lt;br&gt;ingående företagen tillsammans överskrider mer än ett av de tre&lt;br&gt;gränsvärden som anges i artikel 27 i det fjärde bolagsdirektivet. Dessa&lt;br&gt;gränsvärden är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-balansomslutning 10 000 000 ecu,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- nettoomsättning 20 000 000 ecu,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medelantalet under räkenskapsåret anställda 250.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu angivna undantaget får inte tillämpas om något av de foretag&lt;br&gt;som skulle ingå i koncernredovisningen är ett bolag vars värdepapper&lt;br&gt;noteras officiellt på en fondbörs i någon medlemsstat (se artikel 6.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en undersökning utförd 1993 av Féderation des Experts&lt;br&gt;Comptables Européens (FEE) framgår att samtliga dåvarande medlems-&lt;br&gt;stater i någon utsträckning hade infört undantagsregeln i nationell lag.&lt;br&gt;Undantagsregeln har i dessa länder införts efter den princip som anges i&lt;br&gt;direktivet, dvs. skyldigheten att upprätta koncernredovisning uppkommer&lt;br&gt;när mer än ett av tre gränsvärden har överskridits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget i artikel 6 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet gäller inte&lt;br&gt;for finansiella företag (se artikel 43 i bankredovisningsdirektivet och&lt;br&gt;artikel 66 i försäkringsredovisningsdirektivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening har de skäl som ligger bakom de nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna om koncernredovisning fortfarande bärkraft. Det finns&lt;br&gt;därför fortfarande anledning att som huvudregel kräva att ett&lt;br&gt;moderföretag i en koncern upprättar en koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyttan av en koncernredovisning måste dock vägas mot kostnaden för&lt;br&gt;företaget för att ta fram den. Eftersom det sjunde bolagsrättsliga&lt;br&gt;direktivet ger möjlighet att undanta mindre och medelstora företag från&lt;br&gt;skyldigheten att upprätta koncernredovisning och andra medlemsstater&lt;br&gt;har utnyttjat denna möjlighet, finns det anledning att överväga liknande&lt;br&gt;undantag i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för mindre koncerner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att mindre företag inte omfattas av regler som är onödigt&lt;br&gt;betungande och byråkratiska. Den nuvarande skyldigheten att upprätta&lt;br&gt;koncernredovisning innebär inte obetydliga kostnader for företagen. I&lt;br&gt;synnerhet för mindre företag kan dessa kostnader blir betungande. I&lt;br&gt;andra västeuropeiska länder har man därför begränsat de mindre&lt;br&gt;företagens skyldighet att upprätta koncernredovisning. Redan detta talar&lt;br&gt;med styrka för att det slaget av begränsningar bör göras även i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot intresset av förenkling och anpassning till rättsläget i omvärlden&lt;br&gt;måste vägas den nytta som koncernredovisningen kan ha för företagets&lt;br&gt;intressenter. Denna nytta ligger främst i den genomlysning av hela&lt;br&gt;koncernen som redovisningen ger. Men i sammanhanget måste också&lt;br&gt;beaktas att koncernredovisningen kan ha betydelse för vad som får delas&lt;br&gt;ut till företagets ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller koncernredovisningens betydelse i informations-&lt;br&gt;hänseende kan det konstateras att, om ett företag ingår i en koncern,&lt;br&gt;företagets egen årsredovisning många gånger har ett något begränsat&lt;br&gt;informationsvärde. Den ställning och det resultat som redovisas där beror&lt;br&gt;ofta på förhållanden som är hänförliga till andra koncernföretag.&lt;br&gt;Exempelvis påverkas resultatet av koncemintema transaktioner, trots att&lt;br&gt;dessa, från koncernens synpunkt, ännu inte är realiserade. Det enskilda&lt;br&gt;företagets resultat kan också ha påverkats av medvetna omdispositioner&lt;br&gt;mellan koncernföretagen. Koncernredovisningen ökar därmed också&lt;br&gt;möjligheten av att avslöja ekonomiska manipulationer inom koncernen.&lt;br&gt;För koncernföretagens intressenter finns det därför ofta ett påtagligt&lt;br&gt;intresse av att kunna ta del av en koncernredovisning. Detta intresse är i&lt;br&gt;allmänhet mindre ju mindre koncernen är. Informationsbehovet kan&lt;br&gt;också som regel tillgodose på annat sätt, nämligen genom tilläggs-&lt;br&gt;upplysningar i årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sedan gäller koncernredovisningens betydelse för företagets&lt;br&gt;utdelningskapacitet kan det konstateras att Sverige är ett av de fa länder&lt;br&gt;där koncernredovisningen har denna betydelse. Aktiebolagskommittén&lt;br&gt;har lämnat förslag till nya regler om vinstutdelning i aktiebolag (se&lt;br&gt;betänkandet Vinstutdelning i aktiebolag [SOU 1997:168]). Enligt det&lt;br&gt;förslaget skall utrymmet för vinstutdelning inte längre vara beroende av&lt;br&gt;vad som i koncernredovisningen redovisas som fritt eget kapital. Även&lt;br&gt;om regering och riksdag ännu inte har tagit ställning till det förslaget&lt;br&gt;visar det - liksom rättsläget i andra länder - att upprättandet av en&lt;br&gt;koncernredovisning inte är någon nödvändig förutsättning för&lt;br&gt;ändamålsenliga regler om vinstutdelning. Enligt vår mening är det&lt;br&gt;visserligen fortfarande naturligt att ett moderföretags vinstutdelnings-&lt;br&gt;kapacitet bestäms med beaktande av bl.a. koncernens konsoliderings-&lt;br&gt;behov. Detta fordrar emellertid inte en särskild koncernredovisning.&lt;br&gt;Alternativt kan information om koncernens förhållanden tas fram genom&lt;br&gt;en särskild intern beräkning av koncernens fria egna kapital, upprättad&lt;br&gt;vid de tillfällen då vinstutdelning aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att övervägande skäl talar för att moderföretag i mindre&lt;br&gt;koncerner bör undantas från skyldigheten att upprätta koncemredovis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning. Detta bör gälla samtliga företagsformer. Moderföretag som&lt;br&gt;utnyttjar lättnadsregeln bör dock åläggas att i sina årsredovisningar&lt;br&gt;lämna viss annan information om koncernen. Vi återkommer till det i&lt;br&gt;avsnitt 16.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För företag som omfattas av ÅRKL eller ÅRFL talar intresset av en god&lt;br&gt;genomlysning för att inte införa någon undantagsregel för mindre&lt;br&gt;koncerner. I sådana företag torde också förhållandena vara sådana att de&lt;br&gt;gränsvärden som nyss föreslagits i praktiken får en mindre betydelse.&lt;br&gt;Bank- och försäkringsredovisningsdirektiven torde under alla&lt;br&gt;förhållanden förhindra en motsvarande undantagsregel för de företag som&lt;br&gt;omfattas av dessa direktiv. Nuvarande bestämmelser om skyldighet att&lt;br&gt;upprätta koncernredovisning i finansiella företag bör alltså inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur skall då gränsen dras mellan de företag som måste upprätta&lt;br&gt;koncernredovisning och övriga företag, dvs. vilket eller vilka gräns-&lt;br&gt;värden skall väljas? En remissinstans har förordat att man använder sig&lt;br&gt;av de gränsvärden som anges i artikel 27 i det fjärde bolagsrättsliga&lt;br&gt;direktivet. Där används tre gränsvärden avseende omsättning, balans-&lt;br&gt;omslutning respektive antal anställda; om mer än ett av dessa tre&lt;br&gt;gränsvärden överskrids inträder en skyldighet att upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning. Mot bakgrund av den betydelse som koncernredovisningen&lt;br&gt;sedan länge har i Sverige anser vi att gränsvärdena i direktivet är alltför&lt;br&gt;höga. Vi anser vidare att det är en fördel att redovisningslagstiftningen&lt;br&gt;innehåller så få gränsvärden som möjligt. Det bör därför inte införas&lt;br&gt;något nytt gränsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lättnadsregeln bör i stället knytas till någon av de gränsvärdesregler&lt;br&gt;som redan finns i årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena av dessa gäller skyldigheten att upprätta finansieringsanalys&lt;br&gt;och delårsrapport (se bl.a. 2 kap. 1 § årsredovisningslagen). Vi anser&lt;br&gt;dock att även dessa gränsvärden - 200 anställda och en balansomslutning&lt;br&gt;om 1 000 prisbasbelopp - ligger alltför högt för att kunna utnyttjas i detta&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra gränsvärdesregeln gäller skyldigheten att lämna vissa&lt;br&gt;tilläggsupplysningar (se bl.a. 3 kap. 6 § årsredovisningslagen). Gräns-&lt;br&gt;värdena ligger här på tio anställda och 24 miljoner i balansomslutning.&lt;br&gt;Enligt vår mening bör denna gränsvärdesregel tillämpas också i nu&lt;br&gt;aktuellt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med den utvärdering av årsredovisningslagen som bör göras&lt;br&gt;inom några få år bör det göras en allmän prövning av behovet av&lt;br&gt;lättnadsregler för mindre och medelstora företag. Därvid kan det finnas&lt;br&gt;skäl att på nytt ta ställning till vilka företag som bör omfattas av&lt;br&gt;lättnadsreglema, däribland om det är motiverat med ett ytterligare&lt;br&gt;utvidgat undantag från koncemredovisningsskyldigheten. Som vi tidigare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har angett anser vi det också önskvärt med en samlad översyn av de olika Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;gränsvärden som förekommer i redovisningslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som är registrerade på börs inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 6.4 i det sjunde direktivet gäller inte undantaget från&lt;br&gt;skyldighet att upprätta koncernredovisning om moderföretaget eller&lt;br&gt;något av dess dotterföretag är officiellt noterat på en fondbörs i en&lt;br&gt;medlemsstat. Denna begränsning i lättnadsregelns räckvidd bör komma&lt;br&gt;till direkt uttryck i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättsföreningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett avseende innebär vårt förslag en viss utvidgning av skyldigheten att&lt;br&gt;upprätta koncernredovisning. Utvidgningen av årsredovisningslagens&lt;br&gt;tillämpningsområde för nämligen med sig att lagen kommer att omfatta&lt;br&gt;vissa verksamhetsformer som i dag är helt eller delvis undantagna från&lt;br&gt;skyldigheten att upprätta koncernredovisning (t.ex. bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar, sambruksföreningar och pensionsstiftelser). Behovet av&lt;br&gt;koncernredovisningar kan inte generellt sett anses vara mindre i dessa&lt;br&gt;slag av verksamhetsformer än i andra och vi ser därför inte anledning att&lt;br&gt;undanta dem från skyldigheten att upprätta koncernredovisning. På grund&lt;br&gt;av lättnadsregeln för mindre koncerner kan det emellertid antas att denna&lt;br&gt;utvidgning av koncemredovisningsskyldigheten i praktiken har mycket&lt;br&gt;begränsad betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.2 Tilläggsupplysningar i moderbolagens årsredo-&lt;br&gt;visningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett moderföretag som till följd av undantags-&lt;br&gt;bestämmelserna för små koncerner inte upprättar någon koncernredo-&lt;br&gt;visning skall i sin årsredovisning lämna upplysning om intemvinster på&lt;br&gt;transaktioner inom koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har inte behandlat frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF&lt;br&gt;har föreslagit att skyldigheten att upprätta koncernredovisning ersätts&lt;br&gt;med en bestämmelse om att det i årsredovisningen skall lämnas vissa&lt;br&gt;tilläggsupplysningar om eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydsvenska Handelskammarens Redovisningskommitté har menat att&lt;br&gt;koncernredovisning i små koncerner skulle kunna ersättas med en&lt;br&gt;”koncemredogörelse” i de fall moderföretaget skall lämna utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt: Årsredovisningslagen ställer ett allmänt krav på att alla&lt;br&gt;moderbolag, oavsett om de upprättar koncernredovisning eller inte, skall&lt;br&gt;lämna vissa uppgifter om dotterföretag och intresseföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 kap. 7 § årsredovisningslagen framgår att moderbolag och dotter-&lt;br&gt;företag skall ange hur stor del av räkenskapsårets inköp och försäljningar&lt;br&gt;som avser andra koncernföretag. Vidare framgår av 5 kap. 24 § att ett&lt;br&gt;bolag som är dotterbolag skall lämna uppgift om namn, organisations-&lt;br&gt;nummer för de moderbolag som upprättar koncernredovisning för den&lt;br&gt;största och minsta koncern som bolaget ingår i som dotterbolag. Upp-&lt;br&gt;giftsskyldigheten behandlas närmare i Bokföringsnämndens uttalande&lt;br&gt;BFN U 96:4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i 5 kap. 8 § skall ett moderbolag för vaije&lt;br&gt;dotterföretag, i vilket bolaget självt äger andelar, lämna uppgift om bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- resultatet för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har upprättats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bolagets kapitalandel i företaget, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- antalet andelar och dessas värde enligt balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifitsskyldigheten i 5 kap. 8 § behandlas närmare i BFN U 99:1,&lt;br&gt;Tilläggsupplysningar om andelsinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. 9 § finns slutligen bestämmelser om att uppgifter enligt 5 kap.&lt;br&gt;8 § under vissa förhållanden kan utelämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som vi har varit inne på tidigare bör&lt;br&gt;skyldigheten att upprätta koncernredovisning i små koncerner ersättas&lt;br&gt;med ett krav på att annan information skall lämnas i moderföretagets&lt;br&gt;årsredovisning. Detta kan antingen göras genom en utvecklad&lt;br&gt;redovisning i moderföretagets resultat- och balansräkningar eller genom&lt;br&gt;upplysningar i noter eller förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krav på utökad redovisning direkt i moderföretagets resultat- och&lt;br&gt;balansräkningar enligt de metoder som brukar tillämpas i en koncern-&lt;br&gt;redovisning framstår som alltför långtgående och svårt att förena med&lt;br&gt;EG-direktiven. En sådan ordning skulle kunna omintetgöra de efter-&lt;br&gt;strävade förenklingarna för små koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mindre ingripande ordning är att ersätta koncernredovisningen med&lt;br&gt;tilläggsupplysningar i noterna till moderföretagets årsredovisning. Enligt&lt;br&gt;Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF kan behovet av att&lt;br&gt;bedöma moderföretagets utdelningskapacitet tillgodoses genom en&lt;br&gt;utvidgad tilläggsupplysning om eget kapital. En annan remissinstans har&lt;br&gt;påtalat att en särskild ”koncemredogörelse” kan vara ett alternativ till&lt;br&gt;koncernredovisning när storleken på moderbolagets vinstutdelning skall&lt;br&gt;bestämmas. Gemensamt för förslagen är att de syftar till att ge&lt;br&gt;information om koncernens egna kapital efter justering för intemvinster&lt;br&gt;och liknande poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är ett upplysningskrav i denna riktning motiverat.&lt;br&gt;Det bör vara utformat så att informationen belyser de områden inom&lt;br&gt;vilka det finns störst risk för missbruk, nämligen koncemintema inköp&lt;br&gt;och försäljningar och resultatet av dessa. Tilläggsupplysningar avseende&lt;br&gt;koncemintema transaktioner kan visserligen inte helt ersätta den&lt;br&gt;information som framkommer i en fullständig koncernredovisning.&lt;br&gt;Upplysningarna tillgodoser emellertid delvis ett av koncernredovisningen&lt;br&gt;huvudsakliga syften, nämligen att klarlägga koncernens årsresultat och&lt;br&gt;att förhindra utdelning av kapital som bör vara bundet i företaget.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset av informationen är inte lika stort i koncernbildningar, där&lt;br&gt;moderföretaget utgörs av ett företag utan bundet eget kapital (t.ex. ett&lt;br&gt;handelsbolag eller en ideell förening). Även i detta slag av koncerner bör&lt;br&gt;dock årsredovisningen kompletteras med uppgifter om koncemintema&lt;br&gt;transaktioner, eftersom sådana uppgifter främjar en genomlysning av de&lt;br&gt;ekonomiska förhållandena i koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför en generell regel om att moderföretag skall lämna&lt;br&gt;upplysningar om intemvinster på transaktioner med och mellan dotter-&lt;br&gt;företag. Upplysningsskyldigheten bör dock begränsas till sådana moder-&lt;br&gt;företag som inte själva är dotterföretag. För övriga moderföretag kommer&lt;br&gt;upplysningsskyldigheten - till följd av bestämmelserna i nuvarande 7&lt;br&gt;kap. 2 § - att tillgodoses genom att det överordnade moderföretaget&lt;br&gt;upprättar en koncernredovisning som omfattar den underordnade&lt;br&gt;koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.3 Sambandet mellan årsredovisning och koncern-&lt;br&gt;redovisning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Bestämmelsen om att ett moderföretag som&lt;br&gt;huvudregel skall tillämpa samma värderingsprinciper i koncernredovis-&lt;br&gt;ningen och i årsredovisningen bör inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att kravet på att det&lt;br&gt;skall finnas särskilda skäl för att olika värderingsprinciper skall fa&lt;br&gt;tillämpas i koncernredovisningen och årsredovisningen slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som har yttrat sig i&lt;br&gt;frågan har tillstyrkt förslaget. Flera av de remissinstanser som har&lt;br&gt;tillstyrkt förslaget har emellertid uttryckt uppfattningen att det vore mer&lt;br&gt;önskvärt med en ffikoppling mellan redovisning och beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 11 § årsredovisningslagen skall ett moderbolag som&lt;br&gt;huvudregel tillämpa samma principer för värderingen av tillgångar,&lt;br&gt;avsättningar och skulder i koncernredovisningen som i årsredovisningen.&lt;br&gt;Andra värderingsprinciper far dock användas, om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;för det. I förarbetena till årsredovisningslagen sägs att bestämmelsen kan&lt;br&gt;antas få särskild betydelse i de fall då skattemässiga skäl har påverkat&lt;br&gt;årsredovisningen i moderbolaget. Sådana skattemässiga justeringar kan&lt;br&gt;elimineras i koncernredovisningen, eftersom koncernen inte utgör ett&lt;br&gt;eget skattesubjekt och särskilda skattemässiga dispositioner i koncern-&lt;br&gt;redovisningen därför inte fyller något syfte (se prop 1995/96:10 del II s.&lt;br&gt;243).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anses vara god redovisningssed på detta område framkommer&lt;br&gt;närmast genom Redovisningsrådets rekommendation RR 1:96 Koncern-&lt;br&gt;redovisning. Rekommendationen motsvaras i allt väsentligt av vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttalas i International Accounting Standards Committee's (IASC:s)&lt;br&gt;rekommendationer IAS 22 Business Combinations och IAS 27&lt;br&gt;Consolidated Financial Statements and Accounting for Investments i&lt;br&gt;Subsidiaries. I punkten 8 i rekommendationen uttalas att koncernredovis-&lt;br&gt;ningen skall upprättas enligt enhetliga redovisningsprinciper och att&lt;br&gt;utgångspunkten är att de koncemmässiga redovisningsprinciperna skall&lt;br&gt;överensstämma med dem som moderbolaget tillämpar i sin årsredo-&lt;br&gt;visning. Det konstateras sedan att de redovisningar för dotterbolagen som&lt;br&gt;utgör underlag för koncernredovisningen i vissa fall kan behöva justeras i&lt;br&gt;enlighet med de koncemmässiga redovisningsprinciperna. Om detta i&lt;br&gt;undantagsfall inte låter sig göras, skall det lämnas upplysning om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 9 i rekommendationen görs bl.a. följande uttalande: ”De&lt;br&gt;redovisningsprinciper som tillämpas i årsredovisningen för moderbolaget&lt;br&gt;kan i vissa fall vara påverkade exempelvis av skattemässiga&lt;br&gt;överväganden. Enligt ÅRL (7 kap. 11 §) får andra redovisningsprinciper&lt;br&gt;användas i koncernredovisningen om det finns särskilda skäl. Härigenom&lt;br&gt;möjliggörs en redovisning som bättre tillgodoser informationsmot-&lt;br&gt;tagamas, främst kapitalmarknadens, behov.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-rätten och utvecklingen inom EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 29.1 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet skall vid&lt;br&gt;upprättandet av en sammanställd redovisning (koncernredovisning)&lt;br&gt;tillgångar och skulder värderas enligt enhetliga principer och i&lt;br&gt;överensstämmelse med artiklarna 31^42 och 60 i det fjärde direktivet.&lt;br&gt;Moderbolaget skall därvid tillämpa samma värderingsbestämmelser som&lt;br&gt;i sitt eget årsbokslut. Medlemsstaterna far dock enligt artikel 29.2 a tillåta&lt;br&gt;eller fordra att andra värderingsprinciper tillämpas i koncernredovis-&lt;br&gt;ningen, om dessa principer står i överensstämmelse med de tidigare&lt;br&gt;nämnda artiklarna i det fjärde direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en undersökning utförd år 1997 av Fédération des Experts&lt;br&gt;Comptables Européens (FEE) framgår att samtliga medlemsstater utom&lt;br&gt;Grekland och Portugal i större eller mindre utsträckning tillåter att andra&lt;br&gt;värderingsprinciper används i koncernredovisningen än i moderbolagets&lt;br&gt;årsredovisning. Några av medlemsstaterna, såsom Storbritanien och&lt;br&gt;Irland, uppställer inte några särskilda förutsättningar för detta. I några&lt;br&gt;andra medlemsstater, såsom Spanien och Belgien, far skilda värderings-&lt;br&gt;principer användas endast undantagsvis (se FEE: Comparative Study on&lt;br&gt;Conceptual Accounting Frameworks in Europé - May 1997 s. 23 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanhängande fråga är i vilken utsträckning det i medlems-&lt;br&gt;staterna finns ett samband mellan redovisning och beskattning. Finns det&lt;br&gt;inte något sådant samband, torde incitamenten för att tillämpa olika&lt;br&gt;redovisningsprinciper i årsredovisningen och koncernredovisningen vara&lt;br&gt;mindre. När det gäller denna fråga framgår av den tidigare nämnda&lt;br&gt;undersökningen att det i samtliga medlemsstater finns någon länk mellan&lt;br&gt;redovisning och beskattning; skattebasen härleds alltid från redovis-&lt;br&gt;ningen. I Danmark, Nederländerna, Irland och Storbritannien anses&lt;br&gt;emellertid länken mellan redovisning och beskattning ha en liten eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130, Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingen påverkan på den finansiella redovisningen. De nu nämnda länderna&lt;br&gt;tillåter emellertid trots det att olika värderingsprinciper tillämpas i&lt;br&gt;årsredovisningen och koncernredovisningen. I övriga medlemsstater med&lt;br&gt;undantag för Spanien finns det en sådan nära koppling mellan&lt;br&gt;redovisning och beskattning att gjorda skatteöverväganden påverkar den&lt;br&gt;finansiella redovisningen (se FEE: Comparative Study on Conceptual&lt;br&gt;Accounting Frameworks in Europé - May 1997 s. 32 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under senare år konstaterats att de fjärde och sjunde direktiven&lt;br&gt;inte fullt ut motsvarar de krav som ställs på redovisningen i&lt;br&gt;internationella sammanhang. Detta har ansetts vara särskilt påtagligt för&lt;br&gt;företag som introduceras på den amerikanska marknaden. Ett företag som&lt;br&gt;söker notering på New York-börsen måste upprätta sin redovisning enligt&lt;br&gt;US GAAP (US Generally Accepted Accounting Principles). Ett företag&lt;br&gt;som är hemmahörande inom EU måste till följd av detta upprätta två&lt;br&gt;uppsättningar av redovisningshandlingar, en enligt EG-direktivens regler&lt;br&gt;och en som motsvarar kraven i US GAAP. Ett sådant förfarande kan&lt;br&gt;upplevas som både kostsamt och konkurrensbegränsande (se Meddelande&lt;br&gt;från kommissionen; Harmonisering av redovisningsystemet: En ny&lt;br&gt;strategi i förhållande till det internationella harmoniseringssystemet&lt;br&gt;KOM [95] 508).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan kommissionen och medlemsstaterna pågår diskussioner om hur&lt;br&gt;man skall kunna lösa dessa problem. Kommissionen har sagt sig stå&lt;br&gt;bakom det harmoniseringsarbete på redovisningsområdet som bedrivs av&lt;br&gt;IASC (se KOM [95] 508). Den s.k. kontaktkommittén för redovisnings-&lt;br&gt;frågor har därför i ett första steg undersökt om de rekommendationer som&lt;br&gt;IASC har antagit, de s.k. IAS, är förenliga med direktiven. Det har också&lt;br&gt;inletts ett arbete som syftar till ytterligare harmonisering av direktiven&lt;br&gt;och IAS. Detta arbete har inriktats på koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bl.a. Tyskland och Frankrike tillåts vissa större företag att upprätta&lt;br&gt;koncernredovisningen enligt internationella redovisningsprinciper. En&lt;br&gt;förutsättning för att företagen därvid skall få avvika från nationell&lt;br&gt;lagstiftning är dock att redovisningshandlingarna upprättas på ett sätt&lt;br&gt;som är förenligt med direktiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu angivna utvecklingen torde fa till följd att behovet av att&lt;br&gt;upprätta årsredovisning och koncernredovisning efter skilda principer&lt;br&gt;kan komma att öka inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningen skall bl.a. ge en samlad bild av de företag som&lt;br&gt;ingår i koncernen. För att den skall kunna ge en rättvisande bild av&lt;br&gt;koncernens ekonomiska resultat och ställning fordras i allmänhet att&lt;br&gt;samtliga koncernföretag har upprättat sina årsredovisningar enligt samma&lt;br&gt;principer. Utgångspunkten bör därför vara att samma värderingsprinciper&lt;br&gt;tillämpas i årsredovisningen som i koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan regel kan emellertid inte alltid upprätthållas. Utländska&lt;br&gt;dotterföretag kan vara skyldiga att tillämpa redovisningsprinciper som är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annorlunda än de som används i koncernen. Skattemässiga justeringar&lt;br&gt;kan ha påverkat koncernföretagens årsredovisningar. I sammanhanget&lt;br&gt;kan också nämnas årsredovisningslagens krav på att intresseföretag skall&lt;br&gt;redovisas med tillämpning av den s.k. kapitalandelsmetoden i koncern-&lt;br&gt;redovisningen vilket inte är tillåtet i årsredovisningen. Det finns alltså i&lt;br&gt;dag en del situationer där upprättandet av koncernredovisningen leder till&lt;br&gt;att det uppstår skillnader mellan de enskilda årsredovisningarna och&lt;br&gt;koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka skäl finns for ett minskat samband mellan moderföretagets&lt;br&gt;årsredovisning och koncernredovisning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att koncernredovisningen i redovisningspraxis har kommit att bli mer&lt;br&gt;självständig i förhållande till moderföretagets årsredovisning beror&lt;br&gt;främst på den nuvarande kopplingen mellan redovisning och beskattning.&lt;br&gt;Företagen vill å ena sidan ge en så öppen och rättvisande bild av&lt;br&gt;koncernens ställning och resultat som möjligt. Å andra sidan finns&lt;br&gt;ambitionen att utforma årsredovisningen så att skattekostnaden&lt;br&gt;minimeras. De två önskemålen är ibland oförenliga, eftersom en viss&lt;br&gt;värderingsprincip i regel måste tillämpas i redovisningen för att den&lt;br&gt;eftersträvade skatteeffekten skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan omständighet som bidrar till att koncemredovisningspraxis i&lt;br&gt;viss utsträckning kan komma att utvecklas fritt från årsredovisnings-&lt;br&gt;praxis är det pågående internationella harmoniseringsarbetet och dess&lt;br&gt;inriktning på koncernredovisningen. De skillnader som till följd därav&lt;br&gt;kan uppstå mellan årsredovisning och koncernredovisning torde dock&lt;br&gt;vara ganska begränsade och snarast vara betingade av att det nationella&lt;br&gt;genomförandet av direktiven i det enskilda landet är mer begränsat än&lt;br&gt;vad direktiven ger utrymme for.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikoppling redovisning - beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att förbättra förutsättningarna för en likformig redovisning vore&lt;br&gt;att frikoppla redovisningen från beskattningen. En lösning i den&lt;br&gt;riktningen har föreslagits av Redovisningskommittén i betänkandet&lt;br&gt;Sambandet redovisning - beskattning (SOU 1995:43). Flera av de&lt;br&gt;remissinstanser som har yttrat sig över förslaget i SOU 1996:157 om&lt;br&gt;frikoppling mellan årsredovisning och koncernredovisning har i första&lt;br&gt;hand förespråkat att de forslag som kommittén lade fram i det förra&lt;br&gt;betänkandet genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan för vår del konstatera att ett slopande av sambandet mellan&lt;br&gt;redovisning och beskattning skulle kunna leda till vissa tillämpnings-&lt;br&gt;problem, framförallt för de mindre företagen. Företagens redovisning&lt;br&gt;skulle inte längre kunna utgöra direkt underlag för beskattningen. Det är&lt;br&gt;därför inte sannolikt att det nu föreliggande förslaget om ett slopat&lt;br&gt;samband mellan redovisning och beskattning kommer att leda till&lt;br&gt;lagstiftning. Vi avser emellertid att återkomma i denna frågan i ett annat&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det behov av större utrymme för att tillämpa skilda&lt;br&gt;redovisningsprinciper i årsredovisningen och koncernredovisningen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag ger lagen ett visst utrymme för att använda andra&lt;br&gt;värderingsprinciper i koncernredovisningen än i årsredovisningen. Skilda&lt;br&gt;värderingsprinciper får sålunda användas om det finns särskilda skäl. I&lt;br&gt;förarbetena anges att denna bestämmelse torde få störst betydelse i de fall&lt;br&gt;då skattemässiga skäl har påverkat årsredovisningen i moderbolaget (se&lt;br&gt;prop. 1995/96:10 del II s. 243 och SOU 1994:17 del I s. 314). Enligt&lt;br&gt;förarbetena till lagen finns alltså ett visst utrymme för att olika värde-&lt;br&gt;ringsprinciper skall få tillämpas i koncernredovisningen än i årsredovis-&lt;br&gt;ningen. Frågan är därför om årsredovisningslagens bestämmelser i någon&lt;br&gt;egentlig omfattning begränsar en utveckling av god redovisningssed.&lt;br&gt;Enligt vår mening är så inte fallet. De situationer där det finns legitima&lt;br&gt;skäl att välja olika principer kan omhändertas inom ramen för nu&lt;br&gt;gällande regler. Att helt släppa kravet på att samma värderingsprinciper&lt;br&gt;skall användas skulle kunna få negativa effekter. Sannolikt skulle&lt;br&gt;möjligheterna att göra en helhetsanalys av koncernen och däri ingående&lt;br&gt;företag minska. Som tidigare har framgått avspeglas ett liknande synsätt i&lt;br&gt;Redovisningsrådets rekommendation RR:1. Enligt rekommendationens&lt;br&gt;punkt 8 skall nämligen - som utgångspunkt - de koncemmässiga&lt;br&gt;redovisningsprinciperna överensstämma med de redovisningsprinciper&lt;br&gt;som moderbolaget tillämpar i sin årsredovisning. Vid en samlad&lt;br&gt;bedömning anser vi därför att kravet på att det skall finnas särskilda skäl&lt;br&gt;för att skilda värderingsprinciper skall få komma till användning bör&lt;br&gt;kvarstå i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.4 Kapitalandelsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Frågan om hur kapitalandelsfonden skall&lt;br&gt;kunna tas i anspråk bör anstå till dess att Aktiebolagskommitténs&lt;br&gt;betänkande om vinstutdelning (SOU 1997:168) har behandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kapitalandelsfondens användning tas in i&lt;br&gt;årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bl.a. Bokföringsnämnden, Föreningen Auktori-&lt;br&gt;serade Revisorer FAR, Redovisningsrådet, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Stockholms Fondbörs, Sydsvenska Handelskammarens Redovisnings-&lt;br&gt;kommitté och Kooperativa Förbundet har avstyrkt eller kritiserat&lt;br&gt;förslaget. Det har ifrågasatts om det finns något behov av att separat&lt;br&gt;redovisa den del av det bundna egna kapitalet som är hänförlig till&lt;br&gt;orealiserade vinster på andelar i intresseföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen och Skattemyndigheten i Stockholms län har&lt;br&gt;tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt: I 7 kap. årsredovisningslagen finns bestämmelser om&lt;br&gt;hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall räknas in i&lt;br&gt;koncernredovisningen. Enligt 7 kap. 24 § skall som huvudregel andelar i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intresseföretag redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av&lt;br&gt;kapitalandelsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalandelsmetoden innebär en partiell konsolidering. Kapitalvärdet&lt;br&gt;av andelen i intresseföretaget tas upp i en post i koncembalansräkningen,&lt;br&gt;medan andelen i intresseföretagets resultat tas upp i en post i koncem-&lt;br&gt;resultaträkningen. Det redovisade värdet av andelen i intresseföretaget&lt;br&gt;ökas respektive minskas i samma mån som intresseföretagets eget kapital&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tillämpning av kapitalandelsmetoden resulterar i att värdet av&lt;br&gt;andelama tas upp till ett högre belopp än i föregående års koncern-&lt;br&gt;balansräkning, skall skillnadsbeloppet sättas av till en kapitalandelsfond&lt;br&gt;(se 7 kap. 27 § andra stycket). Denna fond utgör i aktiebolag en bundet&lt;br&gt;kapital och skall redovisas som en särskild post i koncembalansräk-&lt;br&gt;ningen (se 7 kap. 7 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Aktiebolagskommittén har i&lt;br&gt;december år 1997 avgett ett betänkande om vinstutdelning i aktiebolag&lt;br&gt;(SOU 1997:168). Kommittén föreslår att den uttryckliga kopplingen&lt;br&gt;mellan vinstudelningsutrymmet i moderbolaget och koncernredovis-&lt;br&gt;ningen avskaffas. Enligt förslaget skall vinstutdelningen i stället&lt;br&gt;bestämmas på ett och samma sätt för alla moderbolag, nämligen med&lt;br&gt;utgångspunkt i moderbolagets egen balansräkning. Utöver det föreslås att&lt;br&gt;alla moderbolag även framgent skall vara skyldig att inom ramen för den&lt;br&gt;s.k. försiktighetsregeln beakta den samlade ekonomiska ställningen i&lt;br&gt;koncernen. Försiktighetsregeln skall enligt kommittén utformas så att&lt;br&gt;vinstutdelning och annan värdeöverföring får ske endast i den mån det&lt;br&gt;med hänsyn till bolagets och, om bolaget är moderbolag, koncernens&lt;br&gt;konsolideringsbehov, likviditet och bolagets ställning i övrigt framstår&lt;br&gt;som försvarligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Aktiebolagskommitténs förslag leder till lagstiftning, torde det inte&lt;br&gt;längre finnas skäl att i koncernredovisningen skilja mellan fritt och&lt;br&gt;bundet eget kapital. Regeringen anser därför att beredningen av&lt;br&gt;Redovisningskommitténs förslag i denna del bör anstå till dess att&lt;br&gt;Aktiebolagskommitténs betänkandet om vinstutdelning har behandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden är det också naturligt att bestämmelserna om&lt;br&gt;kapitalandelsfond i 7 kap. 7 § andra stycket årsredovisningslagen tills&lt;br&gt;vidare inte heller görs tillämpliga på andra företag än som omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna i dag, dvs. aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Skyldigheten att upprätta delårsrapport&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Företag som bedriver näringsverksamhet och&lt;br&gt;under de senaste två räkenskapsåren har haft en balansomslutning på&lt;br&gt;minst 1 000 prisbasbelopp skall vaije år upprätta minst en delårsrapport.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla andra foretag som under de senaste två&lt;br&gt;räkenskapsåren har haft i medeltal minst 200 anställda samt företag vars&lt;br&gt;aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har inte särskilt tagit upp frågan utan&lt;br&gt;endast föreslagit att alla bokföringsskyldiga skall omfattas av&lt;br&gt;gemensamma redovisningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Komrev Aktiebolag har ifrågasatt om stiftelser&lt;br&gt;skall omfattas av skyldigheten att upprätta delårsrapport. Övriga&lt;br&gt;remissinstanser har inte berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt: Av årsredovisningslagen framgår att vissa aktiebolag&lt;br&gt;och handelsbolag skall upprätta minst en delårsrapport vaije år. Detta&lt;br&gt;gäller för bolag som enligt balansräkningarna for de senaste två&lt;br&gt;räkenskapsåren har haft en balansomslutning enligt fastställda&lt;br&gt;balansräkningar på minst 1 000 prisbasbelopp. Det gäller vidare för bolag&lt;br&gt;som under de senaste två räkenskapsåren har haft i medeltal minst 200&lt;br&gt;anställda. Det gäller också för bolag vars aktier eller skuldebrev är&lt;br&gt;noterade vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats. Om bolaget är&lt;br&gt;moderbolag i en koncern, är det balansomslutningen respektive antalet&lt;br&gt;anställda i koncernen som avgör om bolaget skall upprätta delårs-&lt;br&gt;rapporter; gränsvärdena är i övrigt desamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma krav ställs i föreningslagen på ekonomiska föreningar och i&lt;br&gt;1980 års årsredovisningslag på övriga bokföringsskyldiga juridiska och&lt;br&gt;fysiska personer. Bostadsrättsföreningar är dock undantagna från&lt;br&gt;skyldigheten att upprätta delårsrapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser är inte skyldiga att upprätta delårsrapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delårsrapport skall innehålla en översiktlig redogörelse för&lt;br&gt;verksamheten och resultatutvecklingen och för investeringar och&lt;br&gt;förändringar i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs&lt;br&gt;utgång. Där skall också finnas uppgifter om nettoomsättningen och&lt;br&gt;resultatet före bokslutsdispositioner och skatt (se bl.a. 9 kap. 3 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vi anser inte att det finns skäl att&lt;br&gt;sätta kraven på upprättande av delårsrapport lägre än i dag. Bl.a.&lt;br&gt;aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar bör vara skyldiga&lt;br&gt;att upprätta delårsrapporter enligt i huvudsak samma kriterier som gäller&lt;br&gt;idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om kravet på delårsrapporter bör utvidgas till att&lt;br&gt;gälla även sådana verksamhetsformer där en sådan skyldighet hittills inte&lt;br&gt;har funnits. Som vi tidigare har uttalat bör man som regel inte ha skilda&lt;br&gt;redovisningsregler beroende på vilken juridisk form en viss verksamhet&lt;br&gt;bedrivs i. I vissa juridiska personer, som med en tillämpning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nuvarande regler för t.ex. aktiebolag skulle bli skyldiga att upprätta&lt;br&gt;delårsrapporter därför att de har en hög balansomslutning, framstår&lt;br&gt;emellertid ett krav på upprättande av delårsrapporter som alltför&lt;br&gt;långtgående. Det gäller framför allt ideella föreningar, registrerade&lt;br&gt;trossamfund och andra juridiska personer som normalt inte bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet. Värdet av delårsrapporter torde i dessa juridiska&lt;br&gt;personer inte uppväga det ökade administrativa arbetet som upprättandet&lt;br&gt;av delårsrapporten medför. En enligt vår mening lämplig avgränsning är&lt;br&gt;att behålla det gränsvärde som gäller i dag men tillämpa det endast i&lt;br&gt;fråga om näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med en sådan begränsning till näringsidkare innebär vårt förslag&lt;br&gt;en utökad skyldighet att upprätta delårsrapporter. Det gäller främst&lt;br&gt;stiftelser som bedriver näringsverksamhet och bostadsrättsföreningar.&lt;br&gt;Mot bakgrund av att skyldigheten endast inträder om tillgångarnas värde&lt;br&gt;överstiger 1 000 prisbasbelopp (36,4 miljoner kronor 1999) eller antalet&lt;br&gt;anställda är fler än 200 torde förändringen i praktiken ha mycket&lt;br&gt;begränsad betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående frågan om skyldigheten att lämna delårsrapporter för vissa&lt;br&gt;finansiella holdingföretag, se avsnitt 20.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Straffsanktioner vid försummelser av bok- &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°p 1998/99:130&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;föringsskyldigheten&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;18.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1976 års bokföringslag innehåller inte några sanktionsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana finns i stället i brottsbalken och skattebrottslagen (1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokförings-&lt;br&gt;skyldighet enligt bokföringslagen, stiftelselagen eller tryggandelagen&lt;br&gt;genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara&lt;br&gt;räkenskapsmaterial eller genom att lämna oriktiga uppgifter i&lt;br&gt;bokföringen eller på annat sätt, döms enligt 11 kap. 5 § brottsbalken för&lt;br&gt;bokföringsbrott. Orden ”på annat sätt” innebär att i princip samtliga&lt;br&gt;bestämmelser i bokföringslagen - liksom samtliga bestämmelser om&lt;br&gt;löpande bokföring och årsbokslut i stiftelselagen och tryggandelagen - är&lt;br&gt;straffsanktionerade. Straffbarheten har dock begränsats till de fall där&lt;br&gt;rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning inte kan i huvudsak&lt;br&gt;bedömas med ledning av bokföringen. Sådana fel eller ofullkomligheter i&lt;br&gt;bokföringen som närmast har karaktär av ordningsförseelser liksom&lt;br&gt;tekniska brister föranleder alltså inte straffansvar. Finns det en mängd&lt;br&gt;smärre fel, kan det dock medföra att bokföringens värde är så förringat&lt;br&gt;att ansvar för bokföringsbrott skall ådömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påföljden för bokföringsbrott är fängelse i högst två år eller, om brottet&lt;br&gt;är ringa, böter. Om brottet är grovt, är påföljden fängelse i lägst sex&lt;br&gt;månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om bokföringsbrott omfattar inte den offentliga redo-&lt;br&gt;visningen, dvs. årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärsbrottsutredningen har i betänkandet Borgenärsbrotten (SOU&lt;br&gt;1996:30) föreslagit vissa ändringar i borgenärsbrottets konstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvårande av skattekontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § skattebrottslagen finns bestämmelser om försvårande av skatte-&lt;br&gt;kontroll. Det brottet föreligger om någon uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet eller sådan skyldighet att&lt;br&gt;föra och bevara räkenskaper som föreskrivs för vissa uppgiftsskyldiga&lt;br&gt;och därigenom ger upphov till fara för att myndighets kontrollverksam-&lt;br&gt;het vid beräkning av skatt eller avgift allvarligt försvåras. Påföljden är&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, fängelse i&lt;br&gt;lägst sex månader och högst fyra år. I ringa fall skall ansvar inte ådömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.2 Överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som är bokföringsskyldig men försummar&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten skall, under samma förutsättningar som i dag,&lt;br&gt;kunna dömas för bokföringsbrott. Även brister i en årsredovisning som&lt;br&gt;medför att rörelsens resultat och ställning inte kan i huvudsak bedömas&lt;br&gt;skall kunna föranleda ansvar för bokföringsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om bokföringsbrott skall tills vidare inte tillämpas på&lt;br&gt;ideella föreningar, samfällighetsföreningar och registrerade trossamfund&lt;br&gt;som inte bedriver näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör övervägas ytterligare om de&lt;br&gt;föreslagna bokföringsbestämmelsema motiverar att bestämmelserna om&lt;br&gt;bokföringsbrott utformas på något annat sätt än idag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Kommittén har dock inte uttalat sig i frågan om ansvarsfrihet i ringa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser, däribland Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund och Lantbrukarnas Riksförbund, har ifrågasatt om&lt;br&gt;ansvar för bokföringsbrott skall kunna komma i fråga vid försummelser&lt;br&gt;av skyldigheten att upprätta förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 1: Överensstämmer delvis med regeringens.&lt;br&gt;Promemorian innehåller dock inte något förslag om att bestämmelserna&lt;br&gt;om bokföringsbrott inte skall tillämpas på ideella föreningar m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte berört frågan.&lt;br&gt;Ekobrottsmyndigheten har förordat att en utvidgning av kretsen av&lt;br&gt;bokföringsskyldiga kompletteras med en avkriminalisering av vissa ringa&lt;br&gt;fall av överträdelser av bokföringsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör bestämmelserna om bokföringsbrott ändras?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är det nödvändigt att bokföringslagens regler även i&lt;br&gt;framtiden kompletteras med det slag av sanktionsregel som i dag finns i&lt;br&gt;11 kap. 5 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den framtida utformningen av 11 kap. 5 § brottsbalken&lt;br&gt;bereds f.n. inom Justitiedepartementet på grundval av Borgenärsbrottsut-&lt;br&gt;redningens betänkande. Innan den beredningen har hunnit avslutas är vi&lt;br&gt;inte beredda att föreslå några mera ingripande förändringar i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utvidgning av kretsen av bokföringsskyldiga som vi föreslår ger&lt;br&gt;emellertid anledning att överväga ytterligare ändringar i bestämmelsen&lt;br&gt;om bokföringsbrott. Utvidgningen kan medföra att ansvar för bokförings-&lt;br&gt;brott aktualiseras i flera situationer än hittills. Det kan inte uteslutas att&lt;br&gt;det bland dessa kommer att finnas sådana där straffvärdet av försum-&lt;br&gt;melsen i det enskilda fallet är ganska begränsat. Bl.a. mot denna&lt;br&gt;bakgrund finns det anledning att ytterligare analysera utformningen av&lt;br&gt;bestämmelserna om bokföringsbrott. Det bör därvid övervägas om de&lt;br&gt;föreslagna nya bokföringsbestämmelsema motiverar att bestämmelserna&lt;br&gt;om bokföringsbrott i något hänseende utformas på något annat sätt än&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;idag. Dessa överväganden bör lämpligen ske i samband med den fortsatta&lt;br&gt;beredningen av Borgenärsbrottsutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att dessa överväganden sker bör ideella föreningar,&lt;br&gt;samfällighetsföreningar och registrerade trossamfund som inte bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet - dvs. de slag av juridiska personer som hittills inte&lt;br&gt;har varit bokföringsskyldiga - undantas från bestämmelserna om bok-&lt;br&gt;föringsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har övervägt ett liknande undantag för de enskilda jordbrukarna.&lt;br&gt;Enligt vår mening finns det emellertid inte skäl för detta, särskilt inte&lt;br&gt;som bestämmelserna om bokföring och bokföringsbrott sedan länge&lt;br&gt;gäller fullt ut för andra näringsidkare som verkar under snarlika&lt;br&gt;förhållanden. När det gäller fysiska personer som är bokföringsskyldiga&lt;br&gt;enbart därför att de äger eller innehar en näringsfastighet torde&lt;br&gt;visserligen straffvärdet av en försummad bokföring vara begränsat.&lt;br&gt;Eftersom ansvar för bokföringsbrott förutsätter att rörelsens förlopp,&lt;br&gt;resultat och ställning inte kan ens i huvudsak bedömas, torde emellertid&lt;br&gt;frågan om ansvar för bokföringsbrott endast undantagsvis komma att&lt;br&gt;aktualiseras för denna grupp av bokföringsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör årsredovisningen omfattas av bestämmelserna om bokföringsbrott?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tidigare föreslagit att årsredovisningen integreras i bokföringen.&lt;br&gt;En följd av detta blir att också årsredovisningen i princip kommer att&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna om bokföringsbrott och försvårande av&lt;br&gt;skattekontroll i 11 kap. 5 § brottsbalken respektive 10 § skattebrotts-&lt;br&gt;lagen. I praktiken innebär detta, såvitt gäller balansräkning, resultat-&lt;br&gt;räkning och noter, knappast någon förändring i förhållande till i dag,&lt;br&gt;eftersom dessa delar av årsredovisningen i det närmaste är identiska med&lt;br&gt;det årsbokslut som redan i dag omfattas av straffbestämmelserna. En&lt;br&gt;integrering av årsredovisningen i begreppet ”bokföring” medför emeller-&lt;br&gt;tid att också förvaltningsberättelsen och finansieringsanalysen - och,&lt;br&gt;såvitt gäller finansiella företag, kapitaltäckningsanalys och resultatanalys&lt;br&gt;- kommer att ingå i det straffsanktionerade området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har några remissinstanser ifrågasatt om det&lt;br&gt;är lämpligt att låta förvaltningsberättelsen ingå i det straffsanktionerade&lt;br&gt;området. Det måste också konstateras att den upplysningsskyldighet som&lt;br&gt;skall fullgöras i förvaltningsberättelsen lämnar utrymme för subjektiva&lt;br&gt;värderingar, något som i det praktiska rättslivet kan göra det svårt att dra&lt;br&gt;en skarp gräns mellan sådant som utgör bokföringsbrott och sådant som&lt;br&gt;inte är det. Det gäller t.ex. kravet på att företaget skall ange förhållanden&lt;br&gt;som är viktiga för bedömningen av företagets resultat och ställning. Mot&lt;br&gt;detta kan emellertid anföras att även informationen i förvaltnings-&lt;br&gt;berättelsen är av stor betydelse för att utomstående intressenter skall&lt;br&gt;kunna bilda sig en korrekt uppfattning om företagets resultat och&lt;br&gt;ställning och att gränsdragningar av det nyss angivna slaget ändå aldrig&lt;br&gt;kan undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att övervägande skäl talar för att även skyldigheten att&lt;br&gt;upprätta årsredovisning, däribland skyldigheten att upprätta en förvalt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsberättelse, bör omfattas av bestämmelserna om bokföringsbrott. För&lt;br&gt;att straffansvar skall komma i fråga bör dock - i likhet med vad som i&lt;br&gt;dag gäller i fråga om bokföringsbrott som avser årsbokslut - krävas att&lt;br&gt;bristerna är av den omfattning att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat&lt;br&gt;och ställning inte kan bedömas i huvudsak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;19&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;19.1&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Personalekonomisk redovisning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslagen i Ds 1991:45&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas några nya bestämmelser&lt;br&gt;om personalekonomisk redovisning i redovisningslagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som särskilt har yttrat&lt;br&gt;sig i frågan har inte haft några invändningar mot kommitténs bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad är personalekonomisk redovisning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I traditionell företagsekonomi har för såväl privat som offentligt driven&lt;br&gt;verksamhet främst ingått att ta ställning till investeringar, drift och&lt;br&gt;underhåll av anläggningar, maskiner och processer. Vanligtvis har det&lt;br&gt;inte gjorts några motsvarande ställningstaganden i fråga om den resurs&lt;br&gt;som de anställda utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har emellertid intresset ökat för att också anlägga ett&lt;br&gt;redovisningsmässigt perspektiv på de mänskliga tillgångarna. Från&lt;br&gt;samhällets sida har de stigande kostnaderna för förtidspensioneringar,&lt;br&gt;långtidssjukskrivningar och arbetsskador uppmärksammats. Även inom&lt;br&gt;företag samt statliga och kommunala förvaltningar har medvetenheten&lt;br&gt;om de kostnader som hög sjukfrånvaro och personalomsättning för med&lt;br&gt;sig vuxit. Det finns också en ökande insikt om betydelsen av att bättre ta&lt;br&gt;till vara och utveckla de enskilda människomas resurser i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har det blivit allt vanligare att den traditionella&lt;br&gt;ekonomiska redovisningen kompletteras med en redovisning av hur&lt;br&gt;personalresurserna tas tillvara. Den personalekonomiska redovisningen&lt;br&gt;brukar vanligtvis vara uppdelad på fem kostnadsposter. Förutom direkt&lt;br&gt;lön redovisas kostnader för sjukfrånvaro och övrig frånvaro, personal-&lt;br&gt;omsättning, kompetensutveckling och personalsociala åtgärder. Även&lt;br&gt;andra kostnadsposter kan förekomma. Också rent statistiska uppgifter är&lt;br&gt;vanliga i personalekonomiska redovisningar. Dessa uppgifter kan gälla&lt;br&gt;produktionsresultatet uttryckt i antal eller volym som underlag för att&lt;br&gt;bedöma verksamhetens produktivitet och effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand kan den personalekonomiska redovisningen användas&lt;br&gt;som ett internt styrinstrument. Redovisningen kan tjäna som underlag för&lt;br&gt;företagsledningens beslut om satsningar för att förbättra arbetsmiljön och&lt;br&gt;om var sådana investeringar är mest ändamålsenliga. Kostnader för t.ex.&lt;br&gt;sjukfrånvaro och personalomsättning kan ställas mot aktiva insatser för&lt;br&gt;personalen i form av t.ex. investeringar i arbetsmiljön, utveckling av&lt;br&gt;arbetsorganisation och kompetenshöjande åtgärder. Styrelsen och den&lt;br&gt;verkställande ledningen blir därvid redovisningens viktigaste målgrupp&lt;br&gt;och informationen blir en viktig beståndsdel i arbetet med verksamhetens&lt;br&gt;interna kontroll av arbetsmiljön. Informationen medverkar också till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lyfta fram den betydelse en god arbetsmiljöhar for att verksamhetens&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den personalekonomiska redovisningen kan också ge information till&lt;br&gt;t.ex. aktieägare, borgenärer, leverantörer och andra externa intressenter&lt;br&gt;samt till vissa myndigheter. I vissa företag, särskilt i kunskapsföretag och&lt;br&gt;i företag i tjänstesektorn kan sålunda en utförlig personalekonomisk&lt;br&gt;redovisning bidra till att ge en bild av företagets resultat och ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag saknas det lagregler som uttryckligen tar sikte på personal-&lt;br&gt;ekonomisk redovisning. I vissa fall kan dock skilda regler i&lt;br&gt;årsredovisningslagen ändå få till följd att en årsredovisning måste&lt;br&gt;innehålla viss personalrelaterad information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en av årsredovisningslagens uppställningsformer för resultat-&lt;br&gt;räkningen måste sålunda personalkostnader redovisas som en särskild&lt;br&gt;post. I den andra uppställningsformen skall personalkostnaderna i stället&lt;br&gt;fördelas på tillverkning, försäljning och administration. Oavsett vilken&lt;br&gt;uppställningsform som används skall beloppen för löner och ersättningar&lt;br&gt;samt sociala kostnader anges särskilt (se 5 kap. 18 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver föreskrivs det i 2 kap. 3 § första stycket att ett företag är&lt;br&gt;skyldigt att lämna sådana tilläggsupplysningar som erfordras för att&lt;br&gt;redovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och&lt;br&gt;resultat. Till följd av den bestämmelsen kan det vara nödvändigt att&lt;br&gt;specificera personalkostnader som har särskild betydelse för bolagets&lt;br&gt;resultat och ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 1 § andra stycket 1 och 2 skall förvaltningsberättelsen&lt;br&gt;innehålla upplysning dels om sådana förhållanden som inte skall&lt;br&gt;redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller i noterna men som är&lt;br&gt;viktiga för bedömningen av företagets ställning och resultat, dels om&lt;br&gt;sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat&lt;br&gt;under räkenskapsåret eller efter dess slut. Vissa större företag skall även&lt;br&gt;lämna upplysningar om bolagets förväntade framtida utveckling (se&lt;br&gt;6 kap. 1 § andra stycket 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generella bestämmelser om arbetsmiljöns beskaffenhet och om&lt;br&gt;arbetsgivares skyldigheter att systematiskt planera, leda och kontrollera&lt;br&gt;arbetsmiljöarbetet i sin verksamhet finns i arbetsmiljölagen (1977:1160).&lt;br&gt;Alla arbetsgivare, både privata och offentliga, är skyldiga att bedriva&lt;br&gt;intern kontroll av arbetsmiljö. De närmare bestämmelserna om sådan&lt;br&gt;intern kontroll finns i föreskrifter som Arbetarskyddsstyrelsen har&lt;br&gt;meddelat (AFS 1996:6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uttalade i prop. 1990/91:140, Arbetsmiljö och rehabilitering,&lt;br&gt;sitt stöd för att företag och förvaltningar åläggs laglig skyldighet att&lt;br&gt;upprätta personalekonomisk redovisning (se prop. s. 127). Därefter&lt;br&gt;tillkallades en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta förslag till lagregle-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring av personalekonomisk redovisning. Arbetsgruppen överlämnade&lt;br&gt;sedermera en rapport med förslag till lagstiftning (Ds 1991:45).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen konstaterade att personalekonomisk redovisning an-&lt;br&gt;vänds som styrinstrument på flera håll inom såväl det privata näringslivet&lt;br&gt;som den offentliga sektorn. För att regler om redovisning inte skall&lt;br&gt;motverka sitt syfte eller låsa pågående utveckling borde, enligt arbets-&lt;br&gt;gruppen, en lagstiftning vara generell och fri från specificerade krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De framlagda förslagen innebär, såvitt gäller näringslivet, i huvudsak&lt;br&gt;följande. Den som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen och under&lt;br&gt;räkenskapsåret i medeltal har sysselsatt minst 100 anställda skall lämna&lt;br&gt;uppgift om personalkostnaderna (personalekonomisk redovsning).&lt;br&gt;Uppgiften skall lämnas i resultaträkningen eller i not till denna eller i&lt;br&gt;särskild bilaga till resultaträkningen. Sådana näringsidkare som är&lt;br&gt;skyldiga att upprätta förvaltningsberättelse skall dessutom i denna lämna&lt;br&gt;upplysning dels om sådana for bedömningen av företagets verksamhets-&lt;br&gt;resultat och ställning viktiga personalförhållanden för vilka redovisning&lt;br&gt;inte skall lämnas i resultaträkningen, dels om händelser inom personal-&lt;br&gt;området av väsentlig betydelse för företaget som inträffat under räken-&lt;br&gt;skapsåret eller efter dettas slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna innehöll inte något krav på att&lt;br&gt;personalkostnaderna skall specificeras. Avsikten var emellertid att&lt;br&gt;kostnaderna skall fördelas på mindre kostnadsposter efter vad som är&lt;br&gt;lämpligt med hänsyn till verksamhetens art, inriktning m.m. Arbets-&lt;br&gt;gruppen förutsatte att bl.a. Bokföringsnämnden skall utfärda närmare&lt;br&gt;riktlinjer avseende den personalekonomiska redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för förslagen var att personalen och dess kompetens&lt;br&gt;borde ses som en tillgång som behöver underhållas och utvecklas. Perso-&lt;br&gt;nalens utbildningsnivå, yrkesskicklighet och närvaro liksom arbetsmiljö-&lt;br&gt;förhållandena har betydelse för produktivitet och verksamhetsresultat i en&lt;br&gt;organisation. Huvudsyftet med en lagreglering av den personal-&lt;br&gt;ekonomiska redovisningen var att främja en utveckling i riktning mot att&lt;br&gt;personalekonomiska aspekter far ökad tyngd i styrningen av en verksam-&lt;br&gt;het. Det var följaktligen de interna behoven av information som stod i&lt;br&gt;fokus för förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av det nu angivna huvudsyftet borde dock enligt arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag den personalekonomiska redovisningen kunna&lt;br&gt;tillgodose också vissa externa intressenters informationsbehov. Som&lt;br&gt;exempel nämnde arbetsgruppen aktieägare och borgenärer. För dessa&lt;br&gt;intressenter skulle den personalekonomiska redovisningen kunna ge&lt;br&gt;underlag för bedömningar av ett företags ställning och vinstkapacitet och&lt;br&gt;dess möjligheter att i övrigt uppfylla sina uppgifter och åligganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna delade i stort det synsätt på personal och personal-&lt;br&gt;ekonomi som kom till uttryck i arbetsgruppens rapport och ansåg att&lt;br&gt;personalekonomisk redovisning i någon form var ett bra medel att rikta&lt;br&gt;större uppmärksamhet på frågor som rör personalen. Flera ansåg också&lt;br&gt;att en lagreglering skulle vara positiv. En lagstiftning skulle, sades det,&lt;br&gt;tydliggöra behovet av en ny syn på de anställdas betydelse för företagens&lt;br&gt;överlevnadsförmåga och möjligheter till utveckling. En remissinstans&lt;br&gt;pekade på att en lagstiftning kunde utgöra stöd för en nödvändig satsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på kompetensutveckling och för att få faktaunderlag för ett aktivt&lt;br&gt;arbetsmiljöarbete. Den personalekonomiska redovisningen var ett&lt;br&gt;utmärkt redskap både för arbetsgivare och arbetstagarorganisationer i den&lt;br&gt;interna kontrollen. Ytterligare skäl som fördes fram var att det ofta&lt;br&gt;saknades insikt om vilka ekonomiska fördelar som satsningar på&lt;br&gt;förebyggande åtgärder, såsom rehabilitering och utbildning, innebär.&lt;br&gt;Denna brist ansågs kunna leda till att investeringar i arbetsmiljön och&lt;br&gt;andra personal åtgärder inte betraktas som lönsamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser, däribland Bokföringsnämnden, Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer FAR, Sveriges Industriförbund och Riksskatte-&lt;br&gt;verket, avstyrkte dock eller var tveksamma till en lagreglering på&lt;br&gt;området. Det framhölls att en lagreglering av redovisningen kan leda till&lt;br&gt;en olycklig låsning av redovisningsformer och en ej avsedd&lt;br&gt;formalisering. Flera remissinstanser var också tveksamma till lagregler&lt;br&gt;som ställer krav på den interna informationshanteringen och på&lt;br&gt;informationsunderlag för interna investeringsbeslut och stymingsfrågor i&lt;br&gt;en verksamhet. Det hävdades att företagen ändå torde framställa den&lt;br&gt;information som behövs som underlag för interna beslut och för att före-&lt;br&gt;tagets mål skall uppnås. I det sammanhanget framhölls särskilt att den&lt;br&gt;föreslagna lagstiftningen genom sin inriktning på företagens interna&lt;br&gt;behov var främmande för de syften som i övrigt påverkar redovis-&lt;br&gt;ningslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten överlämnades sedermera till Redovisningskommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: För att en verksamhet skall&lt;br&gt;kunna uppfylla verksamhetsmålen är det viktigt att företagets ledning har&lt;br&gt;tillgång till sådan information som gör det möjligt att ta till vara&lt;br&gt;tillgängliga resurser. Det är därför nödvändigt att ledningen har&lt;br&gt;kännedom om de faktiska kostnader som belöper på personalen i&lt;br&gt;samband med t.ex. frånvaro och nyrekrytering så att dessa kostnader kan&lt;br&gt;ställas mot alternativa kostnader för t.ex. investeringar i arbetsmiljö och&lt;br&gt;kompetenshöj ande åtgärder. För att åstadkomma detta behöver frågor&lt;br&gt;som rör personalkostnader åskådliggöras på ett tydligt sätt i det interna&lt;br&gt;budget- och redovisningsarbetet. Detta kan i sin tur leda till beslut om&lt;br&gt;satsningar på förbättringar i arbetsmiljön och utveckling av arbetsorgani-&lt;br&gt;sationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personalekonomisk redovisning av det slag som arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag syftar till att åstadkomma är i första hand tänkt att användas som&lt;br&gt;ett internt styrmedel. Den interna redovisningen är i dag inte lagreglerad.&lt;br&gt;Som vi tidigare har påtalat anser vi inte att det ligger i redovisnings-&lt;br&gt;lagstiftningens syfte att tillgodose företagets eget behov av intem&lt;br&gt;kontroll. Hur detta skall tillgodoses bör företagets ledning bäst kunna&lt;br&gt;bedöma. För utvecklandet av arbetsmiljön kan företaget därvid fa ledning&lt;br&gt;av den information som ändå måste tas fram till följd av arbetsmiljö-&lt;br&gt;lagstiftningens krav. Syftet med reglema om upprättande och&lt;br&gt;offentliggörande av årsredovisningar är i första hand något annat än att&lt;br&gt;åstadkomma intem kontroll, nämligen att bolagets intressenter av skilda&lt;br&gt;slag skall kunna få upplysningar som är av betydelse för bedömningen av&lt;br&gt;företagets ekonomiska förhållanden och utvecklingsmöjligheter (jfr bet.&lt;br&gt;1995/96:LU4 s. 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan visserligen hävdas att den information som avses att ingå i den&lt;br&gt;personalekonomiska redovisningen även har ett intresse för verksam-&lt;br&gt;hetens externa intressenter, t.ex. aktieägare och borgenärer, och att det&lt;br&gt;därför trots allt kan finnas anledning att i lagen ställa krav på att&lt;br&gt;informationen redovisas i årsredovisningen. Enligt vår uppfattning torde&lt;br&gt;emellertid numera en sådan markering i lagen inte få någon större&lt;br&gt;betydelse. Det sammanhänger med att personalekonomiska förhållanden&lt;br&gt;av större betydelse för bedömningen av företaget måste redovisas redan&lt;br&gt;enligt nuvarande lagregler. Årsredovisningslagen ställer - som vi tidigare&lt;br&gt;har redogjort för - redan krav på att personalkostnaderna skall anges&lt;br&gt;samt att det i förvaltningsberättelsen skall lämnas uppgift om bl.a. viktiga&lt;br&gt;förhållanden för bedömningen av företagets ställning och resultat samt&lt;br&gt;uppgift om sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har&lt;br&gt;inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut. Lagens krav på att&lt;br&gt;redovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets resultat och&lt;br&gt;ställning medför också att personalrelaterade upplysningar som behövs&lt;br&gt;för att förmedla en sådan bild måste tillfogas redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har därför kommit till slutsatsen att det inte bör införas lagregler om&lt;br&gt;personalekonomisk redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19.2 Redovisning av intellektuellt kapital&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte göras någon lagändring som ökar&lt;br&gt;utrymmet för att ta upp ”mjuka tillgångar” som tillgångar i balans-&lt;br&gt;räkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att erinra&lt;br&gt;mot kommitténs bedömning. Riksrevisionsverket har emellertid ansett att&lt;br&gt;kommittén inte i tillräcklig omfattning utrett frågan om redovisning av&lt;br&gt;humankapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet intellektuellt kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med redovisning av intellektuellt kapital (ibland benämnt humankapital)&lt;br&gt;avses att olika former av immateriella tillgångar med anknytning till&lt;br&gt;personalens kompetens tas upp som tillgångar i balansräkningen. Man&lt;br&gt;brukar i detta sammanhang tala om ”mjuka tillgångar” till skillnad från&lt;br&gt;traditionella slag av anläggningstillgångar såsom maskiner och&lt;br&gt;fastigheter vilka beskrivs som ”hårda tillgångar”. Exempel på mjuka&lt;br&gt;tillgångar är sådant mervärde i företaget som beror på utbildning och&lt;br&gt;kompetensutveckling, informationslösningar, såsom kommunikations-,&lt;br&gt;ekonomi- och produktionsplaneringssystem, samt forskning och&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praxis har länge varit restriktiv ifråga om att redovisa dessa slag av&lt;br&gt;värden i företagens års- och koncernredovisningar. Värdena tas endast i&lt;br&gt;begränsad utsträckning upp som tillgångar. Vanligen gäller det endast&lt;br&gt;sådant som har samband med forskning och utveckling inom företaget.&lt;br&gt;När värdena tas in i balansräkningen, görs det vanligen så att utgifterna&lt;br&gt;för viss verksamhet, t.ex. forskning, ”aktiveras”, dvs. utgifterna tas upp&lt;br&gt;som en tillgång. Tillgången skrivs sedan av under en begränsad period.&lt;br&gt;Förfarandet ger möjlighet att sprida kostnaden för en immateriell inves-&lt;br&gt;tering över flera år. Det förekommer även att s.k. organisationskostnader&lt;br&gt;aktiveras som tillgångar. Som exempel på organisationskostnader kan&lt;br&gt;nämnas teknisk hjälp, provdrift och marknadsundersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos många företag finns det ett ökande intresse för att ta upp dessa&lt;br&gt;slag av värden som tillgångar. Anledningen till detta torde vara att&lt;br&gt;”mjuka tillgångar” i dag står för en betydande del av företagens&lt;br&gt;förädlingsvärde. Detta gäller i särskilt hög grad de s.k. kunskaps- och&lt;br&gt;tjänsteföretagen. I sådana företag baseras verksamheten främst på&lt;br&gt;affärsidéer och personalens kompetens, medan materiella tillgångar,&lt;br&gt;såsom maskiner, byggnader och inventarier, är av underordnad vikt. Men&lt;br&gt;kunskap och kompetensutveckling har fatt en ökad betydelse i alla slag&lt;br&gt;av företag och även bland traditionella industriföretag finns därför ett&lt;br&gt;ökat intresse av att få ta upp ”mjuka tillgångar” i redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har mot den här bakgrunden ifrågasatts om inte dagens lagstiftning&lt;br&gt;och redovisningspraxis är alltför restriktiv ifråga om redovisning av&lt;br&gt;”mjuka tillgångar”. Det har hävdats att en redovisning som inte tar&lt;br&gt;hänsyn till ”mjuka tillgångar” inte ger en rättvisande bild av ett företags&lt;br&gt;samlade produktionsapparat. Det har också hävdats att ett företag som&lt;br&gt;investerar i ”mjuka tillgångar” missgynnas i förhållande till sådana som&lt;br&gt;satsar på ”hårda tillgångar”. Frågan har flera gånger berörts av riksdagen,&lt;br&gt;senast i lagutskottets betänkande 1997/98:LU11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 kap. 2 § årsredovisningslagen framgår att utgifter för forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsarbeten och liknande arbeten får tas upp som immateriell&lt;br&gt;anläggningstillgång. Detsamma gäller koncessioner, panter, licenser,&lt;br&gt;varumärken, hyresrätter och liknande rättigheter och tillgångar samt&lt;br&gt;förvärvad goodwill. Vad som avses med forsknings- och utvecklings-&lt;br&gt;arbeten anges inte närmare. Som exempel på ”liknande arbeten” nämns&lt;br&gt;dock i förarbetena teknisk hjälp, provdrift och marknadsundersökningar&lt;br&gt;(se prop. 1995/96:10 del 2 s. 197). Beträffande samtliga slag av utgifter&lt;br&gt;gäller som ett grundläggande villkor för att de skall få tas upp som&lt;br&gt;tillgång att de är av väsentligt värde för rörelsen under kommande år.&lt;br&gt;Det innebär att utgifterna kan tas upp som tillgång endast om det kan&lt;br&gt;förutses att de kommer att generera intäkter eller kostnadsbesparingar för&lt;br&gt;företaget under kommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gör det möjligt att undvika direkt kostnadsföring av&lt;br&gt;utgifterna. I stället för att ta upp utgifterna som kostnad i resultat-&lt;br&gt;räkningen, redovisar företaget dem som en tillgång i balansräkningen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden fördelas sedan genom återkommande avskrivningar på flera&lt;br&gt;år. Avskrivningstiden skall normalt vara högst fem år (se 4 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 17 § andra stycket 1976 års bokföringslag finns en i huvudsak&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God redovisningssed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God redovisningssed på detta område torde främst komma till uttryck i&lt;br&gt;Bokföringsnämndens rekommendationen R 1, Redovisning av forsk-&lt;br&gt;nings- och utvecklingskostnader. Nämnden har där definierat vad som&lt;br&gt;utgör forskning och vad som är hänförligt till utvecklingsarbete. Enligt&lt;br&gt;nämnden avses med forskning att systematiskt och metodiskt söka efter&lt;br&gt;ny kunskap och nya idéer med eller utan någon bestämd tillämpning i&lt;br&gt;sikte. Med utvecklingsarbete avses att systematiskt och metodiskt&lt;br&gt;utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya idéer for att&lt;br&gt;åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga&lt;br&gt;förbättringar i redan existerande sådana. Huvudregeln är att forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsutgifter skall kostnadsföras direkt. Om vissa särskilt an-&lt;br&gt;givna förutsättningar är uppfyllda, anses dock lagens väsentlighetskrav&lt;br&gt;vara uppfyllt och utgifterna far då tas upp som tillgång. För att utgifter&lt;br&gt;som har lagts ned på ett forsknings- och utvecklingsprojekt skall fa tas&lt;br&gt;upp som tillgång fordras bl.a. att forsknings- och utvecklingsarbetet och&lt;br&gt;de utgifter som har lagts ned på detta är klart avgränsade. Det fordras&lt;br&gt;också att den produkt eller den process som arbetet förväntas leda fram&lt;br&gt;till är avsedd för försäljning eller för direkt användning i den egna&lt;br&gt;verksamheten. Det skall vidare vara sannolikt att en på förhand&lt;br&gt;kalkylerad intäkt eller kostnadsbesparing kommer att uppstå till följd av&lt;br&gt;att den tänkta produkten eller processen marknadsförs. Om den skall&lt;br&gt;användas internt, skall dess användbarhet för verksamheten kunna visas.&lt;br&gt;Slutligen skall det finnas resurser för att arbetet skall kunna slutföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter som aktiveras enligt de i rekommendationen uppställda&lt;br&gt;villkoren får inte överstiga vad som kan förväntas bli täckt av de&lt;br&gt;merintäkter eller kostnadsbesparingar som forsknings- och utvecklings-&lt;br&gt;arbetet beräknas ge upphov till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artiklarna 9, 34 och 37 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet finns regler&lt;br&gt;om hur olika immateriella tillgångar skall redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av uppställningsschemat i artikel 9 framgår bl.a. att såsom tillgångs-&lt;br&gt;post skall tas upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kostnader för bolagsbildning såsom de definieras i nationell&lt;br&gt;lagstiftning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. forsknings- och utvecklingskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter&lt;br&gt;och tillgångar om de har förvärvats mot vederlag och inte skall redovisas&lt;br&gt;som goodwill,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter&lt;br&gt;och tillgångar som har utvecklats av företaget själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om punkterna 1, 2 och 4 gäller dock detta endast i den&lt;br&gt;utsträckning nationell lagstiftning tillåter det. Vaije medlemsstat&lt;br&gt;bestämmer alltså själv om dessa slag av utgifter skall få aktiveras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artiklarna 34 och 37 finns regler om avskrivning av aktiverade&lt;br&gt;utgifter för bolagsbildning och forsknings- och utvecklingskostnader.&lt;br&gt;Andra slag av immateriella tillgångar omfattas inte uttryckligen av&lt;br&gt;reglema om avskrivning i artiklarna 34 och 37.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;International Accounting Standards&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;International Accounting Standards Committee (IASC) har under år 1998&lt;br&gt;fastställt en rekommendation om immateriella tillgångar (IAS 38,&lt;br&gt;Intangible Assets). I rekommendationen - som omfattar alla förekom-&lt;br&gt;mande slag av immateriella tillgångar - definieras en immateriell tillgång&lt;br&gt;som en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk substans som&lt;br&gt;innehas för produktion eller för förmedling av varor eller tjänster, för&lt;br&gt;uthyrning till andra eller i administrativt syfte. Med tillgång avses en&lt;br&gt;resurs som kontrolleras av företaget som en följd av inträffade händelser&lt;br&gt;och som förväntas ge upphov till framtida ekonomiska fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kravet på att tillgången skall vara identifierbar ligger att den normalt&lt;br&gt;skall kunna särskiljas från ett allmänt goodwillvärde. I kravet på att&lt;br&gt;företaget skall ha kontroll över den immateriella tillgången ligger att&lt;br&gt;företaget skall kunna se till att framtida ekonomiska fördelar kommer&lt;br&gt;företaget tillgodo och förhindra att någon annan får tillgång till de&lt;br&gt;fördelar som innehavet av den immateriella tillgången ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En immateriell tillgång, oavsett om den har förvärvats genom köp eller&lt;br&gt;har tagits fram av företaget självt, får inte tas upp i balansräkningen annat&lt;br&gt;än om två särskilda villkor är uppfyllda. För det första skall det vara&lt;br&gt;sannolikt att tillgången kommer att ge upphov till framtida ekonomiska&lt;br&gt;fördelar för företaget. För det andra skall kostnaden för tillgången kunna&lt;br&gt;mätas på ett tillförlitligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de angivna förutsättningarna är för handen, är företaget skyldigt att&lt;br&gt;ta upp utgifterna som tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt IASC följer det av de kriterier som uppställs i rekommenda-&lt;br&gt;tionen att alla utgifter för forskning skall redovisas som kostnad; de får&lt;br&gt;således inte aktiveras. I forskningsfasen antas de framtida ekonomiska&lt;br&gt;fördelama vara alltför osäkra för att det skall vara motiverat att ta upp&lt;br&gt;utgifterna som tillgång. Inte heller utgifter i samband med etablering av&lt;br&gt;ett företag, utgifter för utbildning, utgifter för reklam och PR samt&lt;br&gt;utgifter i samband med omlokalisering och omorganisation av ett företag&lt;br&gt;får tas upp som tillgång. Kopplingen till framtida inbetalningar anses&lt;br&gt;vara för svag. Samma synsätt gäller för bl.a. goodwill och varumärken&lt;br&gt;som har upparbetats internt (se Rolf Rundfelt, Tendenser i börsbolagens&lt;br&gt;årsredovisningar 1998 s. 221 f.). Rekommendationen utesluter dock inte&lt;br&gt;att vissa internt upparbetade immateriella tillgångar tas upp i balans-&lt;br&gt;räkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En immateriell tillgång skall skrivas av över sin ekonomiska livslängd.&lt;br&gt;Normalt anses denna inte överstiga 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan konstatera att flera förhållanden talar för att de ”mjuka till-&lt;br&gt;gångarna” bör ges ett större utrymme i års- och koncernredovisningarna.&lt;br&gt;För det första har investeringarna i ”mjuka” tillgångar under de senaste&lt;br&gt;åren ökat dramatiskt. För det andra kan det i många företag vara svårt att&lt;br&gt;mäta resultatet och ställning på ett rättvist sätt om inte också de mjuka&lt;br&gt;tillgångarna beaktas. För det tredje förmår traditionell redovisning inte&lt;br&gt;alltid förmedla en fullständig bild av ett sådant företags framtidsmöjlig-&lt;br&gt;heter och tillgodoser därför inte fullt ut intressenternas informations-&lt;br&gt;behov. Till detta kommer att ett begränsat utrymme för att aktivera&lt;br&gt;utgifter för kompetensutveckling o.d. kan leda till försämrad soliditet för&lt;br&gt;företaget. För en näringsidkare innebär detta sämre möjligheter att erhålla&lt;br&gt;krediter och för en företagare som bedriver verksamheten i ett aktiebolag,&lt;br&gt;i värsta fall, att bolaget blir likvidationspliktigt (se 13 kap. 2 § aktie-&lt;br&gt;bolagslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid enligt vår mening flera skäl som talar för att man&lt;br&gt;även i fortsättningen bör iaktta viss försiktighet vad gäller redovisning av&lt;br&gt;”mjuka tillgångar” i balansräkningen. Balansräkningens primära syfte är&lt;br&gt;att tjäna som underlag för en bedömning av vad som utgör företagets eget&lt;br&gt;kapital och, såvitt gäller aktiebolag, vad som utgör fritt resp, bundet eget&lt;br&gt;kapital. Balansräkningen spelar därmed en viktig roll för kapitalskyddet i&lt;br&gt;aktiebolag. För att något skall redovisas som tillgång bör det därför&lt;br&gt;krävas att det verkligen representerar ett värde for företaget och att detta&lt;br&gt;värde låter sig kontrolleras eller mätas på ett någorlunda objektivt sätt.&lt;br&gt;Dessa förutsättningar brister ofta när det gäller ”mjuka tillgångar”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ”mjuka tillgångar” i form av t.ex. personalens kompetens&lt;br&gt;torde det sålunda som regel vara mycket svårt att objektivt fastställa om&lt;br&gt;en viss utgift för kompetenshöjning kommer att generera något av värde&lt;br&gt;för företaget. Visserligen har det under senare år börjat bedrivas forsk-&lt;br&gt;ning på detta område och vissa företag har tagit fram modeller som syftar&lt;br&gt;till möjliggöra en mätning av det intellektuella kapitalet. Fortfarande&lt;br&gt;torde dock osäkerheten på detta område vara stor. Det stora inslaget av&lt;br&gt;subjektivitet riskerar att leda till att samma förhållande värderas på skilda&lt;br&gt;sätt i olika foretag. Svårigheten att konstatera ett bestående värde for&lt;br&gt;företaget understryks av det förhållandet att personalen kan komma att&lt;br&gt;lämna företaget med kort varsel. Liknande svårigheter kan visserligen&lt;br&gt;ibland förekomma i fråga om t.ex. materiella tillgångar. När det gäller&lt;br&gt;fysiska tillgångar, torde det emellertid ofta föreligga en större möjlighet&lt;br&gt;att utifrån allmänna marknadsvärden och etablerade värderingsmodeller&lt;br&gt;åsätta tillgångarna ett säkert värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är så förhållandevis svårt att objektivt fastställa och&lt;br&gt;kontrollera om den ”mjuka tillgången” har ett bestående värde, skulle ett&lt;br&gt;vidgat utrymme för ”mjuka tillgångar” i balansräkningen kunna leda till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att företag med dålig ekonomi sökte dölja detta bakom ”uppblåsta”&lt;br&gt;tillgångar. Riskerna för företagets borgenärer skulle därmed öka avsevärt.&lt;br&gt;Vidare skulle möjligheterna till jämförelse mellan olika foretag&lt;br&gt;försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vidare konstateras att internationell utveckling på redo-&lt;br&gt;visningsområdet, såsom den kommer till uttryck i IASC:s arbete, ger&lt;br&gt;uttryck for en viss restriktivitet när det gäller redovisning av immateriella&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget talar detta enligt vår mening mot att nu generellt utvidga&lt;br&gt;möjligheterna att ta upp utgifter för utveckling o.d. som tillgångar i&lt;br&gt;balansräkningen. Vi vill samtidigt understryka att företagen redan i dag&lt;br&gt;är oförhindrade att lämna kompletterande information vid sidan av&lt;br&gt;balansräkningen, antingen i noterna eller i förvaltningsberättelsen. Detta&lt;br&gt;ger möjlighet att tillgodose det ömsesidiga behov som företagen och&lt;br&gt;deras intressenter kan ha av att information om företagens ”intellektuella&lt;br&gt;kapital” offentliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgodoser den nuvarande lagstiftningen behovet av att kunna redovisa&lt;br&gt;intellektuellt kapital i redovisningen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill alltså inte förorda någon generell utvidgning av vad som far tas&lt;br&gt;upp som immateriella tillgångar. Det hindrar inte att det kan finnas&lt;br&gt;anledning att överväga om den närmare avgränsningen av nuvarande&lt;br&gt;regler om vad som far aktiveras som tillgång är ändamålsenligt&lt;br&gt;utformade och om de uppfyller de krav på tydlighet som bör ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan då till att börja med konstateras att årsredovisningslagen&lt;br&gt;tillåter aktivering av utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och&lt;br&gt;därmed liknande arbeten. Lagen ger också utrymme för att som tillgång&lt;br&gt;ta upp utgifter för koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter&lt;br&gt;och liknande rättigheter samt förvärvad goodwill. De immateriella till-&lt;br&gt;gångsslag som nu har räknats upp torde inrymma merparten av det som&lt;br&gt;brukar betraktas som ”mjuka tillgångar”, däribland även utgifter för&lt;br&gt;sådan utbildning och kompetensutveckling som syftar till att komma&lt;br&gt;verksamheten tillgodo. Enligt vår mening finns det därför inte något&lt;br&gt;behov av att i lagen utvidga kretsen av utgiftsposter som kan aktiveras&lt;br&gt;som immateriella tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hade i och för sig varit värdefullt om man i lagen närmare hade&lt;br&gt;kunnat avgränsa de utgifter som kan aktiveras som immateriella till-&lt;br&gt;gångar - utgifter för forskning, utveckling eller verksamhetens förbätt-&lt;br&gt;rande i annat hänseende - från sådana utgifter som enbart avser för-&lt;br&gt;valtandet av verksamheten och därför inte kan aktiveras. En uttömmande&lt;br&gt;avgränsning skulle emellertid bli mycket omfattande. Enligt vår mening&lt;br&gt;bör frågan därför inte lagregleras utan överlämnas till god redovisnings-&lt;br&gt;sed och domstolspraxis. Detta ger de bästa möjligheterna att utveckla&lt;br&gt;riktlinjer för de skilda situationer som förekommer och att successivt&lt;br&gt;anpassa praxis till utvecklingen på redovisningsområdet. Vi föreslår&lt;br&gt;därför inte någon förändring i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens krav på att den immateriella tillgången måste representera ett&lt;br&gt;väsentligt värde för företaget innebär i och för sig en betydelsefull&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskränkning i möjligheterna att ta upp den i balansräkningen. Det&lt;br&gt;hävdas ibland att detta ställer omotiverat höga krav på investeringar i&lt;br&gt;forskning och utveckling förhållande till vad som gäller för s.k. ”hårda&lt;br&gt;investeringar”, vilka får redovisas oavsett deras faktiska värde för&lt;br&gt;företaget. Vi vill emellertid understryka att skillnaden i praktiken är liten.&lt;br&gt;Av 4 kap. 5 § årsredovisningslagen framgår nämligen att en materiell&lt;br&gt;anläggningstillgång måste skrivas ner om värdet har gått ner och&lt;br&gt;värdenedgången kan antas vara bestående. Vid denna bedömning utgår&lt;br&gt;man normalt från tillgångens värde för företaget i fråga, t.ex. genom att&lt;br&gt;göra en bedömning av storleken på framtida inbetalningsöverskott.&lt;br&gt;Också vid värderingen av en materiell tillgång är således tillgångens&lt;br&gt;verkliga värde av avgörande betydelse. En materiell tillgång kan lika lite&lt;br&gt;som en immateriell tillgång tas upp till ett värde i balansräkningen om&lt;br&gt;det inte kan förutses att den genererar intäkter eller kostnadsbesparingar&lt;br&gt;för företaget under kommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är inte heller beredda att förorda någon uppmjukning av kravet på&lt;br&gt;att tillgången skall representera ett väsentligt värde för företaget. En&lt;br&gt;sådan förändring skulle kunna få negativa följder. Informationsvärdet av&lt;br&gt;de immateriella tillgångsposterna skulle minska. Det kan rentav antas att&lt;br&gt;posterna skulle förlora mycket av sin betydelse för redovisningens&lt;br&gt;avnämare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör det alltså även i fortsättningen vara ett villkor&lt;br&gt;för aktivering att den immateriella tillgången representerar ett väsentligt&lt;br&gt;värde för företaget. I detta ligger att man med viss grad av säkerhet kan&lt;br&gt;fastställas att t.ex. forsknings- eller utvecklingsarbetet kommer att ge&lt;br&gt;upphov till framtida merintäkter eller kostnadsbesparingar (jfr prop.&lt;br&gt;1995/96:10 del 2 s. 197). De övriga förutsättningarna för att kriteriet&lt;br&gt;”väsentligt värde” skall vara uppfyllt bör liksom hittills formuleras av&lt;br&gt;domstolar och normgivande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser sammanfattningsvis att de ramar som lagstiftningen i dag&lt;br&gt;tillhandahåller när det gäller aktivering av immateriella tillgångar är&lt;br&gt;ändamålsenligt utformade. De ger utrymme för en successiv anpassning&lt;br&gt;till den internationella utvecklingen på redovisningsområdet. En sådan&lt;br&gt;anpassning är enligt vår mening både naturlig och önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser för kunskaps- och tjänsteföretag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottet har i betänkande 1997/98:LU 11 förutsatt att regeringen vid&lt;br&gt;beredningen av Redovisningskommitténs förslag beaktar de synpunkter&lt;br&gt;som förts fram vid den offentliga utfrågning som utskottet hållit och&lt;br&gt;överväger om några åtgärder som är direkt inriktade på kunskaps- och&lt;br&gt;tjänsteföretagens särskilda behov bör komma till stånd. Vi har därför&lt;br&gt;övervägt om det är lämpligt med regler som särskilt beaktar dessa före-&lt;br&gt;tags situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är det emellertid inte önskvärt att införa särskilda&lt;br&gt;redovisningsregler för en särskild kategori av företag. Samma regler bör&lt;br&gt;tillämpas oavsett verksamhetsinriktning eller storlek på företaget. Redo-&lt;br&gt;visningsregler som är uppbyggda på det sättet främjar en jämförbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan olika företag och gör att läsaren av redovisningen kan förlita sig Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;på att det har gjorts likartade bedömningar i företag som tillämpar&lt;br&gt;årsredovisningslagen. Regler som medger olika slag av redovisning&lt;br&gt;beroende på vilket företag som har gjort en investering kan också leda till&lt;br&gt;en snedvriden konkurrens. Till det kommer svårigheterna att införa en&lt;br&gt;lämplig gränsdragning mellan kunskaps- och tjänsteföretag respektive&lt;br&gt;övriga företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20.1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Vissa redovisningsfrågor för finansiella &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1998/99:130&lt;br&gt;företag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Redovisning i understödsföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Understödsföreningar skall upprätta års- och&lt;br&gt;koncernredovisning enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;(ÅRFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från ÅRFL får medges; dels för understödsföreningar som&lt;br&gt;meddelar försäkringar för dödsfall om försäkringsersättningen under-&lt;br&gt;stiger ett prisbasbelopp eller utgår som naturaförmån, dels för föreningar&lt;br&gt;som meddelar andra livförsäkringar om föreningen har bestämmelser om&lt;br&gt;uttaxering eller nedsättning av förmåner i stadgarna och om premie-&lt;br&gt;inkomsten inte överstiger 500 000 euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglema i lagen om understödsföreningar anpassas till följd av att&lt;br&gt;ÅRFL skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i promemorian 1: Överensstämmer väsentligen med&lt;br&gt;regeringens förslag. I promemorian föreslås dock att vissa dispens-&lt;br&gt;grunder i försäkringsrörelselagen skall tillämpas på föreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;lämnat detta utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödföreningar är föreningar för inbördes bistånd med uppgift att&lt;br&gt;lämna sjukhjälp, begravningshjälp, pension eller liknande understöd åt&lt;br&gt;sina medlemmar eller deras anhöriga. Föreningarna bedriver försäkrings-&lt;br&gt;verksamhet men är i princip uppbyggda som andra ekonomiska&lt;br&gt;föreningar. En understödsförening kan meddela pensionsförsäkring,&lt;br&gt;kapitalförsäkring eller sjukförsäkring. Allt efter verksamhetens art&lt;br&gt;indelas understödsföreningar i pensionskassor, sjukkassor, begravnings-&lt;br&gt;kassor samt sjuk- och begravningskassor. Verksamheten regleras i lagen&lt;br&gt;(1972:262) om understödsföreningar (LUF) som i stora delar fortfarande&lt;br&gt;hänvisar till 1951 års lag om ekonomiska föreningar (1951:308). En&lt;br&gt;understödsförening skall vara registrerad hos Finansinspektionen och står&lt;br&gt;under dess tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning i understödsföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsföreningar omfattas i likhet med andra ekonomiska föreningar&lt;br&gt;av 1976 års bokföringslag. De skall därför ha en löpande bokföring och&lt;br&gt;arkivera räkenskapsmaterial i enlighet med den lagen. För årsbokslutet&lt;br&gt;och årsredovisningen gäller däremot vissa från bokföringslagen&lt;br&gt;avvikande bestämmelser i 29 och 30 §§ LUF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 29 § första stycket första meningen LUF skall bestämmelserna i&lt;br&gt;38 § första och fjärde-sjätte styckena 1951 års lag om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar tillämpas även på understödsföreningar. Det betyder att&lt;br&gt;styrelsen för vaije räkenskapsår skall avge en årsredovisning. Denna&lt;br&gt;skall bestå av en balansräkning, en resultaträkning och en förvaltnings-&lt;br&gt;berättelse (38 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter.&lt;br&gt;Har beträffande årsredovisningen avvikande mening tecknats till&lt;br&gt;protokollet skall yttrandet bifogas handlingarna (38 § fjärde stycket).&lt;br&gt;Minst en månad före ordinarie föreningsstämma skall årsredovisnings-&lt;br&gt;handlingama för det förflutna räkenskapsåret avlämnas till revisorerna&lt;br&gt;(38 § femte stycket). Senast en månad efter att resultat- och&lt;br&gt;balansräkningarna blivit fastställda skall avskrift av årsredovisningen och&lt;br&gt;revisionsberättelsen hållas tillgängliga hos föreningen för alla som är&lt;br&gt;intresserade samt efter särskilt föreläggande av länsstyrelsen sändas in&lt;br&gt;dit. Sådant föreläggande utfärdas när någon begär det. Vissa större&lt;br&gt;föreningar är dock skyldiga att sända in handlingarna även utan särskilt&lt;br&gt;föreläggande (38 § sjätte stycket). Enligt 29 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen LUF undantas dock understödsföreningar från skyldigheten att&lt;br&gt;sända in handlingarna till länsstyrelsen. I stället gäller enligt 67 § 2 att&lt;br&gt;understödsföreningar för vaije räkenskapsår till Finansinspektionen skall&lt;br&gt;sända in förvaltningsberättelsen jämte resultat- och balansräkning,&lt;br&gt;revisionsberättelsen med tillhörande handlingar, protokoll fört vid&lt;br&gt;föreningsstämma över beslut i fråga om dessa delar samt en redogörelse&lt;br&gt;för föreningen och dess verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 29 § första stycket tredje meningen följer att resultaträkning och&lt;br&gt;balansräkning i årsredovisningen och i årsbokslut enligt bokföringslagen&lt;br&gt;skall upprättas enligt bestämmelserna i bokföringslagen, om inte annat&lt;br&gt;följer av 30 § LUF eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 30 § skall räkenskapsårsavslutning ske för kalenderåret (första&lt;br&gt;stycket). Har föreningen flera verksamhetsgrenar skall intäkter och&lt;br&gt;kostnader redovisas särskilt för vaije verksamhetsgren (andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I LUF finns inga bestämmelser om skyldighet för understödsföreningar&lt;br&gt;att upprätta koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;far utfärda närmare föreskrifter om en understödsförenings löpande&lt;br&gt;bokföring, årsbokslut och årsredovisning (30 § tredje stycket LUF). Om&lt;br&gt;det föreligger särskilda skäl, far det utfärdas föreskrifter som avviker från&lt;br&gt;bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens föreskrifter om understödsförenings räkenskaper&lt;br&gt;och årsredovisning (BFFS 1988:28, F 5) behandlas i den äldre Under-&lt;br&gt;stödsföreningsutredningens betänkande, Försäkringsföreningar, SOU&lt;br&gt;1990:101, s. 228-230.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsföreningar och EG:s försäkringsdirektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;(ÅRFL) har EG-harmoniserade års- och koncemredovisningsregler&lt;br&gt;införts för försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag. De&lt;br&gt;nya redovisningsreglerna skiljer sig i flera avseenden från de i äldre rätt&lt;br&gt;(se prop. 1995/96:10 del 4, s. 14-19, 21-25, 29, 38^43 , 63-75, 88-90,&lt;br&gt;102-110 och 122-127). ÅRFL är i dag inte tillämplig på understöds-&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsföreningar berörs av flera EG-direktiv. Av störst betydelse&lt;br&gt;för understödsföreningar är första skadeförsäkringsdirektivet&lt;br&gt;(73/239/EEG), första livförsäkringsdirektivet (79/267/EEG), tredje&lt;br&gt;skadeförsäkringsdirektivet (92/49/EEG), tredje livförsäkringsdirektivet&lt;br&gt;(92/96/EEG) och försäkringsredovisningsdirektivet (91/674/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det första skadeförsäkringsdirektivet anges vilka försäkringsgivare&lt;br&gt;som omfattas av EG:s skadeförsäkringsdirektiv, bl.a. med en hänvisning&lt;br&gt;till de försäkringsklasser som anges i bilagan till direktivet. En utredning&lt;br&gt;på området, Försäkringsföreningsutredningen, har i sitt betänkande&lt;br&gt;Försäkringsföreningar - ett reformerat regelsystem (SOU 1998:82)&lt;br&gt;analyserat vilka slag av understödsföreningar som omfattas av direktivet&lt;br&gt;(se s. 93-101). Enligt utredningen omfattas endast sådana försäkrings-&lt;br&gt;givare som meddelar s.k. kort sjuk- och olycksfallsförsäkring utan&lt;br&gt;anknytning till livförsäkring (artikel 1 och 2). Undantagna från direktivet&lt;br&gt;är bl.a. sådana ömsesidiga institut som uppfyller vissa villkor (artikel 3).&lt;br&gt;De villkor som skall vara uppfyllda är att bolagsordningen innehåller&lt;br&gt;bestämmelser som medger uttag av extra bidrag eller minskning av&lt;br&gt;förmåner. Verksamheten far med visst undantag för underordnad&lt;br&gt;försäkring inte heller omfatta ansvarsförsäkring eller kredit- och&lt;br&gt;borgensförsäkring. Den årliga premieinkomsten från de verksam-&lt;br&gt;hetsgrenar som omfattas av direktivet far inte överstiga en miljon ecu.&lt;br&gt;Slutligen skall minst hälften av premieinkomsten avseende verksamhets-&lt;br&gt;grenarna komma från medlemmarna i det ömsesidiga institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det första livförsäkringsdirektivet anges vilka försäkringsgivare som&lt;br&gt;omfattas av EG:s livförsäkringsdirektiv. Direktivet tillämpas, förutom på&lt;br&gt;direkt livförsäkring, bl.a. på livräntor samt sjuk- och olycksfalls-&lt;br&gt;försäkring som utgör tillägg till livförsäkring i livförsäkringsbolag&lt;br&gt;(artikel 1). Direktivet inskränks ytterligare i vissa fall. Det gäller&lt;br&gt;försäkringsgivare som har till uppgift att tillhandahålla förmåner för&lt;br&gt;anställda eller näringsidkare inom ett företag, en företagsgrupp, en&lt;br&gt;bransch eller en branschorganisation, om förmånerna utgår i händelse av&lt;br&gt;döds- eller livfall eller nedläggning eller neddragning av verksamhets-&lt;br&gt;källan och om förmånen utgår oavsett om åtagandena motsvaras av&lt;br&gt;premiereserven (artikel 3). Undantagna från första livförsäkringsdirek-&lt;br&gt;tivet är också sådana försäkringsgivare som tillhandahåller försäkrings-&lt;br&gt;förmåner endast vid dödsfall och där storleken av förmånerna inte&lt;br&gt;överstiger den genomsnittliga begravningskostnaden för en avliden eller&lt;br&gt;där förmånerna utgå i natura. Undantagna är också ömsesidiga institut&lt;br&gt;vars stadgar medger uttag av extra bidrag eller minskning av förmåner&lt;br&gt;eller uttag från andra personer som förbundit sig till detta och vars årliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet för de verksamheter som hänför sig till direktivet inte&lt;br&gt;överstiger 500.000 ecu (numera euro) under tre på varandra följande år&lt;br&gt;(artikel 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De försäkringsgivare som är undantagna från första skadeförsäkrings-&lt;br&gt;direktivet och första livförsäkringsdirektivet är som huvudregel också&lt;br&gt;undantagna från försäkringsredovisningsdirektivet (artikel 2). Försäk-&lt;br&gt;ringsredovisningsdirektivet gäller dock för företag som driver&lt;br&gt;återförsäkringsrörel se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beaktande av understödsföreningar i senare års lagstiftningsärenden&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med tillkomsten av ÅRFL diskuterades om inte den lagen&lt;br&gt;borde göras tillämplig även på understödsföreningar. Frågan ansågs dock&lt;br&gt;kräva ytterligare beredning. Det hänvisades i sammanhanget till den&lt;br&gt;utredning (jfr SOU 1998:82) som regeringen då avsåg att tillsätta med&lt;br&gt;uppgift att göra en allmän översyn av verksamhets- och tillsynsreglema&lt;br&gt;för understödsföreningar (se prop. 1995/96:10 del 1 s. 183).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1996 infördes de regler som ger ekonomiska föreningar i&lt;br&gt;allmänhet en möjlighet att tillämpa års- och koncemredovisningsreglema&lt;br&gt;i årsredovisningslagen (1995:1554) i stället för motsvarande bestämmel-&lt;br&gt;ser i lagen om ekonomiska föreningar. I samband med initierandet av&lt;br&gt;detta lagstiftningsärende remitterades under våren 1996 en promemoria&lt;br&gt;som innehöll liknande förslag för understödsföreningarnas del. I&lt;br&gt;promemorian föreslogs att understödsföreningar skulle ges en möjlighet&lt;br&gt;att frivilligt tillämpa ÅRFL i årsbokslut och årsredovisning (Finans-&lt;br&gt;departementets promemoria 1996-05-24 med utkast till lagrådsremiss om&lt;br&gt;finansieringsverksamhet i ekonomisk förening samt vissa ändringar i&lt;br&gt;redovisningslagstiftningen på det finansiella området). Vidare lämnades&lt;br&gt;förslag till vissa särregler för redovisningen och en anpassning av de&lt;br&gt;associationsrättsliga reglema i lagen om understödsföreningar med&lt;br&gt;anledning av att ÅRFL kunde tillämpas. Däremot lämnades inget förslag&lt;br&gt;beträffande koncernredovisningen. Det ansågs i stället att dessa frågor&lt;br&gt;borde övervägas närmare inom ramen för den aviserade utredningen om&lt;br&gt;understödsföreningar (s. 66 f.). Förslagen i promemorian resulterade&lt;br&gt;emellertid inte i någon lagstiftning i denna del. Skälen för en tidigare&lt;br&gt;frivillig tillämpning av den nya redovisningslagstiftningen på&lt;br&gt;understödsföreningar ansågs inte lika starka som för allmänna&lt;br&gt;ekonomiska föreningar (se prop. 1996/97:32 s. 48 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så som tidigare nämnts har Försäkringsföreningsutredningen nu&lt;br&gt;avlämnat betänkandet Försäkringsföreningar - ett reformerat regelsystem&lt;br&gt;(SOU 1998:82). Enligt utredningen måste under alla förhållanden sådana&lt;br&gt;föreningar som omfattas av EG:s försäkringsredovisningsdirektiv följa&lt;br&gt;de svenska regler som anpassats till direktivet. För andra föreningar&lt;br&gt;anses det viktigt att de olika föreningarnas redovisning kan jämföras i så&lt;br&gt;stor utsträckning som möjligt. Samtliga understödsföreningar bör därför&lt;br&gt;enligt utredningen som huvudregel åläggas att följa reglema i ÅRFL. De&lt;br&gt;föreningar som bör kunna få dispens från de krav som EG:s allmänna&lt;br&gt;försäkringsdirektiv ställer upp bör dock enligt utredningen även kunna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantas från reglema om redovisning i ÅRFL. På samma sätt som för&lt;br&gt;försäkringsbolagen föreslås att regeringen eller Finansinspektionen far&lt;br&gt;meddela redovisningsföreskrifter beträffande dessa föreningar.&lt;br&gt;Försäkringsföreningsutredningens förslag innebär också att understöds-&lt;br&gt;föreningar skall upprätta en koncernredovisning under samma förutsätt-&lt;br&gt;ningar som försäkringsbolag (s. 155).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den fortsatta beredningen av försäkringsförenings-&lt;br&gt;utredningens förslag, bl.a. samordningen med nya försäkrings-&lt;br&gt;rörelseregler för försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag&lt;br&gt;(prop. 1998/99:87, bet. 1998/99:FiU28 och rskr. 1998/99:227) övervägs&lt;br&gt;för närvarande inom Finansdepartementet och betänkandet har ännu inte&lt;br&gt;remitterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa justeringar görs i ÅRFL med anledning av de nya rörelsereglema&lt;br&gt;för försäkringsbolagen i försäkringsrörelselagen (1982:712), FRL. För-&lt;br&gt;slagen innebär bl.a. att ordningen med redovisning av återbäringsmedel&lt;br&gt;utgår. Sådana livförsäkringsbolag som inte får dela ut vinst skall inrätta&lt;br&gt;en konsolideringsfond för medel som får användas för förlusttäckning.&lt;br&gt;Livförsäkringsbolag som får dela ut vinst skall redovisa fritt och bundet&lt;br&gt;eget kapital enligt samma regler som skadeförsäkringsbolag (se prop.&lt;br&gt;1998/99:87 s. 279 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från ÅRFL för försäkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från ÅRFL får medges för sådana försäkringsbolag som får&lt;br&gt;undantas från försäkringsrörelselagen enligt 1 kap. 10 § samma lag.&lt;br&gt;Sådana undantag meddelas genom beslut i enskilt fall och ankommer i&lt;br&gt;första hand på Finansinspektionen (se 1 kap. 1 § ÅRFL). De undan-&lt;br&gt;tagsfall som föreskrivs i försäkringsrörelselagen är av olika slag.&lt;br&gt;Undantag kan bl.a. medges för ömsesidiga försäkringsbolag som driver&lt;br&gt;skadeförsäkringsrörelse som inte omfattar kredit- och borgensförsäkring,&lt;br&gt;om premieinkomsten inte överstiger 1 miljon euro och minst hälften av&lt;br&gt;premieinkomsten härrör för delägarna. Detsamma gäller för lokala&lt;br&gt;försäkringsbolag som meddelar försäkringar i form av assistans om&lt;br&gt;verksamheten inte överstiger vissa beloppsgränser. Vidare kan undantag&lt;br&gt;medges för företag som fullt ut återförsäkrar sina försäkringsavtal hos ett&lt;br&gt;annat bolag (se 1 kap. 10 § FRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämplig årsredovisningslag för understödsföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som lämnats i det föregående innebär att ekonomiska&lt;br&gt;föreningar i allmänhet skall tillämpa årsredovisningslagen i års- och&lt;br&gt;koncernredovisningen. En ordning där understödsföreningar, till skillnad&lt;br&gt;från alla andra föreningar, fortsätter att tillämpa 1976 års bokföringslag&lt;br&gt;bör undvikas. Försäkringsföreningsutredningens förslag till ändrade&lt;br&gt;verksamhets- och tillsynsregler för understödsföreningar har inte sådant&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samband med redovisningsreglerna att ändringarna av sakliga skäl är&lt;br&gt;nödvändiga att genomföra samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRFL är särskilt anpassad för försäkringsverksamhet. En tillämpning&lt;br&gt;av ÅRFL på understödsföreningar förbättrar jämförbarheten såväl mellan&lt;br&gt;olika understödsföreningar som mellan sådana föreningar och&lt;br&gt;försäkringsbolagen. Samtliga understödsföreningar bör därför oavsett&lt;br&gt;storlek vara skyldiga att upprätta årsredovisning enligt ÅRFL. Detta är&lt;br&gt;också den ordning som gäller för de ömsesidiga försäkringsbolagen. En&lt;br&gt;annan sak är att det finns utrymme för att beakta verksamhetens&lt;br&gt;omfattning inom ramen för ÅRFL:s dispensförfarande och de redovis-&lt;br&gt;ningsföreskrifter som kan meddelas med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att understödsföreningar skall upprätta en årsredovisning&lt;br&gt;enligt ÅRFL bör de även omfattas av bestämmelserna om koncern-&lt;br&gt;redovisning i 7 kap. samma lag. En sådan ordning har också föreslagits&lt;br&gt;av Försäkringsföreningsutredningen. Understödsföreningar bör även om-&lt;br&gt;fattas av ÅRFL:s bestämmelser om offentliggörande av års- och koncern-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsföreningar bör således ingå bland de företag som omfattas&lt;br&gt;av ÅRFL. Detta innebär att nuvarande bestämmelser i 29 och 30 §§ LUF&lt;br&gt;om understödsföreningars årsbokslut och årsredovisning skall utmönstras&lt;br&gt;(angående det särskilda normgivningsbemyndigandet, se nedan). Vidare&lt;br&gt;måste bestämmelserna i 67 § LUF om insändande av årsredovisning och&lt;br&gt;revisionsberättelse justeras eftersom dessa frågor regleras i ÅRFL.&lt;br&gt;Någon mera genomgripande bearbetning av bestämmelserna i 67 § för att&lt;br&gt;anpassa reglema till 19 kap. 3 § bör inte göras nu, utan först i samband&lt;br&gt;med utformningen av nya rörelse- och tillsynsregler för understöds-&lt;br&gt;föreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De konsekvenser som en övergång till en ny redovisningslagstiftning&lt;br&gt;kan fa för understödsföreningar bör beaktas genom övergångsregler till&lt;br&gt;den nya lagstiftningen. För små understödsföreningar finns också&lt;br&gt;möjlighet att underlätta övergången inom ramen för dispensförfarandet i&lt;br&gt;1 kap. 1 § ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från ÅRFL för understödsföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte anledning att i detta sammanhang ta ställning till vilka&lt;br&gt;understödsföreningar som omfattas av EG:s försäkringsdirektiv. Som&lt;br&gt;tidigare angetts bör av jämförbarhetsskäl utgångspunkten i stället vara att&lt;br&gt;ÅRFL gäller för såväl stora som små försäkringsföretag. Eventuella&lt;br&gt;lättnader för mindre företag bör i stället prövas inom ramen för ÅRFL:s&lt;br&gt;dispensordning. Det kan anmärkas att lättnader också kan följa av&lt;br&gt;enskilda lagbestämmelser som anknyter till väsentlighetskriterier. Vidare&lt;br&gt;kan lättnader medges genom att vissa understödsföreningar helt eller&lt;br&gt;delvis undantas från Finansinspektionens redovisningsföreskrifter. Frå-&lt;br&gt;gan är därför närmast om det finns anledning att justera det utrymme för&lt;br&gt;undantag som i dag gäller enligt ÅRFL med anledning av att lagen skall&lt;br&gt;omfatta understödsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;349&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom nämnts ansluter möjligheterna att föreskriva undantag från&lt;br&gt;ÅRFL till de undantag som kan medges från försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;enligt 1 kap. 10 § FRL. Bestämmelserna justerades med hänsyn till EG:s&lt;br&gt;regler i samband med införlivandet av första och andra generationen av&lt;br&gt;EG:s försäkringsdirektiv. Det konstaterades då att bl.a. institut som mot-&lt;br&gt;svarade de svenska begravningskassoma samt ömsesidiga försäkrings-&lt;br&gt;bolag vilkas årliga premieinkomst inte överstiger 500 000 euro kunde&lt;br&gt;undantas från FRL med stöd av artikel 3. Någon undantagsbestämmelse&lt;br&gt;för begravningskassor var dock inte aktuell i detta sammanhang eftersom&lt;br&gt;begravningskassoma inte bedrev försäkringsrörelse enligt FRL. Vidare&lt;br&gt;ansågs en undantagsbestämmelse med hänsyn till verksamhetens storlek&lt;br&gt;sakna praktisk betydelse för de ömsesidiga försäkringsbolagen (se prop.&lt;br&gt;1992/93:257 s. 186).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att ÅRFL skall tillämpas på understödsföreningar blir en&lt;br&gt;undantagsbestämmelse för begravningskassor och mindre livförsäkrings-&lt;br&gt;företag av betydelse. En undantagsbestämmelse med stöd i artikel 3 i&lt;br&gt;första livförsäkringsdirektivet har också föreslagits av Försäkrings-&lt;br&gt;föreningsutredningen. En sådan bestämmelse bör alltså tas in i ÅRFL.&lt;br&gt;Av praktiska skäl bör en lätt bestämbar gräns föreskrivas för storleken av&lt;br&gt;begravningskassomas ersättningsbelopp och storleken av premiein-&lt;br&gt;komsten vara avgörande för det undantag som kan medges för föreningar&lt;br&gt;som har föreskrifter om medlemsansvar i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör det inte införas någon särskild undantagsregel för försäk-&lt;br&gt;ringar med anknytning till arbetsmarknaden, vilket har föreslagits av&lt;br&gt;Försäkringsföreningsutredningen. Detta överensstämmer med bedöm-&lt;br&gt;ningen som ligger till grund för nya försäkringsrörelseregler; att det som&lt;br&gt;regel inte bör införas några särregler för kollektivavtalsgrundad eller&lt;br&gt;annan kollektiv försäkring (se prop. 1998/99:87 s. 319-324). Det finns&lt;br&gt;inte heller någon sådan undantagsmöjlighet för försäkringsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ifrågasatt lagrådsremissens förslag till undantagsregel för&lt;br&gt;understödföreningar såvitt avsåg hänvisningen till undantagsfallen för&lt;br&gt;försäkringsbolagen i 1 kap. 10 § FRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar Lagrådet bedömning att förutsättningarna hellre bör framgå&lt;br&gt;direkt av 1 kap. 1 § ÅRFL. Mera detaljerade undantagsregler anpassade&lt;br&gt;för understödsföreningar i nu diskuterade fall kräver emellertid en&lt;br&gt;ytterligare kartläggning av vilka försäkringar som understödsföreningar&lt;br&gt;meddelar. Ett mera definitivt ställningstagande kan också avvakta med&lt;br&gt;hänsyn till den ettåriga övergångsfrist som föreslagits för föreningarna&lt;br&gt;och att de särskilda undantagsregler som föreslagits i vart fall torde&lt;br&gt;beakta huvuddelen av de fall där en dispensrätt är angelägen. Vi kommer&lt;br&gt;under alla förhållanden att ta initiativ till en närmare kartläggning av&lt;br&gt;behovet av ytterligare sådana undantagsregler som i dag föreskrivs för&lt;br&gt;försäkringsbolagen och återkomma med förslag i de delar som&lt;br&gt;försäkringsrörelselagens undantagsfall är relevanta för understöds-&lt;br&gt;föreningar. I avvaktan på denna översyn bör det inte tas in en sådan&lt;br&gt;hänvisning till undantagsreglerna i 1 kap. 10 § FRL som föreslagits i&lt;br&gt;lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särregler för understödsföreningarnas årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian 1 har föreslagits att understödsföreningar skall tillämpa&lt;br&gt;vissa särregler i förhållande till vad som gäller for försäkringsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första angavs att understödsföreningar vid tillämpningen av&lt;br&gt;ÅRFL skall betraktas som livförsäkringsföretag. En sådan bestämmelse&lt;br&gt;klargör att alla understödsföreningar skall, även om de skulle bedriva en&lt;br&gt;verksamhet som hänförs till skadeförsäkring i EG:s mening, tills vidare&lt;br&gt;följa redovisningsreglerna för livförsäkringsbolag. En sådan bestämmelse&lt;br&gt;bör alltså tas in i ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tidigare remitterade promemorian (Finansdepartementets prome-&lt;br&gt;moria 1996-05-24 med utkast till lagrådsremiss om finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet i ekonomisk förening samt vissa ändringar i redovisningslag-&lt;br&gt;stiftningen på det finansiella området) föreslogs att en understöds-&lt;br&gt;förening som tillämpade ÅRFL skall i en not lämna upplysningar om&lt;br&gt;försäkringsfonder bestämda enligt 23 § LUF. Det konstaterades att&lt;br&gt;begreppet &amp;quot;försäkringsfonder&amp;quot; används i LUF för att beteckna vad som&lt;br&gt;utgör försäkringstekniska avsättningar enligt ÅRFL och att värderingen&lt;br&gt;av skuldposten var mera utförligt reglerad i ÅRFL än i LUF. För att&lt;br&gt;beakta den eventuella skillnad som tillämpningen av de olika reglema&lt;br&gt;kunde ge föreslogs i promemorian att ÅRFL:s regler om värderingen av&lt;br&gt;försäkringstekniska avsättningar tillämpas i balansräkningen men att&lt;br&gt;upplysningar om försäkringsfonder beräknade enligt 23 § LUF anges i en&lt;br&gt;not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vårt förslag kommer dock samtliga understödsföreningar att&lt;br&gt;tillämpa ÅRFL:s regler om försäkringstekniska avsättningar i balans-&lt;br&gt;räkningen. En tilläggsupplysning om storleken av försäkringsfonder&lt;br&gt;bestämda enligt 23 § LUF far därmed mindre betydelse. Eventuella&lt;br&gt;övergångsproblem som kan uppkomma i detta avseende för de allra&lt;br&gt;minsta understödsföreningarna bör beaktas inom ramen för ÅRFL:s&lt;br&gt;dispensförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nyss nämnda promemoria föreslogs också att understödsföreningar&lt;br&gt;som tillämpade ÅRFL i balansräkningen skall redovisa överskottsmedel&lt;br&gt;under rubriken återbäringsmedel, men på ett delvis annat sätt än&lt;br&gt;livförsäkringsbolagen. Motsvarande förslag har återupprepats i prome-&lt;br&gt;morian 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts skall livförsäkringsbolagens redovisning av åter-&lt;br&gt;bäringsmedel upphöra (se prop. 1998/99:87). Även understödsföreningar&lt;br&gt;bör därför redovisa årets resultat och sådana överskottsfonder som skall&lt;br&gt;förekomma enligt lag eller föreningens stadgar som eget kapital. En&lt;br&gt;särskild bestämmelse om detta bör tas in i 5 kap. 4 § ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har föreslagit att understödsföreningar, i likhet&lt;br&gt;med livförsäkringsbolag som inte far dela ut vinst (jfr prop. 1998/99:87),&lt;br&gt;skall redovisa posten konsolideringsfond vid sidan av fonden för&lt;br&gt;orealiserade vinster och årets resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsolideringsfonden bygger på nya överskottsregler för livförsäk-&lt;br&gt;ringsbolag i 12 kap. 9 § FRL. Det kan därför inte utan vidare anses&lt;br&gt;lämpligt att understödsföreningar skall redovisa fonder under mot-&lt;br&gt;svarande benämning. Föreningarna bör i stället redovisa sådana över-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;351&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skottsfonder som skall förekomma enligt stadgarna inom ramen för&lt;br&gt;balansposten övriga fonder (AA.IV.3). Det finns emellertid anledning att&lt;br&gt;återkomma till dessa frågor i översynen av verksamhetsreglema för&lt;br&gt;understödsföreningar (jfr prop. 1998/99:87 s. 121).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsföreningar skall i dag redovisa intäkter och kostnader på&lt;br&gt;verksamhetsgrenar. Försäkringsbolagen skall lämna en redovisning av&lt;br&gt;försäkringstekniska avsättningar, återförsäkrares andel av försäkrings-&lt;br&gt;tekniska avsättningar, intäkter, kostnader och rörelseresultat på&lt;br&gt;försäkringsgrenar. I de remitterade promemoriorna föreslås att denna&lt;br&gt;ordning behålls. Förslaget har motiverats med att en indelning i verk-&lt;br&gt;samhetsgrenar kan ha betydelse för tillämpningen av vissa rörelseregler i&lt;br&gt;LUF. Denna lösning har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av&lt;br&gt;remissinstanserna. En bestämmelse för understödsföreningar om att deras&lt;br&gt;resultatanalys skall redovisa intäkter och kostnader på verksamhetsgrenar&lt;br&gt;bör tas in i ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av tidigare ställningstaganden blir det inte aktuellt för&lt;br&gt;understödsföreningar att redovisa återbäringsmedel uppdelat på verksam-&lt;br&gt;hetsgrenar. Frågan om upplysningar om överskottsfonder uppdelat på&lt;br&gt;olika verksamhetsgrenar bör i första hand bedömas i praxis och vid&lt;br&gt;behov kunna regleras genom föreskrifter från regeringen eller&lt;br&gt;Finansinspektionen (jfr prop. 1998/99:87 s. 284 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har föreslagits vissa nya bestämmelser i årsredo-&lt;br&gt;visningslagen när den lagen görs tillämplig på ekonomiska föreningar i&lt;br&gt;allmänhet. Ändringarna avser bl.a. nya upplysningsregler som hämtats&lt;br&gt;från lagen om ekonomiska föreningar (1987:667). Dessa bestämmelser&lt;br&gt;passar dock mindre väl för understödsföreningar som alltjämt tillämpar&lt;br&gt;1951 års föreningslag som associationsrättslig grund. Reglema bör därför&lt;br&gt;inte nu göras tillämpliga på understödsföreningar. Det kan emellertid&lt;br&gt;finnas anledning att återkomma till frågan i samband med översynen av&lt;br&gt;rörelse- och tillsynsreglema för understödsföreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normgivningsbemyndigandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I LUF finns ett bemyndigande för regeringen eller Finansinspektionen att&lt;br&gt;meddela föreskrifter för understödsföreningars redovisning. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl far det även meddelas sådana föreskrifter som avviker från&lt;br&gt;bokföringslagen. Sådana föreskrifter har också utfärdats (se BFFS&lt;br&gt;1988:28, F 5 om understödsförenings räkenskaper och årsredovisning).&lt;br&gt;Föreskrifterna innebär bl.a. att förfallna obetalda avgifter och ersättningar&lt;br&gt;för försäkringsfall inte behöver bokföras löpande under året, att&lt;br&gt;balansräkningen och resultaträkningen skall upprättas enligt särskilda&lt;br&gt;uppställningsformer som avviker från uppställningsformerna i BFL, att&lt;br&gt;föreningen skall redovisa en resultaträkning för varje verksamhetsgren&lt;br&gt;och att föreningen kan välja mellan att upprätta en balansräkning för&lt;br&gt;föreningen eller varje verksamhetsgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett liknande bemyndigande att meddela från lag avvikande föreskrifter&lt;br&gt;upphävdes i samband med införandet av ÅRFL. Enligt regeringen kunde&lt;br&gt;det sättas i fråga om ordningen var lämplig. Behovet av avvikande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter bedömdes som begränsat, eftersom de nya reglema innehåller&lt;br&gt;mera utförliga bestämmelser och i högre grad anpassats till de finansiella&lt;br&gt;företagens särart (se prop. 1995/96:10 del 1 s. 193 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett undantag från skyldigheten att löpande bokföra fordringar eller&lt;br&gt;skulder är mindre relevant i dag. Även understödsföreningar bör alltså&lt;br&gt;kunna löpande bokföra premiefordringar och skulder enligt allmänna&lt;br&gt;regler i bokföringslagen samt redovisa verksamheten samlat i en för&lt;br&gt;föreningen gemensam resultat- och balansräkning. En uppdelning av&lt;br&gt;föreningens resultat på olika verksamheter bör i förekommande fall ske&lt;br&gt;inom ramen för resultatanalysen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något bemyndigande att meddela från lag avvikande föreskrifter för&lt;br&gt;understödsföreningars redovisning bör alltså inte behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya redovisningsreglerna för understödsföreningar bör träda i kraft&lt;br&gt;samtidigt med ändringarna i redovisningsreglerna för övriga företag, dvs.&lt;br&gt;den 1 januari 2000. Understödsföreningar bör medges en rimlig tid för en&lt;br&gt;övergång till ÅRFL. De understödsföreningar som vill bör därför kunna&lt;br&gt;tillämpa äldre redovisningsbestämmelser under det första räkenskapsåret&lt;br&gt;efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20.2 Upplysningar om arvoden till revisorer i finansiella&lt;br&gt;företag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sådana tilläggsupplysningar om arvoden till&lt;br&gt;revisorer som i dag skall lämnas av aktiebolag som omfattas av&lt;br&gt;årsredovisningslagen skall lämnas även av de företag som omfattas av&lt;br&gt;ÅRKL och ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har godtagit promemorians&lt;br&gt;förslag. Sveriges Försäkringsförbund har dock rent allmänt ifrågasatt&lt;br&gt;nyttan med tilläggsupplysningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Riksdagen har nyligen beslutat att aktiebolag skall vara&lt;br&gt;skyldiga att lämna upplysningar om revisionsarvoden (SFS 1998:761,&lt;br&gt;prop. 1997/98:99, bet. 1997/98:LU26, rskr. 1997/98:257). Bestämmel-&lt;br&gt;serna har intagits i årsredovisningslagen och innebär att aktiebolag skall&lt;br&gt;lämna upplysning om den sammanlagda på räkenskapsåret belöpande&lt;br&gt;ersättningen till var och en av bolagets revisorer och de revisionsföretag&lt;br&gt;där revisorerna verkar. Särskild uppgift skall lämnas om hur stor del av&lt;br&gt;ersättningen som avser andra uppdrag än revisionsuppdraget. Bestäm-&lt;br&gt;melserna gäller för räkenskapsår som påbörjas från och med den 1&lt;br&gt;januari 1999. I lagstiftningsärendet behandlades aldrig i vad mån&lt;br&gt;bestämmelserna borde gälla för finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;353&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De företag som omfattas av de&lt;br&gt;särskilda redovisningslagama för finansiella företag bör omfattas av&lt;br&gt;samma redovisningsregler som de allmänna företagen, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl för avvikelser med hänsyn till de finansiella företagens&lt;br&gt;särart. De skäl som åberopats för tilläggsupplysningar om arvoden till&lt;br&gt;revisorer i aktiebolag gör sig inte mindre gällande i banker, försäk-&lt;br&gt;ringsbolag och andra finansiella företag än i aktiebolag i allmänhet. De&lt;br&gt;bestämmelser om tilläggsupplysningar om ersättningar till revisorer m.m.&lt;br&gt;som nyligen har införts i årsredovisningslagen bör därför gälla även för&lt;br&gt;företag som omfattas av ÅRKL eller ÅRFL. Bestämmelserna bör gälla&lt;br&gt;för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20.3 Delårsrapporter i vissa finansiella holdingföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Samtliga finansiella holdingföretag som skall&lt;br&gt;upprätta koncernredovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL skall avge minst&lt;br&gt;en delårsrapport oavsett om en sådan skyldighet föreskrivs för företag i&lt;br&gt;allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft&lt;br&gt;några erinringar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Redovisningslagstiftningen innebär att vissa aktiebolag,&lt;br&gt;ekonomiska föreningar eller handelsbolag skall upprätta en koncern-&lt;br&gt;redovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL även om företaget i övrigt skall&lt;br&gt;tillämpa årsredovisningslagen i årsredovisningen. Detta gäller under&lt;br&gt;förutsättning att företaget klassificeras som ett finansiellt holdingföretag,&lt;br&gt;dvs. verksamheten består uteslutande eller så gott som uteslutande i att i&lt;br&gt;vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag, och företaget&lt;br&gt;innehar uteslutande eller huvudsakligen dotterföretag som är kredit-&lt;br&gt;institut eller värdepappersbolag respektive försäkringsföretag (se 1 kap. 1&lt;br&gt;§ andra stycket ÅRKL respektive 1 kap. 1 § andra stycket ÅRFL). I båda&lt;br&gt;fallen beaktas även innehav i utländska företag av motsvarande slag.&lt;br&gt;Bestämmelserna om skyldigheten för finansiella holdingföretag att&lt;br&gt;upprätta koncernredovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL har sin bakgrund i&lt;br&gt;EG:s redovisningsdirektiv. En tillämpning av ÅRKL eller i före-&lt;br&gt;kommande fall ÅRFL ansågs också i dessa fall ge en bättre bild av&lt;br&gt;koncernens verksamhet (se prop. 1995/96:10 del 3 s. 121 och del 4 s.&lt;br&gt;151).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de ekonomiska föreningar och handelsbolag som träffas av&lt;br&gt;nämnda bestämmelser föreskrivs strängare krav på delårsrapporter och&lt;br&gt;årsredovisning än för andra föreningar respektive handelsbolag. Till&lt;br&gt;skillnad från andra ekonomiska föreningar och handelsbolag skall sådana&lt;br&gt;finansiella företag upprätta delårsrapporter oavsett företagets storlek.&lt;br&gt;Vidare skall sådana handelsbolag till skillnad från vanliga handelsbolag&lt;br&gt;alltid upprätta årsredovisning (se 9 kap. 16 § lagen om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar (1987:667) [LEF] och 1 kap. 3 § 1980 års årsredovisningslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För sådana ekonomiska föreningar&lt;br&gt;och handelsbolag som skall upprätta koncernredovisning enligt ÅRKL&lt;br&gt;eller ÅRFL bör det även fortsättningsvis finnas bestämmelser som inne-&lt;br&gt;bär att delårsrapporter och årsredovisning skall upprättas oavsett före-&lt;br&gt;tagets storlek. Som tidigare har föreslagits skall moderföretag enligt nya&lt;br&gt;bokföringslagen alltid upprätta årsredovisning vilket innebär att det inte&lt;br&gt;behövs några särskilda bestämmelser om att årsredovisning skall upp-&lt;br&gt;rättas oavsett storlek i handelsbolag som är finansiella holdingföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett aktiebolag som träffas av skyldigheten att upprätta en&lt;br&gt;koncernredovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL gäller i dag samma&lt;br&gt;bestämmelserna om delårsrapporter som för aktiebolag i allmänhet.&lt;br&gt;Skyldigheten att avge delårsrapport är alltså villkorad av företagets&lt;br&gt;storlek. Även om berörda holdingföretag oftast torde vara av sådan&lt;br&gt;storlek som innebär att minst en delårsrapport måste upprättas för vaije&lt;br&gt;räkenskapsår bör lagstiftningen göras enhetlig mellan berörda aktiebolag,&lt;br&gt;ekonomiska föreningar och handelsbolag. Även för ett aktiebolag som är&lt;br&gt;ett finansiellt holdingsföretag och som skall upprätta koncernredovisning&lt;br&gt;enligt ÅRKL eller ÅRFL bör bestämmelser finnas om skyldighet att avge&lt;br&gt;delårsrapport oavsett företagets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20.4 Finansieringsanalys i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kreditinstitut och värdepappersbolag skall&lt;br&gt;upprätta en finansieringsanalys i årsredovisningen och koncern-&lt;br&gt;redovisningen oavsett företagets storlek. För aktiebolag som driver&lt;br&gt;verksamhet enligt vissa övergångsregler skall dock gälla samma&lt;br&gt;förutsättningar som för aktiebolag i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 3: Överensstämmer väsentligen med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan erinran. Finansinspektionen anser att en&lt;br&gt;finansieringsanalys har störst värde i icke-finansiella företag och att&lt;br&gt;nuvarande gränser för skyldigheten att upprätta finansieringsanalys, av&lt;br&gt;kostnadsskäl, bör behållas. Konkurrensverket ifrågasätter om de i prome-&lt;br&gt;morian anförda motiven är tillräckliga för att utvidga den krets som skall&lt;br&gt;lämna finansieringsanalys samt om ordningen kan innebära ett etab-&lt;br&gt;leringshinder for mindre företag och att mindre företags finansiering och&lt;br&gt;kapitalinvesteringar i onödan avslöjas för konkurrenter. Svenska Fond-&lt;br&gt;handlareföreningen framhåller att värdepappersbolagens balansräkningar&lt;br&gt;starkt påverkas av den exponering i egna värdepappersportföljer som&lt;br&gt;förekommer. Enligt föreningen är det därför tveksamt om finansierings-&lt;br&gt;analys skall behöva upprättas oavsett företagets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Vissa kreditinstitut och värdepappersbolag är i dag&lt;br&gt;skyldiga att ha en finansieringsanalys i årsredovisningen och koncern-&lt;br&gt;redovisningen. Finansieringsanalysen skall redovisa företagets finansie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring och kapitalinvesteringar under räkenskapsåret (6 kap. 3 § års-&lt;br&gt;redovisningslagen jämförd med 6 kap. 1 § ÅRKL). Lagen innehåller inga&lt;br&gt;bestämmelser om hur finansieringsanalysen närmare skall utfomas. Med&lt;br&gt;förebild i internationella rekommendationer har utvecklingen i praxis&lt;br&gt;under senare år gått mot en finansieringsanalys vari sammanställs upp-&lt;br&gt;gifter om företagets in- och utbetalningar under en period uppdelade på&lt;br&gt;löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet (jfr Redovisningsrådets rekommendation RR 7 Redovisning av&lt;br&gt;kassaflöden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på finansieringsanalys i årsredovisningen gäller kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag som uppfyller de förutsättningar som anges i&lt;br&gt;10 kap. 12 § aktiebolagslagen, 8 kap. 5 § första stycket lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar eller 4 kap. 3 § första stycket lagen (1980:1103)&lt;br&gt;om årsredovisning i vissa företag och som av det skälet måste ha en&lt;br&gt;auktoriserad revisor (2 kap. 1 § ÅRKL). Det bör här påpekas att bank-&lt;br&gt;aktiebolag på grund av bestämmelsen i 9 kap. 15 § bankrörelselagen&lt;br&gt;visserligen alltid skall ha minst en auktoriserad revisor. Det förhållandet&lt;br&gt;saknar emellertid betydelse för frågan om skyldigheten för ett&lt;br&gt;bankaktiebolag att ha en finansieringsanalys i årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av föregående stycke omfattas bankaktiebolag, hypoteks-&lt;br&gt;institut, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag av skyldigheten&lt;br&gt;att upprätta finansieringsanalys såvida de förutsättningar föreligger som&lt;br&gt;anges i respektive lagrum och som anknyter till bl.a. värdet av ett&lt;br&gt;företags tillgångar och antalet anställda i företaget. Skyldigheten att upp-&lt;br&gt;rätta finansieringsanalys föreligger sålunda om tillgångarnas nettovärde&lt;br&gt;enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren över-&lt;br&gt;stiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av&lt;br&gt;respektive räkenskapsår eller om antalet anställda under de två senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200 eller, för aktiebolagens del,&lt;br&gt;om bolagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller en&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något motsvarande krav på finansieringsanalys gäller däremot inte för&lt;br&gt;sparbanker och medlemsbanker, eftersom dessa inte har att tillämpa de&lt;br&gt;bestämmelser om auktoriserad revisor som det hänvisas till i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;ÅRKL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på finansieringsanalys i koncernredovisningen är på mot-&lt;br&gt;svarande sätt kopplat till frågan om de förutsättningar för moderfö-&lt;br&gt;retagets vidkommande föreligger som anges i 10 kap. 13 § aktie-&lt;br&gt;bolagslagen, 8 kap. 5 § tredje stycket lagen om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;eller 4 kap. 3 § andra stycket lagen om årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;företag (7 kap. 1 § ÅRKL). Skyldigheten gäller således om nettovärdet&lt;br&gt;av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncembalansräkningar&lt;br&gt;för de två senaste räkenskapsåren överstiger ovannämnda gränsbelopp&lt;br&gt;eller om antalet anställda vid koncernföretagen under de två senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200 eller, för aktiebolagens del,&lt;br&gt;om viss annan förutsättning föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i samband med införandet av bankredovisningsdirektivet&lt;br&gt;(86/635/EEG) anfördes att skyldigheten att upprätta en finansierings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;356&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;analys lämpligen borde gälla för alla företag som omfattas av lagen om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Regeringen sak-&lt;br&gt;nade dock tillfredsställande beredningsunderlag för att då gå längre än&lt;br&gt;vad äldre regler föreskrev (se prop. 1995/96:10 del 3 s. 95).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet av en möjlighet att bedriva finansie-&lt;br&gt;ringsverksamhet i föreningsform behandlades frågan på nytt. Regeringen&lt;br&gt;konstaterade då bl.a. att en finansieringsanalys bör kunna utformas för att&lt;br&gt;anpassas till särdragen i finansiell verksamhet och ge värdefull&lt;br&gt;information om de finansiella företagens verksamhet. Det ansågs&lt;br&gt;emellertid att ett slutligt ställningstagande i frågan om finansierings-&lt;br&gt;analys borde upprättas oavsett företagets storlek borde anstå ytterligare&lt;br&gt;(se prop. 1996/97:114 s. 60). Kreditmarknadsföreningar ålades därför att&lt;br&gt;upprätta finansieringsanalys under samma förutsättningar som kredit-&lt;br&gt;marknadsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya regler om emissionsprospekt har nyligen införts för bank-&lt;br&gt;aktiebolag. Enligt dessa regler skall ett emissionsprospekt innehålla en&lt;br&gt;finansieringsanalys för de tre senaste räkenskapsåren (4 kap. 20 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen, jfr prop. 1997/98:166 s. 91). Enligt bestämmelsen skall&lt;br&gt;emissionsprospektet innehålla en finansieringsanalys oavsett företagets&lt;br&gt;storlek. Bestämmelsen far också betydelse för kreditmarknadsbolag och&lt;br&gt;värdepappersbolag som omfattas av aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För finansiella företag gör sig&lt;br&gt;särskilda krav på god genomlysning gällande. Frågan om värdet av en&lt;br&gt;finansieringsanalys i finansiella företag har, som Finansinspektionen&lt;br&gt;påpekat, tidigare ifrågasatts. Det kan emellertid konstateras att Redo-&lt;br&gt;visningsrådet har utfärdat en rekommendation beträffande utformningen&lt;br&gt;av finansieringsanalyser (RR 7 Redovisning av kassaflöden, antagen i&lt;br&gt;oktober 1998). Rekommendationen tar sikte på såväl företag i allmänhet&lt;br&gt;som finansiella företag. I rekommendationen ges ett exempel på en&lt;br&gt;uppställningsform för en finansieringsanalys i finansiella företag&lt;br&gt;(banker). Finansieringsanalysen torde således kunna utgöra ett&lt;br&gt;användbart underlag för att bedöma företagets finansiella ställning och&lt;br&gt;framtida kassaflöden oavsett verksamhetens art. Detta gäller följaktligen&lt;br&gt;även finansiella företag. Som tidigare nämnts har det också nyligen&lt;br&gt;införts regler som innebär att bankaktiebolag skall ha en finan-&lt;br&gt;sieringsanalys i emissionsprospektet liksom i årsredovisningen. Ett krav&lt;br&gt;på finansieringsanalys kan inte anses mindre värdefullt för andra banker&lt;br&gt;än bankaktiebolag. Som regeringen tidigare konstaterat kan informa-&lt;br&gt;tionen inom ramen för de allmänna bestämmelser om finansieringsanalys&lt;br&gt;som finns i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag anpassas med hänsyn till särdragen i finansiell verksamhet (jfr&lt;br&gt;prop. 1996/97:114 s. 60). Därmed kan bl.a. hänsyn tas till att det i&lt;br&gt;värdepappersbolag förekommer egna värdepappersportföljer som kan&lt;br&gt;förändras kraftigt från tid till annan. Såväl banker som andra kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag bör sålunda upprätta en finansierings-&lt;br&gt;analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan blir då närmast om mindre kredinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;skall undantas från kravet på finansieringsanalys. Mot bakgrund av den&lt;br&gt;nyss gjorda bedömningen kan det konstateras att en lämpligt utformad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansieringsanalys tillsammans med andra redovisningshandlingar kan&lt;br&gt;ge värdefull information även i mindre kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag. En enhetlig reglering i fråga om finansieringsanalys är&lt;br&gt;också konsekvent med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag i övrigt, där gemensamma bestämmelser gäller för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag oavsett storlek. Därtill kommer att&lt;br&gt;de nuvarande storleksgränsema är mindre ändamålsenliga i detta&lt;br&gt;sammanhang, eftersom nettovärdet av tillgångarna i ett nystartat finan-&lt;br&gt;siellt foretag relativt snart kommer att uppgå till 1 000 basbelopp och då&lt;br&gt;en gräns på 200 anställda inte är meningsfull i sammanhanget. Det kan&lt;br&gt;därför vara lämpligt att ett nystartat finansiellt företag redan när&lt;br&gt;verksamheten påbörjas utformar sin redovisning med hänsyn till att&lt;br&gt;finansieringsanalys skall finnas. Av sådana skäl har också reglema om&lt;br&gt;delårsrapporter i 9 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag, som tidigare anknutit till motsvarande storleks-&lt;br&gt;gränser, ändrats (SFS 1997:454, prop. 1996/97:114 s. 64 och 65).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats är bestämmelserna om finansieringsanalys&lt;br&gt;allmänt hållna. För att uppfylla lagens krav behöver analysen i realiteten&lt;br&gt;inte innehålla annan information än vad som ändå behöver tas fram för&lt;br&gt;att upprätta företagets års- och koncernredovisning. Den särskilda&lt;br&gt;information som sammanställs i en finansieringsanalys torde ofta också&lt;br&gt;vara information som kan rekonstrueras genom särskilda beräkningar och&lt;br&gt;justeringar av företagets offentliga redovisning. Som tidigare nämnts gör&lt;br&gt;sig också särskilda krav på genomlysning gällande på det finansiella&lt;br&gt;området. Finansiella företag omfattas t.ex. inte av bestämmelsen i 3 kap.&lt;br&gt;7 § årsredovisningslagen om resultaträkning i förkortad form som&lt;br&gt;motiveras av sådana aspekter som Konkurrensverket fört fram. Vad vissa&lt;br&gt;remissinstanser anfört om kostnadsaspekter eller risk för etable-&lt;br&gt;ringshinder som skäl mot en ordning med finansieringsanalys för berörda&lt;br&gt;företag ger alltså inte heller anledning till annan bedömning. Även i&lt;br&gt;kostnadsfrågan måste beaktas att ett nystartat finansiellt företag i&lt;br&gt;praktiken efter något år oftast kommer att uppnå storleksgränser som&lt;br&gt;innefattar krav på finansieringsanalys. De särskilda förutsättningar som&lt;br&gt;lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag i dag&lt;br&gt;uppställer för skyldigheten att upprätta en finansieringsanalys i års-&lt;br&gt;respektive koncernredovisningen bör därför tas bort för banker,&lt;br&gt;kreditmarknadsföretag, hypoteksinstitut, värdepappersbolag och sådana&lt;br&gt;finansiella holdingföretag som skall upprätta koncernredovisning enligt&lt;br&gt;denna lag. När det gäller sådana finansbolag och kreditaktiebolag som&lt;br&gt;fortfarande kan bedriva verksamhet med stöd av viss övergångsreglering&lt;br&gt;saknas dock skäl för att ha andra bestämmelser än för aktiebolag i&lt;br&gt;allmänhet. Detta överensstämmer med den bedömning som tidigare&lt;br&gt;gjorts i fråga om delårsrapporter i sådana aktiebolag (jfr prop.&lt;br&gt;1996/97:114 s. 65).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis bör således bestämmelserna om att en finansi-&lt;br&gt;eringsanalys skall ingå i årsredovisningen och koncernredovisningen nu&lt;br&gt;utvidgas så att de omfattar samtliga banker, kreditmarknadsföretag,&lt;br&gt;hypoteksinstitut, värdepappersbolag och finansiella holdingföretag&lt;br&gt;oavsett storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frågor om överklagande&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;21.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklaganden av beslut i bokföringsärenden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Överklaganden av myndigheters beslut enligt&lt;br&gt;bokföringslagen skall prövas av allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstansem har inte haft något att invända&lt;br&gt;mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt 23 § bokföringslagen får skattemyndighetens beslut&lt;br&gt;i ärenden som rör omläggning av räkenskapsår överklagas till Riksskatte-&lt;br&gt;verket. Verkets beslut får inte överklagas. Andra myndighetsbeslut enligt&lt;br&gt;bokföringslagen, t.ex. skattemyndighetens eller Finansinspektionens be-&lt;br&gt;slut om förstöring av räkenskapsmaterial, överklagas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Förvaltningsbeslut överklagas i vissa&lt;br&gt;fall till förvaltningsdomstol och i andra fall hos regeringen. Under senare&lt;br&gt;år har överprövningen av förvaltningsbeslut i allt flera målgrupper&lt;br&gt;förlagts till förvaltningsdomstol i stället för regeringen. Strävandena har&lt;br&gt;inriktats på att från regeringen lyfta bort sådana ärenden som inte kräver&lt;br&gt;ställningstaganden från regeringen som politiskt organ. Enligt riktlinjer&lt;br&gt;som riksdagen har fastställt bör det i allmänhet ankomma på regeringen&lt;br&gt;att pröva överklaganden i frågor där försvars-, ordnings-, säkerhets,&lt;br&gt;allmänekonomiska och andra statsnyttosynpunkter är särskilt fram-&lt;br&gt;trädande, medan förvaltningsdomstolarna huvudsakligen bör befatta sig&lt;br&gt;med sådana mål av rättslig natur vilka rör förhållandet mellan enskilda&lt;br&gt;inbördes eller mellan enskilda och det allmänna och vilkas avgörande&lt;br&gt;kan vara av väsentlig betydelse för den enskilde (se prop. 1983/84:120).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot den bakgrunden naturligt att myndigheters beslut i olika&lt;br&gt;bokföringsfrågor - frågor om förläggning av räkenskapsår, om tillstånd&lt;br&gt;till att ha bokföringsutrustning utomlands och om tillstånd att förstöra&lt;br&gt;material som används för förvaring av räkenskapsinformation - i&lt;br&gt;fortsättningen överklagas till förvaltningsdomstol i stället för till&lt;br&gt;Riksskatteverket eller regeringen. Vi föreslår därför att beslut som&lt;br&gt;skattemyndigheten eller Finansinspektionen fattar enligt bokföringslagen&lt;br&gt;i fortsättningen får överklagas till länsrätten. För att ett mål skall tas upp&lt;br&gt;av kammarrätten bör det krävas att domstolen meddelar prövnings-&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande av vissa beslut enligt årsredovis-&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;ningslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;21.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Instansordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Överklaganden av Patent- och registreringsverkets&lt;br&gt;beslut enligt årsredovisningslagen skall prövas av allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;359&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 2: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har inte mött några invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Som tidigare har nämnts kan Patent- och registrerings-&lt;br&gt;verkets beslut i fråga om dispens enligt 3 kap. 7 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;överklagas. Överklagandet prövas av regeringen. På motsvarande sätt&lt;br&gt;kan enligt 10 kap. 1 § årsredovisningslagen verkets beslut i vissa andra&lt;br&gt;frågor som regleras i årsredovisningslagen överklagas hos regeringen.&lt;br&gt;Det gäller beslut om tillstånd att utelämna vissa upplysningar om dotter-&lt;br&gt;företag och vissa andra företag (se 5 kap. 9 § andra stycket och 7 kap. 16&lt;br&gt;§). Motsvarande ärendetyper fanns också i den lagstiftning som föregick&lt;br&gt;årsredovisningslagen (se 11 kap. aktiebolagslagen, 1975:1385, i dess&lt;br&gt;lydelse före den 1 januari 1996) och överklagande skulle även då ske hos&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årsredovisningslagen regleras också andra slag av överklagbara&lt;br&gt;beslut, såsom beslut om förseningsavgifter och viten (se vidare avsnitt&lt;br&gt;21.2.2). Dessa beslut överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vi har i föregående avsnitt redogjort&lt;br&gt;för hur överprövningen av förvaltningsbeslut under senare år för allt flera&lt;br&gt;ärendegrupper har förlagts till förvaltningsdomstol i stället för hos&lt;br&gt;regeringen. Såsom där har framgått bör sådana mål av rättslig natur vilka&lt;br&gt;rör forhållandet mellan enskilda inbördes eller mellan enskilda och det&lt;br&gt;allmänna och vilkas avgörande kan vara av väsentlig betydelse för den&lt;br&gt;enskilde handhas av domstol (se prop. 1983/84:120).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om överklagande av beslut enligt 3 kap. 7 §, 5 kap.&lt;br&gt;9 § och 7 kap. 16 § årsredovisningslagen har sitt ursprung i 1975 års&lt;br&gt;aktiebolagslag och således i ett regelverk från tiden före de riktlinjer som&lt;br&gt;numera gäller för när ett överklagande bör prövas av allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol respektive regeringen. En tillämpning av de nya&lt;br&gt;riktlinjerna leder naturligen till att de aktuella besluten - liksom beslut&lt;br&gt;om förseningsavgifter och viten - i fortsättningen bör överklagas till&lt;br&gt;länsrätt i stället för hos regeringen. På samma sätt som när det gäller de&lt;br&gt;ärenden som vi har behandlat i avsnitt 21.1 bör det krävas prövnings-&lt;br&gt;tillstånd för att länsrättens beslut skall kunna prövas i kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.2.2 Tiden för överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Patent- och registreringsverkets beslut om&lt;br&gt;förseningsavgift och beslut att vägra efterge förseningsavgift far&lt;br&gt;överklagas inom två månader från dagen för beslutet. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla för överklagande av verkets beslut om vite enligt årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian 1: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Patent- och registreringsverket har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget. Övriga remissinstanser har inte haft något att erinra mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Om ett aktiebolag inte ger in årsredovisning och revisions- Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;berättelse till Patent- och registreringsverket i föreskriven tid, skall det&lt;br&gt;betala en eller flera förseningsavgifter till staten. Förseningsavgifter skall&lt;br&gt;också betalas, om bolaget är ett moderbolag och inte ger in koncern-&lt;br&gt;redovisning och koncemrevisionsberättelse i föreskriven tid. Bestäm-&lt;br&gt;melser om detta finns i 8 kap. årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket skall besluta om en första försenings-&lt;br&gt;avgift, om bolaget inte har gett in handlingarna till verket inom sju&lt;br&gt;månader från räkenskapsårets utgång. En ny avgift skall debiteras, om&lt;br&gt;handlingarna inte har kommit in till verket ännu två månader efter det att&lt;br&gt;bolaget tillsändes underrättelse om den första förseningsavgiften. En&lt;br&gt;tredje avgift skall debiteras, om bolaget inte har gett in handlingarna&lt;br&gt;inom två månader från det att bolaget underrättades om den andra&lt;br&gt;förseningsavgiften. Vad gäller privata aktiebolag skall den första och den&lt;br&gt;andra förseningsavgiften uppgå till 5 000 kr, medan den tredje för-&lt;br&gt;seningsavgiften skall uppgå till 10 000 kr. Är bolaget ett publikt aktie-&lt;br&gt;bolag, skall förseningsavgifterna vara dubbelt så höga (se 8 kap. 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket skall efterge avgiften, om underlåten-&lt;br&gt;heten att ge in handlingen framstår som ursäktlig med hänsyn till omstän-&lt;br&gt;digheter som bolaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också&lt;br&gt;efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den (se 8 kap.&lt;br&gt;9§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om båda slagen av beslut - beslut om förseningsavgift och&lt;br&gt;beslut att vägra eftergift - gäller att Patent- och registreringsverket genast&lt;br&gt;skall underrätta bolaget om beslutet (se 5 § förordningen [1995:1633] om&lt;br&gt;vissa årsredovisningsfrågor). Besluten kan överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Av 23 § andra stycket förvaltningslagen (1986:223)&lt;br&gt;följer att överklagande måste ske inom tre veckor från det att klaganden&lt;br&gt;”fick del av beslutet”. Därmed avses inte nödvändigtvis att klaganden har&lt;br&gt;delgetts beslutet enligt delgivningslagen (1970:428); dock måste han som&lt;br&gt;regel ha fatt del av beslutet skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årsredovisningslagen finns också regler som ger Patent- och regist-&lt;br&gt;reringsverket möjlighet att meddela vitesföreläggande om att redo-&lt;br&gt;visningshandlingar m.m. skall ges in till verket. Verket beslutar också om&lt;br&gt;utdömande av förelagt vite (se 8 kap. 13 §). Också dessa slag av beslut&lt;br&gt;kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol inom tre veckor från det&lt;br&gt;att beslutet erhölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dåvarande 11 kap. aktiebolagslagen&lt;br&gt;infördes den 1 januari 1995 nya regler om förseningsavgifter för&lt;br&gt;aktiebolag, som försummade att i tid ge in årsredovisning m.m. till&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket. Enligt den ursprungliga lydelsen gällde&lt;br&gt;samma regler för överklagande av beslut om förseningsavgift som för&lt;br&gt;överklagande av ett flertal andra beslut av verket, t.ex. beslut att vägra&lt;br&gt;registrering samt att förelägga och döma ut vite. Enligt reglema var&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket skyldigt att, efter det att beslut fattats,&lt;br&gt;skicka en underrättelse om detta till bolaget. Bolaget kunde överklaga&lt;br&gt;beslutet hos kammarrätten inom två månader från beslutets dag. Något&lt;br&gt;krav på delgivning fanns således inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När reglema om förseningsavgifter den 1 januari 1996 överfördes till&lt;br&gt;1995 års årsredovisningslag kom överklagandebestämmelsema i den&lt;br&gt;lagen endast att innehålla en regel om att Patent- och registreringsverkets&lt;br&gt;beslut far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. På grund av av-&lt;br&gt;saknaden av särreglering gäller alltså i fråga om beslut om försenings-&lt;br&gt;avgift förvaltningslagens bestämmelser om överklagande av beslut. Det&lt;br&gt;innebär att ett sådant beslut får överklagas inom tre veckor från den dag&lt;br&gt;klaganden fick del av beslutet. Att förvaltningslagens regler om över-&lt;br&gt;klagande av beslut blev tillämpliga på de beslut som här är aktuella&lt;br&gt;motiverades inte särskilt i förarbetena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket har under hand framfört önskemål om&lt;br&gt;återinförande av en ordning som tidigare gällde vid överklagande av&lt;br&gt;beslut om förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom förvaltningsprocessen gäller som huvudregel att beslut mot&lt;br&gt;enskild kan överklagas inom tre veckor från det att klaganden fick del av&lt;br&gt;beslutet. Att tiden för överklagande beräknas på detta sätt garanterar att&lt;br&gt;den som beslutet rör alltid har kännedom om beslutet innan tiden för&lt;br&gt;överklagande går ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket fattar f.n. cirka 20 000 beslut om för-&lt;br&gt;seningsavgift per år. Att använda sig av delgivning i alla dessa fall, vilket&lt;br&gt;i praktiken är nödvändigt för att besluten skall vinna laga kraft, är&lt;br&gt;kostnadskrävande och medför betydande besvär. En återgång till den&lt;br&gt;ordning som gällde enligt aktiebolagslagen, som innebar att ett beslut om&lt;br&gt;förseningsavgift vann laga kraft efter två månader från beslutets dag,&lt;br&gt;skulle underlätta Patent- och registreringsverkets arbete avsevärt. Mot&lt;br&gt;bakgrund av att det aktuella förfarandet tillämpats tidigare och såvitt känt&lt;br&gt;inte har föranlett några invändningar från rättssäkerhetssynpunkt, kan&lt;br&gt;starka skäl anföras för en återgång till denna ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om 10 kap. 2 § årsredovisningslagen bör ändras&lt;br&gt;på det sätt som föreslagits bör även följande beaktas. Ett bolag som&lt;br&gt;debiteras en förseningsavgift är normalt inte oförberett på detta. Patent-&lt;br&gt;och registreringsverket underrättar senast en månad innan ett beslut om&lt;br&gt;förseningsavgift kan bli aktuellt bolaget om skyldigheten att ge in&lt;br&gt;redovisningshandlingar till verket (jfr 4 § förordningen om vissa&lt;br&gt;årsredovisningsfrågor). Till detta kommer att verket omedelbart efter&lt;br&gt;beslutet skickar ut en underrättelse till bolaget (se 5 § förordningen om&lt;br&gt;vissa årsredovisningsfrågor). Det finns inte anledning anta annat än att&lt;br&gt;denna underrättelse - som alltid skickas till den adress som bolaget har&lt;br&gt;anmält till aktiebolagsregistret - normalt når fram till bolaget. Det finns&lt;br&gt;därför knappast heller anledning anta att en återgång till den ordning som&lt;br&gt;gällde enligt aktiebolagslagen skulle innebära några risker från&lt;br&gt;rättssäkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser således att en återgång bör ske till en ordning som innebär att&lt;br&gt;ett beslut om förseningsavgift får överklagas inom två månader från&lt;br&gt;beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts beträffande beslut om förseningsavgift har&lt;br&gt;relevans också för beslut att vägra efterge förseningsavgift. Det gäller&lt;br&gt;möjligen inte i samma grad för beslut om vitesförelägganden och beslut&lt;br&gt;att döma ut vite, eftersom dessa beslut är av ännu mer ingripande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;karaktär (jfr också 2 § fjärde stycket lagen [1985:206] om viten). Det kan&lt;br&gt;dock noteras att Patent- och registreringsverkets beslut om vitesföre-&lt;br&gt;läggande enligt aktiebolagslagen och verkets beslut att döma ut sådana&lt;br&gt;viten får överklagas inom två månader från beslutets dag (se 18 kap. 7 §&lt;br&gt;tredje stycket och 19 kap. 2 § aktiebolagslagen). Det ligger ett värde i att&lt;br&gt;ha enhetliga överklaganderegler för likartade ärendetyper som handläggs&lt;br&gt;av en och samma myndighet. Mot den bakgrunden bör även för beslut&lt;br&gt;om vitesföreläggande och beslut om utdömande av vite enligt årsredo-&lt;br&gt;visningslagen gälla att de får överklagas inom två månader från beslutets&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;363&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TI&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;En ny lag om revision&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om revision i 1980 års årsredo-&lt;br&gt;visningslag flyttas till en ny lag om revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagens bestämmelser skall tillämpas på alla företag som är&lt;br&gt;skyldiga att avsluta bokföringen med en årsredovisning och som inte&lt;br&gt;omfattas av regler om revision i annan lag. Bestämmelserna i den nya&lt;br&gt;lagen anpassas - med några undantag - till bestämmelserna om revision i&lt;br&gt;aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det införs inte något generellt krav på att en kvalificerad revisor skall&lt;br&gt;delta i revisionen. I större företag skall det dock, liksom i dag, finnas en&lt;br&gt;auktoriserad revisor. I handelsbolag med en eller flera juridiska personer&lt;br&gt;som bolagsmän skall revisionen ske genom auktoriserade eller godkända&lt;br&gt;revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Kommittén tog dock inte upp frågan om vilken kompetens en&lt;br&gt;revisor i ett handelsbolag skall ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inte någon remissinstans har haft invändningar&lt;br&gt;mot en särskild lag om revision. Svenska Revisorsamfundet SRS har&lt;br&gt;förutsatt att en samordning skall ske i förhållande till aktiebolagslagens&lt;br&gt;bestämmelser. Samfundet har vidare ansett att en godkänd eller&lt;br&gt;auktoriserad revisor alltid skall delta vid revisionen. Dessutom bör, enligt&lt;br&gt;samfundet, godkända revisorer ha samma behörighet som auktoriserade&lt;br&gt;revisorer att revidera företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Bestämmelserna om revision i 4 kap. 1980 års årsredo-&lt;br&gt;visningslag motsvarar i stora delar bestämmelserna om revision i 10 kap.&lt;br&gt;aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1980 års årsredovisningslag skall alla företag som är skyldiga&lt;br&gt;att upprätta årsredovisning utse revisor. Skyldigheten att upprätta års-&lt;br&gt;redovisning gäller den som enligt bokföringslagen skall upprätta års-&lt;br&gt;bokslut och har visst antal anställda eller vars tillgångars nettovärde&lt;br&gt;överstiger visst belopp. Härutöver är även vissa handelsbolag och&lt;br&gt;kreditinstitut skyldiga att utse revisor (se 2 kap. 1 § och 4 kap. 1 §&lt;br&gt;1980 års årsredovisningslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skillnad i förhållande till aktiebolagslagen är att det inte finns&lt;br&gt;någon generell bestämmelse om att revisorerna skall vara auktoriserade&lt;br&gt;eller godkända. Gällande rätt ställer krav på revisorer med särskild&lt;br&gt;kompetens endast för företag som är av viss storlek eller har ett visst&lt;br&gt;antal anställda. Då skall en auktoriserad revisor delta i revisionen (se 4&lt;br&gt;kap. 3 § 1980 års årsredovisningslag). Härtill kommer att vissa handels-&lt;br&gt;bolag och hypoteksinstitut endast får ha godkända eller auktoriserade&lt;br&gt;revisorer som revisorer (se 4 kap. 1 a §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga företag som omfattas av revisionsplikten enligt 1980 års&lt;br&gt;årsredovisningslag är det tillräckligt om den som utses till revisor upp-&lt;br&gt;fyller lagens allmänna krav. Bland dessa krav märks att revisorn måste ha&lt;br&gt;den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;som behövs med hänsyn till företagets verksamhet (se 4 kap. 2 §). Läns-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsen kan dock besluta att minst en revisor skall vara godkänd eller&lt;br&gt;auktoriserad (se 4 kap. 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som nu har sagts finns bl.a. följande skillnader mellan&lt;br&gt;aktiebolagslagen och 1980 års årsredovisningslag. Revisorns mandattid i&lt;br&gt;ett aktiebolag skall alltid vara fyra år (se 10 kap. 20 § aktiebolagslagen),&lt;br&gt;medan revisorsuppdraget i andra företag antingen kan vara bestämt till&lt;br&gt;viss tid eller löpa tills vidare (se 4 kap. 1 § 1980 års årsredovisningslag).&lt;br&gt;En revisor i ett aktiebolag är skyldig att vid misstanke om vissa slag av&lt;br&gt;brott i bolaget agera på visst sätt och, i sista hand, göra anmälan till&lt;br&gt;åklagare (se 10 kap. 38-40 §§ aktiebolagslagen). Någon sådan skyldighet&lt;br&gt;finns inte i för revisorer i andra företag. En talan om skadestånd mot&lt;br&gt;revisorn i ett aktiebolag måste väckas inom fem år från utgången av det&lt;br&gt;räkenskapsår som revisionsberättelsen avser (se 15 kap. 13 § aktiebolags-&lt;br&gt;lagen). Enligt 1980 års årsredovisningslag skall en sådan talan väckas&lt;br&gt;inom tre år från det att revisionsberättelsen överlämnades till&lt;br&gt;företagsledningen (se 4 kap. 16 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I vårt förslag far lagstiftningen om&lt;br&gt;års- och koncernredovisning en ny struktur (se avsnitt 5). Bestämmel-&lt;br&gt;serna om redovisning i 1980 års årsredovisningslag upphävs och de&lt;br&gt;företag som i dag omfattas av 1980 års årsredovisningslag kommer i&lt;br&gt;stället att omfattas av årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återstoden av bestämmelserna i 1980 års årsredovisningslag avser&lt;br&gt;frågor om revision. Dessa bestämmelser bör flyttas till en ny revisions-&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka företag skall omfattas av revisionsplikt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om revision fyller en viktig funktion i det regelverk som&lt;br&gt;är grunden för företagen. Revision ger vissa garantier för att företagets&lt;br&gt;externa redovisning - den löpande bokföringen såväl som bokslutet -&lt;br&gt;avspeglar företagets förhållanden på ett korrekt sätt. En generell revi-&lt;br&gt;sionsplikt för samtliga bokföringsskyldiga skulle emellertid bli betung-&lt;br&gt;ande för de minsta foretagen. Revisionsplikten bör därför begränsas till&lt;br&gt;att gälla de företag där de yttre intressenternas intresse av att företaget&lt;br&gt;blir föremål för revision är mera påtagligt. Så far typiskt sett anses vara&lt;br&gt;fallet i fråga om de företag som - enligt vad vi redovisat i avsnitt 14 -&lt;br&gt;skall vara skyldiga att upprätta årsredovisning. Att dessa företag blir&lt;br&gt;föremål för revision är också naturligt med hänsyn till att årsredo-&lt;br&gt;visningen är offentlig; det är därför särskilt viktigt att den har granskats&lt;br&gt;av någon utomstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot den bakgrunden lämpligt att knyta revisionsplikten till den&lt;br&gt;föreslagna bokföringslagens regler om vilka företag som skall upprätta&lt;br&gt;årsredovisning (se 6 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;365&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem skall vara behörig att utföra revision i foretag som omfattas av&lt;br&gt;revisionslagen ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är vilka formella kompetenskrav som skall ställas på revi-&lt;br&gt;sorn. Enligt 1980 års årsredovisningslag måste en kvalificerad revisor&lt;br&gt;utses om nettovärdet av företagets tillgångar överstiger 1 000&lt;br&gt;prisbasbelopp eller om företaget har minst 200 anställda. I dessa fall skall&lt;br&gt;en auktoriserad revisor utses. Utöver detta krav gäller att vissa&lt;br&gt;handelsbolag och hypoteksinstitut endast får ha godkända eller&lt;br&gt;auktoriserade revisorer som revisorer. Detta är en följd av&lt;br&gt;bestämmelserna i det åttonde bolagsrättsliga direktivet, det s.k.&lt;br&gt;revisorsdirektivet (se prop. 1997/98:99 s. 168 f.). De handelsbolag det är&lt;br&gt;fråga om är sådana bolag i vilka samtliga obegränsat ansvariga&lt;br&gt;bolagsmän är aktiebolag eller motsvarande utländska juridiska personer.&lt;br&gt;Detsamma gäller om de obegränsat ansvariga bolagsmännen är&lt;br&gt;handelsbolag som själva uppfyller de nu nämnda förutsättningarna (se 1&lt;br&gt;kap. 1 § årsredovisningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt ställer inte lagen några särskilda krav på revisorns formella&lt;br&gt;kompetens. Länsstyrelsen har dock möjlighet att besluta att en godkänd&lt;br&gt;eller auktoriserad revisor skall delta i revisionen (se 4 kap. 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Revisorsamfundet SRS har förordat att det alltid skall delta en&lt;br&gt;godkänd eller auktoriserad revisor i revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en sådan regel måste givetvis vägas mot de ökade&lt;br&gt;kostnaderna som den skulle medföra. Att revision genom en auktoriserad&lt;br&gt;eller godkänd revisor normalt har högre kvalitet än annan revision torde&lt;br&gt;stå helt klart. Vi har emellertid inte stöd för att hävda att det mera allmänt&lt;br&gt;förekommer brister i den granskning som utförs av andra än&lt;br&gt;kvalificerade revisorer. Om det i ett enskilt fall uppenbaras sådana&lt;br&gt;brister, har länsstyrelsen möjlighet att besluta att minst en revisor skall&lt;br&gt;vara godkänd eller auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund lämnar vi inte några förslag om att det alltid skall&lt;br&gt;delta en auktoriserad eller godkänd revisor i revisionen. Vi avser emeller-&lt;br&gt;tid att följa utvecklingen av förhållandena i de associationsformer för&lt;br&gt;vilka det inte finns något krav på att en kvalificerad revisor skall delta i&lt;br&gt;revisionen. Som exempel kan nämnas att regeringen mot bakgrund av de&lt;br&gt;senaste årens finansiella problem för många bostadsrättsföreningar har&lt;br&gt;gett Bostadsrättsutredningen tilläggsdirektiv att se över behovet av&lt;br&gt;kvalificerad revision i bostadsrättsföreningar (dir. 1997:116).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom hittills bör lagen dock ställa krav på medverkan av kvalificerad&lt;br&gt;revisor när det gäller de allra största företagen och de företag som&lt;br&gt;omfattas av EG:s revisionsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår inte någon ändring när det gäller avgränsningen av de&lt;br&gt;företag som på grund av sin storlek skall ha kvalificerad revisor. Kravet&lt;br&gt;på kvalificerad revision bör alltså gälla företag där nettovärdet av&lt;br&gt;företagets tillgångar under två år överstiger 1 000 prisbasbelopp och&lt;br&gt;företag som under två år haft i medeltal 200 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller att det i de nu nämnda företagen alltid måste finnas en&lt;br&gt;auktoriserad revisor. Svenska Revisorsamfundet SRS har ansett att&lt;br&gt;godkända och auktoriserade revisorer bör likställas i den nya lagen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;således ha samma behörighet att revidera företag oberoende av företagets Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsbolagsutredningen hade i uppdrag att se över bl.a. behörig-&lt;br&gt;hetsbegränsningar för godkända revisorer. Utredningen har nyligen&lt;br&gt;lämnat förslag i bl.a. denna fråga i betänkandet Oberoende, ägande och&lt;br&gt;tillsyn i revisionsverksamhet (SOU 1999:43). Något förslag i den nu&lt;br&gt;aktuella frågan lämnas därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De företag som omfattas av EG:s revisionsbestämmelser utgörs, såvitt&lt;br&gt;nu är av intresse, av handelsbolag där någon eller några av delägarna är&lt;br&gt;direkt eller indirekt, ett aktiebolag eller motsvarande utländsk juridisk&lt;br&gt;person. För denna grupp av företag måste det givetvis även framdeles&lt;br&gt;gälla att enbart kvalificerade revisorer far delta i revisionen. Vi föreslår&lt;br&gt;dock att detsamma får gälla en något större grupp av företag, nämligen&lt;br&gt;alla handelsbolag där en eller flera bolagsmän är juridiska personer. Det&lt;br&gt;främsta skälet är att man därigenom undgår en lagtekniskt komplicerad&lt;br&gt;avgränsning. Nackdelarna med en sådan utvidgning torde också vara&lt;br&gt;begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra avvikelser i förhållande till aktiebolagslagens bestämmelser om&lt;br&gt;revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän strävan i lagstiftningsarbete bör vara att bestämmelser som rör&lt;br&gt;likartade rättsområden utformas på samma sätt. En naturlig utgångspunkt&lt;br&gt;är därför att bestämmelserna i revisionslagen skall följa den utformning&lt;br&gt;som bestämmelserna om revision av aktiebolag har sedan den 1 januari&lt;br&gt;1999 (prop. 1997/98:99, bet. 1997/98:LU26, SFS 1998:760).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelser från aktiebolagslagens bestämmelser bör som regel komma&lt;br&gt;i fråga endast om förhållandena i de associationer och andra ägarformer&lt;br&gt;som omfattas av revisionslagen skiljer sig från förhållandena i&lt;br&gt;aktiebolag. Ett sådant förhållanden är att det inte alltid i de&lt;br&gt;företagsformer som skall tillämpa bestämmelserna finns någon&lt;br&gt;motsvarighet till aktiebolagets bolagsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har också funnit anledning att avvika från aktiebolagslagens&lt;br&gt;bestämmelser i vissa andra fall, nämligen i vissa fall då tillräckligt&lt;br&gt;beredningsunderlag saknas. Sådana avvikelser måste sålunda göras när&lt;br&gt;det gäller revisorns mandattid, revisors anmälningsskyldighet vid&lt;br&gt;misstanke om brott och tid för väckande av skadeståndstalan. Vi avser&lt;br&gt;emellertid att återkomma i dessa frågor i lämpligt sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;367&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;23&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglema bör träda i kraft den 1 januari 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag syftar bl.a. till att åstadkomma en ökad enhetlighet inom&lt;br&gt;svensk redovisning. Vi föreslår att det äldre regelsystemet, bestående av&lt;br&gt;framfor allt 1976 års bokföringslag, 9 kap. föreningslagen, 1980 års&lt;br&gt;årsredovisningslag och 3 kap. stiftelselagen, ersätts av en i huvudsak&lt;br&gt;enhetlig reglering, bestående av en ny bokföringslag och 1995 års&lt;br&gt;årsredovisningslagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi bedömer att det ligger ett stort värde i att förslagen i dessa delar&lt;br&gt;träder i kraft så snart som möjligt. För enskilda företag, redovisnings-&lt;br&gt;konsulter, revisorer, skattemyndigheter m.fl. berörda intressenter riskerar&lt;br&gt;den nuvarande splittringen av regelverket att skapa förvirring och&lt;br&gt;osäkerhet. Med de nya reglema kommer också jämförbarheten mellan&lt;br&gt;olika verksamheter att förbättras och det blir lättare att upprätta&lt;br&gt;koncernredovisning i de fall koncernföretagen har olika juridisk form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna om löpande bokföring och arkivering&lt;br&gt;av räkenskapshandlingar innebär ökade möjligheter att använda modem&lt;br&gt;teknik vid bokföringen. Företagen ges ett större mått av frihet att själva&lt;br&gt;välja ändamålsenliga bokföringsrutiner. Som exempel kan nämnas&lt;br&gt;upphävandet av varannanlänksprincipen och uppmjukningen av det&lt;br&gt;generella forbudet mot bokföring och arkivering utomlands. Förslagen&lt;br&gt;kan alltså leda till angelägna rationaliseringar och effektiviseringar av&lt;br&gt;bokforingsarbetet, i synnerhet för företag som redan har en högt&lt;br&gt;utvecklad ADB-baserad bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts talar för att de nya reglema bör träda i kraft så&lt;br&gt;snart som möjligt. Vi utgår från att riksdagen kommer att kunna fatta&lt;br&gt;beslut i anledning av propositionen under hösten 1999. Mot den&lt;br&gt;bakgrunden föreslår vi att lagreglerna far träda i kraft den 1 januari 2000&lt;br&gt;och att de skall tillämpas på det första räkenskapsår som inleds efter&lt;br&gt;utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis viktigt att företagen får erforderlig tid för information&lt;br&gt;och utbildningsinsatser om det nya regelverket. Det kan synas som att ett&lt;br&gt;ikraftträdande per den 1 januari 2000 inte skulle ge tillräcklig tid för&lt;br&gt;företagen att förbereda sig på de nya reglema. I allt väsentligt kommer&lt;br&gt;dock de nya reglema att tillåta företagen att fortsätta tillämpa samma&lt;br&gt;bokföringsrutiner som tillämpas i dag. Vad gäller bestämmelserna om&lt;br&gt;årsredovisning har dessa redan varit i kraft i några år och torde vid det&lt;br&gt;här laget vara väl kända for det stora flertalet företag som skall upprätta&lt;br&gt;årsredovisning eller årsbokslut. Vi bedömer därför att någon särskild&lt;br&gt;övergångstid inte är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska och juridiska personer som tidigare inte har varit&lt;br&gt;bokföringsskyldiga bör inte vara skyldiga att tillämpa de nya reglema&lt;br&gt;förrän fr.o.m. 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de grupper som i dag inte behöver tillämpa bokföringslagens regler&lt;br&gt;men som blir bokföringsskyldiga med vårt forslag - bl.a. enskilda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbrukare och icke näringsdrivande ideella föreningar - är behovet av&lt;br&gt;en anpassningstid mera påtagligt. Detsamma gäller de registrerade&lt;br&gt;trossamfund enligt lagen (1998:1593) om registrerade trossamfund som&lt;br&gt;kommer att finnas efter utgången av år 1999. I dessa fall har de berörda&lt;br&gt;personerna ofta mindre erfarenhet av bokföring. Det kan antas att de&lt;br&gt;regelmässigt behöver tid för att informera sig om de regler som de&lt;br&gt;fortsättningsvis skall följa. Vi föreslår därför att den nya lagen skall gälla&lt;br&gt;för dessa nya bokföringsskyldiga först fr.o.m. det räkenskapsår som&lt;br&gt;inleds efter den 31 december år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i och för sig antas att det förekommer verksamheter där en&lt;br&gt;omedelbar bokföringsskyldighet i och för sig skulle vara önskvärd.&lt;br&gt;Sådana önskemål kan emellertid tillgodoses genom att verksamhets-&lt;br&gt;utövaren själv beslutar om att verksamheten skall vara föremål för&lt;br&gt;bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;369&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;24&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Kostnader m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag innebär en genomgripande förändring av redovisnings-&lt;br&gt;lagstiftningen i Sverige. Förändringarna får stor betydelse för enskilda&lt;br&gt;företag, revisions- och redovisningsbyråer, branschorganisationer, skatte-&lt;br&gt;myndigheter m.fl. Det går inte att undvika att en reform av detta slag&lt;br&gt;under en övergångstid kommer att innebära merkostnader för många av&lt;br&gt;dessa för bl.a. utbildning och omläggning av rutiner. Framför allt för&lt;br&gt;enskilda näringsidkare, ideella föreningar och stiftelser innebär förslagen&lt;br&gt;att det praktiska redovisningsarbetet kommer att påverkas på flera sätt.&lt;br&gt;Som exempel kan nämnas att kontoplaner och redovisningssystem måste&lt;br&gt;anpassas till årsredovisningslagens regelverk. Detta medför kostnader för&lt;br&gt;information, interna utbildningsinsatser och extern specialisthjälp. Det&lt;br&gt;bör dock framhållas att en stor del av de utbildningsinsatser och andra&lt;br&gt;åtgärder som aktualiseras redan har företagits som en följd av att&lt;br&gt;årsredovisningslagen har tillämpas av bl.a. flertalet aktiebolag redan från&lt;br&gt;och med år 1997. Det kan därför antas att många företag och det stora&lt;br&gt;flertalet revisorer och redovisningskonsulter samt skatte- och andra&lt;br&gt;myndigheter redan har den kompetens som är nödvändig för att tillämpa&lt;br&gt;det nya regelverket. Det är mot den bakgrunden rimligt att anta att den&lt;br&gt;privata sektom kommer att åsamkas relativt begränsade merkostnader på&lt;br&gt;sikt om förslagen genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa temporära kostnadsökningar kommer att balanseras av sådana&lt;br&gt;mera långsiktiga kostnadsbesparingar som kan uppnås genom den ADB-&lt;br&gt;baserade bokföring som förslagen ger ökat utrymme för och genom den&lt;br&gt;lättnad som införs när det gäller skyldigheten att upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning i små koncerner. Övergången till gemensamma redovis-&lt;br&gt;ningsregler för samtliga näringsidkare är vidare på sikt ägnad att minska&lt;br&gt;kostnaderna för redovisningens användare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det allmänna kan kostnadskonsekvensema antas bli begränsade.&lt;br&gt;Förslaget att utvidga årsredovisningslagens tillämpningsområde så att det&lt;br&gt;omfattar samtliga företag som skall upprätta någon form av bokslut med-&lt;br&gt;för på sikt en förenkling för myndigheterna. Även en del av de&lt;br&gt;förändringar som föreslås på bokföringsområdet kan antas komma det&lt;br&gt;allmänna tillgodo. Som exempel kan nämnas att förslagen att slopa&lt;br&gt;varannanlänksprincipen och att delvis upphäva den hittills ovillkorliga&lt;br&gt;rätten att ersätta ADB-baserade räkenskapshandlingar med pappers-&lt;br&gt;utskrifter underlättar för myndigheterna att utföra taxeringsrevisioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag beträffande organisationen av den kompletterande&lt;br&gt;normgivningen innebär att Bokföringsnämnden måste tilldelas ökade&lt;br&gt;resurser. Resursförstärkningen har beräknats uppgå till ca 1 miljon&lt;br&gt;kronor per år i varaktig finansiering och en temporär treårig budget-&lt;br&gt;förstärkning på totalt 1,5 miljoner kronor. De merkostnader som förslaget&lt;br&gt;innebär bör finansieras genom en överföring från utgiftsområde 4 Rätts-&lt;br&gt;väsendet till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom vårt förslag om ändrad instansordning vid överklagande av&lt;br&gt;vissa myndighetsbeslut enligt bokföringslagen (se avsnitt 21) tillförs&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna en ny målgrupp vilket marginellt kan antas leda&lt;br&gt;till ökade kostnader. Överklaganden till Riksskatteverket respektive&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen i de aktuella ärendena är dock mycket sällsynta. Några ytter- Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;ligare resurser behöver därför inte tillföras domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;371&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P 1998/99:130&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;25.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till bokföringslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns bestämmelser om bokföringsskyldighet för vissa&lt;br&gt;fysiska och juridiska personer. Lagen innehåller bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kretsen av bokföringsskyldiga (2 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- räkenskapsår (3 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bokföringsskyldighetens innebörd (4 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- löpande bokföring och verifikationer (5 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur den löpande bokföringen avslutas (6 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arkivering av räkenskapsinformation m.m. (7 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utvecklandet av god redovisningssed (8 kap.), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- överklagande (9 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 1 kap. 1 §&lt;br&gt;promemorian 1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en översikt över lagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag: en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bokslutsföretag: företag som tillhör någon eller några av följande&lt;br&gt;kategorier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) företag som är moderföretag i en koncern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) företag i vilka den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till mer&lt;br&gt;än ett belopp motsvarande tjugo prisbasbelopp enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhet: näringsverksamhet eller annan verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av bokföringsskyldighet enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. moderföretag: företag som utgör moderföretag enligt definitionen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. koncern: vad som utgör koncern enligt definitionen i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bokföringspost: vaije enskild notering i grundbokföringen eller&lt;br&gt;huvudbokföringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. affärshändelser: alla förändringar i storleken och sammansättningen&lt;br&gt;av ett företags förmögenhet som beror på företagets ekonomiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;372&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomna for-&lt;br&gt;dringar och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av&lt;br&gt;pengar, varor eller annat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. verifikation: de uppgifter som dokumenterar en affärshändelse eller&lt;br&gt;en vidtagen justering i bokföringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. räkenskapsinformation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sådana sammanställningar av uppgifter som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 4 kap. 3 § (balansräkning),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 1 § (grundbokföring och huvudbokföring),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 4 § (sidoordnad bokföring),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 6 § (verifikation),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 7 § (handling m.m. som en verifikation hänvisar till),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 11 § (systemdokumentation och behandlingshistorik),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 2 § (årsredovisning),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 4 § (årsbokslut),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 5 § (noter till balansräkning och resultaträkning), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 11 § (specifikation av balansräkningspost).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa&lt;br&gt;verksamhetens ekonomiska förhållanden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) sådana uppgifter i övrigt som är av betydelse för att det skall gå att&lt;br&gt;följa och förstå de enskilda bokföringspostemas behandling i bok-&lt;br&gt;föringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första stycket 2 g skall en bokföringsskyldig&lt;br&gt;fysisk person inte anses som bokslutsföretag om han eller hon med stöd&lt;br&gt;av 4 kap. 4 § andra stycket har olika bokföringar och nettoomsättningen&lt;br&gt;enligt vaije enskild bokföring normalt inte uppgår till mer än tjugo&lt;br&gt;prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3, 4 och 29 §§ i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller definitioner på några i lagen använda begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 1 framgår att begreppet företag i lagen används för att&lt;br&gt;beteckna alla som är bokföringsskyldiga enligt lagen. Begreppet har&lt;br&gt;därmed en vidare innebörd än det har i dagligt tal och omfattar även&lt;br&gt;verksamhet som helt saknar karaktär av affärsverksamhet. Det innefattar&lt;br&gt;sålunda - utöver enskilda näringsidkares näringsverksamhet - all verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs i handelsbolag, aktiebolag, ekonomiska föreningar&lt;br&gt;och liknande företagsformer samt även verksamhet i stiftelser, ideella&lt;br&gt;föreningar och registrerade trossamfund i den mån dessa juridiska&lt;br&gt;personer är bokföringsskyldiga enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 2 anges vilka företag som omfattas av begreppet boksluts-&lt;br&gt;företag. I lagen används begreppet för att avgränsa den grupp av företag&lt;br&gt;som alltid är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med ett års-&lt;br&gt;bokslut eller en årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 2 g framgår att alla företag som normalt har en årlig&lt;br&gt;nettoomsättning på minst 20 prisbasbelopp som huvudregel utgör&lt;br&gt;bokslutsföretag (i andra stycket finns ett undantag från denna huvud-&lt;br&gt;regel). Begreppet ”nettoomsättning” är avsett att ha samma innebörd som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 3 kap. 12 § årsredovisningslagen. Det innebär att nettoomsättningen&lt;br&gt;omfattar intäkter från försålda varor och utförda tjänster som ingår i&lt;br&gt;företagets normala verksamhet. Avdrag skall göras för lämnade rabatter,&lt;br&gt;mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 3 definieras begreppet verksamhet. Vad som faller under&lt;br&gt;begreppet näringsverksamhet utvecklas närmare i kommentaren till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkterna 4 och 5 hänvisas, såvitt gäller begreppen moderföretag och&lt;br&gt;koncern, till 1 kap. 4 § årsredovisningslagen. Det innebär att vid&lt;br&gt;prövningen av om ett koncemförhållande föreligger eller om ett foretag&lt;br&gt;utgör moderföretag skall de kriterier som anges i den paragrafen i&lt;br&gt;årsredovisningslagen tillämpas. Det är däremot inte nödvändigt att de&lt;br&gt;berörda företagen omfattas av årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 6 framgår vad som avses med begreppet bokföringspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 7 innehåller en definition och en exemplifiering av begreppet&lt;br&gt;affärshändelse. Eftersom bokföringsskyldigheten kan omfatta också&lt;br&gt;verksamhet utan affärsmässigt inslag, faller även ekonomiska händelser&lt;br&gt;utan anknytning till näringsverksamhet in under begreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den definition av begreppet ”affärshändelser” som har getts i&lt;br&gt;förarbetena till bokföringslagen (se SOU 1973:57 s. 102 och 103 och&lt;br&gt;prop. 1975:104 s. 156) och som väsentligen överensstämmer med före-&lt;br&gt;varande förslag omfattar begreppet även den bokföringsskyldiges till-&lt;br&gt;skott till och uttag ur verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 8 framgår att med begreppet verifikation avses uppgifter&lt;br&gt;som dokumenterar vaije enskild affärshändelse eller annan vidtagen&lt;br&gt;justering. Med andra vidtagna justeringar avses olika slag av&lt;br&gt;bokslutstransaktioner samt rättelser av bokföringsposter. Verifikations-&lt;br&gt;begreppet har behandlats i avsnitt 12.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 9 definieras begreppet räkenskapsinformation. Begreppet har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 11.1. Såsom där har framgått är begreppet inriktat på&lt;br&gt;vissa slag av information eller sammanställningar av information. Det&lt;br&gt;syftar däremot inte på informationsbäraren (pappersdokumentet, mikro-&lt;br&gt;filmen eller det elektroniska mediet). I stället finns det i 7 kap. 1 § regler&lt;br&gt;om på vilka media som räkenskapsinformationen far bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med räkenskapsinformation förstås för det första vissa särskilt upp-&lt;br&gt;räknade sammanställningar av uppgifter (punkten 9 a). Den räkenskaps-&lt;br&gt;information som särskilt anges är årsredovisning (inklusive förvaltnings-&lt;br&gt;berättelse och, i förekommande fall, finansieringsanalys eller andra sär-&lt;br&gt;skilda analyser som krävs enligt lag), årsbokslut, öppningsbalansräk-&lt;br&gt;ning, noter till balansräkning och resultaträkning samt specifikationer av&lt;br&gt;balansräkningsposter. Vidare anges grundbokföring och huvudbokföring,&lt;br&gt;verifikationer, uppgifter i sådana handlingar som verifikationer hänvisar&lt;br&gt;till, sidoordnad bokföring, samt systemdokumentation och behandlings-&lt;br&gt;historik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till räkenskapsinformation räknas även avtal och andra handlingar&lt;br&gt;som är av särskild betydelse för att belysa verksamhetens förhållanden&lt;br&gt;(punkten 9 b). Det kan vara fråga om viktigare skriftväxling samt&lt;br&gt;beslutsprotokoll, tillståndsbevis m.m. som är av betydelse för en&lt;br&gt;bedömning av företagets förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avslutande orden i definitionen (uppgifter i övrigt som är av&lt;br&gt;betydelse for att det skall gå att följa och förstå de enskilda bokfiirings-&lt;br&gt;postemas behandling i bokföringen) syftar framför allt på instruktioner&lt;br&gt;om redovisningsprinciper, attestregler, instruktioner och program till pro-&lt;br&gt;grammerbara kassaapparater, värderingsnormer, kontokuranter, lager-&lt;br&gt;inventeringslistor (jfr Bokföringsnämndens rekommendation R 3, Räken-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;374&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapsmaterial och dess arkivering) samt EDI-avtal och prisöverenskom-&lt;br&gt;melser (punkten 9 c).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har tillkommit efter synpunkter från Lagrådet. I stycket&lt;br&gt;har intagits en begränsning i definitionen av bokslutsföretag. Begräns-&lt;br&gt;ningen tar sikte på det fallet då en fysisk person bedriver flera&lt;br&gt;verksamheter. I sådana fall kan enligt 4 kap. 4 § andra stycket den bok-&lt;br&gt;föringsskyldige undantagsvis fa ha olika bokföringar för de olika verk-&lt;br&gt;samheterna. När det gäller fysiska personer kan det i sådana situationer,&lt;br&gt;såsom Bokföringsnämnden har uttalat, vara befogat att se till netto-&lt;br&gt;omsättningen i de olika bokföringarna så att skyldighet att upprätta&lt;br&gt;årsbokslut uppkommer först om nettoomsättningen i någon eller några av&lt;br&gt;dessa normalt uppgår till minst 20 prisbasbelopp. I lagrådsremissen&lt;br&gt;uttalades att denna fråga inte borde regleras närmare i lagen utan lösas i&lt;br&gt;den kompletterande normgivningen. Lagrådet har påpekat att en sådan&lt;br&gt;ståndpunkt inte synes vara förenlig med den i lagrådsremissen föreslagna&lt;br&gt;lagtexten. Med anledning därav har ett uttryckligt undantag tagits in i&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om juridiska personer tillämpas inte på&lt;br&gt;dödsbon. I fråga om dödsbon gäller i stället vad som sägs om fysiska&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 1 kap. 3 § i&lt;br&gt;promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera avseenden, särskilt när det gäller kretsen av bokföringsskyldiga,&lt;br&gt;gör lagen åtskillnad på fysiska personer och juridiska personer. Ett&lt;br&gt;dödsbo är en juridisk person men har i bokföringshänseende ansetts böra&lt;br&gt;behandlas på samma sätt som en fysisk person. Denna paragraf&lt;br&gt;innehåller därför en bestämmelse om att det i fråga om dödsbon gäller&lt;br&gt;samma regler som för fysiska personer. Det far bl.a. till följd att ett&lt;br&gt;dödsbo är bokföringsskyldigt enbart om det bedriver näringsverksamhet&lt;br&gt;(jfr 2 kap. 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Kretsen av bokföringsskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När juridiska personer är bokföringsskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juridisk person är bokföringsskyldig, om inte annat anges i 2-5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 § i kommitténs förslag och 2 kap. 1 § i promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen följer att juridiska personer som huvudregel är&lt;br&gt;bokföringsskyldiga. Huvudregeln omfattar bl.a. samtliga aktiebolag,&lt;br&gt;ekonomiska föreningar och handelsbolag. Några juridiska personer är&lt;br&gt;emellertid - såsom framgår av de följande paragraferna - i viss&lt;br&gt;utsträckning undantagna från bokföringsskyldighet. Det gäller bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ideella föreningar, registrerade trossamfund och samfälligheter (se 2 §)&lt;br&gt;samt vissa stiftelser (se 3 §). Andra juridiska personer är helt undantagna&lt;br&gt;från bokföringsskyldighet. Det gäller offentligrättsliga rättsubjekt,&lt;br&gt;konkursbon och sådana stiftelser som avses i 1 kap. 7 § stiftelselagen (se&lt;br&gt;5§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av 1 kap. 3 § faller i detta sammanhang dödsbon&lt;br&gt;utanför begreppet juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bokföringsskyldiga juridiska personer gäller att bokföringen skall&lt;br&gt;omfatta all verksamhet som den juridiska personen bedriver. Så är fallet&lt;br&gt;även om, till följd av bestämmelserna i 2 och 3 §§, bokförings-&lt;br&gt;skyldigheten enbart beror på att den juridiska personen bedriver visst&lt;br&gt;slag av verksamhet; bokföringsskyldigheten avser då även annan&lt;br&gt;verksamhet än denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande juridiska personer är bokföringsskyldiga i den utsträckning som&lt;br&gt;anges i andra-fjärde styckena:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ideella föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. registrerade trossamfund och registrerade organisatoriska delar av&lt;br&gt;sådana samfund enligt lagen (1998:1593) om trossamfund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samfällighetsföreningar enligt 17 § lagen (1973:1150) om förvalt-&lt;br&gt;ning av samfälligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. jaktvårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1980:894) om jakt-&lt;br&gt;vårdsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fiskevårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1981:533) om&lt;br&gt;fiskevårdsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer som anges i första stycket är bokföringsskyldiga,&lt;br&gt;om värdet av tillgångarna, beräknat enligt 4 §, överstiger ett gränsbelopp&lt;br&gt;som motsvarar trettio prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring. Bokföringsskyldigheten inträder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från och med tidpunkten för den juridiska personens bildande, om&lt;br&gt;tillgångarna då överstiger det angivna gränsbeloppet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna&lt;br&gt;överstiger gränsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldigheten enligt andra stycket upphör, om tillgångarnas&lt;br&gt;värde vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har varit lägre än det&lt;br&gt;angivna gränsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den juridiska personen bedriver näringsverksamhet eller är&lt;br&gt;moderföretag i en koncern, är den bokföringsskyldig även om förutsätt-&lt;br&gt;ningarna enligt andra stycket inte är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 2 kap. 2 § i&lt;br&gt;promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar - såsom framgår av första stycket - bokförings-&lt;br&gt;skyldigheten för ideella föreningar och vissa uppräknade samfallighets-&lt;br&gt;föreningar. Den frågan har behandlats i avsnitt 8.4.2. Paragrafen reglerar&lt;br&gt;också i vilken omfattning bokföringsskyldighet föreligger för regist-&lt;br&gt;rerade trossamfund och registrerade organisatoriska delar av sådana tros-&lt;br&gt;samfund enligt lagen (1998:1593) om trossamfund, däribland Svenska&lt;br&gt;kyrkan och de i kyrkan ingående församlingarna, kyrkliga samfällig-&lt;br&gt;hetema och stiften. Den frågan har behandlats i avsnitt 8.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de omnämnda samfällighetsföreningama nämns jaktvårds-&lt;br&gt;områdesföreningar enligt lagen om jaktvårdsområden. Lagrådet har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;376&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erinrat om att regeringen har lämnat en lagrådsremiss med förslag till en&lt;br&gt;lag om viltvårdsområden avsedd att ersätta lagen om jaktvårdsområden.&lt;br&gt;Lagrådet har menat att förevarande paragraf bör anpassas till det nämnda&lt;br&gt;förslaget. Lagrådsremissen med förslag till lag om viltvårdsområden&lt;br&gt;kommer emellertid inte att leda till lagstiftning inom den tid som nu är&lt;br&gt;aktuell. En sådan anpassning som Lagrådet har föreslagit fordras därför&lt;br&gt;för närvarande inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket - som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag&lt;br&gt;- framgår att de uppräknade juridiska personerna är bokföringsskyldiga&lt;br&gt;om tillgångarnas värde överstiger ett visst gränsbelopp, nämligen trettio&lt;br&gt;prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. En nystar-&lt;br&gt;tad juridisk person blir omedelbart bokföringsskyldig, om den redan vid&lt;br&gt;den tidpunkt då den förvärvar rättskapacitet förfogar över tillgångar med&lt;br&gt;ett värde överstigande gränsbeloppet. I övriga fall far avstämningen göras&lt;br&gt;mot gränsbeloppet i samband med kalenderårsskifte. En juridisk person&lt;br&gt;som tidigare inte har varit bokföringsskyldig blir bokföringsskyldig från&lt;br&gt;det första kalenderårsskiftet vid vilket gränsbeloppet överskrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § regleras hur tillgångarna skall värderas vid prövningen av om&lt;br&gt;gränsvärdet har överskridits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket upphör bokföringsskyldigheten om tillgångarnas&lt;br&gt;värde vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har understigit&lt;br&gt;trettio prisbasbelopp. Beräkningen av tillgångsvärdet skall därvid ske på&lt;br&gt;samma sätt som enligt första stycket. Har alltså tillgångsvärdet, beräknat&lt;br&gt;enligt 4 §, vid utgången av åren 3, 4 och 5 understigit trettio prisbas-&lt;br&gt;belopp, behöver den juridiska personen ff.o.rn. år 6 inte längre löpande&lt;br&gt;bokföra och arkivera inträffade affärshändelser. Arkiveringsskyldigheten&lt;br&gt;avseende tidigare år kvarstår dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av fjärde stycket omfattas de aktuella juridiska per-&lt;br&gt;sonerna av en ovillkorlig bokföringsskyldighet om de bedriver närings-&lt;br&gt;verksamhet eller är moderföretag i en koncern. Beträffande begreppet&lt;br&gt;näringsverksamhet, se kommentaren till 6 §. Vid prövningen av om ett&lt;br&gt;företag är att betrakta som moderföretag skall bestämmelserna i 1 kap. 4&lt;br&gt;§ årsredovisningslagen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållande att en ideell förening eller annan juridisk person som&lt;br&gt;avses i denna paragraf till följd av paragrafens bestämmelser inte&lt;br&gt;omfattas av den lagstadgade bokföringsskyldigheten hindrar givetvis inte&lt;br&gt;att det i stadgarna tas in bestämmelser om att något slag av bokföring&lt;br&gt;ändå skall ske. En bokföringsskyldighet som följer av sådana stadge-&lt;br&gt;föreskrifter omfattas dock inte av lagens bestämmelser eller av straff-&lt;br&gt;bestämmelsen i 11 kap. 5 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser är bokföringsskyldiga, om värdet av tillgångarna, beräknat&lt;br&gt;enligt 4 §, överstiger ett gränsbelopp som motsvarar tio prisbasbelopp&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bokföringsskyldigheten&lt;br&gt;inträder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från och med tidpunkten för stiftelsens bildande, om tillgångarna då&lt;br&gt;överstiger det angivna gränsbeloppet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna&lt;br&gt;överstiger gränsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldigheten enligt första stycket upphör, om tillgångarnas&lt;br&gt;värde vid utgången av de tre senaste åren har varit lägre än det angivna&lt;br&gt;gränsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande stiftelser är dock bokföringsskyldiga även om förutsättningar-&lt;br&gt;na enligt första stycket inte är uppfyllda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelser som bedriver näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelser som är moderstiftelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. insamlingsstiftelser enligt 11 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kollektivavtalsstiftelser enligt 11 kap. 3 § samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten, en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. pensionsstiftelser enligt 9 § lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. personalstiftelser enligt 27 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 2 kap. 3 § i&lt;br&gt;promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar i vilken utsträckning stiftelser är bokföringsskyl-&lt;br&gt;diga. Detta har behandlats i avsnitt 8.4.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har utformats på det sätt som Lagrådet har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln, som kommer till uttryck i första och andra styckena, är&lt;br&gt;konstruerad på samma sätt som för de juridiska personer som anges i 2 §;&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten inträder först om tillgångarnas värde, beräknat&lt;br&gt;enligt 4 §, överstiger visst gränsvärde. Bokföringsskyldigheten upphör&lt;br&gt;om värdet av tillgångarna under tre år i sträck har understigit det angivna&lt;br&gt;gränsbeloppet. Gränsvärdet är dock ett annat och uppgår till tio pris-&lt;br&gt;basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna huvudregel modifieras i hög grad genom bestämmelserna i&lt;br&gt;tredje stycket. Enligt dessa bestämmelser gäller en ovillkorlig bok-&lt;br&gt;föringsskyldighet för vissa stiftelser. Bland dessa stiftelser märks först&lt;br&gt;och främst stiftelser som bedriver näringsverksamhet (beträffande be-&lt;br&gt;greppet näringsverksamhet, se kommentaren till 6 §). Hit hör vidare&lt;br&gt;stiftelser som är moderstiftelser (beträffande begreppet moderstiftelse, se&lt;br&gt;1 kap. 5-5 b §§ stiftelselagen) samt insamlingsstiftelser, kollektivavtals-&lt;br&gt;stiftelser, pensionsstiftelser och personalstiftelser såsom dessa slag av&lt;br&gt;stiftelser definieras i stiftelselagen respektive lagen om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantagna innebär paragrafens bestämmelser att stiftelser är&lt;br&gt;bokföringsskyldiga i väsentligen samma utsträckning som de hittills har&lt;br&gt;varit enligt stiftelselagen och tryggandelagen. På några punkter avviker&lt;br&gt;dock de nya reglema från de gamla. Enligt hittills gällande rätt har&lt;br&gt;näringsverksamhet bestående av viss mindre uthyrningsverksamhet varit&lt;br&gt;undantagen från bokföringsskyldighet. Det undantaget saknar helt mot-&lt;br&gt;svarighet i de nya bestämmelserna. Det innebär att all uthyrnings-&lt;br&gt;verksamhet leder till att stiftelsen i sin helhet blir bokföringsskyldig.&lt;br&gt;Vidare har en särregel, som hittills har gällt för stiftelser vilka har bildats&lt;br&gt;av eller under medverkan av en kyrklig kommun, utmönstrats. Sådana&lt;br&gt;stiftelser har hittills varit ovillkorligt bokföringsskyldiga. Med de nya&lt;br&gt;reglema kommer de att vara bokföringsskyldiga endast i den omfattning&lt;br&gt;som gäller för stiftelser i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;378&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan skillnad mellan de nya bestämmelserna och stiftelselagens&lt;br&gt;bestämmelser är att de nya bestämmelserna saknar motsvarighet till den&lt;br&gt;regel i 3 kap. 3 § stiftelselagen som har gett tillsynsmyndigheten möjlig-&lt;br&gt;het att i vissa fall befria stiftelsen från bokföringsskyldighet. De nya&lt;br&gt;bestämmelserna innebär slutligen en viss ändring vad gäller upphörande&lt;br&gt;av bokföringsskyldighet. Enligt stiftelselagens regler har stiftelser som&lt;br&gt;har varit bokföringsskyldiga därför att tillgångarnas värde har överstigit&lt;br&gt;tio prisbasbelopp inte automatiskt befriats från denna bokförings-&lt;br&gt;skyldighet i och med att tillgångsvärdet gått ned under tio prisbasbelopp.&lt;br&gt;Bokföringsskyldigheten har upphört först sedan tillsynsmyndigheten har&lt;br&gt;fattat ett särskilt beslut om det (se 3 kap. 2 § andra stycket stiftelselagen i&lt;br&gt;dess hittills gällande lydelse). Den nya ordningen innebär i stället att&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten upphör automatiskt, om tillgångsvärdet vid&lt;br&gt;utgången av de tre senaste räkenskapsåren har understigit tio&lt;br&gt;prisbasbelopp. När bokföringsskyldigheten upphör, skall detta - enligt 3&lt;br&gt;kap. 1 § stiftelselagen - anmälas till tillsynsmyndigheten. En sådan&lt;br&gt;anmälan är dock inte någon förutsättning för att bokföringsskyldigheten&lt;br&gt;skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse inte är bokföringsskyldig, är den ändå, enligt 3 kap. 2 §&lt;br&gt;stiftelselagen, normalt skyldig att föra räkenskaper. Härutöver kan en&lt;br&gt;sådan stiftelses styrelse eller förvaltare vara skyldig att hålla viss&lt;br&gt;bokföring till följd av föreskrifter i stiftelseförordnandet. En dylik&lt;br&gt;bokföringsskyldighet omfattas dock inte av vare sig bokföringslagens&lt;br&gt;bestämmelser eller bestämmelserna om bokföringsbrott i 11 kap. 5 §&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av 5 § är stiftelser vilkas tillgångar får användas endast&lt;br&gt;till förmån för bestämda fysiska personer (jfr 1 kap. 7 § och 11 kap. 2 §&lt;br&gt;femte stycket stiftelselagen) helt undantagna från bokföringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När värdet på tillgångarna enligt 2 § andra stycket och 3 § första stycket&lt;br&gt;bestäms, skall vaije tillgång tas upp till ett värde som motsvarar vad&lt;br&gt;tillgången kan anses betinga vid en försäljning under normala för-&lt;br&gt;hållanden. Fastigheter och byggnader som är lös egendom tas dock upp&lt;br&gt;till taxeringsvärdet, om ett sådant värde finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 2 kap. 4 § i&lt;br&gt;promemorian 4 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen, som har sin förebild i den bestämmelse som hittills har&lt;br&gt;funnits i 3 kap. 6 § stiftelselagen, framgår att, när tillgångarnas värde&lt;br&gt;enligt 2 § andra stycket och 3 § första stycket bestäms, vaije tillgång&lt;br&gt;skall tas upp till ett beräknat marknadsvärde. Paragrafen innehåller även&lt;br&gt;en specialregel, avsedd att förenkla värderingen när den bokförings-&lt;br&gt;skyldige innehar en fastighet eller en byggnad. I så fall skall taxerings-&lt;br&gt;värdet läggas till grund för värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande juridiska personer är inte bokföringsskyldiga enligt denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;379&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. staten, kommunerna, landstingen, kommunalförbunden och region-&lt;br&gt;förbunden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konkursbon, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet far användas&lt;br&gt;endast till förmån för bestämda fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 § tredje stycket i kommitténs förslag och 2 kap. 5 § i promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges de juridiska personer som inte omfattas av lagen.&lt;br&gt;Hit hör främst de offentliga rättssubjekten staten, kommunerna, lands-&lt;br&gt;tingen, kommunalförbunden och regionförbunden. För dessa rättsubjekt&lt;br&gt;finns i stället särskilda bestämmelser om redovisning (se främst bok-&lt;br&gt;föringsförordningen [1979:1212] samt 8 kap. kommunallagen [1991:900]&lt;br&gt;och lagen [1997:1614] om kommunal redovisning). Församlingar och&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter i Svenska kyrkan, som hittills har utgjort kyrkliga&lt;br&gt;kommuner och därmed också har varit undantagna från allmänna regler&lt;br&gt;om bokföring kommer dock - i egenskap av registrerade trossamfund - i&lt;br&gt;fortsättningen att vara bokföringsskyldiga enligt 2 § 2. Att en viss&lt;br&gt;särreglering även fortsättningsvis kommer att gälla för vissa rättssubjekt&lt;br&gt;inom Svenska kyrkan framgår av 4 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 2 framgår att konkursbon inte är bokföringsskyldiga enligt&lt;br&gt;bokföringslagen. För konkursbon finns det särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;räkenskaper i 7 kap. 19 § konkurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 3 undantas sådana stiftelser som avses i 1 kap. 7 § och 11&lt;br&gt;kap. 2 § femte stycket stiftelselagen från bokföringsskyldighet. Bestäm-&lt;br&gt;melsen motsvarar vad som hittills har gällt enligt stiftelselagen. För detta&lt;br&gt;slag av stiftelser finns över huvud taget inte några bestämmelser om&lt;br&gt;bokföring eller räkenskaper. För övriga stiftelser som inte är bokförings-&lt;br&gt;skyldiga finns i 3 kap. 2 § stiftelselagen bestämmelser om räkenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ifrågasatt om det inte i lagtexten borde tas in en erinran&lt;br&gt;om var i lagstiftningen som det finns bestämmelser om räkenskaper för&lt;br&gt;de juridiska personer som berörs i paragrafen. För vissa av de nämnda&lt;br&gt;juridiska personerna saknas dock, som nyss har framgått, detta slag av&lt;br&gt;bestämmelser och för andra återfinns bestämmelserna i förordning. Det&lt;br&gt;slag av erinringar som Lagrådet har förordat skulle därför inte kunna&lt;br&gt;göras fullständiga. Regeringen har därför inte följt Lagrådets förslag i&lt;br&gt;denna del.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När fysiska personer är bokföringsskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk person som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldig&lt;br&gt;för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket skall uthyrning av en fastighet som&lt;br&gt;enligt 5 § kommunalskattelagen (1928:370) räknas som privatbostads-&lt;br&gt;fastighet inte anses som näringsverksamhet. Ägande eller brukande av en&lt;br&gt;fastighet som enligt 5 § kommunalskattelagen räknas som näringsfastig-&lt;br&gt;het skall alltid anses som näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 § andra stycket i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras kretsen av bokföringsskyldiga fysiska personer.&lt;br&gt;Av 1 kap. 3 § följer att paragrafen också blir bestämmande för när ett&lt;br&gt;dödsbo är bokföringsskyldigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket är fysiska personer som bedriver en närings-&lt;br&gt;verksamhet skyldiga att upprätta en bokföring för denna. Detta överens-&lt;br&gt;stämmer med hittills gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket ”näringsverksamhet” är avsett att ha väsentligen den&lt;br&gt;innebörd som motsvarar begreppet ”näringsidkare” i hittills gällande rätt.&lt;br&gt;Begreppet skall fattas i vidsträckt mening, såsom är fallet i t.ex.&lt;br&gt;konsumentköplagen (1990:932). Det innebär att näringsverksamhet skall&lt;br&gt;anses omfatta all verksamhet som är av ekonomisk natur och av sådan&lt;br&gt;karaktär att den kan betecknas som yrkesmässig (se prop. 1989/90:89 s.&lt;br&gt;60). Till näringsverksamhet räknas därmed också sådan verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs av advokater, arkitekter, fotografer m.fl. Verksamhetens omfatt-&lt;br&gt;ning har inte någon avgörande betydelse för bokföringsskyldigheten. En&lt;br&gt;hantverkare som driver sin verksamhet i liten skala blir ändå bokförings-&lt;br&gt;skyldig, om det yrkesmässiga momentet är uppfyllt. Kravet på yrkes-&lt;br&gt;mässighet innebär å andra sidan att den som vid sidan av sin egentliga&lt;br&gt;sysselsättning åtar sig smärre hantverkssysslor för annans räkning som&lt;br&gt;regel inte kan anses bedriva näringsverksamhet. Detsamma gäller om&lt;br&gt;någon, som i allt väsentligt sysslar med annat, ger ut en eller några&lt;br&gt;böcker. Andra omständigheter som kan vägas in i bedömningen av om en&lt;br&gt;person är bokföringsskyldig är omsättningshastigheten på försålda varor&lt;br&gt;eller tjänster och förekomsten av omkostnader i verksamheten. En hel-&lt;br&gt;hetsbedömning måste alltså ske i det enskilda fallet. Härvid kan ledning&lt;br&gt;ofta hämtas från hur verksamheten bedöms skattemässigt; skall verksam-&lt;br&gt;heten beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet är den normalt&lt;br&gt;bokföringspliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringssskyldigheten avser näringsverksamheten, däremot inte&lt;br&gt;annan verksamhet som näringsidkaren bedriver. Det innebär å ena sidan&lt;br&gt;att allt som ingår i näringsverksamheten skall tas med i bokföringen och&lt;br&gt;å andra sidan att endast de tillgångar och skulder samt intäkter och&lt;br&gt;kostnader som hör till verksamheten skall tas med i bokföringen.&lt;br&gt;Näringsidkaren måste till följd därav upprätthålla en åtskillnad mellan&lt;br&gt;näringsverksamhetens ekonomi och sin privata ekonomi. Ledning för hur&lt;br&gt;bokföring skall ske i enskilt bedriven näringsverksamhet torde även i&lt;br&gt;framtiden kunna hämtas från Bokföringsnämndens rekommendation R&lt;br&gt;11 Enskild näringsidkares bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att viss verksamhet som kan ha&lt;br&gt;näringsliknande natur vid lagens tillämpning skall anses falla utanför&lt;br&gt;begreppet näringsverksamhet. Verksamhet som består i att en fysisk&lt;br&gt;person eller ett dödsbo hyr ut en sådan fastighet som enligt 5 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen räknas som privatbostadsfastighet utgör nämligen&lt;br&gt;inte näringsverksamhet i bokföringslagens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra styckets andra mening gäller å andra sidan att ägande&lt;br&gt;eller brukande av näringsfastighet alltid skall anses som näringsverk-&lt;br&gt;samhet och därmed alltid föranleda bokföringsskyldighet. Det är alltså&lt;br&gt;fastighetens taxering som är avgörande för om bokföringsskyldighet&lt;br&gt;föreligger, oavsett om fastighetsinnehavet i det enskilda fallet är förenat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;381&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en faktisk näringsverksamhet. Detta innebär en ändring i förhållande&lt;br&gt;till vad som hittills har gällt. Skälen till ändringen har angetts i avsnitt&lt;br&gt;8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör uppmärksammas att paragrafen reglerar även&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten för enskild person som äger eller brukar en&lt;br&gt;jordbruksfastighet. Tidigare har dessa personer omfattats av jordbruks-&lt;br&gt;bokföringslagen. Denna fråga har behandlats i avsnitt 8.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bokföringsskyldighet för utländska filialer m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. finns bestämmelser om&lt;br&gt;bokföringsskyldighet för näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av&lt;br&gt;utländska företag och utomlands bosatta svenska eller utländska&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 2 kap. 7 § i&lt;br&gt;promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns en erinran om att bestämmelser om bokförings-&lt;br&gt;skyldighet för näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av utländskt&lt;br&gt;företag eller utomlands bosatta personer finns i lagen (1992:160) om&lt;br&gt;utländska filialer m.m. Sådan näringsverksamhet skall enligt 11 och&lt;br&gt;26 §§ nämnda lag ha en egen bokföring skild från verksamheten i&lt;br&gt;utlandet. I övrigt gäller i huvudsak bokföringslagens regler. Vissa&lt;br&gt;särregler gäller dock beträffande avslutande av den löpande bokföringen&lt;br&gt;(se 14 § filiallagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Räkenskapsår&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Normalt räkenskapsår&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett räkenskapsår skall omfatta tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person skall beskattas för&lt;br&gt;hela eller en del av bolagets inkomst och sådana samfällighetsförvaltande&lt;br&gt;juridiska personer som avses i 53 § 2 mom. kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall ha kalenderåret som räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet&lt;br&gt;räkenskapsår). Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 maj-den 30&lt;br&gt;april, den 1 juli-den 30 juni eller den 1 september-den 31 augusti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 § första stycket i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrummet överensstämmer med 12 § första stycket 1976 års&lt;br&gt;bokföringslag. Frågan om räkenskapsårets förläggning i tiden har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 3 § framgår att det som sägs i denna lag om fysiska personer&lt;br&gt;även skall tillämpas av dödsbon. Det innebär - vid en tillämpning av&lt;br&gt;andra stycket - att också ett handelsbolag där ett dödsbo skall beskattas&lt;br&gt;för bolagets inkomst skall ha kalenderår som räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;382&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Annat tolvmånaders räkenskapsår&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra&lt;br&gt;omständigheter finns synnerliga skäl, kan Riksskatteverket medge att&lt;br&gt;annan period av tolv hela månader än som följer av 1 § far utgöra&lt;br&gt;räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 § andra stycket i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 12 § andra stycket 1976 års bokföringslag,&lt;br&gt;ger Riksskatteverket möjlighet att i ett enskilt fall tillåta annat brutet&lt;br&gt;räkenskapsår om tolv månader än vad som följer av 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets beslut i tillståndsärenden enligt denna paragraf far&lt;br&gt;enligt 9 kap. 1 § överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förkortat eller förlängt räkenskapsår&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bokföringsskyldigheten inträder eller räkenskapsåret läggs om, far&lt;br&gt;räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att&lt;br&gt;omfatta högst arton månader. Räkenskapsåret far också kortas av om&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 § tredje stycket i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 12 § tredje stycket 1976 års bokföringslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamt räkenskapsår för flera verksamheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det tillämpa samma&lt;br&gt;räkenskapsår för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 § andra stycket i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 12 § femte stycket första meningen&lt;br&gt;1976 års bokföringslag och innebär att samma räkenskapsår måste&lt;br&gt;tillämpas för all verksamhet som den bokföringsskyldige bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamt räkenskapsår för koncernföretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som ingår i samma koncern skall ha gemensamt räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl, kan Riksskatteverket medge att olika&lt;br&gt;räkenskapsår får tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fysisk person som bedriver jordbruksverksamhet också äger ett&lt;br&gt;aktiebolag, som också bedriver jordbruksverksamhet, utan att han är&lt;br&gt;skyldig att upprätta koncernredovisning, får aktiebolaget, trots&lt;br&gt;bestämmelsen i första stycket, ha brutet räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket, som närmast överensstämmer med 12 § sjätte&lt;br&gt;stycket första meningen 1976 års bokföringslag, framgår att foretag som&lt;br&gt;tillhör samma koncern skall ha samma räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl, kan dock Riksskatteverket - enligt andra&lt;br&gt;stycket — medge att olika räkenskapsår far tillämpas. Riksskatteverkets&lt;br&gt;beslut i sådana ärenden får enligt 9 kap. 1 § överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket är ny och har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter. Koncemanpassning behöver inte ske när en jord-&lt;br&gt;brukare bedriver verksamhet i ett direktägt produktionsbolag. Motiven&lt;br&gt;till bestämmelsen har behandlats i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omläggning av räkenskapsår&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsår får läggas om endast om skattemyndigheten ger tillstånd&lt;br&gt;till det. Tillstånd behövs dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för omläggning från brutet räkenskapsår till kalenderår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för omläggning till gemensamt räkenskapsår i fall som avses i 4 §&lt;br&gt;och 5 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 § första och andra styckena i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen, som närmast har sin motsvarighet i 12 § fjärde och&lt;br&gt;femte stycket i de äldre bestämmelserna, får ett företag ändra räken-&lt;br&gt;skapsår endast om skattemyndigheten ger tillstånd till det. Ett företag&lt;br&gt;som tillämpar brutet räkenskapsår får emellertid utan särskilt tillstånd&lt;br&gt;lägga om detta till kalenderår. Detsamma gäller om en samordning av&lt;br&gt;räkenskapsåren skall ske till följd av bestämmelserna i 4 § och 5 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreläggande om rättelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag tillämpar brutet räkenskapsår i strid med 1 § andra&lt;br&gt;stycket, får skattemyndigheten förelägga företaget att lägga om räken-&lt;br&gt;skapsåret till kalenderår. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 § tredje stycket i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag,&lt;br&gt;saknar motsvarighet i 1976 års bokföringslag. Av bestämmelsen framgår&lt;br&gt;att skattemyndigheten får förelägga ett företag som i strid med&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 § andra stycket tillämpar brutet räkenskapsår att&lt;br&gt;lägga om räkenskapsåret till kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Räkenskapsår i finansiella företag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 7 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag och i 1 kap. 6 § lagen (1995:1560) om årsredovisning&lt;br&gt;i försäkringsföretag finns bestämmelser om räkenskapsår i vissa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en erinran om att det gäller särskilda regler&lt;br&gt;beträffande räkenskapsårets förläggning i tiden för vissa företag. De&lt;br&gt;företag som avses är sådana kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;respektive försäkringsföretag som skall tillämpa de särskilda årsredo-&lt;br&gt;visningslagama för finansiella företag. Sådana företag måste ha&lt;br&gt;kalenderår som räkenskapsår utom i fall som avses i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Bokföringsskyldighetens innebörd&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt om vad bokföringsskyldigheten innebär&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. löpande bokföra alla affärshändelser enligt bestämmelserna i 5 kap.&lt;br&gt;1-5 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. se till att det finns verifikationer enligt 5 kap. 6-9 §§ för alla&lt;br&gt;bokföringsposter samt systemdokumentation och behandlingshistorik&lt;br&gt;enligt 5 kap. 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och sådana&lt;br&gt;system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i den&lt;br&gt;form som anges i 7 kap. 1 § 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bokslutsföretag skall dessutom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upprätta en balansräkning enligt 3 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avsluta den löpande bokföringen enligt bestämmelserna i 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 § i kommitténs förslag och 4 kap. 1 § i promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrummet, som i huvudsak motsvarar 2 § första stycket 1976 års bok-&lt;br&gt;föringslag, innehåller en sammanfattande beskrivning av bokförings-&lt;br&gt;skyldighetens innebörd. Skillnaderna i förhållande till den äldre lagen är&lt;br&gt;främst av redaktionell och språklig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket 1 skall affärshändelserna bokföras löpande.&lt;br&gt;Begreppet ”affärshändelse” definieras i 1 kap. 2 §. Innebörden i ”löpande&lt;br&gt;bokföra” beskrivs närmare i 5 kap. 1-5 §§, där det bl.a. sägs att&lt;br&gt;bokföringen skall ske på sådant sätt att affärshändelserna kan presenteras&lt;br&gt;i såväl den ordning posterna har registrerats som i systematisk ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket 2 framgår bl.a. att det skall finnas verifikationer till&lt;br&gt;alla bokföringsposter. Begreppen ”bokföringspost” och ”verifikation”&lt;br&gt;definieras i 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket 3 skall den bokföringsskyldige bevara all räken-&lt;br&gt;skapsinformation och alla handlingar som är av särskild betydelse för att&lt;br&gt;belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden samt sådan utrustning&lt;br&gt;och sådana system som behövs för att presentera räkenskapsinformatio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;385&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 130, Del 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen i läsbar form. Begreppet ”räkenskapsinformation” definieras i 1 kap.&lt;br&gt;2§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket innefattar bokföringsskyldigheten också en skyl-&lt;br&gt;dighet att upprätta en öppningsbalansräkning och avsluta den löpande&lt;br&gt;bokföringen. Reglema om öppningsbalansräkning finns i 4 kap. 3 § och&lt;br&gt;innebär att ett företag skall upprätta en balansräkning när bokförings-&lt;br&gt;skyldigheten inträder eller när grunden för bokföringsskyldigheten för-&lt;br&gt;ändras. I 6 kap. finns bestämmelser om skyldigheten att avsluta den&lt;br&gt;löpande bokföringen med en årsredovisning eller ett årsbokslut. Denna&lt;br&gt;skyldighet är dock inte generell utan omfattar endast s.k. bokslutsföretag.&lt;br&gt;Härmed avses vissa i 1 kap. 2 § första stycket 2 uppräknade slag av&lt;br&gt;företag, däribland alla företag i vilka den årliga nettoomsättningen&lt;br&gt;normalt uppgår till minst 20 prisbasbelopp (med den begränsning som&lt;br&gt;följer av 1 kap. 2 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;God redovisningssed&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på ett sätt som överensstämmer&lt;br&gt;med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 § andra stycket i kommitténs förslag och 4 kap. 2 § i promemorian&lt;br&gt;1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen - som motsvarar 2 § andra stycket 1976 års bokföringslag -&lt;br&gt;innehåller den viktiga bestämmelsen att bokföringsskyldigheten skall&lt;br&gt;fullgöras på sätt som överensstämmer med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6.3 har redogjorts för hur god redovisningssed bör bestämmas.&lt;br&gt;Av det som där har sagts framgår att det vid bestämmandet av vad som&lt;br&gt;utgör god redovisningssed måste fastas stor vikt vid uttalanden från&lt;br&gt;Bokföringsnämnden och, i andra hand, Redovisningsrådet samt, såvitt&lt;br&gt;gäller sådan normutveckling som särskilt avser finansiella företag,&lt;br&gt;Finansinspektionen. Vad som utgör god redovisningssed bestäms dock i&lt;br&gt;sista hand av domstol med utgångspunkt från bokföringslagens och&lt;br&gt;årsredovisningslagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Upprättande av balansräkning när bokföringsskyldigheten inträder&lt;br&gt;eller när grunden för denna ändras&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokslutsföretag skall utan dröjsmål upprätta en balansräkning, när&lt;br&gt;bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för sådan skyldighet&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upprättandet av balansräkningen gäller 6 kap. 4 § andra stycket i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 13 § och 23 § första stycket i kommitténs förslag och 4 kap. 3 § i&lt;br&gt;promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;386&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket överensstämmer i huvudsak med 11 §&lt;br&gt;tredje stycket 1976 års bokföringslag. Tillämpningsområdet har dock be-&lt;br&gt;gränsats till företag som är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en enskild näringsidkare inträder bokföringsskyldigheten - och&lt;br&gt;därmed skyldigheten att upprätta en öppningsbalans - när näringsidkaren&lt;br&gt;faktiskt börjar sina förbindelser med omvärlden, träffar avtal m.m. i och&lt;br&gt;för rörelsen. För sådana juridiska personer som alltid är bokförings-&lt;br&gt;skyldiga (jfr 2 kap. 1 -3 §§) inträffar motsvarande tidpunkt i och med att&lt;br&gt;personen förvärvar rättskapacitet, dvs. kan förvärva rättigheter och ikläda&lt;br&gt;sig skyldigheter (jfr Bokföringsnämndens cirkulär C 23/3). I fråga om&lt;br&gt;aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag är detta detsamma&lt;br&gt;som tidpunkten för registrering. Andra juridiska personer blir bok-&lt;br&gt;föringsskyldiga först sedan någon särskild omständighet har tillkommit -&lt;br&gt;näringsverksamhet, koncemförhållande m.m. - och de blir därför skyl-&lt;br&gt;diga att upprätta öppningsbalansräkning när denna omständighet har&lt;br&gt;inträtt. För den grupp av juridiska personer som blir bokföringsskyldiga&lt;br&gt;på grund av tillgångarnas värde inträder skyldigheten att upprätta öpp-&lt;br&gt;ningsbalansräkning vid ingången av det räkenskapsår då värdet av till-&lt;br&gt;gångarna första gången översteg trettio eller, såvitt gäller stiftelser, tio&lt;br&gt;prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att upprätta en öppningsbalansräkning inträder också då&lt;br&gt;en rörelse, som drivs av en enskild näringsidkare, byter ägare eller då en&lt;br&gt;bokföringsskyldig rörelse byter identitet och fortsätter exempelvis i&lt;br&gt;bolagsform (jfr prop. 1975:104 s. 218).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är, som redan har påpekats, avgränsad till sådana före-&lt;br&gt;tag som är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen. Det far till följd&lt;br&gt;att en bokföringsskyldig fysisk person inte behöver upprätta någon öpp-&lt;br&gt;ningsbalansräkning i samband med bokföringsskyldighetens uppkomst&lt;br&gt;om det därvid står klart att nettoomsättningen i verksamheten normalt&lt;br&gt;inte kommer att överstiga 20 prisbasbelopp. Han blir dock skyldig att&lt;br&gt;upprätta en öppningsbalansräkning så snart det finns anledning anta att&lt;br&gt;den årliga nettoomsättningen i framtiden kommer att överstiga 20&lt;br&gt;prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att de i 6 kap. 4 § andra stycket nämnda&lt;br&gt;bestämmelserna i årsredovisningslagen skall gälla i tillämpliga delar när&lt;br&gt;ett företag upprättar en sådan balansräkning som sägs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bokföring för flera verksamheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det ha en bokföring som&lt;br&gt;omfattar samtliga verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första stycket får ett företag som bedriver flera&lt;br&gt;verksamheter ha en bokföring för varje enskild verksamhet, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed. Företag som&lt;br&gt;avses i 6 kap. 1 § skall i så fall löpande arkivera uppgifter om ställning&lt;br&gt;och resultat i de olika verksamheterna på en gemensam plats. Om&lt;br&gt;företaget bedriver verksamhet på egen hand, skall arkiveringen ske i&lt;br&gt;anslutning till bokföringen för en sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 § i kommitténs förslag och 4 kap. 4 § i promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett företag&lt;br&gt;bedriver flera verksamheter. Frågan har behandlats i avsnitt 10.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är - enligt första stycket - att företaget måste ha en enda&lt;br&gt;bokföring som avser all verksamhet som bedrivs av företaget. Det skall&lt;br&gt;finnas en enda löpande bokföring. Om företaget är ett bokslutsföretag (jfr&lt;br&gt;1 kap. 2 §), skall den samlade verksamheten omfattas av ett gemensamt&lt;br&gt;årsbokslut eller en gemensam årsredovisning. Inte ens om företaget&lt;br&gt;bedriver flera verksamheter som är fristående från varandra, är det tillåtet&lt;br&gt;att dela upp bokföringen. En annan sak är att det enligt 5 kap. 6 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen kan vara nödvändigt att i årsredovisningen&lt;br&gt;särredovisa olika rörelsegrenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att företaget enligt huvudregeln i första stycket skall&lt;br&gt;ha en enda bokföring för samtliga verksamheter utesluter emellertid inte&lt;br&gt;att företaget i bokföringen använder sig av journaler, listor m.m. som&lt;br&gt;avser olika verksamheter eller verksamhetsgrenar. När olika verksam-&lt;br&gt;heter är organisatoriskt åtskilda och saknar naturligt samband, torde det&lt;br&gt;också få accepteras att verifikationerna för de skilda verksamheterna&lt;br&gt;numreras för sig. Men det får aldrig göras så stor åtskillnad på olika&lt;br&gt;verksamheter att det inte går att överblicka den samlade verksamhetens&lt;br&gt;gång, resultat och ställning (jfr BFN U 90:4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av andra stycket kan dock en bokföringsskyldig som&lt;br&gt;bedriver flera verksamheter i vissa fall ändå få upprätta separata bok-&lt;br&gt;föringar för de skilda verksamheterna. Sådana separata bokföringar är&lt;br&gt;avsedda att förekomma endast undantagsvis. För att bokföringen skall få&lt;br&gt;läggas upp på det viset fordras sålunda att det finns särskilda skäl och är&lt;br&gt;förenligt med god redovisningssed. Särskilda skäl kan föreligga när en&lt;br&gt;bokföringsskyldig bedriver dels en verksamhet på egen hand, dels en&lt;br&gt;annan verksamhet tillsammans med annan. Om bokföringsskyldigheten&lt;br&gt;för den gemensamt bedrivna verksamheten fullgörs genom en gemensam&lt;br&gt;bokföring, motiverar detta en separat bokföring för den övriga verksam-&lt;br&gt;heten. En enskild näringsidkare bör i en sådan situation kunna ha såväl&lt;br&gt;en separat löpande bokföring för den verksamhet som han bedriver på&lt;br&gt;egen hand som ett separat årsbokslut för den verksamheten. Det kan inte&lt;br&gt;uteslutas att det, såvitt gäller enskilda näringsidkare, någon gång kan vara&lt;br&gt;motiverat med separat bokföring även i andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts gäller även vissa bokföringsskyldiga juridiska&lt;br&gt;personer. En ideell förening, som bedriver verksamhet tillsammans med&lt;br&gt;annan och fullgör bokföringsskyldigheten för denna verksamhet genom&lt;br&gt;en gemensam bokföring, bör alltså ha en separat löpande bokföring för&lt;br&gt;annan verksamhet som den bedriver självständigt. Också stiftelser som&lt;br&gt;har medel gemensamt placerade med en annan stiftelse och som fullgör&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten för dessa medel genom en med den andra&lt;br&gt;stiftelsen gemensam bokföring, bör bokföra övriga medel i en separat&lt;br&gt;löpande bokföring. Även andra situationer kan förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller aktiebolag, ekonomiska föreningar och liknande&lt;br&gt;associationer, är utrymmet för att tillämpa bestämmelsen i andra stycket&lt;br&gt;avsett att vara mera begränsat. Även beträffande dessa associationer bör&lt;br&gt;visserligen förekomsten av flera verksamheter, varav en är föremål för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;388&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemensam bokföring, utgöra ett särskilt skäl att ha separata bokföringar. Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;Här kan den emellertid endast komma i fråga att ha separata löpande&lt;br&gt;bokföringar. Årsbokslutet eller årsredovisningen måste sålunda omfatta&lt;br&gt;den samlade verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte ansetts möjligt att i lagen precisera de förutsättningar som&lt;br&gt;bör vara uppfyllda för att separat bokföring skall få förekomma. Av hän-&lt;br&gt;visningen till god redovisningssed följer att det får bli en sak för dom-&lt;br&gt;stolspraxis och normgivande organ att ange de närmare förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjligheten att undantagsvis ha separata bokföringar inte skall&lt;br&gt;gå ut över möjligheterna till granskning av den samlade verksamheten&lt;br&gt;har det i 5 kap. 11 § andra stycket föreskrivits att den bokföringsskyldige&lt;br&gt;i systemdokumentationen skall ange att företaget har flera separata&lt;br&gt;bokföringar och lämna upplysning om var uppgifter ur dessa kan&lt;br&gt;erhållas. Ytterligare krav ställs enligt förevarande paragrafs andra stycke&lt;br&gt;andra och tredje meningarna på sådana företag som är skyldiga att&lt;br&gt;avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning (jfr 6 kap. 1 §).&lt;br&gt;Dessa företag skall löpande arkivera uppgifter om ställning och resultat i&lt;br&gt;de verksamheter som omfattas av separat bokföring på en gemensam&lt;br&gt;plats.I första hand skall uppgifterna samlas till en bokföring som avser&lt;br&gt;endast företagets egen verksamhet. Om den bokföringsskyldige inte&lt;br&gt;bedriver någon egen verksamhet utan endast en eller flera verksamheter&lt;br&gt;tillsammans med andra, måste arkiveringsskyldigheten fullgöras genom&lt;br&gt;att uppgifterna förvaras separat från annan bokföring. Syftet med&lt;br&gt;bestämmelsen är att det fortlöpande skall vara möjligt att utan besvär&lt;br&gt;erhålla underlag för en bedömning av den bokföringsskyldiges samlade&lt;br&gt;verksamhet. En sådan överblick bör kunna åstadkommas exempelvis&lt;br&gt;genom att kopior av huvudbokföringen från den separata verksamheten&lt;br&gt;arkiveras tillsammans med företagets andra bokföring. Hur ofta uppgifter&lt;br&gt;om ställning och resultat i verksamhet som omfattas av separat bokföring&lt;br&gt;skall fogas till företagets övriga bokföring måste bestämmas från fall till&lt;br&gt;fall enligt de riktlinjer som utvecklas inom ramen för god&lt;br&gt;redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag får ha gemensam bokföring med någon annan bokförings-&lt;br&gt;skyldig endast för gemensamt bedriven verksamhet och endast om det är&lt;br&gt;förenligt med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första stycket får församlingar i Svenska kyrkan&lt;br&gt;som ingår i en kyrklig samfällighet enligt 3 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1998:1591) om Svenska kyrkan ha en gemensam bokföring som&lt;br&gt;omfattar församlingarnas och samfallighetens verksamheter. Vidare får&lt;br&gt;prästlönetillgångar enligt 10 § lagen (1998:1592) om införande av lagen&lt;br&gt;(1998:1591) om Svenska kyrkan ha gemensam bokföring, om de&lt;br&gt;förvaltas tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 4 kap. 5 § i&lt;br&gt;promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar frågan om två eller flera bokföringsskyldiga kan&lt;br&gt;fullgöra bokföringsskyldigheten gemensamt. Detta har behandlats i&lt;br&gt;avsnitten 10.3.1 och 10.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den outtalade utgångspunkten i lagen är att var och en som är&lt;br&gt;bokföringsskyldig är skyldig att hålla sig med en egen bokföring för&lt;br&gt;verksamhet som han bedriver. Från denna utgångspunkt gör förevarande&lt;br&gt;paragraf några undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att en bokföringsskyldig kan få organisera&lt;br&gt;bokföringen gemensamt såvitt avser gemensamt bedriven verksamhet.&lt;br&gt;Den gemensamma verksamheten torde i dessa fall normalt ske inom&lt;br&gt;ramen för ett enkelt bolag. Begreppet ”gemensam verksamhet” har&lt;br&gt;emellertid en vidare innebörd och kan omfatta även annan gemensam&lt;br&gt;verksamhet än sådan som bedrivs inom ramen för ett bolagsavtal, t.ex.&lt;br&gt;om syskon har erhållit en jordbruksfastighet i arv och inte har ingått&lt;br&gt;någon särskild överenskommelse om den fortsatta driften. Också gemen-&lt;br&gt;sam medelsplacering kan vara att betrakta som gemensam verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bokföringen skall få organiseras gemensamt är det dock inte&lt;br&gt;tillräckligt att verksamheten bedrivs gemensamt. Det förutsätts även att&lt;br&gt;det är förenligt med god redovisningssed att företagen har en gemensam&lt;br&gt;bokföring. Bestämmelsen är inte avsedd att förändra den praxis som&lt;br&gt;hittills har utvecklats. Viss ledning kan därför hämtas från äldre&lt;br&gt;bestämmelser, däribland 3 kap. 4 § 2 stiftelselagen (jfr BFN U 95:3) om&lt;br&gt;bokföring av gemensam placerad förmögenhet, samt äldre uttalanden om&lt;br&gt;bokföring av gemensamt bedriven jordbruksverksamhet och om bok-&lt;br&gt;föring i partrederi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket fastslås att sådana församlingar som ingår i en kyrklig&lt;br&gt;samfällighet får ha en gemensam bokföring tillsammans med de övriga&lt;br&gt;församlingarna som ingår i samfälligheten. Bestämmelsen - som har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 10.3.2 - gör det möjligt för de juridiska personer som&lt;br&gt;församlingarna utgör att upprätta såväl den löpande bokföringen som&lt;br&gt;årsbokslutet eller årsredovisningen gemensamt. Det fordras alltså inte -&lt;br&gt;såsom är fallet vid gemensam bokföring enligt första stycket - att det är&lt;br&gt;fråga om gemensamt bedriven verksamhet och att förfarandet har stöd i&lt;br&gt;god redovisningssed. Även s.k. prästlönetillgångar (prästlönefastigheter&lt;br&gt;och prästlönefonder) får ha gemensam bokföring, dock endast i den&lt;br&gt;utsträckning de är föremål for samförvaltning. Prästlönetillgångar är ett&lt;br&gt;särskilt slag av juridisk person av stiftelseliknande karaktär (se 10 §&lt;br&gt;lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska&lt;br&gt;kyrkan). Enligt 9 § andra stycket lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan&lt;br&gt;skall prästlönetillgångar förvaltas av Svenska kyrkan. Förvaltningen&lt;br&gt;torde - liksom i dag - komma att ske på stiftsnivå. Det innebär i så fall&lt;br&gt;att den till prästlönetillgångama knutna bokföringsskyldigheten kan&lt;br&gt;fullgöras genom en gemensam bokföring på stiftsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Löpande bokföring och verifikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Grundbokföring och huvudbokföring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i&lt;br&gt;registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvud-&lt;br&gt;bokföring). Detta skall ske på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrol-&lt;br&gt;lera fullständigheten i bokföringspostema och överblicka verksamhetens&lt;br&gt;förlopp, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om grundbokföring och huvud-&lt;br&gt;bokföring (jfr avsnitt 12.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att bokförda affärshändelser skall kunna&lt;br&gt;presenteras i registreringsordning och i systematisk ordning. Bestäm-&lt;br&gt;melsen motsvarar närmast 8 § första stycket första meningen och 9 §&lt;br&gt;första stycket första meningen i 1976 års bokföringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller grundbokföringen har begreppet kronologisk ordning ersatts&lt;br&gt;med begreppet registreringsordning, dvs. den ordning i vilken affärs-&lt;br&gt;händelserna har bokförts. Det tidigare uttrycket har fört tanken till att&lt;br&gt;affärshändelserna skulle presenteras i den ordning de har inträffat. Det&lt;br&gt;har ansetts att det från bevis- och kontrollsynpunkt är viktigare att affärs-&lt;br&gt;händelserna presenteras i den ordning de har bokförts. Till följd av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 § om när bokföring skall ske kommer dock grund-&lt;br&gt;bokföringen som regel ganska väl att återspegla också den ordningsföljd i&lt;br&gt;vilken affärshändelserna har inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbokföringen skall ske på ett sådant sätt att det blir möjligt att i&lt;br&gt;efterhand kontrollera bokförda poster mot verifikationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudbokföringens huvudsakliga syfte är att utgöra en länk mellan å&lt;br&gt;ena sidan grundbokföringen och å andra sidan årsbokslutet eller årsredo-&lt;br&gt;visningen. Den löpande systematiska sammanställning av affärshändel-&lt;br&gt;serna som skall göras inom ramen för huvudbokföringen är emellertid&lt;br&gt;också avsedd att möjliggöra en överblick av verksamhetens ställning och&lt;br&gt;resultat under löpande år. Däremot kan huvudbokföringen knappast för-&lt;br&gt;väntas ge någon exakt avspegling av verksamhetens resultat och ställning&lt;br&gt;under räkenskapsåret. Precisionen i den bild som huvudbokföringen kan&lt;br&gt;ge ifråga om verksamhetens ställning och resultat måste dessutom vara&lt;br&gt;beroende av en rad omständigheter, såsom verksamhetens karaktär och&lt;br&gt;vad som i det enskilda fallet är en godtagbar organisation av bokföringen.&lt;br&gt;I ett företag som tillämpar kontantmetoden, dvs. bokför fordringar och&lt;br&gt;skulder först när de betalas, får det godtas att huvudbokföringen ibland&lt;br&gt;ger en ganska begränsad överblick över verksamhetens ställning och&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbokföringen och huvudbokföringen skall tillsammans göra det&lt;br&gt;möjligt att överblicka också verksamhetens ”förlopp”. Med begreppet&lt;br&gt;förlopp avses här hur verksamhetens ställning och resultat vid ett visst&lt;br&gt;tillfälle har framkommit, dvs. när de olika affärshändelserna har inträffat&lt;br&gt;och hur de har påverkat verksamhetens ställning och resultat under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkenskapsåret. Inte heller när det gäller verksamhetens förlopp kan det&lt;br&gt;alltid ställas så långtgående krav på precision. Framförallt gäller det&lt;br&gt;företag som tillämpar kontantmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på kronologisk och systematisk presentation omfattar samtliga&lt;br&gt;affärshändelser. Det innebär dock inte att varje affärshändelse måste&lt;br&gt;kunna presenteras separat. Såsom framgår av 6 § kan likartade affärs-&lt;br&gt;händelser dokumenteras genom en gemensam verifikation. Den gemen-&lt;br&gt;samma verifikationen ligger då grund för en bokföringspost.&lt;br&gt;Bestämmelsen är inte heller avsedd att utesluta bokföring i sammandrag,&lt;br&gt;dvs. att grundbokförda affärshändelser i huvudboken registreras i&lt;br&gt;sammandrag. Detta torde framförallt vara aktuellt vid användandet av sk.&lt;br&gt;hierarkiska bokföringssystem (se avsnitt 10.2). I den utsträckning det&lt;br&gt;behövs för att ge tillfredsställande kontroll och överblick skall konton&lt;br&gt;över tillgångar, avsättningar och skulder dock specificeras i en&lt;br&gt;sidoordnad bokföring (se 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tidpunkten för bokföring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbets-&lt;br&gt;dag. Andra affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärshändelserna far bokföras senare än som anges i första stycket,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra företag än bokslutsföretag får dröja med att bokföra affärs-&lt;br&gt;händelserna tills betalning sker, under förutsättning att detta är förenligt&lt;br&gt;med god redovisningssed. Vid räkenskapsårets utgång skall dock samt-&lt;br&gt;liga då obetalda fordringar och skulder bokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i tredje stycket gäller också bokslutsföretag, om det&lt;br&gt;endast förekommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i&lt;br&gt;verksamheten och fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till&lt;br&gt;avsevärda belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 18 § första-tredje styckena i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar tidpunkten för bokföring (se avsnitt 12.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket, som närmast motsvarar 8 § andra stycket i 1976 års&lt;br&gt;bokföringslag, framgår att kontanta in- och utbetalningar skall bokföras&lt;br&gt;senast nästföljande arbetsdag. Beträffande andra affärshändelser gäller i&lt;br&gt;stället att de skall bokföras ”så snart det kan ske”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om att andra affärshändelser än kontanta in- och&lt;br&gt;utbetalningar skall bokföras ”så snart det kan ske” innebär att bokföring&lt;br&gt;måste ske så snart företaget har tillgång till tillräckliga uppgifter för att&lt;br&gt;kunna bokföra affärshändelserna på ett godtagbart sätt. När denna&lt;br&gt;tidpunkt inträder måste bedömas från fall till fall. En lämplig tumregel&lt;br&gt;kan dock vara att, när företaget använder sig av rutiner som innebär att en&lt;br&gt;faktura eller motsvarande skall upprättas, bokföringen av fordringar och&lt;br&gt;skulder far dröja till dess faktura eller motsvarande handling har utfärdats&lt;br&gt;eller mottagits eller sådan handling enligt god affärssed hade bort&lt;br&gt;föreligga. I de fall tidpunkten för bokföringen inte kan knytas till någon&lt;br&gt;faktura eller motsvarande handling far bokföringstidpunkten bestämmas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på annat sätt (jfr Bokföringsnämndens uttalande U 94:2, EDI och annan&lt;br&gt;elektronisk överföring av uppgifter om affärshändelser).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed,&lt;br&gt;kan - enligt andra stycket - en fördröjning i bokföringen av affärs-&lt;br&gt;händelserna godtas. Under vissa förhållanden behöver bokföring alltså&lt;br&gt;inte ske trots att alla förutsättningar för att kunna bokföra affärs-&lt;br&gt;händelserna finns. I förarbetena till 1976 års bokföringslag nämndes&lt;br&gt;vissa exempel på omständigheter då tidsförskjutningar borde kunna&lt;br&gt;beaktas (semester, sjukdom, arbetsbelastning vid bokföringsbyrå m.m.;&lt;br&gt;se prop. 1975:104 s. 163). Dessa uttalanden torde fortfarande ha relevans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt stor praktisk betydelse får bestämmelsen i andra stycket anses&lt;br&gt;ha när ett företag har överlämnat delar av bokforingsarbetet till en&lt;br&gt;bokföringsbyrå. Det måste accepteras att bokföringen av andra&lt;br&gt;affärshändelser än kontanta in- och utbetalningar i sådana fall far anstå&lt;br&gt;någon kortare tid. Detsamma gäller huvudbokföringen av kontanta in-&lt;br&gt;och utbetalningar. Huvudbokföringen bör i sådana fall kunna anstå en&lt;br&gt;kortare tid under förutsättning att en grundbokföring (kassabok) kan&lt;br&gt;presenteras senast nästföljande arbetsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I undantagsfall - såsom i mycket små, icke-näringsdrivande verksam-&lt;br&gt;heter - bör också kravet på omedelbar grundbokföring av kontanta in-&lt;br&gt;och utbetalningar kunna frångås enligt andra stycket. Det bör överlämnas&lt;br&gt;till normgivande organ att närmare utveckla vilka dessa undantagsfall är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje och fjärde styckena som, med vissa ändringar, motsvarar 8 §&lt;br&gt;tredje stycket i 1976 års bokföringslag framgår att bokföringsskyldiga&lt;br&gt;med okomplicerade förhållanden far bokföra affärshändelserna enligt den&lt;br&gt;s.k. kontantmetoden. Detta innebär att uppkomna fordringar och skulder&lt;br&gt;inte behöver bokföras och att affärshändelserna far bokföras först när&lt;br&gt;betalning sker. Hänvisningen till god redovisningssed innebär att be-&lt;br&gt;gränsningar och villkor kan komma att uppställas i redovisningspraxis.&lt;br&gt;Av tredje stycket sista meningen framgår dock att företagen - på samma&lt;br&gt;sätt som i dag - skall bokföra obetalda fordringar och skulder vid&lt;br&gt;räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som bedrivs i företag som inte utgör bokslutsföretag&lt;br&gt;(se 1 kap. 2 §) är regelmässigt okomplicerad. Det har därför ansetts&lt;br&gt;godtagbart att generellt låta sådana företag - dvs. enskilda näringsidkare,&lt;br&gt;handelsbolag med endast fysiska personer som delägare och ideella&lt;br&gt;föreningar med en årlig omsättning understigande 20 prisbasbelopp -&lt;br&gt;tillämpa kontantmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även sådana företag som är skyldiga att avsluta den löpande&lt;br&gt;bokföringen får under vissa förhållanden tillämpa kontantmetoden. De&lt;br&gt;förutsättningar som då gäller är att endast ett mindre antal fakturor eller&lt;br&gt;andra handlingar förekommer i verksamheten och att fordringarna och&lt;br&gt;skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att ett företag enligt andra-fjärde styckena i vissa fall&lt;br&gt;kan dröja med själva bokföringen innebär inte att alla bokforingsåtgärder&lt;br&gt;kan anstå. Av 6 § följer att det för vaije affärshändelse skall finnas en&lt;br&gt;verifikation. Skyldigheten att spara de uppgifter som skall ingå i en&lt;br&gt;verifikation uppkommer redan innan affärshändelsen har bokförts (se 1&lt;br&gt;kap. 2 § 9 och 7 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bokslutstransaktioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att den löpande bokföringen avslutas skall sådana poster&lt;br&gt;som är nödvändiga för att bestämma räkenskapsårets intäkter och&lt;br&gt;kostnader och den finansiella ställningen på balansdagen bokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 18 § fjärde stycket i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar s.k. bokslutstransaktioner (se avsnitt 12.4). Med&lt;br&gt;begreppet bokslutstransaktion avses främst periodiseringar av inkomster&lt;br&gt;och utgifter som hänför sig till två eller flera räkenskapsår. I begreppet&lt;br&gt;inryms emellertid även andra typer av transaktioner som skall bokföras&lt;br&gt;när ett årsbokslut eller en årsredovisning upprättas, t.ex. avskrivningar,&lt;br&gt;uppskrivningar och omföringar inom eget kapital. Av 10 § framgår att&lt;br&gt;det skall finnas verifikationer till alla bokslutstransaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som inte är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen&lt;br&gt;behöver inte beakta bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sidoordnad bokföring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bokföringen skall konton över tillgångar, avsättningar och skulder&lt;br&gt;specificeras i en sidoordnad bokföring i den utsträckning det behövs för&lt;br&gt;att ge en tillfredsställande kontroll och överblick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 § andra stycket i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som behandlar s.k. sidoordnad bokföring, motsvarar i&lt;br&gt;huvudsak 9 § andra stycket i 1976 års bokföringslag. Den har behandlats&lt;br&gt;i avsnitt 12.5.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättelse av bokföringspost&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bokföringspost rättas, skall det anges när rättelsen har skett och&lt;br&gt;vem som har gjort den. Sker rättelsen genom en särskild rättelsepost,&lt;br&gt;skall det samtidigt säkerställas att det vid en granskning av den rättade&lt;br&gt;bokföringsposten utan svårighet går att fa kännedom om rättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 § tredje stycket i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 6 § andra stycket i 1976 års&lt;br&gt;bokföringslag. En rättelsepost utgör en ny bokföringspost och förutsätter&lt;br&gt;därför en särskild verifikation (jfr 10 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bokföringsskyldige bör ha i förväg fastställda rättelserutiner.&lt;br&gt;Dessa bör framgå av företagets systemdokumentation (jfr 11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;394&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Verifikationer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje affärshändelse skall det finnas en verifikation. Om företaget har&lt;br&gt;tagit emot en uppgift om affärshändelsen i den form som anges i 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket, skall denna uppgift, i förekommande fall kompletterad&lt;br&gt;med uppgifter enligt 7 och 8 §§, användas som verifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs med hänsyn till arten av den mottagna verifikationen,&lt;br&gt;far bokföringen grundas på en särskilt upprättad hänvisningsverifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera likartade affärshändelser får dokumenteras genom en gemensam&lt;br&gt;verifikation. Vid försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning&lt;br&gt;far även inbetalningarna under en dags försäljning dokumenteras genom&lt;br&gt;en gemensam verifikation, om det skulle vara förenat med svårigheter att&lt;br&gt;upprätta verifikationer för de olika affärshändelserna. Den gemensamma&lt;br&gt;verifikationen far då utgöras av uppgifter från en kassaapparat, kassa-&lt;br&gt;rapport eller annan uppgift som anger summan av mottagna betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 15 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs att det skall finnas verifikationer till alla&lt;br&gt;affärshändelser och att den bokföringsskyldige skall använda mottagen&lt;br&gt;uppgift som verifikation när sådan föreligger. Bestämmelsen har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 12.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med verifikation avses uppgifter som dokumenterar förändringar i&lt;br&gt;storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet (se 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §). Uppgifterna kan vara lagrade i olika form, t.ex. på papper eller på&lt;br&gt;diskett. Det är emellertid inte själva informationsbäraren utan de lagrade&lt;br&gt;uppgifterna som utgör verifikationen. Detta är bakgrunden till att orden&lt;br&gt;”tagit emot handling” i 5 § första stycket i 1976 års bokföringslag har&lt;br&gt;ersatts med ordvalet ”tagit emot en uppgift”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I situationer då affärshändelserna kommer till uttryck i pappers-&lt;br&gt;baserade dokument, såsom vid traditionell fakturahantering i pappers-&lt;br&gt;format, innebär den nya bestämmelsen i praktiken ingen ändring i&lt;br&gt;förhållande till hittills gällande rätt. Visserligen är det - till skillnad från&lt;br&gt;tidigare - inte handlingen i sig utan de därå lagrade uppgifterna som&lt;br&gt;utgör verifikationen. Det är emellertid liksom tidigare den mottagna&lt;br&gt;handlingen som skall sparas och arkiveras (se 7 kap. 1 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ”mottagen uppgift” avses också uppgifter som har tagits emot på&lt;br&gt;elektronisk väg. Även uppgifter som har utväxlats mellan parterna och&lt;br&gt;som successivt har kompletterats kan utgöra i lagens mening ”mottagna&lt;br&gt;uppgifter”. Detta kan illustreras enligt följande. Ett företag har i samband&lt;br&gt;med tillkomsten av ett leveransavtal tagit emot en datafil med&lt;br&gt;leverantörens prislista. Datafilen har sedan legat till grund för en på&lt;br&gt;elektronisk väg gjord beställning, vilken leverantören i sin tur har använt&lt;br&gt;sig av när han på elektronisk väg har bekräftat och fakturerat&lt;br&gt;beställningen. I denna situation kan de uppgifter som företaget hämtar&lt;br&gt;från prislistan i syfte att komplettera verifikationen ingå i denna trots att&lt;br&gt;uppgifterna inte har mottagits i samband med den aktuella&lt;br&gt;affärshändelsen. I ett annat fall kan den information som företaget har&lt;br&gt;tagit emot utgöras av endast någon enstaka uppgift med begränsat infor-&lt;br&gt;mationsvärde, vilken företaget självt kompletterar med erforderliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;395&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter från egna system. Även i detta fall är det den mottagna&lt;br&gt;uppgiften som skall användas som verifikation, låt vara att denna måste&lt;br&gt;kompletteras så att den uppfyller de krav som uppställs i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra och tredje styckena om hänvisnings-&lt;br&gt;verifikation och gemensam verifikation överensstämmer i allt väsentligt&lt;br&gt;med 5 § första stycket tredje meningen respektive 5 § tredje stycket i&lt;br&gt;1976 års bokföringslag. Vissa tidigare detalj föreskrifter om gemen-&lt;br&gt;samma verifikationer har dock inte överförts till den nya lagen. Hänvis-&lt;br&gt;ningsverifikationer och gemensamma verifikationer skall innefatta sam-&lt;br&gt;ma information som andra slag av verifikationer (se 7 §). I vilken&lt;br&gt;utsträckning information får utelämnas från hänvisningsverifikationer&lt;br&gt;och gemensamma verifikationer får bedömas enligt samma kriterier som&lt;br&gt;gäller för andra verifikationer (se 8 § ).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 7 j&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verifikationen skall innefatta uppgift om när den har sammanställts, när&lt;br&gt;affärshändelsen har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller&lt;br&gt;och vilken motpart den berör. I förekommande fall skall verifikationen&lt;br&gt;även innefatta upplysning om handlingar eller andra uppgifter som har&lt;br&gt;legat till grund för affärshändelsen samt var dessa finns tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verifikationen skall det ingå ett verifikationsnummer eller annat&lt;br&gt;identifieringstecken samt sådana övriga uppgifter som är nödvändiga för&lt;br&gt;att sambandet mellan verifikationen och den bokförda affärshändelsen&lt;br&gt;utan svårighet skall kunna fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 16 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket regleras vilka uppgifter en verifikation skall innehålla.&lt;br&gt;Verifikationen skall bl.a. innehålla upplysningar om de handlingar eller&lt;br&gt;andra uppgifter som ligger till grund för affärshändelsen. Med ”hand-&lt;br&gt;lingar och andra uppgifter” avses såväl traditionella pappersbaserade&lt;br&gt;handlingar som uppgifter lagrade i mikroformat eller elektroniskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en gemensam verifikation används, måste denna innehålla de&lt;br&gt;angivna upplysningarna för var och en av de affärshändelser som verifi-&lt;br&gt;kationen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att verifikationen skall innehålla även vissa andra&lt;br&gt;uppgifter som gör det möjligt att fastställa sambandet mellan&lt;br&gt;verifikationen och den bokförda affärshändelsen. Den lämpligaste ord-&lt;br&gt;ningen torde vara att verifikationerna identifieras genom att de åsätts&lt;br&gt;nummer i löpande följd i en eller flera serier för vaije bokföringsskyldig&lt;br&gt;(jfr BFN C 20/6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en gemensam verifikation används, är det sambandet mellan&lt;br&gt;verifikationen och de olika bokförda affärshändelserna som skall kunna&lt;br&gt;fastställas. Något särskilt förtydligande av lagtexten i denna del har inte&lt;br&gt;ansetts nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter enligt 7 § första stycket får utelämnas, om det är förenat med&lt;br&gt;svårigheter att låta uppgiften ingå i verifikationen och ett utelämnande är&lt;br&gt;förenligt med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 17 § första stycket i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget vaije dag gör ett stort antal kontantaffärer som rör&lt;br&gt;mindre belopp och kundkretsen är anonym, är det inte rimligt att kräva&lt;br&gt;att verifikationen innefattar samtliga uppgifter enligt 7 §. Paragrafen&lt;br&gt;innehåller därför en undantagsregel som innebär att uppgifterna far&lt;br&gt;utelämnas om det är förenat med svårigheter att infoga uppgiften i&lt;br&gt;verifikationen samt ett utelämnande av uppgiften är förenligt med god&lt;br&gt;redovisningssed. De fall som i första hand kan rymmas under denna&lt;br&gt;bestämmelse är sådana där verifikationen kommer till uttryck i uppgifter&lt;br&gt;från ett kassaregister, en kassarapport eller annan handling som endast&lt;br&gt;anger summan av erhållna betalningar vid kontanta försäljningar av varor&lt;br&gt;och tjänster. Det har emellertid inte ansetts lämpligt att genom&lt;br&gt;lagstiftning begränsa undantagsregelns tillämpningsområde till de nu&lt;br&gt;nämnda fallen. I stället far det inom ramen för god redovisningssed&lt;br&gt;avgöras när det är godtagbart att utelämna uppgifter som kan vara&lt;br&gt;praktiskt besvärliga att infoga i verifikationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en verifikation rättas, skall det anges när rättelsen har skett och vem&lt;br&gt;som har gjort den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 17 § andra stycket i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 § fjärde stycket sista meningen 1976 års&lt;br&gt;bokföringslag och innehåller bestämmelser om rättelse av verifikation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 1-9 §§ gäller även andra bokföringsposter än&lt;br&gt;sådana som avser affärshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 20 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av posterna i den löpande bokföringen utgörs normalt av&lt;br&gt;affärshändelser. Därutöver kan det emellertid förekomma andra bok-&lt;br&gt;föringsposter, såsom bokslutstransaktioner och rättelseposter. I denna&lt;br&gt;paragraf föreskrivs att även sådana poster omfattas av bestämmelserna i&lt;br&gt;1-9 §§. Detta innebär bl.a. att det skall finnas verifikationer också för&lt;br&gt;dessa poster och att verifikationerna skall uppfylla kraven i 6-9 §§.&lt;br&gt;Vidare innebär paragrafen att reglema i 3 § om bokföringstidpunkt och&lt;br&gt;kraven i 1 § på presentation i registreringsordning och i systematisk ord-&lt;br&gt;ning gäller även dessa övriga bokföringsposter. Också bestämmelserna i&lt;br&gt;5 § om rättelse av bokförd post är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Systemdokumentation och behandlingshistorik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företaget skall upprätta sådana beskrivningar över bokföringssystemets&lt;br&gt;organisation och uppbyggnad som behövs för att ge överblick över&lt;br&gt;systemet (systemdokumentation). Företaget skall också upprätta sådana&lt;br&gt;beskrivningar över genomförda bearbetningar inom systemet som gör det&lt;br&gt;möjligt att utan svårighet följa och förstå de enskilda bokföringspostemas&lt;br&gt;behandling (behandlingshistorik).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har flera separata bokföringar, skall det av system-&lt;br&gt;dokumentationen för vaije bokföring framgå var uppgifter ur övriga&lt;br&gt;bokföringar kan erhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 21 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafens första stycke har i huvudsak hämtats&lt;br&gt;från 7 § andra stycket 1976 års bokföringslag och ställer krav på att det&lt;br&gt;finns behövlig dokumentation om bokföringssystemet. Även om de nya&lt;br&gt;bestämmelserna torde fa störst betydelse för datorbaserad bokföring, är&lt;br&gt;de till skillnad från tidigare bestämmelser inte begränsade till sådan utan&lt;br&gt;gäller även vid manuell bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med systemdokumentation avses beskrivningar, instruktioner och&lt;br&gt;annan dokumentation som gör det möjligt att förstå hur bokförings-&lt;br&gt;systemet är uppbyggt. Dokumentationen kan bestå av en kontoplan och&lt;br&gt;en beskrivning av bokföringssystemet vilka utvisar sambanden mellan&lt;br&gt;bokföringssystemets olika delar. Den måste dock anpassas till förhållan-&lt;br&gt;dena det enskilda företaget. I en mycket liten verksamhet är det i bland&lt;br&gt;inte nödvändigt att upprätta någon särskild systemdokumentation,&lt;br&gt;eftersom den överblick den skall ge framkommer direkt av bokföringen. I&lt;br&gt;andra mer komplexa system kan det fordras en ganska ingående&lt;br&gt;beskrivning av bl.a. behandlingsregler och verifieringskedjor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med behandlingshistorik avses information om hur enskilda&lt;br&gt;bokföringsposter har behandlats och vilka behandlingsregler som därvid&lt;br&gt;har gällt. Behandlingsregler utgörs av instruktioner som har skapats för&lt;br&gt;beräkning av bokförda belopp, kontering, sammanställning av bokslut&lt;br&gt;eller rättelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämndens rekommendation R 10, Systemdokumentation&lt;br&gt;och behandlingshistorik, torde även fortsättningsvis kunna ge vägledning&lt;br&gt;för hur detta slag av information bör vara utformad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i andra stycket framgår vilka krav som ställs när ett&lt;br&gt;företag med stöd av bestämmelsen i 4 kap. 4 § andra stycket har upprättat&lt;br&gt;flera separata bokföringar. Företaget skall i dessa fall tillse att det av&lt;br&gt;vaije bokföring, som omfattar de olika verksamheterna, framgår var&lt;br&gt;uppgifter om de övriga bokföringarna kan erhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;398&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Hur den löpande bokföringen avslutas&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När den löpande bokföringen skall avslutas med en årsredovisning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som tillhör någon eller några av följande kategorier skall för&lt;br&gt;varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och&lt;br&gt;offentliggöra den enligt 2 §:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock inte&lt;br&gt;stiftelser som far använda sina tillgångar uteslutande till förmån för&lt;br&gt;medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga&lt;br&gt;endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. företag som är moderföretag i en koncern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bokslutsföretag i vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) antalet anställda i verksamheten under de senaste två räkenskapsåren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 medeltal har uppgått till mer än tio, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) nettovärdet av tillgångarna i verksamheten enligt en balansräkning&lt;br&gt;för räkenskapsåret uppgår till mer än 24 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 12 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av uppräkningen i första stycket följer att aktiebolag och ekonomiska&lt;br&gt;föreningar alltid måste avsluta den löpande redovisningen med en&lt;br&gt;årsredovisning. Detsamma gäller för handelsbolag i vilka en eller flera&lt;br&gt;juridiska personer är delägare; i det sammanhanget skall dock dödsbon&lt;br&gt;inte behandlas som juridisk person (se 1 kap. 3 §). Samma skyldighet att&lt;br&gt;alltid upprätta en fullständig årsredovisning åvilar alla företag som skall&lt;br&gt;tillämpa de särskilda årsredovisningslagama för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag respektive försäkringsföretag (se 1 kap. 1 § ÅRFL&lt;br&gt;och 1 kap. 1 § ÅRFL). Bestämmelsen innebär också att handelsbolag&lt;br&gt;som är finansiella holdingföretag alltid skall upprätta en årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel är alla bokföringsskyldiga stiftelser skyldiga att upp-&lt;br&gt;rätta en årsredovisning. Från denna huvudregel är dock undantagna stif-&lt;br&gt;telser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast för&lt;br&gt;viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast av den an-&lt;br&gt;ledningen att värdet på tillgångarna överstiger tio prisbasbelopp (jfr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 § första stycket). Sådana ”familjestiftelser” är inte föremål för&lt;br&gt;samma löpande tillsyn som andra stiftelser. De är dock skyldiga att upp-&lt;br&gt;rätta årsredovisning om de överskrider något av gränsvärdena i punkten&lt;br&gt;7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall företag som är moderföretag i en koncern alltid upprätta&lt;br&gt;en årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen framgår att även andra företag kan vara skyldiga att upprätta&lt;br&gt;en årsredovisning därför att antalet anställda eller nettovärdet av&lt;br&gt;tillgångarna överstiger vissa gränsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;399&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årsredovisning måste sålunda upprättas, om företaget under de&lt;br&gt;senaste två åren har haft i medeltal mer än tio anställda. I begreppet ”i&lt;br&gt;medeltal” ligger att det måste göras en sammanvägning av antalet&lt;br&gt;anställda under de senaste två åren och att hänsyn måste tas till&lt;br&gt;anställningarnas omfattning. Om beräkningen visar att antalet sysselsatta&lt;br&gt;i företaget under den aktuella perioden i snitt motsvarar mer än tio&lt;br&gt;heltidsanställda, skall en årsredovisning upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årsredovisning måste också upprättas om nettovärdet av&lt;br&gt;tillgångarna enligt en balansräkning för räkenskapsåret överstiger 24&lt;br&gt;miljoner. Beräkningen av tillgångarnas värde skall därvid göras enligt&lt;br&gt;årsredovisningslagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde undantagsvis kunna inträffa att ett bokföringsskyldigt rätts-&lt;br&gt;subjekt har en omsättning som är mindre än tjugo prisbasbelopp sam-&lt;br&gt;tidigt som tillgångarnas värde överstiger 24 miljoner kr. I fråga om vissa&lt;br&gt;företag, t.ex. ideella föreningar och registrerade trossamfund, får en så&lt;br&gt;begränsad omsättning till följd att den löpande bokföringen inte behöver&lt;br&gt;avslutas (jfr 3 § och 1 kap. 2 § 2). I sådana fall uppkommer det alltså inte&lt;br&gt;någon skyldighet att upprätta årsredovisning. Givetvis kan det i sådana&lt;br&gt;fall ändå ofta vara i medlemmarnas intresse att ett bokslut upprättas.&lt;br&gt;Detta kan emellertid medlemmarna själva reglera genom föreningens&lt;br&gt;eller samfundets stadgar. Någon lagreglering har inte ansetts vara&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Årsredovisningens innehåll m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årsredovisning skall upprättas och offentliggöras enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall,&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 22 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till årsredovisningslagama innebär dels att årsredovis-&lt;br&gt;ningen skall innehålla en balansräkning, en resultaträkning, noter, en för-&lt;br&gt;valtningsberättelse och, i vissa fall, en finansieringsanalys (härutöver&lt;br&gt;ställer de särskilda lagarna för årsredovisning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag respektive för försäkringsföretag vissa krav på kapital-&lt;br&gt;täckningsanalys och resultatanalys), dels att årsredovisningen skall&lt;br&gt;offentliggöras på visst sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När den löpande bokföringen får avslutas med ett årsbokslut i stället&lt;br&gt;för en årsredovisning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra bokslutsföretag än sådana som avses i 1 § skall, om de inte&lt;br&gt;upprättar årsredovisning, för vaije räkenskapsår avsluta den löpande&lt;br&gt;bokföringen med ett årsbokslut enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 11 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen erbjuder ett alternativt sätt att avsluta den löpande&lt;br&gt;bokföringen. Om företaget inte är av det slag som enligt 1 § måste&lt;br&gt;upprätta årsredovisning, kan det välja mellan att upprätta en års-&lt;br&gt;redovisning och upprätta ett årsbokslut. Bestämmelser om årsbokslutets&lt;br&gt;innehåll finns i 4 §; där framgår bl.a. att årsbokslutet skall bestå av en&lt;br&gt;resultaträkning och en balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om årsbokslut får självfallet betydelse enbart för de&lt;br&gt;företag som är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen. Företag som&lt;br&gt;inte är av de slag som omfattas av begreppet bokslutsföretag (jfr 1 kap.&lt;br&gt;2 § 2) behöver inte upprätta vare sig årsredovisning eller årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Årsbokslutets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett årsbokslut skall bestå av en resultaträkning och en balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När årsbokslutet upprättas, skall följande bestämmelser i årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 § om vad som avses med andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4-fr §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 § om valuta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 § om undertecknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 och 2 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap 3 och 4 §§ om uppställningsformer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9 § om avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 12 § och 13 § första stycket om nettoomsättning och extraordi-&lt;br&gt;nära poster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och omsätt-&lt;br&gt;ningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 § om anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 23 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall årsbokslutet bestå av en resultaträkning och en&lt;br&gt;balansräkning samt upprättas med motsvarande tillämpning av ett antal&lt;br&gt;särskilt angivna bestämmelser i årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;401&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tilläggsupplysningar i årsbokslutet&lt;br&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årsbokslutet skall företaget lämna de ytterligare upplysningar som&lt;br&gt;anges i 6-9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med&lt;br&gt;kravet på överskådlighet i 2 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;br&gt;får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultat-&lt;br&gt;räkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de poster i&lt;br&gt;balansräkningen eller resultaträkningen som upplysningarna hänför sig&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 24 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att årsbokslutet måste kompletteras med vissa&lt;br&gt;tilläggsupplysningar. Vilka dessa är framgår av 6-9 §§. Principerna för&lt;br&gt;placeringen av tilläggsupplysningarna överensstämmer med vad som&lt;br&gt;gäller enligt 5 kap. 1 § årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För poster i balansräkningen som avser tillgångar, avsättningar eller&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta skall det anges enligt vilka principer beloppen&lt;br&gt;har räknats om till svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 25 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 5 kap. 2 § årsredovisningslagen och&lt;br&gt;har närmast sin motsvarighet i 20 § första stycket 1 i 1976 års bok-&lt;br&gt;föringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen&lt;br&gt;eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554) skall uppgift lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillgångarnas anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som&lt;br&gt;har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskriv-&lt;br&gt;ningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredo-&lt;br&gt;visningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster&lt;br&gt;skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 26 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs att ett antal huvudsakligen beloppsmässiga&lt;br&gt;uppgifter skall lämnas beträffande de poster i balansräkningen som&lt;br&gt;hänför sig till anläggningstillgångar. Paragrafen överensstämmer i stort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;402&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med 5 kap. 3 § årsredovisningslagen. Upplysningskraven är dock inte&lt;br&gt;lika långtgående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av andra stycket skall grunderna för avskrivning av&lt;br&gt;anläggningstillgångarnas olika poster anges. Av hänvisningen till 2 kap.&lt;br&gt;4 § årsredovisningslagen i 4 § följer att betydelsefulla ändringar i dessa&lt;br&gt;grunder skall anges. Innebär ändringen ett byte av redovisningsprincip,&lt;br&gt;skall 9 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i&lt;br&gt;3 kap. 4§ fjärde stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) skall den&lt;br&gt;del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 27 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall upplysning lämnas om de skulder som förfaller&lt;br&gt;till betalning senare än ett år efter balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En likadan bestämmelse finns i 5 kap. 10 § andra stycket årsredo-&lt;br&gt;visningslagen. I 1976 års bokföringslag motsvaras den närmast av det&lt;br&gt;krav på uppdelning i långfristiga och kortfristiga skulder som uppställs i&lt;br&gt;lagens uppställningsschema för balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har ändrat redovisningsprinciper, skall upplysning lämnas&lt;br&gt;om detta. Skälen för ändringen skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 28 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har närmast sin motsvarighet i 20 § första stycket 1 och 2&lt;br&gt;1976 års bokföringslag. Motsvarande krav finns också i 2 kap. 19 § andra&lt;br&gt;stycket 6 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som utgör ett byte av redovisningsprincip - och inte enbart en&lt;br&gt;ändring av en uppskattning eller en bedömning - har behandlats i Redo-&lt;br&gt;visningsrådets rekommendation RR 5, Redovisning av byte av redo-&lt;br&gt;visningsprincip. Med redovisningsprincip avses enligt rekommenda-&lt;br&gt;tionen sådana grundläggande principer, redovisningskonventioner och&lt;br&gt;regler som tillämpas vid upprättande av bl.a. årsredovisning. Sådana&lt;br&gt;antaganden som görs som underlag för mätning inom ramen för de&lt;br&gt;fastställda redovisningsprinciperna utgör däremot enbart uppskattningar&lt;br&gt;eller bedömningar; ändras dessa, utgör det inte byte av redovisnings-&lt;br&gt;principer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tidpunkten för färdigställande av årsbokslutet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbokslutet skall färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex&lt;br&gt;månader eller, i stiftelser, fyra månader efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 23 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;403&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 11 § andra stycket första Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;meningen 1976 års bokföringslag. Den har dock kompletterats med en&lt;br&gt;särskild reglering om tidpunkten för upprättande av årsbokslut i stiftelser.&lt;br&gt;Denna utgör en anpassning till stiftelselagens regler om när årsbokslutet&lt;br&gt;skall lämnas till revisorn (jfr 4 kap. 10 § stiftelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Specifikation till årsredovisning eller årsbokslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije sammandragen post i den balansräkning som skall ingå i&lt;br&gt;årsredovisningen eller årsbokslutet skall, om inte postens sammansätt-&lt;br&gt;ning klart framgår av bokföringen i övrigt, de belopp som ingår i posten&lt;br&gt;specificeras i en särskild förteckning, som inte behöver offentliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 1 § andra stycket årsredovisningslagen i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har utformats i huvudsak i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag, motsvarar 19 § tredje stycket tredje meningen 1976 års&lt;br&gt;bokföringslag. Den i paragrafen angivna specifikationen måste upprättas&lt;br&gt;i samband med att den löpande bokföringen avslutas men utgör inte en&lt;br&gt;del av själva årsredovisningen eller årsbokslutet. Den behöver därför inte&lt;br&gt;offentliggöras på det sätt som gäller för själva årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Arkivering av räkenskapsinformation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Former för bevarande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsinformation skall bevaras i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vanlig läsbar form (dokument),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas&lt;br&gt;endast med tekniskt hjälpmedel (maskinläsbart medium) och som genom&lt;br&gt;omedelbar utskrift kan tas fram i sådan form som avses i 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskaps-&lt;br&gt;information som företaget har tagit emot från någon annan skall bevaras i&lt;br&gt;det skick materialet hade när det kom till företaget. Dokument,&lt;br&gt;mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som&lt;br&gt;företaget självt har upprättat skall bevaras i det skick materialet fick när&lt;br&gt;räkenskapsinformationen sammanställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 30 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som i vissa delar motsvarar 10 § första stycket 1976 års&lt;br&gt;bokföringslag, innehåller bestämmelser om i vilken form räkenskaps-&lt;br&gt;informationen skall bevaras. Dessa frågor har behandlats i avsnitt 13.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av första stycket kan räkenskapsinformation bevaras i&lt;br&gt;direkt läsbar form (pappersdokument eller mikroformat) eller i maskin-&lt;br&gt;läsbar form. Det skall alltid finnas en representation av räkenskapsinfor-&lt;br&gt;mationen, t.ex. text och siffror som har skrivits på papper eller&lt;br&gt;elektroniskt lagrade data på en diskett. Det skall också alltid vara möjligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;404&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att omedelbart avläsa denna representation. Det måste alltså alltid vara Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;möjligt att ta fram elektroniskt eller optiskt lagrade data i utskrift på&lt;br&gt;papper (se punkten 3). Utskriften måste kunna ske ”omedelbart”. Kravet&lt;br&gt;på omedelbar utskrift får dock något anpassas till förhållandena i det&lt;br&gt;enskilda fallet. När det är fråga om räkenskapsinformation som avser&lt;br&gt;tidigare och avslutade räkenskapsår och som har lagrats med äldre&lt;br&gt;teknik, torde det få accepteras att utskrifter kan tas fram först med en&lt;br&gt;sådan kortare fördröjning som beror på att äldre programversioner och&lt;br&gt;filer måste föras över till modem utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller dokument, mikroskrift eller maskinläsbart medium sådan&lt;br&gt;räkenskapsinformation som företaget har tagit emot från någon annan&lt;br&gt;(eller har upprättat for eget bruk), skall informationsbärarna - enligt&lt;br&gt;andra stycket - bevaras i det skick de hade när informationen kom&lt;br&gt;företaget tillhanda. Räkenskapsinformationen skall alltså i princip&lt;br&gt;bevaras i sin ursprungliga form. Om en verifikation från böljan kom till&lt;br&gt;uttryck i ett pappersbaserat dokument, avser kravet på bevarande således&lt;br&gt;just detta dokument. Det dokumentet får inte ersättas med något annat&lt;br&gt;dokument, t.ex. en fotokopia. Det får inte heller ersättas med lagring i&lt;br&gt;annan form, såsom elektronisk lagring åstadkommen genom scanning.&lt;br&gt;Samma princip gäller om företaget har erhållit en optisk skiva som&lt;br&gt;innehåller en verifikation; kravet på bevarande avser den mottagna&lt;br&gt;skivan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har företaget i stället tagit emot en elektronisk faktura som vid&lt;br&gt;överföringstillfället inte hade antagit någon fysisk form, skall informa-&lt;br&gt;tionen bevaras i elektronisk form så att den kan presenteras på det sätt&lt;br&gt;som det från böijan var tänkt. Bestämmelsen är dock inte avsedd att&lt;br&gt;förhindra företaget från att anpassa (konvertera) på detta sätt mottagen&lt;br&gt;maskinläsbar räkenskapsinformation till sitt eget informationssystem. En&lt;br&gt;förutsättning för detta är naturligtvis att räkenskapsinformationen inte&lt;br&gt;förändras (jfr BFN U 94:2). Bestämmelsen ställer inte heller något krav&lt;br&gt;på bevarande av den maskinella utrustning och de andra fysiska föremål&lt;br&gt;som ursprungligen användes för att spara informationen. Tillgången på&lt;br&gt;maskinvara kan göra det nödvändigt att använda annan utrustning än den&lt;br&gt;som användes från böijan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som nu sagts gäller i motsvarande mån sådan räkenskaps-&lt;br&gt;information som har upprättats inom företaget. Sådan räkenskaps-&lt;br&gt;information skall bevaras i det skick den fick när den sammanställdes.&lt;br&gt;Har sålunda en grund- och huvudbokföring upprättats i pappersbaserad&lt;br&gt;form, är det orginalet som skall bevaras. När det gäller bokföring som&lt;br&gt;upprättas och bevaras i maskinläsbar form, är huvudregeln att den skall&lt;br&gt;bevaras på sådant sätt att den kan presenteras så som den från böijan var&lt;br&gt;tänkt att kunna presenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § finns ett undantag från de nu angivna huvudreglerna. Enligt detta&lt;br&gt;undantag far maskinläsbart medium, som används för förvaring av&lt;br&gt;räkenskapsinformation, förstöras om räkenskapsinformationen på ett&lt;br&gt;betryggande sätt överförs till annan tillåten form för bevarande. Om&lt;br&gt;räkenskapsinformationen består av uppgifter som har erhållits från någon&lt;br&gt;annan, gäller detta dock först från och med det fjärde året efter utgången&lt;br&gt;av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. En sådan överföring från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;405&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett maskinläsbart medium till annan form för bevarande kan i vissa fall&lt;br&gt;vara nödvändig för att kravet på omedelbar utskrift av räkenskaps-&lt;br&gt;informationen skall vara uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte något som hindrar att varje länk i bokföringen utgörs av&lt;br&gt;räkenskapsinformation lagrad i maskinläsbar form. Den s.k. varannan-&lt;br&gt;länksprincipen i 10 § andra stycket i 1976 års bokföringslag har således&lt;br&gt;utmönstrats. Genom kravet på att räkenskapsinformation som bevaras i&lt;br&gt;elektronisk form alltid skall kunna tas fram i läsbar form genom&lt;br&gt;omedelbar utskrift är behovet av tillgänglighet ändå alltid uppfyllt. Dock&lt;br&gt;måste årsredovisningen respektive årsbokslutet - såsom följer av 2 kap.&lt;br&gt;5 § årsredovisningslagen - alltid upprättas i vanlig läsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tid och plats för förvaring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att&lt;br&gt;bevara räkenskapsinformation skall vara varaktiga och lätt åtkomliga. De&lt;br&gt;skall bevaras fram till och med det tionde året efter utgången av det&lt;br&gt;kalenderår då räkenskapsåret avslutades. De skall förvaras i Sverige, i&lt;br&gt;ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinutrustning och system som behövs för att presentera räken-&lt;br&gt;skapsinformationen i den form som anges i 1 § första stycket 1 eller 2&lt;br&gt;skall hållas tillgängliga i Sverige under hela den tid som anges i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 31 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om bevarande och förvaring av de&lt;br&gt;fysiska föremål med anknytning till räkenskapsinformationen, främst&lt;br&gt;sådana föremål i vilka räkenskapsinformationen kommer till uttryck och&lt;br&gt;sådana föremål med vars hjälp räkenskapsinformationen kan presenteras.&lt;br&gt;Skälen bakom bestämmelsen har behandlats i avsnitt 13.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § skall räkenskapsinformation bevaras såsom dokument (dvs. i&lt;br&gt;vanlig läsbar form), i form av mikrofilm eller i maskinläsbar form. Av&lt;br&gt;första stycket i förevarande paragraf framgår att dessa ”informations-&lt;br&gt;bärare” skall vara varaktiga och lätt åtkomliga och att de skall förvaras i&lt;br&gt;ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt. Dessa krav har&lt;br&gt;delvis sina motsvarigheter i 10 § tredje stycket och 22 § första stycket&lt;br&gt;1976 års bokföringslag (jfr prop. 1975:104 s. 194).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på varaktighet medför att företaget i vissa fall måste framställa&lt;br&gt;och arkivera en åldersbeständig kopia av den ursprungliga informations-&lt;br&gt;bäraren (jfr BFN U 95:1). Av 1 § andra stycket framgår emellertid att&lt;br&gt;även i dessa fall skall orginalet sparas oavsett skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stycket föreskrivs vidare att informationsbärarna skall bevaras i&lt;br&gt;Sverige under minst tio år efter utgången av det kalenderår då&lt;br&gt;räkenskapsåret avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att företaget också måste se till att det under&lt;br&gt;hela bevarandetiden har tillgång till den utrustning och de system som&lt;br&gt;fordras för att avläsa räkenskapsinformationen. Det innebär inte att en&lt;br&gt;och samma utrustning måste sparas under hela bevarandetiden. Företaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;406&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är sålunda oförhindrat att byta ut äldre utrustning mot ny utrustning av Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;liknande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrustningen skall finnas i Sverige. Såsom framgår av 4 § kan dock&lt;br&gt;skattemyndigheten ge tillstånd till att utrustningen förvaras utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillfällig förvaring av verifikation utomlands&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, får&lt;br&gt;ett dokument som innefattar en verifikation, trots bestämmelserna i 2 §,&lt;br&gt;tillfälligt förvaras utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 31 § tredje stycket i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § följer att alla föremål som omfattas av förvaringsbestämmelsen&lt;br&gt;som huvudregel skall förvaras i Sverige. Detta gäller såväl själva&lt;br&gt;informationsbäraren som den utrustning som fordras för att presentera&lt;br&gt;räkenskapsinformationen i vanlig läsbar form eller mikroskrift.&lt;br&gt;Förevarande paragraf innehåller emellertid ett undantag från kravet på&lt;br&gt;förvaring i Sverige. Enligt bestämmelsen får en verifikation i pappers-&lt;br&gt;format tillfälligt förvaras utomlands, om det finns särskilda skäl och det&lt;br&gt;kan anses förenligt med god redovisningssed. Frågan har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 13.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är i första hand avsedd för två typsituationer. Den ena&lt;br&gt;är när en handling tillfälligt förs ut ur landet för att bokföras där. Den&lt;br&gt;andra är när en handling, som inte bara tjänar som verifikation utan också&lt;br&gt;har någon annan funktion, tillfälligt förs ut ur landet för att denna andra&lt;br&gt;funktion skall kunna utnyttjas (jfr Bokföringsnämndens uttalande U&lt;br&gt;93:3). Så snart bokföring har skett eller handlingen på annat sätt har&lt;br&gt;tjänat sitt syfte utomlands, måste dock verifikationerna återföras till&lt;br&gt;Sverige för att bevaras här under den resterande arkiveringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utomlands placerad utrustning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten tillåta att ett företag,&lt;br&gt;trots bestämmelserna i 2 §, förvarar maskinläsbara medier utomlands. I&lt;br&gt;sådana fall får maskinutrustning och system som avses i 2 § andra&lt;br&gt;stycket hållas tillgängliga i samma land. Tillståndet får förenas med&lt;br&gt;villkor och begränsas till viss tid. Även om tillstånd ges, skall företaget&lt;br&gt;genom omedelbar utskrift kunna ta fram räkenskapsinformationen i&lt;br&gt;Sverige i sådan form som avses i 1 § 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när det gäller&lt;br&gt;företag som står under inspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 31 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är att all räkenskapsinformation samt den utrustning och&lt;br&gt;de system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i&lt;br&gt;läsbar form skall finnas i Sverige (se 2 §). Enligt första stycket i&lt;br&gt;förevarande paragraf kan dock skattemyndigheten tillåta att ett företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;407&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvarar maskinläsbara medier utomlands. Om företaget har fått en sådan&lt;br&gt;dispens får även den maskinutrustning och de system som används för att&lt;br&gt;bevara räkenskapsinformation i maskinläsbar form placeras utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att förvara maskinläsbara medier jämte maskinutrustning&lt;br&gt;och system utomlands är avsedd för sådana fall då företaget har en&lt;br&gt;organisatorisk anknytning till utlandet, antingen därför att det ingår i en&lt;br&gt;gränsöverskridande koncern eller därför att det utgör filial till ett&lt;br&gt;utländskt företag. Omständigheterna måste också i övriga vara sådana att&lt;br&gt;detta slag av arkivering m.m. utomlands framstår som naturlig. Så kan&lt;br&gt;vara fallet när en internationell koncern har organiserat sin verksamhet så&lt;br&gt;att redovisningen för företag från olika länder sköts från en gemensam&lt;br&gt;plats. Det är självklart att tillstånd att ha utrustningen placerad utomlands&lt;br&gt;inte skall ges annat än då det står klart att något missbruk inte kan&lt;br&gt;befaras. Normalt bör det inte komma i fråga att ge tillstånd att förvara&lt;br&gt;maskinläsbara medier, maskinutrustning m.m. i ett land med vilket&lt;br&gt;Sverige inte har avtal om internationell rättshjälp i brottmål. En annan&lt;br&gt;naturlig förutsättning för tillstånd är att det står klart att företaget i&lt;br&gt;tillräcklig utsträckning beaktar de säkerhetsaspekter som kan finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också ett företag som har fått tillstånd att förvara maskinläsbara&lt;br&gt;medier m.m. utomlands måste kunna ta fram räkenskapsinformationen i&lt;br&gt;läsbar form med hjälp av maskinutrustning placerad i Sverige. Detta&lt;br&gt;gäller även om tillståndsmyndigheten inte har angett detta särskilt i&lt;br&gt;beslutet. Myndigheten kan också förena tillståndet med de villkor som&lt;br&gt;den anser vara nödvändiga för att möjliggöra en betryggande granskning&lt;br&gt;av företagets räkenskapsinformation. Ett sådant villkor kan vara att&lt;br&gt;företaget vid anmodan skall ge skattemyndigheten tillgång till räken-&lt;br&gt;skapsinformationen i annan lämplig form (t.ex. en datafil med de&lt;br&gt;grundregistrerade uppgifterna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndet kan tidsbegränsas men löper annars tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett tillståndet måste företaget givetvis fortfarande iaktta bestäm-&lt;br&gt;melserna i 2 § om varaktighet, lättåtkomlighet och förvaring i ordnat&lt;br&gt;skick och om förvaring på betryggande och överskådligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av andra stycket är det Finansinspektionen som prövar&lt;br&gt;frågor om tillstånd att förvara maskinläsbara medier och ha&lt;br&gt;maskinutrustning placerad utomlands när det gäller företag som står&lt;br&gt;under inspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förvaring av dokument m.m. som hör till en filial utomlands&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § om förvaring i Sverige gäller inte dokument,&lt;br&gt;mikroskrift, maskinläsbara medier, utrustning och system som avser&lt;br&gt;verksamhet som företaget bedriver genom en filial utomlands, om&lt;br&gt;företaget är bokföringsskyldigt i det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 32 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att kravet på förvaring i Sverige inte gäller de&lt;br&gt;föremål med anknytning till räkenskapsinformationen som avser en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;408&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet som företaget bedriver utomlands i form av en filial om&lt;br&gt;denna är bokföringsskyldig i det landet. Bestämmelsen innebär i övrigt&lt;br&gt;inte någon lättnad i de krav som ställs upp i 2 §. Alla informationsbärare&lt;br&gt;skall således, oavsett var de fysiskt befinner sig, vara varaktiga och lätt&lt;br&gt;åtkomliga samt förvaras i ordnat skick och på betryggande och&lt;br&gt;överskådligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av bestämmelserna i 4 kap. 4 § andra stycket skall den&lt;br&gt;bokföring som omfattar företagets huvudsakliga verksamhet innehålla&lt;br&gt;upplysningar om hur bokföringsskyldigheten för filialens verksamhet&lt;br&gt;fullgörs och uppgifter om filialens ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överföring av räkenskapsinformation på maskinläsbart medium till&lt;br&gt;annan form&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag far förstöra ett maskinläsbart medium som används för att&lt;br&gt;bevara räkenskapsinformation, om räkenskapsinformationen på ett&lt;br&gt;betryggande sätt överförs till dokument, mikroskrift eller annat&lt;br&gt;maskinläsbart medium. Om räkenskapsinformationen består av uppgifter&lt;br&gt;som företaget har tagit emot från någon annan, får det maskinläsbara&lt;br&gt;mediet dock förstöras först från och med det fjärde året efter utgången av&lt;br&gt;det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 33 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar överföring av räkenskapsinformation från&lt;br&gt;maskinläsbart medium till annan bevarandeform. Skälen till bestäm-&lt;br&gt;melsen har behandlats i avsnitt 13.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 § framgår att det som huvudregel krävs särskilt tillstånd för&lt;br&gt;förtida förstöring av det medium som räkenskapsinformation bevaras på.&lt;br&gt;För handlingar i läsbar form gäller detta undantagslöst. Enligt 6 § kan&lt;br&gt;dock maskinläsbart medium, som används för att bevara räkenskaps-&lt;br&gt;informationen, förstöras om det ersätts med utskrift på papper, en&lt;br&gt;handling i mikroformat eller annat maskinläsbart medium. För&lt;br&gt;räkenskapsinformation i maskinläsbar form som består av uppgifter som&lt;br&gt;företaget har tagit emot från någon annan, gäller detta dock först från och&lt;br&gt;med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret&lt;br&gt;avslutades. Överföringen måste ske ”på betryggande sätt”, dvs. över-&lt;br&gt;föringen far inte innebära någon risk för att informationen förvanskas&lt;br&gt;eller förstörs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När räkenskapsinformation får förstöras&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, far skattemyndigheten för visst fall tillåta att&lt;br&gt;dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att&lt;br&gt;bevara räkenskapsinformation förstörs före utgången av den tid som&lt;br&gt;anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när det gäller&lt;br&gt;företag som står under inspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;409&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 33 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om förstörande av räkenskaps-&lt;br&gt;uppgifter och motsvarar närmast 22 § andra-fjärde styckena 1976 års&lt;br&gt;bokföringslag. Frågan har behandlats i avsnitt 13.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att det medium som räkenskaps-&lt;br&gt;informationen bevaras på får förstöras före utgången av den tioåriga&lt;br&gt;arkiveringstiden om det finns särskilda skäl och skattemyndigheten ger&lt;br&gt;tillstånd till det. Något krav på att de uppgifter som förstörs skall&lt;br&gt;kopieras eller på annat sätt ersättas av räkenskapsinformation lagrad i&lt;br&gt;annan form har inte uppställts. Det finns emellertid inte något som&lt;br&gt;hindrar att skattemyndigheten som villkor för förstöring uppställer ett&lt;br&gt;sådant krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att beslut i ärenden som avser företag som&lt;br&gt;står under tillsyn av Finansinspektionen meddelas av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Utvecklandet av god redovisningssed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed.&lt;br&gt;Finansinspektionen ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed i&lt;br&gt;sådana företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredo-&lt;br&gt;visning i försäkringsföretag i den utsträckning det är påkallat av dessa&lt;br&gt;företags särart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 5 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag, 1 kap. 4 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;och 11 kap. 2 § lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet följer&lt;br&gt;att regeringen får bemyndiga Finansinspektionen att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om redovisning för finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 35 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke slås fast att det är Bokföringsnämndens som&lt;br&gt;ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed. Det innebär bl.a. en&lt;br&gt;skyldighet att utarbeta vägledande uttalanden i redovisningsfrågor.&lt;br&gt;Finansinspektionen har motsvarande ansvar for de finansiella företagen,&lt;br&gt;dock endast i den utsträckning det är påkallat av de finansiella företagens&lt;br&gt;särart. Frågor om Bokföringsnämndens och Finansinspektionens roller&lt;br&gt;vid utvecklandet av god redovisningssed har behandlats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller Finansinspektionens ansvar har detta avgränsats till frågor&lt;br&gt;som har att göra med finansiella företags särart. Det innebär bl.a. att&lt;br&gt;inspektionen skall handha sådana frågor som uppkommer på grund av&lt;br&gt;den särskilda redovisningslagstiftningen och de särskilda EG-direktiv&lt;br&gt;som gäller för de finansiella företagen. Men inspektionens ansvar kan&lt;br&gt;också aktualiseras när finansiella företags särskilda verksamhet motiverar&lt;br&gt;en mera ingående genomlysning än vad som är motiverat för företag i&lt;br&gt;allmänhet eller när särregler erfordras på grund av verksamhetens&lt;br&gt;särskilda inriktning, t.ex. när det i verksamhet som avser meddelande av&lt;br&gt;försäkring uppkommer särskilda behov av redovisningsnormering. Av&lt;br&gt;begreppet ”påkallat” i lagtexten framgår dock att inspektionen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;410&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfärda agera endast när det finns ett beaktansvärt behov med hänsyn till&lt;br&gt;de finansiella företagens särart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en erinran om de möjligheter att bemyndiga&lt;br&gt;Finansinspektionen att meddela föreskrifter om redovisning som finns i&lt;br&gt;annan lagstiftning. Det kan givetvis inte komma ifråga att med&lt;br&gt;hänvisning till den ansvarsfördelning som första stycket ger uttryck för&lt;br&gt;bortse från föreskrifter som Finansinspektionen har meddelat med stöd&lt;br&gt;av sådana bemyndiganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighets beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 34 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av skattemyn-&lt;br&gt;dighetens och Finansinspektionens beslut enligt lagen. Frågor om över-&lt;br&gt;klagande har behandlats i avsnitt 21.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) framgår att den beslu-&lt;br&gt;tande myndigheten är motpart till företaget när målet prövas i förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Av 33 § samma lag följer att myndigheten har rätt att&lt;br&gt;överklaga domstolens beslut om domstolen ändrar i myndighetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. I&lt;br&gt;fråga om juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket och som&lt;br&gt;inte bedriver näringsverksamhet skall dock lagen tillämpas först från och&lt;br&gt;med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000.&lt;br&gt;Detsamma gäller fysiska personer som vid utgången av år 1999 inte var&lt;br&gt;bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1976:125) och som skulle&lt;br&gt;vara bokföringsskyldiga enligt den nya lagen endast därför att de äger&lt;br&gt;eller brukar en näringsfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor kring ikraftträdande av den nya lagen har behandlats i avsnitt 23.&lt;br&gt;Av andra och tredje meningarna följer bl.a. att juridiska personer som&lt;br&gt;inte har omfattats av 1976 års bokföringslag inte behöver tillämpa den&lt;br&gt;nya lagen förrän från och med räkenskapsår som inleds närmast efter den&lt;br&gt;31 december 2000. Såsom Lagrådet har påpekat talar övervägande skäl&lt;br&gt;för att fysisk person som bedriver renskötsel i princip har varit&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt 1976 års bokföringslag och att han eller hon&lt;br&gt;därför skall tillämpa den nya bokföringslagen redan från och med det&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds närmast efter lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bokföringslagen (1976:125) skall upphöra att gälla vid utgången av år&lt;br&gt;1999. Lagen skall dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har&lt;br&gt;inletts före nämnda tidpunkt. Lagen skall vidare tillämpas på under-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;411&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stödsföreningar som med stöd av punkten 3 i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1999:000) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag alltjämt tillämpar 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 16 § andra stycket bokföringslagen får tillämpas även&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bokföringslagen ersätter 1976 års bokföringslag. Den lagen&lt;br&gt;upphävs (se första stycket). Företag med brutet räkenskapsår skall dock&lt;br&gt;fortsätta att tillämpa äldre lag till utgången av det räkenskapsår som löper&lt;br&gt;vid ikraftträdandet av den nya lagen. Av tredje meningen framgår vidare&lt;br&gt;att understödsföreningar i vissa fall fortfarande skall tillämpa 1976 års&lt;br&gt;bokföringslag. Det gäller sådana understödsföreningar som med stöd av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna i lagen (1999:000) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag har utnyttjat&lt;br&gt;möjligheten att tillämpa de äldre bestämmelserna i 29 och 30 §§ lagen&lt;br&gt;(1972:262) om understödsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 16 § andra stycket 1976 års bokföringslag har föreskrivits ett slags&lt;br&gt;reverseringsförfarande beträffande fordringar som är anläggningstill-&lt;br&gt;gångar. Bestämmelsen innebär att en fordran far tas upp till sitt&lt;br&gt;beräknade värde även om den såsom osäker eller värdelös tagits upp till&lt;br&gt;lägre belopp eller utelämnats i föregående års balansräkning. I andra&lt;br&gt;stycket föreskrivs att denna bestämmelse får tillämpas även för det&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999, trots att&lt;br&gt;detta bokslut skall upprättas enligt årsredovisningslagen. Ett företag som&lt;br&gt;i bokslutet per den 31 december 1999 skriver ner en osäker fordran får&lt;br&gt;således - för det fall fordringen därefter stiger i värde - i bokslutet per&lt;br&gt;den 31 december 2000 ta upp fordringen till det värde den då kan&lt;br&gt;beräknas uppgå till. Övergångsregeln - som enbart får tillämpas i det&lt;br&gt;första bokslutet som görs enligt årsredovisningslagen - skall ses mot&lt;br&gt;bakgrund av att reverseringsregeln i 4 kap. 5 § tredje stycket årsredo-&lt;br&gt;visningslagen inte gäller nedskrivningar som görs innan lagen tillämpas&lt;br&gt;första gången, se punkten 3 av övergångsbestämmelserna till lagen om&lt;br&gt;ändring i årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall upphöra att gälla vid&lt;br&gt;utgången av år 2000. Lagen skall dock fortfarande tillämpas för&lt;br&gt;räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som har utformats med beaktande av Lagrådets&lt;br&gt;synpunkter, innebär att jordbruksbokföringslagen upphävs den 31 decem-&lt;br&gt;ber 2000. Jordbrukare som hittills har upprättat räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen skall efter utgången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;har inletts närmast före den 1 januari 2001 i stället upprätta bokföring&lt;br&gt;enligt den nya bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om det i en lag eller i en annan författning hänvisas till någon&lt;br&gt;föreskrift i bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) som har ersatts av en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället&lt;br&gt;den nya föreskriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;412&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna punkt har tagits in en bestämmelse av innebörd att i lag eller&lt;br&gt;annan författning kvarstående hänvisningar till bestämmelser i 1976 års&lt;br&gt;bokföringslag eller jordbruksbokföringslagen skall läsas som om de&lt;br&gt;avser de nya bestämmelser i den nya bokföringslagen som träder i stället&lt;br&gt;för de äldre bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.2 Förslaget till revisionslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till revisionslag har behandlats i avsnitt 22. Bestämmelserna&lt;br&gt;motsvarar i huvudsak bestämmelserna i 4 kap. 1980 års årsredovisnings-&lt;br&gt;lag. Avsikten är att de nya bestämmelserna, om inte något annat framgår&lt;br&gt;av den nya lagtexten, skall ha samma innebörd som motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melser i 1980 års årsredovisningslag. Bestämmelserna i 1980 års årsredo-&lt;br&gt;visningslag har behandlats i bl.a. prop. 1979/80:143 och prop.&lt;br&gt;1983/84:30.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns bestämmelser om revision för vissa fysiska och&lt;br&gt;juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag: fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. moderföretag: företag som utgör moderföretag enligt definitionen i 1&lt;br&gt;kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. dotterföretag: vad som utgör dotterföretag enligt definitionen i 1&lt;br&gt;kap. 4 § årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. koncern: vad som utgör koncern enligt definitionen i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. koncernföretag: vad som utgör koncernföretag enligt definitionen i 1&lt;br&gt;kap. 4 § årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. företagsledning: den eller de som svarar för företagets organisation&lt;br&gt;och förvaltningen av företagets angelägenheter samt den eller de som har&lt;br&gt;hand om den löpande förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 och 2 §§ i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller definitioner på några i lagen använda begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket punkten 1 framgår att begreppet företag används för&lt;br&gt;att beteckna alla som är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkterna 2-5 hänvisas, när det gäller begreppen moderföretag,&lt;br&gt;dotterföretag, koncern och koncernföretag, till 1 kap. 4 § årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 6 om företagsledning motsvarar bestämmelsen i 4 kap 7 §&lt;br&gt;tredje stycket 1980 års årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är tillämplig på företag som enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000) är skyldiga att avsluta bokföringen med en årsredovisning,&lt;br&gt;dock inte företag för vilka regler om revision finns i någon annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;413&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att lagens bestämmelser om revision är tillämpliga på&lt;br&gt;företag som enligt bokföringslagen är skyldiga att upprätta års-&lt;br&gt;redovisning, om det inte i arman lag finns regler om revision av företaget.&lt;br&gt;Med företag avses fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (se 1 § andra stycket 1). Särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om revision finns i bl.a. 10 kap. aktiebolagslagen, 8 kap. föreningslagen&lt;br&gt;och 4 kap. stiftelselagen. Följaktligen omfattas inte aktiebolag, ekono-&lt;br&gt;miska föreningar, av stiftelselagen reglerade stiftelser m.m. av före-&lt;br&gt;varande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om revision finns även för pensions- och&lt;br&gt;personalstiftelser (se 17 b § lagen, 1967:531, om tryggande av pensions-&lt;br&gt;utfästelse m.m.). Bestämmelsen ger dock endast en knapphändig&lt;br&gt;reglering av revisionen i sådana stiftelser. Regeringen har för avsikt att&lt;br&gt;behandla frågan om revision i samband med en planerad översyn av&lt;br&gt;tryggandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka företag som är skyldiga att avsluta bokföringen med en&lt;br&gt;årsredovisning framgår av 6 kap. 1 § bokföringslagen. I och med att&lt;br&gt;skyldigheten av avsluta bokföringen med en årsredovisning genom den&lt;br&gt;bestämmelsen har kommit att omfatta fler företag än tidigare, har det&lt;br&gt;också skett en motsvarande utvidgning av revisionsplikten. Av lag-&lt;br&gt;rummet följer att handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är&lt;br&gt;delägare alltid måste avsluta den löpande redovisningen med en års-&lt;br&gt;redovisning. Detsamma gäller för alla företag som skall tillämpa de&lt;br&gt;särskilda årsredovisningslagama för kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;respektive för försäkringsföretag. De nu nämnda företagen omfattas dock&lt;br&gt;i allmänhet av bestämmelser om revision i annan lag, t.ex. aktiebolags-&lt;br&gt;lagen eller föreningslagen, och skall i så fall inte tillämpa bestäm-&lt;br&gt;melserna i förevarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att upprätta en årsredovisning åvilar även företag som är&lt;br&gt;moderföretag i en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan även andra företag vara skyldiga att upprätta en&lt;br&gt;årsredovisning om företaget under de senaste två åren har haft i medeltal&lt;br&gt;mer än tio anställda eller nettovärdet av tillgångarna enligt en balans-&lt;br&gt;räkning för räkenskapsåret överstiger 24 miljoner (se 6 kap. 1 § 2&lt;br&gt;bokföringsl agen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Antalet revisorer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag skall ha minst en revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 4 kap. 1 § första stycket 1980 års årsredo-&lt;br&gt;visningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;414&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en revisor far en eller flera revisorssuppleanter utses. Vad som sägs i&lt;br&gt;denna lag om revisor skall i tillämpliga delar även gälla suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 1 § andra stycket 1980 års årsredovis-&lt;br&gt;ningslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisorns uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall granska företagets årsredovisning och bokföring samt&lt;br&gt;företagsledningens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och&lt;br&gt;omfattande som god revisionssed kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget är moderföretag, skall revisorn även granska koncern-&lt;br&gt;redovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 20 och 31 §§ i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som i sak motsvarar 4 kap. 7 § första och andra styckena&lt;br&gt;1980 års årsredovisningslag, anger revisorns granskningsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till&lt;br&gt;företaget. Bestämmelser om berättelsens innehåll och den tidpunkt då&lt;br&gt;den skall lämnas till företagsledningen finns i 27-32 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget är ett moderföretag, skall revisorn även lämna en&lt;br&gt;koncemrevisionsberättelse enligt bestämmelserna i 33 §. Detta gäller inte&lt;br&gt;om moderföretaget enligt 7 kap. 2 eller 3 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) inte behöver upprätta koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 23 och 32 §§ i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 kap. 10 § första och sjätte styckena&lt;br&gt;1980 års årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall revisorn efter varje räkenskapsår avge en&lt;br&gt;revisionsberättelse. Finns det flera revisorer, kan de om de är ense om&lt;br&gt;innehållet i revisionsberättelsen avge den tillsammans. I annat fall far de&lt;br&gt;upprätta olika berättelser eller avge skiljaktiga yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att revisorn skall lämna en koncemrevi-&lt;br&gt;sionsberättelse om företaget är ett moderföretag. I likhet med vad som&lt;br&gt;gäller för revision i bl.a. aktiebolag finns det ingenting som hindrar att&lt;br&gt;revisorn i ett moderföretag upprättar revisionsberättelsen och koncem-&lt;br&gt;revisionsberättelsen som en gemensam handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa moderföretag behöver inte upprätta koncernredovisning (se&lt;br&gt;7 kap. 2 och 3 §§ årsredovisningslagen). En koncemrevisionsberättelse&lt;br&gt;fyller då inte heller något syfte. Som en följd härav behöver revisorn i&lt;br&gt;dessa fall inte lämna någon koncemrevisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;415&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med revisionen skall revisorn till företagsledningen framföra&lt;br&gt;de erinringar och göra de påpekanden som följer av god revisionssed.&lt;br&gt;Bestämmelser om erinringar finns i 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen klargör att det i revisorns uppgifter ingår att framställa de&lt;br&gt;erinringar och påpekanden som revisionen föranleder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillhandahållande av upplysningar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsledningen skall ge revisorn tillfälle att genomföra granskningen i&lt;br&gt;den omfattning revisorn anser vara nödvändig. Den skall lämna de&lt;br&gt;upplysningar och den hjälp som revisorn begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma skyldigheter har företagsledningen och revisorn i ett dotter-&lt;br&gt;företag gentemot en revisor i moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 21 och 31 §§ i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i sak med 4 kap. 8 § första stycket 1980&lt;br&gt;års årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hur revisor utses&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor utses av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företaget far bestämma att någon annan skall utse revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 25 § finns bestämmelser om att länsstyrelsen i vissa fall skall utse&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena motsvarar i sak 4 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;1980 års årsredovisningslag. Om företaget är en juridisk person, upp-&lt;br&gt;kommer frågan vem inom denna som kan fatta beslutet om att utse&lt;br&gt;revisor. Svaret beror på vilken associationsform det är fråga om. I ett&lt;br&gt;handelsbolag måste beslutet fattas av bolagsmännen gemensamt, om de&lt;br&gt;inte har kommit överens om annat. I en ideell förening är det normalt&lt;br&gt;föreningsstämman, såvida inte annat anges i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns, med 10 kap. 8 § aktiebolagslagen som förebild,&lt;br&gt;en erinran om att länsstyrelsen i vissa fall skall förordna revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obehörighetsgrunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig, i konkurs eller har fått näringsförbud eller har&lt;br&gt;förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;416&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 2 § första stycket tredje meningen 1980&lt;br&gt;års årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bosättningskrav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor som inte är auktoriserad eller godkänd skall vara bosatt i en&lt;br&gt;stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet, om inte regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer för ett särskilt fall tillåter något annat. Detta gäller&lt;br&gt;inte om även en auktoriserad eller godkänd revisor deltar i revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om bosättningskrav för en revisor i&lt;br&gt;vissa fall. I förhållande till motsvarande bestämmelser i 1980 års&lt;br&gt;årsredovisningslag (se 4 kap. 2 § första stycket första och andra&lt;br&gt;meningarna) har den ändringen gjorts att Europeiska unionen anges&lt;br&gt;jämte Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Ändringen har ingen&lt;br&gt;saklig betydelse i dag, eftersom hela EU är en del av EES, men medför&lt;br&gt;att inga särskilda ändringar behöver göras om EU utvidgas till att omfatta&lt;br&gt;länder som inte tillhör EES.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kompetenskrav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av&lt;br&gt;företagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett handelsbolag som en eller flera juridiska personer är delägare i,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett hypoteksinstitut som är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 kap. 1 a § och 2 § andra stycket&lt;br&gt;1980 års årsredovisningslag (jfr prop. 1997/98:99 s. 168 och 169). Den&lt;br&gt;har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket 1 har det gjorts en utvidgning när det gäller vilka&lt;br&gt;handelsbolag som omfattas av kravet att endast auktoriserade eller&lt;br&gt;godkända revisorer kan utföra revisionen av bolaget. Bestämmelsen inne-&lt;br&gt;bär att endast auktoriserade och godkända revisorer kan revidera&lt;br&gt;handelsbolag som har minst en juridisk person som bolagsman. Med&lt;br&gt;juridisk person avses såväl svenska som utländska juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;417&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 130, Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en revisor skall vara auktoriserad revisor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillgångarnas nettovärde enligt balansräkningarna för de två senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger&lt;br&gt;det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som&lt;br&gt;gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet anställda hos företaget under de två senaste räkenskapsåren i&lt;br&gt;medeltal har överstigit 200.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 3 § första stycket 1980 års årsredovis-&lt;br&gt;ningslag. I den äldre bestämmelsen talades det dock, såvitt gäller punkten&lt;br&gt;1, om ”fastställda balansräkningar”. Det begreppet har nu ersatts med&lt;br&gt;ordet ”balansräkningarna”. Skälet till det är att i de företag som omfattas&lt;br&gt;av revisionslagen är balansräkningen som regel inte föremål för något&lt;br&gt;fastställelseförfarande. Med ”balansräkningarna” avses dock i huvudsak&lt;br&gt;detsamma som med det tidigare uttrycket, nämligen de balansräkningar&lt;br&gt;som ingår i vederbörligen upprättade och underskrivna årsredovisningar&lt;br&gt;eller årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 § gäller även för moderföretag i en koncern om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt koncembalans-&lt;br&gt;räkningama för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp&lt;br&gt;som anges i 13 § 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet anställda hos koncernföretagen under de två senaste räken-&lt;br&gt;skapsåren i medeltal har överstigit 200, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. moderföretaget inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet av&lt;br&gt;koncernföretagens tillgångar, enligt balansräkningar för koncernföre-&lt;br&gt;tagens två senaste räkenskapsår, på moderföretagets balansdag överstiger&lt;br&gt;det gränsbelopp som anges i 13 § 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 kap. 3 § andra stycket 1980 års&lt;br&gt;årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett företag som omfattas av bestämmelserna i 13 eller 14 § far&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att&lt;br&gt;företaget far utse en viss godkänd revisor i stället för en auktoriserad&lt;br&gt;revisor. Ett sådant beslut gäller i högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 11 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 3 § tredje stycket 1980 års årsredovis-&lt;br&gt;ningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;418&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett företag som inte omfattas av bestämmelserna i 12 § andra stycket,&lt;br&gt;13 eller 14 § får länsstyrelsen, om särskilda omständigheter kräver det,&lt;br&gt;besluta att minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 12 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 kap. 3 § fjärde stycket 1980 års&lt;br&gt;årsredovisningslag (jfr prop. 1984/85:30 s. 24). Företag som omfattas av&lt;br&gt;12 § första stycket har också undantagits från bestämmelsens&lt;br&gt;tillämpningsområde, eftersom det inte heller i dessa fall finns skäl att&lt;br&gt;kunna besluta att en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Jäv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den får inte vara revisor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är ägare till eller delägare i företaget eller annat företag i samma&lt;br&gt;koncern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ingår i företagsledningen för företaget eller dess dotterföretag eller&lt;br&gt;biträder vid företagets bokföring eller medelsförvaltning eller företagets&lt;br&gt;kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är anställd hos eller på annat sätt har en underordnad eller beroende&lt;br&gt;ställning till företaget eller någon som avses under 1 eller 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är verksam i samma rörelse som den som yrkesmässigt biträder&lt;br&gt;företaget vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller företagets&lt;br&gt;kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande led till en person som avses under 1 eller 2 eller är besvågrad&lt;br&gt;med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene&lt;br&gt;är gift med den andres syskon, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. står i låneskuld till företaget eller ett annat företag i samma koncern&lt;br&gt;eller har en förpliktelse som ett sådant företag har ställt säkerhet för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt första stycket inte är behörig att vara revisor i ett&lt;br&gt;moderföretag får inte vara revisor i dess dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 och 13 §§ i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 1 överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;4 kap. 4 § första stycket 1 1980 års årsredovisningslag. Liksom hittills är&lt;br&gt;bl.a. den som är delägare i företagets dotterföretag på grund av jäv för-&lt;br&gt;hindrad att vara revisor i företaget. Jävsbestämmelsen har emellertid&lt;br&gt;utvidgats till att omfatta också delägare i andra koncernföretag än dotter-&lt;br&gt;företag. Detta innebär en anpassning till vad som numera gäller för&lt;br&gt;revisorer i aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom inte alla slag av företag som omfattas av lagen kan ha en sty-&lt;br&gt;relse, har detta uttryck ersatts med företagsledningen i första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt överensstämmer paragrafen i sak med hittills gällande rätt (se&lt;br&gt;4 kap. 4 § första och andra styckena 1980 års årsredovisningslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;419&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anlitande av biträde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor får vid revisionen inte anlita någon som enligt 17 § inte är&lt;br&gt;behörig att vara revisor. Om företaget eller dess moderföretag i sin tjänst&lt;br&gt;har anställda med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta den&lt;br&gt;interna revisionen, får revisorn dock vid revisionen anlita sådana&lt;br&gt;anställda i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 14 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 4 § tredje stycket 1980 års årsredovis-&lt;br&gt;ningslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisionsbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vem som får vara huvudansvarig för revisionen när&lt;br&gt;ett revisionsbolag utses att vara revisor och om underrättelseskyldighet&lt;br&gt;finns i 12 § lagen (1995:528) om revisorer. Följande bestämmelser i detta&lt;br&gt;kapitel tillämpas på den huvudansvarige:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § om jäv, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § om anlitande av biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med redaktionella justeringar 4 kap. 2 § tredje&lt;br&gt;stycket 1980 års årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisor i dotterföretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor i ett dotterföretag bör minst en av moderföretagets revisorer&lt;br&gt;utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 4 kap. 2 § fjärde stycket 1980 års årsredo-&lt;br&gt;visningslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisorns mandattid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget som revisor gäller för bestämd tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har&lt;br&gt;utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 och 15 §§ i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser som reglerar längden av revisorns&lt;br&gt;uppdrag. I sak motsvarande bestämmelser har hittills funnits i 4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;420&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket första meningen och 4 kap. 5 § första stycket 1980 års&lt;br&gt;årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förtida avgång m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att vara revisor för bestämd tid upphör i förtid, om revisorn&lt;br&gt;eller den som har utsett revisorn anmäler att uppdraget skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som gäller tills vidare upphör, om revisorn eller den som&lt;br&gt;har utsett revisorn anmäler att uppdraget skall upphöra utan att ny revisor&lt;br&gt;utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall göras hos företagsledningen. Om revisorn har utsetts av&lt;br&gt;någon annan än företaget, skall anmälan också göras hos den som har&lt;br&gt;utsett revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 15 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser som reglerar när ett uppdrag som&lt;br&gt;revisor upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och tredje styckena motsvarar i sak 4 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket 1980 års årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket behandlar de fall när uppdraget som revisor gäller tills&lt;br&gt;vidare. Av bestämmelsen följer att ett sådant uppdrag anses ha upphört i&lt;br&gt;förtid om antingen revisorn eller den som har utsett revisorn anmäler att&lt;br&gt;det skall upphöra utan att någon annan utses som revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller för uppdrag för bestämd tid kommer&lt;br&gt;bestämmelserna i 23 § om anmälan till Patent- och registreringsverket,&lt;br&gt;24 § om företagsledningens skyldigheter att vidta åtgärder för att utse ny&lt;br&gt;revisor och 25 § om länsstyrelsens möjligheter att förordna revisor att&lt;br&gt;gälla i de fall ett tillsvidareuppdrag som revisor upphör i förtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor vars uppdrag upphör i förtid skall genast anmäla detta till&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket för registrering. Han skall lämna en kopia&lt;br&gt;av anmälan till företagsledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall i anmälan lämna en redogörelse för vad han har funnit&lt;br&gt;vid den granskning som han har utfört under den del av löpande&lt;br&gt;räkenskapsår som uppdraget har omfattat. För anmälan gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 29 §, 30 § första stycket och 31 § om revisionsberättelse.&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket skall sända en kopia av anmälan till&lt;br&gt;skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller även när ett uppdrag att tills vidare&lt;br&gt;vara revisor upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 17 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna överensstämmer i sak med 4 kap. 5 § tredje och femte&lt;br&gt;styckena 1980 års årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om bestämmelserna i 10-&lt;br&gt;15 §§ eller i 17 § hindrar honom att vara revisor och det inte finns någon&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;421&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleant, skall företagsledningen vidta åtgärder för att en ny revisor Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;utses för den återstående mandattiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 16 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen överensstämmer med den bestämmelse som hittills har&lt;br&gt;funnits i 4 kap. 5 § fjärde stycket 1980 års årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Länsstyrelsen utser revisor i vissa fall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmälan skall länsstyrelsen utse revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när någon revisor inte är utsedd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när auktoriserad revisor eller godkänd revisor inte är utsedd enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § andra stycket eller 13-16 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när revisorn är obehörig enligt 10, 11 eller 17 § och det inte finns&lt;br&gt;någon behörig revisorssuppleant, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. när beslut av företaget om antalet revisorer eller om revisorns&lt;br&gt;behörighet har åsidosatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt första stycket kan göras av var och en. Företags-&lt;br&gt;ledningen är skyldig att göra anmälan, om inte rättelse utan dröjsmål sker&lt;br&gt;genom den som utser revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 18 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som i huvudsak motsvarar 4 kap. 6 § första och andra&lt;br&gt;styckena 1980 års årsredovisningslag, innebär att länsstyrelsen i vissa fall&lt;br&gt;skall förordna behörig revisor i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med de ändringar som år 1998 gjordes i aktiebolagslagen&lt;br&gt;diskuterades om motsvarande uppgifter beträffande aktiebolag borde&lt;br&gt;överflyttas till Patent- och registreringsverket. Mot bakgrund av att&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket i vissa fall när ett aktiebolag saknar&lt;br&gt;behörig revisor skall förordna att aktiebolaget skall träda i likvidation har&lt;br&gt;det ansetts att verket inte bör handlägga också denna fråga (se prop.&lt;br&gt;1997/98:99 s. 265). När det gäller företag som omfattas av förevarande&lt;br&gt;lag finns i och för sig inte någon motsvarande uppgift för Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket att förordna om likvidation. Uppgiften att i vissa fall&lt;br&gt;förordna revisor skulle därför - som Patent- och registreringsverket har&lt;br&gt;framhållit - kunna handhas av verket. Emellertid har det ansetts att&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag i möjligaste mån bör följa aktiebolagslagens&lt;br&gt;bestämmelser om revision. Uppgiften att i vissa fall utse revisor har&lt;br&gt;därför fatt stanna kvar hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag inte följer ett beslut enligt 16 § minst en revisor skall&lt;br&gt;vara godkänd eller auktoriserad revisor, kan länsstyrelsen med stöd av&lt;br&gt;första stycket 2 förordna en sådan revisor. Bestämmelsen har sin förebild&lt;br&gt;i 4 kap. 3 § femte stycket första meningen 1980 års årsredovisningslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en anpassning till vad som numera gäller beträffande aktiebolag i&lt;br&gt;motsvarande situation (se 10 kap. 24 § aktiebolagslagen) har i första&lt;br&gt;stycket 3 orden ”och det inte finns någon behörig revisorssuppleant” lagts&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;422&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall ge företagsledningen tillfälle att yttra sig innan den&lt;br&gt;utser en revisor enligt 25 §. Förordnandet skall avse tiden till dess att&lt;br&gt;annan revisor har blivit utsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förordnande enligt 25 § första stycket 3 skall länsstyrelsen&lt;br&gt;entlediga den obehöriga revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 12 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar i sak 4 kap. 3 § femte stycket andra&lt;br&gt;meningen och sjätte stycket samt 4 kap. 6 § tredje stycket 1980 års&lt;br&gt;årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisionsberättelsen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall lämnas till företagsledningen senast fem och&lt;br&gt;en halv månader efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall på årsredovisningen teckna en hänvisning till revisions-&lt;br&gt;berättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla uppgift om företagets firma,&lt;br&gt;organisationsnummer eller personnummer och den räkenskapsperiod&lt;br&gt;som revisionsberättelsen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 22 och 23 §§ i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena motsvarar 4 kap. 9 § första meningen och&lt;br&gt;10 § första stycket andra meningen 1980 års årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje stycket motsvarar de bestämmelser som finns för aktiebolag&lt;br&gt;i 10 kap 27 § tredje stycket aktiebolagslagen (se prop. 1997/98:99&lt;br&gt;s. 266). Genom de i stycket föreskrivna uppgifterna underlättas bl.a.&lt;br&gt;Patent- och registreringsverkets hantering av revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredo-&lt;br&gt;visningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om&lt;br&gt;årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som&lt;br&gt;skall lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, skall revisorn ange&lt;br&gt;detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 24 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i sak med 4 kap. 10 § andra stycket&lt;br&gt;1980 års årsredovisningslag. Med tillämplig lag om årsredovisning avses&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) och lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisorn vid sin granskning har funnit att någon som ingår i&lt;br&gt;företagsledningen har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;423&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet, skall det&lt;br&gt;anmärkas i berättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 25 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 10 § tredje stycket första meningen&lt;br&gt;1980 års årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 revisionsberättelsen skall revisorn anmärka om han har funnit att&lt;br&gt;företaget inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering enligt 3 kap. 2 § skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna skattedeklaration enligt 10 kap. 9 eller 10 § skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av 1 kap. 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §§ skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning om att företaget inte&lt;br&gt;har fullgjort en skyldighet som avses i första stycket 1-3, skall revisorn&lt;br&gt;genast sända en kopia av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 26 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvarar 4 kap. 10 § fjärde stycket 1980 års&lt;br&gt;årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket, som i huvudsak motsvarar 4 kap. 10 § femte stycket&lt;br&gt;1980 års årsredovisningslag, innehåller en bestämmelse om när en kopia&lt;br&gt;av revisionsberättelsen skall tillställas skattemyndigheten. Till skillnad&lt;br&gt;från kommitténs förslag men i likhet med vad som nu gäller för revisorer&lt;br&gt;i aktiebolag (se 10 kap. 31 § aktiebolagslagen) omfattar inte längre denna&lt;br&gt;skyldighet de fall när revisorn endast har anmärkt på att vissa skatter och&lt;br&gt;avgifter inte har betalats i rätt tid (första stycket 4). Ändringen hänger&lt;br&gt;samman med att skattemyndigheterna numera genom uppbördssystemet&lt;br&gt;har tillräcklig information om huruvida företaget har betalat skatterna&lt;br&gt;och avgifterna i rätt tid (jfr prop. 1997/98:99 s. 149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 28-30 §§ får en revisor i revisionsberättelsen&lt;br&gt;lämna sådana upplysningar som han anser att tredje man bör få&lt;br&gt;kännedom om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 25 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som delvis motsvarar 4 kap. 10 § tredje stycket andra&lt;br&gt;meningen 1980 års årsredovisningslag, finns en bestämmelse som ger&lt;br&gt;revisorn möjlighet att i revisionsberättelsen lämna även andra upplys-&lt;br&gt;ningar än de som han enligt föregående paragraf är skyldig att lämna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tidigare revisor har gjort en anmälan enligt 23 §, skall en kopia av&lt;br&gt;den fogas till revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;424&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 23 § i kommitténs förslag.) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 10 § sjunde stycket 1980 års årsredo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visningslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Koncemrevisionsberättelsen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om koncemrevisionsberättelsen gäller 27 § första stycket om&lt;br&gt;tidpunkten för lämnande av revisionsberättelsen samt 28, 31 och 32 §§&lt;br&gt;om revisionsberättelsens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall på koncernredovisningen teckna en hänvisning till kon-&lt;br&gt;cemrevisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncemrevisionsberättelsen skall innehålla uppgift om moderföre-&lt;br&gt;tagets firma, organisationsnummer eller personnummer och den räken-&lt;br&gt;skapsperiod som revisionsberättelsen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 32 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena motsvarar 4 kap. 9 § tredje meningen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § sjätte stycket 1980 års årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket är ny och av samma slag som 27 §. Den&lt;br&gt;är avsedd att underlätta bl.a. Patent- och registreringsverkets hantering av&lt;br&gt;koncemrevisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Erinringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisorn har framfört en erinran till företagsledningen, skall den&lt;br&gt;antecknas i ett protokoll eller i en annan handling. Handlingen skall&lt;br&gt;lämnas till företagsledningen och företaget skall förvara den på ett&lt;br&gt;betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 28 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 4 kap. 11 § 1980 års årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisorns tystnadsplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor far inte till den som saknar rätt att få kännedom om företagets&lt;br&gt;angelägenheter lämna upplysningar om sådana företagets angelägenheter&lt;br&gt;som han får kännedom om när han fullgör sitt uppdrag, om det kan vara&lt;br&gt;till skada för företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 29 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 kap. 13 § första stycket 1980 års&lt;br&gt;årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;425&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorns upplysningsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Revisorn är skyldig att lämna medrevisor, ny revisor och, om företaget&lt;br&gt;har försatts i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs&lt;br&gt;om företagets angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om&lt;br&gt;företagets angelägenheter till undersökningsledaren under förunder-&lt;br&gt;sökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn i ett handelsbolag som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om&lt;br&gt;bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen&lt;br&gt;eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 30 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första och andra stycken, som behandlar inskränkningar i&lt;br&gt;revisorns tystnadsplikt, motsvarar i sak 4 kap. 13 § andra stycket 1980&lt;br&gt;års årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns en bestämmelse om att revisorn i vissa&lt;br&gt;handelsbolag är skyldig att lämna upplysningar till förtroendevalda&lt;br&gt;revisorer i kommuner och landsting (jfr prop. 1998/99:66).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisors skadeståndsansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor som när han fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet skadar företaget skall ersätta skadan. Detsamma gäller när&lt;br&gt;skadan tillfogas någon annan genom överträdelse av denna lag eller&lt;br&gt;tillämplig lag om årsredovisning. En revisor skall även ersätta skada som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av hans medhjälpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett registrerat revisionsbolag är revisor, är det detta bolag och den&lt;br&gt;för revisionen huvudansvarige som är ersättningsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 33 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som behandlar revisorns skadeståndsansvar, överens-&lt;br&gt;stämmer - med vissa redaktionella ändringar - med 4 kap. 14 § 1980 års&lt;br&gt;årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Jämkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon är ersättningsskyldig enligt 37 §, kan skadeståndet jämkas&lt;br&gt;efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art, skadans storlek&lt;br&gt;och omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 34 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 4 kap. 15 § första stycket 1980 års&lt;br&gt;årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;426&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt skadeståndsansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Om flera skall ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skade-&lt;br&gt;ståndet i den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av&lt;br&gt;dem enligt 38 §. Vad någon av dem har betalat i skadestånd får han&lt;br&gt;återkräva av de andra efter vad som är skäligt med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 34 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 4 kap. 15 § andra stycket 1980 års&lt;br&gt;årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tiden för väckande av talan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan för företagets räkning enligt 37 § som inte grundas på brott far inte&lt;br&gt;väckas mot en revisor sedan tre år har förflutit från det att revisions-&lt;br&gt;berättelsen överlämnades till företagsledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 35 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om den tid inom vilken en talan&lt;br&gt;för företagets räkning om ersättningsskyldighet måste väckas. Bestäm-&lt;br&gt;melsen motsvarar 4 kap. 16 § 1980 års årsredovisningslag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 11 eller 15 § får överklagas&lt;br&gt;hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt denna lag far överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 36 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sak motsvarande bestämmelser har hittills funnits i 5 kap. 2 § 1980&lt;br&gt;års årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har uttalat att det bör övervägas om inte frågor rörande&lt;br&gt;myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 11 eller 15 § skall flyttas från&lt;br&gt;regeringen till allmän förvaltningsdomstol. Lagrådets uttalande har i och&lt;br&gt;för sig goda skäl för sig. Liknande bestämmelser om överklagande till&lt;br&gt;regeringen finns emellertid också i aktiebolagslagen och föreningslagen.&lt;br&gt;Det har därför ansetts att frågan om en överflyttning av detta slag av&lt;br&gt;ärenden till allmän förvaltningsdomstol bör övervägas gemensamt i ett&lt;br&gt;senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;427&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om det i en lag eller i en annan författning hänvisas till någon&lt;br&gt;föreskrift i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag&lt;br&gt;som har ersatts av en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya&lt;br&gt;föreskriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya lagen ersätts en del äldre bestämmelser av nya&lt;br&gt;bestämmelser. I andra fall flyttas bestämmelserna, utan någon ändring i&lt;br&gt;sak, till nya paragrafer. Detta medför att ett stort antal paragrafer i annan&lt;br&gt;lagstiftning som hänvisar till 1980 års årsredovisningslag måste justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 2 har därför upptagits en bestämmelse som innebär att&lt;br&gt;hänvisningar i lag eller annan författning till 1980 års årsredovisningslag&lt;br&gt;skall läsas som om de avser de nya bestämmelser som träder i stället för&lt;br&gt;de direkt angivna lagrummen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.3 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;II kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokförings-&lt;br&gt;skyldighet enligt bokföringslagen (1999:000) genom att underlåta att&lt;br&gt;bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom&lt;br&gt;att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, döms, om&lt;br&gt;rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte&lt;br&gt;kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokförings-&lt;br&gt;brott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. Ar&lt;br&gt;brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om bokföringsskyldigheten avser en juridisk&lt;br&gt;person som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda av tillkomsten av en ny bokföringslag.&lt;br&gt;Hänvisningen till 1976 års bokföringslag har ersatts med en hänvisning&lt;br&gt;till den nya bokföringslagen (se första stycket). Hittills har det funnits&lt;br&gt;bestämmelser om bokföring och annan redovisning också i stiftelselagen&lt;br&gt;och tryggandelagen. Den nya bokföringslagen reglerar emellertid även&lt;br&gt;bokföring i stiftelser. De tidigare hänvisningarna till stiftelselagen och&lt;br&gt;tryggandelagen har därför tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den nya bokföringslagen har ett mera vidsträckt&lt;br&gt;tillämpningsområde än den tidigare, medför ändringen i paragrafen också&lt;br&gt;en viss utvidgning av det område där ansvar för bokföringsbrott kan&lt;br&gt;komma ifråga. Den nya bokföringslagen innehåller också bestämmelser&lt;br&gt;om att vissa företag skall upprätta årsredovisning. Ansvar för&lt;br&gt;bokföringsbrott kan därför komma ifråga också vid försummelser som är&lt;br&gt;hänförliga till årsredovisningen. Också här gäller dock givetvis att det&lt;br&gt;grundläggande rekvisitet för bokföringsbrott måste vara förhanden,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;428&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämligen att rörelsens förlopp, resultat och ställning inte kan ens i&lt;br&gt;huvudsak bedömas av bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet räkenskapsmaterial har ersatts med det i den nya bok-&lt;br&gt;föringslagen använda begreppet ”räkenskapsinformation” (se 1 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket 8 bokföringslagen). Begreppet tar sikte på informationen&lt;br&gt;som sådan i stället för de media på vilka informationen har lagrats. I&lt;br&gt;förevarande sammanhang torde ändringen dock sakna praktisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att bestämmelserna om bokföringsbrott inte är&lt;br&gt;tillämpliga i fråga om bokföringsskyldighet som åvilar de juridiska&lt;br&gt;personer som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen annat än om den&lt;br&gt;juridiska personen bedriver näringsverksamhet. De juridiska personer&lt;br&gt;som avses är följande; ideella föreningar, registrerade trossamfund,&lt;br&gt;registrerade organisatoriska delar av trossamfund, samfällighets-&lt;br&gt;föreningar enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,&lt;br&gt;jaktvårdsområdesföreningar och fiskevårdsområdesföreningar. Skälen till&lt;br&gt;bestämmelsen har behandlats i avsnitt 18.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om understödsföreningar som med stöd av punkten 3 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1999:000) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag alltjämt tillämpar 29&lt;br&gt;och 30 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar gäller 11 kap. 5 §&lt;br&gt;fortfarande i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av punkten 1 skall de nya bestämmelserna träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari år 2000 och tillämpas på det första räkenskapsår som&lt;br&gt;påbörjas närmast efter detta datum. Av punkten 2 följer dock att den&lt;br&gt;äldre lydelsen av 11 kap. 5 § brottsbalken i vissa fall alltjämt skall&lt;br&gt;tillämpas på understödsföreningar. Det gäller sådana understöds-&lt;br&gt;föreningar som med stöd av övergångsbestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1999:000) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk-&lt;br&gt;ringsföretag har utnyttjat möjligheten att tillämpa de äldre&lt;br&gt;bestämmelserna i 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om understöds-&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelse sker ur överskott på kapitalet. Sådant överskott föreligger när&lt;br&gt;pensionsstiftelses tillgångar, värderade med tillämpning av 3 kap. 3 §&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220), överstiger den skuld stiftelsen ådragit sig&lt;br&gt;samt upplupen del av den utfästa pension, som tryggas av stiftelsen, eller,&lt;br&gt;om stiftelsen tryggar utfästelser enligt allmän pensionsplan, pensions-&lt;br&gt;reserven enligt denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;429&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utgift, som avses i 14 § första stycket a) och som omfattas av&lt;br&gt;stiftelsens ändamål, äger arbetsgivaren gottgöra sig ur årets avkastning,&lt;br&gt;även om stiftelsen saknar överskott på kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelse får avse löpande utgifter eller utgifter som arbetsgivaren&lt;br&gt;haft under närmast föregående räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknar arbetsgivare vid taxering till beskattning sin inkomst enligt&lt;br&gt;bokföringsmässiga grunder, skall gottgörelse avse kostnad i stället för&lt;br&gt;utgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelse för avgift till försäkring för allmän tilläggspension får avse&lt;br&gt;den del av avgiften som kan anses hänföra sig till lön eller arman&lt;br&gt;ersättning åt person vilken omfattas av stiftelsens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket beror på att stiftelselagen har fått en ny&lt;br&gt;paragrafindelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om bokföring och annan redovisning för en pensions-&lt;br&gt;stiftelse finns i bokföringslagen (1999:000) och årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bokföringslagen omfattar även pensions- och personal-&lt;br&gt;stiftelser (jfr 2 kap. 3 § bokföringslagen). Av lagen följer bl.a. att sådana&lt;br&gt;stiftelser skall upprätta årsredovisning enligt årsredovisningslagen (se 6&lt;br&gt;kap. 1 §). Den reglering om bokföringsskyldighet och annan redovisning&lt;br&gt;som hittills har funnits i 17 a § förevarande lag har därfbr kunnat ersättas&lt;br&gt;av en erinran om bokföringslagens och årsredovisningslagens bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagen har 29 § ändrats och 30 § upphävts som en följd av att under-&lt;br&gt;stödsföreningar skall omfattas av lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag (ÅRFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som tidigare gällt enligt hänvisningen i 29 § till 38 § lagen&lt;br&gt;(1951:308) om ekonomiska föreningar om avgivande av årsredovisning,&lt;br&gt;årsredovisningens delar, underskrift av årsredovisningen, avvikande&lt;br&gt;mening till årsredovisningen och överlämnande av årsredovisningen till&lt;br&gt;revisorerna, gäller dock i allt väsentligt fortsättningsvis enligt 6 kap. 1&lt;br&gt;och 2 §§ nya bokföringslagen samt 2 kap. 2 § och 8 kap. 4 § ÅRFL. Det&lt;br&gt;tidigare undantaget i 29 § LUF om att understödsföreningar inte behöver&lt;br&gt;sända in årsredovisningen till länsstyrelsen är inte längre nödvändigt,&lt;br&gt;eftersom hänvisningen till 38 § 1951 års lag om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;utgått och föreningen enligt 8 kap. 1 och 5 §§ ÅRFL skall sända in års-&lt;br&gt;och koncernredovisningar enbart till Finansinspektionen. Det kan vidare&lt;br&gt;erinras om att balans- och resultaträkningarna i fortsättningen skall&lt;br&gt;upprättas enligt de uppställningsformer som finns i bilaga 1 och 2 till&lt;br&gt;ÅRFL (se 3 kap. 1 § ÅRFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;430&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som tidigare har gällt genom 30 § första stycket LUF, dvs. att&lt;br&gt;räkenskapsårsavslutning skall ske för kalenderår, förändras inte. Av 1&lt;br&gt;kap. 6 § ÅRFL följer att kalenderår skall vara räkenskapsår samt att&lt;br&gt;avvikelse endast får ske i samband med rörelsens påbörjande eller av-&lt;br&gt;slutande. Vidare skall understödsföreningar även fortsättningsvis redo-&lt;br&gt;visa intäkter och kostnader på verksamhetsgrenar (se 2 kap. 1 § och&lt;br&gt;6 kap. 3 § ÅRFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att understödsföreningar skall tillämpa ÅRFL har&lt;br&gt;några nya paragrafer tillkommit och vissa bestämmelser justerats. Dessa&lt;br&gt;ändringar kommenteras närmare i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om bokföring och annan redovisning finns i bokförings-&lt;br&gt;lagen (1999:000) och lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i förslagen i promemorian 1 och&lt;br&gt;lagrådsremissen.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats som en följd av att understödsföreningar skall&lt;br&gt;tillämpa nya redovisningsregler. I nya 29 § har på förslag av Lagrådet&lt;br&gt;tagits in en erinran om att understödsföreningar omfattas av bestäm-&lt;br&gt;melser i bokföringslagen om bokföringsskyldighet och skyldighet att&lt;br&gt;upprätta årsredovisning. I paragrafen erinras också om att understöds-&lt;br&gt;föreningar omfattas av bestämmelser i ÅRFL om årsredovisning och&lt;br&gt;koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas revisionsberättelse skall upprättas med beaktande av att&lt;br&gt;understödsföreningar skall tillämpa lagen (1995:1560) om årsredo-&lt;br&gt;visning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 31 a § i förslaget i promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya paragrafen erinras om att revisionsberättelsens innehåll skall&lt;br&gt;upprättas med beaktande av att ÅRFL skall tillämpas. Detta innebär att&lt;br&gt;vad som i 51 § andra och tredje stycket 1951 års lag om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar föreskrivs om innehållet i revisionsberättelsen, skall iakttas&lt;br&gt;med beaktande av ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 81 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;tillämpas också på understödsförening med undantag av hänvisningen till&lt;br&gt;38 § andra, tredje och sjunde styckena samt till 39-43 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkrings-&lt;br&gt;företag tillämpas på slutredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 51 § i förslaget i promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som avser slutredovisning, har ändrats som en följd av att&lt;br&gt;ÅRFL skall tillämpas i årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;431&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall&lt;br&gt;tillämpas i fråga om likvidatoremas redovisning och slutredovisning.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 18—25 §§ och 6 kap. 2 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) samt 5 kap. 2 § 7 och 8 samt 6 kap. 2 och 3 §§ lagen om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag tillämpas dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 51 a § i förslaget i promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya paragrafen slår fast att ÅRFL skall med vissa undantag&lt;br&gt;tillämpas även på likvidatoremas redovisning och slutredovisning.&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelser finns för försäkringsbolag i 14 kap. 13 §&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 31 a § tillämpas även på likvidationsrevisoremas&lt;br&gt;revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 53 a § i förslaget i promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, erinras om att även likvidationsrevisoremas&lt;br&gt;revisionsberättelse skall ta sikte på ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger understödsförenings styrelse att på tid och sätt som&lt;br&gt;Finansinspektionen bestämmer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hålla föreningens kassa och övriga tillgångar samt böcker, räken-&lt;br&gt;skaper och andra handlingar tillgängliga för granskning av inspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för varje räkenskapsår till inspektionen insända bestyrkt kopia av&lt;br&gt;protokoll fört vid föreningsstämma över beslut i fråga om års- och&lt;br&gt;koncernredovisningen eller revisionsberättelsen samt en redogörelse för&lt;br&gt;föreningen och dess verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. meddela de upplysningar och uppgifter i övrigt rörande föreningen&lt;br&gt;som inspektionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 67 § i förslaget i promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra punkten i paragrafen har ändrats med hänsyn till att&lt;br&gt;bestämmelser om insändande av års- och koncernredovisning och&lt;br&gt;revisionsberättelse finns i 8 kap. 5 § ÅRFL. Nuvarande bestämmelser om&lt;br&gt;skyldighet att sända in stämmoprotokoll med beslut avseende års-&lt;br&gt;redovisningen och revisonsberättelsen samt särskilda redogörelser för&lt;br&gt;verksamheten utöver vad som skall lämnas i förvaltningsberättelsen skall&lt;br&gt;dock alltjämt gälla (se den allmänna motiveringen, avsnitt 20.1).&lt;br&gt;Bestämmelserna har dock kompletterats med hänsyn till att understöds-&lt;br&gt;föreningar kan komma att upprätta koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen kan vid vite förelägga styrelsen att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;432&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Finansinspektionen sända in handlingar enligt 67 § 2 eller&lt;br&gt;försäkringsteknisk utredning enligt 21 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hos inspektionen göra behöriga anmälningar för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden enligt första stycket 2 får inte meddelas, om under-&lt;br&gt;låtenhet att göra anmälan medför att föreningsstämmans eller styrelsens&lt;br&gt;beslut förfaller eller föreningen blir skyldig att träda i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen kan förena annat föreläggande enligt denna lag än&lt;br&gt;som avses i första stycket med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har Finansinspektionen förelagt vite skall den mot vilken&lt;br&gt;föreläggandet riktas genast skriftligen underrättas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket kan&lt;br&gt;Finansinspektionen döma ut vitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 74 § i förslaget i promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket andra punkten har ändrats med hänsyn till att&lt;br&gt;vitessanktionen vid underlåtenhet att sända in års- och koncern-&lt;br&gt;redovisning eller revisonsberättelse finns i 8 kap. 7 § ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 32, 33, 69 och 106-109 §§ lagen (1951:308) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar om överträdelse av samma lag gäller även&lt;br&gt;överträdelser av lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk-&lt;br&gt;ringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 76 a § i förslaget i promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, erinras om att vad som gäller enligt 1951 års&lt;br&gt;lag om ekonomiska föreningar vid överträdelse av lag skall tillämpas&lt;br&gt;även vid överträdelse av ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya föreskrifterna skall tillämpas första gången for det&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter gäller för understödsföreningar som tillämpar&lt;br&gt;punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:000) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens ikraftträdande har samordnats med ikraftträdande av nya&lt;br&gt;bokföringslagen och ändringarna i ÅRFL. Understödsföreningar skall&lt;br&gt;som huvudregel tillämpa de nya föreskrifterna för räkenskapsår som&lt;br&gt;påböijas från och med den 1 januari 2000, då föreningen skall övergå till&lt;br&gt;att tillämpa ÅRFL i sin externa redovisning. Föreningen kan dock enligt&lt;br&gt;punkten 3 i övergångsbestämmelserna till ÅRFL fortsätta att tillämpa&lt;br&gt;äldre redovisningsbestämmelser i lagen om understödsföreningar under&lt;br&gt;det första räkenskapsåret efter ikraftträdandet. Av punkten 3 följer att&lt;br&gt;övriga äldre föreskrifter i lagen om understödsföreningar i så fall skall&lt;br&gt;tillämpas. Av punkten 2 i övergångsbestämmelserna till den nya&lt;br&gt;bokföringslagen följer att föreningen då fortfarande skall tillämpa 1976&lt;br&gt;års bokföringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;433&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:417) om Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;sambruksföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar. Sambruks-&lt;br&gt;föreningar är dock inte skyldiga att, utom i fall som avses i 8 kap. 6 §&lt;br&gt;nämnda lag, utse auktoriserad revisor. Bestämmelser om bokföring och&lt;br&gt;annan redovisning finns i bokföringslagen (1999:000) och årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 14 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har hittills innehållit en hänvisning till 9 kap. förenings-&lt;br&gt;lagen. Då det kapitlet nu upphör att gälla, har denna hänvisning tagits&lt;br&gt;bort. I stället kommer sambruksföreningar att omfattas av de bestäm-&lt;br&gt;melser om bokföring och årsredovisning som finns i bokföringslagen och&lt;br&gt;årsredovisningslagen. En erinran om detta har tagits in i paragrafen.&lt;br&gt;Tidigare särbestämmelser vad gäller skyldighet att upprätta finansierings-&lt;br&gt;analys, koncernredovisning och delårsrapport har tagits bort. I dessa&lt;br&gt;avseenden skall sambruksföreningar därför tillämpa samma regler som&lt;br&gt;ekonomiska föreningar i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.7 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen innebär bl.a. att 8 kap. 38 § aktiebolagslagen upphör att gälla. Den&lt;br&gt;paragrafen har innehållit en bestämmelse om att styrelsen i ett aktiebolag&lt;br&gt;som har blivit moderbolag skall meddela detta till dotterföretagets&lt;br&gt;ledning och att dotterföretagets ledning skall lämna moderbolagets&lt;br&gt;styrelse vissa upplysningar. En motsvarande bestämmelse har tagits in i 1&lt;br&gt;kap. 7 § årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emissionsprospekt skall innehålla balansräkningar avseende utgången av&lt;br&gt;de tre senaste räkenskapsår, för vilka årsredovisning och revisions-&lt;br&gt;berättelse avgivits, resultaträkningar för dessa tre räkenskapsår samt ett&lt;br&gt;sammandrag av de uppgifter som bolaget varit skyldigt att ta in i för-&lt;br&gt;valtningsberättelserna för de tre räkenskapsåren. Om handlingarna inte&lt;br&gt;innehåller finansieringsanalys som avses i 2 kap. 1 § andra stycket års-&lt;br&gt;redovisningslagen (1995:1554), skall de kompletteras med en sådan ana-&lt;br&gt;lys. Om bolaget är skyldigt att upprätta en kapitaltäckningsanalys enligt 2&lt;br&gt;kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditin-&lt;br&gt;stitut och värdepappersbolag skall handlingarna också innehålla en&lt;br&gt;sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 5 § andra stycket och tredje stycket första&lt;br&gt;meningen årsredovisningslagen skall tillämpas på emissionsprospekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget är moderbolag, skall bolaget i emissionsprospektet intaga&lt;br&gt;koncemresultaträkning och koncembalansräkning för de tre senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren. När redovisningshandlingar och andra uppgifter för&lt;br&gt;koncern intages i prospektet far häremot svarande uppgifter för bolaget&lt;br&gt;utelämnas i den mån de kan anses sakna väsentlig betydelse för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;434&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömningen av bolagets aktier. Dock får bolagets resultaträkning och&lt;br&gt;balansräkning för det senaste räkenskapsåret enligt första stycket ej&lt;br&gt;utelämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket beror på att det hittilsvarande första&lt;br&gt;stycket i 2 kap. 1 § årsredovisningslagen har utmönstrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för vaije räkenskapsår avge en årsredovisning, som&lt;br&gt;läggs fram på ordinarie bolagsstämma för godkännande. I fråga om&lt;br&gt;stämman och redovisningen skall 9 kap. 7 § andra stycket 1 och 2 denna&lt;br&gt;lag samt 5 kap. 18-25 §§, 6 kap. 2 § och bestämmelserna om&lt;br&gt;finansieringsanalys i 2 kap. 1 § andra stycket och 6 kap. 5 § års-&lt;br&gt;redovisningslagen (1995:1554) inte tillämpas. I förekommande fall&lt;br&gt;behöver inte heller bestämmelserna i 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen upptages det egna kapitalet i en post, varvid&lt;br&gt;aktiekapitalet anges inom linjen, i förekommande fall fördelat på olika&lt;br&gt;aktieslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgång får ej upptagas till högre värde än den beräknas inbringa efter&lt;br&gt;avdrag för försäljningskostnaderna. Om tillgång kan beräknas inbringa&lt;br&gt;väsentligt högre belopp än det i balansräkningen upptagna värdet eller&lt;br&gt;om for skuld och likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som&lt;br&gt;väsentligt avviker från redovisad avsättning eller skuld, skall det&lt;br&gt;beräknade beloppet anges inom linjen vid tillgångs-, avsättnings- eller&lt;br&gt;skuldposten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket beror dels på en ny paragrafindelning i&lt;br&gt;årsredovisningslagen, dels på att 2 kap. 1 § första stycket samma lag har&lt;br&gt;utmönstrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. De nya föreskrifterna skall&lt;br&gt;dock tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast&lt;br&gt;efter den 31 december 1999. Föreskriften i 8 kap. 38 § skall fortfarande&lt;br&gt;tillämpas för det räkenskapsår som har inletts före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelsen har, med hänsyn till det nära sambandet med&lt;br&gt;ändringarna i redovisningslagstiftningen, utformats på samma sätt som&lt;br&gt;bestämmelserna om ikraftträdande i den lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:1102) om&lt;br&gt;handelsbolag och enkla bolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bokföringslagen (1999:000) finns bestämmelser om när ett handels-&lt;br&gt;bolag skall upprätta en årsredovisning eller ett årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;435&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År handelsbolaget enligt 4 kap. 1 § bokföringslagen (1999:000) inte&lt;br&gt;skyldigt att avsluta den löpande bokföringen, skall ett sådant årsbokslut&lt;br&gt;som avses i 6 kap. 4 § nämnda lag ändå upprättas, om någon av&lt;br&gt;bolagsmännen begär det. Årsbokslutet skall upprättas inom sex månader&lt;br&gt;från det att begäran framställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen, som är ny, framgår att ett årsbokslut skall upprättas, om&lt;br&gt;någon av bolagsmännen begär det, även om handelsbolaget är ett sådant&lt;br&gt;handelsbolag som enligt bokföringslagen inte är skyldigt att upprätta&lt;br&gt;årsbokslut eller årsredovisning. När årsbokslut upprättas, skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 6 kap. 4-9 §§ bokföringslagen tillämpas. Motiven för&lt;br&gt;den nya bestämmelsen har behandlats i avsnitt 14.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är dispositiv, se 2 kap. 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan årsredovisningen eller årsbokslutet har upprättats, har bolags-&lt;br&gt;männen rätt att fa ut vad som har tillgodoförts dem enligt 6 och 8 § §. Om&lt;br&gt;en bolagsmans behållna insats är lägre än den skall vara enligt vad som&lt;br&gt;avtalats mellan bolagsmännen, skall dock så mycket av vad som&lt;br&gt;tillkommer honom hållas inne som behövs för att fylla bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har ett handelsbolag alltid varit tvunget att avsluta den löpande&lt;br&gt;bokföringen med ett årsbokslut. Årsbokslutet har därmed alltid kunnat&lt;br&gt;läggas till grund för fördelningen av resultatet mellan bolagsmännen.&lt;br&gt;Den nya bokföringslagen bygger på att ett handelsbolag, när det skall&lt;br&gt;avsluta den löpande bokföringen, skall göra det antingen med en&lt;br&gt;årsredovisning eller ett årsbokslut (jfr 3 a §). Paragrafen har&lt;br&gt;kompletterats för att klargöra att upprättandet av en årsredovisning i detta&lt;br&gt;sammanhang har samma verkan som upprättandet av ett årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan för bolagets räkning mot en bolagsman om skadestånd på grund av&lt;br&gt;beslut eller åtgärd under ett räkenskapsår skall väckas, om talan förs i en&lt;br&gt;bolagsmans namn, senast ett år från det årsredovisningen eller&lt;br&gt;årsbokslutet blev tillgängligt för sistnämnde bolagsman eller, om talan&lt;br&gt;förs i bolagets namn, senast ett år från det årsredovisningen eller&lt;br&gt;årsbokslutet blev tillgängligt för samtliga bolagsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tiden för talan försuttits eller har årsredovisning eller årsbokslut&lt;br&gt;inte upprättats, kan talan ändå väckas, om det inte i årsredovisningen&lt;br&gt;eller årsbokslutet eller på annat sätt till bolagsmännen har lämnats i&lt;br&gt;väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter om det beslut&lt;br&gt;eller den åtgärd som ligger till grund för talan. Talan som avses i detta&lt;br&gt;stycke kan dock inte väckas sedan tre år har förflutit från utgången av det&lt;br&gt;räkenskapsår då beslutet fattades eller åtgärden vidtogs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första eller andra stycket kan skadeståndstalan som&lt;br&gt;grundas på brott föras mot en bolagsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;436&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bolagsman som vill klandra en årsredovisning eller ett årsbokslut&lt;br&gt;skall väcka talan senast ett år efter det att årsredovisningen eller&lt;br&gt;årsbokslutet blev tillgängligt för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat har avtalats mellan bolagsmännen, får tillgångarna&lt;br&gt;inte skiftas innan alla kända skulder har blivit betalda eller behövliga&lt;br&gt;medel har avsatts för sådan betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje bolagsman har rätt att ur de behållna tillgångarna fa tillbaka sin&lt;br&gt;behållna insats enligt den senaste årsredovisningen eller det senaste&lt;br&gt;årsbokslutet. Om varken årsredovisning eller årsbokslut har upprättats,&lt;br&gt;har varje bolagsman rätt att få ut vad han har betalat in till bolaget som&lt;br&gt;insats. Om inte behållningen räcker till, räknas bristen som förlust.&lt;br&gt;Uppstår ett överskott, utgör detta den slutliga vinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 och 15 §§ gäller även i fråga om skadestånds-&lt;br&gt;skyldighet för likvidatorer. Bestämmelserna i 15 § om årsredovisning&lt;br&gt;och årsbokslut skall i stället gälla slutredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragraferna saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i 2 kap. 15, 16, 34 och 42 §§ är av samma slag som&lt;br&gt;ändringen i 2 kap. 9 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.9 Förslaget till lag om ändring i försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen innebär bl.a. att 8 kap. 9 § försäkringsrörelselagen upphör att&lt;br&gt;gälla. Den upphävda paragrafen har innehållit en bestämmelse om att&lt;br&gt;styrelsen i ett försäkringsbolag som har blivit moderbolag skall meddela&lt;br&gt;detta till dotterföretagets ledning och att dotterföretagets ledning skall&lt;br&gt;lämna moderbolagets styrelse vissa upplysningar. En motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse har tagits in i 1 kap. 7 § årsredovisningslagen till vilken&lt;br&gt;hänvisas i 1 kap. 3 § ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för vaije räkenskapsår avge en årsredovisning, som&lt;br&gt;skall läggas fram på den ordinarie bolagsstämman för godkännande. I&lt;br&gt;fråga om stämman och redovisningen skall 9 kap. 5 § andra stycket 1 och&lt;br&gt;2 denna lag inte tillämpas. Bestämmelserna i 5 kap. 18-25 §§ och 6 kap.&lt;br&gt;2 § årsredovisningslagen (1995:1554) samt 5 kap. 2 § 7 och 8 samt 6 kap.&lt;br&gt;2 och 3 §§ lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;behöver inte heller tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post. I&lt;br&gt;försäkringsaktiebolag tas aktiekapitalet upp inom linjen, i förekommande&lt;br&gt;fall fördelat på olika aktieslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;437&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångarna får inte tas upp till ett högre värde än de beräknas&lt;br&gt;inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan&lt;br&gt;beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det i balansräkningen&lt;br&gt;upptagna värdet eller om for en skuld och en likvidationskostnad kan&lt;br&gt;beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade&lt;br&gt;avsättningen eller skulden, skall vid tillgångs-, avsättnings- eller&lt;br&gt;skuldposten det beräknade beloppet anges inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har ändrats som en följd av ny paragrafindelning i&lt;br&gt;årsredovisningslagen. I övrigt är ändringarna av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen innebär bl.a. att 6 kap. 7 § föreningslagen upphör att gälla. Den&lt;br&gt;paragrafen har innehållit en bestämmelse om att styrelsen i en ekonomisk&lt;br&gt;förening som har blivit moderförening skall meddela detta till dotter-&lt;br&gt;företagets ledning och att dotterföretagets ledning skall lämna moder-&lt;br&gt;föreningens styrelse vissa upplysningar. En motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;har tagits in i 1 kap. 7 § årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare upphör 9 kap. föreningslagen att gälla. Bestämmelser om&lt;br&gt;ekonomiska föreningars offentliga redovisning kommer i stället att finnas&lt;br&gt;i årsredovisningslagen eller, för vissa slag av föreningar, ÅRKL eller&lt;br&gt;ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till&lt;br&gt;föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse&lt;br&gt;senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall&lt;br&gt;inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som&lt;br&gt;har överlämnats till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredo-&lt;br&gt;visningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig årsredo-&lt;br&gt;visningslag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som&lt;br&gt;skall lämnas enligt tillämplig årsredovisningslag, skall revisorerna ange&lt;br&gt;detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller&lt;br&gt;försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelse-&lt;br&gt;ledamot eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot&lt;br&gt;eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot&lt;br&gt;tillämplig årsredovisningslag eller mot stadgarna, skall det anmärkas i&lt;br&gt;berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande i&lt;br&gt;frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direk-&lt;br&gt;tören. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen anteckna de upp-&lt;br&gt;lysningar som de önskar meddela medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att&lt;br&gt;föreningen inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering enligt 3 kap. 2 § skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna skattedeklaration enligt 10 kap. 9 eller 10 § skatte-&lt;br&gt;betalningslagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;438&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av 1 kap. 1 och&lt;br&gt;2 §§ skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte&lt;br&gt;har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1-3, skall&lt;br&gt;revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fast-&lt;br&gt;ställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag&lt;br&gt;till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts&lt;br&gt;fram i förvaltningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisions-&lt;br&gt;berättelse beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte&lt;br&gt;styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall&lt;br&gt;revisor till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket beror på att 9 kap. föreningslagen har&lt;br&gt;utmönstrats. Bestämmelserna om en ekonomisk förenings offentliga&lt;br&gt;redovisning finns numera i årsredovisningslagen eller, i vissa fall, i&lt;br&gt;ÅRKL eller ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket innehåller en bestämmelse om när en kopia av&lt;br&gt;revisionsberättelsen skall sändas in till skattemyndigheten. Till skillnad&lt;br&gt;från kommitténs förslag men i likhet med vad som nu gäller för revisorer&lt;br&gt;i aktiebolag (se 10 kap. 31 § aktiebolagslagen) omfattar inte längre denna&lt;br&gt;skyldighet de fall när revisorn endast har anmärkt på att vissa skatter och&lt;br&gt;avgifter inte har betalats i rätt tid (fjärde stycket 4). Ändringen hänger&lt;br&gt;samman med att skattemyndigheterna numera genom uppbördssystemet&lt;br&gt;har tillräcklig information om huruvida företaget har betalat skatterna&lt;br&gt;och avgifterna i rätt tid (jfr prop. 1997/98:99 s. 149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för vaije räkenskapsår avge en årsredovisning, som&lt;br&gt;skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande. I&lt;br&gt;fråga om likvidatoremas redovisning och dess behandling på förenings-&lt;br&gt;stämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2 denna lag, 2 kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket, 5 kap. 18-25 §§, 6 kap. 5 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) eller 2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 £ lagen&lt;br&gt;(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid&lt;br&gt;insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på&lt;br&gt;medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa&lt;br&gt;efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas&lt;br&gt;inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i&lt;br&gt;balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan&lt;br&gt;beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade&lt;br&gt;skulden eller avsättningen, skall vid tillgångs- eller skuld- eller&lt;br&gt;avsättningsposten det beräknade beloppet anges inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket beror dels på att 9 kap. föreningslagen har&lt;br&gt;utmönstrats och dels på att bestämmelserna i årsredovisningslagen har&lt;br&gt;fått en förändrad indelning. I paragrafen har också förtydligats att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;439&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna om finansieringsanalys i 2 kap. 1 § ÅRKL inte behöver&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamot eller verkställande direktören uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han&lt;br&gt;ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem&lt;br&gt;eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller tillämplig&lt;br&gt;årsredovisningslag eller genom överträdelse av stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är av samma slag som i 8 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga verkställande direktören&lt;br&gt;eller styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt denna lag eller andra&lt;br&gt;författningar att hos myndigheten göra behörig anmälan för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt första stycket far inte meddelas, om under-&lt;br&gt;låtenheten att göra anmälan medför att föreningsstämmans eller styrel-&lt;br&gt;sens beslut förfaller eller föreningen blir skyldig att träda i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten skall pröva frågan om utdömande av ett vite&lt;br&gt;som har förelagts enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har den tidigare punkten 1 - om föreläggande att ge in&lt;br&gt;redovisningshandlingar, revisionsberättelse och delårsrapporter - tagits&lt;br&gt;bort. Att en ekonomisk förening är skyldig att sända in redovisnings-&lt;br&gt;handlingar, revisionsberättelser och delårsrapporter till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten framgår numera av 8 kap. 3 § första stycket 2 och 9 kap. 2&lt;br&gt;§ årsredovisningslagen. Att registreringsmyndigheten har möjlighet att&lt;br&gt;förelägga styrelsen och den verkställande direktören att ge in&lt;br&gt;redovisningshandlingar, revisionsberättelse och delårsrapporter följer av&lt;br&gt;8 kap. 13 § och 9 kap. 2 § andra stycket årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.11 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gäldenär, som är eller senare än ett år före konkursansökningen har&lt;br&gt;varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:000), skall om inte&lt;br&gt;annat visas anses insolvent, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gäldenären har uppmanats av en borgenär att betala klar och&lt;br&gt;förfallen skuld men underlåtit att göra detta inom en vecka och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. borgenären begär gäldenären i konkurs inom tre veckor därefter och&lt;br&gt;skulden då ännu inte är betald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärens uppmaning skall innehålla en upplysning om att en&lt;br&gt;konkursansökan kan följa. Uppmaningen skall delges gäldenären. Del-&lt;br&gt;givning enligt 12 § delgivningslagen (1970:428) tår ske endast om det&lt;br&gt;finns anledning att anta att gäldenären har avvikit eller på annat sätt&lt;br&gt;håller sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;440&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte sådana juridiska personer som&lt;br&gt;anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte driver näringsverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller en presumtion om att en gäldenär som&lt;br&gt;underlåter att betala klar och förfallen skuld inom en vecka från betal-&lt;br&gt;ningsuppmaning och som begärs i konkurs inom tre veckor därefter skall&lt;br&gt;anses insolvent. Presumtionen har i paragrafens hittills gällande lydelse&lt;br&gt;enbart gällt den som är bokföringsskyldig enligt 1976 års bokföringslag.&lt;br&gt;I lagrådsremissen föreslogs, i syfte att undvika sakliga ändringar, att&lt;br&gt;presumtionen fortsättningsvis borde anknyta till om gäldenären skulle ha&lt;br&gt;varit bokföringsskyldig enligt 1976 års bokföringslag i dess lydelse vid&lt;br&gt;utgången av år 1999. Lagrådet har understrukit att bestämmelsen är av&lt;br&gt;central betydelse och att det måste krävas att den som behöver sätta sig in&lt;br&gt;i dess innehåll utan omgång skall kunna fa information om vad den&lt;br&gt;innebär. Lagrådet har med hänsyn därtill ansett att hänvisningarna till&lt;br&gt;bokföringslagen bör ändras till att avse den nya lagen och har förordat att&lt;br&gt;det i bestämmelsen i stället görs uttryckliga undantag för de gäldenärer&lt;br&gt;och den verksamhet som efter övervägande anses komma i beaktande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av Lagrådets synpunkter har presumtionsregelns ut-&lt;br&gt;formning övervägts på nytt. Det har då mot bakgrund av att det numera&lt;br&gt;måste ställas samma krav på ordnad bokföring av en jordbrukare som på&lt;br&gt;andra näringsidkare ansetts att presumtionen fortsättningsvis bör omfatta&lt;br&gt;också gäldenär som bedriver jordbruksverksamhet. Däremot har det&lt;br&gt;ansetts föra för långt att utsträcka presumtionen även till icke närings-&lt;br&gt;drivande ideella föreningar, trossamfund och samfällighetsföreningar. Ett&lt;br&gt;uttryckligt undantag för dessa kategorier har därför tagits in i det nya&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gäldenär som är en fysisk person får inte under konkursen driva&lt;br&gt;näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokförings-&lt;br&gt;lagen (1999:000). Verksamhet som innebär utövning av rättighet som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 1 § regeringsformen eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 §&lt;br&gt;eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller&lt;br&gt;8 § eller 10 kap. 1 § yttrandeffihetsgrundlagen omfattas dock inte av&lt;br&gt;förbudet. Inte heller omfattas jordbruksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om näringsförbud efter särskild prövning finns det bestämmelser i&lt;br&gt;lagen (1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens jorsta stycke finns ett förbud för den som är försatt i&lt;br&gt;konkurs att driva näringsverksamhet. Förbudet har hittills gällt endast&lt;br&gt;näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt 1976 års&lt;br&gt;bokföringslag. Skälet till den begränsningen har framför allt varit att man&lt;br&gt;inte har velat att konkursen skall förhindra konkursgäldenären från att&lt;br&gt;bedriva enskild jordbruksverksamhet. Tillkomsten av en ny bok-&lt;br&gt;föringslag - som omfattar även enskilda jordbrukare - har inte gett&lt;br&gt;anledning att ompröva det ställningstagandet. I lagrådsremissens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;441&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hade den hittills gällande lagtexten jämkats på så sätt att den förbjöd en&lt;br&gt;konkursgäldenär att utöva näringsverksamhet som skulle ha medfört&lt;br&gt;bokföringsskyldighet enligt 1976 års bokföringslag i dess lydelse vid&lt;br&gt;utgången av år 1999. Lagrådet har mot detta riktat samma slag av&lt;br&gt;invändningar som m©t lagrådsremissens förslag till ny lydelse av 2 kap.&lt;br&gt;9 § konkurslagen. Med anledning härav har lagtexten getts en något&lt;br&gt;annan utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltaren skall, oavsett vad som gäller i fråga om bokföringsskyldighet&lt;br&gt;för gäldenären, löpande bokföra in- och utbetalningar, om inte god&lt;br&gt;redovisningssed kräver att bokföringen sker på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltaren skall bevara räkenskapsmaterialet under minst tio år från&lt;br&gt;utgången av det kalenderår då konkursen avslutades. I övrigt tillämpas 7&lt;br&gt;kap. bokföringslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket medför inte någon inskränkning i den bokförings-&lt;br&gt;skyldighet som kan vara särskilt föreskriven för att möjliggöra kontroll&lt;br&gt;över viss verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande skyldighet att sörja för underlag för deklarations- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet och för kontroll därav finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har den tidigare hänvisningen till 22 § 1976 års&lt;br&gt;bokföringslag ersatts med en hänvisning till motsvarande bestämmelser i&lt;br&gt;den nya bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av föreskriften framgår att de nya bestämmelserna skall träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari år 2000 och tillämpas från och med det första räkenskapsår som&lt;br&gt;böljar detta datum eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.12 Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:614)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsföreningar. Bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar är dock inte skyldiga att, utom i fall som avses i 8 kap. 6 §&lt;br&gt;nämnda lag, utse auktoriserad revisor. Bestämmelser om bokföring och&lt;br&gt;annan redovisning finns i bokföringslagen (1999:000) och årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 26 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättsföreningar har hittills varit undantagna från vissa redovis-&lt;br&gt;ningsbestämmelser som har gällt för andra ekonomiska föreningar.&lt;br&gt;Sålunda har bostadsrättsföreningar inte varit skyldiga att upprätta finan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;442&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sieringsanalys, koncernredovisning eller delårsrapport. Ändringarna i&lt;br&gt;paragrafen innebär att denna särregel har tagits bort. Detta har behandlats&lt;br&gt;i avsnitten 15.4, 16.1 och 17. Skyldigheten att upprätta finanieringsanalys&lt;br&gt;och delårsrapport inträder dock endast om föreningen bedriver något slag&lt;br&gt;av näringsverksamhet och under de senaste två åren enligt fastställda&lt;br&gt;balanräkningar har haft tillgångar med ett nettovärde överstigande 1000&lt;br&gt;prisbasbelopp eller om föreningen under de senaste två åren har haft fler&lt;br&gt;än 200 anställda. Detta överensstämmer med vad som gäller för&lt;br&gt;ekonomiska föreningar i övrigt. En bostadsrättsförening som är&lt;br&gt;moderföretag blir - i likhet med vad som gäller för alla moderföretag -&lt;br&gt;skyldig att upprätta koncernredovisning när antalet anställda i koncernen&lt;br&gt;under de två senaste åren överstiger tio eller nettovärdet av koncernens&lt;br&gt;tillgångar överstiger 24 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har paragrafen jämkats med hänsyn till att 9 kap. före-&lt;br&gt;ningslagen nu upphävs ersätts av bestämmelser i årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om&lt;br&gt;utländska filialer m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För filialens bokföring och revision gäller, utöver vad som föreskrivits i&lt;br&gt;11-13 §§, i tillämpliga delar detsamma som för ett svenskt företag av&lt;br&gt;motsvarande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upprätta årsredovisning gäller inte om företaget lyder&lt;br&gt;under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har en rättslig form som är jämförbar med aktiebolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag av motsvarande slag som&lt;br&gt;de företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är ett försäkringsföretag av motsvarande slag som de företag som&lt;br&gt;omfattas av lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om filialen är skyldig att avsluta den löpande bokföringen men till&lt;br&gt;följd av bestämmelsen i andra stycket inte upprättar någon årsredo-&lt;br&gt;visning, skall den i stället upprätta ett årsbokslut enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket, som är nytt, framgår att en filial skall upprätta ett&lt;br&gt;årsbokslut om den till följd av bestämmelserna i andra stycket inte&lt;br&gt;behöver upprätta en årsredovisning. Årsbokslutet skall upprättas enligt de&lt;br&gt;bestämmelser som finns i bokföringslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;443&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.14 Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse är moderstiftelse och en annan juridisk person är dotter-&lt;br&gt;företag, om stiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den&lt;br&gt;juridiska personen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med&lt;br&gt;andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för&lt;br&gt;samtliga andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller&lt;br&gt;avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande&lt;br&gt;ledningsorgan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva&lt;br&gt;ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den&lt;br&gt;juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning,&lt;br&gt;bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderstiftelsen, om ett&lt;br&gt;annat dotterföretag till moderstiftelsen eller moderstiftelsen tillsammans&lt;br&gt;med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag&lt;br&gt;tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den&lt;br&gt;juridiska personen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med&lt;br&gt;andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för&lt;br&gt;samtliga andelar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller&lt;br&gt;avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande&lt;br&gt;ledningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på grund av&lt;br&gt;avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess&lt;br&gt;bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att&lt;br&gt;ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är&lt;br&gt;även denna dotterföretag till moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderstiftelse och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller stiftelselagens koncernbegrepp. Den nya lydel-&lt;br&gt;sen innebär en anpassning till det koncernbegrepp som tidigare har&lt;br&gt;införts i aktiebolagslagen, föreningslagen och årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koncern består av en moderstiftelse och ett eller flera dotterföretag.&lt;br&gt;Moderstiftelsen måste vara en svensk stiftelse, dvs. en självständig&lt;br&gt;förmögenhet som uppfyller stiftelselagens krav på stiftelse och har sitt&lt;br&gt;säte i Sverige. Dotterföretagen kan vara svenska eller utländska juridiska&lt;br&gt;personer av olika slag. Detta innebär ingen förändring i förhållande till&lt;br&gt;vad som gäller i dag. Däremot innebär den nya lydelsen förändringar vad&lt;br&gt;gäller den anknytning mellan företagen som ger upphov till ett&lt;br&gt;koncemförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger i första stycket fyra situationer där en sådan anknyt-&lt;br&gt;ning föreligger. Beträffande bestämmelsernas närmare innebörd kan det&lt;br&gt;hänvisas till förarbetena till de motsvarande bestämmelserna i årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (se prop. 1995/96:10 del 2 s. 176 och 177).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;444&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra och tredje styckena framgår att även en indirekt anknytning&lt;br&gt;mellan en stiftelse och en annan juridisk person kan ge upphov till ett&lt;br&gt;koncemförhållande. Motsvarande bestämmelser finns också i årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (se prop. 1995/96:10 del 2 s. 177 och 178), aktiebolags-&lt;br&gt;lagen och föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har förordat att begreppet ”andelar” byts ut mot ”aktier och&lt;br&gt;andra andelar”. Lagrådets synpunkt har tillgodosetts genom att det i en&lt;br&gt;ny 5 b § har klargjorts att med andelar avses såväl aktier som andra&lt;br&gt;andelar i juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i 5 § första stycket 1—3 och andra stycket skall sådana&lt;br&gt;rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men för en&lt;br&gt;annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den&lt;br&gt;personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de&lt;br&gt;andelar i dotterföretaget som innehas av det företaget självt eller av dess&lt;br&gt;dotterföretag. Detsamma gäller andelar som innehas av den som handlar&lt;br&gt;i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser som kompletterar koncern-&lt;br&gt;definitionen i 5 §. Den motsvarar 1 kap. 6 § aktiebolagslagen, 1 kap. 6 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen och 1 kap. 5 § föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 5 och 5 a §§ avses med andelar aktier och andra&lt;br&gt;andelar i juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som har utformats med 1 kap. 6 § föreningslagen som&lt;br&gt;förebild, slås fast att med begreppet ”andelar” i 5 och 5 a §§ avses såväl&lt;br&gt;aktier som andra slag av andelar i juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 §-5 b §§ och 6 § första stycket och 2-10 kap. gäller&lt;br&gt;inte i fråga om stiftelser vilkas tillgångar enligt stiftelseförordnandet får&lt;br&gt;användas endast till förmån för bestämda fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att sådana stiftelser som avses i paragrafen inte&lt;br&gt;heller omfattas av de nya bestämmelserna i 5 a och 5 b §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelsen fullgör sin bok-&lt;br&gt;föringsskyldighet m.m. enligt bokföringslagen (1999:000) eller, i&lt;br&gt;förekommande fall, sin skyldighet att föra räkenskaper enligt 3 kap. 2 §&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;445&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelseförordnandet och&lt;br&gt;övriga handlingar avseende stiftelsen förvaras på ett ordnat och&lt;br&gt;betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs forslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket beror på att bestämmelserna om när en&lt;br&gt;stiftelse är bokföringsskyldig och när en stiftelse skall avsluta bokföring-&lt;br&gt;en med en årsredovisning eller ett årsbokslut numera återfinns i den nya&lt;br&gt;bokföringslagen. Av 3 kap. 2 § stiftelselagen framgår att en stiftelse som&lt;br&gt;inte är bokföringsskyldig är skyldig att fora räkenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bokföringslagen (1999:000) finns bestämmelser om när en stiftelse är&lt;br&gt;bolforingsskyldig och om den skall avsluta den löpande bokföringen med&lt;br&gt;en årsredovisning eller med ett årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bokföringsskyldigheten upphör, skall detta anmälas till tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i sin tidigare lydelse tillsammans med bestämmelsen i&lt;br&gt;3 kap. 2 § reglerat när stiftelser är bokföringsskyldiga, medan 3 kap. 7 §&lt;br&gt;har innehållit bestämmelser om när årsredovisning skall upprättas. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser har sedan kompletterats av bestämmelser i 11 kap. samt av&lt;br&gt;bestämmelser i tryggandelagen. Regleringen av stiftelsers bokförings-&lt;br&gt;skyldighet och skyldighet att upprätta årsredovisning har nu i sin helhet&lt;br&gt;flyttats över till den nya bokföringslagen. Paragrafens nya lydelse inne-&lt;br&gt;håller endast en erinran om bokföringslagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna om när stiftelser är bokföringsskyldiga finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 § bokföringslagen. Att stiftelser och insamlingsstiftelser som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 7 § och 11 kap. 2 § femte stycket stiftelselagen över huvud&lt;br&gt;taget inte är bokföringsskyldiga framgår av 2 kap. 5 § bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldiga stiftelser skall som regel avsluta den löpande&lt;br&gt;bokföringen med en årsredovisning. Särskilda regler gäller dock för&lt;br&gt;stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet far användas endast&lt;br&gt;till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter; sådana stiftelser&lt;br&gt;far avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut under förut-&lt;br&gt;sättning att stiftelsen är bokföringsskyldig endast på grund av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 2 kap. 3 § första stycket nya bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att när årsredovisningslagens bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas på stiftelser måste detta ske med beaktande av stiftelsernas&lt;br&gt;särart och med hänsyn tagen till vad som utgör god redovisningssed för&lt;br&gt;stiftelser. Så torde t.ex. särskilda hänsyn behöva tas vid upprättandet av&lt;br&gt;stiftelsens balans- och resultaträkningar (jfr 3 kap. 4 § årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen). Vidare torde de uttalanden från normgivande organ som&lt;br&gt;finns på detta område fortfarande ha relevans (jfr BFN 95:3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall en stiftelse anmäla till tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;om bokföringsskyldigheten upphör. Denna bestämmelse torde fa störst&lt;br&gt;betydelse för sådana stiftelser som har varit bokföringsskyldiga endast på&lt;br&gt;den grunden att tillgångarnas värde har överstigit tio prisbasbelopp enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;446&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring. I så fall upphör bokförings-&lt;br&gt;skyldigheten - såsom framgår av 2 kap. 2 § tredje stycket och 3 §&lt;br&gt;bokföringslagen - om värdet på stiftelsens tillgångar under tre år har&lt;br&gt;understigit tio prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som inte är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000) skall fortlöpande föra räkenskaper över belopp som har&lt;br&gt;inbetalats till eller utbetalats av stiftelsen. Det skall finnas verifikationer&lt;br&gt;för in- och utbetalningar. En stiftelse som har sin förmögenhet gemen-&lt;br&gt;samt placerad med en annan stiftelses förmögenhet, far beträffande den&lt;br&gt;gemensamt placerade förmögenheten ha räkenskaper som är gemen-&lt;br&gt;samma med den andra stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskaperna skall avslutas med en sammanställning för vaije&lt;br&gt;räkenskapsår. Av sammanställningen skall framgå tillgångar och skulder&lt;br&gt;vid räkenskapsårets början och slut samt inkomster och utgifter under&lt;br&gt;räkenskapsåret. I sammanställningen skall även anges värdet av stiftel-&lt;br&gt;sens tillgångar vid räkenskapsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsmaterialet skall bevaras i ordnat skick och på betryggande&lt;br&gt;sätt inom landet under minst tio år från utgången av det räkenskapsår&lt;br&gt;som räkenskapsmaterialet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 3 kap. 5 §. Någon saklig ändring är&lt;br&gt;inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av värdet på stiftelsens tillgångar enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket skall vaije tillgång tas upp till ett värde som motsvarar vad till-&lt;br&gt;gången kan anses betinga vid en försäljning under normala förhållanden.&lt;br&gt;Fastigheter och byggnader som är lös egendom tas dock upp till&lt;br&gt;taxeringsvärdet om ett sådant värde finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 3 kap. 6 §. Ändringarna är en följd&lt;br&gt;av att vissa bestämmelser, till vilka paragrafen har hänvisat, utmönstras&lt;br&gt;från stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd revisor, om&lt;br&gt;stiftelsen enligt bokföringslagen (1999:000) är skyldig att upprätta&lt;br&gt;årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en revisor skall vara auktoriserad revisor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nettovärdet av stiftelsens tillgångar enligt balansräkningarna för de&lt;br&gt;två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1&lt;br&gt;000 gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring som gällde under den sista månaden av respektive&lt;br&gt;räkenskapsår, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet anställda i stiftelsen under de två senaste räkenskapsåren i&lt;br&gt;medeltal har överstigit 200.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket gäller även för moderstiftelse i en&lt;br&gt;koncern om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;447&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt koncernbalans-&lt;br&gt;räkningarna för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gräns-&lt;br&gt;belopp som anges i andra stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet anställda hos koncernföretagen under den tid som anges i 1 i&lt;br&gt;medeltal har överstigit 200, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. moderstiftelsen inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet&lt;br&gt;av koncernföretagens tillgångar, enligt balansräkningar för koncern-&lt;br&gt;företagens två senaste räkenskapsår, på moderstiftelsens balansdag&lt;br&gt;överstiger det gränsbelopp som anges i andra stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fall&lt;br&gt;som avses i andra och tredje styckena besluta att en viss godkänd revisor&lt;br&gt;får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut meddelas för&lt;br&gt;högst fem år i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är föranledd av att bestämmelserna om&lt;br&gt;bokföring flyttas över till den nya bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av Lagrådets synpunkter har andra stycket getts en ny&lt;br&gt;utformning och ett nytt tredje stycke tillkommit. Bestämmelserna&lt;br&gt;behandlar när en stiftelse måste ha en auktoriserad revisor. De har nu&lt;br&gt;anpassats till vad som gäller för aktiebolag och ekonomiska föreningar&lt;br&gt;och enligt 13 och 14 §§ revisionslagen kommer att gälla även i flertalet&lt;br&gt;andra företag (jfr författningskommentaren till 13 § revisionslagen).&lt;br&gt;Enligt andra stycket 1 kan stiftelsen bli skyldig att ha en auktoriserad&lt;br&gt;revisor om värdet av tillgångarna överstiger ett gränsvärde om tusen&lt;br&gt;prisbasbelopp. Enligt den tidigare lydelsen skulle stiftelsens tillgångar&lt;br&gt;härvid tas upp till försäljningsvärdet. Enligt den nya lydelsen skall&lt;br&gt;prövningen av om gränsvärdet har överskridits i stället ske med hänsyn&lt;br&gt;till det värde till vilket stiftelsens tillgångar har redovisats i balans-&lt;br&gt;räkningarna för de två senaste räkenskapsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den får inte vara revisor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är stiftelsens stiftare eller förvaltare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt 2 kap.&lt;br&gt;16 eller 23 § eller företräder förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av&lt;br&gt;ett handelsbolag, är bolagsman i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett dotter-&lt;br&gt;företag till stiftelsen eller till förvaltaren eller, om dotterföretaget är ett&lt;br&gt;handelsbolag, är bolagsman i företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. biträder vid förandet av stiftelsens räkenskaper eller vid stiftelsens&lt;br&gt;förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller beroende&lt;br&gt;ställning till stiftelsen eller till förvaltaren eller till någon annan som&lt;br&gt;avses i 1-4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder&lt;br&gt;stiftelsen vid grundbokföringen eller förandet av räkenskaper enligt 3&lt;br&gt;kap. 2 § eller vid stiftelsens förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens&lt;br&gt;kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande led till en person som avses i 1—4 eller är besvågrad med en&lt;br&gt;sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift&lt;br&gt;med den andres syskon, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. står i låneskuld till stiftelsen eller förvaltaren eller till ett dotter-&lt;br&gt;företag till stiftelsen eller till förvaltaren eller har förpliktelser för vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;448&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelsen, förvaltaren eller dotterföretag till stiftelsen eller förvaltaren har&lt;br&gt;ställt säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett dotterföretag får inte den vara revisor som enligt första stycket&lt;br&gt;inte är behörig att vara revisor i moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor far vid revisionen inte anlita någon som enligt första och&lt;br&gt;andra styckena inte är behörig att vara revisor. Har stiftelsen, stiftaren,&lt;br&gt;förvaltaren eller ett dotterföretag någon anställd i sin tjänst med uppgift&lt;br&gt;att uteslutande eller huvudsakligen ha hand om intern revision eller&lt;br&gt;granskning av liknande slag, får revisorn dock anlita en sådan anställd i&lt;br&gt;den utsträckning som det är förenligt med god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket 6 beror på att bestämmelema om bokföring&lt;br&gt;flyttas över till den nya bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor utses för bestämd tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när en ny revisor har&lt;br&gt;utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som revisor för bestämd tid upphör i förtid, om revisorn&lt;br&gt;anmäler det hos den som har utsett honom eller om han entledigas av&lt;br&gt;någon som enligt 1 § andra stycket har rätt att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör ett uppdrag att vara revisor för bestämd tid i förtid, skall&lt;br&gt;revisorn genast anmäla detta till tillsynsmyndigheten, om uppdraget har&lt;br&gt;gällt en stiftelse som enligt bokföringslagen (1999:000) är skyldig att&lt;br&gt;upprätta årsredovisning. Revisorn skall i anmälan lämna en redogörelse&lt;br&gt;för iakttagelserna vid den granskning som han har utfört under den del av&lt;br&gt;löpande räkenskapsår som hans uppdrag har omfattat. För anmälan gäller&lt;br&gt;i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 11 § tredje och fjärde styckena&lt;br&gt;om revisionsberättelse. Kopia av anmälan skall överlämnas till stiftelsens&lt;br&gt;styrelse eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i fjärde stycket tillämpas inte om uppdraget har gällt en&lt;br&gt;sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i fjärde stycket beror på att bestämmelserna om när en stif-&lt;br&gt;telse är skyldig att upprätta årsredovisning har flyttats till den nya bok-&lt;br&gt;föringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed&lt;br&gt;granska stiftelsens räkenskaper och årsredovisning, årsbokslut eller&lt;br&gt;sammanställning enligt 3 kap. 2 § andra stycket samt styrelsens eller&lt;br&gt;förvaltarens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen är en moderstiftelse som skall upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning, skall revisorerna även granska koncernredovisningen och&lt;br&gt;koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller stiftelseförordnandet föreskrifter om revision skall dessa&lt;br&gt;iakttas, om de inte strider mot första eller andra stycket eller mot någon&lt;br&gt;annan bestämmelse i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är föranledd av att bestämmelserna om&lt;br&gt;sammanställning över tillgångar och skulder har flyttats till 3 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 130, Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren skall ge revisorerna tillfälle att verkställa&lt;br&gt;granskningen i den omfattning som dessa finner behövligt samt lämna de&lt;br&gt;upplysningar och den hjälp som revisorerna begär. Samma skyldighet har&lt;br&gt;företagsledningen och revisorerna i ett dotterföretag gentemot en revisor&lt;br&gt;i moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 och 16 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) finns bestäm-&lt;br&gt;melser om vid vilken tidpunkt årsredovisningen och, i förekommande fall,&lt;br&gt;koncernredovisningen senast skall lämnas till revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen inte är skyldig att upprätta årsredovisning enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1999:000), skall årsbokslutet eller den sammanställning&lt;br&gt;över räkenskaperna som anges 3 kap. 2 § andra stycket lämnas till&lt;br&gt;revisorn inom fyra månader efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 10 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en erinran om att det i 8 kap. 2 och 16 §§&lt;br&gt;årsredovisningslagen finns bestämmelser om vid vilken tidpunkt årsredo-&lt;br&gt;visningen och koncernredovisningen skall avlämnas till revisorn. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser ersätter de bestämmelser som hittills har funnits i 3 kap.&lt;br&gt;10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket överensstämmer i huvudsak med den&lt;br&gt;bestämmelse som tidigare har funnits i 3 kap. 10 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall avge en revisionsberättelse för vaije räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som enligt bokföringslagen (1999:000) är skyldiga&lt;br&gt;att upprätta årsredovisning skall revisionsberättelsen innehålla ett ut-&lt;br&gt;talande om huruvida årsredovisningen har gjorts upp enligt årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen (1995:1554). Innehåller inte årsredovisningen sådana upplys-&lt;br&gt;ningar som skall lämnas enligt årsredovisningslagen, skall detta anges&lt;br&gt;och behövliga upplysningar lämnas i revisionsberättelsen, om det kan&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall det också anmärkas om revisorerna vid sin&lt;br&gt;granskning har funnit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsens tillgångar har använts i strid med stiftelsens ändamål eller&lt;br&gt;att dess förmögenhet är placerad i strid med stiftelseförordnandet eller&lt;br&gt;med 2 kap. 4 eller 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan åtgärd eller försummelse innebär att föreskrifterna i&lt;br&gt;stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i denna lag eller årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen inte har följts, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad som enligt 1 eller 2 ligger en styrelseledamot eller förvaltaren&lt;br&gt;till last eller annan åtgärd eller försummelse kan föranleda ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt 5 kap. 1 § första meningen eller entledigande enligt&lt;br&gt;9 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen har utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret, skall&lt;br&gt;även 30 § första stycket revisionslagen (1999:000) iakttas när&lt;br&gt;revisionsberättelsen upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en moderstiftelse skall revisorerna avge en särskild revisions-&lt;br&gt;berättelse för koncernen. Härvid skall andra stycket och tredje stycket 2&lt;br&gt;och 3 tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har hittills innehållit hänvisningar till stiftelselagens&lt;br&gt;bestämmelser om årsredovisning. Dessa hänvisningar har nu ändrats,&lt;br&gt;eftersom stiftelser fortsättningsvis skall upprätta årsredovisning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i årsredovisningslagen. Av samma skäl har tredje stycket&lt;br&gt;fått en något ändrad lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket har tidigare funnits en hänvisning till en bestämmelse i&lt;br&gt;1980 års årsredovisningslag. Eftersom den bestämmelsen nu har ersatts&lt;br&gt;av en bestämmelse i den nya revisionslagen, har hänvisningen ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan revisorerna i en stiftelse som enligt bokföringslagen (1999:000) är&lt;br&gt;skyldig att upprätta årsredovisning har slutfört granskningen, skall de&lt;br&gt;skriva en hänvisning till revisionsberättelsen på årsredovisningen och, i&lt;br&gt;en moderstiftelse, på koncernredovisningen. Finner revisorerna att&lt;br&gt;balansräkningen eller resultaträkningen är oriktig, skall de anteckna även&lt;br&gt;detta. I en moderstiftelse gäller detsamma i fråga om koncembalans-&lt;br&gt;räkningen och koncemresultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen beror på att bestämmelserna om när en stiftelse skall&lt;br&gt;upprätta årsredovisning har flyttats från stiftelselagen till den nya bok-&lt;br&gt;föringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren får besluta om att förbruka stiftelsens&lt;br&gt;tillgångar för det ändamål vartill de är bestämda eller för ett ändamål som&lt;br&gt;så nära som möjligt motsvarar detta, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsen bildades för mer än 50 år sedan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelsen inte har kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem&lt;br&gt;åren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdet av tillgångarna, värderade med tillämpning av 3 kap. 3 §, vid&lt;br&gt;utgången av de tre senaste räkenskapsåren har understigit det då gällande&lt;br&gt;prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stiftelsen saknar skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 § tillämpas på beslut enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket 3 är föranledd av att den värderingsbestäm-&lt;br&gt;melse som tidigare har funnits i 3 kap. 6 § har flyttats till 3 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 § samt 5 § första stycket 2 och 3&lt;br&gt;gäller inte i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelser som bildats av eller tillsammans med staten, en kommun&lt;br&gt;eller ett landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelser som förvaltas av en statlig myndighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelser som enligt stiftarens förordnande skall vara undantagna&lt;br&gt;från tillsyn enligt denna lag och som varken under innevarande eller de&lt;br&gt;tre närmast föregående räkenskapsåren har utövat näringsverksamhet&lt;br&gt;eller varit moderstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som avses i första stycket gäller dock bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 § första stycket, 4 § första stycket 1 och 2 samt 5 § första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 om det kan antas att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsen saknar namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;451&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelsen inte har upprättat års- eller koncernredovisning eller inte&lt;br&gt;har avlämnat års- eller koncernredovisning, årsbokslut eller samman-&lt;br&gt;ställning över räkenskaperna till revisorn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelsen inte håller års- eller koncernredovisning eller revisions-&lt;br&gt;eller koncemrevisionsberättelse tillgänglig för var och en,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stiftelsen saknar behörig revisor, eller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fråga uppkommer om sådant beslut som avses i 4 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 1 har hittills nämnts även stiftelser som har bildats av&lt;br&gt;eller tillsammans med en kyrklig kommun. Detta slag av stiftelser har&lt;br&gt;därigenom varit undantagna bl.a. från vissa bestämmelser i 9 kap.&lt;br&gt;stiftelselagen. Med anledning av de ändrade relationerna mellan staten&lt;br&gt;och Svenska kyrkan har det ansetts naturligt att det bör gälla samma&lt;br&gt;bestämmelser för dessa stiftelser som för stiftelser i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse skall vara registrerad om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den enligt bokföringslagen (1999:000) är skyldig att upprätta&lt;br&gt;årsredovisning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det följer av de av stiftaren i stiftelseförordnandet meddelade&lt;br&gt;föreskrifterna att den skall vara registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndighet för en stiftelse är den länsstyrelse som med&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i 9 kap. 1 § första stycket skall vara&lt;br&gt;tillsynsmyndighet for stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stiftelseregister skall föras hos registreringsmyndigheten för&lt;br&gt;registreringar enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela föreskrifter om avgifter för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket 1 är föranledd av att bestämmelserna om när&lt;br&gt;en stiftelse skall upprätta årsredovisning har flyttats från stiftelselagen till&lt;br&gt;den nya bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en insamlingsstiftelse gäller följande bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. (inledande bestämmelser): 4-5 b §§ samt 6 § första stycket&lt;br&gt;första meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. (revision): 1-4 §§, 6 §, 7 § första-fjärde styckena, 8-14 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § första och andra styckena samt 16 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. (skadestånd): 1-3 §§, 4 § första-tredje styckena samt 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. (ändring m. m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samt-&lt;br&gt;liga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. (stiftelses firma): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. (tillsyn m. m.): 1-9 §§ och 11 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. (registrering): samtliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelses namn skall innehålla ordet insamlingsstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en&lt;br&gt;sammanhängande tid av två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 kap. 5-5 b §§, 6 § första stycket, 2-10 kap. samt&lt;br&gt;andra stycket i denna paragraf gäller inte i fråga om insamlingsstiftelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;452&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilkas tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast till Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;förmån för bestämda fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs forslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bokföringsskyldigheten för insamlingsstiftelse har den&lt;br&gt;frågan hittills reglerats i tredje stycket genom en bestämmelse om gene-&lt;br&gt;rell bokföringsskyldighet. I förevarande förslag regleras i stället insam-&lt;br&gt;lingsstiftelsers bokföringsskyldighet och skyldighet att upprätta årsredo-&lt;br&gt;visning direkt i den nya bokföringslagen. Bestämmelserna i 3 kap.&lt;br&gt;stiftelselagen har ersatts med en erinran om bokföringslagens regler (se&lt;br&gt;3 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket hänvisas därför endast till 3 kap. 1 § medan bestäm-&lt;br&gt;melsen i det hittillsvarande tredje stycket har utmönstrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i 1 och 3 kap. har föranlett vissa följdändringar utan&lt;br&gt;saklig betydelse i fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en kollektivavtalsstiftelse gäller följande bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. (inledande bestämmelser): 4-5 b §§ och 6 § första stycket första&lt;br&gt;meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. (revision): 1-4 §§, 6 §, 7 § första-tredje styckena och 8-16 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. (skadestånd): 1-3 §§, 4 § första stycket 1-4, andra och tredje&lt;br&gt;styckena och 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande):&lt;br&gt;samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. (stiftelses firma): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. (tillsyn m.m.): 1 och 2 §§, 3 § andra stycket, 5 § första stycket 1,&lt;br&gt;6 § första och andra styckena, 7 och 8 §§, 10 § andra stycket och 11 §,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. (registrering): samtliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av bestämmelserna i 6 kap. får stiftarna och stiftelsen&lt;br&gt;genom skriftlig överenskommelse ändra eller upphäva stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet. Vad som anges i 2-10 kap. om föreskrifter i ett stiftelse-&lt;br&gt;förordnande skall i fråga om en kollektivavtalsstiftelse gälla även före-&lt;br&gt;skrifter för stiftelsen som har meddelats genom en sådan överens-&lt;br&gt;kommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelses namn skall innehålla ordet kollektivavtals-&lt;br&gt;stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 4 kap. 15 § skall en kollektivavtalsstiftelse behand-&lt;br&gt;las som en sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar&lt;br&gt;under en sammanhängande tid av två år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges vilka av stiftelselagens bestämmelser&lt;br&gt;som gäller för kollektivavtalsstiftelser. Eftersom stiftelselagens bestäm-&lt;br&gt;melser om bokföring och skyldighet att upprätta årsredovisning m.m. har&lt;br&gt;ersatts av bestämmelser i den nya bokföringslagen, har hänvisningarna&lt;br&gt;till 3 kap. ändrats på samma vis som har skett i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket har tidigare funnits en bestämmelse om att kollek-&lt;br&gt;tivavtalstiftelser är bokföringsskyldiga. Bestämmelsen har tagits bort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;453&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eftersom frågan om bokföringsskyldighet i stället regleras i bok-&lt;br&gt;föringslagen. Av den lagen framgår att kollektivavtalsstiftelser är gene-&lt;br&gt;rellt bokföringsskyldiga och alltid skyldiga att upprätta årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från fjärde stycket har också utmönstrats en hänvisning till 3 kap.&lt;br&gt;12 §, eftersom den paragrafen upphävs och ersätts av motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i 8 kap. 3 § årsredovisningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya föreskrifterna skall träda i kraft den 1 januari år 2000 och&lt;br&gt;tillämpas på det första räkenskapsår som påbörjas från och med detta&lt;br&gt;datum.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1927) om&lt;br&gt;europeiska ekonomiska intressegrupperingar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En intressegruppering är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000). En bokföringsskyldig intressegruppering som inte har sitt&lt;br&gt;säte i Sverige skall för näringsverksamhet som bedrivs här ha en egen&lt;br&gt;bokföring som är skild från grupperingens bokföring i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare hänvisningen till 1976 års bokföringslag har ersatts av en&lt;br&gt;hänvisning till den nya bokföringslagen. Vidare har en erinran om att en&lt;br&gt;intressegruppering enligt 1980 års årsredovisningslag kan vara skyldig&lt;br&gt;att upprätta årsredovisning fått utgå. I vilka fall en europeisk ekonomisk&lt;br&gt;intressegruppering är skyldig att upprätta en årsredovisning kommer i&lt;br&gt;stället att framgå av reglema i den nya bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om upprättande och offentlig-&lt;br&gt;görande av årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är, om inte annat föreskrivs i 2 §, tillämplig på sådana foretag&lt;br&gt;som avses i 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 1 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att lagen innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;upprättande och offentliggörande av årsredovisning, koncernredovisning&lt;br&gt;och delårsrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;454&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges lagens tillämpningsområde. Lagen är sålunda&lt;br&gt;tillämplig på sådana företag som direkt eller indirekt anges i 6 kap. 1 §&lt;br&gt;bokföringslagen: aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag i vilka&lt;br&gt;en eller flera juridiska personer är delägare, bokföringsskyldiga stiftelser&lt;br&gt;(dock inte stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet far&lt;br&gt;användas endast till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter&lt;br&gt;och som är bokföringsskyldiga enbart på grund av att tillgångarnas värde&lt;br&gt;överstiger 10 prisbasbelopp) samt företag som är moderföretag i en&lt;br&gt;koncern. Härutöver är lagen tillämplig på alla fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personer för vilka antalet anställda i verksamheten under de senaste två&lt;br&gt;räkenskapsåren i medeltal har uppgått till mer än än tio eller för vilka&lt;br&gt;nettovärdet av tillgångarna i verksamheten uppgår till mer än 24&lt;br&gt;miljoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet företag skall i detta sammanhang uppfattas i vid bemärkelse&lt;br&gt;såsom varje juridisk eller fysisk person som är bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen och enligt den lagen skyldig att upprätta årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare undantas i 2 § de företag som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag från&lt;br&gt;årsredovisningslagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är inte tillämplig på företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag eller 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning&lt;br&gt;i försäkringsföretag, om inte annat är särskilt föreskrivet i dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen&lt;br&gt;om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldiga att upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning enligt de lagarna är inte skyldiga att upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet ”bolag” har bytts ut mot ”företag”. Det beror på att 1 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1995:1560) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag innefattar även andra juridiska personer än sådana som är bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses i denna lag fysiska eller juridiska personer som direkt&lt;br&gt;eller indirekt omfattas av en årsredovisning, en koncernredovisning eller&lt;br&gt;en delårsrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 3 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har hittills funnits en definition av begreppet ”bolag”.&lt;br&gt;Eftersom lagens tillämpningsområde har utvidgats till andra slag av&lt;br&gt;företag än bolag har denna definition utmönstrats och - på Lagrådets&lt;br&gt;inrådan - ersatts av en definition av begreppet ”företag”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;455&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses i lagen vaije fysisk eller juridisk person vars för-&lt;br&gt;hållanden direkt eller indirekt redovisas i en årsredovisning, en koncern-&lt;br&gt;redovisning eller en delårsrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vanligen använder lagen begreppet för att beteckna den fysiska eller&lt;br&gt;juridiska person som är skyldig att upprätta årsredovisning, koncernredo-&lt;br&gt;visning eller delårsrapport. När lagen ålägger ett företag att förfara på&lt;br&gt;visst sätt avses sålunda den fysiska eller juridiska person som - enligt&lt;br&gt;vad som närmare föreskrivs i bokföringslagen och denna lag - är skyldig&lt;br&gt;att upprätta sådan redovisning. Det bör understrykas att också icke&lt;br&gt;näringsdrivande juridiska personer kan vara skyldiga att upprätta års-&lt;br&gt;redovisning eller koncernredovisning. Det medför att begreppet ”företag”&lt;br&gt;också omfattar juridiska personer som inte driver någon verksamhet av&lt;br&gt;näringsmässig karaktär. Också en årsredovisningsskyldig ideell förening&lt;br&gt;eller ett trossamfund är alltså i lagens mening att anse som ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte varit möjligt att begränsa användningen av begreppet&lt;br&gt;företag till enbart de rättssubjekt som är skyldiga att upprätta&lt;br&gt;årsredovisning, koncernredovisning eller delårsrapport enligt lagen. I&lt;br&gt;några sammanhang används begreppet också för att beteckna juridiska&lt;br&gt;personer i vilka ett redovisande företag direkt eller indirekt äger andelar&lt;br&gt;och vars förhållanden därigenom indirekt kommer att omfattas av&lt;br&gt;redovisningen (se t.ex. 5 kap. 8 §). Samma innebörd har begreppet i&lt;br&gt;sammansättningarna ”dotterföretag” eller ”intresseföretag”. I dessa&lt;br&gt;sammanhang kan begreppet företag också omfatta exempelvis utländska&lt;br&gt;juridiska personer som själva inte är skyldiga att upprätta årsredovisning&lt;br&gt;enligt årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag är moderföretag och en juridisk person är dotterföretag, om&lt;br&gt;företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juri-&lt;br&gt;diska personen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med&lt;br&gt;andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för&lt;br&gt;samtliga andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller&lt;br&gt;avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande&lt;br&gt;ledningsorgan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva&lt;br&gt;ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den&lt;br&gt;juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning,&lt;br&gt;bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget, om ett&lt;br&gt;annat dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget tillsammans&lt;br&gt;med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag&lt;br&gt;tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juri-&lt;br&gt;diska personen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med&lt;br&gt;andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för&lt;br&gt;samtliga andelar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller&lt;br&gt;avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande&lt;br&gt;ledningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;456&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på grund av&lt;br&gt;avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess&lt;br&gt;bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att&lt;br&gt;ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är&lt;br&gt;även denna dotterföretag till moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 4 § i kommitténs förslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen har hittills varit direkt tillämplig enbart på aktiebolag och vissa&lt;br&gt;handelsbolag. Tillämpningsområdet har nu utvidgats så att lagen nu&lt;br&gt;gäller också andra företag av det slag som anges i 6 kap. 1 § bok-&lt;br&gt;föringslagen. Orden ”bolag” och ”moderbolag” har därför bytts ut mot&lt;br&gt;”företag” och ”moderföretag”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag äger andelar i en juridisk person som inte är dotterföretag&lt;br&gt;och utövar ett betydande inflytande över den juridiska personens&lt;br&gt;driftsmässiga och finansiella styrning samt ägandet utgör ett led i en&lt;br&gt;varaktig förbindelse mellan företaget och den juridiska personen, är den&lt;br&gt;juridiska personen intresseföretag till företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehar ett företag minst tjugo procent av rösterna för samtliga andelar&lt;br&gt;i en juridisk person, skall det anses ha sådant inflytande över och sådan&lt;br&gt;förbindelse med denna som avses i första stycket, om inte annat framgår&lt;br&gt;av omständigheterna. Detsamma gäller om företagets dotterföretag eller&lt;br&gt;företaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller flera dotter-&lt;br&gt;företag tillsammans innehar minst tjugo procent av rösterna för samtliga&lt;br&gt;andelar i den juridiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 5 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 1 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 och andra stycket samt 5 §&lt;br&gt;skall sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn&lt;br&gt;men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma&lt;br&gt;den personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag eller intresse-&lt;br&gt;företag beaktas inte de andelar i dotterföretaget eller intresseföretaget&lt;br&gt;som innehas av det företaget självt eller av dess dotterföretag. Detsamma&lt;br&gt;gäller andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för&lt;br&gt;dotterföretagets eller intresseföretagets eller dess dotterföretags räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 6 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 7 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag har blivit moderföretag, skall ledningen för företaget&lt;br&gt;meddela detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall&lt;br&gt;lämna ledningen för moderföretaget de upplysningar som behövs för att&lt;br&gt;en koncernredovisning skall kunna upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 7 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, innehåller upplysningsregler av det slag som&lt;br&gt;hittills har funnits i 3 kap. 11 § 1980 års årsredovisningslag, 8 kap. 38 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen, 6 kap. 7 § föreningslagen och 8 kap. 9 § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713). Någon saklig ändring är inte åsyftad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årsredovisning skall bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en balansräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en resultaträkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. noter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande fall skall det i årsredovisningen ingå även en finansierings-&lt;br&gt;analys:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget bedriver näringsverksamhet och nettovärdet av tillgång-&lt;br&gt;arna i företaget enligt balansräkningarna för de två senaste räken-&lt;br&gt;skapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det&lt;br&gt;prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde&lt;br&gt;under den sista månaden av respektive räkenskapsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet anställda hos företaget har under de två senaste räken-&lt;br&gt;skapsåren i medeltal överstigit 200, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 1 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har det tidigare funnits en bestämmelse om&lt;br&gt;skyldigheten att årligen upprätta en årsredovisning. Då denna fråga&lt;br&gt;numera regleras i 6 kap. 1 § bokföringslagen har den bestämmelsen ut-&lt;br&gt;mönstrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket (tidigare det andra) har jämkats redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket (tidigare det tredje) regleras när det i årsredovisningen&lt;br&gt;skall ingå en finansieringsanalys. Bestämmelsen anknyter till samma&lt;br&gt;kriterier som avgör om ett företag är skyldigt att ha en auktoriserad&lt;br&gt;revisor (se bl.a. 10 kap. 12 § aktiebolagslagen [1975:1385]). Hittills har&lt;br&gt;det skett genom en hänvisning till bestämmelserna i bl.a. aktiebolags-&lt;br&gt;lagen. Den tekniken framstår emellertid som mindre lämplig i och med&lt;br&gt;att årsredovisningslagen blir tillämplig på flera olika slag av juridiska&lt;br&gt;personer. De aktuella kriterierna har i stället preciserats i paragrafen.&lt;br&gt;Dessa kriterier överensstämmer i stort med de kriterier som finns i 10&lt;br&gt;kap. 12 § aktiebolagslagen. En generell tillämpning av dessa kritierier på&lt;br&gt;alla de företagsformer som kan vara skyldiga att upprätta årsredovisning&lt;br&gt;har dock ansetts få alltför vittgående konsekvenser. Bl.a. skulle det leda&lt;br&gt;till att också större ideella föreningar som inte bedriver närings-&lt;br&gt;verksamhet tvingades att upprätta finansieringsanalys, trots att det&lt;br&gt;knappast torde finnas något egentligt behov av detta. Punkten 1 har&lt;br&gt;därför utformats så att det endast är i näringsdrivande verksamhetsformer&lt;br&gt;som företaget kan bli skyldigt att upprätta finansieringsanalys för det fall&lt;br&gt;att balansomslutningen överskrider det i lagen angivna gränsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan skillnad i förhållande till aktiebolagslagen är att begreppet&lt;br&gt;”fastställda balansräkningar” har ersatts med ”balansräkningarna”. Skälet&lt;br&gt;till det är att det i vissa slag av företag, t.ex. handelsbolag och stiftelser,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;458&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte förekommer någon fastställelse av balansräkningen. De balans-&lt;br&gt;räkningar som avses är dock fortfarande de balansräkningar som ingår i&lt;br&gt;företagets årsredovisningar eller årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen, resultaträkningen och notema skall upprättas som en&lt;br&gt;helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om&lt;br&gt;det behövs för att en rättvisande bild skall ges, skall det lämnas&lt;br&gt;tilläggsupplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekom-&lt;br&gt;mendationer från normgivande organ, skall upplysning om detta och om&lt;br&gt;skälen för avvikelsen lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 3 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att ordet ”bolagets” har bytts ut mot&lt;br&gt;”företagets.” Detta är en följd av att lagens tillämpningsområde har&lt;br&gt;utvidgats till att omfatta andra verksamhetsformer än aktiebolag och&lt;br&gt;vissa handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och notema skall&lt;br&gt;följande iakttas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Företaget skall förutsättas fortsätta sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de&lt;br&gt;olika posterna och, i förekommande fall, delposterna skall konsekvent&lt;br&gt;tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, delpos-&lt;br&gt;terna skall göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär&lt;br&gt;särskilt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i&lt;br&gt;resultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) hänsyn skall tas till alla förutsebara och möjliga förluster och&lt;br&gt;ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller&lt;br&gt;tidigare räkenskapsår, även om dessa förluster eller förpliktelser blir&lt;br&gt;kända först efter räkenskapsårets utgång men före upprättandet av&lt;br&gt;årsredovisningen, och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) hänsyn skall tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för räken-&lt;br&gt;skapsåret är en vinst eller en förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall tas&lt;br&gt;med oavsett tidpunkten för betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i förekom-&lt;br&gt;mande fall, delposter består av skall värderas var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot var-&lt;br&gt;andra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma överens&lt;br&gt;med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 och 3 §§, får&lt;br&gt;avvikelse göras från vad som föreskrivs i första stycket. I så fall skall&lt;br&gt;upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av dess effekt på&lt;br&gt;företagets ställning och resultat lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 4 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är av samma slag som ändringen i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;459&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företag, som företräds av&lt;br&gt;en styrelse, skall årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelse-&lt;br&gt;ledamöter. Om en verkställande direktör är utsedd, skall även denne&lt;br&gt;skriva under årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsbolag skall årsredovisningen skrivas under av samtliga obe-&lt;br&gt;gränsat ansvariga delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stiftelser med anknuten förvaltning skall årsredovisningen skrivas&lt;br&gt;under av förvaltaren eller, om ett handelsbolag är stiftelsens förvaltare,&lt;br&gt;av samtliga bolagsmän som företräder bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga företag skall årsredovisningen skrivas under av den redo-&lt;br&gt;visningsskyldige eller dennes ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon av dem som undertecknar årsredovisningen har anmält en&lt;br&gt;avvikande mening, skall yttrandet fogas till redovisningen. I fall som&lt;br&gt;avses i första stycket gäller detta dock endast om den avvikande&lt;br&gt;meningen har antecknats till styrelsens protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall innehålla uppgift om den dag då den under-&lt;br&gt;tecknades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 7 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket och de nya tredje och fjärde styckena har det tagits in&lt;br&gt;regler om hur årsredovisningen för ekonomiska föreningar, stiftelser och&lt;br&gt;de övriga företag som kan vara skyldiga att upprätta årsredovisning skall&lt;br&gt;undertecknas. Kompletteringarna överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;hittills gällande rätt (jfr 9 kap. 2 § andra stycket föreningslagen, 3 kap.&lt;br&gt;9 § stiftelselagen och 2 kap. 2 § tredje stycket 1980 års årsredovis-&lt;br&gt;ningslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Balansräkning och resultaträkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet motsvarar i väsentliga delar det tidigare 3 kap. En del tillägg och&lt;br&gt;ändringar har gjorts. Paragrafindelningen har också förändrats. Ändringar&lt;br&gt;i förhållande till kapitlets tidigare lydelse har markerats med kursiv text.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen skall i sammandrag redovisa företagets samtliga&lt;br&gt;tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen.&lt;br&gt;Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 1 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa företagets samtliga&lt;br&gt;intäkter och kostnader under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 3 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;460&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppställningsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen skall upprättas enligt den uppställningsform som anges&lt;br&gt;i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen skall upprättas enligt någon av&lt;br&gt;de uppställningsformer som anges i bilagorna 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byte av uppställningsform för resultaträkningen far ske endast om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Vid sådant&lt;br&gt;byte skall upplysning om skälen för bytet lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att 1 kap. 1 § har fatt en ny lydelse har den tidigare&lt;br&gt;bilagan 1 till lagen kunnat utmönstras. De bilagor som tidigare har&lt;br&gt;betecknats 2-4 har därför erhållit beteckningarna 1-3. Detta har föranlett&lt;br&gt;ändringar i förevarande paragrafs första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posterna i balansräkningen och resultaträkningen skall tas upp var för sig&lt;br&gt;i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om poster som föregås av arabiska siffror skall de avvikelser&lt;br&gt;göras som är betingade av verksamhetens särskilda inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna far tas&lt;br&gt;upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas&lt;br&gt;poster. Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har&lt;br&gt;tillkommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av&lt;br&gt;betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de&lt;br&gt;redovisas särskilt, skall de tas upp i delposter. Kompletterande poster&lt;br&gt;skall ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på&lt;br&gt;rättvisande bild, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i&lt;br&gt;förekommande fall, delposterna anges i not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 6 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att lagens tillämpningsområde inte längre är begränsat&lt;br&gt;till företagsformer som typiskt sett är inriktade på näringsverksamhet har&lt;br&gt;ordet ”rörelse” i andra stycket bytts ut mot ”verksamhet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelsetal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije post eller delpost i balansräkningen, resultaträkningen och&lt;br&gt;sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2 skall beloppet av mot-&lt;br&gt;svarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har ändrat principerna för värdering, klassificering eller&lt;br&gt;indelning i poster eller delposter, skall posterna för det närmast före-&lt;br&gt;gående räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt som behövs för&lt;br&gt;att de skall kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett menings-&lt;br&gt;fullt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;461&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§,&lt;br&gt;får avvikelse från vad som föreskrivs i andra stycket göras. I så fall skall&lt;br&gt;upplysning om skälen för avvikelsen anges i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 7 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är av samma slag som ändringen i 2 kap.&lt;br&gt;3§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda poster i en ekonomisk förenings balansräkning och&lt;br&gt;resultaträkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran på insats i en ekonomisk förening får inte tas upp som tillgång.&lt;br&gt;Redovisningen av fullgjorda insatser får göras så att i balansräkningen&lt;br&gt;anges hela insatskapitalet samt hur mycket därav som inte har fullgjorts,&lt;br&gt;varefter skillnaden - de betalda insatserna - utförs som en särskild post&lt;br&gt;under eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även vid redovisningen av fullgjorda upplåtelse-&lt;br&gt;avgifter i en bostadsrättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 2 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som saknar tidigare motsvarighet i 3 kap., innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om vissa särskilda poster i en ekonomisk förenings&lt;br&gt;balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket motsvarar de bestämmelser som hittills&lt;br&gt;har funnits i 9 kap. 7 § tredje stycket första och andra meningen&lt;br&gt;föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i andra stycket motsvarar de bestämmelser som hittills har&lt;br&gt;funnits i 9 kap. 26 § andra meningen bostadsrättslagen (1991:614).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 7 j&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I resultaträkningen for en ekonomisk förening skall sådan överskotts-&lt;br&gt;utdelning som avses i 10 kap. 1 § andra stycket 1 lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar tas upp som en särskild kostnadspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 4 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och innehåller, liksom 6 §, en särskild bestäm-&lt;br&gt;melse avseende ekonomiska föreningar. Bestämmelsen har tidigare&lt;br&gt;funnits i 9 kap. 6 § andra stycket andra meningen föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större periodiseringsposter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större belopp som ingår i posterna Förutbetalda kostnader och upplupna&lt;br&gt;intäkter och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter skall&lt;br&gt;specificeras i balansräkningen eller i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i fråga om företag, i vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antalet anställda under de senaste två räkenskapsåren i medeltal&lt;br&gt;uppgått till högst tio, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;462&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillgångarnas nettovärde enligt fastställd balansräkning för det Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;senaste räkenskapsåret uppgår till högst 24 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 8 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 3 kap. 6 §. Ändringen i andra&lt;br&gt;stycket är av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som avsättningar skall sådana förpliktelser redovisas som är hänförliga&lt;br&gt;till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är&lt;br&gt;säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den&lt;br&gt;tidpunkt då de skall infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar och nedskrivningar får inte redovisas som avsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 9 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande bestämmelse har tidigare funnits i 4 kap. 16 §. Den&lt;br&gt;har nu utformats som en klassificeringsregel med anknytning till balans-&lt;br&gt;räkningen och det har därför ansetts naturligt att ta in den i 3 kap. i stället&lt;br&gt;för i 4 kap. Någon saklig ändring när det gäller innebörden av begreppet&lt;br&gt;avsättning är inte avsedd (jfr avsnitt 15.2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större avsättningar som i balansräkningen har tagits upp under posten&lt;br&gt;Övriga avsättningar skall specificeras i balansräkningen eller i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte företag som avses i 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 10 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har flyttats från 4 kap. 17 §. Ändringen i andra stycket&lt;br&gt;är av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkning i förkortad form&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är motiverat av konkurrensskäl, får posterna 1-6 i bilaga 2&lt;br&gt;respektive postema 1-3 och 6 i bilaga 3 slås samman till en post&lt;br&gt;benämnd bruttovinst eller bruttoförlust. Detta gäller dock inte om&lt;br&gt;företaget är ett sådant företag som avses i 2 kap. 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som slår samman poster enligt första stycket skall i&lt;br&gt;resultaträkningen, i anslutning till posten bruttovinst eller bruttoförlust,&lt;br&gt;lämna uppgift om netto omsättningen. Företaget skall i en not upplysa om&lt;br&gt;skälen för sammanslagningen. Uppgift om nettoomsättningen får dock&lt;br&gt;utelämnas om det är motiverat och Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 11 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats som 3 kap. 7 §. Paragrafen&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om s.k. förkortad resultaträkning. Skälen bakom&lt;br&gt;ändringen har behandlats i avsnitt 15.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;463&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lydelsen av paragrafens första stycke innebär att det inte&lt;br&gt;längre uppställs något krav på myndighetsdispens för att de aktuella&lt;br&gt;posterna skall få slås samman. Fortfarande måste det dock finnas kon-&lt;br&gt;kurrensskäl för att sammanslagning skall få ske. Det åligger revisorn att&lt;br&gt;inom ramen för granskningen av årsredovisningen prövas om så är fallet.&lt;br&gt;En remissinstans har förordat att begreppet ”konkurrensskäl” ersätts med&lt;br&gt;begreppet ”väsentliga konkurrensskäl”. Någon sådan ändring har inte&lt;br&gt;ansetts nödvändig. Det förtjänar emellertid att understrykas att begreppet&lt;br&gt;”konkurrensskäl” i hittillsvarande praxis har tolkats förhållandevis rest-&lt;br&gt;riktivt. Någon förändring av begreppets innebörd är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har uppställts ett nytt upplysningskrav. Bolag som slår&lt;br&gt;samman poster enligt första stycket skall lämna särskild uppgift om sin&lt;br&gt;nettoomsättning. Bestämmelsen innebär att den nettoomsättningsuppgift&lt;br&gt;som bakas in i posten bruttovinst eller bruttoresultat måste redovisas i&lt;br&gt;resultaträkningen i anslutning till den posten. Det räcker alltså inte att&lt;br&gt;redovisa uppgiften i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare måste företaget dessutom redovisa skälen för samman-&lt;br&gt;slagning av poster. Detta skall göras i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på upplysning om nettoomsättning är förenat med en&lt;br&gt;dispensmöjlighet. Dispens förutsätter att det finns konkurrensskäl för att&lt;br&gt;utelämna uppgiften. Det handlar här om sådana situationer då ett&lt;br&gt;offentliggörande av uppgiften skulle göra det möjligt för bolagets&lt;br&gt;konkurrenter att vidta för bolaget skadliga åtgärder. Regeringens praxis&lt;br&gt;vid tillämpningen av paragrafen i dess hittillsvarande lydelse bör härvid&lt;br&gt;kunna tjäna till ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoomsättn ingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoomsättningen skall omfatta intäkter från försålda varor och utförda&lt;br&gt;tjänster som ingår i företagets normala verksamhet. Avdrag skall göras&lt;br&gt;för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt&lt;br&gt;knuten till omsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 12 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats som 3 kap. 8 §. Ändringen är av&lt;br&gt;samma slag som i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära intäkter och kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter och kostnader i annan verksamhet än företagets normala&lt;br&gt;verksamhet skall redovisas som extraordinära intäkter och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till storlek och&lt;br&gt;art i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller inte företag som avses i 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 13 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;464&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats som 3 kap. 9 §. Ändringarna i första&lt;br&gt;och tredje styckena är av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att stadigvarande&lt;br&gt;brukas eller innehas i verksamheten. Med omsättningstillgång förstås&lt;br&gt;annan tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget drivs av en fysisk person eller ett dödsbo, får djur i&lt;br&gt;jordbruk eller renskötsel anses som omsättningstillgång oavsett avsikten&lt;br&gt;med innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 1 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är av samma slag som ändringen i 3 kap.&lt;br&gt;4§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket motsvarar närmast den bestämmelse&lt;br&gt;som tidigare har funnits i 10 § första stycket tredje meningen jordbruks-&lt;br&gt;bokföringslagen. Bestämmelsen är emellertid inte längre tvingande.&lt;br&gt;Skälen till bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten som&lt;br&gt;är av väsentligt värde för rörelsen under kommande år far tas upp som&lt;br&gt;immateriell anläggningstillgång. Detsamma gäller utgifter för kon-&lt;br&gt;cessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande rättig-&lt;br&gt;heter och tillgångar samt ersättning som vid förvärv av rörelse överstiger&lt;br&gt;det behållna värdet av de tillgångar som förvärvats och de skulder som&lt;br&gt;övertagits (goodwill).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för företagsbildning, ökning av aktiekapitalet eller mot-&lt;br&gt;svarande eller för företagets förvaltning får inte tas upp som tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 2 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket sammanhänger med att lagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde har utvidgats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings materiella eller finansiella&lt;br&gt;anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och bestående värde som&lt;br&gt;väsentligt överstiger bokfört värde enligt 3 §, 4 § första stycket, 5 §&lt;br&gt;första-tredje styckena och 12 § får skrivas upp till högst detta värde.&lt;br&gt;Uppskrivning får dock ske endast om uppskrivningsbeloppet används för&lt;br&gt;avsättning till en uppskrivningsfond eller, i aktiebolag, för ökning av&lt;br&gt;aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med uppskrivningar skall det i en not lämnas upplysning om&lt;br&gt;hur uppskrivningsbeloppet har behandlats skattemässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har skrivits upp&lt;br&gt;skall efter uppskrivningen beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 6 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om uppskrivning av materiella och&lt;br&gt;finansiella anläggningstillgångar. Enligt årsredovisningslagens hittills&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;465&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gällande lydelse får endast aktiebolag göra uppskrivningar. Det Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;sammanhänger med att uppskrivningsbeloppet samtidigt måste avsättas&lt;br&gt;till bundet eget kapital, antingen genom avsättning till uppskrivningsfond&lt;br&gt;eller genom ökning av aktiekapitalet. Att de handelsbolag som sedan&lt;br&gt;tidigare omfattas av årsredovisningslagen inte har kunnat skriva upp sina&lt;br&gt;tillgångar beror på att ett handelsbolag saknar bundet eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. föreningslagen har det varit möjligt att göra uppskriv-&lt;br&gt;ningen för avsättning till uppskrivningsfond. Denna möjlighet har&lt;br&gt;överförts till årsredovisningslagen och kommer till uttryck i förevarande&lt;br&gt;paragrafs första stycke. Det nya regelverket skiljer sig dock från det&lt;br&gt;gamla vad gäller möjligheterna att upplösa uppskrivningsfonden. Enligt&lt;br&gt;föreningslagen fick belopp från uppskrivningsfonden tas i anspråk för&lt;br&gt;kvittning mot nedskrivning. Den möjligheten finns inte kvar. Upp-&lt;br&gt;skrivningsfonden i en ekonomisk förening kan i stället upplösas endast&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra företag än aktiebolag och ekonomiska föreningar har&lt;br&gt;överhuvudtaget inte någon möjlighet att göra uppskrivningar. Det&lt;br&gt;sammanhänger med att de saknar bundet eget kapital; någon i lag&lt;br&gt;reglerad möjlighet att binda uppskrivningsbeloppet i företaget finns alltså&lt;br&gt;inte. I 15 § 1976 års bokföringslag har funnits en bestämmelse om att&lt;br&gt;uppskrivning kan ske om uppskrivningsbeloppet kvittas mot en samtidigt&lt;br&gt;gjord nedskrivning. Den bestämmelsen saknar helt motsvarighet i&lt;br&gt;årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolag får ta uppskrivningsfonden i anspråk för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när förlusten inte&lt;br&gt;kan täckas av fritt eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut att ta uppskrivningsfonden i anspråk för att täcka en förlust&lt;br&gt;enligt första stycket 2 får fattas endast efter revisorernas hörande. Innan&lt;br&gt;tre år har förflutit från beslutet får vinstutdelning beslutas endast om&lt;br&gt;rätten ger tillstånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar den förlust som har blivit täckt med upp-&lt;br&gt;skrivningsbelopp. I fråga om rättens tillstånd gäller 6 kap. 6 § tredje-&lt;br&gt;femte styckena aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 7 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den tidigare lydelsen av första stycket fick en uppskrivningsfond&lt;br&gt;alltid tas i anspråk på det sätt som anges i stycket. Eftersom uppskriv-&lt;br&gt;ningsfonder enligt årsredovisningslagen enbart kunde förekomma i&lt;br&gt;aktiebolag, fick dock bestämmelsen i praktiken betydelse enbart för&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lagens tillämpningsområde nu utsträcks till ekonomiska förening-&lt;br&gt;ar, uppkommer frågan hur belopp som en ekonomisk förening har avsatt&lt;br&gt;till uppskrivningsfonden (se 6 §) skall kunna tas i anspråk. Förenings-&lt;br&gt;lagen har inte medgett att föreningar använder uppskrivningsfonden för&lt;br&gt;ökning av aktiekapitalet eller for täckning av förlust. Den nya regleringen&lt;br&gt;av föreningars redovisningsskyldighet innebär i detta avseende ingen&lt;br&gt;ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;466&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av detta följer att uppskrivningsfonden i en ekonomisk förening kan&lt;br&gt;tas i anspråk endast på det sätt som anges i 8 §, dvs. vid avskrivning eller&lt;br&gt;nedskrivning av den uppskrivna tillgången överfors ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande avskrivningen eller nedskrivningen till fritt eget kapital och vid&lt;br&gt;avyttring av tillgången överfors den del av fonden som motsvarar&lt;br&gt;tillgången till fritt eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar skall, om inte annat följer av 10 eller 12 §, tas upp&lt;br&gt;till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansda-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anskaffningsvärde förstås, om inte annat följer av 11 §, utgifterna&lt;br&gt;för tillgångens förvärv eller tillverkning. Vid bestämmandet av anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet tillämpas 3 § andra-fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det verkliga värdet avses försäljningsvärdet efter avdrag för&lt;br&gt;beräknad försäljningskostnad. Om det finns särskilda skäl, får det&lt;br&gt;verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet, i förekommande&lt;br&gt;fall med avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt&lt;br&gt;med 2 kap. 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med återanskaffningsvärde avses det belopp som motsvarar den utgift&lt;br&gt;för anskaffandet som företaget skulle ha haft, om tillgången anskaffats på&lt;br&gt;balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget drivs av en fysisk person eller ett dödsbo, får djur i&lt;br&gt;jordbruk eller renskötsel värderas till det värde som fastställs av&lt;br&gt;Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 9 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i fjärde stycket är av samma slag som ändringen i 2 kap.&lt;br&gt;3§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket, som är nytt, motsvarar närmast den bestämmelse som&lt;br&gt;hittills har funnits i 10 § andra stycket första meningen jordbruks-&lt;br&gt;bokföringslagen. En värdering av djur enligt de principer som eljest&lt;br&gt;gäller kan ibland vara komplicerad för den enskilde jordbrukaren. Det&lt;br&gt;har därför ansetts lämpligt att till årsredovisningslagen överföra den&lt;br&gt;möjlighet till schablonmässig värdering som jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;har gett. Schablonregeln kan endast tillämpas i fråga om djur som har&lt;br&gt;klassificerats som omsättningstillgång (jfr 4 kap. 1 §). Om den inte&lt;br&gt;utnyttjas, gäller de allmänna bestämmelserna om värdering av omsätt-&lt;br&gt;ningtillgångar. Bestämmelsen har i förhållande till bestämmelsen i&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen utvidgats till att omfatta även enskilt bedriven&lt;br&gt;renskötsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräknas&lt;br&gt;enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller&lt;br&gt;enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det värde som framkommer vid en sådan beräkning väsentligt&lt;br&gt;avviker från varulagrets verkliga värde på balansdagen, skall skillnads-&lt;br&gt;beloppet anges i en not med fördelning på de i balansräkningen upptagna&lt;br&gt;posterna. Det verkliga värdet skall därvid beräknas enligt 9 § tredje&lt;br&gt;stycket första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;467&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket gäller inte foretag som avses i 3 kap. 8 § Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 11 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket är av samma slag som ändringen i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter som omsätts&lt;br&gt;och vilkas sammantagna värde är av underordnad betydelse för företaget,&lt;br&gt;får tas upp till en bestämd mängd och ett fast värde, om deras kvantitet,&lt;br&gt;värde och sammansättning inte varierar väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 12 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångsposten Egna aktier far inte tas upp till något värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av ett moderföretags andelar i ett dotterföretag skall&lt;br&gt;andelar som dotterföretaget äger i moderföretaget inte anses ha något&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 14 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket är av samma slag som ändringen i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall&lt;br&gt;årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 2-26 §§.&lt;br&gt;Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet&lt;br&gt;på överskådlighet i 2 kap. 2 §, får upplysningarna i stället lämnas i&lt;br&gt;balansräkningen eller resultaträloiingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de poster i&lt;br&gt;balansräkningen eller resultaträkningen till vilka de hänför sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 1 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är föranledd av att vissa paragrafer, till vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;texten hänvisar, har fått nya beteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företagets verksamhetsgrenar eller geografiska marknader avviker&lt;br&gt;betydligt från varandra, skall uppgift lämnas om nettoomsättningens&lt;br&gt;fördelning på verksamhetsgrenarna och marknaderna. Bedömningen av&lt;br&gt;om företagets verksamhetsgrenar och marknader avviker betydligt från&lt;br&gt;varandra skall göras med hänsyn till hur företaget normalt organiserar&lt;br&gt;försäljningen av varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte företag som tillämpar 3 kap. 11 §. Bestäm-&lt;br&gt;melsen om nettoomsättningens fördelning på geografiska marknader&lt;br&gt;gäller inte heller företag som avses i 3 kap. 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;468&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 6 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har ordet ”rörelsegrenar” bytts ut mot ”verksam-&lt;br&gt;hetsgrenar”. Anledningen till detta är att lagen i sin nya lydelse är&lt;br&gt;tillämplig även på företag som i normala fall inte bedriver rörelse, t.ex.&lt;br&gt;ideella föreningar och registrerade trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket är av samma slag som ändringen i 2 kap.&lt;br&gt;3§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretag och dotterföretag skall ange hur stor del av räkenskaps-&lt;br&gt;årets inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretag som med stöd av bestämmelserna i 7 kap. 3 § inte&lt;br&gt;upprättar någon koncernredovisning, skall lämna upplysningar om&lt;br&gt;intemvinster på transaktioner inom koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 7 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §&lt;br&gt;m.fl. paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i 7 kap. 3 § framgår att ett moderföretag under&lt;br&gt;vissa förhållanden inte behöver upprätta någon koncernredovisning. När&lt;br&gt;detta undantag utnyttjas, skall moderföretaget, enligt andra stycket,&lt;br&gt;lämna upplysning om intemvinster på transaktioner som har företagits&lt;br&gt;inom koncernen. Frågan har behandlats i avsnitt 16.2. Med begreppet&lt;br&gt;”transaktioner inom koncernen” förstås varje koncemintem överlåtelse&lt;br&gt;av varor, tjänster, anläggningstillgångar eller annat. Begreppet intern-&lt;br&gt;vinster har samma innebörd som i 7 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget äger eller i fall som anges i 1 kap. 6 § innehar andelar i ett&lt;br&gt;dotterföretag eller ett intresseföretag, skall det lämna uppgift om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget&lt;br&gt;kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår för vilket&lt;br&gt;årsredovisning eller årsbokslut har upprättats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företagets kapitalandel i det andra företaget, beräknad med&lt;br&gt;tillämpning av 1 kap. 6 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antalet andelar som företaget äger och dessas värde enligt företagets&lt;br&gt;balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också om företaget äger eller i fall som anges i 1&lt;br&gt;kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst tjugo procent i ett annat företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag skall&lt;br&gt;ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.&lt;br&gt;Om det redovisningsskyldiga företagets rösträttsandel i sådana företag&lt;br&gt;som avses i första och andra styckena avviker från kapitalandelen, skall&lt;br&gt;även rösträttsandelen anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 8 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen utgör följdändringar till den nya bokförings-&lt;br&gt;lagen eller till andra ändringar i årsredovisningslagen. Ordet bolag har&lt;br&gt;bytts ut mot företag. Första stycket har också formulerats om för att dess&lt;br&gt;innebörd skall bli klarare. I första stycket 2 har ordet ”årsredovisning”&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;469&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagts till, eftersom den nya bokföringslagen innebär att bokföringen kan Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;avslutas med ett årsbokslut eller en årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift enligt 8 § far utelämnas, om den är av ringa betydelse med&lt;br&gt;hänsyn till kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under forutsättning att tillstånd ges av Patent- och registreringsverket,&lt;br&gt;får uppgift enligt 8 § också utelämnas, om den har sådan karaktär att den&lt;br&gt;kan vålla allvarlig skada för något av de i 8 § angivna foretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket, skall&lt;br&gt;upplysning lämnas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om eget kapital och resultat får också utelämnas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget äger andelar som motsvarar mindre än hälften av det andra&lt;br&gt;företagets eget kapital och det företaget inte offentliggör sin balans-&lt;br&gt;räkning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dotterföretaget eller intresseföretaget omfattas av en av företaget&lt;br&gt;upprättad koncernredovisning eller av en sådan koncernredovisning som&lt;br&gt;avses i 7 kap. 2 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 9 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke har orden ”regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer” bytts ut mot ”Patent- och registrerings-&lt;br&gt;verket”. Patent- och registreringsverket har redan tidigare, med stöd av&lt;br&gt;ett bemyndigande i 6 § förordningen (1995:1633) om vissa årsredo-&lt;br&gt;visningsfrågor, prövat dessa tillståndsärenden. Det har nu ansetts att&lt;br&gt;prövningen av ärendena över huvud taget inte bör ligga hos regeringen&lt;br&gt;och - såsom framgår av den nya 10 kap. 1 § - att överklagande av beslut&lt;br&gt;i ärendena i fortsättningen skall ske till allmän förvaltningsdomstol. Det&lt;br&gt;har mot den bakgrunden ansetts naturligt att det redan av årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen framgår att ärendena skall prövas av Patent- och regist-&lt;br&gt;reringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i fjärde stycket är av samma slag som ändringen i 2 kap.&lt;br&gt;3§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 § fjärde stycket 2 skall, om säkerhet har ställts, omfattningen av&lt;br&gt;säkerheterna anges med uppgift om deras art och form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har ställt säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till&lt;br&gt;förmån för koncernföretag, skall särskild upplysning lämnas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 11 § i kommitténs forslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är av samma slag som ändringen i 2 kap 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot, verkställande&lt;br&gt;direktör eller en motsvarande befattningshavare i företaget eller i ett&lt;br&gt;annat koncernföretag, skall upplysning lämnas om detta. Detsamma&lt;br&gt;gäller om företaget har ställt pant eller annan säkerhet eller har ingått&lt;br&gt;ansvarsförbindelse till förmån för en sådan befattningshavare. Med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;470&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelseledamöter jämställs suppleanter för dessa och med verkställande&lt;br&gt;direktör jämställs vice verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om storleken av lämnade lån, huvudsakliga&lt;br&gt;lånevillkor, räntesatser, under räkenskapsåret återbetalda belopp, arten av&lt;br&gt;ställda säkerheter och ingångna ansvarsförbindelser samt beloppet av de&lt;br&gt;lån för vilka säkerhet ställts. Uppgift skall även lämnas om vilken&lt;br&gt;anknytning till företaget den har som företaget har lämnat lån till, ställt&lt;br&gt;säkerhet för eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tillämpas också, om ett aktiebolag har lämnat lån till&lt;br&gt;eller ställt säkerhet till förmån för någon annan med stöd av tillstånd&lt;br&gt;enligt 12 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 12 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första och andra styckena är av samma slag som&lt;br&gt;ändringarna i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har det klargjorts att det endast är aktiebolag som&lt;br&gt;omfattas av stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med&lt;br&gt;optionsrätt till nyteckning, skall for vaije lån eller liknande rättighet&lt;br&gt;anges utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte eller för&lt;br&gt;nyteckning. För varje lån mot vinstandelsbevis skall utestående&lt;br&gt;lånebelopp och räntebestämmelserna anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 13 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förenings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital&lt;br&gt;och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital&lt;br&gt;skall tas upp inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser,&lt;br&gt;uppskrivningsfond och reservfond. Medlemsinsatser och förlagsinsatser&lt;br&gt;skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust&lt;br&gt;skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt&lt;br&gt;nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust&lt;br&gt;för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning&lt;br&gt;skall specificeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket om insats gäller också upplåtelseavgift i&lt;br&gt;en bostadsrättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 15 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och reglerar vad som är fritt respektive bundet eget&lt;br&gt;kapital i en ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket motsvarar de bestämmelser som&lt;br&gt;hittills har funnits i 9 kap. 7 § andra stycket föreningslagen, medan&lt;br&gt;bestämmelsen i andra stycket motsvarar 9 kap. 8 § första stycket 2&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i tredje stycket har hittills funnits i 9 kap. 26 § bostads-&lt;br&gt;rättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;471&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt&lt;br&gt;som har redovisats i resultaträkningen under räkenskapsåret och tidigare&lt;br&gt;räkenskapsår samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på&lt;br&gt;verksamheten för dessa år. Uppgift behöver dock inte lämnas om&lt;br&gt;skillnaden är obetydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte företag som avses i 3 kap. 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 16 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 5 kap. 15 §. I andra stycket har det&lt;br&gt;dels gjorts samma slag av ändring som i 2 kap. 3 §, dels gjorts en&lt;br&gt;anpassning till den nya paragrafnumreringen i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om hur den för räkenskapsåret redovisade&lt;br&gt;inkomstskatten fordelar sig på ordinärt och extraordinärt resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte företag som avses i 3 kap. 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 17 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 5 kap. 16 §. I andra stycket har det&lt;br&gt;dels gjorts samma slag av ändring som i 2 kap. 3 §, dels gjorts en&lt;br&gt;anpassning till den nya paragrafnumreringen i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om medelantalet under räkenskapsåret anställda&lt;br&gt;personer med uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män. Om&lt;br&gt;företaget har anställda i flera länder, skall medelantalet anställda och&lt;br&gt;fördelningen mellan kvinnor och män i varje land anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 18 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 5 kap. 17 §. Ändringen är av samma&lt;br&gt;slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersätt-&lt;br&gt;ningar skall anges för var och en av följande grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befatt-&lt;br&gt;ningshavare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anställda som inte omfattas av 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter,&lt;br&gt;verkställande direktören och motsvarande befattningshavare skall anges&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har företaget anställda i flera länder, skall uppgifter som anges i första&lt;br&gt;och andra styckena lämnas särskilt för varje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 20 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 5 kap. 19 §. Ändringen i tredje&lt;br&gt;stycket är av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;472&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt 20 och 22 §§ gäller för styrelseledamöter och&lt;br&gt;verkställande direktören gäller även tidigare styrelseledamöter och&lt;br&gt;tidigare verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 22 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 5 kap. 21 §. Ändringarna är endast&lt;br&gt;föranledda av en ändrad paragrafnumrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 20, 22 och 23 §§ jämställs med styrelseledamöter&lt;br&gt;suppleanter för dessa och med verkställande direktören vice verk-&lt;br&gt;ställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 23 i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 5 kap. 22 §. Ändringen är endast en&lt;br&gt;följd av ändrad paragrafnumrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har träffat avtal om avgångsvederlag eller liknande&lt;br&gt;förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktören eller andra&lt;br&gt;personer i företagets ledning, skall uppgift lämnas om avtalen och om de&lt;br&gt;väsentligaste villkoren i avtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 24 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 5 kap. 23 §. Ändringarna är av&lt;br&gt;samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som är dotterföretag skall lämna uppgift om namn,&lt;br&gt;organisationsnummer eller, i förekommande fall, personnummer samt&lt;br&gt;säte för de moderföretag som upprättar koncernredovisning för den&lt;br&gt;största och minsta koncern som företaget ingår i som dotterföretag.&lt;br&gt;Uppgift skall också lämnas om var det går att få tillgång till utländska&lt;br&gt;moder-företags koncernredovisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 25 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 5 kap. 24 §. På Lagrådets förslag&lt;br&gt;har bestämmelsen kompletterats med ett krav på att ett dotterföretag vars&lt;br&gt;moderföretag är en fysisk person, skall lämna uppgift om dennes&lt;br&gt;personnummer. I övrigt är ändringarna är av samma slag som ändringen i&lt;br&gt;2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över&lt;br&gt;utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningar skall även lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;473&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen,&lt;br&gt;resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av&lt;br&gt;företagets ställning och resultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har&lt;br&gt;inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företagets förväntade framtida utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företagets verksamhet inom forskning och utveckling, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. företagets filialer i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver sådan information om verksamhetens miljöpåverkan som skall&lt;br&gt;lämnas enligt första och andra styckena skall företag som bedriver&lt;br&gt;verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 9 kap. 6 §&lt;br&gt;miljöbalken (1998:808) lämna upplysningar i övrigt om verksamhetens&lt;br&gt;påverkan på den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 3 och 5 gäller inte foretag som avses i 3 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 1 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §, dvs. ordet&lt;br&gt;”bolag” i olika böjningsformer har bytts ut mot ”företag” i motsvarande&lt;br&gt;böjningsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolag och ekonomiska föreningar skall i förvaltningsberättelsen&lt;br&gt;även lämnas förslag till dispositioner beträffande bolagets eller&lt;br&gt;föreningens vinst eller förlust. Om bolaget eller föreningen är&lt;br&gt;moderföretag, skall det dessutom lämnas uppgift om belopp som enligt&lt;br&gt;årsredovisningarna för företag inom koncernen skall föras över från fritt&lt;br&gt;eget kapital i koncernen till bundet eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 2 § första stycket i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som innehåller bestämmelser om förslag till vinst-&lt;br&gt;dispositioner, har hittills enbart varit tillämplig på aktiebolag. Tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet har nu vidgats till att även omfatta ekonomiska föreningar.&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelser för ekonomiska föreningar har hittills funnits&lt;br&gt;i 9 kap. 9 § tredje stycket och 11 § fjärde stycket tredje meningen&lt;br&gt;föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska föreningar skall i förvaltningsberättelsen även lämna&lt;br&gt;upplysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. väsentliga förändringar i medlemsantalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räken-&lt;br&gt;skapsår enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall inlösas&lt;br&gt;under de nästföljande två räkenskapsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 2 gäller också lösenbelopp för medlems&lt;br&gt;andel i en sambruksförening enligt lagen (1975:417) om sambruks-&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 1 § fjärde stycket i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;474&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket överensstämmer med de bestämmelser&lt;br&gt;som hittills har funnits i 9 kap. 9 § första stycket 3-6 föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 14 § andra meningen lagen (1975:417) om&lt;br&gt;sambruksföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser skall i förvaltningsberättelsen även lämna uppgift om hur stif-&lt;br&gt;telsens ändamål har främjats under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 2 § andra stycket i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, ställer krav på att en stiftelses förvaltnings-&lt;br&gt;berättelse skall innehålla uppgift om hur stiftelsens ändamål har främjats&lt;br&gt;under året. Detta överensstämmer med vad som redan tidigare har gällt&lt;br&gt;enligt 3 kap. 7 § tredje stycket stiftelselagen samt enligt 17 a och 30 §§&lt;br&gt;tryggandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansieringsanalysen skall redovisas företagets finansiering och&lt;br&gt;kapitalinvesteringar under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 3 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 6 kap. 3 §. Ändringen är av samma&lt;br&gt;slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Koncernredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet motsvarar i väsentliga delar det tidigare 7 kap. Tillägg och&lt;br&gt;ändringar har markerats med kursiv text. Bestämmelserna i 6, 7, 9, 11&lt;br&gt;och 15 §§ motsvarar helt de tidigare 5, 6, 8, 10 och 14 §§ och kom-&lt;br&gt;menteras därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upprätta koncernredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderföretag skall för vaije räkenskapsår upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning enligt denna lag, om inte annat följer av 2 eller 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 1 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av ordet ”bolag” till ”företag” är föranledd av att lagens&lt;br&gt;tillämpningsområde har vidgats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att det i 3 § har tillkommit ett nytt undantag från&lt;br&gt;skyldigheten att upprätta koncernredovisning har orden ”eller 3 §”&lt;br&gt;tillfogats i slutet av paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;475&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en&lt;br&gt;koncernredovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det överordnade moderföretaget lyder under lagstiftningen i en stat&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upprättats&lt;br&gt;och reviderats enligt den lagstiftning som i den staten har tillkommit i&lt;br&gt;enlighet med Europeiska gemenskapernas direktiv av den 13 juni 1983&lt;br&gt;om sammanställd redovisning (83/349/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även om något dotterföretag av skäl som anges i&lt;br&gt;5 § andra eller tredje stycket inte omfattas av den upprättade koncern-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderföretag som med stöd av första stycket inte självt har&lt;br&gt;upprättat någon koncernredovisning skall ge in det överordnade&lt;br&gt;moderföretagets koncernredovisning och koncemrevisionsberättelse till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten enligt bestämmelserna i 8 kap. 3 §. Regist-&lt;br&gt;reringsmyndigheten skall på det sätt som anges i 8 kap. 4 § kungöra att&lt;br&gt;handlingarna har getts in. Om handlingarna inte är avfattade på svenska,&lt;br&gt;far registreringsmyndigheten förelägga moderföretaget att ge in en&lt;br&gt;bestyrkt översättning till svenska. Sådant föreläggande skall utfördas om&lt;br&gt;någon begär det. Om moderföretaget, i fall det hade upprättat en&lt;br&gt;koncernredovisning, enligt 8 kap. 3 och 16 §§ inte skulle ha varit skyldigt&lt;br&gt;att ge in denna och koncemrevisionsberättelsen till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten, skall vad som i nämnda paragrafer sägs om att hand-&lt;br&gt;lingarna skall hållas tillgängliga i stället tillämpas på det överordnade&lt;br&gt;moderföretagets koncernredovisning och koncemrevisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om delägare som har en kapitalandel i moderföretaget på minst tio&lt;br&gt;procent senast sex månader före räkenskapsårets utgång hos moder-&lt;br&gt;företagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan har krävt att&lt;br&gt;koncernredovisning skall upprättas, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om andelarna i moderföretaget eller skuldebrev som moderföretaget&lt;br&gt;har utfårdat är inregistrerade på en börs inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt första stycket inte upprättar någon koncernredovisning&lt;br&gt;skall upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift&lt;br&gt;om namn, organisationsnummer eller, i förekommande fall, person-&lt;br&gt;nummer samt säte för det överordnade moderföretag som upprättar den i&lt;br&gt;stycket nämnda koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 2 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet ändringar är av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger möjlighet att i vissa fall underlåta att upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning om bolaget omfattas av ett överordnat moderföretags&lt;br&gt;koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns bestämmelser om att det överordnade&lt;br&gt;moderföretagets koncernredovisning och koncemrevisionsberättelse i så&lt;br&gt;fall måste ges in till registreringsmyndigheten. Ett sådant krav har varit&lt;br&gt;naturligt att upprätthålla så länge lagen har varit tillämplig enbart på&lt;br&gt;bolag som alltid måste ge in upprättade års- och koncernredovisningar till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten. Beträffande flera av de företagsformer som&lt;br&gt;lagen i fortsättningen kommer att omfatta gäller emellertid sedan tidigare&lt;br&gt;- och, som framgår av 8 kap. 3 och 16 §§, även fortsättningsvis - att de&lt;br&gt;normalt inte behöver ge in års- och koncernredovisningar till registre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;476&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsmyndigheten under förutsättning att de i stället håller handlingarna Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;tillgängliga hos företaget. För dessa företag har det ansetts att lagen inte&lt;br&gt;bör kräva mer än att det överordnande moderföretagets koncernredo-&lt;br&gt;visning och koncemrevisionsberättelse hålls tillgängliga hos företaget på&lt;br&gt;det sätt som föreskrivs i 8 kap. 3 och 16 §§. Detta kommer till uttryck i&lt;br&gt;tredje styckets sista mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket har på Lagrådets förslag kompletterats med en&lt;br&gt;bestämmelse om att ett underordnat moderföretag som inte upprättar en&lt;br&gt;koncernredovisning skall lämna upplysning om det överordnade&lt;br&gt;moderföretagets personnummer, om det företaget bedrivs som en enskild&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderföretag behöver inte upprätta koncernredovisning, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antalet anställda hos koncernföretagen under de två senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren i medeltal har uppgått till högst tio, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar, enligt balansräkningar&lt;br&gt;för koncernföretagens senaste räkenskapsår, på moderföretagets&lt;br&gt;balansdag uppgår till högst 24 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om andelar i moderföretaget eller något av&lt;br&gt;dotterföretagen eller skuldebrev som moderföretaget eller något av&lt;br&gt;dotterföretagen har utfärdat är inregistrerade vid en börs inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 3 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i det tidigare 7 kap. och innehåller ett&lt;br&gt;viktigt undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning. För&lt;br&gt;foretag som hittills har omfattats av 1980 års årsredovisningslag eller&lt;br&gt;stiftelselagen innebär den att skyldigheten att upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning får i huvudsak samma omfattning som den hittills har haft&lt;br&gt;(jfr 3 kap. 1 § 1980 års årsredovisningslag och 3 kap. 7 § stiftelselagen).&lt;br&gt;För aktiebolag innebär bestämmelsen däremot en väsentlig förändring,&lt;br&gt;såtillvida att koncernredovisning inte behöver upprättas lika ofta som&lt;br&gt;hittills har varit fallet. Frågan har behandlats i avsnitt 16.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket behöver ett moderföretag inte upprätta någon&lt;br&gt;koncernredovisning om omfattningen på koncernens verksamhet på&lt;br&gt;moderföretagets balansdag inte överstiger två särskilt angivna gräns-&lt;br&gt;värden. Dessa gränsvärden är tio anställda respektive 24 miljoner kronor&lt;br&gt;i balansomslutning. Båda värdena skall beräknas för koncernen som&lt;br&gt;helhet. Så snart ett av värdena överskrids, skall moderföretaget upprätta&lt;br&gt;en koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i andra stycket följer att undantaget i paragrafens&lt;br&gt;första stycke inte gäller om något av koncernföretagen har sina aktier&lt;br&gt;eller andra skuldebrev inregistrerade vid en börs i Sverige eller någon&lt;br&gt;annan stat inom EES. Företag som är noterade vid en börs utan att vara&lt;br&gt;inregistrerade - t.ex. OTC-bolag - omfattas inte av bestämmelsen (jfr&lt;br&gt;5 kap. 1 § och 6 kap. 1 § lagen [1992:543] om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;477&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningens delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningen skall bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en koncembalansräkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en koncemresultaträkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. noter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande fall skall det i koncernredovisningen även ingå en&lt;br&gt;finansieringsanalys:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. något av koncernföretagen driver näringsverksamhet och netto-&lt;br&gt;värdet av koncernföretagens tillgångar enligt koncembalansräkningama&lt;br&gt;för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som&lt;br&gt;motsvarar 1 000 gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive&lt;br&gt;räkenskapsår, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet anställda hos koncernföretagen har under de två senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren i medeltal överstigit 200, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. moderföretagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 4 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 7 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens andra stycke framgår vilka moderföretag som måste&lt;br&gt;upprätta en finansieringsanalys. Bestämmelsen anknyter till samma&lt;br&gt;kriterier som avgör om moderbolaget i en koncern är skyldigt att ha en&lt;br&gt;auktoriserad revisor (se 10 kap. 13 § aktiebolagslagen [1975:1385]).&lt;br&gt;Hittills har det skett genom en hänvisning till bestämmelsen i&lt;br&gt;aktiebolagslagen. Den tekniken framstår emellertid som mindre lämplig i&lt;br&gt;och med att årsredovisningslagens tillämpningsområde utsträcks till att&lt;br&gt;omfatta flera olika slag av juridiska personer. De aktuella kriterierna har i&lt;br&gt;stället preciserats i paragrafen. Av skäl som har återgetts i kommentaren&lt;br&gt;till den motsvarande bestämmelsen i 2 kap. 1 § har dock skyldigheten att&lt;br&gt;upprätta finansieringsanalys på grund av balansomslutningens storlek&lt;br&gt;begränsats till de fall då något av koncernföretagen bedriver närings-&lt;br&gt;verksamhet. Härigenom undantas bl.a. ideella föreningar som är&lt;br&gt;moderföreningar i större koncerner men som varken själva eller genom&lt;br&gt;sina dotterföretag bedriver någon näringsverksamhet från kravet på&lt;br&gt;finansieringsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skillnad i förhållande till 10 kap. 13 § aktiebolagslagen är att, såvitt&lt;br&gt;gäller punkten 1, begreppet ”fastställda koncembalansräkningar” ersatts&lt;br&gt;av ordet ”balansräkningarna”. Beträffande skälen till detta, se författ-&lt;br&gt;ningskommentaren till 2 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3 innebär en saklig nyhet och har tillkommit efter synpunkter&lt;br&gt;från Lagrådet. Bestämmelsen medför att ett moderföretag vars aktier&lt;br&gt;eller skuldebrev är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats&lt;br&gt;alltid skall upprätta en finansieringsanalys för koncernen. Redan enligt&lt;br&gt;hittills gällande rätt har ett noterat företag varit skyldigt att ta in en&lt;br&gt;finansieringsanalys i årsredovisningen (jfr 2 kap. 1 §). Det har ansetts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;478&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naturligt att ett sådant företag, om det upprättar en koncernredovisning,&lt;br&gt;tar in en finansieringsanalys även där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag som skall omfattas av koncernredovisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningen skall omfatta samtliga dotterföretag, om inte&lt;br&gt;annat följer av andra eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dotterföretag behöver inte omfattas av koncernredovisningen, om&lt;br&gt;företaget är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 6 § på rättvisande&lt;br&gt;bild. Om flera dotterföretag tillsammans har mer än sådan ringa&lt;br&gt;betydelse, skall de dock omfattas av koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dotterföretag behöver inte heller omfattas av koncernredovis-&lt;br&gt;ningen, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moder-&lt;br&gt;företagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte&lt;br&gt;kan fas utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt&lt;br&gt;att säljas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som tillämpar andra eller tredje stycket skall i en not&lt;br&gt;upplysa om skälen för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 5 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 7 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är en följd av den tidigare 5 § har fatt en ny&lt;br&gt;beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra och tredje styckena är av samma slag som&lt;br&gt;ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncembalansräkningen och koncemresultaträkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncembalansräkningen och koncemresultaträkningen skall var för sig&lt;br&gt;utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive resultat-&lt;br&gt;räkningarna för moderföretaget och de dotterföretag som omfattas av&lt;br&gt;koncernredovisningen. Sammanställningen skall göras med tillämpning&lt;br&gt;av 9-13 §§ och 18-24 §§. Vid redovisningen av andelar i andra företag&lt;br&gt;än dotterföretag skall 25-30 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i ett aktiebolag har avsatts till kapitalandelsfonden enligt 28 §&lt;br&gt;andra stycket skall redovisas som en särskild post under Andra fonder i&lt;br&gt;koncembalansräkningen. Sådant belopp skall anses som bundet eget&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När 3 kap. 8 § andra stycket tillämpas skall vad som där sägs om&lt;br&gt;antalet anställda och tillgångarnas nettovärde avse koncernen som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 kap. 11 § gäller inte om koncernen är en sådan&lt;br&gt;koncern som avses i 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 8 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 7 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har gjorts en ändring av samma slag som den som har&lt;br&gt;gjorts i bl.a. 2 kap. 3 §. Stycket har också - liksom andra- fjärde&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;479&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena - justerats med hänsyn till att andra paragrafer, till vilka texten&lt;br&gt;hänvisar, har fått ändrad beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har namnet på den rubrik under vilken&lt;br&gt;kapitalandelsfonden skall tas upp angetts mera fullständigt än hittills.&lt;br&gt;Någon ändring i sak är inte åsyftad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke följer att bl.a. 3 kap. 11 § skall tillämpas&lt;br&gt;vid upprättandet av koncemresultaträkningen. Det finns alltså ett ut-&lt;br&gt;rymme för att - med de begränsningar och under de villkor som anges i&lt;br&gt;3 kap. 11 § - slå samman poster i resultaträkningen. Enligt fjärde stycket&lt;br&gt;gäller dock en begränsning för regelns användning utöver de begräns-&lt;br&gt;ningar som anges i 3 kap. 11 §. Sammanslagning av poster i koncem-&lt;br&gt;resultaträkningen får sålunda inte ske om balansomslutningen respektive&lt;br&gt;antalet anställda i koncernen överstiger de gränsvärden som anges i 4 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansdag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningen skall hänföra sig till moderföretagets balansdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader före moder-&lt;br&gt;företagets balansdag, skall dotterföretaget omfattas av koncernredovis-&lt;br&gt;ningen på grundval av en balansräkning som hänför sig till moderföreta-&lt;br&gt;gets balansdag och en resultaträkning som avser moderföretagets räken-&lt;br&gt;skapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretags balansdag ligger högst tre månader före moder-&lt;br&gt;företagets balansdag, skall upplysning lämnas om sådana händelser som&lt;br&gt;är viktiga för att bedöma dotterföretagets ställning och resultat och som&lt;br&gt;har inträffat mellan dotterföretagets och moderföretagets balansdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 10 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 7 kap. 9 §. Ändringarna är av&lt;br&gt;samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretaget skall tillämpa samma principer för värderingen av&lt;br&gt;tillgångar, avsättningar och skulder i koncernredovisningen som i&lt;br&gt;årsredovisningen. Andra värderingsprinciper får användas i koncern-&lt;br&gt;redovisningen, om det finns särskilda skäl. I sådant fall skall upplysning&lt;br&gt;om detta lämnas i not med angivande av skälen för avvikelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har något av de koncernföretag som omfattas av koncernredo-&lt;br&gt;visningen tillämpat andra principer för värderingen av tillgångar,&lt;br&gt;avsättningar och skulder än dem som tillämpas i koncembalans-&lt;br&gt;räkningen, skall dessa tillgångar, avsättningar och skulder räknas om&lt;br&gt;enligt sistnämnda principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med &amp;lt;5 §, får avvikelse&lt;br&gt;göras från vad som föreskrivs i andra stycket. Sådan avvikelse får även&lt;br&gt;göras, om en omräkning med hänsyn till kravet på rättvisande bild är av&lt;br&gt;ringa betydelse. I dessa fall skall upplysning om skälen för avvikelsen&lt;br&gt;anges i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 12 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 7 kap. 11 §. Den ger uttryck för den&lt;br&gt;grundläggande principen om att samma värderingsprinciper skall&lt;br&gt;tillämpas i årsredovisningen som i koncernredovisningen. I avsnitt 16.3&lt;br&gt;har regeringen behandlat frågan om det bör ges större utrymme att&lt;br&gt;tillämpa skilda värderingsprinciper men har kommit till slutsatsen att&lt;br&gt;någon sådan ändring inte bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen är därför endast av formell natur, den ena av&lt;br&gt;samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §, den andra en följd av ändrad&lt;br&gt;paragrafnumrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elimineringar mellan koncernföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom intemvinster, skall&lt;br&gt;elimineras i koncembalansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter och kostnader, som hänför sig till transaktioner mellan&lt;br&gt;koncernföretag, liksom förändring av intemvinst under räkenskapsåret,&lt;br&gt;skall elimineras i koncemresultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra styckena om eliminering av fordringar&lt;br&gt;och skulder, intäkter och kostnader samt intemvinster gäller inte om&lt;br&gt;beloppen är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 6 § på rättvisande&lt;br&gt;bild. Med intemvinst avses antingen en vinst vid överlåtelse av en&lt;br&gt;tillgång inom koncernen eller den på moderföretaget belöpande andelen&lt;br&gt;av en sådan vinst, i den utsträckning tillgången inte därefter har överlåtits&lt;br&gt;till en köpare utanför koncernen eller har förbrukats eller dess värde har&lt;br&gt;satts ned hos det företag inom koncernen som har förvärvat tillgången.&lt;br&gt;Upplysning om det intemvinstbegrepp som har tillämpats skall lämnas i&lt;br&gt;en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 13 i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 7 kap. 12 §. Ändringen i andra&lt;br&gt;stycket utgör en anpassning till en ändrad paragrafnumrering, medan&lt;br&gt;ändringen i tredje stycket är av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tilläggsupplysningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna tilläggsupplysningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap. 2-7 och 10-25 §§&lt;br&gt;tillämpas även på koncernredovisningen. Tilläggsupplysningarna skall&lt;br&gt;lämnas på det sätt som anges i 5 kap. 1 § första stycket andra och tredje&lt;br&gt;meningarna och andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 14 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 7 kap. 13 §. Ändringen är en följd&lt;br&gt;av de ändringar som har gjorts i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;481&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130, Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dotterföretag och intresseföretag skall dess namn, organi-&lt;br&gt;sationsnummer och säte anges. Vidare skall anges den kapitalandel,&lt;br&gt;beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, som koncernföretag innehar i&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas även i fråga om andra&lt;br&gt;företag i vilka ett koncernföretag självt eller på det sätt som anges i&lt;br&gt;1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst 20 procent. Uppgifter om&lt;br&gt;dessa företag behöver dock inte lämnas om uppgifterna med hänsyn till&lt;br&gt;kravet på rättvisande bild är av ringa betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncernredovisningen skall grunden för att ett företag har&lt;br&gt;klassificerats som dotterföretag anges. Denna uppgift får utelämnas, om&lt;br&gt;moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar&lt;br&gt;och kapitalandelen i dotterföretaget är lika stor som rösträttsandelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 16 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 7 kap. 15 §. Ändringen i tredje&lt;br&gt;stycket är av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket får medge att uppgifter inte behöver&lt;br&gt;lämnas enligt 16 § första och andra styckena, om uppgifterna är av sådant&lt;br&gt;slag att de kan vålla allvarlig skada för moderföretaget eller för något av&lt;br&gt;de angivna företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 17 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som tidigare har betecknats 7 kap. 16 §, har fastslagits att&lt;br&gt;sådana dispensfrågor som avses i paragrafen skall prövas av Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket. En motsvarande ändring har gjorts i 5 kap. 9 §.&lt;br&gt;Skälen till ändringen har behandlats i kommentaren till den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har också justerats med hänsyn till den ändrade paragraf-&lt;br&gt;numreringen i kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning avseende moderföretag och dotterföretag skall göras&lt;br&gt;enligt någon av de metoder som anges i 19-22 §§,23 eller 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 18 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare haft beteckningen 7 kap. 17 §. Ändringarna är&lt;br&gt;av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 § respektive en följd av ändrad&lt;br&gt;paragrafnumrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;482&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncembalansräkningen skall det bokförda värdet av moderföretagets&lt;br&gt;andelar i ett dotterföretag elimineras genom att avräknas mot den andel&lt;br&gt;av dotterföretagets eget kapital som belöpte på andelama vid förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 19 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 7 kap. 18 §. Ändringen är av samma&lt;br&gt;slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av andelar i ett företag som är eller genom förvärvet blir&lt;br&gt;dotterföretag skall moderföretaget upprätta en förvärvsanalys för att&lt;br&gt;fastställa andelamas anskaffningsvärde för koncernen samt anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet för koncernen av dotterföretagets tillgångar, avsättningar och&lt;br&gt;skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 20 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare haft beteckningen 7 kap. 19 §. Ändringen är av&lt;br&gt;samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anskaffningsvärdet för koncernen av dotterföretagets tillgångar,&lt;br&gt;avsättningar eller skulder enligt förvärvsanalysen avviker från deras&lt;br&gt;bokförda värden i dotterföretagets balansräkning, skall värdena i&lt;br&gt;koncembalansräkningen justeras med hänsyn till detta. Summan av dessa&lt;br&gt;justeringar skall avräknas från det skillnadsbelopp som uppkommit vid&lt;br&gt;avräkningen enligt 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 21 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har hittills betecknats 7 kap. 20 §. Ändringen utgörs enbart&lt;br&gt;av en anpassning till den nya paragrafnumreringen i kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det efter en avräkning enligt 21 § föreligger ett positivt skill-&lt;br&gt;nadsbelopp, skall detta redovisas som goodwill i koncembalans-&lt;br&gt;räkningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4 och 5 §§ gäller även för sådan&lt;br&gt;goodwill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det efter en avräkning enligt 21 § föreligger ett negativt&lt;br&gt;skillnadsbelopp som motsvarar en vid förvärvstidpunkten förväntad&lt;br&gt;ogynnsam resultatutveckling eller förväntade utgifter i dotterföretaget,&lt;br&gt;skall detta skillnadsbelopp redovisas som en avsättning i koncem-&lt;br&gt;balansräkningen. En sådan avsättning far upplösas och intäktsföras i takt&lt;br&gt;med att förväntningarna infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 22 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 7 kap. 21 §. Ändringarna beror på&lt;br&gt;den nya paragrafnumreringen i kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;483&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poolningsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bokförda värdet av moderföretagets andelar i ett dotterföretag får&lt;br&gt;elimineras i koncembalansräkningen genom avräkning mot den andel av&lt;br&gt;dotterföretagets eget kapital som belöpte på moderföretagets andelar i&lt;br&gt;dotterföretaget vid förvärvet utan att 20-22 §§ tillämpas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. moderföretagets andelar i dotterföretaget representerar mer än&lt;br&gt;90 procent av det nominella värdet av samtliga andelar i dotterföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andelarna har förvärvats genom att moderföretaget har emitterat&lt;br&gt;andelar vilka har lämnats som vederlag för andelarna i dotterföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den kontanta betalningen för de förvärvade andelama inte överstiger&lt;br&gt;tio procent av de emitterade andelamas nominella värde, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det i övrigt är förenligt med kravet på god redovisningssed och&lt;br&gt;kravet i 6 § på rättvisande bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skillnadsbelopp som uppkommer vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;skall läggas till eller dras ifrån eget kapital i koncembalansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysning om att första stycket har tillämpats skall lämnas i en not.&lt;br&gt;Där skall också lämnas upplysning om de förändringar i eget kapital som&lt;br&gt;åtgärden har medfört och om namn, organisationsnummer och säte för de&lt;br&gt;berörda dotterföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 23 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare haft beteckningen 7 kap. 22. Ändringarna är&lt;br&gt;endast av formell natur, några av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §,&lt;br&gt;andra en följd av ändrad paragrafnumrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalandelsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten i ett dotterföretag skiljer sig så mycket från övrig&lt;br&gt;verksamhet i koncernen att en tillämpning av vad som föreskrivs i 19-&lt;br&gt;23 §§ skulle vara oförenlig med kravet i 6 § på rättvisande bild, skall&lt;br&gt;andelama i dotterföretaget i stället redovisas i koncembalansräkningen&lt;br&gt;och koncemresultaträkningen enligt 26-29 §§. Vad som sägs om&lt;br&gt;intresseföretag skall därvid avse dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som tillämpar första stycket skall i en not upplysa om&lt;br&gt;skälen för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dotterföretagets årsredovisning eller, i förekommande fall,&lt;br&gt;koncernredovisning inte offentliggörs enligt bestämmelserna i 8 kap.&lt;br&gt;eller annan författning, skall handlingen ges in till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten tillsammans med moderföretagets koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 24 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 7 kap. 23 §. Ändringarna är endast&lt;br&gt;av formell natur; i första stycket en följd av ändrad paragrafnumrering, i&lt;br&gt;andra och tredje styckena av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;484&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall räknas in i&lt;br&gt;koncernredovisningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitalandelsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelar i intresseföretag skall redovisas i koncembalansräkningen och&lt;br&gt;koncemresultaträkningen med tillämpning av bestämmelserna i 26-&lt;br&gt;29 §§, om inte annat följer av tredje stycket eller 30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket skall bestämmelserna i 12 § om&lt;br&gt;värdering och 13 § om intemvinsteliminering tillämpas, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda hinder mot detta. Med intemvinst skall därvid avses den andel i&lt;br&gt;vinst som belöper på moderföretaget vid överlåtelse mellan intresse-&lt;br&gt;företag och koncernföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första stycket, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget har ringa betydelse med hänsyn till kravet i 6 § på&lt;br&gt;rättvisande bild, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förhållandena motsvarar dem som anges i 5 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillämpar tredje stycket skall i en not upplysa om skälen för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 25 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 7 kap. 24 §. Flertalet ändringar beror&lt;br&gt;på den förskjutna paragrafnumreringen i kapitlet. I andra stycket har&lt;br&gt;också gjorts en ändring av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första gången andelarna i ett intresseföretag redovisas i koncem-&lt;br&gt;balansräkningen skall moderföretaget först göra en beräkning av deras&lt;br&gt;värde enligt 4 kap. 3 § första och andra styckena, 5 § första-tredje styck-&lt;br&gt;ena och 6 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan det värde som följer av första stycket och den andel&lt;br&gt;av intresseföretagets eget kapital som belöper på andelama skall anges&lt;br&gt;särskilt i balansräkningen eller i en not. Skillnadsbeloppet skall beräknas&lt;br&gt;med utgångspunkt i förhållandena vid förvärvstidpunkten. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, får skillnadsbeloppet beräknas med utgångspunkt i för-&lt;br&gt;hållandena vid den tidpunkt då kapitalandelsmetoden tillämpas första&lt;br&gt;gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid en beräkning enligt andra stycket finns ett positivt skill-&lt;br&gt;nadsbelopp, skall det belopp som har räknats fram enligt första stycket&lt;br&gt;minskas med avskrivningar eller nedskrivningar enligt 4 kap. 4 och 5 §§,&lt;br&gt;beräknade på grundval av det angivna skillnadsbeloppet. Den del av&lt;br&gt;skillnadsbeloppet som inte kan hänföras till något särskilt slag av&lt;br&gt;tillgång, avsättning eller skuld skall därvid anses som goodwill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som har räknats fram enligt första stycket skall vidare&lt;br&gt;justeras med tillägg eller avdrag för den andel av intresseföretagets vinst&lt;br&gt;eller förlust för räkenskapsåret som belöper på andelarna. Vidare skall&lt;br&gt;avdrag göras för mottagen utdelning från intresseföretaget. Hänsyn skall&lt;br&gt;också tas till andra förändringar i intresseföretagets eget kapital. An-&lt;br&gt;delarna skall i koncembalansräkningen tas upp till det värde som&lt;br&gt;motsvarar återstående belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 26 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 7 kap. 25 §. Ändringen i första&lt;br&gt;stycket är av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;485&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130, Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett intresseföretag är moderföretag i en koncern, avses med&lt;br&gt;företagets eget kapital i 26 § andra stycket vad som i en av intresse-&lt;br&gt;företaget upprättad koncernredovisning redovisas som sådan post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 27 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 7 kap. 26 §. Ändringen utgör enbart&lt;br&gt;en anpassning till den ändrade paragrafnumreringen i kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I efterföljande koncembalansräkningar skall de andelar som avses i 25 §&lt;br&gt;tas upp till det värde som de är upptagna till i närmast föregående&lt;br&gt;koncembalansräkning. Detta värde skall justeras med tillämpning av&lt;br&gt;26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om andelarna vid en tillämpning av 26 § första, tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena tas upp till ett högre värde än i närmast föregående koncem-&lt;br&gt;balansräkning, skall skillnadsbeloppet sättas av till en kapitalandelsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 28 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 7 kap. 27 §. Den har anpassats till&lt;br&gt;den nya paragrafnumreringen i kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid redovisning enligt 26-28 §§ skall den andel av intresseföretagets&lt;br&gt;vinst eller förlust som belöper på andelama redovisas som intäkt eller&lt;br&gt;kostnad i koncemresultaträkningen. Mottagen utdelning från intresse-&lt;br&gt;företaget får inte redovisas som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 30 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 7 kap. 28 §. Ändringen utgörs&lt;br&gt;enbart av en anpassning till den nya paragrafnumreringen i kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klyvningsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som omfattas av en koncernredovisning och som tillsammans&lt;br&gt;med ett eller flera företag, som inte omfattas av koncernredovisningen,&lt;br&gt;leder ett annat företag som inte är dotterföretag, far redovisa sin&lt;br&gt;ägarandel i det sistnämnda företaget enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncembalansräkningen får tas upp en så stor andel av det&lt;br&gt;underordnade företagets tillgångar, avsättningar och skulder som belöper&lt;br&gt;på ägarandelen. I koncemresultaträkningen får tas upp en så stor andel&lt;br&gt;av det underordnade företagets intäkter och kostnader som belöper på&lt;br&gt;ägarandelen. Vid redovisning enligt detta stycke skall 10-13, 15 och 19-&lt;br&gt;22 §§ tillämpas. Ett företag som tillämpar denna paragraf skall i en not&lt;br&gt;upplysa om skälen för detta. Uppgift enligt 5 kap. 18 § skall anges&lt;br&gt;särskilt för vaije företag för vilket ägarandelar redovisas med tillämpning&lt;br&gt;av denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 31 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;486&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 7 kap. 29 §. Den har genomgått Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar. Därutöver har vissa formella justeringar&lt;br&gt;gjorts, dels ändringar av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §, dels&lt;br&gt;anpassningar till ändrad paragrafnumrering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys för koncernen skall&lt;br&gt;upprättas med tillämpning av 6 kap. 1 och 3-5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tidigare betecknats 7 kap. 30 §. Förändringen beror på&lt;br&gt;att det i 6 kap. har tillkommit två nya paragrafer med bestämmelser om&lt;br&gt;att ekonomiska föreningar och stiftelser skall lämna vissa särskilda&lt;br&gt;upplysningar i förvaltningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med registreringsmyndigheten avses i denna lag Patent- och regist-&lt;br&gt;reringsverket, om inte annat följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om stiftelser skall vid tillämpningen av denna lag tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten enligt 9 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220) anses som regist-&lt;br&gt;reringsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 1 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att den i lagen angivna myndighet som är&lt;br&gt;registreringsmyndigheten enligt lagen normalt är Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket. Lagrådet har ifrågasatt om inte denna bestämmelse&lt;br&gt;bättre har sin plats i 1 kap. 3 §. Med hänsyn till att innehållet i stycket har&lt;br&gt;en så nära anknytning till sakinnehållet i kapitlet har bestämmelsen dock&lt;br&gt;fatt behålla samma placering som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det nya andra stycket framgår att i fråga om stiftelser avses med&lt;br&gt;årsredovisningslagens begrepp ”registreringsmyndigheten” den myndig-&lt;br&gt;het som enligt stiftelselagen utgör tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. 1 § stiftelselagen finns bestämmelser om vilken myndighet&lt;br&gt;som är tillsynsmyndighet. För en stiftelse med egen förvaltning är det&lt;br&gt;länsstyrelsen i det län där stiftelsens styrelse har sitt säte som är&lt;br&gt;tillsynsmyndighet. Om sätet inte är bestämt, är länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;stiftelsens förvaltning huvudsakligen utövas tillsynsmyndighet. För en&lt;br&gt;stiftelse med anknuten förvaltning utgörs tillsynsmyndigheten i stället av&lt;br&gt;länsstyrelsen i det län där förvaltaren har sitt säte. Om förvaltarens säte&lt;br&gt;inte är bestämt, är det länsstyrelsen i det län där förvaltarens egen&lt;br&gt;förvaltning huvudsakligen utövas som är tillsynsmyndighet. Om ett&lt;br&gt;handelsbolag är förvaltare, är det länsstyrelsen i det län där bolagets&lt;br&gt;huvudkontor finns som utövar tillsynen (se 9 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;stiftelselagen). Enligt 9 kap. 1 § andra stycket stiftelselagen kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;487&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellertid regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;besluta att en annan myndighet skall vara tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att den myndighet som är registreringsmyndighet&lt;br&gt;för en stiftelse vid tillämpningen av årsredovisningslagen inte alltid är&lt;br&gt;registreringsmyndighet enligt stiftelselagen (jfr 10 kap. 1 § stiftelse-&lt;br&gt;lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett aktiebolag skall årsredovisningen för det förflutna räkenskapsåret&lt;br&gt;lämnas till revisorerna och lekmannarevisorema senast sex veckor före&lt;br&gt;den ordinarie bolagsstämma där årsredovisningen skall behandlas. I en&lt;br&gt;ekonomisk förening skall årsredovisningen lämnas till revisorerna senast&lt;br&gt;en månad före ordinarie föreningsstämma. Övriga företag skall lämna&lt;br&gt;årsredovisningen till revisorerna senast fyra månader efter räkenskaps-&lt;br&gt;årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 2 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som innehåller bestämmelser om årsredovisningens&lt;br&gt;avlämnande till revisorerna, har kompletterats med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser för ekonomiska föreningar samt bestämmelser för ”övriga&lt;br&gt;företag”, t.ex. stiftelser och enskilda näringsidkare. Kompletteringarna&lt;br&gt;innebär inte någon saklig ändring i förhållande till vad som hittills har&lt;br&gt;gällt enligt stiftelselagen respektive 1980 års årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet att offentliggöra årsredovisningen som följer av 6 kap.&lt;br&gt;2§ bokföringslagen (1999:000) skall fullgöras på följande sätt. På&lt;br&gt;samma sätt skall även revisionsberättelsen offentliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestyrkta kopior av handlingarna skall ha kommit in till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde&lt;br&gt;balansräkningen och resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kopian av årsredovisningen skall en styrelseledamot eller den&lt;br&gt;verkställande direktören teckna bevis om att balansräkningen och&lt;br&gt;resultaträkningen har fastställts. Uppgift skall också lämnas om fast-&lt;br&gt;ställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om bolagsstämmans&lt;br&gt;beslut beträffande bolagets vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ekonomiska föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopior av handlingarna skall hållas tillgängliga för alla som är&lt;br&gt;intresserade senast från en månad efter det att föreningsstämman fast-&lt;br&gt;ställde balansräkningen och resultaträkningen. Efter särskilt före-&lt;br&gt;läggande av registreringsmyndigheten skall bestyrkta kopior av hand-&lt;br&gt;lingarna ges in dit. Sådant föreläggande skall utfärdas när någon begär&lt;br&gt;det. Föreningar av det slag som avses i 2 kap. 1 § andra stycket eller, i&lt;br&gt;fråga om moderföreningar, 7 kap. 4 § andra stycket är skyldiga att ge in&lt;br&gt;handlingarna till registreringsmyndigheten även om något föreläggande&lt;br&gt;inte har utfärdats. Handlingarna skall i dessa fall ha kommit in till&lt;br&gt;myndigheten inom en månad från fastställelsebeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kopian av årsredovisningen skall en styrelseledamot eller den&lt;br&gt;verkställande direktören teckna bevis om att balansräkningen och&lt;br&gt;resultaträkningen har fastställts. Uppgift skall också lämnas om&lt;br&gt;fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla föreningsstämmans&lt;br&gt;beslut beträffande föreningens vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;488&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare&lt;br&gt;Kopior av handlingarna skall ha kommit in till registreringsmyndigheten&lt;br&gt;inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopior av handlingarna skall ha kommit in till registreringsmyndigheten&lt;br&gt;inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Beträffande kollektiv-&lt;br&gt;avtalsstiftelser samt stiftelser som avses i 9 kap. 10 § första stycket&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220) gäller i stället att bestyrkta kopior skall hållas&lt;br&gt;tillgängliga for alla som är intresserade senast från sex månader efter&lt;br&gt;räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Övriga företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopior av handlingarna skall hållas tillgängliga för alla som är&lt;br&gt;intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång. Efter&lt;br&gt;särskilt föreläggande av registreringsmyndigheten skall bestyrkta kopior&lt;br&gt;av handlingarna ges in dit. Sådant föreläggande skall utfördas när&lt;br&gt;någon begär det. Företag som avses i 2 kap. 1 § andra stycket eller, i&lt;br&gt;fråga om moderföretag, 7 kap. 4 § andra stycket är skyldiga att ge in&lt;br&gt;handlingarna till registreringsmyndigheten även om något föreläggande&lt;br&gt;inte har meddelats. Handlingarna skall i dessa fall ha kommit in till&lt;br&gt;myndigheten inom sex månader från räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 3 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om årsredovisningens och revi-&lt;br&gt;sionsberättelsens offentliggörande. Inledningen till första stycket har&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Som en följd av att lagens&lt;br&gt;tillämpningsområde har utsträckts till andra företagsformer än bolag har&lt;br&gt;paragrafen kompletterats med särskilda bestämmelser för bl.a.&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, enskilda näringsidkare och stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 2 motsvarar de bestämmelser som&lt;br&gt;hittills har funnits i 9 kap. 3 § andra och tredje styckena föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 3 regleras offentliggörandet i handelsbolag med&lt;br&gt;juridisk person i delägarkretsen. För sådana handelsbolag som redan&lt;br&gt;tidigare omfattas av årsredovisningslagen innebär bestämmelsen inte&lt;br&gt;någon förändring. För övriga handelsbolag med juridisk person bland&lt;br&gt;delägarna medför bestämmelsen att det inte längre räcker att&lt;br&gt;offentliggöra årsredovisningen genom att endast hålla den tillgänglig hos&lt;br&gt;företaget (jfr 2 kap. 2 § fjärde stycket 1980 års årsredovisningslag);&lt;br&gt;årsredovisningen måste alltid ges in till Patent- och registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 4 om offentliggörande i stiftelser mot-&lt;br&gt;svarar hittills gällande bestämmelser i 3 kap. 11 och 12 §§ stiftelselagen.&lt;br&gt;Bestämmelserna i andra meningen är föranledda av att vissa årsredo-&lt;br&gt;visningsskyldiga stiftelser är undantagna från den återkommande kontroll&lt;br&gt;som består i att tillsynsmyndigheten årligen granskar årsredovisningen&lt;br&gt;och revisionsberättelsen. Detta gäller stiftelser som har bildats av staten,&lt;br&gt;en kommun eller ett landsting (se 9 kap. 10 § första stycket 1), stiftelser&lt;br&gt;som förvaltas av en statlig myndighet (se 9 kap. 10 § första stycket 2),&lt;br&gt;stiftelser som enligt stiftelseförordnandet skall vara undantagna från&lt;br&gt;tillsynen enligt stiftelselagen och som inte utövar näringsverksamhet&lt;br&gt;eller är moderstiftelse (se 9 kap. 10 § första stycket 3) och kollektiv-&lt;br&gt;avtalsstiftelser (se 11 kap. 4 § första stycket). För att inte principen om&lt;br&gt;offentlighet för alla årsredovisningsskyldiga stiftelser skall efterges&lt;br&gt;föreskrivs dock - i enlighet med hittills gällande reglering - att&lt;br&gt;kollektivavtalsstiftelser och sådana stiftelser som avses i 9 kap. 10 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;489&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket alltid skall hålla en kopia av årsredovisningen och&lt;br&gt;revisionsberättelsen tillgängliga for var och en som vill ta del av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen innehåller första stycket 5 regler för offentliggörande i övriga&lt;br&gt;företag, främst enskilda näringsidkare och handelsbolag som uteslutande&lt;br&gt;har fysiska personer i delägarkretsen. Bestämmelserna motsvarar de&lt;br&gt;bestämmelser som hittills har funnits i 2 kap. 2 § fjärde stycket, 3 § och&lt;br&gt;4 § 1980 års årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När årsredovisning och revisionsberättelse för aktiebolag eller handels-&lt;br&gt;bolag har getts in till registreringsmyndigheten, skall myndigheten&lt;br&gt;kungöra detta. Kungörandet skall ske i en tidning som myndigheten ger&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela närmare föreskrifter om sådant kungörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 4 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om kungörande i samband med att&lt;br&gt;registreringsmyndigheten har fått in årsredovisningen och revisions-&lt;br&gt;berättelsen från ett aktiebolag eller ett handelsbolag. Bestämmelsen går&lt;br&gt;tillbaka på en bestämmelse i det fjärde bolagsrättsliga direktivet och&lt;br&gt;skulle egentligen kunna begränsas till - förutom aktiebolag - den krets&lt;br&gt;av handelsbolag som omfattas av det direktivet. För att undvika den&lt;br&gt;mycket komplicerade gränsdragningen mellan sådana handelsbolag och&lt;br&gt;andra handelsbolag har bestämmelsen gjorts tillämplig på samtliga&lt;br&gt;handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som enligt denna lag eller annan författning är skyldig att&lt;br&gt;ensam eller gemensamt med någon annan till registreringsmyndigheten&lt;br&gt;ge in redovisningshandling eller revisionsberättelse, kan av registre-&lt;br&gt;ringsmyndigheten föreläggas vid vite att fullgöra denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om utdömande av vite prövas av registreringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser tillämpas 9 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220) i&lt;br&gt;stället för första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 13 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger registreringsmyndigheten möjlighet att förelägga&lt;br&gt;företagets ställföreträdare vid vite att ge in redovisnings- och revisions-&lt;br&gt;handlingar. Den har hittills uttryckligen tagit sikte på ”ställföreträdare för&lt;br&gt;handelsbolag” och ”verkställande direktör eller styrelseledamot i aktie-&lt;br&gt;bolag”. En motsvarande bestämmelse för de företag som har omfattats av&lt;br&gt;1980 års årsredovisningslag har funnits i 5 kap. 1 § den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att årsredovisningslagens tillämpningsområde&lt;br&gt;utvidgats till andra företagsformer har paragrafens begränsning till&lt;br&gt;företrädare för handelsbolag och aktiebolag tagits bort. Någon ändring av&lt;br&gt;bestämmelsens innebörd i övrigt är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av det nya tredje stycket gäller särskilda bestämmelser&lt;br&gt;i fråga om stiftelser. Enligt 9 kap. 5 § första stycket 2 kan tillsyns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;490&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten förelägga en eller flera styrelseledamöter eller förvaltaren&lt;br&gt;att fullgöra sina åligganden. Föreläggandet får enligt den paragrafens&lt;br&gt;tredje stycke förenas med vite. Ett sådant vitesföreläggande kan bl.a.&lt;br&gt;användas för att framtvinga ett ingivande av stiftelsens årsredovisning,&lt;br&gt;koncernredovisning och delårsrapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag publicerar sin årsredovisning i dess helhet, skall&lt;br&gt;publiceringen avse årsredovisningen i den form och med den ordalydelse&lt;br&gt;som har legat till grund för revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen&lt;br&gt;skall därvid åtfölja årsredovisningen. Om någon revisionsberättelse inte&lt;br&gt;har lämnats, skall årsredovisningen i stället innehålla uppgift om detta&lt;br&gt;förhållande och om skälen för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 14 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är av samma slag som ändringen i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, skall&lt;br&gt;det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det skall också&lt;br&gt;anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årsredovisning far, när den publiceras i ofullständigt skick, inte&lt;br&gt;åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen skall i stället innehålla&lt;br&gt;revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har&lt;br&gt;upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 10 kap. 28, 30 och 31 §§ aktiebolagslagen (1975: 1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 8 kap. 13 § andra-fjärde styckena lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 28-30 §§ revisionslagen (1999:000), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen (1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon revisionsberättelse inte har lämnats, skall detta förhållande&lt;br&gt;liksom skälen för det anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i andra stycket far en ofullständig årsredo-&lt;br&gt;visning publiceras tillsammans med revisionsberättelsen, om ofullstän-&lt;br&gt;digheten består i att upplysningar enligt 5 kap. 18 eller 20 § har lämnats&lt;br&gt;utan uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift&lt;br&gt;om fördelningen mellan olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 15 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är av samma slag som ändringen i 2 kap.&lt;br&gt;3§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att en årsredovisning som publiceras i&lt;br&gt;ofullständigt skick skall bl.a. innehålla uppgift om vissa av de anmärk-&lt;br&gt;ningar som revisorn har gjort i revisionsberättelsen. Vilka anmärkningar&lt;br&gt;det är fråga om preciseras genom hänvisningar till tillämpliga revisions-&lt;br&gt;bestämmelser. Stycket har kompletterats med hänvisningar till de lagar&lt;br&gt;som reglerar revision för bl.a. ekonomiska föreningar, stiftelser och&lt;br&gt;enskilda näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista meningen i andra stycket har av redaktionella skäl brutits ut till&lt;br&gt;ett nytt tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;491&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fjärde (tidigare tredje) stycket har justerats med anledning av att de&lt;br&gt;paragrafer till vilka texten hänvisar fått nya beteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncem-&lt;br&gt;revisionsberättelse med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Trots bestämmelserna i 3 § 2 och 5 är moderföretag alltid skyldiga&lt;br&gt;att ge in koncernredovisningen och koncemrevisionsberättelsen till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Trots bestämmelserna i 15 § andra stycket får en ofullständig&lt;br&gt;koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § fjärde stycket,&lt;br&gt;publiceras tillsammans med koncemrevisionsberättelsen, om ofullstän-&lt;br&gt;digheten består i att uppgifter som anges i 7 kap. 16 § och som är av&lt;br&gt;ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild har utelämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 16 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkten 1 är ny och har tillkommit som en konsekvens&lt;br&gt;av att lagens tillämpningsområde utsträcks till andra företag är aktiebolag&lt;br&gt;och handelsbolag. Det sakliga innehållet överensstämmer med vad som&lt;br&gt;hittills har gällt (se 9 kap. 10 § andra stycket föreningslagen, 3 kap. 11 §&lt;br&gt;stiftelselagen och 3 kap. 6 § 1980 års årsredovisningslag). För vissa&lt;br&gt;juridiska personer, såsom bostadsrättsföreningar och personal- och&lt;br&gt;pensionsstiftelser, har det dock inte tidigare funnits några motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 motsvarar det tidigare andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande företag skall minst en gång under ett räkenskapsår som&lt;br&gt;omfattar mer än tio månader lämna en särskild redovisning (del-&lt;br&gt;årsrapport):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag som avses i 2 kap. 1 § andra stycket eller 7 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;är skyldiga att upprätta koncernredovisning enligt de lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delårsrapporten skall avse företagets verksamhet från räkenskapsårets&lt;br&gt;böijan. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och&lt;br&gt;högst två tredjedelar av räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delårsrapporten skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 1 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket beror på lagens utvidgade&lt;br&gt;tillämpningsområde. Också ekonomiska föreningar, stiftelser m.fl. kan&lt;br&gt;bli skyldiga att upprätta delårsrapporter. För samtliga verksamhetsformer&lt;br&gt;gäller att delårsrapporter måste upprättas om företaget uppfyller de&lt;br&gt;kriterier som anges i 2 kap. 1 § andra stycket eller, såvitt gäller&lt;br&gt;moderföretag, 7 kap. 4 § andra stycket (se punkten 1). Beträffande dessa&lt;br&gt;kriterier, se respektive paragraf. Om företaget är ett sådant finansiellt&lt;br&gt;holdingföretag som är skyldigt att upprätta koncernredovisning enligt&lt;br&gt;ÅRKL eller ÅRFL, är det skyldigt att upprätta delårsrapporter, även om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;492&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det inte uppfyller kriterierna i 2 kap. 1 § andra stycket eller 7 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket (se punkten 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är av samma slag som den i 8 kap. 16 §&lt;br&gt;punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare tredje stycket har utmönstrats. Det har ansetts lämpligare&lt;br&gt;att låta allmänna regler om kompetensfördelningen inom ett aktiebolag&lt;br&gt;vara bestämmande för vem inom företaget som skall avlämna en&lt;br&gt;delårsrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delårsrapport skall hållas tillgänglig hos företaget för var och en som&lt;br&gt;vill ta del av den. En kopia skall genast sändas till en sådan aktieägare,&lt;br&gt;bolagsman eller medlem som begär det och uppger sin postadress. En&lt;br&gt;delårsrapport som avses i 1 § andra stycket andra meningen skall senast&lt;br&gt;två månader efter rapportperiodens utgång offentliggöras i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i 8 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om delårsrapport inte ges in till registreringsmyndigheten i rätt tid,&lt;br&gt;tillämpas 8 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 2 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket är huvudsakligen av redaktionell art.&lt;br&gt;Eftersom bestämmelserna är avsedda att tillämpas även på andra företag&lt;br&gt;än bolag, har ordet ”bolaget” bytts ut mot ”företaget”. Av samma skäl har&lt;br&gt;bestämmelsen om att kopia av delårsrapporten skall sändas ut till&lt;br&gt;aktieägare m.fl. kompletterats med ”medlem”. I andra meningen har&lt;br&gt;tidigare framgått att delårsrapporten skall sändas in till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten. Bestämmelsen blir nu tillämplig även på sådana företag&lt;br&gt;som offentliggör årsredovisningshandlingar på annat sätt än genom att&lt;br&gt;sända in dem till registreringsmyndigheten. Hänvisningen till 8 kap. 3 §&lt;br&gt;innebär att ett sådant företag kan offentliggöra även delårsrapporten på&lt;br&gt;detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en delårsrapport skall det översiktligt redogöras för verksamheten och&lt;br&gt;resultatutvecklingen samt för investeringar och förändringar i likviditet&lt;br&gt;och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare skall det&lt;br&gt;lämnas beloppsuppgifter om nettoomsättningen och resultatet före bok-&lt;br&gt;slutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, far en ungefärlig beloppsuppgift om resultatet lämnas.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 1 § andra stycket 1 och 2 gäller också i fråga om&lt;br&gt;delårsrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en koncern är av det slag som anges i 7 kap. 4 § andra stycket,&lt;br&gt;skall moderföretaget i delårsrapporten, utöver uppgifter om moder-&lt;br&gt;företaget, lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad som sägs i&lt;br&gt;första stycket. Uppgifter om nettoomsättning och resultat skall avse&lt;br&gt;beloppen efter avdrag för interna poster inom koncernen och vara&lt;br&gt;beräknade med hänsyn tagen till intemvinsteliminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana uppgifter om koncernen som anges i andra stycket behöver inte&lt;br&gt;lämnas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget i enlighet med 7 kap. 2 § inte har upprättat någon&lt;br&gt;koncernredovisning för närmast föregående räkenskapsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;493&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;det moderföretag vars koncernredovisning har getts in till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten enligt 7 kap. 2 § har upprättat en delårsrapport&lt;br&gt;som omfattar samma rapportperiod som företagets delårsrapport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. moderföretagets delårsrapport innehåller likvärdiga uppgifter som&lt;br&gt;omfattar även koncernen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företaget i sin egen delårsrapport lämnar uppgift om moder-&lt;br&gt;företagets namn, organisationsnummer eller, i förekommande fall,&lt;br&gt;personnummer samt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppgifter utelämnas enligt tredje stycket, gäller vad som sägs i 2 §&lt;br&gt;också den delårsrapport som avses i tredje stycket 2. Är den delårs-&lt;br&gt;rapporten inte avfattad på svenska, far registreringsmyndigheten, om&lt;br&gt;rapporten skall sändas in till registreringsmyndigheten, förelägga&lt;br&gt;företaget att sända in också en bestyrkt översättning till svenska. Ett&lt;br&gt;sådant föreläggande skall utfärdas om någon begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 3 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet ändringar i paragrafen är av samma slag som ändringen i&lt;br&gt;2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidigare hänvisningarna i andra stycket till bl.a. aktiebolagslagen&lt;br&gt;har ersatts av en hänvisning till 7 kap. 4 § andra stycket. Någon ändring i&lt;br&gt;sak är inte åsyftad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket punkt 4 har - efter en synpunkt från Lagrådet - ett nytt&lt;br&gt;upplysningskrav tagits in. Bestämmelsen innebär att uppgift skall lämnas&lt;br&gt;om moderföretagets personnummer om detta företag bedrivs som en&lt;br&gt;enskild näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av registreringsmyndigheten enligt denna lag far överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol. I fråga om beslut som avses i 8 kap. 6, 9 och&lt;br&gt;13 §§ gäller att överklagande skall ske inom två månader från dagen för&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 1 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar frågor om överklagande. Dessa frågor har hittills&lt;br&gt;reglerats i två paragrafer, vilka nu har arbetats samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Den nya&lt;br&gt;lydelsen innebär bl.a. att överklaganden av frågor som avses i 3 kap. 11 §&lt;br&gt;(tillstånd att utelämna uppgift om nettoomsättning), 5 kap. 9 § andra&lt;br&gt;stycket och 7 kap. 17 § (tillstånd att utelämna uppgifter om dotterföretag&lt;br&gt;m.m.), som hittills har prövats av regeringen, i fortsättningen skall prövas&lt;br&gt;av allmän förvaltningsdomstol. Frågan har behandlats i avsnitt 21.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den nya lydelsen följer vidare att Patent- och registreringsverkets&lt;br&gt;beslut om förseningsavgift och beslut att vägra efterge förseningsavgift&lt;br&gt;måste överklagas inom två månader från beslutet. Detsamma skall&lt;br&gt;slutligen gälla för överklagande av verkets beslut om vite enligt&lt;br&gt;årsredovisningslagen. Denna fråga har behandlats i avsnitt 21.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;494&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Eget kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr bilaga 2 i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagan har tidigare betecknats bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under rubriken Eget kapital har angetts hur eget kapital i en&lt;br&gt;ekonomisk förening skall specificeras. Som en följd av att lagens&lt;br&gt;tillämpningsområde har utsträckts till att omfatta samtliga företag som&lt;br&gt;skall avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning har&lt;br&gt;rubriken Handelsbolag ändrats till Övriga företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 1 framgår att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2000&lt;br&gt;och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter&lt;br&gt;den 31 december 1999. Ett företag som har kalenderår som räkenskapsår&lt;br&gt;skall således tillämpa de nya reglema första gången på den årsredo-&lt;br&gt;visning som upprättas per den sista december 2000. Om företaget har&lt;br&gt;brutet räkenskapsår, skall det nya regelverket tillämpas första gången för&lt;br&gt;det räkenskapsår som inleds under år 2000 och löper ut under år 2001.&lt;br&gt;Omfattar räkenskapsåret tiden den 1 juli - den 30 juni, innebär vad som&lt;br&gt;nu har sagts att lagens bestämmelser tillämpas första gången för det&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds den 1 juli 2000 medan bokslutet per den 30 juni&lt;br&gt;samma år upprättas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskriften i 4 kap. 5 § tredje stycket gäller inte nedskrivning som har&lt;br&gt;gjorts innan ett företag, för vilket årsredovisningslagen (1995:1554) inte&lt;br&gt;har gällt tidigare, första gången tillämpar lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 har utformats i enlighet med Lagrådets föreslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reverseringsskyldigheten i 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen innebär en nyhet för de företag som nu kommer att omfattas&lt;br&gt;av lagen. Beträffande fordringar tillåter bokföringslagen att gjorda&lt;br&gt;nedskrivningar återförs (se 16 § andra stycket) men för övriga slag av&lt;br&gt;anläggningstillgångar saknas denna möjlighet. Att låta samtliga tidigare&lt;br&gt;genomförda nedskrivningar omfattas av reverseringsskyldigheten skulle&lt;br&gt;göra det nödvändigt att första gången de nya bestämmelserna tillämpas&lt;br&gt;företa en omfattande omvärdering av sådana anläggningstillgångar som&lt;br&gt;en gång har blivit föremål för nedskrivning. Detta har inte ansetts&lt;br&gt;lämpligt. I förevarande punkt föreskrivs därför att bestämmelsen om&lt;br&gt;reversering inte gäller sådana nedskrivningar som har skett innan&lt;br&gt;årsredovisningslagen tillämpas första gången. Om ett företag, som hittills&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;495&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte har tillämpat årsredovisningslagen, i bokslutet per den 30 april 2000&lt;br&gt;har gjort en nedskrivning med stöd av bokföringslagen (1976:125), skall&lt;br&gt;det således inte ompröva nedskrivningen enligt reverseringsbestäm-&lt;br&gt;melsen när det upprättar bokslutet per den 30 april 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Belopp som har satts av till uppskrivningsfond med stöd av 9 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket lagen om ekonomiska föreningar (1987:667) far användas&lt;br&gt;även för nödvändiga nedskrivningar av anläggningstillgångar. Om detta&lt;br&gt;görs, skall upplysning om detta lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om uppskrivningsfondens användning innebär att det&lt;br&gt;inte längre är tillåtet att använda uppskrivningsfonden för att kvitta bort&lt;br&gt;erforderliga nedskrivningar. Det har emellertid ansetts att detta inte bör&lt;br&gt;gälla sådana fonder som har skapats innan årsredovisningslagen&lt;br&gt;tillämpas första gången. I förevarande punkt föreskrivs därför att belopp&lt;br&gt;som har satts av till uppskrivningsfond med stöd av 9 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket föreningslagen far användas även för erforderliga nedskrivningar&lt;br&gt;av anläggningstillgångar. Exempelvis kan en uppskrivningsfond som&lt;br&gt;skapas genom en avsättning i bokslutet per den 30 april 2000 i senare&lt;br&gt;bokslut användas för nedskrivningar av anläggningstillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Lagen skall dock fortfarande&lt;br&gt;tillämpas för räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen upphör 1980 års årsredovisningslag att gälla vid&lt;br&gt;utgången av år 1999. Om ett företag har påbörjat ett räkenskapsår före&lt;br&gt;den 1 januari år 2000, skall lagen ändå tillämpas när årsredovisningen för&lt;br&gt;det räkenskapsåret upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i denna lag hänvisas till en bestämmelse i årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall bestämmelsen tillämpas utan hinder av att den anges&lt;br&gt;gälla för aktiebolag, om inte annat särskilt föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i årsredovisningslagen som gäller ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar skall tillämpas på medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar,&lt;br&gt;om inte annat särskilt föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bestämmelsen i årsredovisningslagen hänvisar till en annan&lt;br&gt;bestämmelse i årsredovisningslagen eller till årsredovisningslagen i dess&lt;br&gt;helhet, skall även hänvisningen tillämpas, om inte annat följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag eller i föresloifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom årsredovisningslagens tillämpningsområde har utsträckts till&lt;br&gt;att omfatta andra företag är aktiebolag och handelsbolag, har begreppet&lt;br&gt;”bolag” i den lagen ersatts med ”företag”, medan begreppen ”moder-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;496&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag” och ”dotterbolag” ersatts med begreppen ”moderföretag” och&lt;br&gt;”dotterföretag”. Vissa tillämpningsbestämmelser som hittills har funnits i&lt;br&gt;förevarande paragraf och som har berott på att årsredovisningslagen&lt;br&gt;tidigare har omfattat endast bolag har därför kunnat tas bort från första&lt;br&gt;stycket. I stället erinras att de bestämmelser i årsredovisningslagen som&lt;br&gt;särskilt gäller för ekonomiska föreningar, t.ex. 6 kap. 3 §, skall tillämpas&lt;br&gt;på medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar, vilka tillämpar lagen&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar (1987:667) som associationsrättslig grund,&lt;br&gt;om inte annat särskilt föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § andra stycket om definition av andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om hänsynstagande till vissa rättigheter hos mellanman m.m., samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § om skyldighet för moderföretag och dotterföretag att lämna&lt;br&gt;varandra upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 4 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den uppräkning av de bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;som skall tillämpas av kreditinstitut och värdepappersbolag har&lt;br&gt;tillkommit en hänvisning till 7 §. Av denna paragraf, som är ny, framgår&lt;br&gt;att ledningen av ett företag som har blivit moderföretag skall meddela&lt;br&gt;detta till dotterföretaget samt att dotterföretaget skall lämna moder-&lt;br&gt;företagets ledning de upplysningar som behövs för redovisnings-&lt;br&gt;skyldigheten för koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i övrigt är av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För banker och hypoteksinstitut är kalenderår räkenskapsår om inte annat&lt;br&gt;följer av 3 kap. 3 § bokföringslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 6 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i paragrafen har ändrats till följd av att 1976 års&lt;br&gt;bokföringslag ersätts med en ny bokföringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I banker, kreditmarknadsföretag, hypoteksinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag skall en finansieringsanalys ingå i årsredovisningen. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla for övriga aktiebolag som omfattas av denna lag i fall som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 1 § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 1 § i promemorian 3.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare första stycket, som föreskrev att kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag för vaije räkenskapsår skall upprätta en årsredovisning har&lt;br&gt;tagits bort. Skyldigheten att upprätta årsredovisning följer nu av 6 kap.&lt;br&gt;1 § bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;497&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya första stycket reglerar när det skall ingå en finansieringsanalys&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kreditinstitutets eller värdepappersbolagets årsredovisning. Hittills har&lt;br&gt;finansieringsanalysen villkorats av vissa förutsättningar som framgått&lt;br&gt;genom hänvisningar till bestämmelser om krav på auktoriserad revisor i&lt;br&gt;andra lagar. Ändringen innebär att samtliga kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag skall upprätta en finansieringsanalys som skall ingå i&lt;br&gt;årsredovisningen. Därmed omfattas inte bara bankaktiebolag utan även&lt;br&gt;övriga bankkategorier av kravet. De storlekskriterier som för närvarande&lt;br&gt;skall föreligga för att en finansieringsanalys skall behöva upprättas tas&lt;br&gt;bort för banker, kreditmarknadsföretag, hypoteksinstitut, värdepappers-&lt;br&gt;bolag och finansiella holdingföretag som skall upprätta koncernredo-&lt;br&gt;visning enligt förevarande lag. Däremot behålls nuvarande förutsätt-&lt;br&gt;ningar för ”övriga aktiebolag” genom en hänvisning till årsredovis-&lt;br&gt;ningslagens regler i 2 kap. 1 §, där nuvarande storlekskriterier hämtade&lt;br&gt;från bestämmelserna om revison har tagits in. Med övriga aktiebolag&lt;br&gt;avses sådana finansbolag och kreditaktiebolag som fortfarande kan&lt;br&gt;förekomma enligt viss övergångsreglering (jfr 1 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt&lt;br&gt;prop. 1995/96 del 3 s. 170-171).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554) skall tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket om årsredovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om överskådlighet och god redovisningssed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om rättvisande bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om valuta, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § första, femte och sjätte styckena om årsredovisningens under-&lt;br&gt;tecknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna beror på att årsredovisningslagen delvis har fatt en&lt;br&gt;annorlunda disposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmelser&lt;br&gt;om balansräkningen och resultaträkningen i 3 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § om balansräkningens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om resultaträkningens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första, tredje och fjärde styckena om uppställning och samman-&lt;br&gt;slagning av poster m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om jämförelsetal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket om specificering av större periodiseringsposter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § första stycket om specificering av vissa större avsättningar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § första och andra styckena om extraordinära intäkter och&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;498&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 2 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppräkningen av de bestämmelser i 3 kap. årsredovisningslagen som&lt;br&gt;skall tillämpas har tillkommit hänvisningar till 9 och 10 §§ som&lt;br&gt;behandlar avsättningar. I sak innebär detta dock ingen ändring, eftersom&lt;br&gt;4 kap. 1 § tidigare hänvisade till 4 kap. 16 och 17 § årsredovisningslagen,&lt;br&gt;där motsvarande bestämmelser om avsättningar då fanns. Hänvisningarna&lt;br&gt;till 8 och 13 §§ motsvarar tidigare hänvisningar till 6 och 9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § skall följande bestämmelser&lt;br&gt;omvärderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I § första stycket och 2 § om vad som är anläggningstillgångar och&lt;br&gt;omsättningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § första-fjärde styckena om värdering av omsättningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om värdering av pågående arbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § första och andra styckena om varulagrets anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om egna aktier, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 1 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär dels att hänvisningen till 4 kap. 1 och 9 §§&lt;br&gt;årsredovisningslagen har formulerats om p.g.a. att nya stycken har&lt;br&gt;tillkommit i årsredovisningslagen och dels att hänvisningarna till 4 kap.&lt;br&gt;16 och 17 §§ har utgått (jfr kommentaren till 3 kap. 2 § ovan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall&lt;br&gt;årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3-6 §§ nedan.&lt;br&gt;Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet&lt;br&gt;på överskådlighet, far upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen&lt;br&gt;eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket om hänvisningar till noter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om värderings- och omräkningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om uppgifter om taxeringsvärden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om uppskrivningsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om lån till ledande befattningshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om konvertibla lån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 § första stycket och 77 § första stycket om upplysningar om skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19-21 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om pensioner och liknande förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § om suppleanter och vice verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § om avtal om avgångsvederlag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;499&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § om uppgift om moderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 1 § i kommitténs förslag samt 5 kap. 1 § i förslaget i&lt;br&gt;promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna beror framför allt på att paragraferna i 5 kap. årsredo-&lt;br&gt;visningslagen har fått nya beteckningar. Därutöver har det tillkommit en&lt;br&gt;hänvisning till bestämmelsen i 5 kap. 21 § årsredovisningslagen.&lt;br&gt;Hänvisningen får till följd att kreditinstitut och värdepappersbolag skall&lt;br&gt;lämna vissa upplysningar om ersättningar till revisorerna och de&lt;br&gt;revisionsföretag där revisorerna verkar. Skälen för detta har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 20.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Fråga om tillstånd enligt 9 § andra stycket att utelämna uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid tillämpningen av 12 § andra stycket första meningen om lån till&lt;br&gt;ledande befattningshavare får upplysning om huvudsakliga lånevillkor,&lt;br&gt;räntesatser samt under räkenskapsåret återbetalda belopp utelämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgifter som skall lämnas enligt 20 § första stycket 2 om löner och&lt;br&gt;ersättningar till anställda, skall även omfatta löner och ersättningar till&lt;br&gt;delegater i bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 2 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en konsekvens av en ändrad paragrafnumrering i 5 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första-tredje styckena om förvaltningsberättelsens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket om vissa upplysningar om ekonomiska föreningar,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om finansieringsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. 2 § ÅRKL har det tidigare funnits krav på att medlemsbanker&lt;br&gt;och kreditmarknadsföreningar skall lämna särskilda upplysningar om&lt;br&gt;bl.a. väsentliga förändringar i medlemsantalet. Detta motsvarar vad som&lt;br&gt;enligt 9 kap. 9 § första stycket 3-6 föreningslagen har gällt för&lt;br&gt;ekonomiska föreningar i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i föreningslagen flyttas nu till 6 kap. 3 § årsredo-&lt;br&gt;visningslagen. De särskilda upplysningskraven i 6 kap. 2 § ÅRKL har&lt;br&gt;därför ersatts med en hänvisning i förevarande paragraf till 6 kap. 3 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra ändringen i paragrafen beror på en ny paragrafindelning i&lt;br&gt;6 kap. årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank skall i förvaltningsberättelsen även ange summorna av&lt;br&gt;insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår enligt 4 kap.&lt;br&gt;1 och 3 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har justerats till följd av att samma upplysningskrav följer&lt;br&gt;av hänvisningen i 6 kap. 1 § ÅRKL. Bestämmelserna om upplysningar&lt;br&gt;om insatsbelopp i medlemsbanker har behållits med hänsyn till att&lt;br&gt;inlösenreglema finns i lagen om medlemsbanker. Som en följd av&lt;br&gt;ändringarna har rubriken före paragrafen justerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditinstitut och värdepappersbolag som är moderföretag och sådana&lt;br&gt;finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket skall för&lt;br&gt;vaije räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte&lt;br&gt;annat följer av 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I banker, kreditmarknadsföretag, hypoteksinstitut, värdepappersbolag&lt;br&gt;och finansiella holdingföretag skall en finansieringsanalys ingå i&lt;br&gt;koncernredovisningen. Detsamma skall gälla för övriga aktiebolag som&lt;br&gt;omfattas av denna lag i fall som avses i 7 kap. 4 § andra stycket årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För finansiella holdingföretag som omfattas av lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag, skall en kapitaltäckningsanalys enligt 6 kap. 3 § ingå i&lt;br&gt;koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 1 § i promemorian 3.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är av samma slag som ändringen i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket. Ändringen innebär att samtliga kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag som är moderföretag skall upprätta en finansierings-&lt;br&gt;analys i koncernredovisningen. Detsamma gäller för sådana finansiella&lt;br&gt;holdingföretag som omfattas av förevarande kapitel. Jämfört med vad&lt;br&gt;som nu gäller omfattas inte bara bankaktiebolag utan även övriga&lt;br&gt;bankkategorier av kravet på finansieringsanalys. De förutsättningar som&lt;br&gt;för närvarande skall föreligga för att en finansieringsanalys skall behöva&lt;br&gt;upprättas utmönstras om moderföretaget är en bank, ett kreditmarknads-&lt;br&gt;företag, ett hypoteksinstitut, ett värdepappersbolag eller ett finansiellt&lt;br&gt;holdingbolag som skall upprätta koncernredovisning enligt ÅRKL. För&lt;br&gt;det fall att moderföretaget är ett finansbolag eller kreditaktiebolag som&lt;br&gt;bedriver rörelse med stöd av viss övergångsreglering (jfr 2 kap. 1 §),&lt;br&gt;skall en finansieringsanalys upprättas under motsvarande förutsättningar&lt;br&gt;som föreskrivs för företag i allmänhet i 7 kap. 4 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(jfr författningskommentaren till den bestämmelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har tillägget att skyldigheten att upprätta en kapitaltäck-&lt;br&gt;ningsanalys gäller holdingbolag som avses i 1 kap. 1 § ÅRKL ut-&lt;br&gt;mönstrats såsom obehövligt. Ändringen i övrigt är också av redaktionellt&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;501&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmelser&lt;br&gt;om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket om koncernredovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om dotterföretag som skall omfattas av koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket första meningen om allmänna krav på koncem-&lt;br&gt;balansräkningen och koncemresultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om minoritetsandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om balansdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;§ om enhetliga principer för koncernredovisningen och&lt;br&gt;årsredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om elimineringar mellan koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 § om förändringar i koncernens sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 17 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18-24 §§ om hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall&lt;br&gt;räknas in i koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 2 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna beror på att de paragrafer som det hänvisas till har fatt&lt;br&gt;nya beteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Tillämpas 5 § tredje stycket 3 om utelämnande av vissa dotter-&lt;br&gt;företag för andelar som innehas som ett led i en finansiell stödaktion för&lt;br&gt;en rekonstruktion eller räddning av ett dotterföretag som är ett&lt;br&gt;kreditinstitut eller värdepappersbolag, skall moderföretaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i en not upplysa om arten av och villkoren för den finansiella&lt;br&gt;stödaktionen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- till sin koncernredovisning foga dotterföretagets årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Fråga om tillstånd enligt 77 § att utelämna uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som sägs i 24 § första stycket om tillämpningen av kapital-&lt;br&gt;andelsmetoden gäller inte dotterföretag vars verksamhet har direkt&lt;br&gt;samband med ett kreditinstituts eller värdepappersbolags verksamhet&lt;br&gt;eller avser tjänster knutna till sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 3 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna beror på att vissa paragrafer som det hänvisas till har fått&lt;br&gt;nya beteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med&lt;br&gt;undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1-3 §§ årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med&lt;br&gt;det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp som&lt;br&gt;bundet kapital under Andra fonder (post 12) i koncembalansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;502&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap., med undantag för&lt;br&gt;2 § 1 och hänvisningarna till 5 kap. 8, 9 och 26 §§ årsredovisningslagen,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelserna om förvaltningsberättelse och finansieringsanalys i&lt;br&gt;6 kap. 1 §, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 och 3 §§&lt;br&gt;årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 2 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna beror på att några av de paragrafer som det hänvisas till&lt;br&gt;har fått nya beteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen är registreringsmyndighet för banker och hypoteks-&lt;br&gt;institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket är registreringsmyndighet för övriga&lt;br&gt;företag som omfattas av denna lag. För dessa skall 8 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas, i stället för 2-8 §§ nedan,&lt;br&gt;med följande avvikelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vid tillämpningen av 8 kap. 3 och 4 §§ årsredovisningslagen om&lt;br&gt;offentliggörande skall kreditmarknadsföreningar omfattas av bestäm-&lt;br&gt;melserna för aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid tillämpningen av 8 kap. 6 § årsredovisningslagen om&lt;br&gt;förseningsavgifter skall kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag&lt;br&gt;alltid anses som publika företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en följd av ändringar i årsredovisningslagen.&lt;br&gt;Den nya första punkten innebär att kreditmarknadsföreningar på samma&lt;br&gt;sätt som tidigare skall offentliggöra årsredovisningen och revisons-&lt;br&gt;berättelsen genom att ge in handlingar till Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;enligt bestämmelserna för aktiebolag. Det är således inte tillräckligt att&lt;br&gt;kreditmarknadsföreningama håller handlingarna tillgängliga hos&lt;br&gt;företaget för den som är intresserad. Denna avvikande ordning i&lt;br&gt;förhållande till ekonomiska föreningar i allmänhet har motiverats med&lt;br&gt;hänvisning till kreditmarknadsföreningars större externa intresse och&lt;br&gt;EG:s bankredovisningsdirektiv (jfr prop. 1996/97:114 s. 63).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § 2 om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en följd av ändringar i årsredovisningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banker, kreditmarknadsföretag, hypoteksinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;skall minst en gång under ett räkenskapsår som omfattar mer än tio&lt;br&gt;månader avge en särskild redovisning (delårsrapport) enligt denna lag.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla för övriga aktiebolag som omfattas av denna lag z&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;503&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall som avses i 2 kap. 1 § andra stycket eller 7 kap. 4 § andra stycket&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag och i utkastet till&lt;br&gt;lagrådsremiss.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen har gjorts efter lagrådets hörande. Ändringen&lt;br&gt;avser sådana aktiebolag som fortfarande finns enligt viss övergång-&lt;br&gt;lagstiftning och innebär att hänvisningen till aktiebolagens regler om&lt;br&gt;auktoriserade revisorer ersatts av en hänvisning till årsredovisningslagen.&lt;br&gt;Ändringen är av samma slag som ändringen i 9 kap. 1 § årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (jfr författningskommentaren till denna bestämmelse).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmelser&lt;br&gt;om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra och tredje styckena om den period rapporten skall avse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket om tillhandahållande av delårsrapport m.m., samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 §§ om delårsrapportens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är av redaktionellt slag och föranleds av en ändrad&lt;br&gt;styckeindelning i årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utöver vad som följer av 2 § första stycket om tillhandahållande av&lt;br&gt;del årsrapport m.m. skall delårsrapporten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i sparbanker genast lämnas även till de huvudmän som begär det,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i banker och hypoteksinstitut ges in till Finansinspektionen enligt&lt;br&gt;8 kap. 5 § denna lag så snart det kan ske och allra senast inom två&lt;br&gt;månader efter rapportperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter for koncern enligt 3 § andra stycket skall lämnas av ett&lt;br&gt;moderföretag som är bank, kreditmarknadsföretag, hypoteksinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersbolag, även om koncernen inte är av sådan storlek som&lt;br&gt;anges i det stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utelämnande av uppgifter om koncernen enligt 3 § tredje stycket far&lt;br&gt;ske endast om förutsättningarna enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 och 2&lt;br&gt;denna lag föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas&lt;br&gt;om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räken-&lt;br&gt;skapsårs utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av första punkten första strecksatsen föranleds av att&lt;br&gt;skyldigheten att lämna delårsrapport till en medlemsbanks medlemmar&lt;br&gt;numera följer av 9 kap. 2 § årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av första punkten andra strecksatsen föranleds av att&lt;br&gt;liknande bestämmelser om offentliggörande av delårsrapporter tagits in i&lt;br&gt;årsredovisningslagen. Till skillnad från den lagen föreskrivs att banker&lt;br&gt;och hypoteksinstitut skall ge in samtliga under året upprättade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;504&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delårsrapporter till Finansinspektionen och att rapporterna skall ges in dit Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;så snart det kan ske. En sådan bestämmelse är motiverad att den större&lt;br&gt;externa betydelse som framförallt bankernas delårsrapporter har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;for det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften innebär att de nya bestämmelserna skall träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari år 2000 och tillämpas på det första räkenskapsår som påbörjas&lt;br&gt;från och med detta datum.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är tillämplig på försäkringsföretag. Med försäkringsföretag&lt;br&gt;avses försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som om-&lt;br&gt;fattas av försäkringsrörelselagen (1982:713) samt understödsföreningar&lt;br&gt;som omfattas av lagen (1972:262) om understödsföreningar. Vid till-&lt;br&gt;lämpningen av denna lag skall en understödsförening anses som ett&lt;br&gt;livförsäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på&lt;br&gt;finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar&lt;br&gt;andelar i dotterföretag som är försäkringsföretag eller utländska företag&lt;br&gt;av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett aktiebolag,&lt;br&gt;ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet ute-&lt;br&gt;slutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och&lt;br&gt;förvalta andelar i dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från denna lag far medges undantag för sådana försäkringsföretag som&lt;br&gt;far undantas från försäkringsrörelselagen enligt 1 kap. 10 § samma lag.&lt;br&gt;Undantag får även medges för understödsföreningar som meddelar&lt;br&gt;kapitalförsäkring for dödsfall, om försäkringsförmånerna uppgår till&lt;br&gt;belopp som inte överstiger ett prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive&lt;br&gt;räkenskapsår eller utgår som naturaförmån. Detsamma gäller för&lt;br&gt;understödsföreningar som meddelar annan livförsäkring, om stadgarna&lt;br&gt;medger uttaxering eller nedsättning av förmåner och premieinkomstens&lt;br&gt;storlek normalt inte överstiger 500 000 euro. Frågor om sådana undantag&lt;br&gt;prövas av Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse&lt;br&gt;eller av synnerlig vikt prövas dock av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana företag som medgivits undantag från denna lag skall i&lt;br&gt;stället sådana föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § andra stycket&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 1 § i förslaget i promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har nyligen ändrats till följd av en ny beslutsordning på&lt;br&gt;bank- och försäkringsområdet (prop. 1997/98:186, bet 1998/99:FiU14,&lt;br&gt;SFS 1999:228).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att understödsföreningar har tagits&lt;br&gt;med bland de företag som omfattas av ÅRFL. Detta innebär bl.a. att&lt;br&gt;balans- och resultaträkningarna i sådana föreningar skall upprättas enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;505&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya uppställningsformer. För understödsföreningar kommer också att&lt;br&gt;gälla nya värderingsregler som bl.a. innebär att flertalet placerings-&lt;br&gt;tillgångar far värderas till verkligt värde. Dessutom skall utförliga upp-&lt;br&gt;lysningar lämnas om tillgångar, försäkringstekniska avsättningar m.m.&lt;br&gt;Upplysningarna skall som huvudregel lämnas i not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan tidigare används beteckningen försäkringsföretag i ÅRFL.&lt;br&gt;Termen omfattar även företag som bedrivs i föreningsform. Understöds-&lt;br&gt;föreningar kommer alltså att i tillämpliga delar omfattas av samma&lt;br&gt;bestämmelser som gäller för sådana försäkringsföretag som är bolag. I ett&lt;br&gt;tillägg till första stycket föreskrivs att understödsföreningar vid&lt;br&gt;tillämpningen av lagen skall anses som ett livförsäkringsföretag. Skälen&lt;br&gt;för detta har utvecklats i avsnitt 20.1. Understödsföreningar omfattas inte&lt;br&gt;i dag av några bestämmelser om vinstutdelning. Vid tillämpningen av&lt;br&gt;ÅRFL blir föreningarna därför att betrakta som ett livförsäkringsföretag&lt;br&gt;som inte får dela ut vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har också en språklig ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har möjligheten för regeringen eller Finansinspektionen&lt;br&gt;att meddela undantag från lagen ändrats som en konsekvens av att&lt;br&gt;understödsföreningar skall omfattas av ÅRFL. Undantaget för under-&lt;br&gt;stödsföreningar har stöd i artikel 3 i första livförsäkringsdirektivet.&lt;br&gt;Motiven för ändringen behandlas i avsnitt 20.1. Enligt bestämmelserna&lt;br&gt;kan undantag för understödföreningar under vissa förutsättningar&lt;br&gt;meddelas om verksamheten avser kapitalförsäkringar för dödsfall eller&lt;br&gt;avser livförsäkringar. I lagen (1972:262) om understödsföreningar (LUF)&lt;br&gt;finns särskilda bestämmelser för försäkringar av den förstnämnda kate-&lt;br&gt;gorin och gränsdragningen i dessa avseenden torde därför i allmänhet&lt;br&gt;inte vålla några problem vid tillämpningen. Gränsdragningen beträffande&lt;br&gt;livförsäkringar kan möjligen bli svårare i understödsföreningar, eftersom&lt;br&gt;en sådan generell indelning i skadeförsäkringar och skadeförsäkring som&lt;br&gt;föreskrivs i FRL för försäkringsbolagen, saknas i LUF för understöds-&lt;br&gt;föreningars del. Gränsdragningen i dessa avseenden bör bedömas med&lt;br&gt;hänsyn till de EG-regler som bestämmelserna bygger på. Sådana av&lt;br&gt;understödsföreningar meddelade försäkringar som kan betraktas som&lt;br&gt;livförsäkringar enligt FRL bör hänföras till livförsäkringar också i detta&lt;br&gt;sammanhang. Det gäller bl.a. sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar&lt;br&gt;som annars hänförs till skadeförsäkringar men som meddelas som tillägg&lt;br&gt;till livförsäkringar (jfr 2 kap. 3 b § försäkringsrörelselagen [1982:713]).&lt;br&gt;Genom att undantagsbestämmelserna för livförsäkringar bl.a. knyts till&lt;br&gt;att premieinkomsten normalt inte överstiger 500 000 euro kommer&lt;br&gt;tillfälliga förändringar av premieinkomsten inte att påverka&lt;br&gt;förutsättningarna för meddelade undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i denna lag hänvisas till en bestämmelse i årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall bestämmelsen tillämpas utan hinder av att den anges&lt;br&gt;gälla för aktiebolag, om inte annat särskilt föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i årsredovisningslagen som gäller ekonomiska förening-&lt;br&gt;ar skall tillämpas på understödsföreningar, om inte annat särskilt&lt;br&gt;föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;506&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bestämmelsen i årsredovisningslagen hänvisar till en annan&lt;br&gt;bestämmelse i årsredovisningslagen eller till årsredovisningslagen i dess&lt;br&gt;helhet, skall även hänvisningen tillämpas, om inte annat följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom årsredovisningslagens tillämpningsområde har utsträckts till&lt;br&gt;att omfatta andra företag är aktiebolag och handelsbolag, har begreppet&lt;br&gt;”bolag” i den lagen ersatts med ”företag”, medan begreppen ”moder-&lt;br&gt;bolag” och ”dotterbolag” ersatts med begreppen ”moderföretag” och&lt;br&gt;”dotterföretag”. Vissa tillämpningsbestämmelser i förevarande paragraf&lt;br&gt;som berott på att årsredovisningslagen tidigare har omfattat endast bolag&lt;br&gt;har därför kunnat tas bort från första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket erinras om att tillämpliga bestämmelser i&lt;br&gt;årsredovisningslagen som avser ekonomiska föreningar, t.ex. 2 kap. 7 §,&lt;br&gt;skall tillämpas på understödsföreningar, om inte annat särskilt föreskrivs.&lt;br&gt;Som framhållits i avsnitt 20.1 skall dock flertalet särbestämmelser för&lt;br&gt;ekonomiska föreningar i årsredovisningslagen tills vidare inte tillämpas&lt;br&gt;av understödsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § andra stycket om definition av andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 § § om koncern- och intresseföretagsdefinitioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om hänsynstagande till vissa rättigheter hos mellanman m.m., samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § om skyldighet för moderföretag och dotterföretag att lämna&lt;br&gt;varandra upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 3 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vilka bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;som skall tillämpas av försäkringsföretag. Bland dessa har tillkommit en&lt;br&gt;hänvisning till 7 §. Av denna paragraf, som är ny, framgår att ledningen&lt;br&gt;av ett företag som har blivit moderföretag skall meddela detta till dotter-&lt;br&gt;företaget samt att dotterföretaget skall lämna moderföretagets ledning&lt;br&gt;upplysningar som behövs för redovisningsskyldigheten för koncernen.&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelse i 8 kap. 9 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i övrigt är av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsföretag är kalenderår räkenskapsår om inte annat följer av&lt;br&gt;3 kap. 3 § bokföringslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 5 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i paragrafen har ändrats till följd av att 1976 års&lt;br&gt;bokföringslag ersätts med en ny bokföringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;507&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rörelsen i ett försäkringsaktiebolag eller ett ömsesidigt försäkrings-&lt;br&gt;bolag omfattar flera försäkringsgrenar eller om rörelsen i en under-&lt;br&gt;stödsförening omfattar flera verksamhetsgrenar, skall även en resultat-&lt;br&gt;analys ingå i årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 2 kap. 1 § i&lt;br&gt;förslaget i promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare första stycket, som föreskrev att försäkringsföretag för&lt;br&gt;vaije räkenskapsår skall upprätta en årsredovisning har tagits bort. Skyl-&lt;br&gt;digheten att upprätta årsredovisning följer nu av 6 kap. 1 § bokförings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i det kvarstående stycket innebär att understödsföreningar&lt;br&gt;som bedriver flera verksamhetsgrenar skall upprätta en resultatanalys.&lt;br&gt;Begreppet verksamhetsgren ansluter till den terminologi som används i&lt;br&gt;lagen (1972:262) om understödsföreningar. Skälet för ändringen och den&lt;br&gt;valda terminologin &amp;quot;verksamhetsgrenar&amp;quot; kommenteras i avsnitt 20.1 (se&lt;br&gt;även 6 kap. 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554) skall tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket om årsredovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om överskådlighet och god redovisningssed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om rättvisande bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om valuta, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § första, femte och sjätte styckena om årsredovisningens under-&lt;br&gt;tecknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda av att vissa bestämmelser i årsredo-&lt;br&gt;visningslagen har fått ändrad placering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmelser&lt;br&gt;om balansräkningen och resultaträkningen i 3 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § om balansräkningens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om resultaträkningens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första, tredje och fjärde styckena om uppställning och sammanslag-&lt;br&gt;ning av poster m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om jämförelsetal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket om specificering av större periodiseringsposter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § första stycket om specificering av vissa större avsättningar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § första och andra styckena om extraordinära intäkter och&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;508&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 2 § i kommitténs forslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 uppräkningen av de bestämmelser i 3 kap. årsredovisningslagen som&lt;br&gt;skall tillämpas av försäkringsföretag har tillkommit hänvisningar till 9&lt;br&gt;och 10 §§ som behandlar avsättningar. I sak innebär detta dock ingen&lt;br&gt;ändring, eftersom 4 kap. 1 § tidigare hänvisade till 4 kap. 16 och 17 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen, där motsvarande bestämmelser om avsättningar då&lt;br&gt;fanns. Hänvisningarna till 8 och 13 §§ motsvarar tidigare hänvisningar&lt;br&gt;till 6 och 9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § skall följande bestämmelser&lt;br&gt;om värderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om immateriella anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § första-fjärde styckena om värdering av omsättningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om värdering av pågående arbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § första och andra styckena om varulagrets anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om egna aktier, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 1 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär dels att hänvisningen till 4 kap. 9 § årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen har formulerats om, dels att hänvisningarna till 4 kap. 16 och&lt;br&gt;17 §§ har utgått (jfr kommentaren till 3 kap. 2 § ovan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall&lt;br&gt;årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3-6 §§ nedan.&lt;br&gt;Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet&lt;br&gt;på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen&lt;br&gt;eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket om hänvisningar till noter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om värderings- och omräkningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om uppgifter om taxeringsvärden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om uppskrivningsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § om inköp och försäljning mellan koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 och 9 § § om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § om ställda säkerheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om lån till ledande befattningshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om konvertibla lån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § första stycket och 17 § första stycket om upplysningar om skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19-21 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om pensioner och liknande förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;509&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § om suppleanter och vice verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § om avtal om avgångsvederlag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § om uppgift om moderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 1 § i kommitténs förslag och 5 kap. 1 § i förslaget i&lt;br&gt;promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att en hänvisning till 5 kap. 21 § årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen har tillkommit. Denna innebär att försäkringsföretagen skall lämna&lt;br&gt;vissa upplysningar om arvoden och ersättningar till revisorer. I övrigt är&lt;br&gt;ändringarna av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. a) 3 § första stycket skall tillämpas på dels immateriella tillgångar&lt;br&gt;(B), dels byggnader och mark (C.I), dels placeringar i koncernföretag och&lt;br&gt;intresseföretag (C.II).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 3 § andra och tredje styckena skall tillämpas på dels immateriella&lt;br&gt;tillgångar (B), dels placeringstillgångar (C), dels sådana materiella till-&lt;br&gt;gångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.IV) som stadig-&lt;br&gt;varande skall brukas eller innehas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 4 § skall tillämpas på byggnader och mark (C.I).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 7 § skall i stället för inköp och försäljning gälla mottagen och&lt;br&gt;avgiven återförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fråga om tillstånd enligt 9 § andra stycket att utelämna uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter skall&lt;br&gt;tillämpas endast beträffande de skulder som förfaller till betalning senare&lt;br&gt;än fem år efter balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 12 § tredje stycket om lån till ledande befattningshavare skall&lt;br&gt;tillämpas om företaget lämnat lån till eller ställt säkerhet till förmån för&lt;br&gt;någon annan med stöd av tillstånd enligt 12 kap. 13 § försäk-&lt;br&gt;ringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Utöver upplysningar enligt 18 § skall även uppgift lämnas om&lt;br&gt;medelantalet anställda uppdelat på kontorstjänstemän, fålttjänstemän och&lt;br&gt;övriga anställda i Sverige. Dessutom skall medelantalet fritidsombud och&lt;br&gt;specialombud i Sverige anges var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift enligt 20 § första stycket 2 om löner och ersättningar till&lt;br&gt;anställda skall delas upp på kontorstjänstemän, fålttjänstemän och övriga&lt;br&gt;anställda i Sverige. Dessutom skall ersättningsbeloppen för fritidsombud&lt;br&gt;och specialombud i Sverige anges för vaije grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 2 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är en följd av att en del av de paragrafer i årsredo-&lt;br&gt;visningslagen till vilka paragrafen hänvisar har fatt nya beteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmelser&lt;br&gt;om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om när koncernredovisning inte behöver upprättas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket om koncernredovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om dotterföretag som skall omfattas av koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket första meningen om allmänna krav på koncern- Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;balansräkningen och koncemresultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om minoritetsandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om balansdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och årsredo-&lt;br&gt;visningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om elimineringar mellan koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om förändringar i koncernens sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 17 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18-24 §§ om hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall&lt;br&gt;räknas in i koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 2 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna beror på att de bestämmelser till vilka paragrafen hänvisar&lt;br&gt;har fått ändrade beteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a) I stället för vad som sägs i 2 § första stycket 3 skall gälla att&lt;br&gt;moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt&lt;br&gt;den lagstiftning som i den staten har tillkommit i enlighet med Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapernas direktiv av den 19 december 1991 (91/674/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) I stället for den hänvisning som i 2 § tredje stycket görs till&lt;br&gt;bestämmelser om ingivande och kungörande gäller en hänvisning till 8&lt;br&gt;kap. 5 och 6 §§ denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I stället för den i 10 § föreskrivna tiden gäller en tid om sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som anges i 12 § första och tredje styckena om att andra&lt;br&gt;värderingsprinciper far användas än i moderföretagets årsredovisning och&lt;br&gt;att koncernföretagens tillgångar, avsättningar och skulder inte behöver&lt;br&gt;räknas om, gäller även tillgångar vars värdering påverkar eller bestäm-&lt;br&gt;mer försäkringstagarnas rättigheter och avsättningar som värderas med&lt;br&gt;regler specifika för försäkringsrörelse. I sådant fall skall upplysning&lt;br&gt;härom lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fråga om tillstånd enligt 17 § att utelämna uppgifter om dotter-&lt;br&gt;företag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 3 § i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna beror på att de bestämmelser till vilka paragrafen hänvisar&lt;br&gt;har fått ändrade beteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § 2 om utelämnande av uppgift i koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en följd av ändringar i årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;511&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandet av den nya lagen har samordnats med ikraftträdandet av&lt;br&gt;nya bokföringslagen och ändringarna i årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;De nya föreskrifterna skall tillämpas första gången för det&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Understödsföreningar får tillämpa äldre föreskrifter i 29 och 30 §§&lt;br&gt;lagen (1972:262) om understödsföreningar för det första räkenskapsår&lt;br&gt;som inleds närmast efter den 31 december 1999. En sådan tillämpning&lt;br&gt;skall anmälas till Finansinspektionen före den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna innebär att understödsföreningar som huvudregel skall&lt;br&gt;tillämpa ÅRFL redan från och med det räkenskapsår som påbörjas år&lt;br&gt;2000. Enligt punkten 3 får dock föreningarna övergångsvis tillämpa äldre&lt;br&gt;bestämmelser under ytterligare ett räkenskapsår. En sådan tillämpning&lt;br&gt;skall enligt föreskriften anmälas till Finansinspektionen. En sådan&lt;br&gt;anmälan är av ordningskaraktär och därför inte en nödvändig förut-&lt;br&gt;sättning för att äldre bestämmelser skall kunna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för den&lt;br&gt;första årsredovisning som en understödsförening upprättar enligt lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag föreskriva att 3 kap.&lt;br&gt;5 § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554) och 6 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;om årsredovisning i försäkringsföretag inte skall tillämpas samt meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om vilka jämförande upplysningar som i stället skall&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har tillkommit för att underlätta understödsföreningarnas&lt;br&gt;anpassning till ÅRFL. En motsvarande övergångsbestämmelse före-&lt;br&gt;skrevs vid införandet av ÅRFL (jfr prop. 1995/96:10 del 4 s. 271).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Föreskriften i 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen skall inte&lt;br&gt;tillämpas på nedskrivning som en understödsförening har gjort före&lt;br&gt;ikraftträdandet av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften motsvarar punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;om ändring i årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.19 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller ändringar i bestämmelser som nyligen har ändrats till&lt;br&gt;följd av nya försäkringsrörelseregler och regler om lekmannarevisorer.&lt;br&gt;Dessa ändringar skall träda i kraft samtidigt med de nu aktuella&lt;br&gt;ändringarna (se prop. 1998/99:87, bet. 1998/99:FiU28, rskr.&lt;br&gt;1998/99:227). Till dessa bestämmelser är fogade övergångsbestämmelser&lt;br&gt;som gäller även för denna lag. Ändringarna nu beror dels på en ändrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;512&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;paragrafindelning i årsredovisningslagen, dels på att ÅRFL skall omfatta&lt;br&gt;understödsföreningar. Redovisningsfrågorna för understödsföreningar&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 20.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om eget&lt;br&gt;kapital och avsättningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst skall som bundet&lt;br&gt;eget kapital tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Överkursfond, Konsoli-&lt;br&gt;deringsfond, Fond för orealiserade vinster och vinst eller förlust för&lt;br&gt;räkenskapsåret. Förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som&lt;br&gt;avdragspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I skadeförsäkringsföretag och livförsäkringsföretag som far dela ut&lt;br&gt;vinst skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget&lt;br&gt;kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp&lt;br&gt;Aktiekapital, Garantikapital, Överkursfond, Uppskrivningsfond, Reserv-&lt;br&gt;fond och Fond för orealiserade vinster. Under fritt eget kapital eller&lt;br&gt;ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst&lt;br&gt;eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust&lt;br&gt;och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I understödsföreningar skall som eget kapital tas upp Fond för&lt;br&gt;orealiserade vinster, Övriga fonder och vinst eller förlust för räken-&lt;br&gt;skapsåret. Förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om avsättningen för kvardröjande risker i posten Ej intjänade&lt;br&gt;premier och kvardröjande risker (DD.l) uppgår till väsentligt belopp,&lt;br&gt;skall beloppet anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om garanterad återbäring i posten Livförsäkringsavsättning (DD.2)&lt;br&gt;uppgår till väsentligt belopp, skall beloppet anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om avvecklingsresultat uppgår till väsentligt belopp skall det anges&lt;br&gt;i en not med fördelning på kategori av skada och belopp. Med avveck-&lt;br&gt;lingsresultat avses skillnaden mellan å ena sidan avsättningen för&lt;br&gt;oreglerade skador från föregående år vid räkenskapsårets ingång, efter&lt;br&gt;avdrag för under räkenskapsåret gjorda utbetalningar av ersättningar för&lt;br&gt;skador från föregående år, och å andra sidan avsättningen för oreglerade&lt;br&gt;skador från föregående år vid räkenskapsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Villkorad återbäring (EE.l) skall delas upp på avsättningar för vilka&lt;br&gt;försäkringstagaren direkt respektive indirekt bär risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Skadeförsäkringsföretag och livförsäkringsföretag som far dela ut&lt;br&gt;vinst skall lämna närmare upplysningar om det belopp av fritt eget&lt;br&gt;kapital som inte kan anses utdelningsbart med hänsyn till bestäm-&lt;br&gt;melserna i 1 kap. 1 a § första stycket och 12 kap. 2 § tredje stycket för-&lt;br&gt;säkringsrörelselagen (1982:713) och om de förhållanden som motiverar&lt;br&gt;bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Livförsäkringsaktiebolag och ömsesidiga livförsäkringsbolag skall&lt;br&gt;lämna upplysning om belopp som inte far användas för vinstutdelning&lt;br&gt;eller förlusttäckning enligt bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 4 § i förslaget i promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har en ny tredje punkt införts som avser indelning av eget&lt;br&gt;kapital i understödsföreningar. Enligt bestämmelsen skall understöds-&lt;br&gt;föreningar som eget kapital redovisa sådan fond för orealiserade vinster&lt;br&gt;som förekommer vid en värdering av placeringstillgångar till verkligt&lt;br&gt;värde (jfr 4 kap. 7 § ÅRFL). Utöver årets resultat skall som eget kapital&lt;br&gt;även redovisas övriga fonder. Vilka överskottsfonder som blir aktuella&lt;br&gt;att redovisa beror i första hand på vilka bestämmelser om fondbildning&lt;br&gt;som kan finnas i understödsföreningens stadgar. Som andra fonder skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;513&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även redovisa sådan kapitalandelsfond som förekommer vid redovisning&lt;br&gt;av intresseföretag i koncernredovisningen (jfr 7 kap. 4 § 2). Såsom&lt;br&gt;angetts i den allmänna motiveringen avsnitt 20.1 skall däremot sådana&lt;br&gt;försäkringsfonder som avses i 23 § lagen om understödsföreningar&lt;br&gt;principiellt anses som en försäkringsteknisk avsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nionde punkten upptas vissa tilläggsupplysningar som motiveras av&lt;br&gt;ändrade försäkringsrörelseregler för försäkringsbolag (jfr prop.&lt;br&gt;1998/99:87 s. 286 och 444 f.). Bestämmelsen har begränsats till för-&lt;br&gt;säkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag eftersom upp-&lt;br&gt;lysningsskyldigheten inte kan anses relevant för understödsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag skall i resultat-&lt;br&gt;analysen, fördelat på försäkringsgrenar, lämna upplysningar om försäk-&lt;br&gt;ringstekniska avsättningar (DD och EE), återförsäkrares andel av försäk-&lt;br&gt;ringstekniska avsättningar (E), intäkter, kostnader och rörelseresultat.&lt;br&gt;Understödsföreningar skall lämna upplysningar om intäkter och kost-&lt;br&gt;nader fördelade på verksamhetsgrenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 3 § i förslaget i promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har införts en särregel för innehållet i understöds-&lt;br&gt;föreningarnas resultatanalys. Bestämmelsen överensstämmer med äldre&lt;br&gt;bestämmelser i 30 § LUF. Skälen för bestämmelsen behandlas i avsnitt&lt;br&gt;20.1. Ändringarna i övrigt är av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med&lt;br&gt;undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1-3 §§ årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med&lt;br&gt;det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp i&lt;br&gt;koncembalansräkningen som bundet eget kapital under Andra fonder&lt;br&gt;(AA.V),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap., med undantag för&lt;br&gt;2 § 4 och hänvisningarna till 5 kap. 8, 9 och 26 §§ årsredovisningslagen,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelserna om upplysningarna i förvaltningsberättelsen i 6 kap.&lt;br&gt;1 och 2 §§, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredo-&lt;br&gt;visningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 7 kap. 4 § i kommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna beror på att en bestämmelse som paragrafen hänvisar till&lt;br&gt;har fatt en ändrad beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;514&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen för det förflutna räkenskapsåret skall lämnas till&lt;br&gt;revisorerna och lekmannarevisorema senast en månad före ordinarie&lt;br&gt;stämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 4 § i förslaget i promemorian 1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har ”bolagsstämma” ändrats till ”stämma”. Ändringen är&lt;br&gt;en konsekvens av att understödsföreningar, där föreningsstämma före-&lt;br&gt;kommer, skall omfattas av ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.20 Övriga förslag till lagändringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag till lagändringar är följdändringar, flertalet föranledda av&lt;br&gt;att 1976 års bokföringslag ersätts av en ny bokföringslag. Några följd-&lt;br&gt;ändringar beror på att paragrafindelningen i årsredovisningslagen har&lt;br&gt;förändrats, medan andra beror på upphävandet av jordbruksbokförings-&lt;br&gt;lagen och 1980 års årsredovisningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;515&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1997:239) om&lt;br&gt;arbetslöshetskassor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Punkten 4 i&lt;br&gt;övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 58011, Stockholm 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;516&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning del 2&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Redovisningskommitténs&lt;br&gt;slutbetänkande (SOU 1996:157).............................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Författningsförslag i Redovisningskommitténs&lt;br&gt;slutbetänkande Översyn av redovisninglagstiftningen&lt;br&gt;(SOU 1996:157)....................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Remissinstanser som yttrat sig över Redovisnings-&lt;br&gt;kommitténs betänkande.......................................................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Författningsförslag i promemoria om en ny bokförings-&lt;br&gt;lag m.m.(Promemoria 1)......................................................103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Remissinstanser som yttrat sig över utkastet till lagråds-&lt;br&gt;remiss om ny bokföringslag................................................125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Författningsförslag i promemoria om förkortad resultat-&lt;br&gt;räkning enligt 3 kap. 7 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) (Promemoria 2)...............................................126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Remissinstanser som yttrat sig över promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förkortad resultaträkning enligt 3 kap. 7 § årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen (1995:1554).......................................................129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Författningsförslag i promemorian om ändrade regler för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisorer i sparbanker och medlemsbanker, m.m.,&lt;br&gt;(bestämmelserna om finansieringsanalys behandlas i&lt;br&gt;denna proposition, Promemoria 3)......................................130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 Remissinstanser som har yttrat sig över departements-&lt;br&gt;promemorian Ändrade regler för revisorer i sparbanker&lt;br&gt;och medlemsbanker, m.m. (Ds 1998:8)...............................132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10 Lagrådsremissens lagförslag......................................,.........133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11 Lagrådets yttrande................................................................253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12 Författningsförslag i lagrådsremissen om ändrade regler&lt;br&gt;för revisorer i sparbanker och medlemsbanker, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(bestämmelserna om finansieringsanalys behandlas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i denna proposition).............................................................264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 juni 1999...........266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130, Del 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Redovisningskommitténs&lt;br&gt;slutbetänkande (SOU 1996:157)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige står inför stora förändringar på redovisningsområdet,&lt;br&gt;förändringar som gäller såväl redovisningslagstiftningens formella&lt;br&gt;struktur som dess materiella innehåll. Den 1 januari 1996 trädde tre nya&lt;br&gt;årsredovisningslagar i kraft, nämligen en allmän årsredovisningslag&lt;br&gt;(ÅRL) för aktiebolag och vissa handelsbolag och två speciella&lt;br&gt;årsredovisningslagar för dels kreditinstitut och värdepappersbolag, dels&lt;br&gt;försäkringsföretag. Den nya lagstiftningen - som i huvudsak baserar sig&lt;br&gt;på EG:s fjärde och sjunde bolagsdirektiv samt två redovisningsdirektiv&lt;br&gt;på området för finansiella tjänster - skall tillämpas fullt ut från och med&lt;br&gt;den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller företag i allmänhet innebär tillkomsten av ÅRL att det&lt;br&gt;kommer att råda två parallella system såvitt gäller regler om årsbokslut&lt;br&gt;och årsredovisning. Det ena systemet omfattar bokföringslagen (BFL)&lt;br&gt;samt - i vissa fall - kompletterande regler om bl.a. årsredovisning och&lt;br&gt;koncernredovisning i 1980 års lag om årsredovisning m.m. i vissa företag&lt;br&gt;(GÅRL), 9 kap. lagen om ekonomiska föreningar (FL) samt 3 kap.&lt;br&gt;stiftelselagen (SL). Detta regelsystem skall som regel tillämpas av bl.a.&lt;br&gt;enskilda näringsidkare, flertalet handelsbolag, ekonomiska och ideella&lt;br&gt;föreningar samt stiftelser. Det andra systemet omfattar ÅRL som, såvitt&lt;br&gt;gäller de bolag som omfattas av lagen, ersätter dels BFL:s regler om&lt;br&gt;årsbokslut, dels 11 kap. aktiebolagslagen (ABL) och bestämmelserna i&lt;br&gt;GÅRL. Dessa två regelsystem skiljer sig åt i väsentliga hänseenden&lt;br&gt;såsom vad gäller uppställningsformerna för balansräkning och&lt;br&gt;resultaträkning samt värderingsregler och krav på tilläggsupplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningens struktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i vårt arbete strävat efter enhetlighet på redovisningsområdet.&lt;br&gt;Såväl av praktiska som principiella skäl anser vi att normgivningen,&lt;br&gt;oavsett om den sker i form av lagstiftning, myndighetsföreskrifter eller&lt;br&gt;råd och rekommendationer, så långt möjligt bör vara gemensam för&lt;br&gt;samtliga bokföringsskyldiga verksamheter. Den nuvarande splitt-ringen&lt;br&gt;av normgivningen på dels ett antal olika lagar, dels olika normgivande&lt;br&gt;organ, anser vi olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att tillämpningsområdet för ÅRL utsträcks till att omfatta&lt;br&gt;samtliga fysiska och juridiska personer som är skyldiga att avsluta den&lt;br&gt;löpande bokföringen med någon form av bokslut. Vissa steg i den&lt;br&gt;riktningen har redan tagits. I samband med att ÅRL infördes den&lt;br&gt;1 januari 1996 gjordes lagen tillämplig på vissa handelsbolag som&lt;br&gt;formellt inte omfattas av EG:s fjärde och sjunde bolagsdirektiv. Vidare&lt;br&gt;torde från årsskiftet 1996/97 sådana förändringar i BFL, GÅRL och FL&lt;br&gt;genomföras som gör det möjligt även för övriga handelsbolag och för&lt;br&gt;ekonomiska föreningar att välja om de vill tillämpa de nya redovis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsreglema i ÅRL i stället för reglema i BFL och GÅRL respektive&lt;br&gt;9 kap. FL (prop. 1996/97:32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag innebär att BFL:s regler om årsbokslut upphävs liksom&lt;br&gt;bestämmelserna i 9 kap. FL och 3 kap. SL samt reglema i 1-3 kap.&lt;br&gt;GÅRL. Revisionsbestämmelsema i 4 kap. GÅRL anser vi bör flyttas&lt;br&gt;över till en ny lag om revision. Som vi strax återkommer till föreslår vi&lt;br&gt;vidare att bestämmelserna om löpande bokföring och arkivering av&lt;br&gt;räkenskapshandlingar bibehålls i en separat (ny) bokföringslag. Även&lt;br&gt;denna lag bör ges generell giltighet. Sammantaget med förslaget att utöka&lt;br&gt;ÅRL:s tillämpningsområde innebär detta att jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(JBFL) upphävs och att samtliga jordbrukare inordnas i det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletterande normgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att staten bör ha det övergripande ansvaret för normgivningen&lt;br&gt;på redovisningsområdet. Detta utesluter dock inte att normgivningen till&lt;br&gt;en del kan utformas av privata organ i de fall en sådan ordning kan anses&lt;br&gt;lämplig. Vår uppfattning är vidare att den statliga normgivningen inte&lt;br&gt;med nödvändighet måste göras bindande i form av lag eller&lt;br&gt;myndighetsföreskrifter. Tvärtom anser vi att en normgivning i form av&lt;br&gt;allmänna råd och rekommendationer har större möjligheter att följa med&lt;br&gt;utvecklingen på redovisningsområdet och hantera nya problem på ett&lt;br&gt;nyanserat sätt. Detta gäller även normgivningen på det finansiella&lt;br&gt;området. Enligt vår mening bör därför all kompletterande normgivning&lt;br&gt;som emanerar från något statligt organ ha karaktär av allmänna råd. En&lt;br&gt;konsekvens av detta är att Finansinspektionens föreskriftsmakt på&lt;br&gt;redovisningsområdet upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller statens inflytande på redovisningsområdet - vid sidan av&lt;br&gt;lagstiftningen - föreslår vi att ett och samma organ far huvudansvaret för&lt;br&gt;samtliga företag oavsett företagets storlek, juridiska form och&lt;br&gt;verksamhetsart. I den delen har vi stannat för att Bokföringsnämnden&lt;br&gt;(BFN) ges det övergripande ansvaret för den kompletterande&lt;br&gt;normgivningen inte bara för företag i allmänhet utan även för företag&lt;br&gt;som står under Finansinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att BFN ges det övergripande ansvaret för den&lt;br&gt;kompletterande normgivningen behöver inte medföra att all sådan&lt;br&gt;normgivning också skall ombesöijas av nämnden. Det kan antas att&lt;br&gt;privat normgivning ibland kan ge minst lika goda resultat. Vi utgår därför&lt;br&gt;från att även privata organ, i första hand Redovisningsrådet, kommer att&lt;br&gt;vara verksamma som normgivare på redovisningsområdet. Det framstår&lt;br&gt;som naturligt att rådet även framdeles utarbetar normer avseende&lt;br&gt;företagens års- och koncernredovisningar. Normerna kommer med andra&lt;br&gt;ord att ta sikte främst på värderings-, periodiserings- och klassificerings-&lt;br&gt;frågor. Övriga delar av den kompletterande normgivningen - såsom&lt;br&gt;frågor rörande löpande bokföring och arkivering av räkenskaps-&lt;br&gt;handlingar samt bokslutsffågor som är specifika för små och medelstora&lt;br&gt;företag - bör normalt handhas av BFN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en normgivning av rekommendationskaraktär följer enligt vår&lt;br&gt;mening ett starkt behov av tillsyn över företagens externa redovisning&lt;br&gt;och av effektiva instrument för att hantera eventuella avvikelser från&lt;br&gt;gällande normer. Dessa möjligheter är i dag mycket begränsade. I stort&lt;br&gt;sett omfattas endast de aktiebolag vars fondpapper är börsnoterade och&lt;br&gt;de företag som står under Finansinspektionens tillsyn av någon form av&lt;br&gt;övervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är det otillfredsställande att det på ett så omfattande&lt;br&gt;och betydelsefullt regelområde som företagens bokföring och offentliga&lt;br&gt;redovisning i stort sett saknas effektiva sanktionsmedel i det fall ett&lt;br&gt;företag bryter mot gällande redovisningsnormer. Vi anser att det finns ett&lt;br&gt;behov av ett i princip heltäckande sanktionssystem på redovisnings-&lt;br&gt;området. Systemet bör omfatta såväl företag som i dag är underkastade&lt;br&gt;Stockholms Fondbörs övervakning respektive Finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn som övriga företag. En sådan utvidgning av sanktions-&lt;br&gt;möjlighetema bör komma till stånd genom att domstolarnas inflytande&lt;br&gt;över frågor som rör efterlevnaden av gällande redovisningsnormer&lt;br&gt;förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att BFN ges möjlighet att ingripa mot ett företag vars&lt;br&gt;bokföring eller offentliga redovisning är oförenlig med gällande&lt;br&gt;redovisningsnormer. Ett sådant ingripande bör lämpligen ske i form av&lt;br&gt;ett föreläggande om rättelse - eventuellt förenat med vite - som skall&lt;br&gt;kunna överklagas till Stockholms tingrätt och därefter till Svea hovrätt&lt;br&gt;och Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av oss föreslagna systemet är inte tänkt att innefatta någon mer&lt;br&gt;systematisk och regelbunden kontroll av företagens redovisningar. En&lt;br&gt;sådan ordning skulle kräva avsevärda resurser och därmed dra med sig&lt;br&gt;stora kostnader för det allmänna. Ytterligare omständigheter som talar&lt;br&gt;för en faktisk begränsning vad gäller omfattningen av ett nytt&lt;br&gt;sanktionssystem är det förhållandet att en viss övervakning redan i dag&lt;br&gt;sker framför allt genom Stockholms Fondbörs och Finansinspektionens&lt;br&gt;försorg. Vi gör sålunda den bedömningen att det av oss föreslagna&lt;br&gt;systemet skall behöva aktualiseras endast i de fall då det föreligger ett&lt;br&gt;påtagligt allmänt intresse av att en normöverträdelse blir rättsligt prövad&lt;br&gt;och sådan prövning inte kommer till stånd i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsen av bokföringsskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att samtliga juridiska personer - med undantag för dödsbon -&lt;br&gt;skall vara ovillkorligt bokföringsskyldiga, dvs. oavsett om de bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet eller inte och oberoende av verksamhetens&lt;br&gt;omfattning. Beträffande ideella föreningar innebär detta en utvidgning av&lt;br&gt;kretsen av bokföringsskyldiga personer eftersom bokföringsskyldigheten&lt;br&gt;enligt nuvarande BFL helt och hållet är beroende av att föreningen utövar&lt;br&gt;näringsverksamhet. Redan i dag torde emellertid även icke närings-&lt;br&gt;drivande ideella föreningar normalt föra någon form av löpande räken-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skaper. Förslaget innebär även för stiftelserna en utvidgning av&lt;br&gt;bokföringsskyldighetens omfattning så till vida att samtliga stiftelser görs&lt;br&gt;bokföringsskyldiga vilket inte krävs enligt gällande SL. En icke&lt;br&gt;bokföringsskyldig stiftelse skall dock enligt SL alltid föra räkenskaper&lt;br&gt;vilka skall avslutas med en sammanställning över tillgångar och skulder&lt;br&gt;samt inkomster och utgifter. De praktiska effekterna av förslaget kan mot&lt;br&gt;bakgrund av det anförda för de ideella föreningar-nas och stiftelsernas&lt;br&gt;del antas bli begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande BFL är fysiska personer och dödsbon bokförings-&lt;br&gt;skyldiga under förutsättning att de är att anse som näringsidkare. Från&lt;br&gt;denna huvudregel görs undantag för dels uthyrningsverksamhet av&lt;br&gt;mindre omfattning, dels jordbruksrörelse. Vi föreslår inte någon ändring i&lt;br&gt;denna huvudregel. Vi föreslår inte heller någon ändring vad gäller vilken&lt;br&gt;typ av verksamhet som en fysisk person eller ett dödsbo skall bedriva för&lt;br&gt;att personen eller dödsboet i fråga skall anses som näringsidkare och&lt;br&gt;därmed enligt huvudregeln vara bokföringsskyldig. Däremot anser vi att&lt;br&gt;det finns skäl att närmare se över de två nyss nämnda undantagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att bokföringsskyldigheten för fysiska personer som bedri-&lt;br&gt;ver uthyrningsverksamhet samordnas med skyldigheten att deklarera&lt;br&gt;uthyrningsverksamheten som inkomst av näringsverksamhet. Detta&lt;br&gt;innebär att uthyrning av en fastighet som vid beskattningen klassificeras&lt;br&gt;som näringsfastighet utgör näringverksamhet i bokföringslagens mening.&lt;br&gt;När det gäller uthyrning av privatbostadsfastighet anser vi att denna&lt;br&gt;verksamhet inte heller i framtiden bör - om den är av sådan mindre&lt;br&gt;omfattning att den inte föranleder omklassificering av fastigheten till&lt;br&gt;näringsfastighet - medföra bok-föringsskyldighet. Enligt vår mening bör&lt;br&gt;sådan verksamhet över huvud taget inte klassificeras som närings-&lt;br&gt;verksamhet i bokföringslagens mening. Slutligen föreslår vi, som nämnts&lt;br&gt;tidigare, att JBFL upphävs och att samtliga jordbrukare i stället skall&lt;br&gt;omfattas av den föreslagna bok-föringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att rätten att tillämpa brutet räkenskapsår återinförs för&lt;br&gt;enskilda näringsidkare och handelsbolag med fysiska personer i&lt;br&gt;delägarkretsen. Det främsta skälet för en sådan reform är att den&lt;br&gt;förbättrar möjligheterna för redovisnings- och revisionsbyråerna att&lt;br&gt;fördela sitt arbete jämnare under året och slippa den nuvarande&lt;br&gt;koncentrationen till första halvåret. En sådan ökad spridning skulle&lt;br&gt;förbättra möjligheterna för en enskild näringsidkare eller ett handelsbolag&lt;br&gt;att erhålla kvalificerad hjälp med bokslutsarbetet vilket i sin tur skulle&lt;br&gt;befrämja kvaliteten i såväl själva bokföringen som rapporteringen till&lt;br&gt;skattemyndigheter och andra berörda intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att tillämpa brutet räkenskapsår bör dock inte vara ovillkorlig.&lt;br&gt;Vi föreslår att sådant räkenskapsår får tillämpas endast under&lt;br&gt;förutsättning att inte en och samma fysiska person därigenom kommer att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpa olika räkenskapsår i de verksamheter som personen i fråga&lt;br&gt;bedriver antingen som enskild näringsidkare och delägare i ett eller flera&lt;br&gt;handelsbolag eller enbart som delägare i flera handels-bolag. Om en&lt;br&gt;sådan situation skulle uppkomma bör rätten att tillämpa brutet&lt;br&gt;räkenskapsår i princip upphöra för samtliga berörda företag. I syfte att&lt;br&gt;undvika en sådan effekt kan företagen sinsemellan komma överens om&lt;br&gt;att tillämpa samma brutna räkenskapsår. En sådan överenskommelse&lt;br&gt;förutsätter att något, eller några, av de berörda företagen lägger om sitt&lt;br&gt;räkenskapsår antingen från kalender-år till brutet räkenskapsår eller från&lt;br&gt;ett brutet räkenskapsår till ett annat brutet räkenskapsår vilket inte får ske&lt;br&gt;utan särskild dispens från skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande bokföring och arkivering av räkenskapshandlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningskommitténs förslag till bokföringslag innehåller bl.a.&lt;br&gt;bestämmelser om löpande bokföring och arkivering av räkenskapshand-&lt;br&gt;lingar. Dessa överensstämmer i sak i stor utsträckning med nuvarande&lt;br&gt;BFL. Många av ändringarna är av redaktionell och språklig art och&lt;br&gt;innebär i flera fall endast en modernisering av lagstiftningen föranledd&lt;br&gt;framför allt av den utveckling som sedan tillkomsten av BFL har skett på&lt;br&gt;det informationstekniska (IT) området. Vår utgångspunkt vid utform-&lt;br&gt;ningen av lagstiftningen på bokföringsområdet har varit att samma krav&lt;br&gt;vad gäller bokföringens funktioner och ändamål skall gälla oberoende av&lt;br&gt;om bokföringen sker manuellt eller datorbaserat. För att åstadkomma en&lt;br&gt;sådan generell utformning av lagens bestämmelser är det nödvändigt att&lt;br&gt;regleringen i än högre grad än som är fallet med BFL utformas som en&lt;br&gt;ramlag. Närmast följer en uppräkning av de i sakligt hänseende mest&lt;br&gt;påtagliga förändringar som föreslås:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt handlingsbegrepp införs som tar sikte på själva informationen&lt;br&gt;oavsett på vilket medium den för tillfället finns lagrad. Detta synsätt&lt;br&gt;saknar betydelse för traditionella pappersbaserade handlingar eftersom&lt;br&gt;sådana handlingar alltid är identiska i läsbar och lagrad form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen fokuserar på produkter i stället för på processer. Det centrala är&lt;br&gt;att den bokföringsskyldige vid en given tidpunkt skall kunna presentera&lt;br&gt;bokförda affärshändelser i kronologisk och systematisk ordning oavsett&lt;br&gt;på vilket sätt och i vilken ordning händelserna fak-tiskt har registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att mottagen handling skall användas som verifikation slopas&lt;br&gt;och ersätts av ett krav på att den bokföringsskyldige vid valet av&lt;br&gt;verifikation skall tillgodose behovet av bevis för affärshändelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana poster som skall redovisas inom linjen i balansräkningen skall&lt;br&gt;fortlöpande registreras i sidoordnad redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. varannanlänksprincipen upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkiveringstiden förkortas till sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bokföringen är datorbaserad far maskinutrustningen placeras&lt;br&gt;utomlands förutsatt att den bokföringsskyldige här i landet har termi-&lt;br&gt;nalåtkomst till handlingarna och kan ta fram dem i vanlig läsbar form&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar i vanlig läsbar form får tillfälligt förvaras utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt gäller som huvudregel krav på skattemyndighetens eller&lt;br&gt;Finansinspektionens tillstånd för att räkenskapshandlingar skall fa&lt;br&gt;förstöras före arkiveringstidens utgång. Elektroniska handlingar får dock&lt;br&gt;efter tre år förstöras utan tillstånd om de ersätts av en utskrift på papper&lt;br&gt;eller av en handling i mikroformat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på bunden årsbok upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutande av den löpande bokföringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln enligt vårt förslag är att den löpande bokföringen skall&lt;br&gt;avslutas med en årsredovisning upprättad enligt reglema i ÅRL. Detta&lt;br&gt;innebär att den löpande bokföringen skall avslutas med dels en&lt;br&gt;balansräkning, en resultaträkning och noter, dels en förvaltningsbe-&lt;br&gt;rättelse och - i större företag - en finansieringsanalys. För aktiebolag,&lt;br&gt;ekonomiska föreningar och handelsbolag med juridisk person i&lt;br&gt;delägarkretsen samt - oavsett företagets juridiska form - för företag som&lt;br&gt;står under Finansinspektionens tillsyn och moderföretag gäller vad nu&lt;br&gt;sagts utan undantag. För övriga företag - exempelvis enskilda&lt;br&gt;näringsidkare, stiftelser och ideella föreningar - föreslås vissa lättnader i&lt;br&gt;regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till att börja med behöver den löpande bokföringen inte avslutas över&lt;br&gt;huvud taget om den årliga nettoomsättningssumman i den verksamhet&lt;br&gt;som omfattas av bokföringen normalt understiger tjugo basbelopp och&lt;br&gt;värdet av tillgångarna uppgår till högst samma belopp. Om företaget&lt;br&gt;bedrivs i form av enskild näringsverksamhet tillämpas enbart det första&lt;br&gt;gränsvärdet. Om företaget överstiger nu angivna gränsvärden får den&lt;br&gt;löpande bokföringen avslutas med en balansräkning och en&lt;br&gt;resultaträkning om antalet anställda i den verksamhet som omfattas av&lt;br&gt;bokföringen under de senaste två räkenskapsåren i medeltal uppgått till&lt;br&gt;högst tio och tillgångarnas nettovärde i verksamheten enligt&lt;br&gt;balansräkning för det senaste räkenskapsåret uppgår till högst&lt;br&gt;24 miljoner kronor. Balansräkningen och resultaträkningen skall&lt;br&gt;kompletteras med ett fåtal enkla notupplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några skattefrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de frågor som vi enligt våra direktiv skall behandla nämns redo-&lt;br&gt;visningens betydelse som underlag för företagsbeskattningen. I&lt;br&gt;direktiven anges att vi närmare bör analysera frågan om sambandet&lt;br&gt;mellan redovisning och beskattning samt lägga fram de förslag som&lt;br&gt;analysen föranleder. I den delen har utredningsuppdraget i huvudsak&lt;br&gt;fullgjorts i och med att vi i maj 1995 avlämnade delbetänkandet&lt;br&gt;Sambandet Redovisning - Beskattning (SOU 1995:43). I detta slut-&lt;br&gt;betänkande begränsar vi oss därför till ett fåtal ändringsförslag som bl.a.&lt;br&gt;gäller den skattemässiga behandlingen av enskilda näringsidkare och&lt;br&gt;handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att en enskild näringsidkare skall få avdrag för lön som&lt;br&gt;utbetalats till näringsidkarens make. Som förutsättning gäller att det&lt;br&gt;föreligger ett civilrättsligt giltigt anställningsförhållande mellan makarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall avdrag medges först det år lönen utbetalas eller blir&lt;br&gt;tillgänglig för lyftning av maken. Vi föreslår också att det nuvarande&lt;br&gt;kravet på att en avsättning för egenavgifter skall ha gjorts i den&lt;br&gt;skattskyldiges räkenskaper för att berättiga till skattemässigt avdrag&lt;br&gt;slopas. För handelsbolagens del föreslår vi på motsvarande sätt som för&lt;br&gt;enskilda näringsidkare och under samma förutsättningar att avdrag skall&lt;br&gt;kunna medges för lön till delägare i bolaget. Vid sidan av nu nämnda&lt;br&gt;förslag föreslås ytterligare ett par ändringar i skattelagstiftningen. Dessa&lt;br&gt;behandlas under nästa rubrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdering av omsättningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt våra direktiv skall vi utreda om det bör införas en rätt och en&lt;br&gt;skyldighet för företagen att i vissa särpräglade situationer avvika från&lt;br&gt;lagens bestämmelser. Uppdraget har sin grund i artikel 2.5 i EG:s fjärde&lt;br&gt;bolagsdirektiv (den s.k. overriding-regeln).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening skulle en skyldighet att - om än i sällsynta&lt;br&gt;undantagsfall - avvika från lagens bestämmelser innebära en fara från&lt;br&gt;rättssäkerhetssynpunkt. Vi anser att ett företag som upprättar sitt bokslut&lt;br&gt;i enlighet med gällande lag och övrig normgivning på redo-&lt;br&gt;visningsområdet inte skall behöva riskera att redovisningen ifrågasätts&lt;br&gt;t.ex. i beskattningssammanhang eller vid en tillämpning av ABL:s&lt;br&gt;utdelningsregler. En möjlighet att avvika från lagens bestämmelser inger&lt;br&gt;av naturliga skäl inte samma farhågor. En generell möjlighet kan dock&lt;br&gt;medföra möjligheter för mindre nogräknade företag att manipulera med&lt;br&gt;redovisningen. En sådan avvikelsemöjlighet kan också innebära att&lt;br&gt;jämförbarheten försämras och att förtroendet för företagens redovisning&lt;br&gt;som informationskälla minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avvägning av de olika intressen som gör sig gällande har lett till att&lt;br&gt;vi inte anser att det bör införas någon overriding-regel i egentlig mening i&lt;br&gt;lagstiftningen. Däremot föreslår vi att det införs ett undantag från lagens&lt;br&gt;nuvarande regler vad gäller värderingen av omsättningstillgångar. Dessa&lt;br&gt;regler, som har sin grund i tvingande bestämmelser i det fjärde&lt;br&gt;bolagsdirektivet, innebär att omsättningstillgångar skall värderas enligt&lt;br&gt;lägsta värdets princip. Vi föreslår att sådana tillgångar får värderas till&lt;br&gt;belopp som överstiger anskaffningsvärdet om det finns särskilda skäl och&lt;br&gt;det står i överensstämmelse med kraven på god redovisningssed och&lt;br&gt;rättvisande bild. En sådan avvikelsemöjlighet från lagens krav på att&lt;br&gt;lägsta värdets princip skall tillämpas finner stöd i overriding-regeln i&lt;br&gt;artikel 2.5 i det fjärde direktivet. Förslaget innebär att den särskilda&lt;br&gt;värderingsregeln för pågående arbeten kan slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte den föreslagna värderingsregeln skall få genomslag vid&lt;br&gt;beskattningen och därmed leda till av oss oönskade skattekonsekvenser&lt;br&gt;föreslår vi att det bör vara tillåtet att värdera omsättningstillgångar i&lt;br&gt;enlighet med lägsta värdets princip vid inkomsttaxeringen även om&lt;br&gt;tillgångarna tagits upp till högre värde i räkenskaperna. För att förhindra&lt;br&gt;att obeskattade vinster läggs till grund för utdelning föreslår vi att den&lt;br&gt;skattemässiga nedskrivningen enligt lägsta värdets princip - i vart fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tills vidare - skall redovisas som en bokslutsdisposition i&lt;br&gt;resultaträkningen och som en obeskattad reserv i balans-räkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska förpliktelser och framtida utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller redovisningen av olika slag av ekonomiska förpliktelser&lt;br&gt;och framtida utgifter har vi funnit lämpligast att i form av ett allmänt&lt;br&gt;resonemang beskriva de faktorer som enligt vår mening bör vara&lt;br&gt;vägledande vid klassificeringen av olika slag av ekonomiska förpliktelser&lt;br&gt;(och framtida utgifter) och som därigenom bör styra redovisningen av&lt;br&gt;dem. Enligt vår mening är det däremot inte lämpligt att&lt;br&gt;lagstiftningsvägen i detalj reglera vilka olika slag av förpliktelser som&lt;br&gt;skall eller bör redovisas i årsredovisningen och på vilket sätt denna&lt;br&gt;redovisning skall ske. Sådana frågor bör lämpligen lösas i den praktiska&lt;br&gt;rättstillämpningen. Lagen bör endast innehålla vissa allmänna och&lt;br&gt;grundläggande principer för klassificeringen av års-redovisningens olika&lt;br&gt;poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett avseende föreslår vi emellertid en materiell ändring i ÅRL. Detta&lt;br&gt;gäller redovisningen av poster inom linjen. Vi föreslår att lagtexten på&lt;br&gt;denna punkt uformas på samma sätt som gäller för företag som står under&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn. Detta innebär att även icke-finansiella&lt;br&gt;företag inom linjen skall redovisa oåterkalleliga åtaganden som innebär&lt;br&gt;ett risktagande. I huvudsak är det olika typer av finansiella instrument&lt;br&gt;som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör redovisningslagstiftningen i första hand ta sikte på&lt;br&gt;sådan information som är av omedelbar och väsentlig betydelse för att&lt;br&gt;utomstående intressenter skall kunna bilda sig en riktig uppfattning om&lt;br&gt;företagets finansiella ställning och resultat samt om företagets&lt;br&gt;utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter i finansiellt hänseende.&lt;br&gt;Miljöanknuten information intar inte någon särställning i dessa&lt;br&gt;hänseenden. Vidare bör redovisningslagstiftningen ges en så generell&lt;br&gt;utformning som möjligt med bestämmelser som snarare anger ramarna&lt;br&gt;för redovisningens utformning och innehåll än i detalj föreskriver&lt;br&gt;särskilda redovisningsmetoder för specifika händelser eller situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts innebär t.ex. att frågan om en inträffad händelse eller ett&lt;br&gt;under en tid utvecklat tillstånd är av sådan karaktär att händelsen eller&lt;br&gt;tillståndet ger upphov till en ekonomisk förpliktelse - som i en eller&lt;br&gt;annan form skall redovisas i årsredovisningen - bör avgöras utifrån&lt;br&gt;samma bedömningsgrunder oberoende av grunden för den eventuella&lt;br&gt;förpliktelsen. Om förpliktelsen har uppkommit som en följd av företagets&lt;br&gt;påverkan på den yttre miljön - t.ex. skyldighet att återställa ett förorenat&lt;br&gt;eller på annat sätt förstört markområde i ursprungligt skick - eller som&lt;br&gt;ett resultat av företagets affärsverksamhet i övrigt - t.ex. ett&lt;br&gt;garantiåtagande eller ett framställt skadeståndsanspråk - saknar enligt vår&lt;br&gt;mening betydelse i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att den nuvarande lagstiftningen - i vart fall såvitt gäller&lt;br&gt;redovisningen i balans- och resultaträkningarna - tillgodoser de krav på&lt;br&gt;miljöanknuten information som det är rimligt att ställa på företagen i&lt;br&gt;redovisningssammanhang. För att understryka vikten av att sådan&lt;br&gt;miljöinformation som är av väsentlig betydelse för bedömningen av ett&lt;br&gt;företags utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter lyfts fram föreslår&lt;br&gt;vi dock att viss miljöinformation obligatoriskt skall lämnas i&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget tar enbart sikte på företag som bedriver miljöfarlig verk-&lt;br&gt;samhet i miljöskyddslagens (ML) mening och innebär att sådana företag&lt;br&gt;skall lämna upplysning om verksamhetens påverkan på den yttre miljön.&lt;br&gt;Av de generellt giltiga kraven på relevans och väsentlighet följer vidare&lt;br&gt;att i princip endast sådana företag som är antingen anmälningspliktiga&lt;br&gt;eller tillståndspliktiga enligt ML omfattas av kravet. Slutligen avses i&lt;br&gt;detta sammanhang endast sådan miljöpåverkan som uppstår i&lt;br&gt;produktionsprocessen, såsom utsläpp och avfall av olika slag. Däremot&lt;br&gt;omfattas inte sådan miljöpåverkan som uppkommer vid användningen av&lt;br&gt;företagets produkter eller som har samband med produktionen av varor&lt;br&gt;eller tjänster som företaget förvärvar från en utomstående näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt behandlar vi vissa frågor med anknytning till koncern-&lt;br&gt;redovisningen. Inledningsvis tar vi upp frågan om undantag från&lt;br&gt;skyldigheten att upprätta koncernredovisning för moderföretag i mindre&lt;br&gt;koncerner. Därefter behandlas möjligheterna för ett moderföretag att&lt;br&gt;tillämpa olika redovisningprinciper i koncernredovisningen och&lt;br&gt;årsredovisningen. Slutligen tar vi upp frågan om kapitalandels-fondens&lt;br&gt;användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att upprätta koncernredovisning i små koncerner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om det i ÅRL bör införas ett undantag från skyldigheten att&lt;br&gt;upprätta koncernredovisning för små koncerner har sin grund i artikel 6.1&lt;br&gt;i EG:s sjunde bolagsdirektiv. Ett sådant undantag har inforts i samtliga&lt;br&gt;EU:s medlemsstater även om undantagets räckvidd varierar betydligt&lt;br&gt;mellan de olika länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening talar övervägande skäl för att det i ÅRL införs ett&lt;br&gt;uttryckligt undantag från koncemredovisningsskyldigheten för&lt;br&gt;moderföretag i mindre koncerner. Undantaget bör gälla samtliga&lt;br&gt;företagsformer, dvs. även aktiebolag och ekonomiska föreningar. En&lt;br&gt;avvägning av de olika intressen som gör sig gällande i denna fråga leder&lt;br&gt;dock till att undantaget inte kan göras så omfattande som en direkt&lt;br&gt;tillämpning av artikel 6.1 skulle medföra utan gränserna måste läggas&lt;br&gt;avsevärt lägre. Vi anser att redovisningsskyldigheten bör anknyta till de&lt;br&gt;nya gränsvärden som etablerats i samband med införandet av ÅRL. Detta&lt;br&gt;innebär att ett moderföretag skall upprätta koncernredovisning om&lt;br&gt;antingen antalet anställda hos koncernföretagen under de två senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren i medeltal varit fler än tio eller nettovärdet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncernföretagens tillgångar enligt fastställda balansräkningar för&lt;br&gt;koncernföretagens senaste räkenskapsår på moderföretagets balansdag&lt;br&gt;överstiger 24 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget gäller inte om något av de koncernföretag som skulle&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen är inregistrerat vid en börs inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambandet mellan årsredovisning och koncernredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har redovisningspraxis utvecklats på ett sätt som innebär&lt;br&gt;att koncernredovisningen alltmer kommit att leva sitt eget liv vid sidan&lt;br&gt;av moderföretagets årsredovisning. Detta kommer framför allt till uttryck&lt;br&gt;i att ett moderföretag tillämpar andra principer för värdering och&lt;br&gt;periodisering i koncernredovisningen än de som tillämpas i den egna&lt;br&gt;årsredovisningen. Utvecklingen har sin grund i å ena sidan en strävan&lt;br&gt;från företagens och redovisningsprofessionens sida att den&lt;br&gt;redovisningsinformation som lämnas skall vara öppen och ge en så&lt;br&gt;rättvisande bild som möjligt av koncernens ställning och resultat och å&lt;br&gt;andra sida ambitionen att minimera skattebelastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln bör enligt vår mening alltjämt vara att moderföretaget&lt;br&gt;skall tillämpa samma principer i koncernredovisningen som i den egna&lt;br&gt;årsredovisningen. Samtidigt går det emellertid inte att bortse från den&lt;br&gt;verklighet som företagen, inte minst i internationella sammanhang,&lt;br&gt;befinner sig i. Denna verklighet gör det enligt vår mening nödvändigt att&lt;br&gt;tillåta skilda redovisningsprinciper. Det finns vidare klara fördelar med&lt;br&gt;ett system som tillåter skilda redovisningsprinciper på företags-&lt;br&gt;respektive koncemnivå. Framför allt gäller detta möjligheterna för god&lt;br&gt;redovisningssed att utvecklas på ett från strikt redovisningssynpunkt&lt;br&gt;positivt sätt - låt vara med begränsning till koncernredovisningen - utan&lt;br&gt;hänsynstagande till eventuella skattemässiga effekter. En frikoppling&lt;br&gt;mellan årsredovisning och koncernredovisning kan därmed till en del&lt;br&gt;uppnå samma syften som den av oss i 1995 års delbetänkande föreslagna&lt;br&gt;frikopplingen mellan redovisning och beskattning. Vi föreslår därför att&lt;br&gt;det nuvarande kravet på att det skall föreligga särskilda skäl för ett&lt;br&gt;principbyte slopas. I det fall gällande redovisningslagstiftning och god&lt;br&gt;redovisningssed tillhandahåller alternativa redovisningsmetoder innebär&lt;br&gt;detta att moderföretaget fritt efter eget val kan tillämpa en metod i&lt;br&gt;årsredovisningen och en annan i koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalandelsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ÅRL skall intresseföretag konsolideras med tillämpning av den&lt;br&gt;s.k. kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Om tillämpningen av&lt;br&gt;metoden medför att innehavet av intresseföretaget skrivs upp skall&lt;br&gt;uppskrivningsbeloppet sättas av till en särskild kapitalandelsfond som&lt;br&gt;utgör bundet eget kapital. I vilka fall och på vilket sätt denna fond far tas&lt;br&gt;i anspråk regleras inte i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening finns det anledning att betrakta en kapitalandelsfond&lt;br&gt;som ett slags uppskrivningsfond. Syftet med båda fondema förefaller att&lt;br&gt;vara i grunden detsamma, nämligen att belopp som är hänförliga till ännu&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;orealiserade värdeökningar inte skall kunna delas ut till ägarna. Vi&lt;br&gt;föreslår att det i ÅRL införs regler som behandlar kapitalandelsfondens&lt;br&gt;användning. Dessa regler bör i huvudsak utformas efter förebild av&lt;br&gt;reglema om uppskrivningsfondens användning i samband med att de&lt;br&gt;tillgångar som hänför sig till fonden skrivs ner eller avyttras.&lt;br&gt;Kapitalandelsfonden bör således tas i an-språk i samband med&lt;br&gt;nedskrivning eller försäljning av de andelar i ett annat företag som&lt;br&gt;konsolideras med tillämpning av kapitalandelsmetoden. Vad nu sagts&lt;br&gt;innebär i huvudsak följande. Om en tillämpning av kapitalandelsmetoden&lt;br&gt;för med sig att värdet av andelar i ett intresseföretag ena året skrivs upp&lt;br&gt;för att nästa år skrivas ner skall kapitalandelsfonden tas i anspråk för&lt;br&gt;denna nedskrivning. Om andelarna säljs skall likaså fonden rensas på&lt;br&gt;belopp som är hänförligt till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att den nya lagstiftningen skall träda i kraft den 1 januari 1999&lt;br&gt;och tillämpas på räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december&lt;br&gt;1998. När det gäller ändringarna i skattelagstiftningen föreslås att&lt;br&gt;bestämmelserna skall tillämpas första gången vid 2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag i Redovisningskommitténs&lt;br&gt;slutbetänkande Översyn av redovisningslagstiftningen&lt;br&gt;(SOU 1996:157)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till bokföringslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsen av bokföringsskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer är bokföringsskyldiga enligt denna lag om inte annat&lt;br&gt;följer av andra eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer och dödsbon är bokföringsskyldiga enligt denna lag&lt;br&gt;om personen eller dödsboet bedriver näringsverksamhet. Verksamhet&lt;br&gt;som består i uthyrning av fastighet som enligt 5 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) räknas som privatbostadsfastighet utgör inte närings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten, kommunerna, landstingen, kommunalförbunden, försam-&lt;br&gt;lingarna och de kyrkliga samfållighetema är inte bokföringsskyldiga&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda näringsidkare som gemensamt bedriver näringsverksamhet far&lt;br&gt;beträffande denna verksamhet ha en gemensam bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses i denna lag den som är bokföringsskyldig enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsåret skall omfatta tolv månader. Annat räkenskapsår än&lt;br&gt;kalenderår (brutet räkenskapsår) skall omfatta tiden den 1 maj - den 30&lt;br&gt;april, den 1 juli - den 30 juni eller den 1 september - den 31 augusti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra&lt;br&gt;omständigheter finns synnerliga skäl kan regeringen, eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer medge att annan period av tolv hela månader&lt;br&gt;än som följer av första stycket får utgöra räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bokföringsskyldighet inträder eller räkenskapsåret läggs om, far&lt;br&gt;räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att&lt;br&gt;omfatta högst arton månader. Räkenskapsåret får också kortas av om&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fysisk person, som är delägare i ett handelsbolag, dessutom är&lt;br&gt;delägare i ett annat handelsbolag eller bedriver enskild näringsverk-&lt;br&gt;samhet, får förstnämnda handelsbolag tillämpa brutet räkenskapsår en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dast om räkenskapsåret sammanfaller med det räkenskapsår som tilläm-&lt;br&gt;pas i det andra handelsbolaget och i den enskilda näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk person som bedriver enskild näringsverksamhet och som&lt;br&gt;dessutom är delägare i ett handelsbolag får tillämpa brutet räkenskapsår&lt;br&gt;endast om räkenskapsåret sammanfaller med det räkenskapsår som&lt;br&gt;tillämpas i handelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget tillämpar brutet räkenskapsår, får räkenskapsåret läggas om&lt;br&gt;till kalenderår. I annat fall får räkenskapsåret läggas om endast om&lt;br&gt;skattemyndigheten ger tillstånd till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är bokföringsskyldig i fråga om flera verksamheter skall&lt;br&gt;tillämpa samma räkenskapsår för dessa. För att få samma räkenskapsår&lt;br&gt;för flera verksamheter far räkenskapsår läggas om utan särskilt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag i strid med 5 § tillämpar brutet räkenskapsår får&lt;br&gt;skattemyndigheten förelägga företaget att lägga om räkenskapsåret till&lt;br&gt;kalenderår. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 § andra stycket har motsvarande tillämpning på&lt;br&gt;räkenskapsår inom en koncern. Om det föreligger synnerliga skäl kan&lt;br&gt;regeringen, eller myndighet som regeringen bestämmer, medge att olika&lt;br&gt;räkenskapsår får tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket avses med koncern vad som anges&lt;br&gt;i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 7 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag samt 1 kap. 6 § lagen (1995:1560) om årsredovisning&lt;br&gt;i försäkringsföretag finns bestämmelser om räkenskapsår i vissa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldighetens innebörd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företaget skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) löpande bokföra alla affärshändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- b) se till att verifika-tioner finns till alla bokföringsposter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) utom i fall som avses i 10 och 11 §§ vid räkenskapsårets ut-gång av-&lt;br&gt;sluta den löpande bokföringen med en årsredovisning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) bevara alla räkenskapshandlingar samt andra handlingar av särskild&lt;br&gt;betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldigheten enligt första stycket skall fullgöras på sätt som&lt;br&gt;överensstämmer med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den löpande bokföringen behöver inte avslutas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den årliga nettoomsättningssumman i den verksamhet som omfattas&lt;br&gt;av bokföringen normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar tjugo&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som&lt;br&gt;gällde under den sista månaden av räkenskapsåret och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) värdet av tillgångarna uppgår till högst det gränsbelopp som anges i&lt;br&gt;a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget bedrivs i form av enskild näringsverksamhet tillämpas&lt;br&gt;enbart första stycket a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av det värde som avses i första stycket b skall varje&lt;br&gt;tillgång tas upp till ett värde som motsvarar vad tillgången kan anses&lt;br&gt;betinga vid en försäljning under normala förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den löpande bokföringen får avslutas med en balansräkning och en&lt;br&gt;resultaträkning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) antalet anställda i den verksamhet som omfattas av bokföringen&lt;br&gt;under de senaste två räkenskapsåren i medeltal uppgått till högst tio och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) tillgångarnas nettovärde i verksamheten enligt balansräkning för det&lt;br&gt;senaste räkenskapsåret uppgår till högst 24 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 10 och 11 §§ gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) aktiebolag, ekonomiska föreningar eller sådana handelsbolag i vilka&lt;br&gt;juridisk person är delägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) sådana företag som avses i 1 kap. 1 första stycket lagen (1995:1559)&lt;br&gt;om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) moderföretag i en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket c avses med moderföretag och&lt;br&gt;koncern vad som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En balansräkning skall utan dröjsmål upprättas när bokföringsskyldighet&lt;br&gt;inträder eller när grunden for sådan skyldighet ändras. Vad nu sagts&lt;br&gt;gäller inte företag som omfattas av bestämmelserna i 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärshändelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med affärshändelser avses alla förändringar i förmögenhetens storlek och&lt;br&gt;sammansättning såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och&lt;br&gt;skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor&lt;br&gt;eller annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verifikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije affärshändelse skall finnas en verifikation. Vid valet av den&lt;br&gt;handling som skall användas som verifikation skall behovet av bevis för&lt;br&gt;affärshändelsen tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verifikationen skall in-nehålla uppgifter om när den upprättats, när&lt;br&gt;affärshändelsen inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller och&lt;br&gt;vilken motpart den berör. I förekommande fall skall verifikationen även&lt;br&gt;innehålla uppgifter om vilka handlingar som legat till grund för affärs-&lt;br&gt;händelsen samt var originalhandling förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verifikationen skall vara försedd med verifikationsnummer eller andra&lt;br&gt;identifieringstecken och i övrigt sådana uppgifter som erfordras för att&lt;br&gt;sambandet mellan verifikationen och den bokförda affärshändelsen utan&lt;br&gt;svårighet kan fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter enligt 16 § första stycket far utelämnas om det är förenat med&lt;br&gt;svårigheter att förse verifikationen med dem och ett utelämnande är&lt;br&gt;förenligt med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en verifikation rättas skall anges när rättelsen skett och vem som&lt;br&gt;företagit den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärshändelserna skall bokföras så snart det kan ske. Händelserna far&lt;br&gt;dock bokföras senare i den mån det är förenligt med god redovis-&lt;br&gt;ningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om endast ett mindre antal fordringar och skulder förekommer i verk-&lt;br&gt;samheten och dessa inte uppgår till avsevärda belopp, far företaget dröja&lt;br&gt;med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker, under förutsättning&lt;br&gt;att detta är förenligt med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att den löpande bokföringen avslutas skall sådana&lt;br&gt;tillgångar, avsättningar och skulder som är nödvändiga för att bestämma&lt;br&gt;räkenskapsårets intäkter och kostnader bokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokförda affärshändelser skall kunna presenteras post för post i krono-&lt;br&gt;logisk ordning (grundbokföring) och systematisk ordning (huvudbok-&lt;br&gt;föring) så att det är möjligt att kontrollera och överblicka verksamhetens&lt;br&gt;gång samt dess ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konton över tillgångar, avsättningar och skulder skall specificeras i&lt;br&gt;sidoordnad redovisning i den mån det behövs för att ge tillfredsställande&lt;br&gt;kontroll och överblick. I sidoordnad redovisning skall även finnas&lt;br&gt;uppgift om sådana säkerheter, ansvarsförbindelser och åtaganden som&lt;br&gt;enligt 3 kap. 1 § årsredovisningslagen (1995:1554), 3 kap. 2 § och 3 § 2&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag eller 3 kap. 2 § och 3 § 2 lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag skall redovisas inom linjen i balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bokförd post rättas skall anges när rättelsen skett och vem som&lt;br&gt;företagit den. Samtidigt skall säkerställas att det vid granskning av den&lt;br&gt;tidigare bokförda posten utan svårighet går att få kännedom om rättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 15-19 §§ gäller i tillämpliga delar även andra&lt;br&gt;bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företaget skall upprätta sådana beskrivningar över bokföringssystemets&lt;br&gt;organisation och uppbyggnad (systemdokumentation) och sådan&lt;br&gt;behandlingshistorik som behövs för att ge överblick över tillämpat&lt;br&gt;bokföringssystem och för att det utan svårighet i efterhand skall gå att&lt;br&gt;följa och förstå de enskilda bokföringspostemas behandling i&lt;br&gt;bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall upprättas enligt bestämmelserna i årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall, lagen (1995:1559)&lt;br&gt;om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall färdigställas så snart det kan ske, dock senast&lt;br&gt;sex månader efter räkenskapsårets utgång om inte annat följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i 8 kap. 2 § årsredovisningslagen, 8 kap. 4 § lagen om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 8 kap. 4 §&lt;br&gt;lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkning och resultaträkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan balansräkning och resultaträkning som avses i 11 § och sådan&lt;br&gt;balansräkning som avses i 13 § skall upprättas med tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 3-6 §§, 2 kap. 2 och 4-7 §§, 3 kap. 1, 3, 5, 6, 9&lt;br&gt;och 12 §§ samt 13 § första stycket, 4 kap. 1-5, 9 och 10 §§, 11 § första&lt;br&gt;stycket samt 12, 13 och 15 §§ årsredovisningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen och resultaträkningen enligt 11 § skall färdigställas så&lt;br&gt;snart det kan ske, dock senast sex månader efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget upprättar sådan balansräkning och resultaträkning som&lt;br&gt;avses i 11 § skall företaget lämna de ytterligare upplysningar som anges i&lt;br&gt;25-28 §§. Upplysningarna skall lämnas antingen i noter eller i&lt;br&gt;balansräkningen eller resultaträkningen. Om upplysningarna lämnas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;noter skall hänvisning göras vid de poster i balansräkningen eller Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;resultaträkningen till vilka de hänför sig. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För poster i balansräkningen som avser tillgångar, avsättningar eller&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta skall anges enligt vilka principer beloppen har&lt;br&gt;räknats om till svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen&lt;br&gt;eller i sådana noter som avses i 3 kap. 6 § fjärde stycket 2 årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554) skall uppgift lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) tillgångarnas anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som&lt;br&gt;har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskriv-&lt;br&gt;ningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredo-&lt;br&gt;visningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster&lt;br&gt;skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i&lt;br&gt;3 kap. 6 § fjärde stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) skall anges&lt;br&gt;den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har ändrat redovisningsprinciper skall upplysning om detta&lt;br&gt;och om skälen för ändringen anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapshandlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med räkenskapshandlingar förstås sådana handlingar som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 9 § första stycket c (årsredovisning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 11 § (balansräkning och resultaträkning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 13 § (balansräkning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) 15 § (verifikation),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) 16 § första stycket (handling som verifikation hänvisar till)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) 19 § första stycket (grundbokföring och huvudbokföring),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) 19 § andra stycket (sidoordnad redovisning),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) 21 § (systemdokumentation och behandlingshistorik),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) 24 § (noter till balansräkning och resultaträkning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt sådana handlingar i övrigt som är av betydelse för att det skall gå&lt;br&gt;att följa och förstå de enskilda bokföringspostemas behandling i&lt;br&gt;bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapshandlingar får utgöras av handlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i vanlig läsbar form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) i form av upptagningar för automatisk databehandling som genom&lt;br&gt;omedelbar utskrift kan tas fram i sådan form som avses i a eller b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att årsredovisningen skall upprättas på svenska i vanlig läsbar form&lt;br&gt;framgår av 2 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554). Samma krav&lt;br&gt;gäller genom hänvisningen i 23 § första stycket sådan balansräkning och&lt;br&gt;resultaträkning som avses i 11 § och sådan balansräkning som avses i&lt;br&gt;13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivering av räkenskapshandlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar som utgör räkenskapshandlingar skall vara varaktiga och lätt&lt;br&gt;åtkomliga. Handlingarna skall förvaras i ordnat skick och på betryggande&lt;br&gt;och överskådligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla räkenskapshandlingar skall bevaras i Sverige fram till och med&lt;br&gt;det sjätte året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret&lt;br&gt;avslutades. Vad nu sagts gäller också avtal och andra handlingar av&lt;br&gt;särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upptagning för automatisk databehandling anses bevarad i Sverige&lt;br&gt;om företaget här genom omedelbar utskrift kan ta fram upptagningen i&lt;br&gt;sådan form som avses i 30 § a eller b. Om det föreligger särskilda skäl&lt;br&gt;och är förenligt med god redovisningssed får en verifikation i vanlig&lt;br&gt;läsbar form tillfälligt bevaras utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 31 § andra stycket gäller inte handlingar som avser&lt;br&gt;verksamhet som företaget bedriver genom en filial utomlands om&lt;br&gt;företaget enligt lagstiftningen i det landet är skyldigt att bevara&lt;br&gt;handlingarna där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger särskilda skäl får skattemyndigheten för visst fall&lt;br&gt;tillåta att räkenskapshandlingar förstörs före utgången av den i 31 § andra&lt;br&gt;stycket angivna tiden. Sedan tre år av den i stycket angivna tiden har&lt;br&gt;förflutit får räkenskapshandlingar som avses i 30 § första stycket c&lt;br&gt;förstöras utan skattemyndighetens tillstånd om handlingarna på&lt;br&gt;betryggande sätt ersätts av handlingar som avses i 30 § första stycket a&lt;br&gt;eller b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som avses i första stycket meddelas av Finansinspektionen&lt;br&gt;när det gäller verksamhet som står under inspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av vissa beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighets beslut enligt denna lag får i annat fall än som avses i 40 §&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämndens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden har till uppgift att utveckla och uttala sig om&lt;br&gt;innebörden av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga&lt;br&gt;redovisning. Bokföringsnämnden skall även utöva tillsyn över&lt;br&gt;efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag, årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554), lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag samt lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande att lämna upplysningar eller visa upp handlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden får förelägga ett företag att lämna de upplysningar&lt;br&gt;och visa upp de handlingar som behövs for att nämnden skall kunna&lt;br&gt;utöva sin tillsyn enligt 35 § andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande om rättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är påkallat från allmän synpunkt får Bokföringsnämnden&lt;br&gt;förelägga ett företag vars bokföring eller offentliga redovisning strider&lt;br&gt;mot bestämmelserna i denna lag, årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag att&lt;br&gt;göra rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt 36 eller 37 § får förenas med vite. Försuttet vite&lt;br&gt;utdöms av Stockholms tingsrätt efter ansökan av Bokföringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämndens beslut enligt 36 och 37 §§ får överklagas av&lt;br&gt;företaget hos Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden får förordna att ett beslut skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande rättegången tillämpas vad som är föreskrivet i&lt;br&gt;rättegångsbalken om tvistemål där förlikning inte är tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som rör utdömande av vite efter särskild talan skall dock 8 §&lt;br&gt;viteslagen (1985:206) tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid domstolens handläggning av mål enligt denna lag är Bokförings-&lt;br&gt;nämnden motpart till företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt avgör ett mål enligt denna lag&lt;br&gt;skall som särskild ledamot ingå en person som förordnats som&lt;br&gt;ekonomisk expert enligt 4 kap. 10 a § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av första stycket far som särskild ledamot ingå&lt;br&gt;en person som är eller har varit lagfaren domare i allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol, om det finns behov av särskild fackkunskap inom rätten i fråga&lt;br&gt;om skatterättsliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om rättegången i Stockholms tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrätten far hänskjuta en viss fråga i målet till prövning av Högsta&lt;br&gt;domstolen. Bestämmelserna i 56 kap. 13-15 §§ rättegångsbalken skall&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant avtal som avses i 56 kap. 13 § rättegångsbalken far förenas&lt;br&gt;med villkoret att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31&lt;br&gt;december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en föreskrift&lt;br&gt;i bokföringslagen (1976:125) som har ersatts av en bestämmelse i denna&lt;br&gt;lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om revision&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om revision och är, om inte annat&lt;br&gt;föreskrivs i annan lag, tillämplig på företag som är bokföringsskyldiga&lt;br&gt;enligt 1 § bokföringslagen (1900:00).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna lag avses med begreppen moderföretag,&lt;br&gt;dotterföretag, koncern och koncernföretag vad som anges i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företagsledning avses i denna lag den som svarar för företagets&lt;br&gt;organisation och förvaltningen av företagets angelägenheter samt den&lt;br&gt;som har hand om den löpande förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att utse revisor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1900:00) skall utse en eller flera revisorer för bestämd&lt;br&gt;tid eller tills vidare. Företaget får bestämma att någon annan skall utse&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorssuppleant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företaget får utse en eller flera revisorssuppleanter. Vad som sägs i&lt;br&gt;denna lag om revisor gäller i tillämpliga delar suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat revisionsbolag får utses till revisor. Bestämmelser om vem&lt;br&gt;som får vara huvudansvarig för revisionen och om&lt;br&gt;underrättelseskyldighet finns i 12 § lagen (1995:528) om revisorer.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 8 § andra stycket samt 13 och 14 §§ denna lag&lt;br&gt;tillämpas på den huvudansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av&lt;br&gt;företagets verksamhet behövs för att fullgöra uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller&lt;br&gt;som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken far inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättningskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor som inte är auktoriserad eller godkänd skall vara bosatt inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Vad nu sagts gäller inte om&lt;br&gt;även en auktoriserad eller godkänd revisor deltar i revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för&lt;br&gt;visst fall medge undantag från bosättningskravet i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisor i dotterföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till revisor i ett dotterföretag bör minst en av moderföretagets revisorer&lt;br&gt;utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 13 § inte är behörig att vara revisor i moderföretaget&lt;br&gt;får inte vara revisor i ett dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalificerad revisor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en revisor skall vara auktoriserad om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000&lt;br&gt;gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som&lt;br&gt;gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet anställda hos företaget under de två senaste räkenskapsåren i&lt;br&gt;medeltal överstigit 200.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett moderföretag skall minst en revisor vara auktoriserad om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda&lt;br&gt;koncembalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det&lt;br&gt;gränsbelopp som anges i 9 § 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet anställda hos koncernföretagen under de två senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren i medeltal överstigit 200 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. moderföretaget inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet av&lt;br&gt;koncernföretagens tillgångar, enligt fastställda balansräkningar för&lt;br&gt;koncernföretagens två senaste räkenskapsår, på moderföretagets&lt;br&gt;balansdag överstiger det gränsbelopp som anges i 9 § 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett foretag som omfattas av bestämmelserna i 9 eller 10 § får Bilaga 2&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att&lt;br&gt;företaget får utse en viss godkänd revisor i stället för en auktoriserad&lt;br&gt;revisor. Ett sådant beslut gäller i högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett företag som inte omfattas av bestämmelserna i 9 eller 10 § får&lt;br&gt;länsstyrelsen, om det är påkallat av särskilda omständigheter, besluta att&lt;br&gt;minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns skäl till det får länsstyrelsen i fall som avses i första&lt;br&gt;stycket förordna en viss auktoriserad eller godkänd revisor att med&lt;br&gt;övriga revisorer delta i revisionen. Uppdragstiden för en sådan revisor&lt;br&gt;skall bestämmas så att uppdraget upphör när annan behörig revisor har&lt;br&gt;blivit utsedd i föreskriven ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan länsstyrelsen meddelar beslut som avses i första eller andra&lt;br&gt;stycket skall företaget ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den får inte vara revisor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är ägare till eller delägare i företaget eller annat företag i samma&lt;br&gt;koncern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ingår i företagsledningen i företaget eller dess dotterföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. biträder vid företagets bokföring eller medelsförvaltning eller&lt;br&gt;företagets kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är verksam i samma rörelse som den som yrkesmässigt biträder&lt;br&gt;företaget vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller företagets&lt;br&gt;kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är anställd hos eller på annat sätt har en underordnad eller beroende&lt;br&gt;ställning till företaget eller någon som avses i 1-3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande&lt;br&gt;förhållanden med eller är syskon eller släkting i rätt upp eller nedstigande&lt;br&gt;led till person som avses i 1-3 eller är besvågrad med sådan person i rätt&lt;br&gt;upp eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres&lt;br&gt;syskon eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. står i låneskuld till företaget eller annat företag i samma koncern&lt;br&gt;eller har förpliktelse som ett sådant företag har ställt säkerhet för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsbiträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor får vid revisionen inte anlita någon som inte enligt 8 § andra&lt;br&gt;stycket eller 13 § är behörig att vara revisor. Har företaget eller&lt;br&gt;moderföretaget i sin tjänst anställda med uppgift att uteslutande eller&lt;br&gt;huvudsakligen sköta företagets interna revision, får revisorn dock vid&lt;br&gt;revisionen anlita sådana anställda i den utsträckning det är förenligt med&lt;br&gt;god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av revisorsuppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att för bestämd tid vara revisor upphör i förtid om revisorn&lt;br&gt;eller den som har utsett revisorn begär det. Anmälan om detta skall göras&lt;br&gt;hos den redovisningsskyldige. Om någon annan än den&lt;br&gt;redovisningsskyldige har utsett revisorn skall anmälan även göras hos&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisors uppdrag som gäller för bestämd tid upphör i förtid eller&lt;br&gt;om det uppstår något hinder mot att han skall vara revisor och om det&lt;br&gt;inte finns någon suppleant, skall den som svarar för förvaltningen av&lt;br&gt;företagets angelägenheter vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts för&lt;br&gt;den återstående mandattiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan om upphörande av revisorsuppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisorns uppdrag upphör i förtid skall revisorn genast anmäla detta&lt;br&gt;till Patent och registreringsverket och överlämna en kopia av anmälan till&lt;br&gt;den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter. Patent och&lt;br&gt;registreringsverket skall sända en kopia av anmälan till&lt;br&gt;skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall i anmälan som avses i första stycket lämna en&lt;br&gt;redogörelse för vad han funnit vid den granskning som han utfört under&lt;br&gt;den del av räkenskapsåret som uppdraget omfattat. För anmälan gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar vad som föreskrivs i 25 och 26 &amp;nbsp;§§ om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller även när ett uppdrag att tills vidare&lt;br&gt;vara revisor upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelseförordnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmälan skall länsstyrelsen förordna behörig revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när revisor inte är utsedd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när auktoriserad eller godkänd revisor inte är utsedd enligt 9-12 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när revisor är obehörig enligt 6 § andra stycket, 7 § första stycket,&lt;br&gt;8 § andra stycket eller 13 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. när beslut av den redovisningsskyldige om antalet revisorer eller om&lt;br&gt;revisors behörighet har åsidosatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnandet skall avse tid till dess en annan revisor har blivit utsedd i&lt;br&gt;föreskriven ordning. Vid förordnande enligt första stycket 3 skall&lt;br&gt;länsstyrelsen entlediga den obehörige revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 18 § första stycket far göras av var och en. Den som&lt;br&gt;svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter är skyldig att göra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmälan, om annan än han själv skall utse revisor och denne inte gör&lt;br&gt;rättelse utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan länsstyrelsen meddelar beslut som avses i 18 § första stycket&lt;br&gt;skall företaget ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorns granskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska&lt;br&gt;företagets årsredovisning och bokföring samt företagsledningens&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsledningen skall ge revisorn tillfälle att verkställa granskningen i&lt;br&gt;den omfattning revisorn finner nödvändig samt lämna de upplysningar&lt;br&gt;och det biträde som han begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan revisorn slutfört granskningen skall han teckna en hänvisning till&lt;br&gt;revisionsberättelsen på årsredovisningen. Finner revisorn att&lt;br&gt;balansräkningen eller resultaträkningen är oriktig skall han anteckna även&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till&lt;br&gt;företaget. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar för&lt;br&gt;förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv&lt;br&gt;månader efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan anmälan som avses i 17 § har gjorts under räkenskapsåret&lt;br&gt;skall revisorn till revisionsberättelsen foga en kopia av anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida&lt;br&gt;årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;eller, i förekommande fall, lagen (1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte årsredovisningen innehåller sådana upplysningar som skall&lt;br&gt;lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning skall revisorn ange detta&lt;br&gt;och, om det kan ske, lämna upplysningarna i sin revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som&lt;br&gt;kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i&lt;br&gt;företagsledningen till last, skall det anmärkas i revisionsberättelsen.&lt;br&gt;Revisorn kan även i övrigt i berättelsen lämna upplysningar som han&lt;br&gt;anser att företaget bör få kännedom om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall revisorn anmärka om han funnit att företaget&lt;br&gt;inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra avdrag för preliminär Askatt eller kvarstående skatt enligt&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild&lt;br&gt;deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har&lt;br&gt;fullgjort skyldighet som avses i 26 § skall revisorn genast sända en kopia&lt;br&gt;av berättelsen till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erinringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall i protokoll eller annan handling anteckna erinringar som&lt;br&gt;han framställer till företagsledningen. Handlingen skall överlämnas till&lt;br&gt;den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter och av&lt;br&gt;denne bevaras på ett betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor får inte till den som saknar rätt att erhålla kännedom om&lt;br&gt;företagets angelägenheter lämna upplysningar om sådant som revisorn&lt;br&gt;har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara&lt;br&gt;till skada för företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn är skyldig att lämna medrevisor, ny revisor och, om företaget har&lt;br&gt;försatts i konkurs, konkursförvaltaren nödvändiga upplysningar om&lt;br&gt;företagets angelägenheter. Revisorn är dessutom skyldig att på begäran&lt;br&gt;lämna upplysningar om företagets angelägenheter till undersökningsledare&lt;br&gt;under förundersökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernrevision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är företaget moderföretag skall revisorn även granska koncernredo-&lt;br&gt;visningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsledningen och revisorn i ett dotterföretag har samma skyl-&lt;br&gt;digheter som anges i 21 § gentemot revisorn i moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett moderföretag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse&lt;br&gt;beträffande koncernen. Bestämmelserna i 22-25 §§ tillämpas i fråga om&lt;br&gt;sådan berättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet vållar företaget skada skall ersätta skadan. Detsamma gäller&lt;br&gt;när skada vållas någon annan genom överträdelse av denna lag,&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall, lagen&lt;br&gt;(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. En&lt;br&gt;revisor ansvarar även för den skada som hans medhjälpare vållar uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett revisionsbolag är revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta&lt;br&gt;bolag och den som är huvudansvarig för revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd enligt 33 § kan jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;handlingens beskaffenhet, skadans storlek och omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera skall ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skade-&lt;br&gt;ståndet i den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av&lt;br&gt;dem enligt första stycket. Vad någon har gett ut i skadestånd får krävas&lt;br&gt;åter av de andra efter vad som är skäligt med hänsyn till omständig-&lt;br&gt;heterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd enligt 33 § för företagets räkning, som inte grundas&lt;br&gt;på brott, får inte väckas mot en revisor sedan tre år har förflutit från det&lt;br&gt;revisionsberättelse överlämnades till den som svarar för förvaltningen av&lt;br&gt;företagets angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 7 andra stycket eller 11 § far&lt;br&gt;överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt denna lag far överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31&lt;br&gt;december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en före-&lt;br&gt;skrift i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. som har ersatts av en&lt;br&gt;bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;br&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;dels att punkt 9 av anvisningarna till 32 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 20 §, 53 § 2 mom., punkterna 19 och 30 av anvisningarna till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §, punkterna 1 och 3 av anvisningarna till 24 §, punkt 13 av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § samt anvisningarna till 52 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den&lt;br&gt;skattskyldiges förvärvsverksamhet&lt;br&gt;utförts av den skattskyldige själv&lt;br&gt;eller av den skattskyldiges barn&lt;br&gt;som ej fyllt 16 år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla&lt;br&gt;omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och&lt;br&gt;bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde&lt;br&gt;(bruttointäkt), som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag far inte göras för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter,&lt;br&gt;såsom vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd&lt;br&gt;eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;&lt;br&gt;kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar&lt;br&gt;eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är&lt;br&gt;skattefria enligt 19 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den&lt;br&gt;skattskyldiges förvärvsverksamhet&lt;br&gt;utförts av den skattskyldige själv&lt;br&gt;eller andre maken eller av den&lt;br&gt;skattskyldiges barn som ej fyllt 16&lt;br&gt;år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans&lt;br&gt;förvärvsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska allmänna skatter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalavbetalning på skuld;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349), 52, 52 a och 55 §§&lt;br&gt;lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 32 § och 49 § 4 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272), 5 kap. 12 § lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter, 13 och 14 §§ lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 30 § tullagen (1987:1065),&lt;br&gt;60 § fordonsskattelagen (1988:327) och 16 kap. 12 och 13 §§&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200) samt kvarskatteavgift och dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift beräknad enligt uppbördslagen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);&lt;br&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare&lt;br&gt;och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 §&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet före-&lt;br&gt;ligger på grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:&lt;br&gt;1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa upp-&lt;br&gt;dragsersättningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig&lt;br&gt;parkering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om in- eller utförsel av varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja&lt;br&gt;och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgas-&lt;br&gt;området;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestäm-&lt;br&gt;melser om elektriska anläggningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalförlust m.m. i vidare mån än som särskilt föreskrivs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) för vilken det&lt;br&gt;finns rätt till avdrag enligt 8 kap. eller rätt till återbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 10 kap. nämnda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 11 kap. 16 § och 13 kap. 6 a § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst hos vanliga handels-&lt;br&gt;bolag, kommanditbolag, enkla&lt;br&gt;bolag, rederier och juridiska&lt;br&gt;personer, som enligt författning&lt;br&gt;eller på därmed jämförligt sätt&lt;br&gt;bildats för att förvalta annan&lt;br&gt;samfällighet än sådan som har&lt;br&gt;taxerats såsom särskild taxe-&lt;br&gt;ringsenhet och avser marksam-&lt;br&gt;fällighet eller regleringssam-&lt;br&gt;fällighet, hänförs till de särskilda&lt;br&gt;delägarnas inkomst med belopp,&lt;br&gt;som för en var motsvarar hans&lt;br&gt;andel av bolagets, rederiets eller&lt;br&gt;bolagets, rederiets eller samfållig-&lt;br&gt;hetens inkomst. Motsvarande gäller&lt;br&gt;inkomst hos utländsk juridisk&lt;br&gt;person i fall som avses i punkt 10&lt;br&gt;andra stycket av anvisningarna. I&lt;br&gt;fråga om vad som avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst hos vanliga handelsbolag,&lt;br&gt;kommanditbolag, enkla bolag,&lt;br&gt;rederier och juridiska personer,&lt;br&gt;som enligt författning eller på&lt;br&gt;därmed jämförligt sätt bildats för&lt;br&gt;att förvalta annan samfällighet än&lt;br&gt;sådan som har taxerats såsom&lt;br&gt;särskild taxeringsenhet och avser&lt;br&gt;marksamfällighet eller reglerings-&lt;br&gt;samfällighet, hänförs till de&lt;br&gt;särskilda delägarnas inkomst med&lt;br&gt;belopp, som för en var motsvarar&lt;br&gt;hans andel av bolagets, rederiets&lt;br&gt;eller samfällighetens inkomst. In-&lt;br&gt;komsten hänförs till intäkt av det&lt;br&gt;inkomstslag bolagets, rederiets&lt;br&gt;eller samfällighetens inkomst avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även&lt;br&gt;inkomst hos utländsk juridisk&lt;br&gt;person i fall som avses i punkt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländsk juridisk person i denna lag&lt;br&gt;gäller vad som sägs i 16 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket av anvisningarna. I Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;fråga om vad som avses med Bilaga 2&lt;br&gt;utländsk juridisk person i denna&lt;br&gt;lag gäller vad som sägs i 16 § 2&lt;br&gt;mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Avdrag medges för paförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person far dessutom&lt;br&gt;avdrag för belopp som har avsatts&lt;br&gt;för att täcka på beskattningsåret&lt;br&gt;belöpande egenavgifter avseende&lt;br&gt;näringsverksamhet här i riket. Den&lt;br&gt;som enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) eller jordbruksbok-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person far dessutom&lt;br&gt;avdrag för de egenavgifter av-&lt;br&gt;seende näringsverksamhet här i&lt;br&gt;riket som belöper på beskatt-&lt;br&gt;ningsåret. Medgivet avdrag skall&lt;br&gt;återföras till beskattning näst-&lt;br&gt;följande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föringslagen (1979: 141) är skyldig&lt;br&gt;att upprätta årsbokslut skall ha satt&lt;br&gt;av ett mot avdraget svarande&lt;br&gt;belopp i räkenskaperna för beskatt-&lt;br&gt;ningsåret. Medgivet avdrag skall&lt;br&gt;återföras till beskattning näst-&lt;br&gt;följande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt andra stycket beräknas på ett underlag som motsvarar&lt;br&gt;den skattskyldiges inkomst av förvärvskällan, beräknad enligt lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 11 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 11 kap.&lt;br&gt;2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt andra stycket far uppgå till högst 25 procent av&lt;br&gt;underlaget, beräknat enligt tredje stycket. I fråga om sådana inkomster&lt;br&gt;som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster får dock avdraget uppgå till högst 18 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts i förstafjärde styckena gäller också för en fysisk&lt;br&gt;person, som är delägare i ett handelsbolag, under förutsättning att bolaget&lt;br&gt;har haft inkomst av näringsverksamhet här i riket. Avdrag enligt första&lt;br&gt;och andra styckena skall därvid göras av delägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattas enligt tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 52 § en&lt;br&gt;medhjälpande make för del av&lt;br&gt;inkomst av en verksamhet, som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedrivs av den andra maken, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdrag enligt första och andra&lt;br&gt;styckena göras särskilt för envar av&lt;br&gt;makarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;självdeklarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna Bilaga 2&lt;br&gt;skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Skattskyldigs barn, som fyllt 16 år, taxeras självt för den inkomst av&lt;br&gt;arbete i näringsverksamheten som barnet kan ha haft i form av pengar,&lt;br&gt;naturaförmåner eller annat, dock högst för vad som motsvarar&lt;br&gt;marknadsmässigt vederlag för barnets arbetsinsats. Den skattskyldiges&lt;br&gt;kostnad far med motsvarande begränsning dras av som driftkostnad. För&lt;br&gt;lön och underhåll till skattskyldigs bam, som inte har fyllt 16 år, får&lt;br&gt;avdrag inte göras. Lönen och underhållet skall då inte heller tas upp som&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inkomst för barnet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första stycket&lt;br&gt;beträffande bam som fyllt 16 år&lt;br&gt;har motsvarande tillämpning på&lt;br&gt;lön och annan ersättning till den&lt;br&gt;skattskyldiges make.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för lön eller annan&lt;br&gt;ersättning till den skattskyldiges&lt;br&gt;make eller bam medges först under&lt;br&gt;det år då ersättningen har betalats&lt;br&gt;ut eller blivit tillgänglig för&lt;br&gt;lyftning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För skattskyldig som har haft&lt;br&gt;ordnad bokföring skall beräkningen&lt;br&gt;av inkomst ske på grundval av hans&lt;br&gt;bokföring med iakttagande av&lt;br&gt;bestämmelserna i denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För skattskyldig som har haft&lt;br&gt;ordnad bokföring skall beräkningen&lt;br&gt;av inkomst ske på grundval av hans&lt;br&gt;bokföring med iakttagande av&lt;br&gt;bestämmelserna i denna anvis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anvisningspunkt. Vid inkomst-&lt;br&gt;beräkningen tas hänsyn till in- och&lt;br&gt;utgående lager av varor, däri&lt;br&gt;inbegripet djur, råmaterial, hel- och&lt;br&gt;halvfabrikat m.m., till pågående&lt;br&gt;arbeten samt till fordrings- och&lt;br&gt;skuldposter samt avsättningar.&lt;br&gt;Reserv i lager o.d. far beaktas&lt;br&gt;endast vid tillämpning av punkt 2&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena. Värdet&lt;br&gt;av utgående lager, pågående&lt;br&gt;arbeten samt fordrings- och&lt;br&gt;skuldposter samt avsättningar&lt;br&gt;bestäms med hänsyn till&lt;br&gt;förhållandena vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång. Som värde av ingående&lt;br&gt;lager, pågående arbeten samt&lt;br&gt;fordrings- och skuldposter och&lt;br&gt;avsättningar tas upp värdet av&lt;br&gt;närmast föregående beskattningsårs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningspunkt. Vid inkomst-&lt;br&gt;beräkningen tas hänsyn till in- och&lt;br&gt;utgående lager av varor, däri&lt;br&gt;inbegripet djur, råmaterial, hel- och&lt;br&gt;halvfabrikat m.m., till pågående&lt;br&gt;arbeten samt till fordrings- och&lt;br&gt;skuldposter samt avsättningar.&lt;br&gt;Reserv i lager o.d. får beaktas&lt;br&gt;endast om sådana tillgångar i&lt;br&gt;räkenskaperna värderats till högre&lt;br&gt;belopp än det i punkt 2 första&lt;br&gt;stycket angivna lägsta värdet och&lt;br&gt;vid tillämpning av punkt 2 tredje&lt;br&gt;och ljärde styckena. Värdet av ut-&lt;br&gt;gående lager, pågående arbeten&lt;br&gt;samt fordrings- och skuldposter&lt;br&gt;samt avsättningar bestäms med&lt;br&gt;hänsyn till förhållandena vid&lt;br&gt;beskattningsåretsutgång. Som&lt;br&gt;värde av ingående lager, pågående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgående lager, pågående arbeten arbeten samt fordrings- och&lt;br&gt;samt fordrings- och skuldposter och skuldposter och avsättningar tas&lt;br&gt;avsättningar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;upp värdet av närmast föregående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsårs utgående lager, på-&lt;br&gt;gående arbeten samt fordrings- och&lt;br&gt;skuldposter och avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det bokförda resultatet påverkats av att bland intäkterna har tagits&lt;br&gt;upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller uteslutits belopp,&lt;br&gt;som borde ha medräknats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp,&lt;br&gt;som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet justeras&lt;br&gt;så att det kan läggas till grund för inkomstberäkningen enligt denna lag. I&lt;br&gt;de fall resultatet har påverkats av att lager, pågående arbeten eller&lt;br&gt;fordringspost har tagits upp med för lågt belopp eller skuldpost eller&lt;br&gt;avsättningar med för högt belopp skall dock på yrkande av den&lt;br&gt;skattskyldige justering av det bokförda resultatet underlåtas i den mån det&lt;br&gt;är uppenbart att denne - i överensstämmelse med reglema för&lt;br&gt;inkomstberäkning i denna lag - genom större avskrivningar på&lt;br&gt;anläggningstillgångar än som skett skulle ha kunnat redovisa ett lägre&lt;br&gt;resultat än det som skulle framkomma efter justeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst enligt&lt;br&gt;bokföringsmässiga grunder skall&lt;br&gt;iakttas, att en inkomst skall anses&lt;br&gt;ha åtnjutits under det år, då den&lt;br&gt;enligt god redovisningssed eller&lt;br&gt;enligt vad som beträffande&lt;br&gt;jordbruk är allmänt brukligt bör tas&lt;br&gt;upp som intäkt i räkenskaperna,&lt;br&gt;även om inkomsten ännu inte har&lt;br&gt;uppburits kontant eller eljest&lt;br&gt;kommit den skattskyldige tillhanda&lt;br&gt;t.ex. i form av levererade varor,&lt;br&gt;fullgjorda prestationer eller på&lt;br&gt;annat härmed jämförligt sätt. Vad&lt;br&gt;som gäller i fråga om inkomst-&lt;br&gt;posterna tillämpas också i fråga om&lt;br&gt;utgiftsposterna. I fråga om tiden för&lt;br&gt;inkomst- och utgiftsposters&lt;br&gt;upptagande enligt bokförings-&lt;br&gt;mässiga grunder tillämpas i&lt;br&gt;allmänhet det förfaringssättet, att&lt;br&gt;fordringar tas upp som inkomst&lt;br&gt;under det år, då de uppkommer,&lt;br&gt;och att räntor hänförs till inkomsten&lt;br&gt;för det år, på vilket de belöper, i&lt;br&gt;bägge fallen oberoende av om de&lt;br&gt;verkligen har influtit under nämnda&lt;br&gt;år eller inte. Å andra sidan bör&lt;br&gt;förskottsvis influtna räntor, som till&lt;br&gt;större eller mindre del belöper på&lt;br&gt;ett kommande år, till denna del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst enligt&lt;br&gt;bokföringsmässiga grunder skall&lt;br&gt;iakttas, att en inkomst skall anses&lt;br&gt;ha åtnjutits under det år, då den&lt;br&gt;enligt god redovisningssed bör tas&lt;br&gt;upp som intäkt i räkenskaperna,&lt;br&gt;även om inkomsten ännu inte har&lt;br&gt;uppburits kontant eller eljest&lt;br&gt;kommit den skattskyldige tillhanda&lt;br&gt;t.ex. i form av levererade varor,&lt;br&gt;fullgjorda prestationer eller på&lt;br&gt;annat härmed jämförligt sätt. Vad&lt;br&gt;som gäller i fråga om inkomst-&lt;br&gt;posterna tillämpas också i fråga om&lt;br&gt;utgiftsposterna. I fråga om tiden för&lt;br&gt;inkomst- och utgiftsposters upp-&lt;br&gt;tagande enligt bokföringsmässiga&lt;br&gt;grunder tillämpas i allmänhet det&lt;br&gt;förfaringssättet, att fordringar tas&lt;br&gt;upp som inkomst under det år, då&lt;br&gt;de uppkommer, och att räntor&lt;br&gt;hänförs till inkomsten för det år, på&lt;br&gt;vilket de belöper, i bägge fallen&lt;br&gt;oberoende av om de verkligen har&lt;br&gt;influtit under nämnda år eller inte.&lt;br&gt;Å andra sidan bör förskottsvis&lt;br&gt;influtna räntor, som till större eller&lt;br&gt;mindre del belöper på ett&lt;br&gt;kommande år, till denna del&lt;br&gt;bokföringsmässigt hänföras till det&lt;br&gt;sistnämnda årets inkomst. Avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 130, Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföringsmässigt hänföras till det&lt;br&gt;sistnämnda årets inkomst. Avdrag&lt;br&gt;för ränta på lån ur statens lånefond&lt;br&gt;för lån med uppskjuten ränta åtnjuts&lt;br&gt;för det år då räntan har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för ränta på lån ur statens lånefond&lt;br&gt;för lån med uppskjuten ränta åtnjuts&lt;br&gt;för det år då räntan har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet av&lt;br&gt;avyttrade varor skall - även om fakturering inte skett - redovisas som&lt;br&gt;fordran, såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas&lt;br&gt;under loppet av flera år, far som intäkt för vaije år tas upp den del av&lt;br&gt;köpeskillingen som influtit under samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avdrag för kostnader för reparationer och underhåll av&lt;br&gt;fastighet gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på&lt;br&gt;hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år&lt;br&gt;beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare&lt;br&gt;år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas i&lt;br&gt;bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt&lt;br&gt;att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en&lt;br&gt;förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte far beaktas vid inkomst-&lt;br&gt;beräkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller&lt;br&gt;beskattningsmyndighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges&lt;br&gt;bokföring på sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har intäkter eller utgifter avseende viss egendom vid den närmast&lt;br&gt;föregående taxeringen till statlig inkomstskatt hänförts till inkomstslaget&lt;br&gt;kapital och sker beskattning vid den aktuella taxeringen i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet skall den skattskyldige ta upp sådana ingående&lt;br&gt;tillgångs- och skuldposter samt avsättningar som erfordras för att någon&lt;br&gt;intäkt eller utgift inte skall beskattas två gånger eller lämnas obeskattad på&lt;br&gt;grund av skiftet av tillämpliga inkomstslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 7-11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Vid&lt;br&gt;beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som är hänförlig till&lt;br&gt;näringsverksamhet tillämpas 24 § 1-5 mom., 27 § 1^4 mom., 28 §, 29 § 1&lt;br&gt;mom., 30 § 1 mom. och 31 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om skattskyldiga, som bedriver byggnads-, hantverks- eller&lt;br&gt;anläggningsrörelse eller konsultrörelse, godtas den i räkenskaperna gjorda&lt;br&gt;redovisningen av pågående arbeten vid inkomsttaxeringen om redovis-&lt;br&gt;ningen inte står i strid med bestämmelserna i denna anvisningspunkt.&lt;br&gt;Utförs de pågående arbetena på löpande räkning gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;tredje, sjunde och åttonde styckena. Beträffande arbeten, som utförs till fast&lt;br&gt;pris, gäller bestämmelserna i fjärde-åttonde styckena. Enskild&lt;br&gt;näringsidkare, i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman&lt;br&gt;normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det bas-&lt;br&gt;belopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller under den&lt;br&gt;sista månaden av räkenskapsåret, får tillämpa bestämmelserna för arbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som utförs på löpande räkning även i fråga om arbeten som utförs till fast&lt;br&gt;pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslutande&lt;br&gt;eller så gott som uteslutande fastställs på grundval av ett på förhand&lt;br&gt;bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och - i&lt;br&gt;förekommande fall - den skattskyldiges faktiska utgifter för arbetet. I&lt;br&gt;annat fall anses arbetet utfört till fast pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av pågående arbeten, som utförs på löpande räkning, behöver&lt;br&gt;inte tas upp som tillgång. I stället skall som intäkt redovisas summan av&lt;br&gt;de belopp avseende arbetena som den skattskyldige har fakturerat under&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av pågående arbeten som utförs till fast pris och för vilka&lt;br&gt;slutredovisning inte har skett gäller följande. Bestämmelserna i punkt 2&lt;br&gt;första och tredje styckena av anvisningarna till 24 § äger motsvarande&lt;br&gt;tillämpning såvitt gäller byggnads-, hantverks- eller anläggningsrörelse. I&lt;br&gt;fråga om konsultrörelse äger bestämmelserna i första stycket av nämnda&lt;br&gt;anvisningspunkt motsvarande tillämpning. Har den skattskyldige erhållit&lt;br&gt;ersättning för arbete, som avses i detta stycke, skall beloppet inte redovisas&lt;br&gt;som intäkt utan som en skuld till den för vars räkning arbetet utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kostnad anses inte värdet av&lt;br&gt;den arbetsinsats som utförs av den&lt;br&gt;skattskyldige, dennes make eller&lt;br&gt;bam under 16 år. År uppdrags-&lt;br&gt;tagaren ett handelsbolag skall som&lt;br&gt;kostnad inte anses värdet av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet enligt fjärde stycket&lt;br&gt;skall bortses från värdet av den&lt;br&gt;arbetsinsats som utförs av den&lt;br&gt;skattskyldige eller dennes bam&lt;br&gt;under 16 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsinsats som utförs av delägare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige åtagit sig att till fast pris utföra visst arbete för&lt;br&gt;annans räkning skall, såvida intressegemenskap råder mellan den&lt;br&gt;skattskyldige och uppdragsgivaren och anledning finns att anta att&lt;br&gt;bestämmelserna ovan i denna anvisningspunkt utnyttjats för att bereda&lt;br&gt;obehörig skatteförmån åt den skattskyldige eller uppdragsgivaren,&lt;br&gt;nämnda bestämmelser inte gälla. I nu avsedda fall skall den skattskyl-&lt;br&gt;diges inkomst på grund av arbetena beräknas efter vad som med hänsyn&lt;br&gt;till omständigheterna framstår som skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige i betydande omfattning underlåtit att slutredovisa&lt;br&gt;eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnat&lt;br&gt;slutredovisas eller faktureras skall som intäkt tas upp de belopp som&lt;br&gt;skäligen hade kunnat slutredovisas eller faktureras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan den skattskyldige göra sannolikt att det belopp, som enligt&lt;br&gt;bestämmelserna ovan skall redovisas som intäkt av pågående arbeten,&lt;br&gt;överstiger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, får&lt;br&gt;inkomsten i skälig utsträckning jämkas nedåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Ersättning för utfört arbete&lt;br&gt;som utgår till delägare i ett&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag får dras&lt;br&gt;av som driftkostnad i den mån&lt;br&gt;beloppet motsvarar marknads-&lt;br&gt;Omässigt vederlag för delägarens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är skattskyldig företagsledare i&lt;br&gt;ett fåmansföretag eller i ett&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag och har&lt;br&gt;hans make inte sådan ledande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsinsats. Avdrag medges först Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;under det år då ersättningen har Bilaga 2&lt;br&gt;betalats ut eller blivit tillgänglig för&lt;br&gt;lyftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är skattskyldig företagsledare i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett fåmansföretag eller i ett&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag och har&lt;br&gt;hans make inte sådan ledande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning i företaget gäller, i fråga&lt;br&gt;om lön eller annan ersättning från&lt;br&gt;företaget till maken för utfört&lt;br&gt;arbete, bestämmelserna i andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maken beskattas själv för den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning i företaget gäller, i fråga&lt;br&gt;om lön eller annan ersättning från&lt;br&gt;företaget till maken för utfört&lt;br&gt;arbete, bestämmelserna i tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som han uppburit från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget under förutsättning att ersättningen är att anse som mark-&lt;br&gt;nadsmässig. För överskjutande del skall i stället företagsledaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för utfört arbete fran ett fåmansföretag eller ett fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag till företagsledares eller dennes makes bam, som ej uppnått&lt;br&gt;16 års ålder, beskattas hos den av makarna som har den högsta inkomsten&lt;br&gt;från företaget, eller, om makarna har lika stor inkomst från företaget, hos&lt;br&gt;den äldste maken. Detta gäller också ersättning till bam, som har fyllt 16&lt;br&gt;år, till den del ersättningen överstiger marknadsmässigt vederlag för&lt;br&gt;barnets arbetsinsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är företagsledares make och&lt;br&gt;bam, som avses i tredje stycket,&lt;br&gt;delägare i fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;tillämpas andra och tredje styckena&lt;br&gt;i den mån inkomsten utgör&lt;br&gt;ersättning för utfört arbete. Till den&lt;br&gt;del inkomsten utgör skälig&lt;br&gt;ersättning för i bolaget gjord&lt;br&gt;kapitalinsats beskattas delägaren&lt;br&gt;själv för inkomsten. Är inkomsten&lt;br&gt;större beskattas företagsledaren för&lt;br&gt;överskjutande del. Har båda&lt;br&gt;makarna inkomst från bolaget&lt;br&gt;gäller beträffande den över-&lt;br&gt;skjutande delen bestämmelserna i&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är företagsledares make och&lt;br&gt;bam, som avses i fjärde stycket,&lt;br&gt;delägare i fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;tillämpas tredje och fjärde styckena&lt;br&gt;i den mån inkomsten utgör&lt;br&gt;ersättning för utfört arbete. Till den&lt;br&gt;del inkomsten utgör skälig&lt;br&gt;ersättning för i bolaget gjord&lt;br&gt;kapitalinsats beskattas delägaren&lt;br&gt;själv för inkomsten. Är inkomsten&lt;br&gt;större beskattas företagsledaren för&lt;br&gt;överskjutande del. Har båda&lt;br&gt;makarna inkomst från bolaget&lt;br&gt;gäller beträffande den över-&lt;br&gt;skjutande delen bestämmelserna i&lt;br&gt;fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 52 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har makar tillsammans deltagit&lt;br&gt;i näringsverksamhet gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i andra-sjätte&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten anses bedriven av&lt;br&gt;den ena av makarna om han med&lt;br&gt;hänsyn till utbildning, arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har makar gemensamt bedrivit&lt;br&gt;näringsverksamhet skall vardera&lt;br&gt;maken taxeras för den del av hela&lt;br&gt;inkomsten av verksamheten —&lt;br&gt;beräknad enligt lagen (1947: 576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt, före sådant&lt;br&gt;avdrag för egenavgifter som avses i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter och övriga omständig-&lt;br&gt;heter kan anses ha en ledande&lt;br&gt;ställning i verksamheten och den&lt;br&gt;andra maken inte har en sådan&lt;br&gt;ledande ställning. Den make som&lt;br&gt;sålunda driver verksamheten&lt;br&gt;beskattas för hela inkomsten av&lt;br&gt;verksamheten om annat inte följer&lt;br&gt;av tredje och fjärde styckena. Har&lt;br&gt;ingen av makarna en sådan&lt;br&gt;ledande ställning som nu har sagts&lt;br&gt;anses verksamheten bedriven av&lt;br&gt;makarna gemensamt. I sådana fall&lt;br&gt;sker beskattning enligt femte&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När verksamheten bedrivits av&lt;br&gt;den ena av makarna men den&lt;br&gt;andra maken (medhjälpande&lt;br&gt;make) arbetat i verksamheten, får&lt;br&gt;makarna fördela inkomsten sig&lt;br&gt;emellan så att en del av hela&lt;br&gt;inkomsten av förvärvskällan,&lt;br&gt;beräknad enligt lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt, före&lt;br&gt;avdrag för avsättning för egen-&lt;br&gt;avgifter enligt lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter, hänförs till&lt;br&gt;medhjälpande make. Denna del får&lt;br&gt;inte tas upp till högre belopp än&lt;br&gt;som kan anses motsvara&lt;br&gt;marknadsmässigt vederlag för&lt;br&gt;medhjälpande makens arbete jämte&lt;br&gt;egen sjukpenning eller annan&lt;br&gt;ersättning som avses i punkt 11 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då verksamhet bedrivits&lt;br&gt;av den ena av makarna och den&lt;br&gt;andra maken ägt del i förvärvs-&lt;br&gt;källan eller det i denna nedlagda&lt;br&gt;kapitalet, möter inte hinder att -&lt;br&gt;utöver vad som anges i tredje&lt;br&gt;stycket — hänföra ytterligare en del&lt;br&gt;av inkomsten till sistnämnda make,&lt;br&gt;motsvarande skälig ränta som han&lt;br&gt;kan ha uppburit på grund av sin&lt;br&gt;äganderätt eller kapitalinsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har makarna gemensamt be-&lt;br&gt;drivit verksamheten, skall vardera&lt;br&gt;maken taxeras för den inkomst&lt;br&gt;därav som med hänsyn till hans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 19 andra stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § - som med&lt;br&gt;hänsyn till hans arbete och övriga&lt;br&gt;insatser i verksamheten skäligen&lt;br&gt;tillkommer honom jämte egen&lt;br&gt;sjukpenning eller annan ersättning&lt;br&gt;som avses i punkt 11 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete och övriga insatser i&lt;br&gt;verksamheten skäligen tillkommer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som på vardera maken&lt;br&gt;belöper enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;första-femte styckena, sedan&lt;br&gt;därifrån avräknats på maken&lt;br&gt;belöpande del av avsättning för&lt;br&gt;egenavgifter, utgör den skatt-&lt;br&gt;skyldiges inkomst av förvärvs-&lt;br&gt;källan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 65 § framgår, att bestämmelser som avser gift skattskyldig i vissa&lt;br&gt;fall skall tillämpas i fråga om dem som, utan att vara gifta, lever&lt;br&gt;tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och skall tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 2000 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas i&lt;br&gt;fråga om räkenskapsår som påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruks-&lt;br&gt;föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1975:417) om sambruksföre-&lt;br&gt;ningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om bokföring och&lt;br&gt;annan redovisning finns i bok-&lt;br&gt;föringslagen (1900:00) och årsre-&lt;br&gt;dovisningslagen (1995: 1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar gäller i tillämpliga delar i&lt;br&gt;fråga om sambruksföreningar.&lt;br&gt;Sambruksföreningar är dock inte&lt;br&gt;skyldiga att, utom i fall som avses i&lt;br&gt;8 kap. 6 § nämnda lag, utse&lt;br&gt;auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 och 9 kap.&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;i fråga om sambruksföreningar.&lt;br&gt;Vad som sägs i 9 kap. 9 § andra&lt;br&gt;stycket 4 om insatsbelopp skall i&lt;br&gt;stället avse lösenbelopp för&lt;br&gt;medlems andel. Sambruksföre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsema i 8 kap. lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar gäller i tillämpliga delar i&lt;br&gt;fråga om sambruksföreningar.&lt;br&gt;Sambruksföreningar är dock inte&lt;br&gt;skyldiga att, utom i fall som avses i&lt;br&gt;8 kap. 6 § nämnda lag, utse&lt;br&gt;auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar är inte skyldiga att upprätta&lt;br&gt;finansieringsanalys, koncernredo-&lt;br&gt;visning eller delårsrapport eller att,&lt;br&gt;i annat fall än som avses i 8 kap.&lt;br&gt;6 §, utse auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 26 § bostadsrättslagen (1991:-614)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 och 9 kap.&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;i fråga om bostadsrättsföreningar.&lt;br&gt;Vad som sägs där om insats skall&lt;br&gt;för en bostadsrättsförening också&lt;br&gt;gälla upplåtelseavgift. Bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar är inte skyldiga att&lt;br&gt;upprätta finansieringsanalys, kon-&lt;br&gt;cernredovisning eller delårsrapport&lt;br&gt;eller att, i annat fall än som avses i&lt;br&gt;8 kap. 6 § nämnda lag, utse&lt;br&gt;auktoriserad revisor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om bokföring och&lt;br&gt;annan redovisning finns i bok-&lt;br&gt;föringslagen (1900:00) och&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995: 1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar gäller i tillämpliga delar i&lt;br&gt;fråga om bostadsrättsföreningar.&lt;br&gt;Bostadsrättsföreningar är dock inte&lt;br&gt;skyldiga att, utom i fall som avses i&lt;br&gt;8 kap. 6 § nämnda lag, utse&lt;br&gt;auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar gäller i tillämpliga delar i&lt;br&gt;fråga om bostadsrättsföreningar.&lt;br&gt;Bostadsrättsföreningar är dock inte&lt;br&gt;skyldiga att, utom i fall som avses i&lt;br&gt;8 kap. 6 § nämnda lag, utse&lt;br&gt;auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 3 kap. 2, 3-6 och 7-9 §§ skall betecknas 3 kap. 3, 5-8&lt;br&gt;och 11-13 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 16 och 17 §§ skall betecknas 3 kap. 9 och 10 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 15-24 §§ skall betecknas 5 kap. 16-25 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 3-27 och 28-30 §§ skall betecknas 7 kap. 4-28 och 30-&lt;br&gt;32§§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 och 3-6 §§, 2 kap. 1, 3,4 och 7 §§, 3 kap. 1, 3, 6-13 §§,&lt;br&gt;4 kap. 1, 2, 6, 7, 9-12 och 14 §§, 5 kap. 1, 3, 4, 6-13, 16-18, 20 och 22-&lt;br&gt;25 §§, 6 kap. 1-3 §§, 7 kap. 1, 2,4, 5, 8, 10, 12, 13, 16-28, 30 och 31 §§, 8&lt;br&gt;kap. 1-3 och 13-16 §§, 9 kap. 1-3 §§, 10 kap. 1 § samt bilaga 2 till lagen&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 7 §, 3 kap. 2&lt;br&gt;och 4 §§, 5 kap. 15 § samt 7 kap. 3 och 29 §§ av följande lydelse samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 4 kap. 10 § skall utgå och att rubriken före&lt;br&gt;4 kap. 16 § skall sättas före 3 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är, om inte annat&lt;br&gt;föreskrivs, tillämplig på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handelsbolag i vilka samtliga&lt;br&gt;obegränsat ansvariga delägare är&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handelsbolag i vilka samtliga&lt;br&gt;obegränsat ansvariga delägare är&lt;br&gt;aktiebolag eller sådana handels-&lt;br&gt;bolag som avses i 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. handelsbolag som ingår i en&lt;br&gt;koncern där moderbolaget är ett&lt;br&gt;aktiebolag eller ett sådant han-&lt;br&gt;delsbolag som avses i 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. handelsbolag som tidigare&lt;br&gt;har omfattats av 2-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 skall med aktie-&lt;br&gt;bolag jämställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utländska foretag som avses i&lt;br&gt;avsnitt 1 i bilaga 1, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utländska foretag som inte lyder&lt;br&gt;under lagstiftningen i någon stat&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet men&lt;br&gt;som har en rättslig form som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestäm-&lt;br&gt;melser om sådan årsredovisning&lt;br&gt;som avses i 22 § bokföringslagen&lt;br&gt;(1900:00) och sådan balans-&lt;br&gt;räkning och resultaträkning som&lt;br&gt;avses i 23 § samma lag samt om&lt;br&gt;koncernredovisning och delårs-&lt;br&gt;rapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är, om inte annat före-&lt;br&gt;skrivs i 2 §, tillämplig på företag&lt;br&gt;som är bokföringsskyldiga enligt 1&lt;br&gt;§ bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämförbar med aktiebolaget eller&lt;br&gt;med de företag som avses i avsnitt&lt;br&gt;1 i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första&lt;br&gt;stycket 3-5 skall med sådana&lt;br&gt;handelsbolag som avses i första&lt;br&gt;stycket 2 jämställas utländska&lt;br&gt;företag som avses i avsnitt 2 i&lt;br&gt;bilaga 1 under förutsättning att&lt;br&gt;samtliga obegränsat ansvariga&lt;br&gt;delägare är aktiebolag eller sådana&lt;br&gt;utländska företag som avses i&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bolag avses aktiebolag och Med andelar avses aktier och&lt;br&gt;handelsbolag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;andra andelar i juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med andelar avses aktier och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra andelar i juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag är moderbolag och en Ett företag är moderföretag och&lt;br&gt;annan juridisk person är dotter- en annan juridisk person är dotter-&lt;br&gt;företag, om bolaget. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;foretag, om företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den&lt;br&gt;juridiska personen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra&lt;br&gt;delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga&lt;br&gt;andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta&lt;br&gt;mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande lednings-&lt;br&gt;organ, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska&lt;br&gt;personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller&lt;br&gt;därmed jämförbara stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. Vidare är en juridisk person&lt;br&gt;dotterföretag till moderbolaget, om&lt;br&gt;ett annat dotterföretag till&lt;br&gt;moderbolaget eller moderbolaget&lt;br&gt;tillsammans med ett eller flera&lt;br&gt;andra dotterföretag eller flera andra&lt;br&gt;dotterföretag tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juri-&lt;br&gt;diska personen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra&lt;br&gt;delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga&lt;br&gt;andelar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är en juridisk person&lt;br&gt;dotterföretag till moderföretaget,&lt;br&gt;om ett annat dotterföretag till&lt;br&gt;moderföretaget eller moderföre-&lt;br&gt;taget tillsammans med ett eller flera&lt;br&gt;andra dotterföretag eller flera andra&lt;br&gt;dotterföretag tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelse eller motsvarande lednings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretag äger&lt;br&gt;andelar i en juridisk person och på&lt;br&gt;grund av avtal med den juridiska&lt;br&gt;personen eller på grund av&lt;br&gt;föreskrift i dess bolagsordning,&lt;br&gt;bolagsavtal eller därmed jämför-&lt;br&gt;bara stadgar har rätt att ensamt&lt;br&gt;utöva ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över den juridiska personen, är&lt;br&gt;även denna dotterföretag till&lt;br&gt;moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modetföretag och dotterföretag&lt;br&gt;utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag företag i samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag äger andelar i en&lt;br&gt;juridisk person som inte är&lt;br&gt;dotterföretag och utövar ett&lt;br&gt;betydande inflytande över den&lt;br&gt;juridiska personens driftsmässiga&lt;br&gt;och finansiella styrning samt&lt;br&gt;ägandet utgör ett led i en varaktig&lt;br&gt;förbindelse mellan företaget och&lt;br&gt;den juridiska personen, är den&lt;br&gt;juridiska personen intresseföretag&lt;br&gt;till företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehar ett företag minst tjugo&lt;br&gt;procent av rösterna för samtliga&lt;br&gt;andelar i en annan juridisk person,&lt;br&gt;skall det anses ha sådant inflytande&lt;br&gt;över och sådan förbindelse med&lt;br&gt;denna som avses i första stycket,&lt;br&gt;om inte annat framgår av&lt;br&gt;omständigheterna. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler om företagets dotterföretag eller&lt;br&gt;företaget tillsammans med ett eller&lt;br&gt;flera dotterföretag eller flera&lt;br&gt;dotterföretag tillsammans innehar&lt;br&gt;minst tjugo procent av rösterna för&lt;br&gt;samtliga andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer än hälften av ledamöterna i dess&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretag äger&lt;br&gt;andelar i en juridisk person och på&lt;br&gt;grund av avtal med den juridiska&lt;br&gt;personen eller på grund av&lt;br&gt;föreskrift i dess bolagsordning,&lt;br&gt;bolagsavtal eller därmed jämför-&lt;br&gt;bara stadgar har rätt att ensamt&lt;br&gt;utöva ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över den juridiska personen, är&lt;br&gt;även denna dotterföretag till&lt;br&gt;moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolag och dotterföretag&lt;br&gt;utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncernföretag avses i denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bolag äger andelar i en&lt;br&gt;juridisk person som inte är&lt;br&gt;dotterföretag och utövar ett&lt;br&gt;betydande inflytande över den&lt;br&gt;juridiska personens driftsmässiga&lt;br&gt;och finansiella styrning samt&lt;br&gt;ägandet utgör ett led i en varaktig&lt;br&gt;förbindelse mellan bolaget och&lt;br&gt;den juridiska personen, är den&lt;br&gt;juridiska personen intresseföretag&lt;br&gt;till bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehar ett bolag minst tjugo&lt;br&gt;procent av rösterna för samtliga&lt;br&gt;andelar i en annan juridisk person,&lt;br&gt;skall det anses ha sådant inflytande&lt;br&gt;över och sådan förbindelse med&lt;br&gt;denna som avses i första stycket,&lt;br&gt;om inte annat framgår av&lt;br&gt;omständigheterna. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler om bolagets dotterföretag eller&lt;br&gt;bolaget tillsammans med ett eller&lt;br&gt;flera dotterföretag eller flera&lt;br&gt;dotterföretag tillsammans innehar&lt;br&gt;minst tjugo procent av rösterna för&lt;br&gt;samtliga andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 och andra stycket samt 5 §&lt;br&gt;skall sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av antalet&lt;br&gt;röster i ett dotterföretag eller&lt;br&gt;intresseföretag beaktas inte de&lt;br&gt;andelar i dotterföretaget eller&lt;br&gt;intresseföretaget som innehas av&lt;br&gt;företaget självt eller av dess&lt;br&gt;dotterföretag. Detsamma gäller&lt;br&gt;andelar som innehas av den som&lt;br&gt;handlar i eget namn men för&lt;br&gt;dotterföretagets eller intresseföre-&lt;br&gt;tagets eller dess dotterföretags&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av antalet&lt;br&gt;röster i ett dotterföretag eller&lt;br&gt;intresseföretag beaktas inte de&lt;br&gt;andelar i dotterföretaget eller&lt;br&gt;intresseföretaget som innehas av&lt;br&gt;detta företag självt eller av dess&lt;br&gt;dotterföretag. Detsamma gäller&lt;br&gt;andelar som innehas av den som&lt;br&gt;handlar i eget namn men för&lt;br&gt;dotterföretagets eller intresseföre-&lt;br&gt;tagets eller dess dotterföretags&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag har blivit mo-&lt;br&gt;derföretag skall ledningen för&lt;br&gt;företaget meddela detta till dot-&lt;br&gt;terföretagets ledning. Dotterföre-&lt;br&gt;tagets ledning skall lämna led-&lt;br&gt;ningen för moderföretaget de&lt;br&gt;upplysningar som behövs för&lt;br&gt;beräkningen av koncernens&lt;br&gt;ställning och resultatet av kon-&lt;br&gt;cernens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver årsbokslut enligt 11 §&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) skall&lt;br&gt;bolag för varje räkenskapsår&lt;br&gt;upprätta årsredovisning enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. balansräkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. 2. resultaträkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. noter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget är ett sådant bolag&lt;br&gt;som avses i 10 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket aktiebolagslagen (1975:&lt;br&gt;1385) eller 4 kap. 3 § första stycket&lt;br&gt;lagen (1980:1103) om årsredo-&lt;br&gt;visning m.m. i vissa företag, skall&lt;br&gt;det i årsredovisningen även ingå en&lt;br&gt;finansieringsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget är ett sådant&lt;br&gt;företag som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 10 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 8 kap. 5 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1987:677) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 9 § lagen (1900:00) om&lt;br&gt;revision eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 4 kap. 4 § andra stycket&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall det i årsredovisningen även Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;ingå en finansieringsanalys. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen, resultaträk-&lt;br&gt;ningen och noterna skall upprättas&lt;br&gt;som en helhet och ge en rättvisande&lt;br&gt;bild av bolagets ställning och&lt;br&gt;resultat. Om det behövs för att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättvisande bild skall ges, skall det&lt;br&gt;lämnas tilläggsupplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelse görs från vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen, resultaträk-&lt;br&gt;ningen och notema skall upprättas&lt;br&gt;som en helhet och ge en rättvisande&lt;br&gt;bild av företagets ställning och&lt;br&gt;resultat. Om det behövs för att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättvisande bild skall ges, skall det&lt;br&gt;lämnas tilläggsupplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som följer av allmänna råd eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rekommendationer från normgivande organ, skall upplysning om detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och om skälen för avvikelsen lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och notema&lt;br&gt;skall följande iakttas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bolaget skall förutsättas 1. Företaget skall förutsättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsätta sin verksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fortsätta sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de&lt;br&gt;olika posterna och, i förekommande fall, delposterna skall konsekvent&lt;br&gt;tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, delpos-&lt;br&gt;terna skall göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär&lt;br&gt;särskilt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i&lt;br&gt;resultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) hänsyn skall tas till alla förutsebara och möjliga förluster och&lt;br&gt;ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare&lt;br&gt;räkenskapsår, även om dessa förluster eller förpliktelser blir kända först&lt;br&gt;efter räkenskapsårets utgång men före upprättandet av årsredovisningen,&lt;br&gt;och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) hänsyn skall tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för räken-&lt;br&gt;skapsåret är en vinst eller en förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall tas&lt;br&gt;med oavsett tidpunkten för betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i förekom-&lt;br&gt;mande fall, delposter består av skall värderas var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot varandra.&lt;br&gt;Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma överens med&lt;br&gt;den utgående balansen för det närmast föregående räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och&lt;br&gt;det är förenligt med 2 och 3 §§, får&lt;br&gt;avvikelse göras från vad som&lt;br&gt;föreskrivs i första stycket. I så fall&lt;br&gt;skall upplysning om skälen för&lt;br&gt;avvikelsen och en bedömning av&lt;br&gt;dess effekt på bolagets ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och&lt;br&gt;det är förenligt med 2 och 3 §§, får&lt;br&gt;avvikelse göras från vad som&lt;br&gt;föreskrivs i första stycket. I så fall&lt;br&gt;skall upplysning om skälen för&lt;br&gt;avvikelsen och en bedömning av&lt;br&gt;dess effekt på företagets ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och resultat lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och resultat lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolag skall årsredovis-&lt;br&gt;ningen skrivas under av samtliga&lt;br&gt;styrelseledamöter och av verk-&lt;br&gt;ställande direktören. Har en&lt;br&gt;avvikande mening om årsredo-&lt;br&gt;visningen antecknats till styrelsens&lt;br&gt;protokoll, skall yttrandet fogas till&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolag och ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall årsredovisningen&lt;br&gt;skrivas under av samtliga styrel-&lt;br&gt;seledamöter och av verkställande&lt;br&gt;direktören. Har en avvikande&lt;br&gt;mening om årsredovisningen&lt;br&gt;antecknats till styrelsens protokoll,&lt;br&gt;skall yttrandet fogas till redovis-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsbolag skall årsredovisningen skrivas under av samtliga obe-&lt;br&gt;gränsat ansvariga delägare. Har en sådan delägare anmält avvikande&lt;br&gt;mening om årsredovisningen, skall yttrandet fogas till redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stiftelser skall årsredovis-&lt;br&gt;ningen skrivas under av samtliga&lt;br&gt;styrelseledamöter eller, i fråga om&lt;br&gt;stiftelser med anknuten för-&lt;br&gt;valtning, av förvaltaren eller, om&lt;br&gt;ett handelsbolag är stiftelsens&lt;br&gt;förvaltare, av samtliga de bo-&lt;br&gt;lagsmän som företräder bolaget.&lt;br&gt;Har en avvikande mening om&lt;br&gt;årsredovisningen antecknats till&lt;br&gt;styrelsens eller förvaltarens&lt;br&gt;protokoll, skall yttrandet fogas till&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga företag skall årsredo-&lt;br&gt;visningen skrivas under av den&lt;br&gt;redovisningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall innehålla uppgift om den dag då den under-&lt;br&gt;tecknades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. Balansräkningen skall i sam-&lt;br&gt;mandrag redovisa bolagets samt-&lt;br&gt;liga tillgångar, avsättningar och&lt;br&gt;skulder samt eget kapital på&lt;br&gt;balansdagen. Ställda panter och&lt;br&gt;ansvarsförbindelser skall tas upp&lt;br&gt;inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen skall i sam-&lt;br&gt;mandrag redovisa företagets samt-&lt;br&gt;liga tillgångar, avsättningar och&lt;br&gt;skulder samt eget kapital på&lt;br&gt;balansdagen. Ställda säkerheter,&lt;br&gt;ansvarsförbindelser och oåter-&lt;br&gt;kalleliga åtaganden som innebär&lt;br&gt;risktagande skall tas upp inom&lt;br&gt;linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje sammandragen post i&lt;br&gt;balansräkningen skall i specifice-&lt;br&gt;rad bilaga upptas de belopp som&lt;br&gt;ingår i posten, om inte postens&lt;br&gt;sammansättning klart framgår av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföringen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningen skall i sam-&lt;br&gt;mandrag redovisa bolagets samt-&lt;br&gt;liga intäkter och kostnader under&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran på insats i en ekono-&lt;br&gt;misk förening får inte tas upp som&lt;br&gt;tillgång. Redovisningen av full-&lt;br&gt;gjorda insatser får göras så att i&lt;br&gt;balansräkningen anges hela&lt;br&gt;insatskapitalet samt hur mycket&lt;br&gt;därav som inte har fullgjorts,&lt;br&gt;varefter skillnaden - de betalda&lt;br&gt;insatserna - utförs som en särskild&lt;br&gt;post under eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även&lt;br&gt;upplåtelseavgift i en bostads-&lt;br&gt;rättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningen skall i sam-&lt;br&gt;mandrag redovisa företagets&lt;br&gt;samtliga intäkter och kostnader&lt;br&gt;under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I resultaträkningen för en ekono-&lt;br&gt;misk förening skall som en särskild&lt;br&gt;kostnadspost tas upp sådan&lt;br&gt;överskottsutdelning som avses i 10&lt;br&gt;kap. 1 § andra stycket 1 lagen&lt;br&gt;(1987:677) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om poster som föregås av&lt;br&gt;arabiska siffror skall de avvikelser&lt;br&gt;göras som är betingade av&lt;br&gt;verksamhetens särskilda inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posterna i balansräkningen och resultaträkningen skall tas upp var för&lt;br&gt;sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om poster som föregås av&lt;br&gt;arabiska siffror skall de avvikelser&lt;br&gt;göras som är betingade av&lt;br&gt;rörelsens särskilda inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas&lt;br&gt;upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas&lt;br&gt;poster. Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har&lt;br&gt;tillkommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av&lt;br&gt;betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de&lt;br&gt;redovisas särskilt, skall de tas upp i delposter. Kompletterande poster&lt;br&gt;skall ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på&lt;br&gt;rättvisande bild, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;förekommande fall, delposterna anges i not. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije post eller delpost i&lt;br&gt;balansräkningen, resultaträkningen&lt;br&gt;och sådana noter som avses i 4 §&lt;br&gt;fjärde stycket 2 skall beloppet av&lt;br&gt;motsvarande post för det närmast&lt;br&gt;föregående räkenskapsåret anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget har ändrat prin-&lt;br&gt;ciperna för värdering, klassificering&lt;br&gt;eller indelning i poster eller&lt;br&gt;delposter, skall posterna för det&lt;br&gt;närmast föregående räkenskapsåret&lt;br&gt;räknas om eller ändras på det sätt&lt;br&gt;som behövs för att de skall kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije post eller delpost i&lt;br&gt;balansräkningen, resultaträkningen&lt;br&gt;och sådana noter som avses i 6 §&lt;br&gt;fjärde stycket 2 skall beloppet av&lt;br&gt;motsvarande post för det närmast&lt;br&gt;föregående räkenskapsåret anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har ändrat prin-&lt;br&gt;ciperna för värdering, klassificering&lt;br&gt;eller indelning i poster eller&lt;br&gt;delposter, skall posterna för det&lt;br&gt;närmast föregående räkenskapsåret&lt;br&gt;räknas om eller ändras på det sätt&lt;br&gt;som behövs för att de skall kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämföras med räkenskapsårets&lt;br&gt;poster på ett meningsfullt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämföras med räkenskapsårets&lt;br&gt;poster på ett meningsfullt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§,&lt;br&gt;far avvikelse från vad som föreskrivs i andra stycket göras. I så fall skall&lt;br&gt;upplysning om skälen för avvikelsen anges i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ 8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större belopp som ingår i posterna Förutbetalda kostnader och upp-&lt;br&gt;lupna intäkter och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter skall&lt;br&gt;specificeras i balansräkningen eller i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i fråga Första stycket gäller inte i fråga&lt;br&gt;om bolag, i vilket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om företag, i vilket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antalet anställda under de senaste två räkenskapsåren i medeltal&lt;br&gt;uppgått till högst tio, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillgångarnas nettovärde enligt fastställd balansräkning för det senaste&lt;br&gt;räkenskapsåret uppgår till högst 24 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättning skall göras för samt-&lt;br&gt;liga förpliktelser som är hänförliga&lt;br&gt;till räkenskapsåret eller tidigare&lt;br&gt;räkenskapsår och som på balans-&lt;br&gt;dagen är säkra eller sannolika till&lt;br&gt;sin förekomst men ovissa till&lt;br&gt;belopp eller till den tidpunkt då de&lt;br&gt;skall infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under posten Avsättningar i&lt;br&gt;balansräkningen redovisas för-&lt;br&gt;pliktelser som är hänförliga till&lt;br&gt;räkenskapsåret eller tidigare&lt;br&gt;räkenskapsår och som på balans-&lt;br&gt;dagen är säkra eller sannolika till&lt;br&gt;sin förekomst men ovissa till&lt;br&gt;belopp eller till den tidpunkt då de&lt;br&gt;skall infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar och nedskrivningar får inte redovisas som avsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större avsättningar som i balansräkningen har tagits upp under posten&lt;br&gt;Övriga avsättningar skall specificeras i balansräkningen eller i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte bolag&lt;br&gt;so avses i 3 kap. 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är motiverat av kon-&lt;br&gt;kurrensskäl och regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer medger det, får&lt;br&gt;posterna 1-6 i bilaga 3 respektive&lt;br&gt;posterna 1-3 och 6 i bilaga 4 slås&lt;br&gt;samman till en post benämnd&lt;br&gt;bruttovinst eller bruttoförlust.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte om bolaget&lt;br&gt;är ett sådant bolag som avses i 10&lt;br&gt;kap. 3 § andra stycket aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975: 1385) eller&lt;br&gt;4 kap. 3 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning&lt;br&gt;m.m. i vissa företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag som slår samman&lt;br&gt;poster enligt första stycket skall i&lt;br&gt;en not upplysa om skälen för detta..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoomsättningen skall omfatta&lt;br&gt;intäkter från försålda varor och&lt;br&gt;utförda tjänster som ingår i&lt;br&gt;bolagets normala verksamhet.&lt;br&gt;Avdrag skall göras för lämnade&lt;br&gt;rabatter, mervärdesskatt och annan&lt;br&gt;skatt som är direkt knuten till&lt;br&gt;omsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter och kostnader i annan&lt;br&gt;verksamhet än bolagets normala&lt;br&gt;verksamhet skall redovisas som&lt;br&gt;extraordinära intäkter och kost-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte företag&lt;br&gt;som avses i 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är motiverat av kon-&lt;br&gt;kurrensskäl och regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer medger det, får&lt;br&gt;posterna 1-6 i bilaga 3 respektive&lt;br&gt;posterna 1-3 och 6 i bilaga 4 slås&lt;br&gt;samman till en post benämnd&lt;br&gt;bruttovinst eller bruttoförlust.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte om företaget&lt;br&gt;är ett sådant företag som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 10 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 8 kap. 5 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1987:677) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9 § lagen (1900:00) om&lt;br&gt;revision eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 4 kap. 4 § andra stycket&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som slår samman&lt;br&gt;poster enligt första stycket skall i&lt;br&gt;en not upplysa om skälen för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoomsättningen skall omfatta&lt;br&gt;intäkter från försålda varor och&lt;br&gt;utförda tjänster som ingår i&lt;br&gt;företagets normala verksamhet.&lt;br&gt;Avdrag skall göras för lämnade&lt;br&gt;rabatter, mervärdesskatt och annan&lt;br&gt;skatt som är direkt knuten till&lt;br&gt;omsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter och kostnader i annan&lt;br&gt;verksamhet än företagets normala&lt;br&gt;verksamhet skall redovisas som&lt;br&gt;extraordinära intäkter och kost-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till storlek och art&lt;br&gt;i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller inte bolag Andra stycket gäller inte företag&lt;br&gt;som avses i 6 § andra stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som avses i 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anläggningstillgång förstås&lt;br&gt;tillgång som är avsedd att stadig-&lt;br&gt;varande brukas eller innehas i&lt;br&gt;rörelsen. Med omsättningstillgång&lt;br&gt;förstås annan tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anläggningstillgång förstås&lt;br&gt;tillgång som är avsedd att&lt;br&gt;stadigvarande brukas eller innehas&lt;br&gt;i verksamheten. Med omsätt-&lt;br&gt;ningstillgång förstås annan till-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget bedrivs som enskild&lt;br&gt;näringsverksamhet eller dödsbo är&lt;br&gt;djur i jordbruk och renskötsel att&lt;br&gt;anse som omsättningstillgång&lt;br&gt;oavsett avsikten med innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten&lt;br&gt;som är av väsentligt värde för rörelsen under kommande år far tas upp&lt;br&gt;som immateriell anläggningstillgång. Detsamma gäller utgifter för&lt;br&gt;koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande&lt;br&gt;rättigheter och tillgångar samt ersättning som vid förvärv av rörelse&lt;br&gt;överstiger det behållna värdet av de tillgångar som förvärvats och de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulder som övertagits (goodwill).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för bolagsbildning,&lt;br&gt;ökning av aktiekapitalet eller bola-&lt;br&gt;gets förvaltning far inte tas upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för företagsbildning,&lt;br&gt;ökning av aktiekapitalet eller&lt;br&gt;motsvarande eller för företagets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltning får inte tas upp som&lt;br&gt;tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolags materiella eller&lt;br&gt;finansiella anläggningstillgångar&lt;br&gt;som har ett tillförlitligt och&lt;br&gt;bestående värde som väsentligt&lt;br&gt;överstiger bokfört värde enligt 3 §,&lt;br&gt;4 § första stycket, 5 § första-tredje&lt;br&gt;styckena och 12 § får skrivas upp&lt;br&gt;till högst detta värde, om&lt;br&gt;uppskrivningsbeloppet används för&lt;br&gt;ökning av aktiekapitalet genom&lt;br&gt;fondemission eller nyemission eller&lt;br&gt;för avsättning till en uppskriv-&lt;br&gt;ningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolags eller en ekono-&lt;br&gt;misk förenings materiella eller&lt;br&gt;finansiella anläggningstillgångar&lt;br&gt;som har ett tillförlitligt och&lt;br&gt;bestående värde som väsentligt&lt;br&gt;överstiger bokfört värde enligt 3 §,&lt;br&gt;4 § första stycket, 5 § första-tredje&lt;br&gt;styckena och 12 § får skrivas upp&lt;br&gt;till högst detta värde, om&lt;br&gt;uppskrivningsbeloppet används för&lt;br&gt;avsättning till en uppskriv-&lt;br&gt;ningsfond. I ett aktiebolag får&lt;br&gt;beloppet även användas för ökning&lt;br&gt;av aktiekapitalet genom fond-&lt;br&gt;emission eller nyemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med uppskrivningar skall det i en not lämnas upplysning om&lt;br&gt;hur uppskrivningsbeloppet har behandlats skattemässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har skrivits upp&lt;br&gt;skall efter uppskrivningen beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskrivningsfonden far tas i Ett aktiebolag får ta uppskriv-&lt;br&gt;anspråk för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningsfonden i anspråk för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när förlusten inte&lt;br&gt;kan täckas av fritt eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut att ta uppskrivningsfonden i anspråk för att täcka en förlust&lt;br&gt;enligt första stycket 2 får fattas endast efter revisorernas hörande. Innan tre&lt;br&gt;år har förflutit från beslutet far vinstutdelning beslutas endast om rätten ger&lt;br&gt;tillstånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar den förlust som har blivit täckt med uppskrivningsbelopp. I&lt;br&gt;fråga om rättens tillstånd gäller 6 kap. 6 § tredje-femte styckena aktiebo-&lt;br&gt;lagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar skall, om inte annat följer av 10 eller 12 §, tas&lt;br&gt;upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på&lt;br&gt;balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anskaffningsvärde förstås, om inte annat följer av 11 §, utgifterna&lt;br&gt;för tillgångens förvärv eller tillverkning. Vid bestämmandet av anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet tillämpas 3 § andra-fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det verkliga värdet avses försäljningsvärdet efter avdrag för&lt;br&gt;beräknad försäljningskostnad. Om det finns särskilda skäl, far det verkliga&lt;br&gt;värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med&lt;br&gt;avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt med 2 kap. 2&lt;br&gt;och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med återanskaffningsvärde avses&lt;br&gt;det belopp som motsvarar den&lt;br&gt;utgift för anskaffandet som bolaget&lt;br&gt;skulle ha haft, om tillgången&lt;br&gt;anskaffats på balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med återanskaffningsvärde avses&lt;br&gt;det belopp som motsvarar den&lt;br&gt;utgift för anskaffandet som&lt;br&gt;företaget skulle ha haft, om&lt;br&gt;tillgången anskaffats på balans-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågående arbeten for någon&lt;br&gt;annans räkning får värderas till&lt;br&gt;belopp som överstiger anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl och det står i överens-&lt;br&gt;stämmelse med 2 kap. 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar får vär-&lt;br&gt;deras till belopp som överstiger&lt;br&gt;anskaffningsvärdet, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl och det står i&lt;br&gt;överensstämmelse med 2 kap. 2&lt;br&gt;och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräknas&lt;br&gt;enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller&lt;br&gt;enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det värde som framkommer vid en sådan beräkning väsentligt&lt;br&gt;avviker från varulagrets verkliga värde på balansdagen, skall skillnads-&lt;br&gt;beloppet anges i en not med fördelning på de i balansräkningen upptagna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;posterna. Det verkliga värdet skall därvid beräknas enligt 9 § tredje stycket Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;första meningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket Bestämmelsen i andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller inte bolag som avses i 3 kap. gäller inte företag som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § andra stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 kap. 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materiella anläggningstillgångar,&lt;br&gt;råvaror och förnödenheter som&lt;br&gt;omsätts och vilkas sammantagna&lt;br&gt;värde är av underordnad betydelse&lt;br&gt;för bolaget, far tas upp till en&lt;br&gt;bestämd mängd och ett fast värde,&lt;br&gt;om deras kvantitet, värde och&lt;br&gt;sammansättning inte varierar&lt;br&gt;väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materiella anläggningstillgångar,&lt;br&gt;råvaror och förnödenheter som&lt;br&gt;omsätts och vilkas sammantagna&lt;br&gt;värde är av underordnad betydelse&lt;br&gt;för företaget, far tas upp till en&lt;br&gt;bestämd mängd och ett fast värde,&lt;br&gt;om deras kvantitet, värde och sam-&lt;br&gt;mansättning inte varierar väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångsposten Egna aktier far inte tas upp till något värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av ett moder-&lt;br&gt;bolags andelar i ett dotterföretag&lt;br&gt;skall andelar som dotterföretaget&lt;br&gt;äger i moderbolaget inte anses ha&lt;br&gt;något värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av ett moder-&lt;br&gt;företags andelar i ett dotterföretag&lt;br&gt;skall andelar som dotterföretaget&lt;br&gt;äger i moderföretaget inte anses ha&lt;br&gt;något värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av övriga&lt;br&gt;bestämmelser i denna lag skall&lt;br&gt;årsredovisningen innehålla de&lt;br&gt;upplysningar som anges i 2- 24 §§.&lt;br&gt;Upplysningarna skall lämnas i&lt;br&gt;noter. Om det inte står i strid med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av övriga&lt;br&gt;bestämmelser i denna lag skall&lt;br&gt;årsredovisningen innehålla de&lt;br&gt;upplysningar som anges i 2- 25 §§.&lt;br&gt;Upplysningarna skall lämnas i&lt;br&gt;noter. Om det inte står i strid med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kravet på överskådlighet i 2 kap.&lt;br&gt;2 §, far upplysningarna i stället&lt;br&gt;lämnas i balansräkningen eller&lt;br&gt;resultaträkningen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de poster i&lt;br&gt;balansräkningen eller resultaträkningen till vilka de hänför sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kravet på överskådlighet i 2 kap.&lt;br&gt;2 §, får upplysningarna i stället&lt;br&gt;lämnas i balansräkningen eller&lt;br&gt;resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije post som tas upp som&lt;br&gt;anläggningstillgång i balans-&lt;br&gt;räkningen eller i sådana noter som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2&lt;br&gt;skall uppgift lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillgångarnas anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. överföringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije post som tas upp som&lt;br&gt;anläggningstillgång i balans-&lt;br&gt;räkningen eller i sådana noter som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 6 § fjärde stycket 2&lt;br&gt;skall uppgift lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillkommande och avgående tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har&lt;br&gt;gj orts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. årets uppskrivningar, med särskild uppgift om uppskrivningsbeloppets&lt;br&gt;användning och oavskrivet uppskrivningsbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskriv-&lt;br&gt;ningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ackumulerade uppskrivningar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, ned-&lt;br&gt;skrivningar och uppskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster skall&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den del en tillgång skrivits av eller skrivits ned uteslutande av&lt;br&gt;skatteskäl skall upplysning lämnas om detta med angivande av av-&lt;br&gt;skrivningens eller nedskrivningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fastigheter som är anlägg-&lt;br&gt;ningstillgångar skall det lämnas&lt;br&gt;uppgift om taxeringsvärden med&lt;br&gt;fordelning på balansräkningens&lt;br&gt;poster och på sådana noter som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolagets rörelsegrenar eller&lt;br&gt;geografiska marknader avviker&lt;br&gt;betydligt från varandra, skall&lt;br&gt;uppgift lämnas om nettoomsätt-&lt;br&gt;ningens fördelning på rörelse-&lt;br&gt;grenarna och marknaderna.&lt;br&gt;Bedömningen av om bolagets&lt;br&gt;rörelsegrenar och marknader&lt;br&gt;avviker betydligt från varandra&lt;br&gt;skall göras med hänsyn till hur&lt;br&gt;bolaget normalt organiserar för-&lt;br&gt;säljningen av varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte bolag&lt;br&gt;som tillämpar 3 kap. 7 J&amp;gt;. Be-&lt;br&gt;stämmelsen om nettoomsättningens&lt;br&gt;fordelning på geografiska&lt;br&gt;marknader gäller inte heller bolag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolag och dotterföretag&lt;br&gt;skall ange hur stor del av räken-&lt;br&gt;skapsårets inköp och försäljningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fastigheter som är anlägg-&lt;br&gt;ningstillgångar skall det lämnas&lt;br&gt;uppgift om taxeringsvärden med&lt;br&gt;fördelning på balansräkningens&lt;br&gt;poster och på sådana noter som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 6 § fjärde stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företagets rörelsegrenar&lt;br&gt;eller geografiska marknader&lt;br&gt;avviker betydligt från varandra,&lt;br&gt;skall uppgift lämnas om netto-&lt;br&gt;omsättningens fördelning på&lt;br&gt;rörelsegrenama och marknaderna.&lt;br&gt;Bedömningen av om företagets&lt;br&gt;rörelsegrenar och marknader&lt;br&gt;avviker betydligt från varandra&lt;br&gt;skall göras med hänsyn till hur&lt;br&gt;företaget normalt organiserar&lt;br&gt;försäljningen av varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte företag&lt;br&gt;som tillämpar 3 kap. 11 §.&lt;br&gt;Bestämmelsen om nettoomsätt-&lt;br&gt;ningens fördelning på geografiska&lt;br&gt;marknader gäller inte heller foretag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretag och dotterföretag&lt;br&gt;skall ange hur stor del av räken-&lt;br&gt;skapsårets inköp och försäljningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avser andra koncernföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dotterföretag och intresseföretag skall anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. resultatet för det senaste&lt;br&gt;räkenskapsår för vilket årsbokslut&lt;br&gt;har upprättats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets kapitalandel i&lt;br&gt;företaget, beräknad med tillämp-&lt;br&gt;ning av 1 kap. 6 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. resultatet för det senaste&lt;br&gt;räkenskapsår för vilket årsredo-&lt;br&gt;visning eller, i förekommande fall,&lt;br&gt;balansräkning och resultaträkning&lt;br&gt;har upprättats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.företagets kapitalandel i&lt;br&gt;dotterföretaget eller intresseföre-&lt;br&gt;taget, beräknad med tillämpning av&lt;br&gt;1 kap. 6 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antalet andelar och dessas värde enligt balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också i&lt;br&gt;fråga om andra företag vari&lt;br&gt;bolaget självt eller på det sätt som&lt;br&gt;anges i 1 kap. 6 § innehar en&lt;br&gt;kapitalandel på minst 20 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag som är obegränsat&lt;br&gt;ansvarig delägare i ett annat företag&lt;br&gt;skall ange detta företags namn,&lt;br&gt;organisationsnummer, säte och&lt;br&gt;rättsliga form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolagets rösträttsandel i&lt;br&gt;sådana företag som avses i första&lt;br&gt;och andra styckena avviker från&lt;br&gt;kapitalandelen, skall även röst-&lt;br&gt;rättsandelen anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avser andra koncernföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också i&lt;br&gt;fråga om andra företag vari det&lt;br&gt;redovisningsskyldiga företaget&lt;br&gt;självt eller på det sätt som anges i&lt;br&gt;1 kap. 6 § innehar en kapitalandel&lt;br&gt;på minst tjugo procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett foretag som är obegränsat&lt;br&gt;ansvarig delägare i ett annat företag&lt;br&gt;skall ange detta företags namn,&lt;br&gt;organisationsnummer, säte och&lt;br&gt;rättsliga form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det redovisningsskyldiga&lt;br&gt;företagets rösträttsandel i sådana&lt;br&gt;företag som avses i första och andra&lt;br&gt;styckena &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avviker&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalandelen, skall även röst-&lt;br&gt;rättsandelen anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift enligt 8 § får utelämnas, om den är av ringa betydelse med&lt;br&gt;hänsyn till kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. Under förutsättning att tillstånd ges av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer, far uppgift enligt 8 § också utelämnas, om&lt;br&gt;den har sådan karaktär att den kan vålla allvarlig skada för något av de i&lt;br&gt;8 § angivna företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket, skall&lt;br&gt;upplysning lämnas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om eget kapital och resultat får också utelämnas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolaget äger andelar som&lt;br&gt;motsvarar mindre än hälften av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget äger andelar som&lt;br&gt;motsvarar mindre än hälften av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretagets eller intresse-&lt;br&gt;företagets eget kapital och detta&lt;br&gt;företag inte offentliggör sin&lt;br&gt;balansräkning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bolaget är moderbolag och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretagets eller intresse-&lt;br&gt;företagets eget kapital och detta&lt;br&gt;företag inte offentliggör sin&lt;br&gt;balansräkning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget är moderföretag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretaget omfattas av en av&lt;br&gt;bolaget upprättad koncernredovis-&lt;br&gt;ning eller av en sådan koncern-&lt;br&gt;redovisning som avses i 7 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretaget omfattas av en av Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;företaget upprättad koncern- Bilaga 2&lt;br&gt;redovisning eller av en sådan&lt;br&gt;koncernredovisning som avses i 7&lt;br&gt;kap. 2 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije fordringspost i balans-&lt;br&gt;räkningen som är upptagen under&lt;br&gt;Omsättningstillgångar eller i&lt;br&gt;sådana noter som avses i 3 kap.&lt;br&gt;4 § ljärde stycket 2 skall anges den&lt;br&gt;del som förfaller till betalning&lt;br&gt;senare än ett år efter balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije skuldpost i balans-&lt;br&gt;räkningen eller i sådana noter som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2&lt;br&gt;skall anges den del som förfaller till&lt;br&gt;betalning senare än ett år efter&lt;br&gt;balansdagen samt den del som&lt;br&gt;förfaller till betalning senare än fem&lt;br&gt;år efter balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije skuldpost i balans-&lt;br&gt;räkningen eller i sådana noter som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2&lt;br&gt;skall, om säkerhet har ställts,&lt;br&gt;omfattningen av säkerheterna anges&lt;br&gt;med uppgift om deras art och form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget har ställt säkerhet&lt;br&gt;eller ingått ansvarsförbindelse till&lt;br&gt;förmån för koncernföretag, skall&lt;br&gt;särskild upplysning lämnas om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje fordringspost i balans-&lt;br&gt;räkningen som är upptagen under&lt;br&gt;Omsättningstillgångar eller i så-&lt;br&gt;dana noter som avses i 3 kap. 6 §&lt;br&gt;fjärde stycket 2 skall anges den del&lt;br&gt;som förfaller till betalning senare&lt;br&gt;än ett år efter balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije skuldpost i balans-&lt;br&gt;räkningen eller i sådana noter som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 6 § ljärde stycket 2&lt;br&gt;skall anges den del som förfaller till&lt;br&gt;betalning senare än ett år efter&lt;br&gt;balansdagen samt den del som&lt;br&gt;förfaller till betalning senare än fem&lt;br&gt;år efter balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije skuldpost i balans-&lt;br&gt;räkningen eller i sådana noter som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 6 § fjärde stycket 2&lt;br&gt;skall, om säkerhet har ställts,&lt;br&gt;omfattningen av säkerheterna anges&lt;br&gt;med uppgift om deras art och form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har ställt säkerhet&lt;br&gt;eller ingått ansvarsförbindelse till&lt;br&gt;förmån för koncernföretag, skall&lt;br&gt;särskild upplysning lämnas om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bolag har lämnat lån till&lt;br&gt;en styrelseledamot, verkställande&lt;br&gt;direktör eller en motsvarande&lt;br&gt;befattningshavare i bolaget eller i&lt;br&gt;ett annat koncernföretag, skall&lt;br&gt;upplysning lämnas om detta.&lt;br&gt;Detsamma gäller om bolaget har&lt;br&gt;ställt pant eller annan säkerhet&lt;br&gt;eller har ingått ansvarsförbindelse&lt;br&gt;till förmån för en sådan be-&lt;br&gt;fattningshavare. Med styrelse-&lt;br&gt;ledamöter jämställs suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag har lämnat lån&lt;br&gt;till en styrelseledamot, verk-&lt;br&gt;ställande direktör eller en mot-&lt;br&gt;svarande befattningshavare i&lt;br&gt;företaget eller i ett annat koncern-&lt;br&gt;företag, skall upplysning lämnas&lt;br&gt;om detta. Detsamma gäller om&lt;br&gt;företaget har ställt pant eller annan&lt;br&gt;säkerhet eller har ingått&lt;br&gt;ansvarsförbindelse till förmån för&lt;br&gt;en sådan befattningshavare. Med&lt;br&gt;styrelseledamöter jämställs supp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för dessa och med verkställande&lt;br&gt;direktör jämställs vice verkstäl-&lt;br&gt;lande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om stor-&lt;br&gt;leken av lämnade lån, huvudsakliga&lt;br&gt;lånevillkor, räntesatser, under&lt;br&gt;räkenskapsåret återbetalda belopp,&lt;br&gt;arten av ställda säkerheter och&lt;br&gt;ingångna ansvarsförbindelser samt&lt;br&gt;beloppet av de lån för vilka&lt;br&gt;säkerhet ställts. Uppgift skall även&lt;br&gt;lämnas om vilken anknytning till&lt;br&gt;bolaget den har som bolaget har&lt;br&gt;lämnat lån till, ställt säkerhet för&lt;br&gt;eller ingått ansvarsförbindelse till&lt;br&gt;förmån för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tillämpas också,&lt;br&gt;om bolaget har lämnat lån till eller&lt;br&gt;ställt säkerhet till förmån för någon&lt;br&gt;annan med stöd av tillstånd enligt&lt;br&gt;12 kap. 8 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget har utelöpande lån&lt;br&gt;som är konvertibla eller förenade&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning,&lt;br&gt;skall för varje lån eller liknande&lt;br&gt;rättighet anges utestående låne-&lt;br&gt;belopp samt tid och villkor för&lt;br&gt;utbyte eller för nyteckning. För&lt;br&gt;vaije lån mot vinstandelsbevis skall&lt;br&gt;utestående lånebelopp och ränte-&lt;br&gt;bestämmelserna anges.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leanter för dessa och med verk-&lt;br&gt;ställande direktör jämställs vice&lt;br&gt;verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om stor-&lt;br&gt;leken av lämnade lån, huvudsakliga&lt;br&gt;lånevillkor, räntesatser, under&lt;br&gt;räkenskapsåret återbetalda belopp,&lt;br&gt;arten av ställda säkerheter och&lt;br&gt;ingångna ansvarsförbindelser samt&lt;br&gt;beloppet av de lån för vilka&lt;br&gt;säkerhet ställts. Uppgift skall även&lt;br&gt;lämnas om vilken anknytning till&lt;br&gt;företaget den har som företaget har&lt;br&gt;lämnat lån till, ställt säkerhet för&lt;br&gt;eller ingått ansvarsförbindelse till&lt;br&gt;förmån för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tillämpas också,&lt;br&gt;om ett aktiebolag har lämnat lån till&lt;br&gt;eller ställt säkerhet till förmån för&lt;br&gt;någon annan med stöd av tillstånd&lt;br&gt;enligt 12 kap. 8 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har utelöpande lån&lt;br&gt;som är konvertibla eller förenade&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning,&lt;br&gt;skall för vaije lån eller liknande&lt;br&gt;rättighet anges utestående låne-&lt;br&gt;belopp samt tid och villkor för&lt;br&gt;utbyte eller för nyteckning. För&lt;br&gt;vaije lån mot vinstandelsbevis skall&lt;br&gt;utestående lånebelopp och ränte-&lt;br&gt;bestämmelserna anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förenings eget&lt;br&gt;kapital skall delas upp i bundet&lt;br&gt;eget kapital och fritt eget kapital&lt;br&gt;eller ansamlad förlust. Under&lt;br&gt;bundet eget kapital skall tas upp&lt;br&gt;inbetalda insatser, uppskriv-&lt;br&gt;ningsfond och reservfond. Med-&lt;br&gt;lemsinsatser och förlagsinsatser&lt;br&gt;skall redovisas var för sig. Under&lt;br&gt;fritt eget kapital eller ansamlad&lt;br&gt;förlust skall tas upp fria fonder, var&lt;br&gt;för sig, balanserad vinst eller&lt;br&gt;förlust samt vinst eller förlust för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkenskapsåret. Balanserad förlust Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;och förlust för räkenskapsåret tas Bilaga 2&lt;br&gt;därvid upp som avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i eget kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämfört med föregående års&lt;br&gt;balansräkning skall specificeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första stycket sägs om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insats gäller också upplåtelseavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i en bostadsrättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om skillnaden mellan å ena sidan den inkomst-&lt;br&gt;skatt som har redovisats i resultaträkningen under räkenskapsåret och&lt;br&gt;tidigare räkenskapsår samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper&lt;br&gt;sig på verksamheten för dessa år. Uppgift behöver dock inte lämnas om&lt;br&gt;skillnaden är obetydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte bolag Första stycket gäller inte företag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 6 § andra som avses i 3 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/6J &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;77$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om hur den för räkenskapsåret redovisade&lt;br&gt;inkomstskatten fördelar sig på ordinärt och extraordinärt resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte bolag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om medel-&lt;br&gt;antalet under räkenskapsåret&lt;br&gt;anställda personer med uppgift om&lt;br&gt;fördelningen mellan kvinnor och&lt;br&gt;män. Om bolaget har anställda i&lt;br&gt;flera länder, skall medelantalet an-&lt;br&gt;ställda och fördelningen mellan&lt;br&gt;kvinnor och män i vaije land anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte företag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om medel-&lt;br&gt;antalet under räkenskapsåret&lt;br&gt;anställda personer med uppgift om&lt;br&gt;fördelningen mellan kvinnor och&lt;br&gt;män. Om företaget har anställda i&lt;br&gt;flera länder, skall medelantalet&lt;br&gt;anställda och fördelningen mellan&lt;br&gt;kvinnor och män i varje land&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersätt-&lt;br&gt;ningar skall anges för var och en av följande grupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befatt-&lt;br&gt;ningshavare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anställda som inte omfattas av 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter,&lt;br&gt;verkställande direktören och motsvarande befattningshavare skall anges&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bolaget anställda i flera&lt;br&gt;länder, skall uppgifter som anges i&lt;br&gt;första och andra styckena lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har företaget anställda i flera&lt;br&gt;länder, skall uppgifter som anges i&lt;br&gt;första och andra styckena lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt för varje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt för vaije land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt 19 och 20 §§&lt;br&gt;gäller för styrelseledamöter och&lt;br&gt;verkställande direktören gäller även&lt;br&gt;tidigare styrelseledamöter och&lt;br&gt;tidigare verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 19-21 §§&lt;br&gt;jämställs med styrelseledamöter&lt;br&gt;suppleanter för dessa och med&lt;br&gt;verkställande direktören vice verk-&lt;br&gt;ställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget har träffat avtal om&lt;br&gt;avgångsvederlag eller liknande&lt;br&gt;förmåner till styrelseledamöter,&lt;br&gt;verkställande direktören eller andra&lt;br&gt;personer i bolagets ledning, skall&lt;br&gt;uppgift lämnas om avtalen och om&lt;br&gt;de väsentligaste villkoren i avtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag som är dotterbolag&lt;br&gt;skall lämna uppgift om namn,&lt;br&gt;organisationsnummer och säte för&lt;br&gt;de moderföretag som upprättar&lt;br&gt;koncernredovisning för den största&lt;br&gt;och minsta koncern som bolaget&lt;br&gt;ingår i som dotterbolag. Uppgift&lt;br&gt;skall också lämnas om var det går&lt;br&gt;att få tillgång till utländska&lt;br&gt;moderföretags koncernredovis-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt 20 och 27 §§&lt;br&gt;gäller för styrelseledamöter och&lt;br&gt;verkställande direktören gäller även&lt;br&gt;tidigare styrelseledamöter och&lt;br&gt;tidigare verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 20-22 §§&lt;br&gt;jämställs med styrelseledamöter&lt;br&gt;suppleanter för dessa och med&lt;br&gt;verkställande direktören vice verk-&lt;br&gt;ställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har träffat avtal om&lt;br&gt;avgångsvederlag eller liknande&lt;br&gt;förmåner till styrelseledamöter,&lt;br&gt;verkställande direktören eller andra&lt;br&gt;personer i företagets ledning, skall&lt;br&gt;uppgift lämnas om avtalen och om&lt;br&gt;de väsentligaste villkoren i avtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som är dotterföretag&lt;br&gt;skall lämna uppgift om namn,&lt;br&gt;organisationsnummer och säte för&lt;br&gt;de moderföretag som upprättar&lt;br&gt;koncernredovisning för den största&lt;br&gt;och minsta koncern som företaget&lt;br&gt;ingår i som dotterföretag. Uppgift&lt;br&gt;skall också lämnas om var det går&lt;br&gt;att få tillgång till utländska&lt;br&gt;moderföretags koncernredovis-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;br&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelsen skall&lt;br&gt;innehålla en rättvisande översikt&lt;br&gt;över utvecklingen av bolagets&lt;br&gt;verksamhet, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningar skall även lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana förhållanden som inte&lt;br&gt;skall redovisas i balansräkningen,&lt;br&gt;resultaträkningen eller noterna,&lt;br&gt;men som är viktiga för bedöm-&lt;br&gt;ningen av bolagets ställning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelsen skall&lt;br&gt;innehålla en rättvisande översikt&lt;br&gt;över utvecklingen av företagets&lt;br&gt;verksamhet, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana förhållanden som inte&lt;br&gt;skall redovisas i balansräkningen,&lt;br&gt;resultaträkningen eller noterna,&lt;br&gt;men som är viktiga för bedöm-&lt;br&gt;ningen av företagets ställning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana händelser av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för bolaget som har&lt;br&gt;inträffat under räkenskapsåret eller&lt;br&gt;efter dess slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets förväntade framtida&lt;br&gt;utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagets verksamhet inom&lt;br&gt;forskning och utveckling, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bolagets filialer i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 3 och 5 gäller inte&lt;br&gt;bolag som avses i 3 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolag skall i förvaltnings-&lt;br&gt;berättelsen lämnas förslag till&lt;br&gt;dispositioner beträffande bolagets&lt;br&gt;vinst eller förlust. I aktiebolag som&lt;br&gt;är moderbolag skall dessutom&lt;br&gt;uppgift lämnas om belopp som&lt;br&gt;enligt årsredovisningarna för&lt;br&gt;företag inom koncernen skall föras&lt;br&gt;över från fritt eget kapital i&lt;br&gt;koncernen till bundet eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana händelser av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för företaget som har&lt;br&gt;inträffat under räkenskapsåret eller&lt;br&gt;efter dess slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företagets förväntade framtida&lt;br&gt;utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företagets verksamhet inom&lt;br&gt;forskning och utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. företagets filialer i utlandet&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. verksamhetens påverkan på&lt;br&gt;den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 3 och 5 gäller inte&lt;br&gt;företag som avses i 3 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening skall&lt;br&gt;utöver vad som framgår av första-&lt;br&gt;tredje styckena lämna upplysningar&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. väsentliga förändringar i&lt;br&gt;medlemsantalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. summorna av insatsbelopp&lt;br&gt;som skall återbetalas under nästa&lt;br&gt;räkenskapsår enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 4 kap. 1 och 3 §§ lagen&lt;br&gt;(1987:677) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den rätt till utdelning som&lt;br&gt;gjorda förlagsinsatser medför och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. summan av de förlagsinsatser&lt;br&gt;som har sagts upp och skall inlösas&lt;br&gt;under de nästföljande två räken-&lt;br&gt;skapsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i fjärde stycket 2 sägs&lt;br&gt;om insats gäller också lösenbelopp&lt;br&gt;för medlems andel i en&lt;br&gt;sambruksförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag och ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall i förvaltningsbe-&lt;br&gt;rättelsen lämna förslag till dis-&lt;br&gt;positioner beträffande bolagets&lt;br&gt;eller föreningens vinst eller&lt;br&gt;förlust. Om bolaget eller före-&lt;br&gt;ningen är moderföretag skall&lt;br&gt;dessutom uppgift lämnas om&lt;br&gt;belopp som enligt årsredovis-&lt;br&gt;ningarna för företag inom kon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cemen skall föras över från fritt Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;eget kapital i koncernen till bundet Bilaga 2&lt;br&gt;eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser skall i förvaltnings-&lt;br&gt;berättelsen lämnas uppgift om hur&lt;br&gt;stiftelsens ändamål har främjats&lt;br&gt;under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansieringsanalysen skall&lt;br&gt;redovisas bolagets finansiering och&lt;br&gt;kapitalinvesteringar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansieringsanalysen skall&lt;br&gt;redovisas företagets finansiering&lt;br&gt;och kapitalinvesteringar under&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderbolag skall för vaije&lt;br&gt;räkenskapsår upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning enligt denna lag, om&lt;br&gt;inte annat följer av 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderföretag skall för vaije&lt;br&gt;räkenskapsår upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning enligt denna lag, om&lt;br&gt;inte annat följer av 2 eller 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderbolag som är dotter-&lt;br&gt;bolag behöver inte upprätta kon-&lt;br&gt;cernredovisning, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolaget och dess samtliga&lt;br&gt;dotterföretag omfattas av en&lt;br&gt;koncernredovisning som upprättas&lt;br&gt;av ett annat moderföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. detta moderföretag lyder&lt;br&gt;under lagstiftningen i en stat inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. moderföretagets koncern-&lt;br&gt;redovisning har upprättats och&lt;br&gt;reviderats enligt den lagstiftning&lt;br&gt;som i den staten har tillkommit i&lt;br&gt;enlighet med Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapernas direktiv av den 13 juni&lt;br&gt;1983 om sammanställd redovisning&lt;br&gt;(83/349/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderföretag som är dotter-&lt;br&gt;företag behöver inte upprätta&lt;br&gt;koncernredovisning, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget och dess samtliga&lt;br&gt;dotterföretag omfattas av en&lt;br&gt;koncernredovisning som upprättas&lt;br&gt;av ett överordnat moderföretag,&lt;br&gt;2. det överordnade moderföretaget&lt;br&gt;lyder under lagstiftningen i en stat&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det överordnade moderföre-&lt;br&gt;tagets koncernredovisning har&lt;br&gt;upprättats och reviderats enligt den&lt;br&gt;lagstiftning som i den staten har&lt;br&gt;tillkommit i enlighet med Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapernas direktiv av&lt;br&gt;den 13 juni 1983 om sammanställd&lt;br&gt;redovisning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(83/349/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även om nagot dotterföretag av skäl som anges i&lt;br&gt;4 § andra eller tredje stycket inte omfattas av den upprättade koncern-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderbolag som med stöd&lt;br&gt;av första stycket inte självt har&lt;br&gt;upprättat någon koncernredovis-&lt;br&gt;ning skall ge in den koncem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderföretag som med stöd&lt;br&gt;av första stycket inte självt har&lt;br&gt;upprättat någon koncernredovis-&lt;br&gt;ning skall ge in den koncem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisning som avses i första&lt;br&gt;stycket jämte koncemrevisions-&lt;br&gt;berättelsen till registreringsmyn-&lt;br&gt;digheten enligt bestämmelserna i 8&lt;br&gt;kap. 3 §. Registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten skall på det sätt som anges i&lt;br&gt;8 kap. 4 § kungöra att hand-&lt;br&gt;lingarna har getts in. Om hand-&lt;br&gt;lingarna inte är avfattade på&lt;br&gt;svenska, får registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten förelägga moderbolaget att&lt;br&gt;ge in en bestyrkt översättning till&lt;br&gt;svenska. Sådant föreläggande skall&lt;br&gt;utfärdas om någon begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om delägare som har en&lt;br&gt;kapitalandel i moderbolaget på&lt;br&gt;minst tio procent senast sex&lt;br&gt;månader före räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång hos moderbolagets styrelse&lt;br&gt;eller motsvarande ledningsorgan&lt;br&gt;har krävt att koncernredovisning&lt;br&gt;skall upprättas, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om andelama i moderbolaget&lt;br&gt;eller skuldebrev som moderbolaget&lt;br&gt;har utfärdat är inregistrerade på en&lt;br&gt;börs inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt första stycket inte&lt;br&gt;upprättar någon koncernredo-&lt;br&gt;visning skall upplysa om detta i en&lt;br&gt;not till årsredovisningen samt&lt;br&gt;lämna uppgift om namn,&lt;br&gt;organisationsnummer och säte för&lt;br&gt;det moderföretag som upprättar den&lt;br&gt;i stycket nämnda koncernredovis-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisning som avses i första Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;stycket jämte koncemrevisions- Bilaga 2&lt;br&gt;berättelsen till registreringsmyn-&lt;br&gt;digheten enligt bestämmelserna i 8&lt;br&gt;kap. 3 §. Registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten skall på det sätt som anges i&lt;br&gt;8 kap. 4 § kungöra att hand-&lt;br&gt;lingarna har getts in. Om hand-&lt;br&gt;lingarna inte är avfattade på&lt;br&gt;svenska, far registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten förelägga moderföretaget att&lt;br&gt;ge in en bestyrkt översättning till&lt;br&gt;svenska. Sådant föreläggande skall&lt;br&gt;utfärdas om någon begär det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om delägare som har en&lt;br&gt;kapitalandel i moderföretaget på&lt;br&gt;minst tio procent senast sex&lt;br&gt;månader fore räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång hos moderföretagets&lt;br&gt;styrelse eller motsvarande led-&lt;br&gt;ningsorgan har krävt att koncern-&lt;br&gt;redovisning skall upprättas, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om andelama i moderföretaget&lt;br&gt;eller skuldebrev som moder-&lt;br&gt;företaget har utfärdat är inregi-&lt;br&gt;strerade på en börs inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt första stycket inte&lt;br&gt;upprättar någon koncernredo-&lt;br&gt;visning skall upplysa om detta i en&lt;br&gt;not till årsredovisningen samt&lt;br&gt;lämna uppgift om namn,&lt;br&gt;organisationsnummer och säte för&lt;br&gt;det överordnade moderföretag som&lt;br&gt;upprättar den i stycket nämnda&lt;br&gt;koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderföretag behöver inte&lt;br&gt;upprätta koncernredovisning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antalet anställda hos kon-&lt;br&gt;cernföretagen under de två senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren i medeltal uppgått&lt;br&gt;till högst tio och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nettovärdet av koncernföre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagens tillgångar enligt fastställda&lt;br&gt;balansräkningar for koncemfore- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagens senaste räkenskapsår på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;moderföretagets balansdag uppgår&lt;br&gt;till högst 24 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;andelar i moderföretaget — eller i&lt;br&gt;något av dotterföretagen — eller&lt;br&gt;skuldebrev som moderföretaget -&lt;br&gt;eller något av dotterföretagen — har&lt;br&gt;utfärdat är inregistrerade på en&lt;br&gt;börs inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet. Vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av detta stycke bortses från&lt;br&gt;sådana dotterföretag som avses i&lt;br&gt;5 § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningen skall bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. koncembalansräkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. koncemresultaträkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. noter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om moderbolaget är ett sådant&lt;br&gt;bolag som avses i 10 kap. 3 §&lt;br&gt;ljärde stycket aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa före-&lt;br&gt;tag, skall det i koncernredovis-&lt;br&gt;ningen även ingå en finansierings-&lt;br&gt;analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om moderföretaget är ett sådant&lt;br&gt;företag som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 10 kap. 3 § fjärde stycket&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 8 kap. 5 § tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1987:677) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 10 § lagen (1900:00) om&lt;br&gt;revision eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 4 kap. 4 § andra stycket&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220), skall det&lt;br&gt;i koncernredovisningen även ingå&lt;br&gt;en finansieringsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningen skall omfatta samtliga dotterföretag, om inte&lt;br&gt;annat följer av andra eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dotterföretag behöver inte&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen,&lt;br&gt;om företaget är av ringa betydelse&lt;br&gt;med hänsyn till kravet i 5 § på rätt-&lt;br&gt;visande bild. Om flera dotterföretag&lt;br&gt;tillsammans har mer än sådan ringa&lt;br&gt;betydelse, skall de dock omfattas&lt;br&gt;av koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dotterföretag behöver inte heller omfattas av koncernredovis-&lt;br&gt;ningen, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. betydande och varaktiga&lt;br&gt;hinder i väsentlig grad begränsar&lt;br&gt;moderbolagets möjligheter att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dotterföretag behöver inte&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen,&lt;br&gt;om företaget är av ringa betydelse&lt;br&gt;med hänsyn till kravet i 6 § på rätt-&lt;br&gt;visande bild. Om flera dotterföretag&lt;br&gt;tillsammans har mer än sådan ringa&lt;br&gt;betydelse, skall de dock omfattas&lt;br&gt;av koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. betydande och varaktiga&lt;br&gt;hinder i väsentlig grad begränsar&lt;br&gt;moderföretagets möjligheter att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utöva sitt inflytande över dotter- utöva sitt inflytande över dotter-&lt;br&gt;företaget, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte&lt;br&gt;kan fås utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt&lt;br&gt;att säljas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag som tillämpar andra Ett företag som tillämpar andra&lt;br&gt;eller tredje stycket skall i en not eller tredje stycket skall i en not&lt;br&gt;upplysa om skälen för detta. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;upplysa om skälen för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncembalansräkningen och&lt;br&gt;koncemresultaträkningen skall var&lt;br&gt;för sig utgöra en sammanställning&lt;br&gt;av balansräkningarna respektive&lt;br&gt;resultaträkningarna för moder-&lt;br&gt;bolaget och de dotterföretag som&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen.&lt;br&gt;Sammanställningen skall göras&lt;br&gt;med tillämpning av 8-12 §§ och&lt;br&gt;17-23 §§. Vid redovisningen av&lt;br&gt;andelar i andra företag än&lt;br&gt;dotterföretag skall 24-29 &amp;nbsp;§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i aktiebolag har avsatts&lt;br&gt;till kapitalandelsfonden enligt 27 §&lt;br&gt;andra stycket skall redovisas som&lt;br&gt;en särskild post under A IV i&lt;br&gt;koncembalansräkningen. Sådant&lt;br&gt;belopp skall anses som bundet eget&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När 3 kap. 6 § andra stycket&lt;br&gt;tillämpas skall vad som där sägs&lt;br&gt;om antalet anställda och till-&lt;br&gt;gångarnas nettovärde avse kon-&lt;br&gt;cernen som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 kap. 7 $ gäller&lt;br&gt;inte om koncernen är en sådan&lt;br&gt;koncern som avses i 10 kap. 3 §&lt;br&gt;ljärde stycket aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncembalansräkningen och&lt;br&gt;koncemresultaträkningen skall var&lt;br&gt;för sig utgöra en sammanställning&lt;br&gt;av balansräkningarna respektive&lt;br&gt;resultaträkningarna för moder-&lt;br&gt;företaget och de dotterföretag som&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen.&lt;br&gt;Sammanställningen skall göras&lt;br&gt;med tillämpning av 9-13 §§ och&lt;br&gt;18-24 §§. Vid redovisningen av&lt;br&gt;andelar i andra företag än&lt;br&gt;dotterföretag skall 25-32 §§&lt;br&gt;beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i ett aktiebolag eller en&lt;br&gt;ekonomisk förening har avsatts till&lt;br&gt;kapitalandelsfonden enligt 29 §&lt;br&gt;andra stycket skall redovisas som&lt;br&gt;en särskild post under Andra fonder&lt;br&gt;i koncembalansräkningen. Sådant&lt;br&gt;belopp skall anses som bundet eget&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När 3 kap. 8 § andra stycket&lt;br&gt;tillämpas skall vad som där sägs&lt;br&gt;om antalet anställda och tillgång-&lt;br&gt;arnas nettovärde avse koncernen&lt;br&gt;som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 kap. 11 §&lt;br&gt;gäller inte om koncernen är en&lt;br&gt;sådan koncern som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 10 kap. 3 § fjärde stycket&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 8 kap. 5 § tredje stycket lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:677) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, 3. 10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1900:00) om revision eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 10 § lagen (1900:00) om&lt;br&gt;revision eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 4 kap. 4 § andra stycket&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningen skall&lt;br&gt;hänföra sig till moderbolagets&lt;br&gt;balansdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretags balansdag&lt;br&gt;ligger mer än tre månader före&lt;br&gt;moderbolagets balansdag, skall&lt;br&gt;dotterföretaget omfattas av&lt;br&gt;koncernredovisningen på grundval&lt;br&gt;av en balansräkning som hänför sig&lt;br&gt;till moderbolagets balansdag och&lt;br&gt;en resultaträkning som avser&lt;br&gt;moderbolagets räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretags balansdag&lt;br&gt;ligger högst tre månader före&lt;br&gt;moderbolagets balansdag, skall&lt;br&gt;upplysning lämnas om sådana&lt;br&gt;händelser som är viktiga för att&lt;br&gt;bedöma dotterföretagets ställning&lt;br&gt;och resultat och som har inträffat&lt;br&gt;mellan dotterföretagets och&lt;br&gt;moderbolagets balansdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;u§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolaget skall tillämpa&lt;br&gt;samma principer för värderingen av&lt;br&gt;tillgångar, avsättningar och skulder&lt;br&gt;i koncernredovisningen som i&lt;br&gt;årsredovisningen. Andra värde-&lt;br&gt;ringsprinciper för användas i&lt;br&gt;koncernredovisningen, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl. I sådant fall skall&lt;br&gt;upplysning om detta lämnas i not&lt;br&gt;med angivande av skälen för av-&lt;br&gt;vikelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningen skall&lt;br&gt;hänföra sig till moderföretagets&lt;br&gt;balansdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretags balansdag&lt;br&gt;ligger mer än tre månader före&lt;br&gt;moderföretagets balansdag, skall&lt;br&gt;dotterföretaget omfattas av kon-&lt;br&gt;cernredovisningen på grundval av&lt;br&gt;en balansräkning som hänför sig till&lt;br&gt;moderföretagets balansdag och en&lt;br&gt;resultaträkning som avser moder-&lt;br&gt;företagets räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretags balansdag&lt;br&gt;ligger högst tre månader före&lt;br&gt;moderföretagets balansdag, skall&lt;br&gt;upplysning lämnas om sådana&lt;br&gt;händelser som är viktiga för att&lt;br&gt;bedöma dotterföretagets ställning&lt;br&gt;och resultat och som har inträffat&lt;br&gt;mellan dotterföretagets och&lt;br&gt;moderföretagets balansdagar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om moderföretaget tillämpar&lt;br&gt;andra principer för värderingen av&lt;br&gt;tillgångar, avsättningar och skulder&lt;br&gt;i koncernredovisningen än i&lt;br&gt;årsredovisningen, skall upplysning&lt;br&gt;om detta och om skälen för av-&lt;br&gt;vikelsen lämnas i not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har något av de koncernföretag som omfattas av koncernredovis-&lt;br&gt;ningen tillämpat andra principer för värderingen av tillgångar, avsätt-&lt;br&gt;ningar och skulder än de som tillämpas i koncembalansräkningen, skall&lt;br&gt;dessa tillgångar, avsättningar och skulder räknas om enligt sistnämnda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och&lt;br&gt;det är förenligt med 5 §, får&lt;br&gt;avvikelse göras från vad som&lt;br&gt;föreskrivs i andra stycket. Sådan&lt;br&gt;avvikelse far även göras, om en&lt;br&gt;omräkning med hänsyn till kravet&lt;br&gt;på rättvisande bild är av ringa&lt;br&gt;betydelse. 1 dessa fall skall&lt;br&gt;upplysning om skälen för av-&lt;br&gt;vikelsen anges i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och&lt;br&gt;det är förenligt med 6 §, får&lt;br&gt;avvikelse göras från vad som&lt;br&gt;föreskrivs i andra stycket. Sådan&lt;br&gt;avvikelse får även göras, om en&lt;br&gt;omräkning med hänsyn till kravet&lt;br&gt;på rättvisande bild är av ringa&lt;br&gt;betydelse. I dessa fall skall&lt;br&gt;upplysning om skälen för av-&lt;br&gt;vikelsen anges i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom intemvinster,&lt;br&gt;skall elimineras i koncembalansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter och kostnader, som hänför sig till transaktioner mellan koncern-&lt;br&gt;företag, liksom förändring av intemvinst under räkenskapsåret, skall elimi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;neras i koncemresultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra&lt;br&gt;styckena om eliminering av&lt;br&gt;fordringar och skulder, intäkter och&lt;br&gt;kostnader samt intemvinster gäller&lt;br&gt;inte om beloppen är av ringa&lt;br&gt;betydelse med hänsyn till kravet i&lt;br&gt;5 § på rättvisande bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med intemvinst avses antingen&lt;br&gt;en vinst vid överlåtelse av en&lt;br&gt;tillgång inom koncernen eller den&lt;br&gt;på moderbolaget belöpande&lt;br&gt;andelen av en sådan vinst, i den&lt;br&gt;utsträckning tillgången inte därefter&lt;br&gt;har överlåtits till en köpare utanför&lt;br&gt;koncernen eller har förbrukats eller&lt;br&gt;dess värde har satts ned hos det&lt;br&gt;företag inom koncernen som har&lt;br&gt;förvärvat tillgången. Upplysning&lt;br&gt;om det intemvinstbegrepp som har&lt;br&gt;tillämpats skall lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra&lt;br&gt;styckena om eliminering av&lt;br&gt;fordringar och skulder, intäkter och&lt;br&gt;kostnader samt intemvinster gäller&lt;br&gt;inte om beloppen är av ringa&lt;br&gt;betydelse med hänsyn till kravet i&lt;br&gt;6 § på rättvisande bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med intemvinst avses antingen&lt;br&gt;en vinst vid överlåtelse av en&lt;br&gt;tillgång inom koncernen eller den&lt;br&gt;på moderföretaget belöpande&lt;br&gt;andelen av en sådan vinst, i den&lt;br&gt;utsträckning tillgången inte därefter&lt;br&gt;har överlåtits till en köpare utanför&lt;br&gt;koncernen eller har förbrakats eller&lt;br&gt;dess värde har satts ned hos det&lt;br&gt;företag inom koncernen som har&lt;br&gt;förvärvat tillgången. Upplysning&lt;br&gt;om det intemvinstbegrepp som har&lt;br&gt;tillämpats skall lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/5£ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dotterföretag och intresseföretag skall dess namn, organisa-&lt;br&gt;tionsnummer och säte anges. Vidare skall anges den kapitalandel,&lt;br&gt;beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, som koncernföretag innehar i&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas även i fråga om andra&lt;br&gt;företag i vilka ett koncernföretag självt eller på det sätt som anges i 1 kap.&lt;br&gt;6 § innehar en kapitalandel på minst 20 procent. Uppgifter om dessa före-&lt;br&gt;tag behöver dock inte lämnas om uppgifterna med hänsyn till kravet på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättvisande bild är av ringa betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncernredovisningen skall&lt;br&gt;grunden för att ett företag har&lt;br&gt;klassificerats som dotterföretag&lt;br&gt;anges. Denna uppgift far uteläm-&lt;br&gt;nas, om moderbolaget innehar mer&lt;br&gt;än hälften av rösterna för samtliga&lt;br&gt;andelar och kapitalandelen i dotter-&lt;br&gt;företaget är lika stor som&lt;br&gt;rösträttsandelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncernredovisningen skall&lt;br&gt;grunden för att ett företag har&lt;br&gt;klassificerats som dotterföretag&lt;br&gt;anges. Denna uppgift far uteläm-&lt;br&gt;nas, om moderföretaget innehar&lt;br&gt;mer än hälften av rösterna för&lt;br&gt;samtliga andelar och kapitalandelen&lt;br&gt;i dotterföretaget är lika stor som&lt;br&gt;rösträttsandelen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130, Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medge att uppgifter inte behöver&lt;br&gt;lämnas enligt 15 § första och andra&lt;br&gt;styckena, om uppgifterna är av&lt;br&gt;sådant slag att de kan vålla allvarlig&lt;br&gt;skada för moderbolaget eller för&lt;br&gt;något av de angivna företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medge att uppgifter inte behöver Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;lämnas enligt 16 § första och andra Bilaga 2&lt;br&gt;styckena, om uppgifterna är av&lt;br&gt;sådant slag att de kan vålla allvarlig&lt;br&gt;skada för något av de angivna&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning avseende mo-&lt;br&gt;derbolag och dotterföretag skall&lt;br&gt;göras enligt någon av de metoder&lt;br&gt;som anges i 18-21 §§, 22 § eller&lt;br&gt;23 £&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7S^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncembalansräkningen skall&lt;br&gt;det bokförda värdet av moder-&lt;br&gt;bolagets andelar i ett dotterföretag&lt;br&gt;elimineras genom att avräknas mot&lt;br&gt;den andel av dotterföretagets eget&lt;br&gt;kapital som belöpte på andelarna&lt;br&gt;vid förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av andelar i ett&lt;br&gt;företag som är eller genom&lt;br&gt;förvärvet blir dotterföretag skall&lt;br&gt;moderbolaget upprätta en för-&lt;br&gt;värvsanalys för att fastställa an-&lt;br&gt;delamas anskaffningsvärde för&lt;br&gt;koncernen samt anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för koncernen av dotterföretagets&lt;br&gt;tillgångar, avsättningar och skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anskaffningsvärdet för kon-&lt;br&gt;cernen av dotterföretagets till-&lt;br&gt;gångar, avsättningar eller skulder&lt;br&gt;enligt förvärvsanalysen avviker&lt;br&gt;från deras bokförda värden i&lt;br&gt;dotterföretagets balansräkning,&lt;br&gt;skall värdena i koncembalans-&lt;br&gt;räkningen justeras med hänsyn till&lt;br&gt;detta. Summan av dessa justeringar&lt;br&gt;skall avräknas från det skill-&lt;br&gt;nadsbelopp som uppkommit vid&lt;br&gt;avräkningen enligt 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning avseende mo-&lt;br&gt;derföretag och dotterföretag skall&lt;br&gt;göras enligt någon av de metoder&lt;br&gt;som anges i 19-22 §§, 23 § eller&lt;br&gt;24 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncembalansräkningen skall&lt;br&gt;det bokförda värdet av moder-&lt;br&gt;företagets andelar i ett dotterföretag&lt;br&gt;elimineras genom att avräknas mot&lt;br&gt;den andel av dotterföretagets eget&lt;br&gt;kapital som belöpte på andelama&lt;br&gt;vid förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av andelar i ett&lt;br&gt;företag som är eller genom&lt;br&gt;förvärvet blir dotterföretag skall&lt;br&gt;moderföretaget upprätta en för-&lt;br&gt;värvsanalys för att fastställa an-&lt;br&gt;delamas anskaffningsvärde för&lt;br&gt;koncernen samt anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för koncernen av dotterföretagets&lt;br&gt;tillgångar, avsättningar och skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anskaffningsvärdet för kon-&lt;br&gt;cernen av dotterföretagets till-&lt;br&gt;gångar, avsättningar eller skulder&lt;br&gt;enligt förvärvsanalysen avviker&lt;br&gt;från deras bokförda värden i&lt;br&gt;dotterföretagets balansräkning,&lt;br&gt;skall värdena i koncembalans-&lt;br&gt;räkningen justeras med hänsyn till&lt;br&gt;detta. Summan av dessa justeringar&lt;br&gt;skall avräknas från det skill-&lt;br&gt;nadsbelopp som uppkommit vid&lt;br&gt;avräkningen enligt 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det efter en avräkning enligt&lt;br&gt;20 § föreligger ett positivt skill-&lt;br&gt;nadsbelopp, skall detta redovisas&lt;br&gt;som goodwill i koncembalansräk-&lt;br&gt;ningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4&lt;br&gt;och 5 §§ gäller även för sådan&lt;br&gt;goodwill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det efter en avräkning enligt&lt;br&gt;20 &amp;nbsp;§ föreligger ett negativt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skillnadsbelopp som motsvarar en&lt;br&gt;vid förvärvstidpunkten förväntad&lt;br&gt;ogynnsam resultatutveckling eller&lt;br&gt;förväntade utgifter i dotterföretaget,&lt;br&gt;skall detta skillnadsbelopp redo-&lt;br&gt;visas som en avsättning i koncem-&lt;br&gt;balansräkningen. En sådan avsätt-&lt;br&gt;ning får upplösas och intäktsföras i&lt;br&gt;takt med att förväntningarna infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bokförda värdet av moder-&lt;br&gt;bolagets andelar i ett dotterföretag&lt;br&gt;får elimineras i koncembalans-&lt;br&gt;räkningen genom avräkning mot&lt;br&gt;den andel av dotterföretagets eget&lt;br&gt;kapital som belöpte på moder-&lt;br&gt;bolagets andelar i dotterföretaget&lt;br&gt;vid förvärvet utan att 19—21 §§&lt;br&gt;tillämpas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. moderbolagets andelar i&lt;br&gt;dotterföretaget representerar mer än&lt;br&gt;90 procent av det nominella värdet&lt;br&gt;av samtliga andelar i dotter-&lt;br&gt;företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andelama har förvärvats&lt;br&gt;genom att moderbolaget har&lt;br&gt;emitterat andelar vilka har lämnats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det efter en avräkning enligt&lt;br&gt;21 § föreligger ett positivt skill-&lt;br&gt;nadsbelopp, skall detta redovisas&lt;br&gt;som goodwill i koncembalansräk-&lt;br&gt;ningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4&lt;br&gt;och 5 §§ gäller även för sådan&lt;br&gt;goodwill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det efter en avräkning enligt&lt;br&gt;21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ föreligger ett negativt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skillnadsbelopp som motsvarar en&lt;br&gt;vid förvärvstidpunkten förväntad&lt;br&gt;ogynnsam resultatutveckling eller&lt;br&gt;förväntade utgifter i dotterföretaget,&lt;br&gt;skall detta skillnadsbelopp redo-&lt;br&gt;visas som en avsättning i koncem-&lt;br&gt;balansräkningen En sådan avsätt-&lt;br&gt;ning får upplösas och intäktsföras i&lt;br&gt;takt med att förväntningarna infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bokförda värdet av moder-&lt;br&gt;företagets andelar i ett dotter-&lt;br&gt;företag får elimineras i koncem-&lt;br&gt;balansräkningen genom avräkning&lt;br&gt;mot den andel av dotterföretagets&lt;br&gt;eget kapital som belöpte på&lt;br&gt;moderföretagets andelar i dotter-&lt;br&gt;företaget vid förvärvet utan att 20-&lt;br&gt;22 §§ tillämpas, o&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. moderföretagets andelar i&lt;br&gt;dotterföretaget representerar mer än&lt;br&gt;90 procent av det nominella värdet&lt;br&gt;av samtliga andelar i dotter-&lt;br&gt;företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andelama har förvärvats&lt;br&gt;genom att moderföretaget har&lt;br&gt;emitterat andelar vilka har lämnats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som vederlag för andelama i&lt;br&gt;dotterföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som vederlag för andelama i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den kontanta betalningen för de förvärvade andelarna inte överstiger&lt;br&gt;tio procent av de emitterade andelarnas nominella värde, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det i övrigt är förenligt med&lt;br&gt;kravet på god redovisningssed och&lt;br&gt;kravet i 5 # på rättvisande bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skillnadsbelopp som uppkommer vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;skall läggas till eller dras ifrån eget kapital i koncembalansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysning om att första stycket&lt;br&gt;har tillämpats skall lämnas i en not.&lt;br&gt;Där skall också lämnas upplysning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det i övrigt är förenligt med&lt;br&gt;kravet på god redovisningssed och&lt;br&gt;kravet i 6 # på rättvisande bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysning om att första stycket&lt;br&gt;har tillämpats skall lämnas i en not.&lt;br&gt;Där skall också lämnas upplysning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om de förändringar i eget kapital&lt;br&gt;som åtgärden har medfört och om&lt;br&gt;namn, organisationsnummer och&lt;br&gt;säte för de berörda företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om de förändringar i eget kapital Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;som åtgärden har medfört och om Bilaga 2&lt;br&gt;namn, organisationsnummer och&lt;br&gt;säte för de berörda dotterföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten i ett dotter-&lt;br&gt;företag skiljer sig så mycket från&lt;br&gt;övrig verksamhet i koncernen att en&lt;br&gt;tillämpning av vad som föreskrivs i&lt;br&gt;18-22 §§ skulle vara oförenlig med&lt;br&gt;kravet i på rättvisande bild,&lt;br&gt;skall andelarna i dotterföretaget i&lt;br&gt;stället redovisas i koncembalans-&lt;br&gt;räkningen och koncemresultat-&lt;br&gt;räkningen enligt 25-28 §§. Vad&lt;br&gt;som sägs om intresseföretag skall&lt;br&gt;därvid avse dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag som tillämpar första&lt;br&gt;stycket skall i en not upplysa om&lt;br&gt;skälen för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dotterföretagets årsredovis-&lt;br&gt;ning eller, i förekommande fall,&lt;br&gt;koncernredovisning inte offent-&lt;br&gt;liggörs enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;8 kap. eller annan författning, skall&lt;br&gt;handlingen ges in till registre-&lt;br&gt;ringsmyndigheten tillsammans&lt;br&gt;med moderbolagets koncern-&lt;br&gt;redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelar i intresseföretag skall&lt;br&gt;redovisas i koncembalansräkningen&lt;br&gt;och koncemresultaträkningen med&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i&lt;br&gt;25-28 §§, om inte annat följer av&lt;br&gt;tredje stycket eller 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 11 § om&lt;br&gt;värdering och 12 § om intemvinst-&lt;br&gt;eliminering tillämpas, om det inte&lt;br&gt;finns särskilda hinder mot detta.&lt;br&gt;Med intemvinst skall därvid avses&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den andel i vinst som belöper på&lt;br&gt;moderbolaget vid överlåtelse&lt;br&gt;mellan intresseföretag och koncern-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten i ett dotter-&lt;br&gt;företag skiljer sig så mycket från&lt;br&gt;övrig verksamhet i koncernen att en&lt;br&gt;tillämpning av vad som föreskrivs i&lt;br&gt;19-23 §§ skulle vara oförenlig med&lt;br&gt;kravet i 6§ på rättvisande bild,&lt;br&gt;skall andelama i dotterföretaget i&lt;br&gt;stället redovisas i koncembalans-&lt;br&gt;räkningen och koncemresultat-&lt;br&gt;räkningen enligt 27-31 §§. Vad&lt;br&gt;som sägs om intresseföretag skall&lt;br&gt;därvid avse dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som tillämpar första&lt;br&gt;stycket skall i en not upplysa om&lt;br&gt;skälen för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dotterföretagets årsredovis-&lt;br&gt;ning eller, i förekommande fall,&lt;br&gt;koncernredovisning inte offent-&lt;br&gt;liggörs enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;8 kap. eller annan författning, skall&lt;br&gt;handlingen ges in till registre-&lt;br&gt;ringsmyndigheten tillsammans&lt;br&gt;med moderföretagets koncern-&lt;br&gt;redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelar i intresseföretag skall&lt;br&gt;redovisas i koncembalansräkningen&lt;br&gt;och koncemresultaträkningen med&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i&lt;br&gt;26-30 §§, om inte annat följer av&lt;br&gt;tredje stycket eller 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 12 § om&lt;br&gt;värdering och 13 § om intemvinst-&lt;br&gt;eliminering tillämpas, om det inte&lt;br&gt;finns särskilda hinder mot detta.&lt;br&gt;Med intemvinst skall därvid avses&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den andel i vinst som belöper på&lt;br&gt;moderföretaget vid överlåtelse&lt;br&gt;mellan intresseföretag och koncern-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första stycket, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget har ringa betydelse 1. företaget har ringa betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hänsyn till kravet i 5 på med hänsyn till kravet i 6 § på&lt;br&gt;rättvisande bild, eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;rättvisande bild eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förhållandena motsvarar dem 2. förhållandena motsvarar dem&lt;br&gt;som anges i 4 § tredje stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som anges i 5 $ tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillämpar tredje stycket skall i en not upplysa om skälen för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första gången andelama i ett&lt;br&gt;intresseföretag redovisas i kon-&lt;br&gt;cembalansräkningen skall moder-&lt;br&gt;bolaget först göra en beräkning av&lt;br&gt;deras värde enligt 4 kap. 3 § första&lt;br&gt;och andra styckena, 5 § första-&lt;br&gt;tredje styckena och 6 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första gången andelama i ett&lt;br&gt;intresseföretag redovisas i kon-&lt;br&gt;cembalansräkningen skall moder-&lt;br&gt;företaget först göra en beräkning av&lt;br&gt;deras värde enligt 4 kap. 3 § första&lt;br&gt;och andra styckena, 5 § första-&lt;br&gt;tredje styckena och 6 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan det värde som följer av första stycket och den andel&lt;br&gt;av intresseföretagets eget kapital som belöper på andelama skall anges&lt;br&gt;särskilt i balansräkningen eller i en not. Skillnadsbeloppet skall beräknas&lt;br&gt;med utgångspunkt i förhållandena vid förvärvstidpunkten. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, får skillnadsbeloppet beräknas med utgångspunkt i förhål-&lt;br&gt;landena vid den tidpunkt då kapitalandelsmetoden tillämpas första&lt;br&gt;gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid en beräkning enligt andra stycket finns ett positivt skillnads-&lt;br&gt;belopp, skall det belopp som har räknats fram enligt första stycket minskas&lt;br&gt;med avskrivningar eller nedskrivningar enligt 4 kap. 4 och 5 §§, beräknade&lt;br&gt;på grundval av det angivna skillnadsbeloppet. Den del av skillnadsbeloppet&lt;br&gt;som inte kan hänföras till något särskilt slag av tillgång, avsättning eller&lt;br&gt;skuld skall därvid anses som goodwill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som har räknats fram enligt första stycket skall vidare juste-&lt;br&gt;ras med tillägg eller avdrag för den andel av intresseföretagets vinst eller&lt;br&gt;förlust för räkenskapsåret som belöper på andelama. Vidare skall avdrag&lt;br&gt;göras för mottagen utdelning från intresseföretaget. Hänsyn skall också tas&lt;br&gt;till andra förändringar i intresseföretagets eget kapital. Andelarna skall i&lt;br&gt;koncembalansräkningen tas upp till det värde som motsvarar återstående&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett intresseföretag är moder-&lt;br&gt;företag i en koncern, avses med&lt;br&gt;företagets eget kapital i 25 § andra&lt;br&gt;stycket vad som i en av intresse-&lt;br&gt;företaget upprättad koncern-&lt;br&gt;redovisning redovisas som sådan&lt;br&gt;post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I efterföljande koncembalans-&lt;br&gt;räkningar skall de andelar som&lt;br&gt;avses i 24 § tas upp till det värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett intresseföretag är moder-&lt;br&gt;företag i en koncern, avses med&lt;br&gt;företagets eget kapital i 26 § andra&lt;br&gt;stycket vad som i en av intresse-&lt;br&gt;företaget upprättad koncern-&lt;br&gt;redovisning redovisas som sådan&lt;br&gt;post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2Sf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I efterföljande koncembalans-&lt;br&gt;räkningar skall de andelar som&lt;br&gt;avses i 25 f tas upp till det värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som de är upptagna till i närmast&lt;br&gt;föregående koncembalansräkning.&lt;br&gt;Detta värde skall justeras med&lt;br&gt;tillämpning av 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om andelama vid en tillämpning&lt;br&gt;av 25 § första, tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena tas upp till ett högre värde&lt;br&gt;än i närmast föregående&lt;br&gt;koncembalansräkning, skall skill-&lt;br&gt;nadsbeloppet sättas av till en&lt;br&gt;kapitalandelsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som de är upptagna till i närmast&lt;br&gt;föregående koncembalansräkning.&lt;br&gt;Detta värde skall justeras med&lt;br&gt;tillämpning av 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om andelarna vid en tillämpning&lt;br&gt;av 26 § första, tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena tas upp till ett högre värde&lt;br&gt;än i närmast föregående&lt;br&gt;koncembalansräkning, skall skill-&lt;br&gt;nadsbeloppet sättas av till en&lt;br&gt;kapitalandelsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om andelarna vid en tillämp-&lt;br&gt;ning av 26 § första, tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena tas upp till ett&lt;br&gt;lägre värde än i närmast före-&lt;br&gt;gående koncembalansräkning&lt;br&gt;skall kapitalandelsfonden minskas&lt;br&gt;med motsvarande belopp, dock&lt;br&gt;högst med den del av kapi-&lt;br&gt;talandelsfonden som svarar mot&lt;br&gt;andelarna. Detsamma gäller vid&lt;br&gt;avyttring av andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av kapitalandels-&lt;br&gt;onden får göras enbart genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den del av kapitalandelsfonden&lt;br&gt;som motsvarar en värdenedgång&lt;br&gt;överförs till fritt eget kapital eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den del av kapitalandelsfonden&lt;br&gt;som motsvarar avyttrade andelar&lt;br&gt;överförs till fritt eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid redovisning enligt 25- 27 §§&lt;br&gt;skall den andel av intresseföre-&lt;br&gt;tagets vinst eller förlust som&lt;br&gt;belöper på andelama redovisas som&lt;br&gt;intäkt eller kostnad i koncem-&lt;br&gt;resultaträkningen. Mottagen utdel-&lt;br&gt;ning ffånintresseföretaget far inte&lt;br&gt;redovisas som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bolag omfattas av en&lt;br&gt;koncernredovisning och tillsam-&lt;br&gt;mans med ett eller flera företag,&lt;br&gt;som inte omfattas av koncern-&lt;br&gt;redovisningen, leder ett annat&lt;br&gt;företag som inte är dotterföretag,&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vid redovisning enligt 26- 29 §§&lt;br&gt;skall den andel av intresseföre-&lt;br&gt;tagets vinst eller förlust som&lt;br&gt;belöper på andelarna redovisas som&lt;br&gt;intäkt eller kostnad i koncem-&lt;br&gt;resultaträkningen. Mottagen utdel-&lt;br&gt;ning från intresseföretaget får inte&lt;br&gt;redovisas som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett foretag som omfattas av en&lt;br&gt;koncernredovisning och som&lt;br&gt;tillsammans med ett eller flera&lt;br&gt;företag, som inte omfattas av&lt;br&gt;koncernredovisningen, leder ett&lt;br&gt;annat företag som inte är dotter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får bolagets ägarandel i det sist-&lt;br&gt;nämnda företaget redovisas enligt&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncembalansräkningen får tas&lt;br&gt;upp en så stor andel av företagets&lt;br&gt;tillgångar, avsättningar och skulder&lt;br&gt;som belöper på bolagets ägarandel.&lt;br&gt;I koncemresultaträkningen får tas&lt;br&gt;upp en så stor andel av företagets&lt;br&gt;intäkter och kostnader som belöper&lt;br&gt;sig på bolagets ägarandel. Vid&lt;br&gt;redovisning enligt detta stycke skall&lt;br&gt;9-12, 14 och 18-21 §§ tillämpas.&lt;br&gt;Ett bolag som tillämpar denna&lt;br&gt;paragraf skall i en not upplysa om&lt;br&gt;skälen för detta. Uppgift enligt&lt;br&gt;5 kap. 17 § skall anges särskilt för&lt;br&gt;vaije företag för vilket ägarandelar&lt;br&gt;redovisas med tillämpning av&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag, får redovisa sin ägarandel i Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;det sistnämnda företaget enligt Bilaga 2&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncembalansräkningen får tas&lt;br&gt;upp en så stor andel av det&lt;br&gt;underordnade företagets tillgångar,&lt;br&gt;avsättningar och skulder&lt;br&gt;belöper på ägarandelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncemresultaträkningen får tas&lt;br&gt;upp en så stor andel av det&lt;br&gt;underordnade företagets intäkter&lt;br&gt;och kostnader som belöper på&lt;br&gt;ägarandelen. Vid redovisning&lt;br&gt;enligt detta stycke skall 10-3, 15&lt;br&gt;och 19-22 §§ tillämpas. Ett foretag&lt;br&gt;som tillämpar denna paragraf skall i&lt;br&gt;en not upplysa om skälen för detta.&lt;br&gt;Uppgift enligt 5 kap. 18 § skall&lt;br&gt;anges särskilt för vaije företag för&lt;br&gt;vilket ägarandelar redovisas med&lt;br&gt;tillämpning av denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med registreringsmyndigheten Med registreringsmyndigheten&lt;br&gt;avses i denna lag Patent- och avses i denna lag Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;registreringsverket, om inte annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För stiftelser är tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten registreringsmyndighet. Vad&lt;br&gt;som avses med tillsynsmyndighet&lt;br&gt;framgår av 9 kap. 1 § stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För stiftelser är tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten registreringsmyndighet. Vad&lt;br&gt;som avses med tillsynsmyndighet&lt;br&gt;framgår av 9 kap. 1 § stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolag och ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall årsredovisningen&lt;br&gt;för det förflutna räkenskapsåret&lt;br&gt;lämnas till revisorerna senast en&lt;br&gt;månad före ordinarie bolags-&lt;br&gt;stämma eller föreningsstämma. I&lt;br&gt;övriga företag skall årsredovis-&lt;br&gt;ningen lämnas till revisorerna&lt;br&gt;senast fyra månader efter räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolag och ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall årsredovisningen&lt;br&gt;för det förflutna räkenskapsåret&lt;br&gt;lämnas till revisorerna senast en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen och revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen för det förflutna&lt;br&gt;räkenskapsåret skall offentlig-&lt;br&gt;göras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månad före ordinarie bolags-&lt;br&gt;stämma eller föreningsstämma. I&lt;br&gt;övriga företag skall årsredovis-&lt;br&gt;ningen lämnas till revisorerna&lt;br&gt;senast fyra månader efter räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingarna skall ha kommit in&lt;br&gt;till registreringsmyndigheten inom&lt;br&gt;en månad från fastställelsebeslutet.&lt;br&gt;På kopian av årsredovisningen skall&lt;br&gt;en styrelseledamot eller verk-&lt;br&gt;ställande direktören teckna bevis&lt;br&gt;om att resultaträkning och balans-&lt;br&gt;räkning har fastställts med uppgift&lt;br&gt;om fastställelsedagen. Beviset skall&lt;br&gt;även innehålla uppgift om&lt;br&gt;bolagsstämmans beslut beträffande&lt;br&gt;bolagets vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åven handelsbolag skall ge in&lt;br&gt;bestyrkta kopior av årsredovis-&lt;br&gt;ningen och revisionsberättelsen&lt;br&gt;till registreringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingarna skall ha kommit&lt;br&gt;in till registreringsmyndigheten in-&lt;br&gt;om sex månader från räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Aktiebolag:&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan resultaträkningen och Bilaga 2&lt;br&gt;balansräkningen har blivit fastställ-&lt;br&gt;da, skall bestyrkta kopior av&lt;br&gt;handlingarna ges in till registre-&lt;br&gt;ringsmyndigheten. Handlingarna&lt;br&gt;skall ha kommit in till registre-&lt;br&gt;ringsmyndigheten inom en månad&lt;br&gt;från fastställelsebeslutet. På kopian&lt;br&gt;av årsredovisningen skall en&lt;br&gt;styrelseledamot eller verkställande&lt;br&gt;direktören teckna bevis om att&lt;br&gt;resultaträkning och balansräkning&lt;br&gt;har fastställts med uppgift om&lt;br&gt;fastställelsedagen. Beviset skall&lt;br&gt;även innehålla uppgift om&lt;br&gt;bolagsstämmans beslut beträffande&lt;br&gt;bolagets vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ekonomiska föreningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast en månad efter det resul-&lt;br&gt;taträkningen och balansräkningen&lt;br&gt;har blivit fastställda, skall bestyrkta&lt;br&gt;kopior av handlingarna hållas&lt;br&gt;tillgängliga för alla som är&lt;br&gt;intresserade. Handlingarna skall&lt;br&gt;efter särskilt föreläggande av&lt;br&gt;registreringsmyndigheten ges in&lt;br&gt;dit. Sådant förläggande utfördas&lt;br&gt;när någon begär det. Föreningar&lt;br&gt;som avses i 8 kap. 5 § första eller&lt;br&gt;tredje stycket lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar är utan&lt;br&gt;särskilt föreläggande skyldiga att&lt;br&gt;ge in handlingarna till registre-&lt;br&gt;ringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingarna skall ha kommit in&lt;br&gt;till myndigheten inom den tid som&lt;br&gt;nyss angetts. På kopian av&lt;br&gt;årsredovisningen skall en styrel-&lt;br&gt;seledamot eller verkställande&lt;br&gt;direktören teckna bevis om att&lt;br&gt;resultaträkning och balansräkning&lt;br&gt;fastställts med uppgift om&lt;br&gt;fastställelsedagen. Beviset skall&lt;br&gt;även innehålla uppgift om före-&lt;br&gt;ningsstämmans beslut beträffande&lt;br&gt;föreningens vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Handelsbolag i vilka någon&lt;br&gt;delägare är en juridisk person:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast sex månader efter räken-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som i egenskap av&lt;br&gt;ställföreträdare för handelsbolag&lt;br&gt;eller verkställande direktör eller&lt;br&gt;styrelseledamot i aktiebolag enligt&lt;br&gt;denna lag eller annan författning är&lt;br&gt;skyldig att ensam eller gemensamt&lt;br&gt;med någon annan till registre-&lt;br&gt;ingsmyndigheten ge in redovis-&lt;br&gt;ingshandling eller revisions-&lt;br&gt;erättelse, kan av registrerings-&lt;br&gt;myndigheten föreläggas vid vite att&lt;br&gt;fullgöra denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om utdömande av vite pröA&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapsårets utgång skall bestyrkta&lt;br&gt;kopior av handlingarna ha kommit&lt;br&gt;in till registreringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Stiftelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast sex månader efter räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång skall bestyrkta&lt;br&gt;kopior av handlingarna ha kommit&lt;br&gt;in till tillsynsmyndigheten. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller inte sådana stiftelser&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 10 § första&lt;br&gt;stycket stiftelselagen (1994:1220).&lt;br&gt;Sådana stiftelser skall senast sex&lt;br&gt;månader efter räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång hålla bestyrkta kopior av&lt;br&gt;handlingarna tillgängliga för alla&lt;br&gt;som är intresserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Övriga företag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast sex månader efter räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång skall kopior av&lt;br&gt;handlingarna hållas tillgängliga&lt;br&gt;för alla som är intresserade.&lt;br&gt;Handlingarna skall efter särskilt&lt;br&gt;föreläggande av registrerings-&lt;br&gt;myndigheten ges in dit. Sådant&lt;br&gt;föreläggande utfördas när någon&lt;br&gt;begär det. Företag som avses i 9 §&lt;br&gt;lagen (1900:00) om revision är&lt;br&gt;utan särskilt föreläggande skyldiga&lt;br&gt;att ge in handlingarna till registre-&lt;br&gt;ringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingarna skall ha kommit in&lt;br&gt;till myndigheten inom den tid som&lt;br&gt;nyss angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som enligt denna lag&lt;br&gt;eller annan författning är skyldig att&lt;br&gt;ensam eller gemensamt med någon&lt;br&gt;annan till registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten ge in redovisningshandling&lt;br&gt;eller revisionsberättelse, kan av&lt;br&gt;registreringsmyndigheten före-&lt;br&gt;läggas vid vite att fullgöra denna&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av registreringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bolag publicerar sin&lt;br&gt;årsredovisning i dess helhet, skall&lt;br&gt;publiceringen avse årsredo-&lt;br&gt;visningen i den form och med den&lt;br&gt;ordalydelse som har legat till grund&lt;br&gt;for revisionsberättelsen. Revisions-&lt;br&gt;berättelsen skall därvid åtfölja&lt;br&gt;årsredovisningen. Om någon&lt;br&gt;revisionsberättelse inte har lämnats,&lt;br&gt;skall årsredovisningen i stället&lt;br&gt;innehålla uppgift om detta&lt;br&gt;förhållande och om skälen för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bolag publicerar sin&lt;br&gt;årsredovisning i ofullständigt&lt;br&gt;skick, skall det av publikationen&lt;br&gt;framgå att den inte är fullständig.&lt;br&gt;Det skall också anges om den&lt;br&gt;fullständiga årsredovisningen har&lt;br&gt;getts in till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årsredovisning far, när den&lt;br&gt;publiceras i ofullständigt skick, inte&lt;br&gt;åtföljas av revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publikationen skall i stället&lt;br&gt;innehålla revisorns uttalande om att&lt;br&gt;den fullständiga årsredovisningen&lt;br&gt;har upprättats enligt lag, liksom&lt;br&gt;uppgift om anmärkningar enligt&lt;br&gt;10 kap. 10 § andra-fjärde styckena&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975: 1385) och&lt;br&gt;4 kap. 10 § andra- fjärde styckena&lt;br&gt;lagen (19801103) om årsredo-&lt;br&gt;visning m.m. i vissa företag. Om&lt;br&gt;revisionsberättelse inte har lämnats,&lt;br&gt;skall detta förhållande liksom&lt;br&gt;skälen för det anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag publicerar sin&lt;br&gt;årsredovisning i dess helhet, skall&lt;br&gt;publiceringen avse årsredo-&lt;br&gt;visningen i den form och med den&lt;br&gt;ordalydelse som har legat till grund&lt;br&gt;för revisionsberättelsen. Revisions-&lt;br&gt;berättelsen skall därvid åtfölja&lt;br&gt;årsredovisningen. Om någon&lt;br&gt;revisionsberättelse inte har lämnats,&lt;br&gt;skall årsredovisningen i stället&lt;br&gt;innehålla uppgift om detta&lt;br&gt;förhållande och om skälen för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag publicerar sin&lt;br&gt;årsredovisning i ofullständigt&lt;br&gt;skick, skall det av publikationen&lt;br&gt;framgå att den inte är fullständig.&lt;br&gt;Det skall också anges om den&lt;br&gt;fullständiga årsredovisningen har&lt;br&gt;getts in till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årsredovisning får, när den&lt;br&gt;publiceras i ofullständigt skick, inte&lt;br&gt;åtföljas av revisionsberättelsen.&lt;br&gt;Publikationen skall i stället&lt;br&gt;innehålla revisorns uttalande om att&lt;br&gt;den fullständiga årsredovisningen&lt;br&gt;har upprättats enligt lag, liksom&lt;br&gt;uppgift om anmärkningar enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 10 kap. 10 § andra-fjärde&lt;br&gt;styckena aktiebolagslagen (1975:&lt;br&gt;1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 kap. 13 § andra-fjärde&lt;br&gt;styckena lagen (1987:677) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 24-26 §§ lagen (1900:00) om&lt;br&gt;revision och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 4 kap. 11 § andra och tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stiftelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelse inte har&lt;br&gt;lämnats, skall detta förhållande&lt;br&gt;liksom skälen för det anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncem-&lt;br&gt;revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avvikelse från vad som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivs i 3 § 2, 4 och 5 är dock Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;moderföretag, utom sådan stiftelse Bilaga 2&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 10 § första&lt;br&gt;stycket 1 eller 2 stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220), alltid skyldiga att ge&lt;br&gt;in sin koncernredovisning och&lt;br&gt;koncemrevisionsberättelse till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag skall minst en gång&lt;br&gt;under ett räkenskapsår som&lt;br&gt;omfattar mer än tio månader lämna&lt;br&gt;en särskild redovisning (del-&lt;br&gt;årsrapport), om bolaget är skyldigt&lt;br&gt;att ha auktoriserad revisor enligt&lt;br&gt;10 kap. 3 § andra eller fjärde&lt;br&gt;stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385) eller 4 kap. 3 § första&lt;br&gt;eller andra stycket lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning&lt;br&gt;m.m. i vissa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delårsrapporten skall avse&lt;br&gt;bolagets verksamhet från räken-&lt;br&gt;skapsårets böijan. Minst en&lt;br&gt;rapport skall omfatta en period av&lt;br&gt;minst hälften och högst två tredje-&lt;br&gt;delar av räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett aktiebolag skall delårs-&lt;br&gt;rapporten lämnas av styrelsen eller,&lt;br&gt;om styrelsen bestämmer det, av&lt;br&gt;verkställande direktören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 10 kap. 3 § andra eller fjärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 8 kap. 5 § första eller tredje&lt;br&gt;stycket lagen (1987:677) om eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 9 eller 10 § lagen (1900:00)&lt;br&gt;om revision eller4. 4 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket stiftelselagen (1994:1220)&lt;br&gt;skall minst en gång under ett&lt;br&gt;räkenskapsår som omfattar mer än&lt;br&gt;tio månader lämna en särskild redo-&lt;br&gt;visning (delårsrapport).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delårsrapporten skall avse&lt;br&gt;företagets verksamhet från&lt;br&gt;räkenskapsårets början. Minst en&lt;br&gt;rapport skall omfatta en period av&lt;br&gt;minst hälften och högst två&lt;br&gt;tredjedelar av räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolag och ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall delårsrapporten&lt;br&gt;lämnas av styrelsen eller, om&lt;br&gt;styrelsen bestämmer det, av&lt;br&gt;verkställande direktören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delårsrapport skall hos bo-&lt;br&gt;laget hållas tillgänglig för var och&lt;br&gt;en som vill ta del av den och genast&lt;br&gt;sändas till aktieägare eller&lt;br&gt;bolagsman som begär det. En&lt;br&gt;bestyrkt kopia av en sådan&lt;br&gt;delårsrapport som avses i 1 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen skall senast&lt;br&gt;två månader efter rapportperiodens&lt;br&gt;utgång sändas in till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delårsrapport skall hos före-&lt;br&gt;taget hållas tillgänglig för var och&lt;br&gt;en som vill ta del av den och genast&lt;br&gt;sändas till aktieägare, bolagsman&lt;br&gt;eller medlem som begär det. En&lt;br&gt;bestyrkt kopia av en sådan&lt;br&gt;delårsrapport som avses i 1 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen skall senast&lt;br&gt;två månader efter rapportperiodens&lt;br&gt;utgång sändas in till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om delårsrapport inte ges in till registreringsmyndigheten i rätt tid, Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;tillämpas 8 kap. 13 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en delårsrapport skall det översiktligt redogöras för verksamheten&lt;br&gt;och resultatutvecklingen samt för investeringar och förändringar i&lt;br&gt;likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång.&lt;br&gt;Vidare skall det lämnas beloppsuppgifter om nettoomsättningen och&lt;br&gt;resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl, får en ungefärlig beloppsuppgift om resultatet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas. Bestämmelserna i 6 kap. 1&lt;br&gt;fråga om delårsrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en koncern är av sådan&lt;br&gt;storlek som anges i 10 kap. 3 §&lt;br&gt;jjärde stycket aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa företag,&lt;br&gt;skall moderbolaget i delårs-&lt;br&gt;rapporten, utöver uppgifter om&lt;br&gt;moderbolaget, lämna uppgifter för&lt;br&gt;koncernen motsvarande vad som&lt;br&gt;sägs i första stycket. Uppgifter om&lt;br&gt;nettoomsättning och resultat skall&lt;br&gt;avse beloppen efter avdrag för&lt;br&gt;interna poster inom koncernen och&lt;br&gt;vara beräknade med hänsyn tagen&lt;br&gt;till intemvinsteliminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket 1 och 2 gäller också i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en koncern är av sådan&lt;br&gt;storlek som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 10 kap. 3 § jjärde stycket&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 8 kap. 5 § tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1987:677) om ekonomiska&lt;br&gt;joreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 10 § lagen (1900:00) om&lt;br&gt;revision eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 kap. 4 § andra stycket&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220), skall&lt;br&gt;moderföretaget i delårsrapporten,&lt;br&gt;utöver uppgifter om moder-&lt;br&gt;företaget, lämna uppgifter for&lt;br&gt;koncernen motsvarande vad som&lt;br&gt;sägs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter enligt andra stycket&lt;br&gt;om nettoomsättning och resultat&lt;br&gt;skall avse beloppen efter avdrag för&lt;br&gt;interna poster inom koncernen och&lt;br&gt;vara beräknade med hänsyn tagen&lt;br&gt;till intemvinsteliminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller inte om&lt;br&gt;moderföretaget enligt 7 kap. 2 §&lt;br&gt;inte behöver upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighets beslut i ett till-&lt;br&gt;ståndsärende enligt 3 kap. 7 § första&lt;br&gt;stycket, 5 kap. 9 § andra stycket&lt;br&gt;eller 7 kap. 16 § får överklagas till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighets beslut i ett till-&lt;br&gt;ståndsärende enligt 3 kap. 11 §&lt;br&gt;första stycket, 5 kap. 9 § andra&lt;br&gt;stycket eller 7 kap. 17 § får&lt;br&gt;överklagas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eget kapital, avsättningar och skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital&lt;br&gt;och bundet eget kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Aktiekapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Överkursfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Uppskrivningsfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. Andra fonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Reservfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V. Balanserad vinst eller förlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VI. Årets resultat&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Handelsbolag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I. Eget kapital vid räkenskapsårets böijan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Insättningar eller uttag under året&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Årets resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. Eget kapital vid räkenskapsårets slut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Obeskattade reserver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avsättningar för skatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Övriga avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Obligationslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Skulder till kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förskott från kunder (far även redovisas som avdragspost under Varu-&lt;br&gt;lager m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Leverantörsskulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Växelskulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Skulder till koncernföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Skulder till intresseföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Skatteskulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Övriga skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poster inom linjen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder&lt;br&gt;och för förpliktelser som redovisas såsom avsättningar, vaije slag för sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, vaije slag för&lt;br&gt;sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsätt-&lt;br&gt;ningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Övriga ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Eget kapital, avsättningar och skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och&lt;br&gt;bundet eget kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Aktiekapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Överkursfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Uppskrivningsfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. Andra fonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Reservfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V. Balanserad vinst eller förlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VI. Årets resultat&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ekonomiska föreningar:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I. Inbetalda insatser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 .Medlemsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.Förlagsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Uppskrivningsfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. A ndra fonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. R eservfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. Balanserad vinst eller förlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V. Årets resultat&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga företag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I. Eget kapital vid räkenskapsårets böijan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Insättningar eller uttag under året&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Årets resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. Eget kapital vid räkenskapsårets slut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Obeskattade reserver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avsättningar för skatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Övriga avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Obligationslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Skulder till kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under Varu-&lt;br&gt;lager m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Leverantörsskulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Växelskulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Skulder till koncernföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Skulder till intresseföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Skatteskulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Övriga skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poster inom linjen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser och åtaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder&lt;br&gt;och för förpliktelser som redovisas såsom avsättningar, varje slag för sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, vaije slag för&lt;br&gt;sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller av-&lt;br&gt;sättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelses förmö-&lt;br&gt;genhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Övriga ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Åtaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Åtaganden till följd av återköpstransaktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Övriga åtaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31&lt;br&gt;december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en föreskrift i&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125), jordbruksbokföringslagen (1979:141), lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, 9 kap. lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar eller 3 kap. stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220) som har ersatts av en bestämmelse i denna lag, tillämpas i&lt;br&gt;stället den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelsen i 4 kap. 5 § tredje stycket gäller inte nedskrivning som&lt;br&gt;har gjorts innan lagen tillämpas första gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Belopp som har satts av till uppskrivningsfond med stöd av 9 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket lagen om ekonomiska föreningar får användas även för&lt;br&gt;nödvändiga nedskrivningar av anläggningstillgångar. Om detta görs skall&lt;br&gt;upplysning om detta lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:130&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovis-ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 5 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 6 och 7 §§ skall betecknas 1 kap. 5 och 6 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 4-6 §§, 3 kap. 2 och 3 §§, 4 kap. 1 §, 5 kap. 1 och 2 §§&lt;br&gt;samt 7 kap. 2-4 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § andra stycket om definition&lt;br&gt;av andelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§ om koncern- och&lt;br&gt;intresseföretagsdefinitioner, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om hänsynstagande till vissa&lt;br&gt;rättigheter hos mellanman m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen far föreskriva att&lt;br&gt;denna lags bestämmelser, eller&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av denna lag, om koncerner&lt;br&gt;skall gälla för en grupp av företag,&lt;br&gt;som inte utgör en koncern enligt&lt;br&gt;4 §, men som har en gemensam&lt;br&gt;eller i huvudsak gemensam&lt;br&gt;ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För banker och hypoteksinstitut&lt;br&gt;är kalenderår räkenskapsår om inte&lt;br&gt;annat följer av 12 § tredje stycket&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om definition av andelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§ om koncern- och&lt;br&gt;intresseföretagsdefinitioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om hänsynstagande till vissa&lt;br&gt;rättigheter hos mellanman m.m.&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om skyldighet för dotter-&lt;br&gt;företag att lämna vissa uppgifter&lt;br&gt;till sitt moderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen far föreskriva att&lt;br&gt;denna lags bestämmelser om&lt;br&gt;koncerner skall gälla för en grupp&lt;br&gt;av företag, som inte utgör en&lt;br&gt;koncern enligt 4 §, men som har en&lt;br&gt;gemensam eller i huvudsak&lt;br&gt;gemensam ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För banker och hypoteksinstitut&lt;br&gt;är kalenderår räkenskapsår om inte&lt;br&gt;annat följer av 4 § tredje stycket&lt;br&gt;bokföringslagen (1900: 00).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestäm-&lt;br&gt;melser om balansräkningen och resultaträkningen i 3 kap. årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § om balansräkningens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 £ om resultaträkningens inne-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;håll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ första, tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena om uppställning och&lt;br&gt;sammanslagning av poster m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 £ om jämförelsetal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ första stycket om specifice-&lt;br&gt;ring av större periodiseringsposter,&lt;br&gt;sam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § första och andra styckena om&lt;br&gt;extraordinära intäkter och&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om resultaträkningens&lt;br&gt;innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ första, tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena om uppställning och&lt;br&gt;sammanslagning av poster m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 £ om jämförelsetal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§ första stycket om specifice-&lt;br&gt;ring av större periodiseringsposter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § första stycket om specifi-&lt;br&gt;cering av vissa större avsättningar&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § första och andra styckena&lt;br&gt;om extraordinära intäkter och&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 § angivna bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med&lt;br&gt;följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Vad som i 4 § fjärde stycket&lt;br&gt;sägs om sammanslagning av poster&lt;br&gt;som föregås av arabiska siffror&lt;br&gt;skall gälla poster som föregås av&lt;br&gt;små bokstäver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Inom linjen skall, utöver&lt;br&gt;ställda säkerheter och ansvarsför-&lt;br&gt;bindelser, oåterkalleliga åtaganden&lt;br&gt;som innebär risktagande anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 § angivna bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med&lt;br&gt;följande avvikelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i 6 § fjärde stycket sägs&lt;br&gt;om sammanslagning av poster som&lt;br&gt;föregås av arabiska siffror skall&lt;br&gt;gälla poster som föregås av små&lt;br&gt;bokstäver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § skall följande bestämmel-&lt;br&gt;ser om värderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 om vad som är &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 § första stycket och 2 £ om vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anläggningstillgångar och omsätt- som är anläggningstillgångar och&lt;br&gt;ningstillgångar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omsättningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om värdering av omsättningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om värdering av pågående 10 § om värdering av omsätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstillgångar över anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § första och andra styckena om varulagrets anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om egna aktier,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14 § om egna aktier samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om periodisering av vissa 15 § om periodisering av vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp vid upptagande av lån, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp vid upptagande av lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § om avsättningar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § första stycket om specifi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cering av vissa större avsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall&lt;br&gt;årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3-6 §§ nedan.&lt;br&gt;Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet&lt;br&gt;på överskådlighet, far upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen&lt;br&gt;eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket om hänvisningar till noter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om värderings- och omräkningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om uppgifter om taxeringsvärden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om uppskrivningsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 och 9 § § om uppgifter om dotterföretag och vissa andra foretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om lån till ledande befattningshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om konvertibla lån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § första stycket och 16 §&lt;br&gt;första stycket om upplysningar om&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § om medelantalet anställda&lt;br&gt;under räkenskapsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 och 19 §§ om löner, andra&lt;br&gt;ersättningar och sociala kostnader,&lt;br&gt;. 20 § om pensioner och liknande&lt;br&gt;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § om tidigare styrelse och&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om suppleanter och vice&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § om avtal om avgångs-&lt;br&gt;vederlag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § om uppgift om moder-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § första stycket och 17 §&lt;br&gt;första stycket om upplysningar om&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § om medelantalet anställda&lt;br&gt;under räkenskapsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 och 20 §§ om löner, andra&lt;br&gt;ersättningar och sociala kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § om pensioner och liknande&lt;br&gt;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om tidigare styrelse och&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § om suppleanter och vice&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § om avtal om avgångs-&lt;br&gt;vederlag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § om uppgift om moder-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Fråga om tillstånd enligt 9 § andra stycket att utelämna uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid tillämpningen av 12 § andra stycket första meningen om lån till&lt;br&gt;ledande befattningshavare far upplysning om huvudsakliga lånevillkor,&lt;br&gt;räntesatser samt under räkenskapsåret återbetalda belopp utelämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgifter som skall lämnas&lt;br&gt;enligt 19 § första stycket 2 om&lt;br&gt;löner och ersättningar till anställda,&lt;br&gt;skall även omfatta löner och&lt;br&gt;ersättningar till delegater i bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgifter som skall lämnas&lt;br&gt;enligt 20 § första stycket 2 om&lt;br&gt;löner och ersättningar till anställda,&lt;br&gt;skall även omfatta löner och&lt;br&gt;ersättningar till delegater i bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser om koncernredovisning i 7 kap.&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket om koncern-&lt;br&gt;redovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om dotterföretag som skall&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om överskådlighet, god&lt;br&gt;redovisningssed och rättvisande&lt;br&gt;bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 £ första stycket första me-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen om allmänna krav på&lt;br&gt;koncembalansräkningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncemresultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § om minoritetsandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om balansdag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § om enhetliga principer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncernredovisningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om elimineringar mellan&lt;br&gt;koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om förändringar i kon-&lt;br&gt;cernens sammansättning,&lt;br&gt;. 15 och 16 §§ om uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17-23 §§ om hur dotterföretag&lt;br&gt;skall räknas in i koncernredovis-&lt;br&gt;ningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24-29 §§ om hur andelar i&lt;br&gt;intresseföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag skall räknas in i koncern-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket om koncern-&lt;br&gt;redovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om dotterföretag som skall&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om överskådlighet, god&lt;br&gt;redovisningssed och rättvisande&lt;br&gt;bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket första me-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen om allmänna krav på&lt;br&gt;koncembalansräkningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncemresultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om minoritetsandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om balansdag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om tillämpade värde-&lt;br&gt;ringsprinciper i koncernredovis-&lt;br&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om elimineringar mellan&lt;br&gt;koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om förändringar i kon-&lt;br&gt;cernens sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 17 §§ om uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18-24 §§ om hur dotterföretag&lt;br&gt;skall räknas in i koncernredovis-&lt;br&gt;ningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25-31 §§ om hur andelar i&lt;br&gt;intresseföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag skall räknas in i koncern-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Tillämpas 4 § tredje stycket 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utelämnande av vissa&lt;br&gt;dotterföretag för andelar som&lt;br&gt;innehas som ett led i en finansiell&lt;br&gt;stödauktion för en rekonstruktion&lt;br&gt;eller räddning av ett dotterföretag&lt;br&gt;som är ett kreditinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersbolag, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;moderföretaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i en not upplysa om arten av&lt;br&gt;och villkoren för den finansiella&lt;br&gt;stödauktionen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i sin koncernredovisning foga&lt;br&gt;dotterföretagets årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fråga om tillstånd enligt 16 §&lt;br&gt;att utelämna uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag prövas av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som sägs i 23 § första&lt;br&gt;stycket om tillämpningen av&lt;br&gt;kapitalandelsmetoden gäller inte&lt;br&gt;dotterföretag vars verksamhet har&lt;br&gt;direkt samband med ett&lt;br&gt;kreditinstituts eller värdepappers-&lt;br&gt;bolags verksamhet eller avser&lt;br&gt;tjänster knutna till sådan verk-&lt;br&gt;samhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Tillämpas 5 § tredje stycket 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utelämnande av vissa&lt;br&gt;dotterföretag för andelar som&lt;br&gt;innehas som ett led i en finansiell&lt;br&gt;stödauktion för en rekonstruktion&lt;br&gt;eller räddning av ett dotterföretag&lt;br&gt;som är ett kreditinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersbolag, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;moderföretaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i en not upplysa om arten av&lt;br&gt;och villkoren för den finansiella&lt;br&gt;stödauktionen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i sin koncernredovisning foga&lt;br&gt;dotterföretagets årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fråga om tillstånd enligt 17 §&lt;br&gt;att utelämna uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag prövas av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som sägs i 24 § första&lt;br&gt;stycket om tillämpningen av&lt;br&gt;kapitalandelsmetoden gäller inte&lt;br&gt;dotterföretag vars verksamhet har&lt;br&gt;direkt samband med ett&lt;br&gt;kreditinstituts eller värdepappers-&lt;br&gt;bolags verksamhet eller avser&lt;br&gt;tjänster knutna till sådan verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med&lt;br&gt;undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1-3 §§ årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med&lt;br&gt;det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp som&lt;br&gt;bundet kapital under Andra fonder (post 12) i koncembalansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelserna om tilläggs-&lt;br&gt;upplysningar i 5 kap., med undan-&lt;br&gt;tag för 2 § 1 och hänvisningarna till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 8, 9 och 24 §§ årsredo-&lt;br&gt;visningslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelserna om förvaltningsberättelse och finansieringsanalys i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 §, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredo-&lt;br&gt;visningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelserna om tilläggs-&lt;br&gt;upplysningar i 5 kap., med undan-&lt;br&gt;tag för 2 § 1 och hänvisningarna till&lt;br&gt;5 kap. 8, 9 och 25 §§ årsredo-&lt;br&gt;visningslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1560) om årsredovisning&lt;br&gt;i försäkringsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 4 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 5 och 6 §§ skall betecknas 1 kap. 4 och 5 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1, 3-5 §§, 3 kap. 2 och 3 §§, 4 kap. 1 §, 5 kap. 1 och 2 §§&lt;br&gt;samt 7 kap. 1-4 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är tillämplig på försäkringsföretag. Med försäkringsföretag&lt;br&gt;avses sådana försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som&lt;br&gt;omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på&lt;br&gt;finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar&lt;br&gt;andelar i dotterföretag som är försäkringsföretag eller utländska företag av&lt;br&gt;motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett företag som är&lt;br&gt;skyldigt att upprätta årsredovisning enligt årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) och vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande&lt;br&gt;består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;får medge undantag från denna lag för sådana försäkringsföretag som får&lt;br&gt;undantas från försäkringsrörelselagen enligt 1 kap. 10 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana företag som med-&lt;br&gt;givits undantag från denna lag&lt;br&gt;skall i stället sådana föreskrifter&lt;br&gt;som meddelats med stöd av 4 §&lt;br&gt;andra stycket gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § andra stycket om definition&lt;br&gt;av andelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§ om koncern- och&lt;br&gt;intresseföretagsdefinitioner, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om hänsynstagande till vissa&lt;br&gt;rättigheter hos mellanman m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Finans-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om definition av andelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§ om koncern- och&lt;br&gt;intresseföretagsdefinitioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om hänsynstagande till vissa&lt;br&gt;rättigheter hos mellanman m.m.&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § om skyldighet för dotter-&lt;br&gt;företag att lämna vissa uppgifter&lt;br&gt;till sitt moderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Finans-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inspektionen får föreskriva att&lt;br&gt;denna lags bestämmelser, eller&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av denna lag, om koncerner&lt;br&gt;skall gälla för en grupp av företag,&lt;br&gt;som inte utgör en koncern enligt 3&lt;br&gt;§, men som har en gemensam eller&lt;br&gt;i huvudsak gemensam ledning.&lt;br&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsföretag är kalen-&lt;br&gt;derår räkenskapsår om inte annat&lt;br&gt;följer av 12 § tredje stycket&lt;br&gt;bokföringslagen {1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inspektionen får föreskriva att Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;denna lags bestämmelser om Bilaga 2&lt;br&gt;koncerner skall gälla för en grupp&lt;br&gt;av företag, som inte utgör en&lt;br&gt;koncern enligt 3 §, men som har&lt;br&gt;en gemensam eller i huvudsak&lt;br&gt;gemensam ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsföretag är kalen-&lt;br&gt;derår räkenskapsår om inte annat&lt;br&gt;följer av 4 § tredje stycket bok-&lt;br&gt;föringslagen (1900:00).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmel-&lt;br&gt;ser om balansräkningen och resultaträkningen i 3 kap. årsredovis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § om balansräkningens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om resultaträkningens&lt;br&gt;innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ första, tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena om uppställning, sam-&lt;br&gt;manslagning av poster m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om jämförelsetal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket om specifice-&lt;br&gt;ring av större periodiseringsposter,&lt;br&gt;scwU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § första och andra styckena om&lt;br&gt;extraordinära intäkter och&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om resultaträkningens&lt;br&gt;innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ första, tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena om uppställning, sam-&lt;br&gt;manslagning av poster m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 £ om jämförelsetal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket om specifice-&lt;br&gt;ring av större periodiseringsposter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § första stycket om specifi-&lt;br&gt;cering av vissa större avsättningar&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § första och andra styckena&lt;br&gt;om extraordinära intäkter och&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 § angivna bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med&lt;br&gt;följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Vad som i 4 § fjärde stycket&lt;br&gt;sägs om sammanslagning av poster&lt;br&gt;som föregås av arabiska siffror&lt;br&gt;gäller inte för posterna upptagna i&lt;br&gt;schemat för resultaträkningen i&lt;br&gt;bilaga 2 eller för sådana poster i&lt;br&gt;balansräkningen som skall tas upp&lt;br&gt;under Återförsäkrares andel av&lt;br&gt;försäkringstekniska avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 § angivna bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med&lt;br&gt;följande avvikelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i 6 § fjärde stycket sägs&lt;br&gt;om sammanslagning av poster som&lt;br&gt;föregås av arabiska siffror gäller&lt;br&gt;inte för posterna upptagna i&lt;br&gt;schemat för resultaträkningen i&lt;br&gt;bilaga 2 eller för sådana poster i&lt;br&gt;balansräkningen som skall tas upp&lt;br&gt;under Återförsäkrares andel av&lt;br&gt;försäkringstekniska avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller Försäkringstekniska avsätt- eller Försäkringstekniska avsätt- Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;ningar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningar.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Inom linjen skall, utöver&lt;br&gt;ställda säkerheter och ansvarsför-&lt;br&gt;bindelser, oåterkalleliga åtaganden&lt;br&gt;som innebär riskgande anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § skall följande bestämmel-&lt;br&gt;ser om värderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om immateriella anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om värdering av omsättningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om värdering av pågående 10 § om värdering av omsätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbeten, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningstillgångar över anskaff-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § första och andra styckena om varulagrets anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om egna aktier,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14 § om egna aktier samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om periodisering av vissa 15 § om periodisering av vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp vid upptagande av lån, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp vid upptagande av lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § om avsättningar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § första stycket om specifi-&lt;br&gt;cering av vissa större avsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall&lt;br&gt;årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3-6 §§ nedan.&lt;br&gt;Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet&lt;br&gt;på överskådlighet, far upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen&lt;br&gt;eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket om hänvisningar till noter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om värderings- och omräkningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om uppgifter om taxeringsvärden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om uppskrivningsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § om inköp och försäljning mellan koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § om ställda säkerheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om lån till ledande befattningshavare,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om konvertibla lån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § första stycket och 16 §&lt;br&gt;första stycket om upplysningar om&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § om medelantalet anställda&lt;br&gt;under räkenskapsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 och 19 §§ om löner, andra&lt;br&gt;ersättningar och sociala kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § om pensioner och liknande&lt;br&gt;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § om tidigare styrelse och&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om suppleanter och vice&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § om avtal om avgångs-&lt;br&gt;vederlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § om uppgift om moder-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § första stycket och 17 §&lt;br&gt;första stycket om upplysningar om&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § om medelantalet anställda&lt;br&gt;under räkenskapsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 och 20 §§ om löner, andra&lt;br&gt;ersättningar och sociala kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § om pensioner och liknande&lt;br&gt;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om tidigare styrelse och&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § om suppleanter och vice&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § om avtal om avgångs-&lt;br&gt;vederlag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § om uppgift om moder-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. a) 3 § första stycket skall tillämpas på dels immateriella tillgångar (B),&lt;br&gt;dels byggnader och mark (C.I), dels placeringar i koncernföretag och&lt;br&gt;intresseföretag (C.II).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 3 § andra och tredje styckena skall tillämpas på dels immateriella&lt;br&gt;tillgångar (B), dels placeringstillgångar (C), dels sådana materiella&lt;br&gt;tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.IV) som&lt;br&gt;stadigvarande skall brukas eller innehas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 4 § skall tillämpas på byggnader och mark (C.I).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 7 § skall i stället för inköp och försäljning gälla mottagen och avgiven&lt;br&gt;återförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fråga om tillstånd enligt 9 § andra stycket att utelämna uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter skall&lt;br&gt;tillämpas endast beträffande de skulder som förfaller till betalning senare&lt;br&gt;än fem år efter balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 12 § tredje stycket om lån till ledande befattningshavare skall&lt;br&gt;tillämpas om företaget lämnat lån till eller ställt säkerhet till förmån för&lt;br&gt;någon annan med stöd av tillstånd enligt 12 kap. 13 § försäk-&lt;br&gt;ringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Utöver upplysningar enligt&lt;br&gt;17 § skall även uppgift lämnas om&lt;br&gt;medelantalet anställda uppdelat på&lt;br&gt;kontorstjänstemän, fålttjänstemän&lt;br&gt;och övriga anställda i Sverige.&lt;br&gt;Dessutom skall medelantalet&lt;br&gt;fritidsombud och specialombud i&lt;br&gt;Sverige anges var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift enligt 19 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Utöver upplysningar enligt&lt;br&gt;18 § skall även uppgift lämnas om&lt;br&gt;medelantalet anställda uppdelat på&lt;br&gt;kontorstjänstemän, fälttjänstemän&lt;br&gt;och övriga anställda i Sverige.&lt;br&gt;Dessutom skall medelantalet&lt;br&gt;fritidsombud och specialombud i&lt;br&gt;Sverige anges var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift enligt 20 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 2 om löner och ersättningar&lt;br&gt;till anställda skall delas upp på&lt;br&gt;kontorstjänstemän, fälttjänstemän&lt;br&gt;och övriga anställda i Sverige.&lt;br&gt;Dessutom skall ersättningsbeloppen&lt;br&gt;för fritidsombud och specialombud&lt;br&gt;i Sverige anges för vaije grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 2 om löner och ersättningar&lt;br&gt;till anställda skall delas upp på&lt;br&gt;kontorstjänstemän, fälttjänstemän&lt;br&gt;och övriga anställda i Sverige.&lt;br&gt;Dessutom skall ersättningsbeloppen&lt;br&gt;för fritidsombud och specialombud&lt;br&gt;i Sverige anges för vaije grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande bestämmel-&lt;br&gt;ser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om när koncernredovisning inte behöver upprättas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket om koncern-&lt;br&gt;redovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om dotterföretag som skall&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om överskådlighet, god&lt;br&gt;redovisningssed och rättvisande&lt;br&gt;bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § första stycket första me-&lt;br&gt;ningen om allmänna krav på&lt;br&gt;koncembalansräkningen och kon-&lt;br&gt;cemresultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § om minoritetsandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om balansdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § om enhetliga principer för&lt;br&gt;koncernredovisningen och årsredo-&lt;br&gt;visningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om elimineringar mellan&lt;br&gt;koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om förändringar i kon-&lt;br&gt;cernens sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 och 16 §§ om uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17-23 §§ om hur dotterföretag&lt;br&gt;skall räknas in i koncernredovis-&lt;br&gt;ningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24-29 §§ om hur andelar i&lt;br&gt;intresseföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag skall räknas in i koncern-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket om koncern-&lt;br&gt;redovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om dotterföretag som skall&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om överskådlighet, god&lt;br&gt;redovisningssed och rättvisande&lt;br&gt;bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket första me-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen om allmänna krav på&lt;br&gt;koncembalansräkningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncemresultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om minoritetsandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om balansdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om tillämpade värde-&lt;br&gt;ringsprinciper i koncernredovis-&lt;br&gt;ningen, 13 § om elimineringar&lt;br&gt;mellan koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om förändringar i kon-&lt;br&gt;cernens sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 17 §§ om uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18-24 §§ om hur dotterföretag&lt;br&gt;skall räknas in i koncernredovis-&lt;br&gt;ningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25-31 §§ om hur andelar i&lt;br&gt;intresseföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag skall räknas in i koncern-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. a) I stället för vad som sägs i 2 § första stycket 3 skall gälla att&lt;br&gt;moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den lagstiftning som i den staten har tillkommit i enlighet med Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas direktiv av den 19 december 1991 (91/674/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) I stället för den hänvisning som i 2 § tredje stycket görs till&lt;br&gt;bestämmelser om ingivande och kungörande gäller en hänvisning till 8&lt;br&gt;kap. 5 och 6 §§ denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I stället för den i 9 § före-&lt;br&gt;skrivna tiden gäller en tid om sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som anges i 11 § första&lt;br&gt;och tredje styckena om att andra&lt;br&gt;värderingsprinciper får användas&lt;br&gt;än i moderföretagets årsredovis-&lt;br&gt;ning och att koncernföretagens&lt;br&gt;tillgångar, avsättningar och skulder&lt;br&gt;inte behöver räknas om, gäller även&lt;br&gt;tillgångar vars värdering påverkar&lt;br&gt;eller bestämmer försäkrings-&lt;br&gt;tagarnas rättigheter och avsätt-&lt;br&gt;ningar som värderas med regler&lt;br&gt;specifika för försäkringsrörelse. I&lt;br&gt;sådant fall skall upplysning härom&lt;br&gt;lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fråga om tillstånd enligt 16 §&lt;br&gt;att utelämna uppgifter om dotter-&lt;br&gt;företag och vissa andra företag&lt;br&gt;prövas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;I stället för den i 10 §&lt;br&gt;föreskrivna tiden gäller en tid om&lt;br&gt;sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som anges i 12 § första&lt;br&gt;och tredje styckena om värde-&lt;br&gt;ringsprinciper och att koncern-&lt;br&gt;företagens tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;och skulder inte behöver räknas&lt;br&gt;om, gäller även tillgångar vars&lt;br&gt;värdering påverkar eller bestämmer&lt;br&gt;försäkringstagarnas rättigheter och&lt;br&gt;avsättningar som värderas med&lt;br&gt;regler specifika för försäkrings-&lt;br&gt;rörelse. I sådant fall skall upp-&lt;br&gt;lysning härom lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fråga om tillstånd enligt 17 §&lt;br&gt;att utelämna uppgifter om dotter-&lt;br&gt;företag och vissa andra företag&lt;br&gt;prövas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med&lt;br&gt;undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1-3 §§ årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med&lt;br&gt;det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp i&lt;br&gt;koncembalansräkningen som bundet eget kapital under Andra fonder&lt;br&gt;(AA.IV) i skadeförsäkringsföretag och under Återbäringsmedel (DD) i&lt;br&gt;livförsäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelserna om tilläggs-&lt;br&gt;upplysningar i 5 kap., med&lt;br&gt;undantag för 2 § 1 och hänvis-&lt;br&gt;ningarna till 5 kap. 8, 9 och 24 §§&lt;br&gt;årsredovisningslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelserna om upplysningarna i förvaltningsberättelsen i 6 kap.&lt;br&gt;1 och 2 §§, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelserna om tilläggs-&lt;br&gt;upplysningar i 5 kap., med&lt;br&gt;undantag för 2 § 1 och hänvis-&lt;br&gt;ningarna till 5 kap. 8, 9 och 25 §§&lt;br&gt;årsredovisningslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av år 1998. Bestämmelserna skall dock&lt;br&gt;alltjämt tillämpas i fråga om räkenskapsår som inletts före nämnda&lt;br&gt;tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om upphävande av bokföringslagen (1976:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att bokföringslagen (1976:125) skall upphöra att&lt;br&gt;gälla vid utgången av år 1998. Lagen skall dock alltjämt tillämpas i fråga&lt;br&gt;om räkenskapsår som inletts före nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 16 § andra stycket bokföringslagen tillämpas sista&lt;br&gt;gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31&lt;br&gt;december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om upphävande av jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att jordbruksbokföringslagen (197:141) skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av år 1998. Lagen skall dock alltjämt&lt;br&gt;tillämpas i fråga om räkenskapsår som inletts före nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa företag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i&lt;br&gt;vissa företag skall upphöra att gälla vid utgången av år 1998. Lagen skall&lt;br&gt;dock alltjämt tillämpas i fråga om räkenskapsår som inletts före nämnda&lt;br&gt;tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130, Del 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;br&gt;skall upphöra att gälla vid utgången av år 1998. Bestämmelserna skall&lt;br&gt;dock alltjämt tillämpas i fråga om räkenskapsår som inletts före nämnda&lt;br&gt;tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 10 § bankrörelselagen (1987:617)&lt;br&gt;skall upphöra att gälla vid utgången av år 1998. Bestämmelserna skall&lt;br&gt;dock alltjämt tillämpas i fråga om räkenskapsår som inletts före nämnda&lt;br&gt;tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:677) om ekonomiska Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;föreningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 7 § och 9 kap. lagen (1987:677) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1998.&lt;br&gt;Bestämmelserna skall dock alltjämt tillämpas i fråga om räkenskapsår&lt;br&gt;som inletts före nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om stiftelselagen (1994:1220)&lt;br&gt;dels att 3 kap. skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 4 kap. 10 § skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren skall ge revisorerna tillfälle att verkställa&lt;br&gt;granskningen i den omfattning som dessa finner behövligt samt lämna de&lt;br&gt;upplysningar och den hjälp som revisorerna begär. Samma skyldighet har&lt;br&gt;företagsledningen och revisorerna i ett dotterföretag gentemot en revisor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i moderstiftelsen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Av 8 kap. 2 och 16 §§ års-&lt;br&gt;redovisningslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1995:1554)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgår vid vilken tidpunkt en&lt;br&gt;stiftelse skall avlämna årsredo-&lt;br&gt;visningen och, i förekommande&lt;br&gt;fall, koncernredovisningen till re-&lt;br&gt;visorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som med tillämpning&lt;br&gt;av 11 § bokföringslagen (1900:00)&lt;br&gt;avslutar den löpande bokföringen&lt;br&gt;med en balansräkning och en&lt;br&gt;resultaträkning skall avlämna&lt;br&gt;dessa handlingar till revisorn&lt;br&gt;senast fyra månader efter räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången&lt;br&gt;i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som yttrat sig över Redovisnings-&lt;br&gt;kommitténs betänkande (SOU 1996:157)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksbank, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Göteborgs&lt;br&gt;tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, Bokföringsnämnden, Finansinspektionen,&lt;br&gt;Riksgäldskontoret, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Statistiska&lt;br&gt;Centralbyrån, Statskontoret, Kammarkollegiet, Arbetslivsinstitutet, Rådet&lt;br&gt;för arbetslivsforskning, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala&lt;br&gt;universitet, Inst. för företagsekonomi vid Lunds universitet,&lt;br&gt;Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges lantbruksuniversitet,&lt;br&gt;Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Koncessionsnämnden för&lt;br&gt;miljöskydd, Svenska kyrkans Församlings- och Pastoratförbund, Svenska&lt;br&gt;kyrkans Centralstyrelse, Samarbetsnämnden för statsbidrag till&lt;br&gt;trossamfund, Konkurrensverket, Närings- och teknikutvecklingsverket,&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län, Riksarkivet, Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Svenska Landstingsförbundet, Komrev Aktiebolag, Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges&lt;br&gt;Redovisningskonsulters Förbund SRF, Sveriges Bokförings- och&lt;br&gt;Revisionsbyråers Förbund, Redovisningsrådet, Finansanalytikernas&lt;br&gt;förening, Svenska Aktuarieföreningen, Sveriges Advokatsamfund,&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivarföreningen SAF, Tjänstemännens Central-&lt;br&gt;organisation TCO, Landsorganisationen i Sverige LO, Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation SACO, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Företagmas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska&lt;br&gt;Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd, Finansbolagens förening,&lt;br&gt;Stockholms Fondbörs Aktiebolag, Värdepapperscentralen Aktiebolag,&lt;br&gt;Sveriges Ackordscentral, Byggentreprenörerna, Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretags&lt;br&gt;Organisation SABO, Sveriges Redareförening, (Handel och&lt;br&gt;Tjänsteföretagen) Grossistförbundet Svensk Handel, Svenska&lt;br&gt;Handelskammarförbundet, Sveriges Köpmannaförbund, Kooperativa&lt;br&gt;förbundet, Kooperativa institutet, Lantbrukarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Skogsägarnas Riksförbund, Konstnärliga och litterära yrkesutövares&lt;br&gt;samarbetsnämnd, Sverige Jordägareförbund, Föreningen Stiftelser i&lt;br&gt;Samverkan, Upplysningscentralen Aktiebolag, Riksidrottsförbundet,&lt;br&gt;Handikapprörelsens Samarbetsorganisation, Hyresgästernas Riksförbund,&lt;br&gt;Axel Schött, Programbyrån, Sydsvenska Handelskammaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag i promemoria om en ny&lt;br&gt;bokföringslag m.m. (Promemoria 1)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till bokföringslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser om bokföringsskyldighet för vissa&lt;br&gt;fysiska och juridiska personer. Lagen innehåller bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vem som är bokföringsskyldig (2 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de perioder för vilka bokföring skall ske (3 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bokföringsskyldighetens innebörd (4 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- löpande bokföring (5 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-avslutande av den löpande bokföringen genom årsbokslut eller&lt;br&gt;årsredovisning (6 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förvaring och arkivering av räkenskapsinformation (7 kap), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillsyn (8 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag: en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bokslutsföretag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) andra företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning&lt;br&gt;i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) stiftelser som är bokföringsskyldiga, dock inte stiftelser vars&lt;br&gt;tillgångar enligt stiftelseförordnandet far användas endast för bestämda&lt;br&gt;fysiska personer eller till förmån för medlemmar av en viss eller vissa&lt;br&gt;släkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) andra företag som är moderföretag i en koncern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) andra företag i vilka den årliga nettoomsättningen normalt uppgår&lt;br&gt;till mer än ett belopp motsvarande tjugo gånger det basbelopp enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista&lt;br&gt;månaden av räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;verksamhet: näringsverksamhet eller annan verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av bokföringsskyldighet enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. moderföretag: företag som utgör moderföretag enligt 1 kap. 4 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. koncern: vad som utgör koncern enligt 1 kap. 4 § årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen (1995:15 54),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. affärshändelser: alla förändringar i storleken och sammansättningen&lt;br&gt;av ett företags förmögenhet, såsom in- och utbetalningar, uppkomna&lt;br&gt;fordringar och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten&lt;br&gt;av pengar, varor eller annat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. verifikation: en uppgift som belägger en affärshändelse eller en&lt;br&gt;annan bokföringspost,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. räkenskapsinformation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sådana sammanställningar av uppgifter som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 4 kap. 3 § (balansräkning),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 3 § (grundbokföring och huvudbokföring),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 4 § (sidoordnad bokföring),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 6 § (verifikation),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 7 § (handling m.m. som en verifikation hänvisar till),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 11 § (systemdokumentation och behandlingshistorik),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 2 § (årsredovisning),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 4 § (årsbokslut), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 5 § (noter till balansräkning och resultaträkning),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa&lt;br&gt;verksamhetens ekonomiska förhållanden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) sådana uppgifter i övrigt som är av betydelse för att det skall gå att&lt;br&gt;följa och förstå de enskilda bokföringspostemas behandling i bokförin-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vad som sägs i denna lag om juridiska personer tillämpas inte på&lt;br&gt;dödsbon. I fråga om dödsbon gäller i stället vad som sägs om fysiska&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Kretsen av bokföringsskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När juridiska personer är bokföringsskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Juridiska personer är bokföringsskyldiga, om inte annat anges i 2-&lt;br&gt;5§§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Följande juridiska personer är bokföringsskyldiga endast i den&lt;br&gt;utsträckning som anges i andra - fjärde styckena:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ideella föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. registrerade trossamfund och registrerade organisatoriska delar av&lt;br&gt;sådana samfund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samfällighetsföreningar enligt 17 § lagen (1973:1150) om förvalt-&lt;br&gt;ning av samfälligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. jaktvårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1980:894) om jakt-&lt;br&gt;vårdsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fiskevårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1981:533) om&lt;br&gt;fiskevårdsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer som anges i första stycket är bokföringsskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från och med tidpunkten för sitt bildande, om värdet av tillgångarna,&lt;br&gt;beräknat enligt 4 §, då överstiger ett gränsbelopp motsvarande tio&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna&lt;br&gt;överstiger det gränsbelopp som anges i 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldigheten enligt andra stycket upphör, om tillgångarnas&lt;br&gt;värde vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har varit lägre än det&lt;br&gt;angivna gränsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den juridiska personen bedriver näringsverksamhet eller är moder-&lt;br&gt;företag i en koncern, är den bokföringsskyldig även om förutsättningarna&lt;br&gt;enligt andra och tredje styckena inte är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Stiftelser är bokföringsskyldiga i den utsträckning som gäller för&lt;br&gt;juridiska personer enligt 2 § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande stiftelser är dock bokföringsskyldiga även om förutsätt-&lt;br&gt;ningarna enligt 2 § andra och tredje styckena inte är uppfyllda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelser som bedriver näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelser som är moderföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pensionsstiftelser enligt 9 § lagen (1967:581) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. personalstiftelser enligt 27 § samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. insamlingsstiftelser enligt 11 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220),&lt;br&gt;dock inte sådana insamlingsstiftelser vars tillgångar enligt stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet får användas endast för bestämda fysiska personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kollektivavtalsstiftelser enligt 11 kap. 3 § samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten, en kom-&lt;br&gt;mun eller ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § När värdet på tillgångarna enligt 2 § andra stycket bestäms, skall&lt;br&gt;vaije tillgång tas upp till ett värde som motsvarar vad tillgången kan&lt;br&gt;anses betinga vid en försäljning under normala förhållanden. Fastigheter&lt;br&gt;och byggnader som är lös egendom tas dock upp till taxeringsvärdet, om&lt;br&gt;ett sådant värde finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Följande juridiska personer är inte bokföringsskyldiga enligt denna&lt;br&gt;lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. staten, kommunerna, landstingen, kommunalförbunden och region-&lt;br&gt;förbunden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konkursbon.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När fysiska personer är bokföringsskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Fysiska personer som bedriver näringsverksamhet är bokförings-&lt;br&gt;skyldiga för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket skall uthyrning av en fastighet som&lt;br&gt;enligt 5 § kommunalskattelagen (1928:370) räknas som privatbostads-&lt;br&gt;fastighet inte anses som näringsverksamhet. Ägande eller brukande av en&lt;br&gt;fastighet som enligt 5 § kommunalskattelagen räknas som närings-&lt;br&gt;fastighet skall alltid anses som näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bokföringsskyldighet för utländska filialer m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § I lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. finns bestämmelser om&lt;br&gt;bokföringsskyldighet för näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av&lt;br&gt;utländska företag och utomlands bosatta svenska eller utländska med-&lt;br&gt;borgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Räkenskapsår (ännu ej skrivet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Allmänna bestämmelser om bokföringsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bokföringsskyldighetens innebörd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett foretag skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. löpande bokföra alla affärshändelser enligt bestämmelserna i 5 kap.&lt;br&gt;1-5 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. se till att det finns verifikationer enligt 5 kap. 6-9 §§ för alla bok-&lt;br&gt;föringsposter samt systemdokumentation och behandlingshistorik enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och sådana&lt;br&gt;system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i den&lt;br&gt;form som anges i 7 kap. 1 § 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bokslutsföretag skall dessutom avsluta den löpande bokföringen&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;God redovisningssed&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på sätt som överensstämmer&lt;br&gt;med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Upprättande av balansräkning när bokföringsskyldigheten inträder&lt;br&gt;eller när grunden för denna ändras&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Bokslutsföretag skall utan dröjsmål upprätta en balansräkning, när&lt;br&gt;bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för sådan skyldighet&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. Vid upprättandet av balansräkningen gäller 6 kap. 4 § andra stycket i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bokföring för flera verksamheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det ha en bokföring&lt;br&gt;som omfattar samtliga verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första stycket far ett företag som bedriver flera&lt;br&gt;verksamheter ha en bokföring för varje enskild verksamhet, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed. Den&lt;br&gt;bokföring som avser företagets huvudsakliga verksamhet skall i så fall&lt;br&gt;innehålla upplysningar om hur bokföringsskyldigheten för annan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet fullgörs och uppgifter om ställning och resultat i de andra&lt;br&gt;verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett företag får ha en gemensam bokföring med annan endast för&lt;br&gt;gemensamt bedriven verksamhet och endast om det är förenligt med god&lt;br&gt;redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första stycket får församlingar i Svenska kyrkan&lt;br&gt;som ingår i en kyrklig samfällighet enligt 3 § lagen (1999:000) om&lt;br&gt;Svenska kyrkan ha en gemensam bokföring som omfattar försam-&lt;br&gt;lingarnas och samfällighetens verksamheter. Vidare får prästlöne-&lt;br&gt;tillgångar enligt 10 § lagen (1999:000) om införande av lagen (1999:000)&lt;br&gt;om Svenska kyrkan ha en gemensam bokföring, om de förvaltas&lt;br&gt;tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Löpande bokföring och verifikationer&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tidpunkten för bokföring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande&lt;br&gt;vardag. Övriga affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärshändelserna får bokföras senare än som anges i första stycket,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra företag än bokslutsföretag får dröja med att bokföra affärs-&lt;br&gt;händelserna tills betalning sker, under förutsättning att detta är förenligt&lt;br&gt;med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i tredje stycket gäller också bokslutsföretag, om det&lt;br&gt;endast förekommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i&lt;br&gt;verksamheten och fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till&lt;br&gt;avsevärda belopp. Vid räkenskapsårets utgång skall dock samtliga då&lt;br&gt;obetalda fordringar och skulder bokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senare bokföring enligt andra-fjärde styckena får ske endast om&lt;br&gt;företaget sparar en verifikation som avser affärshändelsen. För en sådan&lt;br&gt;verifikation gäller vad som sägs i 6-9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När bokslutstransaktioner skall bokföras&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § I samband med att den löpande bokföringen avslutas skall sådana&lt;br&gt;poster som är nödvändiga för att bestämma räkenskapsårets intäkter och&lt;br&gt;kostnader bokföras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Grundbokföring och huvudbokföring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i registre-&lt;br&gt;ringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvud-&lt;br&gt;bokföring). Detta skall ske på ett sådant sätt att det är möjligt att&lt;br&gt;kontrollera fullständigheten i bokförda poster och överblicka verksam-&lt;br&gt;hetens förlopp, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sidoordnad bokföring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid bokföringen skall konton över tillgångar, avsättningar och skulder&lt;br&gt;specificeras i en sidoordnad bokföring i den utsträckning det behövs för att&lt;br&gt;ge tillfredsställande kontroll och överblick. I en sidoordnad bokföring skall&lt;br&gt;det även finnas uppgift om sådana säkerheter, ansvarsförbindelser och&lt;br&gt;åtaganden som skall redovisas inom linjen i balansräkningen enligt 3 kap.&lt;br&gt;1 § årsredovisningslagen (1995:1554), 3 kap. 2 § och 3 § 2 lagen&lt;br&gt;(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller&lt;br&gt;3 kap. 2 § och 3 § 2 lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkrings-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättelse av bokförd post&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en bokförd post rättas, skall det anges när rättelsen har skett och&lt;br&gt;vem som har gjort den. Samtidigt skall det säkerställas att det vid en&lt;br&gt;granskning av den tidigare bokförda posten utan svårighet går att fa&lt;br&gt;kännedom om rättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Verifikationer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § För vaije affärshändelse skall det finnas en verifikation. Har företaget&lt;br&gt;tagit emot en uppgift om affärshändelsen i den form som anges i 7 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket, skall denna uppgift, i förekommande fall kompletterad med&lt;br&gt;uppgifter enligt 7 och 8 §§, användas som verifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs med hänsyn till arten av den mottagna verifikationen,&lt;br&gt;får bokföringen grundas på en särskilt upprättad hänvisningsverifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera likartade affärshändelser far beläggas genom en gemensam&lt;br&gt;verifikation. Vid försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning&lt;br&gt;far även inbetalningarna under en dags försäljning beläggas genom en&lt;br&gt;gemensam verifikation, om det skulle vara förenat med svårigheter att&lt;br&gt;upprätta verifikationer för de olika affärshändelserna. Den gemensamma&lt;br&gt;verifikationen far därvid utgöras av uppgifter på kontrollremsa från&lt;br&gt;kassaapparat, kassarapport eller annan handling som anger summan av&lt;br&gt;mottagna betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Verifikationen skall innefatta uppgift om när den har sammanställts,&lt;br&gt;när affärshändelsen har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller&lt;br&gt;och vilken motpart den berör. I förekommande fall skall verifikationen&lt;br&gt;även innehålla upplysning om handlingar eller andra uppgifter som har&lt;br&gt;legat till grund för affärshändelsen samt var dessa finns tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verifikationen skall ett verifikationsnummer eller annat identi-&lt;br&gt;fieringstecken ingå samt sådana övriga uppgifter som är nödvändiga för&lt;br&gt;att sambandet mellan verifikationen och den bokförda affärshändelsen&lt;br&gt;utan svårighet skall kunna fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Uppgifter enligt 7 § första stycket far utelämnas, om det är förenat&lt;br&gt;med svårigheter att låta uppgiften ingå i verifikationen och ett utelämnan-&lt;br&gt;de är förenligt med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om en verifikation rättas, skall det anges när rättelsen har skett och&lt;br&gt;vem som har gjort den.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Vad som föreskrivs i 1-9 §§ gäller även andra bokföringsposter än&lt;br&gt;sådana som avser affärshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Systemdokumentation och behandlingshistorik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Företaget skall upprätta sådana beskrivningar över bokförings-&lt;br&gt;systemets organisation och uppbyggnad som behövs för att ge överblick&lt;br&gt;över systemet (systemdokumentation). Företaget skall också upprätta&lt;br&gt;sådana beskrivningar över genomförda bearbetningar inom systemet som&lt;br&gt;gör det möjligt att utan svårighet följa och förstå de enskilda&lt;br&gt;bokföringspostemas behandling (behandlingshistorik).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Hur den löpande bokföringen avslutas&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När den löpande bokföringen skall avslutas med en årsredovisning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Följande företag skall avsluta bokföringen med en årsredovisning&lt;br&gt;enligt 2 §:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. stiftelser som är bokföringsskyldiga, dock inte stiftelser vars till-&lt;br&gt;gångar enligt stiftelseförordnandet far användas endast för bestämda&lt;br&gt;fysiska personer eller till förmån för medlemmar av en viss eller vissa&lt;br&gt;släkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. andra företag som är moderföretag i en koncern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. andra bokslutsföretag i vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) antalet anställda i verksamheten under de senaste två räkenskapsåren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i. medeltal har uppgått till mer än tio, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) nettovärdet av tillgångarna i verksamheten enligt en balansräkning&lt;br&gt;för räkenskapsåret uppgår till mer än 24 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Årsredovisningens innehåll m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § En årsredovisning skall upprättas och offentliggöras enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall,&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När den löpande bokföringen får avslutas med ett årsbokslut i stället&lt;br&gt;för en årsredovisning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Andra bokslutsföretag än sådana som avses i 1 § skall, om de inte&lt;br&gt;upprättar årsredovisning, avsluta den löpande bokföringen med ett&lt;br&gt;årsbokslut enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Årsbokslutets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett årsbokslut skall bestå av resultaträkning och balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När årsbokslutet upprättas, skall följande bestämmelser i årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554) tillämpas&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 § om allmänna definitioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4-6 §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 § om valuta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 § om undertecknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 och 3 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap 5 och 6 §§ om uppställningsformer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9 § om avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 12 och 13 §§ första stycket om nettoomsättning och extra-&lt;br&gt;ordinära poster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och omsätt-&lt;br&gt;ningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 § om anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 16 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tilläggsupplysningar i årsbokslutet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § I årsbokslutet skall företaget lämna de ytterligare upplysningar som&lt;br&gt;anges i 6-9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med&lt;br&gt;kravet på överskådlighet i 2 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;br&gt;far upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultat-&lt;br&gt;räkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de poster i&lt;br&gt;balansräkningen eller resultaträkningen som de hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Paragrafhänvisningama överensstämmer inte med årsredovisningslagen i dess nu gällande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För poster i balansräkningen som avser tillgångar, avsättningar eller&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta skall anges enligt vilka principer beloppen har&lt;br&gt;räknats om till svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För vaije post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen&lt;br&gt;eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § ljärde stycket 2 årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554) skall uppgift lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillgångarnas anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som&lt;br&gt;har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskriv-&lt;br&gt;ningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredo-&lt;br&gt;visningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster&lt;br&gt;skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i&lt;br&gt;3 kap. 4 § ljärde stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) skall anges&lt;br&gt;den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om företaget har ändrat redovisningsprinciper, skall upplysning läm-&lt;br&gt;nas om detta. Skälen för ändringen skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tidpunkten för färdigställande av årsbokslutet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Årsbokslutet skall färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex&lt;br&gt;månader efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Förvaring och arkivering av räkenskapsinformation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Former för bevarande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Räkenskapsinformation skall bevaras i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. 1. vanlig läsbar form (dokument),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas&lt;br&gt;endast med tekniskt hjälpmedel (maskinläsbart medium) och som genom&lt;br&gt;omedelbar utskrift kan tas fram i sådan form som avses i 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskaps-&lt;br&gt;information som företaget har tagit emot från någon annan skall bevaras i&lt;br&gt;det skick materialet hade när det kom företaget tillhanda. Dokument,&lt;br&gt;mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som&lt;br&gt;företaget självt har upprättat skall bevaras i det skick det fick när&lt;br&gt;räkenskapsinformationen sammanställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tid och plats för arkivering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket skall vara varaktiga och lätt åtkomliga. De skall bevaras&lt;br&gt;fram till och med det tionde året efter utgången av det kalenderår då&lt;br&gt;räkenskapsåret avslutades. De skall därvid förvaras i Sverige, i ordnat&lt;br&gt;skick och på betryggande och överskådligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinutrustning och system som behövs för att presentera räken-&lt;br&gt;skapsinformationen i den form som anges i 1 § första stycket 1 eller 2&lt;br&gt;skall hållas tillgängliga i Sverige under hela arkiveringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillfällig förvaring av verifikation utomlands&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed,&lt;br&gt;far ett dokument som innefattar en verifikation, trots bestämmelserna i&lt;br&gt;2 §, tillfälligt förvaras utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utomlands placerad utrustning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Om det finns särskilda skäl, far skattemyndigheten tillåta att ett&lt;br&gt;företag, trots bestämmelserna i 2 §, bevarar räkenskapsinformation i&lt;br&gt;maskinläsbar form på maskinutrustning som är placerad utomlands. Ett&lt;br&gt;sådant tillstånd skall förenas med villkor om att företaget genom&lt;br&gt;omedelbar utskrift skall kunna ta fram uppgifterna i Sverige i sådan form&lt;br&gt;som avses i 1 § 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som avses i första stycket meddelas av Finansinspektionen&lt;br&gt;när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förvaring av dokument m.m. som hör till en utomlands belägen filial&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Bestämmelserna i 2 § om förvaring i Sverige gäller inte dokument,&lt;br&gt;mikroskrift, maskinläsbara medier, utrustning och system som avser&lt;br&gt;verksamhet som företaget bedriver genom en filial utomlands, om&lt;br&gt;företaget enligt lag i det landet är skyldigt att förvara bokföringen där.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När räkenskapsinformation får förstöras&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Om det finns särskilda skäl, far skattemyndigheten för visst fall tillåta&lt;br&gt;att dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som avses i 1 §&lt;br&gt;förstörs före utgången av den tid som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som avses i första stycket meddelas av Finansinspektionen&lt;br&gt;när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överföring av räkenskapsinformation på maskinläsbart medium till&lt;br&gt;annan form&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Räkenskapsinformation på maskinläsbart medium far även utan&lt;br&gt;tillstånd enligt 6 § förstöras, om räkenskapsinformationen på ett&lt;br&gt;betryggande sätt överförs till dokument, mikroskrift eller annat maskin-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läsbart medium. Om räkenskapsinformationen består av uppgifter som&lt;br&gt;företaget har tagit emot från någon annan, far den dock förstöras först&lt;br&gt;från och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då&lt;br&gt;räkenskapsåret avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Tillsyn (ännu ej skrivet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;i fråga om räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 2 &amp;nbsp;§ årsredovisningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1554) skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;br&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anläggningstillgång förstås Med anläggningstillgång förstås&lt;br&gt;tillgång som är avsedd att stadig- tillgång som är avsedd att stadig-&lt;br&gt;varande brukas eller innehas i varande brukas eller innehas i&lt;br&gt;rörelsen. Med omsättningstillgång verksamheten. Med omsättnings-&lt;br&gt;förstås annan tillgång. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillgång förstås annan tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget bedrivs som enskild&lt;br&gt;näringsverksamhet eller är ett&lt;br&gt;dödsbo, är djur i jordbruk och ren-&lt;br&gt;skötsel att anse som omsättnings-&lt;br&gt;tillgång oavsett avsikten med inne-&lt;br&gt;havet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar skall, om inte annat följer av 10 eller 12 §, tas&lt;br&gt;upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på&lt;br&gt;balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anskaffningsvärde förstås, om inte annat följer av 11 §, utgifterna&lt;br&gt;för tillgångens förvärv eller tillverkning. Vid bestämmandet av&lt;br&gt;anskaffningsvärdet tillämpas 3 § andra-fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det verkliga värdet avses försäljningsvärdet efter avdrag för&lt;br&gt;beräknad försäljningskostnad. Om det finns särskilda skäl, får det&lt;br&gt;verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet, i förekommande&lt;br&gt;fall med avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt&lt;br&gt;med 2 kap. 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med återanskaffningsvärde avses Med återanskaffningsvärde avses&lt;br&gt;det belopp som motsvarar den det belopp som motsvarar den&lt;br&gt;utgift för anskaffandet som bolaget utgift för anskaffandet som&lt;br&gt;skulle ha haft, om tillgången företaget skulle ha haft, om till-&lt;br&gt;anskaffats på balansdagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gången anskaffats på balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget bedrivs som enskild&lt;br&gt;näringsverksamhet eller är ett&lt;br&gt;dödsbo, får djur i jordbruk och ren-&lt;br&gt;skötsel värderas till det värde som&lt;br&gt;stämmer överens med de vid&lt;br&gt;taxeringen gällande lägsta vär-&lt;br&gt;dena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut av registre- Ett sådant beslut av registre-&lt;br&gt;ringsmyndigheten som avses i 8 ringsmyndigheten som avses i 8&lt;br&gt;kap. 6, 9 och 13 §§ får överklagas kap. 6, 9 och 13 §§ far överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol hos allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;inom två månader från beslutets&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999. 4 kap. 1 och 9 §§ tillämpas i&lt;br&gt;sin nya lydelse från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter&lt;br&gt;den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag om lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § brottsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet åsidosätter bokförings-&lt;br&gt;skyldighet enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stiftelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1220) eller lagen (1967:531)&lt;br&gt;om tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m. m. genom att underlåta att&lt;br&gt;bokföra affärshändelser eller bevara&lt;br&gt;räkenskapsmaterial eller genom att&lt;br&gt;lämna oriktiga uppgifter i bok-&lt;br&gt;föringen eller på annat sätt, döms,&lt;br&gt;om rörelsens förlopp, ekonomiska&lt;br&gt;resultat eller ställning till följd&lt;br&gt;härav inte kan i huvudsak bedömas&lt;br&gt;med ledning av bokföringen, för&lt;br&gt;bokföringsbrott till fängelse i högst&lt;br&gt;två år eller, om brottet är ringa, till&lt;br&gt;böter. Är brottet grovt skall han&lt;br&gt;dömas till fängelse i lägst sex&lt;br&gt;månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriven lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet åsidosätter bokförings-&lt;br&gt;skyldighet enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000), genom att underlåta att&lt;br&gt;bokföra affärshändelser eller bevara&lt;br&gt;räkenskapsinformation eller genom&lt;br&gt;att lämna oriktiga uppgifter i bok-&lt;br&gt;föringen eller på annat sätt, döms,&lt;br&gt;om rörelsens förlopp, ekonomiska&lt;br&gt;resultat eller ställning till följd av&lt;br&gt;detta inte kan i huvudsak bedömas&lt;br&gt;med ledning av bokföringen, för&lt;br&gt;bokföringsbrott till fängelse i högst&lt;br&gt;två år eller, om brottet är ringa, till&lt;br&gt;böter. Är brottet grovt skall han&lt;br&gt;dömas till fängelse i lägst sex&lt;br&gt;månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1 §, 5 kap. 1 §, 6 kap. 3 §&lt;br&gt;och 8 kap. 4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är tillämplig på för-&lt;br&gt;säkringsföretag. Med försäkrings-&lt;br&gt;företag avses sådana försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag och ömsesidiga försäk-&lt;br&gt;ringsbolag som omfattas av för-&lt;br&gt;säkringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är tillämplig på för-&lt;br&gt;säkringsföretag. Med försäkrings-&lt;br&gt;företag avses sådana försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag och ömsesidiga försäk-&lt;br&gt;ringsbolag som omfattas av för-&lt;br&gt;säkringsrörelselagen (1982:713)&lt;br&gt;samt sådana understödsföreningar&lt;br&gt;som omfattas av lagen (1972:262)&lt;br&gt;om understödsföreningar. Vid&lt;br&gt;tillämpningen av lagen skall en&lt;br&gt;understödsförening anses som ett&lt;br&gt;l ivförsäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på&lt;br&gt;finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar&lt;br&gt;andelar i dotterföretag som är försäkringsföretag eller utländska företag&lt;br&gt;av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett aktiebolag,&lt;br&gt;ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet&lt;br&gt;uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och förvalta andelar i dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter re-&lt;br&gt;geringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen far medge undantag&lt;br&gt;från denna lag för sådana för-&lt;br&gt;säkringsföretag som far undantas&lt;br&gt;från försäkringsrörelselagen enligt&lt;br&gt;1 kap. 10 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter re-&lt;br&gt;geringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen far medge undantag&lt;br&gt;från denna lag för sådana för-&lt;br&gt;säkringsföretag som får undantas&lt;br&gt;från försäkringsrörelselagen enligt&lt;br&gt;1 kap. 10 § samma lag. Under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 1 kap.&lt;br&gt;10 § försäkringsrörelselagen får&lt;br&gt;undantag från denna lag medges&lt;br&gt;för understödsförening. Undantag&lt;br&gt;får därutöver medges för&lt;br&gt;understödsföreningar som med-&lt;br&gt;delar kapitalförsäkring för döds-&lt;br&gt;fall, om försäkringsförmånerna&lt;br&gt;uppgår till belopp som inte&lt;br&gt;överstiger ett basbelopp eller&lt;br&gt;utgår som naturaförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller för under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stödsförening som meddelar&lt;br&gt;annan livförsäkring, om stadgarna&lt;br&gt;medger uttaxering eller ned-&lt;br&gt;sättning av förmåner och&lt;br&gt;medlemsavgifternas storlek nor-&lt;br&gt;malt inte överstiger 500 000 ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana foretag som medgivits undantag från denna lag skall i&lt;br&gt;stället sådana föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § andra stycket&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rörelsen omfattar flera&lt;br&gt;försäkringsgrenar, skall även en&lt;br&gt;resultatanalys ingå i årsredo-&lt;br&gt;visningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rörelsen i ett för-&lt;br&gt;säkringsaktiebolag eller ömse-&lt;br&gt;sidigt försäkringsbolag omfattar&lt;br&gt;flera försäkringsgrenar, eller om&lt;br&gt;rörelsen i en understödsförening&lt;br&gt;omfattar flera verksamhetsgrenar,&lt;br&gt;skall även en resultatanalys ingå i&lt;br&gt;årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall&lt;br&gt;årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3-6 §§ nedan.&lt;br&gt;Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet&lt;br&gt;på överskådlighet, far upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen&lt;br&gt;eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket om hänvisningar till noter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om värderings- och omräkningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om uppgifter om taxeringsvärden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om uppskrivningsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § om inköp och försäljning mellan koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § om ställda säkerheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om lån till ledande befattningshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om konvertibla lån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § första stycket och 16 § första stycket om upplysningar om skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 och 19 §§ om löner, andra 18 — 19a §§ om löner, andra&lt;br&gt;ersättningar och sociala kostnader, ersättningar och sociala kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § om pensioner och liknande förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om suppleanter och vice verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § om avtal om avgångsvederlag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § om uppgift om moderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I resultatanalysen skall fördelat&lt;br&gt;på försäkringsgrenar, upplysningar&lt;br&gt;lämnas om försäkringstekniska av-&lt;br&gt;sättningar, återförsäkrares andel av&lt;br&gt;försäkringstekniska avsättningar,&lt;br&gt;intäkter, kostnader och rörelse-&lt;br&gt;resultat. Livförsäkringsföretag&lt;br&gt;skall även lämna upplysningar om&lt;br&gt;återbäringsmedlens fördelning på&lt;br&gt;försäkringsgrenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I resultatanalysen skall det i&lt;br&gt;försäkringsaktiebolag och ömse-&lt;br&gt;sidiga försäkringsbolag, fördelat&lt;br&gt;på försäkringsgrenar, lämnas upp-&lt;br&gt;lysningar om försäkrings-tekniska&lt;br&gt;avsättningar, återförsäkrares andel&lt;br&gt;av försäkringstekniska avsätt-&lt;br&gt;ningar, intäkter, kostnader och&lt;br&gt;rörelseresultat. I understöds-&lt;br&gt;föreningar skall det lämnas upp-&lt;br&gt;lysningar om intäkter och kost-&lt;br&gt;nader fördelade på verksamhets-&lt;br&gt;grenar. Livförsäkringsföretag&lt;br&gt;skall även lämna upplysningar om&lt;br&gt;återbäringsmedlens fördelning på&lt;br&gt;försäkrings- eller verksam-&lt;br&gt;hetsgrenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen för det för-&lt;br&gt;flutna räkenskapsåret skall lämnas&lt;br&gt;till revisorerna senast en månad&lt;br&gt;före ordinarie bolagsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen för det för-&lt;br&gt;flutna räkenskapsåret skall lämnas&lt;br&gt;till revisorerna senast en månad&lt;br&gt;före ordinarie stämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya föreskrifterna skall tillämpas på räkenskapsår som inleds&lt;br&gt;närmast efter den 31 december 1999 såvitt gäller 5 kap. 1 § och i övrigt&lt;br&gt;på räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Understödsföreningar far dock tillämpa bestämmelserna i denna lag&lt;br&gt;i' stället för äldre bestämmelser i 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar från och med det räkenskapsår som inleds närmast&lt;br&gt;efter den 31 december 1999. En sådan tillämpning skall anmälas till&lt;br&gt;Finansinspektionen före den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far för&lt;br&gt;den första årsredovisning som upprättas enligt lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag föreskriva att 3 kap. 5 § andra stycket&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) och 6 kap. 2 § lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag inte skall tillämpas samt meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om vilka jämförande upplysningar som i stället skall&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelserna i 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;skall inte tillämpas på nedskrivning som har gjorts före lagens Bilaga 4&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall&lt;br&gt;årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3-6 §§ nedan.&lt;br&gt;Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet&lt;br&gt;på överskådlighet, far upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen&lt;br&gt;eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket om hänvisningar till noter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om värderings- och omräkningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om uppgifter om taxeringsvärden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om uppskrivningsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om lån till ledande befattningshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om konvertibla lån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § första stycket och 16 § första stycket om upplysningar om skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 och 19 §§ om löner, andra 18-/9 a §§ om löner, andra er-&lt;br&gt;ersättningar och sociala kostnader, sättningar och sociala kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § om pensioner och liknande förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om suppleanter och vice verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § om avtal om avgångsvederlag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § om uppgift om moderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 samt tillämpas på&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:262) om under-&lt;br&gt;stödsföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 29 och 30 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 29 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 51, 67 och 74 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 31a, 51a, 53a och&lt;br&gt;76a §§, av följande lydelse.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas revisionsberättelse&lt;br&gt;skall upprättas med beaktande av&lt;br&gt;att understödsföreningar skall&lt;br&gt;tillämpa lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 81 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;tillämpas också på understödsförening med undantag av hänvisningen till&lt;br&gt;38 § andra, tredje och sjunde styckena samt till 39- 43 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 30 § denna&lt;br&gt;lag om årsredovisning tillämpas&lt;br&gt;också på slutredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag tillämpas på&lt;br&gt;slutredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1995:1560) om årsre-&lt;br&gt;dovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;skall tillämpas i fråga om&lt;br&gt;likvidatoremas redovisning och&lt;br&gt;slutredovisning. Bestämmelserna i&lt;br&gt;5 kap. 17-23 §§ och 6 kap. 2 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;samt 5 kap. 2 § 7-8 och 6 kap. 2&lt;br&gt;och 3 §§ lagen om årsredovisning&lt;br&gt;i försäkringsföretag tillämpas&lt;br&gt;dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 31a §&lt;br&gt;tillämpas även på likvidations-&lt;br&gt;revisoremas revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1980:1101.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger understödsförenings styrelse att på tid och sätt som&lt;br&gt;Finansinspektionen bestämmer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;hålla föreningens kassa och&lt;br&gt;räkenskaper och andra handlingar&lt;br&gt;inspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;för varje räkenskapsår till&lt;br&gt;inspektionen insända avskrift av&lt;br&gt;dels förvaltningsberättelsen jämte&lt;br&gt;resultaträkning och balansräk-&lt;br&gt;ning, dels revisionsberättelsen&lt;br&gt;med tillhörande handlingar, dels&lt;br&gt;protokoll fört vid föreningsstämma&lt;br&gt;över beslut i fråga om dessa&lt;br&gt;berättelser, dels en redogörelse för&lt;br&gt;föreningen och dess verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. meddela de upplysningar och uppgifter i övrigt rörande föreningen&lt;br&gt;som inspektionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga tillgångar samt böcker,&lt;br&gt;tillgängliga för granskning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för varje räkenskapsår till&lt;br&gt;inspektionen sända in protokoll&lt;br&gt;fört vid föreningsstämma över&lt;br&gt;beslut i fråga om årsredo-&lt;br&gt;visningen, koncernredovisningen&lt;br&gt;och revisionsberättelsen samt en&lt;br&gt;redogörelse för föreningen och&lt;br&gt;dess verksamhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen kan vid vite förelägga styrelsen att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Finansinspektionen sända&lt;br&gt;in behöriga redovisningshand-&lt;br&gt;lingar, revisionsberättelser eller&lt;br&gt;andra handlingar enligt 67 § 2&lt;br&gt;eller försäkringsteknisk utredning&lt;br&gt;enligt 21 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hos inspektionen göra behöriga anmälningar för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden enligt första stycket 2 far inte meddelas, om under-&lt;br&gt;låtenhet att göra anmälan medför att föreningsstämmans eller styrelsens&lt;br&gt;beslut förfaller eller föreningen blir skyldig att träda i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen kan förena annat föreläggande enligt denna lag än&lt;br&gt;som avses i första stycket med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har Finansinspektionen förelagt vite skall den mot vilken före-&lt;br&gt;läggandet riktas genast skriftligen underrättas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket kan&lt;br&gt;Finansinspektionen döma ut vitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Finansinspektionen sända&lt;br&gt;in handlingar enligt 67 § 2 eller&lt;br&gt;försäkringsteknisk utredning enligt&lt;br&gt;21 § första stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7&amp;lt;W&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 106-&lt;br&gt;109 §§ lagen (1951:308) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar om över-&lt;br&gt;trädelse av lag gäller även över-&lt;br&gt;trädelser av lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkrings-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1624.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya föreskrifterna skall tillämpas på räkenskapsår som inleds&lt;br&gt;närmast efter den 31 december 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om understödsföreningar som avses i punkten 3 i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till lagen (1999:xxx) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag och som tillämpar&lt;br&gt;sistnämnda lag i stället för äldre bestämmelser i 29 och 30 §§ lagen&lt;br&gt;(1972:262) om understödsföreningar, skall de nya föreskrifterna&lt;br&gt;tillämpas från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den&lt;br&gt;31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som yttrat sig över utkastet till&lt;br&gt;lagrådsremiss om bokföringslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge, Göteborgs tingsrätt, Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Ekobrottsmyndigheten, Bokföringsnämnden, Finans-&lt;br&gt;inspektionen, Riksrevisionsverket, Ekonomistymingsverket, Riksskatte-&lt;br&gt;verket, Statistiska centralbyrån, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala&lt;br&gt;universitet, Närings- och teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län,&lt;br&gt;Riksarkivet, Invest in Sweden Agency, Landstingsförbundet, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska&lt;br&gt;Revisorsamfundet, SRS, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF,&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund, Sveriges Industriförbund, Företagamas Riks-&lt;br&gt;organisation, Svenska Bankföreningen, Sveriges Försäkringsförbund,&lt;br&gt;Sveriges Ackordscentral, Sveriges Fastighetsägareförbund, Kooperativa&lt;br&gt;förbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Samemas Riksförbund,&lt;br&gt;Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, Föreningen&lt;br&gt;Stiftelser i Samverkan, Dun &amp;amp; Bradstreet Sverige AB, Riksidrotts-&lt;br&gt;förbundet, IOGT-NTO, BAS-gruppen, Arthur Andersen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitten 3, 5.2 och 9.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kyrkans Församlings- och Pastoratförbund, Svenska Kyrkans&lt;br&gt;Centralstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pressens pensionskassa, Sparinstitutens Pensionskassa, Konsument-&lt;br&gt;kooperationens Pensionskassa, Sveriges Köpmannaförbunds Pensions-&lt;br&gt;kassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag i promemoria om förkortad&lt;br&gt;resultaträkning enligt 3 kap. 7 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) (Promemoria 2)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;dels att 10 kap. 1 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 10 kap. 2 § skall betecknas 10 kap. 1 §,&lt;br&gt;dels att 3 kap. 7 §, 5 kap. 9 §, 7 kap. 7 och 16 §§ och den nya 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posterna 1-6 i bilaga 3 respek-&lt;br&gt;tive posterna 1-3 och 6 i bilaga 4&lt;br&gt;får, om inte annat följer av andra&lt;br&gt;medger det, får stycket, slås samman till en post&lt;br&gt;benämnd bruttovinst eller brutto-&lt;br&gt;förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är motiverat av kon-&lt;br&gt;kurrensskäl och regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestäm-mer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;posterna 1-6 i bilaga 3 respektive&lt;br&gt;posterna 1-3 och 6 i bilaga 4 slås&lt;br&gt;samman till en post benämnd&lt;br&gt;bruttovinst eller bruttoförlust.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte om bolaget&lt;br&gt;är ett sådant bolag som avses i&lt;br&gt;10 kap. 13 &amp;nbsp;§ aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385) eller 4 kap. 3 $ första&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag som slår samman&lt;br&gt;poster enligt första stycket skall i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanslagning enligt första&lt;br&gt;stycket far inte ske om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets nettoomsättning för&lt;br&gt;det senaste räkenskapsåret har&lt;br&gt;överstigit 100 miljoner kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nettovärdet av bolagets till-&lt;br&gt;gångar enligt balansräkningen för&lt;br&gt;det senaste räkenskapsåret översteg&lt;br&gt;50 miljoner kronor, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets aktier eller skulde-&lt;br&gt;brev är noterade vid börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag som slår samman&lt;br&gt;poster enligt första stycket skall z&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:761.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en not upplysa om skälen för detta, resultaträkningen, i anslutning till&lt;br&gt;posten bruttovinst eller brutto-&lt;br&gt;förlust, lämna uppgift om netto-&lt;br&gt;omsätningen. Bolaget skall vidare i&lt;br&gt;en not upplysa om skälen för&lt;br&gt;sammanslagningen. Uppgift om&lt;br&gt;nettoomsättningen får dock ute-&lt;br&gt;lämnas om det är motiverat av&lt;br&gt;konkurrensskäl och Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1997/98:118 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift enligt 8 § får utelämnas, om den är av ringa betydelse med&lt;br&gt;hänsyn till kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att tillstånd Under förutsättning att tillstånd&lt;br&gt;ges av regeringen eller den myndig- ges av Patent- och regis trerings-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer, far verket, får uppgift enligt 8 § också&lt;br&gt;uppgift enligt 8 § också utelämnas, utelämnas, om den har sådan&lt;br&gt;om den har sådan karaktär att den karaktär att den kan vålla allvarlig&lt;br&gt;kan vålla allvarlig skada för något skada för något av de i 8 § angivna&lt;br&gt;av de i 8 § angivna företagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket, skall&lt;br&gt;upplysning lämnas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om eget kapital och resultat far också utelämnas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolaget äger andelar som motsvarar mindre än hälften av det andra&lt;br&gt;företagets eget kapital och detta företag inte offentliggör sin balans-&lt;br&gt;räkning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dotterföretaget eller intresseföretaget omfattas av en av bolaget&lt;br&gt;upprättad koncernredovisning eller av en sådan koncernredovisning som&lt;br&gt;avses i 7 kap. 2 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncembalansräkningen och koncemresultaträkningen skall var för&lt;br&gt;sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive resultat-&lt;br&gt;räkningarna för moderbolaget och de dotterföretag som omfattas av&lt;br&gt;koncernredovisningen. Sammanställningen skall göras med tillämpning&lt;br&gt;av 8-12 §§ och 17-23 §§. Vid redovisningen av andelar i andra företag&lt;br&gt;än dotterföretag skall 24 -29 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i aktiebolag har avsatts till kapitalandelsfondem enligt 27 §&lt;br&gt;andra stycket skall redovisas som en särskild post under A IV i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:761.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncembalansräkningen. Sådant belopp skall anses som bundet eget&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När 3 kap. 6 § andra stycket tillämpas skall vad som där sägs om&lt;br&gt;antalet anställda och tillgångarnas nettovärde avse koncernen som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 kap. 7 § gäller Sammanslagning av poster enligt&lt;br&gt;inte om koncernen är en sådan 3 kap. 7 § far inte ske om&lt;br&gt;koncern som avses i 10 kap. 13 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;1. koncernens nettoomsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolagslagen (1975:1385) eller för det senaste räkenskapsåret&lt;br&gt;4 kap. 3 § andra stycket lagen överstiger 100 miljoner kronor,&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. i vissa företag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2. nettovärdet av tillgångarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt koncembalansräkningen för&lt;br&gt;det senaste räkenskapsåret över-&lt;br&gt;stiger 50 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer far medge&lt;br&gt;att uppgifter inte behöver lämnas&lt;br&gt;enligt 15 § första och andra&lt;br&gt;styckena, om uppgifterna är av&lt;br&gt;sådant slag att de kan vålla allvarlig&lt;br&gt;skada för moderbolaget eller för&lt;br&gt;något av de angivna företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;far medge att uppgifter inte behöver&lt;br&gt;lämnas enligt 15 § första och andra&lt;br&gt;styckena, om uppgifterna är av&lt;br&gt;sådant slag att de kan vålla allvarlig&lt;br&gt;skada för moderbolaget eller för&lt;br&gt;något av de angivna företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ 1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut av registre- Beslut i frågor som avses i&lt;br&gt;ringsmyndigheten som avses i 8 3 kap. 7 £ tredje stycket, 5 kap. 9 §&lt;br&gt;kap. 6, 9 och 13 §§ får överklagas andra stycket, 7 kap. 16 § samt 8&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol. kap. 6, 9 och 13 §§ far överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om det första beslutet i ett ärende om dispens har meddelats före&lt;br&gt;lagens ikraftträdande, skall äldre bestämmelser om överklagande&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som yttrat sig över promemorian&lt;br&gt;Förkortad resultaträkning enligt 3 kap. 7 § årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Göta hovrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Ekobrottsmyndigheten,&lt;br&gt;Bokföringsnämnden, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riks-&lt;br&gt;skatteverket, Statistiska centralbyrån, Institutionen för företagsekonomi&lt;br&gt;vid Lunds universitet, Konkurrensverket, Närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverket, Patent- och registreringsverket, Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges Redovis-&lt;br&gt;ningskonsulters Förbund SRF, Finansanalytikernas förening, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation, Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen, Svenska Handelskammarförbundet, DB Soliditet Aktiebolag,&lt;br&gt;BAS-gruppen, Svenska Market Managing, Svenska Kreditmanna-&lt;br&gt;föreningen, Sydsvenska Industri- och handelskammaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130, Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsförslag i promemorian om ändrade regler&lt;br&gt;för revisorer i sparbanker och medlemsbanker, m.m.,&lt;br&gt;(bestämmelserna om finansieringsanalys behandlas i&lt;br&gt;denna proposition)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning&lt;br&gt;i kreditinstitut och värdepappersbolag att 2 kap. 1 §, 7 kap. 1 § och 8 kap.&lt;br&gt;4 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag för varje räkenskapsår upprätta&lt;br&gt;årsredovisning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kreditinstitut eller värde- I årsredovisningen skall en&lt;br&gt;pappersbolag som enligt 10 kap. finansieringsanalys ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385), 4 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning i vissa företag&lt;br&gt;m.m. eller 8 kap. 5 § första stycket&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar är skyldiga att ha&lt;br&gt;auktoriserad revisor, skall även en&lt;br&gt;finansieringsanalys ingå i&lt;br&gt;årsredo-visningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i&lt;br&gt;årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditinstitut och värdepappersbolag som är moderföretag och sådana&lt;br&gt;finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket skall för&lt;br&gt;vaije räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte&lt;br&gt;annat följer av 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För moderföretag som enligt I koncernredovisningen skall en&lt;br&gt;10 kap. 13 § aktiebolagslagen finansieringsanalys ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385), 4 kap. 3§ andra&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;företag eller 8 kap. 5 § tredje&lt;br&gt;stycket lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar är skyldiga&lt;br&gt;att ha auktoriserad revisor, skall&lt;br&gt;även en finansieringsanalys ingå i&lt;br&gt;koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket och&lt;br&gt;omfattas av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en&lt;br&gt;kapitaltäckningsanalys enligt 6 kap. 3 § ingå i koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen för&lt;br&gt;förflutna räkenskapsåret&lt;br&gt;lämnas till revisorerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det Årsredovisningen för det&lt;br&gt;skall förflutna räkenskapsåret skall&lt;br&gt;lämnas till revisorerna och&lt;br&gt;lekmannarevisorema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i en bank senast en månad 1. i ett bankaktiebolag eller i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före ordinarie stämma, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;medlemsbank senast en månad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i en sparbank senast en månad före ordinarie stämma, dock senast&lt;br&gt;den 31 mars,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i ett hypoteksinstitut senast fyra månader efter räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som har yttrat sig över departements- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;B&lt;/sup&gt;°&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;promemorian Ändrade regler för revisorer i spar-&lt;br&gt;banker och medlemsbanker, m.m. (Ds 1999:8)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden inkommit från Sveriges riksbank, Hovrätten&lt;br&gt;för Västra Sverige, Finansinspektionen, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket, Juridiska&lt;br&gt;fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Fristående Sparbankers Riksförbund, Svenska Revisorsamfundet SRS,&lt;br&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Sveriges advokatsamfund,&lt;br&gt;Finansbolagens Förening, Svenska Fondhandlareföreningen och&lt;br&gt;Fondbolagens förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till bokföringslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser om bokföringsskyldighet för vissa&lt;br&gt;fysiska och juridiska personer. Lagen innehåller bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kretsen av bokföringsskyldiga (2 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-räkenskapsår (3 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bokföringsskyldighetens innebörd (4 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- löpande bokföring och verifikationer (5 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur den löpande bokföringen avslutas (6 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arkivering av räkenskapsinformation m.m. (7 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utvecklandet av god redovisningssed (8 kap.), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- överklagande (9 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag: en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bokslutsföretag: företag som tillhör någon eller några av följande&lt;br&gt;kategorier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredo-&lt;br&gt;visning i försäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) stiftelser som är bokföringsskyldiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) företag som är moderföretag i en koncern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) företag i vilka den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till mer&lt;br&gt;än ett belopp motsvarande tjugo gånger det prisbasbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhet: näringsverksamhet eller annan verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av bokföringsskyldighet enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. moderföretag: företag som utgör moderföretag enligt definitionen i&lt;br&gt;1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. koncern: vad som utgör koncern vid tillämpning av 1 kap. 4 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bokföringspost: vaije enskild notering i grundbokföringen eller&lt;br&gt;huvudbokföringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. affärshändelser: alla förändringar i storleken och sammansättningen&lt;br&gt;av ett företags förmögenhet som beror på företagets ekonomiska rela-&lt;br&gt;tioner med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar&lt;br&gt;och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar,&lt;br&gt;varor eller annat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. verifikation: de uppgifter som dokumenterar en affärshändelse eller&lt;br&gt;en vidtagen justering i bokföringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. räkenskapsinformation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sådana sammanställningar av uppgifter som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 4 kap. 3 § (balansräkning),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 1 § (grundbokföring och huvudbokföring),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 4 § (sidoordnad bokföring),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 6 § (verifikation),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 7 § (handling m.m. som en verifikation hänvisar till),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 11 § (systemdokumentation och behandlingshistorik),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 2 § (årsredovisning),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 4 § (årsbokslut),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 5 § (noter till balansräkning och resultaträkning), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 11 § (specifikation av balansräkningspost).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa&lt;br&gt;verksamhetens ekonomiska förhållanden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) sådana uppgifter i övrigt som är av betydelse för att det skall gå att&lt;br&gt;följa och förstå de enskilda bokföringspostemas behandling i bok-&lt;br&gt;föringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vad som sägs i denna lag om juridiska personer tillämpas inte på&lt;br&gt;dödsbon. I fråga om dödsbon gäller i stället vad som sägs om fysiska&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Kretsen av bokföringsskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När juridiska personer är bokföringsskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Juridiska personer är bokföringsskyldiga, om inte annat anges i 2-&lt;br&gt;5§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Följande juridiska personer är bokföringsskyldiga i den utsträckning&lt;br&gt;som anges i andra-fjärde styckena:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ideella föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. registrerade trossamfund och registrerade organisatoriska delar av&lt;br&gt;sådana samfund enligt lagen (1998:1593) om trossamfund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samfällighetsföreningar enligt 17 § lagen (1973:1150) om förvalt-&lt;br&gt;ning av samfälligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. jaktvårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1980:894) om jakt-&lt;br&gt;vårdsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fiskevårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1981:533) om&lt;br&gt;fiskevårdsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer som anges i första stycket är bokföringsskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från och med tidpunkten för sitt bildande, om värdet av tillgångarna,&lt;br&gt;beräknat enligt 4 §, då överstiger ett gränsbelopp som motsvarar tjugo&lt;br&gt;prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna&lt;br&gt;överstiger det gränsbelopp som anges i 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldigheten enligt andra stycket upphör, om tillgångarnas&lt;br&gt;värde vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har varit lägre än det&lt;br&gt;angivna gränsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den juridiska personen bedriver näringsverksamhet eller är&lt;br&gt;moderföretag i en koncern, är den bokföringsskyldig även om förutsätt-&lt;br&gt;ningarna enligt andra stycket inte är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Stiftelser är bokföringsskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från och med tidpunkten för sitt bildande, om värdet av tillgångarna,&lt;br&gt;beräknat enligt 4 §, då överstiger ett gränsbelopp som motsvarar tio&lt;br&gt;prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna&lt;br&gt;överstiger det gränsbelopp som anges i 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldigheten enligt första stycket upphör, om tillgångarnas&lt;br&gt;värde vid utgången av de tre senaste åren har varit lägre än det angivna&lt;br&gt;gränsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande stiftelser är dock bokföringsskyldiga även om förutsättningar-&lt;br&gt;na enligt första stycket inte är uppfyllda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelser som bedriver näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelser som är moderföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. insamlingsstiftelser enligt 11 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kollektivavtalsstiftelser enligt 11 kap. 3 § samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten, en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. pensionsstiftelser enligt 9 § lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. personalstiftelser enligt 27 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § När värdet på tillgångarna enligt 2 § andra stycket och 3 § första&lt;br&gt;stycket bestäms, skall varje tillgång tas upp till ett värde som motsvarar&lt;br&gt;vad tillgången kan anses betinga vid en försäljning under normala&lt;br&gt;förhållanden. Fastigheter och byggnader som är lös egendom tas dock&lt;br&gt;upp till taxeringsvärdet, om ett sådant värde finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Följande juridiska personer är inte bokföringsskyldiga enligt denna&lt;br&gt;lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. staten, kommunerna, landstingen, kommunalförbunden och region-&lt;br&gt;förbunden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konkursbon, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet far användas&lt;br&gt;endast till förmån för bestämda fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När fysiska personer är bokföringsskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Fysiska personer som bedriver näringsverksamhet är bokförings-&lt;br&gt;skyldiga för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket skall uthyrning av en fastighet som&lt;br&gt;enligt 5 § kommunalskattelagen (1928:370) räknas som privatbostads-&lt;br&gt;fastighet inte anses som näringsverksamhet. Ägande eller brukande av en&lt;br&gt;fastighet som enligt 5 § kommunalskattelagen räknas som näringsfastig-&lt;br&gt;het skall alltid anses som näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bokföringsskyldighet för utländska filialer m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § I lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. finns bestämmelser om&lt;br&gt;bokföringsskyldighet för näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av&lt;br&gt;utländska företag och utomlands bosatta svenska eller utländska&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Räkenskapsår&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Normalt räkenskapsår&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett räkenskapsår skall omfatta tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person eller ett dödsbo&lt;br&gt;skall beskattas för bolagets inkomst och sådan samfällighetsförvaltande&lt;br&gt;juridisk person som avses i 53 § 2 mom. kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall ha kalenderåret som räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra företag far tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet&lt;br&gt;räkenskapsår). Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 maj-den 30&lt;br&gt;april, den 1 juli-den 30 juni eller den 1 september-den 31 augusti.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Annat tolvmånaders räkenskapsår&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller&lt;br&gt;andra omständigheter finns synnerliga skäl, kan Riksskatteverket medge&lt;br&gt;att annan period av tolv hela månader än som följer av 1 § far utgöra&lt;br&gt;räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förkortat eller förlängt räkenskapsår&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § När bokföringsskyldigheten inträder eller räkenskapsåret läggs om,&lt;br&gt;far räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att&lt;br&gt;omfatta högst arton månader. Räkenskapsåret får också kortas av om&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamt räkenskapsår för flera verksamheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det tillämpa samma&lt;br&gt;räkenskapsår för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamt räkenskapsår för koncernföretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Företag som ingår i samma koncern skall ha gemensamt räkenskaps-&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl, kan Riksskatteverket medge att olika&lt;br&gt;räkenskapsår far tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fysisk person som äger eller brukar jordbruksfastighet också&lt;br&gt;äger ett aktiebolag som också bedriver jordbruksverksamhet men enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § årsredovisningslagen (1995:1554) inte är skyldig att upprätta&lt;br&gt;koncernredovisning, far aktiebolaget, trots bestämmelsen i första stycket,&lt;br&gt;ha brutet räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omläggning av räkenskapsår&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Räkenskapsår får läggas om endast om skattemyndigheten ger&lt;br&gt;tillstånd till det. Tillstånd behövs dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för omläggning från brutet räkenskapsår till kalenderår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för omläggning till gemensamt räkenskapsår i fall som avses i 4 §&lt;br&gt;och 5 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreläggande om rättelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Om ett företag tillämpar brutet räkenskapsår i strid med 1 §, far&lt;br&gt;skattemyndigheten förelägga företaget att lägga om räkenskapsåret till&lt;br&gt;kalenderår. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Räkenskapsår i finansiella företag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § I 1 kap. 7 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag och i 1 kap. 6 § lagen (1995:1560) om årsredovisning&lt;br&gt;i försäkringsföretag finns bestämmelser om räkenskapsår i vissa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Bokföringsskyldighetens innebörd&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt om vad bokföringsskyldigheten innebär&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett företag skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. löpande bokföra alla affärshändelser enligt bestämmelserna i 5 kap.&lt;br&gt;1-5 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. se till att det finns verifikationer enligt 5 kap. 6-9 §§ för alla bok-&lt;br&gt;föringsposter samt systemdokumentation och behandlingshistorik enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och sådana&lt;br&gt;system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i den&lt;br&gt;form som anges i 7 kap. 1 § 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bokslutsföretag skall dessutom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upprätta en balansräkning enligt 3 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avsluta den löpande bokföringen enligt bestämmelserna i 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;God redovisningssed&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på ett sätt som överens-&lt;br&gt;stämmer med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Upprättande av balansräkning när bokföringsskyldigheten inträder&lt;br&gt;eller när grunden för denna ändras&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Bokslutsföretag skall utan dröjsmål upprätta en balansräkning, när&lt;br&gt;bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för sådan skyldighet&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upprättandet av balansräkningen gäller 6 kap. 4 § andra stycket i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bokföring för flera verksamheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det ha en bokföring&lt;br&gt;som omfattar samtliga verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första stycket far ett företag som bedriver flera&lt;br&gt;verksamheter ha en bokföring för vaije enskild verksamhet, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed. Företag som&lt;br&gt;avses i 6 kap. 1 § skall i så fall löpande arkivera uppgifter om ställning&lt;br&gt;och resultat i de olika verksamheterna på en gemensam plats. Om före-&lt;br&gt;taget bedriver verksamhet på egen hand, skall arkiveringen ske i&lt;br&gt;anslutning till bokföringen för en sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett företag får ha gemensam bokföring med någon annan&lt;br&gt;bokföringsskyldig endast för gemensamt bedriven verksamhet och endast&lt;br&gt;om det är förenligt med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första stycket får församlingar i Svenska kyrkan&lt;br&gt;som ingår i en kyrklig samfällighet enligt 3 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1998:1591) om Svenska kyrkan ha en gemensam bokföring som&lt;br&gt;omfattar församlingarnas och samfällighetens verksamheter. Vidare får&lt;br&gt;prästlönetillgångar enligt 10 § lagen (1998:1592) om införande av lagen&lt;br&gt;(1998:1591) om Svenska kyrkan ha gemensam bokföring, om de&lt;br&gt;förvaltas tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Löpande bokföring och verifikationer&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Grundbokföring och huvudbokföring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i&lt;br&gt;registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvud-&lt;br&gt;bokföring). Detta skall ske på ett sådant sätt att det är möjligt att&lt;br&gt;kontrollera fullständigheten i bokföringspostema och överblicka verk-&lt;br&gt;samhetens förlopp, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tidpunkten för bokföring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande&lt;br&gt;arbetsdag. Andra affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärshändelserna får bokföras senare än som anges i första stycket,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra företag än bokslutsföretag får dröja med att bokföra&lt;br&gt;affärshändelserna tills betalning sker, under förutsättning att detta är&lt;br&gt;förenligt med god redovisningssed. Vid räkenskapsårets utgång skall&lt;br&gt;dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i tredje stycket första meningen gäller också&lt;br&gt;bokslutsföretag, om det endast förekommer ett mindre antal fakturor eller&lt;br&gt;ändra handlingar i verksamheten och fordringarna och skulderna enligt&lt;br&gt;dessa inte uppgår till avsevärda belopp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bokslutstransaktioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § I samband med att den löpande bokföringen avslutas skall sådana&lt;br&gt;poster som är nödvändiga för att bestämma räkenskapsårets intäkter och&lt;br&gt;kostnader och den finansiella ställningen på balansdagen bokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sidoordnad bokföring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid bokföringen skall konton över tillgångar, avsättningar och&lt;br&gt;skulder specificeras i en sidoordnad bokföring i den utsträckning det&lt;br&gt;behövs för att ge en tillfredsställande kontroll och överblick.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättelse av bokföringspost&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en bokföringspost rättas, skall det anges när rättelsen har skett&lt;br&gt;och vem som har gjort den. Sker rättelsen genom en särskild rättelsepost,&lt;br&gt;skall det samtidigt säkerställas att det vid en granskning av den rättade&lt;br&gt;bokföringsposten utan svårighet går att fa kännedom om rättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Verifikationer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § För varje affärshändelse skall det finnas en verifikation. Om företaget&lt;br&gt;har tagit emot en uppgift om affärshändelsen i den form som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 § första stycket, skall denna uppgift, i förekommande fall&lt;br&gt;kompletterad med uppgifter enligt 7 och 8 §§, användas som verifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs med hänsyn till arten av den mottagna verifikationen,&lt;br&gt;far bokföringen grundas på en särskilt upprättad hänvisningsverifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera likartade affärshändelser far dokumenteras genom en gemensam&lt;br&gt;verifikation. Vid försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning&lt;br&gt;far även inbetalningarna under en dags försäljning dokumenteras genom&lt;br&gt;en gemensam verifikation, om det skulle vara förenat med svårigheter att&lt;br&gt;upprätta verifikationer för de olika affärshändelserna. Den gemensamma&lt;br&gt;verifikationen får då utgöras av uppgifter från en kassaapparat, kassa-&lt;br&gt;rapport eller annan uppgift som anger summan av mottagna betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Verifikationen skall innefatta uppgift om när den har sammanställts,&lt;br&gt;när affärshändelsen har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den&lt;br&gt;gäller och vilken motpart den berör. I förekommande fall skall&lt;br&gt;verifikationen även innefatta upplysning om handlingar eller andra&lt;br&gt;uppgifter som har legat till grund för affärshändelsen samt var dessa&lt;br&gt;finns tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' I verifikationen skall det ingå ett verifikationsnummer eller annat iden-&lt;br&gt;tifieringstecken samt sådana övriga uppgifter som är nödvändiga för att&lt;br&gt;sambandet mellan verifikationen och den bokförda affärshändelsen utan&lt;br&gt;svårighet skall kunna fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Uppgifter enligt 7 § första stycket far utelämnas, om det är förenat&lt;br&gt;med svårigheter att låta uppgiften ingå i verifikationen och ett ute-&lt;br&gt;lämnande är förenligt med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om en verifikation rättas, skall det anges när rättelsen har skett och&lt;br&gt;vem som har gjort den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Vad som föreskrivs i 1-9 §§ gäller även andra bokföringsposter än&lt;br&gt;sådana som avser affärshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Systemdokumentation och behandlingshistorik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Företaget skall upprätta sådana beskrivningar över bokförings-&lt;br&gt;systemets organisation och uppbyggnad som behövs for att ge överblick&lt;br&gt;över systemet (systemdokumentation). Företaget skall också upprätta&lt;br&gt;sådana beskrivningar över genomförda bearbetningar inom systemet som&lt;br&gt;gör det möjligt att utan svårighet följa och förstå de enskilda bok-&lt;br&gt;föringspostemas behandling (behandlingshistorik).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har flera separata bokföringar, skall det av system-&lt;br&gt;dokumentationen för varje bokföring framgå var uppgifter ur övriga&lt;br&gt;bokföringar kan erhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Hur den löpande bokföringen avslutas&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När den löpande bokföringen skall avslutas med en årsredovisning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Följande företag skall för varje räkenskapsår avsluta bokföringen&lt;br&gt;med en årsredovisning enligt 2 §:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning&lt;br&gt;i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. stiftelser som är bokföringsskyldiga, dock inte stiftelser som får&lt;br&gt;använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar av en viss&lt;br&gt;eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2&lt;br&gt;kap. 3 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. andra företag som är moderföretag i en koncern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. andra bokslutsföretag i vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) antalet anställda i verksamheten under de senaste två räkenskapsåren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 medeltal har uppgått till mer än tio, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) nettovärdet av tillgångarna i verksamheten enligt en balansräkning&lt;br&gt;för räkenskapsåret uppgår till mer än 24 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Årsredovisningens innehåll m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;§ En årsredovisning skall upprättas och offentliggöras enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekom-&lt;br&gt;mande fall, lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När den löpande bokföringen får avslutas med ett årsbokslut i stället Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;för en årsredovisning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 10&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Andra bokslutsföretag än sådana som avses i 1 § skall, om de inte&lt;br&gt;upprättar årsredovisning, för varje räkenskapsår avsluta den löpande&lt;br&gt;bokföringen med ett årsbokslut enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Årsbokslutets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett årsbokslut skall bestå av en resultaträkning och en balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När årsbokslutet upprättas, skall följande bestämmelser i&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 § om vad som avses med andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4-6 §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 § om valuta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 § om undertecknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 och 2 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 och 4 §§ om uppställningsformer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9 § om avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 12 och 13 §§ första stycket om nettoomsättning och extra-&lt;br&gt;ordinära poster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och omsätt-&lt;br&gt;ningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 § om anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tilläggsupplysningar i årsbokslutet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § 1 årsbokslutet skall företaget lämna de ytterligare upplysningar som&lt;br&gt;anges i 6-9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med&lt;br&gt;kravet på överskådlighet i 2 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;br&gt;far upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultat-&lt;br&gt;räkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de poster i&lt;br&gt;balansräkningen eller resultaträkningen som upplysningarna hänför sig&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För poster i balansräkningen som avser tillgångar, avsättningar eller&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta skall det anges enligt vilka principer beloppen&lt;br&gt;har räknats om till svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen&lt;br&gt;eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554) skall uppgift lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillgångarnas anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som&lt;br&gt;har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskriv-&lt;br&gt;ningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredo-&lt;br&gt;visningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster&lt;br&gt;skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För vaije skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i&lt;br&gt;3 kap. 4§ fjärde stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) skall den&lt;br&gt;del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om företaget har ändrat redovisningsprinciper, skall upplysning&lt;br&gt;lämnas om detta. Skälen för ändringen skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tidpunkten för färdigställande av årsbokslutet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Årsbokslutet skall färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex&lt;br&gt;månader eller, i stiftelser, fyra månader efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bilagor till årsredovisning och årsbokslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § För varje sammandragen post i den balansräkning som skall ingå i&lt;br&gt;årsredovisningen eller årsbokslutet skall de belopp som ingår i posten tas&lt;br&gt;upp i en specificerad bilaga, om inte postens sammansättning klart&lt;br&gt;framgår av bokföringen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Arkivering av räkenskapsinformation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Former för bevarande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Räkenskapsinformation skall bevaras i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vanlig läsbar form (dokument),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas&lt;br&gt;endast med tekniskt hjälpmedel (maskinläsbart medium) och som genom&lt;br&gt;omedelbar utskrift kan tas fram i sådan form som avses i 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskaps-&lt;br&gt;information som företaget har tagit emot från någon annan skall bevaras i&lt;br&gt;det skick materialet hade när det kom till företaget. Dokument,&lt;br&gt;mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som&lt;br&gt;företaget självt har upprättat skall bevaras i det skick materialet fick när&lt;br&gt;räkenskapsinformationen sammanställdes.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tid och plats för arkivering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för&lt;br&gt;att bevara räkenskapsinformation skall vara varaktiga och lätt åtkomliga.&lt;br&gt;De skall bevaras fram till och med det tionde året efter utgången av det&lt;br&gt;kalenderår då räkenskapsåret avslutades. De skall arkiveras i Sverige, i&lt;br&gt;ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinutrustning och system som behövs för att presentera räken-&lt;br&gt;skapsinformationen i den form som anges i 1 § första stycket 1 eller 2&lt;br&gt;skall hållas tillgängliga i Sverige under hela arkiveringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillfällig förvaring av verifikation utomlands&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed,&lt;br&gt;får ett dokument som innefattar en verifikation, trots bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §, tillfälligt förvaras utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utomlands placerad utrustning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten tillåta att ett&lt;br&gt;företag, trots bestämmelserna i 2 §, arkiverar maskinläsbara medier&lt;br&gt;utomlands. I sådana fall får maskinutrustning och system som avses i 2 §&lt;br&gt;andra stycket hållas tillgängliga i arkiveringslandet. Tillståndet får&lt;br&gt;förenas med villkor och begränsas till viss tid. Även om tillstånd ges,&lt;br&gt;skall företaget genom omedelbar utskrift kunna ta fram räkenskaps-&lt;br&gt;informationen i Sverige i sådan form som avses i 1 § 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när det gäller&lt;br&gt;företag som står under inspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arkivering av dokument m.m. som hör till en filial utomlands&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Bestämmelserna i 2 § om arkivering i Sverige gäller inte dokument,&lt;br&gt;mikroskrift, maskinläsbara medier, utrustning och system som avser&lt;br&gt;verksamhet som företaget bedriver genom en filial utomlands, om&lt;br&gt;företaget är bokföringsskyldigt i det landet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överföring av räkenskapsinformation på maskinkäsbart medium till&lt;br&gt;annan form&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett företag får förstöra ett maskinläsbart medium som används för att&lt;br&gt;bevara räkenskapsinformation, om räkenskapsinformationen på ett&lt;br&gt;betryggande sätt överförs till dokument, mikroskrift eller annat&lt;br&gt;maskinläsbart medium. Om räkenskapsinformationen består av uppgifter&lt;br&gt;som företaget har tagit emot från någon annan, får det maskinläsbara&lt;br&gt;mediet dock förstöras först från och med det fjärde året efter utgången av&lt;br&gt;det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När räkenskapsinformation får förstöras&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten för visst fall tillåta&lt;br&gt;att dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att&lt;br&gt;bevara räkenskapsinformation förstörs före utgången av den tid som&lt;br&gt;anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när det gäller&lt;br&gt;företag som står under inspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Utvecklandet av god redovisningssed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningssed. Finansinspektionen ansvarar för utvecklandet av god&lt;br&gt;redovisningssed i sådana företag som omfattas av lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag i den utsträckning&lt;br&gt;det är påkallat av dessa företags särart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 5 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag, 1 kap. 4 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;och 11 kap. 2 § lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet följer&lt;br&gt;att regeringen får bemyndiga Finansinspektionen att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om redovisning för finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En myndighets beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första&lt;br&gt;gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999.1 fråga om juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;och som inte bedriver näringsverksamhet skall dock lagen tillämpas först&lt;br&gt;från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december&lt;br&gt;2000. Detsamma gäller fysiska personer som vid utgången av år 1999&lt;br&gt;inte var bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1976:125) och som&lt;br&gt;skulle vara bokföringsskyldiga enligt den nya lagen endast därför att de&lt;br&gt;äger eller brukar en näringsfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bokföringslagen (1976:125) skall upphöra att gälla vid utgången av&lt;br&gt;år 1999. Lagen skall dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har&lt;br&gt;inletts före nämnda tidpunkt. Lagen skall vidare tillämpas på understöds-&lt;br&gt;föreningar som med stöd av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1999:00) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag alltjämt tillämpar 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 16 § andra stycket bokföringslagen får tillämpas även&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall upphöra att gälla vid&lt;br&gt;utgången av år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om det i en lag eller i en annan författning hänvisas till någon&lt;br&gt;föreskrift i bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) som har ersatts av en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället&lt;br&gt;den nya föreskriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till revisionslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser om revision för vissa fysiska och&lt;br&gt;juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag: fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. moderföretag: företag som utgör moderföretag vid tillämpning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. dotterföretag: vad som utgör dotterföretag vid tillämpning av 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. koncern: vad som utgör koncern vid tillämpning av 1 kap. 4 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. koncernföretag: vad som utgör koncernföretag enligt 1 kap. 4 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:15 54),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. företagsledning: den eller de som svarar för företagets organisation&lt;br&gt;och förvaltningen av företagets angelägenheter samt den eller de som har&lt;br&gt;hand om den löpande förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen är tillämplig på företag som enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000) är skyldiga att avsluta bokföringen med en årsredovisning,&lt;br&gt;dock inte företag för vilka regler om revision finns i någon annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Antalet revisorer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett företag skall ha minst en revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För en revisor far en eller flera revisorssuppleanter utses. Vad som&lt;br&gt;sägs i denna lag om revisor skall i tillämpliga delar även gälla suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisorns uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Revisorn skall granska företagets årsredovisning och bokföring samt&lt;br&gt;företagsledningens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och&lt;br&gt;omfattande som god revisionssed kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget är moderföretag, skall revisorn även granska koncern-&lt;br&gt;redovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Revisorn skall efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse&lt;br&gt;till företaget. Bestämmelser om berättelsens innehåll och den tidpunkt då&lt;br&gt;den skall lämnas till företagsledningen finns i 27-32 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget är ett moderföretag, skall revisorn även lämna en Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;koncemrevisionsberättelse enligt bestämmelserna i 33 §. Detta gäller inte Bilaga 10&lt;br&gt;om moderföretaget enligt 7 kap. 2 eller 3 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) inte behöver upprätta koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I samband med revisionen skall revisorn till företagsledningen fram-&lt;br&gt;föra de erinringar och göra de påpekanden som följer av god revisions-&lt;br&gt;sed. Bestämmelser om erinringar finns i 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillhandahållande av upplysningar, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Företagsledningen skall ge revisorn tillfälle att genomföra gransk-&lt;br&gt;ningen i den omfattning revisorn anser vara nödvändig. Den skall lämna&lt;br&gt;de upplysningar och den hjälp som revisorn begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma skyldigheter har företagsledningen och revisorn i ett dotter-&lt;br&gt;företag gentemot en revisor i moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hur revisor utses&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § En revisor utses av företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företaget far bestämma att någon annan skall utse revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 25 § finns bestämmelser om att länsstyrelsen i vissa fall skall utse&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Obehörighetsgrunder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som är underårig, i konkurs eller har fått näringsförbud eller&lt;br&gt;har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara revisor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bosättningskrav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § En revisor som inte är auktoriserad eller godkänd skall vara bosatt i&lt;br&gt;en stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet, om inte regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer för ett särskilt fall tillåter något annat. Detta gäller&lt;br&gt;inte om även en auktoriserad eller godkänd revisor deltar i revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kompetenskrav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara&lt;br&gt;revisor i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett handelsbolag som en eller flera juridiska personer är delägare i,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett hypoteksinstitut som är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av&lt;br&gt;företagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Minst en revisor skall vara auktoriserad revisor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000&lt;br&gt;gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet anställda hos företaget under de två senaste räkenskapsåren i&lt;br&gt;medeltal har överstigit 200.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Bestämmelserna i 13 § gäller även för moderföretag i en koncern&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda kon-&lt;br&gt;cembalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det&lt;br&gt;gränsbelopp som anges i 13 § 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet anställda hos koncernföretagen under de två senaste räken-&lt;br&gt;skapsåren i medeltal har överstigit 200, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. moderföretaget inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet av&lt;br&gt;koncernföretagens tillgångar, enligt fastställda balansräkningar för kon-&lt;br&gt;cernföretagens två senaste räkenskapsår, på moderföretagets balansdag&lt;br&gt;överstiger det gränsbelopp som anges i 13 § 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § För ett företag som omfattas av bestämmelserna i 13 eller 14 § får&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att&lt;br&gt;företaget far utse en viss godkänd revisor i stället för en auktoriserad&lt;br&gt;revisor. Ett sådant beslut gäller i högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § För ett företag som inte omfattas av bestämmelserna i 12 § första&lt;br&gt;stycket, 13 eller 14 § far länsstyrelsen, om särskilda omständigheter&lt;br&gt;kräver det, besluta att minst en revisor skall vara auktoriserad eller&lt;br&gt;godkänd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Jäv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § Den far inte vara revisor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är ägare till eller delägare i företaget eller annat företag i samma&lt;br&gt;koncern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ingår i företagsledningen för företaget eller dess dotterföretag eller&lt;br&gt;biträder vid företagets bokföring eller medelsförvaltning eller företagets&lt;br&gt;kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är anställd hos eller på annat sätt har en underordnad eller beroende&lt;br&gt;ställning till företaget eller någon som avses under 1 eller 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är verksam i samma rörelse som den som yrkesmässigt biträder&lt;br&gt;företaget vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller företagets&lt;br&gt;kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande led till en person som avses under 1 eller 2 eller är besvågrad&lt;br&gt;med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene&lt;br&gt;är gift med den andres syskon, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. står i låneskuld till företaget eller ett annat företag i samma koncern&lt;br&gt;eller har en förpliktelse som ett sådant företag har ställt säkerhet för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt första stycket inte är behörig att vara revisor i ett&lt;br&gt;moderföretag far inte vara revisor i dess dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anlitande av biträde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 § En revisor far vid revisionen inte anlita någon som enligt 17 § inte&lt;br&gt;är behörig att vara revisor. Om företaget eller dess moderföretag i sin&lt;br&gt;tjänst har anställda med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta&lt;br&gt;den interna revisionen, får revisorn dock vid revisionen anlita sådana&lt;br&gt;anställda i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisionsbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 § Till revisor far även ett registrerat revisionsbolag utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vem som får vara huvudansvarig för revisionen när&lt;br&gt;ett revisionsbolag utses att vara revisor och om underrättelseskyldighet&lt;br&gt;finns i 12 § lagen (1995:528) om revisorer. Följande bestämmelser i detta&lt;br&gt;kapitel tillämpas på den huvudansvarige:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § om jäv, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § om anlitande av biträde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisor i dotterföretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 § Till revisor i ett dotterföretag bör minst en av moderföretagets&lt;br&gt;revisorer utses.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisorns mandattid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;21 § Uppdraget som revisor gäller för bestämd tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har&lt;br&gt;utsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förtida avgång, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 § Ett uppdrag att vara revisor för bestämd tid upphör i förtid, om&lt;br&gt;revisorn eller den som har utsett revisorn anmäler att uppdraget skall&lt;br&gt;upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som gäller tills vidare upphör, om revisorn eller den som&lt;br&gt;har utsett revisorn anmäler att uppdraget skall upphöra utan att ny revisor&lt;br&gt;utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall göras hos företagsledningen. Om revisorn har utsetts av&lt;br&gt;någon annan än företaget, skall anmälan också göras hos den som har&lt;br&gt;utsett revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § En revisor vars uppdrag upphör i förtid skall genast anmäla detta till&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket för registrering. Han skall lämna en kopia&lt;br&gt;av anmälan till företagsledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall i anmälan lämna en redogörelse för vad han har funnit&lt;br&gt;vid den granskning som han har utfört under den del av löpande&lt;br&gt;räkenskapsår som uppdraget har omfattat. För anmälan gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 29 §, 30 § första stycket och 31 § om revisionsberättelse.&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket skall sända en kopia av anmälan till&lt;br&gt;skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller även när ett uppdrag att tills vidare&lt;br&gt;vara revisor upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om bestämmelserna i&lt;br&gt;10-15 §§ eller i 17 § hindrar honom att vara revisor och det inte finns&lt;br&gt;någon suppleant, skall företagsledningen vidta åtgärder för att en ny&lt;br&gt;revisor utses för den återstående mandattiden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Länsstyrelsen utser revisor i vissa fall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 § Efter anmälan skall länsstyrelsen utse revisor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när någon revisor inte är utsedd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när auktoriserad revisor eller godkänd revisor inte är utsedd enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § första stycket eller 13-16 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. 3. när revisorn är obehörig enligt 10, 11 eller 17 § och det inte finns&lt;br&gt;någon behörig revisorssuppleant, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. när beslut av företaget om antalet revisorer eller om revisorns&lt;br&gt;behörighet har åsidosatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt första stycket kan göras av var och en. Företags-&lt;br&gt;ledningen är skyldig att göra anmälan, om inte rättelse utan dröjsmål sker&lt;br&gt;genom den som utser revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Länsstyrelsen skall ge företagsledningen tillfälle att yttra sig innan&lt;br&gt;den utser en revisor enligt 25 §. Förordnandet skall avse tiden till dess att&lt;br&gt;annan revisor har blivit utsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förordnande enligt 25 § första stycket 3 skall länsstyrelsen&lt;br&gt;entlediga den obehöriga revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisionsberättelsen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;27 § Revisionsberättelsen skall lämnas till företagsledningen senast fem&lt;br&gt;och en halv månader efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall på årsredovisningen teckna en hänvisning till revisions-&lt;br&gt;berättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla uppgift om företagets firma,&lt;br&gt;organisationsnummer eller personnummer och den räkenskapsperiod&lt;br&gt;som revisionsberättelsen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida&lt;br&gt;årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag&lt;br&gt;om årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som&lt;br&gt;skall lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, skall revisorn ange&lt;br&gt;detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om revisorn vid sin granskning har funnit att någon som ingår i&lt;br&gt;företagsledningen har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till&lt;br&gt;någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet, skall det&lt;br&gt;anmärkas i berättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § I revisionsberättelsen skall revisorn anmärka om han har funnit att&lt;br&gt;företaget inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering enligt 3 kap. 2 § skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna skattedeklaration enligt 10 kap. 9 eller 10 § skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av 1 kap. 1 och&lt;br&gt;2 §§ skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning om att företaget inte&lt;br&gt;har fullgjort en skyldighet som avses i första stycket 1-3, skall revisorn&lt;br&gt;genast sända en kopia av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Utöver vad som följer av 28-30 §§ far en revisor i revisions-&lt;br&gt;berättelsen lämna sådana upplysningar som han anser att tredje man bör&lt;br&gt;få kännedom om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Om en tidigare revisor har gjort en anmälan enligt 23 §, skall en&lt;br&gt;kopia av den fogas till revisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kon cern revisionsberättelsen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 § I fråga om koncemrevisionsberättelsen gäller 27 § första stycket om&lt;br&gt;tidpunkten för lämnande av revisionsberättelsen samt 28, 31 och 32 §§&lt;br&gt;om revisionsberättelsens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall på koncernredovisningen teckna en hänvisning till Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;koncemrevisionsberättelsen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncemrevisionsberättelsen skall innehålla uppgift om moderföre-&lt;br&gt;tagets firma, organisationsnummer eller personnummer och den räken-&lt;br&gt;skapsperiod som revisionsberättelsen avser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Erinringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;34 § Om revisorn har framfört en erinran till företagsledningen, skall den&lt;br&gt;antecknas i ett protokoll eller i en annan handling. Handlingen skall&lt;br&gt;lämnas till företagsledningen och företaget skall förvara den på ett&lt;br&gt;betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisorns tystnadsplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;35 § En revisor far inte till den som saknar rätt att fa kännedom om&lt;br&gt;företagets angelägenheter lämna upplysningar om sådana företagets&lt;br&gt;angelägenheter som han far kännedom om när han fullgör sitt uppdrag,&lt;br&gt;om det kan vara till skada för företaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisorns upplysningsplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;36 § Revisorn är skyldig att lämna medrevisor, ny revisor och, om&lt;br&gt;företaget har försatts i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som&lt;br&gt;behövs om företagets angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om&lt;br&gt;företagets angelägenheter till undersökningsledaren under förunder-&lt;br&gt;sökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn i ett handelsbolag som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om&lt;br&gt;bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen&lt;br&gt;eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revisorns skadeståndsansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;37 § En revisor som när han fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet skadar företaget skall ersätta skadan. Detsamma gäller när&lt;br&gt;skadan tillfogas någon annan genom överträdelse av denna lag eller&lt;br&gt;tillämplig lag om årsredovisning. En revisor skall även ersätta skada som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av hans medhjälpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett registrerat revisionsbolag är revisor, är det detta bolag och den&lt;br&gt;för revisionen huvudansvarige som är ersättningsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Jämkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;38 § Om någon är ersättningsskyldig enligt 37 §, kan skadeståndet&lt;br&gt;jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art, skadans&lt;br&gt;storlek och omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamt skadeståndsansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;39 § Om flera skall ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skade-&lt;br&gt;ståndet i den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av&lt;br&gt;dem enligt 38 §. Vad någon av dem har betalat i skadestånd får han&lt;br&gt;återkräva av de andra efter vad som är skäligt med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tiden för väckande av talan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;40 § Talan för företagets räkning enligt 37 § som inte grundas på brott&lt;br&gt;får inte väckas mot en revisor sedan tre år har förflutit från det att&lt;br&gt;revisionsberättelsen överlämnades till företagsledningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;41 § Myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 11 eller 15 § får över-&lt;br&gt;klagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första&lt;br&gt;gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om det i en lag eller i en annan författning hänvisas till någon före-&lt;br&gt;skrift i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag som&lt;br&gt;har ersatts av en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya&lt;br&gt;föreskriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § brottsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet åsidosätter bok-&lt;br&gt;föringsskyldighet enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125), stiftelse-&lt;br&gt;lagen (1994:1220) eller lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m. m. genom att&lt;br&gt;underlåta att bokföra affärs-&lt;br&gt;händelser eller bevara räken-&lt;br&gt;skapsmaterial eller genom att&lt;br&gt;lämna oriktiga uppgifter i&lt;br&gt;bokföringen eller på annat sätt,&lt;br&gt;döms, om rörelsens förlopp,&lt;br&gt;ekonomiska resultat eller ställning&lt;br&gt;till följd härav inte kan i huvudsak&lt;br&gt;bedömas med ledning av&lt;br&gt;bokföringen, för bokföringsbrott&lt;br&gt;till fängelse i högst två år eller, om&lt;br&gt;brottet är ringa, till böter. Är&lt;br&gt;brottet grovt skall han dömas till&lt;br&gt;fängelse i lägst sex månader och&lt;br&gt;högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet åsidosätter bok-&lt;br&gt;föringsskyldighet enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1999:00) genom att&lt;br&gt;underlåta att bokföra affärs-&lt;br&gt;händelser eller bevara räkenskaps-&lt;br&gt;information eller genom att lämna&lt;br&gt;oriktiga uppgifter i bokföringen&lt;br&gt;eller på annat sätt, döms, om&lt;br&gt;rörelsens förlopp, ekonomiska&lt;br&gt;resultat eller ställning till följd&lt;br&gt;härav inte kan i huvudsak bedömas&lt;br&gt;med ledning av bokföringen, för&lt;br&gt;bokföringsbrott till fängelse i&lt;br&gt;högst två år eller, om brottet är&lt;br&gt;ringa, till böter. Är brottet grovt&lt;br&gt;skall han dömas till fängelse i lägst&lt;br&gt;sex månader och högst fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten avser en&lt;br&gt;juridisk person som anges i 2 kap.&lt;br&gt;2 § bokföringslagen och som inte&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första&lt;br&gt;gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om understödsföreningar som med stöd av punkten 3 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1999:00) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag alltjämt tillämpar 29&lt;br&gt;och 30 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar gäller 11 kap. 5 §&lt;br&gt;fortfarande i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1222.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:262) om understöds-&lt;br&gt;föreningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 29 och 30 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 29 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 51, 67 och 74 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 31 a, 53 a, 53 b&lt;br&gt;och 76 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas revisionsberättelse&lt;br&gt;skall upprättas med beaktande av&lt;br&gt;att understödsföreningar skall&lt;br&gt;tillämpa lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 81 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;tillämpas också på understödsförening med undantag av hänvisningen till&lt;br&gt;38 § andra, tredje och sjunde styckena samt till 39-43 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 30 § denna Bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;lag om årsredovisning tillämpas (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;också på slutredovisning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;försäkringsföretag tillämpas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1995:1560) om års-&lt;br&gt;redovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;skall tillämpas i fråga om&lt;br&gt;likvidatoremas redovisning och&lt;br&gt;slutredovisning. Bestämmelserna i&lt;br&gt;5 kap. 18-25 §§ och 6 kap. 2 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;samt 5 kap. 2 § 7-8 och 6 kap. 2&lt;br&gt;och 3 §§ lagen om årsredovisning&lt;br&gt;i försäkringsföretag tillämpas&lt;br&gt;dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § 1980:1108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § 1992:1624 (jfr 1992:1639).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1980:1108.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 31 a §&lt;br&gt;tillämpas även på likvidations-&lt;br&gt;revisorernas revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger understödsförenings styrelse att på tid och sätt som&lt;br&gt;Finansinspektionen bestämmer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hålla föreningens kassa och övriga tillgångar samt böcker,&lt;br&gt;räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning av&lt;br&gt;inspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;för varje räkenskapsår till&lt;br&gt;inspektionen insända avskrift av&lt;br&gt;dels förvaltningsberättelsen jämte&lt;br&gt;resultaträkning och balans-&lt;br&gt;räkning, dels revisionsberättelsen&lt;br&gt;med tillhörande handlingar, dels&lt;br&gt;protokoll fört vid föreningsstämma&lt;br&gt;över beslut i fråga om dessa&lt;br&gt;berättelser, dels en redogörelse för&lt;br&gt;föreningen och dess verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. meddela de upplysningar och&lt;br&gt;som inspektionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för varje räkenskapsår till&lt;br&gt;inspektionen insända bestyrkt&lt;br&gt;kopia av protokoll fört vid&lt;br&gt;föreningsstämma över beslut i&lt;br&gt;fråga om års- och koncern-&lt;br&gt;redovisningen eller revisions-&lt;br&gt;berättelsen samt en redogörelse&lt;br&gt;for föreningen och dess verk-&lt;br&gt;samhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pgifter i övrigt rörande föreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen kan vid vite förelägga styrelsen att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Finansinspektionen sända&lt;br&gt;in behöriga redovisningshand-&lt;br&gt;lingar, revisionsberättelser eller&lt;br&gt;andra handlingar enligt 67 § 2&lt;br&gt;eller försäkringsteknisk utredning&lt;br&gt;enligt 21 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hos inspektionen göra behöriga anmälningar för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden&lt;br&gt;underlåtenhet att&lt;br&gt;styrelsens beslut&lt;br&gt;likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Finansinspektionen sända&lt;br&gt;in handlingar enligt 67 § 2 eller&lt;br&gt;försäkringsteknisk utredning enligt&lt;br&gt;21 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt första stycket 2 får inte meddelas, om&lt;br&gt;göra anmälan medför att föreningsstämmans eller&lt;br&gt;förfaller eller föreningen blir skyldig att träda i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen kan förena annat föreläggande enligt denna lag än&lt;br&gt;som avses i första stycket med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har Finansinspektionen förelagt vite skall den mot vilken&lt;br&gt;föreläggandet riktas genast skriftligen underrättas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket kan&lt;br&gt;Finansinspektionen döma ut vi tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1624 (jfr 1992:1639).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1624 (jfr 1992:1639).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 32, 33, 69&lt;br&gt;och 106-109 §§ lagen (1951:308)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar om&lt;br&gt;överträdelse av lag gäller även&lt;br&gt;överträdelser av lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya föreskrifterna skall tillämpas på räkenskapsår som inleds&lt;br&gt;närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter gäller för understödsföreningar som tillämpar&lt;br&gt;punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:000) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)'&lt;br&gt;dels att 8 kap. 38 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 20 § och 13 kap. 12 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emissionsprospekt skall inne-&lt;br&gt;hålla balansräkningar avseende&lt;br&gt;utgången av de tre senaste räken-&lt;br&gt;skapsår, för vilka årsredovisning&lt;br&gt;och revisionsberättelse avgivits,&lt;br&gt;resultaträkningar för dessa tre&lt;br&gt;räkenskapsår samt ett sammandrag&lt;br&gt;av de uppgifter som bolaget varit&lt;br&gt;skyldigt att ta in i&lt;br&gt;förvaltningsberättelserna för de tre&lt;br&gt;räkenskapsåren. Om handlingarna&lt;br&gt;inte innehåller finansieringsanalys&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 1 § tredje&lt;br&gt;stycket årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554), skall de kompletteras&lt;br&gt;med en sådan analys. Om bolaget&lt;br&gt;är skyldigt att upprätta en&lt;br&gt;kapitaltäckningsanalys enligt&lt;br&gt;2 kap. 1 § tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag skall handlingarna också&lt;br&gt;innehålla en sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emissionsprospekt skall inne-&lt;br&gt;hålla balansräkningar avseende&lt;br&gt;utgången av de tre senaste räken-&lt;br&gt;skapsår, för vilka årsredovisning&lt;br&gt;och revisionsberättelse avgivits,&lt;br&gt;resultaträkningar för dessa tre&lt;br&gt;räkenskapsår samt ett sammandrag&lt;br&gt;av de uppgifter som bolaget varit&lt;br&gt;skyldigt att ta in i förvaltnings-&lt;br&gt;berättelserna för de tre räkenskaps-&lt;br&gt;åren. Om handlingarna inte inne-&lt;br&gt;håller finansieringsanalys som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;br&gt;skall de kompletteras med en&lt;br&gt;sådan analys. Om bolaget är&lt;br&gt;skyldigt att upprätta en kapital-&lt;br&gt;täckningsanalys enligt 2 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1995:1559)&lt;br&gt;om årsredovisning i kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag skall&lt;br&gt;handlingarna också innehålla en&lt;br&gt;sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 5 § andra stycket och tredje stycket första&lt;br&gt;meningen årsredovisningslagen skall tillämpas på emissionsprospekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget är moderbolag, skall bolaget i emissionsprospektet intaga&lt;br&gt;koncemresultaträkning och koncembalansräkning för de tre senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren. När redovisningshandlingar och andra uppgifter för&lt;br&gt;koncern intages i prospektet får häremot svarande uppgifter för bolaget&lt;br&gt;utelämnas i den mån de kan anses sakna väsentlig betydelse för&lt;br&gt;bedömningen av bolagets aktier. Dock far bolagets resultaträkning och&lt;br&gt;balansräkning för det senaste räkenskapsåret enligt första stycket ej&lt;br&gt;utelämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:150.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 8 kap. 38 § 1998:760.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1555.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för vaije&lt;br&gt;räkenskapsår avge en årsredo-&lt;br&gt;visning, som läggs fram på ordina-&lt;br&gt;rie bolagsstämma för godkän-&lt;br&gt;nande. I fråga om stämman och&lt;br&gt;redovisningen skall 9 kap. 7 §&lt;br&gt;andra stycket 1 och 2 denna lag&lt;br&gt;samt 5 kap. 17-23 §§, 6 kap. 2 §&lt;br&gt;och bestämmelserna om finansi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för varje&lt;br&gt;räkenskapsår avge en årsredo-&lt;br&gt;visning, som läggs fram på ordina-&lt;br&gt;rie bolagsstämma för godkän-&lt;br&gt;nande. I fråga om stämman och&lt;br&gt;redovisningen skall 9 kp. 7 § andra&lt;br&gt;stycket 1 och 2 denna lag samt 5&lt;br&gt;kap. 18-25 §§, 6 kap. 2 § och&lt;br&gt;bestämmelserna om finansi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eringsanalys i 2 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket och 6 kap. 5 § årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554) inte&lt;br&gt;tillämpas. I förekommande fall&lt;br&gt;behöver inte heller bestämmel-&lt;br&gt;serna i 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egna kapitalet i en post, varvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eringsanalys i 2 kap. 1 § tredje&lt;br&gt;stycket och 6 kap. 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;inte tillämpas. I förekommande&lt;br&gt;fall behöver inte heller bestämmel-&lt;br&gt;serna i 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen upptages det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiekapitalet anges inom linjen, i förekommande fall fördelat på olika&lt;br&gt;aktieslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgång far ej upptagas till högre värde än den beräknas inbringa efter&lt;br&gt;avdrag för försäljningskostnaderna. Om tillgång kan beräknas inbringa&lt;br&gt;väsentligt högre belopp än det i balansräkningen upptagna värdet eller&lt;br&gt;om för skuld och likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som&lt;br&gt;väsentligt avviker från redovisad avsättning eller skuld, skall det&lt;br&gt;beräknade beloppet anges inom linjen vid tillgångs-, avsättnings- eller&lt;br&gt;skuldposten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. De nya föreskrifterna skall&lt;br&gt;dock tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter&lt;br&gt;den 31 december 1999. Föreskriften i 8 kap. 38 § skall fortfarande&lt;br&gt;tillämpas för räkenskapsår som har inletts före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:760.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1102) om&lt;br&gt;handelsbolag och enkla bolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:1102) om handelsbolag&lt;br&gt;och enkla bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 9, 15, 16, 34 och 42 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 3 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan årsbokslutet har&lt;br&gt;upprättats, har bolagsmännen rätt&lt;br&gt;att fa ut vad som har tillgodoförts&lt;br&gt;dem enligt 6 och 8 §§. Om en&lt;br&gt;bolagsmans behållna insats är&lt;br&gt;lägre än den skall vara enligt vad&lt;br&gt;som avtalats mellan bolags-&lt;br&gt;männen, skall dock så mycket av&lt;br&gt;vad som tillkommer honom hållas&lt;br&gt;inne som behövs för att fylla&lt;br&gt;bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan för bolagets räkning mot&lt;br&gt;en bolagsman om skadestånd på&lt;br&gt;grund av beslut eller åtgärd under&lt;br&gt;ett räkenskapsår skall väckas, om&lt;br&gt;talan förs i en bolagsmans namn,&lt;br&gt;senast ett år från det årsbokslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bokföringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om när ett&lt;br&gt;handelsbolag skall upprätta en&lt;br&gt;årsredovisning eller ett årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År handelsbolaget enligt 4 kap.&lt;br&gt;1 § bokföringslagen (1999:000)&lt;br&gt;inte skyldigt att avsluta den&lt;br&gt;löpande bokföringen, skall ett&lt;br&gt;sådant årsbokslut som avses i&lt;br&gt;6 kap. 4 § nämnda lag ändå&lt;br&gt;upprätas, om någon av bolags-&lt;br&gt;männen begär det. Årsbokslutet&lt;br&gt;skall upprättas inom sex månader&lt;br&gt;från det att begäran framställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan årsredovisningen eller&lt;br&gt;årsbokslutet har upprättats, har&lt;br&gt;bolagsmännen rätt att fa ut vad&lt;br&gt;som har tillgodoförts dem enligt 6&lt;br&gt;och 8 §§. Om en bolagsmans&lt;br&gt;behållna insats är lägre än den&lt;br&gt;skall vara enligt vad som avtalats&lt;br&gt;mellan bolagsmännen, skall dock&lt;br&gt;så mycket av vad som tillkommer&lt;br&gt;honom hållas inne som behövs för&lt;br&gt;att fylla bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan för bolagets räkning mot&lt;br&gt;en bolagsman om skadestånd på&lt;br&gt;grund av beslut eller åtgärd under&lt;br&gt;ett räkenskapsår skall väckas, om&lt;br&gt;talan förs i en bolagsmans namn,&lt;br&gt;senast ett år från det årsredo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130, Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blev tillgängligt för sistnämnde&lt;br&gt;bolagsman eller, om talan förs i&lt;br&gt;bolagets namn, senast ett år från&lt;br&gt;det årsbokslutet blev tillgängligt&lt;br&gt;för samtliga bolagsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tiden för talan försuttits, kan&lt;br&gt;talan ändå väckas, om det inte i&lt;br&gt;årsbokslutet eller på annat sätt till&lt;br&gt;bolagsmännen har lämnats i&lt;br&gt;väsentliga hänseenden riktiga och&lt;br&gt;fullständiga uppgifter om det&lt;br&gt;beslut eller den åtgärd som ligger&lt;br&gt;till grund för talan. Talan som&lt;br&gt;avses i detta stycke kan dock inte&lt;br&gt;väckas sedan tre år har förflutit&lt;br&gt;från utgången av det räkenskapsår&lt;br&gt;då beslutet fattades eller åtgärden&lt;br&gt;vidtogs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visningen eller årsbokslutet blev&lt;br&gt;tillgängligt för sistnämnde&lt;br&gt;bolagsman eller, om talan förs i&lt;br&gt;bolagets namn, senast ett år från&lt;br&gt;det årsbokslutet eller årsredo-&lt;br&gt;visningen blev tillgängligt för&lt;br&gt;samtliga bolagsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tiden för talan försuttits&lt;br&gt;eller har årsredovisning eller&lt;br&gt;årsbokslut inte upprättats, kan&lt;br&gt;talan ändå väckas, om det inte i&lt;br&gt;årsredovisningen eller årsbok-&lt;br&gt;slutet eller på annat sätt till&lt;br&gt;bolagsmännen har lämnats i&lt;br&gt;väsentliga hänseenden riktiga och&lt;br&gt;fullständiga uppgifter om det&lt;br&gt;beslut eller den åtgärd som ligger&lt;br&gt;till grund för talan. Talan som&lt;br&gt;avses i detta stycke kan dock inte&lt;br&gt;väckas sedan tre år har förflutit&lt;br&gt;från utgången av det räkenskapsår&lt;br&gt;då beslutet fattades eller åtgärden&lt;br&gt;vidtogs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket kan skadeståndstalan som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundas på brott föras mot en bolagsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bolagsman som vill klandra&lt;br&gt;ett årsbokslut skall väcka talan&lt;br&gt;senast ett år efter det att&lt;br&gt;årsbokslutet blev tillgängligt för&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bolagsman som vill klandra&lt;br&gt;en årsredovisning eller ett&lt;br&gt;årsbokslut skall väcka talan senast&lt;br&gt;ett år efter det att årsredovisningen&lt;br&gt;eller årsbokslutet blev tillgängligt&lt;br&gt;för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat har avtalats mellan bolagsmännen, får tillgångarna&lt;br&gt;inte skiftas innan alla kända skulder har blivit betalda eller behövliga&lt;br&gt;medel har avsatts för sådan betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje bolagsman har rätt att ur&lt;br&gt;de behållna tillgångarna få tillbaka&lt;br&gt;sin behållna insats enligt det&lt;br&gt;senaste årsbokslutet eller, om inget&lt;br&gt;årsbokslut har gjorts, vad han har&lt;br&gt;betalat in till bolaget som insats.&lt;br&gt;Om inte behållningen räcker till,&lt;br&gt;räknas bristen som förlust. Uppstår&lt;br&gt;ett överskott, utgör detta den&lt;br&gt;slutliga vinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije bolagsman har rätt att ur&lt;br&gt;de behållna tillgångarna fa tillbaka&lt;br&gt;sin behållna insats enligt den&lt;br&gt;senaste årsredovisningen eller det&lt;br&gt;senaste årsbokslutet. Om varken&lt;br&gt;årsredovisning eller årsbokslut&lt;br&gt;har upprättats, har varje&lt;br&gt;bolagsman rätt att få ut vad han&lt;br&gt;har betalat in till bolaget som&lt;br&gt;insats. Om inte behållningen&lt;br&gt;räcker till, räknas bristen som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlust. Uppstår ett överskott, Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgör detta den slutliga vinsten. Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 och 15 §§&lt;br&gt;gäller även i fråga om skade-&lt;br&gt;ståndsskyldighet för likvidatorer.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 15 &amp;nbsp;§ om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsbokslut skall i stället gälla&lt;br&gt;slutredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 och 15 §§&lt;br&gt;gäller även i fråga om skade-&lt;br&gt;ståndsskyldighet för likvidatorer.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 15 § om&lt;br&gt;årsredovisning och årsbokslut&lt;br&gt;skall i stället gälla slut-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;br&gt;dels att 8 kap. 9 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 14 kap. 13 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för varje&lt;br&gt;räkenskapsår avge en årsredo-&lt;br&gt;visning, som skall läggas fram på&lt;br&gt;den ordinarie bolagsstämman för&lt;br&gt;godkännande. I fråga om stämman&lt;br&gt;och redovisningen skall 9 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket 1 och 2 denna lag&lt;br&gt;inte tillämpas. Bestämmelserna i&lt;br&gt;5 kap. 18-25 §§ och 6 kap. 2 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;samt 5 kap. 2 § 7-8 och 6 kap. 2&lt;br&gt;och 3 §§ lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;behöver inte heller tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för varje&lt;br&gt;räkenskapsår avge en årsredo-&lt;br&gt;visning, som skall läggas fram på&lt;br&gt;den ordinarie bolagsstämman för&lt;br&gt;godkännande. I fråga om stämman&lt;br&gt;och redovisningen skall 9 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket 1 och 2 denna lag&lt;br&gt;inte tillämpas. Bestämmelserna i 5&lt;br&gt;kap. 17-23 §§ och 6 kap. 2 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;samt 5 kap. 2 § 7-8 och 6 kap. 2&lt;br&gt;och 3 §§ lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;behöver inte heller tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post. I försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag tas aktiekapitalet upp inom linjen, i förekommande fall&lt;br&gt;fördelat på olika aktieslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångarna far inte tas upp till ett högre värde än de beräknas&lt;br&gt;inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan&lt;br&gt;beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det i balansräkningen&lt;br&gt;upptagna värdet eller om för en skuld och en likvidationskostnad kan&lt;br&gt;beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade&lt;br&gt;avsättningen eller skulden, skall vid tillgångs-, avsättnings- eller&lt;br&gt;skuldposten det beräknade beloppet anges inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. De nya föreskrifterna skall&lt;br&gt;dock tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast&lt;br&gt;efter den 31 december 1999. Föreskriften i 8 kap. 9 § skall fortfarande&lt;br&gt;tillämpas för räkenskapsår som har inletts före den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1995:1567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 7 § samt 9 kap. skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 13 §, 11 kap. 12 §, 13 kap. 1 § och 16 kap. 2 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till&lt;br&gt;föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse&lt;br&gt;senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall&lt;br&gt;inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har överlämnats till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall inne-&lt;br&gt;hålla ett uttalande om huruvida&lt;br&gt;årsredovisningen har upprättats&lt;br&gt;enligt denna lag eller, i fall som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 15-17 §§, enligt&lt;br&gt;tilllämplig årsredovisningslag.&lt;br&gt;Innehåller inte årsredovisningen&lt;br&gt;sådana upplysningar som skall&lt;br&gt;lämnas enligt 9 kap. eller, i fall&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 15-17 §§, enligt&lt;br&gt;tillämplig årsredovisningslag, skall&lt;br&gt;revisorerna ange detta och lämna&lt;br&gt;behövliga upplysningar i sin&lt;br&gt;berättelse, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorerna vid sin gransk-&lt;br&gt;ning funnit att någon åtgärd eller&lt;br&gt;försummelse som kan föranleda&lt;br&gt;ersättningsskyldighet ligger en&lt;br&gt;styrelseledamot eller verkställande&lt;br&gt;direktören till last eller att en&lt;br&gt;styrelseledamot eller verkställande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall inne-&lt;br&gt;hålla ett uttalande om huruvida&lt;br&gt;årsredovisningen har upprättats i&lt;br&gt;överensstämmelse med tillämplig&lt;br&gt;årsredovisningslag. Innehåller inte&lt;br&gt;årsredovisningen sådana upplys-&lt;br&gt;ningar som skall lämnas enligt&lt;br&gt;tillämplig årsredovisningslag, skall&lt;br&gt;revisorerna ange detta och lämna&lt;br&gt;behövliga upplysningar i sin&lt;br&gt;berättelse, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorerna vid sin&lt;br&gt;granskning funnit att någon åtgärd&lt;br&gt;eller försummelse som kan&lt;br&gt;föranleda ersättningsskyldighet&lt;br&gt;ligger en styrelseledamot eller&lt;br&gt;verkställande direktören till last&lt;br&gt;eller att en styrelseledamot eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 3 § 1992:1449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 7 § 1997:914&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 9 § 1989:843&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 10 § 1992:1449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 12 § 1992:1449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 15 § 1998:768&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 16 § 1996:1142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 17 § 1997:457.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:914.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktören på annat sätt har handlat&lt;br&gt;i strid mot denna lag eller, i fall&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 15-17 §§, mot&lt;br&gt;tillämplig årsredovisningslag eller&lt;br&gt;mot stadgarna, skall det anmärkas&lt;br&gt;i berättelsen. Revisionsberättelsen&lt;br&gt;skall även innehålla ett uttalande i&lt;br&gt;frågan om ansvarsfrihet för styrel-&lt;br&gt;seledamöterna och verkställande&lt;br&gt;direktören. Revisorerna kan även i&lt;br&gt;övrigt i berättelsen anteckna de&lt;br&gt;upplysningar som de önskar&lt;br&gt;meddela medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställande direktören på annat Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;sätt har handlat i strid mot Bilaga 10&lt;br&gt;tillämplig årsredovisningslag eller&lt;br&gt;mot stadgarna, skall det anmärkas&lt;br&gt;i berättelsen. Revisionsberättelsen&lt;br&gt;skall även innehålla ett uttalande i&lt;br&gt;frågan om ansvarsfrihet för styrel-&lt;br&gt;seledamöterna och verkställande&lt;br&gt;direktören. Revisorerna kan även i&lt;br&gt;övrigt i berättelsen anteckna de&lt;br&gt;upplysningar som de önskar&lt;br&gt;meddela medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att&lt;br&gt;föreningen inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering enligt 3 kap. 2 § skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna skattedeklaration enligt 10 kap. 9 eller 10 § skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av 1 kap. 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §§ skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen inne-&lt;br&gt;håller anmärkning om att före-&lt;br&gt;ningen inte har fullgjort någon&lt;br&gt;sådan skyldighet som avses i&lt;br&gt;fjärde stycket \-4, skall&lt;br&gt;revisorerna genast sända in en&lt;br&gt;avskrift av den till skattemyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen inne-&lt;br&gt;håller anmärkning om att före-&lt;br&gt;ningen inte har fullgjort någon&lt;br&gt;sådan skyldighet som avses i&lt;br&gt;fjärde stycket 1-3, skall&lt;br&gt;revisorerna genast sända in en&lt;br&gt;avskrift av den till skattemyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det&lt;br&gt;förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som&lt;br&gt;har lagts fram i förvaltningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisions-&lt;br&gt;berättelse beträffande koncernen. Härvid skall första, tredje och sjätte&lt;br&gt;styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall&lt;br&gt;revisor till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 S&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall for varje&lt;br&gt;räkenskapsår avge en årsredo-&lt;br&gt;visning, som skall läggas fram på&lt;br&gt;den ordinarie föreningsstämman&lt;br&gt;for godkännande. I fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorema skall för varje&lt;br&gt;räkenskapsår avge en årsredo-&lt;br&gt;visning, som skall läggas fram på&lt;br&gt;den ordinarie föreningsstämman&lt;br&gt;for godkännande. I fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:457.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likvidatoremas redovisning och&lt;br&gt;dess behandling på förenings-&lt;br&gt;stämman tillämpas inte 7 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket 1 och 2, 9 kap. 9 §&lt;br&gt;andra stycket 7, 9 § tredje och&lt;br&gt;jjärde styckena samt 10 och 11 §§.&lt;br&gt;I förekommande fall skall inte&lt;br&gt;heller bestämmelserna i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;tredje stycket, 5 kap. 17-23 §§, 6&lt;br&gt;kap. 3 &amp;nbsp;§ årsredovisningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1554) eller 5 kap. 2 § 3 och&lt;br&gt;6 kap. 2 och 3 &amp;nbsp;§§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likvidatoremas redovisning och Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;dess behandling på förenings- Bilaga 10&lt;br&gt;stämman tillämpas inte 7 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket 1 och 2 denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 § andra stycket, 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18-25 §§, 6 kap. 5 § årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554) eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 2 och 3 §§&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersbolag tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid&lt;br&gt;insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på&lt;br&gt;medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa&lt;br&gt;efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas&lt;br&gt;inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i&lt;br&gt;balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan&lt;br&gt;beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade&lt;br&gt;skulden eller avsättningen, skall vid tillgångs- eller skuld- eller&lt;br&gt;avsättningsposten det beräknade beloppet anges inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamot eller&lt;br&gt;verkställande direktören uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet skadar&lt;br&gt;föreningen då han fullgör sitt&lt;br&gt;uppdrag, skall han ersätta skadan.&lt;br&gt;Detsamma gäller när skadan till-&lt;br&gt;fogas en föreningsmedlem eller&lt;br&gt;någon annan genom överträdelse&lt;br&gt;av denna lag eller, i fall som avses&lt;br&gt;i 9 kap. 15-17 §§, tillämplig&lt;br&gt;årsredovisningslag eller genom&lt;br&gt;överträdelse av stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten kan&lt;br&gt;vid vite förelägga verkställande&lt;br&gt;direktören eller styrelseledamot att&lt;br&gt;fullgöra skyldighet enligt denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamot eller&lt;br&gt;verkställande direktören uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet skadar&lt;br&gt;föreningen då han fullgör sitt&lt;br&gt;uppdrag, skall han ersätta skadan.&lt;br&gt;Detsamma gäller när skadan&lt;br&gt;tillfogas en föreningsmedlem eller&lt;br&gt;någon annan genom överträdelse&lt;br&gt;av denna lag eller tillämplig&lt;br&gt;årsredovisningslag eller genom&lt;br&gt;överträdelse av stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten kan&lt;br&gt;vid vite förelägga verkställande&lt;br&gt;direktören eller styrelseledamot att&lt;br&gt;fullgöra skyldighet enligt denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:457.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag eller andra författningar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;till myndigheten sända in&lt;br&gt;behöriga redovisningshandlingar,&lt;br&gt;revisionsberättelser eller delårs-&lt;br&gt;rapporter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;hos myndigheten göra&lt;br&gt;behörig anmälan för registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket 2 får inte meddelas, om&lt;br&gt;underlåtenheten att göra anmälan&lt;br&gt;medför att föreningsstämmans&lt;br&gt;eller styrelsens beslut förfaller&lt;br&gt;eller föreningen blir skyldig att&lt;br&gt;träda i likvidation.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag eller andra författningar att hos&lt;br&gt;myndigheten göra behörig&lt;br&gt;anmälan för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket får inte meddelas, om&lt;br&gt;underlåtenheten att göra anmälan&lt;br&gt;medför att föreningsstämmans&lt;br&gt;eller styrelsens beslut förfaller&lt;br&gt;eller föreningen blir skyldig att&lt;br&gt;träda i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten skall pröva frågan om utdömande av ett vite&lt;br&gt;som har förelagts enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. De nya föreskrifterna skall&lt;br&gt;dock tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast&lt;br&gt;efter den 31 december 1999. Föreskrifterna i 6 kap. 7 § och 9 kap. skall&lt;br&gt;dock fortfarande tillämpas for räkenskapsår som har inletts före den 1&lt;br&gt;januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 9 §, 6 kap. 1 § och 7 kap. 19 §&lt;br&gt;konkurslagen (1987:672) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gäldenär, som är eller senare&lt;br&gt;än ett år före konkursansökningen&lt;br&gt;har varit bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125), skall&lt;br&gt;om inte annat visas anses&lt;br&gt;insolvent, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gäldenär, som vid&lt;br&gt;konkursansökningen eller inom ett&lt;br&gt;år innan dess bedrivit verksamhet&lt;br&gt;som skulle ha omfattats av bok-&lt;br&gt;föringsskyldighet enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125) i dess&lt;br&gt;lydelse vid utgången av år 1999,&lt;br&gt;skall om inte annat visas anses&lt;br&gt;insolvent, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gäldenären har uppmanats av&lt;br&gt;en borgenär att betala klar och&lt;br&gt;förfallen skuld men underlåtit att&lt;br&gt;göra detta inom en vecka och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. borgenären begär gäldenären i&lt;br&gt;konkurs inom tre veckor därefter&lt;br&gt;och skulden då ännu inte är betald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gäldenären har uppmanats av&lt;br&gt;en borgenär att betala klar och&lt;br&gt;förfallen skuld men underlåtit att&lt;br&gt;göra detta inom en vecka och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. borgenären begär gäldenären i&lt;br&gt;konkurs inom tre veckor därefter&lt;br&gt;och skulden då ännu inte är betald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärens uppmaning skall innehålla en upplysning om att en&lt;br&gt;konkursansökan kan följa. Uppmaningen skall delges gäldenären.&lt;br&gt;Delgivning enligt 12 § delgivningslagen (1970:428) får ske endast om&lt;br&gt;det finns anledning att anta att gäldenären har avvikit eller på annat sätt&lt;br&gt;håller sig undan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gäldenär som är en fysisk&lt;br&gt;person får inte under konkursen&lt;br&gt;driva näringsverksamhet som&lt;br&gt;medför bokföringsskyldighet en-&lt;br&gt;ligt bokföringslagen (1976:125).&lt;br&gt;Verksamhet som innebär utövning&lt;br&gt;av rättighet som avses i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;regeringsformen eller 1 kap. 1 §,&lt;br&gt;4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap.&lt;br&gt;1 § tryckfrihetsförordningen eller&lt;br&gt;1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 §&lt;br&gt;eller 10 kap. 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ yttrande-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frihetsgrundlagen omfattas dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gäldenär som är en fysisk&lt;br&gt;person får inte under konkursen&lt;br&gt;driva näringsverksamhet som&lt;br&gt;skulle ha medfört bokförings-&lt;br&gt;skyldighet enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) i dess lydelse vid&lt;br&gt;utgången av år 1999. Verksamhet&lt;br&gt;som innebär utövning av rättighet&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 1 § rege-&lt;br&gt;ringsformen eller 1 kap. 1 §, 4 kap.&lt;br&gt;1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen eller 1&lt;br&gt;kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1562&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte av förbudet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10 kap. 1&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ yttrandefrihets- Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundlagen omfattas dock inte av Bilaga 10&lt;br&gt;förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om näringsförbud efter särskild prövning finns det bestämmelser i&lt;br&gt;lagen (1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltaren skall, oavsett vad som gäller i fråga om bokföringsskyldig-&lt;br&gt;het för gäldenären, löpande bokföra in- och utbetalningar, om inte god&lt;br&gt;redovisningssed kräver att bokföringen sker på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltaren skall bevara räken- Förvaltaren skall bevara räken-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapsmaterialet under minst tio år&lt;br&gt;från utgången av det kalenderår då&lt;br&gt;konkursen avslutades. I övrigt&lt;br&gt;tillämpas 22 bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapsmaterialet under minst tio år&lt;br&gt;från utgången av det kalenderår då&lt;br&gt;konkursen avslutades. I övrigt&lt;br&gt;tillämpas 7 kap. bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:00).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket medför inte någon inskränkning i den bokförings-&lt;br&gt;skyldighet som kan vara särskilt föreskriven för att möjliggöra kontroll&lt;br&gt;över viss verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande skyldighet att söija för underlag för deklarations- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet och för kontroll därav finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 26 § bostadsrättslagen (1991:614)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 och 9 kap.&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;i fråga om bostadsrättsföreningar.&lt;br&gt;Vad som sägs där om insats skall&lt;br&gt;för en bostadsrättsförening också&lt;br&gt;gälla upplåtelseavgift. Bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar är inte skyldiga att&lt;br&gt;upprätta finansieringsanalys, kon-&lt;br&gt;cernredovisning eller delårs-&lt;br&gt;rapport eller att, i annat fall än&lt;br&gt;som avses i 8 kap. 6 § nämnda lag,&lt;br&gt;utse auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar gäller i tillämpliga delar i&lt;br&gt;fråga om bostadsrättsföreningar.&lt;br&gt;Bostadsrättsföreningar är dock inte&lt;br&gt;skyldiga att, utom i fall som avses&lt;br&gt;i 8 kap. 6 § nämnda lag, utse&lt;br&gt;auktoriserad revisor. Bestäm-&lt;br&gt;melser om bokföring och annan&lt;br&gt;redovisning finns i bokförings-&lt;br&gt;lagen (1999:00) och årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen (1995: 1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska&lt;br&gt;filialer m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1992:160) om utländska filialer&lt;br&gt;m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För filialens bokföring och revision gäller, utöver vad som föreskrivits&lt;br&gt;i 11-13 §§, i tillämpliga delar detsamma som för ett svenskt företag av&lt;br&gt;motsvarande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upprätta årsredovisning gäller inte om företaget lyder&lt;br&gt;under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har en rättslig form som är jämförbar med aktiebolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag av motsvarande slag som&lt;br&gt;de foretag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är ett försäkringsföretag av motsvarande slag som de företag som&lt;br&gt;omfattas av lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om filialen är skyldig att&lt;br&gt;avsluta den löpande bokföringen&lt;br&gt;men till följd av bestämmelsen i&lt;br&gt;andra stycket inte upprättar någon&lt;br&gt;årsredovisning, skall den i stället&lt;br&gt;upprätta ett årsbokslut enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1558.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om stiftelselagen (1994:1220)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 2-4 och 7-12 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap 5 och 6 §§ skall betecknas 3 kap. 2 och 3 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 5 och 7 §§, 2 kap. 8 §, 3 kap. 1, nya 2 och 3 §§, 4 kap. 4,&lt;br&gt;6, 7, 9-12 §§, 6 kap. 5 §, 9 kap. 10 §, 10 kap. 1 §, 11 kap. 2 och 4 §§&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 5 och 6 §§ skall sättas före&lt;br&gt;3 kap. 2 och 3 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 5 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;br&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse äger så många&lt;br&gt;aktier eller andelar i en svensk&lt;br&gt;eller utländsk juridisk person att&lt;br&gt;den har mer än hälften av rösterna&lt;br&gt;för samtliga aktier eller andelar,&lt;br&gt;är stiftelsen moderstiftelse och den&lt;br&gt;andra juridiska personen dotter-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äger ett dotterföretag eller äger&lt;br&gt;en moderstiftelse och ett eller flera&lt;br&gt;dotterföretag tillsammans eller&lt;br&gt;äger flera dotterföretag tillsam-&lt;br&gt;mans så många aktier eller&lt;br&gt;andelar i en juridisk person som&lt;br&gt;nyss har sagts, är även den&lt;br&gt;sistnämnda juridiska personen&lt;br&gt;dotterföretag till moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse i annat fall på&lt;br&gt;grund av aktie- eller andels-&lt;br&gt;innehav eller avtal ensam har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över en&lt;br&gt;juridisk person och en betydande&lt;br&gt;andel i resultatet av dess&lt;br&gt;verksamhet, är stiftelsen moder-&lt;br&gt;stiftelse och den juridiska per-&lt;br&gt;sonen dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderstiftelse och dotterföretag&lt;br&gt;utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse är moderstiftelse och&lt;br&gt;en annan juridisk person är&lt;br&gt;dotterföretag, om stiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av&lt;br&gt;rösterna för samtliga andelar i&lt;br&gt;den juridiska personen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen och på grund av avtal&lt;br&gt;med andra delägare i denna&lt;br&gt;förfogar över mer än hälften av&lt;br&gt;rösterna for samtliga andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen och har rätt att utse eller&lt;br&gt;avsätta mer än hälften av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamöterna i dess styrelse eller&lt;br&gt;motsvarande ledningsorgan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. äger andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen och har rätt att ensamt&lt;br&gt;utöva ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över denna på grund av avtal med&lt;br&gt;den juridiska personen eller på&lt;br&gt;grund av föreskrift i dess bolags-&lt;br&gt;ordning, bolagsavtal eller därmed&lt;br&gt;jämförbara stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är en juridisk person&lt;br&gt;dotterföretag till moderstiftelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ett annat dotterföretag till&lt;br&gt;moderstiftelsen eller moder-&lt;br&gt;stiftelsen tillsammans med ett eller&lt;br&gt;flera andra dotterföretag eller&lt;br&gt;flera andra dotterföretag till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av&lt;br&gt;rösterna för samtliga andelar i&lt;br&gt;den juridiska personen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen och på grund av avtal&lt;br&gt;med andra delägare i denna&lt;br&gt;förfogar över mer än hälften av&lt;br&gt;rösterna för samtliga andelar,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen och har rätt att utse eller&lt;br&gt;avsätta mer än hälften av&lt;br&gt;ledamöterna i dess styrelse eller&lt;br&gt;motsvarande ledningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretag äger&lt;br&gt;andelar i en juridisk person och på&lt;br&gt;grund av avtal med den juridiska&lt;br&gt;personen eller på grund av&lt;br&gt;föreskrift i dess bolagsordning,&lt;br&gt;bolagsavtal eller därmed jämför-&lt;br&gt;bara stadgar har rätt att ensamt&lt;br&gt;utöva ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över den juridiska personen, är&lt;br&gt;även denna dotterföretag till&lt;br&gt;moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderstiftelse och dotterföretag&lt;br&gt;utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncernföretag avses i&lt;br&gt;denna lag företag i samma&lt;br&gt;koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i 5 § första&lt;br&gt;stycket 1-3 och andra stycket skall&lt;br&gt;sådana rättigheter som tillkommer&lt;br&gt;någon som handlar i eget namn&lt;br&gt;men för en annan fysisk eller&lt;br&gt;juridisk persons räkning anses&lt;br&gt;tillkomma den personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av antalet&lt;br&gt;röster i ett dotterföretag beaktas&lt;br&gt;inte de aktier och andelar i&lt;br&gt;dotterföretaget som innehas av det&lt;br&gt;företaget självt eller av dess&lt;br&gt;dotterföretag. Detsamma gäller&lt;br&gt;aktier och andelar som innehas av&lt;br&gt;den som handlar i eget namn men&lt;br&gt;för dotterföretagets eller dess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretags räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § och 6 §&lt;br&gt;första stycket och 2-10 kap. gäller&lt;br&gt;inte i fråga om stiftelser vilkas&lt;br&gt;tillgångar enligt stiftelseförord-&lt;br&gt;nandet får användas endast till&lt;br&gt;förmån för bestämda fysiska&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 §, 5 a § och&lt;br&gt;6 § första stycket och 2-10 kap.&lt;br&gt;gäller inte i fråga om stiftelser vil-&lt;br&gt;kas tillgångar enligt stiftelseför-&lt;br&gt;ordnandet får användas endast till&lt;br&gt;förmån för bestämda fysiska&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren svarar&lt;br&gt;för att stiftelsen fullgör sin&lt;br&gt;bokföringsskyldighet m.m. enligt&lt;br&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren svarar&lt;br&gt;för att stiftelsen fullgör sin&lt;br&gt;bokföringsskyldighet m.m. enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000) eller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förekommande fall, sin skyldighet&lt;br&gt;att föra räkenskaper enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelseförordnandet och&lt;br&gt;övriga handlingar avseende stiftelsen förvaras på ett ordnat och&lt;br&gt;betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som utövar&lt;br&gt;näringsverksamhet eller är&lt;br&gt;moderstiftelse är bokförings-&lt;br&gt;skyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftelse hyr ut en&lt;br&gt;byggnad eller del av en byggnad,&lt;br&gt;är den dock bokföringsskyldig på&lt;br&gt;grund av detta endast om&lt;br&gt;verksamheten är att anse som&lt;br&gt;hotell- eller pensionatrörelse eller&lt;br&gt;omfattar mer än två lägenheter&lt;br&gt;som regelmässigt hyrs ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse som har bildats av&lt;br&gt;eller tillsammans med staten, en&lt;br&gt;kommun, ett landsting, eller en&lt;br&gt;kyrklig kommun är alltid bok-&lt;br&gt;föringsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som inte är&lt;br&gt;bokföringsskyldiga enligt denna&lt;br&gt;lag skall fortlöpande föra räken-&lt;br&gt;skaper över belopp som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bokföringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om när en&lt;br&gt;stiftelse är bokföringsskyldig och&lt;br&gt;när den skall avsluta den löpande&lt;br&gt;bokföringen med en årsredo-&lt;br&gt;visning eller ett årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bokföringsskyldigheten upp-&lt;br&gt;hör, skall detta anmälas till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som inte är&lt;br&gt;bokföringsskyldiga enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1999:00) skall&lt;br&gt;fortlöpande föra räkenskaper över&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inbetalats till eller utbetalats av&lt;br&gt;stiftelsen. Det skall finnas&lt;br&gt;verifikationer för in- och utbetal-&lt;br&gt;ningar. En stiftelse som har sin&lt;br&gt;förmögenhet gemensamt placerad&lt;br&gt;med en annan stiftelses&lt;br&gt;förmögenhet, far beträffande den&lt;br&gt;gemensamt placerade förmögen-&lt;br&gt;heten ha räkenskaper som är&lt;br&gt;gemensamma med den andra&lt;br&gt;stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp som har inbetalats till eller&lt;br&gt;utbetalats av stiftelsen. Det skall&lt;br&gt;finnas verifikationer för in- och&lt;br&gt;utbetalningar. En stiftelse som har&lt;br&gt;sin förmögenhet gemensamt&lt;br&gt;placerad med en annan stiftelses&lt;br&gt;förmögenhet, får beträffande den&lt;br&gt;gemensamt placerade förmögen-&lt;br&gt;heten ha räkenskaper som är&lt;br&gt;gemensamma med den andra&lt;br&gt;stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskaperna skall avslutas med en sammanställning för varje&lt;br&gt;räkenskapsår. Av sammanställningen skall framgå tillgångar och skulder&lt;br&gt;vid räkenskapsårets böijan och slut samt inkomster och utgifter under&lt;br&gt;räkenskapsåret. I sammanställningen skall även anges värdet av&lt;br&gt;stiftelsens tillgångar vid räkenskapsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsmaterialet skall bevaras i ordnat skick och på betryggande&lt;br&gt;sätt inom landet under minst tio år från utgången av det räkenskapsår&lt;br&gt;som räkenskapsmaterialet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av det värde&lt;br&gt;av stiftelsens tillgångar som avses&lt;br&gt;i 2 §, 4 § 3 och 5 § skall varje&lt;br&gt;tillgång tas upp till ett värde som&lt;br&gt;motsvarar vad tillgången kan anses&lt;br&gt;betinga vid en försäljning under&lt;br&gt;normala förhållanden. Fastigheter&lt;br&gt;och byggnader som är lös egen-&lt;br&gt;dom tas dock upp till taxe-&lt;br&gt;ringsvärdet om ett sådant värde&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av värdet på&lt;br&gt;stiftelsens tillgångar enligt 2 §&lt;br&gt;andra stycket skall vaije tillgång&lt;br&gt;tas upp till ett värde som&lt;br&gt;motsvarar vad tillgången kan anses&lt;br&gt;betinga vid en försäljning under&lt;br&gt;normala förhållanden. Fastigheter&lt;br&gt;och byggnader som är lös egen-&lt;br&gt;dom tas dock upp till taxe-&lt;br&gt;ringsvärdet om ett sådant värde&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;br&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en revisor skall vara&lt;br&gt;auktoriserad eller godkänd revisor,&lt;br&gt;om stiftelsen är skyldig att&lt;br&gt;upprätta årsredovisning enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen skall ha auktoriserad&lt;br&gt;revisor om stiftelsens tillgångar&lt;br&gt;eller, om stiftelsen är moder-&lt;br&gt;stiftelse, koncernens tillgångar,&lt;br&gt;värderade med tillämpning av&lt;br&gt;3 kap. 6 §, vid utgången av de två&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren haft ett&lt;br&gt;värde överstigande ett gränsbelopp&lt;br&gt;som motsvarar 1 000 gånger det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en revisor skall vara&lt;br&gt;auktoriserad eller godkänd revisor,&lt;br&gt;om stiftelsen enligt bokförings-&lt;br&gt;lagen (1999:00) är skyldig att&lt;br&gt;upprätta årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen skall ha auktoriserad&lt;br&gt;revisor om stiftelsens tillgångar&lt;br&gt;eller, om stiftelsen är moder-&lt;br&gt;stiftelse, koncernens tillgångar,&lt;br&gt;värderade med tillämpning av&lt;br&gt;3 kap. 3 §, vid utgången av de två&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren haft ett&lt;br&gt;värde överstigande ett gränsbelopp&lt;br&gt;som motsvarar 1 000 gånger det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;basbelopp enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring som gällde&lt;br&gt;vid utgången av respektive&lt;br&gt;räkenskapsår. Minst en revisor&lt;br&gt;skall vara auktoriserad också om&lt;br&gt;stiftelsen eller koncernen under&lt;br&gt;vart och ett av de två senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren i medeltal haft mer&lt;br&gt;än 200 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prisbasbelopp enligt lagen Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring Bilaga 10&lt;br&gt;som gällde vid utgången av&lt;br&gt;respektive räkenskapsår. Minst en&lt;br&gt;revisor skall vara auktoriserad&lt;br&gt;också om stiftelsen eller&lt;br&gt;koncernen under vart och ett av de&lt;br&gt;två senaste räkenskapsåren i&lt;br&gt;medeltal haft mer än 200 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fall&lt;br&gt;som avses i andra stycket besluta att en viss godkänd revisor far utses i&lt;br&gt;stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut meddelas för högst fem&lt;br&gt;år i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den far inte vara revisor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är stiftelsens stiftare eller förvaltare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 eller 23 § eller företräder förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av&lt;br&gt;ett handelsbolag, är bolagsman i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretag till stiftelsen eller till förvaltaren eller, om dotterföretaget är&lt;br&gt;ett handelsbolag, är bolagsman i företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. biträder vid förandet av stiftelsens räkenskaper eller vid stiftelsens&lt;br&gt;förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller beroende&lt;br&gt;ställning till stiftelsen eller till förvaltaren eller till någon annan som&lt;br&gt;avses i 1 -4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. är verksam i samma företag&lt;br&gt;som den som yrkesmässigt&lt;br&gt;biträder stiftelsen vid grund-&lt;br&gt;bokföringen eller förandet av&lt;br&gt;räkenskaper enligt 3 kap. 5 § eller&lt;br&gt;vid stiftelsens förmögenhetsför-&lt;br&gt;valtning eller stiftelsens kontroll&lt;br&gt;däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. är verksam i samma företag&lt;br&gt;som den som yrkesmässigt&lt;br&gt;biträder stiftelsen vid grund-&lt;br&gt;bokföringen eller förandet av&lt;br&gt;räkenskaper enligt 3 kap. 2 § eller&lt;br&gt;vid stiftelsens förmögenhetsför-&lt;br&gt;valtning eller stiftelsens kontroll&lt;br&gt;däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. 7. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande led till en person som avses i 1-4 eller är besvågrad med en&lt;br&gt;sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift&lt;br&gt;med den andres syskon, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. står i låneskuld till stiftelsen eller förvaltaren eller till ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretag till stiftelsen eller till förvaltaren eller har förpliktelser för&lt;br&gt;vilka stiftelsen, förvaltaren eller dotterföretag till stiftelsen eller&lt;br&gt;förvaltaren har ställt säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett dotterföretag får inte den vara revisor som enligt första stycket&lt;br&gt;inte är behörig att vara revisor i moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:306.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor får vid revisionen inte anlita någon som enligt första och&lt;br&gt;andra styckena inte är behörig att vara revisor. Har stiftelsen, stiftaren,&lt;br&gt;förvaltaren eller ett dotterföretag någon anställd i sin tjänst med uppgift&lt;br&gt;att uteslutande eller huvudsakligen ha hand om intern revision eller&lt;br&gt;granskning av liknande slag, får revisorn dock anlita en sådan anställd i&lt;br&gt;den utsträckning som det är förenligt med god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor utses för bestämd tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när en ny revisor har&lt;br&gt;utsetts. Ett uppdrag som revisor för bestämd tid upphör i förtid, om&lt;br&gt;revisorn anmäler det hos den som har utsett honom eller om han&lt;br&gt;entledigas av någon som enligt 1 § andra stycket har rätt att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör ett uppdrag att vara&lt;br&gt;revisor för bestämd tid i förtid,&lt;br&gt;skall revisorn genast anmäla detta&lt;br&gt;till tillsynsmyndigheten, om&lt;br&gt;uppdraget har gällt en stiftelse som&lt;br&gt;är skyldig att upprätta årsredo-&lt;br&gt;visning enligt denna lag. Revisorn&lt;br&gt;skall i anmälan lämna en&lt;br&gt;redogörelse för iakttagelserna vid&lt;br&gt;den granskning som han har utfört&lt;br&gt;under den del av löpande räken-&lt;br&gt;skapsår som hans uppdrag har&lt;br&gt;omfattat. För anmälan gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 11 § tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena om revisionsberättelse.&lt;br&gt;Kopia av anmälan skall över-&lt;br&gt;lämnas till stiftelsens styrelse eller&lt;br&gt;förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör ett uppdrag att vara&lt;br&gt;revisor för bestämd tid i förtid,&lt;br&gt;skall revisorn genast anmäla detta&lt;br&gt;till tillsynsmyndigheten, om&lt;br&gt;uppdraget har gällt en stiftelse som&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1999:000)&lt;br&gt;är skyldig att upprätta årsredo-&lt;br&gt;visning. Revisorn skall i anmälan&lt;br&gt;lämna en redogörelse för&lt;br&gt;iakttagelserna vid den granskning&lt;br&gt;som han har utfört under den del&lt;br&gt;av löpande räkenskapsår som hans&lt;br&gt;uppdrag har omfattat. För anmälan&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;före styckena om revisions-&lt;br&gt;berättelse. Kopia av anmälan skall&lt;br&gt;överlämnas till stiftelsens styrelse&lt;br&gt;eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i fjärde stycket tillämpas inte om uppdraget har gällt en&lt;br&gt;sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. Revisorerna skall i den&lt;br&gt;omfattning som följer av god&lt;br&gt;revisionssed granska stiftelsens&lt;br&gt;räkenskaper och årsredovisning,&lt;br&gt;årsbokslut eller sammanställning&lt;br&gt;enligt 3 kap. 5 § andra stycket&lt;br&gt;samt styrelsens eller förvaltarens&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen är en moderstiftelse som skall upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning, skall revisorerna även granska koncernredovisningen och&lt;br&gt;koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall i den&lt;br&gt;omfattning som följer av god&lt;br&gt;revisionssed granska stiftelsens&lt;br&gt;räkenskaper och årsredovisning,&lt;br&gt;årsbokslut eller sammanställning&lt;br&gt;enligt 3 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;samt styrelsens eller förvaltarens&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller stiftelseförordnandet föreskrifter om revision skall dessa Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;iakttas, om de inte strider mot första eller andra stycket eller mot någon Bilaga 10&lt;br&gt;annan bestämmelse i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren skall ge revisorerna tillfälle att verkställa&lt;br&gt;granskningen i den omfattning som dessa finner behövligt samt lämna de&lt;br&gt;upplysningar och den hjälp som revisorerna begär. Samma skyldighet har&lt;br&gt;företagsledningen och revisorerna i ett dotterföretag gentemot en revisor&lt;br&gt;i moderstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 2 och 16 §§ årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554) finns&lt;br&gt;bestämmelser om vid vilken tid-&lt;br&gt;punkt årsredovisningen och, i&lt;br&gt;förekommande fall, koncernredo-&lt;br&gt;visningen senast skall lämnas till&lt;br&gt;revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen inte är skyldig att&lt;br&gt;upprätta årsredovisning enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:00), skall&lt;br&gt;årsbokslutet eller den samman-&lt;br&gt;ställning över räkenskaperna som&lt;br&gt;anges 3 kap. 2 § lämnas till&lt;br&gt;revisorn inom fyra månader efter&lt;br&gt;räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall avge en revisionsberättelse för vaije räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som är&lt;br&gt;skyldiga att upprätta årsredo-&lt;br&gt;visning enligt denna lag skall&lt;br&gt;revisionsberättelsen innehålla ett&lt;br&gt;uttalande om huruvida årsredo-&lt;br&gt;visningen har gjorts upp enligt&lt;br&gt;denna lag. Innehåller inte&lt;br&gt;årsredovisningen sådana upplys-&lt;br&gt;ningar som skall lämnas enligt 3&lt;br&gt;kap. 7 £ tredje stycket eller 8&lt;br&gt;skall detta anges och behövliga&lt;br&gt;upplysningar lämnas i revisions-&lt;br&gt;berättelsen, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000) är&lt;br&gt;skyldiga att upprätta årsredo-&lt;br&gt;visning skall revisionsberättelsen&lt;br&gt;innehålla ett uttalande om huru-&lt;br&gt;vida årsredovisningen har gjorts&lt;br&gt;upp enligt årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554). Innehåller inte&lt;br&gt;årsredovisningen sådana upplys-&lt;br&gt;ningar som skall lämnas enligt&lt;br&gt;årsredovisningslagen, skall detta&lt;br&gt;anges och behövliga upplysningar&lt;br&gt;lämnas i revisionsberättelsen, om&lt;br&gt;det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall det också anmärkas om revisorerna vid sin&lt;br&gt;granskning har funnit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsens tillgångar har använts i strid med stiftelsens ändamål eller&lt;br&gt;att dess förmögenhet är placerad i strid med stiftelseförordnandet eller&lt;br&gt;med 2 kap. 4 eller 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;någon annan åtgärd eller 2. någon annan åtgärd eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försummelse innebär att före-&lt;br&gt;skrifterna i stiftelseförordnandet&lt;br&gt;eller bestämmelserna i denna lag&lt;br&gt;inte har följts, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försummelse innebär att före- Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;skrifterna i stiftelseförordnandet Bilaga 10&lt;br&gt;eller bestämmelserna i denna lag&lt;br&gt;eller årsredovisningslagen inte har&lt;br&gt;följts, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad som enligt 1 eller 2 ligger en styrelseledamot eller förvaltaren&lt;br&gt;till last eller annan åtgärd eller försummelse kan föranleda&lt;br&gt;ersättningsskyldighet enligt 5 kap. 1 § första meningen eller entledigande&lt;br&gt;enligt 9 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stiftelsen har utövat Om stiftelsen har utövat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet under räken-&lt;br&gt;skapsåret, skall revisionsberä-&lt;br&gt;ttelsen upprättas med iakttagande&lt;br&gt;av även 4 kap. 10 § jjärde stycket&lt;br&gt;lagen (1980:1103) om årsredo-&lt;br&gt;visning m.m. i vissa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en moderstiftelse skall&lt;br&gt;revisionsberättelse för koncernen. '&lt;br&gt;stycket 2 och 3 tillämpas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet under räken-&lt;br&gt;skapsåret, skall även 30 § första&lt;br&gt;stycket revisionslagen (1999:000)&lt;br&gt;iakttas när revisionsberättelsen&lt;br&gt;upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisorerna avge en särskild&lt;br&gt;ärvid skall andra stycket och tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan revisorerna i en stiftelse&lt;br&gt;som är skyldig att upprätta&lt;br&gt;årsredovisning enligt denna lag&lt;br&gt;har slutfört granskningen, skall de&lt;br&gt;skriva en hänvisning till revisions-&lt;br&gt;berättelsen på årsredovisningen&lt;br&gt;och, i en moderstiftelse, på&lt;br&gt;koncernredovisningen. Finner&lt;br&gt;revisorerna att balansräkningen&lt;br&gt;eller resultaträkningen är oriktig,&lt;br&gt;skall de därvid anteckna även&lt;br&gt;detta. I en moderstiftelse gäller&lt;br&gt;detsamma i fråga om koncem-&lt;br&gt;balansräkningen och koncem-&lt;br&gt;resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan revisorerna i en stiftelse&lt;br&gt;som enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000) är skyldig att upprätta&lt;br&gt;årsredovisning har slutfört gransk-&lt;br&gt;ningen, skall de skriva en hänvis-&lt;br&gt;ning till revisionsberättelsen på&lt;br&gt;årsredovisningen och, i en moder-&lt;br&gt;stiftelse, på koncernredovisningen.&lt;br&gt;Finner revisorerna att&lt;br&gt;balansräkningen eller resultat-&lt;br&gt;räkningen är oriktig, skall de&lt;br&gt;anteckna även detta. I en&lt;br&gt;moderstiftelse gäller detsamma i&lt;br&gt;fråga om koncembalansräkningen&lt;br&gt;och koncemresultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller förvaltaren far besluta om att förbruka stiftelsens&lt;br&gt;tillgångar för det ändamål vartill de är bestämda eller för ett ändamål som&lt;br&gt;så nära som möjligt motsvarar detta, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsen bildades för mer än 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelsen inte har kunnat främj&lt;br&gt;åren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;värdet av tillgångarna,&lt;br&gt;värderade med tillämpning av&lt;br&gt;3 kap. 6 §, vid utgången av de tre&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år sedan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sitt ändamål under de senaste fem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdet av tillgångarna,&lt;br&gt;värderade med tillämpning av&lt;br&gt;3 kap. 3 §, vid utgången av de tre&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understigit det då gällande bas-&lt;br&gt;beloppet enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understigit det då gällande pris-&lt;br&gt;basbeloppet enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stiftelsen saknar skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 § tillämpas på beslut enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1OS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 § första&lt;br&gt;stycket, 4 § samt 5 § första stycket&lt;br&gt;2 och 3 gäller inte i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelser som bildats av eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsammans med staten, en kom-&lt;br&gt;mun, ett landsting eller en kyrklig&lt;br&gt;kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 § första&lt;br&gt;stycket, 4 § samt 5 § första stycket&lt;br&gt;2 och 3 gäller inte i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelser som bildats av eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsammans med staten, en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelser som förvaltas av en statlig myndighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelser som enligt stiftarens förordnande skall vara undantagna&lt;br&gt;från tillsyn enligt denna lag och som varken under innevarande eller de&lt;br&gt;tre närmast föregående räkenskapsåren har utövat näringsverksamhet&lt;br&gt;eller varit moderstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser som avses i första stycket gäller dock&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 § första stycket 1 och 2 samt 5 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 3 om det kan antas att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stiftelsen saknar namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. stiftelsen inte har upprättat års- eller koncernredovisning eller inte&lt;br&gt;har avlämnat års- eller koncernredovisning, årsbokslut eller samman-&lt;br&gt;ställning över räkenskaperna till revisorn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stiftelsen inte håller års- eller koncernredovisning eller revisions-&lt;br&gt;eller koncemrevisionsberättelse tillgänglig för var och en,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stiftelsen saknar behörig revisor, eller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fråga uppkommer om sådant beslut som avses i 4 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stiftelse skall vara registrerad om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den är skyldig att upprätta 1. den enligt bokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisning enligt denna lag, (1999:000) är skyldig att upprätta&lt;br&gt;eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;årsredovisning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det följer av de av stiftaren i stiftelseförordnandet meddelade&lt;br&gt;föreskrifterna att den skall vara registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndighet för en stiftelse är den länsstyrelse som med&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i 9 kap. 1 § första stycket skall vara till-&lt;br&gt;synsmyndighet för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stiftelseregister skall föras hos registreringsmyndigheten för&lt;br&gt;registreringar enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela föreskrifter om avgifter för registrering i stiftelseregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en insamlingsstiftelse gäller&lt;br&gt;följande bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. (inledande bestäm-&lt;br&gt;melser): 4 och 5 a §§ samt 6 §&lt;br&gt;första stycket första meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en insamlingsstiftelse gäller&lt;br&gt;följande bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. (inledande bestäm-&lt;br&gt;melser): 4-5 a §§ samt 6 § första&lt;br&gt;stycket första meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. (bokföring och årsredo- 3 kap. (bokföring och årsredo-&lt;br&gt;visning m. m.): 4 § 1 och 2, 7 § visning m.m.): 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första och tredje styckena och 8-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U§§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. (revision): 1-4 §§, 6 §, 7 § första-fjärde styckena, 8-14 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § första och andra styckena samt 16 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. (skadestånd): 1-3 §§, 4 § första-tredje styckena samt 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. (ändring m. m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande):&lt;br&gt;samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. (stiftelses firma): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. (tillsyn m. m.): 1-9 §§ och 11 §, samt 10 kap. (registrering):&lt;br&gt;samtliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelses namn skall innehålla ordet insamlingsstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelse är bok-&lt;br&gt;föringsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En insamlingsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en&lt;br&gt;sammanhängande tid av två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 kap. 5 § och&lt;br&gt;6 § första stycket, 2-10 kap. samt&lt;br&gt;andra och tredje styckena i denna&lt;br&gt;paragraf gäller inte i fråga om&lt;br&gt;insamlingsstiftelser vilkas till-&lt;br&gt;gångar enligt stiftelseförordnandet&lt;br&gt;får användas endast till förmån för&lt;br&gt;bestämda fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 kap. 5 §,&lt;br&gt;5 a § och 6 § första stycket, 2-10&lt;br&gt;kap. samt andra stycket i denna&lt;br&gt;paragraf gäller inte i fråga om&lt;br&gt;insamlingsstiftelser vilkas till-&lt;br&gt;gångar enligt stiftelseförordnandet&lt;br&gt;får användas endast till förmån för&lt;br&gt;bestämda fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en kollektivavtalsstiftelse&lt;br&gt;gäller följande bestämmelser il&lt;br&gt;kap. (inledande bestämmelser): 4-&lt;br&gt;5 a §§ och 6 § första stycket första&lt;br&gt;meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en kollektivavtalsstiftelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller följande bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;kap. (inledande bestäm-&lt;br&gt;melser): 4 och 5 §§ och 6 § första&lt;br&gt;stycket första meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. (bokföring och årsredo- 3 kap. (bokföring och årsredo-&lt;br&gt;visning m.m.): 4 § 1 och 2, 7 § visning m.m.): 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första och tredje styckena, 8-10 §§&lt;br&gt;och 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. (revision): 1-4 §§, 6 §, 7 § första-tredje styckena och 8-16 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. (skadestånd): 1-3 §§, 4 § första stycket 1-4, andra och tredje&lt;br&gt;styckena och 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. (ändring m. m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande):&lt;br&gt;samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. (stiftelses firma): samtliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. (tillsyn m. m.): 1 och 2 §§, 3 § andra stycket, 5 § första stycket&lt;br&gt;1, 6 § första och andra styckena, 7 och 8 §§, 10 § andra stycket och 11 §,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. (registrering): samtliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av bestämmelserna i 6 kap. får stiftarna och stiftelsen&lt;br&gt;genom skriftlig överenskommelse ändra eller upphäva stiftelse-&lt;br&gt;förordnandet. Vad som anges i 2-10 kap. om föreskrifter i ett stiftelse-&lt;br&gt;förordnande skall i fråga om en kollektivavtalsstiftelse gälla även&lt;br&gt;föreskrifter för stiftelsen som har meddelats genom en sådan överens-&lt;br&gt;kommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelses namn skall innehålla ordet kollektiv-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalsstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelse är&lt;br&gt;bokföringsskyldig. Vid tillämpning&lt;br&gt;av 3 kap. 12 § och 4 kap. 15 §&lt;br&gt;skall en kollektivavtalsstiftelse&lt;br&gt;behandlas som en sådan stiftelse&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 10 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 4 kap. 15 §&lt;br&gt;skall en kollektivavtalsstiftelse&lt;br&gt;behandlas som en sådan stiftelse&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 10 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kollektivavtalsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar&lt;br&gt;under en sammanhängande tid av två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;dels att 4 kap. 16 och 17 § § samt bilaga 1 skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att nuvarande 5 kap. 15-24 §§ skall betecknas 5 kap. 16-26 §§, att&lt;br&gt;nuvarande 6 kap. 3 § skall betecknas 6 kap. 5 §, att nuvarande 10 kap. 2 §&lt;br&gt;skall betecknas 10 kap. 1 § samt att bilagorna 2-4 skall betecknas&lt;br&gt;bilagorna 1-3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 7 §, 2 kap. 1, 3, 4 och 7 §§, 3 kap., 4 kap. 1, 2, 6, 7, 9,&lt;br&gt;11, 12 och 14 §§, 5 kap. 1, 6-9 och 11-13, nya 16-18, nya 20 och nya&lt;br&gt;23-26 §§, 6 kap. 1, 2 och nya 5 §§, 7 kap. , 8 kap. 1-4 och 13-16 §§, 9&lt;br&gt;kap. 1-3 §§, nya 10 kap. 1 § samt nya bilaga 1 till lagen skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 5 kap. 15, 17, 18 och 19 a-24 §§ skall&lt;br&gt;sättas närmast före 5 kap. 16, 18, 19 och 21-26 §§ och att rubriken&lt;br&gt;närmast före 6 kap. 3 § skall sättas närmast före 6 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 7 §, 5 kap.&lt;br&gt;15 §, 6 kap. 3 och 4 §§ samt närmast före 5 kap. 15 § en ny rubrik av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är, om inte annat&lt;br&gt;föreskrivs, tillämplig på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handelsbolag i vilka samtliga&lt;br&gt;obegränsat ansvariga delägare är&lt;br&gt;aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handelsbolag i vilka samtliga&lt;br&gt;obegränsat ansvariga delägare är&lt;br&gt;aktiebolag eller sådana handels-&lt;br&gt;bolag som avses i 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. handelsbolag som ingår i en&lt;br&gt;koncern där moderbolaget är ett&lt;br&gt;aktiebolag eller ett sådant han-&lt;br&gt;delsbolag som avses i 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. handelsbolag som tidigare&lt;br&gt;har omfattats av 2—4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 skall med aktie-&lt;br&gt;bolag jämställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utländska företag som avses i&lt;br&gt;avsnitt 1 i bilaga 1, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utländska företag som inte&lt;br&gt;lyder under lagstiftningen i någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestäm-&lt;br&gt;melser om upprättande och offen-&lt;br&gt;liggörande av årsredovisning,&lt;br&gt;koncernredovisning och delårs-&lt;br&gt;rapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är, om inte annat före-&lt;br&gt;skrivs i 2 §, tillämplig på sådana&lt;br&gt;foretag som avses i 6 kap. 1 §&lt;br&gt;bokföringslagen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stat inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet men som har en&lt;br&gt;rättslig form som är jämförbar&lt;br&gt;med aktiebolaget eller med de&lt;br&gt;företag som avses i avsnitt 1 i&lt;br&gt;bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första&lt;br&gt;stycket 3—5 skall med sådana&lt;br&gt;handelsbolag som avses i första&lt;br&gt;stycket 2 jämställas utländska&lt;br&gt;företag som avses i avsnitt 2 i&lt;br&gt;bilaga 1 under förutsättning att&lt;br&gt;samtliga obegränsat ansvariga&lt;br&gt;delägare är aktiebolag eller&lt;br&gt;sådana utländska företag som&lt;br&gt;avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är inte tillämplig på bolag&lt;br&gt;som avses i 1 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag eller 1 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket lagen (1995:1560)&lt;br&gt;om årsredovisning i försäkrings-&lt;br&gt;företag, om inte annat är särskilt&lt;br&gt;föreskrivet i dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolag som enligt 1 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket lagen om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag eller 1 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket lagen om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag är skyldiga att&lt;br&gt;upprätta koncernredovisning enligt&lt;br&gt;de lagarna är inte skyldiga att&lt;br&gt;upprätta koncernredovisning enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är inte tillämplig på&lt;br&gt;företag som avses i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket lagen (1995:1559)&lt;br&gt;om årsredovisning i kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag eller 1 kap.&lt;br&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag, om inte annat&lt;br&gt;är särskilt föreskrivet i dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som enligt 1 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket lagen om års-&lt;br&gt;redovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag eller 1 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket lagen om årsredo-&lt;br&gt;visning i försäkringsföretag är&lt;br&gt;skyldiga att upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning enligt de lagarna är&lt;br&gt;inte skyldiga att upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bolag avses aktiebolag och&lt;br&gt;handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag är moderbolag och en Ett företag är moderföretag och&lt;br&gt;annan juridisk person är dotter- en juridisk person är dotterföretag,&lt;br&gt;företag, om bolaget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den&lt;br&gt;juridiska personen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är en juridisk person&lt;br&gt;dotterföretag till moderföretaget,&lt;br&gt;om ett annat dotterföretag till&lt;br&gt;moderföretaget eller moderföre-&lt;br&gt;taget tillsammans med ett eller&lt;br&gt;flera andra dotterföretag eller flera&lt;br&gt;andra dotterföretag tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med&lt;br&gt;andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för&lt;br&gt;samtliga andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller&lt;br&gt;avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande&lt;br&gt;ledningsorgan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva&lt;br&gt;ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den&lt;br&gt;juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning,&lt;br&gt;bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är en juridisk person&lt;br&gt;dotterföretag till moderbolaget,&lt;br&gt;om ett annat dotterföretag till&lt;br&gt;moderbolaget eller moderbolaget&lt;br&gt;tillsammans med ett eller flera&lt;br&gt;andra dotterföretag eller flera&lt;br&gt;andra dotterföretag tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den&lt;br&gt;juridiska personen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med&lt;br&gt;andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för&lt;br&gt;samtliga andelar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller&lt;br&gt;avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande&lt;br&gt;ledningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretag äger&lt;br&gt;andelar i en juridisk person och på&lt;br&gt;grund av avtal med den juridiska&lt;br&gt;personen eller på grund av&lt;br&gt;föreskrift i dess bolagsordning,&lt;br&gt;bolagsavtal eller därmed jämför-&lt;br&gt;bara stadgar har rätt att ensamt&lt;br&gt;utöva ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över den juridiska personen, är&lt;br&gt;även denna dotterföretag till&lt;br&gt;moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. Moderbolag och dotterföretag&lt;br&gt;utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretag äger&lt;br&gt;andelar i en juridisk person och på&lt;br&gt;grund av avtal med den juridiska&lt;br&gt;personen eller på grund av&lt;br&gt;föreskrift i dess bolagsordning,&lt;br&gt;bolagsavtal eller därmed jämför-&lt;br&gt;bara stadgar har rätt att ensamt&lt;br&gt;utöva ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över den juridiska personen, är&lt;br&gt;även denna dotterföretag till&lt;br&gt;moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretaget och dotterföre-&lt;br&gt;tag utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bolag äger andelar i en&lt;br&gt;juridisk person som inte är&lt;br&gt;dotterföretag och utövar ett&lt;br&gt;betydande inflytande över den&lt;br&gt;juridiska personens driftsmässiga&lt;br&gt;och finansiella styrning samt&lt;br&gt;ägandet utgör ett led i en varaktig&lt;br&gt;förbindelse mellan bolaget och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag äger andelar i en&lt;br&gt;juridisk person som inte är&lt;br&gt;dotterföretag och utövar ett&lt;br&gt;betydande inflytande över den&lt;br&gt;juridiska personens driftsmässiga&lt;br&gt;och finansiella styrning samt&lt;br&gt;ägandet utgör ett led i en varaktig&lt;br&gt;förbindelse mellan företaget och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den juridiska personen, är den&lt;br&gt;juridiska personen intresseföretag&lt;br&gt;till bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehar ett bolag minst tjugo&lt;br&gt;procent av rösterna för samtliga&lt;br&gt;andelar i en annan juridisk person,&lt;br&gt;skall det anses ha sådant&lt;br&gt;inflytande över och sådan för-&lt;br&gt;bindelse med denna som avses i&lt;br&gt;första stycket, om inte annat&lt;br&gt;framgår av omständigheterna.&lt;br&gt;Detsamma gäller om bolagets&lt;br&gt;dotterföretag eller bolaget till-&lt;br&gt;sammans med ett eller flera&lt;br&gt;dotterföretag eller flera dotter-&lt;br&gt;företag tillsammans innehar minst&lt;br&gt;tjugo procent av rösterna för&lt;br&gt;samtliga andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den juridiska personen, är den Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;juridiska personen intresseföretag Bilaga 10&lt;br&gt;till företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehar ett företag minst tjugo&lt;br&gt;procent av rösterna för samtliga&lt;br&gt;andelar i en juridisk person, skall&lt;br&gt;det anses ha sådant inflytande över&lt;br&gt;och sådan förbindelse med denna&lt;br&gt;som avses i första stycket, om inte&lt;br&gt;annat framgår av omständig-&lt;br&gt;heterna. Detsamma gäller om före-&lt;br&gt;tagets dotterföretag eller företaget&lt;br&gt;tillsammans med ett eller flera&lt;br&gt;dotterföretag eller flera dotte-&lt;br&gt;företag tillsammans innehar minst&lt;br&gt;tjugo procent av rösterna för&lt;br&gt;samtliga andelar i den juridiska&lt;br&gt;personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 och andra stycket samt 5 §&lt;br&gt;skall sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn&lt;br&gt;men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma&lt;br&gt;den personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av antalet&lt;br&gt;röster i ett dotterföretag eller&lt;br&gt;intresseföretag beaktas inte de&lt;br&gt;andelar i dotterföretaget eller&lt;br&gt;intresseföretaget som innehas av&lt;br&gt;företaget självt eller av dess&lt;br&gt;dotterföretag. Detsamma gäller&lt;br&gt;andelar som innehas av den som&lt;br&gt;handlar i eget namn men för&lt;br&gt;dotterföretagets eller intresse-&lt;br&gt;företagets eller dess dotterföretags&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av antalet&lt;br&gt;röster i ett dotterföretag eller&lt;br&gt;intresseföretag beaktas inte de&lt;br&gt;andelar i dotterföretaget eller&lt;br&gt;intresseföretaget som innehas av&lt;br&gt;det företaget självt eller av dess&lt;br&gt;dotterföretag. Detsamma gäller&lt;br&gt;andelar som innehas av den som&lt;br&gt;handlar i eget namn men för&lt;br&gt;dotterföretagets eller intresse-&lt;br&gt;företagets eller dess dotterföretags&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag har blivit&lt;br&gt;moderföretag, skall ledningen för&lt;br&gt;företaget meddela detta till&lt;br&gt;dotterföretagets ledning. Dotter-&lt;br&gt;företagets ledning skall lämna&lt;br&gt;ledningen för moderföretaget de&lt;br&gt;upplysningar som behövs för att en&lt;br&gt;koncernredovisning skall kunna&lt;br&gt;upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga .10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver årsbokslut enligt 11 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföringslagen (1976:125) skall&lt;br&gt;bolag för varje räkenskapsår&lt;br&gt;upprätta årsredovisning enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. balansräkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. resultaträkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. noter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget är ett sådant bolag&lt;br&gt;som avses i 10 kap. 12 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975: 1385) eller&lt;br&gt;4 kap. 3 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning&lt;br&gt;m.m. i vissa företag, skall det i&lt;br&gt;årsredovisningen även ingå en&lt;br&gt;finansieringsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årsredovisning skall bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en balansräkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en resultaträkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. noter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande fall skall det i årsredo-&lt;br&gt;visningen även ingå en finansie-&lt;br&gt;ringsanalys:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget bedriver närings-&lt;br&gt;verksamhet och nettovärdet av&lt;br&gt;tillgångarna i företaget enligt fast-&lt;br&gt;ställda balansräkningar för de två&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren överstiger&lt;br&gt;ett gränsbelopp som motsvarar 1&lt;br&gt;000 gånger det prisbasbelopp&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring som gällde under den&lt;br&gt;sista månaden av respektive räken-&lt;br&gt;skapsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antalet anställda hos företaget&lt;br&gt;har under de två senaste räken-&lt;br&gt;skapsåren i medeltal överstigit 200,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företagets aktier eller skulde-&lt;br&gt;brev är noterade vid en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen, resultaträk- Balansräkningen, resultaträk-&lt;br&gt;ningen och noterna skall upprättas ningen och noterna skall upprättas&lt;br&gt;som en helhet och ge en rättvisande som en helhet och ge en rättvisande&lt;br&gt;bild av bolagets ställning och bild av företagets ställning och&lt;br&gt;resultat. Om det behövs för att en resultat. Om det behövs för att en&lt;br&gt;rättvisande bild skall ges, skall det rättvisande bild skall ges, skall det&lt;br&gt;lämnas tilläggsupplysningar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lämnas tilläggsupplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller&lt;br&gt;rekommendationer från normgivande organ, skall upplysning om detta&lt;br&gt;och om skälen för avvikelsen lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:761.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och noterna&lt;br&gt;skall följande iakttas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bolaget skall förutsättas 1. Företaget skall förutsättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsätta sin verksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fortsätta sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de&lt;br&gt;olika posterna och, i förekommande fall, delposterna skall konsekvent&lt;br&gt;tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, delpos-&lt;br&gt;terna skall göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär&lt;br&gt;särskilt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i&lt;br&gt;resultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) hänsyn skall tas till alla förutsebara och möjliga förluster och&lt;br&gt;ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller&lt;br&gt;tidigare räkenskapsår, även om dessa förluster eller förpliktelser blir&lt;br&gt;kända först efter räkenskapsårets utgång men före upprättandet av&lt;br&gt;årsredovisningen, och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) hänsyn skall tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för räken-&lt;br&gt;skapsåret är en vinst eller en förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall tas&lt;br&gt;med oavsett tidpunkten för betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i förekom-&lt;br&gt;mande fall, delposter består av skall värderas var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot var-&lt;br&gt;andra. Inte heller far intäkter och kostnader kvittas mot varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma överens&lt;br&gt;med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och&lt;br&gt;det är förenligt med 2 och 3 §§, får&lt;br&gt;avvikelse göras från vad som&lt;br&gt;föreskrivs i första stycket. I så fall&lt;br&gt;skall upplysning om skälen för&lt;br&gt;avvikelsen och en bedömning av&lt;br&gt;dess effekt på bolagets ställning&lt;br&gt;och resultat lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolag skall årsredovis-&lt;br&gt;ningen skrivas under av samtliga&lt;br&gt;styrelseledamöter och av verk-&lt;br&gt;ställande direktören. Har en&lt;br&gt;avvikande mening om årsredo-&lt;br&gt;visningen antecknats till styrelsens&lt;br&gt;protokoll, skall yttrandet fogas till&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsbolag skall årsredo-&lt;br&gt;visningen skrivas under av samt-&lt;br&gt;liga obegränsat ansvariga delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och&lt;br&gt;det är förenligt med 2 och 3 §§, far&lt;br&gt;avvikelse göras från vad som&lt;br&gt;föreskrivs i första stycket. I så fall&lt;br&gt;skall upplysning om skälen för&lt;br&gt;avvikelsen och en bedömning av&lt;br&gt;dess effekt på företagets ställning&lt;br&gt;och resultat lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolag, ekonomiska&lt;br&gt;föreningar och andra företag, som&lt;br&gt;företräds av en styrelse, skall&lt;br&gt;årsredovisningen skrivas under av&lt;br&gt;samtliga styrelseledamöter. Om en&lt;br&gt;verkställande direktör är utsedd,&lt;br&gt;skall även denne skriva under&lt;br&gt;årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handelsbolag skall årsredo-&lt;br&gt;visningen skrivas under av samt-&lt;br&gt;liga obegränsat ansvariga delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en sådan delägare anmält av-&lt;br&gt;vikande mening om årsredo-&lt;br&gt;visningen, skall yttrandet fogas till&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall innehålla&lt;br&gt;tecknades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stiftelser med anknuten för-&lt;br&gt;valtning, skall årsredovisningen&lt;br&gt;skrivas under av förvaltaren eller,&lt;br&gt;om ett handelsbolag är stiftelsens&lt;br&gt;förvaltare, av samtliga bolagsmän&lt;br&gt;som företräder bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga företag skall årsredo-&lt;br&gt;visningen skrivas under av den&lt;br&gt;redovisningsskyldige eller dennes&lt;br&gt;ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon av dem som under-&lt;br&gt;tecknar årsredovisningen har&lt;br&gt;anmält en avvikande mening, skall&lt;br&gt;yttrandet fogas till redovisningen.&lt;br&gt;I fall som avses i första stycket&lt;br&gt;gäller detta dock endast om den&lt;br&gt;avvikande meningen har&lt;br&gt;antecknats till styrelsens protokoll.&lt;br&gt;uppgift om den dag då den under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Balansräkning och resultaträkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen skall i sam-&lt;br&gt;mandrag redovisa bolagets&lt;br&gt;samtliga tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;och skulder samt eget kapital på&lt;br&gt;balansdagen. Ställda panter och&lt;br&gt;ansvarsförbindelser skall tas upp&lt;br&gt;inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningen skall i sam-&lt;br&gt;mandrag redovisa bolagets samt-&lt;br&gt;liga intäkter och kostnader under&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen skall i sam-&lt;br&gt;mandrag redovisa företagets&lt;br&gt;samtliga tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;och skulder samt eget kapital på&lt;br&gt;balansdagen. Ställda panter och&lt;br&gt;ansvarsförbindelser skall tas upp&lt;br&gt;inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkningen skall i sam-&lt;br&gt;mandrag redovisa företagets samt-&lt;br&gt;liga intäkter och kostnader under&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppställningsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen skall upprättas&lt;br&gt;enligt den uppställningsform som&lt;br&gt;anges i bilaga 2 till denna lag.&lt;br&gt;Resultaträkningen skall upprättas&lt;br&gt;enligt någon av de uppställnings-&lt;br&gt;former som anges i bilagorna 3&lt;br&gt;och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen skall upprättas&lt;br&gt;enligt den uppställningsform som&lt;br&gt;anges i bilaga 1 till denna lag.&lt;br&gt;Resultaträkningen skall upprättas&lt;br&gt;enligt någon av de uppställnings-&lt;br&gt;former som anges i bilagorna 2&lt;br&gt;och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byte av uppställningsform för resultaträkningen far ske endast om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Vid sådant&lt;br&gt;byte skall upplysning om skälen för bytet lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posterna i balansräkningen och resultaträkningen skall tas upp var för&lt;br&gt;sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om poster som föregås&lt;br&gt;av arabiska siffror skall de&lt;br&gt;avvikelser göras som är betingade&lt;br&gt;av rörelsens särskilda inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om poster som föregås&lt;br&gt;av arabiska siffror skall de av-&lt;br&gt;vikelser göras som är betingade av&lt;br&gt;verksamhetens särskilda inrikt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna far tas&lt;br&gt;upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas&lt;br&gt;poster. Posterna far delas in i delposter. Om delar av en post har&lt;br&gt;tillkommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av&lt;br&gt;betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de&lt;br&gt;redovisas särskilt, skall de tas upp i delposter. Kompletterande poster&lt;br&gt;skall ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poster som föregås av arabiska siffror far slås samman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på&lt;br&gt;rättvisande bild, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i&lt;br&gt;förekommande fall, delposterna anges i not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelsetal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije post eller delpost i balansräkningen, resultaträkningen och&lt;br&gt;sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2 skall beloppet av&lt;br&gt;motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget har ändrat prin-&lt;br&gt;ciperna för värdering, klassifice-&lt;br&gt;ring eller indelning i poster eller&lt;br&gt;delposter, skall posterna för det&lt;br&gt;närmast föregående räkenskapsåret&lt;br&gt;räknas om eller ändras på det sätt&lt;br&gt;som behövs för att de skall kunna&lt;br&gt;jämföras med räkenskapsårets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har ändrat prin-&lt;br&gt;ciperna för värdering, klassifice-&lt;br&gt;ring eller indelning i poster eller&lt;br&gt;delposter, skall posterna för det&lt;br&gt;närmast föregående räkenskapsåret&lt;br&gt;räknas om eller ändras på det sätt&lt;br&gt;som behövs för att de skall kunna&lt;br&gt;jämföras med räkenskapsårets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;poster på ett meningsfullt sätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;poster på ett meningsfullt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§,&lt;br&gt;får avvikelse från vad som föreskrivs i andra stycket göras. I så fall skall&lt;br&gt;upplysning om skälen för avvikelsen anges i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda poster i en ekonomisk&lt;br&gt;förenings årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran på insats i en&lt;br&gt;ekonomisk förening får inte tas&lt;br&gt;upp som tillgång. Redovisningen&lt;br&gt;av fullgjorda insatser får göras så&lt;br&gt;att hela hela insatskapitalet anges&lt;br&gt;i balansräkningen samt hur mycket&lt;br&gt;därav som inte har fullgjorts,&lt;br&gt;varefter skillnaden - de betalda&lt;br&gt;insatserna - utförs som en&lt;br&gt;särskild post under eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även vid&lt;br&gt;redovisningen av fullgjorda upp-&lt;br&gt;låtelseavgifter i en bostadsrätts-&lt;br&gt;förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I resultaträkningen för en&lt;br&gt;ekonomisk förening skall sådan&lt;br&gt;överskottsutdelning som avses i&lt;br&gt;10 kap. 1 § andra stycket 1 lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar tas upp som en särskild&lt;br&gt;kostnadspost..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större periodiseringsposter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ 8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. Större belopp som ingår i posterna Förutbetalda kostnader och&lt;br&gt;upplupna intäkter och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter skall&lt;br&gt;specificeras i balansräkningen eller i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i fråga Första stycket gäller inte i fråga&lt;br&gt;om bolag, i vilket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om företag, i vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antalet anställda under de senaste två räkenskapsåren i medeltal&lt;br&gt;uppgått till högst tio, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillgångarnas nettovärde enligt fastställd balansräkning för det&lt;br&gt;senaste räkenskapsåret uppgår till högst 24 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättning skall göras för samt-&lt;br&gt;liga förpliktelser som är hänförliga&lt;br&gt;till räkenskapsåret eller tidigare&lt;br&gt;räkenskapsår och som på balans-&lt;br&gt;dagen är säkra eller sannolika till&lt;br&gt;sin förekomst men ovissa till&lt;br&gt;belopp eller till den tidpunkt då de&lt;br&gt;skall infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar och nedskrivningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som avsättningar skall sådana&lt;br&gt;förpliktelser redovisas som är&lt;br&gt;hänförliga till räkenskapsåret eller&lt;br&gt;tidigare räkenskapsår och som på&lt;br&gt;balansdagen är säkra eller&lt;br&gt;sannolika till sin förekomst men&lt;br&gt;ovissa till belopp eller till den&lt;br&gt;tidpunkt då de skall infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;far inte redovisas som avsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 17 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större avsättningar som i balansräkningen har tagits upp under posten&lt;br&gt;Övriga avsättningar skall specificeras i balansräkningen eller i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte bolag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte företag&lt;br&gt;som avses i 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkning i förkortad form&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är motiverat av kon-&lt;br&gt;kurrensskäl och regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestäm-mer medger det, får&lt;br&gt;posterna 1-6 i bilaga 3 respektive&lt;br&gt;posterna 1-3 och 6 i bilaga 4 slås&lt;br&gt;samman till en post benämnd&lt;br&gt;bruttovinst eller bruttoförlust.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte om bolaget&lt;br&gt;är ett sådant bolag som avses i&lt;br&gt;10 kap. 12 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller 4 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag som slår samman&lt;br&gt;poster enligt första stycket skall i&lt;br&gt;en not upplysa om skälen för detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är motiverat av kon-&lt;br&gt;kurrensskäl, far posterna 1-6 i&lt;br&gt;bilaga 2 respektive posterna 1-3&lt;br&gt;och 6 i bilaga 3 slås samman till en&lt;br&gt;post benämnd bruttovinst eller&lt;br&gt;bruttoförlust. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte om företaget är ett sådant&lt;br&gt;företag som avses i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som slår samman&lt;br&gt;poster enligt första stycket skall i&lt;br&gt;resultaträkningen, i anslutning till&lt;br&gt;posten bruttovinst eller brutto-&lt;br&gt;förlust, lämna uppgift om netto-&lt;br&gt;omsättningen. Företaget skall i en&lt;br&gt;not upplysa om skälen för&lt;br&gt;sammanslagningen. Uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:761.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1998/99. 1 samt. Nr 130, Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nettoomsättningen får dock&lt;br&gt;utelämnas om det är motiverat och&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Netto omsättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoomsättningen skall omfatta&lt;br&gt;intäkter från försålda varor och&lt;br&gt;utförda tjänster som ingår i&lt;br&gt;bolagets normala verksamhet.&lt;br&gt;Avdrag skall göras för lämnade&lt;br&gt;rabatter, mervärdesskatt oeh annan&lt;br&gt;skatt som är direkt knuten till&lt;br&gt;omsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoomsättningen skall omfatta&lt;br&gt;intäkter från försålda varor och&lt;br&gt;utförda tjänster som ingår i&lt;br&gt;företagets normala verksamhet.&lt;br&gt;Avdrag skall göras för lämnade&lt;br&gt;rabatter, mervärdesskatt och annan&lt;br&gt;skatt som är direkt knuten till&lt;br&gt;omsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära intäkter och kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter och kostnader i annan&lt;br&gt;verksamhet än bolagets normala&lt;br&gt;verksamhet skall redovisas som&lt;br&gt;extraordinära intäkter och kost-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter och kostnader i annan&lt;br&gt;verksamhet än företagets normala&lt;br&gt;verksamhet skall redovisas som&lt;br&gt;extraordinära intäkter och kost-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till storlek och&lt;br&gt;art i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller inte bolag Andra stycket gäller inte företag&lt;br&gt;som avses i 6 § andra stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som avses i 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anläggningstillgång förstås&lt;br&gt;tillgång som är avsedd att stadig-&lt;br&gt;varande brukas eller innehas i&lt;br&gt;rörelsen. Med omsättningstillgång&lt;br&gt;förstås annan tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anläggningstillgång förstås&lt;br&gt;tillgång som är avsedd att stadig-&lt;br&gt;varande brukas eller innehas i&lt;br&gt;verksamheten. Med omsättnings-&lt;br&gt;tillgång förstås annan tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget bedrivs av en&lt;br&gt;fysisk person eller ett dödsbo, får&lt;br&gt;djur i jordbruk eller renskötsel&lt;br&gt;anses som omsättningstillgång&lt;br&gt;oavsett avsikten med innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten&lt;br&gt;som är av väsentligt värde för rörelsen under kommande år far tas upp&lt;br&gt;som immateriell anläggningstillgång. Detsamma gäller utgifter för&lt;br&gt;koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande&lt;br&gt;rättigheter och tillgångar samt ersättning som vid förvärv av rörelse&lt;br&gt;överstiger det behållna värdet av de tillgångar som förvärvats och de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulder som övertagits (goodwill).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för bolagsbildning,&lt;br&gt;ökning av aktiekapitalet eller bola-&lt;br&gt;gets förvaltning får inte tas upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för företagsbildning,&lt;br&gt;ökning av aktiekapitalet eller&lt;br&gt;motsvarande eller för företagets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltning far inte tas upp som Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgång. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolags materiella eller&lt;br&gt;finansiella anläggningstillgångar&lt;br&gt;som har ett tillförlitligt och&lt;br&gt;bestående värde som väsentligt&lt;br&gt;överstiger bokfört värde enligt 3 §,&lt;br&gt;4 § första stycket, 5 § första-tredje&lt;br&gt;styckena och 12 § får skrivas upp&lt;br&gt;till högst detta värde, om uppskriv-&lt;br&gt;ningsbeloppet används för ökning&lt;br&gt;av aktiekapitalet genom fond-&lt;br&gt;emission eller nyemission eller för&lt;br&gt;avsättning till en uppskriv-&lt;br&gt;ningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppskrivningsbeloppet används för&lt;br&gt;avsättning till en uppskriv-&lt;br&gt;ningsfond eller, i aktiebolag, för&lt;br&gt;ökning av aktiekapitalet genom&lt;br&gt;fondemission eller nyemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med uppskrivningar skall det i en not lämnas upplysning om&lt;br&gt;hur uppskrivningsbeloppet har behandlats skattemässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har skrivits upp&lt;br&gt;skall efter uppskrivningen beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolags eller en ekono-&lt;br&gt;misk förenings materiella eller&lt;br&gt;finansiella anläggningstillgångar&lt;br&gt;som har ett tillförlitligt och&lt;br&gt;bestående värde som väsentligt&lt;br&gt;överstiger bokfört värde enligt 3 §,&lt;br&gt;4 § första stycket, 5 § första-tredje&lt;br&gt;styckena och 12 § får skrivas upp&lt;br&gt;till högst detta värde. Upp-&lt;br&gt;skrivning får dock ske endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskrivningsfonden får tas i Ett aktiebolag får ta uppskriv-&lt;br&gt;anspråk för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningsfonden i anspråk för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när förlusten inte&lt;br&gt;kan täckas av fritt eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut att ta uppskrivningsfonden i anspråk för att täcka en förlust&lt;br&gt;enligt första stycket 2 far fattas endast efter revisorernas hörande. Innan&lt;br&gt;tre år har förflutit från beslutet får vinstutdelning beslutas endast om&lt;br&gt;rätten ger tillstånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar den förlust som har blivit täckt med upp-&lt;br&gt;skrivningsbelopp. I fråga om rättens tillstånd gäller 6 kap. 6 § tredje-&lt;br&gt;femte styckena aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningstillgångar skall, om inte annat följer av 10 eller 12 §, tas&lt;br&gt;upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på&lt;br&gt;balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anskaffningsvärde förstås, om inte annat följer av 11 §, utgifterna&lt;br&gt;för tillgångens förvärv eller tillverkning. Vid bestämmandet av anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet tillämpas 3 § andra-fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det verkliga värdet avses försäljningsvärdet efter avdrag för&lt;br&gt;beräknad försäljningskostnad. Om det finns särskilda skäl, får det&lt;br&gt;verkliga värdet bestämmas till återanskaffhingsvärdet, i förekommande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall med avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med 2 kap. 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med återanskaffningsvärde&lt;br&gt;avses det belopp som motsvarar&lt;br&gt;den utgift för anskaffandet som&lt;br&gt;bolaget skulle ha haft, om&lt;br&gt;tillgången anskaffats på balans-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med återanskaffningsvärde av-&lt;br&gt;ses det belopp som motsvarar den&lt;br&gt;utgift för anskaffandet som&lt;br&gt;företaget skulle ha haft, om&lt;br&gt;tillgången anskaffats på balans-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget bedrivs av en&lt;br&gt;fysisk person eller ett dödsbo, får&lt;br&gt;djur i jordbruk eller renskötsel&lt;br&gt;värderas till det värde som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställs av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar far beräknas&lt;br&gt;enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller&lt;br&gt;enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen far inte&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det värde som framkommer vid en sådan beräkning väsentligt&lt;br&gt;avviker från varulagrets verkliga värde på balansdagen, skall skillnads-&lt;br&gt;beloppet anges i en not med fördelning på de i balansräkningen upptagna&lt;br&gt;posterna. Det verkliga värdet skall därvid beräknas enligt 9 § tredje&lt;br&gt;stycket första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket Bestämmelsen i andra stycket&lt;br&gt;gäller inte bolag som avses i 3 gäller inte företag som avses i 3&lt;br&gt;kap. 6 § andra stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kap. 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materiella anläggningstill-&lt;br&gt;gångar, råvaror och förnödenheter&lt;br&gt;som omsätts och vilkas samman-&lt;br&gt;tagna värde är av underordnad&lt;br&gt;betydelse för bolaget, får tas upp&lt;br&gt;till en bestämd mängd och ett fast&lt;br&gt;värde, om deras kvantitet, värde&lt;br&gt;och sammansättning inte varierar&lt;br&gt;väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materiella anläggningstill-&lt;br&gt;gångar, råvaror och förnödenheter&lt;br&gt;som omsätts och vilkas samman-&lt;br&gt;tagna värde är av underordnad&lt;br&gt;betydelse för företaget, får tas upp&lt;br&gt;till en bestämd mängd och ett fast&lt;br&gt;värde, om deras kvantitet, värde&lt;br&gt;och sammansättning inte varierar&lt;br&gt;väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångsposten Egna aktier får inte tas upp till något värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av ett moder-&lt;br&gt;bolags andelar i ett dotterföretag&lt;br&gt;skall andelar som dotterföretaget&lt;br&gt;äger i moderbolaget inte anses ha&lt;br&gt;något värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av ett moder-&lt;br&gt;företags andelar i ett dotterföretag&lt;br&gt;skall andelar som dotterföretaget&lt;br&gt;äger i moderföretaget inte anses ha&lt;br&gt;något värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av övriga&lt;br&gt;bestämmelser i denna lag skall&lt;br&gt;årsredovisningen innehålla de&lt;br&gt;upplysningar som anges i 2-24 §§.&lt;br&gt;Upplysningarna skall lämnas i&lt;br&gt;noter. Om det inte står i strid med&lt;br&gt;kravet på överskådlighet i 2 kap.&lt;br&gt;2 §, far upplysningarna i stället&lt;br&gt;lämnas i balansräkningen eller&lt;br&gt;resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de poster i&lt;br&gt;balansräkningen eller resultaträkningen till vilka de hänför sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolagets rörelsegrenar eller&lt;br&gt;geografiska marknader avviker&lt;br&gt;betydligt från varandra, skall&lt;br&gt;uppgift lämnas om netto-&lt;br&gt;omsättningens fördelning på&lt;br&gt;rörelsegrenarna och marknaderna.&lt;br&gt;Bedömningen av om bolagets&lt;br&gt;rörelsegrenar och marknader&lt;br&gt;avviker betydligt från varandra&lt;br&gt;skall göras med hänsyn till hur&lt;br&gt;bolaget normalt organiserar för-&lt;br&gt;säljningen av varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte bolag&lt;br&gt;som tillämpar 3 kap. 7 §. Be-&lt;br&gt;stämmelsen om nettoomsätt-&lt;br&gt;ningens fördelning på geografiska&lt;br&gt;marknader gäller inte heller bolag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolag och dotterföretag&lt;br&gt;skall ange hur stor del av&lt;br&gt;räkenskapsårets inköp och försälj-&lt;br&gt;ningar som avser andra koncern-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av övriga&lt;br&gt;bestämmelser i denna lag skall&lt;br&gt;årsredovisningen innehålla de&lt;br&gt;upplysningar som anges i 2-25 §§.&lt;br&gt;Upplysningarna skall lämnas i&lt;br&gt;noter. Om det inte står i strid med&lt;br&gt;kravet på överskådlighet i 2 kap.&lt;br&gt;2 §, far upplysningarna i stället&lt;br&gt;lämnas i balansräkningen eller&lt;br&gt;resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företagets verksamhets-&lt;br&gt;grenar eller geografiska mark-&lt;br&gt;nader avviker betydligt från&lt;br&gt;varandra, skall uppgift lämnas om&lt;br&gt;nettoomsättningens fördelning på&lt;br&gt;verksamhetsgrenarna och mark-&lt;br&gt;naderna. Bedömningen av om&lt;br&gt;företagets verksamhetsgrenar och&lt;br&gt;marknader avviker betydligt från&lt;br&gt;varandra skall göras med hänsyn&lt;br&gt;till hur företaget normalt orga-&lt;br&gt;niserar försäljningen av varor och&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte företag&lt;br&gt;som tillämpar 3 kap. 11 §.&lt;br&gt;Bestämmelsen om nettoomsätt-&lt;br&gt;ningens fördelning på geografiska&lt;br&gt;marknader gäller inte heller&lt;br&gt;företag som avses i 3 kap. 8 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretag och dotterföretag&lt;br&gt;skall ange hur stor del av&lt;br&gt;räkenskapsårets inköp och försälj-&lt;br&gt;ningar som avser andra koncern-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretag som med stöd av&lt;br&gt;bestämmelserna i 7 kap. 3 § inte&lt;br&gt;upprättar någon koncernredovis-&lt;br&gt;ning, skall lämna upplysningar om&lt;br&gt;intemvinster på transaktioner&lt;br&gt;inom koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dotterföretag och&lt;br&gt;intresseföretag, i vilket bolaget&lt;br&gt;självt äger eller i fall som anges i&lt;br&gt;1 kap. 6 § innehar andelar, skall&lt;br&gt;det lämnas uppgift om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn, organisationsnummer,&lt;br&gt;säte och eget kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. resultatet för det senaste&lt;br&gt;räkenskapsår för vilket årsbokslut&lt;br&gt;har upprättats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets kapitalandel i&lt;br&gt;företaget, beräknad med tillämp-&lt;br&gt;ning av 1 kap. 6 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antalet andelar och dessas&lt;br&gt;värde enligt balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också i&lt;br&gt;fråga om andra företag vari&lt;br&gt;bolaget självt eller på det sätt som&lt;br&gt;anges i 1 kap. 6 § innehar en&lt;br&gt;kapitalandel på minst 20 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag som är obegränsat&lt;br&gt;ansvarig delägare i ett annat före-&lt;br&gt;tag skall ange detta företags namn,&lt;br&gt;organisationsnummer, säte och&lt;br&gt;rättsliga form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolagets rösträttsandel i&lt;br&gt;sådana företag som avses i första&lt;br&gt;och andra styckena avviker från&lt;br&gt;kapitalandelen, skall även röst-&lt;br&gt;rättsandelen anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget äger eller i fall&lt;br&gt;som anges i 1 kap. 6 § innehar&lt;br&gt;andelar i ett dotterföretag eller ett&lt;br&gt;intresseföretag, skall det lämna&lt;br&gt;uppgift om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det andra företagets namn,&lt;br&gt;organisationsnummer, säte och&lt;br&gt;eget kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det andra företagets resultat&lt;br&gt;för det senaste räkenskapsår för&lt;br&gt;vilket årsredovisning eller årsbok-&lt;br&gt;slut har upprättats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företagets kapitalandel i det&lt;br&gt;andra företaget, beräknad med&lt;br&gt;tillämpning av 1 kap. 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antalet andelar som företaget&lt;br&gt;äger och dessas värde enligt före-&lt;br&gt;tagets balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också om&lt;br&gt;företaget äger eller i fall som&lt;br&gt;anges i 1 kap. 6 § innehar en&lt;br&gt;kapitalandel på minst tjugo&lt;br&gt;procent i ett annat företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som är obegränsat&lt;br&gt;ansvarig delägare i ett annat&lt;br&gt;företag skall ange detta företags&lt;br&gt;namn, organisationsnummer, säte&lt;br&gt;och rättsliga form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det redovisningsskyldiga&lt;br&gt;företagets rösträttsandel i sådana&lt;br&gt;företag som avses i första och&lt;br&gt;andra styckena avviker från&lt;br&gt;kapitalandelen, skall även&lt;br&gt;rösträttsandelen anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift enligt 8 § får utelämnas, om den är av ringa betydelse med&lt;br&gt;hänsyn till kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att tillstånd&lt;br&gt;ges av regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer,&lt;br&gt;får uppgift enligt 8 § också&lt;br&gt;utelämnas, om den har sådan&lt;br&gt;karaktär att den kan vålla allvarlig&lt;br&gt;skada för något av de i 8 § angivna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att tillstånd&lt;br&gt;ges av Patent- och registrerings-&lt;br&gt;verket, får uppgift enligt 8 § också&lt;br&gt;utelämnas, om den har sådan&lt;br&gt;karaktär att den kan vålla allvarlig&lt;br&gt;skada för något av de i 8 § angivna&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1548.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1548.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket, skall&lt;br&gt;upplysning lämnas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om eget kapital och resultat får också utelämnas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolaget äger andelar som&lt;br&gt;motsvarar mindre än hälften av det&lt;br&gt;andra företagets eget kapital och&lt;br&gt;detta foretag inte offentliggör sin&lt;br&gt;balansräkning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dotterföretaget eller intresse-&lt;br&gt;företaget omfattas av en av bolaget&lt;br&gt;upprättad koncernredovisning eller&lt;br&gt;av en sådan koncernredovisning&lt;br&gt;som avses i 7 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget äger andelar som&lt;br&gt;motsvarar mindre än hälften av det&lt;br&gt;andra företagets eget kapital och&lt;br&gt;det företaget inte offentliggör sin&lt;br&gt;balansräkning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dotterföretaget eller intresse-&lt;br&gt;företaget omfattas av en av&lt;br&gt;företaget upprättad koncernredo-&lt;br&gt;visning eller av en sådan koncern-&lt;br&gt;redovisning som avses i 7 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3&lt;br&gt;kap. 4 § fjärde stycket 2 skall, om säkerhet har ställts, omfattningen av&lt;br&gt;säkerheterna anges med uppgift om deras art och form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget har ställt säkerhet&lt;br&gt;eller ingått ansvarsförbindelse till&lt;br&gt;förmån för koncernföretag, skall&lt;br&gt;särskild upplysning lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har ställt säkerhet&lt;br&gt;eller ingått ansvarsförbindelse till&lt;br&gt;förmån för koncernföretag, skall&lt;br&gt;särskild upplysning lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bolag har lämnat lån till&lt;br&gt;en styrelseledamot, verkställande&lt;br&gt;direktör eller en motsvarande&lt;br&gt;befattningshavare i bolaget eller i&lt;br&gt;ett annat koncernföretag, skall&lt;br&gt;upplysning lämnas om detta.&lt;br&gt;Detsamma gäller om bolaget har&lt;br&gt;ställt pant eller annan säkerhet&lt;br&gt;eller har ingått ansvarsförbindelse&lt;br&gt;till förmån för en sådan&lt;br&gt;befattningshavare. Med styrelse-&lt;br&gt;ledamöter jämställs suppleanter&lt;br&gt;för dessa och med verkställande&lt;br&gt;direktör jämställs vice verk-&lt;br&gt;ställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om stor-&lt;br&gt;leken av lämnade lån, huvud-&lt;br&gt;sakliga lånevillkor, räntesatser,&lt;br&gt;under räkenskapsåret återbetalda&lt;br&gt;belopp, arten av ställda säkerheter&lt;br&gt;och ingångna ansvarsförbindelser&lt;br&gt;samt beloppet av de lån för vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag har lämnat lån&lt;br&gt;till en styrelseledamot, en verk-&lt;br&gt;ställande direktör eller en mot-&lt;br&gt;svarande befattningshavare i för-&lt;br&gt;etaget eller i ett annat koncern-&lt;br&gt;företag, skall upplysning lämnas&lt;br&gt;om detta. Detsamma gäller om&lt;br&gt;företaget har ställt pant eller annan&lt;br&gt;säkerhet eller har ingått ansvars-&lt;br&gt;förbindelse till förmån för en&lt;br&gt;sådan befattningshavare. Med&lt;br&gt;styrelseledamöter jämställs supple-&lt;br&gt;anter för dessa och med&lt;br&gt;verkställande direktör jämställs&lt;br&gt;vice verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om stor-&lt;br&gt;leken av lämnade lån, huvud-&lt;br&gt;sakliga lånevillkor, räntesatser,&lt;br&gt;under räkenskapsåret återbetalda&lt;br&gt;belopp, arten av ställda säkerheter&lt;br&gt;och ingångna ansvarsförbindelser&lt;br&gt;samt beloppet av de lån för vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhet ställts. Uppgift skall även&lt;br&gt;lämnas om vilken anknytning till&lt;br&gt;bolaget den har som bolaget har&lt;br&gt;lämnat lån till, ställt säkerhet för&lt;br&gt;eller ingått ansvarsförbindelse till&lt;br&gt;förmån för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tillämpas också,&lt;br&gt;om bolaget har lämnat lån till eller&lt;br&gt;ställt säkerhet till förmån för&lt;br&gt;någon annan med stöd av tillstånd&lt;br&gt;enligt 12 kap. 8 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhet ställts. Uppgift skall även Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;lämnas om vilken anknytning till Bilaga 10&lt;br&gt;företaget den har som företaget&lt;br&gt;har lämnat lån till, ställt säkerhet&lt;br&gt;för eller ingått ansvarsförbindelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till förmån för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tillämpas också,&lt;br&gt;om ett aktiebolag har lämnat lån&lt;br&gt;till eller ställt säkerhet till förmån&lt;br&gt;för någon annan med stöd av&lt;br&gt;tillstånd enligt 12 kap. 8 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget har utelöpande lån&lt;br&gt;som är konvertibla eller förenade&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning,&lt;br&gt;skall för varje lån eller liknande&lt;br&gt;rättighet anges utestående låne-&lt;br&gt;belopp samt tid och villkor för&lt;br&gt;utbyte eller för nyteckning. För&lt;br&gt;vaije lån mot vinstandelsbevis&lt;br&gt;skall utestående lånebelopp och&lt;br&gt;räntebestämmelserna anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har utelöpande lån&lt;br&gt;som är konvertibla eller förenade&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning,&lt;br&gt;skall för varje lån eller liknande&lt;br&gt;rättighet anges utestående låne-&lt;br&gt;belopp samt tid och villkor för&lt;br&gt;utbyte eller för nyteckning. För&lt;br&gt;vaije lån mot vinstandelsbevis&lt;br&gt;skall utestående lånebelopp och&lt;br&gt;räntebestämmelserna anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk förenings eget kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förenings eget&lt;br&gt;kapital skall delas upp i bundet&lt;br&gt;eget kapital och fritt eget kapital&lt;br&gt;eller ansamlad förlust. Under&lt;br&gt;bundet eget kapital skall tas upp&lt;br&gt;inbetalda eller genom insats-&lt;br&gt;emission tillgodoförda insatser,&lt;br&gt;uppskrivningsfond och reservfond.&lt;br&gt;Medlemsinsatser och förlags-&lt;br&gt;insatser skall redovisas var för&lt;br&gt;sig. Under fritt eget kapital eller&lt;br&gt;ansamlad förlust skall tas upp fria&lt;br&gt;fonder, var för sig, balanserad&lt;br&gt;vinst eller förlust samt nettovinst&lt;br&gt;eller förlust för räkenskapsåret.&lt;br&gt;Balanserad förlust och förlust för&lt;br&gt;räkenskapsåret tas därvid upp som&lt;br&gt;avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i eget kapital&lt;br&gt;jämfört med föregående års&lt;br&gt;balansräkning skall specificeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket om&lt;br&gt;insats gäller också upplåtelse-&lt;br&gt;avgift i en bostadsrättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall länmas om skillnaden mellan å ena sidan den inkomst-&lt;br&gt;skatt som har redovisats i resultaträkningen under räkenskapsåret och&lt;br&gt;tidigare räkenskapsår samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper&lt;br&gt;sig på verksamheten för dessa år. Uppgift behöver dock inte lämnas om&lt;br&gt;skillnaden är obetydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte bolag Första stycket gäller inte företag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 6 § andra som avses i 3 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M$ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om hur den för räkenskapsåret redovisade&lt;br&gt;inkomstskatten fördelar sig på ordinärt och extraordinärt resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte bolag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om medel-&lt;br&gt;antalet under räkenskapsåret an-&lt;br&gt;ställda personer med uppgift om&lt;br&gt;fördelningen mellan kvinnor och&lt;br&gt;män. Om bolaget har anställda i&lt;br&gt;flera länder, skall medelantalet an-&lt;br&gt;ställda och fördelningen mellan&lt;br&gt;kvinnor och män i varje land&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte företag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7S$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om medel-&lt;br&gt;antalet under räkenskapsåret an-&lt;br&gt;ställda personer med uppgift om&lt;br&gt;fördelningen mellan kvinnor och&lt;br&gt;män. Om företaget har anställda i&lt;br&gt;flera länder, skall medelantalet&lt;br&gt;anställda och fördelningen mellan&lt;br&gt;kvinnor och män i vaije land&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79$ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersätt-&lt;br&gt;ningar skall anges för var och en av följande grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. 1. styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befatt-&lt;br&gt;ningshavare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anställda som inte omfattas av 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter,&lt;br&gt;verkställande direktören och motsvarande befattningshavare skall anges&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bolaget anställda i flera&lt;br&gt;länder, skall uppgifter som anges i&lt;br&gt;första och andra styckena lämnas&lt;br&gt;särskilt för varje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har företaget anställda i flera&lt;br&gt;länder, skall uppgifter som anges i&lt;br&gt;första och andra styckena lämnas&lt;br&gt;särskilt för varje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt 79 och 20 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt 20 och 22 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gäller för styrelseledamöter och&lt;br&gt;verkställande direktören gäller&lt;br&gt;även tidigare styrelseledamöter&lt;br&gt;och tidigare verkställande direktör.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gäller för styrelseledamöter och Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;verkställande direktören gäller Bilaga 10&lt;br&gt;även tidigare styrelseledamöter&lt;br&gt;och tidigare verkställande direktör.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 19-21 §§&lt;br&gt;jämställs med styrelseledamöter&lt;br&gt;suppleanter för dessa och med&lt;br&gt;verkställande direktören vice verk-&lt;br&gt;ställande direktör.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 20, 22 och&lt;br&gt;23 §§ jämställs med styrelse-&lt;br&gt;ledamöter suppleanter för dessa&lt;br&gt;och med verkställande direktören&lt;br&gt;vice verkställande direktör.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget har träffat avtal om&lt;br&gt;avgångsvederlag eller liknande&lt;br&gt;förmåner till styrelseledamöter,&lt;br&gt;verkställande direktören eller&lt;br&gt;andra personer i bolagets ledning,&lt;br&gt;skall uppgift lämnas om avtalen&lt;br&gt;och om de väsentligaste villkoren i&lt;br&gt;avtalen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget har träffat avtal&lt;br&gt;om avgångsvederlag eller liknande&lt;br&gt;förmåner till styrelseledamöter,&lt;br&gt;verkställande direktören eller&lt;br&gt;andra personer i företagets&lt;br&gt;ledning, skall uppgift lämnas om&lt;br&gt;avtalen och om de väsentligaste&lt;br&gt;villkoren i avtalen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag som är dotterbolag&lt;br&gt;skall lämna uppgift om namn,&lt;br&gt;organisationsnummer och säte för&lt;br&gt;de moderföretag som upprättar&lt;br&gt;koncernredovisning för den största&lt;br&gt;och minsta koncern som bolaget&lt;br&gt;ingår i som dotterbolag. Uppgift&lt;br&gt;skall också lämnas om var det går&lt;br&gt;att få tillgång till utländska moder-&lt;br&gt;företags koncernredovisningar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som är dotterföretag&lt;br&gt;skall lämna uppgift om namn,&lt;br&gt;organisationsnummer och säte för&lt;br&gt;de moderföretag som upprättar&lt;br&gt;koncernredovisning för den största&lt;br&gt;och minsta koncern som företaget&lt;br&gt;ingår i som dotterföretag. Uppgift&lt;br&gt;skall också lämnas om var det går&lt;br&gt;att fa tillgång till utländska moder-&lt;br&gt;företags koncernredovisningar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;. Förvaltningsberättelsen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehålla en rättvisande översikt&lt;br&gt;över utvecklingen av bolagets&lt;br&gt;verksamhet, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningar skall även lämnas&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana förhållanden som inte&lt;br&gt;skall redovisas i balansräkningen,&lt;br&gt;resultaträkningen eller noterna,&lt;br&gt;men som är viktiga för bedöm-&lt;br&gt;ningen av bolagets ställning och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelsen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehålla en rättvisande översikt&lt;br&gt;över utvecklingen av företagets&lt;br&gt;verksamhet, ställning och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningar skall även lämnas&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana förhållanden som inte&lt;br&gt;skall redovisas i balansräkningen,&lt;br&gt;resultaträkningen eller noterna,&lt;br&gt;men som är viktiga för bedöm-&lt;br&gt;ningen av företagets ställning och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:869.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana händelser av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för bolaget som har&lt;br&gt;inträffat under räkenskapsåret eller&lt;br&gt;efter dess slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets förväntade framtida&lt;br&gt;utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolagets verksamhet inom&lt;br&gt;forskning och utveckling, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bolagets filialer i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver sådan information om&lt;br&gt;verksamhetens miljöpåverkan som&lt;br&gt;skall lämnas enligt första och&lt;br&gt;andra styckena skall bolag som&lt;br&gt;bedriver verksamhet som är&lt;br&gt;tillstånds- eller anmälningspliktig&lt;br&gt;enligt 9 kap. 6 § miljöbalken&lt;br&gt;(1998:808) lämna upplysningar i&lt;br&gt;övrigt om verksamhetens påverkan&lt;br&gt;på den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 3 och 5 gäller inte&lt;br&gt;bolag som avses i 3 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolag skall i&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen lämnas för-&lt;br&gt;slag till dispositioner beträffande&lt;br&gt;bolagets vinst eller förlust. I&lt;br&gt;aktiebolag som är moderbolag&lt;br&gt;skall dessutom uppgift lämnas om&lt;br&gt;belopp som enligt årsredovis-&lt;br&gt;ningarna för företag inom kon-&lt;br&gt;cernen skall föras över från fritt&lt;br&gt;eget kapital i koncernen till bundet&lt;br&gt;eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resultat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana händelser av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för företaget som har&lt;br&gt;inträffat under räkenskapsåret eller&lt;br&gt;efter dess slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företagets&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förväntade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framtida utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företagets verksamhet inom&lt;br&gt;forskning och utveckling, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. företagets filialer i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver sådan information om&lt;br&gt;verksamhetens miljöpåverkan som&lt;br&gt;skall lämnas enligt första och&lt;br&gt;andra styckena skall företag som&lt;br&gt;bedriver verksamhet som är&lt;br&gt;tillstånds- eller anmälningspliktig&lt;br&gt;enligt 9 kap. 6 § miljöbalken&lt;br&gt;(1998:808) lämna upplysningar i&lt;br&gt;övrigt om verksamhetens påverkan&lt;br&gt;på den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 3 och 5 gäller inte&lt;br&gt;företag som avses i 3 kap. 8 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolag och ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall i förvaltnings-&lt;br&gt;berättelsen även lämnas förslag till&lt;br&gt;dispositioner beträffande bolagets&lt;br&gt;eller föreningens vinst eller&lt;br&gt;förlust. Om bolaget eller&lt;br&gt;föreningen är moderföretag, skall&lt;br&gt;det dessutom lämnas uppgift om&lt;br&gt;belopp som enligt årsredo-&lt;br&gt;visningarna för företag inom&lt;br&gt;koncernen skall föras över från&lt;br&gt;fritt eget kapital i koncernen till&lt;br&gt;bundet eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska föreningar skall i&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen även läm-&lt;br&gt;na upplysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;väsentliga förändringar i&lt;br&gt;medlemsantalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. summorna av insatsbelopp&lt;br&gt;som skall återbetalas under nästa&lt;br&gt;räkenskapsår enligt bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansieringsanalysen skall&lt;br&gt;redovisas bolagets finansiering&lt;br&gt;och kapitalinvesteringar under&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Koncernredovisning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;br&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;serna i 4 kap. 1 och 3 §§ lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den rätt till utdelning som&lt;br&gt;gjorda förlagsinsatser medför, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. summan av de förlagsinsatser&lt;br&gt;som har sagts upp och skall&lt;br&gt;inlösas under de nästföljande två&lt;br&gt;räkenskapsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket 2&lt;br&gt;gäller också lösenbelopp for med-&lt;br&gt;lems andel i en sambruksförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser skall i förvaltnings-&lt;br&gt;berättelsen även lämna uppgift om&lt;br&gt;hur stiftelsens ändamål har främ-&lt;br&gt;jats under räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finansieringsanalysen skall&lt;br&gt;redovisas företagets finansiering&lt;br&gt;och kapitalinvesteringar under&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upprätta koncernredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderbolag skall för varje&lt;br&gt;räkenskapsår upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning enligt denna lag, om&lt;br&gt;inte annat följer av 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderbolag som är&lt;br&gt;dotterbolag behöver inte upprätta&lt;br&gt;koncernredovisning, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolaget och dess samtliga&lt;br&gt;dotterföretag omfattas av en&lt;br&gt;koncernredovisning som upprättas&lt;br&gt;av ett annat moderföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. detta moderföretag lyder&lt;br&gt;under lagstiftningen i en stat inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samar-&lt;br&gt;betsområdet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderföretag skall för varje&lt;br&gt;räkenskapsår upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning enligt denna lag, om&lt;br&gt;inte annat följer av 2 eller 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderföretag som är dotter-&lt;br&gt;företag behöver inte upprätta&lt;br&gt;koncernredovisning, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget och dess samtliga&lt;br&gt;dotterföretag omfattas av en&lt;br&gt;koncernredovisning som upprättas&lt;br&gt;av ett överordnat moderföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det överordnade moderföre-&lt;br&gt;taget lyder under lagstiftningen i&lt;br&gt;en stat inom Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. moderföretagets koncern-&lt;br&gt;redovisning har upprättats och&lt;br&gt;reviderats enligt den lagstiftning&lt;br&gt;som i den staten har tillkommit i&lt;br&gt;enlighet med Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapernas direktiv av den 13 juni&lt;br&gt;1983 om sammanställd redo-&lt;br&gt;visning (83/349/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även om något dotterföretag av skäl som anges i&lt;br&gt;5 § andra eller tredje stycket inte omfattas av den upprättade koncern-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderbolag som med stöd&lt;br&gt;av första stycket inte självt har&lt;br&gt;upprättat någon koncernredovis-&lt;br&gt;ning skall ge in den koncern-&lt;br&gt;redovisning som avses i första&lt;br&gt;stycket jämte koncernrevisions-&lt;br&gt;berättelsen till registreringsmyn-&lt;br&gt;digheten enligt bestämmelserna i 8&lt;br&gt;kap. 3 §. Registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten skall på det sätt som anges i&lt;br&gt;8 kap.&lt;br&gt;lingama&lt;br&gt;lingama&lt;br&gt;svenska,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten förelägga moderbolaget att&lt;br&gt;ge in en bestyrkt översättning till&lt;br&gt;svenska. Sådant föreläggande skall&lt;br&gt;utfårdas om någon begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § kungöra att hand-&lt;br&gt;har getts in. Om hand-&lt;br&gt;inte är avfattade på&lt;br&gt;får registreringsmyndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om delägare som har en&lt;br&gt;kapitalandel i moderbolaget på&lt;br&gt;minst tio procent senast sex&lt;br&gt;månader före räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång hos moderbolagets styrelse&lt;br&gt;eller motsvarande ledningsorgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det överordnade moderföre-&lt;br&gt;tagets koncernredovisning har&lt;br&gt;upprättats och reviderats enligt den&lt;br&gt;lagstiftning som i den staten har&lt;br&gt;tillkommit i enlighet med Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapernas direktiv av&lt;br&gt;den 13 juni 1983 om sammanställd&lt;br&gt;redovisning (83/349/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderföretag som med stöd&lt;br&gt;av första stycket inte självt har&lt;br&gt;upprättat någon koncernredovis-&lt;br&gt;ning skall ge in det överordnade&lt;br&gt;moderföretagets koncernredovis-&lt;br&gt;ning och koncernrevisions-&lt;br&gt;berättelse till registreringsmyn-&lt;br&gt;digheten enligt bestämmelserna i 8&lt;br&gt;kap. 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§. Registrerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten skall på det sätt som&lt;br&gt;anges i 8 kap. 4 § kungöra att&lt;br&gt;handlingarna har getts in. Om&lt;br&gt;handlingarna inte är avfattade på&lt;br&gt;svenska, får registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten förelägga moderföretaget att&lt;br&gt;ge in en bestyrkt översättning till&lt;br&gt;svenska. Sådant föreläggande skall&lt;br&gt;utfårdas om någon begär det. Om&lt;br&gt;moderföretaget, i fall det hade&lt;br&gt;upprättat en koncernredovisning,&lt;br&gt;enligt 8 kap. 3 och 16 §§ inte&lt;br&gt;skulle ha varit skyldigt att ge in&lt;br&gt;denna och koncernrevisions-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berättelsen till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten, skall vad som i&lt;br&gt;nämnda paragrafer sägs om att&lt;br&gt;handlingarna skall hållas&lt;br&gt;tillgängliga i stället tillämpas på&lt;br&gt;det överordnade moderföretagets&lt;br&gt;koncernredovisning och koncem-&lt;br&gt;revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om delägare som har en&lt;br&gt;kapitalandel i moderföretaget på&lt;br&gt;minst tio procent senast sex&lt;br&gt;månader före räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång hos moderföretagets&lt;br&gt;styrelse eller motsvarande led-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har krävt att koncernredovisning&lt;br&gt;skall upprättas, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om andelarna i moderbolaget&lt;br&gt;eller skuldebrev som moder-&lt;br&gt;bolaget har utfärdat är inregist-&lt;br&gt;rerade på en börs inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt första stycket&lt;br&gt;inte upprättar någon koncern-&lt;br&gt;redovisning skall upplysa om detta&lt;br&gt;i en not till årsredovisningen samt&lt;br&gt;lämna uppgift om namn,&lt;br&gt;organisationsnummer och säte för&lt;br&gt;det moderföretag som upprättar&lt;br&gt;den i stycket nämnda koncern-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsorgan har krävt att koncern-&lt;br&gt;redovisning skall upprättas, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om andelama i moder-&lt;br&gt;företaget eller skuldebrev som&lt;br&gt;moderföretaget har utfärdat är&lt;br&gt;inregistrerade på en börs inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samar-&lt;br&gt;betsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt första stycket&lt;br&gt;inte upprättar någon koncern-&lt;br&gt;redovisning skall upplysa om detta&lt;br&gt;i en not till årsredovisningen samt&lt;br&gt;lämna uppgift om namn,&lt;br&gt;organisationsnummer och säte för&lt;br&gt;det överordnade moderföretag&lt;br&gt;som upprättar den i stycket&lt;br&gt;nämnda koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett moderföretag behöver inte&lt;br&gt;upprätta koncernredovisning, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antalet anställda hos kon-&lt;br&gt;cernföretagen under de två senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren i medeltal har&lt;br&gt;uppgått till högst tio och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nettovärdet av koncernföre-&lt;br&gt;tagens tillgångar, enligt fastställda&lt;br&gt;balansräkningar för koncern-&lt;br&gt;företagens senaste räkenskapsår,&lt;br&gt;på moderföretagets balansdag&lt;br&gt;uppgår till högst 24 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;andelar i moderföretaget eller&lt;br&gt;något av dotterföretagen eller&lt;br&gt;skuldebrev som moderföretaget&lt;br&gt;eller något av dotterföretagen har&lt;br&gt;utfärdat är inregistrerade vid en&lt;br&gt;börs inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningens delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningen skall&lt;br&gt;bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. koncembalansräkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningen skall&lt;br&gt;bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en koncembalansräkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av tidigare 3 § 1998:761.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. koncemresultaträkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. noter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om moderbolaget är ett sådant&lt;br&gt;bolag som avses i 10 kap. 13 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;eller 4 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1980:1103) om årsredo-&lt;br&gt;visning m.m. i vissa företag, skall&lt;br&gt;det i koncernredovisningen även&lt;br&gt;ingå en finansieringsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en koncemresultaträkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. noter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande fall skall det i&lt;br&gt;koncernredovisningen även ingå&lt;br&gt;en finansieringsanalys:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. något av koncernföretagen&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet och&lt;br&gt;nettovärdet av koncernföretagens&lt;br&gt;tillgångar enligt fastställda kon-&lt;br&gt;cernbalansräkningar för de två&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren överstiger&lt;br&gt;ett gränsbelopp som motsvarar&lt;br&gt;1 000 gånger det prisbasbelopp&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring som gällde under den&lt;br&gt;sista månaden av respektive&lt;br&gt;räkenskapsår, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antalet anställda hos&lt;br&gt;koncernföretagen har under de två&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren i medeltal&lt;br&gt;överstigit 200.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag som skall omfattas av koncernredovisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningen skall omfatta samtliga dotterföretag, om inte&lt;br&gt;annat följer av andra eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dotterföretag behöver inte&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen,&lt;br&gt;om företaget är av ringa betydelse&lt;br&gt;med hänsyn till kravet i 5 § på rätt-&lt;br&gt;visande bild. Om flera dotter-&lt;br&gt;företag tillsammans har mer än&lt;br&gt;sådan ringa betydelse, skall de&lt;br&gt;dock omfattas av koncemredo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dotterföretag behöver inte&lt;br&gt;visningen, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dotterföretag behöver inte&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen,&lt;br&gt;om företaget är av ringa betydelse&lt;br&gt;med hänsyn till kravet i 6 § på rätt-&lt;br&gt;visande bild. Om flera dotter-&lt;br&gt;företag tillsammans har mer än&lt;br&gt;sådan ringa betydelse, skall de&lt;br&gt;dock omfattas av koncern-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heller omfattas av koncemredo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. betydande och varaktiga&lt;br&gt;hinder i väsentlig grad begränsar&lt;br&gt;moderföretagets möjligheter att&lt;br&gt;utöva sitt inflytande över dotter-&lt;br&gt;företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. betydande och varaktiga&lt;br&gt;hinder i väsentlig grad begränsar&lt;br&gt;moderbolagets möjligheter att&lt;br&gt;utöva sitt inflytande över dotter-&lt;br&gt;företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte&lt;br&gt;kan fås utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt&lt;br&gt;att säljas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag som tillämpar andra Ett företag som tillämpar andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller tredje stycket skall i en not &amp;nbsp;&amp;nbsp;eller tredje stycket skall i en not&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplysa om skälen för detta. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;upplysa om skälen för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Principer för upprättande av koncernredovisning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i&lt;br&gt;enlighet med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncembalansräkningen, koncemresultaträkningen och notema skall&lt;br&gt;upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av ställningen och&lt;br&gt;resultatet för de företag, betraktade som en enhet, som omfattas av&lt;br&gt;koncernredovisningen. Bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen och andra stycket tillämpas också på koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra grundläggande redovisningsprinciper m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om valuta, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § om undertecknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncembalansräkningen och koncemresultaträkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncembalansräkningen och&lt;br&gt;koncemresultaträkningen skall var&lt;br&gt;för sig utgöra en sammanställning&lt;br&gt;av balansräkningarna respektive&lt;br&gt;resultaträkningarna för moder-&lt;br&gt;bolaget och de dotterföretag som&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen.&lt;br&gt;Sammanställningen skall göras&lt;br&gt;med tillämpning av 8-12 §§ och&lt;br&gt;17-23 §§. Vid redovisningen av&lt;br&gt;andelar i andra företag än&lt;br&gt;dotterföretag skall 24-29 &amp;nbsp;§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i aktiebolag har avsatts&lt;br&gt;till kapitalandelsfonden enligt 27 §&lt;br&gt;andra stycket skall redovisas som&lt;br&gt;en särskild post under A IV i&lt;br&gt;koncembalansräkningen. Sådant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncembalansräkningen och&lt;br&gt;koncemresultaträkningen skall var&lt;br&gt;för sig utgöra en sammanställning&lt;br&gt;av balansräkningarna respektive&lt;br&gt;resultaträkningarna för moder-&lt;br&gt;företaget och de dotterföretag som&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen.&lt;br&gt;Sammanställningen skall göras&lt;br&gt;med tillämpning av 9-13 §§ och&lt;br&gt;18-24 §§. Vid redovisningen av&lt;br&gt;andelar i andra företag än&lt;br&gt;dotterföretag skall 25-30 &amp;nbsp;§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i ett aktiebolag har&lt;br&gt;avsatts till kapitalandelsfonden&lt;br&gt;enligt 28 § andra stycket skall&lt;br&gt;redovisas som en särskild post&lt;br&gt;under Andra fonder i koncem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av tidigare 7 § 1998:761.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp skall anses som bundet&lt;br&gt;eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När 3 kap. 6 § andra stycket&lt;br&gt;tillämpas skall vad som där sägs&lt;br&gt;om antalet anställda och till-&lt;br&gt;gångarnas nettovärde avse kon-&lt;br&gt;cernen som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 kap. 7 £ gäller&lt;br&gt;inte om koncernen är en sådan&lt;br&gt;koncern som avses i 10 kap. 3 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;eller 4 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1980:1103) om årsredo-&lt;br&gt;visning m.m. i vissa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balansräkningen. Sådant belopp Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;skall anses som bundet eget Bilaga 10&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När 3 kap. 8 § andra stycket&lt;br&gt;tillämpas skall vad som där sägs&lt;br&gt;om antalet anställda och till-&lt;br&gt;gångarnas nettovärde avse kon-&lt;br&gt;cernen som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 kap. 11 §&lt;br&gt;gäller inte om koncernen är en&lt;br&gt;sådan koncern som avses i 4 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minoritetsandelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av eget kapital och årets resultat i ett dotterföretag som belöper&lt;br&gt;sig på andelar ägda av någon annan än de koncernföretag som omfattas&lt;br&gt;av koncernredovisningen skall redovisas som särskilda poster i koncem-&lt;br&gt;balansräkningen och koncemresultaträkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansdag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningen skall&lt;br&gt;hänföra sig till moderbolagets&lt;br&gt;balansdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretags balansdag&lt;br&gt;ligger mer än tre månader före&lt;br&gt;moderbolagets balansdag, skall&lt;br&gt;dotterföretaget omfattas av kon-&lt;br&gt;cernredovisningen på grundval av&lt;br&gt;en balansräkning som hänför sig&lt;br&gt;till moderbolagets balansdag och&lt;br&gt;en resultaträkning som avser&lt;br&gt;moderbolagets räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretags balansdag&lt;br&gt;ligger högst tre månader före&lt;br&gt;moderbolagets balansdag, skall&lt;br&gt;upplysning lämnas om sådana&lt;br&gt;händelser som är viktiga för att&lt;br&gt;bedöma dotterföretagets ställning&lt;br&gt;och resultat och som har inträffat&lt;br&gt;mellan dotterföretagets och&lt;br&gt;moderbolagets balansdagar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningen skall&lt;br&gt;hänföra sig till moderföretagets&lt;br&gt;balansdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretags balansdag&lt;br&gt;ligger mer än tre månader före&lt;br&gt;moderföretagets balansdag, skall&lt;br&gt;dotterföretaget omfattas av kon-&lt;br&gt;cernredovisningen på grundval av&lt;br&gt;en balansräkning som hänför sig&lt;br&gt;till moderföretagets balansdag och&lt;br&gt;en resultaträkning som avser&lt;br&gt;moderföretagets räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretags balansdag&lt;br&gt;ligger högst tre månader före&lt;br&gt;moderföretagets balansdag, skall&lt;br&gt;upplysning lämnas om sådana&lt;br&gt;händelser som är viktiga för att be-&lt;br&gt;döma dotterföretagets ställning&lt;br&gt;och resultat och som har inträffat&lt;br&gt;mellan dotterföretagets och&lt;br&gt;moderföretagets balansdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. tillämpas även på koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderbolaget skall tillämpa&lt;br&gt;samma principer för värderingen&lt;br&gt;av tillgångar, avsättningar och&lt;br&gt;skulder i koncernredovisningen&lt;br&gt;som i årsredovisningen. Andra&lt;br&gt;värderingsprinciper far användas i&lt;br&gt;koncernredovisningen, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl. I sådant fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall upplysning om detta lämnas i&lt;br&gt;not med angivande av skälen för&lt;br&gt;avvikelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretaget skall tillämpa&lt;br&gt;samma principer för värderingen&lt;br&gt;av tillgångar, avsättningar och&lt;br&gt;skulder i koncernredovisningen&lt;br&gt;som i årsredovisningen. Andra&lt;br&gt;värderingsprinciper far användas i&lt;br&gt;koncernredovisningen, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl. I sådant fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall upplysning om detta lämnas i&lt;br&gt;not med angivande av skälen för&lt;br&gt;avvikelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har något av de koncernföretag som omfattas av koncern-&lt;br&gt;redovisningen tillämpat andra principer för värderingen av tillgångar,&lt;br&gt;avsättningar och skulder än de som tillämpas i koncembalansräkningen,&lt;br&gt;skall dessa tillgångar, avsättningar och skulder räknas om enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sistnämnda principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och&lt;br&gt;det är förenligt med 5 §, far&lt;br&gt;avvikelse göras från vad som&lt;br&gt;föreskrivs i andra stycket. Sådan&lt;br&gt;avvikelse får även göras, om en&lt;br&gt;omräkning med hänsyn till kravet&lt;br&gt;på rättvisande bild är av ringa&lt;br&gt;betydelse. I dessa fall skall&lt;br&gt;upplysning om skälen för avvikel-&lt;br&gt;sen anges i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl och&lt;br&gt;det är förenligt med 6 §, far&lt;br&gt;avvikelse göras från vad som&lt;br&gt;föreskrivs i andra stycket. Sådan&lt;br&gt;avvikelse får även göras, om en&lt;br&gt;omräkning med hänsyn till kravet&lt;br&gt;på rättvisande bild är av ringa&lt;br&gt;betydelse. I dessa fall skall&lt;br&gt;upplysning om skälen för avvikel-&lt;br&gt;sen anges i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elimineringar mellan koncernföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom intemvinster,&lt;br&gt;skall elimineras i koncembalansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter och kostnader, som hänför sig till transaktioner mellan&lt;br&gt;koncernföretag, liksom förändring av intemvinst under räkenskapsåret,&lt;br&gt;skall elimineras i koncemresultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra&lt;br&gt;styckena om eliminering av&lt;br&gt;fordringar och skulder, intäkter&lt;br&gt;och kostnader samt intemvinster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra&lt;br&gt;styckena om eliminering av&lt;br&gt;fordringar och skulder, intäkter&lt;br&gt;och kostnader samt intemvinster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller inte om beloppen är av ringa&lt;br&gt;betydelse med hänsyn till kravet i&lt;br&gt;5 § på rättvisande bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller inte om beloppen är av ringa&lt;br&gt;betydelse med hänsyn till kravet i&lt;br&gt;6 § på rättvisande bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med intemvinst avses antingen&lt;br&gt;en vinst vid överlåtelse av en&lt;br&gt;tillgång inom koncernen eller den&lt;br&gt;på moderbolaget belöpande an-&lt;br&gt;delen av en sådan vinst, i den&lt;br&gt;utsträckning tillgången inte där-&lt;br&gt;efter har överlåtits till en köpare&lt;br&gt;utanför koncernen eller har&lt;br&gt;förbrukats eller dess värde har&lt;br&gt;satts ned hos det företag inom&lt;br&gt;koncernen som har förvärvat&lt;br&gt;tillgången. Upplysning om det&lt;br&gt;intemvinstbegrepp som har&lt;br&gt;tillämpats skall lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tilläggsupplysningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna tilläggsupplysningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om tilläggs-&lt;br&gt;upplysningar i 5 kap. 2-7 och 10-&lt;br&gt;23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ tillämpas även på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncernredovisningen. Tilläggs-&lt;br&gt;upplysningarna skall lämnas på det&lt;br&gt;sätt som anges i 5 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket andra och tredje&lt;br&gt;meningarna och andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med intemvinst avses antingen&lt;br&gt;en vinst vid överlåtelse av en&lt;br&gt;tillgång inom koncernen eller den&lt;br&gt;på moderföretaget belöpande&lt;br&gt;andelen av en sådan vinst, i den&lt;br&gt;utsträckning tillgången inte där-&lt;br&gt;efter har överlåtits till en köpare&lt;br&gt;utanför koncernen eller har&lt;br&gt;förbrakats eller dess värde har&lt;br&gt;satts ned hos det företag inom&lt;br&gt;koncernen som har förvärvat&lt;br&gt;tillgången. Upplysning om det&lt;br&gt;intemvinstbegrepp som har&lt;br&gt;tillämpats skall lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om tilläggs-&lt;br&gt;upplysningar i 5 kap. 2-7 och 10-&lt;br&gt;25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ tillämpas även på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncernredovisningen. Tilläggs-&lt;br&gt;upplysningarna skall lämnas på det&lt;br&gt;sätt som anges i 5 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket andra och tredje&lt;br&gt;meningarna och andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i koncernens sammansättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncernredo-&lt;br&gt;visningen har ändrats väsentligt under räkenskapsåret, skall sådana&lt;br&gt;upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på varandra&lt;br&gt;följande koncernredovisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dotterföretag och intresseföretag skall dess namn,&lt;br&gt;organisationsnummer och säte anges. Vidare skall anges den&lt;br&gt;kapitalandel, beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, som koncern-&lt;br&gt;företag innehar i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas även i fråga om andra&lt;br&gt;företag i vilka ett koncernföretag självt eller på det sätt som anges i 1&lt;br&gt;kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst 20 procent. Uppgifter om dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag behöver dock inte lämnas om uppgifterna med hänsyn till kravet&lt;br&gt;på rättvisande bild är av ringa betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncernredovisningen skall&lt;br&gt;grunden för att ett företag har&lt;br&gt;klassificerats som dotterföretag&lt;br&gt;anges. Denna uppgift far ute-&lt;br&gt;lämnas, om moderbolaget innehar&lt;br&gt;mer än hälften av rösterna för&lt;br&gt;samtliga andelar och kapital-&lt;br&gt;andelen i dotterföretaget är lika&lt;br&gt;stor som rösträttsandelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;medge att uppgifter inte behöver&lt;br&gt;lämnas enligt 75 § första och andra&lt;br&gt;styckena, om uppgifterna är av&lt;br&gt;sådant slag att de kan vålla&lt;br&gt;allvarlig skada för moderbolaget&lt;br&gt;eller för något av de angivna&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncernredovisningen skall&lt;br&gt;grunden för att ett företag har&lt;br&gt;klassificerats som dotterföretag&lt;br&gt;anges. Denna uppgift får&lt;br&gt;utelämnas, om moderföretaget&lt;br&gt;innehar mer än hälften av rösterna&lt;br&gt;för samtliga andelar och&lt;br&gt;kapitalandelen i dotterföretaget är&lt;br&gt;lika stor som rösträttsandelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;får medge att uppgifter inte&lt;br&gt;behöver lämnas enligt 16 § första&lt;br&gt;och andra styckena, om upp-&lt;br&gt;gifterna är av sådant slag att de&lt;br&gt;kan vålla allvarlig skada för något&lt;br&gt;av de angivna företagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning avseende&lt;br&gt;moderbolag och dotterföretag&lt;br&gt;skall göras enligt någon av de&lt;br&gt;metoder som anges i 18-21 §§, 22&lt;br&gt;§ eller 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning avseende&lt;br&gt;moderföretag och dotterföretag&lt;br&gt;skall göras enligt någon av de&lt;br&gt;metoder som anges i 19-22 §§,&lt;br&gt;23 § eller 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncembalansräkningen skall&lt;br&gt;det bokförda värdet av&lt;br&gt;moderbolagets andelar i ett dotter-&lt;br&gt;företag elimineras genom att&lt;br&gt;avräknas mot den andel av dotter-&lt;br&gt;företagets eget kapital som belöpte&lt;br&gt;på andelama vid förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av andelar i ett&lt;br&gt;företag som är eller genom&lt;br&gt;förvärvet blir dotterföretag skall&lt;br&gt;moderbolaget upprätta en&lt;br&gt;förvärvsanalys för att fastställa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncembalansräkningen skall&lt;br&gt;det bokförda värdet av moder-&lt;br&gt;företagets andelar i ett dotter-&lt;br&gt;företag elimineras genom att&lt;br&gt;avräknas mot den andel av dotter-&lt;br&gt;företagets eget kapital som belöpte&lt;br&gt;på andelama vid förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av andelar i ett&lt;br&gt;företag som är eller genom&lt;br&gt;förvärvet blir dotterföretag skall&lt;br&gt;moderföretaget upprätta en&lt;br&gt;förvärvsanalys för att fastställa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andelamas anskaffningsvärde för&lt;br&gt;koncernen samt anskaffnings-&lt;br&gt;värdet för koncernen av dotter-&lt;br&gt;företagets tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;och skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andelarnas anskaffningsvärde för Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;koncernen samt anskaffnings- Bilaga 10&lt;br&gt;värdet för koncernen av dotter-&lt;br&gt;företagets tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;och skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;koncernen av dotterföretagets till-&lt;br&gt;gångar, avsättningar eller skulder&lt;br&gt;enligt förvärvsanalysen avviker&lt;br&gt;från deras bokförda värden i&lt;br&gt;dotterföretagets balansräkning,&lt;br&gt;skall värdena i koncembalans-&lt;br&gt;räkningen justeras med hänsyn till&lt;br&gt;detta. Summan av dessa&lt;br&gt;justeringar skall avräknas från det&lt;br&gt;skillnadsbelopp som uppkommit&lt;br&gt;vid avräkningen enligt 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det efter en avräkning enligt&lt;br&gt;20 § föreligger ett positivt skill-&lt;br&gt;nadsbelopp, skall detta redovisas&lt;br&gt;som goodwill i koncembalans-&lt;br&gt;räkningen. Bestämmelserna i&lt;br&gt;4 kap. 4 och 5 §§ gäller även för&lt;br&gt;sådan goodwill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det efter en avräkning enligt&lt;br&gt;20 § föreligger ett negativt skill-&lt;br&gt;nadsbelopp som motsvarar en vid&lt;br&gt;förvärvstidpunkten förväntad&lt;br&gt;ogynnsam resultatutveckling eller&lt;br&gt;förväntade utgifter i dotterföre-&lt;br&gt;taget, skall detta skillnadsbelopp&lt;br&gt;redovisas som en avsättning i&lt;br&gt;koncembalansräkningen. En sådan&lt;br&gt;avsättning far upplösas och&lt;br&gt;intäktsföras i takt med att förvänt-&lt;br&gt;ningarna infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poolningsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bokförda värdet av moder-&lt;br&gt;bolagets andelar i ett dotterföretag&lt;br&gt;får elimineras i koncembalans-&lt;br&gt;räkningen genom avräkning mot&lt;br&gt;den andel av dotterföretagets eget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2/^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;koncernen av dotterföretagets till-&lt;br&gt;gångar, avsättningar eller skulder&lt;br&gt;enligt förvärvsanalysen avviker&lt;br&gt;från deras bokförda värden i&lt;br&gt;dotterföretagets balansräkning,&lt;br&gt;skall värdena i koncembalans-&lt;br&gt;räkningen justeras med hänsyn till&lt;br&gt;detta. Summan av dessa&lt;br&gt;justeringar skall avräknas från det&lt;br&gt;skillnadsbelopp som uppkommit&lt;br&gt;vid avräkningen enligt 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det efter en avräkning enligt&lt;br&gt;21 § föreligger ett positivt skill-&lt;br&gt;nadsbelopp, skall detta redovisas&lt;br&gt;som goodwill i koncembalans-&lt;br&gt;räkningen. Bestämmelserna i&lt;br&gt;4 kap. 4 och 5 §§ gäller även för&lt;br&gt;sådan goodwill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det efter en avräkning enligt&lt;br&gt;21 § föreligger ett negativt skill-&lt;br&gt;nadsbelopp som motsvarar en vid&lt;br&gt;förvärvstidpunkten förväntad&lt;br&gt;ogynnsam resultatutveckling eller&lt;br&gt;förväntade utgifter i dotter-&lt;br&gt;företaget, skall detta skillnads-&lt;br&gt;belopp redovisas som en&lt;br&gt;avsättning i koncembalans-&lt;br&gt;räkningen. En sådan avsättning får&lt;br&gt;upplösas och intäktsföras i takt&lt;br&gt;med att förväntningarna infrias.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bokförda värdet av&lt;br&gt;moderföretagets andelar i ett&lt;br&gt;dotterföretag får elimineras i&lt;br&gt;koncembalansräkningen genom&lt;br&gt;avräkning mot den andel av dotter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapital som belöpte på moder-&lt;br&gt;bolagets andelar i dotterföretaget&lt;br&gt;vid förvärvet utan att 19-21 §§&lt;br&gt;tillämpas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;moderbolagets andelar i&lt;br&gt;dotterföretaget representerar mer&lt;br&gt;än 90 procent av det nominella&lt;br&gt;värdet av samtliga andelar i dotter-&lt;br&gt;företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;andelama har förvärvats&lt;br&gt;genom att moderbolaget har&lt;br&gt;emitterat andelar vilka har lämnats&lt;br&gt;som vederlag för andelarna i&lt;br&gt;dotterföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den kontanta betalningen för&lt;br&gt;de förvärvade andelama inte&lt;br&gt;överstiger tio procent av de&lt;br&gt;emitterade andelamas nominella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagets eget kapital som belöpte Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;på moderföretagets andelar i Bilaga 10&lt;br&gt;dotterföretaget vid förvärvet utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att 20-22 §§ tillämpas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;moderföretagets andelar i&lt;br&gt;dotterföretaget representerar mer&lt;br&gt;än 90 procent av det nominella&lt;br&gt;värdet av samtliga andelar i dotter-&lt;br&gt;företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;andelama har förvärvats&lt;br&gt;genom att moderföretaget har&lt;br&gt;emitterat andelar vilka har lämnats&lt;br&gt;som vederlag för andelarna i&lt;br&gt;dotterföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den kontanta betalningen för&lt;br&gt;de förvärvade andelama inte&lt;br&gt;överstiger tio procent av de&lt;br&gt;emitterade andelamas nominella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värde, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det i övrigt är förenligt med&lt;br&gt;kravet på god redovisningssed och&lt;br&gt;kravet i 6 § på rättvisande bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värde, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det i övrigt är förenligt med&lt;br&gt;kravet på god redovisningssed och&lt;br&gt;kravet i 5 § på rättvisande bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skillnadsbelopp som uppkommer vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;skall läggas till eller dras ifrån eget kapital i koncembalansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysning om att första stycket&lt;br&gt;har tillämpats skall lämnas i en&lt;br&gt;not. Där skall också lämnas&lt;br&gt;upplysning om de förändringar i&lt;br&gt;eget kapital som åtgärden har&lt;br&gt;medfört och om namn, organisa-&lt;br&gt;tionsnummer och säte för de&lt;br&gt;berörda företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysning om att första stycket&lt;br&gt;har tillämpats skall lämnas i en&lt;br&gt;not. Där skall också lämnas&lt;br&gt;upplysning om de förändringar i&lt;br&gt;eget kapital som åtgärden har&lt;br&gt;medfört och om namn, organisa-&lt;br&gt;tionsnummer och säte för de&lt;br&gt;berörda dotterföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalandelsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten i ett dotter-&lt;br&gt;företag skiljer sig så mycket från&lt;br&gt;övrig verksamhet i koncernen att&lt;br&gt;en tillämpning av vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 18-22 §§ skulle vara&lt;br&gt;oförenlig med kravet i 5 § på&lt;br&gt;rättvisande bild, skall andelama i&lt;br&gt;dotterföretaget i stället redovisas i&lt;br&gt;koncembalansräkningen och kon-&lt;br&gt;cemresultaträkningen enligt 25-&lt;br&gt;28 §§. Vad som sägs om intresse-&lt;br&gt;företag skall därvid avse dotter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten i ett dotter-&lt;br&gt;företag skiljer sig så mycket från&lt;br&gt;övrig verksamhet i koncernen att&lt;br&gt;en tillämpning av vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 19-23 §§ skulle vara&lt;br&gt;oförenlig med kravet i 6 § på&lt;br&gt;rättvisande bild, skall andelama i&lt;br&gt;dotterföretaget i stället redovisas i&lt;br&gt;koncembalansräkningen och kon-&lt;br&gt;cemresultaträkningen enligt 26-&lt;br&gt;29 §§. Vad som sägs om intresse-&lt;br&gt;företag skall därvid avse dotter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag som tillämpar första&lt;br&gt;stycket skall i en not upplysa om&lt;br&gt;skälen för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dotterföretagets årsredo-&lt;br&gt;visning eller, i förekommande fall,&lt;br&gt;koncernredovisning inte offentlig-&lt;br&gt;görs enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;8 kap. eller annan författning, skall&lt;br&gt;handlingen ges in till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten tillsammans med&lt;br&gt;moderbolagets koncernredovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som tillämpar första&lt;br&gt;stycket skall i en not upplysa om&lt;br&gt;skälen för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dotterföretagets årsredo-&lt;br&gt;visning eller, i förekommande fall,&lt;br&gt;koncernredovisning inte offentlig-&lt;br&gt;görs enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;8 kap. eller annan författning, skall&lt;br&gt;handlingen ges in till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten tillsammans med&lt;br&gt;moderföretagets koncernredovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall räknas in i&lt;br&gt;kon cern redovisn ingen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitalandelsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelar i intresseföretag skall&lt;br&gt;redovisas i koncembalansräk-&lt;br&gt;ningen och koncemresultaträk-&lt;br&gt;ningen med tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna i 25-28 §§, om&lt;br&gt;inte annat följer av tredje stycket&lt;br&gt;eller 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket skall bestämmelserna i&lt;br&gt;11 § om värdering och 12 § om&lt;br&gt;intemvinsteliminering tillämpas,&lt;br&gt;om det inte finns särskilda hinder&lt;br&gt;mot detta. Med intemvinst skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelar i intresseföretag skall&lt;br&gt;redovisas i koncembalansräk-&lt;br&gt;ningen och koncemresultaträk-&lt;br&gt;ningen med tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna i 26-29 §§, om&lt;br&gt;inte annat följer av tredje stycket&lt;br&gt;eller 30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket skall bestämmelserna i&lt;br&gt;12 § om värdering och 13 § om&lt;br&gt;intemvinsteliminering tillämpas,&lt;br&gt;om det inte finns särskilda hinder&lt;br&gt;mot detta. Med intemvinst skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därvid avses den andel i vinst som&lt;br&gt;belöper på moderföretaget vid&lt;br&gt;överlåtelse mellan intresseföretag&lt;br&gt;och koncernföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därvid avses den andel i vinst som&lt;br&gt;belöper på moderbolaget vid&lt;br&gt;överlåtelse mellan intresseföretag&lt;br&gt;och koncernföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första stycket, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget har ringa betydelse&lt;br&gt;med hänsyn till kravet i 5 § på&lt;br&gt;rättvisande bild, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förhållandena motsvarar dem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anges i 4 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillämpar tredje stycket skall i en not upplysa om skälen för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget har ringa betydelse&lt;br&gt;med hänsyn till kravet i 6 § på&lt;br&gt;rättvisande bild, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förhållandena motsvarar dem&lt;br&gt;som anges i 5 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första gången andelarna i ett Första gången andelarna i ett&lt;br&gt;intresseföretag redovisas i kon- intresseföretag redovisas i kon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cembalansräkningen skall moder-&lt;br&gt;företaget först göra en beräkning&lt;br&gt;av deras värde enligt 4 kap. 3 §&lt;br&gt;första och andra styckena, 5 §&lt;br&gt;första-tredje styckena och 6 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cembalansräkningen skall moder-&lt;br&gt;bolaget först göra en beräkning av&lt;br&gt;deras värde enligt 4 kap. 3 § första&lt;br&gt;och andra styckena, 5 § första-&lt;br&gt;tredje styckena och 6 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan det värde som följer av första stycket och den andel&lt;br&gt;av intresseföretagets eget kapital som belöper på andelama skall anges&lt;br&gt;särskilt i balansräkningen eller i en not. Skillnadsbeloppet skall beräknas&lt;br&gt;med utgångspunkt i förhållandena vid förvärvstidpunkten. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, får skillnadsbeloppet beräknas med utgångspunkt i&lt;br&gt;förhållandena vid den tidpunkt då kapitalandelsmetoden tillämpas första&lt;br&gt;gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid en beräkning enligt andra stycket finns ett positivt&lt;br&gt;skillnadsbelopp, skall det belopp som har räknats fram enligt första&lt;br&gt;stycket minskas med avskrivningar eller nedskrivningar enligt 4 kap. 4&lt;br&gt;och 5 §§, beräknade på grundval av det angivna skillnadsbeloppet. Den&lt;br&gt;del av skillnadsbeloppet som inte kan hänföras till något särskilt slag av&lt;br&gt;tillgång, avsättning eller skuld skall därvid anses som goodwill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som har räknats fram enligt första stycket skall vidare&lt;br&gt;justeras med tillägg eller avdrag för den andel av intresseföretagets vinst&lt;br&gt;eller förlust för räkenskapsåret som belöper på andelarna. Vidare skall&lt;br&gt;avdrag göras för mottagen utdelning från intresseföretaget. Hänsyn skall&lt;br&gt;också tas till andra förändringar i intresseföretagets eget kapital.&lt;br&gt;Andelarna skall i koncembalansräkningen tas upp till det värde som&lt;br&gt;motsvarar återstående belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett intresseföretag är&lt;br&gt;moderföretag i en koncern, avses&lt;br&gt;med företagets eget kapital i 25 §&lt;br&gt;andra stycket vad som i en av&lt;br&gt;intresseföretaget upprättad kon-&lt;br&gt;cernredovisning redovisas som&lt;br&gt;sådan post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett intresseföretag är&lt;br&gt;moderföretag i en koncern, avses&lt;br&gt;med företagets eget kapital i 26 §&lt;br&gt;andra stycket vad som i en av&lt;br&gt;intresseföretaget upprättad kon-&lt;br&gt;cernredovisning redovisas som&lt;br&gt;sådan post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. I efterföljande koncembalans-&lt;br&gt;räkningar skall de andelar som&lt;br&gt;avses i 24 § tas upp till det värde&lt;br&gt;som de är upptagna till i närmast&lt;br&gt;föregående koncembalansräkning.&lt;br&gt;Detta värde skall justeras med&lt;br&gt;tillämpning av 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om andelama vid en&lt;br&gt;tillämpning av 25 § första, tredje&lt;br&gt;och fjärde styckena tas upp till ett&lt;br&gt;högre värde än i närmast&lt;br&gt;föregående koncembalansräkning,&lt;br&gt;skall skillnadsbeloppet sättas av&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I efterföljande koncembalans-&lt;br&gt;räkningar skall de andelar som&lt;br&gt;avses i 25 § tas upp till det värde&lt;br&gt;som de är upptagna till i närmast&lt;br&gt;föregående koncembalansräkning.&lt;br&gt;Detta värde skall justeras med&lt;br&gt;tillämpning av 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om andelarna vid en&lt;br&gt;tillämpning av 26 § första, tredje&lt;br&gt;och fjärde styckena tas upp till ett&lt;br&gt;högre värde än i närmast&lt;br&gt;föregående koncembalansräkning,&lt;br&gt;skall skillnadsbeloppet sättas av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till en kapitalandelsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid redovisning enligt 25-27 §§&lt;br&gt;skall den andel av intresse-&lt;br&gt;företagets vinst eller förlust som&lt;br&gt;belöper på andelarna redovisas&lt;br&gt;som intäkt eller kostnad i&lt;br&gt;koncemresultaträkningen. Mot-&lt;br&gt;tagen utdelning från intresse-&lt;br&gt;företaget får inte redovisas som&lt;br&gt;intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klyvningsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bolag omfattas av en&lt;br&gt;koncernredovisning och tillsam-&lt;br&gt;mans med ett eller flera foretag,&lt;br&gt;som inte omfattas av koncern-&lt;br&gt;redovisningen, leder ett annat&lt;br&gt;företag som inte är dotterföretag,&lt;br&gt;får bolagets ägarandel i det&lt;br&gt;sistnämnda företaget redovisas&lt;br&gt;enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncembalansräkningen får tas&lt;br&gt;upp en så stor andel av företagets&lt;br&gt;tillgångar, avsättningar och&lt;br&gt;skulder som belöper på bolagets&lt;br&gt;ägarandel. I koncemresultat-&lt;br&gt;räkningen får tas upp en så stor&lt;br&gt;andel av företagets intäkter och&lt;br&gt;kostnader som belöper sig på&lt;br&gt;bolagets ägarandel. Vid&lt;br&gt;redovisning enligt detta stycke&lt;br&gt;skall 9-12, 14 och 18-21 §§&lt;br&gt;tillämpas. Ett bolag som tillämpar&lt;br&gt;denna paragraf skall i en not&lt;br&gt;upplysa om skälen för detta.&lt;br&gt;Uppgift enligt 5 kap. 17 § skall&lt;br&gt;anges särskilt för vaije företag för&lt;br&gt;vilket ägarandelar redovisas med&lt;br&gt;tillämpning av denna paragraf.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till en kapitalandelsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid redovisning enligt 26-28 §§&lt;br&gt;skall den andel av intresse-&lt;br&gt;företagets vinst eller förlust som&lt;br&gt;belöper på andelama redovisas&lt;br&gt;som intäkt eller kostnad i&lt;br&gt;koncemresultaträkningen. Mot-&lt;br&gt;tagen utdelning från intresse-&lt;br&gt;företaget får inte redovisas som&lt;br&gt;intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som omfattas av en&lt;br&gt;koncernredovisning och som till-&lt;br&gt;sammans med ett eller flera&lt;br&gt;företag, som inte omfattas av&lt;br&gt;koncernredovisningen, leder ett&lt;br&gt;annat företag som inte är&lt;br&gt;dotterföretag, får redovisa sin&lt;br&gt;ägarandel i det sistnämnda&lt;br&gt;företaget enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncembalansräkningen får tas&lt;br&gt;upp en så stor andel av det&lt;br&gt;underordnade företagets till-&lt;br&gt;gångar, avsättningar och skulder&lt;br&gt;som belöper på ägarandelen. I&lt;br&gt;koncemresultaträkningen får tas&lt;br&gt;upp en så stor andel av det&lt;br&gt;underordnade företagets intäkter&lt;br&gt;och kostnader som belöper på&lt;br&gt;ägarandelen. Vid redovisning&lt;br&gt;enligt detta stycke skall 10-13, 15&lt;br&gt;och 19-22 §§ tillämpas. Ett&lt;br&gt;företag som tilllämpar denna&lt;br&gt;paragraf skall i en not upplysa om&lt;br&gt;skälen för detta. Uppgift enligt 5&lt;br&gt;kap. 18 § skall anges särskilt för&lt;br&gt;varje företag för vilket ägarandelar&lt;br&gt;redovisas med tillämpning av&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelse och Förvaltningsberättelse och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansieringsanalys för koncernen &amp;nbsp;&amp;nbsp;finansieringsanalys för koncernen Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall upprättas med tillämpning av &amp;nbsp;&amp;nbsp;skall upprättas med tillämpning av Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 och 3 §§. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 kap. 1 och 3-5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med registreringsmyndigheten&lt;br&gt;avses i denna lag Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett aktiebolag skall årsredovis-&lt;br&gt;ningen för det förflutna räken-&lt;br&gt;skapsåret lämnas till revisorerna&lt;br&gt;och lekmannarevisorema senast&lt;br&gt;sex veckor före den ordinarie&lt;br&gt;bolagsstämma där årsredovis-&lt;br&gt;ningen skall behandlas. I ett&lt;br&gt;handelsbolag skall årsredovis-&lt;br&gt;ningen lämnas till revisorerna&lt;br&gt;senast fyra månader efter räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan resultaträkningen och ba-&lt;br&gt;lansräkningen har blivit fast-&lt;br&gt;ställda, skall aktiebolag ge in&lt;br&gt;bestyrkta kopior av årsredovis-&lt;br&gt;ningen och revisionsberättelsen&lt;br&gt;för det förflutna räkenskapsåret&lt;br&gt;till registreringsmyndigheten.&lt;br&gt;Handlingarna skall ha kommit in&lt;br&gt;till registreringsmyndigheten inom&lt;br&gt;en månad från fastställelse-&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med registreringsmyndigheten&lt;br&gt;avses i denna lag Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket, om inte annat&lt;br&gt;följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser skall vid&lt;br&gt;tillämpningen av denna lag till-&lt;br&gt;synsmyndigheten enligt 9 kap. 1 §&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220) anses&lt;br&gt;som registreringsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett aktiebolag skall årsredovis-&lt;br&gt;ningen för det förflutna räken-&lt;br&gt;skapsåret lämnas till revisorerna&lt;br&gt;och lekmannarevisorema senast&lt;br&gt;sex veckor fore den ordinarie&lt;br&gt;bolagsstämma där årsredovis-&lt;br&gt;ningen skall behandlas. I en&lt;br&gt;ekonomisk förening skall årsredo-&lt;br&gt;visningen lämnas till revisorerna&lt;br&gt;senast en månad före ordinarie&lt;br&gt;föreningsstämma. Övriga företag&lt;br&gt;skall lämna årsredovisningen till&lt;br&gt;revisorerna senast fyra månader&lt;br&gt;efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen och revisions-&lt;br&gt;berättelsen för det förflutna&lt;br&gt;räkenskapsåret skall offentlig-&lt;br&gt;göras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestyrkta kopior av hand-&lt;br&gt;lingarna skall ha kommit in till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten inom en&lt;br&gt;månad efter det att bolags-&lt;br&gt;stämman fastställde balans-&lt;br&gt;räkningen och resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kopian av årsredovisningen&lt;br&gt;skall en styrelseledamot eller den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:761.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kopian av årsredovisningen&lt;br&gt;skall en styrelseledamot eller&lt;br&gt;verkställande direktören teckna&lt;br&gt;bevis om att resultaträkning och&lt;br&gt;balansräkning har fastställts med&lt;br&gt;uppgift om fastställelsedagen.&lt;br&gt;Beviset skall även innehålla&lt;br&gt;uppgift om bolagsstämmans beslut&lt;br&gt;beträffande bolagets vinst eller&lt;br&gt;förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åven handelsbolag skall ge in&lt;br&gt;bestyrkta kopior av årsredovis-&lt;br&gt;ningen och revisionsberättelsen&lt;br&gt;till registreringsmyndigheten.&lt;br&gt;Handlingarna skall ha kommit in&lt;br&gt;till registreringsmyndigheten inom&lt;br&gt;sex månader från räkenskapsårets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställande direktören teckna Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;bevis om att balansräkningen och Bilaga 10&lt;br&gt;resultaträkningen har fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall också lämnas om&lt;br&gt;fastställelsedagen. Beviset skall&lt;br&gt;även innehålla uppgift om bolags-&lt;br&gt;stämmans beslut beträffande&lt;br&gt;bolagets vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ekonomiska föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestyrkta &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kopior&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingarna skall hållas till-&lt;br&gt;gängliga för alla som är&lt;br&gt;intresserade senast från en månad&lt;br&gt;efter det att föreningsstämman&lt;br&gt;fastställde balansräkningen och&lt;br&gt;resultaträkningen. Efter särskilt&lt;br&gt;föreläggande av registrerings-&lt;br&gt;myndigheten skall bestyrkta kopior&lt;br&gt;av handlingarna ges in dit. Sådant&lt;br&gt;föreläggande skall utfärdas när&lt;br&gt;någon begär det. Föreningar av&lt;br&gt;det slag som avses i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket eller, i fråga om&lt;br&gt;moderföreningar, 7 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket är skyldiga att ge in&lt;br&gt;handlingarna till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten även om något före-&lt;br&gt;läggande inte har utfärdats. Hand-&lt;br&gt;lingarna skall i dessa fall ha&lt;br&gt;kommit in till myndigheten inom&lt;br&gt;en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;månad&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställelsebeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kopian av årsredovisningen&lt;br&gt;skall en styrelseledamot eller den&lt;br&gt;verkställande direktören teckna&lt;br&gt;bevis om att balansräkningen och&lt;br&gt;resultaträkningen har fastställts.&lt;br&gt;Uppgift skall också lämnas om&lt;br&gt;fastställelsedagen. Beviset skall&lt;br&gt;även innehålla föreningsstämmans&lt;br&gt;beslut beträffande föreningens&lt;br&gt;vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Handelsbolag i vilka en eller&lt;br&gt;flera juridiska personer är&lt;br&gt;delägare. Bestyrkta kopior av&lt;br&gt;handlingarna skall ha kommit in&lt;br&gt;till registreringsmyndigheten inom&lt;br&gt;sex månader efter räkenskapsårets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgång. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;y&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestyrkta kopior av handlingarna Bilaga 10&lt;br&gt;skall ha kommit in till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten inom sex&lt;br&gt;månader efter räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång. Beträffande kollektiv-&lt;br&gt;avtalsstiftelser samt stiftelser som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 10 § första stycket&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220) gäller i&lt;br&gt;stället att bestyrkta kopior skall&lt;br&gt;hållas tillgängliga för alla som är&lt;br&gt;intresserade senast från sex&lt;br&gt;månader efter räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Övriga företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestyrkta kopior &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingarna skall hållas till-&lt;br&gt;gängliga för alla som är&lt;br&gt;intresserade senast från sex&lt;br&gt;månader efter räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång. Efter särskilt föreläggande&lt;br&gt;av registreringsmyndigheten skall&lt;br&gt;bestyrkta kopior av handlingarna&lt;br&gt;ges in dit. Sådant föreläggande&lt;br&gt;skall utfärdas när någon begär&lt;br&gt;det. Företag som avses i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket eller, i fråga om&lt;br&gt;moderföretag, 7 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket är skyldiga att ge in&lt;br&gt;handlingarna till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten även om något&lt;br&gt;föreläggande inte har meddelats.&lt;br&gt;Handlingarna skall i dessa fall ha&lt;br&gt;kommit in till myndigheten inom&lt;br&gt;sex månader från räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När årsredovisning och revi-&lt;br&gt;sionsberättelse har getts in till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten enligt&lt;br&gt;3 §, skall myndigheten kungöra&lt;br&gt;detta i en tidning som myndigheten&lt;br&gt;ger ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När årsredovisning och revi-&lt;br&gt;sionsberättelse för aktiebolag eller&lt;br&gt;handelsbolag har getts in till regi-&lt;br&gt;streringsmyndigheten, skall myn-&lt;br&gt;digheten kungöra detta. Kun-&lt;br&gt;görandet skall ske i en tidning som&lt;br&gt;myndigheten ger ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om sådant kungörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som i egenskap av&lt;br&gt;ställföreträdare för handelsbolag&lt;br&gt;eller verkställande direktör eller&lt;br&gt;styrelseledamot i aktiebolag enligt&lt;br&gt;denna lag eller annan författning är&lt;br&gt;skyldig att ensam eller gemensamt&lt;br&gt;med någon annan till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten ge in redovisnings-&lt;br&gt;handling eller revisionsberättelse,&lt;br&gt;kan av registreringsmyndigheten&lt;br&gt;föreläggas vid vite att fullgöra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om utdömande av vite prövas av registreringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stiftelser tillämpas 9&lt;br&gt;kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220)&lt;br&gt;i stället för första och andra&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bolag publicerar sin&lt;br&gt;årsredovisning i dess helhet, skall&lt;br&gt;publiceringen avse årsredo-&lt;br&gt;visningen i den form och med den&lt;br&gt;ordalydelse som har legat till&lt;br&gt;grund för revisionsberättelsen.&lt;br&gt;Revisionsberättelsen skall därvid&lt;br&gt;åtfölja årsredovisningen. Om&lt;br&gt;någon revisionsberättelse inte har&lt;br&gt;lämnats, skall årsredovisningen i&lt;br&gt;stället innehålla uppgift om detta&lt;br&gt;förhållande och om skälen för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som enligt denna lag&lt;br&gt;eller annan författning är skyldig&lt;br&gt;att ensam eller gemensamt med&lt;br&gt;någon annan till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten ge in redovisnings-&lt;br&gt;handling eller revisionsberättelse,&lt;br&gt;kan av registreringsmyndigheten&lt;br&gt;föreläggas vid vite att fullgöra&lt;br&gt;denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag publicerar sin&lt;br&gt;årsredovisning i dess helhet, skall&lt;br&gt;publiceringen avse årsredo-&lt;br&gt;visningen i den form och med den&lt;br&gt;ordalydelse som har legat till&lt;br&gt;grund för revisionsberättelsen.&lt;br&gt;Revisionsberättelsen skall därvid&lt;br&gt;åtfölja årsredovisningen. Om&lt;br&gt;någon revisionsberättelse inte har&lt;br&gt;lämnats, skall årsredovisningen i&lt;br&gt;stället innehålla uppgift om detta&lt;br&gt;förhållande och om skälen för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bolag publicerar sin&lt;br&gt;årsredovisning i ofullständigt&lt;br&gt;skick, skall det av publikationen&lt;br&gt;framgå att den inte är fullständig.&lt;br&gt;Det skall också anges om den&lt;br&gt;fullständiga årsredovisningen har&lt;br&gt;getts in till registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årsredovisning far, när den&lt;br&gt;publiceras i ofullständigt skick,&lt;br&gt;inte åtföljas av revisionsberättel-&lt;br&gt;sen. Publikationen skall i stället&lt;br&gt;innehålla revisorns uttalande om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag publicerar sin&lt;br&gt;årsredovisning i ofullständigt&lt;br&gt;skick, skall det av publikationen&lt;br&gt;framgå att den inte är fullständig.&lt;br&gt;Det skall också anges om den&lt;br&gt;fullständiga årsredovisningen har&lt;br&gt;getts in till registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årsredovisning far, när den&lt;br&gt;publiceras i ofullständigt skick,&lt;br&gt;inte åtföljas av revisions-&lt;br&gt;berättelsen. Publikationen skall i&lt;br&gt;stället innehålla revisorns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1549.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den fullständiga årsredovis-&lt;br&gt;ningen har upprättats enligt lag,&lt;br&gt;liksom uppgift om anmärkningar&lt;br&gt;enligt 10 kap. 28, 30 och 31 §§&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975: 1385) och&lt;br&gt;4 kap. 10 § andra- Jjärde styckena&lt;br&gt;lagen (1980: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1103) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;Joretag. Om revisionsberättelse&lt;br&gt;inte har lämnats, skall detta&lt;br&gt;Jorhållande liksom skälen för det&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i andra&lt;br&gt;stycket får en ofullständig års-&lt;br&gt;redovisning publiceras till-&lt;br&gt;sammans med revisions-&lt;br&gt;berättelsen, om ofullständigheten&lt;br&gt;består i att upplysningar enligt&lt;br&gt;5 kap. 17 eller 19 § har lämnats&lt;br&gt;utan uppgift om fördelningen&lt;br&gt;mellan kvinnor och män eller utan&lt;br&gt;uppgift om fördelningen mellan&lt;br&gt;olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttalande om att den fullständiga Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;årsredovisningen har upprättats Bilaga 10&lt;br&gt;enligt lag, liksom uppgift om&lt;br&gt;anmärkningar enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 10 kap. 28, 30 och 31 §§&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 8 kap. 13 § andra-fjärde&lt;br&gt;styckena lagen (1987:677) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.28-30 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ revisionslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:00), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 4 kap. 11 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stiftelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon revisionsberättelse&lt;br&gt;inte har lämnats, skall detta&lt;br&gt;förhållande liksom skälen för det&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i andra&lt;br&gt;stycket får en ofullständig årsredo-&lt;br&gt;visning publiceras tillsammans&lt;br&gt;med revisionsberättelsen, om&lt;br&gt;ofullständigheten består i att upp-&lt;br&gt;lysningar enligt 5 kap. 18 eller&lt;br&gt;20 § har lämnats utan uppgift om&lt;br&gt;fördelningen mellan kvinnor och&lt;br&gt;män eller utan uppgift om för-&lt;br&gt;delningen mellan olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kapitel tillämpas också på&lt;br&gt;koncernredovisning och koncem-&lt;br&gt;revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i 15 §&lt;br&gt;andra stycket far en ofullständig&lt;br&gt;koncernredovisning, förutom i fall&lt;br&gt;som avses i 15 § tredje stycket,&lt;br&gt;publiceras tillsammans med kon-&lt;br&gt;cemrevisionsberättelsen, om ofull-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kapitel tillämpas också på&lt;br&gt;koncernredovisning och koncem-&lt;br&gt;revisionsberättelse med följande&lt;br&gt;avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Trots bestämmelserna i 3 § 2&lt;br&gt;och 5 är moderföretag alltid&lt;br&gt;skyldiga att ge in koncern-&lt;br&gt;redovisningen och koncernrevi-&lt;br&gt;sionsberättelsen till registre-&lt;br&gt;ringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Trots bestämmelserna i 15 §&lt;br&gt;andra stycket får en ofullständig&lt;br&gt;koncernredovisning, förutom i fall&lt;br&gt;som avses i 15 § jjärde stycket,&lt;br&gt;publiceras tillsammans med kon-&lt;br&gt;cemrevisionsberättelsen, om ofull-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1548.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ständigheten består i att uppgifter&lt;br&gt;som anges i 7 kap. 15 § och som är&lt;br&gt;av ringa betydelse med hänsyn till&lt;br&gt;kravet på rättvisande bild har&lt;br&gt;utelämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ständigheten består i att uppgifter&lt;br&gt;som anges i 7 kap. 16 § och som är&lt;br&gt;av ringa betydelse med hänsyn till&lt;br&gt;kravet på rättvisande bild har&lt;br&gt;utelämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag skall minst en gång&lt;br&gt;under ett räkenskapsår som&lt;br&gt;omfattar mer än tio månader lämna&lt;br&gt;en särskild redovisning (delårs-&lt;br&gt;rapport), om bolaget är skyldigt att&lt;br&gt;ha auktoriserad revisor enligt 10&lt;br&gt;kap. 12 eller 13 &amp;nbsp;§ aktie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolagslagen (1975:1385) eller 4&lt;br&gt;kap. 3 § första eller andra stycket&lt;br&gt;lagen (1980:1103) om årsredo-&lt;br&gt;visning m.m. i vissa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delårsrapporten skall avse&lt;br&gt;bolagets verksamhet från räken-&lt;br&gt;skapsårets början. Minst en&lt;br&gt;rapport skall omfatta en period av&lt;br&gt;minst hälften och högst två&lt;br&gt;tredjedelar av räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett aktiebolag skall delårs-&lt;br&gt;rapporten lämnas av styrelsen&lt;br&gt;eller, om styrelsen bestämmer det,&lt;br&gt;av verkställande direktören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande företag skall minst en&lt;br&gt;gång under ett räkenskapsår som&lt;br&gt;omfattar mer än tio månader lämna&lt;br&gt;en särskild redovisning (delårs-&lt;br&gt;rapport):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag som avses i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket eller 7 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företag som enligt 1 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1995:1559)&lt;br&gt;om årsredovisning i kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag eller 1&lt;br&gt;kap. 1 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag är skyldiga att&lt;br&gt;upprätta koncernredovisning&lt;br&gt;enligt de lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delårsrapporten skall avse&lt;br&gt;företagets verksamhet från räken-&lt;br&gt;skapsårets början. Minst en&lt;br&gt;rapport skall omfatta en period av&lt;br&gt;minst hälften och högst två&lt;br&gt;tredjedelar av räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delårsrapporten skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delårsrapport skall hos bo-&lt;br&gt;laget hållas tillgänglig för var och&lt;br&gt;en som vill ta del av den och&lt;br&gt;genast sändas till aktieägare eller&lt;br&gt;bolagsman som begär det. En&lt;br&gt;bestyrkt kopia av en sådan delårs-&lt;br&gt;rapport som avses i 1 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delårsrapport skall hållas&lt;br&gt;tillgänglig hos företaget för var&lt;br&gt;och en som vill ta del av den. En&lt;br&gt;kopia skall genast sändas till en&lt;br&gt;sådan aktieägare, bolagsman eller&lt;br&gt;medlem som begär det och uppger&lt;br&gt;sin postadress. En delårsrapport&lt;br&gt;som avses i 1 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:1549.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senast två månader efter rapport-&lt;br&gt;periodens utgång sändas in till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra meningen skall senast två Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;månader efter rapportperiodens Bilaga 10&lt;br&gt;utgång offentliggöras i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i 8 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om delårsrapport inte ges in till registreringsmyndigheten i rätt tid,&lt;br&gt;tillämpas 8 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en delårsrapport skall det översiktligt redogöras för verksamheten&lt;br&gt;och resultatutvecklingen samt for investeringar och forändringar i&lt;br&gt;likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång.&lt;br&gt;Vidare skall det lämnas beloppsuppgifter om nettoomsättningen och&lt;br&gt;resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl, får en ungefärlig beloppsuppgift om resultatet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas. Bestämmelserna i 6 kap. 1&lt;br&gt;fråga om delårsrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en koncern är av sådan&lt;br&gt;storlek som anges i 10 kap. 13 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;eller 4 kap. 3 $ andra stycket&lt;br&gt;lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;företag, skall moderbolaget i&lt;br&gt;delårsrapporten, utöver uppgifter&lt;br&gt;om moderbolaget, lämna uppgifter&lt;br&gt;för koncernen motsvarande vad&lt;br&gt;som sägs i första stycket. Upp-&lt;br&gt;gifter om nettoomsättning och&lt;br&gt;resultat skall avse beloppen efter&lt;br&gt;avdrag för interna poster inom&lt;br&gt;koncernen och vara beräknade&lt;br&gt;med hänsyn tagen till intem-&lt;br&gt;vinsteliminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana uppgifter om koncernen&lt;br&gt;som anges i andra stycket behöver&lt;br&gt;inte lämnas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolaget i enlighet med 7 kap.&lt;br&gt;2 § inte har upprättat någon&lt;br&gt;koncernredovisning för närmast&lt;br&gt;föregående räkenskapsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det moderföretag vars kon-&lt;br&gt;cernredovisning har getts in till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten enligt&lt;br&gt;7 kap. 2 § har upprättat en delårs-&lt;br&gt;rapport som omfattar samma&lt;br&gt;rapportperiod som bolagets delårs-&lt;br&gt;rapport,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket 1 och 2 gäller också i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en koncern är av det slag&lt;br&gt;som anges i 7 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket, skall moderföretaget i del-&lt;br&gt;årsrapporten, utöver uppgifter om&lt;br&gt;moderföretaget, lämna uppgifter&lt;br&gt;för koncernen motsvarande vad&lt;br&gt;som sägs i första stycket.&lt;br&gt;Uppgifter om nettoomsättning och&lt;br&gt;resultat skall avse beloppen efter&lt;br&gt;avdrag för interna poster inom&lt;br&gt;koncernen och vara beräknade&lt;br&gt;med hänsyn tagen till intem-&lt;br&gt;vinsteliminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana uppgifter om koncernen&lt;br&gt;som anges i andra stycket behöver&lt;br&gt;inte lämnas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget i enlighet med&lt;br&gt;7 kap. 2 § inte har upprättat någon&lt;br&gt;koncernredovisning för närmast&lt;br&gt;föregående räkenskapsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det moderföretag vars kon-&lt;br&gt;cernredovisning har getts in till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten enligt&lt;br&gt;7 kap. 2 § har upprättat en delårs-&lt;br&gt;rapport som omfattar samma&lt;br&gt;rapportperiod som företagets&lt;br&gt;delårsrapport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1549.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130, Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. moderföretagets delårsrapport&lt;br&gt;innehåller likvärdiga uppgifter&lt;br&gt;som omfattar även koncernen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolaget i sin egen delårs-&lt;br&gt;rapport lämnar uppgift om moder-&lt;br&gt;företagets namn, organisa-&lt;br&gt;tionsnummer och säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppgifter utelämnas enligt&lt;br&gt;tredje stycket, gäller vad som sägs&lt;br&gt;i 2 § också den delårsrapport som&lt;br&gt;avses i tredje stycket 2. Är den&lt;br&gt;delårsrapporten inte avfattad på&lt;br&gt;svenska, far registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten, om rapporten skall sändas&lt;br&gt;in till registreringsmyndigheten,&lt;br&gt;förelägga bolaget att sända in&lt;br&gt;också en bestyrkt översättning till&lt;br&gt;svenska. Ett sådant föreläggande&lt;br&gt;skall utfärdas om någon begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. moderföretagets delårsrapport Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;innehåller likvärdiga uppgifter Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som omfattar även koncernen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företaget i sin egen delårs-&lt;br&gt;rapport lämnar uppgift om moder-&lt;br&gt;företagets namn, organisations-&lt;br&gt;nummer och säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppgifter utelämnas enligt&lt;br&gt;tredje stycket, gäller vad som sägs&lt;br&gt;i 2 § också den delårsrapport som&lt;br&gt;avses i tredje stycket 2. Är den&lt;br&gt;delårsrapporten inte avfattad på&lt;br&gt;svenska, får registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten, om rapporten skall sändas&lt;br&gt;in till registreringsmyndigheten,&lt;br&gt;förelägga företaget att sända in&lt;br&gt;också en bestyrkt översättning till&lt;br&gt;svenska. Ett sådant föreläggande&lt;br&gt;skall utfärdas om någon begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut av regist-&lt;br&gt;reringsmyndigheten som avses i&lt;br&gt;8 kap. 6, 9 och 13 §§ får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågor som avses i 3&lt;br&gt;kap. 11 § andra stycket, 5 kap. 9 §&lt;br&gt;andra stycket, 7 kap. 17 § samt 8&lt;br&gt;kap. 6, 9 och 13 §§ får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om beslut som avses i 8 kap.&lt;br&gt;6, &amp;nbsp;&amp;nbsp;9 och 13 §§ gäller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande skall ske inom två&lt;br&gt;månader från dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TILLGÅNGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Tecknat men ej inbetalt kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;I. Immateriella anläggningstillgångar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och&lt;br&gt;liknande arbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Hyresrätter och liknande rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Goodwill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;II. Materiella anläggningstillgångar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Byggnader och mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Maskiner och andra tekniska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Inventarier, verktyg och installationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg-&lt;br&gt;ningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;III. Finansiella anläggningstillgångar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Andelar i koncernföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fordringar hos koncernföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Andelar i intresseföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fordringar hos intresseföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Andra långfristiga värdepappersinnehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Lån till delägare eller till personer som vid tillämpning av 12 kap. 7 §&lt;br&gt;första och sjunde styckena aktiebolagslagen (1975:1385) är att anse som&lt;br&gt;närstående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Andra långfristiga fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Omsättningstillgångar&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;I. Varulager m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Råvaror och förnödenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varor under tillverkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Färdiga varor och handelsvaror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Pågående arbete för annans räkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Förskott till leverantörer&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;II. Fordringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Kundfordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fordringar hos koncernföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Fordringar hos intresseföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Övriga fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;///. Kortfristiga placeringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Andelar i koncernföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Egna aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Övriga kortfristiga placeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. Kassa och bank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och&lt;br&gt;bundet eget kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Aktiekapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Överkursfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Uppskrivningsfond&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;IV. Andra fonder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Reservfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V. Balanserad vinst eller förlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VI. Årets resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Eget kapital vid räkenskapsårets&lt;br&gt;böijan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Insättningar eller uttag under&lt;br&gt;året&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Årets resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. &amp;nbsp;Eget kapital vid räken-&lt;br&gt;skapsårets slut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska föreningar:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;I. Inbetalda insatser och&lt;br&gt;em issionsinsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förlagsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Uppskrivningsfond&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;III. Andra fonder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Reservfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. Balanserad vinst eller förlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;V. Årets resultat&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga företag'.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I. Eget kapital vid räkenskapsårets&lt;br&gt;böijan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Insättningar eller uttag under&lt;br&gt;året&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Årets resultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV. Eget kapital vid räkenskaps-&lt;br&gt;årets slut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130, Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Obeskattade reserver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avsättningar för skatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Övriga avsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Obligationslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Skulder till kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under&lt;br&gt;Varulager m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Leverantörsskulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Växelskulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Skulder till koncernföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Skulder till intresseföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Skatteskulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Övriga skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Poster inom linjen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna&lt;br&gt;skulder och för förpliktelser som redovisas såsom avsättningar, vaije slag&lt;br&gt;för sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, vaije slag för&lt;br&gt;sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller&lt;br&gt;avsättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelses&lt;br&gt;förmögenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Övriga ansvarsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första&lt;br&gt;gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskriften i 4 kap. 5 § tredje stycket gäller inte nedskrivning som&lt;br&gt;har gjorts innan lagen tillämpas första gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Belopp som har satts av till uppskrivningsfond med stöd av 9 kap.&lt;br&gt;4 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar (1987:667) får&lt;br&gt;användas även för nödvändiga nedskrivningar av anläggningstillgångar.&lt;br&gt;Om detta görs, skall upplysning om detta lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Lagen skall dock alltjämt&lt;br&gt;tillämpas för räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2, 4 och 7 §§, 2 kap. 1 och 2 §§, 3 kap.&lt;br&gt;2 §, 4 kap. 1 §, 5 kap. 1 och 2 §§, 6 kap. 1 och 2 §§, 7 kap. 1-4 §§, 8 kap.&lt;br&gt;1 och 2 §§, 9 kap. 2 och 3 §§ samt rubriken närmast före 6 kap. 2 § i&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag skall ha följande lydelse..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i denna lag hänvisas till&lt;br&gt;en bestämmelse i årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen (1995:1554) skall bestäm-&lt;br&gt;melsen tillämpas utan hinder av att&lt;br&gt;den anges gälla för bolag eller&lt;br&gt;aktiebolag, om inte annat särskilt&lt;br&gt;föreskrivs. Bestämmelser i årsre-&lt;br&gt;dovisningslagen som gäller&lt;br&gt;moderbolag och dotterbolag skall&lt;br&gt;tilllämpas på moderföretag och&lt;br&gt;dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bestämmelsen i årsredovisningslagen hänvisar till en annan&lt;br&gt;bestämmelse i årsredovisningslagen eller till årsredovisningslagen i dess&lt;br&gt;helhet, skall även hänvisningen tillämpas, om inte annat följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i denna lag hänvisas till&lt;br&gt;en bestämmelse i årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen (1995:1554) skall bestäm-&lt;br&gt;melsen tillämpas utan hinder av att&lt;br&gt;den anges gälla för aktiebolag, om&lt;br&gt;inte annat särskilt föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i årsredovisning-&lt;br&gt;slagen som gäller ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall tillämpas på&lt;br&gt;medlemsbanker och kreditmark-&lt;br&gt;nadsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § andra stycket om definition&lt;br&gt;av andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§ om koncern- och&lt;br&gt;intresseföretagsdefinitioner, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om hänsynstagande till vissa&lt;br&gt;rättigheter hos mellanman m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om definition av andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§ om koncern- och&lt;br&gt;intresseföretagsdefinitioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om hänsynstagande till vissa&lt;br&gt;rättigheter hos mellanman m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § om skyldighet för moder-&lt;br&gt;företag och dotterföretag att läm-&lt;br&gt;na varandra upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För banker och hypoteksinstitut&lt;br&gt;är kalenderår räkenskapsår om inte&lt;br&gt;annat följer av 12 § tredje stycket&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För banker och hypoteksinstitut&lt;br&gt;är kalenderår räkenskapsår om inte&lt;br&gt;annat följer av 3 kap. 3 § bok-&lt;br&gt;föringslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver årsbokslut enligt 11 §&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) skall&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag för varje räkenskapsår&lt;br&gt;upprätta årsredovisning enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kreditinstitut eller värde-&lt;br&gt;pappersbolag som enligt 10 kap.&lt;br&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385), 4 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning i vissa företag&lt;br&gt;m.m. eller 8 kap. 5 § första stycket&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar är skyldiga att ha&lt;br&gt;auktoriserad revisor, skall även en&lt;br&gt;finansieringsanalys ingå i&lt;br&gt;årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande fall skall det i&lt;br&gt;årsredovisningen även ingå en&lt;br&gt;finansieringsanalys:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;tillgångarnas nettovärde i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget enligt fastställd balans-&lt;br&gt;räkning för de två senaste räken-&lt;br&gt;skapsåren överstiger ett gräns-&lt;br&gt;belopp som motsvarar 1 &amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gånger det prisbasbelopp enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring som gällde under den&lt;br&gt;sista månaden av respektive&lt;br&gt;räkenskapsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antalet anställda hos&lt;br&gt;företaget har under de två senaste&lt;br&gt;räkenskapsåren i medeltal över-&lt;br&gt;stigit 200, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;företagets aktier eller&lt;br&gt;skuldebrev är noterade vid en börs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i&lt;br&gt;årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser om&lt;br&gt;årsredovisningens innehåll i 2 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket om årsredo-&lt;br&gt;visningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om överskådlighet och god&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser om&lt;br&gt;årsredovisningens innehåll i 2 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket om årsredo-&lt;br&gt;visningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om överskådlighet och god&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningssed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om rättvisande bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om andra grundläggande&lt;br&gt;redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om valuta, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § första och tredje stycket om&lt;br&gt;årsredovisningens undertecknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningssed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om rättvisande bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om andra grundläggande&lt;br&gt;redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om valuta, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;§ första, femte och sjätte&lt;br&gt;styckena om årsredovisningens&lt;br&gt;undertecknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande&lt;br&gt;bestämmelser om balansräkningen och resultaträkningen i 3 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § om balansräkningens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om resultaträkningens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första, tredje och fjärde styckena om uppställning och samman-&lt;br&gt;slagning av poster m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om jämförelsetal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket om&lt;br&gt;specificering av större perio-&lt;br&gt;diseringsposter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § första och andra styckena&lt;br&gt;om extraordinära intäkter och&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket om&lt;br&gt;specificering av större perio-&lt;br&gt;diseringsposter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket om&lt;br&gt;specificering av vissa större&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsättningar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § första och andra styckena&lt;br&gt;om extraordinära intäkter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § skall följande&lt;br&gt;bestämmelser om värderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. 1 och 2 §§ om vad som är 1 § första stycket och 2 § om&lt;br&gt;anläggningstillgångar och om- vad som är anläggningstillgångar&lt;br&gt;sättningstillgångar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och omsättningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;§ om värdering av om- 9 § första-fjärde styckena om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättningstillgångar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värdering av omsättningstill-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om värdering av pågående arbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § första och andra styckena om varulagrets anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om egna aktier,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14 § om egna aktier, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om periodisering av vissa 15 § om periodisering av vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp vid upptagande av lån, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp vid upptagande av lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § om avsättningar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § första stycket om speci-&lt;br&gt;ficering av vissa större avsät-&lt;br&gt;tningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall&lt;br&gt;årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3-6 §§ nedan.&lt;br&gt;Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet&lt;br&gt;på överskådlighet, far upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen&lt;br&gt;eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket om hänvisningar till noter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om värderings- och omräkningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om uppgifter om taxeringsvärden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om uppskrivningsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om lån till ledande befattningshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om konvertibla lån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § första stycket och 16 §&lt;br&gt;första stycket om upplysningar om&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § om medelantalet anställda&lt;br&gt;under räkenskapsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 och 19 §§ om löner, andra&lt;br&gt;ersättningar och sociala kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § om pensioner och liknande&lt;br&gt;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § om tidigare styrelse och&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om suppleanter och vice&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § om avtal om avgångs-&lt;br&gt;vederlag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § om uppgift om moder-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § första Stycket och 17 §&lt;br&gt;första stycket om upplysningar om&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § om medelantalet anställda&lt;br&gt;under räkenskapsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19-21 §§ om löner, andra&lt;br&gt;ersättningar och sociala kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om pensioner och liknande&lt;br&gt;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § om tidigare styrelse och&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § om suppleanter och vice&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § om avtal om avgångs-&lt;br&gt;vederlag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § om uppgift om moder-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Fråga om tillstånd enligt 9 § andra stycket att utelämna uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid tillämpningen av 12 § andra stycket första meningen om lån till&lt;br&gt;ledande befattningshavare får upplysning om huvudsakliga lånevillkor,&lt;br&gt;räntesatser samt under räkenskapsåret återbetalda belopp utelämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgifter som skall lämnas&lt;br&gt;enligt 19 § första stycket 2 om&lt;br&gt;löner och ersättningar till&lt;br&gt;anställda, skall även omfatta löner&lt;br&gt;och ersättningar till delegater i&lt;br&gt;bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgifter som skall lämnas&lt;br&gt;enligt 20 § första stycket 2 om&lt;br&gt;löner och ersättningar till an-&lt;br&gt;ställda, skall även omfatta löner&lt;br&gt;och ersättningar till delegater i&lt;br&gt;bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första-tredje styckena om förvaltningsberättelsens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om förslag till dispositioner av&lt;br&gt;vinst eller förlust m.m., samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om finansieringsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda upplysningar i med-&lt;br&gt;lemsbanker och kreditmarknads-&lt;br&gt;föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank och en&lt;br&gt;kreditmarknadsförening skall i&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen även ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;väsentliga förändringar i&lt;br&gt;medlemsantalet och summorna av&lt;br&gt;insatsbelopp som skall återbetalas&lt;br&gt;under nästa räkenskapsår enligt 4&lt;br&gt;kap. 1 och 3 §§ lagen (1995:1570)&lt;br&gt;om medlemsbanker eller 4 kap. 1&lt;br&gt;o.ch 3 §§ lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den rätt till utdelning som&lt;br&gt;gjorda förlagsinsatser medför,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. summan av de förlagsinsatser&lt;br&gt;som har sagts upp och skall lösas&lt;br&gt;in under de två närmast följande&lt;br&gt;räkenskapsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om förslag till dispositioner av&lt;br&gt;vinst eller förlust m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket om vissa upp-&lt;br&gt;lysningar om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om finansieringsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda upplysningar i med-&lt;br&gt;lemsbanker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;2§1&lt;/sub&gt;°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank och en&lt;br&gt;kreditmarknadsförening skall i&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen även ange,&lt;br&gt;summorna av insatsbelopp som&lt;br&gt;skall återbetalas under nästa räken-&lt;br&gt;skapsår enligt 4 kap. 1 och 3 §§&lt;br&gt;lagen (1995:1570) om medlems-&lt;br&gt;banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §“&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditinstitut och värdepappersbolag som är moderföretag och sådana&lt;br&gt;finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket skall för&lt;br&gt;vaije räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte&lt;br&gt;annat följer av 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För moderföretag som enligt 10&lt;br&gt;kap. 13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385), 4 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa före-&lt;br&gt;tag eller 8 kap. 5 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar är skyldiga att ha&lt;br&gt;auktoriserad revisor, skall även en&lt;br&gt;finansieringsanalys ingå i&lt;br&gt;koncernredovisn ingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande fall skall det i&lt;br&gt;koncernredovisningen även ingå&lt;br&gt;en finansieringsanalys:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;nettovärdet av koncern-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagens tillgångar enligt&lt;br&gt;fastställda koncernbalansräk-&lt;br&gt;ningar för de två senaste räken-&lt;br&gt;skapsåren överstiger ett gräns-&lt;br&gt;belopp som motsvarar 1 &amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gånger det basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;som gällde under den sista&lt;br&gt;månaden av respektive räken-&lt;br&gt;skapsår, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antalet anställda hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncernföretagen har under de två&lt;br&gt;senaste räkenskapsåren i medeltal&lt;br&gt;överstigit 200.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket och&lt;br&gt;omfattas av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en&lt;br&gt;kapitaltäckningsanalys enligt 6 kap. 3 § ingå i koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande&lt;br&gt;bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket om&lt;br&gt;koncernredovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om dotterföretag som skall&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om överskådlighet, god&lt;br&gt;redovisningssed och rättvisande&lt;br&gt;bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meningen om allmänna krav på&lt;br&gt;koncembalansräkningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncemresultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § om minoritetsandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om balansdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § om enhetliga principer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket om&lt;br&gt;koncernredovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om dotterföretag som skall&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om överskådlighet, god&lt;br&gt;redovisningssed och rättvisande&lt;br&gt;bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket första&lt;br&gt;meningen om allmänna krav på&lt;br&gt;koncembalansräkningen och&lt;br&gt;koncemresultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om minoritetsandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om balansdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om enhetliga principer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 130, Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncernredovisningen och års-&lt;br&gt;redovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om elimineringar mellan&lt;br&gt;koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ om förändringar i&lt;br&gt;koncernens sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 och 16 §§ om uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra före-&lt;br&gt;tag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17-23 §§ om hur dotterföretag&lt;br&gt;skall räknas in i koncernredo-&lt;br&gt;visningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24-29 §§ om hur andelar i&lt;br&gt;intresseföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag skall räknas in i koncern-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncernredovisningen och års- Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;redovisningen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om elimineringar mellan&lt;br&gt;koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ om förändringar i&lt;br&gt;koncernens sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 17 §§ om uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18-24 §§ om hur dotterföretag&lt;br&gt;skall räknas in i koncernredo-&lt;br&gt;visningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25-30 §§ om hur andelar i&lt;br&gt;intresseföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag skall räknas in i koncern-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Tillämpas 4 § tredje stycket 3&lt;br&gt;om utelämnande av vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Tillämpas 5 § tredje stycket 3&lt;br&gt;om utelämnande av vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretag för andelar som&lt;br&gt;innehas som ett led i en finansiell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dotterföretag för andelar som&lt;br&gt;innehas som ett led i en finansiell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stödaktion för en rekonstruktion&lt;br&gt;eller räddning av ett dotterföretag&lt;br&gt;som är ett kreditinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersbolag, skall moder-&lt;br&gt;företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i en not upplysa om arten av&lt;br&gt;och villkoren för den finansiella&lt;br&gt;stödaktionen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- till sin koncernredovisning&lt;br&gt;foga dotterföretagets årsredovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fråga om tillstånd enligt 16 §&lt;br&gt;att utelämna uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag prövas av Finans-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som sägs i 23 § första&lt;br&gt;stycket om tillämpningen av&lt;br&gt;kapitalandelsmetoden gäller inte&lt;br&gt;dotterföretag vars verksamhet har&lt;br&gt;direkt samband med ett&lt;br&gt;kreditinstituts eller värdepappers-&lt;br&gt;bolags verksamhet eller avser&lt;br&gt;tjänster knutna till sådan&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stödaktion för en rekonstruktion&lt;br&gt;eller räddning av ett dotterföretag&lt;br&gt;som är ett kreditinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersbolag, skall moder-&lt;br&gt;företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i en not upplysa om arten av&lt;br&gt;och villkoren för den finansiella&lt;br&gt;stödaktionen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- till sin koncernredovisning&lt;br&gt;foga dotterföretagets årsredovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fråga om tillstånd enligt 17 §&lt;br&gt;att utelämna uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag prövas av Finans-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som sägs i 24 § första&lt;br&gt;stycket om tillämpningen av&lt;br&gt;kapitalandelsmetoden gäller inte&lt;br&gt;dotterföretag vars verksamhet har&lt;br&gt;direkt samband med ett&lt;br&gt;kreditinstituts eller värdepappers-&lt;br&gt;bolags verksamhet eller avser&lt;br&gt;tjänster knutna till sådan&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med&lt;br&gt;undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1-3 §§ årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med&lt;br&gt;det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp som&lt;br&gt;bundet kapital under Andra fonder (post 12) i koncembalansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelserna om tilläggs-&lt;br&gt;upplysningar i 5 kap., med&lt;br&gt;undantag för 2 § 1 och hänvis-&lt;br&gt;ningarna till 5 kap. 8, 9 och 24 §§&lt;br&gt;årsredovisningslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;bestämmelserna om för-&lt;br&gt;valtningsberättelse och finansie-&lt;br&gt;ringsanalys i 6 kap. 1 §, med&lt;br&gt;undantag för hänvisningen till 6&lt;br&gt;kap. 2 £ årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelserna om tilläggs-&lt;br&gt;upplysningar i 5 kap., med undan-&lt;br&gt;tag för 2 § 1 och hänvisningarna&lt;br&gt;till 5 kap. 8, 9 och 26 §§ årsredo-&lt;br&gt;visningslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelserna om förvalt-&lt;br&gt;ningsberättelse och finansierings-&lt;br&gt;analys i 6 kap. 1 §, med undantag&lt;br&gt;för hänvisningen till 6 kap. 2 och&lt;br&gt;3 §§ årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen är registreringsmyndighet för banker och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hypoteksinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;är registreringsmyndighet för&lt;br&gt;övriga företag som omfattas av&lt;br&gt;denna lag. För dessa skall 8 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1994:1554)&lt;br&gt;tillämpas i stället för 2-8 §§&lt;br&gt;nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vid tillämpningen av 8 kap. 6 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen om för-&lt;br&gt;seningsavgifter skall kreditmark-&lt;br&gt;nadsföretag och värdepappers-&lt;br&gt;bolag alltid anses som publika&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;är registreringsmyndighet för&lt;br&gt;övriga företag som omfattas av&lt;br&gt;denna lag. För dessa skall 8 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1994:1554)&lt;br&gt;tillämpas, i stället för 2-8 §§&lt;br&gt;nedan, med följande avvikelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vid tillämpningen av 8 kap. 3&lt;br&gt;och 4 §§ årsredovisningslagen om&lt;br&gt;offentliggörande skall kredit-&lt;br&gt;marknadsföreningar omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna för aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid tillämpningen av 8 kap. 6&lt;br&gt;§ årsredovisningslagen om&lt;br&gt;förseningsavgifter skall kredit-&lt;br&gt;marknadsföretag och värde-&lt;br&gt;pappersbolag alltid anses som&lt;br&gt;publika företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:454.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1550.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § andra stycket om uteläm- 16 § 2 om utelämnande av upp-&lt;br&gt;nande av uppgift i koncern- &amp;nbsp;&amp;nbsp;gift i koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande&lt;br&gt;bestämmelser om delårsrapport i 9 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;§ andra, tredje och fjärde 1 § andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena om den period rapporten om den period rapporten skall avse&lt;br&gt;skall avse m.m., &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket om 2 § om tillhandahållande av&lt;br&gt;tillhandahållande av delårsrapport, delårsrapport m.m., samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 §§ om delårsrapportens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditmarknads-&lt;br&gt;hypoteksinstitut&lt;br&gt;även till de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utöver vad som följer av 2 §&lt;br&gt;om tillhandahållande av delårs-&lt;br&gt;rapport m.m. skall delårsrapporten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i sparbanker genast lämnas&lt;br&gt;även till de huvudmän som begär&lt;br&gt;det, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i banker och hypoteksinstitut&lt;br&gt;ges in till Finansinspektionen&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § denna lag så snart&lt;br&gt;det kan ske och allra senast inom&lt;br&gt;två månader efter rapport-&lt;br&gt;periodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utöver vad som följer av 2 §&lt;br&gt;första stycket om tillhandahållande&lt;br&gt;av delårsrapport skall delårs-&lt;br&gt;rapporten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;i banker,&lt;br&gt;föreningar och&lt;br&gt;genast lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudmän och medlemmar som&lt;br&gt;begär det, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i banker och hypoteksinstitut&lt;br&gt;sändas in till Finansinspektionen&lt;br&gt;så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter för koncern enligt 3 § andra stycket skall lämnas av ett&lt;br&gt;moderföretag som är bank, kreditmarknadsföretag, hypoteksinstitut eller&lt;br&gt;värdepappersbolag, även om koncernen inte är av sådan storlek som&lt;br&gt;anges i det stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utelämnande av uppgifter om koncernen enligt 3 § tredje stycket får&lt;br&gt;ske endast om förutsättningarna enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 och 2&lt;br&gt;denna lag föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas&lt;br&gt;om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående&lt;br&gt;räkenskapsårs utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1550.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1550.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1-3 och 6 §§, 2 kap. 1 och 2 §§, 3 kap.&lt;br&gt;2 §, 4 kap. 1 §, 5 kap. 1 och 2 §§, 7 kap. 2 och 3 §§ och 8 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är tillämplig på&lt;br&gt;försäkringsföretag. Med för-&lt;br&gt;säkringsföretag avses sådana&lt;br&gt;försäkringsaktiebolag och ömse-&lt;br&gt;sidiga försäkringsbolag som&lt;br&gt;omfattas av försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är tillämplig på&lt;br&gt;försäkringsföretag. Med för-&lt;br&gt;säkringsföretag avses sådana&lt;br&gt;försäkringsaktiebolag och ömse-&lt;br&gt;sidiga försäkringsbolag som&lt;br&gt;omfattas av försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713) samt sådana&lt;br&gt;understödsföreningar som om-&lt;br&gt;fattas av lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar. Vid till-&lt;br&gt;lämpningen av lagen skall en&lt;br&gt;understödsförening anses som ett&lt;br&gt;livförsäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på&lt;br&gt;finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar&lt;br&gt;andelar i dotterföretag som är försäkringsföretag eller utländska företag&lt;br&gt;av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett aktiebolag,&lt;br&gt;ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet&lt;br&gt;uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva&lt;br&gt;och förvalta andelar i dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen far medge undantag&lt;br&gt;från denna lag för sådana&lt;br&gt;försäkringsföretag som får&lt;br&gt;undantas från försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen enligt 1 kap. 10 § samma&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen får medge undantag&lt;br&gt;från denna lag för sådana&lt;br&gt;försäkringsföretag som får undan-&lt;br&gt;tas från försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;enligt 1 kap. 10 § samma lag.&lt;br&gt;Under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i 1 kap. 10 § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen får undantag från&lt;br&gt;denna lag medges för&lt;br&gt;understödsföreningar. Undantag&lt;br&gt;får därutöver medges for&lt;br&gt;understödsföreningar som med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1146.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delar kapitalförsäkring för&lt;br&gt;dödsfall, om försäkringsför-&lt;br&gt;månerna uppgår till belopp som&lt;br&gt;inte överstiger ett prisbasbelopp&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring som gällde under den&lt;br&gt;sista månaden av respektive&lt;br&gt;räkenskapsår eller utgår som&lt;br&gt;naturaförmån. Detsamma gäller&lt;br&gt;för understödsförening som&lt;br&gt;meddelar annan livförsäkring, om&lt;br&gt;stadgarna medger uttaxering eller&lt;br&gt;nedsättning av förmåner och&lt;br&gt;premieinkomstens storlek normalt&lt;br&gt;inte överstiger 500 000 euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana företag som medgivits undantag från denna lag skall i&lt;br&gt;stället sådana föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § andra stycket&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i denna lag hänvisas till&lt;br&gt;en bestämmelse i årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;bestämmelsen tillämpas utan&lt;br&gt;hinder av att den anges gälla för&lt;br&gt;bolag eller aktiebolag, om inte&lt;br&gt;annat särskilt föreskrivs. Bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i denna lag hänvisas till&lt;br&gt;en bestämmelse i års-redo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;bestämmelsen tillämpas utan&lt;br&gt;hinder av att den anges gälla för&lt;br&gt;aktiebolag, om inte annat särskilt&lt;br&gt;föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen som gäller ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall tillämpas på&lt;br&gt;understödsföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melser i årsredovisningslagen som&lt;br&gt;gäller moderbolag och dotterbolag&lt;br&gt;skall tilllämpas på moderföretag&lt;br&gt;och dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bestämmelsen i årsredovisningslagen hänvisar till en annan&lt;br&gt;bestämmelse i årsredovisningslagen eller till årsredovisningslagen i dess&lt;br&gt;helhet, skall även hänvisningen tillämpas, om inte annat följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 1 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § andra stycket om definition&lt;br&gt;av andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§ om koncern- och&lt;br&gt;intresseföretagsdefinitioner, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om hänsynstagande till vissa&lt;br&gt;rättigheter hos mellanman m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om definition av andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§ om koncern- och&lt;br&gt;intresseföretagsdefinitioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om hänsynstagande till vissa&lt;br&gt;rättigheter hos mellanman m.m.,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;om skyldighet för moder-&lt;br&gt;företag och dotterföretag att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämna varandra upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsföretag är&lt;br&gt;kalenderår räkenskapsår om inte&lt;br&gt;annat följer av 12 § tredje stycket&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsföretag är&lt;br&gt;kalenderår räkenskapsår om inte&lt;br&gt;annat följer av 3 kap. 3 §&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall&lt;br&gt;försäkringsföretag för varje räkenskapsår upprätta årsredovisning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rörelsen omfattar flera&lt;br&gt;försäkringsgrenar, skall även en&lt;br&gt;resultatanalys ingå i årsredo-&lt;br&gt;visningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser om&lt;br&gt;årsredovisningens innehåll i 2 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket om årsredo-&lt;br&gt;visningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om överskådlighet och god&lt;br&gt;redovisningssed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om rättvisande bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om andra grundläggande&lt;br&gt;redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om valuta, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. 7 § första och tredje stycket om&lt;br&gt;årsredovisningens undertecknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rörelsen i ett försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag eller ett ömsesidigt&lt;br&gt;försäkringsbolag omfattar flera&lt;br&gt;försäkringsgrenar eller om rörel-&lt;br&gt;sen i en understödsförening om-&lt;br&gt;fattar flera verksamhetsgrenar,&lt;br&gt;skall även en resultatanalys ingå i&lt;br&gt;årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser om&lt;br&gt;årsredovisningens innehåll i 2 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket om årsredo-&lt;br&gt;visningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om överskådlighet och god&lt;br&gt;redovisningssed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om rättvisande bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om andra grundläggande&lt;br&gt;redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om valuta, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;§ första, femte och sjätte&lt;br&gt;styckena om årsredovisningens&lt;br&gt;undertecknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande&lt;br&gt;bestämmelser om balansräkningen och resultaträkningen i 3 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § om balansräkningens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om resultaträkningens innehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första, tredje och fjärde styckena om uppställning och&lt;br&gt;sammanslagning av poster m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om jämförelsetal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket om&lt;br&gt;specificering av större periodi-&lt;br&gt;seringsposter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § första och andra styckena&lt;br&gt;om extraordinära intäkter och&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket om&lt;br&gt;specificering av större perio-&lt;br&gt;diseringsposter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket om&lt;br&gt;specificering av vissa större&lt;br&gt;avsättningar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § första och andra styckena&lt;br&gt;om extraordinära intäkter och&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § skall följande&lt;br&gt;bestämmelser om värderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om immateriella anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ om värdering av 9 § första-fjärde styckena om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omsättningstillgångar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värdering av omsättningstill-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om värdering av pågående arbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § första och andra styckena om varulagrets anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om egna aktier,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14 § om egna aktier, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om periodisering av vissa 15 § om periodisering av vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp vid upptagande av lån, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp vid upptagande av lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § om avsättningar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 &amp;nbsp;§ första stycket om&lt;br&gt;specificering av vissa större&lt;br&gt;avsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall&lt;br&gt;årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3-6 §§ nedan.&lt;br&gt;Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet&lt;br&gt;på överskådlighet, far upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen&lt;br&gt;eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket om hänvisningar till noter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om värderings- och omräkningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om uppgifter om taxeringsvärden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om uppskrivningsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § om inköp och försäljning mellan koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § om ställda säkerheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om lån till ledande befattningshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om konvertibla lån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § första stycket och 16 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16 § första stycket och 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket om upplysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket om upplysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § om medelantalet anställda&lt;br&gt;under räkenskapsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 och 19 §§ om löner, andra&lt;br&gt;ersättningar och sociala kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § om pensioner och liknande&lt;br&gt;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § om medelantalet anställda&lt;br&gt;under räkenskapsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19-21 §§ om löner, andra&lt;br&gt;ersättningar och sociala kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om pensioner och liknande&lt;br&gt;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § om tidigare styrelse och&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om suppleanter och vice&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § om avtal om avgångs-&lt;br&gt;vederlag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § om uppgift om moder-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § om tidigare styrelse och&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § om suppleanter och vice&lt;br&gt;verkställande direktör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § om avtal om avgångs-&lt;br&gt;vederlag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § om uppgift om moder-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 1 § angivna bestämmelserna i 5 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. a) 3 § första stycket skall tillämpas på dels immateriella tillgångar&lt;br&gt;(B), dels byggnader och mark (C.I), dels placeringar i koncernföretag och&lt;br&gt;intresseföretag (C.II).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 3 § andra och tredje styckena skall tillämpas på dels immateriella&lt;br&gt;tillgångar (B), dels placeringstillgångar (C), dels sådana materiella&lt;br&gt;tillgångar och varulager (G.I) och övriga tillgångar (G.IV) som&lt;br&gt;stadigvarande skall brukas eller innehas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 4 § skall tillämpas på byggnader och mark (C.I).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 7 § skall i stället för inköp och försäljning gälla mottagen och&lt;br&gt;avgiven återförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fråga om tillstånd enligt 9 § andra stycket att utelämna uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra företag prövas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter skall&lt;br&gt;tillämpas endast beträffande de skulder som förfaller till betalning senare&lt;br&gt;än fem år efter balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 12 § tredje stycket om lån till ledande befattningshavare skall&lt;br&gt;tillämpas om företaget lämnat lån till eller ställt säkerhet till förmån för&lt;br&gt;någon annan med stöd av tillstånd enligt 12 kap. 13 § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Utöver upplysningar enligt&lt;br&gt;17 § skall även uppgift lämnas om&lt;br&gt;medelantalet anställda uppdelat på&lt;br&gt;kontorstjänstemän, fålttjänstemän&lt;br&gt;och övriga anställda i Sverige.&lt;br&gt;Dessutom skall medelantalet&lt;br&gt;fritidsombud och specialombud i&lt;br&gt;Sverige anges var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift enligt 19 § första&lt;br&gt;stycket 2 om löner och&lt;br&gt;ersättningar till anställda skall&lt;br&gt;delas upp på kontorstjänstemän,&lt;br&gt;fälttjänstemän och övriga anställda&lt;br&gt;i Sverige. Dessutom skall ersätt-&lt;br&gt;ningsbeloppen för fritidsombud&lt;br&gt;och specialombud i Sverige anges&lt;br&gt;för vaije grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Utöver upplysningar enligt&lt;br&gt;18 § skall även uppgift lämnas om&lt;br&gt;medelantalet anställda uppdelat på&lt;br&gt;kontorstjänstemän, fålttjänstemän&lt;br&gt;och övriga anställda i Sverige.&lt;br&gt;Dessutom skall medelantalet&lt;br&gt;fritidsombud och specialombud i&lt;br&gt;Sverige anges var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift enligt 20 § första&lt;br&gt;stycket 2 om löner och ersätt-&lt;br&gt;ningar till anställda skall delas upp&lt;br&gt;på kontorstjänstemän, fälttjänste-&lt;br&gt;män och övriga anställda i&lt;br&gt;Sverige. Dessutom skall ersätt-&lt;br&gt;ningsbeloppen for fritidsombud&lt;br&gt;och specialombud i Sverige anges&lt;br&gt;för vaije grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande&lt;br&gt;bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om när koncernredovisning inte behöver upprättas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket om koncern-&lt;br&gt;redovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om dotterföretag som skall&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om överskådlighet, god&lt;br&gt;redovisningssed och rättvisande&lt;br&gt;bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket första&lt;br&gt;meningen om allmänna krav på&lt;br&gt;koncembalansräkningen och&lt;br&gt;koncemresultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § om minoritetsandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. 9 § om balansdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § om enhetliga principer för&lt;br&gt;koncernredovisningen och års-&lt;br&gt;redovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om elimineringar mellan&lt;br&gt;koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om förändringar i koncer-&lt;br&gt;nens sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 och 16 §§ om uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17-23 §§ om hur dotterföretag&lt;br&gt;skall räknas in i koncemredo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket om koncern-&lt;br&gt;redovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om dotterföretag som skall&lt;br&gt;omfattas av koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om överskådlighet, god&lt;br&gt;redovisningssed och rättvisande&lt;br&gt;bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket första&lt;br&gt;meningen om allmänna krav på&lt;br&gt;koncembalansräkningen och&lt;br&gt;koncemresultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om minoritetsandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 § om balansdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 § om enhetliga principer för&lt;br&gt;koncernredovisningen och års-&lt;br&gt;redovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om elimineringar mellan&lt;br&gt;koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ om förändringar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncernens sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 77 §§ om uppgifter om&lt;br&gt;dotterföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18-24 §§ om hur dotterföretag&lt;br&gt;skall räknas in i koncemredo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24-29 §§ om hur andelar i&lt;br&gt;intresseföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag skall räknas in i&lt;br&gt;koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25-30 §§ om hur andelar i&lt;br&gt;intresseföretag och vissa andra&lt;br&gt;företag skall räknas in i&lt;br&gt;koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 § angivna bestämmelserna i 7 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a) I stället för vad som sägs i 2 § första stycket 3 skall gälla att&lt;br&gt;moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt&lt;br&gt;den lagstiftning som i den staten har tillkommit i enlighet med&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas direktiv av den 19 december 1991&lt;br&gt;(91/674/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) I stället för den hänvisning som i 2 § tredje stycket görs till&lt;br&gt;bestämmelser om ingivande och kungörande gäller en hänvisning till 8&lt;br&gt;kap. 5 och 6 §§ denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;I stället för den i 9 §&lt;br&gt;föreskrivna tiden gäller en tid om&lt;br&gt;sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som anges i 11 § första&lt;br&gt;och tredje styckena om att andra&lt;br&gt;värderingsprinciper far användas&lt;br&gt;än i moderföretagets års-&lt;br&gt;redovisning och att koncern-&lt;br&gt;företagens tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;och skulder inte behöver räknas&lt;br&gt;om, gäller även tillgångar vars&lt;br&gt;värdering påverkar eller bestäm-&lt;br&gt;mer försäkringstagarnas rättigheter&lt;br&gt;och avsättningar som värderas&lt;br&gt;med regler specifika för försäk-&lt;br&gt;ringsrörelse. I sådant fall skall&lt;br&gt;upplysning härom lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fråga om tillstånd enligt 16 §&lt;br&gt;att utelämna uppgifter om dotter-&lt;br&gt;företag och vissa andra företag&lt;br&gt;prövas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;I stället för den i 10 §&lt;br&gt;föreskrivna tiden gäller en tid om&lt;br&gt;sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som anges i 12 § första&lt;br&gt;och tredje styckena om att andra&lt;br&gt;värderingsprinciper far användas&lt;br&gt;än i moderföretagets års-&lt;br&gt;redovisning och att koncern-&lt;br&gt;företagens tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;och skulder inte behöver räknas&lt;br&gt;om, gäller även tillgångar vars&lt;br&gt;värdering påverkar eller bestäm-&lt;br&gt;mer försäkringstagarnas rättigheter&lt;br&gt;och avsättningar som värderas&lt;br&gt;med regler specifika för försäk-&lt;br&gt;ringsrörelse. I sådant fall skall&lt;br&gt;upplysning härom lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fråga om tillstånd enligt 17 §&lt;br&gt;att utelämna uppgifter om dotter-&lt;br&gt;företag och vissa andra företag&lt;br&gt;prövas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall&lt;br&gt;tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 och 15 §§ om publicering av årsredovisningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § andra stycket om ute- 16 § 2 om utelämnande av&lt;br&gt;lämnande av uppgift i koncern- uppgift i koncernredovisningen,&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:1551&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya föreskrifterna skall tillämpas på räkenskapsår som inleds&lt;br&gt;närmast efter den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Understödsföreningar far tillämpa äldre föreskrifter i 29 och 30 §§&lt;br&gt;lagen (1972:262) om understödsföreningar för det första räkenskapsår&lt;br&gt;som inleds närmast efter den 31 december 1999. En sådan tillämpning&lt;br&gt;skall anmälas till Finansinspektionen före den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far för&lt;br&gt;den första årsredovisning som upprättas enligt lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag föreskriva att 3 kap. 5 § andra stycket&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) och 6 kap. 2 § lagen om årsredo-&lt;br&gt;visning i försäkringsföretag inte skall tillämpas samt meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om vilka jämförande upplysningar som i stället skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Föreskrifterna i 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen skall&lt;br&gt;inte tillämpas på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:00) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 §, 6 kap. 3 §, 7 kap. 4 § och 8 kap.&lt;br&gt;4 § lagen (1999:00) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligtprop. 1998/99:87 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om eget&lt;br&gt;kapital och avsättningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst skall som bundet&lt;br&gt;eget kapital tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Överkursfond,&lt;br&gt;Konsolideringsfond, Fond för orealiserade vinster och vinst eller förlust&lt;br&gt;för räkenskapsåret. Förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som&lt;br&gt;avdragspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I skadeförsäkringsföretag och livförsäkringsföretag som får dela ut&lt;br&gt;vinst skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget&lt;br&gt;kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp&lt;br&gt;Aktiekapital, Garantikapital, Överkursfond, Uppskrivningsfond,&lt;br&gt;Reservfond och Fond för orealiserade vinster. Under fritt eget kapital&lt;br&gt;eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad&lt;br&gt;vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlust och förlust för räkenskapsåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om avsättningen för kvardrö-&lt;br&gt;jande risker i posten Ej intjänade&lt;br&gt;premier och kvardröjande risker&lt;br&gt;(DD.l) uppgår till väsentligt&lt;br&gt;belopp, skall beloppet anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om garanterad återbäring i&lt;br&gt;posten livförsäkringsavsättning&lt;br&gt;(DD.2) uppgår till väsentligt be-&lt;br&gt;lopp, skall beloppet anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om avvecklingsresultat upp-&lt;br&gt;går till väsentligt belopp skall det&lt;br&gt;anges i en not med fördelning på&lt;br&gt;kategori av skada och belopp. Med&lt;br&gt;avvecklingsresultat avses skill-&lt;br&gt;naden mellan å ena sidan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas därvid upp som avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I understödsföreningar skall&lt;br&gt;som eget kapital tas upp Fond för&lt;br&gt;orealiserade vinster, Övriga&lt;br&gt;fonder och vinst eller förlust för&lt;br&gt;räkenskapsåret. Förlust för&lt;br&gt;räkenskapsåret tas därvid upp som&lt;br&gt;avdragspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om avsättningen för&lt;br&gt;kvardröjande risker i posten Ej&lt;br&gt;intjänade premier och kvar-&lt;br&gt;dröjande risker (DD.l) uppgår till&lt;br&gt;väsentligt belopp, skall beloppet&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om garanterad återbäring i&lt;br&gt;posten livförsäkringsavsättning&lt;br&gt;(DD.2) uppgår till väsentligt be-&lt;br&gt;lopp, skall beloppet anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om avvecklingsresultat upp-&lt;br&gt;går till väsentligt belopp skall det&lt;br&gt;anges i en not med fördelning på&lt;br&gt;kategori av skada och belopp. Med&lt;br&gt;avvecklingsresultat avses skill-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsättningen för oreglerade skador&lt;br&gt;från föregående år vid räkenskaps-&lt;br&gt;årets ingång, efter avdrag för&lt;br&gt;under räkenskapsåret gjorda utbe-&lt;br&gt;talningar av ersättningar för skador&lt;br&gt;från föregående år, och å andra&lt;br&gt;sidan avsättningen för oreglerade&lt;br&gt;skador från föregående år vid&lt;br&gt;räkenskapsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Villkorad återbäring (EE.l)&lt;br&gt;skall delas upp på avsättningar för&lt;br&gt;vilka försäkringstagaren direkt&lt;br&gt;respektive indirekt bär risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Skadeförsäkringsföretag och&lt;br&gt;livförsäkringsföretag som far dela&lt;br&gt;ut vinst skall lämna närmare upp-&lt;br&gt;lysningar om det belopp av fritt&lt;br&gt;eget kapital som inte kan anses ut-&lt;br&gt;delningsbart med hänsyn till&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 1 a §&lt;br&gt;första stycket och 12 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713) och om de&lt;br&gt;förhållanden som motiverar&lt;br&gt;bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Livförsäkringsföretag skall&lt;br&gt;lämna upplysning om belopp som&lt;br&gt;inte far användas för&lt;br&gt;vinstutdelning eller förlusttäckning&lt;br&gt;enligt bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naden mellan å ena sidan Prop. 1998/99:130&lt;br&gt;avsättningen för oreglerade skador Bilaga 10&lt;br&gt;från föregående år vid räkenskaps-&lt;br&gt;årets ingång, efter avdrag för&lt;br&gt;under räkenskapsåret gjorda utbe-&lt;br&gt;talningar av ersättningar för skador&lt;br&gt;från föregående år, och å andra&lt;br&gt;sidan avsättningen för oreglerade&lt;br&gt;skador från föregående år vid&lt;br&gt;räkenskapsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Villkorad återbäring (EE.l)&lt;br&gt;skall delas upp på avsättningar för&lt;br&gt;vilka försäkringstagaren direkt&lt;br&gt;respektive indirekt bär risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Skadeförsäkringsföretag och&lt;br&gt;livförsäkringsföretag som får dela&lt;br&gt;ut vinst skall lämna närmare upp-&lt;br&gt;lysningar om det belopp av fritt&lt;br&gt;eget kapital som inte kan anses ut-&lt;br&gt;delningsbart med hänsyn till&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 1 a §&lt;br&gt;första stycket och 12 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713) och om de&lt;br&gt;förhållanden som motiverar&lt;br&gt;bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Livförsäkringsaktiebolag och&lt;br&gt;ömsesidiga livförsäkringsbolag&lt;br&gt;skall lämna upplysning om belopp&lt;br&gt;som inte får användas för&lt;br&gt;vinstutdelning eller förlusttäckning&lt;br&gt;enligt bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I resultatanalysen skall, fördelat&lt;br&gt;p.å försäkringsgrenar, upplys-&lt;br&gt;ningar lämnas om försäkrings-&lt;br&gt;tekniska avsättningar (DD och&lt;br&gt;EE), återförsäkrares andel av&lt;br&gt;försäkringstekniska avsättningar&lt;br&gt;(E), intäkter, kostnader och&lt;br&gt;rörelseresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsaktiebolag och&lt;br&gt;ömsesidiga försäkringsbolag skall&lt;br&gt;i resultatanalysen, fördelat på&lt;br&gt;försäkringsgrenar, lämna upplys-&lt;br&gt;ningar om försäkrings-tekniska&lt;br&gt;avsättningar (DD och EE),&lt;br&gt;återförsäkrares andel av försäk-&lt;br&gt;ringstekniska avsättningar (E),&lt;br&gt;intäkter, kostnader och rörelse-&lt;br&gt;resultat. Understödsföreningar&lt;br&gt;skall lämna upplysningar om&lt;br&gt;intäkter och kostnader fördelade&lt;br&gt;på verksamhetsgrenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med&lt;br&gt;undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1-3 §§ årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med&lt;br&gt;det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp i&lt;br&gt;koncembalansräkningen som bundet eget kapital under Andra fonder&lt;br&gt;(AA.V),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelserna om tilläggs-&lt;br&gt;upplysningar i 5 kap., med undan-&lt;br&gt;tag för 2 § 4 och hänvisningarna&lt;br&gt;till 5 kap. 8, 9 och 24 §§ års-&lt;br&gt;redovisningslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelserna om upplysningarna i förvaltningsberättelsen i 6 kap.&lt;br&gt;1 och 2 §§, med undantag för hänvisningen till 6 kap.&lt;br&gt;årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelserna om tilläggs-&lt;br&gt;upplysningar i 5 kap., med undan-&lt;br&gt;tag för 2 § 4 och hänvisningarna&lt;br&gt;till 5 kap. 8, 9 och 26 §§ års-&lt;br&gt;redovisningslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen för det&lt;br&gt;förflutna räkenskapsåret skall&lt;br&gt;lämnas till revisorerna och lek-&lt;br&gt;mannarevisorema senast en månad&lt;br&gt;före ordinarie bolagsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen för det&lt;br&gt;förflutna räkenskapsåret skall&lt;br&gt;lämnas till revisorerna och lek-&lt;br&gt;mannarevisorema senast en månad&lt;br&gt;före ordinarie stämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-05-10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud&lt;br&gt;Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 15 april 1999 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bokföringslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. revisionslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla&lt;br&gt;bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1999:00) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementsrådet Sten&lt;br&gt;Andersson, hovrättsassessorn Staffan Lind och departementssekreteraren&lt;br&gt;Stefan Pärlhem samt hovrättsassessorn Bengt Söderquist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås sakliga ändringar i gällande rätt på ett&lt;br&gt;betydande antal enskilda punkter. Varken tagna för sig eller tillsammans&lt;br&gt;medför de dock något brott på utvecklingen av bokförings- och&lt;br&gt;redovisningslagstiftningen. Mycket i denna beror av EG-rätt och&lt;br&gt;omställningen till EG-rätten har gjorts tidigare. För medborgarna&lt;br&gt;viktigast torde vara att åtskilliga juridiska personer som tidigare inte&lt;br&gt;varit bokföringsskyldiga, såsom icke näringsidkande ideella föreningar&lt;br&gt;och trossamfund med mera betydande tillgångar, samt jordbrukare blir&lt;br&gt;bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sålunda de sakliga ändringarna är begränsade innebär de remitterade&lt;br&gt;förslagen enligt Lagrådets mening betydande framsteg i formellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänseende. Dels koncentreras det nuvarande disparata beståndet av lagar&lt;br&gt;genom att jordbruksbokföringslagen och 1980 års årsredovisningslag&lt;br&gt;avskaffas, dels bringas bokföringslagen och årsredovisningslagen i ett&lt;br&gt;närmare organiskt sammanhang där bokföringslagen blir den över-&lt;br&gt;gripande såtillvida att av den framgår skyldigheten att upprätta och&lt;br&gt;offentliggöra årsredovisning, som är ett sätt att avsluta bokföringen.&lt;br&gt;Förslaget till ny bokföringslag har getts en klar och överskådlig&lt;br&gt;disposition. Förslagen är med något undantag väl beredda och&lt;br&gt;genomarbetade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklingen av lagstiftningen borde enligt Lagrådets mening kunna&lt;br&gt;drivas längre på ett par punkter. Det finns ett antal gränsvärden eller&lt;br&gt;gränsbelopp i fråga om omslutning, tillgångar och antal anställda, olika&lt;br&gt;för olika frågor, som borde kunna samordnas bättre. Vidare finns det&lt;br&gt;åtskilliga särbestämmelser för stiftelser. Dessa tillskrivs det förhållandet&lt;br&gt;att det inte finns några intressenter som kan kritiskt granska skötseln av&lt;br&gt;stiftelserna, men Lagrådet är inte övertygat om att detta har så stor&lt;br&gt;betydelse; snarare är det det förhållandet att ståndpunkt nyligen tagits till&lt;br&gt;frågorna vid den nya stiftelselagens tillkomst som blivit avgörande.&lt;br&gt;Lagrådet anser sig inte ha underlag för att på dessa punkter föreslå&lt;br&gt;sakliga ändringar. Bestämmelserna bör emellertid ses över i samband&lt;br&gt;med den utvärdering av lagstiftningen som ställs i utsikt. Lagrådet&lt;br&gt;förutsätter att denna inte dröjer för länge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill redan här gå in på ett par principiella frågor som diskuteras&lt;br&gt;i lagrådsremissen. Det gäller dels normbildningen på bokförings och&lt;br&gt;årsredovisningslagstiftningens område, dels straffansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bokföringslagen och årsredovisningslagen med däri&lt;br&gt;föreslagna ändringar har båda karaktären av ramlagar, som skall fyllas ut&lt;br&gt;genom bindande föreskrifter av regeringen eller annan myndighet, råd&lt;br&gt;och rekommendationer av Bokföringsnämnden och andra organ samt&lt;br&gt;naturligtvis rättspraxis. Lagrådet har svårt att se att det skulle vara&lt;br&gt;möjligt att föreslå något annat. Materialet är alldeles för omfattande och&lt;br&gt;behöver dessutom ändras alldeles för ofta för att kunna rymmas i lagar&lt;br&gt;stiftade av riksdagen. När det gäller råd och rekommendationer till&lt;br&gt;utfyllande av begreppet god redovisningssed kan några principiella&lt;br&gt;invändningar inte riktas mot sådana. De kommer självfallet att få en stor&lt;br&gt;betydelse men ytterst är det domstolarna som har att ta ställning till&lt;br&gt;innebörden av god redovisningssed i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer svårbedömd är frågan om verkan av bindande föreskrifter. Detta&lt;br&gt;hänger samman med att normdelegation inte kan äga rum på det&lt;br&gt;civilrättsliga området och att de föreskrifter det är fråga om uppen-&lt;br&gt;barligen inte samt och synnerligen kan rymmas inom begreppet&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad frågan gäller i den allmänna årsredovisningslagen finns eller föreslås&lt;br&gt;inte någon normdelegation är föreskriftsrätten för Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 1 kap. 5 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag, 1 kap. 4 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag&lt;br&gt;och 11 kap. 2 § lagen om börs och clearingverksamhet. Härtill kommer&lt;br&gt;ett bemyndigande i övergångsbestämmelserna till lagen om årsredo-&lt;br&gt;visning i försäkringsföretag, som har en motsvarighet i de övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser som meddelades vid lagens tillkomst. Avgörande för&lt;br&gt;frågan är om redovisningslagstiftningen är av civilrättslig eller offentlig-&lt;br&gt;rättslig natur. Är den av offentligrättslig natur finns utrymme för&lt;br&gt;normdelegation enligt 8 kap. 7 § regeringsformen, är den av civilrättslig&lt;br&gt;natur däremot som förut antytts inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De finansiella företagen är i allmänt intresse underkastade en mängd krav&lt;br&gt;av huvudsakligen EG-rättslig natur och står under stark kontroll av statlig&lt;br&gt;myndighet. Typiskt sett är lagstiftningen om dem en näringsrättslig&lt;br&gt;reglering. Det kan inte bestridas att redovisningsreglerna har civilrättsliga&lt;br&gt;inslag och att de föreskrifter som meddelats med stöd av de aktuella&lt;br&gt;bemyndigandena alltså har en blandad karaktär, men gränsdragningen&lt;br&gt;mellan näringsrätt och civilrätt kan aldrig bli helt skarp. Frågan är om&lt;br&gt;den blandade karaktären skall förhindra normdelegation därför att 8 kap.&lt;br&gt;2 § regeringsformen inte tillåter sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana bemyndiganden som det nu är fråga om har getts av riksdagen&lt;br&gt;vid upprepade tillfallen, vilket klart talar mot tanken att de skulle vara&lt;br&gt;inkonstitutionella. Lagrådet har ibland uttalat betänkligheter men låtit sig&lt;br&gt;nöja med hänvisningar till pågående lagstiftningsarbete Q fr prop.&lt;br&gt;1991/92:113 s. 469 ff, 1995/96:10 Del 45, s. 311, 314 f, 1997/98:151,&lt;br&gt;Bilagor s. 156). Lagrådet vill här erinra om ett principuttalande av&lt;br&gt;Lagrådet (prop. 1977/78:75 s. 144 ff) som citerats i olika sammanhang&lt;br&gt;(se t.ex. HolmbergStjemquist, Grundlagarna, s. 22 f och prop.&lt;br&gt;1997/98:45 Del 2, s. 514). Frågan gällde förslag till en ny&lt;br&gt;ransoneringslag där vissa bemyndiganden närmast stödde sig på&lt;br&gt;möjligheten enligt 8 kap. 7 § regeringsformen att meddela föreskrifter för&lt;br&gt;näringsverksamhet. I förslaget fanns bemyndiganden att meddela&lt;br&gt;föreskrifter som riktade sig till enskilda och som knappast kunde anses&lt;br&gt;avse näringsverksamhet. Lagrådet uttalade bl.a. att kravet på en grund-&lt;br&gt;lagstillämpning i strikt överensstämmelse med lagtexten knappast&lt;br&gt;framträdde genomgående med samma styrka. Det fick anses ha större&lt;br&gt;tyngd när det gällde exempelvis innebörden av de absoluta fri- och&lt;br&gt;rättigheterna eller när det gällde vad regeringen utan bemyndigande ägde&lt;br&gt;förordna om än när fråga var om riksdagens möjligheter att delegera&lt;br&gt;normgivningsmakt till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu aktuella bemyndigandena föreslås inte ändrade i förevarande&lt;br&gt;lagstiftningsärende utan det enda som sker är att en hänvisning till dem&lt;br&gt;tas in i 8 kap. 1 § bokföringslagen; härtill kommer bemyndigandet i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen om årsredovisning i försäkrings-&lt;br&gt;företag. Också nu ställs en översyn av grundlagsbestämmelserna i utsikt.&lt;br&gt;Lagrådet vill under beaktande av det förut anförda inte rikta någon&lt;br&gt;erinran mot det sätt på vilket frågan nu hanteras. Det bör emellertid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erinras om att det till sist är domstolarna som tar ställning till om&lt;br&gt;föreskrifterna skall tillämpas eller eftersom lagprövningen avser&lt;br&gt;tillämpningen i enskilda fall skall sättas åt sidan exempelvis i en tvist&lt;br&gt;mellan enskilda vid allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självklart önskvärt att bestämmelserna om normgivnings-&lt;br&gt;delegation ges en lämplig utformning. Gränsdragningen mellan 8 kap.&lt;br&gt;2 § och 8 kap. 3 § regeringsformen har tidigare vållat svårigheter (se t.ex.&lt;br&gt;beträffande personuppgiftslagen prop. 1997/98:44 s. 237 ff och s. 58 ff).&lt;br&gt;Lagrådet tror emellertid inte att det blir så enkelt att åstadkomma några&lt;br&gt;generella normgivningsregler för gränslandet mellan civilrätt och&lt;br&gt;offentlig rätt och det är knappast önskvärt att 8 kap. regeringsformen&lt;br&gt;belastas med ytterligare kasuistiska bestämmelser. Snarare är det så att&lt;br&gt;kapitlet från böijan getts en alltför detaljerad utformning och bör bli&lt;br&gt;föremål för en allmän översyn. Detta framgår inte minst av den&lt;br&gt;oproportionerligt stora uppmärksamhet som Lagrådet måste ägna detta&lt;br&gt;kapitel i sitt granskningsarbete. I anslutning till det förut citerade&lt;br&gt;lagrådsuttalandet kan det ifrågasättas, om inte riksdagen borde ges en&lt;br&gt;mer obunden frihet att delegera föreskriftsrätt i sådana sammanhang där&lt;br&gt;detta framstår som ändamålsenligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som diskuterats med avseende på normgivning utförd av&lt;br&gt;underordnade organ, närmast då råd och rekommendationer rörande god&lt;br&gt;redovisningssed, är dess inverkan på straffansvaret. Vid tolkningen av&lt;br&gt;nämnda begrepp i bokföringslagen måste sådana uttalanden tillmätas&lt;br&gt;betydelse och sålunda läggas till grund för bedömningen om bokföring&lt;br&gt;skett på rätt sätt eller inte. Så länge man behåller rekvisitet i 11 kap. 5 §&lt;br&gt;brottsbalken att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning inte&lt;br&gt;skall kunna i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, lär dock&lt;br&gt;mer subtila överväganden rörande innehållet i god redovisningssed inte&lt;br&gt;kunna påverka domstolarnas prövning av ansvarsfrågan. Däremot medför&lt;br&gt;det förhållandet, att den nya bokföringslagen föreskriver skyldighet&lt;br&gt;också att upprätta årsredovisning, att nyssnämnda prövning måste göras&lt;br&gt;med beaktande också av innehållet i årsredovisningen. Lagrådet har inte&lt;br&gt;några principiella invändningar mot det sätt på vilket frågan om&lt;br&gt;straffansvar behandlats i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till bokföringslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt författningskommentaren skulle bedömningen av frågan om en&lt;br&gt;bokföringsskyldig fysisk person är ett bokslutsföretag i vissa fall kunna&lt;br&gt;göras under beaktande av nettoomsättningen i olika verksamheter som&lt;br&gt;han driver. Den frågan skulle dock lösas genom kompletterande norm-&lt;br&gt;bildning. En sådan ståndpunkt synes inte vara förenlig med den&lt;br&gt;föreslagna lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller nya regler om bokföringsskyldighet för ideella&lt;br&gt;föreningar m.fl. Formuleringen av andra stycket, där förutsättningarna&lt;br&gt;för bokföringsskyldighet inledningsvis anges, har blivit något otydlig&lt;br&gt;genom att det i texten är tidpunkten för bokföringsskyldighetens inträde&lt;br&gt;och inte förutsättningarna för denna som skjutits i förgrunden. Lagrådet&lt;br&gt;föreslår i stället följande lydelse. ”Juridiska personer som anges i första&lt;br&gt;stycket är bokföringsskyldiga, om värdet av tillgångarna, beräknat enligt&lt;br&gt;4 §, överstiger ett gränsbelopp som motsvarar tjugo prisbasbelopp enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bokföringsskyldigheten inträder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från och med tidpunkten för den juridiska personens bildande, om&lt;br&gt;tillgångarna då överstiger det angivna gränsbeloppet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna&lt;br&gt;överstiger gränsbeloppet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet erinrar om att samtidigt behandlas en lagrådsremiss med förslag&lt;br&gt;till lag om viltvårdsområden som är avsedd att ersätta den nuvarande&lt;br&gt;lagen om jaktvårdsområden och att träda i kraft samtidigt med&lt;br&gt;bokföringslagen. Förevarande paragraf bör anpassas till nämnda förslag&lt;br&gt;under det fortsatta beredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl som angavs under 2 kap. 2 § förordar Lagrådet att första&lt;br&gt;stycket formuleras enligt följande. ”Stiftelser är bokföringsskyldiga, om&lt;br&gt;värdet av tillgångarna, beräknat enligt 4 §, överstiger ett gränsbelopp som&lt;br&gt;motsvarar tio prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring. Bokföringsskyldigheten inträder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från och med tidpunkten för stiftelsens bildande, om tillgångarna då&lt;br&gt;överstiger det angivna gränsbeloppet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna&lt;br&gt;överstiger gränsbeloppet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som inte är bokföringsskyldiga enligt den föreslagna nya&lt;br&gt;bokföringslagen skulle det måhända vara av värde med en erinran om&lt;br&gt;vad som gäller för dem i fråga om skyldighet att föra räkenskaper. En&lt;br&gt;sådan erinran återfinns i 7 § beträffande utländska filialer och kunde fylla&lt;br&gt;en funktion. Lagrådet vill därför ifrågasätta om det i paragrafen inte&lt;br&gt;kunde tas in en erinran om var i lagstiftningen i övrigt sådana bestäm-&lt;br&gt;melser finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det i tredje stycket tydligt skall framgå att det är den fysiska&lt;br&gt;personen, inte dotterbolaget, som inte är skyldig att upprätta koncern-&lt;br&gt;redovisning föreslår Lagrådet att stycket omformuleras på följande sätt:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om en fysisk person som äger eller brukar jordbruksfastighet också&lt;br&gt;äger ett aktiebolag, som också bedriver jordbruksverksamhet, utan att&lt;br&gt;han är skyldig att ”. Lagrådet vill samtidigt ifrågasätta, om inte ordet&lt;br&gt;”jordbruksfastighet” bör ersättas med ordet ”näringsfastighet” i vilket fall&lt;br&gt;det andra ”också” bör utgå eller, för att inte någon betydelseförskjutning&lt;br&gt;skall uppstå, orden ”äger eller brukar jordbruksfastighet” bör ersättas&lt;br&gt;med ”bedriver jordbruksverksamhet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen bör preciseras till att avse 1 § andra stycket så att det klart&lt;br&gt;framgår att det är fråga om de företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att specifikationen av belopp som ingår i en sammandragen&lt;br&gt;post inte skall behöva offentliggöras. Ordet bilaga antyder dock att fråga&lt;br&gt;är om en integrerad del av årsredovisningen eller årsbokslutet som är&lt;br&gt;underkastad samma regler som dessa. För att förebygga missförstånd och&lt;br&gt;eftersom själva skyldigheten att offentliggöra bestäms av bokförings-&lt;br&gt;lagen och med en viss omformulering i övrigt föreslår Lagrådet att&lt;br&gt;paragrafen ges följande lydelse: ”För vaije årsbokslut skall, om inte&lt;br&gt;postens sammanställning klart framgår av bokföringen i övrigt, de belopp&lt;br&gt;som ingår i posten tas upp i en specificerad handling, som inte behöver&lt;br&gt;offentliggöras”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 1. Övervägande skäl talar för att fysisk person som bedriver ren-&lt;br&gt;skötsel i princip är bokföringsskyldig enligt den nuvarande bokförings-&lt;br&gt;lagen. Förevarande övergångsbestämmelse torde utgå från att så är fallet.&lt;br&gt;En sådan person skall alltså tillämpa bokföringslagen redan från och med&lt;br&gt;det räkenskapsår som inleds närmast efter lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3. Här sägs att jordbruksbokföringslagen skall upphöra att gälla&lt;br&gt;vid utgången av år 2000. I 8 § jordbruksbokföringslagen anges att&lt;br&gt;kalenderår skall utgöra räkenskapsår men att, när redovisningsskyldighet&lt;br&gt;inträder, räkenskapsåret får utsträckas till att omfatta högst 18 månader.&lt;br&gt;Då det således kan förekomma att ett räkenskapsår som påbörjas t.ex.&lt;br&gt;den 1 september i år kan sträcka sig över årsskiftet 2000/2001 bör i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna föreskrivas vad som skall gälla i dessa&lt;br&gt;situationer. Rimligen bör jordbruksbokföringslagen alltjämt tillämpas i&lt;br&gt;de här fallen (se också SFS 1990:374 och 1990:666).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till revisionslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller dels en speciell regel som gäller kravet på&lt;br&gt;kompetens hos revisorer i vissa handelsbolag och hypoteksinstitut (första&lt;br&gt;stycket), dels ett generellt kompetenskrav för revisorer (andra stycket).&lt;br&gt;Enligt Lagrådets mening bör den generella bestämmelsen komma först.&lt;br&gt;Placeringen av det allmänna kompetenskravet i andra stycket kan t.o.m.&lt;br&gt;ge ett intryck av att det endast hänför sig till sådana revisorer som anges i&lt;br&gt;första stycket. Lagrådet förordar att styckena far byta plats. Godtas&lt;br&gt;förslaget erfordras följdändringar i 16 och 25 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man nu föreslår en ny revisionslag bör övervägas om inte frågorna&lt;br&gt;rörande myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 11 eller 15 § skall&lt;br&gt;lyftas av från regeringen och i stället liksom på så många andra områden&lt;br&gt;under de senaste åren kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om understödsföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är fortfarande anpassad och full av hänvisningar till 1951 års lag&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar, trots att det gått drygt elva år sedan 1987 års&lt;br&gt;lag i ämnet trädde i kraft. Svårigheterna för dem som är intresserade att&lt;br&gt;orientera sig om vad som gäller är alltså avsevärda. Detta är inte&lt;br&gt;godtagbart i fråga om en lag som synes ha en viss betydelse för&lt;br&gt;allmänheten. Lagrådet inser emellertid att förhållandet inte kan rättas i&lt;br&gt;förevarande lagstiftningsärende och en översyn av lagen har inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 betraktande av den erinran som framförs i 31 a § kan, av pedagogiska&lt;br&gt;skäl, ifrågasättas om det inte i lagen bör införas en erinran om att&lt;br&gt;föreningarna är underkastade bestämmelserna i den nya bokföringslagen.&lt;br&gt;En sådan erinran skulle kunna placeras på nuvarande 2930 §§ plats under&lt;br&gt;t.ex. rubriken Bokföringsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i konkurslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 § och 6 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna avgränsas möjligheten att använda anmaning att betala&lt;br&gt;klar och förfallen skuld som grund för konkursansökan respektive&lt;br&gt;förbudet att under konkurs bedriva näringsverksamhet till att gälla dem&lt;br&gt;som bedrivit eller vill driva verksamhet ”som skulle ha omfattats av&lt;br&gt;bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1976:125) i dess lydelse&lt;br&gt;vid utgången av år 1999”. Båda dessa bestämmelser är av central&lt;br&gt;betydelse i konkurslagen. Det måste krävas att den som behöver sätta sig&lt;br&gt;in i deras innehåll utan omgång skall kunna få information om vad&lt;br&gt;bestämmelserna innebär. De är dessutom avsedda att tillämpas under en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obestämd framtid. Med hänsyn härtill bör hänvisningarna till bok-&lt;br&gt;föringslagen ändras till att avse den nya lagen, och det i bestämmelserna i&lt;br&gt;stället göras uttryckliga undantag för de gäldenärer och den verksamhet&lt;br&gt;som efter övervägande anses komma i beaktande, dvs. närmast fysiska&lt;br&gt;personer som bedriver jordbruksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 och 5 a §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § talas om ”andelar” i en juridisk person, medan uttrycket ”aktier och&lt;br&gt;andelar” används i 5 a §. Eftersom någon betydelseskillnad inte synes&lt;br&gt;avsedd bör terminologin vara densamma. Då även en aktie utgör en&lt;br&gt;andelsrätt är enligt Lagrådets mening uttryckssättet ”aktier och andra&lt;br&gt;andelar” att föredra, vilket också överensstämmer med definitionen i&lt;br&gt;1 kap. 3 § årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall frågan om en stiftelse skall ha auktoriserad&lt;br&gt;revisor bedömas bl.a. med hänsyn till tillgångarna, ”värderade med&lt;br&gt;tillämpning av 3 kap. 3 §”. Eftersom det är fråga om stiftelser som är&lt;br&gt;skyldiga att upprätta årsredovisning, synes det ligga närmare till hands att&lt;br&gt;tillämpa värderingen enligt årsredovisningslagen. Mönster till bestäm-&lt;br&gt;melsen kan lämpligen hämtas från 13 §, jämförd med 14 §, förslaget till&lt;br&gt;revisionslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av begreppet ”bolag” i första stycket av paragrafen har&lt;br&gt;utgått. I stället används genomgående begreppet ”företag” i lagen. Någon&lt;br&gt;definition av denna term, som är betydligt vagare än den utmönstrade,&lt;br&gt;ges emellertid inte. Termen ”företag” används också i den föreslagna&lt;br&gt;bokföringslagen, där den definieras. Den definitionen kan emellertid inte&lt;br&gt;användas i årsredovisningslagen. Enligt Lagrådets uppfattning bör det i&lt;br&gt;årsredovisningslagen anges vad som i den lagen avses med termen,&lt;br&gt;exempelvis ”en fysisk eller juridisk person som omfattas av skyldigheten&lt;br&gt;att upprätta årsredovisning eller koncernredovisning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om definitionen placeras i 1 kap. 3 § första stycket återfår definitionen&lt;br&gt;av begreppet ”andelar” sin plats i andra stycket, vilket medför konse-&lt;br&gt;kvensändringar på de ställen där hänvisningen till den definitionen har&lt;br&gt;föreslagits ändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då teoretiskt sett en fysisk person kan vara moderföretag uppkommer&lt;br&gt;frågan om inte ett företag, som är dotterföretag, också skall lämna&lt;br&gt;uppgift om personnummer i förevarande fall (jfr 27 och 33 §§ förslaget&lt;br&gt;till revisionslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också här kan ifrågasättas om inte personnummer bör anges i sista&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill ifrågasätta om inte skyldighet att i koncernredovisningen ta&lt;br&gt;in en finansieringsanalys efter mönster av 2 kap. 1 § bör gälla också om&lt;br&gt;moderföretagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller en&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats. Det bör tilläggas att en ändring påverkar&lt;br&gt;tillämpningen också av andra bestämmelser, exempelvis 7 kap. 8 § sista&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen i första stycket följer att registrerade trossamfund skall&lt;br&gt;ge in årsredovisningar till Patent och registreringsverket och inte till den&lt;br&gt;myndighet, Kammarkollegiet, som enligt regeringens förordnande skall&lt;br&gt;registrera trossamfunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om inte bestämmelsen i första stycket bättre har sin&lt;br&gt;plats i 1 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringslagen skall vara styrande i fråga om företagens skyldighet att&lt;br&gt;upprätta och offentliggöra årsredovisningar, se 6 kap. 2 § förslaget till&lt;br&gt;bokföringslag. I förevarande paragraf bör därför inte föreskrifter&lt;br&gt;meddelas om skyldighet att offentliggöra årsredovisningen men väl om&lt;br&gt;det sätt på vilket offentliggörandet skall ske. Paragrafen bör därför&lt;br&gt;lämpligen inledas på följande sätt: ”Den skyldighet att offentliggöra&lt;br&gt;årsredovisningen som följer av 6 kap. 2 § bokföringslagen (1999:000)&lt;br&gt;skall fullgöras på följande sätt. På samma sätt skall även revisions-&lt;br&gt;berättelsen offentliggöras”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen föreskrivs bl.a. att bestyrkta kopior av angivna&lt;br&gt;handlingar skall hållas tillgängliga för alla som är intresserade. Att&lt;br&gt;bestyrkta kopior kan behövas när det gäller insändandet av handlingarna&lt;br&gt;till registreringsmyndigheten kan vara förklarligt, men frågan är om det&lt;br&gt;erfordras också vis å vis allmänheten. I aktiebolagslagen talas i stort sett&lt;br&gt;genomgående numera om enbart kopior och Lagrådet vill därför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ifrågasätta om bestyrkta kopior verkligen är nödvändiga när det gäller de&lt;br&gt;som ”är intresserade”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i denna paragraf kan ifrågasättas om också personnummer bör tas&lt;br&gt;med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att första meningen ges följande lydelse: ”Beslut av&lt;br&gt;registreringsmyndigheten enligt denna lag far överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 2 är syftningen av ordet ”lagen” oklar. I stället kan skrivas&lt;br&gt;”innan ett företag, för vilket årsredovisningslagen (1995:1554) inte har&lt;br&gt;gällt tidigare, första gången tillämpar lagen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om årsredovisning i kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet erinrar om att 2 kap. 1 § och 7 kap. 1 § samtidigt behandlas i en&lt;br&gt;lagrådsremiss om revisorer i sparbanker och medlemsbanker, med&lt;br&gt;föreslaget ikraftträdande samtidigt som förevarande forslag. Förslagen&lt;br&gt;torde få samordnas under det fortsatta beredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i fråga om 7 kap. 4 § årsredovisningslagen ifrågasätter Lagrådet&lt;br&gt;om inte en finansieringsanalys bör ingå i koncernredovisningen for&lt;br&gt;börsnoterade moderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om årsredovisning i försäk-&lt;br&gt;ringsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandena i paragrafen att medge vissa undantag avser&lt;br&gt;förvaltningsbeslut och föranleder alltså inte sådana överväganden som&lt;br&gt;gjorts inledningsvis angående möjligheterna till normdelegation i fråga&lt;br&gt;om redovisningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vissa undantag hänvisas till ”förutsättningar som anges i&lt;br&gt;1 kap. 10 § försäkringsrörelselagen”. Den lagen gäller inte för&lt;br&gt;understödsföreningar och de förutsättningar som anges i den anvisade&lt;br&gt;paragrafen är inte anpassade till understödsföreningarnas verksamhet.&lt;br&gt;Oklarhet kan därför uppstå om vilka förutsättningar som avses. Det vore&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bättre om i förevarande paragraf kunde direkt föreskrivas under vilka&lt;br&gt;förutsättningar utöver de i tredje stycket tredje och fjärde meningarna&lt;br&gt;angivna som undantag får medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsförslag i lagrådsremissen om ändrade&lt;br&gt;regler för revisorer i sparbanker och medlemsbanker,&lt;br&gt;m.m., (bestämmelserna om finansieringsanalys&lt;br&gt;behandlas i denna proposition)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning&lt;br&gt;i kreditinstitut och värdepappersbolag att 2 kap. 1 §, 7 kap. 1 § och 8 kap.&lt;br&gt;4 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag för varje räkenskapsår upprätta&lt;br&gt;årsredovisning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kreditinstitut eller värde- I årsredovisningen skall en&lt;br&gt;pappersbolag som enligt 10 kap. finansieringsanalys ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385), 4 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning i vissa företag&lt;br&gt;m.m. eller 8 kap. 5 § första stycket&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar är skyldiga att ha&lt;br&gt;auktoriserad revisor, skall även en&lt;br&gt;finansieringsanalys ingå i&lt;br&gt;årsredo-visningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i&lt;br&gt;årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditinstitut och värdepappersbolag som är moderföretag och sådana&lt;br&gt;finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket skall för&lt;br&gt;vaije räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte&lt;br&gt;annat följer av 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För moderföretag som enligt I koncernredovisningen skall en&lt;br&gt;10 kap. 13 § aktiebolagslagen finansieringsanalys ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385), 4 kap. 3§ andra&lt;br&gt;stycket lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;företag eller 8 kap. 5 § tredje&lt;br&gt;stycket lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar är skyldiga&lt;br&gt;att ha auktoriserad revisor, skall&lt;br&gt;även en finansieringsanalys ingå i&lt;br&gt;koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket och&lt;br&gt;omfattas av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en&lt;br&gt;kapitaltäckningsanalys enligt 6 kap. 3 § ingå i koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen för&lt;br&gt;förflutna räkenskapsåret&lt;br&gt;lämnas till revisorerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i en bank senast en&lt;br&gt;före ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det Årsredovisningen för det&lt;br&gt;skall förflutna räkenskapsåret skall&lt;br&gt;lämnas till revisorerna och&lt;br&gt;lekmannarevisorema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. i ett bankaktiebolag eller i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemsbank senast en månad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i en sparbank senast en månad före ordinarie stämma, dock senast&lt;br&gt;den 31 mars,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i ett hypoteksinstitut senast fyra månader efter räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 juni 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: ordförande statsrådet Hjelm-Wallén samt statsråden&lt;br&gt;Freivalds, Schori, Winberg, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,&lt;br&gt;Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon,&lt;br&gt;Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:130 Ny bokföringslag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 58195, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:SkU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:LU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-05-28 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-06-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-06-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-06-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-09-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:56:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM03130</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:56:25</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:LU2</uppgift>
<ref_dok_id>GN01LU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny bokföringslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:SkU2</uppgift>
<ref_dok_id>GN01SkU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Inkomstskattelagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:130&lt;br/&gt;
Ny bokföringslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02L4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:130 Ny bokföringslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:130&lt;br/&gt;
Ny bokföringslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02L5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:130 Ny bokföringslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:130&lt;br/&gt;
Ny bokföringslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02L6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:130 Ny bokföringslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Åbjörnsson  och Kjell Eldensjö  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:130&lt;br/&gt;
Ny bokföringslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02L4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:130 Ny bokföringslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Åbjörnsson  och Kjell Eldensjö  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stig Rindborg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:130&lt;br/&gt;
Ny bokföringslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02L5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:130 Ny bokföringslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stig Rindborg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Nilsson  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:130&lt;br/&gt;
Ny bokföringslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02L6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:130 Ny bokföringslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Nilsson  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>