<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288159</hangar_id>
 <dok_id>GM0313</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>13</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:13</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Miljödepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>13</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-10-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:04:00</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Avgaser och buller från mobila maskiner</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0313/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM0313</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM0313</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:13&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Avgaser och buller från mobila maskiner&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM0313/prop_199899__13-1.png" style="width:38pt;height:54pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 oktober 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell Larsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Miljödepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lag om åtgärder mot buller och avgaser&lt;br&gt;från mobila maskiner. I lagen regleras avgasutsläpp samt i vissa fall bul-&lt;br&gt;lernivåer för mobila maskiner. Den nya lagstiftningen är föranledd av&lt;br&gt;nya EG-regler i det s.k. arbetsmaskinsdirektivet (direktiv 97/68/EG). Den&lt;br&gt;föreslagna lagen är en ramlag och har utformats för att göra det möjligt&lt;br&gt;att införa avgas- och bullerkrav även på andra typer av motorer till mo-&lt;br&gt;bila maskiner än sådana som omfattas av direktivet. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas i lagen att meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om bl.a. kravnivåer, tillsyn, krav på EG-typgodkän-&lt;br&gt;nande, märkning samt miljöklassning. Den som tillverkar, importerar och&lt;br&gt;saluför mobila maskiner eller motorer till dessa skall ha ansvaret för att&lt;br&gt;gällande krav är uppfyllda då maskinerna eller motorerna till dessa släpps&lt;br&gt;ut på marknaden. Även den som brukar en mobil maskin skall ha ett an-&lt;br&gt;svar för att kraven är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås även följdändringar i bilavgaslagen, så att&lt;br&gt;tillämpningsområdet för den lagen begränsas till att omfatta motorfordon,&lt;br&gt;dvs. bilar, mopeder och motorcyklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen och ändringarna i bilavgaslagen föreslås träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1999. Den nya lagen skall tillämpas på mobila maskiner&lt;br&gt;som släpps ut på marknaden från och med den tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om åtgärder mot buller och avgaser från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mobila maskiner..................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386).... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkterna för regeringens&amp;nbsp;förslag......................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmaskinsdirektivets innehåll....................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillämpningsområde.......................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utsläppskrav...................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bedömning av överensstämmelse..................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Märkning........................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaternas skyldigheter......................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande..................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande svenska bestämmelser om avgaser och buller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt arbetet inom EU.......................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av lagstiftning....................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En särskild lagstiftning om avgaser och buller från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mobila maskiner................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Milj ökrav på mobila maskiner..........................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvar för gällande krav..................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsyn och kontroll...........................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrmedel................................................  28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.1 Miljöklassning och miljödeklaration..............28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgifter.............................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Straffbestämmelser...........................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagandebestämmelser..............................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader och konsekvenser...........................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgeten....................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Maskinägare och maskintillverkare..................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om åtgärder mot buller och avgaser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från mobila maskiner........................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i bilavgaslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:1386).......................................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanserna avseende EG-&lt;br&gt;kommissionens förslag till direktiv.......................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Remissammanställning över EG-kommissionens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktiv..................................................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av Naturvårdsverkets rapport &amp;quot;Renare och&lt;br&gt;tystare arbetsmaskiner - del 2................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets rapport &amp;quot;Renare och tystare arbetsmaskiner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-del 2&amp;quot;..................................................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Remissammanställning över Naturvårdsverkets rapport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Renare och tystare arbetsmaskiner - del 2&amp;quot;.........................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag.................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Lagrådets yttrande.................................................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad...........................................................................................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15&amp;nbsp;oktober 1998.....84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens forslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om åtgärder mot buller och avgaser&lt;br&gt;från mobila maskiner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag syftar till att förebygga att mobila maskiner och motorer&lt;br&gt;till dessa skadar eller orsakar olägenheter for människors hälsa eller för&lt;br&gt;miljön genom utsläpp av avgaser och andra föroreningar samt genom&lt;br&gt;buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med mobila maskiner avses i denna lag traktorer, motorredskap, ter-&lt;br&gt;rängmotorfordon, spårfordon, industriella maskiner och andra anord-&lt;br&gt;ningar som är konstruerade for att kunna röra sig eller flyttas på marken&lt;br&gt;och som är försedda med förbränningsmotorer. Med mobila maskiner&lt;br&gt;avses dock inte motorfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I fråga om bullerkrav för mobila maskiner finns också särskilda före-&lt;br&gt;skrifter i andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Buller- och avgaskrav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Mobila maskiner skall vara så konstruerade och utrustade att de inte&lt;br&gt;avger mer buller eller släpper ut avgaser och andra föroreningar i större&lt;br&gt;mängd än vad som kan godtas från hälso- och miljöskyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I fråga om buller och utsläpp av avgaser och andra föroreningar från&lt;br&gt;mobila maskiner far regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begränsning av buller samt utsläpp av avgaser och andra förore-&lt;br&gt;ningar från mobila maskiner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. motorers utrustning, hållbarhet, funktion, installation eller beskaf-&lt;br&gt;fenhet i övrigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyldighet att underhålla utrustning som begränsar buller och ut-&lt;br&gt;släpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skyldighet att använda visst bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillsyn och annan kontroll, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. krav på EG-typgodkännande och märkning av motorer samt förfa-&lt;br&gt;randet vid utfärdande, ändring och återkallelse av ett EG-typgodkän-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Undantag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva om undantag eller i ett enskilt fall besluta om dispens från krav&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen om det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar for att gällande krav uppfylls&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som tillverkar, importerar eller saluför mobila maskiner eller&lt;br&gt;motorer till dessa ansvarar för att maskinerna eller motorerna uppfyller&lt;br&gt;de krav som föreskrivits med stöd av 4 § 1,2 och 6 när de släpps ut på&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som brukar en mobil maskin ansvarar för att maskinen uppfyller&lt;br&gt;de krav som föreskrivits med stöd av 4 § 1-4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen utövas av den eller de myndigheter som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillsynsmyndigheten far meddela de förelägganden och förbud som&lt;br&gt;behövs i ett enskilt fall för att denna lag och föreskrifter som har medde-&lt;br&gt;lats med stöd av lagen skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Tillsynsmyndigheten far förelägga den som tillverkar, importerar&lt;br&gt;eller saluför mobila maskiner eller motorer till dessa att utan ersättning&lt;br&gt;till myndigheten lämna de upplysningar och handlingar, tillhandahålla de&lt;br&gt;mobila maskiner, motorer och motordelar och utföra de undersökningar&lt;br&gt;som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn enligt denna lag har tillsynsmyndigheten rätt till tillträde till&lt;br&gt;områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, hos dem som&lt;br&gt;är ansvariga enligt 6 §, och får där utföra undersökningar och provningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Beslut om förelägganden och förbud far förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Tillsynsmyndigheten far besluta att de som är ansvariga enligt 6 §&lt;br&gt;första stycket genom annonsering eller på något annat lämpligt sätt skall&lt;br&gt;informera berörda användare om sådana fel som framkommit och som&lt;br&gt;bör åtgärdas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far fö-&lt;br&gt;reskriva att särskilda avgifter skall tas ut för prövning för EG-typgod-&lt;br&gt;kännande och ansökan om undantag samt tillsyn enligt denna lag eller&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straffbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som med&lt;br&gt;uppsåt eller av oaktsamhet yrkesmässigt saluför mobila maskiner eller&lt;br&gt;motorer till dessa i strid mot föreskrifter som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;4 § 1, 2 och 6. Det sagda gäller dock inte motorer som är EG-typgod-&lt;br&gt;kända i en annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som med&lt;br&gt;uppsåt eller av grov oaktsamhet förser en motor till en mobil maskin med&lt;br&gt;märke om att den överensstämmer med ett EG-typgodkännande trots att&lt;br&gt;så inte är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som med&lt;br&gt;uppsåt eller av grov oaktsamhet ändrar eller gör ingrepp i utrustning som&lt;br&gt;reglerar avgaser på en EG-typgodkänd motor till en mobil maskin på ett&lt;br&gt;sådant sätt att motorn inte längre uppfyller kraven för det typgodkända&lt;br&gt;utförandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Beslut av en förvaltningsmyndighet i enskilda fall enligt denna lag&lt;br&gt;eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen far överkla-&lt;br&gt;gas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 men tillämpas inte på mo-&lt;br&gt;bila maskiner eller motorer till dessa som släppts ut på marknaden före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i bilavgaslagen&lt;br&gt;(1986:1386)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 2, 3 och 5 samt 10 §§ bilavgaslagen&lt;br&gt;(1986:1386) skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag syftar till att före-&lt;br&gt;bygga att bilar och andra motor-&lt;br&gt;drivna fordon orsakar skador på&lt;br&gt;människors hälsa eller på miljön&lt;br&gt;genom utsläpp i luften av avgaser&lt;br&gt;och andra ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motordrivna fordon skall vara&lt;br&gt;så konstruerade och utrustade att&lt;br&gt;de inte släpper ut avgaser och&lt;br&gt;andra ämnen i större mängd än vad&lt;br&gt;som kan godtas från hälso- och&lt;br&gt;miljöskyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag syftar till att före-&lt;br&gt;bygga att bilar och andra motor-&lt;br&gt;fordon orsakar skador på männi-&lt;br&gt;skors hälsa eller på miljön genom&lt;br&gt;utsläpp i luften av avgaser och&lt;br&gt;andra ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motorfordon skall vara så kon-&lt;br&gt;struerade och utrustade att de inte&lt;br&gt;släpper ut avgaser och andra äm-&lt;br&gt;nen i större mängd än vad som kan&lt;br&gt;godtas från hälso- och miljö-&lt;br&gt;skyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begränsning av utsläpp i luf-&lt;br&gt;ten av avgaser och andra ämnen&lt;br&gt;från motorfordon samt om fordo-&lt;br&gt;nens beskaffenhet, utrustning,&lt;br&gt;hållbarhet och funktion för att&lt;br&gt;uppfylla uppställda krav på be-&lt;br&gt;gränsning och utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer far meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begränsning av utsläpp i luf-&lt;br&gt;ten av avgaser och andra ämnen&lt;br&gt;från motordrivna fordon samt om&lt;br&gt;fordonens beskaffenhet, utrust-&lt;br&gt;ning, hållbarhet och funktion för&lt;br&gt;att uppfylla uppställda krav på&lt;br&gt;begränsning och utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyldigheter att underhålla den utrustning på fordonen som begrän-&lt;br&gt;sar utsläppen och att använda visst bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kontroll och tillsyn av att fordonen uppfyller kraven på begränsning&lt;br&gt;av utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utfärdande av typgodkännande, registrering, ibruktagande och för-&lt;br&gt;säljning av fordon och motorer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de utsläppskrav och övriga tekniska villkor som skall gälla för mil-&lt;br&gt;jöklasserna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förfarandet vid miljöklassning av fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1997:1143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet far före-&lt;br&gt;lägga en tillverkare av motor-&lt;br&gt;drivna fordon att utan ersättning&lt;br&gt;lämna de upplysningar, tillhanda-&lt;br&gt;hålla de fordon, fordonsdelar och&lt;br&gt;handlingar samt utföra de under-&lt;br&gt;sökningar som behövs för tillsy-&lt;br&gt;nen. Ett föreläggande får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet far före-&lt;br&gt;lägga en tillverkare av motorfor-&lt;br&gt;don att utan ersättning lämna de&lt;br&gt;upplysningar, tillhandahålla de&lt;br&gt;fordon, fordonsdelar och hand-&lt;br&gt;lingar samt utföra de undersök-&lt;br&gt;ningar som behövs för tillsynen.&lt;br&gt;Ett föreläggande far förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn enligt denna lag har en tillsynsmyndighet rätt till tillträde&lt;br&gt;till en fabrik eller annan anläggning och får där göra undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om undantag från meddelade&lt;br&gt;föreskrifter medges för ett visst&lt;br&gt;motorfordon, eller en grupp av&lt;br&gt;sådana fordon, får en avgift till&lt;br&gt;staten tas ut för varje fordon som&lt;br&gt;undantaget omfattar (dispensav-&lt;br&gt;gift)-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om undantag från meddelade&lt;br&gt;föreskrifter medges för ett visst&lt;br&gt;motordrivet fordon, eller en grupp&lt;br&gt;av sådana fordon, får en avgift till&lt;br&gt;staten tas ut för varje fordon som&lt;br&gt;undantaget omfattar (dispensav-&lt;br&gt;gift)-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter om dispensavgiftens beräkning. Härvid skall iakttas&lt;br&gt;att avgiften bör utjämna de ekonomiska fördelarna för den avgiftsskyl-&lt;br&gt;dige av att fordonen inte uppfyller uppställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom det s.k. arbetsmaskinsdirektivet (direktiv 97/68/EG) infors ge-&lt;br&gt;mensamma avgaskrav för dieselmotorer till vissa arbetsmaskiner inom&lt;br&gt;EU. Det kommissionsförslag som låg till grund för direktivet har remiss-&lt;br&gt;behandlats. En remissammanställning finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut av regeringen den 8 juni 1995 fick Naturvårdsverket i&lt;br&gt;uppdrag att i samråd med Arbetarskyddsstyrelsen, Vägverket och övriga&lt;br&gt;berörda myndigheter och organisationer utforma förslag till åtgärder för&lt;br&gt;minskade emissioner av buller och luftföroreningar från arbetsmaskiner.&lt;br&gt;Regeringens beslut var bl.a. föranlett av att det pågick ett arbete i EG-&lt;br&gt;kommissionen med förslaget till direktiv för dieseldrivna arbetsmaskiner.&lt;br&gt;I Naturvårdsverkets uppdrag ingick att utvärdera möjligheterna till natio-&lt;br&gt;nella insatser för minskade emissioner av buller och luftföroreningar från&lt;br&gt;nya arbetsmaskiner och redovisa eventuella författningsförslag. Där in-&lt;br&gt;gick också att ge förslag till fortsatt inriktning och vidare analyser för att&lt;br&gt;främja kostnadseffekti va åtgärder inom området samt ge förslag till ut-&lt;br&gt;formning av svenska regler som harmoniserar med EG:s kommande av-&lt;br&gt;gasdirektiv för olika dieselmotordrivna arbetsmaskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 30 augusti 1996 lämnade Naturvårdsverket en delredovisning av&lt;br&gt;uppdraget i rapporten &amp;quot;Renare och tystare arbetsmaskiner - hur då?&amp;quot;.&lt;br&gt;Den 26 juni 1997 gav Naturvårdsverket in slutredovisningen &amp;quot;Renare och&lt;br&gt;tystare arbetsmaskiner - del två&amp;quot; som innehöll bl.a. förslag till författ-&lt;br&gt;ningsändringar med anledning av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i slutredovisningen har remissbehandlats. En sammanfatt-&lt;br&gt;ning av slutredovisningen finns i bilaga 3. Remissinstanserna finns för-&lt;br&gt;tecknade i bilaga 4 och en sammanställning av remissvaren finns i bilaga&lt;br&gt;5. Med anledning av de ändringar som gjorts i förhållande till lagförsla-&lt;br&gt;get i Naturvårdsverkets rapport har även ett utkast till lagrådsremiss be-&lt;br&gt;retts med vissa berörda myndigheter och organisationer (Banverket, Sjö-&lt;br&gt;fartsverket, Statskontoret, Riksskatteverket, Närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverket, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, EMSA-&lt;br&gt;Grossistförbundet, Maskinentreprenörema, Scania, Svenska Fordons&lt;br&gt;Komponentgruppen, AB Svensk Bilprovning, Svensk Maskinprovning&lt;br&gt;AB och Volvo Wheel Loaders). Yttrandena över utkastet till lagrådsre-&lt;br&gt;miss har i huvudsak varit positiva. En del av remissinstanserna har fram-&lt;br&gt;fört samma synpunkter som i yttrande över Naturvårdsverkets förslag till&lt;br&gt;lagstiftning. De synpunkter som framförts beträffande frågan om frivillig&lt;br&gt;miljöklassning behandlas nedan under 5.5.1. Remissyttrandena finns till-&lt;br&gt;gängliga hos Miljödepartementet (dnr M97/2424/7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 3 september 1998 att inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande bifogas&lt;br&gt;som bilaga 7. Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets synpunkter.&lt;br&gt;Bland annat har justeringar i bestämmelserna om tillsyn medfört att yt-&lt;br&gt;terligare en paragraf införts (10 §). Dessutom har till följd av lagråds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granskningen vissa redaktionella ändringar gjorts i förhållande till den&lt;br&gt;remitterade lagtexten. Vad Lagrådet anfört i fråga om förhållandet till&lt;br&gt;bilavgaslagen kommenteras under avsnitt 4. I övrigt kommenteras Lag-&lt;br&gt;rådets synpunkter i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Utgångspunkterna för regeringens förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen i propositionen 1997/98:145 Svenska miljömål -&lt;br&gt;Miljöpolitik för ett hållbart Sverige, föreslagit nya nationella mål för ut-&lt;br&gt;släpp av föroreningar som bidrar till försurning, övergödning och hälso-&lt;br&gt;effekter. För att målen skall infrias krävs minskningar av utsläpp inom&lt;br&gt;bl.a. transportsektorn. Utsläpp av kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och&lt;br&gt;partiklar från vägtrafiken kommer att minska som följd av skärpta av-&lt;br&gt;gaskrav. Detta är dock inte tillräckligt, utan åtgärderna måste breddas till&lt;br&gt;att inkludera även andra sektorer. En betydande källa till luftföroreningar&lt;br&gt;är större dieseldrivna arbetsmaskiner som används inom jord- och skogs-&lt;br&gt;bruket, industrin samt bygg- och anläggningsbranschen. Detta gäller&lt;br&gt;främst utsläppen av kväveoxider och partiklar. Bland dieseldrivna ar-&lt;br&gt;betsmaskiner är det jordbrukstraktorer, hjullastare, grävmaskiner, gräv-&lt;br&gt;lastare och skogsbruksmaskiner som beräknas bidra med de största ut-&lt;br&gt;släppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) har beräknat att ca 23 % av de samlade&lt;br&gt;kväveoxidutsläppen under år 1995 härrörde från arbetsmaskiner. De är&lt;br&gt;därmed en källa till kväveoxidutsläpp av samma storleksordning som&lt;br&gt;personbilar och deras andel av utsläppen förväntas öka i takt med att åt-&lt;br&gt;gärder inom andra sektorer far genomslag. Även utsläpp av partiklar,&lt;br&gt;vissa kolväten samt bullerstörningar från arbetsmaskiner är betydelse-&lt;br&gt;fulla från arbetsmiljösynpunkt och i vissa fall även från lokal miljösyn-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1993 uppmanades EG-kommissionen av medlemsländerna Dan-&lt;br&gt;mark, Tyskland, England och Holland att utarbeta ett förslag till ett ge-&lt;br&gt;mensamt avgasdirektiv för dieselmotorer i arbetsmaskiner. Ländernas&lt;br&gt;förslag utgick ifrån ett arbete inom FN:s ekonomiska kommission för&lt;br&gt;Europa (ECE) där deltagande nationer utvecklat ett ramdokument med&lt;br&gt;förslag till avgasregler för nya motorer till jord- och skogsbrukstraktorer&lt;br&gt;(ECE Regulation 96). Sverige deltog aktivt både i ECE-arbetet och i ar-&lt;br&gt;betet i den expertgrupp som tillsattes av kommissionen med anledning av&lt;br&gt;arbetet med direktivförslaget. EG-kommissionen redovisade sitt förslag&lt;br&gt;hösten 1995 och i juni 1996 enades miljöministrarna om en gemensam&lt;br&gt;ståndpunkt som innehöll vissa ändringar i kommissionens förslag. Änd-&lt;br&gt;ringarna gällde bl.a. kravnivåerna i ett andra steg som skärptes i förhål-&lt;br&gt;lande till det ursprungliga förslaget för att underlätta en fortsatt harmoni-&lt;br&gt;sering med USA. Dessutom togs skrivningar som begränsade medlems-&lt;br&gt;ländernas möjligheter att använda sig av ekonomiska styrmedel bort. Eu-&lt;br&gt;ropaparlamentet delade rådets uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 16 december 1997 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv&lt;br&gt;97/68/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbrännings-&lt;br&gt;motorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att&lt;br&gt;användas för transporter på väg (EGT nr L 59, 27.2.1998, s. 1, Celex&lt;br&gt;397L0068), i fortsättningen kallat arbetsmaskinsdirektivet. Direktivet&lt;br&gt;reglerar utsläpp från ett stort antal nya arbetsmaskiner, som t.ex. bygg-&lt;br&gt;och entreprenadmaskiner, jord- och skogsbruksmaskiner som inte är&lt;br&gt;traktorer, gaffeltruckar, mobila kranar, maskiner för flygplansstöd m.m.&lt;br&gt;Undantagna är dieselmotorer i jord- och skogsbrukstraktorer och sådana&lt;br&gt;motorer som arbetar med konstant hastighet samt alla bensinmotordrivna&lt;br&gt;maskiner. Undantagna från kraven enligt direktivet är även fordon som&lt;br&gt;används inom försvaret. Avsikten är att direktivet i framtiden skall utvid-&lt;br&gt;gas till att omfatta mindre dieseldrivna motorer och bensinmotorer. För&lt;br&gt;jord- och skogsbrukstraktorer har kommissionen nyligen presenterat för-&lt;br&gt;slag till avgaskrav, KOM (1998)472.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid rådsbehandlingen av direktivet har medlemsländerna åtagit sig att&lt;br&gt;snabbt införliva direktivet i den nationella lagstiftningen, eftersom områ-&lt;br&gt;det anses angeläget. Typgodkännanden enligt direktivet skall kunna ske&lt;br&gt;från den 1 juli 1998. Kraven i direktivet införs stegvis från den 1 januari&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har från den 1 juli 1998 utsett Naturvårdsverket att vara&lt;br&gt;typgodkännandemyndighet enligt direktivet. Därutöver krävs dock en ny&lt;br&gt;lagstiftning för att införa EG-kraven i Sverige. Regler om utsläppskrav&lt;br&gt;på fordon finns visserligen i dag i bilavgaslagen (1986:1386), men den&lt;br&gt;lagen omfattar inte mobila maskiner av det slag som regleras i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt yttrande anser Lagrådet bl.a. att en översyn av bilavgaslagen bör&lt;br&gt;ske för att bringa den lagen i överensstämmelse med den nu föreslagna&lt;br&gt;nya lagen. En sådan översyn kan göras inom ramen för de av regeringen&lt;br&gt;nyligen beslutade kommittédirektiven om översyn av bilavgaslagstift-&lt;br&gt;ningen inför nya europeiska avgaskrav (Dir. 1998:87). Lagrådet tar vi-&lt;br&gt;dare fasta på den bestämmelse som finns i arbetsmaskinsdirektivet om att&lt;br&gt;en garanti skall lämnas till kunden att utrustning för efterbehandling av&lt;br&gt;avgaserna kan förväntas fungera på ett riktigt sätt under motorns hela&lt;br&gt;livslängd. Lagrådet menar att om det är en civilrättslig garanti som avses&lt;br&gt;med detta yttrande måste detta regleras i lag eftersom det rör förhållandet&lt;br&gt;mellan enskilda. Behovet av en sådan reglering blir dock enligt direk-&lt;br&gt;tivets lydelse inte aktuellt förrän år 2001 då kraven enligt steg 2 skall&lt;br&gt;införas. Frågan kan därför övervägas inom ramen för den ovan nämnda&lt;br&gt;utredningen om översyn av bilavgaslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmaskinsdirektivets innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmaskinsdirektivet är tillämpligt på dieseldrivna motorer som in-&lt;br&gt;stalleras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg. Di-&lt;br&gt;rektivet gäller inte vägfordon enligt definitionen i direktiv 70/156/EEG&lt;br&gt;och 92/61/EEG, jordbrukstraktorer enligt definitionen i direktiv&lt;br&gt;74/150/EEG, fartyg, lokomotiv, flygplan samt generatoraggregat. I di-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rektivet finns ytterligare begränsningar i tillämpningsområdet vad avser Prop. 1998/99:13&lt;br&gt;bl.a. motoreffekt på maskiner som omfattas samt en uppräkning av de&lt;br&gt;maskiner som direktivet avser. Som exempel på maskiner som direktivet&lt;br&gt;skall tillämpas på nämns anläggningsmaskiner, jord- och skogsbruksma-&lt;br&gt;skiner, gaffeltruckar och vägunderhållsmaskiner. Uppräkningen i direkti-&lt;br&gt;vet är inte avsedd att vara uttömmande (se bilaga 1 till direktivet).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.2 Utsläppskrav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kraven är uppdelade i två steg och kravnivåerna i steg I och II är bero-&lt;br&gt;ende av motoreffekten. Tidpunkten för kravens införande är också den&lt;br&gt;beroende av motoreffekten. Varje kravskärpning sker i två steg enligt&lt;br&gt;samma princip som för EG:s bilavgasdirektiv. Från en första tidpunkt&lt;br&gt;tillämpas de skärpta kraven vid nya typgodkännanden och från en andra&lt;br&gt;tidpunkt gäller de för samtliga nya motorer, antingen de är monterade i&lt;br&gt;en maskin eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabellen nedan sammanfattas tidtabellen för kravens införande och ut-&lt;br&gt;släppskraven. Vad gäller tidpunkt för införande anges det när kraven&lt;br&gt;gäller för samtliga nya motorer. Vid nya typgodkännanden gäller kraven&lt;br&gt;i steg I från den 1 juli 1998 och kraven i steg II ett år innan de införande-&lt;br&gt;tidpunkter som anges i tabellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Steg 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoeffekt (P)&lt;br&gt;(kW)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Datum för&lt;br&gt;införande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolmonoxid&lt;br&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolväten&lt;br&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kväveoxider&lt;br&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partiklar&lt;br&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&amp;lt;P&amp;lt;560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999-01-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&amp;lt;P&amp;lt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999-01-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&amp;lt;P&amp;lt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999-04-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Steg II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&amp;lt;P&amp;lt;560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002-01-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&amp;lt;P&amp;lt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2003-01-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&amp;lt;P&amp;lt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2004-01-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&amp;lt;P&amp;lt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001-01-01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Kravnivåerna i steg I och II kan enligt EG-kommissionens beräkning ge&lt;br&gt;följande procentuella utsläppsreduktioner jämfört med genomsnittliga&lt;br&gt;utsläpp från dagens motorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förorening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Steg I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Steg II Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kväveoxider (NOx)&lt;br&gt;Kolväten (HC)&lt;br&gt;Partiklar (PM)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-23%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-11%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-27%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-50%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-29%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-67%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet för motorer till arbetsmaskiner följer i stort mallen för de av-&lt;br&gt;gasdirektiv som tillämpas för tunga fordon. En viktig skillnad i förhål-&lt;br&gt;lande till bilavgasdirektiven är att typgodkännandet omfattar en motor-&lt;br&gt;familj, dvs. en grupp av tekniskt närbesläktade motorer, och inte som för&lt;br&gt;bilar en enda motortyp. Efter det att kraven trätt i kraft får i princip en-&lt;br&gt;bart typgodkända motorer släppas ut på marknaden (artikel 9.2). Med-&lt;br&gt;lemsstaterna har dock möjligheter att, på tillverkarens begäran, vad gäller&lt;br&gt;motorer som tillverkats före de tidpunkter som anges i tabellen ovan,&lt;br&gt;skjuta upp kraven med två år för varje kategori (artikel 9.4). Enligt di-&lt;br&gt;rektivet är även motorer som skall användas av försvaret undantagna från&lt;br&gt;kraven (artikel 10.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet ställs vissa krav på hållbarhet. Om dieselmotorn är försedd&lt;br&gt;med en utrustning för efterbehandling av avgaserna skall tillverkaren på&lt;br&gt;egen hand utföra en hållbarhetsprovning i enlighet med god ingenjörssed.&lt;br&gt;I samband med typgodkännandet skall tillverkaren genom protokoll från&lt;br&gt;denna provning bevisa att utrustningen kan förväntas fungera på ett rik-&lt;br&gt;tigt sätt under motorns hela livslängd (bilaga 1 punkt 4.1).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.3 Bedömning av överensstämmelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Motortillverkaren skall ansöka om ett typgodkännande hos en godkän-&lt;br&gt;nandemyndighet i ett medlemsland. Ansökan skall åtföljas av viss tek-&lt;br&gt;nisk dokumentation (artikel 3). Godkännandemyndigheten kan använda&lt;br&gt;sig av en teknisk tjänst, dvs. en organisation eller ett organ som har ut-&lt;br&gt;setts att som provlaboratorium utföra provning och inspektion för en&lt;br&gt;medlemsstats godkännandemyndighets räkning. Ett typgodkännande är&lt;br&gt;giltigt i hela unionen och det kan enbart återkallas av den myndighet som&lt;br&gt;har utfärdat det. Skälen för en sådan åtgärd kan vara underkända resultat&lt;br&gt;vid stickprovskontroller på nya produktionsmotorer. Sådan provning får&lt;br&gt;enbart utföras av den myndighet som utfärdat typ godkännandet (artikel&lt;br&gt;12.2). Enligt direktivet har dock varje medlemsland möjlighet att till&lt;br&gt;denna myndighet framställa en begäran om att en kontroll av överens-&lt;br&gt;stämmelsen skall utföras om medlemslandet genom egna undersökningar&lt;br&gt;har påvisat att motorer med typgodkännandenummer inte överensstäm-&lt;br&gt;mer med den godkända motortypen/familjen. I de fall ett medlemsland&lt;br&gt;gör en sådan framställan är den ursprungliga typgodkännandemyndighe-&lt;br&gt;ten skyldig att påbörja kontrollen inom sex månader efter det att begäran&lt;br&gt;gjorts (artikel 12.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.4 Märkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller även en bestämmelse om att tillverkaren skall&lt;br&gt;märka varje enhet som tillverkats i enlighet med typgodkännandet.&lt;br&gt;Märkningen skall innehålla motortillverkarens varumärke eller han-&lt;br&gt;delsnamn, motortyp, motorfamilj, ett unikt motoridentifikationsnummer&lt;br&gt;samt typgodkännandenummer (artikel 6).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaternas skyldigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Efter den 30 juni 1998 får ingen medlemsstat vägra att bevilja typgod-&lt;br&gt;kännande för en motortyp eller en motorfamilj (artikel 9.1). Efter nämnda&lt;br&gt;tidpunkt skall medlemsstaterna vägra bevilja typgodkännande for mo-&lt;br&gt;tortyper eller motorfamiljer om de inte uppfyller kraven enligt direktivet&lt;br&gt;(artikel 9.2 och 9.3). Medlemsstaterna skall se till motorerna omfattas av&lt;br&gt;ett typgodkännande (artikel 9.4). Medlemsstaterna skall underrätta kom-&lt;br&gt;missionen och övriga medlemsstater om vilka typgodkännandemyndig-&lt;br&gt;heter och tekniska tjänster som är ansvariga for direktivet. De anmälda&lt;br&gt;organen på detta område skall uppfylla samma krav som gäller för typ-&lt;br&gt;godkännandemyndigheter enligt artikel 14 i direktiv 92/53/EEG avse-&lt;br&gt;ende typgodkännande av motorfordon (artikel 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den medlemsstat som beviljar godkännande skall kontrollera att lämp-&lt;br&gt;liga åtgärder har vidtagits for att säkerställa en effektiv kontroll av pro-&lt;br&gt;duktöverensstämmelse innan typgodkännande beviljas och när typgod-&lt;br&gt;kännandet beviljats, kontrollera att varje serietillverkad motor som är&lt;br&gt;typgodkänd fortsätter stämma överens med beskrivningen i typgodkän-&lt;br&gt;nandet (artikel 11.1 och 11.2). Om en medlemsstat som har beviljat typ-&lt;br&gt;godkännande upptäcker att motorer inte stämmer överens med den god-&lt;br&gt;kända typen eller familjen skall medlemsstaten vidta nödvändiga åtgärder&lt;br&gt;for att säkerställa att de serietillverkade motorerna återigen stämmer&lt;br&gt;överens med den godkända typen eller familjen. Godkännandemyndig-&lt;br&gt;heten i den medlemsstaten skall underrätta motsvarande myndigheter i&lt;br&gt;övriga medlemsstater om de vidtagna åtgärderna, som även vid behov&lt;br&gt;kan omfatta indragning av typgodkännandet (artikel 12.2). Godkännan-&lt;br&gt;demyndighetema i medlemsländerna skall inom en månad underrätta&lt;br&gt;varandra om varje återkallelse av typgodkännanden och orsakerna härför&lt;br&gt;(artikel 12.4). Om den medlemsstat som beviljade typgodkännandet be-&lt;br&gt;strider den bristande överensstämmelse som anmälts till den, skall de&lt;br&gt;berörda medlemsstaterna söka bilägga denna tvist. Kommissionen skall&lt;br&gt;hållas underrättad och, om det är nödvändigt, inleda samråd i syfte att nå&lt;br&gt;fram till en uppgörelse (artikel 12.5).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall enligt direktivet sätta i kraft de lagar och andra&lt;br&gt;bestämmelser som är nödvändiga för att följa direktivet senast den 30&lt;br&gt;juni 1998 och omedelbart underrätta kommissionen om detta (artikel 17).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Gällande svenska bestämmelser om avgaser och&lt;br&gt;buller samt arbetet inom EU&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För närvarande ställs inga krav på avgasrening för arbetsmaskiner i Sve-&lt;br&gt;rige. Gällande avgaskrav omfattar enbart personbilar, lastbilar och bus-&lt;br&gt;sar, som regleras genom bilavgaslagen (1986:1386) och bilavgasförord-&lt;br&gt;ningen (1991:1481). Bilavgaslagens syfte är att förebygga att bilar och&lt;br&gt;andra motordrivna fordon orsakar skador på människors hälsa eller på&lt;br&gt;miljön genom utsläpp i luften av avgaser och andra ämnen. Begreppet&lt;br&gt;motordrivet fordon definieras i fordonskungörelsen (1972:595) och om-&lt;br&gt;fattar, förutom bilar och andra motorfordon, traktorer, motorredskap och&lt;br&gt;terrängmotorfordon. Det finns alltså i dag stöd i bilavgaslagen för att in-&lt;br&gt;föra avgaskrav för motordrivna fordon som inte är motorfordon men inte&lt;br&gt;för arbetsredskap, dvs. sådana rörliga enheter som inte är självgående. I&lt;br&gt;ett förslag till ändringar i bilavgaslagstiftningen som presenterades i Ds&lt;br&gt;1997:19 Vissa avgasfrågor, föreslogs att bilavgaslagen skulle inskränkas&lt;br&gt;till att enbart omfatta bilar och andra motorfordon. Regeringen gjorde&lt;br&gt;dock den bedömningen att lagens tillämpningsområde borde ändras i ett&lt;br&gt;senare skede, när lagstiftningsarbetet för att genomföra EG:s direktiv om&lt;br&gt;arbetsmaskiner och motorcyklar m.m. nått längre (prop. 1997/98:35 s.&lt;br&gt;23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgaskraven på bilavgasområdet inom EU finns reglerade dels genom&lt;br&gt;det s.k. typgodkännandedirektivet, rådets direktiv 70/156/EEG om till-&lt;br&gt;närmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av mo-&lt;br&gt;torfordon och släpvagnar till dessa fordon, dels genom olika bilavgasdi-&lt;br&gt;rektiv. De detaljerade tekniska krav som ett fordon skall uppfylla finns&lt;br&gt;angivna i separata direktiv. För personbilar är det fråga om tre direktiv&lt;br&gt;jämte ändringar, tillhopa ett femtiotal direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För motorcyklar och mopeder (två- och trehjuliga motorfordon) finns&lt;br&gt;krav på avgasrening i rådets direktiv 97/24/EG av den 17 juni 1997 om&lt;br&gt;vissa komponenter och karakteristiska egenskaper hos två- och trehjuliga&lt;br&gt;motorfordon, som träder i kraft den 18 juni 1999. För närvarande pågår&lt;br&gt;arbete inom regeringskansliet med att genomföra direktivet. Den del av&lt;br&gt;direktivet som reglerar avgasreningskraven kommer att införlivas genom&lt;br&gt;ändringar i bilavgasförordningen (1991:1481).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller buller så finns det i dag flera särskilda direktiv och det&lt;br&gt;s.k. maskindirektivet (89/392/EEG) i vilka bullernivåer från olika typer&lt;br&gt;av arbetsmaskiner regleras. Dessa krav har införts i Arbetarskyddsstyrel-&lt;br&gt;sens föreskrifter med stöd av arbetsmiljölagen. För närvarande pågår det&lt;br&gt;dessutom ett arbete inom EG-kommissionen med ett gemensamt ramdi-&lt;br&gt;rektiv för buller som skall omfatta en rad olika typer av maskiner och&lt;br&gt;annan utrustning som används utomhus som för närvarande regleras av&lt;br&gt;särskilda direktiv. Ett förslag till direktiv har nyligen publicerats, KOM&lt;br&gt;98(46)slutlig. Bullerkrav finns även för traktorer och terrängmotorfor-&lt;br&gt;don. Dessa regleras i Vägverkets författningssamling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bullerkrav på snöskotrar har varit gällande i Sverige sedan årsmodell&lt;br&gt;1976. Den gällande maximala bullernivån är 85 dBA. Under 1996 har två&lt;br&gt;lagförslag utarbetats som innebär införande av avgaskrav och skärpta&lt;br&gt;bullerkrav på snöskotrar (terrängskotrar) samt buller- och avgaskrav för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;båtmotorer. Dessa områden, dvs. skärgården och fjällen anses vara sär-&lt;br&gt;skilt känsliga och utsatta. Förslagen, som utarbetats i form av lagrådsre-&lt;br&gt;misser, har anmälts till EG-kommissionen enligt direktiv 83/189/EEG.&lt;br&gt;Vad gäller terrängskotrar pågår för närvarande en undersökning vid&lt;br&gt;Svensk Bilprovnings Motortestcenter angående en ny provmetod. I fråga&lt;br&gt;om miljökrav för fritidsbåtar utarbetar EG-kommissionen för närvarande&lt;br&gt;ett förslag till buller- och avgaskrav för båtmotorer avsedda för fritids-&lt;br&gt;båtar med en skrovlängd om högst 24 meter. Kommissionen avser att de&lt;br&gt;nya reglerna skall ingå i Europaparlamentets och rådets direktiv&lt;br&gt;94/25/EG, det s.k. fritidsbåtsdirektivet. Förslaget beräknas kunna pre-&lt;br&gt;senteras för parlamentet och rådet under sommaren 1998. Förslaget ut-&lt;br&gt;formas med utgångspunkt från det i mars 1996 till EG-kommissionen&lt;br&gt;anmälda svenska förslaget till lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Behovet av lagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 En särskild lagstiftning om avgaser och buller från&lt;br&gt;mobila maskiner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En lag om åtgärder mot buller och avgaser från&lt;br&gt;mobila maskiner införs. Lagen skall ge utrymme för reglering av av-&lt;br&gt;gasutsläpp och bullernivåer för olika mobila maskiner. Lagen skall ut-&lt;br&gt;formas som en ramlag och innehålla de grundläggande bestämmel-&lt;br&gt;serna samt de bemyndiganden som behövs för att regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer skall kunna meddela de föreskrifter&lt;br&gt;som behövs. Till följd av den nya lagen skall tillämpningsområdet för&lt;br&gt;bilavgaslagen (1986:1386) inskränkas till att avse motorfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Stämmer i huvudsak överens med rege-&lt;br&gt;ringens förslag. Enligt Naturvårdverkets förslag skall även fartyg omfat-&lt;br&gt;tas av den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är positiva till infö-&lt;br&gt;randet av en ny lagstiftning om buller och avgaskrav för mobila maski-&lt;br&gt;ner. Kommerskollegiet anser att en anmälan till EG-kommissionen måste&lt;br&gt;göras med hänsyn till de tidigare anmälningarna beträffande båtmotorer&lt;br&gt;och terrängskotrar. Malmö kommun påpekar att med den föreslagna lag-&lt;br&gt;tekniska lösningen kommer reglerna om buller- och avgasreningskrav för&lt;br&gt;arbetsmaskiner att finnas uppdelade på flera olika författningar, vilket ger&lt;br&gt;ett svåröverskådligt och delvis inkonsekvent regelverk när det gäller&lt;br&gt;buller- och avgaskrav på maskiner. Författningarna bör sammanföras till&lt;br&gt;en lag och en förordning. Skogsindustrierna finner författningsförslagen&lt;br&gt;komplicerade och detaljerade och att de på denna grund riskerar att&lt;br&gt;snabbt bli omoderna. Det finns en risk att de därmed far en konserve-&lt;br&gt;rande effekt samtidigt som de blir dyra att administrera i förhållande till&lt;br&gt;den nytta man uppnår med dem. Sjöfartsverket anser att fartyg måste un-&lt;br&gt;dantas från den föreslagna lagen tillsammans med bilar och luftfartyg.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket anser att fartyg inte kan underordnas begreppet mobil maskin. Prop. 1998/99:13&lt;br&gt;Sjöfartsverket utfärdar föreskrifter för fartygs miljöpåverkan enligt lagen&lt;br&gt;(1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg. Genom ändring i&lt;br&gt;lagen (SFS 1996:527) som tillkommit bl.a. för att uppfylla kraven enligt&lt;br&gt;artikel 212 i havsrättskonventionen omfattar lagen också miljöpåverkan i&lt;br&gt;luften. Sjöfartsverket har alltså redan ett bemyndigande att utfärda före-&lt;br&gt;skrifter som syftar till att begränsa avgasemissioner. Något behov av att&lt;br&gt;inordna fritidsbåtar under den föreslagna lagen föreligger inte. Verket är,&lt;br&gt;enligt lagen (1996:18) om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar,&lt;br&gt;utsett att ha tillsyn och ge ut närmare föreskrifter när det gäller att ge-&lt;br&gt;nomföra fritidsbåtsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Arbetsmaskinsdirektivet skall ge-&lt;br&gt;nomföras i svensk lagstiftning. Som nämnts ovan i avsnitt 4.3 finns ingen&lt;br&gt;befintlig lagstiftning som ger stöd för att införa kraven för alla de maski-&lt;br&gt;ner som omfattas av direktivet. Ytterligare direktiv är under utarbetande&lt;br&gt;inom EU med krav som gäller avgaser och buller. Avgaskrav för jord-&lt;br&gt;och skogsbrukstraktorer kommer inom kort att bli aktuella. Dessa krav&lt;br&gt;väntas komma att utformas på ett likartat sätt som det nu aktuella arbets-&lt;br&gt;maskinsdirektivet. Det har även aviserats att det kommer avgaskrav för&lt;br&gt;mindre dieseldrivna och bensinmotordrivna arbetsmaskiner. Eftersom&lt;br&gt;ytterligare direktiv är under utarbetande inom EU bör detta beaktas vid&lt;br&gt;överväganden om en ny lagstiftning. En ny lagstiftning bör utformas så&lt;br&gt;att den ger möjlighet att införa arbetsmaskinsdirektivet och när det kom-&lt;br&gt;mer nya avgasdirektiv, t.ex. avseende traktorer, införliva direktiven med&lt;br&gt;stöd av lagen. En ny lagstiftning bör också ge möjlighet att införa av-&lt;br&gt;gaskrav för terrängskotrar. Lagen bör endast innehålla grundläggande&lt;br&gt;bestämmelser om bl.a. tillämpningsområde, märkning, tillsyn, avgifter&lt;br&gt;och straffbestämmelser. De krav och föreskrifter som finns i arbetsma-&lt;br&gt;skinsdirektivet utgörs av detaljerade tekniska detaljer. Föreskriftsrätten&lt;br&gt;beträffande de komplicerade tekniska detaljerna bör därför så långt möj-&lt;br&gt;ligt delegeras till regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Även möjligheten att undanta vissa motorer från uppställda&lt;br&gt;krav, exempelvis motorer som skall användas av försvaret, bör delegeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven i arbetsmaskinsdirektivet kan införas antingen genom en ut-&lt;br&gt;vidgning av befintlig lagstiftning på avgasområdet (dvs. bilavgaslagen)&lt;br&gt;eller genom skapandet av en ny lag. En möjlighet är att nu införa en ge-&lt;br&gt;mensam motoravgaslag. Några av remissinstanserna har framfört sådana&lt;br&gt;tankegångar. Önskemål om en gemensam motoravgaslag som skulle&lt;br&gt;täcka alla de fordon och maskiner som påverkar omgivningen genom&lt;br&gt;avgasutsläpp och bränsleångor har även framförts vid tidigare tillfälle (se&lt;br&gt;prop. 1997/98:35 s. 24.). En sådan lagstiftning skulle sannolikt öka möj-&lt;br&gt;ligheten till klarhet och överblickbarhet. Det finns dock skäl mot att i&lt;br&gt;nuläget sammanföra olika regler till en gemensam lag. En orsak är att&lt;br&gt;bilavgaslagen innehåller specifika regler om tillverkaransvar och hållbar-&lt;br&gt;hetskontroller som inte för närvarande kan införas för motorer generellt.&lt;br&gt;En annan orsak är att regleringen på avgasområdet för olika motorer be-&lt;br&gt;finner sig på olika stadier, vilket försvårar genomförandet av en gemen-&lt;br&gt;sam reglering. Inom en snar framtid väntas skärpta avgaskrav för person-&lt;br&gt;bilar, lätta lastbilar och bussar att vara slutligen antagna inom EU till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammans med skärpta miljökrav för motorbränslen. Dessa nya krav har&lt;br&gt;sin bakgrund i det s.k. Auto/Oil-programmet och skall gälla från år 2000&lt;br&gt;och framåt. De innehåller principiella nyheter, främst i form av ett ge-&lt;br&gt;mensamt system för tillverkaransvar inom EU, som inte har någon mot-&lt;br&gt;svarighet i arbetsmaskinsdirektivet. Detta innebär att nya överväganden&lt;br&gt;kommer att krävas om bilavgaslagstiftningens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilavgaslagen är i dag tillämplig på motordrivna fordon, dvs. förutom&lt;br&gt;motorfordon även traktorer, terrängmotorfordon och motorredskap. La-&lt;br&gt;gens tillämpningsområde skulle kunna utvidgas till att omfatta även mo-&lt;br&gt;bila maskiner, som är ett vidare begrepp. Mot bakgrund av de övervä-&lt;br&gt;ganden som nu redovisats gör dock regeringen den bedömningen att det&lt;br&gt;är lämpligast att begränsa bilavgaslagens tillämpningsområde till att om-&lt;br&gt;fatta motorfordon, dvs. bilar (personbilar, lastbilar och bussar) samt mo-&lt;br&gt;torcyklar och mopeder. På så sätt kommer bilavgaslagen endast att om-&lt;br&gt;fatta vägfordon. Nya EG-krav på två- och trehjuliga fordon kommer&lt;br&gt;därmed att inordnas under bilavgaslagen men ytterligare fordonskatego-&lt;br&gt;rier kommer inte att regleras av den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga kategorier av fordon och maskiner bör i stället regleras genom&lt;br&gt;en särskild lag, som bör ges ett så vitt tillämpningsområde att den om-&lt;br&gt;fattar både maskiner som avses i arbetsmaskinsdirektivet och andra ut-&lt;br&gt;släppskällor som väntas bli reglerade i framtiden, t.ex. jord- och skogs-&lt;br&gt;brukstraktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgaskrav hänger nära samman med bullerkrav. En ny lagstiftning om&lt;br&gt;avgaser kan även innefatta regler om buller. Det finns redan en del&lt;br&gt;bullerkrav utfärdade. Med stöd av fordonskungörelsen och terrängtrafik-&lt;br&gt;kungörelsen har bullerkrav utfärdats för traktorer, motorredskap och ter-&lt;br&gt;rängmotorfordon. För arbetsmaskiner finns det ett antal EG-direktiv som&lt;br&gt;behandlar buller. Dessa direktiv, som huvudsakligen har avsett buller till&lt;br&gt;omgivningen men delvis även reglerat den exponering för buller som&lt;br&gt;operatören utsatts för, har införts i Sverige i Arbetarskyddsstyrelsens&lt;br&gt;författningssamling med stöd av arbetsmiljölagen. Ett förslag till nytt&lt;br&gt;ramdirektiv om buller från utrustning som används utomhus har nyligen&lt;br&gt;publicerats, KOM 98(46)slutlig. Förslaget till direktiv omfattar en rad&lt;br&gt;olika typer av maskiner och annan utrustning för utomhusbruk inklusive&lt;br&gt;de maskiner som för närvarande regleras i särdirektiv. De tidigare direk-&lt;br&gt;tiven kommer att utgå när ramdirektivet införs. Till skillnad från tidigare&lt;br&gt;direktiv tar det nya ramdirektivet enbart sikte på maskinernas påverkan i&lt;br&gt;bullerhänseende på sin omgivning. Det är därför tveksamt om detta di-&lt;br&gt;rektiv kan genomföras med stöd av arbetsmiljölagen. Av denna anled-&lt;br&gt;ning bör i den nya lagen införas möjlighet att reglera buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsmaskinsdirektivet har begreppet mobil maskin använts vid av-&lt;br&gt;gränsningen av direktivets räckvidd. Direktivet avser mobila maskiner&lt;br&gt;som inte är avsedda att användas för transporter på väg. Enligt direktivets&lt;br&gt;definition avses en mobil maskin, en transportabel industriell utrustning&lt;br&gt;eller ett mobilt fordon med eller utan karosseri som inte är avsett att an-&lt;br&gt;vändas för transporter på väg av personer eller gods, och som drivs med&lt;br&gt;hjälp av en förbränningsmotor med kompressionständning. Undantagna&lt;br&gt;är vägfordon samt jord- och skogsbrukstraktorer. Även alla bensindrivna&lt;br&gt;arbetsmaskiner är för närvarande undantagna. Direktivet gäller inte heller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för fartyg, lokomotiv, flygplan och generatoraggregat. Begreppet mobil Prop. 1998/99:13&lt;br&gt;maskin bör enligt regeringens bedömning användas som en samlande&lt;br&gt;beteckning för de kategorier som bör omfattas av en ny lag. Omfatt-&lt;br&gt;ningen bör dock vara vidare än i arbetsmaskinsdirektivet. Traktorer bör&lt;br&gt;omfattas av den nya lagen eftersom avgaskrav är under utarbetande inom&lt;br&gt;EU. Vidare bör sådana motorer som arbetar med konstant hastighet inne-&lt;br&gt;fattas, t.ex. pumpar och generatoraggregat. Eftersom avgaskrav för ben-&lt;br&gt;sinmotordrivna maskiner är att vänta inom kort bör även dessa kunna&lt;br&gt;regleras enligt lagen. Även terrängmotorfordon och spårfordon bör inne-&lt;br&gt;fattas eftersom avgaskrav för dessa fordon kan behöva regleras i framti-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller luftfartyg finns regler i 3 kap. luftfartslagen om luftvärdig-&lt;br&gt;het och miljövärdighet. Miljökrav på luftfartyg regleras således i annan&lt;br&gt;lagstiftning och skall därför undantas från den nu föreslagna ramlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande fartyg finns det regler i lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;förorening från fartyg. I lagens 4 kap. anges bl.a. att lagen innehåller be-&lt;br&gt;stämmelser om åtgärder för att förebygga eller begränsa förorening från&lt;br&gt;fartyg, bl.a. utsläpp i luften. Även fartyg bör därför undantas från den nya&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fritidsbåtar har inom EU antagits Europaparlamentets och rådets&lt;br&gt;direktiv 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemssta-&lt;br&gt;ternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar, det s.k. fri-&lt;br&gt;tidsbåtsdirektivet. Miljökraven enligt direktivet, är begränsade till att&lt;br&gt;omfatta förebyggande av sådana oavsiktliga utsläpp av förorenande äm-&lt;br&gt;nen som beror på fritidsbåtens konstruktion samt en föreskrift beträf-&lt;br&gt;fande fritidsbåtar som är utrustade med toalett. Direktivet har genomförts&lt;br&gt;i svensk lagstiftning genom lagen (1996:18) om vissa säkerhets- och&lt;br&gt;miljökrav på fritidsbåtar samt förordningen (1996:53) om vissa säker-&lt;br&gt;hets- och miljökrav på fritidsbåtar jämte Sjöfartsverkets föreskrifter. Som&lt;br&gt;tidigare nämnts utarbetar EG-kommissionen för närvarande ett förslag&lt;br&gt;till buller- och avgaskrav för båtmotorer avsedda för fritidsbåtar med en&lt;br&gt;skrovlängd om högst 24 meter. Kommissionen avser att integrera försla-&lt;br&gt;get i fritidsbåtsdirektivet. Kommande buller- och avgaskrav för fritids-&lt;br&gt;båtar bör därför regleras av lagen (1996:18) om vissa säkerhets- och&lt;br&gt;miljökrav på fritidsbåtar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Kommerskollegiet påpekat har tidigare förslag till avgas- och&lt;br&gt;bullerkrav på båtmotorer och terrängskotrar anmälts till EU. Tanken med&lt;br&gt;den ramlag som nu föreslås är att fa en så enhetlig reglering som möjligt&lt;br&gt;på avgas- och bullerområdet. När det gäller båtmotorer bör buller- och&lt;br&gt;avgaskrav regleras av lagen om vissa säkerhets- och miljökrav på fritids-&lt;br&gt;båtar. Däremot bör terrängskotrar omfattas av den nya lagen och närmare&lt;br&gt;bestämmelser utfärdas i förordning vid senare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegiet har framfört synpunkten att lagförslaget måste an-&lt;br&gt;mälas till EG-kommissionen med hänsyn till tidigare anmälan om fritids-&lt;br&gt;båtar och terrängmotorfordon. Eftersom den föreslagna lagen innebär ett&lt;br&gt;införlivande av ett EG-direktiv i svensk lagstiftning och inte kan anses ha&lt;br&gt;några handelshindrande effekter gör regeringen den bedömningen att en&lt;br&gt;sådan anmälan inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet mobil maskin finns inte tidigare i någon närliggande svensk&lt;br&gt;lagstiftning. Vägverket har i december 1997 redovisat ett uppdrag angå-&lt;br&gt;ende anpassning av de nationella reglerna for motorredskap till EG:s ma-&lt;br&gt;skindirektiv (89/392/EEG). I Vägverkets forslag föreslås att fordonskate-&lt;br&gt;goriema motorredskap och terrängmotorfordon ersätts med begreppet&lt;br&gt;mobil maskin. Verkets förslag har varit föremål för remissbehandling.&lt;br&gt;För att undvika att begreppet far olika innebörd i olika författningar&lt;br&gt;kommer en samordning att ske inom regeringskansliet. I detta arbete bör&lt;br&gt;även Riksskatteverket fa möjlighet att delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis bör en ny lag införas som avser buller och avgaser&lt;br&gt;från mobila maskiner. Begreppet mobil maskin omfattar traktorer, motor-&lt;br&gt;redskap och terrängmotorfordon, spårfordon samt sådana flyttbara in-&lt;br&gt;dustriella maskiner och andra anordningar som är konstruerade för att&lt;br&gt;kunna röra sig eller flyttas på marken och som är försedda med förbrän-&lt;br&gt;ningsmotorer. Lagen bör innehålla grundläggande bestämmelser och re-&lt;br&gt;geringen bör ges de bemyndiganden som behövs för att meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter bl.a. om vilka krav som skall vara uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Miljökrav på mobila maskiner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I den nya lagen införs krav på att mobila ma-&lt;br&gt;skiner skall vara så konstruerade och utrustade att de inte avger mer&lt;br&gt;buller eller släpper ut avgaser och andra föroreningar i större mängd&lt;br&gt;än vad som kan godtas ur hälso- och miljöskyddssynpunkt. Rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyndigas att&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om vilka krav som skall uppfyllas samt&lt;br&gt;möjlighet att föreskriva om undantag från kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den möjlighet som finns enligt arbetsma-&lt;br&gt;skinsdirektivet att skjuta upp tidpunkten för utsläppskraven bör&lt;br&gt;tillämpas restriktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Stämmer i stort överens med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har inte haft något att invända mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Den nya lagen bör&lt;br&gt;liksom bilavgaslagen innehålla en allmän regel att mobila maskiner skall&lt;br&gt;vara så konstruerade och utrustade att de inte avger mer buller eller släp-&lt;br&gt;per ut avgaser och andra föroreningar i större mängd än vad som kan&lt;br&gt;godtas från hälso- och miljöskyddssynpunkt. En sådan bestämmelse bör&lt;br&gt;inte enbart inriktas på vilka krav som skall vara uppfyllda när motorerna&lt;br&gt;släpps ut på marknaden eftersom de med stöd av lagen föreskrivna kra-&lt;br&gt;ven bör vara uppfyllda även när motorerna är i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska bilavgaslagstiftningen är uppbyggd på det sättet att rege-&lt;br&gt;ringen bemyndigas att meddela föreskrifter om de tekniska kraven.&lt;br&gt;Denna ordning bör även tillämpas för arbetsmaskiner och möjligheten att&lt;br&gt;meddela föreskrifter enligt den nya lagen bör utformas med bilavgasla-&lt;br&gt;gen som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör ges be-&lt;br&gt;myndigande att närmare föreskriva om begränsning av buller och utsläpp&lt;br&gt;av avgaser och andra föroreningar. Med stöd av ett sådant bemyndigande&lt;br&gt;kan exempelvis föreskrifter om testmetoder och högsta tillåtna gränsvär-&lt;br&gt;den för kolmonoxid, kolväten, kväveoxider och partiklar som följer av&lt;br&gt;arbetsmaskinsdirektivet införas. Vidare bör bemyndigande ges att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om motorers utrustning, hållbarhet, funktion, installation&lt;br&gt;eller beskaffenhet i övrigt. Sådana bemyndiganden krävs bl.a. för genom-&lt;br&gt;förande av arbetsmaskinsdirektivet, där det exempelvis regleras att mo-&lt;br&gt;torinstallationen i en mobil maskin skall uppfylla de krav som fastställts&lt;br&gt;inom ramen för typgodkännandet. I direktivet ställs även vissa krav på&lt;br&gt;motorers hållbarhet. Om en motor är försedd med utrustning för efterbe-&lt;br&gt;handling av avgaserna skall tillverkaren på egen hand utföra en hållbar-&lt;br&gt;hetsprovning i enlighet med god ingenjörssed. Tillverkaren skall genom&lt;br&gt;protokoll från denna provning bevisa att utrustningen kan förväntas fun-&lt;br&gt;gera på ett riktigt sätt under motorns hela livslängd. En motsvarande&lt;br&gt;garanti skall lämnas till kunden. Lagrådet har anmärkt att om det är en&lt;br&gt;civilrättslig reglering som avses med sistnämnda yttrande måste frågan&lt;br&gt;regleras i lag eftersom det rör förhållandet mellan enskilda och inte kan&lt;br&gt;bli föremål för normdelegation. Som tidigare nämnts kommer därför be-&lt;br&gt;hovet av särskilda regler om detta att övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även möjligheter att meddela föreskrifter om skyldighet att underhålla&lt;br&gt;den utrustning på en mobil maskin som begränsar buller och utsläpp och&lt;br&gt;att använda visst bränsle behövs. Möjligheten att meddela sådana före-&lt;br&gt;skrifter som inte har en direkt koppling till arbetsmaskinsdirektivet kan&lt;br&gt;behövas för att införa nationella bestämmelser exempelvis av arbetsmil-&lt;br&gt;jöskäl med stöd av artikel 13 i arbetsmaskinsdirektivet under förutsätt-&lt;br&gt;ning att de inte utgör ett hinder mot den fria rörligheten för varor samt&lt;br&gt;för att införa nationella krav på icke harmoniserade områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya lagen bör även finnas möjlighet att undanta vissa motorer&lt;br&gt;från de föreskrivna kraven. De undantag som kan meddelas med stöd av&lt;br&gt;en sådan bestämmelse kan inte gå utöver de ramar som ges av EG-direk-&lt;br&gt;tiv. Artikel 9 i arbetsmaskinsdirektivet anger bl.a. vilka tidpunkter som&lt;br&gt;gäller för registrering och utsläppande på marknaden för olika kategorier&lt;br&gt;av motorer (se tabell i avsnitt 4.2). Medlemsstaterna har dock rätt att,&lt;br&gt;enligt artikel 9.4 i direktivet, vad gäller motorer som tillverkats före de&lt;br&gt;tidpunkter som gäller för att motorerna skall fa släppas ut på marknaden,&lt;br&gt;skjuta upp angivna krav med två år. Enligt direktivet skall även motorer&lt;br&gt;som används inom försvaret undantas från kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenadmaskinleverantöremas samarbetsorgan (EMSA) har till&lt;br&gt;regeringen inkommit med en begäran om att Sverige skall utnyttja den&lt;br&gt;möjlighet till undantag som medges enligt artikel 9.4 i arbetsmaskinsdi-&lt;br&gt;rektivet. EMSA har anfört följande. Kraven i direktivet har varit kända&lt;br&gt;länge och de flesta motortillverkare har anpassat sin tillverkning efter&lt;br&gt;kraven. På grund av den snäva tidtabellen blir det i princip omöjligt att&lt;br&gt;genomföra en certifiering av alla motorer fram till den 1 januari 1999.&lt;br&gt;Därför bör Sverige, enligt EMSA, utnyttja den möjlighet som finns i arti-&lt;br&gt;kel 9.4 arbetsmaskinsdirektivet att skjuta upp kraven med två år. Detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betyder inte sämre miljö eftersom de motorer som marknadsförs idag&lt;br&gt;redan uppfyller kraven enligt steg 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör den bedömningen att möjligheten att skjuta upp tid-&lt;br&gt;punkten för utsläppskraven enligt direktivet bör tillämpas restriktivt, sär-&lt;br&gt;skilt vad gäller undantag för motorer som inte i praktiken uppfyller av-&lt;br&gt;gaskraven efter kravskärpningama. Däremot bör sådana undantag kunna&lt;br&gt;medges när särskilda skäl föreligger och miljöpåverkan är ringa. Sådana&lt;br&gt;skäl kan exempelvis vara kapacitetsproblem hos godkännandemyndig-&lt;br&gt;heter och starkt specialiserade maskiner som säljs i mycket liten omfatt-&lt;br&gt;ning. De närmare förutsättningarna för undantag från kraven bör regleras&lt;br&gt;i förordning och myndighetsföreskrifter. I den föreslagna lagens 5 § före-&lt;br&gt;slås en bestämmelse som ger möjlighet att föreskriva om undantag eller i&lt;br&gt;ett enskilt fall besluta om dispens från krav som meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Ansvar för gällande krav&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillverkaren, importören eller den som saluför&lt;br&gt;mobila maskiner eller motorer till dessa svarar för att gällande krav är&lt;br&gt;uppfyllda när maskinerna eller motorerna släpps ut på marknaden.&lt;br&gt;Den som brukar maskinerna svarar för att de används och underhålls&lt;br&gt;så att de uppfyller uppställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Enligt Naturvårdsverkets förslag skall&lt;br&gt;tillverkaren eller tillverkarens representant, ifråga om mobila maskiner&lt;br&gt;som inte omfattas av EG-typgodkännande, ha ett ansvar för att den mo-&lt;br&gt;bila maskinen uppfyller föreskrivna krav ifråga om avgasrening och bul-&lt;br&gt;ler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har inte haft något att invända mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den nya lagen bör innehålla bestäm-&lt;br&gt;melser som slår fast vem som svarar för att de uppställda kraven är upp-&lt;br&gt;fyllda. För det första bör det av lagen framgå vem som svarar för att mo-&lt;br&gt;bila maskiner eller motorer uppfyller uppställda krav när de släpps ut på&lt;br&gt;marknaden. Om tillverkaren finns i Sverige är det naturligt att denne är&lt;br&gt;ansvarig, medan det för maskiner och motorer som tillverkas i andra län-&lt;br&gt;der bör vara importören eller den som saluför maskinerna eller motorerna&lt;br&gt;som har ansvaret. För det andra bör brukaren ha ett ansvar för att maski-&lt;br&gt;nen används och underhålls så att den uppfyller de uppställda kraven.&lt;br&gt;Utan ett sådant ansvar skulle det t.ex. vara möjligt för brukaren att utan&lt;br&gt;begränsningar ändra maskinens funktion eller utrustning på ett sätt som&lt;br&gt;ökar utsläppen eller försämrar bulleregenskapema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tillverkarens ansvar för maskiner som finns i bruk gör rege-&lt;br&gt;ringen bedömningen att särskilda regler om tillverkaransvar liknande de&lt;br&gt;som finns i bilavgaslagen nu inte bör införas i den nya lagen. Det kan&lt;br&gt;dock i framtiden bli aktuellt med att komplettera lagen på den punkten.&lt;br&gt;Innan så sker bör dock utvecklingen av EG-reglema om tillverkaransvar&lt;br&gt;för tunga vägfordon avvaktas. Sverige bör också verka inom EU för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågan om tillverkarens ansvar tas upp när skärpta gemensamma regler Prop. 1998/99:13&lt;br&gt;för mobila maskiner arbetas fram.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Tillsyn och kontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillsynen av att föreskrivna krav efterlevs in-&lt;br&gt;riktas i första hand på stickprovskontroller av nya produktionsmotorer&lt;br&gt;enligt de ramar som ges i arbetsmaskinsdirektivet och på uppföljning&lt;br&gt;av att nya maskiner som förs ut på marknaden är utrustade med typ-&lt;br&gt;godkända motorer. Tillsyn skall dessutom ske av att maskiner som är i&lt;br&gt;bruk uppfyller stadgade krav. Krav på allmän registreringsplikt för ar-&lt;br&gt;betsmaskiner införs inte för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Förslaget innebär att tillsynen skulle rik-&lt;br&gt;tas mot tillverkaren eller dennes representant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Jordbruksverket tillstyrker ett system med stick-&lt;br&gt;provskontroller. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll&lt;br&gt;(Swedac) pekar på att det inte närmare anges vad som avses med tillsyn&lt;br&gt;och menar att ansvaret för tillsynen måste alltid ligga hos myndigheten&lt;br&gt;liksom ansvaret för att initiera marknadskontrollen och eventuella sank-&lt;br&gt;tioner. Länsstyrelsen i Jämtlands län tillstyrker att kravens efterlevnad&lt;br&gt;inriktas mot att nya dieseldrivna produktionsmotorer överensstämmer&lt;br&gt;med den godkända motortypen och att ett nationellt system med regler&lt;br&gt;för hållbarhetskontroller inte införs i nuläget. Malmö kommun, Göte-&lt;br&gt;borgs kommun, Stockholms stad och Kommunförbundet anser att efter-&lt;br&gt;kontroll av emissioner (periodisk kontroll och hållbarhetskontroll) från&lt;br&gt;arbetsmaskiner bör införas då enbart stickprovsundersökningar inte är&lt;br&gt;tillräckligt. Skogsindustrierna poängterar vikten av att myndigheterna&lt;br&gt;inte begränsar möjligheterna till tillsyn hos tillverkaren så att man skapar&lt;br&gt;monopolliknande förhållanden med begränsad konkurrens och stigande&lt;br&gt;priser. Entreprenadmaskinleverantörernas samarbetsorgan (EMSA) me-&lt;br&gt;nar att det inte finns anledning misstänka att motortillverkama skulle&lt;br&gt;leverera motorer som inte uppfyller gällande krav. Det finns inte idag&lt;br&gt;någon metod för att kontrollera avgasvärden på arbetsmaskiner. Det är&lt;br&gt;möjligt att det i framtiden kommer mobila kontrollanläggningar och då&lt;br&gt;skulle leverantören kunna ansvara för denna kontroll. Stiftelsen Skogs-&lt;br&gt;brukets Forskningsinstitut, Skogsägarnas Riksförbund och Stora Skog&lt;br&gt;AB anser att det inte finns något behov av myndighetskontroll. Skogs-&lt;br&gt;brukets egenkontroll är tillräcklig och ger en bättre allmän begränsning&lt;br&gt;av utsläppen än ett fåtal stickprovskontroller. Om ändå registrering och&lt;br&gt;kontroll anses behövas bör den inte administreras av Naturvårdsverket&lt;br&gt;utan av Swedac.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsmaskinsdirektivet är medlemsstaterna skyldiga att se till&lt;br&gt;att motorerna uppfyller gällande krav och omfattas av ett typgodkän-&lt;br&gt;nande när de släpps ut på marknaden. Det förutsätts att det finns en myn-&lt;br&gt;dighet i varje medlemsland som kan utfärda typgodkännanden. I Sverige&lt;br&gt;är Naturvårdsverket typgodkännandemyndighet vad gäller avgaskrav för&lt;br&gt;fordon enligt direktiv 70/156/EEG, det s.k. typgodkännandedirektivet.&lt;br&gt;Naturvårdsverket bör därför utses till typgodkännandemyndighet även&lt;br&gt;för arbetsmaskinsdirektivet. Kompetensen för hantering av avgasdirektiv&lt;br&gt;finns redan hos verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den medlemsstat som beviljat typgodkännandet skall kontrollera att&lt;br&gt;varje serietillverkad motor som är typ godkänd fortsätter att stämma över-&lt;br&gt;ens med beskrivningen enligt godkännandeintyget. Om en medlemsstat&lt;br&gt;som har beviljat typgodkännande upptäcker att motorer inte stämmer&lt;br&gt;överens med den godkända typen eller familjen, skall medlemsstaten,&lt;br&gt;enligt arbetsmaskinsdirektivet, vidta nödvändiga åtgärder för att säker-&lt;br&gt;ställa att de serietill verkade motorerna återigen stämmer överens med&lt;br&gt;den godkända typen eller familjen. Direktivet förutsätter således att till-&lt;br&gt;syn och kontroll sker i varje medlemsland av de motorer som den med-&lt;br&gt;lemsstaten har beviljat typgodkännande för. I direktivet finns dessutom&lt;br&gt;bestämmelser som innebär att om en medlemsstat påvisar att motorer&lt;br&gt;med typgodkännandenummer inte överensstämmer med den godkända&lt;br&gt;typen eller familjen, kan den begära att den medlemsstat som beviljade&lt;br&gt;typ godkännandet skall kontrollera att de serietillverkade motorerna över-&lt;br&gt;ensstämmer med den godkända typen eller familjen. En sådan begäran&lt;br&gt;skall påbörjas inom sex månader efter det att begäran gjordes. Direktivet&lt;br&gt;förutsätter således även en viss tillsyn av motorer som typgodkänts i&lt;br&gt;andra medlemsländer. Tillsynen måste anpassas till om den avser moto-&lt;br&gt;rer som typgodkänts i det egna medlemslandet eller i andra medlemslän-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande arbetsmaskinsdirektivet bör Naturvårdsverket utses till&lt;br&gt;central tillsynsmyndighet. Därutöver bör det finnas möjlighet att utse&lt;br&gt;tillsynsmyndigheter på lokal nivå, framförallt för att utöva tillsyn över de&lt;br&gt;som använder maskinerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tillsyn som bör ske enligt den nya lagen bör i första hand bestå av&lt;br&gt;kontroll av att de motorer som ännu inte kommit konsumenterna till-&lt;br&gt;handa, dvs. de motorer som finns hos tillverkaren, importören eller den&lt;br&gt;som saluför mobila maskiner eller motorer, är försedda med märkning&lt;br&gt;om typgodkännande och att de därmed uppfyller kraven enligt direktivet.&lt;br&gt;Tillverkaren, importören och den som saluför mobila maskiner eller&lt;br&gt;motorer är ansvariga för att gällande krav är uppfyllda och bör vara skyl-&lt;br&gt;diga att åtgärda motorer som inte uppfyller föreskrivna krav. Rättelse bör&lt;br&gt;kunna krävas även i fråga om motorer som finns ute i användning om det&lt;br&gt;framkommer att motorerna inte uppfyllde kraven när de släpptes ut på&lt;br&gt;marknaden. Tillverkare, importörer och de som saluför kan naturligtvis&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte bli skyldiga att åtgärda fel som beror på motorernas ägare eller bru-&lt;br&gt;kare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen måste anpassas till vem den riktar sig till. Exempelvis bör&lt;br&gt;tillsynen över de som saluför motorer framförallt avse att de motorer som&lt;br&gt;säljs är typ godkända och försedda med märkning om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen kan även omfatta kontroll av att motorer i användning, dvs.&lt;br&gt;hos brukaren, uppfyller gällande krav. Tillsynen mot brukaren kan ex-&lt;br&gt;empelvis avse att den utrustning som reglerar utsläpp av avgaser inte&lt;br&gt;ändras i förhållande till det typgodkända utförandet. En viktig förutsätt-&lt;br&gt;ning för att avgasutsläppen från motordrivna fordon skall vara så låga&lt;br&gt;som tekniken medger är att motorn inte ändras från det typgodkända ut-&lt;br&gt;förandet. Om motorer trimmas mot ökad effekt ökar ofta exempelvis ut-&lt;br&gt;släppen av kväveoxider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand bör rättelse försöka nås på frivillig väg. Om inte detta är&lt;br&gt;möjligt bör tillsynsmyndigheten ha rätt att meddela de förelägganden&lt;br&gt;som behövs. Förelägganden kan utformas som förbud att släppa ut mo-&lt;br&gt;bila maskiner på marknaden om de inte uppfyller vissa krav eller som&lt;br&gt;förelägganden att åtgärda maskiner så att de uppfyller kraven. Föreläg-&lt;br&gt;ganden kan även avse att förse motorer till mobila maskiner med märk-&lt;br&gt;ning om typgodkännande. Förelägganden skall kunna förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att effektivt kunna bedriva sin tillsynsverksamhet bör tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten kunna fa tillgång till erforderliga upplysningar och handlingar.&lt;br&gt;Tillsynsmyndigheten bör även kunna kräva att tillverkare, importörer och&lt;br&gt;den som saluför mobila maskiner eller motorer till dessa skall tillhanda-&lt;br&gt;hålla mobila maskiner, motorer och motordelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en nödvändig del av tillsynsverksamheten bör en tillsynsmyndig-&lt;br&gt;het ha rätt att utföra undersökningar. Undersökningar bör kunna göras&lt;br&gt;exempelvis för kontroll av att motorer försedda med märkning verkligen&lt;br&gt;uppfyller föreskrivna krav om det föreligger misstanke om bristande&lt;br&gt;överensstämmelse. Vid tillsynen bör tillsynsmyndigheten ha tillträde till&lt;br&gt;de lokaler och andra utrymmen som behövs för tillsynen, dock inte bo-&lt;br&gt;städer. Vidare bör polismyndigheten ha möjlighet att lämna biträde.&lt;br&gt;Dessa bestämmelser bör utformas med bilavgaslagen som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll av maskiner i bruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En periodisk kontroll liknande den som sker för motorfordon hade varit&lt;br&gt;en lämplig åtgärd för en effektiv och systematisk tillsyn av att nya moto-&lt;br&gt;rer uppfyller kraven för att fa släppas ut på marknaden och att motorer i&lt;br&gt;användning fortsätter att uppfylla kraven. En periodisk kontroll förutsät-&lt;br&gt;ter dock en allmän registreringsplikt. Arbetsmaskiner omfattas inte idag&lt;br&gt;av någon generell registreringsplikt enligt bilregisterkungörelsen&lt;br&gt;(1972:599). Kravet på registrering omfattar dock vissa arbetsfordon som&lt;br&gt;traktorer, motorredskap med en högsta hastighet över 30 km/h (klass 1)&lt;br&gt;och terrängmotorfordon vilka skall vara registrerade för att fa användas.&lt;br&gt;Även motorredskap klass II är registreringspliktiga om det används för&lt;br&gt;transporter på allmän väg. Till motorredskap kan räknas last- och gräv-&lt;br&gt;maskiner, gaffeltruckar, skördetröskor och väghyvlar. Till terrängmotor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordon kan räknas snöskoter, dumprar och skogsmaskiner. Registrerings-&lt;br&gt;plikten gäller inte fordon som uteslutande används inom inhägnat fab-&lt;br&gt;riksområde eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Motorredskapsutredningens betänkande (SOU 1974:26) föreslogs att&lt;br&gt;registreringsplikten skulle göras generell för i princip alla arbetsfordon.&lt;br&gt;Registreringen skulle inte vara kopplad till ett särskilt godkännande utan&lt;br&gt;endast genomföras genom att befintliga och nytillkommande fordon in-&lt;br&gt;venterades och numrerades i bilregistret. Förslaget genomfördes dock&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket har i december 1997 redovisat ett uppdrag angående an-&lt;br&gt;passning av de nationella reglerna för motorredskap till EG:s maskindi-&lt;br&gt;rektiv (89/392/EEG). Förslaget bygger på en ansvarsfördelning mellan&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen och Vägverket. Ansvaret för fordon som används&lt;br&gt;på väg föreslås åvila Vägverket medan Arbetarskyddsstyrelsen skall an-&lt;br&gt;svara för fordon som används i terräng. Vägverket föreslår också att for-&lt;br&gt;donskategoriema motorredskap och terrängmotorfordon ersätts med ett&lt;br&gt;nytt begrepp, mobil maskin. Vidare föreslås att mobila maskiner som&lt;br&gt;används på väg, skall vara registrerade i fordonsregistret. De mobila ma-&lt;br&gt;skinerna föreslås bli indelade i tre huvudgrupper nämligen terrängskoter,&lt;br&gt;terrängvagn och övriga mobila maskiner. Övriga mobila maskiner delas&lt;br&gt;in i fem klasser som är relaterade till maskinernas högsta konstruktiva&lt;br&gt;hastighet. Vägverkets definition av mobil maskin har skett med utgångs-&lt;br&gt;punkt i maskindirektivet. Som framgått ovan är många av de remissin-&lt;br&gt;stanser som yttrade sig över Naturvårdsverkets förslag om arbetsmaski-&lt;br&gt;ner negativa till att på detta stadium införa en allmän registreringsplikt&lt;br&gt;för dessa. Med hänsyn till att Vägverkets utredning är under remissbe-&lt;br&gt;handling är det enligt regeringens bedömning lämpligast att avvakta&lt;br&gt;denna utredning. En eventuell utvidgning av registreringsplikten för ar-&lt;br&gt;betsmaskiner bör utredas närmare i ett senare skede när en viss erfarenhet&lt;br&gt;av miljökrav för dessa har vunnits. I arbetet med eventuell utvidgning av&lt;br&gt;registreringsplikten bör även Riksskatteverket delta. Då bör även frågan&lt;br&gt;om periodisk kontroll övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle även kunna tänkas att polismyndigheten hade möjlighet att&lt;br&gt;ingripa på motsvarande sätt som sker beträffande motordrivna fordon vid&lt;br&gt;flygande inspektion enligt 91-96 §§ fordonskungörelsen (1972:595). En-&lt;br&gt;ligt dessa regler har polis rätt att göra en inspektion för kontroll av be-&lt;br&gt;skaffenhet och utrustning av motordrivet fordon eller släpfordon. En så-&lt;br&gt;dan inspektion kan leda till att polisen utfärdar körförbud om det förelig-&lt;br&gt;ger uppenbar fara för trafiksäkerheten. Om bristerna inte är så allvarliga&lt;br&gt;utfärdas föreläggande om att fordonets ägare skall avhjälpa bristerna och&lt;br&gt;inom viss tid inställa fordonet för kontrollbesiktning. Eftersom det inte&lt;br&gt;införs någon allmän registreringsplikt eller krav på kontrollbesiktning för&lt;br&gt;arbetsmaskiner för närvarande är det inte möjligt att i nuläget införa mot-&lt;br&gt;svarande system för arbetsmaskiner. Frågan bör dock övervägas på nytt i&lt;br&gt;samband med att frågan om registreringsplikt behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.5.1&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;Styrmedel&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Miljöklassning och miljödeklaration&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Information om arbetsmaskiners miljöpå-&lt;br&gt;verkan är ett viktigt styrmedel vid upphandling av maskiner eller ar-&lt;br&gt;betsmaskinstjänster. Regeringen bedömer att det bör utvecklas ett&lt;br&gt;system med två delar som ger information om arbetsmaskiners mil-&lt;br&gt;jöpåverkan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett frivilligt miljöklassystem för arbetsmaskiner som ger en bild&lt;br&gt;av maskinernas avgas- och bulleregenskaper. Regeringen bör meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En frivillig miljödeklaration. Regeringen avser att ge Naturvårds-&lt;br&gt;verket i uppdrag att tillsammans med berörda parter nå en överens-&lt;br&gt;kommelse om dess utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet bör inledningsvis omfatta de arbetsmaskiner som täcks av&lt;br&gt;arbetsmaskinsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Verket föreslår att det införs krav om&lt;br&gt;miljödeklaration samt att det införs ett frivilligt miljöklassystem. Beteck-&lt;br&gt;ningen på miljöklasserna innehåller tre komponenter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En romersk siffra anger om motorn uppfyller steg I eller II i direktiv&lt;br&gt;97/68/EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bokstaven A anger om tillverkaren accepterat ett frivilligt åtagande&lt;br&gt;för hållbarheten, B om ett sådant åtagande saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningarna &amp;quot;lågbullrande&amp;quot; eller &amp;quot;mycket lågbullrande&amp;quot; indikerar&lt;br&gt;om maskinen uppfyller någon nivå av beslutade skärpningar av buller-&lt;br&gt;kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget bör regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om skyldighet för tillver-&lt;br&gt;kare av vissa mobila maskiner att i en miljödeklaration redogöra för ma-&lt;br&gt;skinens miljöegenskaper, vilka uppgifter en sådan deklaration skall inne-&lt;br&gt;hålla och skyldighet att lämna information vid överlåtelse av sådana ma-&lt;br&gt;skiner. En uppgift om maskinens avgasklass och bullernivå finnas på en&lt;br&gt;skylt på varje ny maskin. Det skall också anges vid annonsering och för-&lt;br&gt;frågan i samband med upphandling etc. Även uppgift om bränsleförbruk-&lt;br&gt;ning och återvinningsgrad kan ingå i deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna tillstyrker att ett&lt;br&gt;system för frivillig miljöklassning av arbetsmaskiner införs. Beteckning-&lt;br&gt;arna bör dock i huvudsak överensstämma med systemen för fordon och&lt;br&gt;bränslen. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) anser&lt;br&gt;att eftersom regeln om miljödeklaration är begränsad till skyldighet för&lt;br&gt;tillverkare av vissa mobila maskiner att redovisa för maskinens miljöe-&lt;br&gt;genskaper, far tillverkare i utlandet och importörer av maskiner en fördel&lt;br&gt;framför svenska tillverkare. Det bör därför analyseras om det är förenligt&lt;br&gt;med gemenskapsrätten att införa nationella krav på miljödeklaration som&lt;br&gt;förutsättning för att få marknadsföra en maskin. Svenska Åkeriförbundet&lt;br&gt;har tillstyrkt förslaget om krav på miljödeklaration. Åkeriförbundet har&lt;br&gt;länge drivit denna fråga och använder sedan en tid tillbaka en branschan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;passad miljövarudeklaration för nya och begagnade fordon. Förbundet&lt;br&gt;framhåller att det gärna samarbetar för en vidareutveckling av sådan&lt;br&gt;miljövaruinformation för fordon. SIS Miljömärkning är negativa till in-&lt;br&gt;förandet av miljödeklarationer på grund av risken att förvirra kunderna&lt;br&gt;genom att skapa för många miljömärkningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bra utformad miljöinformation kan vara ett effektivt styrmedel då det&lt;br&gt;finns ett betydande intresse för att utnyttja miljökriterier vid upphandling&lt;br&gt;av arbetsmaskinstjänster. Regeringen har erfarit att Vägverket tillsam-&lt;br&gt;mans med branschföreträdare håller på att ta fram kriterier för sin upp-&lt;br&gt;handling. Vägverket arbetar enligt förutsättningen att kriterierna för av-&lt;br&gt;gasutsläpp för nya maskiner skall anknyta till arbetsmaskinsdirektivet&lt;br&gt;samtidigt som miljöegenskaperna även hos befintliga maskiner bedöms.&lt;br&gt;Därutöver har de tre storstadskommunerna informerat regeringen om&lt;br&gt;sina gemensamma kriterier (dnr M97/4282/7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunder enkelt skall kunna formulera relevanta krav krävs att de&lt;br&gt;har tillgång till lättillgänglig information om varans eller tjänstens miljö-&lt;br&gt;egenskaper. För bränslen och bilar ger systemen med miljöklasser en god&lt;br&gt;vägledning om bilarnas utsläppsegenskaper. Erfarenheterna från miljö-&lt;br&gt;klassystemet för bilar visar dock att systemet inte bör inkludera för&lt;br&gt;många egenskaper. Syftet med en miljödeklaration är i detta fall att ge en&lt;br&gt;sammanfattande bild av de miljöegenskaper som inte bör vägas in i ett&lt;br&gt;miljöklassystem. Till dessa hör bränsleförbrukning, materialåtgång samt&lt;br&gt;återvinning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket föreslår i sin rapport att ett frivilligt miljöklassystem&lt;br&gt;införs för arbetsmaskiner utan koppling till ekonomiska styrmedel. Rege-&lt;br&gt;ringen delar denna uppfattning. Det bör ankomma på regeringen att före-&lt;br&gt;skriva hur systemet skall vara utformat. Miljöklassning bör utföras av&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten eller dess tekniska tjänst. Något krav på miljöklass-&lt;br&gt;ning bör dock inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets föreslog andra beteckningar i miljöklassystemet än&lt;br&gt;för bränslen och bilar. Flertalet av de remissinstanser som har berört frå-&lt;br&gt;gan tillstyrker att ett system för frivillig miljöklassning införs, men anser&lt;br&gt;att uppläggningen bör överensstämma med den för fordon och bränslen&lt;br&gt;eller med vad som kallas &amp;quot;EU:s system&amp;quot;. Det är dock inte möjligt att ut-&lt;br&gt;nyttja &amp;quot;EU:s system&amp;quot;, beteckningarna &amp;quot;Euro I&amp;quot; m.fl. är inte förankrade i&lt;br&gt;EU-rätten utan populärbeteckningar som ibland är tvetydiga. Regeringen&lt;br&gt;bedömer mot denna bakgrund att beteckningarna i ett frivilligt miljök-&lt;br&gt;lassystem i huvudsak bör stämma överens med de för bilar och bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedac som yttrat sig över utkastet till lagrådsremiss, har framfört att&lt;br&gt;även ett frivilligt miljöklassystem kan ha handelshindrande effekter. Vi-&lt;br&gt;dare har Maskinentreprenörema ansett att inrättande av miljöklasser är en&lt;br&gt;nationell företeelse som kan vara svår att hantera då många maskiner på&lt;br&gt;den svenska marknaden importeras eller tillverkas i landet för export och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;då i första hand är anpassade till internationella krav, t.ex. EG-direktiv. Prop. 1998/99:13&lt;br&gt;Eftersom det föreslagna systemet for miljöklassning är frivilligt och inte&lt;br&gt;kopplat till ekonomiska styrmedel är det dock regeringens uppfattning att&lt;br&gt;systemet inte kan ha några handelshindrande effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppskriterier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Naturvårdsverket föreslår, bör kravnivåerna i EU:s arbetsmaskins-&lt;br&gt;direktiv utgöra grunden för ett frivilligt miljöklassystem. I förslaget vägs&lt;br&gt;utsläpps- och bulleregenskaper samman. Det torde främst vara aktuellt att&lt;br&gt;miljöklassa arbetsmaskiner som uppfyller EU:s kommande skärpta av-&lt;br&gt;gaskrav. Eftersom motorerna till dessa maskiner skall omfattas av EU-&lt;br&gt;typgodkännanden finns goda möjligheter att säkerställa att motorn upp-&lt;br&gt;fyller utsläppskraven för miljöklassen. Någon faktisk provning utöver&lt;br&gt;typ godkännandet förutsätts ej ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör vara att arbetsmaskiner som godkänts enligt EU:s&lt;br&gt;lägsta tillåtna avgaskrav förs till miljöklass 3 och att miljöklass 2 reserve-&lt;br&gt;ras för beslutade men ännu ej obligatoriska EU-krav. En komplikation är&lt;br&gt;dock att dieselmotorer till arbetsmaskiner är indelade i fyra effektklasser.&lt;br&gt;Avgaskraven enligt steg II i arbetsmaskinsdirektivet införs vid olika tid-&lt;br&gt;punkter för de olika effektklassema. Eftersom systemet syftar till att&lt;br&gt;vägleda kunder vid en upphandling bör det finnas ett strikt samband&lt;br&gt;mellan miljöklassen och kravnivån som är oberoende av effektklassen.&lt;br&gt;Kravnivån för en miljöklass bör därför ändras först när kraven skärpts för&lt;br&gt;samtliga effektklasser. Under en period när kravskärpning pågår kan där-&lt;br&gt;för kraven i miljöklass 2 vara de lägsta krav som tillåts för vissa effekt-&lt;br&gt;klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 1 bör inledningsvis lämnas utan kravnivå. Det finns olika&lt;br&gt;möjligheter att komplettera systemet. Av särskilt intresse är att EG-&lt;br&gt;kommissionen arbetar med ett förslag om en än mer långtgående krav-&lt;br&gt;nivå än steg II. Enligt arbetsmaskinsdirektivets artikel 13 har medlems-&lt;br&gt;länderna dessutom rätt att ställa särskilda krav på vissa maskiner om&lt;br&gt;detta är motiverat av arbetsmiljöskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket föreslog att tillverkaren frivilligt skall kunna åtaga&lt;br&gt;sig ett ansvar för utrustningens hållbarhet och att aktivt delta i eventuella&lt;br&gt;program för hållbarhetsprovning. Sådana maskiner skulle särbehandlas i&lt;br&gt;miljöklassystemet. Rutinerna bör enligt verkets förslag baseras på det&lt;br&gt;regelverk som verket utarbetat för motorer till tunga vägfordon (A70-&lt;br&gt;regulationen). Regeringens bedömning är att förslaget är intressant, men&lt;br&gt;att det för närvarande stöter på praktiska hinder. Bland annat är meto-&lt;br&gt;derna för kontroll av motorer komplicerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bullerkriterier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket föreslår att maskiner som i förtid uppfyller EU:s kom-&lt;br&gt;mande bullerkrav i ett frivilligt miljöklassystem skall kunna förses med&lt;br&gt;beteckningen &amp;quot;lågbullrande&amp;quot; och eventuellt &amp;quot;mycket lågbullrande&amp;quot;. Krite-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riema föreslås baseras på kravnivåer angivna i rådets direktiv Prop. 1998/99:13&lt;br&gt;86/662/EEG av den 22 december 1986 om begränsning av buller från&lt;br&gt;hydrauliska grävmaskiner, lin-grävmaskiner, schaktmaskiner, lastmaski-&lt;br&gt;ner och grävlastare senast ändrat genom direktiv 95/27/EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl av arbetsmiljöskäl som med hänsyn till den yttre miljön bör bul-&lt;br&gt;leremissionema från arbetsmaskiner minska. Regeringen bedömer mot&lt;br&gt;denna bakgrund att bullerkriterier, i enlighet med Naturvårdsverkets för-&lt;br&gt;slag, bör vara en del av ett frivilligt miljöklassystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljödeklaration kan som ovan anförts ge en mer utförlig bild av for-&lt;br&gt;donets miljöegenskaper än uppgiften om miljöklassen. Naturvårdsverkets&lt;br&gt;förslag innebär ett bemyndigande att meddela föreskrifter om krav på&lt;br&gt;miljödeklaration. Ett sådant krav uppställs inte i arbetsmaskinsdirektivet&lt;br&gt;och frågan uppkommer om ett sådant krav skulle stå i strid mot gemen-&lt;br&gt;skapsrättliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dock att en ändamålsenlig miljödeklaration kan bidra&lt;br&gt;till att minska arbetsmaskinernas miljöpåverkan. Regeringen avser därför&lt;br&gt;att uppdra åt Naturvårdsverket att initiera överläggningar mellan berörda&lt;br&gt;parter om att utveckla ett system för frivilliga miljödeklarationer för ar-&lt;br&gt;betsmaskiner. På sikt bör dock ett gemensamt system för miljödeklara-&lt;br&gt;tioner för arbetsmaskiner etableras inom EU. Regeringen avser därför att&lt;br&gt;ta upp frågan i samband med att arbetsmaskinsdirektivet vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avgifter skall kunna tas ut för att finansiera&lt;br&gt;kostnaderna för prövning för EG-typgodkännande och ansökan om&lt;br&gt;undantag samt tillsyn enligt lagen eller föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Naturvårdsverket föreslår att avgift skall&lt;br&gt;kunna tas ut för tillsyn och annan kontroll. Naturvårdsverket föreslår att&lt;br&gt;resurser tillskapas för att genomföra stickprovsundersökningar av av-&lt;br&gt;gasprestandan inom ramen för ett program för avgasundersökningar lik-&lt;br&gt;nande det som bedrivs vid AB Svensk Bilprovnings Motortestcenter. För&lt;br&gt;att finansiera ett nationellt kontrollprogram för arbetsmaskiner föreslås&lt;br&gt;att en särskild kontrollavgift tas ut på nya maskiner och att avgiften ad-&lt;br&gt;ministreras av Naturvårdsverket på samma sätt som för bilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att invända&lt;br&gt;mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: 1 likhet med vad som gäller enligt&lt;br&gt;bilavgaslagen (1986:1386) bör huvudregeln vara att kostnader för tillsyn&lt;br&gt;enligt den nya lagen avgiftsfinansieras. Som Naturvårdsverket föreslagit&lt;br&gt;bör en särskild kontrollavgift tas ut på nya maskiner. Avgiften bör be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kosta tillsynen av att de maskiner som släpps ut på marknaden är typgod-&lt;br&gt;kända och uppfyller gällande krav. Avgiften bör tas ut av de som släpper&lt;br&gt;ut maskinerna på marknaden, dvs. tillverkare, importörer och de som&lt;br&gt;salufor maskinerna. Kontrollavgiften bör administreras av den centrala&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten. Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag&lt;br&gt;att utreda hur ett sådant avgiftssystem närmare skall utformas. Avgift bör&lt;br&gt;även kunna tas ut för prövning för EG-typgodkännande och ansökan om&lt;br&gt;undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har föreslagit att det bör skapas ett program för av-&lt;br&gt;gasundersökningar av arbetsmaskiner liknande det för bilar och bränslen&lt;br&gt;som bedrivs vid AB Svensk Bilprovnings Motortestcenter enligt ett sär-&lt;br&gt;skilt avtal med Naturvårdsverket. Frågor kring avgasundersökningamas&lt;br&gt;organisation och finansiering kommer dock att ses över inom kort. Rege-&lt;br&gt;ringen har i propositionen 1997/98:58 Transportpolitik för en hållbar&lt;br&gt;utveckling aviserat att den avser att tillkalla en särskild utredare med&lt;br&gt;uppgift att se över den samlade statliga verksamheten på avgas- och&lt;br&gt;bränsleområdet (prop. 1997/98:56, s. 88). Utredaren bör enligt regering-&lt;br&gt;ens bedömning även behandla frågan om undersökningar av arbetsma-&lt;br&gt;skiner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Straffbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som med uppsåt eller av oaktsamhet yr-&lt;br&gt;kesmässigt saluför mobila maskiner eller motorer till dessa som inte&lt;br&gt;uppfyller föreskrivna krav och den som med uppsåt eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet förser en motor till en mobil maskin med märke om att&lt;br&gt;den överensstämmer med ett EG-typgodkännande trots att så inte är&lt;br&gt;fallet skall kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;br&gt;Likaså skall den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet ändrar eller&lt;br&gt;gör ingrepp i utrustning som reglerar utsläpp av avgaser på en EG-&lt;br&gt;typgodkänd motor till en mobil maskin så att motorn inte längre upp-&lt;br&gt;fyller kraven för det typgodkända utförandet kunna dömas till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Enligt Naturvårdsverkets förslag skall det&lt;br&gt;vara straffbart att yrkesmässigt saluföra eller överlåta mobila maskiner&lt;br&gt;som inte uppfyller föreskrivna krav och att märka mobila maskiner trots&lt;br&gt;att de inte uppfyller kraven. Det skall även vara straffbart att bryta mot&lt;br&gt;föreskrivna krav på miljödeklaration. Straffbarheten skall inte vara be-&lt;br&gt;gränsad till grov oaktsamhet. Naturvårdsverket föreslår även att utbyte av&lt;br&gt;brott enligt lagen skall förklaras förverkat om det inte är uppenbart oskä-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att invända&lt;br&gt;mot införande av straff- och förverkandebestämmelser. Hovrätten för&lt;br&gt;Övre Norrland har dock ifrågasatt om inte det straffrättsliga ansvaret&lt;br&gt;skall begränsas till gärningar begångna av grov oaktsamhet. Det är dess-&lt;br&gt;utom, enligt hovrätten, uppenbart att det är ett flertal mindre straffvärda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingar som kriminaliseras genom de föreslagna straffbestämmel- Prop. 1998/99:13&lt;br&gt;serna, i synnerhet de förfaranden som regleras i förslagets 16 och 17 §§,&lt;br&gt;dvs. krav på miljödeklaration respektive märkning. Ett alternativ till frå-&lt;br&gt;gan om vilken grad av oaktsamhet som bör föranleda straffansvar är att&lt;br&gt;från det straffbara området undanta ringa fall. Kammarrätten i Göteborg&lt;br&gt;har föreslagit att mobila maskiner som varit föremål för brott enligt lagen&lt;br&gt;eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall förklaras förverkade&lt;br&gt;om det inte är uppenbart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Syftet med lagen om åtgärder mot&lt;br&gt;buller och avgaser från mobila maskiner är att hindra att maskiner som&lt;br&gt;inte uppfyller uppställda krav förs ut i användning och att maskinerna,&lt;br&gt;sedan de tagits i bruk fortsättningsvis uppfyller de krav som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen. För att uppnå detta föreslås således ett ansvar för till-&lt;br&gt;verkaren, importören, saluföraren samt brukaren kopplat till möjligheter&lt;br&gt;att meddela förelägganden i enlighet med vad som redogjorts för under&lt;br&gt;5.4-5.5. Tillverkaren eller annan som med uppsåt eller av grov oaktsam-&lt;br&gt;het förser en motor till en mobil maskin med märke om att den överens-&lt;br&gt;stämmer med ett EG-typgodkännande trots att så inte är fallet bör åläggas&lt;br&gt;ett straffansvar. En sådan oriktig märkning kan, om den är uppsåtlig,&lt;br&gt;även vara straffbar enligt bestämmelser i brottsbalken. Det finns dock&lt;br&gt;starka skäl för att införa en regel som gör det möjligt att även straffbe-&lt;br&gt;lägga ett grovt oaktsamt handlande som i många fall kan vara straffvärt.&lt;br&gt;Ett sådant oaktsamt handlande kan t.ex. bottna i bristande rutiner och&lt;br&gt;organisation från tillverkarens sida. Även den som yrkesmässigt saluför&lt;br&gt;mobila maskiner eller motorer till dessa som inte uppfyller gällande krav&lt;br&gt;bör åläggas ett straffansvar. Eftersom det då rör sig om ett yrkesmässigt&lt;br&gt;saluförande bör straffansvar inträda redan vid oaktsamhet av normalgra-&lt;br&gt;den. Undantag från det straffbara området bör dock göras för motorer&lt;br&gt;som är EG-typgodkända i annan stat (se författningskommentaren).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom även den som brukar en mobil maskin åläggs ett ansvar en-&lt;br&gt;ligt lagförslaget bör denne kunna dömas om han, efter att motorn blivit&lt;br&gt;typgodkänd, ändrar eller gör ingrepp i sådan utrustning som reglerar av-&lt;br&gt;gaser så att motorn inte längre uppfyller kraven för det typgodkända utfö-&lt;br&gt;randet. En sådan straffbestämmelse är nödvändig för att motverka att en&lt;br&gt;maskin ändras för att fa den att gå snabbare och därmed öka utsläppen av&lt;br&gt;avgaser. Det bör dock inte vara straffbart att tillföra sådan extra utrust-&lt;br&gt;ning som godkänts och har en förbättrande effekt. Straffbarheten bör i&lt;br&gt;detta fall begränsas till gärningar begångna uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har föreslagit att det skall finnas en möjlighet att för-&lt;br&gt;klara utbyte av brott enligt lagen förverkat. En av remissinstanserna har&lt;br&gt;ansett att regeln bör utformas så att det blir möjligt att förklara mobila&lt;br&gt;maskiner förverkade. Många av de maskiner som omfattas av lagen har&lt;br&gt;ett betydande värde, inte minst motorerna. Det skulle därför i många fall&lt;br&gt;inte anses skäligt att förklara mobila maskiner som varit föremål för&lt;br&gt;brott, värdet därav eller utbyte av brott förverkat. Ett förverkande skulle i&lt;br&gt;många fall inte anses stå i proportion till brottets svårighetsgrad. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund gör regeringen den bedömningen att en förverkandebe-&lt;br&gt;stämmelse inte bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Överklagandebestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beslut i enskilda fall enligt lagen eller före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd av lagen skall kunna överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd skall krävas i kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte något att invända mot&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Besluten enligt lagen eller med stöd&lt;br&gt;av lagen meddelade föreskrifter bör kunna överklagas. Detta bör ske till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader och konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbudgeten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna systemet med tillsyn skall avgiftsfinansieras och utgör&lt;br&gt;därför ingen belastning för statsfinanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kostnad som de föreslagna reglerna medför uppstår hos de instanser&lt;br&gt;som utpekas för överprövning av tillsynsmyndighetens beslut, dvs. de&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna. Det kan t.ex. röra sig om utdömande&lt;br&gt;av vite. Kostnader uppstår även hos åklagarväsendet och de allmänna&lt;br&gt;domstolar vid prövning av brott enligt lagen. Det kan på goda grunder&lt;br&gt;antas att antalet ärenden hos åklagarväsendet, de allmänna domstolarna&lt;br&gt;och de allmänna förvaltningsdomstolarna blir fa. De nya uppgifterna bör&lt;br&gt;därför kunna utföras inom ramen för befintliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även förfarandet vid miljöklassning kan komma att medföra kostna-&lt;br&gt;der. Dessa kostnader bör finansieras genom icke offentligrättsliga avgif-&lt;br&gt;ter och utgör därför inte någon belastning för statsfinanserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Maskinägare och maskintillverkare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen beräknade att avgaskraven leder till att priset för nya&lt;br&gt;dieselmotorer till arbetsmaskiner kommer att öka. Steg I beräknas öka&lt;br&gt;priset med 1-3 procent, steg II med 3-8 procent. Vad gäller kostnads-&lt;br&gt;effektivitet bedömde kommissionen att den var jämförbar med de åtgär-&lt;br&gt;der som vidtas för fordon och fasta källor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningen av avgaskraven i steg II mellan USA och Europa är för-&lt;br&gt;delaktig för tillverkarna som därmed kan minska sina kostnader för god-&lt;br&gt;kännanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska tillverkarna bedömer att de tekniskt idag klarar de krav&lt;br&gt;som gäller i steg I och att de även kommer att klara de krav som gäller i&lt;br&gt;steg II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Förslaget till lag om åtgärder mot buller och avgaser&lt;br&gt;från mobila maskiner&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag syftar till att förebygga att mobila maskiner och motorer&lt;br&gt;till dessa skadar eller orsakar olägenheter för människors hälsa eller för&lt;br&gt;miljön genom utsläpp av avgaser och andra föroreningar samt genom&lt;br&gt;buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med mobila maskiner avses i denna lag traktorer, motorredskap, ter-&lt;br&gt;rängmotorfordon, spårfordon, industriella maskiner och andra anord-&lt;br&gt;ningar som är konstruerade för att kunna röra sig eller flyttas på marken&lt;br&gt;och som är försedda med förbränningsmotorer. Med mobila maskiner&lt;br&gt;avses dock inte motorfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket av denna inledande paragraf anges lagens syfte och att&lt;br&gt;lagen omfattar utsläpp av avgaser och andra föroreningar samt buller från&lt;br&gt;mobila maskiner. Med &amp;quot;andra föroreningar&amp;quot; avses ämnen som avges från&lt;br&gt;motorn och bränslesystemet på annat sätt än genom avgasröret. Eftersom&lt;br&gt;arbetsmaskinsdirektivet tar sikte på föroreningar från motorer som in-&lt;br&gt;stalleras i mobila maskiner har lagtexten efter synpunkter från Lagrådet&lt;br&gt;anpassats till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket definieras begreppet mobil maskin, en samlad benäm-&lt;br&gt;ning på de maskiner som omfattas av lagen. Mobil maskin utgår från den&lt;br&gt;definition som gjorts i arbetsmaskinsdirektivet (direktiv 97/68/EG) men&lt;br&gt;begreppet har här en vidare omfattning än direktivet (se även avsnitt 5.1).&lt;br&gt;Skillnaden mot direktivets definition består i att den nya lagen även inne-&lt;br&gt;fattar bensinmotordrivna motorer, generatoraggregat, jord- och skogs-&lt;br&gt;brukstraktorer samt spårfordon. Med industriella maskiner avses bl.a.&lt;br&gt;kompressorer, generator- och svetsaggregat. Traktorer, motorredskap och&lt;br&gt;terrängmotorfordon har samma betydelse i denna lag som i vägtrafikkun-&lt;br&gt;görelsen (1972:603). Motorfordon är undantagna från lagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde. Med stöd av lagen kan buller- och avgasreningskrav suc-&lt;br&gt;cessivt fastställas för andra typer av mobila maskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I fråga om bullerkrav för mobila maskiner finns också särskilda före-&lt;br&gt;skrifter i andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ger en upplysning om att bullerkrav för mobila maskiner&lt;br&gt;även har meddelats med stöd av andra författningar. Bullerkrav för trak-&lt;br&gt;torer och terrängfordon har meddelats med stöd av fordonskungörelsen&lt;br&gt;(1972:595) samt terrängtrafikkungörelsen (1972:594) och finns i Väg-&lt;br&gt;verkets författningssamling. Bullerkrav för vissa arbetsmaskiner liksom&lt;br&gt;bullerkrav enligt maskindirektivet (89/392/EEG) har meddelats med stöd&lt;br&gt;av arbetsmiljölagen (1977:1160) och finns i Arbetarskyddsstyrelsens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;författningssamling. Paragrafen har justerats i enlighet med Lagrådets Prop. 1998/99:13&lt;br&gt;synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Buller- och avgaskrav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Mobila maskiner skall vara så konstruerade och utrustade att de inte&lt;br&gt;avger mer buller eller släpper ut avgaser och andra föroreningar i större&lt;br&gt;mängd än vad som kan godtas från hälso- och miljöskyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen slås fast att de maskiner som omfattas av lagen skall vara så&lt;br&gt;konstruerade och utrustade att de inte bullrar eller släpper ut mer avgaser&lt;br&gt;än som kan godtas ur hälso- och miljöskyddssynpunkt. Vilka krav som&lt;br&gt;skall vara uppfyllda regleras med stöd av 4 §. Vilka närmare som är an-&lt;br&gt;svariga för att kraven är uppfyllda regleras i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I fråga om buller och utsläpp av avgaser och andra föroreningar&lt;br&gt;från mobila maskiner får regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begränsning av buller samt utsläpp av avgaser och andra förore-&lt;br&gt;ningar från mobila maskiner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. motorers utrustning, hållbarhet, funktion, installation eller beskaf-&lt;br&gt;fenhet i övrigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyldighet att underhålla utrustning som begränsar buller och ut-&lt;br&gt;släpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skyldighet att använda visst bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillsyn och annan kontroll, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. krav på EG-typgodkännande och märkning av motorer samt förfa-&lt;br&gt;randet vid utfärdande, ändring och återkallelse av ett EG-typgodkän-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller grundläggande bemyndiganden för regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;buller- och avgasbegränsningar samt motorers utrustning m.m. Bestäm-&lt;br&gt;melsen har utformats med bilavgaslagens bestämmelse om bemyndi-&lt;br&gt;gande som förebild (se även avsnitt 5.2). Med stöd av bestämmelsen kan&lt;br&gt;kraven i arbetsmaskinsdirektivet införas. Eftersom arbetsmaskinsdirek-&lt;br&gt;tivet kräver att motorer, om de inte omfattas av undantag, skall ha EG-&lt;br&gt;typgodkänts för att fa släppas ut på marknaden och att tillverkaren skall&lt;br&gt;förse EG-typgodkända motorer med märkning krävs även ett bemyndi-&lt;br&gt;gande om detta. Detta bemyndigande innefattar även rätt att utse en god-&lt;br&gt;kännandemyndighet eftersom detta är en del av förfarandet. I lagrådsre-&lt;br&gt;missen innehöll paragrafen även ett bemyndigande att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om indelning i miljöklasser. Lagrådet har i den frågan anfört:&lt;br&gt;”Eftersom indelning i miljöklasser - i motsats till vad som gäller enligt&lt;br&gt;bilavgaslagen - skall vara frivillig finns inte utrymme for några till en-&lt;br&gt;skilda riktade normföreskrifter; det finns för övrigt inte några materiella&lt;br&gt;bestämmelser i lagen som antyder vad sådana föreskrifter skulle kunna&lt;br&gt;innehålla. Vad som behövs torde vara administrativa föreskrifter riktade&lt;br&gt;till underordnade myndigheter angående förutsättningar for och organi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sation av den frivilliga miljöklassningen. Punkten 7 bör därför utgå”. Prop. 1998/99:13&lt;br&gt;Mot bakgrund av vad Lagrådet sålunda anfört finns det inget behov av ett&lt;br&gt;bemyndigande om indelning i miljöklasser eftersom sådana nödvändiga&lt;br&gt;administrativa föreskrifter som krävs för ett frivilligt miljöklassystem&lt;br&gt;kan meddelas ändå.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Undantag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva om undantag eller i ett enskilt fall besluta om dispens från krav&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen om det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna bestämmelse anges att undantag kan medges från föreskrivna&lt;br&gt;krav. Denna möjlighet skall dock tillämpas restriktivt. Med stöd av be-&lt;br&gt;stämmelsen kan regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;dels föreskriva om generella undantag, dels medge undantag i enskilda&lt;br&gt;fall. Undantag kan medges såväl för enskilda motorer som för en grupp&lt;br&gt;av motorer med likartade tekniska egenskaper. Ett beslut om undantag i&lt;br&gt;ett enskilt fall kan överklagas enligt 16 §. I arbetsmaskinsdirektivet arti-&lt;br&gt;kel 10.2 och 9.4 finns bestämmelser om i vilka fall undantag kan medges&lt;br&gt;för dessa mobila maskiner. Med stöd av 5 § kan regeringen i förordning&lt;br&gt;föreskriva om ett generellt undantag för motorer som skall användas av&lt;br&gt;försvaret. Vidare kan undantag i enskilda fall medges för motorer i slut- ,&lt;br&gt;serier som fortfarande finns i lager, eller lager av motorer i mobila ma-&lt;br&gt;skiner som inte är avsedda att användas på väg, från den/de tids-&lt;br&gt;frist(er)för utsläppande på marknaden som anges i direktivet. För ar-&lt;br&gt;betsmaskiner kan undantag inte medges utöver vad som sägs i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar for att gällande krav uppfylls&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som tillverkar, importerar eller saluför mobila maskiner eller&lt;br&gt;motorer till dessa ansvarar för att maskinerna eller motorerna uppfyller&lt;br&gt;de krav som föreskrivits med stöd av 4 § 1, 2 och 6 när de släpps ut på&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som brukar en mobil maskin ansvarar för att maskinen uppfyller&lt;br&gt;de krav som föreskrivits med stöd av 4 § 1-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen slås fast vilka som är ansvariga för att gällande krav är&lt;br&gt;uppfyllda. Ansvaret åvilar i första hand de som släpper ut motorerna eller&lt;br&gt;maskinerna på marknaden. Om produkten tillverkas i Sverige är det till-&lt;br&gt;verkaren som ansvarar för att kraven är uppfyllda. Eftersom det enligt&lt;br&gt;arbetsmaskinsdirektivet är motortillverkaren som ansöker om och bevil-&lt;br&gt;jas typgodkännande för en motor eller en motorfamilj skall ansvaret i&lt;br&gt;första hand åvila denne. Har tillverkningen skett utomlands bör importö-&lt;br&gt;ren ha detta ansvar. Även den som saluför mobila maskiner eller motorer&lt;br&gt;ansvarar för att kraven är uppfyllda när de släpps ut på marknaden. Enligt&lt;br&gt;arbetsmaskinsdirektivet avser begreppet utsläppande på marknaden att&lt;br&gt;mot betalning eller kostnadsfritt göra en produkt som omfattas av direk-&lt;br&gt;tivet tillgängligt på gemenskapsmarknaden för distribution och/eller an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vändning på marknaden. Det finns därför inte skäl att begränsa ansvaret&lt;br&gt;till yrkesmässig saluföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ansvar som åläggs tillverkaren är framförallt att se till att nya mo-&lt;br&gt;torer uppfyller de krav som ställs upp för att de skall få släppas ut på&lt;br&gt;marknaden och att motorer typgodkänns och förses med märkning. En&lt;br&gt;felaktig märkning kan medföra straffansvar enligt 14 §. Den som saluför&lt;br&gt;en mobil maskin ansvarar för att de maskiner som saluförs uppfyller&lt;br&gt;gällande krav och är försedda med märkning om typgodkännande. Salu-&lt;br&gt;föring av mobila maskiner som inte uppfyller kraven kan föranleda&lt;br&gt;straffansvar enligt 13 §, dock endast om det gäller yrkesmässig salufö-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som brukar en mobil maskin är ansvaret enligt andra stycket&lt;br&gt;begränsat till sådana krav som meddelats med stöd av 4 § punkterna 1-4.&lt;br&gt;Ansvaret är därvid inte begränsat till yrkesmässig verksamhet utan avser&lt;br&gt;alla maskiner i användning. Om brukaren gör ingrepp i motorns avgas-&lt;br&gt;relaterade delar så att motorn inte längre uppfyller kraven för det typgod-&lt;br&gt;kända utförandet kan detta leda till straffansvar enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen utövas av den eller de myndigheter som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen bemyndigas regeringen att utse en eller flera till-&lt;br&gt;synsmyndigheter. Det ankommer på regeringen att fördela tillsynsupp-&lt;br&gt;giftema mellan olika centrala och lokala myndigheter samt ange for-&lt;br&gt;merna för tillsynens utövande. Beträffande arbetsmaskiner är avsikten att&lt;br&gt;det centrala myndighetsansvaret för tillsynen skall läggas på Statens na-&lt;br&gt;turvårdsverk. Av 6 § följer att tillsynen får ske hos de personer som bär&lt;br&gt;ansvaret för att gällande krav är uppfyllda, dvs. tillverkaren, importören,&lt;br&gt;den som saluför mobila maskiner och motorer till dessa samt brukaren.&lt;br&gt;Tillsynen bör i första hand ske hos tillverkaren, importören eller den som&lt;br&gt;yrkesmässigt tillhandahåller motorerna, dvs. där motorerna finns innan&lt;br&gt;de kommer konsumenterna tillhanda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som&lt;br&gt;behövs i ett enskilt fall för att denna lag och föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf liksom 9 och 10 §§ har utformats i enlighet med vad&lt;br&gt;Lagrådet förordat i sitt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet skall kunna meddela de förelägganden och för-&lt;br&gt;bud som behövs. Tillverkare, importörer och de som saluför mobila&lt;br&gt;maskiner och motorer skall kunna föreläggas att åtgärda motorer som&lt;br&gt;inte uppfyller föreskrivna krav eller förbjudas att släppa ut dem på&lt;br&gt;marknaden. Förelägganden kan även avse att motorerna skall&lt;br&gt;typgodkännas och förses med märkning. Som nämnts i avsnitt 5.4 Tillsyn&lt;br&gt;och kontroll, måste tillsynen anpassas till vem den riktar sig till. När det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller de som saluför motorerna bör tillsynen framför allt avse att Prop. 1998/99:13&lt;br&gt;motorerna är typgodkända och försedda med märkning. Den som saluför&lt;br&gt;mobila maskiner eller motorer till dessa som inte uppfyller gällande krav&lt;br&gt;kan även åläggas straffansvar enligt 13 §. Förelägganden om rättelse kan&lt;br&gt;även avse motorer som felaktigt försetts med märkning. Den som&lt;br&gt;felaktigt märkt en motor som om den stämde överens med ett EG-&lt;br&gt;typgodkännande trots att så inte är fallet riskerar även straffansvar enligt&lt;br&gt;14 §. Föreläggande om rättelse kan även riktas mot en brukare som gjort&lt;br&gt;ingrepp i den utrustning på en motor till en mobil maskin som reglerar&lt;br&gt;avgaser och buller. Denne riskerar också straffansvar enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av denna bestämmelse och 9 § kan kontroll ske av att endast&lt;br&gt;typgodkända arbetsmaskiner släpps ut på marknaden och sådan&lt;br&gt;produktionskontroll som avses artikel 11 i arbetsmaskinsdirektivet, dvs.&lt;br&gt;om den godkända typen stämmer överens med uppgifter i&lt;br&gt;typgodkännandeintyget eller det tekniska underlaget. Kontroll kan även&lt;br&gt;ske av att motorer inte falskeligen har försetts med märkning om&lt;br&gt;överensstämmelse. Tillsynen av motorer som typgodkänts inom andra&lt;br&gt;medlemsländer i EU kan inte vara lika ingripande som tillsynen över&lt;br&gt;motorer som typgodkänts i det egna landet (se även avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Tillsynsmyndigheten får förelägga den som tillverkar, importerar&lt;br&gt;eller saluför mobila maskiner eller motorer till dessa att utan ersättning&lt;br&gt;till myndigheten lämna de upplysningar och handlingar, tillhandahålla&lt;br&gt;de mobila maskiner, motorer och motordelar och utföra de undersök-&lt;br&gt;ningar som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn enligt denna lag har tillsynsmyndigheten rätt till tillträde&lt;br&gt;till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, hos dem&lt;br&gt;som är ansvariga enligt 6 §, och får där utföra undersökningar och&lt;br&gt;provningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket i denna paragraf har en tillsynsmyndighet möjlig-&lt;br&gt;het att meddela föreläggande om skyldighet att tillhandahålla mobila ma-&lt;br&gt;skiner, motorer och motordelar. Ett sådant föreläggande skall dock an-&lt;br&gt;vändas restriktivt och bör endast komma i fråga när det gäller tillsyn av&lt;br&gt;större tillverkare, importörer och återförsäljare. Den avvägning som alltid&lt;br&gt;måste göras i varje särskilt fall mellan tillsynsmyndighetens intresse av&lt;br&gt;att få tillgång till motorer m.m. och vilka konsekvenser åtgärden skulle&lt;br&gt;innebära för den mot vilken tillsynen riktas, måste i dessa fall vara sär-&lt;br&gt;skilt noggrann. Enligt denna bestämmelse har en tillsynsmyndighet även&lt;br&gt;rätt att meddela förelägganden om tillhandahållande av sådana upplys-&lt;br&gt;ningar och handlingar som behövs för tillsynen. Det kan röra sig om&lt;br&gt;uppgifter om tillverkarens produktion, motorernas konstruktion och utfö-&lt;br&gt;rande av avgasreningsutrustning eller redovisning av mätprotokoll och&lt;br&gt;andra handlingar av intresse. Föreläggande kan även avse ålägganden att&lt;br&gt;utföra undersökningar. Sådana förelägganden som avses i första stycket&lt;br&gt;får inte riktas mot brukaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsynen måste myndigheten ha tillträde till utrymmen av olika slag&lt;br&gt;för att kunna utföra de undersökningar och provningar som krävs för till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synen hos de som är ansvariga enligt 6 §. Denna rätt till tillträde omfattar&lt;br&gt;dock inte bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall enligt bestämmelsen lämna biträde vid tillsy-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse har som Lagrådet förordat utformats i enlighet&lt;br&gt;med motsvarande bestämmelse i bilavgaslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Beslut om förelägganden och förbud får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får enligt denna paragraf förenas med vite. Bestämmel-&lt;br&gt;sen avser förelägganden och förbud som meddelats med stöd av såväl 8&lt;br&gt;som 9 §§. Ett beslut om föreläggande eller förbud får enligt 16 § över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Tillsynsmyndigheten får besluta att de som är ansvariga enligt 6 §&lt;br&gt;första stycket genom annonsering eller på något annat lämpligt sätt skall&lt;br&gt;informera berörda användare om sådana fel som framkommit och som&lt;br&gt;bör åtgärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid tillsyn eller på annat sätt konstateras att en motor eller dess&lt;br&gt;installation är felaktig måste ägare och brukare av maskinerna få känne-&lt;br&gt;dom om detta. I denna bestämmelse anges därför hur tillverkarna och&lt;br&gt;övriga ansvariga skall försöka nå konsumenterna för att meddela att mo-&lt;br&gt;torerna inte uppfyller föreskrivna krav och vilka åtgärder tillverkaren har&lt;br&gt;för avsikt att vidta. När det gäller sådana mobila maskiner som är re-&lt;br&gt;gistreringspliktiga finns möjlighet att genom uppgifter om ägare i register&lt;br&gt;tillskriva berörda ägare och lämna erforderlig information. Många till-&lt;br&gt;verkare och importörer har ett kundregister och vet på det sättet vem som&lt;br&gt;bör informeras. Eftersom det för närvarande inte finns någon re-&lt;br&gt;gistreringsplikt för alla mobila maskiner är det omöjligt för tillverkaren&lt;br&gt;att komma i kontakt med varje maskinägare. I sådana fall kan annonse-&lt;br&gt;ring bli aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är endast då någon form av rättelseåtgärd kan bli aktuell som an-&lt;br&gt;nonsering behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut enligt bestämmelsen kan överklagas en-&lt;br&gt;ligt 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att särskilda avgifter skall tas ut för prövning för EG-typgod-&lt;br&gt;kännande och ansökan om undantag samt tillsyn enligt denna lag eller&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger möjlighet att avgiftsfinansiera prövning för EG-typgod-&lt;br&gt;kännande och ansökan om undantag samt tillsyn som utövas enligt lagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Avgifterna bör be- Prop. 1998/99:13&lt;br&gt;räknas på ett schablonartat sätt och vara lika för alla.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straffbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som med&lt;br&gt;uppsåt eller av oaktsamhet yrkesmässigt saluför mobila maskiner eller&lt;br&gt;motorer till dessa i strid mot föreskrifter som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;4 § 1, 2 och 6. Det sagda gäller dock inte motorer som är EG-typgod-&lt;br&gt;kända i en annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av denna paragraf åläggs den som yrkesmässigt saluför mobila&lt;br&gt;maskiner eller motorer ett ansvar för att tillhandahålla motorer som upp-&lt;br&gt;fyller föreskrivna krav. Eftersom motorer kan säljas separat bör ansvaret&lt;br&gt;även omfatta saluförande av dessa. Säljaren kan naturligtvis inte straffas&lt;br&gt;om motorerna är undantagna från stadgade krav. Genom den märkning&lt;br&gt;av motorer som skall ske enligt bestämmelser som meddelats med stöd&lt;br&gt;av 4 § 6 far säljaren veta om motorerna uppfyller de krav som ställs. Det&lt;br&gt;åligger den som saluför mobila maskiner att på lämpligt sätt undersöka&lt;br&gt;huruvida de motorer som inte är försedda med märkning är undantagna&lt;br&gt;från föreskrivna krav. I enlighet med Lagrådets förslag har undantag&lt;br&gt;gjorts för motorer som är EG-typgodkända i en annan stat. Enligt ar-&lt;br&gt;betsmaskinsdirektivet skall nämligen bristande överensstämmelse med&lt;br&gt;en typgodkänd motor kontrolleras av den medlemsstat som utfärdat typ-&lt;br&gt;godkännandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som med&lt;br&gt;uppsåt eller av grov oaktsamhet förser en motor till en mobil maskin med&lt;br&gt;märke om att den överensstämmer med ett EG-typgodkännande trots att&lt;br&gt;så inte är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av denna paragraf kan den straffas som med uppsåt eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet märker en motor till en mobil maskin som om den&lt;br&gt;stämde överens med ett EG-typgodkännande trots att den inte gör det.&lt;br&gt;Denna ansvarsbestämmelse bör finnas eftersom det enligt arbetsmaskins-&lt;br&gt;direktivet är tillverkaren själv som skall märka motorerna. Ett handlande&lt;br&gt;kan omfatta brott mot såväl 13 som 14 §§. Ett sådant handlande kan in-&lt;br&gt;nebära att en person först felaktigt förser en motor med märkning om&lt;br&gt;överensstämmelse med uppställda krav och sedan säljer motorn trots att&lt;br&gt;den inte uppfyller kraven. Fråga uppkommer då om handlandet skall be-&lt;br&gt;dömas som ett eller flera brott. Eftersom handlandet består av två sepa-&lt;br&gt;rata gärningar bör gärningsmannen i dessa fall dömas för såväl den fel-&lt;br&gt;aktiga märkningen som saluförandet i brottskonkurrens. I enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets yttrande har det förtydligats att bestämmelsen avser fall då&lt;br&gt;motorn felaktigt märks som EG-typgodkänd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som med&lt;br&gt;uppsåt eller av grov oaktsamhet ändrar eller gör ingrepp i utrustning&lt;br&gt;som reglerar avgaser på en EG-typgodkänd motor till en mobil maskin&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på ett sådant sätt att motorn inte längre uppfyller kraven för det Prop. 1998/99:13&lt;br&gt;typgodkända utförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger ett straffansvar för den som med uppsåt eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet gör ingrepp i utrustning till de avgasrelaterade delarna i en&lt;br&gt;mobil maskin så att den inte längre uppfyller föreskrivna krav för det&lt;br&gt;typgodkända utförandet. Bestämmelsen avser bl.a. att förhindra trimning&lt;br&gt;av arbetsmaskiner. Bestämmelsen avser inte att inskränka möjligheten att&lt;br&gt;montera sådan extra utrustning som har godkänts och som medför en&lt;br&gt;förbättring i avgashänseende.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Beslut av en förvaltningsmyndighet i enskilda fall enligt denna lag&lt;br&gt;eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande till allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Som Lagrådet påpekat skall även sådana beslut i enskilda&lt;br&gt;fall som avses i 5 § kunna överklagas. Paragrafen har därför justerats i&lt;br&gt;enlighet med detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall träda i kraft den 1 januari 1999 och gälla mobila maskiner&lt;br&gt;och motorer till dessa som släpps ut på marknaden från det datumet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i bilavgaslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1986:1386)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1, 2, 3, 5 och 10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga bestämmelser inskränks tillämpningsområdet för bilavgasla-&lt;br&gt;gen till att omfatta motorfordon (bilar, mopeder och motorcyklar) och&lt;br&gt;inte som tidigare motordrivna fordon. Motiven till att införa ändringarna&lt;br&gt;finns i avsnitt 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna avseende EG-&lt;br&gt;kommissionens förslag till direktiv&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden kommit in från Statens Naturvårdsverk,&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket, Vägverket, Banverket,&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetslivsinstitutet,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EMSA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet/Volvo Wheel Loaders, Skogsstyrelsen, Sveriges&lt;br&gt;Skogsvårdsförbund/-Skogsindustriema, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Landsorganisationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen. Dessutom har yttrande inkommit från&lt;br&gt;Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissammanställning över EG-kommissionens&lt;br&gt;förslag till direktiv&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket, Närings- och Teknikutvecklingsverket, Vägverket,&lt;br&gt;Banverket, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetarskyddsstyrelsen,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetslivsinstitutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrierna, EMSA/Volvo Wheel Loaders, Skogsstyrelsen och&lt;br&gt;Försvarsmakten välkomnar förslaget allmänt med hänvisning till dess&lt;br&gt;positiva miljöeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk finner att förslaget kommer att innebära ökade&lt;br&gt;kostnader för myndigheten. Kostnadsökningarna kommer att bli små och&lt;br&gt;verket har därför inget att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen konstaterar att en av orsakerna till att&lt;br&gt;utsläppsmålet för kväveoxider ej har uppnåtts var att det åtgärdsprogram&lt;br&gt;som initierades under 1980-talet och i början av 90-talet ej var&lt;br&gt;heltäckande. Arbetsmaskiner borde ha ingått i programmet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Direktivets omfattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket anser att jord- och skogsbrukstraktorer bör snarast&lt;br&gt;inkluderas eller behandlas i ett parallellt förslag med samma tidtabell för&lt;br&gt;införande och kravnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket konstaterar att en olyckligt stor mängd motorer faller utanför&lt;br&gt;förslaget och nämner:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;småmotorer under 18 kWh som används i bland annat&lt;br&gt;generatoraggregat och trädgårdsmaskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- motorer över 560 kW som används bland annat i lok och stora&lt;br&gt;jordförflyttningsmaskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- alla motorer i stationära tillämpningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrierna konstaterar att förslaget utesluter jordbruks- och&lt;br&gt;skogstraktorer och förutsätter att det kommer att omfatta alla&lt;br&gt;skogsbrukets maskiner så att tillverkarna inte behöver uppfylla olika&lt;br&gt;regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen anser att förslaget bör bli mer heltäckande. Långt&lt;br&gt;gående avgaskrav bör införas för alla bensindrivna fordon, jord- och&lt;br&gt;skogsbrukstraktorer, motorer till fartyg, tåg och flygplan samt stationära&lt;br&gt;dieselmotorer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kravnivåer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket anser att möjligheten till fortsatt internationell&lt;br&gt;harmonisering av kraven bör undersökas - för närvarande tillämpar USA&lt;br&gt;krav som överensstämmer med nivån i steg 1 och EPA har påbörjat&lt;br&gt;arbetet med ett andra kravsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och Teknikutvecklingsverket stödjer tanken på att införa&lt;br&gt;utsläppskrav i flera steg, men anser att steg två bör inforas tidigare&lt;br&gt;alternativt skärpas. Verket vill på sikt se att kraven som gäller för&lt;br&gt;arbetsmaskiner bör anpassas till vad som gäller för vägfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket anser att förslaget inte fullt ut ansluter till den bästa&lt;br&gt;tillgängliga teknik som industrin förfogar över. Det gäller särskilt&lt;br&gt;gränsvärdena för kväveoxider och rök (partiklar). Verket anser det därför&lt;br&gt;betänkligt att den kommitté som skall upprättas för anpassning till den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen inte får mandat att besluta om gränsvärden. Om&lt;br&gt;dessa beslut skall tas i rådet kommer tidsutdräkten att bli betydande och&lt;br&gt;en anpassning att onödigtvis försenas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket anser att kraven inte är särskilt långt gående utan bygger på&lt;br&gt;den utveckling av motorerna som ändå skulle ske. De kan därför i sin&lt;br&gt;nuvarande form knappast förväntas bidra till att driva utvecklingen av&lt;br&gt;miljövänligare dieselmotorer framåt. Steg 2 bör därför skärpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen finner att kravnivåerna är för lågt satta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tidtabeller for införande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket menar att steg 2 i förslaget bör tidigareläggas med&lt;br&gt;åtminstone ett år och gränsvärdet för tillåtet utsläpp av kväveoxider bör&lt;br&gt;skärpas - det finns redan motortillverkare som levererar motorer med&lt;br&gt;utsläpp som är väl i paritet med de föreslagna gränsvärdena i steg 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen anser att införandeperioden, som sträcker sig till&lt;br&gt;år 2005, är oacceptabelt lång.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Provmetoder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EMSA/Volvo Wheel Loaders finner att provmetoden är den samma som&lt;br&gt;anges i IOS standarden 8178 del 1-9. Den kan därför utgå ur direktivet&lt;br&gt;och ersättas med en referens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Godkännandeprocessen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vägverket konstaterar att godkännandeordningen ansluter till den som&lt;br&gt;tillämpas i Sverige, vilken verket anser vara effektiv och&lt;br&gt;kostnadsbesparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EMSA/Volvo Wheel Loaders poängterar starkt vikten av att USA och&lt;br&gt;EU-ländema ömsesidigt erkänner certifieringar för att undvika onödiga&lt;br&gt;kostnader som inte till gagn för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrierna ser positivt på förslaget att godta självcertifiering av&lt;br&gt;motorerna, vilket minskar kostnaderna för kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ekonomiska incitament&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket anser att användning av ekonomiska styrmedel kan&lt;br&gt;vara en viktig nationell åtgärdsmöjlighet för att påskynda introduktionen&lt;br&gt;av maskiner med bättre utsläppsprestanda - artikel 10 i förslaget&lt;br&gt;begränsar användningen av sådan styrmedel och bör därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet finner bestämmelsen om användandet av ekonomiska&lt;br&gt;incitament för att uppmuntra ett tidigt införande av avancerad&lt;br&gt;utsläppsteknik strategiskt viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EMSA/Volvo Wheel Loaders framhåller att Miljödepartementet för att&lt;br&gt;stimulera utvecklingen av mer miljövänliga motorer bör påskynda&lt;br&gt;utvecklingen av ekonomiska instrument enligt artikel 10 i direktiv-&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen ser artikel 9 om ekonomiska incitament som ett hinder för&lt;br&gt;att införa än strängare krav än de som föreskrivs i direktivet. Detta kan&lt;br&gt;medföra att införandet av bättre teknik fördröjs. Länder som vill införa&lt;br&gt;strängare utsläppsvillkor än vad direktivet föreskriver skall ha möjlighet&lt;br&gt;att göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen menar att direktivets bestämmelser om&lt;br&gt;ekonomiska incitament är så utformade att de i praktiken anger ett tak&lt;br&gt;som effektivt hindrar progressiva medlemsländer gynnar införandet av än&lt;br&gt;renare teknik. Bestämmelserna bör utformas så att teknisk utveckling och&lt;br&gt;innovationsanda stimuleras istället för att bromsas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övrigt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket anser att förlaget bör kompletteras med en artikel som&lt;br&gt;reglerar det fortsatta arbetet inom området - det gäller såväl en tidtabell&lt;br&gt;för kommissionens arbete med ytterligare kravskärpningar för nu&lt;br&gt;aktuella maskiner samt prioriteringar för nya maskingrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket finner också att på sikt bör även krav på avgasreningens&lt;br&gt;hållbarhet inarbetas i regelverket - detta är en viktig åtgärd om effekterna&lt;br&gt;av kraven skall kunna säkerställas i praktiken, det vill säga när&lt;br&gt;maskinerna används - behovet ökar med strängare kravnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Naturvårdsverket bör avsnitt 3, bilaga 1 avseende motormärkning&lt;br&gt;om möjligt förenklas vad gäller kravet på den kompletterande&lt;br&gt;märkningens hållbarhet etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och Teknikutvecklingsverket konstaterar att den befintliga&lt;br&gt;maskinparken inte berörs, vilket betyder att det kan dröja innan några&lt;br&gt;effekter de av föreslagna åtgärderna märks. Verket anser därför att det&lt;br&gt;bör finnas utrymme att införa styrmedel eller incitament i någon form&lt;br&gt;som främjar användningen av nya maskiner, exempelvis inom särskilt&lt;br&gt;miljökänsliga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen menar att det är viktigt att direktivet snarast följs&lt;br&gt;upp av ytterligare strängare krav som kan införas i början av 2000-talet.&lt;br&gt;Sådana krav bör bygga på att det införs en avancerad teknik för&lt;br&gt;rökgasrening som innebär en långt gående reduktion (&amp;gt;50%) av främst&lt;br&gt;kväveoxid- och partikelutsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen avstod från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Naturvårdsverkets rapport&lt;br&gt;&amp;quot;Renare och tystare arbetsmaskiner - del 2&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I denna rapport redovisas den andra delen av Naturvårdsverkets&lt;br&gt;regeringsuppdrag (M95/2562/7) att utforma förslag till åtgärder för att&lt;br&gt;minska utsläpp av buller och luftföroreningar från arbetsmaskiner.&lt;br&gt;Redovisningen omfattar de delar av uppdraget som direkt berörs av det&lt;br&gt;direktiv med avgaskrav på nya dieselmotorer för arbetsmaskiner som är&lt;br&gt;under slutförhandling inom EU samt av kommissionens förslag till&lt;br&gt;avgaskrav på nya dieselmotorer för jord- och skogsbrukstraktorer. En&lt;br&gt;första delredovisning av uppdraget gavs i rapporten &amp;quot;Renare och tystare&lt;br&gt;arbetsmaskiner -hur då&amp;quot; från den 30 augusti 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med dieselmotordrivna arbetsmaskiner avses både arbetsfordon och ar-&lt;br&gt;betsredskap. Typiska fordon är traktorer, hjullastare, grävmaskiner och&lt;br&gt;terrängfordon. Typiska redskap är kompressorer och generatoraggregat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buller och avgasutsläpp från arbetsmaskiner innebär en negativ&lt;br&gt;påverkan på vår miljö och människors hälsa. Av särskilt stor betydelse är&lt;br&gt;just utsläppen från dieselmotordrivna maskiner som används inom jord-&lt;br&gt;och skogsbruket, industrin samt bygg- och anläggningsbranschen. Detta&lt;br&gt;gäller främst utsläppen av kväveoxider. I dag beräknas omkring 23 %'&lt;br&gt;av de samlade kväveoxidutsläppen härröra från arbetsmaskiner. Bland&lt;br&gt;dessa maskiner är det jordbrukstraktorer, hjullastare, grävmaskiner,&lt;br&gt;grävlastare och skogsbruksmaskiner som beräknas bidra med de största&lt;br&gt;utsläppen. Arbetsmaskinernas andel av utsläppen kan förväntas öka i takt&lt;br&gt;med att åtgärder inom andra sektorer far genomslag. Även utsläpp av&lt;br&gt;partiklar, vissa specifika kolväten samt bullerstörningar från&lt;br&gt;arbetsmaskiner är betydelsefulla från arbetsmiljösynpunkt och i vissa fall&lt;br&gt;även lokal miljösynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommande direktiv med avgaskrav för motorer till vissa mobila&lt;br&gt;maskiner kommer att reglera utsläppen från ett stort antal typer av nya&lt;br&gt;arbetsmaskiner som till exempel bygg- och entreprenadmaskiner&lt;br&gt;(hjullastare, schakt- och grävmaskiner m.m.), jord- och&lt;br&gt;skogsbruksmaskiner som inte är traktorer, gaffeltruckar, mobila kranar,&lt;br&gt;maskiner för flygplatsstöd m.m. Undantagna är dieselmotorer i jord- och&lt;br&gt;skogsbruks-traktorer och sådana motorer som arbetar med konstant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Enligt ny utsläppsstatistik, se SCB:s statistiska .meddelande NA 18 SM; 9601, En ny&lt;br&gt;beräkningsmodell för vägtrafik har introducerats. Denna modell ger lägre utsläpp for&lt;br&gt;vägtrafiken varför arbetsmaskinernas utsläppsandel ökar jämfört med beräkningar från&lt;br&gt;tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hastighet (pumpar, generatorer) samt alla bensinmotordrivna maskiner. Prop. 1998/99:13&lt;br&gt;När det gäller dieseldrivna jord- och skogsbrukstraktorer så pågår ett Bilaga 3&lt;br&gt;arbete inom kommissionen med att ta fram likvärdiga avgasregler även&lt;br&gt;för nya dieselmotorer som används i sådana fordon. Förslag väntas under&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya avgasdirektivet för arbetsmaskiner - liksom det för jord- och&lt;br&gt;skogsbrukstraktorer när så blir aktuellt - måste så snart som möjligt efter&lt;br&gt;slutligt beslut i EU inforas i nationell lagstiftning eftersom tidtabellen&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;för kravens ikraftträdande är snäv. Kraven är uppdelade på två kravsteg&lt;br&gt;och kravnivåerna i steg I och II är beroende av motoreffekten.&lt;br&gt;Tidpunkten för kravens införande är också den beroende av&lt;br&gt;motoreffekten. Kraven i steg I skall enligt förslaget gälla för nya&lt;br&gt;typgodkännanden av de flesta motorstorlekar redan från årsskiftet 1998.&lt;br&gt;Vid rådsbehandlingen av direktivet har medlemsländerna tagit på sig att&lt;br&gt;snabbt införliva direktivet i den nationella lagstiftningen eftersom detta&lt;br&gt;är ett angeläget område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravnivåerna i steg I och II beräknas ge följande procentuella&lt;br&gt;utsläppsreduktioner jämfört med en medelmotor av i dag:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förorening&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stegi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kväveoxider (NOx)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50%&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolväten (HC)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-29%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partiklar (PM)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-67%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmaskinernas livslängd är i många fall lång och det tar lång tid&lt;br&gt;innan de nya kraven far fullt genomslag. En snabbare introduktion av nya&lt;br&gt;maskiner vars motorer åtminstone uppfyller kravnivåerna i steg I är&lt;br&gt;önskvärd. Eftersom det andra kravsteget innebär betydligt större&lt;br&gt;miljövinster i form av lägre utsläpp av kväveoxider och av partiklar så&lt;br&gt;ligger det ett stort värde i att stimulera en tidig anskaffning av maskiner&lt;br&gt;med motorer som klarar detta steg så snart sådana finns på marknaden.&lt;br&gt;Att utvärdera möjligheterna till nationella insatser för att understödja en&lt;br&gt;utveckling av detta slag är en del av det nu aktuella uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgasdirektivet för motorer till arbetsmaskiner - liksom troligen även&lt;br&gt;kommande förslag för motorer till jord- och skogsbrukstraktorer - följer i&lt;br&gt;stort mallen för de avgasdirektiv som redan tillämpas för tunga&lt;br&gt;vägfordon (lastbilar och bussar). Efter att kraven trätt i kraft får i princip&lt;br&gt;enbart typgodkända motorer placeras på marknaden. Motortillverkaren&lt;br&gt;skall ansöka om ett typgodkännande hos en godkännandemyndighet i ett&lt;br&gt;medlemsland. Ett typgodkännande är sedan giltigt i hela unionen och det&lt;br&gt;kan enbart återkallas av den myndighet som utfärdat det. Skäl för en&lt;br&gt;sådan åtgärd kan vara underkända resultat vid stickprovskontroll av nya&lt;br&gt;produktionsmotorer. En sådan kontroll kan enbart genomföras av den&lt;br&gt;myndighet som utfärdat det aktuella typgodkännandet. Varje medlems-&lt;br&gt;land har dock möjlighet att till denna myndighet framställa en begäran att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Enligt rådets gemensamma ståndpunkt från den 20 januari 1997. Tidtabellen kan komma&lt;br&gt;att förskjutas något om det slutgiltiga antagandet av direktivet dröjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Med kravnivå enligt rådets gemensamma ståndpunkt från den 20 januari 1997.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan kontroll skall utföras om medlemslandet påvisat att typgodkända&lt;br&gt;motorer inte överensstämmer med det godkända utförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet ställs vissa grundläggande hållbarhetskrav på&lt;br&gt;avgasreningen motsvarande de som gäller för vägfordon inom EU. Vid&lt;br&gt;användning av efterbehandlingsutrustning ställs vissa ytterligare krav på&lt;br&gt;hållbarhetsprov och särskild funktionsgaranti gentemot maskinköparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller buller så finns det i dag flera särdirektiv och det s.k.&lt;br&gt;Maskindirektivet i vilka bullernivåer från olika typer av arbetsmaskiner&lt;br&gt;regleras. Dessa krav har införts i Sverige i Arbetarskyddsstyrelsens&lt;br&gt;författningssamling med stöd av arbetsmiljölagen. För närvarande pågår&lt;br&gt;det dessutom ett arbete inom kommissionen med ett gemensamt&lt;br&gt;ramdirektiv för buller som skall omfatta en rad olika typer av maskiner&lt;br&gt;och annan utrustning för utomhusbruk inklusive de maskiner som för&lt;br&gt;närvarande regleras i särdirektiv. Det finns ett utkast till direktivförslag&lt;br&gt;framme som innebär skärpningar av bullerkraven för flertalet maskiner&lt;br&gt;med 2-3 dB. Kraven är tänkta att införas omkring år 2000. Ett färdigt&lt;br&gt;förslag från kommissionen kan tidigast vara att vänta före utgången av&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket föreslår att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny lag införs som omfattar avgasutsläpp m.m. från mobila&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;maskiner. Denna lag ger utrymme för en reglering av&lt;br&gt;avgasutsläppen och i vissa fall även bullernivåerna (båtar och&lt;br&gt;terrängskotrar) för olika typer av mobila maskiner (arbetsfordon,&lt;br&gt;fartyg, spårfordon, flyttbara industriella maskiner och annan&lt;br&gt;utrustning avsedd att röra sig på marken) som är försedda med&lt;br&gt;förbränningsmotorer. Undantagna från lagen är bilar och andra&lt;br&gt;motorfordon (dvs. moped och motorcykel) vilka istället regleras&lt;br&gt;- eller föreslås regleras - genom bilavgaslagen samt flygplan&lt;br&gt;som regleras enligt luftfartslagen. Med stöd av den föreslagna&lt;br&gt;lagen kan det nya avgasdirektivet inom EU för dieselmotorer till&lt;br&gt;arbetsmaskiner - samt jord- och skogsbrukstraktorer, när så blir&lt;br&gt;aktuellt - införas i nationell rätt. Lagen föreslås även kunna&lt;br&gt;inkludera av regeringen till EU tidigare anmälda förslag om lag&lt;br&gt;om buller- och avgaskrav på båtmotorer samt lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på terrängskotrar . Den har också anpassats för att&lt;br&gt;göra det möjligt att införa krav även på andra typer av motorer&lt;br&gt;till arbetsmaskiner när sådana kommer. Kommissionen har till&lt;br&gt;exempel aviserat att man avser att ta fram förslag för&lt;br&gt;bensindrivna arbetsmaskiner. Lagförslaget ger också utrymme&lt;br&gt;för att indela maskiner i miljöklasser beroende av maskinens&lt;br&gt;miljöegenskaper. Lagen är en ramlag. EU:s avgasdirektiv för&lt;br&gt;dieselmotordrivna arbetsmaskiner respektive jord-och&lt;br&gt;skogsbrukstraktorer införs i en särskild förordning och i&lt;br&gt;myndighetsföreskrifter. Förslag till en sådan förordning lämnas&lt;br&gt;i rapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket utses till nationell typgodkännandemyndighet&lt;br&gt;för de kommande avgasdirektiven .Varje medlemsland i EU skall&lt;br&gt;enligt det kommande avgasdirektivet för arbetsmaskiner utse en&lt;br&gt;nationell typgodkännandemyndighet hos vilken&lt;br&gt;motortillverkaren kan ansöka om typgodkännande. Ett&lt;br&gt;godkännande som är beviljat i ett medlemsland är sedan giltigt i&lt;br&gt;hela gemenskapen. Naturvårdsverket kan påta sig uppgiften att&lt;br&gt;vara svensk typgodkännandemyndighet på detta område&lt;br&gt;eftersom det saknas en gemensam sektorsmyndighet för alla&lt;br&gt;typer av arbetsmaskiner inklusive jord- och skogsbruksmaskiner.&lt;br&gt;Ett ytterligare skäl för denna ordning är att verket redan har den&lt;br&gt;uppgiften när det gäller avgaskraven för vägfordon varför&lt;br&gt;samordningsvinster kan påräknas eftersom ytterligare nationell&lt;br&gt;kompetens inom området inte behöver byggas upp. Lösningen&lt;br&gt;förutsätter att provning och tillsyn kan utföras av en s.k. teknisk&lt;br&gt;tjänst som utses av godkännandemyndigheten. Direktivet&lt;br&gt;medger detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen främst inriktas mot kontroll av tillverkarens&lt;br&gt;produktionsmotorer inom de ramar som ges av direktiven. I&lt;br&gt;övrigt föreslås att tillsynen av att de nya kraven efterlevs inriktas&lt;br&gt;på uppföljning av att nya maskiner som förs ut på marknaden är&lt;br&gt;utrustade med typgodkända motorer. För att underlätta detta&lt;br&gt;arbete vill vi också aktualisera Motorredskapsutredningens&lt;br&gt;förslag (SOU 1974:26) om en allmän registreringsplikt för&lt;br&gt;arbetsfordon. En sådan registrering innebär inte enbart fördelar&lt;br&gt;från tillsynssynpunkt utan ger också möjligheter att bättre&lt;br&gt;utvärdera och beräkna effekten av de nya avgaskraven. Vi&lt;br&gt;föreslår att ett sådant register byggs upp successivt och gäller&lt;br&gt;arbetsfordon som tas i bruk efter ett visst datum, förslagsvis den&lt;br&gt;1 juli 1998. Förslag till hur en sådan registreringsplikt skulle&lt;br&gt;kunna införas finns i rapporten. Eftersom det för närvarande&lt;br&gt;pågår två utredningar på området - dels en särskild utredning&lt;br&gt;gällande &amp;quot;Översyn av bestämmelserna inom&lt;br&gt;trafikregisterområdet&amp;quot;, dir. 1996:117 och dels ett uppdrag till&lt;br&gt;Vägverket att se över kontrollformema för de fordon som faller&lt;br&gt;under bestämmelserna i Maskindirektivet - så anser vi det vara&lt;br&gt;lämpligt att förslaget om utökad registreringsplikt&lt;br&gt;vidarebehandlas i dessa sammanhang. Den särskilda utredningen&lt;br&gt;och Vägverkets uppdrag skall båda redovisas i januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nationellt system med regler för hållbarhetskontroller inte&lt;br&gt;införs i nuläget. Denna möjlighet bör dock hållas öppen till ett&lt;br&gt;senare skede. I syfte att kontrollera typgodkända motorers&lt;br&gt;överensstämmelse med kraven i direktiven inklusive en&lt;br&gt;uppföljning av motorernas hållbarhetsegenskaper så föreslås att&lt;br&gt;ekonomiska resurser tillskapas för att genomföra&lt;br&gt;stickprovsundersökningar av avgasprestandan hos sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motorer. Resultaten kan i förekommande fall ge underlag till&lt;br&gt;inriktningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;på&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kontroller&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;typgodkännandemyndigheter inom EU har att genomföra samt&lt;br&gt;även ge underlag till EU-arbetet med att vidareutveckla&lt;br&gt;avgaskraven på den här typen av motorer. Undersökningarna&lt;br&gt;föreslås göras inom ramen för ett program för&lt;br&gt;avgasundersökningar liknande det som bedrivs vid&lt;br&gt;Bilprovningens Motortestcenter enligt ett särskilt avtal med&lt;br&gt;Naturvårdsverket. För att finansiera kontroller på just&lt;br&gt;arbetsmaskiner föreslås att en särskild kontrollavgift tas ut på&lt;br&gt;nya maskiner med EG-typgodkända motorer motsvarande ca&lt;br&gt;250 till 300 kronor för varje ny maskin som säljs. Uttag av en&lt;br&gt;sådan avgift kan administreras av Naturvårdsverket på samma&lt;br&gt;sätt som den nuvarande kontrollavgiften för bilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera en introduktion av nya maskiner som&lt;br&gt;åtminstone uppfyller steg I i de nya avgaskraven föreslås&lt;br&gt;följande styrmedel utöver införande av lagkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöklassning - Systemet föreslås vara frivilligt och klassningen&lt;br&gt;baseras på de uppgifter som lämnas av tillverkaren i form av en&lt;br&gt;anmälan om miljöklasstillhörighet. Något särskilt&lt;br&gt;myndighetsgodkännande utöver EG- typgodkännandet som visar&lt;br&gt;att kriterierna för respektive klass är uppfyllda skall inte&lt;br&gt;erfordras. Som miljöklass I föreslår vi skall räknas motorer som&lt;br&gt;uppfyller avgaskraven i steg I och som miljöklass II de motorer&lt;br&gt;som uppfyller avgaskrav enligt steg II. Inom respektive klass&lt;br&gt;införs också beteckningen A respektive B enligt tabellen nedan.&lt;br&gt;IA eller IIA tilldelas motorer där tillverkaren frivilligt lämnar ett&lt;br&gt;särskilt hållbarhetsåtagande som innebär att han accepterar att&lt;br&gt;aktivt deltaga som part i eventuella program för&lt;br&gt;hållbarhetsprovning av motortypen enligt rutiner som motsvarar&lt;br&gt;de som Naturvårdsverket utarbetat som förslag till bestämmelser&lt;br&gt;för motorer till tunga vägfordon (A70-Regulation).&lt;br&gt;Beteckningen IB eller IIB avser motorer som enbart är provade&lt;br&gt;enligt typgodkännandeproceduren. Klassningssystemet föreslås&lt;br&gt;dessutom kompletteras med möjlighet att använda beteckningen&lt;br&gt;&amp;quot;lågbullrande&amp;quot; - samt eventuellt också &amp;quot;mycket lågbullrande&amp;quot; -&lt;br&gt;för maskiner som uppfyller för maskintypen beslutade&lt;br&gt;kravskärpningar gällande buller eller av kommissionen&lt;br&gt;föreslagna kommande kravsteg, när sådana finns tillgängliga.&lt;br&gt;Det är motortillverkaren som svarar för klassningen avseende&lt;br&gt;avgaser medan maskintillverkaren svarar för klassningen&lt;br&gt;avseende buller. En miljöklassning av en motortyp/familj med&lt;br&gt;ett angivet typgodkännandenummer är giltigt för alla maskiner&lt;br&gt;som använder sig av denna motortyp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;MILJÖKLASSER FÖR AVGASER (Motorer till arbetsmaskiner)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU steg I med&lt;br&gt;hållbarhets-&lt;br&gt;åtagande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU steg I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU steg II&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU steg II&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;MILJÖKLASSER FÖR BULLER (Kompletta maskiner)&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass ”Lågbullrande”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass ”Mycket&lt;br&gt;lågbullrande”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordförflyttningsmaskiner som&lt;br&gt;uppfyller kraven för år 2001 enligt&lt;br&gt;direktiv 86/662/EEG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Klassningssystemet kan användas för att informera om att en maskin&lt;br&gt;t.ex. tillhör ”Miljöklass IA lågbullrande enligt kriterier i SFS 1997:XXX&lt;br&gt;för arbetsmaskiner” eller enbart ”Miljöklass lågbullrande enligt kriterier&lt;br&gt;i SFS 1997:XXXför arbetsmaskiner”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Ekonomiska styrmedel - Miljöklasstillhörighet bör efter hand&lt;br&gt;kunna kopplas till användning av olika typer av ekonomiska&lt;br&gt;styrmedel t.ex. differentierade skatter och avgifter eller&lt;br&gt;förmånligare avskrivningsregler. Bland dessa styrmedel&lt;br&gt;bedömer vi det för närvarande som särskilt intressant med&lt;br&gt;förmånligare avskrivningsregler s.k. grön avskrivning enligt en&lt;br&gt;modell som utvecklats i Holland för att stimulera företag att&lt;br&gt;investera i miljövänligare produkter som t.ex. lågbullrande&lt;br&gt;arbetsmaskiner. Detta styrmedel behöver dock utvecklas vidare&lt;br&gt;och utvärderas ytterligare förslagsvis med utgångspunkten att&lt;br&gt;rätten till sådan avskrivning skulle kunna omfatta produkter även&lt;br&gt;utanför arbetsmaskinområdet. Statliga bidrag till ekologisk&lt;br&gt;omställning borde även kunna uppmuntra till användning av&lt;br&gt;miljöklassade maskiner. Vi föreslår därför att i de fall&lt;br&gt;investeringsbidrag utgår till bygg- och anläggningsprojekt så&lt;br&gt;skall även merkostnader som orsakats av att arbetsmaskiner med&lt;br&gt;hög miljöprestanda används - lägst miljöklass I B - kunna&lt;br&gt;berättiga till bidrag. Bidragsreglerna bör utformas på ett sådant&lt;br&gt;sätt att bidrag kommer den till del som har den faktiska&lt;br&gt;merkostnaden dvs. maskinägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; För motorer i effektintervallet 18&amp;lt; P&amp;lt;37 kW gäller kraven i steg II enbart för inplacering i&lt;br&gt;miljöklass I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Kompletteras när förslag till nya bullerkrav finns som förslag från kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökrav vid upphandling av arbetsmaskinstjänster kan vara ett&lt;br&gt;effektivt styrmedel om de utformas så att användningen av&lt;br&gt;miljöklassade maskiner gynnas. I detta sammmanhang bör det&lt;br&gt;gemensamma arbete med upphandlingskrav som bedrivs av&lt;br&gt;Gatu- och fastighets respektive Trafik- och Gatukontoren i&lt;br&gt;Stockholm, Göteborg och Malmö framhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information via branschorganisationerna om kommande krav&lt;br&gt;och om införande av andra styrmedel är också ett viktigt&lt;br&gt;styrmedel liksom branschernas egna miljöarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag med kommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om buller och avgasreningskrav på mobila&lt;br&gt;maskiner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag syftar till att förebygga att mobila maskiner orsakar&lt;br&gt;skador på eller olägenheter för människors hälsa eller skador på miljön&lt;br&gt;genom utsläpp av avgaser, buller eller andra föroreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de bullerkrav för mobila maskiner som meddelas med stöd av&lt;br&gt;denna lag finns bestämmelser i fordonskungörelsen (1972:603),&lt;br&gt;terrängtrafikkungörelsen (1972:594) och arbetsmiljölagen (1977:1160).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: I denna paragraf anges lagens syfte. Andra stycket&lt;br&gt;innehåller en upplysning om att bullerkrav även finns i&lt;br&gt;fordonskungörelsen (FK), terrängtrafikkungörelsen (TTK) och&lt;br&gt;arbetsmiljölagen. Bullerkrav för traktorer, motorredskap och&lt;br&gt;terrängfordon har meddelats med stöd av FK och TTK och finns i&lt;br&gt;Vägverkets författningssamling. Bullerkrav för arbetsmaskiner, t.ex.&lt;br&gt;jordförflyttningsmaskiner, gräsklippare och generatoraggregat liksom&lt;br&gt;bullerkraven enligt Maskindirektivet finns i Arbetarskyddsstyrelsens&lt;br&gt;författningssamling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med mobila maskiner avses i denna lag fordon, fartyg, spårfordon,&lt;br&gt;flyttbara industriella maskiner och annan utrustning som är avsedd och&lt;br&gt;lämpad för att röra sig på marken och som är försedd med&lt;br&gt;förbränningsmotor. Motorfordon enligt fordonskungörelsen (1972:603)&lt;br&gt;är ej att anses som mobila maskiner enligt denna lag. Detsamma gäller&lt;br&gt;för luftfartyg (flygplan) vilka regleras av luftfartslagen (1957:297).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Med stöd av lagen kan buller och avgasreningskrav&lt;br&gt;successivt fastställas för alla typer av mobila maskiner som anges i&lt;br&gt;paragrafen. Det kan således röra sig om införlivande av EG-direktiv eller&lt;br&gt;nationella krav på icke-harmoniserade områden. Lagen innefattar således&lt;br&gt;föreslagna regleringar av båtmotorer och terrängskotrar. Definitioner och&lt;br&gt;avgränsningar av tillämpningsområden sker i förordning och&lt;br&gt;myndighetsföreskrifter. Exempel på flyttbara industriella maskiner är&lt;br&gt;kompressorer, generator- och svetsaggregat. Avgas- och bullerkrav för&lt;br&gt;luftfartyg (flygplan) regleras i kapitel 3 - Luftvärdighet och&lt;br&gt;miljövärdighet - Luftfartslagen (1957:297).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Buller- och avgasreningskrav, EG-typgodkännande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Mobila maskiner skall vara så konstruerade och utrustade att de&lt;br&gt;uppfyller i lagen eller med stöd av lagen angivna krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Paragrafen motsvarar 2 § 1 st i förslaget till lag om buller-&lt;br&gt;och avgaskrav på terrängskotrar och 3 § 1 st i förslaget till lag om buller-&lt;br&gt;och avgaskrav på båtmotorer. Eftersom krav och provmetoder skall vara&lt;br&gt;så utformade att motorn beräknas uppfylla krav vid normal användning&lt;br&gt;skall detta inte anges i lagtexten. I fråga om sådana mobila maskiner som&lt;br&gt;omfattas av EG:s direktiv om vissa förbränningsmotordrivna&lt;br&gt;arbetsmaskiner föreskrivs krav på EG-typgodkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begränsning av buller och utsläpp av avgaser från mobila maskiner&lt;br&gt;och motorer i mobila maskiner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;motorers beskaffenhet , utrustning, hållbarhet, funktion och&lt;br&gt;installation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyldighet att underhålla den utrustning på mobila maskiner som&lt;br&gt;begränsar buller och utsläpp och att använda visst bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kontroll och tillsyn av att mobila maskiner uppfyller kraven på&lt;br&gt;begränsning av buller och utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. krav på EG-typgodkännande samt utfärdande och återkallelse av ett&lt;br&gt;sådant typgodkännande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utseende av godkännandemyndighet och teknisk tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Paragrafen motsvarar bl.a. 2 § 2 st i förslaget till lag om&lt;br&gt;buller- och avgaskrav på terrängskotrar och 3 § 2 st i förslaget till lag om&lt;br&gt;buller- och avgaskrav på båtmotorer. Med stöd av denna bestämmelse&lt;br&gt;kan dels nationella krav i fråga om t.ex. båtar och terrängskotrar&lt;br&gt;föreskrivas dels kan EG-rättsakter införlivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Mobila maskiner far släppas ut på marknaden endast om de uppfyller&lt;br&gt;i lagen eller med stöd av lagen angivna krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Paragrafen motsvarar 3 § i förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på terrängskotrar och 4 § i förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på båtmotorer. Genom denna bestämmelse införlivas även&lt;br&gt;artikel 8 punkt 2 i direktivet om vissa förbränningsmotordrivna&lt;br&gt;arbetsmaskiner. Bestämmelser om undantag från kraven regleras&lt;br&gt;lämpligen i respektive förordning för olika slag av mobila maskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I fråga om mobila maskiner som inte omfattas av krav på EG-&lt;br&gt;typgodkännande svarar tillverkaren för att den mobila maskinen&lt;br&gt;uppfyller gällande krav i fråga om buller och avgasrening. Om&lt;br&gt;tillverkaren inte har sitt säte i Sverige, svarar i stället tillverkarens&lt;br&gt;representant i Sverige för att kraven är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Paragrafen motsvarar 4 § förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på terrängskotrar och 5 § i förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på båtmotorer. Dessa förslag innehåller inga krav på&lt;br&gt;myndighetsgodkännande eller krav på att något särskilt organ skall utföra&lt;br&gt;de provningar eller tester som visar att båtmotorer eller terrängskotrar&lt;br&gt;uppfyller ställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Miljöklassning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Mobila maskiner eller motorer, som det fastställts krav på enligt&lt;br&gt;denna lag kan indelas i olika miljöklasser med hänsyn till en mobil&lt;br&gt;maskins eller motors miljöegenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer far meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter med grunder för indelning i miljöklasser och&lt;br&gt;förfaranden för att hänföra en mobil maskin eller motor till en viss&lt;br&gt;miljöklass. Härvid skall gälla att motorer eller maskiner som uppfyller&lt;br&gt;gällande minimikrav meddelade med stöd av 4 § kan hänföras till den&lt;br&gt;lägsta miljöklassen och att motorer eller maskiner som har väsentligt&lt;br&gt;lägre utsläpp eller i övrigt uppfyller högre krav i fråga om miljöhänsyn&lt;br&gt;placeras i bättre miljöklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Enligt parargrafen kan mobila maskiner indelas i&lt;br&gt;miljöklasser. Andra stycket anget grunderna för en sådan indelning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Miljödeklaration&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skyldighet för tillverkare av vissa mobila maskiner att i en&lt;br&gt;miljödeklaration redogöra för maskinens miljöegenskaper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vilka uppgifter en sådan miljödeklaration skall innehålla och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyldighet att lämna information vid överlåtelse av sådana maskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Paragrafen ger möjlighet att införa krav på deklaration av&lt;br&gt;miljöegenskaper hos mobila maskiner med bensinmotorer i enlighet med&lt;br&gt;Naturvårdsverkets förslag i redovisningen av del 1 av uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Märkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer far meddela&lt;br&gt;föreskrifter om krav på märkning av mobila maskiner eller motorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Paragrafen motsvarar 7 § i förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på båtmotorer. Artikel 6 i EGs direktiv om vissa&lt;br&gt;dieselmotordrivna arbetsmaskiner innehåller också krav på märkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag samt föreskrifter och&lt;br&gt;villkor som har meddelats med stöd av lagen utövas av den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn får ske hos ansvarig tillverkare, tillverkarens representant i&lt;br&gt;Sverige och hos den som till Sverige yrkesmässigt inför mobila&lt;br&gt;maskiner. Tillsyn får även ske hos den som yrkesmässigt saluför eller&lt;br&gt;överlåter mobila maskiner. När det gäller installation av båtmotorer får&lt;br&gt;tillsynen även ske hos båttillverkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Paragrafen motsvarar 6 § i förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på terrängskotrar och 8 § i förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på båtmotorer. Med stöd av denna bestämmelse kan även&lt;br&gt;kravet på att endast EG-typgodkända arbetsmaskiner säljs kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Tillsynsmyndigheten far förelägga dem som avses i 10 § andra&lt;br&gt;stycket att utan ersättning lämna de upplysningar, tillhandahålla de&lt;br&gt;mobila maskiner, motorer, motordelar och handlingar som behövs för&lt;br&gt;tillsynen eller för att Sverige skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;de EG-rättsakter som reglerar krav på utsläpp från mobila maskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten far även förelägga dem som avses i 10 § andra&lt;br&gt;stycket att se till att de undersökningar som behövs för tillsynen blir&lt;br&gt;genomförda. Myndigheten har rätt att utföra egna undersökningar eller i&lt;br&gt;stället uppdra åt annan att utföra dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande far förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela föreskrifter om de skyldigheter som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Paragrafen motsvarar 7 § i förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på terrängskotrar och 9 § i förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på båtmotorer. Upplysningsskyldigheten kan även avse sådan&lt;br&gt;information som det åligger Sverige att rapportera enligt EG:s rättsakter.&lt;br&gt;Med stöd av denna artikel kan sådan produktionskontroll som föreskrivs&lt;br&gt;i artikel 11 i direktivet om dieselmotordrivna arbetsmaskiner ske.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillverkarens ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Visar det sig vid tillsyn att de krav som föreskrivits enligt denna lag&lt;br&gt;eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter inte uppfylls, skall&lt;br&gt;tillverkaren vidta de åtgärder som behövs för att felen skall avhjälpas.&lt;br&gt;Visar det sig att ett överskridande av bullerkrav beror på att en&lt;br&gt;inombordsmotor inte är installerad på rätt sätt skall i stället&lt;br&gt;båttillverkaren vidta sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidtas inte rättelse frivilligt far tillsynsmyndigheten förelägga&lt;br&gt;tillverkaren att vidta de åtgärder som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten får även förbjuda den som yrkesmässigt saluför eller&lt;br&gt;överlåter mobila maskiner eller motorer att fortsätta med detta. Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillverkaren inte har sitt säte i Sverige, far föreläggandet eller förbudet i Prop. 1998/99:13&lt;br&gt;stället avses tillverkaren representant i Sverige. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande eller förbud får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Paragrafen motsvarar 8 § förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på terrängskotrar och 10 § i förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på båtmotorer. Med stöd av denna bestämmelse kan även&lt;br&gt;Sverige vidta nödvändiga åtgärder i händelse av bristande&lt;br&gt;överensstämmelse med kraven på typgodkännande i enlighet med artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 i direktivet om dieselmotordrivna arbetsmaskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Tillverkaren eller representanten i Sverige skall genom annonsering&lt;br&gt;i dagspressen eller på annat lämpligt sätt informera berörda konsumenter&lt;br&gt;om sådana fel som kommit fram genom tillsynsförfarandet och som bör&lt;br&gt;åtgärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Paragrafen motsvarar 9 § i förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på terrängskotrar och 11 § i förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på båtmotorer. För EG-typgodkända motorer gäller de ramar&lt;br&gt;för tillsyn som finns angivet i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgifter m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;föreskriva att särskilda avgifter skall tas ut för ansökan om undantag&lt;br&gt;samt tillsyn och annan kontroll enligt denna lag eller föreskrifter&lt;br&gt;meddelade med stöd av lagen. Detta gäller även kostnader för&lt;br&gt;undersökningar och provningar som myndigheten utför eller låter utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Paragrafen motsvarar 10 § i förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på terrängskotrar och 12 § i förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på båtmotorer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straffbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet yrkesmässigt saluför eller&lt;br&gt;överlåter mobila maskiner som inte uppfyller föreskrivna krav, döms till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Paragrafen motsvarar 13 § i förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på båtmotorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En tillverkare som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot kravet&lt;br&gt;på miljödeklaration i 8 §, döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Enligt denna paragraf kan den straffas som inte uppfyller&lt;br&gt;kravet på miljödeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet märker en mobil maskin&lt;br&gt;trots att den inte överensstämmer med de krav som gäller enligt denna&lt;br&gt;lag eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen, döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Paragrafen motsvarar 14 § i förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på båtmotorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Utbyte av brott mot 15, 16 eller 17 §§ skall förklaras förverkat, om&lt;br&gt;det inte är uppenbart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Paragrafen motsvarar 15 § i förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på båtmotorer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 § Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen överklagas till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Paragrafen motsvarar 11 § i förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på terrängskotrar och 16 § i förslaget till lag om buller- och&lt;br&gt;avgaskrav på båtmotorer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag.....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna avseende&lt;br&gt;Naturvårdsverkets rapport &amp;quot;Renare och tystare&lt;br&gt;arbetsmaskiner - del 2 &amp;quot;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;Kommerskollegium, Försvarsmakten, Försvarets materielverk,&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Banverket, Vägverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket,&lt;br&gt;Statskontoret, Riksskatteverket, Statens jordbruksverk,&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen, Närings- och teknikutvecklingsverket,&lt;br&gt;Konkurrensverket, Skogsstyrelsen, Styrelsen för ackreditering och&lt;br&gt;teknisk kontroll, Sveriges provnings- och forskningsinstitut,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Jämtlands län, Göteborgs kommun, Malmö kommun, Stockholms stad,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Naturskyddsföreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Entreprenadmaskinleverantöremas samarbetsorgan, Föreningen&lt;br&gt;Skogsindustrierna, Husqvama AB, Hägglund Vehicle AB, Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund, Maskinbranschens Riksförbund, Maskinentreprenörema,&lt;br&gt;Maskinleverantörema Park och Trädgård, Scania, SIS Miljömärkning,&lt;br&gt;Skogsbrukets Forskningsinstitut, Skogsmaskinföretagama, Skogsägarnas&lt;br&gt;Riksförbund, Stiga AB, Stora Skog AB, AB Svensk Bilprovning, Svensk&lt;br&gt;Maskinprovning AB, Svenska Fordons Komponent Gruppen, Svenska&lt;br&gt;Petroleum Institutet, Svenska Åkeriförbundet, Villaägarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Volvo Wheel Loaders AB. Därutöver har remissvar inkommit från&lt;br&gt;Företagens Uppgiftslämnardelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissammanställning över Naturvårdsverkets&lt;br&gt;rapport &amp;quot;Renare och tystare arbetsmaskiner - del 2&amp;quot;&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stiga AB tillstyrker förslagen utan ytterligare kommentarer.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Skåne län, Göteborgs kommun, Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund (LRF), Skogsbrukets Forskningsinstitut (SkogForsk), Svensk&lt;br&gt;Maskinprovning AB, AB Svensk Bilprovning (ASB) och Villaägarnas&lt;br&gt;Riksförbund instämmer i stort i Naturvårdsverkets förslag. Skogsägarnas&lt;br&gt;Riksförbund och Stora Skog AB instämmer i SkogsForsks remissvar.&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF) lämnar ett eget yttrande på vissa&lt;br&gt;delar av remissen, men ansluter sig i övrigt till Maskinentreprenörema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig:&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen, Riksrevisionsverket, Konsumentverket,&lt;br&gt;Kemikalieinspektionen och Gröna Bilister.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergripande kommentarer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) anser att lagförslagets&lt;br&gt;kostnadseffektivitet är ringa analyserad. Sammantagna&lt;br&gt;samhällsekonomiska och näringspolitiska konsekvenser och effekter på&lt;br&gt;miljön är svagt belysta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket noterar med tillfredsställelse att Sverige kommer att&lt;br&gt;avvakta med att införa tidigare aviserade nationella åtgärder vad gäller&lt;br&gt;avgas- och bullerkrav för motorer till fritidsbåtar inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) saknar en&lt;br&gt;analys av om de föreslagna nationella bestämmelserna är förenliga med&lt;br&gt;våra åtaganden som medlemmar av EU och med MRA-avtalen med&lt;br&gt;Australien, Nya Zeeland, Kanada och USA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen (LO), konstaterar att förslagen i rapporten ger&lt;br&gt;förutsättningar för att skapa såväl en bättre arbetsmiljö som yttre miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenadmaskinleverantörernas samarbetsorgan (EMSA), anser att&lt;br&gt;förslaget till stora delar är positivt, men är tveksamma till vissa&lt;br&gt;delförslag när det gäller anläggningsmaskiner och gaffeltruckar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinentreprenörerna ser det som naturligt att det införs miljökrav&lt;br&gt;för arbetsmaskiner. EUs regelverk har en bra uppläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrierna anser att förslagen visar på en övertro på&lt;br&gt;lagstiftning och myndighetskontroll. Arbetet med att minska&lt;br&gt;miljöbelastningen från arbetsmaskinerna hanteras effektivare via&lt;br&gt;miljöledningssystem än via detaljerade regler och ekonomiska styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Författningsfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Övergripande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Övre Norrland har inte någon erinran mot forslagen till en&lt;br&gt;ny lagstiftning, men anser att det bör bli föremål för viss språklig&lt;br&gt;översyn. Hovrätten föreslår att rekvisitet &amp;quot;får släppas ut på marknaden&amp;quot;&lt;br&gt;ersätts med &amp;quot;yrkesmässigt saluför eller överlåter&amp;quot; så att det blir&lt;br&gt;kongruens mellan rekvisiten i lagförslagets 5 och 15 §§. På samma sätt&lt;br&gt;bör ändring göras i förordningsförslaget. Hovrätten anser vidare att det&lt;br&gt;tydligare bör framgå vilket brottssubjekt som anses med rekvisitet&lt;br&gt;&amp;quot;tillverkarens representant i Sverige&amp;quot; genom att en definition införs i 2 § i&lt;br&gt;den föreslagna förordningen. Beträffande det straffrättsliga ansvaret&lt;br&gt;ifrågasätter hovrätten om det inte bör begränsas till att omfatta gärningar&lt;br&gt;begångna av grov oaktsamhet, alternativt från det straffbara området&lt;br&gt;undanta ringa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket anser att det är oklart om det kommer att formuleras några&lt;br&gt;utsläppskrav för dieselmotorer med över 560 kW effekt och vilka&lt;br&gt;gränsvärden som i miljöklassen &amp;quot;lågbullrande&amp;quot; anges som gränsvärden&lt;br&gt;för spårfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen, Länsstyrelsen i Jämtlands län,&lt;br&gt;Kommunförbundet, LRF och LO stöder det förslag till ny lag om&lt;br&gt;avgasutsläpp och buller från mobila maskiner som Naturvårdsverket&lt;br&gt;föreslår. Den kan få positiva effekter även för arbetsmiljön.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län stödjer förslaget att utforma lagen som en&lt;br&gt;ramlag för avgas- och bullerkrav på fritidsbåtar, skotrar och&lt;br&gt;arbetsmaskiner. Målet med framtida lagstiftning bör rimligtvis vara att&lt;br&gt;buller- och avgaskraven på motorer är jämförbara oavsett&lt;br&gt;motorapplikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun påpekar att med den föreslagna lagtekniska lösningen&lt;br&gt;delas reglerna om buller och avgaskrav på arbetsmaskiner upp på flera&lt;br&gt;olika författningar, den föreslagna lagen om buller och avgaskrav på&lt;br&gt;mobila maskiner och förordningen om avgaskrav på&lt;br&gt;förbränningsmotordrivna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;arbetsmaskiner, fordonskungörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terrängtrafikkungörelsen och arbetsmiljölagen med därtill hörande&lt;br&gt;författningar samt förslag till lagar om buller- och avgaskrav på&lt;br&gt;terrängskotrar och båtmotorer. Uppdelningen ger ett svåröverskådligt och&lt;br&gt;delvis inkonsekvent regelverk. Författningarna bör föras samman till en&lt;br&gt;lag och en förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrierna finner författningsförslagen komplicerade och&lt;br&gt;detaljerade och att de därför riskerar att snabbt bli omoderna och får en&lt;br&gt;konserverande effekt, samtidigt som de blir dyra att administrera i&lt;br&gt;förhållande till den nytta man uppnår med dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinentreprenörerna instämmer i Naturvårdsverkets uppfattning att&lt;br&gt;ändringsförslagen gällande bilregisterkungörelsen, fordonskungörelsen,&lt;br&gt;terrängtrafikkungörelsen och fordonsskattelagen måste avvakta&lt;br&gt;Vägverkets översynsarbete. Begreppsförklaringen måste anpassas till&lt;br&gt;Vägverkets kommande förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på enskilda bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg anser att 3 och 5 §§ i lagförslaget bör kunna&lt;br&gt;sammanföras till följande paragraf: &amp;quot;Mobila maskiner far släppas ut på&lt;br&gt;marknaden endast om de är så konstruerade och utrustade att de uppfyller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;lagen eller med stöd av lagen angivna krav.&amp;quot; Vidare anser&lt;br&gt;Kammarrätten att det i lagens 8 § klart bör framgå att det finns ett krav&lt;br&gt;på att miljödeklaration utfärdas eftersom det är kopplat till en&lt;br&gt;straffbestämmelse (jämför sidan 16). På samma sätt förhåller det sig med&lt;br&gt;kravet på märkning i 9 § som är kopplad till straffbestämmelsen i 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten anför att försvarsspecifika arbetsmaskiner bör&lt;br&gt;undantas beträffande miljödeklaration och märkning (förslagets 8 och&lt;br&gt;9 §§) samt särskilda avgifter för ansökan om undantag (14 §) då de&lt;br&gt;utvecklas för andra ändamål än ordinarie arbetsmaskiner. Undantag bör&lt;br&gt;också gälla för olika typer av övriga arbetsmaskiner som ingår i&lt;br&gt;krigsorganisationen. Dessutom motsätter sig Försvarsmakten att&lt;br&gt;lagförslagets 10 § i Naturvårdsverkets delredovisning från 1996-08-30&lt;br&gt;om undantag vid särskilda skäl är borttagen i slutredovisningens&lt;br&gt;lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket, RSV konstaterar att förslaget till ändring i 8 §&lt;br&gt;bilregisterkungörelsen (1972:599), BRK, innebär att alla motorredskap&lt;br&gt;blir registreringspliktiga. Det finns ingen begränsning nedåt vare sig i&lt;br&gt;fråga om konstruktiv hastighet eller vikt. I förslaget till ändring av 8 §&lt;br&gt;BRK hänvisas i punkt 4 till punkt 2. Hänvisningen avser punkt 2 i&lt;br&gt;nuvarande lydelse. Den punkten har tagits bort i föreslagen lydelse, som&lt;br&gt;då blir felaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV ifrågasätter förslaget till ändring av 9 § BRK som innebära att&lt;br&gt;vissa så kallade områdesfordon skulle bli registreringspliktiga då inte&lt;br&gt;används på de allmänna vägarna. Beträffande förslaget till ändring av 6 §&lt;br&gt;fordonsskattelagen är det tydligare att ange vilka motorredskap som är&lt;br&gt;skattepliktiga. Verket påpekar dessutom att författningsförslaget bör&lt;br&gt;rubriceras &amp;quot;Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen pekar på att det på sidan 59 finns en felaktig&lt;br&gt;hänvisning. Aktuell upplaga av Hygieniska gränsvärden är FAS 1996:2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län föreslår att 1 och 2 §§ i förslaget till&lt;br&gt;författningstext omformuleras för att klargöra att det med fartyg menas&lt;br&gt;fritidsbåtar och att det därmed är buller- och avgaskrav på båtmotorer&lt;br&gt;som avses att regleras. Första meningen i 1 § bör lyda. &amp;quot;Denna lag syftar&lt;br&gt;till att förebygga att mobila maskiner samt båtmotorer orsakar ...&amp;quot;. Ordet&lt;br&gt;&amp;quot;fartyg&amp;quot; bör strykas i 2 § och &amp;quot;båtmotor&amp;quot; bör ges en definition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun framhåller att det behövs tydligare skrivningar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § i den föreslagna lagtexten så att inga missförstånd kan uppstå&lt;br&gt;huruvida fartyg omfattas av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EMSA finner att det är svårt att få grepp om vilka maskinslag som&lt;br&gt;förslaget är tänkt att omfatta. Maskiner kan omfattas av många&lt;br&gt;föreskrifter och direktiv. Vissa maskintyper levereras både i mobil och&lt;br&gt;stationär version. Det är därför viktigt att man i alla sammanhang&lt;br&gt;använder samma beteckningar och definitioner, f framtiden bör därför&lt;br&gt;hänvisning ske till gällande standarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ASB anser att det är av största vikt att definitionerna av maskintyp blir&lt;br&gt;mycket tydliga och pekar på brister i förslagen gällande&lt;br&gt;Bilregisterkungörelsen (1972:599):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Förslagets 8 § p 4 hänvisar till ett användningssätt som är beskrivet i&lt;br&gt;nuvarande lydelse, men som är struket i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;I förslagets 11 § f anges att motomummer skall anges. Det är viktigt att&lt;br&gt;tydliggöra att det är ett unikt nummer för motorindividen, efter vissa&lt;br&gt;nummer kan ange endast motortyp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;12§ p 9 har upphört att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Förslag om konsekvensändringar i bilaga 1 till BRK saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ASB anser att inte att ett allmänt begrepp &amp;quot;nettoeffekt&amp;quot; tydligt anger&lt;br&gt;vilket effektvärde som skall gälla som gränsvärde. En definierad&lt;br&gt;effektmätnorm måste anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Maskinprovning anmärker att motorns effekt vid beräkning av&lt;br&gt;tillåten bullernivå för miljöklassning (avsnitt 2.1.1 Miljöklass&lt;br&gt;lågbullrande) måste specificeras vad gäller enhet (kW eller Hp) och&lt;br&gt;effektnorm och standard som motorn skall provas efter. Bakgrunden är&lt;br&gt;att det skiljer en hel del på effektuppgiften beroende på vilken standard&lt;br&gt;som tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Åkeriförbundet invänder mot 4 §, p 2 och 3 i förslaget till lag&lt;br&gt;om buller och avgaskrav på mobila motorer. Enligt förbundet är det&lt;br&gt;olyckligt om regeringen eller myndigheter ges rätt att föreskriva i detalj&lt;br&gt;vilken typ av motor, bränsle eller vilka serviceåtgärder enskilda företag&lt;br&gt;skall använda. Ansvarig myndighet bör ange buller- och avgaskrav för&lt;br&gt;motorerna, inte motorernas beskaffenhet eller dylikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket konstaterar att den nya lagen om avgasutsläpp från mobila&lt;br&gt;maskiner även skall omfatta &amp;quot;spårfordon&amp;quot;. I förslaget till direktiv för&lt;br&gt;avgasutsläpp från arbetsfordon undantas &amp;quot;lokomotiv&amp;quot; utan att närmare&lt;br&gt;anges vad som avses med detta. Terminologin är otydlig och behöver&lt;br&gt;preciseras för att undvika oklarheter. Spårfordon eller&lt;br&gt;spårgående/spårbundna fordon är i Banverkets trafiksäkerhetsordning&lt;br&gt;såväl lok, maskiner och vagnar i järnvägstrafik, medan ett &amp;quot;spårgående&lt;br&gt;redskap&amp;quot; körs i maximalt 20 km/h på ett icke trafikerat spårområde.&lt;br&gt;Verket tolkar det som att &amp;quot;lok&amp;quot;, men inte &amp;quot;spårgående maskiner&amp;quot;&lt;br&gt;undantas från bestämmelserna, vilket verket accepterar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg ifrågasätter lämpligheten av att i lagstifta om&lt;br&gt;registrering eftersom det pågår utredning i frågan. Kammarrätten anser&lt;br&gt;också att det redan i lagen bör anges att Naturvårdsverket får meddela&lt;br&gt;föreskrifter samt utföra tillsyn över efterlevnaden av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att förslaget om registreringsplikt&lt;br&gt;för arbetsfordon bör vidarebehandlas i pågående utredningar som tar upp&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser att det finns behov av registreringsplikt för arbetsfordon.&lt;br&gt;Utan en sådan registrering kommer marknadskontrollen bli väldigt&lt;br&gt;tungarbetad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV menar att förslagen till ändringar i bilregisterkungörelsen och&lt;br&gt;fordonsskattelagen inte kan ligga till grund för lagstiftning, utan att det&lt;br&gt;krävs ytterligare utredning bland annat i fråga om vilka principer som&lt;br&gt;skall gälla för registrering av motorredskap. Verket ifrågasätter även om&lt;br&gt;registreringsplikten för motorredskap behöver utvidgas. Förslaget om&lt;br&gt;registreringsplikt bör vidarebehandlas av utredningen om Översyn av&lt;br&gt;bestämmelserna inom trafikregisterområdet och av Vägverket enligt&lt;br&gt;uppdraget att se över kontrollformema för fordon som faller under&lt;br&gt;bestämmelserna i Maskindirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV anför att registreringsplikten medför kostnader. Dessutom&lt;br&gt;tillkommer kostnader för registreringsbesiktning och eventuellt också för&lt;br&gt;kontrollbesiktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV anför att en registreringsplikt medför att fordonsägaren blir&lt;br&gt;skyldig att anmäla när ett motorredskap klass II används på ett sådant sätt&lt;br&gt;att det inte är skattepliktigt. Erfarenheterna från beskattningen av&lt;br&gt;traktorer visar att administrationen ökar och att det blir mycket svårt att&lt;br&gt;kontrollera efterlevnaden av en sådan bestämmelse. Även fordon av alla&lt;br&gt;slag som används inom inhägnade områden behöver anmälas. Något&lt;br&gt;förslag om hur detta skall regleras i BRK finns inte i rapporten. RSV&lt;br&gt;avstyrker att fordonsskattelagen ändras på det sätt som föreslås i&lt;br&gt;rapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Skåne län anser att registreringsplikt och fordonsskatt&lt;br&gt;skall påföras även de äldre fordonen, eftersom annars drabbas endast&lt;br&gt;nyare fordon av högre kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet anser att en allmän registreringsplikt för&lt;br&gt;arbetsfordon kan vara ett hjälpmedel för kommuner som tillämpar&lt;br&gt;miljökrav vid upphandling av maskintjänster. Registreringen ger fördelar&lt;br&gt;såväl från tillsynssynpunkt som möjligheter att bättre utvärdera och&lt;br&gt;beräkna effekten av de nya avgaskraven. Mot bakgrund av kostnaderna&lt;br&gt;för ett sådant system anser förbundet att ett sådant bör utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åkeriförbundet tillstyrker att förslaget om allmän registreringsplikt&lt;br&gt;enbart skall gälla de arbetsfordon som tas i bruk efter det att kungörelsen&lt;br&gt;träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF, EMSA, LRF, Skogsindustrierna och Företagens&lt;br&gt;Uppgiftslämnardelegation (FUD) motsätter sig att en allmän&lt;br&gt;registreringsplikt införs. EMSA anser att det är fullt tillräckligt med&lt;br&gt;förslaget i Vägverkets promemoria om att mobila maskiner som&lt;br&gt;använder det allmänna vägnätet skall omfattas av registreringsplikt.&lt;br&gt;Skogsindustrierna och SkogForsk anser att om en registrering och&lt;br&gt;kontrollverksamhet införs enligt förslaget bör denna inte administreras av&lt;br&gt;Naturvårdsverket. Naturligare är att denna uppgift vilar på Swedac, som&lt;br&gt;kan ackreditera provningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinentreprenörerna framhåller att om arbetsmaskiner i bruk skall&lt;br&gt;kontrolleras förutsätter detta registrering. Idag har de flesta&lt;br&gt;maskinföretag någon form av egenkontroll, vilket är en förutsättning för&lt;br&gt;att överleva ekonomiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket menar att förslaget om en allmän registreringsplikt&lt;br&gt;för arbetsfordon kan ifrågasättas från proportionalitetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrivande myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg anser att det redan i lagen bör anges att&lt;br&gt;Naturvårdsverket far meddela föreskrifter samt utföra tillsyn över&lt;br&gt;efterlevnaden av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet har inget att erinra mot att Naturvårdsverket utses&lt;br&gt;till nationell typgodkännandemyndighet för de kommande&lt;br&gt;avgasdirektiven. Arbetsskyddsstyrelsen anser att det är lämpligt att&lt;br&gt;Naturvårdsverket utses till nationell tillsynsmyndighet även vad gäller&lt;br&gt;det kommande ramdirektivet för yttre buller. Länsstyrelsen i Jämtlands&lt;br&gt;län finner att såväl Vägverket som Arbetarskyddsstyrelsen kan vara väl&lt;br&gt;så lämpliga som Naturvårdsverket för uppgiften som nationell&lt;br&gt;typgodkännandemyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket anser att det bör övervägas om den myndighet som avses i&lt;br&gt;4.1 § i lagförslaget i vissa fall bör vara respektive sektorsmyndighet.&lt;br&gt;Naturvårdsverket bör vara den myndighet som ansvarar för&lt;br&gt;typgodkännandet medan sektorsmyndigheten bör ha ansvaret för&lt;br&gt;förhållanden som påverkar emissionerna vid driftsituationen. SAF menar&lt;br&gt;att typgodkännande bör skötas av någon av de inom området redan&lt;br&gt;etablerade myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SWEDAC menar att alla organ som efter bedömning befunnits uppfylla&lt;br&gt;krav i tillämplig standard ur EN 45 000-serien och eventuellt&lt;br&gt;tillkommande krav skall ha rätt att bli anmälda som tekniska&lt;br&gt;kontrollorgan i EG-förordningar. Enligt lagen (1992:1119) om teknisk&lt;br&gt;kontroll med tillhörande förordning ankommer det på SWEDAC att&lt;br&gt;bedöma organen. EMSA förutsätter att samordning sker med andra&lt;br&gt;aktuella myndigheter såsom Arbetarskyddsstyrelsen och Vägverket. FUD&lt;br&gt;menar att en myndighet som redan har den tekniska kompetensen att&lt;br&gt;typgodkänna motorer få denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Krav och kontroller&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;NUTEK anser att de kravnivåer som diskuteras i utredningen inte är&lt;br&gt;speciellt teknikdrivande och att tidsperspektivet är för kortsiktigt.&lt;br&gt;Emissionsnivåerna och tidsperspektiven för bästa klass bör ansluta till&lt;br&gt;diskussionerna och planerna för tunga fordon inom EU för år 2005 och&lt;br&gt;bortom detta årtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrierna menar att avgaskraven bör sättas i relation till utfört&lt;br&gt;arbete. Det vore därför värdefullt om det utvecklades en standardiserad&lt;br&gt;provningsmetod som redovisar bränsleförbrukning och avgasutsläpp per&lt;br&gt;avverkad eller transporterad volym virke. Maskinernas verkningsgrad&lt;br&gt;skulle därigenom kunna bli en viktig parameter vid maskininköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet anför att alternativa bränslen för arbetsmaskiner&lt;br&gt;kan minska miljöpåverkan. Förbundet anser att det därför är viktigt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;test- och certifieringsmetoder utvecklas for drift med alternativa&lt;br&gt;bränslen. Maskinentreprenörema efterlyser bättre kunskap om effekterna&lt;br&gt;av användningen av biobränslen i arbetsmaskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FUD menar att lagstiftningen om buller och avgaskrav för&lt;br&gt;arbetsmaskiner endast bör omfatta av EU antagna krav. Jord- och&lt;br&gt;skogsbrukstraktorer bör inte omfattas av en ny svensk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bullerkraven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anser att den föreslagna sänkningen är av marginell&lt;br&gt;betydelse. Den bör i ett första steg vara 5 dB och i ett andra minst 10 dB.&lt;br&gt;Socialstyrelsen är positiv till att använda beteckningen &amp;quot;lågbullrande&amp;quot;&lt;br&gt;och &amp;quot;mycket lågt bullrande&amp;quot;. Socialstyrelsen föreslår att båda&lt;br&gt;beteckningarna införs och att dessa står för 5-9 respektive 10-15 dB&lt;br&gt;minskning av nuvarande medelnivåer. Den exakta bullernivån bör anges&lt;br&gt;för varje arbetsmaskin/fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms stad bedömer att de angivna gränsvärdena för buller inte&lt;br&gt;kommer att leda till någon större förbättring. Att benämna&lt;br&gt;arbetsmaskiner med en absolut bulleremission om 93 till 104 dB(a) för&lt;br&gt;lågbullrande torde inte vara trovärdigt. Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;br&gt;anser att de nu redovisade i föreslagen författningstext anger en&lt;br&gt;oacceptabelt låg ambitionsnivå. Dessa bullernivåer ligger långt under nu&lt;br&gt;gällande krav för tunga lastbilar. Eftersom buller- och avgaskrav regleras&lt;br&gt;av EU-direktiv så vore det därför värdefullt att fa en nationell ståndpunkt&lt;br&gt;och Sveriges ambitioner i EU-arbetet redovisade. Länsstyrelsen skulle&lt;br&gt;vilja se en analys av vad det kan innebära om Sverige utnyttjar&lt;br&gt;möjligheten enligt EUs bullerdirektiv att föreskriva om begränsning av&lt;br&gt;användningen av maskinerna i känsliga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ASB anser att bullerkraven till alla delar bör ha internationell&lt;br&gt;förankring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befintliga maskiner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket efterlyser åtgärder mot befintliga fordon. Med tanke på den&lt;br&gt;låga omsättningstakten inom exempelvis jämvägssektom är det ett&lt;br&gt;kraftfullt medel för en sektorsmyndighet att minska sektorns emissioner&lt;br&gt;av buller och avgaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun och Kommunförbundet vill att det bör finnas möjlighet&lt;br&gt;att med hjälp av ekonomiska styrmedel ställa krav på den befintliga&lt;br&gt;maskinparken. Eftermontering av katalysator och/eller partikelfilter bör&lt;br&gt;göras då detta är tekniskt möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EMSA anför att det snabbaste sättet att fa bort den äldre maskinparken&lt;br&gt;är att stimulera till nyinvestering. För att en skrotningspremie skall fa&lt;br&gt;effekt bör den utgöra minst 10 - 15 % av nyinvesteringspriset. Även LO&lt;br&gt;stödjer tanken på en skrotningspremie. Jordbruksverket bedömer att en&lt;br&gt;skrotningspremie på en rimlig nivå endast får marginell effekt. Verket&lt;br&gt;avstyrker därför införande av skrotningspremier. Maskinentreprenörerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är mycket tveksam till lagstiftning om åtgärder på den befintliga&lt;br&gt;maskinparken. De är inte kostnadseffektiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO förutsätter att förslaget kommer att lösa det problem som det&lt;br&gt;innebär att utklassade fordon förstärks i ramen och sedan används som&lt;br&gt;dumprar eller liknande på industriområden. Dessa fordon omfattas för&lt;br&gt;närvarande inte av någon som helst obligatorisk registreringsplikt eller&lt;br&gt;besiktningskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket bedömer att ett system med rutinmässig kontroll av&lt;br&gt;avgas- och bulleremissioner från arbetsmaskiner i bruk är orealistiskt och&lt;br&gt;förordar istället stickprovskontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SWEDAC pekar på att det inte närmare anges vad som avses med&lt;br&gt;tillsyn. Ansvaret för tillsynen måste alltid ligga hos myndigheten, liksom&lt;br&gt;ansvaret for att initiera marknadskontrollen och eventuella sanktioner.&lt;br&gt;Den föreslagna lagstiftningen innebär omfattande bemyndiganden för de&lt;br&gt;berörda myndigheterna. SWEDAC anser att detta är acceptabelt vid&lt;br&gt;genomförande av EU-lagstiftning men att det är tveksamt i det aktuella&lt;br&gt;fallet eftersom ramlagen kan utvidgas utöver Sveriges förpliktelser enligt&lt;br&gt;EU-medlemsskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SWEDAC tillstyrker förslaget om att särskilda ekonomiska resurser&lt;br&gt;for att genomföra marknadskontroller tillskapas. Detta är en förutsättning&lt;br&gt;for att en effektiv marknadskontroll skall kunna byggas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län tillstyrker att kravens efterlevnad&lt;br&gt;inriktas mot att nya dieseldrivna produktionsmotorer överensstämmer&lt;br&gt;med den godkända motortypen. Ett nationellt system med regler for&lt;br&gt;hållbarhetskontroller bör inte införas i nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun, Göteborgs Kommun, Stockholms stad och&lt;br&gt;Kommunförbundet är av uppfattningen att eflerkontroll av emissioner&lt;br&gt;(periodisk kontroll och hållbarhetskontroller) från arbetsmaskiner bör&lt;br&gt;införas då enbart stickprovsundersökningar inte är tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF anser att marknadskontrollen och tillsynen bör skötas&lt;br&gt;stickprovsmässigt eftersom företagen har eget intresse att införskaffa och&lt;br&gt;hålla sina maskiner i gott skick av både direkta och indirekta ekonomiska&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EMSA anser att det inte finns någon anledning att misstänka att&lt;br&gt;motortillverkama skull leverera motorer som inte uppfyller gällande&lt;br&gt;regler. En motor som underhålls på rätt sätt enligt tillverkarens&lt;br&gt;rekommendationer fungerar bra under 8- 10 000 timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindusterierna poängterar vikten av att myndigheterna inte&lt;br&gt;begränsar möjligheterna till tillsyn (jämför § 10, sid 13) hos tillverkaren&lt;br&gt;så att man skapar monopolliknande förhållanden med begränsad&lt;br&gt;konkurrens och stigande priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF tillstyrker förslaget att tillsynen inriktas mot kontroll av&lt;br&gt;tillverkarnas produktionsmotorer inom de ramar som ges av direktiven&lt;br&gt;och att ett nationellt system med regler för hållbarhetskontroller inte&lt;br&gt;införs i nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SkogForsk bedömer att det inte finns något behov av&lt;br&gt;myndighetskontroll av de egenskaper som behandlas i rapporten,&lt;br&gt;skogsbrukets egenkontroll ger en bättre effekt än ett fåtal&lt;br&gt;stickprovskontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EMSA och FUD är emot svenska bestämmelser om efterkontroll när&lt;br&gt;det gäller anläggningsmaskiner och gaffeltruckar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Styrmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Miljöklassning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna i Stockholms och Jämtlands län och&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen tillstyrker allmänt att ett miljöklassystem infors.&lt;br&gt;NUTEK, Göteborgs och Malmö kommuner, Kommunförbundet och LRF&lt;br&gt;tillstyrker att ett miljöklassystem införs för arbetsmaskiner, men menar&lt;br&gt;att beteckningarna på miljöklasserna bör överensstämma med systemen&lt;br&gt;för fordon och bränslen, alternativt EUs system. Jordbruksverket&lt;br&gt;bedömer att det räcker med en miljöklass för motordrivna maskiner inom&lt;br&gt;jordbruket. Den lägre klassen bör kallas för klass II i paritet med&lt;br&gt;systemet för bilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF, EMSA, Maskinentreprenörerna och Åkeriförbundet anser att&lt;br&gt;Sverige inte skall ställa särkrav i form av snabbare införande,&lt;br&gt;miljöklassning och registrering. EMSA utesluter inte att ett&lt;br&gt;miljöklassystem för konsumentrelaterade maskiner kan ge positiva&lt;br&gt;effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIS-Miljömärkning anser det missledande att beteckna maskiner som&lt;br&gt;enbart uppfyller lagbundna krav som miljöklassade. Det ger ett intryck&lt;br&gt;av att maskinerna uppfyller extra bra kriterier, vilket de inte gör. SIS&lt;br&gt;påpekar att beteckningssystemet vänts gentemot systemen för bilar och&lt;br&gt;bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ekonomiska styrmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;RSV tillstyrker förslaget i rapporten att inte utöka skatteplikten för&lt;br&gt;motorredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket, Länsstyrelserna i Stockholms och Jämtlands län,&lt;br&gt;Malmö Kommun, Kommunförbundet, LO, LRF, Maskinentreprenörerna,&lt;br&gt;Åkeriförbundet och EMSA tillstyrker förslaget att vidare studera frågan&lt;br&gt;om ekonomiska styrmedel, särskilt det holländska systemet med så&lt;br&gt;kallad grön avskrivning och utnyttjande av statliga bidrag till ekologisk&lt;br&gt;omställning. Socialstyrelsen och NUTEK förespråkar ett system som&lt;br&gt;främst gynnar förtida införande av maskiner som uppfyller kraven i steg&lt;br&gt;II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms stad bedömer att grön avskrivning torde inte vara ett&lt;br&gt;effektivt styrmedel inom entreprenadbranschen, där småföretagen, ofta&lt;br&gt;enmansföretag, utgör en mycket stor andel. Grön avskrivning och&lt;br&gt;tillämpningen inom entreprenadbranschen bör därför utvecklas vidare.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staden saknar konkreta förslag om hur statliga investeringsbidrag för en&lt;br&gt;ekologiskt hållbar utveckling skall tillföras entreprenadbranschen på ett&lt;br&gt;obyråkratiskt sätt. Jordbruksverket bedömer att merkostnaden för att få&lt;br&gt;en motor i den bästa miljöklassen saknar betydelse för den som bestämt&lt;br&gt;sig för att köpa en ny traktor. Detsamma gäller den kartläggningsavgift&lt;br&gt;som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF menar att investeringsstöd för merkostnaden för arbetsmaskiner&lt;br&gt;med höga miljöprestanda måste göras allmänt tillgängliga och inte&lt;br&gt;begränsas till projekt som erhåller statliga bidrag till &amp;quot;ekologisk&lt;br&gt;omställning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinentreprenörerna anser att det är nödvändigt att stimulera en&lt;br&gt;förnyelse av maskinparken, men systemet måste vara konkurrensneutralt&lt;br&gt;för att behålla den positiva syn som Maskinentreprenörema har på&lt;br&gt;miljöarbetet. Det är viktigt att eventuella bidrag tillfaller den som har&lt;br&gt;kostnaden, maskinägaren. Åkeriförbundet anser att det är en effektivare&lt;br&gt;åtgärd att göra miljövänliga alternativen attraktivare ur ekonomisk&lt;br&gt;synvinkel än att försämra de mindre miljövänliga alternativens lönsamhet&lt;br&gt;genom ökade skatter och/eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrierna ser risken att system med ekonomiska styrmedel blir&lt;br&gt;konserverande och dyra att administrera i förhållande till den nytta man&lt;br&gt;uppnår med dem. Ett bättre alternativ är därför att överlåta till&lt;br&gt;marknadens aktörer att via miljöledningssystem, som ISO eller EMAS,&lt;br&gt;hantera dessa frågor. Det är en naturlig utgångspunkt för det praktiska&lt;br&gt;skogsbruket eftersom man genom dessa system kan ta ett helhetsgrepp&lt;br&gt;för att minska miljöpåverkan från skogsmaskinema. Den är större än det&lt;br&gt;område rapporten avhandlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägarnas Riksförbund motsätter sig att ett system med ekonomiska&lt;br&gt;styrmedel införs om det innebär ekonomiska förpliktelse för villaägare&lt;br&gt;som använder äldre trädgårdsmaskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FUD avstyrker förslaget om att koppla styrmedel till en frivillig&lt;br&gt;klassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödeklarationer och information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SWEDAC påpekar att lagförslagets 8 § om miljödeklaration är begränsad&lt;br&gt;till skyldighet för tillverkare av vissa mobila maskiner att redovisa&lt;br&gt;maskinens miljöegenskaper. Därmed far utländska tillverkare en fördel&lt;br&gt;framför svenska tillverkare. Det bör analysera om det är EU-rättsligt&lt;br&gt;korrekt att införa ett krav på miljödeklaration för en importerad maskin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet bedömer att information är ett viktigt styrmedel.&lt;br&gt;Informationsinsatserna till yrkesverksamma och till allmänheten bör öka&lt;br&gt;bland annat för att stimulera privatekonomiska omställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åkeriförbundet tillstyrker förslaget om att tillverkarna skall redovisa&lt;br&gt;maskinernas miljöpåverkan då det är svårt för åkeriföretagen att få svar&lt;br&gt;på viktig miljöinformation från tillverkarna. Förbundet samarbetar gärna&lt;br&gt;för en vidareutveckling av sådan miljövaruinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlingskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län stödjer förslag om miljökrav vid&lt;br&gt;upphandling av arbetsmaskintjänster men framhåller att det finns en risk&lt;br&gt;för att en stor del av maskinparken kan slås ut om tillämpningen blir allt&lt;br&gt;för långt gående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun finner att förslaget till miljöklassystem är väl&lt;br&gt;lämpat som grund för att forma metoder för det miljöstyrda&lt;br&gt;upphandlingsarbete som redan börjat tillämpas i Göteborg. Malmö&lt;br&gt;kommun framhåller att de tre storstäderna vid upphandling kommer att&lt;br&gt;ställa miljökrav på befintliga maskiner. Kraven innebär att bland annat&lt;br&gt;eftermontering av katalysator och/eller partikelfilter skall göras då det är&lt;br&gt;tekniskt möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet ser positivt på att de tre storstadskommunerna har&lt;br&gt;tagit fram ett förslag till upphandling för arbetsmaskiner och lastbilar&lt;br&gt;som baseras på EU-direktivet. EMSA bedömer att kommunernas&lt;br&gt;upphandlingskrav far negativa effekter för miljön då det öppnar upp för&lt;br&gt;ett oseriöst beteende. Maskinentreprenörerna menar att miljökrav vid&lt;br&gt;upphandling kan vara positivt, men hittills har branschens erfarenheter av&lt;br&gt;detta vara negativt. Åkeriförbundet kritiserar de tre storstädernas system&lt;br&gt;med miljökrav vid upphandling. Samtidigt som de kan försena andra&lt;br&gt;viktiga miljöåtgärder, som miljöledningssystem kan de medföra en&lt;br&gt;kostsam eftermontering av efterbehandlingsutrustning på arbetsmaskiner.&lt;br&gt;Förbundet förordar istället att tekniska lösningar och åtgärder som&lt;br&gt;reducerar miljöpåverkan skall ingå i bedömningen av anbuden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om åtgärder mot avgaser och buller från mobila&lt;br&gt;maskiner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag syftar till att förebygga att mobila maskiner skadar eller&lt;br&gt;orsakar olägenheter för människors hälsa eller för miljön genom utsläpp&lt;br&gt;av avgaser och andra föroreningar samt genom buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med mobila maskiner avses i denna lag traktorer, motorredskap,&lt;br&gt;terrängmotorfordon, spårfordon, flyttbara industriella maskiner och andra&lt;br&gt;anordningar som är konstruerade för att kunna röra sig på marken och&lt;br&gt;som är försedda med förbränningsmotorer. Med mobila maskiner avses&lt;br&gt;dock inte motorfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I fråga om utsläpp av avgaser och andra ämnen från motorfordon&lt;br&gt;samt bullerkrav för mobila maskiner finns särskilda föreskrifter i andra&lt;br&gt;författningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Buller- och avgaskrav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Mobila maskiner skall vara så konstruerade och utrustade att de inte&lt;br&gt;avger mer buller eller släpper ut avgaser och andra föroreningar i större&lt;br&gt;mängd än vad som kan godtas från miljö- och hälsoskyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I fråga om buller och utsläpp av avgaser från mobila maskiner far&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begränsning av buller samt utsläpp av avgaser och andra&lt;br&gt;föroreningar från mobila maskiner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;motorers utrustning, hållbarhet, funktion, installation eller&lt;br&gt;beskaffenhet i övrigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyldighet att underhålla utrustning som begränsar buller och&lt;br&gt;utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skyldighet att använda visst bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillsyn och annan kontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. krav på EG-typgodkännande och märkning av motorer samt&lt;br&gt;förfarandet vid utfärdande, ändring och återkallelse av ett EG-&lt;br&gt;typgodkännande, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. indelning i miljöklasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Undantag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;föreskriva om undantag eller i ett enskilt fall besluta om dispens från&lt;br&gt;krav som har meddelats med stöd av lagen om det finns särskilda skäl för&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för att gällande krav uppfylls&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som tillverkar, importerar eller saluför mobila maskiner eller&lt;br&gt;motorer till dessa ansvarar för att maskinerna eller motorerna uppfyller&lt;br&gt;de krav som föreskrivits med stöd av 4 § 1,2 och 6 när de släpps ut på&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som brukar en mobil maskin ansvarar för att maskinen uppfyller&lt;br&gt;de krav som föreskrivits med stöd av 4 § 1—4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen utövas av den eller de myndigheter som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de upplysningar och&lt;br&gt;handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får förelägga den som tillverkar, importerar eller&lt;br&gt;saluför mobila maskiner eller motorer till dessa att tillhandahålla de&lt;br&gt;mobila maskiner, motorer och motordelar som behövs för tillsynen.&lt;br&gt;Tillsynsmyndigheten får även i övrigt meddela de förelägganden och&lt;br&gt;förbud som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För tillsyn enligt denna lag har tillsynsmyndigheten rätt till tillträde&lt;br&gt;till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, hos de som&lt;br&gt;är ansvariga enligt 6 §, och far där utföra undersökningar och provningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Tillsynsmyndigheten far besluta att de som är ansvariga enligt 6 §&lt;br&gt;första stycket genom annonsering eller på något annat lämpligt sätt skall&lt;br&gt;informera berörda användare om sådana fel som framkommit och som&lt;br&gt;bör åtgärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att särskilda avgifter skall tas ut för prövning för EG-&lt;br&gt;typgodkännande och ansökan om undantag samt tillsyn enligt denna lag&lt;br&gt;eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straffbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som med&lt;br&gt;uppsåt eller av oaktsamhet yrkesmässigt saluför mobila maskiner eller&lt;br&gt;motorer i strid mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 § 1,2&lt;br&gt;och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som med&lt;br&gt;uppsåt eller av grov oaktsamhet märker en motor till en mobil maskin&lt;br&gt;trots att den inte uppfyller de krav som har föreskrivits med stöd av 4 § 1&lt;br&gt;och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som med&lt;br&gt;uppsåt eller av grov oaktsamhet ändrar eller gör ingrepp i utrustning som&lt;br&gt;reglerar avgaser på en mobil maskin på ett sådant sätt att maskinen inte&lt;br&gt;längre uppfyller kraven för det typgodkända utförandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § Tillsynsmyndighetens beslut i enskilda fall enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 men tillämpas inte på&lt;br&gt;mobila maskiner som släpps ut på marknaden innan dess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1-3 och 5 samt 10 §§ bilavgaslagen&lt;br&gt;(1986:1386) skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag syftar till att&lt;br&gt;förebygga att bilar och andra&lt;br&gt;motordrivna fordon orsakar skador&lt;br&gt;på människors hälsa eller på&lt;br&gt;miljön genom utsläpp i luften av&lt;br&gt;avgaser och andra ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag syftar till att&lt;br&gt;förebygga att bilar och andra&lt;br&gt;motorfordon orsakar skador på&lt;br&gt;människors hälsa eller på miljön&lt;br&gt;genom utsläpp i luften av avgaser&lt;br&gt;och andra ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motordrivna fordon skall vara&lt;br&gt;så konstruerade och utrustade att&lt;br&gt;de inte släpper ut avgaser och&lt;br&gt;andra ämnen i större mängd än vad&lt;br&gt;som kan godtas från hälso- och&lt;br&gt;miljöskyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motorfordon skall vara så&lt;br&gt;konstruerade och utrustade att de&lt;br&gt;inte släpper ut avgaser och andra&lt;br&gt;ämnen i större mängd än vad som&lt;br&gt;kan godtas från hälso- och&lt;br&gt;milj öskyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begränsning av utsläpp i&lt;br&gt;luften av avgaser och andra ämnen&lt;br&gt;från motorfordon samt om fordo-&lt;br&gt;nens beskaffenhet, utrustning,&lt;br&gt;hållbarhet och funktion för att&lt;br&gt;uppfylla uppställda krav på&lt;br&gt;begränsning och utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;begränsning av utsläpp i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;luften av avgaser och andra ämnen&lt;br&gt;från motordrivna fordon samt om&lt;br&gt;fordonens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beskaffenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utrustning, hållbarhet och funktion&lt;br&gt;för att uppfylla uppställda krav på&lt;br&gt;begränsning och utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyldigheter att underhålla den utrustning på fordonen som&lt;br&gt;begränsar utsläppen och att använda visst bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kontroll och tillsyn av att fordonen uppfyller kraven på begränsning&lt;br&gt;av utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utfärdande av typgodkännande, registrering, ibruktagande och&lt;br&gt;försäljning av fordon och motorer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de utsläppskrav och övriga tekniska villkor som skall gälla för&lt;br&gt;miljöklasserna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förfarandet vid miljöklassning av fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet får&lt;br&gt;förelägga en tillverkare av&lt;br&gt;motordrivna fordon att utan&lt;br&gt;ersättning lämna de upplysningar,&lt;br&gt;tillhandahålla de fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet får&lt;br&gt;förelägga en &amp;nbsp;&amp;nbsp;tillverkare av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motorfordon att utan ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämna de &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;upplysningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillhandahålla &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;de fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordonsdelar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utföra de undersökningar som&lt;br&gt;behövs för tillsynen. Ett&lt;br&gt;föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordonsdelar och handlingar samt&lt;br&gt;utföra de undersökningar som&lt;br&gt;behövs för tillsynen. Ett&lt;br&gt;föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn enligt denna lag har en tillsynsmyndighet rätt till tillträde&lt;br&gt;till en fabrik eller annan anläggning och får där göra undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om undantag från meddelade&lt;br&gt;föreskrifter medges för ett visst&lt;br&gt;motordrivet fordon, eller en grupp&lt;br&gt;av sådana fordon, får en avgift till&lt;br&gt;staten tas ut för varje fordon som&lt;br&gt;undantaget omfattar (dispens-&lt;br&gt;avgift).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om undantag från meddelade&lt;br&gt;föreskrifter medges för ett visst&lt;br&gt;motorfordon, eller en grupp av&lt;br&gt;sådana fordon, får en avgift till&lt;br&gt;staten tas ut för varje fordon som&lt;br&gt;undantaget omfattar (dispens-&lt;br&gt;avgift).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter om dispensavgiftens beräkning. Härvid skall iakttas&lt;br&gt;att avgiften bör utjämna de ekonomiska fördelarna för den&lt;br&gt;avgiftsskyldige av att fordonen inte uppfyller uppställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-09-22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;br&gt;Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 3 september 1998 (Miljödepartementet) har rege-&lt;br&gt;ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förslag till lag om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Margaretha Gistorp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna nya lagen är utformad som en ramlag och har fått en&lt;br&gt;omfattning som går vida utöver vad som enligt det aktuella EG-direktivet&lt;br&gt;behöver regleras. Tanken är att lagen skall fyllas ut genom förordningar och&lt;br&gt;föreskrifter dels i enlighet med detta EG-direktiv, dels med väntade och i&lt;br&gt;framtiden kommande regleringar. Detta kan vara en från många synpunkter&lt;br&gt;praktisk lagstiftningsteknik på ett sådant område som det här är fråga om,&lt;br&gt;men Lagrådet vill ändå peka på en fara med denna metod. EG-direktivet tar&lt;br&gt;enbart sikte på motorer som skall installeras i mobila maskiner (artikel 1). I&lt;br&gt;den föreslagna lagen talas om att såväl maskiner som motorer skall uppfylla&lt;br&gt;vissa krav. Vidare straffbeläggs vissa förfaranden med maskiner och/eller&lt;br&gt;motorer. Det kan visserligen finnas ett utrymme för reglering på områden&lt;br&gt;som inte är harmoniserade eller ett behov av bestämmelser från arbetsmiljö-&lt;br&gt;synpunkt (artikel 13). Förordningar och föreskrifter måste emellertid&lt;br&gt;utformas med stor försiktighet så att de inte går utöver EG-direktiv och&lt;br&gt;därmed uppfattas som handelshindrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att den föreslagna lagen om åtgärder mot buller och&lt;br&gt;avgaser från mobila maskiner i olika hänseenden avviker från bilavgaslagen.&lt;br&gt;En grundläggande skillnad är att den föreslagna lagen men inte bilavgaslagen&lt;br&gt;innehåller straffbestämmelser. Det kan måhända förklaras med att&lt;br&gt;bilavgaslagen föreskriver civila sanktioner i form av tillverkarens&lt;br&gt;kostnadsansvar gentemot bilägaren. I den nya lagens nu föreslagna avfattning&lt;br&gt;finns inte utrymme för ett sådant kostnadsansvar. Även bestämmelser i&lt;br&gt;ämnen som regleras i båda lagarna avviker emellertid från varandra i&lt;br&gt;lagtekniskt hänseende. Detta gäller också sådana bestämmelser i&lt;br&gt;bilavgaslagen som nu föreslås ändrade. I allmänhet far lydelsen av den nu&lt;br&gt;föreslagna lagen anses vara att föredra - till ett undantag återkommer&lt;br&gt;Lagrådet i det följande. Det kan inte vara Lagrådets sak att gå igenom&lt;br&gt;bilavgaslagen i syfte att bringa den i överensstämmelse med den nya lagen.&lt;br&gt;Lagrådet utgår från att bilavgaslagen vid lämpligt tillfälle - exempelvis i&lt;br&gt;anledning av något nytt EG-direktiv - blir föremål för översyn och&lt;br&gt;harmoniseras med den nya lagen i lagtekniskt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;br&gt;Förslaget till lag om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt definitionen i andra stycket avses med mobila maskiner &amp;quot;anordningar&lt;br&gt;som är konstruerade for att kunna röra sig på marken&amp;quot; och som är försedda&lt;br&gt;med förbränningsmotorer. Den citerade formuleringen är snävare än&lt;br&gt;direktivets, som anger att maskinerna &amp;quot;skall vara avsedda eller lämpade för&lt;br&gt;att röra sig eller flyttas på marken&amp;quot; (Bilaga I, 1 .A). Enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;bör direktivets ordalydelse användas. Om så sker behöver inte anges, att de&lt;br&gt;industriella maskinerna skall vara &amp;quot;flyttbara&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen &amp;quot;mobil maskin&amp;quot; är ny i svensk rätt. Den definition av begreppet som&lt;br&gt;ges i andra stycket innesluter i och för sig också motorfordon. Avsikten är&lt;br&gt;emellertid inte att dessa skall regleras i lagen. I andra stycket sista meningen&lt;br&gt;anges därför, att termen mobila maskiner inte innefattar motorfordon. En&lt;br&gt;annan möjlighet hade varit att helt enkelt undanta motorfordon från lagens&lt;br&gt;tillämpningsområde. Frågan, vilken innebörd av begreppet som kan anses&lt;br&gt;mest funktionell, bör emellertid ses i ett större terminologiskt sammanhang&lt;br&gt;och Lagrådet avstår därför från någon rekommendation i förevarande&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen erinras utom annat om att det finns särskilda föreskrifter i fråga&lt;br&gt;om utsläpp av avgaser och andra ämnen från motorfordon. Eftersom den&lt;br&gt;föreslagna lagen över huvud taget inte behandlar motorfordon finns det inte&lt;br&gt;behov av någon sådan erinran och denna bör därför utgå ur paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen får regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer meddela föreskrifter bl.a. (punkten 7) om indelning i miljöklasser.&lt;br&gt;Här är alltså fråga om normdelegation. Eftersom indelning i miljöklasser - i&lt;br&gt;motsats till vad som gäller enligt bilavgaslagen - skall vara frivillig finns inte&lt;br&gt;utrymme för några till enskilda riktade normföreskrifter; det finns för övrigt&lt;br&gt;inte några materiella bestämmelser i lagen som antyder vad sådana&lt;br&gt;föreskrifter skulle kunna innehålla. Vad som behövs torde vara&lt;br&gt;administrativa föreskrifter riktade till underordnade myndigheter angående&lt;br&gt;förutsättningar för och organisation av den frivilliga miljöklassindelningen.&lt;br&gt;Punkten 7 bör därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen anges - på tal om att tillverkaren genom&lt;br&gt;protokoll från hållbarhetsprovning av utrustning för efterbehandling av&lt;br&gt;avgaserna skall bevisa att utrustningen kan förväntas fungera på ett riktigt sätt&lt;br&gt;under motorns hela livslängd - att en &amp;quot;motsvarande garanti skall lämnas till&lt;br&gt;kunden.&amp;quot; Om en civilrättslig garanti avses med detta yttrande, måste frågan&lt;br&gt;regleras i lag eftersom den rör förhållandet mellan enskilda och inte kan bli&lt;br&gt;föremål för normdelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 och 9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § innehåller långtgående befogenheter för tillsynsmyndigheten. Av&lt;br&gt;författningskommentaren framgår att tillverkare, importörer och de som&lt;br&gt;saluför mobila maskiner och motorer till dessa skall kunna föreläggas att&lt;br&gt;åtgärda motorer som inte uppfyller föreskrivna krav eller förbjudas att släppa&lt;br&gt;ut dem på marknaden. Befogenheterna liknar dem som Marknadsdomstolen&lt;br&gt;har enligt produktsäkerhetslagen. Mönster finns också i 26 kap. 9 §&lt;br&gt;miljöbalken och enligt den bestämmelsen är det tillsynsmyndigheten som&lt;br&gt;agerar. Tillsynsmyndighetens förelägganden enligt den nu föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen kan enligt 15 § överklagas till allmän förvaltningsdomstol,&lt;br&gt;varför rättsäkerhetens krav är tillgodosedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu behandlade möjligheten att meddela förelägganden och förbud har&lt;br&gt;sådan betydelse att den bör skjutas i förgrunden och placeras i en egen&lt;br&gt;paragraf. Sådana förelägganden och förbud kan för övrigt - till skillnad mot&lt;br&gt;vad som sägs i 8 § andra stycket första meningen - riktas även mot brukaren.&lt;br&gt;De bestämmelser som rör upplysningar och undersökningar kan därvid, enligt&lt;br&gt;mönster från bilavgaslagen, föras samman med bestämmelserna om rätt till&lt;br&gt;tillträde och om biträde av polismyndigheten till en paragraf. Den för dessa&lt;br&gt;båda paragrafer gemensamma bestämmelsen om vite bör tas upp i en&lt;br&gt;fristående paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar därför att 8 § ges följande lydelse: &amp;quot;Tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;far meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att&lt;br&gt;denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall&lt;br&gt;efterlevas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser i 8 § som rör upplysningar och undersökningar skiljer sig i&lt;br&gt;flera hänseenden från motsvarande bestämmelser i bilavgaslagen utan att&lt;br&gt;detta synes motiverat. Till en böljan sägs ingenting om förelägganden att&lt;br&gt;lämna upplysningar och handlingar. Avsikten synes vara att uppmuntra till ett&lt;br&gt;underhandsförfarande, men ett sådant behöver inte lagregleras. Vidare sägs&lt;br&gt;inget om undersökningar genom näringsidkarens försorg. Inte heller&lt;br&gt;föreskrivs som i bilavgaslagen att de åtgärder som är i fråga skall vidtas utan&lt;br&gt;ersättning. Lagrådet förordar att i ett första stycke i 9 § ges följande&lt;br&gt;föreskrifter: &amp;quot;Tillsynsmyndigheten får förelägga den som tillverkar,&lt;br&gt;importerar eller saluför mobila maskiner eller motorer till dessa att utan&lt;br&gt;ersättning till myndigheten lämna de upplysningar och handlingar,&lt;br&gt;tillhandahålla de mobila maskiner, motorer och motordelar och utföra de&lt;br&gt;undersökningar som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som andra och tredje stycken i 9 § förs så in bestämmelserna i nuvarande&lt;br&gt;första och andra styckena i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vite placeras sedan i en ny 10 §. Även förbud bör kunna&lt;br&gt;meddelas vid vite. Paragrafen bör därför lyda. &amp;quot;Beslut om förelägganden och&lt;br&gt;förbud får förenas med vite.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda förskjuts numreringen av följande paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 § straffas den som yrkesmässigt saluför mobila maskiner eller&lt;br&gt;motorer till dessa i strid mot föreskrifter om begränsning av buller samt&lt;br&gt;utsläpp av avgaser och andra föroreningar från mobila maskiner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4 § 1), motorers utrustning m.m. (4 § 2) och krav på EG-typgodkännande&lt;br&gt;och märkning av motorer m.m. (4 § 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga uppkommer hur straffansvaret bör vara utformat i fråga om maskiner&lt;br&gt;eller motorer, som är EG-typgodkända och märkta i ett annat land - såvitt&lt;br&gt;Lagrådet förstår i ett land som är medlem i EES - för att den svenska reg-&lt;br&gt;leringen skall överensstämma med principen om varors fria rörlighet och til-&lt;br&gt;lämpliga EG-direktiv. Visserligen kommer inte några föreskrifter att utfärdas&lt;br&gt;med stöd av lagen som inte står i överensstämmelse med EG-direktiv.&lt;br&gt;Maskiner och motorer som avses med straffbestämmelsen kommer därför att&lt;br&gt;vara bristfälliga enligt såväl svenska regler som reglerna i det land där de typ-&lt;br&gt;godkänts, eftersom reglerna är harmoniserade. Från den utgångspunkten&lt;br&gt;skulle det inte möta några sakliga betänkligheter mot att straffbelägga sa-&lt;br&gt;luförandet av dem. Enligt direktivet, artikel 12 punkten 3, skall emellertid&lt;br&gt;bristande överensstämmelser med en typgodkänd motor kontrolleras av den&lt;br&gt;medlemsstat som meddelat typgodkännandet. Det låter sig mot bakgrund&lt;br&gt;härav knappast göras att här i landet straffa den som saluför en i ett annat land&lt;br&gt;typgodkänd motor under påstående att den inte överensstämmer med de&lt;br&gt;svenska kraven. Ett undantag från bestämmelsen bör övervägas för detta fall.&lt;br&gt;Ett tillägg kan göras till paragrafen av följande lydelse: &amp;quot;Det sagda gäller&lt;br&gt;dock inte motorer som är EG-typgodkända i en annan stat.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen straffas den som märker en motor till en mobil maskin trots&lt;br&gt;att den inte uppfyller de krav som har föreskrivits med stöd av 4 § 1 och 2.&lt;br&gt;Med &amp;quot;märker&amp;quot; torde avses sådan märkning som skall göras på varje enhet&lt;br&gt;som tillverkats i enlighet med ett EG-typgodkännande. Att motortypen eller&lt;br&gt;motorfamiljen uppfyller kraven i föreskrifter enligt 4 § 1 och 2 skall ha&lt;br&gt;konstaterats före godkännandet. Vad som därefter är av intresse är huruvida&lt;br&gt;den enskilda motorn överensstämmer med godkännandet. Lagrådet förordar&lt;br&gt;att brottsbeskrivningen utformas på följande sätt: &amp;quot; ... förser en motor till en&lt;br&gt;mobil maskin med märke om att den överensstämmer med ett EG-&lt;br&gt;typgodkännande trots att så inte är fallet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen skall tillsynsmyndighetens beslut kunna överklagas.&lt;br&gt;Tillsynen skall enligt 7 § utövas av den eller de myndigheter som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Emellertid kan enligt 5 § regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer föreskriva om undantag eller i ett enskilt fall besluta&lt;br&gt;om dispens från krav som har meddelats med stöd av lagen. Också sådana&lt;br&gt;beslut i enskilda fall bör kunna överklagas. Även om det blir fråga om beslut&lt;br&gt;av samma myndighet som kommer att bli tillsynsmyndighet bör för&lt;br&gt;tydlighetens skull klart anges i förevarande paragraf att beslut enligt 5 § far&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i bilavgaslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar - med erinran om vad som inledningsvis anförts - förslaget&lt;br&gt;utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om åtgärder mot&lt;br&gt;buller och avgaser från&lt;br&gt;mobila maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §, 5 §, 7 §, 12 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;397L0068&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;bilavgaslagen&lt;br&gt;(1986:1386)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljödepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Åsbrink, Schori, Winberg, Ulvskog, Sundström,&lt;br&gt;Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing,&lt;br&gt;Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Larsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:13 Avgaser och buller från&lt;br&gt;mobila maskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 57071, Stockholm 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:MJU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-10-15 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-10-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-10-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:00:51</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM0313</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Miljö- och jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:00:51</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:MJU4</uppgift>
<ref_dok_id>GM01MJU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Avgaser och buller från mobila maskiner</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:13&lt;br/&gt;
Avgaser och buller från mobila maskiner</uppgift>
<ref_dok_id>GM02MJ3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:13 Avgaser och buller från mobila maskiner</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:13&lt;br/&gt;
Avgaser och buller från mobila maskiner</uppgift>
<ref_dok_id>GM02MJ4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:13 Avgaser och buller från mobila maskiner</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:13&lt;br/&gt;
Avgaser och buller från mobila maskiner</uppgift>
<ref_dok_id>GM02MJ5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:13 Avgaser och buller från mobila maskiner</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Lindvall  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:13&lt;br/&gt;
Avgaser och buller från mobila maskiner</uppgift>
<ref_dok_id>GM02MJ5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:13 Avgaser och buller från mobila maskiner</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Lindvall  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Johnny Gylling  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:13&lt;br/&gt;
Avgaser och buller från mobila maskiner</uppgift>
<ref_dok_id>GM02MJ3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:13 Avgaser och buller från mobila maskiner</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johnny Gylling  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maggi Mikaelsson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:13&lt;br/&gt;
Avgaser och buller från mobila maskiner</uppgift>
<ref_dok_id>GM02MJ4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:13 Avgaser och buller från mobila maskiner</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maggi Mikaelsson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>