<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284689</hangar_id>
 <dok_id>GM03124</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>124</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:124</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>124</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-05-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:01</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Staten och trossamfunden stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m. </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03124/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03124</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM03124</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1998/99:124&lt;/h1&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03124/prop_199899__124-1.png" style="width:40pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03124/prop_199899__124-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Staten och trossamfunden - stöd, medverkan inom&lt;br&gt;totalförsvaret, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 maj 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas vissa frågor som har aktualiserats till följd av&lt;br&gt;beslutet om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan fr.o.m.&lt;br&gt;år 2000. Det gäller frågor om statligt stöd till trossamfunden, om&lt;br&gt;samfundens medverkan inom totalförsvaret samt om följdändringar i&lt;br&gt;lagstiftningen med anledning av stat—kyrkareformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till trossamfund skall kunna lämnas som statsbidrag och statlig&lt;br&gt;avgiftshjälp till registrerade trossamfund. Målet för stödet skall vara att&lt;br&gt;bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv&lt;br&gt;och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst,&lt;br&gt;själavård, undervisning och omsorg. Stöd skall endast fa lämnas till&lt;br&gt;trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka samhällets&lt;br&gt;grundläggande värderingar och som är stabila och har egen livskraft.&lt;br&gt;Enligt regeringens bedömning bör större delen av statsbidraget ges i form&lt;br&gt;av organisationsbidrag. Regeringen skall bestämma vilka trossamfund&lt;br&gt;som kan få bidrag av staten. Om ett samfund får avgiftshjälp skall detta&lt;br&gt;beaktas vid fördelningen av statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är det angeläget att trossamfundens kun-&lt;br&gt;skaper och insatser uppmärksammas och tas till vara inom totalförsvaret&lt;br&gt;även i framtiden. Svenska kyrkans skyldigheter att vidta beredskaps-&lt;br&gt;förberedelser i fråga om begravningsverksamheten och förvaltningen av&lt;br&gt;de kyrkliga kulturminnena föreslås vara offentligrättsligt reglerade även&lt;br&gt;efter relationsändringen. Beredskapsplaneringen av trossamfundens&lt;br&gt;verksamhet i övrigt skall inte regleras offentligrättsligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 124&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om stöd till trossamfund.............................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370)...........................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan&lt;br&gt;menighets utdebitering av skatt, m.m...............................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:291).........................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skadeståndslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1972:207).........................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1974:174) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl...............16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1975:689) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare...................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärv av hyresfastighet m.m..........................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:633) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kungörande av lagar och andra författningar....................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:223).........................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:97) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheter-&lt;br&gt;na och domstolarna under krig eller krigsfara m.m..........23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturminnen m.m.............................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster..................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i begravningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:1144).......................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkbokföringsregister.......................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;officiella statistiken...........................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1403) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totalförsvar och höjd beredskap........................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:261) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullmaktsanställning..........................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:693) om rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för kommuner, landsting och kyrkliga kommuner att&lt;br&gt;lämna internationell katastrofhjälp och annat bistånd......33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1720) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;civilt försvar......................................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1809) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totalförsvarsplikt...............................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1811) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.........................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i säkerhetsskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1996:627).........................................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:158) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röstlängdsregister..............................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483).........................................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:998) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister............48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:938) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.28 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1593) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trossamfund.......................................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.29 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift till registrerat trossamfund.....................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.30 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i sekretesslagen (1980:100).................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.31 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)......................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan..................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissinstanserna positiva till arbetsgruppens förslag.... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det nuvarande statsbidraget till trossamfunden................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Motiv för stöd...................................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det framtida stödet till trossamfunden.............................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergripande mål för stödet...........................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar för statsbidrag........................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut om statsbidrag.....................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utformningen av bidragssystemet..................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statlig hjälp med avgifter till registrerade trossamfund ... 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnaderna räknas av från statsbidraget.......69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar för avgiftshjälp......................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Trossamfunden och totalförsvaret...................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande förhållanden....................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Totalförsvarets behov av trossamfundens medverkan......74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentligrättslig reglering av trossamfundens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredskapsförberedelser m.m...........................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ledning och samordning av trossamfundens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medverkan inom totalförsvaret.........................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lokalnivå.......................................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regional nivå..................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Centralnivå.....................................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Följdändringar inom totalförsvarsområdet.......................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skyldighet att lämna upplysningar m.m. om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krigsfångar och andra skyddade personer......84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelser om totalförsvarsplikt m.m.......85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga lagändringar........................................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Följdändringar med anledning av stat-kyrkareformen...................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunalskattelagen (1928:370)....................................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt, m.m..........................................................................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvaltningsprocesslagen (1971:291)...............................92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skadeståndslagen (1972:207)...........................................92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1974:174) om identitetsbeteckning for juridiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer m.fl.....................................................................92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och översättare..................................................................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.... 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;författningar......................................................................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvaltningslagen (1986:223)...........................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna,&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krig eller krigsfara m.m....................................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvsinkomster.............................................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister.................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1992:889)&amp;nbsp;om den officiella statistiken................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1994:261)&amp;nbsp;om fullmaktsanställning......................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1994:693)&amp;nbsp;om rätt för kommuner, landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kyrkliga kommuner att lämna internationell&lt;br&gt;katastrofhjälp och annat bistånd.......................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1997:158) om röstlängdsregister..........................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattebetalningslagen (1997:483)....................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1997:998) om ändring i lagen (1995:743) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aviseringsregister..............................................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1999:000) om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100).........................................................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1999:000) om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200).........................................................................97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrigt................................................................................97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser av förslagen samt&amp;nbsp;ikraftträdande.........98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen rörande statens stöd till andra trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än Svenska kyrkan............................................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen rörande trossamfunden och totalförsvaret........99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen om följdändringar.............................................99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande....................................................................99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentarer................................................................99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om stöd till trossamfund........................99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturminnen m.m...........................................................101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i begravningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:1144).....................................................................101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1403) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totalförsvar och höjd beredskap......................................101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1720) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;civilt försvar....................................................................101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1809) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totalförsvarsplikt.............................................................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1811) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.......................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i säkerhetsskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1996:627).......................................................................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:938) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandling av personuppgifter om totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga............................................................................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1593) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trossamfund.....................................................................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift till registrerat trossamfund...................................103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i sekretesslagen (1980:100)...............................103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av riksdagens beslut med anledning av&lt;br&gt;principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan...................................................................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanfattning av departementspromemorian Statens&lt;br&gt;stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan&lt;br&gt;(Ds 1999:12)........................................................................115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Remissinstanser - Statens stöd till andra trossamfund&lt;br&gt;än Svenska kyrkan (Ds 1999:12)........................................ 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanfattning av departementspromemorian&lt;br&gt;Trossamfunden och totalförsvaret (Ds 1999:4)................... 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Remissinstanser - Trossamfunden och totalförsvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ds 1999:4............................................................................125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Remissinstanser - promemorian Följdändringar i&lt;br&gt;anledning av stat-kyrkareformen........................................127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Remissinstanser som beretts tillfälle att yttra sig över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOU 1997:41.......................................................................129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 maj 1999.........132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om stöd till trossamfund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för&lt;br&gt;juridiska personer m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar&lt;br&gt;och översättare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och&lt;br&gt;andra författningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna,&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller&lt;br&gt;krigsfara m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1992:889) om den officiella statistiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd&lt;br&gt;beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1994:693) om rätt för kommuner,&lt;br&gt;landsting och kyrkliga kommuner att lämna internationell&lt;br&gt;katastrofhjälp och annat bistånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1994:1720) om civilt försvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom&lt;br&gt;totalförsvaret, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (1996:627),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1997:158) om röstlängdsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i lagen (1997:998) om ändring i lagen (1995:743)&lt;br&gt;om aviseringsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter om totalförsvarspliktiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lag om ändring i lagen (1998:1593) om trossamfund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lag om ändring i lagen (1999:000) om avgift till registrerat&lt;br&gt;trossamfund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. lag om ändring i lagen (1999:000) om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. lag om ändring i lagen (1999:000) om ändring i mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om stöd till trossamfund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;§ Denna lag innehåller bestämmelser om statens stöd till&lt;br&gt;trossamfunden. Stöd kan lämnas som statsbidrag och som statlig hjälp&lt;br&gt;med avgifter till registrerade trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål for stödet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Stödet skall bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att&lt;br&gt;bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av&lt;br&gt;gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förutsättningar för statsbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Statsbidrag får lämnas endast till ett trossamfund som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar&lt;br&gt;som samhället vilar på, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är stabilt och har egen livskraft.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut om statsbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen bestämmer vilka trossamfund som kan fa statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela föreskrifter om fördelning av statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelning av statsbidrag skall det beaktas om trossamfundet far&lt;br&gt;sådant stöd som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Statlig hjälp med avgifter till registrerade trossamfund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Bestämmelser om statlig hjälp med bestämmande, debitering och&lt;br&gt;redovisning av avgifter till Svenska kyrkan och andra registrerade&lt;br&gt;trossamfund samt med att ta in avgifterna finns i 16 § lagen (1998:1593)&lt;br&gt;om trossamfund och i lagen (1999:000) om avgift till registrerat&lt;br&gt;trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'&lt;br&gt;dels att 60 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkt 3 av anvisningarna till 20 § och punkt 3 av anvisningarna&lt;br&gt;till 54 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 . Som svenska allmänna&lt;br&gt;skatter räknas allmänna utskylder&lt;br&gt;till staten samt till landsting&lt;br&gt;kommun och församling. Som&lt;br&gt;allmän skatt räknas däremot inte&lt;br&gt;skogsvårdsavgift och statlig fastig-&lt;br&gt;hetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Som svenska allmänna skatter&lt;br&gt;räknas allmänna utskylder till&lt;br&gt;staten samt till landsting och&lt;br&gt;kommun. Som allmän skatt räknas&lt;br&gt;däremot inte statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Skattefrihet enligt 54 § första&lt;br&gt;stycket f föreligger om anställ-&lt;br&gt;ningen och vistelsen utomlands&lt;br&gt;varat minst sex månader i den mån&lt;br&gt;inkomsten beskattats i verksam-&lt;br&gt;hetslandet. Om anställningen och&lt;br&gt;vistelsen utomlands varat minst ett&lt;br&gt;år i samma land och avsett an-&lt;br&gt;ställning hos annan än svenska&lt;br&gt;staten, svensk kommun, svensk&lt;br&gt;landstingskommun eller svensk&lt;br&gt;församling medges dock sådan&lt;br&gt;befrielse även om inkomsten inte&lt;br&gt;beskattats i verksamhetslandet på&lt;br&gt;grund av lagstiftning eller admi-&lt;br&gt;nistrativ praxis i detta land eller&lt;br&gt;annat avtal än avtal för undvikande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Skattefrihet enligt 54 § första&lt;br&gt;stycket f föreligger om anställ-&lt;br&gt;ningen och vistelsen utomlands&lt;br&gt;varat minst sex månader i den mån&lt;br&gt;inkomsten beskattats i verksam-&lt;br&gt;hetslandet. Om anställningen och&lt;br&gt;vistelsen utomlands varat minst ett&lt;br&gt;år i samma land och avsett an-&lt;br&gt;ställning hos annan än svenska&lt;br&gt;staten, svensk kommun, svenskt&lt;br&gt;landsting eller församling inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan medges dock&lt;br&gt;sådan befrielse även om inkomsten&lt;br&gt;inte beskattats i verksamhetslandet&lt;br&gt;på grund av lagstiftning eller&lt;br&gt;administrativ praxis i detta land&lt;br&gt;eller annat avtal än avtal för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av dubbelbeskattning som detta&lt;br&gt;land ingått. Sådan befrielse&lt;br&gt;medges - om övriga angivna&lt;br&gt;förutsättningar föreligger - även&lt;br&gt;beträffande anställning hos svens-&lt;br&gt;ka staten, svensk kommun, svensk&lt;br&gt;landstingskommun eller svensk&lt;br&gt;församling när fråga är om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undvikande av dubbelbeskattning&lt;br&gt;som detta land ingått. Sådan&lt;br&gt;befrielse medges - om övriga&lt;br&gt;angivna förutsättningar föreligger&lt;br&gt;- även beträffande anställning hos&lt;br&gt;svenska staten, svensk kommun,&lt;br&gt;svenskt landsting eller församling&lt;br&gt;inom Svenska kyrkan när fråga är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 60 § 1991:484.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:1054.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänsteexport. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om tjänsteexport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts gäller dock inte vid anställning ombord på utländskt&lt;br&gt;fartyg. I fråga om sådan anställning gäller att skattefrihet föreligger om&lt;br&gt;anställningen och vistelsen utomlands varat under tidrymd eller tid-&lt;br&gt;rymder som sammanlagt varat minst 183 dagar under en tolvmånaders-&lt;br&gt;period och avsett anställning hos arbetsgivare, som är en inländsk&lt;br&gt;juridisk person eller en här i riket bosatt fysisk person, och anställningen&lt;br&gt;utövats ombord på utländskt fartyg som huvudsakligen går i sådan&lt;br&gt;oceanfart som avses i 1 kap. 7 § 8 fartygssäkerhetsförordningen&lt;br&gt;(1988:594).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tid för vistelse som avses i första stycket far inräknas kortare avbrott&lt;br&gt;för semester, tjänsteuppdrag eller liknande, som inte är förlagda till&lt;br&gt;början eller slutet av anställningen utomlands. Uppehåll i Sverige för här&lt;br&gt;avsedda ändamål far inte sträcka sig längre än som motsvarar högst sex&lt;br&gt;dagar för varje hel månad som anställningen utomlands varar eller under&lt;br&gt;ett och samma anställningsår till mer än 72 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige påbörjat anställningen och kunde det därvid på&lt;br&gt;goda grunder antas att inkomsten av anställningen skulle komma att&lt;br&gt;undantas från skatt i Sverige enligt 54 § första stycket f men inträffar&lt;br&gt;under anställningstiden ändrade förhållanden som medför att villkoren&lt;br&gt;för att undanta inkomsten från skatt i Sverige inte föreligger, skall&lt;br&gt;inkomsten likväl undantas från beskattning i Sverige om de ändrade&lt;br&gt;förhållandena beror på omständigheter över vilka den skattskyldige inte&lt;br&gt;kunnat råda och en beskattning skulle te sig uppenbart oskälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2001 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan&lt;br&gt;menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 4 a §§ lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall senast den 8 mars till kommuner och&lt;br&gt;landsting redovisa den skatt för det föregående året som tillkommer&lt;br&gt;kommunen eller landstinget. Regeringen meddelar närmare föreskrifter&lt;br&gt;om sådan redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall senast den 10 september varje år lämna&lt;br&gt;kommuner och landsting uppgift om det beräknade antal skattekronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 1 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket skall i fråga&lt;br&gt;om avgifter till trossamfund lämna&lt;br&gt;redovisning och uppgifter mot-&lt;br&gt;svarande dem som anges i första&lt;br&gt;och andra styckena till Svenska&lt;br&gt;kyrkan och andra registrerade&lt;br&gt;trossamfund, som enligt lagen&lt;br&gt;(1999:000) om avgift till registre-&lt;br&gt;rat trossamfund har beviljats&lt;br&gt;statlig hjälp med att ta in av-&lt;br&gt;gifterna. Riksskatteverket skall&lt;br&gt;lämna motsvarande redovisning&lt;br&gt;och uppgifter i fråga om begrav-&lt;br&gt;ningsavgift enligt begravnings-&lt;br&gt;lagen (1990:1144) till den för-&lt;br&gt;samling, kyrkliga samfallighet&lt;br&gt;eller kommun som är huvudman&lt;br&gt;för begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket eller den&lt;br&gt;skattemyndighet som Riksskatte-&lt;br&gt;verket bestämmer skall i fråga om&lt;br&gt;avgifter till trossamfund lämna&lt;br&gt;redovisning och uppgifter mot-&lt;br&gt;svarande dem som anges i första&lt;br&gt;och andra styckena till Svenska&lt;br&gt;kyrkan och andra registrerade&lt;br&gt;trossamfund, som enligt lagen&lt;br&gt;(1999:000) om avgift till registre-&lt;br&gt;rat trossamfund har beviljats&lt;br&gt;statlig hjälp med att ta in av-&lt;br&gt;gifterna. Riksskatteverket skall&lt;br&gt;lämna motsvarande redovisning&lt;br&gt;och uppgifter i fråga om begrav-&lt;br&gt;ningsavgift enligt begravnings-&lt;br&gt;lagen (1990:1144) till den för-&lt;br&gt;samling, kyrkliga samfällighet&lt;br&gt;eller kommun som är huvudman&lt;br&gt;för begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat trossamfund som avses i lagen (1999:000) om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund är berättigat att under visst år av staten uppbära&lt;br&gt;avgift som avses i den lagen med belopp som motsvarar vad som skulle&lt;br&gt;utgå på grundval av antalet skattekronor och skatteören för de avgifts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1973:437.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldiga i trossamfundet enligt skattemyndighetens beslut enligt 4 kap.&lt;br&gt;2 § taxeringslagen (1990:324) vid det föregående årets (taxeringsåret)&lt;br&gt;taxering, beräknat efter den eller de avgiftssatser som har bestämts för&lt;br&gt;året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trossamfund som avses i första stycket är berättigat att under ett visst&lt;br&gt;år av staten såsom förskott uppbära ett belopp som motsvarar produkten&lt;br&gt;av den eller de avgiftssatser som har beslutats för året och det antal&lt;br&gt;skattekronor och skatteören, som enligt skattemyndighetens beslut enligt&lt;br&gt;4 kap. 2 § taxeringslagen rörande det föregående årets taxering till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt har påförts de avgiftsskyldiga. Förskottet&lt;br&gt;avräknas mot de avgifter, som trossamfundet har rätt att uppbära av&lt;br&gt;staten på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i nästföljande stycke utanordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som vid ingången av ett&lt;br&gt;år utgör trossamfundets fordran&lt;br&gt;hos staten enligt denna paragraf&lt;br&gt;skall Riksskatteverket under&lt;br&gt;samma år utanordna till trossam-&lt;br&gt;fundet med en tolftedel per månad&lt;br&gt;den tredje vardagen räknat från&lt;br&gt;den 17 i månaden, varvid dag som&lt;br&gt;enligt 2 § lagen (1930:173) om&lt;br&gt;beräkning av lagstadgad tid jäm-&lt;br&gt;ställs med allmän helgdag inte&lt;br&gt;skall medräknas. Är trossamfun-&lt;br&gt;dets fordran inte uträknad vid ut-&lt;br&gt;betalningstillfallena i månaderna&lt;br&gt;januari och februari, skall vid&lt;br&gt;dessa tillfällen utbetalas samma&lt;br&gt;belopp som har utbetalats i&lt;br&gt;december månad det föregående&lt;br&gt;året. När särskilda skäl föranleder&lt;br&gt;det far Riksskatteverket dock för-&lt;br&gt;ordna att utbetalning skall ske med&lt;br&gt;annat belopp. Om något av de&lt;br&gt;belopp som utbetalades i måna-&lt;br&gt;derna januari och februari inte&lt;br&gt;motsvarar en tolftedel av trossam-&lt;br&gt;fundets fordran, skall den jäm-&lt;br&gt;kning som föranleds härav ske i&lt;br&gt;fråga om det belopp, som utbetalas&lt;br&gt;i mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp, som vid ingången av ett&lt;br&gt;år utgör trossamfundets fordran&lt;br&gt;hos staten enligt denna paragraf&lt;br&gt;skall Riksskatteverket eller den&lt;br&gt;skattemyndighet R iksskatteverket&lt;br&gt;bestämmer under samma år ut-&lt;br&gt;anordna till trossamfundet med en&lt;br&gt;tolftedel per månad den tredje&lt;br&gt;vardagen räknat från den 17 i må-&lt;br&gt;naden, varvid dag som enligt 2 §&lt;br&gt;lagen (1930:173) om beräkning av&lt;br&gt;lagstadgad tid jämställs med all-&lt;br&gt;män helgdag inte skall medräknas.&lt;br&gt;Är trossamfundets fordran inte&lt;br&gt;uträknad vid utbetalningstillfällena&lt;br&gt;i månaderna januari och februari,&lt;br&gt;skall vid dessa tillfallen utbetalas&lt;br&gt;samma belopp som har utbetalats i&lt;br&gt;december månad det föregående&lt;br&gt;året. När särskilda skäl föranleder&lt;br&gt;det far Riksskatteverket dock&lt;br&gt;förordna att utbetalning skall ske&lt;br&gt;med annat belopp. Om något av de&lt;br&gt;belopp som utbetalades i måna-&lt;br&gt;derna januari och februari inte&lt;br&gt;motsvarar en tolftedel av trossam-&lt;br&gt;fundets fordran, skall den jäm-&lt;br&gt;kning som föranleds härav ske i&lt;br&gt;fråga om det belopp, som utbetalas&lt;br&gt;i mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts om avgift till registrerat trossamfund tillämpas på&lt;br&gt;motsvarande sätt i fråga om begravningsavgift enligt begravningslagen&lt;br&gt;(1990:1144), om den inte enligt 3 § lagen om avgift till registrerat&lt;br&gt;trossamfund skall räknas in i kyrkoavgiften. Det som sägs om Riks-&lt;br&gt;skatteverket och trossamfund skall dock i stället gälla skattemyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektive den församling eller kyrkliga samfallighet som är huvudman Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;för begravningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;(1971:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 37 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål, vari prövningstillstånd kräves, far omständighet eller bevis, som&lt;br&gt;klaganden åberopar först i Regeringsrätten, beaktas endast om det&lt;br&gt;föreligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om hinder mot att&lt;br&gt;beakta eller anföra nya omständig-&lt;br&gt;heter i vissa mål finns i 10 kap.&lt;br&gt;10 § kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;och 22 kap. 1 § tredje stycket&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om hinder mot att&lt;br&gt;beakta eller anföra nya omständig-&lt;br&gt;heter i vissa mål finns i 10 kap.&lt;br&gt;10 § kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:436.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i skadeståndslagen&lt;br&gt;(1972:207)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten eller kommun skall ersätta personskada, sakskada eller ren&lt;br&gt;förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighetsutövning i verksamhet&lt;br&gt;kommunen svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;om kommun gäller också lands-&lt;br&gt;tingskommun, kommunalförbund,&lt;br&gt;församling och kyrklig samfällig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för vars fullgörande staten eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;om kommun gäller också lands-&lt;br&gt;ting och kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1975:404.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:174) om&lt;br&gt;identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1974:174) om identitetsbeteckning&lt;br&gt;för juridiska personer m.fl. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identitetsbeteckning i numerisk form (organisationsnummer) skall&lt;br&gt;fastställas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening och samfallighets-&lt;br&gt;förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. allmän försäkringskassa, er-&lt;br&gt;känd arbetslöshetskassa, under-&lt;br&gt;stödsförening och annan allmän&lt;br&gt;inrättning som enligt lag eller&lt;br&gt;annan författning står under&lt;br&gt;offentlig tillsyn, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kommun, landstingskommun,&lt;br&gt;församling, kyrklig samfällighet,&lt;br&gt;kommunalförbund samt annat&lt;br&gt;organ för samverkan mellan&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. allmän försäkringskassa, er-&lt;br&gt;känd arbetslöshetskassa, under-&lt;br&gt;stödsförening och annan allmän&lt;br&gt;inrättning som enligt lag eller&lt;br&gt;annan författning står under&lt;br&gt;offentlig tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kommun, landsting, kom-&lt;br&gt;munalförbund och annat organ för&lt;br&gt;samverkan mellan kommuner, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. registrerat trossamfund och&lt;br&gt;dess organisatoriska delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:689) om&lt;br&gt;tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:689) om tystnadsplikt för&lt;br&gt;vissa tolkar och översättare skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag äger tillämpning på&lt;br&gt;tolk och översättare som anlitas av&lt;br&gt;myndighet eller annat organ som&lt;br&gt;utövar verksamhet för vars&lt;br&gt;fullgörande staten eller kommun&lt;br&gt;svarar samt på tolk och översättare&lt;br&gt;som genomgått av regeringen eller&lt;br&gt;av förvaltningsmyndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer föreskriven&lt;br&gt;prövning. Med kommuner likställs&lt;br&gt;landstingskommuner, kommunal-&lt;br&gt;förbund, församlingar, kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter och allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas på tolk och&lt;br&gt;översättare som anlitas av en&lt;br&gt;myndighet eller ett annat organ&lt;br&gt;som utövar verksamhet för vars&lt;br&gt;fullgörande staten eller en&lt;br&gt;kommun svarar samt på tolk och&lt;br&gt;översättare som genomgått av&lt;br&gt;regeringen eller av den förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer föreskriven prövning.&lt;br&gt;Med kommuner likställs landsting,&lt;br&gt;kommunalförbund och allmänna&lt;br&gt;försäkringskassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:49.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om&lt;br&gt;förvärv av hyresfastighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 7 §§ lagen (1975:1132) om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd fordras inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om egendomen förvärvas från staten, kommun, landsting eller&lt;br&gt;kommunalförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om staten, kommun, landsting, kommunalförbund, aktiebolag, som&lt;br&gt;helt ägs av kommun eller landsting, allmännyttigt bostadsföretag,&lt;br&gt;riksorganisation för bostadsrättsföreningar eller regional sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisation är förvärvare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a. om egendomen förvärvas av&lt;br&gt;en bostadsrättsförening och före-&lt;br&gt;ningen har fattat beslut om för-&lt;br&gt;värvet i den ordning som före-&lt;br&gt;skrivs i 9 kap. 19 § bostadsrätts-&lt;br&gt;lagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om egendomen enligt med-&lt;br&gt;givande av regeringen förvärvas&lt;br&gt;för kyrkligt ändamål eller fånget&lt;br&gt;prövats enligt lagen (1988:183)&lt;br&gt;om förvaltningen av kyrklig jord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om egendomen förvärvas av&lt;br&gt;en bostadsrättsförening och före-&lt;br&gt;ningen har fattat beslut om för-&lt;br&gt;värvet i den ordning som före-&lt;br&gt;skrivs i 9 kap. 19 § bostadsrätts-&lt;br&gt;lagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller&lt;br&gt;enligt reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig&lt;br&gt;att åter avyttra egendomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om&lt;br&gt;förvärvaren eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är&lt;br&gt;överlåtarens avkomling, allt under förutsättning att överlåtaren inte är&lt;br&gt;skyldig att avyttra egendomen enligt 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förordnande meddelats enligt 6 § och har inroparen dessförinnan&lt;br&gt;eller senare avyttrat egendomen, skall förordnandet trots detta gå i&lt;br&gt;verkställighet, om kommunen eller hyresnämnden icke återkallar sin&lt;br&gt;framställning i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall så anses och med&lt;br&gt;ärendet i tillämpliga delar så&lt;br&gt;förfaras, som om egendomen blivit&lt;br&gt;utmätt för fordran med bästa&lt;br&gt;förmånsrätt däri efter, i före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall så anses och med&lt;br&gt;ärendet i tillämpliga delar så&lt;br&gt;förfaras, som om egendomen blivit&lt;br&gt;utmätt för fordran med bästa&lt;br&gt;förmånsrätt däri efter, i före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:438.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1370.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommande fall, sådana rättigheter&lt;br&gt;som besvärade egendomen redan&lt;br&gt;vid den exekutiva auktionen och&lt;br&gt;har företräde framför alla be-&lt;br&gt;fintliga fordringar. Även om det i&lt;br&gt;enlighet härmed bestämda skydds-&lt;br&gt;beloppet täckes, får försäljning&lt;br&gt;dock ej ske om ej den bjudna&lt;br&gt;köpeskillingen täcker även det&lt;br&gt;värde som i ärendet har åsatts&lt;br&gt;egendomen enligt 12 kap. utsök-&lt;br&gt;ningsbalken eller, om ägaren eller&lt;br&gt;innehavare av fordran som är&lt;br&gt;förenad med panträtt i egendomen&lt;br&gt;i god tid före auktionen påkallat&lt;br&gt;särskild värdering, det värde vartill&lt;br&gt;egendomen uppskattas av värde-&lt;br&gt;ringsmän som länsstyrelsen utser.&lt;br&gt;Egendomen får säljas endast till&lt;br&gt;den som fått besked från kom-&lt;br&gt;munen att prövning ej påkallas,&lt;br&gt;erhållit förvärvstillstånd eller&lt;br&gt;enligt 2 § 2, 3 eller 4 får förvärva&lt;br&gt;egendomen utan sådant tillstånd.&lt;br&gt;Avges vid auktionen bud som&lt;br&gt;sålunda får antagas, skall för-&lt;br&gt;säljning ske även om innehavare&lt;br&gt;av fordran bestrider det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommande fall, sådana rättigheter&lt;br&gt;som besvärade egendomen redan&lt;br&gt;vid den exekutiva auktionen och&lt;br&gt;har företräde framför alla be-&lt;br&gt;fintliga fordringar. Även om det i&lt;br&gt;enlighet härmed bestämda skydds-&lt;br&gt;beloppet täckes, får försäljning&lt;br&gt;dock ej ske om ej den bjudna&lt;br&gt;köpeskillingen täcker även det&lt;br&gt;värde som i ärendet har åsatts&lt;br&gt;egendomen enligt 12 kap. utsök-&lt;br&gt;ningsbalken eller, om ägaren eller&lt;br&gt;innehavare av fordran som är&lt;br&gt;förenad med panträtt i egendomen&lt;br&gt;i god tid före auktionen påkallat&lt;br&gt;särskild värdering, det värde vartill&lt;br&gt;egendomen uppskattas av värde-&lt;br&gt;ringsmän som länsstyrelsen utser.&lt;br&gt;Egendomen får säljas endast till&lt;br&gt;den som fått besked från kom-&lt;br&gt;munen att prövning ej påkallas,&lt;br&gt;erhållit förvärvstillstånd eller&lt;br&gt;enligt 2 § 2 eller 4 får förvärva&lt;br&gt;egendomen utan sådant tillstånd.&lt;br&gt;Avges vid auktionen bud som&lt;br&gt;sålunda får antagas, skall för-&lt;br&gt;säljning ske även om innehavare&lt;br&gt;av fordran bestrider det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer försäljning ej till stånd vid auktionen, får kommunen eller&lt;br&gt;hyresnämnden inom två år efter det att auktionen vunnit laga kraft hos&lt;br&gt;länsstyrelsen påkalla förordnande om ny auktion. Framställes ej sådan&lt;br&gt;begäran inom föreskriven tid eller avges ej heller vid den senare&lt;br&gt;auktionen bud som får antagas, är frågan om försäljning av egendomen&lt;br&gt;förfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnad i samband med auktion, som ej lett till försäljning, betalas av&lt;br&gt;statsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:633) om&lt;br&gt;kungörande av lagar och andra författningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:633) om kungörande av&lt;br&gt;lagar och andra författningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 och 3 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningar som har beslutats&lt;br&gt;av riksdagen, regeringen eller&lt;br&gt;kyrkomötet eller av en myndighet&lt;br&gt;under regeringen, riksdagen eller&lt;br&gt;kyrkomötet skall kungöras enligt&lt;br&gt;denna lag, om inte annat följer av&lt;br&gt;2 §. Detsamma gäller de inter-&lt;br&gt;nationella överenskommelser och&lt;br&gt;de ändringar i sådana som enligt&lt;br&gt;författning skall gälla som svensk&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningar som har beslutats&lt;br&gt;av riksdagen eller regeringen eller&lt;br&gt;av en myndighet under regeringen&lt;br&gt;eller riksdagen skall kungöras&lt;br&gt;enligt denna lag, om inte annat&lt;br&gt;följer av 2 §. Detsamma gäller de&lt;br&gt;internationella överenskommelser&lt;br&gt;och de ändringar i sådana som&lt;br&gt;enligt författning skall gälla som&lt;br&gt;svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med författningar skall i denna lag förstås lagar, förordningar och&lt;br&gt;andra rättsregler som i 8 kap. regeringsformen betecknas som före-&lt;br&gt;skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsakter som innefattar föreskrifter beslutade av Europeiska gemen-&lt;br&gt;skaperna och som enligt lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges&lt;br&gt;anslutning till Europeiska unionen gäller här i landet kungörs i Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapernas officiella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kungörande av författningar skall finnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Svensk författningssamling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Svenska kyrkans författnings-&lt;br&gt;samling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. författningssamlingar för cen-&lt;br&gt;trala myndigheter under rege-&lt;br&gt;ringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. författningssamlingar för riks-&lt;br&gt;dagens förvaltningskontor och för&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheter under&lt;br&gt;riksdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en författningssamling för&lt;br&gt;varje län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Svensk författningssamling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. författningssamlingar för cen-&lt;br&gt;trala myndigheter under rege-&lt;br&gt;ringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. författningssamlingar för riks-&lt;br&gt;dagens förvaltningskontor och för&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheter under&lt;br&gt;riksdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en författningssamling för&lt;br&gt;varje län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:935.&lt;br&gt;Senaste lydelse av 5 § 1992:347.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1692.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 § förvaltningslagen (1986:223) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13-30 §§&lt;br&gt;gäller inte sådana ärenden hos&lt;br&gt;myndigheter i kommuner, lands-&lt;br&gt;ting och kyrkliga kommuner där&lt;br&gt;besluten kan överklagas enligt&lt;br&gt;10 kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900) eller 22 kap.&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13-30 §§&lt;br&gt;gäller inte sådana ärenden hos&lt;br&gt;myndigheter i kommuner och&lt;br&gt;landsting där besluten kan&lt;br&gt;överklagas enligt 10 kap. kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:353.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:97) om&lt;br&gt;förfarandet hos kommunerna, förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheterna och domstolarna under krig eller&lt;br&gt;krigsfara m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 5 och 7 §§ lagen (1988:97) om förfarandet&lt;br&gt;hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under&lt;br&gt;krig eller krigsfara m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag är tillämplig på beslutande kommunala församlingar samt&lt;br&gt;på förvaltningsmyndigheter och domstolar. Bestämmelserna i 32-36 §§&lt;br&gt;gäller också hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheter under riksdagen eller&lt;br&gt;kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullmäktige: kommunfullmäkti-&lt;br&gt;ge, landsting, fullmäktige i kom-&lt;br&gt;munalförbund, kyrkofullmäktige,&lt;br&gt;församlingsdelegerade och stifts-&lt;br&gt;fullmäktige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelse: kommunstyrelse, för-&lt;br&gt;valtningsutskott, styrelse i kom-&lt;br&gt;munalförbund med fullmäktige,&lt;br&gt;kyrkoråd och stiftsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen får i ett ärende som&lt;br&gt;inte kan anstå besluta i stället för&lt;br&gt;fullmäktige eller kyrkostämman.&lt;br&gt;Styrelsen far dock inte besluta i ett&lt;br&gt;ärende som rör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. val av ledamöter och supp-&lt;br&gt;leanter i styrelsen eller någon&lt;br&gt;annan nämnd eller av revisorer och&lt;br&gt;revisorssuppleanter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ansvarsfrihet för styrelsens&lt;br&gt;eller en annan nämnds ledamöter&lt;br&gt;eller åtgärd för att bevara kom-&lt;br&gt;munens, landstingskommunens,&lt;br&gt;kommunalförbundets, försam-&lt;br&gt;lingens eller den kyrkliga sam-&lt;br&gt;fällighetens rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheter under riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullmäktige: kommunfullmäkti-&lt;br&gt;ge, landstingsfullmäktige och för-&lt;br&gt;bundsfullmäktige i kommunalför-&lt;br&gt;bund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelse: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingsstyrelse och förbunds-&lt;br&gt;styrelse i kommunalförbund med&lt;br&gt;förbundsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen far i ett ärende som&lt;br&gt;inte kan anstå besluta i stället för&lt;br&gt;fullmäktige. Styrelsen far dock&lt;br&gt;inte besluta i ett ärende som rör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. val av ledamöter och supp-&lt;br&gt;leanter i styrelsen eller någon&lt;br&gt;annan nämnd eller av revisorer och&lt;br&gt;revisorsersättare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ansvarsfrihet för styrelsens&lt;br&gt;eller en annan nämnds ledamöter&lt;br&gt;eller åtgärd för att bevara kom-&lt;br&gt;munens, landstingets eller kom-&lt;br&gt;munalförbundets rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut som har fattats med stöd&lt;br&gt;av första stycket skall anmälas till&lt;br&gt;fullmäktige eller stämman vid&lt;br&gt;nästa sammanträde.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut som har fattats med stöd Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;av första stycket skall anmälas till&lt;br&gt;fullmäktige vid nästa samman-&lt;br&gt;träde.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;kulturminnen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.&lt;br&gt;skall införas en ny paragraf, 4 kap. 15 a §, samt närmast före 4 kap.&lt;br&gt;15 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsförberedelser&lt;br&gt;15a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar skall vidta&lt;br&gt;de beredskapsförberedelser som&lt;br&gt;under höjd beredskap behövs för&lt;br&gt;vård och underhåll av de kyrkliga&lt;br&gt;kulturminnena.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa förvärvsinkomster skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med&lt;br&gt;18,09 procent på lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets&lt;br&gt;ingång är 65 år eller äldre och i övrigt med 24,26 procent på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångs-&lt;br&gt;bidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avgångsersättning som annor-&lt;br&gt;ledes än på grund av kollektiv-&lt;br&gt;avtalsgrundad avgångsbidragsför-&lt;br&gt;säkring utbetalas av staten, kom-&lt;br&gt;mun eller kommunalförbund som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avgångsersättning som annor-&lt;br&gt;ledes än på grund av kollektiv-&lt;br&gt;avtalsgrundad avgångsbidragsför-&lt;br&gt;säkring utbetalas av staten, kom-&lt;br&gt;mun eller kommunalförbund som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare eller av Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, Svenska kyrkans försam-&lt;br&gt;lings- och pastoratsförbund, det&lt;br&gt;för kommunerna och landstingen&lt;br&gt;gemensamma organet för admini-&lt;br&gt;stration av personalpension eller&lt;br&gt;Sjukvårdens och socialvårdens&lt;br&gt;planerings- och rationaliserings-&lt;br&gt;institut, under förutsättning att&lt;br&gt;arbetsgivaren tillämpar kommunalt&lt;br&gt;pensionsavtal eller av annan ar-&lt;br&gt;betsgivare, under förutsättning att&lt;br&gt;arbetsgivaren tillämpar kommunalt&lt;br&gt;pensionsavtal och att borgen eller&lt;br&gt;liknande garanti tecknats av kom-&lt;br&gt;mun, kommunalförbund, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet eller Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlings- och pastoratsför-&lt;br&gt;bund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare eller av Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, det för kommunerna och&lt;br&gt;landstingen gemensamma organet&lt;br&gt;för administration av personal-&lt;br&gt;pension eller Sjukvårdens och&lt;br&gt;socialvårdens planerings- och ra-&lt;br&gt;tionaliseringsinstitut, under förut-&lt;br&gt;sättning att arbetsgivaren tillämpar&lt;br&gt;kommunalt pensionsavtal eller av&lt;br&gt;annan arbetsgivare, under förut-&lt;br&gt;sättning att arbetsgivaren tillämpar&lt;br&gt;kommunalt pensionsavtal och att&lt;br&gt;borgen eller liknande garanti&lt;br&gt;tecknats av kommun, kommunal-&lt;br&gt;förbund, Svenska Kommunförbun-&lt;br&gt;det eller Landstingsförbundet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-&lt;br&gt;organisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtids-&lt;br&gt;pension eller till sjukbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:685.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts&lt;br&gt;enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer till den del ersättningen utges i form av engångs-&lt;br&gt;belopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstifitelse&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med&lt;br&gt;undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse&lt;br&gt;enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som&lt;br&gt;avses i första stycket. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 form av rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall den som slutligt har stått för de kostnader&lt;br&gt;som ligger till grund för förmånen anses som skattskyldig enligt denna&lt;br&gt;lag, om inte denne är den som är skattskyldig till inkomstskatt för&lt;br&gt;förmånen. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt av tjänst i&lt;br&gt;form av en förmån eller ersättning som getts ut eller anses utgiven av&lt;br&gt;fysisk person som är bosatt utomlands eller av utländsk juridisk person,&lt;br&gt;skall den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige anses som&lt;br&gt;skattskyldig enligt denna lag, om förmånen eller ersättningen kan anses&lt;br&gt;ha sin grund i anställningen i Sverige och det inte finns något&lt;br&gt;anställningsförhållande mellan utgivaren av förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;och mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §&lt;br&gt;första stycket 13 och 5 § andra stycket första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 skall&lt;br&gt;bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni&lt;br&gt;1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för&lt;br&gt;arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts&lt;br&gt;till allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller&lt;br&gt;dock endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på&lt;br&gt;lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet&lt;br&gt;enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas fortfarande på avgångsersättning som betalats ut före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i begravningslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:124&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1990:1144)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om begravningslagen (1990:1144)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 8 kap. 3 § skall betecknas 8 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 8 kap. 3 § skall sättas närmast före 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 8 kap. 3 och 4 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt närmast före 8 kap. 3 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsförberedelser m.m.&lt;br&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En församling som är huvudman&lt;br&gt;för begravningsverksamheten skall&lt;br&gt;vidta de beredskapsförberedelser&lt;br&gt;som behövs för denna verksamhet&lt;br&gt;under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vilket ansvar&lt;br&gt;kommuner i detta sammanhang&lt;br&gt;har inom det civila försvaret finns&lt;br&gt;i lagen (1994:1720) om civilt&lt;br&gt;försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att lämna upp-&lt;br&gt;lysningar m.m. enligt 8 kap. 13 §&lt;br&gt;andra stycket och 14 § lagen&lt;br&gt;(1994:1720) om civilt försvar&lt;br&gt;gäller för huvudman och annan&lt;br&gt;församling som innehar en eller&lt;br&gt;flera allmänna begravningsplat-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om&lt;br&gt;folkbokföringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1990:1536) om folkbokförings-&lt;br&gt;register skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om personer&lt;br&gt;som är eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsområde för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilket registret förs. För en sådan person får anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. födelsetid och personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfastighet, lägenhetsbeteckning, folkbokföringsort och&lt;br&gt;folkbokföring under särskild rubrik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. födelsehemort och födelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. civilstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som&lt;br&gt;den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om&lt;br&gt;sambandet är grundat på adoption,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. sjömansregistrering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. inflyttning från utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. avregistrering vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) dödsfall och dödförklaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utflyttning till utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) obefmtlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) beslut om fingerade personuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. gravsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. anmälan enligt 7 kap. 1 och 10 §§ vallagen (1997:157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personen får också anges&lt;br&gt;uppgifter som den 30 juni 1991 i&lt;br&gt;enlighet med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser är antecknade i sådan person-&lt;br&gt;akt som avses i 16 § folkbok-&lt;br&gt;föringskungörelsen (1967:495)&lt;br&gt;samt uppgifter om medlemskap i&lt;br&gt;en icke-territoriell församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personen får också anges&lt;br&gt;uppgifter som den 30 juni 1991 i&lt;br&gt;enlighet med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser är antecknade i sådan person-&lt;br&gt;akt som avses i 16 § folkbok-&lt;br&gt;föringskungörelsen (1967:495).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;dock fortfarande i fråga om förhållanden som avser tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:165.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om den Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;officiella statistiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1992:889) om den officiella&lt;br&gt;statistiken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av andra&lt;br&gt;lagar är kommuner, kyrkliga kom-&lt;br&gt;muner och landsting skyldiga att&lt;br&gt;för den officiella statistiken lämna&lt;br&gt;uppgifter enligt 4 § 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av andra&lt;br&gt;lagar är kommuner och landsting&lt;br&gt;skyldiga att för den officiella stati-&lt;br&gt;stiken lämna uppgifter enligt 4 §&lt;br&gt;1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner är dessutom skyldiga att lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sammandrag av sina räkenskaper såvitt avser kommunala ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra uppgifter av samhällsekonomisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppgiftsskyldighet som av-&lt;br&gt;ses i första och andra stycket skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i motsvarande mån även gälla för&lt;br&gt;Svenska kyrkans organisatoriska&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2A7 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1403) om&lt;br&gt;totalförsvar och höjd beredskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1992:1403) om totalförsvar och&lt;br&gt;höjd beredskap skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid höjd beredskap skall&lt;br&gt;kommuner, landsting och kyrkliga&lt;br&gt;kommuner vidta de särskilda&lt;br&gt;åtgärder i fråga om planering och&lt;br&gt;inriktning av verksamheten,&lt;br&gt;tjänstgöring och ledighet för&lt;br&gt;personal samt användning av&lt;br&gt;tillgängliga resurser som är&lt;br&gt;nödvändiga för att de under de&lt;br&gt;rådande förhållandena skall kunna&lt;br&gt;fullgöra sina uppgifter inom&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid höjd beredskap skall&lt;br&gt;kommuner och landsting vidta de&lt;br&gt;särskilda åtgärder i fråga om&lt;br&gt;planering och inriktning av&lt;br&gt;verksamheten, tjänstgöring och&lt;br&gt;ledighet för personal samt an-&lt;br&gt;vändning av tillgängliga resurser&lt;br&gt;som är nödvändiga för att de under&lt;br&gt;de rådande förhållandena skall&lt;br&gt;kunna fullgöra sina uppgifter inom&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid höjd beredskap skall de enskilda organisationer och företag som&lt;br&gt;enligt överenskommelse eller på annan grund är skyldiga att fortsätta sin&lt;br&gt;verksamhet i krig vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och&lt;br&gt;inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt&lt;br&gt;användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under&lt;br&gt;de rådande förhållandena skall kunna fullgöra dessa skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden i övrigt av att höjd beredskap råder framgår av andra&lt;br&gt;författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1470.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:261) om&lt;br&gt;fullmaktsanställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning&lt;br&gt;skall upphöra att gälla vid utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:693) om rätt&lt;br&gt;for kommuner, landsting och kyrkliga kommuner att&lt;br&gt;lämna internationell katastrofhjälp och annat bistånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1994:693) om rätt för&lt;br&gt;kommuner, landsting och kyrkliga kommuner att lämna internationell&lt;br&gt;katastrofhjälp och annat bistånd samt 1^4 §§ lagen skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om rätt för kommuner,&lt;br&gt;landsting och kyrkliga kom-&lt;br&gt;muner att lämna internationell&lt;br&gt;katastrofhjälp och annat bistånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om rätt för kommuner&lt;br&gt;och landsting att lämna inter-&lt;br&gt;nationell katastrofhjälp och&lt;br&gt;annat bistånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting far&lt;br&gt;lämna katastrofhjälp eller annat&lt;br&gt;humanitärt bistånd till ett annat&lt;br&gt;land, om det där inträffar en&lt;br&gt;katastrof eller på något annat sätt&lt;br&gt;uppstår en nödsituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner, landsting, försam-&lt;br&gt;lingar och kyrkliga samfälligheter&lt;br&gt;får lämna katastrofhjälp eller annat&lt;br&gt;humanitärt bistånd till ett annat&lt;br&gt;land, om det där inträffar en&lt;br&gt;katastrof eller på något annat sätt&lt;br&gt;uppstår en nödsituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndet far ges i form av utrustning som de kan avvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrustningen skall lämnas direkt till det andra landet eller skickas&lt;br&gt;genom en internationell hjälporganisation. Den far också lämnas till en&lt;br&gt;internationell hjälporganisation för att användas om en nödsituation&lt;br&gt;senare skulle inträffa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ett land som avses i 1 § och&lt;br&gt;som far svenskt statligt bistånd far&lt;br&gt;kommuner, landsting, försam-&lt;br&gt;lingar och kyrkliga samfälligheter&lt;br&gt;ge bistånd också i form av&lt;br&gt;utrustning, rådgivning, utbildning&lt;br&gt;eller på annat sätt under&lt;br&gt;förutsättning att regeringen lämnar&lt;br&gt;tillstånd till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ett land som avses i 1 § och&lt;br&gt;som far svenskt statligt bistånd far&lt;br&gt;kommuner och landsting ge&lt;br&gt;bistånd också i form av utrustning,&lt;br&gt;rådgivning, utbildning eller på&lt;br&gt;annat sätt under förutsättning att&lt;br&gt;regeringen lämnar tillstånd till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant bistånd kan även ges i form av ekonomiskt stöd för att&lt;br&gt;genomföra utbildning och rådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndet skall lämnas direkt till det andra landet eller skickas genom&lt;br&gt;en internationell hjälporganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kommuner, landsting, för-&lt;br&gt;samlingar eller kyrkliga samfällig-&lt;br&gt;heter lämnar sådant bistånd som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kommuner eller landsting&lt;br&gt;lämnar sådant bistånd som avses i&lt;br&gt;2 §, skall de förvissa sig om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 2 §, skall de förvissa sig biståndet kommer till avsedd Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;om att biståndet kommer till användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsedd användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner, landsting försam-&lt;br&gt;lingar eller kyrkliga samfällig-&lt;br&gt;heter som har beslutat att lämna&lt;br&gt;bistånd i form av utrustning far i&lt;br&gt;skälig omfattning anvisa medel&lt;br&gt;som behövs för att transportera&lt;br&gt;och ställa i ordning utrustningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De far också tillhandahålla och svara för ersättning till personal&lt;br&gt;behövs för att utrustningen skall kunna tas i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner eller landsting som&lt;br&gt;har beslutat att lämna bistånd i&lt;br&gt;form av utrustning far i skälig&lt;br&gt;omfattning anvisa medel&lt;br&gt;behövs för att transportera&lt;br&gt;ställa i ordning utrustningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1720) om&lt;br&gt;civilt försvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fraga om lagen (1994:1720) om civilt försvar&lt;br&gt;dels att 2 kap. 3 § och 3 kap. 3 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1, 2 och 4 §§ samt 8 kap. 11, 13 och 14 §§&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges bestämmelser&lt;br&gt;om kommunernas, landstingens&lt;br&gt;och de kyrkliga kommunernas&lt;br&gt;ansvar inom det civila försvaret.&lt;br&gt;Lagen innehåller också bestäm-&lt;br&gt;melser om hemskydd, verkskydd&lt;br&gt;och befolkningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges bestämmelser&lt;br&gt;om kommunernas och lands-&lt;br&gt;tingens ansvar inom det civila&lt;br&gt;försvaret. Lagen innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser om hemskydd,&lt;br&gt;verkskydd och befolkningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna, landstingen och&lt;br&gt;de kyrkliga kommunerna skall&lt;br&gt;vidta de beredskapsförberedelser&lt;br&gt;som behövs för deras respektive&lt;br&gt;verksamhet under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen och lands-&lt;br&gt;tingsstyrelsen ansvarar inom&lt;br&gt;kommunen respektive landstinget&lt;br&gt;för att beredskapsförberedelsema&lt;br&gt;far en enhetlig inriktning och&lt;br&gt;genomförs på ett ändamålsenligt&lt;br&gt;sätt. Inom den kyrkliga kommunen&lt;br&gt;ligger detta ansvar på kyrkorådet&lt;br&gt;eller motsvarande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsförberedelsema skall&lt;br&gt;genomföras i samverkan med&lt;br&gt;berörda statliga myndigheter,&lt;br&gt;kommuner, landsting och kyrkliga&lt;br&gt;kommuner. Den kyrkliga kom-&lt;br&gt;munen skall också samverka med&lt;br&gt;övriga trossamfund inom den&lt;br&gt;kyrkliga kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall verka för att&lt;br&gt;beredskapsförberedelsema för den&lt;br&gt;civila verksamhet som bedrivs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna och landstingen&lt;br&gt;skall vidta de beredskapsför-&lt;br&gt;beredelser som behövs för deras&lt;br&gt;respektive verksamhet under höjd&lt;br&gt;beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen och lands-&lt;br&gt;tingsstyrelsen ansvarar inom kom-&lt;br&gt;munen respektive landstinget för&lt;br&gt;att beredskapsförberedelsema får&lt;br&gt;en enhetlig inriktning och genom-&lt;br&gt;förs på ett ändamålsenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsförberedelsema skall&lt;br&gt;genomföras i samverkan med&lt;br&gt;berörda statliga myndigheter,&lt;br&gt;kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall verka för att&lt;br&gt;beredskapsförberedelsema för den&lt;br&gt;civila verksamhet som bedrivs i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen av statliga myndig-&lt;br&gt;heter, landstinget, kyrkliga kom-&lt;br&gt;muner samt organisationer Och&lt;br&gt;foretag får en enhetlig inriktning&lt;br&gt;och för att samverkan kommer till&lt;br&gt;stånd mellan dem. Detta gäller&lt;br&gt;dock endast i fråga om sådan&lt;br&gt;verksamhet som är inriktad på&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen av statliga myndig-&lt;br&gt;heter, landstinget samt orga-&lt;br&gt;nisationer och foretag får en&lt;br&gt;enhetlig inriktning och för att&lt;br&gt;samverkan kommer till stånd&lt;br&gt;mellan dem. Detta gäller dock&lt;br&gt;endast i fråga om sådan&lt;br&gt;verksamhet som är inriktad på&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun, landsting och&lt;br&gt;kyrklig kommun skall medverka i&lt;br&gt;sådan utbildning som utgör ett led&lt;br&gt;i beredskapsförberedelsema och&lt;br&gt;som genomförs av något annat&lt;br&gt;sådant organ eller av en statlig&lt;br&gt;myndighet och som berör&lt;br&gt;kommunen, landstinget eller den&lt;br&gt;kyrkliga kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun och landsting&lt;br&gt;skall medverka i sådan utbildning&lt;br&gt;som utgör ett led i beredskaps-&lt;br&gt;förberedelsema och som genom-&lt;br&gt;förs av något annat sådant organ&lt;br&gt;eller av en statlig myndighet och&lt;br&gt;som berör kommunen eller&lt;br&gt;landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuners och landstings skyldighet att ta hand om utrymmande och&lt;br&gt;utlänningar som söker skydd i Sverige regleras i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620), hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och lagen (1994:137)&lt;br&gt;om mottagande av asylsökande m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under höjd beredskap är varje&lt;br&gt;kyrklig kommun skyldig att&lt;br&gt;bedriva verksamhet för invånare&lt;br&gt;från andra kyrkliga kommuner och&lt;br&gt;för utlänningar som söker skydd i&lt;br&gt;Sverige, på samma sätt som gäller&lt;br&gt;för dem som bor inom den egna&lt;br&gt;kyrkliga kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Genévekonventionema&lt;br&gt;den 12 augusti 1949 rörande skydd&lt;br&gt;för offren i internationella väpnade&lt;br&gt;konflikter och tilläggsprotokollen&lt;br&gt;till konventionerna skall uppgifter&lt;br&gt;om identitet, vistelseort, hälso-&lt;br&gt;tillstånd och liknande förhållanden&lt;br&gt;som avser krigsfångar och andra&lt;br&gt;skyddade personer som är i&lt;br&gt;Sveriges våld lämnas till en offl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Genévekonventionema&lt;br&gt;den 12 augusti 1949 rörande skydd&lt;br&gt;för offren i internationella väpnade&lt;br&gt;konflikter och tilläggsprotokollen&lt;br&gt;till konventionerna skall uppgifter&lt;br&gt;om identitet, vistelseort, hälso-&lt;br&gt;tillstånd och liknande förhållanden&lt;br&gt;som avser krigsfångar och andra&lt;br&gt;skyddade personer som är i&lt;br&gt;Sveriges våld lämnas till en offi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1469.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ciell nationell upplysningsbyrå.&lt;br&gt;Varje kommun, landsting och kyr-&lt;br&gt;klig kommun som har sådana upp-&lt;br&gt;gifter skall, under tid när den&lt;br&gt;nationella upplysningsbyrån är&lt;br&gt;upprättad, lämna dessa uppgifter i&lt;br&gt;fråga om krigsfångar till Total-&lt;br&gt;försvarets pliktverk och i fråga om&lt;br&gt;andra skyddade personer till&lt;br&gt;Statens invandrarverk. Totalför-&lt;br&gt;svarets pliktverk och Statens in-&lt;br&gt;vandrarverk skall vidarebefordra&lt;br&gt;uppgifterna till den nationella&lt;br&gt;upplysningsbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun, landsting och&lt;br&gt;kyrklig kommun skall också till&lt;br&gt;Totalförsvarets pliktverk respek-&lt;br&gt;tive Statens invandrarverk lämna&lt;br&gt;uppsamlade värdeföremål och&lt;br&gt;handlingar, som kvarlämnats av&lt;br&gt;skyddade personer eller som efter-&lt;br&gt;lämnats av avlidna skyddade per-&lt;br&gt;soner, om värdeföremålen eller&lt;br&gt;handlingarna är av vikt for de&lt;br&gt;närmast anhöriga. Uppgift skall&lt;br&gt;även lämnas om var avlidna&lt;br&gt;skyddade personers gravar är be-&lt;br&gt;lägna. Totalförsvarets pliktverk&lt;br&gt;och Statens invandrarverk skall&lt;br&gt;lämna vidare uppsamlade värde-&lt;br&gt;föremål och handlingar samt vi-&lt;br&gt;darebefordra uppgifter om gravars&lt;br&gt;belägenhet till den nationella upp-&lt;br&gt;lysningsbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av Svenska röda&lt;br&gt;korset skall varje kommun,&lt;br&gt;landsting och kyrklig kommun,&lt;br&gt;som i krig eller under neutralitet&lt;br&gt;kan få sådan information som&lt;br&gt;avses i 13 §, i fred lämna Svenska&lt;br&gt;röda korset biträde med att för-&lt;br&gt;bereda den nationella upplysnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byråns verksamhet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ciell nationell upplysningsbyrå.&lt;br&gt;Varje kommun och landsting som&lt;br&gt;har sådana uppgifter skall, under&lt;br&gt;tid när den nationella upplys-&lt;br&gt;ningsbyrån är upprättad, lämna&lt;br&gt;dessa uppgifter i fråga om krigs-&lt;br&gt;fångar till Totalförsvarets plikt-&lt;br&gt;verk och i fråga om andra&lt;br&gt;skyddade personer till Statens in-&lt;br&gt;vandrarverk. Totalförsvarets plikt-&lt;br&gt;verk och Statens invandrarverk&lt;br&gt;skall vidarebefordra uppgifterna&lt;br&gt;till den nationella upplysnings-&lt;br&gt;byrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun och landsting&lt;br&gt;skall också till Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk respektive Statens in-&lt;br&gt;vandrarverk lämna uppsamlade&lt;br&gt;värdeföremål och handlingar, som&lt;br&gt;kvarlämnats av skyddade personer&lt;br&gt;eller som efterlämnats av avlidna&lt;br&gt;skyddade personer, om värde-&lt;br&gt;föremålen eller handlingarna är av&lt;br&gt;vikt för de närmast anhöriga. Upp-&lt;br&gt;gift skall även lämnas om var&lt;br&gt;avlidna skyddade personers gravar&lt;br&gt;är belägna. Totalförsvarets plikt-&lt;br&gt;verk och Statens invandrarverk&lt;br&gt;skall lämna vidare uppsamlade&lt;br&gt;värdeföremål och handlingar samt&lt;br&gt;vidarebefordra uppgifter om gra-&lt;br&gt;vars belägenhet till den nationella&lt;br&gt;upplysningsbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av Svenska röda&lt;br&gt;korset skall varje kommun och&lt;br&gt;landsting, som i krig eller under&lt;br&gt;neutralitet kan få sådan informa-&lt;br&gt;tion som avses i 13 §, i fred lämna&lt;br&gt;Svenska röda korset biträde med&lt;br&gt;att förbereda den nationella upp-&lt;br&gt;lysningsbyråns verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1469.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1809) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §, 3 kap. 15 § samt 5 kap. 15 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §§ lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en totalförsvarspliktigs&lt;br&gt;förutsättningar att fullgöra värn-&lt;br&gt;plikt eller civilplikt skall kunna&lt;br&gt;utredas och bedömas är han eller&lt;br&gt;hon skyldig att, på begäran av&lt;br&gt;Totalförsvarets pliktverk, en annan&lt;br&gt;statlig myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer, en kommun, ett lands-&lt;br&gt;ting eller en kyrklig kommun,&lt;br&gt;skriftligen eller muntligen eller,&lt;br&gt;om det behövs, vid en personlig&lt;br&gt;inställelse lämna nödvändiga upp-&lt;br&gt;gifter om hälsotillstånd, utbild-&lt;br&gt;ning, arbete och personliga för-&lt;br&gt;hållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en totalförsvarspliktigs&lt;br&gt;förutsättningar att fullgöra värn-&lt;br&gt;plikt eller civilplikt skall kunna&lt;br&gt;utredas och bedömas är han eller&lt;br&gt;hon skyldig att, på begäran av&lt;br&gt;Totalförsvarets pliktverk, en annan&lt;br&gt;statlig myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer, en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting, skriftligen eller munt-&lt;br&gt;ligen eller, om det behövs, vid en&lt;br&gt;personlig inställelse lämna nöd-&lt;br&gt;vändiga uppgifter om hälsotill-&lt;br&gt;stånd, utbildning, arbete och per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om krigsplacering fattas&lt;br&gt;av Totalförsvarets pliktverk efter&lt;br&gt;framställningar från statliga myn-&lt;br&gt;digheter, kommuner, landsting,&lt;br&gt;kyrkliga kommuner, bolag, fö-&lt;br&gt;reningar, samfälligheter eller andra&lt;br&gt;enskilda. Om ett beslut om krigs-&lt;br&gt;placering upphävs, gäller 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om krigsplacering fattas&lt;br&gt;av Totalförsvarets pliktverk efter&lt;br&gt;framställningar från statliga myn-&lt;br&gt;digheter, kommuner, landsting,&lt;br&gt;bolag, föreningar, samfälligheter,&lt;br&gt;registrerade trossamfund, organi-&lt;br&gt;satoriska delar av sådana samfund&lt;br&gt;eller andra enskilda. Om ett beslut&lt;br&gt;om krigsplacering upphävs, gäller&lt;br&gt;14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om avbrott skall prövas&lt;br&gt;av Totalförsvarets pliktverk eller&lt;br&gt;efter verkets bestämmande av en&lt;br&gt;annan statlig myndighet, en kom-&lt;br&gt;mun, ett landsting eller en kyrklig&lt;br&gt;kommun. Ärenden som avses i&lt;br&gt;14 § skall dock alltid prövas av&lt;br&gt;Totalförsvarets pliktverk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om avbrott skall prövas&lt;br&gt;av Totalförsvarets pliktverk eller&lt;br&gt;efter verkets bestämmande av en&lt;br&gt;annan statlig myndighet, en kom-&lt;br&gt;mun eller ett landsting. Ärenden&lt;br&gt;som avses i 14 § skall dock alltid&lt;br&gt;prövas av Totalförsvarets plikt-&lt;br&gt;verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;överlämna till bolag, föreningar,&lt;br&gt;samfälligheter eller andra enskilda&lt;br&gt;att besluta om ledighet och&lt;br&gt;förmåner för totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;som fullgör civilplikt hos dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;överlämna till bolag, föreningar,&lt;br&gt;samfälligheter, registrerade tros-&lt;br&gt;samfund, organisatoriska delar av&lt;br&gt;sådana samfund eller andra&lt;br&gt;enskilda att besluta om ledighet&lt;br&gt;och förmåner för totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga som fullgör civilplikt hos&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1811) om&lt;br&gt;disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19, 22-24, 50, 51, 58 och 62 §§ lagen&lt;br&gt;(1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om disciplinansvar eller&lt;br&gt;åtalsanmälan prövas av den myn-&lt;br&gt;dighet, den kommun, det landsting&lt;br&gt;eller den kyrkliga kommun där den&lt;br&gt;disciplinansvarige tjänstgör eller&lt;br&gt;senast har tjänstgjort eller av den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om disciplinansvariga&lt;br&gt;som tjänstgör eller har tjänstgjort&lt;br&gt;hos ett bolag, en förening, en&lt;br&gt;samfållighet, en stiftelse eller en&lt;br&gt;annan enskild, prövas frågor om&lt;br&gt;disciplinförseelse eller åtalsan-&lt;br&gt;mälan av den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden som skall prövas av&lt;br&gt;andra myndigheter än Försvars-&lt;br&gt;makten, av kommuner, av lands-&lt;br&gt;ting eller av kyrkliga kommuner&lt;br&gt;där den disciplinansvarige tjänst-&lt;br&gt;gör eller har tjänstgjort prövas av&lt;br&gt;chefen för den organisatoriska&lt;br&gt;enhet där den disciplinansvarige&lt;br&gt;tjänstgör eller har tjänstgjort eller&lt;br&gt;av någon annan högre chef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om disciplinansvar eller&lt;br&gt;åtalsanmälan prövas av den myn-&lt;br&gt;dighet, den kommun eller det&lt;br&gt;landsting där den disciplinan-&lt;br&gt;svarige tjänstgör eller senast har&lt;br&gt;tjänstgjort eller av den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om disciplinansvariga&lt;br&gt;som tjänstgör eller har tjänstgjort&lt;br&gt;hos ett bolag, en förening, en&lt;br&gt;samfållighet, en stiftelse, ett&lt;br&gt;registrerat trossamfund eller nå-&lt;br&gt;gon av dess organisatoriska delar&lt;br&gt;eller hos en annan enskild, prövas&lt;br&gt;frågor om disciplinförseelse eller&lt;br&gt;åtalsanmälan av den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden som skall prövas av&lt;br&gt;andra myndigheter än Försvars-&lt;br&gt;makten, av kommuner eller av&lt;br&gt;landsting där den disciplinan-&lt;br&gt;svarige tjänstgör eller har tjänst-&lt;br&gt;gjort prövas av chefen för den&lt;br&gt;organisatoriska enhet där den&lt;br&gt;disciplinansvarige tjänstgör eller&lt;br&gt;har tjänstgjort eller av någon&lt;br&gt;annan högre chef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att biträda de myndigheter,&lt;br&gt;kommuner, landsting eller kyrk-&lt;br&gt;liga kommuner som har att hand-&lt;br&gt;lägga disciplinärenden skall det&lt;br&gt;finnas auditörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att biträda de myndigheter,&lt;br&gt;kommuner eller landsting som har&lt;br&gt;att handlägga disciplinärenden&lt;br&gt;skall det finnas auditörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auditörema skall vara jurister. De förordnas av regeringen eller av den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en disciplinpåföljd be-&lt;br&gt;slutas eller en åtalsanmälan görs i&lt;br&gt;fråga om en disciplinansvarig,&lt;br&gt;skall yttrande inhämtas från audi-&lt;br&gt;tören. Ett sådant yttrande behövs&lt;br&gt;dock inte när ärendet prövas enligt&lt;br&gt;21 § eller, under de förutsättningar&lt;br&gt;som anges i 21 §, av någon annan&lt;br&gt;myndighet än Försvarsmakten, en&lt;br&gt;kommun, ett landsting eller en&lt;br&gt;kyrklig kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auditören är medansvarig för de&lt;br&gt;beslut som myndigheten, kom-&lt;br&gt;munen, landstinget eller den kyr-&lt;br&gt;kliga kommunen fattar på hans&lt;br&gt;eller hennes tillstyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av en sådan chef vid&lt;br&gt;Försvarsmakten som avses i 20 §,&lt;br&gt;av en annan myndighet än För-&lt;br&gt;svarsmakten, eller av en kommun,&lt;br&gt;ett landsting eller en kyrklig kom-&lt;br&gt;mun att ålägga någon disciplin-&lt;br&gt;påföljd far av den disciplinan-&lt;br&gt;svarige överklagas hos den tings-&lt;br&gt;rätt inom vars domkrets det verk-&lt;br&gt;samhetsställe där den disciplinan-&lt;br&gt;svarige tjänstgör är lokaliserat.&lt;br&gt;Om verksamhetsstället inte är lo-&lt;br&gt;kaliserat i Sverige eller om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, får beslutet&lt;br&gt;överklagas hos den tingsrätt som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet överklagas genom att&lt;br&gt;överklagandet skickas till den&lt;br&gt;myndighet, den kommun, det&lt;br&gt;landsting eller den kyrkliga kom-&lt;br&gt;mun som har meddelat beslutet. I&lt;br&gt;överklagandet skall klaganden an-&lt;br&gt;ge det beslut som överklagas och&lt;br&gt;den ändring i beslutet som begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall ha kommit&lt;br&gt;meddelat beslutet, inom tio dagar fr;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en disciplinpåföljd be-&lt;br&gt;slutas eller en åtalsanmälan görs i&lt;br&gt;fråga om en disciplinansvarig,&lt;br&gt;skall yttrande inhämtas från audi-&lt;br&gt;tören. Ett sådant yttrande behövs&lt;br&gt;dock inte när ärendet prövas enligt&lt;br&gt;21 § eller, under de förutsättningar&lt;br&gt;som anges i 21 §, av någon annan&lt;br&gt;myndighet än Försvarsmakten, en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auditören är medansvarig för de&lt;br&gt;beslut som myndigheten, kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget fattar på&lt;br&gt;hans eller hennes tillstyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av en sådan chef vid&lt;br&gt;Försvarsmakten som avses i 20 §,&lt;br&gt;av en annan myndighet än För-&lt;br&gt;svarsmakten, eller av en kommun&lt;br&gt;eller ett landsting att ålägga någon&lt;br&gt;disciplinpåföljd får av den disci-&lt;br&gt;plinansvarige överklagas hos den&lt;br&gt;tingsrätt inom vars domkrets det&lt;br&gt;verksamhetsställe där den disci-&lt;br&gt;plinansvarige tjänstgör är lokali-&lt;br&gt;serat. Om verksamhetsstället inte&lt;br&gt;är lokaliserat i Sverige eller om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, får beslutet&lt;br&gt;överklagas hos den tingsrätt som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet överklagas genom att&lt;br&gt;överklagandet skickas till den&lt;br&gt;myndighet, den kommun eller det&lt;br&gt;landsting som har meddelat be-&lt;br&gt;slutet. I överklagandet skall kla-&lt;br&gt;ganden ange det beslut som över-&lt;br&gt;klagas och den ändring i beslutet&lt;br&gt;som begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in till den myndighet, som har&lt;br&gt;ån den dag då klaganden fick del av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrätten skall, sedan handlingarna i ärendet överlämnats dit, pröva Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;om överklagandet har kommit in i rätt tid. Ett överklagande som kommit&lt;br&gt;in for sent skall avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om materiel som har utlämnats&lt;br&gt;för personligt bruk till en disci-&lt;br&gt;plinansvarig går förlorad eller&lt;br&gt;skadas, far en myndighet, en kom-&lt;br&gt;mun, ett landsting eller en kyrklig&lt;br&gt;kommun besluta om ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt skadeståndslagen&lt;br&gt;(1972:207) för honom eller henne.&lt;br&gt;Om någon åtgärd har vidtagits för&lt;br&gt;att åtal skall väckas mot den&lt;br&gt;disciplinansvarige, far ersättnings-&lt;br&gt;ärende inte inledas eller fortsättas i&lt;br&gt;fråga om det förfarande som avses&lt;br&gt;med åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet som fattas av en sådan&lt;br&gt;chef i Försvarsmakten som avses i&lt;br&gt;20 §, av en annan myndighet än&lt;br&gt;Försvarsmakten, eller av en kom-&lt;br&gt;mun, ett landsting eller en kyrklig&lt;br&gt;kommun far överklagas av den&lt;br&gt;disciplinansvarige till tingsrätten.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 50-53 och 55 §§&lt;br&gt;gäller vid sådant överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om materiel som har utlämnats&lt;br&gt;för personligt bruk till en&lt;br&gt;disciplinansvarig går förlorad eller&lt;br&gt;skadas, får en myndighet, en kom-&lt;br&gt;mun eller ett landsting besluta om&lt;br&gt;ersättningsskyldighet enligt skade-&lt;br&gt;ståndslagen (1972:207) för honom&lt;br&gt;eller henne. Om någon åtgärd har&lt;br&gt;vidtagits för att åtal skall väckas&lt;br&gt;mot den disciplinansvarige, får&lt;br&gt;ersättningsärende inte inledas eller&lt;br&gt;fortsättas i fråga om det förfarande&lt;br&gt;som avses med åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet som fattas av en sådan&lt;br&gt;chef i Försvarsmakten som avses i&lt;br&gt;20 §, av en annan myndighet än&lt;br&gt;Försvarsmakten, eller av en kom-&lt;br&gt;mun eller ett landsting far över-&lt;br&gt;klagas av den disciplinansvarige&lt;br&gt;till tingsrätten. Bestämmelserna i&lt;br&gt;50-53 och 55 §§ gäller vid sådant&lt;br&gt;överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om en disciplinansvarigs tjänstgöring hos en kyrklig&lt;br&gt;kommun skall äldre bestämmelser fortsätta att gälla. Vad som sägs om&lt;br&gt;kyrklig kommun skall dock i stället gälla den myndighet som avses i 19 §&lt;br&gt;andra stycket. De ärenden om disciplinansvar, om åtalsanmälan och om&lt;br&gt;ersättningsskyldighet för materiel som har utlämnats för personligt bruk,&lt;br&gt;vilka vid utgången av år 1999 handläggs hos en kyrklig kommun, skall&lt;br&gt;överlämnas till den myndigheten för fortsatt handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:269.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.23 Förslag till lag om ändring i säkerhetsskyddslagen&lt;br&gt;(1996:627)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om säkerhetsskyddslagen (1996:627)&lt;br&gt;dels att 3 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 4, 8 och 31 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid verksamhet hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. staten, kommunerna, lands-&lt;br&gt;tingen och de kyrkliga kommuner-&lt;br&gt;na,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktiebolag, handelsbolag, fö-&lt;br&gt;reningar och stiftelser över vilka&lt;br&gt;staten, kommuner, landsting eller&lt;br&gt;kyrkliga kommuner utövar ett&lt;br&gt;rättsligt bestämmande inflytande,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. staten, kommunerna och&lt;br&gt;landstingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktiebolag, handelsbolag, fö-&lt;br&gt;reningar och stiftelser över vilka&lt;br&gt;staten, kommuner eller landsting&lt;br&gt;utövar ett rättsligt bestämmande&lt;br&gt;inflytande, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enskilda, om verksamheten är av betydelse för rikets säkerhet eller&lt;br&gt;särskilt behöver skyddas mot terrorism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten, kommuner, landsting&lt;br&gt;och kyrkliga kommuner skall anses&lt;br&gt;utöva ett rättsligt bestämmande&lt;br&gt;inflytande enligt 1 § 2, om de en-&lt;br&gt;samma eller tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten, kommuner och landsting&lt;br&gt;skall anses utöva ett rättsligt be-&lt;br&gt;stämmande inflytande enligt 1 § 2,&lt;br&gt;om de ensamma eller tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening&lt;br&gt;med fler än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på&lt;br&gt;något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har rätt att utse eller avsätta fler än hälften av ledamöterna i&lt;br&gt;styrelsen för ett aktiebolag, en förening eller en stiftelse, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 1-3 skall&lt;br&gt;inflytande anses vara utövat av&lt;br&gt;staten, om inflytandet utövas av en&lt;br&gt;juridisk person över vilken staten&lt;br&gt;bestämmer på det sätt som anges i&lt;br&gt;punkterna. Det som här sägs om&lt;br&gt;staten gäller också kommuner,&lt;br&gt;landsting och kyrkliga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 1-3 skall&lt;br&gt;inflytande anses vara utövat av&lt;br&gt;staten, om inflytandet utövas av en&lt;br&gt;juridisk person över vilken staten&lt;br&gt;bestämmer på det sätt som anges i&lt;br&gt;punkterna. Det som här sägs om&lt;br&gt;staten gäller också kommuner och&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När staten avser att begära in&lt;br&gt;anbud eller träffa avtal om upp-&lt;br&gt;handling där det förekommer upp-&lt;br&gt;gifter som med hänsyn till rikets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När staten avser att begära in&lt;br&gt;anbud eller träffa avtal om upp-&lt;br&gt;handling där det förekommer upp-&lt;br&gt;gifter som med hänsyn till rikets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;säkerhet omfattas av sekretess,&lt;br&gt;skall staten träffa ett skriftligt avtal&lt;br&gt;(säkerhetsskyddsavtal) med an-&lt;br&gt;budsgivaren eller leverantören om&lt;br&gt;det säkerhetsskydd som behövs i&lt;br&gt;det särskilda fallet. Detsamma&lt;br&gt;gäller för kommuner, landsting&lt;br&gt;och kyrkliga kommuner.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;säkerhet omfattas av sekretess, Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;skall staten träffa ett skriftligt avtal&lt;br&gt;(säkerhetsskyddsavtal) med an-&lt;br&gt;budsgivaren eller leverantören om&lt;br&gt;det säkerhetsskydd som behövs i&lt;br&gt;det särskilda fallet. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler för kommuner och landsting.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Om säkerhetsskyddslagen gäller för anbudsgivaren eller leverantören&lt;br&gt;på grund av 1 § 2 eller 3, kan anbudsgivarens eller leverantörens&lt;br&gt;skyldigheter enligt lagen inte göras mindre långtgående genom villkoren&lt;br&gt;i säkerhetsskyddsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som regeringen bestämmer skall kontrollera säkerhetsskyddet hos&lt;br&gt;myndigheter och andra som lagen gäller för samt hos anbudsgivare och&lt;br&gt;leverantörer som har träffat ett säkerhetsskyddsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall staten, kom-&lt;br&gt;muner, landsting och kyrkliga&lt;br&gt;kommuner se till att det finns ett&lt;br&gt;tillfredsställande säkerhetsskydd&lt;br&gt;hos aktiebolag, handelsbolag, fö-&lt;br&gt;reningar och stiftelser över vilka&lt;br&gt;de utövar ett rättsligt bestämmande&lt;br&gt;inflytande samt hos anbudsgivare&lt;br&gt;och leverantörer med vilka de har&lt;br&gt;träffat ett säkerhetsskyddsavtal.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall staten, kom-&lt;br&gt;muner och landsting se till att det&lt;br&gt;finns ett tillfredsställande säker-&lt;br&gt;hetsskydd hos aktiebolag, handels-&lt;br&gt;bolag, föreningar och stiftelser&lt;br&gt;över vilka de utövar ett rättsligt&lt;br&gt;bestämmande inflytande samt hos&lt;br&gt;anbudsgivare och leverantörer med&lt;br&gt;vilka de har träffat ett säker-&lt;br&gt;hetsskyddsavtal.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:158) om&lt;br&gt;röstlängdsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 5 och 7 §§ lagen (1997:158) om röst-&lt;br&gt;längdsregister skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstlängdsregister får användas för framställning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. röstlängder och röstkort enligt&lt;br&gt;vallagen (1997:157), lagen&lt;br&gt;(1972:704) om kyrkofullmäktigval,&lt;br&gt;m.m. och folkomröstningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. röstlängder och röstkort enligt&lt;br&gt;vallagen (1997:157) och folkom-&lt;br&gt;röstningslagen (1979:369),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:369),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. röstlängder och röstkort vid folkomröstning i en kommun eller i ett&lt;br&gt;landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. duplettröstkort, tillsyn, planering och uppföljning av val eller&lt;br&gt;omröstning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som avses i 4 § får registret innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn, personnummer, adress&lt;br&gt;och den församling som personen&lt;br&gt;är folkbokförd i enligt folkbok-&lt;br&gt;föringslagen (1991:481),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medborgarskap, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillhörighet i svenska kyrkan&lt;br&gt;eller medlemskap i en icke-&lt;br&gt;territoriell församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inte är folkbokförd i&lt;br&gt;de utvandrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn, personnummer, adress&lt;br&gt;och den församling som personen&lt;br&gt;är folkbokförd i enligt folkbok-&lt;br&gt;föringslagen (1991:481), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landet får i registret också anges när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett röstlängdsregister får som sökbegrepp bara användas uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn eller personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhörighet i svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medlemskap i en icke-&lt;br&gt;territoriell församling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. medborgarskap i Sverige,&lt;br&gt;Danmark, Finland, Island eller&lt;br&gt;Norge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. medborgarskap i ett land&lt;br&gt;inom eller utom Europeiska unio-&lt;br&gt;nen (unionsmedborgarskap eller&lt;br&gt;icke unionsmedborgarskap), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. valdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn eller personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medborgarskap i Sverige,&lt;br&gt;Danmark, Finland, Island eller&lt;br&gt;Norge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medborgarskap i ett land&lt;br&gt;inom eller utom Europeiska unio-&lt;br&gt;nen (unionsmedborgarskap eller&lt;br&gt;icke unionsmedborgarskap), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. valdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.25 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 § skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag skall inte göras från ersättning som betalas ut till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. staten, landsting, kommuner, 1. staten, landsting, kommuner&lt;br&gt;kommunalförbund eller kyrkliga eller kommunalförbund,&lt;br&gt;kommuner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fysiska personer som inte är bosatta i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utländska juridiska personer, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mottagare som visar upp ett sådant beslut om befrielse från&lt;br&gt;skatteavdrag som avses i 10 eller 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2 och 3 gäller inte, om ersättningen betalas ut för&lt;br&gt;näringsverksamhet som mottagaren bedriver från ett fast driftställe här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:998) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 7 och 8 §§ lagen (1995:743) om&lt;br&gt;aviseringsregister i stället för deras lydelse enligt lagen (1997:998) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aviseringsregistret far innehålla uppgifter om personer som är eller har&lt;br&gt;varit folkbokförda i landet och om personer som har tilldelats ett&lt;br&gt;samordningsnummer enligt 18 a § folkbokföringslagen (1991:481).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som är eller har varit folkbokförd far de uppgifter anges&lt;br&gt;som registrerats enligt lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister och&lt;br&gt;som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer och samordningsnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfastighet, lägenhetsbeteckning, folkbokföringsort och&lt;br&gt;folkbokföring under särskild rubrik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. födelsehemort och födelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. civilstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. make, föräldrar, barn och vårdnadshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. datum för inflyttning från utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. avregistrering med uppgift om dödsfall, utflyttning till utlandet&lt;br&gt;eller annan anledning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. medlemskap i icke-territo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riell församling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. anmälan enligt 7 kap. 1 och 11. anmälan enligt 7 kap. 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §§ vallagen (1997:157). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10 §§ vallagen (1997:157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som har tilldelats ett samordningsnummer far anges de&lt;br&gt;uppgifter som har registrerats enligt 7 § tredje och fjärde styckena lagen&lt;br&gt;(1990:1536) om folkbokföringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som är eller har varit folkbokförd far i aviseringsregistret&lt;br&gt;som sökbegrepp användas uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som avses i 4 § andra stycket 1. som avses i 4 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-4, 8 och 10-12, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1-4, 8 ,10 och 11,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om medborgarskap i Sverige, Danmark, Norge, Finland eller Island,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om medborgarskap i land inom eller utom Europeiska unionen&lt;br&gt;(unionsmedborgarskap eller icke unionsmedborgarskap).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som tilldelats ett samordningsnummer får i&lt;br&gt;aviseringsregistret som sökbegrepp användas uppgift om samordnings-&lt;br&gt;nummer, födelsetid och namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sökbegrepp får, enligt de närmare föreskrifter som meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, också&lt;br&gt;användas uppgift som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift i aviseringsregistret som&lt;br&gt;avses i 4 § andra stycket 1-8, 11&lt;br&gt;och 12 samt i 4 § tredje stycket&lt;br&gt;skall gallras när en ny, mot-&lt;br&gt;svarande uppgift registreras eller&lt;br&gt;när uppgiften inte längre är&lt;br&gt;aktuell. Uppgift som avses i 4 § 4&lt;br&gt;och som ersatts av en ny&lt;br&gt;motsvarande uppgift får dock be-&lt;br&gt;varas i två år efter utgången av det&lt;br&gt;år ändringen registrerades. Vidare&lt;br&gt;får uppgift om rättat person-&lt;br&gt;nummer bevaras under den tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift i aviseringsregistret som&lt;br&gt;avses i 4 § andra stycket 1-8 och&lt;br&gt;11 samt i 4 § tredje stycket skall&lt;br&gt;gallras när en ny, motsvarande&lt;br&gt;uppgift registreras eller när upp-&lt;br&gt;giften inte längre är aktuell.&lt;br&gt;Uppgift som avses i 4 § 4 och som&lt;br&gt;ersatts av en ny motsvarande upp-&lt;br&gt;gift får dock bevaras i två år efter&lt;br&gt;utgången av det år ändringen&lt;br&gt;registrerades. Vidare får uppgift&lt;br&gt;om rättat personnummer bevaras&lt;br&gt;under den tid som behövs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgodose ändamålet med registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som behövs för att tillgodose&lt;br&gt;ändamålet med registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om datum för inflyttning från utlandet skall gallras fyra år&lt;br&gt;efter utgången av det år då uppgiften registrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person har avregistrerats&lt;br&gt;från folkbokföringen, skall uppgift&lt;br&gt;som avses i 4 § andra stycket 4-9&lt;br&gt;och 11 gallras vid avregistreringen&lt;br&gt;och övriga uppgifter tio år efter&lt;br&gt;utgången av det år personen&lt;br&gt;avregistrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva undantag från bestämmelsen om gallring i&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person har avregistrerats&lt;br&gt;från folkbokföringen, skall uppgift&lt;br&gt;som avses i 4 § andra stycket 4-9&lt;br&gt;gallras vid avregistreringen och&lt;br&gt;övriga uppgifter tio år efter&lt;br&gt;utgången av det år personen&lt;br&gt;avregistrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.27 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:938) om&lt;br&gt;behandling av personuppgifter om&lt;br&gt;totalforsvarsp 1 iktiga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1998:938) om behandling av&lt;br&gt;personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känsliga personuppgifter får behandlas om det är nödvändigt för de&lt;br&gt;ändamål som anges i 1 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även&lt;br&gt;kommuner, landsting, kyrkliga&lt;br&gt;kommuner och statliga myn-&lt;br&gt;digheter om uppgifterna behövs&lt;br&gt;för utredning om den totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiges personliga förhållanden&lt;br&gt;enligt 2 kap. 1 § lagen (1994:1809)&lt;br&gt;om totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även&lt;br&gt;kommuner, landsting och statliga&lt;br&gt;myndigheter om uppgifterna be-&lt;br&gt;hövs för utredning om den total-&lt;br&gt;försvarspliktiges personliga för-&lt;br&gt;hållanden enligt 2 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 6 § andra stycket skall inte börja tillämpas förrän den&lt;br&gt;1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.28 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1593) om&lt;br&gt;trossamfund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1998:1593) om trossamfund skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan har rätt till hjälp&lt;br&gt;av staten med beräkning, debi-&lt;br&gt;tering och redovisning av avgifter&lt;br&gt;från dem som tillhör Svenska kyr-&lt;br&gt;kan samt med att ta in avgifterna.&lt;br&gt;Även andra registrerade trossam-&lt;br&gt;fund kan beviljas sådan hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förfarandet&lt;br&gt;vid sådan hjälp meddelas i&lt;br&gt;särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan har rätt till hjälp&lt;br&gt;av staten med bestämmande, debi-&lt;br&gt;tering och redovisning av avgifter&lt;br&gt;från dem som tillhör Svenska kyr-&lt;br&gt;kan samt med att ta in avgifterna.&lt;br&gt;Även andra registrerade trossam-&lt;br&gt;fund kan beviljas sådan hjälp.&lt;br&gt;Bestämmelser om förfarandet&lt;br&gt;meddelas i särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar, om ett&lt;br&gt;annat registrerat trossamfund än&lt;br&gt;Svenska kyrkan skall få sådan&lt;br&gt;hjälp. Regeringen får besluta att&lt;br&gt;ett trossamfund som har beviljats&lt;br&gt;hjälp inte längre skall få det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjälpen får lämnas endast till&lt;br&gt;ett trossamfund som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bidrar till att upprätthålla&lt;br&gt;och stärka de grundläggande&lt;br&gt;värderingar som samhället vilar&lt;br&gt;på, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;är stabilt och har egen&lt;br&gt;livskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;br&gt;avgift till registrerat trossamfund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:000) om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 3-10 §§ skall betecknas 2-9 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 § samt de nya 4-6 och 8 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om statlig hjälp&lt;br&gt;med beräkning, debitering och re-&lt;br&gt;dovisning av avgifter till Svenska&lt;br&gt;kyrkan samt med att ta in&lt;br&gt;avgifterna finns i 16 § lagen&lt;br&gt;(1998:1593) om trossamfund. Be-&lt;br&gt;stämmelser om kyrkoavgift finns i&lt;br&gt;7 och 8 §§ lagen (1998:1591) om&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning, debitering,&lt;br&gt;redovisning och betalning av av-&lt;br&gt;gifter gäller skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om statlig hjälp&lt;br&gt;med bestämmande, debitering och&lt;br&gt;redovisning av avgifter till&lt;br&gt;Svenska kyrkan samt med att ta in&lt;br&gt;avgifterna finns i 16 § lagen&lt;br&gt;(1998:1593) om trossamfund. Be-&lt;br&gt;stämmelser om kyrkoavgift finns i&lt;br&gt;7 och 8 §§ lagen (1998:1591) om&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande, debitering,&lt;br&gt;redovisning och betalning av av-&lt;br&gt;gifter gäller skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trossamfundet skall senast den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trossamfundet skall senast den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 december varje år på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling till&lt;br&gt;Riksskatteverket lämna de upp-&lt;br&gt;gifter som behövs för att beräkna,&lt;br&gt;debitera, redovisa och ta in&lt;br&gt;avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna skall gälla för visst inkomstår och far endast avse personer&lt;br&gt;som den 1 november året före det inkomstår för vilket avgiften skall tas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 december varje år på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling till&lt;br&gt;Riksskatteverket lämna de upp-&lt;br&gt;gifter som behövs för att be-&lt;br&gt;stämma, debitera, redovisa och ta&lt;br&gt;in avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är skyldiga att betala kyrkoavgift enligt 7 § lagen (1998:1591) om&lt;br&gt;Svenska kyrkan, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har eller anses ha samtyckt 2. har eller anses ha samtyckt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 7 j&amp;gt;' denna lag till att betala enligt 6 § denna lag till att betala&lt;br&gt;avgift till trossamfundet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgift till trossamfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om hur uppgifterna skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra registrerade trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra registrerade trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;än Svenska kyrkan skall innan&lt;br&gt;uppgifter enligt 6 § lämnas skaffa&lt;br&gt;skriftligt samtycke från de per-&lt;br&gt;soner vilkas avgifter skall tas in&lt;br&gt;med statlig hjälp. Samtycket skall&lt;br&gt;avse avgiftsskyldigheten till tros-&lt;br&gt;samfundet och att avgifterna tas in&lt;br&gt;med statlig hjälp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;än Svenska kyrkan skall innan Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;uppgifter enligt 5 j&amp;gt; lämnas skaffa&lt;br&gt;skriftligt samtycke från de per-&lt;br&gt;soner vilkas avgifter skall tas in&lt;br&gt;med statlig hjälp. Samtycket skall&lt;br&gt;avse avgiftsskyldigheten till tros-&lt;br&gt;samfundet och att avgifterna tas in&lt;br&gt;med statlig hjälp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Om trossamfundets stadgar innehåller regler om skyldighet för med-&lt;br&gt;lemmarna att betala avgift till trossamfundet i den ordning som gäller för&lt;br&gt;skatter och avgifter enligt skattebetalningslagen (1997:483), anses med-&lt;br&gt;lemmarna ha lämnat sådant samtycke som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om staten till följd av behand-&lt;br&gt;lingen av en uppgift som avses i&lt;br&gt;6 § betalar skadestånd till en per-&lt;br&gt;son som är registrerad i skatte-&lt;br&gt;registret skall det trossamfund som&lt;br&gt;lämnat uppgiften ersätta staten i&lt;br&gt;motsvarande utsträckning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om staten till följd av behand-&lt;br&gt;lingen av en uppgift som avses i&lt;br&gt;5 § betalar skadestånd till en per-&lt;br&gt;son som är registrerad i skatte-&lt;br&gt;registret skall det trossamfund som&lt;br&gt;lämnat uppgiften ersätta staten i&lt;br&gt;motsvarande utsträckning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.30 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;br&gt;ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 kap. 4 § och bilagan till sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) i stället för deras lydelse enligt lagen (1999:000) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhåller arkivmyndighet för ar-&lt;br&gt;kivering från någon annan myn-&lt;br&gt;dighet uppgift som är sekretess-&lt;br&gt;belagd där, gäller sekretessen&lt;br&gt;också hos arkivmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhåller ett enskilt organ som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 8 § andra stycket&lt;br&gt;tredje meningen för förvaring en&lt;br&gt;handling som härrör från en&lt;br&gt;myndighet och som innehåller en&lt;br&gt;uppgift som är sekretessbelagd hos&lt;br&gt;myndigheten, gäller sekretessen&lt;br&gt;också hos det enskilda organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhåller Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för&lt;br&gt;förvaring en allmän handling enligt lagen (1999:000) om överlämnande&lt;br&gt;av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess&lt;br&gt;organisatoriska delar för förvaring, m.m. som innehåller en uppgift som&lt;br&gt;är sekretessbelagd, skall sekretessen fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får en arkivmyndighet för&lt;br&gt;arkivering från någon annan myn-&lt;br&gt;dighet en uppgift som är sekretess-&lt;br&gt;belagd där, gäller sekretessen&lt;br&gt;också hos arkivmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får ett enskilt organ som avses i&lt;br&gt;1 kap. 8 § tredje stycket första&lt;br&gt;meningen för förvaring en&lt;br&gt;handling som härrör från en&lt;br&gt;myndighet och som innehåller en&lt;br&gt;uppgift som är sekretessbelagd hos&lt;br&gt;myndigheten, gäller sekretessen&lt;br&gt;också hos det enskilda organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsorganen Aktiebolaget fordonskontroll (SFS 1994:2043)&lt;br&gt;Svensk Bilprovning, SMP Svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinprovning Aktiebolag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAQ Kontroll Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bolag, föreningar, samfälligheter&lt;br&gt;eller andra enskilda där total-&lt;br&gt;försvarspliktiga fullgör civilplikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;prövning av frågor om ledighet Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;och förmåner för totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga som fullgör civilplikt (SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994:1809)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska högskola aktie-&lt;br&gt;bolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsorganen Aktiebolaget&lt;br&gt;Svensk Bilprovning, SMP Svensk&lt;br&gt;Maskinprovning Aktiebolag och&lt;br&gt;SAQ Kontroll Aktiebolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fordonskontroll (SFS 1994:2043)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bolag, föreningar, samfälligheter,&lt;br&gt;registrerade trossamfund och&lt;br&gt;organisatoriska delar av sådana&lt;br&gt;samfund eller andra enskilda där&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga fullgör civil-&lt;br&gt;plikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;prövning av frågor om ledighet&lt;br&gt;och förmåner för totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga som fullgör civilplikt (SFS&lt;br&gt;1994:1809)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Chalmers tekniska högskola aktie-&lt;br&gt;bolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;all verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.31 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;br&gt;ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 23 § mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:000) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:69 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas omsättning av följande slag av varor och&lt;br&gt;tjänster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sedlar och mynt som är gällande betalningsmedel, dock inte&lt;br&gt;samlarföremål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. läkemedel som lämnas ut enligt recept eller säljs till sjukhus eller&lt;br&gt;förs in i landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. modersmjölk, blod eller organ från människor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. flygbensin och flygfotogen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lotterier, inräknat vadhållning och andra former av spel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tjänster som avser grav-&lt;br&gt;öppning eller gravskötsel när&lt;br&gt;tjänsten tillhandahålls av huvud-&lt;br&gt;mannen för en allmän begrav-&lt;br&gt;ningsplats, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tjänster som avser grav-&lt;br&gt;öppning eller gravskötsel på all-&lt;br&gt;män begravningsplats när tjänsten&lt;br&gt;tillhandahålls av huvudmannen för&lt;br&gt;eller innehavaren av begravnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;platsen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. guld som levereras till Sveriges riksbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade hösten 1995 ett principbeslut om ändrade relationer&lt;br&gt;mellan staten och Svenska kyrkan fr.o.m. den 1 januari 2000 (prop.&lt;br&gt;1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84). Genom princip-&lt;br&gt;beslutet godkände riksdagen regeringens förslag till riktlinjer för det&lt;br&gt;fortsatta arbetet med relationsändringen. Dessa riktlinjer omfattade den&lt;br&gt;rättsliga regleringen, ekonomi och uppbörd, begravningsverksamheten,&lt;br&gt;den kyrkliga egendomen samt vården av kulturhistoriska värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principbeslutet medförde ett omfattande utredningsarbete vars resultat&lt;br&gt;redovisades i början av april 1997 i sju betänkanden, SOU 1997:41-47.&lt;br&gt;På grundval av bl.a. de förslag som lämnades i dessa betänkanden har&lt;br&gt;regeringen beslutat följande tre propositioner:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor (prop. 1997/98:49),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Staten och trossamfunden - bestämmelser om Svenska kyrkan och&lt;br&gt;andra trossamfund (prop. 1997/98:116),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kultur-&lt;br&gt;minnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m. (prop. 1998/99:38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har den 4 juni 1998 (bet. 1997/98:KU20, rskr. 1997/98:284)&lt;br&gt;och slutligt den 18 november 1998 (bet. 1998/99:KU5, rskr. 1998/99:3)&lt;br&gt;beslutat i de frågor som behandlas i de första två propositionerna och den&lt;br&gt;21 april 1999 (bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176) beslutat i de frågor&lt;br&gt;som behandlas i den tredje propositionen. En redogörelse för innehållet i&lt;br&gt;de av riksdagen beslutade lagarna finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett av betänkandena, Staten och trossamfunden, Stöd, skatter och&lt;br&gt;finansiering (SOU 1997:45), lämnades förslag om bl.a. utformningen av&lt;br&gt;det framtida stödet till trossamfund. Remissinstanserna var på flera&lt;br&gt;punkter kritiska till utredningens förslag. Därför beslutade regeringen&lt;br&gt;den 12 mars 1998 att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att se över&lt;br&gt;statens stöd till trossamfund. I arbetsgruppen ingick företrädare för de i&lt;br&gt;Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) representerade&lt;br&gt;samfunden och Svenska kyrkan. Arbetsgruppens förslag har redovisats i&lt;br&gt;departementspromemorian Statens stöd till andra trossamfund än&lt;br&gt;Svenska kyrkan (Ds 1999:12). En sammanfattning av promemorians&lt;br&gt;förslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena&lt;br&gt;finns samlade i Kulturdepartementet (dnr Kul999/934/Ky).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbesluten om ändrade relationer mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan innebär att förutsättningarna för trossamfundens medverkan inom&lt;br&gt;totalförsvaret i framtiden förändras. Med anledning av detta beslutade&lt;br&gt;regeringen den 7 maj 1998 att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att se&lt;br&gt;över den kyrkliga beredskapen efter relationsändringen. I arbetsgruppen&lt;br&gt;ingick företrädare för Överstyrelsen för civil beredskap, de i&lt;br&gt;Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) representerade&lt;br&gt;samfunden och Svenska kyrkan. Arbetsgruppen har redovisat sina förslag&lt;br&gt;i departementspromemorian Trossamfunden och totalförsvaret (Ds&lt;br&gt;1999:4). En sammanfattning av förslagen finns i bilaga 4. Promemorian&lt;br&gt;har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilaga 5. Remissyttrandena finns samlade i Kulturdepartementet (dnr&lt;br&gt;Kul999/374/Ky).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Kulturdepartementet har en promemoria upprättats med förslag&lt;br&gt;till följdändringar i lagstiftningen med anledning av stat-kyrkareformen.&lt;br&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 6. Remissyttrandena finns samlade i&lt;br&gt;Kulturdepartementet (dnr Ku97/903/Ky). Utredningen om tros-&lt;br&gt;samfundens rättsliga reglering pekade - i betänkandet Staten och&lt;br&gt;trossamfunden, Rättslig reglering (SOU 1997:41) - på ett antal lagar som&lt;br&gt;behöver ändras i samband med relationsändringen. Några författnings-&lt;br&gt;förslag lämnades dock inte. Betänkandet har remissbehandlats och en&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7. Remissyttrandena&lt;br&gt;och en remissammanställning finns tillgängliga i Kulturdepartementet&lt;br&gt;(dnr Ku97/903/Ky).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de ändringar som föreslås faller inom det område där&lt;br&gt;Lagrådets yttrande normalt skall inhämtas. Ändringarna är emellertid av&lt;br&gt;så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Statens stöd till andra trossamfund än&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Svenska kyrkan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De förslag som behandlas i detta avsnitt bygger på promemorian Statens&lt;br&gt;stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan (Ds 1999:12) som lagts&lt;br&gt;fram av Arbetsgruppen för översyn av statens stöd till trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Remissinstanserna positiva till arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen från Utredningen om kyrkans personal och om samfundsstöd i&lt;br&gt;betänkandet SOU 1997:45 innebar bl.a. att samhällsnyttan betonades som&lt;br&gt;ett kriterium för bidrag och att en förskjutning skulle ske från generellt&lt;br&gt;stöd till mål- och resultatstyrda bidrag. Vidare föreslog utredningen att&lt;br&gt;hela organisationsbidraget skulle gå förlorat för de samfund som får&lt;br&gt;statens hjälp med avgiftsuppbörd. Under remissbehandlingen framförde&lt;br&gt;trossamfunden omfattande kritik mot framför allt dessa förslag. Av&lt;br&gt;denna anledning tillsattes en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med&lt;br&gt;uppgift att göra en översyn av statens stöd till trossamfund mot bakgrund&lt;br&gt;av de synpunkter som samfunden hade haft på utredningsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena från trossamfunden har genomgående varit positiva&lt;br&gt;till arbetsgruppens förslag som i hög grad stämmer överens med&lt;br&gt;samfundens egna synpunkter. Trossamfunden har också framhållit att&lt;br&gt;förslagen från arbetsgruppen ökar likställigheten mellan Svenska kyrkan&lt;br&gt;och de andra samfunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Det nuvarande statsbidraget till trossamfunden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprinnelsen till det nuvarande statliga stödet till trossamfunden var&lt;br&gt;flera motioner till 1971 års riksdag om bidrag till de fria kristna&lt;br&gt;samfunden. Riksdagen beslutade med anledning av motionerna om ett&lt;br&gt;bidrag till forsamlingar inom andra kristna trossamfund än Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Vid behandlingen i riksdagen uttalade kulturutskottet att syftet&lt;br&gt;med bidraget borde vara att &amp;quot;öka förutsättningarna for ekonomiskt svaga&lt;br&gt;forsamlingar att hålla lokaler samt erbjuda religiös service i form av&lt;br&gt;gudstjänst, själavård och liknande.&amp;quot; (bet. KrU 1971:15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterhand har kretsen av trossamfund som kan erhålla bidrag ur&lt;br&gt;anslaget utökats med bl.a. Romersk-katolska kyrkan, de judiska&lt;br&gt;församlingarna, vissa protestantiska och ortodoxa kyrkor samt islamiska&lt;br&gt;församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidraget fördelas av en statlig myndighet, Samarbetsnämnden for&lt;br&gt;statsbidrag till trossamfund (SST), enligt förordningen (1989:271) om&lt;br&gt;statsbidrag till andra trossamfund än Svenska kyrkan. Statsbidrag kan&lt;br&gt;lämnas för religiös verksamhet och till lokaler för religiös verksamhet&lt;br&gt;samt till teologiska seminarier m.m. Bidrag kan endast lämnas till de&lt;br&gt;samfund som finns angivna i förordningen eller genom associering&lt;br&gt;samverkar med något av dessa samfund. Det är regeringen som beslutar&lt;br&gt;vilka trossamfund som skall kunna komma i fråga for statligt statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I SST är de samfund och samverkande organ representerade som enligt&lt;br&gt;förordningen kan beviljas bidrag. De samverkande organen är dels&lt;br&gt;Islamiska samarbetsrådet (IS), dels Ortodoxa och österländska kyrkors&lt;br&gt;ekumeniska råd (OÖKER).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidraget till trossamfunden bestämdes till 2 miljoner kronor per år&lt;br&gt;när det infördes år 1971. Innevarande år uppgår anslaget till 55,7&lt;br&gt;miljoner kronor. Av detta belopp fördelar SST 52,8 miljoner kronor och&lt;br&gt;2,9 miljoner kronor står till regeringens disposition. Av det bidrag som&lt;br&gt;fördelas via SST har bortemot 80 procent karaktär av organisationsbidrag&lt;br&gt;medan återstoden utgörs av verksamhets- eller projektbidrag. Det är&lt;br&gt;förenat med vissa svårigheter att erhålla jämförbara uppgifter om hur stor&lt;br&gt;andel bidragen utgör av de olika bidragsmottagande samfundens totala&lt;br&gt;ekonomi. Beräkningar som har gjorts tyder dock på att det är stor&lt;br&gt;skillnad mellan samfunden i detta hänseende. Trossamfund som&lt;br&gt;huvudsakligen betjänar till riket invandrade trosbekännare förefaller vara&lt;br&gt;mera bidragsberoende och i regel ha sämre förutsättningar att själva&lt;br&gt;finansiera sin ekonomi än de sedan gammalt här i landet etablerade&lt;br&gt;frikyrkorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan om anslaget for stöd till trossamfund har samfunden även&lt;br&gt;under ett antal år av sysselsättningsskäl fatt bidrag for att bygga eller&lt;br&gt;rusta upp lokaler. Under åren 1983-1985 anvisades sammanlagt&lt;br&gt;29 miljoner kronor och under åren 1992-1995 sammanlagt 80 miljoner&lt;br&gt;kronor till sådana lokalbidrag. Bidragen har fördelats av SST.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom det allmänna statsbidraget till trossamfunden lämnas även&lt;br&gt;bidrag till andlig vård inom vissa samhällsinstitutioner. En del av detta&lt;br&gt;stöd finansieras genom dessa institutioners anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Motiv för stöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det finns flera motiv för att staten skall&lt;br&gt;stödja trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trossamfund är generellt sett samhällsnyttiga organisationer som&lt;br&gt;medverkar i den ständigt pågående normbildningsprocessen och&lt;br&gt;denna process är nödvändig för att upprätthålla och stärka de&lt;br&gt;grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Svenska kyrkan enligt 16 § lagen (1998:1593) om trossamfund&lt;br&gt;får kostnadsfri avgiftshjälp bör staten av likställighetsskäl stödja de&lt;br&gt;andra trossamfunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringsformen är det en uppgift för det allmänna att främja&lt;br&gt;bl.a. religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget&lt;br&gt;samfundsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens bedömning stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrar sig i denna&lt;br&gt;fråga instämmer i arbetsgruppens bedömningar. Statskontoret påpekar att&lt;br&gt;det offentliga åtagandet i fråga om religiös verksamhet kan sägas&lt;br&gt;upphöra genom ikraftträdandet av stat-kyrkareformen. Som&lt;br&gt;arbetsgruppen har visat finns det, enligt Statskontoret, likväl skäl att även&lt;br&gt;i framtiden på vissa villkor stödja trossamfunden. Statskontoret anser de&lt;br&gt;av arbetsgruppen anförda skälen för stöd vägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En utgångspunkt för regeringens&lt;br&gt;uppdrag till arbetsgruppen har varit att staten i princip bör stödja&lt;br&gt;trossamfundens verksamhet. Som arbetsgruppen har funnit kan det&lt;br&gt;anföras flera motiv för ett sådant stöd. Arbetsgruppens ställningstagande&lt;br&gt;har fått ett starkt gensvar från samfundens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta stödmotivet är att trossamfund liksom många andra typer&lt;br&gt;av frivilligorganisationer generellt sett är samhällsnyttiga och av det&lt;br&gt;skälet värda att stödjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trossamfunden medverkar, tillsammans med andra goda krafter, i den&lt;br&gt;ständigt pågående normbildningsprocess som är nödvändig för att&lt;br&gt;upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som vårt samhälle&lt;br&gt;vilar på. Aktuell samhällsforskning pekar också klart på att ett aktivt&lt;br&gt;förenings- och samfundsliv på många sätt stärker det demokratiska&lt;br&gt;systemet. Att olika ideologier och trosriktningar, som verkar för att vårt&lt;br&gt;demokratiska statsskick upprätthålls, stärks och utvecklas, också får goda&lt;br&gt;möjligheter att göra sig gällande är därför av stor betydelse för vitaliteten&lt;br&gt;i den svenska demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samhällets uppgifter ingår omsorgen om invånarnas behov i skilda&lt;br&gt;hänseenden. Verksamheten inom trossamfunden bidrar till att fylla&lt;br&gt;framför allt de religiösa behoven och till att ge den enskilde en&lt;br&gt;grundläggande identitet samt social och kulturell gemenskap. Vid&lt;br&gt;olyckor och kristillstånd kommer behovet av samfundens verksamhet till&lt;br&gt;särskilt tydligt uttryck. Aktiva och vitala trossamfund minskar också&lt;br&gt;utrymmet för allehanda extrema rörelser inom trosområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett andra betydelsefullt motiv är att staten av likställighetsskäl bör&lt;br&gt;stödja andra trossamfund när Svenska kyrkan far statligt stöd i form av&lt;br&gt;kostnadsfri avgiftshjälp, se 16 § lagen (1998:1593) om trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tredje motiv är att det anges i regeringsformen att etniska, språkliga&lt;br&gt;och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget&lt;br&gt;kultur- och samfundsliv bör främjas (1 kap. 2 § fjärde stycket). Alla&lt;br&gt;trossamfund i Sverige vid sidan av Svenska kyrkan får betraktas som&lt;br&gt;religiösa minoriteter eftersom inte något av dessa samfund betjänar mer&lt;br&gt;än två procent av Sveriges befolkning och de tillsammans inte betjänar&lt;br&gt;mycket mer än tio procent av befolkningen. Särskilt viktigt torde detta&lt;br&gt;motiv vara för stödet till samfund som huvudsakligen betjänar till riket&lt;br&gt;invandrade trosbekännare när det gäller dessas integrering i det svenska&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att statens positiva inställning till trossamfundens&lt;br&gt;verksamhet bör komma till uttryck genom att staten ger samfunden goda&lt;br&gt;förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Ett sådant synsätt ligger i linje&lt;br&gt;med regeringsformens bestämmelser om religionsfrihet och motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör tilläggas att det primärt inte är en statlig uppgift att svara for&lt;br&gt;trossamfundens etablering eller spridning. Detta bör i stället vara en&lt;br&gt;uppgift för samfunden själva. Hur väl dessa lyckas med uppgiften hänger&lt;br&gt;samman med den egna livskraften. Liksom för närvarande kan det dock i&lt;br&gt;vissa fall av integrationsskäl vara befogat med stöd för ett trossamfunds&lt;br&gt;etablering här i landet. Det synsätt som här givits uttryck för ligger i linje&lt;br&gt;med motiven för de ändrade relationerna mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det framtida stödet till trossamfunden&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergripande mål för stödet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Målet för stödet skall vara att bidra till att&lt;br&gt;skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och&lt;br&gt;långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst,&lt;br&gt;själavård, undervisning och omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Arbetsgruppens förslag att det i lag skall&lt;br&gt;anges att även andra verksamheter och projekt som trossamfunden&lt;br&gt;bedriver och som svarar mot angelägna samhällsbehov får ges stöd,&lt;br&gt;bör inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag stämmer i huvudsak överens med&lt;br&gt;regeringens. Arbetsgruppen föreslår också att det i lag skall anges att&lt;br&gt;även andra verksamheter och projekt som trossamfunden bedriver och&lt;br&gt;som svarar mot angelägna samhällsbehov far ges stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga&lt;br&gt;invändningar mot förslagen. (Samarbetsnämnden för statsbidrag till&lt;br&gt;trossamfund (SST)/Sveriges Frikyrkosamråd (FSR) anser att målet är en&lt;br&gt;meningsfull utgångspunkt för statlig bidragsgivning och är formulerat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utifrån trossamfundens självuppfattning och centrala uppgifter. Islamiska&lt;br&gt;Kulturcenterunionen i Sverige (IKUS) framhåller att målet för stödet bör&lt;br&gt;vara att särskilt förbättra för trossamfund med svag ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid tillkomsten av stödet till&lt;br&gt;trossamfund år 1971 uttalade Kulturutskottet, som tidigare nämnts, att&lt;br&gt;stödet skulle ha en självständig karaktär och att dess syfte borde vara att&lt;br&gt;&amp;quot;öka förutsättningarna för ekonomiskt svaga församlingar att hålla&lt;br&gt;lokaler samt erbjuda religiös service i form av gudstjänst, själavård och&lt;br&gt;liknande&amp;quot; (bet. KrU 1971:15 s. 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det angivna syftet ligger att stödet skall möjliggöra för trossamfunden&lt;br&gt;att kunna planera och bedriva sin verksamhet på ett aktivt och långsiktigt&lt;br&gt;sätt. Det på detta sätt formulerade syftet med stödet är fortfarande&lt;br&gt;aktuellt. Den övergripande målsättningen med statens stöd till&lt;br&gt;trossamfunden bör därför också i fortsättningen vara att förbättra&lt;br&gt;samfundens förutsättningar att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad&lt;br&gt;religiös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den religiösa verksamhetens huvuduppgift är i de flesta trossamfund&lt;br&gt;att anordna gudstjänster av olika slag. Till den religiösa verksamheten&lt;br&gt;hör också själavård och undervisning. En viktig del i trossamfundens&lt;br&gt;religiösa verksamhet är vidare omsorgen om människors behov i bl.a.&lt;br&gt;socialt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör målet med statens stöd till&lt;br&gt;trossamfunden vara att bidra till att skapa förutsättningar för samfunden&lt;br&gt;att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av&lt;br&gt;gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna målformulering ryms att stödet bör kunna användas för att&lt;br&gt;underlätta för många av de mindre frikyrkoförsamlingar som finns i stort&lt;br&gt;sett i hela landet att fortsätta att bedriva sin verksamhet. Stödet bör dock&lt;br&gt;inte bli så stort att det hindrar den strukturomvandling av församlingar&lt;br&gt;som pågår och som ofta är demografiskt betingad. Detta torde inte heller&lt;br&gt;vara önskvärt. Rätt använt kan stödet minska de negativa verkningarna av&lt;br&gt;en sådan strukturomvandling. I målet ryms också trossamfundens&lt;br&gt;allmänna behov av stöd vid nyetablering på inflyttningsorter samt&lt;br&gt;invandrarsamfundens särskilda strävan att bedriva verksamhet på orter&lt;br&gt;med många till riket invandrade trosbekännare. Däremot bör inte i målet&lt;br&gt;rymmas en generell ambition att jämna ut de ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningarna mellan trossamfunden genom att särskilt stödja&lt;br&gt;samfund med svag ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har föreslagit att det av målformuleringen skall framgå&lt;br&gt;att även andra verksamheter och projekt som trossamfunden bedriver och&lt;br&gt;som svarar mot angelägna samhällsbehov far ges stöd. Bakgrunden är att&lt;br&gt;samfunden för närvarande beviljas olika verksamhets- och projektbidrag.&lt;br&gt;Den av regeringen föreslagna målformuleringen utgör inte något hinder&lt;br&gt;mot att sådana bidrag även fortsättningsvis beviljas. Arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag i denna del bör därför inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.2&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Förutsättningar for statsbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: En särskild lag stiftas med föreskrifter om stöd&lt;br&gt;till trossamfund. I lagen anges de grundläggande principer enligt vilka&lt;br&gt;bidragsfrågor skall prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag får lämnas endast till ett trossamfund som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande&lt;br&gt;värderingar som samhället vilar på, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är stabilt och har egen livskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag stämmer i huvudsak överens med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga&lt;br&gt;invändningar mot förslagen. Kammarkollegiet anser dock att den&lt;br&gt;föreslagna lagtexten är alltför vagt utformad. Enligt kollegiets&lt;br&gt;uppfattning är det inte heller självklart att de i dag bidragsberättigade&lt;br&gt;trossamfunden skulle godkännas vid en prövning mot dessa villkor.&lt;br&gt;Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST)ZSveriges&lt;br&gt;Frikyrkosamråd (FSR) anför bl.a. att arbetsgruppens motivtext visar den&lt;br&gt;värdegrund som trossamfunden och staten delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Målet med statens stöd till&lt;br&gt;trossamfunden bör, som tidigare nämnts, vara att bidra till att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för dessa att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad&lt;br&gt;religiös verksamhet. Stöd kommer att lämnas i form av statsbidrag och&lt;br&gt;som avgiftshjälp till registrerade trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan kommer enligt 16 § lagen (1998:1593) om&lt;br&gt;trossamfund att få statlig hjälp med att ta in avgifter från dem som tillhör&lt;br&gt;kyrkan. Statens kostnader för hjälpen behandlas i avsnitt 4.5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett trossamfund skall kunna komma i fråga för statligt stöd i&lt;br&gt;form av statsbidrag bör det uppfylla vissa grundläggande förutsättningar.&lt;br&gt;Detta är viktigt av flera skäl men framför allt därför att tyngdpunkten&lt;br&gt;både i det gällande bidragssystemet och i det system som nu föreslås&lt;br&gt;ligger på organisationsbidrag, inte på verksamhets- eller projektbidrag.&lt;br&gt;De krav som ställs upp bör främst vara av formell natur, men det bör&lt;br&gt;också ske en prövning av hur trossamfundet förhåller sig till samhällets&lt;br&gt;grundläggande värderingar. Detta får dock inte innebära att det sker&lt;br&gt;någon närmare prövning och värdering av samfundets lära i förhållande&lt;br&gt;till samhällets gemensamma värdegrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan erinras om att det i de två inledande paragraferna&lt;br&gt;i den nyligen antagna lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan också har&lt;br&gt;ställts vissa krav på detta trossamfund. Bland annat krävs att Svenska&lt;br&gt;kyrkan skall vara en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en&lt;br&gt;demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande&lt;br&gt;verksamhet. Skälen till dessa krav är flera men ett av dem är att Svenska&lt;br&gt;kyrkan även efter relationsändringen år 2000 får ett statligt stöd av&lt;br&gt;betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med regeringens förslag kan statens stöd till trossamfund ges i två&lt;br&gt;skilda former: dels som statsbidrag, dels som avgiftshjälp. De regleringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som styr respektive stödform bör vara så likformiga som möjligt. När det&lt;br&gt;gäller avgiftshjälp kommer föreskrifterna främst att finnas i lagen om&lt;br&gt;trossamfund och i lagen (1999:000) om avgift till registrerat&lt;br&gt;trossamfund. Detta talar för att även de föreskrifter som skall gälla för&lt;br&gt;statsbidrag bör finnas i lag. Om de grundläggande principer enligt vilka&lt;br&gt;frågan om statsbidrag skall prövas anges i lag, ökar förutsägbarheten i&lt;br&gt;systemet. Likaså medför det att samfunden blir behandlade på ett&lt;br&gt;likformigt sätt. Det ligger också ett egenvärde i att principerna för det&lt;br&gt;statliga stödet på detta område, där det råder ett särskilt grundlagsskydd,&lt;br&gt;är angivna i lag. En särskild lag med föreskrifter om stöd till trossamfund&lt;br&gt;bör därför stiftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett trossamfund som skall komma i fråga för statligt stöd i form av&lt;br&gt;statsbidrag bör enligt regeringens uppfattning bedriva en verksamhet som&lt;br&gt;direkt eller indirekt upprätthåller och stärker de grundläggande värdena i&lt;br&gt;det svenska samhället. I detta ligger att samfundet utövar sin verksamhet&lt;br&gt;med respekt för alla människors lika värde samt bidrar till en&lt;br&gt;normbildning i samhället som överensstämmer med demokratins idéer.&lt;br&gt;En förutsättning för statsbidrag bör således vara att trossamfundet bidrar&lt;br&gt;till att upprätthålla och stärka samhällets grundläggande värderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att anses bidra till att upprätthålla och stärka samhällets&lt;br&gt;grundläggande värderingar bör trossamfundet motverka alla former av&lt;br&gt;rasism och andra typer av diskriminering samt våld och brutalitet.&lt;br&gt;Samfundet bör också verka för att utveckla förutsättningarna för&lt;br&gt;jämställdhet mellan kvinnor och män. Vidare bör samfundet verka för att&lt;br&gt;dess medlemmar och betjänade vägleds av etiska principer som är&lt;br&gt;förenliga med samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Detta&lt;br&gt;innebär dock inte något krav på att t.ex. samfundets lära eller åskådning&lt;br&gt;skall utformas i demokratisk ordning. Inte heller krävs det att&lt;br&gt;beslutsprocessen i samfundet vid utseende av exempelvis präster vilar på&lt;br&gt;demokratisk grund. Av väsentlig betydelse är i stället att trossamfundet&lt;br&gt;verkar för att dess medlemmar och betjänade deltar i samhällslivet och&lt;br&gt;att samfundet klart markerar avståndstagande från antidemokratiska&lt;br&gt;strömningar i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en förutsättning för att kunna fa statsbidrag bör vara att&lt;br&gt;trossamfundet kan uppvisa ett visst mått av stabilitet. I detta ligger bl.a.&lt;br&gt;att samfundet under en bestämd lägsta tid kontinuerligt bedrivit&lt;br&gt;verksamhet här i landet. Denna tid bör inte understiga fem år. Vidare bör&lt;br&gt;trossamfundets organisatoriska struktur vara fast och tydlig. Detta&lt;br&gt;innebär i allmänhet att trossamfundet och dess organisatoriska delar&lt;br&gt;utgör juridiska personer. Om samfundet saknar organisation på nationell&lt;br&gt;nivå, bör det ändå finnas någon form av ledningsorgan för samfundet&lt;br&gt;eller åtminstone ett organ som hanterar vissa för samfundet gemensamma&lt;br&gt;funktioner för att det skall kunna komma i fråga för statsbidrag.&lt;br&gt;Trossamfundets stabilitet bör också visa sig i ekonomiskt hänseende.&lt;br&gt;Verksamheten bör i huvudsak finansieras av dem som är medlemmar&lt;br&gt;eller betjänas av samfundet och är bosatta här i landet. Vidare bör&lt;br&gt;trossamfundet disponera - äga eller hyra - lokaler för sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en del fall kan statliga bidrag till trossamfund vara motiverade trots&lt;br&gt;att samfundet inte bedrivit en kontinuerlig verksamhet under fem år här i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landet. Det kan, liksom för närvarande, gälla när en församling som&lt;br&gt;huvudsakligen betjänar till riket invandrade trosbekännare behöver stöd&lt;br&gt;för att bygga upp central eller lokal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De trossamfund som skall kunna komma i fråga för statsbidrag bör&lt;br&gt;som huvudregel bedriva sin verksamhet i någon av associationsformerna&lt;br&gt;registrerat trossamfund eller ideell förening. Associationsformerna&lt;br&gt;aktiebolag, ekonomisk förening och stiftelse är inte avsedda för den&lt;br&gt;verksamhet som trossamfunden typiskt sett bedriver. När den nya&lt;br&gt;associationsformen registrerat trossamfund införs år 2000 torde det inte&lt;br&gt;vara aktuellt för trossamfunden att bedriva verksamheten i andra former&lt;br&gt;än registrerat trossamfund eller ideell förening. Religiös verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs i andra associationsformer bör därför inte kunna komma i fråga&lt;br&gt;för statsbidrag, annat än undantagsvis. I sammanhanget bör det också&lt;br&gt;nämnas att bara registrerade trossamfund kan beviljas statlig hjälp med&lt;br&gt;att ta in avgifter från sina medlemmar, se 16 § lagen om trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att ett trossamfund skall kunna fa statsbidrag bör&lt;br&gt;vidare vara att samfundet har egen livskraft. I detta ligger för det första&lt;br&gt;att trossamfundet har nått viss storlek i fråga om antalet medlemmar eller&lt;br&gt;betjänade. Med betjänad avses medlem eller registrerad deltagare i&lt;br&gt;verksamhet som organiseras av ett trossamfund eller en församling. Ett&lt;br&gt;samfund bör som huvudregel betjäna minst 3 000 personer eller ha&lt;br&gt;motsvarande antal medlemmar för att kunna anses ha egen livskraft. I&lt;br&gt;kravet på egen livskraft ligger för det andra att trossamfundet bör bedriva&lt;br&gt;verksamhet på flera platser i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om samfundet betjänar färre än 3 000 personer bör det ändå anses ha&lt;br&gt;egen livskraft, om det utgör en del av ett internationellt verksamt&lt;br&gt;trossamfund av betydande omfattning. Det kan i sådana fall vara befogat&lt;br&gt;att modifiera den ovan berörda utgångspunkten att verksamheten&lt;br&gt;huvudsakligen skall finansieras av medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett trossamfund som inte har 3 000 betjänade men som i övrigt&lt;br&gt;uppfyller förutsättningarna bör liksom för närvarande ändå ha möjlighet&lt;br&gt;att kunna få statsbidrag. Ett villkor för detta bör vara att det tillsammans&lt;br&gt;med andra trossamfund inom samma samfundsfamilj bildar ett organ för&lt;br&gt;samverkan om fördelning av statsbidrag. I organet för samverkan bör&lt;br&gt;också den myndighet som fördelar bidraget ha representation. Någon&lt;br&gt;förändring jämfört med vad som gäller för närvarande är inte aktuell.&lt;br&gt;Genom att t.ex. de ortodoxa kyrkorna i dag är sammanslutna i Ortodoxa&lt;br&gt;och österländska kyrkors ekumeniska råd (OÖKER) kan de ortodoxa&lt;br&gt;kyrkor som betjänar färre än 3 000 personer fa statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något krav på nettotillväxt i trossamfunden för att få statsbidrag bör&lt;br&gt;inte ställas. Vid sammanslagning och delning av samfund bör en ny&lt;br&gt;prövning av det statliga stödet göras med utgångspunkt från det nya läget&lt;br&gt;och de principer som gäller för statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör understrykas att det förhållandet att ett&lt;br&gt;trossamfund inte bedöms uppfylla de här uppställda förutsättningarna för&lt;br&gt;statsbidrag inte i sig kan anses innebära en inskränkning i den&lt;br&gt;grundlagsskyddade religionsfriheten. Denna frihet bör inte ensam&lt;br&gt;motivera någon rätt till statsbidrag utan de föreslagna förutsättningarna&lt;br&gt;måste vara för handen för att statsbidraget skall kunna beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet har anfört att den föreslagna lagtexten är alltför vagt&lt;br&gt;utformad. Enligt regeringens uppfattning finns det emellertid goda skäl&lt;br&gt;att inte ange förutsättningarna för statsbidraget mer konkret än vad&lt;br&gt;arbetsgruppen föreslagit. Samhällets gemensamma värdegrund förändras&lt;br&gt;visserligen ganska långsamt. En del förskjutningar sker dock från tid till&lt;br&gt;annan och lagstiftningen behöver därför i denna del vara relativt generellt&lt;br&gt;utformad. Vad nu sagts gäller också i fråga om trossamfundens stabilitet&lt;br&gt;och livskraft. Det bör avgöras i den praktiska tillämpningen om&lt;br&gt;förutsättningarna för bidrag i det enskilda fallet är uppfyllda eller inte.&lt;br&gt;Av lagen bör det således framgå att statsbidrag bara far lämnas till ett&lt;br&gt;trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande&lt;br&gt;värderingar som samhället vilar på. Vidare bör det framgå att&lt;br&gt;trossamfundet skall vara stabilt och ha egen livskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet har även anfört att det inte är självklart att de i dag&lt;br&gt;bidragsberättigade trossamfunden skulle godkännas vid en prövning mot&lt;br&gt;den tolkning av lagtexten som arbetsgruppen har gjort. Varken SST/FSR&lt;br&gt;eller något av de samfund som berört frågan har emellertid antytt att den&lt;br&gt;gjorda tolkningen av förutsättningarna för stöd skulle innebära&lt;br&gt;svårigheter av principiellt eller praktiskt slag. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning talar övervägande skäl för att samtliga de trossamfund som i&lt;br&gt;dag får statsbidrag bör kunna vara stödberättigade också med den&lt;br&gt;föreslagna ordningen. Det måste dock prövas i varje enskilt fall om ett&lt;br&gt;sökande trossamfund uppfyller förutsättningarna för statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.3 Beslut om statsbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen bestämmer vilka trossamfund som&lt;br&gt;kan fa statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om fördelning av statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga&lt;br&gt;invändningar mot förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I det nuvarande systemet för&lt;br&gt;statsbidrag till andra trossamfund än Svenska kyrkan är det, som tidigare&lt;br&gt;har nämnts, regeringen som beslutar vilka samfund - eller grupper av&lt;br&gt;samverkande församlingar eller trossamfund - som beviljas statsbidrag.&lt;br&gt;Frågor om fördelning av statsbidraget prövas av Samarbetsnämnden för&lt;br&gt;statsbidrag till trossamfund (SST) som också far meddela tillämpnings-&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med år 2000 kommer statens stöd till trossamfunden att bestå&lt;br&gt;av dels statsbidrag, dels statlig hjälp med att ta in avgifter. När det gäller&lt;br&gt;den sistnämnda stödformen är det, enligt 2 § lagen (1999:000) om avgift&lt;br&gt;till registrerat trossamfund, regeringen som beslutar vilka trossamfund&lt;br&gt;som skall fa hjälp med att ta in avgifter. Enligt 16 § andra stycket lagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1998:1593) om trossamfund meddelas bestämmelser om förfarandet vid&lt;br&gt;sådan hjälp i särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund framstår det som naturligt att regeringen också&lt;br&gt;bestämmer vilka trossamfund som skall fa statsbidrag. Detta bör anges i&lt;br&gt;lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör fa&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om hur statsbidraget skall fördelas. Hur&lt;br&gt;fördelningen av bidragen från staten skall göras i det enskilda fallet bör&lt;br&gt;regeringen - liksom i dag - kunna delegera till ett särskilt fördelnings-&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.4 Utformningen av bidragssystemet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Statsbidraget till trossamfunden bör vara&lt;br&gt;utformat så att samfunden kan bedriva sin verksamhet med kontinuitet&lt;br&gt;och långsiktighet. Större delen av bidraget bör ges i form av&lt;br&gt;organisationsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana verksamheter som trossamfunden bedriver och som&lt;br&gt;staten har ett särskilt intresse av att stödja bör bidraget utformas som&lt;br&gt;verksamhetsbidrag. Projektbidrag bör liksom i dag tillfälligt kunna&lt;br&gt;ges för särskilt angelägna etableringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) bör även i&lt;br&gt;fortsättningen fördela statsbidraget till trossamfunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag stämmer i huvudsak överens med&lt;br&gt;regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga&lt;br&gt;invändningar mot förslagen. Statskontoret anser dock att det bör finnas&lt;br&gt;en balans och en tydligare boskillnad mellan ett grundläggande&lt;br&gt;organisationsstöd - vilket främst bör ses som ett bidrag till&lt;br&gt;kanslifunktioner - och ett verksamhetsbidrag. Vad beträffar&lt;br&gt;verksamhetsstödet menar Statskontoret att villkoren bör vara att det skall&lt;br&gt;bidra till stärka sådana utåtriktade verksamheter som staten har ett&lt;br&gt;särskilt intresse att stödja eller som annars svarar mot angelägna&lt;br&gt;samhällsbehov. Som ett led i resultatstyrningen förutsätts mottagarna&lt;br&gt;enligt Statskontorets uppfattning lämna årliga redovisningar av&lt;br&gt;användningen av statsbidraget och effekterna av insatserna i förhållande&lt;br&gt;till de mål som angivits. Samarbetsnämnden för statsbidrag till&lt;br&gt;trossamfund (SST)ZSveriges Frikyrkosamråd (FSR) är positiva till att&lt;br&gt;huvuddelen av stödet även fortsättningsvis skall ges som&lt;br&gt;organisationsbidrag och även till förslagen om verksamhetsbidrag och&lt;br&gt;projektbidrag. Svenska Missionsförbundet tillstyrker arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag och framhåller att med den föreslagna utformningen av bidragen&lt;br&gt;undviker staten att vidta åtgärder som kan verka styrande på&lt;br&gt;trossamfundens inre angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I avsnitt 4.4.1 föreslås att&lt;br&gt;målsättningen för statens stöd till trossamfunden skall vara att bidra till&lt;br&gt;att skapa förutsättningar för dessa att bedriva en aktiv och långsiktigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inriktad religiös verksamhet. För att uppnå detta mål är utformningen av&lt;br&gt;bidragssystemet av väsentlig betydelse, särskilt avvägningen mellan&lt;br&gt;organisationsbidrag och andra bidragsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om kyrkans personal och om samfundsstöd (SOU&lt;br&gt;1997:45) föreslog ett mer begränsat organisationsbidrag än dagens, ett&lt;br&gt;s.k. basstöd på 12 kronor per betjänad. Detta skulle motsvara högst en&lt;br&gt;fjärdedel av det nuvarande organisationsbidraget. Utredningen ansåg att&lt;br&gt;registrerade trossamfund skulle fa välja mellan organisationsbidrag och&lt;br&gt;uppbördshjälp. I övrigt föreslog utredningen ändamålsstyrda bidrag som&lt;br&gt;skulle ha samhällsnyttan som utgångspunkt. Utredningens förslag blev&lt;br&gt;starkt kritiserat av trossamfunden, som bl.a. anförde att statens stöd till&lt;br&gt;trossamfunden i första hand bör utformas som ett organisationsbidrag.&lt;br&gt;Trossamfunden anförde vidare att ändamålsstyrda bidrag enligt&lt;br&gt;utredningens förslag skulle kunna hota basverksamheten i församlingarna&lt;br&gt;och därmed möjligheterna för dessa att bedriva samhällsnyttig&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med arbetsgruppen att en betydande del av&lt;br&gt;statsbidraget även i fortsättningen skall kunna lämnas till trossamfunden i&lt;br&gt;form av organisationsbidrag. Den huvudsakliga statliga styrningen för&lt;br&gt;denna bidragstyp sker vid valet av trossamfund. Detta ligger väl i linje&lt;br&gt;med de motiv för stödet som regeringen lagt fram i avsnitt 4.3. Om en&lt;br&gt;betydande del av statsbidraget ges i form av organisationsbidrag&lt;br&gt;begränsas statens styrning till valet av samfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av principiella skäl bör det dras en gräns mellan stat och kyrka genom&lt;br&gt;att staten om möjligt undviker att vidta åtgärder som kan verka styrande&lt;br&gt;på trossamfundens inre angelägenheter. Detta är också ett av motiven för&lt;br&gt;de ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Synsättet om&lt;br&gt;åtskillnad mellan stat och kyrka har vunnit allmän spridning. En&lt;br&gt;betydande del av statsbidraget bör utformas såsom organisationsbidrag,&lt;br&gt;annars riskerar staten att påverka trossamfundens egen prioritering.&lt;br&gt;Denna stödform bör avse den långsiktigt inriktade religiösa&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns verksamheter som trossamfund bedriver och som är av sådan&lt;br&gt;art att staten kan vara intresserad av att sätta in särskilda stödåtgärder.&lt;br&gt;Det tydligaste exemplet torde vara den ekumeniska samverkan som&lt;br&gt;förekommer beträffande den andliga vården inom sjukvården. Denna typ&lt;br&gt;av aktiviteter kan staten stödja genom verksamhetsbidrag. Sådana&lt;br&gt;verksamheter där staten svarar för en betydande del av finansieringen&lt;br&gt;finns det skäl för staten att styra. Om staten och trossamfunden är&lt;br&gt;överens om målet för verksamheten, torde inte en statlig styrning behöva&lt;br&gt;vara problematisk för trossamfunden. Remissutfallet tyder på att&lt;br&gt;samfunden delar denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de nuvarande bidragstypema är bidrag till lokaler och till etablering&lt;br&gt;närmast att betrakta som projektbidrag. Detta gäller också de bidrag som&lt;br&gt;lämnas till enstaka utbildnings- och fortbildningsinsatser för funktionärer&lt;br&gt;inom samfund som huvudsakligen betjänar till riket invandrade&lt;br&gt;trosbekännare. För sådana tillfälliga insatser bör projektbidrag kunna&lt;br&gt;beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan nämnas att det inom Regeringskansliet har tillsatts en Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;arbetsgrupp om den sociala ekonomin och dess utveckling (In 1998:A).&lt;br&gt;Inom ramen för sitt uppdrag behandlar arbetsgruppen bl.a. frågor rörande&lt;br&gt;bidrag till organisations- och föreningslivet. Gruppens arbete skall&lt;br&gt;redovisas i juni 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragets fördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidraget till trossamfunden fördelas i dag av en statlig&lt;br&gt;nämndmyndighet, Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund&lt;br&gt;(SST). I likhet med arbetsgruppen anser regeringen att SST även i&lt;br&gt;fortsättningen bör fördela statsbidraget. Nämnden bör dock göras mindre&lt;br&gt;än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar vidare arbetsgruppens uppfattning att det till&lt;br&gt;nämnden bör knytas ett råd för dryftande av gemensamma frågor av&lt;br&gt;intresse för kretsen av bidragsberättigade trossamfund. I rådet bör alla&lt;br&gt;dessa samfund vara representerade. Det finns därutöver ett behov av ett&lt;br&gt;särskilt forum med uppgift att vara ett kontaktorgan för diskussion av&lt;br&gt;övergripande gemensamma frågor av intresse både för staten och för&lt;br&gt;samfunden. Inrättandet av ett sådant forum bör därför övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Statlig hjälp med avgifter till registrerade&lt;br&gt;trossamfund&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.5.1 Kostnaderna räknas av från statsbidraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid fördelning av statsbidrag skall det beaktas&lt;br&gt;om trossamfundet får statlig hjälp med att bestämma, debitera,&lt;br&gt;redovisa och ta in avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har någon invändning&lt;br&gt;mot förslaget. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund&lt;br&gt;(SST)ZSveriges Frikyrkosamråd (FSR) anser dock att det är&lt;br&gt;otillfredsställande att avgiftshjälpen kan börja tillämpas från och med&lt;br&gt;år 2000 när det gäller Svenska kyrkan men inte förrän år 2001 när det&lt;br&gt;gäller de fria samfunden. Svenska Missionsförbundet framhåller att det är&lt;br&gt;viktigt ur likställighetssynpunkt att de föreslagna bidragsformerna för&lt;br&gt;trossamfunden, däribland avgiftshjälpen, kan börja tillämpas den&lt;br&gt;1 januari år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Statens stöd till trossamfund kommer&lt;br&gt;att ges i två skilda former: dels som statsbidrag, dels som hjälp med&lt;br&gt;avgifter till registrerade trossamfund. Vid fördelning av statsbidrag bör&lt;br&gt;det beaktas om samfundet får statlig hjälp med att bestämma, debitera,&lt;br&gt;redovisa och ta in avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för avgiftshjälpen bör enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;räknas av från trossamfundets organisationsbidrag i förhållande till det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antal personer vars avgifter tas in med statlig hjälp. Arbetsgruppen har&lt;br&gt;beräknat att statens kostnad for uppbördshjälpen uppgår till 21 kr per&lt;br&gt;person som omfattas av hjälpen. Även de förberedelsekostnader som&lt;br&gt;uppkommer hos Riksskatteverket (RSV) bör räknas av från&lt;br&gt;organisationsbidraget. Dessa kostnader har av RSV beräknats till 75 000&lt;br&gt;kronor per samfund, se SOU 1997:46 avsnitt 9.3.1. Regeringen gör i&lt;br&gt;dagsläget inte någon annan bedömning vad gäller kostnadernas storlek än&lt;br&gt;den som arbetsgruppen gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller ikraftträdandet av reglerna om avgiftshjälp är detta&lt;br&gt;beroende av frågan när hela stat-kyrkareformen träder i kraft. Vad som&lt;br&gt;skall gälla i nämnda hänseende har riksdagen redan bestämt genom flera&lt;br&gt;beslut och de ställningstagandena ligger givetvis fast. Frågan om när&lt;br&gt;avgiftshjälpen skall börja ges far lösas inom den tidsram som&lt;br&gt;relationsändringen sätter genom närmare kontakter mellan regeringen,&lt;br&gt;berörda myndigheter och intresserade trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5.2 Förutsättningar för avgiftshjälp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I lagen (1998:1593) om trossamfund infors&lt;br&gt;bestämmelser om vem som beslutar om avgiftshjälp och om&lt;br&gt;förutsättningarna för hjälpen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar om ett annat registrerat trossamfund än&lt;br&gt;Svenska kyrkan skall fa avgiftshjälp och om hjälpen skall upphöra.&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelser i lagen (1999:000) om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftshjälp får lämnas endast till ett trossamfund som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande&lt;br&gt;värderingar som samhället vilar på, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är stabilt och har egen livskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har någon invändning&lt;br&gt;mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 16 § lagen (1998:1593) om&lt;br&gt;trossamfund anges att Svenska kyrkan har rätt till hjälp av staten med&lt;br&gt;beräkning, debitering och redovisning av avgifter från dem som tillhör&lt;br&gt;Svenska kyrkan samt med att ta in avgifterna. Vidare anges att även&lt;br&gt;andra registrerade trossamfund kan beviljas sådan hjälp och att&lt;br&gt;bestämmelser om förfarandet meddelas i särskild lag. Lagen innehåller&lt;br&gt;däremot inga bestämmelser om vem som beslutar om avgiftshjälp eller&lt;br&gt;om de principer enligt vilka frågan om rätt till avgiftshjälp skall prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § lagen (1999:000) om avgift till registrerat trossamfund framgår&lt;br&gt;att det är regeringen som beslutar om avgiftshjälp åt andra trossamfund&lt;br&gt;än Svenska kyrkan i varje enskilt fall och om hjälpens upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om avgift till registrerat trossamfund innehåller inte några&lt;br&gt;bestämmelser om de grundläggande förutsättningarna for avgiftshjälp.&lt;br&gt;Däremot finns det bestämmelser om vad som skall gälla för de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trossamfund som far hjälpen; hur och när de skall lämna uppgifter till&lt;br&gt;RSV, att skattebetalningslagens regler skall gälla vid debitering och&lt;br&gt;betalning av avgift, hur medlemmar/betjänade kan lämna medgivande till&lt;br&gt;avgiftsbetalning osv. Vad gäller uppgiftslämnandet far regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer enligt 6 § meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om hur uppgifterna skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör trossamfunden behandlas så&lt;br&gt;likvärdigt som möjligt. Detta gäller givetvis också i fråga om&lt;br&gt;avgiftshjälp. För Svenska kyrkans del finns den grundläggande&lt;br&gt;bestämmelsen om avgiftshjälp i lagen om trossamfund, vars föreskrifter&lt;br&gt;ändras på samma sätt som riksdagsordningens huvudbestämmelser. Även&lt;br&gt;för övriga trossamfund bör därför de grundläggande bestämmelserna om&lt;br&gt;avgiftshjälp finnas i den lagen. Särskilt gäller detta med hänsyn till det&lt;br&gt;starkare skydd som den särskilda lagstiftningsformen medför. I lagen om&lt;br&gt;trossamfund bör det således införas bestämmelser om vem som beslutar&lt;br&gt;om avgiftshjälp och om förutsättningarna för hjälpen. Detta innebär bl.a.&lt;br&gt;att bestämmelserna i 2 § i lagen om avgift till registrerat trossamfund bör&lt;br&gt;flyttas över till lagen om trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med år 2000 kommer statens stöd till trossamfunden att&lt;br&gt;utgöras av statsbidrag och avgiftshjälp. De båda stödformerna bör ses&lt;br&gt;som en enhet. Som tidigare nämnts är det bara registrerade trossamfund&lt;br&gt;som kan beviljas avgiftshjälp. När det gäller förutsättningarna i övrigt för&lt;br&gt;avgiftshjälpen, bör dessa stämma överens med de förutsättningar som&lt;br&gt;föreslås gälla för statligt stöd i form av statsbidrag (se avsnitt 4.4.2).&lt;br&gt;Detta innebär att statlig hjälp med att ta in avgifter bara bör få beviljas ett&lt;br&gt;trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande&lt;br&gt;värderingar som samhället vilar på. Vidare bör det krävas att&lt;br&gt;trossamfundet är stabilt och har egen livskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan regeringen beslutar om avgiftshjälp till ett trossamfund bör det&lt;br&gt;stå klart att både principiella och praktiska förutsättningar finns för att&lt;br&gt;medge hjälpen. Att höra SST och RSV om ansökningarna kan ge&lt;br&gt;regeringen kompletterande underlag för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan, som nämnts, besluta att ett samfund inte längre skall&lt;br&gt;fa statlig hjälp med att ta in avgifter. Anledningen till ett sådant beslut&lt;br&gt;kan vara att samfundet inte längre uppfyller de villkor för hjälpen som&lt;br&gt;gäller enligt lagen eller vad regeringen beslutat. Om trossamfundet&lt;br&gt;fortfarande uppfyller villkoren för organisationsbidrag, bör det dock&lt;br&gt;kunna fa ett oreducerat bidrag i stället för den indragna avgiftshjälpen.&lt;br&gt;Det skulle kunna vara fallet om samfundet exempelvis inte lämnat&lt;br&gt;nödvändiga uppgifter till RSV eller inte hämtat in erforderliga&lt;br&gt;medgivanden till avgiftsbetalningen men ändå uppfyller de&lt;br&gt;grundläggande villkoren för att fa statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Trossamfunden och totalförsvaret&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som behandlas i detta avsnitt bygger på promemorian&lt;br&gt;Trossamfunden och totalförsvaret (Ds 1999:4) som lagts fram av&lt;br&gt;Arbetsgruppen for översyn av den kyrkliga beredskapen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Nuvarande förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De kyrkliga kommunerna och myndigheterna omfattas i dag av åtskilliga&lt;br&gt;författningar på försvarsområdet. Detta skall ses mot bakgrund av att&lt;br&gt;Svenska kyrkan är en del av det allmänna och att de kyrkliga organens&lt;br&gt;verksamhet till stor del är författningsreglerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1994:1720) om civilt försvar innehåller bestämmelser om de&lt;br&gt;kyrkliga kommunernas ansvar inom det civila försvaret. I lagen slås det&lt;br&gt;fast att de kyrkliga kommunerna, liksom kommunerna och landstingen,&lt;br&gt;skall vidta de beredskapsförberedelser som behövs för deras respektive&lt;br&gt;verksamhet under höjd beredskap (2 kap. 1 §). Förberedelserna skall ha&lt;br&gt;en enhetlig inriktning och genomföras på ett ändamålsenligt sätt.&lt;br&gt;Ansvaret för detta ligger inom den kyrkliga kommunen på kyrkorådet&lt;br&gt;eller motsvarande organ. Beredskapsförberedelsema skall genomföras i&lt;br&gt;samverkan med berörda statliga myndigheter, kommuner, landsting och&lt;br&gt;kyrkliga kommuner (2 kap. 1 §). Kyrkliga kommuner skall också&lt;br&gt;samverka med övriga trossamfund, såväl kristna som icke kristna&lt;br&gt;trossamfund (jfr prop. 1994/95:7 s. 56).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en uppgift för kommunen att verka för att beredskaps-&lt;br&gt;förberedelsema for den civila verksamhet som bedrivs inom kommunen&lt;br&gt;av statliga myndigheter, landstinget och kyrkliga kommuner samt&lt;br&gt;organisationer och företag far en enhetlig inriktning och att samordning&lt;br&gt;sker (2 kap. 2 § lagen om civilt försvar). I detta ligger bl.a. att ta initiativ&lt;br&gt;till de samråd som behövs. Kommunen skall hålla länsstyrelsen&lt;br&gt;underrättad om de beredskapsförberedelser som vidtas och om de övriga&lt;br&gt;förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen, se&lt;br&gt;2 kap. 5 § lagen om civilt försvar och 2 kap. 4 § förordningen (1995:128)&lt;br&gt;om civilt försvar. Länsstyrelsen skall varje år rapportera till&lt;br&gt;Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) vilka beredskapsförberedelser&lt;br&gt;som har vidtagits av kommunerna i länet, se 53 § förordningen&lt;br&gt;(1997:1258) med länsstyrelseinstruktion. Härigenom får staten möjlighet&lt;br&gt;att följa upp och utvärdera beredskapen på kommunal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje stift skall stiftsstyrelsen verka för att de kyrkliga&lt;br&gt;kommunernas beredskapsförberedelser genomförs på ett ändamålsenligt&lt;br&gt;sätt och med en enhetlig inriktning (2 kap. 3 § lagen om civilt försvar).&lt;br&gt;Härvid skall stiftsstyrelsen samråda med domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kyrklig kommun skall medverka i sådan utbildning som utgör ett&lt;br&gt;led i beredskapsförberedelsema och som rör den egna kyrkliga&lt;br&gt;kommunen (2 kap. 4 § lagen om civilt försvar). Den kyrkliga kommunen&lt;br&gt;skall vidare se till att de förtroendevalda och den personal som skall ingå&lt;br&gt;i krigsorganisationen får den utbildning som behövs for verksamheten&lt;br&gt;under höjd beredskap (2 kap. 3 § förordningen om civilt försvar). De&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkliga kommunerna skall ha de planer som behövs for verksamheten&lt;br&gt;under höjd beredskap (2 kap. 1 § förordningen om civilt försvar).&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelser gäller för kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 1 § lagen om civilt försvar slås det fast bl.a. att&lt;br&gt;kommunstyrelsen under höjd beredskap skall verka för att den civila&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs i kommunen far en enhetlig inriktning och för&lt;br&gt;att samverkan kommer till stånd mellan dem som bedriver verksamheten.&lt;br&gt;Kyrkorådet eller motsvarande organ svarar för ledningen av den del av&lt;br&gt;det civila försvaret som ankommer på den kyrkliga kommunen (3 kap.&lt;br&gt;3 §). Vidare gäller att varje kyrklig kommun under höjd beredskap är&lt;br&gt;skyldig att bedriva verksamhet för invånare från andra kyrkliga&lt;br&gt;kommuner och för utlänningar som söker skydd i Sverige, på samma sätt&lt;br&gt;som gäller för dem som bor inom den egna kyrkliga kommunen (8 kap.&lt;br&gt;11 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om civilt försvar finns även föreskrifter som innebär att de&lt;br&gt;kyrkliga kommunerna, i likhet med kommuner och landsting, har vissa&lt;br&gt;skyldigheter när det gäller att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar&lt;br&gt;och andra skyddade personer (8 kap. 13 och 14 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om bl.a. de kyrkliga kommunernas ställning och&lt;br&gt;arbetsformer under krig och krigsfara. Bestämmelserna gäller även&lt;br&gt;myndigheter under regeringen vilka också ingår i Svenska kyrkans&lt;br&gt;organisation, t.ex. Kyrkofondens styrelse och domkapitlen. Lagen&lt;br&gt;behandlas närmare i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 § första stycket lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd&lt;br&gt;beredskap följer att kommuner, landsting och kyrkliga kommuner vid&lt;br&gt;höjd beredskap skall vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och&lt;br&gt;inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt&lt;br&gt;användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under&lt;br&gt;de rådande förhållandena skall kunna fullgöra sina uppgifter inom&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I säkerhetsskyddslagen (1996:627) finns bestämmelser om åtgärder&lt;br&gt;som syftar till att skydda bl.a. mot brott som hotar totalförsvaret eller&lt;br&gt;rikets säkerhet. Säkerhetsskyddet innefattar informationssäkerhet,&lt;br&gt;tillträdesbegränsning och säkerhetsprövning. Vissa av bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen omfattar verksamhet i de kyrkliga kommunerna (se 1 och 3 § §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör det också uppmärksammas att civilplikt enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1809) och förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;kan fullgöras exempelvis inom verksamheterna själavård och sociala&lt;br&gt;insatser samt begravningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om den kyrkliga beredskapen finns även i&lt;br&gt;beredskapsförordningen (1993:242). I 7 § anges att kyrkliga kommuner&lt;br&gt;vid beredskapslarm skall övergå till krigsorganisation. Enligt 15 § tredje&lt;br&gt;stycket skall Svenska kyrkans centralstyrelse leda och samordna den&lt;br&gt;kyrkliga beredskapen i enlighet med vad centralstyrelsen avtalar med&lt;br&gt;kyrkliga kommuner och andra trossamfund. Beredskapsförordningen&lt;br&gt;innehåller också föreskrifter om beredskapsplanering m.m. som gäller för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. myndigheter under regeringen vilka också ingår i Svenska kyrkans&lt;br&gt;organisation, se 2 och 12-53 §§ (jfr ovan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslagstiftningen innebär alltså bl.a. att kyrkliga kommuner&lt;br&gt;och myndigheter är skyldiga att vidta de åtgärder som är nödvändiga för&lt;br&gt;att verksamheten skall kunna bedrivas även under höjd beredskap. Någon&lt;br&gt;motsvarande skyldighet finns inte i fråga om andra trossamfund än&lt;br&gt;Svenska kyrkan. De övriga trossamfunden handhar sina beredskapsfrågor&lt;br&gt;på frivillig väg. Inte heller den verksamhet som bedrivs av privaträttsliga&lt;br&gt;organ inom Svenska kyrkan, exempelvis Stiftelsen för Svenska kyrkans&lt;br&gt;mission eller Stiftelsen Lutherhjälpen, omfattas av bestämmelserna om&lt;br&gt;beredskapsplanering i lagen om civilt försvar eller beredskaps-&lt;br&gt;förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Totalförsvarets behov av trossamfundens medverkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Trossamfundens kunnande och insatser bör&lt;br&gt;uppmärksammas och tas till vara inom totalförsvaret även i framtiden.&lt;br&gt;Särskilt betydelsefulla områden är begravningsverksamhet och andlig&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens bedömning stämmer i huvudsak överens med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga&lt;br&gt;invändningar mot förslagen. Samarbetsnämnden för statsbidrag till&lt;br&gt;trossamfund (SST)/Sveriges Frikyrkosamråd (FSR) ansluter sig till&lt;br&gt;bedömningen att samfundens insatser och kunnande bör tas till vara inom&lt;br&gt;totalförsvaret. Judiska församlingen i Stockholm och Stockholms katolska&lt;br&gt;stift instämmer i SST/FSR:s yttrande. Islamiska samarbetsrådet noterar&lt;br&gt;med uppskattning att utredningen uttalar sig positivt om trossamfundens&lt;br&gt;medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Svenska kyrkan och övriga&lt;br&gt;trossamfund utgör genom sina kunskaper och sin kompetens en värdefull&lt;br&gt;resurs för landet. De engagerar sammantaget en stor del av befolkningen&lt;br&gt;och har en bred förankring i samhället. Deras verksamhet kan utgöra ett&lt;br&gt;komplement och i vissa fall ett alternativ till den verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av andra organ - statliga myndigheter, kommuner och landsting samt&lt;br&gt;organisationer och företag. Det är angeläget att trossamfundens kunnande&lt;br&gt;och insatser uppmärksammas och tas till vara inom totalförsvaret även i&lt;br&gt;framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i arbetsgruppens bedömning att begravnings-&lt;br&gt;verksamheten och den andliga vården är särskilt betydelsefulla områden&lt;br&gt;när det gäller trossamfundens medverkan inom totalförsvaret. Med andlig&lt;br&gt;vård avses i detta sammanhang själavård och krishantering.&lt;br&gt;Trossamfunden gör även på andra områden betydande insatser som i&lt;br&gt;olika avseenden är värdefulla för samhället, i fredstid likaväl som vid&lt;br&gt;kris och under krig. Det rör sig exempelvis om social omvårdnad samt&lt;br&gt;barn- och ungdomsverksamhet. Av stor betydelse är vidare den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;själavårdande verksamhet som trossamfunden bedriver inom Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;Försvarsmakten, dvs. den militära själavården. Trossamfunden verkar&lt;br&gt;också sedan länge i internationella fredsfrämjande och humanitära&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under krig och höjd beredskap ökar betydelsen av trossamfundens&lt;br&gt;verksamhet. Religionen är en grundläggande faktor för olika kulturers&lt;br&gt;och etniska gruppers identitet och föreställningar. Många konflikter har&lt;br&gt;en religiös/etnisk dimension och det är därför viktigt att trossamfunden&lt;br&gt;genom sin verksamhet medverkar till att skapa större förståelse för olika&lt;br&gt;trosinriktningar och kulturer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Offentligrättslig reglering av trossamfundens&lt;br&gt;beredskapsförberedelser m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Efter relationsändringen skall lagen&lt;br&gt;(1994:1720) om civilt försvar inte vara generellt tillämplig på Svenska&lt;br&gt;kyrkan och dess organisatoriska delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans och dess organisatoriska delars skyldighet att&lt;br&gt;vidta beredskapsförberedelser i fråga om begravningsverksamheten&lt;br&gt;och de kyrkliga kulturminnena skall vara offentligrättsligt reglerad.&lt;br&gt;Regeringens bedömning: När det gäller trossamfundens verksamhet&lt;br&gt;i övrigt bör det inte finnas någon offentligrättsligt reglerad skyldighet&lt;br&gt;att vidta beredskapsförberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag och bedömning stämmer överens med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna, bl.a. Svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund, har inga invändningar mot förslagen.&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet (RAÄ) anser att det bör framgå att skyldigheten&lt;br&gt;avser att så långt det är möjligt skydda de kyrkliga kulturminnena från&lt;br&gt;skador vid krig. Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller att det ligger i&lt;br&gt;trossamfundens eget intresse att vidta de förberedelser som behövs för&lt;br&gt;den andliga vården i kris- och krigssituationer. Stiftssamfälligheten i&lt;br&gt;Härnösands stift ifrågasätter varför den offentligrättsliga regleringen om&lt;br&gt;beredskapsförberedelser inte kan omfatta även övrig verksamhet i&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Länsstyrelsen i Kronobergs län anför att arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag skulle innebära att genomförandet av den kyrkliga beredskapen&lt;br&gt;kommer att bero på enskilda personers intresse och engagemang för&lt;br&gt;frågan samt om man anser sig ha råd att i framtiden lägga ner de resurser&lt;br&gt;som den kyrkliga beredskapen trots allt kostar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgår i avsnitt 5.1 är de&lt;br&gt;kyrkliga kommunerna och myndigheterna enligt nu gällande&lt;br&gt;bestämmelser skyldiga att vidta förberedelser inför höjd beredskap, se&lt;br&gt;lagen (1994:1720)om civilt försvar respektive beredskapsförordningen&lt;br&gt;(1993:242). Dessa författningar innehåller även bestämmelser som gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten under höjd beredskap. Någon motsvarande reglering finns&lt;br&gt;inte beträffande de övriga trossamfunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationsändringen innebär att Svenska kyrkan lämnar det allmänna.&lt;br&gt;Församlingarnas och de kyrkliga samfallighetemas kommunstatus&lt;br&gt;upphör och de kyrkliga myndigheterna avvecklas. Svenska kyrkans&lt;br&gt;verksamhet kommer endast i begränsad utsträckning att omfattas av en&lt;br&gt;särskild reglering. Med hänsyn till detta bör bestämmelserna i lagen om&lt;br&gt;civilt försvar inte gälla generellt för Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar - församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift -&lt;br&gt;efter relationsändringen. Eftersom de kyrkliga myndigheterna avvecklas&lt;br&gt;genom relationsändringen kommer föreskrifterna i beredskaps-&lt;br&gt;förordningen inte att vara tillämpliga på de kyrkliga organen i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beredskapslagstiftning som i dag gäller för de kyrkliga&lt;br&gt;kommunerna och myndigheterna och som bl.a. innebär en allmän&lt;br&gt;skyldighet att genomföra beredskapsförberedelser kommer således inte&lt;br&gt;att gälla Svenska kyrkans organ efter det att relationerna mellan staten&lt;br&gt;och Svenska kyrkan har ändrats. En viktig fråga när det gäller Svenska&lt;br&gt;kyrkans och övriga trossamfunds medverkan inom totalförsvaret i&lt;br&gt;framtiden är om det efter relationsändringen skall införas särskilda&lt;br&gt;föreskrifter som innebär att trossamfunden är skyldiga att genomföra&lt;br&gt;beredskapsåtgärder, och i så fall på vilka områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga utgångspunkter för stat-kyrkareformen är att Svenska kyrkan i&lt;br&gt;framtiden i största möjliga utsträckning själv skall fa reglera sina&lt;br&gt;angelägenheter och att det skall skapas ökad likställighet mellan olika&lt;br&gt;trossamfund. Mot denna bakgrund bör det finnas starka skäl om&lt;br&gt;trossamfundens beredskapsförberedelser skall vara offentligrättsligt&lt;br&gt;reglerade i framtiden. Arbetsgruppen har föreslagit att det skall finnas en&lt;br&gt;reglerad skyldighet för Svenska kyrkan att vidta beredskapsförberedelser&lt;br&gt;i fråga om begravningsverksamheten och de kyrkliga kulturminnena.&lt;br&gt;Trossamfundens verksamhet i övrigt skall, enligt arbetsgruppens förslag,&lt;br&gt;inte omfattas av någon offentligrättslig reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter kommer&lt;br&gt;även efter relationsändringen att vara huvudmän för den övervägande&lt;br&gt;delen av begravningsverksamheten i landet, se 2 kap. 1 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begravningslagen (1990:1144) och prop. 1998/99:38, bet.&lt;br&gt;1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176. Det rör sig om en samhällsuppgift&lt;br&gt;som är av stor betydelse i en krigssituation. Det är närmast en&lt;br&gt;självklarhet att ett organ som har detta ansvar skall vara skyldigt att vidta&lt;br&gt;sådana åtgärder som är nödvändiga för att verksamheten skall kunna&lt;br&gt;fungera också under de svåra förhållanden som kan råda under höjd&lt;br&gt;beredskap. Begravningsverksamhetens särskilda karaktär motiverar att&lt;br&gt;det även efter relationsändringen finns en författningsreglerad skyldighet&lt;br&gt;för de församlingar och kyrkliga samfälligheter som är huvudmän för&lt;br&gt;begravningsverksamheten att genomföra beredskapsförberedelser på&lt;br&gt;området. Detta bör regleras i begravningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan betydelsefull uppgift för Svenska kyrkan är förvaltningen av&lt;br&gt;den kyrkliga egendomen. I 4 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen&lt;br&gt;m.m. (kulturminneslagen) finns det särskilda, generellt utformade&lt;br&gt;bestämmelser om skydd för vissa kategorier av denna egendom,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämligen de s.k. kyrkliga kulturminnena (kyrkobyggnader, kyrkotomter,&lt;br&gt;kyrkliga inventarier och begravningsplatser). Dessa särskilda&lt;br&gt;skyddsbestämmelser skall gälla även efter relationsändringen och&lt;br&gt;Svenska kyrkan skall fa viss ersättning från staten for kulturhistoriskt&lt;br&gt;motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga&lt;br&gt;kulturminnena, kyrkoantikvarisk ersättning (prop. 1998/99:38, bet.&lt;br&gt;1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176). Med hänsyn till detta är det motiverat&lt;br&gt;med en offentligrättsligt reglerad skyldighet for Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar att vidta beredskapsförberedelser i fråga om sådan&lt;br&gt;egendom som omfattas av de särskilda skyddsbestämmelserna i 4 kap.&lt;br&gt;kulturminneslagen, dvs. egendom som definieras som kyrkobyggnader,&lt;br&gt;kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. Detta bör&lt;br&gt;regleras i 4 kap. kulturminneslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far för särskilda fall besluta att en allmän begravningsplats&lt;br&gt;skall anordnas och hållas av en kommun (2 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;begravningslagen). För en kommun som omfattas av ett sådant beslut&lt;br&gt;kommer skyldigheten att vidta beredskapsförberedelser även fort-&lt;br&gt;sättningsvis att följa av de allmänna bestämmelserna i lagen om civilt&lt;br&gt;försvar. Detsamma gäller i fråga om kommunens förvaltning enligt&lt;br&gt;4 kap. kulturminneslagen av kommunala begravningsplatser och kultur-&lt;br&gt;historiskt värdefulla inventarier på sådana begravningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda begravningsplatser far hållas och anordnas bara av&lt;br&gt;trossamfund eller stiftelser som fatt länsstyrelsens tillstånd (2 kap. 6 §&lt;br&gt;begravningslagen). I fråga om sådana begravningsplatser finns det i dag&lt;br&gt;inte någon offentligrättsligt reglerad skyldighet att genomföra&lt;br&gt;beredskapsförberedelser. Enligt regeringens uppfattning motiverar inte&lt;br&gt;de ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan att det införs&lt;br&gt;en sådan skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora betydelse som den andliga vården har i kris- och&lt;br&gt;krigssituationer kan i och för sig tala för att frågan om beredskaps-&lt;br&gt;planering på detta område bör regleras offentligrättsligt. Här måste dock&lt;br&gt;beaktas att en eventuell offentligrättsligt reglerad skyldighet att vidta&lt;br&gt;beredskapsförberedelser av likställighetsskäl givetvis bör omfatta såväl&lt;br&gt;Svenska kyrkan som övriga trossamfund. För de övriga trossamfunden&lt;br&gt;skulle en sådan ordning innebära att det, till skillnad mot vad som gäller i&lt;br&gt;dag, skulle finnas en reglerad skyldighet att planera för verksamheten -&lt;br&gt;som för övrigt inte är reglerad i sig - under höjd beredskap. Vidare måste&lt;br&gt;hänsyn tas till målsättningen att Svenska kyrkan efter relationsändringen&lt;br&gt;själv skall fa reglera sina angelägenheter i största möjliga utsträckning.&lt;br&gt;Dessa faktorer talar mot en offentligrättslig reglering på området. Därtill&lt;br&gt;kommer att andlig vård för flertalet trossamfund av tradition är en&lt;br&gt;grundläggande och angelägen uppgift som utgör en självklar del av deras&lt;br&gt;identitet. Det kan därför antas att trossamfunden oberoende av en&lt;br&gt;offentligrättslig reglering kommer att genomföra förberedelser för att&lt;br&gt;denna verksamhet skall kunna bedrivas även under höjd beredskap. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund bör det inte införas en offentligrättslig reglering av&lt;br&gt;trossamfundens beredskapsförberedelser på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den verksamhet i övrigt som trossamfunden bedriver&lt;br&gt;delar regeringen arbetsgruppens uppfattning, att det med hänsyn till bl.a.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stat-kyrkareformens intentioner inte bör införas någon offentligrättsligt&lt;br&gt;reglerad skyldighet att genomföra beredskapsåtgärder. Det bör vara en&lt;br&gt;angelägenhet för de enskilda trossamfunden att utifrån sina egna&lt;br&gt;förutsättningar avgöra i vilken utsträckning som de skall vidta&lt;br&gt;förberedelser för att kunna bedriva sin verksamhet även under höjd&lt;br&gt;beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förarbetena till lagen om civilt försvar syftar skyldigheten att&lt;br&gt;vidta beredskapsåtgärder på alla de olika typer av förberedelser som är&lt;br&gt;nödvändiga för att verksamheten skall fungera under de svåra&lt;br&gt;förhållanden som kan råda under krig (prop. 1994/95:7 s. 97). Detta bör&lt;br&gt;gälla också i fråga om Svenska kyrkans och dess organisatoriska delars&lt;br&gt;beredskapsförberedelser beträffande begravningsverksamheten och de&lt;br&gt;kyrkliga kulturminnena. I 7 § andra stycket lagen (1992:1403) om&lt;br&gt;totalförsvar och höjd beredskap regleras bl.a. enskilda organisationers&lt;br&gt;skyldigheter att vidta åtgärder vid höjd beredskap. Bestämmelserna när&lt;br&gt;det gäller verksamheter som dessa organ enligt överenskommelse eller på&lt;br&gt;annan grund är skyldiga att fortsätta i krig (se även avsnitt 5.5.3) innebär&lt;br&gt;att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar vid höjd beredskap&lt;br&gt;skall vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av&lt;br&gt;verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av&lt;br&gt;tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande&lt;br&gt;förhållandena skall kunna fullgöra sina skyldigheter i fråga om&lt;br&gt;begravningsverksamheten och de kyrkliga kulturminnena. Regeringens&lt;br&gt;förslag innebär således i praktiken inte någon förändring av vad som&lt;br&gt;gäller för närvarande på dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan är det i&lt;br&gt;enlighet med vad regeringen tidigare har föreslagit endast sådana&lt;br&gt;handlingar inom Svenska kyrkan som avser begravningsverksamheten&lt;br&gt;samt fördelningen och användningen av den kyrkoantikvariska&lt;br&gt;ersättningen som kommer att omfattas av en offentligrättsligt reglerad&lt;br&gt;handlingsoffentlighet (prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18, rskr.&lt;br&gt;1998/99:176). Handlingar i övrigt som rör totalförsvaret bör inte&lt;br&gt;omfattas av någon offentligrättsligt reglerad handlingsoffentlighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Ledning och samordning av trossamfundens&lt;br&gt;medverkan inom totalförsvaret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvar består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil&lt;br&gt;verksamhet (civilt försvar), se 1 § lagen (1992:1403) om totalförsvar och&lt;br&gt;höjd beredskap. Civilt försvar, i vilket trossamfundens verksamhet ingår,&lt;br&gt;omfattar hela samhället och utförs av ett stort antal aktörer med olika&lt;br&gt;inriktning och verksamhet. En förutsättning för att det skall vara möjligt&lt;br&gt;att agera samlat och effektivt under höjd beredskap är därför att de&lt;br&gt;beredskapsförberedelser och åtgärder som vidtas av olika organ,&lt;br&gt;inklusive trossamfunden, samordnas och så långt som det är möjligt far&lt;br&gt;en enhetlig inriktning. Förberedelserna måste också anpassas till gällande&lt;br&gt;säkerhets- och försvarspolitiska mål och till den aktuella hotbilden. Det&lt;br&gt;är med andra ord nödvändigt att det finns ett väl fungerande och flexibelt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;system för ledning och samordning, såväl vid fredstida förberedelser som Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;under höjd beredskap inklusive krig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.1 Lokal nivå&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Relationsändringen mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan bör inte innebära någon förändring i fråga om&lt;br&gt;kommunens sammanhållande ansvar när det gäller beredskaps-&lt;br&gt;förberedelser i fred för den civila verksamhet som bedrivs i&lt;br&gt;kommunen eller för denna verksamhet under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag att det i lagen (1994:1720) om civilt försvar&lt;br&gt;skall tydliggöras att trossamfunden ingår bland de aktörer som&lt;br&gt;bedriver civilt försvar bör inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens bedömning beträffande relationsändringens inverkan&lt;br&gt;på kommunens sammanhållande ansvar stämmer överens med&lt;br&gt;regeringens. Arbetsgruppen föreslår därtill att det i lagen (1994:1720) om&lt;br&gt;civilt försvar skall tydliggöras att trossamfunden ingår bland de aktörer&lt;br&gt;som bedriver civilt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga&lt;br&gt;invändningar mot förslagen. Samarbetsnämnden för statsbidrag till&lt;br&gt;trossamfund (SST)ZSveriges Frikyrkosamråd (FSR) pekar på att det är&lt;br&gt;viktigt att kommunen arbetar aktivt för att skapa goda kontakter med&lt;br&gt;både församlingar inom Svenska kyrkan och församlingarna inom de fria&lt;br&gt;samfunden. Judiska församlingen i Stockholm och Stockholms katolska&lt;br&gt;stift instämmer i SST/FSR:s yttrande. Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;ansluter sig till arbetsgruppens bedömning i fråga om kommunernas&lt;br&gt;sammanhållande ansvar för fredstida beredskapsförberedelser och om&lt;br&gt;kommunernas verksamhet vid höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Det är enligt gällande&lt;br&gt;bestämmelser en uppgift för kommunen att verka för att&lt;br&gt;beredskapsförberedelsema för den civila verksamhet som bedrivs inom&lt;br&gt;kommunen av statliga myndigheter, landstinget och kyrkliga kommuner&lt;br&gt;samt organisationer och företag far en enhetlig inriktning och att&lt;br&gt;samordning sker (2 kap. 2 § lagen om civilt försvar). Ett motsvarande&lt;br&gt;ansvar föreligger i fråga om den civila verksamheten under höjd&lt;br&gt;beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har alltså i dag en sammanhållande roll i fråga om&lt;br&gt;verksamheten inom det civila försvaret på lokal nivå. De ändrade&lt;br&gt;relationerna mellan staten och Svenska kyrkan bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening inte medföra någon förändring i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har föreslagit att det skall göras ett tillägg i 2 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen om civilt försvar för att tydliggöra att trossamfunden även i&lt;br&gt;fortsättningen ingår bland de aktörer som bedriver civilt försvar. Enligt&lt;br&gt;bestämmelsen har kommunen ett samordnande ansvar för den civila&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs inom kommunen av bl.a. organisationer. Med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsyn härtill är ett tillägg i enlighet med arbetsgruppens förslag inte&lt;br&gt;nödvändigt. Arbetsgruppens förslag bör därför inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de kyrkliga kommunerna innebär den nuvarande&lt;br&gt;regleringen ett åläggande för dem att vid den egna beredskapsplaneringen&lt;br&gt;samverka med övriga trossamfund (se 2 kap. 1 § tredje stycket lagen om&lt;br&gt;civilt försvar). Denna bestämmelse skall enligt regeringens förslag&lt;br&gt;upphöra att gälla i och med relationsändringen (se avsnitt 5.3). Med&lt;br&gt;hänsyn till intentionerna bakom stat-kyrkareformen är det inte rimligt att&lt;br&gt;Svenska kyrkans organisatoriska delar i framtiden åläggs en motsvarande&lt;br&gt;skyldighet att vid sina egna beredskapsförberedelser samverka med&lt;br&gt;övriga trossamfund. Det bör inte heller vara en skyldighet för&lt;br&gt;församlingarna och de kyrkliga samfallighetema att ansvara för att de&lt;br&gt;förberedelser som genomförs av olika trossamfund samordnas med de&lt;br&gt;beredskapsförberedelser i övrigt som vidtas inom kommunen. Som&lt;br&gt;arbetsgruppen har anfört far det förutsättas att de förberedelser som&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter vidtar i fråga&lt;br&gt;om begravningsverksamheten genomförs i samverkan med såväl andra&lt;br&gt;innehavare av allmänna begravningsplatser som innehavare av enskilda&lt;br&gt;begravningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.2 Regional nivå&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Relationsändringen bör inte innebära&lt;br&gt;någon förändring i fråga om länsstyrelsens och civilbefälhavarens&lt;br&gt;sammanhållande ansvar för den civila verksamhet som bedrivs i länet&lt;br&gt;respektive civilområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens bedömning stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga&lt;br&gt;invändningar mot förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Länsstyrelsen är högsta civila&lt;br&gt;totalförsvarsmyndighet inom länet, som i detta sammanhang utgör den&lt;br&gt;lägre regionala nivån, se 51 § förordningen (1997:1258) med&lt;br&gt;länsstyrelseinstruktion (länsstyrelseinstruktionen). Det hör till&lt;br&gt;länsstyrelsens uppgifter att verka för att beredskapsförberedelsema för&lt;br&gt;den civila verksamhet som bedrivs i länet får en enhetlig inriktning och&lt;br&gt;att nödvändig samverkan kommer till stånd, se 53 § första stycket 2&lt;br&gt;länsstyrelseinstruktionen. Länsstyrelsen skall ge kommunerna och&lt;br&gt;berörda myndigheter, organisationer och företag stöd och underlag för&lt;br&gt;deras beredskapsförberedelser. På den högre regionala nivån, dvs. inom&lt;br&gt;civilområdet, skall civilbefälhavaren bl.a. verka för att totalförsvaret&lt;br&gt;under höjd beredskap far en enhetlig inriktning, se 14 § förordningen&lt;br&gt;(1988:1121) med instruktion för civilbefälhavama. I krig har&lt;br&gt;länsstyrelsen och civilbefälhavaren en sammanhållande roll när det gäller&lt;br&gt;den civila verksamheten inom länet respektive civilområdet (56 §&lt;br&gt;länsstyrelseinstruktionen respektive 6 § instruktionen för civilbefal-&lt;br&gt;havama).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regional nivå har alltså länsstyrelsen och civilbefalhavaren ett&lt;br&gt;sammanhållande ansvar för den civila verksamhet som bedrivs i länet&lt;br&gt;respektive civilområdet. De ändrade relationerna mellan staten och&lt;br&gt;Svenska kyrkan bör enligt regeringens uppfattning inte medföra någon&lt;br&gt;ändring i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 3 § lagen (1994:1720) om civilt försvar finns det en&lt;br&gt;bestämmelse som ålägger stiftsstyrelsen att, i samråd med domkapitlet,&lt;br&gt;verka för att de kyrkliga kommunernas beredskapsförberedelser far en&lt;br&gt;enhetlig inriktning. Denna bestämmelse kommer enligt regeringens&lt;br&gt;förslag i avsnitt 5.3 att upphöra att gälla i och med relationsändringen.&lt;br&gt;Frågan om samordning av olika kyrkliga organs interna&lt;br&gt;beredskapsplanering bör efter relationsändringen vara en inomkyrklig&lt;br&gt;angelägenhet och någon motsvarande bestämmelse bör därför inte&lt;br&gt;införas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.3 Central nivå&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Svenska kyrkans centralstyrelses&lt;br&gt;författningsreglerade ansvar för ledning och samordning av den&lt;br&gt;kyrkliga beredskapen bör upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) bör leda och samordna&lt;br&gt;trossamfundens medverkan inom det civila försvaret i enlighet med&lt;br&gt;vad ÖCB kommer överens om med Svenska kyrkan och andra&lt;br&gt;trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag stämmer i huvudsak överens med&lt;br&gt;regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna, däribland&lt;br&gt;ÖCB, tillstyrker arbetsgruppens förslag. Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;br&gt;anför att förslaget att kyrkliga centrala organs uppgift att leda den&lt;br&gt;kyrkliga beredskapen skall utgå är en rimlig följd av kyrka-statreformen.&lt;br&gt;Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet och Stiftssamfälligheten i&lt;br&gt;Härnösands stift anser dock att Svenska kyrkan även fortsättningsvis&lt;br&gt;skall ha uppgiften att samordna trossamfundens beredskapsförberedelser.&lt;br&gt;Som skäl för detta pekas bl.a. på att Svenska kyrkans verksamhet är&lt;br&gt;geografiskt heltäckande och finns på samtliga ledningsnivåer inom&lt;br&gt;försvaret samt vidare att kyrkan har byggt upp särskild kunskap och&lt;br&gt;kompetens på området. Försvarsmakten framhåller att det är viktigt att ta&lt;br&gt;till vara de positiva erfarenheterna från arbetet inom Trossamfundens&lt;br&gt;beredskapsråd (TBR). Enligt Försvarsmaktens uppfattning tillgodoses&lt;br&gt;detta bäst genom att staten, Svenska kyrkan och de andra trossamfunden&lt;br&gt;tecknar ett avtal om att behålla nuvarande TBR. Samarbetsnämnden för&lt;br&gt;statsbidrag till trossamfund (SST)ZSveriges Frikyrkosamråd (FSR)&lt;br&gt;noterar med tillfredsställelse den syn baserad på en likabehandling av&lt;br&gt;trossamfunden som återspeglas i förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: På den centrala nivån är det i dag&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse som har ansvar för ledning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samordning av trossamfundens medverkan inom totalförsvaret, se 15 §&lt;br&gt;tredje stycket beredskapsförordningen (1993:242). Centralstyrelsen har&lt;br&gt;att utöva sitt lednings- och samordningsansvar i enlighet med vad som&lt;br&gt;avtalas med de kyrkliga kommunerna och andra trossamfund. För den&lt;br&gt;närmare hanteringen av trossamfundens beredskapsfrågor har&lt;br&gt;centralstyrelsen inrättat Trossamfundens beredskapsråd (TBR). Rådet,&lt;br&gt;som är underställt centralstyrelsen, är ett samverkans- och&lt;br&gt;beredningsorgan och har inte några beslutsfunktioner. I TBR ingår&lt;br&gt;representanter för centralstyrelsen, Samarbetsnämnden för statsbidrag till&lt;br&gt;trossamfund (SST), ÖCB samt Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund. Vidare är fältprosten, som är anställd av&lt;br&gt;Försvarsmakten och har ansvar för att samordna och utveckla den&lt;br&gt;militära själavården i landet, adjungerad i TBR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralstyrelsen upphör att vara statlig myndighet när relationerna&lt;br&gt;mellan staten och Svenska kyrkan ändras. Svenska kyrkan kommer med&lt;br&gt;all sannolikhet att inrätta ett motsvarande förvaltningsorgan på den&lt;br&gt;nationella nivån. Det blir dock i sådant fall fråga om ett inomkyrkligt och&lt;br&gt;inte ett offentligrättsligt reglerat organ. Centralstyrelsens&lt;br&gt;författningsreglerade lednings- och samordningsansvar bör därför&lt;br&gt;upphöra i och med relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har föreslagit att ansvaret för att på central nivå leda&lt;br&gt;och samordna trossamfundens medverkan inom totalförsvaret efter&lt;br&gt;relationsändringen skall ligga på ett statligt organ. Enligt förslaget skall&lt;br&gt;ansvaret läggas på ÖCB. Arbetsgruppens förslag har fått ett starkt stöd av&lt;br&gt;remissinstanserna. Endast ett par remissinstanser avstyrker förslaget och&lt;br&gt;förordar att ansvaret skall ligga på Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även regeringen anser att övervägande skäl talar för att ansvaret för&lt;br&gt;ledning och samordning av trossamfundens medverkan inom&lt;br&gt;totalförsvaret i framtiden bör ligga på ett statligt organ. Detta är naturligt&lt;br&gt;eftersom det är ett statligt intresse att trossamfundens speciella kunskap&lt;br&gt;och erfarenheter tas till vara inom totalförsvaret. Det kan ifrågasättas om&lt;br&gt;en myndighetsuppgift av detta slag över huvud taget bör läggas på ett&lt;br&gt;organ utanför myndighetssfaren annat än om det inte finns något annat&lt;br&gt;alternativ. Ett statligt huvudmannaskap är också en tydlig markering av&lt;br&gt;att trossamfundens kunnande och insatser är av stor betydelse för&lt;br&gt;totalförsvaret. Vidare är en lösning med ett statligt lednings- och&lt;br&gt;samordningsansvar mest lämplig med hänsyn till stat-kyrkareformens&lt;br&gt;principiella utgångspunkt om ökad likställighet mellan olika&lt;br&gt;trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med arbetsgruppen att lednings- och&lt;br&gt;samordningsansvaret bör knytas till ÖCB, som har ett övergripande&lt;br&gt;ansvar under regeringen för samordning och inriktning av det civila&lt;br&gt;försvaret. Det bör finnas goda förutsättningar för att ÖCB skall kunna&lt;br&gt;samordna trossamfundens beredskapsförberedelser med övrig&lt;br&gt;verksamhet för det civila försvaret och anpassa dem efter förändringar i&lt;br&gt;det försvars- och säkerhetspolitiska läget. Med hänsyn till de uppgifter&lt;br&gt;och den kompetens som ÖCB har i fråga om ledning och samordning av&lt;br&gt;verksamheten för det civila försvaret bör det finnas möjligheter att&lt;br&gt;samordna exempelvis utbildnings- och informationsinsatser. En viktig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del häri bör enligt regeringen vara att lämna information till Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;trossamfunden i olika frågor, bl.a. om den internationella humanitära&lt;br&gt;rätten och de krav som följer av denna. Det bör även vara möjligt att&lt;br&gt;åstadkomma ett effektivt resursutnyttjande och därmed rationaliserings-&lt;br&gt;vinster i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖCB bör - i likhet med centralstyrelsen i dag - leda och samordna&lt;br&gt;trossamfundens medverkan inom det civila försvaret i enlighet med vad&lt;br&gt;ÖCB överenskommer med Svenska kyrkan och andra trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att ÖCB är representerad i TBR har myndigheten för&lt;br&gt;närvarande inte någon direkt koppling till trossamfunden och deras&lt;br&gt;verksamhet. Som arbetsgruppen har anfört torde det därför finnas ett&lt;br&gt;behov av att hos ÖCB öka kunskapen om trossamfundens kunnande och&lt;br&gt;insatser. För att tillgodose detta behov bör det till ÖCB knytas ett särskilt&lt;br&gt;råd för trossamfundens beredskapsfrågor. I ett sådant råd kan den&lt;br&gt;kunskaps- och erfarenhetsbank som har byggts upp och de kontaktnät&lt;br&gt;som har skapats inom ramen för TBR:s arbete tas till vara och utvecklas.&lt;br&gt;Såväl Svenska kyrkan som andra trossamfund bör vara representerade i&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ledning och samordning av Svenska kyrkans och övriga&lt;br&gt;trossamfunds interna beredskapsförberedelser är det varje enskilt&lt;br&gt;trossamfund som har att avgöra hur de förberedelser som genomförs av&lt;br&gt;olika organ inom den egna organisationen skall samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Följdändringar inom totalförsvarsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan medför att det&lt;br&gt;behöver göras ändringar i ett antal lagar inom totalförsvarsområdet. Detta&lt;br&gt;är en följd bl.a. av att församlingarnas och de kyrkliga samfällighetemas&lt;br&gt;kommunstatus upphör och att Svenska kyrkan även i övrigt lämnar det&lt;br&gt;allmänna. Regeringen har i avsnitt 5.3 föreslagit ändringar i lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m., begravningslagen (1990:1144) och&lt;br&gt;lagen (1994:1720) om civilt försvar. Ytterligare förslag till lagändringar&lt;br&gt;lämnas nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;och andra skyddade personer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En församling eller kyrklig samfållighet inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan som är huvudman för begravningsverksamheten skall&lt;br&gt;vara skyldig att till Totalförsvarets pliktverk respektive Statens&lt;br&gt;invandrarverk lämna uppsamlade värdeföremål och handlingar samt&lt;br&gt;lämna uppgift om var avlidna skyddade personers gravar är belägna.&lt;br&gt;En sådan församling eller samfållighet skall också vara skyldig att på&lt;br&gt;begäran lämna Svenska röda korset biträde med att förbereda den&lt;br&gt;nationella upplysningsbyråns verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma skyldigheter skall vila på en församling eller kyrklig&lt;br&gt;samfållighet inom Svenska kyrkan som utan att vara huvudman för&lt;br&gt;begravningsverksamheten är innehavare av en eller flera allmänna&lt;br&gt;begravningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag stämmer i huvudsak överens med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga&lt;br&gt;invändningar mot förslagen. Statens invandrarverk har inga synpunkter&lt;br&gt;att redovisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 8 kap. 13 § lagen (1994:1720)&lt;br&gt;om civilt försvar är bl.a. kyrkliga kommuner skyldiga att till&lt;br&gt;Totalförsvarets pliktverk respektive Statens invandrarverk lämna vissa&lt;br&gt;uppgifter om krigsfångar och andra skyddade personer. Det gäller&lt;br&gt;uppgifter om identitet, vistelseort, hälsotillstånd och liknande&lt;br&gt;förhållanden samt om var avlidna skyddade personers gravar är belägna.&lt;br&gt;Uppsamlade värdeföremål och handlingar som kvarlämnats av skyddade&lt;br&gt;personer eller som efterlämnats av avlidna skyddade personer och som är&lt;br&gt;av vikt för de närmast anhöriga skall lämnas till Totalförsvarets pliktverk&lt;br&gt;eller Statens invandrarverk. Dessa myndigheter skall sedan lämna vidare&lt;br&gt;uppsamlade värdeföremål och handlingar samt vidarebefordra uppgifter&lt;br&gt;till den nationella upplysningsbyrån. Dessutom är bl.a. varje kyrklig&lt;br&gt;kommun som i krig eller under neutralitet kan få sådan information som&lt;br&gt;avses ovan skyldig att på begäran lämna Svenska röda korset biträde med&lt;br&gt;att förbereda den nationella upplysningsbyråns verksamhet (8 kap. 14 §&lt;br&gt;lagen om civilt försvar). Dessa bestämmelser är en följd av Sveriges&lt;br&gt;åtaganden enligt 1949 års fyra Genévekonventioner angående skydd för&lt;br&gt;krigets offer och 1977 års tilläggsprotokoll till konventionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag skall bestämmelserna i lagen om civilt&lt;br&gt;försvar inte gälla generellt för de kyrkliga organen efter&lt;br&gt;relationsändringen (avsnitt 5.3). Svenska kyrkans församlingar och&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter kommer dock även fortsättningsvis att vara&lt;br&gt;huvudmän för den övervägande delen av begravningsverksamheten i&lt;br&gt;landet, se 2 kap. 1 § begravningslagen (1990:1144) och prop.&lt;br&gt;1998/99:38, bet,1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176. De kyrkliga organ&lt;br&gt;som har detta ansvar bör - liksom i dag - vara skyldiga att lämna uppgift&lt;br&gt;om var avlidna skyddade personers gravar är belägna samt att lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppsamlade värdeföremål och handlingar till Totalförsvarets pliktverk&lt;br&gt;respektive Statens invandrarverk. De bör vidare vara skyldiga att på&lt;br&gt;begäran hjälpa Svenska röda korset med att förbereda den nationella&lt;br&gt;upplysningsbyråns verksamhet. Dessa skyldigheter bör även&lt;br&gt;fortsättningsvis gälla en församling eller kyrklig samfållighet som utan&lt;br&gt;att vara huvudman för begravningsverksamheten är innehavare av en&lt;br&gt;eller flera allmänna begravningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I begravningslagen bör det anges att skyldigheten att lämna&lt;br&gt;upplysningar m.m. enligt 8 kap. 13 § andra stycket och 14 § lagen om&lt;br&gt;civilt försvar gäller för huvudman och annan församling som innehar en&lt;br&gt;eller flera allmänna begravningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5.2 Bestämmelser om totalförsvarsplikt m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen (1994:1809) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt som avser utredning om totalförsvarspliktigas&lt;br&gt;personliga förhållanden skall inte vara tillämpliga på Svenska kyrkan&lt;br&gt;och dess organisatoriska delar efter relationsändringen. Inte heller&lt;br&gt;lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga skall vara tillämplig på dessa organ efter&lt;br&gt;relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets pliktverk skall kunna besluta om krigsplacering&lt;br&gt;efter framställningar från registrerade trossamfund eller&lt;br&gt;organisatoriska delar av sådana samfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar skall inte ha rätt att&lt;br&gt;pröva frågor om avbrott i grundutbildning eller repetitionsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall få&lt;br&gt;överlämna till registrerade trossamfund eller organisatoriska delar av&lt;br&gt;sådana samfund att besluta om ledighet och förmåner för&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt hos dem. Handlingar som&lt;br&gt;avser prövning av sådana frågor skall omfattas av en offentligrättsligt&lt;br&gt;reglerad handlingsoffentlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar skall inte ha rätt att&lt;br&gt;pröva frågor om disciplinansvar eller åtalsanmälan eller om&lt;br&gt;ersättningsskyldighet enligt lagen (1994:1811) om disciplinansvar&lt;br&gt;inom totalförsvaret, m.m. I fråga om disciplinansvariga som tjänstgör&lt;br&gt;eller har tjänstgjort hos ett registrerat trossamfund eller någon av dess&lt;br&gt;organisatoriska delar skall frågor om disciplinförseelse eller&lt;br&gt;åtalsanmälan prövas av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga&lt;br&gt;invändningar mot förslagen. Totalförsvarets pliktverk tillstyrker förslaget&lt;br&gt;att trossamfunden inte skall ha rätt att utreda totalförsvarspliktigas&lt;br&gt;personliga förhållanden eller besluta om avbrott av grund- eller&lt;br&gt;repetitionsutbildning. Vidare tillstyrker Pliktverket förslaget att&lt;br&gt;trossamfunden efter delegation skall kunna besluta om ledighet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmåner för totalförsvarspliktiga. Samarbetsnämnden för statsbidrag till&lt;br&gt;trossamfund (SST)ZSveriges Frikyrkosamråd (FSR) och Islamiska&lt;br&gt;samarbetsrådet tillstyrker förslaget att Totalförsvarets pliktverk skall&lt;br&gt;kunna besluta om krigsplacering efter framställningar från registrerade&lt;br&gt;trossamfund eller organisatoriska delar av sådana samfund. Judiska&lt;br&gt;församlingen i Stockholm och Stockholms katolska stift instämmer i&lt;br&gt;SST/FSR:s yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Totalförsvarets personalförsörjning&lt;br&gt;tryggas genom totalförsvarsplikt. Grundläggande bestämmelser om&lt;br&gt;denna plikt finns i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, pliktlagen,&lt;br&gt;och i förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt, pliktförordningen.&lt;br&gt;Tjänstgöringen kan fullgöras bl.a. som civilplikt. Civilplikt får fullgöras&lt;br&gt;bl.a. i verksamheterna själavård och sociala insatser samt&lt;br&gt;begravningsverksamhet (se bilagan till pliktförordningen). Civilplikt kan&lt;br&gt;fullgöras inte enbart hos statliga myndigheter, kommuner och andra&lt;br&gt;offentliga organ utan även hos privata rättssubjekt. Under förutsättning&lt;br&gt;att det är fråga om verksamheter som har angivits i bilagan till&lt;br&gt;pliktförordningen skulle alltså civilplikt kunna fullgöras hos Svenska&lt;br&gt;kyrkan och andra trossamfund även efter det att relationerna mellan&lt;br&gt;staten och Svenska kyrkan har ändrats. Relationsändringen i sig innebär&lt;br&gt;med andra ord inte någon förändring när det gäller möjligheten att&lt;br&gt;fullgöra civilplikt inom verksamheterna själavård och sociala insatser&lt;br&gt;eller begravningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I pliktlagen finns det bestämmelser om en totalförsvarspliktigs&lt;br&gt;skyldighet att till Totalförsvarets pliktverk m.fl. - bl.a. en kyrklig&lt;br&gt;kommun — lämna sådana uppgifter om sina personliga förhållanden som&lt;br&gt;behövs för att utreda och bedöma hans eller hennes förutsättningar att&lt;br&gt;fullgöra värnplikt eller civilplikt, 2 kap. 1 §. En utredning som kan leda&lt;br&gt;till inskrivning för civilplikt och som inte skall utföras vid en mönstring&lt;br&gt;far utföras av - förutom Totalförsvarets pliktverk - bl.a. kommuner,&lt;br&gt;landsting och kyrkliga kommuner (prop. 1994/95:6 s. 162). I 6 § lagen&lt;br&gt;(1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;finns bestämmelser om rätt att på automatiserad väg behandla känsliga&lt;br&gt;personuppgifter som lämnas vid utredningar om totalförsvarspliktigas&lt;br&gt;personliga förhållanden enligt 2 kap. 1 § pliktlagen. Bestämmelsen i 6 §&lt;br&gt;andra stycket gäller bl.a. kyrkliga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser kan det alltså förekomma att en kyrklig&lt;br&gt;kommun utför en utredning om en totalförsvarspliktigs personliga&lt;br&gt;förhållanden. Den kyrkliga kommunen har i sådant fall rätt att i samband&lt;br&gt;med utredningen begära att den totalförsvarspliktige lämnar uppgifter om&lt;br&gt;sina personliga förhållanden och medverkar vid utredningen. Andra&lt;br&gt;organ än statliga myndigheter, kommuner, landsting och kyrkliga&lt;br&gt;kommuner, exempelvis bolag och föreningar, har inte någon&lt;br&gt;motsvarande rätt att utföra utredningar om totalförsvarspliktigas&lt;br&gt;personliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att relationsändringen bl.a. innebär att de kyrkliga&lt;br&gt;kommunernas kommunstatus upphör och att Svenska kyrkan även i&lt;br&gt;övrigt lämnar det allmänna finns det inte skäl för att Svenska kyrkan och&lt;br&gt;dess organisatoriska delar i framtiden skall utreda totalförsvarspliktigas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personliga förhållanden och begära uppgifter från totalförsvarspliktiga.&lt;br&gt;Därmed bör inte heller bestämmelsen i 6 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga vara tillämplig på&lt;br&gt;Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar efter relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 kap. 15 § pliktlagen följer att beslut om krigsplacering fattas av&lt;br&gt;Totalförsvarets pliktverk efter framställningar från bl.a. bolag,&lt;br&gt;föreningar, samfälligheter eller andra enskilda. Detta innebär att ett&lt;br&gt;beslut kan fattas efter begäran från bl.a. ett trossamfund som bedriver&lt;br&gt;verksamheten som ideell förening. Totalförsvarets pliktverk bör efter&lt;br&gt;relationsändringen kunna fatta beslut om krigsplacering även efter&lt;br&gt;framställningar från registrerade trossamfund eller organisatoriska delar&lt;br&gt;av sådana samfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 15 § pliktlagen kan ärenden som rör frågor om avbrott i&lt;br&gt;grundutbildning eller repetitionsutbildning efter beslut av Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk prövas av andra statliga myndigheter, kommuner, landsting och&lt;br&gt;kyrkliga kommuner. Ärenden av detta slag bör inte kunna prövas av&lt;br&gt;kyrkliga organ efter relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;överlämna till bolag, föreningar, samfälligheter eller andra enskilda att&lt;br&gt;besluta om ledighet och förmåner för totalförsvarspliktiga som fullgör&lt;br&gt;civilplikt hos dem (5 kap. 19 § pliktlagen). Även registrerade&lt;br&gt;trossamfund eller organisatoriska delar av sådana samfund bör kunna ges&lt;br&gt;motsvarande rätt. Enligt bilagan till sekretesslagen (1980:100) omfattas&lt;br&gt;bolag, föreningar, samfälligheter eller andra enskilda, där&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga fullgör civilplikt, av handlingsoffentlighet i fråga&lt;br&gt;om sådana handlingar som avser prövning av frågor om ledighet och&lt;br&gt;förmåner för totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt. Det bör göras ett&lt;br&gt;tillägg i denna bestämmelse beträffande registrerade trossamfund och&lt;br&gt;organisatoriska delar av sådana samfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.&lt;br&gt;(disciplinansvarslagen) innehåller bestämmelser som gäller frågor om&lt;br&gt;disciplinärt ansvar för bl.a. totalförsvarspliktiga under den tid då de är&lt;br&gt;skyldiga att fullgöra värnplikt eller civilplikt enligt pliktlagen. Den som&lt;br&gt;disciplinansvarslagen gäller för benämns i lagen disciplinansvarig. Av&lt;br&gt;bestämmelserna följer att om tjänstgöringen äger rum eller har ägt rum&lt;br&gt;hos en kyrklig kommun skall frågor om disciplinansvar och åtalsanmälan&lt;br&gt;prövas där (19 §). En kyrklig kommun som har att pröva frågor av detta&lt;br&gt;slag omfattas av bestämmelser om beslutsbefogenheter och om&lt;br&gt;medverkan av en auditör (22-24 §§). Vidare gäller särskilda regler i&lt;br&gt;fråga om överklagande av beslut om disciplinpåföljd (50 och 51 §§). Det&lt;br&gt;finns också föreskrifter om beslut i ärenden avseende disciplinansvarigas&lt;br&gt;skyldighet att ersätta materiel som lämnats ut för personligt bruk och som&lt;br&gt;förlorats eller skadats samt om överklagande av beslut om&lt;br&gt;ersättningsskyldighet (58 och 62 §§). De nu nämnda bestämmelserna är&lt;br&gt;tillämpliga även för myndigheter, kommuner och landsting där en&lt;br&gt;disciplinansvarig tjänstgör eller har tjänstgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om disciplinansvar eller åtalsanmälan enligt&lt;br&gt;disciplinansvarslagen bör inte prövas av organ inom Svenska kyrkan&lt;br&gt;efter relationsändringen. På samma sätt som för övriga privaträttsliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;subjekt bör frågor av detta slag i stället prövas av den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer (19 § andra stycket disciplinansvarslagen). Det&lt;br&gt;bör anges i bestämmelsen att den är tillämplig även på ett registrerat&lt;br&gt;trossamfund eller någon av dess organisatoriska delar. En sådan prövning&lt;br&gt;skall enligt 2 kap. 1 § förordningen (1995:241) om disciplinansvar inom&lt;br&gt;totalförsvaret, m.m. göras av Statens räddningsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter relationsändringen bör de kyrkliga organen inte heller ha rätt att&lt;br&gt;besluta i ersättningsärenden enligt disciplinansvarslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att det behövs övergångsbestämmelser&lt;br&gt;beträffande disciplinansvar och åtalsanmälan samt ersättningsskyldighet&lt;br&gt;avseende disciplinansvariga som före relationsändringen har tjänstgjort&lt;br&gt;hos en kyrklig kommun eller har fatt ut materiel från en kyrklig kommun.&lt;br&gt;Det måste vidare finnas övergångsbestämmelser i fråga om överklagande&lt;br&gt;av beslut som har fattats av en kyrklig kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller disciplinansvariga som har tjänstgjort hos en kyrklig&lt;br&gt;kommun bör frågor om disciplinansvar eller åtalsanmälan från och med&lt;br&gt;den 1 januari 2000 prövas av den myndighet som avses i 19 § andra&lt;br&gt;stycket disciplinansvarslagen, dvs. den myndighet som har att pröva&lt;br&gt;sådana frågor beträffande disciplinansvariga hos privaträttsliga subjekt.&lt;br&gt;Det bör också vara denna myndighet som prövar frågor om&lt;br&gt;ersättningsskyldighet för materiel som har lämnats ut till en&lt;br&gt;disciplinansvarig for personligt bruk av en kyrklig kommun och som har&lt;br&gt;förlorats eller skadats. Ett överklagande av ett beslut som har meddelats&lt;br&gt;av en kyrklig kommun före relationsändringen bör från och med den&lt;br&gt;1 januari 2000 skickas till samma myndighet. Som nyss har påpekats är&lt;br&gt;det enligt den nuvarande ordningen Statens räddningsverk som är denna&lt;br&gt;myndighet och det finns inte anledning att föreslå någon ändring på&lt;br&gt;denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5.3 Övriga lagändringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Säkerhetsskyddslagen (1996:627) skall inte&lt;br&gt;vara generellt tillämplig på Svenska kyrkan och dess organisatoriska&lt;br&gt;delar efter relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar skall inte generellt&lt;br&gt;omfattas av skyldigheten enligt lagen (1992:1403) om totalförsvar och&lt;br&gt;höjd beredskap att vid höjd beredskap vidta de särskilda åtgärder i&lt;br&gt;fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och&lt;br&gt;ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är&lt;br&gt;nödvändiga för att uppgifterna skall kunna fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Arbetsgruppens förslag att det i 7 § andra&lt;br&gt;stycket lagen om totalförsvar och höjd beredskap skall anges att&lt;br&gt;bestämmelsen gäller trossamfund bör inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag stämmer i huvudsak överens med&lt;br&gt;regeringens. Arbetsgruppen föreslår också att det i 7 § lagen (1992:1403)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om totalförsvar och höjd beredskap anges att bestämmelsen gäller för Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga&lt;br&gt;invändningar mot förslagen. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) ifrågasätter&lt;br&gt;om det är lämpligt att helt undanta Svenska kyrkan från&lt;br&gt;säkerhetsskyddslagen, som inte bara handlar om rikets säkerhet utan även&lt;br&gt;om skydd mot terrorattacker med politiska syften. Det kan inte, enligt&lt;br&gt;RAÄ, uteslutas att Svenska kyrkan kan bli måltavla i ett sådant&lt;br&gt;sammanhang och risken för att kyrkliga kulturminnen då kommer till&lt;br&gt;skada måste anses påtaglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I säkerhetsskyddslagen (1996:627)&lt;br&gt;finns bestämmelser om åtgärder som syftar till att skydda bl.a. mot brott&lt;br&gt;som hotar totalförsvaret eller rikets säkerhet. Säkerhetsskyddet innefattar&lt;br&gt;informationssäkerhet, tillträdesbegränsning och säkerhetsprövning. Vissa&lt;br&gt;av bestämmelserna i lagen omfattar verksamhet i de kyrkliga&lt;br&gt;kommunerna, dvs. församlingar och kyrkliga samfälligheter (se 1 och&lt;br&gt;3 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan innebär&lt;br&gt;som tidigare har framkommit bl.a. att församlingarnas och de kyrkliga&lt;br&gt;samfallighetemas kommunstatus upphör och att Svenska kyrkan även i&lt;br&gt;övrigt lämnar det allmänna. Mot denna bakgrund bör säkerhets-&lt;br&gt;skyddslagen inte gälla vid verksamhet hos Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar annat än under vissa förutsättningar, nämligen i&lt;br&gt;fråga om verksamhet som är av betydelse för rikets säkerhet eller särskilt&lt;br&gt;behöver skyddas mot terrorism (jfr 1 § 3). Motsvarande gäller givetvis&lt;br&gt;också för sådan verksamhet hos andra trossamfund. Vad RAA anfört om&lt;br&gt;risken för kyrkliga kulturminnen föranleder inte någon annan&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § första stycket lagen om totalförsvar och höjd beredskap skall&lt;br&gt;bl.a. kyrkliga kommuner vid höjd beredskap vidta de särskilda åtgärder i&lt;br&gt;fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och&lt;br&gt;ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är&lt;br&gt;nödvändiga för att de under de rådande förhållandena skall kunna&lt;br&gt;fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret. Mot bakgrund av vad som&lt;br&gt;sägs ovan bör skyldigheten att vidta åtgärder inte generellt gälla för&lt;br&gt;Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar efter relationsändringen.&lt;br&gt;Däremot kan Svenska kyrkan eller annat trossamfund komma att&lt;br&gt;omfattas av sådan skyldighet i enlighet med 7 § andra stycket i samma&lt;br&gt;lag. I denna bestämmelse föreskrivs nämligen att även de enskilda&lt;br&gt;organisationer och företag som enligt överenskommelse eller på annan&lt;br&gt;grund är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig skall vidta de&lt;br&gt;särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten,&lt;br&gt;tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga&lt;br&gt;resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena&lt;br&gt;skall kunna fullgöra dessa skyldigheter. Arbetsgruppen har föreslagit att&lt;br&gt;det i 7 § andra stycket skall göras ett tillägg beträffande trossamfund.&lt;br&gt;Eftersom trossamfund kan omfattas av bestämmelsen redan i dess&lt;br&gt;nuvarande lydelse bör förslaget inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Följdändringar med anledning av&lt;br&gt;stat-kyrkareformen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De följdändringar i lagstiftningen som behandlas i detta avsnitt bygger&lt;br&gt;till övervägande del på förslag som lämnats i promemorian&lt;br&gt;Följdändringar i anledning av stat-kyrkareformen, vilken upprättats inom&lt;br&gt;Kulturdepartementet. I övrigt bygger de på ändringar som diskuterades i&lt;br&gt;betänkandet Staten och trossamfunden, Rättslig reglering (SOU&lt;br&gt;1997:41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Med anledning av stat-kyrkareformen görs&lt;br&gt;mindre ändringar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förvaltningsprocesslagen (1971:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skadeståndslagen (1972:207),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer&lt;br&gt;m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förvaltningslagen (1986:223),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1992:889) om den officiella statistiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1994:261) om fullmaktsanställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1994:693) om rätt för kommuner, landsting och kyrkliga&lt;br&gt;kommuner att lämna internationell katastrofhjälp och annat bistånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1997:158) om röstlängdsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1997:998) om ändring i lagen (1995:743) om aviserings-&lt;br&gt;register,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1999:000) om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1999:000) om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga&lt;br&gt;invändningar mot förslagen. Riksskatteverket föreslår att det görs&lt;br&gt;ändringar även i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;br&gt;Justitiekanslern föreslår en ändring i 3 § lagen (1975:1339) om&lt;br&gt;Justitiekanslems tillsyn. Statistiska centralbyrån (SCB) pekar på behovet&lt;br&gt;av ändringar i lagen (1992:889) om den officiella statistiken. Stats-&lt;br&gt;kontoret ifrågasätter att Svenska kyrkan eller någon av dess organisa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;toriska delar behåller sin särställning beträffande den skattefrihet som Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;gäller enligt punkt 3 av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Stat-kyrkareformen tar sig i formellt&lt;br&gt;hänseende främst uttryck i ändringar i regeringsformen och tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen. Vidare kommer den till uttryck i de nya lagarna&lt;br&gt;(1998:1593) om trossamfund och (1998:1591) om Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Dessutom upphävs kyrkolagen (1992:300) och viss annan lagstiftning på&lt;br&gt;det kyrkliga området. De förändringar som sker när det gäller&lt;br&gt;begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgifitsbetal-&lt;br&gt;ningen, m.m. och som kortfattat redovisas i bilaga 1 föranleder ändringar&lt;br&gt;i åtskilliga lagar. Reformen medför emellertid behov av ändringar även i&lt;br&gt;annan lagstiftning. De väsentligaste orsakerna till detta är att Svenska&lt;br&gt;kyrkan lämnar det allmänna och att kommunstatusen upphör for kyrkans&lt;br&gt;församlingar och kyrkliga samfälligheter samt att det infors en ny&lt;br&gt;associationsform, registrerat trossamfund. I det följande föreslås ett antal&lt;br&gt;följdändringar i anledning av stat-kyrkareformen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom att Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter&lt;br&gt;inte kommer att ha kommunstatus och beskattningsrätt efter utgången av&lt;br&gt;år 1999, behöver kommunalskattelagen ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När församlingsskatten slopas den 1 januari 2000 är det inte längre av&lt;br&gt;betydelse for kommunalskatteuttaget i vilken församling den&lt;br&gt;skattskyldige är folkbokförd. Det avgörande är i vilken kommun han&lt;br&gt;eller hon är folkbokförd. Därför bör 60 § upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller punkt 3 första meningen av anvisningarna till 20 §&lt;br&gt;behöver ändringar göras när församlingsskatten slopas. Lagen&lt;br&gt;(1946:324) om skogsvårdsavgift upphörde att gälla redan vid utgången&lt;br&gt;av juni 1992 (se SFS 1991:1849). I andra meningen bör därför&lt;br&gt;bestämmelsen om skogsvårdsavgift tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även punkt 3 första stycket av anvisningarna till 54 § behöver ändras&lt;br&gt;när det inte längre finns några kyrkliga kommuner. Eftersom någon&lt;br&gt;ändring i sak inte åsyftas bör därför bestämmelserna om skattefrihet i den&lt;br&gt;aktuella punkten i stället för anställning hos svensk församling gälla&lt;br&gt;anställning hos församling inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 21 april 1999 beslutade riksdagen bl.a. om ändringar i lagen med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering&lt;br&gt;av skatt, m.m. Ändringarna, som skall träda i kraft den 1 oktober 1999,&lt;br&gt;innebär bl.a. att Riksskatteverket (RSV) i fråga om avgifter till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrerade trossamfund skall redovisa och betala ut medlen till&lt;br&gt;samfunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket föreslår att RSV ges rätt att delegera uppgifterna att&lt;br&gt;redovisa och betala ut avgiftsmedlen till en skattemyndighet. Som skäl&lt;br&gt;härfor anför RSV bl.a. att de tekniska systemen och övriga administrativa&lt;br&gt;rutiner är uppbyggda utifrån att denna typ av arbetsuppgifter utförs hos&lt;br&gt;en eller flera regionala skattemyndigheter och att hanteringen skulle bli&lt;br&gt;dyrare och mer komplicerad om motsvarande funktion måste tillskapas&lt;br&gt;hos RSV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad RSV har anfört bör det införas en möjlighet för&lt;br&gt;RSV att delegera till den skattemyndighet som RSV bestämmer att&lt;br&gt;redovisa och betala ut avgiftsmedel till registrerade trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvaltningsprocesslagen (1971:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 37 § andra stycket förvaltningsprocesslagen finns föreskrifter om&lt;br&gt;hinder mot att beakta eller anföra nya omständigheter i vissa mål i bl.a.&lt;br&gt;22 kap. 1 § tredje stycket kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan, som gäller&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 2000, medför att den ovan nämnda hänvisningen till&lt;br&gt;kyrkolagen bör utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skadeståndslagen (1972:207)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 kap. 2 § skadeståndslagen om statens och&lt;br&gt;kommunernas ersättningsskyldighet för fel och försummelser vid myn-&lt;br&gt;dighetsutövning gäller även for församlingar och kyrkliga samfälligheter.&lt;br&gt;Detta framgår genom en särskild hänvisning till dessa organ i 3 kap 2 §&lt;br&gt;andra stycket skadeståndslagen. Eftersom kommunstatusen upphör för&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter bör hänvis-&lt;br&gt;ningen till dessa organ utgå. I sammanhanget kan erinras om det i 3 §&lt;br&gt;lagen (1998:1591) om införande av lagen om Svenska kyrkan föreskrivs&lt;br&gt;att ansvaret for de skyldigheter som uppkommit for en församling eller&lt;br&gt;kyrklig samfållighet före den 1 januari 2000 övergår till motsvarande&lt;br&gt;församling, kyrkliga samfållighet eller stift inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör - i enlighet med terminologin i kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;- ordet landstingskommun ersättas med landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för&lt;br&gt;juridiska personer m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § 3 lagen om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.&lt;br&gt;skall organisationsnummer fastställas for bl.a. församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter. Detta hänger samman med deras nuvarande&lt;br&gt;kommunstatus. Eftersom det inte längre skall finnas några kyrkliga&lt;br&gt;kommuner efter utgången av år 1999, bör bestämmelsen ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 2000 infors en ny associationsform, registrerat Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;trossamfund. Svenska kyrkan kommer att vara ett registrerat&lt;br&gt;trossamfund. En sådan ny juridisk person bör också ha ett&lt;br&gt;organisationsnummer. Detsamma bör gälla organisatoriska delar av&lt;br&gt;sådana trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;och översättare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare tillämpas på&lt;br&gt;tolkning och översättning som sker på begäran av offentlig&lt;br&gt;uppdragsgivare. Den är inte avsedd att tillämpas på tolk som fullgör&lt;br&gt;uppdrag inom enskild verksamhet. När kommunstatusen upphör för&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter, bör lagen inte&lt;br&gt;längre vara tillämplig på dessa organ.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. innehåller regler om&lt;br&gt;tillståndsplikt för förvärv av hyresfastigheter. Lagen syftar till att&lt;br&gt;förebygga spekulation i hyresfastigheter och förhindra personer som är&lt;br&gt;olämpliga att förvalta sådana fastigheter från att förvärva dem. Lagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § innehåller en rad undantag, där förvärvstillstånd inte behövs. Enligt&lt;br&gt;paragrafens tredje punkt undantas vissa kyrkliga förvärv där medgivande&lt;br&gt;lämnats av regeringen m.m. Efter relationsändringen saknas skäl att&lt;br&gt;särbehandla egendom som förvärvats för kyrkliga ändamål. Den aktuella&lt;br&gt;punkten bör därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra&lt;br&gt;författningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När Svenska kyrkan lämnar det allmänna kan kyrkomötet inte längre&lt;br&gt;besluta författningar. Bestämmelsen i 1 § lagen om kungörande av lagar&lt;br&gt;och andra författningar bör ändras i enlighet härmed. Det finns då inte&lt;br&gt;heller skäl att ha kvar Svenska kyrkans författningssamling. Punkten 2 i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § bör därför tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 5 § i lagen innehåller en förpliktelse om att&lt;br&gt;författningar som har beslutats av kyrkomötet eller en myndighet under&lt;br&gt;kyrkomötet skall kungöras i Svenska kyrkans författningssamling.&lt;br&gt;Detsamma gäller beslut av domkapitel och stiftsstyrelse enligt&lt;br&gt;bemyndiganden i författningar som beslutats av kyrkomötet och för&lt;br&gt;beslut av Kammarkollegiet med stöd av bemyndiganden av regeringen&lt;br&gt;enligt 41 kap. kyrkolagen (1992:300), dvs. sådant som rör kyrklig jord&lt;br&gt;m.m. Bestämmelsen bör upphävas i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvaltningslagen (1986:223)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningslagen gäller förvaltningsmyndigheternas handläggning av&lt;br&gt;ärenden och domstolarnas handläggning av förvaltningsärenden.&lt;br&gt;Föreskrifterna i 4-6 §§ om serviceskyldighet m.m. gäller också annan&lt;br&gt;förvaltningsverksamhet hos dessa myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13-30 §§ om parts rätt att få del av uppgifter,&lt;br&gt;omröstning, motivering av beslut och överklagande m.m. gäller, enligt&lt;br&gt;31 §, inte sådana ärenden hos myndigheter i kommuner, landsting och&lt;br&gt;kyrkliga kommuner där besluten kan överklagas enligt 10 kap.&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) eller 22 kap. kyrkolagen (1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kommunstatusen upphör för Svenska kyrkans församlingar och&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter bör hänvisningen till dessa organ utgå ur 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anmärkas att förvaltningslagen skall tillämpas när en försam-&lt;br&gt;ling eller kyrklig samfållighet efter relationsändringen handlägger&lt;br&gt;enskilda ärenden enligt begravningslagen (1990:1144), se 11 kap. 10 §&lt;br&gt;begravningslagen (prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18, rskr.&lt;br&gt;1998/99:176).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna,&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under&lt;br&gt;krig eller krigsfara m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen, som trädde i kraft den 1 januari 1989 samtidigt som&lt;br&gt;regeringsformens kapitel om krig och krigsfara ändrades, innebär&lt;br&gt;huvudsakligen en modernisering av tidigare gällande regler, som&lt;br&gt;anpassades till 1974 års regeringsform och ändrade förhållanden inom&lt;br&gt;kommunerna, den statliga förvaltningen och domstolsväsendet.&lt;br&gt;Utgångspunkten för regleringen är att det är nödvändigt med&lt;br&gt;bestämmelser som ger ett betydande mått av handlingsfrihet under tider&lt;br&gt;av krig och krigsfara. Samtidigt måste rättssäkerheten få gälla i all rimlig&lt;br&gt;utsträckning. Vidare bör den centrala principen om kommunal&lt;br&gt;självstyrelse upprätthållas så långt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kommunstatusen upphör för Svenska kyrkans församlingar och&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter, och lagen om förfarandet hos kommunerna,&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara&lt;br&gt;m.m. därmed inte längre blir tillämplig på dem, bör hänvisningen i lagen&lt;br&gt;till vissa kyrkokommunala organ utgå. Detsamma gäller hänvisningen till&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheter under kyrkomötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör en anpassning ske till terminologin i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter inte&lt;br&gt;längre utgör kyrkliga kommuner bör Svenska kyrkans församlings- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pastoratsförbund inte längre nämnas särskilt i 1 § lagen om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Förbundet kommer efter&lt;br&gt;relationsändringen att omfattas av begreppet annan arbetsgivare i&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringsregistret far bl.a. innehålla uppgift om att en person är&lt;br&gt;medlem i en icke-territoriell församling. Lagen (1992:288) om&lt;br&gt;medlemskap i icke-territoriella församlingar upphör emellertid den&lt;br&gt;1 januari 2000 (se SFS 1998:1592). Bestämmelsen i 6 § lagen om&lt;br&gt;folkbokföringsregister bör ändras i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1992:889) om den officiella statistiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 4-8 §§ lagen om den officiella statistiken återfinns bestämmelser om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet för den officiella statistiken för främst näringsidkare,&lt;br&gt;stiftelser och kommunala organ. Också vissa andra associationer faller&lt;br&gt;under bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgiftsskyldighet för kyrkliga kommuner finns i 6 §. Eftersom&lt;br&gt;dessa kommuner inte kommer att finnas efter den 1 januari 2000 måste&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten i den delen tas bort. Samtidigt är uppgifter från&lt;br&gt;Svenska kyrkans verksamhet nödvändiga för den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn pågår av lagstiftningen om den officiella statistiken. Det&lt;br&gt;arbetet omfattar även frågan om vilken uppgiftsskyldighet som&lt;br&gt;principiellt bör gälla i framtiden för t.ex. Svenska Kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppgiftsskyldighet som i dag gäller för kyrkliga kommuner bör&lt;br&gt;därför i avvaktan på resultatet av den nyss nämnda översynen i&lt;br&gt;oförändrad form överföras på Svenska kyrkans organisatoriska delar.&lt;br&gt;Detta kan lämpligen göras genom ett nytt tredje stycke till 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1994:261) om fullmaktsanställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § lagen om fullmaktsanställning gäller lagens bestämmelser inte&lt;br&gt;för biskopar och präster inom Svenska kyrkan. När kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300) och därmed den statliga regleringen av biskops- och&lt;br&gt;prästtjänster upphör att gälla den 1 januari 2000 - se SFS 1998:1592 -&lt;br&gt;behövs inte längre denna reglering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1994:693) om rätt för kommuner, landsting&lt;br&gt;och kyrkliga kommuner att lämna internationell&lt;br&gt;katastrofhjälp och annat bistånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen om rätt för kommuner, landsting och kyrkliga kommuner att&lt;br&gt;lämna internationell katastrofhjälp och annat bistånd utvidgar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behörigheten for de nämnda organen. Vid relationsändringen upphör&lt;br&gt;kommunstatusen för Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter. De begränsningar av dessa organs behörighet som gäller&lt;br&gt;enligt kyrkolagen (1992:300) upphör tillsammans med den lagen. Någon&lt;br&gt;motsvarande begränsning av församlingarnas och de kyrkliga&lt;br&gt;samfallighetemas behörighet återfinns inte i lagen om Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Det behövs således inte längre någon behörighetsutvidgande lagstiftning&lt;br&gt;för dessa organ. Begreppen kyrkliga kommuner, församlingar och&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter bör därför utgå ur lagen och dess rubrik.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1997:158) om röstlängdsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m. har upphävts, se SFS&lt;br&gt;1998:1592. Hänvisningen till den lagen i 2 § lagen om röstlängdsregister&lt;br&gt;bör därför tas bort. I 5 och 7 §§ bör uppgifter/sökbegrepp om tillhörighet&lt;br&gt;till Svenska kyrkan och medlemskap i en icke-territoriell församling&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattebetalningslagen (1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det inte längre skall finnas några kyrkliga kommuner bör 5 kap.&lt;br&gt;4 § skattebetalningslagen ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1997:998) om ändring i lagen (1995:743) om&lt;br&gt;aviseringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Aviseringsregistret far bl.a. innehålla uppgift om att en person är medlem&lt;br&gt;i en icke-territoriell församling. Lagen (1992:288) om medlemskap i&lt;br&gt;icke-territoriella församlingar upphör emellertid den 1 januari 2000 (se&lt;br&gt;SFS 1998:1592). Bestämmelsen i 4 § lagen om aviseringsregister bör&lt;br&gt;ändras i enlighet härmed. En sådan ändring medför att konsekvens-&lt;br&gt;ändringar måste göras i 7 och 8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1999:000) om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 21 april 1999 beslutade riksdagen bl.a. om ändringar i&lt;br&gt;sekretesslagen (prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176).&lt;br&gt;Bland dessa ändringar ingår en förändrad lydelse av 1 kap. 8 §. På grund&lt;br&gt;av ett förbiseende ändrades inte hänvisningen till den bestämmelsen i&lt;br&gt;13 kap. 4 §. Regeringen föreslår nu att detta rättas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1999:000) om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 3 kap. 23 § 6 mervärdesskattelagen regleras när omsättning av tjänster&lt;br&gt;som avser gravöppning och gravskötsel skall undantas från&lt;br&gt;mervärdesskatt. Enligt paragrafen undantas omsättning av dessa tjänster&lt;br&gt;från skatteplikt när de tillhandahålls av huvudmannen för en allmän&lt;br&gt;be gr avningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med huvudman avses fr.o.m. den 1 januari 2000, enligt 1 kap. 1 §&lt;br&gt;begravningslagen (1990:1144), församling eller kyrklig samfållighet&lt;br&gt;inom Svenska kyrkan eller kommun som skall anordna och hålla&lt;br&gt;allmänna begravningsplatser för dem som är folkbokförda inom ett visst&lt;br&gt;område (prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176). Av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 a § begravningslagen framgår dock att även annan än huvudman&lt;br&gt;kan inneha en allmän begravningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer inom varje förvaltningsområde enbart att finnas en&lt;br&gt;huvudman för begravningsverksamheten. När en kommun är huvudman&lt;br&gt;kan det finnas församlingar som sedan tidigare innehar och förvaltar&lt;br&gt;allmänna begravningsplatser inom kommunens område. Sådana&lt;br&gt;församlingar kommer även efter relationsändringen att vara innehavare&lt;br&gt;av allmän begravningsplats. Det omvända förhållandet är också tänkbart,&lt;br&gt;dvs. att en församling är huvudman medan kommunen innehar en eller&lt;br&gt;flera allmänna begravningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i begravningslagen medför således att allmänna&lt;br&gt;begravningsplatser kan innehas och förvaltas av såväl huvudmän som&lt;br&gt;andra innehavare. Om lagtexten i 3 kap. 23 § 6 mervärdesskattelagen inte&lt;br&gt;justeras i samband med att begreppet huvudman nu definieras i&lt;br&gt;begravningslagen kommer andra innehavare av allmänna begravnings-&lt;br&gt;platser än huvudmän att bli skyldiga att ta ut mervärdesskatt för&lt;br&gt;omsättning av tjänster som avser gravöppning och gravskötsel. Det är&lt;br&gt;inte lämpligt att införa en sådan skillnad i beskattningshänseende. Även&lt;br&gt;omsättningar av tjänster som avser gravöppning eller gravskötsel på&lt;br&gt;allmän begravningsplats av annan innehavare än huvudman bör således&lt;br&gt;undantas från skatteplikt. Därför föreslås det att 3 kap. 23 § 6 mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen ändras på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrigt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslems tillsyn, har&lt;br&gt;justitiekanslem (JK) tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet&lt;br&gt;efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina&lt;br&gt;åligganden. Under JK:s tillsyn står bl.a. statliga myndigheter och deras&lt;br&gt;personal i den utsträckning som regeringen föreskriver det. Under&lt;br&gt;justitiekanslems tillsyn står dessutom kommunala myndigheter och andra&lt;br&gt;myndigheter som inte är statliga samt tjänstemän och andra&lt;br&gt;befattningshavare vid sådana myndigheter. Enligt 3 § 3 står även andra&lt;br&gt;som, utan att vara knutna till statlig myndighet, innehar tjänst eller&lt;br&gt;uppdrag varmed följer myndighetsutövning, under JK:s tillsyn såvitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser denna deras verksamhet. Detta gäller dock inte ledamöter av&lt;br&gt;riksdagen, kyrkomötet eller beslutande kommunal församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem föreslår att kyrkomötet skall utgå ur bestämmelsen och&lt;br&gt;utgår därvid från att kyrkomötet inte kommer att utöva någon&lt;br&gt;myndighetsutövning efter relationsändringen. Enligt 4 kap. 16 § lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m. har Svenska kyrkan rätt till viss&lt;br&gt;ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband&lt;br&gt;med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena (prop. 1998/99:38,&lt;br&gt;bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176). Svenska kyrkan beslutar, enligt&lt;br&gt;andra stycket, om fördelning av ersättningen mellan stiften. Dessa beslut&lt;br&gt;utgör myndighetsutövning. Enligt 6 § lagen (1998:1591) om Svenska&lt;br&gt;kyrkan är kyrkomötet Svenska kyrkans högsta beslutande organ.&lt;br&gt;Kyrkomötet kommer således att ägna sig åt myndighetsutövning efter&lt;br&gt;relationsändringen. Det finns därför inte anledning att ändra 3 § 3 lagen&lt;br&gt;om Justitiekanslems tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ekonomiska konsekvenser av förslagen samt&lt;br&gt;ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Förslagen rörande statens stöd till andra trossamfund&lt;br&gt;än Svenska kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De förslag som regeringen lägger fram medför inte några ökade&lt;br&gt;kostnader för statsbudgeten. I avsnitt 4.4.4 gör regeringen bedömningen&lt;br&gt;att Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) bör fortsätta&lt;br&gt;att fördela statsbidraget. Någon förändring av kostnadsnivån för&lt;br&gt;hanteringen av det statliga stödet till trossamfunden jämfört med&lt;br&gt;dagsläget bedöms därför inte uppkomma. Inrättas ett sådant forum för&lt;br&gt;kontakter mellan staten och trossamfunden, som behandlas i avsnitt&lt;br&gt;4.4.4, far detta finansieras inom befintliga ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har lämnat förslag om att trossamfunden bör ges en&lt;br&gt;prioriterad ställning i fråga om de arbetsmarknadspolitiska stödformerna&lt;br&gt;individuellt anställningsstöd och arbetsplatsintroduktion. I avvaktan på&lt;br&gt;utvärderingen av statens och Svenska kyrkans gemensamma&lt;br&gt;sysselsättningsprogram, det s.k. miljardprogrammet för kyrkliga jobb, är&lt;br&gt;regeringen inte beredd att nu ta ställning till arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett samfund utnyttjar möjligheten till avgiftshjälp skall kostnaden&lt;br&gt;för avgiftshjälpen enligt förslaget i avsnitt 4.5.1 avräknas från&lt;br&gt;organisationsbidraget. Motsvarande belopp skall tillföras anslaget till&lt;br&gt;skattemyndigheterna från anslaget för statens stöd till trossamfunden så&lt;br&gt;att det anslaget minskar i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslagen rörande trossamfunden och totalförsvaret Prop. 1998/99:124&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för det centrala lednings- och samordningsansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för lednings- och samordningsfunktionen bör efter&lt;br&gt;relationsändringen belasta ÖCB:s förvaltningsanslag. Ett belopp om&lt;br&gt;700 000 kronor, motsvarande det anslag som innevarande år beviljats&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse för ledning och samordning av den&lt;br&gt;kyrkliga beredskapen, skall därför tillföras ÖCB:s förvaltningsanslag&lt;br&gt;från anslaget för stöd till trossamfunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för verksamheten på lokal och regional nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär inte några förändrade uppgifter för&lt;br&gt;kommunerna, länsstyrelserna eller civilbefälhavama. Inte heller för&lt;br&gt;trossamfunden innebär förslagen några tillkommande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Förslagen om följdändringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De förslag till följdändringar som läggs fram är huvudsakligen av teknisk&lt;br&gt;art och bedöms inte ge upphov till några kostnadseffekter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga lagändringar har samband med stat-kyrkareformen som träder i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 2000. Även de nu föreslagna ändringarna bör därför&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om stöd till trossamfund&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 4.4.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 4.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mål som anges anknyter nära till det mål som hittills har tillämpats&lt;br&gt;för stöd till trossamfunden. I det föreslagna målet betonas möjligheterna&lt;br&gt;för samfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målformuleringen ger samfunden ökade möjligheter att själva avgöra hur Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;målet skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 4.4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett trossamfund bidrar till att upprätthålla och stärka de grund-&lt;br&gt;läggande värderingar som samhället vilar på om samfundet motverkar&lt;br&gt;alla former av rasism och andra typer av diskriminering samt våld och&lt;br&gt;brutalitet. Vidare krävs det att samfundet verkar för att utveckla&lt;br&gt;förutsättningarna för jämställdhet mellan kvinnor och män samt för att&lt;br&gt;dess medlemmar och betjänade skall vägledas av etiska principer som är&lt;br&gt;förenliga med samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Detta&lt;br&gt;innebär dock inte något krav på att t.ex. samfundets lära eller åskådning&lt;br&gt;skall utformas i demokratisk ordning. Inte heller krävs det att&lt;br&gt;beslutsprocessen i samfundet vid utseende av exempelvis präster vilar på&lt;br&gt;demokratisk grund. Av väsentlig betydelse är i stället att trossamfundet&lt;br&gt;verkar för att dess medlemmar och betjänade deltar i samhällslivet och&lt;br&gt;att samfundet klart markerar avståndstagande från eventuella&lt;br&gt;antidemokratiska strömningar i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett trossamfund är stabilt om det kontinuerligt bedrivit verksamhet i&lt;br&gt;minst fem år här i landet. Trossamfundet har vidare en fast organisatorisk&lt;br&gt;struktur och en stabil ekonomi som huvudsakligen baseras på dem som är&lt;br&gt;medlemmar eller betjänas av samfundet, om det är stabilt. Som&lt;br&gt;huvudregel skall samfundet bedriva verksamheten i någon av&lt;br&gt;associationsformerna registrerat trossamfund eller ideell förening. Vidare&lt;br&gt;disponerar samfundet lokaler för sin verksamhet. Med kravet på egen&lt;br&gt;livskraft förstås att samfundet som huvudregel betjänar minst 3000&lt;br&gt;personer och bedriver verksamhet på ett flertal platser i landet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitten 4.4.3 och 4.5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket slås fast att regeringen liksom i dag bestämmer vilka&lt;br&gt;trossamfund som är berättigade till statsbidrag. (Se även kommentaren&lt;br&gt;till 16 § lagen om trossamfund, avsnitt 8.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom andra stycket ges regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter om fördelning&lt;br&gt;av statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att kostnaderna för avgiftshjälpen skall&lt;br&gt;beaktas vid fördelningen av statsbidrag. Bestämmelser om hur detta skall&lt;br&gt;ske kan meddelas genom föreskrifter enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Från och med år 2000 kommer statens stöd till trossamfunden att utgöras&lt;br&gt;av statsbidrag och avgiftshjälp. De två stödformerna skall ses som en&lt;br&gt;enhet. Denna paragraf hänvisar till de särskilda bestämmelser i andra&lt;br&gt;lagar som reglerar avgiftshjälpen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i begravningslagen&lt;br&gt;(1990:1144)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.5.1. Den omfattar samtliga&lt;br&gt;församlingar och kyrkliga samfälligheter inom Svenska kyrkan som är&lt;br&gt;innehavare av en eller flera allmänna begravningsplatser, dvs. oberoende&lt;br&gt;av om det rör sig om en församling eller kyrklig samfållighet som är&lt;br&gt;huvudman för begravningsverksamheten eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1403) om&lt;br&gt;totalförsvar och höjd beredskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.5.3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1720) om&lt;br&gt;civilt försvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första respektive andra stycket behandlas närmare i avsnitt&lt;br&gt;5.5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket behandlas närmare i avsnitt 5.3 och 5.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.3 och 5.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.3 och 5.4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 och 14 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 5.3 och 5.5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1809) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 5.5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1811) om&lt;br&gt;disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 5.5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 Förslaget till lag om ändring i säkerhetsskyddslagen&lt;br&gt;(1996:627)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 5.5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:938) om&lt;br&gt;behandling av personuppgifter om&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1593) om&lt;br&gt;trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitten 4.5.2 och 4.4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har begreppet &amp;quot;beräkning&amp;quot; ändrats till &amp;quot;bestämmande&amp;quot;.&lt;br&gt;Ändringen görs för att begreppen i lagen om trossamfund skall&lt;br&gt;överensstämma med de begrepp som används i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483). Regleringen i det tidigare andra stycket har placerats som en&lt;br&gt;ny mening i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som fattar beslut om avgiftshjälp framgår av det nya andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt och innehåller förutsättningarna for att ett&lt;br&gt;trossamfund skall kunna beviljas avgiftshjälp. Dessa överensstämmer&lt;br&gt;med de förutsättningar som föreslås gälla för statligt stöd i form av&lt;br&gt;statsbidrag. De två punkterna behandlas närmare i kommentaren till 3 § i&lt;br&gt;förslaget till lag om stöd till trossamfund (avsnitt 8.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringarna i andra och tredje styckena kommer de&lt;br&gt;grundläggande bestämmelserna om avgiftshjälp att gälla för alla samfund&lt;br&gt;och finnas i lagen om trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna, som beslutas på samma sätt som riksdagsordningens&lt;br&gt;huvudbestämmelser, föreslås träda i kraft den 1 januari 2000 tillsammans&lt;br&gt;med övriga delar av stat-kyrkareformen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;br&gt;avgift till registrerat trossamfund&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen har begreppet &amp;quot;beräkning&amp;quot; ändrats till &amp;quot;bestämmande&amp;quot;.&lt;br&gt;Anledningen till ändringen är att begreppen i denna lag bör stämma&lt;br&gt;överens med de begrepp som används i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som föreslås upphöra att gälla, behandlas närmare i&lt;br&gt;avsnitt 4.5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande bestämmelserna om avgiftshjälp för andra&lt;br&gt;trossamfund än Svenska kyrkan - vem som beslutar om och förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för hjälpen - föreslås bli införda i 16 § lagen (1998:1593) om&lt;br&gt;trossamfund. Bestämmelsen i förevarande paragraf att regeringen&lt;br&gt;beslutar om avgiftshjälpen och dess upphörande kan därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3-10 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till följd av att 2 § upphör att gälla har beteckningen på 3-10 §§ ändrats&lt;br&gt;till 2-9 §§. Hänvisningarna i de nya 5, 6 och 8 §§ har ändrats i enlighet&lt;br&gt;med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de nya 4 och 5 §§ har begreppet &amp;quot;beräkning&amp;quot; ändrats till&lt;br&gt;&amp;quot;bestämmande&amp;quot; (jfr 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;br&gt;ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 5.5.2 och 6.19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av riksdagens beslut med anledning&lt;br&gt;av principbeslutet om ändrade relationer mellan&lt;br&gt;staten och Svenska kyrkan&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Grundlagsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor (prop.&lt;br&gt;1997/98:49) föreslog regeringen vissa grundlagsändringar för att&lt;br&gt;möjliggöra genomförandet av riksdagens principbeslut om ändrade&lt;br&gt;relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Förslagen föreslogs träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 2000 och innebar i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsformen införs en ny bestämmelse, 8 kap. 6 §, enligt vilken&lt;br&gt;föreskrifter om trossamfund samt föreskrifter om grunderna för Svenska&lt;br&gt;kyrkan som trossamfund meddelas i lag. Sådana föreskrifter skall&lt;br&gt;beslutas på samma sätt som riksdagsordningens huvudbestämmelser.&lt;br&gt;Nuvarande normgivningsföreskrifter avseende Svenska kyrkan i&lt;br&gt;regeringsformens övergångsbestämmelser upphävs, vilket bl.a. medför&lt;br&gt;att Svenska kyrkan lämnar det allmänna och att församlingarnas och de&lt;br&gt;kyrkliga samfäll i ghetemas kommunstatus upphör. I 11 kap. 6 §&lt;br&gt;regeringsformen görs ett tillägg som innebär att förvaltningsuppgifter&lt;br&gt;skall kunna överlämnas till registrerade trossamfund (en ny&lt;br&gt;associationsform för trossamfunden som behandlas närmare i följande&lt;br&gt;avsnitt). Kyrkomötet utgår ur bestämmelserna i 2 kap. 5 och 7 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen, eftersom Svenska kyrkan inte längre skall&lt;br&gt;utgöra en del av det allmänna. De allmänna handlingar som före år 2000&lt;br&gt;har kommit in till eller upprättats hos myndigheter med uppgifter som&lt;br&gt;hänför sig till Svenska kyrkans verksamhet eller Svenska kyrkans&lt;br&gt;beslutande församlingar skall dock, enligt ett nytt andra stycke i 2 kap.&lt;br&gt;17 § tryckfrihetsförordningen, kunna förvaras hos Svenska kyrkan även&lt;br&gt;efter relationsändringen utan att därigenom upphöra att vara allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i allt väsentligt beslutat i enlighet med regeringens&lt;br&gt;förslag (bet. 1997/98 :KU20 och rskr. 1997/98:284 samt bet.&lt;br&gt;1998/99:KU5, rskr. 1998/99:3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagar om ändring i regeringsformen (SFS 1998:1700) och om ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tryckfrihetsförordningen (SFS 1998:1701) utfärdades den 26 november&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelser om Svenska kyrkan och andra&lt;br&gt;trossamfund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Staten och trossamfunden - bestämmelser om Svenska&lt;br&gt;kyrkan och andra trossamfund (prop. 1997/98:116) lämnade regeringen&lt;br&gt;förslag till en lag om trossamfund och en lag om Svenska kyrkan samt en&lt;br&gt;lag om införande av lagen om Svenska kyrkan. De nya bestämmelserna&lt;br&gt;föreslogs träda i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen, som behandlas närmare nedan, innebar i korthet följande.&lt;br&gt;Genom lagen om trossamfund infors en ny associationsform, registrerat&lt;br&gt;trossamfund, öppen för alla trossamfund. Ingen av de rättigheter som&lt;br&gt;trossamfunden har i dag, t.ex. rätten att förrätta vigsel, är knuten till den&lt;br&gt;nya associationsformen. Lagen om trossamfund innehåller dels vissa&lt;br&gt;allmänna bestämmelser som gäller alla trossamfund, dels särskilda&lt;br&gt;föreskrifter om registrerade trossamfund. - I lagen om Svenska kyrkan&lt;br&gt;preciseras kyrkans grundläggande identitet för att denna skall vara&lt;br&gt;oförändrad över relationsändringen. Den i lagen gjorda preciseringen&lt;br&gt;stämmer överens med kyrkans syn på sig själv. Vidare innehåller lagen&lt;br&gt;bestämmelser om grunderna för Svenska kyrkans organisation och&lt;br&gt;verksamhet samt om den kyrkliga egendomen. - Genom lagen om&lt;br&gt;införande av lagen om Svenska kyrkan upphävs den nuvarande&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300) och ett antal andra lagar på det kyrkliga området.&lt;br&gt;Vidare innehåller den särskilda övergångsbestämmelser avseende bl.a.&lt;br&gt;vissa kyrkliga egendomsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet.&lt;br&gt;1997/98:KU20, rskr. 1997/98:284 samt bet. 1998/99:KU5, rskr.&lt;br&gt;1998/99:3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 26 november 1998 utfärdades lagen (1998:1591) om Svenska&lt;br&gt;kyrkan, lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om&lt;br&gt;Svenska kyrkan och lagen (1998:1593) om trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Lagen om trossamfund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1998:1593) om trossamfund innehåller dels vissa allmänna&lt;br&gt;bestämmelser som gäller alla trossamfund, dels särskilda föreskrifter om&lt;br&gt;den nya associationsformen registrerat trossamfund. Genom lagen&lt;br&gt;upphävs religionsfrihetslagen (1951:680).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet trossamfund definieras som en gemenskap för religiös&lt;br&gt;verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst. Ingen är skyldig att&lt;br&gt;tillhöra något trossamfund. Avtal eller löften som strider mot detta är&lt;br&gt;ogiltiga. Barn som har fyllt 12 år skall samtycka till inträde i och utträde&lt;br&gt;ur ett trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med registrerat trossamfund avses dels Svenska kyrkan, dels&lt;br&gt;trossamfund som har registrerats enligt lagen. Ett samfund erhåller&lt;br&gt;ställning som registrerat trossamfund genom ett registreringsförfarande.&lt;br&gt;De huvudsakliga kraven för att fa registreras är att trossamfundet har&lt;br&gt;stadgar med bestämmelser om ändamål och om hur det fattas beslut i&lt;br&gt;trossamfundets angelägenheter samt att trossamfundet har en styrelse&lt;br&gt;eller motsvarande organ. Registreringen omfattar trossamfundets namn&lt;br&gt;och stadgar samt de personer som ingår i styrelsen eller motsvarande&lt;br&gt;organ eller annars är behöriga att företräda trossamfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De trossamfund som väljer att registrera sig far rättskapacitet såsom&lt;br&gt;registrerat trossamfund. De ges skydd för sitt namn och skall efter beslut&lt;br&gt;av regeringen kunna få hjälp av staten med att beräkna, debitera, redovisa&lt;br&gt;och ta in avgifter från sina medlemmar. De rättigheter och skyldigheter&lt;br&gt;som har uppkommit för ett trossamfund som har bedrivit verksamheten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ideell förening övergår genom registreringsbeslutet till det&lt;br&gt;registrerade trossamfundet. Tillhöriga eller medlemmar i ett registrerat&lt;br&gt;trossamfund skall i princip inte bli personligt ansvariga för det&lt;br&gt;registrerade trossamfundets skyldigheter i förhållande till tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det registrerade trossamfundet skall träda i likvidation om de krav som&lt;br&gt;gäller för registrering inte längre är uppfyllda, om det föreligger&lt;br&gt;likvidationsskyldighet enligt stadgarna eller om samfundet har försatts i&lt;br&gt;konkurs som avslutats med överskott. Trossamfundet skall på egen&lt;br&gt;begäran avregistreras utan föregående likvidation under förutsättning att&lt;br&gt;trossamfundet efter avregistreringen utgör en juridisk person av annat&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat trossamfunds organisatoriska delar - t.ex. församlingar,&lt;br&gt;stift och distrikt - skall kunna registreras. Samma förutsättningar skall&lt;br&gt;gälla för registrering av trossamfundets organisatoriska delar som för&lt;br&gt;trossamfundet. De registrerade organisatoriska delarna får rättskapacitet&lt;br&gt;och namnskydd i likhet med trossamfundet. Ett registrerat trossamfund&lt;br&gt;och dess registrerade organisatoriska delar svarar var för sig självständigt&lt;br&gt;för sina skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Lagen om Svenska kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan preciseras kyrkans&lt;br&gt;grundläggande identitet för att denna skall vara oförändrad över&lt;br&gt;relationsändringen. Den i lagen gjorda preciseringen stämmer överens&lt;br&gt;med kyrkans syn på sig själv. Vidare innehåller lagen bestämmelser om&lt;br&gt;grunderna för Svenska kyrkans organisation och verksamhet samt om&lt;br&gt;den kyrkliga egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identitet och organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis i lagen slås trossamfundets evangelisk-lutherska identitet&lt;br&gt;fast. Vidare ges en övergripande beskrivning av de identitetsmässigt mest&lt;br&gt;betydelsefulla delarna av kyrkans organisation. I lagen anges det också&lt;br&gt;att Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en&lt;br&gt;demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självständiga rättssubjekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan som trossamfund utgör ett eget rättssubjekt som bl.a. får&lt;br&gt;förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter. Församlingarna och de&lt;br&gt;kyrkliga samfållighetema samt stiften har var för sig samma rätt. Som&lt;br&gt;tidigare nämnts ges Svenska kyrkan ställning som ett registrerat&lt;br&gt;trossamfund genom lagen om trossamfund. Där ges också&lt;br&gt;församlingarna, de kyrkliga samfållighetema och stiften ställning som&lt;br&gt;registrerade organisatoriska delar av Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisatorisk uppbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingen omfattar de personer som tillhör Svenska kyrkan och är&lt;br&gt;bosatta inom församlingens område, vilket innebär att den s.k.&lt;br&gt;territorialprincipen tillämpas. Församlingens grundläggande uppgift är att&lt;br&gt;fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag görs från territorialprincipen så att Svenska kyrkan själv kan&lt;br&gt;bestämma om det skall finnas icke-territoriella församlingar. Lagen&lt;br&gt;(1992:288) om medlemskap i icke-territoriella församlingar upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftet omfattar församlingarna inom stiftets område, vilket innebär att&lt;br&gt;territorialprincipen gäller också för den regionala nivån. Stiftets&lt;br&gt;grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet.&lt;br&gt;- Svenska kyrkans episkopala struktur görs tydlig genom att det skall&lt;br&gt;finnas en biskop i varje stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Kyrkomötet&lt;br&gt;far emellertid inte besluta i sådana enskilda frågor som det är en&lt;br&gt;församlings eller ett stifts uppgift att besluta i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som tillhör Svenska kyrkan är skyldiga att betala lokal och regional&lt;br&gt;kyrkoavgift. Lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för&lt;br&gt;den som icke tillhör Svenska kyrkan upphävs. Församlingen beslutar om&lt;br&gt;lokal kyrkoavgift och stiftet om regional kyrkoavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan har, enligt lagen om trossamfund, rätt till kostnadsfri&lt;br&gt;hjälp av staten med att beräkna, debitera, redovisa och ta in&lt;br&gt;kyrkoavgifterna under förutsättning att hjälpen kan inordnas i det&lt;br&gt;gällande skattebetalningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästlönetillgångama skall bibehållas såsom självständiga förmögen-&lt;br&gt;heter och förvaltas av Svenska kyrkan. De skall också i fortsättningen&lt;br&gt;utgöra juridiska personer. Förmögenheten skall vara placerad på ett&lt;br&gt;godtagbart sätt. Prästlönetillgångama skall ha till ändamål att bidra till de&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Endast&lt;br&gt;avkastningen får användas för ändamålet. Regeringen får besluta om&lt;br&gt;tillsyn av förvaltningen av prästlönetillgångama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingsoffentlighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar som avser särskilda områden där Svenska kyrkan skall utföra&lt;br&gt;uppgifter som tillgodoser allmänna samhälleliga intressen omfattas av en&lt;br&gt;offentligrättsligt reglerad handlingsoffentlighet. Förslag till reglering&lt;br&gt;lämnas i prop. 1998/99:38.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkans handlingar i övrigt omfattas av en inomkyrkligt reglerad&lt;br&gt;handlingsoffentlighet. Svenska kyrkan skall låta var och en ta del av&lt;br&gt;dessa handlingar. Rätten till insyn får begränsas bara om det är särskilt&lt;br&gt;motiverat med hänsyn till vissa i lagen om Svenska kyrkan angivna skäl&lt;br&gt;eller till något synnerligen väsentligt intresse. Svenska kyrkans arkiv&lt;br&gt;skall bevaras, hållas ordnade och vårdas så att behovet av tillgång till&lt;br&gt;handlingarna tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som innebär att någon inte far ta del av sådana handlingar&lt;br&gt;som omfattas av den inomkyrkligt reglerade handlingsoffentligheten&lt;br&gt;överprövas på det sätt som Svenska kyrkan bestämmer. I den&lt;br&gt;utsträckning som Svenska kyrkan bestämmer får också andra beslut&lt;br&gt;överprövas. Ett särskilt organ med juridisk kompetens skall inrättas inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan för att ytterst pröva dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att lämna uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan skall till det statliga registret för registrerade&lt;br&gt;trossamfund lämna uppgifter om stadgar, indelning i församlingar,&lt;br&gt;kyrkliga samfälligheter och stift samt de personer som ingår i styrelser&lt;br&gt;eller motsvarande organ eller annars är behöriga att företräda Svenska&lt;br&gt;kyrkan och dess församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Lagen om införande av lagen om Svenska kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om&lt;br&gt;Svenska kyrkan upphävs kyrkolagen (1992:300), lagen (1992:301) om&lt;br&gt;införande av kyrkolagen, lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.&lt;br&gt;och lagen (1992:288) om medlemskap i icke-territoriella församlingar.&lt;br&gt;Detsamma gäller lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten&lt;br&gt;för den som icke tillhör svenska kyrkan. Vidare innehåller&lt;br&gt;införandelagen bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den straffsanktionerade bestämmelsen om tystnadsplikt upphör att gälla i&lt;br&gt;och med upphävandet av kyrkolagen, vilket innebär att frågan om&lt;br&gt;tystnadsplikt för Svenska kyrkans präster far regleras inomkyrkligt. För&lt;br&gt;uppgifter som anförtrotts före relationsändringen fortsätter dock den&lt;br&gt;straffsanktionerade tystnadsplikten att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarnas och de kyrkliga samfallighetemas rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter övertas vid relationsändringen av motsvarande församling,&lt;br&gt;kyrkliga samfållighet eller stift inom det registrerade trossamfundet&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser som vid utgången av år 1999 förvaltas av en församling eller&lt;br&gt;en kyrklig samfållighet förvaltas av motsvarande enhet också i&lt;br&gt;fortsättningen. Detsamma gäller om en församling eller kyrklig&lt;br&gt;samfållighet har till uppgift att utse styrelseledamöter i en sådan stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden som vid relationsändringen, enligt lag eller förordning,&lt;br&gt;handläggs hos pastor, pastorsämbetet, kyrkoherde, kontraktsprost,&lt;br&gt;biskop, domkapitel, Domkyrkorådet i Lund, Kyrkofondens styrelse,&lt;br&gt;Kyrkomötets besvärsnämnd, Ansvarsnämnden för biskopar eller Svenska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkans centralstyrelse skall överlämnas till Svenska kyrkan för fortsatt&lt;br&gt;handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet har vid sammanträde under år 1999 de befogenheter, med&lt;br&gt;avseende på tiden efter relationsändringen som följer av lagen om&lt;br&gt;Svenska kyrkan trots bestämmelserna i kyrkolagen. En motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse gäller för församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift&lt;br&gt;sedan det blivit klart vilka dessa är genom anmälan till det statliga&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ledighet för förtroendevalda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och ersättare i beslutande församlingar hos Svenska kyrkans&lt;br&gt;organisatoriska delar samt ledamöter och ersättare i kyrkomötet har fram&lt;br&gt;till och med den 31 december 2009 rätt till den ledighet från sina&lt;br&gt;anställningar som behövs för uppdragen. Detsamma gäller de personer&lt;br&gt;som ingår i en styrelse eller motsvarande organ inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De äldre kyrkor som i dag betraktas som egendom av stiftelsekaraktär,&lt;br&gt;dvs. sådana som uppförts före år 1817 på landet och år 1843 i stad, med&lt;br&gt;tillhörande inventarier, kyrkotomt och kyrkogård, skall ägas av den&lt;br&gt;församling där kyrkan är belägen. Egendomen skall användas för samma&lt;br&gt;ändamål som tidigare, tills annat beslutas av Svenska kyrkan. - En&lt;br&gt;församlingskyrkas fastighet och fastighetsfond eller en domkyrkas&lt;br&gt;fastighet och fastighetsfond skall också ägas av den församling där&lt;br&gt;kyrkan är belägen. Egendomen skall användas för samma ändamål som&lt;br&gt;tidigare. För ändring av ändamålet krävs tillstånd av Kammarkollegiet. -&lt;br&gt;Lunds domkyrka och domkyrkans fastigheter och fastighetsfond skall&lt;br&gt;dock behållas som självständig förmögenhet och förvaltas av Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Egendomen skall också i fortsättningen utgöra en egen juridisk&lt;br&gt;person och användas för samma ändamål som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De prästgårdar som i dag betraktas som egendom av stiftelsekaraktär&lt;br&gt;skall ägas av den kyrkliga samfållighet, eller om sådan inte finns, den&lt;br&gt;församling där egendomen är belägen. Biskopsgårdarna skall - med&lt;br&gt;undantag av de biskopsgårdar och tjänstebostäder för biskop som i dag&lt;br&gt;hyrs enligt särskilda avtal - ägas av trossamfundet Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofondens tillgångar skall ägas av trossamfundet Svenska kyrkan&lt;br&gt;och användas för kyrkliga ändamål, sedan ett så stort kapital avskilts som&lt;br&gt;motsvarar åtagandena för utgående pensioner och gjorda&lt;br&gt;pensionsutfästelser för präster och biskopar. Kyrkofondsfastighetema&lt;br&gt;skall också ägas av trossamfundet Svenska kyrkan och användas för&lt;br&gt;kyrkliga ändamål. - Som framgår av lagen om Svenska kyrkan skall&lt;br&gt;prästlönetillgångama förvaltas av Svenska kyrkan som självständiga&lt;br&gt;förmögenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De så kallade kronoanslagen skall ägas av trossamfundet Svenska&lt;br&gt;kyrkan, olika organisatoriska delar av trossamfundet eller särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättssubjekt som förvaltas av Svenska kyrkan beroende på vilken typ av Prop. 1998/99:124&lt;br&gt;egendom det är fråga om. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som före relationsändringen var ägare till eller hade särskild&lt;br&gt;rätt till kyrklig egendom lider förlust genom att egendomen överförs till&lt;br&gt;Svenska kyrkan, en församling eller en kyrklig samfållighet, så skall&lt;br&gt;staten utge ersättning för skadan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Begravningsverksamheten, kulturminnena,&lt;br&gt;personalen, avgiftsbetalningen, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten,&lt;br&gt;kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m. (prop. 1998/99:38)&lt;br&gt;beslutades den 10 december 1998 och är den tredje i stat-kyrkareformen.&lt;br&gt;Riksdagen har i allt väsentligt beslutat i enlighet med regeringens förslag&lt;br&gt;(bet. 1998/99:KU18 och rskr. 1998/99:00). Reformen är i huvudsak&lt;br&gt;avsedd att träda i kraft den 1 januari 2000.1 korthet är förslagen följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begravningsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlingar skall fortsätta att vara huvudmän för den&lt;br&gt;helt övervägande delen av begravningsverksamheten. De skall också&lt;br&gt;fortsättningsvis tillhandahålla särskilda gravplatser för dem som inte&lt;br&gt;tillhör något kristet trossamfund. Verksamheten skall finansieras genom&lt;br&gt;en inkomstrelaterad begravningsavgift som betalas av alla som är&lt;br&gt;folkbokförda i landet. När en församling är huvudman för&lt;br&gt;begravningsverksamheten skall Kammarkollegiet fastställa begravnings-&lt;br&gt;avgiften för dem som inte tillhör Svenska kyrkan. Begravningsavgiften&lt;br&gt;skall täcka ett antal tjänster som kostnadsfritt skall tillhandahållas ett&lt;br&gt;dödsbo. Länsstyrelserna skall ha fortsatt tillsyn över begravnings-&lt;br&gt;verksamheten och utse särskilda ombud för dem som inte tillhör Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kyrkliga kulturminnena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan skall få viss ersättning av staten för vård och underhåll&lt;br&gt;av de kyrkliga kulturminnena, s.k. kyrkoantikvarisk ersättning. Denna&lt;br&gt;ersättning avser kostnader som uppkommer på grund av kulturhistoriska&lt;br&gt;hänsynstaganden. Den statliga ersättningen utgår fr.o.m. år 2002 med 50&lt;br&gt;miljoner kronor och stiger sedan successivt i olika steg till 460 miljoner&lt;br&gt;kronor år 2009. Efter tioårsperiodens utgång skall ersättningens storlek&lt;br&gt;övervägas efter särskilda överläggningar mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av den kyrkoantikvariska ersättningen skall ske genom&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Besluten om fördelning skall föregås av samråd med&lt;br&gt;myndigheterna inom kulturmiljöområdet. Inför reformens ikraftträdande&lt;br&gt;skall det träffas en överenskommelse mellan staten och Svenska kyrkan i&lt;br&gt;frågor som rör de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighet och insyn samt de kyrkliga arkiven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentligrättsligt reglerade handlingsoffentligheten inom Svenska&lt;br&gt;kyrkan skall avse handlingar som rör begravningsverksamheten samt&lt;br&gt;fördelningen och användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna handlingar, som före relationsändringen har kommit in till&lt;br&gt;eller upprättats hos antingen myndigheter med uppgifter som hänför sig&lt;br&gt;till Svenska kyrkans verksamhet eller kyrkans beslutande församlingar,&lt;br&gt;skall efter beslut av regeringen kunna förvaras hos Svenska kyrkan efter&lt;br&gt;reformens ikraftträdande utan att därigenom upphöra att vara allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsavtalen för alla offentliganställda inom Svenska kyrkan går&lt;br&gt;vid relationsändringen automatiskt över till det registrerade&lt;br&gt;trossamfundet Svenska kyrkan eller dess organisatoriska delar.&lt;br&gt;Personalen tar med sig sina rättigheter och skyldigheter till den nya&lt;br&gt;arbetsgivaren. Den arbetstagare som inte vill att anställningsavtalet går&lt;br&gt;över skall anmäla det till sin gamla arbetsgivare och anställningen anses&lt;br&gt;då upphöra vid ikraftträdandet av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången av rättigheter och skyldigheter omfattar också&lt;br&gt;pensionsåtagandena. Det stift, den församling eller den kyrkliga&lt;br&gt;samfållighet som anställningsavtalet övergår till svarar för de&lt;br&gt;pensionsåtaganden som gäller för de anställda vid tidpunkten för&lt;br&gt;relationsändringen. Pensionsåtagandena skall fonderas före år 2010.&lt;br&gt;Kapital för att trygga pensionsåtagandena för präster och biskopar&lt;br&gt;avskiljs ur kyrkofonden. Ur kyrkofonden avskiljs dessutom 300 mkr för&lt;br&gt;att underlätta ett samlat tryggande av pensionsfordringama för övrig&lt;br&gt;personal. Till dess fondering skett skall åtagandena kreditförsäkras.&lt;br&gt;Svenska kyrkan svarar solidariskt med sina organisatoriska delar för de&lt;br&gt;pensionsåtaganden som inte är möjliga att kreditförsäkra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av trossamfunden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrerade trossamfund, däribland Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar, likställs i skattehänseende med allmännyttiga&lt;br&gt;ideella föreningar vilket innebär att de blir begränsat skattskyldiga. De&lt;br&gt;s.k. prästlönetillgångama skall vara befriade från inkomstskatt under en&lt;br&gt;övergångsperiod, 2000-2009. De normala skattereglerna skall efter&lt;br&gt;övergångsperioden gälla även för Svenska kyrkan. För tiden därefter&lt;br&gt;skall beskattningen ses över med utgångspunkt i principbeslutet om stat-&lt;br&gt;kyrkareformen. Den lagtekniska utformningen innebär i sig inte något&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställningstagande till vilka regler som skall gälla för följande år. En&lt;br&gt;förlängning av undantaget förutsätter dock ett nytt riksdagsbeslut om&lt;br&gt;förlängning eller modifiering av övergångsregeln. Den egendoms-&lt;br&gt;överföring som har direkt samband med relationsändringen eller med&lt;br&gt;registrering som trossamfund bör vara befriad från stämpelskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig medverkan vid avgiftsbetalning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift till trossamfund som tas ut med statlig hjälp beräknas på den&lt;br&gt;kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten och behandlas i&lt;br&gt;hanteringshänseende som en skatt. Förskott på avgiftsmedlen betalas ut&lt;br&gt;till trossamfundet under inkomståret och slutavräkning görs när det&lt;br&gt;slutliga avgiftsunderlaget är känt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsinstituten stadgad åborätt och landgille avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen far positiva ekonomiska effekter för Svenska kyrkan främst&lt;br&gt;genom att nuvarande ekonomiska regleringar mellan staten och kyrko-&lt;br&gt;kommunerna faller bort (inklusive utgående skatteadministrations-&lt;br&gt;ersättning) och genom att staten börjar betala kyrkoantikvarisk&lt;br&gt;ersättning. Regeringen anser att kyrkan bör utnyttja det utrymme som&lt;br&gt;reformen skapar till en sänkning av kyrkoavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den tioåriga övergångsperioden förutsätts de med finansieringen&lt;br&gt;av reformen sammanhängande frågorna på nytt övervägas efter särskilda&lt;br&gt;överläggningar med Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av departementspromemorian&lt;br&gt;Statens stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan&lt;br&gt;(Ds 1999:12)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har haft till uppgift att bereda frågorna om det framtida&lt;br&gt;statliga stödet till trossamfunden och lägga fram förslag om inriktning,&lt;br&gt;kriterier, administration och organisation av detta stöd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nuvarande stöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Direkt statligt stöd till trossamfund infördes år 1971 i syfte att öka&lt;br&gt;förutsättningarna för ekonomiskt svaga församlingar att hålla lokaler&lt;br&gt;samt erbjuda religiös service i form av gudstjänst, själavård och liknande.&lt;br&gt;Stödet lämnas för närvarande enligt förordningen (1989:271) om&lt;br&gt;statsbidrag till andra trossamfund än Svenska kyrkan för religiös&lt;br&gt;verksamhet, lokaler till religiös verksamhet och för teologiska seminarier&lt;br&gt;m.m. Bidrag kan endast lämnas till de samfund som finns angivna i&lt;br&gt;förordningen. Det är regeringen som beslutar vilka trossamfund som&lt;br&gt;skall komma i fråga för statligt stöd. Bidraget fördelas av en statlig&lt;br&gt;myndighet, Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST),&lt;br&gt;som är administrativt knuten till Sveriges Frikyrkosamråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det aktuella anslaget på statsbudgeten - K 1 Stöd till trossamfund&lt;br&gt;inom utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid - uppgick&lt;br&gt;år 1998 till sammanlagt 56,4 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Det framtida stödet till trossamfunden&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Motiv för stöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen finner flera motiv till att staten skall stödja trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trossamfunden är generellt sett samhällsnyttiga organisationer som&lt;br&gt;medverkar i den ständigt pågående normbildningsprocess som är&lt;br&gt;nödvändig för att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar&lt;br&gt;som vårt samhälle vilar på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan framgår att staten bör erbjuda Svenska kyrkan kostnadsfri&lt;br&gt;avgiftshjälp och att staten av likställighetsskäl bör stödja de andra&lt;br&gt;trossamfunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringsformen är det en uppgift för det allmänna att främja&lt;br&gt;bl.a. religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget&lt;br&gt;samfundsliv.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergripande mål för stödet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Målet för stödet skall enligt förslagen från arbetsgruppen vara att öka&lt;br&gt;förutsättningarna för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning&lt;br&gt;och omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra verksamheter och projekt som trossamfunden bedriver och&lt;br&gt;som svarar mot angelägna samhällsbehov far ges stöd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förutsättningar för stöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att en särskild lag stiftas med föreskrifter om stöd&lt;br&gt;till trossamfund. I lagen anges de grundläggande principer enligt vilka&lt;br&gt;stödfrågor skall prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd far endast lämnas till trossamfund som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar&lt;br&gt;som samhället vilar på, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är stabilt och har egen livskraft.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut om stöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag är att regeringen liksom i dag bestämmer vilka&lt;br&gt;trossamfund som kan fa statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer far meddela föreskrifter om fördelning av statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utformning av stödet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stödet till trossamfunden skall enligt arbetsgruppen vara utformat så att&lt;br&gt;trossamfunden kan bedriva sin verksamhet med kontinuitet och&lt;br&gt;långsiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större delen av stödet ges i form av organisationsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana verksamheter som trossamfunden bedriver och som staten&lt;br&gt;har ett särskilt intresse att stödja, t.ex. den ekumeniska Sjukhuskyrkan,&lt;br&gt;skall stödet utformas som verksamhetsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektbidrag ges främst i form av etableringsbidrag och lokalbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stödets fördelning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att Samarbetsnämnden för statsbidrag till&lt;br&gt;trossamfund (SST) fortsätter att fördela det statliga stödet till&lt;br&gt;trossamfunden fr.o.m. år 2000, men ombildas till en reguljär statlig&lt;br&gt;nämndmyndighet. Nämnden görs mindre än i dag och får statliga regler&lt;br&gt;för ekonomi- och personaladministration. Verksamheten revideras av&lt;br&gt;Riksrevisionsverket (RRV). Arbetsgivarverket ges i uppdrag att&lt;br&gt;omförhandla kanslipersonalens kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till nämnden knyts ett råd för dryftande av gemensamma frågor i&lt;br&gt;vilket alla bidragsberättigade trossamfund är representerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt forum knutet till Kulturdepartementet inrättas med uppgift&lt;br&gt;att vara kontaktorgan för diskussion av övergripande gemensamma&lt;br&gt;frågor av intresse för både staten och trossamfunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stödets storlek&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av statsfinansiella skäl lägger arbetsgruppen inte fram några forslag om&lt;br&gt;en ökning av anslaget på statsbudgeten K 1 Stöd till trossamfund inom&lt;br&gt;utgiftsområdet 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället föreslår arbetsgruppen att trossamfunden ges en prioriterad&lt;br&gt;ställning i fråga om stödformerna individuellt anställningsstöd och&lt;br&gt;arbetsplatsintroduktion under anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder inom utgiftsområdet 14, Arbetsmarknad och arbetsliv. Vidare&lt;br&gt;föreslås ett nära samarbete mellan AMS och SST för att informera om&lt;br&gt;förutsättningarna för att församlingarna skall fa del av stödet och att&lt;br&gt;väcka församlingarnas intresse för att vidta åtgärder som berättigar till&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nordiska lutherska kyrkorna far statligt stöd på samma sätt som&lt;br&gt;andra trossamfund, om förutsättningarna härför föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Redovisning och kontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsgruppens förslag skall de trossamfund och församlingar som&lt;br&gt;tar emot bidrag lämna SST de redovisningshandlingar,&lt;br&gt;verksamhetsberättelser samt andra uppgifter som SST bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SST far besluta att beviljat bidrag inte skall betalas ut, om det kan&lt;br&gt;antas att bidraget har beviljats på grund av felaktiga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SST far besluta att bidrag skall betalas tillbaka, om det har beviljats på&lt;br&gt;grund av felaktiga uppgifter, om bidraget inte används för det ändamål&lt;br&gt;det beviljats för eller om trossamfundet eller församlingen inte lämnar&lt;br&gt;sådana redovisningshandlingar, verksamhetsberättelser samt andra&lt;br&gt;uppgifter som SST bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga myndigheter som beslutar om speciella bidrag till ett&lt;br&gt;trossamfund eller en församling bör underrätta SST om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Statlig hjälp med att ta in avgift till trossamfund&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Kostnaderna för avgiftshjälpen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen bedömer att statens årliga kostnader för att ta in avgifter&lt;br&gt;till trossamfund kan beräknas till 21 kronor per person som omfattas av&lt;br&gt;den statliga hjälpen. För varje samfund som ansluts tillkommer det&lt;br&gt;dessutom en förberedelsekostnad för staten som kan beräknas till 75 000&lt;br&gt;kronor per samfund.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avräkning mot organisationsbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att vid fördelning av statsbidrag skall beaktas om&lt;br&gt;trossamfundet får statlig hjälp med att bestämma, debitera, redovisa och&lt;br&gt;ta in avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för avgiftshjälpen bör räknas av från trossamfundets&lt;br&gt;organisationsbidrag i förhållande till det antal betjänade som omfattas av&lt;br&gt;hjälpen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vilka omfattas av avgiftshjälpen?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen gör bedömningen att avgiftshjälpen omfattar såväl&lt;br&gt;medlemmar som betjänade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förutsättningar för avgiftshjälp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1998:1593) om trossamfund införs enligt arbetsgruppens förslag&lt;br&gt;bestämmelser om vem som beslutar om avgiftshjälp och om&lt;br&gt;förutsättningarna för hjälpen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar om ett annat registrerat trossamfund än Svenska&lt;br&gt;kyrkan skall få avgiftshjälp och om hjälpen skall upphöra. Motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i den föreslagna lagen om avgift till registrerat&lt;br&gt;trossamfund föreslås upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftshjälp får endast lämnas till trossamfund som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar&lt;br&gt;som samhället vilar på, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är stabilt och har en egen livskraft.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ekonomiska konsekvenser av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen bedömer att förslagen inte medför någon ökad belastning&lt;br&gt;på statsbudgeten. Inte heller bör de organisatoriska förslag som läggs&lt;br&gt;fram innebära någon höjning av kostnadsnivån för hanteringen av det&lt;br&gt;statliga stödet till trossamfunden jämfört med dagsläget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samtliga förslag avses träda i kraft den 1 januari 2000. För bidrag som&lt;br&gt;beviljats före denna dag föreslås att äldre regler skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser - Statens stöd till andra trossamfund&lt;br&gt;än Svenska kyrkan (Ds 1999:12)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Riksdagens ombudsmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Hovrätten för Västra Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Kammarrätten i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Kriminalvårdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens invandrarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Arbetsgivarverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Högskoleverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Sveriges akademikers centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Tjänstemännens centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Nordiska Ekumeniska rådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Sveriges frikyrkosamråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Anglikanska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Bibeltrogna vänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Estniska evangelisk-lutherska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Evangeliska fosterlands-stiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Frälsningsarmén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Förenade islamiska församlingar i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Islamiska kulturcenterunionen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Sveriges muslimska förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Judiska församlingarna i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Metodistkyrkan i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. Nybygget - kristen samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. Armenisk-apostoliska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. Bulgarisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. Estnisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. Etiopisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. Finska ortodoxa församlingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. Grekisk-ortodoxa metropolitdömet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. Koptisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. Makedonisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. Rumänsk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. Kristi förklarings ortodoxa kyrka (Ryska kyrkan)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. Serbisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. Svenska ortodoxa prosteriet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. Syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Sverige och övriga Skandinavien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. Syrisk-ortodoxa patriarkaliska ställföreträdarskapet i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. Österns apostoliska katolska assyriska kyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. Pingströrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. Sjundedags adventistsamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. Stockholms katolska stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. Svenska alliansmissionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54. Svenska baptistsamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55. Svenska missionsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56. Ungerska protestanters kyrkosamfund i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57. Norska församlingen i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58. Norska sjömanskyrkan i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59. Danska kyrkan i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60. Isländska församlingen i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av departementspromemorian&lt;br&gt;Trossamfunden och totalförsvaret (Ds 1999:4)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter, de kyrkliga&lt;br&gt;kommunerna, omfattas i dag av åtskilliga författningar på&lt;br&gt;försvarsområdet. Detsamma gäller de kyrkliga myndigheterna. Bland&lt;br&gt;annat föreligger en skyldighet att vidta de beredskapsförberedelser som&lt;br&gt;behövs för att verksamheten skall fungera under de svåra förhållanden&lt;br&gt;som kan råda under krig. Någon motsvarande skyldighet finns inte i fråga&lt;br&gt;om andra trossamfund än Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse, som är en statlig myndighet under&lt;br&gt;kyrkomötet, har ansvar för att leda och samordna den kyrkliga&lt;br&gt;beredskapen i enlighet med vad som avtalas med kyrkliga kommuner och&lt;br&gt;andra trossamfund. För den närmare hanteringen av trossamfundens&lt;br&gt;beredskapsfrågor har centralstyrelsen inrättat ett samverkans- och&lt;br&gt;beredningsorgan, Trossamfundens beredskapsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 2000 kommer relationerna mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan att ändras. Relationsändringen innebär bl.a. att församlingarnas&lt;br&gt;och de kyrkliga samfällighetemas kommunstatus upphör och att Svenska&lt;br&gt;kyrkan även i övrigt lämnar det allmänna. Ett syfte med stat-&lt;br&gt;kyrkareformen är att uppnå ökad likställighet mellan olika trossamfund.&lt;br&gt;Reformen skall också leda till att Svenska kyrkan i största möjliga&lt;br&gt;utsträckning själv skall fa reglera sina egna angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan får till följd&lt;br&gt;att de formella förutsättningarna ändras när det gäller trossamfundens&lt;br&gt;medverkan inom totalförsvaret i framtiden. Det finns dock inte skäl att&lt;br&gt;anta att relationsändringen i sig kommer att medföra någon förändring i&lt;br&gt;fråga om den verksamhet som trossamfunden bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som arbetsgruppen lämnar är avsedda att träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari 2000, dvs. samtidigt som relationerna mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag i fråga om trossamfundens medverkan inom&lt;br&gt;totalförsvaret i framtiden&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Totalförsvarets behov av trossamfundens medverkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan och övriga trossamfund utgör genom sina kunskaper och&lt;br&gt;sin kompetens en värdefull resurs för landet. De engagerar sammantaget&lt;br&gt;en stor del av befolkningen och har en bred förankring i samhället. Deras&lt;br&gt;verksamhet kan utgöra ett komplement och i vissa fall ett alternativ till&lt;br&gt;den verksamhet som bedrivs av andra organ - staten, kommuner och&lt;br&gt;landsting samt organisationer och företag. Det är angeläget att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:1'24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trossamfundens kunnande och insatser uppmärksammas och tas till vara&lt;br&gt;inom totalförsvaret även i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt betydelsefulla områden är begravningsverksamheten och den&lt;br&gt;andliga vården (själavård och krishantering). Trossamfunden gör dock&lt;br&gt;även på andra områden betydande insatser som i olika avseenden är&lt;br&gt;värdefulla for samhället i fredstid likaväl som vid kris och under krig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Offentligrättslig reglering av trossamfundens beredskaps-&lt;br&gt;förberedelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans skyldighet att vidta beredskapsförberedelser i fråga om&lt;br&gt;begravningsverksamheten och förvaltningen av de kyrkliga kultur-&lt;br&gt;minnena skall vara offentligrättsligt reglerad efter relationsändringen.&lt;br&gt;När det gäller trossamfundens verksamhet i övrigt skall frågor om&lt;br&gt;beredskapsplanering inte regleras offentligrättsligt. Det är en ange-&lt;br&gt;lägenhet för de enskilda trossamfunden att avgöra i vilken utsträckning&lt;br&gt;som de skall vidta förberedelser för att kunna fullgöra sina uppgifter även&lt;br&gt;under höjd beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ledning och samordning av trossamfundens medverkan inom&lt;br&gt;totalförsvaret&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Civilt försvar, i vilket trossamfundens verksamhet ingår, omfattar hela&lt;br&gt;samhället och utförs av ett stort antal aktörer med olika inriktning och&lt;br&gt;verksamhet. En förutsättning för att det skall vara möjligt att agera&lt;br&gt;samlat och effektivt i en kris- eller krigssituation är att de&lt;br&gt;beredskapsförberedelser och åtgärder som vidtas av olika organ,&lt;br&gt;inklusive trossamfunden, samordnas och så långt som är möjligt far en&lt;br&gt;enhetlig inriktning. Det är nödvändigt att det, såväl vid fredstida&lt;br&gt;förberedelser som vid kriser och under krig, finns ett väl fungerande och&lt;br&gt;flexibelt system för ledning och samordning på samtliga nivåer inom&lt;br&gt;totalförsvarsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framför allt på den lokala nivån som det krävs faktiska insatser&lt;br&gt;under höjd beredskap. Enligt gällande bestämmelser har kommunen att&lt;br&gt;verka för att beredskapsförberedelsema för den civila verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs inom kommunen av olika aktörer far en enhetlig inriktning och&lt;br&gt;att samordning sker. Ett motsvarande ansvar föreligger i fråga om den&lt;br&gt;civila verksamheten under höjd beredskap. Relationsändringen skall inte&lt;br&gt;medföra några förändringar vad gäller kommunens sammanhållande roll&lt;br&gt;i fråga om verksamheten på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den regionala nivån har länsstyrelsen och civilbefalhavaren ett&lt;br&gt;sammanhållande ansvar när det gäller den civila verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;inom länet respektive civilområdet. De ändrade relationerna mellan&lt;br&gt;staten och Svenska kyrkan skall inte innebära någon förändring i fråga&lt;br&gt;om detta ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den centrala nivån skall ansvaret för att leda och&lt;br&gt;samordna trossamfundens medverkan inom det civila försvaret efter&lt;br&gt;relationsändringen ligga på Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖCB skall leda och samordna trossamfundens medverkan i enlighet med&lt;br&gt;vad ÖCB överenskommer med Svenska kyrkan och andra trossamfund.&lt;br&gt;Ett särskilt råd för trossamfundens beredskapsfrågor skall knytas till&lt;br&gt;ÖCB. Rådet skall bestå av ÖCB:s generaldirektör som ordförande samt&lt;br&gt;sex andra ledamöter. För varje ledamot skall det finnas en ersättare.&lt;br&gt;Ledamöterna och ersättarna utses av ÖCB för en bestämd tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet skall vara ett rådgivande samverkans- och beredningsorgan i&lt;br&gt;frågor som rör trossamfundens medverkan inom totalförsvaret. Det skall&lt;br&gt;vara ett forum för kontinuerliga kontakter i övergripande frågor och för&lt;br&gt;utbyte av kunskap och erfarenheter. Rådet skall vidare bistå ÖCB med&lt;br&gt;upplysningar och synpunkter som är av betydelse för beredningen och&lt;br&gt;planeringen av verksamheten på området.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan leder till att&lt;br&gt;det behöver göras ändringar i ett antal lagar inom totalförsvarsområdet.&lt;br&gt;Detta är en följd av bl.a. att församlingarnas och de kyrkliga sam-&lt;br&gt;fallighetemas kommunstatus upphör och att Svenska kyrkan även i övrigt&lt;br&gt;lämnar det allmänna. Arbetsgruppen lämnar förslag till ändringar i bl.a.&lt;br&gt;lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m., lagen&lt;br&gt;(1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap, lagen (1994:1720) om&lt;br&gt;civilt försvar, lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, lagen (1994:1811)&lt;br&gt;om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m., säkerhetsskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser - Trossamfunden och totalförsvaret, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;998/99&lt;/sup&gt;’&lt;sup&gt;124&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ds 1999:4&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. Riksdagens ombudsmän (JO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hovrätten över Skåne och Blekinge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Kammarrätten i Sundsvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Statens invandrarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Försvarsmakten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Totalförsvarets pliktverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;Statens räddningsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Civilbefalhavaren i Mellersta civilområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Riksantikvarieämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Länsstyrelsen i Kronobergs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Länsstyrelsen i Jämtlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Kyrkofondens styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Domkapitlet i Karlstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Stiftssamfalligheten i Uppsala stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Stiftssamfalligheten i Lunds stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Stiftssamfälligheten i Härnösands stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Gävle kyrkliga samfållighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Göteborgs kyrkliga samfållighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Vrigstads och Hylletofta församlingars kyrkliga samfållighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Säma församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Karlsborgs församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Kista församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Malmö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Avesta kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Umeå kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. Svenska röda korset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. Sveriges kristna råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. Sveriges frikyrkosamråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. Ortodoxa och österländska kyrkors ekumeniska råd (OÖKER)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. Islamiska samarbetsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. Judiska församlingarnas centralråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. Stockholms katolska stift (Romersk-katolska kyrkan i Sverige)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. Sveriges kyrkogårdschefers förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser - promemorian Följdändringar i&lt;br&gt;anledning av stat-kyrkareformen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Justitieombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Justitiekanslem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Hovrätten för Nedre Norrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Kammarrätten i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Domkapitlet i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Sveriges akademikers centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Tjänstemännens centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som beretts tillfälle att yttra sig över&lt;br&gt;SOU 1997:41&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Riksmarskalksämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Justitiekanslem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Justitieombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Hovrätten för Västra Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Kammarrätten i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Kammarrätten i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Datainspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Arbetsgivarverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Statens löne- och pensionsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Arbetsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Riksarkivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Länsstyrelsen i Jönköpings län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Länsstyrelsen i Hallands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Länsstyrelsen i Dalamas län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Länsstyrelsen i Västerbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Juridiska fakulteten i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Juridiska fakulteten i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Teologiska fakulteten i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Teologiska fakulteten i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Kyrkofondens styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Svenska kyrkans församlingsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Svenska kyrkans utbildningsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Nämnden för Svenska kyrkans mission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. Nämnden för Lutherhjälpen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. Ärkebiskopen efter hörande av övriga biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. Domkapitlet i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. Domkapitlet i Linköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. Domkapitlet i Skara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. Domkapitlet i Strängnäs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. Domkapitlet i Västerås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. Domkapitlet i Växjö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. Domkapitlet i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. Domkapitlet i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. Domkapitlet i Karlstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. Domkapitlet i Härnösand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. Domkapitlet i Luleå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. Domkapitlet i Visby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. Domkapitlet i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. Ansvarsnämnden för biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54. Solna kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55. Stockholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56. Tranås kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57. Sveriges akademikers centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58. Svenska kyrkans personalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59. Tjänstemännens centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60. Kyrkomusikernas riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61. Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62. Sveriges kristna råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63. Sveriges frikyrkosamråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64. Anglikanska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65. Bibeltrogna vänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66. Estniska evangelisk-lutherska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67. Evangeliska fosterlands-stiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68. Frälsningsarmén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69. Förenade islamiska församlingar i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70. Islamiska kulturcenterunionen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71. Sveriges muslimska förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72. Judiska församlingarna i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73. Metodistkyrkan i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74. Nybygget - Kristen samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75. Armenisk-apostoliska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76. Bulgarisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77. Estnisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78. Etiopisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79. Finska ortodoxa församlingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80. Grekisk-ortodoxa metropolitdömet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81. Koptisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82. Makedonsk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83. Rumänsk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84. Kristi förklarings ortodoxa kyrka (Ryska kyrkan)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85. Serbisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86. Svenska ortodoxa prosteriet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87. Syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Sverige och övriga Skandinavien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88. Syrisk-ortodoxa ställföreträdarskapet i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89. Österns apostoliska katolska assyriska kyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90. Pingströrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91. Sjundedags adventistsamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92. Stockholms katolska stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93. Svenska alliansmissionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94. Svenska baptistsamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95. Svenska missionsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96. Ungerska protestantiska församlingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97. Svenska kyrkans pastoralinstitut i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98. Svenska kyrkans pastoralinstitut i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99. Ersta diakonisällskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100. Stiftelsen Stora Sköndal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101. Kristna studentrörelsen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102. Svenska kyrkans lekmannaförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103. Kvinnor i Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104. Svenska kyrkans unga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105. Sveriges kyrkogårdschefers förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106. Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107. Sveriges kyrkokamerala förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108. Sveriges kyrkosångsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109. Stiftsjuristernas förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110. Svenska kyrkans diakon- och diakonissförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111. Sveriges hembygdsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112. Förbundet för kristen enhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113. Egendomsnämndernas samarbetsorgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har samtliga kyrkokommuner beretts tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 maj 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Freivalds, Schori, Winberg, Ulvskog, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östros, Messing, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:124 Staten och trossamfunden -&lt;br&gt;stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om stöd till&lt;br&gt;trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1999:000) om avgift till&lt;br&gt;registrerat trossamfund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omslag: Rolf Hemegran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omslagsbild: Glasfönster för sakristian i S:t Eskils kyrka i Haninge&lt;br&gt;Centrum 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnär: Bosse Falk, Västerhaninge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiv: Rytmer i de vertikala och diagonala linjerna markerar den&lt;br&gt;uppåtriktade rörelsen i allt levandes strävan mot ljus, kraft och insikt.&lt;br&gt;Utfört av Ringströms Glasmästeri i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 58091, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-05-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-05-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-05-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-05-28 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-09-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Kulturdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:29:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM03124</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:29:07</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:FiU1</uppgift>
<ref_dok_id>GN01FiU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:124&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden - stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02K1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:124 Staten och trossamfunden - stöd,  medverkan inom totalförsvaret,m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:124&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden - stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02K2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:124 Staten och trossamfunden - stöd,  medverkan inom totalförsvaret,m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Svensson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:124&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden - stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02K1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:124 Staten och trossamfunden - stöd,  medverkan inom totalförsvaret,m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Svensson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Lager  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:124&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden - stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02K2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:124 Staten och trossamfunden - stöd,  medverkan inom totalförsvaret,m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Lager  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>