<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2224258</hangar_id>
 <dok_id>GM03119</dok_id>
 <rm>1998/99</rm>
 <beteckning>119</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1998/99:119</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>119</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-05-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:01</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Socialförsäkringens personkrets</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03119/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GM03119</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM03119</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1998/99:119&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Socialförsäkringens personkrets&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03119/prop_199899__119-1.png" style="width:38pt;height:67pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 6 maj 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maj-Inger Klingvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas förslag till en ny socialförsäkringslag (SofL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att socialförsäkringen delas in i en bosättningsbase-&lt;br&gt;rad försäkring avseende garantibelopp och bidrag samt en arbetsbaserad&lt;br&gt;försäkring avseende inkomstförlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till begreppet socialförsäkring hänförs de flesta trygghetssystem som&lt;br&gt;administreras av Riksförsäkringsverket, Premiepension smyndigheten och&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begreppet försäkrad avses den som ingår i den personkrets som&lt;br&gt;skyddas av de trygghetssystem som hänförs till socialförsäkringen. En-&lt;br&gt;dast ett försäkringsvillkor skall gälla för vardera försäkringsgren: bosätt-&lt;br&gt;ning i Sverige respektive arbete i Sverige. Varken svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap eller inskrivning hos försäkringskassan skall längre vara något&lt;br&gt;försäkringsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att grunderna för det tudelade försäkringssys-&lt;br&gt;temet skall regleras i en ny lag, socialförsäkringslagen, som innehåller&lt;br&gt;vissa gemensamma bestämmelser för de olika förmånerna, t.ex. bosätt-&lt;br&gt;ning och arbete i Sverige, omfattning av de två försäkringsgrenama, för-&lt;br&gt;säkringstider, utgivande av ersättning utomlands samt anmälan och&lt;br&gt;handläggning av ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande några särskilda persongrupper föreslås liksom i dag att&lt;br&gt;socialförsäkringen skall ha en utsträckt giltighet vid utlandsvistelse. Detta&lt;br&gt;gäller för statsanställda som utsänds för tjänstgöring utomlands,&lt;br&gt;biståndsarbetare m.fl. samt utlandsstuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till socialförsäkringslag..........................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring..........................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:382) angående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av lagen om allmän försäkring.........................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstgrundad ålderspension.........................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension....................................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:702) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garantipension...................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna barnbidrag.........................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i föräldrabalken.....................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionstillskott................................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:349)........................................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsskadeförsäkring.......................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1977:267) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krigsskadeersättning till sjömän.......................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:989) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara.........51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlängt barnbidrag...........................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:360) om&lt;br&gt;handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade ... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1463) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag vid adoption av utländska barn..............................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning och ledighet för närståendevård.......................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning till smittbärare..................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjuklön..............................................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör&lt;br&gt;inom totalförsvaret............................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:389) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assistansersättning.............................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag....................................................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägg till pensionärer...........................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underhållsstöd...................................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1150) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:703) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning och vårdbidrag.................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:707) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg&lt;br&gt;till folkpension för långvarig vård av sjukt eller&lt;br&gt;handikappat barn...............................................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna överväganden..................................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om socialförsäkringens begrepp.........................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppdelning av socialförsäkringen i två grenar.................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Enhetliga försäkringsvillkor.............................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny gemensam lag.........................................................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den bosättningsbaserade försäkringen............................................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försäkringsvillkor och bosättningsbegreppet...................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bosättningsbegreppet........................................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De bosättningsbaserade förmånerna.................................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda villkor................................................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Väntetider för förmåner....................................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppehållstillstånd.............................................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den arbetsbaserade försäkringen..................................................100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Principer för försäkringsvillkor......................................100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begreppet arbete i Sverige..............................................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Speciella försäkringssituationer......................................106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De arbetsbaserade förmånerna........................................110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försäkringstid.................................................................112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda villkor..............................................................120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Några särskilda personkategorier..................................................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning.........................................................................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utlandsstuderande...........................................................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsanställda..................................................................127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt angående ambassadanställda m.fl......................130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Biståndsarbetare m.fl......................................................133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;ATP-förbindelse............................................................................139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Förmåner vid utlandsvistelse.........................................................144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bosättningsbaserade förmåner........................................144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsbaserade förmåner................................................149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Handläggningsfrågor.....................................................................150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inskrivning och beslut hos försäkringskassan m.m........150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anmälnings- och uppgifitsskyldighet..............................154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklaganden m.m........................................................156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;EG-rättsliga konsekvenser............................................................157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande EG-rättsliga förhållanden.............................157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1.1 &amp;nbsp;Allmänt om social trygghet............................................157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1.2 &amp;nbsp;Avtal mellan EG och tredje land....................................158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;EES-avtalet.....................................................................158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-rättsliga konsekvenser för bosättningsbaserade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmåner..........................................................................159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-rättsliga konsekvenser för arbetsbaserade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmåner..........................................................................159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-rättsliga konsekvenser för några särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personkategorier.............................................................160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-rätten och ATP-förbindelser....................................160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-rättsliga konsekvenser beträffande förmåner vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlandsvistelse.................................................................161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.6.1 &amp;nbsp;Allmänt om exportabilitet inom EU...............................161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.6.2 &amp;nbsp;Närmare om konsekvenserna vid utlandsvistelse...........162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Jämställdhetspolitiska konsekvenser.............................................163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Kostnader......................................................................................163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsfrågor..............................................168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdandet av förslagen............................................168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångsregler..............................................................169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt...........................................................................169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt om intjänande av rätt till pension......................172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;Författningskommentar.................................................................174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till socialförsäkringslag...................................174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring............................................................195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:382)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angående införande av lagen om allmän försäkring.......201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstgrundad ålderspension.......................................201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:675) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension..................................................................203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:702) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garantipension.................................................................203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna barnbidrag.......................................................204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken................206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionstillskott..............................................................206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:349)......................................................................206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsskadeförsäkring.....................................................207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:267) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krigsskadeersättning till sjömän.....................................208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:989) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara.......208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:378) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlängt barnbidrag.........................................................209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:360) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade .210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1463) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag vid adoption av utländska barn............................210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning och ledighet för närståendevård.....................211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning till smittbärare................................................212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjuklön............................................................................212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1488) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör&lt;br&gt;inom totalförsvaret..........................................................213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:389) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assistansersättning...........................................................213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag..................................................................214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:308) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägg till pensionärer.........................................215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1030) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underhållsstöd.................................................................215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1150) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m...............217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:703) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning och vårdbidrag...............................217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:707) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg&lt;br&gt;till folkpension för långvarig vård av sjukt eller&lt;br&gt;handikappat barn.............................................................217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Utredningens sammanfattning av betänkandet En lag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialförsäkringar (SOU 1997:72)......................................219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser - En lag om&lt;br&gt;socialförsäkringar (SOU 1997:72)......................................225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagförslag i lagrådsremiss den 4 mars 1999&lt;br&gt;Socialförsäkringens personkrets..........................................226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande över lagförslag i lagrådsremiss&lt;br&gt;den 4 mars 1999 Socialförsäkringens personkrets..............235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 maj 1999...........241&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. socialförsäkringslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1962:3 81) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-&lt;br&gt;sion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i föräldrabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i studiestödslagen (1973:394)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjö-&lt;br&gt;män&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet&lt;br&gt;under krig och krigsfara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om&lt;br&gt;bilstöd till handikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av ut-&lt;br&gt;ländska barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa er-&lt;br&gt;sättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionä-&lt;br&gt;rer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp&lt;br&gt;av läkemedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i lagen (1998:703) om handikappersättning och&lt;br&gt;vårdbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i lagen (1998:707) om ändring i lagen om&lt;br&gt;(1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig&lt;br&gt;vård av sjukt eller handikappat barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till socialförsäkringslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om vem som omfattas av social&lt;br&gt;trygghet genom social försäkring och vissa bidragssystem (socialförsäk-&lt;br&gt;ringen). Lagen gäller för de försäkringar och bidragssystem som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till en förmån skall grundas på bosättning eller förvärvsarbete i&lt;br&gt;Sverige om inte något annat särskilt anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I de författningar som anges i 3 kap. finns närmare bestämmelser om&lt;br&gt;rätt till förmåner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Frågor om förmåner inom socialförsäkringen handhas av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket, Premiepensionsmyndigheten och de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Gemenskapsrätten inom Europeiska unionen (EU) eller inom Euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtal om social trygg-&lt;br&gt;het som ingåtts med andra stater kan medföra begränsningar i tillämplig-&lt;br&gt;heten av bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Bosättning och arbete i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Bosättning i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid tillämpning av denna lag skall en person anses vara bosatt i&lt;br&gt;Sverige, om han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under&lt;br&gt;längre tid än ett år skall anses vara bosatt här. Detta gäller dock inte om&lt;br&gt;synnerliga skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i Sverige bosatt person som lämnar landet skall fortfarande anses&lt;br&gt;vara bosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsanställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete&lt;br&gt;för arbetsgivarens räkning skall anses vara bosatt i Sverige under hela&lt;br&gt;utsändningstiden om han eller hon tidigare någon gång varit bosatt i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en annan stat som arbetsgivare sänder en person till Sverige för ar-&lt;br&gt;bete för arbetsgivarens räkning skall den personen inte anses vara bosatt i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diplomater m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat&lt;br&gt;eller dess betjäning skall anses vara bosatt i Sverige endast om det är för-&lt;br&gt;enligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konven-&lt;br&gt;tioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och&lt;br&gt;privilegier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som på grund av anknytning till en internationell organisa-&lt;br&gt;tion omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier&lt;br&gt;i vissa fall skall anses vara bosatt i Sverige endast i den mån det är fören-&lt;br&gt;ligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bi-&lt;br&gt;lagan till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndsarbetare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En i Sverige bosatt person som lämnar landet för arbete för arbets-&lt;br&gt;givarens räkning skall fortfarande anses vara bosatt här, om han eller hon&lt;br&gt;är anställd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant&lt;br&gt;samfund eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller endast om utlandsvistelsen kan antas vara längst&lt;br&gt;fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandsstuderande m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En i Sverige bosatt person som lämnar landet för att studera i ett an-&lt;br&gt;nat land skall fortfarande anses vara bosatt i Sverige så länge han eller&lt;br&gt;hon genomgår en studiestödsberättigande utbildning eller har utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag för doktorander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som kommer till Sverige för att studera skall inte anses vara bosatt&lt;br&gt;här. Detta gäller dock inte den som har utbildningsbidrag för doktoran-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F amilj emedlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vad som sägs om personer som avses i 2-5 §§ gäller även medföljan-&lt;br&gt;de make samt barn som inte fyllt 18 år. Med make likställs den som utan&lt;br&gt;att vara gift med den utsände lever tillsammans med denne, om de tidiga-&lt;br&gt;re har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbete i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Med arbete i Sverige avses vid tillämpning av denna lag förvärvs-&lt;br&gt;arbete i verksamhet här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fysisk person som bedriver näringsverksamhet har sådant fast&lt;br&gt;driftställe i Sverige som avses i punkt 3 av anvisningarna till 53 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) skall verksamhet hänförlig dit anses be-&lt;br&gt;driven här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete på fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Arbete som sjöman på svenskt handelsfartyg anses som arbete i&lt;br&gt;Sverige. Detta gäller även om arbetet utförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i anställning på utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i&lt;br&gt;huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos någon&lt;br&gt;arbetsgivare som redaren har anlitat, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i anställning hos ägaren till ett svenskt handelsfartyg eller hos någon&lt;br&gt;arbetsgivare som anlitats av ägaren, om fartyget hyrs ut till en utländsk&lt;br&gt;redare i huvudsak obemannat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjöman avses den som enligt sjömanslagen (1973:282) skall anses&lt;br&gt;som sjöman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsändning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Arbete utomlands för en arbetsgivare med verksamhet i Sverige skall&lt;br&gt;anses som arbete här i landet, om arbetstagaren är utsänd av arbetsgiva-&lt;br&gt;ren och arbetet kan antas vara längst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en utländsk arbetsgivare under motsvarande förhållande sänder&lt;br&gt;någon till Sverige för arbete skall arbete i Sverige inte anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som anges i 2 § gäller första och andra styckena även om utsänd-&lt;br&gt;ningstiden kan antas vara längre än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diplomater m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Arbete som utförs av en person som tillhör en annan stats beskick-&lt;br&gt;ning eller karriärkonsulat skall anses som arbete i Sverige endast om det&lt;br&gt;är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de kon-&lt;br&gt;ventioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och&lt;br&gt;privilegier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant arbete som medför att en person på grund av anknytning till&lt;br&gt;en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om&lt;br&gt;immunitet och privilegier i vissa fall skall anses som arbete i Sverige en-&lt;br&gt;dast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga&lt;br&gt;eller avtal som anges i bilagan till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Socialförsäkringsskyddet&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Bosättningsbaserad försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner som&lt;br&gt;anges i lagen (1962:381) om allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning för sjukvård m.m. enligt 2 kap. i fråga om förmåner som&lt;br&gt;beslutas av de allmänna försäkringskassorna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föräldrapenning på garantinivå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. folkpension i form av förtidspension och efterlevandepension be-&lt;br&gt;räknad i förhållande till det antal år som har tillgodoräknats som bosätt-&lt;br&gt;ningstid i Sverige, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rehabilitering och särskilt bidrag enligt 22 kap. i fråga om förmåner Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;som beslutas av de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som är bosatt i Sverige omfattas även av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1969:205) om pensionstillskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handi-&lt;br&gt;kappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1993:389) om assistansersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1998:702) om garantipension, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Till den som enligt utlänningslagen (1989:529) behöver ha uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd i Sverige far förmåner enligt 1 och 2 §§ utges tidigast från&lt;br&gt;och med den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla men inte för längre tid&lt;br&gt;tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades. Om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl, får förmåner utges även om uppehållstillstånd inte har&lt;br&gt;beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmåner enligt första stycket betalas inte ut för tid då bistånd enligt&lt;br&gt;lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har lämnats till&lt;br&gt;den försäkrade om förmånerna är av motsvarande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetsbaserad försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning och havandeskapspenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föräldrapenning över garantinivå och tillfällig föräldrapenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tilläggspension i form av förtidspension och efterlevandepension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkpension i form av förtidspension och efterlevandepension beräk-&lt;br&gt;nad i förhållande till det antal år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng&lt;br&gt;för tilläggspension, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. rehabilitering och rehabiliteringsersättning enligt 22 kap. i fråga om&lt;br&gt;förmåner som beslutas av de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som arbetar i Sverige omfattas även av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För arbetstagare gäller försäkringen enligt 4 och 5 §§ från och med&lt;br&gt;den första dagen av anställningstiden. För andra gäller försäkringen dock&lt;br&gt;från och med den dag då arbetet har påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen upphör att gälla tre månader efter den dag då arbetet har&lt;br&gt;upphört av någon annan anledning än ledighet för semester, ferier eller&lt;br&gt;motsvarande uppehåll (efterskyddstid). Försäkringen upphör tidigare än&lt;br&gt;som nu sagts om den enskilde påbörjat arbete i ett annat land och om-&lt;br&gt;fattas av motsvarande försäkring i det landet eller om det finns andra sär-&lt;br&gt;skilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en förmån som avses i 4 eller 5 § utges när försäkringen skall&lt;br&gt;upphöra enligt 6 § andra stycket, fortsätter försäkringen enligt 4 eller 5 §&lt;br&gt;att gälla under den tid för vilken förmånen utges. Försäkringen fortsätter&lt;br&gt;också att gälla, enligt de grunder som regeringen fastställer, för den tid en&lt;br&gt;person genomgår utbildning eller står till arbetsmarknadens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Försäkringen för pensioner eller skadeersättningar som avses i 4 § 3&lt;br&gt;och 4 samt 5 § 1 och 3 skall gälla när rätten till en förmån enligt de lagar&lt;br&gt;som anges där kan härledas från ett arbete i Sverige. Detsamma gäller&lt;br&gt;försäkringen för föräldrapenning över garantinivå enligt 4 § 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen för pensioner enligt första stycket skall också gälla i det&lt;br&gt;fall rätten till förmånen kan härledas från sådan ersättning som anges i 12&lt;br&gt;och 13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För biståndsarbetare m.fl. enligt 2 kap. 4 § som till följd av utlandsar-&lt;br&gt;bete inte omfattas av den arbetsbaserade försäkringen och som efter ut-&lt;br&gt;landstjänstgöringens slut återvänder till Sverige skall efterskyddstiden&lt;br&gt;börja löpa först efter återkomsten, om utlandstjänstgöringen varat längst&lt;br&gt;fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Försäkringen enligt 4 eller 5 § fortsätter att gälla efter efterskydds-&lt;br&gt;tiden enligt 6 § andra stycket så länge skyddsbestämmelserna om beräk-&lt;br&gt;ning av sjukpenninggrundande inkomst i 3 kap. 5 § tredje stycket 4-6&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som enligt utlänningslagen (1989:529) behöver ha arbetstill-&lt;br&gt;stånd i Sverige eller ett uppehållstillstånd med motsvarande verkan har&lt;br&gt;inte rätt till förmåner enligt 4 och 5 §§ förrän ett sådant tillstånd har be-&lt;br&gt;viljats. Ersättning får därvid utges tidigast från och med den dag då till-&lt;br&gt;ståndet börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före&lt;br&gt;det att tillståndet beviljades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningarna i första stycket gäller inte arbetsskadeersättning enligt&lt;br&gt;5§ 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Speciella försäkringssituationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En person som har förtidspension som beräknats enligt 13 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring är försäkrad för inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;beräknad på denna förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som uppbär någon av följande förmåner är försäkrad för in-&lt;br&gt;komstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension och tilläggspension i form av förtidspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vårdbidrag, som inte enbart avser merkostnader, enligt 8 § lagen&lt;br&gt;(1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dagpenning från arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utbildningsbidrag i form av dagpenning under arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning och yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning vid genera-&lt;br&gt;tionsväxling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstu-&lt;br&gt;diestöd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och&lt;br&gt;ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar&lt;br&gt;(TUFF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt&lt;br&gt;de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall tas upp som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för pensionsgrundande be-&lt;br&gt;lopp för bamår enligt 3 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har genomgått grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt är försäkrad för pensionsgrundande belopp för plikt-&lt;br&gt;tjänstgöring enligt 3 kap. lagen om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som genomgår utbildning som är förenad med särskild risk för&lt;br&gt;arbetsskada är försäkrad för arbetsskada enligt lagen (1976:380) om ar-&lt;br&gt;betsskadeförsäkring. Regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer meddelar närmare föreskrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som, i enlighet med förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämp-&lt;br&gt;ningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller&lt;br&gt;deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, omfattas av lagstift-&lt;br&gt;ningen i en annan stat är inte försäkrad för sådana förmåner enligt denna&lt;br&gt;lag som motsvarar förmåner som avses i förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Förmåner vid utlandsvistelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättningsbaserade förmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För tid då en försäkrad vistas i ett land som inte ingår i Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES) får förmåner som grundas på bo-&lt;br&gt;sättning utges endast i de fall som avses i 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Förmåner får utges om utlandsvistelsen kan antas vara längst sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ersättning för sjukvård m.m. enligt 3 kap. 1 § 1 tillämpas&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård som ges utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsförmåner enligt 3 kap. 1 § 3 samt 2 § 2, 6 och 11 utges så&lt;br&gt;länge den försäkrades bosättning i Sverige består enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Tidsbegränsningen i 2 § första stycket gäller inte sådana statsanställda&lt;br&gt;och deras familjemedlemmar som avses i 2 kap. 2 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbegränsningen gäller inte heller familjestöd enligt 3 kap. 1 § 2&lt;br&gt;eller 2 § 1, 3, 5 och 10 till biståndsarbetare m.fl. och studerande eller&lt;br&gt;deras familjemedlemmar som avses i 2 kap. 4-6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Har rätten till en bosättningsbaserad förmån upphört med tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelserna om bosättning i 2 kap. eller bestämmelserna om ut-&lt;br&gt;landsvistelse i 1-3 §§, får förmånen efter ansökan hos försäkringskassan&lt;br&gt;fortsätta att utges om det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå&lt;br&gt;som uppenbart oskäligt att dra in förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetsbaserade förmåner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § För tid då en försäkrad vistas utomlands får förmåner vid sjukdom,&lt;br&gt;havandeskap, tillfällig vård av barn och rehabilitering enligt 3 kap. 4 § 1,&lt;br&gt;2 och 5 endast utges i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om ett ersättningsfall inträffar utomlands medan den försäkrade där&lt;br&gt;utför sådant arbete som skall anses som arbete i Sverige enligt 2 kap..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om försäkringskassan medger att den försäkrade reser till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Pensionsförmåner och skadeersättningar enligt 3 kap. 4 § 3 och 4&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 utges för tid då den försäkrade vistas utomlands så länge&lt;br&gt;rätten till förmånen består. Detta gäller också i fråga om föräldrapenning&lt;br&gt;över garantinivå enligt 3 kap. 4 § 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om bamet är bosatt i Sverige, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om försäkringskassan medger det, när ett bam hämtas i samband&lt;br&gt;med adoption.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § För utbetalning av en förmån utomlands far krävas bevis om att rätten&lt;br&gt;till förmånen består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Anmälan och handläggning av ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till försäkringskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som bosätter sig i Sverige och som inte är folkbokförd här skall&lt;br&gt;anmäla sig till den försäkringskassa som avses i 4 §. Bosättningsbaserade&lt;br&gt;förmåner enligt 3 kap. 1 och 2 §§ far inte utges för längre tid tillbaka än&lt;br&gt;tre månader före den månad då anmälan gjordes eller försäkringskassan&lt;br&gt;på annat sätt fick kännedom om bosättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avses i 2 kap. 2 § första stycket och som inte är folkbokförd&lt;br&gt;här skall anmäla sig till den försäkringskassa som avses i 5 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Arbetsbaserade förmåner enligt 3 kap. 4 § samt 5 § 2 och 3 får inte&lt;br&gt;utges för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då försäk-&lt;br&gt;ringskassan fick kännedom om arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan om arbete i Sverige som görs av den som arbetar här utan&lt;br&gt;att vara bosatt i landet skall lämnas till den försäkringskassa som avses i&lt;br&gt;5§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som lämnar Sverige för en tid som kan antas ha betydelse för&lt;br&gt;rätten till förmåner enligt 2 eller 4 kap. skall anmäla detta till den försäk-&lt;br&gt;ringskassa som avses i 4—6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslutande försäkringskassa m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett ärende som skall avgöras av en allmän försäkringskassa och avser&lt;br&gt;någon som är bosatt i Sverige skall avgöras av den försäkringskassa inom&lt;br&gt;vars verksamhetsområde den enskilde var folkbokförd den 1 november&lt;br&gt;föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den enskilde inte var folkbokförd i Sverige den 1 november före-&lt;br&gt;gående år, skall ett ärende avgöras av den försäkringskassa inom vars&lt;br&gt;verksamhetsområde den enskilde är bosatt vid årets ingång. Sker bosätt-&lt;br&gt;ningen senare under året, skall ärendet avgöras av den försäkringskassa&lt;br&gt;inom vars verksamhetsområde bosättningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett ärende som skall avgöras av en allmän försäkringskassa och avser&lt;br&gt;någon som inte är bosatt i Sverige skall avgöras av den försäkringskassa&lt;br&gt;inom vars verksamhetsområde den enskilde regelmässigt tillbringar sin&lt;br&gt;dygnsvila. Om dygnsvilan inte tillbringas i Sverige, skall ärendet avgöras&lt;br&gt;av den försäkringskassa inom vars verksamhetsområde den enskilde re-&lt;br&gt;gelmässigt arbetar. Är den enskilde sjöman skall ärendet, om det inte av-&lt;br&gt;ser pension, avgöras av Västra Götalands allmänna försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte med stöd av första stycket kan bestämmas till vilken för-&lt;br&gt;säkringskassa ärendet hör, skall ärendet avgöras av Stockholms läns all-&lt;br&gt;männa försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ärenden som gäller personer vilka har rätt till förmåner som familje-&lt;br&gt;medlemmar skall alltid avgöras av samma försäkringskassa som skall&lt;br&gt;avgöra ett ärende angående den från vilken de härleder rätten till förmå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende, som avser någon som omfattas eller väljer att omfattas av&lt;br&gt;svensk lagstiftning enligt artikel 16 i förordning (EEG) nr 1408/71 om&lt;br&gt;tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföre-&lt;br&gt;tagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, skall&lt;br&gt;avgöras av Stockholms läns allmänna försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid tillämpningen av denna lag skall följande bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 4 § om återbetalning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § om uppgiftsskyldighet för den enskilde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för myndigheter och arbetsgivare m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10 § om omprövning av en försäkringskassas beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10 a § om ändring av en försäkringskassas beslut, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 1113 §§ om överklagande av beslut m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i denna lag om personer som lämnar eller kommer&lt;br&gt;till Sverige skall tillämpas även på personer som före den 1 januari 2001&lt;br&gt;har lämnat respektive kommit till landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har arbete upphört under perioden oktober - december år 2000 skall&lt;br&gt;efterskyddstiden i 2 kap. 6 § andra stycket räknas från lagens ikraftträd-&lt;br&gt;ande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som vid lagens ikraftträdande uppbär hustrutillägg enligt över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, är&lt;br&gt;fortfarande försäkrad för denna förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om bosättningsbaserad&lt;br&gt;folkpension i form av ålderspension för den som är född år 1937 eller&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 4 och 5 §§, 2 kap. 8 §, 5 kap. 2 och 16 §§ samt 16 kap.&lt;br&gt;13 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 10 §, 3 kap. 1, 2, 2a, 5, 5b, 13 och 15 §§,&lt;br&gt;4 kap. 1, 3 och 9 §§, 5 kap. 1 och 6 §§, 11 kap. 1 §, 16 kap. 1 §, 20 kap.&lt;br&gt;1 §, 21 kap. 1 § samt 22 kap. 1 , 2 och 17 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrade enligt denna lag är&lt;br&gt;dels svenska medborgare, dels&lt;br&gt;personer som utan att vara&lt;br&gt;svenska medborgare är bosatta i&lt;br&gt;riket. En försäkrad som lämnar&lt;br&gt;Sverige skall fortfarande anses&lt;br&gt;vara bosatt i riket, om utlands-&lt;br&gt;vistelsen är avsedd att vara längst&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländsk sjöman på svenskt&lt;br&gt;handelsfartyg är försäkrad för&lt;br&gt;tilläggspension även om han eller&lt;br&gt;hon inte är bosatt i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt angår försäkringen för&lt;br&gt;tilläggspension är den som enligt&lt;br&gt;4 kap. 1 § lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;m.m. eller 11 kap. 6 § denna lag, i&lt;br&gt;detta lagrums lydelse före den&lt;br&gt;1 januari 1999, tillgodoräknats&lt;br&gt;pensionspoäng försäkrad, även om&lt;br&gt;han eller hon inte längre uppjyller&lt;br&gt;förutsättningarna enligt första&lt;br&gt;eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av en statlig arbets-&lt;br&gt;givare sänds till ett annat land för&lt;br&gt;arbete för arbetsgivarens räkning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I socialjörsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om vem som är&lt;br&gt;försäkrad enligt denna lag. Social-&lt;br&gt;försäkringslagen innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser om förmåner vid&lt;br&gt;utlandsvistelse och om handlägg-&lt;br&gt;ning av ärenden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;br&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4§ 1998:677&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 § 1991:508&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 § 1994:1814&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 § 1992:1277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 16 § 1992:1277.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:677.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall anses bosatt i riket under&lt;br&gt;hela utsändningstiden även om&lt;br&gt;denna är avsedd att vara längre än&lt;br&gt;ett år. Detta gäller även med-&lt;br&gt;följande make samt barn som inte&lt;br&gt;fyllt 18 år. Med make likställs den&lt;br&gt;som utan att vara gift med den&lt;br&gt;utsände lever tillsammans med&lt;br&gt;denne, om de tidigare har varit&lt;br&gt;gifta eller gemensamt har eller har&lt;br&gt;haft barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ersättning enligt detta&lt;br&gt;kapitel prövas i andra fall än som&lt;br&gt;avses i andra stycket av den all-&lt;br&gt;männa försäkringskassa, hos vilken&lt;br&gt;den försäkrade är inskriven eller&lt;br&gt;skulle ha varit inskriven, om han&lt;br&gt;uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap.&lt;br&gt;4 §. Denna försäkringskassa får&lt;br&gt;dock uppdra åt en annan försäk-&lt;br&gt;ringskassa att pröva sådana frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ersättning enligt 2, 3&lt;br&gt;och 6 §§ samt ersättning enligt 4&lt;br&gt;och 5 §§ som inte hänför sig till&lt;br&gt;visst vårdtillfälle prövas av den&lt;br&gt;försäkringskassa inom vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde vårdgivaren eller&lt;br&gt;annan som får ersättning bedriver&lt;br&gt;sin verksamhet. Detsamma gäller&lt;br&gt;ersättning i övrigt i de fall där den&lt;br&gt;försäkrade eller vårdtagaren inte&lt;br&gt;är och inte heller under den förut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning som sagts i första stycket&lt;br&gt;skulle ha varit inskriven hos all-&lt;br&gt;män försäkringskassa. Frågor om&lt;br&gt;ersättning enligt 5 § får efter be-&lt;br&gt;myndigande av regeringen även&lt;br&gt;prövas av Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ersättning enligt detta&lt;br&gt;kapitel prövas i andra fall än som&lt;br&gt;avses i andra stycket av den all-&lt;br&gt;männa försäkringskassa som enligt&lt;br&gt;5 kap. socialförsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:000) skall avgöra ett ärende&lt;br&gt;avseende den försäkrade. Denna&lt;br&gt;försäkringskassa får dock uppdra&lt;br&gt;åt en annan försäkringskassa att&lt;br&gt;pröva sådana frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ersättning enligt 2, 3&lt;br&gt;och 6 §§ samt ersättning enligt 4&lt;br&gt;och 5 §§ som inte hänför sig till&lt;br&gt;visst vårdtillfälle prövas av den&lt;br&gt;försäkringskassa inom vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde vårdgivaren eller&lt;br&gt;annan som får ersättning bedriver&lt;br&gt;sin verksamhet. Detsamma gäller&lt;br&gt;ersättning i övrigt i de fall där&lt;br&gt;vårdtagaren inte är bosatt i&lt;br&gt;Sverige. Frågor om ersättning en-&lt;br&gt;ligt 5 § får efter bemyndigande av&lt;br&gt;regeringen även prövas av Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hos allmän försäkringskassa in- En försäkrad har enligt vad&lt;br&gt;skriven försäkrad har enligt vad nedan sägs rätt till sjukpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1307.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:562.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nedan sägs rätt till sjukpenning,&lt;br&gt;om hans sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst uppgår till minst 24 procent&lt;br&gt;av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret om inskrivning hos för-&lt;br&gt;säkringskassan för rätt till sjuk-&lt;br&gt;penning anses uppfyllt om det har&lt;br&gt;berott på åldersregeln i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;att villkoret inte har kunnat upp-&lt;br&gt;fyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om hans sjukpenninggrundande Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;inkomst uppgår till minst 24 pro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cent av prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till sjukpenning enligt detta kapitel föreligger inte på grundval av&lt;br&gt;anställningsförmåner för tid som ingår i en sjuklöneperiod, under vilken&lt;br&gt;den försäkrades arbetsgivare har att svara för sjuklön enligt lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenningrundande inkomst&lt;br&gt;är den årliga inkomst i pengar som&lt;br&gt;en försäkrad kan antas komma att&lt;br&gt;tills vidare få för eget arbete, an-&lt;br&gt;tingen såsom arbetstagare i allmän&lt;br&gt;eller enskild tjänst (inkomst av&lt;br&gt;anställning) eller på annan&lt;br&gt;grund (inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete). Som inkomst&lt;br&gt;av anställning räknas dock inte&lt;br&gt;ersättning från en arbetsgivare&lt;br&gt;som är bosatt utomlands eller en&lt;br&gt;utländsk juridisk person, om ar-&lt;br&gt;betet har utförts i arbetsgivarens&lt;br&gt;verksamhet utom riket. Ifråga om&lt;br&gt;arbete som utförs utomlands av&lt;br&gt;den som av en statlig arbetsgivare&lt;br&gt;sänts till ett annat land för arbete&lt;br&gt;för arbetsgivarens räkning bortses&lt;br&gt;vid beräkningen av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst från sådana&lt;br&gt;lönetillägg som betingas av ökade&lt;br&gt;levnadskostnader och andra sär-&lt;br&gt;skilda förhållanden i sysselsätt-&lt;br&gt;ningslandet. Som inkomst av an-&lt;br&gt;ställning eller inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas inte heller&lt;br&gt;intäkt som avses i 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket h och i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) eller sådan&lt;br&gt;ersättning som anges i 1 § första&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenningrundande inkomst&lt;br&gt;är den årliga inkomst i pengar som&lt;br&gt;en försäkrad kan antas komma att&lt;br&gt;tills vidare få för eget arbete här i&lt;br&gt;landet, antingen såsom arbets-&lt;br&gt;tagare i allmän eller enskild tjänst&lt;br&gt;(inkomst av anställning)&lt;br&gt;eller på annan grund (inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete). I&lt;br&gt;fråga om arbete som utförs utom-&lt;br&gt;lands av den som av en statlig ar-&lt;br&gt;betsgivare sänts till ett annat land&lt;br&gt;för arbete för arbetsgivarens räk-&lt;br&gt;ning bortses vid beräkningen av sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst från&lt;br&gt;sådana lönetillägg som betingas av&lt;br&gt;ökade levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i sysselsätt-&lt;br&gt;ningslandet. Som inkomst av an-&lt;br&gt;ställning eller inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas inte heller&lt;br&gt;intäkt som avses i 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket h och i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) eller sådan&lt;br&gt;ersättning som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 1-5 och fjärde stycket&lt;br&gt;lagen (1990:659) om särskild löne-&lt;br&gt;skatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;br&gt;Som inkomst av annat förvärvs-&lt;br&gt;arbete räknas inte sådan ersättning&lt;br&gt;enligt gruppsjukförsäkring eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:677.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 1-5 och fjärde stycket&lt;br&gt;lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster. Som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas inte sådan&lt;br&gt;ersättning enligt gruppsjukförsäk-&lt;br&gt;ring eller trygghetsförsäkring vid&lt;br&gt;arbetsskada som enligt 2 § första&lt;br&gt;stycket lagen om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster utgör&lt;br&gt;underlag för nämnda skatt. Den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;fastställs av försäkringskassan.&lt;br&gt;Inkomst av anställning och in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;skall därvid var för sig avrundas&lt;br&gt;till närmast lägre hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trygghetsförsäkring vid arbets- Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;skada som enligt 2 § första stycket&lt;br&gt;lagen om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster utgör&lt;br&gt;underlag för nämnda skatt. Den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;fastställs av försäkringskassan. In-&lt;br&gt;komst av anställning och inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete skall där-&lt;br&gt;vid var för sig avrundas till när-&lt;br&gt;mast lägre hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan&lt;br&gt;inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och&lt;br&gt;en halv gånger prisbasbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas&lt;br&gt;skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersätt-&lt;br&gt;ning för utfört arbete i annan form än pension räknas som inkomst av&lt;br&gt;anställning, såvida ersättningen under ett år uppgår till minst 1 000&lt;br&gt;kronor, även om mottagaren inte är anställd hos den som utger ersätt-&lt;br&gt;ningen. I nu angivna fall skall den som utför arbetet anses såsom arbets-&lt;br&gt;tagare och den som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning&lt;br&gt;för arbete för någon annans räkning under året inte antas uppgå till minst&lt;br&gt;1 000 kronor, skall ersättningen från denne inte tas med vid beräkningen&lt;br&gt;av den sjukpenninggrundande inkomsten i annat fall än då den utgör in-&lt;br&gt;komst av näringsverksamhet. Vid beräkning av sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst av anställning skall bortses från ersättning som enligt 2 a § skall&lt;br&gt;anses som inkomst annat förvärvsarbete samt ersättning som idrotts-&lt;br&gt;utövare får från sådan ideell förening som avses i 7 § 5 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt och som har till huvudsakligt syfte att&lt;br&gt;främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året&lt;br&gt;inte kan antas uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp. Vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av anställning bortses även från ersätt-&lt;br&gt;ning från en stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgodose eko-&lt;br&gt;nomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en arbets-&lt;br&gt;givare som lämnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse) eller från en&lt;br&gt;annan juridisk person med motsvarande ändamål, om ersättningen avser&lt;br&gt;en sådan anställd och inte utgör ersättning för arbete för den juridiska&lt;br&gt;personens räkning. Detta gäller dock endast om de bidrag arbetsgivaren&lt;br&gt;lämnat till den juridiska personen varit avsedda att vara bundna under&lt;br&gt;minst tre kalenderår och att på likartade villkor tillkomma en betydande&lt;br&gt;del av de anställda. Om arbetsgivaren är ett famansföretag eller ett fa-&lt;br&gt;mansägt handelsbolag skall vid beräkningen inte bortses från ersättning&lt;br&gt;som den juridiska personen lämnar till sådan företagsledare eller delägare&lt;br&gt;i företaget eller denne närstående person som avses i punkt 14 av anvis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningama till 32 § kommunalskattelagen. Vid beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst av anställning skall alltid bortses från ersättning från&lt;br&gt;en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som arbetsgivaren lämnat&lt;br&gt;under åren 1988-1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där för-&lt;br&gt;hållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplys-&lt;br&gt;ningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbets-&lt;br&gt;givare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts&lt;br&gt;av den försäkrades inkomst. Semesterlön får inte inräknas i den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten till högre belopp än vad som skulle ha utgivits&lt;br&gt;i lön för utfört arbete under motsvarande tid. En liknande begränsning&lt;br&gt;skall gälla semesterersättning. Inkomst av arbete för egen räkning får ej&lt;br&gt;beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för&lt;br&gt;annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst skall ersättning&lt;br&gt;från en arbetsgivare som är bosatt&lt;br&gt;utomlands eller är en utländsk ju-&lt;br&gt;ridisk person anses som inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete, om er-&lt;br&gt;sättningen avser arbete som utförts&lt;br&gt;inom riket samt arbetsgivaren och&lt;br&gt;arbetstagaren träffat överenskom-&lt;br&gt;melse om att ersättningen skall&lt;br&gt;hänföras till sådan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;06&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst skall ersättning&lt;br&gt;från en arbetsgivare som är bosatt&lt;br&gt;utomlands eller är en utländsk ju-&lt;br&gt;ridisk person anses som inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete, om ar-&lt;br&gt;betsgivaren och arbetstagaren&lt;br&gt;träffat överenskommelse om att er-&lt;br&gt;sättningen skall hänföras till sådan&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för&lt;br&gt;arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till mottagare som har en F-skattsedel antingen när ersättningen be-&lt;br&gt;stäms eller när den betalas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till mottagare som har en A-skattsedel eller en F-skattsedel med vill-&lt;br&gt;kor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) eller som saknar&lt;br&gt;skattsedel på preliminär skatt, om ersättningen tillsammans med annan&lt;br&gt;ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomståret kan antas&lt;br&gt;komma att understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk person&lt;br&gt;eller ett dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetala-&lt;br&gt;ren bedriven näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till delägare i handelsbolag av bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av gruppe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i fall som avses i andra stycket 1 mottagaren har en F-skattsedel&lt;br&gt;med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen, räknas ersättningen&lt;br&gt;som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln skriftligen&lt;br&gt;åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:547.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;skall i samband med inskrivning&lt;br&gt;av en försäkrad besluta om den&lt;br&gt;försäkrades tillhörighet till sjuk-&lt;br&gt;penningförsäkringen. I fråga om&lt;br&gt;en försäkrad som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket skall kassan samtidigt fast-&lt;br&gt;ställa den försäkrades sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst. Sådan&lt;br&gt;fastställelse skall också ske för för-&lt;br&gt;säkrad som avses i 1 § andra&lt;br&gt;stycket så snart anmälan om hans&lt;br&gt;inkomstförhållanden gjorts hos&lt;br&gt;kassan. Av beslutet skall framgå i&lt;br&gt;vad mån den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten är att hän-&lt;br&gt;föra till anställning eller till annat&lt;br&gt;förvärvsarbete. Sjukpenningför-&lt;br&gt;säkringen skall omprövas&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;skall besluta om en försäkrads till-&lt;br&gt;hörighet till sjukpenningförsäk-&lt;br&gt;ringen och fastställa sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst För en för-&lt;br&gt;säkrad som inte är bosatt i Sverige&lt;br&gt;gäller detta så snart anmälan om&lt;br&gt;hans inkomstförhållanden gjorts&lt;br&gt;hos kassan. Av beslutet skall fram-&lt;br&gt;gå i vad mån den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten är att hän-&lt;br&gt;föra till anställning eller till annat&lt;br&gt;förvärvsarbete. Sjukpenningför-&lt;br&gt;säkringen skall omprövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) när kassan fatt kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan-&lt;br&gt;den eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för&lt;br&gt;rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna&lt;br&gt;lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras&lt;br&gt;med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid sär-&lt;br&gt;skild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst&lt;br&gt;genom arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan&lt;br&gt;utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades&lt;br&gt;arbets- eller inkomstförhållanden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då&lt;br&gt;anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst som ändrats enligt första stycket a får dock läggas till grund för&lt;br&gt;ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som&lt;br&gt;inträffar i anslutning till att försäkringskassan fått kännedom om in-&lt;br&gt;komständringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tid som anges under 16 får, om inte första stycket b, c eller d är&lt;br&gt;tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst&lt;br&gt;till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkringskassan då&lt;br&gt;känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver studier, för vilka hon eller han uppbär studiehjälp, studie-&lt;br&gt;medel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349),&lt;br&gt;studiestöd enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för ar-&lt;br&gt;betslösa, bidrag enligt förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för&lt;br&gt;doktorander eller särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1227.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genomgår vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och upp-&lt;br&gt;bär timersättning för studierna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning som beslutats av en arbetsmarknadsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex&lt;br&gt;månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den&lt;br&gt;försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § för-&lt;br&gt;äldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år. Motsva-&lt;br&gt;rande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande&lt;br&gt;av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit&lt;br&gt;sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkrings-&lt;br&gt;kassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart&lt;br&gt;den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna&lt;br&gt;tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är&lt;br&gt;att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av&lt;br&gt;enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågava-&lt;br&gt;rande förvärvsarbete under utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som av-&lt;br&gt;ses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid far livränta enligt&lt;br&gt;lagen (1976:380) om arbets skadeförsäkring eller motsvarande ersättning&lt;br&gt;enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjukdom under&lt;br&gt;den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst&lt;br&gt;av eget arbete som den försäkrade kan antas fa under denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock&lt;br&gt;under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte&lt;br&gt;uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen&lt;br&gt;beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-&lt;br&gt;tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på&lt;br&gt;den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6&lt;br&gt;när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som av&lt;br&gt;Svenska kyrkan, ett svenskt tros-&lt;br&gt;samfund, ett organ som är knutet&lt;br&gt;till ett sådant samfund eller en&lt;br&gt;svensk ideell organisation som&lt;br&gt;bedriver biståndsverksamhet varit&lt;br&gt;sänd till ett annat land för arbete&lt;br&gt;för arbetsgivarens räkning, skall&lt;br&gt;den sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komsten vid återkomsten till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5b§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana personer som enligt&lt;br&gt;2 kap. 4 och 6 §§ socialförsäk-&lt;br&gt;ringslagen (1999:000) anses bo-&lt;br&gt;satta i Sverige även under vistelse&lt;br&gt;utomlands skall den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten vid åter-&lt;br&gt;komsten till Sverige fastställas till&lt;br&gt;lägst det belopp som utgjorde sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst omedel-&lt;br&gt;bart före utlandsresan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:355.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige fastställas till lägst det be-&lt;br&gt;lopp som utgjorde hans sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst omedel-&lt;br&gt;bart före utlandsresan, om ut-&lt;br&gt;landsvistelsen varat högst tre år.&lt;br&gt;Bestämmelsen i denna paragraf&lt;br&gt;gäller även den medföljande&lt;br&gt;maken. Med make likställs den&lt;br&gt;som utan att vara gift med den&lt;br&gt;utsände levt tillsammans med&lt;br&gt;denne, om de tidigare har varit&lt;br&gt;gifta eller gemensamt har eller har&lt;br&gt;haft barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förmåner enligt detta&lt;br&gt;kapitel prövas av den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassa hos vilken den&lt;br&gt;försäkrade är inskriven eller skulle&lt;br&gt;ha varit inskriven, om han uppfyllt&lt;br&gt;åldersvillkoret i 1 kap. 4 §. Denna&lt;br&gt;försäkringskassa far dock uppdra&lt;br&gt;åt en annan försäkringskassa att&lt;br&gt;pröva sådana frågor med undantag&lt;br&gt;av frågor som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förmåner enligt detta&lt;br&gt;kapitel prövas av den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassa som enligt 5 kap.&lt;br&gt;socialforsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;skall avgöra ett ärende avseende&lt;br&gt;den försäkrade. Denna försäk-&lt;br&gt;ringskassa far dock uppdra åt en&lt;br&gt;annan försäkringskassa att pröva&lt;br&gt;sådana frågor med undantag av&lt;br&gt;frågor som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3, 5 och 8 §§ i fråga om förtidspension tillämpas&lt;br&gt;även där den försäkrade skulle ha erhållit sådan pension, om han hade&lt;br&gt;haft rätt till folkpension enligt bestämmelserna i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försäkrad, utan att bestämmelserna i 3 kap. 3 § är tillämpliga,&lt;br&gt;efter ingången av den månad då han uppnådde sextiofem års ålder, er-&lt;br&gt;hållit sjukpenning under etthundraåttio dagar, far den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassan besluta att sjukpenning inte längre skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning utgår ej för tid då den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fullgör annan tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalför-&lt;br&gt;svarsplikt än grundutbildning som är längre än 60 dagar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) är intagen i sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om vård av unga med stöd av 3 § sagda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) är häktad eller intagen i kriminalvårdsantalt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) i annat fall än under b) eller c) sagts av annan orsak än sjukdom&lt;br&gt;tagits om hand på det allmännas bekostnad;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) vistas utomlands i annat fall&lt;br&gt;än då den försäkrade insjuknar&lt;br&gt;medan han utför arbete som ett led&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:355.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:2072.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i en här i riket bedriven verksam-&lt;br&gt;het eller som sjöman anställd på&lt;br&gt;svenskt handelsfartyg eller under&lt;br&gt;sjukdom eller i fall som avses i&lt;br&gt;7 b § reser till utlandet med för-&lt;br&gt;säkringskassans medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dag då en försäkrad bereds vård i ett sådant hem för vård&lt;br&gt;eller boende eller familjehem enligt socialtjänstlagen (1980:620) som ger&lt;br&gt;vård och behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika, skall&lt;br&gt;sjukpenningen på begäran av den som svarar för vårdkostnaderna&lt;br&gt;minskas med 80 kronor, dock med högst en tredjedel av sjukpenningens&lt;br&gt;belopp. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till&lt;br&gt;närmast lägre hela krontal. Det belopp som sjukpenningen minskas med&lt;br&gt;skall betalas ut till den på vars begäran minskningen har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket utgår sjukpenning till försäkrad som av-&lt;br&gt;ses under c) vid sjukdom som inträffar under tid då han får vistas utom&lt;br&gt;anstalt och därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad förälder som är in-&lt;br&gt;skriven hos allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa har rätt till föräldrapenning&lt;br&gt;och tillfällig föräldrapenning (för-&lt;br&gt;äldrapenningförmåner) enligt detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad förälder har rätt till&lt;br&gt;föräldrapenning och tillfällig för-&lt;br&gt;äldrapenning (föräldrapenningför-&lt;br&gt;måner) enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningförmåner utges för vård av barn endast om barnet är&lt;br&gt;bosatt här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid adoption av barn får barnet anses bosatt i riket om de blivande&lt;br&gt;adoptivföräldrarna är bosatta i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får förordna att tillfällig föräldrapenning, med undantag för&lt;br&gt;förmån enligt 10 § fjärde stycket, far utges även till en förälder som är&lt;br&gt;bosatt i Danmark, Finland eller Norge för vård av barn bosatt i något av&lt;br&gt;dessa länder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges under&lt;br&gt;högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 180 dagar&lt;br&gt;för varje barn utöver det första.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har varje förälder&lt;br&gt;rätt att uppbära föräldrapenning under hälften av den i första och andra&lt;br&gt;styckena angivna tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1655.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder som ensam har&lt;br&gt;vårdnaden om barnet har rätt att&lt;br&gt;själv uppbära föräldrapenningen&lt;br&gt;under hela den tid som anges i&lt;br&gt;första och andra styckena. Det-&lt;br&gt;samma gäller om föräldrarna har&lt;br&gt;gemensam vårdnad om barnet men&lt;br&gt;den andra föräldern inte har rätt till&lt;br&gt;föräldrapenning enligt 1 och 9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder som ensam har&lt;br&gt;vårdnaden om barnet har rätt att&lt;br&gt;själv uppbära föräldrapenningen&lt;br&gt;under hela den tid som anges i&lt;br&gt;första och andra styckena. Det-&lt;br&gt;samma gäller om föräldrarna har&lt;br&gt;gemensam vårdnad om barnet men&lt;br&gt;den andra föräldern inte har rätt till&lt;br&gt;föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar&lt;br&gt;förmåga att vårda barnet har den andra föräldern rätt att själv uppbära&lt;br&gt;föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder kan avstå rätt att uppbära föräldrapenning till förmån för&lt;br&gt;den andra föräldern med undantag för föräldrapenning med belopp mot-&lt;br&gt;svarande förälderns sjukpenning såvitt avser en tid om 30 dagar för varje&lt;br&gt;barn, eller vid flerbamsbörd, för barnen gemensamt. Ett avstående från&lt;br&gt;rätt att uppbära föräldrapenning görs genom skriftlig anmälan till försäk-&lt;br&gt;ringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till&lt;br&gt;den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för rätt till föräldra-&lt;br&gt;penning gäller att föräldern har&lt;br&gt;varit inskriven hos allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa under minst 180 dagar&lt;br&gt;i följd närmast före den dag för&lt;br&gt;vilken föräldrapenningen skall&lt;br&gt;utbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret om inskrivning hos&lt;br&gt;försäkringskassa eller om försäk-&lt;br&gt;ring för viss sjukpenning enligt 6 §&lt;br&gt;andra stycket anses uppfyllt om det&lt;br&gt;har berott på åldersregeln i 1 kap.&lt;br&gt;4 § att villkoret inte har kunnat&lt;br&gt;uppfyllas. Motsvarande gäller om&lt;br&gt;föräldern inte har varit inskriven&lt;br&gt;eller inte har varit försäkrad för&lt;br&gt;viss sjukpenning, men skulle ha&lt;br&gt;varit det om kassan känt till samt-&lt;br&gt;liga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det skall bestämmas om&lt;br&gt;villkoret om inskrivning hos för-&lt;br&gt;säkringskassa eller om försäkring&lt;br&gt;för viss sjukpenning enligt 6 §&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Villkoret om försäkring för viss&lt;br&gt;sjukpenning enligt 6 § andra&lt;br&gt;stycket anses uppfyllt om föräldern&lt;br&gt;inte har varit försäkrad för viss&lt;br&gt;sjukpenning, men skulle ha varit&lt;br&gt;det om kassan känt till samtliga&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det skall bestämmas om&lt;br&gt;villkoret om försäkring för viss&lt;br&gt;sjukpenning enligt 6 § andra&lt;br&gt;stycket är uppfyllt för en försäkrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:562.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket är uppfyllt för en&lt;br&gt;försäkrad som avses i 3 kap. 5 b §,&lt;br&gt;får bortses från tiden för utlands-&lt;br&gt;vistelsen under förutsättning att&lt;br&gt;den varat högst tre år och för en&lt;br&gt;förälder som uppburit förtidspen-&lt;br&gt;sion skall sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst beräknad enligt 3 kap. 5 c&lt;br&gt;§ anses ha gällt hela den tid som&lt;br&gt;föräldern uppburit förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 3 kap. 5 b § skall bort-&lt;br&gt;ses från tiden för utlandsvistelsen.&lt;br&gt;När det bestäms om villkoret är&lt;br&gt;uppfyllt för en förälder som upp-&lt;br&gt;burit förtidspension skall sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst beräknad&lt;br&gt;enligt 3 kap. 5 c § anses ha gällt&lt;br&gt;hela den tid som föräldern upp-&lt;br&gt;burit förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som är bosatt i&lt;br&gt;Sverige har rätt till folkpension i&lt;br&gt;form av förtidspension, efterlevan-&lt;br&gt;depension och handikappersätt-&lt;br&gt;ning som utgör tillägg till pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) enligt 3 och 4 §§ i förhållande&lt;br&gt;till det antal år för vilka tillgodo-&lt;br&gt;räknats pensionspoäng för tilläggs-&lt;br&gt;pension, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) enligt 5-7 och 9-11 §§ i för-&lt;br&gt;hållande till det antal år som till-&lt;br&gt;godoräknats som bosättningstid i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som är bosatt i&lt;br&gt;Sverige har rätt till folkpension i&lt;br&gt;form av ålderspension enligt 3 § i&lt;br&gt;förhållande till det antal år för&lt;br&gt;vilka tillgodoräknats pensions-&lt;br&gt;poäng för tilläggspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk medborgare som är&lt;br&gt;bosatt utomlands har rätt till folk-&lt;br&gt;pension i form av ålderspension,&lt;br&gt;förtidspension, efterlevandepen-&lt;br&gt;sion och handikappersättning som&lt;br&gt;utgör tillägg till pension enligt&lt;br&gt;första stycket a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad har rätt till folk-&lt;br&gt;pension i form av förtidspension,&lt;br&gt;efterlevandepension och handi-&lt;br&gt;kappersättning som utgör tillägg&lt;br&gt;till pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) enligt 3 och 4 §§ i förhållande&lt;br&gt;till det antal år för vilka tillgodo-&lt;br&gt;räknats pensionspoäng för tilläggs-&lt;br&gt;pension, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) enligt 5-7 och 9-11 §§ i för-&lt;br&gt;hållande till det antal år som till-&lt;br&gt;godoräknats som bosättningstid i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad har rätt till folk-&lt;br&gt;pension i form av ålderspension&lt;br&gt;enligt 3 § i förhållande till det an-&lt;br&gt;tal år för vilka tillgodoräknats pen-&lt;br&gt;sionspoäng för tilläggspension.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som bosättningstid i Sverige tillgodoräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) tid under vilken en person&lt;br&gt;varit folkbokförd i Sverige enligt&lt;br&gt;folkbokföringslagen (1991:481);&lt;br&gt;vid flyttning till utlandet skall hän-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) tid under vilken en person&lt;br&gt;enligt 2 kap. socialförsäkrings-&lt;br&gt;lagen (1999:000) skall anses ha&lt;br&gt;varit bosatt här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse prop. 1998/99:73.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:677.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syn dock inte tas till tid efter ut-&lt;br&gt;resan om personen enligt nämnda&lt;br&gt;lag skall avregistreras som ut-&lt;br&gt;flyttad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) tid under vilken en här folk-&lt;br&gt;bokförd person före tidpunkten för&lt;br&gt;folkbokföringen oavbrutet vistats i&lt;br&gt;Sverige efter att ha ansökt om&lt;br&gt;uppehållstillstånd enligt 1 kap. 4 §&lt;br&gt;utlänningslagen (1989:529) eller&lt;br&gt;motsvarande föreskrift enligt äldre&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) tid under vilken en svensk&lt;br&gt;medborgare av svenska kyrkan, ett&lt;br&gt;svenskt trossamfund, ett organ som&lt;br&gt;är knutet till ett sådant samfund&lt;br&gt;eller en svensk ideell organisation&lt;br&gt;som bedriver biståndsverksamhet&lt;br&gt;varit sänd till ett annat land för&lt;br&gt;arbete för arbetsgivarens räkning;&lt;br&gt;för tid efter år 1992 skall vad som&lt;br&gt;nu sägs gälla endast om utlands-&lt;br&gt;vistelsen varat längst tre år i följd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) tid under vilken en försäkrad&lt;br&gt;haft inkomst av anställning eller&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;som avses i 2 kap. lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) tid före år 1993 under vilken&lt;br&gt;en svensk medborgare haft an-&lt;br&gt;ställning i ett annat land som&lt;br&gt;grundat rätt till svensk statligt&lt;br&gt;reglerad pension, dock inte tid för&lt;br&gt;vilken rätt till pension grundad på&lt;br&gt;bosättning i det andra landet före-&lt;br&gt;ligger om sådan pension kan ut-&lt;br&gt;betalas till den som är bosatt i&lt;br&gt;Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) i den mån regeringen så för-&lt;br&gt;ordnar tid under vilken en person&lt;br&gt;som inte fyllt 26 år bedriver stu-&lt;br&gt;dier i annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bosättningstid i Sverige&lt;br&gt;tillgodoräknas även tid som avses&lt;br&gt;i 7 och 9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bosättningstid i Sverige en-&lt;br&gt;ligt första stycket a) tillgodoräknas&lt;br&gt;inte tid då någon enligt förord-&lt;br&gt;nande av regeringen med stöd av 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) tid under vilken en person&lt;br&gt;före tidpunkten för bosättning här&lt;br&gt;i landet enligt a oavbrutet har&lt;br&gt;vistats i Sverige efter att ha ansökt&lt;br&gt;om uppehållstillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) tid som avses i 7 och 9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 3 § fjärde stycket inte skall&lt;br&gt;anses bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första stycket sägs om&lt;br&gt;folkbokföring enligt folkbok-&lt;br&gt;föringslagen skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om kyrkobokföring enligt lag&lt;br&gt;som ersatts av folkbokföringslagen&lt;br&gt;eller enligt motsvarande äldre&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket c)&lt;br&gt;gäller även medföljande make&lt;br&gt;samt barn under 18 år till person&lt;br&gt;som där avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) , såvitt gäller tid före år 1993 för&lt;br&gt;vilken den försäkrade tillgodoräk-&lt;br&gt;nats pensionspoäng enligt 11 kap.&lt;br&gt;i kapitlets lydelse före den&lt;br&gt;1 januari 1999, och första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) gäller även medföljande make&lt;br&gt;samt barn under 18 år till person&lt;br&gt;som där avses. Som bosättningstid&lt;br&gt;tillgodoräknas dock inte tid för&lt;br&gt;vilken maken eller barnet har rätt&lt;br&gt;till pension grundad på bosätt-&lt;br&gt;ningstid i det andra landet om&lt;br&gt;sådan pension kan utbetalas till&lt;br&gt;den som är bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestäm-&lt;br&gt;melserna i femte och sjätte&lt;br&gt;styckena skall med make likställas&lt;br&gt;den som, utan att vara gift med&lt;br&gt;den person som avses i första&lt;br&gt;stycket c), d) eller e) levt tillsam-&lt;br&gt;mans med denne, om de tidigare&lt;br&gt;har varit gifta eller gemensamt har&lt;br&gt;eller har haft barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till tilläggspension grundas Rätt till tilläggspension grundas&lt;br&gt;på inkomst av förvärvsarbete. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;på inkomst av förvärvsarbete här i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng beräknas och fastställs&lt;br&gt;enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:677.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som önskar pension skall&lt;br&gt;göra ansökan hos allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa i enlighet med vad re-&lt;br&gt;geringen förordnar. I fall som&lt;br&gt;närmare anges av regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, skall för-&lt;br&gt;säkringskassan dock utan ansökan&lt;br&gt;besluta om hel ålderspension till&lt;br&gt;en hos kassan inskriven pensions-&lt;br&gt;berättigad från och med den&lt;br&gt;månad han fyller 65 år, om han&lt;br&gt;inte skriftligen begärt annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;br&gt;1§&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som önskar pension skall&lt;br&gt;göra ansökan hos allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa i enlighet med vad re-&lt;br&gt;geringen förordnar. I fall som&lt;br&gt;närmare anges av regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, skall för-&lt;br&gt;säkringskassan dock utan ansökan&lt;br&gt;besluta om hel ålderspension till&lt;br&gt;en pensionsberättigad från och&lt;br&gt;med den månad han fyller 65 år,&lt;br&gt;om han inte skriftligen begärt an-&lt;br&gt;nat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbär en försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård eller&lt;br&gt;rehabiliteringspenning enligt denna lag, får försäkringskassan tillerkänna&lt;br&gt;honom förtidspension utan hinder av att han inte gjort ansökan därom.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla då en försäkrad uppbär sjukpenning, ersättning för&lt;br&gt;sjukhusvård eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller&lt;br&gt;på grund av regeringens förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbär en försäkrad sjukbidrag eller har handikappersättning eller&lt;br&gt;vårdbidrag tillerkänts honom för begränsad tid, får den tid för vilken&lt;br&gt;förmånen skall utgå förlängas utan att ansökan har gjorts. Motsvarande&lt;br&gt;gäller i fråga om särskild efterlevandepension som tillerkänts en efter-&lt;br&gt;levande för begränsad tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa tiller-&lt;br&gt;känna den pensionsberättigade pension enligt denna lag utan hinder av att&lt;br&gt;han icke gjort ansökan därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan&lt;br&gt;om förtidspension, handikappersättning, vårdbidrag eller särskild efter-&lt;br&gt;levandepension skall ersättning lämnas i enlighet med vad regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket föreskriver.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03119/prop_199899__119-2.png" style="width:35pt;height:24pt;"/&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses, där ej annat framgår, med år kalenderår och med&lt;br&gt;månad kalendermånad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjöman avses, där ej annat&lt;br&gt;framgår, arbetstagare som enligt&lt;br&gt;sjömanslagen (1973:282) anses&lt;br&gt;som sjöman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anställning på svenskt han-&lt;br&gt;delsfartyg likställes anställning på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1277.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1336.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländskt handelsfartyg som&lt;br&gt;svensk redare förhyr i huvudsak&lt;br&gt;obemannat, om anställningen sker&lt;br&gt;hos denne eller någon av honom&lt;br&gt;anlitad arbetsgivare. Uthyres&lt;br&gt;svenskt handelsfartyg till utländsk&lt;br&gt;redare i huvudsak obemannat, äga&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag till-&lt;br&gt;lämpning om anställningen sker&lt;br&gt;hos fartygets ägare eller någon av&lt;br&gt;denne anlitad arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är inskriven hos en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa, men inte&lt;br&gt;är försäkrad för en sjukpenning&lt;br&gt;som, beräknad enligt 3 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket 2, uppgår till 60&lt;br&gt;kronor, skall kunna genom fri-&lt;br&gt;villiga avgifter försäkra sig för&lt;br&gt;erhållande av sjukpenning eller&lt;br&gt;sjukpenningtilllägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är bosatt här i landet,&lt;br&gt;men inte är försäkrad för en sjuk-&lt;br&gt;penning som, beräknad enligt&lt;br&gt;3 kap. 4 § första stycket 2, uppgår&lt;br&gt;till 60 kronor, skall från och med&lt;br&gt;den månad då han eller hon fyller&lt;br&gt;sexton år kunna genom frivilliga&lt;br&gt;avgifter försäkra sig för erhållande&lt;br&gt;av sjukpenning eller sjukpenning-&lt;br&gt;tilllägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 § får försäkra sig&lt;br&gt;för sjukpenning som uppgår till lägst 20 kronor och högst 60 kronor. Den&lt;br&gt;som har rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 § får försäkra sig för sjuk-&lt;br&gt;penningtillägg, som tillsammans med den sjukpenning som han är berät-&lt;br&gt;tigad till enligt 3 kap. 4 § första stycket 2 uppgår till lägst 20 kronor och&lt;br&gt;högst 60 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En frivillig försäkring påverkas inte av att den försäkrades sjukpenning&lt;br&gt;enligt 3 kap., under där angivna förutsättningar, beräknas med tillämp-&lt;br&gt;ning av 5 § sjätte stycket eller 10 a eller 10 b § nämnda kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen skall efter den försäkrades val gälla med en karenstid av&lt;br&gt;3 eller 30 dagar eller utan sådan karenstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till inträde i den frivilliga försäkringen eller förkortning av gällan-&lt;br&gt;de karenstid enligt ljärde stycket tillkommer endast den som är under 55&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna paragraf utges inte för tid efter ingången av den&lt;br&gt;månad då den försäkrade börjar uppbära hel förtids- eller ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som är inskriven&lt;br&gt;hos allmän försäkringskassa eller&lt;br&gt;har rätt till sjukpenning enligt&lt;br&gt;3 kap. 1 § andra stycket har&lt;br&gt;möjligheter till rehabilitering och&lt;br&gt;rätt till rehabiliteringsersättning&lt;br&gt;enligt vad som anges i detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad har möjligheter till&lt;br&gt;rehabilitering och rätt till rehabili-&lt;br&gt;teringsersättning enligt vad som&lt;br&gt;anges i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rehabilitering enligt detta kapitel skall syfta till att återge den som har&lt;br&gt;drabbats av sjukdom sin arbetsförmåga och förutsättningar att försörja sig&lt;br&gt;själv genom förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsåtgärder skall planeras i samråd med den försäkrade och&lt;br&gt;utgå från dennes individuella förutsättningar och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela särskilda föreskrifter om&lt;br&gt;rehabilitering när det gäller en&lt;br&gt;försäkrad som inte är bosatt här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som avses i detta kapitel&lt;br&gt;prövas av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa hos vilken den försäk-&lt;br&gt;rade är inskriven eller skulle ha&lt;br&gt;varit inskriven om han hade upp-&lt;br&gt;fyllt ålder svillkor et i 1 kap. 4 §.&lt;br&gt;Denna försäkringskassa får dock&lt;br&gt;uppdra åt en annan försäkrings-&lt;br&gt;kassa att pröva sådana frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågor som avses i detta kapitel&lt;br&gt;prövas av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa som enligt 5 kap.&lt;br&gt;socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;skall avgöra ett ärende avseende&lt;br&gt;den försäkrade. Denna försäk-&lt;br&gt;ringskassa far dock uppdra åt en&lt;br&gt;annan försäkringskassa att pröva&lt;br&gt;sådana frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om förmåner som&lt;br&gt;avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre bestämmelser tillämpas också beträffande tillgodoräknande av&lt;br&gt;bosättningstid i Sverige enligt 5 kap. vad gäller tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1040.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1040.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1040.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:382)&lt;br&gt;angående införande av lagen om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 § lagen (1962:382) angående införande av&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga rörande änkepension i&lt;br&gt;anledning av dödsfall, som in-&lt;br&gt;träffat före den 1 juli 1960, skall&lt;br&gt;prövas av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa hos vilken den försäk-&lt;br&gt;rade är inskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga rörande änkepension i&lt;br&gt;anledning av dödsfall, som in-&lt;br&gt;träffat före den 1 juli 1960, skall&lt;br&gt;prövas av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa som enligt 5 kap.&lt;br&gt;socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;skall avgöra ett ärende avseende&lt;br&gt;den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omräkning av förmånsbeloppen för änkepensioner till följd av änd-&lt;br&gt;rade förhållanden gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 9 § lagen&lt;br&gt;(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:311.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 7 och 9 §§, 2 kap. 11 och 12 §§, 12 kap. 7 § och 15 kap.&lt;br&gt;18 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 4 §, 2 kap. 2, 6 och 10 §§, 12 kap. 1 §, 13 kap. 4 §,&lt;br&gt;15 kap. 4 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrade för inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension är dels svenska&lt;br&gt;medborgare, dels personer som&lt;br&gt;utan att vara svenska medborgare&lt;br&gt;är bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska sjömän på svenska&lt;br&gt;handelsfartyg är försäkrade för&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;även om de inte är bosatta i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som uppbär förtids-&lt;br&gt;pension som har beräknats enligt&lt;br&gt;13 kap. 2 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring är alltid försäk-&lt;br&gt;rad för inkomstgrundad ålders-&lt;br&gt;pension beräknad på denna för-&lt;br&gt;tidspension.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Social-&lt;br&gt;försäkringslagen innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser om förmåner vid&lt;br&gt;utlandsvistelse och handläggning&lt;br&gt;av ärenden, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje år som en person har&lt;br&gt;varit försäkrad enligt 1 kap. 4 §&lt;br&gt;första eller andra stycket och har&lt;br&gt;haft inkomster som är pensions-&lt;br&gt;grundande, skall hans eller hennes&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst fast-&lt;br&gt;ställas. Detta gäller dock endast&lt;br&gt;om summan av de inkomster som&lt;br&gt;är pensionsgrundande uppgått till&lt;br&gt;minst 24 procent av det för in-&lt;br&gt;tjänandeåret gällande prisbasbe-&lt;br&gt;loppet enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För varje år som en person har&lt;br&gt;varit försäkrad och har haft in-&lt;br&gt;komster här i landet som är pen-&lt;br&gt;sionsgrundande, skall hans eller&lt;br&gt;hennes pensionsgrundande in-&lt;br&gt;komst fastställas. Detta gäller dock&lt;br&gt;endast om summan av de inkoms-&lt;br&gt;ter som är pensionsgrundande upp-&lt;br&gt;gått till minst 24 procent av det för&lt;br&gt;intjänandeåret gällande prisbas-&lt;br&gt;beloppet enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställande enligt första stycket skall inte göras för år före det år då&lt;br&gt;den försäkrade fyllt 16 år. För det år då den försäkrade har avlidit skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsgrundande inkomst inte fastställas i annat fall än om överföring&lt;br&gt;av pensionsrätt för premiepension till den avlidnes make skall göras för&lt;br&gt;det året. För den som är född år 1937 eller tidigare skall pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst inte heller fastställas för år efter det då den försäkrade har&lt;br&gt;fyllt 64 år eller för tidigare år under vilket han eller hon hela året har&lt;br&gt;uppburit hel ålderspension enligt denna lag eller enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomst av näringsverksam-&lt;br&gt;het här i landet i vilken den för-&lt;br&gt;säkrade har arbetat i inte oväsent-&lt;br&gt;lig omfattning (aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomst av näringsverksam-&lt;br&gt;het i vilken den försäkrade har&lt;br&gt;arbetat i inte oväsentlig omfattning&lt;br&gt;(aktiv näringsverksamhet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillfällig förvärvsinkomst av självständigt bedriven verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som har utgetts enligt annan&lt;br&gt;författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning&lt;br&gt;ersättningen har trätt i stället för inkomst som anges i 1-3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall tas upp som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller endast i den utsträckning inkomsten inte skall&lt;br&gt;räknas som inkomst av anställning, såvida inte inkomsten utgör ersätt-&lt;br&gt;ning för utfört arbete från ett handelsbolag eller en europeisk ekonomisk&lt;br&gt;intressegruppering till en delägare i handelsbolaget respektive en medlem&lt;br&gt;i intressegrupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i första stycket 1 skall göras för varje förvärvskälla en-&lt;br&gt;ligt kommunalskattelagen för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lön eller annan ersättning som&lt;br&gt;den försäkrade har fatt från en ar-&lt;br&gt;betsgivare som är bosatt utomlands&lt;br&gt;eller är utländsk juridisk person&lt;br&gt;och som saknar fast driftställe i&lt;br&gt;Sverige är pensionsgrundande som&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;om arbetsgivaren och arbetstaga-&lt;br&gt;ren har träffat överenskommelse&lt;br&gt;om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lön eller annan ersättning som&lt;br&gt;den försäkrade har fått från en ar-&lt;br&gt;betsgivare som är bosatt utomlands&lt;br&gt;eller är utländsk juridisk person&lt;br&gt;och som saknar fast driftställe i&lt;br&gt;Sverige är, om inte annat följer av&lt;br&gt;11 §, pensionsgrundande som in-&lt;br&gt;komst av anställning endast om&lt;br&gt;den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har sysselsatts här i landet,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har tjänstgjort som sjöman&lt;br&gt;ombord på svenskt handelsfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som avses i första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 1 skall räknas som inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete om arbets-&lt;br&gt;givaren och arbetstagaren har&lt;br&gt;träffat överenskommelse om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension enligt denna lag betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan&lt;br&gt;skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan. En pensions-&lt;br&gt;berättigad som är född under något av åren 1938-1953 och som uppbär&lt;br&gt;inkomstpension utan att ha rätt till tilläggspension skall dock, utan sär-&lt;br&gt;skild ansökan, erhålla tilläggspension från och med den månad då han&lt;br&gt;eller hon fått rätt till sistnämnda pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person som har rätt till&lt;br&gt;ålderspension enligt denna lag och&lt;br&gt;är inskriven hos en allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa inte tre månader före&lt;br&gt;ingången av den månad då han&lt;br&gt;eller hon fyller 70 år har ansökt&lt;br&gt;om uttag av inkomst- eller tilläggs-&lt;br&gt;pension skall den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassan utreda om den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade vill ta ut ålders-&lt;br&gt;pension. För den som månaden&lt;br&gt;före den då han eller hon fyller 65&lt;br&gt;år har uppburit förtidspension eller&lt;br&gt;särskild efterlevandepension enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring skall motsvarande gälla,&lt;br&gt;om ansökan om inkomst- eller&lt;br&gt;tilläggspension enligt denna lag&lt;br&gt;inte har gjorts senast förstnämnda&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person som har rätt till&lt;br&gt;ålderspension enligt denna lag och&lt;br&gt;är bosatt i Sverige inte tre månader&lt;br&gt;före ingången av den månad då&lt;br&gt;han eller hon fyller 70 år har an-&lt;br&gt;sökt om uttag av inkomst- eller&lt;br&gt;tilläggspension, skall den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassan utreda om den&lt;br&gt;pensionsberättigade vill ta ut&lt;br&gt;ålderspension. För den som måna-&lt;br&gt;den före den då han eller hon fyller&lt;br&gt;65 år har uppburit förtidspension&lt;br&gt;eller särskild efterlevandepension&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring skall motsvarande gälla,&lt;br&gt;om ansökan om inkomst- eller&lt;br&gt;tilläggspension enligt denna lag&lt;br&gt;inte har gjorts senast förstnämnda&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut enligt denna lag än&lt;br&gt;sådana som avses i 1 och 2 §§&lt;br&gt;skall fattas av den allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassa där den försäkrade&lt;br&gt;är eller skall vara inskriven enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring vid tidpunkten för beslutet.&lt;br&gt;För personer som inte är eller&lt;br&gt;skall vara inskrivna vid någon för-&lt;br&gt;säkringskassa skall sådana beslut&lt;br&gt;fattas av Stockholms läns all-&lt;br&gt;männa försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut enligt denna lag än&lt;br&gt;sådana som avses i 1 och 2 §§&lt;br&gt;skall fattas av den allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassa som enligt 5 kap.&lt;br&gt;socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;skall avgöra ett ärende avseende&lt;br&gt;den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkringskassa som avses i första stycket skall även handlägga Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;andra ärenden enligt denna lag än sådana som avses i 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring och omprövning av beslut enligt denna lag som har meddelats&lt;br&gt;av en allmän försäkringskassa skall göras av samma försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkrade skall skriftligen&lt;br&gt;underrättas om beslut enligt 2-4 kap.&lt;br&gt;senast den 31 mars året efter fast-&lt;br&gt;ställelseåret. Av underrättelsen&lt;br&gt;skall framgå hur man begär om-&lt;br&gt;prövning av beslutet. Sådan under-&lt;br&gt;rättelse behöver dock inte sändas&lt;br&gt;till en försäkrad som avses i 1 kap.&lt;br&gt;4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den försäkrade skall skriftligen&lt;br&gt;underrättas om beslut enligt 2-4 kap.&lt;br&gt;senast den 31 mars året efter fast-&lt;br&gt;ställelseåret. Av underrättelsen&lt;br&gt;skall framgå hur man begär om-&lt;br&gt;prövning av beslutet. Sådan under-&lt;br&gt;rättelse behöver dock inte sändas&lt;br&gt;till den som inte är bosatt i Sverige&lt;br&gt;och vars adress är okänd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om inkomstgrun-&lt;br&gt;dad ålderspension för tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om en förbindelse som anges i äldre bestämmelser i 2 kap. 11 och 12 §§&lt;br&gt;eller 15 kap. 18 § gäller vid ikraftträdandet skall pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst beräknas enligt äldre bestämmelser även för åren 2001-2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse prop. 1998/99:73.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om&lt;br&gt;införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1998:675) om införande av lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall upphöra att gälla vid&lt;br&gt;utgången av år 2000. Paragrafen skall dock fortfarande tillämpas i fall&lt;br&gt;som avses i punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:000) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:702) om&lt;br&gt;garantipension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:702) om garantipension&lt;br&gt;dels att 4 kap. 2 och 3 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 1, 2 och 4 §§ samt 4 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap 1 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;br&gt;la§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Social-&lt;br&gt;försäkringslagen innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser om förmåner vid ut-&lt;br&gt;landsvistelse och om handläggning&lt;br&gt;av ärenden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som försäkringstid för garanti-&lt;br&gt;pension skall tillgodoräknas tid&lt;br&gt;under vilken en person har varit&lt;br&gt;folkbokförd i Sverige enligt folk-&lt;br&gt;bokföringslagen (1991:481). Vid&lt;br&gt;flyttning till utlandet skall hänsyn&lt;br&gt;dock inte tas till tid efter utresan&lt;br&gt;om personen enligt nämnda lag då&lt;br&gt;skall avregistreras som utflyttad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som försäkringstid för garanti-&lt;br&gt;pension skall tillgodoräknas tid under&lt;br&gt;vilken en person skall anses ha&lt;br&gt;varit bosatt i Sverige enligt 2 kap.&lt;br&gt;socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som före tidpunkten för&lt;br&gt;folkbokföringen oavbrutet har&lt;br&gt;vistats i Sverige efter att ha ansökt&lt;br&gt;om uppehållstillstånd, skall som&lt;br&gt;försäkringstid för garantipension&lt;br&gt;även tillgodoräknas tiden från an-&lt;br&gt;sökan om uppehållstillstånd till&lt;br&gt;tidpunkten för folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk medborgare som av&lt;br&gt;Svenska kyrkan har varit sänd till&lt;br&gt;ett annat land för arbete för ar-&lt;br&gt;betsgivarens räkning skall som&lt;br&gt;försäkringstid för garantipension&lt;br&gt;även tillgodoräknas denna tid,&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som försäkringstid för garanti-&lt;br&gt;pension skall även tillgodoräknas&lt;br&gt;tid under vilken en person före&lt;br&gt;tidpunkten för bosättning enligt&lt;br&gt;1 § oavbrutet har vistats i Sverige&lt;br&gt;efter att ha ansökt om uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av försäkringstid&lt;br&gt;för garantipension för en person&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 4 § socialförsäk-&lt;br&gt;ringslagen (1999:000) anses bo-&lt;br&gt;satt i Sverige även under vistelse&lt;br&gt;utomlands skall bortses från tid för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock längst tre år i följd. Det-&lt;br&gt;samma gäller för en svensk med-&lt;br&gt;borgare som har varit utsänd av&lt;br&gt;ett annat svenskt trossamfund, ett&lt;br&gt;organ som är knutet till ett sådant&lt;br&gt;samfund eller en svensk ideell or-&lt;br&gt;ganisation som bedriver bistånds-&lt;br&gt;verksamhet. Vid beräkningen skall&lt;br&gt;bortses från tid för vilken den&lt;br&gt;utsände, vid bosättning i Sverige,&lt;br&gt;har rätt till sådan pension från det&lt;br&gt;andra landet som inte enligt 3 kap.&lt;br&gt;3 § skall ligga till grund för beräk-&lt;br&gt;ning av garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket&lt;br&gt;gäller även medföljande make och&lt;br&gt;den som enligt 1 kap. 4 § under&lt;br&gt;ut sändningstiden var att likställa&lt;br&gt;med make.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken den utsände, vid bosättning&lt;br&gt;i Sverige, har rätt till sådan pen-&lt;br&gt;sion från det andra landet som inte&lt;br&gt;enligt 3 kap. 3 § skall ligga till&lt;br&gt;grund för beräkning av garantipen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För garantipension gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser i&lt;br&gt;lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 kap. 1 och 2 §§ om ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 kap. 3 § första stycket samt andra stycket första och andra me-&lt;br&gt;ningen om återkallelse och minskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 12 kap. 5 § första och andra - 12 kap. 5 § första och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena samt 6-8 §§ om utbetal- styckena samt 6 och 8 §§ om ut-&lt;br&gt;ning, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;betalning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 14 kap. 1 § första och tredje styckena om återbetalning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 14 kap. 7 och 8 §§ om avdrag på pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samtidig utbetalning av garantipension och pension enligt lagen&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension skall avrundning enligt 12 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension ske på garantipen-&lt;br&gt;sionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om&lt;br&gt;allmänna barnbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:529) om allmänna barn-&lt;br&gt;bidrag att 1, 1 a och 4 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bam, som är svensk med-&lt;br&gt;borgare och bosatt i riket, skall av&lt;br&gt;allmänna medel såsom bidrag till&lt;br&gt;barnets uppehälle och uppfostran&lt;br&gt;lämnas allmänt barnbidrag med&lt;br&gt;9 000 kronor om året i enlighet&lt;br&gt;med vad nedan närmare stadgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt barnbidrag skall också&lt;br&gt;lämnas för här i riket bosatt barn,&lt;br&gt;som inte är svensk medborgare,&lt;br&gt;om barnet eller någon av föräld-&lt;br&gt;rarna sedan minst sex månader&lt;br&gt;vistas i riket. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte för tid då dagersättning enligt&lt;br&gt;17 § lagen (1994:137) om mot-&lt;br&gt;tagande av asylsökande m.fl. läm-&lt;br&gt;nas till barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn som lämnar Sverige&lt;br&gt;skall fortfarande anses vara bosatt&lt;br&gt;här, om utlandsvistelsen är avsedd&lt;br&gt;att vara längst sex månader.&lt;br&gt;Medföljande barn till den som av&lt;br&gt;en statlig arbetsgivare sänds till&lt;br&gt;ett annat land för arbete för ar-&lt;br&gt;betsgivarens räkning, skall under&lt;br&gt;utsändningstiden anses bosatta i&lt;br&gt;Sverige. Medföljande barn till en&lt;br&gt;person, som i annat fall är anställd&lt;br&gt;i utlandet av svenska kyrkan, ett&lt;br&gt;svenskt trossamfund, ett organ som&lt;br&gt;är knutet till ett sådant samfund&lt;br&gt;eller en svensk ideell organisation&lt;br&gt;som bedriver biståndsverksamhet,&lt;br&gt;skall fortfarande anses bosatta&lt;br&gt;här, om utlandsvistelsen är avsedd&lt;br&gt;att vara längst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;§'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För bam, som är bosatt i&lt;br&gt;Sverige, skall av allmänna medel&lt;br&gt;såsom bidrag till barnets uppehälle&lt;br&gt;och uppfostran lämnas allmänt&lt;br&gt;barnbidrag med 9 000 kronor om&lt;br&gt;året i enlighet med vad nedan när-&lt;br&gt;mare stadgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1316.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;la§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågor om allmänna barnbidrag handhas av Riksförsäkringsverket och&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om allmänt barnbidrag&lt;br&gt;fattas av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa, hos vilken den som&lt;br&gt;uppbär bidraget är inskriven eller&lt;br&gt;skulle ha varit inskriven, om han&lt;br&gt;uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Social-&lt;br&gt;försäkringslagen innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser om förmåner vid&lt;br&gt;utlandsvistelse och handläggning&lt;br&gt;av ärenden, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att uppbära allmänt barn-&lt;br&gt;bidrag för ett bam tillkommer, där&lt;br&gt;barnet står under föräldrarnas ge-&lt;br&gt;mensamma vårdnad, barnets moder&lt;br&gt;eller, om föräldrarna gjort anmälan&lt;br&gt;härom till allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;barnets fader. Är den förälder som&lt;br&gt;uppbär bidrag enligt vad nu har&lt;br&gt;sagts till följd av frånvaro, sjuk-&lt;br&gt;dom eller annan orsak för längre&lt;br&gt;tid förhindrad att deltaga i vård-&lt;br&gt;naden, skall rätten att uppbära&lt;br&gt;bidraget i stället tillkomma den&lt;br&gt;andra föräldern. Om föräldrarna&lt;br&gt;gemensamt har vårdnaden om ett&lt;br&gt;bam men bamet varaktigt bor&lt;br&gt;tillsammans med endast en av&lt;br&gt;dem, tillkommer rätten att uppbära&lt;br&gt;allmänt barnbidrag efter anmälan&lt;br&gt;den förälder som bamet bor hos.&lt;br&gt;Står bamet ej under föräldrarnas&lt;br&gt;gemensamma vårdnad, tillkommer&lt;br&gt;rätten att uppbära bidraget den&lt;br&gt;som har vårdnaden om bamet. Har&lt;br&gt;två särskilt förordnade vårdnads-&lt;br&gt;havare utsetts att utöva vårdnaden&lt;br&gt;gemensamt, skall vad som nyss har&lt;br&gt;sagts om barnets fader och moder i&lt;br&gt;stället gälla den manlige respektive&lt;br&gt;den kvinnliga vårdnadshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rätten att uppbära allmänt barn-&lt;br&gt;bidrag för ett bam tillkommer, där&lt;br&gt;bamet står under föräldrarnas ge-&lt;br&gt;mensamma vårdnad, barnets moder&lt;br&gt;eller, om föräldrarna gjort anmälan&lt;br&gt;härom till allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;barnets fader. Är den förälder som&lt;br&gt;uppbär bidrag enligt vad nu har&lt;br&gt;sagts till följd av frånvaro, sjuk-&lt;br&gt;dom eller annan orsak för längre&lt;br&gt;tid förhindrad att deltaga i vård-&lt;br&gt;naden, skall rätten att uppbära&lt;br&gt;bidraget i stället tillkomma den&lt;br&gt;andra föräldern. Om föräldrarna&lt;br&gt;gemensamt har vårdnaden om ett&lt;br&gt;bam men bamet varaktigt bor&lt;br&gt;tillsammans med endast en av&lt;br&gt;dem, tillkommer rätten att uppbära&lt;br&gt;allmänt barnbidrag efter anmälan&lt;br&gt;den förälder som bamet bor hos.&lt;br&gt;Står bamet ej under föräldrarnas&lt;br&gt;gemensamma vårdnad, tillkommer&lt;br&gt;rätten att uppbära bidraget den&lt;br&gt;som har vårdnaden om bamet. Har&lt;br&gt;två särskilt förordnade vårdnads-&lt;br&gt;havare utsetts att utöva vårdnaden&lt;br&gt;gemensamt, skall vad som nyss har&lt;br&gt;sagts om barnets fader och moder i&lt;br&gt;stället gälla den manlige respektive&lt;br&gt;den kvinnliga vårdnadshavaren.&lt;br&gt;Allmänt barnbidrag lämnas endast&lt;br&gt;om bidragsmottagaren är bosatt i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1441.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätten att uppbära allmänt barnbidrag likställs med föräldrar&lt;br&gt;de, som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt bam&lt;br&gt;för vård och fostran i syfte att adoptera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän försäkringskassa får på framställning av socialnämnd förordna&lt;br&gt;att allmänt barnbidrag för bam, som genom socialnämndens försorg pla-&lt;br&gt;cerats i enskilt hem, skall uppbäras av den som fostrar bamet. Har bamet&lt;br&gt;placerats i enskilt hem av annan än socialnämnd, får sådant förordnande&lt;br&gt;meddelas på framställning av den som enligt första stycket uppbär bi-&lt;br&gt;draget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om barnbidrag för&lt;br&gt;tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 17 b § föräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 b §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Har en socialnämnd godkänt ett avtal om vårdnad, skall ett meddelande&lt;br&gt;om avtalets innehåll sändas samma dag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skattemyndigheten i den region där bamet är eller senast har varit&lt;br&gt;folkbokfört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om avtalet gäller ett bam som har fyllt 15 år: Centrala studiestöds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassa där vårdnadshavaren är in-&lt;br&gt;skriven eller skulle ha varit in-&lt;br&gt;skriven om vårdnadshavaren hade&lt;br&gt;uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring. Innebär avtalet att föräld-&lt;br&gt;rarna skall ha gemensam vårdnad&lt;br&gt;om bamet, skall meddelandet&lt;br&gt;sändas till den försäkringskassa&lt;br&gt;där modem är eller skulle ha varit&lt;br&gt;inskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassa som enligt 5 kap. socialför-&lt;br&gt;säkringslagen (1999:000) skall&lt;br&gt;avgöra ett ärende avseende vård-&lt;br&gt;nadshavaren. Innebär avtalet att&lt;br&gt;föräldrarna skall ha gemensam&lt;br&gt;vårdnad om bamet, skall medde-&lt;br&gt;landet sändas till den försäkrings-&lt;br&gt;kassa som modem tillhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1995:974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om&lt;br&gt;pensionstillskott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1969:205) om pensionstillskott&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§‘&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till folkpension i form av förtidspension, omställningspension eller&lt;br&gt;särskild efterlevandepension utges pensionstillskott enligt denna lag. Så-&lt;br&gt;dant tillskott utges också till folkpension i form av änkepension, som&lt;br&gt;uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionstillskott utges endast I socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;till den som är bosatt i Sverige. finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Social-&lt;br&gt;försäkringslagen innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser om förmåner vid&lt;br&gt;utlandsvistelse och handläggning&lt;br&gt;av ärenden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om pensionstill-&lt;br&gt;skott för tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:705.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 32 § studiestödslagen (1973:349f&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studerande har rätt till studie-&lt;br&gt;medel endast för sådan sjukperiod&lt;br&gt;eller del därav som godkänts av&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassa,&lt;br&gt;hos vilken den studerande är in-&lt;br&gt;skriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Studerande har rätt till studie-&lt;br&gt;medel endast för sådan sjukperiod&lt;br&gt;eller del därav som godkänts av&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassa&lt;br&gt;som enligt 5 kap. socialförsäk-&lt;br&gt;ringslagen (1999:000) skall av-&lt;br&gt;göra ett ärende avseende stude-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:303.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:380)' om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 2 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 3 kap. 1 och 2 §§ samt 8 kap. 1, 3 och 5 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som förvärvsarbetar i verk-&lt;br&gt;samhet här i riket är försäkrad för&lt;br&gt;arbetsskada enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns bestämmelser&lt;br&gt;om försäkring för arbetsskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Social-&lt;br&gt;försäkringslagen innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser om förmåner vid ut-&lt;br&gt;landsvistelse och handläggning av&lt;br&gt;ärenden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen skall även gälla&lt;br&gt;den som genomgår utbildning i&lt;br&gt;den mån utbildningen är förenad&lt;br&gt;med särskild risk för arbetsskada.&lt;br&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan förvärvsarbetande än ar-&lt;br&gt;betstagare är försäkrad under för-&lt;br&gt;utsättning att han är bosatt i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även ar-&lt;br&gt;bete som en arbetstagare utför&lt;br&gt;utomlands, om arbetet avses vara&lt;br&gt;högst ett år och arbetstagaren är&lt;br&gt;utsänd av en arbetsgivare med&lt;br&gt;verksamhet här i riket. Om rege-&lt;br&gt;ringen inte föreskriver annat skall&lt;br&gt;en arbetstagare som av en statlig&lt;br&gt;arbetsgivare sänds till ett annat&lt;br&gt;land för arbete för arbetsgivarens&lt;br&gt;räkning vara försäkrad för arbets-&lt;br&gt;skada under hela utsändningstiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:357.&lt;br&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 § 1998:1758.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även om denna är avsedd att vara&lt;br&gt;längre än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller ej om en&lt;br&gt;utländsk arbetsgivare sänder ar-&lt;br&gt;betstagare till Sverige för arbete&lt;br&gt;som avses vara högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År den skadade sjukförsäkrad&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring har han vid arbetsskada&lt;br&gt;rätt till samma förmåner från&lt;br&gt;sjukförsäkringen som vid annan&lt;br&gt;sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är någon som avses i 1 § inte&lt;br&gt;berättigad till sjukpenning från&lt;br&gt;sjukförsäkringen eller är den ska-&lt;br&gt;dade inte sjukförsäkrad enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring, har han vid arbetsskada&lt;br&gt;rätt till förmåner från arbetsska-&lt;br&gt;deförsäkringen i enlighet med vad&lt;br&gt;som skulle ha utgått om 2, 3 och&lt;br&gt;22 kap. lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring hade varit tillämpliga på&lt;br&gt;honom. Sjukpenning utgår dock&lt;br&gt;inte till arbetstagare som enligt 3&lt;br&gt;kap. 16 § första stycket lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring har undantagits&lt;br&gt;från rätt till sjukpenning vid sjuk-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om arbetsskada&lt;br&gt;skall beträffande arbetstagare&lt;br&gt;omedelbart lämnas till den arbets-&lt;br&gt;givare hos vilken arbetstagaren var&lt;br&gt;anställd när skadan inträffade. Har&lt;br&gt;skada till följd av annat än&lt;br&gt;olycksfall visat sig först efter det&lt;br&gt;den försäkrade har upphört att vara&lt;br&gt;utsatt för inverkan som har orsakat&lt;br&gt;skadan, skall underrättelse lämnas&lt;br&gt;till den arbetsgivare hos vilken den&lt;br&gt;försäkrade senast var utsatt för&lt;br&gt;sådan inverkan. Finns någon som&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den försäkrade har vid arbets-&lt;br&gt;skada rätt till samma förmåner från&lt;br&gt;sjukförsäkringen enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;som han eller hon har rätt till vid&lt;br&gt;annan sjukdom&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;§ ..&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Är någon som avses i 1 § inte&lt;br&gt;berättigad till sjukpenning från&lt;br&gt;sjukförsäkringen eller omfattas&lt;br&gt;inte den skadade z övrigt av sjuk-&lt;br&gt;försäkringen enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring, har han vid&lt;br&gt;arbetsskada rätt till förmåner från&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen i enlighet&lt;br&gt;med vad som skulle ha utgått om&lt;br&gt;2, 3 och 22 kap. lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring hade varit tillämpliga&lt;br&gt;på honom. Sjukpenning utgår dock&lt;br&gt;inte till arbetstagare som enligt&lt;br&gt;3 kap. 16 § första stycket lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring har undantagits&lt;br&gt;från rätt till sjukpenning vid sjuk-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om arbetsskada&lt;br&gt;skall beträffande arbetstagare&lt;br&gt;omedelbart lämnas till den arbets-&lt;br&gt;givare hos vilken arbetstagaren var&lt;br&gt;anställd när skadan inträffade. Har&lt;br&gt;skada till följd av annat än olycks-&lt;br&gt;fall visat sig först efter det den för-&lt;br&gt;säkrade har upphört att vara utsatt&lt;br&gt;för inverkan som har orsakat ska-&lt;br&gt;dan, skall underrättelse lämnas till&lt;br&gt;den arbetsgivare hos vilken den&lt;br&gt;försäkrade senast var utsatt för&lt;br&gt;sådan inverkan. Finns någon som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på arbetsgivarens vägnar förstår&lt;br&gt;arbetet, far underrättelsen i stället&lt;br&gt;lämnas till denne. Beträffande för-&lt;br&gt;säkrad som avses i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket skall vad i detta ka-&lt;br&gt;pitel sägs om arbetsgivare gälla&lt;br&gt;rektor eller annan som förestår&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på arbetsgivarens vägnar förestår&lt;br&gt;arbetet, far underrättelsen i stället&lt;br&gt;lämnas till denne. Beträffande för-&lt;br&gt;säkrad som avses i 3 kap. 15 §&lt;br&gt;socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;skall vad i detta kapitel sägs om&lt;br&gt;arbetsgivare gälla rektor eller an-&lt;br&gt;nan som förestår utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare eller arbetsföreståndare som genom underrättelse enligt&lt;br&gt;första stycket eller på annat sätt har fått kännedom om inträffad arbets-&lt;br&gt;skada är skyldig att omedelbart anmäla skadan till allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa. Annan försäkrad än arbetstagare skall själv anmäla arbetsskada till&lt;br&gt;försäkringskassan. Har han avlidit till följd av skadan, skall anmälan&lt;br&gt;göras av den som har rätt att företräda dödsboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt andra stycket&lt;br&gt;skall göras enligt föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas av regeringen. Nödvän-&lt;br&gt;diga utgifter för läkarutlåtanden&lt;br&gt;ersättes i enlighet med vad rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassa&lt;br&gt;som avses i 2 § första stycket skall&lt;br&gt;så snart det kan ske bestämma den&lt;br&gt;ersättning som skall betalas ut.&lt;br&gt;Denna försäkringskassa far dock&lt;br&gt;uppdra åt en annan försäkrings-&lt;br&gt;kassa att bestämma ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt andra stycket&lt;br&gt;skall göras enligt föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas av regeringen till den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa som&lt;br&gt;avses i 5 kap. socialförsäkrings-&lt;br&gt;lagen. Nödvändiga utgifter för&lt;br&gt;läkarutlåtanden ersätts i enlighet&lt;br&gt;med vad regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;skall så snart det kan ske bestäm-&lt;br&gt;ma den ersättning som skall be-&lt;br&gt;talas ut. Den behöriga försäk-&lt;br&gt;ringskassan far dock uppdra åt en&lt;br&gt;annan försäkringskassa att bestäm-&lt;br&gt;ma ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den försäkrade har ådragit sig en arbetsskada skall endast&lt;br&gt;prövas i den mån det behövs för att bestämma ersättning enligt denna lag.&lt;br&gt;Bestämmelsen i 20 kap. 2 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring om&lt;br&gt;förordnande till dess slutligt beslut kan fattas gäller även i fråga om er-&lt;br&gt;sättning från arbetsskadeförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som meddelas enligt denna lag skall gälla omedelbart, om ej&lt;br&gt;annat föreskrivs i beslutet eller bestäms av den myndighet som har att&lt;br&gt;pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning betalas ut i den ord-&lt;br&gt;ning som regeringen föreskriver.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 16 kap. 12 och&lt;br&gt;13 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ersättning betalas ut i den ord-&lt;br&gt;ning som regeringen föreskriver.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 16 kap. 12 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:900.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring om utbetalning till an-&lt;br&gt;nan än den förmånsberättigade och&lt;br&gt;om utbetalning utom riket har mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning i fråga om&lt;br&gt;ersättning från arbetsskadeforsäk-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkring om utbetalning till annan&lt;br&gt;än den förmånsberättigade har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning i fråga&lt;br&gt;om ersättning från arbetsskade-&lt;br&gt;forsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser i 1 kap. tillämpas fortfarande i fråga om skador&lt;br&gt;som har inträffat före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1977:267) om krigsskadeersättning&lt;br&gt;till sjömän skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas på den som är&lt;br&gt;försäkrad enligt lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring och som&lt;br&gt;anses som sjöman enligt sjömans-&lt;br&gt;lagen (1973:282) eller ändå följer&lt;br&gt;med fartyget och utför arbete för&lt;br&gt;fartygets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas på den som vid&lt;br&gt;en tjänstgöring på svenskt fartyg&lt;br&gt;är försäkrad enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring och som anses som sjöman&lt;br&gt;enligt sjömanslagen (1973:282)&lt;br&gt;eller ändå följer med fartyget och&lt;br&gt;utför arbete för fartygets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller ej den som har rätt till ersättning enligt lagen om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring eller tjänstgör på krigsfartyg eller skadas i krig i vilket&lt;br&gt;Sverige befinner sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:989) om Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:989) om socialförsäk-&lt;br&gt;ringsväsendet under krig och krigsfara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 4 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anmälan till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringskassa m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;försäkringskassa&amp;nbsp;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassa far&lt;br&gt;underlåta att enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring skriva in en&lt;br&gt;försäkrad till dess fråga uppkom-&lt;br&gt;mer om rätten till en försäkrings-&lt;br&gt;förmån. I sådant fall gäller in-&lt;br&gt;skrivningen från och med den&lt;br&gt;tidpunkt då den försäkrade skulle&lt;br&gt;ha varit inskriven enligt nämnda&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringskassan i sam-&lt;br&gt;band med inskrivning enligt första&lt;br&gt;stycket beslutar om tillhörighet till&lt;br&gt;sjukpenningförsäkringen, gäller&lt;br&gt;beslutet i den delen från den tidi-&lt;br&gt;gare tidpunkt då sådana förhållan-&lt;br&gt;den inträtt att den försäkrade&lt;br&gt;skulle ha varit sjukpenningförsäk-&lt;br&gt;rad, dock tidigast från och med&lt;br&gt;den dag då inskrivningen skall&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassa far&lt;br&gt;underlåta att ta ställning till om en&lt;br&gt;person skall omfattas av social-&lt;br&gt;försäkringslagen (1999:000) till&lt;br&gt;dess fråga uppkommer om rätten&lt;br&gt;till en förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringskassan beslutar&lt;br&gt;om tillhörighet till sjukpenning-&lt;br&gt;försäkringen, gäller beslutet i den&lt;br&gt;delen från den tidigare tidpunkt då&lt;br&gt;sådana förhållanden inträtt att den&lt;br&gt;försäkrade skulle ha varit sjuk-&lt;br&gt;penningförsäkrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om&lt;br&gt;förlängt barnbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 och&lt;br&gt;barnbidrag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängt barnbidrag lämnas en-&lt;br&gt;dast till elever som är bosatta i&lt;br&gt;Sverige. År eleven inte svensk&lt;br&gt;medborgare, gäller därutöver att&lt;br&gt;eleven vistas här i landet sedan&lt;br&gt;minst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förlängt barnbidrag enligt&lt;br&gt;4 § tillämpas i fråga om bosätt-&lt;br&gt;ningen här i landet de föreskrifter&lt;br&gt;om bosättning som gäller för all-&lt;br&gt;mänt barnbidrag vid utlandsvistel-&lt;br&gt;se enligt lagen (1947:529) om all-&lt;br&gt;männa barnbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängt barnbidrag utges inte&lt;br&gt;för tid då dagersättning enligt 17 §&lt;br&gt;lagen (1994:137) om mottagande&lt;br&gt;av asylsökande m. fl. lämnas till&lt;br&gt;eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förlängt barnbidrag&lt;br&gt;handhas av riksförsäkringsverket&lt;br&gt;och de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna. Beslut om förlängt barn-&lt;br&gt;bidrag fattas av den allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassa hos vilken den som&lt;br&gt;uppbär bidraget är inskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i §§ lagen (1986:378) om förlängt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängt barnbidrag lämnas en-&lt;br&gt;dast till elever som är bosatta i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Social-&lt;br&gt;försäkringslagen innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser om förmåner vid&lt;br&gt;utlandsvistelse och handläggning&lt;br&gt;av ärenden, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förlängt barnbidrag&lt;br&gt;handhas av Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;och de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om förlängt barn-&lt;br&gt;bidrag för tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:360) om&lt;br&gt;handläggning av ärenden om bilstöd till&lt;br&gt;handikappade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 a och 3 §§ lagen (1988:360) om handlägg-&lt;br&gt;ning av ärenden om bilstöd till handikappade skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till bidrag som avses i 1 §&lt;br&gt;har den som är försäkrad enligt&lt;br&gt;1 kap. 3 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;och är bosatt i Sverige. Bidrag&lt;br&gt;lämnas också till den som, utan att&lt;br&gt;vara bosatt i Sverige, har rätt till&lt;br&gt;vårdförmåner i Sverige vid sjuk-&lt;br&gt;dom enligt vad som följer av för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 1408/71 om till-&lt;br&gt;lämpningen av systemen för social&lt;br&gt;trygghet när anställda, egenföre-&lt;br&gt;tagare eller deras familjemedlem-&lt;br&gt;mar flyttar inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Social-&lt;br&gt;försäkringslagen innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser om förmåner vid ut-&lt;br&gt;landsvistelse och om handläggning&lt;br&gt;av ärenden, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om bidrag prövas av den&lt;br&gt;försäkringskassa, hos vilken den&lt;br&gt;sökande är inskriven eller, om den&lt;br&gt;sökande inte är inskriven hos för-&lt;br&gt;säkringskassa, av den kassa inom&lt;br&gt;vars område den sökande eller&lt;br&gt;dennes familjemedlem är för-&lt;br&gt;värvsverksam eller registrerad&lt;br&gt;som arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försäkringskassan avgörs frågor om rätt till bidrag av socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande på en ansökan som gjorts&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1752.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1752.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1463) om&lt;br&gt;bidrag vid adoption av utländska bam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 7 §§ lagen (1988:1463) om bidrag vid&lt;br&gt;adoption av utländska barn skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för bidrag skall&lt;br&gt;gälla att adoptivföräldrarna var&lt;br&gt;bosatta här i landet när de fick&lt;br&gt;bamet i sin vård och när adoptio-&lt;br&gt;nen blev giltig här.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Social-&lt;br&gt;försäkringslagen innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser om förmåner vid ut-&lt;br&gt;landsvistelse och om handläggning&lt;br&gt;av ärenden, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för tillämpningen av&lt;br&gt;denna lag gäller vidare att adop-&lt;br&gt;tivföräldrarna var bosatta här i&lt;br&gt;landet såväl när de fick bamet i sin&lt;br&gt;vård som när adoptionen blev gil-&lt;br&gt;tig här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om bidrag enligt denna lag handhas av Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om bidrag fattas av den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa hos&lt;br&gt;vilken adoptivföräldrarna är in-&lt;br&gt;skrivna. År de inskrivna hos olika&lt;br&gt;försäkringskassor fattas beslut av&lt;br&gt;den kassa där adoptivmodern är&lt;br&gt;inskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ärenden avseende adoptiv-&lt;br&gt;föräldrarna inte skall avgöras av&lt;br&gt;samma försäkringskassa, skall&lt;br&gt;beslut om bidrag fattas av den&lt;br&gt;kassa som enligt 5 kap. 4 §&lt;br&gt;socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;skall avgöra ett ärende avseende&lt;br&gt;adoptivmodern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande på en ansökan som gjorts&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;br&gt;ersättning och ledighet för närståendevård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 13 §§ lagen (1988:1465) om ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ledighet för närståendevård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för lagens tillämp-&lt;br&gt;ning gäller att vården ges här i&lt;br&gt;landet och att vårdaren och den&lt;br&gt;sjuke är inskrivna hos allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som önskar få ersättning&lt;br&gt;skall göra skriftlig ansökan hos&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassa där&lt;br&gt;han är inskriven. Denna försäk-&lt;br&gt;ringskassa prövar ersättnings-&lt;br&gt;frågan. Kassan får dock uppdra åt&lt;br&gt;en annan försäkringskassa att&lt;br&gt;verkställa prövningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;kan bli berättigad till förmåner&lt;br&gt;enligt denna lag. Socialför-&lt;br&gt;säkringslagen innehåller också be-&lt;br&gt;stämmelser om förmåner vid ut-&lt;br&gt;landsvistelse och handläggning av&lt;br&gt;ärenden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för tillämpningen av&lt;br&gt;denna lag gäller vidare att vården&lt;br&gt;ges här i landet och att den sjuke&lt;br&gt;omfattas av socialförsäkrings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som önskar få ersättning&lt;br&gt;skall göra skriftlig ansökan hos&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassan.&lt;br&gt;Den behöriga försäkringskassan&lt;br&gt;får uppdra åt en annan försäk-&lt;br&gt;ringskassa att verkställa pröv-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om ersättning för&lt;br&gt;tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förmåner prövas av&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassa hos&lt;br&gt;vilken smittbäraren är inskriven&lt;br&gt;eller skulle ha varit inskriven, om&lt;br&gt;han uppfyllt åldersvillkoret i&lt;br&gt;1 kap. 4 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring. År smittbäraren&lt;br&gt;inte inskriven och skulle han inte&lt;br&gt;heller under nämnda förutsättning&lt;br&gt;ha varit inskriven hos allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa, skall ärendet hand-&lt;br&gt;läggas av den försäkringskassa&lt;br&gt;inom vars verksamhetsområde be-&lt;br&gt;slut enligt 3 § 1 har fattats. I fall&lt;br&gt;som avses i 3 § 2 och i ärende om&lt;br&gt;resekostnadsersättning skall ären-&lt;br&gt;det handläggas av den försäkrings-&lt;br&gt;kassa inom vars verksamhetsom-&lt;br&gt;råde läkarundersökningen, hälso-&lt;br&gt;kontrollen, vården, behandlingen&lt;br&gt;eller den motsvarande åtgärden har&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förmåner till en&lt;br&gt;smittbärare som omfattas av so-&lt;br&gt;cialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;prövas av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa som enligt 5 kap. den&lt;br&gt;lagen skall avgöra ett ärende av-&lt;br&gt;seende den personen. Omfattas&lt;br&gt;smittbäraren inte av socialförsäk-&lt;br&gt;ringslagen skall ärendet hand-&lt;br&gt;läggas av den försäkringskassa&lt;br&gt;inom vars verksamhetsområde be-&lt;br&gt;slut enligt 3 § 1 har fattats. I fall&lt;br&gt;som avses i 3 § 2 och i ärende om&lt;br&gt;resekostnadsersättning skall ären-&lt;br&gt;det handläggas av den försäkrings-&lt;br&gt;kassa inom vars verksamhetsom-&lt;br&gt;råde läkarundersökningen, hälso-&lt;br&gt;kontrollen, vården, behandlingen&lt;br&gt;eller den motsvarande åtgärden har&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den behöriga försäkringskassan far uppdra åt en annan försäkrings-&lt;br&gt;kassa att handlägga ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13, 20 och 25 §§ lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;kan, efter skriftlig ansökan, besluta&lt;br&gt;om särskilt högriskskydd. Ett&lt;br&gt;sådant beslut far meddelas endast&lt;br&gt;om den sökande har en sjukdom&lt;br&gt;som under en tolvmånadersperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kan antas medföra ett större&lt;br&gt;antal sjukperioder, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medför risk för en eller flera&lt;br&gt;längre sjukperioder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;kan, efter skriftlig ansökan, besluta&lt;br&gt;om särskilt högriskskydd för en&lt;br&gt;arbetstagare som är försäkrad för&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring. Ett sådant&lt;br&gt;beslut får meddelas endast om den&lt;br&gt;sökande har en sjukdom som&lt;br&gt;under en tolvmånadersperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kan antas medföra ett större&lt;br&gt;antal sjukperioder, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medför risk för en eller flera&lt;br&gt;längre sjukperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som avses i första stycket 1 skall 15 och 16 §§ tillämpas på sö-&lt;br&gt;kanden och dennes arbetsgivare. För den som avses i första stycket 2&lt;br&gt;skall endast 16 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket&lt;br&gt;skall meddelas av den försäkrings-&lt;br&gt;kassa där sökanden är inskriven&lt;br&gt;och avse den sökandes samtliga&lt;br&gt;anställningar samt gälla från och&lt;br&gt;med den kalendermånad då an-&lt;br&gt;sökan gjordes hos försäkrings-&lt;br&gt;kassan eller från och med den&lt;br&gt;senare kalendermånad som anges i&lt;br&gt;beslutet. Beslutet gäller till och&lt;br&gt;med den dag som anges i beslutet&lt;br&gt;eller, om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;tills vidare. Beslutet skall upp-&lt;br&gt;hävas om villkoret enligt första&lt;br&gt;stycket andra meningen 1 eller 2&lt;br&gt;inte längre är uppfyllt. Om beslutet&lt;br&gt;upphävs skall försäkringskassan på&lt;br&gt;lämpligt sätt underrätta arbetsgiva-&lt;br&gt;ren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket&lt;br&gt;skall meddelas av den försäkrings-&lt;br&gt;kassa som anges i 25 § och avse&lt;br&gt;den sökandes samtliga anställ-&lt;br&gt;ningar samt gälla från och med den&lt;br&gt;kalendermånad då ansökan gjordes&lt;br&gt;hos försäkringskassan eller från&lt;br&gt;och med den senare kalender-&lt;br&gt;månad som anges i beslutet. Be-&lt;br&gt;slutet gäller till och med den dag&lt;br&gt;som anges i beslutet eller, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, tills vidare.&lt;br&gt;Beslutet skall upphävas om villko-&lt;br&gt;ret enligt första stycket andra me-&lt;br&gt;ningen 1 eller 2 inte längre är&lt;br&gt;uppfyllt. Om beslutet upphävs&lt;br&gt;skall försäkringskassan på lämpligt&lt;br&gt;sätt underrätta arbetsgivaren om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:569.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om tvist har uppkommit om ar-&lt;br&gt;betstagarens rätt till sjuklön och&lt;br&gt;tvisten gäller huruvida arbetsför-&lt;br&gt;mågan är nedsatt på grund av&lt;br&gt;sjukdom eller nedsättningens om-&lt;br&gt;fattning eller huruvida arbets-&lt;br&gt;tagarförhållande föreligger, kan&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassan,&lt;br&gt;efter skriftlig ansökan av en ar-&lt;br&gt;betstagare som är försäkrad för&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring, besluta att&lt;br&gt;ersättning för tid som den omtvis-&lt;br&gt;tade sjuklönen avser skall utges&lt;br&gt;från sjukförsäkringen enligt lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tvist har uppkommit om ar-&lt;br&gt;betstagarens rätt till sjuklön och&lt;br&gt;tvisten gäller huruvida arbetsför-&lt;br&gt;mågan är nedsatt på grund av&lt;br&gt;sjukdom eller nedsättningens om-&lt;br&gt;fattning eller huruvida arbets-&lt;br&gt;tagarförhållande föreligger, kan&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassa hos&lt;br&gt;vilken arbetstagaren är inskriven&lt;br&gt;eller skulle ha varit inskriven, om&lt;br&gt;han hade uppfyllt åldersvillkoret i&lt;br&gt;1 kap. 4 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, efter skriftlig&lt;br&gt;ansökan av arbetstagaren, besluta&lt;br&gt;att ersättning för tid som den om-&lt;br&gt;tvistade sjuklönen avser skall utges&lt;br&gt;från sjukförsäkringen enligt lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden enligt 10, 13, 14, 16&lt;br&gt;och 20 §§ samt 24 § andra stycket&lt;br&gt;och 27 § andra stycket prövas av&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassa hos&lt;br&gt;vilken arbetstagaren är inskriven&lt;br&gt;eller skulle ha varit inskriven, om&lt;br&gt;han hade uppfyllt åldersvillkoret i&lt;br&gt;1 kap. 4 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring. Är arbetstaga-&lt;br&gt;ren inte inskriven och skulle han&lt;br&gt;inte heller under nämnda förut-&lt;br&gt;sättning ha varit inskriven hos en&lt;br&gt;försäkringskassa, skall ärendet&lt;br&gt;handläggas av den kassa inom vars&lt;br&gt;område arbetsgivaren är registre-&lt;br&gt;rad hos skattemyndighet för inbe-&lt;br&gt;talning och redovisning av arbets-&lt;br&gt;tagares skatt. Om arbetsgivaren&lt;br&gt;inte är registrerad enligt vad som&lt;br&gt;nu sagts, prövas frågan av den för-&lt;br&gt;säkringskassa inom vars område&lt;br&gt;arbetsgivaren är bosatt. I övriga&lt;br&gt;fall görs prövningen av&lt;br&gt;Stockholms läns allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden enligt 10, 13, 14, 16&lt;br&gt;och 20 §§ samt 24 § andra stycket&lt;br&gt;och 27 § andra stycket prövas av&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassa&lt;br&gt;som enligt 5 kap. socialförsäk-&lt;br&gt;ringslagen (1999:000) skall av-&lt;br&gt;göra ett ärende avseende sjukpen-&lt;br&gt;ning till arbetstagaren. Är arbets-&lt;br&gt;tagaren inte försäkrad för sjukpen-&lt;br&gt;ning, skall ärendet handläggas av&lt;br&gt;den kassa inom vars område ar-&lt;br&gt;betsgivaren är registrerad hos&lt;br&gt;skattemyndighet för inbetalning&lt;br&gt;och redovisning av arbetstagares&lt;br&gt;skatt. Om arbetsgivaren inte är&lt;br&gt;registrerad enligt vad som nu&lt;br&gt;sagts, prövas frågan av den försäk-&lt;br&gt;ringskassa inom vars område ar-&lt;br&gt;betsgivaren är bosatt. I övriga fall&lt;br&gt;görs prövningen av Stockholms&lt;br&gt;läns allmänna försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att ta emot anmälningar och uppgifter från arbetsgivaren enligt&lt;br&gt;12 § och att handlägga ärenden om försäkring enligt 17 § är den försäk-&lt;br&gt;ringskassa som avses i första stycket andra meningen. Om arbetsgivaren&lt;br&gt;inte är registrerad enligt vad som sägs där, tillämpas första stycket tredje&lt;br&gt;och fjärde meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den behöriga försäkringskassan far uppdra åt en annan försäkrings-&lt;br&gt;kassa att handlägga ärenden enligt 10, 13, 14, 16, 17 och 20 §§ samt 24 §&lt;br&gt;andra stycket och 27 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om&lt;br&gt;handläggning av vissa ersättningar till den som&lt;br&gt;tjänstgör inom totalförsvaret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1991:1488) om handläggning av&lt;br&gt;vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som sägs i 1 § handläggs&lt;br&gt;av den försäkringskassa hos vilken&lt;br&gt;den tjänstgöringsskyldige är in-&lt;br&gt;skriven eller, om han inte är in-&lt;br&gt;skriven hos en sådan kassa, för-&lt;br&gt;säkringskassan på den ort där han&lt;br&gt;påbörjar sin tjänstgöring. Denna&lt;br&gt;kassa får dock uppdra åt en annan&lt;br&gt;försäkringskassa att handlägga&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som sägs i 1 § handläggs&lt;br&gt;av den försäkringskassa som enligt&lt;br&gt;5 kap. socialförsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:000) skall avgöra ett ärende&lt;br&gt;avseende den tjänstgöringsskyl-&lt;br&gt;dige. Omfattas den tjänstgörings-&lt;br&gt;skyldige inte av socialförsäkring-&lt;br&gt;slagen skall ärendet handläggas&lt;br&gt;av försäkringskassan på den ort&lt;br&gt;där han påbörjar sin tjänstgöring.&lt;br&gt;Denna kassa far dock uppdra åt en&lt;br&gt;annan försäkringskassa att hand-&lt;br&gt;lägga ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:389) om&lt;br&gt;assistansersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:389) om assistansersätt-&lt;br&gt;ning att 2 och 5 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om assistansersättning handläggs av Riksförsäkringsverket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om assistansersättning&lt;br&gt;fattas av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa där sökanden är in-&lt;br&gt;skriven eller skulle ha varit in-&lt;br&gt;skriven, om han uppfyllt ålders-&lt;br&gt;villkoret i 1 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Social-&lt;br&gt;försäkringslagen innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser om förmåner vid ut-&lt;br&gt;landsvistelse och handläggning av&lt;br&gt;ärenden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om assistansersättning&lt;br&gt;skall göras skriftligen hos den all-&lt;br&gt;männa försäkringskassa som anges&lt;br&gt;i 2 § andra stycket. Försäkrings-&lt;br&gt;kassan får uppdra åt en annan för-&lt;br&gt;säkringskassa att handlägga ären-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon hos en kommun har&lt;br&gt;ansökt om biträde av personlig&lt;br&gt;assistent eller ekonomiskt stöd till&lt;br&gt;sådan assistans enligt lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa fonktionshindrade, skall&lt;br&gt;kommunen, om den enskilde kan&lt;br&gt;antas ha rätt till assistansersätt-&lt;br&gt;ning, anmäla detta till den försäk-&lt;br&gt;ringskassa som anges i 2 § andra&lt;br&gt;stycket. I sådant fall skall försäk-&lt;br&gt;ringskassan även utan ansökan&lt;br&gt;pröva frågan om assistansersätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om assistansersättning&lt;br&gt;skall göras skriftligen hos den all-&lt;br&gt;männa försäkringskassan. Försäk-&lt;br&gt;ringskassan får uppdra åt en annan&lt;br&gt;försäkringskassa att handlägga&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon hos en kommun har&lt;br&gt;ansökt om biträde av personlig&lt;br&gt;assistent eller ekonomiskt stöd till&lt;br&gt;sådan assistans enligt lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa fonktionshindrade, skall&lt;br&gt;kommunen, om den enskilde kan&lt;br&gt;antas ha rätt till assistansersätt-&lt;br&gt;ning, anmäla detta till försäkrings-&lt;br&gt;kassan. I sådant fall skall försäk-&lt;br&gt;ringskassan även utan ansökan&lt;br&gt;pröva frågan om assistansersätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Assistansersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre måna-&lt;br&gt;der före den månad då ansökan eller anmälan gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om assistansersätt-&lt;br&gt;ning för tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om&lt;br&gt;bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:737) om bostadsbidrag&lt;br&gt;att 1 och 18 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bor och är folkbokförd&lt;br&gt;i Sverige kan få bostadsbidrag en-&lt;br&gt;ligt denna lag. Bostadsbidrag läm-&lt;br&gt;nas av allmänna medel dels i form&lt;br&gt;av bidrag till kostnader för den&lt;br&gt;bostad där sökanden är bosatt och&lt;br&gt;folkbokförd, dels i form av särskilt&lt;br&gt;bidrag för hemmavarande bam.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl, far&lt;br&gt;bidrag dock lämnas till kostna-&lt;br&gt;derna för en bostad där sökanden&lt;br&gt;inte är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§‘&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag lämnas av all-&lt;br&gt;männa medel dels i form av bidrag&lt;br&gt;till kostnader för den bostad där&lt;br&gt;sökanden är bosatt och folkbok-&lt;br&gt;förd, dels i form av särskilt bidrag&lt;br&gt;för hemmavarande bam. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, far bidrag&lt;br&gt;dock lämnas till kostnaderna för en&lt;br&gt;bostad där sökanden inte är folk-&lt;br&gt;bokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Social-&lt;br&gt;försäkringslagen innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser om förmåner vid ut-&lt;br&gt;landsvistelse och handläggning av&lt;br&gt;ärenden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågor om bostadsbidrag handhas av Riksförsäkringsverket och de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om bidrag fattas av den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa hos&lt;br&gt;vilken bidragssökanden är in-&lt;br&gt;skriven eller skulle ha varit in-&lt;br&gt;skriven, om sökanden uppfyllt&lt;br&gt;åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;br&gt;Denna kassa far dock uppdra åt en&lt;br&gt;annan kassa att handlägga ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassa som&lt;br&gt;är behörig att fatta beslut om bi-&lt;br&gt;drag enligt denna lag får uppdra åt&lt;br&gt;en annan kassa att handlägga ären-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:441.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:441.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om bostadsbidrag Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;för tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:308) om bostadstillägg&lt;br&gt;till pensionärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 och 8 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till bostadstillägg &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätten till bostadstillägg m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 § &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg enligt denna lag Bostadstillägg enligt denna lag&lt;br&gt;lämnas till den som är bosatt i lämnas till den som uppbär&lt;br&gt;Sverige samt uppbär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ålderspension, förtidspension, omställningspension, eller särskild&lt;br&gt;efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hustrutillägg enligt lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då&lt;br&gt;make uppbär folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. änkepension med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1988:881) om ändring i lagen om allmän försäkring, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pension enligt lagstiftningen i en stat som ingår i Europeiska unio-&lt;br&gt;nen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg lämnas inte till pensionär som enbart uppbär ålderspen-&lt;br&gt;sion för tid före den månad han fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt bostadstillägg kan lämnas enligt 7 § till pensionär som uppbär&lt;br&gt;bostadstillägg enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;la§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Social-&lt;br&gt;försäkringslagen innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser om förmåner vid ut-&lt;br&gt;landsvistelse och om handläggning&lt;br&gt;av ärenden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som uppbär bostadstillägg&lt;br&gt;enligt denna lag är skyldig att utan&lt;br&gt;oskäligt dröjsmål anmäla till för-&lt;br&gt;säkringskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppbär bostadstillägg&lt;br&gt;enligt denna lag är skyldig att utan&lt;br&gt;oskäligt dröjsmål anmäla till den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa inom&lt;br&gt;vars verksamhetsområde han är&lt;br&gt;folkbokförd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1486.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om hans eller hans makas ekonomiska förhållanden väsentligt för-&lt;br&gt;bättrats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han byter bostad eller om hans boendeförhållande ändras, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om han ingår äktenskap eller upplöser sitt äktenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten åligger i stället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förmyndaren, om den bidragberättigade är omyndig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gode mannen eller förvaltaren enligt föräldrabalken, om den bidrags-&lt;br&gt;berättigade har en sådan och om skyldigheten kan anses ingå i dennes&lt;br&gt;uppdrag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den myndighet eller person som tar emot bostadstillägget i stället för&lt;br&gt;den bidragsberättigade, dennes förmyndare, gode man eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om bostadstillägg&lt;br&gt;för tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;underhållsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 3, 37 och 43 §§ lagen (1996:1030) om un-&lt;br&gt;derhållsstöd skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstöd lämnas till bam enligt bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av derma lag. Social-&lt;br&gt;försäkringslagen innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser om förmåner vid ut-&lt;br&gt;landsvistelse och om handläggning&lt;br&gt;av ärenden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett bam har rätt till underhållsstöd, om föräldrarna inte bor tillsammans&lt;br&gt;eller den ena föräldern är avliden. Det krävs dessutom att bamet varaktigt&lt;br&gt;bor och är folkbokfört hos en av föräldrarna (boföräldem) samt att boför-&lt;br&gt;äldem bor här i landet och, om bamet är underårigt, är vårdnadshavare&lt;br&gt;för bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bam har också rätt till underhållsstöd, om det varaktigt bor och är&lt;br&gt;folkbokfört hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som bor&lt;br&gt;här i landet eller hos någon eller några som bor här i landet och som var&lt;br&gt;särskilt förordnade vårdnadshavare för bamet, när det fyllde 18 år. Vad&lt;br&gt;som i lagen sägs om boförälder gäller då den eller de särskilt förordnade&lt;br&gt;vårdnadshavama. Bestämmelserna i 4 § 1 och 5 § tillämpas inte i dessa&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År barnet inte svensk medborga-&lt;br&gt;re, krävs för rätt till underhålls-&lt;br&gt;stöd, utöver vad som anges i första&lt;br&gt;och andra styckena, att boför-&lt;br&gt;äldern eller barnet vistas här se-&lt;br&gt;dan minst sex månader. Ett barn&lt;br&gt;som lämnar Sverige skall fort-&lt;br&gt;farande anses vara bosatt här, om&lt;br&gt;den som begär underhållsstöd&lt;br&gt;eller som stöd betalas ut till visar&lt;br&gt;att utlandsvistelsen är avsedd att&lt;br&gt;vara längst sex månader. Om bo-&lt;br&gt;föräldern sänds av en statlig ar-&lt;br&gt;betsgivare till ett annat land för att&lt;br&gt;arbeta för arbetsgivarens räkning,&lt;br&gt;skall barnet och boföräldern under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsändningstiden anses bosatta i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i tredje stycket om&lt;br&gt;krav på vistelse här i landet sedan&lt;br&gt;minst sex månader gäller inte, om&lt;br&gt;något annat är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende om stöd enligt denna&lt;br&gt;lag prövas av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa som boföräldem är in-&lt;br&gt;skriven hos eller skulle ha varit&lt;br&gt;inskriven hos, om åldersvillkoret i&lt;br&gt;1 kap. 4 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring varit uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det ingen behörig försäk-&lt;br&gt;ringskassa enligt första stycket&lt;br&gt;eller har bamet fyllt 18 år, prövas&lt;br&gt;ärendet av den försäkringskassa&lt;br&gt;hos vilken bamet är inskrivet eller&lt;br&gt;skulle ha varit inskrivet, om det&lt;br&gt;uppfyllt det nämnda åldersvillko-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om återbetalningsskyl-&lt;br&gt;dighet och om minskning av&lt;br&gt;underhållsstöd enligt 10 § andra&lt;br&gt;stycket prövas dock av den försäk-&lt;br&gt;ringskassa som den bidragsskyl-&lt;br&gt;dige är inskriven hos eller skulle&lt;br&gt;ha varit inskriven hos, om ålders-&lt;br&gt;villkoret i 1 kap. 4 § lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring varit uppfyllt. Är&lt;br&gt;den bidragsskyldige inte inskriven&lt;br&gt;och skulle han eller hon inte heller&lt;br&gt;under angiven förutsättning ha&lt;br&gt;varit inskriven hos allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa, skall Stockholms läns&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa pröva&lt;br&gt;dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;37 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende om stöd enligt denna&lt;br&gt;lag prövas av den allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassa som enligt 5 kap.&lt;br&gt;socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;skall avgöra ett ärende avseende&lt;br&gt;boföräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om barnet har fyllt 18 år, prö-&lt;br&gt;vas ärendet av den försäkrings-&lt;br&gt;kassa som skall avgöra ett ärende&lt;br&gt;avseende bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om återbetalningsskyl-&lt;br&gt;dighet och om minskning av&lt;br&gt;underhållsstöd enligt 10 § andra&lt;br&gt;stycket prövas dock av den försäk-&lt;br&gt;ringskassa som enligt 5 kap. so-&lt;br&gt;cialförsäkringslagen skall avgöra&lt;br&gt;ett ärende avseende den bidrags-&lt;br&gt;skyldige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;43 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. träffa överenskommelse med andra stater om utsträckt tillämpning&lt;br&gt;av denna lag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förordna att bam som inte har&lt;br&gt;något medborgarskap eller som är&lt;br&gt;politisk flykting skall ha samma&lt;br&gt;rätt till underhållsstöd som svenskt&lt;br&gt;barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förordna att barn som är poli-&lt;br&gt;tisk flykting skall ha samma rätt&lt;br&gt;till underhållsstöd som annat barn&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om underhållsstöd&lt;br&gt;för tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1150) om&lt;br&gt;högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1996:1150) om högskostnadsskydd&lt;br&gt;vid köp av läkemedel skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rätt till förmåner enligt denna lag har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är försäkrad enligt 1. den som är bosatt i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 § första stycket lagen och&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och är bosatt i Sverige, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som, utan att vara bosatt här, har rätt till vårdförmåner i Sverige&lt;br&gt;vid sjukdom eller moderskap enligt vad som följer av rådets förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för&lt;br&gt;social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlem-&lt;br&gt;mar flyttar inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till förmåner enligt 4 och 6 §§ med undantag för varor som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 har även den som i annat fall, utan att vara bosatt i Sverige, har an-&lt;br&gt;ställning här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller inte för den som får sjukhusvård som avses i 5 § hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdslagen (1982:763) eller i 2 kap. 4 § lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om högkostnads-&lt;br&gt;skydd under tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:703) om&lt;br&gt;handikappersättning och vårdbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1998:703) om handikappersättning&lt;br&gt;och vårdbidrag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är bosatt i Sverige&lt;br&gt;eller som enligt 1 kap. 3 § första&lt;br&gt;och fjärde styckena lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall anses bosatt här, har enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag rätt&lt;br&gt;till handikappersättning och vård-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestäm-&lt;br&gt;melser om handikappersättning&lt;br&gt;och vårdbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Social-&lt;br&gt;försäkringslagen innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser om förmåner vid&lt;br&gt;utlandsvistelse och handläggning&lt;br&gt;av ärenden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.27 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:707)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1990:773) om särskilt&lt;br&gt;pensionstillägg till folkpension för långvarig&lt;br&gt;vård av sjukt eller handikappat bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:73) om särskilt pen-&lt;br&gt;sionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat&lt;br&gt;bam i stället för dess lydelse enligt lagen (1998:707) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till inkomstpension och tilläggs-&lt;br&gt;pension enligt lagen (1998:674)&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;eller garantipension enligt lagen&lt;br&gt;(1998:702) om garantipension,&lt;br&gt;som tillkommer den som är bosatt&lt;br&gt;i Sverige och som är född år 1953&lt;br&gt;eller tidigare, utges ett särskilt&lt;br&gt;pensionstillägg för år räknat enligt&lt;br&gt;vad som sägs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till inkomstpension och tilläggs-&lt;br&gt;pension enligt lagen (1998:674)&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;eller garantipension enligt lagen&lt;br&gt;(1998:702) om garantipension,&lt;br&gt;som tillkommer den som är född år&lt;br&gt;1953 eller tidigare, utges ett sär-&lt;br&gt;skilt pensionstillägg för år räknat&lt;br&gt;enligt vad som sägs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringslagen (1999:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Social-&lt;br&gt;försäkringslagen innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser om förmåner vid ut-&lt;br&gt;landsvistelse och handläggning av&lt;br&gt;ärenden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 13 juli 1995 att en särskild utredare skulle&lt;br&gt;tillkallas med uppgift att göra en samlad översyn av begreppet försäkrad i&lt;br&gt;de olika författningar som reglerar olika förmåner inom socialförsäk-&lt;br&gt;ringen samt redovisa förslag med inriktning att enhetliga försäkrings-&lt;br&gt;villkor skall gälla för likartade förmåner. Utredningen överlämnade i&lt;br&gt;april 1997 betänkandet (SOU 1997:72) En lag om socialförsäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. Remissyttrandena samt en remiss-&lt;br&gt;sammanställning finns tillgängliga i Socialdepartementet (S97/4661/F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 4 mars 1999 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslaget till socialförsäkringslag som finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i huvudsak godtagit förslaget men också föreslagit vissa&lt;br&gt;justeringar. Regeringen har på de flesta punkter följt Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Vi åter-&lt;br&gt;kommer till Lagrådets synpunkter i författningskommentaren. Lagrådets&lt;br&gt;yttrande finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Svensk socialförsäkring bygger på principen att försäkrade är de personer&lt;br&gt;som är bosatta här i landet. Sådan bosättning ger rätt till bl.a. folkpension&lt;br&gt;(framdeles även garantipension) och barnbidrag. För rätt till vissa andra&lt;br&gt;förmåner krävs därutöver också förvärvsarbete. Detta gäller t.ex. sjuk-&lt;br&gt;penning och tilläggspension (framdeles även inkomstgrundad ålderspen-&lt;br&gt;sion). Försäkrade enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) är&lt;br&gt;svenska medborgare samt i Sverige bosatta utländska medborgare och&lt;br&gt;statslösa. För rätt till flertalet förmåner krävs enligt AFL även inskrivning&lt;br&gt;hos den allmänna försäkringskassan. Detta gäller bl.a. sjukpenning, reha-&lt;br&gt;biliteringspenning och föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1995 är Sverige medlem i EU, vilket medför att EG-regler om&lt;br&gt;social trygghet skall tillämpas i Sverige. Sådana bestämmelser om social&lt;br&gt;trygghet finns främst i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämp-&lt;br&gt;ning av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller&lt;br&gt;deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Till den förord-&lt;br&gt;ningen finns knutet en tillämpningsförordning (EEG) nr 574/72. Förord-&lt;br&gt;ning nr 1408/71 syftar generellt till att dels garantera att den som rör sig&lt;br&gt;mellan medlemsländerna är försäkrad i något land, dels undvika upp-&lt;br&gt;komsten av dubbelförsäkring. En grundläggande princip är därför att en&lt;br&gt;person på vilken förordningen är tillämplig skall omfattas av lagstift-&lt;br&gt;ningen i endast ett land. Som huvudregel skall vederbörande omfattas av&lt;br&gt;arbetslandets lagstiftning, dvs. lagstiftningen i det land där arbetet fak-&lt;br&gt;tiskt utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska lagstiftningen om socialförsäkring kräver i de flesta fall&lt;br&gt;bosättning i Sverige för att rätt till förmåner skall föreligga. Till följd av&lt;br&gt;medlemskapet i EU är bestämmelserna i förordningarna nr 1408/71 och&lt;br&gt;574/72 bindande för Sverige. Vid konfliktsituationer mellan förord-&lt;br&gt;ningarna och nationell lagstiftning har gemenskapsreglerna företräde.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk socialförsäkring omfattar till följd av bestämmelserna i förord- Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;ning nr 1408/71 därför även vissa personer som inte är bosatta här i&lt;br&gt;landet. Kravet på bosättning och inskrivning i Sverige kan inte upprätt-&lt;br&gt;hållas gentemot dessa. Beträffande inskrivningsvillkoret har Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket (RFV) utfärdat föreskrifter om tillämpningen av lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring (AFL) för personer som omfattas av&lt;br&gt;förordning nr 1408/71. Enligt dessa föreskrifter likställs sådana personer&lt;br&gt;med här bosatta och kan bli inskrivna hos försäkringskassan. Därigenom&lt;br&gt;far de även enligt svensk lagstiftning rätt till svenska förmåner som om-&lt;br&gt;fattas av förordning nr 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om svensk socialförsäkring i huvudsak kräver bosättning i&lt;br&gt;Sverige varierar de materiella försäkringsvillkoren för närliggande för-&lt;br&gt;måner. Förmånssystemen är komplexa, vilket har medfört ett komplicerat&lt;br&gt;försäkringssystem, som kan vara svårt för enskilda att förstå. Vid försäk-&lt;br&gt;ringskassorna far därför mycket tid och energi ägnas åt att förklara&lt;br&gt;gällande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda är det angeläget att begreppet försäkrad&lt;br&gt;inom socialförsäkringen ges en tydligare innebörd i syfte att åstadkomma&lt;br&gt;mer enhetliga försäkringsvillkor för likartade förmåner. Detta förutsätter&lt;br&gt;naturligtvis klara regler för vilka förmåner som skall hänföras till social-&lt;br&gt;försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare utredningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen (S 1991:03) om socialförsäkringen och EG har i sitt slutbe-&lt;br&gt;tänkande Social trygghet och EES (SOU 1993:115) redovisat övervägan-&lt;br&gt;den och förslag föranledda av de konsekvenser som EES-avtalet och&lt;br&gt;sedermera EU-medlemskapet för med sig i fråga om andra socialförsäk-&lt;br&gt;ringsförmåner än pensioner samt sjukvårdsförmåner och bidrag till barn-&lt;br&gt;familjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutbetänkandet från Utredningen om socialförsäkringen och EG före-&lt;br&gt;slogs en samlad översyn av begreppet försäkrad i den svenska social-&lt;br&gt;försäkringen samt av de svenska reglerna för avgifter satta i relation till&lt;br&gt;förordning nr 1408/71 och förordning nr 574/72. Förslaget remissbehand-&lt;br&gt;lades. Av remissbehandlingen framgick att så gott som samtliga instanser&lt;br&gt;som tog upp frågan biträdde utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen (S 1994:14) har också i sitt betänkande Refor-&lt;br&gt;merat pensionssystem (SOU 1994:20) föreslagit en översyn av begreppet&lt;br&gt;försäkrad. Pensionsarbetsgruppen ansåg att nuvarande definition av vilka&lt;br&gt;som är försäkrade och som har möjlighet att tjäna in rätt till in-&lt;br&gt;komstrelaterad pension bör kvarstå tills frågan blivit föremål för en&lt;br&gt;generell översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna överväganden&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:119&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om socialförsäkringens begrepp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Begreppet socialförsäkring skall avgränsas uti-&lt;br&gt;från ett praktiskt betingat synsätt, som utgår från hur trygghetssyste-&lt;br&gt;men administreras. Till begreppet socialförsäkring skall hänföras&lt;br&gt;flertalet trygghetssystem som administreras av Riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;Premiepensionsmyndigheten och de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag med&lt;br&gt;undantag för att utredningen till socialförsäkringen hänför även trygg-&lt;br&gt;hetssystem som administreras av Arbetsmarknadsstyrelsen, länsarbets-&lt;br&gt;nämnderna och arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte kommenterat&lt;br&gt;själva metoden för att definiera begreppet socialförsäkring. Däremot&lt;br&gt;förekommer invändningar mot att låta begreppet socialförsäkring inne-&lt;br&gt;fatta även trygghetssystem som administreras av Arbetsmarknadsstyrel-&lt;br&gt;sen, länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna. Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket anser det mest ändamålsenligt att låta begreppet socialförsäkring&lt;br&gt;omfatta endast de förmåns- och ersättningssystem som administreras av&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna eftersom utvecklingen går mot mer ren-&lt;br&gt;odlade försäkringssystem inom såväl socialförsäkringen som arbetsmark-&lt;br&gt;nadsområdet. Arbetsmarknadsstyrelsen avstyrker att arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen skall ingå i socialförsäkringen. Kammarrätten i Stockholm anser&lt;br&gt;att det kan starkt ifrågasättas om det finns behov av att reglera arbetslös-&lt;br&gt;hetsförmånerna och utbildningsbidrag i detta sammanhang. Statskontoret&lt;br&gt;anser att boskillnad bör göras mellan försäkringar mot inkomstbortfall till&lt;br&gt;följd av arbetslöshet respektive medicinska orsaker. Landsorganisationen&lt;br&gt;i Sverige (LO) avvisar tanken på att införliva arbetslöshetsförsäkringen i&lt;br&gt;socialförsäkringen och anför att arbetslöshetsförsäkringen inte är en&lt;br&gt;socialförsäkring, som skall hanteras av offentliga myndigheter, utan en&lt;br&gt;försäkring som administreras av självständiga arbetslöshetskassor. Ar-&lt;br&gt;betslöshetskassornas samorganisation anser att arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;bör behålla sin särställning som en trygghetsförsäkring inom arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiken och inte införlivas i socialförsäkringen. Försäkringskasse-&lt;br&gt;förbundet däremot anser det riktigt att t.ex. arbetslöshetsersättning skall&lt;br&gt;ingå i socialförsäkringen med hänsyn till indelningen i bosättningsbase-&lt;br&gt;rade och arbetsbaserade förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När socialförsäkringen diskuteras&lt;br&gt;utifrån ett internationellt perspektiv används i Sverige ibland begreppet&lt;br&gt;social trygghet (social security) som mer eller mindre synonymt med&lt;br&gt;socialförsäkring. I olika internationella överenskommelser om minimi-&lt;br&gt;standard och samordning är det också vad som förekommer under det&lt;br&gt;begreppet som bäst överensstämmer med det som vanligen avses med&lt;br&gt;socialförsäkring. Social trygghet uppfattas emellertid i allmänhet som ett&lt;br&gt;något vidare begrepp än socialförsäkring. Så kan t.ex. omsorger inom&lt;br&gt;socialtjänsten såsom äldreomsorg och bistånd räknas till social trygghet.&lt;br&gt;Studiestöd, arbetarskydd och arbetsmarknadspolitiska insatser utgör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exempel på andra förmåner som kan sägas ligga i gränsområdet för&lt;br&gt;socialförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer inte några enhetliga, internationellt vedertagna defi-&lt;br&gt;nitioner av begrepp som socialförsäkring, social trygghet eller social&lt;br&gt;hjälp. Varje land har sin egen nationella rätt på området. Inte heller inom&lt;br&gt;den internationella socialförsäkringsrätten förekommer någon egentlig&lt;br&gt;definition av nämnda begrepp. I internationella överenskommelser anges&lt;br&gt;ofta enbart vilka slags förmåner som omfattas av överenskommelsen eller&lt;br&gt;vilka typer av risker som skall täckas. Några egentliga definitioner av&lt;br&gt;begrepp förekommer inte utan i stället tillämpas metoden med en upp-&lt;br&gt;räkning av de områden som överenskommelsen avses täcka. Gemensamt&lt;br&gt;är dock att det handlar om en obligatorisk solidaritet i situationer som&lt;br&gt;brukar kallas sociala risker (social risks). En sådan mera allmän syn före-&lt;br&gt;kommer också inom Internationella arbetsorganisationen (ILO), t.ex. i&lt;br&gt;rapporten Into the 21&lt;sup&gt;st&lt;/sup&gt; Century: The Development of Social Security.&lt;br&gt;Även Europarådets konvention om mänskliga rättigheter kan nämnas i&lt;br&gt;detta sammanhang. Det i konventionen viktiga begreppet ”civila rättig-&lt;br&gt;heter” har på senare tid fått en tolkning som när det gäller området&lt;br&gt;socialförsäkring mera handlar om lagstadgad rätt till ersättning än om&lt;br&gt;avgiftsrelaterad försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om Sveriges medlemskap i EU har återverkningar på&lt;br&gt;hur svensk socialförsäkring skall definieras eller avgränsas. Till en början&lt;br&gt;kan konstateras att Romfördraget inte ger EU någon generell kompetens&lt;br&gt;att ge normer när det gäller socialförsäkringarna. För att säkra och främja&lt;br&gt;den fria rörligheten inom EU finns emellertid samordningsregler för&lt;br&gt;personer som rör sig över gränserna eller som på annat sätt har anknyt-&lt;br&gt;ning till mer än ett EU-land. Sådana regler finns i huvudsak i förord-&lt;br&gt;ningarna nr 1612/68 och 1408/71. För några år sedan antog rådet vidare&lt;br&gt;en rekommendation om konvergens av trygghetspolitikens mål och me-&lt;br&gt;del. Den innebär emellertid inte att socialförsäkringen måste definieras&lt;br&gt;eller avgränsas på visst sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller grenar och begrepp måste dock hänsyn tas till förord-&lt;br&gt;ningarna nr 1612/68 och 1408/71. Detta gäller i och för sig bara i den&lt;br&gt;utsträckning det behövs för att tillämpa förordningarna, men frågan är&lt;br&gt;även av mera allmänt intresse. Förordning nr 1408/71 omfattar följande&lt;br&gt;“grenar av social trygghet“: förmåner vid sjukdom och moderskap, för-&lt;br&gt;måner vid invaliditet, även sådana som är avsedda att bevara eller för-&lt;br&gt;bättra förvärvsförmågan, förmåner vid ålderdom, förmåner till efter-&lt;br&gt;levande, förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar, döds-&lt;br&gt;fallsersättningar, förmåner vid arbetslöshet samt familjeförmåner. För-&lt;br&gt;ordning 1612/68, som främst gäller likabehandling av anställda EU-med-&lt;br&gt;borgare, omfattar alla “sociala och skattemässiga förmåner&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;'. I princip&lt;br&gt;ingår där även trygghetsgrenama enligt förordning 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skilda länder och författare har olika eller inga definitioner av be-&lt;br&gt;greppet social trygghet. Ett gemensamt drag kan sägas vara att social&lt;br&gt;trygghet rör sig om obligatorisk solidaritet i situationer som brukar kallas&lt;br&gt;sociala risker (social risks).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det inte vara ändamålsenligt att utifrån enbart strikt&lt;br&gt;teoretiska eller principiella utgångspunkter definiera vad som skall krävas&lt;br&gt;för att en viss trygghetsanordning skall utgöra en försäkring eller var&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gränserna för området socialförsäkring skall dras. En mer praktisk metod&lt;br&gt;är enligt vår mening att genom uppräkning i lagstiftningen bestämma vad&lt;br&gt;som skall hänföras till en social försäkring och vad en sådan trygghetsan-&lt;br&gt;ordning skall kallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgränsning av området för socialförsäkring till det som omfattas&lt;br&gt;av förordning 1408/71, som avser social trygghet, skulle kunna ge upp-&lt;br&gt;hov till missuppfattningar. Vissa förmånsformer som traditionellt brukar&lt;br&gt;anses ingå i svensk socialförsäkring hänförs inte till social trygghet enligt&lt;br&gt;förordning 1408/71 utan till sociala förmåner enligt förordning 1612/68.&lt;br&gt;Detta gäller t.ex. ersättning för vård av närstående och underhållsstöd.&lt;br&gt;Indelning av förmåner i olika grenar i förordning 1408/71 medför vidare&lt;br&gt;att vissa svenska förmånsformer måste anges inom två eller flera grenar.&lt;br&gt;Härtill kommer att det inte är regeringens avsikt att ändra rätten till såda-&lt;br&gt;na förmåner som i dag utges enbart på grundval av bosättning i Sverige.&lt;br&gt;Vi anser att varken begreppet social trygghet eller de förmånsgrenar som&lt;br&gt;förekommer i förordning 1408/71 skall vara avgörande för hur svensk&lt;br&gt;socialförsäkring skall bestämmas i svensk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller urvalet av de förmåner som skall hänföras till socialförsäk-&lt;br&gt;ringen ligger det nära till hands att utgå från att förmåner som administre-&lt;br&gt;ras av Riksförsäkringsverket (RFV), Premiepensionsmyndigheten och de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna är socialförsäkringsförmåner. Vi hänför&lt;br&gt;därför till socialförsäkring de trygghetssystem som administreras av&lt;br&gt;nämnda myndigheter och som i dag kallas för försäkring. Emellertid&lt;br&gt;administrerar RFV och försäkringskassorna även vissa bidragssystem. Av&lt;br&gt;praktiska skäl, såsom införande av vissa gemensamma villkor för skilda&lt;br&gt;förmåner, bör även dessa hänföras till socialförsäkring. Beträffande det&lt;br&gt;statliga personskadeskyddet enligt lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell&lt;br&gt;skada m.m. gör sig dock några särskilda aspekter gällande. Skyddet enligt&lt;br&gt;nämnda lagstiftning avser nämligen enbart vissa särskilda angivna&lt;br&gt;persongrupper, såsom värnpliktiga, medverkande i räddningstjänst och&lt;br&gt;intagna i kriminalvårdsanstalt. Med hänsyn till att dessa förmåner avser&lt;br&gt;enbart personer för vilka det allmänna har påtagit sig ett särskilt ansvar&lt;br&gt;faller de enligt regeringens mening inte in under begreppet social-&lt;br&gt;försäkring, som avser att skydda en mer generellt angiven personkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att ersättningen av allmänna medel vid in-&lt;br&gt;gripanden som avses i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare har&lt;br&gt;samma karaktär som personskadeersättningen. Även rätten till sjukvård&lt;br&gt;enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ligger utanför socialförsäk-&lt;br&gt;ringsbegreppet, liksom ersättningar från arbetsgivare enligt sjuklönelagen&lt;br&gt;(1991:1047) och sjömanslagen (1973:282). Inte heller landstingens&lt;br&gt;åligganden enligt tandvårdslagen (1985:125) eller lagen (1996:1150) om&lt;br&gt;högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. bör hänföras till socialför-&lt;br&gt;säkringen, eftersom dessa förmåner ligger under den landstingskommu-&lt;br&gt;nal a självbestämmanderätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om även förmåner enligt arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;samt utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning eller&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering skall ingå i socialförsäkringen. Utredningen&lt;br&gt;har föreslagit att dessa förmåner skall införlivas med socialförsäkringen.&lt;br&gt;Emellertid är flera remissinstanser kritiska mot en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förmåner skiljer sig på olika sätt från dem som traditionellt Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;hänförs till socialförsäkring. Till en början kan konstateras att arbetslös-&lt;br&gt;hetsförmånerna inte handläggs av försäkringskassorna utan av arbetslös-&lt;br&gt;hetskassorna. Någon ändring i detta hänseende är inte avsedd. Däremot&lt;br&gt;räknas arbetslöshetsförsäkringen in under begreppet social trygghet och&lt;br&gt;omfattas av förordning (EEG) nr 1408/71. I det föregående har vi&lt;br&gt;emellertid konstaterat att varken begreppet social trygghet eller de för-&lt;br&gt;månsgrenar som förekommer i förordning 1408/71 skall vara avgörande&lt;br&gt;för vilka förmåner som skall hänföras till svensk socialförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya arbetslöshetsförsäkringen enligt lagen (1997:238) om arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkring är uppdelad i en grundförsäkring och en inkomstbort-&lt;br&gt;fallsförsäkring. Enligt grundförsäkringen utgår ett grundbelopp till alla&lt;br&gt;som uppfyller ett arbetsvillkor, ungefar på samma villkor som tidigare&lt;br&gt;gällde för kontant arbetsmarknadsstöd. Inkomstbortfallsförsäkringen&lt;br&gt;innebär att en inkomstbortfallsersättning betalas till dem som också upp-&lt;br&gt;fyller ett villkor om medlemskap i en arbetslöshetskassa. Till skillnad&lt;br&gt;från socialförsäkringen i övrigt är arbetslöshetsförsäkringen till väsent-&lt;br&gt;liga delar frivillig. Den passar därför mindre väl in i ett obligatoriskt&lt;br&gt;system. Vidare skiljer sig arbetslöshetsförsäkringen från flertalet andra&lt;br&gt;förmåner med hänsyn till att den enskilde i vissa fall kan återknyta till&lt;br&gt;tidigare försäkringsperioder eller grunda sin rätt till ersättning på arbete&lt;br&gt;som ligger lång tid tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller utbildningsbidraget föreligger det inte någon rätt till sådant&lt;br&gt;bidrag, om det inte har beslutats att en arbetsmarknadspolitisk åtgärd&lt;br&gt;skall sättas in. Utbildningsbidraget skiljer sig således från övriga för-&lt;br&gt;måner genom att det inte bygger på någon rättighetslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en överföring av arbetslöshetsförsäkringen och&lt;br&gt;utbildningsbidraget i nuvarande utformning till socialförsäkringen sam-&lt;br&gt;mantaget inte kommer att ge sådana samordningsvinster som uppväger&lt;br&gt;nackdelarna med en sådan ändring. Utredningens förslag bör därför inte&lt;br&gt;genomföras i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår regeringen att avgränsningen av begrep-&lt;br&gt;pet socialförsäkring skall utgå från hur trygghetssystemet administreras.&lt;br&gt;Till socialförsäkringen bör därför hänföras flertalet trygghetssystem som&lt;br&gt;administreras av Riksförsäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten och&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Uppdelning av socialförsäkringen i två grenar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Socialförsäkringarna skall delas in i en bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserad försäkring som avser garantibelopp och bidrag respek-&lt;br&gt;tive en arbetsbaserad försäkring som avser inkomstförluster. Båda för-&lt;br&gt;säkringarna skall gälla lika för alla som är bosatta respektive arbetar i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanserna har antingen till-&lt;br&gt;styrkt eller inte kommenterat förslaget även om viss kritik förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm och Länsrätten i Stockholms län anför att&lt;br&gt;även om det kan förefalla enkelt att dela socialförsäkringen i en bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserad och en arbetsbaserad del, kan förslaget till lagreglering inte&lt;br&gt;betecknas som lättillgänglig. Statskontoret anser att skillnaderna mellan&lt;br&gt;försäkringar och bidrag bör förtydligas, varvid försäkringslösningar bör&lt;br&gt;användas för förmåner vid inkomstbortfall. Man avstyrker att alla hus-&lt;br&gt;hållstransfereringar behandlas som försäkringar och anser att försäkrings-&lt;br&gt;formen bör förbehållas transfereringarna inom den arbetsbaserade för-&lt;br&gt;säkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En fråga är om den personkrets som&lt;br&gt;skyddas enligt svensk socialförsäkringslag bör utvidgas till att omfatta&lt;br&gt;alla som arbetar här i landet, dvs. även medborgare i länder utanför EES.&lt;br&gt;Därvid har man att ta ställning till om en sådan utvidgning kan ske t.ex.&lt;br&gt;genom att den tillkommande personkretsen blir berättigad till endast&lt;br&gt;vissa förmåner. Detta innebär att man måste överväga i vilken utsträck-&lt;br&gt;ning nuvarande krav på bosättning och på inskrivning i försäkringskassa i&lt;br&gt;Sverige skall upprätthållas gentemot andra förvärvsarbetande än de som&lt;br&gt;enligt EG-rätten eller någon socialförsäkringskonvention har rätt till&lt;br&gt;förmåner som regleras i den svenska lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förvärvsarbetar i Sverige är i allmänhet också bosatt här. Ett&lt;br&gt;undantag är utländska medborgare som endast tillfälligt arbetar hos&lt;br&gt;svenska arbetsgivare. De omfattas i dag av arbetsskadeförsäkringen men&lt;br&gt;inte av övriga socialförsäkringar. Fråga är om personer som vanligen be-&lt;br&gt;skattas här och som kan stå utan försäkringsskydd i bosättningslandet på&lt;br&gt;grund av att de inte har arbete där. Lagen (1991:1047) om sjuklön och&lt;br&gt;lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) gäller i allmänhet&lt;br&gt;redan för sådana personer. Vidare skall en arbetsgivare betala arbets-&lt;br&gt;givaravgifter på ersättning till arbetstagare som är försäkrade enligt LAF.&lt;br&gt;Avgifterna bidrar till finansieringen av bl.a. den allmänna försäkringen.&lt;br&gt;Om det gäller arbete under minst sex månader, är den enskilde enligt&lt;br&gt;praxis också obegränsat skattskyldig i Sverige. Denne skall då även be-&lt;br&gt;tala allmän pensionsavgift. För löner under kortare tider betalas normalt&lt;br&gt;särskild inkomstskatt. Socialförsäkringarna och andra bidragssystem är&lt;br&gt;delvis skattefmansierade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det vara rimligt att personer som förvärvsarbetar i&lt;br&gt;Sverige under kortare tid än ett år och som följaktligen inte anses bosatta&lt;br&gt;här skall kunna få del av det svenska socialförsäkringsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan utsträckning av socialförsäkringen skulle innebära en anpass-&lt;br&gt;ning till vad som i dag gäller i många andra EES-länder och enligt för-&lt;br&gt;ordning 1408/71. Oavsett vilka huvudsystem för social trygghet som&lt;br&gt;gäller i de olika länderna är det naturligt att vissa försäkringar är mera&lt;br&gt;knutna till arbete och inkomster än till bosättning. Å andra sidan måste&lt;br&gt;rätten till helt bosättningsgrundade förmåner bestå. Det kan heller inte&lt;br&gt;komma i fråga att öppna hela det sociala bidragssystemet för alla perso-&lt;br&gt;ner som arbetar här endast under ett par månader. Att i ett sådant fall be-&lt;br&gt;tala t.ex. bostadsbidrag, assistansersättning och bilstöd kan normalt inte&lt;br&gt;anses påkallat vid en mer eller mindre temporär vistelse här i landet.&lt;br&gt;Däremot bör denna grupp kunna komma i åtnjutande av förmåner som&lt;br&gt;avser att täcka inkomstbortfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att den svenska socialförsäkringen och an-&lt;br&gt;slutande bidragssystem skall delas in i två delar. Den ena delen skall&lt;br&gt;innehålla förmåner som är beroende av förvärvsarbete i Sverige och den&lt;br&gt;andra förmåner som skall anses grundade på bosättning i Sverige. Bosätt-&lt;br&gt;ningsdelen skall i princip omfatta ersättningar för olika kostnader och&lt;br&gt;rena bidrag. Förmåner som ges med garantibelopp skall också räknas dit.&lt;br&gt;Att inkomstförsäkringar ges i arbetslandet ter sig enligt vår uppfattning&lt;br&gt;naturligt, i vart fall när det gäller ersättning för kortare tider. Man uppnår&lt;br&gt;med en sådan ordning även en bättre överensstämmelse mellan social-&lt;br&gt;försäkringsavgifter och försäkringsförmåner. Lika lämpligt kan det vara&lt;br&gt;att hänvisa anspråk på ersättning för större kostnader och regelbundna&lt;br&gt;bidrag för vissa utgifter till bosättningslandet. Sådana ersättningar finan-&lt;br&gt;sieras ofta med skattemedel och grundprincipen är att man beskattas&lt;br&gt;främst i det land där man är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om tudelning av socialförsäkringen innebär ett led i den ren-&lt;br&gt;odling av försäkringssystemen som för närvarande pågår i Sverige: en&lt;br&gt;renodling efter olika orsaker till behovet av förmåner. Införandet av en&lt;br&gt;särskild försäkring som skall gälla vid arbete här i landet kommer vidare&lt;br&gt;att förenkla och underlätta försäkringskassornas handläggning av försäk-&lt;br&gt;ringsärenden enligt förordning (EEG) nr 1408/71, som generellt utgår&lt;br&gt;från en försäkrads arbete när den tillämpliga nationella lagstiftningen&lt;br&gt;skall bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man vill beskriva den föreslagna tudelningen som en lagvalsfråga,&lt;br&gt;kan man tala om två samtidigt tillämpliga lagstiftningar: lex loci laboris&lt;br&gt;(arbetslandets) resp, lex loci domicilii (bosättningslandets). För de båda&lt;br&gt;huvudgrenarna av socialförsäkringen skall gälla vissa skilda villkor, men&lt;br&gt;inom varje gren skall enhetligheten vara så stor som möjligt. Där bör t.ex.&lt;br&gt;inte medborgarskapet ha någon betydelse, om det inte gäller tillämpning&lt;br&gt;av något internationellt avtal. Det bör därför inte längre finnas särregler&lt;br&gt;för svenska medborgare i lagstiftningen. Om sådana regler behålls, skulle&lt;br&gt;de ändå i vissa situationer få tillämpas lika för medborgare från en rad&lt;br&gt;andra länder i Europa, Afrika och Mellanöstern, vilka har internationella&lt;br&gt;avtal med EU om s.k. likabehandling. Bestämmelser om likabehandling&lt;br&gt;återfinns även i våra bilaterala socialförsäkringskonventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om vårt förslag medför en större enhetlighet inom socialförsäk-&lt;br&gt;ringen kommer det nödvändigtvis att fortfarande finnas två persongrup-&lt;br&gt;per för vilka särskilda regler kan gälla inom varje gren av försäkringen:&lt;br&gt;dels EES-medborgare och likställda som kan åberopa förordning 1408/71&lt;br&gt;eller vissa liknade regler, dels medborgare som omfattas av någon bila-&lt;br&gt;teral socialförsäkringskonvention. Det står inte ett land fritt att bestämma&lt;br&gt;vad som helst i den nationella lagstiftningen, om det t.ex. kan uppfattas&lt;br&gt;som diskriminering mot medborgare i de länderna. Detta utgör också ett&lt;br&gt;tungt vägande skäl för att den nya arbetsbaserade försäkringen skall gälla&lt;br&gt;lika för alla som arbetar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya ordningen med en arbetsbaserad gren av socialförsäkringen&lt;br&gt;kommer i allmänhet inte att innebära några större förändringar för dem&lt;br&gt;som både bor och arbetar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Enhetliga försäkringsvillkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Med försäkrad bör avses den som ingår i&lt;br&gt;den personkrets som skyddas av de olika trygghetssystem som ingår i&lt;br&gt;socialförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Endast ett försäkringsvillkor skall gälla för var&lt;br&gt;och en av de två försäkringsgrenarna: bosättning i Sverige respektive&lt;br&gt;arbete i Sverige. Varken inskrivning hos försäkringskassan eller&lt;br&gt;svenskt medborgarskap skall längre vara något försäkringsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Emellertid föreslår utredningen även väntetider och nedre in-&lt;br&gt;komstgränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte kommenterat&lt;br&gt;förslaget. Kammarrätten i Stockholm och Länsrätten i Stockholms län&lt;br&gt;anser att resultatet av översynen är tämligen begränsat när det gäller att&lt;br&gt;uppnå enhetliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Syftet med översynen av begreppet&lt;br&gt;försäkrad inom socialförsäkringen är att åstadkomma mer enhetliga för-&lt;br&gt;säkringsvillkor för likartade förmåner. Målsättningen är att det för varje&lt;br&gt;förmån klart skall framgå vilka villkor som gäller för rätt till förmånen.&lt;br&gt;En enhetlig användning av begreppet försäkrad inom socialförsäkringens&lt;br&gt;olika förmåner kommer att underlätta handläggningen av enskilda försäk-&lt;br&gt;ringsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare (avsnitt 5.1) har konstaterats att det inte är ändamålsenligt att&lt;br&gt;definiera socialförsäkringsbegreppet utifrån strikt teoretiska eller princi-&lt;br&gt;piella utgångspunkter. I stället bör socialförsäkringen definieras utifrån&lt;br&gt;ett pragmatiskt synsätt. Vid urvalet av de förmåner eller trygghetssystem&lt;br&gt;som bör hänföras till socialförsäkringen har vi utgått från hur dessa ad-&lt;br&gt;ministreras. Flertalet av de trygghetssystem som administreras av Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten och de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassorna hänförs därför till socialförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen försäkrad förekommer bara i en del av de författningar som&lt;br&gt;reglerar de förmåner som hänförs till socialförsäkringen, främst i AFL,&lt;br&gt;LAF och lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP).&lt;br&gt;Däremot används inte begreppet försäkrad i t.ex. lagen (1998:702) om&lt;br&gt;garantipension, lagen (1998:703) om handikappersättning och vård-&lt;br&gt;bidrag, lagen (1996:1030) om underhållsstöd och lagen (1947:529) om&lt;br&gt;allmänna barnbidrag. I de författningar som inte använder begreppet för-&lt;br&gt;säkrad förekommer formuleringar såsom “den som ...“, ibland med till-&lt;br&gt;lägg av krav på försäkring enligt AFL. Senare i texterna anges den för-&lt;br&gt;månsberättigade som t.ex. sökande, ersättningsberättigad, pensionär, pen-&lt;br&gt;sionsberättigad, bidragsberättigad, barn, handikappad, funktionshindrad,&lt;br&gt;vårdare och stödtagare. Regeringen anser det inte meningsfullt att i detta&lt;br&gt;sammanhang införa nya benämningar i dessa hänseenden. Vi anser det&lt;br&gt;väsentliga vara att bestämma ett begrepp som kan användas för att be-&lt;br&gt;teckna den som generellt omfattas av bestämmelserna i de författningar&lt;br&gt;som reglerar de förmåner vi hänför till socialförsäkringen. I fortsättning-&lt;br&gt;en används uttrycket försäkrad i en sådan mera allmän betydelse om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ingår i den skyddade personkretsen. Även uttrycket försäkring&lt;br&gt;använder vi som en samlande term.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats föreslås att socialförsäkringen skall delas i två&lt;br&gt;delar: en del med förmåner som grundas på bosättning i Sverige och en&lt;br&gt;del med förmåner som grundas på förvärvsarbete i Sverige. Regeringens&lt;br&gt;förslag innebär således att bara ett grundläggande försäkringsvillkor skall&lt;br&gt;gälla för respektive huvudgren, nämligen bosättning i Sverige respektive&lt;br&gt;arbete i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrad enligt AFL är i dag den som är svensk medborgare eller bo-&lt;br&gt;satt i Sverige. Dessa villkor kombineras på olika sätt med krav på bosätt-&lt;br&gt;ning, inskrivning i försäkringskassa, svenskt medborgarskap och in-&lt;br&gt;komster. Sådana kombinationer förekommer även i andra lagar som an-&lt;br&gt;sluter till AFL. Någon gång förekommer även krav på folkbokföring. I ett&lt;br&gt;par fall utanför AFL saknas grundläggande villkor. Vidare förekommer i&lt;br&gt;något fall bara en föreskrift om att bidraget utges av den försäkringskassa&lt;br&gt;där den enskilde är inskriven. Försäkrad enligt LAF är den som arbetar i&lt;br&gt;Sverige. Det har med andra ord under åren växt fram ett mycket kom-&lt;br&gt;plext regelsystem genom vilket den skyddade personkretsen avgränsas&lt;br&gt;för respektive förmån. Detta har gjort socialförsäkringen svår att över-&lt;br&gt;blicka och förstå. Med nu framlagt förslag kommer dessa kombinationer&lt;br&gt;av olika grundvillkor att försvinna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår också att begreppet inskrivning hos försäkrings-&lt;br&gt;kassa skall utmönstras som försäkringsvillkor. Som närmare redovisas i&lt;br&gt;avsnitt 11.1 har inskrivningen numera spelat ut sin roll. Med en försäk-&lt;br&gt;ring som delas i en arbetsbaserad och en bosättningsbaserad gren skulle&lt;br&gt;en ordning med in- och utskrivning av alla som förvärvsarbetar endast&lt;br&gt;temporärt i Sverige bli i det närmaste ohanterlig. Vi föreslår därför i&lt;br&gt;princip att man övergår från en total registrering av försäkrade till en&lt;br&gt;registrering av försäkringsfall. För dem som är bosatta i Sverige blir det&lt;br&gt;ingen större skillnad. Övriga försäkrade behöver däremot registreras bara&lt;br&gt;i den mån det behövs för att tillgodoräkna förmåner eller betala ut ersätt-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som både är bosatt och har arbete i Sverige kommer att vara för-&lt;br&gt;säkrad för såväl bosättnings- som arbetsbaserade förmåner. För en sådan&lt;br&gt;person kommer det i allmänhet inte att bli några större förändringar i&lt;br&gt;socialförsäkringsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kommer det, som tidigare konstaterats, fortfarande att finnas två&lt;br&gt;persongrupper för vilka särskilda regler kan gälla inom varje försäkrings-&lt;br&gt;gren: dels EES-medborgare och likställda som kan åberopa förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 eller liknade regler, dels medborgare som omfattas av&lt;br&gt;någon bilateral socialförsäkringskonvention. Beträffande de fall i vilka&lt;br&gt;endast svensk lag är tillämplig anser regeringen att försäkringen bör gälla&lt;br&gt;lika för alla som är bosatta eller arbetar i Sverige. Vi föreslår därför att&lt;br&gt;det i svensk lagstiftning om socialförsäkring inte längre skall finnas sär-&lt;br&gt;regler för svenska medborgare. Vårt förslag innebär främst att svenska&lt;br&gt;medborgare inte längre skall vara generellt försäkrade för inkomst-&lt;br&gt;grundad ålderspension på grund av sitt medborgarskap, dvs. oberoende&lt;br&gt;av såväl bosättnings- som arbetsförhållanden. Vidare innebär det att alla&lt;br&gt;och inte som i dag enbart svenska medborgare kan få uppbära s.k. ATP-&lt;br&gt;grundad folkpension även om de bosätter sig utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lagstiftning är det endast svenska medborgare som&lt;br&gt;kan få folkpension utbetald under bosättning utanför Sverige. Det gäller&lt;br&gt;den s.k. ATP-grundade folkpensionen, som tjänas in med 1/30 för varje&lt;br&gt;år någon tillgodoräknas ATP-poäng. Likabehandling på socialförsäk-&lt;br&gt;ringsområdet är emellertid en allmänt accepterad internationell målsätt-&lt;br&gt;ning, som också manifesterats i många internationella konventioner.&lt;br&gt;Dessutom kan Sverige inte upprätthålla lagstiftningens särregler för ut-&lt;br&gt;ländska medborgare i förhållande till medborgare i EES-länder eller kon-&lt;br&gt;ventionsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med hänsyn till det reformerade ålderspensionssystemet finns det&lt;br&gt;skäl att avskaffa särreglerna. I det reformerade pensionssystemet kommer&lt;br&gt;en exportabel pension att tjänas in baserad på hela inkomsten, dvs. även&lt;br&gt;på det första prisbasbeloppet som enligt hittillsvarande lagstiftning i&lt;br&gt;stället ger rätt till folkpension. Enligt de reformerade reglerna för ålders-&lt;br&gt;pension kommer intjänad pensionsrätt för personer födda åren 1938-1953&lt;br&gt;att räknas om på sådant sätt att den intjänade rätten till folkpension i&lt;br&gt;praktiken omvandlas till en rätt för alla oavsett medborgarskap till fullt&lt;br&gt;exportabel inkomstgrundad pension. Ett bibehållande av särbehandlingen&lt;br&gt;av utländska medborgare vad gäller rätten till ATP-grundad folkpension&lt;br&gt;skulle således även bli åldersdiskriminerande genom att särbehandlingen&lt;br&gt;endast skulle gälla utländska medborgare födda före år 1938.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det dessutom mer ändamålsenligt att låta svensk&lt;br&gt;socialförsäkring omfatta dem som har en faktisk anknytning till Sverige,&lt;br&gt;såsom bosättning eller arbete, än dem som har endast en formell anknyt-&lt;br&gt;ning, såsom medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit regler om väntetid för såväl bosättnings-&lt;br&gt;baserade som arbetsbaserade förmåner. Vad gäller den arbetsbaserade&lt;br&gt;försäkringen föreslår utredningen en väntetid om fyra veckor under&lt;br&gt;vilken förmåner inte skall utges. Enligt utredningen skulle denna väntetid&lt;br&gt;tillämpas endast i samband med att den arbetsbaserade försäkringen&lt;br&gt;börjar gälla. Som närmare utvecklas i avsnitt 7.6 anser regeringen&lt;br&gt;emellertid att det inte skall införas någon väntetid för den arbetsbaserade&lt;br&gt;försäkringen. Beträffande den bosättningsbaserade försäkringen föreslår&lt;br&gt;utredningen att det, med vissa undantag, skall gälla en väntetid om sex&lt;br&gt;månader under vilka förmåner inte skall utges i samband med att den för-&lt;br&gt;säkringen börjar gälla. Som närmare utvecklas i avsnitt 6.4.1 anser rege-&lt;br&gt;ringen att några särskilda väntetider inte heller skall införas för den bo-&lt;br&gt;sättningsbaserade försäkringen. Härigenom uppnås ett enklare regelsys-&lt;br&gt;tem och mer enhetliga villkor kommer att gälla för rätt till utbetalning av&lt;br&gt;förmåner. Möjligheten att få förmåner kommer dessutom att bättre sam-&lt;br&gt;manfalla med försäkringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen anser regeringen att det bör införas gemen-&lt;br&gt;samma bestämmelser om utgivande av förmåner för tid då någon vistas&lt;br&gt;utomlands. Den frågan behandlas nedan i avsnitt 10. För vissa förmåner,&lt;br&gt;såsom t.ex. föräldrapenning över garantinivån och bosättningsbaserade&lt;br&gt;pensionsförmåner, föreslår vi att det liksom i dag skall finnas särskilda&lt;br&gt;kvalifikationsregler beträffande vistelse och arbete i Sverige. Detta ut-&lt;br&gt;vecklas närmare i avsnitten 6 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;En ny gemensam lag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Grunderna för det tudelade försäkringssystemet&lt;br&gt;skall regleras i en ny lag, socialförsäkringslagen, som skall innehålla&lt;br&gt;vissa gemensamma bestämmelser för de olika förmånerna. I denna lag&lt;br&gt;skall det finnas bestämmelser om bosättning och arbete i Sverige,&lt;br&gt;omfattningen av de två försäkringsgrenarna, försäkringstider, utgivan-&lt;br&gt;de av ersättning utomlands samt anmälan och handläggning av ären-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att reglera vissa gemensamma frågor för&lt;br&gt;de olika förmånerna inom socialförsäkringarna i en gemensam lag till-&lt;br&gt;styrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Några få in-&lt;br&gt;stanser framför kritik i denna del. Hovrätten över Skåne och Blekinge&lt;br&gt;anser det vara ett framsteg att samla vissa basregler i en gemensam lag,&lt;br&gt;vilken kan ses som en ansats till en socialförsäkringsbalk. Kammarrätten&lt;br&gt;i Stockholm och länsrätterna i Stockholms resp. Skåne län ifrågasätter om&lt;br&gt;det är motiverat att bryta ut vissa frågor och reglera dem i en särskild lag.&lt;br&gt;Kammarrätten anför att den föreslagna lagen innehåller omfattande un-&lt;br&gt;dantag och förbehåll för vissa förmåner och anser det svårt att tillgodo-&lt;br&gt;göra sig innehållet i den föreslagna lagen. Länsrätten i Stockholms län&lt;br&gt;anför samma synpunkter samt tillägger att systemförändringar med ram-&lt;br&gt;lagar ofta ger problem, eftersom lagstiftaren inte kan förutse alla undan-&lt;br&gt;tagssituationer i den praktiska tillämpningen. Länsrätten i Skåne län för-&lt;br&gt;ordar att bestämmelserna snarare återfinns i de olika förmånslagama än i&lt;br&gt;en särskild lag och anser att en ökad integrering av socialförsäkringsför-&lt;br&gt;fattningama kan utgå från AFL. Riksrevisionsverket anser att förslaget&lt;br&gt;medför en högst väsentlig förbättring med avseende på transparens i ak-&lt;br&gt;tuellt lagstiftningskomplex och tillstyrker en socialförsäkringslag med&lt;br&gt;principiell utformning enligt förslaget. Riksförsäkringsverket anser det&lt;br&gt;värdefullt med en lag i vilken övergripande och gemensamma regler för&lt;br&gt;socialförsäkringen kan samlas och anför att den föreslagna lagen vid&lt;br&gt;ikraftträdandet bör innehålla de gemensamma bestämmelser som finns i&lt;br&gt;AFL. Enligt verket kan en sådan gemensam lag vara ett första steg mot&lt;br&gt;en successiv samordning i en socialförsäkringsbalk. Även Riksskatte-&lt;br&gt;verket anser det välmotiverat att de grundläggande villkoren regleras i en&lt;br&gt;särskild lag. Statskontoret anser att reformarbetet redan från början bör&lt;br&gt;inriktas på den av utredningen antydda utvecklingen av en socialförsäk-&lt;br&gt;ringsbalk. Försäkringskasseförbundet och Stockholms läns allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassa tillstyrker förslaget att införa en gemensam socialförsäk-&lt;br&gt;ringslag. Landsorganisationen i Sverige (LO) ser positivt på idén att tyd-&lt;br&gt;liggöra reglerna för de olika förmånerna och att sträva efter samstämmig-&lt;br&gt;het i fråga om begreppsdefinitioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med åren har det växt fram en&lt;br&gt;komplexitet som gjort att socialförsäkringen har blivit svår att överblicka&lt;br&gt;och förstå. Syftet med våra förslag att skapa mer enhetliga försäkrings-&lt;br&gt;villkor är att det för varje förmån klart skall framgå vilka villkor som&lt;br&gt;gäller och att reglerna skall ges en tydlig utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående föreslagit att socialförsäkringarna i&lt;br&gt;princip skall delas i två huvudgrenar: en för garantibelopp och bidrag&lt;br&gt;samt en för inkomstförlust. Olika regler skall gälla för varje gren, men&lt;br&gt;inom respektive gren skall reglerna vara så enhetliga som möjligt. Den&lt;br&gt;ena försäkringen grundas på bosättning i Sverige, den andra på arbete i&lt;br&gt;Sverige. Den arbetsbaserade försäkringen kräver enligt vår mening att&lt;br&gt;regler om vad som skall räknas som arbete i Sverige införs för hela den&lt;br&gt;försäkringsgrenen. Bestämmelser av sådan karaktär finns i lagvals-&lt;br&gt;reglerna i förordning (EEG) nr 1408/71 men i svensk lagstiftning enbart i&lt;br&gt;LAF. Vidare behövs regler om när försäkringen börjar respektive upphör&lt;br&gt;att gälla. Vi föreslår också nya regler om förmåner för tid då någon vistas&lt;br&gt;utomlands samt nya regler om vilken försäkringskassa som skall besluta i&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den bosättningsbaserade försäkringen bör kompletteras och&lt;br&gt;justeras såvitt gäller personkretsen. Sammantaget med den arbetsbaserade&lt;br&gt;försäkringen är det fråga om ganska omfattande lagändringar. Även om&lt;br&gt;man avstod från vissa ändringar torde det vara uteslutet att ta in alla nöd-&lt;br&gt;vändiga regler i varje försäkringslag som gäller i dag. Det kunde visser-&lt;br&gt;ligen ligga ett värde i att ha alla regler om en viss förmånsform i en och&lt;br&gt;samma lag. I flertalet av de berörda lagarna finns emellertid flera olika&lt;br&gt;hänvisningar till lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), både när&lt;br&gt;det gäller försäkringsvillkoren och beträffande administrativa före-&lt;br&gt;skrifter. De först nämnda hänvisningarna borde man försöka slopa, men&lt;br&gt;de senare måste rimligen behållas. Således skulle ingen lag utom AFL&lt;br&gt;kunna vara heltäckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna låter sig dock inte utan vidare inplaceras i AFL. Det&lt;br&gt;skulle visserligen kunna göras men de nya reglerna är ganska omfattande&lt;br&gt;och ger uttryck för ett annat system än det som AFL bygger på. Elärtill&lt;br&gt;kommer att ålderspensionsbestämmelserna har brutits ut från AFL i&lt;br&gt;samband med reformeringen av ålderspensionssystemet. Det reform-&lt;br&gt;arbete som för närvarande pågår beträffande andra socialförsäkringsför-&lt;br&gt;måner kan medföra att ytterligare förmåner kommer att brytas ut ur AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bl.a. de skäl som nu anförts föreslår regeringen att de nya bestäm-&lt;br&gt;melserna tas in i en ny gemensam lag för socialförsäkringen, socialför-&lt;br&gt;säkringslagen (SofL). Denna bör innehålla inledande bestämmelser om&lt;br&gt;det nya systemet för indelning och författningsreglering av försäkringen&lt;br&gt;samt regler om bosättning och arbete i Sverige, omfattningen av de båda&lt;br&gt;försäkringsgrenama, inträde och utträde, utgivande av ersättning utom-&lt;br&gt;lands samt anmälan och beslut hos försäkringskassorna. I AFL och andra&lt;br&gt;lagar införs hänvisningar till den nya socialförsäkringslagen. De ersätter i&lt;br&gt;åtskilliga fall redan förekommande hänvisningar till AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den överskådlighet som uppnås genom den nya socialförsäk-&lt;br&gt;ringslagen underlättas de tillämpande organens verksamhet, bl.a. när det&lt;br&gt;gäller att lämna information till allmänheten. De försäkrade kan också&lt;br&gt;själva få en bättre överblick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringssystemet kommer också att hållas samman genom att det i&lt;br&gt;en lag dels anges vilka förmåner som ingår i socialförsäkringen, dels&lt;br&gt;finns gemensamma föreskrifter om avgränsningen av den skyddade per-&lt;br&gt;sonkretsen. Med en sådan uppbyggnad underlättas en helhetssyn på&lt;br&gt;socialförsäkringen, vilket kommer att motverka en framväxt av ett splitt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rat försäkringssystem med förmåner som riskerar att överlappa varandra. Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;Vidare underlättas framtida reformer med hänsyn till att den skyddade&lt;br&gt;personkretsen för förmånerna definieras i en gemensam lag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den bosättningsbaserade försäkringen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försäkringsvillkor och bosättningsbegreppet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det grundläggande villkoret för att en person&lt;br&gt;skall tillhöra den krets som omfattas av grundskyddet inom socialför-&lt;br&gt;säkringen, främst förmåner som utges med garantibelopp och bidrag,&lt;br&gt;skall vara att han eller hon anses bosatt i Sverige. Varken svenskt&lt;br&gt;medborgarskap eller inskrivning hos allmän försäkringskassa skall&lt;br&gt;längre vara något villkor för att tillhöra personkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte kommenterat förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Socialförsäkringen med anslutande&lt;br&gt;bidragssystem skall, som har utvecklats i de allmänna övervägandena,&lt;br&gt;delas in i två delar. Utgångspunkten är därvid att till den ena delen hän-&lt;br&gt;förs förmåner som är beroende av att den enskilde har förvärvsarbete.&lt;br&gt;Den delen behandlas i avsnitt 7 om försäkring vid arbete i Sverige. Till&lt;br&gt;den andra delen, dvs. de nu aktuella bosättningsbaserade förmånerna,&lt;br&gt;hänförs sådana förmåner som utgör bidrag. Förmåner som ges med&lt;br&gt;garantibelopp, t.ex. föräldrapenning i vissa fall, skall också räknas dit.&lt;br&gt;Gemensamt för dessa förmåner kan sägas vara att de utgör ett grund-&lt;br&gt;skydd. Även den som inte har förvärvsarbete skall naturligtvis omfattas&lt;br&gt;av detta grundskydd. Det faller sig mot denna bakgrund naturligt och&lt;br&gt;mest praktiskt med den ordningen att dessa förmåner skall utges av det&lt;br&gt;land där den enskilde är bosatt. I åtskilliga fall saknar denne anknytning&lt;br&gt;till något annat land. Med hänsyn till den allt mer ökade internatio-&lt;br&gt;naliseringen och för att uppnå enhetlig användning av begreppet för-&lt;br&gt;säkrad skall svenskt medborgarskap inte vara något villkor för att tillhöra&lt;br&gt;den skyddade personkretsen. Skälen härför har vi utvecklat närmare i&lt;br&gt;avsnitt 5.3. Beträffande de bosättningsbaserade förmånerna skall således&lt;br&gt;bosättning här i landet vara det grundläggande villkoret för att den&lt;br&gt;enskilde skall vara försäkrad, dvs. ingå i den skyddade personkretsen.&lt;br&gt;Regeringen vill betona att avsikten inte är att ändra rätten till de förmåner&lt;br&gt;som enligt nuvarande ordning utges enbart på grundval av bosättning i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en person i det enskilda fallet verkligen skall erhålla en förmån&lt;br&gt;är det naturligtvis inte tillräckligt att han eller hon ingår i den skyddade&lt;br&gt;personkretsen. Det måste dessutom föreligga någon omständighet som&lt;br&gt;framkallar försäkringsfallet eller utbetalning av det aktuella bidraget.&lt;br&gt;Vilka omständigheter som ger denna effekt växlar mellan olika förmåner&lt;br&gt;beroende på vad respektive förmån är avsedd att skydda mot eller ge&lt;br&gt;trygghet för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Bosättningsbegreppet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Inom socialförsäkringen skall även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis i princip samma bosättningsbegrepp användas som inom&lt;br&gt;folkbokföringen. Det är försäkringskassan som skall bedöma om den&lt;br&gt;enskilde med avseende på socialförsäkringen skall anses bosatt här i&lt;br&gt;landet. Ett enhetligt bosättningsbegrepp skall gälla för samtliga bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserade förmåner inom socialförsäkringen. Den som kommer&lt;br&gt;till Sverige anses bosatt här, om det kan antas att vistelsen här kom-&lt;br&gt;mer att överstiga ett år. En i Sverige bosatt person som lämnar landet&lt;br&gt;anses fortfarande bosatt här, om utlandsvistelsen kan antas vara längst&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte kommenterat&lt;br&gt;förslaget. Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget men anför att det&lt;br&gt;även fortsättningsvis kommer att finnas skillnader mellan folkbokfö-&lt;br&gt;ringens och socialförsäkringens bosättningsbegrepp. Även Riksskatte-&lt;br&gt;verket tillstyrker förslaget men tillägger att lagförslaget behöver justeras&lt;br&gt;för att helt ansluta till folkbokföringen i de fall när en person flyttar till&lt;br&gt;Sverige för att stanna precis ett år eller flyttar från Sverige för att stanna&lt;br&gt;utomlands i precis ett år. Stockholms läns allmänna försäkringskassa&lt;br&gt;anför att det i tveksamma fall ankommer på den enskilde att förete sådan&lt;br&gt;utredning att kassan har fog för ett visst antagande om vistelsens längd,&lt;br&gt;vilket kommer att innebära ökat utredningsarbete. Föreningen för&lt;br&gt;svenskar i världen vänder sig mot att det tillämpas olika bosättningsbe-&lt;br&gt;grepp för medborgares skattskyldighet respektive sociala rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Ett villkor för att en person skall tillhöra den skyddade&lt;br&gt;personkretsen är för flertalet förmåner att han eller hon anses bosatt här i&lt;br&gt;landet. Bosättningskravet utgör ett reellt försäkringsvillkor som ibland&lt;br&gt;uttrycks på ett indirekt sätt. Den enskilde skall t.ex. vara inskriven hos&lt;br&gt;försäkringskassan, vilket förutsätter att det anses föreligga svensk bosätt-&lt;br&gt;ning. Svensk socialförsäkring kan till sin karaktär därför sägas vara&lt;br&gt;bosättningsbaserad. Det förhållandet att den enskilde anses bosatt här i&lt;br&gt;landet innebär att det finns sådan anknytning hit att han eller hon enligt&lt;br&gt;nationell rätt omfattas av socialförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande bestämmelser om bosättning finns i folkbokförings-&lt;br&gt;lagen (1991:481, FBL). Men bosättningsbestämmelser förekommer också&lt;br&gt;i andra författningar. Bosättningsbegreppet inom skatterätten avviker från&lt;br&gt;folkbokföringens. För socialförsäkringens vidkommande finns särskilda&lt;br&gt;bosättningsbestämmelser i främst 1 kap 3 - 5 §§ AFL. Bosättningsbe-&lt;br&gt;greppet inom socialförsäkringen ansluter väsentligen till det inom folk-&lt;br&gt;bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrade enligt AFL är dels svenska medborgare, dels personer som&lt;br&gt;utan att vara svenska medborgare är bosatta i Sverige. Enligt 1 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket andra meningen AFL anses en försäkrad som lämnar&lt;br&gt;Sverige fortfarande bosatt här, om utlandsvistelsen avses vara längst ett&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om bosättning finns också i Riksförsäkringsverkets före-&lt;br&gt;skrifter (RFFS 1998:11) om inskrivning och avregistrering hos allmän&lt;br&gt;försäkringskassa. Enligt 2 § föreskrifterna anses en person bosatt i&lt;br&gt;Sverige, om han har sitt egentliga hemvist här eller om han kommer hit&lt;br&gt;med avsikt att vistas här stadigvarande. Detsamma gäller den som avser&lt;br&gt;att vistas här mer än ett år för förvärvsarbete eller studier, dennes med-&lt;br&gt;följande make - eller därmed likställd - och bam under 18 år. Det före-&lt;br&gt;kommer således ett intentionsvillkor såväl vid inflyttning till Sverige som&lt;br&gt;vistelse utomlands. För att en person skall anses bosatt här krävs vissa&lt;br&gt;avsikter beträffande vistelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreskrifterna anses den som har rätt till förmåner enligt svensk&lt;br&gt;lagstiftning med stöd av förordning (EEG) nr 1408/71 och medföljande&lt;br&gt;familjemedlem bosatta här i landet så länge det föreligger rätt till sådana&lt;br&gt;förmåner även om villkoren för bosättning inte är uppfyllda enligt huvud-&lt;br&gt;regeln. Den som har rätt till förmåner enligt svensk lagstiftning med stöd&lt;br&gt;av förordning nr 1408/71 skall inskrivas hos försäkringskassan från och&lt;br&gt;med den dag han börjar arbeta här. Även dennes medföljande familje-&lt;br&gt;medlemmar skall skrivas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt är prövningen av bosättningsfrågan beroende av att uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd har beviljats. En utlänning som vistas i Sverige mer än tre&lt;br&gt;månader skall enligt 1 kap. 4 § utlänningslagen (1989:529, UtlL) ha&lt;br&gt;uppehållstillstånd, om inte utlänningen är medborgare i ett annat nordiskt&lt;br&gt;land. För att den som behöver uppehållstillstånd skall kunna skrivas in&lt;br&gt;hos en försäkringskassa krävs permanent uppehållstillstånd eller uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd för minst ett år eller ett tillstånd som eljest kan ligga till&lt;br&gt;grund för folkbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sjöman som är medborgare i ett EU/EES-land och anställd på&lt;br&gt;svenskt handelsfartyg eller på utländskt handelsfartyg som obemannat&lt;br&gt;hyrs av svensk redare anses bosatt i Sverige även om han eller hon inte&lt;br&gt;uppfyller kraven på mer än ett års vistelse. En sådan sjöman har rätt till&lt;br&gt;samma förmåner som den som är inskriven. Utländska sjömän på svenska&lt;br&gt;handelsfartyg som inte omfattas av förordning nr 1408/71 eller en kon-&lt;br&gt;vention har rätt endast till intjänande av ATP och inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension samt förmåner från arbetsskadeförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad kan avregistreras med retroaktiv verkan, t.ex. om försäk-&lt;br&gt;ringskassan i efterhand får kännedom om att en försäkrad har lämnat&lt;br&gt;landet för längre tid än ett år. Därvid sker avregistrering från och med&lt;br&gt;dagen efter avresan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och underhållsstöd&lt;br&gt;tillämpas vid utlandsvistelse i stället för ovannämnda ettårsfrist en sex-&lt;br&gt;månadersfrist för att bosättning i Sverige skall anses upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att en person skall omfattas av&lt;br&gt;svensk socialförsäkring krävs enligt gällande nationell rätt normalt att&lt;br&gt;den enskilde anses vara bosatt här i landet. I svensk rätt finns olika bo-&lt;br&gt;sättningsbegrepp vid folkbokföringen och vid inkomstbeskattningen.&lt;br&gt;Bosättningsbegreppet inom socialförsäkringen har störst likheter med det&lt;br&gt;inom folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringssystemet föreslås reformeras i syfte att uppnå mer en-&lt;br&gt;hetliga villkor för när en person skall omfattas av det skydd som de olika&lt;br&gt;socialförsäkringsförmånerna utgör. I de allmänna övervägandena har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidare konstaterats att inskrivning hos försäkringskassan inte skall vara&lt;br&gt;någon förutsättning för rätt till en förmån. Inte heller är avsikten att ändra&lt;br&gt;rätten till de förmåner som idag utges enbart på grundval av bosättning i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de skäl som anförts under allmänna överväganden bör förmånerna&lt;br&gt;inom svensk socialförsäkring delas in i två kategorier: bosättningsbase-&lt;br&gt;rade respektive arbetsbaserade förmåner. Bosättning i Sverige skall även&lt;br&gt;framdeles vara ett grundläggande villkor för åtskilliga förmåner inom&lt;br&gt;socialförsäkringen. Det finns därför anledning att beröra de förutsätt-&lt;br&gt;ningar under vilka en person med avseende på socialförsäkringen skall&lt;br&gt;anses bosatt här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under årens lopp har ifrågasatts om det inte borde finnas ett starkare&lt;br&gt;samband mellan skattskyldighet i Sverige och rätt till sociala förmåner.&lt;br&gt;Vid införandet av nuvarande sexmånadersregel för barnbidragen, vilka&lt;br&gt;finansieras med skattemedel, anfördes bl.a. att det fanns en sexmånaders-&lt;br&gt;regel inom beskattningen av förvärvsinkomster och att det därför var&lt;br&gt;logiskt att den tid under vilken en person var skattskyldig sammanföll&lt;br&gt;med den tid för vilken det förelåg rätt till barnbidrag. Ett starkare&lt;br&gt;samband mellan skattskyldighet och rätt till förmåner skulle kunna upp-&lt;br&gt;nås, om den skyddade personkretsen avgränsas så att den i ökad utsträck-&lt;br&gt;ning sammanfaller med gruppen skattskyldiga i Sverige. Den skyddade&lt;br&gt;personkretsen skulle därvid utgöras av personer som i vid mening är&lt;br&gt;skyldiga att bidra till finansieringen av socialförsäkringen, som delvis&lt;br&gt;bekostas med skattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skatterättsliga bosättningsbegreppet är vidare än det inom social-&lt;br&gt;försäkringen. Som exempel kan nämnas att en person inte behöver ha&lt;br&gt;bostad i Sverige för att anses skatterättsligt bosatt här. Det kan vara till-&lt;br&gt;räckligt att han eller hon har stora personliga eller ekonomiska intressen&lt;br&gt;här för att anses skatterättsligt bosatt i landet. Det skatterättsliga bosätt-&lt;br&gt;ningsbegreppet har utformats bl.a. för att motverka att personer undgår&lt;br&gt;beskattning till följd av skenbosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är det skatterättsliga bosättningsbegreppet avsett att läggas till&lt;br&gt;grund för bedömning av om en person skall vara skattskyldig i Sverige.&lt;br&gt;Det skall tillgodose helt andra intressen och behov än dem som gör sig&lt;br&gt;gällande inom socialförsäkringen. Enligt den s.k. femårsregeln inom&lt;br&gt;skatterätten kan en person anses bosatt här långt efter det att han eller hon&lt;br&gt;lämnat landet. Den som vistas utomlands en längre tid omfattas emeller-&lt;br&gt;tid vanligen av ett annat lands system för social trygghet. Det saknas&lt;br&gt;därför i allmänhet skäl att låta en person omfattas av svensk socialför-&lt;br&gt;säkring under en längre tids utlandsvistelse, om det inte finns sådan kva-&lt;br&gt;lificerad anknytning hit som bosättning eller förvärvsarbete här i landet.&lt;br&gt;Internationellt är det för övrigt anknytningsmomenten bosättning eller&lt;br&gt;förvärvsarbete som normalt styr den enskildes försäkringstillhörighet.&lt;br&gt;Det finns enligt regeringens mening inte något allmänt behov av att inom&lt;br&gt;socialförsäkringen använda ett generellt bosättningsbegrepp som&lt;br&gt;inkluderar personer som vistas utomlands under flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättning i Sverige utgör sedan länge en vedertagen grund för att in-&lt;br&gt;lemmas i det svenska trygghetssystemet. De som är bosatta i Sverige&lt;br&gt;omfattas vanligen inte av något system för social trygghet utomlands.&lt;br&gt;Bosättningsbegreppet inom socialförsäkringen skall naturligtvis utformas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på ett sådant sätt att det omfattar endast de situationer i vilka de enskilda&lt;br&gt;har sådan anknytning till Sverige att det motiverar tillhörighet till svensk&lt;br&gt;socialförsäkring. I skatterättslig mening kan en person anses bosatt här&lt;br&gt;även om han eller hon inte har sådan anknytning till Sverige som kan&lt;br&gt;anses motivera att denne skall omfattas av den bosättningsbaserade för-&lt;br&gt;säkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall besluta om en person har rätt till förmåner från&lt;br&gt;socialförsäkringen. I den mån bosättning i Sverige är ett villkor för sådan&lt;br&gt;rätt, bör det därför vara försäkringskassan som prövar om den enskilde&lt;br&gt;med avseende på socialförsäkringen skall anses bosatt här. Används mot-&lt;br&gt;svarande bosättningsbegrepp som det skatterättsliga inom socialförsäk-&lt;br&gt;ringen medför det risk för att de två myndigheterna kan komma att till-&lt;br&gt;lämpa samma kriterier på olika sätt. En sådan ordning är inte önskvärd.&lt;br&gt;Olikheterna i tolkning beror på att de handläggande myndigheterna är&lt;br&gt;inriktade på olika aspekter av bosättningsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda är det enligt regeringens uppfattning inte&lt;br&gt;lämpligt att med avseende på socialförsäkringen bedöma bosättningen&lt;br&gt;efter skatterättsliga principer. De bosättningsbaserade förmånerna skall&lt;br&gt;tillkomma främst dem som regelmässigt vistas här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå ett regelsystem som är lätt att tillämpa bör utgångs-&lt;br&gt;punkten vara att begreppet bosatt i största möjliga utsträckning används i&lt;br&gt;dess betydelse enligt normalt språkbruk. Användningen av bosättningsbe-&lt;br&gt;greppet bör i möjligaste mån därför återspegla de faktiska förhållandena.&lt;br&gt;Den enskildes normala vistelseort bör därför tillmätas avgörande&lt;br&gt;betydelse för var han eller hon skall anses bosatt. En person skall anses&lt;br&gt;vara bosatt i Sverige, om han eller hon har sitt egentliga hemvist här i&lt;br&gt;landet, vilket är i överensstämmelse med vad som gäller enligt FBL.&lt;br&gt;Avgörande för var någon har sitt egentliga hemvist bör liksom hittills&lt;br&gt;vara den s.k. dygnsviloprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som kommer till Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som kommer till Sverige under sådana förhållanden att han eller&lt;br&gt;hon kommer att vara bosatt här uppkommer frågan om vid vilken tid-&lt;br&gt;punkt han eller hon skall anses bli bosatt här i landet. Under förutsättning&lt;br&gt;att övriga omständigheter för bosättning här i landet är uppfyllda, kan den&lt;br&gt;enskilde anses bosatt här antingen genast vid tidpunkten för ankomsten&lt;br&gt;hit eller först efter det att han eller hon har vistats här en viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § FBL skall den som kommer till Sverige folkbokföras, om det&lt;br&gt;kan antas att han kommer att ha sin dygnsvila här under minst ett år.&lt;br&gt;Svensk bosättning anses i ett sådant fall således uppkomma redan vid&lt;br&gt;ankomsten hit. När det gäller socialförsäkringen skall enligt RFFS&lt;br&gt;1998:11 en person som kommer hit anses bosatt här, om han har föruv-&lt;br&gt;sikt att vistas här stadigvarande. Detsamma gäller den som har för avsikt&lt;br&gt;att vistas här under en begränsad tid, om anledning till vistelsen är för-&lt;br&gt;värvsarbete eller studier och vistelsen är avsedd att vara mer än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person kan enligt gällande rätt således anses vara bosatt här i såväl&lt;br&gt;folkbokföringens som socialförsäkringens mening redan vid tidpunkten&lt;br&gt;för inresan. Enligt föreskrifterna i RFFS 1998:11 tillmäts den enskildes&lt;br&gt;avsikter angående vistelsen här betydelse, dvs. det uppställs ett in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tentionsvillkor för att den enskilde skall anses bosatt här med avseende på&lt;br&gt;socialförsäkringen. Bedömningen av någons faktiska avsikt blir i&lt;br&gt;praktiken emellertid ofta osäker. En annan utformning av bosättningsbe-&lt;br&gt;grepp med intentionsvillkor förekommer i 3 § lagen (1996:1030) om&lt;br&gt;underhållsstöd. En förutsättning för rätt till sådant stöd är att den s.k.&lt;br&gt;boföräldem är bosatt i Sverige. Är ett barn inte svensk medborgare krävs&lt;br&gt;dessutom att boföräldem eller barnet har vistats här i landet sedan minst&lt;br&gt;sex månader. Ett bam som lämnar Sverige anses enligt den lagen fort-&lt;br&gt;farande bosatt här, om den som begär underhållsstöd eller som stöd be-&lt;br&gt;talas ut till visar att utlandsvistelsen är avsedd att vara längst sex måna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande skäl talar för att bosättning här även framdeles skall&lt;br&gt;kunna anses föreligga redan från ankomsten hit. Bedömningen i bosätt-&lt;br&gt;ningsfrågan måste därför bygga på en prognos över vistelsetiden här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om det av den som kommer till Sverige bör krävas&lt;br&gt;att han eller hon visar att vistelsen är avsedd att vara viss minsta tid för&lt;br&gt;att vederbörande skall anses bosatt här. En sådan ordning innebär en viss&lt;br&gt;uppstramning genom att det klargörs att enbart ett påstående om en vis-&lt;br&gt;telse inte behöver vara tillräckligt. Å andra sidan kan beviskravet när det&lt;br&gt;gäller avsikt inte sättas särskilt högt. Regeringen anser det vara mer&lt;br&gt;ändamålsenligt att välja en lösning efter mönster från folkbokföringen.&lt;br&gt;Det innebär att den som kommer till Sverige skall anses vara bosatt, om&lt;br&gt;det kan antas att vistelsen här kommer att få viss varaktighet. I tvek-&lt;br&gt;samma fall, dvs. när försäkringskassan finner skäl att ifrågasätta den en-&lt;br&gt;skildes uppgifter, ankommer det på honom eller henne att förete sådan&lt;br&gt;utredning att försäkringskassan har fog för visst antagande om vistelsens&lt;br&gt;längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har anfört att lagförslaget behöver justeras för att helt&lt;br&gt;ansluta till folkbokföringen när en person kommer till Sverige för att&lt;br&gt;stanna precis ett år eller lämnar landet för att stanna utomlands i precis ett&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande ettårsregeln inom socialförsäkringen anses under&lt;br&gt;vissa omständigheter den enskilde vara bosatt här, om vistelsen är avsedd&lt;br&gt;att vara mer än ett år. Däremot skall folkbokföring ske av den som efter&lt;br&gt;inflyttning kan antas komma att regelmässigt tillbringa dygnsvilan i&lt;br&gt;landet under minst ett år. Avses vistelsen här vara tidsbegränsad, skall&lt;br&gt;enligt författningskommentaren till 3 § FBL folkbokföring ske när vistel-&lt;br&gt;sen avses uppgå till minst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är om det socialförsäkringsrättsliga bosättningsbegreppet skall&lt;br&gt;anpassas helt till folkbokföringen på så sätt att tidsgränsen för dem som&lt;br&gt;kommer till Sverige ändras från mer än ett år till minst ett år. För att ta&lt;br&gt;ställning till detta finns det anledning att något beröra skälen bakom nu-&lt;br&gt;varande tidsgränser i AFL och LAF. Enligt ettårsregeln i 1 kap. 3 § AFL&lt;br&gt;skall en försäkrad som lämnar Sverige anses vara bosatt här, om utlands-&lt;br&gt;vistelsen är avsedd att vara längst ett år. I motiven anfördes (prop.&lt;br&gt;1981/82:199 s. 17) att vid bestämmande av tidsgränsen borde hänsyn tas&lt;br&gt;till att avtal om utlandstjänstgöring ofta gäller en tidsperiod av ett år,&lt;br&gt;varför det borde föreskrivas att en försäkrad som lämnar Sverige fort-&lt;br&gt;farande skall anses vara bosatt här, om utlandsvistelsen är avsedd att vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längst ett år. Vidare var avsikten att ettårsregeln för dem som lämnar&lt;br&gt;landet skulle tillämpas också inom arbetsskadeförsäkringen. Det före-&lt;br&gt;skrevs därför i 1 kap. 1 § första stycket LAF att den som förvärvsarbetar i&lt;br&gt;verksamhet här i riket skall vara försäkrad för arbetsskada. Avsikten var&lt;br&gt;att i analogi med AFL skulle skyddet enligt LAF bestå för den som av&lt;br&gt;arbetsgivaren sänds ut för tillfälligt arbete för arbetsgivarens räkning i&lt;br&gt;utlandet, förutsatt att utsändningstiden var högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom arbetsskadeförsäkringen tillämpades enligt dåvarande praxis dels&lt;br&gt;en ettårsregel för dem som lämnar Sverige, dels en s.k. omvänd ettårs-&lt;br&gt;regel för dem som kommer hit. Den senare regeln innebar att i de fall en&lt;br&gt;utländsk arbetsgivare sänt en utländsk arbetstagare till Sverige för arbete&lt;br&gt;så omfattades arbetstagaren inte av arbetsskadeförsäkringen förrän ett år&lt;br&gt;efter hitkomsten. Den aktuella ettårsregeln i AFL avsågs bli tillämplig&lt;br&gt;också i fråga om försäkringsskyddet enligt LAF. I konsekvens därmed&lt;br&gt;ändrades på förslag av socialförsäkringsutskottet (SfU 1981/82:16 s. 12)&lt;br&gt;även den omvända ettårsregeln i LAF så att en arbetstagare som av en&lt;br&gt;utländsk arbetsgivare sänds hit för arbete som avses vara längre tid än ett&lt;br&gt;år redan från början omfattas av den svenska arbetsskadeförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanken bakom nuvarande lagstiftning är att den som arbetar utomlands&lt;br&gt;på grund av ett avtal om utlandstjänstgöring som gäller ett år skall om-&lt;br&gt;fattas av svensk socialförsäkring. På motsvarande sätt skall den som&lt;br&gt;kommer hit för att arbeta här på grund av ett ettårigt avtal inte omfattas&lt;br&gt;av svensk socialförsäkring. Som jämförelse kan nämnas att EG-rättens&lt;br&gt;utsändningsregler i förordning nr 1408/71 (14.1a art) gäller under förut-&lt;br&gt;sättning att arbetet inte väntas vara längre än tolv månader. Enligt våra&lt;br&gt;förslag i avsnitt 7.2 skall nuvarande tidsfrister behållas inom den arbets-&lt;br&gt;baserade försäkringen, bl.a. för att försäkringstillhörigheten inte skall&lt;br&gt;ändras i fall med ettåriga avtal. Motsvarande bör gälla även den bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserade försäkringen. I annat fall kan den situationen inträffa att&lt;br&gt;den som vistas här på grund av ett avtal om ett års tjänstgöring kommer&lt;br&gt;att anses bosatt här och omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen&lt;br&gt;samtidigt som han eller hon inte skulle omfattas av den arbetsbaserade.&lt;br&gt;Liksom hittills bör därför gälla att den som kommer hit inte skall ha rätt&lt;br&gt;till bosättningsbaserade förmåner, om det kan antas att vistelsen här&lt;br&gt;kommer att vara ett år eller kortare tid. Nuvarande diskrepans mellan&lt;br&gt;folkbokföringens och socialförsäkringens bosättningsbegrepp torde inte&lt;br&gt;vålla några större problem i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi anfört under de allmänna övervägandena skall enhetliga be-&lt;br&gt;stämmelser om bosättning gälla för de bosättningsbaserade förmånerna.&lt;br&gt;Vi har stannat för en generell ettårsgräns för dem som kommit till&lt;br&gt;Sverige. Detta skall således gälla även barnbidrag, förlängt barnbidrag&lt;br&gt;och underhållsstöd för vilka det i dag gäller en sexmånadersgräns. I det&lt;br&gt;enskilda fallet kan emellertid andra tidsgränser komma att gälla. Detta&lt;br&gt;blir fallet när tillämpligheten av ett utsändande lands lagstiftning förlängs&lt;br&gt;enligt förordning nr 1408/71. Även tillämpning av en socialförsäk-&lt;br&gt;ringskonvention kan medföra avvikande tidsramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av om det kan antas att en person kommer att vistas här&lt;br&gt;under mer än ett år skall göras på grundval av den enskildes personliga&lt;br&gt;förhållanden. För att den som kommer hit för en begränsad tid skall anses&lt;br&gt;bosatt här skall inte längre uppställas något krav på att vistelsen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara föranledd av förvärvsarbete. Detta innebär emellertid inte att syftet&lt;br&gt;med vistelsen saknar betydelse. Den enskildes sysselsättning här i landet&lt;br&gt;kommer i allmänhet att få vägas in i bedömningen av om det kan antas att&lt;br&gt;vistelsen kommer att överstiga ett år. Så kan t.ex. en semesterfirare nor-&lt;br&gt;malt inte antas komma att stanna så länge här att denne anses bosatt här.&lt;br&gt;Vidare torde det förhållandet att en person fått anställning här för längre&lt;br&gt;tid än ett år kunna tala för bosättning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att huvudvillkoret för att en person skall anses vara&lt;br&gt;bosatt i Sverige är att han eller hon har sitt egentliga hemvist här. I un-&lt;br&gt;dantagsfall kan den situationen uppstå att det visserligen kan antas att en&lt;br&gt;person kommer att vistas här under längre tid än ett år, men att den en-&lt;br&gt;skilde av synnerliga skäl inte kan anses ha sitt egentliga hemvist här.&lt;br&gt;Detta kan t.ex. bli fallet när utlänningar avtjänar fängelsestraff här i&lt;br&gt;landet. Det förhållandet att en person vistas i Sverige enbart för att av-&lt;br&gt;tjäna ett fängelsestraff bör nämligen inte medföra att denne anses bosatt&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 8 föreslår vi vissa undantag från de allmänna bosättningsreg-&lt;br&gt;lerna för några särskilda personkategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som lämnar Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt vid bestämmande av bosättning bör, som tidigare an-&lt;br&gt;förts, vara att en person skall anses bosatt i Sverige, om han eller hon har&lt;br&gt;sitt egentliga hemvist här. Denna princip bör gälla även vid temporär&lt;br&gt;vistelse utomlands, om den enskilde vid tidpunkten för utresan var bosatt&lt;br&gt;i Sverige. I dag fortsätter bosättningen att gälla om utlandsvistelsen är&lt;br&gt;avsedd att vara längst ett år. Den enskilde bör framdeles anses bosatt här,&lt;br&gt;om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år. I detta hänseende skall&lt;br&gt;göras motsvarande bedömning som för den som kommer till Sverige.&lt;br&gt;Detta gäller oavsett om en person lämnar landet på grund av utsändning&lt;br&gt;eller av annat skäl. Beträffande vissa särskilda personkategorier såsom&lt;br&gt;utlandsstuderande, statsanställda samt biståndsarbetare m.fl. föreslår vi&lt;br&gt;emellertid särskilda bosättningsbestämmelser i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;De bosättningsbaserade förmånerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Till den bosättningsbaserade försäkringen skall&lt;br&gt;hänföras följande förmåner enligt lagen om allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ersättning för sjukvård m.m. enligt 2 kap. i fråga om förmåner som&lt;br&gt;beslutas av de allmänna försäkringskassorna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- föräldrapenning på garantinivån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- folkpension i form av förtidspension och efterlevandepension be-&lt;br&gt;räknad i förhållande till det antal år som har tillgodoräknats som&lt;br&gt;bosättningstid i Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rehabilitering och särskilt bidrag enligt 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den bosättningsbaserade försäkringen skall det ingå även för-&lt;br&gt;måner enligt följande författningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1969:205) om pensionstillskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till han-&lt;br&gt;dikappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för&lt;br&gt;långvarig vård av sjukt eller handikappat bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1993:389) om assistansersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1993:73 7) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1996:103 0) om underhållsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1998:702) om garantipension, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Emellertid omfattar utredningens förslag varken rehabilitering&lt;br&gt;och särskilt bidrag enligt 22 kap. AFL eller förmåner enligt lagen&lt;br&gt;(1998:702) om garantipension och lagen (1998:703) om handikappersätt-&lt;br&gt;ning och vårdbidrag. Däremot ingår i utredningens förslag om bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserade förmåner även folkpension i form av ålderspension grun-&lt;br&gt;dad på tillgodoräknad bosättningstid samt handikappersättning och vård-&lt;br&gt;bidrag enligt 9 kap. AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte anfört några invändningar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: När det gäller urvalet av förmåner&lt;br&gt;som bör vara bosättningsbaserade ligger det nära till hands att jämföra&lt;br&gt;med vad som enligt gällande ordning kan anses väsentligen bosättnings-&lt;br&gt;baserat. Till sjukförsäkringen enligt AFL hör bl.a. ersättning för sjukvård&lt;br&gt;m.m. (2 kap. AFL). Rätten till förmåner i form av sjukvårdsersättning&lt;br&gt;eller liknande saknar enligt gällande ordning samband med för-&lt;br&gt;värvsarbete. Den enskilde skall naturligtvis oberoende av förvärvsarbete&lt;br&gt;eller inkomster från sådant ha faktisk möjlighet att kunna utnyttja den&lt;br&gt;vård och behandling som erbjuds i samhället. Detta talar för att de för-&lt;br&gt;måner från socialförsäkringen som syftar till att hålla nere kostnaderna&lt;br&gt;för vård och behandling i möjligaste mån inte bör vara förvärvsanknutna.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde bör således med avseende på dessa vara försäkrad på den Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;grunden att han anses bosatt här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande bidrag till arbetshjälpmedel enligt 2 kap. 14 § AFL kan&lt;br&gt;dock följande nämnas. Förmånen är avsedd för förvärvsarbetande, för-&lt;br&gt;säkrade personer som behöver arbetshjälpmedel som ett led i sin rehabi-&lt;br&gt;litering. Arbetshjälpmedlet skall underlätta för dem att utföra sitt arbete.&lt;br&gt;Bidraget skall dock inte användas till normal utrustning på den försäkra-&lt;br&gt;des arbetsplats. Bidraget skall vara motiverat med hänsyn till den försäk-&lt;br&gt;rades personliga situation och behov av arbetshjälpmedlet. Detta kan tala&lt;br&gt;för att förmånen bör vara arbetsbaserad i stället för bosättningsbaserad.&lt;br&gt;Ofta är det dock fråga om att tillgodose långsiktiga behov, vilket talar för&lt;br&gt;att förmånen bör reserveras för dem som har en på lång sikt varaktig&lt;br&gt;anknytning till Sverige. Regeringen anser därför att den enskilde bör vara&lt;br&gt;försäkrad med avseende på denna förmån på den grunden att han eller&lt;br&gt;hon anses bosatt här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sjukförsäkringen hör även sjukpenning och havandeskapspenning,&lt;br&gt;vilka förmåner skall skydda den försäkrade mot inkomstförluster vid&lt;br&gt;sjukdom respektive havandeskap. Sådana förmåner förutsätter normalt att&lt;br&gt;den försäkrade har inkomster från förvärvsarbete. För framtiden skall de&lt;br&gt;förmånerna ingå i den arbetsbaserade försäkringen som föreslås i av-&lt;br&gt;snitt 7. Även föräldrapenning skall i likhet med sjukpenningen kompen-&lt;br&gt;sera för inkomstförlust. Detta talar följaktligen för att inte heller för-&lt;br&gt;äldrapenningförmånen bör vara bosättningsbaserad. Emellertid har enligt&lt;br&gt;gällande rätt en försäkrad som har liten eller ingen inkomst från&lt;br&gt;förvärvsarbete rätt till föräldrapenning på garantinivån, för närvarande&lt;br&gt;60 kr om dagen. Det kan naturligtvis inte komma i fråga att helt utesluta&lt;br&gt;vissa personkategorier från föräldrapenningsförmånen på den grunden att&lt;br&gt;de saknar förvärvsarbete. Föräldrapenning på garantinivån bör därför&lt;br&gt;hänföras till den bosättningsbaserade försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller pensionsförmåner är i praktiken de olika folkpensionsför-&lt;br&gt;månerna bosättningsbaserade i den mån fråga inte är om s.k. ATP-base-&lt;br&gt;rad folkpension. Genom det reformerade ålderspensionssystemet ersätts&lt;br&gt;sådan folkpension i form av ålderspension som beräknas utifrån tillgodo-&lt;br&gt;räknad bosättningstid med garantipension enligt lagen (1998:702) om&lt;br&gt;garantipension. Med hänsyn till att garantipensionen utgör ett grund-&lt;br&gt;skydd som skall utges även till den som helt har saknat inkomster från&lt;br&gt;förvärvsarbete skall den nya pensionsförmånen hänföras till den bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserade försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att bestämmelserna om folkpension i form av ålderspen-&lt;br&gt;sion grundad på tillgodoräknad bosättningstid i 5 kap. 1 § AFL har upp-&lt;br&gt;hävts. De äldre bestämmelserna skall enligt övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;emellertid fortsätta att gälla för personer som är födda år 1937 eller&lt;br&gt;tidigare. Bedömningen av om en person ingår i den personkrets som&lt;br&gt;omfattas av dessa äldre bestämmelser skall göras utifrån hittillsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i AFL. Det finns därför inte anledning att låta socialförsäk-&lt;br&gt;ringslagen omfatta folkpension i form av ålderspension grundad på till-&lt;br&gt;godoräknad bosättningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den bosättningsbaserade försäkringen bör vidare hänföras för-&lt;br&gt;måner enligt lagen (1998:702) om handikappersättning och vårdbidrag,&lt;br&gt;som träder i kraft den 1 januari 2001. Det finns därför inte något behov&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av att socialförsäkringslagen skall omfatta även motsvarande förmåner&lt;br&gt;enligt nuvarande 9 kap. AFL. Dessa äldre bestämmelser gäller i fråga om&lt;br&gt;handikappersättning och vårdbidrag för tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folk-&lt;br&gt;pension har upphävts från och med den 1 januari 2001. Sådant tillägg&lt;br&gt;kommer att finnas kvar endast för kvinnor som redan har beviljats tillägg.&lt;br&gt;Det finns därför inte någon anledning att låta socialförsäkringslagen om-&lt;br&gt;fatta den förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pensions-&lt;br&gt;tillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat&lt;br&gt;bam utges till förälder som givit sådan vård under minst sex vårdår och&lt;br&gt;därvid avstått från förvärvsarbete. Med vårdår avses kalenderår före den&lt;br&gt;1 januari 1999. Bedömningen av om en person uppfyllt hittillsvarande&lt;br&gt;bosättningskrav under ett vårdår skall göras enligt äldre bestämmelser.&lt;br&gt;Förmånen bör hänföras till den bosättningsbaserade försäkringen även&lt;br&gt;om det inte längre går att kvalificera sig för sådant tillägg. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i socialförsäkringslagen skall tillämpas vid bedömningen av om&lt;br&gt;den enskilde är försäkrad när förmåner skall utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånerna allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag är inte relate-&lt;br&gt;rade till den enskildes ekonomiska förhållanden på så sätt att de avser att&lt;br&gt;kompensera för någon inkomstförlust. Fråga är enbart att bidra till kost-&lt;br&gt;nader som är förenade med att ha vårdnaden om bam. Dessa förmåner&lt;br&gt;bör därför vara bosättningsbaserade. Samma gäller underhållsstöd till&lt;br&gt;bam till särlevande föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att barnbidrag, liksom hittills, skall vara&lt;br&gt;en bosättningsbaserad förmån. I den praktiska tillämpningen har för ut-&lt;br&gt;betalning av barnbidrag tidigare krävts att såväl bamet som dess förälder&lt;br&gt;skall vara bosatta i Sverige. Regeringsrätten har dock i ett avgörande&lt;br&gt;(RÅ 1997 ref 51) slagit fast att nuvarande bestämmelser i bambidrags-&lt;br&gt;lagen inte innefattar något krav på att den som är behörig bidragsmot-&lt;br&gt;tagare skall vara bosatt i Sverige för att få uppbära bidraget. Regeringen&lt;br&gt;anser emellertid att det i enlighet med tidigare tillämpning framdeles bör&lt;br&gt;upprätthållas ett bosättningskrav även vad avser bidragsmottagaren, dvs.&lt;br&gt;normalt föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de olika formerna av bostadsstöd faller det sig naturligt att&lt;br&gt;som grund för att tillhöra den skyddade personkretsen förutsätta att den&lt;br&gt;enskilde är bosatt här i landet. Varken bilstöd, assistansersättning eller&lt;br&gt;adoptionsbidrag avser att täcka inkomstförluster. Inte heller är de enligt&lt;br&gt;gällande rätt beroende av att den enskilde har inkomster från förvärvsar-&lt;br&gt;bete. Även dessa förmåner har sådan karaktär att de är att hänföra till bo-&lt;br&gt;sättningsförmånema. Regeringen anser generellt att förmåner som kan&lt;br&gt;räknas som familjestöd och funktionsstöd hör hemma i den nya bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserade försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen skall i den arbetsbaserade försäkringen ingå rehabi-&lt;br&gt;litering och rehabiliteringsersättning enligt 22 kap. AFL och dithörande&lt;br&gt;författningar om förmåner som beslutas av försäkringskassorna. Rehabi-&lt;br&gt;literingsersättning utgörs av rehabiliteringspenning samt särskilt bidrag&lt;br&gt;som utges för kostnader som uppstår för den försäkrade i samband med&lt;br&gt;rehabiliteringen. Särskilt bidrag kan utges även till t.ex. en försäkrad som&lt;br&gt;har enbart folkpension i form av förtidspension grundad på tillgodoräk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad bosättningstid, om han eller hon genomgår rehabilitering. Enligt vår&lt;br&gt;mening saknas det skäl for att begränsa möjligheterna till rehabiliteringen&lt;br&gt;och rehabiliteringsersättning i form av särskilt bidrag för denna grupp.&lt;br&gt;Rehabilitering och särskilt bidrag enligt 22 kap. AFL bör därför ingå&lt;br&gt;även i den bosättningsbaserade forsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda villkor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Väntetider for förmåner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon väntetid för bosättningsbaserade&lt;br&gt;förmåner bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att bosättningsbaserade förmåner inte&lt;br&gt;skall betalas för tid innan den försäkrade vistats här i landet under minst&lt;br&gt;sex månader. Någon väntetid skall dock inte gälla för förmåner som utgör&lt;br&gt;ersättning för sjukvård m.m. enligt 2 kap. AFL och anslutande författ-&lt;br&gt;ningar. I stället för denna väntetid skall som villkor för utbetalning av&lt;br&gt;bosättningsbaserade pensionsförmåner tillämpas bestämmelserna om&lt;br&gt;minsta bosättningstid i 5 kap. AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bland remissinstanserna förekommer kritik mot&lt;br&gt;förslaget om väntetiden för bosättningsbaserade förmåner. Hovrätten&lt;br&gt;över Skåne och Blekinge avstyrker försämringar i form av väntetider.&lt;br&gt;Länsrätten i Skåne län anför att vanligen torde tidpunkten för vistelsens&lt;br&gt;början och bosättningen någorlunda sammanfalla. Mot bakgrund av den&lt;br&gt;grundläggande betydelse som bosättningen skall ha för försäkrings-&lt;br&gt;skyddet finner länsrätten inga vägande skäl för att väntetid skall gälla&lt;br&gt;från bosättningstillfallet. Riksförsäkringsverket anser principiellt att den&lt;br&gt;som uppfyller bosättningsvillkoret bör få uppbära bosättningsbaserade&lt;br&gt;förmåner utan generell väntetid och att en annan sak är om det kan be-&lt;br&gt;hövas vissa kvalifikationskrav för rätten till en viss förmån. Riksskatte-&lt;br&gt;verket anför att inresta personer som behöver uppehållstillstånd folkbok-&lt;br&gt;förs när uppehållstillståndet medgivits. Förslaget medför enligt verket att&lt;br&gt;det kan bli en omotiverad skillnad mellan personer beroende på om det&lt;br&gt;behövs uppehållstillstånd eller inte. Sveriges redareförening avstyrker&lt;br&gt;förslaget. Föreningen för svenskar i världen anser att en medborgare som&lt;br&gt;är skattskyldig här skall ha rätt till svenska sociala förmåner utan karens-&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När det gäller de bosättningsbaserade&lt;br&gt;förmånerna skall en person vara försäkrad, dvs. ingå i den skyddade per-&lt;br&gt;sonkretsen, på den grunden att han eller hon anses bosatt i Sverige. Från&lt;br&gt;denna tidpunkt börjar den enskilde att kvalificera sig för att kunna&lt;br&gt;komma i åtnjutande av de bosättningsbaserade förmånerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även enligt gällande rätt krävs normalt att en person skall anses vara&lt;br&gt;bosatt här för att tillhöra den skyddade personkretsen inom socialförsäk-&lt;br&gt;ringen och anslutande bidragssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För några förmåner gäller emellertid därutöver särskilda villkor för att&lt;br&gt;utbetalning skall kunna ske. Så krävs för t.ex. utbetalning av föräldrapen-&lt;br&gt;ning att föräldern har varit inskriven hos allmän försäkringskassa under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minst 180 dagar i följd närmast före dagen för vilken föräldrapenningen&lt;br&gt;skall utbetalas. Vidare har en förälder rätt till föräldrapenning över&lt;br&gt;garantinivån under de första 180 dagarna av ersättningstiden, om han&lt;br&gt;eller hon har varit sjukpenningförsäkrad över garantinivån under&lt;br&gt;240 dagar i följd före barnets födelse. Frågor rörande föräldrapenning&lt;br&gt;över garantinivån behandlas i avsnitt 7. För att barnbidrag skall utges för&lt;br&gt;ett i Sverige bosatt bam, som inte är svensk medborgare, krävs i dag att&lt;br&gt;barnet eller någon av dess föräldrar vistas i Sverige sedan minst sex&lt;br&gt;månader. Ett liknande villkor gäller enligt lagen (1996:1030) om under-&lt;br&gt;hållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till dessa redan i dag gällande väntetider uppstår frågan&lt;br&gt;om förmåner från den nya bosättningsbaserade försäkringen skall kunna&lt;br&gt;utbetalas omedelbart efter att bosättningsvillkoret är uppfyllt eller om det&lt;br&gt;bör förflyta en viss minsta tid innan förmånerna utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för våra förslag är att enhetliga villkor eller försäk-&lt;br&gt;ringsvillkor skall gälla för likartade förmåner. Enhetligheten för de bo-&lt;br&gt;sättningsbaserade förmånerna skulle bli ännu större, om nuvarande sär-&lt;br&gt;skilda ersättningsvillkor för vissa förmåner avvecklades. Vid sidan om&lt;br&gt;bosättningsvillkoret skulle i sådant fall för utbetalning av barnbidrag,&lt;br&gt;underhållsstöd eller föräldrapenning inte krävas viss tids vistelse här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avskaffande av de särskilda ersättningsvillkoren skulle i sig med-&lt;br&gt;föra en utökning av den grupp personer som har omedelbar rätt att upp-&lt;br&gt;bära allmänna barnbidrag, underhållsstöd och föräldrapenning på&lt;br&gt;garantinivån. Beträffande föräldrapenningen var ett skäl för att införa&lt;br&gt;kravet på 180 dagars inskrivning hos försäkringskassan att man ville&lt;br&gt;motverka att personer skulle försöka utnyttja förmånerna genom tillfällig&lt;br&gt;bosättning i landet. Det är endast när föräldrapenning utges med garanti-&lt;br&gt;belopp (f.n. 60 kronor per dag) som den utgör en bosättningsbaserad&lt;br&gt;förmån. Regeringen anser att denna förmån inte medför någon risk för&lt;br&gt;skenbosättning i syfte att få förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande barnbidrag och underhållsstöd gör vi motsvarande bedöm-&lt;br&gt;ning. Någon egentlig kostnadsbesparing kan införandet av väntetider inte&lt;br&gt;förväntas ge. Tvärtom medför de en risk för övervältring av t.ex. bo-&lt;br&gt;stadskostnader på kommunerna. Vi anser därför att övervägande skäl&lt;br&gt;talar för att inte införa särskilda väntetider. Härtill kommer att det nya&lt;br&gt;regelsystemet blir mer enhetligt och överskådligt om utredningens förslag&lt;br&gt;om väntetider inte genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot skall såsom utredningen föreslagit, nuvarande krav på viss&lt;br&gt;bosättningstid för folkpension respektive försäkringstid för garantipen-&lt;br&gt;sion alltjämt gälla. Dessa utgör emellertid snarare särskilda kvalifika-&lt;br&gt;tionsvillkor än väntetider. Det finns därför inte anledning att föra över&lt;br&gt;dessa bestämmelser till socialförsäkringslagen utan dessa skall finnas&lt;br&gt;kvar i AFL och lagen om garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.2 Uppehållstillstånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En person som måste ha uppehållstillstånd skall&lt;br&gt;ha rätt till bosättningsbaserade förmåner endast om ett sådant tillstånd&lt;br&gt;har beviljats. Vid försäkringsfall kan bosättningsbaserade förmåner&lt;br&gt;betalas ut tidigast från och med det att tillståndet börjar gälla, dock&lt;br&gt;inte för längre tid tillbaka än tre månader innan tillståndet beviljades.&lt;br&gt;Om det finns synnerliga skäl för det, skall förmåner kunna betalas ut&lt;br&gt;även om uppehållstillstånd inte har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det införs en generell föreskrift om att bosättningsbaserade för-&lt;br&gt;måner inte skall utges om en person omfattas av lagen (1994:137) om&lt;br&gt;mottagande av asylsökande m.fl. Begränsningen gäller för bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserade förmåner av motsvarande karaktär som förmåner enligt&lt;br&gt;den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag utom&lt;br&gt;såvitt avser bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att&lt;br&gt;vissa asylsökande m.fl. skall vara undantagna från vissa förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte kommenterat&lt;br&gt;förslaget. Statens invandrarverk anför att det synes logiskt att enbart de&lt;br&gt;som har permanent uppehållstillstånd skall omfattas av de bosättnings-&lt;br&gt;baserade förmånerna. Enligt verket kan det emellertid finnas skäl för att&lt;br&gt;även personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd skall omfattas, om&lt;br&gt;syftet med vistelsen från början är att den skall bli permanent. Försäk-&lt;br&gt;ringskasseförbundet anser att det inte tillräckligt tydligt framgår om det&lt;br&gt;krävs ett giltigt uppehållstillstånd för att kunna tillgodoräknas vistelsetid i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Utlänningars inresa, utresa och vistelse i Sverige liksom&lt;br&gt;arbete i Sverige som anställd samt rätten till asyl regleras i ut-&lt;br&gt;länningslagen (1989:529, UtlL) och utlänningsförordningen (1989:547,&lt;br&gt;UtlF). För vistelse här i landet krävs i princip att utlänningen har uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd enligt UtlL. En utlänning som vistas i Sverige i mer än tre&lt;br&gt;månader skall ha uppehållstillstånd, om han eller hon inte är medborgare&lt;br&gt;i något av de nordiska länderna. Sådant tillstånd kan vara tidsbegränsat&lt;br&gt;eller permanent. Vidare skall en utlänning ha arbetstillstånd för att arbeta&lt;br&gt;här på grund av anställning, om utlänningen varken har permanent upp-&lt;br&gt;ehållstillstånd eller är medborgare i något annat nordiskt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppehållstillstånd får ges till en utlänning som är make, sambo eller&lt;br&gt;barn under 18 år till någon som är bosatt i Sverige eller har uppehållstill-&lt;br&gt;stånd för bosättning här. Motsvarande gäller utlänning som på annat sätt&lt;br&gt;är nära anhörig till en person. Vidare får uppehållstillstånd ges till en&lt;br&gt;utlänning som har annan särskild anknytning till Sverige, som av huma-&lt;br&gt;nitära skäl bör få bosätta sig här eller som har fått arbetstillstånd eller har&lt;br&gt;sin försörjning ordnad på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praxis vad gäller anhörigs möjlighet till uppehållstillstånd innebär i&lt;br&gt;korthet att uppehållstillstånd ges för make och sambo när förhållandet&lt;br&gt;bedöms som seriöst och parterna fyllt 18 år. Vid förhållanden som ny-&lt;br&gt;ligen etablerats tillämpas s.k. uppskjuten invandringsprövning, varvid&lt;br&gt;uppehållstillstånd ges för ett år i taget under de två första åren. Upphör&lt;br&gt;anknytningen under denna tid, skall utlänningen normalt återvända hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag görs, t.ex. när det finns barn i förhållandet, när förhållandet&lt;br&gt;upphört på grund av misshandel, när det finns risk för social utstötning&lt;br&gt;vid återkomsten till hemlandet eller om den part som kommit hit på&lt;br&gt;grund av anknytning har hunnit bli väl etablerad i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till uppehållstillstånd har också flyktingar och övriga skyddsbe-&lt;br&gt;hövande. Uppehållstillstånd som beviljas därför att en utlänning är flyk-&lt;br&gt;ting kallas asyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalt får utlänningar som accepteras som invandrare permanent&lt;br&gt;uppehållstillstånd från början. Vid s.k. uppskjuten invandringsprövning&lt;br&gt;utfärdas emellertid tidsbegränsat uppehållstillstånd. Tidsbegränsat uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd ges även i fall där det finns anmärkningar mot utlänningens&lt;br&gt;vandel. Sådant tillstånd ges även vid vistelse för gäststudier eller besök,&lt;br&gt;antingen besöket gäller turism, tillfälligt arbete eller annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 4 a § UtlL får regeringen för en grupp av utlänningar som&lt;br&gt;bedöms ha tillfälligt behov av skydd meddela föreskrifter om att flyk-&lt;br&gt;tingar eller övriga skyddsbehövande får ges tidsbegränsat uppehållstill-&lt;br&gt;stånd. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får därvid beviljas för en sam-&lt;br&gt;manlagd tid av högst två år. Har ett program för återvändande inletts får&lt;br&gt;uppehållstillståndet förlängas med högst två år. Bestämmelsen avser bl.a.&lt;br&gt;situationer med massflykt från ett annat land. Tidsbegränsade uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd kan användas även vid rätt till asyl. Den som beviljats ett&lt;br&gt;sådant tidsbegränsat uppehållstillstånd har rätt att arbeta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skyldig att ha uppehållstillstånd skall inte folkbokföras, om&lt;br&gt;sådant tillstånd saknas och det inte finns synnerliga skäl för att folk-&lt;br&gt;bokföring ändå skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som behöver uppehållstillstånd kan skrivas in hos för-&lt;br&gt;säkringskassan först sedan det har beviljats permanent uppehållstillstånd&lt;br&gt;eller uppehållstillstånd för ett år eller längre tid eller ett uppehållstillstånd&lt;br&gt;som annars kan ligga till grund för folkbokföring. Den som avser att&lt;br&gt;vistas här i landet en begränsad tid för att arbeta eller studera anses bosatt&lt;br&gt;här, om vistelsen är avsedd att vara mer än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En grundläggande tanke bakom de&lt;br&gt;bosättningsbaserade förmånerna är att den enskilde skall tillhöra den&lt;br&gt;skyddade personkretsen på den grunden att han eller hon anses som bo-&lt;br&gt;satt i Sverige. Endast den som har rätt att vistas i Sverige bör rimligen&lt;br&gt;anses vara bosatt här. Krävs det i ett enskilt fall uppehållstillstånd för att&lt;br&gt;en person skall få vistas här bör, liksom i dag, sådant tillstånd ha be-&lt;br&gt;viljats, om den enskilde skall omfattas av den bosättningsbaserade för-&lt;br&gt;säkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättningsbegreppet inom socialförsäkringen skall innebära att en&lt;br&gt;person anses bosatt här i landet, om han eller hon har sitt egentliga hem-&lt;br&gt;vist här. Den som kommer hit skall liksom hittills normalt anses bosatt&lt;br&gt;här, om det kan antas att han eller hon kommer att vistas här under längre&lt;br&gt;tid än ett år. Reglerna om uppehållstillstånd skall naturligtvis beaktas vid&lt;br&gt;den bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det uppehållstillstånd för endast en kort tid kan det ifrågasättas&lt;br&gt;om den enskilde har tillräcklig anknytning hit för att motivera svensk&lt;br&gt;försäkringstillhörighet. Det kan vara fråga om personer som sannolikt&lt;br&gt;inte kommer att stanna mera varaktigt här i landet. Detta gäller självfallet&lt;br&gt;dem som har begärt tidsbegränsat uppehållstillstånd med hänsyn till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de avser att återvända hem. Samma gäller också dem som beviljats tids-&lt;br&gt;begränsat uppehållstillstånd därför att de har ett tillfälligt skyddsbehov. I&lt;br&gt;dessa fall finns en presumtion för att de skall lämna Sverige. Men även i&lt;br&gt;andra fall med tidsbegränsat uppehållstillstånd kan det vara tveksamt om&lt;br&gt;det finns tillräcklig anknytning hit så att den enskilde bör omfattas av den&lt;br&gt;bosättningsbaserade försäkringen. Liksom idag bör det i försäkringshän-&lt;br&gt;seende emellertid i vissa fall kunna godtas att den enskilde har endast&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd. För att en person med tidsbegränsat till-&lt;br&gt;stånd skall ha rätt till bosättningsbaserade förmåner skall naturligtvis&lt;br&gt;även fortsättningsvis krävas att han eller hon kan anses bosatt här enligt&lt;br&gt;de allmänna reglerna, dvs. att det kan antas att vistelsen här kan komma&lt;br&gt;att pågå under längre tid än ett år. Därutöver skall som ett särskilt villkor&lt;br&gt;föreskrivas att sådana förmåner får betalas ut tidigast från och med det att&lt;br&gt;ett uppehållstillstånd börjar gälla. Personer som har tidsbegränsat uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd, t.ex. i fall med s.k. uppskjuten invandringsprövning, skall&lt;br&gt;anses bosatta här i samma utsträckning som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i dag bör det finnas möjlighet att i vissa fall betala ut förmåner&lt;br&gt;även om uppehållstillstånd inte har meddelats. En person som är skyldig&lt;br&gt;att ha uppehållstillstånd men som saknar sådant kan enligt 4 § FBL i dag&lt;br&gt;folkbokföras om det finns synnerliga skäl härför. Detta gäller bl.a. när&lt;br&gt;prövning av uppehållstillstånd endast är av formell natur, t.ex. för in-&lt;br&gt;flyttade utländska adoptivbarn till här i landet bosatta personer. I sådana&lt;br&gt;fall bör bosättningsbaserade förmåner kunna betalas ut även om uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd inte har beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande inskrivningsregler medför att förmåner i viss mån kan er-&lt;br&gt;hållas retroaktivt, eftersom inskrivning sker från och med den dag uppe-&lt;br&gt;hållstillståndet börjar gälla, dock tidigast från och med tredje månaden&lt;br&gt;före den då den enskilde skrivs in. Enligt vår mening bör motsvarande&lt;br&gt;möjlighet att erhålla förmåner retroaktivt framdeles gälla den bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserade försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att undvika att det kan utgå dubbla förmåner för asylsökande&lt;br&gt;m.fl. bör det finnas vissa begränsningar mot utbetalning av bosättnings-&lt;br&gt;baserade förmåner. Det bör därför införas en generell föreskrift om att&lt;br&gt;förmåner av liknande slag inte skall utges enligt såväl socialförsäkringen&lt;br&gt;som lagen om mottagande av asylsökande. Sådana bosättningsbaserade&lt;br&gt;förmåner som till sin karaktär motsvarar förmåner enligt den nu nämnda&lt;br&gt;lagen skall därför inte betalas för personer som omfattas av nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den arbetsbaserade försäkringen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Principer för försäkringsvillkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett grundläggande villkor för att en person skall&lt;br&gt;tillhöra den skyddade personkretsen med avseende på bl.a. sådana för-&lt;br&gt;måner inom socialförsäkringen som täcker inkomstbortfall skall vara&lt;br&gt;att han eller hon arbetar i Sverige. Varken svenskt medborgarskap&lt;br&gt;eller inskrivning hos allmän försäkringskassa skall vara något villkor&lt;br&gt;för att tillhöra personkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allmänhet inte kommen-&lt;br&gt;terat förslaget om de grundläggande villkoren för att omfattas av den ar-&lt;br&gt;betsbaserade försäkringen. Riksförsäkringsverket anser att den föreslagna&lt;br&gt;indelningen ger en tydligare struktur som också markerar vilka ersätt-&lt;br&gt;ningar och bidrag som bör vara skattefinansierade och vilka ersättningar&lt;br&gt;som bör vara avgiftsfmansierade. Kammarrätten i Stockholm och Läns-&lt;br&gt;rätten i Stockholms län anför att även om förslaget om att indela för-&lt;br&gt;månerna i en bosättningsrelaterad och en arbetsrelaterad del kan förefalla&lt;br&gt;nog så enkelt, kan inte slutresultatet av den föreslagna lagregleringen be-&lt;br&gt;tecknas som lättillgängligt. Skattemyndigheten i Skåne län anför att klyv-&lt;br&gt;ningen på ett bosättnings- och ett arbetsbaserat förmånssystem under-&lt;br&gt;lättar identifieringen av de försäkringsregler som är tillämpliga i det en-&lt;br&gt;skilda fallet. Försäkringskasseförbundet tillstyrker att socialförsäkringens&lt;br&gt;förmåner delas i en bosättningsbaserad del och en del grundad på för-&lt;br&gt;värvsarbete i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Socialförsäkringen skall, som tidigare&lt;br&gt;har nämnts, separeras i två delar. Den ena skall grundas på bosättning i&lt;br&gt;Sverige, medan den andra skall vara beroende av arbete här i landet.&lt;br&gt;Dessa båda delar skall i princip vara oberoende av varandra. Det innebär&lt;br&gt;bl.a. att det i fråga om de förmånssystem som skall ingå i den arbets-&lt;br&gt;baserade delen av försäkringen i princip inte längre skall finnas några&lt;br&gt;försäkringsvillkor eller villkor för rätt till förmåner som är relaterade till&lt;br&gt;bosättning här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att det grundläggande anknytningsmomentet till den&lt;br&gt;arbetsrelaterade delen av socialförsäkringen skall vara arbete i Sverige&lt;br&gt;finns det anledning att närmare förklara vad som avses med det begrep-&lt;br&gt;pet. Vad som därvid bör klargöras är dels vad som avses med förvärvsar-&lt;br&gt;bete, dels hur bedömningen av frågan om ett arbete skall anses utfört i&lt;br&gt;Sverige skall göras. Dessa frågor behandlas i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har konstaterats är svensk socialförsäkring i dag i princip&lt;br&gt;bosättningsbaserad. Emellertid är åtskilliga av de förmåner som brukar&lt;br&gt;hänföras till socialförsäkringen avsedda att täcka inkomstbortfall. Detta&lt;br&gt;gäller t.ex. sjukpenning, tilläggspension och inkomstgrundad ålderspen-&lt;br&gt;sion. Sådana förmåner är till sin karaktär inkomstrelaterade. De inkoms-&lt;br&gt;ter som inverkar på förmånens storlek härrör i allmänhet direkt eller in-&lt;br&gt;direkt från anställning eller annat förvärvsarbete. Den enskilde måste så-&lt;br&gt;ledes ha arbetsinkomster eller inkomst som ersätter sådan inkomst för att&lt;br&gt;kunna komma i åtnjutande av dessa inkomstrelaterade förmåner. För-&lt;br&gt;måner som utgår enligt arbetsskadeförsäkringen är naturligtvis än mer&lt;br&gt;direkt kopplade till att den enskilde har eller har haft ett arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i de allmänna övervägandena konstaterat att det är rimligt att&lt;br&gt;låta personer omfattas av den svenska socialförsäkringen på den grunden&lt;br&gt;att de arbetar här i landet. Det förhållandet att en person arbetar här i&lt;br&gt;landet skall således utgöra en sådan omständighet som medför att den&lt;br&gt;enskilde i vissa fall skall omfattas av svensk socialförsäkring. Annor-&lt;br&gt;lunda uttryckt skall ett villkor för att en person skall ingå i den skyddade&lt;br&gt;personkretsen i vissa fall, dvs. med avseende på vissa slags förmåner,&lt;br&gt;vara att han eller hon har arbete i Sverige. Vad som i detta sammanhang&lt;br&gt;skall anses som arbete i Sverige återkommer vi till i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom vid försäkringen på grund av bosättning i Sverige skall på de&lt;br&gt;skäl som redovisats i avsnitt 5.3 varken inskrivning eller svenskt med-&lt;br&gt;borgarskap vara något villkor för att omfattas av den del av socialförsäk-&lt;br&gt;ringen som skall grundas på arbete. Arbete i Sverige skall vara ett såväl&lt;br&gt;nödvändigt som tillräckligt villkor för att omfattas av den arbetsbaserade&lt;br&gt;försäkringen. En annan sak är att vissa särskilda villkor bör gälla för för-&lt;br&gt;måner som skall betalas ut under eller i nära anslutning till utlands-&lt;br&gt;vistelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Begreppet arbete i Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Med arbete i Sverige skall avses förvärvs-&lt;br&gt;arbete i verksamhet här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete som sjöman på svenskt handelsfartyg skall anses som arbete&lt;br&gt;i Sverige. Detsamma skall gälla för anställning på utländskt handels-&lt;br&gt;fartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat (s.k. bare-boat&lt;br&gt;charter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete utomlands för en arbetsgivare med verksamhet i Sverige&lt;br&gt;skall anses som arbete här i landet, om arbetstagaren är utsänd av ar-&lt;br&gt;betsgivaren och arbetet kan antas vara längst ett år. Under motsvaran-&lt;br&gt;de förhållanden skall det inte anses som arbete i Sverige när en ut-&lt;br&gt;ländsk arbetsgivare sänder en arbetstagare till Sverige för arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Begreppet arbete bör avse detsamma&lt;br&gt;som inom arbetsskadeförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna kommenterar i allmänhet inte&lt;br&gt;begreppet arbete i Sverige. Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det grundläggande anknytnings-&lt;br&gt;momentet till den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen skall vara&lt;br&gt;arbete i Sverige. Detta begrepp bör därför ges en närmare definition. Med&lt;br&gt;arbete avser vi i detta sammanhang förvärvsarbete. Vad som bör klar-&lt;br&gt;göras är dels vad som avses med förvärvsarbete, dels hur bedömningen&lt;br&gt;av frågan om ett arbete skall anses utfört i Sverige skall göras. Begreppet&lt;br&gt;bör vara gemensamt för samtliga förmånssystem som hör till den arbets-&lt;br&gt;baserade försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utformningen av vårt lagförslag definieras först de grundläggan-&lt;br&gt;de anknytningsmomenten till socialförsäkringens båda delar, dvs. bo-&lt;br&gt;sättning respektive arbete i Sverige. Därpå följer de egentliga försäk-&lt;br&gt;ringsreglerna. Det innebär naturligtvis inte att försäkringsreglerna är utan&lt;br&gt;betydelse för definitionen av begreppet arbete i Sverige. Principen skall&lt;br&gt;vara att man är försäkrad för de arbetsbaserade förmånerna när man ar-&lt;br&gt;betar i Sverige. Utgångspunkten måste därför vara att definitionen av&lt;br&gt;begreppet arbete i Sverige skall utformas så att den täcker de situationer&lt;br&gt;då försäkring för arbetsbaserade förmåner bör föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen avser begreppet arbete i Sverige sådant det skall användas&lt;br&gt;i den nu föreslagna socialförsäkringslagen, dvs. vid bedömningen av om&lt;br&gt;en person är försäkrad för arbetsrelaterade förmåner eller inte. I de en-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilda förmånslagama kommer därutöver att finnas vissa specialvillkor Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;som måste vara uppfyllda för att en försäkrad skall få rätt till en viss för-&lt;br&gt;mån. Detta gäller t.ex. det nuvarande kravet i 3 kap. 1 § AFL att den&lt;br&gt;enskildes sjukpenninggrundande inkomst skall uppgå till minst 24 pro-&lt;br&gt;cent av prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inom socialförsäkringen i dag inte någon gemensam defini-&lt;br&gt;tion av begreppet förvärvsarbete. Vad som avses med förvärvsarbete an-&lt;br&gt;ges inte i lagstiftningen på området. Däremot finns på sina håll en ganska&lt;br&gt;väl utvecklad praxis i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vad som skall avses med begreppet arbete, anser vi det na-&lt;br&gt;turligt att utgå från nuvarande reglering i LAF. Försäkrad för arbetsskada&lt;br&gt;är enligt 1 kap. 1 § nämnda lag den som förvärvsarbetar i verksamhet här&lt;br&gt;i riket. Någon ändring är inte avsedd vad gäller frågan om en arbetsgivare&lt;br&gt;skall anses som svensk eller utländsk. Arbetsskadeförsäkringen täcker&lt;br&gt;arbete som utförs av såväl arbetstagare som uppdragstagare och egen-&lt;br&gt;företagare, för uppdragstagare och egenföretagare krävs dock enligt nu-&lt;br&gt;varande regler bosättning i Sverige. Kring denna bestämmelse finns väg-&lt;br&gt;ledande uttalanden i förarbeten och praxis som kan vara till vägledning&lt;br&gt;även vid bedömning av vad som skall avses med arbete enligt det lagför-&lt;br&gt;slag som vi nu lägger fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra ledet i definitionen av arbete i Sverige avser frågan om när&lt;br&gt;ett arbete skall anses utfört i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den föreslagna arbetsbaserade delen av socialförsäkringen&lt;br&gt;skall en princip vara att den ger skydd vid arbete i Sverige. Detta skall&lt;br&gt;enligt regeringens förslag gälla i princip oberoende av arbetets varaktig-&lt;br&gt;het och oberoende av den förvärvsarbetandes medborgarskap eller bo-&lt;br&gt;sättning. Var en arbetsgivare är medborgare eller har sitt säte skall likaså&lt;br&gt;vara utan betydelse. Vi föreslår således att den personkrets som skyddas&lt;br&gt;enligt svensk socialförsäkringslagstiftning skall utvidgas till att gälla alla&lt;br&gt;som arbetar här i landet. Skyddet omfattar dock endast förmånssystem&lt;br&gt;som till sin karaktär är arbetsrelaterade och inte sådana som utgår obero-&lt;br&gt;ende av förvärvsarbete. Vilka förmånssystem som skall ingå redovisas i&lt;br&gt;avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet skall enligt huvudregeln gälla vid allt förvärvsarbete som rent&lt;br&gt;fysiskt utförs i Sverige. Från denna regel bör det dock finnas vissa&lt;br&gt;undantag i både utvidgande och inskränkande riktning. Det är enligt vår&lt;br&gt;uppfattning rimligt att arbete, som visserligen inte utförs i Sverige rent&lt;br&gt;fysiskt men som ändå har en stark anknytning hit, skall omfattas av den&lt;br&gt;arbetsbaserade delen av socialförsäkringen. Omvänt är det motiverat att&lt;br&gt;från försäkringen undanta vissa typer av arbete som utförs här i landet&lt;br&gt;men som har en starkare anknytning till ett annat land än till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det sagda föreslår regeringen att den arbetsbaserade för-&lt;br&gt;säkringen på motsvarande sätt som i dag skall vara utvidgad på så sätt att&lt;br&gt;arbete som sjöman på svenskt handelsfartyg skall anses som arbete i&lt;br&gt;Sverige. Detta skall gälla även vid s.k. bare-boat charter, dvs. anställning&lt;br&gt;på utländskt handelsfartyg som svensk redare hyr i huvudsak obemannat,&lt;br&gt;om anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbets-&lt;br&gt;givare. En sådan regel motsvarar vad som uttryckligen eller enligt praxis&lt;br&gt;gäller i dag för att en person skall vara försäkrad för bl.a. arbetsskada och&lt;br&gt;tilläggspension. Vi föreslår således inte några ändringar beträffande i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka fall ett fartyg skall anses som svenskt eller skall jämställas med så-&lt;br&gt;dant på grund av s.k. bare-boat charter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sjöman på svenskt handelsfartyg kommer - oberoende av medborgar-&lt;br&gt;skap och bosättning - att omfattas av hela den arbetsbaserade delen av&lt;br&gt;socialförsäkringen och är därför försäkrad för bl.a. sjukpenning och in-&lt;br&gt;komstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utländsk sjöman på ett svenskt handelsfartyg kommer således att,&lt;br&gt;oavsett om han bor i Sverige eller i något annat land, kunna få sjukpenning&lt;br&gt;och tillgodoräknas pensionsrätt på samma villkor som svenska sjömän.&lt;br&gt;Detta kommer att medföra att arbetsgivaren kan fa ersättning från försäk-&lt;br&gt;ringskassan enligt förordningen (1982:842) om vissa sjukförsäkringser-&lt;br&gt;sättningar för sjömän även för lön och andra kostnader som arbetsgivaren&lt;br&gt;haft för en utländsk sjöman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår nedan av avsnitt 7.6 föreslås till skillnad från vad utred-&lt;br&gt;ningen föreslagit att någon väntetid inom den arbetsbaserade försäkringen&lt;br&gt;inte skall införas. Arbetsgivarens möjligheter att från försäkringskassan fa&lt;br&gt;ersättning för lön till en sjöman kommer således inte att påverkas. I sam-&lt;br&gt;manhanget kan nämnas att en förutsättning för att en sjöman skall omfattas&lt;br&gt;av sjukvårdsförsäkringen är att han eller hon är bosatt här i landet. Någon&lt;br&gt;väntetid för sjukvårdsersättning föreslås inte, vilket innebär att arbetsgiva-&lt;br&gt;res rätt till ersättning för sina vårdkostnader för en sjöman inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete som sjöman på ett utländskt handelsfartyg (dvs. ett fartyg som&lt;br&gt;inte skall likställas med ett svenskt fartyg) kommer inte att anses som&lt;br&gt;arbete i Sverige. I ett sådant fall kommer sjömannen inte att vara försäk-&lt;br&gt;rad för de arbetsbaserade förmånerna. Denne kommer således inte heller&lt;br&gt;att vara försäkrad för inkomstgrundad ålderspension, om inte ATP-för-&lt;br&gt;bindelse har tecknats, se avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår regeringen att arbete utomlands för en arbetsgivare&lt;br&gt;med verksamhet i Sverige skall anses som arbete här i landet, om arbets-&lt;br&gt;tagaren är utsänd av arbetsgivaren och arbetet kan antas vara längst ett år.&lt;br&gt;En sådan regel motsvarar i princip vad som i dag gäller uttryckligen&lt;br&gt;enligt LAF och i praktiken enligt AFL. En skillnad i förhållande till nu-&lt;br&gt;varande regler är dock att vi föreslår att arbetet utomlands skall anses&lt;br&gt;bedrivet i Sverige om det kan antas vara längst ett år. Den praktiska kon-&lt;br&gt;sekvensen av denna skillnad gentemot nuvarande regel att arbetet skall&lt;br&gt;avses vara längst ett år är att arbetstagarens egna uppgifter om arbetets&lt;br&gt;varaktighet inte utan vidare behöver tas för goda. Försäkringskassan har&lt;br&gt;möjlighet att begära att den försäkrade på lämpligt sätt påvisar omstän-&lt;br&gt;digheter som stödjer hans uppgifter om arbetets varaktighet, t.ex. ett an-&lt;br&gt;ställningsavtal eller ett intyg från arbetsgivaren. Regeringen anser att en&lt;br&gt;sådan skärpning är motiverad. Därigenom motverkas också risk för miss-&lt;br&gt;uppfattning av utsändningsreglerna. Vi anser vidare att formuleringen bör&lt;br&gt;vara densamma som när det gäller bosättningsbegreppet. Den nya&lt;br&gt;lydelsen stämmer också bättre överens med motsvarande regel i förord-&lt;br&gt;ning (EEG) nr 1408/71 (art. 14.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör nämnas att vi föreslår särskilda utsändnings- och&lt;br&gt;bosättningsregler för personer som av svenska staten sänds ut för arbete&lt;br&gt;utomlands. Dessa regler behandlas närmare i avsnitt 8. Där behandlas&lt;br&gt;även socialförsäkringsskyddet för personer som sänds ut från Sverige för&lt;br&gt;olika former av biståndsarbete m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om vad som skall anses som arbete i Sverige innebär att ar-&lt;br&gt;bete som utförs i ett annat land av den som är anställd av en arbetsgivare i&lt;br&gt;det landet (lokalanställning) inte blir att anse som arbete i Sverige. Det&lt;br&gt;saknar därvid betydelse om arbetsgivaren är svensk eller utländsk. In-&lt;br&gt;komst från sådant arbete kommer följaktligen inte att grunda rätt till&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner i Sverige. Jämfört med nuvarande förhållanden&lt;br&gt;innebär detta en viss inskränkning av möjligheten att vid utlandsarbete&lt;br&gt;tjäna in rätt till inkomstgrundad ålderspension. Inkomster på grund av&lt;br&gt;lokalanställning utomlands kan nämligen enligt nuvarande regler vara&lt;br&gt;pensionsgrundande, om arbetstagaren alltjämt är försäkrad för inkomst-&lt;br&gt;grundad ålderspension, vilket förutsätter svenskt medborgarskap eller&lt;br&gt;bosättning här i landet. Enligt nuvarande ordning är en svensk medborga-&lt;br&gt;re försäkrad för inkomstgrundad ålderspension även vid utsändning under&lt;br&gt;längre tid än ett år. Enligt regeringens uppfattning bör emellertid en in-&lt;br&gt;komst grunda sig på arbete i Sverige, om den skall ge pensionsrätt här.&lt;br&gt;Som har konstaterats i de allmänna övervägandena saknas det godtagbara&lt;br&gt;skäl att behålla nuvarande system enligt vilken svenska medborgare ge-&lt;br&gt;nerellt är försäkrade för inkomstgrundad ålderspension på grund av sitt&lt;br&gt;medborgarskap, dvs. oberoende av såväl bosättnings- som arbetsför-&lt;br&gt;hållanden. Vårt förslag överensstämmer också med reglerna inom&lt;br&gt;tillämpningsområdet för förordning nr 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår också vissa inskränkande regler i förhållande till&lt;br&gt;huvudregeln att den arbetsbaserade försäkringen skall gälla vid arbete&lt;br&gt;som utförs här i landet. Som tidigare nämnts föreslås att personer som&lt;br&gt;sänds ut från Sverige för en begränsad tids utlandsarbete skall anses ut-&lt;br&gt;föra arbete i Sverige. I konsekvens med det bör arbete som utförs här i&lt;br&gt;landet av en person som sänds hit av en utländsk arbetsgivare inte anses&lt;br&gt;som arbete i Sverige, om arbetet här kan antas vara längst ett år. En sådan&lt;br&gt;regel motsvarar också vad som i dag gäller enligt LAF och AFL. Vidare&lt;br&gt;föreslår vi även särskilda regler för personer som sänds hit för arbete för&lt;br&gt;en utländsk stats räkning. De behandlas i avsnitt 8.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär vissa förändringar i socialförsäkrings-&lt;br&gt;skyddet för anställda vid utländska beskickningar och karriärkonsulat här&lt;br&gt;i landet eller hos någon som tillhör sådan beskickning eller sådant kon-&lt;br&gt;sulat. Dessa förslag behandlas särskilt i avsnitt 8.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden kännetecknas av en allt mer ökad rörlighet med änd-&lt;br&gt;rade arbetsförhållanden. Bland annat har utvecklingen av olika datorstöd&lt;br&gt;gjort det möjligt för anställda att i ökad utsträckning arbeta i hemmet&lt;br&gt;eller på distans. Regeringen anser att det inte är möjligt att i detta sam-&lt;br&gt;manhang utarbeta kriterier för när arbete i sådana fall skall anses utfört i&lt;br&gt;Sverige. Det bör ankomma på de rättsvårdande myndigheterna att genom&lt;br&gt;praxis fastställa de närmare omständigheter under vilka ett arbete som&lt;br&gt;helt eller delvis utförs i hemmet eller på distans skall anses som arbete i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande egenföretagare anser regeringen i likhet med utredningen&lt;br&gt;att det inte behöver införas några utsändningsbestämmelser. Deras ar-&lt;br&gt;betsbaserade förmåner samt socialavgifter grundas i mycket stor utsträck-&lt;br&gt;ning på inkomster som beskattas i Sverige. Försäkringsskyddet skall för&lt;br&gt;dessa därför kopplas till att själva verksamheten bedrivs här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att tillfälligt arbete utomlands kan anses som arbete i Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;Sverige, om det utförs som ett led i en här bedriven verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Speciella försäkringssituationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I socialförsäkringslagen skall det införas vissa&lt;br&gt;särskilda bestämmelser som reglerar försäkringstillhörigheten i spe-&lt;br&gt;ciella situationer där en person såväl i dag som framdeles skall kunna&lt;br&gt;vara försäkrad trots att personen inte har något reguljärt arbete. Detta&lt;br&gt;gäller i följande fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som genomgår viss utbildning eller deltar i viss verksamhet&lt;br&gt;skall vara försäkrad för inkomstgrundad ålderspension och tilläggs-&lt;br&gt;pension i form av förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppbär förtidspension som har beräknats enligt 13 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring skall vara försäkrad för in-&lt;br&gt;komstgrundad ålderspension beräknad på denna förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppbär vårdbidrag eller dagpenning från arbetslöshets-&lt;br&gt;kassa skall vara försäkrad för inkomstgrundad ålderspension och till-&lt;br&gt;läggspension i form av förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är bosatt i Sverige skall vara försäkrad för pensionsgrun-&lt;br&gt;dande belopp för bamår enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har genomgått grundutbildning för totalförsvarspliktiga är&lt;br&gt;försäkrad för pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring enligt&lt;br&gt;lagen om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som genomgår utbildning som medför särskild risk för arbets-&lt;br&gt;skada skall omfattas av arbetsskadeförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att utbildning och vissa&lt;br&gt;andra verksamheter skall likställas med förvärvsarbete när det föreskrivs i&lt;br&gt;de särskilda författningar som reglerar förmånerna inom socialförsäk-&lt;br&gt;ringen. Enligt utredningen skall det gälla enbart vid tillämpning av&lt;br&gt;respektive författning. På motsvarande sätt föreslår utredningen att vissa&lt;br&gt;sociala förmåner skall räknas som inkomst av förvärvsarbete. Utred-&lt;br&gt;ningens förslag omfattar inte situationer med bamår eller plikttjänst-&lt;br&gt;göring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm anser att resultatet av&lt;br&gt;utredningens översyn är tämligen begränsat när det gäller att uppnå en-&lt;br&gt;hetliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: På flera håll i dagens socialförsäk-&lt;br&gt;ringssystem finns bestämmelser om att olika slags aktiviteter och bidrag&lt;br&gt;skall jämställas med arbete eller inkomst av arbete. Detta gäller främst&lt;br&gt;inom t.ex. tilläggspensioneringen och den inkomstgrundade ålderspen-&lt;br&gt;sionen. Det innebär att bl.a. socialförsäkringsersättningar och utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag av olika slag anses som inkomst av anställning vid beräkning&lt;br&gt;av pensionsgrundande inkomst (PGI). Vi föreslår i detta hänseende ingen&lt;br&gt;ändring i sak. Däremot måste dessa bestämmelser beaktas i det lagförslag&lt;br&gt;som läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från utredningen anser regeringen emellertid inte att det&lt;br&gt;skall föreskrivas att utbildning och vissa andra verksamheter skall lik-&lt;br&gt;ställas med förvärvsarbete. Det är mer ändamålsenligt att i stället ange i&lt;br&gt;vilket hänseende utbildning och annan verksamhet skall medföra att den&lt;br&gt;enskilde skall omfattas av den arbetsbaserade försäkringen. Fråga är&lt;br&gt;nämligen om några speciella situationer i vilka den enskilde skall kunna&lt;br&gt;bli försäkrad även om han eller hon inte har arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde skall i vissa fall vara försäkrad för inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension, om han eller hon genomgår viss utbildning, som medför&lt;br&gt;att det utges utbildningsbidrag eller visst studiestöd. Bestämmelser om att&lt;br&gt;de förmåner som därvid erhålls är pensionsgrundande finns i 2 kap. 5 §&lt;br&gt;lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. I den nu föreslagna&lt;br&gt;socialförsäkringslagen skall anges vilka utbildningar som medför att den&lt;br&gt;enskilde skall ingå i den skyddade personkretsen för den inkomstgrunda-&lt;br&gt;de ålderspensionen. I vissa fall bör liksom i dag även det förhållandet att&lt;br&gt;en person uppbär en viss ersättning utan att fråga är om viss verksamhet&lt;br&gt;medföra att vederbörande är försäkrad för inkomstgrundad ålderspension.&lt;br&gt;Detta gäller den som uppbär dagpenning från arbetslöshetskassa. Sådant&lt;br&gt;belopp kan nämligen inom arbetslöshetsförsäkringens grundförsäkring&lt;br&gt;utges till en person som inte har haft något arbete, om han eller hon upp-&lt;br&gt;fyller det s.k. studievillkoret. Även den som uppbär vårdbidrag skall en-&lt;br&gt;ligt en särskild bestämmelse vara försäkrad för inkomstgrundad ålders-&lt;br&gt;pension. Den som erhåller s.k. Marie Curie-stipendium bör liksom i dag&lt;br&gt;vara försäkrad för pensionsrätt beräknad på det beloppet. I de nu anförda&lt;br&gt;fallen bör den enskilde vara försäkrad även för tilläggspension i form av&lt;br&gt;förtidspension. Skäl saknas nämligen att i dessa fall avskära nuvarande&lt;br&gt;möjlighet till sådan pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör det i socialförsäkringslagen föreskrivas att den som genom-&lt;br&gt;går utbildning som är förenad med särskild risk för arbetsskada skall&lt;br&gt;omfattas av arbetsskadeförsäkringen. Motsvarande gäller i dag. Bestäm-&lt;br&gt;melserna om försäkringstillhörighet bör emellertid samlas i socialförsäk-&lt;br&gt;ringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionsrätt för förtidspensionärer, plikttjänstgöring och bamår&lt;br&gt;inom det reformerade ålderspensionssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan utredningen överlämnade sitt betänkande har systemet för ålders-&lt;br&gt;pension reformerats i syfte att skapa ett från andra socialförsäkringsför-&lt;br&gt;måner avskilt inkomstrelaterat ålderspensionssystem. Detta system finan-&lt;br&gt;sieras med avgifter som tas ut på samtliga inkomster eller motsvarande&lt;br&gt;som ger pensionsrätt. Den inkomstgrundade ålderspensionen utgörs av&lt;br&gt;inkomstpension och premiepension samt för vissa ålderskategorier till-&lt;br&gt;läggspension. Personer som är födda år 1937 eller tidigare får tilläggs-&lt;br&gt;pension enligt det hittillsvarande pensionssystemet. En s.k. mellangenera-&lt;br&gt;tion (personer födda åren 1938-1953) kommer att få viss del av pensio-&lt;br&gt;nen enligt det gamla systemet och resterande från det nya.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kompletteras den inkomstgrundade ålderspensionen med ett&lt;br&gt;grundskydd i form av garantipension för den som saknar eller haft endast&lt;br&gt;låga inkomster under förvärvslivet. Garantipensionen skall avräknas mot&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension och övergångsvis utgiven änkepension från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP samt viss utländsk pension, däremot inte mot tjänstepension. Som&lt;br&gt;anförts i avsnitt 6.3 skall garantipension hänföras till den bosättningsbase-&lt;br&gt;rade försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om den inkomstgrundade ålderspensionen finns i lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP). Bestämmelserna om&lt;br&gt;intjänande av pensionsrätt trädde i kraft den 1 januari 1999, medan be-&lt;br&gt;stämmelserna om beräkning av förmånernas storlek och utbetalning träder i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 2001. Reglerna i AFL om vilka personer som skall vara&lt;br&gt;försäkrade för ATP och i vilka fall inkomster i annat land skall vara pen-&lt;br&gt;sionsgrundande i Sverige har tills vidare överförts oförändrade till det re-&lt;br&gt;formerade ålderspensionssystemet. Vad gäller den inkomstgrundade ålders-&lt;br&gt;pensionen är inkomster av anställning samt inkomster av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete pensionsgrundande enligt bestämmelserna i 2 kap. LIP. Som&lt;br&gt;huvudregel skall således en försäkrad ha uppburit arbetsinkomster för att&lt;br&gt;det skall fastställas pensionsrätt eller pensionspoäng. Därutöver förekom-&lt;br&gt;mer emellertid enligt 3 kap. LIP även andra pensionsgrundande belopp än&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst. Sådana belopp beräknas för en försäkrad som&lt;br&gt;har uppburit förtidspension, för en försäkrad som har fullgjort plikttjänst-&lt;br&gt;göring samt för en försäkrad förälder till små bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att det framför allt är arbetsinkomster som läggs till&lt;br&gt;grund för beräkning av pensionsrätt till den inkomstgrundade ålderspen-&lt;br&gt;sionen skall enligt förslaget i avsnitt 7.4 den inkomstgrundade ålderspen-&lt;br&gt;sionen i likhet med ATP hänföras till de arbetsbaserade förmånerna. Dess-&lt;br&gt;utom bör personkretsen försäkrade för inkomstgrundad ålderspension be-&lt;br&gt;stämmas på motsvarande sätt som den för ATP med hänsyn till att personer&lt;br&gt;ur den s.k. mellangenerationen kommer att fa pension enligt båda pen-&lt;br&gt;sionssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller inom ATP-systemet kan inom den&lt;br&gt;reformerade ålderspensionen utöver verkliga inkomster även fiktiva in-&lt;br&gt;komster ge pensionsrätt. Därvid tillgodoräknas som tidigare nämnts den&lt;br&gt;försäkrade pensionsgrundande belopp som i likhet med pensionsgrundan-&lt;br&gt;de inkomst ingår i pensionsunderlaget. Den som uppburit tilläggspension&lt;br&gt;i form av förtidspension som beräknats på grundval av antagandepoäng&lt;br&gt;skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp (3 kap. 4 § LIP). Pen-&lt;br&gt;sionsgrundande belopp för plikttjänstgöring tillgodoräknas under vissa&lt;br&gt;förutsättningar den som genomgår grundutbildning för totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga (3 kap. 8 § LIP). Vidare tillgodoräknas föräldrar pensionsgrun-&lt;br&gt;dande belopp för barnår för barnets fyra första år (3 kap. 10 § LIP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om pensionsgrundande belopp för förtidspensionärer har&lt;br&gt;införts i avvaktan på att reformerade regler om förtidspension träder i&lt;br&gt;kraft år 2001. Hur dessa regler skall utformas kommer att behandlas vid&lt;br&gt;den fortsatta beredningen av reformeringen av förtidspensionssystemet.&lt;br&gt;Enligt 1 kap. 4 § tredje stycket LIP är den som uppbär förtidspension&lt;br&gt;alltid försäkrad för inkomstgrundad ålderspension beräknad på denna&lt;br&gt;förtidspension. Bestämmelsen kan i viss mån sägas motsvara föreskriften&lt;br&gt;i 1 kap. 3 § tredje stycket AFL om att den som tillgodoräknats pensions-&lt;br&gt;poäng för ATP alltid är försäkrad för ATP. Emellertid bör regleringen av&lt;br&gt;vem som är försäkrad göras endast i den föreslagna socialförsäkrings-&lt;br&gt;lagen. Ålderspension för förtidspensionär beräknas dessutom inte enbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ledning av inkomst av förvärvsarbete. Bestämmelsen i 1 kap. 4 § Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;tredje stycket LIP bör därför överföras till socialförsäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att pensionsrätt för bamår eller plikttjänst skall ge upphov till ut-&lt;br&gt;betalning av pension måste även ett s.k. förvärvsvillkor vara uppfyllt&lt;br&gt;(5 kap 13 § LIP). Detta innebär att det för den försäkrade under viss tid&lt;br&gt;och i viss omfattning måste ha fastställts pensionsgrundande inkomst.&lt;br&gt;Med pensionsgrundande inkomst likställs pensionsgrundande belopp för&lt;br&gt;förtidspensionärs antagandeinkomst. Förvärvsvillkoret skall vara uppfyllt&lt;br&gt;genom att det för den försäkrade har fastställts pensionsgrundande in-&lt;br&gt;komst som för ett vart av fem år uppgår till minst två gånger ett belopp&lt;br&gt;motsvarande prisbasbeloppet. Villkoret skall vara uppfyllt senast det året&lt;br&gt;den försäkrade fyller 70 år, dvs. villkoret kan uppfyllas efter att pensions-&lt;br&gt;rätt har beräknats för bamår eller plikttjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inkomstgrundade ålderspensionen skall som nämnts ingå i den ar-&lt;br&gt;betsbaserade försäkringen. En utgångspunkt vid reformeringen av försäk-&lt;br&gt;ringsbegreppet skall enligt vår mening emellertid vara att pensionsrätt för&lt;br&gt;bamår eller plikttjänstgöring skall kunna fastställas för en försäkrad även&lt;br&gt;om förvärvsvillkoret ännu inte har uppfyllts. Detta innebär att sådan pen-&lt;br&gt;sionsrätt skall kunna fastställas även för den som ännu inte har blivit&lt;br&gt;yrkesverksam, vilket är i överensstämmelse med nuvarande bestämmelser&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension. En annan sak är att den försäkrade&lt;br&gt;måste ha uppfyllt förvärvsvillkoret senast det år han eller hon fyller 70 år,&lt;br&gt;om det vid utbetalning av pension skall tas hänsyn till pensionsbehållning&lt;br&gt;som härrör från pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring eller&lt;br&gt;barnår. Förvärvsvillkoret för plikttjänstgöring eller barnår utgör inte&lt;br&gt;något egentligt försäkringsvillkor utan enbart ett villkor för beräkning av&lt;br&gt;årlig inkomstpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör vissa ytterligare justeringar göras av utred-&lt;br&gt;ningens framlagda förslag att utbildning och vissa andra verksamheter&lt;br&gt;skall likställas med förvärvsarbete vid tillämpning av de förmånslagar&lt;br&gt;som ingår i den arbetsbaserade försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som har arbete i Sverige är försäkrade för inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension inklusive eventuell pensionsrätt för bamår. Däremot passar&lt;br&gt;ordningen med pensionsrätt för barnår mindre väl med bestämmelsen att&lt;br&gt;viss verksamhet skall likställas med förvärvsarbete. Det bör därför i&lt;br&gt;stället införas en bestämmelse så att även den som har haft små bam men&lt;br&gt;ännu inte har förvärvsarbetat kommer att anses som försäkrad vid till-&lt;br&gt;lämpning av LIP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för samtliga dem som kan komma i åtnjutande av pen-&lt;br&gt;sionsrätt för bamår är enligt nuvarande regler endast att de skall ha varit&lt;br&gt;bosatta i Sverige under intjänandeåret. Normalt krävs bl.a. även att den&lt;br&gt;försäkrade är förälder till det aktuella bamet, har haft vårdnaden om&lt;br&gt;barnet under minst halva året samt har varit bosatt tillsammans med det&lt;br&gt;under minst halva året. Från dessa senare villkor förekommer olika&lt;br&gt;undantag. Exempelvis krävs under vissa förutsättningar inte att blivande&lt;br&gt;adoptivföräldrar skall ha fått vårdnaden om bamet för att kunna tillgodo-&lt;br&gt;räknas pensionsrätt för barnår (3 kap. 22 § andra stycket LIP). Vidare kan&lt;br&gt;pensionsrätt för bamår under vissa förutsättningar överlåtas till en styv-&lt;br&gt;förälder eller till en förälder som inte uppfyller kraven beträffande viss&lt;br&gt;tids vårdnad och sammanboende med bamet. I socialförsäkringslagen bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför införas en bestämmelse om att även den som är bosatt i Sverige&lt;br&gt;skall anses som försäkrad vid tillämpning av bestämmelserna om pen-&lt;br&gt;sionsrätt för barnår i LIP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av om det föreligger bosättning i Sverige skall göras en-&lt;br&gt;ligt bosättningsbestämmelsema i 2 kap. socialförsäkringslagen. Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser innebär bl.a. att den som av en statlig arbetsgivare sänds till&lt;br&gt;ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning skall anses bosatt i&lt;br&gt;Sverige. Samma gäller dennes medföljande make och andra familjemed-&lt;br&gt;lemmar. Detta innebär att makarna skall anses bosatta i Sverige även vid&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna om barnår i 3 kap. LIP och pensions-&lt;br&gt;grundande belopp för barnår kan således tillgodoräknas om övriga villkor&lt;br&gt;härför är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att enligt 3 kap. 18 § LIP skall ersättning&lt;br&gt;för arbete utomlands som inte är pensionsgrundande i Sverige räknas in i&lt;br&gt;utfyllnadsinkomsten vid beräkning av pensionsgrundande belopp för&lt;br&gt;bamår. Syftet härför är att motverka att den försäkrade tillgodoräknas ett&lt;br&gt;alltför högt pensionsgrundande belopp för barnår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 De arbetsbaserade förmånerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Till den arbetsbaserade försäkringen skall hän-&lt;br&gt;föras följande förmåner enligt lagen om allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sjukpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- havandeskapspenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- föräldrapenning över garantinivån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillfällig föräldrapenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tilläggspension i form av förtidspension och efterlevandepension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- folkpension i form av förtidspension och efterlevandepension be-&lt;br&gt;räknad i förhållande till det antal år för vilka det tillgodoräknats&lt;br&gt;pensionspoäng för tilläggspension, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rehabilitering och rehabiliteringsersättning enligt 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den arbetsbaserade försäkringen skall det även ingå förmåner en-&lt;br&gt;ligt följande författningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag skiljer sig från regeringens förslag på så sätt att&lt;br&gt;till den arbetsbaserade socialförsäkringen hänförs även förmåner från&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen, utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering samt förmåner enligt&lt;br&gt;lagen om delpensionsförsäkring. Däremot omfattar utredningens förslag&lt;br&gt;inte förmåner enligt det reformerade ålderspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser anser att arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkringen inte skall ingå i socialförsäkringen. Arbetsmarknadsstyrel-&lt;br&gt;sen avstyrker att arbetslöshetsförsäkringen ingår i socialförsäkringslagen.&lt;br&gt;Styrelsen anför att förslaget medför att en person i vissa fall inte kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återknyta till tidigare försäkringsperioder eller arbete som ligger lång tid&lt;br&gt;tillbaka. Kammarrätten i Stockholm och Länsrätten i Stockholms län an-&lt;br&gt;ser att de olika förmånernas särdrag inte har beaktats tillräckligt, särskilt&lt;br&gt;inte förmånerna vid arbetslöshet. Riksförsäkringsverket anser det mest&lt;br&gt;ändamålsenligt att låta begreppet socialförsäkring omfatta endast de&lt;br&gt;förmåns- och ersättningssystem som administreras av de allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassorna. Statskontoret anser att boskillnad bör göras mellan för-&lt;br&gt;säkringar mot inkomstbortfall till följd av arbetslöshet respektive medi-&lt;br&gt;cinska orsaker. Landsorganisationen i Sverige (LO) avvisar att arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen införlivas i socialförsäkringen samt anför att arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen inte är någon socialförsäkring, som ska hanteras av&lt;br&gt;offentliga myndigheter, utan en försäkring som administreras av själv-&lt;br&gt;ständiga arbetslöshetskassor. Arbetslöshetskassornas samorganisation&lt;br&gt;anser att arbetslöshetsförsäkringen bör behållas som en trygghetsförsäk-&lt;br&gt;ring inom arbetsmarknadspolitiken och inte införlivas i socialförsäk-&lt;br&gt;ringen. Försäkringskasseförbundet anser det riktigt att arbetslöshetser-&lt;br&gt;sättning skall ingå i socialförsäkringen med hänsyn till indelningen i bo-&lt;br&gt;sättnings- och förvärvsarbetsbaserade förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag innebär att den&lt;br&gt;svenska socialförsäkringen och anslutande bidragssystem delas i två&lt;br&gt;delar. Den ena delen skall omfatta förmåner som är beroende av för-&lt;br&gt;värvsarbete och den andra förmåner som skall anses grundade på bosätt-&lt;br&gt;ning i Sverige. Till den arbetsbaserade delen bör därför i princip hänföras&lt;br&gt;endast sådana förmånssystem som kan sägas utgöra rena inkomstbort-&lt;br&gt;fallsförsäkringar. Det skall således vara fråga om förmåner som kan utges&lt;br&gt;på grund av och i relation till förlorad arbetsinkomst. Grundbidrag eller&lt;br&gt;garantiersättningar som utges oberoende av förvärvsarbete bör inte ingå i&lt;br&gt;den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen, även om de i dag lag-&lt;br&gt;tekniskt är inordnade i ett system för inkomstbortfallsförsäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har till den arbetsbaserade försäkringen hänfört bl.a. lagen&lt;br&gt;(1979:84) om delpensionsförsäkring. Lagen om delpensionsförsäkring&lt;br&gt;upphör emellertid att gälla vid utgången av år 2000. Den upphävda lagen&lt;br&gt;skall dock fortfarande gälla i fråga om dels redan beviljade delpensioner,&lt;br&gt;dels delpension som söks före upphävandet och skall beviljas för tid med&lt;br&gt;början före den 1 januari 2001. De bestämmelser som nu föreslås skall&lt;br&gt;inte träda i kraft förrän den 1 januari 2001. Det finns därför inte något&lt;br&gt;behov av att låta socialförsäkringslagens bestämmelser avgöra vem som&lt;br&gt;skall omfattas av lagen om delpensionsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den arbetsbaserade delen av försäkringen bör enligt utredningen&lt;br&gt;hänföras även vissa förmånssystem som visserligen inte kan sägas vara&lt;br&gt;inkomstbortfallsförsäkringar i egentlig mening men som likväl förutsätter&lt;br&gt;att den enskilde har eller har haft ett arbete för att förmånen skall kunna&lt;br&gt;utgå. Vad som avses är vissa typer av arbetslöshetsförmåner och utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi närmare har utvecklat i avsnitt 5.1 skall arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen samt utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;eller yrkesinriktad rehabilitering inte ingå i socialförsäkringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot skall som redovisats i föregående avsnitt till den arbetsbase-&lt;br&gt;rade försäkringen hänföras inkomstgrundad ålderspension bl.a. av de&lt;br&gt;skälen att fråga är om en inkomstrelaterad förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det sagda föreslår regeringen att den som arbetar i&lt;br&gt;Sverige bör vara försäkrad för följande förmåner enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring (AFL):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. havandeskapspenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föräldrapenning över garantinivån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tillfällig föräldrapenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tilläggspension i form av förtidspension och efterlevandepension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. folkpension i form av förtidspension och efterlevandepension be-&lt;br&gt;räknad i förhållande till det antal år för vilka det tillgodoräknats&lt;br&gt;pensionspoäng för tilläggspension, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. rehabilitering och rehabiliteringsersättning enligt 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att den som arbetar i Sverige även skall&lt;br&gt;omfattas av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Försäkringstid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den arbetsbaserade försäkringen skall vid an-&lt;br&gt;ställning gälla från och med den första dagen av anställningstiden. I&lt;br&gt;övriga fall skall den gälla från och med den dag när arbetet har på-&lt;br&gt;börjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen upphör att gälla tre månader (efterskyddstid) efter det&lt;br&gt;att arbetet har upphört av annan anledning än ledighet för semester,&lt;br&gt;ferier eller motsvarande uppehåll. Dock skall den upphöra tidigare om&lt;br&gt;den enskilde till följd av arbete i annat land skall vara försäkrad där&lt;br&gt;eller om det finns andra särskilda skäl. Den fortsätter emellertid att&lt;br&gt;gälla under tid för vilken den försäkrade uppbär någon arbetsbaserad&lt;br&gt;förmån, liksom under tid när han eller hon enligt de grunder som rege-&lt;br&gt;ringen fastställer genomgår utbildning eller står till arbetsmarknadens&lt;br&gt;förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För biståndsarbetare m.fl. som till följd av utlandsarbete inte om-&lt;br&gt;fattas av den arbetsbaserade försäkringen och som efter utlandstjänst-&lt;br&gt;göringens slut återvänder till Sverige skall efterskyddstiden börja löpa&lt;br&gt;först efter återkomsten, om utlandsvistelsen har varat längst fem år. En&lt;br&gt;förutsättning för detta är att utlandstjänstgöringen har upphört av an-&lt;br&gt;nan anledning än ledighet för semester, ferier eller motsvarande uppe-&lt;br&gt;håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärvsavbrott på grund av graviditet, vård av bam och total-&lt;br&gt;försvarstjänstgöring skall försäkringen fortsätta att gälla under mot-&lt;br&gt;svarande tid som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen för pensionsförmåner och arbetsskadeförmåner skall&lt;br&gt;fortsätta att gälla i den mån rätt till sådana förmåner kan härledas från&lt;br&gt;ett tidigare arbete här i landet eller i vissa fall från ersättning som av-&lt;br&gt;ses i avsnitt 7.3, t.ex. vårdbidrag och vissa studieersättningar. Det-&lt;br&gt;samma skall i vissa fall gälla även i fråga om föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att arbetet skall ha påbörjats för att den arbets-&lt;br&gt;baserade försäkringen skall börja gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen skall, till skillnad från regeringens förslag, som&lt;br&gt;huvudregel den arbetsbaserade försäkringen upphöra senast fyra veckor&lt;br&gt;efter den dag när arbetet har upphört av annan anledning än ledighet för&lt;br&gt;semester, ferier eller motsvarande uppehåll. Dock skall försäkringen fort-&lt;br&gt;sätta att gälla så länge någon arbetsbaserad förmån betalas ut. Utred-&lt;br&gt;ningens förslag om försäkringens upphörande är frikopplat från dagens&lt;br&gt;system med s.k. SGI-skyddade tider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kritik förekommer dels mot förslaget att försäk-&lt;br&gt;ringen skall gälla först efter att arbetet har påbörjats, dels mot att den&lt;br&gt;skall upphöra att gälla fyra veckor efter det att arbetet upphört. Läns-&lt;br&gt;rätten i Skåne län anser att avgörande skäl saknas för skärpningen att den&lt;br&gt;arbetsbaserade försäkringen skall börja gälla från och med att arbetet på-&lt;br&gt;börjas. Socialstyrelsen anför att en förkortning av efterskyddet från sex&lt;br&gt;månader till fyra veckor medför att vissa arbetslösa och studerande ham-&lt;br&gt;nar utanför försäkringen och riskerar att få försörja sig på socialbidrag.&lt;br&gt;Statskontoret anför att en följd av att grundvillkoren för ersättning vid&lt;br&gt;sjukdom kopplas samman med dem vid arbetslöshet tycks bli att en per-&lt;br&gt;son kan stå utan inkomstrelaterad ersättning även vid sjukdom om en&lt;br&gt;bortre parentes införs. Arbetsmarknadsstyrelsen(AMS) anför att förslaget&lt;br&gt;om försäkringstider kan komma i konflikt med arbetslöshetsförsäkringens&lt;br&gt;regler om överhoppningsbar tid. Vidare anför AMS att för den som stu-&lt;br&gt;derar eller tar hand om eget barn under två år bryts försäkringsskyddet&lt;br&gt;efter fyra veckor, eftersom den sökande under studierna eller hemmavis-&lt;br&gt;telsen inte uppbär någon förmån som omfattas av den arbetsbaserade för-&lt;br&gt;säkringen. Stockholms läns allmänna försäkringskassa anför att det sak-&lt;br&gt;nas en fullständig redovisning av konsekvenserna av begränsningen av&lt;br&gt;försäkringstiden och anser att det bör göras en samordnad utredning av&lt;br&gt;reglerna om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och reglerna om för-&lt;br&gt;säkringstid. Försäkringskasseförbundet anser dels att den som förvärvs-&lt;br&gt;arbetar i Sverige bör ha rätt till sjukvårdsförmåner, dels att efterskyddet&lt;br&gt;innebär försämringar som kan övervältra kostnader på kommunerna.&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att efterskyddet är för kort och&lt;br&gt;att det är viktigt att slå vakt om systemet med så kallade SGI-skyddade&lt;br&gt;tider. Tjänstemännens Centralorganisation anser att det blir en betydande&lt;br&gt;skärpning om den arbetsbaserade försäkringen skall gälla från och med&lt;br&gt;att arbetet påbörjats samt konstaterar att förslaget att man måste få ersätt-&lt;br&gt;ning från arbetslöshetsförsäkringen för att efterskyddet skall gälla är en&lt;br&gt;skärpning som drabbar nytillträdda på arbetsmarknaden. Arbetslöshets-&lt;br&gt;kassornas samorganisation anser det vara mycket angeläget att även den&lt;br&gt;som blivit arbetslös och inte har någon form av arbetslöshetsförmåner ges&lt;br&gt;ett obrutet försäkringsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En central fråga är under vilken tid&lt;br&gt;den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen skall gälla. Det nuvarande&lt;br&gt;socialförsäkringssystemet är till stor del bosättningsbaserat, dvs. det är&lt;br&gt;inte förekomsten av förvärvsarbete utan i stället bosättningen som avgör&lt;br&gt;om en person är försäkrad för en viss förmån. Försäkringsskyddet består&lt;br&gt;så länge bosättningen i Sverige består. Undantag från den principen&lt;br&gt;gäller inom bl.a. arbetsskadeförsäkringen, där anknytningsmomentet till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forsäkringen är förvärvsarbete här i landet. Krav på bosättning i landet&lt;br&gt;finns inom arbetsskadeförsäkringen endast för uppdragstagare och egen-&lt;br&gt;företagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen börjar gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förmånssystem som skall inordnas i den arbetsbaserade delen av&lt;br&gt;socialförsäkringen omfattar förmåner som utgår på grund av förlorad ar-&lt;br&gt;betsinkomst. Regeringen anser det därför vara en naturlig utgångspunkt&lt;br&gt;att skyddet inom denna del av försäkringen som princip skall gälla endast&lt;br&gt;under tid när den enskilde har ett arbete, antingen i form av en anställning&lt;br&gt;eller som uppdragstagare eller egenföretagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om när skyddet enligt den arbetsbaserade delen av socialför-&lt;br&gt;säkringen skall börja gälla måste avgöras mot bakgrund av att försäk-&lt;br&gt;ringens huvudsakliga syfte är att ge ett skydd mot förlorad arbetsinkomst.&lt;br&gt;Det är emellertid också nödvändigt att beakta att försäkringen nu öppnas&lt;br&gt;för alla som arbetar här i landet, oavsett bosättningsförhållanden. Vi an-&lt;br&gt;ser därför att en verklig anknytning till arbetslivet här i landet bör ha&lt;br&gt;uppkommit innan den enskilde kommer att omfattas av den arbetsbase-&lt;br&gt;rade försäkringen. Den nya ordningen med en arbetsbaserad försäkring&lt;br&gt;innebär att denna gren av socialförsäkringen öppnas för en mer internatio-&lt;br&gt;nell personkrets med svagare anknytning till Sverige. Det torde i allmänhet&lt;br&gt;förflyta längre tid från det att anställning erhålls till dess att arbetet skall&lt;br&gt;påbörjas när den anställde är bosatt utomlands än när han eller hon är bo-&lt;br&gt;satt här i landet. Redan i dag förekommer åtskilliga fall i vilka det är oklart&lt;br&gt;när en s.k. tillträdesresa skall anses påbörjad. Med den av utredningen före-&lt;br&gt;slagna ordningen att den arbetsbaserade försäkringen skall börja gälla den&lt;br&gt;dag under vilken det försäkringsgrundande arbetet har påbörjats skulle det&lt;br&gt;bli väsentligt lättare att i det enskilda fallet avgöra om försäkringen har&lt;br&gt;börjat gälla. Man begränsar på så sätt antalet tveksamma fall i vilka det kan&lt;br&gt;ifrågasättas om ett arbete verkligen skulle ha påbörjats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan har en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning nor-&lt;br&gt;malt rätt till sjuklön under de fjorton första dagarna av en sjukperiod.&lt;br&gt;Under en sjuklöneperiod föreligger inte rätt till sjukpenning. En arbetstaga-&lt;br&gt;res rätt till sjuklön gäller från och med den första dagen av anställnings-&lt;br&gt;tiden. Vid en avtalad anställningstid som understiger en månad inträder&lt;br&gt;rätten till sjuklön endast om arbetstagaren tillträtt anställningen och sedan&lt;br&gt;varit anställd under fjorton dagar i följd. Ett genomförande av utredningens&lt;br&gt;förslag att en arbetstagare skall ha infunnit sig på arbetsplatsen innan för-&lt;br&gt;säkringen börjar gälla är inte anpassat till ordningen med sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det skulle vara otillfredställande med ett system en-&lt;br&gt;ligt vilket en arbetstagare vid sjukdom inledningsvis skulle fa sjuklön, men&lt;br&gt;senare vägras sjukpenning på den grunden att försäkringen inte börjat&lt;br&gt;gälla, eftersom den enskilde inte påbörjat sitt avtalade arbete. Dessutom&lt;br&gt;kan det även med utredningens förslag i vissa fall vara oklart när försäk-&lt;br&gt;ringen skall börja gälla, t.ex. för arbetstagare som har möjlighet att arbeta&lt;br&gt;hemma. Någon ändring av när den arbetsbaserade försäkringen skall bölja&lt;br&gt;gälla bör därför inte genomföras för arbetstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetsrelaterade delen av socialförsäkringen skall gälla oberoende&lt;br&gt;av vilken typ av arbete den enskilde utövar, dvs. den skall gälla såväl för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställda som för uppdragstagare och egenföretagare. En särskild fråga&lt;br&gt;blir därför att avgöra när försäkringen börjar gälla för en uppdragstagare&lt;br&gt;eller egenföretagare. Det finns när det gäller dessa grupper inte på samma&lt;br&gt;sätt som för anställda några fasta tidpunkter, t.ex. en avtalad anställ-&lt;br&gt;ningstid, att hålla sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En företagares (eller uppdragstagares) försäkring för arbetsbaserade&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner bör normalt anses inträda när hans personliga&lt;br&gt;verksamhet i rörelsen påbörjas. För att så skall anses vara fallet behöver&lt;br&gt;inte nödvändigtvis krävas att direkt inkomstbringande arbete påbörjats,&lt;br&gt;t.ex. ett uppdrag åt en kund. Någon form av aktivitet som mera konkret&lt;br&gt;kan anses utförd som ett led i verksamhet bör dock krävas. Exempel på&lt;br&gt;detta kan vara införskaffande av maskiner och råvaror för tillverkning av&lt;br&gt;en produkt eller påbörjad marknadsföring av tjänster. Enbart inregistre-&lt;br&gt;ring av en firma eller registrering för mervärdesskatt bör emellertid inte&lt;br&gt;anses tillräckligt för att arbete som egenföretagare skall anses ha på-&lt;br&gt;börjats. Detta motsvarar dagens ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen upphör att gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan skyddet enligt den arbetsbaserade försäkringen har inträtt skall det&lt;br&gt;i princip gälla så länge den försäkrade har ett arbete. Det gäller således&lt;br&gt;inte bara under tid när den försäkrade faktiskt arbetar utan även under&lt;br&gt;semester och andra motsvarande ledigheter, t.ex. ferieledigheter för lära-&lt;br&gt;re. Den försäkrade har således ett kontinuerligt pågående försäkrings-&lt;br&gt;skydd under denna tid. Detta utesluter dock inte att det för rätt till en-&lt;br&gt;skilda förmåner kan finnas ytterligare krav som måste uppfyllas. T.ex.&lt;br&gt;måste en olycksfallsskada fortfarande ha ett samband med förvärvsarbete&lt;br&gt;för att den skall kunna anses som en arbetsskada, och för sjukpenning och&lt;br&gt;föräldrapenning fordras i vissa fall att man har varit tvungen att avstå från&lt;br&gt;arbete under den aktuella dagen. Någon förändring i detta hänseende&lt;br&gt;föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen är tänkt att vara en in-&lt;br&gt;komstbortfallsförsäkring. Detta innebär att den skall täcka ekonomisk&lt;br&gt;skada som uppkommer med anledning av att det för den försäkrade före-&lt;br&gt;ligger arbetshinder, t.ex. på grund av sjukdom. En förutsättning för att&lt;br&gt;erhålla förmåner från den arbetsbaserade försäkringen bör nämligen vara&lt;br&gt;att den försäkrade gör en inkomstförlust på grund av att det har uppkom-&lt;br&gt;mit en sådan situation som försäkringen skall ge skydd vid. Principiellt&lt;br&gt;sett bör därför skyddet enligt den arbetsbaserade delen upphöra när an-&lt;br&gt;ställningen upphör eller när den som bedriver annat förvärvsarbete upp-&lt;br&gt;hör med sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen är det emellertid inte rimligt att strikt upprätthålla&lt;br&gt;en sådan princip, varför man föreslår att det skall finnas ett visst generellt&lt;br&gt;efterskydd, som skall upphöra senast fyra veckor efter det att arbetet har&lt;br&gt;upphört. Den som drabbas av något arbetshinder när detta efterskydd&lt;br&gt;gäller skall enligt utredningen alltjämt vara försäkrad. I vissa fall bör&lt;br&gt;efterskyddet upphöra tidigare än fyra veckor efter att arbetet upphörde,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl för det. Detta kan enligt utredningen vara&lt;br&gt;fallet t.ex. när den försäkrade i stället för sitt tidigare arbete påbörjar ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete i ett annat land. Ett annat exempel som nämns är att den försäkrade&lt;br&gt;uppger att han eller hon lämnar Sverige och all anknytning hit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser till skillnad från vad utredningen föreslagit att ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkringen samt utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning eller yrkesinriktad rehabilitering inte skall ingå i socialförsäk-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av utredningens förslag blir att den som växlar mellan&lt;br&gt;perioder av arbete, arbetslöshet och sjukdom vanligen kommer att ges ett&lt;br&gt;kontinuerligt, obrutet försäkringsskydd. Det innebär i och för sig inte att&lt;br&gt;en sådan person utan vidare har rätt till alla förmåner inom den arbetsba-&lt;br&gt;serade försäkringen utan endast att han ingår i den skyddade personkret-&lt;br&gt;sen. Därutöver krävs för rätt till de flesta förmåner att ytterligare villkor&lt;br&gt;uppfylls. Utredningens förslag innebär en viss skärpning i förhållande till&lt;br&gt;vad som gäller i dag. En person vars arbete har upphört blir nämligen&lt;br&gt;utförsäkrad, om det vid tidpunkten för upphörande av det generella efter-&lt;br&gt;skyddet om fyra veckor inte föreligger rätt till någon förmån från den&lt;br&gt;arbetsbaserade försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan nämnas att det inom Socialdepartementet för närvarande&lt;br&gt;bereds frågor rörande regleringen av förtidspension och ersättning för&lt;br&gt;personer som har en långvarig men inte varaktig nedsättning av arbets-&lt;br&gt;förmågan. Detta beredningsarbete berör också sjukpenning. Ändrade&lt;br&gt;regler för sjukpenning kan naturligtvis få återverkningar på den faktiska&lt;br&gt;försäkringstiden för sjukpenningförsäkringen. Med hänsyn härtill och till&lt;br&gt;att underlaget för sjukpenning påverkar även andra förmåner än sjukpen-&lt;br&gt;ning, t.ex. rehabiliteringspenning enligt 22 kap. AFL, finns det anledning&lt;br&gt;att beröra nuvarande förhållanden inom sjukpenningförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning utges enligt 3 kap. 1 § AFL under vissa förutsättningar till&lt;br&gt;en hos försäkringskassan inskriven försäkrad. Dock föreligger inte rätt till&lt;br&gt;sjukpenning på grundval av anställningsförmåner för tid som ingår i en&lt;br&gt;sjuklöneperiod under vilken den försäkrades arbetsgivare har att svara för&lt;br&gt;sjuklön. Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades&lt;br&gt;arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Vid inskrivning av en försäkrad&lt;br&gt;skall försäkringskassan besluta om dennes tillhörighet till sjukpenning-&lt;br&gt;försäkringen. Uppgår den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;(SGI) till minst 24 procent av prisbasbeloppet, skall försäkringskassan&lt;br&gt;därvid även fastställa dennes SGI. För att SGI skall fastställas krävs att&lt;br&gt;den försäkrade har inkomst av eget arbete. En fastställd SGI skall om-&lt;br&gt;prövas vid ändrade förhållanden, t.ex. när inkomstförhållandena har änd-&lt;br&gt;rats. Har den försäkrade inte längre inkomst av arbete skall han eller hon&lt;br&gt;som regel inte längre omfattas av sjukpenningförsäkringen. I vissa fall får&lt;br&gt;den försäkrade emellertid behålla fastställd SGI även om han eller hon&lt;br&gt;inte längre förvärvsarbetar. Sådan s.k. SGI-skyddad tid utgör ett avsteg&lt;br&gt;från huvudregeln. Bestämmelser om SGI-skyddad tid finns främst i&lt;br&gt;3 kap. 5 § AFL. Ytterligare bestämmelser förekommer i Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställd SGI får således i dag i vissa situationer sänkas lägst till vad&lt;br&gt;den skulle ha varit närmast före förvärvsavbrottet, om försäkringskassan&lt;br&gt;då känt till samtliga förhållanden. Den främsta orsaken till SGI-skydd är&lt;br&gt;sjukdom. Den som inte förvärvsarbetar av anledning som berättigar till&lt;br&gt;sjukpenning, rehabiliteringspenning, motsvarande ersättning enligt LAF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller annan jämförbar ekonomisk förmån har rätt att behålla sin SGI en-&lt;br&gt;ligt bestämmelserna i Riksförsäkringsverkets föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de personer som omfattas av s.k. SGI-skyddad tid hör bl.a. de som&lt;br&gt;bedriver studier som berättigar till studiestöd, eller som bedriver vissa&lt;br&gt;andra former av studier inom det egna yrkesområdet, de som avbryter sitt&lt;br&gt;förvärvsarbete eller minskar sin arbetstid för kortare tid än sex månader,&lt;br&gt;de som är arbetslösa före 65 års ålder och är anmälda som arbetssökande&lt;br&gt;på arbetsförmedlingen samt är beredda att anta erbjudet arbete i en om-&lt;br&gt;fattning som svarar mot fastställd SGI, de som minskar sin arbetstid i&lt;br&gt;samband med graviditet eller som är hemma för vård av barn samt de&lt;br&gt;som fullgör sin värnplikt. Vidare föreskrivs i 3 kap. 5 b § AFL att för&lt;br&gt;vissa biståndsarbetare som efter utlandstjänstgöring återkommer till&lt;br&gt;Sverige skall SGI fastställas till lägst vad som utgjorde SGI:n omedelbart&lt;br&gt;före utlandstjänstgöringen. SGI för en person vars förtidspension eller&lt;br&gt;sjukbidrag har upphört eller minskat skall enligt 3 kap. 5 c § AFL mot-&lt;br&gt;svara den SGI som den försäkrade skulle varit berättigad till innan dess&lt;br&gt;att respektive förmån började utges eller vad som löneutvecklingen inom&lt;br&gt;yrkesområdet därefter föranleder om den försäkrade är arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de nuvarande bestämmelserna om SGI-skyddad tid följer att det&lt;br&gt;innan förvärvsuppehållet normalt skall ha fastställts en SGI för den för-&lt;br&gt;säkrade för att det skall föreligga s.k. SGI-skydd. Nämnas bör att enligt&lt;br&gt;3 kap, 5 § AFL kan försäkringskassan emellertid fastställa SGI retroak-&lt;br&gt;tivt i samband med ett ersättningsärende. I det fall den försäkrade skulle&lt;br&gt;ha haft en SGI på en viss nivå om försäkringskassan känt till samtliga&lt;br&gt;förhållanden, finns det således möjlighet att fastställa denna i efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGI har i första hand betydelse för storleken av sjukpenning enligt&lt;br&gt;AFL. Den utgör emellertid också underlag för bestämmande av andra&lt;br&gt;förmåner inom socialförsäkringssystemet såsom rehabiliteringspenning,&lt;br&gt;föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning och&lt;br&gt;närståendepenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att sjukpenningförsäkringens karaktär av inkomst-&lt;br&gt;bortfallsförsäkring talar för att sjukpenningförsäkringen principiellt bör&lt;br&gt;gälla endast så länge den försäkrade har ett arbete. Å andra sidan är det&lt;br&gt;inte rimligt att strikt upprätthålla en sådan princip. Det framstår som&lt;br&gt;orimligt om en person exempelvis skulle ställas utan sjukpenningförsäk-&lt;br&gt;ring på grund av att han i samband med byte av anställning under en kort&lt;br&gt;tid inte är förvärvsverksam. Mot denna bakgrund är det motiverat med ett&lt;br&gt;visst generellt efterskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande föreskrifter skall en försäkrads sjukpenninggrundan-&lt;br&gt;de inkomst inte sänkas om han eller hon avbryter sitt förvärvsarbete för&lt;br&gt;kortare tid än sex månader i följd. Utredningens förslag innebär att denna&lt;br&gt;sexmånadersregel slopas och att det i stället skall gälla ett efterskydd om&lt;br&gt;fyra veckor från det att arbetet har upphört. Regeringen anser emellertid&lt;br&gt;att en så kort efterskyddstid på ett oacceptabelt sätt skulle drabba vissa&lt;br&gt;grupper såsom säsongsanställda som under den arbetsfria tiden inte upp-&lt;br&gt;bär arbetslöshetsersättning eller någon annan förmån som medför att för-&lt;br&gt;säkringen skall fortsätta att gälla. Regeringen anser därför att det i stället&lt;br&gt;bör gälla en generell efterskyddstid under tre månader efter det att arbetet&lt;br&gt;har upphört av annan anledning än ledighet för semester, ferier eller mot-&lt;br&gt;svarande uppehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser regeringen att försäkringen liksom i dag i vissa fall skall&lt;br&gt;kunna fortsätta att gälla under längre tid efter det att arbetet har upphört. I&lt;br&gt;dag är så fallet genom tillämpningen av de s.k. SGI-skyddade tiderna.&lt;br&gt;Utredningen föreslår i detta hänseende att försäkringen skall fortsätta att&lt;br&gt;gälla så länge den enskilde uppbär någon arbetsrelaterad förmån. Den av&lt;br&gt;utredningen föreslagna lösningen täcker flertalet situationer där i dag&lt;br&gt;SGI-skyddade tider tillämpas. Med utredningens förslag kan dock den&lt;br&gt;enskilde i vissa fall komma att ställas utanför den arbetsbaserade försäk-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har nämnts pågår för närvarande inom Socialdeparte-&lt;br&gt;mentet beredning av förslag rörande förtidspension och SGI-frågor. De&lt;br&gt;förslagen kan komma att leda till förändrade regler och därmed inverka&lt;br&gt;på det faktiska försäkringsskyddets utsträckning i tiden. I avvaktan på&lt;br&gt;nya regler om beräkning av SGI bör det enligt regeringens mening efter-&lt;br&gt;strävas en ordning som ansluter till dagens SGI-skydd. De nu föreslagna&lt;br&gt;bestämmelserna far i framtiden justeras efter de nya SGI-reglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att systematiskt sett skall huvudregeln vara att den&lt;br&gt;som inte längre har inkomst av arbete inte heller längre skall omfattas av&lt;br&gt;sjukpenningförsäkringen. Vidare skall liksom i dag försäkringens giltig-&lt;br&gt;het kunna utsträckas i tiden med tillämpning av ett SGI-skydd. Detta&lt;br&gt;innebär att den som vid förvärvsavbrott omfattas av nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melser om SGI-skydd - med undantag för den tidigare nämnda sex-&lt;br&gt;månadersregeln - far behålla sitt försäkringsskydd i motsvarande omfatt-&lt;br&gt;ning som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag att en försäkrad vid förvärvsavbrott skall behålla&lt;br&gt;sitt försäkringsskydd om han eller hon omfattas av nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melser om SGI-skydd avser naturligtvis bara de förmåner som utges på&lt;br&gt;grundval av SGI eller sjukpenning. Att försäkringsskyddet består innebär&lt;br&gt;i och för sig inte att den försäkrade utan vidare har rätt till alla förmåner&lt;br&gt;inom den arbetsbaserade försäkringen utan endast att han ingår i den&lt;br&gt;skyddade personkretsen. Därutöver krävs för rätt till de flesta förmåner&lt;br&gt;att ytterligare villkor uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mera teknisk mening uppnås det ovan redovisade skyddet genom att&lt;br&gt;det föreskrivs i socialförsäkringslagen att den arbetsbaserade försäk-&lt;br&gt;ringen fortsätter att gälla för tid under vilken den enskilde uppbär en för-&lt;br&gt;mån från denna försäkring. Vidare skall försäkringen fortsätta att gälla&lt;br&gt;för tid för vilken en person genomgår viss utbildning eller står till ar-&lt;br&gt;betsmarknadens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare införs en särskild bestämmelse för vissa biståndsarbetare m.fl.&lt;br&gt;(se avsnitt 8.5) som innebär att det generella efterskyddet om tre månader&lt;br&gt;skall börja löpa när de efter avslutad utlandstjänstgöring återkommer till&lt;br&gt;Sverige. I dessa fall blir det således en överhoppningsbar tid under ut-&lt;br&gt;landstjänstgöringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärvsavbrott på grund av graviditet, vård av bam och totalför-&lt;br&gt;svarstjänstgöring skall försäkringen fortsätta att gälla under motsvarande&lt;br&gt;tid som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa typer av förmåner är konstruerade så att de tjänas in under en&lt;br&gt;tidsperiod men betalas ut vid en senare tidpunkt. Det gäller framför allt&lt;br&gt;pensioner men även arbetsskadeersättning kan börja betalas ut långt efter&lt;br&gt;det att det arbete under vilken en arbetsskada uppstått har avslutats. För&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att på detta sätt grundade förmåner skall kunna betalas ut, föreslår rege- Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;ringen att försäkringen för dessa förmåner skall bestå även efter det att&lt;br&gt;den enskilde upphört att förvärvsarbeta, i den mån rätt till förmånerna&lt;br&gt;kan härledas från ett tidigare arbete här i landet. Det innebär vidare att&lt;br&gt;den som någon gång tillgodoräknats pensionspoäng eller pensionsrätt&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 11 kap. AFL eller 4 kap. LIP alltid är försäkrad&lt;br&gt;för inkomstgrundad pension. Dessa förslag innebär ingen förändring i&lt;br&gt;förhållande till vad som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnas bör att det för utbetalning av inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;enligt det reformerade ålderspensionssystemet inte krävs att den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade är försäkrad vid utbetalningstillfället. Däremot krävs&lt;br&gt;naturligtvis att vederbörande varit försäkrad tidigare för att någon pen-&lt;br&gt;sionsrätt skall kunna ha intjänats. Motsvarande avses framdeles gälla&lt;br&gt;även tilläggspension. Bestämmelser om uttag av tilläggspension finns i&lt;br&gt;12 kap. AFL och 6 kap. LIP, varav de senare träder i kraft den 1 januari&lt;br&gt;2001. Vidare avses ändringar att genomföras även beträffande folkpen-&lt;br&gt;sion. I avvaktan härpå har regeringen anpassat förslaget till de författ-&lt;br&gt;ningar som hittills beslutats av riksdagen. Försäkringen för bl.a. pensio-&lt;br&gt;ner skall således fortsätta att gälla i det fall rätten till en sådan förmån kan&lt;br&gt;härledas från ett tidigare arbete i Sverige, vilket alltjämt kommer att ha&lt;br&gt;betydelse för om pension i vissa fall skall kunna utbetalas. Försäkringen&lt;br&gt;för pensioner skall dessutom fortsätta att gälla om den kan härledas till en&lt;br&gt;sådan situation som avses i avsnitt 7.3. I sistnämnda fall är det fråga om&lt;br&gt;pension som skall beräknas på pensionsgrundande inkomst som inte ut-&lt;br&gt;gör ersättning för arbete, t.ex. vårdbidrag och vissa studieersättningar. En&lt;br&gt;person som erhållit sådana förmåner är nämligen försäkrad för inkomst-&lt;br&gt;grundad ålderspension och tilläggspension i form av förtidspension även&lt;br&gt;om han eller hon inte har haft något arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår särskilda regler om försäkringstid även beträffande&lt;br&gt;föräldrapenning över garantinivån. Försäkringen för dessa förmåner före-&lt;br&gt;slås bestå även efter den tidigare nämnda efterskyddstiden om tre måna-&lt;br&gt;der. Även förslaget i denna del förklaras av att det, i enlighet med vad&lt;br&gt;som nu gäller inom respektive förmånsslag, också i framtiden bör vara&lt;br&gt;möjligt att börja uppbära förmånen även om det har gått lång tid sedan&lt;br&gt;det senaste arbetet upphört. Försäkringen skall därför gälla så länge rätten&lt;br&gt;till förmån kan härledas från ett tidigare arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den enskilde skall kunna fa en förmån är det, som tidigare&lt;br&gt;nämnts inte tillräckligt, att han eller hon är försäkrad. Därutöver ställs i&lt;br&gt;de olika förmånslagarna ytterligare villkor som är specifika för respektive&lt;br&gt;förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den som är försäkrad för föräldrapenning över garantinivån&lt;br&gt;skall kunna erhålla denna förmån måste även fortsättningsvis vissa för&lt;br&gt;föräldrapenningen specifika villkor vara uppfyllda. Möjligheten att er-&lt;br&gt;hålla föräldrapenning över garantinivån är som regel beroende av att den&lt;br&gt;försäkrade har sjukpenninggrundande inkomst enligt AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande egenföretagare och uppdragstagare skall på motsvarande&lt;br&gt;sätt som när försäkringen börjar gälla en egenföretagare eller uppdrags-&lt;br&gt;tagare anses ha upphört med sitt arbete när hans personliga verksamhet i&lt;br&gt;rörelsen har upphört. Detta kan anses vara fallet om denne t.ex. har sålt&lt;br&gt;rörelsetillgångama. Vidare bör arbete som regel anses ha upphört, om en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egenföretagare inte längre taxeras för inkomst av rörelse. Om avbrott i&lt;br&gt;verksamheten görs endast tillfälligt bör arbetet däremot inte anses upp-&lt;br&gt;hört.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Särskilda villkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon väntetid bör inte införas för den ar-&lt;br&gt;betsbaserade försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som behöver arbetstillstånd eller uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd med motsvarande verkan skall inte ha rätt till förmåner&lt;br&gt;från den arbetsbaserade försäkringen förrän sådant tillstånd meddelats.&lt;br&gt;Ersättning skall därvid kunna betalas från och med den dag då till-&lt;br&gt;ståndet börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader&lt;br&gt;innan tillståndet beviljades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag såvitt&lt;br&gt;avser arbetstillstånd och uppehållstillstånd. Utredningen föreslår, med&lt;br&gt;undantag för arbetsskadeförsäkringen, därutöver att förmåner som om-&lt;br&gt;fattas av den arbetsbaserade försäkringen inte skall betalas för de första&lt;br&gt;fyra veckorna av den tid under vilken försäkringen börjar gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge tillstyrker inte&lt;br&gt;några försämringar i form av väntetider. Länsrätten i Skåne län anser att&lt;br&gt;avgörande skäl saknas för väntetid för de arbetsbaserade förmånerna med&lt;br&gt;hänsyn till att de huvudsakligen kompenserar inkomstbortfall, i viss mån&lt;br&gt;tjänas in och finansieras av den enskilde. Riksförsäkringsverket avstyrker&lt;br&gt;förslaget om en väntetidsregel på grund av att besparingseffekten torde&lt;br&gt;bli liten samtidigt som en sådan regel medför administrativt merarbete.&lt;br&gt;Även Försäkringskasseförbundet anser att någon väntetid inte bör in-&lt;br&gt;föras. Landsorganisationen i Sverige (LO) framhåller att en väntetid dels&lt;br&gt;försvårar för nytillträdda på arbetsmarknaden att få ett försäkringsskydd,&lt;br&gt;dels blir särskilt besvärande för behovsanställda som inte har längre ar-&lt;br&gt;betsperioder avtalade. Tjänstemännens Centralorganisation avstyrker&lt;br&gt;förslaget om väntetid, eftersom det far stora konsekvenser för nytillträdda&lt;br&gt;som saknar fast arbete och för utförsäkrade. Sveriges redareförening an-&lt;br&gt;för att förslaget om väntetid kolliderar med sjömanslagen som ger rätt till&lt;br&gt;sjuklön från första sjukdagen. Vidare pekar föreningen på att sjömän som&lt;br&gt;anställs av en svensk arbetsgivare för tjänstgöring på ett fartyg med inter-&lt;br&gt;nationaliseringsavtal skrivs ut från försäkringskassan men återgår till&lt;br&gt;densamma så snart anställningen upphör. Föreningen anser att detta sys-&lt;br&gt;tem måste behållas utan att sjömän eller arbetsgivare drabbas av karens&lt;br&gt;för sjukförsäkringsersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare redovisats föreslås att&lt;br&gt;skyddet enligt den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen skall börja&lt;br&gt;gälla från och med den dag när arbetet har påbörjats. För anställda skall&lt;br&gt;försäkringen emellertid gälla från och med den första dagen av anställ-&lt;br&gt;ningstiden. Den förvärvsarbetande blir vid den tidpunkten generellt för-&lt;br&gt;säkrad för förmåner som ingår i denna del av socialförsäkringen och&lt;br&gt;börjar då tjäna in rätt till olika förmåner. En annan fråga är om den en-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilde genast när han eller hon blir försäkrad skall ges en omedelbar rätt Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;till förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i de författningar som reglerar de olika socialförsäkringsför-&lt;br&gt;månerna redan i dag en rad olika kvalifikationsregler. Utredningen anser&lt;br&gt;det rimligt att ställa upp ett generellt krav på att arbete skall ha utförts&lt;br&gt;under viss minsta tid innan rätt att uppbära arbetsbaserade socialförsäk-&lt;br&gt;ringsförmåner kan uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns redan längre gående kvalifikationsregler i flera förmåns-&lt;br&gt;system, t.ex. för föräldrapenning, varför den väntetidsregel som utred-&lt;br&gt;ningen föreslår i praktiken skulle fa relativt begränsad betydelse. Med&lt;br&gt;hänsyn till att en sådan väntetid skulle tillämpas endast i samband med att&lt;br&gt;den arbetsbaserade försäkringen börjar gälla skulle den få betydelse en-&lt;br&gt;dast för personer som är nytillträdda på arbetsmarknaden eller för dem&lt;br&gt;vars försäkringsskydd av någon anledning brutits. Den av utredningen&lt;br&gt;föreslagna väntetiden utgör inte någon karens vid varje ersättningsfall.&lt;br&gt;Vidare avser utredningens förslag inte att påverka rätten till sjuklön en-&lt;br&gt;ligt sjuklönelagen. Utredningen anser trots detta att en väntetid kan fylla&lt;br&gt;en funktion. Den skulle förhindra t.ex. att en person som påbörjar ett&lt;br&gt;mycket kortvarigt arbete, och som därför inte kan få sjuklön förrän han&lt;br&gt;varit anställd fjorton kalenderdagar i följd, i stället skulle kunna få rätt till&lt;br&gt;sjukpenning vid sjukdom som inträffar efter kanske bara någon dags ar-&lt;br&gt;bete. En sådan väntetid skulle också innebära att den som påbörjar ett&lt;br&gt;arbete som uppdragstagare eller egen företagare inte kan få förmåner för&lt;br&gt;de första fyra veckorna av arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det oskäligt med en väntetid som drabbar personer&lt;br&gt;som är nytillträdda på arbetsmarknaden. Med hänsyn till att sjuklönepe-&lt;br&gt;rioden numera utgör ijorton dagar skulle väntetiden fa bestämmas till&lt;br&gt;motsvarande tid. Besparingseffekten av en så kort väntetid kan inte anses&lt;br&gt;uppväga olägenheterna med en sådan. Dessutom förenklas regelsystemet&lt;br&gt;om det inte belastas med särskilda väntetider för arbetsbaserade förmå-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:11) om inskrivning&lt;br&gt;och avregistrering hos allmän försäkringskassa finns bestämmelser om&lt;br&gt;krav på uppehållstillstånd i vissa fall. Av 5 § andra stycket framgår att en&lt;br&gt;utländsk medborgare som behöver uppehållstillstånd kan skrivas in hos&lt;br&gt;försäkringskassa först när han beviljats permanent uppehållstillstånd eller&lt;br&gt;ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för ett år eller längre tid. Vårt lag-&lt;br&gt;förslag förutsätter en liknande bestämmelse (jfr avsnitt 6.4.2). Den som&lt;br&gt;enligt utlänningslagen behöver ha arbetstillstånd eller uppehållstillstånd&lt;br&gt;med motsvarande verkan (avser bl.a. egenföretagare) skall enligt för-&lt;br&gt;slaget inte ha rätt till förmåner förrän sådant tillstånd har meddelats. Mot&lt;br&gt;bakgrund av regeringens förslag om att inskrivning hos försäkringskassa&lt;br&gt;skall avskaffas som försäkringsvillkor (se avsnitt 11.1) är lagförslaget&lt;br&gt;utformat så att kraven på beviljat arbets- eller uppehållstillstånd utgör&lt;br&gt;villkor för att förmåner skall kunna betalas ut. Vidare skall enligt för-&lt;br&gt;slaget förmåner i de avsedda fallen kunna betalas ut tidigast från och med&lt;br&gt;den dag då tillståndet börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre&lt;br&gt;månader innan tillståndet meddelats. Den angivna tidsgränsen överens-&lt;br&gt;stämmer också i det avseendet med nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Några särskilda personkategorier&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beträffande några särskilda persongrupper bör liksom i dag socialför-&lt;br&gt;säkringen ha en utsträckt giltighet vid utlandsvistelse. Detta gäller bl.a.&lt;br&gt;statsanställda som utsänds för tjänstgöring utomlands. De omfattas nor-&lt;br&gt;malt av socialförsäkringen i den utsändande staten utan begränsning av&lt;br&gt;de generella ettårsreglema som har redovisats i avsnitten 6.2 och 7.2. En&lt;br&gt;annan grupp utgörs av ambassadanställda m.fl. Den diplomatiska kåren är&lt;br&gt;normalt undantagen den mottagande statens lagstiftning och omfattas&lt;br&gt;heller inte av den statens system för social trygghet. För s.k. lokalanställ-&lt;br&gt;da på beskickningar gäller däremot ofta det omvända förhållandet. Ytter-&lt;br&gt;ligare en i detta sammanhang speciell personkategori utgörs av bistånds-&lt;br&gt;arbetare m.fl. som tjänstgör utomlands. För dessa har svensk socialför-&lt;br&gt;säkring en utsträckt tillämpning. En annan grupp med speciella för-&lt;br&gt;hållanden utgörs av de utlandsstuderande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Utlandsstuderande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den bosättningsbaserade försäkringen skall ha&lt;br&gt;en utsträckt tillämpning för vissa utlandsstuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i Sverige bosatt person som lämnar landet för att studera utom-&lt;br&gt;lands skall anses vara fortsatt bosatt här, och därmed omfattas av den&lt;br&gt;bosättningsbaserade försäkringen, under den tid för vilken han eller&lt;br&gt;hon genomgår studiestödsberättigande utbildning eller uppbär utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag för doktorander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som kommer till Sverige för att studera skall inte omfattas av&lt;br&gt;den bosättningsbaserade försäkringen utom i de fall han eller hon är&lt;br&gt;berättigad till utbildningsbidrag för doktorander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för studerande skall även gälla medföljande familje-&lt;br&gt;medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag motsvarar i huvudsak regeringens. Därutöver&lt;br&gt;föreslår utredningen att en utlandsstuderande från försäkringskassan skall&lt;br&gt;kunna fa bindande förhandsbesked om han eller hon anses bosatt här med&lt;br&gt;avseende på de bosättningsbaserade förmånerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget utom&lt;br&gt;såvitt avser förhandsbesked och anför att det räcker med att knyta an till&lt;br&gt;studiestödssystemet. Riksskatteverket anför att bosättningsbegreppet för&lt;br&gt;studerande inte kommer att överensstämma med folkbokföringen. Enligt&lt;br&gt;verket innebär det att försäkringskassan måste kontrollera om personer&lt;br&gt;som avregistrerats som utflyttade skall omfattas av den bosättningsbase-&lt;br&gt;rade försäkringen och om inflyttade inte skall omfattas. Verket framhåller&lt;br&gt;att erforderliga uppgifter då inte kan hämtas från folkbokföringen. Cent-&lt;br&gt;rala Studiestödsnämnden anser förslagen vara väl avvägda och att an-&lt;br&gt;knytningen till studiestödet är naturlig. Stockholms läns allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa och Försäkringskasseförbundet anför att det inte framgår hur&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en försäkringskassa kan få uppgift om att en person inte beviljats studie-&lt;br&gt;medel på grund av ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Den som studerar i sitt bosättningsland omfattas vanligen&lt;br&gt;av socialförsäkringen där. När det gäller utlandsstuderande, dvs. stude-&lt;br&gt;rande som lämnar eller kommer till Sverige för att studera, finns det&lt;br&gt;däremot anledning till särskilda överväganden för att det inte skall uppstå&lt;br&gt;oklarheter om denna grupps försäkringstillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 3 § första stycket AFL skall en försäkrad som lämnar&lt;br&gt;Sverige anses vara bosatt här i landet, om utlandsvistelsen är avsedd att&lt;br&gt;vara längst ett år. En svensk medborgare är i och för sig försäkrad enligt&lt;br&gt;1 kap. 3 § AFL även när han studerar utomlands. Däremot inverkar&lt;br&gt;bosättningsförhållandena även på en svensk medborgares möjligheter att&lt;br&gt;tjäna in eller erhålla olika förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedrivs utlandsstudier längre tid än ett år uppkommer frågan om i&lt;br&gt;vilket land den studerande skall anses bosatt. I praktiken avregistreras&lt;br&gt;ofta inte de utlandsstuderande. Riksförsäkringsverket rekommenderar i&lt;br&gt;allmänna råd om försäkring, inskrivning och avregistrering att det vid&lt;br&gt;bedömning av om en utlandsvistelse överstiger ett år inte skall tas hänsyn&lt;br&gt;till avbrott i utlandsvistelsen för semester, besök under längre helger och&lt;br&gt;liknande i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Socialförsäkringen har för några sär-&lt;br&gt;skilda personkategorier i dag en utsträckt tillämpning i samband med ut-&lt;br&gt;landsvistelse. Detta gäller statsanställda, biståndsarbetare m.fl. samt&lt;br&gt;dessas medföljande familjemedlemmar. Utvecklingen går mot ökande&lt;br&gt;internationalisering, vilket innebär att det tillkommer nya personkatego-&lt;br&gt;rier som är internationellt aktiva. En sådan särskild grupp utgör de ut-&lt;br&gt;landsstuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har antalet personer som studerar utomlands med&lt;br&gt;svenskt studiestöd ökat kraftigt. Under år 1998 uppgick antalet till drygt&lt;br&gt;30 000. Till den övervägande delen är det fråga om personer som inte&lt;br&gt;omfattas av studielandets system för social trygghet. För flertalet utlands-&lt;br&gt;studerande överstiger tiden för utlandsstudierna ett år. Det medför att de&lt;br&gt;med tillämpning av ettårsregeln i AFL kan komma att anses som inte bo-&lt;br&gt;satta här i landet. I sådant fall kommer den studerande inte att omfattas av&lt;br&gt;svensk socialförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av dem som studerar utomlands är unga personer, som ännu&lt;br&gt;inte har bildat egen familj. Deras närmaste anhöriga är i allmänhet bo-&lt;br&gt;satta i Sverige. I en del fall har utlandsstudierna karaktär av huvudut-&lt;br&gt;bildning, medan de i andra fall utgör en komplettering till en svensk ut-&lt;br&gt;bildning. Huvuddelen kommer efter avslutade studier att arbeta här i&lt;br&gt;landet och kan därför anses behålla en väsentlig anknytning till Sverige&lt;br&gt;under studietiden. Detta talar för att de under studietiden bör kunna om-&lt;br&gt;fattas av svensk socialförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk socialförsäkring har redan inriktats på att omfatta även de stu-&lt;br&gt;derande. Inom ramen för det reformerade ålderspensionssystemet skall&lt;br&gt;pensionsrätt för studier med studiemedel kunna tillgodoräknas från och&lt;br&gt;med år 1995. Frågan om den närmare utformningen av pensionsrätt för&lt;br&gt;studier kommer dock att behandlas i samband med beredningen av&lt;br&gt;studiestödssystemet. Utbildningsbidraget för doktorander samt vissa&lt;br&gt;andra studiestöd är i dag pensionsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De studerande som saknar förvärvsinkomster har ofta ett svagt social-&lt;br&gt;försäkringsskydd. Detta gäller inte minst dem som studerar utomlands,&lt;br&gt;eftersom det i denna grupp förekommer att den enskildes försäkringstill-&lt;br&gt;hörighet kan vara oklar. Det är fråga om en grupp som vid internationella&lt;br&gt;förhållanden har ett svagt försäkringsskydd även om studerande som&lt;br&gt;omfattas av ett lands socialförsäkringssystem numera kan åberopa sig på&lt;br&gt;flera av samordningsreglerna i förordning (EEG) nr 1408/71. Förord-&lt;br&gt;ningen saknar dock helt regler om i vilket land en studerande skall vara&lt;br&gt;försäkrad. Det får anses vara internationell praxis att utgå från att utlands-&lt;br&gt;studerande inte skall omfattas av studielandets lagstiftning om social&lt;br&gt;trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att villkoren för att omfattas av socialförsäkringen&lt;br&gt;bör utformas så att utlandsstuderande från Sverige inte ställs utan försäk-&lt;br&gt;ringsskydd. Vi anser därför att studerande som lämnar Sverige för att&lt;br&gt;studera utomlands bör omfattas av viss svensk försäkring. Vad gäller&lt;br&gt;frågan om vilka förmåner som skall kunna utges vid vistelse utomlands&lt;br&gt;hänvisas till avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är de bosättningsbaserade förmånerna som bör&lt;br&gt;komma i fråga för de utlandsstuderande. Med hänsyn härtill och till att&lt;br&gt;enhetliga försäkringsvillkor i största möjliga utsträckning skall gälla bör&lt;br&gt;de utlandsstuderandes försäkringstillhörighet regleras på så sätt att de&lt;br&gt;under studietiden utomlands fortfarande kan anses bosatta här i landet. I&lt;br&gt;socialförsäkringslagen bör därför finnas en särskild bosättningsbe-&lt;br&gt;stämmelse för utlandsstuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grupp studerande som skall omfattas av denna specialreglering bör&lt;br&gt;avgränsas till dem som normalt kan antas ha så stark anknytning till&lt;br&gt;Sverige att det motiverar svensk försäkringstillhörighet. I ett samhälle&lt;br&gt;med ökad internationell mobilitet kan en persons medborgarskap inte&lt;br&gt;gärna läggas till grund för dennes försäkringstillhörighet, eftersom ett&lt;br&gt;sådant förfarande kan vara diskriminerande. Detta gäller även för de&lt;br&gt;utlandsstuderande. Medborgarskap kan därför inte användas som krite-&lt;br&gt;rium för att avgränsa studerandekategorin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande rätt krävs viss anknytning till Sverige för att en person&lt;br&gt;skall kunna beviljas studiemedel. En studerande som är berättigad till&lt;br&gt;studiemedel för utlandsstudier kan under vissa förutsättningar tillgodo-&lt;br&gt;räknas bosättningstid för folkpension i form av förtidspension och efter-&lt;br&gt;levandepension. Vidare kommer i framtiden studiemedel att ge pensions-&lt;br&gt;rätt i det reformerade ålderspensionssystemet. Mot denna bakgrund anser&lt;br&gt;regeringen att det förhållandet att en person har rätt till svenskt studiestöd&lt;br&gt;för utlandsstudier innebär att det föreligger sådan anknytning till Sverige&lt;br&gt;som motiverar svensk försäkringstillhörighet. Motsvarande bör även&lt;br&gt;gälla dem som är berättigade till utbildningsbidrag för doktorandstudier&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om det för svensk försäkringstillhörighet skall räcka&lt;br&gt;med att den utlandsstuderande är i princip berättigad till studiemedel eller&lt;br&gt;om det skall krävas att han eller hon faktiskt uppbär sådana. Det för-&lt;br&gt;hållandet att en person inte har studiemedel kan bero på att vederbörande&lt;br&gt;har avstått från eller inte är berättigad till sådana. Det senare kan t.ex.&lt;br&gt;bero på att han eller hon har inkomster av viss storlek eller att avsedda&lt;br&gt;studier inte är studiemedelsberättigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att de utlandsstuderande skall omfattas av den bo-&lt;br&gt;sättningsbaserade försäkringen. En förutsättning för att omfattas av denna&lt;br&gt;försäkringsdel skall vara att den enskilde anses bosatt i Sverige. Till-&lt;br&gt;hörigheten till denna del av försäkringen skall inte påverkas av om den&lt;br&gt;enskilde t.ex. har förvärvsarbete eller inkomster. För att en utlandsstude-&lt;br&gt;rande skall anses bosatt här skall därför inte krävas att han eller hon fak-&lt;br&gt;tiskt uppbär studiemedel. Det skall vara tillräckligt att vederbörande ge-&lt;br&gt;nomgår en studiestödsberättigande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande erforderlig utredning om att en studerande uppfyller vill-&lt;br&gt;koren för att omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen under sina&lt;br&gt;utlandsstudier bör följande gälla. En studerande som inte uppbär studie-&lt;br&gt;medel skall hos försäkringskassan förete ett studieintyg från läroan-&lt;br&gt;stalten. Försäkringskassan skall därefter vid kontakt med Centrala studie-&lt;br&gt;stödsnämnden få bekräftat att studierna vid denna läroanstalt i princip ger&lt;br&gt;rätt till studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket framhåller i sitt remissyttrande att det föreslagna bo-&lt;br&gt;sättningsbegreppet för de utlandsstuderande inte sammanfaller med folk-&lt;br&gt;bokföringens. Enligt verket måste försäkringskassan därför kontrollera&lt;br&gt;om personer som skattemyndigheten avregistrerat som utflyttade eller&lt;br&gt;registrerat som inflyttade skall omfattas av den bosättningsbaserade för-&lt;br&gt;säkringen. Redan i dag förekommer att folkbokföring och försäkringstill-&lt;br&gt;hörighet inte sammanfaller. Detta gäller t.ex. biståndsarbetare m.fl. som&lt;br&gt;tjänstgör utomlands under längre tid än ett år. Det förhållande som Riks-&lt;br&gt;skatteverket påtalar är således inte unikt för de utlandsstuderande. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund bör socialförsäkringens särskilda bosättningsbegrepp för&lt;br&gt;utlandsstuderande inte vålla några större problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillräcklig anknytning till Sverige skall föreligga bör dessutom&lt;br&gt;krävas att den enskilde skall vara bosatt här i landet innan studier på-&lt;br&gt;börjas i ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tveksamma fall föreslår utredningen att studerande skall kunna in-&lt;br&gt;hämta ett bindande förhandsbesked från försäkringskassan. Enligt utred-&lt;br&gt;ningen skall det i ett förhandsbesked anges om den enskilde skall anses&lt;br&gt;bosatt i Sverige. Utredningen föreslår att även biståndsarbetare m.fl. (se&lt;br&gt;avsnitt 8.5) skall kunna få sådant förhandsbesked. Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;avstyrker i sitt remissyttrande att det införs förhandsbesked för de ut-&lt;br&gt;landsstuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bindande förhandsbesked ökas förutsebarheten av konsekvenserna&lt;br&gt;av studier utomlands. Regeringen anser dock att fördelarna med ett för-&lt;br&gt;handsbesked måste vägas mot det merarbete som en ordning med bin-&lt;br&gt;dande förhandsbesked medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att kravet på förutsebarhet för de utlandsstuderande&lt;br&gt;kan upprätthållas genom särskilda informationsinsatser som riktas till de&lt;br&gt;grupper som kan tänkas avse att studera utomlands. Information om för-&lt;br&gt;säkringsförhållandena vid utlandsstudier kan lämnas av försäkrings-&lt;br&gt;kassan och t.ex. när en person ansöker om studiemedel för utlandsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreligger det enligt regeringens mening&lt;br&gt;inte tillräckliga skäl för att införa bindande förhandsbesked för de ut-&lt;br&gt;landsstuderande. Vi anser således att utredningens förslag om bindande&lt;br&gt;förhandsbesked för de utlandsstuderande inte skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för de utlandsstuderande skall även gälla medföljande Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;familjemedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studerande som kommer till Sverige för att studera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande utlandsstuderande förekommer också en omvänd situation&lt;br&gt;mot den ovan behandlade. Därmed avses personer som lämnar sitt bosätt-&lt;br&gt;ningsland för att studera i Sverige. Den föreslagna specialregleringen för&lt;br&gt;utlandsstuderande som lämnar Sverige innebär att den skyddade&lt;br&gt;personkretsen inom den bosättningsbaserade försäkringen utvidgas i&lt;br&gt;förhållande till huvudbestämmelsen om bosättning här i landet. Rege-&lt;br&gt;ringens förslag bygger på principen att utlandsstuderande skall i första&lt;br&gt;hand vara försäkrade där de har sitt egentliga hemvist. Detta synsätt&lt;br&gt;måste tillämpas även på utlandsstuderande som kommer till Sverige för&lt;br&gt;att studera. Annars kommer två motstridiga principer för försäkringstill-&lt;br&gt;hörighet att gälla för de utlandsstuderande. Enligt den ena skulle den&lt;br&gt;studerande vara försäkrad i sitt bosättningsland, medan den andra skulle&lt;br&gt;innebära att studielandet skall svara för försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringen skulle få en alltför utsträckt tillämpning på utlands-&lt;br&gt;studerande, om den skulle omfatta både dem som kommer hit och dem&lt;br&gt;som lämnar Sverige. Regeringen anser det inte rimligt att låta svensk&lt;br&gt;socialförsäkring bära kostnader för personer som vistas här i landet en-&lt;br&gt;bart för att studera och som har sin huvudanknytning till ett annat land. I&lt;br&gt;dessa fall är det nämligen fråga om en tillfällig vistelse i Sverige. De sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser vi föreslår för personer som lämnar Sverige för att&lt;br&gt;studera i ett annat land innebär en utvidgning av den skyddade person-&lt;br&gt;kretsen. Vi anser att den skyddade personkretsen i motsvarande utsträck-&lt;br&gt;ning bör begränsas vad gäller dem som kommer hit för att studera. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund bör det införas en särskild bosättningsbestämmelse för&lt;br&gt;dem som kommer hit för att studera. Regeringen föreslår att den som&lt;br&gt;kommer till Sverige för att studera skall anses bosatt här endast om han&lt;br&gt;eller hon är berättigad till utbildningsbidrag för doktorander. Eftersom&lt;br&gt;s.k. gäststuderande inte är berättigade till studiestöd kommer denna grupp&lt;br&gt;inte att anses som bosatta här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för dem som studerar här i landet skall även gälla medföljan-&lt;br&gt;de familjemedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Statsanställda&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I likhet med vad som gäller i dag skall social-&lt;br&gt;försäkringen vara utsträckt för utsända statsanställda och deras med-&lt;br&gt;följande familjemedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av en svensk statlig arbetsgivare sänds ut till ett annat land&lt;br&gt;för arbete för dennes räkning skall under hela utsändningstiden utan&lt;br&gt;tidsbegränsning omfattas av såväl den bosättningsbaserade som den&lt;br&gt;arbetsbaserade försäkringen. Medföljande familjemedlemmar skall&lt;br&gt;under samma tid omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen.&lt;br&gt;En förutsättning för att den utsände skall omfattas av den bosättnings-&lt;br&gt;baserade försäkringen skall vara att denne vid något tidigare tillfälle&lt;br&gt;har varit bosatt här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av en annan stat sänds ut till Sverige för arbete här för ar-&lt;br&gt;betsgivarens räkning skall inte omfattas av svensk socialförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte kommenterat&lt;br&gt;förslaget. Riksförsäkringsverket instämmer i förslaget. Arbetsgivarverket&lt;br&gt;anför att det förekommer att arbetstagare som arbetat utomlands för en&lt;br&gt;statlig arbetsgivare inte omfattas av AFL, t.ex. förflyttningspliktiga UD-&lt;br&gt;tjänstemän som har varit tjänstlediga för arbete i en internationell organi-&lt;br&gt;sation. Verket anför att dessa vid återgång till tjänst hos utrikesförvalt-&lt;br&gt;ningen utan att återvända till Sverige har nekats inskrivning i försäk-&lt;br&gt;ringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Socialförsäkringen är i dag utsträckt för statsanställda som&lt;br&gt;tjänstgör utomlands och deras medföljande familjemedlemmar. Enligt&lt;br&gt;huvudregeln i AFL anses en försäkrad som lämnar Sverige fortfarande&lt;br&gt;bosatt här, om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Den som&lt;br&gt;av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbets-&lt;br&gt;givarens räkning skall enligt en särskild bestämmelse emellertid anses&lt;br&gt;bosatt i Sverige under hela utsändningstiden även om denna är avsedd att&lt;br&gt;vara längre än ett år. Detta gäller även medföljande make eller därmed&lt;br&gt;likställd samt medföljande barn som inte har fyllt 18 år. Syftet med den&lt;br&gt;bestämmelsen är att statens utsända tjänstemän och deras medföljande&lt;br&gt;familjemedlemmar fortfarande skall anses bosatta här i landet även om&lt;br&gt;utlandsvistelsen är avsedd att vara längre tid än ett år. Ifrågavarande be-&lt;br&gt;stämmelser medför att den utsändes familjemedlemmar automatiskt blir&lt;br&gt;försäkrade enligt AFL under den tid den anställde vistas utomlands.&lt;br&gt;Denna effekt uppkommer oavsett om make och barn tidigare varit försäk-&lt;br&gt;rade. Försäkringsskyddet tillkommer även den med vilken en utsänd&lt;br&gt;gifter sig och de barn som föds utomlands, liksom de barn mannen eller&lt;br&gt;hustrun medför i äktenskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utsändningstid avses enligt förarbetena till utsändningsregeln för&lt;br&gt;statsanställda den tid under vilken den anställde har förordnande från&lt;br&gt;arbetsgivaren att tjänstgöra utomlands. Ett tidigare bemyndigande för&lt;br&gt;regeringen att för vissa kategorier utsända göra undantag från dessa be-&lt;br&gt;stämmelser har slopats i samband med reformeringen av ålderspensions-&lt;br&gt;systertiet, eftersom det saknar nämnvärd praktisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även arbetsskadeförsäkringen är utsträckt för den aktuella gruppen.&lt;br&gt;Om regeringen inte föreskriver annat, skall en arbetstagare som av en&lt;br&gt;statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för dennes räkning&lt;br&gt;vara försäkrad för arbetsskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda utsändningsreglerna för statsanställda infördes bl.a. för att&lt;br&gt;undanröja en bristande överensstämmelse mellan skyldigheter och rättig-&lt;br&gt;heter i förhållande till svenska staten för personer som hade sänts ut för&lt;br&gt;tjänstgöring utomlands och fick lön av svenska staten. De av staten ut-&lt;br&gt;sända kyrkobokfördes i regel där de var kyrkobokförda vid avresan. Mot-&lt;br&gt;svarande gäller numera folkbokföringen (14 § FBL). Vidare beskattades&lt;br&gt;de statsanställdas löner i Sverige. Mot denna bakgrund gjorde man en&lt;br&gt;utvidgning på förmånssidan genom att införa nämnda bestämmelser för&lt;br&gt;statsanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Nuvarande ordning innebär att an-&lt;br&gt;ställda hos en svensk statlig arbetsgivare vid utsändning till ett annat land&lt;br&gt;för arbete för arbetsgivarens räkning omfattas av svensk socialförsäkring&lt;br&gt;under hela utsändningstiden oavsett dess längd. De skäl som har lagts till&lt;br&gt;grund härför anser vi alltjämt tala för att dessa personer skall omfattas av&lt;br&gt;svensk socialförsäkring. Motsvarande bör gälla även deras medföljande&lt;br&gt;familjemedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som är anställda hos en statlig arbetsgivare skall således vid ut-&lt;br&gt;sändning normalt omfattas av hela socialförsäkringen. Med hänsyn till att&lt;br&gt;socialförsäkringen skall delas i en bosättningsbaserad och en arbetsbase-&lt;br&gt;rad gren behövs särskilda bestämmelser om dessa personers tillhörighet&lt;br&gt;till de två försäkringsgrenarna. Genom dessa bestämmelser skall försäk-&lt;br&gt;ringsskyddet för de statsanställda som är utsända inte begränsas av de&lt;br&gt;allmänna ettårsreglema inom den bosättningsbaserade respektive arbets-&lt;br&gt;baserade försäkringsgrenen. Den som av en svensk statlig arbetsgivare&lt;br&gt;utsänds för arbete för dennes räkning i ett annat land skall anses utföra&lt;br&gt;arbete i Sverige under hela utsändningstiden även om den överstiger ett&lt;br&gt;år. På grund härav skall den utsände omfattas av den arbetsbaserade för-&lt;br&gt;säkringen. Vidare skall den som av en svensk statlig arbetsgivare sänds&lt;br&gt;till ett annat land för arbete för dennes räkning fortfarande anses bosatt&lt;br&gt;här. Detta medför att han eller hon skall fortsätta att omfattas av den bo-&lt;br&gt;sättningsbaserade försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att endast den utsände omfattas av den arbetsbase-&lt;br&gt;rade försäkringen. Medföljande familjemedlemmar omfattas endast av&lt;br&gt;den bosättningsbaserade försäkringen, om de inte själva kvalificerar sig&lt;br&gt;för den arbetsbaserade försäkringen. Det förhållandet att en medföljande&lt;br&gt;make eller därmed likställd under utlandsvistelsen anses bosatt i Sverige&lt;br&gt;medför dock att vederbörande i ett hänseende kommer att omfattas även&lt;br&gt;av den arbetsbaserade försäkringen. Som tidigare har utvecklats i avsnitt&lt;br&gt;7.3 skall denne nämligen anses försäkrad för inkomstgrundad ålderspen-&lt;br&gt;sion såvitt gäller tillgodoräknande av pensionsrätt för barnår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om försäkringstillhörighet för en statsanställd som&lt;br&gt;vid tidpunkten för utsändningen varken är bosatt eller tjänstgör i Sverige,&lt;br&gt;dvs. en person som inleder sin tjänstgöring för en svensk statlig arbets-&lt;br&gt;givare med att arbeta i ett annat land (s.k. direktutsändning), vill vi anföra&lt;br&gt;följande. EG-rätten utgår från att statsanställda skall omfattas av lagstift-&lt;br&gt;ningen i den medlemsstat som gäller för den förvaltning som sysselsätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dem (art 13.2d i förordning 1408/71). Nuvarande nationella bestämmel- Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;ser om anställda som utsänds av en svensk statlig arbetsgivare bygger på&lt;br&gt;denna princip. En forutsättning for att omfattas av socialförsäkringen, när&lt;br&gt;förordning 1408/71 inte är tillämplig, har hittills varit att den anställde&lt;br&gt;vid tidpunkten för utsändningen är bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått innebär regeringens förslag att socialförsäk-&lt;br&gt;ringen delas upp i en arbetsbaserad gren och en bosättningsbaserad gren.&lt;br&gt;För att omfattas av arbetsbaserade förmåner kommer det inte att krävas&lt;br&gt;att den anställde är bosatt i Sverige. När det gäller bosättningsbaserade&lt;br&gt;förmåner kommer kravet på bosättning i Sverige att kvarstå. En möjlighet&lt;br&gt;är att låta direktutsända enbart omfattas av den arbetsbaserade försäk-&lt;br&gt;ringen. För att nå samordningsvinster och en förenklad administration&lt;br&gt;vad gäller olika kategorier av utsända statsanställda, föreslår emellertid&lt;br&gt;regeringen att även direktutsända skall omfattas av hela socialförsäk-&lt;br&gt;ringen. På så sätt uppnås en överensstämmelse i behandlingen av utsända&lt;br&gt;som omfattas av EG-rätten och de som täcks enbart av nationella be-&lt;br&gt;stämmelser. Under förutsättning att fråga är om utsändning och inte&lt;br&gt;lokalanställning kommer således den statsanställdes arbete utomlands att&lt;br&gt;anses som arbete i Sverige. Vidare kommer den utsände att anses som&lt;br&gt;bosatt i Sverige. En förutsättning för att omfattas av den bosättningsbase-&lt;br&gt;rade försäkringen bör vara att den utsände vid något tillfälle har varit bo-&lt;br&gt;satt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom hittills (jmf. prop. 1984/85:78 s.l 16) bör även den med vilken&lt;br&gt;en utsänd gifter sig och de barn som föds utomlands, liksom de barn&lt;br&gt;mannen eller hustrun medför i äktenskapet, anses bosatta i Sverige. För&lt;br&gt;den statsanställde och de medföljande familjemedlemmarna kommer&lt;br&gt;detta att gälla under hela utsändningstiden, dvs. den tid under vilken den&lt;br&gt;anställde har förordnande från arbetsgivaren att tjänstgöra utomlands.&lt;br&gt;Visserligen innebär detta ett avsteg från principen att en särreglering av&lt;br&gt;bosättningsbegreppet även i framtiden bör vara begränsad till förlängning&lt;br&gt;av tidigare etablerad bosättning här i landet. Undantaget kommer dock&lt;br&gt;endast att gälla för statsanställda och av de skäl som angivits ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att anses som utsänd är naturligtvis att den en-&lt;br&gt;skilde inte är lokalanställd av svenska staten utomlands. Den som är an-&lt;br&gt;ställd av en svensk utlandsmyndighet är således inte att anse som utsänd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utsänd avses i detta sammanhang en person som är anställd i&lt;br&gt;Sverige men som skall tjänstgöra utomlands, t.ex. på grund av ett särskilt&lt;br&gt;placeringsbeslut. Fråga kan också vara om en person som är tjänstledig&lt;br&gt;från en tjänst hos en statlig myndighet i Sverige för att utföra arbete&lt;br&gt;utomlands för en annan svensk statlig myndighet. Utsändning föreligger&lt;br&gt;bl.a. när regeringen anställer en person för tjänstgöring utomlands, t.ex.&lt;br&gt;som specialattaché eller försvarsattaché.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något behov av att förena de särskilda bestämmelserna om utsända&lt;br&gt;statsanställda med bemyndigande för regeringen att för vissa kategorier&lt;br&gt;utsända göra undantag finns inte. Bemyndigandet i 1 kap. 1 § fjärde&lt;br&gt;stycket i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring bör därför slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställda hos utländsk statlig arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag beträffande statsanställda som utsänds från Sverige&lt;br&gt;bygger på principen att den utsände skall vara försäkrad i anställnings-&lt;br&gt;landet. Motsvarande princip bör upprätthållas när en anställd hos en&lt;br&gt;utländsk statlig arbetsgivare sänds hit för arbete här för arbetsgivarens&lt;br&gt;räkning. Regeringen föreslår därför att den hitsände statsanställde under&lt;br&gt;utsändningstiden, oavsett dess varaktighet, inte skall anses bosatt här i&lt;br&gt;landet. Inte heller skall det arbete han under sagda tid utför för den ut-&lt;br&gt;sändande arbetsgivarens räkning anses som arbete i Sverige. Det torde i&lt;br&gt;praktiken endast vara fråga om ett fåtal fall.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Särskilt angående ambassadanställda m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som tjänstgör vid en utländsk stats be-&lt;br&gt;skickning eller karriärkonsulat i Sverige skall vid tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna om socialförsäkringen anses bosatt i Sverige, om det&lt;br&gt;är förenligt med konventionerna om diplomatiska respektive konsu-&lt;br&gt;lära förbindelser. Detta gäller även medföljande familjemedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett arbete vid en utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat&lt;br&gt;skall medföra att arbetstagaren omfattas av den arbetsbaserade försäk-&lt;br&gt;ringen, om detta är förenligt med konventionerna om diplomatiska&lt;br&gt;respektive konsulära förbindelser. Den som med tillämpning av det&lt;br&gt;anförda skall vara försäkrad enligt den arbetsbaserade försäkringen&lt;br&gt;skall omfattas även av arbetsskadeförsäkringen och inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som på grund av anknytning till en internationell organi-&lt;br&gt;sation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen (1976:661) om immu-&lt;br&gt;nitet och privilegier i vissa fall skall på motsvarande sätt som i dag&lt;br&gt;omfattas av såväl den bosättningsbaserade som den arbetsbaserade&lt;br&gt;försäkringen endast i den mån detta är förenligt med vad som följer av&lt;br&gt;tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att det bör övervägas om&lt;br&gt;de lokalanställda inte skall betala egenavgifter på löner från ambassaden i&lt;br&gt;stället för att dessa skall betala arbetsgivaravgifter. Arbetsmarknadssty-&lt;br&gt;relsen (AMS) anför att lokalanställda enligt förordning (EEG) nr 1408/71&lt;br&gt;normalt omfattas av lagstiftningen i arbetslandet men att medborgare i&lt;br&gt;den sändande staten kan välja att omfattas av lagstiftningen i den staten.&lt;br&gt;Enligt förslaget skall de lokalanställda vara försäkrade i Sverige. Detta&lt;br&gt;innebär enligt AMS att möjligheten att välja den sändande statens försäk-&lt;br&gt;ring försvinner, vilket strider mot förordning nr 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Bestämmelser om personer som tjänstgör vid ambassader&lt;br&gt;och konsulat finns i Wienkonventionema om diplomatiska (1961)&lt;br&gt;respektive konsulära (1963) förbindelser som har ratificerats av Sverige.&lt;br&gt;Enligt konventionen om diplomatiska förbindelser är den personkrets&lt;br&gt;som skall undantas från den mottagande statens lagstiftning om social&lt;br&gt;trygghet begränsad till den diplomatiska personalen samt medlemmar av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskickningen i övrigt som är medborgare i den sändande staten eller i&lt;br&gt;tredje stat och inte heller är stadigvarande bosatta i den mottagande&lt;br&gt;staten. Samma regler gäller för en diplomatisk företrädares privattjänare&lt;br&gt;om denne omfattas av den sändande statens eller tredje stats lagstiftning&lt;br&gt;om social trygghet. Wienkonventionen om konsulära förbindelser före-&lt;br&gt;skriver för både karriärkonsuler och all övrig personal som är knuten till&lt;br&gt;konsulat som förestås av en karriärkonsul att de, om de är medborgare i&lt;br&gt;den sändande staten, är undantagna från den mottagande statens lagstift-&lt;br&gt;ning endast om de är utsända och således inte om de är stadigvarande&lt;br&gt;bosatta i den mottagande staten. Beträffande konsulatmedlemmars privat-&lt;br&gt;tjänare gäller att de är undantagna från den mottagande statens lagstift-&lt;br&gt;ning på samma villkor som privattjänare hos en diplomatisk företrädare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet lokalanställda personer vid utländska ambassader i Sverige kan&lt;br&gt;uppskattas till 600-800. Dessa personer undantas inte genom Wienkon-&lt;br&gt;ventionema från svensk socialförsäkringslagstiftning. Utöver den lokal-&lt;br&gt;anställda personalen finns personal som följt med från det sändande&lt;br&gt;landet för att arbeta vid de olika ambassaderna. Dessa personer åtnjuter&lt;br&gt;emellertid immunitet på socialförsäkringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag gäller sammanfattningsvis&lt;br&gt;följande. Den s.k. lokalanställda personalen vid utländska beskickningar&lt;br&gt;och karriärkonsulat i Sverige är till följd av bosättning i Sverige&lt;br&gt;berättigade till förmåner enligt bl.a. AFL. Detsamma gäller anställda hos&lt;br&gt;en arbetsgivare som tillhör en sådan beskickning eller ett sådant konsulat&lt;br&gt;(privattjänare m.fl.). För att arbetstagaren skall tillgodoräknas pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst krävs att en ATP-förbindelse/förbindelse enligt LIP&lt;br&gt;tecknas. Enligt praxis omfattas de lokalanställda däremot inte av arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen. Om arbetsgivaren har tecknat en ATP-förbindelse/&lt;br&gt;förbindelse enligt LIP som omfattar lokalanställda skall denne betala&lt;br&gt;tilläggspensionsavgift (numera ålderspensionsavgift). Arbetsgivaren är&lt;br&gt;däremot inte skyldig att betala andra socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör arbete som utförs av lokalanställd&lt;br&gt;personal på beskickningar och konsulat i Sverige i socialförsäkringshän-&lt;br&gt;seende behandlas på samma sätt som annat arbete i Sverige. Det är också&lt;br&gt;den huvudprincip som gäller enligt förordning 1408/71 (art. 16). Det&lt;br&gt;finns, som vi ser det, inget godtagbart skäl att behandla personer som&lt;br&gt;arbetar vid en beskickning eller ett konsulat för ett land utanför EU (eller&lt;br&gt;EES) annorlunda än personer som arbetar vid beskickningar eller kon-&lt;br&gt;sulat för länderna inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts i de allmänna övervägandena skall enhetliga villkor gälla&lt;br&gt;för likartade förmåner. Vad gäller den arbetsbaserade försäkringen skall&lt;br&gt;det grundläggande försäkringsvillkoret vara att den enskilde har arbete i&lt;br&gt;Sverige. Den som uppfyller detta villkor skall vara försäkrad för samtliga&lt;br&gt;arbetsbaserade förmåner. Detta innebär att den arbetsbaserade försäk-&lt;br&gt;ringen skall utvidgas för de lokalanställda som i dag är försäkrade enligt&lt;br&gt;AFL till att omfatta även tilläggspension, inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;och arbetsskadeförsäkring. Avsteg från den angivna principen bör göras&lt;br&gt;endast i den mån det följer av internationella överenskommelser som&lt;br&gt;Sverige ingått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att bestämmelserna om den bosättningsbaserade&lt;br&gt;respektive arbetsbaserade försäkringen (se avsnitt 6 och 7) skall gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även anställda vid utländska beskickningar och karriärkonsulat här i&lt;br&gt;landet samt deras betjäning, om det är förenligt med den i Wien den&lt;br&gt;18 april 1961 avslutade konventionen om diplomatiska förbindelser&lt;br&gt;(SÖ 1961:1) respektive den i Wien den 24 april 1963 avslutade konven-&lt;br&gt;tionen om konsulära förbindelser (SÖ 1974:10). Vid bedömningen av&lt;br&gt;vilka personkategorier som skall omfattas av svensk socialförsäkring&lt;br&gt;måste beaktas konventionernas bestämmelser om immunitet och privi-&lt;br&gt;legier. Av intresse är främst bestämmelserna i artiklarna 33, 37 och 38 i&lt;br&gt;konventionen om diplomatiska förbindelser respektive artiklarna 48 och&lt;br&gt;71 i konventionen om konsulära förbindelser. För personer som enligt&lt;br&gt;konventionerna anses stadigvarande bosatta i den mottagande staten&lt;br&gt;gäller begränsningar för immunitet och privilegier, vilket har betydelse&lt;br&gt;för om den enskilde kan omfattas av svensk socialförsäkring. Underlag&lt;br&gt;för bedömningen av om en person är att anse som stadigvarande bosatt&lt;br&gt;enligt konventionerna kan lämnas av Utrikesdepartementet (protokollet).&lt;br&gt;Den som vid tillämpningen av konventionerna inte undantas från svensk&lt;br&gt;socialförsäkring skall vid tillämpningen av bestämmelserna i socialför-&lt;br&gt;säkringslagen anses bosatt i Sverige. Vidare skall i ett sådant fall arbete&lt;br&gt;som en sådan person utför vid tillämpningen av bestämmelserna i&lt;br&gt;socialförsäkringslagen anses som arbete i Sverige. Även den försäkrades&lt;br&gt;familj skall i sådana fall anses bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Arbetsmarknadsstyrelsens påpekande att lokalanställda&lt;br&gt;enligt EG-rätten (art. 16 i förordning 1408/71) skall omfattas av arbets-&lt;br&gt;landets lagstiftning, men att medborgare i den sändande staten kan välja&lt;br&gt;att omfattas av lagstiftningen i den staten, vill vi anföra följande. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i EG-rätten har företräde framför nationell lag. För tydlig-&lt;br&gt;hets skull föreslås dessutom en uttrycklig bestämmelse om att EG-rätten&lt;br&gt;har företräde framför den nu föreslagna socialförsäkringslagen. De lokal-&lt;br&gt;anställda fråntas således inte möjlighet att välja det sändande landets lag-&lt;br&gt;stiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller Riksskatteverkets förslag om uttag av egenavgifter kan&lt;br&gt;följande nämnas. Frågan om avgifter vad avser den aktuella personkate-&lt;br&gt;gorins inkomster kräver särskilda överväganden. Avgiftsfrågan får tas&lt;br&gt;upp i samband med den beredning av utredningens förslag i betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1998:67) Socialavgiftslagen som pågår inom Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Immunitet och privilegier gäller också för personer som har anknytning&lt;br&gt;till internationella organisationer. En förteckning över sådana organisa-&lt;br&gt;tioner och personkategorier har intagits som bilaga till lagen (1976:661)&lt;br&gt;om immunitet och privilegier i vissa fall. I nämnda bilaga har också för-&lt;br&gt;tecknats tillämpliga stadgor och avtal. I en del av dessa finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om tillhörighet för tjänstemän vid Världssjöfartsuniversitetet i Malmö&lt;br&gt;och deras familjemedlemmar. Försäkringstillhörigheten för sådan person&lt;br&gt;skall liksom i dag bedömas enligt respektive avtal eller stadga. Vi före-&lt;br&gt;slår i sak ingen ändring för dessa persongrupper jämfört med nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Biståndsarbetare m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den bosättningsbaserade försäkringen skall&lt;br&gt;vara utsträckt för en i Sverige bosatt person som arbetar utomlands för&lt;br&gt;svenska trossamfund eller svenska ideella organisationer som bedriver&lt;br&gt;biståndsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som för sådana organisationer tjänstgör utomlands skall vara&lt;br&gt;försäkrade i Sverige såvitt avser den bosättningsbaserade försäk-&lt;br&gt;ringen, om utlandsvistelsen kan antas vara längst fem år. Detta gäller&lt;br&gt;även medföljande familjemedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag motsvarar regeringens såvitt gäller att den bo-&lt;br&gt;sättningsbaserade försäkringen skall vara utsträckt för biståndsarbetare&lt;br&gt;m.fl. när dessa tjänstgör utomlands. Dock föreslår utredningen att detta&lt;br&gt;skall gälla oberoende av utlandsvistelsens längd, om den enskilde fort-&lt;br&gt;farande har väsentlig anknytning till Sverige. Enligt utredningens förslag&lt;br&gt;skall det utsträckta försäkringsskyddet gälla endast vid tjänstgöring i ut-&lt;br&gt;vecklingsland. Vidare föreslår utredningen att biståndsarbetare m.fl. från&lt;br&gt;försäkringskassorna skall kunna fa bindande förhandsbesked i frågan om&lt;br&gt;han eller hon skall anses bosatt i Sverige under utlandsvistelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket anser att väsentlig anknyt-&lt;br&gt;ning till Sverige inte skall vara något försäkringsvillkor utan att det i&lt;br&gt;stället bör användas en tidsfrist på fem år. Verket ser inte någon anled-&lt;br&gt;ning att använda begreppet utvecklingsland samt avstyrker att det införs&lt;br&gt;bindande förhandsbesked. Riksskatteverket anför att bosättningsbegreppet&lt;br&gt;för biståndsarbetarna inte överensstämmer med folkbokföringen, varför&lt;br&gt;försäkringskassan måste kontrollera om de som avregistrerats som ut-&lt;br&gt;flyttade skall omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen. Verket&lt;br&gt;framhåller att erforderliga uppgifter då inte kan hämtas från folkbok-&lt;br&gt;föringen. Stockholms läns allmänna försäkringskassa anför att det kom-&lt;br&gt;mer att föreligga stor osäkerhet om begreppet väsentlig anknytning innan&lt;br&gt;detta har utvecklats i praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forum Syd välkomnar att biståndsarbetare och missionärer erkänns&lt;br&gt;som en speciell personkategori samt anför att i detta hänseende bör det&lt;br&gt;vara lika regler inom den arbetsbaserade försäkringen som den bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserade. Vidare anser Forum Syd att begreppet väsentlig anknyt-&lt;br&gt;ning till Sverige skall förtydligas och kompletteras med en tidsgräns på&lt;br&gt;sex år. Vidare önskar Forum Syd förtydligande av rätten till sjukvård i&lt;br&gt;Sverige under utlandsvistelse. Enligt Forum Syd behövs inte någon för-&lt;br&gt;teckning över utvecklingsländer, eftersom även ett väl utvecklat land kan&lt;br&gt;ha eftersatta grupper och etniska minoriteter. Forum Syd anser att denna&lt;br&gt;personkategori skall ha rätt till arbetslöshetsförsäkring samt att tjänst-&lt;br&gt;göringstiden utomlands skall vara beräkningsunderlag för pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för Svenska kyrkans mission och Nämnden för Svenska&lt;br&gt;kyrkan i utlandet välkomnar att det i den bosättningsbaserade försäk-&lt;br&gt;ringen tas hänsyn till behoven hos den aktuella gruppen. Dock anser&lt;br&gt;nämnden att begreppet utvecklingsland bör bytas mot annat land. Vidare&lt;br&gt;anför nämnden att begreppet väsentlig anknytning är för vagt, vilket&lt;br&gt;skapar osäkerhet för den som söker utlandstjänst. Enligt nämnden bör det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla en tidsgräns på sex år, medan graden av väsentlig anknytning kan&lt;br&gt;vara avgörande tiden därefter. Beträffande den arbetsbaserade forsäk-&lt;br&gt;ringen föreslår nämnden att den aktuella gruppens utlandsarbete skall&lt;br&gt;anses som arbete i Sverige såvitt gäller tilläggspension och arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring. Enligt nämnden innebär utredningens forslag rörande den&lt;br&gt;arbetsbaserade forsäkringen klara försämringar för personal utanför&lt;br&gt;EU/EES-området. Vidare framhåller nämnden att tillhörighet till pen-&lt;br&gt;sionssystemet är en långsiktig trygghet, som är viktig för den enskilde&lt;br&gt;och därmed för möjligheterna att rekrytera kvalificerad personal. Svenska&lt;br&gt;missionsrådet befarar att det kan bli svårt att avgöra vad som utgör vä-&lt;br&gt;sentlig anknytning till Sverige. Vidare befaras att det kan bli mycket svårt&lt;br&gt;att skapa kriterier för vilka länder som är utvecklingsländer. Rådet anser&lt;br&gt;det helt oacceptabelt om rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkring&lt;br&gt;och arbetsskadeförsäkring skall föreligga endast om anställningen utom-&lt;br&gt;lands är högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: För de biståndsarbetare m.fl. som utsänds av en statlig ar-&lt;br&gt;betsgivare skall gälla de särskilda bestämmelser om utsändning av stats-&lt;br&gt;anställda som tidigare behandlats i avsnitt 8.3. Beträffande de biståndsar-&lt;br&gt;betare m.fl. som tjänstgör utomlands för enskilda svenska organisationer&lt;br&gt;kan följande nämnas. I det följande avses, om inte annat anges, med&lt;br&gt;biståndsarbetare även missionärer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda organisationerna svarar för en betydande del av svenska&lt;br&gt;biståndsinsatser i utvecklingsländerna och i katastrofdrabbade områden.&lt;br&gt;Bland de enskilda organisationer som är verksamma på detta område&lt;br&gt;finns stora svenska folkrörelser, missionssamfund och församlingar,&lt;br&gt;internationellt verksamma organisationer, stödgrupper, ideella föreningar&lt;br&gt;m.m. En stor del av dessa organisationer finansieras genom medlemsav-&lt;br&gt;gifter, enskilda fonder, frivilligt insamlade medel och genom ideellt ar-&lt;br&gt;bete. Det internationella biståndsarbete som bedrivs av dessa organisa-&lt;br&gt;tioner finansieras delvis även med statliga biståndsmedel, oftast genom&lt;br&gt;bidrag från Styrelsen för internationell utveckling (SIDA). Härigenom&lt;br&gt;utgör de enskilda organisationernas biståndsinsatser en väsentlig del av&lt;br&gt;den svenska biståndspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns drygt 400 enskilda organisationer, som är verksamma i&lt;br&gt;internationell biståndsverksamhet. Till denna verksamhet har knutits&lt;br&gt;uppskattningsvis 2 000 biståndsarbetare. De biståndsarbetare som rekry-&lt;br&gt;teras för biståndsprojekt i utvecklingsländerna är ofta kvalificerade per-&lt;br&gt;soner som under en begränsad tid vill göra en ideell insats inom utveck-&lt;br&gt;lings- och katastrofbiståndet. Vanligen rekryteras de för arbete i ett ut-&lt;br&gt;vecklingsland under en tid av minst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndsarbetare hos enskilda organisationer som bedriver bistånds-&lt;br&gt;verksamhet omfattas vid tjänstgöring utomlands i dag av ettårsregeln i&lt;br&gt;1 kap. 3 § första stycket AFL, om inte annat föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För biståndsarbetare finns i dag särbestämmelser om sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst (SGI), föräldrapenning, bosättningstid för folkpen-&lt;br&gt;sion och allmänt barnbidrag. Dessa bestämmelser är tillämpliga på&lt;br&gt;personer som av Svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund, ett organ som&lt;br&gt;är knutet till ett sådant samfund eller en svensk ideell organisation som&lt;br&gt;bedriver biståndsverksamhet varit sända till ett annat land för arbete för&lt;br&gt;arbetsgivarens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 5 b § AFL skall SGI för den försäkrade vid återkomsten&lt;br&gt;till Sverige fastställas till lägst det belopp som gällde vid utresan (s.k&lt;br&gt;vilande SGI). Detta gäller om utlandsvistelsen har varat högst tre år. Be-&lt;br&gt;stämmelsen omfattar även biståndsarbetarens medföljande make eller&lt;br&gt;därmed likställd. Vid prövning av om en biståndsarbetare uppfyller vissa&lt;br&gt;villkor för föräldrapenning bortses enligt 4 kap. 9 § tredje stycket AFL&lt;br&gt;från utlandsvistelse som varat högst tre år. Detta gäller villkoren om viss&lt;br&gt;tids inskrivning hos försäkringskassan och om försäkring för viss sjuk-&lt;br&gt;penning. Vid beräkning av bosättningstid för rätt till folkpension tillgo-&lt;br&gt;doräknas enligt 5 kap. 6 § c AFL den tid under vilken den enskilde varit&lt;br&gt;utsänd för arbete för arbetsgivarens räkning, om utlandsvistelsen varat&lt;br&gt;längst tre år i följd. Detta gäller emellertid endast för svenska medborga-&lt;br&gt;re. Beträffande försäkringstid för garantipension förekommer en mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelse i 2 kap. 4 § lagen om garantipension. Enligt 1 §&lt;br&gt;tredje stycket lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag anses med-&lt;br&gt;följande bam till den som tillhör ifrågavarande personkrets bosatt här, om&lt;br&gt;utlandsvistelsen är avsedd att vara längst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den biståndsverksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av svenska enskilda ideella organisationer är ett väsentlig inslag i det&lt;br&gt;samlade svenska biståndet. Det är därför ett allmänt svenskt intresse att&lt;br&gt;denna verksamhet kan stödjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I organisationernas biståndsverksamhet ingår som ett centralt moment&lt;br&gt;att biståndsarbetare, präster, missionärer och andra funktionärer sänds ut&lt;br&gt;från Sverige för att direkt eller indirekt ta del i det praktiska biståndsar-&lt;br&gt;betet utomlands. Sådan tjänstgöring är ofta förenad med personliga upp-&lt;br&gt;offringar för funktionärerna vad gäller ekonomiska och sociala villkor.&lt;br&gt;Det ligger i sakens natur att sådan tjänstgöring ofta är förlagd till länder&lt;br&gt;med mindre utvecklade system för social trygghet än som förekommer i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns, som tidigare nämnts, i dag olika bestämmelser som syftar till&lt;br&gt;att ge biståndsarbetarna ett förstärkt socialförsäkringsskydd under&lt;br&gt;tjänstgöring utomlands. De skäl som ligger bakom dessa gynnande särbe-&lt;br&gt;stämmelser anser regeringen fortfarande har bärkraft. Den aktuella per-&lt;br&gt;songruppen bör avgränsas på samma sätt som i dag, dvs. fråga är om per-&lt;br&gt;soner som är anställda i vissa organisationer. Liksom i dag skall även&lt;br&gt;medföljande familjemedlemmar ingå i personkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bosättningsbaserade försäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda organisationernas biståndsarbetare omfattas vid tjänstgöring&lt;br&gt;utomlands av ettårsregeln i AFL, dvs. de anses enligt huvudregeln i&lt;br&gt;1 kap. 3 § första stycket AFL bosatta här i landet endast om vistelsen&lt;br&gt;utomlands är avsedd att vara längst ett år. Som framgår av avsnitt 6.2&lt;br&gt;föreslår vi att en allmän ettårsregel skall gälla inom den bosättningsbase-&lt;br&gt;rade försäkringen. Biståndsarbetare som sänds ut av en statlig arbetsgiva-&lt;br&gt;re omfattas av den särskilda bosättningsregeln för statsanställda, vilket&lt;br&gt;innebär att dessa anses bosatta här i landet under hela utsändningstiden.&lt;br&gt;Vårt förslag avser de fall i vilka de enskilda organisationernas&lt;br&gt;biståndsarbetare m.fl. med hänsyn till utlandstjänstgöringens längd inte&lt;br&gt;kan anses bosatta här i landet enligt den allmänna ettårsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central tanke bakom förslaget att indela socialförsäkringen i en bo-&lt;br&gt;sättningsbaserad och arbetsbaserad gren är att i möjligaste mån använda&lt;br&gt;enhetliga försäkringsvillkor för likartade förmåner. Det är enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening olämpligt att ha olika bosättningsbegrepp från förmån till&lt;br&gt;förmån. Vad gäller den bosättningsbaserade försäkringen anser vi därför&lt;br&gt;att det skall införas en särskild bosättningsbestämmelse för den aktuella&lt;br&gt;gruppen biståndsarbetare m.fl. Liksom när det gäller statsanställda&lt;br&gt;biståndsarbetare skall den bosättningsbaserade försäkringens ettårsregel&lt;br&gt;inte tillämpas på dem som sänds ut av enskilda organisationer, när det är&lt;br&gt;fråga om utlandsvistelse under längre tid än ett år. Denna särskilda&lt;br&gt;bosättningsbestämmelse för biståndsarbetare i enskild tjänst får generell&lt;br&gt;tillämpning på biståndsarbetarna när det gäller rätten till bosättnings-&lt;br&gt;baserade förmåner. Detta innebär att, om en biståndsarbetare under&lt;br&gt;tjänstgöring utomlands skall anses bosatt i Sverige, han eller hon kommer&lt;br&gt;att omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen, vilket innebär en&lt;br&gt;utvidgning med avseende på antalet förmåner, bl.a. beträffande&lt;br&gt;underhållsstöd. Biståndsarbetaren fortsätter med andra ord att vara för-&lt;br&gt;säkrad. Vad gäller frågor rörande utgivande av förmåner vid vistelse&lt;br&gt;utomlands hänvisas till avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller bl.a. att en biståndsarbetare som bosättningstid&lt;br&gt;för folkpension får tillgodoräkna sig utsändningstid, om utlandsvistelsen&lt;br&gt;varat längst tre år i följd. Denna treårsfrist återkommer vid bedömning av&lt;br&gt;rätten till barnbidrag, föräldrapenning och SGI. Som framgår av det ovan&lt;br&gt;redovisade tillämpas i dag emellertid utsändningstider på upp till fem år.&lt;br&gt;Vi anser därför att de nuvarande treårsreglerna för biståndsarbetare inte&lt;br&gt;längre fyller sitt syfte. Den godtagbara tiden för utsändning bör justeras&lt;br&gt;så att den blir mer anpassad till biståndsarbetarnas faktiska tjänstgö-&lt;br&gt;ringsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen torde en väl tilltagen tidsfrist kunna öka risken för&lt;br&gt;att även personer med svag anknytning till Sverige kommer att omfattas&lt;br&gt;av socialförsäkringen under lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har framkommit kritik mot förslaget att det&lt;br&gt;skall krävas att den enskilde biståndsarbetaren har väsentlig anknytning&lt;br&gt;till Sverige för att anses bosatt här under utlandstjänstgöringen. Vanligen&lt;br&gt;torde det vara så att ju längre tid en utlandsvistelse pågår desto svagare&lt;br&gt;blir anknytningen hit. Med en sådan utformning av bosättningsbegreppet&lt;br&gt;kan det enligt regeringens mening vara svårt för den enskilde att bedöma&lt;br&gt;om han eller hon under en avsedd utlandstjänstgöring kommer att om-&lt;br&gt;fattas av den bosättningsbaserade försäkringen. Villkoren för att omfattas&lt;br&gt;av den bosättningsbaserade försäkringen bör i stället anpassas till bi-&lt;br&gt;ståndsarbetarnas tjänstgöringsförhållanden genom att den nuvarande&lt;br&gt;tidsgränsen förlängs till fem år. Flertalet biståndsarbetare torde under en&lt;br&gt;sådan tid ha tillräcklig anknytning till Sverige för att kunna anses bosatta&lt;br&gt;här med avseende på socialförsäkringen. En förutsättning för tillämpning&lt;br&gt;av denna särskilda bosättningsregel skall, liksom i dag, vara att den en-&lt;br&gt;skilde är bosatt här omedelbart före den aktuella utlandstjänstgöringen.&lt;br&gt;Den föreslagna bosättningsregeln för biståndsarbetare innebär nämligen&lt;br&gt;att den enskilde fortfarande skall anses bosatt här. Detta får ökad bety-&lt;br&gt;delse, eftersom det för tillgodoräknande av bosättningstid för folkpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektive försäkringstid för garantipension inte längre skall uppställas&lt;br&gt;krav på svenskt medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några skäl för att utsträcka den bosättningsbaserade försäkringen ut-&lt;br&gt;över fem år har inte framkommit. Genom att tillämpa en fast tidsgräns&lt;br&gt;vinns den fördelen att det blir lättare för den enskilde att på förhand be-&lt;br&gt;döma om han eller hon kommer att vara försäkrad. Detta minskar också&lt;br&gt;behovet av att kunna få bindande förhandsbesked. Vidare kan de hand-&lt;br&gt;läggande myndigheterna bedöma bosättningsfrågan utan ingående utred-&lt;br&gt;ning om den enskildes förhållanden. Med en bosättningsbestämmelse&lt;br&gt;som bygger på en fast tidsgräns uppnås således vissa administrativa&lt;br&gt;vinster jämfört med utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens förslag skall den utvidgande bosättningsregeln för&lt;br&gt;biståndsarbetare vara tillämplig endast vid tjänstgöring i utvecklingsland.&lt;br&gt;En sådan avgränsning av tillämpningsområdet skulle, såsom Nämnden&lt;br&gt;för Svenska kyrkans mission har påpekat, medföra att det för personal i&lt;br&gt;samma organisation och med likartat uppdrag kommer att gälla olika&lt;br&gt;villkor beroende på arbetsland. Enligt regeringens mening bör det utvid-&lt;br&gt;gade bosättningsbegreppet för biståndsarbetare gälla även vid tjänst-&lt;br&gt;göring i t.ex. katastrofdrabbade områden. Tillämpningen av det utvidgade&lt;br&gt;bosättningsbegreppet kan därför inte begränsas till verksamhet i utveck-&lt;br&gt;lingsland. Liksom i dag bör det vara tillräckligt att fråga är om&lt;br&gt;tjänstgöring i annat land än Sverige. Med hänsyn härtill uppkommer det&lt;br&gt;inte något behov av att införa en ordning med bindande förhandsbesked i&lt;br&gt;bosättningsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för biståndsarbetare m.fl. skall även gälla medföljande&lt;br&gt;familjemedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetsbaserade försäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de arbetsbaserade förmånerna föreslår utredningen inte några&lt;br&gt;nya särbestämmelser för biståndsarbetarna. Däremot föreslås för denna&lt;br&gt;grupp vissa ändringar beträffande bestämmelserna om s.k. vilande SGI&lt;br&gt;och om vissa villkor för föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remisskritik förekommer mot de konsekvenser utredningens samlade&lt;br&gt;förslag får för biståndsarbetarna såvitt gäller arbetslöshetsersättning jämte&lt;br&gt;intjänande av tilläggspension och inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i avsnitt 5.1 föreslår regeringen, till skillnad från utred-&lt;br&gt;ningen, att arbetslöshetsförsäkringen inte skall hänföras till socialför-&lt;br&gt;säkringen. Något förslag rörande arbetslöshetsförsäkringen läggs därför&lt;br&gt;inte fram. Möjligheterna för biståndsarbetare att uppbära arbetslöshets-&lt;br&gt;förmåner påverkas således inte av våra förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittillsvarande ordning med s.k. överhoppningsbar tid vid bestäm-&lt;br&gt;mande av SGI respektive prövning av vissa villkor för föräldrapenning&lt;br&gt;över garantinivån anser vi i princip skall behållas. I enlighet med vad vi&lt;br&gt;anfört om bosättningsbegreppet för biståndsarbetarna skall, till skillnad&lt;br&gt;från vad utredningen föreslår, den överhoppningsbara tiden förlängas till&lt;br&gt;fem år. Den skall således varken vara beroende av om det föreligger&lt;br&gt;väsentlig anknytning till Sverige eller att fråga är om tjänstgöring i ett&lt;br&gt;utvecklingsland. Beträffande föräldrapenning över garantinivån innebär&lt;br&gt;detta att man vid prövning av om en biståndsarbetare uppfyller villkoret&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om minst 240 dagars försäkring för en sjukpenning över garantinivån i&lt;br&gt;följd före barnets födelse eller beräknade tidpunkt härför skall bortse från&lt;br&gt;tiden för utlandsvistelsen, om biståndsarbetaren under den tiden anses&lt;br&gt;bosatt här enligt den föreslagna särskilda bosättningsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central tanke bakom regeringens förslag är att enhetliga villkor i&lt;br&gt;möjligaste mån skall gälla för likartade förmåner. Det grundläggande&lt;br&gt;försäkringsvillkoret inom den arbetsbaserade försäkringen skall vara att&lt;br&gt;den enskilde arbetar i Sverige. Som tidigare redovisats i de allmänna&lt;br&gt;övervägandena (avsnitt 5.3) föreslås att medborgarskap inte skall till-&lt;br&gt;mätas någon betydelse inom socialförsäkringen, om det inte gäller till-&lt;br&gt;lämpning av något internationellt avtal. Svenskt medborgarskap skall&lt;br&gt;med andra ord inte vara något villkor för att omfattas av svensk socialför-&lt;br&gt;säkring. Något avsteg från denna princip med avseende på biståndsarbe-&lt;br&gt;tare bör inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall skall arbete utomlands anses som arbete i Sverige. Den som&lt;br&gt;uppfyller villkoret om arbete i Sverige skall omfattas av den arbetsbase-&lt;br&gt;rade försäkringen i sin helhet. Det skulle enligt vår mening emellertid&lt;br&gt;vara orimligt att låta biståndsarbetare i enskild tjänst omfattas av hela den&lt;br&gt;arbetsbaserade försäkringen under en utlandstjänstgöring som överstiger&lt;br&gt;ett år. En sådan ordning skulle för övrigt föranleda att de enskilda organi-&lt;br&gt;sationerna på biståndsarbetarnas löner skall betala samtliga arbets-&lt;br&gt;givaravgifter, således inte bara ålderspensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av framförd remisskritik vill vi anföra följande be-&lt;br&gt;träffande frågan om biståndsarbetare hos enskilda organisationer bör vara&lt;br&gt;försäkrade för tilläggspension och inkomstgrundad ålderspension även&lt;br&gt;vid utlandstjänstgöring som överstiger ett år. Som tidigare konstaterats&lt;br&gt;kan det knappast komma i fråga att utsträcka den arbetsbaserade försäk-&lt;br&gt;ringen enbart för svenska medborgare. Häremot talar önskemålet om en-&lt;br&gt;hetliga försäkringsvillkor för likartade förmåner. Vidare går samhällsut-&lt;br&gt;vecklingen mot en ökad internationalisering. Det torde bli allt vanligare&lt;br&gt;att personer arbetar i länder där de varken är medborgare eller bosatta.&lt;br&gt;Bestämmelser som gynnar svenska medborgare riskerar därför att i ökad&lt;br&gt;utsträckning komma i konflikt med internationella normer som inte god-&lt;br&gt;tar diskriminering på grund av medborgarskap. Det kan enligt vår mening&lt;br&gt;inte godtas att omfattningen av ett obligatoriskt försäkringsskydd för bi-&lt;br&gt;ståndsarbetare skall vara beroende av om denne är svensk medborgare&lt;br&gt;eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att det saknas tillräckliga&lt;br&gt;skäl för att införa någon särreglering vad gäller tilläggspension och in-&lt;br&gt;komstgrundad ålderspension för biståndsarbetare som tjänstgör utomlands&lt;br&gt;för enskilda organisationer under längre tid än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;ATP-förbindelse&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: ATP-förbindelsema och förbindelserna av-&lt;br&gt;seende inkomstgrundad ålderspension står i strid med EG-rätten.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket är oförhindrat att säga upp förbindelser som&lt;br&gt;gäller inom förordningens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Möjligheten att teckna ATP-förbindelser och&lt;br&gt;motsvarande förbindelser inom det reformerade ålderspensionssyste-&lt;br&gt;met skall avskaffas helt. Bestämmelserna om sådana förbindelser i&lt;br&gt;AFL och LIP skall upphävas, vilket medför att pensionsgrundande in-&lt;br&gt;komst därefter inte skall tillgodoräknas på grund av sådana förbindel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att nyteckna en ATP-förbindelse eller förbindelse inom&lt;br&gt;det reformerade ålderspensionssystemet skall försvinna fr.o.m. tid-&lt;br&gt;punkten för ikraftträdandet av våra förslag. Pensionsgrundande in-&lt;br&gt;komst till följd av en förbindelse som gällde vid den tidpunkten skall&lt;br&gt;dock kunna tillgodoräknas även för det femte därpå följande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens bortsett från&lt;br&gt;den övergångstid under vilken pensionsgrundande inkomst skall tillgodo-&lt;br&gt;räknas på grund av förbindelser som är gällande vid tidpunkten för&lt;br&gt;ikraftträdandet av de nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinsatser har inte kommenterat för-&lt;br&gt;slagen rörande ATP-förbindelsema. Riksförsäkringsverket tillstyrker för-&lt;br&gt;slagen samt anför att man kommer att säga upp ATP-förbindelsema inom&lt;br&gt;tillämpningsområdet för förordning 1408/71. Riksskatteverket tillstyrker&lt;br&gt;att ATP-förbindelsema avskaffas samt anför att frågor rörande arbets-&lt;br&gt;givares avdragsrätt för premie avseende pensionsrätt vid arbete utom-&lt;br&gt;lands bör uppmärksammas i samband med att förbindelserna eventuellt&lt;br&gt;helt avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I dagens pensionssystem finns möjlighet att i vissa fall ge-&lt;br&gt;nom en s.k. ATP-förbindelse åstadkomma att en inkomst grundar pen-&lt;br&gt;sionsrätt i Sverige, trots att den enligt huvudreglerna inte gör det. Mot-&lt;br&gt;svarande förbindelser finns även inom det reformerade ålderspensions-&lt;br&gt;systemet. I det följande avses med s.k. ATP-förbindelse även förbindelse&lt;br&gt;avseende inkomstgrundad ålderspension. Genom förbindelsen åtar sig en&lt;br&gt;arbetsgivare, utan att vara avgiftsskyldig enligt svensk lag eller konven-&lt;br&gt;tion, att betala tilläggspensionsavgifit (numera ålderspensionsavgift) på&lt;br&gt;den lön som utbetalas till en arbetstagare. Möjligheten att teckna ATP-&lt;br&gt;förbindelse reglerades i 11 kap. 2 § tredje - femte stycket och&lt;br&gt;20 kap. 15 § andra stycket AFL. Motsvarande bestämmelser för förbin-&lt;br&gt;delser avseende inkomstgrundad ålderspension återfinns numera i 2 kap.&lt;br&gt;11 § respektive 15 kap. 18 §LIP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En s.k. ATP-förbindelse kan sägas vara ett avtal mellan en arbetsgivare&lt;br&gt;och Riksförsäkringsverket, varigenom arbetsgivaren förbinder sig att&lt;br&gt;svara för ålderspensionsavgift såvitt avser utgiven lön eller annan ersätt-&lt;br&gt;ning i fall då sådan skyldighet annars inte skulle föreligga.Till följd av&lt;br&gt;förbindelsen tillgodoräknas arbetstagaren lönen eller ersättningen som&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst (PGI) av anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ATP-förbindelse avges av arbetsgivaren och skall godkännas av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket. Enligt praxis måste en förbindelse ha generell&lt;br&gt;omfattning, dvs. avse samtliga svenska medborgare som sysselsätts i den&lt;br&gt;verksamhet som anges i förbindelsen. ATP-förbindelse kan ingås med&lt;br&gt;retroaktiv verkan. En förbindelse kan sägas upp av båda parter. Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket kan säga upp förbindelsen t.ex. om arbetsgivaren inte&lt;br&gt;fullgör sina skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Beträffande ATP-förbindelser uttala-&lt;br&gt;des i samband med reformeringen av ålderspensionssystemet att dessa&lt;br&gt;kunde ses som en form av frivillig försäkring, vilket talade mot att det&lt;br&gt;infördes någon motsvarighet till dem i det reformerade pensionssystemet.&lt;br&gt;Även om det inte är fråga om frivillig försäkring enligt förordning (EEG)&lt;br&gt;nr 1408/71 på sätt att arbetstagaren själv disponerar över försäkringstill-&lt;br&gt;hörigheten så föreligger frivillighet på det sättet att det inte är fråga om&lt;br&gt;en obligatorisk försäkring. Det kunde emellertid finnas skäl att närmare&lt;br&gt;överväga vilka konsekvenser ett avskaffande av förbindelserna skulle få,&lt;br&gt;inte minst för dem som redan omfattas av sådana. Som en provisorisk&lt;br&gt;lösning infördes därför en motsvarighet till ATP-förbindelserna inom det&lt;br&gt;reformerade ålderspensionsssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP-förbindelser och förordning (EEG) nr 1408/71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG-rätten gäller som huvudregel att de personer på vilka reglerna i&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 1408/71 om personkrets och lagval är tillämpliga&lt;br&gt;skall omfattas av lagstiftningen i endast en medlemsstat (art. 13.1). I&lt;br&gt;art. 15 stadgas dock vissa undantag såvitt avser frivillig försäkring eller&lt;br&gt;frivillig fortsättningsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen i art. 15 är att, om tillämpningen av två eller flera medlems-&lt;br&gt;staters lagstiftningar medför dubbelförsäkring enligt ett obligatoriskt&lt;br&gt;försäkringssystem och ett system för frivillig försäkring, personen i fråga&lt;br&gt;skall omfattas av endast det obligatoriska försäkringssystemet. Och om&lt;br&gt;dubbel försäkring uppkommer enligt två eller flera system för frivillig&lt;br&gt;försäkring, kan han omfattas endast av ett av dessa (art. 15.2). När det&lt;br&gt;gäller invaliditet, ålderdom och dödsfall (pensioner) kan han emellertid&lt;br&gt;ansluta sig till en medlemsstats system för frivillig försäkring eller fri-&lt;br&gt;villig fortsättningsförsäkring, även om han omfattas av en annan med-&lt;br&gt;lemsstats obligatoriska försäkring, i den mån en sådan dubbelförsäkring&lt;br&gt;uttryckligen eller underförstått är tillåten i den förstnämnda medlems-&lt;br&gt;staten (art. 15.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om socialförsäkringen och EG ansåg i sitt betänkande&lt;br&gt;(SOU 1992:26) Rätten till folkpension att det är tveksamt om möjligheten&lt;br&gt;för arbetstagare, som enligt förordning 1408/71 omfattas av ett annat&lt;br&gt;medlemslands lagstiftning, att genom ATP-förbindelse tillhöra den&lt;br&gt;svenska tilläggspensioneringen står i överensstämmelse med reglerna i&lt;br&gt;förordningen. Av betydelse härför är om ATP-förbindelsema kan ses som&lt;br&gt;en frivillig försäkring. Detta kan enligt den utredningen ifrågasättas, bl.a.&lt;br&gt;eftersom förbindelserna tecknas av arbetsgivare och då arbetstagarna inte&lt;br&gt;har något formellt inflytande över om de skall vara försäkrade för ATP&lt;br&gt;eller ej. Det skulle från arbetstagarens synpunkt inte vara fråga om en&lt;br&gt;frivillig försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till likabehandlingsprincipen i art. 3 i forordning Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;1408/71 ansåg Utredningen om socialförsäkringen och EG dessutom att&lt;br&gt;kravet på svenskt medborgarskap inte skulle kunna upprätthållas gente-&lt;br&gt;mot sådana utländska medborgare som är bosatta i Sverige men är försäk-&lt;br&gt;rade i ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har alltsedan förordning 1408/71 blev gällande&lt;br&gt;här i landet gjort den bedömningen att det inte längre är möjligt att inom&lt;br&gt;EU/EES teckna nya ATP-förbindelser. Skälet härför är att verket anser&lt;br&gt;att förbindelserna kan leda till dubbelförsäkring, vilket skulle stå i strid&lt;br&gt;med reglerna i förordningen. Nya förbindelser avseende EU/EES godtas&lt;br&gt;därför inte längre. Den angivna förändringen bygger inte på någon änd-&lt;br&gt;ring i svensk nationell lagstiftning utan på verkets tolkning av förordning&lt;br&gt;1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening mycket tveksamt om de svenska&lt;br&gt;ATP-förbindelsema kan ses som en frivillig försäkring i den mening som&lt;br&gt;avses i art. 15.3 i förordning 1408/71. Arbetstagaren saknar i praktiken&lt;br&gt;möjlighet att avgöra om han skall ansluta sig till denna försäkring eller&lt;br&gt;inte. ATP-förbindelsen utgör nämligen ett avtal mellan arbetsgivaren och&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar den bedömning beträffande tillåtligheten av att&lt;br&gt;teckna ATP-förbindelser inom tillämpningsområdet för förordning&lt;br&gt;1408/71 som gjorts av Utredningen om socialförsäkringen och EG samt i&lt;br&gt;RFV:s praxis. ATP-förbindelserna ger full försäkring för tilläggspension&lt;br&gt;och inkomstgrundad ålderspension enligt samma regler som gäller för&lt;br&gt;den obligatoriska försäkringen för alla som förvärvsarbetar. Oönskade&lt;br&gt;dubbelförsäkringar skulle därför kunna uppstå inom EES. ATP-för-&lt;br&gt;bindelsema bör inte ses som någon frivillig försäkring i förordningens&lt;br&gt;mening. Dessutom bör den svenska lagstiftningen inte längre &amp;quot;uttryck-&lt;br&gt;ligen eller underförstått&amp;quot; tillåta denna dubbelförsäkring, vilket krävs en-&lt;br&gt;ligt art. 15.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A TP-förbindelser generellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grupper som framför allt skulle påverkas av ett avskaffande av för-&lt;br&gt;bindelserna torde vara personer som är anställda i privat näringsliv för&lt;br&gt;arbete i länder utanför EU/EES under längre tider, anställda vid utländska&lt;br&gt;beskickningar och konsulat här i landet. För sådana biståndsarbetare som&lt;br&gt;tjänstgör i icke konventionsland för en svensk arbetsgivare kan ATP-för-&lt;br&gt;bindelse däremot inte avges. De är i dag försäkrade för tilläggspension&lt;br&gt;och inkomstgrundad ålderspension enligt de allmänna reglerna, om de är&lt;br&gt;svenska medborgare (se avsnitt 8.5). Vid dessa personers dödsfall skulle&lt;br&gt;även anhöriga kunna komma att påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När konsekvenserna för den enskilde av ett avskaffande av ATP-för-&lt;br&gt;bindelsema skall bedömas bör hänsyn tas inte bara till hur pensionsrätt&lt;br&gt;från den allmänna försäkringen påverkas utan också i vad mån förlusten&lt;br&gt;av sådan rätt kompenseras på annat sätt. Av betydelse i sammanhanget är&lt;br&gt;då det kompletterande skydd i form av kollektivavtalsbaserade försäk-&lt;br&gt;ringar som finns på arbetsmarknaden och som föratom kompletterande&lt;br&gt;ålderspension ger rätt till ersättning vid inkomstbortfall på grund av bl.a&lt;br&gt;sjukdom och under tid med sjukbidrag eller förtidspension. När det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställda som på svensk arbetsgivares uppdrag utför arbete utomlands&lt;br&gt;(utsända) finns på såväl SAF-LO-området (AMF-försäkringarna) som&lt;br&gt;SAF-PTK-området försäkringar som bl.a. ger särskild kompensation i de&lt;br&gt;fall den anställde på grund av utlandstjänstgöringen inte kunnat till-&lt;br&gt;godoräknas ATP-poäng under ett visst kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På SAF-PTK-området finns dessutom möjlighet för en utländsk ar-&lt;br&gt;betsgivare med svensk anknytning (t.ex. dotterbolag till svenskt bolag)&lt;br&gt;att hos SPP teckna en tilläggsförsäkring för svensk personal anställd&lt;br&gt;utomlands. Även i denna försäkring kompenseras arbetstagaren för för-&lt;br&gt;lorade ATP-poäng på grund av utlandstjänstgöringen. För närvarande&lt;br&gt;finns ingen motsvarande försäkring på SAF-LO-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndsarbetare i enskilda organisationer har genom olika former av&lt;br&gt;avtal mellan organisationerna och försäkringsbolag ett visst försäkrings-&lt;br&gt;skydd vid utlandsarbete. I en rapport (PUG 1996:1) från Utrikesdeparte-&lt;br&gt;mentets projekt- och utredningsgrupp har lämnats en redovisning av&lt;br&gt;innehållet i dessa försäkringar. Det framgår där att de inte ger någon&lt;br&gt;kompensation för förlorad pensionsrätt i Sverige. Därför rekommenderas&lt;br&gt;i rapporten att enskilda organisationer tecknar och betalar tilläggspen-&lt;br&gt;sionsförsäkringar för biståndsarbetare som anställs utomlands. Enligt&lt;br&gt;uppgifter som utredningsgruppen inhämtat från olika försäkringsbolag&lt;br&gt;kan även relativt små premier ge ett ordentligt tillskott i pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolagen erbjuder i dag inte bara rena pensionsförsäkringar.&lt;br&gt;Det finns därutöver olika former av sjukförsäkringar, m.m. Dessa är som&lt;br&gt;regel utformade så att de ger ersättning i form av - ofta standardiserade -&lt;br&gt;tillägg till vad som utgår från den allmänna försäkringen. De förutsätter&lt;br&gt;att den försäkrade beviljats någon form av förmån från det allmänna, t.ex.&lt;br&gt;sjukpenning eller förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som anfördes i samband med införandet av möjligheten att&lt;br&gt;teckna ATP-förbindelser har i viss mån alltjämt giltighet. Mot detta kan&lt;br&gt;sägas att utvecklingen i de flesta länder torde vara sådan att pensionslag-&lt;br&gt;stiftningen successivt förbättrats. Möjligheterna att exportera utländska&lt;br&gt;pensioner till Sverige har också ökat till följd av de bilaterala konventio-&lt;br&gt;ner om social trygghet som Sverige ingått med andra länder och inte&lt;br&gt;minst genom de avtal som EU och dess medlemsländer träffat med ett&lt;br&gt;stort antal tredje länder). Behovet av förbindelserna torde således vara&lt;br&gt;mindre nu än tidigare. Att så är fallet antyds också av den omständig-&lt;br&gt;heten att det antal personer (245 st år 1994) för vilka förbindelserna an-&lt;br&gt;vänds nu är mycket begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig faktor är vilka alternativ som står till buds för den arbets-&lt;br&gt;tagare som vill försäkra sig om ett tillfredsställande försäkringsskydd i de&lt;br&gt;situationer då han inte kan tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;och därmed ATP-poäng (pensionsrätt) i Sverige. De alternativ som f.n.&lt;br&gt;finns är dels kollektivavtalsförsäkringar, dels privata, individuella försäk-&lt;br&gt;ringar av olika slag. Allmänt sett är dessa dyrare än det skydd som ges&lt;br&gt;genom det nuvarande obligatoriska svenska pensionssystemet. Detta&lt;br&gt;gäller inte minst på grund av att förpliktelserna enligt en ATP-förbindelse&lt;br&gt;begränsar sig till skyldigheten att betala ålderspensionsavgift men inte&lt;br&gt;allmän pensionsavgift. Försäkringen kan således i förbindelsefallen sägas&lt;br&gt;vara kraftigt subventionerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom kollektivavtalsförsäkring eller genom att teckna en privat pen- Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;sionsförsäkring kan den berörde - själv eller genom sin arbetsgivare -&lt;br&gt;skaffa sig ett komplement till den ålderspension han i övrigt är berättigad&lt;br&gt;till. I sådana försäkringar kan även skydd för efterlevande läggas in. I&lt;br&gt;flera av dessa försäkringar ingår också ett sjukförsäkringsmoment till&lt;br&gt;följd varav även personer som drabbas av långvarig sjukdom eller blir&lt;br&gt;förtidspensionerade kan nå upp till en högre ersättningsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda innebär att, om förbindelser motsvarande dagens ATP-&lt;br&gt;förbindelser skall finnas kvar, frågan om ansvaret för betalningen av pen-&lt;br&gt;sionsavgifterna måste övervägas. Det torde därvid knappast kunna&lt;br&gt;komma i fråga att - som idag i praktiken är fallet - det skall betalas en&lt;br&gt;lägre avgift för personer som är anslutna till pensionssystemet enbart&lt;br&gt;genom en förbindelse. Intresset för möjligheten att teckna en förbindelse&lt;br&gt;borde därmed komma att minska i jämförelse med alternativet privata in-&lt;br&gt;dividuella pensionsförsäkringar. Som vi tidigare har uttalat hör den typ&lt;br&gt;av tilläggsbetalningar med åtföljande tillgodoräknande av pensionsrätt&lt;br&gt;som en sådan förbindelse leder till inte hemma i ett offentligt obligato-&lt;br&gt;riskt försäkringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare talar grundtanken om enhetliga villkor som ligger bakom upp-&lt;br&gt;delningen av socialförsäkringen i två grenar mot en ordning med partiell&lt;br&gt;tillhörighet till den arbetsbaserade försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser nu att övervägande skäl talar för att möjligheten att teckna&lt;br&gt;ATP-förbindelser bör avskaffas helt och att någon motsvarighet till såda-&lt;br&gt;na förbindelser inte heller bör finnas i det reformerade pensionssystemet.&lt;br&gt;Förbindelserna är för det första inte förenliga med bestämmelserna i&lt;br&gt;förordning 1408/71, dvs. inom EU/EES. Ett system med frivilliga&lt;br&gt;tilläggsbetalningar hör inte hemma i en offentlig obligatorisk försäkring.&lt;br&gt;Förbindelserna leder i de allra flesta fall till dubbelförsäkring, dvs. den&lt;br&gt;anställde omfattas av socialförsäkringen i såväl Sverige som arbetslandet,&lt;br&gt;vilket generellt sett knappast är önskvärt. Vidare synes det faktiska&lt;br&gt;behovet av ATP-förbindelser numera vara tämligen begränsat, och det&lt;br&gt;kan med fog ifrågasättas om det är rimligt att behålla en ordning som&lt;br&gt;utnyttjas för bara ett par hundra personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således att möjligheten att teckna ATP-förbindel-&lt;br&gt;ser avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att tillgodoräkna arbetstagaren pensionsgrundande in-&lt;br&gt;komst på grund av en ATP-förbindelse kan bringas att upphöra antingen&lt;br&gt;genom att RFV säger upp samtliga existerande förbindelser eller genom&lt;br&gt;uttrycklig författningsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts hindrar inte att det i lagstiftningen ges en viss över-&lt;br&gt;gångstid innan möjligheten att tillgodoräkna pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;på grund av en existerande ATP-förbindelse försvinner. Ett viktigt skäl&lt;br&gt;för detta är att förekomsten av en sådan förbindelse kan ha varit en&lt;br&gt;väsentlig förutsättning vid bestämmandet av villkor i anställningsavtal&lt;br&gt;mellan berörda arbetsgivare och arbetstagare. Dessa bör således ges viss&lt;br&gt;tid att söka andra lösningar på hur pensionsfrågan skall lösas. Vi föreslår&lt;br&gt;därför att pensionsgrundande inkomst till följd av en redan existerande&lt;br&gt;ATP-förbindelse skall kunna tillgodoräknas även för femte året som&lt;br&gt;följer närmast efter lagstiftningens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Förmåner vid utlandsvistelse&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Bosättningsbaserade förmåner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Vissa begränsningar skall gälla för utbetalning&lt;br&gt;av bosättningsbaserade förmåner för tid när den försäkrade vistas i ett&lt;br&gt;land som varken är medlem i EU eller omfattas av EES-avtalet. Som&lt;br&gt;huvudregel skall sådana förmåner kunna utbetalas vid en utlands-&lt;br&gt;vistelse endast om det kan antas att denna kommer att vara i längst sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sjukvårdsersättning skall hittillsvarande bestämmelser om vård&lt;br&gt;som ges utomlands tillämpas även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättningsbaserade pensionsförmåner skall dock kunna betalas när&lt;br&gt;den försäkrade vistas utomlands, så länge denne fortfarande anses bo-&lt;br&gt;satt här i landet. För handikappersättning och annat funktionsstöd&lt;br&gt;skall dock huvudregeln gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från dessa begränsningar skall gälla för statsanställda som&lt;br&gt;sänds ut från Sverige och för deras medföljande familjemedlemmar.&lt;br&gt;Sådant undantag skall också gälla för familj estöd till biståndsarbetare&lt;br&gt;m.fl. och utlandsstuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning skall kunna medges även vid utlandsvistelse under&lt;br&gt;längre tid än sex månader eller när bosättning här i landet har upphört,&lt;br&gt;om det är uppenbart oskäligt att dra in förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att lag-&lt;br&gt;stiftningen så långt det är möjligt bör bringas i överensstämmelse med&lt;br&gt;EG-rätten. Riksförsäkringsverket anser principiellt att ersättning generellt&lt;br&gt;skall kunna utges under hela den tid som försäkringstillhörigheten före-&lt;br&gt;ligger men vill inte utöka nuvarande möjligheter till ersättning vid ut-&lt;br&gt;landsvistelse. Om det av kostnadsskäl anses motiverat att göra begräns-&lt;br&gt;ningar motsätter sig verket inte det. Stockholms läns allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa anför att enligt förslaget skall särreglerna för svenska med-&lt;br&gt;borgare upphöra, dvs. utländska medborgare far rätt till export av ATP-&lt;br&gt;baserad folkpension. Enligt försäkringskassan bör samordning ske med&lt;br&gt;garantipensionen som skall utbetalas endast vid bosättning i Sverige och&lt;br&gt;på grundval av bosättningstid. Vidare anför försäkringskassan att ålders-&lt;br&gt;pension enligt 16 kap. 1 § AFL skall beviljas utan ansökan samtidigt som&lt;br&gt;det i den föreslagna lydelsen inte anges att personen skall vara bosatt i&lt;br&gt;Sverige. Pension kan enligt försäkringskassan inte beviljas en utomlands&lt;br&gt;bosatt, om dennes adress inte är känd. Försäkringskasseförbundet anför&lt;br&gt;att reglerna för utbetalning av folkpension bör samordnas med den plane-&lt;br&gt;rade lagstiftningen inom pensionsområdet. I 5 kap. 1 § AFL stadgas att&lt;br&gt;såväl tilläggspension som folkpension kan exporteras. De föreslagna&lt;br&gt;reglerna bör förtydligas så att skillnaden mellan dessa och de som gäller&lt;br&gt;enligt AFL framgår. Föreningen för svenskar i världen anser att en förut-&lt;br&gt;sättning för att få behålla barnbidrag och underhållsstöd bör vara att man&lt;br&gt;betalat skatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns i dag vissa begränsningar&lt;br&gt;mot utbetalning av förmåner till den som vistas utomlands. En grund-&lt;br&gt;läggande begränsning är bestämmelserna om försäkringstillhörighet. Den&lt;br&gt;som inte är svensk medborgare skall enligt 1 kap. 3 § första stycket AFL&lt;br&gt;vara bosatt i Sverige, om han eller hon skall vara försäkrad. En försäkrad&lt;br&gt;som lämnar Sverige anses bosatt här, om utlandsvistelsen är avsedd att&lt;br&gt;vara längst ett år. Åtskilliga förmåner enligt AFL kan således inte betalas&lt;br&gt;ut vid utlandsvistelse, eftersom den enskilde inte längre omfattas av den&lt;br&gt;svenska socialförsäkringen. Avser den enskilde att vistas utomlands&lt;br&gt;längre tid än ett år, kan utbetalning inte göras för tiden efter utresan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de olika förmånerna inom socialförsäkringen finns ytterligare be-&lt;br&gt;stämmelser angående möjligheterna till utbetalning vid utlandsvistelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att bosättningsbaserade förmåner även framdeles&lt;br&gt;skall kunna utbetalas vid temporär utlandsvistelse. Något behov av att&lt;br&gt;generellt utöka möjligheterna till utbetalningar i sådana situationer har&lt;br&gt;dock inte framkommit. Inte heller av kostnadsskäl bör det komma i fråga&lt;br&gt;att generellt utöka möjligheterna till utbetalning av bosättningsbaserade&lt;br&gt;förmåner vid temporära utlandsvistelser. Våra förslag om att vissa&lt;br&gt;personkategorier skall få ett förstärkt försäkringsskydd vid utlandsvistelse&lt;br&gt;kommer dock att föranleda ökade kostnader för socialförsäkringen. För&lt;br&gt;att täcka dessa kostnader kan de generella möjligheterna till utbetalning&lt;br&gt;vid utlandsvistelser beskäras något. Vi återkommer längre fram till frågor&lt;br&gt;rörande utbetalning av förmåner till de särskilda personkategoriema,&lt;br&gt;nämligen statsanställda, biståndsarbetare och utlandsstuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa förmåner såsom barnbidrag, förlängt barnbidrag och under-&lt;br&gt;hållsstöd kan som huvudregel betalas ut vid utlandsvistelse endast om&lt;br&gt;denna är avsedd att vara en kortare tid än som godtas enligt den s.k. ett-&lt;br&gt;årsregeln i AFL. Dessa förmåner kan betalas ut endast för utlandsvistelse&lt;br&gt;som är avsedd att vara längst sex månader. Närståendepenning kan be-&lt;br&gt;talas ut endast för tid under vilken den närstående vårdar den sjuke här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att vissa restriktioner skall gälla för utbetalning av&lt;br&gt;förmåner för tid under vilken en person vistas utomlands, även om denne&lt;br&gt;fortfarande är försäkrad här i landet. Det finns inte anledning att utvidga&lt;br&gt;möjligheterna att vid utlandsvistelse uppbära barnbidrag, förlängt barn-&lt;br&gt;bidrag och underhållsstöd. Å andra sidan anser vi, som tidigare redo-&lt;br&gt;visats, att det vid en utlandsvistelse skall gälla en ettårsgräns för att be-&lt;br&gt;hålla tillhörigheten till den bosättningsbaserade försäkringen. Utlands-&lt;br&gt;tiden bör nämligen kunna tillgodoräknas bl.a. som bosättningstid och&lt;br&gt;försäkringstid för folkpension respektive garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl för dessa begränsningar är att en stor del av systemen för&lt;br&gt;social trygghet i andra länder är arbetsbaserade, medan svensk socialför-&lt;br&gt;säkring till väsentlig del även framdeles kommer att vara bosättnings-&lt;br&gt;baserad. Ibland är en utlandsvistelse förknippad med arbete utomlands,&lt;br&gt;vilket kan medföra att den enskilde kommer att omfattas av ett annat&lt;br&gt;lands sociala trygghetssystem. De bosättningsbaserade förmånerna är&lt;br&gt;väsentligen skattefinansierade i Sverige, och skattebefrielse för förvärs-&lt;br&gt;inkomster erhålls i många fall redan vid sex månaders anställning i ett&lt;br&gt;annat land. För att minska risken för dubbelförsäkring och av finansiella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäl bör således vissa restriktioner gälla för utbetalning av förmåner för&lt;br&gt;tid när den försäkrade vistas utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda gäller främst vid vistelse i ett land som varken är medlem i&lt;br&gt;EU eller omfattas av EES-avtalet. Bestämmelserna i förordning (EEG)&lt;br&gt;nr 1408/71 syftar nämligen till att undvika bl.a. dubbel försäkringstill-&lt;br&gt;hörighet. Härtill kommer att bestämmelserna i förordning 1408/71 gäller&lt;br&gt;före nationell lagstiftning. Begränsningar mot utbetalning av förmåner&lt;br&gt;för tid under vilken den försäkrade vistas utomlands kommer därför att få&lt;br&gt;störst betydelse vid sådan utlandsvistelse som inte omfattas av gemen-&lt;br&gt;skapsrätten. Inom EES kan sådana begränsningar i allmänhet ändå inte&lt;br&gt;upprätthållas. Begränsningarna mot utbetalning av bosättningsbaserade&lt;br&gt;förmåner vid utlandsvistelse skall enligt vårt förslag därför gälla endast&lt;br&gt;vid vistelse i ett land som varken är medlem i EU eller omfattas av EES-&lt;br&gt;avtalet. Enligt vår allmänna princip om likställighet, dvs. att&lt;br&gt;socialförsäkringens bestämmelser skall gälla lika oberoende av den&lt;br&gt;enskildes medborgarskap, bör begränsningarna gälla oavsett om den för-&lt;br&gt;säkrade är medborgare i ett land inom EU/EES eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att nuvarande begräns-&lt;br&gt;ning mot utbetalning av barnbidrag, förlängt barnbidrag och underhålls-&lt;br&gt;stöd vid utlandsvistelse i princip skall behållas. För att göra villkoren för&lt;br&gt;utbetalning av bosättningsbaserade förmåner mer enhetliga skall utbetal-&lt;br&gt;ning av sådana förmåner som huvudregel inte få göras för en utlands-&lt;br&gt;vistelse som kan antas vara längre tid än sex månader. Detta skall således&lt;br&gt;normalt vara den längsta tid under vilken förmåner får betalas vid&lt;br&gt;utlandsvistelse. Den ettårsregel som vid utlandsvistelse skall styra själva&lt;br&gt;tillhörigheten till den bosättningsbaserade försäkringen skall således i&lt;br&gt;allmänhet inte utgöra den främsta begränsningen mot utbetalning av&lt;br&gt;förmåner under utlandsvistelse. Däremot kommer i detta hänseende ett-&lt;br&gt;årsregeln att vara den yttersta begränsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa undantag anser vi bör göras från den föreslagna sexmånaders-&lt;br&gt;regeln för utbetalning vid utlandsvistelse. Undantag bör göras för ersätt-&lt;br&gt;ning för sjukvård m.m. med hänsyn till att sådan ersättning kan avse&lt;br&gt;vårdåtgärder som är oundgängligen påkallade. För dessa ersättningar&lt;br&gt;skall således nuvarande bestämmelser behållas. Detta innebär att ettårs-&lt;br&gt;regeln för bosättning normalt kommer att gälla som begränsning för&lt;br&gt;utbetalning av sjuk vårdsersättning vid utlandsvistelse, i den mån ersätt-&lt;br&gt;ning i dag över huvud taget kan ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de bosättningsbaserade förmånerna bör undantag från sex-&lt;br&gt;månadersregeln för utbetalning vid utlandsvistelse göras för flertalet pen-&lt;br&gt;sionsförmåner. Sexmånadersregeln skall således tillämpas varken på ga-&lt;br&gt;rantipension eller folkpension i form av förtidspension och efterlevande-&lt;br&gt;pension. I sammanhanget kan nämnas att vad gäller folkpension är det&lt;br&gt;endast den bosättningsbaserade folkpensionen som i likhet med garanti-&lt;br&gt;pensionen skall hänföras till den bosättningsbaserade försäkringen. ATP-&lt;br&gt;baserad folkpension hänförs till den arbetsbaserade försäkringen. Det&lt;br&gt;uppkommer därför inte något behov av samordning mellan garantipen-&lt;br&gt;sion och ATP-baserad folkpension vad gäller villkoren för utbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sexmånadersregeln skall heller inte tillämpas på pensionstillskott och&lt;br&gt;särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller&lt;br&gt;handikappat bam. Avgörande för om pensionsförmånerna skall kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbetalas för tid när den försäkrade vistas utomlands skall i stället vara att&lt;br&gt;denne fortfarande anses bosatt här i landet, dvs. att han eller hon fort-&lt;br&gt;farande är försäkrad. Detta innebär att utbetalning kan göras till den som&lt;br&gt;lämnar landet, om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år, vilket i&lt;br&gt;praktiken motsvarar vad som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om villkoren för utbetalning av bosättningsbaserade&lt;br&gt;pensionsförmåner vid utlandsvistelse skall införas i den nu föreslagna&lt;br&gt;socialförsäkringslagen. Det finns därför inte anledning att även i 16 kap.&lt;br&gt;1 § AFL införa något bosättningskrav. För övrigt sker utbetalning av&lt;br&gt;garantipension normalt först efter ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall bestämmelserna i 5 kap. 1 § AFL inte längre reglera rätt&lt;br&gt;till utbetalning vid utlandsvistelse. Bestämmelser därom skall framdeles&lt;br&gt;finnas i 4 kap. socialförsäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att utbetalning av bosättningsbaserade förmåner inte&lt;br&gt;får ske för tid när en försäkrad vistas utomlands utgör inte i sig något&lt;br&gt;hinder mot att tiden får tillgodoräknas som bosättningstid för folkpension&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 5 kap. 5-11 §§ AFL respektive försäkringstid för&lt;br&gt;garantipension enligt 2 kap. lagen (1998:702) om garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller handikappersättning och vårdbidrag anser vi att det saknas&lt;br&gt;tillräckliga skäl för att göra undantag från den föreslagna huvudregeln att&lt;br&gt;utbetalning kan få göras vid utlandsvistelse som kan antas vara i längst&lt;br&gt;sex månader. Vi gör samma bedömning när det gäller funktionsstöd i&lt;br&gt;andra former och bostadsstöd under utlandsvistelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna begränsningarna mot utbetalning avser utlandsvistelse&lt;br&gt;under den tid för vilken en förmån skulle ha betalats. Däremot saknar det&lt;br&gt;naturligtvis betydelse var den försäkrade vistas vid tidpunkten för själva&lt;br&gt;betalningstransaktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller bedömningen av om en person i socialförsäkringshänseende&lt;br&gt;skall anses bosatt här i landet föreslår vi i avsnitt 6.2 vissa ändringar&lt;br&gt;beträffande personer som kommer till respektive lämnar Sverige. För&lt;br&gt;närvarande grundas bedömningen bl.a. på dessa personers avsikter angå-&lt;br&gt;ende varaktigheten av vistelsen i resp, utanför Sverige. Enligt vårt förslag&lt;br&gt;skall, i stället för enbart avsikten angående en vistelses varaktighet, be-&lt;br&gt;dömningen grundas på den varaktighet en vistelse kan antas ha.&lt;br&gt;Avgörande för om utbetalning skall kunna ske för en tid som en försäk-&lt;br&gt;rad vistas utomlands bör därför vara den tid som utlandsvistelsen kan&lt;br&gt;antas komma att vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda personkategorier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår, som redovisats i avsnitt 8, särskilda bosättningsbe-&lt;br&gt;stämmelser för statsanställda och biståndsarbetare som utsänds från&lt;br&gt;Sverige samt för personer som studerar utomlands. Dessa personkatego-&lt;br&gt;rier kommer därför vid utlandsvistelse att omfattas av svensk socialför-&lt;br&gt;säkring i större utsträckning än vad som följer av ettårsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är utsänd av en svensk statlig arbetsgivare för arbete för&lt;br&gt;arbetsgivarens räkning och som därvid anses bosatt här i landet skall&lt;br&gt;begränsningar mot utbetalning av bosättningsbaserade förmåner inte&lt;br&gt;tillämpas. Samma gäller dennes medföljande familjemedlemmar. Vårt&lt;br&gt;förslag innebär ingen förändring för dessa grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För biståndsarbetare och missionär m.fl. föreslår vi, som tidigare redo-&lt;br&gt;visats, en utvidgning av den bosättningsbaserade försäkringen. Möjlig-&lt;br&gt;heterna för dem att omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen&lt;br&gt;utökas med hänsyn till att de kan anses fortsatt bosatta här under längre&lt;br&gt;utlandsvistelser än tidigare. Vidare kommer de under utlandsvistelsen att&lt;br&gt;vara försäkrade för samtliga bosättningsbaserade förmåner. Nuvarande&lt;br&gt;specialbestämmelser för biståndsarbetare och missionärer m.fl. innebär&lt;br&gt;att de får uppbära barnbidrag och föräldrapenning i större utsträckning än&lt;br&gt;som skulle följa av sexmånadersregeln för barnbidrag respektive&lt;br&gt;inskrivningskraven för föräldrapenning. Nuvarande specialreglering för&lt;br&gt;denna grupp innebär också att det vid beräkning av SGI och bosätt-&lt;br&gt;ningstid för folkpension bortses från viss utlandsvistelse. En väsentlig del&lt;br&gt;av de särskilda bestämmelserna för biståndsarbetare och missionärer m.fl.&lt;br&gt;avser familj estöd. Det är fortfarande i första hand familj estödsförmåner&lt;br&gt;som denna grupp bör kunna få uppbära under utlandsvistelsen. Detta&lt;br&gt;skall gälla under hela utlandsvistelsen, om bosättning anses föreligga här&lt;br&gt;i landet. Begränsningarna mot utlandsbetalning för denna grupp skall&lt;br&gt;enligt vår mening inte avse föräldrapenning på garantinivån, barnbidrag,&lt;br&gt;förlängt barnbidrag, bidrag vid adoption av utländska barn och under-&lt;br&gt;hållsstöd. Detta innebär en utvidgning av skyddet såvitt gäller underhålls-&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få mer enhetliga regler anser vi att samma lättnader från be-&lt;br&gt;gränsningar mot utbetalning vid utlandsvistelse skall gälla för de stude-&lt;br&gt;rande som vid utlandsstudier fortfarande skall anses bosatta här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispens för utbetalning vid utlandsvistelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det bör finnas vissa möjligheter att medge utbetal-&lt;br&gt;ning av bosättningsbaserade förmåner även när rätten till en förmån har&lt;br&gt;upphört på grund av att den enskilde inte längre anses bosatt här. En så-&lt;br&gt;dan möjlighet finns i dag för folkpension enligt 5 kap. 16 § AFL och en&lt;br&gt;anslutande kungörelse (1962:516). Folkpension kan i sådana fall fortsätta&lt;br&gt;att betalas ut dels i fall som anges i kungörelsen, dels om det med hänsyn&lt;br&gt;till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt att dra in&lt;br&gt;pensionen. För garantipension finns en liknande bestämmelse i 4 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen om garantipension. Den bestämmelsen har emellertid ett något mer&lt;br&gt;begränsat tillämpningsområde än vad som gäller för folkpensionen. En-&lt;br&gt;ligt nämnda kungörelse har det varit möjligt att för pensionsberättigade,&lt;br&gt;som av hälsoskäl har behövt vistas utomlands, att få sin folkpension ut-&lt;br&gt;betald i ett annat land än Sverige. Enligt förordning (EEG) nr 1408/71&lt;br&gt;skall folkpension betalas ut även vid bosättning i ett annat medlemsland.&lt;br&gt;Detta gäller också garantipension, varför reglerna om hälsoskäl inte&lt;br&gt;längre har samma betydelse. Däremot ges även för garantipension möj-&lt;br&gt;lighet till fortsatt utbetalning i särskilt ömmande fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det bör finnas en möjlighet att kunna besluta att&lt;br&gt;en bosättningsbaserad förmån skall fa utbetalas även i ett fall när det&lt;br&gt;föreligger hinder mot utbetalning på grund av bestämmelserna om be-&lt;br&gt;gränsning mot utbetalning vid utlandsvistelse. Denna möjlighet bör också&lt;br&gt;finnas när rätten till en förmån har upphört på grund av bosättningsbe-&lt;br&gt;stämmelsema. Sådana beslut bör kunna meddelas på ansökan av den för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkrade, och dispens bör kunna ges om det skulle vara uppenbart oskäligt&lt;br&gt;att dra in förmånen. Vi anser dock att det inte finns behov av att såsom&lt;br&gt;utredningen föreslår i en bestämmelse särskilt ange att utbetalning kan&lt;br&gt;beslutas även för utlandsvistelse som är påkallad av hälsoskäl. Vid be-&lt;br&gt;dömningen av om det är uppenbart oskäligt att dra in en förmån kan ändå&lt;br&gt;beaktas bl.a. hälsoskäl. Bestämmelsen bör tillämpas restriktivt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Arbetsbaserade förmåner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För utbetalning av arbetsbaserade förmåner vid&lt;br&gt;utlandsvistelse skall vissa begränsningar gälla. Förmåner vid sjukdom,&lt;br&gt;havandeskap, tillfällig vård av bam och rehabilitering skall kunna&lt;br&gt;utges vid utlandsvistelse endast om ersättningsfallet har inträffat&lt;br&gt;medan den försäkrade utförde arbete utomlands som jämställs med&lt;br&gt;arbete i Sverige. Sagda förmåner skall också kunna utges om försäk-&lt;br&gt;ringskassan har godkänt att den enskilde vistas utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utbetalning av arbetsbaserade pensionsförmåner och&lt;br&gt;ersättning från arbetsskadeförsäkringen skall några särskilda begräns-&lt;br&gt;ningar däremot inte tillämpas. Dessa förmåner skall vid utlands-&lt;br&gt;vistelse kunna betalas ut så länge rätten till förmånen består enligt&lt;br&gt;respektive lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av föräldrapenning över garantinivån skall vid utlands-&lt;br&gt;vistelse så som i dag kunna ske om barnet är bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att lag-&lt;br&gt;stiftningen så långt är möjligt bör bringas i överensstämmelse med EG-&lt;br&gt;rätten. Riksförsäkringsverket instämmer i förslaget. Försäkringskasseför-&lt;br&gt;bundet anför att reglerna för utbetalning av folkpension bör samordnas&lt;br&gt;med den nya lagstiftningen inom pensionsområdet. I 5 kap. 1 § AFL&lt;br&gt;stadgas att såväl tilläggspension som folkpension kan exporteras. De&lt;br&gt;föreslagna reglerna bör förtydligas så att skillnaden mellan dessa och de&lt;br&gt;som gäller enligt AFL framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De arbetsbaserade förmånerna kan till&lt;br&gt;väsentlig del sägas vara intjänade förmåner, och de skall heller inte vara&lt;br&gt;knutna till den enskildes bosättning. Sjukpenning utges som huvudregel&lt;br&gt;för närvarande inte vid utlandsvistelse. Dock utges sådan ersättning, om&lt;br&gt;den försäkrade blir sjuk när han utför arbete som ett led i en i Sverige&lt;br&gt;bedriven verksamhet. Sjukpenning kan också utges vid utlandsvistelse,&lt;br&gt;om den försäkrade under sjukdom eller viss medicinsk behandling eller&lt;br&gt;rehabilitering reser utomlands med försäkringskassans medgivande. Vid&lt;br&gt;sjukdom och andra fall när dagersättningar utgår har försäkringskassorna&lt;br&gt;ett visst ansvar för den försäkrades rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att nuvarande begränsningar mot utbetalning av sjuk-&lt;br&gt;penning vid vistelse utomlands i princip bör behållas. Motsvarande be-&lt;br&gt;gränsningar bör också gälla för förmåner vid havandeskap, tillfällig vård&lt;br&gt;av bam och rehabilitering. Närståendepenning ges aldrig vid vård&lt;br&gt;utomlands. Vad gäller övriga arbetsbaserade förmåner, bortsett från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föräldrapenning över garantinivån, skall förmåner kunna utges så länge&lt;br&gt;rätten till förmån består enligt de särskilda lagarna om förmånerna. Dit-&lt;br&gt;hörande frågor om upphörande av den arbetsbaserade försäkringen har&lt;br&gt;behandlats ovan i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning över garantinivån är en förmån som kan utgå period-&lt;br&gt;vis under lång tid. Denna förmån blir numera en helt arbetsbaserad för-&lt;br&gt;mån och skall kunna betalas ut när ett bam vårdas utomlands. Det nuva-&lt;br&gt;rande kravet på att barnet skall vara bosatt i Sverige behålls dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 1 § AFL skall inte längre reglera rätten till ut-&lt;br&gt;betalning vid utlandsvistelse. Sådana bestämmelser skall i stället finnas i&lt;br&gt;4 kap. socialförsäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handläggningsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inskrivning och beslut hos försäkringskassan m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Inskrivning hos försäkringskassan skall inte&lt;br&gt;längre vara något villkor för rätt till förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om tillhörighet till försäkringskassa ersätts&lt;br&gt;av bestämmelser som anger vilken försäkringskassa som är behörig att&lt;br&gt;fatta beslut (forumregler). Bestämmelser införs också om vilken för-&lt;br&gt;säkringskassa som skall vara behörig att fatta beslut i ett ärende som rör&lt;br&gt;en person som inte är bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel skall, liksom i dag, den försäkringskassa inom vars&lt;br&gt;verksamhetsområde den enskilde är folkbokförd vara behörig att fatta&lt;br&gt;beslut. Den försäkringskassa inom vars verksamhetsområde den en-&lt;br&gt;skilde regelmässigt tillbringar dygnsvilan eller regelmässigt arbetar&lt;br&gt;skall vara behörig att fatta beslut för en person som inte är bosatt här.&lt;br&gt;Beslut som gäller sjömän skall, om det inte avser pension, liksom i dag&lt;br&gt;fattas av Västra Götalands allmänna försäkringskassa. Om inte någon&lt;br&gt;annan försäkringskassa är behörig att fatta beslut, skall ärendet avgöras&lt;br&gt;av Stockholms läns allmänna försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län anser att det för att&lt;br&gt;undvika tillämpningsproblem bör ges föreskrifter i lag om när försäkrings-&lt;br&gt;kassan skall pröva en persons tillhörighet till de olika förmånstypema.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket tillstyrker att inskrivning ersätts med en administra-&lt;br&gt;tiv registrering. Verket anser att bestämmelserna om vilken försäkrings-&lt;br&gt;kassa som är behörig att fatta beslut i ett ärende bör ändras så att den en-&lt;br&gt;skilde alltid kan vända sig till den kassa inom vars verksamhetsområde han&lt;br&gt;eller hon är bosatt. Statskontoret har ingen erinran mot att inskrivnings-&lt;br&gt;kravet slopas men anför att en effektiv ärendehantering kräver aktuella&lt;br&gt;register hos handläggande organ. Stockholms läns allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassa anför att registreringsfunktionen bör förtydligas så att dess rätts-&lt;br&gt;verkan framgår. Försäkringskassan anser att det bör införas förhandsbesked&lt;br&gt;angående bosättnings- och arbetsvillkoret för att öka förutsebarheten för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den enskilde. Vidare anför försäkringskassan att det inte framgår om Ut-&lt;br&gt;landskontoret skall handlägga de ärenden i vilka Stockholms läns allmänna&lt;br&gt;försäkringskassa är behörig. En sådan ordning skulle innebära nya arbets-&lt;br&gt;uppgifter för Utlandskontoret. Försäkringskasseforbundet anser att kon-&lt;br&gt;sekvenserna av att slopa begreppet inskrivning inte är tillräckligt utredda.&lt;br&gt;Vidare anser förbundet att även andra som avser att vistas utomlands än&lt;br&gt;biståndsarbetare bör kunna fa förhandsbesked. Förslaget att Stockholms&lt;br&gt;läns allmänna försäkringskassa skall vara behörig när övriga forumregler&lt;br&gt;inte är tillämpliga kan medföra nya arbetsuppgifter för Utlandskontoret,&lt;br&gt;vilket påverkar kontorets resursbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring (AFL) skall den som är försäkrad och bosatt i Sverige&lt;br&gt;vara inskriven hos allmän försäkringskassa. Inskrivning sker normalt hos&lt;br&gt;den kassa inom vars verksamhetsområde den försäkrade var folkbokförd&lt;br&gt;den 1 november föregående år. Var den försäkrade inte folkbokförd vid&lt;br&gt;den tidpunkten, skall inskrivning ske hos den kassa inom vars verksam-&lt;br&gt;hetsområde han eller hon är bosatt vid årets ingång. Om en person bosätter&lt;br&gt;sig här i landet senare under året skall inskrivning ske hos den kassa inom&lt;br&gt;vars verksamhetsområde bosättningen äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I AFL uppställs som villkor för rätt till bl.a. sjukpenning och föräldra-&lt;br&gt;penning att den försäkrade är inskriven hos försäkringskassa. Motsvarande&lt;br&gt;villkor för rätt till förmåner finns även i andra författningar, t.ex. lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och ledighet för närstående vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på inskrivning hos försäkringskassa har vid tillämpningen av för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 1408/71 och i andra internationella sammanhang vållat&lt;br&gt;åtskilliga problem när det gäller beviljandet av förmåner till personer som&lt;br&gt;skall omfattas av svensk lagstiftning men som inte är bosatta här och därför&lt;br&gt;inte med stöd av 1 kap. 4 § AFL kan skrivas in hos någon försäkringskassa.&lt;br&gt;Denna fråga hanteras i dag på så sätt att Riksförsäkringsverket i föreskrifter&lt;br&gt;om inskrivning och avregistrering hos allmän försäkringskassa angett att&lt;br&gt;den som enligt förordning 1408/71 har rätt till förmåner enligt svensk lag-&lt;br&gt;stiftning skall anses bosatt här i landet så länge denna rätt till förmåner be-&lt;br&gt;står. I flertalet konventioner Sverige ingått föreskrivs att den som skall&lt;br&gt;omfattas av svensk försäkring skall anses bosatt här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan därför ifrågasättas om inskrivning hos försäkringskassa fort-&lt;br&gt;farande skall vara en förutsättning för att någon skall fa rätt till en förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till 1 kap. 4 § AFL (prop. 1962:90 s. 332) anfördes bl.a. att&lt;br&gt;försäkrad med rätt till sjukpenning måste vara registrerad, eftersom regist-&lt;br&gt;reringen skulle ligga till grund såväl för bestämmande av förmånernas&lt;br&gt;storlek som för avgiftsberäkning. Vidare ansågs det oegentligt att, såsom&lt;br&gt;tidigare skett, använda en konstruktion med medlemskap i försäkringskassa&lt;br&gt;för att ange förhållandet mellan den försäkrade och den kassa han tillhör. I&lt;br&gt;stället infördes begreppet inskriven hos kassan. Ändringen avsågs inte&lt;br&gt;innebära någon skillnad i sak mot vad som dittills gällt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den konstruktion som 3 kap. AFL ursprungligen hade, var kravet på&lt;br&gt;inskrivning hos försäkringskassa egentligen inte något krav - i vart fall inte&lt;br&gt;omedelbart - för rätt till sjukpenning, utan ett krav för att en person skulle&lt;br&gt;kunna placeras i sjukpenningklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning hos försäkringskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att ifrågasätta nödvändigheten av att behålla kravet&lt;br&gt;på inskrivning hos försäkringskassa som villkor för rätt till en förmån.&lt;br&gt;Inskrivning förekommer i allmänhet inte som självständigt villkor för rätt&lt;br&gt;till förmån. Beträffande den frivilliga sjukpenningförsäkringen enligt&lt;br&gt;21 kap. AFL har dock inskrivning en sådan självständig betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som antytts inledningsvis har inskrivningskravet vållat problem i inter-&lt;br&gt;nationella sammanhang. Inskrivningsvillkoret gäller inte med avseende på&lt;br&gt;alla förmåner som hänförs till socialförsäkringen. Bland annat behöver en&lt;br&gt;svensk medborgare inte vara inskriven för att vara försäkrad för inkomst-&lt;br&gt;grundad ålderspension. Med hänsyn till att sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;kan fastställas retroaktivt i samband med ett ersättningsärende behövs inte&lt;br&gt;någon förhandsregistrering för att bestämma sjukpenningförmånens stor-&lt;br&gt;lek. Socialförsäkringssystemet är obligatoriskt, varför det starkt kan ifråga-&lt;br&gt;sättas om rätten till en förmån bör vara beroende av att den enskilde är&lt;br&gt;registrerad eller inskriven hos försäkringskassan. Som tidigare konstaterats&lt;br&gt;kan det nuvarande bosättningskravet vid inskrivning inte upprätthållas i&lt;br&gt;t.ex. EES-fall. Bosättning här i landet kan inte längre vara någon nödvän-&lt;br&gt;dig förutsättning för inskrivning, om sådan registrering skall krävas för rätt&lt;br&gt;till en förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att en del av socialförsäkringen avses bli arbetsbaserad&lt;br&gt;skulle det uppkomma ett betydande administrativt merarbete för försäk-&lt;br&gt;ringskassorna, om även personer med endast tillfälligt förvärvsarbete i&lt;br&gt;Sverige skall vara föremål för in- och utskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot bakgrund av det anförda att inskrivning inte längre&lt;br&gt;skall vara något villkor för rätt till förmåner inom socialförsäkringen. Den&lt;br&gt;generella inskrivningen kan i princip ersättas med en registrering av försäk-&lt;br&gt;ringsfall. Beträffande personer som är bosatta i Sverige - och som skall&lt;br&gt;tillgodoräknas bl.a. försäkringstid (bosättningstid) för garantipension - blir&lt;br&gt;det ingen större skillnad. Övriga personer behöver registreras bara i den&lt;br&gt;mån det behövs för att tillgodoräkna intjänande av förmåner eller utbetal-&lt;br&gt;ning av förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om inskrivning hos försäkringskassa inte skall vara något villkor&lt;br&gt;för rätt till en förmån, kommer det även fortsättningsvis att behövas någon&lt;br&gt;form av registrering av uppgifter av olika slag. Däremot kommer det för att&lt;br&gt;en person skall vara försäkrad inte längre att vara något villkor att han eller&lt;br&gt;hon är registrerad som inskriven hos en försäkringskassa. Detta innebär&lt;br&gt;inte att försäkringskassan är förhindrad att registrera uppgifter i motsvaran-&lt;br&gt;de utsträckning som i dag. Däremot kan en förmån inte vägras på den&lt;br&gt;grunden att den enskilde inte är inskriven. Om en person begär att fa en&lt;br&gt;bosättningsbaserad förmån, skall försäkringskassan ta ställning bl.a. till om&lt;br&gt;personen i fråga uppfyller bosättningsvillkoret. Därvid kan naturligtvis&lt;br&gt;försäkringskassan använda de uppgifter som finns registrerade hos kassan.&lt;br&gt;Motsvarande gäller den som vill ha en arbetsbaserad förmån. Beträffande&lt;br&gt;inkomstrelaterade pensioner måste i samma omfattning som i dag uppgifter&lt;br&gt;registreras om intjänade pensionrätter och pensionspoäng och annat som&lt;br&gt;skall ligga till grund för framtida beräkning av pension. Däremot finns det&lt;br&gt;anledning att i administrativa föreskrifter ange att personer som är försäk-&lt;br&gt;rade eller berättigade till förmåner på lämpligt sätt skall registreras hos en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringskassa. De allmänna försäkringskassorna, Premiepensionsmyn-&lt;br&gt;digheten och Riksförsäkringverket har liksom hittills enligt 2 § socialför-&lt;br&gt;säkringsregisterlagen (1997:934) rätt att besluta om registerstrukturen och&lt;br&gt;att tillskapa och föra register inom de ramar som den lagens bestämmelser&lt;br&gt;anger. Mot bakgrund av att regeln om inskrivning hos försäkringskassa&lt;br&gt;också är en forumregel, dvs. den anger vilken kassa den enskilde skall&lt;br&gt;tillhöra, torde någon föreskrift rörande registrering vara nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutande försäkringskassa - forumregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 1 kap. 4 § AFL om försäkringskassetillhörighet har i&lt;br&gt;princip överförts från 1947 års lag om allmän sjukförsäkring (SFL). En-&lt;br&gt;ligt förarbetena var det med hänsyn till att de avgifter som de försäk-&lt;br&gt;ringspliktiga betalade till sjukkassorna skulle upptagas på vederbörandes&lt;br&gt;debetsedel och uppbäras i samband med skatteuppbörden inte möjligt att&lt;br&gt;låta bosättningen vara avgörande för vid vilken sjukkassa försäkring&lt;br&gt;skulle ske. I likhet med skattskyldigheten ansågs att försäkringen i stället&lt;br&gt;borde anknytas till mantalsskrivningsorten. Nuvarande regel i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;AFL överensstämmer med reglerna om beskattningsort. Som huvudregel&lt;br&gt;sker beskattning i den kommun där den skattskyldige skall vara folk-&lt;br&gt;bokförd den 1 november året före året näst före taxeringsåret. Denna&lt;br&gt;överensstämmelse bör tills vidare behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler om tillhörighet till försäkringskassa bör behållas.&lt;br&gt;Ärenden som avser en person som är bosatt i Sverige skall således av-&lt;br&gt;göras av den försäkringskassa inom vars verksamhetsområde den en-&lt;br&gt;skilde var folkbokförd den 1 november föregående år. För den som inte&lt;br&gt;var folkbokförd vid denna tidpunkt skall beslut fattas av den kassa inom&lt;br&gt;vars verksamhetsområde han eller hon var bosatt vid det aktuella årets&lt;br&gt;ingång eller, för den som bosätter sig i Sverige senare under året, av den&lt;br&gt;kassa inom vars verksamhetsområde bosättning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att en del av socialförsäkringen skall vara arbetsbase-&lt;br&gt;rad behövs det bestämmelser om vilken försäkringskassa som skall vara&lt;br&gt;behörig att fatta beslut i ärende angående en försäkrad som inte är bosatt i&lt;br&gt;Sverige. Ärenden som rör sådana personer skall i första hand avgöras av&lt;br&gt;den försäkringskassa inom vars verksamhetsområde den enskilde regel-&lt;br&gt;mässigt tillbringar dygnsvilan. Om dygnsvilan inte tillbringas i Sverige,&lt;br&gt;vilket kan vara fallet för t.ex. s.k. gränsgångare, skall ärendet avgöras av&lt;br&gt;den försäkringskassa inom vars verksamhetsområde den enskilde regel-&lt;br&gt;mässigt arbetar. Är den enskilde sjöman skall ärendet, om det inte avser&lt;br&gt;pension, avgöras av Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa.&lt;br&gt;Om det inte med stöd av de angivna reglerna kan bestämmas till vilken&lt;br&gt;försäkringskassa ärendet hör, skall ärendet avgöras av Stockholms läns&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa. Det finns inte anledning att i lag ange om&lt;br&gt;dessa ärenden skall avgöras av utlandskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Anmälnings- och uppgiftsskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som bosätter sig i Sverige och som inte är&lt;br&gt;folkbokförd här skall anmäla sig till den försäkringskassa som är be-&lt;br&gt;hörig att fatta beslut i ärenden som rör honom eller henne. Samma&lt;br&gt;gäller en anställd som av en svensk statlig arbetsgivare sänds till ett&lt;br&gt;annat land för arbete för arbetsgivarens räkning om den anställde inte&lt;br&gt;är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som arbetar i Sverige utan att vara bosatt här vill anmäla&lt;br&gt;detta, skall det göras till den försäkringskassa som är behörig att fatta&lt;br&gt;beslut i ärenden som rör honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättningsbaserade förmåner skall inte kunna utges för längre tid&lt;br&gt;tillbaka än tredje månaden före den då anmälan om bosättning gjordes&lt;br&gt;eller försäkringskassan på annat sätt fick kännedom om bosättningen.&lt;br&gt;Andra arbetsbaserade förmåner än förmåner enligt arbetsskade-&lt;br&gt;försäkringen skall inte kunna utges för längre tid tillbaka än tredje&lt;br&gt;månaden före den då försäkringskassan fick kännedom om arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som upphör att vara försäkrad i Sverige eller som lämnar&lt;br&gt;Sverige för en tid som kan antas ha betydelse för rätten till förmåner&lt;br&gt;skall anmäla detta till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket instämmer i utredningens&lt;br&gt;bedömningar och förslag. Statskontoret ställer sig frågande till att bosätt-&lt;br&gt;ning i Sverige skall anmälas till försäkringskassan medan arbete bara far&lt;br&gt;anmälas. Skattemyndigheten i Skåne län anför att efterlevnaden av anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet ofta är dålig, varför det är viktigt att beakta kontrollaspek-&lt;br&gt;tema så att den som inte iakttar anmälningsskyldigheten löper risk att&lt;br&gt;fångas upp via myndighetskontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Som tidigare nämnts skall inskrivning&lt;br&gt;hos försäkringskassan inte längre vara något villkor för rätt till förmån från&lt;br&gt;socialförsäkringssystemet. För att försäkringskassorna även fortsättningsvis&lt;br&gt;skall kunna administrera de olika förmånssystemen behövs emellertid&lt;br&gt;någon form av registrering hos försäkringskassorna. Vidare behövs&lt;br&gt;bestämmelser om skyldighet eller möjlighet för den enskilde att anmäla sig&lt;br&gt;hos en försäkringskassa för att förmåner skall kunna utbetalas eller&lt;br&gt;tillgodoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla som är folkbokförda här i landet skall enligt nuvarande regler vid&lt;br&gt;16 års ålder automatiskt inskrivas hos försäkringskassan. I praktiken sker&lt;br&gt;detta efter avisering från skattemyndigheten. Med hänsyn till att socialför-&lt;br&gt;säkringen i huvudsak är allmän och obligatorisk, men även av administra-&lt;br&gt;tiva skäl, bör denna ordning bestå. Försäkringskassorna skall därför även i&lt;br&gt;framtiden registrera dem som är folkbokförda inom kassans verksamhets-&lt;br&gt;område. Det stora flertalet personer som finns här i landet kommer därför&lt;br&gt;inte att behöva vidta någon åtgärd för att bli registrerade och för att - om&lt;br&gt;övriga förutsättningar är uppfyllda - kunna tillgodoräknas eller komma i&lt;br&gt;åtnjutande av olika förmåner inom socialförsäkringen. De föreskrifter som&lt;br&gt;behövs för underrättelser mellan myndigheterna bör meddelas i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom är fallet i dag kommer det även i fortsättningen att finnas perso- Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;ner som är bosatta här i landet men som inte är folkbokförda här. Detta&lt;br&gt;gäller främst personer som efter inflyttning ännu inte hunnit folkbokföras.&lt;br&gt;Vidare skall vissa personer, t.ex. utlandsstuderande, biståndsarbetare m.fl.,&lt;br&gt;i socialförsäkringshänseende anses bosatta här även om de inte är folk-&lt;br&gt;bokförda i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller personer som kommer till Sverige och därvid blir folkbok-&lt;br&gt;förda far försäkringskassan en avisering från Riksskatteverket om verk-&lt;br&gt;ställd folkbokföring. Denna utgör en impuls för kassan att utreda den en-&lt;br&gt;skildes förhållanden för bedömning av om denne skall inskrivas. Beträf-&lt;br&gt;fande personer som inte folkbokförs far kassan inte någon sådan avisering.&lt;br&gt;Den som kommer till Sverige utan att bli folkbokförd men som betraktar&lt;br&gt;sig som bosatt här skall därför anmäla sig till försäkringskassan för att&lt;br&gt;kunna fa bosättningsbaserade förmåner. En motsvarighet till en sådan regel&lt;br&gt;finns för övrigt redan i 1 kap. 5 § andra stycket AFL. Även en statsanställd&lt;br&gt;som är direktutsänd (se avsnitt 8.3) och följaktligen inte är folkbokförd&lt;br&gt;skall anmäla sig, eftersom han eller hon skall anses bosatta här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som arbetar i Sverige utan att vara bosatt här skall omfattas av den&lt;br&gt;arbetsbaserade delen av socialförsäkringen. Personer som tillhör denna&lt;br&gt;kategori kommer inte med samma automatik som för här bosatta att&lt;br&gt;kunna registreras hos någon försäkringskassa. I flertalet av de aktuella&lt;br&gt;fallen är det fråga om kort tids arbete i Sverige (högst ett år). Försäk-&lt;br&gt;ringen torde därför komma att utnyttjas av endast ett begränsat antal per-&lt;br&gt;soner. Det kan därför inte anses ändamålsenligt med en anmälningsskyl-&lt;br&gt;dighet för denna grupp. Försäkringskassorna skulle i annat fall kunna&lt;br&gt;komma att bli belastade med ett inte obetydligt antal onödiga registre-&lt;br&gt;ringar av personer som skall vara försäkrade under endast en kort tid,&lt;br&gt;kanske bara några veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som utan att vara bosatt här i landet skall omfattas av den ar-&lt;br&gt;betsbaserade försäkringen bör det därför vara frivilligt att anmäla sig till&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassan. En utebliven anmälan medför inte att&lt;br&gt;den som drabbas av ett försäkringsfall inte kan få ersättning från försäk-&lt;br&gt;ringen. Den försäkrade kan i sådant fall, liksom den som redan är&lt;br&gt;registrerad, göra en anmälan till försäkringskassan om det inträffade för-&lt;br&gt;säkringsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att försäkringskassorna inte skall belastas med omfattande under-&lt;br&gt;sökningar av förhållanden i förfluten tid skall varken bosättningsbaserade&lt;br&gt;eller arbetsbaserade förmåner utges för längre tid tillbaka än tredje&lt;br&gt;månaden före den då anmälan om bosättning eller arbete gjordes eller&lt;br&gt;försäkringskassan på annat sätt fått kännedom om bosättningen eller ar-&lt;br&gt;betet. Arbetsskadeförsäkringen skall dock kunna utges för längre tid till-&lt;br&gt;baka än tredje månaden före den då försäkringskassan fick kännedom om&lt;br&gt;arbetet. Detta ersätter nuvarande möjlighet till inskrivning med retroaktiv&lt;br&gt;verkan enligt 1 kap. 5 § AFL. Det bör påpekas att reglerna normalt inte&lt;br&gt;kommer att kunna medföra förlust av pensionsrättigheter, eftersom för-&lt;br&gt;säkringskassorna genom skattemyndighetens beslut om pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst bör få kännedom om personer som har arbetat här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:11) skall en för-&lt;br&gt;säkrad som lämnar Sverige för en tid som kan antas överstiga ett år an-&lt;br&gt;mäla det till försäkringskassan. Om utlandsvistelsen är avsedd att vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer än ett år, avregistreras den försäkrade från försäkringskassan med&lt;br&gt;verkan fr.o.m. dagen efter avresan. Motsvarande bör gälla även fram-&lt;br&gt;deles. Med hänsyn till socialförsäkringens uppdelning på en bosättnings-&lt;br&gt;baserad och en arbetsbaserad del får härvid viss modifiering göras. Den&lt;br&gt;som upphör att vara försäkrad i Sverige för bosättnings- eller arbetsbase-&lt;br&gt;rade förmåner skall i allmänhet anmäla detta till försäkringskassan, enligt&lt;br&gt;vissa närmare administrativa föreskrifter. Vidare måste den som lämnar&lt;br&gt;Sverige för längre tid än ett år liksom i dag anmäla detta. Eftersom rätten&lt;br&gt;till förmåner vid utlandsvistelse i många fall skall vara ytterligare begrän-&lt;br&gt;sad (se avsnitt 10) skall anmälningsskyldighet föreligga även vid vissa&lt;br&gt;utlandsvistelser som understiger ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 kap. 8 och 9 §§ AFL finns bestämmelser om skyldighet för en-&lt;br&gt;skilda respektive myndigheter, arbetsgivare och försäkringsgivare att&lt;br&gt;lämna uppgifter till bl.a. försäkringskassor rörande förhållanden som är&lt;br&gt;av betydelse för tillämpningen av AFL. Motsvarande skyldighet att&lt;br&gt;lämna uppgifter bör föreligga även i fråga om förhållanden som kan vara&lt;br&gt;av betydelse för tillämpningen av socialförsäkringslagen. Utöver den typ&lt;br&gt;av uppgifter som enligt de angivna bestämmelserna i AFL lämnas ut re-&lt;br&gt;dan i dag kan det gälla bl.a. uppgifter om när ett arbete har påbörjats&lt;br&gt;respektive avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringslagen bör finnas en bestämmelse om att handlägg-&lt;br&gt;ningsbestämmelserna i AFL - bl.a. om skyldighet att lämna uppgifter -&lt;br&gt;skall gälla även vid tillämpning av socialförsäkringslagen. Det innebär&lt;br&gt;bl.a. att en arbetsgivare skall vara skyldig att till försäkringskassan lämna&lt;br&gt;uppgifter om sina anställda i fråga om deras anställningsförhållanden&lt;br&gt;(anställningstid, ledigheter, etc.) om det behövs för tillämpningen av&lt;br&gt;socialförsäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Överklaganden m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande bestämmelser i lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning, ändring och överklagande av beslut skall&lt;br&gt;gälla även i ärenden som rör tillämpningen av socialförsäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag rörande bestämmelser om omprövning, ändring&lt;br&gt;och överklagande omfattar även arbetslöshetsförsäkringen. I övrigt&lt;br&gt;överensstämmer utredningens förslag med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några invändningar har inte framkommit i denna&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om omprövning och&lt;br&gt;ändring samt överklagande av försäkringskassans beslut finns i 20 kap.&lt;br&gt;10-13 §§ AFL. Hänvisning till dessa bestämmelser förekommer i andra&lt;br&gt;författningar om förmåner som handhas av försäkringskassorna. Som&lt;br&gt;framgår av avsnitt 5.1 skall socialförsäkringen inte omfatta förmåner som&lt;br&gt;utges på grund av arbetslöshet. Det behövs därför i socialförsäkringen&lt;br&gt;inte någon hänvisning till bestämmelser inom arbetslöshetsförsäkringen.&lt;br&gt;Däremot skall de nämnda bestämmelserna i AFL om omprövning, änd-&lt;br&gt;ring eller överklagande gälla även beträffande tillämpningen av socialför-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkringslagen. Någon bearbetning av dessa bestämmelser bör inte ske i&lt;br&gt;detta sammanhang, eftersom det for närvarande pågår en samlad översyn&lt;br&gt;av de processuella reglerna inom socialförsäkringen (Utredningen om&lt;br&gt;processuella regler inom socialförsäkringen [dir. 1998:73]).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-rättsliga konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande EG-rättsliga förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;12.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om social trygghet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1995 är Sverige medlem i Europeiska unionen (EU), vilket in-&lt;br&gt;nebär att EG-regler om social trygghet gäller även i Sverige. Sådana be-&lt;br&gt;stämmelser finns främst i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om till-&lt;br&gt;lämpning av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare&lt;br&gt;eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Till förord-&lt;br&gt;ningen finns en tillämpningsförordning (nr 574/72). Viss betydelse i&lt;br&gt;sammanhanget har också förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens&lt;br&gt;fria rörlighet inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i förordning 1408/71 syftar till samordning men inte&lt;br&gt;harmonisering av medlemsländernas socialförsäkringssystem. De natio-&lt;br&gt;nella bestämmelserna får enligt likabehandlingsprincipen, som uttrycks i&lt;br&gt;art. 6 i Romfördraget och i art. 3 i förordningen, inte vara diskrimineran-&lt;br&gt;de i förhållande till medborgare i andra medlemsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen skall garantera att den som utnyttjar rätten till fri rörlig-&lt;br&gt;het mellan medlemsländerna omfattas av lagstiftningen om social trygg-&lt;br&gt;het i ett av dessa. I förordningen finns bestämmelser om bl.a. likabe-&lt;br&gt;handling av EU-medborgare, bestämmande av tillämplig lagstiftning,&lt;br&gt;sammanläggning av kvalifikationstider, export av förmåner och propor-&lt;br&gt;tionell beräkning av pensioner. En grundläggande princip är att den för&lt;br&gt;vilken förordningen gäller skall omfattas av lagstiftningen i bara en&lt;br&gt;medlemsstat. I regel skall den enskilde omfattas av arbetslandets lagstift-&lt;br&gt;ning, dvs. lagstiftningen i det land där arbetet rent faktiskt utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagvalsreglerna i förordningen gäller före nationell lagstiftning. EG-&lt;br&gt;domstolen har slagit fast att en medlemsstat inte kan bestämma i vilken&lt;br&gt;utsträckning dess lagstiftning är tillämplig, eftersom detta bestäms av&lt;br&gt;gemenskapsrättsliga regler. I princip avgör lagvalsreglerna bara vilket&lt;br&gt;lands lagstiftning som är tillämplig. EG-domstolen har emellertid i flera&lt;br&gt;domar framhållit att syftet med reglerna är även att tillförsäkra att den&lt;br&gt;som täcks av förordningen inte ställs utan socialförsäkringsskydd därför&lt;br&gt;att inget lands lagstiftning är tillämplig. Om förordningen utpekar ett&lt;br&gt;visst lands lagstiftning som tillämplig, skall den enskilde vara försäkrad&lt;br&gt;enligt ett system för social trygghet i det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på den nationella lagstiftningen att ange närmare villkor&lt;br&gt;för att tillhöra ett nationellt system för social trygghet och förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att få förmåner. Vidare ankommer på sådan lagstiftning att&lt;br&gt;fastställa villkor för tillgodoräknande av försäkringsperioder. Den natio-&lt;br&gt;nella lagstiftningen får dock inte avvika från gemenskapsrättsliga prin-&lt;br&gt;ciper och regler. Villkor i nationell lagstiftning som för anslutning till ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;system för social trygghet kräver bosättning i landet kan därför inte upp-&lt;br&gt;rätthållas. Lagvalsreglerna ersätter sådana villkor med villkor om arbete i&lt;br&gt;berörd medlemsstat. Är däremot EG-rätten inte tillämplig i ett visst fall,&lt;br&gt;finns inga hinder mot att tillämpa nationella bosättningskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från huvudregeln att den förvärvsarbetande skall omfattas av arbets-&lt;br&gt;landets lagstiftning finns undantag, t.ex. vid s.k. utsändning. Enligt för-&lt;br&gt;ordningen skall den utsände omfattas av lagstiftningen i det land där han&lt;br&gt;normalt arbetar. En förutsättning härför är bl.a. att utsändningen inte&lt;br&gt;väntas vara längre än tolv månader. Motsvarande gäller även egenföre-&lt;br&gt;tagare. I båda fallen kan under vissa omständigheter förlängning ske med&lt;br&gt;tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa grupper av anställda gäller särskilda lagvalsregler. Statligt&lt;br&gt;anställda skall omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat inom vars&lt;br&gt;förvaltning de är verksamma. Sjömän skall som regel omfattas av lag-&lt;br&gt;stiftningen i den s.k. flaggstaten. Beskickningspersonal (med undantag&lt;br&gt;för den diplomatiska personalen) skall som huvudregel omfattas av ar-&lt;br&gt;betslandets lagstiftning. Därvid gäller att medborgare i den sändande&lt;br&gt;staten kan välja att omfattas av lagstiftningen i den senare staten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtal mellan EG och tredje land&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sverige har genom inträdet i EU förbundit sig att tillämpa avtal som in-&lt;br&gt;gåtts mellan gemenskapen och tredje land. Flera sådana avtal har be-&lt;br&gt;stämmelser om social trygghet. Avtal om social trygghet finns främst&lt;br&gt;med länder kring Medelhavet och i central- och Östeuropa. Dessa regler&lt;br&gt;avser i huvudsak sammanläggning av försäkringstider för intjänande av&lt;br&gt;pension och rätt till familj eförmåner. Europa-Medelhavsavtalen ger dock&lt;br&gt;medborgare i aktuellt tredje land i stort sett samma rätt till social trygghet&lt;br&gt;som för arbetslandets egna medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EES-avtalet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;År 1992 ingicks EES-avtalet mellan EG och dess medlemsländer samt&lt;br&gt;EFTA-statema, varvid åtskillig EG-rättslig lagstiftning blev tillämplig&lt;br&gt;även i dessa stater. Sverige deltar numera i samarbetet såsom medlem i&lt;br&gt;ELI. Avtalet utgör EG-rätt i Sverige. EES-avtalet ger EES-medborgare&lt;br&gt;rätt att flytta mellan de avtalsslutande länderna för att söka anställning,&lt;br&gt;att inneha anställning i ett land enligt det landets regler samt att stanna i&lt;br&gt;ett land där de haft anställning. Avtalet ger fri etableringsrätt för själv-&lt;br&gt;ständiga näringsidkare. Huvuddelen av den regelmassa på området social&lt;br&gt;trygghet som ingår i EES-avtalet utgörs av förordningarna 1408/71 och&lt;br&gt;5'1^11'2, som således är tillämpliga även i förhållande till EES-stater som&lt;br&gt;inte är medlemmar i EU. Detta innebär att förordningarna gäller även i&lt;br&gt;förhållande till Island, Norge och Liechtenstein.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;EG-rättsliga konsekvenser för bosättningsbaserade Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;förmåner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En huvudprincip enligt gemenskapsrätten är att den enskilde skall om-&lt;br&gt;fattas av lagstiftning om social trygghet i den stat där han förvärvsarbetar,&lt;br&gt;medan bosättning vanligen har en mera underordnad betydelse i dessa&lt;br&gt;sammanhang. Gemenskapsrätten har företräde framför nationell rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en i Sverige bosatt person enligt gemenskapsrätten, dvs. förord-&lt;br&gt;ning 1408/71, skall omfattas av lagstiftning i en annan stat därför att han&lt;br&gt;t.ex. arbetar i den staten, medför det att han eller hon inte skall anses bo-&lt;br&gt;satt här vid tillämpning av bestämmelserna om bosättningsbaserade för-&lt;br&gt;måner. Det förhållandet att den enskilde skall omfattas av lagstiftningen i&lt;br&gt;en annan stat medför att han eller hon inte skall omfattas av svensk natio-&lt;br&gt;nell rätt beträffande vissa förmåner som avses i förordningen. En särskild&lt;br&gt;bestämmelse därom (3 kap. 16 § socialförsäkringslagen) införs som ett&lt;br&gt;förtydligande, eftersom EG-rätten inte direkt förbjuder en stat att till-&lt;br&gt;handahålla avgiftsfria förmåner (EG-domstolen i mål 69/79 Jordens-&lt;br&gt;Vosters). Den som inte är bosatt här i landet men som enligt gemenskaps-&lt;br&gt;rätten skall omfattas av svensk lagstiftning om social trygghet skall å&lt;br&gt;andra sidan vid tillämpning av bestämmelserna om bosättningsbaserade&lt;br&gt;förmåner liksom i dag anses bosatt här i landet (jfr 3 § Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets föreskrifter [RFFS 1998:11] om inskrivning och avregistrering&lt;br&gt;hos allmän försäkringskassa).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda gäller endast förmåner som omfattas av förordning&lt;br&gt;1408/71. Vidare kan nämnas att enligt art. 76.1 i förordningen skall bo-&lt;br&gt;sättningslandet i vissa fall betala ett tillägg till förmåner som erhålls från&lt;br&gt;arbetslandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 EG-rättsliga konsekvenser för arbetsbaserade&lt;br&gt;förmåner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att göra en del av socialförsäkringen arbetsbaserad medför&lt;br&gt;visserligen en viss anpassning till EG-rätten, men för myndigheter och&lt;br&gt;domstolar är det fortfarande av stor vikt att känna till vilka avvikande&lt;br&gt;regler som finns och att rätt kunna tillämpa dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av föregående avsnitt måste bosättningsbaserade för-&lt;br&gt;måner utges till personer som enligt förordning 1408/71 skall omfattas av&lt;br&gt;svensk lagstiftning, oavsett om de är bosatta här i landet eller inte. För-&lt;br&gt;slaget att en del av socialförsäkringen skall vara arbetsbaserad innebär i&lt;br&gt;stor utsträckning en anpassning till vad som gäller enligt EG-rätten.&lt;br&gt;Huvudprincipen där är att en förvärvsarbetande skall omfattas av lagstift-&lt;br&gt;ningen om social trygghet i det land han eller hon arbetar oberoende av i&lt;br&gt;vilket land denne är bosatt. I vissa situationer kommer dock en tillämp-&lt;br&gt;ning av EG-rätten fortfarande att medföra konsekvenser som avviker från&lt;br&gt;vad som gäller enligt svensk nationell lagstiftning. Det är inte möjligt att&lt;br&gt;här göra en uttömmande uppräkning av alla sådana situationer men det&lt;br&gt;rör sig huvudsakligen om fall då en person samtidigt arbetar i flera län-&lt;br&gt;der, antingen genom att arbetet i sig är gränsöverskridande eller genom&lt;br&gt;att personen har flera arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av de förmåner som skall ingå i den arbetsbaserade delen av so- Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;cialförsäkringen omfattas, som anförts i avsnitt 5.1, inte av förordning&lt;br&gt;1408/71. Det innebär naturligtvis inte att personer som är medborgare i&lt;br&gt;ett medlemsland och arbetar i Sverige i fråga om dessa förmåner skall&lt;br&gt;behandlas sämre än medborgare i andra länder. De skall liksom övriga&lt;br&gt;grupper kunna fa rätt till sådana förmåner på de villkor som gäller enligt&lt;br&gt;svensk nationell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-rätten och även i flera konventioner finns bestämmelser om sam-&lt;br&gt;manläggning av försäkringstider eller andra kvalifikationstider för rätt till&lt;br&gt;förmåner. När den nya lagstiftningen skall tillämpas måste även sådana&lt;br&gt;bestämmelser beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-rättsliga konsekvenser för några särskilda&lt;br&gt;personkategorier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Studerande som lämnar Sverige för att studera utomlands kommer som&lt;br&gt;regel att vara försäkrade i Sverige för bosättningsbaserade förmåner. Så-&lt;br&gt;vitt gäller den som studerar i ett EU-land medför detta att han eller hon&lt;br&gt;med tillämpning av förordning 1408/71 i dess nuvarande lydelse kan&lt;br&gt;komma i åtnjutande av sjukvårdsförmåner i studielandet. Dessa förmåner&lt;br&gt;utges därvid på svensk bekostnad. Det motsatta kommer att gäller den&lt;br&gt;som från ett medlemsland kommer till Sverige för att studera, om han&lt;br&gt;eller hon är försäkrad i sitt hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande statsanställda gäller enligt förordning 1408/71 (art 13.2.d)&lt;br&gt;att statligt anställda skall omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat&lt;br&gt;som gäller för den förvaltning som sysselsätter dem. De föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelserna i socialförsäkringslagen står i detta hänseende i överens-&lt;br&gt;stämmelse med förordningen. Specialbestämmelserna för biståndsarbeta-&lt;br&gt;re m.fl. innebär att dessa skall omfattas av den bosättningsbaserade delen&lt;br&gt;av socialförsäkringen vid utsändning som kan antas vara längst fem år.&lt;br&gt;Vid utsändning på högst ett år omfattas de även av den arbetsbaserade&lt;br&gt;delen av socialförsäkringen. Vid tjänstgöring utanför området för EES&lt;br&gt;berörs dessa inte av EG-rättens regelsystem. I de fall de såsom utsända&lt;br&gt;för längre tid än ett år tjänstgör i ett land som omfattas av EES-avtalet&lt;br&gt;kommer de i allmänhet inte att vara försäkrade i Sverige, vilket också&lt;br&gt;framgår av 3 kap. 16 § socialförsäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att enligt art. 17 i förordningen kan två&lt;br&gt;medlemsstater komma överens om undantag från bl.a. bestämmelserna&lt;br&gt;om utsändning till förmån för vissa grupper av personer eller för vissa&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-rätten och ATP-förbindelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som närmare har utvecklats i avsnitt 9 står ATP-förbindelsema och för-&lt;br&gt;bindelser avseende inkomstgrundad ålderspension i strid med förordning&lt;br&gt;1408/71. Möjligheten att teckna sådana förbindelser avskaffas och be-&lt;br&gt;stämmelserna om sådana förbindelser upphävs, vilket innebär att pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst inte längre skall tillgodoräknas på grund av så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dana förbindelser. Dock skall under en övergångstid av fem år pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst kunna tillgodoräknas på grund av redan gällande för-&lt;br&gt;bindelser. Med hänsyn till vad som redovisats i avsnitt 9 torde emellertid&lt;br&gt;dessa förbindelser inte kunna användas i de fall en person med tillämp-&lt;br&gt;ning av EG-rätten skall omfattas av ett annat lands lagstiftning om social&lt;br&gt;trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.6 EG-rättsliga konsekvenser beträffande förmåner vid&lt;br&gt;utlandsvistelse&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;12.6.1 Allmänt om exportabilitet inom EU&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förordning 1408/71 bygger på exportabilitetsprincipen, som innebär att&lt;br&gt;förmåner skall kunna betalas ut oavsett var inom EU den enskilde är bo-&lt;br&gt;satt. Villkor i nationell lagstiftning som begränsar rätten till förmåner till&lt;br&gt;dem som är bosatta i ifrågavarande medlemsstat kan inte upprätthållas&lt;br&gt;gentemot dem som enligt förordning 1408/71 omfattas av lagstiftningen i&lt;br&gt;den medlemsstaten. Principen grundas på art. 51 i Romfördraget. Den&lt;br&gt;kommer till uttryck även i art. 10 i förordningen, som emellertid inte ut-&lt;br&gt;gör någon uttömmande reglering av exportabilitet. Artikeln gäller, om&lt;br&gt;inte annat anges, kontantförmåner vid invaliditet eller ålderdom eller till&lt;br&gt;efterlevande liksom pensioner på grund av olycksfall i arbetet eller ar-&lt;br&gt;betssjukdomar samt dödsfallsersättning. Sådana kontantförmåner får inte&lt;br&gt;minskas, ändras, innehållas, dras in eller konfiskeras med anledning av&lt;br&gt;att den berättigade är bosatt i ett annat EES-land än det som svarar för&lt;br&gt;betalningen. För förmåner vid sjukdom och moderskap och för familje-&lt;br&gt;förmåner gäller särskilda regler som medger betalning utomlands enligt&lt;br&gt;de särskilda bestämmelserna i avdelning III och enligt bestämmelser i&lt;br&gt;förordning 574/72 för olika slags förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland används uttrycket exportabilitet även om andra förmåner än er-&lt;br&gt;sättningar för förlorad arbetsinkomst och liknande, t.ex. vårdförmåner.&lt;br&gt;Dessa utgår som huvudregel i bosättnings- eller vistelselandet i enlighet&lt;br&gt;med dess lagstiftning, även om den berättigade omfattas av lagstiftningen&lt;br&gt;i en annan stat. Exportabilitetsprincipen kan i dessa fall sägas komma till&lt;br&gt;uttryck i den behöriga statens skyldighet att ersätta bosättnings- eller&lt;br&gt;vistelselandet för uppkomna kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande bostadsbidrag kan följande nämnas. Bostadsbidrag i form&lt;br&gt;av särskilt bidrag för hemmavarande barn omfattas av förordning&lt;br&gt;1408/71. Anställda, egenföretagare och personer med arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ning kan med stöd av förordningen ha rätt till särskilt bidrag. Även pen-&lt;br&gt;sionärer som är bosatta i ett medlemsland och som har svensk allmän&lt;br&gt;pension kan med stöd av förordningen ha rätt till bostadsbidrag i form av&lt;br&gt;särskilt bidrag. Bostadsbidragslagens krav på att den enskilde skall vara&lt;br&gt;bosatt och folkbokförd i Sverige gäller inte i sådana fall. Detta innebär att&lt;br&gt;särskilt bidrag kan ges till den som vistas kortare tid i Sverige än ett år&lt;br&gt;men som med tillämpning av förordningen har rätt till särskilt bidrag.&lt;br&gt;Bostadsbidrag i form av bidrag till bostadskostnader omfattas däremot&lt;br&gt;inte av förordning 1408/71 utan anses som en förmån enligt förordning&lt;br&gt;1612/68. Det innebär att en medborgare i ett medlemsland vilken är ar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betstagare i Sverige har rätt till bidrag for bostadskostnader oavsett bo-&lt;br&gt;sättning eller folkbokföring här. Sådant bidrag kan dock lämnas endast&lt;br&gt;för bostad i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12.6.2 Närmare om konsekvenserna vid utlandsvistelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den bosättningsbaserade försäkringen avser de föreslagna sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelserna om förmåner vid utlandsvistelse endast vistelse i&lt;br&gt;ett land som inte ingår i EES. Detta innebär att om den enskilde anses&lt;br&gt;bosatt här enligt bestämmelserna i socialförsäkringslagen har det för ut-&lt;br&gt;betalningen av förmåner ingen betydelse om den försäkrade vistas i&lt;br&gt;Sverige eller i ett annat EES-land. Några begränsningar i rätten till utbe-&lt;br&gt;talning för tid den försäkrade vistas utomlands gäller inte i dessa fall. I&lt;br&gt;förordningen (1994:2053) om vissa ersättningar i internationella för-&lt;br&gt;hållanden till landsting och kommuner från sjukförsäkringen enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring finns bestämmelser om ersättning för&lt;br&gt;vård m.m. som omfattas av förordning 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den arbetsbaserade försäkringen kan bl.a. följande nämnas.&lt;br&gt;Enligt förslaget skall vissa begränsningar gälla för utbetalning av arbets-&lt;br&gt;baserade förmåner för tid under vilken den försäkrade vistas utomlands.&lt;br&gt;Reglerna i förordning 1408/71 innebär att rätt till utbetalning av kon-&lt;br&gt;tantförmåner utomlands föreligger i vissa situationer. I dessa fall kommer&lt;br&gt;förordningens bestämmelser att gälla framför socialförsäkringslagens&lt;br&gt;bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt art. 19.1 bi förordning 1408/71 kan en försäkrad som är bosatt i&lt;br&gt;ett annat medlemsland än det där han är försäkrad få kontantförmåner vid&lt;br&gt;sjukdom i bosättningslandet. Förmånerna utges av försäkringslandet, om&lt;br&gt;det inte finns en överenskommelse att förmånerna för försäkringslandets&lt;br&gt;räkning skall betalas ut av bosättningslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i art. 22.1 framgår att det inte föreligger fri rätt till&lt;br&gt;export av förmåner inom EES. Vid vistelse utanför den behöriga staten&lt;br&gt;(försäkringslandet) kan den försäkrade ha rätt dels till vårdförmåner på&lt;br&gt;denna stats bekostnad, dels till kontantförmåner från sagda stat. Detta&lt;br&gt;gäller bl.a. vid behov av akut vård under vistelse i en annan medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste situationen då förordningens regler medför rätt till kon-&lt;br&gt;tantförmåner i annat land än den behöriga staten är när den anställde är&lt;br&gt;bosatt i en annan medlemsstat än den behöriga staten. Detta gäller bl.a.&lt;br&gt;för sjukpenningförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillämpningen av förordning 1408/71 är begreppet bosättning av&lt;br&gt;betydelse. Med bosättning avses enligt art. 1 h stadigvarande bosättning.&lt;br&gt;Enligt EG-domstolen är detta ett EG-rättsligt begrepp och det är detta&lt;br&gt;som är avgörande, inte vad som föreskrivs i nationell lagstiftning. Med&lt;br&gt;vistelse förstås enligt art. 1 i tillfällig vistelse. Någon ytterligare defini-&lt;br&gt;tion ges inte av dessa begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättningsbaserade förmåner kommer enligt socialförsäkringslagen&lt;br&gt;att kunna betalas ut vid vistelse i ett annat EES-land oavsett om den för-&lt;br&gt;säkrade eller förmånen i sig omfattas av förordning 1408/71. Med av-&lt;br&gt;seende på den bosättningsbaserade försäkringen kommer en vistelse i ett&lt;br&gt;annat EES-land att behandlas på samma sätt som en vistelse i Sverige.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som arbetar i ett annat EES-land och är bosatt i Sverige och som Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;med tillämpning av förordning 1408/71 på grund därav skall omfattas av&lt;br&gt;arbetslandets lagstiftning om social trygghet kommer emellertid inte att&lt;br&gt;omfattas av svensk socialförsäkring, vare sig det gäller den bosättnings-&lt;br&gt;baserade eller arbetsbaserade delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning över garantinivån, som kommer att vara en arbetsba-&lt;br&gt;serad förmån, skall kunna utbetalas under bosättning och vistelse i ett&lt;br&gt;annat EES-land.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Jämställdhetspolitiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om hur förslagen kan förväntas påverka, direkt eller&lt;br&gt;indirekt, kvinnors respektive mäns villkor och därmed förutsättningar för&lt;br&gt;jämställdhet mellan könen vill regeringen anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent allmänt konstaterar utredningen att det inom socialförsäkringen&lt;br&gt;föreligger en skillnad med avseende på kön på så sätt att vissa förmåner&lt;br&gt;uppbärs i större utsträckning av det ena könet än det andra. Detta gäller&lt;br&gt;främst föräldrapenning, som till största delen uppbärs av kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller bl.a. föräldrapenning över garantinivån samt havandeskaps-&lt;br&gt;penning utökas den skyddade personkretsen till att omfatta även dem som&lt;br&gt;arbetar i Sverige utan att vara bosatta här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär vidare, till skillnad från utredningens för-&lt;br&gt;slag, att någon väntetid inte skall finnas inom den bosättningsbaserade&lt;br&gt;försäkringen. Förslaget innebär, till skillnad mot vad som gäller i dag,&lt;br&gt;bl.a. att föräldrapenning på garantinivån samt barnbidrag för utländska&lt;br&gt;medborgare som kommer till Sverige skall kunna utges så snart personen&lt;br&gt;kan anses bosatt här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med utredningen att förslagen inte kan anses&lt;br&gt;påverka förutsättningarna för jämställdhet mellan könen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att det inom den bosättningsbaserade delen&lt;br&gt;av socialförsäkringen tillkommer ett antal personer som under längre tid&lt;br&gt;studerar utomlands samt ett antal personer som arbetar med t.ex. bi-&lt;br&gt;ståndsarbete. Å andra sidan faller bl.a. utländska studerande här i landet&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tillgänglig statistik studerar under längre tid än ett år för när-&lt;br&gt;varande cirka 30 000 personer utomlands med svenskt studiestöd. Nu-&lt;br&gt;varande praxis innebär dock att också en stor del av de personer som stu-&lt;br&gt;derar utomlands under längre tid än ett år alltjämt anses bosatta i Sverige&lt;br&gt;och därför inte avregistreras från försäkringskassan. Eftersom många av&lt;br&gt;de cirka 30 000 personer som studerar utomlands med svenskt studiestöd&lt;br&gt;under längre tid än ett år - och som enligt regeringens förslag skall anses&lt;br&gt;bosatta i Sverige - inte skall räknas som en tillkommande grupp&lt;br&gt;försäkrade antas att det verkliga antalet är ca 9 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan tillkommande persongrupp är från Sverige utsända bistånds-&lt;br&gt;arbetare i enskild tjänst. Det finns i dag ca 2 000 biståndsarbetare i denna&lt;br&gt;kategori. Dessa personer har redan i dag en utökad rätt till vissa förmåner&lt;br&gt;(främst barnbidrag) vid utlandsvistelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen kan det&lt;br&gt;antas att det för år räknat tillkommer ca 8 000 personer till den skyddade&lt;br&gt;personkretsen. En stor del av dessa stannar emellertid i Sverige en kortare&lt;br&gt;tid vilket innebär att den skyddade personkretsen kan antas komma att&lt;br&gt;utvidgas med ca 2 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag kan i ett inledningsskede komma att medföra vissa admi-&lt;br&gt;nistrativa kostnader. Det är dock vår bedömning att våra förslag kommer&lt;br&gt;att medföra sådana förenklingar i regelsystemet att dessa initiala kostna-&lt;br&gt;der kommer att vägas upp av successiva administrativa besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättningsbaserade förmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förmåner som har antagits kunna komma att beröras i någon större&lt;br&gt;omfattning är sjukvårdsförmåner, barnbidrag och underhållsstöd. Även&lt;br&gt;kostnader för folkpensionering och garantipension kan komma att på-&lt;br&gt;verkas men är svåra att beräkna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några kostnadsökningar för bostadsbidrag förväntas inte. Bostads-&lt;br&gt;bidrag kan i dag och även med tillämpning av våra förslag utgå för en&lt;br&gt;bostad i Sverige. Det krävs emellertid att sökanden är folkbokförd i den&lt;br&gt;bostaden. De personer som ingår i den utvidgade personkretsen inom den&lt;br&gt;bosättningsbaserade försäkringen, dvs. utlandsstuderande och bistånds-&lt;br&gt;arbetare m.fl. som lämnar Sverige för längre tid än ett år, skall rätteligen&lt;br&gt;avföras från folkbokföringen under den tid de vistas utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag till utformning av den bosättningsbaserade delen av so-&lt;br&gt;cialförsäkringen innebär att de personer som ingår i den utökade person-&lt;br&gt;kretsen - huvudsakligen utlandsstuderande - kommer att anses som bo-&lt;br&gt;satta i Sverige under hela utlandsstudietiden. Det innebär bl.a. att de då är&lt;br&gt;sjukvårdsförsäkrade enligt AFL och att sjukvårdsersättning kan utges för&lt;br&gt;dessa personer. Den möjlighet som utlandsstuderande m.fl. som omfattas&lt;br&gt;av vårt förslag kommer att få är i huvudsak att, när de vistas i Sverige,&lt;br&gt;erhålla kostnadsreducerad akut sjukvård och kostnadsreducerade läke-&lt;br&gt;medel. Den sammanlagda effekten av förslagen när det gäller utgifter för&lt;br&gt;sjukvårdsförmåner och läkemedel är svår att beräkna men beräknas inte&lt;br&gt;komma att överstiga 5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för barnbidrag respektive underhållsstöd bedöms inte kom-&lt;br&gt;ma att överstiga 10 miljoner kronor respektive 2 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De pensionsförmåner som omfattas av den bosättningsbaserade delen&lt;br&gt;av försäkringen är folkpension i form av förtidspension, efterlevandepen-&lt;br&gt;sion och ett antal andra tilläggsförmåner samt garantipension. När det&lt;br&gt;gäller utgifter för garantipension får våra förslag inga effekter på kort&lt;br&gt;sikt. Däremot skulle de kunna få effekt på längre sikt. Vårt förslag inne-&lt;br&gt;bär att personer som ingår i den tillkommande personkretsen - i huvud-&lt;br&gt;sak studerande - får tillgodoräkna sig tid under vilken de studerar i ut-&lt;br&gt;landet som försäkringstid i Sverige. I vilken utsträckning denna försäk-&lt;br&gt;ringstid kommer att påverka en framtida pension är beroende av vilken&lt;br&gt;försäkringstid den enskilde kan tillgodoräknas i övrigt. Om denne kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgodoräknas en försäkringstid om minst 40 år även utan utlandsstudie-&lt;br&gt;tiden uppstår ingen utgiftsökning alls. Här skall också beaktas att tiden&lt;br&gt;från och med det år den enskilde uppnått 16 års ålder till och med det år&lt;br&gt;då han har fyllt 24 år tillgodoräknas som försäkringstid endast om det för&lt;br&gt;den enskilde har fastställts pensionsgrundande inkomst eller pensions-&lt;br&gt;grundande belopp enligt LIP. I den nya socialförsäkringslagen föreslås att&lt;br&gt;personer som kommer till Sverige för att studera inte skall anses bosatta&lt;br&gt;här och därigenom inte heller vara omfattade av den bosättningsbaserade&lt;br&gt;delen av socialförsäkringen. De kommer således, till skillnad mot vad&lt;br&gt;som är fallet i dag, inte att kunna tillgodoräknas försäkringstid för garan-&lt;br&gt;tipension. Sammanfattningsvis bedöms någon ökning av utgifterna för&lt;br&gt;garantipension inte komma att uppstå till följd av våra förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller övriga bosättningsbaserade pensionsförmåner är&lt;br&gt;regeringens bedömning den att någon utgiftsökning inte kommer att upp-&lt;br&gt;stå. Personer som studerar utomlands under längre tid kan med dagens&lt;br&gt;regler visserligen sakna rätt att erhålla sådana förmåner så länge de vistas&lt;br&gt;utomlands, men så snart de återvänder hem och återupptar bosättningen&lt;br&gt;här i landet kommer de att kunna få rätt till förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsbaserade förmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsbaserade förmåner som kan antas komma att beröras av rege-&lt;br&gt;ringens förslag är främst sjukpenning, föräldrapenning över garantinivån,&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning och rehabilitering. Även tilläggspensioneringen&lt;br&gt;och den inkomstgrundande ålderspensionen kommer att beröras men&lt;br&gt;effekterna av förslagen är - liksom när det gäller garantipensionen - svå-&lt;br&gt;rare att beräkna. Arbetsskadeförsäkringen kan i viss mån också komma&lt;br&gt;att påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för sjukpenning för de personer som ingår i den tillkom-&lt;br&gt;mande personkretsen inom den arbetsbaserade försäkringen beräknas&lt;br&gt;uppgå till ca 7 miljoner kronor och för rehabiliteringspenning till ca 1&lt;br&gt;miljon kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av effekter i fråga om föräldrapenning - över garanti-&lt;br&gt;nivån och tillfällig föräldrapenning - har antagits att den utvidgade per-&lt;br&gt;sonkretsen inom den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen är såda-&lt;br&gt;na som arbetar i Sverige utan att vara bosatta här. Det kommer huvud-&lt;br&gt;sakligen att handla om personer som kommer till Sverige för att arbeta&lt;br&gt;här längst ett år. För att dessa personer skall kunna få föräldrapenning på&lt;br&gt;sjukpenningnivå måste de först uppfylla kvalifikationsvillkoren för för-&lt;br&gt;äldrapenning, t.ex. kravet på försäkring för en sjukpenning över garanti-&lt;br&gt;nivån under minst 240 dagar i följd före barnets födelse. Mot bakgrund&lt;br&gt;av detta beräknas utgifterna för föräldrapenning inte komma att överstiga&lt;br&gt;mer än ca 1 miljon kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen hör enligt vårt för-&lt;br&gt;slag bl.a. den inkomstgrundande ålderspensionen och tilläggspensione-&lt;br&gt;ringen. För att en förvärvsarbetande person skall kunna tillgodoräknas&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst (PGI) krävs enligt nuvarande regler att&lt;br&gt;denne är svensk medborgare eller bosatt i Sverige eller sjöman på svenskt&lt;br&gt;handelsfartyg. När det gäller rätt till utbetalning av dessa förmåner krävs&lt;br&gt;däremot varken svenskt medborgarskap eller bosättning här i landet. Den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som tillgodoräknats pensionspoäng kan således, förutsatt att antalet po-&lt;br&gt;ängår uppgår till minst tre, uppbära tilläggspension även sedan anknyt-&lt;br&gt;ningen till Sverige upphört. Någon motsvarighet till kravet på minst tre år&lt;br&gt;med ATP-poäng för rätt till pension finns inte för inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension i form av inkomstpension och premiepension. Vårt förslag&lt;br&gt;innebär att en person som ingår i den utökade personkretsen - vilken be-&lt;br&gt;räknats till 8 000 hitkommande personer om året - kan komma att tillgo-&lt;br&gt;doräknas PGI samt pensionspoäng och pensionsrätt trots att han varken är&lt;br&gt;svensk medborgare eller anses bosatt här i landet. För att på så sätt tillgo-&lt;br&gt;doräknad pensionspoäng eller pensionsrätt skall ge rätt till utbetalning av&lt;br&gt;tilläggspension krävs dock att personen i fråga har tillgodoräknats pen-&lt;br&gt;sionspoäng för minst tre år. Detta krav på pensionsgrundande inkomster&lt;br&gt;under minst tre år gäller emellertid inte inkomstpension och premiepen-&lt;br&gt;sion. Den som arbetar i Sverige under endast något enstaka år kommer&lt;br&gt;således inte heller i framtiden att få rätt till tilläggspension. Det skall&lt;br&gt;också beaktas att pensionsgrundande inkomst tillgodoräknas den enskilde&lt;br&gt;endast för år då dennes förvärvsinkomster uppgått till minst 24 procent&lt;br&gt;av prisbasbeloppet. Den som arbetar här i landet och under ett visst år&lt;br&gt;inte når upp till den gränsen kommer således inte att tillgodoräknas det&lt;br&gt;året som ett poängår, vilket har betydelse för rätten till tilläggspension.&lt;br&gt;Däremot kommer inkomstpension och premiepension att intjänas från&lt;br&gt;första kronan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tilläggspension i form av förtidspension kan det i och för&lt;br&gt;sig förväntas att ett visst antal förtidspensionsfåll tillkommer inom den&lt;br&gt;utvidgade personkretsen. Den pension som dessa personer får kommer&lt;br&gt;emellertid att bli liten, eftersom de endast i sällsynta fall kommer att&lt;br&gt;uppfylla villkoren för att få förtidspensionen beräknad med ledning av&lt;br&gt;s.k. antagandepoäng. Den kostnadsökning som således kan uppkomma är&lt;br&gt;enligt vår bedömning försumbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan nämnts krävs för att en person skall få rätt till tilläggspen-&lt;br&gt;sion i form av ålderspension att denne tillgodoräknats pensionspoäng för&lt;br&gt;minst tre år. Någon kostnadsökning för försäkringen kan således upp-&lt;br&gt;komma endast i fall då en person arbetat i Sverige under sammanlagt&lt;br&gt;minst tre år utan att samtidigt bli bosatt här. Under vart och ett av dessa&lt;br&gt;år skall den försäkrades arbetsinkomst dessutom överstiga ett prisbasbe-&lt;br&gt;lopp. Det är regeringens bedömning att de flesta personer som ingår i den&lt;br&gt;tillkommande personkretsen inte kommer att uppfylla dessa villkor.&lt;br&gt;Bland de personer som ändå kommer att uppfylla villkoren kommer fler-&lt;br&gt;talet dessutom att få en mycket liten tilläggspension. Även när det gäller&lt;br&gt;tilläggspension i form av ålderspension kan således kostnadsökningen för&lt;br&gt;försäkringen förväntas bli mycket begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår i detta betänkande att alla särregler för svenska medborgare&lt;br&gt;skall upphöra (se avsnitt 5.4). Det innebär bl.a. att alla utländska med-&lt;br&gt;borgare - dvs. inte bara medborgare i EES-länder eller konventionsländer&lt;br&gt;- i likhet med svenska medborgare kan få rätt till export av folkpension&lt;br&gt;som grundas på tillgodoräknade pensionspoäng. Detta kommer att med-&lt;br&gt;föra en viss ökning av utgifterna för folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgare i länder utanför EES och konventionsområdet kommer&lt;br&gt;således enligt vårt förslag att få rätt till export av ATP-grundad (30-dels-&lt;br&gt;beräknad) folkpension. De kommer däremot inte att kunna exportera ga-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rantipensionen eller den bosättningsgrundade (40-delsberäknade) folk-&lt;br&gt;pensionen. Medborgare inom EES och konventionsområdet har däremot,&lt;br&gt;till följd av EG-rätten eller konventionsbestämmelser, rätt till export av&lt;br&gt;garantipension och båda formerna av folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De personer som genom vårt förslag kommer att få rätt till export av&lt;br&gt;ATP-grundad folkpension är inte en för försäkringen helt ny grupp, utan&lt;br&gt;det rör sig om utländska medborgare som idag får bara tilläggspension.&lt;br&gt;De finns således redan med bland antalet pensioner (16 000) som expor-&lt;br&gt;teras till länder utanför EES och konventionsområdet. Vad som är nytt är&lt;br&gt;att dessa personer kommer att få rätt även till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att en del av de folkpensioner som i dag exporteras till&lt;br&gt;utländska medborgare är enbart bosättningsgrundade och att någon rätt&lt;br&gt;till export av sådan pension inte kommer att finnas för medborgare i län-&lt;br&gt;der utanför EES eller konventionsområdet, kan det antas att kostnadsök-&lt;br&gt;ningen kan beräknas till ca 60 - 80 miljoner kronor. Tilläggas kan att den&lt;br&gt;ATP-baserade folkpensionen framdeles kommer att ingå i tilläggspensio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnadsökningar som har redovisats ovan kommer dock att vara&lt;br&gt;övergående. Vad gäller ålderspension kommer i ett längre perspektiv att&lt;br&gt;till den arbetsbaserade försäkringen höra enbart inkomstpension och&lt;br&gt;premiepension. Ökade kostnader på grund av ändringar av den skyddade&lt;br&gt;personkretsen kommer därför vad gäller ålderspension automatiskt att&lt;br&gt;medföra att avgiftsintäkterna kommer att öka i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom arbetsskadeförsäkringen finns i dag krav på bosättning här i lan-&lt;br&gt;det endast för uppdragstagare och egenföretagare. För anställda finns&lt;br&gt;inget sådant krav. Tillkommande i den av arbetsskadeförsäkringen skyd-&lt;br&gt;dade personkretsen är således ett fåtal uppdragstagare och egenföretaga-&lt;br&gt;re. Dessutom tillkommer enligt vårt förslag 600 800 personer som är&lt;br&gt;lokalanställda vid utländska ambassader här i landet som enligt nu&lt;br&gt;gällande praxis inte omfattas av arbetsskadeförsäkringen. En mindre ök-&lt;br&gt;ning av utgifterna för arbetsskadeförsäkringen kan således uppkomma.&lt;br&gt;Den kan dock enligt vår bedömning knappast komma att överstiga ca 1&lt;br&gt;miljon kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekter på intäktssidan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Socialavgiftslagen (SOU 1998:67) har Utredningen om&lt;br&gt;socialförsäkringens personkrets bl.a. redovisat förslag till en ny socialav-&lt;br&gt;giftslag, som blir mer fristående och tydlig än dagens sammanvävning av&lt;br&gt;avgiftsbestämmelser och försäkringsbestämmelser. Det förslaget innebär&lt;br&gt;beträffande ålderspension också en förbättrad överensstämmelse mellan&lt;br&gt;försäkringstillhörighet och avgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet bereds i Finansdepartementet och en proposition beräknas&lt;br&gt;föreläggas riksdagen under år 1999. Enligt utredningens förslag beräknas&lt;br&gt;statens intäkter i form av socialavgifter och allmän pensionsavgift öka&lt;br&gt;med 123 miljoner kronor per år till följd av att möjligheterna att ta ut av-&lt;br&gt;gifter ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sammanräkning av de ovan gjorda beräkningarna av ökade eller&lt;br&gt;minskade utgifter respektive intäkter som våra förslag kan föranleda, fin-&lt;br&gt;ner man att det i fråga om förmåner inom den bosättningsbaserade delen&lt;br&gt;av socialförsäkringen uppkommer en kostnadsökning om ca 17 miljoner&lt;br&gt;kronor årligen medan kostnaderna för förmåner inom den arbetsbaserade&lt;br&gt;delen av försäkringen beräknas öka med ca 70 - 80 miljoner kronor. Med&lt;br&gt;anledning av det reformerade pensionssystemet är det dock troligt att den&lt;br&gt;reella kostnadsökningen på sikt blir mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beräkningar som har gjorts är osäkra bl.a. beroende på osäkerhet i&lt;br&gt;fråga om i vilken grad de personer som ingår i den tillkommande person-&lt;br&gt;kretsen kommer att utnyttja förmånssystemen. Sett i förhållande till so-&lt;br&gt;cialförsäkringens samlade kostnader är den kostnadsökning som skulle&lt;br&gt;kunna uppkomma liten. Som ovan nämnts kommer dessutom den största&lt;br&gt;utgiftsökningen - kostnaden för export av ATP-grundad folkpension - att&lt;br&gt;minska när det reformerade pensionssystemet träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens slutsats är att de förslag som kommer att läggas fram i&lt;br&gt;propositionen om socialavgifter medför ökade avgiftsintäkter som beräk-&lt;br&gt;nas klart överstiga de kostnadsökningar som nu föreliggande förslag kan&lt;br&gt;komma att medföra. Vidare anser regeringen att förslagen med anledning&lt;br&gt;av den nu föreslagna socialförsäkringslagen på sikt väsentligt kommer att&lt;br&gt;underlätta administrationen och tillämpningen av de olika förmånssyste-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;15.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdandet av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nya bestämmelserna skall träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: De nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket anser att den nya lagen bör&lt;br&gt;träda i kraft tidigast år 2001 och att hänsyn därvid tas till när vissa pågå-&lt;br&gt;ende arbetsuppgifter rörande pensionsreformen och sekelskiftesproble-&lt;br&gt;matik upphör. Statskontoret erinrar om att reformering av IT-stödet och&lt;br&gt;pensionssystemet samt förberedelser inför sekelskiftet medför stora på-&lt;br&gt;frestningar för Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket understryker vikten av god framförhållning i genomförandet&lt;br&gt;för att hålla kostnaderna nere och uppnå samordningsvinster med andra&lt;br&gt;regelförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett genomförande av de aktuella för-&lt;br&gt;slagen medför att det måste vidtas olika förberedelser hos de hand-&lt;br&gt;läggande myndigheterna. Främst gäller det administrativa åtgärder, ut-&lt;br&gt;bildningsinsatser och anpassning av ADB-stöd. Vidare behöver det utför-&lt;br&gt;das kompletterande verkställighetsföreskrifter. Med hänsyn härtill fram-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;står det inte som realistiskt med ett ikraftträdande före den 1 januari Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;2001.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångsregler&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;15.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Inom den bosättningsbaserade delen av so-&lt;br&gt;cialförsäkringen skall de nya bestämmelserna som huvudregel tilläm-&lt;br&gt;pas i fråga om förmåner för tid efter den nya lagstiftningens ikraft-&lt;br&gt;trädande den 1 januari 2001 medan äldre bestämmelser skall tillämpas&lt;br&gt;för förmåner som avser tid dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bilstöd enligt lagen (1988:360) om handläggning av&lt;br&gt;ärenden om bilstöd till handikappade och adoptionsbidrag enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska bam skall äldre be-&lt;br&gt;stämmelser tillämpas på ansökningar som kom in till den handläggan-&lt;br&gt;de myndigheten innan de nya bestämmelserna trädde i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen skall som&lt;br&gt;huvudregel de nya bestämmelserna tillämpas i fråga om förmåner för&lt;br&gt;tid efter den nya lagstiftningens ikraftträdande medan äldre bestäm-&lt;br&gt;melser tillämpas för förmåner som avser tid dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller arbetsskadeförsäkringen skall den nya lagstiftningen till-&lt;br&gt;lämpas i fråga om skador som har inträffat efter ikraftträdandet. Be-&lt;br&gt;stämmelser om anmälan och handläggning av ärenden skall dock gälla&lt;br&gt;för alla skador som anmäls till försäkringskassan efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya bestämmelser om rätt till förmåner skall inte i något fall tilläm-&lt;br&gt;pas i fråga om förmåner för tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag med&lt;br&gt;den skillnaden att utredningen dessutom föreslår att äldre bestämmelser&lt;br&gt;skall kunna tillämpas även året omedelbart efter ikraftträdandet av de nya&lt;br&gt;bestämmelserna, om det är till fördel för den enskilde. I sitt senare läm-&lt;br&gt;nade betänkande Socialavgiftslagen (SOU 1998:67) föreslår utredningen&lt;br&gt;att ett förslag om ny lagstiftning om socialavgifter skall träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari 2001. Enligt utredningens uttalande i det betänkandet torde det&lt;br&gt;inte längre behövas särskilda övergångsregler för första året med social-&lt;br&gt;försäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket ser i princip ingen anled-&lt;br&gt;ning att invända mot förslaget till övergångsregler men utesluter inte att&lt;br&gt;dessa kan medföra merarbete. Verket hade gärna sett en bedömning om&lt;br&gt;vilka administrativa insatser som kan behövas för att fånga upp ärenden&lt;br&gt;som skall följa de äldre reglerna. Stockholms läns allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassa anför att övergångsreglernas uppbyggnad med en altemativregel&lt;br&gt;kommer att kräva omfattande utredningsarbete eftersom det bästa av al-&lt;br&gt;ternativet enligt nuvarande respektive föreslagna bestämmelser skall till-&lt;br&gt;lämpas. Även Försäkringskasseförbundet anser att dubbla regelsystem&lt;br&gt;bör undvikas även om det i vissa fall kan medföra en sämre situation för&lt;br&gt;den försäkrade, eftersom risken för felaktiga beslut och resursbehovet&lt;br&gt;ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Det behövs någon form av över-&lt;br&gt;gångsreglering för att avgöra bl.a. vad som skall gälla för rätt till en för-&lt;br&gt;mån efter att de nu föreslagna bestämmelserna har trätt i kraft, om försäk-&lt;br&gt;ringsfallet inträffat före ikraftträdandet. En annan fråga är vad som skall&lt;br&gt;gälla för pågående utbetalningar av förmåner. Vidare måste övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser finnas i fråga om förmåner som visserligen betalas ut efter&lt;br&gt;ikraftträdandet men som helt eller delvis tjänats in under tid före denna&lt;br&gt;tidpunkt (huvudsakligen pensioner).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättningsbaserade förmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de bosättningsbaserade förmånerna bör utgångspunkten vara&lt;br&gt;att de nya bestämmelserna skall tillämpas på förmåner som avser tid efter&lt;br&gt;den nya lagstiftningens ikraftträdande, medan äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;tillämpas på förmåner för tiden dessförinnan. Tidpunkten för själva ut-&lt;br&gt;betalningen av en förmån saknar däremot betydelse i detta sammanhang.&lt;br&gt;Det avgörande skall i stället vara vilken tid förmånen avser att täcka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna princip bör gälla även för en förmån som utges såväl före som&lt;br&gt;efter ikraftträdandet. Det innebär att rätten till en förmån för en viss tids-&lt;br&gt;period skall bedömas enligt de regler som gäller under just den tidsperio-&lt;br&gt;den, oberoende av när ersättningsperioden påbörjats. Med hänsyn till att&lt;br&gt;bosättningsbegreppet väsentligen är oförändrat bör en sådan ordning inte&lt;br&gt;medföra några större olägenheter för de enskilda. Det torde mera sällan&lt;br&gt;uppstå fall i vilka en person som hittills ansetts bosatt här i landet enligt&lt;br&gt;de nya bestämmelserna inte längre skall anses bosatt här och följaktligen&lt;br&gt;heller inte omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen. Detta kan&lt;br&gt;emellertid inträffa t.ex. för dem som kommer till Sverige för att studera&lt;br&gt;eller för anställda som av en annan stat sänds hit för arbete. Enligt utred-&lt;br&gt;ningen bör det i sådana fall vara möjligt att övergångsvis tillämpa äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel skall gälla att nya bestämmelser tillämpas på förmåner&lt;br&gt;för tid efter den nya lagstiftningens ikraftträdande, medan äldre bestäm-&lt;br&gt;melser tillämpas på förmåner som avser tid dessförinnan. I fråga om ut-&lt;br&gt;betalning av förmåner, men inte intjänande, föreslår utredningen att äldre&lt;br&gt;regler skall tillämpas även för det år som följer närmast efter ikraftträ-&lt;br&gt;dandet, om det är till fördel för den enskilde. Den nya lagstiftningen skall&lt;br&gt;inte träda i kraft förrän den 1 januari 2001 samt beräknas att bli utfärdad&lt;br&gt;minst ett år dessförinnan. Med hänsyn härtill kommer de försäkrade som&lt;br&gt;enligt den nya lagstiftningen inte längre skall anses bosatta här i landet att&lt;br&gt;få god tid på sig att planera sin vistelse i Sverige. Regeringen anser därför&lt;br&gt;att det inte finns något behov av att för de bosättningsbaserade förmåner-&lt;br&gt;na införa någon undantagsregel om att äldre bestämmelser skall kunna&lt;br&gt;tillämpas även året omedelbart efter ikraftträdandet av de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna, om det är till fördel för den enskilde. Vidare kommer handlägg-&lt;br&gt;ningen att underlättas om en sådan undantagsbestämmelse inte införs.&lt;br&gt;Med hänsyn härtill skall det i övergångsbestämmelserna för de bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserade förmånerna inte finnas någon undantagbestämmelse av det&lt;br&gt;slag utredningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bosättningsbaserade förmåner är utformade på ett sådant sätt att&lt;br&gt;de egentligen inte avser en viss tid. Detta gäller dels bilstöd enligt lagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade,&lt;br&gt;dels adoptionsbidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av&lt;br&gt;utländska bam. Vidare förutsätter dessa förmåner att den enskilde an-&lt;br&gt;söker om dem. Frågan om vilka bestämmelser som skall tillämpas i dessa&lt;br&gt;fall bör därför kopplas till tidpunkten för ansökan. Har ansökan gjorts&lt;br&gt;före ikraftträdandet, skall äldre bestämmelser tillämpas för dessa för-&lt;br&gt;måner. Detta skall gälla oberoende av om det är till fördel för den en-&lt;br&gt;skilde eller inte. För övrigt är denne oförhindrad att göra en ny ansökan&lt;br&gt;efter att de nya bestämmelserna har trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsbaserade förmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för de arbetsbaserade förmånerna skall som huvudregel gälla att de&lt;br&gt;nya bestämmelserna tillämpas på förmåner som avser tid efter den nya&lt;br&gt;lagstiftningens ikraftträdande medan äldre bestämmelser tillämpas för&lt;br&gt;förmåner som avser tid dessförinnan. Exempelvis skall rätten till sjuk-&lt;br&gt;penning för en sjukperiod som inträffat och även avslutats före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet bedömas helt enligt äldre bestämmelser, även om förmånen inte&lt;br&gt;kan betalas ut före ikraftträdandet. Inträffar sjukfallet efter ikraftträdandet&lt;br&gt;skall däremot enbart den nya lagstiftningen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande försäkringsfall som påbörjats före ikraftträdandet av de&lt;br&gt;nya bestämmelserna och som fortsätter därefter medför denna princip att&lt;br&gt;förmånen inte skall utges för tiden efter ikraftträdande, om den enskilde&lt;br&gt;till följd av de nya bestämmelserna upphör att omfattas av den arbets-&lt;br&gt;baserade försäkringen. Det kan ifrågasättas om en sådan konsekvens är&lt;br&gt;rimlig. Förslagen beträffande den arbetsbaserade försäkringen innebär&lt;br&gt;främst en utvidgning av den skyddade personkretsen. Den som av en ut-&lt;br&gt;ländsk statlig arbetsgivare sänds till Sverige för arbete här för arbetsgiva-&lt;br&gt;rens räkning skall emellertid inte omfattas av den arbetsbaserade försäk-&lt;br&gt;ringen oavsett utsändningstidens längd. Detta innebär en skärpning gen-&lt;br&gt;temot dagens bestämmelser. Emellertid rör det sig om ett fåtal personer,&lt;br&gt;eftersom denna ändring berör varken beskickningspersonal eller dem som&lt;br&gt;är hitsända för högst ett år. Med hänsyn till att de nya bestämmelserna&lt;br&gt;inte skall träda i kraft förrän den 1 januari 2001 och lång tid dessförinnan&lt;br&gt;kommer att utfärdas ges det god tid för de berörda att planera sin vistelse&lt;br&gt;här i landet. Det finns därför inte något större behov av utredningens&lt;br&gt;föreslagna undantagsregel. Även administrativa skäl talar, såsom&lt;br&gt;remissinstanserna anfört, emot en sådan bestämmelse. Med hänsyn härtill&lt;br&gt;skall det för de arbetsbaserade förmånerna i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;inte finnas någon undantagsbestämmelse av det slag utredningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den omvända situationen kan uppkomma, dvs. att en person som&lt;br&gt;före ikraftträdandet drabbats av exempelvis ett sjukfall då inte varit för-&lt;br&gt;säkrad men med tillämpning av de nya reglerna kommit att bli omfattad&lt;br&gt;av försäkringen. I ett sådant fall skall de nya reglerna tillämpas fr.o.m.&lt;br&gt;tidpunkten för ikraftträdandet. De skall således inte gälla retroaktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förmåner från arbetsskadeförsäkringen föreslås att den&lt;br&gt;nya lagstiftningen på sedvanligt sätt skall tillämpas i fråga om skador&lt;br&gt;som har inträffat efter ikraftträdandet. Bestämmelser om anmälan och&lt;br&gt;handläggning av ärenden skall dock gälla för alla skador som anmäls till&lt;br&gt;försäkringskassan efter ikraftträdandet. Med att en skada har inträffat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter ikraftträdandet avses enligt LAF och dithörande praxis att ett Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;olycksfall har inträffat, såvitt nu är i fråga, efter utgången av år 2000 eller&lt;br&gt;att en arbetssjukdom därefter har visat sig för första gången. Den som&lt;br&gt;tidigare har varit försäkrad enligt LAF men som inte omfattas av de nya&lt;br&gt;bestämmelserna är enligt praxis fortsatt försäkrad för arbetssjukdom som&lt;br&gt;kan härledas till det tidigare arbetet. I det motsatta fallet, dvs. någon är&lt;br&gt;försäkrad efter år 2000 men inte tidigare, kan endast arbete som utförts&lt;br&gt;fr.o.m. år 2001 beaktas. En sådan situation kan uppstå för t.ex. en svensk&lt;br&gt;medborgare som varit anställd vid en utländsk ambassad här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringslagen finns bestämmelser om bosättning och arbete i&lt;br&gt;Sverige i olika fall när en person kommer till Sverige från ett annat land&lt;br&gt;eller lämnar Sverige och beger sig till ett annat land. Till den sedvanliga&lt;br&gt;ikraftträdandebestämmelsen till socialförsäkringslagen bör fogas en för-&lt;br&gt;tydligande bestämmelse om vad som skall gälla i de fall när en person&lt;br&gt;redan före ikraftträdandet har lämnat eller kommit till Sverige. De av-&lt;br&gt;sedda bestämmelserna skall tillämpas även när den aktuella flyttningen&lt;br&gt;har skett före ikraftträdandet. Således skall exempelvis bestämmelsen om&lt;br&gt;biståndsarbetare m.fl. i 2 kap. 4 § socialförsäkringslagen tillämpas även&lt;br&gt;på en person som före år 2001 sänts till ett annat land för arbete där.&lt;br&gt;Detta innebär inte att bestämmelsen skall tillämpas för tid före 2001 utan&lt;br&gt;endast att en person som före det året sänts ut för arbete skall fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 2001 behandlas på samma sätt som en person som sänds ut då&lt;br&gt;eller senare. Rätten till förmåner bedöms därvid enligt de övergångsregler&lt;br&gt;som föreslagits ovan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15.2.2 Särskilt om intjänande av rätt till pension&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Frågan om viss tid skall kunna tillgodoräknas&lt;br&gt;den enskilde som bosättningstid eller försäkringstid i Sverige vid be-&lt;br&gt;räkning av folkpension respektive garantipension skall avgöras med&lt;br&gt;tillämpning av de nya reglerna endast om denna tid infaller efter den&lt;br&gt;nya lagstiftningens ikraftträdande den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och tillgodoräknande&lt;br&gt;av pensionspoäng för rätt till tilläggspension samt pensionsrätt för rätt&lt;br&gt;till inkomstgrundad inkomstspension skall de nya reglerna tillämpas&lt;br&gt;endast för år fr.o.m. det då dessa regler träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens med den&lt;br&gt;skillnaden att förslaget inte omfattar intjänande enligt det reformerade&lt;br&gt;ålderspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har i allmänhet inte kommenterats.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket har inget att erinra mot utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Rätt till folkpension grundas på till-&lt;br&gt;godoräknade bosättningsår i Sverige eller tillgodoräknade pensions-&lt;br&gt;poäng. För rätt till garantipension krävs att den enskilde tillgodoräknats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringstid, vilken motsvarar bosättningstid. Rätt till inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension (inklusive tilläggspension) grundas på inkomst av för-&lt;br&gt;värvsarbete genom att den försäkrade för varje år, för vilket pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst fastställs för honom, tillgodoräknas pensionsrätt eller&lt;br&gt;pensionspoäng. Till grund för beräkningen av den enskildes pensionför-&lt;br&gt;måner läggs således förhållanden som har inträffat före - ibland långt&lt;br&gt;före - tidpunkten för ansökan; pensionsgrundande inkomst har beräknats&lt;br&gt;år för år och pensionspoäng har registrerats löpande i pensionsregistren,&lt;br&gt;etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna om vad som skall avses med bosättning i&lt;br&gt;Sverige innebär för flertalet försäkrade inte någon förändring vad gäller&lt;br&gt;rätten till garantipension eller folkpension. För vissa grupper kommer&lt;br&gt;dock bosättningsbegreppet att medföra förändringar. Det gäller främst&lt;br&gt;studerande och biståndsarbetare (se avsnitt 8). Bestämmelserna om kva-&lt;br&gt;lifikationstid skall emellertid inte ges någon retroaktiv verkan utan skall&lt;br&gt;gälla fr.o.m. det år som den nya lagstiftningen träder i kraft. Det innebär&lt;br&gt;att frågan om en viss tid skall kunna tillgodoräknas den enskilde som för-&lt;br&gt;säkringstid för garantipension eller bosättningstid i Sverige för rätt till&lt;br&gt;folkpension skall avgöras enligt de nya bestämmelserna endast om detta&lt;br&gt;år infaller efter den nya lagstiftningens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utbetalning av folkpension som grundas på tillgodoräk-&lt;br&gt;nade pensionspoäng för tilläggspension skall, som tidigare redovisats i&lt;br&gt;avsnitt 5.3, det nuvarande kravet på bosättning här i landet som gäller för&lt;br&gt;utländska medborgare avskaffas. Inte heller denna förändring skall ha&lt;br&gt;retroaktiv verkan, dvs. rätt till export av folkpension grundad på pen-&lt;br&gt;sionspoäng för utländska medborgare skall gälla endast i fråga om pen-&lt;br&gt;sion för tid efter den nya lagstiftningens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt skall beräkning av pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;och tillgodoräknande av pensionspoäng och pensionsrätt ske med till-&lt;br&gt;lämpning av de nya bestämmelserna endast för år fr.o.m. det under vilket&lt;br&gt;dessa regler träder i kraft. Det innebär t.ex. att det nuvarande kravet på&lt;br&gt;bosättning här i landet för utländska medborgare för att pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst skall kunna beräknas, fortfarande kommer tillämpas på år&lt;br&gt;som infaller före den nya lagstiftningens ikraftträdande. Detta gäller såle-&lt;br&gt;des även om ansökan om pension görs efter denna tidpunkt och trots att&lt;br&gt;något krav på bosättning här i landet då inte längre finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller övergångsregleringen för s.k. ATP-förbindelser hänvisas till&lt;br&gt;avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;16.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till socialförsäkringslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringslagen (SofL) innehåller grundläggande bestämmelser&lt;br&gt;om vem som är försäkrad. Lagen skall fungera som en &amp;quot;paraplylag&amp;quot; i för-&lt;br&gt;hållande till andra särskilda författningar som reglerar rätten till olika&lt;br&gt;förmåner. Vilka dessa särskilda författningar är framgår av lagens tredje&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagens tre första paragrafer anges att lagen innehåller bestämmelser&lt;br&gt;om den personkrets som kan komma ifråga för förmåner och vilka myn-&lt;br&gt;digheter och andra organ som deltar i handläggningen av de frågor som&lt;br&gt;rör förmånerna. Motsvarande bestämmelser finns i dag i flera av de för-&lt;br&gt;fattningar som reglerar olika socialförsäkringsförmåner, t.ex. i 1 kap. 1&lt;br&gt;och 2 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och i lagen&lt;br&gt;(1947:529) om allmänna barnbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av de allmänna övervägandena, avsnitt 5.1 finns det olika&lt;br&gt;metoder att försöka avgöra om en trygghetsanordning är en försäkring&lt;br&gt;eller var gränserna för området socialförsäkring generellt sett skall dras.&lt;br&gt;Till socialförsäkringen i denna bemärkelse skall räknas sådana trygghets-&lt;br&gt;anordningar eller förmånssystem som det hänvisas till i lagen. Vilka&lt;br&gt;dessa är framgår av lagens tredje kapitel. Se även avsnitt 6.3 och 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att allmänna, grundläggande villkor för rätt till olika so-&lt;br&gt;cialförsäkringsförmåner skall finnas i SofL, medan för varje förmån spe-&lt;br&gt;cifika villkor skall finnas i de olika författningarna som reglerar dessa&lt;br&gt;förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om vem som omfattas av social&lt;br&gt;trygghet genom social försäkring och vissa bidragssystem (social-&lt;br&gt;försäkringen). Lagen gäller för de försäkringar och bidragssystem som&lt;br&gt;anges i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till en förmån skall grundas på bosättning eller förvärvsarbete i&lt;br&gt;Sverige om inte något annat särskilt anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke anges att rätten till en förmån skall grundas på&lt;br&gt;bosättning eller på förvärvsarbete i Sverige om inte något annat särskilt&lt;br&gt;anges. Socialförsäkringen skall således delas i två delar, en del som grun-&lt;br&gt;das på bosättning här i landet (den bosättningsbaserade försäkringen) och&lt;br&gt;en del som grundas på arbete här (den arbetsbaserade försäkringen).&lt;br&gt;Dessa delar skall i princip vara oberoende av varandra. Förslaget har ut-&lt;br&gt;vecklats i avsnitt 5.2. Det innebär i korthet att en person för att kunna få&lt;br&gt;rätt till vissa typer av socialförsäkringsförmåner, t.ex. barnbidrag, måste&lt;br&gt;vara bosatt i Sverige, medan han för rätt till andra förmåner såsom sjuk-&lt;br&gt;penning skall ha ett förvärvsarbete här. På Lagrådets inrådan har en ny&lt;br&gt;andra mening i första stycket införts. I denna mening avgränsas lagens&lt;br&gt;tillämpningsområde. Stadgandet ”om inte något annat särskilt anges” har&lt;br&gt;införts på grund av att en person i några speciella situationer kan vara&lt;br&gt;försäkrad för i grunden arbetsbaserade förmåner trots att något direkt&lt;br&gt;arbete inte har utförts (se 3 kap. 12-15 §§ SofL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I de författningar som anges i 3 kap. finns närmare bestämmelser om p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op. 1998/99:119&lt;br&gt;rätt till förmåner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen hänvisas till 3 kap. I de författningar som anges där finns&lt;br&gt;närmare bestämmelser om rätten till de aktuella förmånerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Frågor om förmåner inom socialförsäkringen handhas av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket, Premiepensionsmyndigheten och de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka myndigheter och andra organ som handhar de&lt;br&gt;olika förmånerna i enlighet med respektive författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Gemenskapsrätten inom Europeiska unionen (EU) eller inom Euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska samarbetsomradet (EES) eller avtal om social trygg-&lt;br&gt;het som ingåtts med andra stater, kan medföra begränsningar i tillämplig-&lt;br&gt;heten av bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är en ren upplysningsparagraf. I paragrafen anges att tillämp-&lt;br&gt;ningen av bestämmelserna i SofL kan komma att begränsas när annat&lt;br&gt;följer av gemenskapsrätten inom Europeiska unionen (EU) eller Euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Detsamma gäller när&lt;br&gt;Sverige ingått avtal om social trygghet med andra stater. Paragrafen har&lt;br&gt;justerats i enlighet med vad Lagrådet anfört. En redogörelse för EG-&lt;br&gt;rätten på socialförsäkringsområdet har lämnats i kapitel 12. Den gemen-&lt;br&gt;skapsrätt som avses är i första hand Romfördraget och förordningarna&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 och 1612/68. I kapitel 12 har det även redogjorts för&lt;br&gt;vilka konsekvenser lagförslaget får inom tillämpningsområdet för EG-&lt;br&gt;rätten. Dessa konsekvenser behandlas därför inte här. Som framgått av de&lt;br&gt;angivna avsnitten innebär förslaget i viss mån en anpassning till vad som&lt;br&gt;gäller inom tillämpningsområdet för EG-rätten. Någon fullständig an-&lt;br&gt;passning är det emellertid inte fråga om, och det kan därför i vissa fall&lt;br&gt;uppkomma situationer då bestämmelserna i SofL inte skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Bosättning och arbete i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Bosättning i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid tillämpningen av denna lag skall en person anses vara bosatt i&lt;br&gt;Sverige, om han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under&lt;br&gt;längre tid än ett år skall anses vara bosatt här. Detta gäller dock inte om&lt;br&gt;synnerliga skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i Sverige bosatt person som lämnar landet skall fortfarande anses&lt;br&gt;vara bosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges vad som vid tillämpningen av SofL i allmänhet&lt;br&gt;skall avses med bosättning i Sverige. Innehållet motsvarar i stort sett re-&lt;br&gt;dan gällande rätt. Ändringarna har motiverats i avsnitt 6.1 och 6.2. I de&lt;br&gt;följande fem paragraferna finns särskilda regler i bosättningsfrågan för&lt;br&gt;vissa personkategorier. För personer som inte tillhör någon av dessa per-&lt;br&gt;sonkategorier skall således frågan avgöras med tillämpning av enbart&lt;br&gt;förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena motsvaras delvis av 3 § i&lt;br&gt;RFV:s föreskrifter (RFFS 1985:16) om inskrivning och avregistrering&lt;br&gt;hos allmän försäkringskassa. I första stycket anges huvudregeln, näm-&lt;br&gt;ligen att en person skall anses bosatt i Sverige, om han eller hon har sitt&lt;br&gt;egentliga hemvist här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket första meningen innebär att den som&lt;br&gt;kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid&lt;br&gt;än ett år skall anses bosatt här även om han eller hon skulle kunna anses&lt;br&gt;ha sitt egentliga hemvist i något annat land. Den innebär samtidigt att den&lt;br&gt;som kommer hit utan att det kan antas att han eller hon kommer att vistas&lt;br&gt;här längre tid än ett år inte skall anses vara bosatt här. Om synnerliga skäl&lt;br&gt;föreligger skall en person som kommer hit och kan antas komma att vis-&lt;br&gt;tas här i landet ändå inte anses vara bosatt i Sverige. Härmed avses främst&lt;br&gt;personer som döms för brott och som kommer att stanna här i landet en-&lt;br&gt;bart för att avtjäna fängelsestraff. Förutom dessa &amp;quot;fängelsefall&amp;quot; kan&lt;br&gt;eventuellt andra undantag göras, t.ex. för personer som vistas här i landet&lt;br&gt;under längre tid på grund av att de erhåller sjukvård av något slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns den s.k. ettårsregeln, vilken innebär att en i&lt;br&gt;Sverige bosatt person som lämnar landet fortfarande skall anses bosatt&lt;br&gt;här, om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år. Liknande be-&lt;br&gt;stämmelse finns för närvarande i 1 kap. 3 § första stycket AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsanställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete&lt;br&gt;för arbetsgivarens räkning skall anses vara bosatt i Sverige under hela&lt;br&gt;utsändningstiden om han eller hon tidigare någon gång varit bosatt i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en annan stat som arbetsgivare sänder en person till Sverige för&lt;br&gt;arbete för arbetsgivarens räkning skall den personen inte anses vara&lt;br&gt;bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvarar i huvudsak nuvarande bestämmelser&lt;br&gt;om statsanställdas socialförsäkringsskydd i 1 kap. 3 § fjärde stycket AFL.&lt;br&gt;Bestämmelsen tillämpas på såväl de som sänds från Sverige som på de&lt;br&gt;som tidigare varit utsända och inte återvänder till Sverige före det att de&lt;br&gt;sänds ut på nytt direkt från det land de vistas i, s.k. direktutsända. Det har&lt;br&gt;tidigare inte stadgats att den utsände någon gång skall ha varit bosatt i&lt;br&gt;Sverige. Detta krav har dock lagts till nu. Bestämmelsen i första stycket&lt;br&gt;är endast tillämplig på personer som anställs av en myndighet i Sverige&lt;br&gt;men placeras utomlands. Den är således inte tillämplig på lokalanställda&lt;br&gt;av svenska staten utomlands, dvs. personal som har anställts av en svensk&lt;br&gt;utlandsmyndighet, såsom beskickning, delegationer vid internationella&lt;br&gt;organisationer och karriärkonsulat. För att uppnå en ömsesidighet i sys-&lt;br&gt;temet har vidare i andra stycket föreskrivits att en person som av en an-&lt;br&gt;nan stat sänds till Sverige för arbete inte skall anses bosatt här. Detta&lt;br&gt;gäller oberoende av utsändningstidens längd. Frågor om statsanställdas&lt;br&gt;socialförsäkringsskydd behandlas i avsnitt 8.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diplomater m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 8 En person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat&lt;br&gt;eller dess betjäning skall anses vara bosatt i Sverige endast om det är för-&lt;br&gt;enligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventio-&lt;br&gt;ner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privile-&lt;br&gt;gier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som på grund av anknytning till en internationell organisa-&lt;br&gt;tion omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier&lt;br&gt;i vissa fall skall anses vara bosatt i Sverige endast i den mån det är fören-&lt;br&gt;ligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bi-&lt;br&gt;lagan till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om socialförsäkringstillhörigheten för anställda vid ambassader&lt;br&gt;och karriärkonsulat - särskilt vad gäller lokalanställd personal - behand-&lt;br&gt;las utförligt i avsnitt 8.4. Som framgått där åtnjuter viss personal på ut-&lt;br&gt;ländska beskickningar och karriärkonsulat här i landet privilegier och&lt;br&gt;immunitet. Det gäller dels den diplomatiska personalen men också an-&lt;br&gt;ställd tjänstepersonal m.fl. I paragrafen klargörs att även s.k. privattjänare&lt;br&gt;vid utländska ambassader m.m. här i landet skall omfattas av bestämmel-&lt;br&gt;sen. Vid bedömningen av vilka kategorier som skall omfattas av svensk&lt;br&gt;socialförsäkring skall konventionernas bestämmelser beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges förutsättningarna för att en person som har an-&lt;br&gt;knytning till en sådan internationell organisation som avses i 4 § lagen&lt;br&gt;om immunitet och privilegier i vissa fall skall anses bosatt i Sverige&lt;br&gt;under vissa förutsättningar. Sverige har ingått särskilda avtal som berör&lt;br&gt;internationell verksamhet här i landet. De internationella organisationer-&lt;br&gt;na och de personer som har anknytning till dessa har regelmässigt immu-&lt;br&gt;nitet och privilegier. I några av avtalen finns det särskilda bestämmelser&lt;br&gt;avseende socialförsäkringen för den vid organet anställda personalen.&lt;br&gt;Som ett exempel på ett sådant avtal kan nämnas den s. k. IMO-konven-&lt;br&gt;tionen (Överenskommelse med internationella sjöfartsorganisationen&lt;br&gt;[IMO] angående världssjöfartsuniversitetet, se SÖ1983:48). Detta avtal&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om att universitetstjänstemän och deras&lt;br&gt;familjemedlemmar skall omfattas av särskilda socialförsäkringsarrange-&lt;br&gt;mang som ombesörjs av IMO och därför skall vara undantagna från den&lt;br&gt;svenska socialförsäkringen. Undantag från denna regel gäller för&lt;br&gt;familjemedlemmar som var bosatta i Sverige omedelbart före tjänste-&lt;br&gt;mannens anställning vid universitetet. Denna senare kategori är enligt&lt;br&gt;avtalet berättigad till svenska socialförsäkringsförmåner med undantag&lt;br&gt;för barnbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra avtal uttalas att den verksamma personalen jämte familjemed-&lt;br&gt;lemmar skall åtnjuta samma rättigheter, privilegier och immunitet som&lt;br&gt;föreskrivs i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndsarbetare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En i Sverige bosatt person som lämnar landet för arbete för arbets-&lt;br&gt;givarens räkning skall fortfarande anses vara bosatt här, om han eller hon&lt;br&gt;är anställd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant&lt;br&gt;samfund eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller endast om utlandsvistelsen kan antas vara längst&lt;br&gt;fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras vad som skall gälla i fråga om bosättning här i&lt;br&gt;landet för personer som arbetar med biståndsarbete och liknande I&lt;br&gt;gällande rätt regleras bosättningen för dessa kategorier i lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring, lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag och i&lt;br&gt;lagen (1998:702) om garantipension. Utifrån gällande rätt har en förläng-&lt;br&gt;ning av utlandsvistelsen gjorts med två år och den kan enligt den före-&lt;br&gt;slagna lydelsen nu vara längst fem år. Frågan behandlas i avsnitt 8.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandsstuderande m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En i Sverige bosatt person som lämnar landet för att studera i ett an-&lt;br&gt;nat land skall fortfarande anses vara bosatt i Sverige så länge han eller&lt;br&gt;hon genomgår en studiestödsberättigande utbildning eller har utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag för doktorander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som kommer till Sverige för att studera skall inte anses vara bosatt&lt;br&gt;här. Detta gäller dock inte den som har utbildningsbidrag för doktoran-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras vad som skall gälla om bosättning här i landet för&lt;br&gt;vissa grupper av studerande. I första stycket finns en bestämmelse om&lt;br&gt;fortsatt bosättning i Sverige för personer som lämnar landet för att stu-&lt;br&gt;dera i ett annat land. Bestämmelsen har motiverats utförligt i avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt reglerna i 1 § skall en person som kommer till Sverige och kan&lt;br&gt;antas komma att vistas här under längre tid än ett år anses bosatt här. När&lt;br&gt;det gäller en person som kommer hit i syfte att studera skall detta dock -&lt;br&gt;vilket framgår av paragrafens andra stycke - gälla endast under förutsätt-&lt;br&gt;ning att den enskilde har rätt till utbildningsbidrag för doktorander. Även&lt;br&gt;denna fråga har behandlats i avsnitten 8.2. Lagrådet har pekat på det för-&lt;br&gt;hållandet att det kan förekomma att en person kommer till Sverige för att&lt;br&gt;studera men lyckas finansiera sina studier genom att erhålla anställning&lt;br&gt;som doktorand. Lagrådet har också påpekat att det motsatta förhållandet&lt;br&gt;kan föreligga, dvs. att en svensk forskarstuderande reser utomlands för att&lt;br&gt;studera men erhåller anställning som doktorand. Vid de av Lagrådet an-&lt;br&gt;givna förhållandena kommer huvudregeln att bli direkt tillämplig. Den&lt;br&gt;som kommer till Sverige som forskarstuderande eller reser ut ur landet&lt;br&gt;som en sådan och därefter erhåller anställning skall ses som en vanlig&lt;br&gt;arbetstagare. Huvudregeln i 1 § andra eller tredje stycket blir då direkt&lt;br&gt;tillämplig. Om en forskarstuderande innehar anställning som doktorand&lt;br&gt;redan vid utresan från Sverige kan även den särskilda bestämmelsen i 2 §&lt;br&gt;första stycket kunna komma ifråga. Frågan blir då om doktoranden har&lt;br&gt;sänts ut av en statlig arbetsgivare eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familj emedlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vad som sägs om personer som avses i 2-5 §§ gäller även medföljan-&lt;br&gt;de make samt bam som inte fyllt 18 år. Med make likställs den som utan&lt;br&gt;att vara gift med den utsände lever tillsammans med denne, om de&lt;br&gt;tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om bosättning här i landet för familje-&lt;br&gt;medlemmar till en person som tillhör någon av de i 2 - 5 §§ behandlade&lt;br&gt;personkategoriema. Det innebär att medföljande make och därmed lik-&lt;br&gt;ställda samt barn som inte fyllt 18 år skall anses bosatta i Sverige när den&lt;br&gt;statsanställde, m.fl. själv skall anses bosatt här.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbete i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Med arbete i Sverige avses vid tillämpning av denna lag förvärvs-&lt;br&gt;arbete i verksamhet här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fysisk person som bedriver näringsverksamhet har sådant fast&lt;br&gt;driftställe i Sverige som avses i punkt 3 av anvisningarna till 53 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) skall verksamhet hänförlig dit anses be-&lt;br&gt;driven här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges vad som vid tillämpningen av SofL i allmänhet&lt;br&gt;skall avses med arbete i Sverige. Uttrycket ”arbete i Sverige” är i sig ett&lt;br&gt;begrepp och skall användas vid bedömningen av om en person är försäk-&lt;br&gt;rad för arbetsrelaterade förmåner eller ej. I de följande tre paragraferna&lt;br&gt;finns särskilda regler om arbete på fartyg, utsändning och utbildning&lt;br&gt;m.m. Frågor om vad som skall avses med arbete i Sverige behandlas även&lt;br&gt;i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att med arbete i Sverige avses förvärvsarbete i&lt;br&gt;verksamhet här i landet. Härmed avses arbete/verksamhet som arbets-&lt;br&gt;tagare, uppdragstagare eller egenföretagare. Bestämmelsen kan jämföras&lt;br&gt;med 1 kap. 1 § första stycket LAF i dess gällande lydelse. Med förvärvs-&lt;br&gt;arbete här i landet inbegrips givetvis ett arbete som utförs av en arbets-&lt;br&gt;tagare utom riket under en tjänsteresa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket har ändrats i enlighet med vad Lagrådet&lt;br&gt;anfört. Bestämmelsen innebär att om en fysisk person som bedriver&lt;br&gt;näringsverksamheten har ett fast driftställe i Sverige på sådant sätt som&lt;br&gt;anges i nämnda anvisningspunkt i kommunalskattelagen skall ett för-&lt;br&gt;värvsarbete hänförligt dit anses bedrivet i Sverige. Som utvecklats i av-&lt;br&gt;snitt 7.2 innebär detta att, förutom arbete som rent fysiskt bedrivs i&lt;br&gt;Sverige, även tillfälligt arbete utomlands kan anses som arbete i Sverige&lt;br&gt;om det utförs som ett led i arbete vid ett fast driftställe i Sverige. Det kan&lt;br&gt;t.ex. röra sig om arbete som en egenföretagare tillfälligt bedriver i utlan-&lt;br&gt;det under förutsättning att detta inte kan anses självständigt i förhållande&lt;br&gt;till arbetet vid det fasta driftstället i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete på fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Arbete som sjöman på svenskt handelsfartyg anses som arbete i&lt;br&gt;Sverige. Detta gäller även om arbetet utförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i anställning på utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i&lt;br&gt;huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos någon&lt;br&gt;arbetsgivare som redaren har anlitat, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i anställning hos ägaren till ett svensk handelsfartyg eller hos någon&lt;br&gt;arbetsgivare som anlitats av ägaren, om fartyget hyrs ut till en utländsk&lt;br&gt;redare i huvudsak obemannat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjöman avses den som enligt sjömanslagen (1973:282) skall anses&lt;br&gt;som sjöman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges först att arbete som sjöman på svenskt&lt;br&gt;handelsfartyg skall anses som arbete i Sverige. Bestämmelsen har sitt&lt;br&gt;ursprung i de regler om försäkring för bl.a. arbetsskada och tilläggspen-&lt;br&gt;sion som uttryckligen eller enligt praxis gäller i dag. Dessutom skall en-&lt;br&gt;ligt första stycket 2 även anställning vid s.k. bare-boat charter anses som&lt;br&gt;arbete i Sverige. Den regeln har sitt ursprung i 20 kap. 1 § tredje stycket&lt;br&gt;AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom enligt AFL i dag (20 kap. 1 § andra stycket) skall vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av paragrafen den anses som sjöman som enligt sjömanslagen&lt;br&gt;skall anses som sjöman. Detta anges i paragrafens andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsändning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Arbete utomlands för en arbetsgivare med verksamhet i Sverige skall&lt;br&gt;anses som arbete här i landet, om arbetstagaren är utsänd av arbetsgiva-&lt;br&gt;ren och arbetet kan antas vara längst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en utländsk arbetsgivare under motsvarande förhållande sänder&lt;br&gt;någon till Sverige för arbete skall arbete i Sverige inte anses föreligga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som anges i 2 § gäller första och andra styckena även om utsänd-&lt;br&gt;ningstiden kan antas vara längre än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av kommentaren till 7 § är det inte endast arbete som rent&lt;br&gt;fysiskt bedrivs i Sverige som vid tillämpningen av SofL skall anses som&lt;br&gt;arbete i Sverige. Även arbete som utsänd arbetstagare kan under vissa&lt;br&gt;förutsättningar vara att anse som arbete i Sverige. I första stycket har in-&lt;br&gt;förts en allmän utsändningsregel. En uttrycklig sådan regel finns i dag&lt;br&gt;endast i 1 kap. 1 § ljärde stycket LAF, även om reglerna i 1 kap. 3 § AFL&lt;br&gt;får samma faktiska konsekvenser i ett utsändningsfall. En skillnad i för-&lt;br&gt;hållande till nuvarande regler är dock att det här sägs att arbetet utom-&lt;br&gt;lands skall anses bedrivet i Sverige om det kan antas vara längst ett år (jfr&lt;br&gt;avsnitt 7.2). Den praktiska konsekvensen av denna skillnad gentemot&lt;br&gt;nuvarande regel att arbetet skall avses vara längst ett år, är att arbetstaga-&lt;br&gt;rens egna uppgifter om arbetets varaktighet inte utan vidare måste tas för&lt;br&gt;goda utan dessa bör stödjas av andra omständigheter, t.ex. ett anställ-&lt;br&gt;ningsavtal eller ett intyg från arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I LAF finns i dag även en bestämmelse (1 kap. 1 § femte stycket) rö-&lt;br&gt;rande personer som sänds till Sverige för arbete här. En arbetstagare som&lt;br&gt;av en utländsk arbetsgivare sänds till Sverige för arbete här omfattas av&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen endast om arbetet är avsett att vara längre än ett&lt;br&gt;år. I förevarande paragrafs andra stycke finns en motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melse. Det innebär att en &amp;quot;omvänd&amp;quot; utsändningsregel som motsvarar den&lt;br&gt;nuvarande i LAF kommer att gälla inte bara inom arbetsskade-&lt;br&gt;försäkringen utan inom hela den arbetsbaserade delen av socialförsäk-&lt;br&gt;ringen sådan denna definieras enligt SofL. I likhet med den ”rättvända”&lt;br&gt;utsändningsregeln i första stycket ersätts avsiktsvillkoret med ett an-&lt;br&gt;tagandevillkor angående innebörden därav se avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns bestämmelser om utsträckt utsändningstid i vissa&lt;br&gt;fall. Den som sänds ut av en statlig arbetsgivare för arbete i annat land&lt;br&gt;skall anses utföra arbete i Sverige under hela utsändningstiden, även om&lt;br&gt;denna tid överstiger ett år; jfr nuvarande 1 kap. 1 § fjärde stycket LAF&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt avsnitt 8.3. En person som av en utländsk stat sänds till Sverige for Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;arbete här skall på motsvarande sätt anses utföra arbete i det sändande&lt;br&gt;landet under hela utsändningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diplomater m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Arbete som utförs av en person som tillhör en annan stats beskick-&lt;br&gt;ning eller karriärkonsulat skall anses som arbete i Sverige endast om det&lt;br&gt;är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de kon-&lt;br&gt;ventioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och&lt;br&gt;privilegier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sadant arbete som meaför att en person på grund av anknytning till&lt;br&gt;en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om&lt;br&gt;immunitet och privilegier i vissa fall skall anses som arbete i Sverige en-&lt;br&gt;dast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga&lt;br&gt;eller avtal som anges i bilagan till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att sådant arbete som utförs av am-&lt;br&gt;bassadpersonal m.fl. skall anses som arbete i Sverige om det är förenligt&lt;br&gt;med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som&lt;br&gt;anges i 2 och 3 §§ lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta&lt;br&gt;innebär att bedömningen av vilka personer som skall omfattas av social-&lt;br&gt;försäkringen skall göras utifrån konventionerna, som därför skall läggas&lt;br&gt;till grund för bedömningen av om den enskilde vid tillämpning av denna&lt;br&gt;lag skall anses ha arbete i Sverige. Den som enligt denna bestämmelse&lt;br&gt;anses ha arbete i Sverige kommer att omfattas av den arbetsbaserade för-&lt;br&gt;säkringen i dess helhet, dvs. även av arbetsskadeförsäkringen. Se även&lt;br&gt;vad som anförts i avsnitt 8.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket stadgas att ett arbete som en person utför för en särskild&lt;br&gt;internationell organisation och som omfattas av bestämmelserna i 4 §&lt;br&gt;lagen om immunitet och privilegier i vissa fall skall anses vara utfört i&lt;br&gt;Sverige. Sverige har ingått särskilda avtal som berör internationell verk-&lt;br&gt;samhet här i landet. De internationella organisationerna och de personer&lt;br&gt;som har anknytning till dessa har regelmässigt immunitet och privilegier.&lt;br&gt;I några av avtalen finns det särskilda bestämmelser avseende socialför-&lt;br&gt;säkringen för den vid organisationen anställda personalen. Som ett exem-&lt;br&gt;pel på ett sådant avtal kan nämnas den s. k. IMO-konventionen (se&lt;br&gt;kommentaren till 3 §). Vidare kan tilläggas vad gäller detta avtal att så-&lt;br&gt;dant arbete som utförs av den som omfattas av avtalet skall omfattas av&lt;br&gt;den svenska socialförsäkringen med avseende på socialförsäkringsförmå-&lt;br&gt;ner som hänför sig till arbete i Sverige utanför den organisation som av-&lt;br&gt;talet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra avtal uttalas att den verksamma personalen jämte familjemed-&lt;br&gt;lemmar skall åtnjuta samma rättigheter, privilegier och immunitet som&lt;br&gt;föreskrivs i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Socialförsäkringsskyddet&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Bosättningsbaserad försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§ Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner som&lt;br&gt;anges i lagen (1962:381) om allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning för sjukvård m.m. enligt 2 kap. i fråga om förmåner som p&lt;sub&gt;rop&lt;/sub&gt; 1998/99:119&lt;br&gt;beslutas av de allmänna försäkringskassorna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föräldrapenning på garantinivå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. folkpension i form av förtidspension och efterlevandepension be-&lt;br&gt;räknad i förhållande till det antal år som har tillgodoräknats som bosätt-&lt;br&gt;ningstid i Sverige, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rehabilitering och särskilt bidrag enligt 22 kap. i fråga om förmåner&lt;br&gt;som beslutas av de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som är bosatt i Sverige omfattas även av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen 11947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1969:205) om pensionstillskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen fl 986:378) om förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handi-&lt;br&gt;kappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för&lt;br&gt;långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T. lagen (1993:389) om assistansersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1998:702) om garantipension, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dessa båda paragrafer anges dels de förmåner enligt AFL som en här i&lt;br&gt;landet bosatt person är försäkrad för på grund av bosättningen (1 §), dels&lt;br&gt;den övriga lagstiftning om bosättningsbaserade socialförsäkringsför-&lt;br&gt;måner som en bosatt person omfattas av (2 §). I de författningar som räk-&lt;br&gt;nas upp i 2 § används inte, såsom i AFL, begreppet försäkrad men denna&lt;br&gt;skillnad är närmast teknisk. Innebörden av att en person är försäkrad för&lt;br&gt;förmåner enligt AFL respektive omfattad av lagstiftningen är densamma;&lt;br&gt;personen i fråga uppfyller det grundläggande anknytningsmomentet till&lt;br&gt;det aktuella förmånssystemet (jfr avsnitt 6.1). I den bosättningsbaserade&lt;br&gt;delen av socialförsäkringen är det grundläggande anknytningsmomentet&lt;br&gt;bosättning här i landet. Vad som avses med bosättning i Sverige har defi-&lt;br&gt;nierats i 2 kap. denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av den bosättningsbaserade försäkringen har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 6.3. Uppräkningen i paragraferna utgår från nu gällande lagstift-&lt;br&gt;ning och kan framdeles justeras efter hand som nya förmånsformer till-&lt;br&gt;kommer. Ett förtydligande beträffande folkpensionsförmånema har gjorts&lt;br&gt;efter Lagrådets granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till 2 kap. AFL är knutet en mängd olika författningar som berör rätt&lt;br&gt;till sjukvård och rätt till olika ersättningar för kostnader som uppkommer&lt;br&gt;i samband med att någon erhåller vård. Vissa av dessa förmåner handhas&lt;br&gt;av försäkringskassorna men de flesta handhas av landstingen. SofL om-&lt;br&gt;fattar emellertid inte - vilket framgår av 1 kap. 3 § - de landstingsan-&lt;br&gt;knutna förmånerna, och därför har i 1 § 1 här gj orts den begränsningen&lt;br&gt;att försäkringen med anknytning till 2 kap. AFL omfattar endast därtill&lt;br&gt;hörande förmåner som beslutas av försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att kravet på inskrivning i försäkringskassan har tagits bort&lt;br&gt;och ersatts med ett krav på bosättning innebär detta att även bidragsmot-&lt;br&gt;tagaren (se även ändringarna i de lagar som anges i 2 § 1 och 3) skall&lt;br&gt;vara bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 8 Till den som enligt utlänningslagen (1989:529) behöver ha uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd i Sverige far förmåner enligt 1 och 2 §§ utges tidigast från&lt;br&gt;och med den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla men inte för längre tid&lt;br&gt;tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljats. Om det finns syn-&lt;br&gt;nerliga skäl, far förmåner utges även om uppehållstillstånd inte har be-&lt;br&gt;viljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmåner enligt första stycket betalas inte ut för tid då bistånd enligt&lt;br&gt;lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har lämnats till&lt;br&gt;den försäkrade om förmånerna är av motsvarande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafens första stycke anges att förmåner, som efter flyttning till&lt;br&gt;Sverige skall betalas ut till den som enligt utlänningslagen (1989:529)&lt;br&gt;behöver ha uppehållstillstånd i Sverige, far betalas tidigast från och med&lt;br&gt;den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla men inte för längre tid tillbaka&lt;br&gt;än tre månader före det att tillståndet beviljats. Eftersom viss tid kan för-&lt;br&gt;flyta från det att ett tillstånd börjar gälla fram till det att det beviljats har&lt;br&gt;en tremånadersgräns angivits för hur lång tid tillbaka förmåner kan utbe-&lt;br&gt;talas. Som framgått i avsnitt 6.4.2 motsvarar bestämmelsen delar av en&lt;br&gt;nuvarande regel i 5 § andra stycket RFFS 1998:11 om inskrivning och&lt;br&gt;avregistrering hos allmän försäkringskassa (jfr också 1 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket AFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista meningen första stycket har intagits ett undantag. Lagrådet har&lt;br&gt;förordat en omformulering av meningen så att det tydligare kommer till&lt;br&gt;uttryck att meningen har en självständig innebörd och inte anknyter till&lt;br&gt;de tidsgränser som anges i första meningen. Stadgandet innebär att för-&lt;br&gt;måner far utges även om ett uppehållstillstånd inte har beviljats om det&lt;br&gt;föreligger synnerliga skäl. Sådana skäl bör exempelvis anses föreligga&lt;br&gt;när uppehållstillståndsprövningen endast är av formell natur t.ex. för in-&lt;br&gt;flyttade utländska adoptivbarn till här bosatta personer eller minderåriga&lt;br&gt;bam som återförenas med här bosatta föräldrar som har uppehållstill-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket är ny som generell föreskrift men mot-&lt;br&gt;svaras i viss mån av den nuvarande lydelsen i 1 § andra stycket andra&lt;br&gt;meningen lagen om allmänna barnbidrag och 5 § tredje stycket lagen om&lt;br&gt;förlängt barnbidrag. Bestämmelsen föreslås i övrigt för att, efter mönster&lt;br&gt;av en bestämmelse om undantag från bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620), förhindra att dubbla förmåner utbetalas i fall då bistånd kun-&lt;br&gt;nat lämnas enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande (jfr&lt;br&gt;1 § andra stycket i den lagen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetsbaserad försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning och havandeskapspenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föräldrapenning över garantinivå och tillfällig föräldrapenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tilläggspension i form av förtidspension och efterlevandepension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkpension i form av förtidspension och efterlevandepension be-&lt;br&gt;räknad i förhållande till det antal ar för vilka tillgodoräknats pensions-&lt;br&gt;poäng för tilläggspension, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. rehabilitering och rehabiliteringsersättning enligt 22 kap. i fråga om&lt;br&gt;förmåner som beslutas av de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som arbetar i Sverige omfattas även av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa båda paragrafer anges dels de förmåner enligt AFL som en här i&lt;br&gt;landet förvärvsarbetande person på grundval av arbetet är försäkrad för&lt;br&gt;(4 §), dels den övriga lagstiftning om arbetsbaserade socialförsäkrings-&lt;br&gt;förmåner som en förvärvsarbetande person omfattas av (5 §). I de författ-&lt;br&gt;ningar som räknas upp i 5 § används inte alltid, såsom i AFL, begreppet&lt;br&gt;försäkrad men denna skillnad är närmast teknisk. Innebörden av att en&lt;br&gt;person är försäkrad för förmåner enligt AFL respektive omfattad av an-&lt;br&gt;nan lagstiftning är densamma; personen i fråga uppfyller det grund-&lt;br&gt;läggande anknytningsmomentet till det aktuella förmånssystemet (jfr av-&lt;br&gt;snitt 7.4). I den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen är det grund-&lt;br&gt;läggande anknytningsmomentet rent principiellt förekomsten av för-&lt;br&gt;värvsarbete i verksamhet här i landet, åtminstone under en viss tid. Vad&lt;br&gt;som avses med arbete i Sverige har definierats i 2 kap. denna lag. Ett för-&lt;br&gt;tydligande beträffande folkpensionsförmånerna har gjorts efter Lagrådets&lt;br&gt;granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till 22 kap. AFL är knutet flera olika författningar som berör rätt till&lt;br&gt;olika rehabiliteringsförmåner. Medan vissa av dessa förmåner handhas av&lt;br&gt;försäkringskassorna handhas andra av landstingen. SofL omfattar&lt;br&gt;emellertid inte - vilket framgår av 1 kap. 3 § - de landstingsanknutna&lt;br&gt;förmånerna, och därför har här i 4 § 5 gjorts den begränsningen att för-&lt;br&gt;säkringen med anknytning till 22 kap. AFL omfattar endast därtill höran-&lt;br&gt;de förmåner som beslutas av försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av den bosättningsbaserade försäkringen har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 6.2 och 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För arbetstagare gäller försäkringen enligt 4 och 5 §§ från och med&lt;br&gt;den första dagen av anställningstiden. För andra gäller försäkringen dock&lt;br&gt;från och med den dag då arbetet har påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen upphör att gälla tre månader efter den dag då arbetet har&lt;br&gt;upphört av någon annan anledning än ledighet för semester, ferier eller&lt;br&gt;motsvarande uppehåll (efterskyddstid). Försäkringen upphör tidigare än&lt;br&gt;som nu sagts om den enskilde påbörjat arbete i ett annat land och om-&lt;br&gt;fattas av motsvarande försäkring i det landet eller om det finns andra sär-&lt;br&gt;skilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke ges bestämmelser om när den arbetsbaserade&lt;br&gt;delen av socialförsäkringen skall börja att gälla. Lagrådet har förordat att&lt;br&gt;innehållet i första och andra meningen skall byta plats, eftersom huvud-&lt;br&gt;regeln bör avse normalfallet dvs. anställningsförhållandet. Paragrafen har&lt;br&gt;omformulerats i enlighet härmed. För en arbetstagare gäller att om denne&lt;br&gt;har en särskilt avtalad anställningsdag skall arbetet anses påbörjat&lt;br&gt;nämnda dag och försäkringen börjar då att gälla. För övriga, icke an-&lt;br&gt;ställda, gäller att ett arbete skall ha påbörjats för att försäkringen skall&lt;br&gt;börja gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges den tidsrymd som försäkringen alltjämt skall&lt;br&gt;gälla efter det att arbetet har upphört. Denna tid omfattar en period om tre&lt;br&gt;månader och har benämnts efterskyddstid. Sådana uppehåll som semes-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter, ferier eller motsvarande uppehåll räknas aldrig som efterskyddstid.&lt;br&gt;Vidare anges att forsäkringen kan komma att upphöra tidigare än tre&lt;br&gt;månader efter det då arbetet har upphört exempelvis om en person på-&lt;br&gt;börjat ett nytt arbete i ett annat land och då omfattas av forsäkringen i det&lt;br&gt;landet. Andra särskilda skäl kan vara att den enskilde själv uppger att&lt;br&gt;arbetet har upphört och att han eller hon inte har för avsikt att arbeta mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en förmån som avses i 4 eller 5 § utges när försäkringen skall&lt;br&gt;upphöra enligt 6 § andra stycket, fortsätter försäkringen enligt 4 eller 5 §&lt;br&gt;att gälla under den tid för vilken förmånen utges. Försäkringen fortsätter&lt;br&gt;också att gälla, enligt de grunder som regeringen fastställer, för den tid en&lt;br&gt;person genomgår utbildning eller står till arbetsmarknadens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att den, som vid den tidpunkt då den arbetsbase-&lt;br&gt;rade försäkringen enligt 6 § skall upphöra (dvs. senast tre månader efter&lt;br&gt;det att arbetet upphört) uppbär någon förmån som omfattas av försäk-&lt;br&gt;ringen, fortsätter att vara försäkrad så länge den förmånen eller någon&lt;br&gt;annan arbetsbaserad förmån utbetalas. Det innebär t.ex. att den som är&lt;br&gt;sjuk och uppbär sjukpenning då arbetet upphör kan fortsätta att få sjuk-&lt;br&gt;penning enligt reglerna i 3 kap. AFL så länge sjukdomen består. Om den&lt;br&gt;försäkrade vid sjukpenningrättens upphörande börjar uppbära någon an-&lt;br&gt;nan arbetsbaserad förmån, t.ex. föräldrapenning över garantinivån, fort-&lt;br&gt;sätter hela försäkringen alltjämt att gälla. Först då den försäkrade inte&lt;br&gt;längre är berättigad till någon av de arbetsbaserade förmånerna upphör&lt;br&gt;försäkringsskyddet. Försäkringen fortsätter även att gälla för den som&lt;br&gt;genomgår utbildning eller står till arbetsmarknadens förfogande på det&lt;br&gt;sätt regeringen i de särskilda fallen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 8 Försäkringen för pensioner eller skadeersättningar som avses i 4 § 3&lt;br&gt;och 4 samt 5 § 1 och 3 skall gälla när rätten till en förmån enligt de lagar&lt;br&gt;som anges där kan härledas från ett arbete i Sverige. Detsamma gäller&lt;br&gt;försäkringen för föräldrapenning över garantinivå enligt 4 § 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen för pensioner enligt första stycket skall också gälla i det&lt;br&gt;fall rätten till förmånen kan härledas från sådan ersättning som anges i 12&lt;br&gt;och 13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke finns särskilda regler om försäkringstid när det&lt;br&gt;gäller förmåner som betalas ut vid en tidpunkt men som grundas på en&lt;br&gt;tidigare intjänad rätt till dessa förmåner. Det gäller enligt första meningen&lt;br&gt;i stycket tilläggspension och folkpension som grundas på intjänade pen-&lt;br&gt;sionspoäng enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och inkomst-&lt;br&gt;grundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension (LIP) samt arbetsskadeersättning enligt lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring. Det innebär att den som någon gång på grund&lt;br&gt;av arbete tillgodoräknats pensionspoäng eller pensionsrätt enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i AFL eller numera i LIP alltid är försäkrad för inkomst-&lt;br&gt;grundad ålderspension och folkpension som grundas på tillgodoräknade&lt;br&gt;pensionspoäng. Vidare är den som under tid då han utfört förvärvsarbete i&lt;br&gt;Sverige blivit utsatt för skadlig inverkan i arbetet försäkrad för en&lt;br&gt;ådragen arbetsskada även efter det att arbetet upphört. Den arbetsskadade&lt;br&gt;kan således få rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen även för tid&lt;br&gt;efter det att arbetet upphört och detta även om skadan visat sig först efter&lt;br&gt;denna tidpunkt. Någon motsvarande bestämmelse angående arbetsskada-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de finns inte i gällande bestämmelser men enligt praxis har gällt att en&lt;br&gt;person, som inte längre är försäkrad, är berättigad till ersättning även om&lt;br&gt;arbetsskadan visat sig efter arbetets upphörande under förutsättning att ett&lt;br&gt;orsakssamband föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande föräldrapenning över garantinivå gäller särskilda&lt;br&gt;regler om försäkringstid. Försäkringen för denna förmån kan bestå även&lt;br&gt;efter den tidpunkt då den enligt 6 § skulle ha upphört. Reglerna förklaras&lt;br&gt;av att det i enlighet med vad som nu gäller inom respektive förmånsslag&lt;br&gt;även i framtiden skall vara möjligt att uppbära förmånen även om längre&lt;br&gt;tid än tre månader förflutit sedan det senaste kvalificerande arbetet upp-&lt;br&gt;hört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall krävs enligt de särskilda förmånslagama att den försäkrade&lt;br&gt;fortfarande har ett arbete, som han antingen utför samtidigt som för-&lt;br&gt;månen uppbärs eller behöver avstå från under den aktuella dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att försäkringen för pensioner även fortsätter att&lt;br&gt;gälla om den kan härledas från sådan ersättning som anges i 11 och&lt;br&gt;12 §§. Försäkringen kan således gälla även när den enskilde haft andra&lt;br&gt;ersättningar än sådana som erhållits på grund av arbete. I detta stycke&lt;br&gt;klargörs att den som någon gång fatt pensionsrätt beräknad på sådan er-&lt;br&gt;sättning som anges i paragraferna är försäkrad även när det gäller utfaen-&lt;br&gt;det av pensionen. Innebörden härav är således att även om man inte&lt;br&gt;uppfyller de gängse kraven på att vara försäkrad för den arbetsbaserade&lt;br&gt;delen skall man ändå anses vara försäkrad när utbetalning av pensionen&lt;br&gt;kommer ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har modifierats efter påpekande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För biståndsarbetare m.fl. enligt 2 kap. 4 § som till följd av utlandsar-&lt;br&gt;bete inte omfattas av den arbetsbaserade försäkringen och som efter ut-&lt;br&gt;landstjänstgöringens slut återvänder till Sverige skall efierskyddstiden&lt;br&gt;börja löpa först efter återkomsten, om utlandstjänstgöringen varat längst&lt;br&gt;fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har införts en bestämmelse som innebär att för biståndsar-&lt;br&gt;betare m.fl. som arbetar i utlandet skall inte efierskyddstiden börja räknas&lt;br&gt;förrän från det att dessa har återkommit till Sverige från sin ut-&lt;br&gt;landstjänstgöring. För att det klart skall framgå att bestämmelsen endast&lt;br&gt;är tillämplig på den försäkrade som direkt efter utlandstjänstgöringens&lt;br&gt;slut återvänder till Sverige har detta angivits enligt förslag av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Försäkringen enligt 4 eller 5 § fortsätter att gälla efter efterskydds-&lt;br&gt;tiden enligt 6 § andra stycket så länge skyddsbestämmelserna om beräk-&lt;br&gt;ning av sjukpenninggrundande inkomst i 3 kap. 5 § tredje stycket 4-6&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har pekat på det mindre lämpliga i att helt och hållet ersätta det&lt;br&gt;som nu är lagreglerat med regeringsföreskrifter. Paragrafen har därför&lt;br&gt;ändrats så att den nu hänvisar till situationer som finns i 3 kap. 5 § 3&lt;br&gt;stycket punkterna 4-6 lagen om allmän försäkring. Försäkringen kan så-&lt;br&gt;ledes komma att gälla under längre tid än den normala efterskyddstiden&lt;br&gt;enligt 6 §. Vidare kan nämnas att försäkringen efter att fall som avses i&lt;br&gt;förevarande paragraf inte längre är för handen kan fortsätta att gälla i fall&lt;br&gt;som avses i t.ex. 3 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som enligt utlänningslagen (1989:529) behöver ha arbetstill-&lt;br&gt;stånd i Sverige eller ett uppehållstillstånd med motsvarande verkan har&lt;br&gt;inte rätt till förmåner enligt 4 och 5 §§ förrän ett sådant tillstånd har be-&lt;br&gt;viljats. Ersättning får därvid utges tidigast från och med den dag då till-&lt;br&gt;ståndet börjar galla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före&lt;br&gt;det att tillståndet beviljades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningarna i första stycket gäller inte arbetsskadeersättning enligt&lt;br&gt;5 § 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispositionen av 11-15 §§ har ändrats på det sätt Lagrådet föreslagit.&lt;br&gt;Den tidigare 15 § utgör nu 11 § och de tidigare föreslagna 11-14 §§ ut-&lt;br&gt;gör nu 12-15 §§. I den förevarande paragrafens första stycket finns en&lt;br&gt;bestämmelse om rätt till arbetsbaserade förmåner för personer som för att&lt;br&gt;kunna arbeta här i landet behöver arbetstillstånd eller uppehållstillstånd&lt;br&gt;med motsvarande verkan. Med uppehållstillstånd med motsvarande&lt;br&gt;verkan avses permanent uppehållstillstånd och andra uppehållstillstånd&lt;br&gt;som beviljas personer som skall arbeta här i landet men som inte behöver&lt;br&gt;arbetstillstånd (egenföretagare och liknande). Denna bestämmelse mot-&lt;br&gt;svarar till sitt innehåll bestämmelsen i 3 § om bosättningsförmåner för&lt;br&gt;personer som behöver uppehållstillstånd här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket gäller arbetsskadeförsäkringen utan krav på ar-&lt;br&gt;betstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Speciella försäkringssituationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En person som har förtidspension som beräknats enligt 13 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring är försäkrad för inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;beräknad på denna förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den förevarande paragrafen stadgas att en person är försäkrad för intjä-&lt;br&gt;nande av ålderspensionsrätt om han eller hon har förtidspension som har&lt;br&gt;beräknats utifrån antagandepoäng. Det kan förekomma att en person som&lt;br&gt;aldrig har haft ett arbete har förtidspension beräknad enligt 13 kap. 2 §.&lt;br&gt;Denna bestämmelse skyddar personer som hör till en sådan kategori, t.ex.&lt;br&gt;en person som uppburit vårdbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som uppbär någon av följande förmåner är försäkrad för in-&lt;br&gt;komstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension och tilläggspension i form av förtidspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vårdbidrag, som inte avser merkostnader, enligt 8 § lagen (1998:703)&lt;br&gt;om handikappersättning och vårdbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dagpenning från arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utbildningsbidrag i form av dagpenning under arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning och yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning vid genera-&lt;br&gt;tionsväxling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudie-&lt;br&gt;stöd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och&lt;br&gt;ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar&lt;br&gt;(TUFF),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförvarsplikt ocn till andra som får dagpenning enligt&lt;br&gt;de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall tas upp som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att den som uppbär de olika förmånerna under 1-9 är&lt;br&gt;försäkrad för inkomstgrundad ålderspension och tilläggspension i form&lt;br&gt;av förtidspension. Denna bestämmelse har införts för att möjliggöra in-&lt;br&gt;tjänande av ålderspensionsrätt m.m. för den som inte blivit försäkrad&lt;br&gt;direkt genom förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för pensionsgrundande be-&lt;br&gt;lopp för barnår enligt 3 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har genomgått grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt är försäkrad för pensionsgrundande belopp för plikt-&lt;br&gt;tjänstgöring enligt 3 kap. lagen om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen stadgas att den som är bosatt i Sverige är försäkrad för&lt;br&gt;barnår och plikttjänstgöring trots att förmånen är förknippad med ett ar-&lt;br&gt;betsvillkor. Bestämmelsen innebär således att en person i dessa situatio-&lt;br&gt;ner skall kunna få tillgodoräknas pensionsgrundande belopp genom bo-&lt;br&gt;sättning trots att förmånen är arbetsbaserad. Arbetsvillkoret måste dock&lt;br&gt;uppfyllas på något sätt antingen före den aktuella perioden eller efter,&lt;br&gt;vilket framgår av bestämmelserna i LIP. Bestämmelsen har endast be-&lt;br&gt;tydelse för den som inte genom arbete blivit försäkrad enligt 3 kap. 5 § 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som genomgår utbildning som är förenad med särskild risk för&lt;br&gt;arbetsskada är försäkrad för arbetsskada enligt lagen (1976:380) om ar-&lt;br&gt;betsskadeförsäkring. Regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer meddelar närmare föreskrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf är överförd från 1 kap. 1 § 2 stycket lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som, i enlighet med förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämp-&lt;br&gt;ningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller&lt;br&gt;deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, omfattas av lagstift-&lt;br&gt;ningen i en annan stat är inte försäkrad för sådana förmåner enligt denna&lt;br&gt;lag som motsvarar förmåner som avses i förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges en bestämmelse som uttryckligen anger att den som&lt;br&gt;enligt förordning (EEG) nr 1408/71 i visst fall skall vara omfattad av ett&lt;br&gt;annat lands lagstiftning inte är försäkrad för förmåner som även skulle&lt;br&gt;kunna ges enligt SofL. Bestämmelsen är bl.a. föranledd av att förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 inte förbjuder ett land att ge en person förmåner även&lt;br&gt;om någon skyldighet därtill inte föreligger enligt förordningen (se EG-&lt;br&gt;domstolens dom i mål 69/79 Jordens-Vosters).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förordning (EEG) nr 1408/71 följer att familjemedlemmar till en&lt;br&gt;förvärvsarbetande som skall omfattas av lagstiftningen i Sverige kan ha&lt;br&gt;rätt till bl.a. sjukvårdsförmåner här i landet även om de inte är bosatta&lt;br&gt;här. Lagrådet har ifrågasatt om andra stycket skall tas med i lagen då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dess innehåll får anses följa av förordningen (EEG) nr 1408/71. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund och då gränsdragningsproblem kan uppkomma, tas&lt;br&gt;därför detta stycke bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Förmåner vid utlandsvistelse&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Bosättningsbaserade förmåner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § För tid då en försäkrad vistas i ett land som inte ingår i Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES) far förmåner som grundas på bo-&lt;br&gt;sättning utges endast i de fall som avses i 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av paragrafen skall begränsningarna i fråga om de bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserade förmånerna gälla endast vid vistelse utanför EES. Vid&lt;br&gt;vistelse i ett land inom EES gäller således samma regler som vid vistelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör märkas att en grundläggande förutsättning för tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna i kapitlet är att den enskilde vid utlandsvistelsen alltjämt&lt;br&gt;är försäkrad, dvs. fortfarande anses bosatt här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Förmåner får utges om utlandsvistelsen kan antas vara längst sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ersättning för sjukvård m.m. enligt 3 kap. 1 § 1 tillämpas&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård som ges utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsförmåner enligt 3 kap. 1 § 3 samt 2 § 2, 6 och 11 utges så&lt;br&gt;länge den försäkrades bosättning i Sverige består enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln-vilken finns i paragrafens första stycke - är att bosättnings-&lt;br&gt;baserade förmåner kan utges endast om utlandsvistelsen kan antas vara&lt;br&gt;längst sex månader. Bedömningen av utlandsvistelsens längd skall göras i&lt;br&gt;samband med utresan. Bedöms vistelsen komma att vara längre än sex&lt;br&gt;månader kommer förmånen inte att kunna ges under utlandsvistelsen.&lt;br&gt;Motsvarande regler gäller redan i dag för bl.a. barnbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra och tredje stycke görs undantag från sexmånaders-&lt;br&gt;regeln för vissa angivna förmåner. Det gäller dels sjukvårdsförmåner&lt;br&gt;(andra stycket), dels olika folkpensionsförmåner (tredje stycket). I fråga&lt;br&gt;om sjukvårdsförmåner är rättigheterna begränsade enligt vad som följer&lt;br&gt;av bestämmelserna i AFL och därtill anknytande författningar. Folkpen-&lt;br&gt;sionsförmåner och garantipension betalas däremot så länge den försäkra-&lt;br&gt;des bosättning i Sverige består enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 8 Tidsbegränsningen i 2 § första stycket gäller inte sådana statsanställda&lt;br&gt;och deras familjemedlemmar som avses i 2 kap. 2 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbegränsningen gäller inte heller familjestöd enligt 3 kap. 1 8 2&lt;br&gt;eller 2 § 1, 3, 5 och 10 till biståndsarbetare m.fl. och studerande eller&lt;br&gt;deras familjemedlemmar som avses i 2 kap. 4-6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke följer att sexmånadersregeln i 2 § inte skall&lt;br&gt;gälla för personer som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land&lt;br&gt;för arbete för arbetsgivarens räkning. De skall således behandlas som om&lt;br&gt;de vistades i Sverige. Detsamma gäller medföljande make och barn under&lt;br&gt;18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För biståndsarbetare m.fl. och studerande i utlandet skall enligt para-&lt;br&gt;grafens andra stycke sexmånadersregeln i 2 § inte gälla i fråga om visst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familjestöd. Det gäller här föräldrapenning på garantinivå, barnbidrag,&lt;br&gt;förlängt barnbidrag, adoptionsbidrag samt underhållsstöd. Biståndsarbe-&lt;br&gt;taren, annan därmed jämställd eller studeranden skall i fråga om dessa&lt;br&gt;förmåner behandlas som om han vistades i Sverige. Detsamma gäller för&lt;br&gt;familjemedlemmar till dessa personer. Vad som avses med familjemed-&lt;br&gt;lemmar framgår av 2 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Har rätten till en bosättningsbaserad förmån upphört med tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelserna om bosättning i 2 kap. eller bestämmelserna om ut-&lt;br&gt;landsvistelse i 1-3 §§, får förmånen efter ansökan hos försäkringskassan&lt;br&gt;fortsätta att utges om det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå&lt;br&gt;som uppenbart oskäligt att dra in förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges möjlighet för en försäkringskassa att efter ansökan be-&lt;br&gt;sluta om förlängd utbetalning i vissa fall av en bosättningsbaserad förmån&lt;br&gt;efter det att rätten till förmånen har upphört med tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna om bosättning i 2 kap. eller bestämmelserna om utlandsvistelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1-3 §§. En liknande bestämmelse finns för närvarande i 5 kap. 16 §&lt;br&gt;AFL. Frågan har behandlats i slutet av avsnitt 10.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetsbaserade förmåner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § För tid då en försäkrad vistas utomlands får förmåner vid sjukdom,&lt;br&gt;havandeskap, tillfällig vård av barn och rehabilitering enligt 3 kap. 4 § 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 5 endast utges i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om ett ersättningsfall inträffar utomlands medan den försäkrade där&lt;br&gt;utför sådant arbete som skall anses som arbete i Sverige enligt 2 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om försäkringskassan medger att den försäkrade reser till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om begränsningar i rätten till utgivande&lt;br&gt;av vissa arbetsbaserade förmåner för tid då den förmånsberättigade vistas&lt;br&gt;utomlands. När det gäller hithörande s.k. dagersättningar har försäkrings-&lt;br&gt;kassorna såvitt gäller deras område i allmänhet samtidigt ansvar för att de&lt;br&gt;försäkrade blir rehabiliterade. Till skillnad mot vad som är fallet beträf-&lt;br&gt;fande de bosättningsbaserade förmånerna (se 1 § detta kapitel) gäller be-&lt;br&gt;gränsningarna även inom EES. I fall då förordning (EEG) nr 1408/71 är&lt;br&gt;tillämplig kan dock begränsningarna komma att delvis sättas ur spel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningarna gäller i fråga om sjukpenning, havandeskapspenning,&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning.&lt;br&gt;Vidare kan - efter mönster av nuvarande 3 kap. 15 § första stycket e)&lt;br&gt;AFL - sådana förmåner betalas ut endast om ett ersättningsfall inträffar&lt;br&gt;utomlands medan den försäkrade utför sådant arbete som skall anses som&lt;br&gt;arbete i Sverige eller om försäkringskassan medger att den försäkrade&lt;br&gt;reser till utlandet. Lagrådet har förordat att hänvisningen till 4 kap. 1 §&lt;br&gt;fjärde stycket AFL, som fanns i punkten 3 i paragrafen, skall utgå. Denna&lt;br&gt;punkt har därför tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Pensionsförmåner och skadeersättningar enligt 3 kap. 4 § 3 och 4&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 utges för tid då den försäkrade vistas utomlands så länge&lt;br&gt;rätten till förmånen består. Detta gäller också i fråga om föräldrapenning&lt;br&gt;över garantinivå enligt 3 kap. 4 § 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om barnet är bosatt i Sverige, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om försäkringskassan medger det, när ett barn hämtas i samband&lt;br&gt;med adoption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tydlighets skull anges i paragrafen att sådana förmåner för vilka be-&lt;br&gt;gränsningarna i 5 § inte skall gälla kan betalas ut för tid då den förmåns-&lt;br&gt;berättigade vistas utomlands så länge han är försäkrad för förmånen en-&lt;br&gt;ligt 2 och 3 kap., dvs. på samma villkor som gäller vid vistelse i Sverige.&lt;br&gt;Beträffande föräldrapenning över garantinivån gäller detta under förut-&lt;br&gt;sättning att barnet fortfarande anses bosatt i Sverige, i syfte att för denna&lt;br&gt;speciella förmån ändå behålla någon anknytning till Sverige under den&lt;br&gt;långa tid som förmånen kan lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § För utbetalning av en förmån utomlands får krävas bevis om att rätten&lt;br&gt;till förmånen består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande bestämmelse finns i bl.a. 16 kap. 13 § AFL som avser pen-&lt;br&gt;sion och som nu föreslås bli upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Anmälan och handläggning av ärenden&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Anmälan till försäkringskassan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som bosätter sig i Sverige och som inte är folkbokförd här skall&lt;br&gt;anmäla sig till den försäkringskassa som avses i 4 §. Bosättningsbaserade&lt;br&gt;förmåner enligt 3 kap. 1 och 2 §§ får inte utges för längre tid tillbaka än&lt;br&gt;tre månader före den månad då anmälan gjordes eller försäkringskassan&lt;br&gt;på annat sätt fick kännedom om bosättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avses i 2 kap. 2 § första stycket och som inte är folkbokförd&lt;br&gt;här skall anmäla sig till den försäkringskassa som avses i 5 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bosätter sig i Sverige och som inte är folkbokförd här i landet&lt;br&gt;skall enligt paragrafen anmäla bosättningen till försäkringskassan (jfr&lt;br&gt;nuvarande 1 kap. 5 § andra stycket AFL). Vilken försäkringskassa som&lt;br&gt;anmälan skall göras till framgår av 4 §. Syftet med anmälningsskyldig-&lt;br&gt;heten är att försäkringskassan ges möjlighet att pröva om anmälaren kan&lt;br&gt;bli försäkrad för bosättningsbaserade förmåner. Vidare finns en bestäm-&lt;br&gt;melse som begränsar möjligheten till retroaktiv utbetalning av förmåner.&lt;br&gt;Bosättningsbaserade förmåner skall enligt denna bestämmelse inte kunna&lt;br&gt;utges för längre tid tillbaka än tredje månaden före den då anmälan har&lt;br&gt;gjorts eller försäkringskassan på annat sätt fått kännedom om bosätt-&lt;br&gt;ningen (jfr nuvarande 1 kap. 5 § första stycket AFL). Bestämmelsen av-&lt;br&gt;ser endast utgivande av förmåner och hindrar således inte att t.ex. tillgo-&lt;br&gt;doräknande av försäkringstid för garantipension sker för längre tid till-&lt;br&gt;baka. Andra stycket avser s.k. direktutsända som inte återvänder till&lt;br&gt;Sverige före det att de sänds ut på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Arbetsbaserade förmåner enligt 3 kap. 4 § samt 5 § 2 och 3 får inte&lt;br&gt;utges för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då för-&lt;br&gt;säkringskassan fick kännedom om arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan om arbete i Sverige som görs av den som arbetar här utan&lt;br&gt;att vara bosatt i landet skall lämnas till den försäkringskassa som avses i&lt;br&gt;5§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att paragrafen saknar motsvarighet till 1 § första&lt;br&gt;styckets anmälningsskyldighet och forum och har lämnat ett förslag till&lt;br&gt;skrivning härom. På grund av administrativa skäl införs inte någon an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet. Paragrafen har dock omformulerats efter det att&lt;br&gt;förslaget lämnades till Lagrådet. Liksom är fallet beträffande de bo-&lt;br&gt;sättningsbaserade förmånerna (se föregående paragraf) gäller restrik-&lt;br&gt;tioner mot retroaktiva utbetalningar för arbetsbaserade förmåner. Be-&lt;br&gt;gränsningen innebär att arbetsbaserade förmåner inte utges för längre tid&lt;br&gt;tillbaka än tre månader före den månad då försäkringskassan fick&lt;br&gt;kännedom om arbetet. För en person som arbetar här i landet utan att vara&lt;br&gt;bosatta här krävs normalt då att denna har anmält arbetet till försäk-&lt;br&gt;ringskassan för att kassan skall få sådan kännedom. För den som också är&lt;br&gt;bosatt här i landet lämnar försäkringskassan normalt att få kännedom om&lt;br&gt;arbetet genom information från skattemyndigheten. Detta framgår av&lt;br&gt;paragrafens första stycke. Där framgår också att begränsningen inte gäller&lt;br&gt;i fråga om arbetsskadeförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att om en anmälan om arbete i Sverige görs av&lt;br&gt;den som inte är bosatt här skall han eller hon göra den till den försäk-&lt;br&gt;ringskassa som avses i 5 §, vilket i praktiken är samma kassa som om&lt;br&gt;denne hade varit bosatt här. Av skäl som utvecklats i avsnitt 11.1 före-&lt;br&gt;ligger således inte någon generell skyldighet för den som kommer till&lt;br&gt;Sverige för att arbeta att anmäla sig till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som lämnar Sverige för en tid som kan antas ha betydelse för&lt;br&gt;rätten till förmåner enligt 2 eller 4 kap. skall anmäla detta till den försäk-&lt;br&gt;ringskassa som avses i 4-6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att den som lämnar Sverige för en tid som kan antas&lt;br&gt;ha betydelse för rätt till förmåner skall anmäla detta till försäkrings-&lt;br&gt;kassan. Den som uppbär någon socialförsäkringsförmån och lämnar&lt;br&gt;Sverige skall anmäla detta till försäkringskassan. Även den som upphör&lt;br&gt;att arbeta i Sverige utan att då vara berättigad till någon socialförsäk-&lt;br&gt;ringsförmån och lämnar landet skall göra en anmälan om detta till försäk-&lt;br&gt;ringskassan. Sådan anmälningsskyldighet bör dock inte föreligga om den&lt;br&gt;förvärvsarbetande aldrig anmält sig hos försäkringskassan eller av annat&lt;br&gt;skäl inte blivit registrerad där. Vidare måste den som lämnar Sverige för&lt;br&gt;längre tid än ett år liksom i dag göra en anmälan om detta. Eftersom ut-&lt;br&gt;givande av förmåner vid utlandsvistelse i många fall enligt 4 kap. skall&lt;br&gt;vara ytterligare begränsad, kan anmälningsskyldighet föreligga även vid&lt;br&gt;utlandsvistelser understigande ett år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslutande försäkringskassa m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett ärende som skall avgöras av en allmän försäkringskassa och avser&lt;br&gt;någon som är bosatt i Sverige skall avgöras av den försäkringskassa inom&lt;br&gt;vars verksamhetsområde den enskilde var folkbokförd den 1 november&lt;br&gt;föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den enskilde inte var folkbokförd i Sverige den 1 november före-&lt;br&gt;gående år, skall ett ärende avgöras av den försäkringskassa inom vars&lt;br&gt;verksamhetsområde den enskilde är bosatt vid årets ingång. Sker bosätt-&lt;br&gt;ningen senare under året, skall ärendet avgöras av den försäkringskassa&lt;br&gt;inom vars verksamhetsområde bosättningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett ärende som skall avgöras av en allmän försäkringskassa och avser p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1998/99:119&lt;br&gt;någon som inte är bosatt i Sverige skall avgöras av den försäkringskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom vars verksamhetsområde den enskilde regelmässigt tillbringar sin&lt;br&gt;dygnsvila. Om dygnsvilan inte tillbringas i Sverige, skallärendet avgöras&lt;br&gt;av den försäkringskassa inom vars verksamhetsområde den enskilde&lt;br&gt;regelmässigt arbetar. Ar den enskilde sjöman skall ärendet, om det inte&lt;br&gt;avser pension, avgöras av Västra Götalands allmänna försäkringskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte med stöd av första stycket kan bestämmas till vilken för-&lt;br&gt;säkringskassa ärendet hör, skall ärendet avgöras av Stockholms läns all-&lt;br&gt;männa försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ärenden som gäller personer vilka har rätt till förmåner som familje-&lt;br&gt;medlemmar skall alltid avgöras av samma försäkringskassa som skall&lt;br&gt;avgöra ett ärende angående den från vilken de härleder rätten till för-&lt;br&gt;maner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende, som avser någon som omfattas eller väljer att omfattas av&lt;br&gt;svensk lagstiftning enligt artikel 16 i förordning (EEG) nr 1408/71 om&lt;br&gt;tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföre-&lt;br&gt;tagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, skall&lt;br&gt;avgöras av Stockholms läns allmänna försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna finns bestämmelser om vilken försäkringskassa som är&lt;br&gt;behörig att fatta beslut när det gäller personer som bor i Sverige (4 §)&lt;br&gt;eller som arbetar här i landet utan att vara bosatta här (5 §) eller som i&lt;br&gt;EG-fall främst är familjemedlemmar till personer som avses i 5 § (6 §).&lt;br&gt;Bestämmelserna har sin motsvarighet i nuvarande bestämmelser i 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § AFL samt i 5, 7 och 8 §§ i RFFS 1998:11. Bestämmelsen i 5 § andra&lt;br&gt;stycket är dock ny. Enligt den skall, om det inte på annat sätt kan be-&lt;br&gt;stämmas till vilken försäkringskassa ett ärende hör, ärendet avgöras av&lt;br&gt;Stockholms läns allmänna försäkringskassa (jfr 8 kap. 2 § LAF) Nämnda&lt;br&gt;försäkringskassa skall även avgöra ärenden om pension såvitt gäller ut-&lt;br&gt;ländska sjömän. Lagrådet har föreslagit att 6 § första stycket skall om-&lt;br&gt;formuleras. Paragrafen har formulerats i enlighet med lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid tillämpningen av denna lag skall följande bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 4 § om återbetalning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § om uppgiftsskyldighet för den enskilde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9'§ om uppgiftsskyldighet för myndigheter och arbetsgivare&lt;br&gt;m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10 § om omprövning av en försäkringskassas beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10 a § om ändring av en försäkringskassas beslut, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 11-13 §§ om överklagande av beslut m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges det att vissa bestämmelser i AFL skall tillämpas vid&lt;br&gt;tillämpningen av Sofi. Detta innebär dock inte att de i paragrafen angivna&lt;br&gt;lagrummen uteslutande skall tillämpas utan även andra icke angivna be-&lt;br&gt;stämmelser kan komma att tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i denna lag om personer som lämnar eller kommer&lt;br&gt;till Sverige skall tillämpas även på personer som före den 1 januari 2001&lt;br&gt;har lämnat respektive kommit till landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har arbete upphört under perioden oktober - december år 2000 skall&lt;br&gt;efierskyddstiden i 2 kap. 6 § andra stycket räknas från lagens ikraftträ-&lt;br&gt;dande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som vid lagens ikraftträdande uppbär hustrutillägg enligt över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, är&lt;br&gt;fortfarande försäkrad för denna förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om bosättningsbaserad&lt;br&gt;folkpension i form av ålderspension för den som är född år 1937 eller&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 anges att bestämmelserna i lagen angående personer som&lt;br&gt;lämnar eller kommer till Sverige skall gälla även dem som har lämnat&lt;br&gt;eller kommit till Sverige före det att lagen träder i kraft. Detta innebär&lt;br&gt;exempelvis att den som har lämnat Sverige före den 1 januari 2001 kan fa&lt;br&gt;en längre bosättningsbaserad försäkringstid. Å andra sidan kan den som&lt;br&gt;kommit hit före nämnda tidpunkt i vissa undantagsfall komma att förlora&lt;br&gt;sin försäkringstillhörighet eftersom vissa personer enligt de nya bestäm-&lt;br&gt;melserna inte längre kommer att anses bosatt här. Som exempel på denna&lt;br&gt;kategori kan nämnas en person som kommer hit för att studera och inte är&lt;br&gt;berättigad till utbildningsbidrag för doktorander (se även avsnitt 15.2).&lt;br&gt;Det kan också förekomma att en person kan återfå sin försäkringstill-&lt;br&gt;hörighet, som exempel kan nämnas en biståndsarbetare som före lagens&lt;br&gt;ikraftträdande lämnar Sverige för en längre tid än tre år men för högst&lt;br&gt;fem år. Vid lagens ikraftträdande återfår en sådan person sin försäkrings-&lt;br&gt;tillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 anges att efierskyddstiden på tre månader skall räknas från&lt;br&gt;den 1 januari 2001 om den enskilde har arbete som upphört under tiden&lt;br&gt;oktober - december år 2000. Med uttrycket ”har arbete upphört” avses att&lt;br&gt;den enskilde inte längre har något arbete som grundar rätt till arbetsbase-&lt;br&gt;rad försäkring. Den som enligt gällande praxis avslutar ett arbete med&lt;br&gt;avsikt att påbörja ett nytt arbete inom sex månader är fortfarande sjuk-&lt;br&gt;penningförsäkrad utifrån den inkomst som han hade av det arbetet. För&lt;br&gt;att övergången till de nya reglerna inte skall innebära att en sådan person&lt;br&gt;kan komma att stå helt oförsäkrad för sjukpenning vid ikraftträdandet&lt;br&gt;införs denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 4 stadgas att den som vid lagens ikraftträdande uppbar hustru-&lt;br&gt;tillägg enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1998:708) om upp-&lt;br&gt;hävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär&lt;br&gt;folkpension alltjämt är försäkrad för denna förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 5 anges att äldre bestämmelser fortfarande gäller för dem som&lt;br&gt;är födda år 1937 eller tidigare avseende den bosättningsbaserade folkpen-&lt;br&gt;sionen i form av ålderspension. Detta innebär att möjligheten att beräkna&lt;br&gt;folkpension i form av ålderspension i förhållande till år som tillgodoräk-&lt;br&gt;nats som bosättningsår, s.k. 40-delsberäkning, kvarstår för de angivna&lt;br&gt;årsgruppema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;br&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen infors i enlighet med avsnitt 5.4 en ny bestämmelse, som&lt;br&gt;innehåller upplysningar om att det i socialförsäkringslagen (SofL) finns&lt;br&gt;bestämmelser om vem som är försäkrad för olika förmåner enligt AFL.&lt;br&gt;Vidare anges att SofL även innehåller bestämmelser om förmåner vid&lt;br&gt;utlandsvistelse och om handläggning av ärenden, m.m. Bestämmelserna i&lt;br&gt;SofL är generellt tillämpliga på förmåner enligt AFL. Beträffande inne-&lt;br&gt;hållet i SofL hänvisas till författningskommentaren till den lagen (jfr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 § SofL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens nuvarande bestämmelser, som upphävs, reglerar vem som&lt;br&gt;är försäkrad enligt AFL. Till dessa upphävda bestämmelser hör bl.a. den&lt;br&gt;s.k. ettårsregeln angående utlandsvistelse samt de särskilda utsändnings-&lt;br&gt;reglerna för statsanställda och deras medföljande familjemedlemmar. 1&lt;br&gt;stället för de upphävda reglerna tillämpas bestämmelserna i 2 och 3 kap.&lt;br&gt;SofL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 och 5 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att bestämmelserna i 4 och 5 §§ om inskrivning hos&lt;br&gt;allmän försäkringskassa upphävs, eftersom inskrivning enligt avsnitt 5.3&lt;br&gt;och 11.1 inte längre skall vara något försäkringsvillkor. Jfr numera i&lt;br&gt;stället forumbestämmelsema i 5 kap. SofL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i denna paragraf upphävs. I stället tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i SofL (bl.a. 3 kap. 1 och 16 §§ ).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser upphävs i vad de hänför sig till inskrivnings-&lt;br&gt;förhållandena. Vilken kassa som är behörig att fatta beslut skall nämligen&lt;br&gt;inte längre bestämmas med hänsyn till den försäkrades inskrivningsför-&lt;br&gt;hållanden. Generella bestämmelser om behörig försäkringskassa finns i&lt;br&gt;stället i 5 kap.SofL. Nuvarande bestämmelser i första stycket ersätts av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4-6 §§ SofL. Den nu gällande bestämmelsen i första stycket andra&lt;br&gt;meningen om att en försäkringskassa kan uppdra åt en annan försäk-&lt;br&gt;ringskassa att pröva vissa frågor behålls dock. Andra stycket andra&lt;br&gt;meningen har omformulerats eftersom inskrivningsinstitutet har utmönst-&lt;br&gt;rats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket innebär bl.a. att det för rätt till sjukpenning&lt;br&gt;inte längre skall krävas att den försäkrade är inskriven hos allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa. Inskrivning skall inte längre vara något försäkringsvillkor.&lt;br&gt;Vem som är försäkrad framgår numera av 1 kap. 3 § AFL jämförd med&lt;br&gt;3 kap. 4 § 1 SofL. - Den nu gällande bestämmelsen i andra stycket upp-&lt;br&gt;hävs, eftersom inskrivning hos försäkringskassan inte skall vara något&lt;br&gt;villkor för rätt till sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket ändras på så sätt att SGI skall beräknas&lt;br&gt;efter den försäkrades årliga inkomst i pengar från arbete här i landet.&lt;br&gt;Liksom hittills hänförs sådan inkomst till antingen inkomst av anställning&lt;br&gt;eller inkomst av annat förvärvsarbete. Vidare slopas den nuvarande be-&lt;br&gt;stämmelsen (andra meningen) att ersättning från en utländsk arbetsgivare&lt;br&gt;inte skall anses utgöra inkomst av anställning, om det är fråga om arbete i&lt;br&gt;dennes verksamhet utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avgörande för om en person omfattas av den arbetsbaserade för-&lt;br&gt;säkringen (t.ex. sjukpenning) skall, som tidigare har utvecklats i avsnitt 7,&lt;br&gt;vara att han eller hon arbetar i Sverige. Detta medför bl.a. att avgörande&lt;br&gt;för om en inkomst är sjukpenninggrundande alltid skall vara att den avser&lt;br&gt;arbete här i landet. I detta hänseende skall det normalt sakna betydelse&lt;br&gt;om en arbetsgivare är svensk eller utländsk. Bestämmelser om vad som&lt;br&gt;avses med arbete här i landet finns i 2 kap. 7-10 §§ SofL (jfr nya 1 kap.&lt;br&gt;3 § AFL).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelse i första stycket anses ersättning från en&lt;br&gt;utländsk arbetsgivare som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersätt-&lt;br&gt;ningen avser arbete som utförts här i landet samt arbetsgivaren och ar-&lt;br&gt;betstagaren kommit överens om att hänföra ersättningen till sådan in-&lt;br&gt;komst (s.k. omvänt likställighetsavtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning från en sådan arbetsgivare skall även framdeles kunna hän-&lt;br&gt;föras till inkomst av annat förvärvsarbete, om det föreligger ett omvänt&lt;br&gt;likställighetsavtal. Däremot behöver det vid prövningen av om ersätt-&lt;br&gt;ningen utgör inkomst av annat förvärvsarbete inte längre uppställas något&lt;br&gt;särskilt krav på att intäkten avser arbete här i landet. Som framgår av&lt;br&gt;kommentaren till 3 kap. 2 § första stycket är en inkomst sjukpenning-&lt;br&gt;grundande endast om den grundas på eget arbete här i landet. Avser en&lt;br&gt;inkomst arbete utomlands är den inte förmånsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett generellt försäkringsvillkor för de arbetsbaserade förmånerna, t.ex.&lt;br&gt;sjukpenning, skall enligt 3 kap. 6 § SofL vara att den enskilde arbetar i&lt;br&gt;Sverige. Vad som anses som arbete i Sverige prövas enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 2 kap. 7—10§§ SofL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;.§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket innebär följande. Liksom hittills skall försäk-&lt;br&gt;ringskassan besluta om en försäkrads tillhörighet till sjukpenning-&lt;br&gt;försäkringen. Kravet på att detta skall ske i samband med inskrivning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den försäkrade slopas, eftersom inskrivning inte längre skall vara ett&lt;br&gt;försäkringsvillkor. Kassan skall också fastställa SGI för den försäkrade.&lt;br&gt;För en försäkrad som inte är bosatt här i landet skall besluten fattas efter&lt;br&gt;att det har gjorts inkomstanmälan hos kassan. Omprövning av sjukpen-&lt;br&gt;ningförsäkringen skall kunna ske i samma situationer som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5b§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För biståndsarbetare m.fl. som varit utsända till ett annat land for arbete&lt;br&gt;för arbetsgivarens räkning skall, liksom hittills, gälla särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser för beräkning av SGI. Vid återkomsten till Sverige skall SGI fast-&lt;br&gt;ställas till lägst det belopp som utgjorde SGI omedelbart före utlands-&lt;br&gt;resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta lagrum ändras på så sätt att den avsedda per-&lt;br&gt;sonkategorin definieras i 2 kap. 4 § SofL. Denna ändring är föranledd av&lt;br&gt;att den aktuella kategorin skall vara försäkrad för samtliga bosättnings-&lt;br&gt;baserade förmåner. Skälen härför har utvecklats ovan i avsnitt 8.5. Nuva-&lt;br&gt;rande begränsning till utlandsvistelser som varat i högst tre år slopas. För&lt;br&gt;att omfattas av bestämmelserna om biståndsarbetare m.fl. krävs, som an-&lt;br&gt;ges i 2 kap. 4 § SofL, i stället att den enskildes utlandsvistelse kan antas&lt;br&gt;vara längst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna om medföljande familjemedlemmar slopas. I stället till-&lt;br&gt;lämpas motsvarande bestämmelser i 2 kap 6 § SofL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser upphävs i vad de hänför sig till inskrivnings-&lt;br&gt;forhållandena. Vilken kassa som är behörig att fatta beslut skall nämligen&lt;br&gt;inte längre bestämmas med hänsyn till den försäkrades inskrivningsfor-&lt;br&gt;hållanden. Generella bestämmelser om behörig försäkringskassa finns i&lt;br&gt;stället i 5 kap. SofL. Nuvarande bestämmelser i första stycket ersätts av&lt;br&gt;5 kap. SofL. 4-6 §§. Den nu gällande bestämmelsen i första stycket andra&lt;br&gt;meningen om att en försäkringskassa kan uppdra åt en annan försäk-&lt;br&gt;ringskassa att pröva vissa frågor behålls dock.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i nuvarande första stycket e upphävs. I övrigt är paragra-&lt;br&gt;fen oförändrad. I stället för nuvarande bestämmelser om sjukpenning för&lt;br&gt;tid när försäkrade vistas utomlands skall bestämmelserna om förmåner&lt;br&gt;vid utlandsvistelse i SofL tillämpas. Bestämmelser om arbetsbaserade&lt;br&gt;förmåner, t.ex. sjukpenning, finns i 4 kap. 5 och 6 §§ SofL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket slopas inskrivning hos försäkringskassan som villkor för&lt;br&gt;rätt till föräldrapenningförmåner, eftersom inskrivning inte längre skall&lt;br&gt;utgöra ett villkor för försäkring. Enligt bestämmelsen har en försäkrad&lt;br&gt;förälder rätt till föräldrapenningförmåner. Vem som är försäkrad för så-&lt;br&gt;dana förmåner regleras i 3 kap. SofL (3 kap. 1 § 2 - föräldrapenning på&lt;br&gt;garantinivån, 3 kap. 4 § 2 - föräldrapenning över garantinivån och till-&lt;br&gt;fällig föräldrapenning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har hänvisningen till 1 och 9 §§ tagits bort. Denna hänvis-&lt;br&gt;ning har slopats på grund av att den är obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i nuvarande första stycket slopas. Inskrivning hos försäk-&lt;br&gt;ringskassan under minst 180 dagar i följd skall inte längre vara något&lt;br&gt;villkor för rätt till föräldrapenning. Särskilda kvalifikationsregler finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 § AFL. Dessa innebär att föräldern skall ha varit försäkrad för&lt;br&gt;sjukpenning över garantinivån under minst 240 dagar i följd före barnets&lt;br&gt;födelse eller beräknad tidpunkt härför, om föräldrapenning över garanti-&lt;br&gt;nivån skall betalas för de 180 första dagarna med belopp motsvarande&lt;br&gt;förälderns sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna i första stycket motsvarar dem i nu-&lt;br&gt;varande andra stycket med den skillnaden att villkoret om inskrivning&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket införs en ny bestämmelse om biståndsarbetare m.fl. Be-&lt;br&gt;stämmelsen ersätter den i nuvarande tredje stycket. I avsnitt 8.5 och i&lt;br&gt;författningskommentaren till 2 kap. 4 § SofL har närmare redogjorts för&lt;br&gt;vad som skall gälla för biståndsarbetare m.fl. Det kan här nämnas att&lt;br&gt;grundläggande förutsättningar för att en biståndsarbetare skall omfattas&lt;br&gt;av svensk socialförsäkring är att han eller hon arbetar som anställd i så-&lt;br&gt;dant svenskt organ som anges i 2 kap. 4 § SofL och att utlandsvistelsen&lt;br&gt;vid utresan kan antas vara längst fem år. Vid bestämmande av om villko-&lt;br&gt;ret om försäkring för viss sjukpenning är uppfyllt skall bortses från tiden&lt;br&gt;för utlandsvistelsen (den fasta tidsbegränsning har utsträckts till fem år).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att villkoret om bosättning i Sverige&lt;br&gt;för att ha rätt till folkpension överförs till SofL. Detta är en följd av att&lt;br&gt;försäkringsvillkoren för de olika socialförsäkringsförmånerna skall regle-&lt;br&gt;ras i SofL. Enligt 3 kap. 1 § 3 och 2 § 12 SofL är den som är bosatt i&lt;br&gt;Sverige försäkrad för folkpensionsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande andra stycket slopas. Svenskt medborgarskap skall&lt;br&gt;nämligen inte längre ge rätt till särskilda förmåner. Förslaget har&lt;br&gt;motiverats i avsnitt 5.2 och 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse skall upphöra att gälla. I stället tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 2 § 12 SofL, vilket innebär att den som är bosatt här i lan-&lt;br&gt;det även framdeles kommer att vara försäkrad för vårdbidrag och handi-&lt;br&gt;kappersättning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 denna paragraf införs nya bestämmelser om bosättningstid i Sverige.&lt;br&gt;Enligt huvudregeln i 6 § a skall bestämmelserna om bosättning i Sverige i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. SofL läggas till grund för bedömning av om en person skall anses&lt;br&gt;bosatt här (se författningskommentarerna till 2 kap. 1-6 §§ SofL). Den&lt;br&gt;tid som en person vid tillämpning av bestämmelserna i SofL anses bosatt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;här i landet tillgodoräknas som bosättningstid. Bestämmelsen i 6 § a er-&lt;br&gt;sätter nuvarande bestämmelser i första stycket a (om folkbokföring),&lt;br&gt;första stycket c och femte stycket (om biståndsarbetare m.fl.), första&lt;br&gt;stycket f (om utlandsstuderande) samt tredje stycket (om statsanställda&lt;br&gt;som har utsänts). För de särskilda personkategoriema statsanställda, bi-&lt;br&gt;ståndsarbetare och utlandsstuderande tillämpas bestämmelserna i 2 kap.&lt;br&gt;2, 4-6 §§ SofL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under b införs en bestämmelse som motsvarar den i nuvarande första&lt;br&gt;stycket b. En här i landet bosatt person som har ansökt om uppehållstill-&lt;br&gt;stånd skall som bosättningstid tillgodoräknas även tid som förflutit&lt;br&gt;mellan tidpunkten för ansökan om uppehållstillstånd enligt 1 kap. 4 §&lt;br&gt;UtlL och bosättning enligt 2 kap. SofL. Detta gäller bara tid under vilken&lt;br&gt;han eller hon har vistats här oavbrutet. Det nuvarande folkbokförings-&lt;br&gt;kravet ersätts av bosättningsbestämmelserna i 2 kap. SofL. Någon hän-&lt;br&gt;visning görs inte till äldre bestämmelser som motsvarar 1 kap. 4 § UtlL,&lt;br&gt;eftersom de nya bestämmelserna skall tillämpas enbart på förhållandena&lt;br&gt;efter bestämmelsernas ikraftträdande (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen under c överensstämmer med den i nuvarande andra&lt;br&gt;stycket. I övrigt kan nämnas att bestämmelserna i nuvarande första&lt;br&gt;stycket d och e samt i fjärde, sjätte och sjunde styckena slopas. Punkt d&lt;br&gt;skulle t.ex. numera får en helt annan innebörd än tidigare och passar inte&lt;br&gt;in i det nya tudelade försäkringssystemet. Övriga regler avser i princip&lt;br&gt;äldre förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna om bosättningstid skall tillämpas på förhållan-&lt;br&gt;den som inträffat efter bestämmelsernas ikraftträdande. Som framgår av&lt;br&gt;tredje punkten övergångsbestämmelserna skall äldre bestämmelser till-&lt;br&gt;lämpas beträffande tillgodoräknande av bosättningstid i Sverige enligt&lt;br&gt;5 kap. med avseende på tiden före ikraftträdandet. Annorlunda uttryckt&lt;br&gt;innebär detta att nuvarande bestämmelser skall även framdeles tillämpas&lt;br&gt;vid bedömning av om bosättningstid skall tillgodoräknas för tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i detta lagrum skall upphöra att gälla, f stället&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 4 § SofL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Iförsta stycket läggs det till att den inkomst som grundar rätt till tilläggs-&lt;br&gt;pension är inkomst av förvärvsarbete, här i landet. Vad som avses med&lt;br&gt;förvärvsarbete här i landet framgår av 2 kap. 7—10 §§ SofL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande lydelse av första stycket föreskrivs bl.a. att försäkringskassan&lt;br&gt;utan att ansökan därom har gjorts i vissa fall skall besluta om hel ålders-&lt;br&gt;pension till en hos kassan inskriven pensionsberättigad från och med den&lt;br&gt;månad han fyller 65 år. Bestämmelsen ändras på så sätt att villkoret om&lt;br&gt;inskrivning slopas, eftersom inskrivning inte skall utgöra något villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att vara försäkrad. Vilken försäkringskassa som skall besluta om pen-&lt;br&gt;sion regleras genom bestämmelserna i 5 kap. 4-6 §§ SofL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om att det för utbetalning av pension utomlands får krävas&lt;br&gt;bevis att rätt till pension alltjämt föreligger upphävs. I stället tillämpas&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser i 4 kap. 7 § SofL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om sjömän och arbete på svenskt handelsfartyg i andra&lt;br&gt;och tredje styckena upphävs. I stället tillämpas motsvarande bestämmel-&lt;br&gt;ser i 2 kap. 8 § SofL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 denna paragraf finns bestämmelser om vem som mot att betala avgift&lt;br&gt;kan låta sig omfattas av frivillig sjukpenningförsäkring. Sådan möjlighet&lt;br&gt;tillkommer enligt nuvarande första stycket den som är inskriven hos för-&lt;br&gt;säkringskassan. Med hänsyn till att inskrivningsvillkoret avskaffas ändras&lt;br&gt;bestämmelsen på så sätt att den omfattar den som är bosatt här i landet&lt;br&gt;och har fyllt sexton år. Detta motsvarar den personkrets som enligt nu-&lt;br&gt;varande ordning skall vara inskriven hos kassan. Vid bedömning av om&lt;br&gt;en person skall anses bosatt här i landet tillämpas bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. SofL (jfr nya lydelsen 1 kap. 3 § AFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;!§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt i denna paragraf har en försäkrad möjligheter till rehabilitering och&lt;br&gt;rätt till rehabiliteringsersättning enligt vad som anges i kapitlet. För&lt;br&gt;närvarande gäller detta endast en försäkrad som är inskriven hos allmän&lt;br&gt;försäkringskassa eller har rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket. Paragrafen ändras på så sätt att kravet på inskrivning slopas,&lt;br&gt;eftersom inskrivning inte längre skall vara något försäkringsvillkor. Det&lt;br&gt;alternativa villkoret om rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket upphävs till följd av att bestämmelserna därom i nämnda paragraf&lt;br&gt;skall upphöra att gälla (se författningskommentaren till 3 kap. 1 §). För-&lt;br&gt;säkrad för ifrågavarande förmåner är enligt 3 kap. 4 § 5 SofL den som ar-&lt;br&gt;betar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsåtgärder och särskilt bidrag enligt detta kapitel kan&lt;br&gt;också grundas på bosättning. Enligt 3 kap. 1§ 4 SofL, t.ex. kan en för-&lt;br&gt;tidspensionär beviljas nämnda förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke införs en bestämmelse om att regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmelser får meddela särskilda före-&lt;br&gt;skrifter om rehabilitering av en försäkrad som inte är bosatt här i landet.&lt;br&gt;Förmånerna enligt 22 kap. kommer normalt att vara arbetsbaserade. Detta&lt;br&gt;medför att även personer som inte är bosatta här i landet kommer att&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna om rehabilitering och rehabiliteringsersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning. Det kan emellertid bl.a. förekomma att en försäkrad som arbetar i&lt;br&gt;Sverige vid ett sjukdomsfall vistas i sin bostad utomlands. I sådana situa-&lt;br&gt;tioner kan särskilda problem uppstå med att vidta rehabiliteringsåtgärder.&lt;br&gt;Det kan också allmänt sett diskuteras vilket rehabiliteringsansvar som&lt;br&gt;arbetsgivarna och försäkringskassorna bör ha för personer som inte bor i&lt;br&gt;Sverige. Med bidragsmottagare avses då den som enligt denna paragraf&lt;br&gt;har rätt att uppbära barnbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i detta sammanhang nämnas att rehabiliteringsåtgärder även&lt;br&gt;kan grundas direkt på bosättning t.ex. kan en förtidspensionär beviljas&lt;br&gt;vissa rehabiliteringsåtgärder och rehabiliteringsersättning i form av sär-&lt;br&gt;skilt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om vilken försäkringskassa som skall pröva frågor som&lt;br&gt;avses i 22 kap. ändras. I stället tillämpas bestämmelserna i 5 kap. 4-6 §§&lt;br&gt;SofL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:382)&lt;br&gt;angående införande av lagen om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;32 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket om vilken försäkringskassa som är be-&lt;br&gt;hörig att pröva frågor om änkepension i anledning av dödsfall före den 1&lt;br&gt;juli 1960 ändras med anledning av att inskrivning hos allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa slopas i AFL. I stället tillämpas bestämmelserna i 5 kap. SofL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens nuvarande bestämmelser reglerar vem som är försäkrad en-&lt;br&gt;ligt LIP. Dessa bestämmelser ersätts nu av en hänvisning till SofL. Vissa&lt;br&gt;för socialförsäkringarna generella bestämmelser, som är tillämpliga på&lt;br&gt;bl.a. inkomstgrundad ålderspension, finns i den lagen. I SofL anges de&lt;br&gt;grundläggande villkoren för att en person skall vara försäkrad för för-&lt;br&gt;måner enligt AFL eller omfattas av de särskilda förmånslagar, bl.a. lagen&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension, som hänförs till socialförsäkringarna.&lt;br&gt;Bedömningen av om en person uppfyller grundvillkoren för att ingå i den&lt;br&gt;skyddade personkretsen skall således göras med tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna i SofL. Enligt 3 kap. 5 § SofL tillhör inkomstgrundad ålders-&lt;br&gt;pension den arbetsbaserade grenen av socialförsäkringarna. I 2 kap. SofL&lt;br&gt;finns bestämmelser om vad som avses med arbete i Sverige. För att in-&lt;br&gt;komstgrundad ålderspension skall utges krävs därutöver att de materiella&lt;br&gt;villkoren i denna lag är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns i SofL bestämmelser även om förmåner vid utlands-&lt;br&gt;vistelse och handläggning av ärenden, m.m. Beträffande det närmare in-&lt;br&gt;nehållet i SofL hänvisas till författningkommentaren till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare kravet att den enskilde skulle vara försäkrad enligt 1 kap. 4 §&lt;br&gt;första eller andra stycket slopas till följd av att nya bestämmelser införs i&lt;br&gt;den paragrafen. I paragrafen har infogats att inkomsterna skall ha upp-&lt;br&gt;burits här i landet, det är således endast sådana inkomster som har intjä-&lt;br&gt;nats här i landet som kan komma i fråga när det gäller beräkning av pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst (jfr 3 kap. 2 § AFL). Med försäkrad avses i&lt;br&gt;stället den som är försäkrad enligt bestämmelserna i SofL (jfr nya 1 kap.&lt;br&gt;4 § LfP). Enligt 3 kap. 5 § 3 SofL är den som arbetar i Sverige försäkrad&lt;br&gt;för inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen handlar om vad som avses med inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete såvitt gäller inkomst av näringsverksamhet. Kravet på att&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet skall avse verksamhet här i landet tas bort&lt;br&gt;då detta nu regleras i 2 kap. 7 § SofL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ändras om på så sätt att punkterna 1 och 2 har tagits bort.&lt;br&gt;Punkterna är obehövliga eftersom inkomster som skall vara pensions-&lt;br&gt;grundande alltid måste ha intjänats här i landet. Paragrafens nya lydelse&lt;br&gt;innebär att om en arbetstagare träffat en med sin arbetsgivare överens-&lt;br&gt;kommelse om att inkomsten skall vara inkomst av annat förvärvsarbete så&lt;br&gt;gäller denna. Om inte någon överenskommelse träffats blir således in-&lt;br&gt;komsten enligt huvudregeln inkomst av anställning (jfr ändringen i 3 kap.&lt;br&gt;2 a § AFL)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens andra stycke är en följd av att inskrivning hos&lt;br&gt;allmän försäkringskassa slopas i AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;.§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens första stycke är en följd av att inskrivning hos&lt;br&gt;allmän försäkringskassa slopas i AFL. Tillämpliga bestämmelser om&lt;br&gt;vilken försäkringskassa som är behörig att fatta beslut ges i 5 kap. SofL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en följd av att bestämmelserna i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket utmönstrats och ersatts av de för socialförsäkringarna gene-&lt;br&gt;rella bestämmelserna i SofL. Ändringen innebär en viss utvidgning av&lt;br&gt;den kategori som underrättelse inte behöver sändas till. Underrättelse&lt;br&gt;behöver enligt förslaget inte sändas till den som inte är bosatt här i landet&lt;br&gt;och som har en okänd adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:675) om&lt;br&gt;införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sådana förbindelser som ingåtts enligt AFL före den 1 januari 1999 skall&lt;br&gt;enligt 12 § lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om in-&lt;br&gt;komstgrundad ålderspension gälla vid tillgodoräknande av pensionsrätt&lt;br&gt;även enligt LIP. Nu föreslås emellertid att möjligheten att teckna s.k.&lt;br&gt;ATP-förbindelser skall avskaffas och att bestämmelserna om sådana för-&lt;br&gt;bindelser i AFL och LIP skall upphävas. Om en sådan förbindelse gäller&lt;br&gt;vid ikraftträdandet den 1 januari 2001 skall pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;dock kunna tillgodoräknas för åren 2001-2005, vilket framgår av punk-&lt;br&gt;ten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:000) om ändring i lagen&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension. 12 § införandelagen upphävs därför.&lt;br&gt;Den skall dock fortfarande tillämpas för åren 2001-2005.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:702) om&lt;br&gt;garantipension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf är ny och hänvisar till SofL. Vissa för socialförsäkringar-&lt;br&gt;na generella bestämmelser, som är tillämpliga på bl.a. garantipension,&lt;br&gt;finns i den lagen. I SofL anges de grundläggande villkoren för att en per-&lt;br&gt;son skall vara försäkrad för förmåner enligt AFL eller omfattas av de sär-&lt;br&gt;skilda förmånslagar, bl.a. lagen om garantipension, som hänförs till so-&lt;br&gt;cialförsäkringarna. Bedömningen om en person uppfyller grundvillkoren&lt;br&gt;för att ingå i den skyddade personkretsen skall således göras med till-&lt;br&gt;lämpning av bestämmelserna i SofL. Enligt 3 kap. 2 § SofL tillhör garan-&lt;br&gt;tipension den bosättningsbaserade grenen av socialförsäkringarna. I SofL&lt;br&gt;finns också bestämmelser om i vilka situationer en person skall anses&lt;br&gt;vara bosatt i Sverige och således ingå i den personkrets som kan vara&lt;br&gt;berättigad till garantipension. För att garantipension skall utges krävs&lt;br&gt;därutöver naturligtvis att de materiella villkoren i denna lag är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns det i SofL bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse&lt;br&gt;och handläggning av ärenden, m.m. Bestämmelser om vilken försäk-&lt;br&gt;ringskassa som är behörig att fatta beslut finns i 5 kap. SofL. Beträffande&lt;br&gt;det närmare innehållet i SofL hänvisas till författningskommentaren till&lt;br&gt;den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf införs nya bestämmelser om försäkringstid för garanti-&lt;br&gt;pension. Samtidigt upphävs de särskilda bestämmelserna om försäk-&lt;br&gt;ringstid för biståndsarbetare m.fl. i 4 § i detta kapitel. Som försäkringstid&lt;br&gt;skall i stället tillgodoräknas tid under vilken en person skall anses ha varit&lt;br&gt;bosatt här i landet enligt bestämmelserna i 2 kap. SofL. Se vidare författ-&lt;br&gt;ningskommentaren till 2 kap. 1-6 §§ SofL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf görs en konsekvensändring med anledning av att villko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ret om folkbokföring i 1 § ersätts av bosättning enligt SofL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen i 1 § ersätter de två första meningarna i&lt;br&gt;första stycket samt andra stycket i nuvarande bestämmelser. För bistånds-&lt;br&gt;arbetare m.fl. tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 4 och 6 §§ SofL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en följd av att 12 kap. 7 § LIP upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om&lt;br&gt;allmänna barnbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket innebär att allmänt barnbidrag skall läm-&lt;br&gt;nas för bam som bidrag till barnets uppehälle och uppfostran. Däremot&lt;br&gt;skall det för allmänna barnbidrag inte längre finnas några villkor om&lt;br&gt;svenskt medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser i andra stycket, som upphävs, lämnas&lt;br&gt;barnbidrag för ett i Sverige bosatt barn, som inte är svensk medborgare,&lt;br&gt;om bamet eller någon av föräldrarna vistas här i landet sedan minst sex&lt;br&gt;månader. Någon sådan väntetid för bosättningsbaserade förmåner skall&lt;br&gt;inte längre tillämpas. Vidare upphävs i detta stycke bestämmelsen om att&lt;br&gt;barnbidrag inte lämnas för tid när det utges dagersättning enligt 17 §&lt;br&gt;lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. I stället tillämpas&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i 3 kap 3 § andra stycket SofL. Detta innebär&lt;br&gt;inte någon ändring i sak beträffande de allmänna barnbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även nuvarande bestämmelser i tredje stycket upphävs. I stället för de&lt;br&gt;upphävda bestämmelserna om bosättning i Sverige under utlandsvistelse&lt;br&gt;tillämpas dels bestämmelserna om bosättning i Sverige i 2 kap. 1-6 §§&lt;br&gt;SofL, dels bestämmelserna om bosättningsbaserade förmåner vid ut-&lt;br&gt;landsvistelse i 4 kap. 1^1 §§ samma lag. I 4 kap. SofL finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om förmåner för tid under vilken den enskilde vistas i ett land som&lt;br&gt;inte ingår i EES. Några särskilda begränsningar skall inte gälla för utbe-&lt;br&gt;talning för tid när en försäkrad vistas i ett annat EES-land.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;la§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Forumbestämmelsen i andra stycket ersätts med en hänvisning till SofL.&lt;br&gt;Vissa för socialförsäkringarna generella bestämmelser, som är tillämpliga&lt;br&gt;på bl.a. allmänna barnbidrag, finns i den lagen. I SofL anges de grund-&lt;br&gt;läggande villkoren för att en person skall vara försäkrad för förmåner&lt;br&gt;enligt AFL eller omfattas av de särskilda förmånslagar, bl.a. lagen om&lt;br&gt;allmänna barnbidrag, som hänförs till socialförsäkringarna. Bedömningen&lt;br&gt;av om en person uppfyller grundvillkoren för att ingå i den skyddade per-&lt;br&gt;sonkretsen skall således göras med tillämpning av bestämmelserna i&lt;br&gt;SofL. Enligt 3 kap. 2 § SofL tillhör de allmänna barnbidragen den bo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättningsbaserade grenen av socialförsäkringarna. I den lagen finns också&lt;br&gt;bestämmelser om i vilka situationer en person skall anses bosatt i Sverige&lt;br&gt;och således ingå i den personkrets som kan vara berättigad till allmänna&lt;br&gt;barnbidrag. För att sådant bidrag skall lämnas krävs därutöver dessutom&lt;br&gt;naturligtvis att de materiella villkoren i denna lag är uppfyllda. - Som&lt;br&gt;framgår av kommentaren till 1 § denna lag finns i SofL bestämmelser&lt;br&gt;även om förmåner vid utlandsvistelse och handläggning av ärenden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om allmänna barnbidrag skall fattas av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa som enligt bestämmelserna i 5 kap. SofL är behörig att avgöra&lt;br&gt;ärenden om socialförsäkringsförmåner till den som uppbär barnbidraget,&lt;br&gt;dvs. normalt en förälder. Med hänsyn till att allmänt barnbidrag utgör en&lt;br&gt;bosättningsbaserad förmåner är det främst bestämmelsen i 5 kap. 4 §&lt;br&gt;SofL som kommer att bli tillämpliga, dvs. behörig försäkringskassa är&lt;br&gt;den inom vars verksamhetsområde den enskilde är bosatt. Till följd av&lt;br&gt;EG-rätten kan i det i vissa fall bli aktuellt att lämna barnbidrag även till&lt;br&gt;en person som inte är bosatt här i landet. I sådant fall tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna i 5 kap. 5 eller 6 §§ SofL. - Beträffande det närmare innehållet i&lt;br&gt;SofL hänvisas till författningskommentaren till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket görs ett tillägg om att allmänt barnbidrag lämnas endast&lt;br&gt;om bidragsmottagaren är bosatt i Sverige. Som anförts i avsnitt 6.3 skall&lt;br&gt;det för rätt till allmänna barnbidrag upprätthållas ett bosättningskrav även&lt;br&gt;beträffande bidragsmottagaren, normalt en förälder. Detta följer av att det&lt;br&gt;i 3 kap. 2 § 1 SofL föreskrivs att den som är bosatt i Sverige omfattas av&lt;br&gt;lagen om allmänna barnbidrag. Regeringsrätten har emellertid i en dom&lt;br&gt;(RÅ 1997 Ref 51) uttalat att det i bambidragslagen inte finns något krav&lt;br&gt;på att den som enligt 4 § nämnda lag är behörig bidragsmottagare skall,&lt;br&gt;för att få uppbära bidraget, vara bosatt i Sverige. Nämnda bestämmelse i&lt;br&gt;SofL medför i detta hänseende en återgång till vad som tidigare tilläm-&lt;br&gt;pats. Med hänsyn till att Regeringsrättens praxis frångås och med be-&lt;br&gt;aktande av vad Lagrådet har anfört föreskrivs därför nu i denna paragraf&lt;br&gt;att allmänt barnbidrag lämnas endast om bidragsmottagaren är bosatt i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att denna ändring blir tillämplig även på förlängt&lt;br&gt;barnbidrag. I 8 § lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag föreskrivs&lt;br&gt;nämligen bl.a. att i fråga om förlängt barnbidrag tillämpas även bestäm-&lt;br&gt;melserna i 4 § lagen om allmänna barnbidrag. Beträffande förlängt barn-&lt;br&gt;bidrag gäller emellertid att ett bam som fyllt 18 år själv äger uppbära det&lt;br&gt;förlängda barnbidraget, i den mån det inte är omyndigförklarat. I sådant&lt;br&gt;fall är barnet bidragsmottagare och det saknar då naturligtvis betydelse&lt;br&gt;om dess föräldrar är bosatta här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen är en följd av att inskrivning hos allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa slopas i AFL. Hänvisning görs i stället till forumreglema i&lt;br&gt;5 kap. socialförsäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om&lt;br&gt;pensionstillskott&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt det nuvarande andra stycket utges pensionstillskott endast till den&lt;br&gt;som är bosatt i Sverige. Pensionstillskott skall även i fortsättningen vara&lt;br&gt;en bosättningsbaserad förmån, men detta villkor anges i stället i SofL till&lt;br&gt;vilken denna paragraf hänvisar. Vissa för socialförsäkringarna generella&lt;br&gt;bestämmelser, som är tillämpliga på bl.a. pensionstillskott, finns i den&lt;br&gt;lagen. I SofL anges de grundläggande villkoren för att en person skall&lt;br&gt;vara försäkrad för förmåner enligt AFL eller omfattas av de särskilda&lt;br&gt;förmånslagar, bl.a. lagen om pensionstillskott, som hänförs till socialför-&lt;br&gt;säkringarna. Bedömningen av om en person uppfyller grundvillkoren för&lt;br&gt;att ingå i den skyddade personkretsen skall således göras med tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelserna i SofL. Enligt 3 kap. 2 § SofL tillhör pensionstillskott&lt;br&gt;den bosättningsbaserade grenen av socialförsäkringarna. I den lagen finns&lt;br&gt;också bestämmelser om i vilka situationer en person skall anses bosatt i&lt;br&gt;Sverige och således ingå i den personkrets som kan vara berättigad till&lt;br&gt;denna förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns i SofL bestämmelser även om förmåner vid utlands-&lt;br&gt;vistelse och handläggning av ärenden, m.m. Beträffande det närmare in-&lt;br&gt;nehållet i SofL hänvisas till författningskommentaren till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För rätt till studiemedel för en sjukperiod eller del därav krävs att denna&lt;br&gt;har godkänts av den allmänna försäkringskassan. Bestämmelsen i para-&lt;br&gt;grafen ändras på så sätt att godkännandet skall göras av den försäkrings-&lt;br&gt;kassa som enligt bestämmelserna i 5 kap. 4 § SofL skall avgöra ärenden&lt;br&gt;avseende studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;br&gt;1§&lt;br&gt;Nuvarande bestämmelse i första stycket om vem som är försäkrad för&lt;br&gt;arbetsskada skall upphöra att gälla, eftersom tillämpliga bestämmelser&lt;br&gt;om försäkringstillhörighet i stället skall regleras genom SofL. I stället&lt;br&gt;föreskrivs mera allmänt att det i den nu aktuella lagen finns bestämmelser&lt;br&gt;om försäkring för arbetsskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny bestämmelse införs i andra stycket, som hänvisar till SofL. Vissa&lt;br&gt;för socialförsäkringarna generella bestämmelser, som är tillämpliga på&lt;br&gt;bl.a. arbetsskadeförsäkringen, finns i den lagen. I SofL anges de grund-&lt;br&gt;läggande villkoren för att en person skall vara försäkrad för förmåner&lt;br&gt;enligt AFL eller omfattas av de särskilda förmånslagar, bl.a. lagen om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring, som hänförs till socialförsäkringarna. Bedöm-&lt;br&gt;ningen av om en person uppfyller grundvillkoren för att ingå i den&lt;br&gt;skyddade personkretsen skall således göras med tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna i SofL. Enligt 3 kap. 5 § SofL omfattas den som arbetar i&lt;br&gt;Sverige av arbetsskadeförsäkringen. I 2 kap. SofL finns bestämmelser om&lt;br&gt;vad som avses med arbete här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns i SofL bestämmelser även om förmåner vid utlands-&lt;br&gt;vistelse och handläggning av ärenden, m.m. Beträffande det närmare&lt;br&gt;innehållet i SofL hänvisas till författningskommentaren till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i nuvarande andra stycket överförs till SofL och åter-&lt;br&gt;finns där i 3 kap. 15 §. Bestämmelserna i nuvarande tredje stycket upp-&lt;br&gt;hävs med hänsyn till att bosättning här i landet inte längre skall vara ett&lt;br&gt;villkor för att en person skall omfattas av den arbetsbaserade delen av&lt;br&gt;socialförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom upphävs dels bestämmelserna i nuvarande fjärde stycket om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring vid utsändning av en arbetstagare för arbete utom-&lt;br&gt;lands, dels bestämmelserna i nuvarande femte stycket om att arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen inte skall omfatta arbetstagare som av en utländsk ar-&lt;br&gt;betsgivare sänds till Sverige för arbete som avses vara högst ett år. I&lt;br&gt;stället tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 9 § SofL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande bestämmelsen har en skadad som är sjukförsäkrad&lt;br&gt;enligt AFL vid arbetsskada rätt till samma förmåner från sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen som vid annan sjukdom. Föreskriften ändras till att avse &amp;quot;den för-&lt;br&gt;säkrade&amp;quot;, eftersom det inte längre kan anses lämpligt att använda begrep-&lt;br&gt;pet sjukförsäkrad. Sjukförsäkringen enligt 2 kap. AFL innehåller numera&lt;br&gt;en bosättningsbaserad del och en arbetsbaserad del. Vid arbetsskada skall&lt;br&gt;den som är försäkrad enligt LAF således liksom i dag ha rätt till samma&lt;br&gt;förmåner från sjukförsäkringen enligt AFL som vid annan sjukdom, dvs.i&lt;br&gt;den mån han är försäkrad enligt AFL. Ändringen i den nu aktuella para-&lt;br&gt;grafen innebär ingen ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelse har en skadad som inte är berättigad till&lt;br&gt;sjukpenning eller inte alls är sjukförsäkrad enligt AFL vid arbetsskada&lt;br&gt;rätt till förmåner från arbetsskadeförsäkringen enligt vad som skulle ha&lt;br&gt;utgått om 2, 3 och 22 kap. AFL hade varit tillämpliga. Som en konsek-&lt;br&gt;vens av ändringarna i föregående paragraf ersätts uttrycket sjukförsäkrad&lt;br&gt;enligt AFL med en annan formulering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;br&gt;y&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket görs med anledning av att bestämmelserna i&lt;br&gt;nuvarande 1 kap. 1 § andra stycket överförs till 3 kap. 15 § SofL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket införs bestämmelser om att en arbetsgivare skall anmäla&lt;br&gt;en inträffad skada till den försäkringskassa som enligt 5 kap. SofL skall&lt;br&gt;avgöra ett ärende avseende den försäkrade. Samtidigt upphävs 2 § i ka-&lt;br&gt;pitlet eftersom forumreglema nu finns i SofL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande föreskriften i första meningen skall den i 2 § första&lt;br&gt;stycket avsedda allmänna försäkringskassan så snart det kan ske be-&lt;br&gt;stämma den ersättning som skall betalas ut. Hänvisningen till 2 § tas bort,&lt;br&gt;eftersom bestämmelserna i den paragrafen skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till bestämmelsen 16 kap. 13 § AFL om utbetalning utom-&lt;br&gt;lands slopas, eftersom sistnämnda bestämmelse skall upphöra att gälla (se&lt;br&gt;författningskommentaren till det lagrummet).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:267) om&lt;br&gt;krigsskadeersättning till sjömän&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i denna paragraf syftar till att göra det möjligt att enligt 1 §&lt;br&gt;betala krigsskadeersättning till sjömän även vid olycksfall före och efter&lt;br&gt;den tidpunkt då den arbetsbaserade socialförsäkringen börjar respektive&lt;br&gt;upphör att gälla enligt 3 kap. 6 § SofL. Resor utom riket kan i här av-&lt;br&gt;sedda fall pågå under längre tider i samband med tjänstgöringen.&lt;br&gt;Ändringen medför således att efierskyddstiden kan komma att utsträckas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:989) om&lt;br&gt;socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten enligt första stycket att låta inskrivning enligt AFL anstå,&lt;br&gt;ändras på grund av att inskrivning inte längre skall vara något för-&lt;br&gt;säkringsvillkor. Istället ges försäkringskassan möjlighet att underlåta att&lt;br&gt;ta ställning till om en person skall omfattas av SofL. Detta innebär bl.a.&lt;br&gt;att försäkringskassan inte behöver ta ställning till vad som anges i 5 kap.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SofL förrän fråga uppkommer om att utge en förmån. Försäkringskassan Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;kan således underlåta att ta ställning till försäkringstillhörigheten i sam-&lt;br&gt;ma ut sträckning som enligt nuvarande bestämmelser gäller beträffande&lt;br&gt;inskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket ändras på så sätt att inskrivnings-&lt;br&gt;begreppet utmönstras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:378) om&lt;br&gt;förlängt barnbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket innebär att förlängt barnbidrag lämnas&lt;br&gt;endast till elever som är bosatta i Sverige. Däremot skall det för förlängt&lt;br&gt;barnbidrag inte längre finnas några villkor om svenskt medborgarskap. -&lt;br&gt;Enligt 8 § skall beträffande förlängt barnbidrag tillämpas bl.a. bestäm-&lt;br&gt;melserna i 4 § lagen om allmänna barnbidrag. De ändringar som görs i&lt;br&gt;den paragrafen kommer således att gälla även för förlängt barnbidrag.&lt;br&gt;Det innebär att barnbidrag lämnas endast om bidragsmottagaren, normalt&lt;br&gt;en förälder, är bosatt i Sverige. (Se vidare avsnitt 6.3 och kommentaren&lt;br&gt;till 4 § lagen om allmänna barnbidrag.) Beträffande förlängt barnbidrag&lt;br&gt;gäller emellertid att ett bam som fyllt 18 år själv far uppbära det för-&lt;br&gt;längda barnbidraget, i den mån det inte är omyndigförklarat. I sådant fall&lt;br&gt;är barnet bidragsmottagare och det saknar då naturligtvis betydelse om&lt;br&gt;dess föräldrar är bosatta här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket införs en ny bestämmelse med hänvisningar till SofL.&lt;br&gt;Liksom de allmänna barnbidragen ingår även de förlängda barnbidragen i&lt;br&gt;den bosättningsbaserade grenen av socialförsäkringarna. Denna bestäm-&lt;br&gt;melse är av samma karaktär som den i 1 a § andra stycket lagen om all-&lt;br&gt;männa barnbidrag, varför det hänvisas till kommentaren för den para-&lt;br&gt;grafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare upphävs bestämmelsen i tredje stycket om att barnbidrag inte&lt;br&gt;lämnas för tid när det utges dagersättning enligt 17 § lagen (1994:137)&lt;br&gt;om mottagande av asylsökande m.fl. I stället tillämpas motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelse i 3 kap 3 § andra stycket SofL. Detta innebär inte någon änd-&lt;br&gt;ring i sak beträffande de allmänna barnbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Forumbestämmelsen i andra meningen upphävs. I stället tillämpas med&lt;br&gt;stöd av 5 § bestämmelserna om beslutande försäkringskassa i 5 kap.&lt;br&gt;SofL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:360) om Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;handläggning av ärenden om bilstöd till&lt;br&gt;handikappade&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En ny bestämmelse, som ersätter den nuvarande om vem som har rätt till&lt;br&gt;bidrag, införs i paragrafen. I den nya bestämmelsen anges att det i SofL&lt;br&gt;finns bestämmelser om vem som omfattas av lagen. I SofL anges de&lt;br&gt;grundläggande villkoren för att en person skall vara försäkrad för förmå-&lt;br&gt;ner enligt AFL eller omfattas av de särskilda förmånslagar, bl.a. lagen om&lt;br&gt;handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade, som hänförs till&lt;br&gt;socialförsäkringarna. Bedömningen av om en person uppfyller grundvill-&lt;br&gt;koren för att ingå i den skyddade personkretsen skall således göras med&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i SofL. Enligt 3 kap. 2 § 4 SofL tillhör&lt;br&gt;bilstödet den bosättningsbaserade grenen av socialförsäkringarna. I SofL&lt;br&gt;finns också bestämmelser om i vilka situationer en person skall anses&lt;br&gt;bosatt i Sverige och således ingå i den personkrets som kan vara berät-&lt;br&gt;tigad till bilstöd. För att sådant bidrag skall lämnas krävs därutöver dess-&lt;br&gt;utom naturligtvis att de materiella villkoren i denna lag är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns det i SofL bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse&lt;br&gt;och handläggning av ärenden, m.m. Bestämmelser som vilken försäk-&lt;br&gt;ringskassa som är behörig att fatta beslut finns i 5 kap. SofL. Beträffande&lt;br&gt;det närmare innehållet i SofL hänvisas till författningskommentaren till&lt;br&gt;den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i nuvarande första stycket om vilken försäkringskassa som&lt;br&gt;är behörig att pröva frågor om bidrag skall upphöra att gälla. I stället till-&lt;br&gt;lämpas bestämmelserna i 5 kap. 4-6 §§ SofL, se kommentaren till 2a §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1463) om&lt;br&gt;bidrag vid adoption av utländska bam&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En ny bestämmelse, som ersätter den nuvarande om villkor för bidrag,&lt;br&gt;införs i paragrafen. 1 den nya bestämmelsen anges att det i SofL finns&lt;br&gt;bestämmelser om vem som omfattas av lagen. 1 SofL anges de grund-&lt;br&gt;läggande villkoren för att en person skall vara försäkrad för förmåner&lt;br&gt;enligt AFL eller omfattas av de särskilda förmånslagar, bl.a. lagen om&lt;br&gt;bidrag vid adoption av utländska bam, som hänförs till socialförsäk-&lt;br&gt;ringarna. Bedömningen av om en person uppfyller grundvillkoren för att&lt;br&gt;ingå i den skyddade personkretsen skall således göras med tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna i SofL. Enligt 3 kap. 2 § 5 SofL tillhör bidraget vid&lt;br&gt;adoption den bosättningsbaserade grenen av socialförsäkringarna. I SofL&lt;br&gt;finns också bestämmelser om i vilka situationer en person skall anses&lt;br&gt;bosatt i Sverige och således ingå i den personkrets som kan vara berät-&lt;br&gt;tigad till bidrag. För att sådant bidrag skall lämnas krävs därutöver dess-&lt;br&gt;utom naturligtvis att de materiella villkoren i denna lag är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns det i SofL bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;och handläggning av ärenden, m.m. Bestämmelser som vilken försäk-&lt;br&gt;ringskassa som är behörig att fatta beslut finns i 5 kap. SofL. Beträffande&lt;br&gt;det närmare innehållet i SofL hänvisas till författningskommentaren till&lt;br&gt;den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett andra stycke har det tidigare villkoret, att adoptivföräldrarna skall&lt;br&gt;vara bosatta i landet både när de fick barnet i sin vård och när adoptionen&lt;br&gt;blev giltig här, införts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket införs nya bestämmelser om vilken försäkringskassa som&lt;br&gt;är behörig att fatta beslut om bidrag. Bestämmelser om vilken kassa som&lt;br&gt;är behörig finns i 5 kap. 4 § SofL. Om inte en och samma försäk-&lt;br&gt;ringskassa är behörig att fatta beslut i ärenden för båda adoptivföräld-&lt;br&gt;rarna, skall ett ärende om bidrag vid adoption av utländska barn avgöras&lt;br&gt;av den kassa som skall avgöra ett ärende avseende adoptivmodern.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;br&gt;ersättning och ledighet för närståendevård&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket införs en ny bestämmelse som hänvisar till SofL. Vissa&lt;br&gt;för socialförsäkringarna generella bestämmelser, som är tillämpliga på&lt;br&gt;bl.a. ersättning och ledighet för närståendevård, finns i den lagen. I SofL&lt;br&gt;anges de grundläggande villkoren för att en person skall vara försäkrad&lt;br&gt;för förmåner enligt AFL eller omfattas av de särskilda förmånslagar, bl.a.&lt;br&gt;lagen om ersättning och ledighet för närståendevård, som hänförs till so-&lt;br&gt;cialförsäkringarna. Bedömningen om en person uppfyller grundvillkoren&lt;br&gt;för att ingå i den skyddade personkretsen skall således göras med till-&lt;br&gt;lämpning av bestämmelserna i SofL. Enligt 3 kap. 5 § SofL omfattas den&lt;br&gt;som arbetar i Sverige av lagen om ersättning och ledighet för närstående-&lt;br&gt;vård. I 2 kap. SofL finns bestämmelser om vad som avses med arbete här&lt;br&gt;i landet. För att ersättning för närståendevård skall lämnas krävs därut-&lt;br&gt;över dessutom naturligtvis att de materiella villkoren i denna lag är upp-&lt;br&gt;fyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns i SofL bestämmelser även om förmåner vid utlandsvis-&lt;br&gt;telse och handläggning av ärenden, m.m. Beträffande det närmare inne-&lt;br&gt;hållet i SofL hänvisas till författningskommentaren till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i andra stycket skall som villkor för tillämpning&lt;br&gt;av denna lag liksom i dag gälla att vården ges här i landet. Vidare skall&lt;br&gt;den sjuke omfattas av SofL, dvs. åtminstone av en av lagens två delar.&lt;br&gt;Nuvarande krav på att vårdaren och den sjuke skall vara inskrivna hos&lt;br&gt;försäkringskassan slopas, eftersom inskrivning slopas generellt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande bestämmelsen skall ansökan om ersättning göras&lt;br&gt;skriftligen hos den allmänna försäkringskassa där sökanden är inskriven&lt;br&gt;och denna kassa är behörig att pröva ersättningsfrågan. Med hänsyn till&lt;br&gt;att inskrivningsvillkoret avskaffas, slopas även kravet på att ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall göras till den kassa där sökanden är inskriven. I stället föreskrivs att&lt;br&gt;ansökan skall göras hos den allmänna försäkringskassan. Bestämmelser&lt;br&gt;om vilken försäkringskassa som är behörig att pröva ersättningsfrågan&lt;br&gt;finns i 5 kap. SofL. Ansökan skall inges till den kassa som skall pröva&lt;br&gt;ersättningsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i första stycket om vilken försäkringskassa som är behörig&lt;br&gt;att pröva frågor enligt denna lag ändras med anledning av att inskrivning&lt;br&gt;enligt AFL slopas. Förmåner enligt lagen om ersättning till smittbärare är&lt;br&gt;inte hänförliga till socialförsäkringarna. Beträffande de smittbärare som&lt;br&gt;omfattas av SofL tillämpas forumbestämmelsema i 5 kap. den lagen även&lt;br&gt;på ärenden enligt lagen om ersättning till smittbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en smittbärare skall kunna vara berättigad till smittbärarför-&lt;br&gt;måner krävs emellertid inte att han eller hon ingår i den personkrets som&lt;br&gt;skyddas av socialförsäkringen. I ärenden angående en sådan smittbärare&lt;br&gt;skall gälla motsvarande forumbestämmelser som idag tillämpas på en&lt;br&gt;smittbärare som varken är eller skulle ha varit inskriven hos en försäk-&lt;br&gt;ringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;B §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket ändras på så sätt att en förutsättning for&lt;br&gt;beslut om särskilt högriskskydd är att arbetstagaren är försäkrad för sjuk-&lt;br&gt;penning enligt AFL. I dag krävs enligt tredje stycket att sökanden är in-&lt;br&gt;skriven hos försäkringskassan, vilket innebär att han eller hon skall vara&lt;br&gt;försäkrad enligt AFL, dvs. for bl.a. sjukpenning enligt AFL. Med hänsyn&lt;br&gt;till att inskrivningsinstitutet avskaffas ändras bestämmelserna i tredje&lt;br&gt;stycket på så sätt att beslut om högriskskydd skall meddelas av den för-&lt;br&gt;säkringskassa som anges i 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid tvist om rätt till sjuklön kan försäkringskassan i vissa fall besluta att&lt;br&gt;ersättning för den tid som den omtvistade sjuklönen avser skall utges från&lt;br&gt;sjukförsäkringen enligt AFL. Sådant beslut om sjuklönegaranti kan enligt&lt;br&gt;nuvarande bestämmelser meddelas av den försäkringskassa hos vilken ar-&lt;br&gt;betstagaren är eller borde vara inskriven. Det innebär i praktiken att han&lt;br&gt;eller hon skall vara försäkrad enligt AFL, dvs. lör bl.a. sjukpenning, for&lt;br&gt;att kunna komma i åtnjutande av sjuklönegarantin. Med hänsyn till att&lt;br&gt;inskrivningsinstitutet avskaffas ändras bestämmelsen på så sätt att det för&lt;br&gt;tillämpning av sjuklönegarantin krävs att sökanden är försäkrad för sjuk-&lt;br&gt;penning enligt AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;25 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Forumbestämmelsema i första stycket första meningen ändras på sätt att&lt;br&gt;behörig att fatta beslut enligt lagen blir den allmänna försäkringskassa&lt;br&gt;som enligt 5 kap. SofL är behörig att besluta om sjukpenning för&lt;br&gt;arbetstagaren. I flertalet fall är det den allmänna försäkringskassa hos&lt;br&gt;vilken arbetstagaren i dag är inskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att fatta beslut i ärenden rörande en person som inte är försäk-&lt;br&gt;rad för sjukpenning skall enligt första stycket andra meningen vara den&lt;br&gt;försäkringskassa som i dag är behörig att beslut om en person varken är&lt;br&gt;eller bör vara inskriven hos en försäkringskassa. Det torde vara endast i&lt;br&gt;rena undantagsfall som en person kan vara berättigad till sjuklön utan att&lt;br&gt;vara försäkrad för sjukpenning. Situationen torde kunna komma att upp-&lt;br&gt;stå för den som har arbete i flera länder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1488) om&lt;br&gt;handläggning av vissa ersättningar till den som&lt;br&gt;tjänstgör inom totalförsvaret&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen är en följd av att inskrivning hos allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa slopas i AFL. Hänvisning görs i stället till forumreglerna i&lt;br&gt;5 kap. socialförsäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:389) om&lt;br&gt;assistansersättning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i nuvarande andra stycket ersätts med en hänvisning till&lt;br&gt;SofL. Vissa för socialförsäkringarna generella bestämmelser, som är till-&lt;br&gt;lämpliga på bl.a. assistansersättning, finns i den lagen. I SofL anges de&lt;br&gt;grundläggande villkoren för att en person skall vara försäkrad för för-&lt;br&gt;måner enligt AFL eller omfattas av de särskilda förmånslagar, bl.a. lagen&lt;br&gt;om assistansersättning, som hänförs till socialförsäkringarna. Bedöm-&lt;br&gt;ningen av om en person uppfyller grundvillkoren för att ingå i den per-&lt;br&gt;sonkretsen som omfattas av lagen om assistansersättning skall således&lt;br&gt;göras med tillämpning av bestämmelserna i SofL. Enligt 3 kap. 2 § SofL&lt;br&gt;tillhör assistansersättning den bosättningsbaserade grenen av socialför-&lt;br&gt;säkringarna. I den lagen finns också bestämmelser om i vilka situationer&lt;br&gt;en person skall anses bosatt i Sverige och således ingå i den personkrets&lt;br&gt;som kan vara berättigad till denna förmån. För att assistansersättning&lt;br&gt;skall kunna lämnas krävs därutöver dessutom naturligtvis att de&lt;br&gt;materiella villkoren i denna lag är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns i SofL bestämmelser även om förmåner vid utlands-&lt;br&gt;vistelse och handläggning av ärenden, m.m. Bestämmelser som vilken&lt;br&gt;försäkringskassa som är behörig att fatta beslut finns i 5 kap. SofL. Be-&lt;br&gt;träffande det närmare innehållet i SofL hänvisas till författningskom-&lt;br&gt;mentaren till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningarna till 2 § andra stycket slopas, eftersom föreskriften i det&lt;br&gt;stycket ersätts med en hänvisning till SofL (se författningskommentaren&lt;br&gt;till 2 §). Ansökan enligt första stycket förevarande paragraf skall i stället&lt;br&gt;göras hos den allmänna försäkringskassa som enligt 5 kap. SofL är&lt;br&gt;behörig att fatta beslut enligt denna lag. Till samma försäkringskassa&lt;br&gt;lämnas anmälan enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.22 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om&lt;br&gt;bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i första stycket första meningen om att den som bor och är&lt;br&gt;folkbokförd i Sverige kan fa bostadsbidrag enligt denna lag slopas. Dessa&lt;br&gt;krav utgör nämligen sådana grundläggande villkor för att en person skall&lt;br&gt;ingå i den skyddade personkrets som regleras centralt för socialförsäk-&lt;br&gt;ringarna i SofL. Däremot gäller som ett materiellt villkor i samma ut-&lt;br&gt;sträckning som hittills att bostadsbidrag i form av bidrag till bostadskost-&lt;br&gt;nader lämnas normalt endast för den bostad där sökanden är bosatt och&lt;br&gt;folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragafen införs ett andra stycke med hänvisning till SofL. Vissa för&lt;br&gt;socialförsäkringarna generella bestämmelser, som är tillämpliga på bl.a.&lt;br&gt;bostadsbidrag, finns i den lagen. I SofL anges de grundläggande villkoren&lt;br&gt;för att en person skall vara försäkrad för förmåner enligt AFL eller om-&lt;br&gt;fattas av de särskilda förmånslagar, bl.a. lagen om bostadsbidrag, som&lt;br&gt;hänförs till socialförsäkringarna. Bedömningen av om en person upp-&lt;br&gt;fyller grundvillkoren för att ingå i den skyddade personkretsen skall så-&lt;br&gt;ledes göras med tillämpning av bestämmelserna i SofL. Enligt 3 kap. 2 §&lt;br&gt;SofL tillhör bostadsbidrag den bosättningsbaserade grenen av socialför-&lt;br&gt;säkringarna. I den lagen finns också bestämmelser om i vilka situationer&lt;br&gt;en person skall anses bosatt i Sverige och således ingå i den personkrets&lt;br&gt;som kan vara berättigad till allmänna barnbidrag. För att sådant bidrag&lt;br&gt;skall lämnas krävs därutöver dessutom naturligtvis att de materiella vill-&lt;br&gt;koren i denna lag är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns i SofL bestämmelser även om förmåner vid utlands-&lt;br&gt;vistelse och handläggning av ärenden, m.m. Beträffande det närmare in-&lt;br&gt;nehållet i SofL hänvisas till författningskommentaren till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket om vilken försäkringskassa som är be-&lt;br&gt;hörig att fatta beslut om bidrag upphävs. I stället tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna i 5 kap. § SofL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.23 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:308) om P&lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P- 1998/99:119&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i första stycket om att bostadstillägg lämnas till den som är&lt;br&gt;bosatt i Sverige samt uppbär vissa särskilt angivna pensionsförmåner&lt;br&gt;ändras på så sätt att bosättningskravet i denna lag slopas. Detta krav är&lt;br&gt;nämligen ett sådant allmänt försäkringsvillkor som regleras genom so-&lt;br&gt;cialförsäkringslagen (se författningskommentaren till 1 a §).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;la§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En ny paragraf införs. I den nya bestämmelsen anges att det i SofL finns&lt;br&gt;bestämmelser om vem som omfattas av lagen. I SofL anges de grund-&lt;br&gt;läggande villkoren för att en person skall vara försäkrad för förmåner&lt;br&gt;enligt AFL eller omfattas av de särskilda förmånslagar, bl.a. lagen om&lt;br&gt;bostadstillägg, som hänförs till socialförsäkringarna. Bedömningen av om&lt;br&gt;en person uppfyller grundvillkoren för att ingå i den skyddade person-&lt;br&gt;kretsen skall således göras med tillämpning av bestämmelserna i SofL.&lt;br&gt;Enligt 3 kap. 2 § 9 SofL tillhör bostadstillägget den bosättningsbaserade&lt;br&gt;grenen av socialförsäkringarna. I SofL finns också bestämmelser om i&lt;br&gt;vilka situationer en person skall anses vara bosatt i Sverige och således&lt;br&gt;ingå i den personkrets som kan vara berättigad till bidrag. För att sådant&lt;br&gt;bidrag skall lämnas krävs därutöver dessutom naturligtvis att de mate-&lt;br&gt;riella villkoren i denna lag är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns det i SofL bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse&lt;br&gt;och handläggning av ärenden, m.m. Bestämmelser som vilken försäk-&lt;br&gt;ringskassa som är behörig att fatta beslut finns i 5 kap. SofL. Beträffande&lt;br&gt;det närmare innehållet i SofL hänvisas till författningskommentaren till&lt;br&gt;den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall den som uppbär bostadstillägg utan oskäligt&lt;br&gt;dröjsmål anmäla ändrade personliga förhållanden till försäkringskassan.&lt;br&gt;Den nuvarande föreskriften om att anmälan skall göras till den försäk-&lt;br&gt;ringskassa inom vars verksamhetsområde bidragstagaren är folkbokförd&lt;br&gt;slopas. I stället föreskrivs att anmälan skall göras till försäkringskassan.&lt;br&gt;Anmälan skall göras till den försäkringskassa som är behörig att besluta&lt;br&gt;om bostadstillägg. Bestämmelser om vilken försäkringskassa som är&lt;br&gt;behörig finns bl.a. i 5 kap. 4 § SofL (se kommentaren till 1 a §).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.24 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1030) om&lt;br&gt;underhållsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs ett nytt andra stycke. I det nya stycket anges att det i&lt;br&gt;SofL finns bestämmelser om vem som omfattas av lagen. I SofL anges de&lt;br&gt;grundläggande villkoren för att en person skall vara försäkrad för för-&lt;br&gt;måner enligt AFL eller omfattas av de särskilda förmånslagar, bl.a. lagen&lt;br&gt;om underhållsstöd, som hänförs till socialförsäkringarna. Bedömningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av om en person uppfyller grundvillkoren for att ingå i den skyddade&lt;br&gt;personkretsen skall således göras med tillämpning av bestämmelserna i&lt;br&gt;SofL. Enligt 3 kap. 2 § 10 SofL tillhör underhållsstödet den bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserade grenen av socialförsäkringarna. I SofL finns också be-&lt;br&gt;stämmelser om i vilka situationer en person skall anses vara bosatt i&lt;br&gt;Sverige och således ingå i den personkrets som kan vara berättigad till&lt;br&gt;underhållsstöd. För att sådant stöd skall lämnas krävs därutöver dessutom&lt;br&gt;naturligtvis att de materiella villkoren i denna lag är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns det i SofL bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse&lt;br&gt;och handläggning av ärenden, m.m. Bestämmelser som vilken försäk-&lt;br&gt;ringskassa som är behörig att fatta beslut finns i 5 kap. SofL. Beträffande&lt;br&gt;det närmare innehållet i SofL hänvisas till författningskommentaren till&lt;br&gt;den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i tredje stycket upphävs. Till följd härav upp-&lt;br&gt;hävs även fjärde stycket. Detta innebär bl.a. att medborgarskap inte&lt;br&gt;längre skall ha någon betydelse för rätten till underhållsstöd. Reglerna&lt;br&gt;om utsändning av statlig arbetsgivare m.m. finns i Sofi. Vidare skall i&lt;br&gt;stället tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 1-3 §§ SofL om förmåner för&lt;br&gt;tid under vilken den försäkrade vistas i ett land som inte ingår i EES.&lt;br&gt;Några särskilda bestämmelser för vistelse inom EES skall inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;37 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av bestämmelserna i denna paragraf innebär att den enskildes&lt;br&gt;inskrivning hos en försäkringskassa inte skall vara avgörande för vilken&lt;br&gt;kassa som är behörig att pröva ett ärende. Som tidigare anförts skall in-&lt;br&gt;skrivning hos kassan nämligen inte längre vara något försäkringsvillkor.&lt;br&gt;Tillämpliga bestämmelser om vilken försäkringskassa som är behörig att&lt;br&gt;fatta beslut ges i 5 kap. SofL. Ärenden om underhållsstöd är i viss mån&lt;br&gt;specialreglerade och skall prövas av den försäkringskassa som skall av-&lt;br&gt;göra ärenden avseende boföräldem. Har bamet fyllt 18 år skall ärendet i&lt;br&gt;stället prövas av den kassa som skall avgöra ärenden avseende barnet.&lt;br&gt;Beträffande återbetalningsskyldighet eller minskning av underhållsstöd&lt;br&gt;enligt 10 § andra stycket är behörig kassa den försäkringskassa som en-&lt;br&gt;ligt 5 kap. 4 eller 5 § SofL skall avgöra ärenden avseende den bidrags-&lt;br&gt;skyldige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;43 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra punkten om att regeringen far förordna att bam&lt;br&gt;som saknar medborgarskap skall ha samma rätt till underhållsstöd som&lt;br&gt;svenskt bam upphävs. Som framgår av det ovan anförda inverkar inte&lt;br&gt;medborgarskap längre på rätten till underhållsstöd. På gmnd härav har&lt;br&gt;även hänvisningen till svenskt bam tagits bort och ersatts med uttrycket&lt;br&gt;annat bam enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1150) om&lt;br&gt;högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 1 ändras till att avse den som är bosatt i&lt;br&gt;Sverige, medan hänvisningen till 1 kap. 3 § AFL slopas. Som redovisats i&lt;br&gt;avsnitt 5.1 hänför vi inte förmåner enligt den nu aktuella lagen till so-&lt;br&gt;cialförsäkringslagen med hänsyn till att landstingen har huvudmanna-&lt;br&gt;skapet för läkemedelsförmånerna. Bestämmelserna i SofL är därför inte&lt;br&gt;tillämpliga på förmåner enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:703) om&lt;br&gt;handikappersättning och vårdbidrag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelse om vem som har rätt till handikappersättning&lt;br&gt;och vårdbidrag skall upphöra att gälla, eftersom tillämpliga bestämmelser&lt;br&gt;om försäkringstillhörighet i stället skall regleras genom SofL. I första&lt;br&gt;stycket föreskrivs mera allmänt att det i den nu aktuella lagen finns be-&lt;br&gt;stämmelser om handikappersättning och vårdbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny bestämmelse införs i andra stycket, som hänvisar till SofL. Vissa&lt;br&gt;för socialförsäkringen generella bestämmelser, som är tillämpliga på bl.a.&lt;br&gt;handikappersättning och vårdbidrag, finns i den lagen. I SofL anges de&lt;br&gt;grundläggande villkoren för att en person skall vara försäkrad för för-&lt;br&gt;måner enligt AFL eller omfattas av de särskilda förmånslagar, bl.a. lagen&lt;br&gt;om handikappersättning och vårdbidrag, som hänförs till socialförsäk-&lt;br&gt;ringarna. Bedömningen om en person uppfyller grundvillkoren för att&lt;br&gt;ingå i den skyddade personkretsen skall således göras med tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna i SofL. Enligt 3 kap. 2 § SofL tillhör handikappersätt-&lt;br&gt;ning och vårdbidrag den bosättningsbaserade grenen av socialförsäk-&lt;br&gt;ringarna. 1 SofL finns också bestämmelser om i vilka situationer en per-&lt;br&gt;son skall anses bosatt i Sverige och således ingå i den personkrets som&lt;br&gt;kan vara berättigad till handikappersättning och vårdbidrag. För att sådan&lt;br&gt;ersättning skall lämnas krävs därutöver att de materiella villkoren i denna&lt;br&gt;lag är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns det i SofL bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse&lt;br&gt;och handläggning av ärenden, m.m. Beträffande det närmare innehållet i&lt;br&gt;SofL hänvisas till författningskommentaren till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:707) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1990:773) om särskilt&lt;br&gt;pensionstillägg till folkpension för långvarig vård&lt;br&gt;av sjukt eller handikappat barn&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bosättningskravet i denna bestämmelse slopas, eftersom försäkrings-&lt;br&gt;villkoren i stället regleras i SofL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt och hänvisar till SofL. Vissa för socialförsäk-&lt;br&gt;ringarna generella bestämmelser, som är tillämpliga på bl.a. särskilt pen-&lt;br&gt;sionstillägg, finns i den lagen. I SofL anges de grundläggande villkoren&lt;br&gt;för att en person skall vara försäkrad för förmåner enligt AFL eller om-&lt;br&gt;fattas av de särskilda förmånslagar, bl.a. lagen om särskilt pensionstillägg&lt;br&gt;till folkpension för långavarig avård av sjukt eller handikappat bam, som&lt;br&gt;hänförs till socialförsäkringarna. Bedömningen om en person uppfyller&lt;br&gt;grundvillkoren för att ingå i den skyddade personkretsen skall således&lt;br&gt;göras med tillämpning av bestämmelserna i SofL. Enligt 3 kap. 2 § SofL&lt;br&gt;tillhör särskilt pensionstillägg den bosättningsbaserade grenen av social-&lt;br&gt;försäkringarna. I den lagen finns också bestämmelser om i vilka situatio-&lt;br&gt;ner en person skall anses bosatt i Sverige och således ingå i den person-&lt;br&gt;krets som kan vara berättigad till denna förmån. För att särskilt pen-&lt;br&gt;sionstillägg skall lämnas krävs därutöver dessutom naturligtvis att de&lt;br&gt;materiella villkoren i denna lag är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns i SofL bestämmelser även om förmåner vid utlandsvis-&lt;br&gt;telse och handläggning av ärenden, m.m. Beträffande det närmare inne-&lt;br&gt;hållet i SofL hänvisas till författningskommentaren till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utredningens sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;En lag om socialförsäkringar (SOU 1997:72)&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;En ny socialforsäkringslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om socialförsäkringens personkrets föreslår i detta be-&lt;br&gt;tänkande att den svenska socialförsäkringen skall delas i två delar, vilka i&lt;br&gt;princip skall vara oberoende av varandra. Den ena delen skall innehålla&lt;br&gt;förmåner som grundas på bosättning i Sverige och den andra förmåner&lt;br&gt;som är beroende av förvärvsarbete här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan den bosättningsbaserade delen av socialförsäkringen skall om-&lt;br&gt;fatta bidrag och kostnadsersättningar av olika slag, skall den arbetsbase-&lt;br&gt;rade delen av försäkringen omfatta sådana förmånssystem som ersätter&lt;br&gt;inkomstbortfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att grunderna för det tudelade socialförsäkringssystemet&lt;br&gt;regleras i en ny gemensam ramlag (socialförsäkringslagen), som bl.a.&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om bosättning och arbete i Sverige, omfatt-&lt;br&gt;ningen av de båda försäkringsdelama, försäkringstider, utbetalningar&lt;br&gt;utomlands samt vissa handläggningsregler. Närmare regler om de en-&lt;br&gt;skilda förmånerna finns däremot kvar i särskilda författningar, t.ex. i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Begreppet socialförsäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall enligt sina direktiv (dir. 1995:106) göra en samlad&lt;br&gt;översyn av begreppet försäkrad inom socialförsäkringen och redovisa&lt;br&gt;förslag med inriktning på att enhetliga försäkringsvillkor skall gälla för&lt;br&gt;likartade förmåner. Uppdraget innefattar också kontantförmåner vid&lt;br&gt;arbetslöshet. Översynen skall enligt en uppräkning i direktiven omfatta&lt;br&gt;förmåner enligt AFL och flera andra författningar på området. Uppräk-&lt;br&gt;ningen är inte uttömmande, och vi har därför inledningsvis ställt oss frå-&lt;br&gt;gan vad som avses med begreppet socialförsäkring. Svaret på den frågan&lt;br&gt;har betydelse för avgränsningen av vårt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon allmänt vedertagen, tillräckligt precis definition av vad som å&lt;br&gt;ena sidan är en social försäkring och vad som å andra sidan skall räknas&lt;br&gt;till andra typer av sociala trygghetsanordningar finns inte. Det torde i&lt;br&gt;stället stå lagstiftaren fritt att bestämma vad som skall räknas som social&lt;br&gt;försäkring och vad en sådan anordning skall kallas. Detta gäller i princip&lt;br&gt;även i förhållande till andra länder inom Europeiska unionen (EU). Rom-&lt;br&gt;fördraget ger inte EU någon generell kompetens att ge normer när det&lt;br&gt;gäller socialförsäkring. För att säkra och främja den fria rörligheten inom&lt;br&gt;EU finns visserligen bindande regler för personer som rör sig över grän-&lt;br&gt;serna eller som på annat sätt har anknytning till mer än ett medlemsland.&lt;br&gt;Dessa regler syftar emellertid endast till att samordna de olika ländernas&lt;br&gt;system för social trygghet, främst i syfte att ingen som omfattas av reg-&lt;br&gt;lerna skall riskera att stå utan socialförsäkringsskydd när han utnyttjar sig&lt;br&gt;av den fria rörligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har valt att ge begreppet socialförsäkring en pragmatisk definition&lt;br&gt;med utgångspunkt i hur de sociala trygghetssystemen administreras. Våra&lt;br&gt;förslag omfattar de flesta trygghetssystem som administreras av Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket och de allmänna försäkringskassorna samt Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen, länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utvidgning av socialförsäkringens personkrets - en tudelad&lt;br&gt;försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande svenska socialförsäkringen är i huvudsak bosättnings-&lt;br&gt;grundad, dvs. för att kunna få del av försäkringens förmåner måste man&lt;br&gt;vara bosatt i Sverige. Det gäller såväl för förmåner som utgör rena bidrag&lt;br&gt;(barnbidrag, bostadsbidrag, etc.) som för förmåner som ersätter en för-&lt;br&gt;lorad arbetsinkomst (sjukpenning, tilläggspension, etc.). För att en person&lt;br&gt;skall anses bosatt i Sverige krävs att han har sitt egentliga hemvist här i&lt;br&gt;landet eller att han, om han kommer hit från ett annat land, har för avsikt&lt;br&gt;att stanna här mer än ett år. Undantag från kravet på bosättning i Sverige&lt;br&gt;gäller dock inom arbetsskadeförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår nu att den personkrets som skyddas av svensk socialförsäk-&lt;br&gt;ring utvidgas till att omfatta alla som arbetar här i landet, dvs. även per-&lt;br&gt;soner som arbetar här under sådana förhållanden att de inte anses bosatta&lt;br&gt;här. Utvidgningen sker genom att socialförsäkringen delas i två delar,&lt;br&gt;varav en del grundas på bosättning i Sverige och en del blir beroende av&lt;br&gt;arbete här i landet. Tillhörigheten till den arbetsbaserade delen av social-&lt;br&gt;försäkringen görs således oberoende av bosättning här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tillkommande personkretsen, som beräknats till knappt 10 000&lt;br&gt;personer per år, kommer således att bli försäkrad för sådana förmåner&lt;br&gt;som är beroende av arbete här i landet. Det rör sig huvudsakligen om&lt;br&gt;försäkringar för inkomstbortfall (sjukpenningförsäkring, etc.) och in-&lt;br&gt;komster för vilka socialavgifter redan i dag betalas. Dessa personer&lt;br&gt;kommer däremot inte att vara försäkrade i den bosättningsanknutna delen&lt;br&gt;av socialförsäkringen, vilken omfattar bidrag (barnbidrag, bostadsbidrag,&lt;br&gt;m.m.) och kostnadsersättningar av olika slag (sjukvårdsersättning m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De personer som ingår i den tillkommande kretsen kommer enligt&lt;br&gt;statistik som vi fått från Statens invandrarverk och Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen huvudsakligen från två grupper av länder. Den ena består av&lt;br&gt;USA och Canada och den andra av länder i Östeuropa, främst Ryssland,&lt;br&gt;Polen och Estland. Personer som kommer hit från andra EES-länder för&lt;br&gt;att arbeta har inte räknats som en tillkommande grupp, eftersom de redan&lt;br&gt;i dag till följd av EG-rätten omfattas av svensk socialförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild grupp som, till skillnad från vad som är fallet i dag, kom-&lt;br&gt;mer att fullt ingå i den skyddade personkretsen är personer som är lokal-&lt;br&gt;anställda vid utländska beskickningar och konsulat här i landet. Det&lt;br&gt;arbete som dessa personer utför kommer att räknas som arbete i Sverige,&lt;br&gt;och arbetsgivarna kommer att bli skyldiga att betala fulla arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter på de anställdas löner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som både bor och arbetar i Sverige kommer att omfattas av&lt;br&gt;såväl den bosättningsbaserade som den arbetsbaserade delen av social-&lt;br&gt;försäkringen. För det stora flertalet personer här i landet medför våra för-&lt;br&gt;slag därför ganska små sakliga förändringar. Det har dock varit vår&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ambition att skapa ett mera enhetligt och systematiskt regelverk på soci-&lt;br&gt;alförsäkringsområdet, vilket bör kunna bidra till en ökad förståelse hos&lt;br&gt;allmänheten för försäkringens uppbyggnad. Dessutom kommer våra för-&lt;br&gt;slag att underlätta administrationen och tillämpningen av de olika för-&lt;br&gt;månssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försäkring vid längre utlandsvistelser, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En person som lämnar Sverige står kvar som försäkrad enligt AFL, om&lt;br&gt;utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Den som utför arbete i&lt;br&gt;något annat land såsom anställd av svenska staten anses dock bosatt i&lt;br&gt;Sverige under hela utlandsvistelsen. Vi skall enligt våra direktiv pröva&lt;br&gt;om ettårsregeln behöver ändras och om det kan finnas skäl att för vissa&lt;br&gt;grupper av försäkrade, t.ex. studerande, införa särskilda regler som inne-&lt;br&gt;bär att det svenska socialförsäkringsskyddet inte upphör vid en längre&lt;br&gt;utlandsvistelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att nuvarande ettårsregel och särskilda regel för stats-&lt;br&gt;anställda i princip behålls inom den bosättningsbaserade delen av social-&lt;br&gt;försäkringen. När det gäller personer som lämnar landet för att utföra&lt;br&gt;biståndsarbete m.m. i ett utvecklingsland eller för att studera i ett annat&lt;br&gt;land, föreslår vi dock att bosättningen i Sverige skall kunna bestå under&lt;br&gt;längre tid. För biståndsarbetare gäller detta så länge det alltjämt finns en&lt;br&gt;väsentlig anknytning till Sverige och för utlandsstuderande så länge rätt&lt;br&gt;till svenskt studiestöd eller utbildningsbidrag för doktorander föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå reciprocitet föreslår vi å andra sidan att utländska stats-&lt;br&gt;tjänstemän här i landet inte skall kunna anses bosatta i Sverige och att&lt;br&gt;personer som kommer till Sverige för att studera skall kunna anses&lt;br&gt;bosatta här endast om de har rätt till svenskt studiestöd eller utbildnings-&lt;br&gt;bidrag för doktorander. En allmänt tillämplig ettårsregel för förvärv av&lt;br&gt;bosättning i Sverige föreslås i övrigt fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen föreslår vi - med&lt;br&gt;förebild i dagens arbetsskadeförsäkring - att arbete som utförs utomlands&lt;br&gt;skall anses som arbete i Sverige, om arbetstagaren är utsänd av en&lt;br&gt;arbetsgivare med verksamhet här i landet och arbetet kan antas vara&lt;br&gt;längst ett år. Arbete i annat land såsom anställd av svenska staten skall&lt;br&gt;anses som arbete i Sverige även om utsändningstiden kan antas vara&lt;br&gt;längre än ett år. Omvänt föreslår vi att arbete som utförs här i landet så-&lt;br&gt;som utsänd av arbetsgivare i ett annat land inte skall anses som arbete i&lt;br&gt;Sverige, om arbetet kan antas vara längst ett år eller om arbetstagaren&lt;br&gt;sänts ut av en annat stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår vidare att de s.k. ATP-förbindelserna skall avskaffas. Det&lt;br&gt;innebär bl.a. att vissa anställda svenska medborgare vid svenska dotter-&lt;br&gt;bolag utomlands och vissa biståndsarbetare inte längre kommer att kunna&lt;br&gt;tillgodoräknas pensionspoäng för tilläggspension på den inkomst de upp-&lt;br&gt;bär för utlandsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Enhetliga försäkringsvillkor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det anges i våra direktiv att de förslag vi lägger fram skall syfta till att&lt;br&gt;det för varje förmån klart skall framgå vilka villkor som gäller för rätten&lt;br&gt;till förmånen. En enhetlig användning av begreppet försäkrad bör efter-&lt;br&gt;strävas, liksom en tydlig utformning av reglerna. Det skall också över-&lt;br&gt;vägas om inskrivning hos försäkringskassan skall vara en förutsättning&lt;br&gt;för att någon skall kunna få rätt till en förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag innebär att begreppet försäkrad kommer att avse en person&lt;br&gt;som ingår i den personkrets som skyddas av socialförsäkringssystemet i&lt;br&gt;den av oss föreslagna lagen, dvs. en person som uppfyller det&lt;br&gt;grundläggande anknytningsvillkoret för respektive del av socialförsäk-&lt;br&gt;ringen. Försäkrad för bosättningsbaserade förmåner är således den som är&lt;br&gt;bosatt här i landet och försäkrad för arbetsbaserade förmåner är den som&lt;br&gt;förvärvsarbetar i Sverige. Dagens inskrivning i försäkringskassa har&lt;br&gt;därmed spelat ut sin roll som försäkringsvillkor. Medborgarskapet skall&lt;br&gt;inte heller vara avgörande för rätten till förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt lagförslag innehåller också bestämmelser om försäkringstider,&lt;br&gt;dvs. bestämmelser om när försäkringen börjar respektive upphör att gälla.&lt;br&gt;Den bosättningsbaserade delen av försäkringen skall enligt förslaget -&lt;br&gt;ganska naturligt - gälla så länge bosättningen i Sverige anses bestå med&lt;br&gt;tillämpning av tidigare nämnda ettårsregler m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen inom den arbetsbaserade delen av försäkringen är att försäk-&lt;br&gt;ringen börjar gälla när ett förvärvsarbete påbörjas och upphör när arbetet&lt;br&gt;avslutas. Dock föreslås ett generellt efterskydd om fyra veckor, dvs. för-&lt;br&gt;säkringen för de arbetsbaserade förmånerna fortsätter i allmänhet att gälla&lt;br&gt;under fyra veckor efter det att den försäkrade slutat arbeta. Vidare&lt;br&gt;föreslås att försäkringen skall fortsätta att gälla så länge den försäkrade&lt;br&gt;uppbär någon förmån som omfattas av den arbetsbaserade delen av för-&lt;br&gt;säkringen. Den som t.ex. är sjuk och uppbär sjukpenning när arbetet och&lt;br&gt;det generella efterskyddet upphör kommer således att fortsätta att vara&lt;br&gt;försäkrad så länge han har rätt till sjukpenning eller någon annan förmån&lt;br&gt;från försäkringen. Det är således möjligt att växla mellan olika förmåner&lt;br&gt;- t.ex. mellan sjukpenning och arbetslöshetsersättning - utan att försäk-&lt;br&gt;ringen upphör. Först då den försäkrade helt uttömt en intjänad rätt till&lt;br&gt;ersättning upphör försäkringen att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller andra villkor än det grundläggande försäkringsbegreppet&lt;br&gt;har vi inte behandlat sådana villkor som är mera specifika för varje&lt;br&gt;enskild förmån. Det finns emellertid en rad andra villkor som är gemen-&lt;br&gt;samma för flera förmåner. Det gäller väntetids- eller kvalifikationsregler&lt;br&gt;beträffande vistelse och arbete i Sverige samt regler om åldersgränser,&lt;br&gt;familj etillhörighet, samboendebegrepp, inkomstunderlag, inkomstpröv-&lt;br&gt;ning, nedre inkomstgränser, ersättningsnivåer, tidsenheter för beräkning&lt;br&gt;eller betalning av förmåner samt förmåner för tid då någon vistas utom-&lt;br&gt;lands. På anförda skäl lägger vi för vår del fram förslag om så långt som&lt;br&gt;möjligt enhetliga regler om väntetider för förmåner, nedre inkomstgrän-&lt;br&gt;ser och utbetalning av förmåner för tid då den försäkrade vistas utom-&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den bosättningsbaserade delen av socialförsäkringen föreslår vi&lt;br&gt;att en generell väntetid om sex månader skall gälla. Det innebär att den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som blir bosatt i Sverige kan få bosättningsbaserade förmåner först sedan&lt;br&gt;han eller hon vistats i Sverige i sex månader. Det gäller såväl för den som&lt;br&gt;bosätter sig i Sverige för första gången som för den som återvänder hit&lt;br&gt;efter en längre tids utlandsvistelse. För folkpensioner skall dock liksom i&lt;br&gt;dag gälla andra kvalifikationstider, dvs. nuvarande bosättningstider.&lt;br&gt;Vidare föreslås att bosättningsbaserade förmåner generellt skall kunna&lt;br&gt;betalas ut för tid då den försäkrade vistas utomlands, om det kan antas att&lt;br&gt;utlandsvistelsen inte kommer att vara längre än sex månader. Denna&lt;br&gt;senare regel skall dock gälla endast vid vistelse utanför Europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska samarbetsområdet (EES). Därutöver föreslås särskilda regler för&lt;br&gt;folkpensioner och för personer som skall anses bosatta i Sverige även&lt;br&gt;under längre utlandsvistelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom den arbetsbaserade delen av försäkringen skall en generell&lt;br&gt;väntetid för förmåner finnas. För att inte syftet med en försäkring för alla&lt;br&gt;förvärvsarbetande i Sverige skall gå förlorad föreslår vi att väntetiden&lt;br&gt;skall vara endast fyra veckor. Den som påbörjar ett förvärvsarbete i&lt;br&gt;Sverige måste således ha varit försäkrad i minst fyra veckor innan han&lt;br&gt;kan få någon arbetsbaserad förmån. Denna regel kommer emellertid inte&lt;br&gt;att påverka en anställds nuvarande rätt till sjuklön från arbetsgivaren.&lt;br&gt;Sjuklönelagen omfattas nämligen inte av vårt förslag till socialförsäk-&lt;br&gt;ringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rätt till arbetsbaserade förmåner för tid då den försäkrade&lt;br&gt;vistas utomlands har det inte varit möjligt att föreslå en enhetlig regel för&lt;br&gt;alla arbetsbaserade förmåner. Vi har därför delat upp förmånerna i två&lt;br&gt;grupper. Beträffande den ena gruppen, som innefattar pensioner och&lt;br&gt;arbetsskadeersättningar, skall inga begränsningar gälla i rätten att få för-&lt;br&gt;måner utbetalade på grund av att den försäkrade vistas utomlands. När&lt;br&gt;det gäller den andra gruppen, som innefattar övriga arbetsbaserade för-&lt;br&gt;måner, föreslås att förmåner endast i undantagsfall skall kunna betalas ut&lt;br&gt;för tid då den försäkrade vistas utanför Sverige. Förmåner skall i dessa&lt;br&gt;fall kunna betalas ut dels om ersättningsfall inträffar utomlands under&lt;br&gt;arbete som enligt vårt förslag skall anses som arbete i Sverige&lt;br&gt;(utsändningsfall), dels om försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa&lt;br&gt;gett tillstånd till utlandsresan. Föräldrapenning för tid då den försäkrade&lt;br&gt;vistas utomlands skall dock kunna betalas ut även i andra fall, bl.a. om&lt;br&gt;bamet fortfarande anses bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår vidare att det i fråga om sådana arbetsbaserade förmåner&lt;br&gt;som är direkt inkomstrelaterade skall finnas ett generellt lägsta förmåns-&lt;br&gt;grundande belopp. Om de inkomster som skall läggas till grund för för-&lt;br&gt;månerna för år räknat är lägre än 24 procent av basbeloppet, skall enligt&lt;br&gt;förslaget förmåner inte beräknas. Undantag från den regeln skall dock&lt;br&gt;gälla inom arbetsskadeförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En ny gemensam lag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som redan angetts föreslår vi att grunderna för det tudelade socialför-&lt;br&gt;säkringssystemet regleras i en ny gemensam ramlag (socialförsäkrings-&lt;br&gt;lagen), som bl.a. innehåller bestämmelser om bosättning och arbete i&lt;br&gt;Sverige, omfattningen av de båda försäkringsdelama, försäkringstider,&lt;br&gt;utbetalningar utomlands samt vissa handläggningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med en särskild socialförsäkringslag är att skapa ett tydligare&lt;br&gt;och mera överskådligt socialförsäkringssystem. Med den överskådlighet&lt;br&gt;som uppnås genom den nya ramlagen underlättas de tillämpande orga-&lt;br&gt;nens verksamhet, bl.a. när det gäller att lämna information till allmän-&lt;br&gt;heten. De försäkrade kan också själva få en bättre överblick. Även for&lt;br&gt;lagstiftaren måste det vara till stor fördel att ha en sammanhållande lag.&lt;br&gt;Den enhetlighet som uppnås kan lättare behållas inom en ramlag än om&lt;br&gt;varje försäkringslag handhas for sig. Den gemensamma ordningen kan i&lt;br&gt;det senare fallet komma att förloras med tiden. Det blir nu i stället enk-&lt;br&gt;lare att göra författningsändringar utan att rubba ordningen med enhetliga&lt;br&gt;försäkringsvillkor. De skilda försäkringstagarna skall med vårt förslag&lt;br&gt;inte innehålla allmänna försäkringsvillkor utan i princip bara de särskilda&lt;br&gt;ersättningsregler som gäller för respektive förmånsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag till gemensam ramlag kan vidare bli ett första steg till en&lt;br&gt;successiv samordning av socialförsäkringarna, kanske i en framtida soci-&lt;br&gt;alförsäkringsbalk. Detta behöver emellertid inte vara det slutliga målet.&lt;br&gt;Vår tag kan även ses som ett begränsat förslag att - liksom i den finska&lt;br&gt;tagen (1573/93) om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad&lt;br&gt;social trygghet - göra systemet klart och enhetligt i en tid då internatio-&lt;br&gt;naliseringen ökar och befolkningen flyttar mer än förr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Genomförandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna skall enligt vårt förslag träda i kraft den 1 januari 1999.&lt;br&gt;Som huvudregel skall därvid gälla att äldre regler skall tillämpas på för-&lt;br&gt;måner som avser tid före ikraftträdandet medan nya regler tillämpas på&lt;br&gt;förmåner för tid därefter. Även för år 1999 kommer det dock att finnas&lt;br&gt;vissa möjligheter att tillämpa äldre regler, om det är till fördel för den&lt;br&gt;enskilde. I fråga om tillgodoräknande av bosättningstid i Sverige för&lt;br&gt;folkpension respektive pensionsgrundande inkomst för tilläggspension&lt;br&gt;skall dock vid varje tidpunkt gällande regler tillämpas, dvs. nya regler&lt;br&gt;skall tillämpas med avseende endast på tid efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag kan komma att medföra en viss ökning av utgifterna för&lt;br&gt;socialförsäkringen. Den största delen av denna ökning är hänförlig till att&lt;br&gt;utländska medborgare i likhet med svenska medborgare generellt ges rätt&lt;br&gt;till export av ATP-grundad (30-delsberäknad) folkpension. Enligt rikt-&lt;br&gt;linjerna för det reformerade pensionssystemet skall emellertid inte finnas&lt;br&gt;någon motsvarighet till ATP-grundad folkpension, varför kostnadsök-&lt;br&gt;ningen inte kan bli annat än temporär. Det är vidare vår bedömning att de&lt;br&gt;förslag som vi kommer att lägga fram i vårt slutbetänkande om social-&lt;br&gt;avgifter m.m. medför ökade avgiftsintäkter som sannolikt överstiger de&lt;br&gt;kostnadsökningar som nu föreliggande förslag kan komma att medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser - En lag om&lt;br&gt;socialförsäkringar (SOU 1997:72)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser har varit följande: Riksdagens ombudsmän, Hovrätten&lt;br&gt;över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i&lt;br&gt;Stockholms län, Länsrätten i Skåne län, Länsrätten i Norrbottens län,&lt;br&gt;Statens invandrarverk, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Handi-&lt;br&gt;kappombudsmannen, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Riksskatte-&lt;br&gt;verket, Arbetsgivarverket, Statens löne- och pensionsverk (numera Sta-&lt;br&gt;tens pensionsverk), Centrala studiestödsnämnden, Arbetsmarknadssty-&lt;br&gt;relsen, Stockholms läns allmänna försäkringskassa, Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Skåne län, Försäkringskasseförbundet, Försäkringsanställdas förbund,&lt;br&gt;Försäkringsförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Sveriges redareförening, Tjänstemännens Centralorganisation, Företa-&lt;br&gt;garnas Riksorganisation, Arbetslöshetskassornas samorganisation, De&lt;br&gt;Handikappades Riksförbund, Handikappförbundens samarbetsorgan.&lt;br&gt;Synskadades Riksförbund, Forum Syd, Föreningen för svenskar i värl-&lt;br&gt;den, Nämnden for Svenska kyrkans mission, Nämnden for Svenska kyr-&lt;br&gt;kan i utlandet, Samarbetsorgan för invandrar- och flyktingorganisationer&lt;br&gt;i Sverige, Svenska Missionsrådet, Sveriges förenade studentkårer, Pen-&lt;br&gt;sionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund, Statspensio-&lt;br&gt;närernas Riksförbund, Riksförbundet PensionärsGemenskap och Svenska&lt;br&gt;Kommunalpensionäremas Förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas förbund, De Handikappades Riksförbund, Syn-&lt;br&gt;skadades Riksförbund, Samarbetsorgan för invandrar- och flyktingorga-&lt;br&gt;nisationer i Sverige, Sveriges förenade studentkårer, Statspensionärernas&lt;br&gt;Riksförbund, Riksförbundet PensionärsGemenskap och Svenska kom-&lt;br&gt;munalpensionäremas Förbund har inte avhörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Akade-&lt;br&gt;mikers Centralorganisation och Företagarnas Riksorganisation har avstått&lt;br&gt;från att yttra sig. Länsrätten i Norrbottens län, Handikappombudsmannen&lt;br&gt;och Försäkringsförbundet har inga synpunkter. Sveriges Industriförbund&lt;br&gt;har hänvisat till yttrande från Svenska Arbetsgivareföreningen. Nämnden&lt;br&gt;för Svenska kyrkans mission och Nämnden för Svenska kyrkan i Utlan-&lt;br&gt;det har yttrat sig gemensamt. Yttranden har därutöver inkommit från&lt;br&gt;biståndsorganisationen Utan Gränser, Pingstförsamlingarna i Värmland&lt;br&gt;och Tjänstemannaförbundet HTF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till socialförsäkringslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om vem som omfattas av social&lt;br&gt;trygghet genom social försäkring och vissa bidragssystem (socialförsäk-&lt;br&gt;ringen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till en förmån skall grundas på bosättning eller förvärvsarbete i&lt;br&gt;Sverige om inte något annat särskilt anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I de författningar som anges i 3 kap. finns närmare bestämmelser om&lt;br&gt;rätt till förmåner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Frågor om förmåner inom socialförsäkringen handhas av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket, Premiepensionsmyndigheten och de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Gemenskapsrätten om fri rörlighet för personer inom Europeiska&lt;br&gt;unionen (EU) eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES) eller avtal om social trygghet som ingåtts med andra stater, kan&lt;br&gt;medföra begränsningar i tillämpligheten av bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 kap. Bosättning och arbete i Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Bosättning i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid tillämpning av denna lag skall en person anses vara bosatt i&lt;br&gt;Sverige, om han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under&lt;br&gt;längre tid än ett år skall anses vara bosatt här. Detta gäller dock inte om&lt;br&gt;synnerliga skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i Sverige bosatt person som lämnar landet skall fortfarande anses&lt;br&gt;vara bosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsanställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete&lt;br&gt;för arbetsgivarens räkning skall anses vara bosatt i Sverige under hela&lt;br&gt;utsändningstiden om denne tidigare någon gång varit bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en annan stat sänder en person till Sverige för arbete för arbets- Prop. 1998/99:119&lt;br&gt;givarens räkning skall den personen inte anses vara bosatt i Sverige. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diplomater m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat&lt;br&gt;eller dess betjäning skall anses vara bosatt i Sverige endast om det är för-&lt;br&gt;enligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventio-&lt;br&gt;ner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privile-&lt;br&gt;gier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som på grund av anknytning till en internationell organisa-&lt;br&gt;tion omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier&lt;br&gt;i vissa fall skall anses vara bosatt i Sverige endast i den mån det är fören-&lt;br&gt;ligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bi-&lt;br&gt;lagan till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndsarbetare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En i Sverige bosatt person som lämnar landet för arbete för arbets-&lt;br&gt;givarens räkning skall fortfarande anses vara bosatt här, om han eller hon&lt;br&gt;är anställd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant&lt;br&gt;samfund eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller endast om utlandsvistelsen kan antas vara längst&lt;br&gt;fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandsstuderande m.fl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En i Sverige bosatt person som lämnar landet för att studera i ett an-&lt;br&gt;nat land skall fortfarande anses vara bosatt i Sverige så länge han eller&lt;br&gt;hon genomgår en studiestödsberättigande utbildning eller har utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag för doktorander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som kommer till Sverige för att studera skall inte anses vara bosatt&lt;br&gt;här. Detta gäller dock inte den som har utbildningsbidrag för doktoran-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjemedlemmar m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vad som sägs om personer som avses i 2-5 §§ gäller även medföljan-&lt;br&gt;de make samt bam som inte fyllt 18 år. Med make likställs den som utan&lt;br&gt;att vara gift med den utsände lever tillsammans med denne, om de tidiga-&lt;br&gt;re har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbete i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Med arbete i Sverige avses vid tillämpning av denna lag förvärvs-&lt;br&gt;arbete i verksamhet här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som bedriver näringsverksamhet har sådant fast driftställe i&lt;br&gt;Sverige som avses i punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) skall verksamhet hänförlig dit anses bedriven här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete på fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Arbete som sjöman på svenskt handelsfartyg anses som arbete i&lt;br&gt;Sverige. Detta gäller även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i anställning på utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i&lt;br&gt;huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos någon&lt;br&gt;arbetsgivare som redaren har anlitat, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i anställning hos ägaren till ett svenskt handelsfartyg eller hos någon&lt;br&gt;arbetsgivare som anlitats av ägaren, om fartyget hyrs ut till en utländsk&lt;br&gt;redare i huvudsak obemannat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjöman avses den som enligt sjömanslagen (1973:282) skall anses&lt;br&gt;som sjöman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsändning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Arbete utomlands for en arbetsgivare med verksamhet i Sverige skall&lt;br&gt;anses som arbete här i landet, om arbetstagaren är utsänd av arbetsgiva-&lt;br&gt;ren och arbetet kan antas vara längst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en utländsk arbetsgivare under motsvarande förhållande sänder&lt;br&gt;någon till Sverige för arbete skall arbete i Sverige inte anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som anges i 2 § gäller första och andra styckena även om utsänd-&lt;br&gt;ningstiden kan antas vara längre än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diplomater m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Arbete som utförs av en person som tillhör en annan stats beskick-&lt;br&gt;ning eller karriärkonsulat skall anses som arbete i Sverige endast om det&lt;br&gt;är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de kon-&lt;br&gt;ventioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och&lt;br&gt;privilegier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant arbete som medför att en person på grund av anknytning till&lt;br&gt;en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om&lt;br&gt;immunitet och privilegier i vissa fall skall anses som arbete i Sverige en-&lt;br&gt;dast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga&lt;br&gt;eller avtal som anges i bilagan till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 kap. Socialförsäkringsskyddet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Bosättningsbaserad försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner som&lt;br&gt;anges i lagen (1962:381) om allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning för sjukvård m.m. enligt 2 kap. i fråga om förmåner som&lt;br&gt;beslutas av de allmänna försäkringskassorna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föräldrapenning på garantinivå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkpension i form av förtidspension och efterlevandepension, och re-&lt;br&gt;habilitering och särskilt bidrag enligt 22 kap. i fråga om förmåner som&lt;br&gt;beslutas av de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som är bosatt i Sverige omfattas även av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1969:205) om pensionstillskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handi-&lt;br&gt;kappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för&lt;br&gt;långvarig vård av sjukt eller handikappat bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1993:389) om assistansersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1998:702) om garantipension, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Till den som enligt utlänningslagen (1989:529) behöver ha uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd i Sverige far förmåner enligt 1 och 2 §§ utges tidigast från&lt;br&gt;och med den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla men inte för längre tid&lt;br&gt;tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljats. Förmåner får dock&lt;br&gt;utges före det att tillståndet beviljades om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmåner enligt första stycket betalas inte ut för tid då bistånd enligt&lt;br&gt;lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har lämnats till&lt;br&gt;den försäkrade om förmånerna är av motsvarande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetsbaserad försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning och havandeskapspenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föräldrapenning över garantinivå och tillfällig föräldrapenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension och efter-&lt;br&gt;levandepension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkpension i form av ålderspension, förtidspension, efterlevande-&lt;br&gt;pension samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. rehabilitering och rehabiliteringsersättning enligt 22 kap. i fråga om&lt;br&gt;förmåner som beslutas av de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som arbetar i Sverige omfattas även av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Försäkringen enligt 4 och 5 §§ gäller från och med den dag då arbetet&lt;br&gt;har påbörjats. För arbetstagare gäller dock försäkringen från och med den&lt;br&gt;första dagen av anställningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen upphör att gälla tre månader efter den dag då arbetet har&lt;br&gt;upphört av någon annan anledning än ledighet för semester, ferier eller&lt;br&gt;motsvarande uppehåll (efterskyddstid). Försäkringen upphör tidigare än&lt;br&gt;som nu sagts om den enskilde påbörjat arbete i ett annat land och om-&lt;br&gt;fattas av motsvarande försäkring i det landet eller om det finns andra sär-&lt;br&gt;skilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en förmån som avses i 4 eller 5 § utges när försäkringen skall&lt;br&gt;upphöra enligt 6 § andra stycket, fortsätter försäkringen enligt 4 eller 5 §&lt;br&gt;att gälla under den tid för vilken förmånen utges. Försäkringen fortsätter&lt;br&gt;också att gälla, enligt de grunder som regeringen fastställer, för den tid en&lt;br&gt;person genomgår utbildning eller står till arbetsmarknadens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Försäkringen för pensioner eller skadeersättningar som avses i 4 § 3&lt;br&gt;och 4 samt 5 § 1 och 3 skall fortsätta att gälla när rätten till en förmån&lt;br&gt;enligt de lagar som anges där kan härledas från ett tidigare arbete i&lt;br&gt;Sverige. Detsamma gäller försäkringen för föräldrapenning över garanti-&lt;br&gt;nivå enligt 4 § 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen för pensioner enligt första stycket skall också fortsätta att&lt;br&gt;gälla i det fall rätten till förmånen kan härledas från sådan ersättning som&lt;br&gt;anges i 11 och 12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För biståndsarbetare m.fl. enligt 2 kap. 4 § som till följd av utlandsar-&lt;br&gt;bete inte omfattas av den arbetsbaserade försäkringen skall efterskydds-&lt;br&gt;tiden börja löpa först efter återkomsten till Sverige, om utlandstjänst-&lt;br&gt;göringen varat längst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Försäkringen skall ha utsträckt tillämpning i samband med havande-&lt;br&gt;skap, vård av bam och vid totalförsvarstjänstgöring på det sätt regeringen&lt;br&gt;särskilt förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Speciella försäkringssituationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En person som har förtidspension som beräknats enligt 13 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring är försäkrad för inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;beräknad på denna förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som uppbär någon av följande förmåner är försäkrad för in-&lt;br&gt;komstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension och tilläggspension i form av förtidspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vårdbidrag, som inte avser merkostnader, enligt 8 § lagen&lt;br&gt;(1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dagpenning från arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utbildningbidrag i form av dagpenning under arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ning och yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning vid generationsväx-&lt;br&gt;ling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstu-&lt;br&gt;diestöd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och&lt;br&gt;ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar&lt;br&gt;(TUFF),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt&lt;br&gt;de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall tas upp som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för pensionsgrundande be-&lt;br&gt;lopp för bamår enligt 3 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har genomgått grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt är försäkrad för pensionsgrundande belopp för plikt-&lt;br&gt;tjänstgöring enligt 3 kap. lagen om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Den som genomgår utbildning som är förenad med särskild risk för&lt;br&gt;arbetsskada är försäkrad för arbetsskada enligt lagen (1976:380) om ar-&lt;br&gt;betsskadeförsäkring. Regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer meddelar närmare föreskrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som enligt utlänningslagen (1989:529) behöver ha arbetstill-&lt;br&gt;stånd i Sverige eller ett uppehållstillstånd med motsvarande verkan har&lt;br&gt;inte rätt till förmåner enligt 4 och 5 §§ förrän ett sådant tillstånd har be-&lt;br&gt;viljats. Ersättning far därvid utges tidigast från och med den dag då till-&lt;br&gt;ståndet börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader innan&lt;br&gt;tillståndet beviljades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningarna i första stycket gäller inte arbetsskadeersättning enligt&lt;br&gt;5§ 1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som i enlighet med förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämp-&lt;br&gt;ningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller&lt;br&gt;deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen omfattas av lagstift-&lt;br&gt;ningen i en annan stat är inte försäkrad för sådana förmåner enligt denna&lt;br&gt;lag som motsvarar förmåner som avses i förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i enlighet med nämnda förordning utan att vara bosatt här i&lt;br&gt;landet har rätt till vårdförmåner här vid sjukdom, moderskap eller invali-&lt;br&gt;ditet har rätt till sådana förmåner enligt 1 § 1 samt 2 § 4 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 kap. Förmåner vid utlandsvistelse&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Bosättningsbaserade förmåner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § För tid då en försäkrad vistas i ett land som inte ingår i Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES) far förmåner utges endast i de fall&lt;br&gt;som avses i 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Förmåner far utges om utlandsvistelsen kan antas vara längst sex må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ersättning för sjukvård m.m. enligt 3 kap. 1 § 1 tillämpas&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård som ges utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsförmåner enligt 3 kap. 1 § 3 samt 2 § 2, 6 och 11 utges så&lt;br&gt;länge den försäkrades bosättning i Sverige består enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Tidsbegränsningen i 2 § första stycket gäller inte sådana statsanställda&lt;br&gt;och deras familjemedlemmar som avses i 2 kap. 2 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbegränsningen gäller inte heller familj estöd enligt 3 kap. 1 § 2&lt;br&gt;eller 2 § 1, 3, 5 och 10 till biståndsarbetare och studerande eller deras&lt;br&gt;familjemedlemmar som avses i 2 kap. 4-6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Har rätten till en bosättningsbaserad förmån upphört med tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelserna om bosättning i 2 kap. eller bestämmelserna om ut-&lt;br&gt;landsvistelse i 1-3 §§, far förmånen efter ansökan hos försäkringskassan&lt;br&gt;fortsätta att utges om det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå&lt;br&gt;som uppenbart oskäligt att dra in förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetsbaserade förmåner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § För tid då en försäkrad vistas utomlands far förmåner vid sjukdom,&lt;br&gt;havandeskap, tillfällig vård av bam och rehabilitering enligt 3 kap. 4 § 1,&lt;br&gt;2 och 5 endast utges i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om ett ersättningsfall inträffar utomlands medan den försäkrade utför&lt;br&gt;sådant arbete som skall anses som arbete i Sverige enligt 2 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om försäkringskassan medger att den försäkrade reser till utlandet,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det gäller tillfällig föräldrapenning, även i de fall som avses i&lt;br&gt;4 kap. 1 § fjärde stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Pensionsförmåner och skadeersättningar enligt 3 kap. 4 § 3 och 4&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 utges för tid då den försäkrade vistas utomlands så länge&lt;br&gt;rätten till förmånen består. Detta gäller också i fråga om föräldrapenning&lt;br&gt;över garantinivå enligt 3 kap. 4 § 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om bamet är bosatt i Sverige, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om försäkringskassan medger det, när ett barn hämtas i samband&lt;br&gt;med adoption.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § För utbetalning av en förmån utomlands far krävas bevis om att rätten&lt;br&gt;till förmånen består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 kap. Anmälan och handläggning av ärenden&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Anmälan till försäkringskassan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som bosätter sig i Sverige och som inte är folkbokförd här skall&lt;br&gt;anmäla sig till den försäkringskassa som avses i 4 §. Bosättningsbaserade&lt;br&gt;förmåner enligt 3 kap. 1 och 2 §§ får inte utges för längre tid tillbaka än&lt;br&gt;tredje månaden före den då anmälan har gjorts eller försäkringskassan på&lt;br&gt;annat sätt fått kännedom om bosättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avses i 2 kap. 2 § första stycket och som inte är folkbokförd&lt;br&gt;här skall anmäla sig till den försäkringskassa som avses i 5 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Arbetsbaserade förmåner enligt 3 kap. 4 § samt 5 § 2 och 3 får inte&lt;br&gt;utges för längre tid tillbaka än tredje månaden före den då anmälan har&lt;br&gt;gjorts eller försäkringskassan på annat sätt fått kännedom om arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan om arbete i Sverige som görs av den som arbetar här utan&lt;br&gt;att vara bosatt i landet skall lämnas till den försäkringskassa som avses i&lt;br&gt;5§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som lämnar Sverige för en tid som kan antas ha betydelse för&lt;br&gt;rätten till förmåner enligt 2 eller 4 kap. skall anmäla detta till den försäk-&lt;br&gt;ringskassa som avses i 4-6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslutande försäkringskassa m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett ärende som skall avgöras av en allmän försäkringskassa och avser&lt;br&gt;någon som är bosatt i Sverige skall avgöras av den försäkringskassa inom&lt;br&gt;vars verksamhetsområde den enskilde var folkbokförd den 1 november&lt;br&gt;föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den enskilde inte var folkbokförd i Sverige den 1 november före-&lt;br&gt;gående år, skall ett ärende avgöras av den försäkringskassa inom vars&lt;br&gt;verksamhetsområde den enskilde är bosatt vid årets ingång. Sker bosätt-&lt;br&gt;ningen senare under året, skall ärendet avgöras av den försäkringskassa&lt;br&gt;inom vars verksamhetsområde bosättningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett ärende som skall avgöras av en allmän försäkringskassa och avser&lt;br&gt;någon som inte är bosatt i Sverige skall avgöras av den försäkringskassa&lt;br&gt;inom vars verksamhetsområde den enskilde regelmässigt tillbringar sin&lt;br&gt;dygnsvila. Om dygnsvilan inte tillbringas i Sverige, skall ärendet avgöras&lt;br&gt;av den försäkringskassa inom vars verksamhetsområde den enskilde&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regelmässigt arbetar. Är den enskilde sjöman skall ärendet, om det inte&lt;br&gt;avser pension, avgöras av Västra Götalands allmänna försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte med stöd av första stycket kan bestämmas till vilken för-&lt;br&gt;säkringskassa ärendet hör, skall ärendet avgöras av Stockholms läns all-&lt;br&gt;männa försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vad som sägs i 5 § gäller även den som skall omfattas av svensk lag-&lt;br&gt;stiftning om socialförsäkring utan att vara bosatt här och personer som i&lt;br&gt;avsedda fall har rätt till förmåner som familjemedlemmar. Ärenden som&lt;br&gt;gäller familjemedlemmar skall dock alltid avgöras av samma försäk-&lt;br&gt;ringskassa som skall avgöra ett ärende angående den från vilken de här-&lt;br&gt;leder rätten till förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende som avser någon som omfattas eller väljer att omfattas av&lt;br&gt;svensk lagstiftning enligt artikel 16 i förordning (EEG) nr 1408/71 om&lt;br&gt;tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföre-&lt;br&gt;tagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, skall&lt;br&gt;avgöras av Stockholms läns allmänna försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid tillämpningen av denna lag skall följande bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § om uppgiftsskyldighet för den enskilde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för myndigheter och arbetsgivare&lt;br&gt;m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10 § om omprövning av en försäkringskassas beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10 a § om ändring av en försäkringskassas beslut, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 11-13 §§ om överklagande av beslut m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i denna lag om personer som lämnar eller kommer&lt;br&gt;till Sverige skall tillämpas även på personer som före den 1 januari 2001&lt;br&gt;har lämnat respektive kommit till landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har arbete upphört under perioden oktober - december år 2000 skall&lt;br&gt;efierskyddstiden i 2 kap. 6 § andra stycket räknas från lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som vid lagens ikraftträdande uppbär hustrutillägg enligt över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, är&lt;br&gt;fortfarande försäkrad för denna förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om bosättningsbaserad&lt;br&gt;folkpension i form av ålderspension för den som är född år 1937 eller&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-03-22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;br&gt;Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 4 mars 1999 (Socialdepartementet) har rege-&lt;br&gt;ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till socialförsäk-&lt;br&gt;ringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Kjell Rempler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen läggs fram förslag om vem som skall omfattas av&lt;br&gt;socialförsäkringen och regler som rör dem som flyttar till eller ut från&lt;br&gt;Sverige. Det är ett förslag som har efterlysts tidigare av Lagrådet i sam-&lt;br&gt;band med reformeringen av ålderspensionssystemet (yttrande i prop.&lt;br&gt;1997/98:151, bilagor, s. 147). Det nu framlagda förslaget till socialför-&lt;br&gt;säkringslag är avsett att övergripande reglera frågorna om tillhörighet till&lt;br&gt;försäkringen. Redan benämningen på lagen leder tanken till att den skulle&lt;br&gt;omfatta mera än vad den gör, men den kan å andra sidan - som sägs i&lt;br&gt;remissen - utgöra en början på det omfattande modemiseringsarbete som&lt;br&gt;återstår i fråga om socialförsäkringslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De följdändringar i andra lagar som kan bli aktuella har inte förelagts&lt;br&gt;Lagrådet, vilket i viss mån har försvårat granskningen. Det kan dock för-&lt;br&gt;utsättas att de ändringar i lagen om allmän försäkring som kommer att&lt;br&gt;krävas innebär att denna lag alltmer kommer att urholkas, något som än&lt;br&gt;mer kommer att försvåra överblicken över de sociala försäkringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av remisskritik har arbetslöshetsförsäkringen inte inlemmats i&lt;br&gt;den nya lagen. Utredningens förslag visar att det i sig inte varit omöjligt&lt;br&gt;och Lagrådet vill sätta ett frågetecken för om det inte varit på sin plats att&lt;br&gt;också reglera den försäkringen inom den föreslagna ramen. Även om det&lt;br&gt;inte är utslagsgivande innehåller ju rådets förordning (EEG) nr 1408/71&lt;br&gt;förmåner vid arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna lagen dras i 1, 2 och början av 3 kap. upp mera gene-&lt;br&gt;rella riktlinjer för tillhörigheten till försäkringen och de är klart och pe-&lt;br&gt;dagogiskt angivna. Därefter visar det sig emellertid att systemet är så&lt;br&gt;komplext att det krävs en mängd hänvisningar, tillägg och undantag. Som&lt;br&gt;en &amp;quot;uppslagsbok&amp;quot; som leder vidare till andra lagar torde emellertid den&lt;br&gt;föreslagna lagen - i avvaktan på det successiva reformarbetet - kunna&lt;br&gt;fylla en funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket innehåller den föreslagna lagen bestämmelser om&lt;br&gt;vem som omfattas av social trygghet genom social försäkring och vissa&lt;br&gt;bidragssystem (socialförsäkringen). Utanför lagen faller delar av det so-&lt;br&gt;ciala trygghetssystemet, främst landstingens sjukvård och arbetslöshets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringen. Hur denna avgränsning skall göras framgår inte av&lt;br&gt;förevarande paragraf. Av vissa motivuttalanden att döma förefaller det&lt;br&gt;som om avsikten är att ledning skall sökas i 1 kap. 3 §, så att försäkringar&lt;br&gt;och bidragssystem som inte handhas av Riksförsäkringsverket, Premie-&lt;br&gt;pensionsmyndigheten och de allmänna försäkringskassorna faller utanför&lt;br&gt;lagen. Det naturliga är emellertid att först ta ställning till lagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde och först därefter bestämma vilka myndigheter som tilläm-&lt;br&gt;par lagen. Läsaren torde därför knappast dra den avsedda slutsatsen av&lt;br&gt;1 kap. 3 §. Det torde vara svårt att avgränsa lagens tillämpningsområde&lt;br&gt;på något annat sätt än genom att direkt ange vilka försäkringar och&lt;br&gt;bidragssystem som omfattas av lagen, alltså genom en uppräkning. Så&lt;br&gt;sker också i 3 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ varför avgränsningen framgår av&lt;br&gt;dessa paragrafer. Det synes lämpligt att inledningsvis ange avgränsningen&lt;br&gt;genom en hänvisning till dessa bestämmelser. Lagrådet förordar att i&lt;br&gt;första stycket införs en ny andra mening med förslagsvis följande lydelse:&lt;br&gt;&amp;quot;Lagen gäller för de försäkringar och bidragssystem som anges i 3 kap.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om en bestämmelse med det föreslagna innehållet&lt;br&gt;skall tas in i lagen. EG-rättens företräde följer ju av såväl EG-domstolens&lt;br&gt;rättspraxis som lagen med anledning av Sveriges anslutning till Euro-&lt;br&gt;peiska unionen. En sådan bestämmelse skulle kunna ha sin plats i varje&lt;br&gt;lag med någon europeisk anknytning. Ibland kan dock upplysningen om&lt;br&gt;EG-rättens företräde vara av sådan praktisk betydelse att bestämmelsen&lt;br&gt;kan godtas. Detta synes vara ett sådant fall. Om bestämmelsen skall bilda&lt;br&gt;skola bör dock, för att man inte i varje enskilt fall skall behöva undersöka&lt;br&gt;vilka frågor gemenskapsrätten rör, orden &amp;quot;om fri rörlighet för personer&amp;quot;&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges, att den som kommer till Sverige för att studera inte&lt;br&gt;skall anses vara bosatt här, men att detta inte gäller den som har utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag för doktorander. Såsom också framhålls i betänkandet har&lt;br&gt;under senare år utbildningsbidraget kommit att i allt högre grad ersättas&lt;br&gt;av anställning som doktorand. Varken i lagtexten eller i motiven berörs&lt;br&gt;vad som gäller beträffande den som kommer till Sverige för att studera&lt;br&gt;och som lyckas finansiera sin forskarutbildning genom att erhålla anställ-&lt;br&gt;ning som doktorand. Möjligen är avsikten att man i ett sådant fall skall&lt;br&gt;betrakta den forskarstuderande som en vanlig arbetstagare, och bortse&lt;br&gt;från att han eller hon kommit hit för att studera, och att därför huvud-&lt;br&gt;regeln i 1 § andra stycket blir direkt tillämplig. Det kan tilläggas att en&lt;br&gt;svensk forskarstuderande, som lämnar landet för att studera utomlands&lt;br&gt;(5 § första stycket), på motsvarande sätt synes falla under huvudregeln i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § tredje stycket (eller i förekommande fall den särskilda bestämmelsen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket), om han eller hon erhållit anställning som doktorand.&lt;br&gt;Frågan bör emellertid klargöras i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om &amp;quot;den som bedriver näringsverksamhet&amp;quot; har sådant fast driftställe i&lt;br&gt;Sverige som avses i punkten 3 av anvisningarna till 53 § kommunal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattelagen skall enligt andra stycket i paragrafen verksamhet som är&lt;br&gt;hänförlig dit anses bedriven här i landet. Språkligt kan det citerade ut-&lt;br&gt;trycket omfatta även en juridisk person, med påföljd att med förvärvs-&lt;br&gt;arbete i verksamhet här i landet enligt paragrafens första stycke, dvs. ar-&lt;br&gt;bete i Sverige, skulle kunna avses även det arbete som en från ett fast&lt;br&gt;driftställe utsänd anställd utför utomlands. Den frågan regleras dock först&lt;br&gt;i 2 kap. 9 §. Förevarande bestämmelse torde avse endast egenföretagare.&lt;br&gt;Avsikten skulle bli klarare om &amp;quot;den som&amp;quot; byts ut mot &amp;quot;en fysisk person&lt;br&gt;som&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den allmänna motiveringen anser regeringen att, i strid mot Rege-&lt;br&gt;ringsrättens avgörande i rättsfallet RÅ 1997 ref. 51, utbetalning av barn-&lt;br&gt;bidrag skall förutsätta att inte bara barnet utan också bidragsmottagaren&lt;br&gt;skall vara bosatt här i landet. Detta framgår dock inte av den här före-&lt;br&gt;slagna lagtexten. En ändring av Regeringsrättens praxis torde inte kunna&lt;br&gt;uppnås enbart genom ett motivuttalande utan det torde krävas att frågan&lt;br&gt;regleras i lag. Enligt Lagrådets mening bör detta ske genom ändringar i&lt;br&gt;lagen om allmänna barnbidrag och lagen om förlängt barnbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen i första stycket anknyter inte till de tidsgränser som an-&lt;br&gt;ges i första meningen utan har en självständig innebörd. Denna skulle&lt;br&gt;komma till tydligare uttryck om andra meningen i stället gavs följande&lt;br&gt;lydelse: &amp;quot;Om det finns synnerliga skäl, far förmåner utges även om uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd inte har beviljats.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första meningen gäller försäkringen enligt 4 och 5 §§ från och med&lt;br&gt;den dag då arbetet har påbörjats. Detta är emellertid en sanning med mo-&lt;br&gt;difikation eftersom försäkringen i fråga om vissa - och viktiga - försäk-&lt;br&gt;ringar och skadeersättningar kan gälla på grund av tidigare arbete, vilket&lt;br&gt;också framgår av 3 kap. 8 §. Lagrådet kan för sin del inte finna en lämp-&lt;br&gt;ligare formulering men det anförda visar svårigheten att i konkret lagtext&lt;br&gt;formulera övergripande principer, när lagtexten skall omfatta så många&lt;br&gt;olika försäkringar och bidragssystem som här är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att innehållet i första och andra meningarna i första&lt;br&gt;stycket får byta plats, eftersom huvudregeln bör avse normalfallet, dvs.&lt;br&gt;anställningsförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra meningen i paragrafen fortsätter försäkringen att gälla,&lt;br&gt;&amp;quot;enligt de grunder som regeringen fastställer&amp;quot;, för den tid en person&lt;br&gt;genomgår utbildning eller står till arbetsmarknadens förfogande. Någon&lt;br&gt;bestämmelse som medger att regeringen lämnas sådant bemyndigande&lt;br&gt;som sägs i 8 kap. 7 § regeringsformen finns inte för socialförsäkringslag-&lt;br&gt;stiftningen (jfr Lagrådets yttrande över förslaget till lag om inkomstgrun-&lt;br&gt;dad ålderspension, prop. 1997/98:151 Bilagor s. 148). Det finns därför&lt;br&gt;utrymme för regeringen att meddela föreskrifter endast om dessa inte kan&lt;br&gt;anses gälla åligganden för enskilda eller i övrigt avse ingrepp i enskildas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personliga eller ekonomiska förhållanden (8 kap. 3 § regeringsformen),&lt;br&gt;dvs är av gynnande natur, eller utgör verkställighetsföreskrifter enligt&lt;br&gt;8 kap. 13 § regeringsformen. I det senare fallet anses en förutsättning&lt;br&gt;vara att den lagbestämmelse som skall kompletteras är så detaljerad att&lt;br&gt;regleringen inte tillförs något väsentligt nytt genom den av regeringen&lt;br&gt;beslutade föreskriften. Inte i någotdera fallet behöver lagen innehålla&lt;br&gt;något om regeringens föreskriftsrätt, eftersom denna följer direkt av rege-&lt;br&gt;ringens restkompetens; en erinran kan naturligtvis ändå ha en pedagogisk&lt;br&gt;funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget finns i tre olika paragrafer bestämmelser om regeringens&lt;br&gt;föreskriftsrätt. Ställning måste tas i varje enskilt fall. Lagrådet anser sig&lt;br&gt;kunna godta förslaget i förevarande paragraf från den utgångspunkten att&lt;br&gt;det får antas vara fråga om gynnande föreskrifter (jfr Håkan Strömberg,&lt;br&gt;Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 2 uppl. 1989 s. 68&lt;br&gt;0-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket första meningen skall försäkringen för pensioner&lt;br&gt;eller skadeersättningar som avses i 4 § 3 och 4 samt 5 § 1 och 3 fortsätta&lt;br&gt;att gälla när rätten till en förmån enligt de lagar som anges där kan här-&lt;br&gt;ledas från ett tidigare arbete i Sverige. Förhållandet torde vara att försäk-&lt;br&gt;ringen gäller så snart förmånen kan härledas från ett arbete i Sverige. Or-&lt;br&gt;den &amp;quot;fortsätta att&amp;quot; och &amp;quot;tidigare&amp;quot; leder tanken till att det skulle vara fråga&lt;br&gt;om en påbyggnad av efierskyddstiden efter det senaste arbetet, vilket inte&lt;br&gt;är fallet. De bör därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen i första stycket: &amp;quot;Detsamma gäller försäkringen för&lt;br&gt;föräldrapenning över garantinivå enligt 4 § 2&amp;quot; är i och för sig korrekt -&lt;br&gt;försäkringen gäller. Till skillnad från första meningen som handlar om&lt;br&gt;intjänade förmåner som kan utges om försäkringsfall inträffar, krävs&lt;br&gt;emellertid för utgivande av föräldrapenning något ytterligare, nämligen&lt;br&gt;att föräldern har en aktuell sjukpenningsgrundande inkomst över garanti-&lt;br&gt;nivån; detta följer av lagen om allmän försäkring. Bestämmelsen aktua-&lt;br&gt;liserar frågan om inte systemet blivit alltför komplext för att ge de för-&lt;br&gt;säkrade information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för den efterskyddstid som föreslås i paragrafen torde&lt;br&gt;också vara att den försäkrade återvänder till Sverige omedelbart efter&lt;br&gt;utlandstjänstgöringens slut. På något sätt bör detta antydas, exempelvis så&lt;br&gt;att efter orden &amp;quot;den arbetsbaserade försäkringen&amp;quot; inskjuts: &amp;quot;och som efter&lt;br&gt;utlandstjänstgöringens slut återvänder till Sverige&amp;quot;. Det följande &amp;quot;till&lt;br&gt;Sverige&amp;quot; kan i så fall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen skall försäkringen ha utsträckt tillämpning i sam-&lt;br&gt;band med havandeskap, vård av barn och vid totalförsvarstjänstgöring på&lt;br&gt;det sätt regeringen särskilt förordnar. Paragrafen avser att täcka in de si-&lt;br&gt;tuationer som i dag finns i 3 kap. 5 § tredje stycket 4-6 lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring. Även om det också här är fråga om gynnande föreskrifter&lt;br&gt;synes det inte lämpligt att vad som nu är lagreglerat och riksdagsbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;helt och hållet ersätts av regeringsföreskrifter. Anledningen till den valda&lt;br&gt;formen synes vara att utredningsarbete pågår och att det är ovisst vad&lt;br&gt;regleringen i sak skall innehålla. I avvaktan på att lagen kan ändras på&lt;br&gt;grundval av ett sådant arbete bör dock de angivna bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring föras över till socialförsäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 11-15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudrubriken till 4-15 §§ är Arbetsbaserad försäkring. I 11-14 §§, med&lt;br&gt;underrubriken Speciella försäkringssituationer, behandlas emellertid även&lt;br&gt;situationer som snarare hänför sig till betydelsen av bosättning i Sverige.&lt;br&gt;Det sagda gäller framför allt 13 §. En bättre disposition vore därför om&lt;br&gt;15 §, med underrubriken Arbetstillstånd, fick utgöra 11 § och att därefter&lt;br&gt;de föreslagna 11-14 §§ fick utgöra 12-15 §§, varvid den nuvarande&lt;br&gt;underrubriken Speciella försäkringssituationer i stället sattes som mellan-&lt;br&gt;rubrik. Även rubriken Gemensamma bestämmelser bör utgöra en mellan-&lt;br&gt;rubrik. Omnumreringen av paragraferna föranleder en följdändring i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bemyndigande som finns i den föreslagna 14 § överensstämmer&lt;br&gt;med gällande rätt, som torde bygga på att det är fråga om gynnande före-&lt;br&gt;skrifter. Det måste godtas att en sådan ordning behålls även för fram-&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvekan kan råda om andra stycket i paragrafen skall tas med i lagen.&lt;br&gt;Innehållet far anses följa av förordningen (EEG) nr 1408/71. Bestämmel-&lt;br&gt;sen kan därför inte fylla annan funktion än som en upplysning och frågan&lt;br&gt;är var gränsen skall dras för liknande bestämmelser. Upplysningen har&lt;br&gt;dock i förevarande fall sådan dignitet att bestämmelsen kan försvara sin&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa förmåner utges inte under tid då en försäkrad vistas &amp;quot;utomlands&amp;quot;.&lt;br&gt;Härmed avses inte fall när den som är bosatt i ett annat EES-land vistas i&lt;br&gt;sitt hem under sjukdom. Detta följer dock av förordningen (EEG) nr&lt;br&gt;1408/71 varför användningen av ordet &amp;quot;utomlands&amp;quot; utan närmare be-&lt;br&gt;gränsningar far godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3 innehåller en hänvisning till en bestämmelse i lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring. Av den bestämmelsen framgår klart att viss förmån kan&lt;br&gt;utgå till den som är bosatt utomlands. Det ifrågasätts om en reservation&lt;br&gt;som den här föreslagna är nödvändig när det som i förevarande fall är&lt;br&gt;fråga om en mycket speciell situation. Resultatet kan bli att man tvingas i&lt;br&gt;förevarande lag införa en hel del hänvisningar till de lagar där förmåner-&lt;br&gt;na regleras och där särskilda bestämmelser om bosättning ändå i egen-&lt;br&gt;skap av lex specialis har företräde framför den här föreslagna lagen.&lt;br&gt;Lagen riskerar i så fall att förlora sin karaktär av övergripande reglering.&lt;br&gt;Lagrådet förordar att punkten 3 får utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är bosatt i Sverige och börjar arbeta här saknar första stycket&lt;br&gt;motsvarighet till bestämmelsen i 5 kap. 1 § första stycket första meningen&lt;br&gt;om anmälningsskyldighet och forum. En sådan bestämmelse kan ges för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slagsvis följande lydelse: &amp;quot;Den som är bosatt i Sverige och börjar arbeta&lt;br&gt;skall anmäla detta till den försäkringskassa som avses i 4 §.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen i första stycket synes inte innehålla något utöver vad&lt;br&gt;som redan följer av 5 kap. 5 §. Stycket synes därför kunna ges följande&lt;br&gt;lydelse: &amp;quot;Ärenden som gäller personer vilka har rätt till förmåner som&lt;br&gt;familjemedlemmar skall alltid avgöras av samma försäkringskassa —&lt;br&gt;rätten till förmåner.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2. Enligt denna punkt skall bestämmelserna i lagen om personer&lt;br&gt;som lämnar eller kommer till Sverige tillämpas även på personer som&lt;br&gt;före den 1 januari 2001 har lämnat respektive kommit till Sverige. Enligt&lt;br&gt;grunderna för denna övergångsbestämmelse bör en person som före&lt;br&gt;ikraftträdandet sänts ut som biståndsarbetare eller missionär och som en-&lt;br&gt;ligt gällande ordning avförts från försäkringen kunna få komma i åt-&lt;br&gt;njutande av den nu föreslagna femårsfristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 maj 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Freivalds, Schori, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin,&lt;br&gt;von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren,&lt;br&gt;Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Statsrådet Klingvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1998/99:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1998/99:119 Socialförsäkringens&lt;br&gt;personkrets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall med viss redaktionell ändring</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:SfU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-04-30 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-05-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-05-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-05-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-06-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:31:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GM03119</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:31:43</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:SfU3</uppgift>
<ref_dok_id>GN01SfU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Socialförsäkringens personkrets</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:SfU7</uppgift>
<ref_dok_id>GN01SfU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa lagtekniska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:119&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens personkrets</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sf17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:119&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens personkrets</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sf16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:119&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens personkrets</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sf17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:119&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens personkrets</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sf18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margit Gennser  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:119&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens personkrets</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sf16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margit Gennser  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tredje vice talman Rose-Marie Frebran  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1998/99:119&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens personkrets</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Sf18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tredje vice talman Rose-Marie Frebran  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>