2292137GM031151998/99115propproppropProposition 1998/99:115PropositionPropositionKulturdepartementet11501999-05-04 00:00:002025-12-19 14:05:011999-01-01 00:00:00På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstrodigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GM03115/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GM03115https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GM03115
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>1998/99:115</h1>
<h2>På ungdomars villkor</h2>
<p>- ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 4 maj 1999</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Ulrica Messing<br>(Kulturdepartementet)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GM03115/prop_199899__115-1.png" style="width:71pt;height:101pt;"/>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>För den nationella ungdomspolitiken på 2000-talet föreslås tre övergri-<br>pande mål som skall ersätta tidigare riktlinjer. För det första skall ungdo-<br>mar ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv. För det andra<br>skall ungdomar ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet. För<br>det tredje skall ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska<br>tänkande tas till vara som en resurs.</p>
<p>De tre målen bör ingå i ett system för styrning, uppföljning och analys<br>av ungdomspolitiken. Förutom målen bör detta system bestå av delmål<br>samt goda exempel, vilka utgörs av olika verksamheter som bidrar till att<br>ungdomspolitikens mål uppnås.</p>
<p>I propositionen redovisas också ett antal prioriteringar samt åtgärder<br>som genomfors eller kommer att genomföras, med fokus på demokrati,<br>rättvisa och framtidstro. Vidare redovisas regeringens syn på vissa frågor<br>kring den kommunala fritids- och kulturpolitiken samt viktiga inslag i<br>utvecklingen av en samlad ungdomspolitik i kommunerna.</p>
<p>Slutligen redovisas i propositionen en svensk strategi för ungdomsfrå-<br>gor i EU samt regeringens syn på ungdomar som en resurs i det interna-<br>tionella samarbetet.</p>
<p>1 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 115</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5</p>
<p>2 Ärendet och dess beredning..............................................................6</p>
<p>2.1 Ungdomspolitiska kommittén.............................................6</p>
<p>2.2 Åldersgränsutredningen......................................................7</p>
<p>2.3 Ungdomsfrågor i EU - Förslag till svensk strategi............7</p>
<p>2.4 Ungdomsting.......................................................................7</p>
<p>2.5 Återstående förslag.............................................................8</p>
<p>3 Bakgrund...........................................................................................9</p>
<p>3.1 Att vara ung - perioden mellan barndom och vuxenliv......9</p>
<p>3.1.1 Vadmenasmed ungdom?...............................11</p>
<p>3.1.2 Studie om ungdomars värderingar..................12</p>
<p>3.2 Ungdomspolitikens framväxt............................................12</p>
<p>3.2.1 Den svenska ungdomspolitikens framväxt.....12</p>
<p>3.2.2 Internationella initiativ av betydelse för den</p>
<p>svenska ungdomspolitiken..............................14</p>
<p>3.2.3 Samarbetet inom EU.......................................16</p>
<p>3.3 Ungdomars levnadsvillkor under 1990-talet....................16</p>
<p>3.3.1 Ungdomar och utbildning...............................16</p>
<p>3.3.2 Ungdomar och arbete......................................17</p>
<p>3.3.3 Ungdomar och ekonomi.................................19</p>
<p>3.3.4 Ungdomar och bostad.....................................20</p>
<p>3.3.5 Ungdomars hälsa............................................20</p>
<p>3.3.6 Ungdomar och narkotika................................21</p>
<p>3.3.7 Ungdomars fritids- och kulturvanor...............22</p>
<p>3.3.8 Ungdomars föreningsengagemang.................23</p>
<p>3.4 Ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet.......23</p>
<p>3.5 Ungdomars framtidstro.....................................................26</p>
<p>4 En nationell ungdomspolitik...........................................................28</p>
<p>4.1 Målstyrning av ungdomspolitiken....................................29</p>
<p>4.2 Mål för den nationella ungdomspolitiken.........................30</p>
<p>4.3 Precisering av den nationella ungdomspolitiken..............32</p>
<p>4.4 Ungdomsstyrelsens verksamhet och genomförandet</p>
<p>av den nationella ungdomspolitiken.................................35</p>
<p>5 Ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro.................37</p>
<p>5.1 Demokrati - inflytande och delaktighet............................37</p>
<p>5.1.1 En demokratikommission för, med och av</p>
<p>ungdomar........................................................37</p>
<p>5.1.2 Demokrati i skolan..........................................38</p>
<p>5.1.3 En ungdomsdelegation knuten till</p>
<p>regeringen.......................................................41</p>
<p>5.1.4 Fler ungdomar i olika offentliga organ...........42</p>
<p>5.1.5 Rösträtt kopplat till kalenderår.......................44</p>
<p>5.1.6 Tillgång till information ger makt -</p>
<p>Ungdomskanalen............................................45</p>
<p>5.2 Rättvisa villkor - ingen far lämnas utanför!.....................46</p>
<p>5.2.1 IT som redskap för rättvisa.............................46</p>
<p>5.2.2 Åldersgränser kopplade till kalenderår...........47</p>
<p>5.2.3 Könsneutrala åldersgränser vid tillträde</p>
<p>till restauranger och andra kommersiella<br>nöjeslokaler.....................................................48</p>
<p>5.2.4 Ökad kunskap om utanförskapet....................49</p>
<p>5.2.5 Den kommunala utvecklingsgarantin.............50</p>
<p>5.2.6 Ökad kunskap om villkoren för flickor</p>
<p>med annan etnisk och kulturell bakgrund.......51</p>
<p>5.2.7 Åtgärder i storstädernas bostadsområden.......52</p>
<p>5.2.8 Insatser mot drogmissbruk.............................53</p>
<p>5.3 Kompetens och entreprenörskap.......................................55</p>
<p>5.3.1 Lära för livet - modem kunskapssyn i</p>
<p>skolan..............................................................55</p>
<p>5.3.2 Nätverk till stöd för nya verksamheter</p>
<p>över hela landet...............................................56</p>
<p>5.3.3 Informell utbildning - en nyckel till</p>
<p>framtida kompetenser.....................................57</p>
<p>5.3.4 Ungdomar som entreprenörer - att skapa</p>
<p>sina egna jobb.................................................58</p>
<p>5.4 Ökat stöd till ungdomars engagemang för demokrati,</p>
<p>rättvisa och framtidstro.....................................................60</p>
<p>5.4.1 Förstärkt stöd till lokal ungdomsverksam-</p>
<p>het - bidrag från AB Svenska Spel.................60</p>
<p>5.4.2 Stöd till utvecklingen av ungas egen</p>
<p>organisering....................................................61</p>
<p>5.4.3 Idrotten - vår största ungdomsrörelse............62</p>
<p>5.4.4 Ungas egna visioner inför millennieskiftet 63</p>
<p>5.4.5 Bättre service till eldsjälar och projekt-</p>
<p>makare............................................................64</p>
<p>6 Ungdomspolitik i kommunerna.......................................................65</p>
<p>6.1 En kommunal helhetssyn på ungdomar............................65</p>
<p>6.2 Fritids- och kulturpolitik i kommunerna...........................66</p>
<p>6.3 Satsning på Ung kultur.....................................................69</p>
<p>6.4 Utveckling av nya lokala lösningar för ungdomars</p>
<p>fritidsverksamhet..............................................................70</p>
<p>6.5 Behovet av lokaler för ungdomsverksamhet....................70</p>
<p>7 Internationellt samarbete.................................................................72</p>
<p>7.1 En svensk strategi för ungdomsfrågor i EU......................72</p>
<p>7.2 Ungdomar som resurs i det internationella arbetet...........75</p>
<p>8 Ekonomiska konsekvenser..............................................................77</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 1 Sammanfattning av delbetänkandet Unga och arbete</p>
<p>(SOU 1997:40)..................................................................79</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Sammanfattning av slutbetänkandet Politik för unga<br>(SOU 1997:71)...................................................... 89</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som avgivit yttrande<br>över Ungdomspolitiska kommitténs betänkanden<br>Unga och arbete (SOU 1997:40) och Politik för<br>unga (SOU 1997:71).........................................................96</p>
<p>Bilaga 4 Sammanfattning av slutbetänkandet Bevakad över-<br>gång - Åldersgränser för unga upp till<br>30 år (SOU 1996:111)..................................... 98</p>
<p>Bilaga 5 Förteckning över remissinstanser som avgivit yttrande<br>över Åldersgränsutredningens betänkande Bevakad<br>övergång - Åldersgränser för unga upp till 30 år<br>(SOU 1996:111)..............................................................108</p>
<p>Bilaga 6 Sammanfattning av promemorian Ungdomsfrågor i<br>EU - förslag till en svensk strategi (Ds 1996:331).........109</p>
<p>Bilaga 7 Sammanfattning av ungdomsting och temamöten inför<br>den ungdomspolitiska propositionen..............................113</p>
<p>Bilaga 8 99 exempel på verksamhet som avser att bidra till att</p>
<p>ungdomspolitikens mål uppfylls.....................................117</p>
<p>Bilaga 9 Information om bidrag till ungdomsprojekt...................138</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde</p>
<p>den 4 maj 1999......................................................................................140</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om</p>
<p>1. mål för den nationella ungdomspolitiken (avsnitt 4.2),</p>
<p>2. Ungdomsstyrelsens verksamhet (avsnitt 4.4).</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h2>2 Ärendet och dess beredning</h2>
<h3>2.1 Ungdomspolitiska kommittén</h3>
<p>Regeringen bemyndigade i december 1995 chefen för Civildepartementet<br>att tillkalla en kommitté med parlamentarisk förankring med uppgift att<br>se över vissa ungdomspolitiska frågor (dir. 1995:154 ). Den 19 december<br>1996 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 1996:124) till kom-<br>mittén.</p>
<p>I kommitténs uppdrag ingick bland annat att föreslå mål för ungdoms-<br>politiken samt metoder för styrning, uppföljning och utvärdering av må-<br>lens genomförande och åtgärder för att stärka ungdomars möjligheter till<br>inflytande på olika nivåer i samhället. Kommittén skulle vidare analysera<br>ungdomars situation på bostads- och arbetsmarknaderna samt föreslå åt-<br>gärder för att underlätta ungdomars inträde på dessa områden. Härutöver<br>skulle kommittén enligt uppdraget arbeta utåtriktat i syfte att skapa debatt<br>samt fånga in olika åsikter om ungdomspolitiken. Kommittén antog nam-<br>net Ungdomspolitiska kommittén.</p>
<p>Kommittén överlämnade i mars 1997 delbetänkandet Unga och arbete<br>(SOU 1997:40) med förslag till arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar.<br>En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1.</p>
<p>I maj 1997 överlämnade kommittén sitt slutbetänkande Politik för<br>unga (SOU 1997:71). I detta betänkande föreslås mål för ungdomspoliti-<br>ken. En sammanfattning av slutbetänkandet finns i bilaga 2. Såväl del-<br>som slutbetänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss-<br>instanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena har<br>publicerats i departementspromemorian Remissammanställning avseende<br>Ungdomspolitiska kommitténs betänkanden Unga och arbete (SOU<br>1997:40) och Politik för unga (SOU 1997:71) (Ds 1997:88).</p>
<h4>Ungdomsstyrelsens rapport - Förslag till delmål för ungdomspoliti-<br>ken</h4>
<p>Regeringen gav i december 1997 Ungdomsstyrelsen i uppdrag att - i nära<br>samarbete med berörda myndigheter samt Svenska Kommunförbundet<br>(Kommunförbundet) - lämna förslag till konkreta delmål utifrån de över-<br>gripande mål som den ungdomspolitiska kommittén förslog. Ungdoms-<br>styrelsen har i maj 1998 till regeringen överlämnat rapporten Förslag till<br>delmål för ungdomspolitiken, vilken har kommit att utgöra ett underlag<br>för avsnitt 4.3 om delmål.</p>
<h3>2.2 Åldersgränsutredningen</h3>
<p>Regeringen bemyndigade den 9 mars 1995 chefen för Civildepartementet<br>att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en samlad översyn<br>av de åldersgränser i samhället som berör unga människor upp till 30 års<br>ålder och motiven för dem (dir. 1995:29). I uppgiften ingick att kartlägga<br>rådande förhållanden och analysera i vad mån existerande åldersgränser<br>orsakade problem samt lämna förslag på sådana förändringar som kan<br>behövas. Utredaren skulle dessutom överväga behovet av förändringar av<br>de åldersgränser som gällde inom statsbidragssystemet för ungdomsorga-<br>nisationer. Utredningen antog namnet Åldersgränsutredningen.</p>
<p>Inom ramen för utredningsuppdraget genomförde utredningen en hea-<br>ring rörande åldersgränserna på det alkoholpolitiska området. Vid denna<br>hearing medverkade inte bara företrädare från myndigheter m.fl. på om-<br>rådet utan också representanter för ett stort antal ungdomsorganisationer.</p>
<p>I juni 1996 överlämnade utredningen betänkandet Bevakad övergång -<br>Åldersgränser för unga upp till 30 år (SOU 1996:111). En sammanfatt-<br>ning av betänkandet finns i bilaga 4. Betänkandet har remissbehandlats.<br>En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. En sammanställ-<br>ning av remissyttrandena har publicerats i departementspromemorian Re-<br>missammanställning Åldersgränsutredningens betänkande Bevakad<br>övergång - åldersgränser för unga upp till 30 år (Ds 1997:33).</p>
<h3>2.3 Ungdomsfrågor i EU - Förslag till svensk strategi</h3>
<p>För att bl.a. utarbeta en svensk strategi för arbetet med ungdomsfrågor i<br>EU beslutade chefen för Civildepartementet den 21 december 1995 att<br>tillsätta en arbetsgrupp.</p>
<p>Arbetsgruppens rapport Ungdomsfrågor i EU - Förslag till en svensk<br>strategi (Ds 1996:31) innefattar såväl övergripande som mer konkreta<br>förslag till åtgärder. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 6.<br>Promemorian har behandlats vid två hearingar i oktober 1996.</p>
<h3>2.4 Ungdomsting</h3>
<p>Under våren 1999 har ungdomsting genomförts i Gällivare, Skellefteå<br>och Jönköping. Vidare har Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisatio-<br>ner (LSU) genomfört ett ungdomsting i stadsdelen Husby i Stockholms<br>kommun. Syftet med dessa ungdomsting har varit att ge ungdomar möj-<br>lighet att diskutera och lämna synpunkter på för dem väsentliga frågor.</p>
<p>Diskussionerna vid dessa ting har i huvudsak fokuserats på ungdomars<br>inställning och möjligheter till inflytande, demokrati, integration och<br>framtidstro. Därutöver har tre separata temamöten anordnats. Dessa mö-<br>ten har behandlat IT-frågor, den kommunala utvecklingsgarantin samt<br>fritids- och kulturfrågor. En sammanfattning av diskussionerna vid både<br>ungdomstingen och temamötena presenteras i bilaga 7.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h3>2.5 Återstående förslag Prop. 1998/99:115</h3>
<p>I denna proposition tar regeringen upp en del av de förslag som utred-<br>ningarna har lämnat.</p>
<p>De förslag som inte behandlas i propositionen övervägs vidare inom</p>
<p>Regeringskansliet.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h2>3 Bakgrund</h2>
<h3>3.1 Att vara ung - perioden mellan barndom och<br>vuxenliv</h3>
<p>Dagens ungdomsgeneration är, som varje ny generation, på flera sätt<br>unik. Den växer upp i en tid där samhället är under stark omvandling, där<br>gamla auktoriteter ersätts med nya förebilder och där tempot tenderar att<br>hela tiden öka. Utvecklingen kan ge anledning till såväl förhoppningar<br>som viss oro. Ingen kan i dag förutsäga vad framtiden har att erbjuda.<br>Inte minst därför finns det anledning att fundera över den, och också göra<br>det utifrån den nya generationens perspektiv.</p>
<p>Ungdomsgenerationen kan beskrivas som en mångfaldsgeneration.<br>Aldrig tidigare har uppväxten för en hel generation präglats av en så om-<br>fattande etnisk och kulturell mångfald som i dag. Många ungdomar har<br>kommit till Sverige från ett annat land, eller har en eller två föräldrar med<br>denna bakgrund. En stor andel av ungdomarna växer också upp i miljöer,<br>inte minst i storstäderna, som präglas av en omfattande mångfald. När<br>olika erfarenheter möts utvecklas såväl nya perspektiv som nya kompe-<br>tenser. Det är viktigt att samhället förmår att ta till vara de möjligheter<br>detta ger.</p>
<p>Ungdomsgenerationen kan också beskrivas som en intemationaliserad<br>generation. Aldrig förr har ungdomar, oavsett etnisk och kulturell<br>bakgrund, haft så goda förutsättningar till internationella kontakter och<br>erfarenheter som i dag. Allt fler reser allt längre bort. I spåren av<br>tågluffningen i Europa har också fötts ett ökat intresse för bl.a. Asien,<br>Australien och Latinamerika. Genom bl.a. utbytesprogram,<br>praktikarbeten och medverkan i biståndsarbete har många av dagens<br>ungdomar skaffat sig erfarenheter som ger dem goda förutsättningar på<br>såväl arbetsmarknaden som i det sociala livet. Även detta ger samhället<br>som helhet nya möjligheter.</p>
<p>Ofta beskrivs ungdomsgenerationen också som en IT-generation. Ald-<br>rig förr har en generation haft ett sådant försteg gentemot sina egna för-<br>äldrar och far- och morföräldrar som en stor del av dagens ungdomsgene-<br>ration har när det gäller den moderna informationstekniken. Det som ofta<br>böljar som lek och spänning övergår för många till att också bli syssel-<br>sättning och försöijning. Det stora intresset och kompetensen inom IT-<br>området bidrar därmed såväl till individens som samhällets utveckling.<br>Dessutom har det på många håll, inte minst i skolan, vänt upp och ned på<br>den traditionella maktbalansen mellan generationerna - eleven blir lära-<br>rens lärare.</p>
<p>Ungdomsgenerationens samlade karakteristik kan därmed beskrivas<br>som fylld av möjligheter och goda förutsättningar för såväl den enskilde<br></p>
<p>som för samhället som helhet. Men som så ofta är detta inte hela san-<br>ningen. Det finns också en annan sida av verkligheten.</p>
<p>Ofta beskrivs ungdomsgenerationen som att den omfattas av en väx-<br>ande känsla av maktlöshet. Detta beror dock inte på ungdomars eget<br>bristande intresse eller engagemang. Tvärtom visar många undersök-<br>ningar att ungdomar verkligen vill vara med och påverka, bestämma och<br>ta ansvar i olika sammanhang. I stället består problemet i att ungdomar<br>ofta upplever att de inte släpps in där makten finns. Ett annat hinder kan<br>vara att traditionella arbetsformer förhindrar det dynamiska arbetssätt<br>som många samhällsengagerade ungdomar efterlyser. Oavsett skälen är<br>den ökade känslan av maktlöshet en allvarlig signal till det övriga sam-<br>hället, inte minst staten och kommunerna. Den ger anledning att sätta in<br>ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet i ett större<br>samhällsperspektiv som ytterst handlar om att värna demokratin och<br>därmed de grundläggande mänskliga rättigheterna.</p>
<p>Inom ungdomsgenerationen finns alltjämt uppenbara skillnader när det<br>gäller jämställdheten mellan flickor och pojkar. Traditionella köns-<br>rollsmönster dominerar fortfarande valet av utbildning och yrkesinrikt-<br>ning, även om vissa framsteg gjorts under 1990-talet. På fritidsområdet<br>återkommer rapporter om att resurserna fördelas ojämlikt ur ett könsper-<br>spektiv. I mötet mellan ungdomar med olika kulturell bakgrund kan det<br>uppstå särskilda könsrolls- och jämställdhetsrelaterade problem som<br>berör såväl flickor som pojkar.</p>
<p>Den ungdomsgeneration som växer upp under 1990-talet har drabbats<br>av en arbetslöshet som är unikt hög för efterkrigstiden. Ungdomsarbets-<br>lösheten har legat på en nivå som är ungefar dubbelt så hög som för be-<br>folkningen i dess helhet. Även om utvecklingen nu har vänt har detta satt<br>spår i stora delar av ungdomsgenerationen. En liten grupp ungdomar är<br>sedan mycket lång tid arbetslösa. Det finns risk att en arbetslöshetskultur<br>utvecklas, där ett hoppande mellan olika typer av ersättningssystem blir<br>det normala sättet att försörja sig. Mest allvarligt är dock att den grupp<br>som riskerar att bli långvarigt starkt marginaliserad tenderar att bli större.<br>Genom att dessa unga människor hamnar vid sidan om det normala sam-<br>hällslivet riskerar de att varken få möjlighet att leva ett normalt liv eller<br>få förmåga att bidra till den gemensamma samhällsnyttan.</p>
<p>Slutligen finns i dagens ungdomsgeneration en stark tendens till ökade<br>skillnader mellan ungdomar med olika social bakgrund. För många ung-<br>domar har detta inneburit att deras beroende av sina föräldrar har ökat.<br>De ökade skillnaderna märks kanske främst då det gäller ungdomars<br>möjligheter att komma in på bostadsmarknaden. Betydelsen av "att födas<br>av rätt föräldrar" har blivit allt större. När det gäller såväl möjligheten att<br>få en egen bostad som bl.a. utbildning, arbete och hälsa går det i dag att<br>se tydliga klasskillnader i ungdomsgenerationen. Kampen mot dessa<br>ökade klasskillnader är en av de viktigaste uppgifterna inför och under<br>det nya millenniet.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>10</p>
<h4>3.1.1 Vad menas med ungdom?</h4>
<p>Inom ungdomsforskningen görs vanligen en distinktion mellan ungdom<br>som livsfas och ungdom som social kategori. Livsfasdefinitionen fokuse-<br>rar på ungdomsstadiet och identitetsutveckling i relation till barn- och<br>vuxenstadiet. I studier av processer kring vuxenblivandet är därför livs-<br>fasdefinitionen ofta relevant. Synen på ungdom som en social kategori<br>fokuserar i regel på ungdomar som grupp i samhället. Gruppen definieras<br>av egenskaper som ålder och gemensamma sociala och kulturella villkor.<br>Studier av ungdomars förutsättningar på arbetsmarknaden är ett exempel<br>på ungdom som social kategori.</p>
<p>Vilken definition som bör tillämpas inom ungdomspolitiken varierar<br>beroende på åtgärdernas karaktär. Lagar och förordningar utgår med nöd-<br>vändighet i regel från en åldersdefinition, medan andra mer policyorien-<br>terade insatser ofta riktar sig till grupper av unga människor med gemen-<br>samma sociala, ekonomiska eller kulturella förutsättningar.</p>
<p>Övergången från ungdom till vuxen är något högst individuellt. Fakto-<br>rer som försörjning, familjebildning och eget boende kan spela stor roll<br>för när en person själv uppfattar sig som vuxen - men även sociala sam-<br>manhang och möjlighet till inflytande över sin tillvaro kan vara av bety-<br>delse. I en studie presenterad av Ungdomsstyrelsen Ny tid - Nya tankar?<br>Ungdomars värderingar och framtidstro (1998) (se bl.a. avsnitt 3.1.2),<br>uppger merparten av de tillfrågade att de anser att man är vuxen när man<br>tar ansvar för sina egna beslut. Faktorer såsom att bli myndig och flytta<br>hemifrån inverkade således inte i lika hög utsträckning som ansvarsfrå-<br>gan.</p>
<p>Det finns även gränsdragningsproblem i övergången från barndom till<br>ungdom. Någon definitiv tidpunkt då barnet blir ungdom finns inte. Barn<br>är i stor utsträckning beroende av vuxenvärldens skydd medan ungdomar<br>snarast efterlyser stöd i sin egen utveckling och ofta frigörelse från för-<br>äldraberoendet. I Sverige har vi vidareutvecklat synen på bampolitiken<br>genom propositionen Strategi for att förverkliga FN:s konvention om<br>barnens rättigheter i Sverige (prop. 1997/98:182). Denna tar sin utgångs-<br>punkt i FN:s konvention om barnets rättigheter, som omfattar alla upp till<br>18 år. Barnkonventionen utgör därmed en väsentlig grund för såväl bam-<br>som ungdomspolitiken.</p>
<p>Av Sveriges befolkning är knappt en tredjedel under 25 år. Närmare</p>
<p>1.1 miljoner är ungdomar i åldrarna 15-24 år. Dessa ungdomar är en so-<br>cialt, etniskt och kulturellt heterogen grupp, med sinsemellan olika förut-<br>sättningar och villkor. Som i alla andra generationer finns det exempelvis<br>stora skillnader i ekonomisk standard mellan olika grupper av ungdomar.<br>Därför är generella utsagor om hur ungdomar lever, tänker och handlar<br>ofta missvisande. Ungdomars sociala och kulturella bakgrund är ofta<br>starkare som gemensam och förenande egenskap än generationstill-<br>hörigheten. Gemensamt för alla ungdomar är emellertid att de successivt<br>skall ta över det samhälle som äldre generationer lämnar efter sig. Hur<br>dagens samhälle bemöter ungdomarnas möjlighet att påverka och utöva<br>inflytande är avgörande för hur ungdomarna själva och samhället som<br>helhet skall lyckas i denna process.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>11</p>
<h4>3.1.2 Studie om ungdomars värderingar</h4>
<p>Regeringen gav i februari 1997 Ungdomsstyrelsen i uppdrag att i samar-<br>bete med Barn- och ungdomsdelegationen genomföra en studie om ung-<br>domars värderingar och framtidstro. Studien skall ses som en uppföljning<br>av den studie som Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde år 1993 på<br>uppdrag av Barn- och ungdomsdelegationen. Denna studie redovisas i<br>rapporten Ungdomars välfärd och värderingar (SOU 1994:73).</p>
<p>Inom ramen för uppdraget har Ungdomsstyrelsen genomfört en en-<br>kätundersökning. Undersökningen omfattar totalt 2 000 frågeställningar.<br>Utöver en stor mängd värderings- och framtidsfrågor innefattar enkäten<br>även ett flertal frågor om uppväxtförhållanden och levnadsvillkor som<br>rör bland annat sysselsättning, boende, utbildning, inkomst, etnicitet och<br>familjeförhållanden. Totalt har knappt 4 000 slumpmässigt utvalda per-<br>soner deltagit i undersökningen varav 3 300 ungdomar i åldrarna 16-29<br>år samt en referensgrupp med drygt 600 personer mellan 35-74 år.</p>
<p>Uppdraget redovisades till regeringen den 5 oktober 1998 genom<br>rapporten Ny tid - Nya tankar? Ungdomars värderingar och framtidstro.</p>
<h3>3.2 Ungdomspolitikens framväxt</h3>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h4>3.2.1 Den svenska ungdomspolitikens framväxt</h4>
<p>Utvecklingen av en statlig ungdomspolitik</p>
<p>Till en början handlade ungdomspolitiken om statens relation till landets<br>ungdomsorganisationer. När Statens ungdomsråd bildades år 1959 var<br>också dess huvuduppgift att vara kontakt- och samordningsorgan mellan<br>ungdomsorganisationerna och regeringen. Under 1970- och 1980-talen<br>kom ungdomspolitiken allt mer att handla om statens politik för att<br>främja fritidsverksamhet och kulturella verksamheter bland barn och<br>ungdomar. Detta klargjordes genom att Statens ungdomsråd år 1976 blev<br>en statlig myndighet och i sin instruktion fick till uppgift att inom ramen<br>för samhällets fritids- och kulturpolitik främja verksamhet bland barn och<br>ungdomar. Vid denna tidpunkt skedde också en förskjutning av<br>ungdomspolitiken från att vara sektorsindelad till att bli mer<br>helhetsorienterad.</p>
<p>Ungdomars villkor i samhället var under slutet av 1980-talet och bör-<br>jan av 1990-talet föremål för ett antal utredningar. Däribland kan nämnas<br>Ungdomskommittén (dir. 1989:48) och Generationsutredningen (dir.<br>1992:107). Den sistnämnda utredningen pekade bland annat på tenden-<br>serna till en förlängd ungdomstid orsakad av allt längre utbildningstider<br>och svårigheter för unga att etablera sig på arbets- och bostadsmarkna-<br>derna.</p>
<p>Hösten 1986 tillsattes den förste ungdomsministem och därmed påbör-<br>jades ett mer utvecklat och bredare ungdomspolitiskt arbete där inte bara<br></p>
<p>12</p>
<p>fritid utan även ungdomars arbets- och bostadsförhållanden ingick i en<br>samlad syn. Detta kom bl.a. till uttryck i att regeringen började lämna<br>sektorsövergripande beskrivningar av åtgärder riktade till ungdomar var-<br>vid den första lades fram i budgetpropositionen 1987/88:100 och kom att<br>omtalas som det s.k. hundrapunktsprogrammet.</p>
<p>Ungdomspolitiken ses i dag som ett sektorsövergripande politikområde<br>som berör såväl arbetsmarknadspolitik som utbildnings-, kultur- och so-<br>cialpolitik. Denna förändring av innebörden av begreppet ungdomspolitik<br>markerades i och med att riksdagen år 1994 på grundval av den första<br>ungdomspolitiska propositionen (prop. 1993/94:135, bet.<br>1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354), beslutade att införa ett antal<br>riktlinjer för ungdomspolitiken samt ersätta Statens ungdomsråd med en<br>ny myndighet - Ungdomsstyrelsen.</p>
<p>Ungdomsstyrelsen har en viktig roll för ungdomspolitiken. Myndighe-<br>tens huvuduppgifter är i dag att främja goda levnadsvillkor för ungdomar<br>samt att öka kunskapen i samhället om ungdomars situation och villkor.<br>Ungdomsstyrelsen arbetar sektorsövergripande och har kontinuerlig kon-<br>takt med kommunerna och andra berörda när det gäller att följa ungdo-<br>mars villkor. Ungdomsstyrelsen fördelar statsbidrag till ungdomsorgani-<br>sationer och verkar för förnyelse av ungdomsverksamheten inom kom-<br>muner och föreningsliv. Myndigheten ansvarar för EU:s två utbytespro-<br>gram Ungdom för Europa och programmet Volontärtjänst för Ungdomar<br>samt för andra insatser för att stödja internationellt ungdomsutbyte. Ung-<br>domsstyrelsen arbetar även med Intemetbaserad samhällsinformation för<br>ungdomar.</p>
<p>Utvecklingen av en kommunal ungdomspolitik</p>
<p>En drivkraft för utvecklingen av en sektorsövergripande ungdomspolitik<br>i kommunerna var det arbete som bedrevs inom ramen för FN:s Världs-<br>ungdomsår 1985, där frågor om ungas inflytande och delaktighet lyftes<br>fram. Ytterligare en statlig drivkraft för utvecklingen av den kommunala<br>ungdomspolitiken utgjorde Ungdomskommitténs slutbetänkande Ung-<br>dom och makt (SOU 1991:12) där en lång rad förslag redovisades i syfte<br>att stärka ungdomars ställning på olika arenor. Inte minst pekade betän-<br>kandet på frågan om det politiska beslutsfattandet i kommunerna, där ett<br>ökat decentraliserat beslutsfattande och ett minskat sektorstänkande för-<br>ordades.</p>
<p>Under 1990-talet har också frågor om ungas inflytande blivit alltmer<br>aktuella i landets kommuner. Ett syfte med ungdomsråden är att fungera<br>som en länk mellan ungdomar och kommunala beslutsfattare. Det kan<br>dock konstateras att det fortfarande finns mycket stora skillnader mellan<br>olika kommuner vad gäller i vilken utsträckning man stödjer ungas<br>möjlighet till inflytande i den kommunala verksamheten i stort. Ett sätt<br>att utjämna olikheter inom den kommunala resursfördelningen mellan<br>generationer och kön har varit kommunalt genomförda<br>konsekvensanalyser av t.ex. olika gruppers kultur- och fritidsvanor.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>13</p>
<p>Synen på ungdomsfrågor som ett eget tvärsektoriellt politikområde har<br>förstärkts i många kommuner under den senare hälften av 1990-talet. Allt<br>fler kommuner upprättar ungdomspolitiska handlingsprogram och i ett<br>antal kommuner har ungdomspolitiken manifesterats genom inrättandet<br>av ett kommunalråd med särskilt ansvar för den övergripande ungdoms-<br>politiken i kommunen. Så har bl.a. skett i Malmö.</p>
<p>Utmärkelsen Årets ungdomskommun kan ses som ett verktyg för att<br>stimulera en fortsatt utveckling och för att kontinuerligt utvärdera kom-<br>munernas verksamhet inom det ungdomspolitiska området samt för att<br>möjliggöra ett erfarenhetsutbyte mellan kommuner i det ungdomspoli-<br>tiska arbetet. Sedan år 1996 delas utmärkelsen ut i samverkan mellan<br>Ungdomsstyrelsen och Kommunförbundet.</p>
<h4>3.2.2 Internationella initiativ av betydelse för den svenska ung-<br>domspolitiken</h4>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>FN:s insatser for ungdomar</p>
<p>År 1989 antog FN:s generalförsamling Konventionen om barnets rättig-<br>heter. Konventionen trädde för Sveriges del i kraft den 2 september 1990,<br>efter ratifikation. Konventionen definierar bam som alla under 18 år, vil-<br>ket innebär att den också har stor betydelse för den svenska ung-<br>domspolitiken. Artikel 12, som är en av de grundläggande artiklarna i<br>barnkonventionen, erkänner barnets rätt till inflytande i alla frågor som<br>berör det. Rätten till inflytande blir därmed ett viktigt inslag också i den<br>svenska ungdomspolitiken.</p>
<p>Barnombudsmannen - en ombudsman för bam och ungdomar - är den<br>myndighet som, utifrån barnkonventionen, skall bevaka frågor som angår<br>såväl barns som ungdomars rättigheter. Ombudsmannen skall särskilt<br>uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning<br>stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt barnkonventionen.</p>
<p>FN genomför även andra insatser för ungdomar. År 1985 genomfördes<br>FN:s internationella ungdomsår. Temat för ungdomsåret var delaktighet,<br>utveckling och fred. Tio år senare beslutade FN:s generalförsamling att<br>anta en internationell strategi i ungdomsfrågor, World Programme of Ac-<br>tion for Youth to the Year 2000 and Beyond. Världsprogrammet<br>identifierar tio prioriterade områden vilka syftar till att förbättra<br>situationen och välbefinnandet för ungdomar. Dessa områden är<br>utbildning, arbete, hunger, fattigdom, hälsa, miljö, missbruk av droger,<br>ungdomsbrottslighet, fri tidsfrågor och jämställdhetsfrågor samt effektivt<br>och fullt ut deltagande av ungdomar i samhällsliv och i beslutsfattande.</p>
<p>På inbjudan av den portugisiska regeringen hölls i Lissabon i augusti<br>1998 den första världskonferensen för ministrar ansvariga för ungdoms-<br>frågor. Konferensen genomfördes i samarbete med FN och teman för<br>konferensen var bl.a. den tvärsektoriella nationella ungdomspolitiken,<br>utbildning, arbete, hälsa och drogmissbruk.</p>
<p>14</p>
<p>Europarådet</p>
<p>Europarådet började i slutet av 1960-talet att arbeta med ungdomsfrågor.<br>I dag består Europarådets ungdomssektor av en styrkommitté (CDEJ) för<br>mellanstatligt samarbete och av en s.k. operativ verksamhet med en sär-<br>skild ungdomsfond, ett ungdomscentrum i Strasbourg respektive i Buda-<br>pest samt ungdomsorganisationernas eget organ (Advisory Council).<br>Ungdomssektoms arbete har fokuserat på frågor rörande ungdomars in-<br>flytande och delaktighet i samhället. Detta har bl.a. tagit sig uttryck i ett<br>delat beslutsfattande (s.k. co-management) mellan regeringsrepresentan-<br>ter och representanter från ungdomsorganisationerna i den operativa<br>verksamheten. Under år 1997 påbörjades en översyn av Europarådets<br>ungdomssektor. Denna resulterade bl.a. i att fler ungdomar numera är<br>delaktiga i beslutandeprocessen.</p>
<p>Den svenska ungdomspolitiken är för närvarande föremål för en be-<br>dömning initierad av Europarådet. Finland och Nederländerna har tidi-<br>gare varit föremål för motsvarande granskning. Syftet med utvärderingen<br>är att stimulera en vidare utveckling av den nationella ungdomspolitiken<br>genom att bidra med ett internationellt och externt perspektiv. Ungdoms-<br>styrelsen har haft i uppdrag att ta fram ett nationellt underlag inför denna<br>bedömning vilket presenterades i rapporten Svensk ungdomspolitik - en<br>underlagsrappport inför en bedömning inom Europarådet (1998). I den<br>nationella rapporten ingår en studie om ungdomsorganisationernas syn på<br>den svenska ungdomspolitiken som Landsrådet för Sveriges Ung-<br>domsorganisationer (LSU) har genomfört.</p>
<p>Inom Europarådet har också en konvention om volontärtjänst för ung-<br>domar utarbetats, vilken planeras att öppnas för undertecknande under<br>våren 1999.</p>
<p>Östersjöfrågor</p>
<p>Östersjösamarbetet har i allt högre grad kommit att bli en viktig del av<br>den svenska ungdomspolitiken. På den svenska regeringens initiativ ge-<br>nomfördes den 5-6 juni 1998 en ungdomsministerkonferens i Visby med<br>företrädare för de elva Östersjöländerna. Syftet med konferensen var att<br>lägga en gemensam grund för ett ökat samarbete i ungdomsfrågor mellan<br>länderna. Som ett resultat av detta har den svenska regeringen tillsam-<br>mans med Finland och Tyskland finansierat ett sekretariat i Kiel med<br>uppgift att bl.a. följa upp och stödja en del av de initiativ som togs under<br>Visbykonferensen samt utgöra ett stöd inför nästa Östersjökonferens vil-<br>ken planeras att bli genomförd i Tyskland år 2000. Vidare deltar Sverige,<br>tillsammans med bl.a. företrädare från den s.k. Baltic Youth Office, i en<br>studie som syftar till att undersöka hur nationella resurser kan användas i<br>Östersjösamarbetet för ungdomsfrågor för att på så vis öka andelen mul-<br>tilaterala ungdomsprojekt.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>15</p>
<p>Nordiska samarbetet</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Det nordiska samarbetet i ungdomsfrågor bereds inom ramen for Nor-<br>diska ungdomskommittén, som lyder under kulturministrarna. Nordiska<br>ungdomskommittén är ministerrådets rådgivande och koordinerande or-<br>gan i nordiska och internationella bam- och ungdomspolitiska frågor och<br>innehåller representanter från såväl myndigheter som från ungdomsorga-<br>nisationer. Kommittén har bl.a. i uppgift att fördela stöd till ungdomars<br>nordiska samarbete, att koordinera nordisk ungdomsforskning och att<br>följa upp arbetet med bam- och ungdomspolitiska frågor inom alla mi-<br>nisterrådets sektorer. Det nordiska samarbetet inom ungdomsforsk-<br>ningen, som är en prioriterad fråga för kommittén, syftar till att stärka<br>samarbetet mellan ungdomsforskare, beslutsfattare och brukare.</p>
<h4>3.2.3 Samarbetet inom EU</h4>
<p>EU:s samarbete på ungdomsområdet traktatfastes i Maastrichfördraget år<br>1992.1 Amsterdamfördraget som trädde i kraft 1 maj 1999 tas ungdoms-<br>frågorna upp i artikel 149, vilken ger möjlighet till stimulansåtgärder för<br>att främja utvecklingen av ungdoms- och ungdomsledarutbyte. Svenska<br>ungdomar har därmed möjlighet att delta i internationellt ungdomsutbyte<br>inom ramen för EU-samarbetet. Inom ungdomsområdet finns i dag två<br>program avseende internationellt ungdomsutbyte, Ungdom för Europa<br>och Europeisk Volontärtjänst.</p>
<p>Inom EU sker återkommande möten mellan gemenskapens ministrar<br>ansvariga för ungdomsfrågor där t. ex. frågor om utbytesprogram och<br>ungdomars inflytande förs upp på dagordningen. Vid ministerrådsmötet<br>för ungdomsfrågor i november 1998 antogs en resolution kring ungdo-<br>mars delaktighet i beslutsprocesser såväl inom EU-program som på na-<br>tionell nivå.</p>
<p>Inom EU-kommissionen handläggs ungdomsfrågorna i en särskild<br>ungdomsenhet inom DG XXII. Vid denna enhet finns från den 1 april<br>1999 en nationell expert från Ungdomsstyrelsen.</p>
<h3>3.3 Ungdomars levnadsvillkor under 1990-talet</h3>
<h4>3.3.1 Ungdomar och utbildning</h4>
<p>Målen med utbildningspolitiken har alltid varit att alla ungdomar skall fa<br>en gedigen utbildning och en god start i livet. Utbyggnaden av högskolan<br>har varit en av regeringens högst prioriterade frågor under 1990-talet.<br>Därvid har ungdomar under senare delen av 1990-talet givits ökade möj-<br>ligheter till högskolestudier då högskolan under åren 1997-2000 tillförts<br>68 000 nya permanenta platser. För åren 2001 och 2002 har regeringen i<br>1999 års vårproposition beräknat medel för en fortsatt utbyggnad med<br>ytterligare 10 000 platser vardera året. Samtidigt har en proposition om<br></p>
<p>16</p>
<p>ett reformerat studiestöd aviserats. Antalet unga högskolestuderande har<br>under 1990-talet ökat kraftigt. Totalt sett är det fler kvinnor än män som<br>påbörjar en högskoleutbildning. Särskilda insatser har gjorts för att öka<br>intresset för naturvetenskaplig och teknisk utbildning och för att minska<br>den sneda könsfördelningen inom bl.a. dessa utbildningar.</p>
<p>I dag fortsätter cirka 98 procent av eleverna från årskurs 9 direkt till<br>den treåriga gymnasieskolan. Könsfördelningen varierar kraftigt mellan<br>de olika nationella programmen och följer i hög grad fortfarande de tra-<br>ditionella könsrollsmönstren.</p>
<p>Den sociala snedrekryteringen kvarstår både till högre studier och<br>gymnasiestudier. Bland annat spelar föräldrarnas socioekonomiska till-<br>hörighet in vad gäller val av utbildning. Ungdomar som kommer från<br>medelklassen och överklassen söker sig i stor utsträckning till de mer<br>direkt studieförberedande utbildningarna - även när de har ganska dåliga<br>betyg. Samtidigt är det många ungdomar från arbetarhem som väljer mer<br>yrkesrelaterade utbildningar även när de har goda studieresultat.</p>
<p>Enligt läroplanen (1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet,<br>förskoleklassen och fritidshemmet ansvarar grundskolan för att varje elev<br>efter genomgången grundskola behärskar det svenska språket i tal och<br>skrift. Informationsteknikens utveckling och internationaliseringen<br>innebär i hög grad ett förnyat arbetsliv, där svårigheter att läsa, skriva<br>och tala svenska och andra språk är ett stort problem. Ändå lämnar varje<br>år mellan 5 000 och 10 000 elever grundskolan utan att kunna läsa och<br>skriva tillräckligt bra för att kunna klara ett aktivt samhällsliv. Dessa<br>ungdomar saknar ofta godkända betyg i de nödvändiga basämnena och<br>blir därmed utestängda från möjligheten att söka sig vidare till högre ut-<br>bildning. Det råder även stora kunskapsskillnader inom gymnasieskolan<br>både mellan olika skolor och mellan olika utbildningar. Högst betyg i<br>svenska har elever som studerar på teoretiska program i storstäderna. Av<br>skolorna med de sämsta betygen i svenska går en stor majoritet på<br>praktiskt inriktade utbildningsprogram.</p>
<p>Det modema samhället kännetecknas av en mycket hög förändrings-<br>takt, vilket ställer nya och högre krav på kunskaper och utbildning. En<br>bristfällig utbildning riskerar att fa allt större negativa konsekvenser. För<br>ungdomar med funktionshinder är det viktigare än någonsin att skolan<br>förmår erbjuda en anpassad utbildning av god kvalitet där alla möjlighe-<br>ter tas till vara. Samtidigt som det blir allt viktigare med högre utbildning<br>är ungdomar med funktionshinder alltjämt underrepresenterade på hög-<br>skolan.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h4>3.3.2 Ungdomar och arbete</h4>
<p>Ungdomars inträde på arbetsmarknaden</p>
<p>För de ungdomar som befinner sig i arbetslivet har vissa förändringar<br>skett under 1990-talet. Det har blivit vanligare med mer flexibla anställ-<br></p>
<p>17</p>
<p>ningsformer och det har blivit mindre vanligt att nytillsatta tjänster ut-<br>vecklas till fasta tillsvidareanställningar efter provanställning.</p>
<p>Arbetsmarknadssituationen har blivit bättre för ungdomar. I mars 1999<br>var 31 468 ungdomar i åldrarna 18-24 år arbetslösa varav 19 111 män<br>och 12 557 kvinnor. Detta kan jämföras med 42 210 arbetslösa i mars<br>1998 varav 25 453 män och 16 757 kvinnor.</p>
<p>I mars 1998 hade cirka 8 606 ungdomar mellan 20 och 24 år varit<br>långtidsarbetslösa, dvs. arbetslösa mer än 100 dagar i sträck, varav 5 478<br>män och 3 128 kvinnor. Ett år senare har siffran sjunkit till cirka 3 586<br>ungdomar i samma åldersintervall, varav 2 440 män och 1 146 kvinnor.<br>En av anledningarna till de sjunkande siffrorna är den s.k. kommunala<br>utvecklingsgarantin, vilken syftar till att ge arbetslösa ungdomar mellan<br>20 och 24 år möjligheter att permanent ta sig bort från arbetslösheten och<br>socialbidragsberoendet antingen till ett arbete eller till en reguljär utbild-<br>ning.</p>
<p>De ungdomar som har haft det svårast på arbetsmarknaden under åren<br>1992-1996 är de vars föräldrar lever under instabila sociala förhållanden.<br>Det är främst föräldrars socioekonomiska situation som påverkar risken<br>för den unga att bli långtidsarbetssökande. Detta framgår av studien Vid<br>sidan av (1998) som Ungdomsstyrelsen har utarbetat. Härutöver varierar<br>ställningen på arbetsmarknaden stort mellan utrikes födda och svensk-<br>födda ungdomar. Utrikes födda ungdomar har lägre sysselsättningsinten-<br>sitet, lägre arbetskraftsdeltagande och högre relativ arbetslöshet än sina<br>svenska jämlikar. Skillnaderna är också stora mellan olika invandrar-<br>grupper, bl.a. beroende på utbildningsbakgrund och färdigheter i svenska<br>språket samt under vilken tidsperiod invandringen har skett och ungdo-<br>marnas ålder vid invandringstillfallet. Bland de ungdomar som inte har<br>lyckats att finna en fast förankring på 1990-talets arbetsmarknad finns<br>även lågutbildade, bam till vissa grupper av invandrare samt ungdomar<br>helt utan arbetslivserfarenhet. Unga kvinnor har svårare att finna fast för-<br>ankring än unga män.</p>
<p>Unga funktionshindrade står oftare utanför arbetsmarknaden än andra<br>arbetslösa unga människor. I vissa fall utestängs de för alltid. I Sverige<br>var i december 1998 7,6 procent av befolkningen förtidspensionerad i<br>åldern 16-64 år. Uppdelat på kön var 8,6 procent av kvinnorna och 6,6<br>procent av männen förtidspensionerade. För åldersintervallet 16-19 år<br>var 0,8 procent förtidspensionerade. Statistik uppdelad på kön visar att<br>0,9 procent av männen och 0,7 procent av kvinnorna var förtidspensione-<br>rade.</p>
<p>I undersökningen Arbetsmarknad för unga med funktionshinder, gjord<br>inom ett samarbetsprojekt mellan ungdomshandikapporganisationema,<br>framkommer det att motsvarande siffra för funktionshindrade var 9 pro-<br>cent. Av dessa sade sig 64 procent kunna ta ett arbete om de blev er-<br>bjudna ett, med anpassning om så behövs. Den statistiska undersök-<br>ningen grundar sig på en enkät utskickat till 2 199 slumpmässigt utvalda<br>medlemmar från deltagande förbund inom handikapprörelsen i åldern<br>16-35 år.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>18</p>
<p>Att notera är dock att genom Internet har t.ex. distansarbete blivit lät-<br>tare att utföra, vilket kan ge vissa funktionshindrade ökade möjligheter<br>att komma in på arbetsmarknaden.</p>
<p>Arbetsmarknadsverket (AMV) driver verksamheten Unga<br>handikappade som syftar till att fa in unga funktionshindrade, som<br>riskerar att få förtidspension, på arbetsmarknaden. Dessutom samverkar<br>Arbetsförmedlingarna med skolan redan i högstadier med bl.a.<br>vägledning och praktik.</p>
<p>Feriepraktik</p>
<p>Sommarjobb är för en del ungdomar en väg in i arbetslivet. Många<br>ungdomar saknar dock möjlighet till jobb under sommarlovet. En av<br>orsakerna kan vara att deras föräldrar är utan arbete vilket gör att dessa<br>ungdomar saknar de ibland så nödvändiga kontaktnäten för att kunna<br>etablera sig på arbetsmarknaden, såväl tillfälligt som permanent.<br>Regeringen tilldelade under åren 1998 och 1999<br>Arbetsmarknadsstyrelsen 100 miljoner kronor per år att fördela till<br>landets kommuner för att ge fler gymnasieungdomar möjlighet till<br>feriepraktik under minst tre veckor under sommaren. Satsningen gav<br>sommaren 1998 cirka 35 000 ungdomar möjlighet till feriepraktik.</p>
<h4>3.3.3 Ungdomar och ekonomi</h4>
<p>Det finns en tydlig risk att dagens unga människor som vuxna kommer<br>att bli den första generationen som får sämre ekonomiska förutsättningar<br>än sina föräldrar. Ungdomar och yngre medelålders tillhör de stora förlo-<br>rarna om man ser till skillnaderna i disponibel inkomst mellan olika ge-<br>nerationer enligt statistik från SCB. Mellan åren 1989 och 1996 har<br>hemmaboende ungdomar från 18 år fått sin disponibla inkomst halverad.<br>De ungdomar i åldern 18-24 år som har flyttat hemifrån har fått en<br>minskning med 25 procent av sin disponibla inkomst under samma pe-<br>riod.</p>
<p>För att ungdomar som konsumentgrupp skall ha en stark ställning på<br>marknaden behövs kunskaper om bl.a. den egna ekonomin, det egna bo-<br>endet och om enklare juridiska frågor. Konsumentverket gjorde år 1997<br>en undersökning om gymnasieelevers konsumentkunskaper där ungefär<br>hälften av de tillfrågade kunde svara rätt på frågorna. Det är svårt att be-<br>döma om det i sin helhet är ett bra eller ett dåligt resultat. En slutsats är<br>dock att det finns flera områden, såsom konsumenträtt och hushållseko-<br>nomi, som ungdomar behöver fördjupa sina kunskaper i.</p>
<p>Regeringen har nyligen tillsatt en utredning om Konsumentpolitiken<br>inför ett nytt sekel (Fi 1999:01, dir. 1999:1). I direktiven till kommittén<br>ingår att analysera om det behövs särskilda insatser för unga konsu-<br>menter.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>19</p>
<h4>3.3.4</h4>
<h4>Ungdomar och bostad</h4>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Utvecklingen på bostadsmarknaden har under de senaste åren varit<br>ogynnsam för ungdomar. Ungdomars möjligheter att få en egen bostad är<br>beroende av många faktorer. Många hyresvärdar kräver fast anställning.<br>Dessutom kräver även banker vanligtvis fast anställning för att bevilja<br>lån till egen bostad. Även för den som har fast anställning kan det vara<br>svårt att hyra en lägenhet på grund av låg inkomst.</p>
<p>Att få en uppfattning om ungdomars boendesituation är i regel förknip-<br>pat med stora problem, bl.a. beroende på ungdomars rörlighet och att de<br>inte alltid är folkbokförda där de faktiskt bor. Med stor säkerhet går det<br>dock att hävda att kvarboendet hos föräldrarna under 1990-talet ökat<br>bland unga under 20 år. Enligt rapporten Svensk Ungdomspolitik - en<br>underlagsrapport inför en bedömning inom Europarådet (1998) bodde år<br>1997 ungefar 85 procent av unga i åldern 18-19 år kvar hos föräldrarna<br>mot cirka 80 procent år 1990. Ungefär 33 procent av ungdomarna i<br>åldern 20-23 år bodde kvar hos någon av eller båda sina föräldrar mot<br>cirka 30 procent år 1990. Bland dem i åldern 24-27 år tycks kvarboendet<br>inte ha förändrats nämnvärt under perioden, cirka 6 procent bodde<br>tillsammans med föräldrarna.</p>
<p>Många ungdomar, i synnerhet i storstäderna, har inte ekonomiska möj-<br>ligheter att hyra en nybyggd lägenhet. De är i hög grad beroende av att<br>andra hushåll går vidare i ”boendekarriären” och på så sätt genererar<br>flyttkedjor. De flesta ungdomar önskar små bostäder med låga hyror. En-<br>ligt Boverkets Bostadsmarknadsenkät i januari 1999 bedömer cirka 40<br>procent av landets kommuner att de har brist på bostäder som ungdomar<br>efterfrågar, trots att det i mer än hälften av dessa kommuner finns ett<br>överskott på bostäder totalt sett.</p>
<p>Den som är funktionshindrad har laglig rätt till ett ekonomiskt bidrag<br>för att anpassa sin bostad så att han eller hon kan leva ett självständigt liv<br>i eget boende (bostadsanpassningsbidraget). Syftet med bostadsanpass-<br>ningsbidraget är att göra det möjligt för funktionshindrade personer att<br>leva ett självständigt liv i en egen bostad, vilket bl.a. handlar om att ung-<br>domar med funktionshinder skall kunna leva ett liv som i så hög utsträck-<br>ning som möjligt liknar jämnårigas.</p>
<h4>3.3.5 Ungdomars hälsa</h4>
<p>Bam och ungdomar i Sverige har en mycket god fysisk hälsa. Svenska<br>bam tillhör de friskaste i världen. I en WHO-studie som genomförts i 25<br>länder framstår svenska skolbarn som friskare än bam från andra delta-<br>gande länder.</p>
<p>Oroande tecken finns dock på att denna positiva utveckling kan<br>komma att brytas på vissa områden, främst när det gäller den psykiska<br>hälsan och levnadsvanorna. Enligt Folkhälsorapporten (SoS-rapport<br>1997:18) utgiven av Socialstyrelsen framgår bl.a. att ensamboende med<br>bam fått det ekonomiskt och socialt svårare och att allt fler bam bor i<br>familjer där en eller båda föräldrarna är utan arbete samt att detta på sikt<br>och indirekt kan innebära problem för barns och ungdomars hälsa och</p>
<p>20</p>
<p>välbefinnande. Ungdomars svårigheter att etablera sig på arbetsmarkna-<br>den kan också påverka deras hälsa. Var tredje person som är född år 1974<br>har uppburit socialbidrag någon gång fram till fyllda 21 år.</p>
<p>Andelen flickor och pojkar som har huvudvärk, ont i magen och kän-<br>ner sig nedstämda är i dag högre än för fem år sedan. Allergier är den<br>vanligaste folksjukdomen hos bam och unga. Nästan varannan person i<br>åldersgruppen 0-24 år har astma, allergi eller annan överkänslighet.</p>
<p>De flesta ungdomar nås av ett hälsobeffämjande program via skolan<br>som i regel består av förebyggande information och grundläggande häl-<br>soråd och som ger tillgång till basal skolhälsovård. Fram till år 1987 för-<br>bättrades skolungdomarnas hälsorelaterade levnadsvanor, men därefter<br>har andelen ungdomar som dricker mycket alkohol ökat liksom andelen<br>som prövat narkotika. Det finns en risk att denna utveckling förstärks av<br>de sociala och ekonomiska svårigheter som möter dagens ungdomar. Re-<br>sultat från Centralförbundets för Alkohol- och Narkotikaupplysning<br>(CAN) skolundersökningar år 1996 (årskurs 9) visar att för både flickor<br>och pojkar är det framför allt folköl och sprit som konsumeras, men mätt<br>i ren alkohol har pojkarna en dubbelt så stor genomsnittlig<br>årskonsumtion som flickorna.</p>
<p>En slutsats i Folkhälsorapporten är att de sociala skillnaderna i hälsa<br>är stora och bestående samt att de är genomgående, vare sig man mäter<br>sjuklighet eller dödlighet. Det finns dock ingen tydlig utveckling mot att<br>de sociala skillnaderna ökar. Det är emellertid viktigt att uppmärksamma<br>vad ungdomars förändrade villkor innebär för hälsoutvecklingen, liksom<br>att vara uppmärksam på de skillnader inom ungdomsgruppen som finns i<br>dag.</p>
<h4>3.3.6 Ungdomar och narkotika</h4>
<p>Narkotikapolitiska insatser skall bygga på balans mellan insatser för att<br>begränsa tillgången och insatser för att dämpa efterfrågan på narkotika. I<br>regeringens skrivelse En narkotikapolitisk redogörelse (skr.<br>1997/98:172) anges att målet skall vara att minska nyrekryteringen till<br>missbruk, att fler missbrukare skall upphöra med sitt missbruk och att<br>tillgången till narkotika skall minska. Visionen är ett samhälle utan nar-<br>kotika.</p>
<p>I ett internationellt perspektiv är det svenska narkotikaproblemet<br>relativt begränsat. Det finns emellertid signaler på att situationen i Sve-<br>rige är på väg att ändras. Det har under 1990-talets första hälft skett en<br>fördubbling av andelen ungdomar som uppger att de någon gång har prö-<br>vat narkotika.</p>
<p>Undersökningar visar att under den senare hälften av 1990-talet har<br>narkotikaerfarenhet och attityder till narkotika bland elever i årskurs 9<br>visar att de har en större nyfikenhet och ökad erfarenhet av narkotika än i<br>början av 1990-talet.</p>
<p>År 1997 uppgav 8 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna i års-<br>kurs 9 att de någon gång hade använt narkotika, vilket är en fördubbling<br>jämfört med år 1990.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>21</p>
<p>Det har också skett en ökning av andelen ungdomar som uppger att de<br>har haft lust att pröva narkotika, men ändå inte har gjort det. År 1997<br>rörde det sig om 9 procent bland flickorna och 6 procent bland pojkarna i<br>årskurs 9.</p>
<p>Enligt dessa undersökningar är hasch eller marijuana den absolut vanli-<br>gaste debutdrogen. Bland de som uppgivit att de använt hasch eller mari-<br>juana är det drygt 70 procent av pojkarna och nästan 80 procent av flick-<br>orna som endast var 13-14 år när de första gången använde narkotikan.<br>Detta tyder på en förändrad narkotikapolitisk situation.</p>
<h4>3.3.7 Ungdomars fritids- och kulturvanor</h4>
<p>Vilken betydelse har fritiden i ungdomars liv? I utredningen Fritid i<br>skilda världar av Per Nilsson (1998, Ungdomsstyrelsens utredningar nr<br>11) presenteras en undersökning om ungdomar och deras fritid. Drygt 3<br>000 ungdomar mellan 13-25 år fick inför utredningen besvara frågor<br>relaterade till sina fritidsvanor. Av utredningen framgår bl.a. att ungdo-<br>mar i åldern 13-18 år värderar sin fritid mycket högt och att den hamnar<br>på andra plats efter vänner. Vidare framgår att det stora gemensamma fri-<br>tidsintresset för ungdomar är att lyssna på musik. Hela 98 procent av<br>ungdomarna anger att de lyssnar på musik en gång per vecka eller oftare<br>oberoende av ålder eller kön.</p>
<p>Idrott är också en populär fritidssysselsättning för ungdomar. I under-<br>sökningen har ungdomarna även fått svara på frågor om i vilken utsträck-<br>ning de utövar idrott/motion. Nästan hälften av dessa ungdomar har sva-<br>rat att de regelbundet idrottar/motionerar. Något fler pojkar än flickor<br>idrottar för att tävla medan förhållandet är mer jämlikt mellan könen vad<br>gäller att motionera.</p>
<p>Discodans, gå på fest och träffas på stan är inte helt oväntat de vanli-<br>gaste nöjesaktivitetema. En något högre andel unga kvinnor än män upp-<br>ger att de minst en gång per månad gör disco- och restaurangbesök.</p>
<p>Åtta av tio ungdomar i undersökningen ser på TV eller video minst en<br>gång per dag. Lika många av ungdomarna läser böcker eller tidningar på<br>sin fritid vaije vecka och ungefär hälften läser böcker eller tidningar<br>varje dag. Bland 16-åringama redovisas stora könsskillnader när det gäl-<br>ler att läsa böcker, 47 procent av flickorna och 23 procent av pojkarna<br>angav att de minst en gång i veckan läste en bok på sin fritid.</p>
<p>Det finns fortfarande stora skillnader vad gäller tillgången till dator i<br>hemmet mellan olika sociala grupper. Skillnaden vad gäller tillgänglighet<br>minskar genom en allt större tillgång på datorer i skolor, fritidsgårdar och<br>på bibliotek. Skillnaden i datoranvändning mellan könen är dock fortfa-<br>rande hög. Ungdomarnas sociala bakgrund spelar stor roll för om dato-<br>rerna används till enbart spel och förströelse eller om de också används<br>på ett sätt som ger kunskap och inflytande. Detta riskerar att ytterligare<br>förstärka de sociala skillnaderna.</p>
<p>Många ungdomar skaffar sig på sin fritid också erfarenheter av<br>projektarbete, organisation och planering som har stor betydelse för deras<br>kommande yrkesliv. Vissa ungdomar betraktar fritidsaktiviteterna som<br></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>22</p>
<p>viktigare vägar in i arbetslivet än skola och traditionell utbildning. Som Prop. 1998/99:115<br>exempel på detta kan nämnas Föreningen Rock-Party i Hultsffed, som<br>började som en demonstration för egna musiklokaler och som i dag<br>driver en internationellt känd musikfestival och är en resurs vad gäller<br>ungdomars fritid och sysselsättning i regionen.</p>
<h4>3.3.8 Ungdomars föreningsengagemang</h4>
<p>Enligt utredningen Fritid i skilda världar uppger sig fyra femtedelar av<br>alla ungdomar i åldern 13-25 år tillhöra en eller flera föreningar eller or-<br>ganisationer. Idrottsföreningar utgör en klass för sig eftersom cirka 45<br>procent av flickorna och 55 procent av pojkarna uppger sig vara med-<br>lemmar i en idrottsorganisation. Knappt 10 procent av ungdomarna är<br>med i någon ideell organisation eller i en kultur- eller musikförening.</p>
<p>Övriga organisationer lockar var och en cirka 6-7 procent av<br>ungdomarna. Siffrorna bygger på ungdomarnas egen definition av att<br>vara med i en organisation och behöver inte betyda ett medlemskap i en<br>traditionellt bildad förening enligt utredningen.</p>
<p>Enligt uppgift från Ungdomsstyrelsen visar utvecklingen under 1980-<br>och 1990-talen att andelen ungdomar som väljer att organisera sig i den<br>traditionella föreningsformen minskar. Däremot har det totala antalet<br>unga som är bidragsgrundande medlemmar i en ungdomsorganisation un-<br>der slutet på 1990-talet legat stabilt på cirka 600 000 personer. Ungdomar<br>söker nya, flexibla och mer öppna organisationsformer både när de ska-<br>par nya föreningar och organisationer och när de väljer att gå in i redan<br>befintliga organisationer. En ny förening som bildas behöver dessutom<br>inte vara avsedd att existera under lång tid utan kan lika ofta bildas kring<br>ett konkret projekt.</p>
<h3>3.4 Ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet</h3>
<p>Ungdomar och inflytande</p>
<p>Många ungdomar är politiskt intresserade. Ungdomsstyrelsens studie Ny<br>tid - Nya tankar uppger att nära 60 procent av de unga kan tänka sig att<br>gå med i ett politiskt parti men att bara 12 procent av dem har varit eller<br>är medlem i ett politiskt parti. En relativt stor del av de yngre anser dock<br>enligt studien att etablerade vägar att uttrycka sig politiskt är otillräck-<br>liga. Det verkar som om ungas engagemang i större utsträckning kanali-<br>seras i avgränsade sakfrågor med krav på snabba resultat än i partipoliti-<br>ken eller andra sammanhang med heltäckande program.</p>
<p>För att bl.a. undersöka hur den kollektiva kompetensen i samhället an-<br>vänds genomfördes inom Regeringskansliet våren 1995 en kartläggning<br>av ålderssammansättningen i centrala myndighetsstyrelser och i det stat-<br>liga kommittéväsendet beträffande verksamhetsåren 1989/90 och<br>1994/95. Kartläggningen visar att yngre personer i mycket liten utsträck-<br></p>
<p>23</p>
<p>ning tas i anspråk för centrala uppgifter. I syfte att öka andelen unga re- Prop. 1998/99:115<br>presentanter i dessa sammanhang har Regeringskansliet fortsatt att följa<br>upp och informera om ålderssammansättningen i centrala myndighetssty-<br>relser och i det statliga kommittéväsendet.</p>
<p>Årsskiftet 1994/95 var medelåldern i de statliga myndighetsstyrelsema<br>53,6 år och inom kommittéväsendet 54,2 år. Motsvarande siffror hade<br>vid årsskiftet 1997/98 sjunkit till 52,3 respektive 49,2 procent och vid<br>årsskiftet 1998/99 ökat något till 52,7 respektive 50,1 procent.</p>
<p>Av ledamöterna i de centrala myndighetsstyrelsema och i det statliga<br>kommittéväsendet var vid årsskiftet 1994/95 endast 3 procent respektive</p>
<p>5,3 procent mellan 18 och 39 år. Motsvarande siffror vid årsskiftet<br>1997/98 var 5,0 procent respektive 11,0 procent och vid årsskiftet<br>1998/99 var de 5,0 procent respektive 10,9 procent.</p>
<p>På kommunalt plan finns allt oftare ungdomsråd vilka syftar till att<br>engagera unga och ge dem möjlighet att delta i den lokala politiska<br>diskussionen utan att gå med i ett politiskt parti. Syftet med<br>ungdomsråden är att anlägga ett ungdomsperspektiv på lokala<br>samhällsfrågor i stort. Av de kartläggningar av ungdomsråd och liknande<br>forum för inflytande som Ungdomsstyrelsen genomfört framgår att det<br>finns cirka 100 sådana forum i 90 kommuner. Pojkar och flickor deltar i<br>dessa verksamheter i ungefär samma omfattning. Detta framgår av<br>skriften Adressboken 1999, kommuner med Ungdomsråd<br>(Ungdomsstyrelsen 1999).</p>
<p>I detta sammanhang bör även nämnas att ungdomars delaktighet är<br>viktig i arbetet med Agenda 21 och omställningen till en hållbar utveck-<br>ling. Ungdomar medverkar i arbetet bl.a. i form av ungdomsnätverket<br>Q2000 (KommunUtveckling 2000 - ungdomskampanj för ett hållbart<br>Sverige) som vill engagera ungdomar för hållbar utveckling men också<br>påverka kommuner, företag samt regering och riksdag. Nätverket Q2000<br>arbetar för att förverkliga Agenda 21 lokalt, regionalt, nationellt och in-<br>ternationellt.</p>
<p>För att stärka ungdomars inflytande och delaktighet i samhällsplane-<br>ringen har regeringen gett Boverket i uppdrag att tillsammans med Ung-<br>domsstyrelsen och Kommunförbundet utveckla metoder för hur barns<br>och ungdomars inflytande skall förverkligas i kommunerna i frågor som<br>rör samhällsplanering och liknande frågor. I uppdraget ingår också att<br>analysera frågan om behov av lagstiftning. Uppdraget skall redovisas<br>senast den 1 december 1999.</p>
<p>Inflytande i skolan</p>
<p>I dag är rätten till elevinflytande reglerad i bl.a. skollagen (1985:1100).<br>Där finns bestämmelser om att "elever skall ha inflytande över hur deras<br>utbildning utformas" (4 kap. 2 § skollagen). I läroplanerna för grundsko-<br>lan och gymnasieskolan finns ett särskilt avsnitt om elevernas ansvar och<br>inflytande. Där framgår bl.a. att de demokratiska principerna att kunna<br>påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Enligt läro-<br>planen för gymnasieskolan (1994 års läroplan för de frivilliga skolfor-<br></p>
<p>24<br></p>
<p>merna [LPF 94]) är vidare elevernas ansvar för att planera och genom-<br>föra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former vik-<br>tiga principer i utbildningen.</p>
<p>Skolåret 1997/98 påbörjades en fyraårig försöksperiod med lokala<br>skolstyrelser med elevmajoritet. Syftet med lokala skolstyrelser är att ge<br>gymnasieelever och elever i kommunal vuxenutbildning en reell möjlig-<br>het till inflytande inom skolan. I slutet av år 1998 deltog 21 skolor i pro-<br>jektet. I den lokala skolstyrelsen skall företrädare för elever och för de<br>anställda vid skolan ingå. Statens skolverk (Skolverket) är den myndighet<br>som bär ansvaret för att utvärdera försöksverksamheten. Regeringen har<br>gett Elevorganisationen i uppdrag att sprida information om försöksverk-<br>samheten och följa verksamheten ur elevernas perspektiv.</p>
<p>Många undersökningar, t.ex. undersökningen Vem tror på skolan?<br>(Skolverket 1998), visar att elever anser att de har ganska lite att säga till<br>om i skolan. Detta är allvarligt eftersom det ingår i skolans uppgift att<br>fostra demokratiska medborgare. Lärarnas uppfattning om elevinflytande<br>varierar. Det finns lärare i de lägre årskurserna som menar att ett ökat<br>inflytande för eleverna är en nackdel för oroliga och otrygga bam. Lärare<br>i de högre årskurserna upplever ibland elevinflytandet som ett hot mot<br>kravet att ”hinna med kursen”. Skolverkets senaste attitydundersökning<br>Vem tror på skolan (1998) visar att 60 procent av eleverna anser att de<br>kan vara med och bestämma över arbetssättet i skolan och vad som skall<br>tas upp i undervisningen.</p>
<p>För att eleverna skall uppleva ett ökat inflytande i sina studier och över<br>sin studiesituation måste lärama se ett ökat elevinflytande som ett sätt att<br>utveckla undervisningen och skapa förutsättningar för ett fördjupat lä-<br>rande. I en konstruktivistisk och problemorienterad pedagogik är infly-<br>tande över den egna kunskapstillägnelsen inte något marginellt utan ut-<br>gångspunkt för själva kunskapsprocessen. Elevinflytandet hör därmed<br>samman med lärandets kärna. Elevers inflytande över sin vardag hör<br>också nära samman med skolans uppdrag kring värdegrundsfrågor, så-<br>som frågor om främlingsfientlighet, rasism, jämställdhet, inflytande och<br>fostran till demokrati.</p>
<p>Demokratifrågor i Regeringskansliet</p>
<p>I regeringskansliet har ett beredningsarbete inletts i som skall belysa hur<br>den lokala demokratins arbetsformer bättre kan tillvarata medborgarnas<br>engagemang och samtidigt bidra till att stärka den representativa demo-<br>kratin. Det handlar bl.a. om att finna former för att aktivera det medbor-<br>gerliga deltagandet i samhället. Det behövs ett brett spektrum av åtgärder<br>för att underlätta och främja människors deltagande i olika former. För-<br>ändringar i lagstiftningen kan vara en metod för att underlätta<br>möjligheterna att stärka den lokala demokratins arbetsformer.<br>Kommunallagen bör så långt som möjligt vara tillåtande och stimulera<br>till olika kommunala demokratiförsök. Dessa frågor berör alla<br>medborgares - dvs. även ungdomarnas - möjligheter till inflytande och<br>delaktighet.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>25</p>
<h3>3.5</h3>
<h3>Ungdomars framtidstro</h3>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Optimister eller pessimister?</p>
<p>I Ungdomsstyrelsens studie Ny tid - Nya tankar ingick bl.a. frågor om<br>upplevd livskvalitet där det framgår att skillnader i upplevd livskvalitet<br>mellan äldre och yngre är ganska små. Yngre tenderar dock att värdera<br>sina livsvillkor något mer negativt. Vidare gäller att personer äldre än 54<br>år upplever en något högre livskvalitet. I denna grupp uppger nästan 90<br>procent att de är nöjda med livet.</p>
<p>Bland de yngre (16-29 år) är motsvarande siffra 75 procent. Mellan 10<br>och 15 procent av landets unga är dock missnöjda med sin situation och<br>ser pessimistiskt på framtiden. Dessa ungdomar befarar i högre grad än<br>optimisterna att arbetslösheten kommer att öka både i Sverige som helhet<br>och på den egna orten. De hyser stor oro för framtida arbetslöshet,<br>särskilt sin egen. Två av tre anser att utan de rätta kontakterna är det<br>omöjligt att fa jobb. Denna grupp består av ungdomar som ofta är lågut-<br>bildade och har ett svagt socialt nätverk. Dessa ungdomar med en pessi-<br>mistisk framtidssyn är mer sällan sammanboende och har oftare så<br>mycket fritid att de inte vet vad de skall göra med den. De har dessutom<br>lågt förtroende för det sociala välfärdssystemet. Tre fjärdedelar av dem<br>anser att de har mycket liten valfrihet att själva bestämma hur deras liv<br>skall bli. Det innebär att en mycket stor andel av ungdomarna med en<br>pessimistisk framtidssyn anser att deras möjligheter att ta sig ur en lågt<br>värderad livssituation för egen hand är näst intill obefintliga.</p>
<p>Ungas värderingar och framtidstro</p>
<p>Studien Ny tid — Nya tankar visar att ungas framtidsplaner är konventio-<br>nella i den mening att de centreras kring eget boende, fast anställning,<br>familj och självförverkligande. Unga födda utomlands tycker i högre ut-<br>sträckning än unga födda i Sverige att det är viktigt att ha en god ställ-<br>ning i samhället vid 35 års ålder. Unga födda i Sverige betonar i stället<br>att det är viktigt att ha mycket fritid.</p>
<p>Trevliga arbetskamrater är den viktigaste aspekten på det arbete unga<br>vill ha vid 35 års ålder. Detta upplevs som långt viktigare än att ha ett<br>arbete som bidrar till att skapa en mänskligare värld eller ett arbete som<br>innebär en hög materiell standard. Unga kvinnor betonar mer vikten av<br>att ha ett arbete som skapar en mänskligare värld och som bidrar till att<br>utveckla personligheten än vad unga män gör. Bland dem som är födda<br>utomlands är det betydligt fler som tycker att följande är viktigt; interna-<br>tionella kontakter, lugnt och tryggt, skapa bra kontakter, arbetets integri-<br>tet, bidra till en mänskligare värld samt hög lön. Ungas utbildningsambi-<br>tioner är höga. Nästan 60 procent av unga mellan 16 och 29 år planerar<br>att ta en akademisk examen. Totalt 16 procent av alla under 30 år har<br>konkreta planer på att flytta utomlands mer permanent. Det finns flera<br>omständigheter som har betydelse för sådana planer. Skillnaden mellan</p>
<p>26</p>
<p>unga män och unga kvinnor är inte särskilt stor. Däremot har det stor Prop. 1998/99:115<br>betydelse om man är sammanboende eller ej. Bland unga ensamboende<br>är det dubbelt så vanligt att ha konkreta planer på att flytta utomlands än<br>bland sammanboende.</p>
<p>27</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h2>4 En nationell ungdomspolitik</h2>
<p>Ungdomspolitiken består i dag av en rad konkreta åtgärder inom ramen<br>för olika sektorers reguljära ansvar. Regeringens uppfattning är att det<br>dessutom behövs en övergripande strategi för att förbättra och följa upp<br>ungdomars levnadsvillkor. De förslag som redovisas i detta kapitel utgör<br>ungdomspolitik i den senare betydelsen.</p>
<p>Regeringen vill inledningsvis peka på ett par av de viktiga åtgärder<br>som under de senaste åren genomförts inom olika sektorer i syfte att för-<br>bättra ungdomars villkor. För det första har en kraftfull utbyggnad av den<br>högre utbildningen gjort det möjligt för fler ungdomar att studera på hög-<br>skolan. För det andra har den kommunala utvecklingsgarantin förbättrat<br>möjligheterna för många ungdomar mellan 20 och 24 år att fa sysselsätt-<br>ning vilket, tillsammans med andra åtgärder, har bidragit till en kraftig<br>sänkning av ungdomsarbetslösheten. Dessa och andra åtgärder har i juni<br>1998 redovisats av regeringen i en särskild skrift Ungdomar i fokus -<br>regeringens viktigaste åtgärder för ungdomar 1994-98.</p>
<p>En central utgångspunkt för de statliga insatserna har varit ambitionen<br>att ge alla ungdomar jämlika förutsättningar inför framtiden. Denna strä-<br>van efter rättvisa - att ständigt försöka skapa jämlika villkor oavsett so-<br>cioekonomisk bakgrund, kön, etnisk och kulturell bakgrund eller någon<br>form av funktionshinder - har varit en ledstjärna för regeringens politik<br>på ungdomsområdet. Detta är givetvis en central utgångspunkt också för<br>den framtida ungdomspolitiken.</p>
<p>Till denna politik, byggd på åtgärder för att skapa rättvisa, jämlikhet<br>och jämställdhet, vill regeringen nu föra ett system med en generell,<br>sektorsövergripande och målstyrd ungdomspolitik. Denna tar sin<br>utgångspunkt i de gemensamma problem ungdomsgruppen som helhet<br>ställs inför; den s.k. förlängda ungdomstiden, den alltför spridda känslan<br>av maktlöshet samt att många ungdomar upplever att vuxna främst<br>intresserar sig för dem då de skapar eller själva utgör problem. En<br>generell och sektorsövergripande ungdomspolitik har därmed en viktig<br>uppgift i att bejaka ungdomstiden samt underlätta vuxenblivandet.</p>
<p>28</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h3>4.1 Målstyrning av ungdomspolitiken</h3>
<p>Regeringens bedömning: Det bör införas ett system för styrning,<br>uppföljning och analys av ungdomspolitiken som består av tre delar:</p>
<p>1. Mål för den nationella ungdomspolitiken som beslutas av riksdagen<br>och som anger ungdomspolitikens inriktning. Målen bör utgöra en<br>av utgångspunkterna för den ordinarie mål- och resultatstyrningen.</p>
<p>2. Delmål som beslutas av regeringen och som utgör en utgångspunkt<br>för uppföljning och analys av den samlade ungdomspolitiken.<br>Dessa mål bör fortlöpande prövas av regeringen.</p>
<p>3. Goda exempel som är avsedda att illustrera olika former av konkret<br>verksamhet som bidrar till att ungdomspolitikens mål uppnås.</p>
<p>Bakgrund: Riksdagen fattade år 1994 beslut om ett antal riktlinjer för<br>ungdomspolitiken (prop. 1993/94:135, bet. 1993/94:KrU31, rskr.<br>1993/94:354).</p>
<p>De fastslagna riktlinjerna anger att de offentliga insatserna för ungdo-<br>mar i första hand bör vara stödjande och bygga på ungdomars, föräldrars<br>och andra närståendes engagemang samt att ungdomar skall ha rätt till<br>goda uppväxtvillkor som tillgodoser behovet av både trygghet och av<br>personlig utveckling. Vidare anges att ungdomar skall ges goda förutsätt-<br>ningar att etablera sig som vuxna och göra egna val, liksom att ungdo-<br>mars personliga ansvarstagande, medmänsklighet, delaktighet och infly-<br>tande skall främjas. Slutligen anger riktlinjerna också att åtgärder inom<br>olika områden skall präglas av en helhetssyn på ungdomars situation och<br>utgå från ett ungdomsperspektiv samt att myndigheter och organisationer<br>i ökad utsträckning bör samverka liksom att engagemanget i den ideella<br>sektorn skall tas till vara.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: I dag sker den politiska styr-<br>ningen av såväl statlig som kommunal verksamhet i huvudsak utifrån en<br>stark indelning av samhället i olika sektorer. Den ordinarie budgetproces-<br>sen är också i huvudsak sektorsbunden och utgår från existerande sam-<br>hälleliga institutioner.</p>
<p>Som komplement till detta har det utvecklats ett antal sektorsövergri-<br>pande politikområden vars styrning också utövas främst genom den ordi-<br>narie budgetprocessen. Dessa motiveras av att det är angeläget att i vissa<br>fall komplettera den sektorsindelade politiken med ett helhetsperspektiv<br>som tar sikte på en viss målgrupp eller en viss aspekt av samhällsutveck-<br>lingen.</p>
<p>Regeringen anser att även ungdomspolitiken bör bedrivas sektorsöver-<br>gripande. Det främsta skälet för detta är att ungdomspolitiken i hög grad<br>bör utgå från ett helhetsperspektiv på ungdomars situation och levnads-<br>villkor. Med en stark helhetssyn kan olika insatser riktade till ungdomar<br>bättre samordnas och bli så kraftfulla och resurseffektiva som möjligt.</p>
<p>En sektorsövergripande ungdomspolitik kan också beskrivas som en<br>metod för kvalitetssäkring av samhällets samlade insatser för ungdomar.</p>
<p>29</p>
<p>På såväl lokal som central nivå underlättas en ökad överföring av erfa-<br>renheter mellan personer som arbetar med ungdomsfrågor inom olika<br>sektorer. Samtidigt kan olika åtgärder bättre följas upp, vilket förbättrar<br>möjligheterna att mer kvalitativt pröva olika insatser inom ramen för or-<br>dinarie budgetprocesser.</p>
<p>En brist med de nuvarande riktlinjerna är att de inte är utformade så att<br>de kan ligga till grund för någon mer systematisk uppföljning och utvär-<br>dering. För att uppnå detta krävs, enligt regeringens uppfattning, ett mer<br>utvecklat system för uppföljning och analys av ungdomspolitiken. Där-<br>med skulle också möjligheterna att föra en mer långsiktig och målmed-<br>veten sektorsövergripande ungdomspolitik förbättras. Regeringen anser<br>därför att de av riksdagen antagna riktlinjerna för ungdomspolitiken bör<br>ersättas av ett system for styrning, uppföljning och analys som består av<br>tre delar; mål, delmål och goda exempel.</p>
<p>Målen för ungdomspolitiken bör vara övergripande till sin karaktär och<br>prövas av riksdagen i samband med att regeringen återkommande redovi-<br>sar utfallet av den förda ungdomspolitiken. Delmålen bör fortlöpande<br>prövas av regeringen. De goda exemplen bör identifieras av Ungdoms-<br>styrelsen i samarbete med berörda myndigheter.</p>
<p>Det föreslagna systemet skall ses som ett komplement till den ordinarie<br>styrningen av berörda verksamheter. Den nuvarande ansvarsfördelningen<br>mellan myndigheterna skall därför inte förändras. Regeringen vill, mot<br>denna bakgrund, understryka varje myndighets ansvar att, inom ramen<br>för sitt uppdrag och sina resurser, bidra till att ungdomspolitikens mål<br>uppnås.</p>
<h3>4.2 Mål för den nationella ungdomspolitiken</h3>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Regeringens förslag: Följande tre mål skall ersätta tidigare antagna<br>riktlinjer för den nationella ungdomspolitiken:</p>
<p>1. Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt<br>liv.</p>
<p>2. Ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet.</p>
<p>3. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande<br>skall tas till vara som en resurs.</p>
<p>Ungdomspolitiska kommitténs förslag: Förslaget överensstämmer<br>huvudsakligen med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har kommenterat<br>kommitténs förslag om övergripande nationella mål för ungdomspoliti-<br>ken är en majoritet positiva.</p>
<p>Även Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer ställer sig<br>bakom de övergripande målen, men efterlyser en deklaration från<br>statsmakternas sida om konkreta åtgärder. Av ett fatal negativa remissin-<br>stanser märks Tjänstemännens centralorganisation, som menar att de<br>övergripande målen är så generellt utformade att målens grundläggande<br>betydelse går förlorad.</p>
<p>30</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det system för styrning, uppföljning<br>och analys som regeringen vill införa bygger på att riksdagen fastställer<br>ett antal mål av övergripande karaktär.</p>
<p>Regeringens uppfattning är att dessa mål bör fokusera på övergången<br>från att vara ung till att bli vuxen snarare än på övergången från att vara<br>bam till att bli ungdom. Det är vidare viktigt att målen utgår från en syn<br>på ungdomar som individer med förmåga att fatta egna beslut samt själv-<br>klar rätt att påverka. Slutligen bör målen för ungdomspolitiken också ge<br>uttryck för en ambition att ta till vara den positiva kraft som ungdomar<br>utgör i samhället.</p>
<p>Målen bör vara formulerade så att de avser den påverkan på sam-<br>hällsutvecklingen som riksdag och regering har för avsikt att uppnå ge-<br>nom olika insatser. Målen bör vidare utformas så att de kan utgöra en av<br>utgångspunkterna för den ordinarie mål- och resultatstyrningen liksom<br>för en sektorsövergripande uppföljning och fördjupad analys av ung-<br>domspolitiken.</p>
<p>Regeringen har valt benämningen mål för ungdomspolitiken samt nå-<br>got modifierat Ungdomspolitiska kommitténs förslag i syfte att åstad-<br>komma en anpassning till den mål- och resultatstyrning för statsförvalt-<br>ningen som har börjat tillämpas efter det att kommittén presenterade sitt<br>betänkande. Till sitt innehåll överensstämmer dock regeringens förslag<br>till mål för ungdomspolitiken med kommitténs förslag till övergripande<br>mål.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Goda förutsättningar att leva ett självständigt liv</p>
<p>Ett första mål för ungdomspolitiken bör, enligt regeringens förslag, vara<br>att ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv.<br>Många ungdomars liv präglas av att de har svårt att etablera sig på vissa<br>samhälleliga arenor. På grund av långa utbildningstider och svårigheter<br>att få arbete och bostad upplevs det av många ungdomar som om<br>tidpunkten då de blir vuxna förskjuts. Att ha ett arbete, en egen bostad<br>och en egen ekonomi leder till självständighet gentemot föräldrar, andra<br>vuxna och samhällets institutioner. Det är i flera avseenden detta som<br>kännetecknar vuxenblivandet. Politiken bör därför underlätta för<br>ungdomar att successivt uppnå den självständighet som kännetecknar<br>vuxnas liv.</p>
<p>Ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet</p>
<p>Ett andra mål för ungdomspolitiken bör, enligt regeringens uppfattning,<br>vara att ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och<br>delaktighet. Detta gäller både inflytande över den generella samhällsut-<br>vecklingen och över beslut som rör ungdomarnas egna liv och verksam-<br>heter. Ungdomars inflytande måste därför handla om såväl den enskildes<br>inflytande över sin vardag som ungdomars gemensamma möjligheter att<br>påverka såväl nationellt som internationellt.</p>
<p>31</p>
<p>Om unga människor inte känner sig delaktiga undermineras en väsent-<br>lig del av grunden för det demokratiska samhället. Detta är oacceptabelt<br>utifrån demokratisynpunkt och allvarligt för samhällsutvecklingen. Av<br>avgörande betydelse är också att samhället förmår att möta ungdomars<br>önskemål om nya, mer direkta former för inflytande och delaktighet.<br>Detta ställer krav i första hand på det politiska systemet, men också på de<br>myndigheter och andra samhälleliga institutioner som hanterar frågor<br>som är angelägna för ungdomar.</p>
<p>De skillnader som generellt finns mellan mäns och kvinnors möjlighe-<br>ter till inflytande gäller även unga män och kvinnor. Därför måste<br>jämställdhetsaspekten särskilt beaktas inom ungdomspolitiken.</p>
<p>Ungdomar är en resurs</p>
<p>Ett tredje mål för den ungdomspolitik som regeringen föreslår är att ung-<br>domars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas<br>till vara som resurs. Ett samhälle som stimulerar aktivt engagemang leder<br>i sig till ökad delaktighet för den enskilde. Men det innebär också att det<br>skapas energi och kraft som kan tas till vara av samhället som helhet.<br>Samhället måste i högre grad än i dag utnyttja unga människors kompe-<br>tens inom olika områden.</p>
<p>Ungdomars representation i olika offentliga styrelser och andra beslu-<br>tande organ är i dag låg i förhållande till deras andel av befolkningen. På<br>grund av en alltför dålig åldersspridning är många offentliga organs<br>sammansättning i dag åldersmässigt alltför homogena, vilket i sin tur kan<br>leda till kvalitativa problem. Erfarenhet och formella meriter är ofta<br>otillräckliga urvalskriterier för att i en grupp samla den kompetens som<br>behövs för att lösa problem i ett modernt och föränderligt samhälle.<br>Ungdomars kreativitet, nya kunskaper och värderingar bör i högre grad<br>utnyttjas som komplement till erfarenhetsbaserad kunskap och<br>kompetens.</p>
<p>I takt med att samhället blir alltmer intemationaliserat och mångfalden<br>ökar också behovet av sådan kunskap och kompetens som många<br>ungdomar besitter, exempelvis IT-, media- och språkkunskaper.</p>
<h3>4.3 Precisering av den nationella ungdomspolitiken</h3>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Regeringens bedömning: Målen för ungdomspolitiken bör vara en<br>av utgångspunkterna för den ordinarie mål- och resultatstyrningen.<br>Med stöd av dessa mål bör effekterna av de insatser som genomförts<br>med anledning av ungdomspolitiken följas upp och analyseras sek-<br>torsövergripande. För att göra detta möjligt bör målen kompletteras<br>med delmål som är möjliga att följa upp.</p>
<p>Ungdomspolitiska kommitténs förslag: Kommitténs förslag överens-<br>stämmer delvis med regeringens bedömning. Kommitténs förslag till<br>former för styrning, utvärdering och uppföljning innebär att de övergri-</p>
<p>32</p>
<p>pande mål kommittén föreslår skall brytas ned till konkreta mål utifrån<br>vilka såväl styrning som uppföljning och utvärdering skall ske.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna uppvisar betydande variatio-<br>ner när det gäller synpunkter på de konkreta mål som kommittén föresla-<br>git. Flera remissinstanser kritiserar de konkreta målen för att inte vara<br>tillräckligt realistiska och sakna finansiering. Ett antal kommuner pekar<br>på konflikten mellan den kommunala självstyrelsen och den detaljregle-<br>ring som de föreslagna konkreta målen innebär. Majoriteten av de re-<br>missinstanser som yttrat sig om de konkreta målen är av olika skäl tvek-<br>samma till hur dessa mål formulerats. De flesta remissinstanserna före-<br>språkar dock att de övergripande målen kompletteras med mer konkreta<br>mål och åtgärder.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Mål- och resultatstyrning av<br>ungdomspolitiken bör även i framtiden ske inom ramen för den ordinarie<br>budgetprocessen. Regeringen bedömer att de mål för ungdomspolitiken<br>som föreslagits bör vara en av utgångspunkterna för den mål- och resul-<br>tatstyrning som sker genom berörda myndigheters regleringsbrev.</p>
<p>Regeringen anser vidare att den ordinarie mål- och resultatstyrningen<br>bör kompletteras med en sektorsövergripande uppföljning och analys av<br>effekterna av de insatser som genomförts med anledning av ungdomspo-<br>litiken. Genom den kunskap som då erhålls kan samhällets resurser ut-<br>nyttjas bättre. Samtidigt blir samhällets insatser och den politik som lig-<br>ger till grund för insatserna tydligare för de enskilda ungdomarna.</p>
<p>Regeringen ansåg, i likhet med flertalet remissinstanser, att de kon-<br>kreta mål som Ungdomspolitiska kommittén föreslagit behövde ses över.<br>Regeringen gav därför i december 1997 Ungdomsstyrelsen i uppdrag att,<br>i nära samarbete med berörda myndigheter samt Kommunförbundet,<br>lämna förslag till konkreta delmål under respektive övergripande mål.<br>Uppdraget redovisades till regeringen i maj 1998 i rapporten Förslag till<br>delmål för ungdomspolitiken.</p>
<p>Ungdomsstyrelsens förslag har därefter beretts inom Regeringskans-<br>liet. Regeringen har, med Ungdomsstyrelsens rapport som utgångspunkt,<br>valt ut ett antal områden där mer konkreta mål bör formuleras. Rege-<br>ringen anser dock att den av kommittén föreslagna termen konkreta mål<br>bör ersättas med delmål. Därmed vill regeringen understryka att målstyr-<br>ningen av ungdomspolitiken skall ingå som en integrerad del av rege-<br>ringens ordinarie mål- och resultatstyrning och göras inom ramen för den<br>ordinarie budgetprocessen.</p>
<p>Under förutsättning av riksdagens godkännande av de övergripande<br>målen för ungdomspolitiken avser regeringen att utarbeta delmål för<br>ungdomspolitiken vilka bl.a. bör ingå i regleringsbreven för budgetåret<br>2000 till berörda myndigheter. Delmål bör formuleras inom de områden<br>där ungdomar är berörda.</p>
<p>Mål 1 Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv<br>Under detta övergripande mål bör det formuleras delmål som rör främst<br>utbildning, arbete, bostad och ekonomisk självständighet.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>33</p>
<p>2 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 115</p>
<p>Delmålen inom utbildningsområdet bör ta sikte på elevers möjlighet<br>till godkända studieresultat, valmöjligheter vad gäller utbildningsplatser<br>inom gymnasieskolan samt möjligheter till arbetsplatsförlagd praktik<br>inom gymnasieutbildningen.</p>
<p>När det gäller arbete finns det redan i dag ett mål som anger att ingen<br>ung skall behöva gå arbetslös mer än 100 dagar. Andra delmål som kan<br>bli aktuella kan vara att underlätta för unga att skaffa feriepraktik samt att<br>medverka till att unga kan skaffa en egen bostad.</p>
<p>Mål 2 Ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet</p>
<p>Under detta övergripande mål bör det formuleras delmål som rör främst<br>utbildningsväsendet, fritidsområdet och kommunernas roll.</p>
<p>Delmål som fokuserar på ett ökat elevinflytande över såväl skolmiljön<br>som undervisningen och skolans arbetsformer intar en central roll utifrån<br>demokrati synpunkt.</p>
<p>På fritidsområdet bör delmål formuleras om vikten av att stödja ungas<br>egen organisering, att stödja förnyelse och utveckling av föreningslivet<br>samt att uppmuntra nya former av organisationer och sammanslutningar.</p>
<p>Delmål som tar sikte på ungdomars inflytande i kommunerna bör dels<br>handla om att utnyttja bestämmelsen i 6 kap. 8 § kommunallagen<br>(1991:900) i syfte att uppmuntra ökat brukarinflytande, dels handla om<br>att utveckla ungdomars inflytande och delaktighet i samhällsplaneringen.</p>
<p>Mål 3 Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande<br>skall tas till vara som en resurs</p>
<p>Under detta övergripande mål bör det formuleras delmål som rör sam-<br>hällets förmåga att i olika sammanhang ta till vara ungas engagemang.<br>Delmålen bör utgå från att ungdomar generellt sett har ett stort intresse<br>för frågor som i vårt samhälle betraktas som viktiga framtidsfrågor. Detta<br>gäller såväl miljöfrågor och arbete mot främlingsfientlighet och rasism<br>som IT-frågor och skapande av innovativa företag.</p>
<p>Ett annat område som bör bli föremål för delmål avser ungas repre-<br>sentation i olika former av beslutande organ. Enligt regeringens bedöm-<br>ning är det angeläget att öka andelen yngre ledamöter i dessa på såväl<br>statlig som kommunal nivå för att därmed bättre ta till vara den specifika<br>kompetens ungdomar kan bidra med. Delmål om att ta till vara ungdo-<br>mars resurser i dessa sammanhang bör därför formuleras.</p>
<p>Ett delmål bör ta fasta på att skolan bör främja ungas engagemang och<br>deltagande i samhällsfrågor, t.ex. aktivt arbete i elevråd och ungdomsråd.<br>Kommunerna bör vidare verka för att skolan i ökad utsträckning skall bli<br>en arena där kommunala samhällsfrågor diskuteras och ungas synpunkter<br>inhämtas.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>34</p>
<p>4.4</p>
<h3>Ungdomsstyrelsens verksamhet och genomförandet <sup>Pro</sup>P- 1998/99:115<br>av den nationella ungdomspolitiken</h3>
<p>Regeringens förslag: Ungdomsstyrelsen skall verka för att målen för<br>den nationella ungdomspolitiken uppfylls. Det skall vara regeringens<br>uppgift att utforma de övergripande målen för Ungdomsstyrelsens<br>verksamhet.</p>
<p>Regeringens bedömning: Ungdomsstyrelsen bör fa i uppdrag att i<br>samverkan med berörda myndigheter och i samråd med Kommunför-<br>bundet utveckla en metod för att identifiera, presentera och sprida<br>goda exempel.</p>
<p>Ungdomspolitiska kommitténs förslag: Kommittén anser att ett till-<br>lägg till Ungdomsstyrelsens verksamhetsmål bör övervägas där det fram-<br>går att myndigheten i all sin verksamhet t.ex. bidragsgivning, arbete med<br>EU:s program och projektsatsningar bör beakta målen för ungdomspoli-<br>tiken.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig särskilt<br>över detta.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Samtidigt som riksdagen fattade be-<br>slut om riktlinjer för ungdomspolitiken beslutades om övergripande mål<br>för Ungdomsstyrelsens verksamhet (prop. 1993/94:135, bet.<br>1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354). De övergripande målen anger att<br>Ungdomsstyrelsens verksamhet skall vara att främja goda uppväxtvillkor<br>för ungdomar samt verka för att unga människor görs delaktiga i sam-<br>hällsutvecklingen. Ungdomsstyrelsen skall arbeta sektorsövergripande<br>och ha en kontinuerlig kontakt med kommunerna när det gäller att följa<br>ungdomars villkor i samhället.</p>
<p>Enligt propositionen är det viktigt att någon myndighet har ett sektor-<br>sövergripande ansvar för att utifrån en helhetssyn kunna följa utveck-<br>lingen av ungdomars villkor och anlägga ett ungdomsperspektiv på frå-<br>gor inom olika samhällsområden. Vidare anges i propositionen att Ung-<br>domsstyrelsens kunskaper om ungdomars uppväxtvillkor i vid mening<br>således också bör stärkas. Ambitionen bör vara att Ungdomsstyrelsen<br>skall fungera som en kunskapsbank i ungdomsfrågor gentemot andra<br>myndigheter, kommuner, föreningsliv, ungdomsarbetare och enskilda.</p>
<p>För att kunna fullgöra sina övergripande uppgifter menade regeringen<br>att Ungdomsstyrelsen också bör följa utvecklingen i kommunerna. Den<br>ökade differentieringen och de knappa resurserna ökar också behovet av<br>erfarenhetsutbyte och rådgivning, såsom goda exempel på utveckling av<br>lokal ungdomsverksamhet och nya arbetsformer. Härutöver ansåg rege-<br>ringen att arbetet med att följa upp och utvärdera insatser för ungdomar<br>på olika samhällsområden bör resultera i att Ungdomsstyrelsen regelbun-<br>det lämnar regeringen en fördjupad redovisning av ungdomars uppväxt-<br>villkor samt förslag till åtgärder på angelägna områden.</p>
<p>Med anledning av förslaget i avsnitt 4.2 om att mål för den nationella<br>ungdomspolitiken skall införas anser regeringen att de nu gällande över-<br>gripande målen för Ungdomsstyrelsens verksamhet bör revideras. Det<br></p>
<p>35</p>
<p>bör därvid vara regeringens uppgift att utforma de övergripande målen<br>för Ungdomsstyrelsens verksamhet. Ungdomsstyrelsen skall naturligtvis<br>verka för att målen för den nationella ungdomspolitiken uppfylls på bästa<br>sätt.</p>
<p>Det är regeringens mening att Ungdomsstyrelsen skall fortsätta att ar-<br>beta sektorsövergripande. Detta arbete bör dock utvecklas, bland annat<br>skall Ungdomsstyrelsen - i samråd med andra myndigheter och Kom-<br>munförbundet - utveckla ett system för att årligen och samlat redovisa<br>relevant statistik och annan information i förhållande till de föreslagna<br>målen. Det är regeringens bedömning att huvuddelen av den nödvändiga<br>informationen finns tillgänglig genom den statistik som statliga myndig-<br>heter redan producerar. Ungdomsstyrelsens uppgift bör därför framför<br>allt vara att samordna och sammanställa resultat från andra myndigheter<br>samt att komplettera dessa med egna undersökningar där nödvändig in-<br>formation saknas. Ungdomsstyrelsen bör i detta sammanhang särskilt<br>ansvara för att belysa rättvise- och könsperspektiven.</p>
<p>Ungdomsstyrelsens uppföljning av ungdomspolitiken på lokal nivå bör<br>liksom tidigare ha som utgångspunkt att såväl följa upp som att stödja<br>utvecklingen av den kommunala ungdomspolitiken. Som tidigare har<br>nämnts skall Ungdomsstyrelsen bl.a. med hjälp av goda exempel på lokal<br>ungdomsverksamhet och med nya arbetsformer bistå kommuner med<br>rådgivning och erfarenhetsutbyte. Regeringen menar att sådan verksam-<br>het är ett viktigt instrument när det gäller att utveckla ungdomspolitiken.<br>En mer systematisk utveckling av goda exempel som bidrar till att ung-<br>domspolitikens mål uppnås inom olika prioriterade områden är därför<br>önskvärd. Dessa goda exempel kan göra det lättare att visa vad ungdoms-<br>politiken innebär i praktiken. Således bör denna verksamhet utvidgas så<br>att även myndigheter och andra berörda kan ta del av den.</p>
<p>Regeringen har därför för avsikt att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att<br>utveckla en metod för att i samverkan med berörda myndigheter identi-<br>fiera, presentera och sprida goda exempel. Det är i detta sammanhang<br>angeläget att understryka att olika verksamheter måste utvecklas utifrån<br>sina egna förutsättningar och behov. De goda exemplen skall inte utgöra<br>mallar avsedda att kopiera utan skall snarare ha funktionen att inspirera. I<br>bilaga 8 lämnas en förteckning över 99 projekt och andra verksamheter<br>som Ungdomsstyrelsen identifierat och som i detta sammanhang kan<br>tjäna som exempel.</p>
<p>Härutöver bör Ungdomsstyrelsen ansvara för uppföljning och analys<br>av ungdomspolitiken utifrån de mål och delmål som riksdag och regering<br>beslutar. Detta bör ske i nära samarbete med berörda myndigheter. Ung-<br>domsstyrelsen bör även i fortsättningen åläggas att återkommande, vart<br>fjärde år, till regeringen redovisa en fördjupad analys av hur ung-<br>domspolitiken utvecklas. Denna analys vilken skall kunna ligga till grund<br>för regeringens redovisning till riksdagen.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>36</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h2>5 Ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och<br>framtidstro</h2>
<p>Genom den målstymingsmodell som presenteras i kapitel 4 ökar, enligt<br>regeringens bedömning, möjligheterna att fa ett starkare och mer syste-<br>matiskt genomslag för ungdomsperspektivet inom en rad olika områden.<br>De synliga resultaten av detta kommer dock sannolikt att dröja till något<br>år efter att riksdagen behandlat denna proposition.</p>
<p>Regeringen kan samtidigt konstatera att det på ett antal områden finns<br>ett omedelbart behov av insatser. Mot denna bakgrund redovisas i detta<br>kapitel prioriteringar samt ett antal åtgärder som genomförs på regering-<br>ens initiativ.</p>
<h3>5.1 Demokrati - inflytande och delaktighet</h3>
<p>Utöver de tre övergripande målen för ungdomspolitiken anser regeringen<br>att det också behövs mer direkta åtgärder för att stärka ungdomars möj-<br>ligheter till inflytande och delaktighet. Dessa insatser måste i så stor<br>utsträckning som möjligt utgå från unga människors egna tankar och<br>ambitioner.</p>
<p>Skolan har en särskilt stor betydelse när det gäller att värna och ut-<br>veckla demokratin, såväl genom teoretiska studier som i praktisk hand-<br>ling. Men även ungdomars relation till, och förtroende för, olika offent-<br>liga organ är i sammanhanget mycket viktiga.</p>
<h4>5.1.1 En demokratikommission för, med och av ungdomar</h4>
<p>Regeringens bedömning: Landsrådet för Sveriges Ungdomsorgani-<br>sationer (LSU) bör fa ekonomiskt stöd för att rådet fristående skall ut-<br>reda ungdomars möjligheter att påverka såväl i sina egna miljöer som<br>i större politiska sammanhang.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Ett av de ungdomsting som fö-<br>regått denna proposition arrangerades av Landsrådet för Sveriges Ung-<br>domsorganisationer (LSU) och samlade representanter från olika ung-<br>domsorganisationer. Som ett resultat av detta ungdomsting har LSU den<br>25 mars 1999 kommit in till Kulturdepartementet med en framställan om<br>att inrätta en demokratikommission om ungdomars möjligheter till<br>inflytande och delaktighet. Denna skall, enligt framställan, komplettera<br>Demokratiutredningens (SB 1997:01) arbete genom att kartlägga samt<br>analysera och lämna förslag vad gäller ungdomars möjligheter att<br>påverka skolmiljön, sin närmiljö, kommunpolitiken, landstingspolitiken,<br>den nationella politiken, Europapolitiken och ungdomars situation i<br>världen. En annan viktig uppgift skulle vara att utvärdera metoder som i<br></p>
<p>37</p>
<p>dag används och att ta fram olika lösningar för att öka ungdomars<br>delaktighet i det demokratiska livet. LSU erbjuder sig att vara värd för<br>kommissionen.</p>
<p>Demokrati utredningen (dir. 1997:101) är en parlamentarisk kommitté<br>med uppgift att belysa de nya förutsättningar, problem och möjligheter<br>som det svenska folkstyret möter inför 2000-talet. I tilläggsdirektiv (dir.<br>1998:100) har utredningen fått i uppdrag att utreda orsakerna till det<br>sjunkande valdeltagandet och att föreslå åtgärder för att öka medborgar-<br>nas delaktighet och engagemang i det demokratiska systemet.</p>
<p>Regeringen instämmer i LSU:s uppfattning att ett utredningsarbete av<br>det slag som LSU föreslår bör genomföras. Ungdomsorganisationerna<br>bör därför, genom LSU, ges ekonomiskt och övrigt stöd för att genom-<br>föra en fristående utredning för att kartlägga ungdomars möjlighet till<br>inflytande och delaktighet. Det är angeläget att arbetet genomfors främst<br>av ungdomar och på ungdomars villkor. Arbetet bör därför göras av re-<br>presentanter som är utsedda av ungdomsorganisationerna. För att ge<br>möjlighet till ett flexibelt arbetssätt bör utredningen genomföras genom<br>LSU:s försorg.</p>
<p>Regeringen vill samtidigt understryka betydelsen av att ungdomar med<br>olika slags erfarenheter och levnadsvillkor deltar i arbetet. Därmed bör<br>det ställas krav på jämn könsfördelning, medverkan av ungdomar med<br>olika etnisk och kulturell bakgrund samt medverkan av ungdomar med<br>olika typer av funktionshinder. För att kunna genomföra ett bra arbete<br>med hög kvalitet bör gruppen också få tillgång till bl.a. relevant informa-<br>tion från myndigheter och forskare.</p>
<p>Regeringen har under arbetet med denna proposition också inhämtat<br>information om att representanter från Kommunförbundet och<br>Landstingsförbundet är beredda att medverka under arbetets genomfö-<br>rande.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h4>5.1.2 Demokrati i skolan</h4>
<p>Regeringens bedömning: Ungdomarnas demokratiska engagemang<br>bör på olika sätt uppmuntras av skolan. Regeringen bör under år 1999<br>särskilt verka för att</p>
<p>-försöksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet på<br>gymnasieskolorna sprids,</p>
<p>-elevrådsarbete och annat ideellt arbete uppmuntras i skolan,<br>-elevombudsmannen ges fortsatt stöd,</p>
<p>-politiska ungdomsförbund ges bättre möjligheter att medverka i<br>skolan, och</p>
<p>-anordnande av s.k. skolval uppmuntras.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Skolan är den viktigaste institu-<br>tionen i ungdomars liv. Skolan är också en plats där många förväntningar<br>inför framtiden formas. En av skolans mest grundläggande uppgifter är<br>därmed att lyfta fram de demokratiska värderingar som vårt samhälle<br></p>
<p>38</p>
<p>vilar på. Detta måste ske såväl praktiskt som teoretiskt. I detta samman-<br>hang är det väsentligt att kunskap ges om det representativa systemets<br>funktionssätt, olika kommunala inflytandeformer och olika medborger-<br>liga rättigheter och skyldigheter.</p>
<p>Flera olika undersökningar och iakttagelser pekar på att eleverna anser<br>att de har för lite att säga till om i skolan. Medan de yngsta är mer nöjda<br>med sina möjligheter att påverka upplever de äldre eleverna att de har<br>mindre möjligheter. Generellt tycks missnöjet växa i takt med att ele-<br>verna blir äldre, men det finns tendenser till förbättringar. Regeringen<br>anser att det är viktigt att ungdomar allt eftersom de blir äldre far ökade<br>möjligheter att påverka, inte minst som en förberedelse inför livet som<br>vuxen.</p>
<p>Regeringen har, bl.a. mot denna bakgrund, särskilt uppmärksammat<br>frågan om den värdegrund skolan vilar på och anvisat medel för ett sär-<br>skilt värdegrundsprojekt. En projektgrupp inom Utbildningsdepartemen-<br>tet har tillsatts for att vidta åtgärder i syfte att utveckla och stödja det lo-<br>kala arbetet med att tillämpa värdegrunden i praktiken. Elevernas bety-<br>delse för arbetet med värdegrunden i skolan skall särskilt beaktas och<br>lyftas fram.</p>
<p>Det är också viktigt att ungdomars demokratiska engagemang direkt<br>och på olika sätt uppmuntras av skolan. Därmed ges FN:s konvention om<br>barnets rättigheter en reell innebörd även i skolan. Åtgärder bör vidtas för<br>att såväl stärka elevernas möjligheter till inflytande som för att ge andra<br>delar av demokratin ökade möjligheter att verka i skolan.</p>
<p>Försöksverksamhet på gymnasieskolorna med lokala styrelser med elevma-<br>joritet</p>
<p>Läsåret 1997/98 inleddes, efter riksdagens beslut (prop. 1996/97:109,<br>bet. 1996/97:UbU10, rskr. 1996/97:222), en fyraårig försöksverksamhet<br>vilken innebär att kommunerna far överlåta vissa ansvars- och beslutsbe-<br>fogenheter till en lokal styrelse med elevmajoritet. Försöksverksamheten<br>omfattar gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. I den<br>lokala styrelsen skall företrädare för elever och anställda vid skolan ingå.</p>
<p>Informationen om försöksverksamheten till landets kommuner och<br>skolor har främst skett genom Kommunförbundet. Dessutom har Elevor-<br>ganisationen fatt ekonomiskt stöd för att sprida information om försöks-<br>verksamheten och följa verksamheten ur elevernas perspektiv.</p>
<p>Skolverket bär ansvaret för utvärderingen av försöksverksamheten. I<br>slutet av år 1998 hade 21 skolor inrapporterat till myndigheten att de<br>deltar i försöksverksamheten. Skolverket bör i sin utvärdering också<br>redovisa vilka hinder som funnits för försöksverksamheten. Regeringen<br>avser att efter utvärderingen avgöra på vilket sätt arbetet med att stärka<br>elevers inflytande i skolan skall gå vidare.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>39</p>
<p>Uppmuntran av elevrådsarbete och annat ideellt arbete</p>
<p>De lokala formerna för elevernas inflytande på skolnivå - främst elevråd<br>och elevkårer - fyller en viktig funktion när det gäller elevers möjligheter<br>att påverka skolan. De kan utgöra en god möjlighet för eleverna att fa<br>inflytande i skolan samt vara en värdefull tillgång för den enskilda sko-<br>lan. Det krävs emellertid att elever uppmuntras att engagera sig i dessa<br>verksamheter för att de skall fungera och framför allt att onödiga hinder<br>tas bort.</p>
<p>Dessa hinder är sällan formella utan utgörs ofta av attityder och värde-<br>ringar som, inte minst, de vuxna i skolan har till verksamheten. Det är<br>därför angeläget att skolan är tydlig med att visa sin uppskattning av ele-<br>vers engagemang i såväl elevråd och elevkårer som andra typer av ideella<br>och demokratiskt uppbyggda sammanslutningar, t.ex. olika ungdoms-,<br>idrotts-, främjande- och hjälporganisationer.</p>
<p>Mot denna bakgrund är det oroväckande att det på enskilda skolor fö-<br>rekommer att elever som engagerar sig i elevråds- och elevkårsarbete får<br>detta registrerat i sina betyg som frånvarotimmar. En sådan ordning går<br>stick i stäv med skolans uppgift att verka för demokratins idéer. Snarare<br>bör arbetet förtjäna uppskattning också i betygen. Regeringen avser där-<br>för att i samtal med Kommunförbundet och Skolverket understryka vik-<br>ten av att skolorna i högre utsträckning än i dag värderar och dokumente-<br>rar deltagande i elevråds- och elevkårsarbete samt ideellt arbete av lik-<br>nande karaktär.</p>
<p>En elevombudsman för att ta till vara elevers rättigheter</p>
<p>Elevorganisationen är en s.k. elevfacklig organisation för elever i högre<br>årskurser i grundskolan och gymnasiet med elevråd och elevkårer som<br>sina lokalavdelningar. Sedan år 1996 finns i Elevorganisationens regi en<br>särskild elevombudsman med uppgift att ta till vara elevers rättigheter.<br>En extern utvärdering av elevombudsmannens två första år har visat att<br>elevers behov av sådant stöd är stort. Regeringen anser att initiativet även<br>i framtiden bör stödjas och avser därför att göra det ekonomiskt möjligt<br>för en fortsättning av verksamheten.</p>
<p>Politiken måste få komma in i och verka i skolan</p>
<p>Skolan har en central roll för att främja demokratins idéer. Uppgiften är<br>så viktig att den har fatt komma till uttryck i 1 kap. 2 § skollagen<br>(1985:1100), den s.k. portalparagrafen. Det är därför angeläget att den<br>enskilda skolan har ett väl utvecklat kontaktnät gentemot övriga<br>samhället, vilket också betonas i läroplanen. Detta bör omfatta olika<br>samhällspolitiskt engagerade organisationer, men det är särskilt viktigt<br>att skolan också har en öppen dörr till de politiska partierna och de<br>politiska ungdomsförbunden. Beslut om i vilken utsträckning dessa skall<br>få tillträde till skolan är i dag en kommunal angelägenhet.</p>
<p>Inställningen till huruvida de politiska partierna och de politiska ung-<br>domsförbunden över huvud taget skall få tillträde till skolorna varierar i<br></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>40</p>
<p>dag mellan olika kommuner. Regeringen ser med oro på att dessa organi-<br>sationer utestängs från vissa skolor. Det är inte acceptabelt att elever för-<br>hindras att i skolan fa kontakt med organisationer och andra sammanslut-<br>ningar som har stor betydelse för vår demokrati. Det är tvärtom angeläget<br>att skolorna generellt öppnar sig för medverkan från såväl samhällspoli-<br>tiskt engagerade organisationer i allmänhet som de politiska partierna<br>och ungdomsförbunden i synnerhet.</p>
<p>Den värderingsstudie som redovisades i Ungdomsstyrelsens rapport Ay<br>tid - nya tankar? Ungdomars värderingar och framtidstro visade att en<br>stor grupp ungdomar är intresserade av de politiska partierna, men att de<br>av någon anledning är avvaktande. Studien visade också att ungdomar är<br>positiva till att partierna far tillträde till skoloma, och att de skulle önska<br>sig mer information från dem på detta sätt. De politiska ungdomsförbun-<br>den bör därför fa möjligheter att gå ut i skoloma med information och<br>debatt om politiken och den politiska demokratins arbetssätt också när<br>det inte är valår.</p>
<p>Skolvalen kan vara ett viktigt instrument för att uppmuntra ungdomars<br>intresse för politiken. Det är också en mycket stor andel av skoloma,<br>främst gymnasieskolorna, som anordnar skolval. Det har emellertid visat<br>sig att vissa skolor inte redovisar resultaten av dessa val. Regeringen an-<br>ser att skolval bör uppmuntras och att en redovisning av valresultatet all-<br>tid bör ske. Om inte detta sker riskerar elevernas förtroende för såväl<br>skolan som för valinstitutet att drabbas. Regeringen kommer därför att<br>uppmärksamma även dessa frågor i kommande samtal med Kommunför-<br>bundet och Skolverket.</p>
<p>Studenters inflytande i högskolan skall stärkas</p>
<p>Även på högskolan och universiteten är frågan om inflytande för de stu-<br>derande viktig. För att närmare utreda studentinflytandet tillsatte dåva-<br>rande utbildningsministern år 1997 en arbetsgrupp. Arbetsgruppen över-<br>lämnade i augusti 1998 rapporten Studentinflytande i högskolan (Ds<br>1998:51). Arbetsgruppen menar att studenternas inflytande bör ses som<br>en central komponent i den högre utbildningen av flera skäl. Arbetsgrup-<br>pen föreslår ett antal åtgärder för att öka studenters inflytande över sin<br>utbildning samt högskolan och sina egna organisationers verksamhet.<br>Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen i frågan.</p>
<h4>5.1.3 En ungdomsdelegation knuten till regeringen</h4>
<p>Regeringens bedömning: En ungdomsdelegation bör inrättas. Den<br>bör fungera som ett rådgivande organ till regeringen i frågor av sär-<br>skild betydelse för ungdomar och ungdomars levnadsvillkor. Ung-<br>domsdelegationen bör samtidigt vara ett forum för ungdomars infly-<br>tande och delaktighet i rikspolitiken.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>41</p>
<p>Skälen for regeringens bedömning: Regeringen behöver i sitt arbete<br>bättre tillgång till den kompetens om ungdomar och ungdomars levnads-<br>villkor som bara ungdomar själva kan tillföra. Det är samtidigt angeläget<br>att ungdomar ges bättre möjligheter att kommunicera direkt med repre-<br>sentanter för regeringen i olika frågor som är väsentliga för ungdomars<br>levnadsvillkor. För att tillgodose dessa behov, och därmed ge ungdomar<br>bättre möjlighet till inflytande och delaktighet i ungdomspolitiken, avser<br>regeringen att inrätta en särskild ungdomsdelegation knuten till Rege-<br>ringskansliet (Kulturdepartementet). Ungdomsdelegationen, som skall<br>ersätta den nuvarande Bam- och ungdomsdelegationen, skall ledas av<br>ungdomsministem.</p>
<p>Ungdomsdelegationen bör ha till främsta uppgift att stödja regeringen i<br>genomförandet och uppföljningen av den nationella ungdomspolitiken.<br>Delegationen kommer därmed att fungera som ett rådgivande organ till<br>regeringen i frågor av särskild betydelse för ungdomar och ungdomars<br>levnadsvillkor. En utgångspunkt för delegationen skall vara de ung-<br>domspolitiska mål som riksdagen fastställer med anledning av regering-<br>ens förslag i kapitel 4. Utifrån dessa mål skall delegationen särskilt ar-<br>beta med frågor om rättvisa villkor för ungdomar, med tonvikt på rättvisa<br>villkor mellan flickor och pojkar samt mellan ungdomar med olika etnisk<br>och kulturell bakgrund och för ungdomar med någon typ av funktions-<br>hinder.</p>
<p>Ungdomsdelegationen skall också fungera som ett bredare forum för<br>ungdomars delaktighet och inflytande i den nationella ungdomspolitiken.<br>Därför skall delegationens arbete delvis vara utåtriktat, i syfte att fånga<br>upp ungdomars åsikter i olika delar av landet.</p>
<p>Genom att delegationen knyts direkt till regeringens arbete bör också<br>samhället i övrigt uppmuntras till liknande initiativ, såväl på lokal som<br>regional nivå.</p>
<h4>5.1.4 Fler ungdomar i olika offentliga organ</h4>
<p>Regeringens bedömning: Insatser bör göras för att förbättra ålders-<br>spridningen i centrala myndigheters styrelser. Statistik bör redovisas<br>över åldersfördelningen inom statliga kommittéer och utredningar i<br>kommande års skrivelser till riksdagen om kommittéväsendet.<br>Ungdomsstyrelsen bör fa i uppdrag att kartlägga ålders-<br>sammansättningen i olika kommunala beslutsorgan.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: I dag saknas i alltför stor ut-<br>sträckning unga representanter i en rad olika offentliga organ, både på<br>central och lokal nivå. Det finns två skäl att se detta som ett allvarligt<br>problem.</p>
<p>För det första innebär bristen på unga företrädare att avstånden mellan<br>de offentliga organen och ungdomarna riskerar att öka ytterligare. Där-<br>med finns det risk för att ungdomars känsla av utanförskap i relation till<br>politik och förvaltning bekräftas och förstärks. En sådan utveckling<br></p>
<p>42</p>
<p>skulle på sikt kunna innebära att kommande generationer alltmer tar<br>avstånd från vår demokratiska modell, byggd på parlamentarism och<br>representativ demokrati. En sådan utveckling måste givetvis motverkas.</p>
<p>För det andra innebär bristen på unga representanter i myndighetssty-<br>relser och statliga kommittéer, liksom en viss avsaknad av äldre företrä-<br>dare, en alltför dålig åldersspridning. Eftersom homogena grupper, enligt<br>såväl forskning som erfarenheter från t.ex. den privata sektom, generellt<br>inte besitter samma kollektiva kompetens som heterogena grupper leder<br>detta till kvalitativa problem. Det är därför också av kvalitetsskäl angelä-<br>get att öka åldersspridningen.</p>
<p>Ungdomar besitter i flera avseenden kompetens som är unik för deras<br>generation, bl.a. på IT-, kultur- och miljöområdet. Regeringen avser att<br>under hösten 1999 identifiera ett antal myndighetsstyrelser där avsakna-<br>den av denna kompetens är tydlig och där behovet av ökad ålderssprid-<br>ning är särskilt stor. Vidare avser regeringen att i samband med tillsätt-<br>ningen av nya kommittéer ta ökad hänsyn till behovet av såväl en god<br>åldersspridning som en ökad andel yngre representanter.</p>
<p>För att komma åt problemet med ungdomars underrepresentation i<br>offentliga organ är det nödvändigt att detta tydligt åskådliggörs. Sedan år<br>1995 görs det inom Regeringskansliet en årsvis sammanställning av<br>ålderssammansättningen i statliga centrala myndighetsstyrelser och<br>kommittéer. Regeringen har därmed kunnat följa utvecklingen under<br>senare år. Även om det har förekommit smärre skillnader mellan åren har<br>denna statistik styrkt antagandet att unga är kraftigt underrepresenterade i<br>såväl statliga myndighetsstyrelser som i det statliga kommittéväsendet.</p>
<p>De positiva avvikelser som noterats i den generella åldersstatistiken<br>har gällt kommittéerna och har varit en följd av att enskilda kommittéer<br>haft en mycket stark ungdomsrepresentation, t.ex. Ungdomens IT-råd<br>och Ungdomspolitiska kommittén. Kommittéer med denna typ av<br>ålderskoncentration kan vara till nytta för vissa specifika ändamål, exem-<br>pelvis den ungdomsdelegation som redovisats i avsnitt 5.1.3. Det är dock<br>generellt sett angeläget att även i dessa sammanhang sträva efter en god<br>åldersspridning, och därmed fa in fler vuxna och äldre personer i t.ex.<br>kommittéer som arbetar med typiska ungdomsfrågor.</p>
<p>Det är naturligtvis likaså angeläget att ungdomars medverkan inte kon-<br>centreras till enbart de områden som är att betrakta som specifik ung-<br>domspolitik. Ungdomars medverkan, kunskaper och synpunkter behövs<br>över ett större falt.</p>
<p>Varje år lämnar regeringen en skrivelse till riksdagen om arbetet i<br>kommittéväsendet, den s.k. kommittéberättelsen. I denna redovisas bl.a.<br>könsfördelningen i de statliga kommittéerna. Regeringen har för avsikt<br>att fortsättningsvis även presentera ålderssammansättningen i kommit-<br>téväsendet i denna skrivelse.</p>
<p>Regeringen vill slutligen understryka betydelsen av att unga personer<br>även ingår i olika beslutsorgan på kommunal nivå. Någon tillfredsstäl-<br>lande statistik över ungas representation i dessa organ finns inte i dag.<br>Regeringen avser därför att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att kartlägga<br>ålderssammansättningen i olika kommunala beslutsorgan.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>43</p>
<h4>5.1.5</h4>
<h4>Rösträtt kopplat till kalenderår</h4>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Regeringens bedömning: Frågan om rösträtten skall följa kalenderår<br>i stället för födelsedatum bör behandlas i samband med andra valtek-<br>niska frågor.</p>
<p>Ungdomspolitiska kommitténs förslag: Kommittén föreslår att röst-<br>rätten skall följa kalenderår och inte födelsedatum.</p>
<p>Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i<br>denna del. Förslaget tillstyrks av Barnombudsmannen, Statens invand-<br>rarverk, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Handelsanställdas förbund och<br>Ungdomens nykterhetsförbund. Flertalet av de instanser som yttrat sig<br>avstyrker eller ställer sig tveksamma till förslaget; Statens institutionssty-<br>relse, Göteborgs kommun, Olofströms kommun, Jönköpings kommun,<br>Kommunförbundet, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges<br>socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) och Hedemora kommun.</p>
<p>SSU har uttalat sig specifikt om forslaget om rösträtt kopplat till<br>kalenderår. SSU har därvid uppgett att lösningen på ungdomars brist på<br>makt och inflytande inte är förändringar i rösträtten utan i stället attityd-<br>förändringar hos äldre och ett förändrat förhållningssätt i, och till, politi-<br>ken. Hedemora kommun har anfört att höjningen av genomsnittsålder för<br>förstagångsväljama - på grund av förlängningen av mandatperioden till<br>fyra år - inte är ett godtagbart argument för att sänka rösträttsåldern.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Flertalet av de remissinstanser<br>som yttrat sig har avstyrkt eller ställt sig tveksamma till kommitténs för-<br>slag. Några utvecklade argument mot förslaget har emellertid inte fram-<br>förts.</p>
<p>Genom 1974 års regeringsform sänktes rösträttsåldern till nuvarande<br>18 år. Som skäl framhölls bl.a. (prop. 1973:90 s. 162 f.) att samhällsut-<br>vecklingen fört med sig att ungdomen i allmänhet hade större insikter i<br>sociala, politiska och ekonomiska frågor än tidigare och att en sänkning<br>av rösträttsåldern borde kunna medverka till att rikta ungdomens intresse<br>i samhällsfrågor till den politiska aktivitet som hade den representativa<br>demokratin och dess olika organ som bas. Det ansågs samtidigt värdefullt<br>att bevara sambandet mellan rösträttsåldern och myndighetsåldern, som<br>sänktes till 18 år genom en ändring i föräldrabalken år 1974.</p>
<p>Regeringen anser att det är angeläget att ungdomar deltar i och är en-<br>gagerade i det demokratiska systemet. Att ha rösträtt måste sägas vara en<br>grundläggande förutsättning för att fullt ut kunna vara engagerad och ha<br>ett medborgerligt inflytande. Den nuvarande 18-årsgränsen medför att<br>ungdomar som är födda sent på året inte har möjlighet att delta i de all-<br>männa valen samtidigt som sina klasskamrater. Förlängningen av man-<br>datperioden från tre till fyra år har dessutom fått till följd att genomsnitts-<br>åldern för förstagångsväljama har höjts eftersom de förstagångsväljare<br>som blir myndiga under mandatperioden får vänta ett år längre innan de<br>kan rösta i allmänna val.</p>
<p>Frågan om rösträtten skall följa kalenderår och inte födelsedatum är<br>emellertid inte okomplicerad. Rösträtts-, valbarhets- och myndighetsål-<br></p>
<p>44</p>
<p>dem är densamma och bestämmelserna finns dels i regeringsformen, dels<br>i vallagen och föräldrabalken. En eventuell reform förutsätter en nog-<br>grann analys av detta samspel mellan reglerna. Till detta kommer att<br>Rådet för utvärdering av 1998 års val och Demokratiutredningen kom-<br>mer att redovisa sina respektive arbeten i slutet av år 1999. Eventuella<br>förslag till lagändringar med anledning av de båda utredningarnas betän-<br>kanden kommer att kunna läggas fram tidigast under våren 2000. Enligt<br>regeringens uppfattning bör de valtekniska frågorna behandlas i ett sam-<br>manhang.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h4>5.1.6 Tillgång till information ger makt - Ungdomskanalen</h4>
<p>Regeringens bedömning: En särskild arena bör inrättas hösten 1999<br>på Internet - Ungdomskanalen - med riktad samhällsinformation till<br>unga. Ungdomskanalen bör underlätta såväl tillgången till information<br>som möjligheten att kommunicera med olika beslutsfattare.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Tillgång till information och<br>kunskap är avgörande för en medborgares möjligheter till inflytande både<br>över sin egen livssituation och i samhället som helhet. Detta är särskilt<br>viktigt för att ungdomar skall kunna hävda sin position i samhället.</p>
<p>I dagens informationssamhälle är det också viktigt att kunna gallra i in-<br>formationen samt att kunna skapa sig en överblick på lämplig nivå.</p>
<p>Mot denna bakgrund avser regeringen att ge stöd genom delfinansie-<br>ring till driften av en särskild arena på Internet med riktad<br>samhällsinformation till unga som Ungdomsstyrelsen initierat -<br>Ungdomskanalen. Ungdomsstyrelsen har fatt ekonomiskt stöd av<br>regeringen till uppbyggnaden av denna.</p>
<p>Ungdomskanalen är att betrakta som en samhällstjänst och allmän nyt-<br>tighet som ger möjlighet till neutral, kvalitetssäkrad och målgruppsan-<br>passad information. Dess syfte är att samla in, sammanställa och för-<br>medla information på det offentliga området för att ge överblick, slussa<br>rätt och slussa vidare. Härutöver är syftet med denna kanal att stimulera<br>ungdomars IT-användning genom att utveckla pedagogiska metoder för<br>informationssökning. Målet är att Ungdomskanalen skall fungera som en<br>startpunkt och ett naturligt val av informationskälla i olika samhälls- och<br>ungdomsfrågor. Ungdomskanalen skall därför innehålla information som<br>är viktig for ungdomar samt funktioner som stimulerar till användning<br>och till ungdomars aktiva medverkan. Den skall också vara en kunskaps-<br>bank med information om ungdomar och ungdomspolitik.</p>
<p>Ungdomskanalens start är planerad till september 1999, i samband<br>med att skoloma har börjat sin verksamhet och därmed skall kunna nyttja<br>detta nya verktyg för att söka kunskap. Genom Ungdomskanalen skall<br>alla ungdomar kunna få en egen e-postadress och möjlighet att bygga upp<br>en egen hemsida.</p>
<p>Utöver sökning av information är det viktigt att kanalen även ger möj-<br>lighet till samtal och diskussion mellan ungdomar och beslutsfattare av</p>
<p>45</p>
<p>olika slag. Den blir därmed också ett redskap för att öka ungdomars möj-<br>ligheter till insyn och inflytande.</p>
<h3>5.2 Rättvisa villkor - ingen far lämnas utanför!</h3>
<p>Ungdomar är generellt en grupp som värnar rättvisa och lika villkor.<br>Samtidigt finns en stark tendens till ökade skillnader mellan ungdomar<br>med olika kön och social bakgrund. Ökade klasskillnader inom ung-<br>domsgenerationen innebär risk för att en ny typ av klassamhälle succes-<br>sivt växer fram.</p>
<p>Det nya samhället, med informationstekniken som såväl hjälpmedel<br>som maktmedel, skapar både möjligheter och risker. Rätt spridd och an-<br>vänd kan IT bidra till att överbrygga skillnader och ojämlikhet, men det<br>kräver en aktiv politik på området. Ökad kunskap behövs såväl på detta<br>som en rad andra viktiga områden. Likaså är förebyggande insatser mot<br>olika typer av utslagning av stor betydelse. Utgångspunkten för dessa<br>insatser bör alltid vara att i första hand ta till vara det engagemang som<br>ungdomar själva har, såväl för sig själva som för sina kamrater.</p>
<p>Slutligen spelar olika typer av åldersgränser en stor roll i ungdomars<br>liv. De utgör en viktig signal om hur vuxenvärlden uppfattar unga. När<br>åldersgränserna upplevs som orättvisa bidrar de såväl till att öka avstån-<br>det mellan generationerna som att splittra upp ungdomar som annars ges<br>möjlighet att göra saker på lika villkor.</p>
<h4>5.2.1 IT som redskap för rättvisa</h4>
<p>Regeringens bedömning: Regeringens initiativ till ett nationellt<br>program för IT i skolan (ITiS) innebär att alla elever får tillgång till en<br>egen e-postadress.</p>
<p>Vidare bör stöd ges till projekt för ungdomsgrupper som inte har<br>tillgång till modem informationsteknik i sin hemmiljö. IT-projekt för<br>flickor, ungdomar med annan etnisk och kulturell bakgrund samt ung-<br>domar med funktionshinder bör prioriteras.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Sverige har en ledande position<br>när det gäller såväl tillgången till som användandet av informationstek-<br>nik. Detta utgör en styrka och en stor potential för tillväxt om tekniken<br>och dess möjligheter kan tas till vara. Utvecklingen av informationssam-<br>hället går för närvarande mycket snabbt och förändringstakten förväntas<br>öka ytterligare. Många ungdomar deltar aktivt i denna utveckling.</p>
<p>Målet för den nationella IT-politiken är att alla skall ha lika möjlighe-<br>ter att använda informationstekniken som ett medel för ökad kunskap,<br>demokrati och rättvisa. Det innebär att informationstekniken måste vara<br>tillgänglig för såväl flickor som pojkar, oberoende av etnisk och kulturell<br>bakgrund samt oberoende av funktionshinder. Informationstekniken kan<br>användas för att stärka integrationen och identiteten bland unga med<br>annan etnisk och kulturell bakgrund, t.ex. som hjälpmedel vid språkupp-<br></p>
<p>46</p>
<p>byggnad. Informationstekniken kan också användas som ett mycket<br>effektivt redskap för unga med funktionshinder. Flera nyskapande pro-<br>jekt visar på detta. Det är därför viktigt att informationstekniken görs<br>tillgänglig, t.ex. för synskadade.</p>
<p>Samtidigt som informationstekniken rymmer många möjligheter finns<br>det också problem som är angelägna att uppmärksamma. De ungdomar<br>som har tillgång till modem informationsteknik i hemmet har en stor för-<br>del gentemot dem som inte har detta. Med informationsteknikens ökade<br>betydelse följer risken att en ny typ av klassamhälle skapas, uppdelat<br>efter kunskapen som maktfaktor.</p>
<p>Det är därför viktigt att informationstekniken är tillgängligt för alla,<br>både i form av utrustning som datorer och Intemetuppkopplingar och i<br>form av kunskapen för att kunna utnyttja dess möjligheter. Skolan spelar<br>en central roll i detta sammanhang.</p>
<p>Regeringen har tagit initiativ till att skapa ett nationellt program för IT<br>i skolan, ITiS. Det treåriga programmet, som omfattar cirka 1,5 miljarder<br>kronor, består av flera delmoment såsom kompetensutveckling av lärare,<br>statsbidrag för att förbättra skolors tillgång till Internet, erbjudande om e-<br>postadresser till alla lärare och elever, stöd till utvecklingen av såväl det<br>svenska som det europeiska skoldatanätet, stöd till utveckling av lärome-<br>del- och medier för elever med funktionshinder samt utdelning av pris för<br>utmärkta pedagogiska insatser med hjälp av IT. Erbjudanden om att delta<br>i satsningen riktas under våren 1999 till samtliga kommuner.</p>
<p>IT i skolan medger att nya undervisningsformer kan utvecklas. Tekni-<br>ken ger också möjlighet att studera på distans, vilket är till fördel bl.a. för<br>ungdomar som bor på landsbygden och för funktionshindrade.</p>
<p>Också i andra miljöer har tillgången till modem informationsteknik<br>ökat, exempelvis på fritidsgårdar och bibliotek. Ett problem är dock att<br>pojkarna ofta tränger undan flickorna när det gäller möjligheten att få<br>lära sig och att fa använda den nya tekniken. På flera håll i landet har<br>därför särskilda IT-projekt för flickor skapats för att ge också flickorna<br>”rätt att chatta, maila och surfa”.</p>
<p>Utöver satsningarna i skolan behövs också andra insatser för de ung-<br>domar som inte har tillgång till modem informationsteknik i sin hem-<br>miljö. Regeringen avser att fördela stöd till olika ungdomsprojekt som<br>uppfyller detta syfte. IT-projekt för flickor, ungdomar med annan etnisk<br>och kulturell bakgrund samt ungdomar med olika typer av<br>funktionshinder bör prioriteras.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h4>5.2.2 Åldersgränser kopplade till kalenderår</h4>
<p>Regeringens bedömning: Frågor om vissa författningsreglerade<br>åldersgränser bör beredas vidare. Möjligheten att fastställa ålders-<br>gränsbestämmelser till kalenderår i de fall bestämmelserna tar sikte på<br>s.k. kollektivt handlande bör undersökas.</p>
<p>47</p>
<p>Åldersgränsutredningens bedömning: Utredningen anser att som<br>huvudprincip bör gälla att åldersgränsbestämmelser skall fixeras till<br>kalenderåret i de fall bestämmelserna tar sikte på kollektivt handlande.</p>
<p>Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har kommenterat ut-<br>redningens förslag är en majoritet positiva. Dock påpekar några av<br>remissinstanserna att begreppet kollektivt handlande inte är ett entydigt<br>begrepp och att om det skall användas måste det först noga definieras.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: De författningsreglerade ålders-<br>gränser som finns i dag bestäms i huvudsak till den faktiska födelseda-<br>gen. Dock finns det vissa undantag från detta, såsom de åldersgränsbe-<br>stämmelser som reglerar när skolplikten och värnplikten inträder. Dessa<br>åldersgränsbestämmelser bestäms till det kalenderår en viss födelsedag<br>inträffar i stället för till själva födelsedatum.</p>
<p>Åldersgränsutredningen genomförde inom ramen för uppdraget bland<br>annat ett uppsatsprojekt. I detta projekt var det många unga som pekade<br>på de problem som de unga födda sent på året hade när det gällde att<br>kunna följa med på olika åldersbundna aktiviteter. Dessa skribenter<br>uttryckte ett önskemål om att kalenderåret borde gälla när det är fråga om<br>handlingar som man regelmässigt gör tillsammans.</p>
<p>Regeringen anser att utredningens bedömning är av intresse. Frågan<br>bör dock under mandatperioden närmare undersökas i syfte att ta reda på<br>författningsreglerade åldersgränsbestämmelser som tar sikte på s.k.<br>kollektivt handlande inom främst fritids- och nöjeslivet.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h4>5.2.3 Könsneutrala åldersgränser vid tillträde till restauranger<br>och andra kommersiella nöjeslokaler</h4>
<p>Regeringens bedömning: Initiativ bör tas till överläggningar med<br>restaurangbranschen i syfte att de differentierade åldersgränserna för<br>män och kvinnor på sikt avskaffas.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Åldersgränsutredningen genom-<br>förde en kartläggning av de författningsreglerade åldersgränser som be-<br>rör unga människor upp till 30 år samt av vissa andra åldersgränser som<br>finns i samhället. Bland annat undersöktes de åldersgränser som gäller<br>för tillträde till restauranger och andra nöjeslokaler. I detta sammanhang<br>framkom att det i en hel del fall tillämpas skilda åldersgränser för män<br>och kvinnor (t.ex. hon 18 år/han 23 år).</p>
<p>Såsom tidigare nämnts genomfördes inom ramen för utredningsarbetet<br>en hearing om åldersgränser på alkoholområdet. Vid hearingen medver-<br>kade bl.a. representanter från olika branschorganisationer på området. De<br>framförde uppfattningen att det strider mot god branschsed att tillämpa<br>differentierade minimiåldersgränser för män och kvinnor (SOU 1996:111<br>s. 346). Trots detta är det i dag vanligt förekommande med skilda ålders-<br>gränser för män och kvinnor inom restaurang- och nöjesbranschen.</p>
<p>Regeringen menar att differentierade åldersgränser kan medföra att<br>unga män stängs ute från ett nöjesliv på framför allt restauranger och<br></p>
<p>48</p>
<p>diskotek. Detta kan resultera i att unga män känner sig kränkta och frust-<br>rerade vilket i sin tur kan bidra till ökade aggressioner på gator och torg.<br>Således kan differentierade åldersgränser även sägas vara negativt ur ett<br>brottspreventivt perspektiv.</p>
<p>Härutöver anser regeringen att det ur ett jämställdhetsperspektiv är<br>olyckligt att samhället ger unga människor sådan signaler som differenti-<br>erade åldersgränser ger. Regeringen avser därför att ta initiativ till över-<br>läggningar med branschen i syfte att diskutera möjligheterna att på sikt<br>avskaffa de differentierade åldersgränserna för män och kvinnor vad<br>beträffar tillträde till restauranger och nöjeslokaler.</p>
<h4>5.2.4 Ökad kunskap om utanförskapet</h4>
<p>Regeringens bedömning: Det är allvarligt att vissa ungdomar och<br>grupper av ungdomar riskerar att hamna i en långvarigt utsatt position<br>i samhället. För att kunna ge dem bättre stöd krävs, utöver konkreta<br>åtgärder, också ett bättre kunskapsunderlag om s.k. marginaliserade<br>ungdomars villkor. Denna fråga bör behandlas i samband med den<br>forskningspolitiska propositionen år 2000.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Under mitten av 1990-talet<br>ökade ungdomars behov av socialbidrag kraftigt. Detta var främst en<br>effekt av att många ungdomar under längre tid hade svårt att komma in<br>på arbetsmarknaden. Arbetslöshet i kombination med bl.a. tidig familje-<br>bildning bidrog till att mer än hälften av de hushåll som tog emot<br>socialbidrag under hösten 1997 var s.k. ungdomshushåll.</p>
<p>Försörjningsproblemen drabbade särskilt ungdomar som också i andra<br>sammanhang haft svårt att hävda sig. Denna grupp ungdomar, ofta<br>beskrivna som kraftigt marginaliserade unga, har visat tecken på att växa<br>också under 1990-talets senare del. Trots att arbetsmarknadssituationen<br>nu blivit betydligt bättre för ungdomsgruppen totalt har situationen inte<br>förbättrats för denna grupp. Tvärtom finns tecken på att deras utsatthet<br>snarare ökat.</p>
<p>En kraftig marginalisering är allvarlig ur flera aspekter. Utöver att den<br>skapar problem för var och en av ungdomarna innebär den också en bety-<br>dande förlust för samhället i dess helhet. Den demografiska utvecklingen<br>tyder på att det kommer att bli brist på arbetskraft inom ett antal år.<br>Därmed kommer alla unga att behövas på den framtida arbetsmarknaden.</p>
<p>Mot denna bakgrund gav regeringen i regleringsbrevet för år 1997<br>Ungdomsstyrelsen i uppdrag att, i samarbete med övriga berörda myn-<br>digheter, identifiera och redovisa vilka grupper av ungdomar som är i<br>behov av särskilda insatser för att fa bra levnadsvillkor. Utredningsarbe-<br>tet genomfördes i samarbete med främst Epidemiologiskt Centrum vid<br>Socialstyrelsen och redovisades i böljan av december 1998 genom rap-<br>porten Vid sidan av — om ungas inträde på arbetsmarknaden.</p>
<p>I rapporten redovisar Ungdomsstyrelsen vilka ungdomsgrupper som<br>har haft ihållande eller återkommande svårigheter att försörja sig mellan<br></p>
<p>49</p>
<p>åren 1992 och 1996. Ett huvudresultat från utredningen är att det är tra-<br>ditionella mönster för social differentiering som i hög grad varit verk-<br>samma under dessa år. Resultaten i utredningen talar dock för att man<br>bör vara försiktig med att se ungdomar på väg att etablera sig på arbets-<br>marknaden som en homogen grupp. Det finns stora variationer inom<br>gruppen både med hänsyn till social bakgrund och till ålder, utbildning,<br>kön och nationellt ursprung. Ungdomsstyrelsen understryker att den stu-<br>derade perioden på fem år inte ger möjligheter att dra några långtgående<br>slutsatser och efterlyser därför mer djupgående studier inom området.</p>
<p>Regeringens slutsats är att det bl.a. behövs ett mer omfattande<br>kunskapsunderlag för att utforma en bättre ungdomspolitik till stöd för<br>ungdomar som är i behov av särskilda insatser. Det torde vara angeläget<br>att bl.a. dessa frågor ägnas ökad uppmärksamhet inom<br>ungdomsforskningen. Regeringen avser därför att återkomma till detta i<br>samband med den forskningspolitiska propositionen år 2000.</p>
<h4>5.2.5 Den kommunala utvecklingsgarantin</h4>
<p>Regeringens bedömning: Ungdomsstyrelsen bör stödja kommunerna<br>i deras strävan att utveckla framgångsrika former för den kommunala<br>utvecklingsgarantin och liknande åtgärder. Regeringen har nyligen<br>tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp med uppgift att utreda och<br>föreslå åtgärder för personer som är socialbidragsberoende på grund<br>av svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Sedan den 1 januari 1998 finns<br>den kommunala utvecklingsgarantin. Den innebär att kommunerna har<br>möjlighet att erbjuda långtidsarbetslösa ungdomar som är mellan 20 och<br>24 år och som står till arbetsmarknadens förfogande en aktiverande och<br>kompetensutvecklande verksamhet.</p>
<p>Systemet innebär att Arbetsmarknadsverket ansvarar i 100 dagar för<br>den enskilde arbetslöse varpå kommunen övertar ansvaret enligt avtal<br>mellan staten och kommunerna. En ersättning utgår till den enskilde som<br>motsvarar den försörjning individen hade före utvecklingsgarantin, i<br>många fall ersättning i form av socialbidrag. Syftet med åtgärden är dock<br>att bryta identiteten som socialbidragstagare och i stället fokusera på<br>utveckling genom aktivering så att den enskilde kan bli anställningsbar.<br>Det är av väsentlig betydelse att ersättningen inte utgörs av socialbidrag<br>och att åtgärden genomförs i annan regi än socialförvaltningens. Olika<br>föreningar inom exempelvis idrottsrörelsen kan i många fall spela en<br>viktig roll inom den kommunala utvecklingsgarantin.</p>
<p>En utvärdering genomförd av Statskontoret Utvecklingsgarantin for<br>ungdomar - det första året pekar på att ungdomars chanser att få ett<br>arbete eller påböija en reguljär utbildning ökar genom den kommunala<br>utvecklingsgarantin. De som har deltagit i verksamheten kan hitta ett<br>arbete på bara 40 procent av den tid som övriga ungdomar behöver. Del-<br>tagare i utvecklingsgarantin som går vidare till reguljär utbildning får en<br></p>
<p>50</p>
<p>utbildningsplats på bara halva tiden som ungdomar som inte deltagit i<br>garantin.</p>
<p>Vid sidan om Arbetsmarknadsverket har Ungdomsstyrelsen varit den<br>myndighet som centralt arbetat med att stödja kommunerna i deras arbete<br>med den lokala utvecklingsgarantin. Ungdomsstyrelsens uppgifter har<br>omfattat information och mobilisering, insatser för att utveckla nya verk-<br>samheter samt utvärdering ur ett ungdomsperspektiv.</p>
<p>En slutrapport har den 28 april 1999 lämnats in till Näringsdeparte-<br>mentet. Av rapporten framgår bl.a. att utvecklingsgarantin är en reform<br>som ger konkreta och positiva effekter för de ungdomar som har störst<br>behov av stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden. Ungdomsstyrelsen<br>framför i rapporten tre konkreta förslag till förändringar av utvecklings-<br>garantin. Dessa är en höjd ersättningsnivå, att såväl anslagna verksam-<br>hetsmedel som utvecklingsersättning skall följa med individen samt att<br>någon form av intyg skall utarbetas efter avslutad åtgärd. Ungdomssty-<br>relsen pekar i rapporten även på den viktiga roll olika föreningar och<br>ungdomsprojekt spelar för många ungdomars möjligheter att ta sig vidare<br>till arbete eller studier.</p>
<p>Regeringen har den 8 april 1999 tillsatt en interdepartemental<br>arbetsgrupp med uppgift att utreda och föreslå åtgärder för personer som<br>är socialbidragsberoende på grund av svårigheter att etablera sig på<br>arbetsmarknaden. Gruppen skall särskilt analysera hur den aktiva<br>arbetsmarknadspolitiken fungerar för dessa grupper och vid behov lämna<br>förslag till hur åtgärdssystemen i Arbetsmarknadsverkets regi kan<br>förbättras för de grupper som har svårt att etablera sig på<br>arbetsmarknaden. Analysen skall utgå från de utvärderingar av den<br>kommunala utvecklingsgarantin för ungdomar som redan genomförts.<br>Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 31 augusti 1999.</p>
<p>Ungdomsstyrelsen bör stödja kommunerna i deras strävan efter att<br>utveckla framgångsrika former för den kommunala utvecklingsgarantin<br>och liknande åtgärder för ungdomar. De närmare formerna för detta<br>bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</p>
<h4>5.2.6 Ökad kunskap om villkoren för flickor med annan etnisk<br>och kulturell bakgrund</h4>
<p>Regeringens bedömning: Ungdomsstyrelsen bör få i uppdrag att, i<br>samarbete med Integrationsverket och andra berörda myndigheter,<br>kartlägga den kunskap som finns i dag om villkoren för flickor med<br>annan etnisk och kulturell bakgrund samt de åtgärder och metoder<br>som kan användas för att stärka deras ställning i samhället. Härutöver<br>bör Ungdomsstyrelsen ges i uppdrag att informera om resultatet av<br>kartläggningen. Inom ramen för uppdraget bör Integrationsverket sär-<br>skilt studera situationen för utsatta flickor.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Ungdomsstyrelsen har under<br>flera år på regeringens uppdrag arbetat med att stärka flickors villkor i<br></p>
<p>51</p>
<p>samhället. Arbetet har bedrivits på såväl nationell som lokal nivå. Bland<br>annat har ett antal olika seminarier och konferenser genomförts och ett<br>nätverk bildats för dem som arbetar med dessa frågor.</p>
<p>Inom ramen för detta arbete har ett riktat utvecklingsprojekt genom-<br>förts beträffande flickor med olika etnisk och kulturell bakgrund. Därvid<br>har det bl.a. framkommit att vissa flickor drabbas hårt av de krockar som<br>i ogynnsamma fall kan uppstå då olika kulturer möts. Under arbetets<br>gång har det uppmärksammats att det saknas djupgående kunskaper om<br>villkoren för dessa flickor vilket försvårar insatser riktade till dem. De<br>kunskaper som finns på området bör därför kartläggas och spridas samti-<br>digt som brister på kunskap identifieras för eventuella insatser längre<br>fram. De som arbetar med integration på lokal nivå bör konsulteras i<br>detta arbete liksom de organisationer som har bildats på språklig, etnisk<br>eller kulturell grund samt olika trossamfund.</p>
<p>Regeringen har således för avsikt att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag<br>att i samarbete med Integrationsverket och andra berörda myndigheter<br>kartlägga den kunskap som finns i dag om villkoren för flickor med<br>annan etnisk och kulturell bakgrund samt de metoder som kan användas<br>för att stärka deras ställning i samhället. Ungdomsstyrelsen bör även ges<br>i uppdrag att informera om resultatet av kartläggningen till berörda i<br>olika samhällssektorer. Inom ramen för uppdraget bör Integrationsverket<br>studera situationen för särskilt utsatta flickor.</p>
<h4>5.2.7 Åtgärder i storstädernas bostadsområden</h4>
<p>Regeringens bedömning: För att förbättra uppväxtvillkoren i storstä-<br>dernas mest utsatta stadsdelar har 60 miljoner kronor avsatts för<br>idrotts- och fritidsverksamhet samt kulturverksamhet under åren<br>1999-2001. En konferens bör anordnas inriktad på att ta till vara den<br>särskilda sociala och kulturella kompetens som finns hos ungdomar<br>som har sin hembygd i förorter präglade av kulturell och etnisk mång-<br>fald. Uppbyggnaden av nätverk mellan lokala föreningar och andra<br>ideella sammanslutningar som utvecklar ungdomsprojekt i storstäder-<br>nas utsatta stadsdelar bör stödjas ekonomiskt.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: De ungdomar som nu växer upp<br>i storstadsregionernas förorter är de första som kan göra anspråk på att ha<br>genuina erfarenheter av samlevnad i etnisk och kulturell mångfald och en<br>hembygdskänsla för dessa miljöer. Storstadsregionernas utveckling och<br>framtida storstadsmiljöer kommer också i allt större utsträckning att<br>påverkas och formas av de erfarenheter och den särskilda sociala och<br>kulturella kompetens som dagens unga bär med sig från förorterna.</p>
<p>Riksdagen godkände i december 1998 regeringens förslag till nationell<br>politik för storstadsregionerna (prop. 1997/98:165, bet. 1998/99:AU2,<br>rskr. 1998/99:34). Regeringen har i enlighet med propositionen tillsatt en<br>Storstadsdelegation med ansvar bl.a. för att bryta den sociala, etniska och<br>diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och för att verka för</p>
<p>52</p>
<p>jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare. Lokala<br>utvecklingsavtal bör tecknas mellan stat och kommun för de mest utsatta<br>bostadsområdena. För att förbättra uppväxtvillkoren särskilt i de utsatta<br>stadsdelarna avsattes i propositionen 10 miljoner kronor per år till<br>idrotts- och fritidsverksamhet och 10 miljoner kronor per år till kultur-<br>verksamhet under åren 1999-2001. Medlen kommer att fördelas inom<br>ramen för de lokala utvecklingsavtalen. En referensgrupp bestående av<br>Ungdomsstyrelsen, Statens kulturråd (Kulturrådet) och Riksidrottsför-<br>bundet kommer att följa satsningen.</p>
<p>Regeringens insatser innebär att om segregationen långsiktigt skall<br>kunna motverkas är det nödvändigt att de som lever och verkar i utsatta<br>stadsdelar är engagerade i utvecklingsarbetet. I detta arbete utgör ung-<br>domars idéer och skaparkraft omistliga tillgångar. En särskild konferens<br>bör därför anordnas för att ta till vara de ungas visioner och erfarenheter<br>inom ramen för den nationella storstadspolitiken.</p>
<p>Lokala ungdomsföreningar och andra ideella sammanslutningar spelar<br>en viktig roll då det gäller att mobilisera och aktivera till ett aktivt lokalt<br>utvecklingsarbete. Erfarenheterna från det tidigare PLUS-proj ektet<br>(Projektet för lokal utveckling genom samverkan), vilket drevs under<br>åren 1991-1995 i Civildepartementets regi, visar att dessa ideella krafter<br>kan få en ännu större genomslagskraft om de ges möjlighet att regelbun-<br>det dela varandras erfarenheter och idéer. Till skillnad från kommunala<br>förvaltningar och större organisationer saknar de dessvärre naturliga<br>möjligheter till detta. Regeringen har därför för avsikt att särskilt upp-<br>muntra nätverk mellan lokala föreningar och andra ideella sammanslut-<br>ningar som utvecklar och driver bl.a. ungdomsprojekt i storstädernas<br>utsatta stadsdelar. Erfarenheter från pilotprojektet Samverkansprojektet,<br>som Ungdomsstyrelsen bedriver i femton medelstora kommuner,<br>kommer här också att vara värdefulla.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h4>5.2.8 Insatser mot drogmissbruk</h4>
<p>Regeringens bedömning: Insatser som leder till metodutveckling<br>inom behandling och rehabilitering av unga missbrukare bör upp-<br>märksammas. Överläggningar bör genomföras med Kommunför-<br>bundet, Socialstyrelsen och ideella organisationer för att diskutera<br>hur en sådan utveckling bäst kan främjas. Regeringen har redan<br>tagit initiativ till viktiga insatser för att förebygga narkotikamiss-<br>bruket bland unga.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Regeringen konstaterar med oro<br>att attityderna i samhället till användning av droger blivit alltmer positiv.<br>Denna attityd förmedlas bl.a. genom olika livsstilar som snabbt sprids<br>genom media, Internet, musik och reklam direkt riktad till unga.</p>
<p>Regeringen anser därför att det är angeläget att stärka unga människors<br>vilja och förmåga att avstå från droger. Det är viktigt för bl.a. trovärdig-<br>heten att stå på saklig grund och utgå från ungdomarnas egen verklighet.</p>
<p>53</p>
<p>Ungdomarna själva är den viktigaste resursen i kampen mot narkotika<br>och andra droger. Detta synsätt präglar de insatser som regeringen tagit<br>initiativ till.</p>
<p>För samordning på myndighetsnivå finns inom Socialdepartementet en<br>nationell ledningsgrupp för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser<br>med socialministern som ordförande. Ledningsgruppen har möjlighet att<br>ta initiativ till projekt av nationellt intresse i syfte att pröva nya metoder<br>för att stärka unga människors vilja och förmåga att avstå från narkotika.<br>Ledningsgruppens initiativ utgår ifrån inställningen att det är viktigt att<br>engagera ungdomarna själva och att utgå från deras egna erfarenheter och<br>uppfattningar. Som exempel på den nationella ledningsgruppens initiativ<br>kan nämnas dels projektet DrugSmart - en hemsida på Internet med<br>information till ungdomar, föräldrar, lärare m.fl. och med möjlighet till<br>interaktiv kommunikation. Ett annat initiativ är projektet MotståndsKraft<br>som drivs med Kommunförbundet som huvudman. I projektet engageras<br>ungdomar för att stödja yngre kamrater i valet av en drogfri livsstil.</p>
<p>OAS (Oberoende AlkoholSamarbetet) tillsattes år 1997 med uppgift att<br>genom informationsinsatser verka för måttfulla alkoholvanor. OAS har<br>beslutat att prioritera insatser för att bekämpa langning och försäljning av<br>illegal alkohol till ungdomar, att upprätthålla åldersgränserna vid försälj-<br>ning och servering av alkohol samt att motverka berusningsdrickande.<br>OAS:s medlemmar har under år 1998 genomfört olika aktiviteter riktade<br>till ungdomar. En viktig gemensam utgångspunkt vid dessa har varit att<br>stärka den enskildes ansvar, inte bara i det egna förhållningssättet till<br>alkohol utan också i förhållande till andra personer.</p>
<p>Våren 1998 tillsatte regeringen en Narkotikakommission med uppgift<br>att bl.a. göra en översyn av det förebyggande arbetet. Ett av de projekt<br>som kommissionen arbetar med handlar om ungdomars inställning till<br>och erfarenheter av droger och om deras syn på förebyggande arbete.<br>Projektet genomförs i nära samarbete med flera ungdomsgrupper runt om<br>i landet. Under hösten 1999 kommer en rapport att lämnas med fokus på<br>vilken roll narkotikan spelar i ungdomars liv och hur ett starkare före-<br>byggande arbete bör vara upplagt.</p>
<p>Ett problem i vissa ungdomsgrupper är användningen av dopningspre-<br>parat. Denna typ av missbruk, som ofta har en stark koppling till utseen-<br>defixering och extrema kroppsideal, har nyligen blivit kriminaliserat.<br>Utöver detta är det betydelsefullt med förebyggande insatser. I detta<br>arbete har Dopingjouren, vilken är knuten till Huddinge sjukhus, en stor<br>betydelse för hela landet.</p>
<p>Utöver dessa insatser måste metoder för behandling och rehabilitering<br>ständigt utvecklas. Detta är särskilt tydligt när det gäller mycket unga<br>missbrukare. Det faktum att ungdomar i dag är mer nyfikna på och<br>mindre avståndstagande till narkotika och att gruppen tonåringar ökar<br>kraftigt i böljan av 2000-talet kan innebära behov av att utveckla nya<br>metoder för rehabilitering av unga missbrukare inom de närmaste åren.<br>Regeringen avser att ta initiativ till överläggningar med bl.a. Kommun-<br>förbundet, Socialstyrelsen och ideella organisationer för att diskutera hur<br>en sådan utveckling kan främjas. Regeringen har sedan år 1995 årligen<br>ställt 50 miljoner kronor till Länsstyrelsernas förfogande för utveckling<br></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>54</p>
<p>av kommunernas förebyggande insatser bland ungdomar och missbru- Prop. 1998/99:115<br>kare.</p>
<h3>5.3 Kompetens och entreprenörskap</h3>
<p>Ungdomars engagemang kännetecknas inte sällan av otålighet och högt<br>tempo. Förhoppningen att nå snabba resultat är mycket stor hos de flesta.<br>Många ungdomar, inte minst de som har svårt att hävda sig i teoretiska<br>studier, har i stället en stark drivkraft som gör dem till goda entreprenö-<br>rer. En viktig uppgift för samhället är att ta till vara denna kraft av ent-<br>reprenörskap och uppmuntra dess positiva utveckling.</p>
<h4>5.3.1 Lära för livet - modern kunskapssyn i skolan</h4>
<p>Regeringens bedömning: Skolans arbetssätt måste bidra till att<br>utveckla elevernas förmåga att lära. Inom kort kommer regeringen att<br>lägga fram sin skrivelse med utvecklingsplan för forskola, skola och<br>vuxenutbildning till riksdagen. I denna plan kommer regeringen att<br>mer utförligt redovisa sin syn på dessa frågor.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Ungdomar möter i dag helt andra<br>krav på utbildning än tidigare. Ett allt mer föränderligt samhälle och en<br>mer krävande arbetsmarknad ställer högre och delvis nya krav på kom-<br>petens. Dagens ungdomar ställs därmed inför andra utmaningar än de<br>som mött tidigare generationer. Ungdomar har dessutom egna mål och<br>uppfattningar om vad som är viktigt i livet och vilken utbildning de öns-<br>kar. I skeden av snabb samhällsomvandling förändras kraven på både<br>skolans kunskapsinnehåll och arbetsformer.</p>
<p>Utvecklingen går i dag mot allt högre krav på behärskning av vissa<br>grundläggande kompetenser. Det krävs exempelvis en mycket god för-<br>måga att uttrycka sig muntligt och skriftligt och att snabbt ta till sig skri-<br>ven information såväl inom de flesta yrken som i samhällslivet i övrigt.<br>Krav på förmåga att utnyttja matematiska metoder, symboler och<br>modeller återkommer också inom allt fler områden.</p>
<p>Förändringstakten inom samhälls- och arbetslivet innebär samtidigt att<br>dagens unga inte kan räkna med att bli fardigutbildade i skolan. I stället<br>måste skoltiden ses som grunden till ett livslångt lärande. I ett sådant per-<br>spektiv är det viktigt att utveckla elevernas självförtroende och lust att<br>lära. Skolans arbetssätt måste också bidra till att utveckla elevernas för-<br>måga att lära sig. Utbildningen skall inte bara förse eleverna med kun-<br>skaper utan också förse dem med de verktyg som behövs för att kunna<br>skaffa nya kunskaper när behov uppstår. En utvecklad förmåga att kunna<br>förstå, analysera och sålla information och omvandla den till egen kun-<br>skap är avgörande för ungas möjligheter på framtidens arbetsmarknad.</p>
<p>Regeringen kommer att redovisa sin syn på dessa frågor i en utveck-<br>lingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning som läggs fram inom<br>kort. I utvecklingsplanen kommer också att behandlas hur gymnasiesko-<br></p>
<p>55</p>
<p>lans utbud bättre än i dag skall erbjuda eleverna intressanta val mellan Prop. 1998/99:115<br>program och inriktningar som förbereder för såväl arbetsliv och fortsatta<br>studier som för ett vuxenliv.</p>
<h4>5.3.2 Nätverk till stöd för nya verksamheter över hela landet</h4>
<p>Regeringens bedömning: Olika ungdomscentrum har under senare år<br>etablerats över i stort sett hela landet. Uppbyggnaden av nätverk för<br>att stärka erfarenhetsutbytet och stimulera till att liknande verksam-<br>heter etableras på nya orter och i fler bostadsområden bör stödjas.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Under 1980- och 1990-talen har<br>det ideella engagemanget och frivilligarbetet böljat organisera sig i nya<br>former. På ungdomsområdet har sociala entreprenörer byggt upp breda<br>verksamheter i form av träffpunkter och ungdomshus på olika håll i lan-<br>det. De bygger alla på lokala förutsättningar och kan omfatta olika verk-<br>samheter såsom kultur- och utbildningsaktiviteter inom ett och samma<br>projekt. Verksamheten kan drivas av t.ex. en ideell förening, en stiftelse<br>eller ett kooperativ, men gemensamt för dem alla är att de inte entydigt<br>kan räknas in i någon traditionell samhällssektor.</p>
<p>Finansieringen till ett och samma projekt sker i princip alltid från flera<br>bidragsgivare och finansieringskällor. I stort sett samtliga verksamheter<br>får kommunala bidrag från en eller flera olika förvaltningar. Andra vik-<br>tiga finansieringskällor utgörs av statliga medel från främst Arbetsmark-<br>nadsverket och Ungdomsstyrelsen, medel från EU:s strukturfonder samt<br>projektbidrag från olika stiftelser och fonder. Även bidrag från olika<br>sponsorer förekommer i allt större utsträckning. Likaså kan viss försälj-<br>ning också bidra till att finansiera verksamheterna.</p>
<p>En del av dessa nya ungdomscentrum har etablerade folkrörelser och<br>studieförbund som huvudmän medan andra är nybildade och helt fristå-<br>ende organisationer.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning har dessa nya verksamheter på ett<br>väsentligt sätt bidragit till utvecklingen av aktiviteter för ungdomar. Det<br>har i allmänhet skett på ungdomars egna villkor. Verksamheterna präglas<br>av att se ungdomars resurser och möjligheter också när det gäller ung-<br>domar med sociala problem och de ger, liksom arbete i t.ex. ungdomsor-<br>ganisationerna, breda möjligheter till ett konstruktivt informellt lärande.<br>Dessa nya verksamheter visar också ofta på mycket goda resultat när det<br>gäller att nå socialt utsatta ungdomar även när aktiviteterna primärt<br>handlar om kultur och annan fritidsverksamhet.</p>
<p>Regeringen ser positivt på att dessa nya verksamheter i allt större<br>utsträckning knyter kontakter och utbyter kunskap och erfarenheter. Till-<br>sammans utgör dessa nya lokala ungdomsverksamheter något av en väx-<br>ande folkrörelse. Regeringen avser därför att ekonomiskt stödja upp-<br>byggnaden av nätverk dem emellan i syfte att såväl stärka erfaren-<br>hetsutbytet som att stimulera framväxten av liknande verksamheter på<br>nya orter och i fler bostadsområden.</p>
<p>56</p>
<p>5.3.3</p>
<h4>Informell utbildning - en nyckel till framtida kompeten-<br>ser</h4>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Regeringens bedömning: Ungdomsstyrelsen bör fa i uppdrag att<br>föreslå metoder som gör det möjligt att bättre ta till vara den infor-<br>mella utbildning som sker i bl.a. olika ungdomsföreningar och ung-<br>domsprojekt samt genom organiserat ungdomsutbyte.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Den viktigaste platsen för<br>ungdomars kunskapsutveckling är alltjämt skolan. Samtidigt har unga<br>människor under senare år själva skaffat sig flera andra metoder för att<br>söka kunskap och utveckla sin kompetens. Skolan som kunskapsför-<br>medlare har därmed fått konkurrens.</p>
<p>Regeringen gav i regleringsbrevet för år 1998 Ungdomsstyrelsen i<br>uppdrag att. i samråd med Arbetsmarknadsstyrelsen, studera de särskilda<br>insatser mot ungdomsarbetslösheten som genomförs i Storbritannien och<br>Frankrike. Ungdomsstyrelsen skulle särskilt identifiera de erfarenheter<br>som skulle kunna överföras till Sverige. I sin återrapportering av uppdra-<br>get den 1 februari 1999 redovisade Ungdomsstyrelsen ett antal likheter<br>och skillnader mellan ungdomsåtgärder i Sverige och de två andra län-<br>derna. Bland de skillnader myndigheten särskilt betonade återfanns att<br>man i såväl Storbritannien som Frankrike strävar efter meritvärdering av<br>de arbetsmarknadspolitiska insatserna, bl.a. genom ett mer systematiskt<br>arbete med intyg och referenser.</p>
<p>Vid sidan av skolan och olika arbetsmarknadspolitiska insatser före-<br>kommer i Sverige också en rad andra aktiviteter som påtagligt bidrar till<br>unga människors kompetensutveckling. Den ökade förekomst av olika<br>typer av ungdomsprojekt som beskrivs ovan i kapitel 5.3.2 har påtagligt<br>bidragit till detta. Senare års ökning av det internationella ungdomsutby-<br>tet är en annan viktig faktor. Den kraftiga utvecklingen inom JT-området,<br>inte minst genom Internet, har också blivit en källa till nya vägar för att<br>finna kunskap och utveckla kompetens.</p>
<p>Med dagens krav är det en brist att informell kompetens, inhämtad<br>genom informella utbildningar och erfarenheter, inte kan ge någon form<br>av formellt meritvärde. Detta betyder att kunskaper och erfarenheter som<br>exempelvis förvärvats hos en arbetsgivare inom ramen för en arbets-<br>marknadsåtgärd inte kan tillgodoräknas som en merit. För att skapa en<br>rättvisande bild av ungdomars kompetens och för att förbättra ungdomars<br>möjligheter på arbetsmarknaden är det viktigt att finna metoder för bättre<br>meritvärdering av informell utbildning. I sitt slutbetänkande Validering<br>av utländsk yrkeskompetens (SOU 1998:165) beskrev utredningen för<br>värdering av utländsk yrkesutbildning på gymnasial nivå och utländska<br>arbetslivserfarenheter en metod som skulle kunna vara överförbar också<br>till detta sammanhang. Slutbetänkandet är f.n. föremål för remissbehand-<br>ling.</p>
<p>Regeringen avser att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att söka vägar<br>och föreslå metoder för att bättre uppmärksamma värdet av den infor-</p>
<p>57</p>
<p>mella utbildning som sker i bl.a. olika ungdomsföreningar och ungdoms-<br>projekt samt genom organiserat ungdomsutbyte.</p>
<h4>5.3.4 Ungdomar som entreprenörer - att skapa sina egna jobb</h4>
<p>Regeringens bedömning: Ungdomsstyrelsen bör få i uppdrag att, i sam-<br>råd med NUTEK och Sveriges exportråd, analysera utvecklingen av den<br>s.k. upplevelseindustrin - särskilt musik, liksom litteratur och drama -<br>samt lämna förslag till insatser som kan särskilt uppmuntra ungdomars<br>initiativ på detta område.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Ungdomar är ofta nyfikna och<br>många har en stark entreprenörsanda. Det är viktigt att samhället visar sin<br>tilltro till ungdomar och deras förmåga. I takt med den allt snabbare sam-<br>hällsutvecklingen öppnas ständigt nya möjligheter för idéer som kan leda<br>till nya företag och därmed arbeten. Det är viktigt att ungdomar upp-<br>muntras att ta till vara dessa möjligheter. Det kommer i framtiden troli-<br>gen inte att vara lika självklart för dagens ungdomar som det varit för<br>tidigare generationer att gå in på en redan befintlig arbetsmarknad. De<br>måste räkna med att ha större beredskap för fortsatta och nya studier och<br>andra utvecklingsvägar samt att i högre utsträckning kunna skapa sina<br>egna jobb.</p>
<p>Dagens unga besitter värdefull kompetens som ger dem goda förutsätt-<br>ningar att skapa nya arbetstillfällen. Exempel på detta är ungdomars för-<br>språng på IT-området, ungdomars närhet till och känsla för nya värde-<br>ringar och trender i samhället samt många ungdomars erfarenheter av att<br>verka i miljöer med människor med olika etnisk och kulturell bakgrund.<br>Det är också angeläget att särskilt uppmärksamma och ta till vara kvin-<br>nors och flickors erfarenheter och initiativ.</p>
<p>Framgångsrika företag agerar i ökad utsträckning på globala markna-<br>der. I takt med bl.a. denna utveckling har IT blivit ett allt viktigare red-<br>skap. Genom IT-utvecklingen, inte minst den ökade kommunikationen<br>via Internet, är de globala marknaderna inte längre förbehållna enbart de<br>stora multinationella företagen. I dag kan också ett litet företag sälja sina<br>varor och tjänster till helt andra delar av världen. Ofta svarar ungdomar<br>för dessa företag och inte sällan återfinns lokalerna i hemmet.</p>
<p>Ungdomar med annan etnisk och kulturell bakgrund är en värdefull<br>resurs för Sverige. Genom sina erfarenheter och kontakter med andra<br>länder och kulturer besitter de kunskap och kompetens som är särskilt<br>viktig.</p>
<p>Många ungdomar lever ett liv där de inte tydligt skiljer på arbete och<br>fritid. Vanligtvis beror detta på ett starkt personligt engagemang och<br>intresse. Ur dessa olika intressen växer ofta idéer som sedermera kan<br>utvecklas till affärsidéer. Inom såväl den s.k. upplevelseindustrin som IT-<br>och Intemetindustrin är ungdomar ofta upphovsmännen.</p>
<p>Den växande upplevelseindustrin kan förväntas få allt större betydelse<br>ur sysselsättningssynpunkt. Den rymmer redan i dag många aktiviteter<br>som ungdomar tagit initiativ till, från exempelvis forsränning och bungy-<br></p>
<p>58</p>
<p>jump till s.k. nycirkus. Musikbranschen upptar en unik position inom<br>upplevelseindustrin. Den är redan stor, den utvecklas hela tiden och den<br>består till mycket stor del av unga människor. Musikbranschen har en<br>utvecklingspotential som det finns anledning att uppmärksamma i olika<br>sammanhang.</p>
<p>Mot denna bakgrund avser regeringen att ge Ungdomsstyrelsen i upp-<br>drag att analysera utvecklingen av upplevelseindustrin samt lämna för-<br>slag till insatser för att särskilt uppmuntra ungdomars initiativ på detta<br>område. Det bör också vara Ungdomsstyrelsens uppdrag att bevaka att<br>kvinnors och flickors initiativ får rättmätigt utrymme. Arbetet bör ske i<br>samråd med NUTEK och Sveriges exportråd. Arbetet bör också bedrivas<br>i samverkan med berörda organisationer, däribland kvinnoorganisatio-<br>nerna.</p>
<p>I dag startas drygt vart femte företag av en person som är mellan 19<br>och 29 år. Undersökning från Entreprenörsbarometem (1997/98) visar att<br>fler än hälften av alla unga är intresserade av att starta eget företag.<br>Staten stödjer via olika uppdrag flera initiativ inom ungt företagande. Ett<br>projekt som arbetar med attityder till eget företagande är Entreprenörskap<br>i skolan, som drivs av NUTEK, Närings- och teknikutvecklingsverket.<br>Syftet är att genom olika projekt inom skoloma lära ut och främja<br>entreprenörskap och företagande. Vidare har NUTEK bl.a. webbsidan,<br>Direktsvar - som riktar sig till alla som vill starta eller som driver företag<br>- och telefontjänsten Startlinjen samt en finansieringsdatabas som är<br>tillgänglig via Internet. Det är i stor utsträckning unga som använder sig<br>av hemsidorna. På gymnasienivå finns Ung Företagsamhet som är en<br>organisation som hjälper ungdomar att under ett års tid starta, driva och<br>utveckla ett eget företag. Sedan starten år 1980 har ungefår 48 000<br>ungdomar deltagit i programmet som får stöd från bl.a. ALMI<br>Företagspartner AB, som stödjer ungdomars företagande och därvid<br>fungerar som rådgivare samt förmedlar kontakter och lån.</p>
<p>Sverige deltar med tolv skolor i Nordiska miniterrådets projekt Ent-<br>reprenörskap som utbildningsmål för ungdom åren 1997-2000. I projek-<br>tet arbetar 38 skolor från de nordiska länderna med tio olika teman.</p>
<p>När det gäller de allmänna villkoren för företagande har ett flertal be-<br>slut fattats om bl.a. regelförenkling och förbättrad myndighetsservice<br>som även kommer att underlätta för unga att driva företag. Det finns flera<br>privata initiativ som syftar till att stödja unga entreprenörer, t.ex. Junior-<br>handelskammaren, som syftar till att utveckla unga människor i bl.a.<br>ledar- och entreprenörskap och Robinson Crusoe, som hjälper unga fö-<br>retagare att starta eget och ger individuell vägledning i upp till nio måna-<br>der.</p>
<p>Regeringen har vidare beslutat att bidra med 5,8 miljoner kronor till en<br>nationell informationssatsning om den kooperativa företagsformen.<br>Denna satsning går under namnet Starta eget tillsammans och genomförs<br>av de lokala kooperativa utvecklingscentra (LKU) som finns i samtliga<br>län. Ett kooperativt företag kan vara en bra lösning för t.ex. unga som vill<br>dela lika på ansvaret för företaget. Informationssatsningen kommer<br>därför att samordnas med en ungdomsinriktad kampanj, ledd av<br></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>59</p>
<p>Kooperativa institutet med stöd från Näringsdepartementet, som bl.a.<br>kommer att resultera i en TV-serie.</p>
<h3>5.4 Ökat stöd till ungdomars engagemang för demokrati,<br>rättvisa och framtidstro</h3>
<p>Det finns mycket som skiljer ungdomar åt - kön, klass, etnicitet,<br>bostadsort m.m. Detta avspeglar sig också i skilda levnadsförhållanden<br>och i skilda fritids- och kulturvanor. Regeringen vill bejaka de olikheter<br>som är resultatet av en större öppenhet och tolerans och av den ökande<br>kulturella och etniska mångfalden. Utan dessa olikheter skulle Sverige<br>stagnera och inte kunna fortsätta en dynamisk samhällsutveckling.</p>
<p>Samtidigt ser regeringen med oro på de olika villkor som följer av<br>ökande klasskillnader och av den svaga framtidstro som finns hos vissa<br>grupper av ungdomar. Det är också viktigt att ungdomar med funktions-<br>hinder har lika möjligheter att fullt ut ta del av samhällslivet, något som<br>kräver en konsekvent handikappanpassning av det offentliga rummet.<br>Regeringen vill betona vikten av aktiviteter och mötesplatser där olika<br>åldersgrupper och generationer kan mötas för att motverka effekterna av<br>att vuxna och ungdomar i Sverige i dag på många sätt lever i skilda värl-<br>dar. Här spelar samling kring bl.a. musik och dans en avgörande roll.</p>
<p>Regeringen vill vidare betona vikten av att möta och ta till vara kraften<br>hos den stora kull tonåringar - tonårsboomen - som inträffar under 2000-<br>talets första år. Ungdomar är en viktig resurs i samhället och en stor<br>grupp unga människor är i första hand en stor tillgång. Däremot är det<br>viktigt att redan nu inleda en planering på såväl lokal som central nivå<br>för att möta ungdomarnas rimliga krav på utrymme inom fritids- och<br>kulturliv.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h4>5.4.1 Förstärkt stöd till lokal ungdomsverksamhet - bidrag<br>från AB Svenska Spel</h4>
<p>Regeringens bedömning: Under kommande år kommer bam- och<br>ungdomsorganisationerna att tillföras betydande belopp genom det<br>överskott som genereras från det värdeautomatspel som AB Svenska<br>Spel har koncession på att bedriva. Det framtida överskottet från vär-<br>deautomatspel bedöms uppgå till uppskattningsvis 250 miljoner kro-<br>nor årligen i samband med att 7 000 värdeautomater har placerats ut<br>på restauranger. Av överskottet bör 20 procent tillfalla bam- och ung-<br>domsorganisationernas lokala verksamhet vilket innebär ett tillskott<br>på uppskattningsvis 50 miljoner kronor årligen.</p>
<p>Ungdomsstyrelsen bör fa i uppdrag att utarbeta förslag till hur dessa<br>medel skall fördelas till bam- och ungdomsorganisationernas lokala<br>verksamhet med inriktning på såväl kultur som fritid.</p>
<p>60</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen beslutade, i samband<br>med att den nu gällande lotterilagen trädde i kraft den 1 januari 1995, att<br>tillåta en ny typ av spelautomat i Sverige - värdeautomaten - för spel i<br>samband med restaurangverksamhet. Överskottet från dessa värdeauto-<br>mater skulle tillfalla det lokala föreningslivets bam- och ungdomsverk-<br>samhet. Våren 1996 beslutade riksdagen att denna öronmärkning av<br>överskottet skulle ersättas av ett system för vinstdelning mellan staten<br>och föreningslivet, vilket skulle baseras på överskottet från värdeauto-<br>matema (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248).<br>Med anledning av att säkra prognoser om värdeautomatemas vinstut-<br>veckling hittills har saknats har införandet av vinstdelningssystemet för-<br>senats.</p>
<p>Regeringen har tidigare aviserat att framtida överskott från värdeauto-<br>matspel som skall tillfalla det lokala föreningslivets bam- och ungdoms-<br>verksamhet bedöms uppgå till 250 miljoner kronor årligen i samband<br>med att 7 000 automater placerats ut på restauranger (prop. 1998/99:80).<br>Av den summan bör 20 procent tillfalla ungdomsorganisationerna. Detta<br>skulle innebära ett årligt tillskott på uppskattningsvis 50 miljoner kronor.<br>Resterande 80 procent bör i enlighet med vad regeringen angav i den till<br>riksdagen nyligen överlämnade propositionen En idrottspolitik för 2000-<br>talet (prop. 1998/99:107) tillfalla idrottsrörelsens lokala bam- och ung-<br>domsverksamhet.</p>
<p>Regeringen anser att ungdomsorganisationerna spelar en ovärderlig<br>roll som bärare och förmedlare av demokratiska värden i samhället. Det<br>är i den lokala föreningen som många ungdomar för första gången kom-<br>mer i kontakt med praktisk demokrati och lär sig att uppskatta och<br>använda den. Medlen skall därför i första hand stärka de lokala förening-<br>arnas ordinarie och mer långsiktiga verksamhet. Ett visst utrymme skall<br>dock också kunna ges till nya organisationer och verksamhetsformer som<br>inte passar in i de regler som gäller för statsbidrag och projektstöd från<br>etablerade statliga bidragsgivare, fonder och stiftelser.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h4>5.4.2 Stöd till utvecklingen av ungas egen organisering</h4>
<p>Regeringens bedömning: Den pågående satsningen på föreningsut-<br>veckling inom ungdomsorganisationerna bör fortsätta ytterligare två<br>år. Inom denna satsning bör de politiska ungdomsförbunden ges möj-<br>ligheter att medverka i skolan även när det inte är valår.</p>
<p>Skälen till regeringens bedömning: Den enkla grunden för allt före-<br>ningsliv är att förena sig med andra för att göra något tillsammans. Det<br>kan handla om att arbeta för ett gemensamt mål, att genomföra ett projekt<br>eller att tillsammans utveckla ett gemensamt intresse men kanske framför<br>allt att ha roligt ihop. Föreningsarbete kan samtidigt ge kunskap om<br>organisationsarbete och möjlighet att påverka och åstadkomma något.</p>
<p>Utvecklingen under 1980- och 1990-talen visar att andelen ungdomar<br>som väljer att organisera sig i den traditionella föreningsformen minskar<br></p>
<p>61</p>
<p>medan det totala antalet bidragsgrundande medlemmar i ungdomsorga-<br>nisationer legat rätt stabilt kring 600 000 under slutet av 1990-talet. Ung-<br>domar är engagerade och organiserar sig men söker nya, flexibla och mer<br>öppna organisationsformer. Föreningar är inte alltid avsedda att verka<br>under lång tid utan bildas allt oftare kring en särskild fråga eller ett kon-<br>kret projekt.</p>
<p>Staten och kommunerna har sedan lång tid tillbaka gett stöd till ung-<br>domars föreningsliv. Regeringen anser att en fortsatt utveckling av ung-<br>domars egna organisationer är av stor vikt för ungdomars möjligheter att<br>skapa de redskap som behövs både för ett ökat inflytande och för en fritid<br>på egna villkor. En central uppgift för ungdomspolitiken är därför att<br>stödja ungdomars egen organisering inom såväl hobby organisationer och<br>kulturföreningar som politiska ungdomsförbund och andra samhällspoli-<br>tiskt engagerade organisationer och projekt. Regeringen avser att avsätta<br>särskilda medel för att ekonomiskt stödja organisations- och verksam-<br>hetsutveckling inom såväl befintliga som nya ungdomsorganisationer,<br>paraplyorganisationer och nätverk. Inom ramen för denna satsning bör<br>särskilt uppmärksammas de politiska ungdomsförbundens möjligheter att<br>verka på skoloma också när det inte är valår.</p>
<h4>5.4.3 Idrotten - vår största ungdomsrörelse</h4>
<p>Regeringens bedömning: Idrottens lokala aktivitetsstöd bör förstär-<br>kas och det bör göras särskilda insatser för idrottande ungdomar i<br>åldern 21 till 25 år.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Enligt Ungdomsstyrelsens rap-<br>port Fritid i skilda världar uppger 45 procent av flickorna i åldern 13-25<br>år att de är medlemmar i en idrottsförening. Motsvarande siffra för poj-<br>karna är 55 procent. Inom vissa idrotter som exempelvis gymnastik,<br>konståkning och ridsport är, enligt uppgifter från Riksidrottsförbundet,<br>flickorna i klar majoritet. Av tonåringarna i åldern 13-15 år uppger drygt<br>60 procent att de minst en gång i månaden tävlar eller tränar för att tävla.<br>Motsvarande siffra för ungdomar i åldern 19-25 år ligger på 33 procent.<br>Däremot är andelen ungdomar som anger att de minst en gång i månaden<br>tränar och idrottar för att motionera rätt stabilt över åldersgrupperna -<br>cirka 40 procent. Idrotten kan därför anses vara vår största ungdomsrö-<br>relse.</p>
<p>Genom att idrotta får många ungdomar utlopp för sin glädje och sin<br>spontanitet. De attityder och värderingar som förmedlas genom idrotten<br>präglar i stor utsträckning många ungdomars personliga utveckling.<br>Ungdomar utvecklas olika snabbt i olika avseenden vilket ställer sär-<br>skilda krav på ledarna. Det är särskilt under tonåren också viktigt att hän-<br>syn tas till flickors och pojkars olika villkor och förutsättningar i idrotten.</p>
<p>Ungdomars spontana idrottande utövas bäst i enkla former i bostads-<br>området. Det är en viktig uppgift för idrottsrörelsen att i samverkan med<br></p>
<p>62</p>
<p>kommunen göra detta möjligt. Lättillgängliga grönområden i bostadsom-<br>rådena och öppna skolgårdar ger goda förutsättningar för detta.</p>
<p>Under de tidiga tonåren är det viktigt att ungdomsidrotten präglas av<br>principer om lekfullhet, allsidig träning och möjlighet att pröva flera<br>idrotter. Hänsyn måste tas till att fysiska och psykiska förutsättningar kan<br>variera kraftigt inom en åldersgrupp. Könstillhörigheten far vidare efter<br>hand en ökad betydelse.</p>
<p>Vissa ungdomar har talang och vilja att satsa helhjärtat på en elitidrott-<br>skarriär, medan andra fortsätter att idrotta enbart för gemenskapens,<br>lustupplevelsens och det egna välbefinnandets skull. För att alla skall<br>kunna utöva idrott på önskad nivå sker en uppdelning. Det är viktigt att<br>denna uppdelning inte sker för snabbt eftersom såväl flickor som pojkar<br>utvecklas olika fort och deras ambitioner dessutom kan variera över<br>tiden. Samtidigt är det en del av varje ungdoms utveckling till vuxen<br>individ att fa en realistisk självbild.</p>
<p>All tillgänglig statistik visar att det framför allt är under tonåren som<br>idrottsrörelsen tappar medlemmar. Detta beror till stor del på att ungdo-<br>mar far nya intressen men även till viss del på att många idrotter saknar<br>verksamhet som lockar flickor och pojkar att fortsätta idrotta på en lägre<br>nivå.</p>
<p>I den till riksdagen nyligen överlämnade propositionen En idrottspoli-<br>tikför 2000-talet (prop. 1998/99:107) konstaterade regeringen att idrotts-<br>rörelsens möjligheter till egen finansiering av sin verksamhet har en<br>mycket stor betydelse. Endast genom att själv skapa sin ekonomiska bas<br>kan idrottsrörelsens självständighet och oberoende säkerställas. Idrotten<br>far därför inte riskera att bli beroende av intäkter från privat näringsliv<br>eller kommersiell verksamhet. Det offentliga stödet har en grundläg-<br>gande betydelse, men inte heller detta får idrotten bli ensidigt beroende<br>av.</p>
<p>I propositionen befarar regeringen att det föreligger risk för att större<br>grupper av ungdomar inte längre har råd att delta i organiserad idrotts-<br>verksamhet, till följd av bl.a. höjda avgifter. Möjligheten att idrotta får<br>inte bli en klassfråga. Regeringen föreslår därför en kraftig förstärkning<br>av idrottens lokala aktivitetsstöd till bam- och ungdomsverksamhet.<br>Dessutom aviseras särskilda insatser för idrottande ungdomar i åldern 21<br>till 25 år.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h4>5.4.4 Ungas egna visioner inför millennieskiftet</h4>
<p>Regeringens bedömning: Sådana projekt bör stödjas ekonomiskt<br>som på olika sätt lyfter fram ungas tankar om framtiden och samhället<br>under det nya millenniets första tid.</p>
<p>Skälen till regeringens bedömning: Inför millennieskiftet engagerar<br>sig breda grupper i samhället i många samtal om framtiden. Regeringen<br>tillsatte i april 1998 en särskild kommitté — Millenniekommittén (dir.<br>1998:26) - med uppgift att genom särskilda initiativ stimulera en brett<br></p>
<p>63</p>
<p>förankrad framtidsdiskussion. En av kommitténs viktigaste uppgifter är<br>att engagera ungdomar i denna diskussion. Det finns ett värde i att följa<br>utvecklingen av ungas värderingar och visioner inför 2000-talet och att<br>diskutera idéernas betydelse för det framtida samhället. Dessa visioner<br>har också ett särskilt värde för den fortsatta utvecklingen av ungdomspo-<br>litiken. Regeringen har för avsikt att ge Ungdomsstyrelsens i uppdrag att<br>i samarbete med Millenniekommittén fördela stöd till projekt som lyfter<br>fram ungas tankar om samhället under det nya millenniets första tid.</p>
<h4>5.4.5 Bättre service till eldsjälar och projektmakare</h4>
<p>Regeringens bedömning: Ungdomsstyrelsen bör fa i uppdrag att<br>vidareutveckla det samarbete som byggts upp mellan centrala<br>bidragsgivare och som skall underlätta för de ungdomar som söker<br>stöd.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Skälen till regeringens bedömning: Projektstöd från centrala<br>bidragsgivare ges ofta utifrån myndighetens uppdrag att t.ex. förebygga<br>ohälsa (Folkhälsoinstitutet) eller stärka konsumenternas makt och kun-<br>nande (Konsumentverket). Ungdomsstyrelsen har som uppgift att fördela<br>statens bidrag till ungdomsorganisationerna men beviljar också stöd<br>inom särskilda projektsatsningar. Inom kulturområdet fördelar Kulturrå-<br>det och Stiftelsen Framtidens Kultur stöd till olika projekt. Arvsfonds-<br>delegationen fördelar stöd ur Allmänna arvsfonden till utveckling av ide-<br>ell verksamhet till förmån för bl.a. ungdomar. Slutligen spelar också stu-<br>dieförbunden, som erhåller statsbidrag från Folkbildningsrådet, en väx-<br>ande roll för ungdomars möjligheter att forma sina egna projekt.</p>
<p>Inom ungdomsområdet har på senare år bildats ett nätverk för centrala<br>bidragsgivare på ungdomsområdet. I nätverket ingår f.n. Ungdomsstyrel-<br>sen, Folkhälsoinstitutet, Kulturrådet, Stiftelsen Framtidens Kultur, Kon-<br>sumentverket, Integrationsverket och Arvsfondsdelegationen. Deltagarna<br>i nätverket har konstaterat att det bland många ungdomar råder stor<br>förvirring om vem som stödjer vad och varför. För att underlätta för de<br>organisationer som söker stöd ger nätverket under år 1999 för första<br>gången ut gemensam information om sina stödformer (se bilaga 9).</p>
<p>Regeringen har för avsikt att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att vida-<br>reutveckla detta samarbete med syfte att underlätta för de ungdomar som<br>söker bidrag till bl.a. olika projekt. Detta kan ske genom t.ex. tydligare<br>beskrivning av ändamål och inriktning på de olika bidragsgivarnas stöd-<br>former. Ett utvecklat samarbete kring former och rutiner vid ansök-<br>ningsförfarandet bör också övervägas. I detta sammanhang bör särskilt<br>uppmärksammas den möjlighet som den i avsnitt 5.1.6 beskrivna Ung-<br>domskanalen kommer kunna erbjuda vad gäller att samlat få information<br>på detta område.</p>
<p>64</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h2>6 Ungdomspolitik i kommunerna</h2>
<p>I detta avsnitt redovisar regeringen vissa principiella resonemang kring<br>främst den kommunala fritids- och kulturpolitiken, men också kring<br>några viktiga inslag i utvecklingen av en samlad kommunal ungdomspo-<br>litik.</p>
<h3>6.1 En kommunal helhetssyn på ungdomar</h3>
<p>Flera exempel visar att det i kommunerna finns goda erfarenheter av att<br>bryta det traditionella sektorstänkandet och arbeta med ungdomsfrågor<br>utifrån en helhetssyn på ungdomars situation. Regeringen ser mycket<br>positivt på det sektorsövergripande ungdomsarbete som utvecklats inom<br>den kommunala ungdomspolitiken under senare år. Detta arbete har sär-<br>skilt uppmärksammats genom att Ungdomsstyrelsen sedan år 1996 delar<br>ut en särskild utmärkelse - årets ungdomskommun. De tre kommuner<br>som hittills fatt utmärkelsen - Gällivare (1996), Jönköping (1997) och<br>Skellefteå (1998) - utgör alla bra exempel på kommuner som utvecklat<br>en aktiv och samlad kommunal ungdomspolitik. Gemensamt för dessa är<br>att de på olika sätt har låtit ungdomar vara delaktiga i att Utarbeta lokala<br>ungdomspolitiska handlingsprogram som präglats av en helhetssyn på<br>ungdomars situation.</p>
<p>Under 1990-talet har särskilda ungdomsråd bildats i många kommuner.<br>Våren 1999 finns cirka 100 ungdomsråd. Genom ungdomsråden kan de<br>unga bli direkt delaktiga i närmiljön. Ungdomsråden bör därför ses som<br>ett av flera sätt att öka ungas samhällsengagemang och som en ny form<br>för att påverka lokalsamhällets utveckling. Olika former av ungdomsråd<br>och liknande forum kan skapa en kontinuerlig dialog mellan kommunens<br>ungdomar och beslutsfattare, något som även kan bli en väg in till vidare<br>engagemang i olika samhällsfrågor. Ungdomsstyrelsen har haft regering-<br>ens uppdrag att stödja denna utveckling. Slutsatser och erfarenheter från<br>detta uppdrag redovisades den 1 april 1999 till regeringen i en utvärde-<br>rande rapport, vilken kommer att publiceras och spridas under året.</p>
<p>Regeringen ser positivt på en fortsatt utveckling av de kommunala<br>ungdomsråden och vill understryka vikten av att metoderna för ungdo-<br>mars inflytande i lokalsamhället utformas efter varje kommuns egna för-<br>utsättningar.</p>
<p>3 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 115</p>
<h3>6.2</h3>
<h3>Fritids- och kulturpolitik i kommunerna</h3>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Tonårsboom</p>
<p>Den kommunala kultur- och fritidsverksamheten regleras i huvudsak inte<br>genom lag utan är en frivillig kommunal verksamhet som omsluter cirka<br>17 miljarder kronor. Förutsättningarna för den kommunala kultur- och<br>fritidspolitiken kommer väsentligt att påverkas av den kraftiga ökning av<br>antalet tonåringar som inleder 2000-talet. Exempelvis kommer det år<br>2007 att finnas cirka 745 000 ungdomar i åldern 14—19 år, att jämföra<br>med cirka 610 000 år 1999. Det är den s.k. babyboomen från början av<br>1990-talet som blir en tonårsboom. De nya krav som därmed kommer att<br>ställas på kommunerna innebär såväl möjligheter som problem.</p>
<p>En kommunal planering inför denna situation pågår framför allt inom<br>skolans område, men utvecklingen ställer också krav på planering inom<br>fritids- och kulturområdet. Det blir därför naturligt att rikta en relativt<br>sett större del av resurserna för fritid och kultur mot sådana verksamheter<br>som engagerar ungdomar.</p>
<p>Brist på unga vuxna</p>
<p>En annan sida av den demografiska strukturen är att ungdomar i åldern<br>20-25 år kommer att vara en ovanligt liten grupp år 2007. Det innebär en<br>risk för att det temporärt kommer att uppstå brist på ungdomar på väg in<br>på arbetsmarknaden. Samtidigt kommer ett stort antal anställda i kom-<br>munerna att uppnå pensionsåldern under de tio närmaste åren. Dessa om-<br>ständigheter kan inom den kommunala verksamheten bl.a. komma att<br>försvåra nyrekryteringen av ungdomsledare.</p>
<p>Rättvisa</p>
<p>Den kommunala fritidsverksamheten kommer på 2000-talet att möta en<br>växande ungdomsgeneration som präglats av allt mer skilda levnadsför-<br>hållanden och kulturell mångfald. Detta kommer, enligt regeringens<br>bedömning, att ställa krav på stor flexibilitet i den kommunala fritids-<br>och kulturpolitiken. Kommunerna har i sina budget- och verksamhets-<br>planeringar att ta ställning till många viktiga prioriteringar mellan olika<br>behov inom den kommunala verksamheten. Det är dock enligt regering-<br>ens bedömning också viktigt att den andel av resurserna som under de<br>senaste åren satsats på att möta de stora barnkullarna i möjligaste mån<br>görs tillgängliga för dem när de blir tonåringar.</p>
<p>Regeringen vill i samband med detta understryka vikten av att alla<br>ungdomar, oavsett bakgrund, måste få jämlika möjligheter till en<br>meningsfull fritid. Vid utformningen av den lokala kultur- och fritidspo-<br>litiken måste såväl flickors som pojkars olika behov beaktas. Det är<br>också särskilt angeläget att uppmärksamma de behov som ungdomar med<br>olika former av funktionshinder har.</p>
<p>66</p>
<p>Erfarenheter från arbetet med Kultur i hela landet</p>
<p>Inom Regeringskansliet har arbetsgruppen Kultur i hela landet<br>(Kul996:A) arbetat med det nationella Kulturåret 1998. Under våren<br>1999 kommer arbetsgruppen att lämna en rapport från sitt arbete. Arbets-<br>gruppen har under sitt arbete fått många viktiga erfarenheter vad gäller<br>det lokala utrymmet för ungdomars egna kulturaktiviteter. Svårigheterna<br>for ungdomarna ligger, enligt arbetsgruppen, många gånger i att de<br>kommunala kultur- och fritidsbudgetama till så stor del är uppbundna i<br>fasta anläggningar och institutioner eller i projekt som beslutas redan när<br>budgeten tas. Förutsättningarna för att ta till vara nya idéer är därmed<br>dåliga.</p>
<p>Ungdomars egna initiativ till kultur- och fritidsverksamhet kräver ofta<br>inte särskilt stora belopp, men är beroende av flexibla regler och förmåga<br>till snabba beslut. I just detta ligger såväl problemen som möjligheterna.<br>Erfarenheter från flera kommuner visar att det kan åstadkommas mycket<br>goda resultat med en budgetpost för oförutsedda behov, ett verkligt<br>inflytande från ungdomarna hur pengarna används samt tillgång till bra<br>och billiga lokaler.</p>
<p>Dessa slutsatser stämmer väl med de erfarenheter Ungdomsstyrelsen<br>samlat från hela fritidsområdet.</p>
<p>Generationsbokslut</p>
<p>Arbetsgruppen Kultur i hela landet tog våren 1998 initiativ till en förstu-<br>die om generationsbokslut på kultur- och fritidsområdena. Syftet var att<br>utveckla en metod for att granska hur resurserna till lokal kultur- och<br>fritidsverksamhet fördelas mellan olika generationer. Förstudien genom-<br>fördes i samarbete med Ungdomsstyrelsen och Kommunförbundets kul-<br>tur- och fritidssektion och visar ett antal intressanta metoder och tekniker<br>för att genomfora en sådan granskning. Regeringen följer med intresse<br>den vidare tillämpningen och utvecklingen av dessa metoder.</p>
<p>Studieförbunden - en viktig resurs</p>
<p>Regeringen ser positivt på den allt större roll som studieförbunden har<br>kommit att spela för ungdomars fritidsverksamhet. Som exempel kan<br>nämnas den omfattande musikverksamhet som studieförbunden driver<br>tillsammans med ungdomar. Hos studieförbunden kan ungdomar dess-<br>utom få visst ekonomiskt och administrativt stöd till egna projekt. Den<br>fria verksamhetsform som studieförbunden kan erbjuda passar både<br>organiserade ungdomar och ungdomar utan föreningsvana. Genom studi-<br>eförbunden och folkhögskolorna kanaliseras också ett stort statligt stöd<br>till folkbildning och kultur, varför ett närmare samarbete mellan ungdo-<br>mar och dessa förbund bör stimuleras.</p>
<p>Regeringen har emellertid noterat att det kommunala stödet till studie-<br>förbunden generellt sett minskar. Mot bakgrund av den breda och värde-<br>fulla ungdomsverksamhet som studieförbunden bedriver är detta beklag-<br>ligt. En av orsakerna till det minskade kommunala stödet skulle, enligt<br></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>67</p>
<p>Kommunförbundets bedömning, kunna vara att studieförbunden i dag<br>trots allt inte i tillräcklig utsträckning bedriver en bred verksamhet för<br>ungdomar. Regeringen bedömer att det ligger ett stort värde i att kom-<br>munerna och studieförbunden ömsesidigt fördjupar sitt samarbete så att<br>ungdomsinsatsema i kommunerna därigenom kan öka. Av särskild bety-<br>delse är den ledarutveckling som studieförbunden kan stödja olika ung-<br>domsföreningar med.</p>
<p>Det kommunala stödet till ungdomsföreningar</p>
<p>Såsom regeringen tidigare konstaterat är en mycket stor andel av ungdo-<br>marna med i någon förening. Föreningslivet fyller en viktig funktion för<br>ungdomar. Inom föreningarna organiseras fritidsaktiviteter och erbjuds<br>möjligheter för ungdomar att organisera sina egna aktiviteter. För kom-<br>munerna spelar föreningslivet en viktig roll genom att erbjuda en organi-<br>satorisk bas för viktiga delar av fritidsverksamheten i kommunen. Före-<br>ningarna spelar också en stor roll för ungdomars möjligheter till delak-<br>tighet och inflytande i lokalsamhället.</p>
<p>I många kommuner har stödet till idrottsrörelsen och till ungdomsor-<br>ganisationerna utformats inom ett och samma system. Regeringen kon-<br>staterade i den nyligen avlämnade idrottspolitiska propositionen En<br>idrottspolitik för 2000-talet (1998/99:107) att det statliga lokala aktivi-<br>tetsstödet i många fall varit alltför normerande för de kontantbidrag som<br>kommunerna betalar ut. Regeringen underströk därför betydelsen av att<br>det kommunala bidraget utformas utifrån lokala behov och möjligheter,<br>samt att sambandet mellan aktivitetsstödet till idrottsföreningar och till<br>ungdomsorganisationer slutgiltigt bör upphöra.</p>
<p>Stödet till ungdomars fritid bör utformas på ungdomars egna villkor.<br>Detta innebär att en mycket varierad verksamhet bör stödjas. Regeringen<br>vill därför understryka betydelsen av att det kommunala bidraget utfor-<br>mas utifrån lokala behov och möjligheter. Varje kommun bör utgå från<br>sina egna förutsättningar och utarbeta metoder för att i dialog med ung-<br>domar i kommunen utveckla flexibla system för stöd till ungdomars egna<br>fritidsverksamheter. I flera kommuner har man utvecklat verksamhets-<br>former som tillgodoser såväl detta som behovet av snabba beslut. Ett<br>exempel på detta är Ungdomsakuten i Jönköping.</p>
<p>Regeringen har under arbetet med bl.a. denna proposition inhämtat att<br>Kommunförbundet planerar att genomföra en regional seminarieverk-<br>samhet med samtliga kommuner om framtida policy för stöd till lokal<br>idrotts- och ungdomsverksamhet. Regeringen välkomnar detta initiativ.</p>
<p>Kommunal fritidsverksamhet i foreningsregi</p>
<p>Under 1990-talet har flera föreningar övertagit driften av kommunala<br>fritidsgårdar och liknande verksamheter. Regeringen ser positivt på<br>denna utveckling och vill understryka att drivkraften bör vara ambitionen<br>att öka brukarinflytandet, inte att minska kostnaderna. Samtidigt bör det<br>understrykas att tillgängligheten till lokalerna måste fördelas rättvist<br></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>68</p>
<p>mellan föreningens egna inre aktiviteter och den öppna verksamheten.<br>Föreningsdriften far inte heller innebära någon försämring av tillgäng-<br>ligheten för ungdomar oavsett social eller kulturell bakgrund eller olika<br>former av funktionshinder.</p>
<p>Regeringen har ett intresse av att följa utvecklingen av dessa frågor.<br>Sedan år 1998 arbetar en interdepartemental arbetsgrupp med frågor om<br>bl.a. villkoren för ideella föreningar, Arbetsgruppen om den sociala eko-<br>nomin och dess utveckling (In98:A). Under våren 1999 kommer gruppen<br>att lämna sin slutrapport i vilken bl.a. frågor kring föreningsdrift av<br>kommunala verksamheter beaktas.</p>
<h3>6.3 Satsning på Ung kultur</h3>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Regeringens bedömning: Det bör göras en särskild satsning på att<br>stödja och stimulera utvecklingen av ungdomars egna kulturverksam-<br>heter inom främst musik, teater, dans och eget skapande i syfte att öka<br>det lokala utrymmet för detta.</p>
<p>Skälen till regeringens bedömning: I dag är kultur ett stort ung-<br>domsintresse och i den unga kulturen finns de frön till förnyelse och den<br>växtkraft som kulturlivet måste ta till vara. Kulturen medverkar till<br>utveckling och förståelse av den egna identiteten, ger möjlighet att testa<br>gränser för tankar och erfarenheter, bryta mönster, blanda intryck och<br>söka något nytt. Dagens ungdomar är den första generation som på allvar<br>växer upp med en etnisk och kulturell mångfald i Sverige samtidigt som<br>samhället är mer öppet än någonsin för den globala världskulturen. Ett<br>stöd till ungdomskulturen är därför ett viktigt stöd till den utveckling som<br>skapar vårt framtida kulturarv.</p>
<p>Kultur i olika former är i dag ett lika stort ungdomsintresse som idrott.<br>Genom bio, video och TV konsumerar ungdomar stora mängder rörliga<br>bilder och intresset för att själva berätta med hjälp av videokameran är<br>mycket stort. Att lyssna på musik är ett intresse som är gemensamt för<br>nästan alla ungdomar. Den s.k. upplevelseindustrin är också en viktig<br>framtidsbransch och en växande arbetsmarknad för ungdomar. Det finns<br>samtidigt ett brett gränsland mellan kultur som fritidssysselsättning och<br>som försöijning. Detta gränsland spelar stor roll för utvecklingen av ung-<br>domars kreativitet och entreprenörskap.</p>
<p>Regeringen anser det således vara en viktig ungdomspolitisk uppgift<br>att skapa ett ökat lokalt utrymme för ungdomars eget skapande och för<br>ung kultur. För att åstadkomma ett sådant ökat utrymme krävs åtgärder<br>både på central och lokal nivå. Regeringen avser därför, utifrån de erfa-<br>renheter som främst Ungdomsstyrelsen och Kulturrådet samlat, att<br>avsätta medel till en treårig satsning med detta syfte.</p>
<p>69</p>
<h3>6.4 Utveckling av nya lokala lösningar för ungdomars<br>fritidsverksamhet</h3>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Regeringens bedömning: Det bör göras en särskild satsning på för-<br>nyelse av mötesplatser, träffpunkter och annan fritidsverksamhet för<br>ungdomar. Detta bör göras för att stimulera verksamheter vars erfa-<br>renheter kan hjälpa kommunerna att klara de krav på utveckling som<br>ställs av bl.a. de stora tonårskullama i början på 2000-talet.</p>
<p>Skälen till regeringens bedömning: Regeringen har i kapitel 3.3.7<br>konstaterat att ungdomar värderar sin fritid högt. Ungdomars fritidsin-<br>tressen förändras ständigt och har i dag i många avseenden helt andra<br>förutsättningar än för tio år sedan. Hur detta kommer att förändras under<br>de kommande tio åren vet vi inte mycket om i dag. Den kommunala<br>kultur- och fritidsverksamheten kommer sannolikt att behöva bli föremål<br>för ständig förnyelse och omprövning. Detta kan exempelvis gälla beho-<br>vet av att utveckla den framtida yrkesrollen som fritidsledare och ung-<br>domsarbetare, men också behovet av nya slag av mötesplatser och<br>träffpunkter.</p>
<p>Som stöd i detta arbete behövs bra exempel på hur framtidens mötes-<br>platser och träffpunkter kan komma att se ut. Här kan staten fylla en upp-<br>gift i förhållande till kommunerna genom att ekonomiskt stödja projekt,<br>vars erfarenheter kan underlätta för kommunerna att utveckla sådana<br>platser och träffpunkter. Regeringen avser därför att initiera en särskild<br>satsning på förnyelse av mötesplatser, träffpunkter och annan fritidsverk-<br>samhet för ungdomar där föreningar och kommuner arbetar gemensamt.<br>Utveckling av den framtida ledarrollen bör också lyftas fram. Regeringen<br>vill särskilt betona vikten av att beakta jämställdhetsperspektivet i detta<br>arbete. En sådan förnyelse av fritids- och kulturpolitiken sker, enligt<br>regeringens bedömning, bäst i nära samverkan med ungdomars egna ini-<br>tiativ inom området. Stödet bör fördelas av Ungdomsstyrelsen, som i<br>detta arbete bör söka samverkan med bl.a. Kommunförbundet.</p>
<h3>6.5 Behovet av lokaler för ungdomsverksamhet</h3>
<p>Regeringens bedömning: Ungdomsstyrelsen bör fa särskilda riktlin-<br>jer för sitt uppdrag att kartlägga föreningslivets tillgång till olika slag<br>av lokaler för ungdomsverksamhet och kostnaderna för desamma.</p>
<p>Skälen till regeringens bedömning: Tillgången till lokaler är enligt<br>regeringens bedömning av mycket stor betydelse för ungdomars möjlig-<br>het till fritids- och kulturaktiviteter. I regleringsbrevet för år 1999 gav<br>därför regeringen ett uppdrag till Ungdomsstyrelsen att i samråd med<br>Kommunförbundet samt berörda myndigheter och samlingslokalorgani-<br>sationer göra en översyn av föreningslivets tillgång till lokaler av olika<br>slag för ungdomsverksamhet i hela landet. Uppdraget bör preciseras med<br></p>
<p>70</p>
<p>hjälp av särskilda riktlinjer. Regeringen avser att precisera uppdraget före<br>sommaren 1999. Regeringens ambition är att uppdraget skall kunna<br>redovisas i februari 2000.</p>
<p>Regeringen konstaterar att när det gäller lokaler har lösningarna i<br>kommunerna blivit alltmer varierande genom att bl.a. skola och fritids-<br>verksamhet har gemensamma lokaler. Det har även blivit allt vanligare<br>att skolor och bibliotek delar lokaler. Dessutom kan skolornas lokaler,<br>gymnastiksalar såväl som klassrum, ha en stor betydelse för olika typer<br>av verksamhet. En viktig fråga är därför att föreningarna har möjlighet att<br>fa tillgång till dessa lokaler också när skolan inte är öppen för skolverk-<br>samhet. Enligt regeringens mening är det kommunerna som har bäst för-<br>utsättningar att bedöma hur behovet av samlingslokaler bäst kan tillgodo-<br>ses. Kommunerna bedöms också ha stort eget intresse samt möjligheter<br>att finna lösningar för dessa behov.</p>
<p>Erfarenheter från det arbete som bedrivits i den tidigare nämnda<br>arbetsgruppen Kultur i hela landet visar att för ungdomar är det inte alltid<br>nya, egna lokaler som är det viktigaste. I stället kan de lokaler som<br>kommunen redan förfogar över anpassas till att också fungera för<br>ungdomars projekt och arrangemang. Här finns ett stort utrymme för<br>flexibilitet, fantasi och otraditionella lösningar.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>71</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h2>7 Internationellt samarbete</h2>
<p>Av EU:s 350 miljoner invånare utgör ungdomar i åldern 15-24 år 60<br>miljoner personer vilket motsvarar cirka 17 procent. De ungdomar som<br>växt upp på 1990-talet har rest över hela världen på ett sätt som ingen<br>tidigare generation haft möjlighet att göra. Därför beskrivs de ofta som<br>en internationell generation. Deras erfarenheter från vistelser utomlands<br>och deras språkkunskaper utgör en viktig resurs for dem själva och för<br>samhället.</p>
<p>Den 21 december 1995 inrättades på Civildepartementet en arbets-<br>grupp med uppgift att bl.a. utarbeta en svensk strategi för arbetet med<br>ungdomsfrågor i EU. Arbetsgruppens rapport Ungdomsfrågor i EU -<br>Förslag till en svensk strategi (Ds 1996:31) innefattar såväl övergripande<br>som mer konkreta förslag till åtgärder.</p>
<h3>7.1 En svensk strategi för ungdomsfrågor i EU</h3>
<p>Regeringens bedömning: Sverige bör i EU-samarbetet koncentrera<br>sina insatser inom ungdomsområdet till följande:</p>
<p>- Insatser mot ungdomsarbetslöshet.</p>
<p>- Ungdomars inflytande och delaktighet inom EU.</p>
<p>- Ungdomsutbyten.</p>
<p>- Ungdomar som i dag inte utnyttjar EU:s förmåner.</p>
<p>Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att följande områden<br>skall prioriteras: ungdomars arbetsmarknad, ungdomsutbyte, ungdomars<br>inflytande och ungdomar som i dag inte utnyttjar EU:s förmåner.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Inom EU pågår för närvarande<br>en hög aktivitet på ungdomsområdet. Tidigare har ungdomsfrågan i EU<br>begränsats till olika former av ungdoms- och ungdomsledarutbyte. År<br>1997 lade kommissionen fram förslag om ett nytt omfattande femårigt<br>ungdomsprogram för åren 2000-2004 med en budget på 600 miljoner<br>euro. Det nya programmet föreslogs ersätta de existerande programmen<br>Ungdom för Europa och Europeisk Volontärtjänst för ungdomar. Efter-<br>som förhandlingarna om kommissionens förslag dragit ut på tiden har de<br>två nuvarande programmen förlängts till den 31 mars 2000. Det nya<br>samlade programmet avses träda i kraft den 1 april 2000. Finansiellt<br>innebär det nya förslaget en fördubbling från cirka 54,5 miljoner euro år<br>1999 till 120 miljoner euro.</p>
<p>Kommissionen avser dessutom att stärka den politiska planeringen<br>inom ungdomsområdet och kommer under år 1999 att genomföra en stu-<br>die rörande ungdomars situation i Europa. Den beräknas bli klar våren<br>2000. Därefter planerar kommissionen att publicera en s.k. vitbok i<br>ämnet, dvs. riktlinjer för ett politiskt program för EU:s verksamhet på</p>
<p>72<br></p>
<p>ungdomsområdet. Vitboken planeras att bli publicerad under det svenska<br>ordförandeskapet i EU våren 2001. Sverige skulle därmed få ansvaret för<br>att påbörja debatten om ungdomsområdets framtid.</p>
<p>Utöver detta finns det också inom utbildningsområdet program som är<br>viktiga för ungdomar, främst Sokrates- och Leonardöprogrammen. Inom<br>ramen för dessa program ges ungdomar tillfälle att förlägga del av sin<br>utbildning i andra europeiska länder, att göra studieresor samt att delta i<br>projekt som syftar till att utveckla europeiskt samarbete.</p>
<p>Regeringen vill understryka vikten av att Sverige i det internationella<br>samarbetet driver tesen om att samordnade insatser för flera länder med-<br>för fördelar inom ungdomsområdet jämfört med enbart nationella insat-<br>ser. Närhetsprincipen innebär att beslut skall fattas på den nivå där det är<br>lämpligast. Denna princip kommer dock inte i konflikt med frågan om att<br>anlägga ett ungdomsperspektiv på det europeiska samarbetet. Regeringen<br>anser därför att Sverige bör sträva efter ett tvärsektoriellt perspektiv för<br>ungdomsfrågorna inom EU.</p>
<p>Ungdomsfrågorna är sedan år 1992 traktatfasta i Maastrichtfördraget. I<br>Amsterdamfördraget som trädde i kraft 1 maj 1999 tas ungdomsfrågorna<br>upp i artikel 149.1 enlighet med artikel 149:2 skall målen för gemenska-<br>pens insatser bl.a. vara att främja rörligheten för studerande och lärare<br>samt att främja utvecklingen av ungdoms- och ungdomsledarutbyte.</p>
<p>Insatser mot ungdomsarbetslöshet</p>
<p>Kommissionens förslag till ett nytt ungdomsprogram har en tydlig<br>arbetsmarknadspolitisk koppling där begreppet ”anställningsbarhef ’ är ett<br>ledord. Projekt inom Europeisk volontärtjänst syftar t.ex. till att förbe-<br>reda ungdomar för ett framtida liv genom vistelse utomlands under en<br>kortare eller längre tid.</p>
<p>Förslaget att Sverige, inom ramen för ungdomspolitiken, bör prioritera<br>insatser mot ungdomsarbetslöshet och ungdomsutbyten ligger således väl<br>i linje med EU:s nuvarande politik på området.</p>
<p>Ungdomsarbetslösheten i EU är generellt sett hög. I princip samtliga<br>EU:s medlemsstater har en ungdomsarbetslöshet som är betydligt högre<br>än arbetslösheten för övriga grupper, vanligtvis ungefär dubbelt så hög.</p>
<p>Ungdomsarbetslösheten är särskilt allvarlig eftersom en ung arbetslös<br>person i högre grad riskerar att slås ut, inte bara från arbetslivet utan från<br>samhällslivet i dess helhet. En anledning till detta är att de ofta saknar de<br>möjligheter till försörjning som äldre arbetslösa kan ha uppnått genom<br>olika socialförsäkringssystem.</p>
<p>Arbetsmarknadspolitiken har tidigare setts som en nationell angelä-<br>genhet. I dag är det uppenbart att det krävs samverkan över gränserna för<br>att motverka arbetslösheten. Arbetslöshetsfrågoma har därför, bl.a. på<br>Sveriges initiativ, kommit upp på den gemensamma dagordningen inom<br>EU. Mot den bakgrunden anser regeringen, i enlighet med arbetsgrup-<br>pens förslag, att var helst arbetsmarknadsfrågor behandlas inom EU skall<br>ungdomsperspektivet vara med liksom att ungdomsfrågor skall kopplas<br>till arbetsmarknadsfrågor.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>73</p>
<p>Ungdomsutbyten</p>
<p>Det internationella ungdomsutbytet har stor betydelse både för att skapa<br>förståelse och för ett ömsesidigt lärande mellan länder och kulturer.<br>Utbytet fungerar därmed i stor utsträckning som en informell utbildning.<br>Vidare är erfarenhetsspridning inom ramen för ungdomsutbyten ett sätt<br>att ge ökad kunskap om internationellt arbete. Härigenom kan fler ung-<br>domar få bättre förutsättningar att delta i och påverka frågor som berör<br>dem i ett internationellt sammanhang.</p>
<p>Mot denna bakgrund anser regeringen att det europeiska ungdomsut-<br>bytet bör användas som ett medel för att öka förståelsen mellan ungdo-<br>mar från olika länder. Kandidatländerna deltar redan i dag i ungdom-<br>sprogrammen, men deras möjligheter till deltagande bör utökas<br>ytterligare.</p>
<p>En stor del av ungdomsutbyten sker direkt genom föreningslivet.<br>Sverige har dock till skillnad från många andra europeiska länder valt att<br>inte ha bilaterala statliga avtal om ungdomsutbyten. I stället ger staten ett<br>generellt bidrag till de nationella ungdomsorganisationerna vilket innebär<br>att organisationerna själva kan bestämma hur de vill disponera resur-<br>serna.</p>
<p>Inom ramen för EU:s samarbete på ungdomsområdet sker huvuddelen<br>av aktiviteterna inom utbytesprogrammet Ungdom för Europa. Det nuva-<br>rande programmet sträcker sig över perioden 1995-1999. Drygt 60 000<br>ungdomar har årligen deltagit i programmet och cirka 2 000 ungdomar<br>som deltog år 1998 kom från Sverige.</p>
<p>Sedan år 1996 har Sverige deltagit i en försöksverksamhet, Europeisk<br>volontärtjänst för ungdomar. Tonvikten i denna verksamhet ligger på<br>stöd till längre utbyten för enskilda ungdomar som deltar som volontärer<br>i ett samhällsnyttigt projekt i en annan medlemsstat. Pilotprojektet har<br>ersatts av ett program som sträcker sig fram till år 1999. Under åren<br>1996-1997 har totalt cirka 2 300 ungdomar, varav 120 från Sverige, del-<br>tagit i verksamheten.</p>
<p>Ett nytt ungdomsprogram - Youth - föreslås ersätta de båda nuvarande<br>programmen Ungdom för Europa och Europeisk volontärljänst för ung-<br>domar under perioden 2001-2004. Frågan övervägs för närvarande och<br>en s.k. gemensam ståndpunkt beräknas antas vid ungdomsministerrådets<br>möte den 27 maj 1999.</p>
<p>Inflytande och delaktighet</p>
<p>Inflytande och delaktighet utgör själva kärnan i svensk ungdomspolitik.<br>Utgångspunkten är en positiv syn på ungdomars egen förmåga och möj-<br>ligheter till att ta ansvar. Om ungdomar inte känner sig delaktiga riskerar<br>det demokratiska samhället att undermineras. Sveriges medlemskap i EU<br>innebär att vi har möjligheter till inflytande på ytterligare en nivå utöver<br>de lokala, regionala och nationella. Vid ministerrådsmötet för ungdoms-<br>frågor i november 1998 antogs en resolution kring ungdomars delaktig-<br>het i beslutsprocesser såväl inom EU-program som på nationell nivå.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>74</p>
<p>Sverige bör vid utformningen av insatser inom ungdomsområdet prio- Prop. 1998/99:115<br>ritera insatser som bygger på ungdomars egna initiativ och på hög ung-<br>domsdelaktighet.</p>
<p>Insatser för ungdomar som i dag inte utnyttjar EU:s förmåner</p>
<p>Det finns en risk för att de fördelar som medlemskapet i EU medför inte<br>kommer alla till del utan mest utnyttjas av de som redan kan hävda sina<br>intressen. För att den europeiska gemenskapstanken skall kunna förverk-<br>ligas skall deltagande i EU-samarbetet inte enbart förbehållas traditionellt<br>starka grupper. Information om det europeiska samarbetet skall vända sig<br>till alla ungdomar och ge alla lika möjligheter till inflytande. I de EU-<br>program där ungdomar deltar bör det vara en aktiv svensk strävan att<br>uppmuntra också de ungdomar som vanligtvis inte utnyttjar EU:s förmå-<br>ner att delta.</p>
<p>I detta sammanhang vill regeringen betona vikten av att framtida pro-<br>gram utformas så användarvänligt som möjligt för ungdomar. Det gäller<br>såväl programmens innehåll och utformning som information om dessa.</p>
<p>Genomförande</p>
<p>Genomförandet av denna strategi sker främst genom arbetet i rådsarbets-<br>grupper, kommittéer och på ministermöten. Sverige bör även ta initiativ<br>till att påverka kommissionens arbete på ett tidigt stadium genom att t.ex.<br>ge nya förslag eller synpunkter på förslag som håller på att utarbetas.</p>
<p>Regeringens bedömning överensstämmer således med arbetsgruppens<br>förslag till prioriterade områden. Regeringen har för avsikt att arbeta<br>aktivt med de fyra områdena.</p>
<h3>7.2 Ungdomar som resurs i det internationella arbetet</h3>
<p>Regeringens bedömning: Fler ungdomsorganisationer bör bjudas in<br>att delta i den särskilda arbetsgruppen om europeiska ungdomsfrågor.<br>Arbetsgruppens ställning bör stärkas och dess uppgifter utökas till att<br>även omfatta Östersjöfrågor samt det nordiska samarbetet.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: I en skrivelse av den 25 mars<br>1999 har Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) lämnat<br>regeringen förslag till en rad åtgärder på ungdomsområdet med anledning<br>av arbetet med denna proposition. LSU:s framställan berör bland annat<br>ungdomars inflytande och organisering samt förslag till handlingsplaner<br>på det internationella området.</p>
<p>Inom Regeringskansliet finns en särskild arbetsgrupp om europeiska<br>ungdomsfrågor (C 1996:B). Regeringen anser att de internationella ung-<br>domsfrågorna bör ges ökad uppmärksamhet och avser därför att ta initia-<br>tiv till att stärka arbetsgruppens ställning samt bjuda in fler representan-<br>ter för ungdomsorganisationerna att delta i arbetsgruppen. Arbetsgruppen<br></p>
<p>75</p>
<p>bör få i uppdrag att dels ta fram förslag för att konkret stärka ungdomars<br>inflytande och delaktighet i olika internationella sammanhang, dels<br>bereda LSU:s övriga förslag till åtgärder inom det internationella samar-<br>betet.</p>
<p>Det är viktigt att engagerade ungdomar bereds både tillträde och möj-<br>lighet att representera ungdomar inom EU och FN samt vid olika inter-<br>nationella konferenser. Detta är särskilt angeläget då det behandlas frågor<br>som ungdomar är starkt engagerade i, exempelvis vid miljökonferenser<br>där ungdomar från bl.a. miljöorganisationer bör kunna delta.</p>
<p>Det är vidare angeläget att bättre ta till vara erfarenheterna från de<br>ungdomar som deltagit i någon form av organiserat ungdomsutbyte.<br>Arbetsgruppen bör därför få i uppdrag att initiera ett samarbetsprojekt<br>med Ungdomsstyrelsen, Svenska EU-programkontoret och SIDA i syfte<br>att bättre sprida information om såväl ungdomsutbytet och dess effekter<br>som de praktiska erfarenheterna från utbytet.</p>
<p>Under senare år har samarbetet på ungdomsområdet mellan EU och<br>Europarådet utvecklats, särskilt beträffande kompetensutveckling av<br>ungdomsledare. Vidare har det regionala samarbetet ökat österut såväl<br>inom som utom unionen. Av särskild betydelse är i detta sammanhang<br>Östersjöområdet.</p>
<p>Det internationella samarbetet i miljöfrågor engagerar många ungdo-<br>mar och spelar en avgörande roll för framtiden. Dessa frågor har därmed<br>en given plats inom bl.a. Östersjösamarbetet. År 1998 genomfördes en<br>ungdomsministerkonferens i Visby där en gemensam grund lades för ett<br>ökat samarbete på ungdomsområdet mellan Östersjöländerna. Sverige<br>deltar i uppföljningsarbetet av konferensen genom att, tillsammans med<br>Finland och Tyskland, finansiera ett sekretariat i Kiel. Sekretariatet har<br>till uppgift att bl.a. följa upp och stödja en del av de initiativ som togs<br>under Visbykonferensen samt delta i förberedelserna inför nästa Öster-<br>sjökonferens som planeras att genomföras i Tyskland år 2000.</p>
<p>Mot den bakgrunden anser regeringen att arbetsgruppens uppgifter bör<br>utökas till att även omfatta Östersjöfrågor samt det nordiska samarbetet.</p>
<p>Regeringen vill understryka betydelsen av att unga människor också i<br>övrigt ges goda möjligheter att delta i såväl det internationella samarbetet<br>som i utvecklingssamarbetet. Regeringen avser därför att under år 2000 i<br>en särskild skrift redovisa ungdomars insatser och medverkan i detta<br>arbete.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>76</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h2>8 Ekonomiska konsekvenser</h2>
<p>Överskottet från spelet på värdeautomater skall enligt beslut av riksdagen<br>(prop. 1993/94:182, bet. 1993/94:KrU32, rskr. 1993/94:415) tillfalla det<br>lokala föreningslivets bam- och ungdomsverksamhet. Medlen skall<br>betalas ut till Riksidrottsförbundet respektive Ungdomsstyrelsen för<br>vidare fördelning enligt närmare riktlinjer från regeringen.</p>
<p>Våren 1996 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag att<br>denna öronmärkning av överskottet skulle ersättas av ett vinstdelnings-<br>system för staten och föreningslivet, vilket skulle baseras på överskottet<br>från värdeautomatema (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr.<br>1995/96:248). Med anledning av att säkra prognoser om värdeauto-<br>matemas vinstutveckling saknats har införandet av det nya systemet för-<br>senats. Efter en relativt lång introduktionsperiod har nu värdeautoma-<br>tema etablerats på den svenska spelmarknaden. I dag är cirka 4 000 vär-<br>deautomater utplacerade.</p>
<p>Fram till i dag har värdeautomatema inte givit något överskott. Efter<br>årets bolagsstämma i AB Svenska Spel kommer - enligt uppgift från<br>företaget - cirka 59 miljoner kronor att kunna överlämnas till Riks-<br>idrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen för det lokala föreningslivets<br>bam- och ungdomsverksamhet. Regeringen har tidigare gjort<br>bedömningen att föreningslivets bam- och ungdomsverksamhet årligen<br>kommer att kunna tillföras uppskattningsvis 250 miljoner kronor när<br>värdeautomatprogrammet är fullt utbyggt, dvs. när 7 000 automater har<br>placerats ut (prop. 1998/99:80).</p>
<p>Regeringen har nyligen fatt information som visar på att denna<br>prognos sannolikt är något underskattad. Det bidrag från AB Svenska<br>Spel, som härrör från överskottet på värdeautomatspel, kommer därför<br>med stor sannolikhet att överskrida de uppskattade beloppen.</p>
<p>För att ha ett så bra underlag som möjligt för bedömningen av över-<br>skottet från spel på värdeautomater kommer regeringen i sitt arbete med<br>att fastställa vinstdelningssystemet att ta hänsyn till de prognoser som är<br>aktuella vid detta tillfälle.</p>
<p>Genom den ökade utdelningen från Svenska Spel, som härrör från<br>överskottet på värdeautomatspel, blir det möjligt att disponera delar av<br>statsanslaget för andra satsningar som presenteras i denna proposition.<br>Den samlade effekten av detta blir att verksamheten för bam och ungdo-<br>mar därmed totalt sett tillförs ökade resurser.</p>
<p>I enlighet med vad som har redovisats i denna proposition avser rege-<br>ringen att ge Ungdomsstyrelsen en viktig roll för uppföljning och analys<br>av ungdomspolitiken. I förhållande till Ungdomsstyrelsens nuvarande<br>uppgifter kommer detta att innebära en ambitionshöjning, bland annat när<br>det gäller att stödja och följa upp kommunernas insatser inom ung-<br>domsområdet. Regeringen bedömer att detta kommer att medföra ökade<br>kostnader för myndigheten. Utrymme för detta bör skapas genom en om-<br>fördelning mellan anslagen inom utgiftsområdet 17, från anslaget M 2<br></p>
<p>77</p>
<p>Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. till<br>anslaget M 1 Ungdomsstyrelsen. I detta sammanhang bör påpekas att de<br>ungdomsorganisationer som i dag erhåller bidrag från Ungdomsstyrelsen<br>via anslaget M 2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverk-<br>samhet m.m. kommer att fr.o.m. år 2000 fa möjlighet att ta del av det ti-<br>digare redovisade överskottet från spelet på värdeautomater.</p>
<p>Härutöver är det regeringens bedömning att övriga myndigheters<br>arbete med uppföljning och analys kan ske inom ramen för respektive<br>myndighets sektorsvisa ansvar och resurser. Vad gäller de kommuner<br>som väljer att arbeta med lokal ungdomsverksamhet i enlighet med vad<br>som anges i denna proposition bedömer regeringen att detta kan ske inom<br>ramen för kommunernas ordinarie resurser. Enligt regeringens mening<br>medför även de övriga förslag och bedömningar som presenteras i denna<br>proposition inte några ökade utgifter utan ryms inom befintliga ramar på<br>utgiftsområde 17 och andra berörda utgiftsområden.</p>
<p>Sverige skall inom EU verka för en effektiv och återhållsam budget-<br>politik vad gäller gemenskapsbudgeten. Detta innebär att Sverige skall<br>sträva efter att de totala utgifterna för EU inte ökar på ett sådant sätt att<br>belastningen på den svenska EU-avgiften ökar.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>78</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 1</p>
<h2>Sammanfattning av delbetänkandet Unga och arbete<br>(SOU 1997:40)</h2>
<p>Enligt Ungdomspolitiska kommitténs direktiv (dir. 1995:154) ska kom-<br>mittén när det gäller arbete analysera ungdomars situation på arbets-<br>marknaden och föreslå åtgärder för att underlätta ungdomars inträde på<br>detta område.</p>
<p>Kommittén ger i detta betänkande en bild av unga människors situation<br>på arbetsmarknaden och kommittén föreslår bland annat ett nytt modernt<br>lärlingssystem för att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv.<br>Kommittén föreslår också en försöksverksamhet som innebär att ett tiotal<br>kommuner far beslutanderätten över de arbetsmarknadspolitiska medlen.<br>Vidare föreslås att de medel som finns för otraditionella verksamheter för<br>arbetslösa unga samlas under en delegation. Kommittén lämnar också<br>förslag när det gäller eget företagande.</p>
<p>Enligt tilläggsdirektiven (dir. 1996:124) ska kommittén utifrån en hel-<br>hetssyn på bostadsbidragets roll i förhållande till andra offentliga stöd till<br>unga lämna förslag till hur de ungdomar som har det största behovet av<br>ekonomiskt stöd bäst ska kunna få det.</p>
<p>Kommittén ska också enligt direktivet i sina förslag till åtgärder i syfte<br>att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden särskilt belysa<br>möjligheterna att i ökad utsträckning använda den kooperativa företags-<br>formen.</p>
<p>Slutligen ska kommittén också lämna förslag om hur folkrörelser och<br>andra ideella organisationer i ökad utsträckning ska kunna medverka till<br>olika former av kompetensutveckling för ungdomar till och med 24 års<br>ålder. Överväganden och förslag på dessa områden redovisas i detta be-<br>tänkande.</p>
<p>Nedan följer en översikt över kapitlens innehåll.</p>
<h3>Vad vet vi om framtiden? (kapitel 1)</h3>
<p>I kapitlet diskuteras olika trender som kan ha betydelse för den framtida<br>arbetsmarknaden. Kommitténs slutsats är att det är viktigt för unga och<br>för samhället som helhet att stå väl rustade inför de krav som framtidens<br>arbetsmarknad kommer att ställa. De förslag som kommittén presenterar<br>i detta delbetänkande syftar bland annat till just detta.</p>
<h3>Ungas syn på arbete (kapitel 2)</h3>
<p>Den allmänna debatten ger intrycket att unga är mindre intresserade av<br>arbete. Denna uppfattning bygger på en sammanblandning av fakta och<br>fria spekulationer. Ungas inställning till det ideala arbetet har kopplats<br>ihop med ungas inställning till att ta ett arbete överhuvud taget. Forsk-<br>ningen visar att unga överlag vill arbeta. Inga studier har påvisat att unga</p>
<p>79<br></p>
<p>inte tycker att arbete är viktigt, eller att man föredrar att vara arbetslös.<br>Tvärtom är arbetslöshet något man i hög grad oroar sig för.</p>
<p>Kommittén har samlat in ungas åsikter och medverkat till att skapa debatt<br>om ungdomspolitiken. I samarbete med SCB har kommittén genomfört<br>en enkätundersökning. Kommittén har också initierat ett stort antal<br>rådslag runt om i landet. Resultaten från dessa aktiviteter visar också att<br>unga ser arbetslöshet som ett stort problem. Att arbeta är viktigt.</p>
<p>Från rådslagen noterar kommittén att de mest frekventa förslagen<br>handlar om arbetstidsförkortningar i olika former. Förslag om sänkt<br>pensionsålder förekommer oftast. Många har också föreslagit att man<br>skall dela på jobben genom sänkt arbetstid. Även förslag om att minska<br>övertidsuttaget förekommer.</p>
<p>Många förslag kretsar kring företagande. Det är viktigt att satsa på<br>småföretagarna så att de vågar anställa unga. Det måste också bli lättare<br>att starta eget genom högre bidrag, enklare former och mera information.</p>
<p>De unga har också synpunkter på åtgärder för arbetslösa. Arbetsför-<br>medlingen bör förbättras och de bör informera om arbetsmarknaden re-<br>dan i skolan. Arbetslösa skall ha större möjligheter till praktik. Man skall<br>heller inte behöva gå och vänta utan få något att göra så fort man vänder<br>sig till arbetsförmedlingen. Några tar upp frågan om att det finns många<br>arbetsuppgifter som behöver utföras till exempel inom vården samtidigt<br>som det finns många arbetslösa. Förslag om generationskontrakt eller<br>friår finns också.</p>
<h3>Unga och arbetsmarknaden (kapitel 3)</h3>
<p>I detta kapitel redovisar kommittén utvecklingen på arbetsmarknaden<br>under de senaste åren. Kommittén analyserar också vad som påverkar<br>arbetslöshetens storlek och drar slutsatser om vad som bör göras för att<br>förbättra situationen på arbetsmarknaden för de unga..</p>
<p>Unga är mera utsatta för konjunkturarbetslöshet genom att de ofta har<br>den kortaste anställningstiden och därmed inte skyddas av turordnings-<br>reglema i Lagen om anställningsskydd. När konjunkturerna vänder och<br>efterfrågan på arbetskraft ökar har de å andra sidan haft lättare att snabbt<br>få arbete. Deras utbildning är modernare och arbetsgivarna anser i all-<br>mänhet att de har lättare att anpassa sig till nya situationer. Under senare<br>tid har dock andelen unga långtidsarbetslösa ökat markant vilket tyder på<br>att unga i högre grad än tidigare drabbas av strukturell arbetslöshet.</p>
<p>En viktig gemensam nämnare för inträdet på arbetsmarknaden för da-<br>gens unga är att arbetsmarknaden har blivit mera komplicerad och ställer<br>andra kompetenskrav vilka ofta inte kan tillgodoses inom ramen för en<br>traditionell utbildning. Inskolningen på arbetsplatsen kan därför ta lång<br>tid och innebära omfattande kostnader, ansträngningar och åtaganden för<br>arbetsgivare vilket gör dem mindre benägna att anställa de nytillträdande.</p>
<p>Att unga har svårt att fa arbete direkt efter skolan beror också på att<br>alla lämnar skolan och söker sig ut på arbetsmarknaden ungefar samti-<br>digt. Detta sker dessutom under sen kommitténs eller tidig sommar då<br>företagen normalt sett har mycket begränsad nyrekrytering. För de elever<br></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>80</p>
<p>som gärna vill börja arbeta direkt efter avslutad utbildning måste därför<br>kontakterna med arbetsgivare tas redan under skoltiden.</p>
<p>Ungdomspolitiska kommittén menar att den svenska ungdomsarbets-<br>lösheten inte enbart är ett resultat av sysselsättningskrisen<br>utan också har ett samband med de speciella institutioner som påverkar<br>ungdomens arbetsmarknad.</p>
<h3>Övergången mellan skola och arbetsliv (kapitel 4)</h3>
<p>Erfarenheter från andra länder visar att det finns ett samband mellan<br>skolans utformning av utbildningen och arbetslöshet bland unga. Länder<br>med utbyggd lärlingsutbildning har generellt sett lägre ungdomsarbets-<br>löshet. I dessa länder finns en stark koppling mellan samhälle och ar-<br>betsliv och ett delat ansvar för de ungas introduktion på arbetsmarkna-<br>den.</p>
<p>En av gymnasieskolans viktigaste uppgifter är att förbereda de unga<br>för arbetslivet. I den meningen är den en del av arbetsmarknadspolitiken.<br>Därför ska denna vara utformad så att den gör det möjligt för elever att fa<br>ett fotfäste på arbetsmarknaden helst utan mellanliggande oplanerade<br>arbetslöshetsperioder. Den nya gymnasieskolans målsättning att förbe-<br>reda för ett föränderligt arbetsliv ligger i linje med detta synsätt. Skolan<br>ska ge ökade valmöjligheter och värdefulla kontakter med arbetslivet.<br>För många elever utgör närsamhället denna första kontakt. Feriearbetet<br>kan vara en sådan. Arbetsplatsförlagd utbildning och olika former av<br>projektarbete är andra kontaktvägar. Genom gymnasieskolans starkt de-<br>centraliserade organisation har det också skapats förutsättningar för ett<br>avgörande inflytande från närsamhället.</p>
<p>Ungdomspolitiska kommittén menar att öppenhet inför närsamhället är<br>en grundläggande förutsättning för att skolan skall kunna fylla sin upp-<br>gift att förbereda för arbetslivet. I arbetet med studie- och yrkesvägled-<br>ning möts individens och samhällets perspektiv. För studie- och yrkes-<br>vägledaren gäller det att ge eleverna ett brett beslutsunderlag så att de<br>utifrån sina intressen och förutsättningar kan göra väl underbyggda val av<br>studier och framtida yrkesinriktning.</p>
<p>Informationen om utvecklingen i yrkeslivet och på arbetsmarknaden är<br>ett viktigt och tungt vägande inslag i studie- och yrkesvägledningen då<br>denna också måste vägas in i elevens beslutsunderlag. I den frågan bör<br>skolan etablera en nära samverkan med arbetsgivare, arbetstagare, egen-<br>företagare, arbetsförmedlingar med flera som kan ge detta tillskott av<br>arbetsmarknadsinformation och även annan nödvändig information inför<br>elevernas kommande inträde på arbetsmarknaden. En sådan nära sam-<br>verkan utgör också en nödvändig plattform för utbyte av information och<br>erfarenheter mellan skolan, arbetsförmedlingen och parterna på arbets-<br>marknaden.</p>
<p>Skolan ska ge grundläggande kunskaper och färdigheter. Det är dock<br>svårt att i skolmiljö stimulera arbetet sådant det ser ut på arbetsplatserna<br>och skapa förståelse för hur arbetsprocessen fungerar utan att ha möjlig-<br>het att under en period ingå i ett arbetslag. Under tiden ute i arbetslivet<br></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>81</p>
<p>far eleven däremot möjlighet att pröva tillämpningen av sina kunskaper<br>och få nya kunskaper och andra erfarenheter än de skolan kan ge. Att<br>arbeta i ett arbetslag innebär för alla deltagarna ett visst mått av lärande.<br>Det är naturligt att diskutera uppkomna problem och försöka hitta lämp-<br>liga lösningar. Läroprocessen integreras på ett naturligt sätt och eleven är<br>med och skapar lösningar.</p>
<p>Ungdomspolitiska kommittén anser att ytterligare åtgärder bör vidtas<br>för att knyta skola och arbetsliv närmare till varandra och därmed under-<br>lätta övergången mellan skola och arbetsliv. Elever bör få möjlighet att<br>delta i projekt utformade av arbetsgivare och skola gemensamt. Projekten<br>ska kunna anslutas till karaktärsämnen inom gymnasieskolans program.<br>Delar av utbildningen skall också kunna förläggas utomlands till exempel<br>inom ramen för EU:s utbytesprogram. Täta kontakter mellan de ansva-<br>riga för utbildningen och de lokala företagen och offentlig sektor bör<br>kunna leda till ett effektivt system där syftet är att ge eleven de kunska-<br>per och erfarenheter som skolan inte kan ge samtidigt som företaget un-<br>derlättar sin rekrytering av arbetskraft.</p>
<p>Inom ramen för ett sådant flexibelt program ska det också vara möjligt<br>att erbjuda elever möjlighet att påbörja sin gymnasiala utbildning direkt<br>ute i arbetslivet för att senare under utbildningens gång tillgodogöra sig<br>de kärnämnen som är nödvändiga. Detta skulle kunna ske antingen under<br>gymnasietiden eller i ett senare skede genom vuxenutbildning.</p>
<p>Gymnasieskolan har hittills i mycket ringa utsträckning tagit hänsyn<br>till att eleverna i sitt framtida yrkesliv kan komma att arbeta som egna<br>företagare. Skolan har i stor utsträckning utgått ifrån att eleverna kommer<br>att fa lönearbete inom offentlig sektor eller den traditionella industrisek-<br>torn. Ämnet företagsekonomi finns i de program som innehåller yrke-<br>sämnen men ytterst få gymnasieskolor har uppmärksammat behovet av<br>kunskaper i direkt företagande och entreprenörskap.</p>
<p>Kommittén poängterar också behovet av övergångar mellan utbildning<br>och arbetsliv även för högskolestuderande. Utbyggnaden av den högre<br>utbildningen har redan medfört, och kommer i än högre grad, att medföra<br>en ökning av antalet examinerade från högskolan. Denna utveckling<br>ställer ökade krav på broar mellan studenter och arbetsliv.</p>
<h4>Förslag</h4>
<p>Ungdomspolitiska kommittén anser att systematiserade kontakter mellan<br>skola och arbetsliv ska etableras. För att ytterligare understryka behovet<br>av utökade kontakter mellan skola och näringsliv bör möjligheter till och<br>former för en tredje termin i form av en praktikperiod utredas närmare<br>bl.a. med avseende på platstillgång och kostnader. En bedömning bör<br>också göras av vilken effekt en sådan termin har för möjligheterna till<br>feriearbete. Terminen kan antingen läggas mellan det andra och tredje<br>läsåret för att ge eleverna ett säkrare underlag inför valet av fortsatt<br>utbildning eller efter det tredje läsåret.</p>
<p>Ungdomspolitiska kommittén föreslår att en lärlingsutbildning införs.<br>Den skall utvecklas till en modem form av lärlingsutbildning och bli ett<br></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>82</p>
<p>likvärdigt alternativ till övriga program i gymnasieskolan för de unga<br>som önskar gå direkt ut i arbetslivet efter grundskolan.</p>
<p>De krav Ungdomspolitiska kommittén ur ett ungdomsperspektiv vill<br>ställa på utbildningen är:</p>
<p>- att den skall vara behörighets givande,</p>
<p>- att arbetsmarknadens parter skall ha ett avgörande inflytande på utbild-<br>ningens innehåll och utformning samt</p>
<p>- att den unges rättigheter och skyldigheter under tiden i lärlingsutbild-<br>ning regleras i ett utbildningskontrakt mellan skola och arbetsgivare.</p>
<p>Under lärlingstiden föreligger inte något anställningsförhållande enligt<br>lagen om anställningsskydd mellan lärlingen och arbetsgivaren. Lär-<br>lingen ska inte heller omfattas av befintliga kollektivavtal.</p>
<p>Idag är övergångsfrekvensen till gymnasieskolan 98 procent. Kom-<br>mittén räknar inte med någon volymökning med anledning av förslaget.<br>Då lärlingsutbildningen inte beräknas kosta mer än gymnasieskolans nu-<br>varande program medför inte förslaget att totalkostnaden för gymnasie-<br>skolan ökar. Studie- och yrkesvägledningen måste utvecklas i gymnasie-<br>skolan såväl vad gäller kvaliteten som omfattningen. Det kan ske genom<br>en ökad medverkan av den offentliga arbetsförmedlingen och det lokala<br>näringslivet i form av fackliga organisationer och arbetsgivare. Insat-<br>serna från arbetsförmedlingens sida bör samordnas i arbetsförmedlings-<br>nämnderna och skall inte innebära några ökade kostnader för arbetsför-<br>medlingen.</p>
<p>Kommittén anser att skolan i högre grad än i dag ska förbereda ele-<br>verna för eget företagande. Alla program inom gymnasieskolan ska ge-<br>nom sitt val av pedagogisk form stärka och utveckla ungas kreativa för-<br>måga och entreprenörsanda. Skolan ska uppmuntra elevernas engage-<br>mang i skolföretag, skolkooperativ och liknande verksamheter genom att<br>de integreras på ett naturligt sätt i arbetet.</p>
<p>Elevens medverkan i skolföretag, skolkooperativ med mera skall do-<br>kumenteras. Kommittén kommer längre fram i betänkandet att diskutera<br>förutsättningarna för unga att starta egna företag eller kooperativ.</p>
<p>Kommittén menar att försöksverksamheten med kvalificerad efter-<br>gymnasial yrkesutbildning är en intressant modell för kopplingen mellan<br>skola och arbetsliv. Försöksverksamheten bör byggas ut i den takt eko-<br>nomiska medel tillåter.</p>
<h3>Statliga insatser för unga arbetslösa (kapitel 5)</h3>
<p>Arbetsmarknadspolitiken är menad att vara bryggan över från arbetslös-<br>het till arbete. Den stora ökningen av arbetslösheten har dock medfört att<br>arbetsmarknadspolitiken blivit ytterst ansträngd och att kvaliteten i åtgär-<br>derna fatt komma i andra hand till förmån för mer uttalade volymkrav.<br>AMS har pekat på faran att ökade volymkrav kan leda till sämre kvalitet.<br>Empirisk forskning visar också att arbetsmarknadspolitiken inte klarar<br>dessa stora kvantiteter arbetslösa. Kontrollen blir eftersatt vilket i sin tur<br>leder till undanträngningseffekter.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>83</p>
<p>Arbetsmarknadspolitiken är till sin natur "uppifrån-initierad" med en<br>centralt utformad åtgärdsarsenal och med begränsad frihetsgrad för den<br>enskilde. Åtgärderna är ofta generella och kan sällan anpassas till indivi-<br>dens behov och förmåga. De ger inte förutsättningar för individens egna<br>initiativ och idéer. De arbetslösas egen kompetens är därför en outnyttjad<br>resurs.</p>
<p>Ungdomspolitiska kommittén anser att en fortsatt omfattande individu-<br>alisering och decentralisering av arbetsmarknadspolitiken är nödvändig.<br>Inte minst ur ett ungdomsperspektiv måste individuella intressen och<br>önskemål spela stor roll för att motivera arbetslösa att söka sig nya vägar<br>på arbetsmarknaden.</p>
<p>Kommittén har tagit del av erfarenheterna från olika så kallade otradi-<br>tionella verksamheter. Verksamheterna bygger oftast på utgångspunkten<br>att unga människor är en viktig resurs i samhällsbyggandet och att det<br>finns en inneboende kraft hos varje enskild ung människa oavsett bak-<br>grund. Kommitténs uppfattning är att otraditionell verksamhet som drivs<br>med den enskilde och dennes intressen som utgångspunkt är av stor<br>betydelse för den arbetslöses möjlighet att i framtiden få ett arbete och<br>även för att skapa motivation hos deltagarna för vidare utbildning.<br>Kommittén anser också att sådan verksamhet har stora möjligheter att<br>leda till exempelvis nykooperation eller nyföretagande.</p>
<p>Kommittén har också tagit del av de problem som verksamheterna har<br>- vilket Ungdomsstyrelsen också pekat på - med finansieringen av verk-<br>samheten att göra. Kommittén anser därför att det är nödvändigt att<br>förbättra bidragsgivningen till otraditionell verksamhet så att osäkerheten<br>för verksamheterna minskar.</p>
<h4>Förslag</h4>
<p>Ungdomspolitiska kommittén föreslår att en treårig försöksverksamhet<br>med bland annat decentralisering av arbetsmarknadspolitiska medel ska<br>inledas. Försöksverksamheten bör inledningsvis omfatta ett tiotal kom-<br>muner och ska innebära att beslutanderätten över de arbetsmarknadspoli-<br>tiska medlen ska tillfalla kommunen. Försöksverksamheten bör inledas<br>senast den 1 januari 1998 och ska syfta till att utveckla en decentraliserad<br>arbetsmarknadspolitik med möjlighet att tvärsektoriellt samla resurser för<br>att utveckla insatser anpassade till de lokala förhållanden som råder i<br>kommunen. Ett närmande mellan bland annat arbetsmarknadspolitiska<br>och näringspolitiska insatser blir därmed naturligt.</p>
<p>Försöksverksamheten avser en friare användning av samtliga medel<br>under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, anslagspost A2<br>Arbetsmarknadspolitiska medel och innebär ingen kostnadsökning. Inom<br>ramen för försöksverksamheten ska särskild uppmärksamhet ägnas sam-<br>verkan mellan skolan och arbetslivet. Det förslag som lämnats i kapitel 4<br>om att etablera systematiserade kontakter mellan skola och arbetsliv ska<br>därvid prövas och utvecklas. Försöksverksamheten ska följas och<br>utvärderas.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>84</p>
<p>Ungdomspolitiska kommittén föreslår vidare att medel årligen avsätts<br>för otraditionell verksamhet för ungdomar. Medlen ska brytas ur utgifts-<br>område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, anslag A2 Arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärder, anslagspost 1.12 Otraditionella medel, och motsvara en<br>tredjedel av det belopp som avsatts under denna anslagspost för inneva-<br>rande budgetår. Medlen ska fördelas av en delegation med parlamenta-<br>risk förankring. Administration och handläggning ska handhas av Ung-<br>domsstyrelsen. Delegationen ska, efter ansökan från kommuner (i samar-<br>bete med exempelvis ideella föreningar och andra sammanslutningar),<br>fördela medel till nyskapande och utvecklande verksamheter av och med<br>unga arbetslösa. Medlen ska framför allt användas till att stödja projekt<br>av tvärsektoriell karaktär. Det är nödvändigt att delegationen i sitt arbete<br>ser till att användningen av de otraditionella medlen inte konkurrerar med<br>kommersiell verksamhet. Delegationens verksamhet såväl som verk-<br>samheten som kommer att bedrivas med de otraditionella medlen ska<br>utvärderas.</p>
<p>Ungdomspolitiska kommittén föreslår också att den nationella planen<br>för EU:s sociala fond, mål 3, revideras till förmån för en mer entydig<br>prioritering av så kallade ”nerifrån-initierade” insatser.</p>
<h3>Eget företagande (Kapitel 6)</h3>
<p>Det är ett välkänt faktum att svårigheterna att starta ett företag är stora.<br>För en ung person med begränsad administrativ erfarenhet är det inte<br>omöjligt att dessa svårigheter direkt hindrar unga från att förverkliga in-<br>tentionerna med ett eget företag i någon form. Kommittén anser att såväl<br>information som rådgivning måste förbättras.</p>
<p>Vidare är det nödvändigt att sådana förenklingar för små företag ge-<br>nomförs så att ett eget företagande stimuleras. Av de redovisade utred-<br>ningarna om kooperativa företag finns en enighet om att informationen<br>om företagsformen måste spridas så att antalet kooperativ ska kunna öka.</p>
<p>Ungdomspolitiska kommittén delar uppfattningen att informationen<br>om den kooperativa företagsformen måste förbättras. Den kooperativa<br>företagsformen bör i alla informationssammanhang behandlas på samma<br>sätt som andra företagsformer.</p>
<p>Ungdomspolitiska kommittén anser att det är viktigt att de lokala initi-<br>ativ som uppstår kan tas tillvara på ett sätt som gör att de kan bli den sys-<br>selsättningsskapande kraft som är önskvärt.</p>
<h4>Förslag</h4>
<p>Ungdomspolitiska kommittén föreslår att en enklare form av företagande<br>införs. Den närmare utformningen av en sådan företagsform bör snarast<br>utredas. Det är viktigt att den nya företagsformen inte tränger undan fasta<br>arbeten eller företagande i nuvarande former. Det är också viktigt att<br>tryggheten för den enskilde inte går förlorad vid till exempel sjukdom,<br>arbetsskada eller föräldraledighet.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>85</p>
<p>Kommittén anser vidare att det är av största vikt att unga som avser att<br>starta foretag kan fa en så kvalitativ och allsidig rådgivning som möjligt.<br>Rådgivningen ska kunna avse alla företagsformer, såväl privata som ko-<br>operativa. Eftersom kunskapen om den kooperativa företagsformen, eko-<br>nomisk förening, inte är lika spridd som de privata företagsformerna an-<br>ser kommittén att det behövs särskilda insatser på detta område. Dessa<br>insatser bör inriktas dels på att öka kunskapen om den kooperativa före-<br>tagsformen inom de myndigheter och andra offentliga organ som har till<br>uppgift att stödja nyföretagande, dels på att öka utbudet avseende konkret<br>rådgivning till kooperativt ny företagande.</p>
<h3>Unga och bidragssystemen (Kapitel 7)</h3>
<p>I detta kapitel går kommittén igenom flertalet av de bidragsformer som<br>kan komma i fråga för unga.</p>
<p>Kommittén anser att det är alarmerande att så många unga behöver so-<br>cialhjälp for att klara sitt uppehälle. Den period unga behöver sådant stöd<br>blir också allt längre. Kommittén avser därför att i sitt slutbetänkande<br>återkomma till frågan om hur de befintliga systemen bör kompletteras for<br>att bäst svara mot de nytillträdandes behov. En utgångspunkt är att de<br>nytillträdande måste fa ökade möjligheter till erfarenheter från arbetsli-<br>vet.</p>
<p>Ungdomsbostadsbidraget kan närmast sägas syfta till att underlätta in-<br>trädet på bostadsmarknaden eftersom unga ofta har låga ingångslöner och<br>därmed svårt att täcka hela sin bostadskostnad. Bostadsmarknaden präg-<br>las därtill av begränsad tillgång på små och billiga lägenheter samt stora<br>trögheter i bostadsbeståndet.</p>
<p>Unga människor befinner sig ofta i etableringsfasen både på bostads-<br>och arbetsmarknaden. Svårigheter att komma in på arbetsmarknaden har<br>ofta konsekvenser for inträdet på bostadsmarknaden. Anledningen till<br>detta är de därmed begränsade försörjningsmöjligheterna. Det är emel-<br>lertid viktigt att skilja på ekonomiska trångmål orsakade av höga bo-<br>stadskostnader och av låga inkomster. Frågan är emellertid vilka bidraget<br>bör inriktas mot for att träffa de som behöver stöd bäst. Det är uppenbart<br>att reglerna idag låser ute många unga med förhållandevis låga inkomster<br>från bostadsbidrag eftersom bidraget enligt dagens regler trappas ned så<br>tidigt att även de med inkomster långt under socialbidragsnormen inte<br>har någon möjlighet att erhålla bostadsbidrag. De som uppfyller kraven<br>for ungdomsbostadsbidrag har således små möjligheter att klara sin för-<br>sörjning även med bostadsbidrag.</p>
<p>En annan viktig fråga är bidragets funktion av övergångskompensa-<br>tion. Bidraget är tänkt att utgöra ett stöd under inträdet på bostadsmark-<br>naden. Dagens ungdomsbostadsbidrag omfattar personer mellan 18 och<br>29 år. Ungdomsbegreppet i bostadsbidragen är således relativt brett och<br>överensstämmer inte med några andra regelverk som rör unga. Bidragets<br>åldersprofil tycks vidare vara godtyckligt vald och man kan ifrågasätta<br>om personer i det övre åldersintervallet verkligen är i behov av bostads-<br>bidraget for att underlätta inträdet på bostadsmarknaden.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>86</p>
<p>Ungdomspolitiska kommittén menar att åldersgränserna för ungdoms-<br>bostadsbidragen bör sänkas. Bidraget ska utgöra en grund för inträdet på<br>bostadsmarknaden. De bidragstagare som befinner sig i de övre ål-<br>dersintervallen kan därför inte sägas vara bidragets primära målgrupp.<br>Ungdomspolitiska kommittén anser att de medel som frigörs med en ål-<br>derssänkning bör omfördelas inom systemet. Detta bör tillsammans med<br>en del regeländringar ge bidraget en bättre social profil.</p>
<h4>Förslag</h4>
<p>Ungdomspolitiska kommittén menar att bostadsbidraget för unga ska<br>vara kvar. Det är även nödvändigt att ge bostadsbidraget för unga en<br>starkare social profil, så att de som behöver stöd bäst också far det. Ut-<br>gångspunkten för förslagen är att ekonomiska trångmål som i första hand<br>orsakas av höga boendekostnader inte ska tvinga unga att söka socialbi-<br>drag för att klara sitt uppehälle. Om försörjningssvårigheterna även be-<br>står i låga inkomster kan emellertid bostadsbidraget inte ensamt rätta till<br>detta förhållande. Då måste komplettering ske från annat håll.</p>
<p>Ungdomspolitiska kommittén föreslår vidare att den övre åldersgrän-<br>sen sänks från 28 år till 25 år. De nya reglerna kommer att påverka soci-<br>albidragstagandet. Detta beror huvudsakligen på två omständigheter. För<br>det första kan övervältring på socialbidrag komma att ske för de ålders-<br>grupper som exkluderas från bidraget. För det andra kommer en större<br>hushållsgrupp att kunna erhålla bostadsbidrag, varför ett minskat social-<br>bidragstagande är att förvänta sig för denna grupp. Den besparing som<br>görs genom sänkningen av den övre åldersgränsen bör användas för att<br>finansiera förstärkningen av bostadsbidragen till de ungdomar som är<br>under 25 år på ett sådant sätt att den sociala profileringen förstärks. Reg-<br>lerna för bidraget vad avser den övre inkomstgränsen, bidragsavtrapp-<br>ningen samt boendekostnadsgränsen bör därmed justeras med förbehåll<br>för att den totala kostnaden ska rymmas inom dagens totala kostnad för<br>bostadsbidrag till hushåll under 29 år utan bam.</p>
<h3>Fler unga i arbete (Kapitel 8)</h3>
<p>Kommittén anser att tanken på olika former av generationsväxling där<br>staten, arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren kommer överens om<br>att arbetstagaren lämnar plats för en yngre arbetslös person, är principi-<br>ellt tilltalande. Detta skulle kunna ske genom en förtida pensionering där<br>arbetsgivaren samtidigt förbinder sig att anställa en yngre person. För att<br>undvika alltför stora kostnadsökningar och samtidigt nå syftet att för-<br>bättra åldersfördelningen inom den offentliga sektom bör möjligheterna<br>till en tidigarelagd pensionering erbjudas under en tidsbegränsad period<br>och vara begränsad till den offentliga sektom.</p>
<p>Generationsväxling skulle också kunna ske genom att erbjuda de med<br>arbete möjligheter till ett friår för aktiviteter som anses önskvärda ur ett<br>samhälleligt perspektiv, till exempel vidareutbildning, att starta eget eller<br></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>87</p>
<p>allmännyttigt ideellt arbete. Arbetsgivaren skulle då förbinda sig att an-<br>ställa en unga arbetslös person som vikarie samtidigt som arbetstagaren<br>får någon form av ersättning under friåret. Den unge kan sannolikt inte<br>gå in och överta den lediges arbetsuppgifter men kan fa andra arbetsupp-<br>gifter inom verksamhetsområdet.</p>
<h4>Förslag</h4>
<p>Ungdomspolitiska kommittén menar att möjligheterna att underlätta och<br>stimulera olika former av generationsväxling skyndsamt bör utredas i<br>syfte att få in unga på arbetsmarknaden och att underlätta en förbättrad<br>åldersfördelning inom den offentliga sektorn. Därvidlag bör förutsätt-<br>ningarna för och behoven av generationsväxling såväl vad avser tidiga-<br>relagd pensionering under en begränsad tidsperiod som möjligheterna till<br>egen utveckling med vikariat utredas. Utredningen bör särskilt analysera<br>möjliga alternativa tillvägagångssätt, olika delsektorers behov av de ovan<br>skisserade åtgärderna, finansiering, kostnader och kostnadsfördelning<br>mellan arbetsgivare och försäkringssystem, ändamålsenliga åldersgränser<br>samt ersättningar till den enskilde.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>88</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h2>Sammanfattning av slutbetänkandet Politik för unga<br>(SOU 1997:71)</h2>
<h3>En målstyrd politik för unga</h3>
<p>Ungdomspolitiska kommitténs utgångspunkt i arbetet med politiken för<br>unga är alla människors lika värde och okränkbarhet. Varje människa är<br>unik och måste också få tillfälle att utvecklas på sitt eget vis. I arbetet<br>med att formulera de övergripande målen för ungdomspolitiken har<br>kommittén utgått från denna grundsyn på så sätt att alla medborgare ska<br>ha samma rättigheter och skyldigheter och ska behandlas likvärdigt av de<br>offentliga organen.</p>
<p>En politik för unga syftar till att alla unga ska ha rätt till goda levnads-<br>villkor. Dessa kan skilja sig mellan olika unga människor utifrån deras<br>individuella livssituation och egna val. Det finns dock vissa områden<br>som enligt kommitténs mening har stor betydelse för alla unga.<br>Ungdomspolitiska kommittén föreslår därför att de nationella målen för<br>en politik för unga ska vara:</p>
<p>• Samhället ska underlätta för unga att leva ett självständigt liv.</p>
<p>• Unga ska ha verklig möjlighet till makt, inflytande och delaktighet.</p>
<p>• Den resurs ungas engagemang, skapande förmåga och kritiska<br>tänkande utgör ska tas tillvara.</p>
<p>De övergripande målen ska brytas ner i konkreta mål för att kunna bli<br>mätbara samt gå att följa upp och utvärdera. De konkreta målen är<br>kommitténs förslag till hur de övergripande målen ska uppfyllas.</p>
<p>Här nedan följer de konkreta mål Ungdomspolitiska kommittén före-<br>slår:</p>
<h4>Självständighet</h4>
<p>• Alla unga ska kunna försörja sig på sitt arbete.</p>
<p>• Andelen arbetslösa unga ska i genomsnitt under året inte vara högre än<br>för övriga befolkningen.</p>
<p>• Arbetssökande under 25 år ska senast inom fyra veckor från att de<br>anmält sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen ha rätt att till-<br>sammans med en arbetsförmedlare upprätta en handlings- och utveck-<br>lingsplan.</p>
<p>• Varje person mellan 15 och 18 år ska ges möjlighet till feriearbete<br>under minst tre veckor under sommaren. Målet avser kalenderår.</p>
<p>89</p>
<p>• Alla mellan 18 och 25 år som söker egen bostad ska inom sex måna-<br>der ha möjlighet att skaffa sig en bostad inom ramen för sina ekono-<br>miska förutsättningar.</p>
<p>• Alla universitets- och högskolestuderande ska under den första termi-<br>nen de studerar ha möjlighet att skaffa sig en bostad på eller i anslut-<br>ning till studieorten.</p>
<p>• Alla unga ska kunna fa information om de villkor och förutsättningar<br>som gäller för eget boende samt information om bostadsmarknaden i<br>kommunen.</p>
<p>• Ingen ung person ska hänvisas till att uppbära socialbidrag av enbart<br>den orsaken att hon eller han inte har arbete eller inte omfattas av ar-<br>betslöshetsförsäkringssystemet.</p>
<p>• Ingen ung arbetslös ska på grund av låga nivåer i olika ersättnings-<br>system behöva komplettera med socialbidrag för att kunna klara sin<br>försörjning.</p>
<p>• Ingen ung person ska diskrimineras i något bidragssystem på grund av<br>ålder.</p>
<p>• Alla unga ska leva under sådana ekonomiska förhållanden att de har<br>råd att finansiera en bostad.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h4>Makt, inflytande och delaktighet</h4>
<p>• Alla kommuner bör i samarbete med kommunens unga upprätta ett<br>ungdomspolitiskt handlingsprogram.</p>
<p>• Elever ska som grupp kunna påverka viktiga beslut som gäller den<br>egna skolan.</p>
<p>• Varje elev ska ha verkligt inflytande över sitt val av skola och skoltyp<br>samt över sitt dagliga skolarbete och sin arbetsmiljö.</p>
<p>• Varje student ska ha verkligt inflytande över sin utbildning och sin<br>arbetsmiljö.</p>
<p>• Alla unga ska kunna påverka kommunala beslut.</p>
<p>• Alla unga ska ha möjlighet att delta i verksamhet inom föreningslivet.</p>
<p>• Varje ung person ska ha tillgång till en mötesplats där hon eller han<br>fritt kan uttrycka sina åsikter.</p>
<h4>Unga som resurs</h4>
<p>• Av ledamöterna i centrala och regionala myndigheters styrelser bör<br>minst fem procent vara under 30 år.</p>
<p>• Av ledamöterna i statliga kommittéer bör minst 10 procent vara under<br>30 år.</p>
<p>• I samtliga kommunala styrelser och nämnder med minst fem ledamö-<br>ter bör det finnas minst en ledamot under 30 år.</p>
<p>• Ungas engagemang och idéer ska särskilt tas tillvara när det gäller</p>
<p>- arbetet med en långsiktigt hållbar ekologisk utveckling,</p>
<p>- inträdet i informationssamhället,</p>
<p>- arbetet mot främlingsfientlighet och rasism samt</p>
<p>- företagande</p>
<p>90</p>
<p>De konkreta målen ska beaktas av regeringen inom de olika sektors-<br>områden som berör unga. Myndigheterna bör få i uppgift att presentera<br>statistik och en redovisning av den förda politiken i förhållande till de<br>konkreta målen. Detta arbete anser kommittén bör samordnas av<br>Ungdomsstyrelsen.</p>
<p>Målen för politiken för unga bör vara vägledande för kommunal verk-<br>samhet. Det bör finnas ett gemensamt intresse hos staten och kommu-<br>nerna att följa upp och utvärdera kommunernas arbete med målen.<br>Kommittén föreslår att initiativ tas till överläggning om ett sådant samar-<br>bete mellan staten och kommunerna i denna fråga.</p>
<h3>Makt, inflytande och delaktighet för unga</h3>
<p>Kommittén diskuterar begreppen makt, inflytande och vanmakt.<br>Kommittén poängterar att det är viktigt att unga far verklig makt och inte<br>dras in i en skendemokratisk process som gör att de istället vänder sig<br>från politiken.</p>
<p>En stor del av betänkandet är uppbyggt kring ungas möjligheter att ut-<br>öva makt över sin vardag. Kommittén menar att unga måste öka sin del-<br>aktighet i beslutsprocesserna. För att detta ska bli möjligt föreslår<br>kommittén vissa ändringar i olika regelverk som hindrar unga att ta del<br>av makten. Förslagen avser såväl riks- som kommunalpolitik. Andra<br>förslag syftar till att försöka ändra vuxnas attityder till unga för att på så<br>sätt fa dem att inse att ungas delaktighet utgör en resurs för samhället.<br>Förslagen är i korthet:</p>
<p>• En försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år för val till<br>kommunfullmäktige ska genomföras. Försöksverksamheten ska om-<br>fatta ett tiotal kommuner och ska inledas i och med valet 1998. Verk-<br>samheten ska utvärderas av en särskild utredning.</p>
<p>• Rösträtten ska följa kalenderår.</p>
<p>• Regeringen ska vara uppmärksam på ålderssammansättningen i cent-<br>rala myndigheter och i statliga kommittéer. Regeringen ska också be-<br>gära av de partier, organisationer med mera som föreslår ledamöter till<br>kommittéerna att de om möjligt föreslår två kandidater till varje upp-<br>drag, varav minst en är under 30 år.</p>
<p>• Varje kommun bör i samarbete med unga utforma och anta ett ung-<br>domspolitiskt handlingsprogram.</p>
<p>• Kommunerna bör tillsammans med de unga skapa fora för kommuni-<br>kation mellan politiker och kommunens unga.</p>
<p>• Varje skola bör erbjuda eleverna regelbunden information från de po-<br>litiska partierna och deras ungdomsförbund.</p>
<p>• Ungdomsstyrelsen far i uppdrag att i samarbete med kommunförbun-<br>det till år 2002 följa och kartlägga kommunernas arbete med att göra<br>unga delaktiga i den kommunala beslutsprocessen.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>91</p>
<p>Kommittén lämnar också förslag som rör ungas vardag, nämligen<br>skola, fritid och kultur. Kommittén anser att det är viktigt att unga får<br>möjlighet att ha inflytande på dessa områden, dels för att ungas<br>delaktighet gör att besluten blir bättre, dels för att det har visat sig leda<br>till ökat intresse för ett fortsatt engagemang i samhällsfrågor.<br>Kommitténs förslag på dessa områden är i korthet:</p>
<h4>Gymnasieskola, universitet och högskola</h4>
<p>• En försöksverksamhet på gymnasieskolor i ett antal kommuner bör<br>införas med en skyldighet för skolledningen att förhandla med elever<br>inför att viktigare beslut fattas. Försöksverksamheten bör införas sna-<br>rast och avslutas samt utvärderas samtidigt som försöksverksamheten<br>med lokala styrelser.</p>
<p>• Ett skoldemokratiprojekt bör inledas i ett antal kommuner. Projektet<br>ska fungera som en stimulans till de skolor som vill satsa extra på att<br>arbeta med inflytandefrågor framför allt vad gäller att utveckla skolans<br>arbetsformer men också när det gäller elevers möjligheter att påverka<br>skolans miljö.</p>
<p>• Skolverket bör få i uppdrag att kontinuerligt sammanställa och kom-<br>mentera kommunernas utvecklingsarbete när det gäller elevinflytande.</p>
<p>• Den översyn som regeringen har för avsikt att göra av bestämmelserna<br>om samverkansformer och samverkansorgan bör inriktas på att sam-<br>verkan i någon form måste vara obligatorisk och att frågor såsom un-<br>dervisningens innehåll, hur den bedrivs och hur eleverna kan med-<br>verka aktivt måste tas upp i en sådan samverkan. Formen för samver-<br>kan bör dock inte vara reglerad i detalj. Möjligheten att utvärdera lä-<br>rare är dock en viktig funktion för ett samverkansorgan. Likaså bör<br>frågor om under vilka former och på vilket sätt undervisningen be-<br>drivs vara självklara ämnen att behandla.</p>
<p>• Skolverket ska verka för att de elever som varit frånvarande från lek-<br>tioner för att delta i elevdemokratiskt arbete ska få denna tid redovisad<br>separat från annan frånvaro, om inte eleven själv motsätter sig detta.</p>
<p>• Studenter ska finnas representerade i högskolans samtliga beredande<br>och beslutande organ. Sammansättningen i högskolans beslutande or-<br>gan ska utformas så att ingen intressegrupp får egen majoritet. I hög-<br>skolestyrelsen bör studenter, lärare och allmänföreträdare dela på plat-<br>serna. Studenter och lärare bör utse sina egna representanter. På be-<br>slutsnivåer under högskolestyrelsen ska studenter och lärare utgöra<br>minst en tredjedel vardera i alla beredande och beslutande organ.</p>
<p>• En utredning bör tillsättas med uppgift att belysa effekterna av att ge<br>lika rättigheter och skyldigheter till elever och studenter som tillkom-<br>mer arbetstagare. Möjligheterna att jämställa elevfackliga organisatio-<br>ner med fackföreningar bör också utredas.</p>
<p>• Högskoleverket bör få i uppdrag att utreda i vilken utsträckning stu-<br>denterna har inflytande över sina studier exempelvis när det gäller<br>planering av kurser, undervisnings- och examinationsformer samt fö-<br>reslå förbättringar.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>92</p>
<h4>Fritid och kultur</h4>
<p>• Det är av största vikt att kommuner undanröjer de eventuella hinder<br>som finns for unga som vill skapa egna mötesplatser. Det är också<br>viktigt att de unga som har idéer bemöts positivt. Det innebär att poli-<br>tiker och tjänstemän måste vara beredda att tänka i nya banor och inte<br>säga nej till forslag som kanske utmanar traditionella former. Kom-<br>muner kan också ta egna initiativ till att starta mötesplatser men ut-<br>formningen måste ske på de ungas egna villkor.</p>
<p>• Unga bör genom regelbundna fritids- och kulturvaneundersökningar fa<br>möjlighet att påverka kommunens fritids- och kulturutbud.</p>
<p>• Ungdomsstyrelsen far i uppdrag att löpande följa, kartlägga och redo-<br>visa kommunernas arbete for att öka ungas makt och inflytande över<br>fritids- och kulturverksamheterna.</p>
<p>• Kommittén uppmanar kommunerna att infora en så kallad fri pott för<br>ungas egna initiativ genom att avsätta en summa pengar av kultur- och<br>fritidsbudgetama för detta ändamål.</p>
<p>• Kommittén uppmanar också kommunerna att arbeta tillsammans med<br>unga för att öka antalet brukarstyrda fritidsverksamheter.</p>
<h3>Ungas ekonomi</h3>
<p>En av de viktigaste förutsättningarna for att unga ska kunna leva ett<br>självständigt liv är att de kan bli ekonomiskt oberoende. Kommittén kon-<br>staterar att många unga har stora ekonomiska svårigheter, speciellt de<br>som är arbetslösa och inte uppbär a-kassa eller KAS. Dessa är hänvisade<br>till socialbidrag. År 1996 mottog omkring 35 procent av de arbetslösa i<br>åldersgruppen 20-24 år socialbidrag någon gång under året. Även de med<br>KAS eller låg a-kassa ingår i samma grupp. Kommittén anser att det är<br>alarmerande att så många unga behöver socialhjälp for att klara sitt<br>uppehälle. Den period när unga behöver sådant stöd har visat sig bli allt<br>längre. Uppgifterna om nyfattigdomen bland unga och ett begynnande<br>socialbidragsberoende pekar på problemens omfattning. De huvudsakliga<br>anledningarna till utvecklingen torde vara den försämrade<br>arbetsmarknadssituationen samt arbetslöshetsersättningens utformning.</p>
<p>Kommittén diskuterar också studerandes ekonomi, framfor allt under<br>den tid då studiemedel inte utgår. Förändringar som innebär att studen-<br>terna i högre utsträckning än för närvarande kan studera under sommaren<br>och därmed uppbära studiemedel bör utredas</p>
<p>Kommittén föreslår när det gäller ungas ekonomi i korthet:</p>
<p>• Ungdomsstyrelsen ska kontinuerligt följa upp ungas ekonomiska situ-<br>ation och därvid särskilt beakta skillnaden mellan kvinnor och män.</p>
<p>• De ekonomiska konsekvenserna av tre terminer och förlängda termi-<br>ner vid högskolor och universitet bör utredas.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Regeringen har uppdragit åt Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialsty-<br>relsen att i samverkan utarbeta förslag till åtgärder som syftar till att öka<br></p>
<p>93</p>
<p>arbetslösa ungdomars förutsättningar att ta sig in på den reguljära ar-<br>betsmarknaden eller utbildningssystemet. Förslaget skall utformas så att<br>det ger den enskilde möjlighet till kompetensutveckling och åtgärderna<br>skall utgå från ungdomars egna behov och förutsättningar. Kommunerna<br>ska genom förslaget ges möjlighet att erbjuda de unga en meningsfull<br>sysselsättning i stället för socialbidrag. I anledning av detta har kommit-<br>tén överlämnat ett antal förslag till utformning av ett sådant system.<br>Dessa är bland annat:</p>
<p>• Ungdomspolitiska kommittén framhåller att stödet bör vara ål-<br>dersneutralt.</p>
<p>• Ersättningen ska vara sådan att den inte behöver kompletteras med<br>socialbidrag och ska ge den arbetslöse möjlighet att bli delaktig i be-<br>fintliga trygghetssystem.</p>
<p>• Vidare menar kommittén att ersättningen ska vara knuten till en mot-<br>prestation från den arbetslöses sida. Motprestationen ska utformas till-<br>sammans med den arbetslöse, med utgångspunkt i dennes intressen<br>och önskemål, och vara ett led i en handlings- och utvecklingsplan<br>som den arbetslöse upprättat tillsammans med tjänsteman på arbets-<br>förmedlingen. Den arbetslöse skall ha möjlighet att avvisa motpresta-<br>tionen om den inte ingår i ovan angivna handlings- och utvecklings-<br>plan eller om motprestationen inte är av tillräckligt god kvalitet.</p>
<h3>Unga och den egna bostaden</h3>
<p>Att flytta hemifrån är för många unga ett steg mot att kunna leva ett<br>självständigt liv. Kommittén konstaterar att det på det hela taget inte fö-<br>religger några större problem för unga att skaffa sig en egen bostad, för-<br>utom i storstäderna och på vissa universitets- och högskoleorter. Det har<br>dock varit svårt att fa en fullständig bild av ungas boende. Det största<br>hindret för att fa en bostad torde vara att många unga inte har arbete och<br>därmed inte heller någon självständig ekonomi. Kommittén anser trots<br>detta att vissa åtgärder vad gäller ungas boende ändå är nödvändiga. Där-<br>för föreslår kommittén att:</p>
<p>• I syfte att utveckla en systematiskt täckande och regelbundet uppdate-<br>rad statistik om ungas boende ska Statistiska centralbyrån i samråd<br>med Boverket, Ungdomsstyrelsen och Högskoleverket ges i uppdrag<br>att tillse att en sådan statistik utvecklas och regelbundet insamlas.</p>
<p>• Länsstyrelserna bör få i uppdrag att kartlägga bostadssituationen för<br>unga i kommunerna. Uppdraget skall redovisas till Boverket.</p>
<p>• Det nu existerande ungdomsbosparandet ska upphöra.</p>
<p>• Regeringen bör i beredningen av propositionen om den framtida bo-<br>stadspolitiken beakta de ungas situation såsom varande längst ut i<br>”flyttkedjan”. Bostadsstöden bör utformas så att det stimulerar<br>”flyttkedjor”.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>94</p>
<p>• I anslutning till att kommunerna tillsammans med unga tar fram sär-<br>skilda ungdomspolitiska program bör också behovet av bostadsinfor-<br>mation och bostadsplanering för unga behandlas.</p>
<p>• Vid tilldelning av utbildningsplatser inom högskoleväsendet ska rege-<br>ringen beakta studieortens möjligheter att inom eri termin kunna till-<br>handahålla bostäder.</p>
<h3>Ungas åsikter och förslag</h3>
<p>Genom hela betänkandet presenterar kommittén ungas åsikter från de<br>utåtriktade aktiviteter kommittén har genomfört. Kommittén har i<br>huvudsak haft kontakt med unga på tre olika sätt. För det första har en<br>enkätundersökning genomförts i samarbete med SCB. För det andra har<br>kommittén initierat ett 50-tal rådslag där unga har samlats och diskuterat<br>ungdomspolitik. Från varje rådslag har ett slutdokument med förslag och<br>tips skickats in till kommittén. Dessa har sedan använts både som<br>kompass och som inspirationskälla i kommitténs arbete. För det tredje<br>har kommittén skickat ut sin rapport Vad tycker du? på remiss till cirka 2<br>500 ungdomsgrupper. Även från dessa har svar kommit in vilka<br>kommittén använt i sitt arbete.</p>
<p>Kommittén har tagit del av alla förslag som kommit in till kommittén<br>och kommittén har försökt att presentera dem i samma sammanhang som<br>kommittén presenterar kommitténs egna.</p>
<p>Kommittén har också tagit del av andra undersökningar och<br>utredningar för att skapa oss en så heltäckande bild som möjligt av vad<br>unga anser i olika frågor. Även dessa har beaktats i kommitténs arbete.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>95</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Förteckning över remissinstanser som avgivit ytt-<br>rande över Ungdomspolitiska kommitténs betänkande<br>Unga och arbete (SOU 1997:40) och Politik för unga<br>(SOU 1997:71)</p>
<p>Efter remiss har yttrande över betänkandet lämnats av Rikspolisstyrelsen,<br>Svenska EU-programkontoret, Barnombudsmannen, Folkhälsoinstitutet,<br>Handikappombudsmannen, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Sta-<br>tens institutionsstyrelse, Arbetsgivarverket, Konjunkturinstitutet, Riksre-<br>visionsverket, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Högskoleverket,<br>Statens skolverk, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet, Arbets-<br>marknadsstyrelsen, Jämställdhetsombudsmannen, Länsarbetsnämnden i<br>Östergötlands län, Länsarbetsnämnden i Göteborgs och Bohus län, Läns-<br>arbetsnämnden i Norrbottens län, Statens kulturråd, Boverket, Konkur-<br>rensverket, Närings- och teknikutvecklingsverket, Konsumentverket,<br>Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Statens invandrarverk, Ung-<br>domsstyrelsen, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Örebro län,<br>Länsstyrelsen i Jämtlands län, Botkyrka kommun, Aneby kommun, Gö-<br>teborgs kommun, Ömsköldsviks kommun, Hedemora kommun, Arvids-<br>jaurs kommun, Olofströms kommun, Munkedals kommun, Jönköpings<br>kommun, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska<br>arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges kom-<br>munaltjänstemannaförbund, Svenska metallindustriarbetarförbundet,<br>Hotell- och restauranganställdas förbund, Handelsanställdas förbund,<br>Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralor-<br>ganisation, Kristdemokratiska ungdomsförbundet, Sveriges socialdemo-<br>kratiska ungdomsförbund, Ung vänster, Sveriges riksidrottsförbund,<br>Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, Sveriges förenade stu-<br>dentkårer, Sveriges kristna ungdomsråd / Sveriges frikyrkosamråd,<br>Ungdomens nykterhetsförbund, De handikappades riksungdomsförbund,<br>Kooperativa institutet, Kooperativa förbundet, Afrosvenskamas<br>riksförbund, Hyresgästernas sparkasso- och byggnadsförening, Riks-<br>byggen, Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation, Fastig-<br>hetsägareförbundet samt Sveriges allmännyttiga bostadsföretag.</p>
<p>Nedanstående remissinstander har beretts tillfälle att yttra sig men<br>avstått: Brottsförebyggande rådet, Ungdomens IT-råd, Riksskatteverket,<br>Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Rådet för<br>arbetslivsforskning, Länsarbetsnämnden i Gotlands län, Länsstyrelsen i<br>Blekinge län, Strängnäs kommun, Elevorganisationen i Sverige,<br>Moderata ungdomsförbundet, Centerns ungdomsförbund, Liberala<br>ungdomsförbundet, Grön ungdom, Pensionärernas riksorganisation, Sve-<br>riges pensionärsförbund, Industrins utredningsinstitut, Föreningen för<br>Kooperativ utveckling, Lantbrukarnas riksförbund, Ung-SIOS, Ludvika<br>ungdomsråd, Uppsala ungdomsråd, Jönköpings ungdomsråd, Gällivare</p>
<p>96</p>
<p>ungdomsråd, Kraftnät Norrland, Stiftelsen Fryshuset samt ALMI<br>Företagspartner AB.</p>
<p>Hyresgästernas Riksförbund och Svenska kyrkans unga har på egna<br>initiativ avgivit yttranden.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>97</p>
<p>4 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 115</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h2>Sammanfattning av slutbetänkandet Bevakad över-<br>gång - Åldersgränser för unga upp till 30 år (SOU<br>1996:111)</h2>
<h3>En kartläggning av författningsreglerade åldersgränser</h3>
<h4>Lag, forordning och myndighetsföreskrifter</h4>
<p>Tyngdpunkten i rapporten är en samlad översyn av de åldersgränser i<br>samhället som berör unga människor upp till 30 år, och motiven för dem.<br>Översynen har begränsats i första hand till de åldersgränser som är regle-<br>rade i lag (beslutade av riksdagen). Men även åldersgränser för unga som<br>regleras i förordning (beslutade av regeringen) redovisas. Prioriteringen<br>mellan lag och förordning beror bl.a. på att förarbeten i gängse mening<br>inte alltid finns till bestämmelser som tagits in i en förordning. Det är<br>därför ibland inte möjligt att få fram de motiv som ligger bakom de en-<br>skilda bestämmelserna i en förordning.</p>
<p>I rapporten redovisas också en del myndighetsföreskrifter (föreskrifter<br>beslutade av myndighet) fixerade till ålder. Den redovisningen är emel-<br>lertid inte fullständig, utan tar sikte på några - som kommittén bedömer -<br>centrala rättsområden för unga människor, t.ex. på området för<br>arbetarskydd. Motiv för myndighetsföreskrifter förekommer mycket<br>sparsamt. Här får de enskilda föreskrifterna tala för sig själva.</p>
<p>Andra åldersgränser i samhället, alltså sådana som inte är författnings-<br>reglerade, berörs inte i denna del av rapporten. Det innebär t.ex. att de<br>system av rabatter eller förmåner fixerade till ålder som många företag<br>inom bl.a. området för kommunikationer tillämpar i sin marknadsföring<br>har lämnats utanför översynen.</p>
<h4>Antalet åldersgränser som berör unga</h4>
<p>Antalet bestämmelser vilka innehåller regler fixerade till ålder som berör<br>unga människor upp till 30 år är ansenligt. Även antalet valda åldersfixe-<br>ringar är stort, t.ex. inom trafikområdet. Att i tal ange denna mängd fram-<br>står dock inte som meningsfullt.</p>
<h4>Två tendenser</h4>
<p>Två tendenser kan konstateras.</p>
<p>När det gäller den civila och den politiska myndighetsåldern har från<br>början av seklet och till i dag gränsen mellan bam och vuxen sänkts be-<br></p>
<p>98<br></p>
<p>tydligt. Numera gäller på dessa båda områden en 18-årsgräns. När det<br>gäller den sociala myndighetsåldern kan konstateras att tendensen är den<br>motsatta. På centrala områden som berörs av familje-, utbildnings- och<br>arbetsmarknadspolitiken har åldersgränserna mellan bam och vuxen suc-<br>cessivt höjts och är i dag fixerade till 20-årsåldem.</p>
<p>En naturlig tanke är annars att barndomen föregår ungdomstiden som i<br>sin tur föregår vuxenblivandet. Den linjen upprätthålls således inte kon-<br>sekvent i lagstiftningen. Översynen visar att s.k. vuxenregler i vissa av-<br>seenden tillämpas redan från och med 15-årsåldern, medan i andra av-<br>seenden vuxenregler tillämpas forst från och med 20 - 25-årsåldem.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h3>Ålder och mognad - forskningsläget</h3>
<p>Forskningen ger stöd för ett mindre differentierat system av åldersgrän-<br>ser</p>
<p>Kommitténs genomgång av aktuell forskning på området visar att det går<br>alldeles utmärkt att knyta an de nuvarande bestämmelserna till ett fatal<br>väl avvägda åldrar. De variationer som kännetecknar den fysiska,<br>psykiska och sociala mognaden ger således inte något stöd for en sådan<br>ingående differentiering på ålder som utmärker den nuvarande<br>regelgivningen på många områden. Genom att låta bestämmelserna<br>fixeras till några fa, strategiska åldrar vinner reglerna i konsekvens,<br>tydlighet och enkelhet.</p>
<h3>En princip för framtiden - nyckelövergångar</h3>
<p>Som huvudprincip för det framtida lagstiftningsarbetet bör gälla att ål-<br>dersgränsbestämmelser skall fixeras till vissa s.k. nyckelövergångar -<br>12,15, 18 och 21 år.</p>
<p>Den omfattning åldersgränserna har i samhället utgör i sig en svårighet<br>att fa en helhetssyn och överskådlighet. Redan detta förhållande kan leda<br>till att respekten och förståelsen för de enskilda gränserna sätts ned.</p>
<p>Det är därför angeläget att lyfta fram de möjligheter som finns att till<br>vissa delar ändra regelsystemet så att det blir både tydligare och mer kon-<br>sekvent. Därigenom kan också reglerna fungera som ett stöd och en hjälp<br>för bam och ungdom att med stigande ålder och mognad kunna axla rol-<br>len som vuxen.</p>
<p>De nuvarande åldersgränsbestämmelsema bör därför i så stor utsträck-<br>ning som möjligt knytas till följande nyckelövergångar.</p>
<p>99</p>
<h3>12 år</h3>
<p>Bam har i 12-årsåldem nått en sådan grad av mognad att de börjar förena<br>egenintresset med andra intressen och utvecklar sociala kompetenser.<br>Frigörelsen från föräldrar tar sin början och barnet upptäcker sig självt.<br>Det är därför rimligt att låta bam i den här åldem, inte bara i större ut-<br>sträckning än tidigare, komma till tals när det gäller frågor om dess per-<br>son utan också få ett mer bestämt inflytande i sådana frågor.</p>
<h3>15 år</h3>
<p>I den här åldem börjar barnet utveckla ett abstrakt tänkande. Förmågan<br>att behärska kroppen och integrera olika delar av personligheten stärks.<br>De första stegen i en kvalificering till vuxenrollen tas.</p>
<p>Bam i den här åldem bör därför på ett mer påtagligt sätt få ta ansvar<br>för sina handlingar och behandlas som en självständig individ med egna<br>intressen.</p>
<p>Under åren fram till 18-årsåldem utvecklar barnet en större självkänsla<br>och är mer målmedvetet när det gäller utformningen av olika ideal och<br>framtida livsprojekt.</p>
<h3>18 år</h3>
<p>Individen börjar värdera och välja medlemskap i olika grupper, liksom<br>grunden för en egen livsstil.</p>
<p>Förmågan att se helheten, jämföra alternativ och värdera situationer är<br>i det närmaste fullt utvecklad.</p>
<p>Vad som generellt skiljer unga vuxna i denna ålder från andra vuxna är<br>livserfarenhet.</p>
<h3>21 år</h3>
<p>Olika individer följer inte samma utvecklingslinje. Individer i samma<br>ålder skiljer sig ibland avsevärt i fråga om fysisk, psykisk och social<br>mognad. Skillnader i livserfarenheter kan också vara betydande.</p>
<p>Det finns därför anledning att knyta vissa bestämmelser till en något<br>högre ålder än myndighetsåldern 18 år.</p>
<p>Så bör t.ex. ske i de fall omgivningens förtroende för en persons för-<br>måga att axla en viss uppgift eller roll är av avgörande betydelse. Likaså i<br>de fall en försenad mognad eller en bristande livserfarenhet behöver<br>kompenseras för att i första hand skydda eller stötta den unge vuxne.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>100</p>
<h4>Åldersgränserna 16 och 20 år</h4>
<p>Av kartläggningen framgår att det finns två åldersgränser som ligger vid<br>sidan av de nyckelövergångar kommittén förordar. På centrala<br>rättsområden knyter ett stort antal bestämmelser an till åldrarna 16 och<br>20 år.</p>
<p>Bestämmelserna i föräldrabalken om underårigs rätt att under vissa<br>villkor själv disponera över den egna arbetskraften och förtjänsten därav<br>fixeras till åldem 16 år. Ett stort antal bestämmelser i skilda regelverk har<br>därefter anpassats till denna åldersgräns, t.ex. bestämmelser på skatteom-<br>rådet, socialförsäkringsområdet m.fl. centrala lagstiftningsområden.</p>
<p>16-årsgränsen bygger emellertid inte på några mer ingående övervä-<br>ganden i förhållande till exempelvis en 15-åring. Bestämmelsen är<br>ett resultat i första hand av den lagharmonisering på familjerättens om-<br>råde som ägde rum strax efter sekelskiftet mellan Sverige, Danmark och<br>Norge.</p>
<p>Åldersgränsen 20 år är en anpassning till den tidigare myndighetsål-<br>dern 20 år. Inom familj e-, utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken<br>knyts numera många av bestämmelserna till denna åldersgräns.</p>
<p>Sett till den unges mognad kan bestämmelser fixerade till 16 och 20 år<br>inte försvaras. Den som fyller 16 respektive 20 år skiljer sig inte på något<br>avgörande sätt mognadsmässigt från en person i angränsande ålder. Det<br>finns därför anledning att i det fortsatta arbetet se över de bestämmelser<br>som fixeras till dessa båda åldrar.</p>
<p>Regeringen har nyligen gett en kommitté i uppdrag att se över den<br>framtida ungdomspolitiken. Dessa och närliggande frågor som<br>kommittén har pekat på bör kunna tas om hand inom ramen för<br>kommitténs uppdrag (dir. 1995: 154).</p>
<h3>Förslag till förändringar</h3>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h4>1. Begreppen minderårig och underårig bör användas entydigt</h4>
<p>Begreppen minderårig och underårig bör oavsett lagstiftningsområde<br>användas entydigt. Begreppet minderårig bör reserveras för åldem 15 år.<br>Begreppet underårig bör reserveras för åldem 18 år.</p>
<h4>2. Åldersbestämmelser bör fixeras till kalenderår vid s.k. kollektivt<br>handlande</h4>
<p>Som huvudprincip bör - när det gäller bio och andra motsvarande situa-<br>tioner på kollektivt handlande - gälla en fixering till det kalenderår en<br>viss födelsedag inträffar i stället för till födelsedagen.</p>
<p>101</p>
<h4>3. Rösträtt for 16-åringar i kommunala val</h4>
<p>Den som har fyllt 16 år skall få rösta i kommunala val och i kommunala<br>folkomröstningar. Någon motsvarande sänkning av valbarhetsåldern<br>föreslås inte.</p>
<p>Förslaget bryter mot några av de grundläggande principerna på detta om-<br>råde, nämligen mot principen om en gemensam rösträttsålder för samt-<br>liga val, en gemensam rösträtts- och valbarhetsålder, en gemensam myn-<br>dighets- och rösträttsålder.</p>
<p>Dessa principer skall dock inte upprätthållas enbart som självändamål.<br>När goda skäl för att låta åldersklasserna närmast under 18-årsåldem få<br>del av den främsta formen av medborgarinflytande, så bör självklart en<br>brytning fa ske. Historiskt sett har rösträttsåldern inte heller alltid varit<br>densamma i riksdagsval och kommunalval. Likaså har valbarhetsåldern i<br>de olika valen avvikit från rösträttsåldern. Rösträttsåldern har inte alltid<br>följt den civilrättsliga myndighetsåldern.</p>
<p>När det gäller unga har kommittén kunnat konstatera att ett flertal<br>regler, på för unga centrala områden, innehåller åldersgränser som<br>frånkänner dem möjligheter som vuxna har. Tydligast sker i dag en sådan<br>ålderssegregering när det gäller tillgången till olika stöd och åtgärder<br>inom arbetsmarknadspolitiken.</p>
<p>Kommittén kan också konstatera att andelen äldre i befolkningen ökar.<br>En försiktig bedömning ger vid handen att inom en nära framtid kommer<br>en tredjedel av befolkningen att vara ålderspensionärer. En sådan<br>förändring i åldersfördelningen kan på sikt leda till intressemotsättningar<br>i frågor om fördelningen av samhällsresurserna.</p>
<p>I ett sådant perspektiv kan en sänkt rösträttsålder fungera som ett me-<br>del för balans och därmed också legitimitet för de åtgärder som vidtas.</p>
<p>Successivt har redan i lagstiftningen på det kommunala området åtgär-<br>der vidtagits för att öka de unga medborgarnas - under 18 år - möjlig-<br>heter till inflytande. Dessa åtgärder har främst varit inriktade på sådana<br>områden som skola och fritid. Kommitténs ståndpunkt i utredningen är<br>emellertid att dessa åtgärder håller sig inom en alltför snäv ram och att<br>denna bör kunna vidgas. Som kommittén ser det gör<br>medborgarinflytandet över den kommunala verksamheten sig gällande<br>främst genom utslaget i de allmänna valen.</p>
<p>Kommittén har stannat för en 16-årsgräns mot bakgrund av att<br>personer från och med den åldem - visserligen i begränsad utsträckning<br>- tillerkänns civilrättslig handlingsförmåga och att skolplikten upphör<br>vid denna ålder.</p>
<p>Kommitténs förslag om att sänka rösträttsåldern till 16 år i de<br>kommunala valen inklusive kommunala folkomröstningar skall ses som<br>ytterligare ett steg på en redan inslagen väg.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>102</p>
<h4>4. Vetorätt från 12 år i frågor om ut- eller inträde i svenska kyrkan<br>och vid medborgarskapsförvärv</h4>
<p>De nuvarande 15-årsgränsema för samtycke i kyrkolagen och medbor-<br>garskapslagen sänks till 12 år. Härigenom fas en enhetlig åldersgräns för<br>barns s.k. vetorätt i mål eller ärenden som rör deras person.</p>
<p>Det innebär att den som har fyllt 12 år inte mot sin vilja skall få tas upp<br>i eller lämna Svenska kyrkan. Det innebär vidare att den som har fyllt 12<br>år inte skall kunna bli svensk medborgare - och därigenom eventuellt<br>mista sitt andra medborgarskap - mot sin vilja.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h4>5. Underhållsskyldighet mot barn m.m.</h4>
<p>Kommittén ställer oss bakom förslaget i betänkandet Underhållsbidrag<br>och bidragsförskott (SOU 1995:26) att den s.k. avbrottsregeln - 19-<br>årsgränsen - i föräldrabalken som begränsar föräldrars<br>underhållsskyldighet i de fall barnet gör ett studieuppehåll bör<br>upphävas.</p>
<p>Den yttersta gränsen för föräldrars underhållsskyldighet, 21 år, bör där-<br>emot behållas.</p>
<p>Föräldrarnas intresse i detta avseende bör stå tillbaka när det gäller<br>kostnaderna för barnens grundutbildning. Redan i dag kan för övrigt un-<br>derhållsskyldigheten väckas till liv före 19-årsdagen. Att sträcka ut denna<br>tid ytterligare något eller några år menar kommittén bör kunna godtas<br>med hänsyn till de olägenheter som kan följa av avbrottsregeln.<br>Föräldrars underhållskyldighet när det gäller barns grundutbildning bör<br>därför som kommittén ser det göras ovillkorlig.</p>
<h4>6. Den som har fyllt 18 år skall inte längre få vägras tillträde till re-<br>stauranger och andra nöjesställen på grund av sin ålder</h4>
<p>Kommitténs utgångspunkt är självklart inte att verka för en ökad<br>alkoholkonsumtion bland unga människor. Men det hindrar oss dock inte<br>från att pröva huruvida åldersgränserna på området, såväl de<br>författningsreglerade som de som näringsidkarna själva sätter upp,<br>uppfattas som legitima eller inte - i första hand av unga människor.</p>
<p>Unga människor vänder sig främst mot två företeelser på detta område.<br>Det är för det första 20-årsgränsen för inköp på systembolaget, som upp-<br>fattas som inkonsekvent främst av det skälet att myndighetsåldern är 18<br>år. Det andra är restaurangernas och andra nöjesarrangörers minimiål-<br>dersgränser för tillträde som dels ligger många gånger långt över myn-<br>dighetsåldern, dels är olika för män och kvinnor. Detta upplevs av unga<br>som en form av diskriminering.</p>
<p>Myndighetsåldern 18 år behöver dock inte - som kommittén ser det -<br>slå igenom på alla områden. Kommittén ställer oss bakom de motiv som<br></p>
<p>103</p>
<p>bär upp 20-årsgränsen för inköp och 18-årsgränsen för servering av<br>alkohol.</p>
<p>Alkoholpolitiska kommissionen framhöll i anslutning till sitt förslag<br>om en höjd serveringsålder - vilket kommittén i Åldersgränsutredningen<br>motsätter oss — att kommissionen förutsatte att en höjning av<br>åldersgränsen för alkoholservering borde kunna göras utan att<br>restaurangerna begränsar rätten för ungdomar under 20 år att få tillträde<br>till restaurangerna. Kommittén delar den bedömningen.</p>
<p>Det finns i praktiken tre lösningar för att från de unga vuxnas perspek-<br>tiv komma till rätta med problemet, nämligen 1) att utvidga diskrimine-<br>ringsförbudet i brottsbalken, 2) att villkora serveringstillstånden och 3)<br>att branschen på egen hand genom sin branschsammanslutning uttalar att<br>s.k. åldersdiskriminering strider mot god branschsed.</p>
<p>Den sist nämnda lösningen anser kommittén i princip vara den mest<br>naturliga. Det har emellertid inte kommit fram något som tyder på att<br>branschen är intresserad att verka för en sådan ordning.</p>
<p>Begränsningar i näringsfriheten bör kunna ske av följande skäl. Att<br>unga vuxna människor inte stängs ute från ett nöjesliv i socialt kontrolle-<br>rade former har i detta sammanhang en särskild tyngd. Det har vidare<br>från brottsförebyggande synpunkt fördelar. Det rättsliga stödet för att<br>upprätthålla åldersgränser som förbjuder någon tillträde till allmän plats<br>är begränsat. Ett ingripande kan i det här fallet i princip ske bara om det<br>blir fråga om en "ordningsstöming". Men då sker inte ingripandet - det<br>skall framhållas - på grund av att personen i fråga har trotsat näringsid-<br>karens åldersvillkor.</p>
<p>I valet mellan ett utvidgat diskrimineringsförbud i brottsbalken eller<br>en ordningsregel i alkohollagen har kommittén stannat för det senare. En<br>kriminalisering framstår som alltför ingripande. Andra styrmedel bör i<br>stället tillgripas.</p>
<p>En reglering i alkohollagen kan utformas antingen som ett förbud eller<br>som ett villkor för tillstånd.</p>
<p>Den nuvarande regleringen när det gäller serveringstillstånd tar sikte<br>på att vissa villkor skall uppfyllas för att ett tillstånd skall få meddelas.<br>En förbudsregel skulle därmed avvika från den valda systematiken i al-<br>kohollagen när det gäller tillstånd. Kommittén förordar därför att regeln<br>utformas som tillståndsregel. Redan meddelade tillstånd behöver inte<br>omprövas. Den nya regeln skall kunna tillämpas fullt ut.</p>
<p>Kommittén är medvetna om att förslaget får betydande konsekvenser<br>för innehavarna av serveringstillstånd. Det innebär att<br>minimiåldersgränser över myndighetsåldern inte längre kan användas<br>som ett, som branschen uttrycker det, kommunikationsmedel med<br>marknaden. Den näringsidkare som önskar profilera sin verksamhet till<br>en viss kundkategori får således tillgripa andra medel, som t.ex. pris,<br>miljö, slag av nöjesarrangemang m.m.</p>
<p>Att generellt tillåta den som uppfyller ålderskravet för servering till-<br>träde till ett serveringsställe kan i sig inte anses stå i strid mot bestäm-<br>melserna i alkohollagen. Om statsmakterna önskar en annan ordning i<br>syfte att ytterligare begränsa alkoholens tillgänglighet för 18- och 19-<br>åringar får i så fall serveringsåldem höjas till 20 år. Så länge serve-<br></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>104</p>
<p>ringsåldem är 18 år bör enligt den bedömning kommittén gör sådana<br>grundläggande alkoholpolitiska åtgärder inte överlåtas till enskilda<br>näringsidkares godtycke, särskilt inte när de alkoholpolitiska<br>konsekvenserna (goda eller dåliga) endast framstår som bieffekter till<br>affärsmässiga bedömningar.</p>
<h4>7. Statsbidragen till ungdomsorganisationer</h4>
<p>Åldersgränserna för att ungdomsorganisationerna skall fa statsbidrag<br>bör inte ändras.</p>
<p>Den bärande tanken i de förslag som har aktualiserat frågan om en sänk-<br>ning av åldersgränserna för att ungdomsorganisationerna skall få statsbi-<br>drag är således att de bidragsbelopp som i dag går till olika slags verk-<br>samheter för ungdomar i åldem 22-25 år i stället skall satsas på verksam-<br>heter för fem- och sexåringar samt tonåringar.</p>
<p>En sänkning av den övre bidragsåldem för många av ungdomsorgani-<br>sationerna, t.ex. för de politiska ungdomsorganisationerna, innebär en<br>radikal förändring av de ekonomiska förutsättningarna för deras möjlig-<br>heter att bedriva ett ungdomsarbete på ideell basis. Det bidragsbelopp<br>som därmed frigörs skulle visserligen komma bam och tonåringar till<br>godo i andra bidragsberättigade ungdomsverksamheter. Kommittén anser<br>dock att frågan om behovet av statligt stöd till de nu nämnda<br>ungdomsorganisationerna måste bedömas från ett vidare perspektiv än<br>så. En sänkning av den högsta åldersgränsen från 25 till 21 eller kanske<br>18 år medför i praktiken att dessa organisationer inte längre skulle vara<br>bidragsberättigade.</p>
<p>Vidare bör beaktas att en sänkning av åldersgränsen - även i de fall bi-<br>dragsrätten består - inte bara kan göra det svårare för ungdomsorganisa-<br>tionerna att fa kontinuitet i verksamheten utan också leda till problem när<br>det gäller att bygga upp kompetens inom organisationen. Åldersgruppen<br>21-25 år utgör visserligen i många organisationer inte någon stor andel<br>av den totala medlemskåren. Men den fyller en viktig funktion som före-<br>bild och ledare för de yngre medlemmarna och är dessutom ofta resur-<br>skrävande. Det kan inte uteslutas att en sänkning av den övre åldersgrän-<br>sen kan få till följd att ungdomsorganisationerna gör sig av med de äldre<br>medlemmar som faller för åldersstrecket. Även detta talar mot en sänk-<br>ning av den övre åldersgränsen.</p>
<p>Det finns vidare anledning att ta i beaktande att de statliga reglerna för<br>bidragen till bam- och ungdomsorganisationerna - i vart fall tidigare -<br>många gånger har tjänat som förebild för kommunernas och landstings-<br>kommunernas bidragsgivning till föreningslivet.</p>
<p>Inom utredningen har vissa synpunkter förts fram mot ett bidragssys-<br>tem som - särskilt mot bakgrund av att myndighetsåldern numera är 18<br>år - vänder sig till unga vuxna som sedan länge får anses ha växt ifrån de<br>egentliga ungdomsåren.</p>
<p>Kommittén menar emellertid att det i det här sammanhanget är fel att<br>dra en gräns vid myndighetens inträde. Det finns i stället all anledning att<br></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>105</p>
<p>verka för att människor på båda sidor om myndighetsåldern i olika<br>sammanhang kommer samman.</p>
<p>Förutsättningarna för unga människor att etablera sig som vuxna är<br>betydligt mer begränsade i dag än när åldersgränsen 25 år infördes ge-<br>nom 1954 års förordning. Det är som kommittén ser det omständigheter<br>som snarare talar för en höjning än en sänkning av den övre<br>åldersgränsen. Kommittén har därför stannat för att inte föreslå någon<br>förändring av den övre åldersgränsen.</p>
<p>När det gäller de organisationer som bedriver ett omfattande arbete<br>bland de yngsta barnen skulle en sänkning av den nedre åldersgränsen för<br>bidragsberättigad medlem kunna komma i strid med de övergripande<br>målen för bidragsgivningen, nämligen att i första hand gynna sådana or-<br>ganisationer som drivs av de unga. Kommittén ser det därför inte som<br>lämpligt att föreslå en sänkning av den nedre åldersgränsen. En sådan<br>sänkning skulle i och för sig kunna motiveras av en förestående sänkning<br>av skolpliktens inträde. Men eftersom förslaget i den delen är begränsad<br>närmast till ett förberedande första år som inte alls motsvarar den utbild-<br>ning som i dag ges i första klass, anser kommittén att det är för tidigt att<br>föreslå någon sänkning av denna åldersgräns.</p>
<p>Flera organisationer har även väckt frågan om inte särskilda hänsyn<br>bör tas till deras situation. Kommittén menar emellertid att med stöd av<br>den särskilda undantagsregeln i den nuvarande förordningen kan dessa<br>organisationer ändå fa bidrag. Enligt den bedömning kommittén gör har<br>Ungdomsstyrelsen möjlighet redan i dag att med stöd av de nuvarande<br>reglerna för bidragsgivningen ge dessa organisationer rimliga villkor för<br>att kunna bedriva en långsiktig ungdomsverksamhet. Kommittén avstår<br>därför från att lägga fram något förslag i frågan.</p>
<h4>8. Film och videogram</h4>
<p>Den nuvarande 11-årsgränsen för tillträde till offentlig visning av film<br>och videogram höjs till 12 år.</p>
<p>En 11-årsgräns framstår närmast som ett omotiverat undantag med hän-<br>syn till den 12-årsgräns som annars gäller på de flesta områden, t.ex. när<br>det gäller bamreklam i TV. När 11-årsgränsen infördes år 1960 för vis-<br>ning av film på biograf anfördes inte några mer utförliga resonemang till<br>valet av gräns. Allmänt ansågs det inte spela någon större roll om grän-<br>sen sattes till 11 eller 12 år.</p>
<p>För en 12-årsgräns talar att den i allmänhet är klart vanligare än en 11-<br>årsgräns. I ett internationellt perspektiv är Sverige också nästan ensamt<br>om att tillämpa en 11-årsgräns på det här området. Även bamreklamför-<br>budet är fixerat till åldersgränsen 12 år.</p>
<p>Kommittén avstår från att föra fram något förslag om att ändra<br>åldersgränsen för 15-årsfilm från en fixering till födelsedag till det<br>kalenderår den unge fyller 15 år.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>106</p>
<h3>Nyckelövergångar — en skiss</h3>
<p>I rapporten lämnas en skiss över hur förslaget om nyckelövergångar slår<br>på körkortsområdet.</p>
<h3>Kostnader</h3>
<p>Kommittén räknar inte med att förslagen medför kostnadsökningar.</p>
<p>Kommittén vill särskilt framhålla när det gäller förslaget om en sänkt<br>rösträttsålder i de kommunala valen att kostnaderna för dessa val inte<br>kommer att påverkas nämnvärt. Här följer kostnaderna av valförfarandet<br>och inte av antalet röstande.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>107</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>Förteckning över remissinstanser som avgivit ytt-<br>rande över Åldersgränsutredningens betänkande Be-<br>vakad övergång - Åldersgränser för unga upp till 30<br>år (SOU 1996: 111)</p>
<p>Efter remiss har yttrande över betänkandet lämnats av Justitieombuds-<br>mannen, Justitiekanslem, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Stock-<br>holms tingsrätt, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Jämtlands län,<br>Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Statens institu-<br>tionsstyrelse, Handikappombudsmannen, Statens nämnd för internatio-<br>nella adoptionsfrågor, Barnombudsmannen, Jämställdhetsombudsman-<br>nen, Vägverket, Sjöfartsverket, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Riks-<br>skatteverket, Arbetsgivarverket, Statens skolverk, Folkbildningsrådet,<br>Stockholm universitet - juridiska fakulteten, Lunds universitet - sam-<br>hällsvetenskapliga fakulteten, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetarskydds-<br>styrelsen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Statens invandrar-<br>verk, Statens kulturråd, Statens biografbyrå, Stiftelsen Svenska filmin-<br>stitutet, Våldsskildringsrådet, Boverket, Konsumentverket, Ungdomssty-<br>relsen, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Kopparbergs län,<br>Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Svenska<br>kyrkans centralstyrelse, Botkyrka kommun, Gislaveds kommun, Göte-<br>borgs kommun, Gällivare ungdomsråd, Lycksele kommun, Norrköpings<br>kommun, Stockholms kommun, Sundsvalls kommun, Svenska kommun-<br>förbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Central-<br>förbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, De handikappades riks-<br>ungdomsförbund, Farsor och morsor i Sverige, Hotell- och restau-<br>ranganställdas förbund, Grön ungdom, Kristdemokratiska ungdomsför-<br>bundet, Körkortsföreningen, Nykterhetsrörelsens landsförbund,<br>Riksförbundet för rörelsehindrade bam och ungdomar, Svenska arbetsgi-<br>vareföreningen, Svenska idrottsrörelsens studieförbund, Svenska kyrkans<br>unga, Sveriges hotell- och restaurangföretagare, Sveriges motorcyklisters<br>centralorganisation, Sveriges advokatsamfund, Sveriges domareförbund,<br>Sveriges riksidrottsförbund samt Ungdomens nykterhetsförbund.</p>
<p>Nedanstående remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig men<br>avstått: Mitthögskolan, Institutionen för socialt arbete, Jönköpings<br>ungdomsråd, Ludvikas ungdomsråd, Malmö kommun, Centerpartiets<br>ungdomsförbund, Elevorganisationen i Sverige, Föreningen Sveriges<br>socialchefer, Kraftnät Norrland, Landsrådet för Sveriges<br>ungdomsorganisationer, Liberala ungdomsförbundet, Moderata<br>ungdomsförbundet, Muslimska ungdomsförbundet, Sveriges<br>socialdemokratiska ungdomsförbund, Ung-SIOS samt Ung vänster.</p>
<p>Försäkringskasseförbundet och Unga ömars riksförbund har på egna<br>initiativ avgivit yttranden.</p>
<p>108</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 6</p>
<h2>Sammanfattning av promemorian Ungdomsfrågor i<br>EU - förslag till en svensk strategi (Ds 1996:331)</h2>
<p>För att kunna bedriva en effektiv politik i EU krävs att man tänker ige-<br>nom både vad man vill åstadkomma och på vilket sätt man skall göra det,<br>kort sagt behövs en strategi för arbetet. Det gäller kanske i särskilt hög<br>grad områden som spänner över flera sektorer, är tvärsektoriella, som<br>ungdomsfrågorna. I den här rapporten lägger arbetsgruppen EU-UNG en<br>rad förslag som tillsammans formar en sådan strategi.</p>
<p>I uppdraget från ungdomsministem ingick att föreslå vilka frågor av<br>större vikt som Sverige aktivt bör driva inom EU och att kartlägga på<br>vilket sätt ungdomars inträde och villkor på arbetsmarknaden hanteras<br>inom EU. Vidare skulle arbetsgruppen kartlägga vilka ungdomsfrågor i<br>övrigt som är aktuella inom EU och kartlägga de områden där ett ung-<br>domsperspektiv är väsentligt. De prioriterade områdena skulle föreslås<br>utifrån att ett europeiskt samarbete skall ge ett mervärde i förhållande till<br>den nationella nivån.</p>
<p>Arbetsgruppen diskuterade huruvida det var bäst att försöka arbeta på<br>ett sådant sätt att Sverige försöker driva ungdomsfrågor inom alla olika<br>sektorer, s.k. mainstreaming, eller koncentrera arbetet till några priorite-<br>rade frågor. Vi valde det sistnämnda eftersom vi tror att det blir effekti-<br>vast och för att vi inte tror att ungdomsfrågor ännu har sådan vikt att det<br>är möjligt att framgångsrikt anlägga ett ungdomsperspektiv på alla frå-<br>gor.</p>
<p>De fyra frågor som arbetsgruppen föreslår skall prioriteras är</p>
<p>- ungdomars arbetsmarknad,</p>
<p>- ungdomsutbytet,</p>
<p>- ungdomars inflytande samt</p>
<p>- ungdomar som i dag inte utnyttjar EU:s förmåner.</p>
<h3>Arbetsmarknadsfrågor</h3>
<p>Ungdomsarbetslösheten är dramatiskt hög inom hela unionen och<br>Sverige utgör inte något undantag. Att ge ungdomar möjligheter att<br>försörja sig själva, bli delaktiga i en arbetsgemenskap, att kunna bli<br>självständiga och känna sig oberoende, att uppleva sig behövda är<br>gruppens första prioriterade område. Därför föreslås att var helst<br>arbetsmarknadsfrågor behandlas skall ungdomsperspektivet vara med<br>liksom att ungdomsfrågor skall kopplas till arbetsmarknadsfrågor. Vidare<br>föreslås att svenska arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar skall<br>innehålla språkstudier samt att ECOSOC:s förslag om<br>praktikutbytesprogram förverkligas.</p>
<p>109</p>
<h3>Ungdomsutbytet</h3>
<p>Det andra prioriterade området är ungdomsutbytet. En bärande idé inom<br>det europeiska samarbetet är gränsfriheten, kulturkontakterna, vänska-<br>pen, den ömsesidiga förståelsen. Internationellt ungdomsutbyte har<br>många förutsättningar att vara ett medel att nå dessa mål. Ett internatio-<br>nellt utbyte har betydelse för en ung människa både personligt och so-<br>cialt. Värdet av att ungdomar vid ett utbyte lär sig språk och blir mera<br>självständiga som individer bör inte underskattas. Ungdomars kontakter<br>med andra länder har betydelse för samhället i stort.</p>
<p>Det är viktigt att människor tidigt i sitt liv får lära känna olika kulturer<br>och traditioner. Därför föreslår arbetsgruppen att organiserat ungdomsut-<br>byte skall användas som ett medel för att underlätta utvidgningen av<br>unionen. Arbetsgruppen föreslår också att EU-programmet Ungdom för<br>Europa i modifierad form skall kunna användas i samband med utvidg-<br>ningen, så att kravet på att två EU-länder skall ha utbyte med två icke-<br>medlemsländer mildras.</p>
<p>Ett annat förslag är att pilotprojektet Europeisk volontärtjänst för ung-<br>domar, som skall starta under 1996, kompletteras med ett delprogram,<br>baserat på svenska erfarenheter, som kan användas för att underlätta<br>EU:s utvidgning.</p>
<h3>Ungdomars inflytande</h3>
<p>Det tredje området som arbetsgruppen prioriterar är ungdomars infly-<br>tande. Att Sverige är med i EU innebär att vi far inflytande på ytterligare<br>en nivå utöver lokalt, regionalt och nationellt. Tyvärr upplever inte alla<br>det så. I stället för att ge mer inflytande upplevs medlemskapet som nå-<br>got som ger mindre inflytande. Det kan medföra en känsla av maktlöshet<br>och detta är till skada för demokratin och kan på sikt fa olyckliga följder.</p>
<p>Arbetsgruppen föreslår därför åtgärder både för att informera bättre om<br>EU och att ge ungdomar bättre möjligheter att påverka EU. EU-informa-<br>tion bör bli mer lättillgänglig, inte minst när det gäller deltagande i EU-<br>programmen. Både informationen om programmen och byråkratin för att<br>kunna delta måste vara mer anpassad till målgruppen. Ungdomars infly-<br>tande skall tas till vara i olika former, bl.a. föreslår arbetsgruppen att<br>Sverige som ordförandeland skall inbjuda till ett toppmöte där statsmi-<br>nistern och ungdomsministem möter ungdomar i unionen. En påverkans-<br>guide bör utarbetas av vilken framgår hur man kan föra fram sina åsikter<br>och påverka i unionen.</p>
<h3>Ungdomar som inte utnyttjar EU:s förmåner</h3>
<p>Den fjärde prioriteringen är ungdomar som i dag inte utnyttjar EU:s för-<br>måner. Ungdomar som har goda möjligheter att lära sig språk, som har<br>varit utomlands och som har en lång teoretisk utbildning har varit över-<br>representerade i internationella sammanhang. För att den europeiska ge-<br></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>110</p>
<p>menskapstanken skall kunna förverkligas skall deltagande i EU-samar-<br>betet inte enbart förbehållas privilegierade grupper. Därför skall de pro-<br>gram som existerar och de nya, som kommer till, fa en sådan utformning<br>att ungdomar som i dag inte tar till sig de möjligheter som EU ger i större<br>utsträckning kan göra det.</p>
<p>I arbetsgruppens uppdrag ingick också att kartlägga hur den Europe-<br>iska socialfonden har bidragit till att stärka utsatta ungdomars situation.<br>Sverige blev medlem i unionen den 1 januari 1995 och de projekt som<br>medfinansierats av socialfonden har just startat. Det finns därför i</p>
<p>Sverige inte några erfarenheter att hänvisa till. De medlemsländer som<br>gruppen besökt, Danmark och Spanien, hade olika synpunkter på bidra-<br>gen från EU. I Danmark har det handlat om ganska små insatser för ung-<br>domar jämfört med insatserna nationellt medan spanjorerna är mycket<br>nöjda med bidragen från EU men beklagar att man i den tidigare bidrags-<br>perioden trots framgångsrika projekt inte lyckades nå den spridningsef-<br>fekt som socialfondsprojekten skall syfta till.</p>
<h3>Samordning och förankring</h3>
<p>Det sätt som samarbetet går till på rent konkret spelar stor roll för fram-<br>gångsrika överläggningar inom EU. Det gäller dels att överlägga med<br>berörda myndigheter och organisationer på ett nationellt plan för att ha<br>ett väl förankrat ställningstagande att utgå ifrån. Det europeiska samar-<br>betet handlar inte heller bara om att reagera på förslag utan också om att<br>ta initiativ. Arbetsgruppen har i sina studieresor konstaterat att samarbete<br>inom unionen förutsätter goda personliga kontakter och mer tid än vad<br>som avsätts vid sammanträdesborden. Förutsättningarna för att fa gen-<br>svar för ens förslag bygger på att man sonderat åsikterna hos represen-<br>tanter för de andra medlemsländerna för att pröva bärigheten av förslagen<br>och få stöd för dem. Det handlar mycket om en annan tradition än den<br>som kännetecknar statlig förvaltning och regeringskansliet. Det gäller att<br>kunna föra fram goda argument men också att vara utåtriktad och skapa<br>kontakter.</p>
<p>Ett helhetsperspektiv på ungdomsfrågorna och en sammanhållen ung-<br>domspolitik fordrar också samarbete på tjänstemannanivå, inte bara här i<br>Sverige utan också i hög grad inom EU:s institutioner. Gruppen har vid<br>sina studiebesök funnit att i EU:s olika generaldirektorat kan olika tjäns-<br>temän arbeta med ungdomsfrågor utan att ha kännedom om varandra.<br>Arbetsgruppen föreslår därför att Sverige skall sträva efter att få kom-<br>missionen att anamma det tvärsektoriella perspektiv som ungdomsfrå-<br>gorna har.</p>
<p>Ungdomsstyrelsen har tidigare fatt i uppdrag av regeringen att åter-<br>kommande redovisa ungdomars levnadsvillkor. Arbetsgruppen vill utöka<br>detta till att gälla att även redovisa konsekvenserna av EU-åtgärder för<br>ungdomar. Arbetsgruppen föreslår också att Sverige skall verka för att<br>Ministerrådet tar upp frågan om en återkommande redovisning av ung-<br>domars levnadsvillkor inom unionen. Den europeiska tanken är i sig en<br>strävan efter ett bättre samhälle, efter fred och välstånd. Det bör finnas ett<br></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>111</p>
<p>sätt att mäta om detta mål är i sikte, om färdriktningen är rätt. För att<br>kunna avläsa förändringarna i ungdomars levnadsvillkor skall en sådan<br>redovisning vara återkommande.</p>
<p>En redovisning av ungdomars levnadsvillkor bör också kunna förbättra<br>samarbetet både inom EU-kommissionen och mellan kommissionens<br>andra organ vad gäller EU:s ungdomspolitik. Det organ som kommer att<br>fa ansvaret för redovisningen måste arbeta övergripande för att få in de<br>uppgifter som skall ligga till grund för redovisningen.</p>
<p>Arbetsgruppen har fört fram förslag som har varierande detalj erings-<br>grad. De spänner över såväl övergripande prioriteringsförslag som<br>mycket konkreta. Det räcker inte bara med en god politik eftersom det i<br>internationellt samarbete också handlar om hur man för fram sin politik.<br>Syftet med rapporten med förslag till en svensk strategi för ungdomsfrå-<br>gorna inom EU är att den skall vara känd av alla som deltar i EU-samar-<br>betet och på så sätt underlätta att nå önskvärda resultat. Rapportens ut-<br>formning utgår från att den skall kunna vara hanterlig och vara till stöd<br>för tjänstemän från regering och myndigheter och andra som arbetar med<br>ungdomsfrågor i EU, t.ex. inom organisationerna.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>112</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 7</p>
<h2>Sammanfattning av ungdomsting och temamöten in-<br>för den ungdomspolitiska propositionen</h2>
<p>Under våren 1999 har ungdomsting genomförts i Gällivare, Skellefteå<br>och Jönköping. Vidare har Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisatio-<br>ner (LSU) genomfört ett ungdomsting i stadsdelen Husby i Stockholms<br>stad. Syftet med dessa ungdomsting har varit att ge ungdomar möjlighet<br>att diskutera och lämna synpunkter på för dem väsentliga frågor.</p>
<p>Diskussionerna vid dessa ting har i huvudsak fokuserats på ungdomars<br>inställning och möjligheter till inflytande, demokrati, integration och<br>framtidstro. Därutöver har tre separata temamöten anordnats. Dessa mö-<br>ten har behandlat IT-frågor, den kommunala utvecklingsgarantin samt<br>fritids- och kulturfrågor.</p>
<p>Följande framkom om ungdomars tankar och åsikter vid de ung-<br>domsting och temamöten som genomfördes på olika håll i landet under<br>våren 1999.</p>
<h3>IT - far inte bli en klassfråga</h3>
<p>IT far inte bli en klassfråga! Det är viktigt att alla ungdomar får tillgång<br>till IT, såväl fysiskt som mentalt, killar som tjejer och oberoende av et-<br>nisk bakgrund. IT kan användas för att öka vår delaktighet och vårt in-<br>flytande i samhället samt för att stötta vår sociala och professionella ut-<br>veckling. Vissa missgynnade ungdomar har varken intresse av eller far<br>hjälp att använda sig av Internet.</p>
<p>Tillgången på datorer bör finnas på platser där ungdomar vistas för att<br>på så sätt väcka nyfikenheten, t.ex. på skolor, fritidsgårdar och bibliotek.<br>Flickor är här en missgynnad grupp eftersom de inte har samma tillgång<br>till IT som pojkar. En orsak kan vara att de olika spelprogrammen varken<br>är anpassade för flickors villkor eller formade efter deras intressen. I<br>skolan och på fritidsgårdarna är inte tillgången till datorer speciellt stor.<br>Pojkarna sitter kvar vid datom under en lång tid utan att ge plats åt flick-<br>orna. Detta måste uppmärksammas av lärare och andra vuxna som arbe-<br>tar med ungdomar. Det bör även utformas spelprogram utifrån flickors<br>intressen.</p>
<p>”Vi vill inte ha mer undervisning i data utan mer data i undervis-<br>ningen”. Ökad användning av Internet i skolprojekten! Lärare har ofta<br>inte tid eller ork att själva ”lära sig det här med IT”. Lärama synes upp-<br>leva en kompetensbrist i förhållande till sina elever. Åtgärder bör därför<br>vidtas för att öka utbildningsinsatser av exempelvis lärarstuderande.</p>
<p>113</p>
<h3>Skola och utbildning</h3>
<p>Utbildningen har en stor betydelse i arbetet med att undvika klassklyftor i<br>samhället. Utbildningen måste ge oss unga sådana förutsättningar att man<br>far ett faktiskt val i fråga om den egna framtiden! Möjlighet skall ges oss<br>elever att påverka utformningen av skolplanen.</p>
<p>Undervisningen bör ske genom nära samarbete mellan elever och lä-<br>rare. Allt arbete i skolan bör utvärderas av lärare och elever. Vi elever<br>måste fa större inflytande i skolan. Det gäller inte bara då beslut ska tas<br>om ”vilken farg bänkarna på skolgården skall ha” utan även vid planering<br>av skolans verksamhet! Dagens skola stöttar inte eleverna att forma ett<br>intresse for politiken. Ökat utrymme att under skoltiden engagera sig po-<br>litiskt, vilket även bör anses vara meriterande, önskas!</p>
<h4>Personlig utvecklingsplan</h4>
<p>Alla elever bör ha en egen mentor med vilken en personlig utvecklings-<br>plan utformas. Detta ger ökad motivation i skolarbetet!</p>
<h4>Samarbete mellan skolan och näringslivet</h4>
<p>Ökat samarbete mellan skolan, näringslivet och det omgivande samhället<br>i form av samarbetsavtal är bra. Detta förekommer t.ex. vid det mobila<br>gymnasiet i Kista, Stockholm. Metoder inom näringslivet bör överföras<br>till skolområdet, exempelvis framförandeteknik, projektutbildning och<br>målstyrning av skolarbetet. Även mentorer från näringslivet önskas!</p>
<h3>Mötesplatser</h3>
<p>Det råder en brist på mötesplatser för unga i samhället. Mötesplatser<br>skall ge utrymme för möten mellan människor med olika åldrar och olika<br>etniska och kulturella ursrpung. Kommuner bör ta initiativ till att utforma<br>mötesplatser. Utformningen måste ske på de ungas egna villkor! Kom-<br>muner bör även genomföra fritidsvaneundersökningar i syfte att ge svar<br>på vilken typ av fritidsverksamhet vi unga föredrar. Exempel på fritids-<br>lokaler unga vill ha är ungdomens hus, ungdomskaféer och replokaler<br>samt moderna idrottshallar.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 7</p>
<h3>Droger</h3>
<p>De satsningar som görs på skoloma för att informera om alkohol och<br>narkotika är bra men ”skrämselpropagandan” måste minska. Informatio-<br>nen skall också vara mer verklighetsforankrad. Låt exempelvis före detta<br>missbrukare och föräldrar till missbrukare föreläsa på skoloma!</p>
<p>114</p>
<h3>Bostad</h3>
<p>Det är svårt att fa en egen bostad. Ofta krävs att man har kontakter på<br>bostadsmarknaden. Åtgärder måste vidtas för att få bort den svarta bo-<br>stadsmarknaden! Insatser måste göras vad gäller bostadssegregeringen.<br>Alla skall ha rätt att bosätta sig efter önskemål varvid bostads-<br>förmedlingarna spelar en viktig roll. Ingen skall med lagens hjälp kunna<br>neka någon bostad.</p>
<h3>Ungdomsarbetslösheten</h3>
<p>Arbetslösas ekonomiska situation beror till stor del av möjligheterna till<br>arbetslöshetsersättning. Eftersom unga oftast saknar arbetslivserfarenhet<br>hamnar de därmed utanför arbetslöshetsförsäkringen. För flertalet unga<br>arbetslösa är socialbidrag den enda försörjningsmöjligheten.</p>
<p>Det är svårt att hitta jobb för unga personer med utländskt namn och<br>invandrarbakgrund samt för personer med funktionshinder. En attitydför-<br>ändring bör ske och även strängare lagstiftning inom området!</p>
<h4>Den kommunala utvecklingsgarantin</h4>
<p>”Dagens ungdom kommer inte att få guldklockor för lång och trogen tjänst”.<br>Intyg eller betyg skall utfördas av arbetsgivaren efter genomförd utveck-<br>lingsgaranti. Det behövs mer individuellt stöd från arbetsförmedlingens<br>personal och det är viktigt att under tiden ha samma handledare. De ar-<br>betslösas inflytande över dagordningen måste tas på allvar.</p>
<h3>Inflytande - Demokrati</h3>
<p>Unga skall ha lika stort inflytande som andra grupper inom politiken!<br>Ungdomsorganisationer måste öka samarbetet i gemensamma frågor och<br>därigenom söka påverka politiken.</p>
<p>”Vi tror på politik men inte på partipolitik”. Engagemang i enstaka<br>frågor såsom djurens rättigheter, miljöfrågor och ungdomsfrågor är bättre<br>än engagemang i traditionella organisationer och partier. Man kan inte<br>stödja ett parti i alla frågor. Det traditionella sättet att påverka fungerar<br>inte i dagens samhälle!</p>
<p>Klassråd är en bra metod för att öka engagemanget för politik. Parti-<br>erna bör även engagera sig mer i ungdomars situation och belysa alla<br>samhällsfrågor i ett ungdomsperspektiv! Samhället måste även öppna sig<br>för nya former av organisationsbildningar. Partiarbetet måste förnyas och<br>öppnas mer för allmänheten. En förändring av mötesformerna efterfrå-<br>gas. Fler unga bör finnas i de beslutande församlingarna och beslutsfat-<br>tare måste vara mer förankrade hos ungdomsgruppen, t.ex. genom spe-<br>ciella ungdomsråd.</p>
<p>Den vuxna delen av befolkningen kan inte förvänta sig att unga skall ta<br>ansvar om de unga i sin tur inte känner att deras uppfattningar och åsikter<br></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>115</p>
<p>tas på allvar! Unga måste finnas med där framtida beslut fattas och där<br>agendan formuleras över vilka frågor som skall prioriteras eller inte.</p>
<h3>Internationellt samarbete</h3>
<p>Många ungdomsorganisationer önskar ett samarbete med ungdomar från<br>andra delar av världen men fastnar oftast i planeringsstadiet. Oftast är det<br>svårt att fylla i själva ansökan till deltagande i t.ex. internationellt ung-<br>domsutbyte varför bidragsansökningama måste förenklas.</p>
<h3>Framtidstro</h3>
<p>Unga har höga krav på framtidens arbetsmarknad. En stor uppgift i<br>framtiden är att ge plats för unga utan gymnasie- och högskoleutbild-<br>ning. Därvid måste nya modeller för samarbete mellan skola och yrkesliv<br>skapas. Unga vill ha möjlighet att resa och få kunskaper samt möjligheter<br>att knyta internationella kontakter i arbetslivet!</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>116</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<h2>99 exempel på verksamhet som avser att bidra till att<br>ungdomspolitikens mål uppfylls</h2>
<h3>Nedan redovisas 99 exempel på verksamhet som bidrar till att<br>ungdomspolitikens mål uppfylls. För denna exempelsamling,<br>urval och presentation svarar Ungdomsstyrelsen.</h3>
<h3>Utbildning / kompetensutveckling</h3>
<h3>Intresseskolan, Karlstads kommun</h3>
<p>Intresseskolan är en försöksskola och ett alternativ för de elever på<br>högstadiet som riskerar att inte få ett komplett avgångsbetyg. I<br>Intresseskolan ges eleverna möjlighet till en studiegång där teori och<br>praktik varvas. Målsättningen är att alla elever skall få godkänt<br>avgångsbetyg.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Sven-Åke Lilljebjöm, tfn: 054-157095, e-post: <a href="mailto:intresseskolan@2.sbbs.se">intresseskolan@2.sbbs.se</a></p>
<h4>Idékompaniet, Ronneby</h4>
<p>Idékompaniet är en ekonomisk förening som tillsammans med arbetslösa<br>ungdomar skapar förutsättningar för utveckling av nya produkter och<br>tjänster genom att nyskapande idéer ges stöd. Ur detta har ett antal nya<br>företag utvecklats. Idékompaniet skapar nätverk mellan offentlig och<br>privat verksamhet.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Micke Gunnarsson, tfn:0457-15860, e-post: <a href="mailto:micke@rb.ide-kompaniet.net">micke@rb.ide-kompaniet.net</a></p>
<h4>Kultverket, Herrljunga</h4>
<p>Kultverket är en kulturförening som i samverkan med<br>arbetsförmedlingen och kommunen genomför ett större utbildnings- och<br>utvecklingsprojekt tillsammans med arbetslösa ungdomar i en f.d.<br>industrifastighet i centrala Herrljunga.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Mats Byström, tfn: 0513-122 40, e-post: <a href="mailto:kultverket@kultverket.se">kultverket@kultverket.se</a></p>
<h4>Sveriges största klassrum, Söderköping</h4>
<p>Sveriges största klassrum är en ekonomisk förening som arbetar för att<br>öka miljöintresset bland ungdomar. I samarbete med arbetslösa<br></p>
<p>117</p>
<p>ungdomar skapas miljöer som används i förskolan och i skolans<br>undervisning för studier av kretsloppssystemet.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Tomas Höglund, tfn: 0121-13319, e-post: <a href="mailto:ecosys@swipnet.se">ecosys@swipnet.se</a></p>
<h4>Urkraft, Skellefteå</h4>
<p>Föreningen Urkraft arbetar med arbetslösa ungdomar för att underlätta<br>inträdet på arbetsmarknaden och för att förbereda inför framtida arbeten.<br>Kärnan i verksamheten är Urkrafts utbildningsår.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Stig-Ame Bäckman, tfn: 0910-579 41, e-post: <a href="mailto:info@urkraft.se">info@urkraft.se</a></p>
<h4>Gamla Tingshuset, Östersund</h4>
<p>Gamla Tingshuset bedriver verksamhet inom det individuella<br>programmet i syfte att höja statusen på utbildningen. Här finns ett kultur-<br>och mediaprogram som ger deltagarna möjlighet att få en kreativ och<br>kvalitativ utbildning inom områden de själva är intresserade av.<br>Kontaktperson:</p>
<p>Bengt Werin, tfn: 063-143021, e-post: bengt.werin@ostersund.mail.telia.<br>com, hemsida: <a href="http://www.gamlatingshuset-z.se">www.gamlatingshuset-z.se</a></p>
<h4>LYAN, Hagfors</h4>
<p>LYAN drivs av socialförvaltningen och syftar till att stödja<br>långtidsarbetslösa ungdomar i åldem 18-25 år. Syftet är att genom aktiv<br>inlärning av ekonomi, boendemiljö, teknik och psykologi ge möjlighet<br>för de unga att själva skapa förutsättningar för arbete.<br>Kontaktperson:</p>
<p>Britta Thorén, tfn: 0563-185 41, e-post: <a href="mailto:britta.thoren@hagfors.se">britta.thoren@hagfors.se</a></p>
<h4>Kraftcentrum, Skara</h4>
<p>Kraftcentrum är en del av Komvux som arbetar med en ny inriktning<br>inom utbildningen. Utbildningen sker i samverkan mellan kommun och<br>arbetsförmedling och tar sin utgångspunkt i individuella samtal där ungas<br>intressen och viljor står i fokus.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Elisabeth Berg, tfn: 0511-324599,<br>e-post: <a href="mailto:elisabeth.berg.datortek@skara.se">elisabeth.berg.datortek@skara.se</a></p>
<h4>Kullagret, Stockholm</h4>
<p>Kullagret är en samverkan mellan socialförvaltning och arbetsförmed-<br>lingen. Kullagret arbetar tillsammans med arbetslösa ungdomar med<br></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>118</p>
<p>olika former av utbildningar i bland annat IT-frågor, inom ramen för ut-<br>vecklingsgarantin och kommunal ungdomspraktik.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Alexander Rakic, tfn: 08-50813636,<br>e-post: <a href="mailto:kullagret@katsof.stockholm.se">kullagret@katsof.stockholm.se</a></p>
<h4>Möjligheternas hus, Götene</h4>
<p>Inom Möjligheternas hus har man arbetat i olika projekt som avser att<br>utveckla nya verksamhetsformer genom ”leaming-by-doing”.<br>Möjligheternas hus har även arbetat med projekt där socialt tungt be-<br>lastade ungdomar deltagit.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Magnus Ekblad, tfn: 0511-67820, fax: 0511-67829, e-post: saknas</p>
<h4>Skottgränd, Lysekil</h4>
<p>Skottgränd är samlingsnamnet på ett utvecklingscentrum som i första<br>hand riktar sig till arbetslösa ungdomar. Med ett stort hus i centrala<br>Lysekil som träffpunkt är det övergripande målet att bryta isolering och<br>passivitet till följd av arbetslöshet.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Thomas Rydén, tfn: 0523-10940, e-post: <a href="mailto:bhf.niklas@swipnet.se">bhf.niklas@swipnet.se</a></p>
<h4>Samhällsförändrarna, Sundsvall</h4>
<p>Samhällsförändrama jobbar med arbetslösa ungdomar i Sundsvall och<br>närliggande kommuner. Metoden är problembaserad inlärning i samver-<br>kan med mentorer, där deltagarna ”äger” de projekt de själva medverkar<br>i.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Eva Wictorin, tfn: 060-15 86 67, e-post: <a href="mailto:samhallsforandrama@samfor.se">samhallsforandrama@samfor.se</a></p>
<h4>Ung Kraft, Från idé till handling, Bollnäs</h4>
<p>Ung Kraft är ett samarbete mellan arbetsförmedlingen, arbetsmarknads-<br>kontoret och socialförvaltningen. Ung Kraft driver projektet “Från idé till<br>handling” med syfte att engagera unga för att själva tillsammans med<br>andra arbetslösa ungdomar och mentorer bli delaktiga i lösningar av den<br>egna arbetslösheten.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Laila Engstedt, tfn: 0278-25056, <a href="mailto:laila.engstedt@usa.net">laila.engstedt@usa.net</a></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>119</p>
<h4>Vägvisaren, Karlskrona</h4>
<p>Vägvisaren är ett kommunalt projekt där arbetslösa ungdomar ges möj-<br>lighet att tillsammans med handledare skapa en individuell kompetens-<br>höjande utbildning utifrån sin egen kraft, inom ramen för utvecklingsga-<br>rantin.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Liliann Bjemström, tfn: 0455-304832,</p>
<p>e-post: <a href="mailto:liliann.bjemstrom@karlskrona.se">liliann.bjemstrom@karlskrona.se</a></p>
<h4>Young Power, Falköping</h4>
<p>Young Power är ett idé- och utvecklingscentrum som startade som ett<br>samverkansprojekt mellan Falköpings kommun, arbetsförmedlingen och<br>studieförbundet SISU. YP:s verksamhet drivs i dag som en förening, där<br>majoriteten i styrelsen består av ungdomar.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Pelle Kjellström, tfn: 0515-819 30, e-post: <a href="mailto:pelle.kallstrom@hotmail.com">pelle.kallstrom@hotmail.com</a></p>
<h3>Boende</h3>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<h4>HSB, Hem.l</h4>
<p>HSB har tagit initiativ till en särskild ungdomssatsning där ungdomar<br>skall erbjudas billiga hyreslägenheter och där boendet är förenat med ett<br>obligatoriskt sparande. Genom bosparande ökar ungdomarnas<br>förutsättningar att komma in på bostadsmarknaden.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Harriet Stenvall, tfn: 08-7853182, e-post: <a href="mailto:harriet.stenvall@hsb.se">harriet.stenvall@hsb.se</a></p>
<h4>Land och strand/Påläge by, Kretsloppsanpassat självbyggeri, Kalix</h4>
<p>Påläge by i Kalix kommun är en aktiv och levande by med cirka 400<br>invånare. Projektet Kretsloppsanpassat självbyggeri genomfördes under<br>professionell ledning i syfte att skapa bostäder för unga och för att<br>åstadkomma en positiv utveckling av hela byn.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Janne Stenman, tfn: 0923-24213, e-post: <a href="mailto:landost@algonet.se">landost@algonet.se</a></p>
<h4>Kristianstadsbyggen AB, Kristianstad</h4>
<p>Kristianstadsbyggen AB reserverar små och billiga lägenheter till hög-<br>skolestuderande och unga under 25 år. Över 1 000 lägenheter med låg<br>hyra har på så sätt upplåtits till ungdomar genom förtur.</p>
<p>120</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Anders Hedenskog, tfn: 044-206602, e-post: <a href="mailto:anders.hedenskog@abk.se">anders.hedenskog@abk.se</a></p>
<h4>Uppsalahem AB, Ungdoms- och studentbostäder, Uppsala</h4>
<p>Uppsalahem AB har skapat bostäder för unga genom ombyggnad av<br>kontorshus, där de boende far möjlighet att sätta sin egen prägel på<br>bostaden, med avsikt att huset skall kunna bebos av både studerande och<br>arbetande ungdomar.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Monica Ohlin, tfn: 018-273636, e-post: monica.ohlin@uppsalahem.<br>uppsala.se</p>
<h4>Bostads AB Poseidon, Ungdomskollektiv, Göteborg</h4>
<p>Bostadsföretaget AB Poseidon har upplåtit lägenheter för<br>Ungdomskollektivet på Tredje Långgatan i Göteborg, där varje<br>sexrumslägenhet fungerat som ett eget självständigt kollektiv som ger<br>utrymme för gemenskap, kreativitet och egna initiativ.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Lennart Mattisson, tfn: 031-24 92 13, e-post: saknas</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<h4>Nol / Alafors Kulturförening Spinneriet, Bostäder for unga i Alafors,<br>Ale</h4>
<p>En spinnerifabrik har renoverats och inrymmer bland annat teater och<br>café som drivs av ungdomar samt ett mellanvårdsprojekt. Genom att<br>blanda boendet med fritids- och kulturaktiviteter, integrera olika<br>ungdomsgrupper och ge ungdomarna inflytande och ansvar skapas<br>förutsättningar för ett kvalitativt ungdomsboende.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Esjöm Öberg, tfn: 0303-330736, e-post: saknas</p>
<h4>Framtidslöftet i stadsdelen Årsta, Stockholm</h4>
<p>Framtidslöftet är ett projekt där ett femtiotal ungdomar renoverar två<br>gamla funkishus i stadsdelen Årsta i Stockholms kommun. För att kunna<br>påverka boendet efter inflyttningen har ungdomarna också bildat en ko-<br>operativ hyresrättsförening.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Reidar Persson, tfn: 08-50827012,</p>
<p>e-post: <a href="mailto:marianne.reidar@persson-nord.pp.se">marianne.reidar@persson-nord.pp.se</a></p>
<p>121</p>
<h3>Kultur och fritid</h3>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<h4>Bosnien-Hercegovinas Muslimska ungdomsförbund, BEMUF</h4>
<p>BEMUF engagerar unga muslimer över hela landet. Föreningen arbetar<br>med att lyfta fram unga muslimers egen identitet i olika kulturverksam-<br>heter såsom film, diskussioner, musik och sammankomster. BEMUF<br>skildrar och diskuterar det nya Sverige där islam ses som en svensk ung-<br>domsrörelse.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Stipan Kopilovic, tfn: 040-960721, e-post: <a href="mailto:bemuf@hotmail.com">bemuf@hotmail.com</a></p>
<h4>Boo Folkets Hus Förening, Kultur till tusental, Nacka</h4>
<p>Boo Folkets Hus har under flera år medverkat till att skapa dialog mellan<br>unga och vuxna om det lokala kulturlivet. Genom det lokala tv-nätet har<br>särskilda program gjorts som rört ung kultur och identitet. Här finns även<br>ett väl utvecklat samarbete med skolan.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Bosse Ståldal, tfn: 08-7477203, e-post: <a href="mailto:bosse.staldal@boo.fh.se">bosse.staldal@boo.fh.se</a></p>
<h4>Cirkus Cirkör, Cirkusringarna</h4>
<p>Cirkus Cirkör är en förening som vill föra in nycirkusen som en del av<br>landets kulturutbud och ungdomsverksamhet. Cirkör har startat nätverket<br>Cirkusringama för att göra det möjligt att nå ut till de unga människor<br>runt om i landet som vill engagera sig i nycirkuskulturen.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Tilde Björfors, tfn: 08-7149059, e-post: <a href="mailto:cirkus@cirkor.nu">cirkus@cirkor.nu</a></p>
<h4>Föreningen Rötter, Stockholm</h4>
<p>Föreningen Rötter är en ung förening i Stockholm som samlat ungdomar<br>som är intresserade av hip-hopkulturen i världen och i Sverige. Ett<br>initiativ är projektet Stocktown som genomfördes för att synliggöra och<br>diskutera den svenska hip-hopen och ge den en arena.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Teddy Goitom, tfn: 08-108687, e-post: <a href="mailto:soeasy@soeasy.se">soeasy@soeasy.se</a></p>
<h4>Scenario - Rum För Unga, Stockholm</h4>
<p>Föreningen Scenario är en kultur- och teaterförening som drivs av och<br>för unga. Verksamheten har som syfte att skapa en mötesplats för unga<br>att visa upp och förverkliga sina egna idéer tillsammans med andra.<br>Kontaktperson:</p>
<p>122</p>
<p>Lotti Tömros, tfn: 08-6437182, e-post: <a href="mailto:scenario98@hotmail.com">scenario98@hotmail.com</a></p>
<h4>Jämtlands Länsmuseum, Östersund</h4>
<p>Jämtlands Länsmuseum, Jamtli, arbetar medvetet for att engagera unga i<br>museiverksamheten. En särskild ungdomsgrupp Historiespejama är<br>knuten till museet. Ett av flertalet projekt som Historiespejama har<br>initerat är en historisk utställning om ungdomskulturen från 1960-1990.<br>Kontaktperson:</p>
<p>Marie Ulväng, tfn: 063-150128, e-post: <a href="mailto:malin.backstrom@jamtli.com">malin.backstrom@jamtli.com</a></p>
<h4>Contra, Örebro</h4>
<p>Contra är en kulturförening som arbetar för att synligggöra den kultur<br>som skapas av unga i Örebro med omnejd. Contra har bl.a. arrangerat<br>festivalen Gnällbältsrock och gett ut en diktantologi med unga<br>amatörpoeter.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Asmina Diamanti, tfn: 019-126030, e-post: <a href="mailto:kfcontra@swipnet.se">kfcontra@swipnet.se</a></p>
<h4>Teater X, Drömmarnas Hus, Malmö</h4>
<p>Teaterkooperativet Teater X driver ett lokalt kulturhus i Rosengård som<br>rymmer en mängd olika kulturverksamheter som syftar till att fokusera<br>på de positiva sidorna i Rosengård och öka självkänslan för de unga som<br>växer upp i förorten.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Lotta Lundgren, tfn: 040-217476, e-post: <a href="mailto:teater.x@malmo.mail.telia.com">teater.x@malmo.mail.telia.com</a></p>
<h4>Kulturhuset Lava, Stockholm</h4>
<p>Lava fungerar som en fysisk plats för ung kultur inom ramen för<br>Kulturhuset i Stockholm. Olika projekt kan nyttja Lavas lokaler och<br>personal som stöd för att genomföra olika kulturverksamheter. Lava har<br>också ett stort bibliotek för demokasetter och fanzines.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Pernilla Luttropp tfn: 08-50831436,</p>
<p>e-post: <a href="mailto:pemilla.luttropp@kulturhuset.stockholm.se">pemilla.luttropp@kulturhuset.stockholm.se</a></p>
<h4>Kulturskolan Rosteriet, Luleå</h4>
<p>Rosteriet är en del av Luleå kommuns skolverksamhet som drivs som en<br>kulturskola för ungdomar med särskilda behov. Verksamheten inriktas<br>speciellt på teater och musik. Delar av verksamheten drivs inom ramen<br>för en ideell förening.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>123</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Christer Engberg, tfn: 070-6111209, e-post saknas</p>
<h4>Rockparty, Hultsfred</h4>
<p>Föreningen Rockparty var från början ett initiativ från några<br>gymnasieelever som ville ordna en konsert i skolan. Detta initiativ ledde<br>så småningom till Hultsfredsfestivalen. Rockparty är i dag en stor rörelse<br>som på olika sätt samverkar med övrigt lokalt föreningsliv.<br>Kontaktperson:</p>
<p>Patrik Axelsson, tfn: 0495-695 00, e-post: <a href="mailto:patrik.axelsson@rockparty.se">patrik.axelsson@rockparty.se</a></p>
<h4>Norrköpings Stadsbibliotek, Norrköping</h4>
<p>Norrköpings bibliotek är ett öppet och nyskapande bibliotek med många<br>unga besökare. Biblioteket samverkar med föreningar, foretag och ibland<br>även med enskilda besökare kring en rad olika projekt.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Conny Äng, tfn: 011-152659, e-post: <a href="mailto:c.eng@mail.nsb.norrkoping.se">c.eng@mail.nsb.norrkoping.se</a></p>
<h4>Phantasia Kultur och Media, Göteborg</h4>
<p>Phantasia Kultur och Media är en kulturförening som under de 12 år som<br>föreningen funnits satt den unga kulturen i centrum. Föreningen har blivit<br>ett forum för många unga med olika kulturell bakgrund.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Christer Rosenlind, tfn: 031-195154, e-post: <a href="mailto:info@phantasia.o.se">info@phantasia.o.se</a></p>
<h4>Sandino Hus, Stockholm</h4>
<p>Sandino Hus är en arena med en social profil för teaterskapande<br>ungdomar. Verksamheten har under de senaste åren engagerat många<br>ungdomar i olika mellanvårdsprojekt.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Ragnar Di Marzo Löfberg, tfn: 070-7303996, e-post: <a href="mailto:sandino@telia.com">sandino@telia.com</a>,<br>hemsida: <a href="http://www.sandino.a.se">www.sandino.a.se</a></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<h4>Ung Utan Pung, Stockholm</h4>
<p>Ung Utan Pung är en teaterverksamhet där unga spelar för unga. De unga<br>skådespelarna använder egna erfarenheter vilket skapar ett nära<br>förhållningssätt till publiken.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Johan Sundberg, tfn: 08-7493134, e-post: <a href="mailto:uup@telia.com">uup@telia.com</a></p>
<p>124</p>
<h4>Ung arkitektur for ung kultur, Viskafors kommundelskontor, Borås</h4>
<p>Kommundelskontoret i Viskafors driver ett utvecklings- och forsknings-<br>projekt i Svaneholm i samarbete med en arkitekt och ett nystartat byalag.<br>Syftet med verksamheten är att stimulera ungdomar att engagera sig i<br>samhällets utveckling</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Marie Ganslandt, tfn: 033-412696, e-post: <a href="mailto:portenritare@ebox.tninet.se">portenritare@ebox.tninet.se</a></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<h4>PITA, nätverk for unga kulturarrangörer</h4>
<p>PITA (Pain in the ass) är ett nätverk som har bildats för att fungera som<br>blåslampa i de ungas tjänst gentemot de stora etablerade kulturinstitutio-<br>nerna. I PITA ingår Riksteatern, Bygdegårdamas riksförbund, Kontakt-<br>nätet, Folkparkerna och Amatörteatrarnas riksförbund.<br>Kontaktperson:</p>
<p>Jimmy Eriksson, tfn: 08-678 80 64,</p>
<p>e-post: <a href="mailto:pita@ebox.tninet.se">pita@ebox.tninet.se</a>, hemsida: <a href="http://www.pitam.se">www.pitam.se</a></p>
<h3>Träffpunkt</h3>
<h4>Fryshuset, Stockholm</h4>
<p>Fryshuset är ett all-aktivitetshus för ungdomar med idrott, kultur, musik,<br>socialt arbete, utbildning och nöjesarrangemang inom ett 20-tal olika<br>verksamhetsområden. Verksamheten formas i samspel mellan ungdomar<br>och vuxna.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Rita Cribom, tfn: 08-462 22 00,</p>
<p>e-post: rita.cribom@fryshuset.se,hemsida: <a href="http://www.fryshuset.se">www.fryshuset.se</a></p>
<h4>Pannhuset, Göteborg</h4>
<p>Pannhuset är ett kulturcentrum som rymmer en mängd olika<br>verksamheter som musik, konst, frivilligt socialt arbete och utbildning.<br>Pannhuset ger ut en ungdomstidning, Pannik, och har även en lokal tv-<br>redaktion.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Pia Svanqvist, tfn: 031-536925, e-post: pia.svanqvist@ pannhuset.se,<br>hemsida: <a href="http://www.pannhuset.com">www.pannhuset.com</a></p>
<h4>Porslinan, Karlskrona</h4>
<p>Porslinan är en träffpunkt för ungdomar i Karlskrona som är inrymd i en<br>gammal porslinsfabrik. Träffpunkten har skapats av ungdomar genom</p>
<p>125<br></p>
<p>föreningen Ungdomens hus. I huset finns olika former av konsthantverk,<br>replokaler och kvällsarrangemang.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Evert Werkström, tfn: 0455-16922, e-post: <a href="mailto:evert@ungdomenshus.se">evert@ungdomenshus.se</a></p>
<h4>Kulturförening Station, Leksand</h4>
<p>Stationen är en mötesplats för boende i samhället Insjön och drivs av en<br>ungdomskulturförening som består av enbart ungdomar. I stationen finns<br>verksamheter som café, biograf, galleri och datorstuga.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Thomas Pihl, tfn: 0247-41299, e-post:</p>
<h4>Markan, Hässleholm</h4>
<p>Markan drivs av en ideell förening i Hässleholm med inriktning på musik<br>och kultur. I Markan finns café med öppen scen, bild och formverkstad,<br>bibliotek, replokaler och mycket annat.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Mikael Fredholm, tfn: 0451-89921,</p>
<p>e-post: <a href="mailto:kulturforeningen.markan@telia.com">kulturforeningen.markan@telia.com</a></p>
<h4>Aktivitetshuset Oasen, Västervik</h4>
<p>Oasen är en träffpunkt för arbetslösa ungdomar i Västervik. Verksamhe-<br>ten i Oasen bygger på direktdemokrati. Ungdomars egna idéer och för-<br>verkligandet av dessa är den bärande delen av utvecklingsarbetet.<br>Kontaktperson:</p>
<p>Jim Wasmuth, tfn: 0480-37466, e-post: <a href="mailto:oasen@algonet.se">oasen@algonet.se</a></p>
<h4>Ungdomshuset Huset, Åmål</h4>
<p>Huset är en träffpunkt för unga. Här finns replokaler och en aktiv musik-<br>verksamhet med konserter och andra kulturarrangemang. I Huset finns<br>också Tjej verket med skapande verksamheter för tonårsflickor.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Ewa Fritzon, tfn: 0532-17024, e-post: saknas</p>
<h4>Kings-ton, Kungsbacka</h4>
<p>Musik och kulturhuset Kings-ton drivs av Fritid Kungsbacka. I huset<br>pågår olika kulturverksamheter i regi av musikföreningen CityRock. Här<br>finns också ett musikcafé som är en mötesplats för ungdomarna i<br>Kungsbacka.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Ulf Dohn, tfn: 0300-34807, e-post: saknas</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>126</p>
<h4>Bryggeriet, Malmö</h4>
<p>Bryggeriet är en gatusportsanläggning som drivs av Malmö KFUM och<br>Unga Ömar i Pripps gamla lokaler. Här finns ramper för skateboard och<br>inlines. Bryggeriet inrymmer också många olika musik- och kulturarran-<br>gemang bland annat European Youth Gallery.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Ronny Hallberg, tfn: 040-926585, e-post: <a href="mailto:bryggeriet@delta.telenordia.se">bryggeriet@delta.telenordia.se</a></p>
<h4>Sobelhuset, Tranås</h4>
<p>Sobelhuset är en ungdomsstyrd träffpunkt för ungdomar i Tranås. Målet<br>är att fungera som kanal för att föra fram ungdomars åsikter i lokala<br>samhällsfrågor.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Anna Bergman, tfn: 0140-10419, e-post: <a href="mailto:anna_sobel@hotmail.com">anna_sobel@hotmail.com</a></p>
<h4>Ungdomens hus, Haparanda</h4>
<p>Ungdomens Hus i Haparanda har initierats av ungdomsrådet för att skapa<br>en öppen mötesplats för unga att träffas. Huset drivs av ungdomarna<br>själva med stöd av kommunen.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Valter Pyyny, tfn: 0922-15042, e-post: <a href="mailto:walter.pyyny@haparanda.se">walter.pyyny@haparanda.se</a></p>
<h3>Inflytande</h3>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<h3>Henriksdals Fritidsgård, Brukarinflytande, Nacka</h3>
<p>Henriksdals fritidsgård arbetar med brukarinflytande i syfte att utveckla<br>besökarnas inflytande över verksamheten och engagera ungdomar i<br>driften av gården.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Thomas Sass, tfn: 08-7189595, e-post: <a href="mailto:thomas.sass@nacka.se">thomas.sass@nacka.se</a></p>
<h4>Katrinelunds Gymnasieskola, Demokratigrupper, Sundsvall</h4>
<p>Katrinelunds gymnasium har förutom elevråden skapat ett antal demo-<br>kratigrupper där eleverna arbetar tillsammans med lärare för att på olika<br>sätt förbättra elevernas inflytande på skolan. Parallellt erbjuds lärare att<br>genom ”mentorskolan” få handledning i sitt arbete med tonvikt på att öka<br>tilliten till eleverna och att därigenom ge eleverna ökade möjligheter till<br>inflytande.</p>
<p>127</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Marianne Saaf-Gälldin, tfn: 060-191904,</p>
<p>e-post: <a href="mailto:marianne.staaff-galldin@sundsvall.se">marianne.staaff-galldin@sundsvall.se</a></p>
<h4>Klubb Kult, Stockholm</h4>
<p>Klubb Kult är en ungdomsförening med verksamhet i Medborgarhuset på<br>Södermalm i Stockholm. Klubb Kults syfte är att höja ungdomars röst i<br>samhällsdebatten och skapa möten mellan människor, i synnerhet möte<br>mellan unga och beslutsfattare.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Per Bragman/Stina Holmberg, tfn: 08-6409217, e-post: saknas</p>
<h4>Kållereds ungdomsförening, Mölndal</h4>
<p>Kållereds ungdomsförening (KUF) driver träffpunkten The Bassment<br>och arbetar med syftet att engagera unga i sin egen närmiljö och ta aktiv<br>del i samhällsutvecklingen.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Kay Romell, tfn: 031 7955491, e-post: <a href="mailto:kuf@swipnet.se">kuf@swipnet.se</a></p>
<h4>Stiftelsen Fair Trade Center</h4>
<p>Fair Trade Center arbetar för att öka medvetenheten om rättvis handel.<br>Syftet med verksamheten är att göra ungdomar medvetna och aktiva<br>kring hur vår konsumtion indirekt påverkar tredje världen och vilka vägar<br>som finns att som konsument påverka lokalt.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Johanna Pivén, tfn: 08-6434364, e-post: <a href="mailto:info@fairtradecenter.a.se">info@fairtradecenter.a.se</a></p>
<h4>Ny demokrati i nätverk för barn och ungdomar, Unga Örnars<br>Riksförbund</h4>
<p>Unga Ömar driver ett demokratiprojekt med syfte att öka ungdomars<br>inflytande i organisationen men också for att öka intresset för<br>samhällsfrågor i stort. En av metoderna i projektet är att arbeta med den<br>så kallade demokratiskolan.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Anders Öberg, tfn: 08-6135160, e-post: <a href="mailto:anders.oberg@ungaomar.se">anders.oberg@ungaomar.se</a></p>
<h4>Ungdomens Agenda 21-Grupp, Växjö</h4>
<p>Ungdomens Agenda 21-grupp arbetar med miljöfrågor utifrån ett<br>ungdomsperspektiv. De deltar i olika lokala miljö- och<br>utvecklingsprojekt och verkar för ett ökat ungdomsinflytande i den<br>kommunala verksamheten.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>128</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Henrik Johansson, tfn: 0470-729635, e-post: <a href="mailto:ua21@swipnet.se">ua21@swipnet.se</a></p>
<h4>Ungdomsparlament 1998, Kalmar</h4>
<p>Kalmar läns landsting har initierat Ungdomsparlamentet. Representanter<br>från de politiska ungdomsförbunden har först arbetat utåtriktat i kommu-<br>nerna bland annat i skoloma och sedan genomfört parlamentet. Målet är<br>att skapa möte mellan ungdomar och politiker i syfte att åstadkomma en<br>vidareutveckling av ungdomars inflytande i respektive kommun.<br>Kontaktperson:</p>
<p>Lasse Johansson, tfn: 0480-448371,</p>
<p>e-post: <a href="mailto:lasse.johansson@kalmar.regionforbund.se">lasse.johansson@kalmar.regionforbund.se</a></p>
<h4>Ungdomstidningen LÄCKAN, Ale</h4>
<p>Ungdomstidningen LÄCKAN som skrivs av unga har till syfte att<br>tillhandahålla en mediakanal för ungdomar i kommunen - LÄCKAN och<br>att ge ungdomar kunskap om vad som händer i kommunen. Tidningen<br>kommer att utvecklas till en “webbtidning”.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Thomas Lendersson, tfn: 0303-330736, e-post: saknas</p>
<h4>Dialog i Strömstad, Strömstad</h4>
<p>Dialog startade med syftet att arbeta processinriktat för att fa de ungas<br>syn på kommunalpolitiken men också för att finna nya former för att ut-<br>veckla den lokala demokratin.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Susanne Carlsdotter, tfn: 0526-191 96, e-post: <a href="mailto:dialog@stromstad.se">dialog@stromstad.se</a></p>
<h4>Elevorganisationen, Elevinflytande på riktigt</h4>
<p>Elevorganisationen driver, i samband med försöksverksamheten med lo-<br>kala skolstyrelser med elevmajoritet på gymnasieskolor, ett särskilt pro-<br>jekt för att stimulera skolor och kommuner att delta i verksamheten och<br>utbilda elever på de skolor som deltar.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Joel Frykholm, tfn: 08-23 33 90, e-post: <a href="mailto:info@elevorg.se">info@elevorg.se</a></p>
<h4>Moderata Ungdomsförbundet</h4>
<p>MUF arbetar för att finna nya former för att engagera ungdomar och hitta<br>nya forum för att göra ungdomar mer delaktiga i det politiska samtalet.<br>Utvecklingsarbetet sker i olika former av samtalsgrupper och nätverk, till<br>exempel det interaktiva miljönätverket.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>129</p>
<p>5 Riksdagen 1998/99. 1 saml. Nr 115</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Anders Bengtsson, tfn: 08-6768153, e-post: <a href="mailto:student@moderat.se">student@moderat.se</a></p>
<h4>Nyköpings ungdomsfullmäktige, Nyköping</h4>
<p>Ungdomsfullmäktige har startats for att vitalisera och öka kvalitén på be-<br>slut som rör unga. Ungdomsfullmäktige är placerad direkt under kom-<br>munstyrelsen. Ungdomarna utses av sin skola via elevråden och väljs se-<br>dan in formellt på en årlig kongress.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Niclas Ericson /Emma Hellström, tfn: 0155-248936,<br>e-post: <a href="mailto:niclas.ericson@nykoping.se">niclas.ericson@nykoping.se</a>, hemsida: <a href="http://www.nykoping.se/uf">www.nykoping.se/uf</a></p>
<h4>Ungdomsrix, Kristianstad</h4>
<p>Ungdomsrix verksamhet bygger på ungdomars egna idéer och<br>engagemang. Föreningen har bland annat skapat nätverk mellan<br>ungdomsgrupper i olika skolor för att utbyta arbetsmodeller när det gäller<br>frågor som elevdemokrati, mobbning, rasism och utanförskap.<br>Kontaktperson:</p>
<p>Jaime Silva, tfn: 044-136216, e-post: <a href="mailto:u-rix@kristianstad.se">u-rix@kristianstad.se</a></p>
<h4>Ludvika ungdomsråd, Ludvika</h4>
<p>Ludvikas ungdomsråd är en etablerad kanal där ungas idéer, kunskap och<br>initiativ kan tas till vara i utvecklingen av lokalsamhället. Ludvika ung-<br>domsråd förvaltar också en lokal utvecklingsfond för att snabbt kunna ge<br>stöd till ungas egna idéer.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Cecilia Lundgren, tfn: 0240-86044,</p>
<p>e-post: <a href="mailto:cecilia.lundgren@kommun.ludvika.se">cecilia.lundgren@kommun.ludvika.se</a></p>
<h3>Jämställdhet</h3>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<h4>Appendix, Norrköping</h4>
<p>Ungdomsföreningen Appendix driver bl.a. en rad olika verksamheter för<br>tonårsflickor i Norrköping. Som exempel kan nämnas projektet Ofelia<br>som är inriktat på att starta samtalsgrupper och att genomföra en under-<br>sökning av villkoren för flickor med invandrarbakgrund i Norrköping<br>Kontaktperson:</p>
<p>Marie Innab, tfn: 011-160884, e-post: <a href="mailto:marie.innab@tbv.se">marie.innab@tbv.se</a></p>
<p>130</p>
<h4>Kvinnor, makt och ledarskap, Fritidsforum</h4>
<p>Fritidsforum, Riksförbundet för Sveriges Fritids- och Hemgårdar har<br>under många år utvecklat metoder för att arbeta med flickor på<br>fritidsgårdar. I projektet kvinnor, makt och ledarskap synliggörs<br>ledarskapets historia, traditioner och sociala begränsningar för kvinnors<br>möjlighet att utveckla ledarskap inom föreningslivet.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Mia Eriksson, tfn: 08-5686848, e-post: <a href="mailto:miaeri.fritidsforum@swipnet.se">miaeri.fritidsforum@swipnet.se</a></p>
<h4>Föreningen Frizonen, Göteborg</h4>
<p>Frizonen är en ideell förening i Göteborg respektive Stockholm för<br>flickor mellan 12 och 20 år. Frizonen är en plats dit flickor kan komma<br>för att prata med någon vuxen kvinna. Efter flickornas vilja och behov<br>arrangeras också olika tjejegrupper och föreläsningar.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Rebecka Danielsson, tfn: 031-244377, e-post: <a href="mailto:frizonen@hotmail.com">frizonen@hotmail.com</a></p>
<h4>Gnosjö Dans Och Drama, Gnosjö</h4>
<p>Gnosjö Dans Och Drama syftar till att öka flickornas förmåga att klar-<br>göra sina behov och se sina egna resurser och möjligheter. Projektet<br>kommer att utvärdera hur dans och drama påverkar känslan av samman-<br>hang.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Elisabeth Erlandsson, tfn: 0370-331289, e-post: saknas</p>
<h4>IT och Tjejer - IT-kamraterna, KFUK-KFUM:s Triangelförbund</h4>
<p>I projektet IT och Tjejer - IT-kamratema arbetar KFUM/KFUK för att<br>motverka snedfördelningen mellan killar och tjejer vad gäller datoran-<br>vändandet i ungdomarnas IT- verksamheter. KFUM/KFUK vill också<br>skapa debatt och engagemang för unga tjejers förutsättningar rörande IT.<br>Kontaktperson:</p>
<p>Britt Marie Sundin, tfn: 08-55021262,</p>
<p>e-post: <a href="mailto:kfum-garden.kista@swipnet.se">kfum-garden.kista@swipnet.se</a></p>
<h4>Kvinnojouren Iris, Tjejjouren Amanda, Luleå</h4>
<p>Amanda är en nystartad verksamhet i Luleå med syfte att arbeta förebyg-<br>gande, genom kontakter med skolor och fritidsgårdar. Amanda driver<br>också på ideell bas en tjejjour för utsatta flickor.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Emma-Maria Karlsson, tfn: 0920-18880, e-post: saknas</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>131</p>
<h4>Tösanätet, Lund</h4>
<p>Nätverket Tösanätet arbetar med metodutveckling och med att synliggöra<br>arbetet med flickor för att på längre sikt öka jämställdheten mellan kö-<br>nen. Verksamheter som ingår i nätverket är Hemgården, fritidsgårdar,<br>kyrkan samt flykting- och invandrarservice.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Inger Berger, tfn: 046-175793, e-post: saknas</p>
<h4>Lady Protection, Lady Protection S.N.F.F, Stockholm</h4>
<p>Lady Protection är en förening i Rinkeby som verkar för att flickor och<br>kvinnor som lever i stadsdelen skall känna en ökad självkänsla. Målet är<br>att flickor skall fa en trygg uppväxt utan våld och förtryck.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Monica Calderon, tfn: 08-7608020, e-post: saknas</p>
<h4>Assyriska föreningen, Göteborg</h4>
<p>Assyriska föreningen i Bergsjön har utarbetat en så kallad integrations-<br>modell tillsammans med olika tjej grupper. Syftet är att bryta den isole-<br>ring som assyriska flickor upplever i förorten genom att öka deras delta-<br>gande i olika fritidsaktiviteter.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Maryam Garis, tfn: 031-7734300, e-post: <a href="mailto:maryam.garis@sant.gu.se">maryam.garis@sant.gu.se</a></p>
<h4>Resurscentrum Kvinnum, Krokom</h4>
<p>Resurscentrum Kvinnum driver ett utvecklingsarbete för att engagera<br>unga arbetslösa kvinnor och utveckla områden som rör unga kvinnor i<br>glesbygd.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Karin Danielsson, tfn: 063-13169, e-post: <a href="mailto:inpuls@telia.com">inpuls@telia.com</a></p>
<h4>Xist, Stockholm</h4>
<p>Stiftelsen Kvinnoforum driver Xist Tjej forum, ett aktivitetshus för<br>flickor mellan 13 och 25 år. I huset bedrivs en rad olika verksamheter<br>bland annat en öppen förskola för unga föräldrar.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Lotta Gusterman, tfn: 08-56228800, e-post: <a href="mailto:lotgu@kvinnoforum.se">lotgu@kvinnoforum.se</a></p>
<h4>TBV “Tjejernas”, Gotland</h4>
<p>”Tjejernas” vidareutvecklas på Gotland till ett nätverk med övergripande<br>mål att fördjupa kunskaperna om jämställdhetsarbetet i kommunen och<br></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>132</p>
<p>att skapa en kontinuerlig jämställdhetsverksamhet på skoloma. Metoden<br>är bland annat temadagar for elever och fortbildning för lärare. I samar-<br>bete med ungdomsmottagningen och RFSU startas också en tjejjour.<br>Kontaktperson:</p>
<p>Anna Olofsdotter, tfn: 0498-217075, e-post: <a href="mailto:fardume@telia.com">fardume@telia.com</a></p>
<h4>Tjejer på arenan, Riksidrottsförbundet</h4>
<p>Riksidrottsförbundet driver ett treårigt jämställdhetsprojekt ”Tjejer på<br>arenan”, som har sin grund i ett tidigare utvecklingsarbete inom Skolid-<br>rottsförbundet. Syftet är att stärka flickor till ett större inflytande inom<br>såväl idrottsrörelsen som organisationslivet i stort.<br>Kontaktperson:</p>
<p>Katrin Karlsson, tfn: 08-605 60 00, e-post: <a href="mailto:katrin.karlsson@skolidrott.se">katrin.karlsson@skolidrott.se</a></p>
<h3>Internationellt engagemang</h3>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<h4>Europeiskt Ungdomscenter i Eksjö (EUE), Eksjö</h4>
<p>Europeiskt Ungdomscenter i Eksjö (EUE) har som mål att bygga upp ett<br>internationellt kurs- och lägercentrum på det gamla kasemområdet.<br>Kontakter kommer i första hand att utvecklas i Östersjöregionen men<br>intentionen är att ingå i ett större nätverk av europeiska<br>utbildningscentra.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Christina Bråkenhielm, tfn: 0381-36109,</p>
<p>e-post: <a href="mailto:christina.brakenhielm@eksjo.se">christina.brakenhielm@eksjo.se</a></p>
<h4>Nätverkets idé - och utvecklingscentrum, Lidköping</h4>
<p>Nätverket i centrala Lidköping bedriver en bred verksamhet som under<br>de senaste åren även fatt en stark internationell dimension. En viktig mål-<br>sättning är att möjliggöra för ungdomar som inte har internationella kon-<br>takter att möta ungdomar från andra länder i syfte att öka förståelsen och<br>förbättra den interkulturella kompetensen.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Robert Johansson, tfn: 0510-771140,</p>
<p>e-post: <a href="mailto:robert.johansson@yahoo.com">robert.johansson@yahoo.com</a></p>
<h4>Projekt Nordirland, Proni, Jönköping</h4>
<p>Proni har främst arbetat med ungdomsutbyte mellan protestantiska och<br>katolska fritidsgårdar på Nordirland och Sverige. En modell för<br>nyskapande av relationer mellan unga människor har utvecklats, ”social<br></p>
<p>133</p>
<p>education”. Proni genomför, med stöd av EU, ett projekt inom<br>ungdomsarbetet i Kroatien där denna metod prövas.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Lars Hartvigson, tfn: 036-187500, fax: 036-186300,</p>
<p>e-post: <a href="mailto:lars.hartvigson@proni.hj.se">lars.hartvigson@proni.hj.se</a></p>
<h4>Aktörerna, Helsingborg</h4>
<p>Aktörerna i Helsingborg arbetar med olika kulturprojekt för att stärka<br>självkänslan hos arbetslösa ungdomar. Aktörerna använder<br>internationella utbytes- och ungdomsprojekt som en metod i<br>utvecklingsarbetet genom att samverka med motsvarande verksamheter i<br>andra europeiska länder.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>LisaLindau, tfn: 042-107506, e-post: <a href="mailto:aktorema@helsingborg.se">aktorema@helsingborg.se</a></p>
<h4>Syrianska Ungdomsförbundet</h4>
<p>Syrianska Ungdomsförbundet (SUF) är en förening för syrianska<br>ungdomar i Sverige. Genom internationellt samarbete och utbyten arbetar<br>SUF för att öka samarbetet och utbytet mellan olika syrianska ung-<br>domsgrupper i Europa.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Gabriel Melki, tfn: 08-550 16 171, e-post: <a href="mailto:suf@swipnet.se">suf@swipnet.se</a></p>
<h4>De Unga Neurologiskt handikappade i Sverige (DUNS)</h4>
<p>DUNS har tagit initiativ till att bygga upp och utveckla samarbetet med<br>motsvarande organisationer i Östersjöregionen. Utbyte av erfarenheter<br>och nätverksbyggande skall öka kunskapen om och förbättra förutsätt-<br>ningarna för unga funktionshindrade i regionen.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Micke Klein, tfn: 08-6777010, e-post: <a href="mailto:mik@nhr.se">mik@nhr.se</a></p>
<h4>Hassela utbildningscenter, Gotland</h4>
<p>Hassela Gotland är ett behandlingskollektiv som använder internationella<br>kontakter och utbyten som ett led i utvecklingen av metodarbetet men<br>också för att ge inspiration och skapa kontakter för enskilda ungdomar.<br>Genom att delta i EU:s utbytesprogarm Europeisk Volontärtjänst har<br>ungdomar från andra länder också kunnat delta i verksamheten.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Lars Siggelin, tfn: 0498-240480, fax: 0498-240689, e-post: saknas</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>134</p>
<h4>Hultbergs fritidsgård, Karlstad</h4>
<p>Hultbergs fritidsgård har under flera år använt internationellt utbyte som<br>en metod i gårdsarbetet. Det har varit ett led i att vidga den<br>internationella kompetensen hos ungdomar och ungdomsledare på<br>gården. Samtidigt har kontakter skapats som har bidragit till nya idéer<br>och inspiration i det vardagliga arbetet.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Monika Hult, tfn: 054-5602651, e-post: <a href="mailto:hufg002@fritid.karlstad.se">hufg002@fritid.karlstad.se</a></p>
<h4>Kulturföreningen Lättings, Gävle</h4>
<p>Kulturföreningen Lättings driver kultur- och utvecklingsprojekt<br>tillsammans med arbetslösa i Gävle. Under senare år har det<br>internationella samarbetet och utbyten använts för att utveckla<br>verksamheten men också för att ge enskilda möjlighet att skapa egna<br>internationella erfarenheter.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Ninni Berggren Magnusson, tfn: 026-189383, e-post: <a href="mailto:latting@swipnet.se">latting@swipnet.se</a></p>
<h4>Loesje</h4>
<p>Loesje är en organisation som vill bidra till sociala förändringar på lokal,<br>nationell och internationell nivå genom att skriva och sprida tankar och<br>idéer om vad som sker i dagens samhälle. Genom internationella utbyten<br>utvecklas bland annat ett europeiskt nätverk.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Ed Hutiema, tfn: 013-135198, e-post: <a href="mailto:loesje@loesje.se">loesje@loesje.se</a></p>
<h4>Nordic Youth Office, Linköping</h4>
<p>Nordic Youth Office är en ideell förening i Linköping som fungerar som<br>koordinator för idéer, information och samarbete mellan ungdomar i Nor-<br>den inom främst arbetsmarknadsområdet. NYO vill bland annat utveckla<br>förutsättningarna för ungdomar till utbyten och praktik i andra länder.<br>Kontaktperson:</p>
<p>Hillevi Stridh, tfn: 013 -2052 02,</p>
<p>e-post: <a href="mailto:hillevi.stridh@lkarb.linkoping.se">hillevi.stridh@lkarb.linkoping.se</a></p>
<h4>Ungdomsgården ”UG Arnold”, Robertsfors</h4>
<p>UG Arnold använder ungdomsutbyten och ungdomsinitiativ inom Ung-<br>dom för Europa-programmet som verktyg för att tillsammans med unga<br>människor skapa nytänkande, engagemang och internationell kunskap i<br>Robertsfors.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Tori Carlsson, tfn: 0934-27002</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>135</p>
<h3>Sektorsövergripande kommunal ungdomspolitik</h3>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<h4>Båstad kommun</h4>
<p>Båstad kommun har utveckat en sektorsövergripande samverkan mellan<br>olika förvaltningar och andra aktörer inom ungdomsområdet. En särskild<br>ungdomssamordnare arbetar direkt under kommunstyrelsen.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Katarina Viebke, tfn: 0431-773 72, e-post: <a href="mailto:kviebke@bastad.se">kviebke@bastad.se</a></p>
<h4>Kalmar kommun</h4>
<p>Kommunstyrelsen i Kalmar har tagit initiativ till ett långsiktigt utveck-<br>lingsarbete för att göra Kalmar kommun till 2000-talets ungdomskom-<br>mun. En referensgrupp för ungdomsfrågor med representanter från de<br>olika partierna har bildats och ett särskilt ungdomsombud har anställts.<br>Kontaktperson:</p>
<p>Charlotte Gustafsson, tfn: 0480-83483, e-post: charlotte.gustafsson@<br>kommun.kalmar.se</p>
<h4>Krokom kommun</h4>
<p>Krokom har sedan länge en bred samverkan kring olika ungdomsfrågor. I<br>kommunen finns ett ungdomsråd som har särskilda kontaktpersoner i alla<br>politiska nämnder. Krokom är också en av fa kommuner som tagit fram<br>ett särskilt handlingsprogram som bygger på FN:s barnkonvention.<br>Kontaktperson:</p>
<p>Thord Sahlin, tfn: 0640-16100, e-post: <a href="mailto:thord.sahlin@krokom.se">thord.sahlin@krokom.se</a></p>
<h4>Skellefteå kommun</h4>
<p>Skellefteå är en kommun där ungdomsfrågorna har en stark position i den<br>kommunala planeringen och vardagen. Ett exempel är SKUR, ett nätverk<br>av förvaltningar, föreningar och andra som arbetar med ungdomsfrågor.<br>SKUR arrangerar bland annat ungdomsting och elevfullmäktige varje år.<br>Kontaktperson:</p>
<p>Janne Johansson, tfn: 0910-735363, e-post: <a href="mailto:fr-vik2@skelleftea.se">fr-vik2@skelleftea.se</a></p>
<h4>Söderköping kommun</h4>
<p>Söderköping har lång erfarenhet av samverkan inom det förebyggande<br>arbetet för ungdomar. Kommunen planerar nu att arbeta fram en<br>gemensam verksamhetsidé för det sektorsövergripande arbetet.</p>
<p>136</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Göran Lundström, tfn: 0121-18249,</p>
<p>e-post: <a href="mailto:goran.lundstrom@soderkoping.se">goran.lundstrom@soderkoping.se</a></p>
<h4>Umeå kommun</h4>
<p>Umeå kommun bedriver ett sektorsövergripande ungdomsarbete utifrån<br>ett ungdomspolitiskt handlingsprogram. I kommunen finns ett aktivt<br>ungdomsråd som driver en rad egna projekt i anslutning till träffpunkten<br>HamnMagasinet.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Mikael Lindberg, tfn: 090-162112, e-post: <a href="mailto:mikael.lindberg@bcf.umea.se">mikael.lindberg@bcf.umea.se</a></p>
<h4>Växjö kommun</h4>
<p>Växjö kommun bedriver en bred sektorsövergripande samverkan for att<br>utveckla ungdomsarbetet i kommunen och finna vägar för att bättre ta<br>tillvara ungas egen kraft. Ett av kommunalråden i Växjö har också till<br>uppgift att särskilt bevaka ungdomsfrågorna i kommunen.<br>Kontaktperson:</p>
<p>Peter Estling, tfn: 0470-43064, e-post: <a href="mailto:peter.estling@kommun.vaxjo.se">peter.estling@kommun.vaxjo.se</a></p>
<h4>Gällivare kommun</h4>
<p>Gällivare kommun har under lång tid arbetat for att lyfta fram och ta till<br>vara ungdomars synpunkter i det kommunala arbetet. Ungdomsarbetet<br>bedrivs utifrån ett konkret ungdomspolitiskt handlingsprogram som ut-<br>vecklats tillsammans med ungdomar genom policy-delfimetoden.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Karin Lyngmark, tfn: 0970-186 76,</p>
<p>e-post: <a href="mailto:ungdoms.radet@gallivare.mail.telia.com">ungdoms.radet@gallivare.mail.telia.com</a></p>
<h4>Jönköpings kommun</h4>
<p>Jönköpings kommun har länge och inom en rad områden arbetat for att<br>öka ungdomars inflytande i kommunal verksamhet. Kommunen har ska-<br>pat ett konkret ungdomspolitiskt handlingsprogram för en sektorsöver-<br>gripande politik på ungdomsområdet.</p>
<p>Kontaktperson:</p>
<p>Eva Tallvid, tfn: 036-10 69 00, e-post: <a href="mailto:eva.tallvid@ff.jonkoping.se">eva.tallvid@ff.jonkoping.se</a></p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>137</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 9</p>
<h2>Information om bidrag till ungdomsprojekt</h2>
<p>Inom ungdomsområdet har på senare år bildats ett nätverk för centrala<br>bidragsgivare. I nätverket ingår f.n Ungdomsstyrelsen, Folkhälsoinstitu-<br>tet, Statens kulturråd, Stiftelsen Framtidens kultur, Konsumentverket,<br>Integrationsverket och Arvsfondsdelegationen. I denna bilaga redovisas<br>översiktligt endast nationellt stöd som kan sökas. Informationsfoldern<br>inkluderar även regionala och lokala bidragsgivare och även stöd till in-<br>ternationell ungdomsverksamhet. Broschyren kan beställas från Ung-<br>domsstyrelsen.</p>
<h3>Nationellt stöd till lokal ungdomsverksamhet</h3>
<h4>Arvsfondsdelegationen</h4>
<p>Allmänna arvsfonden inrättades år 1928. Arvsfondsmedlen används för<br>att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för bam, ungdomar<br>och personer med funktionshinder. Arvsfondsdelegationen är den myn-<br>dighet inom Regeringskansliet som fördelar stöd ur fonden.</p>
<h4>F olkhälsoinstitutet</h4>
<p>Folkhälsoinstitutet är en statlig myndighet som inrättades år 1992 med<br>uppgift att förebygga sjukdom och annan ohälsa samt att arbeta hälso-<br>främjande. Genom skrifter, konferenser, utbildning och projekt sprids<br>erfarenheter och kunskaper som har betydelse för arbetet med att för-<br>bättra folkhälsan. Folkhälsoinstitutet kan ge ekonomiskt stöd till utveck-<br>ling av lokala policy- och handlingsprogram samt stöd till nätverk.</p>
<h4>Ungdomsstyrelsen</h4>
<p>Ungdomsstyrelsen fördelar statsbidrag och olika former av projektstöd<br>till ungdomsorganisationer och verkar för förnyelse av ungdomsverk-<br>samhet inom kommuner och föreningsliv. Ungdomsstyrelsen förmedlar<br>även kontakter till projekt runt om i landet samt ger råd och tips som rör<br>utvecklingen av lokala ungdomsverksamheter. Ungdomsstyrelsen ansva-<br>rar för EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa och Europeisk volon-<br>tärtjänst.</p>
<p>138</p>
<h4>Statens kulturråd</h4>
<p>Kulturrådets ansvarsområden är teater, dans, musik, litteratur, folkbiblio-<br>tek, kulturskrifter samt muséer, utställningar och bildkonst. Kulturrådet<br>stöder bam- och ungdomskulturen inom ramen for rådets ordinarie bi-<br>drag. Kulturrådet har i uppdrag att gemensamt med Skolverket stärka och<br>utveckla kultur i skolan på nationell nivå samt ett eget uppdrag att stödja<br>och vidareutveckla det kulturpedagogiska arbetet i det fria kulturlivet och<br>inom kulturinstitutionerna i relation till skolan.</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<p>Bilaga 9</p>
<h4>Konsumentverket</h4>
<p>Konsumentverket är en statlig myndighet med uppgift att ta till vara kon-<br>sumenternas intressen. Det ekonomiska stödet är avsatt för projekt på<br>konsumentområdet och inte till den ordinarie verksamheten som före-<br>ningen bedriver. Förutom ekonomiskt stöd kan Konsumentverket i vissa<br>fall bistå med faktakunskaper inom konsumentområdet och medverka<br>som samtalspart och idégivare.</p>
<h4>Integrationsverket</h4>
<p>Integrationsverket bildades år 1998 med syftet att arbeta för lika rättig-<br>heter och lika möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell tillhörighet.<br>Verkets effektmål är att bidra till bättre förutsättningar för individens<br>egen försörjning och delaktighet i samhället, att bidra till en minskad<br>diskriminering, främlingsfientlighet och rasism samt att främja en sam-<br>hällsutveckling som kännetecknas av respekt och tolerans och där etnisk,<br>kulturell, språklig och religiös mångfald tas till vara som positiva krafter.</p>
<h4>Stiftelsen Framtidens kultur</h4>
<p>Stiftelsens uppgift är att ge bidrag till långsiktiga och nyskapande kultur-<br>projekt och prioritera insatser av förebilds- eller modellkaraktär. Stiftel-<br>sen är angelägen om att bidra till utveckling och förnyelse inom kulturli-<br>vet, inte minst vad gäller förnyelse av kulturinstitutioner och kulturorga-<br>nisationer. Ett annat angeläget område är att utveckla kontakten mellan<br>kulturliv och skola. Stiftelsekapitalet som skall förbrukas under en period<br>av cirka tio år är hämtat från de upplösta löntagarfonderna.</p>
<p>139</p>
<p>Prop. 1998/99:115</p>
<h2>Kulturdepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 maj 1999</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Freivalds,</p>
<p>Schori, Winberg, Ulvskog, Lindh, Messing, Engqvist, Larsson, Wämersson, Lövdén,</p>
<p>Ringholm</p>
<p>Föredragande: statsrådet Messing</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för<br>demokrati, rättvisa och framtidstro</p>
<p>140</p>
<p>Omslag: Magnus Sollenberg Svensk Information<br>Omslagsbilder: Jonas Banker</p>
<p>Eländers Gotab 58007, Stockholm 1999</p>
11att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om mål för den nationella ungdomspolitiken (avsnitt 4.2)?11att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om mål för den nationella ungdomspolitiken (avsnitt 4.2)bifall=utskottet1999/2000:KrU4?22att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om Ungdomsstyrelsens verksamhet (avsnitt 4.4).bifall=utskottet1999/2000:KrU4?22att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om Ungdomsstyrelsens verksamhet (avsnitt 4.4).?BBordläggning1999-05-07 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning1999-05-07 00:00:00inträffat60hanteringHÄNHänvisning1999-05-17 00:00:00inträffat3hanvisningINLInlämning1999-05-20 00:00:00planerat60hanteringMOTMotionstid slutar1999-05-25 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avKulturdepartementet2014-11-24 01:23:58statustextstatustextÄrendet är avslutatGM031152019-05-22 17:20:39tilldelatTilldelatKulturutskottet2014-11-24 01:23:58behandlas_i1999/2000:KrU4GN01KrU4bet1999/2000KrU4På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:115<br/>
På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroGM02Kr29mot1998/99Kr29med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:115<br/>
På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroGM02Kr30mot1998/99Kr30med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:115<br/>
På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroGM02Kr31mot1998/99Kr31med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:115<br/>
På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroGM02Kr32mot1998/99Kr32med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:115<br/>
På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroGM02Kr33mot1998/99Kr33med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:115<br/>
På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroGM02Kr34mot1998/99Kr34med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:115<br/>
På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroGM02Kr35mot1998/99Kr35med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1998/99:115<br/>
På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroGM02Kr36mot1998/99Kr36med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroMotionföljdmotionav Birger Schlaug (MP)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:115<br/>
På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroGM02Kr36mot1998/99Kr36med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroav Birger Schlaug (MP)Motionföljdmotionav Birgitta Sellén (C)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:115<br/>
På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroGM02Kr32mot1998/99Kr32med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroav Birgitta Sellén (C)Motionföljdmotionav Elisabeth Fleetwood (M)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:115<br/>
På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroGM02Kr31mot1998/99Kr31med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroav Elisabeth Fleetwood (M)Motionföljdmotionav Gun Hellsvik (M)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:115<br/>
På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroGM02Kr29mot1998/99Kr29med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroav Gun Hellsvik (M)Motionföljdmotionav Inger Davidson (KD)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:115<br/>
På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroGM02Kr30mot1998/99Kr30med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroav Inger Davidson (KD)Motionföljdmotionav Karin Pilsäter och Johan Pehrson (FP)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:115<br/>
På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroGM02Kr35mot1998/99Kr35med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroav Karin Pilsäter och Johan Pehrson (FP)Motionföljdmotionav Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (FP)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:115<br/>
På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroGM02Kr33mot1998/99Kr33med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroav Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (FP)Motionföljdmotionav Monica Green (S)<br/>
med anledning av prop. 1998/99:115<br/>
På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroGM02Kr34mot1998/99Kr34med anledning av prop. 1998/99:115 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstroav Monica Green (S)Motion